Annual Report • Aug 4, 2011
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Finansiella rapporter, koncern och moderbolag (sid 37–70)
Styrelsen och verkställande direktören i Nobia AB, organisationsnummer 556528-2752, avger årsredovisning jämte koncernredovisning för verksamhetsåret 2010.
Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 6–34.
Köket på omslagsbilden säljs genom Hygena i Frankrike.
Nobias omsättning för 2010 uppgick till 14 085 miljoner kronor (15 418). Rörelseresultat före strukturkostnader uppgick till 517 (346) och efter dessa till 6 (38). Resultat efter skatt blev –89 miljoner kronor (–79) motsvarande ett resultat per aktie på –0,53 kronor (–0,47). Operativt kassaflöde uppgick till 641 miljoner kronor (803). Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret 2010.
Strukturkostnaderna om 511 miljoner kronor (308) avser effektivisering inom produktion, logistik och organisation samt kostnader för besparingsåtgärder.
Året inleddes med svag efterfrågan på kök. Nobia fortsatte att stärka sin marknadsposition på den brittiska marknaden medan strukturåtgärder i Frankrike utgjorde en tung belastning på kvartalsresultatet. I februari presenterades en strategiförändring med syfte att skapa ett mer slagkraftigt Nobia.
Med ökande osäkerhet i Storbritannien, fortsatt strukturarbete i Frankrike och en överlag svag marknadssituation lyckades Nobia under det andra kvartalet ändå stärka bruttomarginalen med nära 3 procentenheter. Detta var framför allt ett resultat av de genomförda fabriksstängningarna i Norden.
Efterfrågan till nybyggnation på flera av de nordiska marknaderna påverkade omsättning och rörelseresultat positivt medan den brittiska marknaden dämpades ytterligare. Omstruktureringen i Frankrike fortsatte liksom vidareutvecklingen av Nobias strategi och organisation.
Den 6 oktober tillträdde Morten Falkenberg som ny VD. Under fjärde kvartalet fortsatte efterfrågan i Norden uppåt. Den organiska tillväxten var sammantaget 6 procent. Fjärde kvartalets omsättning påverkades av negativa valutaeffekter. Bruttomarginalen fortsatte att stärkas. Ett besparingsprogram omfattande stängning av närmare 35 olönsamma butiker och minskning av 385 tjänster belastade kvartalets rörelseresultat. Åtgärderna kommer successivt under 2011 att sänka kostnadsbasen med minst 100 miljoner kronor.
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 14 085 | 15 418 | –9 |
| Bruttomarginal, % | 39,1 | 36,7 | – |
| Rörelsemarginal före av- och nedskrivningar, % (EBITDA) | 6,9 | 5,6 | – |
| Rörelseresultat, MSEK (EBIT) | 517 | 346 | 49 |
| Rörelsemarginal, % | 3,7 | 2,2 | – |
| Resultat efter finansiella poster, MSEK | 432 | 271 | 59 |
| Resultat efter skatt, MSEK | –89 | –79 | –13 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | –0,53 | –0,47 | –13 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 641 | 803 | –20 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0,4 | 1,0 | – |
| Avkastning på eget kapital, % | –2,4 | –1,9 | – |
Alla siffror utom nettoomsättning, resultat efter skatt och resultat per aktie samt operativt kassaflöde har justerats för strukturkostnader.
Nettoomsättningen uppgick till 14 085 miljoner kronor. Rörelsemarginalen uppgick till 0,0 procent (0,2) och exklusive strukturkostnader till 3,7 procent.
Avkastning på sysselsatt kapital inklusive strukturkostnader uppgick till 0,4 procent under 2010.
januari–december
Resultat per aktie inklusive strukturkostnader uppgick till –0,53 kronor under 2010.
Nobia är Europas köksspecialist. Verksamheten består av utveckling, tillverkning och försäljning av kök genom ett tjugotal starka varumärken.
Fokuseringen på kök gör det möjligt för våra olika enheter att dra nytta av gemensamma kompetenser genom hela värdekedjan, vilket gynnar såväl våra kunder som oss själva. De största skalfördelarna återfinns inom produktutveckling och samordning av inköp och produktion.
Vi är verksamma inom tre geografiska regioner, Storbritannien, Norden och Kontinentaleuropa. Försäljningen sker såväl direkt till konsumenter via ett nätverk av närmare 700 butiker, som till professionella kunder inom handel och nybyggnation. Läs mer om det på sidorna 14–21.
Huvudkontoret är beläget i Stockholm och totalt sysselsätts cirka 7 500 anställda i huvudsakligen åtta länder. Nettoomsättningen uppgår till ungefär 14 miljarder kronor. Nobias aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm under kortnamnet NOBI.
Den snabbaste vägen till information om Nobia får du via www.nobia.se. Där hittar du bland annat löpande finansiell information och kan jämföra och ladda ner finansiell data. Du kan även prenumerera på rapporter och pressmeddelanden via e-post eller sms.
Nyfiken på Nobia som arbetsgivare? På www.nobia.se hittar du lediga jobb och intervjuer med några av Nobias medarbetare.
Under våren 2011 introduceras en ny webbplats.
Dessutom lanserar vi en mobilwebb som ger dig senaste nytt om Nobia var du än befinner dig.
Nobia erbjuder attraktiva kökslösningar inom utvalda marknadssegment, genom ett antal starka varumärken.
Vi skapar värde för kunden genom att leverera överlägsen funktion, design och kvalitet och genom att göra det enkelt vid köp, leverans och installation.
Grunden för lönsam tillväxt och ökad marknadsandel är förutom attraktiva kunderbjudanden en effektiv varuförsörjning.
Nobias finansiella mål listas på sidan 6 och strategin
Nobia härstammar närmast från en division inom STORA (Stora Enso idag) där verksamheten omfattade dörrar, fönster och kök samt en grossiströrelse för byggmaterial. Bolaget bildades 1996 när Industri Kapital (IK idag) köpte ut Nobia och fokus sattes på kök. Ett flertal strategiska förvärv ägde därefter rum av vilka Novart och Magnet innebar inbrytning på den finska respektive den engelska marknaden och Poggenpohl gav Nobia en ledande position i det mest exklusiva segmentet.
2002 noterades Nobia på Stockholmsbörsen varefter fler förvärv genomfördes, såsom Gower i England, EWE-FM i Österrike och Hygena i Frankrike.
Under 2009 påverkades den europeiska köksmarknaden starkt av lågkonjunkturen och Nobias lönsamhet försämrades kraftigt.
Nobia valde under denna tid att se över bolagets hela värdekedja och organisationsstruktur, samt att fokusera på att minska kostnaderna och stärka kassaflödet. Beslut fattades att genomföra strategiska och organisatoriska förändringar med start 2010 för att skapa långsiktig lönsamhet och tillväxt på en mer samordnad grund; att skapa Ett Nobia.
En mer detaljerad beskrivning av Nobias historia finns på www.nobia.se.
Läs mer i regionavsnitten på sidorna 14–21
Jag skulle vilja börja med att säga hur stolt jag är över att få vara en del av detta fina företag. Nobia har många starka varumärken både lokalt och globalt och en unik möjlighet att vara den tydligt marknadsledande köksspecialisten.
2010 har varit ett händelserikt år med några speciella händelser som förtjänar särskild uppmärksamhet:
något svagare än året innan. Efterfrågan utvecklades negativt till följd av annonserade statliga besparingar. Vi upplevde en nedgång inom egna försäljningsled, men såg ett bättre resultat inom business-tobusiness-kanalerna.
• Hygena i Frankrike har under senare år haft det besvärligt och jag är glad att vi tagit de viktiga besluten för att i grunden åtgärda situationen. Med en ny, stark ledning på plats är förbättringarna redan på gång. Årets sista fyra månader visade en god tillväxt inom både orderingång och fakturering. Det finns inga snabba lösningar men jag är övertygad om att vi kommer att göra Hygena lönsamt igen.
För att bli den ledande köksspecialist vi vill vara har vi tagit fram en strategisk plan som omfattar alla de viktigaste stegen i Nobias värdekedja.
På sidan 9 finns mer att läsa om denna vår resa som Nobia inledde för några år sedan.
Då vi är angelägna om att hålla högt tempo i förändringsprocessen införde vi i början av 2011 en plattare organisation och vi har vidtagit ett antal besparingsåtgärder som innebär personalnedskärningar omfattande 385 tjänster, i främst Skandinavien,
Frankrike och Storbritannien samt inom Poggenpohl. Dessa aktiviteter kommer att sänka våra kostnader med mer än 100 miljoner kronor på årsbasis när de får fullt genomslag.
Den omfattande förändringsprocess vi är mitt i består av många olika delar, vilka som vi tidigare har påpekat, måste fogas samman i rätt ordning och i rätt tid för att vi ska kunna skapa Ett Nobia – One Nobia.
Genom att följa den inslagna vägen gör vi inte enbart Nobia till en ledande köksspecialist, utan vi skapar även förutsättningar för hållbar lönsamhet med tvåsiffrig rörelsemarginal.
Jag vet att alla på Nobia ser fram emot att vara med på denna resa och aktivt ta del i genomförandet.
Morten Falkenberg VD och koncernchef '' Genom att följa den inslagna vägen gör vi inte enbart Nobia till en ledande köksspecialist, utan vi skapar även förutsättningar för hållbar lönsamhet med tvåsiffrig rörelsemarginal
Nobias finansiella mål syftar till att ge aktieägarna en god finansiell avkastning och långsiktigt god värdeutveckling. Verksamheten styrs sedan länge mot tre finansiella mål.
Vinsten per aktie ska öka med i genomsnitt 12 procent per år över en konjunkturcykel. Det förverkligas genom:
Skuldsättningsgraden definierad som relationen nettoskuld/eget kapital ska inte överstiga 100 procent. En tillfälligt högre skuldsättningsgrad kan accepteras exempelvis i samband med förvärv. En långsiktigt väsentligt lägre skuldsättningsgrad ska korrigeras genom extrautdelning till aktieägarna eller via återköp av egna aktier.
Utdelning till aktieägarna ska i genomsnitt utgöra minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Dock ska hänsyn till bolagets aktuella kapitalstruktur tas vid beslut om utdelningens storlek.
En historiskt djup lågkonjunktur tog sin början i slutet av 2008. Till följd av denna tvingades Nobia göra vissa kortsiktiga korrigeringar i de finansiella målsättningarna. Stort fokus kom att läggas på kassaflödet, vilket resulterade i ett starkt kassaflöde under såväl 2009 som 2010. Vidare ökades fokus på att hålla vinstmarginalerna uppe, bland annat genom ett förstärkt kostnadsfokus.
Sammantaget har dessa åtgärder resulterat i ett Nobia som nu står starkt rustat för att ta tillvara de nya affärsmöjligheter som en stärkt konjunktur erbjuder. I takt med att situationen normaliseras flyttas fokus åter till de finansiella mål som anges ovan.
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, kronor | –0,53 | –0,47 | 3,13 | 5,50 | 4,931) |
| Årlig förändring, % | N/A | N/A | –44 | 12 | 34 |
| Genomsnittlig2) årlig tillväxt, % | N/A | N/A | 6,2 | 17,8 | 19,1 |
1) Justerat för split 3:1. 2) Beräknad under perioden 2001–2010
| % | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Organisk förändring | 0 | –10 | 0 | 7 | 11 |
| Förvärv, avyttringar och valutaeffekter | –9 | 6 | –1 | 1 | 14 |
| Total tillväxt | –8,6 | –3,6 | –0,9 | 7,0 | 25,3 |
| Genomsnittlig1) årlig tillväxt | 6,1 | 8,1 | 9,9 | 11,8 | 13,5 |
1) Beräknad under perioden 2001–2010.
| Koncernen | 0,0 | 0,2 | 5,7 | 8,4 | 8,5 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontinentaleuropa | –6,5 | –0,4 | 4,6 | 5,9 | 6,1 |
| Norden | 4,9 | –1,4 | 8,4 | 12,3 | 13,7 |
| Storbritannien | 4,2 | 4,2 | 5,6 | 8,6 | 7,9 |
| % | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
Kommentar till utvecklingen
Resultat per aktie har för 2010 påverkats negativt av strukturkostnader om totalt 511 miljoner kronor (308), motsvarande 3,06 kronor per utestående aktie (1,84).
Omsättningen för 2010 har påverkats negativt av omräkningseffekter till följd av att den svenska kronan successivt har förstärkts mot de flesta valutor i vilka Nobia har sin försäljning. Omsättningen har även påverkats negativt av avyttring av Pronorm. Den organiska tillväxten har successivt förstärkts under året för att sammantaget sluta oförändrad.
Rörelsemarginalen exklusive strukturkostnader och andra jämförelsestörande poster har utvecklats positivt i samtliga regioner under året, främst drivet av stärkta bruttomarginaler. I Norden har marginalen stärkts av de genomförda fabriksstängningarna. Rörelsemarginalen har påverkats starkt negativt av strukturkostnader i samtliga regioner, dock främst i Kontinentaleuropa.
I syfte att göra kunderbjudandet mer attraktivt, stärka konkurrenskraften och öka lönsamheten inleddes för två år sedan ett förändringsarbete som kommit att omfatta hela koncernen. Här är huvudingredienserna i strategin, steg för steg.
kan vi utnyttja anläggningarna bättre och därigenom ytterligare rationalisera antalet tillverkningsenheter.
den som är både attraktiva och inspirerande.
Strategin steg för steg
Målet framåt är att öka samordningen inom koncernen och därigenom möjliggöra ett ökat utnyttjande av skalfördelar. Med koordinerad sortimentsutveckling, inköp, produktion och logistik kan en i alla avseenden effektivare värdekedja etableras, vilket möjliggör att kostnaderna sänks samtidigt som kvaliteten höjs.
Sortimentsharmoniseringen utgör grunden för hela förändringsarbetet. Med helt lika istället för nästan lika stommar minskar komplexiteten, vilket medför skalfördelar längs hela värdekedjan. Målet är att minst halvera det totala antalet artiklar, konsolidera inköpen från färre leverantörer, och satsa mer på innovation och nyutveckling. Målet är också att åstadkomma detta samtidigt som det enskilda varumärkets kunderbjudande breddas.
Under 2010 har det komplexa och för förändringen kritiskt viktiga arbetet med att definiera det nya sortimentet genomförts. En gemensam standard baserad på plattformstänkande möjliggör högre grad av varumärkesoberoende varuförsörjning och större flexibilitet. Samtidigt skapar detta utrymme för differentiering av vårt produkterbjudande till kund utan att driva komplexitet inom produktion och inköp. Lanseringen av det nya sortimentet har planlagts och arbetet med att förbereda den fysiska implementeringen pågår inom produktion liksom i inköps- och säljorganisationerna.
Nobia härstammar från en decentraliserad struktur med 20 fabriker och varuförsörjningskedjor knutna till individuella varumärken. Genom att göra produktionsenheterna varumärkesoberoende kan kapacitetsutnyttjandet och flexibiliteten och därigenom kostnadseffektiviteten öka.
De fabriksstängningar och andra strukturåtgärder som genomfördes under 2009 och 2010 har sänkt Nobias årliga kostnader med cirka 130 miljoner kronor. Antalet fabriker har minskat från 20 till 15.
Med ett koordinerat sortiment och en koncentrerad produktionsapparat möjliggörs såväl effektivare inköp som logistik. Genom att minska antalet leverantörer och öka flexibiliteten, kan kostnaderna sänkas och kvaliteten på inköpta varor höjas.
Under 2010 har koncernens inköp centraliserats, vilket gjort det möjligt att vidareutveckla samordningen.
Under året uppgick andelen inköp från lågkostnadsländer, däribland Kina och Östeuropa, till cirka 6 procent, en mindre ökning i förhållande till föregående år.
Organisationen ska löpande anpassas efter det förändrade arbetssättet.
Under 2010 har koncernens varuförsörjning samlats i tre enheter för vardera Sortiment, Inköp samt Production och logistik. Under 2011 etableras en central enhet för samordning av förändringsprojekt och IT.
Konkurrensen på den europeiska köksmarknaden är hård och det är därför vårt mål att säkerställa att de närmare 700 butiker som Nobia kontrollerar, direkt eller genom franchise, är väl positionerade och står ut från konkurrenterna. Inspirerande butiker och tydligt positionerade varumärken är till fördel också för våra företagskunder.
Nobia ska erbjuda tydliga och från varandra åtskiljda varumärken som erbjuder mervärde jämfört med konkurrenterna. Varumärkena ska ha en tydlig position i målgruppens medvetande. Hos Nobia ska kunderna märka vad som gör respektive varumärke unikt och uppleva dess mervärde.
Under det gångna året påbörjades ett omfattande varumärkesarbete. Viktiga parametrar att analysera har varit kundpreferenser, varumärkenas erbjudande och position samt tillväxtpotential vad gäller såväl omsättning som resultat. Målet är att under 2011 kunna besluta om en klar och tydlig varumärkesstrategi för arbetet framåt.
Olika varumärken i olika kanaler har bidragit till Nobias framgång och historiska tillväxt. Försäljningen till slutkund via de närmare 700 köksbutikerna ger god kännedom om vad kunderna prioriterar, en insikt som kommer även affärskunderna till nytta vid leverans av kök till byggprojekt, hustillverkare, byggvaruhus eller gör-det-själv-kedjor. Change & IT Range Quality & Sustainability
Utvärdering
Under 2010 har en översyn för optimering av säljkanaler inletts. Tillsammans med ett nytt och förbättrat sortiment samt stärkta varumärken, säkerställer säljkanalerna att Nobia blir förstahandsvalet för såväl privata som professionella kunder i Europa.
Inom ramen för Nobias tre geografiska regioner anpassas de tidigare affärsenheterna i dedikerade försäljningskanaler.
Under 2010 har affärsenhetsstrukturen ersatts med fem enheter för anpassad marknadsföring och försäljning i regionsbaserade försäljningskanaler. Exempelvis har försäljning till brittiska och kontinentaleuropeiska professionella kunder samordnats i en enhet. Under 2011 etableras en ny enhet för koncernövergripande omvärldsbevakning och marknadskommunikation. Nobia Årsredovisning 2010 Förvaltningsberättelse Vår strategi framåt Kommersiella enheter Kommersiella enheter Purchasing UK Retail CE and UK Professional Luxury Retail & Professional CE Retail Nordic Retail & Professional Group Marketing
Nobiaaktien steg under 2010 med cirka 35 procent. Slutkursen på NASDAQ OMX Stockholm var 60,25 kronor (41,90), vilket motsvarar ett börsvärde på 10,5 miljarder kronor (drygt 7).
Under 2010 steg NASDAQ OMX Stockholms index för sällanköpsvaror och tjänster (SX 25 Consumer Discretionary) med 14 procent.
Under året omsattes 124 083 894 aktier med ett värde av 5 306 miljoner kronor, vilket motsvarar en omsättningshastighet om 71 procent. Den genomsnittliga handeln per börsdag var 490 450 aktier, motsvarande cirka 21 miljoner kronor. Högsta och lägsta kurs under året var 61:50 respektive 30:40 kronor.
Den 31 december 2010 uppgick Nobias aktiekapital till oförändrat 58 430 237 kronor, fördelat på oförändrat totalt antal aktier, 175 293 458, med ett kvotvärde på 0,33 kronor. Varje aktie, förutom återköpta egna aktier berättigar till en röst, och lika rätt till andel i bolagets kapital och vinst.
Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2010 till 4 343 (4 876). Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick vid årets slut till 10,3 procent (24). De tio största ägarna hade 57 procent av samtliga aktier.
Nobias koncernledning hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav av 76 334 aktier. Nobias styrelseledamöter ägde vid årets slut 638 450 aktier.
Ett av Nobias finansiella mål är att utdelningen till aktieägare minst ska motsvara 30 procent av resultat efter skatt. Vid beslut om utdelningens storlek ska hänsyn tas till investeringsplaner, förvärvsmöjligheter, likviditet och finansiell ställning i övrigt.
Styrelsen och VD rekommenderar att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2010.
Nobia har som mål att genom tydlig information underlätta marknadens värdering av företaget. Aktiemarknadskontakterna bygger främst på kvartalsvis finansiell rapportering, pressmeddelanden och på företagspresentationer. Under 2010 har möten med fler än 400 investerare och analytiker skett i Sverige och i utlandet.
Vid årets slut följde dessa fondkommissionärer och banker regelbundet utvecklingen i Nobia: ABG Sundal Collier, Carnegie, Danske Bank, Deutsche Bank, Handelsbanken, Nordea, Penser Bank, SEB Enskilda och Swedbank.
| Andel | ||
|---|---|---|
| Antal aktier | kapital, % | |
| Säkl | 22 000 000 | 12,6 |
| Nordstjernan | 15 899 573 | 9,1 |
| Swedbank Robur fonder | 15 719 808 | 9,0 |
| If skadeförsäkring | 14 632 850 | 8,3 |
| Lannebo fonder | 10 018 000 | 5,7 |
| Skandia fonder | 4 902 166 | 2,8 |
| SIX SIS AG | 4 337 940 | 2,5 |
| Carlsson fonder | 4 329 916 | 2,5 |
| Fjärde AP fonden | 4 071 005 | 2,3 |
| Didner & Gerge fonder | 3 912 171 | 2,2 |
| Summa | 99 823 429 | 57,0 |
Källa: Euroclear Sweden
Nobia äger via återköp av aktier 8 162 300 egna aktier motsvarande 4,7 procent av samtliga utgivna aktier.
| 2010 | 2009 | 2008 | |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie | |||
| före utspädning, SEK | –0,53 | –0,47 | 3,13 |
| Resultat per aktie | |||
| efter utspädning, SEK | –0,53 | –0,47 | 3,13 |
| Utdelning per aktie, SEK | 01) | 0 | 0 |
| Eget kapital per | |||
| utestående aktie, SEK | 21 | 24 | 25 |
1) Enligt styrelsens förslag.
| Andel av | |||
|---|---|---|---|
| Antal aktier | Antal aktieägare | Andel av aktier, % | aktieägare, % |
| 46,6 | |||
| 695 643 | 839 | 0,4 | 19,3 |
| 833 640 | 516 | 0,5 | 11,9 |
| 1 606 918 | 477 | 0,9 | 11,0 |
| 1 257 161 | 170 | 0,7 | 3,9 |
| 1 443 180 | 102 | 0,8 | 2,3 |
| 2 442 469 | 76 | 1,4 | 1,8 |
| 2 622 560 | 34 | 1,5 | 0,8 |
| 163 960 269 | 104 | 93,5 | 2,4 |
| 175 293 458 | 4 343 | 100,0 | 100,0 |
| 431 618 | 2 025 | 0,3 |
12 feb 2010 Nobia Q4, Minskat resultat men
förbättrat kassaflöde
15 feb 2010 Ny organisationsmodell ska ge ett starkare Nobia
25 feb 2010 Nobia säljer Pronorm och 50-procentigt ägande i Culinoma
1 mar 2010 Kallelse till årsstämma
30 mar 2010 Preben Bager om första kvartalets utveckling
30 mar 2010 Nobias årsstämma 2010
20 apr 2010 Inbjudan till Nobias presentation av delårsrapporten januari–mars 2010
27 apr 2010 Nobia Q1, Fortsatt omstrukturering och effektivisering
27 apr 2010 Morten Falkenberg ny VD i Nobia
8 jun 2010 Fackliga förhandlingar om köksproduktion i Älmhult inledda
24 jun 2010 Förändring i Hygenas ledning
Inbjudan till Nobias presentation av delårsrapporten januari-juni 2010
19 jul 2010 Nobia Q2, Förbättrad rörelsemarginal
7 sep 2010 Fackliga förhandlingar om köksproduktion i Älmhult avslutade
17 sep 2010 Nick Friend lämnar Nobia
6 okt 2010 Ny VD tillträder idag
20 okt 2010 Inbjudan till Nobias presentation av delårsrapporten januari-september 2010
22 okt 2010 Nobia Q3, Fortsatta marginalförbättringar
15 dec 2010 Flytt av köksproduktion till Tidaholm beräknas ske i mars 2011
För IR-relaterad information kontakta Ingrid Yllmark, IR-ansvarig på telefon 08-440 16 07 eller [email protected].
Nobia säljer kök på flera marknader men är organiserat i tre regioner: Storbritannien, Norden och Kontinentaleuropa. Till följd av den geografiska spridningen påverkas Nobias omsättning av valutakurseffekter, vilket under 2010 hade en negativ påverkan på årets omsättning med över en miljard kronor, att jämföra med en positiv påverkan motsvarande drygt 800 miljoner kronor året innan.
Den organiska tillväxten var sammantaget oförändrad under 2010, fördelad på –1 procent i Storbritannien, +3 procent i Norden och –3 procent i Kontinentaleuropa.
Värdet på den europeiska köksmarknaden uppskattas till mellan 11 och 12 miljarder euro. De enskilt största marknaderna är Tyskland, Italien och Storbritannien. Sett till olika prissegment står värdemässigt ekonomisegmentet och mellanprissegmenten för drygt 40 procent vardera och lyxsegmentet för återstående cirka 15 procent.
Den europeiska köksmarknaden är fortfarande fragmenterad och relativt lokal till sin karaktär. De fem största köksaktörerna står tillsammans för endast cirka 35 procent av det totala försäljningsvärdet och Nobia är värdemässigt nummer ett med en uppskattad marknadsandel på cirka 10 procent. Det är bara ett fåtal varumärken som har närvaro på flera marknader. Marknaden kännetecknas istället av ett stort antal lokalt starka aktörer.
Källa: CSIL 2010
påverkande faktorer, varav den allmänna ekonomiska utvecklingen, nybyggnationstakten, utvecklingen på fastighetsmarknaling inom närliggande industrier, såsom vitvaror, påverkar
Rörelseresultat 2010
Magnet är certifierad enligt Trust-Mark, vilket är ett samarbete mellan den brittiska regeringen, konsumentgrupper och industrin med målet att hjälpa konsumenter att hitta pålitliga och välrenommerade företag för underhåll och renovering i och utanför hemmet. Magnet har denna kvalitetsstämpel sedan flera år.
Det osäkra ekonomiska läget i Storbritannien fortsatte under året att påverka köksmarknaden. För Nobias del minskade nettoomsättningen med 8 procent till 5 198 miljoner kronor (5 623) under 2010. Strukturkostnader belastade rörelseresultatet med 107 miljoner kronor (0), vilket gjorde att rörelseresultatet uppgick till 219 miljoner kronor (236). Exklusive strukturkostnader blev rörelseresultatet 326 miljoner kronor (236). Valutakurseffekter påverkade resultatet med cirka –35 miljoner kronor (–70). Rörelsemarginalen var 4,2 procent (4,2).
Att resultatet, trots den svaga marknaden, ändå ökade beror till största delen på genomförda prishöjningar, lägre kostnader samt en positiv försäljningsmix.
Ungefär en fjärdedel av den brittiska köksmarknaden utgörs av köksspecialister, vilka i sin tur består av ett stort antal självständiga återförsäljare samt ett antal stora specialistkedjor, såsom Magnet. Återstoden av marknaden utgörs i huvudsak av stora gör-detsjälv-kedjor, aktörer som riktar sig mot små lokala byggare (Trade) samt marknaden för större nybyggnations- och renoveringsprojekt.
Regeringens åtstramningar bedöms ha varit den primära orsaken till den något svagare efterfrågan under året.
I region Storbritannien representeras Nobia av varumärkena Magnet, Magnet Trade, Interior Solutions och Gower.
• Interior Solutions och Gower levererar omonterade kök till byggvaruhandeln och till gör-det-själv-kedjor. Utöver själva köken omfattar Nobias erbjudande till återförsäljarna även hjälp med köksutställning i butik, annonsering samt utbildning av sälj- och monteringspersonal, så kallad "category management".
Nobias försäljning har under året ökat i de lägre prissegmenten. Likaså har andelen sålda kompletta kök, där vitvaror och andra tillbehör inkluderas, också ökat under 2010. Prishöjningar kombinerat med ovanstående innebar sammantaget ett högre genomsnittligt ordervärde för regionen.
Sammantaget har Nobia under 2010 ytterligare stärkt sin marknadsledande position i Storbritannien, förbättrat bruttomarginalen och ökat rörelsemarginalen. Under året har försäljningen till allmännyttan och byggvaruhandeln ökat. De senaste årens investeringar i butiksnätet har varit en positiv faktor som bidragit till den stärkta marknadsandelen.
Utmaningen framåt är att möta den förväntat fortsatt svaga marknaden med ett starkt erbjudande och fortsatt god kostnadskontroll.
Tidigare lokala funktioner för inköp, produktion och logistik har under året överförts till den gemensamma organisation som skapats på Nobianivå.
Undersökningar har visat att Magnet Retails kunder uppskattat säljprocessens metodiska steg för steg. Serviceerbjudandet har under året ökats med en ettårsuppföljning som görs av en installatör, vilket har tagits emot väl och stärkt Magnet som landets ledande köksvarumärke.
Ett affärssystem för bättre kundvård i butiksledet har utvecklats och testats för att driftsättas i Magnet 2011.
Under året har marknaden för äldreboenden, daghem och skolor bearbetats särskilt, vilket resulterat i stärkt marknadsandel för Nobia.
Tack vare goda erfarenheter och positiv försäljningsutveckling har samarbetet med en av landets ledande byggvarukedjor fördjupats under året.
Organisk omsättningstillväxt, %
07 08 09 10
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 198 | 5 623 | –8 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 2 029 | 2 000 | 1 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 39,0 | 35,6 | – |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 326 | 236 | 38 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 6,3 | 4,2 | – |
| Rörelseresultat, MSEK | 219 | 236 | –7 |
| Rörelsemarginal, % | 4,2 | 4,2 | – |
| Operativt kapital, MSEK | 724 | 991 | –27 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 30 | 24 | – |
| Investeringar, MSEK | 132 | 57 | – |
| Medelantal anställda | 2 537 | 2 720 | –7 |
| Köksbutiker | Egna | Butiksutveckling | |
|---|---|---|---|
| Storbritannien | 222 | Renoverats eller bytt läge | 0 |
| Totalt | 222 | Nyöppnats, netto | 0 |
| 2010 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvartal | IV | III | II | I | IV | III | II | I |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 291 | 1 263 | 1 360 | 1 284 | 1 399 | 1 361 | 1 494 | 1 369 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 506 | 507 | 543 | 473 | 522 | 492 | 532 | 454 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 39,2 | 40,1 | 39,9 | 36,8 | 37,3 | 36,1 | 35,6 | 33,2 |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 86 | 101 | 98 | 41 | 114 | 65 | 26 | 31 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 6,7 | 8,0 | 7,2 | 3,2 | 8,1 | 4,8 | 1,7 | 2,3 |
| Rörelseresultat, MSEK | –5 | 94 | 89 | 41 | 114 | 65 | 26 | 31 |
| Rörelsemarginal, % | –0,4 | 7,4 | 6,5 | 3,2 | 8,1 | 4,8 | 1,7 | 2,3 |
Våra varumärken
Regionens nettoomsättning minskade med 3 procent till 5 092 miljo ner kronor (5 234). Strukturkostnader belastade rörelseresultatet med 82 miljoner kronor (162), vilket gjorde att rörelseresultatet upp gick till 249 miljoner kronor (–75). Exklusive strukturkostnader blev rörelseresultatet 331 miljoner kronor (187). Valutaeffekter påverkade resultatet positivt med cirka 35 miljoner kronor (–40). Rörelsemargi nalen var 4,9 procent (–1,4).
Årets rörelseresultat förbättrades främst till följd av ökade försäljningsvolymer samt pro duktivitetsförbättringar som en följd av de senaste årens fabriksstängningar. Koncentra tionen till färre produktionsenheter har effektiviserat varuförsörjningen och sänkt produktionskostnaderna.
Den nordiska köksmarknaden kännetecknas av ett fåtal större aktörer parallellt med många mindre lokala köksföretag. Efter ett par år med låg aktivitet inom nybyggnation har efterfrågan till byggbolag och husfabri kanter åter börjat ta fart. Efterfrågan till renovering har generellt varit stabil.
I region Norden representeras Nobia av varumärkena HTH, Invita och unoform, Myresjökök och Marbodal, Sigdal och Norema, Petra, Parma, A la Carte samt franchisekedjorna Nettokeittiöt och Keittiö - Maailma.
Myresjököks flexibla utbud kan projekt kunderna erbjuda sina bostadskunder stor frihet i valet av kök.
Under året uppgick en tredjedel av Nobias försäljningsvärde i region Norden till nybyggnation, framför allt via byggbolag och husfabrikanter.
Vid årsskiftet uppgick antalet specialise rade köksbutiker i Norden till 285 (291), varav 92 var egna butiker och 193 var fran chise- eller andra återförsäljande butiker.
Nobia har marknadsledande position inom försäljning till byggbolag och hustillverkare i Norden. Återhämtningen på den delen av marknaden, mest märkbart i Finland, har stärkt Nobia under året.
Utmaningen framåt är att fortsätta sänka kostnader för varuförsörjningen och behålla hög leveranssäkerhet samt förtydliga varu märkenas position.
Under året har flytt av köksproduktion i Sverige från Älmhult till Tidaholm beslutats och börjat verkställas. Cirka 75 anställda i Älmhult berörs och flytten beräknas vara helt genomförd under våren 2011. Köksproduktionen koncentreras till färre och större produktionsenheter för att stärka Nobias konkurrenskraft. Ett 50-tal tjänster tillförs därmed fabriken i Tidaholm. Förändringen har påverkat årets resultat med –42 miljoner kronor i strukturkostnader (–).
Tidigare lokala funktioner för inköp, produktion och logistik har under året överförts till den gemensamma organisation som skapats på Nobianivå.
HTH:s kompletterande försäljning av omonterade kök i Danmark, Norge och nu också i Sverige har stärkt varumärkets marknadsandel. Även försäljningen via Internet har under året ökat och börjat märkas som andel av varumärkets marknadskanaler.
Marbodal har under året etablerat tre shop-inshop-butiker hos möbelkedjan Mio i Göteborgsområdet.
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 5 092 | 5 234 | –3 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 1 945 | 1 861 | 5 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 38,2 | 35,6 | – |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 331 | 187 | 77 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 6,5 | 3,6 | – |
| Rörelseresultat, MSEK | 249 | –75 | – |
| Rörelsemarginal, % | 4,9 | –1,4 | – |
| Operativt kapital, MSEK | 898 | 1 117 | –20 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 28 | –7 | – |
| Investeringar, MSEK | 100 | 160 | –37 |
| Medelantal anställda | 2 758 | 2 636 | 5 |
| Köksbutiker | Egna | Franchise |
|---|---|---|
| Sverige | 8 | 29 |
| Danmark | 61 | 35 |
| Norge | 19 | 39 |
| Finland | – | 80 |
| Övriga länder | 4 | 10 |
| Totalt | 92 | 193 |
| Renoverats eller bytt läge | 0 |
|---|---|
| Nyöppnats, netto | –6 |
| 2010 | 2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvartal | IV | III | II | I | IV | III | II | I |
| Nettoomsättning, MSEK | 1 392 | 1 091 | 1 401 | 1 208 | 1 302 | 1 039 | 1 499 | 1 394 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 529 | 418 | 550 | 448 | 481 | 367 | 542 | 471 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 38,0 | 38,3 | 39,3 | 37,1 | 36,9 | 35,3 | 36,2 | 33,8 |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 136 | 63 | 115 | 17 | 64 | 15 | 91 | 17 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 9,8 | 5,8 | 8,2 | 1,4 | 4,9 | 1,4 | 6,1 | 1,2 |
| Rörelseresultat, MSEK | 102 | 15 | 115 | 17 | 56 | 15 | 66 | –212 |
| Rörelsemarginal, % | 7,3 | 1,4 | 8,2 | 1,4 | 4,3 | 1,4 | 4,4 | –15,2 |
2010 uppvisade svag förbättring i efterfrågan. Nobias nettoomsättning minskade med 18 procent till 3 805 miljoner kronor (4 625). Struktur kostnader belastade rörelseresultatet med 214 miljoner kronor (46), vilket gjorde att rörelseresultatet uppgick till –247 miljoner kronor (–20). Exklusive strukturkostnader blev rörelseresultatet –33 miljoner kronor (26). Valutaeffekter påverkade resultatet positivt med cirka 20 miljoner kronor (20). Rörelsemarginalen var –6,5 procent (–0,4).
Årets rörelseresultat försämrades främst till följd av minskad försäljning och ökade kost nader i franska Hygena. Ett antal åtgärder har genomförts i syfte att stärka verksamheten i Hygena. Särskilt kan nämnas omstrukture ring av logistiksystemet, ändrad och bantad organisation, påbörjad rationalisering av olönsamma butiker, förberedelser för för nyat sortiment samt inledd renovering av butiker.
Nobias huvudmarknader i region Kontinen taleuropa är Frankrike, Österrike och Tyskland. I Frankrike finns ett flertal aktörer, såväl franska som italienska, tyska och ytter ligare andra. Antalet köksbutiker och därmed konkurrensen har ökat under senare år.
I Österrike dominerar två köksföretag, varav Nobias EWE/FM är det ena. Liksom i Tyskland har de stora möbelvaruhusen en stark ställning avseende distribution av kök.
Tyskland är Europas största köksmarknad. Efterfrågan har hållit sig stabil på en låg nivå, vilket gjort att tyska köksföretag inten sifierat sina insatser på närliggande marknader.
I region Kontinentaleuropa representeras Nobia av Hygena, EWE, Intuo och FM samt Optifit. Tyska Poggenpohl är Nobias enda globala varumärke.
EWE står för modern design i övre mel lanprissegmentet. Köken produceras och säljs i huvudsak till företagskunder i Österrike.
Intuo betyder inspiration på esperanto. Det österrikiska varumärket vänder sig till den kvalitetsmedvetna konsumenten i övre mellanprissegmentet.
Vid årsskiftet uppgick antalet köksbutiker i Kontinentaleuropa till 191 (191), varav 190 var egna butiker och 1 var en franchisebutik.
Nobias marknadsandel i Kontinentaleuropa är blygsam. Den starkaste positionen har Nobia i Österrike, där den bedömda marknadspositionen i landet är nummer två. I Frankrike avser Nobia att stärka Hygenas position genom ett flertal satsningar. I Tyskland är Nobia en blygsam aktör. Poggenpohls varumärkeskännedom är stark på den globala lyxmarknaden.
Utmaningen framåt är att genomgående fortsätta att sänka kostnader för varuför sörjningen. Särskilt fokus tillägnas att vända Hygena till en framgångsrik butikskedja i Frankrike och att ytterligare förbättra lön samheten i Poggenpohl.
Hygenas logistiksystem har vidareutvecklats under året, både avseende depåstruktur, centrallager och omläggning av IT-system.
Tidigare lokala funktioner för inköp, produktion och logistik har under året överförts till den gemensamma organisation som skapats på Nobianivå.
Hygena har trimmats för att 2011-2012 kunna erbjuda ett nytt sortiment i renoverade butiker. Ett besparingsprogram i slutet av året omfattande stängning av femton butiker under 2011 berörde sammanlagt drygt 100 anställda i butikskedjan.
Organisk omsättningstillväxt, %
| Nyckeltal | 2010 | 2009 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 805 | 4 625 | –18 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 1 501 | 1 770 | –15 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 39,4 | 38,3 | – |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | –33 | 26 | – |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | –0,9 | 0,6 | – |
| Rörelseresultat, MSEK | –247 | –20 | – |
| Rörelsemarginal, % | –6,5 | –0,4 | – |
| Operativt kapital, MSEK | 421 | 953 | –56 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 59 | –2 | – |
| Investeringar, MSEK | 114 | 129 | –11 |
| Medelantal anställda | 2 298 | 2 544 | –10 |
| Köksbutiker | Egna | Franchise |
|---|---|---|
| Frankrike | 150 | 0 |
| Tyskland | 9 | 1 |
| Österrike | 1 | 0 |
| Övriga länder | 30 | 0 |
| Totalt | 190 | 1 |
| Renoverats eller bytt läge | 0 |
|---|---|
| Nyöppnats, netto | 0 |
| 2010 | 2009 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kvartal | IV | III | II | I | IV | III | II | I | ||
| Nettoomsättning, MSEK | 923 | 875 | 1 040 | 967 | 1 082 | 1 170 | 1 325 | 1 048 | ||
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader, MSEK | 380 | 363 | 400 | 358 | 419 | 466 | 521 | 364 | ||
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | 41,2 | 41,5 | 38,5 | 37,0 | 38,7 | 39,8 | 39,3 | 34,7 | ||
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK | 11 | 6 | 10 | –60 | 13 | 47 | 24 | –58 | ||
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | 1,2 | 0,7 | 1,0 | –6,2 | 1,2 | 4,0 | 1,8 | –5,5 | ||
| Rörelseresultat, MSEK | –140 | –12 | –11 | –84 | –5 | 33 | 19 | –67 | ||
| Rörelsemarginal, % | –15,2 | –1,4 | –1,1 | –8,7 | –0,5 | 2,8 | 1,4 | –6,4 |
Våra varumärken
Nobia har under året präglats av internt förändringsarbete i syfte att effektivisera hela värdekedjan och tillvarata skalfördelar. De omfattande strukturåtgärderna intensifierades mot slutet av året och kostnaderna för dessa uppgick till totalt 511 miljoner kronor under 2010.
| Nobiakoncernen i sammandrag | jan–dec | ||
|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | Förändring, % | |
| Nettoomsättning, MSEK | 14 085 | 15 418 | –9 |
| Bruttomarginal, % | 39,1 | 36,7 | – |
| Rörelsemarginal före avskrivningar, % (EBITDA) | 6,9 | 5,6 | – |
| Rörelseresultat (EBIT) | 517 | 346 | 49 |
| Rörelsemarginal, % | 3,7 | 2,2 | – |
| Resultat efter finansiella poster, MSEK | 432 | 271 | 59 |
| Resultat efter skatt inkl struktur, MSEK | –89 | –79 | –13 |
| Resultat per aktie efter utspädning inkl struktur, SEK | –0,53 | –0,47 | –13 |
| Operativt kassaflöde, MSEK | 641 | 803 | –20 |
Samtliga belopp utom nettoomsättning, resultat efter skatt, resultat per aktie och operativt kassaflöde har justerats för omstruktureringskostnader.
I februari presenterade Nobia en ny organisation och nytt arbetssätt för koncernen. Produktion och inköp samordnas för att dra fördel av Nobias storlek samtidigt som gruppens varumärken positioneras för att tydligare passa kundernas önskemål. Den nya organisationen markerade i april 2010 starten för ett flerårigt förändringsarbete som ska leda till en starkare koncern. Målet är att öka både lönsamhet och tillväxt genom att fullt ut tillvarata Nobias skalfördelar såväl i marknad som i varuförsörjning och gemensamma funktioner för IT, HR och Finans. Förändringsarbetet bedöms löpa från 2010 till 2014.
Senare i februari meddelade Nobia att Pronorm och ägarandelen i Culinoma i Tyskland avyttras till DeMandemaker Groep (DMG). Affären var ett led i Nobias strategi att fokusera på attraktiva kunderbjudanden, tydliga varumärken samt effektivare varuförsörjning med färre och större fabriker. Försäljningen inbegrep köksfabriken Pronorm i Vlotho, vars största kunder är DMG och Culinoma, samt Culinomas 87 köksbutiker i Tyskland med varumärkena Plana, Marquart, Vesta, Asmo och Küchenpohl.
I april utsågs Morten Falkenberg till ny verkställande direktör. Morten Falkenberg tillträdde befattningen i oktober samtidigt som Preben Bager lämnade Nobia som verkställande direktör.
I maj 2010 togs första steget för att långfristigt refinansiera Nobia genom att ett lån från Svensk Exportkredit om 800 miljoner kronor lyftes. Lånet löper på fem år med möjlighet till förlängning i ytterligare två år.
I juni inleddes fackliga förhandlingar om en flytt av Myresjököks produktion från Älmhult till Tidaholm. Överföringen beräknas ske i mars 2011.
I juli 2010 ingick Nobia avtal om ny långfristig upplåning med ett konsortium av banker. Lånet löper på fem år och kan uppgå till maximalt 2 000 miljoner kronor. Nobias långfristiga kreditram uppgår därefter till 2 800 miljoner kronor inklusive lånet beviljat av Svensk Exportkredit.
Under december initierades besparingsåtgärder inom ett flertal enheter i koncernen. Programmet beräknas minska kostnaderna med 100–125 miljoner kronor årligen från och med slutet av 2011.
Årets resultat per aktie efter utspädning uppgick till –0,53 kronor (–0,47). Årets resultat per aktie efter utspädning exklusive strukturkostnader uppgick till 1,86 kronor (0,96). Nettoomsättningen uppgick till 14 085 miljoner kronor (15 418).
Koncernens organiska tillväxt, det vill säga omsättningsförändringen för jämförbara enheter och justerat för valutaeffekter, var oförändrad jämfört med föregående år. Region Nordens organiska tillväxt ökade medan region Storbritannien och region Kontinentaleuropa minskade sin organiska tillväxt.
Under året har butiksnätet minskat något. Det totala antalet butiker uppgick vid årets slut till 698 (704). I antalet butiker inkluderas egna och franchisebutiker.
Koncernens rörelseresultat uppgick till 6 miljoner kronor (38). Lägre volymer och strukturkostnader om 511 miljoner kronor (308) har haft negativ inverkan på resultatet. Rörelsemarginalen uppgick till 0 procent (0,2). Rörelseresultatet exklusive strukturkostnader uppgick till 517 miljoner kronor (346). Rörelsemarginalen exklusive strukturkostnader uppgick till 3,7 procent (2,2).
I region Storbritannien minskade nettoomsättningen med 8 procent till följd av negativa valutakurseffekter och lägre volymer i Magnet. I region Norden minskade nettoomsättningen med 3 procent. Justerat för meromsättning genom HTHs övertagande av franchisebutiker i Danmark och negativa valutakurseffekter ökade nettoomsättningen med 3 procent. I region Kontinentaleuropa var nettoomsättningen 18 procent lägre än 2009. Justerat för avyttrade Pronorm samt negativa valutakurseffekter minskade nettoomsättningen med 3 procent.
Finansiella poster uppgick till –85 miljoner kronor (–75). I finansnettot ingår nettot av avkastning på pensionstillgångar och räntekostnad på pensionsskulder motsvarande –37 miljoner kronor (–40). Resultatet efter finansiella poster försämrades till –79 miljoner kronor (–37).
Skatteintäkten om 25 miljoner kronor (35) förklaras i huvudsak av aktiverade förlustavdrag samt återbetald skatt i Storbritannien. Resultat efter skatt minskade till –89 miljoner kronor (–79).
Det operativa kassaflödet var fortsatt starkt, men minskade till 641 miljoner kronor (803).
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 347 miljoner kronor (346) varav 107 miljoner kronor (154) är relaterat till butiksinvesteringar.
Koncernens sysselsatta kapital uppgick till 5 323 miljoner kronor (7 095) vid periodens utgång.
Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 1 510 miljoner kronor (2 426). Minskningen beror främst på positivt operativt kassaflöde om 641 miljoner kronor, valutakurseffekter samt avyttringen av Culinoma och Pronorm.
Skuldsättningsgraden uppgick till 44 procent vid årsskiftet (62 procent vid årets ingång).
Avsättning för pensioner, vilka ingår i nettolåneskulden, uppgick vid periodens slut till 587 miljoner kronor (656). Oredovisade aktuariella förluster uppgick vid utgången av 2010 till totalt –67 miljoner kronor (–60).
Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 3 446 miljoner kronor (3 934).
Soliditeten uppgick vid årets slut till 41 procent (38).
Nobias kreditramar, som löper till och med år 2015, uppgår till 2,8 miljarder kronor exklusive checkräkningskrediter. Vid utgången av december 2010 var 1,6 miljarder kronor av denna outnyttjad.
I syfte att förtydliga och förenkla beslutsvägarna infördes en ny organisation från och med den 22 januari 2011. Förändringen innebär att funktioner som tidigare rapporterat till funktionen Chief Operating Officer respektive den då vakanta funktionen Chief Commercial Officer istället rapporterar direkt till Chief Executive Officer Morten Falkenberg.
Efterfrågan på kök följer normalt samma konjunkturcykel som andra konsumentnära sällanköpsvaror. Under 2010 ökade efterfrågan i region Norden under andra halvåret medan efterfrågan var fortsatt svag i Storbritannien respektive svag i Kontinentaleuropa jämfört med föregående år. Effekten av lägre volymer har i Nobia kompenserats av sänkta kostnader och höjda priser. Olika projekt har startats under 2010 för att långsiktigt öka effektiviteten och dra större fördel av koncernens storlek. I tillägg till detta har besparingsåtgärder introducerats i slutet av året för att stärka koncernens resultat. Dessa åtgärder beräknas innebära en årlig besparing om cirka 100–125 miljoner kronor och beräknas få full effekt från fjärde kvartalet 2011.
Mot bakgrund av rådande konjunkturläge bedöms framtida efterfrågeutveckling öka något i region Norden medan efterfrågan i region Storbritannien och Kontinentaleuropa är mer svårbedömd.
Medelantalet anställda uppgick under 2010 till 7 627 jämfört med 7 930 föregående år. Minskningen beror främst på avyttringen av Pronorm.
Nobias omorganisation med visionen att bli en ledande köksspecialist kräver nytänkande och motiverade människor. Kompetensförsörjning på alla nivåer är därför en nyckelprocess i Nobia. En annan nyckelprocess är att skapa ett gemensamt sätt att arbeta med medarbetarfrågor i hela koncernen. Nobias HR-funktion på koncernnivå har ansvaret att säkerställa ett enhetligt sätt att arbeta med medarbetarfrågorna och ansvarar också för att utveckla och stötta Nobias chefer med verktyg för rekrytering, kompetensanalys och förändringsledarskap. HR ser också över ersättningsfrågor som fast och rörlig lön, pensioner och incitamentsprogram.
I Sverige bedriver koncernen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i Marbodal AB och Myresjökök AB. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom buller och utsläpp till luft i samband med ytbehandling av trädetaljer. Länsstyrelsen är beslutande organ i ovanstående frågor.
Under 2009 har ansökan om slutliga villkor för anläggningen i Tidaholm lämnats in till Länsstyrelsen för beslut. Myresjököks överklagan av ett av villkoren i tillståndsbeslutet avseende buller i Älmhultsfabriken behandlades under 2009. Beslutet står fast även 2010, men Länsstyrelsen i Kronoberg har accepterat att med anledning av Nobias beslut att flytta Myresjököks montering och distribution av kök från Älmhult till fabriken i Tidaholm skjuts bullerutredningen på framtiden. Lämplig tidpunkt beräknas kunna vara under senare delen av andra kvartalet 2011, eller till dess att den kvarvarande delen av verksamheten (lucktillverkning och målning) kommit helt på plats. Tillståndet gentemot myndigheter kommer att administreras av verksamheten i Tidaholm.
ISO 9001 samt 14011 för Myresjökök AB kommer att renodlas mot att omfatta en marknadsorganisation, d v s försäljning och installation. Den kvarvarande produktionsverksamheten i Älmhult kommer att omfattas av Tidaholmfabrikens ISO certifieringar samt skyddsarbete.
Utsläppsnivåerna för flyktiga organiska ämnen ligger väl inom tillståndsgränserna för både Marbodal och Myresjökök. Den tillståndspliktiga produktionen i Sverige motsvarar mindre än 10 procent av koncernens nettoomsättning.
Nobia har även under 2010 besvarat frågorna från Carbon Disclosure Project (CDP) samt medverkat i projektet Hållbart Värdeskapande, som är ett initiativ av Sveriges största investerare och aktieägare.
Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Klarabergsviadukten 70 A, 107 24 Stockholm. Moderbolaget är noterat på NAS-DAQ OMX Stockholm. Information om aktien och ägarna återfinns på sidorna 12–13.
Moderbolagets verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner och ägande av dotterbolagen. Resultat efter finansnetto uppgick till 2 miljoner kronor (2) och utgjordes främst av mottagna koncernbidrag och utdelningar från dotterbolag.
Aktiekapitalet i Nobia uppgår till 58 430 237 kronor, fördelat på 175 293 458 aktier med ett kvotvärde om 0,33 kronor. Varje aktie förutom återköpta egna aktier, berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och vinst. Nobia har endast ett aktieslag.
Nobia återköpte under 2007 och 2008 totalt 8 162 300 egna aktier till ett värde av 468 056 934 kronor enligt det bemyndigande som årsstämman 2007 och 2008 beslutade om. Samtliga återköpta aktier motsvarar 4,7 procent av totalt antal aktier. Syftet var främst att därigenom möjliggöra, helt eller delvis, förvärvsfinansiering genom betalning med egna aktier men också att anpassa företagets kapitalstruktur för att därigenom bidra till ett ökat aktieägarvärde. Bemyndigandet innebar en möjlighet att återköpa upp till ett totalt eget innehav av 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Årsstämman 2010 bemyndigade om återköp av egna aktier, men inga ytterligare aktier återköptes under 2010.
De tio största ägarna hade 57 procent av aktierna. Den enskilt största aktieägaren i Nobia, SäkI ABs aktieinnehav, representerade 12,6 procent av röstetalet för samtliga aktier.
Nobias långivare har upprättat en klausul som kan innebära uppsägning av samtliga lån om kontrollen över bolaget förändras
väsentligt. Om någon enskilt, eller tillsammans med andra (under formella eller informella former), erhåller kontroll över bolaget kan långivaren säga upp samtliga utestående lån till betalning. Med kontroll över bolaget avses kontroll över mer än hälften av de totala rösterna eller kapitalet eller att direkt och avgörande inflytande finns över tillsättandet av styrelsen eller koncernledning. Kontroll över bolaget anses också föreligga om någon, enskilt eller tillsammans, kan utöva direkt och avgörande inflytande på bolagets finansiella och strategiska position. Föreligger en situation där kontrollen över bolaget förändras väsentligen ska långivare och Nobia inleda förhandlingar som maximalt kan pågå i 30 dagar. Förhandlingarna ska syfta till att en överenskommelse mellan långivare och Nobia uppnås. Uppnås ej en överenskommelse äger långivare rätten att säga upp samtliga utestående lån till omedelbar betalning.
Mer om aktiekapital och aktieägare på sidorna 12–13.
Riktlinjerna 2010 överensstämmer i allt väsentligt med förslag till riktlinjer 2011 enligt nedan och baseras på ingångna avtal med respektive befattningshavare.
Styrelsen för Nobia AB föreslår att årsstämman 2011 beslutar om följande förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättning och anställningsvillkor till VD och den övriga koncernledningen. Koncernledningen består för närvarande av nio personer.
Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för VD samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till VD.
Ersättningsutskottet har följt och utvärderat tillämpningen av de av årsstämman 2010 beslutade riktlinjerna för ersättning och andra anställningsvillkor för koncernledningen, gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer samt i övrigt övervägt behovet av förändringar. Ersättningsutskottet har också följt och utvärderat Nobiakoncernens personaloptionsprogram. Enligt ersättningsutskottets bedömning finns det skäl att även kommande år fortsätta med såväl ersättningsriktlinjer och incitamentsprogram som i allt väsentligt överensstämmer med föregående år.
Nobias policy är att den totala ersättningen ska ligga på marknadsnivå. En löpande IPE– klassificering (International Position Evaluation) görs för att säkerställa marknadsnivåer i respektive land. Medlemmar i koncernledningen har såväl en fast som en rörlig lönedel. Grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter
I en verksamhet baserad på kök har måltiden en central roll. Nobia ställer sig bakom den mänskliga rättigheten att äta sig mätt. Det finns många människor som inte har den möjligheten idag och därför bidrar Nobia sedan 2006 till Hungerprojektets arbete att utrota hungern i världen.
Hungerprojektet är en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation som hjälper människor som lever i hunger att, främst genom utbildning, bygga upp en hållbar utveckling i sitt samhälle genom att själva identifiera problem, sätta mål och åstadkomma förändring genom egna insatser.
Hungerprojektet driver förändringsprogram i länder på den afrikanska kontinenten, i Central- och Sydamerika, i Indien samt i Bangladesh. Nobias ekonomiska stöd räcker exempelvis till ledarskapsutbildning för 125 kvinnor i Indien.
Läs mer på www.hungerprojektet.se.
beslut i styrelsen. Den rörliga lönedelen fördelas normalt i ett antal delmål, exempelvis koncernens resultat, resultatet i den enhet man ansvarar för och individuella/kvalitativa mål. Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om 1 år. Målen för VD fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av VD efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.
Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 9 944 100 kronor (exklusive sociala avgifter). Beräkningen har gjorts baserat på koncernledningens nuvarande sammansättning. Koncernledningsmedlemmar anställda i Sverige har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITP-planen har ledningen möjlighet efter beslut i styrelsen till en utökad premiebaserad pensionsrätt på lönedelar över 30 basbelopp. Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid om sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid om tolv månader.
Koncernen har sedan 2005, efter beslut på respektive årsstämma, genomfört ett årligt personaloptionsprogram. Syftet är att ytterligare öka högre befattningshavares engagemang och ägande i företaget samt att attrahera, motivera och kvarhålla nyckelmedarbetare inom koncernen. Tilldelning av personaloptioner sker vederlagsfritt, men tilldelningen är villkorad i en stigande skala av den genomsnittliga ökningen av vinsten per aktie under intjänandeperioden, som är tre år. Resultatutvecklingen bestämmer därmed antalet personaloptioner som får utnyttjas av det totala antalet tilldelade personaloptioner. 2010 års personaloptionsprogram omfattar totalt 104 högre befattningshavare, inklusive koncernledningen. Personaloptioner kan komma att föranleda kostnader för Nobia-koncernen i form av dels sociala avgifter vid utnyttjandet av personaloptionerna, dels en redovisningsmässig kostnad enligt IFRS 2, enligt vad som har redovisats för årsstämman 2008, 2009 respektive 2010. De sociala avgifterna beräknas uppgå till cirka 20 procent av värdetillväxten på personaloptionerna. För 2008, 2009 och 2010 års program gäller att resultatutvecklingen bestämmer antalet personaloptioner
som får utnyttjas av det totala antalet tilldelade personaloptioner.
I förslaget till personaloptionsprogram inför bolagsstämman 2011 föreslås VD och koncernledning vederlagsfritt tilldelas 470 000 optioner. Optionerna beräknas att vid tilldelning ha ett värde i enlighet med IFRS 2 som uppgår till cirka 11,50 kronor. Optionerna har en intjänandeperiod på tre år och får utnyttjas endast om optionsinnehavaren både är anställd vid tidpunkten för nyttjande och resultat per aktie har växt i en viss takt under treårsperioden. Om den genomsnittliga tillväxten i resultat per aktie blir lägre än 5 procent per år kan inga optioner nyttjas och den redovisade kostnaden över den treåriga intjänandeperioden blir noll. Om tillväxten i resultat per aktie istället blir minst 15 procent per år kan alla optioner utnyttjas och programmets maximala kostnad enligt IFRS 2 uppnås, vilken beräknats till totalt cirka 5,4 miljoner kronor över den treåriga intjänandeperioden. Kostnaden för sociala avgifter relaterade till programmet kommer att bero på värdet på optionerna vid lösen, i den mån uppfyllande av villkor om fortsatt anställning och tillväxt i resultat per aktie tillåter lösen. Sociala avgifter för VD och koncernledning förväntas uppgå till cirka 25 procent vilket om optionernas värde vid lösen är lika stort som vid tilldelning (11,50 kronor) leder till en kostnad över de tre åren på totalt knappt 1,4 miljoner kronor, om anställnings och resultat per aktievillkoren uppfylls maximalt.
Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.
Till årsstämmans förfogande står följande medel i moderbolaget:
| Summa kronor | 1 765 170 138 |
|---|---|
| Årets resultat | 2 873 614 |
| Balanserat resultat | 1 710 071 038 |
| Överkursfond | 52 225 486 |
Styrelsen föreslår att samtliga till årsstämmans förfogande stående medel överförs i ny räkning: I ny räkning överföres 1 765 170 138 Summa kronor 1 765 170 138
Styrelsen föreslår att samtliga till årsstämmans förfogande stående medel överförs i ny räkning och att utdelning till aktieägarna således inte lämnas för verksamhetsåret 2010.
För att sänka kostnadsbasen har Nobia under senare år genomfört en rad strukturåtgärder. Förändringarna planeras genomföras under en treårsperiod.
I tillägg till detta har ett antal besparingsåtgärder introducerats för att stärka Nobiakoncernens resultat. Dessa belastar 2010 års resultaträkning. Initiativen innebär att cirka 385 medarbetare kommer att lämna koncernen och har resulterat i kostnader om 275 miljoner kronor, av vilka 244 miljoner kronor påverkar rörelseresultatet och 31 miljoner kronor resultatet från avvecklade verksamheter. Nettoeffekten på koncernens kassaflöde 2011 blir uppskattningsvis 100 miljoner kronor. Dessa initiativ ska i sin tur leda till årliga besparingar i storleksordningen 100–125 miljoner kronor, vilka kommer att genereras gradvis från och med början av 2011 och få full effekt från fjärde kvartalet 2011.
Strukturkostnader för 2010 uppgick till sammanlagt 511 miljoner kronor (308) vilka har belastat rörelseresultatet. Där ingår första kvartalets förlust från försäljningen av Culinoma och Pronorm med 72 miljoner kronor. Strukturåtgärderna har belastat kassaflödet med 178 miljoner kronor, varav 37 miljoner kronor härrör från strukturåtgärder verkställda under 2009.
Kvarvarande omstruktureringsreserver uppgår vid årets utgång till 270 miljoner kronor.
Besparingarna från åtgärderna kommer att möjliggöra betydande satsningar på produkt- och serviceutveckling, i varumärkesstärkande åtgärder samt i butiksutveckling och utbildningssatsningar för Nobias säljpersonal.
Nobia är exponerat för såväl affärsmässiga som finansiella risker. De affärsmässiga riskerna kan delas upp i strategiska, operationella samt politiska och legala risker.
De finansiella riskerna är hänförliga till valutor, räntor, likviditet, kreditgivning, råvarupriser samt finansiella instrument.
All affärsverksamhet är förenad med risker. Risker som kan hanteras väl kan leda till möjligheter medan risker som inte hanteras rätt kan leda till skador och förluster. Riskhanteringen i Nobia syftar till att skapa medvetenhet om risker och därmed begränsa, kontrollera och hantera dessa samtidigt som affärsmöjligheter tillvaratas och lönsamheten stärks.
Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom Nobia och i den strategiska planeringen. Inför aktieägarna svarar styrelsen för bolagets riskhantering. Företagsledningen rapporterar riskfrågor löpande till styrelsen.
Företagsstyrnings- och policyrisker hanteras genom att Nobia kontinuerligt utvecklar internkontrollen.
Intern spridning av för ändamålet anpassad information säkerställs genom koncernens ledningssystem och processer. Dessa beskrivs utförligare i Bolagsstyrningsrapporten, avsnitt Koncernledning på sidan 29.
Risker förknippade med affärsutveckling såsom företagsförvärv styrs av en systematisk process, så kallad due diligence, och efterföljande uppföljning av förvärv mot ursprungliga planer. Mer långsiktiga risker hanteras i första hand vid styrelsens årliga behandling av koncernens strategiska planering. I samband med detta utvärderas och diskuteras Nobias affärsutveckling utifrån externa och interna överväganden.
Nobia verkar på konkurrensutsatta marknader, av vilka flera är relativt mogna. Under normala marknadsförhållanden innebär detta att underliggande efterfrågan är relativt stabil. Priskonkurrensen är dock hård.
Efterfrågan på Nobias produkter påverkas av utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl bostadspriser, antal hustransaktioner samt tillgång till finansiering. Den europeiska köksmarknaden uppskattas utgöras av fyra femtedelar köp för renovering och en femtedel av köp för nybyggnation. Nobias strategi är baserad på såväl storskalig produktförsörjning som produktutveckling och utnyttjandet av koncernens starka varumärken positionerade på olika marknader och i olika försäljningskanaler. Nobias olika erbjudanden bygger även på strategin att erbjuda kunden mervärde i form av kompletta lösningar med tillbehör och installation.
Marknadsrisken under 2010 minskade jämfört med 2009. Efterfrågan på kök stabiliserades men var generellt svag under 2010 med något ökad efterfrågan till nybyggnation på de nordiska marknaderna under andra halvåret 2010.
Kök till slutkunder säljs genom närmare 700 butiker och genom byggvaruhus, möbelvaruhus och andra återförsäljare. Egna och franchisebutiker är en medveten strategi för att influera kökserbjudandet vilket bland annat bidrar till samordning av koncernens varuförsörjning. En större andel egna butiker innebär större andel fasta kostnader, vilket ökar risken. Samtidigt stärks möjligheten att profilera koncepten med större mervärde. En annan risk är att återförsäljare inte klarar åtaganden i ingångna avtal, vilket kan påverka försäljningen negativt.
Kök för nybyggnation, så kallad projektförsäljning, säljs direkt till regionala och lokala byggbolag via en specialiserad säljorganisation. Koncentrationen till dessa enskilt större kunder innebär såväl en ökad risk för förlorad försäljning för det fall en större kund går förlorad, som en ökad kreditrisk.
Nobias kostnadsstruktur utgörs till cirka 60 procent av rörliga kostnader (råmaterial, komponenter, tillbehör), cirka 30 procent halvrörliga kostnader (personalkostnader, marknadsföring, underhåll) och cirka 10 procent fasta kostnader (hyror, avskrivningar, försäkringar). Fördelningen är relativt lika mellan huvudmarknaderna förutom att Storbritannien och Frankrike har en något större andel fasta kostnader till följd av sina omfattande butiksnät.
Nobias egen tillverkning utgörs i huvudsak av produktion av skåp och luckor samt av montering av dessa, tillsammans med inköpta komponenter. Produktionen har tillräcklig flexibilitet att möta variationer i efterfrågan och har därmed en förhållandevis hög andel rörlig arbetskraft.
Nobia köpte under 2010 material och komponenter för cirka 5,2 miljarder kronor, varav cirka 15 procent avsåg råmaterial (såsom spånskivor), 60 procent komponenter (såsom handtag och gångjärn) och 25 procent avsåg handelsvaror (såsom vitvaror). Underliggande råvaror som koncernen främst är exponerad mot är trä, stål, aluminium och plaster. Kostnadsvariationer kan orsakas av förändringar på världsmarknadspriser på råmaterial eller våra leverantörers förmåga att leverera. Nobias inköpsorganisation arbetar nära leverantörerna för att säkerställa effektiva materialflöden.
Utvärdering av koncernens inköp och produktion sker löpande i syfte att erhålla låga produktkostnader.
Egendomsrisker i form av produktionsbortfall vid exempelvis brand minimeras genom att tillsammans med koncernens försäkringsgivare genomföra årliga tekniska riskinspektioner vid tillverkande enheter. Förebyggande åtgärder implementeras löpande för att minska risken för avbrott i verksamheten.
Nobias förmåga att öka lönsamheten och avkastningen för aktieägarna är till stor del beroende av hur väl koncernen lyckas utveckla innovativa produkter, upprätthålla en kostnadseffektiv tillverkning samt tillvarata synergieffekter. Hantering av strukturåtgärder är en väsentlig faktor för att bibehålla och öka konkurrenskraften i Nobia. Under 2010 har en omfattande samordning av koncernen inletts avseende sortimentsutveckling, produktion samt inköp och logistik. Även varumärkesportföljen och den kommersiella strategin har utvärderats. Den strategiska inriktningen beskrivs närmare på sidorna 9–11. Verkställandet av dessa planer innebär operationella risker, vilka dagligen adresseras i det pågående förändringsarbetet.
I slutet av 2010 påbörjades ett program för reduktion av fasta kostnader över hela koncernen.
Nobias produkter omfattas av internationella och lokala regelverk rörande miljöpåverkan och andra effekter som uppstår vid köksproduktion, till exempel utsläpp av avgaser och emissioner, buller och säkerhet. Nobia arbetar löpande med anpassning till erforderliga förväntningar och krav. Den närmaste framtidens krav inom ovan nämnda områden är kända och förutsatt att dessa inte förändras markant bedöms nuvarande produkter samt pågående utvecklingsaktiviteter kunna vara tillräckliga för att möta dessa krav.
Förändringar i lokala skattelagstiftningar i länder som Nobia har verksamhet i kan påverka efterfrågan på bolagets produkter. Subventioner avseende nybyggnationer och/ eller renovering eller förändrad beskattning av boendet kan påverka efterfrågan. ROTavdrag i flera av de nordiska länderna är exempel på det.
Nobia strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare vilket är en viktig framgångsfaktor. För att säkerställa tillgång till och kompetensutveckling för motiverade medarbetare, hanteras chefsförsörjning och ledarutveckling på koncerngemensam nivå.
Utöver strategiska och operationella risker är Nobia exponerat för olika finansiella risker. Dessa är huvudsakligen hänförliga till valutor, räntor, likviditet, upplåning och kreditgivning, finansiella instrument och pensioner. Samtliga dessa risker hanteras i enlighet med den finanspolicy som årligen fastställs av styrelsen. För ytterligare beskrivning hänvisas till Not 2 (Finansiella risker) och Not 25 (Avsättningar för pensioner) på sidorna 51 och 64.
Nobia AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Bolaget är moderbolag i Nobiakoncernen. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordning, aktiebolagslagen och regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm.
Nobia tillämpar svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Vidare tillämpar Nobia årsredovisningslagen (ÅRL) för hur bolaget rapporterar sitt arbete inom bolagsstyrning. Nobia följer utvecklingen på bolagsstyrningsområdet och anpassar fortlöpande sina principer för bolagsstyrning i syfte att skapa värde för ägare och andra intressenter. För att säkerställa en god och likformig informationsgivning till alla aktieägare har Nobiakoncernen en av styrelsen fastställd informations- och IR-policy.
Nobia följer Koden förutom i ett avseende, nämligen regeln om att styrelseledamot inte ska vara ordförande i valberedningen. Denna avvikelse förklaras nedan under rubriken Valberedning.
Årsstämma 2010 hölls den 30 mars på Summit, Grev Turegatan 30 i Stockholm. Till ordförande för stämman valdes Hans Larsson, styrelsens ordförande. Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens rekommendation att utdelning för verksamhetsåret 2009 inte skulle lämnas. Beslutet motiverades av verksamhetsårets negativa resultat efter skatt och syftade till att stärka bolagets och koncernens finansiella position mot bakgrund av marknadsutveckling, finansiella åtaganden samt kommande strukturåtgärder. Stämman fastställde vidare antal styrelseledamöter till åtta exklusive suppleanter, liksom arvode till styrelsen och styrelsens ordförande samt genomförde val av styrelseledamöter. Till nya ledamöter valdes Rolf Eriksen och Johan Molin. Wilhelm Laurén, Joakim Rubin och Preben Bager hade undanbett sig omval. Övriga styrelseledamöter omvaldes och Hans Larsson omvaldes till styrelsens ordförande. På det efterföljande konstituerande styrelsemötet valdes Johan Molin till vice ordförande i
styrelsen. Årsstämman beslutade i enlighet med styrelsens förslag till bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av egna aktier.
Det fullständiga protokollet från årsstämman återfinns på Nobias webbplats www.nobia.se.
I enlighet med principerna för hur valberedning utses, antagna vid årsstämman 2008, ansvarar styrelsens ordförande för att senast vid tredje kvartalets utgång sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan utser en ledamot var till valberedningen. Avstår någon av de fyra största ska nästa ägare i storleksordning beredas tillfälle att utse ledamot. Om fler än en aktieägare avstår sin rätt att utse ledamot till valberedningen behöver inte fler än de åtta största aktieägarna tillfrågas om detta inte krävs för att valberedningen ska bestå av minst tre ledamöter. Därutöver kan styrelsens ordförande utses att ingå i valberedningen. Valberedningen bör ledas av en ägarrepresentant enligt Koden. Valberedningens uppgift ska vara att till årsstämman lämna förslag till utseende av styrelse, styrelseordförande och i förekommande fall revisorer och arvoden för dessa samt lämna förslag till ordförande vid årsstämman. Dessutom ska valberedningen till årsstämman lämna, i förekommande fall, förslag till beslut om principer för utseende av valberedning.
Valberedningens ledamöter under 2010–2011 har varit Fredrik Palmstierna, SäkI (valberedningens ordförande), Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder, Lars Bergkvist, Lannebo fonder och Tomas Billing, Nordstjernan samt, efter beslut av valberedningens övriga ledamöter, styrelsens ordförande Hans Larsson. Valberedningen motiverar valet av en styrelseledamot (Fredrik Palmstierna) till ordförande i valberedning med att den röstmässigt största ägaren naturligen leder valberedningens arbete. Någon ersättning till ledamöterna utgår ej.
Valberedningen har haft fem protokollförda sammanträden inför årsstämman 2011. Utgångspunkt för valberedningens arbete har bland annat varit bolagets strategi och prioriteringar, utvärdering av styrelsen, dess storlek och sammansättning samt val av revisor.
Valberedningens förslag inför årsstämman 2011 finns integrerad i kallelsen till årsstämman, vilken den 28 februari publicerades på Nobias webbplats. På www.nobia.se återfinns också principerna för hur valberedning utses.
Styrelsen i Nobia AB består av åtta ordinarie ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Koden innehåller vissa krav beträffande styrelsens sammansättning. Bland annat ska en majoritet av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vidare måste minst två av dessa ledamöter även vara oberoende av bolagets större aktieägare. Nobias styrelse uppfyller dessa krav. Verkställande direktören föreslås ingå i den styrelse som föreslås till årsstämman 2011. Detta har varit fallet även tidigare bortsett från det senaste året då VD valde att träda i pension. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande och som sekreterare. Under verksamhetsåret 2010 hade styrelsen 10 ordinarie samt ett extra sammanträde.
Styrelsens arbete följer en föredragningsplan med fasta punkter för styrelsemötena
såsom affärsläge, investeringar, budget, delårs- och årsbokslut. Ordföranden leder och fördelar styrelsearbetet samt ser till att angelägna frågor utöver de fasta punkterna på dagordningen blir behandlade. Styrelsens arbete regleras av den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Till arbetsordningen finns ett schematiskt kalendarium med tillhörande checklistor. Under 2010 har frågor rörande koncernens strategi avseende varumärken, koncept, produktutbud, produktion och varuförsörjning samt frågor rörande ny organisationsstruktur haft stort utrymme i styrelsens arbete. Mikael Norman, Nobias ekonomi- och finansdirektör, efterträdde den 30 mars 2010 Gun Nilsson som styrelsens sekreterare. Morten Falkenberg utsågs av styrelsen den 27 april 2010 till ny verkställande direktör. Morten Falkenberg tillträdde befattningen den 6 oktober 2010 samtidigt som Preben Bager lämnde Nobia som verkställande direktör. Presentation av styrelseledamöterna och verkställande direktören återfinns på sidorna 32–34. Närvaron på styrelsemötena framgår av tabellen på sidan 31.
Styrelsens arbete har för 2010 utvärderats genom att samtliga styrelseledamöter har besvarat ett antal för detta ändamål framtagna frågor gällande styrelsearbetet. Ledamöternas svar har sammanställts och resultatet därefter presenterats och diskuterats i styrelsen. Styrelsen beslutade att utvärderingen skall ske på detta sätt även under det kommande året.
Styrelsen har inget särskilt revisionsutskott. De på ett revisionutskott annars ankommande kontrollfrågorna handhas i stället av styrelsen i sin helhet, förutom att i bolaget anställda ledamöter ej deltar i dessa frågor. Väsentliga frågor rörande bolagets finansiella rapportering och dess interna kontroll och riskhantering avseende finansiella frågor övervakas således av styrelsen. Detsamma gäller väsentliga frågor om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, revisorns opartiskhet och självständighet. Styrelsen biträder vidare vid upprättandet av förslag till valberedningen beträffande förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval. För att i denna del
säkerställa styrelsens informationsbehov, rapporterar bolagets revisorer till styrelsen minst tre gånger per år, varav delar av dessa presentationer sker utan närvaro av bolagets tjänstemän. Formerna för dessa avrapporteringar är reglerade i styrelsens arbetsordning.
Revisionsprocessen är strukturerad så att avrapportering från revisorerna sker dels i samband med planeringen av årets revisionsinsats, dels i samband med internkontroll och den så kallade hardclose revisionen på hösten och slutligen i samband med fastställande av årsbokslutet. Vidare ska revisorerna årligen redogöra för konsultuppdrag som utförts av revisorernas firma.
I augusti 2010 presenterade och diskuterade revisorerna revisionens inriktning och omfattning, vilken bland annat särskilt beaktat riskperspektivet beträffande den interna kontrollen samt avrapportering av gjord ITrevision. Revisorerna rapporterade vid oktobermötet om resultatet av den självutvärdering som koncernens affärsenheter årligen genomför med avseende på den interna kontrollen. Vid sammanträdet i oktober redogjorde revisorerna även för sina observationer i samband med den så kallade hard-close revisionen. Vid styrelsemötet i februari 2011 redovisades granskningen av årsbokslutet 2010.
Styrelsen utser inom sig ett ersättningsutskott vilket under perioden från årsstämman 2010 fram till årsstämman 2011 består av Hans Larsson (styrelseordförande), Johan Molin och Fredrik Palmstierna. Bodil Eriksson och Stefan Dahlbo ingick i ersättningsutskottet fram till årsstämman 2010. Utskottets uppgift är att ta fram förslag till styrelsen avseende dels bolagets kompensationsprogram (pensionspolicy, optionsprogram, bonusprogram, etc) och dels VDs kompensation och anställningsvillkor. Utskottet har även till uppgift att ta ställning till VDs förslag till kompensation och andra anställningsvillkor för de chefer som rapporterar till VD. Dessutom ska utskottet se till att bolaget har ett adekvat program för chefsförsörjning och chefsutveckling samt en modell för utvärdering av VD. Utskottet
bereder vidare förslaget till årsstämman avseende principerna för ersättning och övriga anställningsvillkor för ledande befattningshavare samt följer och utvärderar pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till ledande befattningshavare samt genomförandet av bolagsstämmans beslut om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Utskottet har under året haft 5 sammanträden.
Samtliga befattningshavare i koncernledningsgruppen erbjuds som huvudprincip en fast årslön som kompletteras med en rörlig ersättning om maximalt 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen.
Den rörliga lönedelen fördelas normalt i ett antal delmål, exempelvis 1) koncernens resultat, 2) resultat i den enhet man ansvarar för och 3) individuella/kvalitativa mål.
Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för VD fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av VD efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.
Cirka 100 högre befattningshavare deltar dessutom i ett långsiktigt personaloptionsprogram vilket beskrivs närmare i förvaltningsberättelsens ekonomiska översikt. Ledande befattningshavares ersättningar och förmåner redovisas i Not 4 på sidan 54.
Koncernledningen, se sidan 34, har regelbundna koncernledningsmöten under ledning av VD. VD och Ekonomi- och finansdirektören träffar ledningen för varje kommersiell affärsenhet tre gånger per år vid lokala ledningsgruppsmöten.
KPMG AB valdes för en fyraårsperiod vid årsstämman 2007 till revisorer. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Helene Willberg. KPMG AB med Helene Willberg som huvudansvarig revisor föreslås till omval vid årsstämman 2011. Enligt nya regler i aktiebolagslagen, gällande från och med 1 januari 2011, är revisorns mandattid ett år. Revisorernas interaktion med styrelsen har beskrivits ovan. Nobias köp av tjänster från ovanstående firma, utöver revision, framgår av Not 5, sidan 58.
Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen 6:6 andra stycket andra punkten och är därmed avgränsad till intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen. Beskrivningen av koncernens system för internkontroll och riskhantering omfattar även bolagets beskrivning av detsamma.
Nobias organisation är från och med 2010 funktionellt uppdelad så att de första leden i värdekedjan, inköp, produktion och logistik, har koncernöverskridande ledningsfunktioner. Dessa operativa enheter har till huvuduppgift att tillvarata de möjligheter till skalfördelar som finns inom respektive område. De kommersiella enheterna ansvarar för att utveckla Nobias säljkanaler och varumärken i linje med Nobias strategi.
Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer, manualer och koder. Exempel på detta är arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan VD och de andra organ som styrelsen inrättat, instruktioner för attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.
Dokumentation avseende principer och former för rapportering, intern styrning, kontroll och uppföljning finns samlad i
Nobias Financial & Administration Manual, vilken finns tillgänglig för berörda medarbetare på Nobias intranät.
Varje enhetschef ansvarar för förekomsten av god intern kontroll. Ekonomichefen på varje enhet ansvarar för att följa upp och säkerställa att Nobias bokförings- och redovisningsrutiner följs samt att gällande policies och principer efterlevs. Dessa finns dokumenterade i ovan nämnda manual. Varje år samlas alla ekonomiansvariga från de olika enheterna för att diskutera olika områden med relevans för den finansiella rapporteringen.
Koncernen har metoder för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som koncernen är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställts. De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via koncernens kontrollstrukturer och följs upp och kontrolleras löpande. Ett av verktygen för detta är självutvärderingar vilka årligen genomförs av lokala ledningsgrupper och utvärderas enligt fastställda rutiner. Riskbedömningen beskrivs närmare på sidorna 26–27.
Koncernen har etablerat informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, exempelvis genom att styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer, manualer och koder avseende den finansiella rapporteringen tillämpas av berörd personal.
Koncernen följer upp efterlevnaden av dessa styrande dokument samt bedömer effektiviteten i kontrollstrukturerna.
Uppföljning sker vidare av koncernens informations- och kommunikationsvägar med avsikt att säkerställa att dessa är ändamålsenliga avseende den finansiella rapporteringen. Dessutom har koncernen utvecklat checklistor för att följa upp att upplysningsskyldigheten i de finansiella rapporterna efterlevs.
Utfallet av koncernens process för riskbedömning och riskhantering behandlas årligen av styrelsen som följer upp att den omfattar alla väsentliga områden och ger en balanserad vägledning till olika befattningshavare.
Styrelsen erhåller månatliga finansiella rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens finansiella ställning.
Koncernens internkontrollfunktion, som är en integrerad del av den centrala ekonomifunktionen, har under året följt upp synpunkter som framkommit vid självutvärderingen av den interna kontrollen på vissa av de större enheterna. Resultatet av dessa granskningar, de åtgärder som ska vidtas och statusen avseende dessa, avrapporteras till styrelsen.
Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Nobia. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsställande underlag. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen.
Nobias bolagsordning reglerar verksamhetsinriktningen, aktiekapitalet samt hur och när kallelse till årsstämma ska ske. Bolagsordningen finns i sin helhet på Nobias webbplats, www.nobia.se.
Aktiekapitalet i Nobia AB uppgick den 31 december 2010 till 58 430 237 kronor fördelat på 175 293 458 aktier i ett aktieslag. Aktiens kvotvärde är 0,33 kronor. Alla aktier, förutom återköpta egna aktier, har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Nobiaaktien och ägarförhållanden beskrivs utförligt på sidorna 12–13.
| Styrelsemöten, | Ersättningsutskott, | Ledamot | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 11 möten totalt | 5 möten totalt | Född | sedan | Nationalitet | Oberoende | ||
| Hans Larsson | Ordförande | 11 | 5 av 5 | 1942 | 1996 | Svensk | Oberoende |
| Johan Molin | Vice ordförande | 8 | 3 av 3 | 1959 | 2010 | Svensk | Oberoende |
| Preben Bager* | VD och koncernchef | 8 | 1948 | 2008 | Dansk | Beroende1) | |
| Stefan Dahlbo | Ledamot | 10 | 2 av 2 | 1959 | 2004 | Svensk | Oberoende |
| Bodil Eriksson | Ledamot | 10 | 2 av 2 | 1963 | 2003 | Svensk | Oberoende |
| Wilhelm Laurén* | Ledamot | 2 | 1943 | 1996 | Svensk | Oberoende | |
| Rolf Eriksen | Ledamot | 8 | 1944 | 2010 | Dansk | Oberoende | |
| Thore Olsson | Ledamot | 11 | 1943 | 2007 | Svensk | Oberoende | |
| Lotta Stalin | Ledamot | 11 | 1954 | 2007 | Svensk | Oberoende | |
| Fredrik Palmstierna | Ledamot | 11 | 3 av 3 | 1946 | 2006 | Svensk | Beroende2) |
| Joakim Rubin* | Ledamot | 3 | 1960 | 2009 | Svensk | Oberoende | |
| Per Bergström | Arbetstagarrepresentant | 11 | 1960 | 2000 | Svensk | ||
| Olof Harrius | Arbetstagarrepresentant | 10 | 1949 | 1998 | Svensk | ||
| Kjell Sundström | Arbetstagarrepresentant3) | 9 | 1953 | 2007 | Svensk | ||
| Marie Nilsson | Arbetstagarrepresentant3) | 9 | 1973 | 2007 | Svensk |
1) Verkställande direktör t.o.m 2010-10-05
2) Beroende i förhållande till större ägare
3) Suppleant
*) Ingick i styrelsen fram till årsstämman 2010
Födelseår 1942. Fil. kand i företagsekonomi. Styrelsens ordförande sedan 1998, ledamot sedan 1996. Ordförande i ersättningsutskottet. Oberoende. Har undanbett sig omval. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Handelsbanken, Attendo och Valedo Partners Fund Styrelseledamot i Holmen och Industrivärlden. Tidigare befattningar: VD för Swedish Match, Esselte och Nordstjernan. Tidigare styrelseordförande i bl a NCC, Bilspedition/BTL, Sydsvenska Kemi och Althin Medical. Innehav i Nobia: 365 000 aktier.
Födelseår 1959. Civilekonom. VD och koncernchef för ASSA ABLOY. Styrelsens vice ordförande sedan 2010, ledamot sedan 2010. Föreslagen till ordförande. Oberoende.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i ASSA ABLOY. Tidigare befattningar: Koncernchef för Nilfisk-Advance, divisionschef inom Atlas Copco. Innehav i Nobia: 19 250 aktier, 400 000 köpoptioner.
Födelseår 1959. Civilekonom. Ledamot sedan 2004.
Oberoende. Har undanbett sig omval. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Klövern. Tidigare befattningar: Vice VD och VD för Investment AB Öresund.
Innehav i Nobia: 20 800 aktier inklusive familj och bolag.
Födelseår 1963. Berghs School of Communications. Vice VD för Apotek Hjärtat.
Ledamot sedan 2003. Oberoende.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Attendo. Tidigare befattningar: Kommunikationsdirektör
i SCA, vice VD för Axfood, kommunikationsdirektör i Volvo Personvagnar.
Innehav i Nobia: 900 aktier, 61 500 köpoptioner.
Födelseår 1943. VD Elimexo. Ledamot sedan 2007. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bastec, Thomas Frick och Tretorn. Vice Ordförande i Puma AG. Styrelseledamot i Elite Hotels, Cobra och Kistamässan.
Tidigare befattningar: VD och koncernchef för Aritmos med helägda bolagen ABU-Garcia, Etonic Inc., Monark-Crescent, Stiga, Tretorn och Puma AG (84%). VD för Trianon, Etonic Inc. och Tretorn. Koncernchef för Tretorn.
Innehav i Nobia: 30 000 aktier, 250 000 köpoptioner.
Födelseår: 1954. Civilingenjör. Konsult. Ledamot sedan 2007. Oberoende. Styrelseuppdrag: Nederman samt Partnertech. Tidigare befattningar: VD för Kuusakoski Sverige, verksamhetsområdesledare inom FMV Logistik,
affärsområdeschef och vice VD för Poolimon, VD för Överums Bruk, samt ledande befattningar inom Electrolux.
Innehav i Nobia: 1 500 aktier, 60 000 köpoptioner.
Födelseår 1946. Civilekonom, MBA. VD för SäkI sedan 1997. Ledamot sedan 2006. Beroende i förhållande till större ägare.
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Investment AB Latour. Styrelsedamot i Securitas, SäkI, Hultafors, Fagerhult och Academic Work. Innehav i Nobia: 201 000 aktier.
Födelseår 1946.
Ledamot sedan 2010.
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Bang & Olufsen A/S, Boconcept Holding A/S, Bianco International A/S, Royal Copenhagen A/S, Ucly Duck Aps och H&M Hennes & Mauritz A/S.
Tidigare befattningar: VD och koncernchef för H&M Hennes & Mauritz. Innehav i Nobia: 125 000 köpoptioner.
Födelseår 1960. Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Anställd i Marbodal sedan 1976. Innehav i Nobia: 5 000 köpoptioner.
Födelseår 1949. Arbetstagarrepresentant sedan 1998. Anställd i Marbodal sedan 1971. Innehav i Nobia: 5 000 köpoptioner.
Födelseår: 1953. Suppleant, arbetstagarrepresentant sedan 2007. Anställd i Myresjökök sedan 1992.
Innehav i Nobia: 2 000 köpoptioner.
Födelseår: 1973. Suppleant, arbetstagarrepresentant sedan 2007. Anställd i Myresjökök sedan 2006. Styrelseuppdrag: Ledamot i Myresjököks styrelse.
Innehav i Nobia: 1 500 köpoptioner.
33
KPMG AB Huvudansvarig auktoriserad revisor:
Övriga revisionsuppdrag: Cloetta, Investor, Ortivus och Thule.
Födelseår 1958, Civilekonom. Verkställande direktör och koncernchef i Nobia AB sedan 6 oktober 2010.
Tidigare befattningar: Executive Vice President Electrolux AB och chef för Dammsugare och små hushållsapparater, ledande befattningar inom TDC Mobile och Coca-Cola Company. Innehav i Nobia AB: 36 700 aktier, 500 000 köpoptioner och 35 000 personaloptioner.
Födelseår 1958. Ekonomi- och finansdirektör. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Group controller Electrolux. Innehav i Nobia AB: 10 000 aktier, 100 000
köpoptioner och 50 000 personaloptioner.
Födelseår 1961. Executive Vice President Produktion & logistik. Anställd i Nobia sedan 1998. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Nobia.
Innehav i Nobia AB: 70 000 köpoptioner och 145 000 personaloptioner.
Födelseår 1967. Executive Vice President Kontinentaleuropa och Storbritannien affärskunder.
Anställd i Nobia sedan 2007. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom IKEA Österrike. Innehav i Nobia AB: 145 000 personaloptioner.
Födelseår 1963. Executive Vice President Norden detaljhandel och affärskunder. Anställd i Nobia sedan 2008. Tidigare befattningar: Ledande befattningar i Royal Greenland A/S, KNI A/S, och Salling A/S. Innehav i Nobia AB: 2 107 aktier, 145 000 personaloptioner.
Födelseår 1965. Executive Vice President Storbritannien detaljhandel. Anställd i Magnet sedan 1984. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Magnet. Innehav i Nobia AB: 15 525 aktier, 105 000 personaloptioner.
Födelseår 1956. Executive Vice President Kontinentaleuropa detaljhandel. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Ikea, Conforama och Printemps. Innehav i Nobia AB: 50 000 personaloptioner.
Födelseår 1963. Executive Vice President Marknadsdirektör. Anställd i Nobia sedan 2011. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom International Press Institute, Reebok, Dockers Europe, Coca-Cola och L'Oreal. Inget innehav i Nobia AB.
Födelseår 1971. Executive Vice President Förändringsprogram & IT. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Vin & Sprit, Maxium och Electrolux. Innehav i Nobia AB: 2 000 aktier, 70 000 köpoptioner och 50 000 personaloptioner.
| Koncernens resultaträkning och | |
|---|---|
| Koncernens totala resultatrapport | 37 |
| Kommentarer och analyser till resultaträkning | 38 |
| Koncernens balansräkning | 40 |
| Kommentarer och analyser till balansräkning | 41 |
| Förändring i koncernens eget kapital | 42 |
| Koncernens kassaflödesanalys och kommentarer | 43 |
| Moderbolagets resultat- och balansräkning | 44 |
| Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper | 46 |
| 2 Finansiella risker | 51 |
| 3 Rörelsesegment | 53 |
| 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | 54 |
| 5 Ersättning till revisorer | 58 |
| 6 Avskrivningar och nedskrivningar per funktion | 58 |
| 7 Övriga rörelseintäkter | 58 |
| 8 Övriga rörelsekostnader | 58 |
| 9 Kostnader fördelade på kostnadsslag | 58 |
| 10 Operationella leasingavtal | 58 |
| 11 Finansiella intäkter och kostnader | 58 |
| 12 Skatt på årets resultat | 58 |
| 13 Immateriella tillgångar | 59 |
| 14 Materiella anläggningstillgångar | 59 |
| 15 Finansiella anläggningstillgångar | 60 |
| 16 Andelar i joint ventures | 60 |
| 17 Aktier och andelar i dotterföretag | 61 |
| 18 Derivatinstrument | 63 |
| 19 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 63 |
| 20 Likvida medel | 63 |
| 21 Aktiekapital | 63 |
| 22 Reserver i eget kapital | 63 |
| 23 Resultat per aktie | 64 |
| 24 Utdelning per aktie | 64 |
| 25 Avsättningar för pensioner | 64 |
| 26 Uppskjuten skatt | 66 |
| 27 Övriga avsättningar | 67 |
| 28 Skulder till kreditinstitut | 67 |
| 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 67 |
| 30 Finansiella tillgångar och skulder | 67 |
| 31 Ställda säkerheter | 68 |
| 32 Eventualförpliktelser | 68 |
| 33 Företagsförvärv | 68 |
| 34 Avvecklad verksamhet | 69 |
| 35 Tillgångar som innehas för försäljning | 69 |
| 36 Transaktioner med närstående | 69 |
| 37 Medelantal anställda | 69 |
| 38 Händelser efter balansdagen | 70 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 | 14 085 | 15 418 |
| Kostnad sålda varor | 4, 6, 9, 10, 25 | –8 740 | –9 976 |
| Bruttovinst | 5 345 | 5 442 | |
| Försäljningskostnader | 4, 6, 9, 10, 25 | –4 437 | –4 592 |
| Administrationskostnader | 4, 5, 6, 9, 10, 25 | –850 | –890 |
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 58 | 145 |
| Övriga rörelsekostnader | 8 | –102 | –65 |
| Andel i joint ventures resultat efter skatt | 16 | –8 | –2 |
| Rörelseresultat | 6 | 38 | |
| Finansiella intäkter | 11 | 18 | 41 |
| Finansiella kostnader | 11 | –103 | –116 |
| Resultat efter finansiella poster | –79 | –37 | |
| Skatt på årets resultat | 12, 26 | 25 | 35 |
| Årets resultat från kvarvarande verksamheter | –54 | –2 | |
| Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt | 34 | –35 | –77 |
| Årets resultat | –89 | –79 | |
| Resultat per aktie, före utspädning, SEK1) | 23 | –0,53 | –0,47 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK1) | 23 | –0,53 | –0,47 |
| Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter, före utspädning, SEK |
23 | –0,32 | –0,01 |
| Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter, efter utspädning, SEK |
23 | –0,32 | –0,01 |
| Antal aktier före utspädning2) | 23 | 167 131 158 | 167 131 158 |
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning2) | 23 | 167 131 158 | 167 131 158 |
| Antal aktier efter utspädning2) | 23 | 167 131 158 | 167 131 158 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning2) | 23 | 167 131 158 | 167 131 158 |
1) Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare.
2) Utestående aktier med avdrag för återköpta aktier.
| MSEK | Not | 2010 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | –89 | –79 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter | 22 | –406 | –77 |
| Kassaflödessäkringar före skatt | 22 | 4 | –68 |
| Skatt hänförligt till periodens förändring av säkringsreserv | 22 | –1 | 19 |
| Årets övrigt totalresultat | –403 | –126 | |
| Årets totalresultat | –492 | –205 | |
| Årets resultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –89 | –79 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 0 | 0 | |
| Årets resultat | –89 | –79 | |
| Årets totalresultat hänförligt till: | |||
| Moderbolagets aktieägare | –491 | –205 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –1 | 0 | |
| Årets totalresultat | –492 | –205 |
Nettoomsättningen minskade med 9 procent till 14 085 miljoner kronor (15 418). För jämförbara enheter och justerat för valutaeffekter var omsättningen oförändrad. Sambandet framgår av nedanstående tabell.
| I | II | III | IV | jan–dec | ||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Analys av omsättningen | % | % | % | % | % | MSEK |
| 2009 | 15 418 | |||||
| Organisk tillväxt | –1 | –3 | –1 | 6 | 0 | 21 |
| – varav region Storbritannien1) | 1 | –1 | –1 | –1 | –1 | –46 |
| – varav region Norden1) | –10 | –3 | 10 | 16 | 3 | 131 |
| – varav region Kontinentaleuropa1) | 6 | –6 | –11 | 2 | –3 | –114 |
| Valutapåverkan | –7 | –7 | –6 | –7 | –7 | –1 078 |
| Förvärvade enheter 2) | 1 | 1 | 0 | 0 | 0 | 52 |
| Avvecklade enheter 3) | –1 | –2 | –3 | –2 | –2 | –328 |
| 2010 | –8 | –12 | –10 | –5 | –9 | 14 085 |
1) Organisk tillväxt för respektive organisatorisk region.
2) Med förvärvade enheter avses HTHs övertagna butiker i Danmark 2009.
3) Med avvecklade enheter avses Pronorm.
| Region Storbritannien |
Region Norden |
Region Kontinentaleuropa |
Övrigt och koncernjusteringar |
Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning från | ||||||||||
| externa kunder | 5 198 | 5 623 | 5 092 | 5 234 | 3 795 | 4 561 | – | – | 14 085 | 15 418 |
| Nettoomsättning från | ||||||||||
| andra regioner | – | – | – | – | 10 | 64 | –10 | –64 | 0 | 0 |
| Summa nettoomsättning | 5 198 | 5 623 | 5 092 | 5 234 | 3 805 | 4 625 | –10 | –64 | 14 085 | 15 418 |
| Bruttovinst exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader | 2 029 | 2 000 | 1 945 | 1 861 | 1 501 | 1 770 | 32 | 31 | 5 507 | 5 662 |
| Bruttomarginal exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader, % | 39,0 | 35,6 | 38,2 | 35,6 | 39,4 | 38,3 | – | – | 39,1 | 36,7 |
| Rörelseresultat exklusive struktur | ||||||||||
| kostnader | 326 | 236 | 331 | 187 | –33 | 26 | –107 | –103 | 517 | 346 |
| Rörelsemarginal exklusive struk | ||||||||||
| turkostnader, % | 6,3 | 4,2 | 6,5 | 3,6 | –0,9 | 0,6 | – | – | 3,7 | 2,2 |
| Rörelseresultat | 219 | 236 | 249 | –75 | –247 | –20 | –215 | –103 | 6 | 38 |
| Rörelsemarginal, % | 4,2 | 4,2 | 4,9 | –1,4 | –6,5 | –0,4 | – | – | 0,0 | 0,2 |
Årets av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar uppgick till 544 miljoner kronor (602).
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Strukturkostnader per funktion | ||
| Kostnad sålda varor | –162 | –220 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –321 | –89 |
| Övriga intäkter/kostnader | –28 | 1 |
| Totala omstruktureringskostnader | –511 | –308 |
| Storbritannien | –107 | – |
|---|---|---|
| Norden | –82 | –262 |
| Kontinentaleuropa | –214 | –46 |
| Övrigt och koncernjusteringar | –108 | – |
| Koncernen | –511 | –308 |
| Omräkningseffekt | Transaktionseffekt | Total effekt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Region Storbritannien | –15 | –5 | –20 | –65 | –35 | –70 |
| Region Norden | –15 | –5 | 50 | –35 | 35 | –40 |
| Region Kontinentaleuropa | 30 | –5 | –10 | 25 | 20 | 20 |
| Koncernen | 0 | –15 | 20 | –75 | 20 | –90 |
| Kvartalsdata per region 2010 |
2009 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | IV | III | II | I | IV | III | II | I |
| Nettoomsättning | ||||||||
| Storbritannien | 1 291 | 1 263 | 1 360 | 1 284 | 1 399 | 1 361 | 1 494 | 1 369 |
| Norden | 1 392 | 1 091 | 1 401 | 1 208 | 1 302 | 1 039 | 1 499 | 1 394 |
| Kontinentaleuropa | 923 | 875 | 1 040 | 967 | 1 082 | 1 170 | 1 325 | 1 048 |
| Övrigt och koncernjusteringar | –1 | –1 | –5 | –3 | –1 | –2 | –27 | –34 |
| Koncernen | 3 605 | 3 228 | 3 796 | 3 456 | 3 782 | 3 568 | 4 291 | 3 777 |
| Bruttovinst exklusive strukturkostnader | ||||||||
| Storbritannien | 506 | 507 | 543 | 473 | 522 | 492 | 532 | 454 |
| Norden | 529 | 418 | 550 | 448 | 481 | 367 | 542 | 471 |
| Kontinentaleuropa | 380 | 363 | 400 | 358 | 419 | 466 | 521 | 364 |
| Övrigt och koncernjusteringar | 3 | 12 | 9 | 8 | 40 | 10 | –18 | –1 |
| Koncernen | 1 418 | 1 300 | 1 502 | 1 287 | 1 462 | 1 335 | 1 577 | 1 288 |
| Bruttomarginal exklusive strukturkostnader, % | ||||||||
| Storbritannien | 39,2 | 40,1 | 39,9 | 36,8 | 37,3 | 36,1 | 35,6 | 33,2 |
| Norden | 38,0 | 38,3 | 39,3 | 37,1 | 36,9 | 35,3 | 36,2 | 33,8 |
| Kontinentaleuropa | 41,2 | 41,5 | 38,5 | 37,0 | 38,7 | 39,8 | 39,3 | 34,7 |
| Koncernen | 39,3 | 40,3 | 39,6 | 37,2 | 38,7 | 37,4 | 36,8 | 34,1 |
| Rörelseresultat exklusive strukturkostnader | ||||||||
| Storbritannien | 86 | 101 | 98 | 41 | 114 | 65 | 26 | 31 |
| Norden | 136 | 63 | 115 | 17 | 64 | 15 | 91 | 17 |
| Kontinentaleuropa | 11 | 6 | 10 | –60 | 13 | 47 | 24 | –58 |
| Övrigt och koncernjusteringar | –40 | –17 | –28 | –22 | –25 | –20 | –34 | –24 |
| Koncernen | 193 | 153 | 195 | –24 | 166 | 107 | 107 | –34 |
| Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % | ||||||||
| Storbritannien Norden |
6,7 9,8 |
8,0 5,8 |
7,2 8,2 |
3,2 1,4 |
8,1 4,9 |
4,8 1,4 |
1,7 6,1 |
2,3 1,2 |
| Kontinentaleuropa | 1,2 | 0,7 | 1,0 | –6,2 | 1,2 | 4,0 | 1,8 | –5,5 |
| Koncernen | 5,4 | 4,7 | 5,1 | –0,7 | 4,4 | 3,0 | 2,5 | –0,9 |
| Rörelseresultat | ||||||||
| Storbritannien | –5 | 94 | 89 | 41 | 114 | 65 | 26 | 31 |
| Norden | 102 | 15 | 115 | 17 | 56 | 15 | 66 | –212 |
| Kontinentaleuropa | –140 | –12 | –11 | –84 | –5 | 33 | 19 | –67 |
| Övrigt och koncernjusteringar | –45 | –20 | –28 | –122 | –25 | –20 | –34 | –24 |
| Koncernen | –88 | 77 | 165 | –148 | 140 | 93 | 77 | –272 |
| Rörelsemarginal, % | ||||||||
| Storbritannien | –0,4 | 7,4 | 6,5 | 3,2 | 8,1 | 4,8 | 1,7 | 2,3 |
| Norden | 7,3 | 1,4 | 8,2 | 1,4 | 4,3 | 1,4 | 4,4 | –15,2 |
| Kontinentaleuropa | –15,2 | –1,4 | –1,1 | –8,7 | –0,5 | 2,8 | 1,4 | –6,4 |
| Koncernen | –2,4 | 2,4 | 4,3 | –4,3 | 3,7 | 2,6 | 1,8 | –7,2 |
| MSEK | Not | 2010-12-31 | 2009-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella tillgångar | 13 | ||
| Goodwill | 2 676 | 3 037 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 258 | 171 | |
| 2 934 | 3 208 | ||
| Materiella | |||
| anläggningstillgångar | 14 | ||
| Byggnader och mark | 1 126 | 1 542 | |
| Pågående investeringar och förskott |
13 | 21 | |
| Maskiner och andra | |||
| tekniska anläggningar | 672 | 846 | |
| Inventarier, verktyg och | |||
| installationer | 373 | 515 | |
| 2 184 | 2 924 | ||
| Räntebärande långfristiga | |||
| fordringar (R) | 15 | 10 | 350 |
| Andra långfristiga | |||
| fordringar | 15 | 52 | 66 |
| Andelar i joint ventures | 16 | – | 58 |
| Uppskjutna skattefordringar | 26 | 406 | 293 |
| Summa | |||
| anläggningstillgångar | 5 586 | 6 899 | |
| Varulager | |||
| Råvaror och förnödenheter | 258 | 348 | |
| Varor under tillverkning | 80 | 96 | |
| Färdiga varor | 477 | 533 | |
| Handelsvaror | 156 | 235 | |
| 971 | 1 212 | ||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Skattefordringar | 43 | 43 | |
| Kundfordringar | 2 | 1 180 | 1 441 |
| Derivatinstrument | 2,18 | 8 | 7 |
| Räntebärande kortfristiga | |||
| fordringar (R) | 1 | 2 | |
| Övriga fordringar | 2 | 87 | 125 |
| Förutbetalda kostnader och | |||
| upplupna intäkter | 19 | 182 | 268 |
| Tillgångar som innehas för | |||
| försäljning | 35 | 72 | 75 |
| 1 573 | 1 961 | ||
| Likvida medel (R) | 20 | 356 | 384 |
| Summa | |||
| omsättningstillgångar | 2 900 | 3 557 | |
| Summa tillgångar | 8 486 | 10 456 | |
| Varav räntebärande poster (R) | 367 | 736 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER Hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital 21 58 Övrigt tillskjutet kapital 1 453 1 449 Reserver 22 –382 Balanserad vinst 2 312 2 401 3 441 3 928 Innehav utan bestämmande inflytande 5 Summa eget kapital 3 446 3 934 Avsättningar för garantier 13 Avsättningar för pensioner (R) 25 587 656 Uppskjutna skatteskulder 26 211 225 Övriga avsättningar 27 398 174 Skulder till kreditinstitut (R) 2, 28 1 246 2 446 Övriga skulder (R) 2 1 Summa långfristiga skulder 2 456 3 527 Skulder till kreditinstitut (R) 2 1 Checkräkningskredit (R) 2, 20 41 Övriga skulder (R) 2 1 Förskott från kunder 273 290 Leverantörsskulder 2 1 037 1 189 Aktuella skatteskulder 62 |
|---|
| Derivatinstrument 2, 18 11 |
| Övriga skulder 2 368 420 |
| Upplupna kostnader och |
| förutbetalda intäkter 29 779 973 |
| Skulder hänförliga till tillgångar |
| som innehas för försäljning 35 11 |
| Summa kortfristiga skulder 2 584 2 995 |
| Summa eget kapital |
| och skulder 8 486 10 456 |
| Varav räntebärande poster (R) 1 877 3 162 |
Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser se Not 31 och 32 på sidan 68.
Vid utgången av 2010 uppgick redovisad goodwill till 2 676 miljoner kronor (3 037). Det redovisade värdet på goodwill fördelar sig på följande kassagenererande enheter:
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nobia UK | 1 025 | 1 116 |
| Hygena | 834 | 959 |
| Nobia DK | 315 | 355 |
| Nobia SweNo | 156 | 163 |
| Övriga | 346 | 444 |
| Summa | 2 676 | 3 037 |
Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter (KGE) i samband med att dessa förvärvats. Nobia har åtta stycken KGE vilka organisatoriskt sammanfaller med affärsenheter.
Goodwill testas med avseende på nedskrivning årligen genom beräkning av förväntat kassaflöde diskonterat med en vägd, genomsnittlig kapitalkostnad efter skatt.
Det därvid beräknade återvinningsvärdet jämförs med redovisat värde inklusive goodwill för respektive KGE.
Beräkningen utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på den finansiella budgeten för det kommande verksamhetsåret. Med bas i denna budget och förväntningar om marknadsutvecklingen under åren som följer görs en prognos för de påföljande fyra åren.
Väsentliga antaganden vid beräkning av förväntat kassaflöde är omsättningstillväxt, rörelsemarginal samt investerings- och rörelsekapitalbehov. För tillväxten har antagits att ökning sker i linje med marknadens tillväxt i samtliga KGE förutom i Hygena där tillväxten beräknas öka något mer. De logistik- och leveransproblem som medförde negativ tillväxt i Hygena under 2010 är i allt väsentligt åtgärdade vilket innebär att tillväxten förväntas öka något mer än marknaden de närmaste åren. Dessutom förväntas det omfattande butiksrenoveringsprogrammet som startat 2010 också medföra ytterligare tillväxt i Hygena. För att extrapolera kassaflöden bortom de första fem åren har en tillväxttakt om 2 procent använts för samtliga KGE. Rörelsemarginal och rörelsekapitalbehov antas öka och normaliseras jämfört med historisk nivå för respektive KGE. Investeringar antas också återspegla en historisk återinvesteringsnivå.
Den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden beräknas utifrån genomsnittlig skuldsättningsgrad för branschlika större bolag och kostnader för lånat respektive eget kapital. Kostnaden för eget kapital sätts utifrån antagandet att alla investerare kräver minst samma avkastning som för riskfria statsobligationer med en tillagd riskpremie för den bedömda risk de skulle ta vid en direkt investering i kassagenererande enheter. Riskpremien har bedömts utifrån den långsiktiga historiska avkastningen på aktiemarknaden för branschlika större företag och med beaktande av varje affärsenhets riskprofil. Avkastningskravet på skuldfinansierat kapital beräknas även det utifrån avkastningen på riskfria statsobligationer och med ett tillägg för en lånemarginal baserat på en uppskattad företagsspecifik risk. Avkastningskrav och skattesats för respektive KGE påverkas av olika ränte- och skattesatser i olika länder.
För 2010 uppgick koncernens vägda kapitalkostnad före skatt till 13,7 procent (12,0) samt efter skatt 9,8 procent (8,6). Sammantaget ligger den använda kapitalkostnaden efter skatt för 2010 i intervallet 9,5–10,2 procent (8,3–9,2).
Inga nedskrivningar av de goodwillvärden som fanns i koncernen den 31 december 2010 har föranletts av gjorda prövningar. Beräkningarna visar att nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet.
Antaganden för beräkning av återvinningsvärdet:
Diskonteringsränta efter skatt, %
| Nobia UK | 10,2 |
|---|---|
| Hygena | 9,9 |
| Nobia DK | 9,7 |
| Nobia SweNo | 10 |
| Övriga | 9,5–10,2 |
Nettolåneskulden minskade och uppgick vid periodens slut till 1 510 miljoner kronor (2 426). Förändringen av nettolåneskulden utgjordes i huvudsak av ett positivt operativt kassaflöde om 641 miljoner kronor, försäljningen av Culinoma och Pronorm om 160 miljoner kronor samt positiv valutaomräkningseffekt om 188 miljoner kronor som har minskat nettolåneskulden. Därmed uppgick skuldsättningsgraden till 44 procent vid utgången av året (62 procent vid årets ingång). Förändringen av nettolåneskulden framgår av nedanstående tabell.
| Utgående balans | 1 510 | 2 426 |
|---|---|---|
| Utdelning | 0 | 0 |
| Förändring av pensionsskuld | 38 | –13 |
| Försäljning av dotterföretag och joint venture | –160 | – |
| Förvärv av dotterföretag | – | 69 |
| Betald ränta | 35 | 52 |
| Operativt kassaflöde | –641 | –803 |
| Omräkningsdifferenser | –188 | –60 |
| Ingående balans | 2 426 | 3 181 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
Nettolåneskuldens komponenter framgår av nedanstående tabell. Pensionsskuldens oredovisade aktuariella förluster uppgick vid 2010 års utgång till totalt –67 miljoner kronor (–60).
| Summa | 1 510 | 2 426 |
|---|---|---|
| Övriga finansiella fordringar | –10 | –352 |
| Likvida medel | –356 | –384 |
| Leasing | 1 | 10 |
| Avsättning för pensioner | 587 | 656 |
| Banklån m m | 1 288 | 2 496 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Valutakurs differens vid omräkning av utlandsverk- samheter |
Kassa flödes säkringar efter skatt |
Balanserad vinst |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 4 154 | |||||||
| –79 | |||||||
| –126 | |||||||
| –205 | |||||||
| – | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| –15 | |||||||
| 58 | 1 449 | 24 | –4 | 2 401 | 3 928 | 6 | 3 934 |
| 58 | 1 449 | 24 | –4 | 2 401 | 3 928 | 6 | 3 934 |
| – | – | – | – | –89 | –89 | 0 | –89 |
| – | – | –405 | 3 | – | –402 | –1 | –403 |
| – | – | –405 | 3 | –89 | –491 | –1 | –492 |
| – | – | – | – | – | – | 0 | 0 |
| – | 4 | – | – | – | 4 | – | 4 |
| –1 | 3 441 | 5 | 3 446 | ||||
| 58 – – – – |
1 449 – – – – |
101 – –77 –77 – 58 1 453 –381 |
45 – –49 –49 – |
Hänförligt till moderbolagets aktieägare 2 495 –79 – –79 –15 2 312 |
4 148 –79 –126 –205 –15 |
6 0 0 0 – |
| 38 602 |
|---|
| 32 |
| –84 |
| 221 |
| 79 |
| 173 |
| 1 061 |
| verksamheten | 193 | –268 | |
|---|---|---|---|
| Kassaflöde från investerings | |||
| Övriga poster i investeringsverksamheten | –5 | –13 | |
| Minskning räntebärande tillgångar | 6 | 30 | |
| Ökning räntebärande tillgångar | – | –17 | |
| Erhållen ränta | 18 | 41 | |
| Försäljning av dotterföretag | 491 | – | |
| Förvärv av dotterföretag | 33 | – | –64 |
| Försäljning av materiella anläggningstillgångar |
30 | 101 | |
| tillgångar | –142 | –54 | |
| Investeringar i immateriella | |||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar |
–205 | –292 | |
| Investeringsverksamheten |
| tillgångar | 641 | 803 |
|---|---|---|
| Operativt kassaflöde efter förvärv/försäljning | ||
| av dotterföretag, ränta, ökning/minskning av | ||
| räntebärande tillgångar | 1 156 | 793 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Betald ränta | –53 | –93 |
| Minskning räntebärande skulder | –1 091 | –638 |
| Nyemission | – | – |
| Utdelning till moderföretagets aktieägare | – | – |
| Utdelning till innehavare utan bestämmande | ||
| inflytande | 0 | 0 |
| Återköp av aktier | – | – |
| Kassaflöde från finansierings | ||
| verksamheten | –1 144 | –731 |
| Årets kassaflöde exklusive | ||
| kursdifferenser i likvida medel | 12 | 62 |
| Likvida medel vid årets början | 384 | 332 |
| Årets kassaflöde | 12 | 62 |
| Kursdifferens i likvida medel | –40 | –10 |
| Likvida medel vid årets slut | 356 | 384 |
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 963 miljoner kronor (1 061). Rörelsekapitalet ökade kassaflödet med 132 miljoner kronor (473) och är framför allt hänförlig till lager och minskade kortfristiga fordringar. Justering för poster som inte påverkar kassaflödet uppgår till 332 miljoner kronor (32) fördelade enligt nedanstående tabell.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Realisationsvinster på anläggningstillgångar | –1 | –7 |
| Realisationsförlust vid företagsförsäljning | 36 | – |
| Avsättningar | 289 | 113 |
| Vinst vid förändring av pensionsvillkor | – | –42 |
| Övrigt | 8 | –32 |
| Summa | 332 | 32 |
Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 347 miljoner kronor (346). Övriga poster i investeringsverksamheten, exklusive förvärv och avyttringar av bolag, innebar ett negativt kassaflöde.
Det operativa kassaflödet, det vill säga kassaflödet efter investeringar men exklusive förvärv och avyttringar av verksamheter, ränta samt ökning/ minskning av räntebärande tillgångar uppgick till 641 miljoner kronor (803).
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 46 | 53 | |
| Administrationskostnader | 4, 5, 10, 25 | –108 | –74 |
| Övriga rörelsekostnader | 7,8 | –33 | – |
| Rörelseresultat | –95 | –21 | |
| Resultat från andelar i koncernföretag |
11 | 100 | 22 |
| Finansiella intäkter | 11 | 29 | 18 |
| Finansiella kostnader | 11 | –32 | –17 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 | 2 | |
| Skatt på årets resultat | 12 | 1 | 4 |
| Årets resultat | 3 | 6 |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 3 | 6 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Årets övrigt totalresultat | – | – | |
| Årets totalresultat | 3 | 6 | |
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | –95 | –21 | |
| Justeringar för poster som inte | |||
| ingår i kassaflödet | 33 | – | |
| Erhållen utdelning | 11 | 100 | 22 |
| Erhållen ränta | 11 | 29 | 18 |
| Erlagd ränta | 11 | –32 | –17 |
| Betald skatt | 0 | –15 | |
| Kassaflöde från den löpande | |||
| verksamheten före | |||
| förändringar av rörelsekapital | 35 | –13 | |
| Förändring av skulder | 219 | 384 | |
| Förändring av fordringar | –1 096 | –290 | |
| Kassaflöde från den | |||
| löpande verksamheten | –842 | 81 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Övriga långfristiga fordringar | –1 | 1 | |
| Avsättning pensioner | 3 | 2 | |
| Avyttring intressebolag | 36 | – | |
| Kassaflöde från investerings | |||
| verksamheten | 38 | 3 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Koncernbidrag | 3 | 16 | |
| Nyupptagna lån | 800 | – | |
| Kassaflöde från finansierings | |||
| verksamheten | 803 | 16 | |
| Årets kassaflöde | –1 | 100 | |
| Likvida medel vid årets början | 170 | 70 | |
| Årets kassaflöde | –1 | 100 | |
| Likvida medel vid årets slut | 169 | 170 | |
| MSEK | 2009-12-31 | ||
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Aktier och andelar i koncernföretag |
15,17 | 1 245 | 1 379 |
| Andra långfristiga värde pappersinnehav |
4 | 2 | |
| Intressebolag | 16 | – | 57 |
| Summa anläggningstillgångar | 1 249 | 1 438 |
| Summa tillgångar | 5 112 | 4 069 | |
|---|---|---|---|
| Summa omsättningstillgångar | 3 863 | 2 631 | |
| Likvida medel | 20 | 169 | 170 |
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader |
19 | 6 | 26 |
| Övriga fordringar | 6 | 3 | |
| Fordringar hos intresseföretag | – | 332 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 3 680 | 2 097 | |
| Kundfordringar | 2 | 3 | |
| Kortfristiga fordringar |
| Bundet eget kapital | |||
|---|---|---|---|
| Aktiekapital1) | 21 | 58 | 58 |
| Reservfond | 1 671 | 1 671 | |
| 1 729 | 1 729 | ||
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 52 | 52 | |
| Återköp av aktier | –468 | –468 | |
| Balanserad vinst | 2 179 | 2 155 | |
| Årets resultat | 3 | 6 | |
| 1 766 | 1 745 | ||
| Summa eget kapital | 3 495 | 3 474 | |
| Avsättningar till pensioner | 25 | 10 | 7 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 28 | 800 | – |
| Kortfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 20 | 41 | |
| Leverantörsskulder | 11 | 5 | |
| Skulder till koncernföretag | 759 | 521 | |
| Övriga skulder | 1 | 4 | |
| Upplupna kostnader och | |||
| förutbetalda intäkter | 29 | 16 | 17 |
| Summa kortfristiga skulder |
807 | 588 | |
| Summa eget kapital, | |||
| avsättningar och skulder | 5 112 | 4 069 | |
| Ställda säkerheter | 31 | 4 | 2 |
| Ansvarsförbindelser | 32 | 678 | 2 698 |
1) Antalet utestående aktier var 167 131 158 (167 131 158).
| Summa eget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktiekapital | Reservfond1) | Överkursfond | Återköp aktier | Balanserad vinst | kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2009 |
58 | 1 671 | 52 | -468 | 2 156 | 3 469 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 6 | 6 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 6 | 6 | |
| Erhållet koncernbidrag | – | – | – | – | 16 | 16 | |
| Skatteeffekt koncernbidrag | – | – | – | – | -5 | -5 | |
| Kursdifferenser på utvidgad investering | |||||||
| i intressebolag | – | – | – | – | –12 | –12 | |
| Eget kapital per 31 december 2009 |
58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 161 | 3 474 | |
| Ingående balans per 1 januari 2010 |
58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 161 | 3 474 | |
| Årets resultat | – | – | – | – | 3 | 3 | |
| Årets totalresultat | – | – | – | – | 3 | 3 | |
| Erhållet koncernbidrag | – | – | – | – | 13 | 13 | |
| Skatteeffekt koncernbidrag | – | – | – | – | –3 | –3 | |
| Lämnat koncernbidrag | – | – | – | – | –10 | –10 | |
| Skatteeffekt koncernbidrag | – | – | – | – | 3 | 3 | |
| Personaloptionsprogram | |||||||
| – Periodisering av | |||||||
| personaloptionsprogram | – | – | – | – | 3 | 3 | |
| Reinvestering intressebolag | – | – | – | – | 12 | 12 | |
| Eget kapital per 31 december 2010 | 58 | 1 671 | 52 | –468 | 2 182 | 3 495 |
1) Av moderbolagets reservfond består 1 390 miljoner kronor (1 390) av tillskjutet eget kapital.
Nobias koncernredovisning är upprättad i enlighet med internationell redovisningsstandard, International Financial Reporting Standards, IFRS, utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU). Vidare har Rådet för finansiell rapporteringsrekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 9 mars 2011.
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.
Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringarna av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar under kommande räkenskapsårs finansiella rapporter är främst följande:
Koncernen prövar regelbundet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under Immateriella tillgångar på sidan 48. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna under Kommentarer till balansräkning. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på godkänd budget samt antaganden om tillväxttakt och investeringsbehov.
Koncernen är skattskyldig i flera olika länder och bedömningar görs för respektive land för att fastställa den koncernmässiga avsättningen för inkomstskatter. Skulder för förväntade skatterevisionsfrågor redovisas baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. För skattefordringar bedöms sannolikheten att dessa kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Se även redovisningsprinciper som beskrivs under Skatter på sidan 48 samt Not 26 på sidan 66. Det finns för närvarande inga indikationer på att risken är betydande för sådana väsentliga justeringar av redovisade värden under 2011.
De nedan angivna väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som anges, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
Fr o m 1 januari 2010 tillämpar koncernen den omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och den ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. De ändrade redovisningsprinciperna har bland annat medfört: att definitionen av rörelse har ändrats, att transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, att villkorade köpeskillingar fastställs till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och att effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder görs individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Nobias tidigare princip som var att redovisa överskjutande belopp som goodwill.
Relevanta delar av ändringarna ska tillämpas framåtriktat från tillämpningstidpunkten och då Nobia under året inte gjort några förvärv, har ovanstående ändrade principer ännu ej påverkat Nobias redovisning.
I IASBs årliga förbättringsprojekt (Annual improvements process) som publicerades i maj 2010 ändrades kraven i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter avseende uppställningen av rapporten över förändringar i eget kapital. Företaget har valt att förtidstillämpa dessa ändringar från och med årsredovisningen för 2010. Ändringarna innebär att avstämningen i rapporten över förändringar i eget kapital av årets förändring av varje komponent i eget kapital, såsom reserverna för ackumulerat övrigt totalresultat, inte behöver specificera varje post i övrigt totalresultat. Företaget har, som tilllåts enligt denna ändring, valt att lämna upplysningar med en sådan detaljerad avstämning av reserverna och andra komponenter i eget kapital i not istället för i rapporten över förändringar i eget kapital. Sådan detaljerad avstämning lämnades i not även i årsredovisningen för 2009, men förefaller krävas i rapporten över förändringar i eget kapital enligt den version av IAS 1 som skulle gälla för 2010 utan nämnda förtidstillämpning. I enlighet med formuleringarna i ändrade IAS 1 har dock i rapporten över förändringar i eget kapital den tidigare raden för årets totalresultat delats upp med separat specifikation av årets resultat respektive årets övrigt totalresultat. Den ändrade presentationen tillämpas för aktuellt år och jämförelseåret. Ändringarna har inte föranlett några justeringar av belopp i de finansiella rapporterna.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2010 har standarder och tolkningar publicerats vilka ännu ej trätt i kraft. Nobia tilllämpar under 2010 inga standarder och tolkningar i förtid. De ändrade IFRS med framtida tillämpning som kan komma att påverka Nobias redovisningsprinciper vid införandet är följande:
IFRS 9 Finansiella instrument ersätter senast från och med 2013 IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas med avsikt att erhålla de kontraktuella kassaflödena, vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Eftersom Nobias finansiella tillgångar består av kund- och lånefordringar, derivat i kassaflödessäkringar och likvida medel förväntas de ändringar som införs i och med denna del av IFRS 9 komma att ha inga eller endast oväsentliga effekter på de finansiella rapporterna. Nobia har inte beslutat om de nya principerna ska börja tilllämpas i förtid eller från och med 2013.
Övriga nya och ändrade redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emission av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommer redovisas direkt i årets resultat.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde på tidigare ägd andel (stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, så kallade förvärv till lågt pris redovisas denna direkt i årets resultat.
Överförd ersättning i samband med förvärvet inkluderar inte betalningar som avser reglering av tidigare affärsförbindelser. Denna typ av reglering redovisas i resultatet.
Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. I de fall den villkorade köpeskillingen är klassificerad som egetkapitalinstrument, görs ingen omvärdering och reglering görs inom eget kapital. För övriga villkorade köpeskillingar omvärderas dessa vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.
I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwillen den dag då bestämmande inflytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Avyttringar som leder till att bestämmande inflytande förloras men där det finns ett kvarstående innehav värderas detta till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och december 2009 där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i årets resultat.
Transaktionsutgifter, med undantag av transaktionsutgifter som är hänförliga till emisson av egetkapitalinstrument eller skuldinstrument, som uppkommit har inkluderats i anskaffningskostnaden.
Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Dotterföretags finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
I de fall dotterbolagets redovisningsprinciper inte överensstämmer med koncernens redovisningsprinciper har justeringar gjorts till koncernens redovisningsprinciper.
Förluster hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande fördelas till innehav utan bestämmande inflytande fast att innehav utan bestämmande inflytande kommer att redovisas som en debetpost under eget kapital.
Förvärv från innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare (inom balanserade vinstmedel) och innehav utan bestämmande inflytande. Därför uppkommer inte goodwill i dessa transaktioner. Förändringen av innehav utan bestämmande inflytande baseras på dess proportionella andel av nettotillgångar.
Försäljning till innehav utan bestämmande inflytande, där bestämmande inflytande kvarstår, redovisas som en transaktion inom eget kapital, d v s mellan moderbolagets ägare och innehav utan bestämmande inflytande. Skillnaden mellan erhållen likvid och innehav utan bestämmande inflytandes proportionella andel av förvärvade nettotillgångar redovisas under balanserade vinstmedel.
Dotterbolagens finansiella rapporter upprättas i den lokala valuta, funktionell valuta, som används i det land där bolaget är verksamt. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och tillika koncernens rapporteringsvaluta. Detta innebär att resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan räknas om till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor. De utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat och i en separat reserv inom koncernens eget kapital.
| Bokslutskurs | Snittkurs | |||
|---|---|---|---|---|
| Väsentliga valutakurser |
2010–12–31 2009–12–31 | 2010 | 2009 | |
| DKK | 1,21 | 1,39 | 1,28 | 1,43 |
| EUR | 9,00 | 10,35 | 9,54 | 10,62 |
| GBP | 10,55 | 11,49 | 11,13 | 11,93 |
| NOK | 1,15 | 1,24 | 1,19 | 1,22 |
| USD | 6,80 | 7,21 | 7,20 | 7,65 |
Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett intressebolag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intressebolagets nettotillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på koncernmässig goodwill samt över- och undervärden. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden från den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls.
Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intressebolag redovisas i koncernbalansräkningen inom balanserade vinstmedel. Ackumulerad andel av förluster minskar koncernens balanserade vinstmedel. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen.
Resultatandelar i intressebolag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andelen i intressebolagens resultat redovisas inom rörelseresultatet i koncernens resultaträkning då innehaven är rörelsebetingade. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.
När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tilllämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.
Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden, se Intressebolagsredovisning.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Nobias rörelsesegment är koncernens tre regioner, Storbritannien, Norden och Kontinentaleuropa. Enheternas fördelning per region görs utifrån enhetens geografiska hemvist. Se Not 3 på sidan 53 för ytterligare beskrivning av indelning och presentation av rörelsesegmenten.
Bolaget redovisar intäkter när risken och förmånen för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor. I de fall monteringstjänster tillhandahålls redovisas intäkter när tjänsten är slutförd. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt returer. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidraget periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, utdelningsintäkter, räntekostnader på lån och pensionsskulder samt valutakursdifferenser på finansiella poster.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, det vill säga transaktionskostnader samt över- och underkurser.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Skatteeffekten hänförlig till skattemässiga underskott som kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten samt därefter uppkomna förluster.
Värdering sker till de skattesatser som gällde eller var beslutade på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång eller långfristig skuld. Inkomstskatteskuld redovisas som kortfristig fordran eller skuld.
Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, påverkas aktuell skatt och uppskjuten skatt under den period som dessa fastställanden görs.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. I den mån tillgångar som uppförs från och med 1 januari 2009 utgör kvalificerade tillgångar aktiveras låneutgifter i anskaffningsvärdet. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde vilket belastar rörelseresultatet.
I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med linjära avskrivningar, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder enligt följande:
| Köksutställningar | 2–4 år |
|---|---|
| Kontorsinventarier samt fordon | 3–5 år |
| Byggnader | 15–40 år |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 6–12 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 6–12 år |
Ingen avskrivning görs på mark.
Avvecklade verksamheter består av väsentlig verksamhet som avyttrats eller utgör avyttringsgrupp som innehas för försäljning och av dotterföretag som förvärvats i syfte att säljas vidare. Resultat efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i resultaträkningen.
Innebörden av att en grupp av tillgångar och skulder klassificeras som att de innehas för försäljning är att deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Alla tillgångar som ingår i gruppen presenteras på en separat rad bland tillgångarna och gruppens alla skulder presenteras på en separat rad bland skulderna. Gruppen värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Värdeförändringar redovisas i resultatet.
Goodwill utgörs av det belopp med vilket anskaffningsvärdet för den förvärvade verksamheten överstiger det i förvärvsanalysen fastställda verkliga värdet av de identifierbara nettotillgångarna. I samband med att verksamheter förvärvas fördelas goodwill på kassagenererande enheter. Nobia har åtta stycken kassagenererande enheter. Goodwill har obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av årligen. Goodwill nedskrivningsprövas istället varje år och när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Det redovisade värdet utgörs av anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. En beskrivning av metod och antaganden vid prövning för eventuellt nedskrivningsbehov återfinns i Kommentarer och analyser till balansräkning – Goodwill på sidan 41.
Övriga immateriella tillgångar är redovisade till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Här ingår aktiverade utgifter för köp och interna och externa utgifter för utveckling av programvaror för koncernens IT-verksamhet, patent och licenser. Avskrivningar görs linjärt över de beräknade nyttjandeperioderna som uppgår till tre till sex år.
Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa utgifter förekommer.
Produktutvecklingen inom koncernen har framför allt karaktär av designutveckling och bedrivs kontinuerligt och anpassas till gällande modetrender. Utvecklingsförloppen har relativt kort tidsutdräkt varför ingen del av utgifterna ännu har redovisats som immateriell tillgång. Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen.
Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.
Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare av tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.
Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av "först in först ut principen", till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för försäljningskostnader. Hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Låneutgifter ingår inte i lagervärderingen. Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i kon-
cernen ingående bolag.
Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen för avista-affärer, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. För redovisning av derivat se Kassaflödessäkringar nedan.
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.
Långfristiga lånefordringar som redovisas som anläggningstillgångar och kundfordringar som redovisas som omsättningstillgångar utgör finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Lånefordran och kundfordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader från anskaffningstidpunkten.
Alla transaktioner gällande finansiella skulder redovisas på likviddagen. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
De valutaterminer och valutaoptioner som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad försäljning och materialinköp i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkrade
flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat.
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas årligen för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.
En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är föknippad med den specifika tillgången.
Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet. För kundfordringar utgörs objektiva bevis av t ex betalningssvårigheter hos kunder eller förestående företagsrekonstruktioner. Kundfordringar med nedskrivningsbehov redovisas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden. Fordringar med kort löptid diskonteras inte.
En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.
Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och full betalning från kunden förväntas erhållas.
Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.
Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Optionerna är utspädande i den utsträckning vinstmålen i optionsprogrammen är uppfyllda per rapporteringsdagen och om lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2.
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige, Norge och Storbritannien samt i vissa av koncernens bolag i Tyskland omfattas de anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I övriga länder och bolag omfattas de anställda av avgiftsbestämda planer. Från och med 2010 omfattas all nyintjäning i Storbritannien av avgiftsbestämda planer.
Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelser är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.
Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner är planer som anger ett belopp för den pensionsersättning en anställd, eller före detta anställd, erhåller efter pensionering, baserat på lön och antalet tjänsteår. Pensionsskulder för förmånsbestämda planer redovisas enligt gemensamma principer och beräkningsmetoder och beräknas med hänsyn till bland annat framtida löneökningar och inflation. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.
Det finns både fonderade och ofonderade förmånsbestämda pensionsplaner inom koncernen. I de fall pensionsplanerna är fonderade finansieras dessa främst genom inbetalningar till pensionsstiftelser.
För förmånsbestämda planer beräknas pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta. Diskonteringsräntan motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer, där en tillräckligt djup marknad finns, eller statsobligationer i avsaknad av en sådan. I Sverige och Norge har räntan bestämts utifrån statsobligationer medan den i Storbritannien och Tyskland baserats på företagsobligationer.
Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som ligger utanför en så kallad korridor om plus eller minus 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas uppskattade genomssnittliga återstående tjänstetid.
I koncernens balansräkning redovisas, för fonderade planer, pensionsåtagandet som en skuld av nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, dvs planer med tillgångar överstigande pensionsåtagandena, redovisas som finansiell anläggningstillgång.
Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas som en del av finansnettot. För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en extern juridisk enhet.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.
Inom koncernen finns åtaganden för ersättningar i samband med jubileer och ersättningar till personer som varit anställda under lång tid. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Till skillnad mot redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas aktuariella vinster och förluster genast och ingen korridor tillämpas.
Diskonteringsräntan är fastställd utifrån förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningar som kommer att betalas och med löptider jämförbara med aktuella åtaganden.
Koncernen har program för personaloptioner. Det verkliga värdet på tilldelade personaloptioner redovisas som en personalkostnad med ett motsvarande belopp redovisat direkt i eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker bara när förverkande beror på villkor om viss vinsttillväxt eller fortsatt anställning, inte när förverkandet endast beror på att aktiekursen är lägre än lösenkursen. I den utsräckning optioner tilldelas anställda i länder där sociala avgifter tillkommer redovisas en kostnad fördelad över intjänandeperioden. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid respektive rapporttillfälle och slutligen när optionerna löses eller förfaller utan att bli lösta.
Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
Moderbolaget har upprättat sin Årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
Om inte annat anges nedan har moderbolagets redovisningsprinciper under 2010 förändrats i enlighet med vad som anges ovan för koncernen. De ändrade redovisningsprinciperna för omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som tillämpas i koncernen ger avseende transaktionsutgifter och villkorade köpeskillingar inte samma ändringar av redovisningsprinciperna i moderbolaget, se nedan "Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures".
För moderbolaget redovisas en resultaträkning och en rapport över totalresultat, där för koncernen dessa två rapporter tillsammans utgör en rapport över totalresultat. Resultaträkning och balansräkning är för moderbolaget uppställda enligt årsredovisningslagens scheman, medan rapporten över totalresultat, rapporten över förändringar i eget kapital och kassaflödesanalysen baseras på IAS 1 Utformning av finansiella rapporter respektive IAS 7 Rapport över kassaflöden. De skillnader mot koncernens rapporter som gör sig gällande i moderbolagets resultat- och balansräkningar utgörs främst av redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapital samt förekomsten av av avsättningar som egen rubrik i balansräkningen.
Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Detta innebär att transaktionsutgifter inkluderas i der redovisade värdet för innehav i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. I koncernredovisningen redovisas transaktionsutgifter direkt i resultatet när dessa uppkommer. Villkorade köpeskillingar värderas utifrån sannolikheten av att köpeskillingen kommer att utgå. Eventuella förändringar av avsättningen/fordran läggs på/reducerar anskaffningsvärdet. I koncernredovisningen redovisas villkorade köpeskillingar till verkligt värde med värdeförändringar över resultatet.
Förvärv till lågt pris som motsvarar framtida förluster och kostnader upplöses under de förväntade perioderna då förlusterna och kostnader uppkommer. Förvärv till lågt pris som uppkommer av andra orsaker redovisas som avsättning till den del den inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar. Den del som överstiger detta värde intäktsförs omedelbart. Den del som inte överstiger verkligt värde på förvärvade identifierbara icke-monetära tillgångar intäktsförs på ett systematiskt sätt över en period som beräknas som kvarvarande vägd genomsnittlig nyttjandeperiod för de förvärvade identifierbara tillgångarna som är avskrivbara. I koncernredovisningen redovisas förvärv till lågt pris direkt i resultatet.
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, beräk-
Not 2 Finansiella risker
Det är Nobias policy att säkra prognosticerade flöden med cirka 80 procent av flödet 0–3 månader framåt, 60 procent 4–6 månader framåt, 40 procent 7–9 månader framåt samt 100 procent av kontrakterade projekt. De viktigaste valutarelationerna har varit EUR mot GBP och SEK mot NOK. Den totala exponeringen uttryckt i SEK och efter kvittning av motriktade flöden uppgick under 2010 till 1 978 miljoner kronor, därav säkrades 1 346 miljoner kronor. Vid utgången av 2010 uppgick säkringsvolymen till 693 miljoner kronor.
Orealiserade vinster och förluster redovisade som kassaflödessäkring i eget kapital kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader.
Nobia är verksamt på ett flertal marknader och i flera distributionskanaler. Beroende på distributionskanal utgörs kundbasen av både professionella kunder och konsumenter. Av dessa skäl måste kredithantering och betalningsvillkor anpassas till respektive affärsenhets affärslogik och distributionskanaler inom ramen för den av koncernen fastställda kreditpolicyn. Kreditpolicyn innebär att kreditvärderingen ska baseras på minst en kreditrapport från ett välrenommerat kreditvärderingsföretag. Återköpande kunder kreditvärderas löpande. På vissa marknader och för vissa kundkategorier används kreditförsäkring. För kunder med låg återköpsfrekvens sker kreditgivning ofta mot säkerhet. Motpartsrisken avseende banker bedöms som mycket låg. Den totala kreditrisken utgjorde 1 686 miljoner kronor. Kreditkvaliteten på finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller som är nedskrivningsbara är god.
Nobias policy för finansiering av utländska tillgångar innebär att sysselsatt kapital ska finansieras med externa lån i motsvarande valuta så att påverkan på skuldsättningsgraden minimeras vid valutakursförändringar. Koncernens lån handhas av Nobias huvudkontor. Genom en internbank förser huvudkontoret dotterbolagen med finansiella medel. Denna utlåning sker i lokala valutor. Genom matchande extern upplåning minimeras resultatpåverkan genom kursförändringar. Som komplement kan valutakontrakt ingås för att undgå exponering. Vid nuvarande skuldsättningsgrad och valutafördelning
ning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antaganden om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.
Moderbolaget redovisar det verkliga värdet på personaloptioner utställda till anställda i dotterbolag som ägartillskott genom redovisning i eget kapital och värdet på aktier i dotterbolag.
Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget.
Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag, joint ventures och intresseföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.
2010 2009 MSEK Sysselsatt kapital per valuta Räntebärande lån och leasingskulder Sysselsatt kapital per valuta Räntebärande lån och leasingskulder SEK 378 892 766 552 EUR 2 150 49 2 610 1 128 GBP 1 806 464 2 370 733 DKK 719 427 983 695 USD 82 41 102 41 NOK 157 4 229 13 Övriga 31 0 35 0 Totalt 5 323 1 877 7 095 3 162
av sysselsatt kapital innebär det att cirka 20 procent av det utländska sysselsatta kapitalet ska finansieras i lokal valuta. I kombination med denna policy kan annan kapitalisering väljas i respektive land i syfte att optimera skattesituationen för koncernen. Nobias policy för finansiell exponering innebär att ingen säkring av eget kapital görs.
Koncernen har som policy att inte skydda omräkningsexponeringar i utländsk valuta. En 10 procentig förstärkning av den svenska kronan gentemot andra valutor per 31 december 2010 skulle innebära en förändring av eget kapital med –361 miljoner kronor (–423) och av resultatet med + 1 miljoner kronor (+ 6). Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer (t ex räntan) blir oförändrade. Samma förutsättningar tillämpades för 2009.
Hantering av ränteexponeringen är centraliserad vilket innebär att huvudkontoret har ansvaret för att identifiera och hantera ränterisker. Nobia tilllämpar en kort räntebindningstid. Nobias synsätt är att tider av hög räntenivå vanligen sammanfaller med god efterfrågan i samhället i stort. Under 2010 uppgick räntebindningstiden till 1–3 månader.
Nobia tillämpar en centraliserad syn på koncernens finansiering, vilket innebär att all finansiering ska ske i Nobia AB eller Nobia Sverige AB. Nobia har under året upptagit ett obligationslån från AB SEK Securities (Svensk Exportkredit) om 800 miljoner kronor, vilket löper på fem år med en ömsesidig förlängningsoption på två år. Bolaget har även upptagit ett nytt syndikerat lån om 2 000 miljoner med fyra banker. Löptiden är fem år. Lånen har tre covenanter; leverage (net debt to EBITDA), gearing (net debt to equity) samt interest cover (EBITDA to net interest expenses). Nobia uppfyller samtliga covenanter med betryggande marginal. Det är Nobias policy att erhålla långsiktiga kreditlöften som står i samklang med Nobias långsiktiga strategi, samtidigt som detta krav måste balanseras mot kravet på låga kreditkostnader. Utöver dessa lån har Nobia lokala checkkrediter. Nedanstående tabell visar förfallostrukturen på Nobias samtliga lånefaciliteter:
Förfalloår, MSEK 2011 2015 2010 2011
2010 2009
Skuldsättningsgraden ska inte överstiga 100 procent. En tillfälligt högre skuldsättningsgrad kan accepteras. En långsiktig väsentligt lägre skuldsättningsgrad ska korrigeras genom extrautdelning till aktieägarna eller via återköp av egna aktier. Utdelningen ska i genomsnitt utgöra minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 44 procent (62). Den minskade skuldsättningsgraden beror i huvudsak på att kassaflödet kunnat användas till att amortera lånen. Som kapital betraktar Nobia det bokförda egna kapitalet.
Genom noggranna likviditetsprognoser följs den dagliga likviditeten. Likviditeten styrs centralt och syftar till att använda tillgänglig likviditet på ett effektivt sätt samtidigt som erforderliga reserver finns tillgängliga.
| Lån och kreditlöften | – | 2 800 | – | 6 000 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Därav utnyttjat | – | 1 246 | – | 2 446 | ||||||
| Kommersiell exponering | USD | EUR | NOK | CHF | GBP | SEK | DKK | |||
| Valutakontrakt | ||||||||||
| 2010, lokal valuta | 1 | 40 | 203 | 2 | 1 | 68 | – | |||
| Totalt, MSEK1) | 8 | 358 | 233 | 11 | 15 | 68 | – | |||
| Verkligt värde, MSEK | 0 | 1 | 0 | –1 | 0 | –2 | – | |||
| Nettoflöde | ||||||||||
| Nettoflöde 2010, Lokal valuta | –10 | –853) | 414 | 4 | 3 | 249 | –37 | |||
| Nettoflöde 2010, MSEK2) | –70 | –8133) | 493 | 25 | 35 | 249 | –47 | |||
| Säkrad volym, MSEK2) | 31 | 663 | –429 | –18 | –23 | –183 | – | |||
1) Flöden omräknade till bokslutskurs, SEK. 2) Omräknat med snittkurs 2010. 3) Därutöver avser 26 MEUR flöde mot DKK, motsvarande 246 MSEK.
| MSEK | MSEK | ||
|---|---|---|---|
| Valutor1) och räntor | Förändring | Påverkan på resultat före skatt | Påverkan på eget kapital |
| EUR/SEK | 5% | 4,9 | 3,5 |
| NOK/SEK | 5% | 12,0 | 8,6 |
| EUR/GBP | 5% | 20,4 | 14,7 |
| NOK/DKK | 5% | 6,4 | 4,6 |
| SEK/DKK | 5% | 4,5 | 3,2 |
| Räntenivå | 100 pkt | 12,0 | 8,6 |
1) Transaktionseffekt efter säkringar.
| 2010 | 2009 | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen, MSEK | Valuta | Nominellt belopp original valuta |
Total | Inom 1 mån |
1–3 mån |
3 mån –1 år |
1–5 år |
5 år eller längre Total |
Inom 1 mån |
1–3 mån |
3 mån –1 år |
1–5 år |
5 år eller längre |
|
| Banklån (R) | ||||||||||||||
| Banklån | SEK | 976 | 976 | 2 | 5 | 21 | 948 | – | 489 | – | – | – | 489 | – |
| Banklån | EUR | – | – | – | – | – | – | – 1 027 | – | – | – | 1 027 | – | |
| Banklån | GBP | – | – | – | – | – | – | – | 204 | – | – | – | 204 | – |
| Banklån | DKK | 402 | 485 | 1 | 2 | 9 | 473 | – | 685 | – | – | – | 685 | – |
| Banklån | NOK | – | – | – | – | – | – | – | 0 | – | – | – | 0 | – |
| Banklån | USD | 7 | 47 | 0 | 0 | 1 | 46 | – | 41 | – | – | – | 41 | – |
| Övriga skulder | ||||||||||||||
| Valutaterminskontrakt* | SEK | 3 | 0 | 1 | 2 | – | – | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | |
| Valutaterminskontrakt* | EUR | 4 | 2 | 1 | 1 | – | – | 3 | 0 | 1 | 2 | – | – | |
| Valutaterminskontrakt* | GBP | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | |
| Valutaterminskontrakt* | DKK | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | |
| Valutaterminskontrakt* | NOK | 2 | 0 | 0 | 2 | – | – | 6 | 1 | 2 | 3 | – | – | |
| Valutaterminskontrakt* | CHF | 1 | 0 | 1 | 0 | – | – | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | |
| Valutaterminskontrakt* | USD | 1 | 0 | 0 | 1 | – | – | 0 | 0 | 0 | 0 | – | – | |
| Valutaoptioner* | SEK | – | – | – | – | – | – | 0 | 0 | 0 | – | – | – | |
| Valutaoptioner* | NOK | – | – | – | – | – | – | 1 | 0 | 1 | – | – | – | |
| Checkräkningskrediter (R) | SEK | 41 | – | – | 41 | – | – | 48 | – | – | 48 | – | – | |
| Finansiella leasingskulder (R) | SEK | 1 | – | – | – | 1 | – | 10 | – | – | – | 10 | – | |
| Övriga skulder (R) | SEK | 2 | – | 2 | – | – | – | 2 | – | 2 | – | – | – | |
| Leverantörsskulder och övriga skulder |
SEK | 1 403 1 092 | 262 | 45 | 4 | 1 609 | 1 154 | 344 | 93 | 18 | ||||
| Summa | 2 966 1 097 | 274 | 123 1 472 | 4 127 1 155 | 350 | 148 | 2 474 | – | ||||||
| Räntebärande skulder (R) | 1 290 | 2 506 |
* Värdet av valutaterminskontrakt och valutaoptioner ingår i posten derivat.
| 2010 | 2009 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Åldersanalys, kundfordringar och övriga fordringar, MSEK | Brutto | Varav nedskrivning |
Brutto | Varav nedskrivning |
||
| Ej förfallna fordringar | 982 | – | 1 207 | – | ||
| Förfallna fordringar 0–30 dagar | 213 | 12 | 274 | 18 | ||
| Förfallna fordringar > 30 dagar–90 dagar | 70 | 9 | 121 | 15 | ||
| Förfallna fordringar > 90 dagar–180 dagar | 24 | 16 | 40 | 14 | ||
| Förfallna fordringar > 180 dagar–360 dagar | 40 | 32 | 43 | 41 | ||
| Förfallna fordringar > 360 dagar | 60 | 53 | 19 | 50 | ||
| Summa fordringar | 1 389 | 122 | 1 704 | 138 |
| kundfordringar och övriga fordringar, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 138 | 98 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –15 | –12 |
| Årets nedskrivningar | 16 | 54 |
| Konstaterad förlust | 2 | 0 |
| Avyttrad verksamhet | –5 | – |
| Omräkningsdifferens | –14 | –2 |
| Utgående balans | 122 | 138 |
En nedskrivning äger rum då det bedöms föreligga uppenbara skäl för att företaget inte kommer att erhålla hela eller en del av det förfallna beloppet. Uppenbara skäl kan i detta fall utgöra extern information som fastställer
att en fordran är osäker. En nedskrivning görs i första hand för varje enskild fordran. Det sker även en gruppvis nedskrivning för en grupp av fordringar med likartade kreditegenskaper och karaktär.
Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad så att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens regioner genererar. Då koncernledningen följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån regioner utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncer-
nens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga regioners prestationer och resultat. Följande rörelsesegment har identifierats; region Storbritannien, region Norden och region Kontinentaleuropa.
Nobia betraktar koncernens intäkter på kök, bad och förvaring som en enda produktgrupp eftersom bad och förvaring utgör en sådan liten del av koncernens totala balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys.
| Region Storbritannien |
Region Norden |
Region Kontinentaleuropa |
Koncerngemensamt och elimineringar |
Koncernen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Nettoomsättning från externa kunder |
5 198 | 5 623 | 5 092 | 5 234 | 3 795 | 4 561 | – | – | 14 085 | 15 418 |
| Nettoomsättning från andra regioner |
– | – | – | – | 10 | 64 | –10 | –64 | 0 | 0 |
| Summa nettoomsättning |
5 198 | 5 623 | 5 092 | 5 234 | 3 805 | 4 625 | –10 | –64 | 14 085 | 15 418 |
| Avskrivningar | –130 | –135 | –151 | –184 | –143 | –176 | –23 | –24 | –447 | –519 |
| Andelar i joint ventures | – | – | – | – | – | – | – | – | –8 | –2 |
| Rörelseresultat | 219 | 236 | 249 | –75 | –247 | –20 | –215 | –103 | 6 | 38 |
| Finansiella intäkter | 18 | 41 | ||||||||
| Finansiella kostnader | –103 | –116 | ||||||||
| Resultat före skatt och avvecklad verksamhet |
–79 | –37 | ||||||||
| Nedskrivningar | – | – | –34 | –74 | –14 | –9 | –49 | – | –97 | –83 |
| Strukturkostnader | –107 | – | –82 | –262 | –214 | –46 | –108 | – | –511 | –308 |
| Vinst vid förändring av pensionsvillkor |
– | 42 | – | – | – | – | – | – | – | 42 |
| Region Storbritannien |
Region Region Norden Kontinentaleuropa |
Koncerngemensamt och elimineringar |
Koncernen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Summa operativa tillgångar |
1 690 | 1 967 | 1 834 | 2 192 | 1 334 | 1 937 | 2 813 | 3 288 | 7 671 | 9 384 |
| I summa operativa tillgångar ingår: |
||||||||||
| Kapitalandelar i joint ventures | – | – | – | – | – | 58 | – | – | – | 58 |
| Investeringar i anläggningstillgångar |
132 | 57 | 100 | 160 | 114 | 129 | 1 | 0 | 347 | 346 |
| Summa operativa skulder | 966 | 976 | 936 | 1 075 | 913 | 984 | 76 | 80 | 2 891 | 3 115 |
| Geografiska områden i koncernen | Intäkter från externa kunder1) | Anläggningstillgångar2) | ||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Sverige | 1 091 | 1 059 | 236 | 307 |
| Danmark | 1 944 | 2 164 | 743 | 939 |
| Norge | 1 315 | 1 250 | 173 | 199 |
| Finland | 732 | 735 | 188 | 198 |
| Storbritannien | 5 317 | 5 791 | 1 786 | 1 946 |
| Frankrike | 1 707 | 2 113 | 1 201 | 1 418 |
| Tyskland | 517 | 634 | 405 | 686 |
| Österrike | 533 | 536 | 317 | 360 |
| Nederländerna | 76 | 228 | 2 | 3 |
| USA | 144 | 176 | 45 | 49 |
| Övriga länder | 709 | 732 | 22 | 27 |
| Totalt | 14 085 | 15 418 | 5 118 | 6 132 |
1) Nettoomsättning från externa kunder utifrån kundens geografiska hemvist.
2) Anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar,
tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning och rättigheter enligt försäkringsavtal.
| Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader |
||||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||
| MSEK | Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
Löner och andra ersättningar |
Sociala kostnader (varav pensionskostnader) |
| Dotterföretag i: | ||||
| Sverige | 224 | 141 | 222 | 96 |
| (25) | (23) | |||
| Danmark | 646 | 65 | 684 | 66 |
| (48) | (60) | |||
| Norge | 143 | 33 | 168 | 41 |
| (7) | (8) | |||
| Finland | 98 | 57 | 100 | 59 |
| (27) | (29) | |||
| Tyskland | 289 | 56 | 426 | 82 |
| (1) | (0) | |||
| Österrike | 154 | 54 | 161 | 57 |
| Storbritannien | 698 | (20) 70 |
853 | (21) 76 |
| (25) | (25) | |||
| Frankrike | 264 | 110 | 282 | 118 |
| (18) | (20) | |||
| USA | 36 | 7 | 37 | 7 |
| (1) | (1) | |||
| Schweiz | 26 | 4 | 24 | 4 |
| (2) | (–) | |||
| Polen | 5 | 1 | 6 | 1 |
| (0) | (1) | |||
| Nederländerna | 1 | 0 | 1 | 0 |
| (0) | (–) | |||
| Spanien | 3 | 1 | 3 | 1 |
| (–) | (–) | |||
| Japan | 2 | 0 | 1 | 0 |
| (–) | (–) | |||
| Totalt dotterföretag | 2 589 | 599 | 2 968 | 608 |
| (174) | (188) | |||
| Moderbolaget | 37 | 20 | 26 | 15 |
| (8) | (7) | |||
| Koncernen1) | 2 626 | 619 | 2 994 | 623 |
| (182) | (195) |
1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Löner och andra ersättningar | 2 626 | 2 994 |
| Sociala kostnader | 437 | 428 |
| Pensionskostnader – avgiftsbaserade planer | 146 | 147 |
| Pensionskostnader – förmånsbaserade planer | 12 | 24 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkast ningsskatt |
24 | 24 |
| Kostnader för tilldelade teckningsoptioner 2005–2009 |
– | – |
| Kostnader för tilldelade personaloptioner 2006–2010 |
– | – |
| Kostnader för tilldelade personaloptioner 2007–2011 |
– | – |
| Kostnader för tilldelade personaloptioner 2008–2012 |
– | – |
| Kostnader för tilldelade personaloptioner 2009–2013 |
– | – |
| Kostnader för tilldelade personaloptioner 2010–2014 |
5 | – |
| Summa kostnader för anställda | 3 250 | 3 617 |
| Moderbolaget totalt1) | 37 | 26 |
|---|---|---|
| Övriga anställda | 14 | 8 |
| Ledande befattningshavare | 23 | 18 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.
| Koncernen1) | 2 626 | 2 994 |
|---|---|---|
| Dotterföretag totalt | 2 589 | 2 968 |
| Övriga anställda i dotterföretag | 2 558 | 2 933 |
| Styrelse och VD i dotterföretag | 31 | 35 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.
| Ersättningar och övriga förmåner, 2010, MSEK |
Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterad ersättning |
Övrig ersättning |
Summa | Pensions förpliktelser |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | ||||||||
| Hans Larsson | 0,8 | – | – | – | – | – | 0,8 | – |
| Vice ordförande | ||||||||
| Johan Molin | 0,4 | – | – | – | – | – | 0,4 | – |
| Styrelseledamot Stefan Dahlbo |
0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Bodil Eriksson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Fredrik Palmstierna | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Lotta Stalin | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Thore Ohlsson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Rolf Eriksen | 0,2 | – | – | – | – | – | 0,2 | – |
| Fd styrelseledamot | ||||||||
| Wilhelm Laurén | 0,1 | – | – | – | – | – | 0,1 | – |
| Joakim Rubin | 0,1 | – | – | – | – | – | 0,1 | – |
| Verkställande direktör | ||||||||
| Morten Falkenberg | 1,6 | – | 0,0 | 0,6 | 0,1 | – | 2,3 | – |
| Fd verkställande direktör | ||||||||
| Preben Bager | 6,6 | 1,7 | 0,1 | 1,7 | – | – | 10,1 | 3,5 |
| Övriga koncernledningen | 28,8 | 4,2 | 1,3 | 4,2 | 1,1 | – | 39,6 | 1,1 |
| Summa | 40,1 | 5,9 | 1,4 | 6,5 | 1,2 | – | 55,1 | 4,6 |
| Ersättningar och övriga förmåner, 2009, MSEK |
Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Aktierelaterad ersättning |
Övrig ersättning |
Summa | Pensions förpliktelser |
| Styrelsens ordförande | ||||||||
| Hans Larsson | 0,8 | – | – | – | – | – | 0,8 | – |
| Styrelseledamot | ||||||||
| Stefan Dahlbo | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Bodil Eriksson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Wilhelm Laurén | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Joakim Rubin | 0,2 | – | – | – | – | – | 0,2 | – |
| Fredrik Palmstierna | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Thore Ohlsson | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Lotta Stalin | 0,3 | – | – | – | – | – | 0,3 | – |
| Fd styrelseledamot | ||||||||
| Harald Mix | 0,1 | – | – | – | – | – | 0,1 | – |
| Verkställande direktör | ||||||||
| Preben Bager | 6,7 | 0,8 | 0,1 | 2,0 | – | – | 9,6 | 2,3 |
Övriga koncernledningen 26,3 2,0 1,2 3,5 – – 33,0 0,9 Summa 35,9 2,8 1,3 5,5 – – 45,5 3,2
| Sjukfrånvaro i moderbolaget, % | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid | 2,2 | 1,1 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer |
94,1 | 0 |
| Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid: |
||
| Sjukfrånvaron fördelad efter kön | ||
| Män | 2,8 | 1,6 |
| Kvinnor1) | n/a | n/a |
| Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori | ||
| 30–49 år | 3,5 | 0,8 |
| 50 år eller äldre1) | n/a | n/a |
1) Redovisas ej pga att antalet anställda i gruppen understiger 10 individer.
Medelantalet anställda samt könsfördelning för styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 37, se sidan 69.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för utskottsarbete. Styrelseledamöter som är anställda i Nobia erhåller ej särskilt styrelsearvode. Av stämman valda styrelseledamöter erhåller ett fast arvode om 315 000 kronor per ledamot och 790 000 kronor för styrelsens ordförande. Styrelsens vice ordförande erhöll 550 000 kronor. Sammanlagt erhöll styrelsen 3 230 000 kronor. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode på 26 000 kronor per person och år.
Verkställande direktören som tillträdde den 6 oktober har under räkenskapsåret 2010 i lön och förmåner erhållit 1 626 121 kronor, samt rörlig lönedel avseende 2010 års resultat med 0 kronor. Utöver pensionsförmåner enligt lagen om allmän försäkring (ATP och AFP) har verkställande direktören rätt till pensionspremier motsvarande 30 procent av pensionsmedförande lön. Som pensionsmedförande lön menas fast årslön. Avseende 2010 utgjorde premiekostnaden 480 000 kronor. Pensionsåldern är 65 år. Vid uppsägning från Nobias sida äger verkställande direktören rätt till uppsägningstid motsvarande 12 månader. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden 6 månader.
Koncernledningen, vilken 2010 bestod av 14 personer, varav i moderbolaget 7, har under räkenskapsåret erhållit lön och förmåner motsvarande 30 007 749 kronor samt rörliga lönedelar avseende 2010 års resultat med 4 158 936 kronor. Avseende pensioner har koncernledningen rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. Därutöver har ledningen, efter beslut i styrelsen rätt till en utökad tjänstepensionspremie med 20 procent på lönedelar över 30 basbelopp.
För enhetschefers och koncernledningens rörliga lönedel gäller grundprincipen att rörlig lönedel maximalt kan utgå med 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen. Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Utfallet är beroende av huruvida i förväg uppsatta resultatmål nås. Målen för verkställande direktören fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av verkställande direktören efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.
Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för verkställande direktören samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till honom. Beträffande utskottets uppgifter och sammansättning, se sidan 29.
Avtalen inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid på sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid på 12 månader.
Vid ordinarie årsstämma 2005 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om incitamentsprogram i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Detta beslut utgjorde första steget i årligen återkommande villkorsidentiska incitamentsprogram. Detta fullföljdes också med beslut under årsstämmorna 2006, 2007 och 2008.
Vid ordinarie årsstämma 2009 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om att fortsätta med samma incitamentsprogram som tidigare år i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Sammanlagt högst 2 300 000 personaloptioner tilldelades cirka 130 högre befattningshavare i Nobiakoncernen. Personaloptionerna berättigar till förvärv av aktier i Nobia AB under perioden från 31 maj 2012 till och med 1 mars 2013 till en i förväg fastsställd lösenkurs på 35,30 kronor. Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobiakoncernen under räkenskapsåren 2009–2012 ökat resultat per aktie jämfört med räkenskapsåret 2008 så att den sammanlagda resultatökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för resultat per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent. Den årliga ökningen av resultat per aktie påverkar antalet optioner som kan erhålllas.
Vid ordinarie årsstämma 2010 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om att fortsätta med samma incitamentsprogram som tidigare år i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Sammanlagt högst 2 300 000 personaloptioner tilldelades cirka 100 högre befattningshavare i Nobiakoncernen. Personaloptionerna berättigar till förvärv av aktier i Nobia AB under perioden från 31 maj 2013 till och med 31 december 2014 till en i förväg fastsställd lösenkurs på 39,50 kronor. Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobiakoncernen under räkenskapsåren 2010–2013 ökat resultat per aktie jämfört med genomsnittet för räkenskapsåret 2008 och 2009 så att den sammanlagda resultatökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för resultat per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent. Den årliga ökningen av resultat per aktie påverkar antalet optioner som kan erhållas.
I tabellen nedan sammanfattas viktiga data kring optionsprogrammen. Verkligt värde har fastställts med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell:
Optionsprogram 2005–2014
| Program | Lösenperiod | Lösenkurs, SEK per aktie |
Aktievärde vid tilldelning, SEK per aktie |
Volatilitiet i procent |
Riskfri ränta i procent |
|||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2005–2009 | 31 maj 2008–1 mars 2009 | 41,57 | 37,77 | 24 | 2,71 | |||
| 2006–2010 | 31 maj 2009–1 mars 2010 | 88,37 | 80,34 | 26 | 3,31 | |||
| 2007–2011 | 31 maj 2010–1 mars 2011 | 101,30 | 92,10 | 24 | 4,09 | |||
| 2008–2012 | 31 maj 2011–1 mars 2012 | 44,40 | 42,00 | 32,5 | 4,32 | |||
| 2009–2013 | 31 maj 2012–1 mars 2013 | 35,30 | 29,40 | 35 | 2,17 | |||
| 2010–2014 | 31 maj 2013–31 december 2014 | 39,50 | 35,20 | 37 | 1,71 | |||
Förväntad förtida lösen antas ske löpande under lösenperioden. Detta innebär att inlösen beräknas ske i mitten av lösenperioden för respektive program. Den historiska volatiliteten har bedömts vara representativ vid bedömning av framtida volatilitet.
Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobia ökat vinsten per aktie så att den sammanlagda vinstökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för vinst per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent jämfört med genomsnittet för en viss bestämd tidsperiod.
Vid maximal vinstökning och fullt utnyttjande uppgår antalet personaloptioner till följande för respektive program:
Tilldelning av personaloptioner
| Program | Verkställande direktören | Övriga koncernledningen | Övriga anställda | Total | Ursprunglig tilldelning |
|---|---|---|---|---|---|
| 2005–2009 | – | – | – | – | 1 830 000 |
| 2006–2010 | – | – | – | – | 1 830 000 |
| 2007–20111) | – | – | 1 155 500 | 1 155 500 | 1 830 000 |
| 2008–2012 | – | 295 000 | 1 644 500 | 1 939 500 | 2 592 500 |
| 2009–2013 | – | 370 000 | 1 530 000 | 1 900 000 | 2 292 000 |
| 2010–2014 | 35 000 | 700 000 | 1 360 000 | 2 095 000 | 2 165 000 |
| Totalt | 35 000 | 1 365 000 | 5 690 000 | 7 090 000 | 12 539 500 |
1) Då resultatmålen inte uppnåddes avseende 2007 års program skedde ingen tilldelning av optioner.
Framtida utspädningseffekt från nuvarande fyra program reduceras till följd av att personer som omfattas av programmen har lämnat Nobia. Det kvarstår i genomsnitt 56 procent av antalet ursprungligen utgivna optioner.
Kostnaderna för programmen framgår av nedanstående tabell:
| Ackumulerade kostnader | 20101 | 20092 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Program | Ack IFRS 2 kostnad |
Ack Soc avg |
Total kostnad |
IFRS 2 kostnad |
Soc avg | Total kostnad |
IFRS 2 kostnad |
Soc avg | Total kostnad |
| 2005–2009 | 7 | 0 | 7 | – | – | – | – | – | – |
| 2006–2010 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2007–2011 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2008–2012 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2009–2013 | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| 2010–2014 | 3 | 2 | 5 | 3 | 2 | 5 | – | – | – |
| 10 | 2 | 12 | 3 | 2 | 5 | – | – | – |
1) Aktuell kurs 2010-12-31 = 60,25 kr/aktie
2) Aktuell kurs 2009-12-31 = 41,90 kr/aktie
Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Genomsnitt ligt lösenpris, SEK per aktie |
Antal optioner |
Genomsnitt ligt lösenpris, SEK per aktie |
Antal optioner |
||
| Per 1 januari | 60,16 | 7 114 200 | 66,30 | 6 852 200 | |
| Tilldelade | 39,50 | 2 165 000 | 35,30 | 2 292 000 | |
| Förfallna | 88,37 | –1 193 700 | 41,57 | –1 321 500 | |
| Förverkade | 53,25 | –995 500 | 73,77 | –708 500 | |
| Utnyttjade | – | 0 | – | 0 | |
| Per 31 december |
50,07 7 090 000 | 60,16 | 7 114 200 |
Av de 7 090 000 utestående personaloptionerna (7 114 200), var 0 optioner (0) möjliga att utnyttja då resultatmålen inte uppnåddes.
Utestående aktieoptioner vid årets slut har följande förfallodatum och lösenpriser:
| Aktier | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallodag | Lösenpris, SEK per aktie |
2010 | 2009 | |||
| 1 mars 2010 | 88,37 | – | 1 193 700 | |||
| 1 mars 2011 | 101,30 | 1 155 500 | 1 371 000 | |||
| 1 mars 2012 | 44,40 | 1 939 500 | 2 307 500 | |||
| 1 mars 2013 | 35,30 | 1 900 000 | 2 242 000 | |||
| 31 dec 2014 | 39,50 | 2 095 000 | – | |||
| 7 090 000 | 7 114 200 |
| Not 5 Ersättning till revisorer |
||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 11 | 12 | 3 | 2 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag |
0 | 1 | 0 | 0 |
| Skatterådgivning | 0 | 2 | 0 | 0 |
| Andra uppdrag | 1 | 1 | 0 | 1 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | – | – |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag |
– | – | – | – |
| Skatterådgivning | 0 | 0 | – | – |
| Andra uppdrag | – | – | – | – |
| Not 6 | Avskrivningar och nedskrivningar per funktion | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Avskrivningar | Nedskrivningar | ||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kostnad sålda varor | –142 | –168 | –27 | –69 | |
| Försäljningskostnader | –254 | –299 | –24 | –13 | |
| Administrationskostnader | –51 | –52 | –46 | –1 | |
| nedskrivningar | Summa avskrivningar och | –447 | –519 | –97 | –83 |
| Not 7 | Övriga rörelseintäkter | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar |
1 | 7 | – | – | |
| av rörelsekaraktär | Kursvinster på fordringar/skulder | 41 | 59 | – | – |
| villkor | Vinst vid förändring av pensions | – | 42 | – | – |
| Övrigt | 16 | 37 | – | – | |
| Summa övriga rörelseintäkter |
58 | 145 | – | – |
| Not 8 | Övriga rörelsekostnader | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Koncernen 2010 |
2009 | Moderbolaget 2010 |
2009 | |
| Kursförluster på fordringar/ skulder av rörelsekaraktär |
–67 | –47 | – | – | |
| dotterföretag | Realisationsresultat vid avyttring | –26 | – | –33 | – |
| Övrigt | –9 | –18 | – | – | |
| Summa övriga rörelsekostnader |
–102 | –65 | –33 | – |
Övriga rörelsekostnader –2 856 –3 007 Summa rörelsekostnader –14 129 –15 523
Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande (avser i huvudsak hyresavtal för lokaler):
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Kostnadsfört under året | 640 | 641 | 0 | 0 |
| Förfaller till betalning inom ett år | 667 | 726 | 0 | 0 |
| Förfaller till betalning om ett till fem år |
1 844 | 2 211 | 0 | 0 |
| Förfaller till betalning senare | 1 065 | 1 335 | 0 | 0 |
| Summa | 3 576 | 4 272 | 0 | 0 |
Nominella värden på återuthyrda hyresavtal, där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Förfaller till betalning inom ett år | 59 | 67 | – | – |
| Förfaller till betalning om ett till fem år |
166 | 186 | – | – |
| Förfaller till betalning senare | 11 | 43 | – | – |
| Summa | 236 | 296 | – | – |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Resultat från andelar i koncernföretag |
||||
| Utdelningar | – | – | 100 | 22 |
| Finansiella intäkter | ||||
| Ränteintäkter, kortfristiga | 18 | 28 | 6 | 16 |
| Kursdifferenser | 0 | 13 | 23 | 2 |
| Finansiella kostnader | ||||
| Räntekostnader | –53 | –76 | –32 | –17 |
| Räntekostnader avseende pensionsskuld |
–37 | –40 | – | – |
| Avyttring intressebolagsandel | – | – | – | – |
| Kursdifferenser | –13 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | –85 | –75 | 97 | 23 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Aktuell skattekostnad för perioden |
–951) | –331) | 1 | 4 |
| Uppskjuten skatt | 120 | 68 | – | – |
| Skatt på årets resultat | 25 | 35 | 1 | 4 |
1) I beloppet ingår återbetalda skatter hänförliga till tidigare perioder om 38 miljoner kronor (59) som i huvudsak förklaras av återbetalning av skatt i Storbritannien.
Skatteintäkten på årets resultat utgjorde 28,4 procent av resultat före skatt. Under 2009 utgjorde skatteintäkten 41,4 procent av resultat före skatt. Skillnaden mellan redovisad skatt (28,4 procent) och förväntad skatt på koncernens resultat före skatt beräknad med lokal skattesats för Sverige (26,3 procent) förklaras i nedanstående tabell.
I moderbolaget redovisas koncernbidrag och tillhörande skatteeffekter direkt mot eget kapital med en negativ skatteeffekt mindre än 1 miljon kronor (4). Den kvarstående redovisade aktuella skatten avser således skatt som belöper på redovisat resultat före koncernbidrag. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital. Skillnaden mellan nominell och effektiv skattesats avser huvudsakligen utdelning från dotterbolag.
| % | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Skattesats i Sverige | 26,3 | 26,3 |
| Olika lokala skattesatser | 19,9 | 1,8 |
| Skatter hänförliga till tidigare perioder | 33,4 | 41,3 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 25,7 | 24,7 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –71,0 | –49,2 |
| Ändrad skattesats i Storbritannien | –3,3 | – |
| Övrigt | –2,6 | –3,5 |
| Redovisad effektiv skatt | 28,4 | 41,4 |
I Not 26 på sidan 66 redogörs för beräkning av uppskjuten skatteskuld och fordran.
| Utgående redovisat värde | 2 676 | 3 037 | |
|---|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | –323 | –60 | |
| Nedskrivningar | –46 | – | |
| Omklassificering | – | 4 | |
| Förvärv inkråmsgoodwill | 7 | 14 | |
| Företagsförvärv (Not 33) | 1 | 23 | |
| Ingående redovisat värde | 3 037 | 3 056 | |
| Goodwill, MSEK | 2010 | 2009 | |
| Not 13 | Immateriella tillgångar |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill, se Kommentarer och analyser till balansräkning sid 38.
| Övriga immateriella tillgångar, MSEK | ||
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 417 | 347 |
| Årets investeringar | 135 | 40 |
| Försäljningar och utrangeringar | –17 | –2 |
| Företagsförvärv | – | 10 |
| Företagsförsäljningar | –27 | – |
| Omklassificering | 13 | 39 |
| Omräkningsdifferenser | –59 | –17 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 462 | 417 |
| Ingående avskrivningar | 246 | 220 |
| Försäljningar och utrangeringar | –16 | –1 |
| Årets avskrivningar | 30 | 37 |
| Företagsförvärv | – | 3 |
| Företagsförsäljningar | –25 | – |
| Omklassificering | – | 0 |
| Omräkningsdifferenser | –31 | –13 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 204 | 246 |
| Utgående redovisat värde | 258 | 171 |
| Varav: | ||
| Programvara | 176 | 74 |
| Varumärken | 20 | 23 |
| Övrigt | 62 | 74 |
| Utgående redovisat värde | 258 | 171 |
I utgående anskaffningsvärde har ingen ränta aktiverats. Tillgångar uppgående till 13 miljoner kronor har omklassificerats från materiella till immateriella anläggningstillgångar. Årets nedskrivningar om 46 miljoner kronor avser goodwill för Pronorm som redovisats som koncerngemensamt i segmentsrapporteringen. Nedskrivningen ingick som ett led i det beslutade strukturprogrammet och redovisas som strukturkostnader.
| Byggnader, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 3 040 | 3 241 |
| Årets investeringar | 38 | 56 |
| Försäljningar och utrangeringar | –18 | –53 |
| Företagsförsäljning | –146 | – |
| Omklassificering | –47 | –102 |
| Omräkningsdifferenser | –329 | –102 |
| Utgående anskaffningsvärde inklusive uppskrivet belopp |
2 538 | 3 040 |
| Ingående av- och nedskrivningar | 1 729 | 1 664 |
| Försäljning och utrangeringar | –17 | –28 |
| Företagsförsäljning | –61 | – |
| Omklassificering | –31 | –64 |
| Årets avskrivningar | 142 | 172 |
| Nedskrivningar | 29 | 51 |
| Omräkningsdifferenser | –200 | –66 |
| Utgående av- och nedskrivningar | 1 591 | 1 729 |
| Utgående restvärde | 947 | 1 311 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1 540 | 1 646 |
| Mark och markanläggningar, MSEK | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 267 | 289 |
| Årets investeringar | 0 | 2 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | –13 |
| Företagsförsäljning | –26 | – |
| Omklassificering | –8 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | –30 | –11 |
| Utgående anskaffningsvärde inklusive uppskrivet belopp |
203 | 267 |
| Ingående avskrivningar | 36 | 32 |
| Försäljning | – | 5 |
| Företagsförsäljning | –9 | – |
| Omklassificering | –4 | – |
| Årets avskrivning | 1 | 1 |
| Nedskrivningar | 4 | – |
| Omräkningsdifferenser | –4 | –2 |
| Utgående avskrivningar | 24 | 36 |
| Utgående redovisat värde | 179 | 231 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 22 | 36 |
| Taxeringsvärde för fastigheter i Sverige | 88 | 110 |
| Utgående redovisat värde | 39 | 85 |
| Pågående investeringar, MSEK | 2010 | 2009 |
| Ingående balans | 20 | 96 |
| Årets påbörjade investeringar | 11 | 30 |
| Årets avslutade investeringar1) | –18 | –103 |
| Omräkningsdifferenser | –1 | –3 |
| Utgående redovisat värde | 12 | 20 |
1) Tillgångar som omklassificerats till andra materiella anläggningstillgångar.
| Maskiner och andra tekniska | ||
|---|---|---|
| anläggningar, MSEK | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 2 738 | 2 804 |
| Årets investeringar | 66 | 67 |
| Försäljningar och utrangeringar | –160 | –194 |
| Företagsförsäljning | –138 | – |
| Omklassificering | 5 | 101 |
| Omräkningsdifferenser | –249 | –40 |
| Utgående anskaffningsvärde | ||
| inklusive uppskrivet belopp | 2 262 | 2 738 |
| Ingående av- och nedskrivningar | 1 892 | 1 904 |
| Försäljningar och utrangeringar | –158 | –168 |
| Företagsförsäljning | –116 | – |
| Omklassificering | –3 | – |
| Årets avskrivningar | 141 | 162 |
| Nedskrivningar | 6 | 24 |
| Omräkningsdifferenser | –172 | –30 |
| Utgående av- och nedskrivningar | 1 590 | 1 892 |
| Utgående redovisat värde | 672 | 846 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 1 565 | 1 853 |
| Inventarier, verktyg och installationer, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 1 323 | 1 282 |
| Årets investeringar | 88 | 136 |
| Försäljningar och utrangeringar | –63 | –102 |
| Företagsförvärv | – | 26 |
| Företagsförsäljningar | –20 | – |
| Omklassificering | –11 | 17 |
| Omräkningsdifferenser | –135 | –36 |
| Utgående anskaffningsvärden | 1 182 | 1 323 |
| Ingående av- och nedskrivningar | 808 | 738 |
| Försäljningar och utrangeringar | –38 | –65 |
| Företagsförvärv | – | 1 |
| Företagsförsäljningar | –17 | – |
| Omklassificering | –3 | –2 |
| Årets avskrivningar | 133 | 147 |
| Nedskrivningar | 12 | 8 |
| Omräkningsdifferenser | –86 | –19 |
| Utgående av- och nedskrivningar | 809 | 808 |
| Utgående redovisat värde | 373 | 515 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 785 | 788 |
| Förskott avseende materiella anläggningstillgångar, MSEK |
2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 1 | 52 |
| Under året nedlagda utgifter | 1 | 1 |
| Omklassificering | –1 | –52 |
| Utgående redovisat värde | 1 | 1 |
I utgående anskaffningsvärde har ingen ränta aktiverats.
Årets omklassificeringar uppgår till 26 miljoner kronor och avser byggnad 18 miljoner kronor, mark och markanläggningar 4 miljoner kronor samt inventarier, verktyg och installationer 4 miljoner kronor. Dessa har omklassificerats till tillgångar som innehas för försäljning (se not 35). Tillgångar uppgående till 13 miljoner kronor har omklassificerats från materiella till immateriella anläggningstillgångar.
Årets nedskrivningar uppgår till 51 miljoner kronor (83) varav 48 miljoner kronor (76) ingår i redovisade strukturkostnader. De väsentligaste nedskrivningarna avser Myresjökök i region Norden där byggnader och mark har skrivits ned med 19 miljoner kronor och maskiner och andra tekniska anläggningar samt inventarier, verktyg och installationer har skrivits ned med 6 miljoner kronor. Nedskrivningarna har skett ned till verkligt värde minus försäljningskostnader som baserats på bedömt pris på den aktuella orten. Nedskrivningarna ingick som ett led i det beslutade strukturprogrammet och redovisas som strukturkostnader.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| Andra långfristiga fordringar, MSEK | 2010 | 2009 |
| Depositioner | 51 | 59 |
| Långfristigt lån till återförsäljare | 0 | 8 |
| Fordran finansiell leasing | 1 | 8 |
| Övriga räntebärande fordringar | 2 | 338 |
| Övrigt | 8 | 3 |
| Summa | 62 | 416 |
| Moderbolaget | ||
|---|---|---|
| Aktier och andelar i koncernföretag, MSEK | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 379 | 1 379 |
| Koncernintern överlåtelse | –150 | – |
| Aktieägartillskott | 14 | – |
| Övriga förändringar | 2 | 0 |
| Utgående anskaffningsvärde | 1 245 | 1 379 |
Koncernen har under året sålt sitt 50-procentiga innehav i det med De Mandemakers Groep Holding B.V. samägda bolaget Culinoma AG. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Redovisat värde vid årets ingång | 58 | 76 | 57 | 57 |
| Förvärv av joint ventures | – | – | – | – |
| Avyttring av joint ventures | –50 | – | –57 | – |
| Andel i årets resultat | –8 | –21) | – | – |
| Omräkningsdifferens | 0 | –1 | – | – |
| Andra förändringar i joint venture | ||||
| företagets egna kapital | – | –15 | – | – |
| Redovisat värde vid årets | ||||
| utgång | – | 58 | – | 57 |
1) I andel av årets resultat ingår en resultatjustering avseende vår andel av tidigare års redovisade resultat i Culinoma om –3 miljoner kronor.
De siffror som presenteras nedan avser Culinoma Group AG.
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Intäkter | 242 | 1 866 |
| Kostnader | –258 | –1 864 |
| Resultat efter skatt | –16 | 2 |
| Anläggningstillgångar | – | 907 |
| Omsättningstillgångar | – | 336 |
| Summa tillgångar | – | 1 243 |
| Kortfristiga skulder | – | 255 |
| Långfristiga skulder | – | 885 |
| Summa skulder | – | 1 140 |
| Nettotillgångar/nettoskulder | – | 103 |
| Nettotillgångar/nettoskulder Nobias andel |
– | 51 |
| Soliditet, % | – | 8,2 |
| Nettolåneskuld, MSEK | – | 686 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | – | 884 |
| Antal butiker | – | 87 |
Nobia AB:s innehav av aktier och andelar i rörelsedrivande koncernföretag, %.
| Bokfört värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Org. nr | Säte | Kapitalandel, % | Antal aktier | 2010 | 2009 | |
| Nobia Sverige AB | 556060-1006 | Stockholm | 100 | 100 | 456 | 456 |
| Sigdal Kjøkken AS | Kolbotn | 100 | ||||
| Marbodal AB | 556038-0072 | Tidaholm | 100 | |||
| Marbodal OY* | Helsingfors | 100 | ||||
| Nobia Denmark A/S | Ølgod | 100 | ||||
| HTH Kök Svenska AB | 556187-3190 | Helsingborg | 100 | |||
| Nobia Denmark Retail A/S | Ølgod | 100 | ||||
| HTH Kuchni Ekspert w. Kuchni S.p.z.o.o. | Warsawa | 83,8 | ||||
| Novart OY | Nastola | 100 | ||||
| Nobia Holding (UK) Limited | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Ltd | Darlington | 100 | ||||
| Hiveserve Ltd | Darlington | 100 | ||||
| Larkflame Ltd | Darlington | 100 | ||||
| Magnet (Retail) Ltd | Dublin | 100 | ||||
| Magnet (Isle of Man ) Limited | Man | 100 | ||||
| Aqua Ware Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Group Trustees Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Group Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Flint Properties Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Eastham Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Hyphen Fitted Furniture Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Distribution Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| The Penrith Joinery Company Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet & Southerns Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Furniture Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Joinery Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Manufacturing Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Retail Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Supplies Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Industries Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Magnet Kitchens Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Firenzi Kitchens Ltd* | Darlington | 100 | ||||
| Gower Group Ltd | Halifax | 100 | ||||
| Gower Furniture Ltd | Halifax | 100 | ||||
| Charco Ninety-Nine Ltd | Halifax | 100 | ||||
| WOR Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Gower Windows Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Eurostyle Furniture Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Beverly Doors Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Working Systems Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Perfectshot Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Addspace Products Ltd* | Halifax | 100 | ||||
| Gower Garden Furniture Ltd* | Halifax | 100 |
| Org. nr | Säte | Kapitalandel, % | Antal aktier | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lovene Dörr AB* | 556038-1724 | Göteborg | 100 | |||
| Star Möbelwerk GmbH* | Herford | 99,95 | ||||
| Nobia Interiör AB** | 556039-2440 | Tidaholm | 100 | |||
| Swedoor Bauelementevertrieb Gmbh* | Herford | 100 | ||||
| Nobia Köksinvest AB** | 556062-9502 | Värnamo | 100 | |||
| Myresjökök AB | 556048-3256 | Älmhult | 100 | 30 000 | 92 | 77 |
| Poggenpohl Möbelwerke GmbH | Herford | 98,57 | 532 | 532 | ||
| Poggenpohl Group UK Ltd | London | 100 | ||||
| Norman Glen Kitchens & Interiors Ltd | London | 100 | ||||
| Wigmore Street Kitchens Ltd | London | 100 | ||||
| Ultimate Kitchens (Pimlico) Ltd | London | 100 | ||||
| Poggenpohl Austria Gmbh | Wien | 100 | ||||
| Poggenpohl France SARL | Montesson Cedex | 100 | ||||
| Poggenpohl Nederland BV | Veldhoven | 100 | ||||
| SA Poggenpohl Belgium NV* | Gent | 100 | ||||
| Poggenpohl US Inc. | Fairfield NJ | 100 | ||||
| Poggenpohl Group Schweiz AG | Littau | 100 | ||||
| Poggenpohl AB | 556323-2551 | Stockholm | 100 | |||
| Poggenpohl A/S | Köpenhamn | 100 | ||||
| Poggenpohl Japan Co Ltd | Tokyo | 100 | ||||
| Möbelwerkstätten Josef Ritter GmbH | Herford | 100 | ||||
| Poggenpohl Forum Gmbh | Herford | 100 | ||||
| Goldreif Möbelfabrik GmbH* | Herford | 100 | ||||
| WKF Wehdemer Komponentfertigung Gmbh* | Stemwede | 100 | ||||
| Optifit Jaka-Möbel GmbH | Stemwede | 100 | ||||
| Marlin Bad-Möbel GmbH | Stemwede | 100 | ||||
| Nobia Holding France SAS | Seclin | 100 | ||||
| Hygena Cuisines SAS | Seclin | 100 | ||||
| Hygena Cuisines Spain SAU | Barcelona | 100 | ||||
| Norema ASA | Jevnaker | 100 | 20 000 | 154 | 154 | |
| Invita Køkkener A/S*** | Bording | 100 | 6 000 000 | – | 151 | |
| Invita Retail A/S | Ølgod | 100 | ||||
| Invita Köksstudio Malmö AB | 556634-7497 | Malmö | 100 | |||
| Norema Försäljnings AB** | 556236-4280 | Stockholm | 100 | 1 000 | 0 | 0 |
| Nobia Beteiligungs-GmbH | Wels | 100 | 21) | 21) | ||
| Nobia Liegenschafts- und Anlagenverwaltungs-GmbH |
Wels | 100 | 11) | 11) | ||
| EWE Küchen GmbH | Wels | 100 | ||||
| FM Küchen GmbH | Linz | 100 | ||||
| Övrigt | 8 | 6 | ||||
| Totalt | 1 245 | 1 379 |
Bokfört värde
1) Bolaget ägs till 1 procent av Nobia AB och 99 procent av dotterbolaget Nobia Sverige AB. Uppgiften avser 1 procents ägande.
* Bolaget är vilande.
** Bolaget är under likvidation.
*** Bolaget har fusionerats med Nobia Denmark A/S.
| Bokfört värde | Verkligt värde | Bokfört värde | Verkligt värde |
|---|---|---|---|
| 2010 | |||
| 8 | 8 | – | – |
| 11 | 11 | – | – |
| –3 | –3 | – | – |
| Derivatinstrument Valutaterminskontrakt transaktionsexponering – tillgångar Valutaterminskontrakt transaktionsexponering – skulder |
2010 | Koncernen 2010 |
Moderbolaget 2010 |
Orealiserade vinster och förluster i eget kapital, netto –1 miljon kronor, på valutaterminskontrakt per 31 december 2010 kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader från balansdagen. För information och detaljer kring valutaterminskontrakt se Not 2 Finansiella risker på sidan 51. Föregående års orealiserade vinster och förluster netto –4 miljoner kronor har i sin helhet återförts över resultaträkningen 2010.
| Not 19 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Koncernen 2010 |
2009 | Moderbolaget 2010 |
2009 | |
| Förutbetalda hyror | 35 | 47 | – | – | |
| Bonus från leverantörer | 55 | 66 | 4 | 9 | |
| Förutbetalda bankavgifter | 17 | 2 | – | – | |
| Försäkringar | 7 | 12 | 1 | 1 | |
| fastighetsförsäljningar och hyreskontrakt |
Upplupna intäkter avseende | 1 | 8 | – | – |
| Övrigt | 67 | 133 | 1 | 15 | |
| Summa | 182 | 268 | 6 | 25 |
| Not 20 | Likvida medel | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kassa och bank | 356 | 384 | 169 | 170 |
Outnyttjade krediter, som inte ingår i likvida medel uppgick vid årets slut i koncernen till 391 miljoner kronor (512), och i moderbolaget med 312 miljoner kronor (412). Utöver checkräkningskrediten innehar bolaget ej utnyttjade lånelöften om 1 554 miljoner kronor (3 554).
| Not 21 | Aktiekapital | ||
|---|---|---|---|
| Antal registrerade aktier |
Antal utestående aktier |
||
| Per 1 januari 2009 | 175 293 458 | 167 131 158 | |
| Per 31 december 2009 | 175 293 458 | 167 131 158 | |
| Per 31 december 2010 | 175 293 458 | 167 131 158 |
Aktiekapitalet uppgår till 58 430 237 kronor. Aktiens kvotvärde är 0,33 kronor. Samtliga registrerade aktier är fullt betalda. Samtliga aktier är stamaktier av samma aktieslag. Nobia innehar 8 162 300 stycken (8 162 300) återköpta aktier. Återköpta aktier är inte reserverade för emission enligt optionsavtal eller annan försäljning.
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns på sidorna 42 och 45.
| Omräknings | Säkrings | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | reserv | reserv | Summa |
| Ingående balans per | |||
| 1 januari 2009 | 101 | 45 | 146 |
| Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverk |
|||
| samheter | –77 | – | –77 |
| Kassaflödessäkringar före skatt | – | –68 | –68 |
| Skatt hänförlig till årets föränd | |||
| ring av säkringsreserv | – | 19 | 19 |
| Utgående balans per | |||
| 31 december 2009 | 24 | –4 | 20 |
| Ingående balans per | |||
| 1 januari 2010 | 24 | –4 | 20 |
| Valutakursdifferenser | |||
| vid omräkning av utlandsverk | |||
| samheter | –405 | – | –405 |
| Kassaflödessäkringar, | |||
| före skatt | – | 4 | 4 |
| Skatt hänförlig till årets föränd | |||
| ring av säkringsreserv | – | –1 | –1 |
| Utgående balans per | |||
| 31 december 2010 | –381 | –1 | –382 |
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Moderbolaget och koncernen presenterar sina finansiella rapporter i svenska kronor.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare, MSEK |
–89 | –79 |
| Resultat från kvarvarande verksam heter, MSEK |
–54 | –2 |
| Resultat från avvecklad verksamhet, MSEK | –35 | –77 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier före utspädning |
167 131 158 | 167 131 158 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | –0,53 | –0,47 |
| Resultat per aktie före utspädning, för kvarvarande verksamheter, SEK |
–0,32 | –0,01 |
| Resultat per aktie före utspädning för avvecklad verksamhet, SEK |
–0,21 | –0,46 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Dessa potentiella stamaktier är hänförliga till de personaloptioner som tilldelades ledande befattningshavare under 2007, 2008, 2009 samt 2010. Se vidare Not 4 och 21, på sidorna 54 och 63.
En utspädningseffekt uppstår om teckningskursen är lägre än stamaktiernas verkliga värde. Utspädningseffekten framkommer som skillnaden mellan antalet aktier som innehavarna av optioner har rätt att teckna och det antal aktier värderade till verkligt värde som optionernas teckningslikvid motsvarar. Skillnaden behandlas som en emission av aktier för vilka företaget inte erhåller någon betalning.
Optionerna från de fyra optionsprogrammen är för närvarande inte utspädande, men kan bli det i framtiden. Tre omständigheter kan råda för
| Avsättningar för pensioner, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda pensionsplaner | 587 | 656 |
Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid. Dessa finns framförallt i Storbritannien, Sverige, Norge och Tyskland.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom FPG/PRI-systemet samt försäkring i huvudsakligen Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är försäkring i Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då koncernen för räkenskapsåret 2010 inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan redovisas istället pensionsplan enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta uppgår till 2,0 miljoner kronor (2,1). Alectas överskott, som kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade, uppgick vid utgången av december 2010 i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 143 procent (141 procent per december 2009). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
att optionerna inte ska ge någon utspädning. Den första omständigheten är att optionernas lösenkurs är högre än den genomsnittliga börskursen under den del av året då optionerna var utestående. Den andra är att de vinster per aktie som hittills uppnåtts inte skulle uppfylla intjäningsvillkoren utan tillskott av framtida vinster. Den tredje är att under förlustår (resultat från kvarvarande verksamhet) får Nobia inte räkna på utspädning från optioner, företaget behöver vända till vinst för att utspädning ska uppstå. Om effekten av dessa omständigheter upphör blir nämnda program utspädande. För 2008-2010 råder minst en av dessa omständigheter varför ingen utspädning har inträffat. Resultatmålen för 2007 års program uppnåddes inte och kommer heller inte att ge någon utspädning.
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier |
167 131 158 | 167 131 158 |
| Optionsprogram 2006, 2007, 2008, 2009, 2010 |
– | – |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier efter utspädning |
167 131 158 | 167 131 158 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –0,53 | –0,47 |
| Resultat per aktie efter utspädning, från kvarvarande verksamheter, SEK |
–0,32 | –0,01 |
| Resultat per aktie efter utspädning, från avvecklad verksamhet, SEK |
–0,21 | –0,46 |
På årsstämman den 30 mars 2011 föreslår styrelsen att utdelning för verksamhetsåret 2010 inte lämnas. Under 2010 betalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2009. Till innehavare utan bestämmande inflytande i dotterbolag utbetalades 0,4 miljoner kronor. Under 2009 utbetalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2008. Till innehavare utan bestämmande inflytande i dotterbolag utbetalades 0,3 miljoner kronor.
De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande:
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Nuvärdet av fonderade förpliktelser | 1 978 | 2 060 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –1 451 | –1 462 |
| 527 | 598 | |
| Nuvärdet av ofonderade förpliktelser | 127 | 118 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–) | –67 | –60 |
| Nettoskuld i balansräkningen | 587 | 656 |
Nettoskulden för förmånsbestämda planer uppgående till 587 miljoner kronor (656) redovisas i sin helhet på raden Avsättningar för pensioner i koncernens balansräkning. Nettoskulden vid årets slut fördelar sig på Storbritannien 79 procent, Sverige 11 procent, Tyskland 8 procent och Norge 2 procent.
Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:
.
| Vid årets slut | 2 105 | 2 178 |
|---|---|---|
| Utbetalda ersättningar | –96 | –88 |
| Omklassificering från förmånsbestämda till premiebestämda pensioner |
– | –45 |
| Valutakursdifferenser | –179 | 26 |
| Aktuariella förluster (+) / vinster (–) | 80 | 354 |
| Avgifter från deltagare i planen | – | 3 |
| Räntekostnad | 113 | 112 |
| Kostnader för tjänstgöring under innevarande år |
9 | 25 |
| Vid årets början | 2 178 | 1 791 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 1 462 | 1 273 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 76 | 72 |
| Aktuariella förluster (–) / vinster (+) | 68 | 81 |
| Valutakursdifferenser | –125 | 25 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 59 | 89 |
| Avgifter från anställda | – | 3 |
| Utbetalda ersättningar | –89 | –81 |
| Vid årets slut | 1 451 | 1 462 |
De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
| MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år |
12 | 24 |
| Räntekostnad | 113 | 112 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –76 | –72 |
| Aktuariella nettoförluster redovisade under året | –1 | –3 |
| Vinst vid förändring av pensionsvillkor1) | – | –42 |
| Summa pensionskostnader | 48 | 19 |
1) Avsåg förändring av pensionsvillkoren från förmånsbestämd till premiebestämd för nyintjäning under 2010 och framåt i brittiska Magnet.
Kostnaderna i koncernens resultaträkning fördelas på följande poster:
| Summa pensionskostnader | 48 | 19 |
|---|---|---|
| Finansnetto | 37 | 40 |
| Administrationskostnader | 5 | –28 |
| Försäljningskostnader | 3 | 4 |
| Kostnad för sålda varor | 3 | 3 |
| MSEK | 2010 | 2009 |
Den faktiska avkastningen på pensionsplanernas förvaltningstillgångar uppgick till 155 miljoner kronor (167).
Aktuariella antaganden på balansdagen:
| % | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,2–5,3 | 5,4–5,8 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 5,6–5,9 | 5,8–6,3 |
| Framtida årliga löneökningar | 2,9 | 4,5 |
| Framtida årliga pensionsökningar | 3,4 | 3,5 |
Förväntat genomsnittligt antal återstående levnadsår vid pensionering vid 65 års ålder är följande:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| På balansdagen | ||
| Män | 21,3 | 20,9 |
| Kvinnor | 24,4 | 23,7 |
| Kvinnor | 26,8 | 25 |
|---|---|---|
| Män | 22,6 | 21,3 |
Förvaltningstillgångarna består av följande:
| % | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Aktier | 46 | 46 |
| Räntebärande värdepapper | 21 | 22 |
| Övrigt | 33 | 32 |
| 100 | 100 |
Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar fastställdes genom beaktande av den gällande förväntade avkastningen på riskfria investeringar, historisk uppskattad riskpremie på de övriga tillgångarna som omfattas av den aktuella investeringspolicyn samt uppskattning om förväntad framtida avkastning för varje slag av tillgång. Den förväntade avkastningen för varje tillgångsslag viktades baserat på tillgångsfördelningen i gällande investeringspolicy.
Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2011 uppgå till 65 miljoner kronor (63).
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser |
2 105 | 2 178 | 1 791 2 250 2 442 | ||
| Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
1 451 1 462 1 273 1 668 1 704 | ||||
| Underskott/överskott | 654 | 716 | 518 | 582 | 738 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar på förmånsbestämda förpliktelser |
23 | –89 | 0 | 0 | 233 |
| Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar |
64 | 95 | –280 | –54 | 54 |
Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:
| Pensionskostnader totalt | 182 | 195 |
|---|---|---|
| skatt | 24 | 24 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastnings | ||
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 146 | 147 |
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 12 | 24 |
| Pensionskostnader, MSEK | 2010 | 2009 |
| Avsättningar för pensioner, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Avsättningar enligt tryggandelagen FPG/PRI-pensioner |
8 | 7 |
Kostnaderna fördelas i moderbolagets resultaträkning på följande poster:
| Förmånsbestämda planer, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Administrationskostnader | 3 | 2 |
Totala pensionskostnader som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:
| Pensionskostnader, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Summa kostnader för förmånsbestämda planer | 3 | 1 |
| Summa kostnader för avgiftsbestämda planer | 4 | 5 |
| Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt |
1 | 1 |
| Pensionskostnader totalt | 8 | 7 |
Moderbolagets pensionsskuld är beräknad med 3,8 (3,8) procent diskonteringsränta.
Åtaganden är beräknade baserat på lönenivå gällande på balansdagen. Under 2011 förväntas ingen utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner i moderbolaget.
| 2010 | 2009 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | Uppskjuten skattefordran |
Uppskjuten skatteskuld |
Netto | |
| Ingående balans | 293 | 225 | 68 | 258 | 291 | –33 | |
| Redovisat i årets resultat | 133 | 13 | 120 | 31 | –37 | 68 | |
| Förändring terminskontrakt | 0 | – | 0 | 2 | –17 | 19 | |
| Omklassificering | 13 | 13 | 0 | – | – | – | |
| Företagsförvärv | – | – | – | – | 1 | –1 | |
| Avyttring av företag | – | –8 | 8 | – | – | – | |
| Övriga förändringar1) | – | –7 | 7 | 0 | –4 | 4 | |
| Omräkningsdifferenser | –33 | –25 | –8 | 2 | –9 | 11 | |
| Utgående balans | 406 | 211 | 195 | 293 | 225 | 68 |
Uppskjuten skattefordran
| Förmånsbestämda | Övriga temporära | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| pensionsplaner | skillnader | Förlustavdrag | Summa | ||
| Per 1 januari 2009 | 174 | 66 | 18 | 258 | |
| Redovisat i årets resultat | –23 | –8 | 62 | 31 | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | 2 | – | 2 | |
| Omklassificering | 4 | –4 | – | 0 | |
| Omräkningsdifferenser | 4 | –1 | –1 | 2 | |
| Per 31 december 2009 | 159 | 55 | 79 | 293 | |
| Redovisat i årets resultat | –11 | 27 | 117 | 133 | |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0 | – | – | 0 | |
| Omklassificering | – | 13 | – | 13 | |
| Övriga förändringar1) | – | 0 | – | 0 | |
| Omräkningsdifferenser | –12 | –8 | –13 | –33 | |
| Per 31 december 2010 | 136 | 87 | 183 | 406 |
| Uppskjuten skatteskuld | Temporära | ||
|---|---|---|---|
| skillnader i | |||
| anläggningstillgångar | Övrigt | Summa | |
| Per 1 januari 2009 | 235 | 56 | 291 |
| Redovisat i årets resultat | 4 | –41 | –37 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | – | –17 | –17 |
| Omklassificering | –6 | 6 | 0 |
| Företagsförvärv | 1 | – | 1 |
| Övriga förändringar1) | 1 | –5 | –4 |
| Omräkningsdifferenser | –11 | 2 | –9 |
| Per 31 december 2009 | 224 | 1 | 225 |
| Redovisat i årets resultat | 12 | 1 | 13 |
| Redovisat i övrigt totalresultat | 0 | – | 0 |
| Omklassificering | 3 | 10 | 13 |
| Företagsförvärv | –8 | – | –8 |
| Övriga förändringar1) | –5 | –2 | –7 |
| Omräkningsdifferenser | –27 | 2 | –25 |
| Per 31 december 2010 | 199 | 12 | 211 |
1) Övriga förändringar 2010 avser poster som föregående år ingick i Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning men som nu omklassificerats.
Årets förändring av förlustavdrag avser framförallt Frankrike. Uppskjuten skattefordran vid årets slut är främst hänförlig till Frankrike, Sverige och USA. Förlustavdragen hänförliga till USA förfaller 2011 eller senare. Värdet av förlustavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats uppgår till 50 miljoner kronor (36) och är framförallt hänförligt till Spanien, Tyskland och USA. Av de förlustavdrag som inte har beaktats förfaller cirka 7 miljoner kronor år 2011, 4 miljoner kronor år 2012, 20 miljoner kronor år 2017 eller senare och 19 miljoner kronor av de ej beaktade förlustavdragen har ingen förfallotidpunkt.
Nobia redovisar ingen uppskjuten skatt avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag eller intressebolag. Eventuella framtida effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när Nobia inte längre kan styra återföringen av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid. Sådana eventuella framtida effekter bedöms inte stå i någon materiell relation till det sammanlagda beloppet av de temporära skillnaderna.
De tillkommande avsättningarna för strukturkostnader består framför allt av personalrelaterade kostnader om 105 miljoner kronor samt hyra för lokaler om 115 miljoner kronor. Vid årets slut uppgick avsättningen avseende de personalrelaterade kostnaderna till 95 miljoner kronor och dessa kommer att belasta kassaflödet under år 2011. Avsättningen avseende hyra för lokaler kommer att påverka kassaflödet under perioden 2011 till 2015.
Not 27 Övriga avsättningar
| Summa | 1 246 | 2 446 | 800 | – |
|---|---|---|---|---|
| Längre än 5 år | – | – | – | – |
| Mellan 1 och 5 år | 1 246 | 2 446 | 800 | – |
| Inom 1 år | – | – | – | – |
| Förfallostruktur, MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Koncernen | Moderbolag | |||
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Bonus till kunder | 110 | 110 | – | – |
| Upplupna lönerelaterade | ||||
| kostnader | 260 | 339 | 6 | 8 |
| Upplupna räntor | 5 | 1 | 3 | – |
| Hyror | 43 | 48 | – | – |
| Övrigt | 361 | 475 | 7 | 9 |
| Summa | 779 | 973 | 16 | 17 |
| Koncernen 2010 MSEK |
Derivat som används i säkringsredovisning |
Kund– och lånefordringar |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande | |||||
| fordringar | – | 10 | – | 10 | 10* |
| Långfristiga övriga fordringar | – | 52 | – | 52 | 52* |
| Kundfordringar | – | 1 180 | – | 1 180 | 1 180* |
| Kortfristig räntebärande fordran | – | 1 | – | 1 | 1* |
| Övriga fordringar | 8 | 87 | – | 95 | 95* |
| Summa | 8 | 1 330 | – | 1 338 | 1 338 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 1 247 | 1 247 | 1 241 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 43 | 43 | 43* |
| Leverantörsskulder | – | – | 1 037 | 1 037 | 1 037* |
| Övriga skulder | 11 | – | 368 | 379 | 379* |
| Summa | 11 | – | 2 695 | 2 706 | 2 700 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – | – |
| Koncernen 2009 | Derivat som används | Kund- och | Summa | ||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | i säkringsredovisning | lånefordringar | Övriga skulder | redovisat värde | Verkligt värde |
| Långfristiga räntebärande | |||||
| fordringar | – | 350 | – | 350 | 350* |
| Långfristiga övriga fordringar | – | 66 | – | 66 | 66* |
| Kundfordringar | – | 1 441 | – | 1 441 | 1 441* |
| Kortfristig räntebärande fordran | – | 2 | – | 2 | 2* |
| Övriga fordringar | 7 | 125 | – | 132 | 132* |
| Summa | 7 | 1 984 | – | 1 991 | 1 991 |
| Långfristiga räntebärande skulder | – | – | 2 456 | 2 456 | 2 420 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | – | 50 | 50 | 50* |
| Leverantörsskulder | – | – | 1 189 | 1 189 | 1 189* |
| Övriga skulder | 12 | – | 420 | 432 | 432* |
| Summa | 12 | – | 4 115 | 4 127 | 4 091 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – | – |
* Det redovisade värdet bedöms vara en godtagbar approximation av verkligt värde. Fordringarnas effektiva ränta låg mycket nära lånens marknadsmässiga ränta.
Rörelserelaterade valutakursvinster och förluster redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader om netto –26 miljoner kronor (12). Finansiella valutakursvinster och förluster redovisas i finansnettot om –13 miljoner kronor (13).
Not 30 forts
| MSEK lånefordringar Övriga skulder redovisat värde Kundfordringar 2 – 2 Övriga fordringar 3 686 – 3 686 Summa 3 688 – 3 688 Kortfristiga räntebärande skulder – 779 779 Leverantörsskulder – 11 11 Övriga skulder – 1 1 Summa – 791 791 Oredovisade vinster/förluster – – – |
Kund- och | Summa | |
|---|---|---|---|
| Verkligt värde | |||
| 2* | |||
| 3 686* | |||
| 3 688 | |||
| 779* | |||
| 11* | |||
| 1* | |||
| 791 | |||
| – |
| Moderbolaget 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|
| Kund- och | Summa | |||
| MSEK | lånefordringar | Övriga skulder | redovisat värde | Verkligt värde |
| Kundfordringar | 3 | – | 3 | 3* |
| Övriga fordringar | 2 432 | – | 2 432 | 2 432* |
| Summa | 2 435 | – | 2 435 | 2 435 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | – | 562 | 562 | 562* |
| Leverantörsskulder | – | 5 | 5 | 5* |
| Övriga skulder | – | 4 | 4 | 4* |
| Summa | – | 571 | 571 | 571 |
| Oredovisade vinster/förluster | – | – | – | – |
* Det redovisade värdet bedöms vara en godtagbar approximation av verkligt värde. Fordringarnas effektiva ränta låg mycket nära lånens marknadsmässiga ränta.
Nivå 1 Enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2 Utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3 Utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
Nobia har endast finansiella instrument som värderas till verkligt värde enligt nivå 2, dvs utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata. Dessa utgörs av derivatinstrument uppgående till 8 miljoner kronor (7) på tillgångssidan och 11 miljoner kronor (12) på skuldsidan.
| Not 31 | Ställda säkerheter | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| För skuld till kreditinstitut | |||||
| Företagsinteckningar | – | – | – | – | |
| Kapitalförsäkring | 4 | 2 | 4 | 2 | |
| Fastighetsinteckningar | – | – | – | – | |
| Summa ställda säkerheter | 4 | 2 | 4 | 2 |
Not 32
Koncernen har eventualförpliktelser avseende entreprenadgarantier, pensionsskulder, bankgarantier för lån och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. Baserat på bolagets bedömning har ingen reservering gjorts för pågående skattemål. Beloppen bedöms inte ha någon väsentlig effekt på bolagets ställning.
I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande garantier/ansvarsförbindelser:
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Borgen pensionsförpliktelse | 1 | 1 | 12 | 11 |
| Övriga ansvarsförbindelser | 187 | 258 | 666 | 2 687 |
| Summa | 188 | 259 | 678 | 2 698 |
Under 2010 har inga förvärv gjorts. Förvärvsanalysen för 2009 avser de sju bolag med åtta butiker som förvärvades i Danmark. Under 2010 har förvärvsvärdena till verkligt värde blivit slutgiltigt fastställda vilket har fått till följd att goodwill har ökat med 1 miljon kronor.
| Förvärvade nettotillgångar och goodwill, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Köpeskilling inklusive förvärvskostnader | – | 63 |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | – | –39 |
| Goodwill | – | 24 |
Goodwill är hänförlig till synergier som beräknas att kunna nås genom ytterligare koordinering av produkterbjudandet, i kundserviceorganisationen samt i distributionen.
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Tillgångar och skulder ingående i förvärvet, MSEK |
Verkligt värde |
Förvärvat bokfört värde |
Verkligt värde |
Förvärvat bokfört värde |
|
| Likvida medel | – | – | –1 | –1 | |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | 25 | 25 | |
| Immateriella tillgångar | – | – | 7 | 3 | |
| Varulager | – | – | 7 | 7 | |
| Fordringar | – | – | 43 | 43 | |
| Skulder | – | – | –34 | –34 | |
| Finansiell skuld | – | – | –5 | –5 | |
| Skatter netto | – | – | –2 | –2 | |
| Uppskjutna skatter netto | – | – | –1 | 1 | |
| Förvärvade nettotillgångar | – | – | 39 | 36 | |
| MSEK | 2010 | 2009 | |||
| Kontant reglerad köpeskilling | – | 63 | |||
| Tilläggsköpeskilling | – | – | |||
| Likvida medel i förvärvade dotterföretag |
– | 1 | |||
| Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv |
– | 64 |
Nobia har under 2008 och 2009 förvärvat sammanlagt tio butiker från franchisetagare i Danmark med avsikt att sälja dessa vidare. Två av dessa butiker såldes vidare under 2009. Under 2010 har ytterligare fem butiker förvärvats samt fyra sålts vidare. Sammanlagt innehar Nobia nio butiker vid utgången av 2010 som redovisas som avvecklad verksamhet och avyttringsgrupp som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5. Dessa redovisas i rörelsesegment Norden.
2009 avyttrade Nobia sin fönsterproduktion i Storbritannien. Resultatet från verksamheten samt resultatet från avyttringen redovisades i rörelsesegment Storbritannien.
| Resultat från avvecklad verksamhet | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | |
| Resultat från rörelsen i den avvecklade verksamheten |
|||
| Intäkter | 98 | 183 | |
| Kostnader | –137 | –227 | |
| Resultat före skatt | –39 | –44 | |
| Skatt | 6 | 12 |
Resultat efter skatt –33 –32
| Resultat vid omvärdering till verkligt värde efter | ||
|---|---|---|
| avdrag för försäljningskostnader hänförligt till | ||
| avvecklad verksamhet före skatt | –17 | –6 |
| Skatt hänförlig till ovanstående omvärdering | 4 | 0 |
| Resultat vid omvärdering efter skatt | –13 | –6 |
| Resultat vid avyttring av den avvecklade verksamheten |
||
|---|---|---|
| Realisationsresultat vid avyttring av den | ||
| avvecklade verksamheten | 11 | –47 |
| Skatt hänförlig till ovanstående realisationsresultat | 0 | 8 |
| Resultat från avyttring efter skatt | 11 | –39 |
| Totalt resultat från avvecklad verksamhet | ||
| efter skatt | –35 | –77 |
| Resultat per aktie från avvecklade verksamheter | ||
| före utspädning (SEK) | –0,21 | –0,46 |
| efter utspädning (SEK) | –0,21 | –0,46 |
Resultat från avvecklade verksamheter om –35 miljoner kronor (–77) är hänförligt till moderbolagets ägare. Av resultatet om –54 miljoner kronor (–2) från kvarvarande verksamhet är –54 miljoner kronor (–2) hänförligt till moderbolagets ägare.
| Nettokassaflöde från avvecklad verksamhet | 2010 |
|---|---|
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 15 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –8 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 0 |
| Nettokassaflöde från den avvecklade verksamheten | 7 |
Nobia har för avsikt att avyttra en produktionsfastighet i Danmark samt en produktionsfastighet i Sverige under 2011. Dessa redovisas enligt IFRS 5 under tillgångar som innehas för försäljning. Här redovisas även tillgångar och skulder för de nio butiker som Nobia har förvärvat under 2008–2010 med avsikt att sälja vidare, se även Not 34.
| Koncernen | |
|---|---|
| MSEK | 2010 |
| Tillgångar som innehav för försäljning | |
| Avyttringsgrupp för försäljning: | |
| Materiella anläggningstillgångar | 64 |
| Varulager | 1 |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 7 |
| 72 | |
| Skulder klassificerade som innehav | |
| för försäljning | 2010 |
| Avyttringsgrupp för försäljning: | |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 11 |
Försäljning av varor till eller inköp av varor från moderbolaget till andra koncernföretag har ej ägt rum under året. Koncerngemensamma tjänster har däremot fakturerats dotterbolagen. Förteckning över dotterbolag återfinns i Not 17 på sidan 61.
11
I och med avyttringen av det 50-procentiga innehavet i det samägda bolaget Culinoma AG har koncernen inte längre något intressebolag. Försäljning av varor under året uppgår därmed till 0 miljoner kronor (106). Utgående balanser vid årets slut uppgår till 0 miljoner kronor (10), se vidare Not 16 på sidan 60.
Under året har ersättningar utgått till ledande befattningshavare, se vidare Not 4 på sidan 54.
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Dotterföretag i: | Medelantal anställda |
Varav män | Medelantal anställda |
Varav män | |
| Sverige | 790 | 615 | 702 | 631 | |
| Danmark | 1 271 | 902 | 1 263 | 833 | |
| Norge | 286 | 121 | 311 | 142 | |
| Finland | 428 | 303 | 368 | 260 | |
| Tyskland | 623 | 468 | 942 | 750 | |
| Österrike | 478 | 392 | 442 | 363 | |
| Storbritannien | 2 573 | 1 997 | 2 769 | 2 173 | |
| Frankrike | 1 049 | 512 | 990 | 523 | |
| USA | 59 | 26 | 62 | 28 | |
| Schweiz | 32 | 25 | 33 | 26 | |
| Polen | 24 | 24 | 31 | 31 | |
| Nederländerna | 2 | 2 | 2 | 2 | |
| Spanien | 9 | 2 | 12 | 5 | |
| Japan | 3 | 1 | 3 | 3 | |
| Koncernen | 7 627 | 5 390 | 7 930 | 5 770 | |
| Varav moder bolaget |
16 | 11 | 13 | 8 |
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav män, % |
Antal på balansdagen |
Varav män, % |
||
| Styrelseledamöter | 68 | 84 | 81 | 77 | |
| Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare |
80 | 86 | 98 | 85 | |
| Koncernen | 148 | 85 | 179 | 80 |
Flera personer ingår i mer än ett dotterföretags styrelse eller ledning.
| 2010 | 2009 | ||
|---|---|---|---|
| Antal på balansdagen |
Varav män, % |
Antal på balansdagen |
Varav män, % |
| 13 | 77 | 13 | 77 |
| 82 | |||
| 28 | 86 | 24 | 83 |
| 15 | 99 | 11 |
Not 38 Händelser efter balansdagen
I syfte att förtydliga och förenkla beslutsvägarna infördes en ny organisation från och med den 22 januari 2011.
Förändringen innebar att medarbetare som tidigare rapporterat till den då vakanta funktionen Chief Commercial Officer respektive Chief Operating Officer, istället rapporterar direkt till Chief Executive Officer.
En omarbetad koncernledning utnämndes och trädde i kraft den 1 mars 2011, se sidan 34.
Organisationsförändringarna är i linje med de geografiska regionerna och uppdelningen på operativa och kommersiella enheter.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 30 mars 2011 för fastställelse.
Stockholm den 9 mars 2011
Hans Larsson Johan Molin Ordförande Vice ordförande
Stefan Dahlbo Bodil Eriksson Thore Ohlsson
Fredrik Palmstierna Rolf Eriksen Lotta Stalin
Morten Falkenberg Verkställande Direktör
Per Bergström Olof Harrius
Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant
Vår revisionsberättelse har lämnats den 9 mars 2011
KPMG AB
Helene Willberg Auktoriserad revisor
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Nobia AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 6–71. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 9 mars 2011 KPMG AB
Helene Willberg Auktoriserad revisor
| MSEK | 2010 | 2009 | 20083) | 20072) | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Nettoomsättning | 14 085 | 15 418 | 15 991 | 16 134 | 15 590 |
| Förändring i procent | –9 | –4 | –1 | 3 | 25 |
| Bruttovinst | 5 345 | 5 442 | 5 830 | 5 889 | 6 065 |
| Rörelseresultat | 6 | 38 | 915 | 1 353 | 1 327 |
| Finansiella intäkter | 18 | 41 | 50 | 23 | 17 |
| Finansiella kostnader | –103 | –116 | –213 | –129 | –134 |
| Resultat efter finansiella poster | –79 | –37 | 752 | 1 247 | 1 210 |
| Skatt på årets resultat | 25 | 35 | –216 | –289 | –345 |
| Resultat för kvarvarande verksamheter | –54 | –2 | 536 | 958 | 865 |
| Resultat från avvecklad verksamhet, | |||||
| netto efter skatt | –35 | –77 | –7 | – | – |
| Årets resultat | –89 | –79 | 529 | 958 | 865 |
| Årets resultat hänförligt till: | |||||
| Moderbolagets aktieägare | –89 | –79 | 529 | 958 | 864 |
| Minoritetsintressen | 0 | 0 | 0 | 0 | 1 |
| Årets resultat | –89 | –79 | 529 | 958 | 865 |
| Balansräkning | |||||
| Anläggningstillgångar | 5 586 | 6 899 | 7 356 | 6 527 | 6 011 |
| Varulager | 971 | 1 212 | 1 465 | 1 480 | 1 356 |
| Kortfristiga fordringar | 1 501 | 1 886 | 2 101 | 2 013 | 2 028 |
| Likvida medel | 356 | 384 | 332 | 270 | 229 |
| Tillgångar som innehas för försäljning | 72 | 75 | 43 | – | – |
| Summa tillgångar | 8 486 | 10 456 | 11 297 | 10 290 | 9 624 |
| Eget kapital | 3 441 | 3 928 | 4 148 | 4 150 | 3 727 |
| Minoritetsintressen | 5 | 6 | 6 | 6 | 7 |
| Ej räntebärande skulder | 3 152 | 3 320 | 3 221 | 3 424 | 3 160 |
| Räntebärande skulder | 1 877 | 3 162 | 3 887 | 2 710 | 2 730 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som | |||||
| innehas för försäljning | 11 | 40 | 35 | – | – |
| Summa eget kapital och skulder | 8 486 | 10 456 | 11 297 | 10 290 | 9 624 |
| Nettolåneskuld inklusive pensioner | 1 510 | 2 426 | 3 181 | 2 224 | 2 460 |
| Sysselsatt kapital | 5 323 | 7 095 | 8 042 | 6 866 | 6 464 |
| Nyckeltal | |||||
| Bruttomarginal, % | 37,9 | 35,3 | 36,5 | 36,5 | 38,9 |
| Rörelsemarginal, % | 0 | 0,2 | 5,7 | 8,4 | 8,5 |
| Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) | 550 | 640 | 1 394 | 1 790 | 1 745 |
| Rörelsemarginal före avskrivningar, % | 3,9 | 4,2 | 8,7 | 11,1 | 11,2 |
| Resultat efter finansiella poster | |||||
| i procent av nettoomsättningen | –0,6 | –0,2 | 4,7 | 7,7 | 7,8 |
| Omsättningshastighet på sysselsatt kapital, ggr | 2,6 | 2,2 | 2,0 | 2,3 | 2,4 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 0,4 | 1,0 | 12,6 | 20,6 | 20,9 |
| Avkastning på eget kapital, % | –2,4 | –1,9 | 13,2 | 25,0 | 25,4 |
| Skuldsättningsgrad, % | 44 | 62 | 77 | 54 | 66 |
| Soliditet, % | 41 | 38 | 37 | 40 | 39 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 963 | 1 061 | 804 | 1 410 | 1 300 |
| Investeringar | 347 | 346 | 733 | 678 | 532 |
| Vinst per aktie efter utspädningseffekter | –0,53 | –0,47 | 3,13 | 5,50 | 4,931) |
| Utdelning per aktie, SEK | 04) | 0 | 0 | 2,50 | 2,00 |
| Personal | |||||
| Medelantal anställda | 7 627 | 7 930 | 8 682 | 8 526 | 7 968 |
| Nettoomsättning per anställd, TSEK | 1 741 | 1 858 | 1 803 | 1 849 | 1 957 |
| Löner och andra ersättningar | 2 626 | 2 994 | 3 024 | 2 783 | 2 591 |
1) 2006 har justerats med avseende på split 3:1 som beslutades vid årsstämman 2007.
2) 2007 har justerats med avseende på ändrad redovisningsprincip beträffande villkorade rabatter.
3) Helår 2008 har justerats med avseende på ändrad redovisningsprincip beträffande kostnadsredovisning.
4) Enligt styrelsens förslag.
Aktieägarna i Nobia AB (publ) kallas till årsstämma onsdagen den 30 mars 2011 klockan 17:00 på Summit, Grev Turegatan 30 i Stockholm.
Anmälan om deltagande i årsstämman ska göras på något av följande sätt:
Vid anmälan ska aktieägare uppge:
• I förekommande fall biträden, dock högst två biträden, och ombud som ska medfölja aktieägaren vid stämman
Till anmälan ska därtill i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande.
Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda daterad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande för den juridiska personen bifogas. Fullmakten och eventuellt registreringsbevis får inte vara äldre än ett år, dock att fullmaktens giltighetstid får vara längst fem år från utställandet om detta särskilt anges. Fullmakten i original samt eventuellt registreringsbevis bör i god tid före stämman insändas till bolaget på ovan angiven adress. Fullmaktsformulär tillhandahålls på bolagets webbplats, www.nobia.se och sänds till de aktieägare som begär det och uppger sin postadress.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom bank eller värdepappersinstitut måste för att äga rätt att delta i stämman tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast torsdagen den 24 mars 2011, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren.
Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret 2010.
Nobias årsredovisning görs på engelska och svenska och återfinns för nedladdning på koncernens webbplats, www.nobia.se. Den engelska versionen beräknas finnas tillgänglig från den 12 april 2011.
Årsredovisningen skickas i tryckt version per post till aktieägare och andra intressenter som uttryckligen efterfrågat den.
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Beräkningen av genomsnittligt eget kapital har justerats för kapitalhöjningar och -sänkningar.
Resultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Beräkningen av genomsnittligt sysselsatt kapital har justerats för förvärv och avyttringar.
Bruttovinst i procent av nettoomsättningen.
Resultat före av- och nedskrivningar.
Räntebärande skulder minus räntebärande tillgångar. Räntebärande skulder omfattar pensionsskulder.
Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive kassaflöde från förvärv/försäljning av dotterbolag.
Region motsvarar rörelsesegment enligt IFRS 8.
Årets resultat efter skatt dividerat med ett vägt genomsnittligt utestående antal aktier under året.
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Nettolåneskuld i procent av eget kapital.
Balansomslutningen minus ej räntebärande avsättningar och skulder.
Med omräkningseffekter menas de valutakurseffekter som uppstår när utländskt resultat och balansräkning räknas om till svenska kronor.
Med transaktionseffekter menas de valutakurseffekter som uppstår när inköp eller försäljning görs i annan valuta än det producerande landets valuta (funktionell valuta).
| 30 mars | Årsstämma i Stockholm |
|---|---|
| 26 maj | Kapitalmarknadsdag i Stockholm |
| 28 april | Delårsrapport januari–mars, Q1 |
| 19 juli | Delårsrapport januari–juni, Q2 |
| 27 oktober | Delårsrapport januari–september, Q3 |
Besöksadress: Klarabergsviadukten 70 A5 Postadress: Box 70376 107 24 Stockholm Sverige Tel. +46 8 440 16 00 Fax +46 8 503 826 49 [email protected] www.nobia.se
Dieselstraße 14 A-4600 Wels Österrike Tel. +43 7242 237-0 Fax +43 7242 237-1221 www.ewe.at
Galgenau 30 A-4240 Freistadt Österrike Tel. +43 7942 701-0 Fax +43 7942 701-2551 www.fm-kuechen.at
Holmfield Industrial Estate Halifax West Yorkshire HX2 9TN Storbritannien Tel. +44 1422 232 200 Fax +44 1422 243 988 www.gower-kitchens.co.uk
Industrivej 6 DK-6870 Ølgod Danmark Tel. +45 75 24 47 77 Fax +45 75 24 63 02 www.hth.dk
350, rue des Clauwiers BP 106 F-59471 Seclin Cedex Frankrike Tel. +33 3 20 16 66 00 Fax +33 3 20 16 66 05 www.hygena.fr
3 Allington Way Yarm Road Business Park Darlington, Co Durham DL1 4XT Storbritannien Tel. +44 1325 469 441 Fax +44 1325 744 003 www.magnet.co.uk
522 81 Tidaholm Sverige Tel. +46 502 170 00 Fax +46 502 173 20 www.marbodal.se
Box 603 343 24 Älmhult Sverige Tel. +46 476 557 00 Fax +46 476 152 82 www.myresjokok.se
Kouvolantie 225 FI-155 60 Nastola Finland Tel. +358 207 730 730 Fax +358 207 730 803 www.novart.fi
Jaka-Straße 3 DE-32351 Stemwede-Wehdem Tyskland Tel. +49 5773 88-0 Fax +49 5773 88-144 www.optifit.de
GmbH Poggenpohlstraße 1 DE-32051 Herford Tyskland Tel. +49 5221 381-0 Fax +49 5221 381-321 www.poggenpohl.de
Trollåsveien 6 Postboks 633 NO-1411 Kolbotn Norge Tel. +47 66 82 23 00 Fax +47 66 82 23 40 www.sigdal.com
Fabriksvej 7 DK-9640 Farsø Danmark Tel. +45 98 63 29 44 Fax +45 98 63 29 55 www.unoform.dk
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.