Nobia — Annual Report 2009

Mar 9, 2009

Årsredovisning 2009

• VD-ord 2
• Affärsidé 5
• Verksamhetsöversikt 6

Årsredovisning (sid 8–63) Förvaltningsberättelse (sid 8–27)

• Finansiella mål Strategi 8 10
• Strategiska hörnstenar:
• Attraktiva kunderbjudanden och tydliga varumärken 11
• Effektivitet i hela värdekedjan 13
• Organisationen 14
• Ekonomisk översikt 16
• Vinstdisposition 19
• Regionerna under 2009:
• Storbritannien 20
• Norden 22
• Kontinentaleuropa 24
• Risker och riskhantering 26

Finansiella rapporter, koncern och moderbolag (sid 28–62)

• Koncernens resultaträkning och kommentarer 28
• Koncernens balansräkning och kommentarer 32
• Förändring i koncernens eget kapital 34
• Koncernens kassaflödesanalys och kommentarer 35
• Moderbolagets resultaträkning, 36
• balansräkning och kassaflödesanalys Not 1–Not 35 38
• Styrelsens underskrift 62
• Revisionsberättelse 63
• Nobiaaktien 64
• Hållbart företagande 67
• Femårsöversikt 71
• Bolagsstyrningsrapport 72
• Styrelse 76

ii

• Koncernledning 78
• Årsstämma, definitioner och finansiell information 80

Styrelsen och verkställande direktören i Nobia AB, organisationsnummer 556528-2752, avger årsredovisning jämte koncernredovisning för verksamhetsåret 2009. Förvaltningsberättelsen omfattar sidorna 8–27.

Köket på omslaget ingår i brittiska Magnets sortiment.

2009 i sammandrag

Nobias omsättning för 2009 uppgick till 15 418 miljoner kronor (15 991). Den organiska tillväxten var –10 procent. Resultatet för 2009 har belastats med strukturkostnader för stängning av fabriker.

Rörelseresultatet före dessa strukturkostnader uppgick till 346 miljoner kr (933) och efter strukturkostnader till 38 miljoner kronor (915). Resultatet efter skatt blev –79 miljoner kronor (529) motsvarande ett resultat per aktie på –0,47 kronor (3,13). Åtgärder för att stärka kassaflödet gav en förbättring av detsamma till 803 miljoner kronor (163). Styrelsen föreslår att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2009.

Första kvartalet

Året inleddes med en svag efterfrågan på kök, intensifierad konkurrens och pressade marginaler. Valutasituationen med svag svensk krona och brittiskt pund i förhållande till euron hade en negativ inverkan på resultatet. En omstrukturering av varuförsörjningen var inledd i syfte att inom region Norden avveckla tre fabriker för att rationalisera produktionsstrukturen. Det positiva operativa kassaflödet berodde på bland annat lägre rörelsekapitalbindning, lägre betald skatt och minskade investeringar.

Andra kvartalet

Lågkonjunkturen fortsatte att påverka efterfrågan. Prismedvetenheten ökade och kundernas köpprocess tog längre tid. Kassaflödet stärktes fortsatt jämfört med föregående år.

Tredje kvartalet

Den minskade efterfrågan till nybyggnation i Norden påverkade rörelseresultatet negativt. I region Storbritannien ökade dock försäljningen i alla prissegment och försäljningskanaler. Också i Österrike ökade försäljningen under kvartalet, och det operativa kassaflödet fortsatte att utvecklas positivt.

Fjärde kvartalet

En viss stabilisering i efterfrågan kunde skönjas och Nobias försäljning i region Storbritannien översteg motsvarande period året innan. Övriga regioner tappade i försäljning men kunde till viss del uppväga volymbortfallet med prishöjningar. Dessutom noterades positiva effekter från strukturåtgärderna i Norden. Strukturkostnader och valutaeffekter fortsatte att belasta resultatet.

Nyckeltal	2009	2008	Förändring, %
Nettoomsättning, MSEK	15 418	15 991	–4
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar exklusive strukturkostnader, MSEK (EBITDA)	870	1 410	–38
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK (EBIT)	346	933	–63
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	2,2	5,8	–
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, MSEK (EBITDA)	640	1 394	–54
Rörelseresultat, MSEK (EBIT)	38	915	–96
Rörelsemarginal, %	0,2	5,7	–
Resultat efter finansiella poster, MSEK	–37	752	–105
Resultat efter skatt, MSEK	–79	529	–115
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK	–0,47	3,13	–115
Resultat per aktie efter utspädning, exklusive strukturkostnader, SEK	0,96	3,18	–70
Operativt kassaflöde, MSEK	803	163	393
Avkastning på sysselsatt kapital, %	1,0	12,6	–
Avkastning på eget kapital, %	–1,9	13,2	–

Nettomsättning och rörelsemarginal

Nettoomsättningen uppgick till 15 418 miljoner kronor. Rörelsemarginalen uppgick till 0,2 procent och exklusive strukturkostnader till 2,2 procent.

Avkastning på sysselsatt kapital inklusive strukturkostnader uppgick till 1,0 procent under den senaste tolvmånadersperioden.

Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 6,2 procent under den senaste tolvmånadersperioden Resultat per aktie januari–december

Årets resultat per aktie inklusive strukturkostnader uppgick till –0,47 kronor.

*2007 års värden har ej räknats om enligt IAS 38.

Ett prövningens år som ändock ger tillförsikt

Köksmarknaden i Europa är fortfarande starkt påverkad av den djupa lågkonjunkturen. Såväl marknaden som Nobias operativa resultat föll kraftigt under 2009. I krisen har vi fokuserat på att minska kostnaderna och stärka kassaflödet. Vi har också samlat krafterna och passat på att tänka nytt, och vi har nått en vändpunkt: Med start 2010 genomför Nobia de strategiska och organisatoriska förändringar som krävs för att skapa långsiktig lönsamhet och tillväxt. Siktet är inställt på världsklass.

Sammantaget är årets finansiella resultat allt annat än tillfredsställande. Nobias omsättning för 2009 uppgick till 15 418 miljoner kronor (15 991). Den organiska tillväxten var –10 procent. Resultat per aktie uppgick till –0,47 kr (3,13) och resultat efter skatt till –79 miljoner kronor (529). Resultatet för 2009 har belastats med betydande strukturkostnader främst för stängning av fabriker. Exklusive dessa strukturkostnader uppgick rörelseresultatet till 346 miljoner kronor (933). Åtgärder för att stärka kassaflödet gav en förbättring av detsamma till 803 miljoner kronor (163).

Efterfrågan försvagades på samtliga marknader under 2009. Den största minskningen inträffade i Norden där framför allt efterfrågan från nybyggnationssegmentet föll kraftigt. Nobias försäljning minskade i takt med marknadsförsvagningen, både i Norden och i region Kontinentaleuropa.

Ljuspunkter

Men det fanns och finns också ljuspunkter. Trots en nedgång i marknaden ökade Nobias försäljning i Storbritannien vilket innebär vunna marknadsandelar. Vi har nu också en lägre kostnadsbas för vår produktion i Norden. I Norge har HTH lyckats mycket väl med sitt ekonomierbjudande till prismedvetna kunder. Även i Danmark har HTH tagit marknadsandelar bland annat tack vare en utvecklad och förenklad köpprocess på internet.

Omprövning

Under 2009 har vi omprövat vår strategiska inriktning. Ett sextiotal medarbetare från olika funktioner i bolaget har varit involverade. Engagemanget och målmedvetenheten i arbetet har visat kraften i organisationen. Tillsammans har vi sett verkligheten i vitögat genom omvärldsanalys och vi har gått igenom marknadsdata och marknadsanalyser både för våra konsumentaffärer och våra storkundsaffärer. Vi har analyserat våra varumärkespositioner och vår kanalstrategi.

Fyrfaldigad tillväxt på tio år

Nobia har haft en framgångsrik historia av både organisk och förvärvad tillväxt. Vårt kundnära arbetssätt med starka entreprenöriella krafter har givit oss starka lokala positioner på många marknader och i flera kundsegment. Vi har ett brett sortiment och starka varumärken som i grunden möter alla kända kundbehov. Vi är en ledande aktör på köksmarknaden i Europa, men vår organiska tillväxt har klingat av. I tuffa tider som vi upplevt de senaste två åren har vår komplexitet i lokala sortiment och lokal varuförsörjning lämnat alltför liten marginal. Våra kunderbjudanden och varumärkesprofiler har, med några få undantag, inte varit tillräckligt tydliga för att skapa tillväxt. Vidare är betydande marknader och kundsegment ännu obearbetade av oss, både på befintliga och nya marknader i Europa.

Vi har under flera år redovisat och adresserat denna insikt, inte minst under året som gått då vi tagit flera steg för att industrialisera Nobia utan att tappa entreprenörskapet. Vi har stängt tre fabriker i Norden och sålt en i Storbritannien. Vi har flyttat produktion från Tyskland till Storbritannien för att bättre utnyttja vår produktionskapacitet och vi har stängt tolv depåer i Frankrike och öppnat ett stort distributionscenter i landet. Vi har drivit en framgångsrik offensiv satsning i marknaden i Storbritannien och i Norge. Vi har utvecklat vårt butiksbestånd om över 700 butiker och vi har fokuserat framgångsrikt på att stärka kassaflödet. Allt under 2009.

Lönsam tillväxt

Men det räcker inte. Vi behöver snabbare och med större genomslag öka attraktiviteten i våra erbjudanden och än mer radikalt öka effektiviteten i vår värdekedja för att uppnå lönsam tillväxt, oavsett konjunkturens svängningar. Därför har vi nu samlat oss kring en gemensam vision för gruppen och tydliggjort vad som behöver göras samt hur vi bäst organiserar oss för uppgiften. Vi behöver gå från koordinering till operationellt genomförande för ökad lönsamhet och tillväxt i hela koncernen. Vi kallar förändringsprocessen A better way.

Vi organiserar oss i två enheter, Commercial och Operations. Commercial utvecklar våra kundrelationer genom attraktiva skalbara koncept och en tydlig varumärkesstrategi. Operations har uppdraget att optimera sortiment, produktion, inköp och logistik för hela koncernen. Vi behåller den entreprenöriella kraften med varumärkena som drivkrafter i Commercial. Genom Operations industrialiserar vi Nobia längs värdekedjan för att stärka varumärkenas konkurrenskraft. Processen är påbörjad och förändringsprogrammet löper 2010–2014.

Nobias dedikerade medarbetare på alla nivåer ger mig trygghet i att vi kommer att se ett starkare Nobia växa fram. I varje steg i förändringen ska vi upprätthålla högsta leveranskvalitet till våra kunder och ha momentum i den dagliga affären. När förändringen är genomförd har vi ett Nobia i världsklass.

Preben Bager VD och koncernchef

Vision World-class kitchen specialist

Strategisk inriktning

1. Attraktiva kunderbjudanden och tydliga varumärken 2. Effektivitet i hela värdekedjan

Affärsidé

Nobia erbjuder attraktiva kökslösningar inom utvalda marknadssegment, genom ett antal starka varumärken.

Vi skapar värde för kunden genom att leverera överlägsen funktion, design och kvalitet och genom att göra det enkelt vid köp, leverans och installation.

Grunden för lönsam tillväxt och ökad marknadsandel är förutom attraktiva kunderbjudanden en effektiv varuförsörjning.

6 • Nobia Årsredovisning 2009 • Verksamhetsöversikt
	Verksamhetsöversikt 2009
Omsättning, %	Rörelseresultat exklusive struktur- kostnader, MSEK	Rörelseresultat, MSEK	Medelantal anställda	Antal butiker, egna och franchise
Region Storbritannien 36	236	236	2 720	222
Region Norden 34	187	–75	2 636	291
Region Kontinentaleuropa* 30	26	–20	2 544	191
Koncernen totalt, MSEK**
15 418	346	38	7 930	704

* Culinoma ej inkluderat

** Inklusive Nobias huvudkontor och koncernjusteringar

*** Efter verksamhetsårets slut har en fabrik i Tyskland avyttrats

Affärsenheter 2009	Antal produktionsenheter ***	Varumärken
I region Storbritannien producerar och säljer Magnet kök till slutkonsu menter via egna butiker. I många butiker erbjuder Magnet också kök och snickeriprodukter till lokala hantverkare via konceptet Magnet Trade. Under varumärkena Gower och Interior Solutions levererar Nobia omon terade kök till gör-det-själv-kedjor. Nobia har 222 egna butiker i regionen. Läs mer på sidorna 20–21	4
I region Norden tillverkas och säljs kök till den skandinaviska marknaden under varumärkena Sigdal, Norema, Marbodal, HTH, Myresjökök, Uno form och Invita. I Finland tillverkas och säljs A la Carte, Parma och Petra. De nordiska varumärkena är positionerade i olika prissegment från omonterade kök i ekonomisegmentet till lyxkök och samtliga kök säljs till både privat- och företagskunder. Nobia har 87 egna och 204 franchise butiker i regionen. Läs mer på sidorna 22–23	7
I region Kontinentaleuropa tillverkar Poggenpohl kök i premiumsegmen tet vilka säljs över hela världen. I Frankrike och nordöstra Spanien säljer Hygena i egen butikskedja kökslösningar i ekonomisegmentet. EWE/FM tillverkar och säljer kök i mellanprissegmentet via fristående köksbutiker i främst Tyskland och Nederländerna respektive till möbelvaruhus och andra återförsäljare i Österrike. Under året ingick även Pronorm i Nobias kontinentaleuropeiska verksamhet. Optifits ekonomipriskök säljs till Hygena i Frankrike och till företagskunder i framför allt Tyskland. Nobia har 189 egna och två franschisebutiker i regionen. Läs mer på sidorna 24–25	4

Finansiella mål

Nobias strategiska mål är att vara Europas ledande köksspecialist. Nobias finansiella mål syftar till att ge aktieägarna en god finansiell avkastning och långsiktigt god värdeutveckling.

Bolaget styr verksamheten mot nedan angivna finansiella mål.

Resultattillväxt

Vinsten per aktie ska öka med i genomsnitt 12 procent per år över en konjunkturcykel. Det förverkligas genom:

• en organisk tillväxt som är 2–3 procent högre än marknadens,
• tillväxt genom förvärv,
• att rörelsemarginalen (EBIT) uppgår till minst 10 procent på koncernnivå mätt över en konjunkturcykel.

Finansiell styrka

Skuldsättningsgraden definierad som relationen nettoskuld/ eget kapital ska inte överstiga 100 procent. En tillfälligt högre skuldsättningsgrad kan accepteras exempelvis i samband med förvärv. En långsiktigt väsentligt lägre skuldsättningsgrad ska korrigeras genom extrautdelning till aktieägarna eller via återköp av egna aktier.

Utdelning

Utdelning till aktieägare ska i genomsnitt utgöra minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Dock ska hänsyn till bolagets aktuella kapitalstruktur tas vid beslut om utdelningens storlek.

Lönsam tillväxt och marginalförbättringar

Genom att konsekvent följa fastlagda strategier ska tillväxtmålet beträffande resultat per aktie nås. Det sker både genom organisk omsättningstillväxt och via företagsförvärv, samt genom att rörelsemarginalen kontinuerligt förbättras i samtliga verksamheter för att över en längre period uppnå koncernens rörelsemarginalmål. Dessa ambitioner sammanfattas som ett klart definierat mål för ökning av resultat per aktie över tiden.

Måttet resultat per aktie har valts som koncernens huvudmål. Orsaken är att detta mål sammanfattar effekterna av tillväxt, rörelsemarginal, kapitaleffektivitet samt priser på förvärvade enheter och vald finansieringsmetod. Detta mått har också fördelen att det är lätt att härleda från räkenskaperna.

I vidstående tabell framgår Nobias historiska utveckling beträffande resultat per aktie sedan 2005.

Tillväxtstrategi

Nobias tillväxtstrategi förutsätter investeringar i både företagsförvärv och i den befintliga verksamheten. Nobia utvärderar och bedömer investeringar baserade på kassamässig återbetalningstid och avkastning på investerat kapital. Vid beslut om investeringar i företagsförvärv är avkastningen på investerat kapital avgörande. Avkastningskravet på investeringar i företagsförvärv bestäms utifrån Nobias vägda kapitalkostnad. Denna kapitalkostnad utgörs dels av kapitalmarknadens avkastningskrav för att investera i Nobiaaktien, dels av räntan på Nobias lånefinansiering. Omsättningstillväxten fördelad på organisk och förvärvad tillväxt mellan åren 2005–2009 framgår av vidstående tabell.

Målet är att Nobia över en konjunkturcykel når en rörelsemarginal (EBIT) om minst 10 procent. Detta får dock aldrig förhindra att bolaget tillvaratar affärsmöjligheter i verksamhe-

Skuldsättningsgrad

2–3 procent högre tillväxt än marknaden

Det är Nobias mål för organisk tillväxt över en konjunkturcykel.

ter med hög kapitalomsättningshastighet och kapitalavkastning, men med en jämförelsevis lägre vinstmarginal.

Affärsenheterna styrs med mål för omsättning, rörelseresultat, rörelsemarginal, kassaflöde och kapitalbindning. Måltalen baseras på historiskt utfall, jämförelsedata från benchmarking med liknande verksamheter samt med beaktande av externa faktorer såsom konjunkturläge. Marginalmålet för vissa affärsverksamheter kan sättas lägre utan att det försämrar koncernens kapitalavkastning. Det gäller till exempel viss tillbehörsförsäljning med låg förädling och hög kapitalomsättningshastighet.

Som nämnts är avkastningen på investerat kapital avgörande vid beslut om företagsförvärv. Det gör att förvärv av verksamheter med lägre rörelsemarginal än koncernens mål är möjliga.

Resultat per aktie efter utspädning, 2005–2009

	2009	2008	2007	2006	2005
Resultat per aktie, kronor	–0,47	3,13	5,50	4,931)	3,671)
Årlig förändring, %	N/A	–44	12	34	8,52
Genomsnittlig 2)
årlig tillväxt, %	N/A	6,2	17,8	19,1	15,5

1) Justerat för split 3:1. 2) Beräknad under perioden 2001–2009.

Omsättningstillväxt 2005–2009

%	2009	2008	2007	2006	2005
Organisk förändring	–10	0	7	11	3
Förvärv, avyttringar och valutaeffekter	6	–1	1	14	7
Total tillväxt	–3,6	–0,9	7,0	25,3	9,7
Genomsnittlig1) årlig tillväxt	8,1	9,9	11,8	13,5	10,7

1) Beräknad under perioden 2001–2009.

Rörelsemarginal för respektive region

Koncernen	0,2	5,7	8,4	8,5	8,0
Kontinentaleuropa	–0,4	4,6	5,9	6,1	5,4
Norden	–1,4	8,4	12,3	13,7	14,1
Storbritannien	4,2	5,6	8,6	7,9	5,8
%	2009	2008	2007	2006	2005

Strategisk inriktning

Strategi

Nobia strävar efter att bli en köksspecialist i världsklass. Vi tar med oss det bästa från vår entreprenöriella kultur och kombinerar det med storskalighetens fördelar.

Vi utvecklar våra kundrelationer genom attraktiva, skalbara koncept och en tydlig varumärkesstrategi, där kunderna ska se vad som gör varje varumärke unikt och uppleva dess mervärde. Nobias varumärken och insikt om konsumenternas preferenser ska också bidra till att stärka företagskundernas affärer.

För att bli effektiv i värdekedjan behöver Nobia tillvarata skalfördelarna. Gemensam stomstandard och överenskomna plattformar för olika produktkategorier kommer att reducera antalet artiklar med mer än hälften. Längre serier och en varumärkesoberoende produktionsorganisation ger möjlighet till fortsatt rationalisering och specialisering. Nobia blir därmed också en attraktivare partner till leverantörer och kan öka andelen inköp från lågkostnadsländer.

Från och med i år organiserar vi oss i två enheter; Commercial, där varumärkena har huvudrollen samt i Operations, med ansvar för att optimera sortiment, produktion, inköp och logistik. Det strategiska förändringsarbetet löper från 2010 till 2014.

Strategins två hörnstenar

• 1. Attraktiva kunderbjudanden och tydliga varumärken
• 1. Effektivitet i hela värdekedjan

1. Attraktiva kunderbjudanden och tydliga varumärken

Nobia arbetar med tydligt definierade och skalbara kunderbjudanden; koncept

baserade på insikter om kundernas preferenser. Inom ramen för dessa koncept arbetar Nobia med tydliga, attraktiva varumärken. Ett mindre antal varumärken ges prioritet för internationell tillväxt medan övriga ska vara regionala eller lokala komplement till dessa.

Med kunskap om kunderna och marknaden utvecklas enhetliga erbjudanden målgrupp för målgrupp. Nobia har accelererat utvecklingen av definierade och skalbara erbjudanden; koncept baserade på insikter om vad kunderna helst vill ha. Det räcker inte att erbjuda kända varumärken – varumärkena måste också ha en tydlig position i målgruppens medvetande. Hos Nobia ska kunderna se vad som gör respektive varumärke unikt och uppleva dess mervärde.

Med en övergripande koncept- och varumärkesstrategi skapas attraktiva erbjudanden med dedikerade varumärken för utvalda marknader.

Hygena, HTH, Magnet och Poggenpohl är exempel på varumärken som har potential att utvecklas på nya geografiska marknader.

Ett starkt intresse för Nobias varumärken hos slutkunderna gör också bolaget attraktivare i företagskundernas ögon. Företagskunderna är en stor och viktig kundgrupp och som erbjuds skräddarsydda lösningar med en hel meny av varumärken och servicenivåer. Nobias kunskap om Europas kökskonsumenter och köksmarknader stärker företagskundernas affärer. Det finns i koncernen flera exempel på sådana goda samarbeten.

Sammanfattningsvis utvecklar Nobia en uppsättning skalbara koncept med unika mervärden avsedda för olika kundsegment bland slutkonsumenter och företagskunder. Dessa erbjudanden sträcker sig från ekonomi- till lyxsegmentet. Nobia tillvaratar det bästa av bolagets kunnande för att öka slagkraften i alla kunderbjudanden. Varumärkesportföljen utvecklas så att varje varumärke får ett tydligt uppdrag att stärka sin position inom ramen för de skalbara koncepten. Vissa varumärken kommer att få utökat uppdrag och andra kommer att delvis ompositioneras för att sammantaget stärka och tydliggöra Nobias marknadsposition.

Exempel på varumärkespositioneringar

Hygena

"Bra kök till budgetpris för hemmafixaren." Hygena, med basen i Frankrike, riktar sig till privatkunder i ekonomisegmentet.

HTH

"Kök för den kvalitetsmedvetna familjen till konkurrenskraftiga priser." HTH, med bas i Skandinavien, riktar sig till privat- och

företagskunder i mellansegmentet.

Magnet

"Högkvalitativa kök med hänsyn till individuella behov avseende funktion, design och service."

Magnet, med bas i Storbritannien, riktar sig till privatkunder i övre mellansegmentet.

Poggenpohl

"Det ultimata köket avseende funktion, design och service." Poggenpohl finns i lyxsegmentet och riktar sig till privatoch företagskunder i hela världen.

Med en flervarumärkes- och flerkanalsstrategi uppnår Nobia en starkare marknadsposition på valda marknader.

" Nobia ska ha marknadens mest efterfrågade varumärken

2. Effektivitet i hela värdekedjan

Nobia stärker konkurrenskraften i erbjudandet genom att optimera sortiment, produktion, inköp, logistik, marknadsföring, försäljning och distribution.

Nobia är Europas ledande kökstillverkare men har hittills inte fullt ut tillvaratagit skalfördelarna. Sortimentsutveckling och produktion har i huvudsak hanterats lokalt och därför har koncernens storlek inte tillvaratagits i tillräcklig grad. Antalet lagerförda artiklar har vuxit till en nivå där konsumenten inte fått något mervärde och Nobia har tappat konkurrenskraft. Komplexitet driver kostnader och allt börjar med sortimentet.

Färre artiklar

Nobia har tillsammans med samtliga varumärkesansvariga gått igenom alla produktkategorier som ett kök består av. Genomgången har visat vilka plattformar som ska ligga till grund för varje produktkategori och hur många varianter en konsument eller företagskund kan se mervärde i. Det här arbetssättet kommer att mer än halvera antalet artiklar, reducera antalet leverantörer, skapa betydligt längre produktionsserier och kraftsamla resurser för produktutveckling.

Gemensam stomstandard

Antalet stomstandarder är grunden för den pågående sortimentsanpassningen. Nobia har redan kommit en bit på väg i arbetet genom den så kallade K20-plattformen. Under förändringsprocessen kommer antalet komponenter att kunna reduceras med mer än hälften. Det ger väsentliga skalfördelar i alla led.

Färre och större leverantörer, ökade inköp i lågkostnadsländer

Ett samordnat sortiment ger större volymer för varje komponent. Detta ger i sin tur längre serier hos leverantörerna, större möjlighet till specialisering i produktionen och effektivare varuförsörjning. Inköp från lågkostnadsländer ska öka från dagens 1,5 procent till 12 procent inom två år. Nobia blir en bättre och mer kvalificerad partner till sina

leverantörer.

Färre produktionsenheter

Genom att över tiden göra produktionsenheterna varumärkesoberoende kan kapacitetsutnyttjandet och specialiseringen av produktionen öka. Nobia kommer steg för steg att fokusera produktionen ytterligare för att fullt ut dra nytta av bolagets storlek. Antalet fabriker har det senaste året minskat från 20 till 16 och ska fortsätta att minska stegvis. Detta leder också till ett mer rationellt investeringsprogram. De fabriksstängningar och andra strukturåtgärder som genomfördes 2009 har sänkt Nobias årliga kostnader med 140 miljoner kronor med fullt genomslag från 2010. Det blir nu möjligt att snabbare och effektivare gå vidare på denna väg.

" Nobia vill leda utvecklingen av det moderna köket

Organisationen

Nobias pågående organisationsförändring har två syften: Att göra erbjudandet till kunderna attraktivt och varumärkena tydliga samt att tillvarata Nobias storlek fullt ut.

Från och med i år organiseras Nobia i två övergripande enheter, Commercial och Operations. Commercial utvecklar kundrelationerna genom attraktiva skalbara koncept och en tydlig varumärkesstrategi. Operations optimerar sortiment, produktion, inköp och logistik för hela koncernen. Nobias staber stödjer Commercial och Operations och underlättar samt förenklar processer. Den entreprenöriella kraften behålls med varumärkena som drivkrafter i Commercial. Genom Operations industrialiseras Nobia längs värdekedjan för att stärka varumärkenas konkurrenskraft. Processen är påbörjad och förändringsprogrammet löper 2010–2014.

Inom Commercial har varumärkena huvudrollen

Den viktigaste upplevelsen skapas när kunden möter Nobias erbjudande och de Nobiamedarbetare som hjälper honom eller henne att översätta sin vision till verklighet. I Nobias förändrade organisationsstruktur ansvarar varje enhetschef inom Commercial (varumärket) för relationen med dagens och framtidens kunder inom ramen för Nobias koncept- och varumärkesstrategi.

• Varumärket har eget lönsamhetsansvar.
• Varumärket har marknadsförings- och säljansvar.
• Varumärket driver sina egna butiker och utvecklar sina övriga försäljningskanaler.
• Varumärket definierar sortimentet tillsammans med Operations och ger grundläggande marknadsinformation till produktutvecklingen.
• Varumärket får ökat stöd från koncernen i konceptutveckling och innovation samt en effektivare varuförsörjning i alla led.

Målet för Operations är effektivare varuförsörjning

Genom en effektiv varuförsörjning ska varumärkena få de allra bästa förutsättningarna för att lyckas. Inom Operations tas sortiment, produktion, inköp och logistik om hand. Enskilda fabriker knyts inte längre till ett särskilt varumärke, utan kan producera för flera varumärken eller specialisera sig på en särskild typ av produktion. Effektivitet och högt kapacitetsutnyttjande står i fokus.

Styrningsmodell för produktutveckling

Nobias ambition är att leda utvecklingen av det moderna köket. För att säkerställa att kunskapen om kunderna översätts till innovationer skapar Nobia en gemensam arena där varumärkesansvariga och sortimentsansvariga tillsammans ansvarar för produktutvecklingen. Erbjudandet kommer att skapas och produceras gemensamt på Nobianivå.

Det finns också vidareutvecklade styrningsmodeller för strategi- och beslutprocesser i Nobia. Detta ger kontroll över kostnaderna och lägger grunden till ökad lönsamhet.

Ekonomisk översikt

Efterfrågan på kök på Nobias huvudmarknader har försvagats successivt sedan inledningen av 2008 vilket för 2009 resulterat i lägre försäljning jämfört med föregående år. Under senare delen av 2009 har takten i efterfrågeminskningen avtagit. Omfattande strukturprogram har genomförts för att motverka sänkta försäljningsvolymer och för att uppnå en lägre kostnadsbas. Mest berörd har region Norden varit med tre fabriksnedläggningar under 2009.

Nobiakoncernen i sammandrag	jan–dec
	2009		2008 Förändring, %
Nettoomsättning, MSEK	15 418	15 991	–4
Rörelseresultat före av- och nedskrivningar exklusive struktur kostnader, MSEK (EBITDA)	870	1 410	–38
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK (EBIT)	346	933	–63
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	2,2	5,8	–
Resultat före av- och nedskrivningar, MSEK (EBITDA)	640	1 394	–54
Rörelseresultat, MSEK (EBIT)	38	915	–96
Rörelsemarginal, %	0,2	5,7	–
Resultat efter finansiella poster, MSEK	–37	752	–105
Resultat efter skatt, MSEK	–79	529	–115
Resultat per aktie efter utspädning, exklusive strukturkostnader, SEK	0,96	3,18	–70
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	–0,47	3,13	–115
Operativt kassaflöde, MSEK	803	163	393
Avkastning på sysselsatt kapital, %	1,0	12,6	–
Avkastning på eget kapital, %	–1,9	13,2	–

Viktiga händelser

Under 2009 har omfattande strukturåtgärder genomförts i region Norden. Fabrikerna i Forssa i Finland, Jevnaker i Norge och Bording i Danmark har avvecklats. HTH har under 2009 övertagit ytterligare 14 butiker från franchisetagare vilket har inneburit att 80 procent av HTH-butikerna i Danmark nu är egenägda. HTH har under året lanserat ett koncept för omonterade kök i ekonomisegmentet i Norge vilket har fördubblat varumärkets marknadsandel.

Produktionsvolymer har flyttats från region Kontinentaleuropa till region Storbritannien i syfte att effektivisera logistik och minimera valutarisker vid försäljning av omonterade kök på den brittiska marknaden. I franska Hygena har logistikomställningen fortsatt för att effektivisera leverans till kund. Omställningen beräknas slutföras under 2010.

I region Storbritannien har fönstertillverkning i Keighley avyttrats, i enlighet med verksamhetens renodling mot kök. I Magnet har en pensionsskuld omförhandlats från förmånsbestämd till premiebestämd för nyintjäning under 2010 och

framåt, vilket har förbättrat 2009 års resultat med 42 miljoner kronor.

Koncernens resultat och finansiella ställning

Årets resultat per aktie efter utspädning uppgick till –0,47 kronor (3,13). Årets resultat per aktie efter utspädning exklusive strukturkostnader uppgick till 0,96 kronor (3,18). Nettoomsättningen uppgick till 15 418 miljoner kronor (15 991).

Koncernens organiska tillväxt, det vill säga omsättningsförändringen för jämförbara enheter och justerat för valutaeffekter, minskade med 10 procent jämfört med föregående år. Region Storbritanniens organiska tillväxt ökade medan region Norden och region Kontinentaleuropa minskade sin organiska tillväxt.

Under året har utvecklingen av butiksnätet fortsatt, dock i minskad takt. Det totala antalet butiker uppgick vid årets slut till 704 (694). I antalet butiker inkluderas egna och franchisebutiker.

Koncernens rörelseresultat uppgick till 38 miljoner kronor (915). Lägre volymer, strukturkostnader om 308 miljoner kronor (18) samt valutaförändringar har haft negativ inverkan på resultatet. Rörelsemarginalen uppgick till 0,2 procent (5,7). Rörelseresultatet exklusive strukturkostnader uppgick till 346 miljoner kronor (933). Rörelsemarginalen exklusive strukturkostnader uppgick till 2,2 procent (5,8).

I region Storbritannien ökade nettoomsättningen med 4 procent till följd av en stärkt marknadsposition och ökade volymer i samtliga försäljningskanaler. I region Norden minskade nettoomsättningen med 12 procent. Justerat för meromsättning genom HTHs övertagande av franchisebutiker i Danmark och valutaeffekter sjönk nettoomsättningen med 24 procent. I region Kontinentaleuropa var nettoomsättningen 3 procent lägre än 2008. Justerat för valutaeffekter minskade nettoomsättningen med 13 procent.

Finansiella poster uppgick till –75 miljoner kronor (–163). I finansnettot ingår nettot av avkastning på pensionstillgångar och räntekostnad på pensionsskulder motsvarande –40 miljoner kronor (–32). Resultatet efter finansiella poster försämrades till –37 miljoner kronor (752).

Skatteintäkten om 35 miljoner kronor (–216) förklaras i huvudsak av aktiverade förlustavdrag samt återbetald skatt i Storbritannien. Resultat efter skatt minskade till –79 miljoner kronor (529).

Det operativa kassaflödet ökade till 803 miljoner kronor (163). Förbättringen i det operativa kassaflödet jämfört med föregående år förklaras främst av effekter från lägre rörelsekapitalbindning, lägre betald skatt och minskad investeringsnivå.

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 346 miljoner kronor (733) varav 154 miljoner kronor (388) är relaterat till butiksinvesteringar.

Koncernens sysselsatta kapital uppgick till 7 095 miljoner kronor (8 042) vid periodens utgång.

Nettolåneskulden uppgick vid årets slut till 2 426 miljoner kronor (3 181). Minskningen beror främst på positivt operativt kassaflöde om 803 miljoner kronor. Skuldsättningsgraden uppgick till 62 procent vid årsskiftet (77 procent vid årets ingång).

Avsättning för pensioner, vilka ingår i nettolåneskulden, uppgick vid periodens slut till 656 miljoner kronor (718). Oredovisade aktuariella förluster uppgick vid utgången av 2009 till totalt –60 miljoner kronor (200).

Det egna kapitalet uppgick vid årets slut till 3 934 miljoner kronor (4 154).

Soliditeten uppgick vid årets slut till 38 procent (37).

Nobias kreditram, som löper till och med juni år 2011, uppgår till 6 miljarder kronor exklusive checkräkningskrediter. Vid utgången av december 2009 var 2,4 miljarder kronor av denna outnyttjad.

Väsentliga händelser efter årets utgång

I februari presenterade Nobia en ny organisationsmodell och nytt arbetssätt för koncernen. Produktion och inköp samordnas för att dra fördel av Nobias storlek samtidigt som gruppens varumärken positioneras för att tydligare passa kundernas önskemål. Den nya organisationen markerar i april 2010 starten för ett flerårigt förändringsarbete som ska leda till en starkare koncern. Målet är att öka både lönsamhet och tillväxt genom att fullt ut tillvarata Nobias skalfördelar såväl i marknad som i varuförsörjning. Förändringsarbetet bedöms löpa från 2010 till 2014.

Senare i februari meddelade Nobia att Pronorm och ägarandelen i Culinoma i Tyskland avyttras till DeMandemaker Groep (DMG). Affären ska ses som ett led i Nobias strategi att fokusera på attraktiva kunderbjudanden, tydliga varumärken samt effektivare varuförsörjning med färre och större fabriker. Försäljningen inbegrep köksfabriken Pronorm i Vlotho, vars största kunder är DMG och Culinoma, samt Culinomas 87 köksbutiker i Tyskland med varumärkena Plana, Marquart, Vesta, Asmo och Küchenpohl. Se vidare Not 35, sidan 62.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på kök följer normalt samma konjunkturcykel som andra konsumentnära sällanköpsvaror. Takten i den kraftigt minskade efterfrågan under inledningen av 2009 avtog i slutet av året. Effekten av försäljningsminskningen har delvis kompenserats av sänkta kostnader och höjda priser. 2009 års avslutade strukturåtgärder beräknas innebära en årlig besparing om cirka 140 miljoner kronor från och med 2010. Mot bakgrund av rådande konjunkturläge är tidpunkten för framtida efterfrågeutveckling svårbedömd.

Personal

Medelantalet anställda uppgick under 2009 till 7 930 jämfört med 8 682 föregående år. Minskningen beror på anpassningen av produktionskapacitet och hänför sig främst till region Norden.

Nobias omorganisation med visionen att bli en köksspecialist i världsklass kräver nytänkande och motiverade människor. Kompetensförsörjning på alla nivåer är därför en nyckelprocess i Nobia. En annan nyckelprocess är att skapa ett gemensamt sätt att arbeta med medarbetarfrågor i hela koncernen. Nobias HR-funktion på koncernnivå har ansvaret att säkerställa ett enhetligt sätt att arbeta med medarbetarfrågorna och ansvarar också för att utveckla och stötta Nobias chefer med verktyg för rekrytering , kompetensanalys och förändringsledarskap. HR ser också över ersättningsfrågor som fast och rörlig lön, pensioner och incitamentsprogram.

Miljö

I Sverige bedriver koncernen tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i Marbodal AB och Myresjökök AB. Dessa verksamheter påverkar den yttre miljön huvudsakligen genom buller och utsläpp till luft i samband med ytbehandling av trädetaljer. Länsstyrelsen är beslutande organ i ovanstående frågor.

Under 2009 har kontrollprogrammet för anläggningen i Tidaholm reviderats och flera förbättringar har införts. Kontrollprogrammet har lämnats in till Länsstyrelsen för beslut. Programmet har granskats och förslag på några kompletteringar har noterats. Ett uppdaterat program lämnas till Länsstyrelsen under mars 2010.

Myresjököks överklagan av ett av villkoren i tillståndsbeslutet avseende buller i Älmhultsfabriken behandlades under 2009. Beslutet står fast.

Utsläppsnivåerna för flyktiga organiska ämnen ligger väl inom tillståndsgränserna för både Marbodal och Myresjökök. Den tillståndspliktiga produktionen i Sverige motsvarar mindre än 10 procent av koncernens nettoomsättning.

Nobia har även under 2009 besvarat frågorna från Carbon Disclosure Project (CDP).

Nobias hållbarhetsarbete presenteras mer ingående på sidorna 67–70.

Moderbolaget

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Klarabergsviadukten 70 A, 107 24 Stockholm. Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Information om aktien och ägarna återfinns på sidorna 64–65.

Moderbolagets verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner och ägande av dotterbolagen. Resultat efter finansnetto uppgick till 2 miljoner kronor (279) och utgjordes främst av mottagna koncernbidrag och utdelningar från dotterbolag.

Aktien och ägarförhållande

Aktiekapitalet i Nobia uppgår till 58 430 237 kronor, fördelat på 175 293 458 aktier med ett kvotvärde om 0,33 kronor. Varje aktie förutom återköpta egna aktier, berättigar till en röst och lika rätt till andel i bolagets kapital och vinst. Nobia har endast ett aktieslag.

Nobia återköpte under 2007 och 2008 totalt 8 162 300 egna aktier till ett värde av 468 056 934 kronor enligt det bemyndigande som årsstämman 2007 och 2008 beslutade om. Samtliga återköpta aktier motsvarar 4,7 procent av totalt antal aktier. Syftet är främst att därigenom möjliggöra, helt eller delvis, förvärvsfinansiering genom betalning med egna aktier men också att anpassa företagets kapitalstruktur för att därigenom bidra till ett ökat aktieägarvärde. Bemyndigandet innebar en möjlighet att återköpa upp till ett totalt eget innehav av 10 procent av det totala antalet aktier i bolaget. Inga ytterligare aktier har återköpts under 2009.

De tio största ägarna hade 57,2 procent av rösterna. Den enskilt största aktieägaren i Nobia, SäkI ABs aktieinnehav, representerade 11,0 procent av röstetalet för samtliga aktier.

Nobias långivare har upprättat en klausul som kan innebära uppsägning av samtliga lån om kontrollen över bolaget förändras väsentligt. Om någon enskilt, eller tillsammans med andra (under formella eller informella former), erhåller kontroll över bolaget kan långivaren säga upp samtliga utestående lån till betalning. Med kontroll över bolaget avses kontroll över mer än hälften av de totala rösterna eller kapitalet eller att direkt och avgörande inflytande finns över tillsättandet av styrelsen eller koncernledning. Kontroll över bolaget anses också föreligga om någon, enskilt eller tillsammans, kan utöva direkt och avgörande inflytande på bolagets finansiella och strategiska position.

Föreligger en situation där kontrollen över bolaget förändras väsentligen ska långivare och Nobia inleda förhandlingar som maximalt kan pågå i 30 dagar. Förhandlingarna ska syfta till att en överenskommelse mellan långivare och Nobia uppnås. Uppnås ej en överenskommelse äger långivare rätten att säga upp samtliga utestående lån till omedelbar betalning.

Mer om aktiekapital och aktieägare på sidorna 64–65.

Riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till koncernledningen 2009

Riktlinjerna 2009 överensstämmer med förslag till riktlinjer 2010 enligt nedan och baseras i allt väsentligt på ingångna avtal med respektive befattningshavare.

Förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor till ledningen 2010

Styrelsen för Nobia AB föreslår att årsstämman 2010 beslutar om följande förslag till riktlinjer för bestämmande av ersättning och anställningsvillkor till VD och den övriga koncernledningen. Koncernledningen består för närvarande av 16 personer.

Ersättningsutskottet

Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för VD samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till VD.

Förslag till riktlinjer 2010

Nobias policy är att den totala ersättningen ska ligga på marknadsmässig nivå. En löpande IPE–klassificering (International Position Evaluation) görs för att säkerställa marknadsmässiga nivåer i respektive land.

Medlemmar i koncernledningen har såväl en fast som en rörlig lönedel. Grundprincipen är att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen.

Den rörliga lönedelen fördelas normalt i ett antal delmål, exempelvis; 1) Koncernens resultat; 2) Resultat i den enhet man ansvarar för; och 3) Individuella/kvalitativa mål. Grundprincipen är att 50 procent av maximal rörlig lönedel för respektive kvantitativt mål betalas ut när budgeterat resultat uppnås, därefter en trappa upp till 100 procent. Nås inte uppsatt mål betalas ingen rörlig lönedel ut. Individuella/kvalitativa mål kan maximalt uppgå till 50 procent av den totala rörliga lönedelen.

Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Målen för VD fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av VD efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.

Kostnaden för koncernledningens rörliga lön kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga bonusgrundande mål är uppfyllda, beräknas uppgå till cirka 13 100 000 kronor (exklusive sociala avgifter). Beräkningen har gjorts baserat på koncernledningens nuvarande sammansättning.

Koncernledningen har rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. I tillägg till ITPplanen har ledningen möjlighet till en utökad premiebaserad pensionsrätt på lönedelar över 30 basbelopp.

Koncernledningens anställningsavtal inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid av sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid av tolv månader. Därutöver har VD en möjlighet till ett avgångsvederlag om tolv månader vid uppsägning på bolagets begäran. Avgångsvederlaget är avräkningsbart mot lön erhållen vid ny anställning.

Koncernen har sedan 2005, efter beslut på respektive årsstämma, genomfört ett årligt personaloptionsprogram. Syftet är att ytterligare öka högre befattningshavares engagemang och ägande i företaget samt att attrahera, motivera och kvarhålla nyckelmedarbetare inom koncernen. Tilldelning av personaloptioner sker vederlagsfritt, men tilldelningen är villkorad i en stigande skala av den genomsnittliga ökningen av vinsten per aktie under intjänandeperioden, som är tre år. Resultatutvecklingen bestämmer därmed antalet personaloptioner som får utnyttjas av det totala antalet tilldelade personaloptioner. 2009 års personaloptionsprogram omfattar totalt cirka 150 högre befattningshavare, inklusive koncernledningen.

Personaloptioner kan komma att föranleda kostnader för Nobiakoncernen i form av dels sociala avgifter vid utnyttjandet av dem, dels en redovisningsmässig kostnad enligt IFRS 2, enligt vad som har redovisats för årsstämman 2007, 2008, respektive 2009. De sociala avgifterna beräknas uppgå till cirka 20 procent av värdetillväxten på personaloptionerna. För 2007, 2008 och 2009 års program gäller att resultatutvecklingen

bestämmer antalet personaloptioner som får utnyttjas av det totala antalet tilldelade personaloptioner.

I förslaget till personaloptionsprogram inför bolagsstämman 2010 föreslås VD och koncernledning vederlagsfritt tilldelas 820 000 optioner. Optionerna beräknas att vid tilldelning ha ett värde i enlighet med IFRS 2 som uppgår till cirka 9,60 kronor. Optionerna har en intjänandeperiod på tre år och får utnyttjas endast om optionsinnehavaren både är anställd vid tidpunkten för nyttjande och resultat per aktie har växt i en viss takt under treårsperioden. Om den genomsnittliga tillväxten i resultat per aktie blir lägre än 5 procent per år kan inga optioner nyttjas och den redovisade kostnaden över den treåriga intjänandeperioden blir noll. Om tillväxten i resultat per aktie istället blir minst 15 procent per år kan alla optioner utnyttjas och programmets maximala kostnad enligt IFRS 2 uppnås, vilken beräknats till totalt cirka 7,9 miljoner kronor över den treåriga intjänandeperioden. Kostnaden för sociala avgifter relaterade till programmet kommer att bero på värdet på optionerna vid lösen, i den mån uppfyllande av villkor om fortsatt anställning och tillväxt i resultat per aktie tillåter lösen. Sociala avgifter för VD och koncernledning förväntas uppgå till cirka 25 procent vilket om optionernas värde vid lösen är lika stort som vid tilldelning (9,60 kronor) leder till en kostnad över de tre åren på totalt knappt 2 miljoner kronor, om anställningsoch resultat per aktievillkoren uppfylls maximalt.

Styrelsen ska äga rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det.

Förslag till beslut om vinstdisposition

Summa kronor	1 744 788 257
Årets resultat	5 539 883
Balanserat resultat	1 687 022 888
Överkursfond	52 225 486
Till årsstämmans förfogande står följande medel i moderbolaget:

Styrelsen föreslår att samtliga till årsstämmans förfogande stående medel överförs i ny räkning:

Summa kronor		1 744 788 257
I ny räkning överföres		1 744 788 257

Styrelsen föreslår att utdelning för verksamhetsåret 2009 inte lämnas. Förslaget motiveras av verksamhetsårets negativa resultat efter skatt och syftar till att stärka bolagets och koncernens finansiella position och handlingsutrymme mot bakgrund av den senaste tidens marknadsutveckling, bolagets finansiella åtaganden och kommande strukturåtgärder.

Region Storbritannien

Nettoomsättningen ökade med 4 procent till 5 623 miljoner kronor (5 383). Rörelseresultatet minskade med 21 procent till 236 miljoner kronor (300). Rörelsemarginalen var 4,2 procent (5,6).

Trots vikande köksmarknad har Nobias försäljning ökat. Den förändrade konkurrenssituationen på den brittiska marknaden har varit till Nobias fördel. Sammantaget har Nobias försäljning i Storbritannien under året utvecklats bättre än marknaden, vilket har lett till en stärkt marknadsandel.

Investeringarna i butiksnätet har bidragit positivt till försäljningsutvecklingen. Det vidgade kunderbjudandet med ett prismässigt lägre insteg har gynnat försäljningsutvecklingen i butikskanalen.

Rörelsemarginalen har försvagats till följd av negativa valutaeffekter, priskonkurrens och ökad försäljning i de lägre prissegmenten. Kostnader för nyetableringar samt förändrad försäljningsmix har också belastat årets rörelseresultat. Resultatet stärktes däremot av engångseffekter från förändrade pensionsvillkor om 42 miljoner kronor.

Valutaeffekter påverkade resultatet med cirka –70 miljoner kronor.

Under 2009 öppnades netto 7 nya butiker. Vid årsskiftet uppgick det totala antalet egna köksbutiker i Storbritannien till 222. Knappt två tredjedelar av dessa består av kombinerade Retail- och Tradebutiker.

Försäljningskanaler

I region Storbritannien representeras Nobia av Magnet, Magnet Trade, Interior Solutions och Gower. Magnet riktar sig direkt mot slutkund via helägda köksbutiker i mellanprissegmentet. Magnet Trade är en distributionskanal mot såväl professionella kunder som lokala snickeri- och byggföretag. Interior Solutions och Gower levererar i huvudsak omonterade kök till gör-det-själv-kedjor.

Tradekonceptet

Magnets Tradekoncept är anpassat för den småskaliga professionella byggsektorn genom ett smalare sortiment med bättre varutillgänglighet. Köken är monterade och finns i lager för omedelbar leverans. Magnet Tradebutikerna erbjuder även ett begränsat sortiment av byggvaror.

Den brittiska köksmarknaden

Den brittiska köksmarknaden kännetecknas av att ett fåtal stora aktörer delar på hälften av marknaden och att ett flertal mindre lokala och regionala köksföretag samt många självständiga återförsäljare betjänar den andra halvan. Den brittiska marknaden försvagades jämfört med föregående år, även om takten i nedgången under året successivt minskade.

Stärkt marknadsandel

Den förändrade konkurrenssituationen och intresset för kök har stärkt Nobias marknadsposition i England.

Försäljning per produkt, %

Köksmöbler, såsom skåp och bänkskivor, 65 Övrig köksutrustning, installation samt service, 20 Snickeriprodukter, 15

Organisk omsättningstillväxt

0 5 10 15 06 07 08 % 09

Försäljningskanaler, %

Köksspecialist, Trade, 37 Köksspecialist, Retail, 33 Bygghandel/ gör-det-själv-kedjor, 29 Byggbolag, 1

Region Storbritannien står för

av koncernens omsättning

			2009				2008
Kvartal	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning, MSEK	1 399	1 361	1 494	1 369	1 250	1 285	1 424	1 424
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK	114	65	26	31	–30	81	117	132
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	8,1	4,8	1,7	2,3	–2,4	6,3	8,2	9,3
Rörelseresultat, MSEK	114	65	26	31	–30	81	117	132
Rörelsemarginal, %	8,1	4,8	1,7	2,3	–2,4	6,3	8,2	9,3

Nyckeltal	2009	2008	Förändring, %
Nettoomsättning, MSEK	5 623	5 383	4
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK	236	300	–21
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	4,2	5,6
Rörelseresultat, MSEK	236	300	–21
Rörelsemarginal, %	4,2	5,6
Operativt kapital, MSEK	991	1 237	–20
Avkastning exklusive strukturkost nader på operativt kapital, %	24	24
Avkastning på operativt kapital, %	24	24
Investeringar, MSEK	58	237	–76
Medelantal anställda	2 720	2 916	–7

Köksbutiker	Egna
Storbritannien	222
Totalt	222

Butiksutveckling

Renoverats eller bytt läge	0
Nyöppnats, netto	7

22 • Nobia Årsredovisning 2009 • Förvaltningsberättelse • Regionerna

Region Norden

Nettoomsättningen minskade med 12 procent till 5 234 miljoner kronor (5 955). Rörelseresultatet uppgick till –75 miljoner kronor (498). Rörelsemarginalen var –1,4 procent (8,4). Resultatet har belastats med 262 miljoner kronor i strukturkostnader, främst avseende stängning av tre fabriker.

Försäljningen i regionen minskade under året, främst till följd av kraftigt minskad efterfrågan till nybyggnation och dämpad renoveringsaktivitet. Justerat för meromsättningen genom övertagande av franchisebutiker inom HTH och valutaeffekter sjönk nettoomsättningen med 24 procent.

Det betydande volymbortfallet i regionen samt strukturkostnader till följd av nedlagda fabriker i Finland, Norge och Danmark påverkade årets rörelseresultat negativt. Koncentrationen av varuförsörjningen till färre produktionsenheter syftar till att effektivisera varuförsörjningen och varaktigt sänka produktionskostnaderna.

Valutaeffekter påverkade resultatet med cirka –40 miljoner kronor.

HTHs lågprisförsäljning i Norge har stärkt marknadsandelen ytterligare. Också i Danmark har HTH under perioden stärkt sin marknadsposition.

Till följd av framför allt HTHs förvärv av franchisebutiker ökade antalet egna butiker med 13. Därmed uppgick antalet egna butiker vid årets slut till 87 (74).

Starka varumärken

I Sverige säljer Myresjökök till i första hand projektmarknaden såsom byggföretag och husfabrikanter. Marbodal säljer till byggmaterialhandeln, gör-det-själv-kedjor, byggbolag, franchisebutiker och andra återförsäljare.

I Finland säljer A la Carte, Parma och Petra via franchisebutiker såsom KeittiöMaailma och Nettokeittiöt, till bygghandeln och byggföretag.

I Norge erbjuder Norema och Sigdal monterade kök i mellanprissegmentet via köksbutiker, återförsäljare och till byggföretag.

Danska HTH, Uno form och Invita erbjuder kompletta kökslösningar till såväl konsumentmarknad som projektmarknad i hela Skandinavien.

Under året uppgick cirka 30 procent av Nobias försäljning i region Norden till nybyggnation, framför allt via byggbolag och husfabrikanter.

Den nordiska köksmarknaden

Den nordiska köksmarknaden kännetecknas av ett fåtal större aktörer parallellt med många mindre lokala och regionala köksföretag. Efterfrågan på den nordiska marknaden har försvagats under året främst till följd av minskad nybyggnation och lägre renoveringsaktivitet. Införandet av skattereduktion för husarbete (ROT-avdrag) infördes under året också i Danmark, men har haft störst effekt på den svenska marknaden.

Först med BASTA-certifiering

Myresjökök är den första och hittills enda köksleverantören i Sverige som blivit BASTA-certifierad. Syftet med BASTA är att påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter.

Försäljning per produkt, %

Köksmöbler, såsom skåp och bänkskivor, 77 Övrig köksutrustning, installation samt service, 21 Bad, 2

Organisk omsättningstillväxt

Försäljningskanaler, %

Köksspecialister, egna butiker och franchise, 71 Byggbolag, 12 Bygghandel/ gör-det-själv-kedjor, 14 Andra återförsäljare, 3

Region Norden står för

34% av koncernens omsättning

Försäljning per affärsenhet, %

HTH, 44
Novart (Petra, Parma,
A la Carte), 14
Marbodal, 12
Norema, 7
Invita, 10
Sigdal, 8
Myresjökök, 5

			2009				2008
Kvartal	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning, MSEK	1 302	1 039	1 499	1 394	1 476	1 293	1 773	1 413
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK	64	15	91	17	46	92	241	127
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	4,9	1,4	6,1	1,2	3,1	7,1	13,6	9,0
Rörelseresultat, MSEK	56	15	66	–212	38	92	241	127
Rörelsemarginal, %	4,3	1,4	4,4	–15,2	2,6	7,1	13,6	9,0

Nyckeltal	2009	2008	Förändring, %
Nettoomsättning, MSEK	5 234	5 955	–12
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK	187	506	–63
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	3,6	8,5
Rörelseresultat, MSEK	–75	498	–115
Rörelsemarginal, %	–1,4	8,4
Operativt kapital, MSEK	1 117	1 619	–31
Avkastning exklusive strukturkost nader på operativt kapital, %	17	31
Avkastning på operativt kapital, %	–7	31
Investeringar, MSEK	160	261	–39
Medelantal anställda	2 636	3 157	–17

Köksbutiker	Egna	Franchise
Sverige	5	29
Danmark	59	40
Norge	19	38
Finland	0	81
Övriga länder	4	16
Totalt	87	204

Butiksutveckling

Renoverats eller bytt läge	2
Nyöppnats, netto	1

24 • Nobia Årsredovisning 2009 • Förvaltningsberättelse • Regionerna

Region Kontinentaleuropa

Nettoomsättningen minskade med 3 procent till 4 625 miljoner kronor (4 750). Rörelseresultatet uppgick till –20 miljoner kronor (217). Rörelsemarginalen var –0,4 procent (4,6).

Försäljningsutvecklingen i regionen har varit negativ under året, vilket framför allt går att hänföra till Hygenas minskade försäljning på den franska marknaden främst till följd av en generell minskning av efterfrågan, men också på grund av hård konkurrens i de lägre prissegmenten. Inom Hygena pågår fortsatt en omfattande logistikförändring för att effektivisera leverans till kund.

Årets resultatförsämring orsakades i första hand av volymbortfall men också av negativa pris- och försäljningsmixeffekter samt strukturkostnader i Frankrike och Tyskland. Försäljningen i Österrike har utvecklats positivt under året.

Positiva valutaeffekter om 20 miljoner kronor samt kostnadsbesparingar har motverkat resultatförsvagningen. Vidtagna strukturåtgärder främst avseende Hygenas omsättning av distributionen ut mot kund har belastat resultatet med 49 miljoner kronor.

Under 2009 öppnades netto 3 nya egna butiker, varpå antalet egna butiker vid årsskiftet uppgick till 189 (186).

Försäljningskanaler

Region Kontinentaleuropa består av Nobias verksamheter i Tyskland, Frankrike och Österrike.

I Tyskland säljer Nobia omonterade kök från Optifit i ekonomisegmentet till andra affärsenheter i koncernen men också till gör-det-själv-kedjor och andra företagskunder. I Optifit utvecklas och produceras också badrumssortimentet Marlin. Exklusiva kompletta kökslösningar från Poggenpohl säljs i det översta prissegmentet till både företagskunder direkt och till privatpersoner via egna butiker eller återförsäljare över hela världen. Tyska Pronorm säljer monterade kök i mellanprissegmentet.

I Frankrike är Nobia representerat med Hygenas köksbutikskedja omfattande 154 egna butiker. Hygena är en av de ledande aktörerna i ekonomisegmentet och har även tre butiker i Barcelonaområdet i Spanien.

EWE-FM erbjuder monterade kökslösningar, främst till möbelhandeln men också till fristående butiker i framför allt Österrike.

Den kontinentaleuropeiska köksmarknaden

Den tyska marknaden kännetecknas av ett fåtal större köksproducenter medan återförsäljarledet är mer fragmenterat. Inköpsorganisationer har ett betydande inflytande på köksdistributionen i Tyskland och Österrike. Det franska återförsäljarledet utgörs främst av ett antal specialiserade köksbutikskedjor samt av distributörer inom gör-det-själv- och möbelhandeln. 2009 års försvagning inom regionen kan relateras till samtliga primära marknader utom den österrikiska.

Poggenpohl starkaste varumärket

Poggenpohl är nummer ett bland tyska köksföretag och sexa totalt på listan över 30 ledande tyska premiumvarumärken, enligt en undersökning gjord på uppdrag av Wirschaftswoche.

Försäljning per produkt, %

Organisk omsättningstillväxt

Försäljningskanaler, %

Köksspecialister, egna butiker och franchise, 54 Andra återförsäljare, 20 Möbelhandeln, 18 Byggbolag, 4 Bygghandel/ gör-det-själv-kedjor, 4

Region Kontinentaleuropa står för

30%av koncernens omsättning

Försäljning per affärsenhet, %

	2009					2008
Kvartal	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning, MSEK	1 082	1 170	1 325	1 048	1 290	1 129	1 307	1 024
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK	13	47	24	–58	126	31	87	–17
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	1,2	4,0	1,8	–5,5	9,8	2,7	6,7	–1,7
Rörelseresultat, MSEK	–5	33	19	–67	116	31	87	–17
Rörelsemarginal, %	–0,5	2,8	1,4	–6,4	9,0	2,7	6,7	–1,7

Nyckeltal	2009	2008	Förändring, %
Nettoomsättning, MSEK	4 625	4 750	–3
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader, MSEK	26	227	–89
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	0,6	4,8
Rörelseresultat, MSEK	–20	217	–109
Rörelsemarginal, %	–0,4	4,6
Operativt kapital, MSEK	953	1 176	–19
Avkastning exklusive strukturkost nader på operativt kapital, %	3	19
Avkastning på operativt kapital, %	–2	18
Investeringar, MSEK	129	235	–45
Medelantal anställda	2 544	2 575	–1

Köksbutiker		Egna Franchise
Frankrike	151	1
USA	12
Storbritannien	8
Tyskland*	9	1
Övriga länder	9
Totalt	189	2

Butiksutveckling

Renoverats eller bytt läge	0
Nyöppnats, netto	2

Risker och riskhantering

Nobia är exponerat för såväl affärsmässiga som finansiella risker. De affärsmässiga riskerna kan delas upp i strategiska, operationella samt politiska och legala risker. De finansiella riskerna är hänförliga till valutor, räntor, likviditet, kreditgivning, råvarupriser samt finansiella instrument.

Riskhanteringen i Nobia syftar till att skapa medvetenhet om risker och därmed begränsa, kontrollera och hantera dessa samtidigt som affärsmöjligheter tillvaratas och lönsamheten stärks.

Identifierade väsentliga risker hanteras löpande på alla nivåer inom Nobia och i den strategiska planeringen. Inför aktieägarna svarar styrelsen för bolagets riskhantering. Företagsledningen rapporterar riskfrågor löpande till styrelsen.

Strategiska risker

Företagsstyrnings- och policyrisker

Företagsstyrnings- och policyrisker hanteras genom att Nobia kontinuerligt utvecklar internkontrollen.

Intern spridning av för ändamålet anpassad information säkerställs genom koncernens ledningssystem och processer. Dessa beskrivs utförligare i Bolagsstyrningsrapporten, avsnitt Koncernledning på sidan 78.

Affärsutvecklingsrisker

Risker förknippade med affärsutveckling såsom företagsförvärv styrs av en systematisk process, så kallad due diligence, och efterföljande uppföljning av förvärv mot ursprungliga planer.

Mer långsiktiga risker hanteras i första hand vid styrelsens årliga behandling av koncernens strategiska planering. I samband med detta utvärderas och diskuteras Nobias affärsutveckling utifrån externa och interna överväganden.

Operationella risker

Marknad och konkurrens

Nobia verkar på konkurrensutsatta marknader, av vilka flera är relativt mogna. Under normala marknadsförhållanden innebär detta att underliggande efterfrågan är relativt stabil. Priskonkurrensen är hård i ekonomisegmentet.

Efterfrågan på Nobias produkter påverkas av utvecklingen på bostadsmarknaden, såväl bostadspriser, antal hustransaktioner samt tillgång till finansiering. Den europeiska köksmarknaden utgörs till cirka 80 procent av köp för renovering och cirka 20 procent av köp för nybyggnation. Nobias strategi är baserad på såväl storskalig produktförsörjning som produktutveckling och utnyttjandet av koncernens starka varumärken positionerade på olika marknader och i olika försäljningskanaler. Nobias olika erbjudanden bygger även på strategin att erbjuda kunden mervärde i form av kompletta lösningar med tillbehör och installation.

Marknadsrisken ökade under inledningen av 2009 till följd av en kraftig försvagning av efterfrågan på Nobias marknader. Sedan dess har takten i efterfrågenedgången minskat.

Kunder

Konsumentprodukterna säljs genom egna butiker och genom återförsäljare. Att andelen egna butiker har ökat är en medveten strategi för att nå större inflytande på erbjudandet till slutkund. Detta möjliggör bland annat samordning av koncernens varuförsörjning. En större andel egna butiker innebär större andel fasta kostnader, vilket ökar risken. Samtidigt stärks möjligheten att profilera koncepten med större mervärde. En annan risk är att återförsäljare inte klarar åtaganden i ingångna avtal, vilket kan påverka försäljningen negativt.

Kök för nybyggnation, så kallad projektförsäljning, säljs direkt till regionala och lokala byggbolag via en specialiserad säljorganisation. Koncentrationen till dessa enskilt större kunder innebär ökad kreditrisk. Nobia är till cirka 25 procent av koncernens totala försäljning exponerad mot denna marknad.

Varukedjan

Nobias kostnadsstruktur utgörs till cirka 60 procent av rörliga kostnader (råmaterial, komponenter, tillbehör), cirka 30 procent halvrörliga kostnader (personalkostnader, marknadsföring, underhåll) och cirka 10 procent fasta kostnader (hyror, avskrivningar, försäkringar). Fördelningen är relativt lika mellan huvudmarknaderna förutom att Storbritannien och Frankrike har en något större andel fasta kostnader till följd av sina omfattande butiksnät.

Nobias egen tillverkning utgörs i huvudsak av produktion av skåp och luckor samt av montering av dessa, tillsammans med inköpta komponenter. Produktionen har tillräcklig flexibilitet att möta variationer i efterfrågan och har därmed en förhållandevis hög andel rörlig arbetskraft.

Nobia köpte under 2009 material och komponenter för cirka 5,5 miljarder kronor, varav cirka en fjärdedel avsåg råmaterial (såsom spånskivor), hälften komponenter (såsom handtag och gångjärn) och en fjärdedel avsåg handelsvaror (såsom vitvaror). Underliggande råvaror som koncernen främst är exponerad mot är trä, stål, aluminium och plaster. Kostnadsvariationer kan orsakas av förändringar på världsmarknadspriser på råmaterial eller våra leverantörers förmåga att leverera. Nobias inköpsorganisation arbetar nära leverantörerna för att säkerställa effektiva materialflöden.

Utvärdering av koncernens produktionsförsörjning sker löpande i syfte att erhålla låga produktkostnader.

Egendomsrisker i form av produktionsbortfall vid exempelvis brand minimeras genom att tillsammans med koncernens försäkringsgivare genomföra årliga tekniska riskinspektioner vid tillverkande enheter. Förebyggande åtgärder implementeras löpande för att minska risken för avbrott i verksamheten.

Politiska och legala risker

Nobias produkter omfattas av internationella och lokala regelverk rörande miljöpåverkan och andra effekter som uppstår vid produktion av produkterna, till exempel utsläpp av avgaser och emissioner, buller och säkerhet. Nobia arbetar löpande med anpassning till erforderliga förväntningar och krav. Den närmaste framtidens krav inom ovan nämnda områden är kända och förutsatt att dessa inte förändras markant bedöms nuvarande produkter samt pågående utvecklingsaktiviteter kunna vara tillräckliga för att möta dessa krav. Ytterligare information finns i avsnittet om Hållbart företagande på sidan 67.

Förändringar i lokala skattelagstiftningar i länder som Nobia har verksamhet i kan påverka efterfrågan på bolagets produkter. Subventioner avseende nybyggnationer och/eller renovering eller förändrad beskattning av boendet kan påverka efterfrågan. ROT-avdrag i flera av de nordiska länderna är exempel på det.

Humankapitalrisker

Nobia strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare vilket är en viktig framgångsfaktor. För att säkerställa också en framtida tillgång till kompetens och motiverade medarbetare hanteras chefsförsörjning och ledarutveckling på koncerngemensam nivå. Detta beskrivs på sidan 69, avsnitt Hållbart företagande.

Finansiella risker

Utöver strategiska och operationella risker är Nobia exponerat för olika finansiella risker. Dessa är huvudsakligen hänförliga till valutor, räntor, likviditet, upplåning och kreditgivning, finansiella instrument och pensioner. Samtliga dessa risker hanteras i enlighet med den finanspolicy som årligen fastställs av styrelsen. För ytterligare beskrivning hänvisas till Not 2 (Finansiella risker) och Not 24 (Avsättningar för pensioner) på sidorna 43 och 56.

Kostnadsstruktur i Nobiakoncernen, % Fördelning försäljning, %

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2009	2008
Nettoomsättning	3	15 418	15 991
Kostnad sålda varor	4, 6, 7, 8, 24	–9 976	–10 161
Bruttovinst		5 442	5 830
Försäljningskostnader	4, 6, 7, 8, 24	–4 592	–4 204
Administrationskostnader	4, 5, 6, 7, 8, 24	–890	–830
Övriga rörelseintäkter		145	150
Övriga rörelsekostnader	7	–65	–52
Andel i intressebolags och joint ventures resultat efter skatt	14, 15	–2	21
Rörelseresultat		38	915
Finansiella intäkter	9	41	50
Finansiella kostnader	9	–116	–213
Resultat efter finansiella poster		–37	752
Skatt på årets resultat	10, 25	35	–216
Årets resultat från kvarvarande verksamheter		–2	536
Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt	32	–77	–7
Årets resultat		–79	529
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–79	529
Minoritetsintressen		0	0
Årets resultat		–79	529
Resultat per aktie, före utspädning, SEK1)	22	–0,47	3,13
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK1)	22	–0,47	3,13
Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter, före utspädning, SEK	22	–0,01	3,18
Resultat per aktie för kvarvarande verksamheter, efter utspädning, SEK	22	–0,01	3,18
Antal aktier före utspädning2)	22	167 131 158	167 131 158
Genomsnittligt antal aktier före utspädning2)	22	167 131 158	168 718 492
Antal aktier efter utspädning2)	22	167 131 158	167 131 158
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning2)	22	167 131 158	168 718 492

1) Resultat per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare. 2) Utestående aktier med avdrag för återköpta aktier.

Koncernens totala resultatrapport

MSEK	Not	2009	2008
Årets resultat		–79	529
Övrigt totalresultat
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlandsverksamheter		–77	93
Kassaflödessäkringar före skatt	21	–68	51
Skatt hänförligt till periodens förändring av säkringsreserv	21	19	–17
Årets övrigt totalresultat		–126	127
Årets totalresultat		–205	656
Årets totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		–205	656
Minoritetsintresse		0	0
Årets totalresultat		–205	656

Kommentarer och analyser till resultaträkning

Nettoomsättningen minskade med 4 procent till 15 418 miljoner kronor (15 991). För jämförbara enheter och justerat för valutaeffekter minskade omsättningen med 10 procent. Meromsättningen för förvärvade enheter uppgick till 210 miljoner kronor (486). Sambandet framgår av nedanstående tabell.

	I	II	III	IV		jan–dec
Analys av omsättningen	%	%	%	%	%	MSEK
2008						15 991
Organisk tillväxt	–12	–15	–9	–4	–10	–1 601
– varav region Storbritannien1)	–1	1	5	19	6	309
– varav region Norden1)	–22	–28	–30	–17	–24	–1 331
– varav region Kontinentaleuropa1)	–14	–15	–6	–16	–13	–610
Valutapåverkan	7	10	5	–1	5	818
Förvärvade enheter 2)	4	1	1	0	1	210
2009	–1	–4	–3	–5	–4	15 418

1) Organisk tillväxt för respektive organisatoriska region.

2) Med förvärvade enheter avses HTHs övertagna butiker i Danmark 2008 och 2009.

Nettoomsättning och resultat per region

	Region Storbritannien			Region Norden		Region Kontinentaleuropa		Övrigt och koncernjusteringar		Koncernen
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Nettoomsättning från externa kunder	5 623	5 383	5 234	5 955	4 561	4 653	–	–	15 418	15 991
Nettoomsättning från andra regioner	–	–	–	–	64	97	–64	–97	0	0
Summa nettoomsättning	5 623	5 383	5 234	5 955	4 625	4 750	–64	–97	15 418	15 991
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader	236	300	187	506	26	227	–103	–100	346	933
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, %	4,2	5,6	3,6	8,5	0,6	4,8	–	–	2,2	5,8
Rörelseresultat	236	300	–75	498	–20	217	–103	–100	38	915
Rörelsemarginal %	4,2	5,6	–1,4	8,4	–0,4	4,6	–	–	0,2	5,7

Under 2009 genomfördes strukturåtgärder i region Norden och Kontinentaleuropa. I region Norden påverkades rörelseresultatet med –262 miljoner kronor (–8) och i region Kontinentaleuropa med –46 miljoner kronor (–10), sammanlagt –308 miljoner kronor (–18). Årets av- och nedskrivningar på anläggningstillgångar uppgick till 602 miljoner kronor (479).

Kvartalsdata per region		2009				2008
MSEK	IV	III	II	I	IV	III	II	I
Nettoomsättning
Storbritannien	1 399	1 361	1 494	1 369	1 250	1 285	1 424	1 424
Norden	1 302	1 039	1 499	1 394	1 476	1 293	1 773	1 413
Kontinentaleuropa	1 082	1 170	1 325	1 048	1 290	1 129	1 307	1 024
Övrigt och koncernjusteringar	–1	–2	–27	–34	–27	–17	–27	–26
Koncernen	3 782	3 568	4 291	3 777	3 989	3 690	4 477	3 835
Rörelseresultat exklusive strukturkostnader
Storbritannien	114	65	26	31	–30	81	117	132
Norden	64	15	91	17	46	92	241	127
Kontinentaleuropa	13	47	24	–58	126	31	87	–17
Övrigt och koncernjusteringar	–25	–20	–34	–24	–17	–24	–28	–31
Koncernen	166	107	107	–34	125	180	417	211
Rörelsemarginal exklusive strukturkostnader, % Storbritannien	8,1	4,8	1,7	2,3	–2,4	6,3	8,2	9,3
Norden	4,9	1,4	6,1	1,2	3,1	7,1	13,6	9
Kontinentaleuropa	1,2	4,0	1,8	–5,5	9,8	2,7	6,7	–1,7
Koncernen	4,4	3,0	2,5	–0,9	3,1	4,9	9,3	5,5
Rörelseresultat
Storbritannien	114	65	26	31	–30	81	117	132
Norden	56	15	66	–212	38	92	241	127
Kontinentaleuropa	–5	33	19	–67	116	31	87	–17
Övrigt och koncernjusteringar	–25	–20	–34	–24	–17	–24	–28	–31
Koncernen	140	93	77	–272	107	180	417	211
Rörelsemarginal, %
Storbritannien	8,1	4,8	1,7	2,3	–2,4	6,3	8,2	9,3
Norden	4,3	1,4	4,4	–15,2	2,6	7,1	13,6	9
Kontinentaleuropa	–0,5	2,8	1,4	–6,4	9	2,7	6,7	–1,7
Koncernen	3,7	2,6	1,8	–7,2	2,7	4,9	9,3	5,5

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR
Immateriella tillgångar	11
Goodwill		3 037	3 056
Övriga immateriella tillgångar		171	127
		3 208	3 183
Materiella
anläggningstillgångar	12
Byggnader och mark		1 542	1 834
Pågående investeringar och förskott		21	148
Maskiner och andra
tekniska anläggningar		846	900
Inventarier, verktyg och
installationer		515	544
		2 924	3 426
Räntebärande långfristiga
fordringar (R)	13	350	347
Andra långfristiga fordringar	13	66	66
Andelar i intressebolag	14, 15	58	76
Uppskjutna skattefordringar	25	293	258
Summa
anläggningstillgångar		6 899	7 356
Varulager
Råvaror och förnödenheter		348	453
Varor under tillverkning		96	146
Färdiga varor		533	124
Handelsvaror		235	742
		1 212	1 465
Kortfristiga fordringar
Skattefordringar		43	70
Kundfordringar	2	1 441	1 527
Derivatinstrument	17	7	80
Räntebärande kortfristiga
fordringar (R)		2	27
Övriga fordringar	2	125	174
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	268	223
Tillgångar som innehas för
försäljning	32	75	43
		1 961	2 144
Likvida medel (R)	19	384	332
Summa omsättningstillgångar		3 557	3 941
Summa tillgångar		10 456	11 297
Varav räntebärande poster (R)		736	706

MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Hänförligt till moderbolagets
aktieägare
Aktiekapital	20	58	58
Övrigt tillskjutet kapital		1 449	1 449
Andra reserver	21	20	156
Balanserad vinst		2 401	2 485
		3 928	4 148
Minoritetsintressen		6	6
Summa eget kapital		3 934	4 154
Avsättningar för garantier		16	24
Avsättningar för pensioner (R)	24	656	718
Uppskjutna skatteskulder	25	225	291
Övriga avsättningar	26	174	113
Skulder till kreditinstitut (R)	2, 27	2 446	3 088
Övriga skulder (R)	2	10	31
Summa långfristiga skulder		3 527	4 265
Skulder till kreditinstitut (R)	2, 27	0	0
Checkräkningskredit (R)	2, 19	48	50
Övriga skulder (R)	2	2	0
Förskott från kunder		290	311
Leverantörsskulder	2	1 189	965
Aktuella skatteskulder		21	107
Derivatinstrument	17	12	3
Övriga skulder	2	420	428
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	973	979
Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning	32	40	35
Summa kortfristiga skulder		2 995	2 878
Summa eget kapital
och skulder		10 456	11 297
Varav räntebärande poster (R)		3 162	3 887

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser se Not 30 och 31 på sidan 61.

Ändrade redovisningsprinciper tillämpas retroaktivt. Då förändringarna i beloppen är oväsentliga redovisas ingen tredje balansräkning. Ändringarna beskrivs i Not 1, sidan 38.

Kommentarer och analyser till balansräkning

Goodwill

Vid utgången av 2009 uppgick redovisad goodwill till 3 037 miljoner kronor (3 056). Det redovisade värdet på goodwill fördelar sig på följande kassagenererande enheter:

MSEK	2009
Nobia UK	1 116
Hygena	959
Nobia DK	355
Nobia SweNo	163
Övriga	444
Summa	3 037

Goodwill har fördelats på kassagenererande enheter (KGE) i samband med att dessa förvärvats. Nobia har åtta stycken KGE vilka organisatoriskt sammanfaller med affärsenheter. Goodwill testas med avseende på nedskrivning årligen genom beräkning av förväntat kassaflöde diskonterat med en vägd, genomsnittlig kapitalkostnad efter skatt. Det därvid beräknade nyttjandevärdet jämförs med redovisat värde inklusive goodwill för respektive KGE.

Beräkningen utgår från uppskattade framtida kassaflöden baserat på den finansiella budgeten för det kommande verksamhetsåret. Med bas i denna budget och förväntningar om marknadsutvecklingen under åren som följer görs en prognos för de påföljande fyra åren.

Väsentliga antaganden vid beräkning av förväntat kassaflöde är bland annat omsättningstillväxt, rörelsemarginal samt investerings- och rörelsekapitalbehov. För att extrapolera kassaflöden bortom de första fem åren har en tillväxttakt om 2 procent använts för samtliga KGE. Rörelsemarginal och rörelsekapitalbehov antas öka och normaliseras jämfört med budgetnivå samtidigt som investeringar antas återspegla en återinvesteringsnivå.

Den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden beräknas utifrån genomsnittlig skuldsättningsgrad för branschlika större bolag och kostnader för lånat respektive eget kapital. Kostnaden för eget kapital sätts utifrån antagandet att alla investerare kräver minst samma avkastning som för riskfria statsobligationer med en tillagd riskpremie för den bedömda risk de skulle ta vid en direkt investering i KGEs. Riskpremien har bedömts utifrån den långsiktiga historiska avkastningen på aktiemarknaden för branschlika större företag och med beaktande av varje affärsenhets riskprofil. Avkastningskravet på skuldfinansierat kapital beräknas även det utifrån avkastningen på riskfria statsobligationer och med ett tillägg för en lånemarginal baserat på en uppskattad företagsspecifik risk. Avkastningskrav och skattesats för respektive KGE påverkas av olika ränte- och skattesatser i olika länder.

För 2009 uppgick koncernens vägda kapitalkostnad före skatt till 12,0 procent (10,7) samt efter skatt 8,6 procent (7,6). Sammantaget ligger den använda kapitalkostnaden efter skatt för 2009 i intervallet 8,3–9,2 procent (7,2–8,1).

Inga nedskrivningar av de goodwillvärden som fanns i koncernen den 31 december 2009 har föranletts av gjorda prövningar. Beräkningarna visar att nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Bolagets bedömning är att rimliga förändringar i de viktigaste antagandena på vilka beräkningarna är gjorda inte skulle resultera i att återvinningsvärdet understiger det redovisade värdet.

Finansiering

Nettolåneskulden minskade och uppgick vid periodens slut till 2 426 miljoner kronor (3 181). Förändringen av nettolåneskulden utgjordes i huvudsak av ett positivt operativt kassaflöde om 803 miljoner kronor som har minskat nettolåneskulden samt förvärv av dotterföretag om 69 miljoner kronor som ökat nettolåneskulden. Därmed uppgick skuldsättningsgraden till 62 procent vid utgången av året (77 procent vid årets ingång). Förändringen av nettolåneskulden framgår av nedanstående tabell.

Analys av nettolåneskuld

Utgående balans	2 426	3 181
Nyemission	–	–20
Återköp av aktier	–	220
Utdelning	0	430
Förändring av pensionsskuld	–13	51
Försäljning av dotterföretag	–	–44
Förvärv av dotterföretag och intressebolag	69	298
Betald ränta	52	121
Operativt kassaflöde	–803	–163
Omräkningsdifferenser	–60	64
Ingående balans	3 181	2 224
MSEK	2009	2008

Nettolåneskuldens komponenter framgår av nedanstående tabell. Pensionsskuldens oredovisade aktuariella förluster uppgick vid 2009 års utgång till totalt –60 miljoner kronor (+200).

Nettolåneskuldens komponenter

Summa	2 426	3 181
Övriga finansiella fordringar	–352	–374
Likvida medel	–384	–332
Leasing	10	31
Avsättning för pensioner	656	718
Banklån m m	2 496	3 138
MSEK	2009	2008

Förändring i eget kapital – koncernen

			Hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Valutakurs differenser vid omräkning av utlandsverk- samheter	Kassa flödes säkringar efter skatt	Balanserad vinst	Summa	Minoritets intressen	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008	58	1 442	8	11	2 631	4 150	6	4 156
Justering för ändrad redovisningsprincip (IAS38)	–	–	–	–	–16	–16	0	–16
Justerad ingående balans per
1 januari 2008	58	1 442	8	11	2 615	4 134	6	4 140
Årets totalresultat	–	–	93	34	529	656	1	657
Personaloptionsprogram
– Periodisering av personaloptionsprogram	–	–13	–	–	–	–13	–	–13
Betalning av emitterade aktier	–	20	–	–	–	20	–	20
Utdelning	–	–	–	–	–429	–429	–1	–430
Återköp av aktier	–	–	–	–	–220	–220	–	–220
Utgående balans per 31 december 2008	58	1 449	101	45	2 495	4 148	6	4 154
Ingående balans per 1 januari 2009	58	1 449	101	45	2 495	4 148	6	4 154
Årets totalresultat	–	–	–77	–49	–79	–205	0	–205
Utdelning	–	–	–	–	–	–	0	0
Förändring av minoritet i intressebolag	–	–	–	–	–15	–15	–	–15
Utgående balans per 31 december 2009	58	1 449	24	–4	2 401	3 928	6	3 934

Soliditet och skuldsättningsgrad

Koncernens kassaflödesanalys och kommentarer

MSEK	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		38	915
Avskrivningar/Nedskrivningar		602	479
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet		32	–92
Betald inkomstskatt		–84	–369
Förändring av varulager		221	4
Förändringar av fordringar		79	211
Förändringar av rörelseskulder		173	–344
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 061	804
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–292	–702
Investeringar i immateriella tillgångar		–54	–31
Försäljning av materiella

Kassaflöde från investerings– verksamheten		–268	–989
Övriga poster i investeringsverksamheten		–13	–20
Minskning räntebärande tillgångar		30	–
Ökning räntebärande tillgångar		–17	–115
Erhållen ränta		41	48
Försäljning av dotterföretag		–	16
Förvärv av dotterföretag	32	–64	–297
anläggningstillgångar		101	112

Operativt kassaflöde före förvärv/ försäljning av dotterföretag, ränta, ökning/minskning av räntebärande
tillgångar	803	163
Operativt kassaflöde efter förvärv/för säljning av dotterföretag, ränta, ökning/

Kassaflöde från finansierings– verksamheten	–731	230
Återköp av aktier	–	–220
Utdelning till minoritetsägare	0	–1
Utdelning till moderföretagets aktieägare	–	–429
Nyemission	–	20
Minskning räntebärande skulder	–638	–192
Ökning räntebärande skulder	–	1 221
Betald ränta	–93	–169
Finansieringsverksamheten

minskning av räntebärande tillgångar 793 –185

Likvida medel vid årets början 332 270 Årets kassaflöde 62 45 Kursdifferens i likvida medel –10 17 Likvida medel vid årets slut 384 332

Kommentarer till kassaflödesanalys

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 061 miljoner kronor (804). Rörelsekapitalet ökade kassaflödet med 473 miljoner kronor (–129) och är framför allt hänförlig till minskade lager och ökade kortfristiga skulder.

Justering för poster som inte påverkar kassaflödet uppgår till 32 miljoner kronor (–92) fördelade enligt nedanstående tabell.

Justering för poster som ej ingår i kassaflödet

Summa	32	–92
Övrigt	–32	–52
Vinst vid förändring av pensionsvillkor	–42	–
Avsättningar	113	17
Realisationsvinster vid företagsförsäljning	–	–20
Realisationsvinster på anläggningstillgångar	–7	–37
MSEK	2009	2008

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 346 miljoner kronor (733). Minskningen är främst hänförlig till lägre investeringar i butiksnätet. Övriga poster i investeringsverksamheten, exklusive förvärv och avyttringar av bolag, innebar ett negativt kassaflöde.

Det operativa kassaflödet, det vill säga kassaflödet efter investeringar men exklusive förvärv och avyttringar av verksamheter, ränta samt ökning/minskning av räntebärande tillgångar uppgick till 803 miljoner kronor (163). Förbättringen förklaras i huvudsak av effekter från lägre kapitalbindning, lägre betald skatt och minskad investeringsnivå.

Resultat och kassaflöde

Moderbolag

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2009	2008
Nettoomsättning Administrationskostnader	4, 5, 8, 24	53 –74	77 –97
Rörelseresultat		–21	–20
Resultat från andelar i
koncernföretag	9	22	321
Avyttring intressebolagsandel		–	–4
Finansiella intäkter	9	18	36
Finansiella kostnader	9	–17	–54
Resultat efter finansiella poster		2	279
Skatt på årets resultat	10	4	10
Årets resultat		6	289
Moderbolagets kassaflödesanalys
MSEK	Not	2009	2008
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–21	–20
Erhållen utdelning Erhållen ränta	9 9	22 18	321 37
Erlagd ränta	9	–17	–54
Betald skatt		–15	–6
Kassaflöde från den löpande
verksamheten före
förändringar av rörelsekapital		–13	278
Förändring av skulder		384	–152
Förändring av fordringar		–290	488
Kassaflöde från den
löpande verksamheten		81	614
Investeringsverksamheten
Övriga långfristiga fordringar		1	1
Aktier och andelar		–	0
Avsättning pensioner		2	2
Kassaflöde från investerings
verksamheten		3	3
Finansieringsverksamheten
Optionspremie		–	0
Återköp aktier		–	–220
Nyemission		–	20
Koncernbidrag		16	36
Lämnad utdelning		–	–429
Kassaflöde från finansierings
verksamheten		16	–593
Årets kassaflöde		100	24
Likvida medel vid årets början		70	46
Årets kassaflöde		100	24
Likvida medel vid årets slut		170	70

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Finansiella anläggnings tillgångar
Aktier och andelar i koncernföretag	13, 16	1 379	1 379
Andra långfristiga värde pappersinnehav		2	1
Intressebolag	14, 15	57	57
Summa anläggningstillgångar		1 438	1 437

Omsättningstillgångar

Summa tillgångar		4 069	3 678
Summa omsättningstillgångar		2 631	2 241
Likvida medel	19	170	70
Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader		26	2
Övriga fordringar		3	0
Fordringar hos intresse företag		332	306
Fordringar hos koncern företag		2 097	1 860
Kundfordringar		3	3
Kortfristiga fordringar

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital

Bundet eget kapital
Aktiekapital	20	58	58
Reservfond		1 671	1 671
		1 729	1 729
Fritt eget kapital
Överkursfond		52	52
Återköp av aktier		–468	–468
Balanserad vinst		2 155	1 867
Årets resultat		6	289
		1 745	1 740
Summa eget kapital		3 474	3 469
Avsättningar till pensioner	24	7	5
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut		41	42
Leverantörsskulder		5	2
Skulder till koncernföretag		521	134
Övriga skulder		4	13
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	28	17	13
Summa kortfristiga
skulder		588	204
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		4 069	3 678
Ställda säkerheter	30	2	1
Ansvarsförbindelser	31	2 698	3 345

Moderbolagets förändring i eget kapital

MSEK	Not	Aktiekapital	Reservfond1)	Överkursfond	Återköp aktier	Balanserad vinst	Summa eget kapital
Ingående balans per 1 januari 2008		58	1 671	33	–248	2 282	3 796
Erhållet koncernbidrag		–	–	–	–	36	36
Skatteeffekt koncernbidrag		–	–	–	–	–9	–9
Årets resultat		–	–	–	–	289	289
Personaloptionsprogram
– Periodisering av personaloptionsprogram		–	–	–	–	–13	–13
Betalning av emitterade aktier		0	–	19	–	–	19
Återköp av aktier		–	–	–	–220	–	–220
Utdelning	23	–	–	–	–	–429	–429
Eget kapital per 31 december 2008		58	1 671	52	–468	2 156	3 469
Ingående balans per 1 januari 2009		58	1 671	52	–468	2 156	3 469
Erhållet koncernbidrag		–	–	–	–	16	16
Skatteeffekt koncernbidrag		–	–	–	–	–5	–5
Kursdifferenser på utvidgad investering i intressebolag		–	–	–	–	–12	–12
Årets resultat		–	–	–	–	6	6
Eget kapital per 31 december 2009		58	1 671	52	–468	2 161	3 474

1) Av moderbolagets reservfond består 1 390 miljoner kronor (1 390) av tillskjutet eget kapital.

Noter

Not 1 Väsentliga redovisningsprinciper

Överensstämmelse med normgivning och lag

Nobias koncernredovisning är upprättad i enlighet med internationella redovisningsstandarder International Financial Reporting Standards, IFRS, utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana de antagits av Europeiska Unionen (EU). Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1:2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". Årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 10 mars 2010. Koncernens resultaträkning, rapport över totalresultat och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 mars 2010.

Grunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument.

Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i miljoner kronor om inte annat anges.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringarna av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar under kommande räkenskapsårs finansiella rapporter är främst följande:

– Antaganden för prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernen prövar regelbundet om nedskrivningsbehov föreligger för goodwill enligt de redovisningsprinciper som beskrivs under Immateriella tillgångar på sidan 40. De antaganden och bedömningar som görs gällande förväntade kassaflöden och diskonteringsränta i form av en vägd genomsnittlig kapitalkostnad finns beskrivna under Kommentarer till balansräkning. Prognoser för framtida kassaflöden baseras på godkänd budget samt antaganden om tillväxttakt och investeringsbehov.

– Antaganden gällande inkomstskatter

Koncernen är skattskyldig i flera olika länder och bedömningar görs för respektive land för att fastställa den koncernmässiga avsättningen för inkomstskatter. Skulder för förväntade skatterevisionsfrågor redovisas baserat på bedömningar av huruvida ytterligare skattskyldighet kommer att uppstå. För skattefordringar bedöms sannolikheten att dessa kan realiseras genom framtida beskattningsbara inkomster. Se även redovisningsprinciper som beskrivs under Skatter på sidan 40 samt Not 25 på sidan 58. Det finns för närvarande inga indikationer på att risken är betydande för sådana väsentliga justeringar av redovisade värden under 2010.

De nedan angivna väsentligaste redovisningsprinciperna har, med de undantag som anges, tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter. Koncernens redovisningsprinciper har vidare konsekvent tillämpats av koncernens företag, vad avser intresseföretag vid behov genom anpassning till koncernens principer. Vissa jämförelsetal har omklassificerats för att överenstämma med presentationen i innevarande års finansiella rapporter enligt nedan.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Ändrade redovisningsprinciper

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2009. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2009 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

– Utformning av de finansiella rapporterna

Sedan 1 januari 2009 tillämpar Nobia koncernen ändrade IAS1 Utformning av finansiella rapporter. Ändringen har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt i eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat som Nobia presenterar i en separat resultatrapport benämnd rapport över totalresultat vilken presenteras direkt efter resultaträkningen. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringarna endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna.

– Upplysningar om segment

Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen nya IFRS 8 Rörelsesegment, som ersätter IAS 14 Segmentrapportering. Tillämpningen av IFRS 8 har för Nobia inte inneburit någon ändring av segmentindelningen, då de sekundära segment som identifierades i enlighet med IAS 14 sammanföll med de som koncernledningen (högsta verkställande beslutsfattare) följer upp. Företaget fortsätter att tillämpa samma redovisningsprinciper i rörelsesegmenten som i koncernredovisningen, dvs IFRS. Följaktligen har inga av de belopp som redovisas förändrats jämfört med tidigare redovisade belopp.

–Upplysningar om finansiella instrument

Ändringar i IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar med tillämpning från 1 januari 2009 har påverkat Nobias finansiella rapportering från och med årsredovisning för 2009. Ändringarna medför huvudsakligen nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå tre med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat Not 29 nedan. Därutöver medför ändringen av IFRS 7 några förändringar avseende upplysningar om likviditetsrisk.

Enligt övergångsbestämmelserna i IFRS 7 behöver under första tillämpningsåret jämförande upplysningar inte lämnas för de upplysningar som krävs av ändringarna. Företaget har valt att inte lämna jämförande information för 2008. Eftersom ändringarna inte påverkar hur redovisade belopp ska fastställas, har inga justeringar gjorts av belopp i de finansiella rapporterna.

Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 23 Lånekostnader. Ändringen medför att i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar som har ett påbörjandedatum 1 januari 2009 eller senare aktiverar koncernen låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen tillämpas, i enlighet med övergångsbestämmelserna i IAS 23, framåtriktat. Under 2009 har inte den ändrade redovisningsprincipen haft någon effekt då Nobia inte genomfört några större byggnationer.

Ändringar av IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar som trädde i kraft 1 januari 2009 avseende "vesting conditions and cancellations" har inte haft någon effekt då Nobia inte har eller har haft villkor som inte är intjäningsvillkor i optionsprogrammen.

Enligt ändring i IAS 38 Immateriella tillgångar redovisar Nobia från den 1 januari 2009 kostnader för reklam och säljfrämjande åtgärder när material som ska användas i dessa aktiviteter blir tillgängligt för Nobia. Under 2008 och tidigare periodiserade Nobia kostnader för till exempel kataloger och TV-reklam när de säljfrämjande åtgärderna inträffade. Helårseffekten för 2008 års värden omräknade enligt nya principen innebär 36 miljoner kronor i ökade försäljningskostnader, rörelsemarginalen minskar med 0,2 procentenheter, resultat efter skatt minskar med 26 miljoner kronor samt resultat per aktie efter utspädning minskar med 0,16 kronor. I balansräkningen vid utgången av 2008 har effekten av den ändrade redovisningsprincipen minskat varulager med 15 miljoner kronor och förutbetalda kostnader med 42 miljoner kronor, ökat uppskjutna skattefordringar med 16 miljoner kronor samt minskat eget kapital med 41 miljoner kronor. Jämförelsetalen för 2008 års kostnader, rörelseresultat, rörelsemarginal, resultat efter skatt, resultat per aktie, varulager, förutbetalda kostnader, uppskjutna skattefordringar samt eget kapital är omräknade i denna årsredovisning.

Enligt IAS 1 Utformning av finansiella rapporter krävs en tredje balansräkning om företaget tillämpar en redovisningsprincip retroaktivt. Nobia har valt att inte redovisa en tredje balansräkning då förändringarna i beloppen är oväsentliga.

Nya IFRS, tillägg och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2009 har standarder och tolkningar publicerats vilka ännu ej trätt i kraft. Nobia tillämpar under 2009 inga standarder och tolkningar i förtid. De ändrade IFRS med framtida tillämpning som kan komma att påverka Nobias redovisningsprinciper vid införandet är följande. Omarbetade IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrade IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför bland annat följande ändringar: definition av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det kommer att finnas två alternativa sätt att redovisa minoritet och goodwill, antingen till verkligt värde det vill säga goodwill inkluderas i minoriteten eller alternativt att minoriteten utgörs av andel av nettotillgångarna. Val av dessa två metoder kommer att göras individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Nobias nuvarande princip som är att redovisa överskjutande belopp som goodwill. De omarbetade och ändrade standardena kommer att tillämpas från och med nästa räkenskapsår, dvs från och med 1 januari 2010. Ändringarna kommer endast att ha framåtriktade effekter för Nobia.

Ny IFRS 9 Finansiella instrument ersätter senast från och med 2013 IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas med avsikt att erhålla de kontraktuella kassaflödena, vilka ska utgöra betalningar av lånebelopp och ränta på lånebeloppet. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Eftersom Nobias finansiella tillgångar består av kund- och lånefordringar, derivat i kassaflödessäkringar och likvida medel förväntas de ändringar som införs i och med denna del av IFRS 9 komma att ha inga eller endast oväsentliga effekter på de finansiella rapporterna. Nobia har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.

Övriga nya och ändrade redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.

Koncernredovisning

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden. Anskaffningsvärdet för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Dotterbolagens förvärvade egna kapital bestäms till skillnaden mellan identifierbara tillgångars och övertagna skulders och eventualförpliktelsers verkliga värden utifrån en marknadsvärdering gjord vid förvärvstidpunkten. De förvärvade dotterbolagens egna kapital elimineras i sin helhet vilket innebär att i koncernens egna kapital ingår endast den del av dotterbolagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna överstiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av bolagets nettotillgångar, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Om anskaffningsvärdet understiger värdet av bolagets nettotillgångar redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Under året förvärvade bolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag koncernen har kontroll genom ett bestämmande inflytande över bolaget och med belopp avseende tiden efter förvärvet.

Avyttrade dotterbolag exkluderas ur koncernens redovisning från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna transaktioner, såsom intäkter, kostnader, fordringar och skulder samt koncernbidrag har eliminerats i sin helhet.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet, utan beaktande av minoritetsandel.

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part.

Omräkning av utländska dotterbolag

Dotterbolagens finansiella rapporter upprättas i den lokala valuta, funktionell valuta, som används i det land där bolaget är verksamt. I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderbolagets funktionella valuta och tillika koncernens rapporteringsvaluta. Detta innebär att resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan räknas om till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor. De utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat och i en separat reserv inom koncernens eget kapital.

	Bokslutskurs	Snittkurs
Väsentliga valutakurser	2009–12–31	2008–12–31	2009	2008
DKK	1,39	1,47	1,43	1,29
EUR	10,35	10,94	10,62	9,61
GBP	11,49	11,25	11,93	12,09
NOK	1,24	1,10	1,22	1,17
USD	7,21	7,75	7,65	6,58

Intressebolagsredovisning

Intresseföretag är företag över vilka koncernen har ett betydande, men inte ett bestämmande, inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, vanligtvis mellan 20 och 50 procent av röstetalet. Andelar i intressebolag redovisas i koncernens bokslut enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelar i ett intressebolag redovisas till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intressebolagets nettotillgångar samt avskrivningar och nedskrivningar på koncernmässig goodwill samt över- och undervärden. Andelar i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden från den tidpunkt som det betydande inflytandet erhålls.

Ej utdelad ackumulerad vinstandel hänförlig till intressebolag redovisas i koncernbalansräkningen inom balanserade vinstmedel. Ackumulerad andel av förluster minskar koncernens balanserade vinstmedel. Orealiserade internvinster elimineras med den på koncernen belöpande andelen.

Resultatandelar i intressebolag redovisas på separata rader i koncernresultaträkningen och i koncernbalansräkningen. Andelen i intressebolagens resultat redovisas inom rörelseresultatet i koncernens resultaträkning då innehaven är rörelsebetingade. Andel i intressebolags resultat redovisas efter skatt.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget. Kapitalandelsmetoden tilllämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör.

Joint ventures

Joint ventures är redovisningsmässigt de företag för vilka koncernen genom samarbetsavtal med en eller flera parter har ett gemensamt bestämmande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen. I koncernredovisningen konsolideras innehav i joint ventures enligt kapitalandelsmetoden, se Intressebolagsredovisning.

Rörelsesegmentrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Nobias rörelsesegment är koncernens tre regioner, Storbritannien, Norden och Kontinentaleuropa. Affärsenheternas fördelning på region görs utifrån affärsenhetens geografiska hemvist. Se Not 3 på sidan 45 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

Intäktsredovisning

Bolaget redovisar intäkter när risken och förmånen för varan har överförts till kund i enlighet med leveransvillkor. I de fall monteringstjänster tillhandahålls redovisas intäkter när tjänsten är slutförd. Försäljning redovisas netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta samt returer. I koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.

Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidraget periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar, utdelningsintäkter, räntekostnader på lån och pensionsskulder samt valutakursdifferenser på finansiella poster.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla framtida in- och utbetalningar under räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Beräkningen innefattar alla avgifter som erlagts eller erhållits av avtalsparterna som är en del av effektivräntan, det vill säga transaktionskostnader samt över- och underkurser.

Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhålls avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Skatteeffekten hänförlig till skattemässiga underskott som kommer att kunna utnyttjas mot framtida vinster aktiveras som uppskjuten skattefordran. Detta avser såväl ackumulerade underskottsavdrag vid förvärvstidpunkten samt därefter uppkomna förluster.

Värdering sker till de skattesatser som gällde eller var beslutade på balansdagen. Uppskjuten skatt redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång eller långfristig skuld. Inkomstskatteskuld redovisas som kortfristig fordran eller skuld.

Om verkligt utfall skiljer sig från de belopp som först redovisades, påverkas aktuell skatt och uppskjuten skatt under den period som dessa fastställanden görs.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet. Utgifter för förbättringar av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. I den mån tillgångar som uppförs från och med 1 januari 2009 utgör kvalificerade tillgångar aktiveras låneutgifter i anskaffningsvärdet. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

I de fall en tillgångs redovisade värde överstiger dess beräknade återvinningsvärde skrivs tillgången ned till sitt återvinningsvärde vilket belastar rörelseresultatet.

I resultaträkningen belastas rörelseresultatet med linjära avskrivningar, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas beräknade nyttjandeperioder enligt följande:

2–4 år
3–5 år
15–40 år
6–12 år
6–12 år

Ingen avskrivning görs på mark.

Anläggningstillgångar/avyttringsgrupp som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter

Avvecklade verksamheter består av väsentlig verksamhet som avyttrats eller utgör avyttringsgrupp som innehas för försäljning och av dotterföretag som förvärvats i syfte att säljas vidare. Resultatet efter skatt från avvecklad verksamhet redovisas på egen rad i resultaträkningen.

Innebörden av att en grupp av tillgångar och skulder klassificeras som att de innehas för försäljning är att deras redovisade värden kommer att återvinnas i huvudsak genom försäljning och inte genom användning. Alla tillgångar som ingår i gruppen presenteras på en separat rad bland

tillgångarna och gruppens alla skulder presenteras på en separat rad bland skulderna. Gruppen värderas till det lägsta av det redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader. Värdeförändringar redovisas i resultatet.

Immateriella tillgångar

Goodwill utgörs av det belopp med vilket anskaffningsvärdet för den förvärvade verksamheten överstiger det i förvärvsanalysen fastställda verkliga värdet av de identifierbara nettotillgångarna. I samband med att verksamheter förvärvas fördelas goodwill på kassagenererande enheter. Nobia har åtta stycken kassagenererande enheter vilka organisatoriskt sammanfaller med affärsenheter. Goodwill har obestämbar nyttjandeperiod och skrivs därför inte av årligen. Goodwill nedskrivningsprövas istället varje år och när indikation på nedskrivningsbehov föreligger. Det redovisade värdet utgörs av anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. En beskrivning av metod och antaganden vid prövning för eventuellt nedskrivningsbehov återfinns i Kommentarer och analyser till balansräkning – Goodwill på sidan 33.

Övriga immateriella tillgångar, främst patent och licenser, redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över de beräknade nyttjandeperioderna som uppgår till tre till fem år.

Forskning och produktutveckling

Utgifter för produktutveckling kostnadsförs omedelbart i den mån dessa utgifter förekommer.

Produktutvecklingen inom koncernen har framför allt karaktär av designutveckling och bedrivs kontinuerligt och anpassas till gällande modetrender. Utvecklingsförloppen har relativt kort tidsutdräkt varför ingen del av utgifterna ännu har redovisats som immateriell tillgång. Någon forskning och utveckling i egentlig mening eller större omfattning bedrivs inte inom koncernen.

Leasingavtal

Leasingkontrakt avseende anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt bär samma risker och åtnjuter samma förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Finansiell leasing redovisas vid leasingperiodens början till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen som anläggningstillgång respektive finansiell skuld. Framtida leasingbetalningar fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader så att varje redovisningsperiod belastas med ett räntebelopp som motsvarar en fast räntesats på den under respektive period redovisade skulden. Leasingtillgångar skrivs av enligt samma principer som gäller övriga tillgångar av samma slag. I resultaträkningen fördelas kostnader för leasingkontraktet mellan avskrivning och ränta.

Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsenligt kvarstår som ägare av tillgången klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden. Operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen som rörelsekostnad. Leasing av bilar och persondatorer definieras normalt som operationell leasing. Värdet av dessa leasingkontrakt bedöms ej vara väsentligt.

Varulager

Varulagret består av hel- och halvfabrikat samt råvaror. Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för försäljningskostnader. Hel- och halvfabrikat värderas till tillverkningskostnader innefattande råvaror, direkt arbete, övriga direkta omkostnader och produktionsrelaterade omkostnader baserade på normal produktion. Låneutgifter ingår inte i lagervärderingen.

Avdrag sker för internvinster som uppkommer vid leverans mellan i koncernen ingående bolag.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

– Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen för avista-affärer, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

– Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. För redovisning av derivat se Kassaflödessäkringar nedan.

– Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Valutakursförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

– Kundfordringar

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångarnas redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.

– Likvida medel

Likvida medel definieras som kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid ej överstigande tre månader.

– Finansiella skulder

Alla transaktioner gällande finansiella skulder redovisas på likviddagen. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

– Kassaflödessäkringar

De valutaterminer och valutaoptioner som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad försäljning och materialinköp i utländsk valuta redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Värdeförändringarna redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserven) till dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas årligen för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar. För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.

– Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag, intresseföretag, joint ventures m m

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden – en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning redovisas som kostnad i årets resultat. Då nedskrivningsbehov identifierats för en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas nedskrivningsbeloppet i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter).

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är föknippad med den specifika tillgången.

– Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

Vid varje rapporttillfälle utvärderar företaget om det finns objektiva bevis på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. För kundfordringar utgörs objektiva bevis av t ex betalningssvårigheter hos kunder eller förestående företagsrekonstruktioner.

– Återföring av nedskrivningar

En nedskrivning av tillgångar som ingår i IAS 36 tillämpningsområde reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivning av lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om de tidigare skälen till nedskrivningar inte längre föreligger och full betalning från kunden förväntas erhållas.

Avsättningar

Avsättning redovisas i balansräkningen bland kort- och långfristiga skulder när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som är en följd av en inträffad händelse och det är troligt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet och tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen.

– Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

– Garantier

En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas alternativt att det inte kan göras en tillräckligt tillförlitlig beloppsberäkning.

Eget kapital

Vid återköp av egna aktier reducerar köpeskillingen i sin helhet eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per

Not 1 forts

aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Optionerna är utspädande i den utsträckning vinstmålen i optionsprogrammen är uppfyllda per rapporteringsdagen och om lösenkursen är lägre än börskursen. Utspädningen är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Lösenkursen justeras genom ett tillägg för värdet av framtida tjänster kopplade till eget kapitalreglerade personaloptionsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar enligt IFRS 2.

Ersättningar till anställda

– Pensioner

Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner. I Sverige och Norge samt i vissa av koncernens bolag i Tyskland, Österrike och Storbritannien omfattas de anställda av förmånsbestämda pensionsplaner. I övriga länder och bolag omfattas de anställda av avgiftsbestämda planer.

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelser är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultatet i den takt de intjänas genom att de anställda utför tjänster åt företaget under en period.

Koncernens förmånsbestämda pensionsplaner är planer som anger ett belopp för den pensionsersättning en anställd, eller före detta anställd, erhåller efter pensionering, baserat på lön och antalet tjänsteår. Pensionsskulder för förmånsbestämda planer redovisas enligt gemensamma principer och beräkningsmetoder och beräknas med hänsyn till bland annat framtida löneökningar och inflation. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas.

Det finns både fonderade och ofonderade förmånsbestämda pensionsplaner inom koncernen. I de fall pensionsplanerna är fonderade finansieras dessa främst genom inbetalningar till pensionsstiftelser.

För förmånsbestämda planer beräknas pensionsförpliktelsen enligt den så kallade Projected Unit Credit-metoden. Metoden fördelar kostnaden för pensioner i takt med att de anställda utför tjänster för företaget som ökar deras rätt till framtida ersättning. Beräkningen utförs årligen av oberoende aktuarier. Företagets åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden med användning av en diskonteringsränta som motsvarar räntan på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningar som kommer att betalas och med löptider jämförbara med den aktuella pensionsskuldens.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna, vid föregående års utgång, som ligger utanför en så kallad korridor om plus eller minus 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över de anställdas uppskattade genomssnittliga återstående tjänstetid.

I koncernens balansräkning redovisas, för fonderade planer, pensionsåtagandet som en skuld av nettot av beräknat nuvärde av förpliktelserna och verkligt värde på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med nettotillgångar, dvs planer med tillgångar överstigande pensionsåtagandena, redovisas som finansiell anläggningstillgång.

Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas som en del av finansnettot. För avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en extern juridisk enhet.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdeberäknas ej.

– Övriga långfristiga ersättningar

Inom koncernen finns åtaganden för ersättningar i samband med jubileer och ersättningar till personer som varit anställda under lång tid.

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Till skillnad mot redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner redovisas aktuariella vinster och förluster genast och ingen korridor tillämpas.

Diskonteringsräntan är fastställd utifrån förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningar som kommer att betalas och med löptider jämförbara med aktuella åtaganden.

– Optionsprogram

Koncernen har program för personaloptioner. Det verkliga värdet på tilldelade personaloptioner redovisas som en personalkostnad med ett motsvarande belopp redovisat direkt i eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner. Justering sker bara när förverkande beror på villkor om viss vinsttillväxt eller fortsatt anställning, inte när förverkandet endast beror på att aktiekursen är lägre än lösenkursen. I den utsräckning optioner tilldelas anställda i länder där sociala avgifter tillkommer redovisas en kostnad fördelad över intjänandeperioden. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid respektive rapporttillfälle och slutligen när optionerna löses eller förfaller utan att bli lösta.

– Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när koncernen har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt.

– Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin Årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.2 Redovisning för juridisk person. Även Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden gällande noterade företag tillämpas. RFR 2.2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpar samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen, Tryggandelagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag från och tillägg till IFRS som ska göras. Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper inom de områden som anges nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

– Ändrade redovisningsprinciper

Utöver eller till skillnad mot de ändrade redovisningsprinciper som anges ovan för koncernen har nedanstående ändringar påverkat moderbolaget under 2009.

Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende "Cost of an investment in a Subsidary, Jointly – Controlled Entity or Associate" tillämpas sedan 1 januari 2009. Denna ändring har medfört att moderbolaget nu alltid redovisar utdelning från dotterföretag till sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretaget reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Ändringen har endast oväsentliga beloppseffekter på poster i moderbolagets finansiella rapporter.

Moderbolaget har valt i överensstämmelse med RFR 2.2 att inte tillämpa ändrade IAS 1 Utformning av finansiella rapporter utan att under 2009 behålla samma rapportstruktur som under 2008.

– Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaderna mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter avser främst rapport över totalresultat samt rapport över förändringar i eget kapital.

– Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.

– Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

– Ersättningar till anställda

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antaganden om framtida löneökningar och att alla auktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår. Moderbolaget redovisar det verkliga värdet på personaloptioner utställda till anställda i dotterbolag som ägartillskott genom redovisning i eget kapital och värdet på aktier i dotterbolag.

– Koncernbidrag och aktieägartillskott

Moderbolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 2). Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

– Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

– Finansiella instrument

Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget.

– Finansiella garantier

Moderbolagets finansiella garantiavtal består i huvudsak av borgensförbindelser till förmån för dotterföretag, joint ventures och intresseföretag. Finansiella garantier innebär att bolaget har ett åtagande att ersätta innehavaren av ett skuldinstrument för förluster som denne ådrar sig på grund av att en angiven gäldenär inte fullgör betalning vid förfall enligt avtalsvillkoren. För redovisning av finansiella garantiavtal tillämpar moderbolaget en av Rådet för finansiell rapportering tillåten lättnadsregel jämfört med reglerna i IAS 39. Lättnadsregeln avser finansiella garantiavtal utställda till förmån för dotterföretag, intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget redovisar finansiella garantiavtal som avsättning i balansräkningen när bolaget har ett åtagande för vilket betalning sannolikt erfordras för att reglera åtagandet.

Not 2 Finansiella risker

Valutarisk

Nobia har under 2009 centraliserat hanteringen av valutasäkringarna av de kommersiella flödena i syfte att uppnå starkare central kontroll av exponeringen och samtidigt dra fördel av de sammanlagda volymerna. Det är Nobias policy att säkra prognosticerade flöden med cirka 80 procent av flödet 0–3 månader framåt, 60 procent 4–6 månader framåt, 40 procent 7–9 månader framåt samt 100 procent av kontrakterade projekt. De viktigaste valutarelationerna har varit SEK mot NOK och EUR mot GBP. En försvagning av den norska kronan med 5 procent skulle på årsbasis medföra en resultatförsämring med cirka 8 miljoner kronor och eget kapital effekt på cirka 5 miljoner kronor. En försvagning av pundet mot euron med 5 procent skulle medföra en resultatförsämring med cirka 24 miljoner kronor och en eget kapital effekt på cirka 17 miljoner kronor. Den totala exponeringen uttryckt i SEK och efter kvittning av motriktade flöden uppgick under 2009 till 2 104 miljoner kronor därav säkrades 1 200 miljoner kronor. Vid utgången av 2009 uppgick säkringsvolymen till 859 miljoner kronor.

Orealiserade vinster och förluster kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader.

Kreditrisk

Nobia är verksamt på ett flertal marknader och i flera distributionskanaler. Beroende på distributionskanal utgörs kundbasen av både professionella kunder och konsumenter. Av dessa skäl måste kredithantering och betalningsvillkor anpassas till respektive affärsenhets affärslogik och distributionskanaler inom ramen för den av koncernen fastställda kreditpolicyn. Kreditpolicyn innebär att kreditvärderingen ska baseras på minst en kreditrapport från ett välrenommerat kreditvärderingsföretag. Återköpande kunder kreditvärderas löpande. På vissa marknader och för vissa kundkategorier används kreditförsäkring. För kunder med låg återköpsfrekvens sker kreditgivning ofta mot säkerhet. Motpartsrisken avseende banker bedöms som mycket låg. Den totala kreditrisken utgjorde 2 368 miljoner kronor.

Finansiell exponering

Nobias policy för finansiering av utländska tillgångar innebär att sysselsatt kapital ska finansieras med externa lån i motsvarande valuta så att påverkan på skuldsättningsgraden minimeras vid valutakursförändringar. Koncernens lån handhas av Nobias huvudkontor. Genom en internbank förser huvudkontoret dotterbolagen med finansiella medel. Denna utlåning sker i lokala valutor. Genom matchande extern upplåning minimeras resultatpåverkan genom kursförändringar. Som komplement kan valutakontrakt ingås för att undgå exponering. Vid nuvarande skuldsättnings-

MSEK	Sysselsatt kapital per valuta	Räntebärande lån och leasingskulder
SEK	766	552
EUR	2 610	1 128
GBP	2 370	733
DKK	983	695
USD	102	41
NOK	229	13
Övriga	35	0
Totalt	7 095	3 162

grad och valutafördelning av sysselsatt kapital innebär det att cirka 41 procent av det utländska sysselsatta kapitalet ska finansieras i lokal valuta. I kombination med denna policy kan annan kapitalisering väljas i respektive land i syfte att optimera skattesituationen för koncernen. Nobias policy för finansiell exponering innebär att ingen säkring av eget kapital görs.

Ränterisk

Hantering av ränteexponeringen är centraliserad vilket innebär att huvudkontoret har ansvaret för att identifiera och hantera ränterisker. Nobia tillämpar en kort räntebindningstid. Nobias synsätt är att tider av hög räntenivå vanligen sammanfaller med god efterfrågan i samhället i stort. Under 2009 uppgick räntebindningstiden till 1–3 månader. En ränteuppgång med 100 punkter skulle ge en resultatförsämring med cirka 24 miljoner kronor.

Refinansieringsrisk

Nobia tillämpar en centraliserad syn på koncernens finansiering, vilket innebär att all finansiering ska ske i Nobia AB eller Nobia Sverige AB. Nobias huvudsakliga upplåning sker genom ett syndikerat banklån. Syndikatet består av tio banker. Nuvarande avtal löper till och med juni 2011. Lånet har tre covenanter; leverage (net debt to EBITDA), gearing (net debt to equity) samt interest cover (EBITDA to net interest expenses). Nobia uppfyller samtliga covenanter med betryggande marginal. Det är Nobias policy att erhålla långsiktiga kreditlöften som står i samklang med Nobias långsiktiga förvärvsstrategi, samtidigt som detta krav måste balanseras mot kravet på låga kreditkostnader. Utöver syndikatlånen har Nobia lokala checkkrediter. Nedanstående tabell visar förfallostrukturen på Nobias samtliga lånefaciliteter:

Förfalloår, MSEK	2010	2011
Lån och kreditlöften	–	6 000
Därav utnyttjat	–	2 446

Not 2 forts

Kapitalhantering

Skuldsättningsgraden ska inte överstiga 100 procent. En tillfälligt högre skuldsättningsgrad kan accepteras. Utdelningen ska i genomsnitt utgöra minst 30 procent av årets resultat efter skatt. Skuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 62 procent (77). Den minskade skuldsättningsgraden beror i huvudsak på det kraftigt förbättrade kassaflödet vilket kunnat användas till att amortera lånen.

Likviditetsrisk

Genom noggranna likviditetsprognoser följs den dagliga likviditeten. Likviditeten styrs centralt och syftar till att använda tillgänglig likviditet på ett effektivt sätt samtidigt som erforderliga reserver finns tillgängliga.

Kommersiell exponering	USD	EUR	NOK	CHF	GBP	SEK	DKK
Valutakontrakt
2010, lokal valuta	3	42	199	5	3	91	–
Totalt, MSEK1)	21	431	247	35	34	91	–
Verkligt värde, MSEK	1	1	–6	–1	0	0	–
Nettoflöde
Nettoflöde 2009, Lokal valuta	–5	–873)	349	12	11	227	–16
Nettoflöde 2009, MSEK2)	–36	–9223)	424	88	134	227	–23
Säkrad volym, MSEK2)	2	608	–333	–70	–116	–70	–

1) Flöden omräknade till bokslutskurs, SEK.

2) Omräknat med snittkurs 2009. 3) Därutöver avser 24 MEUR flöde mot DKK, motsvarande 252 MSEK.

Löptidsanalys över finansiella skulder inklusive leverantörsskulder

		2009						2008
Koncernen, MSEK	Valuta	Nominellt belopp original valuta	Total	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån –1 år	1–5 år	5 år eller längre	Total	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån –1 år	1–5 år	5 år eller längre
Banklån (R)
Banklån	SEK	489	489	–	–	–	489	–	1 010	–	–	–	1 010	–
Banklån	EUR	99	1 027	–	–	–	1 027	–	1 157	–	–	–	1 157	–
Banklån	GBP	18	204	–	–	–	204	–	182	–	–	–	182	–
Banklån	DKK	492	685	–	–	–	685	–	686	–	–	–	686	–
Banklån	NOK	0	0	–	–	–	0	–	33	–	–	–	33	–
Banklån	USD	6	41	–	–	–	41	–	20	–	–	–	20	–
Övriga skulder
Valutaterminskontrakt*	SEK		1	0	0	1	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutaterminskontrakt*	EUR		3	0	1	2	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutaterminskontrakt*	GBP		0	0	0	0	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutaterminskontrakt*	DKK		–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutaterminskontrakt*	NOK		6	1	2	3	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutaterminskontrakt*	CHF		1	0	0	1	–	–	1	0	1	0	–	–
Valutaterminskontrakt*	USD		0	0	0	0	–	–	1	0	1	0	–	–
Valutaoptioner*	SEK		0	0	0	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Valutaoptioner*	NOK		1	0	1	–	–	–	1	–	–	1	–	–
Checkräkningskrediter (R)	SEK		48	–	–	48	–	–	50	–	–	50	–	–
Finansiella leasingskulder (R)	SEK		10	–	–	–	10	–	30	–	–	–	30	–
Övriga skulder (R)	SEK		2	–	2	–	–	–	1	–	1	–	–	–
Leverantörsskulder och övriga skulder	SEK		1 609	1 154	344	93	18		1 393	999	266	125	3	–
Summa			4 127	1 155	350	148	2 474	–	4 565	999	269	176	3 121	–
Räntebärande skulder (R)			2 506						3 169

* Värdet av valutaterminskontrakt och valutaoptioner ingår i posten upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

	2009	2008
Åldersanalys, kundfordringar och övriga fordringar, MSEK	Brutto	Varav nedskrivning	Brutto	Varav nedskrivning
Ej förfallna fordringar	1 207	–	1 026	–
Förfallna fordringar 0–30 dagar	274	18	450	4
Förfallna fordringar > 30 dagar–90 dagar	121	15	158	25
Förfallna fordringar > 90 dagar–180 dagar	40	14	59	14
Förfallna fordringar > 180 dagar–360 dagar	43	41	40	17
Förfallna fordringar > 360 dagar	19	50	66	38
Summa fordringar	1 704	138	1 799	98

Avsättningskonto avseende nedskrivning av

kundfordringar och övriga fordringar, MSEK	2009	2008
Ingående balans	98	96
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	–12	–22
Årets nedskrivningar	54	40
Konstaterad förlust	0	–25
Omräkningsdifferens	–2	9
Utgående balans	138	98

En nedskrivning äger rum då det bedöms föreligga uppenbarliga skäl för att företaget inte kommer att erhålla hela eller en del av det förfallna beloppet. Uppenbarliga skäl kan i detta fall utgöra extern information

som fastställer att en fordran är osäker. En nedskrivning görs i första hand för varje enskild fordran. Det sker även en gruppvis nedskrivning för en grupp av fordringar med likartade kreditegenskaper och karaktär.

Not 3 Rörelsesegment

Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högste verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Koncernens verksamhet är organiserad så att koncernledningen följer upp det resultat, avkastning och kassaflöde som koncernens regioner genererar.

Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer samt behov av resurser till koncernledningen. Då koncernledningen

följer upp verksamhetens resultat och beslutar om resursfördelning utifrån regioner utgör dessa koncernens rörelsesegment. Koncernens interna rapportering är därför uppbyggd så att koncernledningen kan följa upp samtliga regioners prestationer och resultat. Följande rörelsesegment har identifierats; region Storbritannien, region Norden och region Kontinentaleuropa.

Nobia betraktar koncernens intäkter på kök, bad och förvaring som en enda produktgrupp eftersom bad och förvaring utgör en sådan liten del av koncernens totala balans- och resultaträkning samt kassaflödesanalys.

Nettoomsättning och resultat per region

		Region Storbritannien		Region Norden		Region Kontinentaleuropa	Koncerngemensamt och elimineringar			Koncernen
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Nettoomsättning från externa kunder	5 623	5 383	5 234	5 955	4 561	4 653	–	–	15 418	15 991
Nettoomsättning från andra regioner	–	–	–	–	64	97	–64	–97	0	0
Summa nettoomsättning	5 623	5 383	5 234	5 955	4 625	4 750	–64	–97	15 418	15 991
Avskrivningar	–135	–124	–184	–156	–176	–172	–24	–23	–519	–475
Andelar i intresseföretags resultat	–	–	–	–	–	–	–	–	–2	21
Rörelseresultat	236	300	–75	498	–20	217	–103	–100	38	915
Finansiella intäkter									41	50
Finansiella kostnader									–116	–213
Resultat före skatt och avvecklad verksamhet									–37	752
Nedskrivningar	–	–	–74	–4	–9	–	–	–	–83	–4

Strukturkostnader	–	–	–262	–8	–46	–10	–	–	–308	–18
Vinst vid förändring av pensionsvillkor	42	–	–	–	–	–	–	–	42	–

Summa tillgångar och skulder per region

	Region Storbritannien			Region Norden		Region Kontinentaleuropa		Koncerngemensamt och elimineringar		Koncernen
MSEK	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Summa tillgångar	3 443	3 408	3 281	3 294	2 544	2 980	1 188	1 615	10 456	11 297
I summa tillgångar ingår:
Kapitalandelar i intresse företag & joint ventures	–	–	–	–	58	76	–	–	58	76
Investeringar i anlägg ningstillgångar	57	237	160	261	129	235	0	0	346	733
Summa skulder	1 596	1 597	2 746	2 458	1 552	1 824	628	1 263	6 522	7 142

46 • Nobia Årsredovisning 2009 • Finansiella rapporter

Not 3 forts

Geografiska områden Koncernen	Intäkter från externa kunder 1)	Anläggnings tillgångar 2)
MSEK	2009	2008	2009	2008
Sverige	1 059	1 290	307	308
Danmark	2 164	2 274	939	1 073
Norge	1 250	1 486	199	234
Finland	735	860	198	220
Storbritannien	5 791	5 628	1 946	1 994
Frankrike	2 113	2 198	1 418	1 529
Tyskland	634	622	686	776
Österrike	536	476	360	392
Nederländerna	228	253	3	5
USA	176	170	49	45
Övriga länder	732	734	27	33
Totalt	15 418	15 991	6 132	6 609

1) Nettoomsättning från externa kunder utifrån kundens geografiska hemvist.

2) Anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar,

tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning och rättigheter enligt försäkringsavtal.

Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2009		2008
MSEK	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader (varav pensionskostnader)	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader (varav pensionskostnader)
Dotterföretag i:
Sverige	222	96	264	109
		(23)		(25)
Danmark	684	66	755	79
		(60)		(57)
Norge	168	41	209	49
		(8)		(7)
Finland	100	59	110	67
		(29)		(31)
Tyskland	426	82	416	78
		(0)		(0)
Österrike	161	57	146	52
		(21)		(18)
Storbritannien	853	76	749	70
		(25)		(27)
Frankrike	282	118	283	112
		(20)		(18)
USA	37	7	36	7
		(1)		(1)
Schweiz	24	4	18	3
		(–)		(–)
Polen	6	1	5	1
		(1)		(0)
Nederländerna	1	0	0	0
		(–)		(–)
Spanien	3	1	1	0
		(–)		(–)
Japan	1	0	–	–
		(–)		(–)
Totalt dotterföretag	2 968	608	2 992	627
		(188)		(184)
Moderbolaget	26	15	32	16
		(7)		(7)
Koncernen1)	2 994	623	3 024	643
		(195)		(191)

1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.

Totala kostnader för ersättningar till anställda

2009	2008
2 994	3 024
428	452
147	142
24	25
24	24
–	–4
–	–11
–	–2
–	0
–	–
3 617	3 650

Löner och andra ersättningar för moderbolaget

MSEK	2009	2008
Ledande befattningshavare	18	17
Övriga anställda	8	15
Moderbolaget totalt 1)	26	32

1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.

Löner och andra ersättningar för koncernen

MSEK	2009	2008
Styrelse och VD i dotterföretag	35	41
Övriga anställda i dotterföretag	2 933	2 951
Dotterföretag totalt	2 968	2 992
Koncernen1)	2 994	3 024

1) Exkluderar kostnader för aktierelaterade ersättningar.

Ersättningar och övriga förmåner, 2009, MSEK	Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Aktierelaterad ersättning	Övrig ersättning	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande
Hans Larsson	0,8	–	–	–	–	–	0,8	–
Styrelseledamot
Stefan Dahlbo	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Bodil Eriksson	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Wilhelm Laurén	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Joakim Rubin	0,2	–	–	–	–	–	0,2	–
Fredrik Palmstierna	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Thore Ohlsson	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Lotta Stalin	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Fd Styrelseledamot
Harald Mix	0,1	–	–	–	–	–	0,1	–
Verkställande direktör
Preben Bager	6,7	0,8	0,1	2	–	–	9,6	2,3
Övriga koncernledningen	26,3	2	1,2	3,5	–	–	33	0,9
Summa	35,9	2,8	1,3	5,5	–	–	45,5	3,2

Ersättningar och övriga förmåner, 2008, MSEK	Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Aktierelaterad ersättning	Övrig ersättning	Summa	Pensions förpliktelser
Styrelsens ordförande
Hans Larsson	0,8	–	–	–	–	–	0,8	–
Styrelseledamot
Stefan Dahlbo	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Bodil Eriksson	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Wilhelm Laurén	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Harald Mix	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Fredrik Palmstierna	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Thore Ohlsson	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Lotta Stalin	0,3	–	–	–	–	–	0,3	–
Verkställande direktör
Preben Bager	4,9	0,7	0	1,2	0,2	–	7,0	1,0
Fd Verkställande direktör
Fredrik Cappelen	1,5	–	0	0,7	–	–	2,2	2,0
Övriga koncernledningen	15,4	1,5	0,5	2,3	1,8	–	21,5	0,4
Summa	24,7	2,2	0,5	4,2	2,0	–	33,6	3,4

48 • Nobia Årsredovisning 2009 • Finansiella rapporter

Not 4 forts

2009	2008
1,1	0,3
	0,0
	0,0

Sjukfrånvaron som en andel av varje grupps ordinarie arbetstid:

Sjukfrånvaron fördelad efter kön
Män	1,6	0,4
Kvinnor	0,5	0,0

Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori
29 år eller yngre	–	–
30–49 år	0,8	0,0
50 år eller äldre	1,8	1,2

Medelantalet anställda samt könsfördelning för styrelseledamöter och ledande befattningshavare redovisas i Not 34, se sidan 61.

Ledande befattningshavares ersättningar – Styrelsen och styrelsens ordförande

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår ersättning enligt årsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för utskottsarbete. Styrelsemedlemmar som är anställda i Nobia erhåller ej särskilt styrelsearvode. Av stämman valda styrelsemedlemmar erhåller ett fast arvode om 315 000 kronor per ledamot och 790 000 kronor för styrelsens ordförande, sammanlagt 2 995 000 kronor. Styrelsens ordförande har inga pensionsförmåner, avtal om avgångsvederlag eller andra förmåner. Arbetstagarrepresentanter erhåller ett inläsningsarvode på 26 000 kronor per person och år.

– Verkställande direktören

Verkställande direktören har under räkenskapsåret 2009 i lön och förmåner erhållit 6 691 033 kronor, samt rörlig lönedel avseende 2009 års resultat med 812 500 kronor.

Utöver pensionsförmåner enligt lagen om allmän försäkring (ATP och AFP) har verkställande direktören rätt till pensionsförmåner motsvarande 20 procent av pensionsmedförande lön. Som pensionsmedförande lön menas fast årslön. Avseende 2009 utgjorde premiekostnaden 1 577 567 kronor. Pensionsåldern är 65 år. Vid uppsägning från Nobias sida äger verkställande direktören rätt till uppsägningstid motsvarande 12 månader samt avgångsvederlag motsvarande 12 månaders lön. Avräkning från avgångsvederlag görs om lön erhålls från annan anställning. Vid egen uppsägning är uppsägningstiden sex månader.

– Koncernledningen i övrigt

Den utökade koncernledningen, vilken sedan september 2008 består av 13 personer, varav i moderbolaget 5, har under räkenskapsåret erhållit lön och förmåner motsvarande 27 565 841 kronor samt rörliga lönedelar avseende 2009 års resultat med 2 010 039 kronor. Avseende pensioner

har koncernledningen rätt till pensioner enligt ITP-systemet eller motsvarande. Pensionsåldern är 65 år. Därutöver har ledningen rätt till en utökad tjänstepensionspremie med 20 procent på lönedelar över 30 basbelopp.

– Rörlig lönedel

För affärsenhetschefers och koncernledningens rörliga lönedel gäller grundprincipen att rörlig lönedel maximalt kan utgå med 30 procent av fast årslön. Undantaget är VD vars rörliga lönedel kan uppgå till maximalt 50 procent av fast årslön. Undantag kan även göras för andra ledande befattningshavare efter beslut i styrelsen. Den rörliga lönedelen baseras på en intjäningsperiod om ett år. Utfallet är beroende av huruvida i förväg uppsatta resultatmål nås. Målen för verkställande direktören fastställs av styrelsen. För övriga befattningshavare fastställs målen av verkställande direktören efter tillstyrkande av styrelsens ersättningsutskott.

– Ersättningsutskott

Bland styrelsens medlemmar utses ett ersättningsutskott. Utskottet har bland annat till uppgift att ta fram förslag till kompensation för verkställande direktören samt ta ställning till förslag till kompensation för de chefer som direktrapporterar till honom. Beträffande utskottets uppgifter och sammansättning, se sidan 73.

– Koncernledningens anställningsavtal

Avtalen inkluderar ersättnings- och uppsägningsbestämmelser. Enligt dessa avtal kan anställning vanligen upphöra på den anställdes begäran med en uppsägningstid på sex månader och på bolagets begäran med en uppsägningstid på 12 månader. Anställningsavtalen innehåller vanligen en konkurrensklausul som gäller under anställningsperioden och ytterligare tolv månader.

– Optionsprogram 2005–2012

Vid ordinarie årsstämma 2005 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om incitamentsprogram i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Detta beslut utgjorde första steget i årligen återkommande villkorsidentiska incitamentsprogram. Detta fullföljdes också med beslut under årsstämmorna 2006, 2007 och 2008.

– Optionsprogram 2009–2013

Vid ordinarie årsstämma 2009 fattades beslut i enlighet med styrelsens förslag om att fortsätta med samma incitamentsprogram som tidigare år i form av ett prestationsrelaterat personaloptionsprogram. Sammanlagt högst 2 300 000 personaloptioner tilldelades cirka 150 högre befattningshavare i Nobiakoncernen. Personaloptionerna berättigar till förvärv av aktier i Nobia AB under perioden från 31 maj 2012 till och med 1 mars 2013 till en i förväg fastsställd lösenkurs på 35,30 kronor. Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobiakoncernen under räkenskapsåren 2009–2012 ökat resultat per aktie jämfört med räkenskapsåret 2008 så att den sammanlagda resultatökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för resultat per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent. Den årliga ökningen av resultat per aktie påverkar antalet optioner som kan erhålllas.

I tabellen nedan sammanfattas viktiga data kring programmen. Verkligt värde har fastställts med hjälp av Black & Scholes värderingsmodell:

Optionsprogram 2005–2013
Lösenperiod	Lösenkurs, SEK per aktie	Optionens teoretiska värde, SEK per aktie	Aktievärde vid tilldelning, SEK per aktie	Volatilitiet i procent	Riskfri ränta i procent
31 maj 2008–1 mars 2009	41,57	5,07	37,77	24	2,71
31 maj 2009–1 mars 2010	88,37	13,13	80,34	26	3,31
31 maj 2010–1 mars 2011	101,30	14,20	92,10	24	4,09
31 maj 2011–1 mars 2012	44,40	6,16	42,00	32,5	4,32
31 maj 2012–1 mars 2013	35,30	5,47	29,40	35	2,17

Förväntad förtida lösen antas ske löpande under lösenperioden. Detta innebär att inlösen beräknas ske i mitten av lösenperioden för respektive program. Den historiska volatiliteten har bedömts vara representativ vid bedömning av framtida volatilitet.

Rätt att utnyttja personaloptionen förutsätter dels att innehavaren vid tidpunkten för utnyttjandet fortfarande är anställd i Nobiakoncernen, dels att Nobia ökat vinsten per aktie så att den sammanlagda vinstökningen per aktie motsvarar en genomsnittlig årlig ökning för vinst per aktie om minst 5,0 procent och maximalt 15,0 procent.

Vid maximal vinstökning och fullt utnyttjande uppgår antalet personaloptioner till följande för respektive program:

		Tilldelning av optioner
Program		Verkställande direktören Övriga koncernledningen	Övriga anställda	Total	Ursprunglig tilldelning
2005–2009	–	–	–	–	1 830 000
2006–2010	–	39 000	1 154 700	1 193 700	1 830 000
2007–2011	–	15 000	1 356 000	1 371 000	1 830 000
2008–2012	65 000	385 000	1 857 500	2 307 500	2 592 500
2009–2013	70 000	470 000	1 702 000	2 242 000	2 292 000
Totalt	135 000	909 000	6 070 200	7 114 200	10 374 500

Framtida utspädningseffekt från nuvarande fyra program reduceras till följd av att personer som omfattas av programmen har lämnat Nobia. Det kvarstår i genomsnitt 69 procent av antalet ursprungligen utgivna optioner.

Kostnaderna för programmen framgår av nedanstående tabell:

		Ackumulerade kostnader			2009			2008
Program	Ack IFRS 2 kostnad	Ack Soc avg	Total kostnad	IFRS 2 kostnad	Soc avg	Total kostnad	IFRS 2 kostnad	Soc avg	Total kostnad
2005–2009	7	0	7	–	–	–	0	–4	–4
2006–2010	–	–	–	–	–	–	–11	0	–11
2007–2011	–	–	–	–	–	–	–2	0	–2
2008–2012	–	–	–	–	–	–	–	–	–
2009–2013	–	–	–	–	–	–	–	–	–
	7	0	7	–	–	–	–13	–4	–17

Förändringar i antalet utestående aktieoptioner och deras vägda genomsnittliga lösenpris är som följer:

	2009		2008
	Genomsnitt ligt lösenpris, SEK per aktie	Antal optioner	Genomsnitt ligt lösenpris, SEK per aktie	Antal optioner
Per 1 januari	66,30	6 852 200	70,46	5 996 950
Tilldelade	35,30	2 292 000	44,40	2 592 500
Förfallna		41,57 –1 321 500	23,50	–38 002
Förverkade	73,77	–708 500	73,58	–850 300
Utnyttjade	–	0	23,50	–848 948
Per 31 december	60,16	7 114 200	66,30	6 852 200

Not 5	Ersättning till revisorer
-------	---------------------------	--

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Revision
KPMG	12	11	2	2
Summa	12	11	2	2
Andra uppdrag än revisorsuppdrag1)
KPMG	4	4	1	2
Summa	4	4	1	2

1) I allt väsentligt rådgivning inom revisionsnära områden som till exempel redovisning och skatt.

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på företagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.

Av de 7 114 200 utestående optionerna (6 582 200), var 1 193 700 optioner (1 321 500) möjliga att utnyttja. Inga optioner utnyttjades under 2009 vilket resulterade i att 0 aktier (848 948) emitterades till – kronor per styck (23,50).

Utestående aktieoptioner vid årets slut har följande förfallodatum och lösenpriser:

		Aktier
Förfallodag	Lösen- pris, SEK per aktie	2009	2008
1 mars 2009	41,57	–	1 321 500
1 mars 2010	88,37	1 193 700	1 426 200
1 mars 2011	101,30	1 371 000	1 565 000
1 mars 2012	44,40	2 307 500	2 539 500
1 mars 2013	35,30	2 242 000	–
		7 114 200	6 852 200

Avskrivningar och nedskrivningar per funktion Not 6

MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnad sålda varor	–168	–169	–69	0
Försäljningskostnader	–299	–249	–13	–4
Administrationskostnader	–52	–57	–1	0
Summa avskrivningar och nedskrivningar	–519	–475	–83	–4

Not 7 Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	2009	2008
Råmaterial	–6 905	–6 685
Kostnader för ersättningar till anställda (Not 4)	–3 617	–3 650
Avskrivningar och nedskrivningar (Not 6)	–602	–479
Fraktkostnader	–751	–627
Kostnader för operationell leasing, framför allt för butikslokaler (Not 8)	–641	–645
Övriga rörelsekostnader	–3 007	–3 161
Summa rörelsekostnader	–15 523	–15 247

Not 8 Operationella leasingavtal

Nominella värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande (avser i huvudsak hyresavtal för lokaler):

		Koncernen	Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Kostnadsfört under året	641	645	0	0
Förfaller till betalning inom ett år	726	753	0	0
Förfaller till betalning mellan ett till fem år	2 211	2 126	0	0
Förfaller till betalning senare	1 335	1 258	0	0
Summa	4 272	4 137	0	0

Nominella värden på återuthyrda hyresavtal, där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förfaller till betalning inom ett år	67	147	0	0
Förfaller till betalning mellan ett till fem år	186	364	0	0
Förfaller till betalning senare	43	81	0	0
Summa	296	592	0	0

Not 9 Finansiella intäkter och kostnader

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar	–	–	22	321
Finansiella intäkter
Ränteintäkter, kortfristiga	28	29	16	10
Kursdifferenser	13	21	2	26
Finansiella kostnader
Räntekostnader	–76	–153	–17	–54
Räntekostnader avseende pensionsskuld	–40	–32	–	–
Avyttring intressebolagsandel	–	–	–	–4
Kursdifferenser	0	–28	0	0
Totalt	–75	–163	23	299

Not 10	Skatt på årets resultat
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2009	2008	2009	2008
Aktuell skattekostnad för perioden		–331)	–241	4	10
Uppskjuten skatt		68	25	–	–
	Skatt på årets resultat	35	–216	4	10

1) I beloppet ingår skatter hänförliga till tidigare perioder om +59 miljoner kronor som i huvudsak förklaras av återbetalning av skatt i Storbritannien. Skatteintäkten på årets resultat utgjorde 41,4 procent av resultat före skatt. Under 2008 utgjorde skattekostnaden 28,9 procent av resultat före skatt. Innevarande års höga skattesats är främst hänförlig till skatter avseende tidigare perioder. Skillnaden mellan redovisad skatt (41,4 procent) och förväntad skatt på koncernens resultat före skatt beräknad med lokal skattesats för Sverige (26,3 procent) förklaras i nedanstående tabell.

I moderbolaget redovisas koncernbidrag och tillhörande skatteeffekter direkt mot eget kapital med en positiv skatteeffekt om 4 miljoner kronor (10) . Den kvarstående redovisade aktuella skatten avser således skatt som belöper på redovisat resultat före koncernbidrag. Koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital. Skillnaden mellan nominell och effektiv skattesats avser huvudsakligen utdelning från dotterbolag.

%	2009	2008
Skattesats i Sverige	26,3	28
Olika lokala skattesatser	1,8	1,9
Skatter hänförliga till tidigare perioder	41,3	1,0
Ej skattepliktiga intäkter	24,7	–4,1
Ej avdragsgilla kostnader	–49,2	4,6
Ändrad skattesats i Sverige, Tyskland och Danmark	–	–1,1
Övrigt	–3,5	–1,4
Redovisad effektiv skatt	41,4	28,9

I Not 25 på sidan 58 redogörs för beräkning av uppskjuten skatteskuld och fordran.

Not 11 Immateriella tillgångar

Utgående redovisat värde	3 037	3 056
Omräkningsdifferenser	–60	65
Omklassificeringar	4	–
Förvärv inkråmsgoodwill	14	6
Företagsförvärv	23	199
Ingående redovisat värde	3 056	2 786
Goodwill, MSEK	2009	2008

Övriga immateriella tillgångar, MSEK

Ingående anskaffningsvärde	347	258
Årets investeringar	40	25
Försäljningar och utrangeringar	–2	–2
Företagsförvärv	10	27
Omklassificeringar	39	–4
Omräkningsdifferenser	–17	43
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	417	347
Ingående avskrivningar	220	161
Försäljningar och utrangeringar	–1	–1
Årets avskrivningar	37	34
Företagsförvärv	3	–
Omklassificeringar	0	–2
Omräkningsdifferenser	–13	28
Utgående ackumulerade avskrivningar	246	220
Utgående redovisat värde	171	127
Varav
Programvara	74	21
Varumärken	23	25
Övrigt	74	81
Utgående redovisat värde	171	127

I utgående anskaffningsvärde har ingen ränta aktiverats.

Not 12 Materiella anläggningstillgångar

Byggnader, MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	3 241	2 890
Årets investeringar	56	233
Försäljningar och utrangeringar	–53	–60
Företagsförsäljning	–	–50
Omklassificeringar	–1021)	4
Omräkningsdifferenser	–102	224
Utgående anskaffningsvärde inklusive uppskrivet belopp	3 040	3 241
Ingående av-och nedskrivningar	1 664	1 416
Försäljning och utrangeringar	–28	–24
Företagsförsäljning	–	–42
Omklassificeringar	–642)	2
Årets avskrivningar	172	167
Nedskrivningar	51	–
Omräkningsdifferenser	–66	145
Utgående av- och nedskrivningar	1 729	1 664
Utgående planenligt restvärde	1 311	1 577
Utgående ackumulerade avskrivningar	1 646	1 629

1) I beloppet ingår –104 vilket avser omklassificering av tillgångar som innehas för försäljning.

2) I beloppet ingår –63 vilket avser omklassificering av tillgångar som innehas för försäljning.

Mark och markanläggningar, MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	289	275
Årets investeringar	2	4
Försäljningar och utrangeringar	–13	–15
Företagsförvärv	–	–
Omklassificeringar	0	–
Omräkningsdifferenser	–11	25
Utgående anskaffningsvärde inklusive uppskrivet belopp	267	289
Ingående avskrivningar	32	27
Årets avskrivning	1	1
Försäljning	5	–
Omräkningsdifferenser	–2	4
Utgående avskrivningar	36	32
Utgående redovisat värde	231	257
Utgående ackumulerade avskrivningar	36	32
Taxeringsvärde för fastigheter i Sverige	110	110
Utgående redovisat värde	85	89

Pågående investeringar, MSEK	2009	2008
Ingående balans	96	95
Årets påbörjade investeringar	30	33
Årets avslutade investeringar	–103	–26
Omräkningsdifferenser	–3	–6
Utgående redovisat värde	20	96

Maskiner och andra tekniska
anläggningar, MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	2 804	2 587
Årets investeringar	67	178
Försäljningar och utrangeringar	–194	–35
Företagsförsäljning	–	–4
Omklassificeringar	101	24
Omräkningsdifferenser	–40	54
Utgående anskaffningsvärde
inklusive uppskrivet belopp	2 738	2 804
Ingående av- och nedskrivningar	1 904	1 756
Försäljningar och utrangeringar	–168	–31
Företagsförsäljning	–	–3
Omklassificeringar	–	1
Årets avskrivningar	162	148
Nedskrivningar	24	–
Omräkningsdifferenser	–30	33
Utgående av- och nedskrivningar	1 892	1 904
Utgående redovisat värde	846	900
	1 853	1 889
	2009	2008
Utgående ackumulerade avskrivningar Inventarier, verktyg och installationer, MSEK Ingående anskaffningsvärde	1 282	1 009
Årets investeringar	136	203
Försäljningar och utrangeringar	–102	–79
Företagsförvärv	26	76
Företagsförsäljningar	–	–15
	17	1
	–36	87
	1 323	1 282
Omklassificeringar Omräkningsdifferenser Utgående anskaffningsvärden
Ingående av- och nedskrivningar	738	607
Försäljningar och utrangeringar	–65	–61
Företagsförvärv	1	36
Företagsförsäljningar	–	–14
Omklassificeringar	–2	0
	147	125
	8	4
	–19	41
Årets avskrivningar Nedskrivningar Omräkningsdifferenser Utgående av- och nedskrivningar Utgående redovisat värde	808 515	738 544

Förskott avseende materiella

Utgående redovisat värde	1	52
Omklassificeringar	–52	–1
Under året nedlagda utgifter	1	51
Ingående balans	52	2
anläggningstillgångar, MSEK	2009	2008

I utgående anskaffningsvärde har ingen ränta aktiverats.

Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Not 15 Andelar i joint ventures

	Koncernen
Andra långfristiga fordringar, MSEK	2009	2008
Depositioner	59	59
Långfristigt lån till återförsäljare	8	10
Fordran finansiell leasing	8	29
Övriga räntebärande fordringar	338	314
Övrigt	3	1
Summa	416	413

		Moderbolaget
Aktier och andelar i koncernföretag, MSEK	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	1 379	1 389
Förvärv av dotterbolag1)	–	–10
Utgående anskaffningsvärde	1 379	1 379

1) Förvärv av dotterbolag, se Not 16, på sidan 53.

Not 14 Innehav i intressebolag
	Koncernen			Moderbolaget
Aktier i intressebolag, MSEK	2009	2008	2009	2008
Ingående balans	–	1	–	4
Årets andel i resultat	–	–	–	–
Årets anskaffning	–	–	–	–
Årets försäljning	–	–1	–	–4
Kapitaltillskott	–	–	–	–
Valutakursdifferenser	–	0	–	–
Utgående balans	–	–	–	0

Koncernen har under 2008 sålt sin andel i UAB Domingos Durelés.

Koncernen har ett 50-procentigt innehav i det med De Mandemakers Groep Holding B.V. samägda bolaget Culinoma AG. Joint ventures redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Redovisat värde vid årets ingång	76	52	57	57
Andel i resultatet	–21)	21	–	–
Omräkningsdifferens	–1	3	–	–
Andra förändringar i joint ventureföretagets egna
kapital	–15	–	–	–
Redovisat värde vid årets
utgång	58	76	57	57

1) I andel av årets resultat ingår en resultatjustering avseende vår andel av tidigare års redovisade resultat i Culinoma på –3 miljoner kronor.

De siffror som presenteras nedan avser Culinoma Group AG.

MSEK	2009	2008
Intäkter	1 866	1 581
Kostnader	–1 864	–1 538
Resultat efter skatt	2	43
Anläggningstillgångar	907	890
Omsättningstillgångar	336	436
Summa tillgångar	1 243	1 326
Kortfristiga skulder	255	353
Långfristiga skulder	885	836
Summa skulder	1 140	1 189
Nettotillgångar/nettoskulder	103	137
Nettotillgångar/nettoskulder
Nobias andel	51	68
Soliditet, %	8,2	10,3
Nettolåneskuld, MSEK	686	642
Sysselsatt kapital, MSEK	884	861
Antal butiker	87	88

Not 16 Aktier och andelar i dotterföretag

Nobia AB:s innehav av aktier och andelar i rörelsedrivande koncernföretag, %.

						Bokfört värde
	Org. nr	Säte	Kapitalandel, %	Antal aktier	2009	2008
Nobia Sverige AB	556060-1006	Stockholm	100	100	456	456
Sigdal Kjøkken AS		Kolbotn	100
Marbodal AB	556038-0072	Tidaholm	100
Marbodal OY*		Helsingfors	100
HTH Køkkener A/S		Ølgod	100
HTH Kök Svenska AB	556187-3190	Helsingborg	100
HTH Køkkenforum Køge A/S		Køge	100
HTH Køkkenforum Naestved A/S		Naestved	100
HTH Køkkenforum Holstebro ApS		Holstebro	100
Gør Det Selv HTH Holstebro ApS		Holstebro	100
HTH Øst A/S		København	100
HTH Aalborg A/S		Aalborg	100
HTH Køkkenforum Aabenraa A/S		Aabenraa	100
HTH Gruppen Fyn A/S		Odense	100
HTH Køkkenforum Århus A/S		Århus	100
Gør Det Selv HTH Århus A/S		Århus	100
HTH Gør Det Selv Aars ApS		Aars	100
HTH Gør Det Selv Viborg ApS		Viborg	100
HTH Køkkenforum Viborg ApS		Viborg	100
HTH Skive-Silkeborg A/S		Silkeborg	100
HTH Gør Det Selv Silkeborg A/S		Silkeborg	100
HTH Handel 5 A/S*		Kolding	100
HTH Handel A/S*		Ølgod	100
HTH Handel 6 A/S*		Ølgod	100
HTH Handel 4 A/S*		Ølgod	100
HTH Roskilde ApS*		Roskilde	100
HTH Ekspert w. Kuchni S.p.z.o.o.		Warsawa	83,8
Novart OY		Nastola	100
Nobia Holding (UK) Limited		Darlington	100
Magnet Ltd		Darlington	100
Hiveserve Ltd		Darlington	100
Larkflame Ltd		Darlington	100
Magnet (Retail) Ltd		Dublin	100
Aqua Ware Ltd*		Darlington	100
Magnet Group Trustees Ltd*		Darlington	100
Magnet Group Ltd*		Darlington	100
Flint Properties Ltd*		Darlington	100
Eastham Ltd*		Darlington	100
Hyphen Fitted Furniture Ltd*		Darlington	100
Magnet Distribution Ltd*		Darlington	100
The Penrith Joinery Company Ltd*		Darlington	100
Magnet & Southerns Ltd*		Darlington	100
Magnet Furniture Ltd*		Darlington	100
Magnet Joinery Ltd*		Darlington	100
Magnet Manufacturing Ltd*		Darlington	100
Magnet Retail Ltd*		Darlington	100
Magnet Supplies Ltd*		Darlington	100
Magnet Industries Ltd*		Darlington	100
Magnet Kitchens Ltd*		Darlington	100
Firenzi Kitchens Ltd*		Darlington	100
Gower Group Ltd		Halifax	100
Gower Furniture Ltd		Halifax	100
Charco Ninety-Nine Ltd		Halifax	100
WOR Ltd*		Halifax	100
Gower Windows Ltd*		Halifax	100
Eurostyle Furniture Ltd*		Halifax	100
Beverly Doors Ltd*		Halifax	100

54 • Nobia Årsredovisning 2009 • Finansiella rapporter

Not 16 forts

					Bokfört värde
	Org. nr	Säte	Kapitalandel, %	Antal aktier	2009	2008
Working Systems Ltd*		Halifax	100
Perfectshot Ltd*		Halifax	100
Addspace Products Ltd*		Halifax	100
Gower Garden Furniture Ltd*		Halifax	100
Lovene Dörr AB*	556038-1724	Göteborg	100
Star Möbelwerk GmbH*		Herford	99,95
Nobia Interiör AB*	556039-2440	Tidaholm	100
Swedoor Bauelementevertrieb Gmbh*		Herford	100
Nobia Köksinvest AB*	556062-9502	Värnamo	100
Myresjökök AB	556048-3256	Älmhult	100	30 000	77	77
Poggenpohl Möbelwerke GmbH		Herford	98,57		532	532
Poggenpohl Group UK Ltd		London	100
Norman Glen Kitchens & Interiors Ltd		London	100
Wigmore Street Kitchens Ltd		London	100
Ultimate Kitchens (Pimlico) Ltd		London	100
Poggenpohl Austria Gmbh		Wien	100
Poggenpohl France SARL		Montesson Cedex	100
Poggenpohl Nederland BV		Veldhoven	100
SA Poggenpohl Belgium NV*		Gent	100
Poggenpohl US Inc.		Fairfield NJ	100
Poggenpohl Group Schweiz AG		Littau	100
Poggenpohl AB	556323-2551	Stockholm	100
Poggenpohl A/S		Köpenhamn	100
Poggenpohl Japan Co Ltd		Tokyo	100
Möbelwerkstätten Josef Ritter GmbH*		Herford	100
Poggenpohl Forum Gmbh		Herford	100
Goldreif Möbelfabrik GmbH*		Herford	100
Pronorm Einbauküchen Gmbh		Vlotho	100
WKF Wehdemer Komponentfertigung Gmbh*		Stemwede	100
Optifit Jaka-Möbel GmbH		Stemwede	100
Marlin Bad-Möbel GmbH		Stemwede	100
Nobia Holding France SAS		Seclin	100
Hygena Cuisines SAS		Seclin	100
Hygena Cuisines Spain SAU		Barcelona	100
Norema AS		Jevnaker	100	20 000	154	154
Invita Køkkener A/S		Bording	100	6 000 000	151	151
Invita Detail & Projekt A/S		Bording	100
Invita Retail A/S		Bording	100
Invita Köksstudio AB	556634-7497	Malmö	100
Invita Handel ApS*		Roskilde	100
Norema Försäljnings AB*	556236-4280	Stockholm	100	1 000	0	0
Nobia Beteiligungs-GmbH		Wels	100		21)	21)
Nobia Liegenschafts- und Anlagenverwaltungs-GmbH		Wels	100		11)	11)
EWE Küchen GmbH		Wels	100
FM Küchen GmbH		Linz	100
Övrigt					6	6
Totalt					1 379	1379

1) Bolaget ägs till 1 procent av Nobia AB och 99 procent av dotterbolaget Nobia Sverige AB. Uppgiften avser 1 procents ägande.

* Bolaget är vilande.

Not 17 Derivatinstrument
	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	Bokfört värde 2009	Verkligt värde 2009	Bokfört värde 2009	Verkligt värde 2009
Valutaterminskontrakt transaktionsexponering – tillgångar	7	7	–	–
Valutaterminskontrakt transaktionsexponering – skulder	12	12	–	–
Totalt	–5	–5	–	–

Orealiserade vinster och förluster i eget kapital, netto –4 miljoner kronor, på valutaterminskontrakt per 31 december 2009 kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter inom 12 månader från balansdagen. För information och detaljer kring valutaterminskontrakt se Not 2 Finansiella risker på sidan 43.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 18

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Förutbetalda hyror	47	68	–	1
Bonus från leverantörer	66	71	9	–
Förutbetalda bankavgifter	2	5	–	–
Försäkringar	12	7	1	–
Upplupna intäkter avseende fastighetsförsäljningar och hyreskontrakt	8	2	–	–
Övrigt	133	70	15	1
Summa	268	223	25	2

Not 19	Likvida medel
		Koncernen		Moderbolaget
MSEK		2009	2008	2009	2008
Kassa och bank		384	332	170	70

Outnyttjade krediter, vilka ej ingår i likvida medel, uppgick vid årets slut i koncernen till 512 miljoner kronor (563), och i moderbolaget med 412 miljoner kronor (443). Utöver checkräkningskrediten innehar bolaget ej utnyttjade lånelöften om 3 554 miljoner kronor (2 912).

Not 20	Aktiekapital
		Antal registrerade aktier	Antal utestående aktier
Per 1 januari 2008		174 444 510	171 515 810
– emitterade aktier	Optionsprogram för anställda	848 948	848 948
Återköp av egna aktier		–	–5 233 600
	Per 31 december 2008	175 293 458	167 131 158
– emitterade aktier	Optionsprogram för anställda	–	–
Återköp av egna aktier		–	–
	Per 31 december 2009	175 293 458	167 131 158

Aktiekapitalet uppgår till 58 430 237 kronor. Aktiens kvotvärde är 0,33 kronor. Samtliga registrerade aktier är fullt betalda. Samtliga aktier är stamaktier av samma aktieslag. Nobia innehar 8 162 300 stycken (8 162 300) återköpta aktier. Återköpta aktier är inte reserverade för emission enligt optionsavtal eller annan försäljning.

Not 21 Reserver i eget kapital

Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns på sidorna 34 och 37.

	Omräknings	Säkrings
MSEK	differenser	reserv	Summa
Ingående balans per 1 januari 2008	8	11	19
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlands verksamheter	92	–	92
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlands verksamheter överfört till årets resultat	1	–	1
Kassaflödessäkringar, före skatt	–	51	51
Skatt hänförlig till årets för ändring av säkringsreserv	–	–17	–17
Utgående balans per 31 december 2008	101	45	146
Ingående balans per 1 januari 2009	101	45	146
Valutakursdifferenser vid omräkning av utlands verksamheter	–77	–	–77
Kassaflödessäkringar, före skatt	–	–68	–68
Skatt hänförlig till årets för ändring av säkringsreserv	–	19	19
Utgående balans per 31 december 2009	24	–4	20

Not 22 Resultat per aktie

Resultat per aktie före utspädning

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

	2009	2008
Resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare, MSEK	–79	529
Resultat från kvarvarande verksam heter, MSEK	–2	536
Resultat från avvecklad verksamhet, MSEK	–77	–7
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier före utspädning	167 131 158	168 718 492
Resultat per aktie före utspädning, SEK	–0,47	3,13
Resultat per aktie före utspädning, för kvarvarande verksamheter, SEK	–0,01	3,18
Resultat per aktie före utspädning för avvecklad verksamhet, SEK	–0,46	–0,04

Resultat per aktie efter utspädning

För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Dessa potentiella stamaktier är hänförliga till de personaloptioner som tilldelades ledande befattningshavare under 2005, 2006, 2007, 2008 samt 2009. Se vidare Not 4 och 20, på sidorna 46 och 55.

En utspädningseffekt uppstår om teckningskursen är lägre än stamaktiernas verkliga värde. Utspädningseffekten framkommer som skillnaden mellan antalet aktier som innehavarna av optioner har rätt att teckna och det antal aktier värderade till verkligt värde som optionernas teckningslikvid motsvarar. Skillnaden behandlas som en emission av aktier för vilka företaget inte erhåller någon betalning.

Not 24 Avsättningar för pensioner

Förmånsbestämda pensionsplaner, koncernen

Avsättningar för pensioner, MSEK	2009	2008
Förmånsbestämda pensionsplaner	656	718

Inom koncernen finns ett flertal förmånsbestämda pensionsplaner, där de anställda har rätt till ersättning efter avslutad anställning baserat på slutlön och tjänstgöringstid, dessa finns framförallt i Storbritannien.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom FPG/PRI systemet samt försäkring i huvudsakligen Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är försäkring i Alecta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Då koncernen för räkenskapsåret 2009 inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan så redovisas istället pensionsplan enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar tecknade i Alecta uppgår till 2,1 miljoner kronor (1,9). Alectas överskott, som kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade, uppgick vid utgången av december 2009 i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112 procent per december 2008). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Optionerna från de fem optionsprogrammen är för närvarande inte utspädande, men kan bli det i framtiden. Tre omständigheter kan råda för att optionerna inte ska ge någon utspädning vilka samtliga gäller för Nobia. Den första omständigheten är att optionernas lösenkurs är högre än den genomsnittliga börskursen under den del av året då optionerna var utestående. Den andra är att de vinster per aktie som hittills uppnåtts inte skulle uppfylla intjäningsvillkoren utan tillskott av framtida vinster. Den tredje är att under förlustår (resultat från kvarvarande verksamhet) får Nobia inte räkna på utspädning från optioner, företaget behöver vända till vinst för att utspädning ska uppstå. Om effekten av dessa omständigheter upphör blir nämnda program utspädande.

	2009	2008
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier	167 131 158	168 718 492
Optionsprogram 2005, 2006, 2007, 2008, 2009	–	–
Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier efter utspädning	167 131 158	168 718 492
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	–0,47	3,13
Resultat per aktie efter utspädning, från kvarvarande verksamheter SEK	–0,01	3,18
Resultat per aktie efter utspädning, från avvecklad verksamhet SEK	–0,46	–0,04

Not 23 Utdelning per aktie

På årsstämman den 30 mars 2010 föreslår styrelsen att utdelning för verksamhetsåret 2009 inte lämnas. Under 2009 betalades ingen utdelning för verksamhetsåret 2008. Till minoritetsägare i dotterbolag utbetalades 0,3 miljoner kronor. Under 2008 utbetalades 429 miljoner kronor för verksamhetsåret 2007 (2,50 kronor per aktie), vidare utbetalades 1 miljoner kronor till minoritetsägare i dotterbolag.

De belopp som redovisas i koncernens balansräkning har beräknats enligt följande:

MSEK	2009	2008
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	2 060	1 676
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–1 462	–1 273
	598	403
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	118	115
Oredovisade aktuariella vinster (+) / förluster (–)	–60	200
Nettoskuld i balansräkningen	656	718

Nettoskulden för förmånsbestämda planer uppgående till 656 miljoner kronor (718) redovisas i sin helhet på raden Avsättningar för pensioner i koncernens balansräkning.

Den största delen av nettoskulden vid årets slut avser pensionsplaner i Storbritannien.

Förändringen i den förmånsbestämda förpliktelsen under året är följande:

Vid årets slut	2 178	1 791
Utbetalda ersättningar	–88	–70
Omklassificering från förmånsbe stämda till premiebestämda pensioner	–45	–3
Valutakursdifferenser	26	–251
Aktuariella förluster (+) / vinster (–)	354	–278
Avgifter från deltagare i planen	3	3
Räntekostnad	112	115
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	25	25
Vid årets början	1 791	2 250
MSEK	2009	2008

Förändringen i verkligt värde på förvaltningstillgångar under året är följande:

MSEK	2009	2008
Vid årets början	1 273	1 668
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	72	82
Aktuariella förluster (–) / vinster (+)	81	–304
Valutakursdifferenser	25	–197
Avgifter från arbetsgivaren	89	92
Avgifter från anställda	3	3
Utbetalda ersättningar	–81	–71
Vid årets slut	1 462	1 273

De belopp som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

MSEK	2009	2008
Kostnader avseende tjänstgöring under
innevarande år	24	25
Räntekostnad	112	115
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–72	–83
Aktuariella nettoförluster redovisade under året	–3	–3
Vinst vid förändring av pensionsvillkor1)	–42	–
Summa pensionskostnader	19	54

1) Avser förändring av pensionsvillkoren från förmånsbestämd till premiebestämd för nyintjäning under 2010 och framåt i brittiska Magnet.

Kostnaderna i koncernens resultaträkning fördelas på följande poster:

Summa pensionskostnader	19	54
Finansnetto	40	32
Administrationskostnader	–28	15
Försäljningskostnader	4	4
Kostnad för sålda varor	3	3
MSEK	2009	2008

Den faktiska avkastningen på pensionsplanernas förvaltningstillgångar uppgick till 167 miljoner kronor (–222).

Viktigare aktuariella antaganden på balansdagen:

%	2009	2008
Diskonteringsränta	5,7	6,2
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	6,3	6,1
Framtida årliga löneökningar	4,5	4,1
Framtida årliga pensionsökningar	3,5	3,1

Livslängd

Förväntat genomsnittligt antal återstående levnadsår vid pensionering vid 65 års ålder är följande:

	2009	2008
På balansdagen
Män	20,9	20,3
Kvinnor	23,7	23,1

20 år efter balansdagen

Män	21,3	21,3
Kvinnor	25	24

Förvaltningstillgångarna består av följande:

%	2009	2008
Aktier	46	45
Räntebärande värdepapper	22	27
Övrigt	32	28
	100	100

Den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar fastställdes genom beaktande av den gällande förväntade avkastningen på riskfria investeringar, historisk uppskattad riskpremie på de övriga tillgångarna som omfattas av den aktuella investeringspolicyn samt uppskattning om förväntad framtida avkastning för varje slag av tillgång. Den förväntade avkastningen för varje tillgångsslag viktades baserat på tillgångsfördelningen i gällande investeringspolicy.

Avgifter till planer för ersättningar efter avslutad anställning förväntas för räkenskapsåret 2010 uppgå till 63 miljoner kronor.

MSEK				2009 2008 2007 2006 2005
Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser				2 178 1 791 2 250 2 442 2 636
Verkligt värde på förvaltnings tillgångar				1 462 1 273 1 668 1 704 1 600
Underskott/överskott	716	518	582		738 1 036
Erfarenhetsbaserade justeringar på förmånsbestämda förpliktelser	–89	0	0	233	4
Erfarenhetsbaserade justeringar av förvaltningstillgångar	95	–280	–54	54	148

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning är följande:

Pensionskostnader, MSEK	2009	2008
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	24	25
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	147	142
Kostnader för särskild löneskatt och avkast ningsskatt	24	24
Pensionskostnader totalt	195	191

Förmånsbestämda pensionsplaner, Moderbolaget

Avsättningar för pensioner, MSEK	2009	2008
Avsättningar enligt tryggandelagen
FPG/PRI-pensioner	7	5

Kostnaderna fördelas i moderbolagets resultaträkning på följande poster:

Förmånsbestämda planer, MSEK	2009	2008
Administrationskostnader	2	1

Totala pensionskostnader som redovisas i moderbolagets resultaträkning är följande:

Pensionskostnader, MSEK	2009	2008
Summa kostnader för förmånsbestämda planer	1	1
Summa kostnader för avgiftsbestämda planer	5	4
Kostnader för särskild löneskatt och avkastningsskatt	1	1
Pensionskostnader totalt	7	6

Moderbolagets pensionsskuld är beräknad med 3,8 (3,8) procent diskonteringsränta.

Åtaganden är beräknade baserat på lönenivå gällande på balansdagen. Under 2010 förväntas ingen utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner i moderbolaget.

Not 25 Uppskjuten skatt

Periodens förändring av uppskjuten skattefordran/skatteskuld, koncernen

	2009				2008
MSEK	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Ingående balans	258	291	–33	273	269	4
Redovisat i resultaträkningen	31	–37	68	–4	–29	25
Valutakursdifferenser	2	–9	11	–18	22	–40
Företagsförvärv	–	1	–1	1	12	–11
Förändring terminskontrakt	2	–17	19	0	17	–17
Övriga förändringar	0	–4	4	6	0	6
Utgående balans	293	225	68	258	291	–33

Periodens förändring av uppskjuten skattefordran/skatteskuld

Uppskjuten skattefordran

	Förmånsbestämda	Övriga temporära
	pensionsplaner	skillnader	Förlustavdrag	Summa
Per 1 januari 2008	211	44	18	273
Redovisat i årets resultat	–14	12	–2	–4
Redovisat i övrigt totalresultat	–	6	–	6
Omklassificering	–	0	–	–
Företagsförvärv	–	1	–	1
Valutakursdifferenser	–23	3	2	–18
Per 31 december 2008	174	66	18	258
Redovisat i årets resultat	–23	–8	62	31
Redovisat i övrigt totalresultat	–	2	–	2
Omklassificering	4	–4	–	–
Företagsförvärv	–	–	–	–
Övriga förändringar	–	0	–	0
Valutakursdifferenser	4	–1	–1	2
Per 31 december 2009	159	55	79	293

Uppskjuten skatteskuld	Temporära
	skillnader i
	anläggningstillgångar	Övrigt	Summa
Per 1 januari 2008	245	24	269
Redovisat i årets resultat	–40	11	–29
Redovisat i övrigt totalresultat	–	17	17
Omklassificering	–4	4	–
Företagsförvärv	12	–	12
Valutakursdifferenser	22	0	22
Per 31 december 2008	235	56	291
Redovisat i årets resultat	4	–41	–37
Redovisat i övrigt totalresultat	–	–17	–17
Omklassificering	–6	6	–
Företagsförvärv	1	–	1
Övriga förändringar	1	–5	–4
Valutakursdifferenser	–11	2	–9
Per 31 december 2009	224	1	225

Årets förändring av förlustavdrag avser framförallt Frankrike. Uppskjuten skattefordran vid årets slut är därefter främst hänförlig till Frankrike samt USA. Förlustavdragen hänförliga till USA förfaller 2010 eller senare. Värdet av förlustavdrag för vilka uppskjuten skattefordran ej beaktats uppgår till 36 miljoner kronor (34) och är framförallt hänförligt till USA och Tyskland.

Nobia redovisar ingen uppskjuten skatt avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterbolag eller intressebolag. Eventuella framtida effekter (källskatter och annan uppskjuten skatt på vinsthemtagning inom koncernen) redovisas när Nobia inte längre kan styra återföringen av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid. Sådana eventuella framtida effekter bedöms inte stå i någon materiell relation till det sammanlagda beloppet av de temporära skillnaderna.

Not 26 Övriga avsättningar

MSEK	Ej utnytt jade hyres rätter	Återställande av hyresrätter	Garanti åtaganden	Övriga långfristiga ersättningar till anställda	Struktur kostnader	Övrigt	Summa
Per 1 januari 2009	33	1	1	73	3	2	113
Kostnadsfört i koncernens resultaträkning
– Tillkommande avsättningar	61	14	–	6	144	1	226
– Återförda outnyttjade belopp	–1	–	–	–2	–	–1	–4
Omklassificering	–	–	–1	–11	10	1	–1
Utnyttjat under året	–37	0	–	–2	–118	–1	–158
Omräkningsdifferenser	1	0	0	–4	0	1	–2
Per 31 december 2009	57	15	0	60	39	3	174

Not 27 Skulder till kreditinstitut Förfallostruktur, MSEK 2009 2008

2 446	3 088
–	–
2 446	3 088
0	0

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 28

		Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Bonus till kunder	110	93	–	–
Upplupna lönerelaterade kostnader	339	320	8	11
Upplupna räntor	1	14	–	–
Hyror	48	41	–	–
Övrigt	475	511	9	2
Summa	973	979	17	13

Not 29 Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen 2009
MSEK	Derivat som används i säkringsredovisning	Kund- och lånefordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga räntebärande
fordringar	–	350	–	350	350*
Långfristiga övriga fordringar	–	66	–	66	66*
Kundfordringar	–	1 441	–	1 441	1 441*
Kortfristig räntebärande fordran	–	2	–	2	2*
Övriga fordringar	7	125	–	132	132*
Summa	7	1 984	–	1 991	1 991
Långfristiga räntebärande skulder	–	–	2 456	2 456	2 420
Kortfristiga räntebärande skulder	–	–	50	50	50*
Leverantörsskulder	–	–	1 189	1 189	1 189*
Övriga skulder	12	–	420	432	432*
Summa	12	–	4 115	4 127	4 091
Oredovisade vinster/förluster	–	–	–	–	–

Koncernen 2008

	Derivat som används	Kund- och		Summa
MSEK	i säkringsredovisning	lånefordringar	Övriga skulder	redovisat värde	Verkligt värde
Långfristiga räntebärande
fordringar	–	347	–	347	347*
Långfristiga övriga fordringar	–	66	–	66	66*
Kundfordringar	–	1 527	–	1 527	1 527*
Kortfristig räntebärande fordran	–	27	–	27	27*
Övriga fordringar	80	174	–	254	254*
Summa	80	2 141	–	2 221	2 221
Långfristiga räntebärande skulder	–	–	3 119	3 119	3 119*
Kortfristiga räntebärande skulder	–	–	50	50	50*
Leverantörsskulder	–	–	965	965	965*
Övriga skulder	3	–	428	431	431*
Summa	3	–	4 562	4 565	4 565
Oredovisade vinster/förluster	–	–	–	–	–

* Det redovisade värdet bedöms vara en godtagbar approximation av verkligt värde.

Rörelserelaterade valutakursvinster och förluster redovisas bland övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader om netto 12 miljoner kronor (7). Finansiella valutakursvinster och förluster redovisas i finansnettot om 13 miljoner kronor (–7).

60 • Nobia Årsredovisning 2009 • Finansiella rapporter

Not 29 forts

Moderbolaget 2009

	Kund- och		Summa
MSEK	lånefordringar	Övriga skulder	redovisat värde	Verkligt värde
Kundfordringar	3	–	3	3*
Övriga fordringar	3 515	–	3 515	3 515*
Summa	3 518	–	3 518	3 518
Kortfristiga räntebärande skulder	–	1 645	1 645	1 645*
Leverantörsskulder	–	5	5	5*
Övriga skulder	–	4	4	4*
Summa	–	1 654	1 654	1 654
Oredovisade vinster/förluster	–	–	–	–

Moderbolaget 2008

	Kund- och		Summa
MSEK	lånefordringar	Övriga skulder	redovisat värde	Verkligt värde
Kundfordringar	3	–	3	3*
Övriga fordringar	2 166	–	2 166	2 166*
Summa	2 169	–	2 169	2 169
Kortfristiga räntebärande skulder	–	42	42	42*
Leverantörsskulder	–	2	2	2*
Övriga skulder	–	147	147	147*
Summa	–	191	191	191
Oredovisade vinster/förluster	–	–	–	–

* Det redovisade värdet bedöms vara en godtagbar approximation av verkligt värde.

Bestämning av verkligt värde finansiella instrument

Nivå 1 enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2 utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3 utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

Koncernen 2009

MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
Långfristiga räntebärande fordringar	–	–	–	–
Långfristiga övriga fordringar	–	–	–	–
Kundfordringar	–	–	–	–
Kortfristig räntebärande fordran	–	–	–	–
Övriga fordringar	–	7	–	7
Summa	–	7	–	7
Långfristiga räntebärande skulder	–	–	–	–
Kortfristiga räntebärande skulder	–	–	–	–
Leverantörsskulder	–	–	–	–
Övriga skulder	–	12	–	12
Summa	–	12	–	12

Moderbolaget 2009

Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3	Summa
–	–	–	–
–	–	–	–
–	–	–	–
–	–	–	–
–	–	–	–
–	–	–	–
–	–	–	–
–	–	–	–

Not 30	Ställda säkerheter
			Koncernen	Moderbolaget
MSEK		2009	2008	2009	2008
För skuld till kreditinstitut
Företagsinteckningar		–	–	–	–
Kapitalförsäkring		2	1	2	1
Fastighetsinteckningar		–	–	–	–
Summa ställda säkerheter		2	1	2	1

Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser samt åtaganden Not 31

Koncernen har eventualförpliktelser avseende entreprenadgarantier, pensionsskulder, bankgarantier för lån och andra garantier samt andra ärenden som uppkommit i den normala affärsverksamheten. Några väsentliga skulder förväntas inte uppkomma genom dessa eventualförpliktelser. Baserat på bolagets bedömning har ingen reservering gjorts för pågående skattemål. Beloppen bedöms inte ha någon väsentlig effekt på bolagets ställning.

I sin normala affärsverksamhet har koncernen respektive moderbolaget lämnat följande garantier/ansvarsförbindelser:

	Koncernen		Moderbolaget
MSEK	2009	2008	2009	2008
Borgen pensionsförpliktelse	1	0	11	10
Övriga ansvarsförbindelser	258	238	2 687	3 335
Summa	259	238	2 698	3 345

Not 32 Företagsförvärv/Avvecklad verksamhet

Under året har HTH i Nobia DK förvärvat 100 procent av åtta bolag med elva franchisebutiker i Danmark, varav tre butiker avses att säljas vidare.

Exklusive dessa tre butiker har bolagen efter förvärven omsatt 167 miljoner kronor. Uppgifter om omsättning och resultat som om bolagen ägts från årets början har inte inhämtats och sammanställts, då storleken på förvärven inte är väsentlig. Förvärvsanalysen nedan är preliminär för de förvärv som gjordes under det fjärde kvartalet då förvärvsvärdena till verkligt värde inte är slutgiltigt fastställda.

Förvärvade nettotillgångar och goodwill, MSEK	2009	2008
Köpeskilling inklusive förvärvskostnader	63	304
Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar	–40	–105
Goodwill	23	199

Goodwill är hänförlig till synergier som beräknas att kunna nås genom ytterligare koordinering av produkterbjudandet, i kundserviceorganisationen samt i distributionen.

2009		2008
Tillgångar och skulder ingående i förvärvet, MSEK	Verkligt värde	Förvärvat bokfört värde	Verkligt värde	Förvärvat bokfört värde
Likvida medel	–1	–1	7	7
Materiella anläggnings tillgångar	25	25	41	41
Immateriella tillgångar	7	3	27	–
Varulager	7	7	36	36
Fordringar	44	44	153	153
Skulder	–34	–34	–137	–137
Finansiell skuld	–5	–5	0	0
Skatter netto	–2	–2	–12	–12
Uppskjutna skatter netto	–1	0	–10	–3
Förvärvade nettotillgångar	40	37	105	85

MSEK	2009	2008
Kontant reglerad köpeskilling	63	304
Tilläggsköpeskilling	–	–
Likvida medel i förvärvade dotterföretag	1	–7
Förändring av koncernens likvida medel vid förvärv	64	297

Avvecklad verksamhet och anläggningstillgångar som innehas för försäljning

Nobia har under 2008 och första kvartalet 2009 förvärvat sammanlagt sju butiker från franchisetagare i Danmark med avsikt att sälja dessa vidare. Butikerna redovisas som avvecklad verksamhet och avyttringsgrupp som innehas för försäljning i enlighet med IFRS 5 och redovisas i rörelsesegment Norden. En av butikerna som förvärvades 2008 har sålts vidare under 2009. Vidare har ytterligare tre butiker förvärvats under andra halvåret från franchisetagare i Danmark med avsikt att säljas vidare. Resultatet från butikerna uppgick till –16 miljoner kronor (–7).

Nobia har under 2009 avyttrat fönsterproduktionen i Storbritannien. I resultaträkningen redovisas resultatet från verksamheten samt resultatet från avyttring som avvecklad verksamhet i enlighet med IFRS 5 och redovisas i rörelsesegment Storbritannien. Resultatet från fönstertillverkningen inklusive resultatet från avyttringen uppgick till –61 miljoner kronor varav resultat från avyttring uppgick till –38 miljoner kronor.

Nobia har för avsikt att avyttra en produktionsfastighet i Danmark under 2010. Fastigheten redovisas enligt IFRS 5 under tillgångar som innehas för försäljning i rörelsesegment Norden.

Not 33 Transaktioner med närstående

Försäljning av varor till eller inköp av varor från moderbolaget till andra koncernföretag har ej ägt rum under året. Koncerngemensamma tjänster har däremot fakturerats dotterbolagen. Förteckning över dotterbolag återfinns i Not 16, på sidan 53.

Försäljning av varor har under året skett mellan Nobia och intressebolagen. Försäljningen har uppgått till 106 miljoner kronor (89). Utgående balanser vid årets slut till följd av dessa transaktioner uppgår till 10 miljoner kronor (21), se vidare Not 14 samt Not 15, på sidan 52.

Under året har ersättningar utgått till ledande befattningshavare, se vidare Not 4, på sidan 46.

Not 34 Medelantal anställda

	2009		2008
Dotterföretag i:	Medelantal	anställda Varav män	Medelantal	anställda Varav män
Sverige	702	631	728	538
Danmark	1 263	833	1 531	1 052
Norge	311	142	454	236
Finland	368	260	466	331
Tyskland	942	750	981	756
Österrike	442	363	446	367
Storbritannien	2 769	2 173	2 967	2 351
Frankrike	990	523	981	509
USA	62	28	65	33
Schweiz	33	26	26	18
Polen	31	31	25	25
Nederländerna	2	2	2	2
Spanien	12	5	10	4
Japan	3	3	–	–
Koncernen	7 930	5 770	8 682	6 222
Varav moder bolaget	13	8	16	12

62 • Nobia Årsredovisning 2009 • Finansiella rapporter

Not 34 forts

	2009		2008
	Antal på balansdagen	Varav män, %	Antal på balansdagen	Varav män, %
Styrelseledamöter	81	77	70	77
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	98	85	96	90
Koncernen	179	80	166	83

Flera personer ingår i mer än ett dotterföretags styrelse eller ledning.

	2009		2008
	Antal på balansdagen	Varav män, %	Antal på balansdagen	Varav män, %
Styrelseledamöter	13	77	13	77
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	11	82	14	86
Moderbolaget	24	83	27	81

Not 35 Händelser efter balansdagen

I februari presenterade Nobia ny organisationsmodell och nytt arbetssätt för koncernen. Produktion och inköp samordnas för att dra fördel av Nobias storlek samtidigt som gruppens varumärken positioneras för att tydligare passa kundernas önskemål. Ny organisation införs 1 april 2010 vilket blir startskottet för ett flerårigt förändringsarbete som ska leda till en starkare koncern.

I slutet av februari meddelade Nobia att dotterbolaget Pronorm i Vlotho, Tyskland samt den 50-procentiga ägarandelen i Culinoma avyttras. Köpare är Nobias joint-venture partner i Culinoma, Nederländska köksdetaljisten DeMandemaker Groep (DMG). Affären är i linje med Nobias strategi att fokusera på egna varumärken med attraktiva kunderbjudanden samt att skapa effektiv varuförsörjning med färre och större fabriker.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Koncernens resultat- och balansräkningar kommer att föreläggas årsstämman den 30 mars 2010 för fastställelse.

Stockholm den 10 mars 2010

Hans Larsson Ordförande

Stefan Dahlbo Bodil Eriksson Wilhelm Laurén Thore Ohlsson

Fredrik Palmstierna Joakim Rubin Lotta Stalin

Preben Bager Verkställande Direktör

Per Bergström Olof Harrius Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant

Vår revisionsberättelse har lämnats den 10 mars 2010

KPMG AB

Helene Willberg Auktoriserad revisor

Informationen i denna årsredovisning är sådan som Nobia AB (publ) ska offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Nobia AB (publ) har offentliggjort delårsrapporten för fjärde kvartalet samt helårsrapporten. Informationen lämnades för offentliggörande den 12 februari klockan 8.00, genom pressmeddelande och på webbplatsen www.nobia.se. Årsredovisningen har offentliggjorts på Nobias webbplats den 16 mars klockan 12.00.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Nobia AB (publ) Org nr 556528-2752

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Nobia AB (publ) för år 2009. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 8–62. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och

koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 10 mars 2010 KPMG AB

Helene Willberg Auktoriserad revisor

Nobiaaktien

Nobiaaktien mer än fördubblades i värde under 2009 och slutkursen på NASDAQ OMX Stockholm var 41,90 kronor (16,80) vilket motsvarar ett börsvärde på drygt 7 miljarder kronor (3). Ingen aktieutdelning lämnades för verksamhetsåret 2008.

Under samma period steg NASDAQ OMX Stockholms index för sällanköpsvaror och tjänster (SX 25 Consumer Discretionary) med 54 procent.

På NASDAQ OMX Stockholm omsattes 108 578 324 Nobiaaktier med ett värde av 3 100 miljoner kronor under 2009. Högsta och lägsta kurs under året var 50,50 kronor respektive 14,15 kronor. Omsättningshastigheten – aktiens likviditet – uppgick till 56 procent, och kan jämföras med 65 procent för Mid Cap Stockholm och 126 procent för Large Cap Stockholm.

I genomsnitt omsattes 432 583 Nobiaaktier per dag till ett värde av 12 miljoner kronor.

Aktiekapital, antal aktier

Den 31 december 2009 uppgick Nobias aktiekapital till oförändrat 58 430 237 kronor, fördelat på oförändrat totalt antal aktier, 175 293 458, med ett kvotvärde på 0,33 kronor. Varje aktie, förutom återköpta egna aktier berättigar till en röst, och lika rätt till andel i bolagets kapital och vinst. Förändringar i aktiekapital och antalet aktier över tiden framgår av vidstående tabell.

Nobias aktier är noterade på NASDAQ OMX Stockholm under symbolen NOBI och återfinns bland Mid Cap, sektor sällanköpsvaror och tjänster. Nobia ingår i NASDAQ OMX Stockholm Benchmark index.

Ägarstruktur

Totalt hade Nobia 4 876 (6 349) aktieägare per den 31 december 2009, vilket är en minskning med 23 procent jämfört med föregående år. Andelen registrerade aktier i utlandet uppgick vid årets slut till 24 procent (21).

De tio största ägarna hade 59,6 procent av röstetalet för samtliga aktier. Nobias koncernledning hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav av 1 801 482 aktier, motsvarande 1,1 procent av kapital och röster. Nobias styrelseledamöter ägde vid årets slut 2 225 300 aktier, motsvarande en andel av 1,3 procent av kapital och röster.

Utdelningspolicy och föreslagen utdelning

Ett av Nobias finansiella mål är att utdelningen till aktieägare minst ska motsvara 30 procent av resultat efter skatt. Vid beslut om utdelningens storlek ska hänsyn tas till investeringsplaner, förvärvsmöjligheter, likviditet och finansiell ställning i övrigt. Nobias genomsnittliga utdelningsandel har varit 33 procent sedan börsnoteringen 2002.

Styrelsen och VD rekommenderar att ingen utdelning lämnas för verksamhetsåret 2009.

Kontakter med aktiemarknaden

Aktiemarknadskontakter bygger främst på kvartalsvis finansiell rapportering, pressmeddelanden och på företagspresentationer av Nobia. Under 2009 har 79 möten med investerare och analytiker skett i Sverige och i utlandet.

Vid årets slut följde dessa fondkommisionärer och banker regelbundet utvecklingen i Nobia: ABG Sundal Collier, Carnegie, Danske Bank, Deutsche Bank, Handelsbanken, Nordea, SEB Enskilda, Swedbank, Ålandsbanken och Öhmans.

Följ Nobia på webben under hela året, www.nobia.se. Här presenteras och publiceras uppdaterad information om bland annat aktien samt finansiella nyckeltal och rapporter.

Kortfakta

• Aktien är sedan 2002 noterad på NASDAQ OMX Stockholm under symbolen NOBI.
• Nobiaaktien återfinns bland Mid Cap, sektor Sällanköpsvaror och tjänster och ingår i NASDAQ OMX Stockholm Benchmark Index.
• Nobia är det enda köksbolaget noterat på Stockholmsbörsen • Tre fjärdedelar av aktieinnehavet återfinns hos svenska ägare.

Data per aktie

	2009	2008	2007	20062)	20052)
Resultat per aktie
före utspädning, SEK	–0,47	3,29	5,54	4,98	3,70
Resultat per aktie
efter utspädning, SEK	–0,47	3,29	5,50	4,93	3,67
Utdelning per aktie, SEK	01)	0	2,50	2,00	1,17
Direktavkastning, %	0	0	4,40	2,30	2,20
P/E-tal	68	5	10	18	15
Eget kapital per aktie, SEK	22	24	24	21	18

1) Enligt styrelsens förslag.

2) Omräknat efter split 3:1 2007.

Nobias tio största ägare, 31 december 2009

		Andel	Ackumulerad	Andel	Ackumulerad
	Antal aktier	kapital, %	andel, %	röster, %	andel röster, %
Säkl	18 400 050	10,5	10,5	11,0	11,0
Swedbank Robur	16 315 063	9,3	19,8	9,8	20,8
IF Skadeförsäkring	14 632 850	8,3	28,1	8,8	29,6
Öresund	12 340 565	7,0	35,1	7,4	37,0
CapMan Group	12 255 033	7,0	42,1	7,3	44,3
Lannebo fonder	7 213 000	4,1	46,2	4,3	48,6
SIX SIS AG	5 404 420	3,1	49,3	3,2	51,8
SSB CL Omnibus	4 815 499	2,7	52,0	2,9	54,7
Didner & Gerge	4 113 787	2,3	54,3	2,5	57,2
Carlson fonder	4 070 304	2,3	56,6	2,2	59,6
Summa	99 560 571	56,6		59,6

Källa: Euroclear Sweden

Nobia äger via återköp av aktier 8 162 300 egna aktier motsvarande 4,7 procent av samtliga utgivna aktier.

Aktieägarstruktur, 31 december 2009

	Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av aktier, %	Andel av aktieägare, %
1–500	467 535	2 194	0,3	45,0
501–1 000	767 682	938	0,4	19,2
1 001–2 000	996 880	617	0,6	12,6
2 001–5 000	1 782 456	538	1,0	11,0
5 001–10 000	1 549 463	207	0,9	4,3
10 001–20 000	1 724 428	116	1,0	2,4
20 001–50 000	2 968 887	93	1,7	1,9
50 001–100 000	2 762 067	38	1,6	0,8
100 001–	162 274 060	135	92,5	2,8
Summa	175 293 458	4 876	100,0	100,0

Aktiekapitalets förändring

År	Transaktion	Förändring av antalet aktier	Förändring av aktiekapital	Totalt aktiekapital	Total antal aktier	Kvotbelopp
1995	Bolagets bildande	10 000	100 000	100 000	10 000	10
1996	Nyemission	2 990 000	29 900 000	30 000 000	3 000 000	10
1997	Nyemission	126 220	1 262 200	31 262 200	3 126 220	10
1998	Nyemission	4 425	44 250	31 306 450	3 130 645	10
2000	Apportemission1)	987 636	9 876 360	41 182 810	4 118 281	10
2000	Apportemission2)	509 123	5 091 230	46 274 040	4 627 404	10
2001	Apportemission1)	989	9 890	46 283 930	4 628 393	10
2001	Nyemission	26 684	266 840	46 550 770	4 655 077	10
2002	Nyemission	297 944	2 979 440	49 530 210	4 953 021	10
2002	Nyemission	113 901	1 139 010	50 669 220	5 066 922	10
2002	Split 10:1	45 602 298	–	50 669 220	50 669 220	1
2002	Nyemission	7 000 000	7 000 000	57 669 220	57 669 220	1
2005	Nyemission	10 500	10 500	57 679 720	57 679 720	1
2006	Nyemission	170 500	170 500	57 850 220	57 850 220	1
2007	Nyemission	27 000	27 000	57 877 220	57 877 220	1
2007	Nyemission	257 450	257 450	58 134 670	58 134 670	1
2007	Split 3:1	116 269 340	0	58 134 670	174 404 010	0,33
2007	Nyemission	40 500	13 365	58 148 035	174 444 510	0,33
2008	Nyemission	848 948	282 202	58 430 237	175 293 458	0,33
2009	–	–	–	58 430 237	167 131 158	0,33

1) Avseende förvärv av Poggenpohl. 2) Avseende förvärv av Norema/Invita.

Hållbart företagande

Nobias hållbarhetsarbete omfattar två huvudområden: miljö och socialt ansvar. Varje affärsenhet ansvarar för att driva hållbarhetsfrågorna utifrån centralt fastställda riktlinjer där energieffektivisering, minskade utsläpp och medarbetarutveckling är prioriterade frågor.

Nobia samordnar produktion, logistik, inköp och administration inom koncernen, något som genererar både ekonomiska och kunskapsrelaterade synergieffekter. Intern benchmarking och kunskapsutbyte främjar vår strävan att kontinuerligt förbättra kunderbjudandet, effektivitet och lönsamhet. Det gynnar också utvecklingen av hållbart företagande och inspirerar till att höja nivån inom miljörelaterade och sociala frågor inom hela koncernen.

Att välja kök har blivit en livsstilsfråga vilket ökar betydelsen av starka varumärken. Den ökade efterfrågan på hållbara och miljöanpassade produkter skapar både nya utmaningar och affärsmöjligheter för Nobia.

Nobias intressenter

Nobias viktigaste intressenter är kunder, medarbetare, ägare, leverantörer och samarbetspartners. Nobia har ett ansvar gentemot sina intressenter att driva och utveckla en ekonomiskt framgångsrik och långsiktigt hållbar verksamhet.

Miljöhänsyn

Miljöarbetet inom Nobia integreras i respektive affärsenhets verksamhet. På koncernnivå finns en hållbarhetspolicy med riktlinjer för Nobias prioriterade områden. Affärsenheterna fastställer sedan egna miljömål och strategier med utgångspunkt i dessa riktlinjer.

Nobias kärnverksamhet är tillverkning, montering och försäljning av kök och tillbehör. Det är också dessa delar av verksamheten tillsammans med transporter som är mest miljöbelastande.

Inom produktionen av kök är följande områden prioriterade ur miljösynpunkt:

• Energianvändning (elektricitet och värme)
• Materialval (såsom träslag och kemikalier)
• Ytbehandling (färgförbrukning och lösningsmedelsutsläpp)
• Avfall (återvinning och avfallsminskning)
• Koldioxidutsläpp (genom transporter och produktion)
• Förpackningar (mängd och typ av material)

Det vanligaste materialet inom tillverkningen är spånskivor. Av allt spånskivematerial som används vid tillverkning inom koncernen är 80 procent av återvunnet material. Avfall från produktionen kan användas för uppvärmning av produktionsanläggningar.

Miljöarbete under året

Halifaxfabriken reducerade sina avfallsvolymer med 53 procent och sin elförbrukning med 12 procent per 100 skåpspaneler.

Darlingtonfabriken minskade sina totala utsläpp av lösningsmedel med 20 procent och energiförbrukningen för uppvärmning reducerades med 35 procent.

Nobia UK minskade sitt avfall till deponi genom ökad lagerkontroll, sortering och återvinning. Magnet blev FSC-certifierad (Forestry Stewardship Council) för flera produktgrupper under 2009. Gower behöll sin medverkan i Furniture Industry Sustainability Program.

Magnet certifierad enligt TrustMark

TrustMark är ett samarbete mellan den brittiska regeringen, konsumentgrupper och industrin med målet att hjälpa konsumenter att hitta pålitliga och välrenommerade företag för underhåll och renovering i och utanför hemmet.

Magnet var den första brittiska köksåterförsäljaren som belönades med TrustMark. För att få denna kvalitetsstämpel, som avser service

och installation, granskades Magnets processer och rutiner noggrant. Vissa processer fick ställas om för att bli godkända. Magnet genomgår regelbundna kontroller för att säkerställa att man upprätthåller de kvalitetsnivåer på hantverk, god handel och finansiell stabilitet som krävs.

Större delen av sortimentet hos Myresjökök och Norema blev Svanenmärkt under 2009 för att garantera att tillverkningen är skonsam för miljön. Svanenmärkningen visar också att köken har klarat hårda kvalitetstester av hållfasthet, styrka, säkerhet och stabilitet. Tekniken med vattenbaserade och UVhärdande färgsystem har lett till stora förbättringar i arbetsmiljön på fabrikerna.

Myresjökök var den första köksleverantören i Sverige som registrerades i BASTA-systemet. BASTA-systemet har utvecklats av större byggföretag i Sverige och syftet med BASTA är att påskynda utfasningen av farliga ämnen från byggprodukter. Kriterierna bygger på den europeiska kemikalielagstiftningen REACH.

HTH tog under året bort bänkskivor ur sitt sortiment som saknade FSC-certifiering och förbereder egen FSC-certifiering under 2010.

Miljöcertifierade anläggningar

Samtliga Nobias anläggningar uppfyller de miljökrav som gäller i respektive land. Varje lands tillverkningsenhet har genomgått en tillståndsprövning enligt gällande miljölagstiftning.

Nobias mål är att samtliga tillverkande anläggningar ska vara miljöcertifierade. Miljöcertifiering av anläggningar lägger grunden till ett systematiskt miljöarbete. Vid utgången av 2009 var 15 (15) av koncernens totalt 16 (20) produktionsenheter miljöcertifierade enligt ISO 14001:2004 och/eller registrerade enligt EU:s miljöstyrningsförordning EMAS (Eco-Management and Audit Scheme).

Lägre utsläpp

I Nobias verksamhet orsakar två faktorer i produktionen störst miljöpåverkan. Den ena är utsläpp av växthusgaser vid transporter och uppvärmning och den andra är emissioner av flyktiga organiska ämnen från lösningsmedel vid ytbehandling av köksluckor.

Inom ytbehandlingen var andelen vattenburna och UV-härdande färger och lacker stabil jämfört med föregående år. Fördelen med dessa produkter är att de knappt avger några emissioner jämfört med organiska lösningsmedel. I slutet av 2009 baserades 48 procent (48) av all ytbehandling inom Nobia på vattenburna och UV-härdande färger och lacker.

Nobia arbetar med optimering av produkttransporter och logistikflöden för att minska miljöbelastningen från transporter. Ett koncerngemensamt videokonferenssystem används för att minska behovet av persontransporter vid interna möten. Även telefonkonferenser och webbaserad teknik används för informationsutbyte.

Nobias klimatarbete: Carbon Disclosure Project

Carbon Disclosure Project (CDP) är en oberoende och ideell organisation vars syfte är att kartlägga företags utsläpp av växthusgaser. CDP söker information från företag beträffande affärsrisker och möjligheter utifrån deras klimatpåverkan från utsläpp av växthusgaser. Nobia har sedan 2006 medverkat i den årliga enkäten från CDP. Svaren finns tillgängliga på CDP:s hemsida, www.cdproject.net.

Nyckeltal (Key Performance Indicators)

Med utgångspunkt från koncernmålen formuleras mätbara mål på affärsområdes- eller fabriksnivå vilket möjliggör benchmarking för att kontinuerligt förbättra nyckeltalen (KPI).

Samtliga affärsenheter redovisar användningen av miljöfarliga ämnen, avfalls- och utsläppsmängder samt råvaruförbrukning. Denna redovisning används för att skapa nyckeltal som mäter förbrukningen av material och energi samt utsläpp i tillverkningsprocessen. Nobia har redovisat samma nyckeltal sedan 2002.

Hungerprojektet Sverige

I en verksamhet baserad på kök har måltiden en central roll. Nobia anser det vara en mänsklig rättighet att äta sig mätt. Men det finns många människor som inte har den möjligheten idag och därför bidrar Nobia sedan 2006 till Hungerprojektets arbete att utrota hungern i världen.

Hungerprojektet är en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation som hjälper människor som lever i hunger att, främst genom utbildning, bygga upp en hållbar utveckling i sitt samhälle genom att själva identifiera problem, sätta mål och åstadkomma förändring genom egna insatser.

Hungerprojektet driver förändringsprogram i 13 länder på den afrikanska kontinenten, i Central- och Sydamerika, i Indien samt i Bangladesh. Nobias ekonomiska stöd räcker exempelvis till ledarskapsutbildning för 125 kvinnor i Indien.

Läs mer på www.hungerprojektet.se.

Utvärdering av underleverantörer

Nobia har som krav på samtliga underleverantörer att dessa ska arbeta på ett långsiktigt hållbart sätt. Nobia har utvecklat en process för utvärdering, vilket bland annat innebär regelbundna kontrollbesök hos leverantörerna. Utvärderingsprocessen och arbetet för att säkerställa att leverantörerna följer Nobias centrala riktlinjer för miljöpåverkan, arbetsförhållanden samt sociala och etiska frågor kallas Supplier Quality Process (SQP). Varje enskild leverantör ska ha genomgått denna process och blivit godkänd för att kunna agera som Nobialeverantör. Utvärdering görs oberoende av om leverantören är ny eller redan har ett befintligt avtal med Nobia. Utvärderingsprocessen ger även riktlinjer för hur eventuella brister ska identifieras och hanteras beträffande miljömässiga aspekter i produktionen samt arbetsmiljön bland leverantörens anställda.

Sedan 2008 har Nobia ett inköpskontor i Shanghai, Kina. Där kan Nobia på plats säkerställa uppföljning av leverantörer i Asien.

Medarbetare

Nytänkande och motiverade människor bildar basen för Nobias vision att bli en köksspecialist i världsklass. Kompetensförsörjningen på alla nivåer är därför en nyckelprocess i Nobia.

En annan av Nobias nyckelprocesser är att skapa ett gemensamt sätt att arbeta med medarbetarfrågor i hela koncernen. Nobias omorganisation öppnar dörrarna mellan koncernens bolag och länder och ger nya möjligheter för dem som söker en internationell karriär. För att fullt ut ta vara på medarbetarpotentialen krävs överblick och enhetliga processer i hela organisationen.

Nobias HR-funktion på koncernnivå ansvarar för att skapa gemensamma riktlinjer och arbetssätt som stödjer Nobias strategiska riktning. HR-funktionen ansvarar också för att utveckla och stötta Nobias chefer, med verktyg för rekrytering, kompetensanalys och förändringsledarskap. HR ser även över ersättningsfrågor som fast och rörlig lön, pensioner och incitamentsprogram.

Nyckeltal	2009	2008
Miljöledningssystem Verksamheter med certifierat miljölednings system, procent av koncernens omsättning1)	8 787	83
Växthusgaser Växthusgaser från produkt- och person transporter, kg/skåp	3,23	2,37
Växthusgaser från uppvärmning och tillverkning, kg/skåp	6,90	6,51
Flyktiga organiska ämnen VOC-utsläpp, kg/100 lackerade luckor	6,56	5,13
Energi Elektricitet, kWh/skåp	9,42	9,64
Förpackningsmaterial Materialanvändning, kg/skåp	1,59	1,51

1) Fabrikspriser

Antal anställda	2009	2008
Totalt antal anställda per 31 december	8 297	8 871
Medelantal anställda	7 930	8 682
Medelålder och sjukfrånvaro	2009	2008
Medelålder	41	41
Sjukfrånvaro i % av arbetstiden	4,3	4,3

Fördelning män/kvinnor, %

Fördelning tjänstemän/arbetare, %

Bättre inomhusmiljö med HTH

En sund inomhusmiljö är viktig för att man ska trivas i sitt hem. Byggmaterial som avger skadliga substanser eller obehagliga lukter ökar risken för huvudvärk, irriterade ögon och allergier både hos barn och vuxna – speciellt hos dem som redan är känsliga.

HTH arbetar aktivt för att förbättra innemiljön hos sina kunder och därför är idag alla HTHs kök Inneklimatmärkta.

Vad innebär Inneklimatmärket?

Inneklimatmärket är en garanti för att alla material som HTH använder i sina kök är testade med avseende på en lång rad kända ämnen som ger luktirritation och irriterar slemhinnor. Testerna är utförda av oberoende experter i ett externt laboratorium.

Dansk Inneklimatmärkning är en frivillig märkning för byggvaror, möbler och inredningar som administreras av det danska Teknologisk Institut. Märket kännetecknas av ett litet grönt hus med ett hagtornsblad inuti. Inneklimatmärket är inte jämförbart med Svanenmärket. Det är i stället ett märke som ställer krav på materialets egenskaper, främst med avseende på vilka ämnen det avger inomhus.

De rätta materialen

HTH har medvetet valt material som har så lite påverkan på inomhusmiljön som möjligt. Det avspeglas i valet av trävaror, lim och lacker. HTH är den enda danska kökstillverkaren som får märka köken med Inneklimatmärket.

Som Nordens största kökstillverkare har HTH en ambition att få hela köksmarknaden att utvecklas i en grönare riktning och Inneklimatcertifieringen är en del av den satsningen. HTH har arbetat med en rad miljömässiga frågor som rör tillverkningen av kök, exempelvis materialutnyttjandet och energiförbrukningen. HTH ställer även krav på sina leverantörer, bland annat att de levererar FSC-certifierat trä, vilket främjar ett socialt och miljömässigt hållbart bruk av världens skogar.

Femårsöversikt

MSEK	2009	20083)	20072)	2006	2005
Resultaträkning
Nettoomsättning	15 418	15 991	16 134	15 590	12 442
Förändring i procent	–4	–1	3	25	10
Bruttovinst	5 442	5 830	5 889	6 065	4 863
Rörelseresultat	38	915	1 353	1 327	993
Finansiella intäkter	41	50	23	17	26
Finansiella kostnader	–116	–213	–129	–134	–134
Resultat efter finansiella poster	–37	752	1 247	1 210	885
Skatt på årets resultat	35	–216	–289	–345	–244
Resultat för kvarvarande verksamheter	–2	536	958	865	641
Resultat från avvecklad verksamhet, netto efter skatt	–77	–7	–	–	–
Årets resultat	–79	529	958	865	641
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	–79	529	958	864	640
Minoritetsintressen	0	0	0	1	1
Årets resultat	–79	529	958	865	641
Balansräkning
Anläggningstillgångar	6 899	7 356	6 527	6 011	4 723
Varulager	1 212	1 465	1 480	1 356	1 253
Kortfristiga fordringar	1 886	2 101	2 013	2 028	1 691
Likvida medel	384	332	270	229	251
Tillgångar som innehas för försäljning	75	43	–	–	–
Summa tillgångar	10 456	11 297	10 290	9 624	7 918
Eget kapital	3 928	4 148	4 150	3 727	3 177
Minoritetsintressen	6	6	6	7	7
Ej räntebärande avsättningar	–	–	–	–	–
Räntebärande avsättningar	–	–	–	–	–
Ej räntebärande skulder	3 320	3 221	3 424	3 160	2 390
Räntebärande skulder	3 162	3 887	2 710	2 730	2 344
Skulder hänförliga till tillgångar som
innehas för försäljning Summa eget kapital och skulder	40 10 456	35 11 297	– 10 290	– 9 624	– 7 918
Nettolåneskuld inklusive pensioner	2 426	3 181	2 224	2 460	2 058
Sysselsatt kapital	7 095	8 042	6 866	6 464	5 528
Nyckeltal
Rörelsemarginal, %	0,2	5,7	8,4	8,5	8,0
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA)	640	1 394	1 790	1 745	1 302
Rörelsemarginal före avskrivningar, %	4,2	8,7	11,1	11,2	10,5
Resultat efter finansiella poster
i procent av nettoomsättningen	–0,2	4,7	7,7	7,8	7,1
Omsättningshastighet på sysselsatt kapital, ggr	2,2	2,0	2,3	2,4	2,3
Avkastning på sysselsatt kapital, %	1,0	12,6	20,6	20,9	18,6
Avkastning på eget kapital, %	–1,9	13,2	25,0	25,4	22,6
Skuldsättningsgrad, %	62	77	54	66	65
Soliditet, %	38	37	40	39	40
Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar	1 061 346	804 733	1 410 678	1 300 532	1 137 472
Vinst per aktie efter utspädningseffekter	–0,47	3,13	5,50	4,931)	3,671)
Utdelning per aktie, SEK	04)	0	2,50	2,00	1,17
Personal
Medelantal anställda	7 930	8 682	8 526	7 968	6 573
Nettoomsättning per anställd, TSEK Löner och andra ersättningar	1 858 2 994	1 803 3 024	1 849 2 783	1 957 2 591	1 893 2 140

1) 2005–2006 har justerats med avseende på split 3:1 som beslutades vid årsstämman 2007.

2) 2007 har justerats med avseende på ändrad redovisningsprincip beträffande villkorade rabatter.

3) Helår 2008 har justerats med avseende på ändrad redovisningsprincip beträffande kostnadsredovisning.

4) Enligt styrelsens förslag.

Bolagsstyrningsrapport

Denna rapport har inte varit föremål för granskning av bolagets revisorer.

Nobia AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm, Sverige. Bolaget är moderbolag i Nobiakoncernen. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordning, aktiebolagslagen och regelverket vid NASDAQ OMX Stockholm.

Nobia tillämpar svensk kod för bolagsstyrning (Koden), vilket bolaget åtagit sig gentemot NASDAQ OMX Stockholm. Nobia följer utvecklingen på bolagsstyrningsområdet och anpassar fortlöpande sina principer för bolagsstyrning i syfte att skapa värde för ägare och andra intressenter. För att säkerställa en god och likformig informationsgivning till alla aktieägare har Nobiakoncernen en av styrelsen fastställd informations- och IR-policy.

Nobia följer Koden förutom i ett avseende, nämligen regeln om att styrelseledamot inte ska vara ordförande i valberedningen. Denna avvikelse förklaras nedan under rubriken Valberedning.

Årsstämman 2009

Årsstämma 2009 hölls den 2 april på Summit, Grev Turegatan 30 i Stockholm. Till ordförande för stämman valdes Hans Larsson, styrelsens ordförande. Med hänsyn till att försäljning och resultat i Nobia varit lägre än väntat under årets första månader och i syfte att skapa finansiellt utrymme för att i hög takt genomföra rationaliseringar i produktionsstrukturen fastställde årsstämman styrelsens nya rekommendation att slopa utdelning för verksamhetsåret 2008. Stämman fastställde vidare antal styrelseledamöter till nio exklusive suppleanter, arvode till styrelsen och styrelsens ordförande samt genomförde val av styrelseledamöter. Till ny styrelseledamot valdes Joakim Rubin, partner i CapMan group. Harald Mix hade avböjt omval. Övriga styrelseledamöter omvaldes. Koden och NASDAQ OMX Stockholms regelverk innehåller vissa krav beträffande styrelsens sammansättning. Bland annat ska en majoritet av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Vidare måste minst två av dessa ledamöter även vara oberoende av bolagets större aktieägare. Nobias styrelse uppfyller dessa krav.

Det fullständiga protokollet från årsstämman återfinns på Nobias hemsida www.nobia.se.

Valberedning

I enlighet med beslut vid årsstämman ansvarar styrelsens ordförande för att senast vid tredje kvartalets utgång sammankalla de fyra största aktieägarna i bolaget, vilka sedan utser en ledamot var till valberedningen. Avstår någon av de fyra största ska nästa ägare i storleksordning beredas tillfälle att utse ledamot. Om fler än en aktieägare avstår sin rätt att utse

ledamot till valberedningen behöver inte fler än de åtta största aktieägarna tillfrågas om detta inte krävs för att valberedningen ska bestå av minst tre ledamöter. Därutöver kan styrelsens ordförande utses att ingå i valberedningen. Valberedningen bör ledas av en ägarrepresentant. Valberedningens uppgift ska vara att till årsstämman lämna förslag till utseende av styrelse, styrelseordförande och i förekommande fall revisorer och arvoden för dessa samt lämna förslag till ordförande vid årsstämman. Dessutom ska valberedningen till årsstämman lämna, i förekommande fall, förslag till beslut om principer för utseende av valberedning.

Valberedningens ledamöter under 2009/2010 har varit Fredrik Palmstierna, SäkI (valberedningens ordförande), Åsa Nisell, Swedbank Robur fonder, Conny Karlsson, CapMan, Stefan Charette, Öresund samt, efter beslut av valberedningens övriga ledamöter, styrelsens ordförande Hans Larsson. Valberedningen motiverar valet av en styrelseledamot (Fredrik Palmstierna) till ordförande i valberedning med att den röstmässigt största ägaren naturligen leder valberedningens arbete. Någon ersättning till ledamöterna utgår ej.

Valberedningen har haft sex protokollförda sammanträden inför årsstämman 2010. Utgångspunkt för valberedningens arbete har bland annat varit bolagets strategi och prioriteringar samt en utvärdering av styrelsen, dess storlek och sammansättning.

Valberedningens förslag till val av styrelseledamöter och styrelseordförande, offentliggjordes den 16 december 2009. Valberedningens fullständiga förslag lämnas i kallelsen till årsstämman och samtidigt publiceras ett motiverat yttrande beträffande förslagen på Nobias hemsida. Principerna för utseende av valberedning återfinns i sin helhet på www.nobia.se.

Styrelsens arbete

Styrelsen i Nobia AB består av nio ordinarie ledamöter valda av årsstämman samt två ledamöter med två suppleanter utsedda av de anställda. Presentation av styrelseledamöterna återfinns på sidorna 76–77. Verkställande direktören ingår i styrelsen. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande och som sekreterare. Under verksamhetsåret 2009 hade styrelsen åtta ordinarie samt fyra extra sammanträden.

Styrelsens arbete följer en föredragningsplan med fasta punkter för styrelsemötena såsom affärsläge, investeringar, budget, delårs- och årsbokslut. Ordförande leder och fördelar styrelsearbetet samt tillser att angelägna frågor utöver de fasta punkterna på dagordningen blir behandlade. Styrelsens arbete regleras av den arbetsordning som styrelsen årligen fastställer rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Under 2009 har behandling av frågor rörande koncernens strategi samt frågor rörande framtida struktur och organisation givits stort utrymme i styrelsens arbete, liksom uppföljning av genomförda åtgärdsplaner med anledning av den försämrade efterfrågan under hösten 2008 och huvuddelen av 2009. Gun Nilsson, Nobias ekonomi- och finansdirektör, efterträdde den 2 april 2009 Lennart Rappe som styrelsens sekreterare. Närvaron på styrelsemötena framgår av tabellen på sidan 75.

Utvärdering av VDs och styrelsens arbete har för 2009 gjorts genom att ordföranden har haft individuella intervjuer med varje styrelseledamot. Resultatet av dessa samtal, vilka följt en i förväg utsänd föredragningslista, har sedan diskuterats i styrelsen och har beslutats att genomföras under det kommande året.

Styrelsen har inget särskilt revisionsutskott. Istället eftersträvar styrelsen att som helhet hålla en nära kontakt med företagets revisorer för att på ett tillfredsställande sätt följa väsentliga frågor avseende bolagets räkenskaper, redovisningsrutiner, förvaltning av bolagets tillgångar samt intern kontroll. De på styrelsen ankommande kontrollfrågorna handhas således av styrelsen i sin helhet, med undantag för VD, som inte deltar i arbetet med ovanstående frågor eftersom han tillhör bolagsledningen. För att i denna del säkerställa styrelsens informationsbehov, rapporterar bolagets revisorer till styrelsen minst tre gånger per år, varav delar av dessa presentationer sker utan närvaro av bolagets tjänstemän.

Formerna för dessa avrapporteringar är reglerade i styrelsens arbetsordning.

Revisionsprocessen är strukturerad så att avrapportering från revisorerna sker dels i samband med planering av årets revisionsinsats, dels i samband med internkontroll och den så kallade hard-close revisionen på hösten och slutligen i samband med fastställande av årsbokslutet. Vidare ska revisorerna årligen redogöra för konsultuppdrag som utförts av revisorernas firma.

I augusti 2009 presenterade och diskuterade revisorerna revisionens inriktning och omfattning, vilken bland annat särskilt beaktat riskperspektivet beträffande den interna

kontrollen samt avrapportering av gjord IT-revision. Revisorerna rapporterade vid oktobermötet om resultatet av den självutvärdering som koncernens affärsenheter årligen genomför med avseende på den interna kontrollen. Vid sammanträdet i oktober redogjorde också revisorerna för sina observationer i samband med den så kallade hard-close revisionen.

Vid styrelsemötet i februari 2010 redovisades granskningen av årsbokslutet 2009.

Ersättningsutskott

Styrelsen utser inom sig ett ersättningsutskott vilket under perioden fram till årsstämman 2010 består av Hans Larsson (styrelseordförande), Bodil Eriksson och Stefan Dahlbo. Utskottets uppgift är att ta fram förslag till styrelsen avseende dels bolagets kompensationsprogram (pensionspolicy, optionsprogram, bonusprogram, etc) och dels VDs kompensation och anställningsvillkor. Utskottet har även till uppgift att ta ställning till VDs förslag till kompensation och andra anställningsvillkor för de chefer som rapporterar till VD. Dessutom ska utskottet se till att bolaget har ett adekvat program för chefsförsörjning och chefsutveckling samt en modell för utvärdering av VD. Utskottet bereder vidare förslaget till årsstämman avseende principerna för ersättning och övriga anställningsvillkor för bolagsledningen. Utskottet har under året haft tre sammanträden.

Ersättning till ledande befattningshavare

Samtliga befattningshavare i koncernledningsgruppen erbjuds som huvudprincip en grundlön som kompletteras med en rörlig ersättning om maximalt 30 procent av fast årslön efter uppföljning mot individuellt uppsatta, i huvudsak kvantitativa, mål. För VD gäller att den rörliga lönedelen kan uppgå till maximalt 50 procent av årslönen. Cirka 150 chefer deltager dessutom i ett långsiktigt aktieoptionsprogram vilket beskrivs närmare i förvaltningsberättelsen. Ledande befattningshavares ersättningar och förmåner redovisas också där.

Koncernledning

Koncernledningen, se sidorna 78–79, har regelbundna koncernledningsmöten under ledning av VD. Därutöver träffar VD, ekonomi- och finansdirektör samt Chief Operating Officer ledningsgruppen för varje affärsenhet tre gånger per år vid lokala möten.

Koncernledningen eftersträvar en nära kontakt med varje affärsenhet i syfte att stödja och tillhandahålla hjälp och verktyg för såväl effektiviseringar som marknadsföring, affärsutveckling och internt kunskapsutbyte.

Revisorer

KPMG AB valdes för en fyraårsperiod vid årsstämman 2007 till revisorer. Huvudansvarig revisor är auktoriserad revisor Helene Willberg. Revisorernas interaktion med styrelsen har beskrivits ovan. Nobias köp av tjänster från ovanstående firma, utöver revision, framgår av Not 5, sidan 49.

Styrelsens beskrivning av system för internkontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen för räkenskapsåret 2009

Styrelsen ansvarar enligt aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna beskrivning har upprättats i enlighet med Koden i dess lydelse före den 1 februari 2010 avsnitt 10.5 och 10.6, och är därmed avgränsad till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö och styrande dokument

Nobia bygger och organiserar sin verksamhet med utgångspunkt i ett decentraliserat lönsamhetsansvar.

Någon internrevisionsfunktion finns idag inte upprättad inom Nobia. Styrelsen har prövat frågan och bedömt att befintliga strukturer för uppföljning och utvärdering ger ett tillfredsställande underlag. För vissa specialgranskningar kan också externa insatser göras. Beslutet omprövas årligen.

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar som dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer, manualer och koder. Exempel på detta är arbetsfördelningen mellan å ena sidan styrelsen och å andra sidan VD och de andra organ som styrelsen inrättar, instruktioner för attesträtt samt redovisnings- och rapporteringsinstruktioner.

All dokumentation avseende principer och former för rapportering, intern styrning, kontroll och uppföljning finns samlad i Nobias Financial & Administration Manual. Financial & Administration Manual finns tillgänglig för alla berörda medarbetare på Nobias intranät.

Varje affärsenhetschef ansvarar för förekomsten av god intern kontroll. Ekonomichefen på varje enhet ansvarar för att följa upp och säkerställa att Nobias bokförings- och redovisningsrutiner följs samt att gällande policies och principer efterlevs. Dessa finns dokumenterade i ovan nämnda manual.

Riskhantering

Bolaget har metoder för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som fastställts.

De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras via bolagets kontrollstrukturer och följs upp och kontrolleras löpande av bolaget. Ett av verktygen för detta är självutvärderingar vilka genomförs och utvärderas årligen. Riskbedömningen beskrivs närmare på sidorna 26–27.

Finansiell information

Bolaget har etablerat informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, exempelvis genom att styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer, manualer och koder avseende den finansiella rapporteringen tillämpas av berörd personal.

Bolaget följer upp efterlevnaden av dessa styrande dokument samt bedömer effektiviteten i kontrollstrukturerna. Uppföljning sker vidare av bolagets informations- och kommunikationsvägar med avsikt att säkerställa att dessa är ändamålsenliga avseende den finansiella rapporteringen. Dessutom har bolaget utvecklat checklistor för att följa upp att upplysningsskyldigheten i de finansiella rapporterna efterlevs till fullo.

Styrelsens uppföljning

Utfallet av bolagets process för riskbedömning och riskhantering behandlas årligen av styrelsen som följer upp att den omfattar alla väsentliga områden och ger en balanserad vägledning till olika befattningshavare.

Styrelsen erhåller månatliga finansiella rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens finansiella ställning.

Bolagets internkontrollfunktion, som är en integrerad del av den centrala ekonomifunktionen, genomför granskningsmoment avseende den interna kontrollen och arbetar enligt en process som godkänts av styrelsen. Resultatet av dessa granskningar, de åtgärder som ska vidtas och statusen avseende dessa, avrapporteras till styrelsen.

Bolagsordning

Nobias bolagsordning reglerar verksamhetsinriktningen, aktiekapitalet samt hur och när kallelse till årsstämma ska ske. Bolagsordningen finns i sin helhet på Nobias hemsida, www.nobia.se.

Aktiekapitalet i Nobia AB uppgick den 31 december 2009 till 58 430 237 kronor fördelat på 175 293 458 aktier i ett aktieslag. Aktiens kvotvärde är 0,33 kronor. Alla aktier, förutom återköpta egna aktier, har lika rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst. Nobiaaktien och ägarförhållanden beskrivs utförligt på sidorna 64–65.

Översikt av styrningen i Nobia

Viktiga externa regelverk:

• Aktiebolagslagen
• Redovisningslagstiftning
• Noteringsavtal med NASDAQ OMX Stockholm
• Svensk kod för bolagsstyrning

Viktiga interna regelverk:

• Bolagsordning
• Interna policies, riktlinjer, manualer, koder och checklistor
• Nobia Financial & Administration Manual
• Processer för riskhantering

Styrelsen under 2009

		Ersättnings
		Styrelsemöten, 12 möten totalt	utskott, 3 möten totalt	Född	Ledamot sedan	Nationalitet	Oberoende
Hans Larsson	ordförande	12	3/3	1942	1996	svensk	oberoende
Preben Bager	VD och koncernchef	12		1948	2008	dansk	beroende1)
Stefan Dahlbo	ledamot	11	3/3	1959	2004	svensk	oberoende
Bodil Eriksson	ledamot	12	3/3	1963	2003	svensk	oberoende
Wilhelm Laurén	ledamot	12		1943	1996	svensk	oberoende
Harald Mix	ledamot	3		1960	1996	svensk	oberoende
Thore Olsson	ledamot	11		1943	2007	svensk	oberoende
Lotta Stalin	ledamot	12		1954	2007	svensk	oberoende
Fredrik Palmstierna	ledamot	12		1946	2006	svensk	beroende2)
Joakim Rubin	ledamot	8		1960	2009	svensk	oberoende
Per Bergström	arbetstagarrepresentant	12		1960	2000	svensk
Olof Harrius	arbetstagarrepresentant	10		1949	1998	svensk
Kjell Sundström	arbetstagarrepresentant3)	12		1953	2007	svensk
Marie Nilsson	arbetstagarrepresentant3)	12		1973	2007	svensk

1) Verkställande direktör

2) Beroende i förhållande till större ägare

3) Suppleant

Styrelse

Hans Larsson 1.

Födelseår 1942. Fil. kand i företagsekonomi. Styrelsens ordförande sedan 1998, ledamot sedan 1996. Ordförande i ersättningsutskottet. Oberoende.

Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Handelsbanken, Attendo och Valedo Partners Fund 1. Styrelseledamot i Holmen.

Tidigare befattningar: VD Swedish Match, Esselte och Nordstjernan. Tidigare styrelseordförande i bl a NCC, Bilspedition/BTL, Sydsvenska Kemi och Althin Medical.

Innehav i Nobia: 365 000 aktier.

Preben Bager 2.

Födelseår 1948. Verkställande direktör och koncernchef i Nobia AB sedan april 2008. Anställd i HTH sedan 1989. Anställd i Nobia sedan 1996. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Dansk Cater, Cane Line Furniture och Jensens Bøfhus. Tidigare befattningar: Vice VD Nobia, Senior Vice President UK, Affärsenhetschef Magnet och HTH, VD Bianca Yachts, försäljningschef Domino Furniture och VD Danica Køkkener. Innehav i Nobia: 1 515 500 aktier, 164 000 personaloptioner, 300 000 köpoptioner.

Stefan Dahlbo 3.

Födelseår 1959. Civilekonom. Ledamot sedan 2004. VD Investment AB Öresund. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Klövern. Styrelseledamot i Investment AB Öresund och HQ. Tidigare befattningar: VD Hagströmer & Qviberg.

Innehav i Nobia: 20 800 aktier.

Bodil Eriksson 4.

Födelseår 1963. Berghs School of Communication. Ledamot sedan 2003. Ledamot i ersättningsutskottet, vice VD Apotek Hjärtat. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Intellecta. Tidigare befattningar: Kommunikationsdirektör SCA, vice VD Axfood, kommunikationsdirektör Volvo Personvagnar.

Innehav i Nobia: 900 aktier.

Wilhelm Laurén 5.

Födelseår 1943. Ekonomie kandidatexamen. Ledamot sedan 1996. Oberoende. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande Swedestart Life Science kb och Euromaint. Styrelsemedlem i bl a Moventas Oy. Tidigare befattningar: Vice VD och finansdirektör Fläktgruppen och vice VD ABB. Innehav i Nobia: 90 000 aktier.

Joakim Rubin 6.

Födelseår 1960. Styrelseledamot sedan 2009. Civilingenjör i industriell ekonomi. Senior partner CapMan Group. Oberoende.

Tidigare befattningar: Handelsbanken Capital Markets Head of Corporate FInance and Debt Capital Markets.

Innehav i Nobia: 0 aktier.

Thore Ohlsson 7.

Födelseår 1943. Styrelsemedlem sedan 2007. VD Elimexo. Oberoende.

Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Bastec, Thomas Frick och Tretorn. Vice Ordförande i Puma AG. Styrelseledamot i Elite Hotels. Tidigare befattningar: VD och koncernchef Aritmos med helägda bolagen ABU-Garcia, Etonic Inc., Monark-Crescent, Stiga, Tretorn och Puma AG (84%). VD Trianon, Etonic Inc. och Tretorn. Koncernchef Tretorn. Innehav i Nobia: 30 000 aktier.

Lotta Stalin 8.

Födelseår: 1954. Styrelsemedlem sedan 2007. VD Bele Verksamhetsutveckling. Oberoende. Tidigare befattningar: VD Kuusakoski Sverige, verksamhetsområdesledare FMV Logistik, Affärsområdeschef och Vice VD Poolimon, Produktlinjechef Electrolux, VD Överums Bruk, Fabrikschef Electrolux Storkök. Innehav i Nobia: 1 500 aktier.

Fredrik Palmstierna 9.

Födelseår 1946. Civilekonom, MBA. Ledamot sedan 2006. VD i SäkI sedan 1997. Beroende i förhållande till större ägare. Styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Investment AB Latour. Styrelsedamot i Securitas, SäkI, Hultafors, Fagerhult och Academic Work. Innehav i Nobia: 201 000 aktier.

Arbetstagarrepresentanter Per Bergström 10. Födelseår 1960. Arbetstagarrepresentant sedan 2000. Anställd i Marbodal sedan 1976. Innehav i Nobia: 600 aktier.

Olof Harrius 11.

Födelseår 1949. Arbetstagarrepresentant sedan 1998. Anställd i Marbodal sedan 1971. Innehav i Nobia: 0 aktier.

Kjell Sundström 12.

Födelseår: 1953. Suppleant, arbetstagarrepresentant sedan 2007. Anställd i Myresjökök sedan 1992. Innehav i Nobia: 0 aktier.

Marie Nilsson 13.

Födelseår: 1973. Suppleant, arbetstagarrepresentant sedan 2007. Anställd i Myresjökök sedan 2006. Styrelseuppdrag: Ledamot i Myresjököks styrelse. Innehav i Nobia: 0 aktier.

Revisorer KPMG AB Huvudansvarig auktoriserad revisor: Helene Willberg Övriga revisionsuppdrag: Cloetta och Ortivus.

Koncernledning

Preben Bager 1.

Födelseår 1948. Verkställande direktör och koncernchef i Nobia AB sedan 2008. Anställd i HTH sedan 1989. Anställd i Nobia sedan 1996. Tidigare befattningar: Vice VD Nobia, Senior Vice President UK, Affärsenhetschef Magnet och HTH, VD Bianca Yachts, försäljningschef Domino Furniture och VD Danica Køkkener. Innehav i Nobia AB: 1 515 500 aktier, 164 000 personaloptioner, 300 000 köpoptioner.

Mikael Norman 2.

Födelseår 1958. Ekonomi- och finansdirektör. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Group controller Electrolux.

Innehav i Nobia AB: 0 aktier. Gun Nilsson var anställd som ekonomi- och finansdirektör fram till 15 januari 2010.

Thomas Myringer 3.

Födelseår 1960. Personal. Anställd i Nobia sedan 2003.

Tidigare befattningar: HR-chef Skanska Europe, Skanska Management Institute, Skanska International Civil Engineering och Skanska Bostäder. Innehav i Nobia AB: 1 500 aktier, 84 500 personaloptioner.

Jonas Hård 4.

Födelseår 1971. IT. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Controller- och IT-befattningar inom Electrolux, Vin & Sprit, Maxxium Worldwide. Innehav i Nobia AB: 2 000 aktier.

Ingrid Yllmark 5.

Födelseår 1963. Information och investerarkontakter. Anställd i Nobia sedan 2006. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom kommunikation hos SJ, Akzo Nobel, Pronator och Philipson Bil. Innehav i Nobia AB: 65 000 personaloptioner.

Göran Westerberg 6.

Födelseår 1971. Chief Operations Officer. Anställd i Nobia sedan 2009.

Tidigare befattningar: Vice Affärsområdeschef för Sovrum och Badrum Globalt på IKEA, VD IKEA Indien, Regionchef IKEA Sydasien, Inköpschef Plast, Metall, Trä, Belysning för IKEA Sydasien. Innehav i Nobia AB: 2 000 aktier, 50 000 personaloptioner.

Björn Block 7.

Födelseår 1974. Sortiment. Anställd i Marbodal sedan 2004 och i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Design och produktutveckling inom Nobia SweNo. Innehav i Nobia AB: 2 000 aktier.

Ingemar Tärnskär 8.

Födelseår 1961. Produktion. Anställd i Nobia sedan 1998.

Tidigare befattningar: Inköpschef Magnet, inköpsdirektör Nobia, chef för affärsområde dörrar inom Nobia.

Innehav i Nobia AB: 10 000 aktier, 111 500 personaloptioner.

Mats Rignell 9.

Födelseår 1959. Inköp och logistik. Anställd i Nobia sedan 2010. Tidigare befattningar: Inköp inom IKEA, SCA, Mölnlycke och Åkerlund & Rausing.

Nick Friend 10.

Födelseår 1957 Anställd i Nobia sedan 2007. Affärsenhet: Hygena.

Innehav i Nobia AB: 4 200 aktier.

Tidigare befattningar: Affärsenhetschef i Gower, ledande befattningar i Baxi Group. Innehav i Nobia AB: 0 aktier, 45 000 personaloptioner.

Henrik Karup Jørgensen 11.

Födelseår 1963. Anställd i Nobia Danmark sedan 2008. Affärsenhet: Scandinavian brands och HTH. Tidigare befattningar: COO Royal Greenland A/S, VD Royal Greenland Seafood GmbH, HRchef Royal Greenland A/S, inköpsdirektör KNI A/S, varuhuschef Salling A/S. Innehav i Nobia AB: 2 107 aktier, 95 000 personaloptioner.

Jorma Lehtovuori 12.

Födelseår 1952. Anställd i Novart sedan 1985. Affärsenhet: Novart. Innehav i Nobia AB: 7 500 aktier, 137 000 personaloptioner.

Peter Kane 13.

Födelseår 1965. Anställd i Magnet sedan 1984. Affärsenhet: Magnet. Tidigare befattningar: Ledande befattningar inom Magnet. Innehav i Nobia AB: 15 525 aktier.

Elmar Duffner 14.

Födelseår 1960. Anställd i Poggenpohl sedan 2003. Affärsenhet: Poggenpohl Tidigare befattningar: Affärsenhetschef Optifit 1999–2002. Innehav i Nobia AB: 115 350 aktier, 117 000 personaloptioner.

Christian Rösler 15.

Födelseår 1967. Anställd i EWE-FM sedan 2007. Affärsenhet: EWE/FM. Tidigare befattningar: Flertalet positioner på ledningsnivå inom IKEA Österrike. Innehav i Nobia AB: 45 000 personaloptioner.

Leo Brecklinghaus 16.

Födelseår 1959. Anställd i Optifit sedan 2000. Affärsenhet: Optifit. Tidigare befattningar: Produktionschef Huelsta furniture. Innehav i Nobia AB: 18 000 aktier, 81 000

personaloptioner.

Årsstämma 2010 Definitioner

Aktieägarna i Nobia AB (publ) kallas till årsstämma tisdagen den 30 mars 2010 klockan 17:00 på Summit, Grev Turegatan 30 i Stockholm.

Rätt att delta i årsstämman

Aktieägare som vill delta i årsstämman ska:

• dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 24 mars 2010,
• dels senast klockan 16:00 onsdagen den 24 mars 2010 anmäla sig hos bolaget för deltagande i årsstämman.

Anmälan

Anmälan om deltagande i årsstämman ska göras på något av följande sätt:

• Via e-post: lisa.ahnberg@nobia.com
• Per telefon: 08-440 16 00
• Per fax: 08-503 826 49
• Per post: Nobia AB, Box 70376, 107 24 Stockholm

Vid anmälan ska aktieägare uppge:

• Namn
• Person-/organisationsnummer
• Adress, telefonnummer dagtid
• Aktieinnehav
• I förekommande fall biträden, dock högst två biträden, och ställföreträdare som ska medfölja aktieägaren vid stämman

Till anmälan ska därtill i förekommande fall bifogas fullständiga behörighetshandlingar såsom registreringsbevis eller motsvarande.

Ombud

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda daterad fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdas av juridisk person ska bestyrkt kopia av registreringsbevis eller motsvarande för den juridiska personen bifogas. Fullmakten och eventuellt registreringsbevis får inte vara äldre än ett år. Fullmakten i original samt eventuellt registreringsbevis bör i god tid före stämman insändas till bolaget på ovan angiven adress. Blankett för fullmakt kan hämtas på bolagets hemsida www.nobia.se.

Förvaltarregistrerade aktier

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier genom bank eller värdepappersinstitut måste för att äga rätt att delta i stämman tillfälligt omregistrera aktierna i eget namn. Sådan registrering måste vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast onsdagen den 24 mars 2010, vilket innebär att aktieägaren i god tid före detta datum måste underrätta förvaltaren.

Utdelning

Styrelsen föreslår ingen utdelning för räkenskapsåret 2009.

Distributionspolicy

Nobias årsredovisning finns på engelska och svenska och båda versionerna finns tillgängliga för nedladdning på koncernens webbplats, www.nobia.se. Årsredovisningen skickas i tryckt version per post till aktieägare och andra intressenter som uttryckligen efterfrågat den.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital. Beräkningen av genomsnittligt eget kapital har justerats för kapitalhöjningar och sänkningar.

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat i procent av operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella intäkter i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Beräkningen av genomsnittligt sysselsatt kapital har justerats för förvärv och avyttringar.

Bruttolåneskuld

Summan av räntebärande skulder och räntebärande avsättningar.

EBITDA

Resultat före av- och nedskrivningar.

Nettolåneskuld

Summan av räntebärande skulder och räntebärande avsättningar minus räntebärande tillgångar. Räntebärande avsättningar avser pensionsskulder.

Operativt kassaflöde

Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive kassaflöde från investeringsverksamheten exklusive kassaflöde från förvärv/försäljning av dotterbolag, ränta samt ökning/minskning av räntebärande tillgångar.

Operativt kapital

Ej räntebärande anläggnings- och omsättningstillgångar minus ej räntebärande skulder. Aktuell och uppskjuten skatt ingår ej i beräkningen av operativt kapital. Operativt kapital på verksamhetsområdesnivå exkluderar samtliga koncernmässiga övervärden.

Omsättningshastighet på sysselsatt kapital

Nettoomsättningen dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

P/E tal

Aktiekurs vid årets slut dividerat med resultatet per aktie efter utspädning.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under året.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Skuldsättningsgrad

Nettolåneskuld i procent av eget kapital inklusive minoritetsintresse.

Soliditet

Eget kapital inklusive minoritetsintresse i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minus ej räntebärande avsättningar och skulder.

Finansiell information 2010

30 mars	Årsstämma

27 april Delårsrapport januari–mars 19 juli Delårsrapport januari–juni 23 oktober Delårsrapport januari–september

Nobia AB

Besöksadress: Klarabergsviadukten 70 A5 Postadress: Box 70376 107 24 Stockholm Sverige Tel. +46 8 440 16 00 Fax +46 8 503 826 49 info@nobia.com www.nobia.se

EWE Küchen GmbH Dieselstraße 14 A-4600 Wels Österrike Tel. +43 7242 237 0 Fax +43 7242 237 221 www.ewe.at

FM Küchen GmbH Galgenau 30 A-4240 Freistadt Österrike Tel. +43 7942 701 0

Fax +43 7942 701 41 www.fm-kuechen.at

Gower Furniture Ltd Holmfield Industrial Estate Halifax West Yorkshire HX2 9TN Storbritannien Tel. +44 1422 232 200 Fax +44 1422 243 988 www.gower-kitchens.co.uk HTH Køkkener A/S Industrivej 6 DK-6870 Ølgod Danmark Tel. +45 75 24 47 77 Fax +45 75 24 63 02 www.hth.dk

Hygena Cuisines 350, rue des Clauwiers BP 106 F-59471 Seclin Cedex Frankrike Tel. +33 3 20 16 66 00 Fax +33 3 20 16 66 05 www.hygena.fr

Magnet Ltd 3 Allington Way Yarm Road Business Park Darlington, Co Durham DL1 4XT Storbritannien Tel. +44 1325 469 441 Fax +44 1325 744 003 www.magnet.co.uk

Marbodal AB 522 81 Tidaholm Sverige Tel. +46 502-170 00 Fax +46 502-173 20 www.marbodal.com

Myresjökök AB Box 603 343 24 Älmhult

Sverige Tel. +46 476-557 00 Fax +46 476-152 82 www.myresjokok.se

Novart Oy

Box 10 FI-155 61 Nastola Finland Tel. +358 207 730 730 Fax +358 207 730 803 www.novart.fi

Optifit Jaka Möbel GmbH Jaka-Straße 3 DE-32351 Stemwede-Wehdem Tyskland Tel. +49 5773 88 0 Fax +49 5773 88 144 www.optifit.de

Poggenpohl Möbelwerke GmbH

Poggenpohlstraße 1 DE-32051 Herford Tyskland Tel. +49 5221 38 10 Fax +49 5221 38 1321 www.poggenpohl.de

Sigdal Kjøkken AS Trollåsveien 6 Postboks 633 NO-1411 Kolbotn Norge Tel. +47 66 82 23 00 Fax +47 66 82 23 40 www.sigdal.com

Uno form Fabriksvej 7 DK-9640 Farsø Danmark Tel. +45 98 63 29 44 Fax +45 98 63 29 55 www.unoform.dk

Nobia utvecklar och säljer kök genom ett tjugotal starka varumärken i Europa, däribland Magnet i Storbritannien, Hygena i Frankrike, HTH i Norden och Poggenpohl globalt. Nobia skapar lönsamhet genom att kombinera skalfördelar med attraktiva kökserbjudanden.

Koncernen har cirka 8 000 anställda och omsätter drygt 15 miljarder kronor. Nobiaaktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm under kortnamnet NOBI.