AI assistant
NIBE Industrier — Audit Report / Information 2007
Aug 25, 2009
2949_10-k_2009-08-25_e0aa9a9b-bdcb-41da-8a63-f7be5ddcd16b.pdf
Audit Report / Information
Open in viewerOpens in your device viewer
Innehållsförteckning
NIBE-koncernen
| Verksamhetsöversikt | 4 |
|---|---|
| VD har ordet | 6 |
| NIBE-aktien | 8 |
| NIBE skapar värme dygnet runt | 10 |
| Ledningsfilosofi | 12 |
| Affärskoncept | 14 |
| Tillväxtmodell | 16 |
| Personal | 18 |
| Miljö | 20 |
| Kvalitet | 21 |
| Affärsområdenas verksamheter | |
| NIBE Element | 22 |
| NIBE Villavärme | 28 |
| NIBE Brasvärme | 34 |
| Ekonomisk information | |
| Förvaltningsberättelse | 40 |
| Femårsöversikt | 41 |
| Riskhantering | 43 |
| Bokslut 2007 | 44 |
| Resultaträkningar | 47 |
| Balansräkningar | 48 |
| Kassaflödesanalyser | 51 |
| Noter | 52 |
| Revisionsberättelse | 64 |
| Bolagsstyrning | |
| Bolagsstyrningsrapport | 65 |
Svensk kod för bolagsstyrning 68 Styrelse, ledning och revisor 70
Årsstämma
Årsstämman hålls på NIBEs Marknadscenter i Markaryd, onsdagen den 14 maj 2008, kl 17.00.
Utdelning
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdel ning på 1,15 kronor per aktie för verksamhetsåret 2007, motsvarande totalt 108,0 Mkr. Beslutar års stämman enligt förslaget, beräknas utdelning skickas från Värdepapperscentralen VPC AB torsdagen den 22 maj 2008.
Finansiell information
Den fullständiga årsredovisningen tillsammans med ka llelse till årsstämman distribueras till alla aktieägare som inte meddelat att man ej önskar någon skriftlig information. Dessutom publiceras årsredovisningen på vår hemsida www.nibe.com.
Kommande informationstillfällen
- y 14 maj 2008;
- Kvartalsrapport januari mars 2008
- y 14 maj 2008; Årsstämma
- y 14 augusti 2008; Kvartalsrapport januari – juni 2008
- y 13 november 2008; Kvartalsrapport januari – september 2008
2007
Året som gått
- y Nettoomsättningen ökade till 5.402,5 Mkr (4.958,0 Mkr)
- yTillväxten uppgick till 9,0% (29,8%) varav 3,7% (22,5%) var organisk
- y Resultatet efter finansnetto minskade till 445,0 Mkr (501,5 Mkr)
- y Resultatet efter skatt minskade till 314,7 Mkr (350,8 Mkr)
- y Operativt kassaflöde uppgick till –350,8 Mkr (159,9 Mkr)
- y Vinsten per aktie uppgick till 3,35 kr (3,74 kr)
- y Styrelsen föreslår en oförändrad utdelning på 1,15 kr/aktie
- y Förvärv genomfördes av Lübcke Rail A/S, dansk tillverkare av system för uppvärmning av järnvägsväxlar, med en årsomsättning på cirka 20 Mkr
- yAvtal slöts om att förvärva 25% i CJSC EVAN, rysk tillverkare av elpannor och varmvattenberedare, med en årsomsättning på cirka 70 Mkr
Nettoomsättning senaste fem åren (Mkr)
Nettoomsättningen ökade med 9,0% under 2007
Resultat efter finansiella poster senaste fem åren (Mkr)
Resultatet efter finansnetto minskade med 11,3% under 2007
Avkastning på eget kapital
26,8% genomsnittlig avkastning på eget kapital under de senaste fem åren
Året i siffror
| 2007 | 2006 | Förändring | ||
|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | Mkr | 5.402,5 | 4.958,0 | 9 % |
| Tillväxt | % | 9,0 | 29,8 | – 70 % |
| Rörelseresultat | Mkr | 528,0 | 556,0 | – 5% |
| Resultat efter finansnetto | Mkr | 445,0 | 501,5 | – 11 % |
| Investeringar i anläggningstillgångar | Mkr | 404,1 | 526,4 | – 23 % |
| Bruttomarginal | % | 12,8 | 14,1 | – 9 % |
| Rörelsemarginal | % | 9,8 | 11,2 | – 13 % |
| Vinstmarginal | % | 8,2 | 10,1 | – 19 % |
| Sysselsatt kapital | Mkr | 3.552,9 | 2.741,0 | 30 % |
| Eget kapital | Mkr | 1.547,7 | 1.283,5 | 21 % |
| Avkastning på sysselsatt kapital | % | 17,2 | 22,9 | – 25 % |
| Avkastning på eget kapital | % | 22,6 | 31,3 | – 28 % |
| Avkastning på totalt kapital | % | 12,8 | 16,0 | – 20 % |
| Kapitalomsättningshastighet | ggr | 1,28 | 1,41 | – 9 % |
| Soliditet | % | 34,2 | 32,9 | 4 % |
| Andel riskbärande kapital | % | 36,8 | 36,1 | 2 % |
| Operativt kassaflöde | Mkr | – 350,8 | 159,9 | – 319 % |
| Räntetäckningsgrad | ggr | 5,7 | 9,2 | – 38 % |
| Räntebärande skulder/Eget kapital | % | 129,6 | 113,6 | 14 % |
| Medeltal anställda | st | 5.439 | 5.111 | 6 % |
Definitioner, se sidan 45.
Nibe Brasvärme
32%
Nibe Villavärme Nibe Element
32%
KONCERNEN TOTALT
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | Medeltal anställda | Rörelsemarginal |
|---|---|---|---|
| 5.402,5 Mkr | 528,0 Mkr | 5.439 | 9,8% |
NYCKELINFORMATION VARUMÄRKEN
NIBE Element är marknadsledande i norra Europa och en av de ledande tillverkarna i övriga Europa av komponenter och system för elektrisk uppvärmning. Marknaden utgörs av industriella användare och komponentanvändare.
| Nettoomsättning 2007 | 1.779,1 Mkr |
|---|---|
| Tillväxt | + 16,0% |
| Rörelseresultat | 113,0 Mkr |
| Rörelsemarginal | 6,4% |
| Medeltal anställda | 3.022 |
NIBE Villavärme är marknadsledande i Norden, Polen samt Tjeckien och en av de ledande tillverkarna i övriga Europa på villavärmeprodukter. Marknaden utgörs av ROT-sektorn (Renovering, Om- och Tillbyggnad) samt nyproduktion av småhus och fastigheter.
| Nettoomsättning 2007 | 2.859,9 Mkr |
|---|---|
| Tillväxt | + 11,9% |
| Rörelseresultat | 317,6 Mkr |
| Rörelsemarginal | 11,1% |
| Medeltal anställda | 1.729 |
Läs mer om NIBE Villavärmes verksamhet på sidorna 28– 33
NIBE Brasvärme är marknadsledande i Sverige och en av de ledande tillverkarna i övriga Europa på brasvärmeprodukter. Marknaden utgörs av såväl befintliga som nyproducerade villa- och fritidshus.
| Nettoomsättning 2007 | 874,1 Mkr |
|---|---|
| Tillväxt | – 6,1% |
| Rörelseresultat | 114,8 Mkr |
| Rörelsemarginal | 13,1% |
| Medeltal anställda | 683 |
Läs mer om NIBE Brasvärmes verksamhet på sidorna 34 – 39
2007 – ett starkt första men ett svagare andra halvår
Koncernens omsättning ökade under 2007 till 5.402,5 Mkr, vilket jämfört med 2006 innebär en tillväxt på 9%. En, under i huvudsak andra halv året, svagare totalefterfrågan inom flera marknadssegment och på flera markna der har dämpat vår totala tillväxt. De huvudsakliga förklaringarna är effek terna av borttagna bidrag samt slutkon sumenternas oro för en sämre konjunk tur, vilket reducerat investeringsviljan.
Samtliga tre affärsområden har emellertid fortsatt att ta marknadsan delar, vilket är ett resultat av fram gångsrik produktutveckling och offen siv marknadsbearbetning.
För helåret 2007 uppvisade koncer nen en försämring av rörelseresulta tet med 5,0% jämfört med 2006 och resultatet efter finansnetto uppvisade vid samma jämförelse en försämring med 11,3%.
Eftersom höstens förväntade för säljningsökning för NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme inte realisera des blev den fasta kostnadsmassan i relativa termer för stor, vilket i kom bination med kraftiga materialprisök ningar reducerat båda affärsområdenas rörelsemarginaler.
För att komma i balans med rådande marknadsförhållande genomfördes under hösten ett lager- och kostnadsreduk tionsprogram, i huvudsak vid enheten i Markaryd. Under 2008 kommer vi som ett resultat av detta att ha en fast kostnadsmassa som är 50 Mkr lägre än under 2007.
Omstruktureringsprogrammet inom NIBE Element, som präglat verksam heten sedan beslutet togs under hösten 2005, avslutades under fjärde kvar talet och har följt såväl tidplan som kostnadsram.
Genom det just avslutade omstruk tureringsprogrammet inom NIBE Element har vi tagit ytterligare ett steg i vårt interna arbete med att också föra upp NIBE Element till den målsatta nivån. För att slutligen ta NIBE Element upp till rörelsemarginalmålet på 10% behöver vi emellertid en fortsatt god
Gerteric Lindquist, VD
2007 – ett starkt första men ett svagare andra halvår
konjunktur samt stabilare och helst också lägre råvarupriser.
Rörelsemarginalerna för såväl NIBE Villavärme som NIBE Brasvärme ligger trots det svagare utfallet under 2007 fortfarande en bit över den målsatta nivån på 10%.
Investeringar för fortsatt rationell expansion
Koncernens totala investeringar i de befintliga verksamheterna har under 2007 uppgått till cirka 391 Mkr, vilket är 154 Mkr mer än under 2006 och hela 227 Mkr högre än avskrivningstakten. Den huvudsakliga anledningen till den kraftiga ökningen är investeringarna i NIBE Brasvärmes nya produktionsanläggning samt det nya produktionsförrådet i Markaryd.
Investeringstakten kommer att bli avsevärt lägre under 2008 eftersom det nya produktionsförrådet blev klart under fjolåret medan det återstår cirka 50 Mkr i ytterligare investeringar i NIBE Brasvärmes nya produktionsanläggning innan den är helt färdigställd.
Koncernen är genom de senaste årens massiva investeringsprogram rustad för fortsatt rationell expansion.
Lagernivå och kassaflöde
Våra egna omsättningsförväntningar för 2007 var betydligt högre än det verkliga utfallet. Detta innebar att den lageruppbyggnad som vi på traditionellt vis genomförde under första halvåret för att klara den förväntade försäljningen under andra halvåret, istället resulterade i ett mycket för stort lager vid utgången av 2007.
Vi kommer under hela 2008 att arbeta med att reducera våra lager till mer acceptabla nivåer, vilket tillsammans med en lägre investeringstakt skall ge ett bättre kassaflöde.
Strategiska förvärv
Förvärvet av danska Lübcke Rail A/S, som genomfördes i juni, är ytterligare ett viktigt steg i strategin att utveckla NIBE Element mot en ännu större andel systemprodukter.
Förvärvet av 25% av aktierna i det ryska företaget CJSC EVAN i december respektive förvärvet av 100% av aktierna i det österrikiska företaget KNV i januari i år är båda ytterligare ett led i strategin att öka NIBE Villavärmes försäljning på respektive marknad genom egen marknadsnärvaro.
Nästa omsättningsmål – tio miljarder
Vår långsiktiga målsättning är att senast 2011 ha fördubblat 2006 års omsättning, vilket innebär en omsättning på 10 miljarder kronor med bibehållen god lönsamhet.
Vi har emellertid, vilket också tidigare beskrivits, en mycket stor respekt för denna uppgift. Vad gäller de interna förutsättningarna så är vår bedömning att vi har dessa vad gäller såväl produktinriktning och produktionskunnande som företagskultur och finansiell styrka.
När det gäller de externa förutsättningarna så är vår bedömning att stigande energipriser och ett stort behov av effektivare och mera miljövänliga uppvärmningsalternativ kommer att dominera vårt samhälle under överskådlig tid, vilket gynnar marknaden för våra produkter.
Den mest osäkra externa parametern vad gäller realiserandet av vårt 10-miljardersmål är naturligtvis konjunkturutvecklingen. När vi för ett år sedan lade fast vår målsättning för 2011 så gjordes antagandet att sannolikt ett av de kommande fem åren skulle bli svagt. Om den nu rådande svagare konjunkturen skulle få ett mera långvarigt förlopp än vad som antagits kan realiserandet av vår 10-miljardersmålsättning komma att förskjutas.
Det är emellertid viktigt att påminna om att sämre konjunkturlägen också innebär möjligheter som till exempel att svagare konkurrenter kan falla undan och att prisnivåerna på företagsförvärv kan sjunka.
Företagskultur stadigt förankrad
Den företagskultur som successivt har byggts upp på NIBE under mer än femtio år är svårslagen. Att våga ifrågasätta, att inte göra saker svårare än vad de är och att metodiskt arbeta med att hela tiden göra saker bättre, det är företagande i ett nötskal.
Vi tror att NIBEs företagskultur inger en genuin respekt hos både våra kunder och våra leverantörer. Vi tror också att den utgör en stor attraktionskraft för nya medarbetare och för företag som önskar bli en del av en större företagsgruppering.
Omvärlden förändras i en allt snabbare takt men fundamentet i vår företagskultur står stadigt förankrad i den småländska traditionen.
Fortsatt framtidstro
NIBEs finansiella ställning är fortsatt stark och förvärvsambitionen är liksom tidigare hög.
Vårt interna arbete med förbättrad produktivitet, intensiv produktutveckling samt reduktion av materialkostnader och lagernivåer fortskrider. Parallellt pågår ett metodiskt arbete för fortsatt organisk expansion. Sammantaget gör detta att vi har en stark framtidstro.
Vår syn på innevarande år är försiktigt positiv men vi är naturligtvis beroende av omvärldens utveckling.
Markaryd i mars, 2008
Gerteric Lindquist Verkställande direktör och koncernchef
Aktiekapitalets utveckling
| År | Ökning av aktiekapital (kr) |
Kvotvärde (kr) |
Totalt antal aktier (st) |
Totalt aktiekapital (kr) |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 1990 | Nyemission 1) | 6.950.000 | 100,00 | 70.000 | 7.000.000 |
| 1991 | Fondemission | 40.000.000 | 100,00 | 470.000 | 47.000.000 |
| 1994 | Split 10:1 2) | – | 10,00 | 4.700.000 | 47.000.000 |
| 1997 | Nyemission | 11.700.000 | 10,00 | 5.870.000 | 58.700.000 |
| 2003 | Split 4:1 3) | – | 2,50 | 23.480.000 | 58.700.000 |
| 2006 | Split 4:1 4) | – | 0,625 | 93.920.000 | 58.700.000 |
1) Riktad nyemission till dåvarande ägare till teckningskursen 100 kronor per aktie.
2) Ändring av aktiens kvotvärde från 100 kronor till 10 kronor.
3) Ändring av aktiens kvotvärde från 10 kr till 2,50 kronor.
4) Ändring av aktiens kvotvärde från 2,50 kr till 0,625 kronor.
NIBE-aktien
NIBE Industrier ABs B-aktier inregistrerades på OTC-listan Stockholmsbörsen (idag Mid cap, OMX Nordiska Börs Stockholm) den 16 juni 1997 efter en nyemission på 1.170.000 B-aktier. Teckningskursen var 70 kronor per aktie. Detta motsvarar 4,38 kronor per aktie efter split som genomförts dels i juni 2003 dels i juni 2006.
Aktiekapital
Aktiekapitalet i NIBE Industrier AB uppgår till 58,7 Mkr fördelat på 13.160.256 A-aktier och 80.759.744 B-aktier. Kvotvärdet är 0,625 kronor per aktie. Varje A-aktie berättigar till 10 röster på årsstämmor och varje B-aktie till en röst. Alla aktier har lika rätt till utdelning. En börspost uppgår till 100 aktier. Vid utgången av 2007 fanns inga utestående konverteringslån eller optionsrätter som kan komma att späda ut aktiekapitalet.
Kursutveckling och omsättning
1)
Data per aktie
Under 2007 minskade NIBEs aktiekurs med 32% från 115,00 kronor till 78,00 kronor. Carnegie Småbolagsindex minskade under samma period med 10% och OMX Stockholm All-share (OMXS) med 6%. Vid utgången av 2007 uppgick därmed NIBEs börsvärde till 7.326 Mkr, baserat på senaste betalkurs. Antalet omsatta NIBE-aktier på OMX Nordiska Börs Stockholm uppgick till 66.813.533, vilket motsvarar en omsättningshastighet på 71% under 2007.
Utdelningspolicy
Målsättningen är att bolaget långsiktigt skall lämna en utdelning motsvarande 25–30% av koncernens resultat efter skatt. För verksamhetsåret 2007 föreslår styrelsen en utdelning med 1,15 kronor per aktie, vilket motsvarar 34,3% av koncernens resultat efter full skatt.
| Antal aktier | st | 2007 93.920.000 |
2006 93.920.000 |
2005 93.920.000 |
2004 93.920.000 |
2003 93.920.000 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekurs den 31/12 | Kr | 78,00 | 115,00 | 60,75 | 46,00 | 31,88 |
| Vinst efter full skatt/aktie | Kr | 3,35 | 3,74 | 1,94 | 2,97 | 1,72 |
| Eget kapital/aktie | Kr | 16,48 | 13,67 | 10,92 | 9,46 | 7,08 |
| Föreslagen utdelning | Kr | 1,15 | 1,15 | 0,75 | 0,75 | 0,46 |
| Kurs/eget kapital | 4,73 | 8,42 | 5,56 | 4,86 | 4,50 | |
| Direkta vkastning | % | 1,47 | 1,00 | 1,23 | 1,63 | 1,45 |
| Totalavkastning | % | – 31,17 | 91,19 | 33,70 | 46,67 | 102,90 |
| Operativt kassaflöde/aktie | Kr | – 3,74 | 1,70 | – 0,17 | 1,28 | 0,17 |
| Utdelningsandel | % | 34,3 | 30,8 | 38,7 | 25,3 | 26,8 |
| PE-tal efter full skatt | 23,3 | 30,8 | 31,4 | 15,5 | 18,5 | |
| Börsvärde | Mkr | 7.326 | 10.801 | 5.706 | 4.320 | 2.994 |
| EBIT multipel | ggr | 17,3 | 21,6 | 21,7 | 13,8 | 14,1 |
| EV/sales | ggr | 1,69 | 2,43 | 1,76 | 1,60 | 1,46 |
| Omsättningshastighet | % | 71,1 | 36,8 | 38,4 | 30,6 | 22,3 |
1) Samtliga nyckeltal/aktie har omräknats med hänsyn till split 4:1, genomförd i juni 2006.
Definitioner
Vinst efter full skatt per aktie Resultatet efter full skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier.
Kurs/eget kapital Aktiekurs per aktie dividerat med eget kapital per aktie,
båda per balansdag. Direktavkastning
Utdelning i procent av aktiekurs per balansdag. Totalavkastning
Årets förändring av aktiekurs med tillägg för utdelning i procent av aktiekurs vid föregående balansdag. Operativt kassaflöde/aktie
Kassaflöde efter investeringar men före förvärv av bolag/ verksamheter dividerat med genomsnittligt antal aktier.
Utdelningsandel
Utdelning i procent av årets vinst per aktie. PE-tal efter full skatt
Aktiekurs per balansdag dividerat med vinst per aktie. Börsvärde
Aktiekurs per balansdag multiplicerat med antal aktier. EBIT multipel
Börsvärde plus nettoskuld (räntebärande skulder minus finansiella omsättningstillgångar) plus minoritetsintresse dividerat med rörelseresultatet.
EV/sales
Börsvärde plus nettoskuld (räntebärande skulder minus finansiella omsättningstillgångar) plus minoritetsintresse, dividerat med nettoomsättningen.
Omsättningshastighet
Totalt omsatta aktier under året i procent av antal aktier.
Ägarkategorier (källa VPC AB aktiebok 2007-12-28)
Aktieägare
Antalet aktieägare har ökat ytterligare under året. Vid utgången av 2007 hade NIBE 18.868 aktieägare mot 16.050 aktieägare vid samma tidpunkt året innan. De tio största ägarna svarade för 66,6% av rösterna och 42,4% av kapitalet.
Aktieägarvärde
För att öka omsättningen i NIBEaktien och för att ge såväl nuvarande som framtida ägare förutsättningar att värdera koncernen på ett så rättvisande sätt som möjligt, arbetar ledningen ständigt med att utveckla och förbättra den finansiella informationen och medverkar aktivt vid träffar med svenska och utländska analytiker, aktiesparare och media.
NIBE-aktien har under året följts och analyserats av bland annat följande fondkommissionärer och banker;
ABG Sundal Collier Tobias Ottosson, tel 08-566 286 00 Carnegie
Adam Nyström, tel 08-676 88 00
Danske Markets Equities Jan Bjerkenheim, tel 08-568 805 69
Handelsbanken Capital Market Markus Almerud, tel 08-701 10 00
HQ Bank Alexander Vilval, tel 08-696 17 00 Kaupthing Bank Carl-Johan Blomqvist, tel 08-791 48 55
SEB Enskilda
Anders Eriksson, tel 08-522 295 00 Swedbank Markets
Mats Larsson, tel 08-585 925 42
De största aktieägarna
(källa VPC AB aktiebok 2007-12-28)
| Aktieägare | aktier röster (st) |
Antal Andel (%) |
|---|---|---|
| Nuvarande och tidigare | ||
| styrelseledamöter och ledning1) | 27.705.424 | 52,88 |
| Melker Schörling | 12.015.360 | 21,59 |
| Alecta Pensionsföräkring | 5.210.000 | 2,45 |
| Roburs Exportfond | 1.476.500 | 0,70 |
| Lannebo Småbolag | 1.400.000 | 0,66 |
| The Northern Trust Company W9 | 1.099.346 | 0,52 |
| Enter Sverige Fokus | 1.061.100 | 0,50 |
| Lannebo Småbolag Select | 788.300 | 0,37 |
| Dub-Non-Resident | 639.214 | 0,30 |
| Clearstream Banking S.A. W8IMY | 590.634 | 0,28 |
| Övriga innehav (18.839 aktieägare) | 41.934.122 | 19,75 |
| Totalt | 93.920.000 100,0 |
1) För nuvarande styrelse, se vidare under sidan 70.
Ägarstruktur
(källa VPC AB aktiebok 2007-12-28)
| Antal aktier (st) |
Antal ägare (st) |
Andel ägare (%) |
(st) | Antal Andel aktier aktier (%) |
|---|---|---|---|---|
| 1 – 500 | 11.039 | 0,97 | 2.058.968 | 2,19 |
| 501 – 1.000 | 2.971 | 1,18 | 2.497.767 | 2,66 |
| 1.001 – 5.000 | 3.791 | 4,35 | Dec 9.243.708 |
9,84 |
| 5.001 – 10.000 | 552 | 1,93 | 4.102.734 | 4,37 |
| 10.001 – 15.000 | 147 | 0,87 | Nov 1.846.322 |
1,97 |
| 15.001 – 20.000 | 121 | 1,00 | 2.130.512 Okt |
2,27 |
| 20.001 – | 247 | 89,70 | 72.039.989 | 76,70 |
| Totalt | 18.868 | 100,0 | 93.920.000 Sept |
100,0 |
Aktiekursutvecklingen
NIBE skapar värme dygnet runt
En sprakande brasa i en braskamin från NIBE Brasvärme skapar fin atmosfär och ger skön värme en kall vintermorgon.
Morgontoaletten sker i härligt varmt vatten som värmts upp av en värmepump, villapanna, fjärrvärmemodul eller varmvattenberedare från NIBE Villavärme.
Vår vision att vara ett värmeföretag i världsklass bygger på idéen att människor oavsett nationalitet, ålder, kön, plats, situation eller tidpunkt alltid skall uppleva NIBE som förstklassigt när det gäller såväl image som produkter och medarbetare.
NIBEs kunder skall känna stor tillfredsställelse över produkternas höga innovationsnivå och prestanda liksom över deras höga kvalitet och tilltalande design.
Vidare skall alla NIBE-anställda präglas av professionalism, respekt och mänsklighet i alla relationer såväl externt som internt.
NIBEs produkter skapar värme, komfort och trivsel under dygnets alla 24 timmar och präglar därmed människans tillvaro på ett mycket påtagligt sätt.
NIBE är med andra ord ständigt närvarande.
Det finns många olika sorters kaffe att välja på när man tar fikapaus på jobbet. Vattnet i den professionella kaffemaskinen värms med rörelement från NIBE Element.
Ett kvällsdopp med massor av varmvatten uppvärmt av en värmepump, villapanna, fjärrvärmemodul eller varmvattenberedare från NIBE Villavärme avslutar dagen för aktiva barn.
Med vattenburen golvvärme som värms upp med energieffektiva värmepumpar från NIBE Villavärme kan barnen leka barfota på golvet året om.
En stunds avkoppling framför den mysiga braskaminen från NIBE Brasvärme gör gott för själen samtidigt som kaminen värmer effektivt.
En god frukost är en bra start på dagen. Rostat bröd och kaffe är ett måste. NIBE Element möjliggör detta genom sina värmeelement i såväl brödrosten som kaffebryggaren.
Kalla vinterdagar när man skall till arbetet är det skönt med en uppvärmd bilmotor och frostfria backspeglar. Rörelementet till motorvärmaren och folieelementet till bilbackspeglarna kommer från NIBE Element.
Med barn i familjen går tvättmaskinen så gott som varje dag. Vattnet i tvättmaskinen och luften i torktumlaren värms upp med värmeelement från NIBE Element.
När det är dags för middag måste både spisen och ugnen användas. Säväl spishällselementen som ugnselementet kommer från NIBE Element.
När dagen närmar sig sitt slut är det dags för lite eftertanke och drömmar. Med helårsbesparingen från NIBE Villavärmes värmepump har man råd att installera en braskamin från NIBE Brasvärme även i sportstugan.
NIBE Villavärmes frånluftsvärmepumpar möjliggör en god ventilation med energiåtervinning dygnet runt, även när man sover som bäst.
Våra framgångsfaktorer
Vår ledningsfilosofi bygger på åtta grundidéer som skapar kraften för fortsatt expansion under lönsamhet. Grundidéerna är den "fogmassa" som håller ihop NIBEkoncernen och alla dess anställda. Vid nyanställningar
eller vid förvärv av företag är kännedomen om vår ledningsfilosofi oerhört viktig eftersom det aldrig får råda några tvivel om vilka principer vi arbetar efter och vilken företagsmiljö man som ny kommer in i.
Expansion är förutsättningen för all företagsutveckling.
God lönsamhet
God lönsamhet är och har alltid varit NIBEs tradition.
Alla NIBE-anställda lever efter att den verksamhet man arbetar i skall ha en rörelsemarginal på 10 procent sett över en konjunkturcykel.
Som exempel på detta kan nämnas att de två ursprungliga bolagen inom NIBE-gruppen, Backer BHV AB och NIBE AB, under sina 59 respektive 56 verksamhetsår aldrig uppvisat något år med operativt underskott. Detta drygt halvsekellånga facit skapar respekt för att det faktiskt alltid går att tjäna pengar.
Att man i samhällsdebatten under årens lopp ofta ifrågasatt god lönsamhet är för oss svårt att förstå. Lönsamhet är ett effektivitetsmått och god lönsamhet är faktiskt all affärsverksamhets yttersta syfte. Det är endast genom god lönsamhet ett företag har möjlighet att kunna utvecklas och därmed långsiktigt har möjlighet att kunna överleva.
Vidare ger den goda lönsamheten handlingsfrihet och oberoende, vilket i sin tur skapar trivsel och trygghet för de anställda samt attraherar nya, ambitiösa medarbetare.
Marknadsorienterad expansion
En god, kontinuerlig tillväxt är helt nödvändig för att skapa de rätta förutsättningarna för produktivitetsförbättring, organisationsutveckling och nytänkande. Kombinationen av god organisk och väl avvägd förvärvad tillväxt skapar den allra bästa vitaliseringen av en organisation.
NIBEs filosofi för tillväxt bygger på den självklara uppfattningen att vi alltid måste vara mycket lyhörda för marknadens varierande behov och därför måste tillhandahålla ett brett sortiment med hög prestanda, vilket garanterar att kunden alltid får den bästa lösningen.
Nya marknadsinbrytningar skall vara väl förberedda och ske metodiskt, steg för steg.
Kunden skall alltid, oavsett marknad, uppleva NIBE som en trygg och konstruktiv samarbetspartner och NIBEs framgångar skall också komma kunden tillgodo genom prisvärda produkter.
NIBE satsar kontinuerligt stora resurser på produktutveckling.
Motivet till offensiv produktutveckling är att kundernas skiftande krav snabbt skall fångas upp och omvandlas till de bästa lösningarna för varje given marknadssituation.
Vidare är en intensiv produktutveckling en helt avgörande förutsättning för fortsatt organisk tillväxt och nya marknadsinbrytningar.
Stort fokus på produktutveckling underlättar också bedömningen och införandet av nya teknologier.
Ytterligare en mycket stor fördel med fokuseringen på produktutveckling är att förutsättningarna för en god produktionsekonomi skapas redan när en ny produkt befinner sig på idéstadiet. Den höga förädlingen, produktivitetspassionen och de stora produktutvecklingsresurserna på NIBE skapar ett ovärderligt helhetstänkande när det gäller produkternas lönsamhet.
Offensiv produktutveckling Kvalitet i allt – kunden i centrum
Kunden skall alltid kunna lita på såväl företaget som på våra produkter och anställda.
Kvalitet är ett av NIBEs verkliga adelsmärken och därmed en avgörande konkurrensfaktor och ett starkt köpargument för våra produkter.
Vi strävar efter att vara föregångare i kvalitetsfrågor och miljöhänsyn. Detta kan aldrig skapas genom engångsinsatser eller genom att erhållna kvalitets- och miljöcertifikat sätts upp på väggarna. Istället skapas detta genom det envisa, dagliga arbetet med att försöka göra saker och ting bättre och att alla vi anställda ständigt tar ansvar för och engagerar oss i dessa frågor.
Hög kvalitet innebär också att vi alltid ska ha hög tillgänglighet för våra kunder och att de alltid skall bli såväl professionellt som vänligt bemötta.
Vår strävan är naturligtvis att vi genom vårt synsätt på kvalitet och miljö skall göra så få fel som möjligt och därmed uppnå högsta möjliga kostnadseffektivitet. Uppstår trots alla ansträngningar något fel, vilket alla vet att det ibland tyvärr gör, skall vi vara lyhörda för detta och snabbt åtgärda felen. En NIBE-kund skall helt enkelt alltid vara nöjd.
Hög produktivitet
Hög produktivitet är helt avgörande för att kunna upprätthålla en god konkurrenskraft.
Produktivitetstänkandet skulle förenklat kunna sammanfattas i två synsätt.
- y Allt kan och måste ständigt förbättras. Man skall aldrig vara riktigt nöjd med dagens lösningar, hur bra de än verkar, utan ständigt sträva efter ytterligare förbättringar.
- y Det som inte mätes kan inte göras bättre.
Tvärs emot trenden att lägga ut så mycket som möjligt av sin verksamhet på andra leverantörer genom så kallad outsourcing, arbetar NIBE vidare med stort fokus på egen produktion. Detta i förvissningen om att egen hög förädling utgör grunden för god produktivitetsutveckling och härigenom bra lönsamhet.
Detta synsätt gör det naturligt att satsa stora resurser på att våra verkstäder och kontor skall vara moderna, rationella och försedda med den effektivaste utrustningen.
NIBEs lönsamhet och expansion har till stor del skapats just genom hög produktivitet baserad på enkla organisationsstrukturer, rationella produktionsupplägg, högt tidsutnyttjande samt rörliga lönesystem för så stor del av personalen som möjligt.
Vi är helt övertygade om att rörliga lönesystem, baserade på korrekt tidmätning, är en mycket viktig faktor för de allra flesta industriverksamheter. Medarbetare som utför merprestationer skall naturligtvis motiveras med förbättrade förtjänstmöjligheter, vilket i sin tur sporrar till ytterligare förbättringar.
Tidmätning säkerställer också att kalkyleringsunderlagen är riktiga samt att man verkligen kan produktionsplanera och presentera såväl korrekta investeringsunderlag som meningsfyllda verksamhetsuppföljningar.
Den oinvigde förknippar tyvärr många gånger hög produktivitet och rörliga lönesystem med stress och otrivsel men effektivt tidsutnyttjande och fokusering på arbetsuppgifterna skapar tvärtom ökad trivsel genom att lönesättningen blir rättvis och verksamheten präglas av ordning och reda.
De nya administrativa rationaliseringsverktyg som finns på IT-sidan
idag passar väldigt väl in i vår produktivitetsfilosofi när det gäller exempelvis konstruktionshjälp, inköpseffektivisering, produktionsstyrning och orderhantering.
NIBE strävar efter enkla organisationsformer och ger medarbetarna stor frihet under ansvar.
Det ställs visserligen mycket höga krav på alla anställda men i kombination med uppriktighet och raka budskap skapas en tydlighet som är mycket uppskattad.
Initiativkraft blandat med ödmjukhet och sunt förnuft är de ideala förutsättningarna för att trivas på NIBE.
Vi hyllar det operativa ledarskapet, vilket bygger på övertygelsen om att personer i ledande befattningar måste vara detaljorienterade och genuint intresserade av sitt ansvarsområde för att kunna leda och utveckla sina medarbetare. Vidare måste alla ledare alltid föregå med gott exempel.
I denna miljö skapas de ideala förutsättningarna för alla medarbetare att utvecklas, såväl genom egen förkovran som genom ändamålsenlig utbildning.
Engagerade medarbetare Fokus på tre kärnverksamheter Långsiktighet
Genom fokusering på våra tre kärnverksamheter skapas en tydlighet såväl internt som externt.
Koncentrationen medför också ett stort och ständigt fördjupat kunnande, vilket ger ett stort analysförsprång, inte minst vid förvärv.
Inom alla tre kärnverksamheterna finns stora och framför allt internationella expansionsmöjligheter, vilket skapar goda förutsättningar för marknadsledarskap, synergivinster och stordriftsfördelar.
Genom att satsa all kraft på de tre befintliga kärnverksamheterna erhålls en rimlig riskexponering och en robust resultatgenerering sett över en konjunkturcykel.
NIBE präglas av långsiktighet i sitt agerande och därför går kortlivade trender oftast oss förbi.
Vi observerar visserligen aktivt och nyfiket den allt snabbare förändringen i vår omvärld men vår egen nyordning sker först efter noggrann prövning.
Vi strävar efter långsiktiga relationer med såväl kunder som leverantörer och är övertygade om att ansvarstagande, uthållighet och kontinuitet är det som vinner i längden.
En god illustration av detta är kontinuiteten i ägandet av NIBE, vilket möjliggör maximal fokus på verksamhetens utveckling samtidigt som självständigheten garanteras.
Affärskoncept
MÅLUPPFYLLELSE
22,7% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
26,8% genomsnittlig avkastning på eget kapital under de senaste fem åren
34,0% genomsnittlig soliditet under de senaste fem åren
Internationalisering med Norden som bas
Vision
Vår vision är att vara ett värmeföretag i världsklass.
Affärsidé
Att erbjuda marknaden högkvalitativa och innovativa värmeprodukter inom affärsområdena Element, Villavärme och Brasvärme. Basen för detta är NIBEkoncernens breda kunnande inom utveckling, tillverkning och marknadsföring.
Mål
NIBE Industriers övergripande målsättning är att kunna kombinera en kraftig och uthållig tillväxt med god lönsamhet och härigenom skapa värdetillväxt för aktieägarna, vara en intressant och utvecklande arbetsplats för de anställda samt ha trygga och nöjda kunder. Vidare skall NIBEs roll i samhället som helhet präglas av öppenhet och ansvar.
Koncernen har fyra ekonomiska målsättningar;
- y Tillväxten skall genomsnittligt uppgå till 20% per år, varav hälften skall vara organisk och hälften förvärvad
-
y Rörelseresultatet för respektive affärsområde skall, över en konjunkturcykel, uppgå till minst 10% av omsättningen
-
y Avkastningen på eget kapital skall, över en konjunkturcykel, uppgå till minst 20% efter schablonskatt
- y Soliditeten i koncernen skall ej understiga 30%.
Tillväxten
skall upprätthållas genom;
- y Ökade marknadsandelar på prioriterade marknader
- y Satsning på nya marknader och marknadssegment – gärna med hjälp av unika produkter och nya teknologier
- y Positionsförstärkande förvärv på utvalda marknader – gärna med starka varumärken, kompletterande produktsortiment och nya teknologier.
Konkurrenskraften
skall förstärkas genom;
- y Ständig produktutveckling av tekniskt ledande produkter, i nära samarbete med marknad och kunder
- y Ständiga rationaliseringar i produktionen genom mekanisering och automatisering samt optimalt tidsutnyttjande genom rörliga lönesystem
- y Standardisering, komponentsamordning och modularisering
- y Skalfördelar på såväl inköps- som produktionssidan
Genomsnittlig rörelsemarginal under fem år: NIBE Element 3,9% NIBE Villavärme 12,5% NIBE Brasvärme 17,8%
- y Utnyttjande av IT-stöd för produktutveckling, inköp, produktion, försäljning, marknadsföring och ekonomi
- y Modern design som återspeglar produkternas kvalitet och prestanda
- y Professionell marknadsföring med internationell prägel
- y Hög kvalitet.
Lönsamheten
skall upprätthållas genom;
- y Snabbare tillväxt än konkurrenternas
- y Kostnadsoptimering, låg kapitalbindning och kontinuerlig förstärkning av konkurrensförmågan
- y Hög förädling
- y Varumärkesprofilering
- y Bearbetning av flera olika marknadsoch kundsegment för att härigenom reducera känsligheten för variationer i efterfrågan
- y Benchmarking mellan såväl interna som externa enheter
- y Integrering av förvärvade enheter enligt trestegsmodellen "analysfas – förbättringsfas – tillväxtfas".
Medarbetarnas engagemang
skall ytterligare förstärkas genom;
- y Utbildning och organisationsutveckling
- y Att både motivera befintliga och samtidigt attrahera nya nyckelmedarbetare
- y Delägarskap i den egna koncernen.
Trygga och nöjda kunder
skall alltid eftersträvas genom;
- y Ett brett produktsortiment som möjliggör den optimala lösningen för varje enskild kund
- y Bästa service och kundstöd
- y Hög kvalitet
- y Konkurrenskraftiga priser.
Helhetssyn på miljön
skall vara vägledande i produktutvecklingsarbetet, materialval till produktion, funktion och slutligen återvinning.
God etik och uppriktighet
skall vara kännetecknande för företaget och dess anställda vad gäller såväl de interna relationerna som de externa relationerna med aktieägare, kunder, leverantörer, myndigheter och allmänhet.
Tillväxt under lönsamhet
NIBE har idag egna verksamheter i 15 länder och finns dessutom representerat i ytterligare ett drygt tiotal länder genom importörer och återförsäljare.
Mitt under den svåra finansiella krisen i början på 90-talet lade NIBE fast sin tillväxtstrategi, innebärande att vi genomsnittligt skulle växa med 20% per år. Koncernomsättningen uppgick då till cirka 300 Mkr.
Bakgrunden till strategin var insikten om att kontinuerlig tillväxt utgör förutsättningen för god lönsamhet. Under den här tiden fördes också ett resonemang i Europa om att företag med en omsättning mindre än 600 Mkr skulle få svårt att överleva på egen hand på den kommande så kallade inre marknaden. Med vårt brinnande självständighetsideal så kändes det även av denna anledning naturligt att rusta för god, uthållig tillväxt och på så sätt nå en egen tillräcklig "kritisk massa".
Organisk tillväxt
Hälften av den målsatta genomsnittliga tillväxten, det vill säga 10%, skall åstadkommas organiskt.
Att just talet tio valts har visserligen ingen exakt vetenskaplig teori bakom sig utan baserar sig snarare på konstaterandet att en organisk tillväxt på mindre än fem procent inte är tillräckligt stor för att upprätthålla god och uthållig lönsamhet.
Eftersom den årliga totala underliggande efterfrågeökningen för våra tre affärsområden bedöms stå i relation till BNP-tillväxten så markerar målsättningen att vi aldrig kan "ligga på rulle" utan vi skall hela tiden sträva efter ytterligare marknadsandelar på befintliga marknader parallellt med att nya marknader skall bearbetas. Även om målsättningen kan synas högt ställd, vilket vi vet att den är, så är den inte omöjlig att uppnå. Detta visas av att NIBE under de senaste tio åren faktiskt haft en genomsnittlig organisk tillväxt på hela 13%. Förklaringen ligger i kombinationen av offensiv produktutveckling, kontinuerligt produktivitetsarbete och systematisk marknadsbearbetning.
Förvärv
Bedömningen har gjorts att på den mogna marknad där NIBE arbetar kan orimligtvis den organiska tillväxten ensam uthålligt leva upp till det totala tillväxtmålet på 20%. Därför har vi beslutat att den organiska tillväxten måste kombineras med en förvärvad årlig tillväxt på genomsnittligt 10%. Med den här storleksordningen blir den extra arbetsbelastningen hanterbar samtidigt som risknivån blir rimlig.
Koncernen har genomfört 33 förvärv under de senaste tio åren, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig förvärvad tillväxt på 9%.
Förvärvskrav
NIBE analyserar ständigt möjliga förvärvskandidater. Diskussioner pågår också löpande med olika företag. Avgörande kriterier för ett potentiellt förvärv är att det tillför ny teknologi, nya geografiska marknader och/eller ytterligare marknadsandelar på marknader där vi redan befinner oss.
Grundkraven är att företaget har starka varumärken, en kompetent ledning med sann entreprenörsanda samt att vi ser fortsatta utvecklingsmöjligheter inom ramen för NIBEs strategier. Med dessa krav uppfyllda är vi sedan flexibla till i vilken fas företaget befinner sig rent lönsamhetsmässigt.
Ambitionen är att ett nytt förvärv helst redan första året och definitivt andra året skall bidra positivt till koncernens nettovinst.
Förvärvsmodellen
- y Analysfasen av ett företag är noggrann men ändå snabb eftersom våra tre branscher är väl definierade och vi därför har en arsenal av nyckeltal att jämföra med. Dessutom har vi ofta ekonomisk dokumentation sedan flera år tillbaka att tillgå.
- y Genomförandefasen präglas av total öppenhet vad avser våra avsikter med förvärvet. Det som informeras om är också vad som gäller, det finns med andra ord ingen dold agenda. Det faktum att vi är mycket tydliga och öppna vad gäller ledningsfilosofi och strategier, i exempelvis vår årsredovisning, underlättar i allmänhet denna process.
- y I integrationsfasen strävar vi efter att behålla såväl varumärken som kompetenta medarbetare på alla nivåer. Synergierna sökes framför allt på inköpssidan medan produktivitetsförbättringarna oftast står att finna i tillverkningen.
Generellt sett strävar vi efter en decentraliserad organisation där nytillkomna företag i gruppen skall åtnjuta stor fortsatt självständighet. NIBEtillhörigheten skall användas till att tillvarata de uppenbara fördelarna med att tillhöra en betydligt större gruppering, liksom att NIBE-koncernens målsättningar och strategier skall gälla.
Förvärvs- och etableringshistorik
- 1994 Backer OBR (32%) Backer Oy (etablering) Contura
- 1995 Vølund Loval OY
- 1996 Pyrox TMV-Pannan
- 1997 NIBE Polska (etablering) Backer OBR (68%) EPD
- 1998 Br Håkansson Värme AB Lodam Energi JEVI A/S Calesco Foil AB
- 1999 Haato Varaajat
- 2000 Cronspisen AB Biawar Backer F.E.R Coates Backer CZ Eltop Praha
- 2001 Roslagsspisen Norells Sweden AB Svend A. Nielsen A/S Heise Systemtechnik GmbH
- 2002 Jøtul ASA (22%) REBA
- 2003 Danotherm Electric A/S (80%) Backer Facsa Energietechniek B.V. (etablering) METRO THERM A/S Finohm Sinus-Bobe Termos
- 2004 NETEK Shel Calesco Foil Inc. (etablering) Kaukora Avyttring Jøtul ASA (22%)
- 2005 Northstar AS K M Jensen
- 2006 Varde Ovne A/S Danotherm Electric A/S (20%) Naturenergi IWABO AB NIBE Energy Systems (etablering) NIBE Foyers France (etablering) DZ Drazice strojírna s.r.o. Heatrod Elements
- 2007 Lübcke Rail A/S CJSC EVAN (25%)
- 2008 KNV Umweltgerechte Energietechnik GmbH
Naturliga värderingar upplevs positivt
Åldersfördelning anställda
2003 2004 2005 2006 2007
Nyckeltal
| 2007 | 2006 | 2005 | ||
|---|---|---|---|---|
| Medeltal anställda | 5.439 | 5.111 | 4.339 | |
| – tjänstemän | % | 24 | 23 | 25 |
| – produktionspersonal | % | 76 | 77 | 75 |
| – män | % | 68 | 67 | 69 |
| – kvinnor | % | 32 | 33 | 31 |
| Genomsnittsålder | år | 39 | 37 | 37 |
| Genomsnittlig anställningstid |
år | 6,6 | 6,2 | 7,4 |
| Personalomsättning Antal högskoleutbildade |
% | 16,0 546 |
10,4 504 |
8,7 475 |
| Andel anställda – i Sverige |
% | 25 | 26 | 30 |
| – utomlands | % | 75 | 74 | 70 |
| Sjukfrånvaro korttid | % | 2,9 | 2,5 | 2,8 |
| Sjukfrånvaro långtid | % | 4,0 | 3,2 | 3,6 |
Sedan millennieskiftet då vi var 1.900 anställda i sju länder, tills idag då vi är 5.400 anställda i femton länder, har många personer lotsats in i ett företag med starka värderingar som av de allra flesta upplevs som positiva oavsett land eller kultur.
Värderingarna står ständigt i fokus vid såväl rekrytering av personal och löpande information till anställda som vid kommunikationen med de nya anställda som kommer in i koncernen via företagsförvärv.
5000 Attraktiv arbetsplats
2000 3000 4000 Ambitionen är att vara en attraktiv arbetsplats full av möjligheter. Därför är det av stor vikt hur väl vi lyckas attrahera, behålla och utveckla kvalificerad personal.
Vi har höga prestationskrav och kräver en stor arbetsinsats men ger i gengäld också frihet under ansvar, en vardag med mycket sunt förnuft och enkelhet samt goda karriärmöjligheter. Detta ger stort intresse för arbetet, låg sjukfrånvaro, stor lojalitet och många arbetssökande.
Tack vare den goda omsättningsökningen under den senaste 10-årsperioden har också antalet anställda ökat kraftigt, vilket möjliggjort en kombination av nyanställda yngre, ofta välutbildade personer och erfarna, kunniga trotjänare. Detta ger många positiva effekter och medför bland annat att mångårig kunskap om produkter, produktion och marknad bibehålls och överförs på ett naturligt sätt.
Produktion i Sverige
Med cirka 4.000 anställda utanför Sverige blir NIBE en alltmer internationell arbetsgivare. Trots att vi under 2007 reducerat personalen i Sverige med ett hundratal personer uppgår andelen anställda i Sverige fortfarande till cirka 25%, vilket i numerär är i nivå med de senast föregående åren. En medveten och oförtruten satsning på produktivitet i alla led, gör att vi fortfarande kan bedriva konkurrenskraftig produktion i Sverige.
Vi satsar parallellt på produktion i lågkostnadsländer i östra Europa och Kina där produktion av kraftigt konkurrensutsatta produkter bedrivs.
Stor lojalitet och en låg personalomsättning präglar NIBE i de allra flesta verksamheterna. Vi har dock märkt av den överhettade arbetsmarknaden i speciellt östra Europa och Danmark, vilket lett till en högre personalomsättning, framför allt inom produktionsavsnitten. I dessa länder ökar också sjukfrånvaron något.
Många yrkeskategorier
NIBE har en spännande blandning av många olika yrkeskategorier inom både produktutveckling, marknad, produktion och administration. Vår restriktiva hållning till outsourcing medför att det finns en mycket bred och värdefull kunskap inom koncernen.
Detta leder också till att vi kan ha ett givande samarbete med universitet och högskolor inom åtskilliga ämnesområden, bland annat genom att kunna erbjuda intressanta examensjobb och praktikplatser.
Ändamålsenlig utbildning
All utbildning som bedrivs inom NIBE syftar till att vi ska stå väl rustade inför framtiden med rätt kunskaper och attityder.
Utbildningen är inte ett självändamål utan ett direkt svar på väl definierade och relevanta behov. Vi eftersträvar en enkel och företagsnära utbildning, ofta med lärare från den egna personalen som har unik kompetens, vilket sprider NIBE-specifik kunskap på ett kostnadseffektivt och stimulerande sätt.
Utbildning i fackämnen genomförs kontinuerligt
En annan viktig utbildningsinsats sker i anslutning till våra introduktionsprogram då nyanställda medarbetare får lära känna NIBEs företagskultur och genomgå produktutbildning i olika nivåer beroende på blivande arbetsuppgifter.
Vi tycker också att det är viktigt att sprida kunskap om alla de varierande yrkesmöjligheter som finns i en modern tillverkningsindustri. Det sker genom ett omfattande samarbete med lokala skolor, vilket ger elever i alla åldrar en möjlighet att själva se alternativ till framtida utbildnings- och yrkesval.
Namn: Marcus Emilson Ålder: 28 Bor: Laholm Familj: Sambo Hobby: Golf, åker skidor och har snart trädgård Anställd: 2005 Arbetar som: Webdesigner NIBE Brasvärme
Markus Emilson är ansvarig för NIBE Brasvärmes hemsidor och har byggt upp dessa sedan han började på NIBE.
– Varje dag känns som ny med nya uppgifter och utmaningar hela tiden. Jag har många kontakter både inom och utanför NIBE i Sverige och utomlands, säger Marcus. Det är ett arbete med stor frihet under ansvar, vilket jag trivs utmärkt med.
Brasvärme har många olika varumär-
ken med egna hemsidor, oftast på fem olika språk.
– Min vision är att bygga en hållbar infrastruktur på webben för Brasvärmes alla aktörer som exempelvis kunder, utesäljare, återförsäljare, dotterbolag.
Arbetet som webdesigner innebär mycket stillasittande framför datorn. Därför ser Marcus fram emot kommande trädgårdsarbete när nya huset blir färdigt.
Namn: Natalie Folkunger Ålder: 35 Bor: Osby Barn: Tvillingarna Thilde och Robin, 5 år Hobby: Nyinköpt hus och att jobba med äldre Anställd: 2007
Arbetar som: Montör av värmepumpar
Natalie Folkunger arbetar med slutmontering av frånluftsvärmepumpar vid fabriken i Markaryd sedan början av 2007.
– Jag trivs bra med mitt jobb på NIBE. Jag har också bra arbetskamrater som ju är värt jättemycket.
Natalie arbetade även tidigare med montering och har dessutom haft egen restaurang.
– Jag tar det litet som det kommer. Är nöjd med min arbetssituation idag, det känns bra och tryggt med fast jobb.
När arbetsdagen är slut tar barnen och det nyinköpta huset det mesta av tiden men det finns även tid över för annat.
– Jag trivs med att hjälpa äldre människor och jobbar därför lite extra på ett vårdhem i Sibbhult.
Namn: Phil Hurley Ålder: 41 Bor: Sheffield, England Hobby: Gym och historia. Gillar rugby, förr som spelare, nu som åskådare Anställd: 2006 Arbetar som: VD, NIBE Energy Systems Ltd
Phil Hurley är VD på NIBEs engelska Villavärmeföretag sedan starten 2006.
– Vi kom precis i rätt tid med värmepumpar i England. Intresset är mycket stort för nya uppvärmningssystem eftersom energipriserna stigit kraftigt samtidigt som miljöinsikten hela tiden ökar, säger Phil Hurley.
Phil har arbetat i branschen i många år och känner sig trygg med NIBEs produkter.
– Att arbeta i ett företag som tänker framåt och långsiktigt både vad gäller teknologi och marknadsmässighet känns bra. Det ger ett gott självförtroende att sälja kvalitetsprodukter.
NIBE Energy Systems Ltd växer snabbt och har idag tio medarbetare. Det innebär hektiska dagar för Phil, som knappt hinner se Sheffield Wednesday, laget i hjärtat.
Miljö
Total mängd koldioxidutsläpp (kg CO2 /100 kg produkt)
Totalt lösningsmedelsutsläpp (g/100 kg produkt)
Vårt miljöansvar
Miljöansvar är alla NIBE-anställdas angelägenhet. De anställda engageras i miljöansvaret genom utbildning och information om de krav och målsättningar koncernen har. Genom ständig förbättring kan personalen bidra till att åstadkomma minskad miljöpåverkan och härigenom skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar miljö, vilket stöds av vår miljöpolicy.
Inom NIBE-koncernen är ett antal av verksamheterna certifierade enligt ISO 14001 med intern respektive extern kontroll och revision. Resterande enheter arbetar efter principerna i miljöledningssystemet.
Våra huvudområden
I takt med att koncernen växer internationellt blir den globala miljöfrågan allt viktigare. Miljöarbetet sker övergripande under konceptet "Helhetssyn på miljön" där fem huvudområden prioriteras. Huvudområdena följs upp genom våra nyckeltal för hela koncernen och målsättningen är en långsiktigt hållbar miljö.
Inom respektive huvudområde kan följande exempel nämnas;
Produktutveckling
- y Värmeprodukter som utnyttjar förnyelsebar energi utvecklas och effektiviseras, vilket stödjer avvecklingen av fossila bränslen och koldioxidutsläpp.
- y Ökad förbränningseffektivitet i brasvärmeprodukter resulterar i såväl reducerad bränsleåtgång som minskade utsläpp.
- y Som underleverantör har NIBE Element ofta ett nära utvecklingssamarbete med kunderna för att skapa en totalprodukt med ökad livslängd och minskat energibehov.
Materialval
- y Nya materialval utreds för produktion i syfte att minska vår totala kemikalieanvändning och därmed reducera vår belastning på miljön.
- y Vid val av underleverantör utvärderas miljömedvetande och miljöledningssystem hos dem.
Produktionsanläggningar
- y Nya och förbättrade processer införs kontinuerligt i produktionen för att minska vår belastning på miljön.
- y Användande av värmepumpar för såväl uppvärmning som kylning.
Produktfunktion
y Högre utnyttjandegrad av tillförd energi är ständigt i fokus under produktutvecklingsprocessen men produkternas livslängd och tillförlitlighet får aldrig äventyras.
Återvinning
- y Ett väl utvecklat system för källsortering minskar belastningen på miljön och ger dessutom besparingar.
- y Vår strävan är att återvinningsbart material används i så stor utsträckning som möjligt.
2007
Det globala intresset för klimatfrågor har ökat lavinartat och ingen kan undvika att påverkas av den pågående internationella debatten.
NIBEs viktigaste bidrag till att minska klimatpåverkan är kopplat till våra produkter. Intresset för exempelvis värmepumpar, styrs inte längre enbart av den ekonomiska besparingen utan även av förmågan att bidra till miljö-
Under året blev alla Conturas braskaminer Svanenmärkta, ett steg i riktning mot en renare miljö.
förbättring. Värmepumpar är numera inom hela EU definierade som förnyelsebar energi och bidrar därmed till minskad miljöpåverkan.
En viktig miljösatsning är också NIBE Brasvärmes stora antal produktlanseringar av Svanenmärkta produkter som ger tillskottsvärme från förnyelsebart biobränsle med minimala koldioxid- och partikelutsläpp.
I vår nya produktionsanläggning för braskaminer har en av de största värmepumpsanläggningarna i Sverige för uppvärmning av produktionslokaler installerats kombinerat med återvinning på ventilationen för att ytterligare minska energiförbrukningen.
Miljö/Kvalitet
Total vattenförbrukning (liter/100 kg produkt)
100 300 Fem av våra sex nyckeltal har en positiv utveckling, vilket innebär att vårt miljöarbete ger resultat. Lösningsmedelsutsläppen har dock ökat på grund av ändrad produktmix, volymökning av vissa produkter och ändrade tillverkningsförhållanden. Ett åtgärdsprogram är igångsatt, bland annat innebärande investering i en destruktionsanläggning, vilket kommer att reducera utsläppen under 2008 och halvera dem under 2009.
Kvalitet - en avgörande konkurrensfaktor
Kvaliteten på våra produkter och tjänster är en avgörande konkurrensfaktor och ett starkt köpargument för våra produkter. För att kunna uppfylla kundernas kvalitetskrav är det därför mycket viktigt att vår kvalitetspolicy genomsyrar verksamheten och att alla anställda inom avåra olika verksamhetsområden verkligen ser den som sitt eget ansvar och angelägenhet samt i alla delar strävar efter felfria produkter.
Ständiga förbättringar
Ständiga förbättringar är ett nyckelbegrepp för såväl effektivisering som kvalitet och ett ständigt arbete bedrivs för att säkra en hög förbättringstakt. Arbetsupplägget varierar inom koncernens olika enheter men stort fokus finns på problemlösning och på att skapa nya vanor. Mätbara kvalitetsmål finns uppsatta som följs upp regelbundet och vi utvecklar kontinuerligt verksamheten genom nya målsättningar. I nära samarbete med kunder och leverantörer jämför vi oss med omvärlden, allt i syfte att vara ledande i våra respektive tre branscher.
Produktionsmiljö och produktionsutrustning förbättras och utvecklas kontinuerligt och personalen får erforderliga utbildningar inom kvalitet.
Befintliga produkter förbättras och nya produkter utvecklas för att säkra vår framtida marknadsposition.
Vi utökar successivt samarbetet med våra underleverantörer för att säkerställa kvaliteten på komponenter och delsystem.
2007
Under det gångna året har vi ytterligare förstärkt kvalitetsorganisationen och förbättrat metoderna för att möta den ökande konkurrensen inom branschen. Koncernen växer globalt, vilket också ställer ännu högre krav på produkter och rutiner. En förbättrad intern kommunikation mellan de olika produktionsenheterna prioriteras för att ytterligare öka kvalitetsmedvetandet.
Kvalitetssäkring
Kvalitetsarbetet bedrivs inom ramen för integrerade ledningssystem enligt ISO 9001 med intern respektive extern kontroll och revision. Kvalitetsarbetet inom NIBE Industrier är decentraliserat och varje enhet har en egen kvalitetsorganisation.
Kvalitetsledningssystemet uppdateras ständigt utifrån nya erfarenheter och används som ett redskap för att styra verksamheten och processerna mot uppställda mål.
Produktutvecklingsarbetet kvalitetssäkras genom noggrann styrning och verifiering från ett tidigt skede i utvecklingsprocessen, så att de nya produkterna når kunderna med hög kvalitet.
NIBE Elements viktigaste konkurrensfaktorer som underleverantör är att produkterna håller en hög och jämn kvalitet och att leveranssäkerheten är hög. Samtliga produkter testas därför före leverans.
Det ställs mycket höga kvalitetskrav på NIBE Villavärmes produkter, speciellt på högteknologiska funktioner och komponenter som alltid måste fungera
Alla rostfria varmvattenberedare täthetsprovas i vakuumkammare.
tillfredsställande för slutkonsumenten. Komponenterna testas hos underleverantörer enligt våra specifikationer. Produkterna testas kontinuerligt under tillverkningen för att undvika att fel går vidare till nästa tillverkningssteg. Dessutom sker en omfattande funktionskontroll av produkten före leverans för att säkra produktkvaliteten till kund.
I kvalitetsbegreppet för NIBE Brasvärme ingår funktion och prestanda men mycket viktigt är också att ingående komponenter är av hög kvalitet och att slutprodukten har en hög finish. Produktrevisioner av slumpmässigt utvalda produkter sker kontinuerligt för att säkra produktkvaliteten till kund.
Nöjda kunder
Vi skall alltid vara lyhörda för våra kunders synpunkter och ta lärdom av dem i förbättringsarbetet inom NIBE.
För att säkerställa kundnöjdheten och skapa mer precision i vårt förbättringsarbete genomförs kontinuerligt kundattitydundersökningar hos ett urval av kunder inom olika segment.
Dessa attitydundersökningar visar att vi lever upp till kundernas krav och förväntningar men förbättringsarbete pågår ständigt för att bli ännu bättre inom områden som leveranssäkerhet, produktutveckling, produktkvalitet respektive kundsupport och därmed utveckla verksamheten mot totalkvalitet. Vår bedömning är att det är förmågan att leva upp till totalkvalitet som kommer att vara en av flera avgörande faktorer för fortsatt positiv tillväxt i en allt hårdare konkurrenssituation.
NIBE Element
Christer Fredriksson, affärsområdeschef
13,8% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
Måluppfyllelse Rörelsemarginal (%)
3,9% genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren
*) Talen är påverkade med 70 Mkr avseende avsättning till strukturreserv.
NIBE Element
är marknadsledande i norra Europa och en av de ledande tillverkarna i övriga Europa av komponenter och system för elektrisk uppvärmning.
Affärsidén är att förse både producenter och användare av värmeprodukter med komponenter och system för elektrisk uppvärmning.
Marknaden kan indelas i två huvudgrupper, OEM (Original Equipment Manufacturing) där ett element används som en komponent i kundens produkt respektive Industri där kunden primärt använder elementet i sin egen tillverkningsprocess.
Strategi
NIBE Elements mål är att vara en av de ledande leverantörerna på global nivå. Antalet hemmamarknader skall därför successivt utökas genom lämpliga förvärv. På hemmamarknaderna är strategin att genom lokal närvaro marknadsföra ett komplett sortiment. Utanför hemma marknaderna är den primära inriktningen medelstora och stora serier. Unika specialprodukter marknadsförs globalt.
Målsättning
NIBE Elements målsättning är att uppnå en tillväxt på minst 20% per år, varav hälften organisk, och att rörelseresultatet skall uppgå till minst 10% av omsättningen över en konjunkturcykel.
Svetsning av rostfria rör för rörelement.
NIBE Element
Året i sammandrag
Under 2007 har NIBE Element haft en stark omsättningstillväxt inom flertalet produkt- och marknadssegment. Förklaringen till detta är en kombination av kraftig tillväxt inom flera marknadssegment och ökade marknadsandelar. De höga energipriserna leder till en kraftig tillväxt för de företag som arbetar med nya, effektivare och miljövänligare uppvärmningsprodukter som exempelvis värmepumpar eller med alternativa energikällor som exempelvis vindkraftverk. Vi har dock under året kunnat konstatera en avmattning inom några av dessa marknadssegment, speciellt där efterfrågan till viss del varit beroende av olika bidrag för energikonvertering.
Oljepriset har under året varit fortsatt högt, vilket medfört att investeringar inom oljeutvinning och oljeförädling varit fortsatt omfattande. Inom dessa områden levererar vi olika systemlösningar baserade på explosionssäker teknik där vi är ett av de ledande företagen i Europa. De höga energipriserna innebär också en fortsatt kraftigt ökande marknad för resistorer som används i olika former för styrning av energibesparande utrustning.
Under flera år har ett systematiskt utvecklingsarbete pågått i syfte att öka försäljningen av kompletta systemlösningar för elektrisk uppvärmning. Detta arbete har varit synnerligen framgångsrikt och under året har lansering av flera nya produkter genomförts, vilket gett en successivt ökad andel försäljning av systemprodukter.
Under året har metallpriserna legat på historiskt sett mycket höga nivåer. Samtidigt har det varit stora svängningar både för metallpriser, speciellt nickel, och för valutakurser, vilket skapat en turbulent marknads- och konkurrenssituation inom vissa produktsegment.
Verksamheten har präglats av det under 2005 beslutade omstruktureringsprogrammet som primärt har omfattat överflyttning av produkter motsvarande cirka 200 årsarbeten till våra enheter i östra Europa och Asien. Omstruktureringen har följt plan och avslutades under fjärde kvartalet 2007.
Kapacitetshöjning har genomförts i vår verksamhet i Kina som nu är dimensionerad för en fördubbling av produktionsnivån samt med ett utökat produktprogram med inriktning på den kinesiska marknaden.
Under fjärde kvartalet stängdes en av de engelska tillverkningsenheterna och all tillverkning i England koncentreras nu till enheten i Manchester.
Under juni förvärvades det danska företaget Lübcke Rail A/S. Bolaget har en årsomsättning på cirka 20 Mkr, sex anställda och ett rörelseresultat på cirka 3 Mkr. Förvärvet är ett led i strategin att utveckla NIBE Elements verksamhet mot en ökad andel systemprodukter.
Framåtblick för 2008
Inriktningen för 2008 är en fortsatt vidareutveckling av de områden som omfattar försäljning av systemprodukter till den professionella sektorn. Många av dessa marknadssegment, speciellt inom energisektorn, har lång planeringshorisont och påverkas därför inte direkt av den generella marknadsturbulens som präglat inledningen av året.
Inom den mer konsumentorienterade volymsektorn följer volymerna mer direkt den allmänna konjunkturutvecklingen. Strukturomvandlingen i branschen fortsätter inom denna sektor med överflyttning av produktion till länder med lägre produktionskostnader. Den kapacitetsuppbyggnad vi genomfört under senare år har visat sig vara helt riktig och vi kommer under året att fortsätta utöka vår bemanning i våra lågkostnadsenheter i Polen, Tjeckien och Kina.
Bedömningen är att vi med vår strategi att kombinera intensiv produktutveckling, rationell produktion och lokal närvaro skall kunna fortsätta öka våra marknadsandelar under året.
Materialpriserna som fortfarande ligger på historiskt sett höga nivåer under inledningen av 2008 kommer även under innevarande år att få en stor påverkan på konkurrenssituation och lönsamhet.
Under förutsättning att marknadsutvecklingen blir någorlunda stabil och råvarupriserna helst också sjunker något, bildar det genomförda omstruktureringsprogrammet en god grund för fortsatt positiv utveckling under innevarande år och innebär ett ytterligare steg i arbetet med att ta NIBE Element upp till rörelsemarginalmålet på 10%.
Distribution
Marknaden
Marknaden för komponenter och system för elektrisk uppvärmning följer till stor del ett lands industriella utveckling och därmed utvecklingen av BNP. Detta har inneburit att utvecklingen på flertalet av våra hemmamarknader har stärkts under 2007. I länder med stark BNP-utveckling, som länderna i östra Europa och Asien, har efterfrågan en klart positiv utveckling även inom vår bransch.
I många marknader finns ett stort intresse för alternativ energiproduktion och effektivare energianvändning, vilket ger en stark tillväxt för vissa segment. Dessa segment påverkas också ofta av olika former av statliga bidrag, avsedda att stimulera energibesparing, vilket kan påverka efterfrågan på ett svårbedömt vis mellan åren.
Vårt mål är att successivt öka antalet hemmamarknader genom att etablera lokala verksamheter med tillverkning som kan leverera småserier och ge lokal teknisk support. Dessa bolag utvecklar också ofta specialprodukter anpassade till den lokala marknadens behov och förutsättningar.
På vissa huvudmarknader där vi av exempelvis kostnadsskäl eller av ren försiktighet inte etablerat egen tillverkning har vi istället etablerat egna säljkontor. För närvarande finns sådana säljkontor i USA, Tyskland, Frankrike och Ryssland.
Vi har också etablerat ett regionalt säljkontor i Shanghai i Kina med speciell inriktning mot den kinesiska maskinindustrin.
Strukturomvandlingen har olika utveckling beroende på bransch. I vissa kundsegment har takten i strukturomvandlingen ökat ytterligare. Inom de mycket konkurrensutsatta segmenten för småapparater och i viss mån vitvaror finns en ökad tendens att etablera produktion i Kina eller att köpa färdiga produkter, producerade och utvecklade av kinesiska leverantörer. Denna utveckling innebär en ökad press på både volymer och priser i Europa. För vitvaror som till exempel tvättmaskiner och spisar är utvecklingen inte entydig. Huvudtrenden inom detta segment är fortfarande att specialisera de europeiska tillverkningsenheterna och parallellt bygga ut kapaciteten i östra Europa.
Utvecklingen under de senaste åren har också inneburit att produkter för direkteluppvärmning av bostäder, som traditionellt har producerats i västra Europa, i ökad omfattning produceras i lågkostnadsländer både i östra Europa och i Kina. Vi bedömer att vi är väl rustade att möta dessa utvecklingstrender med våra enheter i Polen, Tjeckien och Kina.
För utrustning som är avsedd för professionell användning är utvecklingstrenden annorlunda än för hushållsapparater. Trenden hos de flesta av dessa kunder är fortsatt tillverkning i befintliga produktionsenheter och ett ökat intresse för köp av kompletta system från underleverantörerna. Vi möter denna utvecklingstrend med ett bredare produktprogram och utökade resurser för att utveckla och tillverka kompletta system.
Marknaden för element och resistorer till offshore- och processindustrin bedöms öka. För att möta denna efterfrågan utökar vi både kapacitet och produktutbud.
Möjligheter och risker
-
- Branschstrukturering och expansion genom förvärv
-
- Samordningsvinster inom inköp och produktion
-
- Marknadspositionen på de olika hemmamarknaderna ger
- möjlighet att marknadsföra ett breddat produktprogram + Starka varumärken
-
- Rationell och flexibel produktion
-
- Tillgång till rationell produktion i länder med lägre arbetskraftskostnad
-
- Marknadspositionen som en av de absolut ledande tillverkarna i Europa
-
- Intensiv produktutveckling
-
Nya teknologier
- Ökad konkurrens
- Råvaruprisutvecklingen
- Kostnadsutvecklingen i våra produktionsländer
- Lågprissortiment
- Skadestånd vid seriefel
- Allmän kraftig konjunkturavmattning inom verkstadsindustrin
Branschens utveckling
Branschen har under flera år präglats av intensiv priskonkurrens inom de segment där slutprodukten levereras till konsument.
Inom de områden som vänder sig till professionella användare är utvecklingen mer stabil och lönsamheten tillfredställande. En allmän trend är att bredda produktutbudet och öka leveransinnehållet. Detta har medfört att branschen har haft en relativt god tillväxt inom detta segment.
Branschen genomgår en successiv utveckling mot större företagsgrupper. Historiskt sett har branschen bestått av mindre och medelstora, lokalt starka familjeföretag men vid generationsskiften sker idag ofta en avyttring av bolaget. Denna utveckling har förstärkts under de senaste åren på grund av att lönsamheten hos många av bolagen har försämrats i den konkurrenssituation som råder. Utvecklingen förstärks ytterligare av kundernas strävan mot färre leverantörer.
Flera konkurrenter har liksom vi etablerat produktion i länder med lägre arbetskraftskostnader i östra Europa och i Kina.
Under de senaste åren märks också en ökad konkurrens i västra Europa från speciellt kinesiska konkurrenter som successivt ökar sina exportaktiviteter.
Vi bedömer att vår strategi med lokal tillverkning för det industriella och professionella segmentet kompletterat med etablering av lågkostnadsenheter för volymsegmentet är väl anpassad till branschens utveckling, vilket också stärker vår position och våra möjligheter.
Produktutvecklingen är inriktad mot kompletta systemlösningar för elektrisk uppvärmning.
NIBE Element
PRODUKTOMRÅDEN
Småapparater för hushåll
Grillar Strykjärn Fritöser Stekbord Våffeljärn
Vattenkokare
Diskmaskiner Tvättmaskiner Torktumlare Kylskåp Vitvaror för hushåll
Ugnar Torkskåp Manglar
Varmvattenberedare Värmepannor Högtryckstvättar Komfort – vätska
Värmepumpar Genomströmmare
Professionell utrustning
Kokgrytor Stekbord/grillar Ugnar Varmhållning Dryckesautomater Diskmaskiner
Tvättmaskiner Torktumlare Kyl och frys Torkskåp Fritöser Ångalstrare
Strålningsradiatorer Konvektorer Luftkonditionering Luftridåer Kanalvärmare Värmefläktar Komfort – luft
Ackumulerad radiator Infravärmare Frostskydd Bastuaggregat Vattensängsvärmare Ångalstrare
Backspegelvärmare Motorvärmare Fordon och transport
Kupévärmare Växelvärmare
Produkterna
NIBE Elements produktsortiment består huvudsakligen av komponenter och system för elektrisk uppvärmning. Sortimentet omfattar ett flertal teknologier som i princip kan användas både för värmeelement och för resistorer i ett stort antal applikationsområden
- y Rörelement
- y Aluminiumelement
- y Folieelement
- y Tjockfilmselement
- y PTC-element
- y Högeffektselement
- y Värmekabel
- y Keramiska element
Rörelement som fortfarande är den dominerande teknologin, har ett brett användningsområde, allt från massproducerade tvättmaskinselement till enstyckstillverkade processvärmare för offshoreanläggningar som säljs till oljebolag. Grundteknologin har varit densamma under lång tid men produkterna har successivt utvecklats vad gäller materialval, tekniska prestanda, kvalitet och produktionsteknologi. Produkterna anpassas också kontinuerligt till nya miljöer.
Folieelement, som består av en etsad metallfolie laminerad med isolerskikt, är en starkt växande produktgrupp. Ett stort användningsområde är uppvärmning av bilbackspeglar där NIBE Element är världsledande. Det finns också många specialtillämpningar inom andra områden, exempelvis medicinsk utrustning och elektronik.
I samband med förvärv har sortimentet successivt kompletterats med produkter för olika specialtillämpningar. Syftet är att bli en heltäckande leverantör av komponenter och system för elektrisk uppvärmning. Exempel på kompletteringar är högeffektselement som primärt används i plastindustrin och keramiska element för ytbehandlingsindustrin.
Parallellt med breddningen av produktsortimentet utvecklas marknadsförings- och servicekonceptet med inriktning på att vara den ledande leverantören av elvärmekomponenter för industrin på respektive hemmamarknad.
Det finns också exempel där de teknologier som existerar inom gruppen har användningsområden utanför området för elektrisk uppvärmning. Ett sådant område är resistorer som används för bland annat kraftelektronik i hissar och järnvägsutrustning. Inom detta användningsområde används både traditionella rörelement och keramiska element.
Ett annat område är vakuumlödningstekniken som bland annat har använts för element till medicinsk teknik. Denna teknik används nu även för produktion av plattvärmeväxlare, primärt avsedda för vattenuppvärmning i olika applikationer.
PRODUKTOMRÅDEN
Genomströmmare Värmebatterier Explosionsskyddad utrustning
Desinficeringsutrustning Galvaniskt bad Temperaturreglering
Plastextruderingsutrustning Process/projekt Underhåll/reservdelar
Vakuumbord Vitvaror reservdelar
Frekvensomvandlare Bromsmotstånd Medicinsk utrustning Special
Kraftmotstånd Grafisk-/fotoindustri
Utvecklingsprocessen
Utvecklingsprocessen inom NIBE Element kan delas i fyra delar.
- y Produktutvecklingen är inriktad på att utveckla nya elementtyper eller att förse elementet med ytterligare funktioner som till exempel styrning eller reglering. Produktutvecklingen kan också syfta till att förbättra elementets egenskaper, exempelvis temperaturområde eller isolationsegenskaper. Under året har exempelvis nya modeller av vattenkylda aluminiumresistorer introducerats.
- y Produktanpassning sker huvudsakligen tillsammans med kunden för att finna en lösning som passar den enskilde kundens speciella behov. Detta kan också innebära lösningar där vi tar ett större systemansvar om kunden så önskar. Under året har exempelvis leveranser av kompletta genomströmmare inklusive styrning avsedda för värmepumpsindustrin påbörjats.
- y Processutveckling bedrivs i syfte att optimera produkten avseende mate-
rialval, kvalitet och tekniska prestanda. Under året har ytterligare optimering gjorts för att kunna använda material med lägre nickelhalter, speciellt mot bakgrund av mycket kraftigt ökade nickelpriser.
y Produktionsteknisk utveckling syftar till att utveckla produktionsmetoder och maskiner som effektiviserar tillverkningen. Under året har nya metoder utvecklats för att kunna effektivisera och öka produktionen av strålningselement för radiatorer.
Produktionen
Produktionen bedrivs i tjugotre olika anläggningar runtom i Europa och i Kina. Den viktigaste orsaken till att produktionen sker i flera länder och anläggningar är att en stor del av konkurrenskraften bygger på leveranser av små och medelstora serier, med krav på korta leveranstider. För större serier och unika produkter sker däremot en successiv specialisering av de olika enheterna.
Under 2007 har installation av vårt nya
standardiserade affärssystem genomförts även i vår största finska enhet. Systemet har en standard som skapar grund för ytterligare samordning och integration mellan de olika produktionsenheterna.
Under året har den kinesiska verksamheten flyttats till nya större lokaler, vilket innebär en möjlighet till fördubbling av produktionskapaciteten i Kina. En utbyggnad av den polska verksamheten i Stargard pågår för att öka produktionskapaciteten för främst resistorer och montering av elektriska styrpaneler. Utbyggnaden beräknas vara färdigställd under våren 2008.
I England har en produktionsenhet stängts och produktionen koncentreras till enheten i Manchester.
Ett antal produktgrupper har under 2006 och 2007 överflyttats från enheterna i västra Europa till lågkostnadsenheterna i östra Europa och Kina. Denna utveckling fortsätter under de närmaste åren. Dessutom kommer en fortsatt specialisering att ske av de olika enheterna för att ytterligare öka effektiviteten.
NIBE Villavärme
Kjell Ekermo, affärsområdeschef
0 10 2003 2004 2005 2006 2007 12
28,5% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
Måluppfyllelse Rörelsemarginal (%)
12,5% genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren
NIBE Villavärme
är Nordens största tillverkare av villavärmeprodukter och har en marknadsledande position i norra Europa inom huvudområdena varmvattenberedare och värmepumpar.
Affärsidén är att förse bostäder och fastigheter med produkter för inomhuskomfort och uppvärmning av tappvatten.
Sortimentet har successivt utvecklats från enklare produkter för uppvärmning till avancerade produkter för värme, ventilation, kyla och värmeåtervinning.
Strategi
NIBE Villavärmes strategi är att ytterligare stärka den marknadsledande positionen i norra Europa samt vidareutveckla marknadspositionen på övriga europeiska marknader. En utökning av antalet hemmamarknader skall successivt ske via företagsförvärv alternativt genom etablering av egna dotterbolag eller genom utnyttjande av andra etablerade säljkanaler.
Målsättning
NIBE Villavärmes målsättning är att uppnå en tillväxt på minst 20% per år, varav hälften organisk, och att rörelseresultatet skall uppgå till minst 10% av omsättningen över en konjunkturcykel.
Värmepumpsteknologin klassas som förnyelsebar energikälla och får därmed stor betydelse för målsättningen att minska såväl energikonsumtionen som koldioxidutsläppen i Europa.
NIBE Villavärme
Året i sammandrag
Efter många år av kraftig tillväxt har den svenska värmepumpsmarknaden haft en relativt kraftig tillbakagång under året. Den största nedgången noterades inom det volymstarka produktområdet mark-/ bergvärmepumpar medan tillbakagången för övriga värmepumpstyper var marginell. Den främsta anledningen till den svagare marknaden för mark-/bergvärmepumpar är att konverteringsbidragen upphörde under början av året.
Såväl den svenska som övriga europeiska marknader för pelletsbrännare och pelletspannor har under 2007 haft en mycket kraftig tillbakagång, främst på grund av uteblivna konverteringsbidrag samt ökade priser på pellets. Vår verksamhet för pelletsprodukter har därför omstrukturerats och anpassats till rådande marknadsläge. Den svenska marknaden för varmvattenberedare och fjärrvärmeprodukter har varit stabil medan intresset för konventionella villapannor har fortsatt att minska.
De flesta utlandsmarknader har haft en positiv utveckling under året. Intresset för energieffektiva produkter för uppvärmning och inomhuskomfort ökar kontinuerligt i takt med stigande priser på olja och gas, vilket gynnar vår expansion i Europa. En kraftig tillväxt har bland annat åstadkommits i östra delarna av Europa.
Den sedan flera år mycket starka tillväxten på den tyska värmepumpsmarknaden avstannade däremot under 2007. En huvudanledning var ett kraftigt minskat bostadsbyggande då de statliga subventionerna upphörde. Eftersom en betydande del av vår kundmassa utgörs av hustillverkare påverkades vår försäljningstillväxt negativt. I slutet av året togs nya politiska beslut i Tyskland gällande bidrag för energibesparande åtgärder, bland annat för värmepumpar.
Under hösten har ett intensivt arbete genomförts med att anpassa såväl produktionstakten som den fasta kostnadsmassan till den lägre efterfrågan. Parallellt har det omfattande materialbesparingsprojektet fortskridit.
I slutet av året slöts avtal om att förvärva 25% av aktierna i det ryska bolaget CJSC EVAN. Bolaget som är marknadsledare i Ryssland på elpannor har en årsomsättning på cirka 70 Mkr, 150 anställda och en resultatnivå före skatt på drygt 20%. Avsikten är att EVAN genom successiva delförvärv skall bli ett helägt dotterbolag och utgöra plattformen för affärsområdets övriga produkter på den stora ryska marknaden.
Strax efter årsskiftet 2007/2008 förvärvades den österrikiska värmepumpsaktören KNV Umweltgerechte Energietechnik GmbH med en årsomsättning på cirka 50 Mkr, 18 anställda och ett resultat före skatt på cirka 5 Mkr. Genom förvärvet får NIBE Villavärme en framskjuten position även på den växande österrikiska värmepumpsmarknaden.
Framåtblick för 2008
Den internationella expansionen präglar vår verksamhet i en allt högre grad. Såväl produktutvecklingen, företagsförvärven som organisationen anpassas till vår fortsatta utlandssatsning, som skall ge en ännu bredare och stabilare verksamhetsbas för affärsområdet.
Vi profilerar oss som en pålitlig leverantör av helhetslösningar med hög prestanda. För att leva upp till detta krävs fortsatt fokusering på produktutveckling av kvalitetsprodukter med hög prestanda, effektiv produktion, samt en internationell och professionell marknadsbearbetning.
Vi bedömer att den internationella marknaden för såväl mark-/bergvärmepumpar som luft-/vattenvärmepumpar kommer att fortsätta att utvecklas positivt. EU-kommissionen har i januari i år offentliggjort direktivet att gynna användandet av förnyelsebar energi med målsättningen att den under 2020 skall utgöra 20% av den totala energikonsumtionen i Europa. Samtidigt har man klassat värmepumpar som förnyelsebar energi. Vår bedömning är naturligtvis att detta kommer att innebära en gynnsam utveckling för det framtida användandet av värmepumpar i Europa. I ett flertal länder finns redan statliga bidrag införda i syfte att uppmuntra energibesparing och med stor sannolikhet kommer ytterligare ekonomiska stöd i olika former att skapas.
Den svenska värmepumpsmarknaden har under många år varit den största i Europa men kommer förmodligen att tappa sin tätposition under året. Vi bedömer att tillbakagången för mark-/bergvärmepumpar fortsätter medan utvecklingen för övriga värmepumpsområden förblir stabil. Vår försäljning av frånluftsvärmepumpar är starkt relaterad till nybyggnadstakten av enfamiljsbostäder men styrs också av tillväxten på utbytesmarknaden. De planerade förändringarna i de svenska byggnormerna kommer att påverka produktutvecklingen så att produkterna anpassas efter nya riktlinjer.
Utöver uppvärmning under vinterhalvåret accentueras behovet av kyla under sommarhalvåret, speciellt i mellersta och södra Europa. Värmepumpen kommer därför i allt större utsträckning att ses som en klimatmaskin för behagligt inomhusklimat året om.
Vi bedömer att såväl den nordiska som den övriga europeiska marknaden för varmvattenberedare och fjärrvärmeprodukter kommer att vara fortsatt stabil medan marknaden för konventionella villapannor kommer att gå tillbaka.
Förutsatt att den internationella konjunkturutvecklingen inte medför att efterfrågesituationen ytterligare försvagas ser vi sammantaget goda möjligheter till fortsatt expansion på framförallt marknader utanför Sverige.
Marknaden
Sverige
Den svenska marknaden är NIBE Villavärmes verksamhetsbas. Marknaden kan indelas i två segment, dels nyproduktion av enfamiljsbostäder dels ROTmarknaden (ROT = Reparation, Omoch Tillbyggnad) som för närvarande står för huvuddelen av omsättningen.
Intresset för investeringar och renoveringar i den egna bostaden har ökat de senaste åren, vilket lett till att ROT-marknaden ökat i motsvarande grad. Privatkonsumentens strävan att reducera sina uppvärmningskostnader och samtidigt kunna förbättra inomhuskomforten skapar ideala förutsättningar för en värmepumpsinstallation. Det vanligaste och mest ekonomiska alternativet är att ersätta befintlig uppvärmningsanläggning, det vill säga villapannor, med en mark/berg-värmepumpsinstallation. Marknaden för denna typ av värmepumpar minskade visserligen kraftigt jämfört med 2006 men uppvisar fortfarande de högsta årsantalen i Europa. Marknaden för luft-/vattenvärmepumpar, vilken utgör en betydligt mindre del av ROT-marknaden än mark-/bergvärmepumpar, stagnerade under året efter en kraftig tillväxt under 2006. Varmvattenberedarmarknaden, som i huvudsak också är ROT-orienterad, har haft en stabil utveckling under året.
Under 2007 uppgick nyproduktionen av enfamiljsbostäder till cirka 13.800 enheter att jämföras med cirka 13.400 enheter under 2006. Trots ökningen är detta en relativt låg nivå sett ur både ett historiskt och ett internationellt perspektiv. I de allra flesta nyproducerade enfamiljsbostäder installeras en uppvärmningsanläggning baserad på energiåtervinning av frånluften, genom så kallade frånluftsvärmepumpar. Denna marknad uppvisar en stabil utveckling.
Det andra uppvärmningsalternativet i nyproducerade enfamiljsbostäder är fjärrvärme. Begränsningen är emellertid att fjärrvärmeanläggningar i huvudsak finns i större centralorter, vilket gör att det framförallt är nya, större fastigheter som blir fjärrvärmekunder.
Utlandsmarknaderna
På de europeiska marknaderna finns en mycket stor försäljningspotential för vårt sortiment. Intresset för energieffektiva värmepumpar ökar kontinuerligt och eftersom de fortfarande utgör en mindre andel av den totala värmemarknaden bedöms potentialen som mycket stor.
Vi har en marknadsledande position i Norden, Polen respektive Tjeckien och i takt med att vi etablerar oss på marknader utanför dessa ökar också våra
marknadsandelar inom de prioriterade marknadssegmenten. Inom produktområdet värmepumpar avsedda för vattenbaserade värmesystem, bedömer vi att vi har en marknadsledande position i Europa. På den totala uppvärmningsmarknaden är vi fortfarande en mindre aktör i stora delar av Europa eftersom vi inte arbetar med produkter med gas som energikälla men vi växer kontinuerligt. Samtidigt ökar konkurrensen. Stora internationella företagskoncerner intresserar sig för energieffektiva uppvärmningslösningar i takt med att oljeoch gaspriser stiger även om olja och gas fortfarande är helt dominerande som uppvärmningsalternativ i flera länder i Europa. Ett flertal av dessa koncerner investerar i nya produktionsanläggningar för att kunna möta en ökande efterfrågan på nya uppvärmningslösningar.
En mycket stark utveckling på den stora franska värmepumpsmarknaden har inneburit att Frankrike nu är en av de största marknaderna i Europa för värmepumpar avsedda för vattenbaserade distributionssystem.
Efter flera år med mycket stark utveckling på den tyska värmepumpsmarknaden avmattades efterfrågan kraftigt under året, huvudsakligen som en följd av att nyproduktionen av enfamiljsbostäder sjönk då vissa subventioner upphörde. Beslut avseende ett nytt bidragsprogram för energibesparande åtgärder i Tyskland togs i slutet av året och kommer att sträcka sig fram till 2012 och omfattar även värmepumpar. Bedömningen är att det kommer att bidra till en mer stabil utveckling för den tyska värmepumpsmarknaden.
De flesta av våra övriga bearbetade utlandsmarknader uppvisar starka tillväxttal, vilket gynnar vår expansion i Europa.
Vår marknadsbearbetning för fjärrvärmeprodukter koncentreras framför allt till Danmark, Sverige, England, Tyskland och Holland och har under året uppvisat en tillväxt.
Under mer än 50 år har NIBE Villavärme successivt byggt upp en toppmodern serietillverkning av svetsade tryckkärl.
Möjligheter och risker
-
- En mycket stor marknad utanför Norden
-
- Starka varumärken
-
- Brett produktprogram
-
- En av Europas modernaste värmepumpsfabriker
-
- Tillgång till rationell produktion i länder med lägre arbetskraftskostnad
-
- Egen, avancerad produktutveckling
-
- Energi- och miljöpolitiska beslut
-
- Expansion genom förvärv
-
Nya lagar, myndighetsbeslut, energiskatter etc med för snäv tidshorisont
- Ökad konkurrens
- Nya teknologier utanför vår nuvarande kompetens
- Lågprissortiment
- Nya distributionskanaler
- Global konjunkturavmattning
Branschens utveckling
Den europeiska VVS-branschen kännetecknas av ett stort antal aktörer av varierande storlek. En strukturrationalisering pågår där NIBE Villavärme aktivt deltar. Vårt värmepumpskunnande samt vår bredd inom tillverkning av varmvattenberedare är två avgörande faktorer i denna process.
De olika länderna skiljer sig åt vad gäller produkternas utformning och distribution men en tydlig trend mot alltmer energieffektiva och miljöanpassade produktlösningar finns på de flesta marknader. Kraven på ventilation och värmeåtervinning i nya fastigheter ökar och målsättningen att bygga ännu energisnålare fastigheter är mycket tydlig på de flesta marknader. Processen att uppnå gemensamma normer och krav inom EU är delvis uppstartad men mycket arbete kvarstår. Fortfarande styr ofta lokala normer och föreskrifter produkternas tekniska egenskaper.
På ett flertal marknader beslutar myndigheter om åtgärder i syfte att minska det totala energibehovet för bland annat uppvärmning av bostäder. Myndighetsbeslut i form av temporära bidrag för olika uppvärmningsalternativ skapar dessvärre ofta en obalans. Bidragen får en alltför stor betydelse vid val av uppvärmningsalternativ istället för produktens egenskaper.
Med ökade el-, gas- och oljepriser har branschens fokusering på uppvärmningsprodukter baserade på dessa energislag minskat såväl i Sverige som på flera andra europeiska marknader.
Intresset för energieffektiva uppvärmningslösningar för större fastigheter ökar både i Sverige och utomlands. Här finns en stor potential för branschen men det ställer också högre krav på dimensionerings- och systemkunnande.
Ökad konkurrens och därmed ökad prispress inom ett flertal produktområden leder till att många av aktörerna på marknaden etablerar produktion i länder med lägre arbetskraftskostnader. NIBE Villavärme har, med sina moderniserade
Koppar som korrosionsskydd dominerar på den svenska och holländska varmvattenberedarmarknaden.
och rationella produktionsanläggningar i Norden, Polen och Tjeckien, goda möjligheter att hävda sig på den framtida europeiska värmemarknaden.
NIBE Villavärme
PRODUKTOMRÅDEN
Varmvattenberedare
NIBE Villavärme tillverkar som enda leverantör i Europa varmvattenberedare i tre skilda korrosionsskyddsmaterial, koppar, emalj och rostfritt.
Luft-/vattenvärmepumpar
Värmepump som tar värme ur uteluften. Till skillnad från enklare luft-/luftvärmepumpar är denna typ av värmepump kopplad till värmesystemet och producerar både värme och varmvatten.
Mark-/bergvärmepumpar
För uppvärmning av villor, flerbostadshus samt större fastigheter och byggnader. Med eller utan integrerad varmvattenberedare. Som värmekällor kan ytjord, berg eller sjövatten användas.
Frånluftsvärmepumpar För uppvärmning av villor och tappvatten. Frånluftsvärmepumpen ventilerar huset och återför energin till varmvattnet och värmesystemet.
Produkterna
NIBE Villavärme har ett brett sortiment av villavärmeprodukter för att kunna erbjuda det lämpligaste alternativet för uppvärmning och inomhuskomfort utifrån slutkundens behov. Den unika kompetensen, att exempelvis kunna erbjuda tre alternativa korrosionsskydd i en varmvattenberedare – rostfritt, koppar eller emalj – understryker vår strävan att tillgodose varje kunds individuella behov.
Sortimentet omfattar sju produktområden
- y Värmepumpar
- y Villapannor
- y Pelletsbrännare
- y Fjärrvärmeprodukter
- y Varmvattenberedare med direkt eller indirekt uppvärmning
- y Genomströmningsberedare
- y Legoproduktion av korrosionsskyddade tryckkärl
Ambitionen är att våra produkter skall präglas av
- y bästa tekniska prestanda
- y hög innovationsgrad
- y konkurrenskraftig prisnivå
- y hög kvalitetsnivå
- y modern design
För att kunna leva upp till detta krävs en kontinuerlig effektivisering av hela utvecklings-, produktions- och marknadsföringsprocessen.
Under året har ett antal nya produktintroduktioner genomförts inom samtliga produktområden såväl i Sverige som utomlands. Dessa lanseringar stärker NIBE Villavärme som en ledande europeisk aktör inom våra huvudområden.
Ett stort antal produkter som kan användas i system med befintliga och nya produktlösningar utvecklas kontinuerligt.
Kompletta lösningar för inomhuskomfort som också erbjuder kyla introduceras kontinuerligt på den internationella marknaden.
Utvecklingsprocessen
För att tillfredsställa marknadens ökade krav på energieffektiva, miljöriktiga och kostnadseffektiva lösningar avseende uppvärmning och inomhuskomfort, läggs en allt större resurs på produktutveckling. Målet är att utveckla helhetslösningar som möter kundens behov avseende inomhusklimat och varmvatten.
De produkter som utvecklas för framtiden präglas av
- y ökad effektivitet och bättre energianvändning
- y ökade styrningsmöjligheter (kommunikation/styrning från distans)
- y konverterbara system (värme på vintern/kyla på sommaren)
- y återvinnings- och miljöanpassningar
- y kontinuerliga designförbättringar
- y bättre ekonomiska totallösningar
En ständig förbättringsprocess och effektivisering av produktutvecklingen är nödvändig för att uppfylla satta mål vad gäller innovativa framtidslösningar
PRODUKTOMRÅDEN
Villapannor och pelletsbrännare
En modern villapanna för ved eller pellets kan vara ett fullgott värmealternativ till en rimlig investeringskostnad. Dessutom har den en tilltalande design.
Ackumulatorer
Större ackumulatorer för varmvattenberedning till fastigheter kan tillverkas i volymer upp till 4.000 liter.
Fjärrvärmeprodukter Fjärrvärmecentraler utvecklade i samråd med installatörer och energiverk i syfte att vara driftsäkra, lättinstallerade och servicevänliga.
i lättanvända produkter med tilltalande design. Kontinuerlig personalförstärkning av välutbildade ingenjörer med nyckelkompetens är en avgörande framgångsfaktor i denna process.
En stor del av utvecklingsresurserna allokeras till värmepumpsverksamheten som har en mycket hög innovationsnivå. Marknadskraven varierar och ambitionen är att tillmötesgå de olika önskemålen med ett standardiserat grundkoncept men med möjlighet till marknadsanpassningar. Utvecklingscentret för värmepumpar i Markaryd bedöms vara av internationell toppklass.
Teknologin inom produktsegmenten villapannor, pelletsbrännare, varmvattenberedare och fjärrvärmecentraler är väletablerad. Resurserna koncentreras därför till att utveckla miljöanpassade och kostnadseffektiva kvalitetsprodukter med tilltalande design som också blivit en allt viktigare parameter för slutkonsumenten.
Miljöaspekten är också mycket vik-
tig och präglar utvecklingsverksamheten inom alla produktområden.
NIBE Villavärme har en stark och kompetent utvecklingsresurs, både i Markaryd och i de större dotterbolagen, som alltmer koncentreras på internationella produktbehov inom samtliga verksamhetsområden.
Produktionen
Produktionen bedrivs i ett tiotal olika anläggningar i Sverige, Danmark, Norge, Finland, Polen, Tjeckien och Österrike.
Samtliga produktionsenheter arbetar kontinuerligt med effektivisering av produktionsmetoder och modernisering i form av investeringar i nya maskiner och produktionsutrustning.
Vid NIBE Villavärmes produktionsanläggningar i Markaryd, som också är affärsområdets största, har omfattande investeringar genomförts de senaste åren, vilket gett oss möjlighet att möta den ökande efterfrågan av värmeprodukter.
I de polska och tjeckiska produktionsanläggningarna genomförs löpande investeringar i nya maskiner och byggnader, för att utöka möjligheterna till kostnadseffektiv produktion av värmeprodukter för såväl hemmamarknaderna som för prispressade marknadssegment på våra andra prioriterade marknader.
Delförvärvet av den ryska elpannetillverkaren EVAN ger oss ytterligare tillverkningskapacitet och ökar tillgången till kostnadseffektiv produktion.
En genomgång av tillverkningsmetoderna inom gruppen utförs årligen för att optimera produktionsprocessen. Strategin är att bygga upp tillverkningsenheter med olika specialistområden. Renodlingen i produktverkstäderna har gett positiva effekter avseende såväl styrning som produktivitet och kvalitet.
NIBE Brasvärme
Niklas Gunnarsson, affärsområdeschef
32,9% genomsnittlig tillväxt under de senaste fem åren
17,8% genomsnittlig rörelsemarginal under de senaste fem åren
NIBE Brasvärme
är marknadsledande i Sverige och en av de ledande aktörerna i Europa på brasvärmeprodukter.
Affärsidén är att förse marknaden med prisvärda brasvärmeprodukter och skorstenssystem med attraktiv design, utvecklade och tillverkade med hänsyn till vår miljö.
Strategi
NIBE Brasvärmes strategi är att vara en bred och komplett leverantör av brasvärmeprodukter och därigenom befästa och ytterligare stärka den marknadsledande positionen. Utlandsförsäljningen skall ökas genom kontinuerlig utveckling av nya produkter, anpassade för nya marknader, i kombination med marknadsetableringar som skall ske genom företagsförvärv, etablering av egna dotterbolag eller genom utnyttjande av andra befintliga säljkanaler.
Målsättning
NIBE Brasvärmes målsättning är att uppnå en tillväxt på minst 20% per år, varav hälften organisk, och att rörelseresultatet skall uppgå till minst 10% av omsättningen över en konjunkturcykel.
Under året lanserades Handöl 30-serien. Tuff design med spegelglas.
NIBE Brasvärme
Året i sammandrag
Efterfrågan på brasvärmeprodukter i Sverige har under året minskat något jämfört med föregående år men totalmarknaden befinner sig fortfarande på en förhållandevis hög nivå. Efterfrågan har huvudsakligen drivits av en allmänt hög konsumtion, god byggnation och stort intresse för investeringar i det egna hemmet. Vår marknadsledande position har förstärkts ytterligare genom kraftfulla marknadssatsningar och ett stort antal produktlanseringar av Svanen-märkta produkter, vilka ligger helt rätt i tiden.
På de nordiska marknaderna har marknadsutvecklingen varierat. Efterfrågan på brasvärmeprodukter i Norge har legat på en relativt hög nivå men med en svagare utveckling under fjärde kvartalet. Våra marknadsandelar fortsätter emellertid att öka och förklaras av lyckade produktlanseringar i kombination med ett starkt återförsäljarnät. I Danmark har efterfrågan minskat avsevärt medan efterfrågan i Finland fortsatt legat på en hög och stabil nivå.
I Tyskland har marknaden för brasvärmeprodukter minskat kraftigt under året i förhållande till 2006, som dock får betecknas som ett exceptionellt starkt år. Den avsevärt lägre efterfrågan kan förklaras med momshöjning vid årsskiftet, stora lager hos återförsäljarna vid årets början, milt väder och lägre byggnation. Varken 2006 eller 2007 representerar ett normaltillstånd för efterfrågan på brasvärmeprodukter i Tyskland, varför vi bör kunna förvänta oss en mer stabil situation framöver. Vi har fortsatt en mycket stark position i den tyska fackhandeln för brasvärmeprodukter till följd av en konsekvent distributionsstrategi och kontinuerlig produktutveckling.
Våra marknadssatsningar på övriga utlandsmarknader fortsätter att utvecklas väl.
Såväl produktionstakten som den fasta kostnadsmassan har under hösten anpassats till den lägre efterfrågan.
Uppförandet av den nya produktionsanläggningen för braskaminer följer tidplanen och produktionen kommer successivt att startas upp under inledningen av 2008.
Under året har danska Varde Ovnes verksamhet genomgått omfattande förändringar för att förbättra lönsamheten. Beslut har tagits om att flytta tillverkningen av modellserier med stora volymer till den nya produktionsanläggningen i Markaryd och mindre serier till externa leverantörer. Produktionsenheten i Danmark stängs vid halvårsskiftet 2008 och Varde Ovne blir därefter ett renodlat försäljnings- och utvecklingsbolag.
Framåtblick för 2008
Bedömningen är att den generella efterfrågan på brasvärmeprodukter kommer att dämpas något på ett flertal marknader i Europa, vilket huvudsakligen kan förklaras av en förväntad allmän försvagning av konjunkturen. Även ett antal andra faktorer påverkar efterfrågan. De ovanligt varma och milda vintrarna de senaste åren minskar efterfrågan på brasvärmeprodukter, framförallt under påföljande högsäsong.
Vidare förekommer det också diskussioner i ett antal länder i Europa om vilka gränsvärden för utsläpp från brasvärmeprodukter som skall gälla i framtiden. Oklara regler skapar osäkerhet bland slutkonsumenterna och får därmed en tillfällig negativ inverkan på försäljningen. Skärpta krav innebär däremot långsiktigt en konkurrensfördel för oss som har ett stort produktsortiment som ligger långt fram vad gäller miljöriktighet. Dessutom utvecklas kontinuerligt nya produkter med ännu bättre prestanda.
Vår marknadsposition är mycket stark i Norden och Tyskland tack vare ett starkt produktsortiment och en konsekvent marknadsbearbetning. I en situation med något lägre efterfrågan är bedömningen att vår marknadsposition kommer att förstärkas ytterligare. På flera stora mark-
Modern tillverkning av braskaminer sker framför allt med robotar men manuellt arbete för svårmekaniserade operationer förekommer också.
nader i Europa har vi förhållandevis låga marknadsandelar och förutsättningarna är därför mycket goda för att kunna öka tillväxten genom fortsatt utbyggnad av det internationella återförsäljarnätet och genom företagsförvärv.
Med genomförda kostnadsbesparingar, en mycket stark marknadsposition, en helt ny och effektiv produktionsanläggning i Markaryd, finns det goda möjligheter att uppnå fortsatt god lönsamhet trots osäkra omvärldsförhållanden.
Återförsäljare Återförsäljare Slutkund Slutkund SVERIGE EXPORT Distribution Övriga marknader Europa exkl Norden Norden 26% 74% 0% Omsättning per geografisk region
Marknaden
Sverige
Brasvärmemarknaden följer i huvudsak den allmänna ekonomiska utvecklingen. Ökar det ekonomiska utrymmet ökar också konsumtionen av sällanköpsvaror. Energipriser och energipolitiska beslut påverkar också efterfrågan. Efterfrågan på brasvärmeprodukter har ökat kontinuerligt sedan mitten av nittiotalet, tack vare ökat ekonomiskt utrymme till konsumtion för de svenska hushållen och stigande energikostnader.
Den huvudsakliga försäljningen sker till ägare av befintliga hus och fritidshus. Försäljningen till nyproducerade småhus och grupphus ökar emellertid kontinuerligt eftersom husköparen allt oftare väljer en brasvärmeprodukt som tillval i det nya huset.
NIBE Brasvärme har en klart marknadsledande position i Sverige tack vare ett brett och komplett produktsortiment med välkända varumärken. Målsättningen är att befästa och ytterligare stärka denna position genom kraftig marknadsbearbetning och kontinuerlig lansering av nya modeller.
Utlandsmarknaderna
Efterfrågan skiljer sig mellan länderna vad gäller produkternas design, material och teknik. Den svenska marknaden domineras av lätta braskaminer med inhemsk och numera även med internationell design, tillverkade i stålplåt. I Finland säljs det i huvudsak tunga värmeackumulerande produkter i olika stenmaterial och kakel, medan det i Norge framförallt är gjutjärnskaminer samt gjutjärnsinsatser med en murad omramning som efterfrågas. De senaste åren har det emellertid skett en förändring i det norska efterfrågemönstret med en förskjutning mot plåtkaminer med internationell design, som numera utgör en allt väsentligare andel av den norska brasvärmemarknaden.
De tyska och danska marknaderna är relativt lika, där lätta plåtkaminer med modern design har den största andelen.
I södra Europa som till exempel Frankrike och Italien domineras efterfrågan av större kamininsatser med någon typ av omramning i betong eller sten. Denna produkttyp är också vanligt förekommande i östra Europa och Ryssland.
De stora variationerna i efterfrågan kan till stor del förklaras av att en eller flera inhemska tillverkare etablerat en viss stil på respektive hemmamarknad.
Faktorerna som påverkar efterfrågan på brasvärmeprodukter är desamma för utlandsmarknaderna som för hemmamarknaden. I Norden, som har ett relativt stort elberoende, är det främst elpriserna som påverkar efterfrågan medan det i många länder i Europa i större utsträckning är gas- respektive oljepriserna som påverkar efterfrågan. De senaste årens oljeprishöjningar och ett ökat intresse för förnyelsebar energi har haft en positiv effekt på efterfrågan på brasvärmeprodukter i hela mellersta Europa.
Den senaste trenden är att flera marknader, i mycket större utsträckning än tidigare, accepterar nya produkter med ny design även från utländska tillverkare.
Möjligheter och risker
-
- Försäljningspotential inom vissa segment på den inhemska marknaden
-
- Mycket stor utlandsmarknad
-
- Egen, stark produktutvecklingsfunktion
-
- Starka varumärken
-
- Brett produktprogram
-
- Många olika produkttyper tillfredsställer ett brett kundsegment och minimerar därmed riskexponeringen
-
- Rationell produktion
-
- Expansion genom förvärv
-
Nya energipolitiska beslut med för snäv tidshorisont
- Lokala kommunala beslut om inskränkningar av vedeldade produkter
- Lågprissortiment
- Allmän ekonomisk utveckling
Branschens utveckling
Den svenska brasvärmebranschen har under den senaste tioårsperioden omstrukturerats från ett stort antal mindre tillverkare till en knapp handfull aktörer. NIBE Brasvärme har lett denna process genom förvärv av marknadens starkaste varumärken. NIBE Brasvärmes strategi att vara en komplett leverantör med ett stort och heltäckande sortiment har också blivit en trend bland övriga aktörer i branschen.
Situationen skiljer sig något om man ser till de övriga nordiska marknaderna. I Norge finns det få inhemska tillverkare och under de senaste åren har det skett en kraftig svängning i efterfrågan från total dominans av traditionella gjutjärnskaminer till plåtkaminer med internationell design. I Finland finns det ett antal relativt stora tillverkare, i huvudsak på tunga ackumulerande produkter. På den danska marknaden finns det många små och medelstora tillverkare av brasvärmeprodukter, vilka nästan uteslutande producerar produkter i stålplåt. Dessa företag har lång tradition av försäljning till framför allt Tyskland. Även i Mellaneuropa finns det ett stort antal tillverkare av varierande storlek. Många av dessa tillverkare har dessutom ofta andra verksamheter än enbart brasvärmeproduktion. Sammantaget innebär detta sannolikt att brasvärmemarknaden i Europa kommer att genomgå en fortsatt strukturomvandling under de närmaste åren.
Trenden på de flesta marknader är att efterfrågan på relativt billiga, lätta eldstäder ökar medan större, dyrare och ackumulerande produkter går tillbaka. Tillväxten framöver bedöms finnas inom
Den nya brasvärmefabriken i Markaryd uppfördes under 2007 och tas i drift under 2008. En stor satsning på högmekaniserad produktion i Sverige.
de produktsegment där man lyckas kombinera modern design med konkurrenskraftiga priser.
De flesta aktörerna i brasvärmebranschen har i dag egen produktutveckling men det förekommer också kopieringar av framgångsrika modeller som sedan produceras i så kallade låglöneländer och säljs till låga priser, i huvudsak via de stora europeiska byggvaruhuskedjorna. Detta innebär att det i framtiden även kommer att bli andra faktorer än de rent produkttekniska som avgör tillverkarens framgång. Företagets långsiktighet, ekonomiska stabilitet, miljöriktighet och förmåga att ta hand om sina återförsäljare och slutkunder kommer att få en allt större betydelse.
NIBE Brasvärme
PRODUKTOMRÅDE
Braskaminer
Kaminer tillverkade i stålplåt med modern design med möjlighet till omramningar av till exempel täljsten eller kakel. Säljs under varumärkena Contura, Handöl och Varde Ovne.
Insatser tillverkade i stål eller gjutjärn med en omramning av betong under varumärkena Nordpeis, Contura och Handöl.
Kakelugnar Värmelagrande produkter under varumärket Cronspisen.
Produkterna
Basen i produktsortimentet utgörs av produkter med skandinavisk design som anpassas för de prioriterade utlandsmarknaderna när det gäller såväl design som teknik. Sortimentet omfattar sex olika produktgrupper
- y Braskaminer, rena eller med omramningar av t ex täljsten eller kakel
- y Murspisar
- y Gjutjärnskaminer
- y Kakelugnar
- y Braskassetter
- y Skorsstenssystem
Varumärkena, som kommunicerar våra budskap mot kunderna, kommer också att bli allt viktigare som konkurrensfördel i framtiden. NIBE Brasvärme har idag flera välkända varumärken och en klar strategi för att stärka, integrera och vidareutveckla dessa.
Vi utvecklar och säljer egna produkter under varumärkena Handöl, Contura, Cronspisen, Roslagsspisen, Nordpeis och Varde Ovne. Eftersom alla våra varumärken är mycket starka på framför allt respektive hemmamarknad är samtliga varumärkesskyddade.
I de fall köparna av brasvärmeprodukter inte har en befintlig skorsten erbjuder NIBE Brasvärme kompletta skorstenssystem som är anpassade för produkterna. Vårt skorstenssystem är mycket lättmonterat, tillverkat i rostfritt material, kan monteras utan schakt och är dessutom det mest prisvärda skorstenssystemet på den svenska marknaden.
Det märks en tydlig trend att produkterna blir allt mer lika i Europa när det gäller utseende och funktion. Vår bedömning är att den internationella designtrend som för närvarande råder, innebärande lätta eldstäder med rena linjer och stora glasytor, ökar på i princip alla våra bearbetade marknader. Våra senaste marknadsintroduktioner av braskaminer med just sådan design har därför blivit mycket stora försäljningssuccéer.
Utvecklingsprocessen
NIBE Brasvärme har lång tradition av produktutveckling. Stora resurser läggs ned på att utveckla produkternas förbränningsteknik, främst för att minimera produkternas miljöpåverkan och optimera verkningsgraden.
Ett synligt bevis på detta är att NIBE Brasvärme som första aktör i Sverige har fått ett stort antal produkter P-märkta. Detta är en utökad kvalitets- och miljögaranti som utfärdas av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, innebärande att kaminens effektavgivning kan regleras och samtidigt klara krav på låga utsläpp.
Som ett led i att ytterligare förstärka vår ledande position inom produktutveckling har vi ett stort antal produkter som utöver P-märkning även är Svanenmärkta. Detta innebär att produkterna har ännu bättre miljövärde än vad de generella reglerna kräver, det vill säga en mycket god förbränning med mycket låga utsläppsvärden samt att tillverk-
PRODUKTOMRÅDE
Braskassetter
Insatser för inbyggnad eller för öppna spisar under varumärkena Handöl, Nordpeis, Roslagsspisen och Varde Ovne.
Gjutjärnskaminer Kaminer tillverkade helt i gjutjärn under varumärkena Handöl och Nordpeis.
Skorsten
Komplett skorstenssystem i rostfritt stål under varumärket Premodul för alla typer av brasvärmeprodukter.
ningen sker på ett miljöriktigt sätt.
Vidare har våra produkter haft de högsta verkningsgraderna i jämförelse med konkurrenterna vid ett flertal officiella tester i Sverige.
Produktdesignen utgör också en stor del av utvecklingsarbetet eftersom produkterna till stor del följer inredningstrenderna. Vår utvecklingsavdelning arbetar i nära samarbete med externa industridesigners i såväl Sverige som utomlands.
För att på både kort och lång sikt upprätthålla ett attraktivt och lönsamt sortiment kombineras utvecklingsprojekt av helt nya brännkammare med utveckling av nya modeller baserade på befintliga brännkammare. Vi har en mycket tydlig strategi för hur ett modellprogram skall se ut och alla produkter utvärderas kontinuerligt utifrån ett lönsamhetsperspektiv.
Den allmänna trenden är att utvecklingstakten och antalet lanseringar av nya modeller hela tiden ökar. Tack vare vår rationella produktutveckling har produkternas utvecklingstid kunnat reduceras avsevärt. Exempelvis sker en stor del av utvecklingsarbetet i tredimensionell datormiljö och prototyperna testas i ett toppmodernt laboratorium.
Eftersom en stor del av vår framgång handlar om design strävar vi efter att alla nya modeller som tas fram erhåller mönsterskydd.
Produktion
Huvuddelen av NIBE Brasvärmes produkter, som är lätta braskaminer i plåt, tillverkas i produktionsanläggningen i Markaryd. Anläggningen har kontinuerligt förändrats och anpassats till våra nya modellserier. Detta har kombinerats med investeringar i ny produktionsutrustning som resulterat i betydligt högre produktionskapacitet och ökad produktivitet.
Försäljningsutvecklingen har under de senaste åren varit mycket positiv och en ny produktionsanläggning uppfördes därför i Markaryd under 2007. Anläggningen som successivt tas i bruk under inledningen av 2008 kommer att ge en ännu effektivare produktion och en betydligt högre produktionskapacitet. Med Europas effektivaste och modernaste produktionsanläggning för brasvärmeprodukter ges ytterligare möjlighet till att vara med och omstrukturera den europeiska brasvärmebranschen.
Förvärvet av Nordpeis har gett NIBE Brasvärme tillgång till en egen produktionsenhet för betongomramningar, kakelugnselement och montering av brasvärmeprodukter i Polen. Produkter som endast innehåller monteringsarbete kommer framöver att förläggas till denna enhet. Därför har även denna produktionsenhet successivt byggts ut.
Varde Ovnes produktion i Danmark kommer att upphöra under året och tillverkningen av modellserier med stora volymer flyttas till den nya produktionsanläggningen i Markaryd medan mindre serier flyttas till externa tillverkare.
Förvaltningsberättelse
Leif Gustavsson, ekonomidirektör
Nettoomsättningen ökade med 9,0% under 2007
Rörelseresultatet minskade med 5,0% under 2007
Resultat efter finansiella poster minskade med 11,3% under 2007
Styrelsen och verkställande direktören för NIBE Industrier AB (publ), organisationsnummer 556374-8309, med säte i Markaryds kommun, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2007.
Information om verksamheten
NIBE Industrier är ett europeiskt värmeföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden; NIBE Element, NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme.
Koncernen har mer än 5.400 anställda och är verksam i femton länder i Europa, Nordamerika och Asien.
Legalt bedrivs verksamheten genom ett antal dotterbolag som i sin tur bedriver sin verksamhet via egna bolag eller filialer.
Moderbolaget NIBE Industrier ABs verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner som finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar samt ekonomistyrning och andra policyfrågor.
Resultaträkningen under fem år
Omsättningen har under femårsperioden stadigt ökat. Målsättningen har varit att ha en tillväxt på 20% per år, helst med en fördelning där hälften av detta tillföres genom organisk tillväxt och hälften genom förvärv. Under femårsperioden har omsättningen stigit från 1.944,2 Mkr till 5.402,5 Mkr. Detta har skett dels genom organisk tillväxt, dels genom en offensiv förvärvsstrategi. Sexton företagsoch rörelseförvärv har genomförts.
Tillväxten har under femårsperioden i genomsnitt varit 22,7%. Den organiska omsättningen har svarat för 13,8% och den förvärvade omsättningen för 8,9%.
Resultatmålsättningen har varit att koncernens affärsområden genomsnittligt skall uppnå en rörelsemarginal på minst 10% och att koncernens avkastning på eget kapital genomsnittligt skall uppgå till minst 20%.
NIBE Elements rörelsemarginal, exklusive avsättningen till strukturreserv, har under femårsperioden genomsnittligt uppgått till 4,9%. Inklusive avsättningen till strukturreserv har rörelsemarginalen genomsnittligt uppgått till 3,9%. NIBE Villavärmes rörelsemarginal har som ett genomsnitt under perioden uppgått till 12,5% medan NIBE Brasvärmes genomsnittliga rörelsemarginal uppgått till 17,8%.
Koncernens avkastning på eget kapital, inklusive avsättningen till strukturreserven, har under femårsperioden genomsnittligt uppgått till 26,8%.
Resultaträkning
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 5.402,5 | 4.958,0 | 3.819,1 | 3.161,0 | 2.451,1 |
| Kostnad för sålda varor | – 3.828,2 | – 3.409,0 | – 2.763,9 | – 2.170,8 | – 1.736,3 |
| Bruttoresultat | 1.574,3 | 1.549,0 | 1.055,2 | 990,2 | 714,8 |
| Försäljningskostnader | – 838,2 | – 786,2 | – 578,0 | – 471,1 | – 341,4 |
| Administrationskostnader | – 292,3 | – 266,4 | – 224,0 | – 177,0 | – 144,8 |
| Övriga rörelseintäkter | 84,2 | 59,6 | 56,9 | 23,3 | 24,3 |
| Rörelseresultat | 528,0 | 556,0 | 310,1 | 365,4 | 252,9 |
| Finansiellt netto | – 83,0 | – 54,5 | – 36,5 | 11,8 | – 16,0 |
| Resultat efter finansiella poster | 445,0 | 501,5 | 273,6 | 377,2 | 236,9 |
| Skatt | – 130,3 | – 150,7 | – 89,9 | – 97,7 | – 74,4 |
| Nettoresultat | 314,7 | 350,8 | 183,7 | 279,5 | 162,5 |
| Minoritetens andel av resultat efter skatt | – | – | 1,7 | 1,1 | 0,5 |
| Planenliga avskrivningar ingår med | 163,7 | 141,0 | 121,1 | 96,5 | 70,4 |
Balansräkningen under fem år
Balansomslutningen har under femårsperioden ökat från 1.336,7 Mkr till 4.523,5 Mkr.
Varulager samt kortfristiga fordringar som huvudsakligen består av kundfordringar utgör cirka 48% av balansomslutningen. Dessa båda poster står principiellt i direkt relation till omsättningen och därmed till tillväxten.
Immateriella tillgångar består huvudsakligen av goodwill som uppstått i samband med förvärv av företag eller rörelser. Behovet av nedskrivning av goodwill prövas årligen genom en nuvärdesberäkning av affärsområdenas kassaflöden. Vid beräkning av kassaflödet tas hänsyn till behovet av normalt rörelsekapital och behovet av investeringar motsvarande den årliga avskrivningstakten.
Materiella anläggningstillgångar består uteslutande av mark, byggnader och maskiner. Ökningen under den senaste femårsperioden uppgår till 947,5 Mkr. Av detta har cirka 37% tillförts genom de förvärv av företag och rörelser som genomförts medan resterande 63% avser investeringar i befintliga verksamheter och då framför allt i koncernens anläggningar i Markaryd, där huvuddelen av produktverkstäderna för NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme är belägna.
Långfristiga icke räntebärande skulder och avsättningar består främst av uppskjuten skatt och avsättningar för garantier. Dessa har ökat från 104,1 Mkr till 210,2 Mkr under den senaste femårsperioden.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder och avsättningar består av lån i bank eller annat penninginstitut samt pensionsavsättningar. Under den senaste femårsperioden har dessa ökat från 363,7 Mkr till 2.005,2 Mkr. Ökningen har tillkommit dels genom att befintliga enheter i NIBE-koncernen expanderat, dels genom att det ingått räntebärande skulder i förvärvade företag och rörelser.
Koncernens målsättning är att soliditeten inte bör understiga 30%. Soliditeten har under femårsperioden genomsnittligt uppgått till 34,0%.
Kortfristiga icke räntebärande skulder och avsättningar, som under de senaste fem åren ökat med 459,5 Mkr, från 300,8 Mkr till 760,3 Mkr, består till cirka 79% av upplupna kostnader och traditionella leverantörsskulder, vilka båda står i direkt relation till verksamhetens expansion.
Balansräkning
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 732,2 | 670,3 | 458,5 | 304,7 | 210,7 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1.374,4 | 1.116,3 | 1.015,2 | 875,7 | 659,3 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 35,7 | 28,2 | 36,0 | 10,6 | 47,2 |
| Summa anläggningstillgångar | 2.142,3 | 1.814,8 | 1.509,7 | 1.191,0 | 917,2 |
| Varulager | 1.344,0 | 1.007,9 | 831,1 | 690,2 | 445,6 |
| Kortfristiga fordringar | 829,3 | 857,0 | 651,2 | 525,4 | 443,3 |
| Kortfristiga placeringar | – | 4,8 | 1,1 | 0,9 | 2,3 |
| Kassa och bank | 207,9 | 218,3 | 132,2 | 88,6 | 81,5 |
| Summa omsättningstillgångar | 2.381,2 | 2.088,0 | 1.615,6 | 1.305,1 | 972,7 |
| Summa tillgångar | 4.523,5 | 3.902,8 | 3.125,3 | 2.496,1 | 1.889,9 |
| Eget kapital | 1.547,7 | 1.283,5 | 1.031,0 | 891,6 | 666,8 |
| Långfristiga skulder och avsättningar, icke räntebärande | 210,2 | 247,8 | 265,2 | 205,1 | 140,7 |
| Långfristiga skulder och avsättningar, räntebärande | 1.866,5 | 1.317,8 | 1.025,8 | 730,3 | 602,6 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar, icke räntebärande | 760,3 | 914,0 | 685,4 | 586,9 | 424,1 |
| Kortfristiga skulder och avsättningar, räntebärande | 138,8 | 139,7 | 117,9 | 82,2 | 55,7 |
| Summa eget kapital och skulder | 4.523,5 | 3.902,8 | 3.125,3 | 2.496,1 | 1.889,9 |
Kassaflödet under fem år
Kassaflöde före förändring av rörelsekapital
Under senaste femårsperioden har kassaflödet före förändring av rörelsekapital uppvisat en positiv utveckling.
Rörelsekapital
Rörelsekapitalet, mätt som kortfristiga tillgångar minskat med kortfristiga skulder, skall för koncernens samtliga enheter ligga inom intervallet 20 – 25% av omsättningen. Koncernens rörelsekapital har de senaste fem åren genomsnittligt varit cirka 23% av omsättningen.
Investeringar i befintliga verksamheter
Investeringarna i befintliga verksamheter var under åren 2003 och 2004 drygt 170 Mkr, under 2005 och 2006 över 200 Mkr och under 2007 nästan 400 Mkr. Större delen av dessa investeringar har genomförts i koncernens anläggningar i Markaryd där huvuddelen av produktverkstäderna för NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme är belägna. Större investeringar har också skett i Polen, framför allt i elementverksamheten.
Operativt kassaflöde
Koncernen har, bortsett från det senaste året, haft ett stabilt operativt kassaflöde under den senaste femårsperioden.
Omsättningsförväntningarna för 2007 var betydligt högre än det verkliga utfallet. Den traditionella lageruppbyggnad som genomfördes under första halvåret, resulterade därför i ett mycket för stort lager vid utgången av 2007 och därmed ett stort negativt kassaflöde.
Under 2008 beräknas lagernivåerna kunna återställas till normal nivå samtidigt som investeringstakten kommer att vara lägre.
Förvärv av verksamheter
NIBE Industrier har under åren haft en offensiv förvärvsstrategi. Under femårsperioden har sexton företags- och rörelseförvärv genomförts varav nio inom affärsområdet NIBE Element, fem inom NIBE Villavärme och två inom NIBE Brasvärme. Målsättningen är att även framöver ha en offensiv förvärvsstrategi.
Finansiering
Allt kapitalbehov för såväl företagsförvärv, investeringar i befintliga verksamheter som behov av rörelsekapital för verksamhetens expansion och aktieutdelningar har under den senaste femårsperioden i sin helhet finansierats med egna generade kassaflöden och traditionell bankfinansiering.
Aktieutdelning
NIBE Industriers målsättning är att aktieutdelningen skall uppgå till 25– 30% av årets vinst efter full skatt. Under femårsperioden har aktieutdelningen legat inom intervallet 25,3 – 34,3% av årets vinst efter full skatt exklusive avsättning till strukturreserv.
Kassaflödesanalys
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 439,5 | 489,9 | 312,6 | 381,8 | 240,7 |
| Förändring av rörelsekapital | – 399,4 | – 93,4 | – 109,4 | – 82,0 | – 54,7 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 40,1 | 396,5 | 203,2 | 299,8 | 186,0 |
| Investeringar i befintliga verksamheter | – 390,9 | – 236,6 | – 219,0 | – 179,5 | – 170,4 |
| Operativt kassaflöde | – 350,8 | 159,9 | – 15,8 | 120,3 | 15,6 |
| Förvärv av verksamheter | – 13,2 | – 289,8 | – 156,7 | – 125,6 | – 180,3 |
| Kassaflöde efter investeringar | – 364,0 | – 129,9 | – 172,5 | – 5,3 | – 164,7 |
| Finansiering | 451,6 | 291,4 | 296,1 | 54,8 | 212,9 |
| Aktieutdelning | – 108,0 | – 70,4 | – 70,4 | – 43,4 | – 32,3 |
| Årets kassaflöde | – 20,4 | 91,1 | 53,2 | 6,1 | 15,9 |
| Likvida medel vid årets början | 218,3 | 132,2 | 88,6 | 81,5 | 67,1 |
| Kursdifferens i likvida medel | 10,0 | – 5,0 | – 9,6 | 1,0 | – 1,5 |
| Likvida medel vid årets slut | 207,9 | 218,3 | 132,2 | 88,6 | 81,5 |
Riskhantering
Känslighetsanalys
| Beräkningsbas | §Förändring | Resultatpåverkan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning (marginal konstant) |
5.402,5 Mkr | +/– 1,0% | 18,4 | Mkr | |
| Rörelsemarginal (volym konstant) |
+/– 0,1% | 5,4 | Mkr | ||
| Materialkostnader | 2.367,6 Mkr | +/– 1,0% | 23,7 | Mkr | |
| Lönekostnader | 1.333,3 Mkr | +/– 1,0% | 13,3 | Mkr | |
| Räntebärande skulder (ränta konstant) |
2.005,2 Mkr | +/– 10,0% | 10,2 | Mkr | |
| Räntesats % (räntebärande skuld konstant) |
5,1 | % | +/– 1,0%-enhet | 20,1 | Mkr |
Baserat på resultaträkning 2007
Riskhantering
Kundberoende
Samtliga tre affärsområden arbetar med en bred kundkrets. Inget affärsområde är så beroende av en enskild kund eller kundgrupp att ett eventuellt bortfall allvarligt skulle påverka koncernens lönsamhet.
Leverantörsberoende
Samtliga komponenter i de produkter som koncernens tre affärsområden marknadsför tillhandahålles av ett flertal leverantörer i Europa och världen i övrigt. Vid val av leverantör sker en grundlig genomgång av leverantörens möjligheter att svara upp mot de krav koncernen ställer. Till samtliga komponenter finns det alternativa leverantörer.
Vår bedömning är att koncernen inte allvarligt skulle skadas på grund av att en enskild leverantör inte skulle kunna uppfylla ställda krav.
Prisrisker
Materialpriser
Koncernens produkter består till inte oväsentlig del av material vars priser är fastställda i dollar och noterade på Londons metallbörs. För att motverka ett beroende av enskilda valutor och marknader har inköpsförfarandet globaliserats.
Övriga driftskostnader
Övriga driftskostnader följer prisutvecklingen på de marknader koncernen bedriver verksamhet.
Kraftiga materialprisökningar på bland annat koppar har varit svåra att kompensera.
Risker hänförliga till patent och rättstvister
Det finns få patent inom koncernen och endast komponenter som ingår i slutprodukter är patenterade. Däremot förekommer ett antal mönsterskydd och varumärkesskydd. Vi bedömer att inga intrång göres i andras patent.
Andra risker
Mot traditionella försäkringsrisker såsom brand, stöld, ansvar och liknande anser vi att koncernen har ett tillfredsställande skydd genom de försäkringar som tecknats. Självriskerna ligger inom intervallet 0,2 – 1,0 Mkr.
Inom koncernens produktområden finns det alltid en risk i att produkter på grund av seriefel skulle behöva återkallas på grund av materialfel eller annan så kallad "recall". Riskerna minimeras av att flertalet av koncernens bolag är certifierade enligt ISO9001. Certifieringen innebär att det finns kontrollerade rutiner för såväl den interna hanteringen och tillverkningen som för användningen av komponenter tillverkade av andra leverantörer. Som en ytterligare riskavtäckning för liknande händelser har försäkringar tecknats.
Finansiella risker
Kreditrisker, valutarisker, finansieringsrisker och ränterisker NIBE-koncernen är utsatt för beskrivs i not 7.
Känslighetsanalys
Koncernen är utsatt för ett antal riskfaktorer som påverkar resultatutvecklingen. Flera av dessa risker ligger utanför bolagets kontroll. I tabellen ovan återges några förändringar och dess påverkan på koncernens resultat. Förändringarna är beräknade med utgångspunkt från 2007 års balans- och resultaträkning.
Resultaträkningen 2007
Nettoomsättning
Koncernens nettoomsättning steg med 9,0% till 5.402,5 Mkr (4.958,0 Mkr). NIBE Element ökade med 16,0%, varav 12,0% var organisk tillväxt och 4,0% förvärvad. För NIBE Villavärme var ökningen 11,9%, varav 4,0% var organisk tillväxt och 7,9% förvärvad. För NIBE Brasvärme minskade omsättningen med 6,1%, utan någon påverkan av förvärv.
Koncernens nettoomsättning utanför Sverige uppgick till 3.717,5 Mkr (3.212,1 Mkr), en ökning med 505,4 Mkr. Den utländska nettoomsättningen uppgick därmed till 68,8% (64,8%) av den totala nettoomsättningen. På den svenska marknaden minskade koncernens nettoomsättning med 3,5% till 1.685,0 Mkr (1.745,9 Mkr).
Av koncernens totala nettoomsättningsökning på 444,5 Mkr var 181,7 Mkr organisk tillväxt. Resterande 262,8 Mkr har tillförts genom förvärv. Av den förvärvade omsättningen hänför sig 61,5 Mkr till NIBE Element och 201,3 Mkr till NIBE Villavärme.
Rörelseresultat
Koncernens rörelseresultat uppgick till 528,0 Mkr, en minskning med 5,0% jämfört med föregående års rörelseresultat på 556,0 Mkr. Rörelsemarginalen uppgick därmed till 9,8% (11,2%).
För NIBE Element ökade rörelse resultatet med 36,8 Mkr till 113,0 Mkr (76,2 Mkr). Ökningen innebär en resultattillväxt på 48,3%. Rörelsemarginalen uppgick till 6,4% (5,0%).
För NIBE Villavärme minskade rörelseresultatet med 16,2 Mkr till 317,6 Mkr (333,8 Mkr). Minskningen innebär en resultatförändring på –4,8%. Rörelsemarginalen uppgick till 11,1% (13,1%).
För NIBE Brasvärme minskade rörelseresultatet med 45,8 Mkr till 114,8 Mkr (160,6 Mkr). Minskningen innebär en resultatförändring på –28,5%. Rörelsemarginalen uppgick till 13,1% (17,2%).
Goodwillposter
Behovet av att nedskriva koncernens goodwill prövas årligen genom en nuvärdesberäkning av respektive affärsområdes kassaflöde. Beräkningen utgår från ett kassaflöde baserat på en årlig tillväxt på 10% med avdrag för ökat behov av rörelsekapital och investeringar motsvarande den årliga avskrivningstakten. Årets beräkning har inte gett ett sådant utfall att behov av nedskrivning föreligger.
Resultat efter finansiella poster
Resultatet efter finansiella poster minskade med 11,3% till 445,0 Mkr (501,5 Mkr), motsvarande en vinstmarginal på 8,2% (10,1%). Finansnettot för koncernen uppgick till –83,0 Mkr (–54,5 Mkr).
Skatt
Skattekostnaden uppgick till 130,3 Mkr (150,7 Mkr) motsvarande en skattesats på 29,3% (30,0%). Den nominella skattesatsen i Sverige är 28%. Orsaken till att den verkliga skattesatsen överstiger den nominella skattesatsen är i huvudsak att för vissa skattemässiga underskott beräknas ingen uppskjuten skattefordran då det inte bedömts som sannolikt att dessa underskott kan nyttjas mot framtida överskott.
Nyckeltal
| 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Mkr | 5.402,5 | 4.958,0 | 3.819,1 | 3.161,0 | 2.451,1 |
| % | + 9,0 | + 29,8 | + 20,8 | + 29,0 | + 26,1 |
| Mkr | 528,0 | 556,0 | 310,1 | 365,4 | 252,9 |
| Mkr | 445,0 | 501,5 | 273,6 | 377,2 | 236,9 |
| Mkr | 404,1 | 526,4 | 375,7 | 305,1 | 350,6 |
| % | 12,8 | 14,1 | 11,3 | 14,6 | 13,2 |
| % | 9,8 | 11,2 | 8,1 | 11,6 | 10,3 |
| % | 8,2 | 10,1 | 7,2 | 11,9 | 9,7 |
| Mkr | 3.552,9 | 2.741,0 | 2.174,7 | 1.704,3 | 1.325,1 |
| Mkr | 1.547,7 | 1.283,5 | 1.031,0 | 891,6 | 666,8 |
| % | 17,2 | 22,9 | 16,4 | 27,1 | 23,2 |
| % | 22,6 | 31,3 | 20,4 | 34,8 | 27,6 |
| % | 12,8 | 16,0 | 11,3 | 18,7 | 16,3 |
| ggr | 1,28 | 1,41 | 1,36 | 1,44 | 1,52 |
| % | 34,2 | 32,9 | 33,0 | 35,7 | 35,3 |
| % | 36,9 | 36,1 | 36,7 | 40,4 | 40,1 |
| Mkr | – 350,8 | 159,9 | – 15,8 | 120,3 | 15,6 |
| ggr | 5,7 | 9,2 | 7,2 | 12,3 | 10,3 |
| % | 129,6 | 113,6 | 110,9 | 91,1 | 98,7 |
| st | 5.439 | 5.111 | 4.339 | 3.755 | 2.881 |
Balansräkningen 2007
Soliditet och avkastning
Koncernens soliditet uppgick vid årets slut till 34,2% (32,9%). Det egna kapitalet uppgick till 1.547,7 Mkr (1.283,5 Mkr).
Koncernens avkastningsmål är att avkastningen på eget kapital långsiktigt skall uppgå till minst 20%. Under 2007 uppgick avkastningen på eget kapital till 22,6% (31,3%). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17,2% (22,9%). För affärsområdena är lönsamhetsmålet att rörelsemarginalen över en konjunkturcykel i genomsnitt skall uppgå till minst 10% för respektive resultatenhet. NIBE Elements rörelsemarginal uppgick till 6,4% (5,0%). NIBE Villavärmes rörelsemarginal uppgick till 11,1% (13,1%) och NIBE Brasvärmes till 13,1% (17,2%). Rörelsemarginalen för koncernen som helhet uppgick till 9,8% (11,2%).
Likvida medel
Koncernens likvida medel uppgick vid verksamhetsårets slut till 207,9 Mkr (218,3 Mkr), vartill kommer outnyttjade checkkrediter på sammanlagt 645,2 Mkr (565,3 Mkr). Under året har koncernens checkkrediter netto ökats med 549,7 Mkr. Genom förvärv har tillförts 4,3 Mkr innebärande att tidigare checkkrediter utökats med 545,4 Mkr.
Återrapportering från produktionen sker online.
Definitioner nyckeltal
Tillväxt
Förändring av nettoomsättning jämfört med föregående år i procent.
Bruttomarginal
Rörelseresultat före avskrivningar i procent av nettoomsättning.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.
Vinstmarginal
Resultat efter finansnetto i procent av nettoomsättning.
Sysselsatt kapital
Summa tillgångar minus icke räntebärande skulder och uppskjuten skatt.
Eget kapital
Beskattat eget kapital plus obeskattade reserver minus skatt.
Avkastning på sysselsatt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på eget kapital Resultat efter finansnetto minus schablonskatt 28 procent i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på totalt kapital Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Kapitalomsättningshastighet
Nettoomsättning dividerad med genomsnittlig balansomslutning.
Soliditet
Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Andel riskbärande kapital
Eget kapital inklusive minoritetsintresse och uppskjuten skatteskuld i procent av balansomslutningen.
Operativt kassaflöde
Kassaflöde efter investeringar men före förvärv av bolag/verksamheter.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Räntebärande skulder / Eget kapital
Räntebärande skulder i procent av eget kapital.
Kassaflödet 2007
Kassaflöde från löpande verksamhet
Koncernens kassaflöde efter förändring av rörelsekapital uppgick till 40,1 Mkr (396,5 Mkr).
Investeringar
Koncernens förvärv av verksamheter/ dotterföretag uppgick till 13,2 Mkr (289,8 Mkr). Investeringar i befintliga enheter genomfördes med sammanlagt 390,9 Mkr (236,6 Mkr) fördelat på följande:
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Maskiner och inventarier | 208,8 | 169,0 |
| Fastigheter | 31,4 | 53,0 |
| Pågående nyanläggningar | 124,5 | 2,5 |
| Övriga anläggningstillgångar | 26,2 | 12,1 |
| Totalt | 390,9 | 236,6 |
Kassaflödet efter investeringar uppgick därmed till –364,0 Mkr (–129,9 Mkr).
Det operativa kassaflödet, det vill säga efter investeringar men exkluderat förvärv av verksamheter/dotterföretag uppgick till -350,8 Mkr (159,9 Mkr).
Krediter från finansinstitut och pensionsinrättningar
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Lån med rörlig ränta och amorteringstid 10 år |
1.151,9 | 1.075,9 |
| Utnyttjad del av beviljad check räkningskredit med rörlig ränta |
827,5 | 357,7 |
| Avsättningar till pensioner | 24,4 | 23,9 |
| Övriga avsättningar | 1,4 | – |
| Totala räntebärande skulder | 2.005,2 1.457,5 | |
| Ej utnyttjad checkräkningskredit | 645,2 | 565,3 |
| Total kreditmöjlighet | 2.650,4 | 2.022,8 |
Koncernens totala räntebärande skulder uppgick vid årets slut till 2.005,2 Mkr (1.457,5 Mkr). Den genomsnittliga räntekostnaden för totala räntebärande skulder motsvarade 5,1% (4,4%).
Koncernens nettoskuld, utgörande räntebärande skulder reducerat med kassa och bank och kortfristiga placeringar, uppgick till 1.797,3 Mkr (1.234,4 Mkr).
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
I juni genomfördes förvärv av danska Lübcke Rail A/S och i december slöts avtal om att förvärva 25% i ryska CJSC EVAN. Se vidare om årets förvärv not 29. I augusti 2005 beslutade styrelsen att genomföra ett omstruktureringsprogram i affärsområdet NIBE Element. Programmet bestod i huvudsak i att flytta produktion från västra Europa till östra Europa och Kina, vilket beräknades innebära cirka 40 Mkr i resultatförbättring på årsbasis. Under 2007 har genomförandet fortgått enligt plan, vilket innebär att programmet avslutades under fjärde kvartalet.
Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång
I januari 2008 slöts avtal om förvärv av österrikiska KNV Umweltgerechte Energietechnik GmbH. Se vidare not 30, Händelser efter balansdagen.
Ersättningar
Årsstämman beslutar om ersättning till styrelsens ordförande och övriga ledamöter.
Årsstämman beslutar även om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare. Efter dessa riktlinjer beslutar styrelsen om ersättning till verkställande direktören. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Besluten avrapporteras till styrelsen. Se vidare om årets ersättningar not 6.
Frånsett pensionsförmånerna som är under översyn, föreslår styrelsen att ersättningar för 2008 beslutas efter samma principer som för 2007.
Forskning och utveckling
NIBE-koncernen bedriver inom varje affärsområde ett marknadsledande forsknings- och utvecklingsarbete. Det bedömer vi är en avgörande faktor för fortsatt organisk tillväxt och nya marknadsinbrytningar. Motivet är att kundernas skiftande krav snabbt ska fångas upp och omvandlas till de bästa lösningarna för varje given marknadssituation. Se även not 9.
Framtida utveckling
Även om 2007 hade en svagare volymoch resultatutveckling än förväntat så har inte detta förändrat vår syn på NIBE-koncernens framtida tillväxtmöjligheter utan våra långsiktiga målsättningar ligger fast, bland annat innebärande att vi senast 2011 skall uppnå en omsätttning på 10 miljarder kronor med bibehållen god lönsamhet.
Effekten av borttagna bidrag liksom en allmänt sett något svagare konjunktur är fenomen av övergående karaktär. Stigande energipriser och behov av effektivare och miljöriktiga uppvärmningsalternativ kommer att dominera vårt samhälle under överskådlig tid, vilket långsiktigt kommer att gynna marknaden för våra produkter.
Beträffande den interna situationen kan vi konstatera att vi går in i 2008 med en fast kostnadsmassa som är 50 Mkr lägre än under 2007. Vi kommer dessutom att fortsätta arbeta med att öka vår produktivitet, sänka våra materialkostnader och trimma våra lager ytterligare.
NIBEs finansiella ställning är fortsatt stark och förvärvsambitionen är liksom tidigare hög.
Vi är redo för fortsatt organisk expansion men kommer att vara försiktiga med att bygga lager inför hösten och med att öka våra fasta kostnader till dess marknadssignalerna blir tydligt positiva.
Baserat på dessa förhållande är vår syn på 2008 försiktigt positiv men vi är naturligtvis beroende av omvärldens utveckling.
Ägarsituation
Aktiekapitalet i NIBE är fördelat på 13.160.256 A-aktier och 80.759.744 B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster på årsstämman och varje B-aktie till en röst. För A-aktierna, med cirka 62% av rösterna, finns en hembudsplikt enligt bolagsordningen.
Förslag till beslut om vinstutdelning
| Totalt | 255,7 Mkr |
|---|---|
| Årets vinst | 178,4 Mkr |
| Balanserade vinstmedel | 77,3 Mkr |
| Till årsstämmans förfogande står: |
Styrelsen föreslår att utdelning lämnas med 108,0 Mkr vilket motsvarar 1,15 kronor per aktie. Utdelningen beräknas att betalas den 22 maj 2008.
Styrelsen anser att den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Yttrandet ska ses mot bakgrund av den information som framgår av årsredovisningen. Styrelsen har i sitt förslag till utdelning beaktat de investeringar som planeras.
Resultaträkningar
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| Nettoomsättning | Not 3 | 5.402,5 | 4.958,0 | 2,4 | 2,3 | |
| Kostnad för sålda varor | – 3.828,2 | – 3.409,0 | – | – | ||
| Bruttoresultat | 1.574,3 | 1.549,0 | 2,4 | 2,3 | ||
| Försäljningskostnader | – 838,2 | – 786,2 | – | – | ||
| Administrationskostnader | Not 5 | – 292,3 | – 266,4 | – 19,3 | – 17,3 | |
| Övriga rörelseintäkter | Not 10 | 84,2 | 59,6 | 0,8 | – | |
| Rörelseresultat | Not 3 – 10 | 528,0 | 556,0 | – 16,1 | – 15,0 | |
| Resultat från finansiella investeringar | ||||||
| Resultat från andelar i koncernföretag | Not 11 | – | – | 226,1 | 131,7 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | Not 11 | –0,2 | 0,1 | – | – | |
| Ränteintäkter och liknande resultatposter | Not 12 | 12,0 | 6,4 | 25,9 | 8,5 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | Not 13 | – 94,8 | – 61,0 | – 57,5 | – 28,9 | |
| Resultat efter finansiella poster | 445,0 | 501,5 | 178,4 | 96,3 | ||
| Skatt på årets resultat | Not 14 | – 130,3 | – 150,7 | – | – 0,3 | |
| Årets vinst | 314,7 | 350,8 | 178,4 | 96,0 | ||
| Moderföretagets andel i nettoresultatet | 314,7 | 350,8 | – | – | ||
| Planenliga avskrivningar ingår med | 163,7 | 141,0 | 0,1 | 0,1 | ||
| Antal aktier vid årets slut | 93.920.000 | 93.920.000 | ||||
| Nettovinst per aktie, kronor | 3,35 | 3,74 | ||||
| Föreslagen utdelning per aktie, kronor | 1,15 | 1,15 |
Kvartalsdata
Resultaträkning koncernen
| 2007 | 2006 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | Kv1 | Kv2 | Kv3 | Kv4 | |
| Nettoomsättning | 1.284,8 | 1.247,3 | 1.337,2 | 1.533,2 | 1.033,8 | 1.066,4 | 1.237,6 | 1.620,2 | |
| Rörelsekostnader | – 1.162,0 | – 1.142,5 | – 1.204,7 | – 1.365,3 | – 932,9 | – 967,8 | – 1.071,9 | – 1.429,4 | |
| Rörelseresultat | 122,8 | 104,8 | 132,5 | 167,9 | 100,9 | 98,6 | 165,7 | 190,8 | |
| Finansiellt netto | – 14,1 | –18,6 | – 24,4 | – 25,9 | – 11,6 | – 13,2 | – 14,3 | – 15,4 | |
| Resultat efter finansiellt netto | 108,7 | 86,2 | 108,1 | 142,0 | 89,3 | 85,4 | 151,4 | 175,4 | |
| Skatt | – 31,1 | – 23,6 | – 37,2 | – 38,4 | – 26,8 | – 24,8 | – 45,9 | – 53,2 | |
| Nettoresultat | 77,6 | 62,6 | 70,9 | 103,6 | 62,5 | 60,6 | 105,5 | 122,2 | |
| Nettoomsättning affärsområdena | |||||||||
| NIBE Element | 463,8 | 443,5 | 418,2 | 453,6 | 377,4 | 364,0 | 350,7 | 441,8 | |
| NIBE Villavärme | 661,3 | 717,9 | 717,1 | 763,6 | 478,1 | 573,6 | 661,9 | 841,5 | |
| NIBE Brasvärme | 189,4 | 125,2 | 230,9 | 328,6 | 192,7 | 141,8 | 237,4 | 359,3 | |
| Koncernelimineringar | – 29,7 | – 39,3 | – 29,0 | – 12,6 | – 14,4 | – 13,0 | – 12,4 | – 22,4 | |
| Totalt koncernen | 1.284,8 | 1.247,3 | 1.337,2 | 1.533,2 | 1.033,8 | 1.066,4 | 1.237,6 | 1.620,2 | |
| Rörelseresultat affärsområdena | |||||||||
| NIBE Element | 36,3 | 27,8 | 24,5 | 24,4 | 19,1 | 19,1 | 20,4 | 17,6 | |
| NIBE Villavärme | 69,8 | 88,4 | 75,8 | 83,6 | 50,4 | 70,4 | 104,7 | 108,3 | |
| NIBE Brasvärme | 20,8 | – 5,7 | 35,8 | 63,9 | 34,4 | 14,5 | 43,7 | 68,0 | |
| Koncernelimineringar | – 4,1 | – 5,7 | – 3,6 | – 4,0 | – 3,0 | – 5,4 | – 3,1 | – 3,1 | |
| Totalt koncernen | 122,8 | 104,8 | 132,5 | 167,9 | 100,9 | 98,6 | 165,7 | 190,8 |
Balansräkningar
| Tillgångar | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007-12-31 | 2006-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 | |
| ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar |
|||||
| Goodwill | Not 15 | 691,1 | 643,4 | – | – |
| Övriga immateriella tillgångar | Not 16 | 41,1 | 26,9 | – | – |
| Summa | 732,2 | 670,3 | – | – | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||||
| Byggnader och mark | Not 17 | 551,3 | 507,1 | – | – |
| Maskiner och inventarier | Not 18 | 646,5 | 556,8 | 0,1 | 0,2 |
| Pågående nyanläggningar | Not 19 | 176,6 | 52,4 | – | – |
| Summa | 1.374,4 | 1.116,3 | 0,1 | 0,2 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||||
| Aktier i dotterföretag | Not 20 | – | – | 1.113,3 | 1.112,6 |
| Fordran hos koncernföretag | – | – | 506,9 | 306,7 | |
| Aktier i intresseföretag | Not 21 | – | 0,1 | – | – |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 0,6 | 0,2 | – | – | |
| Uppskjutna skattefordringar | Not 14 | 29,9 | 22,2 | 7,4 | – |
| Andra långfristiga fordringar | 5,2 | 5,7 | – | – | |
| Summa | 35,7 | 28,2 | 1.627,6 | 1.419,3 | |
| SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 2.142,3 | 1.814,8 | 1.627,7 | 1.419,5 | |
| OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Varulager |
|||||
| Råvaror och förnödenheter | 656,3 | 527,0 | – | – | |
| Varor under tillverkning | 155,9 | 140,2 | – | – | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 531,8 | 340,7 | – | – | |
| Summa | 1.344,0 | 1.007,9 | – | – | |
| Kortfristiga fordringar | |||||
| Kundfordringar | 704,2 | 721,8 | – | – | |
| Fordran hos koncernföretag | – | – | 6,2 | 11,5 | |
| Kundfordringar hos intresseföretag | – | 0,7 | – | – | |
| Skattefordran | 29,5 | 22,8 | 0,5 | 0,4 | |
| Övriga fordringar | 52,2 | 78,2 | 6,8 | 4,6 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 43,4 | 33,5 | 0,4 | 0,4 | |
| Summa | 829,3 | 857,0 | 13,9 | 16,9 | |
| Kortfristiga placeringar | – | 4,8 | – | – | |
| Kassa och bank | 207,9 | 218,3 | 2,8 | 1,0 | |
| SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR | 2.381,2 | 2.088,0 | 16,7 | 17,9 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 4.523,5 | 3.902,8 | 1.644,4 | 1.437,4 | |
| Eget kapital och skulder | Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007-12-31 | 2006-12-31 | 2007-12-31 | 2006-12-31 | |
| EGET KAPITAL | Bundet eget kapital | ||||
| Aktiekapital | Not 22 | 58,7 | 58,7 | 58,7 | 58,7 |
| Tillskjutet kapital/Reservfond | 67,4 | 67,4 | 74,9 | 74,9 | |
| Summa bundet eget kapital | 133,6 | 133,6 | |||
| Fritt eget kapital | |||||
| Övriga reserver/Fond för verkligt värde | 59,6 | 2,1 | – 19,0 | 8,4 | |
| Balanserade vinstmedel inkl årets vinst | 1.362,0 | 1.155,3 | 274,7 | 204,3 | |
| Summa fritt eget kapital | 255,7 | 212,7 | |||
| Summa eget kapital | 1.547,7 | 1.283,5 | 389,3 | 346,3 | |
| OBESKATTADE RESERVER | |||||
| Avskrivningar utöver plan | – | – | 0,1 | 0,1 | |
| Summa obeskattade reserver | – | – | 0,1 | 0,1 | |
| LÅNGFRISTIGA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR | |||||
| Avsättningar för pensioner | Not 23 | 27,8 | 28,7 | – | – |
| Avsättningar för skatter | Not 14 | 120,7 | 126,6 | – | 3,3 |
| Garantiriskreserv | Not 24 | 53,5 | 48,8 | – | – |
| Strukturreserv | Not 24 | – | 27,6 | – | – |
| Övriga avsättningar, räntebärande | Not 24 | 1,4 | – | – | – |
| Övriga avsättningar, icke räntebärande | Not 24 | 10,2 | 9,8 | – | – |
| Checkräkningskrediter | Not 25 | 827,5 | 357,7 | – | – |
| Skulder till kreditinstitut | Not 7 | 1.009,0 | 929,4 | 1.111,5 | 756,9 |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 50,1 | 215,0 | |
| Övriga skulder, räntebärande | 4,2 | 6,8 | – | – | |
| Övriga skulder, icke räntebärande | 22,4 | 30,2 | – | 27,7 | |
| Summa långfristiga skulder och avsättningar | 2.076,7 | 1.565,6 | 1.161,6 | 1.002,9 | |
| KORTFRISTIGA SKULDER OCH AVSÄTTNINGAR | |||||
| Skulder till kreditinstitut | 138,8 | 139,7 | 79,5 | 75,1 | |
| Leverantörsskulder | 325,7 | 433,1 | 0,8 | 0,5 | |
| Förskott från kunder | 5,5 | 3,7 | – | – | |
| Skulder till koncernföretag | – | – | 0,2 | 0,5 | |
| Skatteskulder | 25,4 | 56,7 | – | – | |
| Övriga skulder | 123,6 | 135,2 | 7,9 | 7,4 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | Not 26 | 280,1 | 285,3 | 5,0 | 4,6 |
| Summa kortfristiga skulder och avsättningar | 899,1 | 1.053,7 | 93,4 | 88,1 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 4.523,5 | 3.902,8 | 1.644,4 | 1.437,4 | |
| Ställda säkerheter | Not 27 | 1.810,7 | 1.716,0 | 335,0 | 335,0 |
| Eventualförpliktelser | Not 28 | 31,5 | 9,4 | 30,5 | 208,5 |
Förändringar i eget kapital
Koncernen
| (Mkr) | Aktie- kapital |
Tillskjutet kapital |
Övriga reserver 1) |
Balanserade vinstmedel inkl årets vinst |
Minoritets- intresse |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2005-12-31 | 58,7 | 67,4 | 24,8 | 874,9 | 5,2 | 1.031,0 |
| Marknadsvärdering av kommersiella valuta terminskontrakt efter avdrag för skatt |
3,5 | 3,5 | ||||
| Valutakursdifferenser 2) | – 26,2 | – 0,2 | – 26,4 | |||
| Förvärvade minoritetsandelar | – 5,0 | – 5,0 | ||||
| Utdelning | – 70,4 | – 70,4 | ||||
| Årets vinst | 350,8 | 350,8 | ||||
| Eget kapital 2006-12-31 | 58,7 | 67,4 | 2,1 | 1.155,3 | – | 1.283,5 |
| Marknadsvärdering av kommersiella valuta terminskontrakt efter avdrag för skatt |
1,3 | 1,3 | ||||
| Valutakursdifferenser 2) | 56,2 | 56,2 | ||||
| Utdelning | – 108,0 | – 108,0 | ||||
| Årets vinst | 314,7 | 314,7 | ||||
| Eget kapital 2007-12-31 | 58,7 | 67,4 | 59,6 | 1.362,0 | – | 1.547,7 |
1) Övriga reserver
| (Mkr) | Om- värderings- reserv |
Valuta- kurs- differens |
Summa övriga reserver |
|---|---|---|---|
| Övriga reserver 2005-12-31 | – 2,0 | 26,8 | 24,8 |
| Marknadsvärdering av kommersiella valutaterminskontrakt efter avdrag för skatt |
3,5 | 3,5 | |
| Valutakursdifferenser 2) | – 26,2 | –26,2 | |
| Övriga reserver 2006-12-31 | 1,5 | 0,6 | 2,1 |
| Marknadsvärdering av kommersiella valutaterminskontrakt efter avdrag för skatt |
1,3 | 1,3 | |
| Valutakursdifferenser 2) | 56,2 | 56,2 | |
| Utgående övriga reserver 2007-12-31 | 2,8 | 56,8 | 59,6 |
2) Specifikation av årets kursdifferens i eget kapital
| Årets kursdifferens vid omräkning enligt dagskursmetoden av utländska dotterföretag |
84,9 |
|---|---|
| Årets kursdifferens vid omräkning av lån till utländska dotterföretag |
– 0,2 |
| Årets kursdifferens vid omräkning av lån i utländsk valuta för förvärv av utländska dotterföretag |
|
| – 39,6 Mkr, varav skatteeffekt – 11,1 Mkr | – 28,5 |
| Summa periodens kursdifferens | 56,2 |
| Specifikation av ackumulerad kursdifferens vid omräkning av utländska dotterföretag |
|
| Ackumulerad kursdifferens vid årets början | – 7,8 |
| Årets kursdifferens i utländska dotterföretag | 84,9 |
| Ackumulerad kursdifferens vid årets slut | 77,1 |
Moderbolaget
| (Mkr) | Aktie- kapital |
Reserv- fond |
Fond för verkligt värde |
Balanserade vinstmedel |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital 2005-12-31 | 58,7 | 74,9 | – 5,9 | 179,0 | 306,7 |
| Årets kursdifferens vid omräkning av lån i utländsk valuta för förvärv av utländska dotterföretag 19,9 Mkr, varav skatteeffekt 5,6 Mkr |
14,3 | 14,3 | |||
| Koncernbidrag | – 0,3 | – 0,3 | |||
| Årets vinst | 96,0 | 96,0 | |||
| Utdelning | – 70,4 | – 70,4 | |||
| Eget kapital 2006-12-31 | 58,7 | 74,9 | 8,4 | 204,3 | 346,3 |
| Årets kursdifferens vid omräkning av lån i utländsk valuta för förvärv av utländska dotterföretag – 38,0 Mkr, varav skatteeffekt – 10,6 Mkr |
– 27,4 | – 27,4 | |||
| Årets vinst | 178,4 | 178,4 | |||
| Utdelning | – 108,0 | – 108,0 | |||
| Eget kapital 2007-12-31 | 58,7 | 74,9 | – 19,0 | 274,7 | 389,3 |
Kassaflödesanalyser
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||||
| Rörelseresultat | 528,0 | 556,0 | – 16,1 | – 15,0 |
| + avskrivningar som belastat detta resultat | 163,7 | 143,9 | 0,1 | 0,1 |
| + realisationsförluster/– realisationsvinster | 0,4 | – 1,4 | – | – |
| Summa | 692,1 | 698,5 | – 16,0 | – 14,9 |
| Erhållna räntor och liknande poster | 12,1 | 6,6 | 25,9 | 9,5 |
| Betalda räntor och liknande poster | – 95,9 | – 61,0 | – 57,6 | – 28,9 |
| Betald skatt | – 168,8 | – 154,2 | – 0,1 | – 0,5 |
| Kassaflöde före förändring av rörelsekapital | 439,5 | 489,9 | – 47,8 | – 34,8 |
| Förändring av rörelsekapital | ||||
| Förändring av varulager | – 292,6 | – 143,3 | – | – |
| Förändring av kortfristiga fordringar | 95,6 | – 173,6 | 3,2 | – 7,8 |
| Förändring av kortfristiga skulder | – 202,4 | 223,5 | 5,3 | – 72,5 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 40,1 | 396,5 | – 39,3 | – 115,1 |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||||
| Investering i maskiner och inventarier | – 215,0 | – 174,1 | – | – |
| Investering i byggnader och mark | – 31,4 | – 61,7 | – | – |
| Investering i pågående nyanläggningar | – 124,5 | – 2,5 | – | – |
| Investering i goodwill | – 0,2 | – 5,4 | – | – |
| Investering i andra immateriella anläggningstillgångar | – 20,7 | – 6,1 | – | – |
| Försäljning av maskiner och inventarier | 6,2 | 5,1 | – | – |
| Försäljning av byggnader och mark | – | 8,7 | – | – |
| Förändring av långfristiga fordringar och övriga värdepapper | – 5,3 | – 0,6 | -207,5 | – 75,6 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | – 390,9 | – 236,6 | -207,5 | – 75,6 |
| OPERATIVT KASSAFLÖDE | – 350,8 | 159,9 | – 246,8 | – 190,7 |
| Förvärv av verksamheter 1) | – 13,2 | – 289,8 | – 0,7 | – 295,0 |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||||
| Förändring av minoritetsintresse | – | – 5,2 | – | – |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 226,1 | 146,7 |
| Amortering av långfristiga lån | – 185,2 | – 167,3 | – 43,8 | – 60,1 |
| Övriga förändringar av långfristiga skulder och avsättningar | 636,8 | 463,9 | 175,0 | 470,4 |
| Utdelning till aktieägarna | – 108,0 | – 70,4 | – 108,0 | – 70,4 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 343,6 | 221,0 | 249,3 | 486,6 |
| Årets kassaflöde | – 20,4 | 91,1 | 1,8 | 0,9 |
| Likvida medel vid årets början | 218,3 | 132,2 | 1,0 | 0,1 |
| Kursdifferens i likvida medel | 10,0 | – 5,0 | – | – |
| Likvida medel vid årets slut | 207,9 | 218,3 | 2,8 | 1,0 |
Not 1 Allmänt om verksamheten
NIBE Industrier är ett europeiskt värmeföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden; NIBE Element, NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme.
Koncernen har mer än 5.400 anställda och är verksam i femton länder i Europa, Nordamerika och Asien. Legalt bedrivs verksamheten genom ett antal dotterbolag som i sin tur bedriver sin verksamhet via egna bolag eller filialer.
Moderbolaget, NIBE Industrier ABs verksamhet omfattar koncerngemensamma funktioner som finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar samt ekonomistyrning och andra policyfrågor.
Denna koncernredovisning har den 26 mars 2008 godkänts av styrelsen för offentliggörande. Koncernredovisningen kan ändras av bolagets ägare efter det att styrelsen har godkänt den.
Not 2 Redovisnings- och värderingsprinciper
NIBE-koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards (IFRS) sådana de antagits av EU, Årsredovisningslagen samt RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncernen. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Införande av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och följdändring i IAS 1 Utforming av finansiella rapporter har inneburit utökade upplysningar vad gäller hantering av finansiella instrument, vilket framgår av not 7.
Moderbolaget tillämpar Årsredovisningslagen och RR 32:06 Redovisning för juridiska personer. I det fall moderbolaget följer andra redovisningsprinciper än koncernen anges detta under respektive avsnitt i denna not.
Moderbolagets redovisningsprinciper är oförändrade jämfört med tidigare år.
Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2007 har några standarder och tolkningar publicerats vilka ännu inte trätt i kraft. Nedan följer en preliminär bedömning av den påverkan som införandet av dessa standarder och uttalanden kan få på NIBE-koncernens finansiella rapporter.
IAS 1 (Ändring) Utformning av finansiella rapporter*
Ändringen, som syftar till att förbättra användarnas förmåga att analysera och jämföra informationen i de finansiella rapporterna, träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas från och med detta datum. Således kommer koncernens framtida utformning av rapporter att påverkas vid införandet av denna standard.
IAS 23 (Ändring) Lånekostnader*
Den huvudsakliga ändringen är att möjligheten att direkt kostnadsföra vissa låneutgifter har tagits bort. Det gäller låneutgifter relaterade till tillgångar som tar avservärd tid att färdigställa för användning eller försäljning. Sådana låneutgifter måste aktiveras. Ändringen träder i kraft 1 januari 2009. Sådana låneutgifter aktiveras inte av NIBEkoncernen idag. Ändringen bedöms få marginell inverkan på koncernens räkenskaper.
IAS 27 (Ändring) Koncernredovisning och separata finansiella rapporter*
Ändringen träder i kraft den 1 juli 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas från och med detta datum. Ändringen innebär bland annat att resultat hänförligt till minoritetsägare alltid ska redovisas även om det innebär att minoritetsandelen är negativ, att transaktioner med minoritetsägare alltid ska redovisas i eget kapital, samt att i de fall ett moderbolag mister det bestämmande inflytandet skall den eventuella kvarvarande andelen omvärderas till verkligt värde. Ändringen av standarden kommer att påverka framtida transaktioner.
IFRS 2 (Ändring) Aktierelaterade ersättningar – vesting conditions and cancellations*
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2009. Ändringen påverkar definitionen av intjänandevillkor samt inför ett nytt begrepp, "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjänandevillkor). Denna ändring väntas inte ha någon påverkan på NIBE-koncernens finansiella rapporter.
IFRS 3 (Ändring) Rörelseförvärv*
Standarden träder i kraft den 1 juli 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas från och med detta datum. Standarden ska tillämpas framåtriktat, vilket innebär att den ska tillämpas på rörelseförvärv som sker efter det att standarden tagits i bruk. Tillämpningen kommer att innebära en förändring i hur framtida förvärv redovisas, bland annat vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. NIBE-koncernen kommer att tillämpa standarden från och med 1 januari 2010. Ändringen av standarden kommer inte att innebära någon effekt på tidigare gjorda förvärv men kommer att påverka redovisningen av framtida transaktioner.
IFRS 8 Operativa segment
Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas från och med detta datum. Standarden behandlar indelningen av företagets verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporteringsbara segment efter denna struktur. NIBE-koncernens preliminära bedömning är att denna standard inte kommer att innebära redovisning av några nya segment.
IFRIC 11 IFRS 2 Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolag
Tolkningsuttalandet trädde i kraft den 1 mars 2007 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Tolkningen klargör hanteringen avseende klassificeringen av aktierelaterade ersättningar där bolaget återköper aktier för att reglera sitt åtagande samt redovisningen av optionsprogram i dotterbolag som tillämpar IFRS. NIBE-koncernen kommer att tillämpa IFRIC 11 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
IFRIC 12 Servicekoncessionsarrangemang*
Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Uttalandet behandlar de arrangemang där ett privat företag ska uppföra en infrastruktur för att tillhandahålla offentlig service för en specifik tidsperiod. Företaget får betalt för denna service under avtalets löptid. NIBE-koncernen kommer att tillämpa IFRIC 12 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram*
Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Tolkningen klargör hur förpliktelser att leverera kostnadsfria eller rabatterade varor eller tjänster till kunder som kvalificerat sig för detta ska redovisas och värderas. NIBE-koncernen kommer att tillämpa IFRIC 13 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
IFRIC 14 Begränsningar i förvaltningstillgångars värde med avseende på framtida krav på minsta bidrag till förmånsbestämda planer*
Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. NIBE-koncernen kommer att tillämpa IFRIC 14 från och med den 1 januari 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.
*) Dessa standarder och tolkningsuttalanden är ännu inte antagna av EU.
Klassificering
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder inklusive tillhörande avsättningar består av poster som förväntas återvinnas eller betalas efter 12 månader från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder inklusive tillhörande avsättningar är poster som förväntas återvinnas eller betalas inom 12 månader från balansdagen. Avvikelse från denna princip redovisas i not till berörda poster.
Koncernredovisning
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget NIBE Industrier AB (publ) och de dotterföretag i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande. Förvärvade och avyttrade bolag ingår i koncernens resultaträkning under innehavstiden.
Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. För koncernredovisningen tillämpas IAS 27 och IFRS 3.
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i NIBE-koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta, vilket är svenska kronor. Detta innebär att de utländska dotterföretagens tillgångar och skulder omräknas till balansdagens kurs. Samtliga poster i resultaträkningen omräknas till årets genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser förs direkt till koncernens eget kapital. I några fall förekommer långfristiga monetära mellanhavanden mellan ett moderföretag och en självständig utlandsverksamhet, där mellanhavandena är av sådan art att de sannolikt inte kommer att regleras. De kursdifferenser som uppstår i dessa, redovisas i koncernredovisningen direkt mot eget kapital.
IFRS 3 innebär bland annat att nettotillgångarna i det förvärvade bolaget bestäms utifrån en marknadsvärdering av tillgångar och skulder vid förvärvstidpunkten. Dessa marknadsvärden utgör koncernens anskaffningskostnad. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Skillnad mellan anskaffningskostnaden på dotterföretagsaktier och det vid förvärvsanalysen beräknade värdet av nettotillgångarna redovisas som koncernmässig goodwill. Är skillnaden negativ redovisas den direkt i resultaträkningen.
Vid upprättandet av koncernbalansräkningen har de obeskattade reserverna uppdelats i en del som redovisas som uppskjuten skatteskuld under rubriken långfristiga skulder och avsättningar och en återstående del som redovisas under balanserade vinstmedel inklusive årets vinst. I koncernresultaträkningen bortfaller således sådana bokslutsdispositioner som innebär förändring av obeskattade reserver. Skattedelen i dessa
förändringar redovisas tillsammans med årets skattekostnad i resultaträkningen, medan egetkapitalandelen ingår i årets resultat. Procentsatsen för beräkning av uppskjuten skatt i svenska dotterföretag är 28 procent och för utländska dotterföretag respektive lands gällande skattesats. För internvinster har erforderliga reserveringar gjorts.
Intresseföretag
De företag i vilka NIBE Industrier AB innehar ett långsiktigt aktieinnehav som motsvarar mellan 20 och 50 procent av röstetalet eller på annat sätt har ett betydande inflytande över den driftsmässiga och finansiella styrningen, klassificeras som intresseföretag. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden och i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Kapitalandelsmetoden innebär att andelen initialt tas upp till anskaffningsvärdet för att därefter justeras med andel i intressebolagets resultat.
Koncernbidrag
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp.
Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen är upprättad enligt IAS 7. Den indirekta metoden har använts vilket innebär att nettoresultatet justeras för transaktioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden, samt för eventuella intäkter och kostnader som hänförs till investerings- eller finansieringsverksamhetens kassaflöden. I likvida medel ingår kassa och omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos bank.
Intäktsredovisning
Försäljningsintäkter redovisas med avdrag för mervärdesskatt, returer och rabatter. Intäkter genereras nästan uteslutande från försäljning av färdiga produkter. Försäljningsintäkter redovisas när de väsentliga riskerna och förmånerna som medföljer varornas äganderätt har överförts till köparen och när koncernen inte längre har besittning eller kontroll över varorna och när intäkterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt.
Detta innebär att intäkterna redovisas när varorna ställts till kundernas förfogande i enlighet med uppgjorda leveransvillkor.
Ränteintäkter intäktsföres i enlighet med den effektiva avkastningen. Erhållen utdelning intäktsredovisas när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.
Segmentsredovisning
Operativt är verksamheten i koncernen primärt indelad i produktgruppsorienterade affärsområden med anledning av de skillnader i risker och möjligheter som är förknippade med produktgrupperna. Sekundärt är verksamheten av samma anledning geografiskt indelad efter marknader. Se vidare not 3 och 4.
Transaktioner med närstående
Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker enligt affärsmässiga principer och till marknadspriser. Interna resultat som uppkommer vid försäljning mellan koncernbolag har eliminerats. Moderbolagets omsättning avser i sin helhet försäljning till koncernbolag.
Övriga rörelseintäkter
Under denna rubrik redovisas bland annat vinster från försäljning av anläggningstillgångar och valutakursdifferenser. Se specifikation not 10.
Redovisning av inkomstskatter
För redovisning av inkomstskatter tillämpas IAS 12.
Redovisade inkomstskatter innefattar aktuell skatt, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/ fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som aviserats och med stor säkerhet kommer att fastställas.
För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. Skatt redovisas direkt mot eget kapital om skatten är hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla väsentliga temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. De temporära skillnaderna har huvudsakligen uppkommit genom obeskattade reserver. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den omfattning det är sannolikt att avdragen kan avräknas mot framtida skattemässiga överskott.
I moderbolaget redovisas, på grund av sambandet mellan redovisning och beskattning, den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
Valutasäkring
NIBE-koncernen tillämpar IAS 39, Finansiella instrument för säkringsredo-
visning av valutaterminskontrakt. Tillämpning av denna rekommendation innebär bland annat att derivat i form av terminskontrakt redovisas till verkligt värde i balansräkningen, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. För att uppfylla kraven för säkringsredovisning finns en tydlig koppling mellan derivaten och de säkrade posterna. Vidare sker löpande en beräkning av effektiviteten och samtliga säkringsförhållanden är dokumenterade i enlighet med de krav som ställs i IAS 39. Vid valutasäkring av kassaflöden redovisas förändringar i säkringsinstrumentens verkliga värden, till den del den är effektiv, under eget kapital tills underliggande säkrad post resultatavräknats. Ineffektiv del resultatförs omedelbart. För ytterligare information om valutaderivat hänvisas till not 7 "Finansiella instrument och finansiell riskhantering" under avsnitt "Transaktionsrisker".
Säkring av nettoinvestering
Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar. Den andel av vinst eller förlust på ett säkringsinstrument som bedöms som effektiv säkring redovisas i eget kapital. Den del som bedöms vara ineffektiv redovisas omedelbart i resultaträkningen. Se vidare i Not 7 "Finansiella instrument och finansiell riskhantering" under avsnitt "Omräkningsrisker". Moderbolaget redovisar på motsvarande sätt kursförändringar på lån i utländsk valuta som en del av nettoinvesteringen i Fond för verkligt värde inom eget kapital i enlighet med valmöjlighet i RR 32:06 Redovisning för juridiska personer.
Leasing
Koncernen tillämpar IAS 17 beträffande leasing. Anläggningstillgångar som disponeras genom leasing klassificeras i enlighet med leasingavtalets ekonomiska innebörd som finansiell alternativt operationell leasing. Leasingobjekt som klassificeras som finansiell leasing redovisas som anläggningstillgång och framtida leasingavgifter som räntebärande skulder. För leasingobjekt som klassificeras som operationell leasing redovisas den årliga leasingkostnaden som rörelsekostnad i resultaträkningen.
Lånekostnader
För redovisning av lånekostnader tillämpas huvudprincipen i IAS 23, vilket innebär att lånekostnader belastar resultat för den period till vilken de hänför sig.
Goodwill
Goodwill har uppstått i samband med förvärv av rörelser och företag. Nyttjandeperioden på dessa tillgångar kan inte med säkerhet beräknas eftersom den är avhängig ett antal okända faktorer såsom teknisk utveckling och marknadsutveckling. NIBE tillämpar IFRS 3, Rörelseförvärv, som innebär att goodwill inte längre skrivs av. Däremot genomförs årligen ett nedskrivningstest i enlighet med IAS 36. Tillgångarna värderas affärsområdesvis vilket innebär att framtida kassaflöden från respektive affärsområde som kassagenererande enhet beräknas. Redovisat värde per affärsområde framgår av not 15. Vid beräkningen av framtida kassaflöden har följande antaganden gjorts:
- Årlig tillväxttakt på 10,0% vilket erfarenhetsmässigt är försiktigt räknat.
- Diskonteringsränta på 11,2% grundat på faktiska kapitalkostnader.
- Prognostiserad tidsperiod på 5 år.
Beräkningarna har inte indikerat nedskrivningsbehov för något affärsområde. Vid beräkningen för affärsområde NIBE Element har utgifter för omstruktureringsåtgärder eliminerats liksom bedömda effektiviseringsvinster med anledning av åtgärderna.
Övriga immateriella anläggningstillgångar och materiella anläggningstillgångar
Övriga immateriella tillgångar avser hyresrätter, patent, utvecklingskostnader, licenser, varumärken och liknande och dessa tillgångar har enligt koncernens bedömningar begränsade nyttjandeperioder.
Övriga immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Lånekostnader ingår inte i anskaffningsvärdet utan kostnadsföres löpande. Utgifter för förbättring av tillgångarnas prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångarnas redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll kostnadsföres löpande.
Planenliga avskrivningar baseras på anskaffningsvärden vilka, efter avdrag för eventuella restvärden, fördelas över uppskattad nyttjandeperiod. Följande avskrivningsprocent har använts:
| Immateriella tillgångar | 10 – 20% |
|---|---|
| Byggnader | 2,5 – 5% |
| Markanläggningar | 3,75 – 5% |
| Maskiner och inventarier | 10 – 25% |
| Fastighetsinventarier | 4% |
Forsknings- och utvecklingskostnader
Utgifter för forskningsaktiviteter kostnadsföres i takt med att de uppstår.
NIBE-koncernen har utgifter för produktutveckling inom varje affärsområde. Inom utvecklingsfasen gäller ett antal kriterier för att utvecklingsprojekt skall redovisas som immateriell anläggningstillgång. Utgifterna aktiveras i de fall det är tekniskt möjligt och avsikten är att färdigställa tillgången så att den kan användas eller säljas, tillgången bedöms ge troliga framtida ekonomiska fördelar för bolaget, det finns finansiella möjligheter att färdigställa tillgången samt att det är möjligt att beräkna anskaffningsvärdet på ett tillfredsställande sätt. Utgifterna aktiveras från den tidpunkt då samtliga kriterier är uppfyllda. Övriga utvecklingsutgifter som inte uppfyller dessa villkor redovisas som kostnader när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare har redovisats som en kostnad, redovisas inte som en tillgång i en efterföljande period.
Planenliga avskrivningar baseras på anskaffningsvärden och fördelas över uppskattad nyttjandeperiod.
Varulager
För redovisning av varulager tillämpas IAS 2. Värdering av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och återanskaffningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror samt till tillverkningskostnad för producerade varor. Lagret har i inget fall upptagits över nettoförsäljningsvärdet. Ränta ingår ej i lagervärdena. Prissättning vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser. Internvinster i koncernföretagens varulager elimineras i koncernredovisningen. Dessa elimineringar påverkar rörelseresultatet.
Finansiella instrument
NIBE klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier: finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen, finansiella instrument som hålls till förfall, kundfordringar och lånefordringar, finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde. Därutöver har NIBE valutaderivat för säkringsredovisning, se "Valutasäkring" ovan. NIBE har för räkenskapsåren 2006 och 2007 inga balansposter som klassificeras i kategorierna tillgångar som hålls till förfall och finansiellla skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.
Köp och försäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen - det datum då koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader, vilket gäller alla finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen redovisas första gången till verkligt värde, medan hänförliga transaktionskostnader redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från dem har löpt ut eller överförts och koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Lånefordringar och kundfordringar värderas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.
Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingsteknik till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. Verkligt värde på valutaterminer beräknas utifrån gällande terminskurs på balansdagen.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar, såsom upphörande av en aktiv marknad eller att det ej är troligt att gäldenären kan uppfylla sina åtagande. Nedskrivningsprövning av kundfordringar beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kategorin innefattar finansiella tillgångar som innehas för handel. En tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel förutom då de används för säkringsredovisning. Tillgångar i denna katergori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. 2006 hade NIBE tillgångar inom denna kategori.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat. De har fastställda eller fastställbara betalningar och är inte noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar klassificeras som kundfordringar respektive övriga fordringar samt andra långfristiga fordringar i balansräkningen.
Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter hos gäldenären, sannolikhet för att gäldenären kommer att gå i konkurs eller genomgå finansiell rekonstruktion och uteblivna eller försenade betalningar betraktas som indikatorer på att ett nedskrivningsbehov av en kundfordran kan föreligga.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte är derivat och där tillgången identifierats som att den kan säljas eller inte klassificerats i någon av de övriga kategorierna. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändring mot eget kapital i den mån det inte handlar om en värdenedgång som bedöms vara betydande eller långvarig. NIBE har värdepapper som klassificerats i denna kategori. Per 2007-12-31 motsvarar marknadsvärdet anskaffningsvärdet.
Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Finansiella skulder värderas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Finansiella skulder värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden med tillämpning av effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid som är längre än ett år medan kortfristiga skulder har en förväntad löptid om högst ett år. Leverantörsskulder och andra rörelseskulder som har en kort förväntad löptid redovisas därför normalt till nominellt värde.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Vid tillämpning av säkringsredovisning, se separat avsnitt ovan om valutasäkring.
Nedskrivningar av icke finansiella tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, såsom till exempel goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Materiella anläggningstillgångar och immateriella anläggningstillgångar med bestämd nyttjandeperiod prövas för nedskrivning om det finns någon indikation på att tillgången kan ha minskat i värde. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IAS 36. Vid beräkning av nedskrivningsbehov fastställer koncernen tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nyttjandevärdet beräknas framtida kassaflöde diskonterat till nuvärde med användande av en diskonteringsfaktor före skatt, varvid en vägd genomsnittlig kapitalkostnad har använts.
En nedskrivning redovisas närhelst det redovisade värdet av tillgången eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Kassagenererande enheter för NIBE motsvaras av affärsområden. Nedskrivningar redovisas över resultaträkningen.
Avsättningar
För redovisning av avsättningar tillämpas IAS 37. Avsättningar redovisas när koncernen har eller kan anses ha en förpliktelse som ett resultat av inträffade händelser och det är sannolikt att utbetalningar kommer att krävas för att fullgöra förpliktelsen. En förutsättning är vidare att det går att göra en tillförlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Garantiriskreserv redovisas vid tidpunkt för försäljning av de produkter som garantin avser och beräknas baserat på kostnadshistorik för motsvarande åtaganden.
Ersättning till anställda – pensioner
Pensionsskulden beräknas i enlighet med IAS 19, Ersättningar till anställda. Det innebär att pensionsskulden beräknas med hänsyn till bland annat bedömda framtida löneökningar och inflation. Inom koncernen finns ett flertal såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda pensionsplaner.
Beträffande förmånsbestämda planer beräknas pensionskostnaden med hjälp av den så kallade Project Unit Method. Dessa åtaganden värderas till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användning av diskonteringsränta. Aktuariella vinster och förluster, utanför den 10-procentiga så kallade korridoren fördelas över de anställdas genomsnittliga livslängd.
Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda planer redovisas som kostnad under den period när de anställda utfört de tjänster avgiften avser.
Koncernens utbetalningar avseende ITP-plan finansierad via Alecta redovisas såsom en avgiftsbestämd plan. Se upplysningar not 23.
Viktiga uppskattningar och antaganden för redovisningsändamål
Företagsledningen gör uppskattningar och antaganden om framtiden, vilka påverkar redovisade värden. Följden blir att redovisade belopp i dessa fall sällan kommer att motsvara de verkliga beloppen. De uppskattningar och antaganden som skulle kunna innebära en risk för väsentliga justeringar i redovisade värden under nästkommande räkenskapsår redovisas nedan.
Nyttjandeperiod immateriella och materiella anläggningstillgångar
Koncernledningen fastställer bedömd nyttjandeperiod och därmed sammanhängande avskrivning för koncernens immateriella och materiella anläggningstillgångar. Dessa uppskattningar baseras på historisk kunskap om motsvarande tillgångars nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden samt bedömda restvärden prövas varje balansdag och justeras vid behov.
Not 3 Nettoomsättningens och rörelseresultatets fördelning
Fördelning per affärsområde
| Nettoomsättning | Rörelseresultat | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| NIBE Element | 1.779,1 | 1.533,9 | 113,0 | 76,2 | |
| NIBE Villavärme | 2.859,9 | 2.555,1 | 317,6 | 333,8 | |
| NIBE Brasvärme | 874,1 | 931,2 | 114,8 | 160,6 | |
| Koncernjusteringar | – 110,6 | – 62,2 | – 17,4 | – 14,6 | |
| Totalt koncernen | 5.402,5 | 4.958,0 | 528,0 | 556,0 |
Fördelning per geografisk region
| Nettoomsättning | Tillgångar | Investeringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Norden | 3.189,3 | 3.112,4 | 3.519,2 | 3.106,7 | 293,4 | 193,5 | |
| Europa exklusive Norden | 2.052,7 | 1.703,8 | 939,1 | 751,3 | 88,4 | 47,1 | |
| Övriga marknader | 160,5 | 141,8 | 65,2 | 44,8 | 4,0 | 2,1 | |
| Totalt koncernen | 5.402,5 | 4.958,0 | 4.523,5 | 3.902,8 | 385,8 | 242,7 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
ningsbehov uppstår.
information återfinns i not 23.
Avsättningar
ger för goodwill i enlighet med redovisningsprincip beskriven i avsnittet "Nedskrivningar". Under avsnittet "Goodwill" framgår de uppskattningar som måste göras och effekterna av dessa. Varken en minskning av antagen tillväxttakt eller en höjning av antagen diskonteringsränta med två procentenheter skulle medföra att något nedskriv-
Ytterligare information avseende årets avsättning för garantiriskreserv framgår av not 24. Avsättning för pensionsförpliktelsernas nuvärde är beroende av ett antal faktorer som fastställs utifrån aktuariella antaganden. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. Väsentliga antaganden rörande pensionsförpliktelser baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Ytterligare
Moderbolagets omsättning avser i sin helhet försäljning till koncernföretag.
Not 4 Information om affärsområdena
| Element | Villavärme | Brasvärme | Eliminering | Totalt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Intäkter | ||||||||||
| Summa intäkter | 2.246,6 | 2.054,9 | 3.242,3 | 2.890,1 | 978,9 | 1.015,1 | – 1.065,3 | – 1.002,1 | 5.402,5 | 4.958,0 |
| Intern försäljning | – 467,5 | – 521,0 | – 382,4 | – 335,0 | – 104,8 | – 83,9 | 954,7 | 939,9 | – | – |
| Extern försäljning | 1.779,1 | 1.533,9 | 2.859,9 | 2.555,1 | 874,1 | 931,2 | – 110,6 | – 62,2 | 5.402,5 | 4.958,0 |
| Resultat | ||||||||||
| Resultat per affärsområde | 113,0 | 76,2 | 317,6 | 333,8 | 114,8 | 160,6 | – | – | 545,4 | 570,6 |
| Ofördelade kostnader | –17,4 | – 14,6 | ||||||||
| Rörelseresultat | 528,0 | 556,0 | ||||||||
| Finansiella intäkter | 11,8 | 6,5 | ||||||||
| Finansiella kostnader | – 94,8 | – 61,0 | ||||||||
| Årets skattekostnader | – 130,3 | – 150,7 | ||||||||
| Årets nettoresultat | 314,7 | 350,8 | ||||||||
| Övriga upplysningar | ||||||||||
| Tillgångar | 1.489,7 | 1.347,4 | 2.160,9 | 2.023,6 | 942,9 | 764,0 | – 1.227,7 | – 1.392,2 | 3.365,8 | 2.742,8 |
| Ofördelade tillgångar | 1.157,7 | 1.160,0 | ||||||||
| Summa tillgångar | 4.523,5 | 3.902,8 | ||||||||
| Skulder | 1.381,2 | 1.293,5 | 1.452,5 | 1.437,5 | 593,0 | 439,5 | – 1.219,3 | – 1.364,9 | 2.207,4 | 1.805,6 |
| Ofördelade skulder | 768,4 | 813,7 | ||||||||
| Summa skulder | 2.975,8 | 2.619,3 | ||||||||
| Investeringar | 71,1 | 54,0 | 148,1 | 118,0 | 166,6 | 70,7 | ||||
| Avskrivningar | 54,0 | 49,0 | 85,5 | 71,9 | 24,2 | 20,1 |
Not 5 Ersättning till revisorerna
Koncernen har under året debiterats kostnader för revision med 5,0 Mkr (varav moderbolaget 0,3 Mkr) och för andra uppdrag än revision med 2,3 Mkr (varav moderbolaget
| 0,9 Mkr). | 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Revision | Andra uppdrag |
Revision | Andra uppdrag |
| SET Revisionsbyrå AB | 2,0 | 1,2 | 1,8 | 0,7 |
| Övriga revisorer | 3,0 | 1,1 | 3,0 | 1,1 |
| Totalt koncernen | 5,0 | 2,3 | 4,8 | 1,8 |
Not 6 Personalkostnader, medelantal anställda, antal män och kvinnor i ledande ställning
Löner och andra ersättningar
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Moderbolaget | 5,6 | 5,5 |
| Dotterföretag | 1.089,1 | 962,7 |
| Totalt koncernen | 1.094,7 | 968,2 |
| 2007 | 2006 |
| (Mkr) | Sociala kostnader |
varav pensions- kostnader |
Sociala kostnader |
varav pensions- kostnader |
|
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 3,8 | 1,4 | 4,0 | 1,6 | |
| Dotterföretag | 286,3 | 69,1 | 251,9 | 57,2 | |
| Totalt koncernen | 290,1 | 70,5 | 255,9 | 58,8 |
Av moderbolagets pensionskostnader avser 0,3 Mkr (0,4 Mkr) VD.
Moderbolaget har inga utestående pensionsförpliktelser till styrelse och VD. Motsvarande belopp för koncernen är 3,5 Mkr (3,4 Mkr). Koncernens utestående pensionsförpliktelser till tidigare styrelse och VD uppgår till 1,3 Mkr (1,2 Mkr).
| Styrelse och ledande | 2007 | 2006 | ||
|---|---|---|---|---|
| befattningshavare (kkr) |
Lön och andra ersättningar |
Pensions- kostnader |
Lön och andra ersättningar |
Pensions- kostnader |
| Arvid Gierow | 280 | – | 260 | – |
| Georg Brunstam | 140 | – | 130 | – |
| Hans Linnarson | 140 | – | 130 | – |
| Bill Tunbrant | 140 | – | 130 | – |
| Rune Dahlberg | – | 86 | – | 69 |
| Gerteric Lindquist | 2.212 | 281 | 2.203 | 422 |
| Andra ledande befattnings havare 4 (4) personer |
7.175 | 1.950 | 6.619 | 2.045 |
| Totalt koncernen | 10.087 | 2.317 | 9.472 | 2.536 |
Principer för ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen
Följande principer har, efter beslut på årsstämman, gällt under 2007 och frånsett pensionsförmånerna, som är under översyn, föreslår styrelsen att de ska gälla även för 2008:
Bolaget skall erbjuda ersättning på marknadsmässiga villkor och vara konkurrenskraftigt för att attrahera och behålla personal.
Ersättning skall kunna utgå som fast lön, rörlig lön, pension eller annan förmån som exempelvis tjänstebil.
Styrelsearvode skall inte utgå till styrelsemedlemmar som är anställda i koncernen.
Uppsägningstiden från företagets sida för verkställande direktören skall vara sex månader. Verkställande direktören skall ha rätt till avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Övriga ledande befattningshavare skall erhålla lön under uppsägningstid som varierar mellan 6 – 12 månader.
Verkställande direktören skall ha pensionsförmåner motsvarande ITP. Övriga ledande befattningshavare skall ha pensionsförmåner motsvarande ITP-planen upp till 30 prisbasbelopp. För lönedelar därutöver skall förmånsbestämd pension motsvarande ITPplanens nivå mellan 20 – 30 prisbasbelopp utgå.
Det skall ej finnas någon speciell överenskommelse om att ledande befattningshavare kan sluta före uppnådd officiell pensionsålder och fram till dess uppbära en viss del av sin lön.
Nyckelmedarbetare skall som incitament kunna ha en rörlig lönedel som utgår om uppställda mål infrias. Den rörliga delen skall vara begränsad till tre månadslöner. Verkställande direktören skall inte omfattas av något incitamentsprogram.
Styrelsen får frångå riktlinjerna om det i enskilt fall finns skäl för detta.
Finns endast för verkställande direktören i moderbolaget där avtal träffats om avgångsvederlag uppgående till en årslön.
Fördelning mellan män och kvinnor i företagets styrelse/företagsledning
| 2007 Varav |
2006 Varav |
|||
|---|---|---|---|---|
| Antal | män | Antal | män | |
| Företagets styrelse | ||||
| Moderbolaget | 5 | 5 | 5 | 5 |
| Dotterföretag | 80 | 74 | 78 | 75 |
| Företagsledningen Moderbolaget |
2 | 2 | 2 | 2 |
| Dotterföretag | 95 | 81 | 98 | 92 |
Löner och andra ersättningar fördelade per land samt mellan styrelse och VD och övriga anställda
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | Styrelse och VD |
Övriga anställda |
Styrelse och VD |
Övriga anställda |
|
| Moderbolaget | 2,9 | 3,4 | 2,9 | 3,3 | |
| Dotterföretag i Sverige |
4,3 | 422,0 | 3,9 | 392,4 | |
| Norge1) | (0,3 resp 0,0) | 4,0 | 71,4 | 3,9 | 65,3 |
| Finland1) | (0,3 resp 0,3) | 6,1 | 134,3 | 6,1 | 116,6 |
| Danmark1) | (0,5 resp 0,5) | 10,5 | 192,7 | 9,5 | 186,6 |
| Frankrike1) | (0,1 resp 0,1) | 1,0 | 1,3 | 0,3 | 1,1 |
| Tyskland1) | (0,2 resp 0,5) | 1,2 | 21,5 | 1,3 | 11,6 |
| Polen1) | (0,2 resp 0,4) | 3,6 | 89,4 | 3,5 | 71,0 |
| Portugal | – | – | 0,8 | 0,1 | |
| Tjeckien 1) | (0,2 resp 0,2) | 4,4 | 39,0 | 3,5 | 21,7 |
| Slovakien 1) | (0,1 resp 0,0) | 0,2 | 0,3 | – | 0,1 |
| Italien | 0,7 | 8,2 | 0,8 | 8,2 | |
| Nederländerna | 1,1 | 14,2 | 1,6 | 10,6 | |
| Storbritannien 1) (0,1 resp 0,0) | 1,6 | 25,6 | 1,4 | 12,7 | |
| Spanien | 0,9 | 14,6 | 1,3 | 14,3 | |
| Kina | 0,4 | 12,0 | 0,4 | 8,8 | |
| USA | 0,8 | 1,7 | 0,9 | 2,3 | |
| Totalt koncernen | 43,7 | 1.051,6 | 42,1 | 926,7 |
1) (varav tantiem i Mkr)
Medelantal anställda samt fördelning mellan män och kvinnor
| 2007 | 2006 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
Varav män |
Antal anställda |
Varav män |
||
| Moderbolaget | 5 | 3 | 5 | 3 | |
| Dotterföretag i | |||||
| Sverige | 1.380 | 1.152 | 1.344 | 1.131 | |
| Norge | 164 | 126 | 160 | 123 | |
| Finland | 438 | 306 | 437 | 301 | |
| Danmark | 483 | 345 | 470 | 347 | |
| Frankrike | 6 | 3 | 3 | 1 | |
| Tyskland | 71 | 52 | 35 | 25 | |
| Polen | 1.550 | 859 | 1.542 | 864 | |
| Portugal | – | – | 1 | 1 | |
| Tjeckien | 597 | 349 | 423 | 233 | |
| Slovakien | 3 | 2 | 1 | 1 | |
| Italien | 36 | 22 | 40 | 24 | |
| Nederländerna | 35 | 28 | 31 | 25 | |
| Storbritannien | 98 | 77 | 60 | 42 | |
| Spanien | 59 | 44 | 60 | 45 | |
| Kina | 509 | 305 | 494 | 257 | |
| USA | 5 | 5 | 5 | 5 | |
| Totalt koncernen | 5.439 | 3.678 | 5.111 | 3.428 |
Not 7 Finansiella instrument och finansiell riskhantering
NIBE-koncernens finansiella tillgångar består i huvudsak av kundfordringar och banktillgodohavanden. De finansiella skulderna utgörs i huvudsak av krediter hos kreditinstitut och leverantörsskulder. De olika finansiella risker som kan förknippas med dessa tillgångar och skulder och NIBE-koncernens sätt att hantera de riskerna beskrivs nedan. Moderbolagets riskhantering överenstämmer med koncernens om inte annat anges nedan.
Kreditrisker
Med kreditrisk menas risk att motpart inte fullgör sina förpliktelser. I verksamheter där varor eller tjänster tillhandahålles mot senare betalning kan inte kundförluster helt undvikas. För att minimera riskerna görs årligen kreditbedömningar av de större krediterna. Kredittiden är normalt 30 dagar. Regionala variationer med både kortare och längre kredittider förekommer. Säkerheter för fordringarna innehas normalt inte.
Vår bedömning är att koncernen har en väl fungerande kreditbevakning som hittills inneburit att koncernen inte drabbats av kundförluster av någon betydelse. Reservationer har gjorts efter individuell prövning av förfallna fordringar.
Förfallna kundfordringar
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Kundfordringar som helt eller delvis skrivits ner | ||
| – förfallna sedan mindre än 3 månader | 5,3 | 2,9 |
| – förfallna sedan mer än 3 månader | 15,5 | 11,0 |
| Kundfordringar som inte skrivits ner | ||
| – förfallna sedan mindre än 3 månader | 117,8 | 127,6 |
| – förfallna sedan mer än 3 månader | 21,8 | 13,0 |
| Summa förfallna kundfordringar | 160,4 | 154,5 |
| Reserverat för kreditförluster | –10,6 | – 12,0 |
| Summa förfallna ej nedskrivna kundfordringar | 149,8 | 142,5 |
Reservation för kreditförluster
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| Ingående reservationer | 16,5 | 11,5 |
| Konstaterade kreditförluster | – 2,2 | – 0,7 |
| Återförda reservationer | – 5,9 | – 3,1 |
| Årets reservationer | 4,9 | 9,3 |
| Omräkningsdifferenser | 0,5 | – 0,5 |
| Utgående reservationer | 13,8 | 16,5 |
Årets resultat har belastats med 4,5 Mkr (7,3 Mkr) avseende kreditförluster som uppkommit i koncernens kundfordringar.
Då koncernen netto är låntagare hos banken är kreditrisken avseende koncernens banktillgodohavanden obetydlig.
Valutarisker
Med valutarisker menas de risker det innebär att valutakursförändringar negativt kan påverka koncernens ställning och resultat. NIBE är utsatt för valutarisker dels genom löpande affärstransaktioner i olika valutor, dels genom att koncernen har verksamheter i olika valutor. Riskerna kan indelas i transaktionsrisker och omräkningsrisker.
Transaktionsrisker
Med transaktionsrisk menas risk för kursförluster i löpande affärstransaktioner i utländska valutor genom att exempelvis en kundfordran som innehas i en utländsk valuta minskar i värde på grund av kursförändring i den valutan. I koncernens valutasäkringspolicy ingår att löpande försäljningar och inköp som sker i utländsk valuta eller är knuten till förändringar i utländsk valuta, skall kurssäkras enligt en rullande 12-månaders plan inom intervallet 60-100% av beräknade flöden. Säkerhetsgraden i kommande flöden avgör var i intervallet andelen skall ligga. Under 2007 var koncernens flöden i utländska valutor enligt nedan. Med flöden avses flöden i andra valutor än den egna lokala valutan. Med försvagning avses försvagning av den svenska kronan.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoflöde | Försvagning | Nettoflöde | Försvagning | ||
| Valuta | in (+) / ut (-) | med 1% | in (+) / ut (-) | med 1% | |
| CHF | 7,2 | 0,1 | – | – | |
| CNY | – 39,1 | – 0,4 | – | – | |
| CZK | 1,3 | – | – | – | |
| DKK | 85,7 | 0,9 | – 0,1 | – | |
| EUR | 394,1 | 3,9 | – 2,5 | – | |
| GBP | 62,5 | 0,6 | – | – | |
| HKD | – 45,5 | – 0,5 | – | – | |
| JPY | – 9,8 | – 0,1 | – | – | |
| NOK | 131,0 | 1,3 | – | – | |
| PLN | 11,4 | 0,1 | – | – | |
| SKK | 10,4 | 0,1 | – | – | |
| USD | – 35,4 | – 0,4 | – | – | |
| Totalt | 573,8 | – 2,6 |
Vid utgången av år 2007 har koncernen utelöpande valutaterminskontrakt enligt nedanstående tabell. Kontraktens sammanlagda nettovärde omräknat till SEK efter balansdagens kurs uppgår till 155,7 Mkr.
Skillnaden mellan samtliga kontrakts belopp omräknade till SEK efter kontraktens valutakurs och samtliga kontrakts belopp omräknade till SEK efter balansdagens kurs vid utgången av år 2007, utgör en orealiserad kursvinst som uppgår till 4,0 Mkr.
Ibland "Övriga fordringar" i koncernens balansräkning ingår derivat med postitiva verkliga värden som uppgår till 2,4 Mkr (5,9 Mkr). Ibland "Övriga skulder" ingår derivat med negativa verkliga värden som uppgår till 0,4 Mkr (0,1 Mkr).
Utestående kontrakt på balansdagen, netto sälj (+) / köp (-)
| Valuta Kv 1 Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | Genom snittlig Flöde Flöde Flöde Flöde termins- |
Balans- | Orealiserat resultat kurs dagskurs 2007-12-31 2006-12-31 |
Orealiserat resultat |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| DKK | 3,0 | 4,5 | 4,0 | 4,0 | 1,26 | 1,27 | – 0,3 | 0,5 |
| EUR | 3,5 | 4,0 | 2,8 | 1,9 | 9,64 | 9,47 | 2,1 | 2,4 |
| GBP | 0,2 | – | – | – | 12,98 | 12,91 | 0,2 | – 0,1 |
| NOK | 4,0 | 6,0 | 2,0 | 2,0 | 1,18 | 1,19 | – 0,2 | 0,2 |
| USD | – 0,1 | – | – | – | 6,28 | 6,47 | 0,2 | 2,8 |
| Totalt | 2,0 | 5,8 | ||||||
| Varav resultatförda på balansdagen | – 2,0 | 3,7 | ||||||
| Varav redovisade i säkringsreserven på balansdagen | 4,0 | 2,1 |
Omräkningsrisker
Med omräkningsrisker menas risker för valutakursförluster vid omräkning av utländska dotterföretags resultat- och balansräkningar till koncernens rapportvaluta, det vill säga svenska kronor. För att minimera omräkningsrisker finansieras tillgångarna där så kan ske i samma valuta, vilket innebär att valutakursförändringar på de lånen redovisas direkt mot eget kapital efter avdrag för skatt. Vid utgången av 2007 hade koncernen nettotillgångar i utländska valutor enligt nedan med finansieringen beaktad. I nettotillgångar ingår även andra tillgångar än sådana som klassas som finansiella instrument.
| Valuta | 2007 | 2006 |
|---|---|---|
| CZK | 95,9 | 48,7 |
| DKK | 126,8 | 52,7 |
| EUR | 253,9 | 244,7 |
| GBP | – 29,3 | 20,9 |
| HKD | 29,6 | 8,9 |
| NOK | 98,1 | 116,0 |
| PLN | 189,4 | 125,1 |
| SKK | 1,6 | 1,1 |
| USD | 18,0 | 19,9 |
| Totalt | 784,0 | 638,0 |
Om svenska kronan försvagas med 1% mot nämnda valutor innebär det att koncernens egna kapital förstärks med 7,8 Mkr (6,4 Mkr). Om svenska kronan förstärks med 1% mot nämnda valutor blir förhållandet omvänt. Utan valutasäkring genom finansiering i samma valuta hade motsvarande belopp varit 14,0 Mkr (13,1 Mkr).
Moderbolagets risk består i risken för valutakursförändringar på de lån i utländska valutor som upptagits för förvärv av utländska dotterbolag. Valutakursförändringar på de lånen redovisas direkt mot eget kapital efter avdrag för skatt. Vid utgången av året hade moderbolaget lån i utländska valutor enligt nedan.
| 2007 | 2006 |
|---|---|
| 190,7 | 195,6 |
| 170,7 | 186,4 |
| 97,4 | 103,9 |
| 122,8 | 127,4 |
| 581,6 | 613,3 |
Om svenska kronan förstärks med 1% mot nämnda valutor innebär det att moderbolagets egna kapital förstärks med 5,8 Mkr (6,1 Mkr). Om svenska kronan försvagas med 1% mot nämnda valutor blir förhållandet omvänt.
Vinster och förluster på finansiella instrument
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Kursvinster och kursförluster i | ||||
| valutaderivat använda för säkringsredovisning | ||||
| - redovisat i resultaträkningen | – 1,3 | 1,7 | – | – |
| - redovisat direkt mot eget kapital | 1,8 | 4,9 | – | – |
| Kursvinster och kursförluster i övriga finansiella tillgångar och skulder |
5,5 | – 6,7 | –1,4 | 0,3 |
| Kreditförluster i kundfordringar | – 4,5 | – 7,3 | – | – |
| Totalt | 1,5 | – 7,4 | – 1,4 | 0,3 |
Såsom vinster och förluster redovisas ovan valutakursvinster, valutakursförluster och förluster på lämnade krediter. Räntor har inte inkluderats. Koncernens redovisningssystem medger ingen fördelning av valutakursvinster och valutakursförluster på de olika klasserna av finansiella tillgångar och skulder.
Verkligt värde på finansiella instrument
Verkligt värde kan avvika från redovisat värde, bland annat som en följd av förändrade marknadsräntor. Då all upplåning på balansdagen är till rörlig ränta bedöms verkligt värde överensstämma med redovisat värde för koncernens finansiella skulder. Verkligt värde bedöms överensstämma med redovisat värde för ej räntebärande tillgångar och skulder såsom kundfordringar och leverantörsskulder.
| Tillgångar 2007-12-31 | Låneford- ringar och kundford- ringar |
Tillgångar som inne- has för handel |
Tillgångar som kan säljas |
Valutaderivat använt för säkrings- redovisning |
Icke finansiella tillgångar |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 732,2 | 732,2 | |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 1.374,4 | 1.374,4 | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 0,6 | – | – | 0,6 | 0,6 |
| Uppskjutna skattefordringar | – | – | – | – | 29,9 | 29,9 | |
| Andra långfristiga fordringar | 5,2 | – | – | – | – | 5,2 | 5,2 |
| Varulager | – | – | – | – | 1.344,0 | 1.344,0 | |
| Kundfordringar | 704,2 | – | – | – | – | 704,2 | 704,2 |
| Skattefordran | – | – | – | – | 29,5 | 29,5 | |
| Övriga fordringar | 49,8 | – | – | 2,4 | – | 52,2 | 52,2 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | – | – | – | – | 43,4 | 43,4 | |
| Kassa och bank | 207,9 | – | – | – | – | 207,9 | 207,9 |
| Summa tillgångar | 967,1 | – | 0,6 | 2,4 | 3.553,4 | 4.523,5 |
| Tillgångar 2006-12-31 | Låneford- ringar och kundford- ringar |
Tillgångar som inne- has för handel |
Tillgångar som kan säljas |
Valutaderivat använt för säkrings- redovisning |
Icke finansiella tillgångar |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 670,3 | 670,3 | |
| Materiella anläggningstillgångar | – | – | – | – | 1.116,3 | 1.116,3 | |
| Aktier i intresseföretag | – | – | – | – | 0,1 | 0,1 | |
| Långfristiga värdepappersinnehav | – | – | 0,2 | – | – | 0,2 | 0,2 |
| Uppskjutna skattefordringar | – | – | – | – | 22,2 | 22,2 | |
| Andra långfristiga fordringar | 5,7 | – | – | – | – | 5,7 | 5,7 |
| Varulager | – | – | – | – | 1.007,9 | 1.007,9 | |
| Kundfordringar | 721,8 | – | – | – | – | 721,8 | 721,8 |
| Kundfordringar hos intresseföretag | 0,7 | – | – | – | – | 0,7 | 0,7 |
| Skattefordran | – | – | – | – | 22,8 | 22,8 | |
| Övriga fordringar | 72,3 | – | – | 5,9 | – | 78,2 | 78,2 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | – | – | – | – | 33,5 | 33,5 | |
| Kortfristiga placeringar | – | 4,8 | – | – | – | 4,8 | 4,8 |
| Kassa och bank | 218,3 | – | – | – | – | 218,3 | 218,3 |
| Summa tillgångar | 1.018,8 | 4,8 | 0,2 | 5,9 | 2.873,1 | 3.902,8 |
| Eget kapital och skulder 2007-12-31 | Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffnings- värde |
Derivat värderade till verkligt värde |
Icke finansiella poster |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | – | – | 1.547,7 | 1.547,7 | |
| Avsättningar | – | – | 213,6 | 213,6 | |
| Långfristiga skulder* | 1.863,1 | – | – | 1.863,1 | 1.863,1 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 138,8 | – | – | 138,8 | 138,8 |
| Leverantörsskulder | 325,7 | – | – | 325,7 | 325,7 |
| Förskott från kunder | 5,5 | – | – | 5,5 | 5,5 |
| Skatteskulder | – | – | 25,4 | 25,4 | |
| Övriga skulder | 123,2 | 0,4 | – | 123,6 | 123,6 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 280,1 | – | – | 280,1 | 280,1 |
| Summa eget kapital och skulder | 2.736,4 | 0,4 | 1.786,7 | 4.523,5 |
* varav 613,9 Mkr avser lån i utländska valutor för säkring av nettoinvestering i utländska verksamheter.
| Eget kapital och skulder 2006-12-31 | Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffnings- värde |
Derivat värderade till verkligt värde |
Icke finansiella poster |
Summa bokfört värde |
Verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital | – | – | 1.283,5 | 1.283,5 | |
| Avsättningar | – | – | 241,5 | 241,5 | |
| Långfristiga skulder* | 1.324,1 | – | – | 1.324,1 | 1.324,1 |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 139,7 | – | – | 139,7 | 139,7 |
| Leverantörsskulder | 433,1 | – | – | 433,1 | 433,1 |
| Förskott från kunder | 3,7 | – | – | 3,7 | 3,7 |
| Skatteskulder | – | – | 56,7 | 56,7 | |
| Övriga skulder | 135,1 | 0,1 | – | 135,2 | 135,2 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 285,3 | – | – | 285,3 | 285,3 |
| Summa eget kapital och skulder | 2.321,0 | 0,1 | 1.581,7 | 3.902,8 |
* varav 668,1 Mkr avser lån i utländska valutor för säkring av nettoinvestering i utländska verksamheter.
Finansieringsrisker
Med finansieringsrisk menas risken för att svårigheter med att finansiera koncernens verksamhet skulle uppstå och därmed på kort och lång sikt medföra fördyringar.
Koncernen har och bedöms även i framtiden ha ett bra kassaflöde. Detta är av väsentlig betydelse för att nödvändiga investeringar skall kunna genomföras och för att övriga åtaganden skall kunna uppfyllas. Koncernen har också en offensiv politik när det gäller förvärv av verksamheter. Policyn är en tillväxt på 20% per år. Långsiktigt bör minst hälften komma från organisk tillväxt.
Det samlade kapitalbehovet kan enskilda år komma att överstiga det interna kassaflödet. Finansiering av detta beräknas kunna tillgodoses, dels via det traditionella banksystemet dels via aktiemarknaden utan att det skall medföra onormala fördyringar. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
Förfallostruktur på långfristiga finansiella skulder
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | ||
| 1 – 3 år | 332,1 | 287,1 | 152,0 | 174,4 | ||
| 3 – 5 år | 253,4 | 232,2 | 152,0 | 143,3 | ||
| 5 – 7 år | 210,6 | 192,1 | 135,7 | 141,6 | ||
| 7 – 9 år | 143,2 | 167,3 | 73,7 | 97,8 | ||
| 10 år eller mer | 96,3 | 87,7 | 0,8 | 26,1 | ||
| Totalt | 1.035,6 | 966,4 | 514,2 | 583,2 |
Effekten av en förändrad räntesats beskrivs nedan under rubriken Ränterisker.
Ränterisker
Ränterisk är risken att förändringar i marknadsräntor negativt påverkar kassaflödet eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder. Då all upplåning i NIBE-koncernen är till rörlig ränta är koncernen endast exponerad för kassaflödesrisken avseende den finansiella upplåningen.
Koncernens räntebärande skulder uppgick vid årets utgång till 2.005,2 Mkr. Den genomsnittliga räntesatsen uppgick till 5,1%. En förändring av räntesatsen med 1% vid konstant skuld innebär för koncernen en resultatpåverkan med 20,1 Mkr.
NIBE-koncernens policy är att räntebindningstiden för lån så långt möjligt skall balansera med de inkommande kassaflödenas bindningstid.
Moderbolagets räntebärande skulder uppgick vid årets utgång till 734,2 Mkr. En förändring av räntesatsen med 1% vid konstant skuld innebär för moderbolaget en resultatpåverkan med 7,3 Mkr.
Säkringsredovisning
Under 2007 har säkringsredovisning tillämpats i enlighet med IAS 39 avseende:
- Kassaflödessäkring genom valutaderivat för framtida in- och utbetalningar i utländska valutor – se vidare not 2.
- Säkringsredovisning genom finansiering i utländska valutor av nettoinvesteringar i utländska verksamheter vilket innebär att kursförändringar i sådan låneskuld redovisas direkt mot eget kapital förutsatt att det finns en nettotillgång i koncernbalansräkningen att säkra.
För information om det belopp som redovisas i eget kapital, se upplysningar om eget kapital på sidan 50.
Kapitalrisker
Med kapitalrisk menas risken för att koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet ska minska på grund av kapitalbrist. Koncernen bedömer löpande risken på basis av soliditeten beräknad som redovisat eget kapital i procent av balansomslutningen. Målet är att soliditeten inte ska understiga 30%. Koncernen har möjlighet att motverka kapitalbrist genom nyemission eller reducerad utdelning. Kapital definieras i NIBE som totalt eget kapital såsom det redovisas i balansräkningen, se sidan 49.
Not 8 Leasing
Under året bokförda kostnader avseende finansiella leasingavtal uppgår i koncernen till 0,4 Mkr (0,7 Mkr). Under året kostnadsförda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår i koncernen till 7,2 Mkr (9,5 Mkr). Moderbolaget har inga leasingavtal. Värdet av avtalade framtida leasingavgifter, avseende avtal där återstående löptid överstiger ett år, fördelar sig enligt följande i koncernen:
| (Mkr) | Finansiell leasing Nuvärde |
Operationell leasing Nominellt värde |
|---|---|---|
| Förfaller till betalning inom 1 år | 0,6 | 7,3 |
| Förfaller till betalning inom år 2 – 5 | 1,0 | 12,5 |
| Förfaller till betalning år 6 – | – | – |
| Totalt | 1,6 | 19,8 |
Not 9 Forsknings- och utvecklingskostnader
I kostnad för sålda varor ingår kostnader för forskning och utveckling med 100,9 Mkr (96,9 Mkr).
Not 10 Övriga rörelseintäkter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Vinst vid avyttring av anläggningstillgångar |
1,9 | 2,6 | – | – | |
| Valutakursvinster | 58,9 | 36,7 | – | – | |
| Övrigt | 23,4 | 20,3 | 0,8 | – | |
| Totalt | 84,2 | 59,6 | 0,8 | – |
Not 11 Resultat från andelar i koncernföretag och intresseföretag
Resultat från andelar i koncernföretag
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Koncernbidrag | – | – | 47,5 | 36,0 |
| Utdelning | – | – | 178,6 | 111,0 |
| Realisationsvinst | – | – | – | 1,0 |
| Nedskrivning av andelar i dotterföretag |
– | – | – | – 16,3 |
| Totalt | – | – | 226,1 | 131,7 |
Resultat från andelar i intresseföretag
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Resultatandel | – 0,2 | 0,1 | – | – |
| Totalt | – 0,2 | 0,1 | – | – |
Not 12 Ränteintäkter och liknande resultatposter
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Ränteintäkter, koncernföretag | – | – | 20,9 | 6,8 | |
| Ränteintäkter, övriga | 6,9 | 3,6 | 1,5 | 0,2 | |
| Övriga finansiella intäkter | 5,1 | 2,8 | 3,5 | 1,5 | |
| Totalt | 12,0 | 6,4 | 25,9 | 8,5 |
Not 13 Räntekostnader och liknande resultatposter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Räntekostnader, | ||||
| koncernföretag | – | – | 2,2 | 2,0 |
| Räntekostnader, övriga | 87,7 | 56,7 | 50,5 | 25,7 |
| Övriga finansiella kostnader | 7,1 | 4,3 | 4,8 | 1,2 |
| Totalt | 94,8 | 61,0 | 57,5 | 28,9 |
Not 14 Skatt
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Aktuell skatt för året | 132,0 | 147,9 | – | 0,3 |
| Aktuell skatt hänförlig till tidigare år |
3,3 | – 1,2 | – | – |
| Uppskjuten skatt | – 5,0 | 4,0 | – | – |
| Totalt | 130,3 | 150,7 | – | 0,3 |
Skatt avseende poster som redovisats direkt mot eget kapital
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Kursdifferenser i förvärvslån | – 11,1 | 5,9 | – 10,6 | 5,6 |
| Finansiella instrument | – 0,5 | – 1,3 | – | – |
| Totalt | – 11,6 | 4,6 | – 10,6 | 5,6 |
Skillnaden mellan koncernens skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Redovisat resultat före skatt | 445,0 | 501,5 | 178,4 | 96,3 |
| Skatt enligt gällande skattesats | 124,6 | 140,4 | 49,9 | 27,0 |
| Ej avdragsgilla kostnader | 10,0 | 15,9 | 0,1 | 4,7 |
| Ej skattepliktiga intäkter | – 7,1 | – 0,5 | – | – 0,3 |
| Utdelningar från dotterföretag | – | – | – 50,0 | – 31,1 |
| Justeringar för skatter tidigare år | 3,3 | – 1,2 | – | – |
| Ej balanserade underskottsavdrag | 5,7 | 1,6 | – | – |
| Effekt utländska skattesatser | – 6,2 | – 5,5 | – | – |
| Redovisad skattekostnad | 130,3 | 150,7 | – | 0,3 |
Skattesats
Den gällande skattesatsen har beräknats med utgångspunkt från den skattesats som gäller för moderbolaget och har uppgått till 28% (28%).
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångarnas eller skuldernas redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar.
| Uppskjutna skatteskulder | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Koncernmässiga övervärden i anläggningstillgångar |
20,9 | 19,1 | – | – |
| Obeskattade reserver | 81,9 | 84,1 | – | – |
| Temporära skillnader i anläggningstillgångar |
10,2 | 13,0 | – | – |
| Övrigt | 7,7 | 10,4 | – | 3,3 |
| Totalt | 120,7 | 126,6 | – | 3,3 |
| Uppskjutna skattefordringar | Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Avsättningar för pensionsförpliktelser |
– | 0,5 | – | – |
| Anläggningstillgångar | 4,1 | 2,6 | – | – |
| Underskottsavdrag | 7,7 | 7,7 | – | – |
| Strukturreserv | – | 3,6 | – | – |
| Säkring av nettoinvestering | 7,5 | – | 7,4 | – |
| Övrigt | 10,6 | 7,8 | – | - |
| Totalt | 29,9 | 22,2 | 7,4 | - |
Uppskjutna skatteskulder avseende temporära skillnader hänförliga till investeringar i dotterföretag redovisas ej då moderbolaget kan styra över tidpunkten för återföringen över de temporära skillnaderna.
Ackumulerade underskottsavdrag som inte motsvaras av redovisad uppskjuten skattefordran uppgår för koncernen till 91,4 Mkr (73,6 Mkr). Förfallotiderna för underskottsavdragen ligger inom följande intervall:
| Förfallotider för underskottsavdrag som ej balanserats | Koncernen | |
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Förfaller år 1 – 5 | 16,5 | 37,3 |
| Förfaller år 6 – 10 | – | – |
| Förfaller år 10 – | 36,0 | 14,5 |
| Oändlig förfallotid | 38,9 | 21,8 |
| Totalt | 91,4 | 73,6 |
Not 15 Goodwill
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 726,9 | 535,8 |
| Anskaffningsvärde i förvärvade bolag | – | 3,2 |
| Årets investeringar | 10,6 | 211,7 |
| Försäljningar och utrangeringar | – 2,3 | – |
| Omräkningsdifferenser | 40,0 | – 23,8 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 775,2 | 726,9 |
| Avskrivningar | ||
| Ingående avskrivningar | 83,5 | 83,3 |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | – | 2,4 |
| Försäljningar och utrangeringar | – 2,3 | – |
| Omräkningsdifferenser | 2,9 | – 2,2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 84,1 | 83,5 |
| Utgående bokfört värde | 691,1 | 643,4 |
| Bokfört värde per affärsområde | ||
| NIBE Element | 130,4 | 116,5 |
| NIBE Villavärme | 357,7 | 337,6 |
| NIBE Brasvärme | 203,0 | 189,3 |
| Totalt | 691,1 | 643,4 |
Not 16 Övriga immateriella tillgångar
Hyresrätter, patent, utvecklingskostnader, licenser, varumärken och liknande
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 43,7 | 13,3 |
| Anskaffningsvärde i förvärvade bolag | – | 5,1 |
| Årets investeringar | 20,7 | 25,5 |
| Försäljningar och utrangeringar | – 0,3 | – 0,4 |
| Omklassificeringar | – 1,6 | 0,9 |
| Omräkningsdifferenser | 1,7 | – 0,7 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 64,2 | 43,7 |
| Avskrivningar | ||
| Ingående avskrivningar | 14,5 | 7,3 |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | – | 3,6 |
| Försäljningar och utrangeringar | – 0,3 | – 0,3 |
| Omklassificeringar | – 0,2 | – |
| Årets avskrivningar | 5,8 | 4,1 |
| Omräkningsdifferenser | 0,9 | – 0,2 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 20,7 | 14,5 |
| Nedskrivningar | ||
| Ingående nedskrivningar | 2,3 | – |
| Årets nedskrivningar | – | 2,4 |
| Omräkningsdifferenser | 0,1 | – 0,1 |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar | 2,4 | 2,3 |
| Utgående bokfört värde | 41,1 | 26,9 |
Avskrivningarna på övriga immateriella tillgångar är redovisade inom följande funktioner:
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Kostnad för sålda varor | 3,7 | 2,6 |
| Försäljningskostnader | 0,7 | 0,1 |
| Administrationskostnader | 1,4 | 1,4 |
| Totalt | 5,8 | 4,1 |
Not 17 Byggnader och mark
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 750,2 | 707,3 |
| Anskaffningsvärde i förvärvade bolag | – | 23,2 |
| Årets investeringar | 31,4 | 61,5 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – 8,7 |
| Omklassificeringar | 11,9 | – 16,8 |
| Omräkningsdifferenser | 32,7 | – 16,3 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 826,2 | 750,2 |
| Avskrivningar Ingående avskrivningar |
243,1 | 224,3 |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | – | 2,9 |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – 1,1 |
| Årets avskrivningar | 23,9 | 22,1 |
| Omräkningsdifferenser | 7,9 | – 5,1 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 274,9 | 243,1 |
| Utgående bokfört värde | 551,3 | 507,1 |
| varav mark | 38,5 | 37,2 |
| Utgående bokfört värde byggnader och mark i Sverige | 210,2 | 205,2 |
| Taxeringsvärden (Sverige) | 96,8 | 71,6 |
| varav mark | 15,8 | 12,9 |
Ny- och ombyggnader i Sverige under 2007 har ännu inte åsatts något taxeringsvärde. Uppskrivningar har omklassificerats så att de ingår i ingående anskaffningsvärden.
Not 18 Maskiner och inventarier
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 1.384,2 | 1.216,4 | 0,4 | 0,4 |
| Anskaffn.värde i förvärvade bolag | 1,7 | 35,8 | – | – |
| Årets investeringar | 215,7 | 174,2 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – 44,8 | – 21,3 | – | – |
| Omklassificeringar | – 7,9 | 8,1 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | 51,5 | – 29,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
1.600,4 | 1.384,2 | 0,4 | 0,4 |
| Avskrivningar | ||||
| Ingående avskrivningar | 825,7 | 726,2 | 0,2 | 0,2 |
| Avskrivningar i förvärvade bolag | 1,0 | 20,0 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – 37,8 | – 16,8 | – | – |
| Omklassificeringar | – 0,8 | – 0,5 | – | – |
| Årets avskrivningar | 133,9 | 115,0 | 0,1 | – |
| Omräkningsdifferenser | 30,7 | – 18,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
952,7 | 825,7 | 0,3 | 0,2 |
| Nedskrivningar | ||||
| Ingående nedskrivningar | 1,9 | 1,6 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – 0,5 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | 0,5 | – | – |
| Omräkningsdifferenser | – | – 0,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade nedskrivningar |
1,4 | 1,9 | – | – |
| Återföring av nedskrivna belopp |
||||
| Ingående återföring av nedskrivna belopp |
0,2 | – | – | – |
| Årets återföring av nedskrivna belopp |
– | 0,2 | – | – |
| Utgående ackumulerad åter föring av nedskrivna belopp |
0,2 | 0,2 | – | – |
| Utgående bokfört värde | 646,5 | 556,8 | 0,1 | 0,2 |
Not 19 Pågående nyanläggningar
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Anskaffningsvärde | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 52,4 | 43,6 |
| Anskaffningssvärde i förvärvade bolag | – | 2,5 |
| Under året nedlagda kostnader | 167,1 | 41,1 |
| Under året genomförda omfördelningar | – 45,9 | – 34,2 |
| Omräkningsdifferenser | 3,0 | – 0,6 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 176,6 | 52,4 |
Not 20 Aktier i dotterföretag
| Kapital- andel |
Antal aktier |
Bokfört värde |
|
|---|---|---|---|
| Backer BHV AB | 100% | 37.170 | 137,0 |
| Bröderna Håkansson Värme AB | 100% | 15.000 | 13,4 |
| Calesco Foil AB | 100% | 10.500 | 37,5 |
| DZD Strojírna s.r.o. | 100% | 7 | 198,9 |
| Focus Värme AB | 100% | 3.000 | 2,4 |
| Handöl-Form AB | 100% | 1.000 | 0,1 |
| Jevi A/S | 100% | 1 | 29,9 |
| Kaukora Oy | 100% | 1.100 | 116,8 |
| Loval Oy | 100% | 768 | 39,6 |
| Metro Therm A/S |
100% | 3.400 | 179,1 |
| NIBE AB | 100% | 400.000 | 103,2 |
| Nordpeis AS | 100% | 12.100 | 155,4 |
| Nielsen A/S, Svend A. | 100% | 13 | 17,7 |
| Turun Lämpötekniikka AB, Oy | 100% | 100 | 18,9 |
| Vabro Holding ApS | 100% | 452 | 63,4 |
| Totalt moderbolaget | 1.113,3 |
Aktier ägda via dotterföretag
| Kapital- andel |
Antal aktier |
||
|---|---|---|---|
| Archi Form Nemi GmbH | 100,0% | ||
| Backer Elektro CZ a.s. | 100,0% | ||
| Backer Facsa S.L. | 100,0% | 34.502 | |
| Backer Fer s.r.l. | 100,0% | ||
| Backer OBR Sp. z.o.o. | 100,0% | 10.000 | |
| Calesco France SARL | 100,0% | 12.429 | |
| Calesco Norells North America Inc | 100,0% | 100 | |
| Calesco Utveckling AB | 100,0% | 1.000 | |
| Danotherm Electric A/S | 100,0% | 1.000 | |
| DZD Slovensko Spol s.r.o. | 100,0% | ||
| Eltop Praha s.r.o. | 100,0% | ||
| Heatrod Elements Ltd | 100,0% | 68.000 | |
| Høiax AS | 100,0% | 1.000 | |
| Kiloval Oy | 100,0% | 33 | |
| KVM-Conheat A/S | 100,0% | 600 | |
| Lodur A/S | 100,0% | 500.000 | |
| Lodur Fields A/S | 100,0% | 1.000.000 | |
| Lübcke Rail A/S | 100,0% | 1.000 | |
| Metro Therm AB |
100,0% | 1.000 | |
| Meyer Vastus AB, Oy | 100,0% | 20 | |
| Naturenergi IWABO AB | 100,0% | 1.000 | |
| NIBE-BIAWAR Sp. z.o.o. | 100,0% | 83.962 | |
| NIBE Element Company Ltd | 100,0% | ||
| NIBE Energietechniek B.V. | 100,0% | 180 | |
| NIBE Energy Systems Ltd | 100,0% | 100 | |
| NIBE Foyers France S.A.S. | 100,0% | 370 | |
| NIBE-Haato Oy | 100,0% | 15 | |
| NIBE Systemtechnik GmbH | 100,0% | ||
| Norells Sweden AB | 100,0% | 3.250 | |
| Norske Backer AS | 100,0% | 12.000 | |
| Northstar Poland Sp. z.o.o. | 100,0% | 3.134 | |
| Shel Holding Ltd | 100,0% | 50.000 | |
| Shel NIBE Manufacturing Co Ltd | 100,0% | 1.000 | |
| Sinus-Jevi Electric Heating B.V. | 100,0% | 180 | |
| Varde Ovne A/S | 100,0% | 802 | |
| World Trading ApS | 100,0% | 125.000 |
Uppgifter om dotterföretag
| Archi Form Nemi Gmbh HRB 1490 Elmshorn, Tyskland Backer BHV AB 556053-0569 Hässleholm Backer Elektro CZ a.s. 60469617 Hlinsko, Tjeckien Backer Facsa S.L. B-62.928.361 Aiguafreda, Spanien Backer FER s.r.l. REA: 173478 Sant´Agostino, Italien (Ferrara) Backer OBR Sp. z.o.o. 008358936 Pyrzyce, Polen Bröderna Håkansson Värme AB 556108-0259 Höör Calesco Foil AB 556000-5034 Hallstahammar Calesco France Sarl 91379344781 Lyon, Frankrike Calesco Norells North America Inc 36-4044600 Chicago, USA Calesco Utveckling AB 556662-3525 Hallstahammar Danotherm Electric A/S 10 12 60 61 Rødovre, Danmark DZD Slovensko Spol s.r.o. 36372056 Vrútky, Slovakien DZD Strojírna s.r.o. 45148465 Benátky nad Jizerou, Tjeckien Eltop Praha s.r.o. 44795751 Miretice, Tjeckien Focus Värme AB 556316-1412 Partille Handöl-Form AB 556194-1393 Markaryd Heatrod Elements Ltd 766 637 London, Storbrittanien Høiax AS 936 030 327 Fredrikstad, Norge Jevi A/S 12 85 42 77 Vejle, Danmark Kaukora Oy 0138194-1 Raisio, Finland Kiloval Oy 0754792-2 Lovisa, Finland KVM-Conheat A/S 14 46 85 87 Vissenbjerg, Danmark Lodur A/S 29 39 99 64 Gram, Danmark Lodur Fields A/S 28 66 39 27 Gram, Danmark Loval Oy 0640930-9 Lovisa, Finland Lübcke Rail A/S 25 80 99 71 Brøndby, Danmark Metro Therm AB 556554-1603 Kalmar Metro Therm A/S 20 56 71 12 Helsinge, Danmark Meyer Vastus AB, Oy 0215219-8 Monninkylä, Finland Naturenergi IWABO AB 556663-0355 Bollnäs NIBE AB 556056-4485 Markaryd NIBE-BIAWAR Sp. z.o.o. 050042407 Bialystok, Polen NIBE Element Company Ltd 440301503227017 Shenzhen, Kina NIBE Energietechniek B.V. 20111793 Willemstad, Nederländerna NIBE Energy Systems Ltd 5764 775 Sheffield, Storbritannien NIBE Foyers France S.A.S. 491 434 965 Lyon, Frankrike NIBE-Haato Oy 09314276 Helsingfors, Finland NIBE Systemtechnik GmbH HRB 5879 Celle, Tyskland Nielsen A/S, Svend A. 42 16 59 13 Graested, Danmark Nordpeis AS 957 329 330 Lierskogen, Norge Norells Sweden AB 556184-3581 Västerås Norske Backer AS 919 799 064 Kongsvinger, Norge Northstar Poland Sp. z.o.o. 570844191 Trzcianka, Polen Shel Holding Ltd 1 309 597 London, Storbritannien Shel NIBE Manufacturing Co Ltd 866 531 Hong Kong, Kina Sinus-Jevi Electric Heating B.V. 37106129 Medemblik, Nederländerna Turun Lämpötekniikka AB, Oy 0623723-6 Åbo, Finland Vabro Holding ApS 21 08 92 30 Gram, Danmark Varde Ovne A/S 21 55 49 79 Gram, Danmark |
Organisations nummer |
Säte | |
|---|---|---|---|
| World Trading ApS | 27 71 98 05 | Svendborg, Danmark |
Not 21 Aktier i intresseföretag
Koncernens och moderbolagets andelar i intresseföretag
| Namn | Organisationsnr | Säte | Antal aktier |
|---|---|---|---|
| Linmet Glas-Keramik GmbH | HRB42968 | Berlin, Tyskland | – |
| Calere Energisystem AB | 556488-6967 | Sollefteå | 20 |
| Naturwärme GmbH | DE 218460267 | Mühlau, Tyskland | 7.500 |
| Kapital- andel |
Bokfört värde |
Koncernens andel av resultat efter skatt |
Koncernens andel av eget kapital |
|
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2007 | ||
| Linmet Glas-Keramik GmbH | 33,3% | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Calere Energisystem AB | 20,0% | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Naturwärme GmbH | 30,0% | 0,0 | – 0,2 | 0,0 |
| Totalt | 0,0 | – 0,2 | 0,0 |
Not 22 Aktiekapital
| Kvotvärde | A-aktier | B-aktier | Totalt antal | |
|---|---|---|---|---|
| (kr) | (st) | (st) | aktier (st) | |
| Vid årets utgång | 0,625 | 13.160.256 | 80.759.744 | 93.920.000 |
Föreslagen men ännu ej beslutad utdelning uppgår till 1,15 kr per aktie för 2007, motsvarande totalt 108,0 Mkr.
Varje A-aktie berättigar till 10 röster på bolagsstämman och varje B-aktie till en röst. Alla aktier har lika rätt till utdelning.
Vid utgången av 2007 fanns inga utestående konverteringslån eller optionsrätter som kan komma att späda ut aktiekapitalet.
Not 23 Avsättningar för pensioner
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| FPG/PRI-pensioner | 24,4 | 23,9 |
| Övriga pensioner | 3,4 | 4,8 |
| Belopp vid årets utgång | 27,8 | 28,7 |
ITP-plan tryggad via Alecta
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2007 har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 9,0 Mkr (2006: 10,0 Mkr). Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152% (2006: 143%). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet av Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS19.
Förmånsbestämda pensioner
Koncernen har förmånsbestämda pensioner för svenska bolag där beräkningar och utbetalning hanteras via PRI Pensionstjänst AB. Några förvaltningstillgångar för att trygga pensionerna innehas således inte. För övriga länder gäller att Norge har förmånsbestämda pensioner vilka beräknas och utbetalas av arbetsgivaren.
Avgiftsbestämda planer
Planerna omfattar huvudsakligen ålderspension, sjukpension och familjepension. Premierna betalas löpande under året av respektive koncernföretag till separata juridiska enheter, exempelvis försäkringsbolag. Storleken på premien baseras på lönen. Pensionskostnaden för perioden ingår i resultaträkningen.
Förpliktelser avseende ersättningar till anställda, förmånsbestämda planer
| Koncernen | ||||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | ||
| Pensionsförpliktelser ej fonderade planer, nuvärde | 38,9 | 35,7 | ||
| Orealiserade aktuariella vinster (+), förluster (–), pensionsförpliktelser |
– 11,1 | – 7,0 | ||
| Avsättning för pensioner, ej fonderade planer | 27,8 | 28,7 | ||
| Nettoskuld enligt balansräkning | 27,8 | 28,7 |
| Totala pensionskostnader | Koncernen | |
|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 |
| Pensioner intjänade under perioden | 0,7 | 0,9 |
| Ränta på förpliktelsen | 1,4 | 1,4 |
| Aktuariella vinster/förluster under perioden | 0,2 | 0,2 |
| Pensionskostnader, förmånsbestämda planer | 2,3 | 2,5 |
| Pensionskostnader, avgiftsbestämda planer | 68,2 | 56,3 |
| Totala pensionskostnader | 70,5 | 58,8 |
| Avstämning pensionsavsättning | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | |
| Ingående balans pensionsskulder | 28,7 | 27,3 | |
| Pensionskostnader | 2,3 | 2,5 | |
| Betalda förmåner | – 1,2 | – 1,1 | |
| Återförda avsättningar | – 2,0 | – | |
| Enligt balansräkning | 27,8 | 28,7 |
Under 2008 förväntas pensionsutbetalningar ske med 1,1 Mkr.
| Avstämning pensionsförpliktelse | Koncernen | ||
|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | |
| Pensionsförpliktelser ej fonderade planer, nuvärde vid årets början |
35,7 | 34,3 | |
| Pensionskostnader | 2,3 | 2,5 | |
| Betalda förmåner | – 1,2 | – 1,1 | |
| Återförda avsättningar | – 2,0 | – | |
| Aktuariella vinster, förluster under året | 4,1 | – | |
| Pensionsförpliktelser ej fonderade planer, nuvärde vid årets slut |
38,9 | 35,7 |
| Aktuariella antaganden | Koncernen | |
|---|---|---|
| (%) | 2007 | 2006 |
| Diskonteringsränta 1 januari | 4,50% | 4,50% |
| Diskonteringsränta 31 december | 4,50% | 4,50% |
| Förväntad löneökning | 3,00% | 3,00% |
| Förväntad inflation | 2,00% | 2,00% |
Moderbolaget
Moderbolagets redovisade pensionsskuld uppgår till 0,1 Mkr (0,2 Mkr) och är beräknad i enlighet med tryggandelagen och inte i enlighet med IAS19.
Not 24 Övriga avsättningar
| Koncernen | Garanti- | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | risk- reserv |
Struktur reserv |
Övrigt | Summa |
| Belopp vid årets ingång | 48,8 | 27,6 | 9,8 | 86,2 |
| Avsättningar under året | 37,3 | – | 4,0 | 41,3 |
| Ianspråktagande under året | – 33,1 | – 28,1 | – 3,0 | – 64,2 |
| Återförda avsättningar | – 1,0 | – | – | – 1,0 |
| Omräkningsdifferenser | 1,5 | 0,5 | 0,8 | 2,8 |
| Belopp vid årets utgång | 53,5 | – | 11,6 | 65,1 |
Garantier lämnas vanligen för ett eller två år. Garantiriskreserven är beräknad med utgångspunkt i kostnadshistoriken för dessa åtaganden.
I augusti 2005 beslutade styrelsen att avsätta 70,0 Mkr till en strukturreserv i affärsområdet NIBE Element för att under 18-24 månader genomföra ett omstruktureringsprogram som i huvudsak bestod i att flytta produktion från västra Europa till östra Europa och Kina. Den positiva resultateffekten efter genomförd plan beräknades till ca 40 Mkr. Vid utgången av 2007 är reserven programenligt utnyttjad i sin helhet.
Not 25 Checkräkningskrediter
Beviljat belopp på checkräkningskrediter uppgår i koncernen till 1.472,7 Mkr (923,0 Mkr). Under året har koncernens checkräkningskrediter ökats med 549,7 Mkr. Avtal finns om långfristig refinansiering.
| Not 26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Upplupna löner | 123,5 | 115,6 | 1,6 | 1,5 |
| Upplupna sociala kostnader | 56,1 | 52,7 | 1,4 | 1,7 |
| Övriga poster | 100,5 | 117,0 | 2,0 | 1,4 |
| Belopp vid årets utgång | 280,1 | 285,3 | 5,0 | 4,6 |
Not 27 Ställda säkerheter
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 |
| Företagsinteckningar | 166,9 | 177,3 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | 332,0 | 302,7 | – | – |
| Fordringar | 2,0 | 21,6 | – | – |
| Aktier i dotterföretag 1) | 1.309,8 | 1.214,4 | 335,0 | 335,0 |
| Summa ställda säkerheter | 1.810,7 | 1.716,0 | 335,0 | 335,0 |
| 1) Skulder för vilka aktier ställts som säkerhet |
1.219,7 | 860,9 | 1.209,0 | 848,2 |
Not 28 Eventualförpliktelser
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | 2007 | 2006 | |
| Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna |
2,6 | 0,6 | – | – | |
| Eventualförpliktelser till förmån för övriga koncernföretag |
– | – | 30,5 | 208,5 | |
| Övriga eventualförpliktelser | 28,9 | 8,8 | – | – | |
| Summa eventualförpliktelser | 31,5 | 9,4 | 30,5 | 208,5 |
Not 29 Förvärv av bolag
Dotterbolag
I juni förvärvades det danska bolaget Lübcke Rail A/S med en årsomsättning på cirka 20 Mkr och ett rörelseresultat på cirka 3 Mkr. Bolaget tillverkar system för uppvärmning av järnvägsväxlar och ingår i affärsområdet NIBE Element.
Köpeskillingarna består av följande:
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| (Mkr) | 2007 | 2006 | |
| Initiala köpeskillingar | 12,8 | 289,7 | |
| Tilläggsköpeskillingar | – | 19,1 | |
| Direkta kostnader för förvärven | 0,4 | 8,8 | |
| Sammanlagd köpeskilling | 13,2 | 317,6 | |
| Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar | 4,0 | 121,2 | |
| Goodwill | 9,2 | 196,4 | |
| Köpeskillling | 13,2 | 317,6 | |
| Likvida medel i förvärvade bolag | – | – 27,8 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 13,2 | 289,8 |
Goodwill är hänförligt till de förvärvade verksamheternas lönsamhet samt de synergieffekter inom framförallt materialförsörjning och distribution som förväntas inom koncernen.
| Köpeskillingarna består av följande: (Mkr) |
Verkliga värden |
Förvärvade bokförda värden |
|
|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | 1,4 | 1,4 | |
| Kortfristiga fordringar | 0,5 | 0,5 | |
| Varulager | 4,5 | 4,5 | |
| Skulder | – 2,4 | – 2,4 | |
| Förvärvade nettotillgångar | 4,0 | 4,0 |
Intressebolag
I december slöts avtal om att förvärva 25% i ryska CJSC EVAN med en årsomsättning på cirka 70 Mkr och en resultatnivå före skatt på drygt 20%. Bolaget kommer att tillhöra affärsområdet NIBE Villavärme och är marknadsledande i Ryssland på elpannor och större varmvattenberedare. Avsikten är att bolaget successivt ska bli helägt. Förvärvet är villkorat av att tillstånd erhålls från den ryska konkurrensmyndigheten.
Not 30 Händelser efter balansdagen
I januari 2008 slöts avtal om förvärv av det österrikiska värmepumpföretaget KNV Umweltgerechte Energietechnik GmbH med en årsomsättning på cirka 50 Mkr och ett resultat före skatt på cirka 5 Mkr. Bolaget kommer att tillhöra affärsområdet NIBE Villavärme och konsolideras från och med januari 2008.
Styrelsens försäkran
Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moderbolaget och bolagen inom koncernen.
Markaryd den 26 mars 2008
Arvid Gierow Georg Brunstam Hans Linnarson Styrelsens ordförande
Bill Tunbrant Gerteric Lindquist Verkställande direktör
Balansräkningarna och resultaträkningarna skall fastställas på årstämma den 14 maj 2008.
Till årsstämman i NIBE Industrier AB (publ) Org nr 556374-8309
Willard Möller, huvudansvarig revisor
För vidare information om revision se: sid 56 Not 5 Ersättning till revisorerna sid 65 Bolagsstyrningsrapport.
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i NIBE Industrier AB (publ) för år 2007. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40 – 63. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Markaryd den 26 mars 2008 SET Revisionsbyrå AB
Willard Möller Auktoriserad revisor
Bolagsstyrningsrapport
NIBE Industrier ABs bolagsstyrning sker via bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktören i enlighet med Aktiebolagslagen, bolagsordningen, noteringsavtalet med Stockholmsbörsen och Svensk kod för bolagsstyrning.
Moderbolaget NIBE Industrier AB har sitt säte i Markaryd och är registrerat på Mid Cap, OMX Nordiska Börs Stockholm, sedan 1997.
Aktiemarknadsbolagens Förening och Stockholmsbörsen har enats om att med början den 1 juli 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning i OMX Nordiska Börs Stockholms regler. NIBE Industrier omfattas av beslutet och tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning.
Bolagets revisorer har ej granskat denna bolagsstyrningsrapport.
Bolagsstämman
Bolagsstämman är NIBEs högsta beslutande organ. Stämman väljer bolagets styrelse och revisorer, fastställer räkenskaperna, beslutar om utdelning och andra dispositioner av resultatet samt beslutar om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören.
Vid senaste årsstämma den 15 maj 2007 i Markaryd deltog 368 aktieägare, representerande 42% av antalet aktier och 66% av det totala antalet röster i bolaget. Vid stämman var hela styrelsen, verkställande direktören och bolagets revisorer närvarande.
Styrelsens arbetssätt
I NIBE Industriers styrelse ingår fem ledamöter, valda av bolagsstämman. Presentation av styrelseledamöterna finns på sidan 70. Styrelseledamöterna och ordförande för styrelsen väljs årligen av bolagsstämman för tiden intill nästa årsstämma. Tjänstemän i bolaget deltar vid behov i styrelsens sammanträden som föredragande eller sakkunniga i enskilda ärenden.
Styrelsens arbete styrs av en årligen fastställd arbetsordning som reglerar den inbördes arbetsfördelningen, beslutsordningen inom bolaget, firmateckning, styrelsens mötesordning samt ordförandens arbetsuppgifter.
Styrelsen övervakar verkställande
direktörens arbete samt ansvarar för att organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av bolagets medel är ändamålsenligt uppbyggda. Styrelsen ansvarar vidare för utveckling och uppföljning av bolagets strategier genom planer och mål, beslut om förvärv, större investeringar, tillsättningar i ledningen samt löpande uppföljning av verksamheten under året. Styrelsen fastställer också budget och ansvarar för årsbokslut.
Ordföranden leder styrelsens arbete så att detta utövas enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar. Denne följer verksamheten i dialog med verkställande direktören och ansvarar för att övriga ledamöter får den information som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden ansvarar också för utvärdering av styrelsens arbete.
Styrelsearbetet
Styrelsen har under 2007 haft tio sammanträden varav tre per telefon. Samtliga sammanträden är protokollförda.
Närvaron på styrelsesammanträdena har varit hög då alla styrelseledamöterna har deltagit vid samtliga fysiska sammanträden. Hans Linnarson och Bill Tunbrant har varit frånvarande vid ett styrelsesammanträde per telefon.
På styrelsens agenda finns ett antal fasta punkter som behandlas vid varje styrelsesammanträde:
- y Lägesrapport: Redogörelse för väsentliga händelser för verksamheten som ej angivits i den distribuerade skriftliga lägesrapporten.
- y Ekonomisk rapport: Genomgång av utsänt rapportpaket.
- y Investeringar: Beslut avseende investeringar överstigande 3,0 Mkr baserat på utsänt underlag.
- y Förvärv: Redogörelse för pågående förvärvsdiskussioner samt beslut om förvärv av företag när det är aktuellt.
- y Kommuniké : I förekommande fall genomgång av förslag till extern rapport för publicering efter mötet.
Varje ordinarie styrelsesammanträde har ett huvudämne som dominerar mötestiden enligt följande:
- y Bokslut: Sammanträdet i februari behandlar det gångna årets bokslut. Bolagets revisor redovisar vid detta tillfälle sina synpunkter till hela styrelsen.
- y Konstituering: Efter årsstämman konstituerar sig styrelsen och behandlar styrelsens arbetsordning samt beslutar om firmateckning.
- y Strategi: Styrelsen har i september strategidiskussioner under två arbetsdagar.
- y Revisionsgenomgång: Bolagets revisor redogör i november för interim revision för perioden januari – september.
- y Budget: Styrelsen tar kring årsskiftet ställning till koncernens budget för det kommande året.
Styrelsen erhåller därutöver varje månad en skriftlig rapport om bolagets resultat och ställning. Vidare har verkställande direktören kontinuerligt kontakt med styrelsens ordförande.
Utvärdering av styrelsens arbete sker en gång per år.
Externa revisorer
NIBEs revisorer väljs av årsstämman för en period av fyra år. Innevarande period inleddes 2004 och gäller till och med årsstämman 2008.
SET Revisionsbyrå AB med Willard Möller som huvudansvarig revisor omvaldes för en period på fyra år på ordinarie bolagsstämman 2004. Willard Möller har varit bolagets huvudansvarige revisor sedan 2000.
Ansvarig revisor har löpande tillgång till bolagets justerade styrelseprotokoll och de månadsrapporter som styrelsen erhåller.
Bolagets huvudansvarige revisor redovisar sina iakttagelser från granskningen och sina bedömningar av bolagets interna kontroll till styrelsen i sin helhet.
Utöver ordinarie revisionsuppgifter bistår SET Revisionsbyrå framför allt med genomgångar (Due diligence) vid företagsförvärv och redovisningskonsultationer. Uppgifter om ersättningar till revisorer återfinns i not 5.
Koncernledning
Koncernchefen som också är utsedd av styrelsen till verkställande direktör i moderbolaget har den löpande kontrollen av koncernen och till honom rapporterar de tre affärsområdescheferna.
Verkställande direktören leder verksamheten i enlighet med den instruktion avseende arbetsfördelning mellan styrelsen och verkställande direktören som styrelsen antagit. Utvärdering av verkställande direktörens och koncernledningens arbete sker årligen.
På koncernnivå samordnas finansiering, valutahantering, företagsförvärv, nyetableringar, ekonomistyrning, finansiell information, personalpolitik och andra övergripande policyfrågor.
Affärsområdenas styrning
NIBE Industrier består av tre affärsområden. Varje affärsområde har sin operativa ledning som arbetar under eget resultatansvar. För varje affärsområde finns en affärsområdesstyrelse där koncernchefen är ordförande. I styrelserna finns också externa ledamöter med erfarenheter inom respektive område. Varje affärsområdes styrelse har förutom ansvaret för den löpande verksamheten också ansvar för den strategiska utvecklingen i affärsområdet gentemot NIBE Industriers styrelse. Respektive affärsområdesstyrelse sammanträder en gång per kvartal.
Intern kontroll
Intern kontroll har varit en viktig del av bolagsstyrningen redan innan införandet av den nya koden för bolagsstyrning. Styrelsens ansvar för den interna kontrollen framgår av aktiebolagslagen och den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen omfattas av styrelsens rapportinstruktion.
NIBE präglas av enkelhet i juridisk och operativ struktur, transparens i organisation, tydlig ansvarsfördelning och väl fungerande inarbetade styr- och kontrollsystem.
Utöver de externa lagar och regler som NIBE följer, vad avser finansiell rapportering, finns interna instruktioner och policies samlade i en Ekonomihandbok som tillämpas av samtliga bolag i koncernen samt system som syftar till god intern kontroll i den finansiella rapporteringen.
Konsoliderade finansiella rapporter upprättas kvartalsvis i koncernen och dess affärsområden med omfattande analyser och kommentarer. Resultatuppföljning sker även månadsvis.
Ekonomifunktioner och controllers med ansvar för redovisning, rapportering och analys av finansiell utveckling finns på såväl koncernnivå som affärsområdes- och större enhetsnivå.
Förutom lagstadgad revision av årsredovisning samt lagstadgad revision av moderbolag och samtliga dotterbolag genomför revisorerna årligen en översyn av hur bolagen är organiserade, befintliga rutiner och hur de lever upp till givna instruktioner enligt en mall upprättad av koncernledningen och godkänd av styrelsen.
Bedömningen är att denna översyn ger ökad kunskap och medvetenhet, tydliga instruktioner och en tydlig organisation avseende intern kontroll.
Rapporten avseende intern kontroll är ej granskad av bolagets revisorer.
Beslutsprocess
NIBE Industriers styrelse behandlar alla frågor av betydelse. Frågor av övergripande karaktär som exempelvis styrelsens sammansättning och arvoden hanteras årligen inför årsstämman, genom personlig kontakt av styrelsens ordförande med de större aktieägarna.
Bolagets revisor redovisar sina synpunkter till styrelsen i sin helhet.
Ersättningar till verkställande direktören beslutas av styrelsen men förbereds av styrelsens ordförande efter diskussion med verkställande direktören. Ersättningar till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören i samråd med styrelsens ordförande. Besluten avrapporteras till styrelsen.
Bolaget har ej någon valberedning, ersättningskommitté eller något revisionsutskott. Anledningen till att NIBE
tydliga ägarsituationen med två huvudägarkonstellationer som tillsammans har 75% av bolagets röster och som dessutom har goda relationer med varandra. Bolagets styrelse är inte större än att den kan fullgöra revisions- och ersättningsutskottets uppgifter, vilket är förenligt med Svensk kod för bolagsstyrning.
Ersättningar
Årsstämman 2007 beslutade om styrelsens arvode och att arvodet till revisorerna ska utgå enligt godkänd räkning. Samtidigt redogjordes för principerna för ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare.
Styrelsens arvode uppgick under 2007 till 700 kkr enligt årsstämmans beslut. Av detta belopp har styrelsens ordförande erhållit 280 kkr i enlighet med årsstämmans beslut. Arvode utgår inte till de styrelsemedlemmar som är anställda i koncernen.
Under 2007 utbetalades lön och ersättningar till verkställande direktören uppgående till 2.212 kkr. Förmånen av fri bil tillkommer. Lön till övriga ledande
NIBE Industriers styrelse från vänster: Georg Brunstam, Arvid Gierow, Gerteric Lindquist, Hans Linnarson, och Bill Tunbrant.
befattningshavare utbetalades med 7.175 kkr. Även för dessa tillkommer förmånen av fri bil.
Avgångsvederlag
Avgångsvederlag eller andra förmåner finns varken för styrelsens ordförande eller styrelsens ledamöter frånsett verkställande direktören. Uppsägningstiden för verkställande direktören är sex månader vid uppsägning från företagets sida. Utöver lön under uppsägningstiden äger verkställande direktören rätt till avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Övriga ledande befattningshavare erhåller lön under uppsägningstiden som varierar mellan 6 – 12 månader.
Pensioner
Styrelsens ordförande och styrelsens ledamöter har inga pensionsförmåner för sina styrelseuppdrag. Pensionsåldern för såväl verkställande direktören som för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Verkställande direktören har ett individuellt försäkringsupplägg motsvarande ITP. För år 2007 innebar det en premie motsvarande 19% av lön upp till 30 prisbasbelopp. För lönedel därutöver har verkställande direktören 12% av lön i premieinbetalning, vilket skall ge en pensionsnivå motsvarande ITP-planens intervall mellan 20 – 30 prisbasbelopp, det vill säga 32,5% av lönen. För övriga ledande befattningshavare inom koncernen gäller ITP-planen för lönedelar upp till 30 prisbasbelopp. För lönedelar därutöver utgår förmånsbestämd pension motsvarande ITP-planens nivå mellan 20 – 30 prisbasbelopp. Undantag finns för en affärsområdeschef som i egenskap av verkställande direktör har ett individuellt upplägg med premier motsvarande ITP.
Incitamentsprogram
Vissa nyckelmedarbetare har som incitament en rörlig lönedel som utgår, om uppställda mål infrias. Den rörliga lönedelen är begränsad till tre månadslöner. Verkställande direktören omfattas inte av något incitamentsprogram.
Kommunikation med aktiemarknaden
Målsättningen är att hålla en hög nivå på bolagets finansiella information. Den skall vara korrekt och transparent för att skapa ett långsiktigt förtroende för bolaget.
Resultat och finansiell ställning presenteras fyra gånger per år och distribueras liksom årsredovisningen till samtliga aktieägare som så önskar i skriftlig form. Alla genomförda förvärv och annan kurspåverkande information offentliggörs via pressmeddelanden. All finansiell information om NIBE Industrier finns på vår hemsida www.nibe.com. Där presenteras både pressmeddelanden och rapporter i samma ögonblick som de offentliggörs.
Under året har ett flertal träffar med analytiker, media och Aktiespararna genomförts.
På följande sidor redovisas hur NIBE följer Svensk kod för bolagsstyrning.
| Sammanfattning av punkterna i koden | Följs | Motivering/Kommentar | ||
|---|---|---|---|---|
| 1. | BOLAGSTÄMMAN | |||
| 1.1 | KALLELSE M M | |||
| 1.1.1 | Tidpunkt för stämman | Senast i samband med tredje kvartalsrapporten. | Ja | |
| 1.1.2 | Ärenden på stämman | Information på hemsidan i god tid före stämman angående hur ett ärende kan tas upp. |
Ja | |
| 1.1.3 | Anmälan olika sätt | Via e-post eller på bolagets hemsida. | Ja | E-post, fax, telefon, brev men ej via hemsidan. |
| 1.2 | DELTAGANDE PÅ DISTANS | |||
| 1.2.1 Delta eller följa stämman på distans |
Distansuppkoppling motiverat av ägarkretsens sammansättning och vad som är ekonomiskt försvarbart. |
Ja | ||
| 1.3 | STYRELSE, LEDNING OCH REVISORNS NÄRVARO |
|||
| 1.3.1 | Styrelsen, ledning och revisor närvarande |
Styrelse, ledning och minst en revisor ska om möjligt närvara. | Ja | |
| 1.3.2 Redovisning av utskottens | Utskottets ordförande eller annan ledamot ska närvara och | |||
| förslag | motivera förslag. | Nej | Utskott finns ej. | |
| 1.4 | GENOMFÖRANDE | |||
| 1.4.1 Förslag till stämmoordförande | Förslaget ska presenteras i kallelsen och på stämman av valberedningen. |
Ja | Valberedning finns ej, se 2.1.1 | |
| 1.4.2 Justeringsmän | Utse aktieägare eller ombud som ej ingår i styrelsen eller är anställda. | Ja | ||
| 1.4.3 Språk på stämman | På svenska, om motiverat ev. tolkning. | Ja | ||
| 1.4.4 Frågor på stämman | Möjlighet till frågor, lägga fram förslag. | Ja | ||
| 1.4.5 Protokoll | Protokoll ska publiceras på hemsidan, om motiverat av ägarkretsens sammansättning även översättas. |
Ja | ||
| 2. | TILLSÄTTNING AV STYRELSE OCH REVISORER |
|||
| 2.1 | VALBEREDNING | |||
| 2.1.1 | Valberedning | Ska väljas av bolagsstämman eller så ska kriterier för val anges. | Nej | Den tydliga ägarsituationen gör en valberedning överflödig. |
| 2.1.2 Sammansättning | Minst tre personer, majoriteten av valberedningen ska ej vara styrelseledamöter, ej styrelseordförande som ordförande. |
Nej | Se ovan. | |
| 2.1.3 Offentliggörande av leda möterna i valberedningen |
Ska vara offentligt minst sex månader innan stämman. | Nej | Se ovan. | |
| 2.2 | TILLSÄTTANDE AV STYRELSE | |||
| 2.2.1 Ordförande och ledamöter | Valberedningen lämnar förslag på ordförande och ledamöter samt arvode. |
Nej | Kravprofiler på nya styrelseleda- möter tas fram av styrelsen och presenteras för huvudägarna. Efter godkännande anlitas headhunter för rekrytering. |
|
| 2.2.2 Kravprofil | Valberedningen bedömer styrelsen utifrån framtida inriktning, gör kravprofil av nya ledamöter samt söker kandidater till styrelseposter. |
Delvis | ||
| 2.2.3 Presentation | Detaljerad presentation i kallelse samt på hemsidan. Redogörelse för hur valberedningens arbete bedrivits ska lämnas på hemsidan. |
Delvis | Presentation av nya ledamöter görs i kallelsen. Övriga ledamöter presenteras i årsredovisningen och på hemsidan. Valberedning finns ej. Se ovan. |
|
| 2.2.4 Motiv | Valberedningen ska på stämman presentera och motivera förslag samt redogöra för hur arbetet bedrivits. |
Delvis | Ordföranden i avsaknad av valbe- redning. |
|
| 2.2.5 Närvaro | Föreslagna ledamöter ska närvara på stämman. | Ja | ||
| 2.2.7 | Incitamentsprogram | Styrelseledamöter ska inte erhålla tilldelning i aktie- eller aktiekursrelaterade incitamentsprogram, som är riktade till ledningen. |
Ja | |
| 2.3 | TILLSÄTTANDE AV REVISORER | |||
| 2.3.1 | Förslag till revisor | Valberedning eller av en för revisorstillsättning särskilt utsedd valberedning ger förslag. |
Nej | Valberedning finns ej, se 2.1.1 |
| 2.3.2 Val och arvode | Valberedning ger förslag till val och arvode, vilka ska presenteras i kallelsen samt på hemsidan. |
Ja | Valberedning finns ej, se 2.3.1 | |
| 2.3.3 Information om revisorerna | Kompetens, oberoende, omfattning av tjänster samt hur valberedningen bedrivit sitt arbete ska publiceras på hemsidan. |
Ja | Valberedning finns ej, se 2.3.1 | |
| 2.3.4 Motivation | Presentation och motivation samt hur valberedningens arbete har bedrivits ska presenteras av valberedningen på stämman. |
Ja | Valberedning finns ej, se 2.3.1 Presentation och motivering lämnas av styrelsen på årsstämman. |
|
| 2.3.5 Närvaro | Föreslagna revisorer ska närvara på stämman. | Ja | ||
| 3. | STYRELSEN | |||
| 3.1 | UPPGIFTER | |||
| 3.1.1 | Särskild omsorg | Styrelsen ska ägna särskild omsorg åt bolagets mål, strategier, tillsättning/entledigande av VD, uppföljning, kontroll av ekonomisk |
||
| 3.1.2 Utvärdering | ställning samt öppen, saklig och relevant extern informationsgivning. Årlig utvärdering av styrelsens arbete. |
Ja Ja |
||
| 3.2 | STORLEK OCH | |||
| SAMMANSÄTTNING | ||||
| 3.2.1 Sammansättning 3.2.2 Storlek |
Ändamålsenlig sammansättning. Ändamålsenlig storlek, inga stämmovalda suppleanter. |
Ja Ja |
||
| 3.2.3 Högst en från bolagsledningen | Endast en från bolagsledningen i styrelsen. | Ja | ||
| 3.2.4 Oberoende | Majoriteten av de stämmovalda ledamöterna ska vara oberoende. | Ja | ||
| 3.2.5 Minst två oberoende även | ||||
| mot de större aktieägarna 3.2.6 Mandatperiod |
Utses ett år i taget. | Ja Ja |
||
| Sammanfattning av punkterna i koden | Följs | Motivering/Kommentar | ||
|---|---|---|---|---|
| 3.3 | STYRELSELEDAMÖTER | |||
| 3.3.1 Antal uppdrag | Inte för många uppdrag. | Ja | ||
| 3.3.2 Självständig bedömning | Självständigt bedöma ärenden. | Ja | ||
| 3.3.3 Kunskap | Skyldig att skaffa kunskap. | Ja | ||
| 3.3.4 | Nya utbildas | Ska utbildas av bolaget. | Ja | |
| 3.4 | STYRELSEORDFÖRANDE | |||
| 3.4.1 Väljs av stämman | Ordförande ska väljas av stämman. | Ja | ||
| 3.4.2 Avgående VD | Om VD väljs som styrelseordförande, krävs särskild motivering. | Ja | ||
| 3.4.3 Arbetsfördelning | Styrelseordförande och VD har klar arbetsfördelning. | Ja | ||
| 3.4.4 Effektivt styrelsearbete | Leda styrelsearbetet genom att bland annat planera, kontrollera och utvärdera. |
Ja | ||
| 3.5 | ARBETSFORMER | |||
| 3.5.1 Instruktioner | Arbetsordning, VD-instruktion och rapportering. | Ja | ||
| 3.5.2 Utskott | Utskott kan inrättas. I styrelsens arbetsordning ska framgå vilka arbetsuppgifter och vilken beslutanderätt styrelsen delegerat till utskotten samt hur utskotten rapporterar till styrelsen. |
Nej | Utskott förekommer ej. | |
| 3.5.3 Utvärdering av VD | Minst en gång per år. | Ja | ||
| 3.5.4 Dagordning | Inga viktiga beslut utan att ärendet är på dagordningen. | Ja | ||
| 3.5.5 Sekreterare | Ej styrelseledamot. | Ja | ||
| 3.5.6 Protokoll | Tydliga protokoll som snarast skickas till ledamöterna. | Ja | ||
| 3.6 | FINANSIELL RAPPORTERING 3.6.1 Rapporter |
Tydligt framgå vilka delar som är formella finansiella rapporter, på vilka regelverk de grundas och vilka som är reviderade/granskade |
||
| 3.6.3 Granskning | av revisorer. Översiktlig granskning av revisorer av halvårs- eller niomånaders- |
Ja | ||
| 3.7 | INTERN KONTROLL | rapport. | Ja | |
| 3.7.1 | Intern kontroll | God kontroll och bra system. | Ja | |
| 3.7.2 | Rapport | Styrelsen ska avge rapport över den interna kontrollen som ska granskas av revisorer. |
Ja | Ej granskad av revisorerna. |
| 3.7.3 | Internrevision | Om inte bolaget har särskild granskningsfunktion, ska styrelsen årligen utvärdera detta. |
Ja | |
| 3.8 | ARBETE MED REDOVISNING OCH REVISIONSFRÅGOR |
|||
| 3.8.1 Kvalitet i rapportering | Dokumentation på hur kvaliteten säkerställs i rapportering samt hur kommunikationen sker med revisorer. |
Ja | ||
| 3.8.2 Revisionsutskott | Inrättas av styrelsen. | Ja | Revisorerna rapporterar till hela styrelsen. Hela styrelsen utgör revisionsutskott. |
|
| 3.8.3 Arbete i revisionsutskott | Kvalitetssäkra rapportering, träffa revisorer, fastställa riktlinjer för | |||
| 3.8.4 Möte med revisor | revisorernas övriga uppdrag, utvärdera, biträda valberedningen. Styrelsen ska minst en gång per år, utan någon från bolagsledningen, |
Delvis | Arbetet sker via styrelsen. | |
| träffa revisorerna. | Ja | |||
| 4. | BOLAGSLEDNING | |||
| 4.1 | VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS UPPGIFTER |
|||
| 4.1.1 Underlag | Sakliga, utförliga och relevanta underlag till styrelsen. | Ja | ||
| 4.1.2 Uppdrag utanför bolaget | VDs externa uppdrag ska godkännas av styrelsen. | Ja | ||
| 4.2 | ERSÄTTNING TILL | |||
| BOLAGSLEDNINGEN 4.2.1 Ersättningsutskott |
Ersättningsutskott ska inrättas. | Hela styrelsen utgör ersättningsutskott. Verkställande direktörens lön fastställes av styrelsen i sin helhet och avrapporteras till årsstämman. Ersättning till övriga ledande befattningshavare beslutas av verk- |
||
| Ja | ställande direktören i samråd med styrelsen. | |||
| 4.2.3 Aktierelaterade ersättningar | Ska beslutas av stämman. | Ja | ||
| 5. | INFORMATION OM BOLAGSSTYRNING |
|||
| 5.1 | BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT | |||
| 5.1.1 | Rapport i årsredovisningen | Speciell rapport om bolagsstyrning. | Ja | Bolagsstyrningsrapport upprättas enligt koden men granskas ej av revisorerna. |
| 5.1.2 Avvikelser | Tillämpning av koden. | Ja | Avvikelserna motiveras i denna redovisning. |
|
| 5.1.3 Kvalitet i rapport | På vilket sätt styrelsen säkerställer kvaliteten i den finansiella rapporteringen samt kommunicerar med bolagets revisorer. |
Ja | ||
| 5.1.4 Övriga uppgifter i bolagsstyrningsrapporten |
Om det inte framgår i årsredovisningen, ska det finnas information i bolagsstyrningsrapporten om det som krävs enligt koden. |
Ja | Kodens regel är i visst avseende ersatt av bestämmelse i Årsredovisningslagen. |
|
| 5.2 | RAPPORT INTERN KONTROLL | |||
| 5.2.1 Rapport | I årsredovisningen ska fogas styrelsens rapport om den interna | Ingår i bolagsstyrningsrapporten | ||
| 5.3 | INFORMATION PÅ HEMSIDAN | kontrollen samt revisorernas granskning av denna rapport. | Ja | men är ej granskad av revisorerna. |
| 5.3.1 Hemsidan | Ska finnas särskild avdelning på hemsidan för bolagsstyrningsfrågor, | |||
| som innehåller information om allt som krävs enligt koden. | Ja |
STYRELSE LEDNING
ARVID GIEROW (född 1943)
Ordförande sedan 2003 och styrelseledamot sedan 1997. Civilekonom. Styrelseordförande i Marka Pac AB samt ledamot i Bong Ljungdahl AB och SHB, Stortorget, Helsingborg. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 86.400 aktier av serie B. Oberoende styrelseledamot.
GERTERIC LINDQUIST (född 1951) Styrelseledamot sedan 1989. Koncernchef. VD i NIBE Industrier AB och NIBE AB. Civilingenjör och civilekonom. Anställd sedan 1988. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 1.504.560 aktier av serie A och 3.563.440 aktier av serie B. På grund av sin befattning, sitt aktieinnehav och längden på sitt styrelseuppdrag ej oberoende styrelseledamot.
GEORG BRUNSTAM (född 1957) Styrelseledamot sedan 2003. Civilingenjör. Koncernchef och VD i Hexagon Polymers AB. Styrelseledamot i Hexagon Polymers AB, DIAB International AB och AB Wilh. Becker. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 0. Oberoende styrelseledamot.
HANS LINNARSON (född 1952) Styrelseledamot sedan 2006. Elektronikingenjör och fil kand. Affärsområdeschef för Outdoor Products på Husqvarna och medlem i Husqvarna ABs ledningsgrupp. Styrelseledamot i Beijer Electronics AB. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 0. Oberoende styrelseledamot.
BILL TUNBRANT (född 1950) Styrelseledamot sedan 1997. Civilingenjör. Vice VD i Nordic Modular Group AB. Styrelseordförande i Temporent AB samt styrelseledamot i XSpray Microparticles AB. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 3.200 aktier av serie B. Oberoende styrelseledamot.
KJELL EKERMO (född 1956) Civilingenjör. Affärsområdeschef för NIBE Villavärme. Anställd sedan 1998. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 107.200 aktier av serie B.
NIKLAS GUNNARSSON (född 1965) Ingenjör. Affärsområdeschef för NIBE Brasvärme. Anställd sedan 1987. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 107.200 aktier av serie B.
REVISOR
SET REVISIONSBYRÅ AB Huvudansvarig revisor Willard Möller (född 1943) Auktoriserad revisor.
GERTERIC LINDQUIST (född 1951) Se styrelse.
LEIF GUSTAVSSON (född 1945) Ekonomidirektör i NIBE Industrier AB. Ekonomexamen. Anställd sedan 1966. Styrelseledamot i Markaryds Sparbank. Aktieinnehav i NIBE Industrier: 1.504.128 aktier av serie A och 3.053.312 aktier av serie B.
NIBE Industrier AB
NIBE Industrier AB Box 14 285 21 MARKARYD Tel 0433 - 73 000 www.nibe.com
NIBE Element
NIBE Element 280 10 SÖSDALA Tel 0451 - 661 00 www.backer.se
Backer BHV AB Fabriksgatan 11 280 10 SÖSDALA Tel 0451 - 661 00 www.backer.se
Backer Elektro CZ a.s. Policská 444 CZ - 539 01 HLINSKO, Tjeckien Tel +420 - 469 802 524 www.backer-elektro.cz
Backer Facsa, S.L. Ctra de Ribes, km. 50 ES - 08591 AIGUAFREDA, Spanien Tel +34 - 93 844 26 00 www.backerfacsa.es
Backer FER s.r.l. Via Statale 255 no 293
IT - 440 47 SANT' AGOSTINO, Italien Tel +39 - 05 32 35 00 00 www.backerfer.com
Backer OBR Sp. z o.o. ul. Glowackiego 39 PL - 74 200 PYRZYCE, Polen Tel +48 - 91 48 19 900 www.backer-obr.com.pl
Calesco Foil AB Västra Åvägen 11
734 51 KOLBÄCK Tel 0220 - 453 00 www.calesco.se
Calesco France Sarl 47 rue Maurice Flandin F - 69003 LYON, Frankrike
Tel +33 - 472 13 23 38 www.calesco.se
Calesco Norells North America Inc. 1390 Gateway Drive,Unit 2 IL 60123 Elgin CHICAGO, USA Tel +1 - 847 931 13 04
Danotherm Electric A/S
www.norells.com
Næsbyvej 20 DK - 2610 RØDOVRE, Danmark Tel +45 - 36 73 22 22 www.danotherm.dk
ELTOP Praha s.r.o.
Provoz Miretice 32 CZ - 539 55 MIRETICE, Tjeckien Tel +420 - 469 344 176 www.eltoppraha.cz
JEVI A/S Godthåbsvej 7 DK - 7100 VEJLE, Danmark Tel +45 - 75 83 02 11 www.jevi.dk
Loval Oy Box 112 FI - 07901 LOVISA, Finland Tel +358 - 19 517 31 www.loval.fi
Lübcke Rail A/S Industrivej 45 DK - 2605 BRØNDBY, Danmark Tel +45 - 43 28 90 00 www.lubckerail.com
Norske Backer AS Postboks 203, Midtbyen NO - 2202 KONGSVINGER, Norge Tel +47 - 628 28 828 www.norskebacker.no
Oy Meyer Vastus AB
FI - 07230 MONNINKYLÄ, Finland Tel +358 - 19 574 02 00 www.meyervastus.fi
REBA Div. Industrial Applications
Filial till Backer FER s.r.l. Via Parco Alto Milanese 1 IT - 21052 BUSTO ARSIZIO (Mi) Italien Tel +39 - 0331 35 13 95 www.backerfer.com
Heatrod Elements Ltd
Holloway Drive, Wardley Ind. Estate Worsley, MANCHESTER M28 2DP Storbritannien Tel +44 - 161 794 61 22 www.heatrod.com
Shel NIBE Manufacturing Co Ltd
Building 5, HongHuaLing Ind. Estate Longgang District LongXi, SHENZHEN, Kina Tel +86 - 755 289 303 69
Sinus Jevi Electric Heating B.V.
Nijverheidsweg 2 NL - 1671 GC MEDEMBLIK Nederländerna Tel +31 - 227 549 100 www.sinusjevi.com
Svend A. Nielsen A/S
Gillelejevej 30 Esbønderup DK - 3230 GRÆSTED, Danmark Tel +45 - 48 39 88 88 www.san-as.com
NIBE Villavärme
NIBE Villavärme
Box 14 285 21 MARKARYD Tel 0433 - 73 000 www.nibe.se
DZ Drazice – strojírna s.r.o. Drazice 69 CZ - 294 71 BENÁTKY NAD JIZEROU Tjeckien Tel +420 - 326 370 911 www.dzd.cz
DZ Drazice – Slovensko spol.s.r.o.
Kmet´ova 16 SK - 038 61 VRÚTKY, Slovakien Tel +42043 - 4307812 www.dzd.sk
Høiax AS
Trippeveien 5 NO -1618 FREDRIKSTAD, Norge Tel +47 - 69 35 55 00 www.hoiax.no
Kaukora Oy
Box 21 FI - 21201 RAISIO, Finland Tel +358 - 2 4374 600 www.kaukora.fi
KNV Umweltgerechte Energitechnik GmbH Gahberggasse 11 A - 4861 SCHÖRFLING AM ATTERSEE Österrike Tel +43 - 7662 8963 0 www.knv.at
KVM-Conheat A/S Industrivej 6 DK - 5492 VISSENBJERG, Danmark Tel +45 - 64 47 31 00 www.kvm-conheat.dk
METRO THERM AB Franskavägen 24 393 54 KALMAR Tel 0480 - 42 07 30 www.metrotherm.se
METRO THERM A/S Rundinsvej 55
DK - 3200 HELSINGE, Danmark Tel +45 - 48 77 00 00 www.metrotherm.dk
NIBE-BIAWAR Sp. z o.o.
Al. Jana Pawla II 57 PL -15 703 BIALYSTOK, Polen Tel +48 - 85 66 28 400 www.biawar.com.pl
NIBE Energietechniek B.V.
Postbus 2 NL - 4797 ZG WILLEMSTAD Nederländerna Tel +31 - 168 47 77 22 www.nibenl.nl
NIBE Energy Systems Ltd
Unit 3C, Broom Business Park Bridge Way CHESTERFIELD S41 9QG Storbritannien Tel +44 - 845 095 1200 www.nibe.co.uk
NIBE - Haato Oy
Box 257 FI - 01511 VANDA, Finland Tel +358 - 9 274 6970 www.haato.fi
NIBE - Norge
Filial till NIBE AB Sverige Jerikoveien 20 NO - 1067 OSLO, Norge Tel +47 - 22 90 66 00 www.nibe-villavarme.no
NIBE Systemtechnik GmbH
Am Reiherpfahl 3 DE - 29223 CELLE, Tyskland Tel +49 - 5141 7 54 60 www.nibe.de
TMV-Pannan
Filial till NIBE AB Maskingatan 2 231 66 TRELLEBORG Tel 0410 - 544 40 www.nibe.se
Vølund Varmeteknik
Filial af NIBE AB Sverige Brogårdsvej 7 DK - 6920 VIDEBÆK, Danmark Tel +45 - 97 17 20 33 www.volundvt.dk
NIBE Brasvärme
NIBE Brasvärme
Box 134 285 23 MARKARYD Tel 0433 - 75 100 www.nibefire.eu
NIBE Foyers France S.A.S.
Z A du Chapotin rue Juliette Récamier F - 69970 CHAPONNAY, Frankrike Tel +33 - 43 72 35 750 www.nibefire.eu/fr/
Nordpeis AS
Gjellebekkstubben 9 – 11 NO - 3420 LIERSKOGEN, Norge Tel +47 - 322 44 700 www.nordpeis.no
Northstar Poland Sp. z o.o.
ul. 27 Stycznia 47 – 48 PL - 64 980 TRZCIANKA, Polen Tel + 48 - 67 21 62 136 www.northstar.pl
Varde Ovne A/S
Kongevej 246, Tiset DK - 6510 GRAM, Danmark Tel + 45 - 74 82 00 03 www.vardeovne.dk
NIBE skapar värme
NIBE Industrier är ett internationellt värmeföretag som bedriver verksamhet inom tre olika affärsområden; NIBE Element, NIBE Villavärme och NIBE Brasvärme.
y
Visionen är att vara ett värmeföretag i världsklass.
y
Affärsidén är att erbjuda marknaden högkvalitativa och innovativa värmeprodukter. Basen för detta är NIBE-koncernens breda kunnande inom utveckling, tillverkning och marknadsföring.
341 T
ÅRV SE 0813 NIAB 2008 639286 Produktion: NIBE Industrier AB, Christel Fritiofsson och Birgitta Gustafsson. Foto: Karl Melander, Micke Persson, Bengt Nyberg, Daniel Eriksson m fl. Tryck: Markaryds Grafiska AB
NIBE Industrier AB (publ) Box 14, 285 21 MARKARYD Tel 0433 - 73 000 · Fax 0433 - 73 192 www.nibe.com · Org-nr: 55 63 74 - 8309