Neobo Fastigheter — Annual Report 2008

Nov 5, 2007

Innehåll

• 1 Året i korthet
• 2 Därför är förnybar energi en framtidsmarknad
• 4 Morphic Technologies på tre minuter
• 6 Sex dotterbolag med kompletterande verksamheter
• 8 VD har ordet
• 10 Verksamhetsområde Bränsleceller
• 18 Verksamhetsområde Vindkraft
• 28 Verksamhetsområde Produktionsteknik
• 32 Verksamhetsområde Energisystem
• 34 Aktiens utveckling
• 37 Riskfaktorer
• 39 Flerårsöversikt
• 40 Förvaltningsberättelse
• 44 Resultaträkningar
• 46 Balansräkningar
• 50 Kassaflödesanalyser
• 52 Förändringar i eget kapital
• 53 Noter
• 74 Definitioner
• 75 Revisionsberättelse
• 76 Koncernens styrning
• 80 Styrelse och revisor
• 82 Ledande befattningshavare
• 84 Adresser

Aktieägarinformation

Morphics pressmeddelanden och rapporter distribueras genom Cision (www.cision.se). Årsredovisning, rapporter och pressmeddelanden kan beställas direkt från företaget på adress Morphic Technologies AB, Gammelbackavägen 6, 691 51 Karlskoga, via telefon 0586-673 90 eller via e-post info@morphic.se. All aktuell information fi nns även tillgänglig på www.morphic.se.

Årsstämma

Årsstämma hålls den 19 oktober kl. 13.00 på Gothenburg Convention Centre i Göteborg. Kallelse publiceras enligt bolagsordningen i dagspress och på www.morphic.se. Där fi nns även mer information om anmälan till årsstämman.

Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier bör av den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering ett par bankdagar före avstämningsdagen den 13 oktober 2007.

Informationstillfällen

• Delårsrapport för perioden maj–juli 2007/08: 27 september
• Delårsrapport för perioden maj–okt 2007/08: 17 december
• Delårsrapport för perioden maj–jan 2007/08: 26 mars
• Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2007/08: 25 juni
• Årsredovisning för verksamhetsåret 2007/08: augusti 2008

Rapporterna fi nns från och med publiceringstillfället tillgängliga på www.morphic.se. Årsredovisningen sänds även direkt till de aktieägare som anmält att de vill ha fi nansiell information.

IR-kontakt

Johannes Falk, Informations- och IR-chef Tel: 0586–673 93 Mobil: 0706-76 73 93 Fax: 0586-673 99 E-post: johannes.falk@morphic.se

Med "Morphic" eller "Morphickoncernen" avses Morphic Technologies AB (publ) och helägda dotterbolag. Med "Morphic Technologies" avses moderbolaget.

Året i korthet

• Nettoomsättning 143,7 MSEK (38,6)
• Resultat efter skatt –66,9 MSEK (–24,6)
• Kassafl ödet efter investeringar –188,4 MSEK (–50,1)

Flera avtal inom bränslecellsområdet

Morphics dotterbolag Cell Impact ingick under året samarbetsavtal med kunder inom fl era olika områden, bland annat fordons- telekom-, och konsumentelektronikindustrin. Samtliga avtal gäller produktion av testserier av fl ödesplattor till bränsleceller. Liknande avtal har även tecknats med två av världens största fordonstillverkare samt fem företag med koppling till den kinesiska fordonsindustrin. Även inom området konsumentelektronik tecknades fl era avtal.

Som en konsekvens av avtalen har produktionen av fl ödesplattor kommit igång och de första plattorna har även levererats för vidare utvärdering. Läs mer på sidan 10.

Stark utveckling inom vindkraftsverksamheten

Efterfrågan på vindkraftverk var under det gångna året stor. Totalt såldes under året 11 verk till kunder i Sverige med ett samlat ordervärde på cirka 340 MSEK.

Den enskilt största ordern omfattar tio verk, varav fem inkom efter räkenskapsårets slut, till Vindpark Vänern. Verken har en märkeffekt om 3 MW vardera och det totala ordervärdet uppgår till cirka 460 MSEK. Leverans kommer att ske under 2008 och 2009.

För att möta den höga efterfrågan på vindkraftverk togs under vintern 2006 beslut om att bygga en ny fabrik i Gustavbergs industriområde i Kristinehamn för tillverkning av torn till vindkraftverk. Investeringen innebär en kraftig kapacitetsökning, från dagens drygt 10 torn per år till cirka 100 torn per år. Läs mer på sidan 18.

Modernisering av Sveriges största vattenkraftverk

Morphics dotterbolag Finshyttan Hydro Power AB fi ck under året en order på renovering och modernisering av aggregat 5

• Resultat per aktie –0,59 kr (–0,27)
• Koncernens likvida medel på balansdagen uppgick till 186,5 MSEK (88,6) med en soliditet om 73,2% (83,6)

i Harsprånget i Lule älv, Sveriges största vattenkraftverk. Arbetet, som kommer att avslutas under 2007, omfattar bland annat renovering av löphjul samt byte av lager och tätningar. Läs mer på sidan 30.

Lansering av SensActive™

I oktober 2006 lanserades materialhanteringssystemet SensActive. Systemet gör det möjligt att med robot plocka och hantera ett objekt direkt från pall (bin-picking). Till de främsta fördelarna hör ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö.

Positiv utveckling inom propulsion

Morphics verksamhet inom propulsion gynnades under året av fortsatt hög aktivitet på varvsmarknaden.

Stärkt organisation

Under året etablerades nuvarande organisation bestående av ett moderbolag och sex affärsdrivande dotterbolag. Organisationen stärktes ytterligare genom rekrytering av bland annat ny koncernchef, fi nanschef samt informations- och IR-chef.

Stärkt ägarbas

För att möjliggöra en fortsatt snabb expansion inom framför allt bränslecells- och vindkraftområdet genomfördes under året tre riktade nyemissioner och en företrädesemission. I de riktade emissionerna tecknade bland annat Alecta, Östersjöstiftelsen och Swedbank Robur Fonder aktier. Tillsammans med företrädesemissionen, vilken övertecknades fyra gånger, tillfördes Morphics kassa totalt cirka 297 MSEK före emissionskostnader.

Händelser efter räkenskapsårets slut

Förvärv av energiteknikföretaget Helbio S.A.

I augusti förvärvades 55 procent av aktierna i det grekiska energiteknikföretaget Helbio S.A. Bolaget är en ledande aktör inom system för effektiv och miljövänlig produktion av vätgas baserat på förnybara bränslen.

Volymorder på flödesplattor till bränsleceller

I augusti erhölls även den första volymordern på serietillverkning av bränslecellsplattor för drift av konsumentelektronik. Ordern innebär ett kommersiellt genombrott för Cell Impact och avtalet i sin helhet värderas till ca 60 MSEK över en tvåårsperiod.

Därför är FÖRNYBAR en framtidsmarknad ENERGI

Energifrågan är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor; hur skall vi kunna möta behovet på energi i en värld med växande befolkning, allt högre generell levnadsstandard och ett allt större transportbehov? Och hur kan vi göra det på ett miljömässigt hållbart sätt?

Utvecklingen inom området förnybar energi har under senare år accelererat kraftigt. 2003 stod förnybar energi (bland annat vindkraft, biobränslen och solenergi) för cirka 2 procent av den totala globala elproduktionen. Under de kommande åren väntas andelen öka markant. International Energy Agency (IEA) uppskattar att andelen år 2030 kommer att ha ökat till cirka 10 procent. En fjärdedel av det ökade energibehovet väntas då täckas av energi från förnybara energikällor.

För att klara denna omställning krävs enorma investeringar i teknik, infrastruktur och produktionsutrustning. HSBC (Hongkong and Shanghai Banking Corporation) räknar med en årlig tillväxt inom segmentet om hela 9 procent fram till 2030.

Inom Morphic-koncernen fi nns idag ledande kompetens när det gäller utveckling av energisystem som möter morgondagens krav och behov. På följande 84 sidor försöker vi att ge en så heltäckande bild som möjligt av vår verksamhet och hur vi ser på marknaden. Har du ytterligare frågor är du välkommen att höra av dig till oss.

2klimatets Här är några av drivkrafterna bakom den kraftiga tillväxten inom förnybar energi.

Fördubblad global efterfrågan på el fram till 2030

Världen står inför en gigantisk utmaning. Under de kommande 50 åren väntas den samlade befolkningen öka med 50 procent, från dagens 6 miljarder till 9 miljarder. I kombination med generellt allt bättre levnadsvillkor kommer behovet av energi, inte minst elektricitet, att öka avsevärt. 1på Alternativa energislag allt

mer konkurrenskraftiga

Tack vare tekniska framsteg, ökad konkurrens och produktionsmässiga framsteg har priset på el från förnybara energikällor minskat kraftigt. Till detta skall läggas stigande priser på olja och andra fossila bränslen. Mellan 1999 och 2006 ökade priset på ett fat råolja med över 300 procent. Prisutvecklingen har gjort fl era alternativa energislag konkurrenskraftiga även utan bidrag och subventioner.

Större medvetenhet om klimatets förändring

Sambandet mellan utsläppen av koldioxid och förändringar i klimatet står allt klarare. Minskade utsläpp har blivit ett viktigt mål för regeringar i de fl esta länder. Inom EU är målet att förnybara energikällor skall stå för 12 procent av energiproduktionen år 2010, för att sedan öka till 20 procent år 2020. Nationella energimål, ökade satsningar på FoU och avreglering av energimark naderna hör till några av satsningarna.

Debatten om hur länge oljan räcker har under senare år intensifi erats. Flera tecken pekar på att vi närmar oss den tidpunkt då den globala oljeproduktionen når sitt maximum – Peak Oil. Till exempel konsumerar vi idag fyra till sex gånger mer olja än vad som upptäcks i form av nya fyndigheter. Hela 80 procent av den olja som utvinns idag kommer från oljefält funna i början av 1970-talet. Även om oljan även framöver kommer vara en viktig energikälla i det moderna samhället behövs komplement och alternativ för att möjliggöra en fortsatt global hållbar tillväxt.

Energiförsörjning allt viktigare säkerhetspolitisk fråga

Energiförsörjning har med tiden kommit att bli en allt viktigare säkerhetspolitisk fråga. I fl era av världens nyckelekonomier, bland annat USA, EU och Kina, är efterfrågan på energi högre än den egna produktionen. Ökade satsningar på förnybara energislag ses därför av många nationer som ett sätt att säkerställa den egna tillgången till energi, och därigenom minska beroendet av andra stater. 4säkerhetspolitisk Begränsad tillgång på olja

Morphic Technologies på tre minuter

Morphic är en koncern som erbjuder världsledande energisystem för omvandling och utnyttjande av förnybar energi. I bolaget förenas unik kompetens inom systemutveckling, bränsleceller och andra teknologier för förnybar energi med ledande produktionsteknik.

Koncernens huvudkontor är beläget i Karlskoga. Den operativa verksamheten bedrivs i Karlskoga, Filipstad, Kristinehamn och Göteborg. Totalt sysselsätter koncernen cirka 120 medarbetare. Morphics B-aktie är ansluten till Stockholmsbörsens handelsplats First North. En process har under 2007 påbörjats för att notera aktier på Stockholmsbörsen Nordiska lista. Antalet aktieägare uppgick i augusti 2007 till cirka 22 000.

VERKSAMHETSOMRÅDE	VERKSAMHET	RÖRELSEGREN OCH VERKSAMMA DOTTERBOLAG
Bränsleceller	Morphic har utvecklat en maskinteknik och pro- cess som gör det möjligt att tillverka kritiska komponenter till bränsleceller avsevärt snabbare, billigare och med högre kvalitet än vad som tidi gare varit möjligt. Produktionen bedrivs i egna anläggningar i Karlskoga.		• Bränslecellskomponenter • Cell Impacts verksamhet inom bränsleceller
Vindkraft	Verksamheten inom vindkraftområdet omfattar tillverkning och försäljning av vindkraftverk om 1 och 3 MW.	• Vindkraft	• DynaWinds hela verksamhet
Produktions teknik	Inom Produktionsteknik bedrivs utveckling och försäljning av system och maskiner för automa tion av industriella processer. Området ansvarar även för Morphics verksamhet inom vattenkraft samt legoproduktion av fartygspropellrar och andra stora komponenter.	• Propellrar • Legoproduktion • Vattenkraft • Automationsteknik	• Aerodyns hela verksamhet • Cell Impacts legotillverkning av icke bränsle cellsrelaterade komponenter • Finshyttans verksamhet inom legoproduktion • Finshyttans verksamhet inom vattenkraft • Dynamis hela verksamhet
Energisystem	Inom Morphic bedrivs ett intensivt utvecklings arbete kring miljövänliga energisystem som möjliggör lokal produktion av el och vätgas. Systemet innebär ett helt nya sätt att omvandla, lagra och använda förnybar energi.	• Energiteknik	• Morphic Business Developments energisystem för elproduktion, energilagring etc • Helbios reformers, fuel processors etc • Morphic Business Developments småskaliga vindkraftverk

Vision

Morphics vision är att utvecklas till en världs ledande aktör inom energisystem och produktionsteknik som driver utvecklingen mot ett miljömässigt hållbart samhälle.

Övergripande mål

Morphics mål är att skapa högsta möjliga avkastning för aktieägarna i form av värdetillväxt i bolaget, vinstutdelningar och avknoppningar av självständiga verksamheter.

Affärsidé

Morphics affärsidé är att utveckla och marknadsföra energisystem för produktion av el och vätgas samt resurssnål produktionsteknik för effektiv komponenttillverkning.

Finansiellt mål

Tillväxtmålet är att under lönsamhet uppnå minst 2 Mdr kr i omsättning under 2008/09.

Strategi

Morphics verksamhetsområden vindkraft, bränsleceller, produktionsteknik och energisystem skall:

• vara marknadsledande inom sitt respektive område;
• ha ett tydligt fokus på miljövänliga lösningar, utvecklingshöjd och kvalitet;
• bedrivas som självständiga och ekonomiskt bärkraftiga enheter;
• utvecklas genom organisk tillväxt och kompletterande förvärv;
• bedrivas som hel- eller delägda enheter grundat på en kontinuerlig bedömning av vad som optimerar kapitalanskaffning, konkurrenskraft, synergier och industriella samarbeten.

NYCKELHÄNDELSER UNDER 2006/07	MÅL OCH STRATEGI
• Fem samarbetsavtal med aktörer inom kinesisk fordonsindustri • Testorder från två världsledande biltillverkare • Fyra testorder inom bärbar elektronik • Försäljningsorganisation etablerad • Intensifierade marknadsaktiviteter i Asien, Europa och USA • Kundcenter under etablering i Japan • Första volymorder på fl ödesplattor till bränsleceller (Efter räkenskapsårets slut)	Morphic avser att under de kommande åren etablera sig som en strate gisk partner och en ledande global underleverantör av dels fl ödesplattor för bränsleceller, dels plattor till värmeväxlare. Den totala marknaden för fl ödesplattor till bränsleceller och plattor till värmeväxlare uppskattas 2012 vara värd cirka 18 miljarder kronor, och Morphics mål är att då ha en marknadsandel om cirka 50 procent. För detta krävs investeringar i ytterligare 8–10 produktionsanläggningar.
• Stort intresse och hög efterfrågan på Morphics vindkraftverk • Order på sammanlagt 12 st (varav 5 st efter räkenskapsårets slut) 3 MW och 4 st 1 MW vindkraftverk • Morphic ansvarig för vindkraftverken till Vindpark Vänern • Exklusiv licens för tillverkning och försäljning av WinWinDs vindkraftverk • Investering i utökad produktionskapacitet och ny produktionsanläggning	Inom vindkraften är målet att behålla nuvarande marknadsandel om cirka 20 procent i takt med att marknaden växer. Tillväxten skall nås genom försäljning av högkvalitativa vindkraftverk med relativt kort leveranstid. Kvalitet, leveranssäkerhet och intjäningsförmåga utgör avgörande parametrar.
• Hög orderingång på fartygspropellrar • Lansering och strategisk order på SensActive • Testorder på komponenttillverkning • Morphic ansvarigt för renoveringen och modernisering av aggregat 5 i vattenkraftverket Harsprånget, Lule älv • Order från GE Energy avseende renovering och ombyggnad av en vattenturbin i vattenkraftverket Letsi (Efter räkenskapsårets slut)	Inom produktionsteknik är målet att stärka positionen inom samtliga segment. Inom propulsion är målet att höja lönsamheten genom bland annat en ökad nyttjandegrad i fabriken samt en satsning på serviceverk samhet. Inom vattenkraften är målet att befästa positionen som den ledande svenska aktören inom renovering och förbättring av vatten kraftverk i Norden. När det gäller legoproduktion är målet att öka andelen uppdrag och inom automationsteknik är målet att inom tre år uppnå en position som ledande inom 3D-plocksystem.
• Installation och idrifttagande av en första demonstrationsanläggning i Karlskoga • 55 procent av energiteknikföretaget Helbio S.A. förvärvat för att säkra tillgången på kompetens och nyckelteknologier (Efter räkenskapsårets slut)	Målet är att etablera Morphic som en ledande leverantör av högeffektiva, energisystem som möjliggör lokal produktion av elektricitet baserat på förnybar energi. Strategin är att i ett antal referensanläggningar visa på systemens styrka och fulla potential.

Sex dotterbolag med kompletterande verksamheter

Utöver moderbolaget består Morphickoncernen av de sex dotterbolagen Cell Impact AB, DynaWind AB, Finshyttan Hydro Power AB, Aerodyn AB, Dynamis AB samt Morphic Business Development AB.

Cell Impact AB

BRÄNSLECELLER PRODUKTIONSTEKNIK

• Omsättning 1,3 MSEK
• Årets resultat –14,0 MSEK
• VD Martin Valfridsson

Cell Impact har utvecklat en teknik som gör det möjligt att på ett rationellt och kostnadseffektivt sätt tillverka så kallade fl ödesplattor till bränsleceller och värmeväxlare. Verksamheten grundas på patenterad teknik som gör det möjligt att tillverka komponenterna snabbare och med högre kvalitet än vad som tidigare har varit möjligt.

Cell Impact fokuserar huvudsakligen på plattor till bränsleceller för fordonsindustrin, bärbar elektronik samt stationära kraftaggregat. Bland kunderna återfinns ledande företag inom såväl fordonsindustri som konsumentvaruelektronik.

Produktionen bedrivs i Cell Impacts unika produktionsanläggning. Anläggningen, som är den enda i sitt slag i världen, gör det för första gången någonsin möjligt att serietillverka fl ödesplattor i till exempel rostfritt stål genom att utnyttja höghastighetsteknik.

Verksamheten bedrivs från Karlskoga och sysselsätter cirka 12 personer.

DynaWind AB

VINDKRAFT

• Omsättning 33,0 MSEK
• Årets resultat –4,5 MSEK

• VD Anders Sjögren

DynaWind ansvarar för koncernens verksamhet inom vindkraftområdet. Företaget erbjuder såväl enskilda vindkraftverk som kompletta vindparker.

Fördelen med DynaWinds vindkraftverk ligger i en hög energi utvinning, god tillgänglighet och ett minimalt servicebehov. Bland kunderna återfinns energibolag, mindre industrier och privatpersoner. Till de större pågående projekten hör bland annat Vindpark Vänern, till vilket Dyna-Wind skall leverera tio vindkraftverk om vardera 3 MW.

Verksamheten inom vindkraftområdet bedrivs i hög utsträckning genom ett samarbete med det fi nska företaget WinWinD. Samarbetsavtalet ger DynaWind exklusiv rätt till WinWinDs unika turbinteknik på den svenska marknaden och en ickeexklusiv rätt på den norska marknaden.

Produktionen har hittills bedrivits i systerbolaget Finshyttan Hydro Powers lokaler i Filipstad. Till följd av stort intresse och hög efterfrågan är en egen produktionsanläggning under uppförande på Gustavsviks industriområde i Kristinehamn. Investeringen innebär att produktions kapaciteten ökar till cirka 100 torn per år. Totalt sysselsätter DynaWind cirka 26 personer.

Finshyttan Hydro Power AB

PRODUKTIONSTEKNIK

• Omsättning 18,2 MSEK
• Årets resultat –26,9 MSEK
• VD Håkan Örtqvist

Finshyttan Hydro Power AB är en av Sveriges ledande aktörer inom renovering och modernisering av vattenkraftturbiner till vattenkraftverk. Bolagets unika maskinpark möjliggör även legouppdrag inom tung mekanisk bearbetning.

Verksamheten inom vattenkraftområdet kan delas in i tre delar:

• Renovering och modernisering av hela vattenturbiner.
• Uppgraderingar och tekniska förbättringar i syfte att förbättra prestandan.
• Service och löpande underhåll. Byte och underhåll av lager, smörjsystem och reglersystem.

Sedan 2001 har över 20 verk renoverats, moderniserats och uppgraderats. Kunderna utgörs huvudsakligen av elbolag, såväl stora aktörer som Vattenfall, Fortum och E.ON, som mindre, lokala aktörer.

Verksam heten bedrivs i egen anläggning i Filipstad och totalt sysselsätts cirka 28 personer.

Tillverkningen och renoveringen av vattenturbiner i Finnshyttan har bedrivits sedan början av 1900-talet. Under 2005 skedde en fusion då John Fallgren AB, som då bedrev verksamheten i Finshyttan, gick samman med Aerodyn AB i Karlskoga. Senare samma år förvärvades Aerodyn av Morphic Technologies. I maj 2006 fattades beslutet att dela upp Aerodyns verksamhetsområden i tre bolag, varav verksamheten inom vattenkraftom rådet lades i Finshyttan Hydro Power AB.

Aerodyn AB

PRODUKTIONSTEKNIK

• Omsättning 97,7 MSEK
• Årets resultat 11,4 MSEK
• VD Lars Andersson

Aerodyn AB är en av Sveriges ledande tillverkare av högkvalitativa fartygspropellrar. Verksamheten omfattar tillverkning av dels hela propellrar, dels blad, nav och axlar till propellrar för en rad olika fartygstyper; tankoch fraktfartyg, färjor och militära fartyg.

Bland kunderna återfinns i princip samtliga större leverantörer av kompletta propellersystem; Rolls Royce, Wärtsilä, MAN och Berg propulsion. Slutkunderna utgörs av enskilda rederier spridda över hela världen.

Verksamheten, som är ISO-certifi erad, bedrivs i Karlskoga och sysselsätter cirka 33 medarbetare.

Dynamis AB

Dynamis AB 10,0%

PRODUKTIONSTEKNIK

• Omsättning 18,0 MSEK
• Årets resultat –5,1 MSEK
• VD Anders Reyier

Dynamis AB ansvarar för koncernens verksamhet inom automationsområdet. Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför teknik och utrustning för materialhantering och kvalitetskontroll inom främst verkstadsindustrin.

Dynamis metod för plockning av osorterat gods från pall med robot, så kallad Bin Picking, är en av de unika och mycket efterfrågade tillämpningar det egenutvecklade och patenterade SensActivesystemet används till. Andra tillämpningar är palletering och mönsterläggning samt måttanalys för kvalitetssäkring.

Förutom standardprodukter erbjuds även fullständiga anläggningsinstallationer och kundanpassade lösningar.

Kunderna utgörs av företag inom svensk och internationell verkstadsindustri.

Dynamis drivs från Karlskoga och sysselsätter cirka 13 personer. Verksamheten är certifi erad enligt ISO 9001:2000 och ISO 14001:2004.

Morphic Business Development AB

ENERGISYSTEM

• Omsättning 0
• Årets resultat –1,9 MSEK
• VD Jonas Eklind (tf)

Morphic Business Development (MBD) bildades 2007 med syftet att utveckla och marknadsföra kompletta energisystem för förnyelsebar energi. I systemen ingår såväl egenutvecklade delsystem och komponenter (bland annat vindkraftverk och fl ödesplattor) som andra produkter från övriga dotter bolag och externa företag.

Energisystemen kan användas inom många och vitt skilda områden. Ett exempel är elproduktion för bostäder och telekombasstationer med vind och sol som energikällor, ett annat vätgasproduktion från biogas. Flera av de avancerade delsystem som ingår i energisystemen är långt utvecklade, och serietillverkning väntas påbörjas inom kort.

MBD är baserat i Karlskoga och sysselsätter sex personer, men kommer framöver att ha verksamhet på ett fl ertal platser.

Ett genombrottens år

Det gångna året och början på det nya har varit en händelserik tid för Morphic. Vi tog vår första volymorder inom bränslecellsområdet, etablerade oss som en ledande aktör på vindkraftsmarknaden och befäste vår position inom resurssnål produktionsteknik. Parallellt med detta fortsatte vi utvecklingsarbetet av våra energisystem och etablerade en helt ny organisation.

Klimat- och energifrågan blev under det gångna året en av de mest diskuterade frågorna. Över hela världen diskuteras hur vi skall kunna möta behovet av energi i en värld med växande befolkning, allt högre välstånd och ett allt större transportbehov. EIA (Energy Information Administration) uppskattar att världens totala energibehov kommer att öka med 60 procent mellan 2006 och 2030. Att olja och andra fossila bränslen skall stå för denna ökning är av fl era skäl inte realistiskt. Priset är ett, miljökonsekvenserna ett annat och tillgången ett tredje.

Som en direkt följd av energi- och klimatdebatten har det globala intresset för resurssnål energi- och miljöteknik ökat kraftigt. Inte minst vindkraften står inför sitt stora genombrott. Under det gångna året ökade den globala kapaciteten med hela 25 procent. Även inom bränslecellsområdet går utvecklingen mycket snabbt. De samlade investeringarna har under senare år ökat radikalt och vi kommer under de kommande åren att få se bränsleceller inom en rad olika applikationsområden.

Starkt framåt inom bränsleceller

Att takten inom bränslecellsområdet har accelererat står helt klart. Intresset kring vår teknik för kostnadseffektiv produktion av fl ödesplattor till bränsleceller var under året mycket stort. Vårt dotterbolag Cell Impact ingick under året samarbetsavtal med ett stort antal kunder inom fl era olika områden, bland annat fordons-, telekom-, och konsumentelektronikindustrin. Bredden i avtalen och den geografiska spridningen på kunderna visar på vår förmåga att utveckla plattor för de mest skilda applikationsområden och marknader.

I augusti 2007, efter verksamhetsårets slut, fi ck vi vår första volymorder på serietillverkning av bränslecellsplattor för drift av konsumentelektronik till en kund i USA. Ordern är ett kommersiellt genombrott för Cell Impact och avtalet i sin helhet värderas till cirka 60 MSEK över en tvåårsperiod.

Kundcenter i Japan

Sett till geografiska marknader märker vi just nu störst aktivitet i Asien. När det gäller investeringar och projekt håller regionen på att gå om både USA och Europa. Ett tydligt tecken på detta är det stora antalet kontrakt vi under året tecknade med aktörer inom kinesisk fordonsindustri. Samtliga avtal syftar till utveckling, tillverkning och utvärdering av fl ödesplattor för bränsleceller avsedda för framdrivning av fordon.

För att fullt ut kunna dra nytta av utvecklingen i Asien måste man vara på plats. Som ett led i vår etablering på den asiatiska marknaden beslutades därför under året om en investering i ett kundcenter utanför Tokyo. I anläggningen kommer kunder på samtliga asiatiska marknader att erbjudas produktion av testserier inför övergången till serieproduktion. Syftet med testcentret är att på plats visa hur vi med vår teknik kan producera fl ödesplattor som är billigare, av högre kvalitet och bättre anpassade för ändamålet än plattor tillverkade med konventionella metoder.

Vindkraft

Även inom vindkraftområdet var utvecklingen under året fortsatt mycket stark. Vi har marknadens starkaste koncept när det gäller vindkraftverk på 3MW. Totalt under året såldes 11 vindkraftverk med ett samlat ordervärde på cirka 340 MSEK. Den enskilt största ordern avser byggandet av en hel vindpark i Vänern. De tio verken kommer sammanlagt att kunna producera omkring 90 GWh per år, motsvarande cirka 10 procent av den totala vindkraftselen i Sverige.

Förvärv av Helbio

Efter räkenskapsårets slut förvärvade vi 55 procent i det grekiska energiteknikföretaget Helbio S.A. som sedan starten 2001 nått en ledande position när det gäller utveckling av teknik för kostnadseffektiv produktion av vätgas. Bolagets lösningar för att omvandla energi bundet i metanol, etanol, biogas och även fossilgas till vätgas är helt unikt. Systemet kan användas dels i samband med industriellt bruk av vätgas och dels som försteg till bränsleceller för el- och värmeproduktion.

Genom förvärvet av Helbio stärker vi på fl era sätt vår position inom bränsleceller och energisystem baserade på förnybara bränslen. Samtidigt tillförs kompetens som vi har stor nytta av när det gäller utvecklingen av våra egna energikonverterare, vilka gör det möjligt att lagra energi från till exempel vindkraft.

Organisation på plats

Vid sidan av arbetet med utveckling, produktion och försäljning har vi även stärkt den interna organisationen. Morphic-koncernen består nu av sex självständiga och affärsdrivande dotter bolag som arbetar inom fyra olika verksamhetsområden. Vi har under året rekryterat fl era nya ledande befattningshavare och etablerat en till stora delar ny ledning. Det interna arbetet har tagit tid men gett oss en bra bas att bygga vidare från.

Stärkt ägarbas

Det är mycket roligt att kunna konstatera att intresset för Morphic och vår aktie under året fortsatt att vara mycket stort. När detta skrivs, i början på september 2007, uppgår antalet aktieägare i företaget till cirka 22 000. Att vi successivt under åren ökat ägarbasen tar jag som intäkt för att tron på vår verksamhet är stor. Den nyemission som genomfördes under vintern övertecknades inte mindre än fyra gånger. Tillsammans med de riktade emissionerna tillfördes företaget knappt 300 miljoner kronor före emissionskostnader. Det är kapital vi nu använder till värde skapande investeringar och global expansion.

Det är också roligt att se att det institutionella ägandet ökat under året. Det ger en stabilitet och långsiktighet som är bra för oss i utvecklingen av företaget.

Ett spännande år framför oss

Det gångna året var mitt första som koncernchef och VD för Morphic. Den tekniska kompetens och starka framåtanda som jag uppfattar har under året stärkt mig ytterligare i min tro på företaget och vad vi kan åstadkomma. Energimarknaden är under förändring. Hur den kommer att se ut i framtiden är omöjligt att säga. Jag är dock övertygad om att förnybar energi kommer att spela en allt större roll. Mitt och vårt gemensamma mål är att etablera Morphic som en av de stora aktörerna inom energiteknik. Det är ett tufft mål som innebär många framtida utmaningar, men med den bas vi nu lagt är jag säker på att vi kommer att lyckas.

Karlskoga i september 2007

Jonas Eklind Koncernchef och VD

Bränsleceller

I arbetet med att minska den globala påverkan på miljön spelar introduktionen och användningen av nya teknologier en avgörande roll. Bränsleceller är ett av de områden inom vilket utvecklingen för närvarande går mycket snabbt. Morphic är ett av de ledande före tagen när det gäller utveckling av teknik som påskyndar kommersialiseringen av bränsleceller.

Bränsleceller kan bäst beskrivas som energiomvandlare vilka gör det möjligt att på ett effektivt sätt omvandla vätgas och andra energibärare till elektricitet och värme. I ett bränslecellsystem produceras elektricitet genom att väte på ett kontrollerat sätt sönderdelas och reagerar med syre. När väte och syre reagerar med varandra alstras elektricitet med värme och vatten som enda restprodukter.

Potentialen i tekniken är mycket stor. Med lång livslängd och i princip obefi ntlig miljöpåverkan utgör bränsleceller ett reellt alternativ till de fl esta av dagens energiomvandlare när det gäller produktion av el för såväl samhällen, industrier och bostäder, som fordon och bärbar elektronik.

Morphic och bränsleceller

Bränslecellsverksamheten inom Morphickoncernen bedrivs inom dotterbolaget Cell Impact AB. Verksamheten består huvudsakligen av kostnadseffektiv produktion av så kallade fl ödesplattor, vilka utgör en av nyckelkomponenterna i ett bränslecellsystem.

Teknik som sänker kostnaden

En bränslecell består enkelt uttryckt av en elektrolyt med två elektroder på varsin sida. Utanför elektroderna sitter så kallade fl ödesplattor, mellan vilka det tillförda bränslet, till exempel vätgas eller metanol, reagerar med syre. Ett komplett system kan bestå av hundratals celler. Flödesplattorna står för en stor del av kostnaden och deras förmåga att på ett effektivt sätt leda vätgasen är helt avgörande för hela systemets förmåga att generera el.

Plattorna har ett mönster av kanaler eller spår på ytan för att leda gasen. Mönstret är unikt för varje bränslecellstillverkare. Hittills har plattornas mönster huvudsakligen tillverkats genom fräsning, etsning eller formsprutning. Metoderna är dock tidskrävande, kostsamma och medför begränsningar i såväl utformning som i vilken typ av material som kan användas.

Morphic har utvecklat en teknik som gör det möjligt att tillverka fl ödesplattorna avsevärt billigare, snabbare och med

högre kvalitet är vad som tidigare varit möjligt. Plattornas mönster skapas genom att plattorna utsätts för ett kraftfullt slag som ger ett mycket högt, dynamiskt, tryck under bråkdelen av en sekund. Tekniken medför en rad fördelar; produktionstiden per platta förkortas drastiskt samtidigt som möjligheten att åstadkomma avsevärt fi nare detaljer i plattans mönster ger ett effektivare fl öde. Plattans material kan väljas utifrån önskemål om ledningsförmåga, korrossionsbeständighet och pris istället för krav från tillverknings processen.

Konkurrenskraftig vid små volymer

Styrkan i Morphics erbjudande ligger till stora delar i möjligheten till såväl prototyp- som storskalig produktion. Anläggningen i Karlskoga gör det möjligt att snabbt ställa om produktionen från inledande testorder till fortsatta pilotserier och slutligen full massproduktion. I likhet med andra tillverkningstekniker medför Morphics metod en initial verktygskostnad som kräver en viss produktionsvolym för att bli lönsam. Metoden är dock konkurrenskraftig redan vid relativt små volymer.

DE TRE VANLIGASTE BRÄNSLECELLSTYPERNA

Proton Exchange Membrane Fuel Cells (PEMFC). Används främst inom fordonsindustrin, men även för stationära elkraftverk och mobila enheter.

Solid Oxide Fuel Cells (SOFC). Arbetar i höga temperaturer och används främst till större stationära anläggningar.

Direct Methanol Fuel Cells (DMFC). Små celler som drivs med fl ytande metanol och arbetar vid låga temperaturer. Största användningsområdet är bärbara enheter.

Flera avtal med kinesisk

Den ekonomiska tillväxten i Kina har under senare år varit mycket kraftig. Inte minst märks det i statistiken över sålda bilar. Inom ett par år beräknas bilförsäljningen nå 10 miljoner bilar per år, och om ett decennium säljs det förmodligen lika många bilar som i USA eller Europa. Därtill skall läggas alla kommersiella fordon; lastbilar, bussar, grävmaskiner mm.

Att driva dessa fordon på bensin eller något annat fossilt bränsle är ur ett miljöperspektiv inte hållbart. Behovet av att utveckla miljövänliga bränslen är därför stort och bränsleceller är en av de tekniker som det satsas mycket resurser på. Kinesiska staten finansierar idag ett flertal långsiktiga projekt inom området. Satsningen kommer att pågå till dess att tekniken nått en bred kommersiell bas. Landets samtliga större biltillverkare genomför för närvarande tester för att utvärdera möjligheten att ta fram produktionsplattformar för bränslecellsdrivna fordon.

För Morphics dotterbolag Cell Impact innebär detta stora affärsmöjligheter. Under 2006 och 2007 tecknades fl era strategiska samarbetsavtal med företag inom den kinesiska fordonsindustrin. Samtliga avtal gäller utveckling, tillverkning och utvärdering av flödesplattor till bränsleceller

Läs mer om avtalen på sidan 12.

Flera viktiga avtal

Räkenskapsåret 2006/07 har inneburit en mycket positiv utveckling såväl kommersiellt som tekniskt för Morphics verksamhet inom bränslecellsområdet.

Flera samarbetsavtal med kinesisk fordonsindustri Under hösten och vintern 2006 tecknades fem strategiskt mycket viktiga samarbetsavtal med företag, direkt eller indirekt kopplade till kinesisk fordonsindustri. Samtliga avtal syftar till utveckling, tillverkning och utvärdering av fl ödesplattor för bränsleceller för framdrivning av fordon. I samarbetsavtalen fi nns arbetsprocessen beskriven från inledande specifi kationsarbete via tillverkning och utvärdering av prototyper fram till offert på volymkvantitet.

Avtal med två av världens tio största fordonstillverkare Under året erhöll Cell Impact testorder på fl ödesplattor till bränslecellstackar från två av världens tio största fordonstillverkare. Tillverkarna avser att utvärdera Cell Impacts erbjudande i en serie av bränslecellsstackar avsedda för framdrivning av fordon.

Avtal med ledande mobiltelefontillverkare

I december 2006 ingicks avtal med en ledande mobiltelefontillverkare om tillverkning och utvärdering av ett större antal fl ödesplattor för bränsleceller till en mobiltelefon. Bränslecellen ersätter i denna applikation helt eller delvis batteriet. Vinsten består av avsevärt längre driftstid och oberoende av det fasta elnätet för uppladdning.

Flödesplattor för bränsleceller till GPS-system

Cell Impact AB tecknade i januari 2007 ett avtal med en ledande tillverkare av GPS-system om tillverkning och utvärdering av fl ödesplattor för bränsleceller. Bränslecellen ersätter här helt batteriet och ger en kraftigt ökad driftstid.

Därutöver produceras sedan tidigare även testserier av fl ödesplattor för ett fl ertal andra användningsområden; fordon,

Under vintern 2006 påbörjades produktion av fl ödesplattor till bränsleceller i Morphics egen produktionsanläggning i Karlskoga. Ytterligare en anläggning kommer att tas i drift i inledningen av verksamhetsåret 2007/08.

reservkraftaggregat och bärbara datorer. Testerna syftar till att anpassa kundernas egna fl ödesplattor inför en kommande volymtillverkning i Morphics produktionsanläggningar.

Efter verksamhetsårets slut har ytterligare ett antal avtal tecknats, bland annat med fl era aktörer inom konsumentelektronik och reservkraftaggregat. I augusti erhölls dessutom en första volymorder på fl ödesplattor avsedda för bränsleceller till konsumentelektronik. Ordern, som innebär ett kommersiellt genombrott för Cell Impact, värderas till cirka 60 MSEK över en tvåårsperiod.

Egen produktionsanläggning

Produktionen av fl ödesplattorna bedrivs i Morphics produktionsanläggning i Karlskoga. Anläggningen gör det möjligt att för första gången någonsin serietillverka fl ödesplattor i fl era olika material till konkurrenskraftiga priser.

Det positiva mottagandet av anläggningen resulterade under 2007 i ett beslut om uppförande av ytterligare en anläggning. Denna kommer att likna den första, men dimensioneras och anpassas specifikt utifrån fordonsindustrins behov. Anläggningen kommer till exempel att ha kapacitet att tillverka större fl ödesplattor samt plattor i tunnare material och med mer avancerade fl ödesmönster. Den nya anläggningen beräknas vara i drift under hösten 2007.

Etablering i Asien

Till grund för beslutet att investera i en andra produktionsanläggning ligger den snabba utvecklingen inom fordonsindustrin samt den kraftigt stigande efterfrågan från Asien.

I länder som Kina, Korea och Indien går utvecklingen nu mycket snabbt. De efterfrågade volymerna är här upp till 10 gånger större än i de hittills ledande bränslecellsnationerna, bland annat USA och Kanada. Även i Japan går utvecklingen snabbt. Den främsta drivkraften är här rekordhöga elpriser. Japan hade under 2005 de högsta elpriserna av alla OECD-länderna.

För att tillvarata möjligheterna i Asien påbörjades under verksamhetsåret uppbyggnaden av en egen försäljningsorganisation i regionen. Bland annat öppnades under våren 2007 ett kontor i Shanghai. Som ytterligare ett steg i detta arbete kommer Morphics dotterbolag Cell Impact under hösten 2007 att etablera ett kundcenter för produktion av bränslecellskomponenter utanför Tokyo i Japan. I anläggningen kommer kunder på samtliga asiatiska marknader erbjudas produktion och intrimning av fl ödesplattor till sina bränsleceller.

Marknadsföringsorganisationer planeras även för Nordamerika och Europa.

Marknad i tillväxt

Marknaden för bränsleceller är i stark tillväxt. Det höga effektutnyttjandet, miljöfördelarna och möjligheterna att minska oljeberoendet har gjort bränsleceller till ett attraktivt marknadsområde. Under de senaste åren har forskningen börjat resultera i konkreta lösningar och produkter även för den civila marknaden. Snabbast går utvecklingen för närvarande inom områdena bärbar elektronik och fordonsindustri.

Att ange marknadens storlek i siffror är svårt. Vad som står klart är att tekniska förbättringar i kombination med ett ökat behov av hållbara teknologier lett till att såväl nationer som privata organisationer ökat satsningarna på vätgas och bränsleceller. I en studie gjord av IEA (International Energy Agency)

uppgick de globala satsningarna under 2004 till cirka 4–5 miljarder USD per år. Det mesta tyder på att investeringarna sedan dess ökat kraftigt, inte minst beroende på mycket om fattande satsningar i bland annat Kina, Korea och Indien.

Även inom EU har stödet till vätgas- och bränslecellsprojekt under senare år ökat avsevärt. Det första gemensamma ramprogrammet för satsningar inom området (FP2, 1988–1992) omfattade till exempel 76 miljoner SEK, vilket skall jämföras med de 2 850 miljoner SEK som avsatts för det program som avslutades under 2006. Till de mer omfattande projekten hör bland annat HyWays, med syftet att utforma en europeisk handlingsplan för storskalig användning av vätgas som energibärare.

I Norden har aktiviteten inom vätgasområdet successivt ökat under senare år. Island har till exempel som vision att bli världens första vätgasekonomi och både Norge och Danmark har antagit nationella vätgasstrategier. I Sverige är bränslecellssektorn än så länge begränsad, men i tillväxt. Under 2007 grundades till exempel organisationen Vätgas Sverige med syftet att främja vätgas som energibärare i Sverige.

Tre områden

Bränsleceller har stor potential inom många områden. Marknaden kan övergripande delas in i tre områden; Bärbar elektronik, Stationära elkraftaggregat samt Transport- och fordonsindustrin.

Bärbar elektronik

Ett område där utvecklingen går mycket snabbt är bärbar elektronik. Innan bränslecellerna på allvar slår igenom inom transport- och fordonsindustrin väntas de ersätta dagens traditionella batterier i bland annat datorer, mobiltelefoner och militär utrustning.

Koreanska Samsung har till exempel förklarat att man redan under 2007 kommer att lansera en bränslecellsdriven laptop. Japanska Toshiba räknar med att under 2008 kunna erbjuda

Vätgastankstation i Yokohama, Japan. Stationen drivs inom ramen för det japanska forskningsprojektet "The Japan Hydrogen & Fuel Cell Demonstration Project. Syftet är att öka kunskapen om vätgas som energibärare i fordon.

För mer information, besök www.jhfc.jp/e/

bränslecellsdrivna mp3-spelare. Kameratillverkaren Canon har utvecklat små bränsleceller som ersätter batterierna i exempelvis kameror och portabla skrivare.

Bränslecellernas stora fördel ligger huvudsakligen i avsevärt längre driftstid. Samsungs dator skall till exempel kunna användas i 160 timmar (jämfört med ca två-tre för ett vanligt batteri) innan bränslecellen behöver laddas. I motsats till dagens batterier går det även mycket snabbt att ladda urladdade bränslecellsdrivna enheter. När bränslet i bränslecellen är slut går det snabbt att tanka på mer. Datorn eller mp3-spelaren behöver alltså inte ligga på laddning i fl era timmar.

Stationära elkraftaggregat

De mest avancerade bränslecellerna fi nns för närvarande i stationära kraftanläggningar avsedda för bostäder och industrier. Till fördelarna hör bland annat hög effektivitet och tillförlitlighet. Under 2005 påbörjade japanska företag såsom Ebara Ballard, Fuji Electric, Kyocera och Matsushita Electric Works en begränsad kommersialisering av så kallade CHP-enheter (Combined Heat and Power) på 1 kW för bostäder. Sektorn rymmer även reservkraftaggregat för bland annat banker, sjukhus och basstationer för mobiltelefoni.

Transport- och fordonsindustrin

Sett till storlek, värde och miljöpåverkan fi nns den största potentialen för bränsleceller inom transport- och fordonssektorn. Sektorn är stor och omfattar såväl personbilar och motorcyklar/mopeder som bussar, lastbilar, tåg, båtar och arbetsfordon.

Länge drevs utvecklingen inom segmentet av tekniska framsteg. Under senare år har dock även efterfrågan från slutanvändarna ökat markant. Ett tecken på detta är genombrottet för hybrid- och miljöfordon. Dagens miljöfordon, drivna på bland annat etanol och gas, utgör dock troligtvis bara en övergångsfas inför övergången till bränslecellsteknik. Samtliga större fordonstillverkare bedriver omfattande utvecklingsprojekt inom området,

15 FLÖDESPLATTOR I VARJE BÄRBAR DATOR

Bärbara datorer är ett av de mest spännande användningsområdena för bränsleceller. Utvecklingen inom området går mycket snabbt och fl era av de största tillverkarna räknar med att kunna erbjuda bränslecellsdrivna datorer inom bara något år.

Den potentiella marknaden för Morphic är mycket stor. Uppskattningsvis kommer det under 2007 att säljas totalt cirka 260 miljoner datorer. Av dessa står de bärbara för cirka 40 procent, alltså cirka 100 miljoner. Till varje bränslecellsdriven laptop krävs 15 fl ödes plattor. Om en procent av alla bärbara datorer skulle drivas av bränsleceller skulle det således krävas 15 miljoner fl ödesplattor. Om segmentet istället skulle utgöra 10 procent skulle det krävas 150 miljoner plattor. Kostnaden per platta är i dagsläget svår att uppskatta men att det rör sig om en spännande marknad står helt klart.

Hondas bränslecellbil FCX Concept Car presenterades under året på bilmässan i Genève samt på Gotland Ring. Till skillnad mot tidigare prototyper är denna nya version helt funktionsduglig och fullutrustad. I bilen sitter Hondas nästa generation FC Stack (bränslecellspaket).

både i egen regi och genom olika samarbetsprogram. Bland de aktörer som ligger långt framme fi nns bland annat Honda, GM och Daimler Chrysler. Honda har som mål att kunna erbjuda bränslecells bilar under 2008. Motsvarande år för GM är 2010. Redan idag används prototyper och förserier från olika biltillverkare för dagligt bruk runt om i världen.

Innan bränslecellerna ersätter förbränningsmotorn kommer de dock att kunna användas för att driva fordonets övriga elförbrukning.

Konkurrenter

Konkurrensen för Morphic inom bränslecellsområdet utgörs i första hand av andra tillverkningsmetoder. Traditionellt har fl ödesplattor tillverkats genom fräsning, etsning och pressning. Jämfört med de traditionella metoderna erbjuder Morphics metod förutom en god driftsekonomi större frihet i val av material och utformning. Inom området fi nns ett fl ertal aktörer, huvudsakligen traditionella komponenttillverkande industriföretag. Bolaget har inte identifi erat någon liknande aktör inom bränslecellsindustrin som har ett renodlat fokus på produktion av högkvalitativa fl ödesplattor motsvarande Cell Impacts erbjudande.

Patent och licenser

Morphics verksamhet inom bränslecellsområdet skyddas av fl ertalet patent. Till de viktigaste hör bland annat ett strategiskt metodpatent angående formning av fl ödesplattor med höghastighetsteknik. Tillsammans med två andra maskinpatent utgör de grunden för tillverkningstekniken och är därför idag globalt skyddade. Ytterligare sex patent är sökta inom området varav minst ett kommer att godkännas redan under detta år.

Målsättningar

Morphic avser att under de kommande åren etablera sig som en strategisk partner och en ledande global underleverantör av dels fl ödesplattor för bränsleceller, dels plattor till värmeväxlare.

När det gäller fl ödesplattor till bränsleceller är ambitionen är att snabba på etableringen av bränslecellsystem genom att, oberoende av volym och material, erbjuda högpresterande fl ödesplattor extremt konkurrenskraftiga priser. När det gäller tillverkning av fl ödesplattor till plattvärmeväxlare är målet att erbjuda en kostnadseffektiv produkt med betydligt högre verkningsgrad jämfört med dagens produktionsmetoder. Ett samarbetsavtal med en världsledande aktör inom området träffades i februari 2007 för att utreda möjligheterna att använda den utvecklade produktionstekniken vid framställning av värmeväxlare.

Den totala marknaden för fl ödesplattor till bränsleceller och plattor till värmeväxlare uppskattas 2012 vara värd cirka 18 miljarder kronor, och Morphics mål är att då ha en marknadsandel om cirka 50 procent. För detta krävs investeringar i ytterligare 8–10 produktionsanläggningar. Varje lina tar cirka 6–8 månader att uppföra och kostar cirka 15–20 miljoner kronor.

PRODUKTION AV VÄTGAS

Det mest energieffektiva bränslet i ett bränslecellsystem utgörs av vätgas. Traditionellt har vätgas främst använts som råvara för att producera ammoniak och vid förädling av råolja till bland annat bensin och diesel.

Till vätgasens största fördelar hör att den kan framställas från många olika energiråvaror. De många olika sätten att producera vätgas på gör det möjligt att anpassa produktionen efter lokala förutsättningar.

Vätgas förekommer inte fritt i naturen utan måste framställas, antingen ur andra bränslen (fossila eller ickefossila) eller genom elektrolys av vatten. Hittills har i princip all vätgas som används inom industrin framställts ur fossila bränslen, till exempel naturgas och petroleum eller tillvaratagits som restprodukt från andra processer. I takt med att den tekniska utvecklingen fortgår väntas dock vätgas framställd ur förnybara bränslen (till exempel biogas och etanol) eller genom elektrolys av vatten, bli allt vanligare. Elektrolys är en produktionsmetod där vatten spjälkas till vätgas och syrgas med hjälp av elektricitet. Fördelen ligger i den begränsade eller obefi ntliga miljömässiga påverkan. Används förnybar energi som vind- och vattenkraft för att generera elektriciteten elimineras utsläppen av växthusgaser helt.

Tusen plattor i varje bil.

Flödesplattor till bränsleceller för användning i fordon utgör ett av de segment med störst potential för Morphic. 2005 såldes totalt 65 miljoner nya fordon. Av dessa står miljöbilarna för en allt större andel. I Sverige utgör miljöbilarna idag cirka 15 procent av alla sålda nya bilar.

För att driva en personbil med bränsleceller behövs mellan 500 och 1 000 flödesplattor i A4 storlek. Om man räknar med att en procent av alla sålda bilar 2012 kommer att drivas med hjälp av bränsleceller innebär det en årlig marknad på cirka 1,3 miljarder flödesplattor.

Med konventionella tillverkningsmetoder kostar det idag ca 10 USD att tillverka en platta. Fordonsindustrins uttalade målsättning är att nå en kostnad mellan 4–6 USD per platta vid full teknikmognad. Med Morphics metod är det dock möjligt att redan idag producera plattor till avsevärt lägre kostnader än så, runt 1 USD per platta. Det skulle innebära ett totalt värde på marknaden för flödesplattor till fordonssegmentet skulle kunna vara värd cirka 13 miljarder kronor. Detta är dock endast ett räkneexempel och utgör inte någon prognos.

Vindkraft

2006 var ännu ett starkt år för vindkraften. Totalt ökade den globala kapaciteten med hela 25 procent. Till de främsta drivkrafterna hör en utbredd önskan att minska beroendet av fossila bränslen i kombination med stigande energi- och elpriser. För Morphics del har utvecklingen inneburit en kraftig tillväxt. Totalt under det gångna året såldes 11 vindkraftverk med ett samlat ordervärde på cirka 340 MSEK.

Morphics verksamhet inom vindkraftområdet omfattar tillverkning och försäljning av vindkraftverk om 1 och 3 MW.

Verksamheten bedrivs inom dotterbolagen DynaWind AB och Morphic Business Development AB. Genom ett exklusivt licensavtal med fi nländska WinWinD erbjuds såväl kompletta vindkraftparker som enskilda vindkraftverk. WinWinD står för den tekniska lösningen och DynaWind för försäljning, produktion och service. Sedan samarbetet inleddes under våren 2006 har 11 stycken vindkraftverk med ett totalt ordervärde om cirka 340 MSEK sålts till kunder i Sverige.

Marknadens bästa utnyttjandegrad

WinWinDs vindkraftverk erbjuder marknadens högsta nyttjandegrad och hög driftsäkerhet. Fördelarna kommer ur en modern, patenterad konstruktion som innebär att generatorn arbetar med ett lågt variabelt varvtal. I WinWinDs konstruktion är även den sedvanliga växellådan ersatt av ett kraftupptagande lager och planetväxel, vilken är okänslig för obalanser i kraftöverföringen. Jämfört med traditionella verk innebär detta ett minskat slitage som ger lång livslängd och god lönsamhet.

Ett bra år för Morphic

Intresset för Morphics vindkraftverk var under 2006/07 stort. Den enskilt största ordern erhölls från ett av de mest spännande svenska vindkraftprojekten för närvarande; Vindpark Vänern. Ordern, som är den största hittills i bolagets historia, avser en komplett vindkraftpark med 10 stycken verk med en märkeffekt om 3 MW vardera. En första order på fem verk mottogs under verksamhetsåret och en andra order på resterande fem efter verksamhetsårets slut. Det totala ordervärdet uppgår till 463 MSEK. Verken kommer att placeras på Gässlingegrundet sydväst om Skoghallsverken på Hammarö. Tillsammans kommer de att producera elkraft som täcker uppåt 20 000 normalvillors konsumtion av hushållsel. Byggandet av vindparken påbörjades under våren 2007.

Ny tornfabrik under byggnation

Produktionen av komponenterna till vindkraftverken har hittills skett i DynaWinds anläggning i Filipstad. På grund av det stora marknadsintresset och den höga efterfrågan på verk togs under vintern 2006 beslut om att bygga en ny fabrik i Gustavsviks industriområde i Kristinehamn. Investeringen innebär en kraftig kapacitetsökning, från dagens cirka 10 torn per år till runt 100 torn per år. Anläggningen skall tas i drift hösten 2007 och kommer initialt att sysselsätta ett trettiotal personer.

Sverige och vindkraft

Vindkraftens stora fördel ligger i att den är helt förnybar, inte ger några utsläpp till omgivningen och endast kräver begränsade ingrepp i naturen. Dessutom har den blivit allt mer kostnadseffektiv. Trots att Sverige har bland de bästa förutsättningarna för vindkraft i världen, har utvecklingen hittills varit blygsam. Jämfört med till exempel Tyskland, Spanien och Danmark har Sverige hamnat på efterkälken. I Danmark, som har betydligt mindre sammanlagda vindresurser än Sverige utgör vindkraft cirka 25 procent av den totala elproduktionen medan den i Sverige fortfarande utgör mindre än 1 procent.

FLERA MÅLGRUPPER FÖR MORPHICS VINDKRAFTVERK

Energibolag som vill kunna erbjuda sina kunder möjlighet att köpa miljövänligt producerad el.

Privatpersoner som köper andelar i existerande eller framtida vindkraftparker.

Privata investerare som ser vindkraftverken som rena investeringsobjekt.

Markägare som vill utnyttja sin mark till något produktivt och intäktsbringande.

Industrier och andra aktörer med hög energiförbrukning som genom att investera i egna vindkraftverk vill säkerställa såväl tillgång som pris på elen. Hit hör även större fastighetsbolag och jordbruk.

Alva af Hulta – en lönsam investering för bröderna Lundfeldt

Att det är både enkelt och lönsamt att bygga ett eget vindkraftverk har bröderna Ingemar och Nils-Göran Lundfeldt utanför Askersund bevisat. Deras WinWinD 1 MW vindkraftverk från DynaWind producerar nu minst 2 miljoner kWh per år.

När bröderna Lundfeldt bestämde sig för att bygga ett vindkraftverk på sin gård några mil utanför Askersund gick det fort från tanke till handling. Vid årsskiftet 2005/06 lämnades ansökan in till Askersunds kommun och nio månader senare kunde vindkraftverkets fundament börja gjutas på Hultahöjden, cirka 230 meter över havet. I februari 2007 restes tornet och propellrarna anlände på 40 meter långa lastbilar. Idag producerar verket el för fullt. Vindhastig heten, i form av starka sydvästvindar från Vättern, uppgår till 6,2 m/s i snitt.

Den totala investeringen blev 11 miljoner kronor. Bröderna har själva tagit hand om hela projekteringen, bland annat anläggandet av en ny väg uppför Hultahöjden. Vägen var en förutsättning för att kunna transportera det väldiga tornet och andra delar, som vingar och turbinhus, till byggplatsen.

Totalt genererar vindkraftverket nu mellan 60 och 70 öre per producerad kilowatttimme. Elen säljs till Kraft och Kultur i Stockholm och den går genom Vattenfalls nät. Den ekonomiska livslängden på vindkraftverket är cirka 25 år, vilket gör vindkraftverket till en lönsam affär.

En vändning är dock på väg. Under våren 2006 beslutade riksdagen att öka satsningarna på förnybar energi i allmänhet och vindkraft i synnerhet. Målet är att öka den förnybara elproduktionen i Sverige, såväl storskalig som småskalig och både till havs och på land, med 17 TWh till 2016. Vindkraften förväntas stå för den absolut största delen. Enligt det nationella planeringsmålet från 2002 skall vindkraften 2015 ha kapacitet att producera 10 TWh, motsvarande cirka 7 procent av den totala årliga elproduktionen. Detta innebär att det då kommer att produceras 15 gånger mer vindkraftsel jämfört med början av 2000-talet. Som sammanställningen på sidan 27 visar mot svarar enbart de 20 största nu pågående projekten den ökning som krävs för att nå det nationella målet.

Många projekt börjar realiseras

Den snabba utvecklingen kan även ses i antalet planerade projekt som under senare år vuxit stadigt. Projekten har tidigare bromsats upp av en mycket omständlig tillståndsprocess, men börjar nu realiseras. I takt med att vindkraftverken blir allt högre och vindkartering allt mer sofi stikerad, har antalet bra landbaserade vindlägen ökat även längre inåt land. I den fortsatta utvecklingen och utbyggnaden kommer dock även havsbaserade vindkraftverk att få en allt större betydelse. Till de havsbaserade anläggningar som nu planeras hör till exempel Lillgrund sydost om Öresundsbron, med en beräknad årsproduktion om 330 GWh. Detta motsvarar cirka en tredjedel av Sveriges totala elproduktion från vindkraft under 2006 och räcker för att försörja 60 000 bostäder med el.

Utvecklingen i Sverige under 2006

I slutet av året uppgick den samlade svenska vindkraftkapaciteten till knappt 600 MW. Andelen ny vindkraftskapacitet uppgick till cirka 90 MW. Under 2007 väntas en nyinstallation om minst det dubbla. Utvecklingen för perioden därefter är än mer expansiv. Totalt för perioden 2007–2016 beräknas investeringarna uppgå till cirka 50 miljarder kronor enligt branschorganisationen Vindkraftens Investerare och Projektörer.

Bakom investeringarna står såväl stora energibolag som lokala vindkraftföreningar och enskilda lantbrukare. Den enskilt största aktören inom området är statliga Vattenfall, som i maj 2006 aviserade ett investeringsprogram om 40 miljarder under de kommande 10 åren. Flera av de andra större aktörerna på energi- och elmarknaden har också aviserat att de kommer öka sina satsningar inom området.

Politiskt engagemang

Även från politiskt håll är engagemanget stort. Under våren 2006 beslutades om en förlängning av systemet med elcertifi kat till 2030, vilket förväntas gynna utvecklingen. Dessutom skall särskilda vindkraftsamordnare underlätta samspelet mellan vindkraftproducenter, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för en storskalig expansion av vindkraften så att uppställda energipolitiska målsättningar kan uppnås. Samordnarna skall även kunna agera pådrivare i pågående processer och lyfta fram vindkraften i olika sammanhang. Vindkraftsamordnarna ska ses som ett erbjudande från staten till projektörerna om de anser att de har ett behov av hjälp.

PROGNOS 2006-2010, GLOBAL KUMULATIV KAPACITET

Källa: The European Wind Energy Association

Källa: The European Wind Energy Association

Exklusivt licensavtal med WinWinD

Verksamheten inom vindkraftområdet bedrivs i hög utsträckning genom ett samarbete med WinWinD, ett finskt företag som sedan 2001 levererat vindturbiner till bland annat Finland, Sverige och Portugal. WinWinD fokuserar främst på utveckling och konstruktion. Den egna produktionen är begränsad och sker till stor del genom licensiering av tekniken till samarbetspartners. Tillsammans med lokala partners har WinWinD med god framgång påbörjat installation av verk i Sydeuropa och Asien. Den första vindturbinen levererades 2001 till energibolaget Oulun Energia och har en effekt på 1 MW. Utvecklingen har fortsatt och idag serietillverkas turbiner på både 1 och 3 MW.

Tidigare har Morphics dotterbolag Aerodyn agerat som försäljningsagent och underleverantör åt WinWinD på den svenska marknaden. Under våren 2006 tecknades ett licensavtal som ger Morphic exklusiv rätt till verksamheten på den svenska marknaden och en icke exklusive rätt på den norska marknaden. Avtalet innebär ett helhetsansvar för marknadsföring, tillverkning, försäljning och service av WinWinDs nyutvecklade vindkraftverk.

För mer information, besök gärna www.winwind.fi

KORT OM VINDPARK VÄNERN

Vindpark Vänern (www.vindparkvanern.se) är ett konsortium bestående av Karlstads Energi AB, Karlstads Bostads AB, Gåsungarna AB, Hammarö Energi AB, AB Hammarö-bostäder, Kyrkvinden Ekonomisk förening och Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening. Konsortiet räknar med att det fi nns förutsättningar för ytterligare 70 vindkraftverk på olika platser i Vänern.

Vindpark Vänern

För cirka tio år sedan föddes idén om att bygga vindkraftverk i Vänern. Nu gjuts de första fundamenten. I sommar ställs de på plats på Gässlingegrunden, och därefter monteras tornen och rotorbladen.

Det är Morphic Technologies dotterbolag Dyna-Wind som fått ordern att leverera tio av bolagets största vindkraftverk, WinWinD 3 MW, till det konsortium som står bakom satsningen, Vindpark Vänern. Byggandet av verken sker i samarbete med PEAB.

De tio vindkraftverken kommer att kunna producera omkring 90 GWh per år, tillräckligt för att

22 Morphic Technologies AB l Årsredovisning 2006/07

förse 20 000 normalvillor med hushållsström. Totalt motsvarar verken cirka 8 procent av dagens totala elproduktion från vindkraft i Sverige.

Gässlingegrundet, som ligger 7 km söder om Skoghalls Bruk och 4,5 km från fastlandet på Hammarö, är ett av de 49 områden som Energimyndigheten hösten 2004 utsåg som lämpliga platser för att bygga vindkraftsparker på i Sverige.

Fundament för framgång

De fl era hundra ton tunga betongfundament som ska utgöra stabil grund för vindkraftverken är snart klara. Vintertid är Vänern isbelagd, och när de

Vindpark Vänern är ett av de mest spännande svenska vindkraftprojekten just nu.

Anders Sjögren, VD Dynawind AB samt ordförande i Vindkraftens investerare och projektörer

stora ismassorna börjar röra sig behövs det ordentligt motstånd för att klara trycket. Fundamenten ska stå på olika djup, men ändå sticka upp tre meter över vattenytan. Deras höjd varierar därför mellan 7 och 13 meter. De består av en serie väldiga betongringar som staplas på varandra och monteras ihop – en efter en under vatten. Ringarnas diameter varierar från sex till elva meter. Den första ringen i varje fundament gjuts på undervattensklippan. Den måste därför först spolas ren och sprängas någorlunda plan, innan betongringen pallas absolut vågrät före första

gjutningen. Därefter staplas de en meter höga betongringarna på varandra.

Fundamenten kommer att fraktas ut till Gässlingegrundet på en ponton med måtten 12 gånger 50 meter. Det arbetet startade i juli och nästa vår väntas sju av de tio fundamenten vara på plats. Därefter är det dags att installera de 90 meter höga tornen, byggda i DynaWinDs nya tornfabrik i Kristinehamn. Och sedan kommer rotorverken. Tillsammans kommer varje vindkraftverk med fundament att väga cirka 600 ton.

Mer information om projektet fi nns på www.vindpark vanern.se.

Konkurrenter

På ett internationellt plan domineras vindkraftmarknaden av tre stora, etablerade aktörer; danska Vestas, amerikanska GE Energy och tyska Enercon. Därutöver fi nns ett antal nationella utvecklare och tillverkare av vindkraftverk. Under senare år har även stora energibolag, verksamma främst inom fossila bränslen, etablerat sig inom vindkraftområdet. Hit hör bland annat BP Alternative Energy och Shell Renewables.

Långt ifrån alla bedriver dock egen produktion av skrymmande delar som torn och blad. Därtill kommer faktumet att vindkraftverkens storlek och tyngd gör dem relativt komplicerade och kostsamma att transportera. Tillverkningen är därför vanligtvis outsourcad till lokala samarbetspartners. Den enda större aktören med tillverkning i Sverige, utöver Morphic, är Enercon, som genom dotterbolaget EWP Windtower Production bedriver verksamhet i Malmö.

Målsättningar

Målsättningen för de kommande tre åren är att expandera verksamheten. Ambition är att behålla den nuvarande marknadsandelen på 20 procent i Sverige i takt med att marknaden växer när det gäller försäljning av vindkraftverk om 1–3 MW. Tillväxten skall ske genom ytter ligare investeringar i leveranskapacitet av olika kritiska komponenter, till exempel blad och nav.

En marknad i kraftig tillväxt

Tillväxten av den globala vindkraftmarknaden har under de senaste tio åren varit mycket kraftig. I genomsnitt har marknaden vuxit med cirka 30 procent per år. Toppnoteringen hittills nåddes under 2005 då marknaden växte med hela 40 procent.

Bland de främsta drivkrafterna bakom utbyggnaden hör en utbredd önskan att minska beroendet av fossila bränslen samt stigande energi- och elpriser. För elintensiva industrier, jordbruk och andra verksamheter har elpriset nu nått en nivå som gör det lönsamt att producera elen själv. Samtidigt har den tekniska utvecklingen medfört att vindkraftverken blivit avsevärt mer effektiva.

Hög efterfrågan

Den starka marknaden höll i sig även under 2006. Totalt ökade den globala kapaciteten med cirka 25 procent, motsvarande cirka 15 GW ny kapacitet. Sammantaget uppgick den installerade globala kapaciteten i slutet av året till cirka 75 GW.

Efterfrågan på vindkraftverk var under året fortsatt högre än tillgången. Bristen på produktionskapacitet är ett problem och för att möta den höga efterfrågan sker nu en omfattande utbyggnad av produktionsanläggningar i såväl Europa och Nordamerika som Asien. Ledtiderna är dock relativt långa, vilket väntas innebära fortsatta obalanser mellan utbud och efterfrågan ytterligare några år framåt.

SNABBAST TILLVÄXT I NORDAMERIKA OCH ASIEN

	Totalt accumulerad installerad kapacitet 2006 (GW)	Totalt installerad kapacitet 2010 (GW, prog)	Prognosticerad förändring (%)
Europa	48	82	+81
Nordamerika	9,8	31,6	+222
Asien	10,7	29	+195
Övriga världen	5,5	6,9	+25
Totalt	74	149,5	+102

Även i USA väntas investeringarna öka kraftigt under de kommande åren. Målet där är att fram till 2025 minska oljeberoendet från Mellanöstern med 75 procent. Detta skall ske genom en övergång till renare energikällor; sol-, och vindkraft, utsläppsfria kolkraftverk samt kärnkraft.

Källa: The European Wind Energy Association och Energimyndigheten

I takt med vindkraftens expansion har även värdet på marknaden ökat. Branschorganisationen Global Wind Energy Council (GWEC) uppskattade i början av 2007 värdet på den globala vindkraftmarknaden till USD 23 miljarder, en ökning med 65 procent jämfört med året innan.

Europa fortsatt i täten

Vindkraftutbyggnaden varierar stort mellan olika länder, både i absoluta tal och som andel av ländernas totala elproduktion. Europa leder fortfarande utvecklingen, men tillväxten är för närvarande kraftigast i Nordamerika och Asien, där omfattande utbyggnad i Kina och Indien utgör de främsta drivkrafterna. I Kina ökade den samlade kapaciteten med 70 procent under året, vilket gör landet till världens sjätte största vindkraftnation.

Europa stod vid utgången av 2006 för cirka två tredjedelar, 48 GW, av den totala installerade globala vindkraftskapaciteten. Vindkraften stod samtidigt för huvuddelen av Europas elproduktion baserad på förnybar energi (vattenkraft exkluderat).

Sett till enskilda länder står Tyskland, Spanien och Danmark fortsatt för en stor andel av den totala kapaciteten. Dominansen har dock minskat något till följd av utbyggnad i bland annat Frankrike, Portugal och Storbritannien.

Gemensamt EU-mål

Sedan år 2001 fi nns ett gemensamt EU-mål om att att 12 procent av den totala energin inom EU år 2010 ska komma från förnybar energi. 2020 skall andelen ha ökat till 20 procent.

För att uppnå dessa mål krävs fortsatt mycket omfattande investeringar och utbyggnaden av vindkraften väntas utgöra en mycket stor del av dessa investeringar, i synnerhet på platser med gynnsamma förhållanden för vindkraft.

Snabb tillväxt i Nordamerika

Även i USA väntas investeringarna öka kraftigt under de kommande åren. Målet där är att fram till 2025 minska oljeberoendet från Mellanöstern med 75 procent. Detta skall ske genom en övergång till renare energikällor; sol-, och vindkraft, utsläppsfria kolkraftverk samt kärnkraft.

VINDKRAFTLÄGET I SVERIGE

	2006	2005
Installerad effekt	583 MW	493 MW
Effektökning under året	18%	9%
Total rapporterad vindkraftproduktion 1 000 GWh		936 GWh
Produktionsökning under året	N/A	2%
Antal registrerade vindkraftverk	N/A	760
Antal nya vindkraftverk	N/A	37

Källa: Energivärlden nr 5 2005 och Energimyndigheten

HUR FUNGERAR EL-CERTIFIKAT?

El-certifikat är ett stödsystem som syftar till att öka produktionen av förnyelsebar el. Den som producerar el via sol, vind, vatten eller biobränsle får av staten ett el-certifi kat för varje megawattimme el som produceras. Certifi katen säljer producenten till el-användare. Hur många el-certifi kat man måste köpa beror på hur mycket el man förbrukat. Elleverantörerna är ansvariga för att hantera sina kunders kvotplikt. Mer information om elcertifi kat återfinns på Energimyndighetens webbplats, www.stem.se.

Drivkrafterna bakom vindkraftens expansion i Sverige

• Investeringar i vindkraft har blivit allt mer lönsamma. Den tekniska utvecklingen har medfört att vindkraftverken blivit avsevärt mer effektiva.
• Ändrade tillståndsregler och förenklade tillståndsprocesser.
• En vindkraftsberedning på central politisk nivå ska arbeta för att förstärka drivkrafterna och minska hindren för en vindkraftsutbyggnad.
• Fyra regionala vindkraftssamordnare har tillsatts med uppgift att underlätta samspelet mellan vindkraftproducenter, myndigheter och andra aktörer på central, regional och lokal nivå.
• Förra regeringen anslog 327 miljoner kronor i stöd till fyra pilotanläggningar för havsbaserad vindkraft. Nyligen gavs klartecken för en andra fas för landbaserad vindkraft med ytterligare 350 miljoner.
• Ett nordiskt samarbete kring vindkraften har inletts som tar fasta på planering och nätanslutningar.
• Förlängningen av elcertifi katen fram till 2030 skapar långsiktighet och borgar för stabilitet som gör att investerare och projektörer vågar

Exempel på planerade större svenska vindkraftsprojekt

Projekt	Projektör	Land/hav	Årsproduktion (GWh)	Effekt (MW)	Antal verk
Finngrunden	WPD Scandinavia AB	Hav	3 900	1 050	210
Markbygden	Svevind	Land	3 000–10 000	3 000	400–1 000
Stora Middelgrund	Universal Wind Offshore	Hav	3 000	800	110
Södra Midsjöbanken	E.ON	Hav	3 000	900	180–230
Klocktärnan	WPD Scandinavia AB	Hav	2 450	660	132
Kriegers fl ak	Vattenfall	Hav	2 100	640	128
Taggen	Vattenfall	Hav	1 000	300	83
Storgrund	WPD Scandinavia AB	Hav	860	265	53
Laholm	Arise Windpower	Land	800	300	100–150
Hanöbukten	Triventus	Hav	700	150	50–70
Blaiken	Skellefteå Kraft	Land	600	300	80–120
Lillgrund	Vattenfall	Hav	330	110	48
Tönsen/Storberget	Vindkompaniet	Land	300	110	30
Utögrunden II	E.ON	Hav	280	90	24
Skottarevet	Triventus	Hav	270–640	90	30
Glötesvålen	Vindkompaniet	Land	270	90	30
Gabrielsberget	Svevind	Land	300	120	40
Havsnäs	RES Skandinavien	Land	250–375	150	48
Sjisjka	Vindkompaniet	Land	230	90	30
Vindpark Vänern	Vindpark Vänern	Insjö	90	30	10
Summa			24 000–31 000	> 9 000	1 800-2 500

Sammanställningen utgör ett urval av offentliggjorda pågående projekt och är inte att anse som en komplett sammanställning av stora projekt.

Morphic Technologies AB l Årsredovisning 2006/07 ²⁷

Produktionsteknik

Inom verksamhetsområde Produktionsteknik bedrivs tung maskinbearbetning samt tillverkning av fartygspropellrar och andra stora komponenter. Området ansvarar även för verksamheten inom vattenkraftområdet, legoproduktion av komponenter baserad på höghastighetsteknik samt försäljning av automationssystem.

Verksamheten inom verksamhetsområde Produktionsteknik bedrivs genom tre av koncernens dotterbolag, Aerodyn AB (fartygspropellrar och andra stora komponenter), Dynamis AB (automationsutrustning), Cell Impact (legotillverkning av komponenter) samt Finshyttan Hydropower AB (renovering av turbiner till vattenkraftverk).

Nyskapande automationslösningar

Morphics dotterbolag Dynamis AB har utvecklat en avancerad scanner för kvalitetsövervakning av bearbetade komponenter. Systemet, som även består av en automatiserad materialhanteringsutrustning, underlättar och effektiviserar kvalitetssäkringen och hanteringen av komponenter. Systemet används inom Morphic för kontroll och hantering vid produktion av fl ödesplattor till bränsleceller, men erbjuds även externa kunder.

Intresset för systemet har sedan lanseringen under hösten 2006 varit stort. En första order på systemet mottogs i november från Lesjöfors Fjädrar AB. Under våren 2007 erhölls även en order från Haldex Brake Products. Systemet kommer där att användas i ett komplett materialhanteringssystem, integrerat i Haldex produktionsprocess.

Mål framåt

Inom automationsteknik är målet att inom tre år uppnå en position som ledande inom 3D-plocksystem. Målet skall nås genom att erbjuda kunder inom främst verkstads- och fordonsindustrin ett koncept baserat på innovation och kundnytta.

Ledande inom fartygspropellrar

Morphic Technologies dotterbolag Aerodyn AB är en av Sveriges ledande tillverkare av högkvalitativa fartygspropellrar. Verksamheten omfattar tillverkning av dels hela propellrar, dels blad, nav och axlar till propellrar för en rad olika fartygstyper; tankoch fraktfartyg, färjor och militära fartyg.

Bland kunderna återfinns i princip samtliga större leverantörer av kompletta propellersystem; Rolls Royce, Wärtsilä, MAN och Berg Propulsion, vilka tillsammans har uppskattningsvis cirka 60–80 procent av världsmarknaden av högkvalitativa propellersystem. Slutkunderna för propellersystemen utgörs av enskilda rederier spridda över hela världen.

Marknad i tillväxt

Marknaden för fartygspropellrar styrs i hög utsträckning av utvecklingen på varvsmarknaden. De senaste årens stora efterfrågan på nya fartyg, till stor del driven av skärpta myndighetskrav och en kraftigt ökad efterfrågan från Kina, har medfört en kraftigt ökad efterfrågan även på propellrar. Morphic är verksamt inom segmentet högkvalitetspropellrar. Konkurrenterna utgörs huvudsakligen av fem europeiska företag. Till Morphics främsta konkurrensfördelar hör hög teknisk kompetens, ett genomgående kvalitetstänkande och ett väl inarbetat varumärke hos kunderna.

Mål framåt

Aktiviteten på fartygsmarknaden är rekordhög och Morphic ser goda möjligheter till en fortsatt positiv utveckling för den egna verksamheten. Inom propulsion är det kortsiktiga målet att öka lönsamheten. Detta skall ske genom ökad nyttjandegrad i fabriken, översyn av den befi ntliga varufl ödeskedjan samt en satsning på serviceverksamhet.

Legotillverkning av komponenter

Morphics verksamhet inom bränslecellsområdet baseras på så kallad höghastighetsteknik. Principen bakom tekniken är att utgångsmaterialet utsätts för ett mycket högt, dynamiskt, tryck under bråkdelen av en sekund. Vid slaget blir materialet mjukt och formbart. Tekniken ersätter därigenom konventionella bearbetningsmetoder såsom fräsning, sågning och pressning. Till de främsta fördelarna hör avsevärt lägre kostnader, en snabbare produktionstakt samt en minskad miljöpåverkan.

Inom Morphic används metoden för produktion av fl ödesplattor till bränsleceller. Flödesplattor är dock bara en av många produkter som kan produceras med metoden. Under en längre tid har Cell Impact även informerat och demonstrerat sin maskinteknologi för kunder intresserade av avancerad komponenttillverkning.

Under året beslöts att fullt ut inkludera legotillverkning av komponenter i Cell Impacts erbjudande. En första order mottogs under våren 2007. Beställare är en internationell aktör inom telekommunikation. Komponenten som skall tillverkas ingår i en prototyp för en kommande produkt och kommer vid positiva utvärderingsresultat att masstillverkas med start under 2008.

Haldex valde SensActive™

Haldex Brake Products AB blev en av de första kunderna med att välja Morphic Technologies materialhanteringssystem SensActive. Systemet ska levereras under hösten 2007 och kommer användas för hantering av bromsdetaljer.

SensActive lanserades på Tekniska mässan i Stockholm i början av oktober 2006. Systemet gör det möjligt att med robot plocka och hantera ett objekt direkt från pall (binpicking). Objekten kan ligga helt osorterat i emballaget, även i höjdled, eftersom en tredimensionell mätteknik används. Traditionellt har objekten plockats manuellt från pallbackarna eller körts med truck till en rullbana där de sorterats och fi xerats, varvid roboten sedan plockat objekten till produktion.

Tekniken är den enda av sitt slag i världen och förväntas sätta ny standard inom verkstadsindustrin vid materialhantering/bearbetning. Till de främsta fördelarna hör ökad produktivitet samtidigt som ergonomiskt krävande moment kan utföras av robot.

Haldex Brake Products ingår i den svenska industrikoncernen Haldex som tillhandahåller egenutvecklade fordonstekniska lösningar till den globala fordonsindustrin.

En internationell lansering av SensActive planeras till våren 2008.

Målsättningar

När det gäller legoproduktion är målet att öka andelen uppdrag. Strategin för att lyckas med detta utgörs till stora delar av ökad marknadsföring på prioriterade marknader samt ökat samarbete med en eller fl era större aktörer inom området.

Morphic och vattenkraft

Morphics dotterbolag Finshyttan Hydro Power är en av Sveriges ledande aktörer inom underhåll och service av vattenkraftverk. Fokus ligger på mindre och medelstora vattenkraftverk om 5– 100 MW. Verksamheten kan delas in i tre delar:

• Renovering och modernisering av hela turbiner. Omfattar bland annat byte till smörjningsfria lager, ny hydraulik och korrosionsskydd.
• Uppgradering. Tekniska förbättringar av kraftstationer i syfte att förbättra prestandan, bland annat byte till nya löphjul inklusive hydraulsystem med högre tryck.
• Service och löpande underhåll. Byte och underhåll av bland annat lager, smörjsystem och reglersystem.

Bland kunderna återfinns såväl fl era av de största elbolagen, bland annat Vattenfall, Fortum och E.ON, som mindre lokala aktörer. Verksamheten inom vattenkraftsområdet är certifierad av Sellihca, vilket innebär att man är godkänd som leverantör åt fl ertalet kraftbolag i Norden.

Verksamheten bedrivs i egen anläggning belägen i Filipstad. Sedan 2001 har 20 verk renoverats, moderniserats och uppgraderats. Under de senaste åren har produktionskapaciteten begränsats till följd av att produktionen av vindkrafttorn tagit stora resurser, lokalmässiga såväl som organisatoriska, i anspråk. Beslutet att investera i en ny produktionsanläggning i Kristinehamn för vindkraftstorn kommer att medföra att kapaciteten åter ökar.

Växande marknad

Flera svenska vattenkraftverk står inför ett omfattande behov av modernisering och upprustning. Efterfrågan på tjänster inom området väntas därför öka under kommande år. Totalt beräknas investeringarna i vattenkraften under de kommande 10 åren uppgå till cirka 2 Mdr kr årligen. Endast det årliga underhållet av turbiner beräknas omsätta cirka 600 MSEK.

Anläggningarnas ålder samt möjligheten att öka den förnyelsebara elproduktionen genom att öka effektiviteten i verken utgör de två främsta drivkrafterna.

Många mindre och medelstora vattenkraftverk

Det fi nns idag cirka 1 900 vattenkraftverk i Sverige. Av dem är drygt 200 större (med en effekt på 10 MW eller mer) och 1 200 mindre (med en effekt under 1,5 MW). Störst är Harsprånget i Lule älv med en effekt på 940 MW. Där produceras varje år drygt 2 TWh el. Kraftverken i Norrland svarar för cirka

Modernisering av Harsprånget – Sveriges största vattenkraftverk

I slutet av juli 2006 påbörjade Morphic Technologies dotterbolag Finshyttan Hydro Power AB renovering och modernisering av aggregat 5 i vattenkraftverket Harsprånget, Lule älv. Ordern innebär byte av lager, tätningar, renovering av löphjul och ny styrning av ledkransenhet. Det mesta av arbetet utförs på plats, bland annat bytet av den hydrauliska styrvägsenhet som styr ledkransenheten samt svetsreparation av löphjulet. I mitten av oktober ska alla delar vara tillbaka vid kraftverket och monterade. Efter slutbesiktning skall aggregatet därefter åter vara i drift.

Det finns idag cirka 200 vattenkraftverk i Sverige med en effekt på 10 MW eller mer. Harsprånget i Lule älv, Jokkmokks kommun, är störst med en effekt på 940 MW. Där produceras varje år cirka 2 TWh el vilket motsvarar cirka 1,5 procent av hela Sveriges elproduktion.

Byggandet av Harsprånget startade i början på 1920-talet men lades ner under lågkonjunkturen efter första världs kriget. 1945 återupptogs bygget och Harsprångets första aggregat togs i drift 1951. Verket ägs idag av Vattenfall AB och består av fem aggregat varav aggregat 5 är det största med en löphjulsdiameter på 6,6 meter och med en effekt av 469 MW.

80 procent av vattenkraftsproduktionen. Hela 70 procent av elen kommer från de fyra största älvarna: Lule älv, Indalsälven, Ångermanälven och Ume älv.

Stor potential i befi ntliga verk

Rent tekniskt skulle det vara möjligt och ekonomiskt försvarbart att öka den vattenkraftrelaterade elproduktionen med cirka 30 procent (24 TWh). Av miljöhänsyn kommer detta dock inte vara aktuellt. De fyra nationalälvarna (Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven) är till exempel helt skyddade för ytterligare exploatering.

Med begränsade möjligheter till nyutbyggnad ligger en viktig del av utvecklingspotentialen inom vattenkraften istället i att rusta upp och optimera de befintliga vattenkraftstationerna. Huvuddelen utgörs av effektiviseringar av den storskaliga vattenkraften. Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet har på uppdrag av Energimyndigheten gjort en undersökning av "Vattenkraftens utvecklingspotential i befi ntliga anläggningar". Studien ser till anläggningar större än 10 MW och visar på en potential av drygt 2 TWh genom modernisering och effektivisering av bland annat vattenkraftverkens turbiner. En uppgradering av generatorer och transformatorer skulle kunna ge ytterligare 1,1 TWh. Verkningsgraden för ett normalstort vattenkraftverk ligger idag på cirka 85–90 procent. Genom att uppgradera med modern teknik är det möjligt att öka verkningsgraden med mellan 2 och 6 procent, en förbättring som återspeglas direkt i intäkter och lönsamhet.

I det kortare perspektivet, fram till år 2010, planeras det enligt Energimyndighetens undersökning cirka 430 GWh ytter ligare produktion. Av dessa är cirka 50 GWh nya småskaliga anläggningar och resten uppgradering av storskaliga anläggningar.

Marknad med få aktörer

På tillverkarsidan har under de senaste decennierna stora strukturrationaliseringar genomförts och ett antal mindre tillverkare har lagt ned verksamheten inom området. Morphic är idag en av ett fåtal aktörer med egen större verkstad i Sverige. De omfattande investeringar som krävs för att ta sig in på marknaden gör tröskeln hög för nya aktörer. Waplans Mekaniska Verkstad är idag den enda större turbintillverkaren som har egen tillverkning i Sverige. GE Energy (Sweden) AB har inte längre någon tillverkning i Sverige utan utför främst installationer, i driftsättning och underhåll.

I augusti efter räkenskapsårets slut mottogs en order från GE Energy avseende renovering och ombyggnation av en vattenturbin i vattenkraftverket Letsi.

Målsättningar

Inom vattenkraften är målet att befästa positionen som den ledande svenska aktören inom renovering och förbättring av vattenkraftverk i Norden. Strategin är att på sikt fl ytta fokus mot huvudsakligen större vattenkraftverk.

EXEMPEL PÅ GENOMFÖRDA PROJEKT

Trängslet 3:	Renovering av rörlig tätning för Trottel ventil. Beställare: Fortum Generation AB
	Skogsforsen 2: Totalrenovering av bulbturbin samt ombyggnad av reglersystem till högtryckssystem. Beställare: E.ON Vattenkraft Sverige AB
Rya 3:	Totalrenovering av propellerpump inklusive ombyggnad . Beställare: GRYAAB
Rällsälv:	Renovering av kaplanlöphjul samt turbinaxel. Beställare: Fortum Service AB
Porsi 2:	Demontering/montering av kaplanturbin samt renovering av löphjul. Beställare: Vattenfall AB Vattenkraft
	Leringsforsen: Totalrenovering av kaplanturbin samt ombyggnad av reglersystem till högtryckssystem. Beställare: Vattenfall AB Vattenkraft
Kvarnforsen:	Totalrenovering av kaplanturbin inklusive nytt löphjul samt ombyggnation av reglersystem till högtrycks system. Beställare: Härjeåns Kraft AB

MÅNGA MINDRE VATTENKRAFTVERK I SVERIGE

Antal Vattenkraftverk	Effekt
200	>10 MW
500	1,5–10 MW
1 200	< 1,5 MW

Källa: Energimyndigheten

Energisystem

Tillväxten på vindkrafts- och bränslecellsmarknaderna har under de senaste åren varit mycket kraftig. Morphics mål är att koppla samman de båda teknikområdena och därigenom skapa en helt ny typ av energisystem, helt baserad på förnybar energi. Målet är att möjliggöra en stabil, lokal och miljömässigt hållbar produktion av elektricitet.

Grundprincipen vid produktion av el är att den el som produceras omedelbart måste förbrukas. Ett problem vid produktion av el baserad på vindkraft är att den ofta ger en alldeles för ojämn elproduktion för att utgöra ett fullvärdigt alternativ till mer traditionella energislag. Ett vindkraftverk genererar till exempel el enbart så länge det blåser men står annars still. Hittills har det inte funnits något effektivt sätt att i stor skala lagra energin, för att sedan använda under perioder då produktionen går ner.

Morphics energisystem

Morphics energisystem representerar ett helt nytt sätt att omvandla, lagra och använda energi från förnybara energikällor. Systemet består av en bränslecellsbaserad energikonverterare i vilken energin från vindkraftverket genom en kemisk process omvandlas till en energibärare som vätgas eller metanol. Detta bränsle kan sedan lagras, för att senare åter omvandlas till elektrisk energi med hjälp av ett bränslecellsystem.

Utöver energikonverteraren består systemet av egenutvecklade, mindre och medelstora vindkraftverk på upp till 500 kW. Vindkraftverken har utvecklats mot de krav och direktiv som gäller för stora vindkraftverk avseende hög tillförlitlighet, säkerhet och långa serviceintervaller. Den enkla, robusta konstruk tionen med direktdriven generator, elektronisk spänningsomvandling och effektdelning ger fl era fördelar, bland annat hög verkningsgrad och pålitlig drift.

Den potentiella marknaden för energisystemet är bred. Bland de aktörer som redan visat intresse för systemet fi nns såväl telekombolag, energibolag och vindkraftparker som industrier och jordbruk.

Intensivt utvecklingsarbete

Såväl energikonverteraren som vindkraftverken är under utveckling. Utvecklingen av systemet tog under året ett stort steg framåt genom förvärvet av 55 procent av det grekiska företaget Helbio S.A., verksamt inom utveckling av teknik för kostnadseffektiv produktion av vätgas. En första demonstrationsanläggning där vindkraften kombineras med bränsleceller installerades i Karlskoga under hösten 2007.

H2 Strategiskt förvärv inom energiteknik

I augusti förvärvades det grekiska energiteknikföretaget Helbio S.A., ledande inom system för effektiv och miljövänlig produktion av vätgas baserat på förnyelsebara bränslen (till exempel etanol och biogas). Kärnan i Helbios patenterade teknik består av så kallade "reformers", vilka gör det möjligt att omvandla flytande och gasformiga bränslen som alkoholer och kolväten till vätgas. Styrkan i tekniken ligger i den höga effektiviteten, de låga produktionskostnaderna och inte minst möjligheten till lokal vätgasproduktion. Därigenom elimineras två av de faktorer som länge motverkat en större spridning av vätgastekniken; höga produktionskostnader och svårigheter i samband med distribution.

Genom förvärvet säkras tillgången på såväl teknisk kompetens som kritiska komponenter.

Helbio S.A. kommer att integreras i Morphic Business Development, men fortsätta verka under eget namn.

För mer information, besök gärna Helbios webbplats www.helbio.com.

Aktiens utveckling

Under verksamhetsåret 2006/07 ökade aktiekursen med 114 procent, vilken kan jämföras med OMXSPI som under samma period ökade med 22 procent. Högsta betalda kurs under perioden var 30,00 kr och lägst betalt var 7,80 kr. Morphics börsvärde var vid årets utgång 3 637 MSEK.

Den genomsnittliga handeln per börsdag var 748 362 aktier (544 995) eller 14,1 MSEK (4,9). Totalt omsattes 180 798 807 B-aktier (137 883 747) till ett sammanlagt värde av 3 546 MSEK (1 246). Detta motsvarar en omsättningshastighet på 168 procent (157).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 april 2007 till cirka 21 000. Efter verksamhetsårets slut har antalet aktieägare ökat ytterligare för att vid publiceringen av denna årsredovisning uppgå till cirka 22 000.

Genomförda nyemissioner

För att möjliggöra en fortsatt snabb expansion inom framför allt bränslecells- och vindkraftsområdet genomfördes under året en företrädesemission och tre riktade emissioner. Tillsammans tillfördes Morphics kassa totalt 297 MSEK före emissionskostnader.

Riktade emissioner

Under första kvartalet genomfördes en riktad nyemission med stöd av bemyndigande från extra bolagsstämma 1 juni 2006. Totalt tillfördes bolaget cirka 21 MSEK före emissionskostnader genom emission av 2 636 000 st B-aktier. Syftet med emission var att säkerställa såväl investeringar som förvärv i samband med nytillkomna expansionsmöjligheter för koncernen.

Under tredje kvartalet fattade Morphics styrelse, med stöd av årsstämmans bemyndigande, beslut om att genomföra en riktad nyemission. I syfte att stärka Morphics kapitalbas och samtidigt öka det institutionella ägandet i bolaget emitterades 10 miljoner B-aktier till en kurs av 13 kronor riktade till Alecta och Swedbank Robur.

Vid extra bolagsstämma 1 februari 2007, fattades beslut om att genomföra en nyemission utan företrädesrätt för bolagets aktieägare. 3 miljoner B-aktier har emitterats och riktats till Östersjöstiftelsen till en teckningskurs på 11 kr.

	30		SIX Generalindex	Ägar- Röstandel
	A-aktier		B-aktier andel (%)	(%)
Mariegården	25
Investment AB	20	1 380 000 11 085 000	9,1	13,1
Kurt Dahlberg m bolag	1 802 500	1 768 739	2,6	10,4
Peter Enå m bolag	15 1 151 500	135 632	0,9	6,1
Kjell Östergren	770 000	3 823 600	3,4	6,0
Jan Alvén	10 770 000	1 389 960	1,6	4,8
Alecta Pensionsförsäkring	0	8 000 000	5,9	4,2
Östersjöstiftelsen	0	2 847 000	2,1	1,5
Swedbank Robur	0 5	2 080 400	1,5	1,1
Jan Hugo Lindstedt	110 000	93 310	0,1	0,6
Client Omnibus AC
Fund no OD44	0	1 055 000	0,8	0,6
Summa		5 984 000 32 278 641	28,0	48,3
Övriga	0	98 482 355	72,0	51,7
Totalt		5 984 000 130 760 996	100,0	100,0

AKTIEKURSUTVECKLING 2004-09-01–2007-08-31 STÖRSTA ÄGARNA 2007-08-31

Företrädesemission

Vid extra bolagsstämma 1 februari 2007, fattades beslut om att genomföra en nyemission med företräde för befi ntliga aktieägare. De aktieägare som på avstämningsdagen 9 februari var införda i aktieboken gavs rätt att för varje tiotal aktier teckna en ny aktie till kursen 10 kr.

Aktien och aktiebok

Aktiekapitalet uppgick på balansdagen till 5 069 799,80 kr fördelat på 136 744 996 aktier, varav 5 984 000 A-aktier och resten B-aktier. Maximikapitalet är enligt bolagsordningen 13 200 000 kr. Aktiernas kvotvärde är 0,04 och samtliga aktier är fullt inbetalda. Samtliga aktier ger lika rätt till full utdelning. A-aktierna motsvarar 1 röst och B-aktierna 1/10 röst.

Bolagets aktier är utgivna enligt svensk rätt och denominerade i svenska kronor. Bolagets aktiebok med uppgift om aktieägare hanteras av VPC med adress: VPC AB, Box 8722, 103 97 Stockholm, Sverige. Aktieägare har enligt aktiebolagslagen (2005:551) företrädesrätt till nyteckning av aktier, teckningsoptioner och konvertibla skuldebrev, men denna företrädesrätt kan frångås efter beslut av bolagsstämma.

Incitamentprogram

Styrelsen beslutade den 4 juli, villkorat av årsstämmans godkännande, att emittera högst 3 300 000 teckningsoptioner

ÄGARKATEGORIER 2007-08-31
---------------------------

	Kapital (%)	Röster (%)
Utländska ägare	16,4	11,8
Svernska ägare	83,6	88,2
– Institutionella ägare	12,2	8,7
– Övriga juridiska personer	15,5	19,0
– Privatpersoner	55,9	60,5

	AKTIEÄGARSTRUKTUR 2007-08-31
Aktieinnehav	Antal aktieägare	Ägarandel (%)	Röster (%)
1–1 000	11 633	4	3
1 001–10 000	8 730	20	14
10 001–100 000	1 276	23	16
100 001–1 000 000	93	17	14
1 000 001–	11	36	53
Summa	21 743	100,0	100,0

som envar ger rätt att teckna en ny B-aktie till en kurs av 16 kr. Emissionen har riktats till nyckelpersoner och personal inom Morphic-koncernen. Teckning har skett av totalt 3 010 000 teckningsoptioner. Teckningsoptionerna kan utnyttjas för teckning under tiden 1 oktober 2009 till 31 oktober 2009. Villkoren för teckning har justerats efter den genomförda företrädesemissionen i mars 2007. Varje teckningsoption ger rätt att teckna 1,06 nya aktier till en teckningskurs av 15,10 kr. Om samtliga tecknade teckningsoptioner utnyttjas för teckning av aktier medför detta en ökning av aktiekapitalet med 127 624 kronor motsvarande en utspädning på 2,3 procent.

Ytterligare information om nuvarande optionsprogram ges på sidan 62, not 12.

Morphic Technologies B-aktie är sedan den 12 september 2006 ansluten till Stockholmsbörsens handelsplats First North.Aktien handlas under namnet MORP B. En handelspost uppgår till 500 aktier. ISIN-koden är för Aaktie SE 0000672107 och för B-aktie SE 0000672115. Under verksamhetsåret 2007/08 kommer handeln att fl yttas till Stockholmsbörsens Nordiska lista.

ÄGARKONCENTRATION 2007-08-31

	Innehav (%)	Röster (%)
De 10 största ägarna	35,5	53,2
De 25 största ägarna	41,9	58,3
De 100 största ägarna	52,8	66,1

Morphic Technologies AB l Årsredovisning 2006/07 ³⁵

Utdelningspolicy

Lönsamhet är koncernens övergripande mål. Styrelsen har för avsikt att föreslå utdelning när Bolaget erhåller goda vinster och kassaflöden.

Likviditetsgarant

Remium Securities står sedan den 11 april 2005 som likviditetsgarant. Detta innebär att Remium har åtagit sig att säkerställa att det fi nns köpare respektive säljare till fem börsposter med en maximal skillnad mellan köp- och säljkurs (spread) på 3,5 procent.

AKTIEÄGARKONTAKT

Morphic Technologies har som mål att genom tydlig information underlätta marknadens värdering av före taget. På www.morphic.se fi nns aktuell information om företaget. Där är det även möjligt att följa aktiekursens utveckling samt anmäla prenumeration av senaste pressreleaser och fi nansiell information.

För IR-relaterad information, kontakta gärna Johannes Falk, Informationschef, på telefon 0586–673 93 eller e-post johannnes.falk@morphic.se

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

Verksam-			Förändring		Totalt efter förändring	Total antal		Aktiekapital,
hetsår	Typ av förändring	A-aktier	B-aktier	A-aktier	B-aktier	aktier	Kvotvärde	kr
99/01	Bolagets bildande	10 000 000	0	10 000 000	0	10 000 000	0,01	100 000
99/01	Nyemission		10 300 000	10 000 000	10 300 000	20 300 000	0,01	203 000
99/01	Nyteckning		38 000	10 000 000	10 338 000	20 338 000	0,01	203 380
99/01	Nyemission		2 215 000	10 000 000	12 553 000	22 553 000	0,01	225 530
99/01	Fondemission			10 000 000	12 553 000	22 553 000	0,04	902 120
99/01	Nyteckning		8 567 954	10 000 000	21 120 954	31 120 954	0,04	1 244 838
01/02	Nyteckning		205 000	10 000 000	21 325 954	31 325 954	0,04	1 253 038
01/02	Nyteckning		2 850 900	10 000 000	24 176 854	34 176 854	0,04	1 367 074
01/02	Nyteckning		5 500 000	10 000 000	29 676 854	39 676 854	0,04	1 587 074
03/04	Företrädesemission		4 988 935	10 000 000	34 665 789	44 665 789	0,04	1 786 632
03/04	Riktad nyemission		5 011 050	10 000 000	39 676 839	49 676 839	0,04	1 987 074
03/04	Riktad nyemission		5 740 000	10 000 000	45 416 839	55416839	0,04	2 216 674
04/05	Riktad nyemission		4 260 000	10 000 000	49 676 839	59 676 839	0,04	2 387 074
04/05	Nyteckning personaloptioner		300 000	10 000 000	49 976 839	59 976 839	0,04	2 390 274
04/05	Riktad nyemission		10 000 000	10 000 000	59 976 839	69 976 839	0,04	2 799 074
04/05	Konvertering	–1 300 000	1 300 000	8 700 000	61 276 839	69 976 839	0,04	2 799 074
04/05	Nyteckning personaloptioner		120 000	8 700 000	61 396 839	70 096 839	0,04	2 803 874
05/06	Företrädesemission		14 019 367	8 700 000	75 416 206	84 116 206	0,04	3 364 648
05/06	Nyteckning personaloptioner		823 368	8 700 000	76 239 574	84 939 574	0,04	3 397 583
05/06	Apportemission (1)		203 665	8 700 000	76 443 239	85 143 239	0,04	3 405 730
05/06	Apportemission (2)		7 124 150	8 700 000	83 567 389	92 267 389	0,04	3 690 696
05/06	Företrädesemission		16 987 914	8 700 000	100 555 303	109 255 303	0,04	4 370 212
05/06	Nyteckning personaloptioner		113 240	8 700 000	100 668 543	109 368 543	0,04	4 374 742
06/07	Konvertering	–300 000	300 000	8 400 000	100 968 543	109 368 543	0,04	4 374 742
06/07	Apportemission (2)		490 908	8 400 000	101 459 451	109 859 451	0,04	4 394 378
06/07	Riktad nyemission		2 636 000	8 400 000	104 095 451	112 495 451	0,04	4 499 818
06/07	Konvertering	–2 350 000	2 350 000	6 050 000	106 445 451	112 495 451	0,04	4 499 818
06/07	Riktad nyemission		8 000 000	6 050 000	114 445 451	120 495 451	0,04	4 819 818
06/07	Riktad nyemission		2 000 000	6 050 000	116 445 451	122 495 451	0,04	4 899 818
06/07	Konvertering	–400 000	400 000	5 650 000	116 845 451	122 495 451	0,04	4 899 818
06/07	Företrädesemission	334 000	10 915 545	5 984 000	127 760 996	133 744 996	0,04	5 349 800
06/07	Riktad emission		3 000 000	5 984 000	130 760 996	136 744 996	0,04	5 469 800

(1) – Förvärv av SensActive AB (2) – Förvärv av Aerodyn AB

Byte till den Nordiska listan

Den förväntade fortsatt höga tillväxttakten förutsätter även en adekvat tillgång till kapitalmarknaden. För att öka intresset kring Morphic, öka aktiens likviditet och därmed en effektivare prissättning av aktien, samt attrahera nya kategorier av aktieägare, avser bolaget nu ta ett naturligt steg i sin utveckling som aktiemarknadsbolag genom att ansöka om notering på Nordiska listan.

Riskfaktorer

En investering i Morphicaktien är förenat med risktagande. Riskerna kan övergripande delas in i tre huvudsakliga kategorier, operativa, fi nansiella samt externa. Alla kan påverka koncernens fi nansiella utveckling och ställning om de inte hanteras på ett optimalt sätt.

Syftet med beskrivningen av risksituationen nedan är dels att ge investerare och andra en bild av den riskmiljö Morphic Techno logies verkar i, dels att visa på hur bolaget arbetar med att minimera de negativa effekterna av riskerna. Riskerna är inte rangordnade och beskrivningen gör inga anspråk på att vara komplett eller fullständig.

Operativa risker

Medarbetare

Morphic har funnits sedan 1999 och bolagets grundare är fortfarande verksamma i företaget. Trots att relativt omfattande resurser under de senaste åren lagts på kompetensöverföring, skulle en förlust av grundare och övriga nyckelpersoner kunna påverka koncernen negativt. Även tillgången till kompetenta medarbetare utgör en riskfaktor då Morphic konkurrerar om personal inom yrkesgrupper som är av begränsad storlek. Därtill är tillgången på kvalificerad teknisk personal relativt begränsad i Värmlands län. Detta ställer stora krav på företagets ledning att skapa en arbetsplats som kan attrahera kompetent personal. För att långsiktigt begränsa risken för avhopp och samtidigt attrahera nya medarbetare strävar Morphic efter att, utöver marknadsmässig lönesättning, även kunna erbjuda en stimulerande och utvecklande arbetsmiljö samt regelbundet utfärda olika former av incitamentsprogram.

Avtalsrisker

Morphic har slutit avtal med ett fl ertal parter och ytterligare avtal kommer med största sannolikhet att ingås framöver. Trots att stora resurser läggs på att teckna bra avtal fi nns alltid en risk att bolaget inte lyckas sluta tillräckligt bra avtal eller skydda sig mot avtalsbrott på ett för bolaget godtagbart sätt.

Immateriella rättigheter och tvister

Morphic söker regelmässigt skydd för uppfi nningar, fi rmor, varunamn och varumärken. Patentintrång utgör en ständig risk och Morphic är väl förberett för att hävda sina immateriella rättigheter genom juridiska processer om så krävs. Varken Morphic Technologies eller dess dotterbolag befann sig vid upprättandet av denna årsredovisning i någon tvist, rättegång eller skiljeförfarande.

Kundberoende

Morphics omsättning härrör från ett begränsat antal kunder. Resultatet skulle således kunna drabbas relativt hårt om en större kund hamnade på obestånd eller valde en annan leverantör.

Teknisk utveckling och produktionsrisker

Inom samtliga områden pågår omfattande forskning och teknisk utveckling. Om bolaget skulle misslyckas med att utveckla och lansera produkter och/eller tjänster baserade på det FoU-arbete som bedrivits hittills fi nns en risk att värdet på bolagets produktionsanläggningar behöver skrivas ner. Bolaget är i sin verksamhet beroende av en fungerande produktionskedja. Skulle denna kedja brytas riskerar det att påverka möjligheterna att bibehålla och attrahera kunder.

En av de enskilt största riskerna relaterade till produktion rör prisutvecklingen på el och stål. Produktionen av vindkraftverk är relativt elintensiv och en ökning i elpriset skulle kunna påverka verksamhetens resultat avsevärt. Tornen till vindkraftverken tillverkas i stål, vilket medför att även utvecklingen på stålmarknaden skulle kunna påverka resultatet.

Produktansvar

Eventuella fel i Morphics produkter skulle kunna leda till krav på ansvarsskyldighet och skadestånd.

Finansiella risker

Likviditetsrisk (aktien)

När det gäller Morphics aktie fi nns risken att omsättningen kan variera under perioder och att avståndet mellan köp- och säljkurs från tid till annan kan vara stort. Likviditeten i Morphics aktie kan påverkas av ett antal olika interna och externa faktorer. Till de interna hör bland annat offentliggöranden av uppköp av nya bolag, nya produkter, teknikskiften, kvartalsvariationer i Bolagets rörelseresultat och förändringar i vinst- och intäktsprognoser. Till de externa hör allmänna ekonomiska förhållanden, konjunkturnedgångar samt andra faktorer som inte har med Bolagets verksamhetsutveckling att göra. Även svängningar på de marknader där Morphic bedriver verksamhet kan få avsevärd inverkan på Bolagets aktiekurs.

Bolagets begränsade resurser

Morphic är ett litet företag med begränsade fi nansiella resurser. Om Bolaget misslyckas med att använda resurserna på bästa sätt kan detta påverka koncernen negativt.

Externa risker

Marknadsspecifi ka risker

Dotterbolagen inom Morphickoncernen verkar på olika marknader med skilda kundsegment och olika bakomliggande drivkrafter. Detta gör att de marknadsspecifika riskerna skiljer sig åt.

Utvecklingen inom vind- och vattenkraftområdet (DynaWind AB och Finshyttan Hydro Power AB) påverkas i hög utsträckning av elprisets utveckling samt lagar och förordningar kring energimarknaden. De senaste årens höga elpris har till exempel gynnat vindkraftsproducerad el. Ett avsevärt lägre elpris skulle innebära att vindkraftsproducerad el skulle bli mindre lönsam. I förlängningen skulle detta kunna leda till en minskad efterfrågan. För att öka andelen el från förnybara energislag har många europeiska länder infört ekonomiska stödsystem som ska gynna sådan elproduktion. I Sverige fi nns ett system med elcertifikat. Elproducenter får ett elcertifikat för varje producerad MWh förnybar el. Elkunderna måste köpa dessa certifi kat baserat på den egna elförbrukningen. Även ett minskat eller avskaffande av statliga subventioner, till exempel systemet med elcertifikat, skulle kunna leda till en minskad efterfrågan på Bolagets produkter. Morphic följer utvecklingen på energimarknaden kontinuerligt. Det är företagsledningens absoluta övertygelse att el från förnybara energislag, med eller utan subventioner, i det längre perspektivet kommer att utgöra ett reellt alternativ till fossilbaserade energislag.

För bränslecellsverksamheten inom Cell Impact utgör förseningar hos Bolagets kunder avseende marknadsintroduktioner av bränslecellsprodukter några av de främsta operativa riskerna. Som alltid vid införande av ny teknik kan det uppstå inkörningsproblem eller förseningar som är svåra att förutse i dagsläget.

Dynamis AB är främst beroende av verkstadsindustrins benägenhet att investera i ny automations- och produktionsteknik. Aerodyn AB är beroende av utvecklingen på sjöfartsoch varvsmarknaden. Ett minskat fartygsbyggande skulle kunna påverka utvecklingen inom verksamheten negativt.

Konkurrenter

Konkurrenssituationen skiljer sig åt mellan de olika verksamhetsområdena. Inom bränslecellverksamheten utgörs den främsta konkurrensen av andra tillverkningsmetoder, bland annat etsning och fräsning. Vad gäller vind- och vattenkraftverksamheten är konkurrensen på den svenska marknaden begränsad till ett fåtal aktörer. Verksamheten inom fartygspropulsion är global och Morphic konkurrerar här med ett stort antal aktörer. Även när det gäller försäljning av utrustning för automation är konkurrensen relativt stor.

Övriga risker

Till övriga risker som koncernen utsätts för hör bland annat brand, traditionella försäkringsrisker och stöld.

FÖREBYGGANDE RISKHANTERING

Stora delar av koncernens riskhanteringsarbete sker lokalt eller regionalt ute i verksamheten. Alla väsentliga delar av riskhanteringen drivs eller koordineras dock av moderbolaget. Därigenom uppnås synergier i det skadeförebyggande arbetet, i riskhanteringen generellt samt i hanteringen av försäkringslösningar. Det gör det också möjligt att under kontrollerade former kontinuerligt utveckla riskhanteringsarbetet, starta nya skadeförebyggande projekt/system och fortlöpande förbättra riskhanterings-

Flerårsöversikt

Tkr om inte annat anges	2006/07*	2005/06*	2004/05*	2003/04	2002/03	2001/02
Resultaträkningar i sammandrag
Omsättning	149 289	38 991	2 276	9 646	1 553	840
Övriga rörelseintäkter	19 259	3 157	–69	854	–7	292
Rörelsens kostnader	–236 498	–66 659	–18 201	–20 546	–13 680	–8 936
Rörelseresultat	–67 950	–24 511	–15 994	–10 046	–12 134	–7 804
Finansiella poster	1 215	–108	–575	–768	–313	–311
Resultat efter fi nansiella poster	–66 735	–24 619	–16 569	–10 814	–12 447	–8 115
Skatt	–215	–12	11	–17	–1	–13
Årets resultat	–66 950	–24 631	–16 558	–10 831	–12 448	–8 128
Balansräkningar i sammandrag
Balansomslutning	602 495	259 186	48 278	27 023	25 848	35 162
Imateriella anläggningstillgångar	73 017	65 851	7 913	7 122	5 953	3 850
Materiella anläggningstillgångar	101 446	73 124	12 388	11 868	13 597	14 249
Finansiella anläggningstillgångar	573	642	586	586	586	517
Omsättningstillgångar	427 459	119 569	28 391	7 447	1 970	16 546
Eget kapital	441 127	216 774	30 052	13 631	12 106	22 441
Långfristiga skulder	13 574	12 890	7 238	8 069	8 955	7 994
Kortfristiga skulder	147 794	29 522	11 987	5 323	4 787	4 727
Kassaflödesanalyser i sammandrag
Kassaflöde från den löpande verksamheten	–55 041	–25 622	–12 363	–8 879	–11 678	–5 537
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	–14 875	–5 610	–1 643	–1 816	–2 422	–2 587
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–35 882	–17 303	–2 345	–94	–952	–7 082
Investeringar i fi nansiella anläggningstillgångar	–84 141	–1 588	–62	—	–69	–238
Kassaflöde från fi nansieringsverksamheten	286 298	112 941	37 650	14 444	961	16 003
Årets kassaflöde	97 913	62 818	21 361	3 655	–14 160	559
Likvida medel vid årets slut	186 463	88 550	25 732	4 371	788	14 948
Lönsamhetsmått
Justerat eget kapital	441 127	216 774	30 052	13 627	12 104	22 439
Sysselsatt kapital	456 739	232 313	44 599	23 714	21 992	31 366
Vinstmarginal, %	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Avkastning på totalt kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Räntabilitet på eget kapital, %	neg	neg	neg	neg	neg	neg
Kapitalstruktur
Skuldsättningsgrad, %	4	7	48	72	82	40
Räntetäckningsgrad, ggr	73	–30	–25	–13	–19	–13
Soliditet, %	73	84	61	50	47	64
Andel riskbärande kapital, %	73	84	61	50	47	64
Medarbetare
Medelantal anställda	113	44	12	9	9	6
Antal anställda vid räkenskapsårets slut	118	90	11	11	9	8
Omsättning per anställd	1 321	886	190	1 072	173	140
Aktieuppgifter
Antal aktier vid årets slut	136 744 996	109 368 543	70 096 839	55 416 839	39 676 854	39 676 854
Vägt antal registrerade aktier före utspädning	113 068 632	90 553 688	60 075 900	47 732 216	39 676 854	31 855 191
Vägt antal aktier efter utspädning	113 068 632	90 553 688	60 075 900	47 732 216	44 665 789	34 141 358
Antal aktieägare	20 924	9 598	2 008	1 136	625	452
Kursrelaterade aktiedata
Aktiekurs vid räkenskapsårets slut, kr	26,60	13,60	3,08	2,05	0,70	1,80
Högsta aktiekurs under räkenskapsåret, kr	30,00	15,00	4,30	2,45	2,00	2,70
Lägsta aktiekurs under räkenskapsåret, kr	7,80	2,90	1,70	0,60	0,55	1,10
Marknadsvärde vid räkenskapsårets slut		3 637 416 894 1 487 412 184	215 898	113 605	27 773	71 418
Data per aktie
Årets resultat per vägt antal aktier (före utspädning), kr	–0,59	–0,27	–0,28	–0,23	–0,31	–0,26
Eget kapital per vägt antal aktier (före utspädning), kr	3,90	2,39	0,50	0,29	0,31	0,70

* Räkenskaper upprättade i enlighet med IFRS. Om tidigare år räknats om till IFRS skulle mindre förändringar synas på avskrivningar och Goodwill.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Morphic Technologies AB (publ), organisationsnummer 556580-2526, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 maj 2006–30 april 2007.

Morphic Technologies är en växande svensk industrikoncern med verksamhet inom bränsleceller, vind- och vattenkraft, energisystem samt produktionsteknik. Utöver moderbolaget består koncernen av sju dotterbolag och tre dotterdotterbolag. Verksamheten bedrivs i Karlskoga, Filipstad, Kristinehamn och Göteborg. Antalet medarbetare uppgår till cirka 120 personer.

Koncernstruktur

Morphic Technologies är moderbolag till de helägda dotterbolagen Cell Impact AB (org nr 556585-6936), Aerodyn AB (org nr 556373-7583), Finshyttan Hydro Power AB (org nr 556703-5752), DynaWind (org nr 556703-5711), Dynamis AB (org nr 556588-8103), Morphic Business Development AB (org nr 556640-6244) och MLCC (org nr 556576-6655).

Ägarförhållanden

Den 1 september 2004 anslöts Morphics B-aktie till First North (tidigare Nya Marknaden) efter att ha varit inoffi ciellt noterad på Göteborgs OTC-lista sedan 2000. Bolagets sponsor på First North är Remium Securities AB. Den 30 april 2007 uppgick antalet aktieägare till cirka 21 000. Antalet aktier uppgick till 136 744 996, varav 5 984 000 A-aktier. A-aktierna var vid samma tidpunkt fördelade på sex ägare, vilka sammanlagt kontrollerade 41 procent av rösterna.

Aktien

Under verksamhetsåret 1 maj 2006–30 april 2007 har aktiekursen ökat med 114 procent att jämföra med OMXSPI som under samma period ökade med 22 procent. Högsta betalda kurs under perioden var 30,00 kronor och lägst betalt var 7,80 kronor. Morphics börsvärde var vid årets utgång 3 637 MSEK. Under året omsattes 180 798 807 B-aktier.

Byte till den Nordiska listan

Den förväntade fortsatt höga tillväxttakten förutsätter även en adekvat tillgång till kapitalmarknaden. För att öka intresset kring Morphic, öka aktiens likviditet och därmed en effektivare prissättning av aktien, samt attrahera nya kategorier av aktieägare, avser bolaget nu ta ett naturligt steg i sin utveckling som aktiemarknadsbolag genom att till hösten ansöka om notering på Nordiska listan.

Väsentliga händelser under räkenskapsåret Verksamhetsområde Bränsleceller

Morphics dotterbolag Cell Impact ingick under året samarbetsavtal med kunder inom fl era olika områden, bland annat fordons- telekom-, och konsumentelektronikindustrin. Under året tecknades avtal med två av världens tio största fordonstillverkare kring produktion av testserier av fl ödesplattor till bränsleceller. Därutöver tecknades samarbetsavtal med inte mindre än fem kinesiska företag med koppling till den inhemska fordonsindustrin.

Även inom segmentet konsumentelektronik tecknades fl era avtal. I december 2006 ingicks avtal med en ledande mobiltelefontillverkare kring tillverkning och utvärdering av ett större antal fl ödesplattor för bränsleceller till mobiltelefoner. Bränslecellen ersätter här helt eller delvis batteriet och innebär även en förlängd driftstid. I början av 2007 ingicks avtal med en ledande tillverkare av GPS-system och i slutet av räkenskapsåret ingicks avtal med en av världens största konsumentelektronikföretag kring fl ödesplattor avsedda för implementering i ett stort antal av företagets produkter.

Försäljningen inom verksamhetsområdet är fortfarande att betrakta som ringa och har under året utgjorts av testserier inför en förväntad volymproduktion. Kostnader för nyrekryterad per sonal och globala marknadsaktiviteter har tagits under året sam tidigt som investeringar skett i egen produktionsutrustning för fl ödesplattor.

Verksamhetsområde Vindkraft

Efterfrågan på vindkraftverk var under det gångna året hög. Totalt såldes under året 11 verk till kunder i Sverige. Det samlade ordervärdet uppgick till cirka 340 MSEK. Den enskilt största ordern omfattar tio verk, varav fem efter årets slut, till Vindpark Vänern. Verken har en märkeffekt om 3 MW vardera och det totala ordervärdet uppgår till cirka 460 MSEK. Leverans av verken kommer att ske under 2008 och 2009.

För att möta den höga efterfrågan på vindkraftverk togs under vintern 2006 beslut om att bygga en ny fabrik i Gustavbergs industriområde i Kristinehamn för tillverkning av torn till vindkraftverk. Investeringen innebär en kraftig kapacitetsökning, från dagens drygt 10 torn per år till runt 100 torn per år. Anläggningen beräknas stå klar under hösten 2007.

Under verksamhetsåret har de första vindkraftverken inom ramen för licensavtalet med WinWinD börjat faktureras. En mindre del av ordersumman faktureras direkt vid order. Därefter faktureras majoriteten av det återstående beloppet 6 månader före leverans samt vid själva leveransen. Den sista delen faktureras efter godkänd provdrift. Under verksamhetsåret har även investeringar skett i ny fabrik för torntillverkning.

Verksamhetsområde Energisystem

Utvecklingen av Morphics eget energisystem, baserat på vindkraft i kombination med bränsleceller, har pågått hela verksamhetsåret. Energisystemet utnyttjar el från exempelvis vindkraft och lagrar den i form av vätgas eller metanol för att kunna förbruka elen vid ett senare tillfälle. Som en del av Morphics pilotanläggning har ett vindkraftverk utvecklats och rests under verksamhetsåret. Efter årets slut har bränslecell och lagringssystem installerats. I en första fas används en konventionell bränslecell tillsammans med en elektrolysör för vätgas. Energisystemet avses utökas med en etanol- respektive biogaslösning samt en metanolbränslecell och Morphics egenutvecklade och patentsökta energikonverterare.

Verksamhetsområde Produktionsteknik

Morphics dotterbolag Aerodyn hade under perioden fortsatt hög beläggning när det gäller produktion av blad och nav till tillverkare av framdrivningssystem för fartyg. Orderingång såväl som kapacitetsutnyttjande är hög. Bolaget har order med leveranser som sträcker sig in i 2008.

Morphic Technologies dotterbolag Dynamis lanserade i oktober SensActive™, ett unikt mät- och materialhanteringssystem. SensActive™ möjliggör att med robot plocka och hantera ett objekt direkt från pall vilket tidigare varit omöjligt. Systemet kan också med hög noggrannhet kontrollmäta objektets alla dimensioner för att säkerställa att alla toleranser uppfylls. Objekten kan ligga helt osorterat i emballaget, även i höjdled, eftersom en tredimensionell mätteknik används. Tekniken som är den enda i sitt slag i världen förväntas sätta ny standard inom verkstads industrin vid materialhantering. Dynamis fokuserar nu på att bli en global systemleverantör kring det egenutvecklade och patenterade mät- och materialhanteringssystemet SensActive™. Verksamheten kring höghastighetsteknik, inne fattande legoproduktion och maskintillverkning, fl yttades till dotterbolaget Cell Impact.

Morphics dotterbolag Finshyttan Hydro Power AB har mottagit en order avseende renovering och modernisering av aggregat 5 i vattenkraftverket Harsprånget vid Lule älv. Beställare är Vattenfall AB Vattenkraft.

Försäljningen inom segmentet vattenkraft var under året begränsad till följd av att produktionsanläggningen tillfälligt upplåtits för produktion av torn till vindkraftverk i avvaktan på att den nya tornfabriken tas i drift under hösten 2007. Det negativa resultatet kan härröras till nedskrivningar av tidigare aktiverade utvecklingskostnader avseende tillverkning av torn till vindkraftverk. Utvecklingen skedde då vind- och vattenkraftsverksamheterna bedrevs inom Aerodyn och har därför bokförts under vattenkraft.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Efter räkenskapsårets slut har Cell Impact mottagit ett fl ertal testordrar på fl ödesplattor för en rad applikationer, bland annat telekommunikation, bärbara datorer och system för elektrisk energi och värme. För att möta det fortsatt stora intresset från den asiatiska marknaden beslutades under sommaren 2007 om etablering av ett kundcenter för produktion av bränslecellskomponenter utanför Tokyo i Japan. I anläggningen kommer kunder på samtliga asiatiska marknader erbjudas produktion och intrimning av fl ödesplattor till sina bränsleceller.

I slutet av juni erhöll Morphic en order på ytterligare fem vindkraftverk av företagets största modell till Vindpark Vänern. Leverans är planerad till 2008 och 2009. Det totala ordervärdet för installationen av de fem verken uppgår till 234 MSEK.

I maj 2007 erhöll Dynamis AB en order från Haldex Brake Products på materialhanteringssystemet SensActive. Systemet kommer att användas i ett komplett materialhanteringssystem, integrerat i Haldex produktionsprocess.

Förvärv av energiteknikföretaget Helbio S.A.

I augusti förvärvades 55 procent av aktierna i det grekiska energiteknikföretaget Helbio S.A. Bolaget är en ledande aktör inom system för effektiv och miljövänlig produktion av vätgas baserat på förnybara bränslen.

Riktade emissioner

Under första kvartalet genomfördes en riktad nyemission med stöd av bemyndigande från extra bolagsstämma 1 juni 2006. Totalt tillfördes bolaget cirka 21 MSEK före emissionskostnader genom emission av 2 636 000 st B-aktier. Syftet med emission var att säkerställa såväl investeringar som förvärv i samband med nytillkomna expansionsmöjligheter för koncernen.

Under tredje kvartalet fattade Morphics styrelse, med stöd av årsstämmans bemyndigande, beslut om att genomföra en riktad nyemission. I syfte att stärka Morphics kapitalbas och samtidigt öka det institutionella ägandet i bolaget emitterades 10 miljoner B-aktier till en kurs av 13 kronor och riktades till Alecta och Swedbank Robur.

Vid extra bolagsstämma 1 februari 2007, fattades beslut om att genomföra en nyemission utan företrädesrätt för bolagets aktieägare. 3 miljoner B-aktier har emitterats och riktats till Östersjöstiftelsen till en teckningskurs på 11 kronor.

Företrädesemission

Vid extra bolagsstämma 1 februari 2007, fattades beslut om att genomföra en nyemission med företräde för befi ntliga aktieägare. De aktieägare som på avstämningsdagen 9 februari var införda i aktieboken gavs rätt att för varje tiotal aktier teckna en ny till kursen 10 kronor.

Finansiella instrument

Mål och tillämpade principer för fi nansiell riskstyrning, liksom exponering för kreditrisker mm fi nns beskrivet i not 3.

Incitamentsprogram

Styrelsen beslutade den 4 juli, villkorat av årsstämmans godkännande, att emittera högst 3 300 000 teckningsoptioner som envar ger rätt att teckna en ny B-aktie till en kurs av 16 kronor. Emissionen har riktats till nyckelpersoner och personal inom Morphickoncernen. Teckning har skett av totalt 3 010 000 teckningsoptioner. Teckningsoptionerna kan utnyttjas för teckning under tiden 1 oktober 2009 till 31 oktober 2009. Villkoren

för teckning har justerats efter den genomförda företrädesemissionen i mars 2007. Varje teckningsoption ger rätt att teckna 1,06 nya aktier till en teckningskurs av 15,10 kronor. Om samtliga tecknade teckningsoptioner utnyttjas för teckning av aktier medför detta en ökning av aktiekapitalet med 127 624 kronor motsvarande en utspädning på 2,3 procent.

Miljö

Med undantag för Aerodyn AB driver bolagen inom koncernen inte någon verksamhet som omfattas av miljöbalkens tillståndsoch anmälningsplikt. Aerodyn AB avlämnar årligen miljörapport, avseende verksamheten i Karlskoga, till fastighetsägaren som innehar miljökoncession för Aerodyn ABs räkning.

Omsättning

Koncernens nettoomsättning för verksamhetsåret uppgick till 143,7 MSEK (38,6). Ökningen berodde till största delen på omsättning från de förvärvade segmenten legoproduktion av fartygspropellrar och vindkraft vilken ingått i koncernens redovisning sedan december 2005.

Försäljningen av fl ödesplattor till bränsleceller, värmeväxlare och legoproduktion av metalliska komponenter är fortfarande ringa och har under året huvudsakligen utgjorts av testserier inför en förväntad volymproduktion. Även försäljningen inom segmentet vattenkraft var under året begränsad till följd av att produktionsanläggningen tillfälligt upplåtits för produktion av torn till vindkraftverk i avvaktan på att den nya tornfabriken tas i drift under hösten 2007.

Resultat efter skatt

Resultatet efter skatt för verksamhetsåret var –66,9 MSEK, vilket var en försämring jämfört med året dessförinnan (–24,6). Det negativa resultatet berodde främst på att koncernen haft ökade kostnader för nyrekryteringar av främst ledningspersonal och rekrytering för expansion. Därutöver har resultatet även påverkats negativt av ökade kostnader för globala marknads aktiviteter samt höga kostnader för den inledande torntillverkningen vid anläggningen i Filipstad.

Finansiell ställning

Det egna kapitalet ökade till 441,1 MSEK (216,8). Soliditeten uppgick på balansdagen till 73,2 procent (83,6 procent). Koncernens balansomslutning ökade till 602,5 MSEK (259,2). Föränd ringen av eget kapital förklaras av de genomförda nyemissionerna om cirka 297 MSEK före emissionskostnader. Likvida medel uppgick den 30 april 2007 till 186,5 MSEK (88,6).

Kassaflöde

Under året ökade det negativa kassaflödet från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet med 158 procent till –47,7 MSEK (–18,5), vilket motsvarar –0,35 kronor per aktie (–0,17 kr).

Investeringar och avskrivningar

Koncernens nettoinvesteringar uppgick under året till 51,1 MSEK (18,4). De ökade materiella investeringarna under året består bland annat av investeringar i ny fabrik för tillverkning av torn till vindkraftverk för DynaWind och investeringar i en ny produktionslina för tillverkning av fl ödesplattor dimensionerad för transport- och fordonsindustrin. Koncernens investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 14,9 MSEK (5,6). Avskrivningarna under perioden var 11,6 MSEK (6,4).

Personal

Personalkostnaderna uppgick till 61,7 MSEK (22,2). Antalet anställda uppgick vid utgången av året till 118 (92), en ökning under året med 26 anställda. Kostnadsökningen har sin huvudsakliga förklaring i rekrytering av ledande befattningshavare och personal för koncernens samtliga sex operativa dotterbolag.

Moderbolaget

Moderbolagets nettoomsättning uppgick till 4 727 tkr (1 585 tkr) med ett resultat på –20 310 tkr (–17 259 tkr). Under verksamhetsåret uppgick moderbolagets investeringar i anläggningstillgångar till 158 694 tkr (58 869 tkr). Moderbolagets disponibla medel uppgick på balansdagen 2007-04-30 till 181 891 tkr (64 265 tkr) med en soliditet på 99,0 procent (97,7).

Framtidsutsikter

Den gemensamma nämnaren för samtliga verksamhetsområden är en ökad efterfrågan på energilösningar som säkerställer energitillförseln och minskar beroendet av fossila bränslen. För Morphic innebär utvecklingen inom energiområdet stora möjligheter. Inom bränslecellområdet är målet att etablera Bolaget som en långsiktig strategisk partner och en ledande global underleverantör av fl ödesplattor. Inom vindkraftområdet är Bolagets målsättning att expandera verksamheten i takt med att marknaden växer. Ambitionen är att behålla den nuvarande marknadsandelen på 20–25 procent för affärsområdet i Sverige.

Till de planerade/pågående projekten hör till exempel dels att säkra leveranskapaciteten inom andra kritiska områden utöver tillverkning av större vindkrafttorn, dels möjliggöra utveckling och kommersialisering av mindre vindkraftverk om 20 till 500 kW. Inom bränslecellsverksamheten byggs en marknadsföringsorganisation upp i Europa och Nordamerika, utöver den pågående etableringen i Asien. Bolaget kommer även att vidareutveckla och ytterligare påskynda utvecklingen och kommersialiseringen av bolagets energisystem. Inledande försäljning av pilotanläggningar förväntas ske under hösten 2007.

Vid extra bolagsstämma efter räkenskapsårets slut valdes Eva-Lotta Kraft och Lars Olof Nilsson in som nya ledamöter i Morphic Technologies styrelse. Förstärkningen av styrelsens kompetens skall ses mot bakgrund av dels bolagets framtida operativa utmaningar, dels den planerade noteringen på Nordiska listan under hösten 2007. Tillväxtmålet, att under lönsamhet uppnå minst 2 000 MSEK i omsättning för verksamhetsåret 2008/2009, står fast och avspeglar koncernens unika marknadsläge samt goda förutsättningar till intäktsökning i verksamheten.

Förslag till vinstdisposition

Till årsstämman står följande vinstmedel (tkr):

Ansamlad förlust	–72 565
Överkursfond	291 281
Årets förlust	–20 310
Erhållna koncernbidrag	5 849
	204 255

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att moderbolagets ansamlade vinstmedel 204 255 532 kr överförs i ny räkning.

Resultaträkning Koncernen

Belopp i tkr	not	2006-05-01– 2007-04-30	2005-05-01– 2006-04-30	2004-05-01– 2005-04-30
RÖRELSENS INTÄKTER M M	6, 7, 8
Nettoomsättning		143 738	38 574	1 815
Förändring varulager		15 971	1 179	–463
Aktiverat arbete för egen räkning		3 288	1 978	394
Övriga rörelseintäkter	7, 11	5 551	417	461
SUMMA INTÄKTER M M		168 548	42 148	2 207
RÖRELSENS KOSTNADER
Inköp av varor och tjänster		–113 582	–16 203	–362
Övriga externa kostnader	9, 10	–41 354	–20 039	–6 258
Personalkostnader	13	–61 714	–22 213	–8 322
Av- och nedskrivningar av materiella anläggnings tillgångar och immateriella tillgångar		–19 029	–6 446	–3 259
Övriga rörelsekostnader	11	–819	–1 758	—
SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER		–236 498	–66 659	–18 201
RÖRELSERESULTAT		–67 950	–24 511	–15 994
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR
Finansiella intäkter	15	2 138	743	65
Finansiella kostnader	16	–923	–851	–640
SUMMA RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR		1 215	–108	–575
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER		–66 735	–24 619	–16 569
Inkomstskatt	17	–215	–12	11
ÅRETS FÖRLUST		–66 950	–24 631	–16 558
HÄNFÖRLIGT TILL:
Moderföretagets aktieägare		—66 982	–24 534	–16 558
Minoritetsintresse		32	–97	—
		–66 950	–24 631	–16 558
Resultat per vägt antal aktier före och efter utspädning (kr)	18	–0,59	–0,27	–0,28
Vägt antal aktier under perioden		113 068 632	90 553 688	60 075 900
Totalt antal aktier vid periodens utgång		136 744 996	109 368 543	70 096 839

Resultaträkning Moderbolaget

Belopp i tkr	not	2006-05-01– 2007-04-30	2005-05-01– 2006-04-30	2004-05-01– 2005-04-30
	2
RÖRELSENS INTÄKTER M M	7, 43
Nettoomsättning		4 727	1 585	2 024
Förändring av varulager		–3 685	–201	–463
Aktiverat arbete för egen räkning		603	—	395
Övriga rörelseintäkter	7, 11	146	59	911
SUMMA INTÄKTER M M		1 791	1 443	2 867
RÖRELSENS KOSTNADER	43
Inköp av varor och tjänster		–707	–1 553	–3 987
Övriga externa kostnader	9, 10	–12 799	–11 791	–7 203
Personalkostnader	13	–12 762	–4 661	–4 378
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar		–1 984	–1 741	–3 220
Övriga rörelsekostnader	11	–10	–	—
SUMMA RÖRELSENS KOSTNADER		–28 262	–19 746	–18 788
RÖRELSERESULTAT		–26 471	–18 303	–15 921
RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter	15	3 949	1 346	64
Räntekostnader och liknande resultatposter	16	–63	–302	–600
SUMMA RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR		3 886	1 044	–536
RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSTER		–22 585	–17 259	–16 457
Skatt på årets resultat	17	2 275	—	—
ÅRETS FÖRLUST		–20 310	–17 259	–16 457

Balansräkning Koncernen

Belopp i tkr	not	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Tillgångar
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Balanserade utgifter för
utvecklingsarbeten och liknande arbeten	19	10 547	9 771	5 046
Koncessioner, patent och liknande	20	7 288	4 132	2 669
Goodwill	21	55 182	51 948	198
SUMMA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR		73 017	65 851	7 913
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader och mark	22	13 939	7 036	6 311
Maskiner och andra tekniska anläggningar	23	50 487	36 649	4 163
Inventarier, verktyg och installationer	24	10 214	6 911	349
Pågående nyanläggningar och förskott
avseende materiella anläggningstillgångar	25	26 806	22 528	1 565
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		101 446	73 124	12 388
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i intresseföretag	26	—	69	69
Finansiella tillgångar som kan säljas	27	457	457	457
Uppskjuten skattefordran		33	33	—
Depositioner	28	83	83	60
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		573	642	586
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		175 036	139 617	20 887
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
VARULAGER MM
Varulager	29	69	3 685	—
Pågående arbete för annans räkning	30	12 250	9 595	—
Förskott för varor och tjänster		26 186	—	—
SUMMA VARULAGER MM		38 505	13 280	0
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Kundfordringar		99 811	11 323	154
Aktuell skattefordran		293	—	—
Övriga kortfristiga fordringar		10 123	4 024	959
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	8 123	2 392	1 546
SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR		118 350	17 739	2 659
ANDRA FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN	32	—	9 850	15 021
SPÄRRADE MEDEL	33	84 141	—	—
LIKVIDA MEDEL	42	186 463	78 700	10 711
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR		427 459	119 569	28 391
Summa tillgångar		602 495	259 186	49 278

Balansräkning Koncernen

Belopp i tkr	not	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Eget kapital och skulder
EGET KAPITAL	34
KAPITAL OCH RESERVER SOM KAN HÄNFÖRAS TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE
Aktiekapital		5 470	4 375	2 804
Övrigt tillskjutet kapital		583 170	291 892	82 843
Andra reserver		–402	—	—
Ansamlad förlust		–80 129	–55 595	–39 037
Årets förlust		–66 982	–24 534	–16 558
Minoritetsintresse		—	634	—
SUMMA EGET KAPITAL		441 127	216 772	30 052
LÅNGFRISTIGA SKULDER	35
Skulder till kreditinstitut		13 574	12 890	7 238
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER		13 574	12 890	7 238
KORTFRISTIGA SKULDER
Övriga avsättningar	36	1 661	961	210
Skulder till kreditinstitut	35	2 038	2 649	7 168
Leverantörsskulder		47 964	12 843	1 481
Förskott från kunder		3 316	1 908	686
Aktuella skatteskulder		—	24	—
Skulder till beställare enligt entreprenadavtal	6	67 699	—	—
Derivatinstrument	37	402	—	—
Övriga kortfristiga skulder		9 772	2 389	430
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	38	14 942	8 750	2 013
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER		147 794	29 524	11 988
Summa eget kapital och skulder		602 495	259 186	49 278
STÄLLDA SÄKERHETER	39	112 307	37 364	26 466
ANSVARSFÖRBINDELSER	40	106 789	15 136	325

Balansräkning Moderbolaget

Belopp i tkr	not	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Tillgångar
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
IMMATERIELLA TILLGÅNGAR
Balanserade utgifter för forsknings
och utvecklingsarbeten och liknande arbeten	19	2 535	3 750	4 770
Koncessioner, patent och liknande	20	6 244	2 485	2 232
SUMMA IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		8 779	6 235	7 002
MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Byggnader och mark	22	—	–	6 311
Maskiner och andra tekniska anläggningar	23	—	7	4 163
Inventarier, verktyg och installationer	24	420	144	275
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar	25	730	—	1 565
SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		1 150	151	12 314
FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Andelar i koncernföretag	44	161 723	100 577	620
Fordringar hos dotterföretag		55 249	51 487	—
Andelar i intresseföretag	26	—	69	69
Övriga långfristiga värdepappersinnehav		457	457	—
Övriga långfristiga fordringar		60	60	517
SUMMA FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		217 489	152 650	1 206
SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR		227 418	159 036	20 522
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
VARULAGER MM
Färdiga varor och handelsvaror		—	3 685	—
SUMMA VARULAGER MM		0	3 685	0
KORTFRISTIGA FORDRINGAR
Kundfordringar		–	–	154
Fordringar hos koncernföretag		8 399	488	—
Skattefordringar		80	–	—
Övriga kortfristiga fordringar		2 781	676	908
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	2 162	741	1 528
SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR		13 422	1 905	2 590
KORTFRISTIGA PLACERINGAR	32	—	—	15 021
SPÄRRADE MEDEL	33	84 142	—	—
KASSA OCH BANK	42	181 891	64 265	6 037
SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR		279 455	69 855	23 648
Summa tillgångar		506 873	228 891	44 170

Balansräkning Moderbolaget

Belopp i tkr	not	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Eget kapital och skulder
EGET KAPITAL	34
BUNDET EGET KAPITAL
Aktiekapital (136 744 966 aktier med kvotvärde 0,04)		5 470	4 375	2 804
Reservfond		291 892	291 892	82 843
		297 362	296 267	85 647
FRITT EGET KAPITAL/ANSAMLAD FÖRLUST
Ansamlad förlust		–66 716	–55 306	–38 849
Överkursfond		291 281	–	–
Årets förlust		–20 310	–17 259	–16 457
		204 255	–72 565	–55 306
SUMMA EGET KAPITAL		501 617	233 702	30 341
AVSÄTTNINGAR
Övriga avsättningar	36	–	–	210
SUMMA AVSÄTTNINGAR		0	0	210
LÅNGFRISTIGA SKULDER	35
Skulder till kreditinstitut		—	1 468	7 238
SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER		0	1 468	7 238
KORTFRISTIGA SKULDER
Skulder till kreditinstitut	35	31	1 151	2 167
Skulder till koncernföretag		–	–	1 077
Leverantörsskulder		1 835	977	1 204
Övriga kortfristiga skulder		277	136	71
Förskott kunder		–	–	686
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	38	3 113	1 457	1 176
SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER		5 256	3 721	6 381
Summa eget kapital och skulder		506 873	228 891	44 170
STÄLLDA SÄKERHETER	39	84 147	20 066	26 466
ANSVARSFÖRBINDELSER	40	16 658	9 535	325

Kassafl ödesanalys Koncernen

Belopp i tkr	not	2006-05-01– 2007-04-30	2005-05-01– 2006-04-30	2004-05-01– 2005-04-30
Rörelsen
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat före fi nansiella poster		–67 950	–24 511	–16 063
Avskrivningar		11 578	6 539	3 307
Övriga ej likviditetspåverkande poster	46	8 154	–393	—
		–48 218	–18 365	–12 756
Erhållen ränta		2 138	743	3
Erlagd ränta		–923	–851	–640
Betald inkomstskatt		–703	–76	–1
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITALET		–47 706	–18 549	–13 394
Ökning varulager		–25 224	–4 916	367
Ökning fordringar		–100 318	–1 154	50
Ökning kortfristiga skulder		118 207	–1 003	614
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN		–55 041	–25 622	–12 363
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella tillgångar		–14 875	–5 610	–1 643
Sålda immateriella tillgångar		900	—	—
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–35 882	–17 303	–2 345
Sålda materiella anläggningstillgångar		654	1 176	—
Investeringar i dotterbolag	41	–	–2 743	—
Ökning kortfristiga fi nansiella placeringar		–84 141	–21	62
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN		–133 344	–24 501	–3 926
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyemission efter emissionskostnader		286 626	121 375	32 983
Upptagna lån		2 739	7 099	6 520
Amortering av skuld		–2 456	–15 533	–1 853
Ökning/minskning kortfristiga fi nansiella skulder		–611	—	—
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN		286 298	112 941	37 650
Årets kassaflöde		97 913	62 818	21 361
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN		88 550	25 732	4 371
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	42	186 463	88 550	25 732

Kassafl ödesanalys Moderbolaget

Belopp i tkr not	2006-05-01– 2007-04-30	2005-05-01– 2006-04-30	2004-05-01– 2005-04-30
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Rörelseresultat före fi nansiella poster	–26 471	–18 303	–15 922
Avskrivningar	1 914	1 740	3 197
Övriga ej likviditetspåverkande poster	69	–210	—
	–24 488	–16 773	–12 725
Erhållen ränta	3 949	1 346	64
Erlagd ränta	–63	–303	–599
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRINGAR AV RÖRELSEKAPITALET	–20 602	–15 730	–13 260
Minskning varulager	3 685	–3 685	367
Ökning fordringar	–11 517	685	–1 046
Ökning kortfristiga skulder	2 654	–1 644	1 855
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN	–25 780	–20 374	–12 084
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Investeringar i immateriella tillgångar	–6 597	–514	–1 565
Sålda immateriella tillgångar	2 239	—	—
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–3 046	–157	–2 043
Sålda materiella anläggningstillgångar	1 947	11 860	—
Investeringar i dotterbolag	5 744	—	—
Placeringar i övriga fi nansiella anläggningstillgångar	–64 909	–58 198	—
Övriga fi nansiella poster	–84 142	—	—
KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN	–148 764	–47 009	–3 608
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Nyemission	286 633	117 377	32 982
Upptagna lån	–	–	1 700
Amortering av skuld	–2 588	–6 786	–2 261
Erhållet/lämnat koncernbidrag	8 124	—	—
KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN	292 169	110 591	32 421
Årets kassaflöde	117 625	43 208	16 729
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS BÖRJAN	64 266	21 058	4 329
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 42	181 891	64 266	21 058

Förändringar i eget kapital Koncernen

Belopp i tkr	not		Övrigt till- Aktiekapital skjutet kapital	Andra reserver	Ansamlad förlust	Minoritets- intresse	Summa eget kapital
Ingående balans 2004-05-01		2 217	50 447	—	–39 037	—	13 627
Årets resultat		—	—	—	–16 558	—	–16 558
Nyemission		587	32 396	—	—	—	32 983
Utgående balans 2005-04-30	34	2 804	82 843	–	–55 595	–	30 052
Ingående balans 2005-05-01		2 804	82 843	–	–55 595	–	30 052
Årets resultat		—	—	—	–24 534	—	–24 534
Företagsförvärv	41	—	—	—	—	634	634
Apportemission, företagsförvärv		293	88 952	—	—	—	89 245
Nyemission		1 278	120 097	—	—	—	121 375
Utgående balans 2006-04-30	34	4 375	291 892	—	–80 129	634	216 772
Ingående balans 2006-05-01		4 375	291 892	—	–80 129	634	216 772
Kassaflödessäkringar	37	—	—	–402	—	—	–402
Summa transaktioner redovisat direkt i eget kapital		—	—	–402	—	—	–402
Årets resultat		—	—	—	–66 982	32	–66 950
Summa redovisade intäkter och kostnader		—	—	–402	–66 982	32	–67 352
Företagsförvärv		—	—	—	—	–666	–666
Apportemission, företagsförvärv		20	5 724	—	—	—	5 744
Nyemission		1 075	284 049	—	—	—	285 124
Optionsprogram	12	—	1 505	—	—	—	1 505
Eget kapital 2007-04-30	34	5 470	583 170	–402	–147 111	—	441 127

Förändringar i eget kapital Moderbolaget

Belopp i tkr	not	Aktiekapital	Reservfond	Överkurs- fond	Ansamlad förlust	Summa eget kapital
Ingående balans 2004-05-01		2 217	—	50 447	–38 849	13 815
Årets förlust		—	—	—	–16 457	–16 457
Nyemission		587	—	32 396	—	32 983
Utgående balans 2005-04-30	34	2 804	—	82 843	–55 306	30 341
Ingående balans 2005-05-01		2 804	—	82 843	–55 306	30 341
Årets förlust		—	—	—	–17 259	–17 259
Nyemission		1 571	—	209 049	—	210 620
Utgående balans 2006-04-30	34	4 375	0	291 892	–72 565	223 702
Ingående balans 2006-05-01		4 375	—	291 892	–72 565	223 702
Årets förlust		—	—	—	–20 310	–20 310
Överföring överkursfond		—	291 892	–291 892	—	—
Erhållna koncernbidrag		—	—	—	8 124	8 124
Skatteeffekt av koncernbidrag		—	—	—	–2 275	–2 275
Nyemission		1 095	—	289 776	–	290 871
Optionsprogram		—	—	1 505	—	1 505
Utgående balans 2007-04-30	34	5 470	291 892	291 281	–87 026	501 617

Noter

NOT 1 ALLMÄN INFORMATION

Morphic Technologies AB (publ) (moderbolaget, organisationsnummer 556580-2526) och dess bolag (sammantaget koncernen) är en växande svensk industrikoncern med verksamhet inom bränsleceller, vind- och vattenkraft och produktionsteknik. Koncernen har kontor i Karlskoga, Göteborg, Filipstad, Kristinehamn och Helsingborg.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige med säte i Karlskoga. Adressen till huvudkontoret är Gammelbackavägen 6, Karlskoga.

Moderbolaget är noterat på Stockholmsbörsens handelsplats First North. Styrelsen i Morphic Technologies AB (publ) har den 26 september 2007 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande.

NOT 2 REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisnings lagen, International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningsut talan den från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) sådana som de antagits av EU kommissionen. Vidare har även redovisningsrådets rekommendation RR 30:5 kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar fi nansiella tillgångar som kan säljas samt fi nansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användande av viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Det krävs vidare att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. De områden som bedöms vara mycket komplexa och de som är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen beskrivs i not 5.

Upplysningar om kommande standarder

IAS 1 tillägg – Utformning av fi nansiella rapporter: Upplysningar om kapital Tillägget träder i kraft den 1 januari 2007. Detta tillägg bedöms i dagsläget innebära utökade tilläggsupplysningar avseende bland annat defi nition av kapital, kapitalstruktur och policys för hantering av kapital.

IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar

Standarden träder i kraft den 1 januari 2007. För Morphic Technologies AB bedöms denna standard inte medföra behov av ytterligare upplysningar jämfört med vad som lämnas i denna årsredovisning.

IFRS 8 Operativa segment

Standarden träder i kraft den 1 januari 2009 och gäller för räkenskapsår som påbörjas fr.o.m detta datum. Standarden behandlar indelningen av företagets verksamhet i olika segment. Enligt standarden ska företaget ta utgångspunkt i den interna rapporteringens struktur och bestämma rapporterings bara segment efter denna struktur. Morphic bedömmer att inga nya segment kommer uppstå när denna standard träder i kraft.

IFRIC 9 Omvärdering av inbäddade derivat

Tolkningsuttalandet träder ikraft den 1 juni 2006 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter den 1 juni 2006. Uttalandet utgör ett förtydligande av IAS 39 avseende inbäddade derivat, främst vad gäller ändrad bedömning av inbäddade derivat till följd av att marknadsförutsättningar ändras. Rekommendationen kommer inte ge några effekter på Morphics redovisning.

IFRIC 10 Delårsrapportering och nedskrivningar

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 november 2006 och gäller för räkenskapsår som börjar efter detta datum. I tolkningen slås fast att nedskrivning i en tidigare delårsrapport inte kan återföras i en följande rapport för del- eller helår. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 10 från och med den 1 maj 2007 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 11 IFRS 2 Återköp av egna aktier och transaktioner mellan koncernbolag

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 mars 2007 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Tolkningen klargör hanteringen avseende klassificeringen av aktierelaterade ersättningar där bolaget återköper aktier för att reglera sitt åtagande samt redovisningen av optionsprogram i dotterbolag som tillämpar IFRS. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 11 från och med den 1 maj 2007 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 12 Servicekoncessionsarrangemang*

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Utlåtandet behandlar de arrangemang där ett privat företag ska uppföra en infrastruktur för att tillhandahålla offentlig service för en specific tidsperiod. Företaget får betalt för denna service under avtalets löptid. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 12 från och med den 1 maj 2008 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 13 - Customer Loyalty Programmes*

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 juli 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Uttalandet förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

IFRIC 14 - IAS 19 - The Limit on a Defi ned Benefi t Asset, Minimum Funding Requirements and their Interaction*

Tolkningsuttalandet träder i kraft den 1 januari 2008 och gäller för räkenskapsår som påbörjas efter detta datum. Uttalandet förväntas inte ha någon inverkan på koncernens räkenskaper.

* Dessa standarder/tolkningar är ej antagna av EU vid denna tidpunkt.

2.1 Koncernredovisning

Koncernredovisningen omfattar moderbolag, dotterbolag och intresseföretag.

Dotterbolag

Dotterföretag är alla de företag där Koncernen har rätten att utforma fi nansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer av ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl ytandet överförts till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande infl ytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för redovisning av Koncernens förvärv av dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterat eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifi erbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen oavsett omfattning av eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på Koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.

Transaktioner, balanser och internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet.

Transaktioner med minoritetsandelar

Koncernen tillämpar principen att redovisa transaktioner med minoritetsaktieägare som transaktioner med tredje part. Vid förvärv av minoritetsandelar där erlagd köpeskilling överstiger förvärvad andel av redovisat värde på dotterföretagets nettotillgångar, redovisas skillnadsbeloppet som goodwill. Vid avyttringar till minoritetsaktieägare där erhållen köpeskilling avviker från redovisat värde på den andel av nettotillgångarna som avyttras, uppkommer vinst eller förlust.

Denna vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

Intresseföretag

Intresseföretag är alla de företag där koncernen har ett betydande men inte bestämmande infl ytande, vilket i regel gäller för aktieinnehav som omfattar mellan 20% till 50% av rösterna.

Koncernens innehav i intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden och värderas inledningsvis till anskaffningsvärdet.

2.2 Utländska valutor

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de fi nansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är Moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassa fl öden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.

2.3 Intäkter

Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla företaget och särskilda kriterier har uppfyllts för var och en av Koncernens verksamheter såsom beskrivs nedan. Intäktsbeloppet anses inte kunna mätas på ett tillförlitligt sätt förrän alla förpliktelser avseende försäljningen har uppfyllts eller förfallit. Koncernen grundar sina bedömningar på historiska utfall och beaktar därvid typ av kund, typ av transaktion och speciella omständigheter i varje enskilt fall.

Intäkterna omfattar det verkliga värdet av försäljning redovisad netto efter moms, rabatter och kursdifferenser vid försäljning i utländsk valuta. Koncernintern försäljning elimineras i sin helhet.

Försäljning av varor

Försäljning av varor intäktsredovisas vid leverans av produkten till kunden, och kunden har godkänt produkten i enlighet med försäljningsvillkoren.

Försäljning av tjänster

Tjänsteuppdrag kan klassificeras i två grupper, fastprisuppdrag och uppdrag på löpande räkning.

Fastprisuppdrag intäktsförs efter arbetets slutförande. Uppdragen på löpande räkning intäktsförs löpande varje månad.

Entreprenaduppdrag

Projektintäkter på entreprenaduppdrag redovisas i enlighet med IAS 11 Entreprenadavtal. Det innebär att resultatet av ett projekt redovisas i takt med projektets upparbetning. Graden av upparbetning bestäms i huvudsak på basis av nedlagda projektkostnader i förhållandet till beräknade nedlagda projektkostnader vid färdigställandet. Utgifter som uppstått under året men som avser framtida arbete räknas inte i nedlagda projektkostnader när färdigställande graden fastställs. Dessa redovisas som varulager. Om utfallet inte kan beräknas på ett tillfredställande sätt redovisas en intäkt som motsvarar nedlagda kostnader på balansdagen (nollavräkning). Befarade förluster kostnadsförs omedelbart. Enligt metoden för successiv vinstavräkning redovisas skill naden mellan fakturerat belopp och ännu ej upparbetad intäkt som en skuld. (Skulder till beställare av uppdrag enligt entreprenadavtal).

Intäkter avseende royalty/licenser och ränta

Royalty och licenser redovisas beroende på avtalsvillkor dels vid den tidpunkt då ersättning erhålls och dels periodiserade över avtalets löptid. Intäktsräntor redovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.

2.4 Inkomstskatter

Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år samt justeringar avseende tidigare års aktuella skatt. Värdering av samtliga skatteskulder och skattefordringar sker till nominellt belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor sannolikhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen redovisas även sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen. För poster som redovisas direkt mot eget kapital redovisas även därmed sammanhängande skatteffekter direkt mot eget kapital.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag. Uppskjuten skatt beräknas inte när tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av Koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och -lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiserats eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.

2.5 Lånekostnader

Lånekostnader belastar resultaträkningen för den period till vilken de hänför sig.

2.6 Immateriella tillgångar

Goodwill

Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifi erbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill skrivs inte av utan fördelas på kassagenererande enhet och testas sedan årligen för att identifi era eventuella nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. Nedskrivningar avseende goodwill återförs aldrig.

Vinster och förluster vid avyttring av dotterbolag, inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget.

Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande arbeten

Utgifter för forskning kostnadsförs omedelbart. Identifierbara utgifter avseende utvecklingsprojekt hänförliga till konstruktion och tester av nya eller förbättrade produkter balanseras som immateriella tillgångar i den omfattning som dessa utgifter förväntas generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Övriga utvecklingsutgifter kostnadsförs i takt med att de uppkommer.

Utvecklingskostnader som balanserats, skrivs av från och med färdigställandetidpunkten och linjärt över den förväntade nyttjandetiden. Avskrivningstiden överstiger inte fem år.

Koncessioner, patent och liknande

Patent

Patent redovisas till anskaffningsvärde. Patent har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt över dess nyttjandetid; normalt högst 5 år.

Licenser

Licenser redovisas till anskaffningsvärde. Licenser har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för licenser över deras bedömda nyttjandeperiod.

2.7 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde inkluderande direkt hänförbara kostnader minskat med avskrivningar och nedskrivningar.

Tillkommande utgifter ökar tillgångens redovisade värde enbart när utgiften förväntas generera framtida ekonomiska fördelar och utgifterna kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader.

Koncernen tillämpar komponentavskrivning. Ingen avskrivning görs på mark. Ingen avskrivning sker på tillgångar som är under uppförande. Alla andra materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar.

Följande avskrivningstider tillämpas	Antal år
Industribyggnader	25
Maskiner och andra tekniska anläggningar	5–20
Inventarier, verktyg och installationer	3–5
Markanläggningar	20

En tillgångs redovisade värde prövas minst en gång per år och skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Även den förväntade nyttjandetiden prövas årligen.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas under rubrikerna, övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader i resultaträkningen.

2.8 Nedskrivningar

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis mark och goodwill, skrivs inte av utan prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Samtliga tillgångar bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det fi nns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

En tidigare nedskrivning av en tillgång, med undantag av goodwill, återförs när det har skett en förändring i de antaganden som vid nedskrivningstillfället låg till grund för att fastställa tillgångens återvinningsvärde. Det återförda beloppet ökar tillgångens redovisade värde, dock högst till det värde tillgången skulle ha haft efter avdrag för normala avskrivningar om ingen nedskrivning gjorts.

Nedskrivningstester utförs även på tillgångar som inte färdigställts.

2.9 Statliga stöd

Statliga stöd redovisas till verkligt värde när det fi nns rimlig säkerhet att stödet kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla alla därmed sammanhängande villkor.

Statliga stöd som hänför sig till kostnader skjuts upp och intäktsförs i den period då de kostnader uppkommer som det statliga stödet är avsett att kompensera.

Statliga stöd för anskaffning av materiella anläggningstillgångar reducerar tillgångens redovisade värde.

2.10 Finansiella instrument

Koncernen grupperar sina fi nansiella instrument i följande kategorier;

Tillgångar

• Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
• Lånefordringar och kundfordringar
• Finansiella tillgångar som kan säljas

Skulder

• Skulder till kreditinstitut och andra skulder
• Derivat

Klassificeringen är beroende av syftet med den införskaffade investeringen. Ledningen beslutar om klassifi ceringen vid investeringstillfället och omprövar beslutet vid varje rapporteringstillfälle.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori har två underkategorier; fi nansiella tillgångar som innehas för handel och sådana som från första början hänförs till kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen. I denna kategori ingår kortfristiga placeringar.

Verkligt värde för noterade placeringar baseras på aktuella köpkurser. Om marknaden för en viss fi nansiell tillgång inte är aktiv och för onoterade värdepapper fastställer koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation och företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt.

Alla transaktioner med värdepapper redovisas på likviddagen. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde avseende kategorin fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, resultatredovisas i den period då de uppstår och ingår i resultaträkningens post Finansiella intäkter/kostnader – netto.

Kundfordringar och andra fordringar

Kundfordringar och andra fordringar avser fordringar som uppkommer då koncernen tillhandahåller varor, tjänster eller pengar till en annan part, utan att ha för avsikt att handla med fordran. I denna katergori ingår; förskottsbetalningar, depositioner, kundfordringar, spärrade medel och övriga fordringar. Formen för reglering av sådan fordran är oftast i förväg fastställd. De redovisas normalt som omsättningstillgång till det belopp som förväntas bli inbetalt efter avdrag för individuellt bedömda osäkra fordringar. Om fordran förfaller till betalning mer än 12 månader efter balansdagen, klassifi ceras dessa fordringar som anläggningstillgångar. Kundfordringar och andra fordringar redovisas initialt till anskaffningsvärde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv räntemetoden.

En reservering för värdeminskning av fordringar görs när det fi nns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden, diskonterade med effektiv ränta. Det reserverade beloppet redovisas i resultaträkningen.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna identifi erats som att de kan säljas eller inte klassificerats i någon av övriga kategorier exempelvis innehav i onoterade aktier. De ingår i anläggningstillgångar om ledningen inte har för avsikt att avyttra tillgången inom 12 månader efter balansdagen. Finansiella instrument redovisas första gången till verkligt värde plus transaktionskostnader. Finansiella tillgångar som kan säljas redovisas efter anskaffningstidpunkten till verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i eget kapital.

Om marknaden för en fi nansiell tillgång inte är aktiv (och för onoterade värdepapper), fastställer Koncernen verkligt värde genom att tillämpa värderingstekniker såsom användning av information avseende nyligen gjorda transaktioner på armlängds avstånd, hänvisning till verkligt värde för ett annat instrument som i allt väsentligt är likvärdigt, analys av diskonterade kassaflöden och optionsvärderingsmodeller. Härvid används i så stor utsträckning som möjligt marknadsinformation och företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt.

Skulder till kreditinstitut och andra skulder

Skulder till kreditinstitut och andra skulder värderas initialt till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektiv räntemetoden. Därefter redovisas dessa skulder till upplupet anskaffningsvärde. Posten andra skulder innefattar; leverantörsskulder, förskott från kunder och övriga kortfristiga skulder. Skulder i denna kategori klassificeras som kortfristiga om de förväntas bli realiserade inom 12 månader från balansdagen, övriga klassificeras som långfristiga.

Derivat

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som antingen:

• (a) säkring av verkligt värde avseende en redovisad skuld (verkligt värdesäkring),
• (b) säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring), eller
• (c) säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet (säkring av nettoinvestering).

Morphic har derivat som ingår i kategorin kassaflödessäkringar. Då transaktionen ingås, dokumenterar Koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, liksom även koncernens mål för riskhanteringen och riskhanteringsstrategin avseende säkringen. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden som är hänförliga till de säkrade posterna.

Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 37. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

Kassafl ödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen i posten Andra vinster/förluster – netto.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet (till exempel när den prognostiserade försäljningen som är säkrad äger rum). Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av en valutaswap som säkrar upplåning med rörlig ränta, redovisas i resultaträkningens post Finansiella kostnader. Den vinst eller förlust som hänför sig till den effektiva delen av valutaterminskontrakt som säkrar importleveranser, redovisas i posten övriga intäkter i resultaträkningen. Om en säkring av en prognostiserad transaktion därefter leder till redovisning av en icke-fi nansiell tillgång (till exempel varulager), överförs de vinster och förluster som tidigare har redovisats i eget kapital från eget kapital och inkluderas i det första anskaffningsvärdet för tillgången. Dessa tillgångsförda belopp kommer senare att redovisas i Inköp av varor och tjänster när det gäller varulager.

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen fi nns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktioner slutligen redovisas i resultaträkningen. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningens post Andra vinster/förluster – netto.

Köp och försäljningar av fi nansiella tillgångar redovisas på affärsdagen – det datum då Koncernen förbinder sig att köpa eller sälja tillgången. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassa fl öden från instrumentet har löpt ut eller överförts och Koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Koncernen bedömer per varje balansdag om det fi nns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en fi nansiell tillgång eller en grupp av fi nansiella tillgångar. När det gäller aktier som klassificerats som tillgångar som kan säljas, beaktas en betydande eller utdragen nedgång i verkligt värde för en aktie till en nivå som ligger under dess anskaffningsvärde, som en indikation på att nedskrivningsbehov föreligger. Om sådant bevis föreligger för fi nansiella tillgångar som kan säljas, tas den ackumulerade förlusten – beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen – bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, vilka redovisats i resultaträkningen, återförs inte över resultaträkningen.

2.11 Avsättningar och garantiåtaganden

Avsättningar för rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser, det är mer sannolikt att ett utfl öde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och att beloppet beräknats på ett tillförlitligt sätt. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

2.12 Leasingavtal

Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägandet behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Morphic har för den egna verksamheten tecknat vissa leasingavtal. Leasingavtalen avser personbilar och kontorsmaskiner och är av mindre omfattning och påverkar därför inte bedömningen av koncernens resultat och ställning varför de redovisas som operationella leasingavtal.

2.13 Varulager mm

Varulagret värderas, med tillämpning av först in först ut principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. För homogena varugrupper tillämpas kollektiv värdering.

Nettoförsäljningvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.

Pågående tjänsteuppdrag redovisas som pågående arbete för annans räkning och anskaffningsvärdet består i nedlagda direkta och skälig del av indirekta kostnader. I anskaffningsvärdet ingår inte kostnader för forskning och utveckling, försäljning, administration samt för lånekostnader.

2.14 Segmentsrapportering

En rörelsegren är en grupp tillgångar och verksamheter som tillhandahåller produkter eller tjänster som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra rörelsegrenar. Geografi ska områden tillhandahåller produkter eller tjänster inom en ekonomisk miljö som är utsatt för risker och möjligheter som skiljer sig från vad som gäller för andra ekonomiska miljöer.

Koncernen är organiserad så att rörelsegrenar blir det primära segmentet, och därmed omfattar det sekundära segmentet geografi ska områden.

2.15 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- och utbetalningar. Förändringar i koncernstruktur, förvärv och försäljningar, redovisas netto exkluderande likvida medel, under Förvärv och avyttringar av dotterbolag, och ingår i kassaflödet från investeringsverksamheten.

Till likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga fi nansiella placeringar som dels är utsatta för endast obetydlig risk för värdefl uktationer, dels

• handlas på en öppen marknad till kända belopp eller
• har kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

2.16 Ersättningar till anställda Pensionsförpliktelser

I avgiftsbestämda planer betalar företaget fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Koncernens resultat belastas för kostnader i takt med att förmånerna intjänas.

I en förmånsbestämd plan utgår ersättningar till anställda och före detta anställda baserat på lön vid pensioneringstidpunkten och antalet tjänsteår. Koncernen bär risken för att de utfästa ersättningarna utbetalas. Inom koncernen fi nns såväl avgiftsbestämd som förmånsbestämd pensionsplan.

Åtaganden för ålders- och familjepension för tjänstemän (ITP-planen) i Sverige tryggas genom en försäkring hos Alecta. Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets Akutgrupp, URA 42, är detta en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2006/2007 har Morphic Technoloiges inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 13 845 tkr. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av mars 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153,0 (141,7) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i förhållande till försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsåtaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Aktierelaterade ersättningar

Enligt IFRS 2 skall det verkliga värdet avseende planer där betalning sker med eget kapitalinstrument redovisas som en kostnad i resultaträkningen med motposten redovisad i eget kapital. Personalen i Morphic Technologies och dess dotterbolag har erhållit teckningsoptioner. Morphic Technologies policy är att anställda som tilldelats egna kapitalinstrument (teckningsoptioner etc) skall erlägga vid tilldelningstidpunkten marknadsmässig ersättning för tilldelade instrument. Värdering har skett med Black & Scholes metoden. Aktierelaterade ersättningar har därför inte belastat varken balans- eller resultaträkningen.

Ersättningen för optionerna från de anställda har redovisats direkt mot övrigt tillskjutet kapital.

Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital när optionerna utnyttjas.

2.17 Aktiekapital

Stamaktier klassificeras som eget kapital. Transaktionskostnader som direkt kan hänföras till emission av nya aktier redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.

NOT 3 MODERBOLAGETS REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget upprättar sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och RR32:05 (Redovisning för juridiska personer), vilket innebär att moderbolaget följer koncernens redovisningsprinciper i allt väsentligt.

NOT 4 FINANSIELL RISKHANTERING OCH DERIVATINSTRUMENT

Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika fi nansiella risker. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de fi nansiella marknaderna.

Finansiella risker

Riskhanteringen sköts centralt av moderbolaget enligt principer som godkänts av styrelsen. Dessa principer innebär att åtaganden över vissa nivåer skall godkännas av verkställande direktören/styrelsen i moderbolaget.

Kredit- och motpartsrisker

Finansfunktionen strävar efter att sprida kreditriskerna och övervakar att försäljning sker till kunder med lämplig kreditbakgrund. Morphic har riktlinjer för hur stora kreditexponeringar som tillåts per motpart.

Ränterisker

Koncernen har 84 141 tkr i kortsiktiga fastränteplaceringar och stadsskuldsväxlar samt 186 463 tkr i likvida medel på räntebärande konton. Upplåning sker till rörlig ränta och koncernen har 15 612 i räntebärande skulder och en räntejustering med ± 1 procentenhet innebär att koncernens resultat förändras med 2 550 tkr.

Likviditetsrisk

Hanteringen av likviditetsrisk sker med försiktighet som utgångspunkt vilket innebär att bibehålla tillräckliga likvida medel och skapa tillräckliga krediter för fi nansiering av verksamheten. Bolaget har redovisat förluster de senaste åren och har under 2006/2007 genomfört emissioner som har tillfört bolaget nytt kapital.

Valutarisk

Koncernens intäkter är normalt fakturerade i svenska kronor. Valutaexponering sker vid inköp av varor och tjänster som skulle kunna påverka koncernens resultat och kassaflöde. Koncernens fi nansfunktion arbetar utifrån styrelsens riktlinjer med att säkra sådana exponeringar via terminskontrakt. Den största valutaexponeringen sker i EUR.

NOT 5 BEDÖMNINGAR OCH ANTAGANDEN

Upprättande av Morphic Technologies AB´s konsoliderade bokslut kräver att ett antal uppskattningar och antaganden görs, vilka kan påverka värdet på rapporterade tillgångar, skulder och avsättningar vid tidpunkten för bokslutet. Därutöver påverkas också det rapporterade värdet på försäljning och kostnader under de presenterade perioderna.

Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.

De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår diskuteras nedan.

Aktiverade balanserade utvecklingskostnader

I samband med aktivering av balanserade utvecklingskostnader gör koncernen en del bedömningar och antaganden om tillgångens värde i framtiden och att de ekonomiska fördelar som uppkommer i framtiden tillfaller bolaget. Vid kommande nedskrivningsprövningar görs, förutom ovan nämnda, antaganden och bedömningar om ex; framtida tillväxttakt och diskonteringsränta.

Nedskrivningsprövning för goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen för goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar skall bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångarnas nettoförsäljningsvärde blir nyttjadevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkning av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser försäljningstillväxten och rörelsemarginalens utveckling, vilka använts för att diskontera de framtida kassaflödena.

En känslighetsanalys har utförts, exempelvis med 10% lägre marginaler eller 10% högre diskonteringsränta. Inga av dessa analyser indikerar något nedskrivningsbehov.

Värdering av uppskjuten skattefordran

Morphic Technologies AB´s samlade skattemässiga förlustavdrag uppgick vid periodens utgång till cirka 87 273 tkr. Vid värderingen av förlustavdragen har bedömningen gjorts att ingen uppskjuten skattefordran skall redovisas hänförlig till dessa förlustavdrag.

NOT 6 ENTREPRENADAVTAL

Koncernen

Entreprenaduppdrag intäktsförs i takt med upparbetning av projekten. Se redovisnings- och värderingsprinciper not 2.

Uppgifter ur resultaträkningen

Under året upparbetade intäkter och kostnader uppgår till 12 324 tkr. Då inga av projektens upparbetningsgrad på balansdagen uppgår till de

säkerhetsmarginaler som tillämpas har ingen vinstavräkning påbörjats.

Uppgifter ur balansräkningen

	2007-04-30
Fakturering	80 023
Upparbetade kostnader	–12 324
Summa skuld	67 699

NOT 7 INTÄKTERNAS FÖRDELNING

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
I nettoomsättningen ingår intäkter från:
Varor	131 414	34 821	967	1 843	296	1 128
Tjänster	—	376	–	—	303	–
Entreprenaduppdrag	12 324	—	–	—	—	–
Royalty, licenser, mm	—	515	217	—	515	217
Summa	143 738	35 712	1 184	1 843	1 114	1 345
I övriga intäkter ingår intäkter från:
Ersättning för sålda rättigheter	4 100	—	–	—	—	–
Övriga ersättningar	865	—	–	94	9	–
Hyror	77	89	186	37	43	636
Statliga bidrag	509	182	275	15	7	275
Summa	5 551	271	461	146	59	911

NOT 8 SEGMENTSRAPPORTERING

Den 30 april 2007 var koncernen organiserad i följande rörelsegrenar;

– Bränsleceller (Omfattas av Cell Impact AB´s verksamhet)

– Fartygspropulsion (Omfattas av Aerodyn AB´s verksamhet)

– Produktionsteknik (Omfattas av Dynamis AB´s verksamhet)

– Affärsutveckling (Omfattas av Morphic Technologies AB (publ) samt Morphic Business Development AB´s verksamheter)

– Vindkraft (Omfattas av DynaWind AB´s verksamhet)

– Vattenkraft (Omfattas av Finshyttan Hydropower AB´s verksamhet) Dessa bildar våra primära segment.

Segmentens resultat för räkenskapsåret 2006/2007 framgår nedan:

	Försäljnings- intäkter	Rörelse- resultat	Finansiella kostnader	Resultat före skatt	Inkomstskatt	Årets resultat
Bränsleceller	1 301	–13 119	–1 073	–13 997	—	–13 997
Fartygspropulsion*	97 729	14 707	–849	13 931	–2 512	11 419
Produktionsteknik	19 184	–4 589	–525	–5 075	22	–5 053
Affärsutveckling	4 874	–28 320	–75	–24 445	2 275	–22 170
Vindkraft*	32 971	–4 410	–112	–4 518	—	–4 518
Vattenkraft*	18 498	–26 507	–413	–26 920	—	–26 920
Koncernelimineringar	–25 268	–5 712	2 124	–5 711	—	–5 711
Koncernen	149 289	–67 950	–923	–66 735	–215	–66 950

* Segmenten; Fartygspropulsion, Vindkraft och Vattenkraft redovisades 2005/2006 tillsammans i segmentet Vind och vattenkraft. En omräkning för perioden 2005/2006 i syfte att öka jämförbarheten har visat sig vara ogenomförbar. Bolaget redovisar därför också dessa segment tillsammans även för räkenskapsåret 2006/2007.

	Försäljnings- intäkter	Rörelse- resultat	Finansiella kostnader	Resultat före skatt	Inkomstskatt	Årets resultat
Vind- och vattenkraft*	149 198	–16 210	–1 374	–17 507	–2 512	–20 019

Segmentens resultat för räkenskapsåret 2005/2006 framgår nedan:

	Försäljnings- intäkter	Rörelse- resultat	Finansiella kostnader	Resultat före skatt	Inkomstskatt	Årets resultat
Bränsleceller	165	–4 176	–584	–4 705	102	–4 603
Produktionsteknik	18 710	529	–285	257	–114	143
Affärsutveckling	1 643	–18 303	–302	–17 259	—	–17 259
Vind- och vattenkraft *	29 079	–1 373	–386	–1 724	—	–1 724
Koncernelimineringar	–10 606	–1 188	706	–1 188	—	–1 188
Koncernen	38 991	–24 511	–851	–24 619	–12	–24 631

		Avskrivningar		Nedskrivningar
	Materiella anläggningstillgångar	Immateriella tillgångar	Immateriella tillgångar	Finansiella tillgångar
Bränsleceller	113	560
Fartygspropulsion*	2 102	300
Produktionsteknik	2 104		379
Affärsutveckling	102	1 857		69
Vindkraft*	72
Vattenkraft*	1 014		6 819
Koncernelimineringar	3 411	126
Koncernen	8 918	2 843	7 198	69

Vind- och vattenkraft* 3 188 300 6 819 0

Andra resultatposter under räkenskapsåret 2006/2007 för segmenten framgår nedan:

Andra resultatposter under räkenskapsåret 2005/2006 för segmenten framgår nedan:

	Avskrivningar
	Materiella anläggningstillgångar	Immateriella tillgångar
Bränsleceller	–16	–337
Produktionsteknik	–1 761	0
Affärsutveckling	–461	–1 281
Vind- och vattenkraft	–1 573	171
Koncernelimineringar	–1 124	–63
Koncernen	–4 935	–1 510

Transaktioner mellan segmenten sker enligt normala kommersiella villkor.

I nedanstående tabell redovisas tillgångar och skulder per den 2007-04-30 och investeringar i immateriella och materiella tillgångar under räkenskapsåret 2006/2007.

	Tillgångar	Skulder	Investeringar
Bränsleceller	34 009	33 008	10 398
Fartygspropulsion*	51 251	35 267	4 259
Produktionsteknik	26 797	25 780	10 246
Affärsutveckling	516 329	13 336	11 484
Vindkraft*	117 548	116 548	8 232
Vattenkraft*	29 877	28 777	9 751
Koncernelimineringar	–173 316	–91 348	–3 228
Koncernen	602 495	161 368	51 142
Vind- och vattenkraft*	198 676	180 592	22 242

I nedanstående tabell redovisas tillgångar och skulder per den 2006-04-30 och investeringar under räkenskapsåret 2005/2006.

	Tillgångar	Skulder	Investeringar
Bränsleceller	33 480	32 480	16 644
Produktionsteknik	21 587	20 292	4 277
Affärsutveckling	228 991	5 290	592
Vind- och vattenkraft*	49 043	38 475	4 218
Koncernelimineringar	–73 914	–54 125	—
Koncernen	259 187	42 412	25 731

Segmentens tillgångar består huvudsakligen av materiella tillgångar, immateriella tillgångar, pågående arbeten, fordringar för den löpande verksamheten och likvida medel.

Upplysningar för sekundära segment- geografiska områden

Koncernens sex rörelsegrenar bedriver verksamhet och innehar alla tillgångar i Sverige. Koncernens försäljning sker huvudsakligen i Sverige och i länder inom Europa.

Försäljningsintäkter/ geografi skt område	2006/2007	2005/2006	2004/2005
Sverige	109 528	28 004	2 276
Europa	39 761	9 985
Övriga världen	0	1 002
Summa	149 289	38 991	2 276

Fördelningen av försäljningsintäkter sker baserat på det land där kunden fi nns.

Alla tillgångar och investeringar är lokaliserade i Sverige.

NOT 9 ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Revisionsuppdrag
Öhrlings PricewaterhouseCoopers	574	275	137	256	175	100
Andra uppdrag än revisionsuppdraget
Öhrlings PricewaterhouseCoopers	537	296	42	468	279	42
	1 111	571	179	724	454	142

NOT 10 LEASINGKOSTNADER

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2006-05-01– 2005-05-01– 2004-05-01–			2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Leasingkostnaderna (exkl hyra för lokaler) uppgår under året till	902	107	93	85	39	74

NOT 11 VALUTAKURSDIFFERENSER

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Övriga intäkter
–Kursvinst	574	122	17	20	9	17
Övriga externa kostnader
–kursförluster	–537	–63	–41	–9	–1	–41
Total valutakursdifferens	37	59	–24	11	8	–24

NOT 12 OPTIONSPROGRAM

Styrelsen i Morphic Technologies har mot vederlag om 0,50 kronor per option fördelat 3 010 000 st teckningsrätter till anställda i Morphickoncernen. Varje optionsrätt ger rätt att teckna 1,06 (1)* ny B-aktie under oktober månad 2009. Teckningskursen för optionerna är 15,10 kronor (16 kronor)* för varje nytecknad aktie. Optionerna emitteras till marknadsvärde som fastställdes baserat på en extern värdering enligt Black & Scholes värderingsformel för optioner. Data som använts är aktiekurs 9.55, volatilitet 20%, alternativ ränta 3,4%. Premien för optionerna har redovisats mot eget kapital.

Optionerna tilldelades personalen i december 2006.

* Siffrorna är omräknade med hänsyn till optionsvillkoren efter genomförd nyemission. Beloppen i parantesen avser det ursprungliga beloppet.

NOT 13 MEDELANTAL ANSTÄLLDA, LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA AVGIFTER

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män har uppgått till;
Kvinnor	12	5	2	2	–	–
Män	101	39	10	7	4	5
Totalt	113	44	12	9	4	5
Löner och ersättningar har uppgått till;
Styrelse och verkställande direktören	6 722	2 050	1 513	3 338	1 110	1 046
Övriga anställda	33 015	13 117	4 032	3 747	1 527	1 868
Totala löner och ersättningar	39 737	15 167	5 545	7 085	2 637	2 914
Sociala avgifter enligt lag och avtal	14 207	5 252	2 077	2 660	975	1 146
Pensionskostnader (varav för styrelse och verkställande direktören 1 049 tkr (210 tkr)	3 842	954	635	1 495	462	434
Totala löner, ersättningar, sociala avgifter och
pensionskostnader	57 786	21 373	8 257	11 240	4 074	4 494

Ersättningar till ledande befattningshavare, kr
	Grundlön/ styrelsearvode	Pensions- kostnader	Övrig ersättning	Summa
Styrelsens ordförande		811 161 168 380		20 543 1 000 084
Övriga styrelseledamöter		649 040 155 084	14 655	818 779
Verkställande direktören	1 103 297 198 835			20 543 1 322 676
Andra ledande befattningshavare	1 455 257 376 696			73 132 1 905 085

Alla anställningsavtal i bolaget följer kollektivavtalets regler om uppsägning. För verkställande direktören gäller ömsesidig sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från arbetsgivarens sida utgår dessutom 12 månaders lön i avgångsvederlag.

Utöver betalda pensionspremier förekommer inga pensionsförpliktelser.

Principer och beredningsprocesser

Lön till styrelseordförande förhandlas av två av styrelsens övriga ledamöter. Lön till verkställande direktören förhandlas av styrelsens ordförande. För övriga befattningshavare tillämpas individuell lönesättning vilken förhandlas med VD i samråd med styrelseordföranden. Ersättningar till styrelseordförande, VD och övriga ledande befattningshavare har under året varit fasta.

Sjukfrånvaro

Uppgift avseende sjukfrånvaro lämnas inte med hänvisning till att medelantalet anställda de senaste två räkenskapsåren inte uppgått till 10 personer.

NOT 14 STYRELSELEDAMÖTER OCH ANDRA LEDNINGS BEFATTNINGSHAVARE FÖRDELADE PÅ KÖN

	Antal på	2007-04-30	Antal på	2006-04-30		2005-04-30
KONCERNEN (INKL DOTTERBOLAG)	balansdagen	Varav män	balansdagen	Varav män	Antal på balansdagen	Varav män
Styrelseledamöter	18	67%	17	94%	11	91%
Verkställande direktörer och andra ledande befattningshavare	11	91%	6	83%	6	83%
MODERBOLAGET
Styrelseledamöter	6	83%	7	86%	7	86%
Verkställande direktör och andra ledande befattningshavare	4	75%	4	75%	5	100%

NOT 15 FINANSIELLA INTÄKTER

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ränteintäkter	1 988	588	3	3 949	1 191	2
Realisationsresultat vid försäljningar	150	155	62	—	155	62
Summa	2 138	743	65	3 949	1 346	64

NOT 16 FINANSIELLA KOSTNADER

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Räntekostnader	923	851	640	63	302	600
Summa	923	851	640	63	302	600

NOT 17 INKOMSTSKATT

KONCERNEN	2006-05-01– 2007-04-30	2005-05-01– 2006-04-30	2004-05-01– 2005-04-30
Aktuell skatt för året	–79	–101	–
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år			–1
Uppskjuten skatt	–136	89	12
Summa	–215	–12	11
MODERBOLAGET
Aktuell skatt för året, hänförligt till erhållet koncernbidrag	2 275	—	—
Summa	2 275	—	—

Med hänvisning till kraven som ställs för att redovisa uppskjuten skatt på underskottsavdrag har koncernen inte redovisat uppskjuten skattefordran på underskottsavdragen som uppgår till 144 267 tkr. Moderns underskottsavdrag uppgår till 87 194 tkr. Koncernens skattesats är 28%.

NOT 18 RESULTAT PER AKTIE

KONCERNEN	2006-05-01– 2007-04-30	2005-05-01– 2006-04-30	2004-05-01– 2005-04-30
Redovisat resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare	–66 735	–24 619	–16 558
Resultat för beräkning av resultat per aktie	–66 735	–24 619	–16 558
Vägt antal registrerade aktier före utspädning		113 068 632 90 553 688 60 675 900
Totalt antal aktier före utspädning		113 068 632 90 553 688 60 075 900
Antal aktier vid årets slut		136 744 996 109 368 543 70 096 839
Resultat per vägt antal aktier före och efter utspädning	– 0,59	– 0,27	– 0,28

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden.

Då koncernens resultat är negativt har ingen beräkning av utspädnings effekt med avseende på utestående optioner skett.

	NOT 19 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLINGSARBETEN OCH LIKNANDE ARBETEN

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående anskaffningsvärden	12 341	6 421	5 030	6 076	6 076	5 030
Årets aktiverade utgifter, intern utveckling	4 858	2 237	665	2 126	—	518
Årets aktiverade utgifter, inköp	5 737	1 311	726	—	—	528
Erhållet bidrag	–80	—	—	—	—	—
Försäljningar och utrangeringar	–900	—	—	–2 126	—	—
Genom förvärv av dotterbolag	—	2 372	—	—	—	—
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	21 956	12 341	6 421	6 076	6 076	6 076
Ingående avskrivningar	–2 501	–1 306	–413	–2 326	–1 306	–413
Årets avskrivningar	–1 641	–1 195	–893	–1 215	–1 020	–893
Utgående ackumulerade avskrivningar	–4 142	–2 501	–1 306	–3 541	–2 326	–1 306
Ingående nedskrivningar	–69	–69	—	—	—	—
Årets nedskrivningar	–7 198	—	—	—	—	—
Nedskrivningar (erhållet bidrag)	—	—	–69	—	—	—
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–7 267	–69	–69	0	0	—
Utgående restvärde	10 547	9 771	5 046	2 535	3 750	4 770

Balanserade utgifter som tillkommit via förvärv av dotterföretag föregående räkenskapsår har korrigerats och redovisas till nettobelopp. Inga utgifter för utveckling har kostnadsförts. Koncernen har under året inte haft några utgifter för forskning. Under perioden har balanserade utgifter avseende produktion av torn till vindkraftverk skrivits ner, då de inte förväntas ge framtida värden åt koncernen.

NOT 20 KONCESSIONER, PATENT OCH LIKNANDE

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående anskaffningsvärden	5 343	3 282	2 720	3 307	2 793	2 274
Årets förändringar
– Aktiverade utgifter, inköp	4 358	2 061	562	4 358	514	519
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	9 701	5 343	3 282	7 665	3 307	2 793
Ingående avskrivningar	–960	–362	–162	–570	–310	–133
– Årets avskrivningar	–1 202	–598	–200	–600	–261	–177
Utgående ackumulerade avskrivningar	–2 162	–960	–362	–1 170	–571	–310
Ingående nedskrivningar	–251	–251	–251	–251	–251	–251
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–251	–251	–251	–251	–251	–251
Utgående restvärde	7 288	4 132	2 669	6 244	2 485	2 232

NOT 21 GOODWILL

KONCERNEN		2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30
Ingående anskaffningsvärden	51 948	198	198
Årets förändringar
– Årets aktiverade utgifter, inköp	3 234	51 750	–
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	55 182	51 948	198

Återvinningsbart belopp för en kassagenererande enhet fastställs på beräkningar av nyttjandevärden. Dessa beräkningar utgår från upp skattade framtida kassaflöden baserade på fi nansiella budgetar som godkänts av ledningen och som täcker en femårsperiod.

Följande väsentliga antaganden har använts för beräkningar av nyttjandevärden: Bruttomarginal: 10,1–44,3% Diskonteringsränta: 7,2% En känslighetsanalys har utförts, exempelvis med 10% lägre marginaler eller 10% högre diskonteringsränta. Inga av dessa analyser indikerar något nedskrivningsbehov.

Tillväxttakten är bedömd utifrån bolagens prognoser och marknads-

bedömningar. Tillväxttakterna varierar kraftigt mellan de olika segmenten.

GOODWILL PER KASSAGENERERANDE ENHET	2006/2007	2005/2006	2004/2005
Affärsutveckling	5	—	—
Fartygspropulsion	8 319	7 828	—
Vindkraft	44 905	42 264	—
Vattenkraft	1 640	1 543	—
Bränsleceller	198	198	198
Produktionsteknik	115	115	—
Summa	55 182	51 948	198

NOT 22 BYGGNADER OCH MARK

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående anskaffningsvärden	9 517	7 406	7 406	—	7 406	7 406
Årets förändringar
– Inköp	7 096	418	–	–	–	–
– Försäljningar och utrangeringar	–	–	–	—	–7 406	–
– Genom förvärv av dotterföretag	—	1 693	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	16 613	9 517	7 406	0	0	7 406
Ingående avskrivningar	–1 299	–1 095	–866	—	–1 095	–866
Årets förändringar
– Försäljningar och utrangeringar	—	–	–	–	1 224	–
– Avskrivningar	–193	–204	–229	—	–129	–229
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 492	–1 299	–1 095	0	0	–1 095
Ingående nedskrivningar	–1 182	—	–	—	—	–
Årets nedskrivningar	—	–1 182	–	–	–	–
Summa nedskrivningar	–1 182	–1 182		0	0
Utgående restvärde	13 939	7 036	6 311	0	0	6 311
REDOVISAT VÄRDE FÖR FASTIGHETER I SVERIGE
Mark	1 963	2 072	1 728	—	—	1 728
Byggnader	9 878	4 719	4 406	—	—	4 406
TAXERINGSVÄRDEN FÖR FASTIGHETER I SVERIGE
Mark	1 220	1 220	407	—	—	407
Byggnader	1 965	1 965	1 171	—	—	1 171

Föregående år gjordes en extern värdering av fastigheten i Karlskoga som gav upphov till en nedskrivning som påverkade föregående års resultat. Årets värdering föranledde ingen förändring av det redovisade värdet.

NOT 23 MASKINER OCH ANDRA TEKNISKA ANLÄGGNINGAR

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående anskaffningsvärden	44 985	9 635	8 708	142	9 635	8 708
Årets förändringar
– Inköp	7 020	854	927	—	16	927
– Försäljning och utrangeringar	–6 234	–1 614	–	–142	–9 509	–
– Genom förvärv av dotterföretag	1 554	34 465	–	—	—	–
– Överföring från pågående nyanläggning	—	1 645	–	–	–	–
— Omklassifieringar	12 729	—	–	—	—	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	60 054	44 985	9 635	0	142	9 635
Ingående avskrivningar	–8 332	–4 569	–2 838	–131	–4 569	–2 838
– Försäljningar och utrangeringar	5 774	225	–	138	4 688	–
– Avskrivningar	–6 500	–3 988	–1 731	–7	–250	–1 731
— Omklassificeringar	–509	—	–	—	—	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–9 567	–8 332	–4 569	0	–131	–4 569
Ingående nedskrivningar (erhållet bidrag)	–4	–903	–903	–4	–903	–903
Årets förändringar
– Försäljningar och utrangeringar	—	899	–	—	899	–
— Återförda nedskrivningar	4	—	–	4	—	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar (erhållet bidrag)	0	–4	–903	0	–4	–903
Utgående restvärde	50 487	36 649	4 163	0	7	4 163

Maskiner och andra tekniska anläggningar som tillkommit via förvärv av dotterföretag föregående räkenskapsår har korrigerats och redovisas till nettobelopp.

NOT 24 INVENTARIER, VERKTYG OCH INSTALLATIONER

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående anskaffningsvärden	8 391	1 212	1 042	795	1 095	984
Årets förändringar
– Inköp	5 931	4 253	212	370	116	153
– Försäljningar och utrangeringar	–712	–3	–42	–568	–416	–42
– Genom förvärv av dotterföretag	—	2 929	–	–	–	–
– Omklassificeringar	–957	—	–	—	—	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	12 653	8 391	1 212	597	795	1 095
Ingående avskrivningar	–1 430	–809	–627	–601	–766	–600
Årets förändringar
– Försäljningar och utrangeringar	518	—	–	518	300	–
– Avskrivningar	–2 047	–621	–182	–94	–135	–166
– Omklassificeringar	520	—	–	—	—	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–2 439	–1 430	–809	–177	–601	–766
Ingående nedskrivningar (erhållet bidrag)	–50	–54	–54	–50	–54	–54
Årets förändringar
– Försäljningar och utrangeringar	—	4	–	–	4	–
– Återförda nedskrivningar	50	—	–	50	—	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar (erhållet bidrag)	0	–50	–54	0	–50	–54
Utgående restvärde	10 214	6 911	349	420	144	275

Inventarier, verktyg och installationer som tillkommit via förvärv av dotterföretag föregående räkenskapsår har korrigerats och redovisas till nettobelopp.

NOT 25 PÅGÅENDE NYANLÄGGNINGAR OCH FÖRSKOTT AVSEENDE MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående nedlagda kostnader	22 527	1 565	–	–	1 565	–
Under året nedlagda kostnader	15 114	12 667	1 565	—	80	1 565
Från förvärv av dotterföretag	290	9 940	–	–	–	–
Överfört till maskiner och tekniska anläggningar	–11 855	–1 645	–	–	–1 645	–
Förskott avseende fastighetsinvestering	730	—	–	730	—	–
Utgående nedlagda kostnader	26 806	22 527	1 565	730	0	1 565

NOT 26 ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

MODERBOLAGET		2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30
Ingående värde	69	69	69
Årets förändringar
– Nedskrivning	–69	–	–
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	0	69	69
Utgående redovisat värde	—	69	69

Nedskrivning har gjorts på grund av att verksamheten skall avvecklas. Kostnaden för nedskrivningen redovisas i resultaträkningen under posten av- och nedskrivning av materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar.

NOT 27 FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

KONCERNEN		2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30
Onoterade aktier	457	457	457

NOT 28 DEPOSITIONER

		2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30
Depositioner	83	83	60

Depositionerna avser leverantörsåtaganden.

NOT 29 VARULAGER

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Värderat till anskaffningsvärde
Råvaror	69	—	–	—	—	–
Färdiga varor	—	3 685	–	—	3 685	–
Summa	69	3 685	0	0	3 685	0

NOT 30 PÅGÅENDE ARBETEN FÖR ANNANS RÄKNING

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–	2006-05-01–	2005-05-01–	2004-05-01–
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ingående anskaffningsvärde	9 595	—	–	—	—	–
Nedlagda kostnader	2 655	9 595	–	–	–	–
Summa	12 250	9 595	–	–	–	–

NOT 31 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Förutbetalda hyror	598	192	67	191	94	67
Upplupna ränteintäkter	978	423	–	952	391	–
Bidrag från länsstyrelsen	3 998	—	–	—	—	–
Försäkringar	247	207	173	110	117	158
Upplupna intäkter	791	788	1 132	48	—	1 132
Förutbetald börsintroduktion	400	—	–	400	—	–
Energiskatt	253	—	–	—	—	–
Övriga poster	858	782	174	461	139	171
Summa	8 123	2 392	1 546	2 162	741	1 528

NOT 32 ANDRA FINANSIELLA TILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATRÄKNINGEN

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Värdepappersfonder
Anskaffningsvärde	9 850	10 000	15 021	—	—	15 021
Nedskrivning värdepappersfonder	—	–150	–	–	–	–
Försålda värdepappersfonder	–9 850	—	–	—	—	–
Redovisat värde	0	9 850	15 021	0	0	15 021

NOT 33 SPÄRRADE MEDEL

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Fastränteplacering
Anskaffningsvärde	64 141	—	–	64 141	—	–
Upplupen ränta under perioden	85	—	–	85	–	–
Andra medel
Bankmedel på spärrade konton	19 915	–	–	19 915	—	–
Redovisat värde	84 141	—	–	84 141	–	–
Marknadsvärde på balansdagen	84 141	—	–	84 141	—	–

Fastränteplaceringen omfattar enbart spärrade bankmedel för garantiåtagande. Placeringarna löper månadsvis och återinvesteras omedelbart efter förfallodag/inlösendag. Den genomsnittliga räntan under den aktuella perioden har uppgått till 3,194%.

NOT 34 EGET KAPITAL

Specifikation över förändringar i eget kapital återfi nns i rapporterna moderbolagets förändringar i eget kapital och koncernens förändringar i eget kapital.

Aktier
ANTAL AKTIER	A-aktier	B-aktier	Totalt antal
Antal 2004-04-30	10 000 000	45 416 839	55 416 839
Konvertering	–1 300 000	1 300 000
Nyemission	–	14 680 000	14 680 000
Antal 2005-04-30	8 700 000	61 396 839	70 096 839
Nyemission	–	39 271 704	39 271 704
Antal 2006-04-30	8 700 000	100 668 543	109 368 543
Konvertering	–3 050 000	3 050 000	–
Nyemission	334 000	27 042 453	27 376 453
Antal 2007-04-30	5 984 000	130 760 996	136 744 996

Aktiernas kvotvärde är 0,04. Samtliga aktier är fullt betalda. Företaget innehar 0 st (0 st) egna A-aktier och B-aktier. Varje A-aktie berättigar till en röst och varje B-aktie till en 1/10 röst. Under året har fyra nyemissioner genomförts. I juli 2006 utgavs 2 636 000 nya B-aktier. I april 2007 genomfördes tre nyemissioner och då utgavs 334 000 A-aktier och 23 915 545 B-aktier. I maj 2006 genomfördes en apportemission av 490 908 A-aktier för förvärv av minoriteten i Aerodyn.

NOT 35 SKULDER TILL KREDITINSTITUT

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Banklån och checkräkningskrediter
Förfallodagar för upplåningen är som följer:
Mellan 0–1 år (kortfristig)	2 038	2 649	7 168	31	1 151	2 167
Mellan 1 och 2 år	5 694	5 985	2 168	—	933	2 168
Mellan 2 och 5 år	2 287	3 280	2 820	—	536	2 820
Mer än 5 år	5 593	3 625	2 250	—	—	2 250
Summa	15 612	15 539	14 406	31	2 620	9 405
Varav checkräkningskredit	3 577	3 055	—	—	—	—

Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår i koncernen till 5 000 tkr (5 000 tkr) varav 3 577 tkr (3 055 tkr) är utnyttjad. I moderbolaget fi nns inga beviljade checkräkningskrediter. Under räkenskapsåret har effektivräntan uppgått till 5,58 % och upplåningen har bestått i vanliga bankkrediter. Det föreligger ingen skillnad mellan redo visade belopp och verkliga värden för långfristig upplåning. All upplåning sker i svenska kronor.

NOT 36 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Garantiåtaganden	1 221	100	210	–	—	210
Uppskjuten skatt koncernen	440	610	—	—	—	—
Övriga avsättningar	—	251	—	—	—	—
Summa	1 661	961	210	0	0	210

Bolaget bedömer att utfl öde av avsatta resurser avseende garanti åtagande, kommer att ske under kommande räkenskapsår.

NOT 37 DERIVATINSTRUMENT

Moderbolaget gör inga transaktioner med derivatinstrument.

Valutaterminer

		2006/2007		2005/2006
	Tillgångar	Skulder	Tillgångar	Skulder
Valutaterminskontrakt
– kassaflödessäkringar	—	402	—	—
Kortfristig del	—	402	—	—

Vinster och förluster i eget kapital på valutaterminskontrakt per 2007-04-30 kommer att överföras till resultaträkningen vid olika tidpunkter under räkenskapsåret.

NOT 38 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

KONCERNEN MODERBOLAGET 2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30 2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30 Upplupna räntekostnader 6 10 70 — 9 70 Upplupna personalkostnader 10 567 6 880 1 440 2 055 1 093 628 Upplupna kostnader i samband med marknadsföring 556 395 – — 184 – Upplupna garantier — 475 – – – – Upplupen hyreskostnad — — – 619 — – Upplupna produktionskostnader 1 388 — – — — – Övriga poster 2 425 990 503 439 171 478 Summa 14 942 8 750 2 013 3 113 1 457 1 176

NOT 39 STÄLLDA SÄKERHETER

	KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
För egna avsättningar och skulder
Avseende skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	14 415	15 565	12 600	—	11 600	12 600
Företagsinteckningar	13 745	20 911	8 466	—	8 466	8 466
Summa avseende egna skulder och avsättningar	28 160	36 476	21 066	—	20 066	21 066
För egna ansvarsförbindelser
Pantsatt konto för utställande av bankgaranti	84 147	888	400	84 147	—	400
Pantsatt konto för borgen till dotterbolag			5 000			5 000
Summa ställda säkerheter	112 307	37 364	26 466	84 147	20 066	26 466

Verkligt värde på terminskontrakt har beräknats som de kostnader/ intäkter som uppstått om kontrakten stängts på balansdagen. Härvid har bankernas offi ciella kurser använts, då sådana fi nns. I annat fall har värdet beräknats med hjälp av avkastningsmodeller baserade på förväntat kassafl öde.

Valutaterminskontrakten används för att säkra framtida kassaflöden avseende bedömda inköpsbehov från utlandet.

Inga effekter av valutaterminer har påverkat resultaträkningen under perioden.

NOT 40 ANSVARSFÖRBINDELSER

		KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	2006-04-30	2005-04-30
Ansvarsförbindelse till förmån för övriga koncernföretag	18 020	14 262	–	16 633	9 388	–
Beviljat landsbyggdsstöd 2003	—	46	71	—	46	71
Beviljat utvecklingsbidrag 2001	25	101	254	25	101	254
Beviljat utvecklingsbidrag 2004	347	232	–	—	—	–
Beviljat utvecklingsbidrag 2005	149	495	–	—	—	–
Beviljat utvecklingsbidrag 2006	1 625	—	–	—	—	–
Utställda bankgarantier	86 623	—	–	—	—	–
Summa ansvarsförbindelser	106 789	15 136	325	16 658	9 535	325

Bolaget har erhållit statliga stöd. Bidragen har reducerat inventariernas anskaffningsvärde och bidrag som avser kostnader har redovisats under övriga rörelseintäkter. Möjligheterna till återkrav upphör enligt bestämmelserna i SFS (2000:279) dvs med 30, 25, 20, 15 resp 10% av bidrags beloppet under fem år som följer efter det att bidraget blivit helt utbetalt.

NOT 41 FÖRVÄRV AV DOTTERFÖRETAG

	2006/2007	2005/2006
Immateriella anläggningstillgångar		1 372
Materiella anläggningstillgångar	1 845	50 646
Goodwill	3 230	51 635
Övriga tillgångar		22 240
Övriga skulder		–32 483
Minoritetsintressen	668	–2 582
Kassa och likvida medel		1 258
Totalt anskaffningsvärde	5 743	92 086
Likvida medel i Aerodyn AB		–1 257
Verkligt värde på emitterade aktier		–5 743 –87 271
Kassaflödeseffekt	0	3 558

Under året har följande dotterföretag förvärvats:

		Förvärvs-	Kapital-	Röst
Företag	Verksamhet		tidpunkt andel, % andel, %
Aerodyn AB (556373-7583)	Fartygspropulsion	2006-05-15	6	3

Samtliga förvärvade dotterbolag redovisas i koncernens bokslut enligt förvärvsmetoden.

Minoriteten i Aerodyn

I maj 2006 förvärvades minoriteten i Aerodyn via en apportemission av 490 908 stycken B-aktier i Morphic Technologies. Aktierna värderades på transaktionsdagen till marknadsvärdet (börskursen) 11,70 kr/st, vilket ger ett totalt värde på aktierna och därned anskaffningsvärde om 5 743 624 kronor.

Nedan följer uppgifter om förvärvade nettotillgångar och goodwill, tkr:

Verkligt värde av emitterade aktier	5 743
Summa köpeskilling	5 743
Verkligt värde på förvärvade nettotillgångar
Materiella tillgångar	1 845
Minoritetsandel 6%	668
Goodwill	3 230

Förvärvet av minoriteten i Aerodyn AB påverkar inte koncernens likvida medel.

NOT 42 LIKVIDA MEDEL

	2007-04-30	KONCERNEN 2006-04-30	2005-04-30	2007-04-30	MODERBOLAGET 2006-04-30	2005-04-30
Kortfristiga placeringar	–	–	–	–	—	15 021
Kassa och bank	–	–	–	181 891	64 265	6 037
Övriga fi nansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	—	9 850	15 021	–	–	—
Likvida medel	186 463	78 700	10 712	–	–	—
Summa	186 463	88 550	25 733	181 891	64 265	21 058

NOT 43 TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

MODERBOLAGET		2007-04-30 2006-04-30 2005-04-30
Av bolagets nettoomsättning avser försäljning till dotterbolag	4 727	564	234
Av bolagets inköp avser inköp från dotterföretag	3 839	2 485	7 160

NOT 44 ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

KONCERNEN	Org nr		Säte	Kapital andel (%)
Dynamis AB		556588-8103	Karlskoga	100
Cell Impact AB		556585-6936	Karlskoga	100
Aerodyn AB		556373-7583	Karlskoga	99,91
Morphic Business
Development AB		556640-6244	Karlskoga	100
DynaWind AB		556703-5711	Filipstad	100
Finshyttan Hydropower AB		556703-5752	Filipstad	100
MCCL AB		556576-6655	Karlskoga	100
MODERBOLAGET	Kapital- andel %	Rösträtts- andel %	Antal aktier	Redovisat värde
Dynamis AB	100	100	100 000 000	5 876
Cell Impact AB	100	100	100 000 000	20 128
Morphic Business
Development AB	100		1 000	4 120
Aerodyn AB	99,91	100	722 650	97 835
Finshyttan
Hydropower AB	100	100	1 000	27 866
DynaWind AB	100	100	10 000	5 518
MLCC AB	100	100	3 800 000	380
Summa				161 723

NOT 45 HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

• Cell Impact har emottagit ett fl ertal testordrar på fl ödesplattor.
• Kundcenter för demonstration av produktion har etablerats i Japan.
• Order på ytterligare fem vindkraftverk till Vindpark Vänern har inkommit.
• Order har inkommit på systemet Sensactive från Haldex Brake Products.

Se även förvaltningsberättelsen på sidan 40 för mer detaljerad information.

NOT 46 ÖVRIGA EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER

	2006-05-01– 2007-04-30	2006-04-30	2005-05-01– 2004-05-01– 2005-04-30
Förändring avsättningar	870	–393	—
Nedskrivningar	7 284	—	—
Summa övriga ej likviditets påverkande poster	8 154	–393	—

Resultat- och balansräkningen kommer att föreläggas årsstämman 2007-10-19 för fastställande. Karlskoga 2006-09-26

Peter Enå Ordförande

Kurt Dahlberg Jan Alvén Kjell Östergren Börje Vernet Anette Myrheim Eva-Lotta Kraft Lars Olof Nilsson

Min revisionsberättelse har angivits 2007-09-26

Inger Carlsson Auktoriserad Revisor

DEFINITIONER

Andel riskbärande kapital

Eget kapital plus uppskjuten skatt i procent av balansomslutningen vid årets utgång.

Avkastning på genomsnittligt eget kapital

Resultat efter fi nansnetto i procent av genomsnittligt justerat eget kapital.

Avkastning på genomsnittligt totalt kapital

Resultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittlig balansomslutning.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med antal aktier på balansdagen.

Justerat eget kapital

Eget kapital plus eget kapitals del (72%) av obeskattade reserver.

Marknadsvärde vid årets slut

Aktiekurs vid räkenskapsårets slut multiplicerat med antal aktier (A och B) vid årets slut.

Omsättning per anställd

Omsättning dividerad med medelantalet anställda.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter fi nansnetto plus räntekostnader dividerat med räntekostnader.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder dividerat med eget kapital vid årets utgång.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen vid årets utgång.

Sysselsatt kapital

Balansomslutningen minus icke räntebärande skulder (inklusive latent skatteskuld).

Vinstmarginal

Resultat efter fi nansiella poster i procent av omsättningen.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Morphic Technologies AB (publ) org nr 556580-2526

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Morphic Technologies AB (publ) för räkenskapsåret 2006-05-01—2007-04-30. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 40–74. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Örebro 26 september 2007

Inger Carlsson Auktoriserad revisor

Koncernens styrning

Morphic Technologies AB (publ) (nedan "Morphic") är ett svenskt publikt aktiebolag vars verksamhet följer svensk bolagsrättslig lagstiftning, bolagsordningen och vissa interna styrinstrument. Morphic omfattas för närvarande inte av Svensk Kod för Bolagsstyrning men Morphic kommer att tillämpa koden i samband med den planerade noteringen vid Nordiska listan. Det är styrelsens och ledningens strävan att genom öppenhet i information underlätta för den enskilde aktieägaren att följa och bedöma företagets beslutsvägar och även att tydliggöra var i organisationen ansvar och befogenheter fi nns.

Morphic är moderbolag i koncernen. I Morphic fi nns koncernledningen samt koncernens treasury funktion. Morphic äger och förvaltar immateriella rättigheter samt ansvarar för koncernens strategiska affärs utveckling. Huvudkontoret är beläget i Karlskoga. Koncernledningen samordnar de koncerngemensamma aktiviteterna inom ekonomi, fi nans, IT, inköp, produktion, logistik, affärsutveckling, HR och information.

Koncernens operativa verksamhet i form av produktutveckling, marknadsföring och tillverkning sker sedan 1 september 2006 i de helägda dotterbolagen Cell Impact AB, DynaWind AB, Finshyttan Hydro Power AB, Aerodyn AB (ägt till cirka 99 procent), Dynamis AB samt Morphic Business Development AB. Dotterbolagens verksamhetsstyrning utgår från de strategier och ramar som fastställts på koncernnivå.

Årsstämman

Årsstämman är det högsta beslutande organet i Morphic. Vid årsstämman utövar aktieägarna sin rösträtt för att fatta beslut. I dessa beslut ingår bland annat att fastställa årsredovisningen, bevilja styrelsen ansvarsfrihet, besluta om styrelsens sammansättning och andra väsentliga frågor som kräver beslut av stämman. Formalia kring årsstämman regleras dels av aktiebolagslagen, dels av bolagsordningen. Vid årsstämman äger samtliga aktieägare samma förslags- och deltaganderätt. Varje A-aktie har en röst medan varje B-aktie har en tiondels röst. Kallelse till årsstämman skall ske tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.

Till senaste årsstämmans viktigare punkter hörde bland annat besluten om att:

• Fastställa resultat- och balansräkningar för moderbolaget och koncernen
• Överföra den ansamlade förlusten i ny räkning
• Ge ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören i enlighet med revisorns tillstyrkan
• Anta ett nytt optionsprogram
• Bemyndiga styrelsen att med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt kunna fatta beslut om nyemission/er motsvarande en utspädning om cirka 8,2 procent.

Vidare beslutade stämman om omval av styrelseledamöterna Peter Enå, Jan Alvén, Kurt Dahlberg, Kjell Östergen och Anette Myrheim. Thomas Widstrand och Thomas Krishan hade avböjt omval. Till ny styrelseledamot valdes Börje Vernet. Ett fullständigt protokoll från Årsstämman fi nns tillgängligt på www.morphic.se.

Extra bolagsstämmor

På extra bolagsstämma i februari 2007 fattades beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 449 981,80 SEK, genom nyemission av högst 11 249 545 aktier, varav högst 840 000 aktier av serie A samt högst 11 249 545 aktier av serie B. Vidare fattades beslut om att öka bolagets aktiekapital med högst 120 000 kronor genom nyemission av högst 3 000 000 aktier av serie B till en teckningskurs av 11 kronor per aktie.

På extra bolagsstämma i juni 2007, efter räkenskapsårets slut, fattades beslut om att välja Eva-Lotta Kraft och Lars Olof Nilsson till nya ordinarie ledamöter i styrelsen för Morphic jämte de sedan tidigare valda Peter Enå (ordförande), Jan Alvén, Kurt Dahlberg, Anette Myrheim, Börje Vernet och Kjell Östergren. Vidare fastställdes ett årligt styrelsearvode om 200 000 kronor för de styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget. Arvodet skall utgå från denna extra bolagsstämma och skall för tiden fram till nästkommande årsstämma justeras i proportion till uppdragets längd. Full ständiga protokoll från stämmorna fi nns tillgängliga på www.morphic.se.

Styrelsen

Styrelsen verkar i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen och har det yttersta ansvaret för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen har till uppgift att följa bolagets utveckling och fi nansiella ställning, fastställa strategier, affärsplaner och budgetar samt fi nansiella rapporter. Vidare ingår i styrelsens ansvar att utse VD samt besluta om betydande förändringar i organisation och verksamhet. Styrelsen ansvar omfattar även att kontrollera att bolagets kontroll över ekonomiska förhållanden är tillfredsställande och att information avseende den fi nansiella utvecklingen och utvecklingen i övrigt kommuniceras i delårsrapporter. Styrelsens överväganden och beslut syftar ytterst till att främja aktieägarnas intresse av värdeutveckling och avkastning. Arbetet styrs av den arbetsordning som styrelsen antar vid konstitu erande styrelsemöte varje år. Arbetsordningen reglerar bland annat hur ofta styrelsen skall sammanträda och vad som skall behandlas vid respektive tillfälle. Av arbetsordningen framgår även arbets- och ansvarsfördelning mellan styrelsen, dess ordförande och VD.

I Morphics styrelse ingår åtta ledamöter valda av årsstämman. De stämmovalda ledamöterna väljs på ett år. Styrelsens uppgifter regleras av aktiebolagslagen och bolags ordningen. I styrelsen ingår Peter Enå som även har en ledande operativ befattning och betydande aktiepost i företaget. Därtill ingår Kjell Östergren och Jan Alvén med betydande personliga ägarintressen i bolaget. Styrelsemedlemmarna Lars Olof Nilsson, Eva-LottaKraft samt Anette Myrheim anses av styrelsen som oberoende av bolagets större aktieägare. Morphics styrelse bedömer att samtliga stämmovalda ledamöter, förutom Peter Enå och Kurt Dahlberg som oberoende i förhållande till bolaget. VD är tillförordnad sekreterare i styrelsen. En fullständig presentation

av ledamöterna fi nns på sidan 80 i denna årsredovisning samt även på www.morphic.se.

Ordföranden

Styrelseordföranden skall genom löpande kontakter med VD följa bolagets utveckling samt svara för att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att kunna fullfölja uppdraget. Därutöver skall ordföranden leda styrelsens arbete.

Nuvarande styrelseordförande är Peter Enå som har haft posten sedan november 2006. Enå är en av Morphics grundare och var tidigare VD och koncernchef. Enå är fortfarande operativt aktiv i bolaget men ingår inte i koncernledningen.

Styrelsens arbetsrutiner

Grunden i styrelsens arbete under 2006/07 utgjordes av ett antal ordinarie sammanträden, där olika ärenden enligt arbetsordningen ska behandlas.

• Kallelse, dagordning samt underlag för styrelsemötet ska i normalfallet utsändas senast en vecka före mötet. Vid sammanträdena ska numrerade protokoll föras.
• Arbetsfördelningen klargör styrelsens ansvar samt de viktigaste arbetsuppgifterna för ordföranden och verkställande direktören. Instruktionerna för verkställande direktören innehåller inskränkningar för beslut kring investeringar, förvärv, överlåtelser samt vissa avtal.
• För att möjliggöra för styrelsen att fortlöpande följa och kontrollera koncernens ekonomiska ställning och utveckling, ska verkställande direktören förse styrelsen med månadsrapporter kring försäljning, resultat, kapitalbindning, kassaflöden, balansräkning samt uppföljning mot prognoser och uppdateringar av prognoser.

Styrelsen har ej utsett något särskilt utskott för att hantera revisionsfrågor utan dessa frågor hanteras av styrelsen gemensamt. Revisorer skall minst en gång per år träffa styrelsen och framlägga sina noteringar. Styrelsen har ej tillsatt någon internrevisionsfunktion då koncernens storlek för närvarande ej kräver en sådan funktion. Externrevisorer samt koncernkontroller utför de kontroller som anses nödvändiga avseende efterlevnad av koncernens riktlinjer och policies.

Någon särskild formell nomineringskommitté fi nns ej utan nomineringsarbetet till Morphics styrelse har hittills skett i samråd mellan huvudägarna. Inför årsstämman 2008 föreslås att en nomineringskommitté inrättas. Kommittén föreslås bestå av representanter för de fyra till röstetalet största aktieägarna i bolaget samt styrelseordföranden (sammankallande). Nomineringskommitténs medlemmar skall offentliggöras senast sex månader före årsstämman 2008. Om ägarförhållandena ändras väsentligt innan nomineringskommitténs uppdrag slutförts skall ändring kunna ske i nomineringskommitténs sammansättning.

Nomineringskommittén skall förbereda förslag till följande beslut vid årsstämman 2008: (i) förslag till val av ordförande vid stämman, (ii) förslag till val av styrelseledamöter, (iii) förslag till valav styrelseordförande, (iv) förslag till styrelsearvoden, (v) förslag till ersättning till bolagets revisorer samt (vi) förslag till hur nomineringsprocessen inför årsstämman 2009 skall genomföras.

Ersättningsprinciper till VD och ledande befattningshavare

Lön till verkställande direktör förhandlas av styrelsens ordförande. För övriga befattningshavare tillämpas individuell lönesättning vilken förhandlas med VD i samråd med styrelsens ordförande. Ersättning till styrelseordförande, VD och övriga ledande befattningshavare framgår av not 13 i senaste avgivna årsredovisningen. Styrelsens förslag till stämman 2006/07 vad gäller principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen innebär i huvudsak att bolaget skall sträva efter att erbjuda sina ledande befattningshavare marknads mässig ersättning. Ersättningen skall baseras på arbetsuppgifternas betydelse, krav på kompetens, erfarenhet och prestation. Ersättningen består av fast grundlön, bonus, pensionsförmåner samt övriga förmåner och avgångsvillkor.

Ersättning till styrelse

Vid årsstämman 2006 fattades beslut om att styrelsearvode för räkenskapsåret 2006/07 skall utgå med totalt SEK 120 000 till styrelseordföranden samt SEK 60 000 till övriga styrelseledamöter. Inga arvoden skall utgå till ledamöter som är anställda i bolaget.

Vid extra bolagsstämma i juni 2007, efter räkenskapsårets slut, beslutades att samtliga styrelseledamöter som inte är anställda i bolaget skall erhålla ett årligt styrelsearvode om 200 000 kronor. Arvodet skall utgå från denna extra bolagsstämma och skall för tiden fram till nästkommande årsstämma justeras i proportion till uppdragets längd.

Styrelsens arbete 2006/07

Styrelsen hade under det gångna verksamhetsåret 16 protokollförda möten. Arbetet präglades till stor del av frågor kring strategi, förvärv, emissioner samt fi nansiella rapporter. Därutöver bedrevs ett omfattande arbete med syfte att förbereda noteringen på Nordiska listan. Vid frågor där styrelsemedlemmar kan anses jäviga deltar dessa ej i beslut.

Koncernledning

Morphics VD, tillika koncernchef, ansvarar för att leda och styra koncernens verksamhet i enlighet med den av styrelsen fastslagna strategin. VD har utsett en koncernledning som, utöver VD, består av Morphics ekonomichef, fi nanschef och informations och IR-chef. Koncernledningen sammanträder varje månad under ledning av VD. Därutöver hålls även regelbundna avstämningsmöten av mer informell karaktär. Kontrollen över koncernens verksamhet utövas bland annat genom månatlig fi nansiell rapportering från varje dotterbolag och löpande möten med dotterbolagens bolagsledningar.

Dotterbolagens styrning

Dotterbolagens styrning speglar moderbolagets styrning. Styrelsen i respektive dotterbolag hanterar de övergripande frågorna i enlighet med aktiebolagslagens krav innefattande att följa riktlinjer från ägaren samt följa den beslutade arbetsordningen. Varje dotterbolag har en VD som har det operativa ansvaret för verksamheten och rapporterar direkt till Morphics VD. Rapporteringen sker månadsvis.

Revisorer och revisionsutskott

Morphics revisorer väljs av årsstämman i enlighet med bolagsordningen för en period av fyra år. Innevarande period inleddes 2004 och val av revisorer kommer således att ske vid årsstämman 2008. Bolagets revisor sedan 2000 är Inger Carlsson, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Information om revisorns arvode återfi nns i not 9 i årsredovisningen.

Ansvarig revisor tar del av de justerade styrelseprotokollen från Morphics styrelsemöten. Revisorn har också löpande tillgång till de fi nansiella månadsrapporter som styrelsen erhåller. Bolagets revisor har under året träffat styrelsen i sin helhet vid ett tillfälle. Inför fastställandet av årsbokslutet redogör revisorn inför styrelsen för sina samlade iakttagelser från granskningen av koncernens interna kontroll och bokslut. Morphics styrelse har valt att låta hela styrelsen utgöra revisionsutskott och fullgöra dess uppgifter.

NÄRVARO VID STYRELSE- OCH KOMMITTÉMÖTEN 2006/2007

Namn	Roll i styrelsen	Styrelsemöten 16 möten totalt	Född	Ledamot sedan	Nationalitet	Oberoende bolag/ större aktieägare
Peter Enå	Ordförande	16/16	1969	1999	Svensk	Beroende/Oberoende
Kurt Dahlberg	Hedersordf./Ledamot	16/16	1943	2004	Svensk	Beroende/Oberoende
Anette Myrheim	Ledamot	15/16	1963	2001	Norsk	Oberoende/Oberoende
Jan Alvén	Ledamot	14/16	1942	2001	Svensk	Oberoende/Oberoende
Kjell Östergren	Ledamot	16/16	1951	2005	Svensk	Oberoende/Beroende
Börje Vernet	Ledamot	13/16	1953	2006	Svensk	Oberoende/Oberoende
Eva-Lotta Kraft	Ledamot	0/16	1951	2007	Svensk	Oberoende/Oberoende
Lars Olof Nilsson	Ledamot	0/16	1962	2007	Svensk	Oberoende/Oberoende

Styrelse och revisor

Peter Enå (född 1969) Arbetande styrelseordförande sedan 2006. Styrelseledamot sedan 1999. Tidigare VD och Koncernchef för Morphic Technologies sedan 1999. Dessförinnan ansvarig för SKF:s affärsutveckling av nya produkter och processer på den nordamerikanska marknaden. Aktieinnehav: 1 151 000 A-aktier, 135 632 B-aktier, 300 000 teckningsoptioner peter.enaa@morphic.se

Kurt Dahlberg (född 1943) Hedersordförande sedan juni 2007. Styrelseledamot sedan 2004. Tidigare verksam i olika teknikledande befattningar. 20 års erfarenhet från Bofors med ledande befattningar inom teknikrespektive marknadsutveckling. Grundare av företagen Morphic Technologies AB, Impactor Technology AB, Hydropulsor AB och Exodyn AB. Aktieinnehav: 1 802 500 A-aktier, 1 768 739 B-aktier, 250 000 teckningsoptioner kurt.dahlberg@morphic.se

Jan Alvén (född 1942) Styrelseledamot sedan 2001. Teknisk direktör Dacke PMC (fd Hexagon Automation) samt General Manager Dacke PMC Kina. Grundare av ett fl ertal företag tex Hydraulik Leverantören som ingår i Dacke PMC. Livslång erfarenhet som problemlösare och systembyggare inom hydraulikområdet. Aktieinnehav: 770 000 A-aktier, 1 391 200 B-aktier (inkl närstående) jan.alven@hydlev.se

Kjell Östergren (född 1951) Styrelseledamot sedan 2005. Styrelsemedlem i Mariegården Investment AB och styrelseledamot i Gustavus Capital Asset Management AB. Omfattande bakgrund inom internationell kapitalförvaltning och venture capital. Aktieinnehav: 770 000 A-aktier, 3 823 600 B-aktier kjell@ostergren.biz

Börje Vernet (född 1953) Styrelseledamot sedan 2006. Koncernchef för GP Plastindustri inom Nordstiernan koncernen sedan augusti 2007. Tidigare affärsutvecklingschef på Morphic Technologies. Vernet var under åren 1999–2005 verksam som affärsområdeschef för Hexagon Automation med 22 dotterbolag i Norden, Baltikum, Ryssland och Kina. Aktieinnehav: 150 000 teckningsoptioner vernet@telia.com

Anette Myrheim (född 1963) Styrelseledamot sedan 2001. Tidigare ansvarig för Marketing Communications Volvo Truck Corporation International Division samt fd produktgruppchef Luxo Industri AB med ansvar för produktutveckling och lansering av nya produkter. Mångårig erfarenhet inom marknadsföring, information och verksamhetsutveckling i Volvokoncernen. Aktieinnehav: 9 240 B-aktier anette.myrheim@gmail.com

INVALDA VID EXTRA BOLAGSSTÄMMA 27 JUNI 2007

Eva-Lotta Kraft (född 1951) Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseledamot i Munters AB (publ), ÅF AB (publ) och Samhall AB. Tidigare avdelningschef på FOI, Totalförsvarets Forskningsinstitut, 2004–2007. Före det Divisionschef och vVD på Siemens-Elema samt affärsansvar på andra internationella teknikföretag bl a Alfa Laval. Aktieinnehav: 0 evalotta.kraft@telia.com

Lars Olof Nilsson (född 1962) Styrelseledamot sedan 2007. Styrelseledamot i börsnoterade IGE AB (publ) och BE Group AB (publ). Stor internationell erfarenhet av bland annat affärsutveckling och fi nansiella frågor. Nilsson är idag även rådgivare till Nordic Capital. Tidigare, Senior Vice President med ansvar för Trelleborgkoncernens affärsutveckling (2002–2006). Nilsson var även koncernens Group Treasurer (1992–2005) samt medlem i koncernledningen. Aktieinnehav: 20 000 B-aktier lars.nilsson@kaptensbacken.com

Revisor

Inger Carlsson

Auktoriserad revisor, Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB. Revisor i Morphic Technologies sedan 2000.

Ledande befattningshavare

Jonas Eklind (född 1963) VD och Koncernchef Anställd sedan 2006 Tidigare erfarenheter: VD Kitron AB och Koncerndirektör Sverige, Kitron ASA 2004–2006. Koncerndirektör Development, Kitron ASA 2004. Aktieinnehav: 11 000 B-aktier jonas.eklind@morphic.se

Björn Konradsen (född 1967) Finanschef Anställd sedan 2007 Tidigare erfarenheter: CFO-Bharat Forge Kilsta AB 2001–2007. Ekonomichef Imatra Kilsta AB (nuvarande Bharat Forge Kilsta AB) 1995–2001. Aktieinnehav: 0 bjorn.konradsen@morphic.se

Helena Nilsson (född 1970) Ekonomichef Anställd sedan 2000 Tidigare erfarenheter: Aktieinnehav: 40 000 B-aktier, 150 000 teckningsoptioner helena.nilsson@morphic.se

Johannes Falk (född 1967) Informations- och IR-chef Anställd sedan 2006 Tidigare erfarenheter: Informationsoch IR-chef på börs noterade Diamyd Medical AB (publ) 1999–2006. Sales Officer, SEB Fund and Insurances, 1997–1999. Aktieinnehav: 300 000 teckningsoptioner johannes.falk@morphic.se

Martin Valfridsson (född 1972) VD Cell Impact Anställd sedan 2006 Tidigare erfarenheter: Operativ Chef, vice VD, HL Display Karlskoga AB, 2003–2006. Chef FoU och Produktutveckling, Clover Electronics Co. Ltd., Japan, 2001–2003 Aktieinnehav: 150 000 teckningsoptioner martin.valfridsson@cellimpact.se

Anders Sjögren (född 1955) VD DynaWind AB Anställd sedan 2007 Ordförande ViS, Vindkraften i Sverige, branschförening för leverantörer av vindkraftverk samt underleverantörer. Tidigare erfarenheter: VD Oiltech AB, 2000–2006. VD IMO AB, 1997–1999. Aktieinnehav: 11 000 B-aktier anders.sjogren@dynawind.se

Håkan Örtqvist (född 1961) VD Finshyttan Hydro Power AB Anställd sedan 2006 Tidigare erfarenheter: Arvika Smide AB, Produktionschef Rexcell (Duni), Fabrikschef TM3 Airlaid Aktieinnehav: 100 B-aktier, 50 000 teckningsoptioner hakan.ortqvist@fi nshyttan.se

Lars Andersson (född 1962) VD Aerodyn AB Anställd sedan 1993 Tidigare erfarenheter: Bofors AB, Inköp av Investeringar mellan 1986–1993 Aktieinnehav: 110 412 B-aktier, 150 000 teckningsoptioner lars.andersson@aerodyn.se

Anders Reyier (född 1953) VD Dynamis AB Anställd sedan 2005 Tidigare erfarenheter: VD, Capod Systems AB, 1991–2000. VD, Namatis Technology AB, 1999–2004. Aktieinnehav: 137 192 B-aktier, 150 000 teckningsoptioner anders.reyier@dynamis.se

Adresser

Morphic Technologies AB

Gammelbackavägen 6 691 51 Karlskoga Tel: 0586-673 90 Fax: 0586-673 99 info@morphic.se www.morphic.se

DynaWind AB

Box 59 682 22 Filipstad Tel: 0590-159 70 Fax: 0590-131 20 info@dynawind.se www.dynawind.se

Dynamis AB

Gammelbackavägen 6 691 51 Karlskoga Tel: 0586-673 60 Fax: 0586-673 69 info@dynamis.se www.dynamis.se

Finshyttan Hydro Power AB

Box 59 682 22 Filipstad Tel: 0590-161 00 Fax: 0590-137 16 info@finshyttan.se www.fi nshyttan.se

Cell Impact AB

Gammelbackavägen 6 691 51 Karlskoga Tel: 0586-673 40 Fax: 0586-673 89 info@cellimpact.com www.cellimpact.com

Aerodyn AB

Box 101 691 22 Karlskoga Tel: 0586-330 31 Fax: 0586-312 55 info@aerodyn.se www.aerodyn.se

Morphic Business Development AB

Gammelbackavägen 6 691 51 Karlskoga Tel: 0586-673 90 info@morphic.se www.morphic.se

Morphic Technologies AB Gammelbackavägen 6 691 51 Karlskoga Tel: 0586-673 90 Fax: 0586-673 99 info@morphic.se www.morphic.se