Annual Report • Mar 9, 2020
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
| ÅRET I KORTHET 1 | |
|---|---|
| VD-ORD 2 | |
| DETTA ÄR NCC 6 | |
| MEDARBETARE 10 |
| FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 12 | |
|---|---|
| AFFÄRSOMRÅDEN 13 | |
| VINSTDISPOSITION 19 | |
| RISK 20 | |
| KONCERNENS RESULTATRÄKNING 23 | |
| KONCERNENS BALANSRÄKNING 24 | |
| MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING 26 | |
| MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING 27 | |
| FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 28 | |
| KASSAFLÖDESANALYSER 30 | |
| NOTER 32 | |
| REVISIONSBERÄTTELSE 70 | |
| FLERÅRSÖVERSIKT 74 | |
| KVARTALSDATA 77 |
| HÅLLBARHETSSTRATEGI 78 | |
|---|---|
| HÅLLBARHETSSTYRNING 82 | |
| VÄSENTLIGA ÄMNEN 83 | |
| INTRESSENTDIALOG OCH VÄSENTLIGHETSANALYS 91 | |
| GRI-INDEX 92 |
| BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 94 | |
|---|---|
| INTERN KONTROLL 98 | |
| STYRELSE OCH REVISORER 100 | |
| KONCERNLEDNING 102 | |
| DEFINITIONER/ORDLISTA 105 | |
|---|---|
Asfalterad väg (KM)
100
Ledningar (KM)
Under 2019 har NCC förnyat närmare 100 km vatten- och avloppsledningar i Norden. Läs mer om schaktfri ledningsförnyelse på sid 90.
2019 hade NCC fler än 70 pågående skolprojekt i Norden. Brogårdaskolan i Bjuv, en innovativ skola med de pedagogiska behoven i främsta rummet är en av dessa. Läs mer på sid 8.
NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsbolag. Vi står på en stabil och lönsam grund baserad på god efterfrågan, många och ofta långa kundrelationer samt medarbetare med gedigen kompetens, bred erfarenhet och ett starkt tekniskt kunnande. Kärnan i vår verksamhet är att driva och leverera framgångsrika byggprojekt.
Vid sidan av det dagliga arbetet i alla dessa projekt samt i vår industriverksamhet och vår fastighetsutveckling, har 2019 handlat om att skapa förutsättningar för hållbar förbättring av lönsamheten och om att påbörja arbetet med att definiera bolagets framtida strategiska inriktning och verksamhetsmodell. Vi har haft en bra utveckling och förändringstakt under det här året. NCC går in i 2020 som ett starkare bolag med högre lönsamhet.
NCC är ett nordiskt byggföretag med kommersiell fastighetsutveckling och industriell produktion. Företaget är inriktat på både mindre uppdrag och stora komplexa projekt. Vi har fem affärsområden, men i grunden är det tre olika affärer: bygg- och anläggningsverksamhet, industriverksamhet samt kommersiell fastighetsutveckling. Förutsättningarna inom dessa skiljer sig åt liksom prioriteringarna och förväntningarna. Samtidigt finns det starka och viktiga kopplingar mellan alla verksamheter.
Under 2019 har vi genomfört viktiga delar av den handlingsplan som lades fast i slutet av 2018 och vars syfte var att stabilisera NCC och skapa förutsättningar för hållbar förbättring av lönsamheten. Jag kan konstatera att vi gjort betydande förbättringar, och att de finns inom alla affärsområden och i samtliga länder.
• Tydlig organisation och rätt team
Vi har förstärkt organisationen på ett antal nyckelpositioner och gjort strukturen tydligare.
Nu handlar arbetet om att se till att dessa förbättringar blir varaktiga, att utvecklingen fortsätter och att vi bygger en starkare och hållbar lönsamhet för framtiden i hela bolaget. Viktiga beståndsdelar är bland annat ett tydligt fokus på projekten i form av starkare interna processer inför anbud, liksom att satsa på kompetensutveckling och kunskapsöverföring inom och utanför bolaget. Vi har även initierat ett omfattande arbete som rör bolagets framtida IT-arkitektur. Det ska göra det möjligt för NCC att
arbeta mer datadrivet och att kunna använda de möjligheter som ökad digitalisering medför i hela värdekedjan.
Under året påbörjades också ett stort förändringsarbete där vi fokuserar på att skapa en gemensam verksamhetsmodell för NCC på medellång och lång sikt. Ett stort antal medarbetare är engagerade i att identifiera och prioritera aktiviteter och skapa underlag för en tydlig riktning framåt. Det arbetet ska resultera i en tydlig bas för NCC framåt med djup förankring i företaget.
För att öka stabiliteten i bolaget har vi varit tydliga med att välja rätt anbud och prioritera lönsamhet före volym. Risker i anbuden balanseras mot intjäningsmöjligheter. Med starkare interna processer för anbudsförloppen bearbetar vi risken i varje projekt och gör tydliga val. Det har funnits intressanta projekt och vi har haft en tillfredställande orderingång. Steg för steg närmar vi oss en högre och mer stabil lönsamhet inom projektverksamheten.
En lägre riskprofil innebär dock inte lägre ambitioner. Vi ska alltid sträva efter att ständigt bli bättre, vi tar oss an komplexa projekt och vi ska vara en professionell partner för våra kunder och den mest attraktiva arbetsgivaren i branschen.
Under 2019 förbättrades NCC:s resultat. Rörelseresultatet blev 1 296 MSEK vilket motsvarar en rörelsemarginal på 2,2 procent. Det är bättre än föregående år, men vi har en bit kvar till vårt mål som är en rörelsemarginal på ≥4 procent. Om man bortser från de omvärderingar och omstruktureringskostnader som belastade tredje och fjärde kvartalen 2018, och som medförde ett kraftigt negativt rörelseresultat 2018, förbättrades rörelseresultatet med 36 procent. Nettoomsättningen ökade något.
Orderingången var något lägre än föregående år för helheten, men med variationer mellan affärsområdena. I den nordiska byggverksamheten ökade orderingången kraftigt, drivet framförallt av stora projekt i Danmark, medan den sjönk något i den svenska. Till följd av medvetna beslut att öka lönsamheten genom selektivt anbudsförfarande har division Road Services, som ska avyttras, en lägre orderingång. Den övriga anläggningsverksamheten var på samma nivå som föregående år, bortsett från den stora order för projekt Centralen som kom under 2018. Industriverksamheten är på samma nivå som tidigare år. Den totala orderstocken är större än för ett år sedan.
Resultatet inom samtliga affärsområden inom bygg- och anläggningsverksamheten påverkas fortsatt av projekt med låg lönsamhet samt av en mer försiktig resultatframtagning i
inledningen av projekten. I takt med att projektportföljen omsätts och förnyas samt att åtgärderna för att förbättra lönsamheten får effekt, blir resultaten bättre.
Inom fastighetsutveckling har aktiviteten varit hög. Flera viktiga försäljningar har genomförts under året, bland annat försäljningen i Norge av kontorsprojekten Valle Wood och Valle View samt närliggande byggrätter i området Helsfyr, två kontorsfastigheter i Fredriksberg i Finland samt K12, fastigheten i Järva krog i Solna där NCC har sitt huvudkontor. Uthyrningen har varit på hög nivå.
NCC har den finansiella styrka som krävs för att driva och utveckla verksamheten. Mot slutet av året har bolaget genererat ett starkt kassaflöde. Avkastningen på eget kapital blev 32 procent vilket är över målet om 20 procent. NCC:s nettoskuld består av pensionsskuld, leasingskuld samt övrig nettoskuld. Det finansiella målet är att övrig nettoskuld i förhållande till EBITDA ska vara mindre än 2,5. I slutet av 2019 hade NCC nettokassa d v s ingen nettoskuld alls i denna bemärkelse. NCC:s utdelningspolicy anger att minst 40 procent av årets resultat ska delas ut.
Marknaden i Norden är i huvudsak god. Visserligen finns det utmaningar, bland annat en ökad konkurrens från mellanstora företag som växer på lokala marknader, samtidigt som utomnordiska aktörer etablerar sig. Men det finns också stora möjligheter framåt. De nordiska ländernas ekonomier är robusta och vi upplever god efterfrågan generellt, drivet bland annat av befolkningsökning och urbanisering. I Sverige har efterfrågan avtagit
något, från en väldigt hög nivå till en mer normalstark efterfrågan.
På den nordiska bostadsmarknaden har vi under året sett att nivåerna stabiliserats. I Sverige har hyresrätter stått för två tredjedelar av orderingången vilket speglar förändringar på marknaden. Generellt är efterfrågan på renovering och ombyggnad god. I Norge och Sverige driver offentliga satsningar infrastrukturmarknaden, något som innebär att det finns många intressanta projekt. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial i Norge och Sverige är stabil och drivs av en stark anläggningsmarknad.
Behovet av investeringar i till exempel utbyggd infrastruktur är stort i hela Norden och fungerande transportmöjligheter är avgörande för att samhället ska fungera. NCC knyter ihop städer med landsbygd genom smarta, hållbara infrastrukturlösningar. För många av de investeringar som NCC:s erbjudande omfattar är planerings- och beredningshorisonten lång, ofta bortåt 15–20 år och kan sträcka sig över hela konjunkturcykler. Infrastrukturbyggande kan sällan hanteras separat från övrigt byggande. I Stockholm till exempel är utbyggnaden av Östra länken nödvändig för att hantera den växande regionens trafiksituation. Där kan vi tydligt se problematiken med de långa framkörningssträckorna som projekt av den här digniteten har.
Väl underbyggda beslut, kontroller och lagstiftning med syfte att bevara och skydda värdefulla områden är viktigt, men bristen på förutsägbarhet och den utdragna tidsdräkten för beslut både inför och under projekt inverkar negativt på genomförande och färdigställande av stora projekt som är avgörande för ett fungerande samhälle. Detta skapar dels fördröjning i projekten, och föranleder ofta traditionella lösningar som inte ifrågasätts istället för att utforska nya, innovativa möjligheter som driver utvecklingen framåt. Det driver också kostnader. En större långsiktighet hos alla aktörer, både kunder, politiker och byggföretag skulle gynna stabiliteten inom bostadsbyggande och samhällsinfrastruktur.
Byggprojekt präglas av att förutsättningarna ändras under projektets gång, beroende på tekniska faktorer eller andra förändringar och därför behöver projektens planering uppdateras och förändringar regleras. Reglering av dessa förändringar är en naturlig del i branschen och hanteras vanligtvis allteftersom de uppstår. I Norge har marknaden under ett antal år karaktäriserats av en alltför hög konfliktnivå vilket skapar ett klimat som är svårt att bedriva goda affärer i, med oroväckande konsekvenser för de framtida investeringsnivåerna. I Norge har dessutom de affärsmässiga förutsättningarna innehållit andra hinder, till exempel att vid en eventuell kundtvist betalar byggbolaget moms på hela summan innan beloppet ens behandlats, något som kan dröja flera år då konflikter skjuts upp till efter projektavslut.
Vi gläds över att den norska regeringen nu beslutat utreda detta och åt signaler om ett mer samarbetsinriktat klimat.
Svensk byggsektor är mitt i en omfattande förflyttning avseende digitalisering och vi kommer att se en allt snabbare digital utvecklingstakt framöver. NCC var tidiga i att nyttja den moderna tekniken och har en hög mognadsgrad och förståelse för nyttan med digitalisering. Den riktiga kraften kommer när vi kan använda den data vi integrerar i våra egna projekt och system
kring hur vi bygger framgångsrikt, och återanvänder den i nya projekt. Ett allt mer integrerat och kontrollerat informationsflöde mellan olika processer i byggprojekten bidrar till kortare ledtider, högre kvalitet och produktivitetsförbättringar. Ett arbete med att utveckla vår IT-arkitektur och förnya våra system och våra arbetssätt stöttade av detta har påbörjats. Den processen sträcker sig över flera år framöver och förväntas resultera i ännu bättre beslutsstöd och minskade risknivåer genom ett mer effektivt arbetssätt.
Syftet med NCC:s hållbarhetsarbete är att bidra till goda förutsättningar för människor att arbeta, bo, resa och leva på ett hållbart sätt. NCC stödjer FN:s Global Compact och de tio principerna inom mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. De ligger till grund för NCC:s framtida utveckling, som vi definierar i vårt hållbarhetsramverk. I vår kommunikation om framsteg beskriver vi våra åtgärder för att integrera Global Compact och dess principer i vår affärsstrategi, kultur och dagliga verksamhet. Vårt hållbarhetsarbete inkluderar också FN:s globala mål för hållbar utveckling. NCC har valt ut fyra globala mål där vi har störst möjlighet att bidra genom olika samhällslösningar, samt identifierat ytterligare elva mål som är grundläggande för verksamheten och våra erbjudanden.
En viktig delmängd i vårt hållbarhetsarbete är att begränsa den miljöpåverkan vår egen verksamhet genererar. Vi arbetar till exempel med återvinning av asfalt, och NCC har hittills konverterat 25 av totalt 28 asfaltverk i Sverige till att eldas med biobränsle istället för med olja.
Under året har NCC försett kapitalmarknaden med möjlighet att investera i gröna projekt genom att ge ut gröna obligationer till ett sammanlagt värde av 1,6 miljarder SEK. Pengarna ska finansiera gröna investeringar i framförallt hållbara fastighetsutvecklingsprojekt och ytterligare omvandling till förnyelsebara energikällor vid asfalttillverkning.
En av våra viktigaste prioriteringar i verksamheten handlar om arbetsmiljö och säkerhet. NCC eftersträvar en arbetsmiljö utan olyckor och vårt mål måste alltid vara hundra procent säkra arbetsplatser. Utvecklingen har gått i rätt riktning under 2019 med lägre olyckstal än tidigare, men här är vi inte nöjda, arbetet måste fortsätta med hög prioritet. Vi har under året förtydligat och decentraliserat säkerhetsansvaret till affärsområdena i högre grad, med färre och tydligare processer. Därigenom uppnår vi ett mer fokuserat arbete med möjlighet att göra riktade insatser kring säkerhetsförebyggande åtgärder där det finns anledning. Det kan handla om allt från utbildning och träning till stabsstöd och ökad chefsnärvaro.
Våra arbetsplatser har en stark säkerhetskultur och nio av tio arbetsplatser var under 2019 helt befriade från olyckor som ledde till frånvaro från arbetet.
Även om säkerhetsmedvetande och omsorg om sig själv och sina arbetskamrater är helt grundläggande för en hög säkerhetsnivå kan modern teknik och digitalisering bidra till att öka säkerhetsnivån ytterligare. NCC testar till exempel hur AI-teknik genom digitala skyddsbarriärer och objektidentifikation kan bidra till säkrare kranlyft genom ökad kontroll av vad som sker direkt under kranen.
Testerna med AI-teknik genom digitala skyddsbarriärer vid Ångströmslaboratoriet i Uppsala har visat att det både går att upptäcka, och i förlängningen också varna, medarbetare som befinner sig i eller är på väg in i en riskzon.
De senaste åren har vi sett en tydlig trend i att projekten blir allt mer komplexa och omfattande, något som kräver mycket av medarbetare både hos NCC och hos kunderna, i synnerhet projektledande ingenjörer. Byggbranschen står inför stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjning och NCC arbetar på olika sätt för att bidra till utvecklingen med täta kontakter med universitet och högskolor, praktikplatser, lärlingsprogram och andra aktiviteter som ska driva intresset för branschen och för NCC.
Under året har vi också lyft frågor om kompetensutveckling internt i hela bolaget. Medarbetarna erbjuds fortbildning i att driva projekt, men också i form av ledarskapsutbildningar. NCC Project Management Academy är vår plattform för kunskapsutveckling där vi erbjuder vidareutbildning inom många olika inriktningar. NCC Project Management Academys största satsning är initiativet för kompetensinventering och utveckling som syftar till att förbättra projektledarkunskaperna hos företagets drygt 500 projektledare i alla länder. Utifrån resultatet tas skräddarsydda utvecklingsinsatser fram på både individ- och organisationsnivå. Insatserna kan omfatta allt från workshops med expertfunktioner till mentorskap.
Under november flyttade vi in i vårt nya huvudkontor beläget mitt i den stadsdel som NCC utvecklar runt Järva Krog. I fokus står en produktiv arbetsmiljö som ska främja hälsa och hållbarhet för både medarbetare och invånare i den nya stadsdelen.
Vi kan se tillbaka på ett år av handlingskraft och uthållighet. De strategiska åtgärder vi genomförde under 2018 och 2019 har börjat visa resultat. Vi har arbetat systematiskt med åtgärdsprogrammet och förändringsarbetet under året och jag är stolt över de framsteg vi gjort. Samtidigt återstår mycket arbete innan åtgärderna ger fullt utslag. Fokus för 2020 blir att hålla den utstakade kursen för att utveckla och stärka NCC som ett av Nordens ledande byggföretag.
Med det vill jag tacka våra medarbetare, kunder, samarbetspartners och aktieägare för året som gått. Jag ser fram emot en fortsatt stabil och hållbar utveckling under 2020.
Solna i mars 2020
Tomas Carlsson Vd och koncernchef
NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på över 58 miljarder SEK och 15 500 medarbetare. NCC är verksamt inom hela värdekedjan när det gäller att skapa miljöer för arbete, boende och kommunikation.
Bygger infrastruktur för resor, transporter, energi och vatten. Verksamheten omfattar projekt av alla storlekar och spänner över lösningar från vattenoch avloppsrening, dagvattenhantering och vindkraft till vägar, järnvägar, broar och tunnlar. Affärsområdet är nordiskt men störst verksamhet finns i Sverige.
Bygger och renoverar hållbara bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Sverige. Med hög kompetens inom hållbarhet, digitalisering och partnering utvecklar NCC Building Sweden projekt tillsammans med kunder i tidiga skeden.
Bygger och renoverar hållbara bostäder, kontor, vårdbyggnader, skolor, sportanläggningar och offentliga byggnader för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge. Renovering av befintliga bostäder och kontor har de senaste åren blivit en allt viktigare del av verksamheten.
Erbjuder produkter och tjänster för byggoch infrastrukturprojekt i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Verksamheten omfattar produktion av stenmaterial och asfaltprodukter, beläggningsuppdrag och grundläggningsarbeten. Dessa delar bildar en naturlig förädlingskedja som är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
Utvecklar och säljer hållbara kontors-, logistik-, handels- och samhällsfastigheter i bra lägen på definierade tillväxtmarknader i Norden. Verksamheten präglas av nära samarbeten med kunderna för att skapa flexibla, kundanpassade och hälsosamma arbetsplatser.
NCC har satt upp följande finansiella mål för koncernen:
Rörelsemarginal: ≥4% Utfall 2019: 2,2%
Årlig avkastning på eget kapital efter skatt: ≥20% Utfall 2019: 32%
Företagets nettoskuld: <2,5 gånger EBITDA Utfall 2019: –0,03 gånger EBITDA
Utdelningspolicy: ≥40% av resultatet efter skatt delas ut till aktieägarna Utfall 2019: 62%
De tre affärerna och affärsområdena har följande lönsamhets- och avkastningsmål:
Bygg och anläggning Rörelsemarginal: ≥ 3,5% Utfall 2019 NCC Infrastructure: 1,2% NCC Building Sweden: 2,5% NCC Building Nordics: 2,0%
Rörelsemarginal: ≥ 4% Utfall 2019: 3,9% Avkastning på sysselsatt kapital: ≥ 10% Utfall 2019: 9,0%
Rörelsemarginal: ≥ 10% Utfall 2019: 10,2% Avkastning på sysselsatt kapital: ≥ 10% Utfall 2019: 6,2%
Vid Högbytorp, Upplands-Bro kommun i norra Stockholm har NCC byggt en ny kraftvärmeanläggning åt energibolaget E.ON. Kraftvärmeanläggningen är en del av en större kretsloppsanläggning som ska möta behovet av hållbart producerad energi för en växande Stockholmsregion.
Den nya kretsloppsanläggningen kommer att producera el, fjärrvärme och biogas från återvunnen energi. Här ingår dels kraftvärmeanläggningen som NCC byggt, dels en biogasanläggning åt Hitachi Zosen Inova (HZI), för vilken NCC gjort mark- och byggnadsarbeten.
I uppdraget att bygga den nya kraftvärmeanläggningen ingick både tekniskt komplexa bygg- och installationsmoment, och avancerade mark, betong- och anläggningsarbeten.
Anläggningen tar tillvara hela 99 procent av energin i bränslet. Ur askan som återstår efter förbränningen återvinns metaller medan farliga ämnen tas omhand och fasas ut ur kretsloppet.
Kraftvärmeverket har byggts i partnering mellan E.ON och NCC. Denna samverkansform passar bra i komplexa projekt där den slutliga utformningen inte är given från början. NCC har bidragit med kompetens från mark-, anläggnings- och
husavdelningarna i Stockholm för att skapa en hållbar lösning för vår kund och för samhället i stort.
Vi utvecklar projekt med målsättningen att hitta nya smarta lösningar för såväl små som stora problem. Läs mer om några nyligen slutförda projekt.
"Boverket lyfte under 2019 fram Brogårdaskolan som ett gott exempel på en ny skolbyggnad"
Utvecklingen och byggandet av skolor är en viktig samhällssatsning och ett prioriterat område för NCC. Under 2019 färdigställdes nya Brogårdaskolan i Bjuv i Skåne. Arbetet har skett genom partnering och i nära samarbete mellan kommunen, arkitekter och NCC. Skolan har skapats "inifrån och ut", med de pedagogiska behoven i främsta rummet. Alla ytor kan användas för pedagogisk verksamhet och skolans utemiljö erbjuder en kompletterande pedagogisk miljö. Dessutom har alla klassrum nära kontakt med omgivande natur.
Skolans utformning bygger på ett nytt och innovativt tankesätt om hur en skola ska arbeta, med en miljö där inlärning och högt pedagogiskt värde står i fokus. Den har utvecklats utifrån verksamhetens behov och genom hög delaktighet av både pedagoger och elever. På så sätt håller skolan över tid och verksamheten kan använda den på allra bästa sätt.
Den nya skolan byggdes bredvid den gamla och har plats för 470 elever. Byggnaden har en tredelad huskropp i tegel med mycket dagsljus inomhus och undervisningsytor i norrläge.
Takvegetation bidrar till en mjuk övergång mellan byggnad och landskap och påverkar den lokala miljön positivt, genom att både bibehålla biologisk mångfald och minska volymen av dagvatten.
NCC och Schenker förnyade 2019 sitt långsiktiga avtal för underhåll av beläggningar för logistikcentra i Finland. Avtalet innebär att NCC tillsammans med terminalansvarig hos DB Schenker gemensamt utarbetar underhållsplaneringen för en anläggning vilket leder till ett mer kostnadseffektivt underhåll. DB Schenkers anläggningar i Finland är delvis belagda med NCC:s specialprodukter NCC Viaco och NCC Strongphalt, båda hållbara beläggningsprodukter och anpassade för tunga fordon. Den mesta av asfalteringen är också utförd med NCC Green Asphalt, en produkt som minskar koldioxidutsläppet med upp till 25 procent.
• NCC har utfört arbeten på Nurmijärvi, Vanda, Björneborg
NCC har sålt kontorsprojekten Valle Wood och Valle View inklusive resterande byggrätter i området Helsfyr i Oslo till Valle Eiendom Holding AS, ett av Pareto Securities nybildat fastighetsbolag, för närmare 2 miljarder SEK. Utvecklingen, byggandet och försäljningen av Valle Wood och Valle View är goda exempel på NCC:s styrkor som helhetsleverantör inom fastighetsutveckling.
NCC har i detta stadsutvecklingsprojekt varit en aktiv pådrivare för att göra Valle-området till en vital del av den norska huvudstaden. Kontorsprojekten har byggts i etapper där Valle Wood färdigställdes sommaren 2019 och är Norges största kommersiella fastighet i massivträ.
Andra etappen, Valle View, är inledd och merparten är uthyrd till norska UDI med planerat färdigställande Q2 2021. Båda projekten planeras att miljöcertifieras enligt BREEAM, nivå Excellent.
Efter mer än två år av ombyggnad, renovering och utbyggnad är Falkoner Centret i Frederiksberg, Köpenhamn, färdigt. ATP Ejendomme och NCC har överlåtit ansvaret för byggnaden till Scandic Hotels, som öppnade det renoverade hotell- och konferenscentret i augusti 2019. Renoveringen som genomförts i parallella delprojekt i en komplex byggnad med pågående verksamhet hos flera hyresgäster har blivit lyckad tack vare ett
nära samarbete med utvecklaren, arkitekten och konsulten.
Den renoverade byggnaden ger ett lyft till hela den omgivande stadsdelen till förmån för hyresgäster, användare och grannar.
Falkoner Centret är ett bra exempel på NCC:s långa erfarenhet av stora, komplexa renoveringsprojekt med fokus på tidig involvering och nära samarbete med utvecklaren och konsulten.
NCC har som mål att bli det företag som har branschens bästa projektledare. För att nå dit har stora satsningar på kompetensutveckling skett under 2019, bland annat genom en bred kompetenskartläggning, individuell- och organisatorisk utveckling samt anpassade spetsutbildningar för nyckelroller. Kompetenta medarbetare som verkar i en säker miljö är NCC:s viktigaste tillgång.
Anställda inom bygg- och anläggningsbranschen exponeras för olika typer av risker på arbetsplatserna. Därför är ett högt säkerhetsmedvetande grunden för all verksamhet inom NCC. Under 2019 hade NCC den lägsta olycksfallsfrekvensen någonsin. En av anledningarna är en grundligare analys av data, vilket lett till riktade åtgärder i högriskområden och enheter tillsammans med en ytterligare ökad säkerhetsmedvetenhet. Läs mer om NCC:s säkerhetsarbete i hållbarhetsrapporten på sid 83.
Olycksfallsfrekvens – arbetsplatsolyckor som leder till frånvaro en eller flera dagar från ordinarie arbete per 1 miljon arbetade timmar.
NCC verkar i en bransch som just nu tar stora utvecklingskliv, inte minst inom digitalisering och effektiv projektledning. Den utvecklingen vill NCC leda. Därför arbetar NCC aktivt med kompetensutveckling under medarbetarens hela karriär och för att bli en föregångare i att skapa en modern och lärande organisation som anpassar sig till dagens snabba utveckling. NCC:s medarbetare ska kunna utvecklas genom hela sin karriär, från exempelvis snickare till arbetsledare eller från platschef till projektledare för mega-projekt.
Utöver kontinuerlig kompetensutveckling av medarbetare och chefer har NCC påbörjat en omfattande kompetensutveckling av projektledare, NCC Project Management Academy. Satsningen som startade 2018 ska säkerställa att NCC fortsatt kan leverera lönsamma och värdeskapande projekt till våra kunder och vara en attraktiv 0
"Att gå NCC Mega Project Management Program ger mig en större förståelse för skillnaderna mellan att leda ett stort projekt och ett megaprojekt. Jag får massor med inspiration, ett nätverk med kollegor med samma utmaningar och nya kunskaper" säger Trine Tindborg (projektledare mega projektet Kronløbsøen i Köpenhamn) som började programmet i september 2019.
Könsfördelning anställda Könsfördelning ledningsgrupper¹)
1) Under 2019 utökades antalet ledningsgrupper i mätningen till att inkludera alla ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande.
arbetsgivare. Den består av både utbildningar och andra insatser, som kompetenskartläggning och individuella utvecklingsplaner.
En viktig del av NCC Project Management Academy har under 2019 varit en kompetens- och utvecklingskartläggning som syftar till att stärka projektledarkunskaperna hos företagets drygt 500 projektledare i alla länder. Tester och samtal kartlägger varje projektledares styrkor och förbättringsområden. Resultatet blir skräddarsydda utvecklingsinsatser både på både individ- och organisationsnivå. Insatserna genomförs huvudsakligen lokalt och kan omfatta allt från workshops med expertfunktioner till mentorskap.
Att leda projekt på ett framgångsrikt sätt är kärnverksamheten på NCC och det som möjliggör allt annat vi gör. Riktigt stora projekt är både komplexa och utmanande. NCC:s Mega Project Management Program är ett utvecklingsprogram som vänder sig till projektledare, ansvariga för projekt på 1 miljard och uppåt. Programmet pågår under ett år och hittills har två programomgångar startat med sammanlagt 35 erfarna projektledare. Samtliga deltagare blir tilldelade en mentor under programmet.
NCC är övertygade om att företag och arbetsgrupper som består av medarbetare med olika bakgrund, kön, kompetenser och erfarenheter har större möjlighet att prestera bättre resultat, öka sin innovationskraft och samtidigt leverera större samhällsnytta.
NCC arbetar aktivt med att bredda rekryteringsbasen för att öka mångfalden och få fler intresserade av byggbranschen samt att skapa en inkluderande kultur där våra medarbetare kommer till sin rätt och trivs på sitt arbete.
NCC är ett värderingsstyrt företag. Under 2019 har nästan hälften av medarbetarna inom affärsområdena Infrastructure i Sverige och Building Sweden deltagit i workshops om NCC:s värdegrund. De har letts av 100 interna moderatorer. Genom arbetet har medarbetarna ökat kunskapen om NCC:s värderingar och fått nya insikter om mångfald och inkludering. Satsningen kommer att fortsätta under 2020.
Aktivt arbete för att rekrytera och utveckla kvinnor till branschen Stella har funnits sedan 1998 och är NCC:s nätverk för kvinnliga ingenjörer och akademiker som syftar till att stötta kvinnor på NCC i att utbyta erfarenheter, utvecklas i sina roller och för att kunna ta ledande positioner i NCC. I produktionen är det fortfarande för få kvinnor – därför finns Stella med sina 500 aktiva medlemmar.
NCC är aktivt inom en rad forum och nätverk:
Martin Florin har gått Arbetsledarskolan. Det var hans chef som peppade honom att söka. Martin bytte yrke, från träarbetare till arbetsledare. "Det var fantastiskt att få en intern utbildning som gav mig chansen att växa. Annars hade jag nog på sikt sökt jobb på något annat företag. Man vill ju utvecklas och förnya sig."
NCC:s värderingar och uppförandekod fungerar
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2019.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
NCC AB var från den 22 januari 2003 fram till den 20 maj 2016 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000- 1421. Nordstjernan hade vid utgången av 2019 ett innehav om 48 (47) procent av rösterna i NCC AB och NCC är därmed ett intresseföretag till Nordstjernan.
NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen, med Norden som hemmamarknad. NCC är verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar kommersiella fastigheter och bygger bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt tillhandahåller beläggning.
Marknadsförutsättningarna fortsätter att långsiktigt vara överlag goda även om det på vissa delmarknader går att notera en mer försiktig hållning, vilket förlänger beslutsprocesserna. Ekonomierna i de nordiska länderna är robusta och NCC upplever att det finns en god efterfrågan. Behovet av samhällsbyggnader som skolor, sjukhus och äldreboenden drivs av växande städer och demografisk utveckling. Efterfrågan på bostäder har stabiliserats. Generellt är efterfrågan på renovering och ombyggnad god.
Offentliga infrastruktursatsningar driver den nordiska infrastrukturmarknaden och innebär fortsatt stark marknad i Norge och Sverige. Konkurrensen är hög såväl från inhemska som internationella aktörer vilket gör att NCC enbart lägger anbud på de projekt som möter den riskprofil och de lönsamhetskrav som NCC ställer upp. Efterfrågan på asfalt och stenmaterial i Norge och Sverige är stabil och driven av en stark anläggningsmarknad.
Låga avkastningskrav från investerare och hög efterfrågan på nya moderna och hållbara lokaler, framförallt runt stora städer, ger goda marknadsförutsättningar på den nordiska fastighetsmarknaden.
Förändringar bland styrelsen och ledande befattningshavare Carola Lavén, affärsområdeschef för NCC Property Development och medlem av koncernledningen, lämnade sin roll den 22 juli 2019. Den 15 maj 2019 meddelades det att Joachim Holmberg utsetts till ny affärsområdeschef för NCC Property Development och medlem av koncernledningen. Han tillträdde sin tjänst den 1 september 2019.
Den 6 december 2019 meddelade NCC att valberedningen i NCC föreslår Alf Göransson till ny styrelseordförande. Vidare föreslås Simon de Château till ny styrelseledamot. Styrelseledamöterna Tomas Billing och Ulla Litzén har avböjt omval. Övriga sex tidigare ledamöter föreslås för omval.
Orderingången uppgick till 58 048 (61 842) MSEK. Minskningen under året var främst hänförlig till att ett större projekt (Centralen) inom NCC Infrastructure orderregistrerades under 2018. I NCC Building Nordics var orderingången högre än föregående år, medan NCC Building Sweden har en lägre orderingång. Valutaeffekter påverkade orderingången med 628 (1 067) MSEK.
Koncernens orderstock uppgick till 57 800 (56 837) MSEK vid årets slut. Den högre orderstocken kommer främst från NCC Building Nordics danska verksamhet som haft hög orderingång under året. Den ökningen motverkades något av lägre orderingång i NCC Building Sweden. Inom NCC Infrastructure orderregistrerades ett stort projekt (Centralen) under 2018. Valutaeffekter påverkade orderstocken med 456 (542) MSEK.
Nettoomsättningen uppgick till 58 234 (57 346) MSEK under 2019. Den högre nettoomsättningen kommer från framför allt NCC Building Nordics och NCC Property Development men även NCC Infrastructure och NCC Industry har en ökning jämfört med föregående år. Endast NCC Building Sweden minskade jämfört med föregående år, beroende på en lägre orderingång från 2018. Valutaeffekter ökade omsättningen med 519 (1 077) MSEK.
NCC-koncernens rörelseresultat för 2019 uppgick till 1 296 (–764) MSEK. Rörelseresultatet föregående år påverkades starkt av de avsättningar, omvärderingar och nedskrivningar som gjordes i slutet av 2018. Exklusive effekterna av dessa poster har resultatet under
| ORDERINGÅNG | ORDERSTOCK | NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| NCC Infrastructure | 16 601 | 21 271 | 20 389 | 21 037 | 17 425 | 16 936 | 212 | –743 |
| NCC Building Sweden | 12 741 | 15 075 | 16 561 | 18 709 | 14 851 | 15 701 | 364 | 453 |
| NCC Building Nordics | 16 080 | 11 229 | 15 807 | 11 313 | 11 769 | 10 753 | 231 | –227 |
| NCC Industry | 12 852 | 12 943 | 2 967 | 3 092 | 12 971 | 12 968 | 511 | 350 |
| NCC Property Development | 3 056 | 2 157 | 313 | –181 | ||||
| Summa | 58 274 | 60 519 | 55 725 | 54 152 | 60 071 | 58 514 | 1 631 | –347 |
| NCC Road Services | 1 617 | 3 609 | 2 816 | 3 749 | 2 624 | 2 855 | 20 | –251 |
| Övrigt och elimineringar | –1 843 | –2 286 | –740 | –1 063 | –4 461 | –4 024 | –355 | –166 |
| Koncernen | 58 048 | 61 842 | 57 800 | 56 837 | 58 234 | 57 346 | 1 296 | –764 |
året förbättrats i fyra av affärsområdena och slutat på samma nivå inom NCC Building Sweden. Fler projekt har resultatavräknats inom NCC Property Development under 2019 jämfört med 2018 vilket bidrar till ett bättre resultat. Inom NCC Building Nordics har förbättrade marginaler inom både pågående och nystartade projekt bidragit till ett förbättrat resultat.
Övrigt och elimineringar uppgick till –355 (–166) MSEK. NCC:s huvudkontor och resultat från mindre dotter- och intresseföretag ingick med –204 (–187) MSEK.
Finansnettot uppgick till –112 (–85) MSEK. Den ökade leasingskulden till följd av den nya redovisningsprincipen IFRS 16 har påverkat finansnettot med –42 MSEK under året. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 1 184 (–849) MSEK. Periodens resultat efter skatt uppgick till 875 (–750) MSEK.
Årets totalresultat uppgick till 576 (–1 352) MSEK. Förändringen består i huvudsak av årets resultat samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner där en mindre sänkning av inflationsantagandet och en större sänkning av diskonteringsräntan har medfört en ökning av pensionsskulden under 2019. Skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
NCC Infrastructures orderingång uppgick till 16 601 (21 271) MSEK där skillnaden jämfört med föregående år förklaras av att projektet Centralen (4,7 Mdr SEK) i Göteborg orderregistrerades i första kvartalet 2018.
Segmentet markarbeten hade störst andel av orderingången, och Sverige utgör fortfarande stor andel av total orderingång. Projekt som orderanmälts under året var bland andra D14 Mindemyren i Norge ca 0,9 Mdr SEK, Västra Länken i Umeå, 0,4 Mdr SEK, och Arninge Resecentrum, Täby för 0,4 Mdr SEK.
Orderstocken minskade jämfört med föregående år och uppgick till 20 389 (21 037) MSEK vid årets slut.
Nettoomsättningen ökade till 17 425 (16 936) MSEK under året. Den högre omsättningen kommer främst från Norge som har stora pågående projekt. Markarbeten, vägar och järnvägar stod för nästan 70 procent av NCC Infrastructures nettoomsättning.
Sverige är NCC Infrastructures största marknad med 75 (80) procent av omsättningen och därefter följer Norge med 19 (15) procent.
Rörelseresultatet förbättrades och uppgick till 212 (–743) MSEK. Resultatet var bättre i samtliga divisioner med den största resultatförbättringen i Civil Engineering Norway. Den positiva resultatutvecklingen under året är en följd av högre lönsamhet i pågående projekt samt något större volym. Resultatet föregående år påverkades negativt av omvärderingar.
NCC har fattat beslut om att avyttra vägserviceverksamheten Road Services och därför redovisas verksamheten separat i nedanstående tabell och också i not 15, Tillgångar som innehas till försäljning.
NCC Infrastructure exkl. Road Services
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Orderingång | 16 601 | 21 271 |
| Nettoomsättning | 17 425 | 16 936 |
| Rörelseresultat | 212 | –743 |
| Rörelsemarginal % | 1,2 | –4,4 |
| Medelantal anställda | 4 462 | 4 737 |
| Kassaflöde före finansiering | 331 | –368 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 3,5%
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Orderingång | 1 617 | 3 609 |
| Nettoomsättning | 2 624 | 2 855 |
| Rörelseresultat | 20 | –251 |
| Rörelsemarginal % | 0,7 | –8,8 |
| Medelantal anställda | 505 | 549 |
| Kassaflöde före finansiering | 2 | –113 |
ANDEL AV NCC TOTALT
Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till 12 741 (15 075) MSEK för 2019. Andelen bostäder har ökat jämfört med föregående år och motsvarade en knapp tredjedel av den totala orderingången under året. Mer än två tredjedelar av detta var hyresrätter.
Ett av de större projekten som orderanmäldes under året var nya stadsdelen Masthuggskajen, till ett ordervärde om 1,4 Mdr SEK. Kategorin bostäders andel av orderingången ökade igen efter en minskning under 2018 till 30 (17) procent av orderingången.
Orderstocken minskade och uppgick till 16 561 (18 709) MSEK vid årets slut.
Nettoomsättningen minskade under 2019 jämfört med föregående år och uppgick till 14 851 (15 701) MSEK. Bostäder var fortfarande den enskilt största kategorin med 29 procent, även om det minskat något jämfört med föregående år, följt av renovering och ombyggnation med drygt 20 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 364 (453) MSEK. Resultatet var lägre än föregående år. I detta ingår en avsättning på grund av en tvist relaterad till projekt Rågården. Rörelseresultatet påverkas också av arbetet med att långsiktigt förbättra lönsamheten i vissa delar av verksamheten. Resultatet föregående år påverkades i sin tur negativt av omvärderingar.
NCC Building Nordics orderingång uppgick till 16 080 (11 229) MSEK. Danmark fortsätter att ha stark orderingång och ökningen av orderingången för helåret är hänförligt främst till den danska verksamheten. Bostäder står för ungefär en tredjedel av den totala orderingången följt av renovering och ombyggnad som i volym ligger på ungefär samma nivå som föregående år.
Ett av de större projekten som orderanmäldes under året var utvecklingen av en ny stadsdel på ön Papirøen i centrala Köpenhamn till ett ordervärde om cirka 1,7 Mdr SEK.
Orderstocken ökade och uppgick till 15 807 (11 313) vid årets slut. NCC Building Nordics nettoomsättning ökade under året till 11 769 (10 753) MSEK. Ökningen hänförs främst till Finland. Kategorierna bostäder samt renovering och ombyggnationer var lika stora 2019, där båda ökat under året. Även kategorin utbildning har ökat under året, medan kontor har minskat under året.
Rörelseresultatet uppgick till 231 (–227) MSEK, där resultatet förbättrades av en bättre marginal för orderingången under året och där samtidigt föregående år påverkades negativt av omvärderingar.
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Orderingång | 16 080 | 11 229 |
| Nettoomsättning | 11 769 | 10 753 |
| Rörelseresultat | 231 | –227 |
| Rörelsemarginal % | 2,0 | –2,1 |
| Medelantal anställda | 2 582 | 2 722 |
| Kassaflöde före finansiering | 187 | 400 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 3,5%
NCC Industrys nettoomsättning uppgick till 12 971 (12 968) MSEK. Grundläggningsverksamheten inom division Hercules växte till följd av stora projekt i Sverige, Danmark och Norge medan asfalts- och stenmaterialverksamheterna minskade något till följd av att volymerna var något lägre än föregående år. Sålda volymer stenmaterial uppgick till 28 339 (29 275) tusen ton. Nettominskningen förklaras av lägre volymer stenmaterial i Danmark och Norge, men högre i Finland. Asfaltsverksamhetens omsättning var lägre i alla länder
förutom Norge jämfört med föregående år. Sålda volymer asfalt uppgick till 6 100 (6 415) tusen ton.
Rörelseresultatet uppgick till 511 (350) MSEK. Resultatet var högre än föregående år i alla divisioner med stora förbättringar i främst den danska asfaltsverksamheten och Hercules norska verksamhet. Resultatet föregående år påverkades negativt av omvärderingar i tredje kvartalet.
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 971 | 12 968 |
| Rörelseresultat | 511 | 350 |
| Rörelsemarginal % | 3,9 | 2,7 |
| Sysselsatt kapital | 5 507 | 4 902 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 9,0 | 7,1 |
| Medelantal anställda | 3 650 | 3 768 |
| Tusentals ton stenmaterial1) | 28 339 | 29 275 |
| Tusentals ton asfalt1) | 6 100 | 6 415 |
| 1) Såld volym. |
Mål: rörelsemarginal ≥ 4%, avkastning på sysselsatt kapital ≥ 10%
Nettoomsättning, 21 (20)% Rörelseresultat, 31% Sysselsatt kapital, 32 (32)% Medelantal anställda, 25 (22)%
Omsättningen för NCC Property Development förbättrades under 2019 och uppgick till 3 056 (2 157) MSEK. Rörelseresultatet var högre jämfört med föregående år och uppgick till 313 (–181) MSEK.
Under året har elva (nio) projekt resultatavräknats, varav sju i Danmark, två i Norge och två i Sverige. Resultat från resultatavräknade projekt, mark- och byggrättsförsäljningar samt tidigare försäljningar bidrog till det förbättrade resultatet för året. Driftnettot uppgick till 60 (38) MSEK under 2019.
Under året startades åtta (fem) fastighetsprojekt, av vilka sex var kontorsprojekt, ett logistikprojekt samt en skola. Vid utgången av 2019 var 15 (18) projekt pågående eller färdigställda men ännu inte resultatavräknade med en total projektkostnad på 4,4 (2,7) Mdr SEK, vilket motsvarar en färdigställandegrad om 44 (35) procent, medan uthyrningsgraden uppgick till 51 (49) procent. Under året träffades hyresavtal om cirka 98 800 (71 200) kvadratmeter.
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 3 056 | 2 157 |
| Rörelseresultat | 313 | –181 |
| Rörelsemarginal, % | 10,2 | –8,4 |
| Sysselsatt kapital | 4 935 | 4 314 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,2 | –3,9 |
| Medelantal anställda | 109 | 94 |
Mål: rörelsemarginal ≥ 10%, avkastning på sysselsatt kapital ≥ 10%
Första kvartalet har generellt en lägre aktivitet som leder till det lägre resultatet. Under tredje kvartalet 2018 resulterade en omfattande genomlysning av verksamheten i omvärderingar som belastade resultatet. I fjärde kvartalet 2018 startade sedan ett antal åtgärder som syftade till att bygga upp en stark bas för verksamheten. Resultatet förbättrades successivt under 2019.
Under 2018 påbörjades ett åtgärdsprogram för att förbättra lönsamheten. Avkastningen 2018 minskade då framförallt som en följd av avsättningar, omvärderingar och omstruktureringskostnader i samband med åtgärdsprogrammet. Under 2019 har avkastningen förbättrats.
Orderingången för projekt i storleken 100–500 MSEK har ökat mest under året medan övriga projektstorlekar har minskat. Störst minskning blev det för projekt större än 500 MSEK. Diagrammet avser 47 Mdr SEK av den totala orderingången på 58 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även bl.a. NCC Industry.
25-100 MSEK, 19 (23) % <25 MSEK, 19 (20) % 100-300 MSEK, 27 (19) % 300-500 MSEK, 12 (8) % >500 MSEK, 23 (30) %
| Projekt >500 MSEK | NCC:s andel av order värde |
Färdig ställandegrad per 31 dec 2019, % |
Beräknat färdig ställande |
|
|---|---|---|---|---|
| Järnvägssträcka, Centralen, Göteborg |
SE | 5 075 | 24 % | 2026 |
| Produktionsanläggning, Gruvöns Bruk |
SE | 2 909 | 99 % | 2020 |
| Tunnelbyggnation, Färöarna | NO | 2 904 | 46 % | 2024 |
| Järnvägstunnel, Korsvägen, Örgryte |
SE | 2 290 | 19 % | 2026 |
| Riksväg 4, Hadeland | NO | 1 785 | 99 % | 2020 |
| Järnvägssträcka Venjar-Eidsvoll Nord, Eidsvoll |
NO | 1 723 | 30 % | 2023 |
| Tillbyggnad barnsjukhus, Göteborg |
SE | 1 583 | 85 % | 2021 |
| Universitetssjukhus, Örebro | SE | 1 492 | 85 % | 2021 |
| Järnvägssträcka, Lund Arlöv | SE | 1 430 | 42 % | 2022 |
| Bostäder och lokaler, Aarhus | DK | 1 368 | 6 % | 2022 |
| Tunnelbyggnation, Gvammen-Århus |
NO | 1 349 | 99 % | 2020 |
| Konstgjord ö med bostäder & parkering, Köpenhamn |
DK | 1 305 | 3 % | 2023 |
| Sjukhusprojekt, Uleåborg | FI | 1 265 | 12 % | 2023 |
| Nytt sjukhus för region Hovedstaden, Hillerød |
DK | 1 245 | 1 % | 2024 |
| Universitetsbyggnader, Uppsala Universitet |
SE | 956 | 33 % | 2021 |
| Utbyggnad av sjukhus, Ryhov | SE | 915 | 71 % | 2021 |
| Upplevelsehotell, Liseberg | SE | 875 | 1 % | 2022 |
| Ombyggnad av kontorshus till Hilton hotell, Köpenhamn |
DK | 858 | 21 % | 2021 |
| Snabbspårväg Bybanen, Bergen NO | 846 | 5 % | 2022 | |
| Hotell i järnvägsstationen, Helsingfors |
FI | 782 | 52 % | 2021 |
| Underhållsdepå för tåg, Hässleholm |
SE | 780 | 93 % | 2020 |
| Trafikplats, Häggvik | SE | 774 | 48 % | 2021 |
| Trafikplats, Göteborg | SE | 748 | 95 % | 2020 |
| Bostäder Tuborg Havn, Köpenhamn |
DK | 734 | 53 % | 2021 |
| Sjukhus, Jönköping | SE | 729 | 94 % | 2020 |
| Utbyggnad av gater, Landvetters flygplats |
SE | 720 | 83 % | 2020 |
| Ishockeyhall, Oslo | NO | 711 | 82 % | 2020 |
| Bostäder, Uppsala | SE | 682 | 27 % | 2023 |
| Trafikplats, Hjulsta | SE | 675 | 66 % | 2022 |
| Bostäder, förskola & butiker, Stockholm |
SE | 659 | 73 % | 2021 |
| Ombyggnad Sergelhuset, Stockholm |
SE | 610 | 75 % | 2020 |
| Kontor, Hellsfyr, Oslo | NO | 589 | 27 % | 2020 |
| Nybyggnad av ägarlägenheter, Köpenhamn |
DK | 584 | 20 % | 2022 |
| Polishus, Rinkeby, Stockholm | SE | 577 | 84 % | 2020 |
| Kulturkvarter, Örebro | SE | 571 | 41 % | 2021 |
| Bostadsrenovering, Roskilde | DK | 559 | 1 % | 2023 |
| Bostäder, Linköping | SE | 543 | 81 % | 2020 |
| Vårdcentrum, Finspång | SE | 528 | 75 % | 2020 |
Avkastning på eget kapital var 32 (–18) procent. Avkastning på sysselsatt kapital var 13 (–9) procent.
Sysselsatt kapital uppgick per den 31 december 2019 till 10 382 (7 619) MSEK. Ökningen är en följd av övergången till IFRS 16 Leasingavtal, en större projektportfölj hos NCC Property Development och ökade likvida medel.
Nettoskulden uppgick till –4 489 (–3 045) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år förklaras främst av den ändrade redovisningsprincipen enligt IFRS 16 Leasingavtal samt en ökad pensionsskuld. Företagets nettoskuld var positiv, dvs nettokassa, vid slutet av året med 83 (–766) MSEK. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsskuld enligt IAS 19, uppgick till 37 (34) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till 3,7 (3,6) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 22 (33) månader.
Soliditeten per den 31 december 2019 var 10 (11) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 1,5 (1,0).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 2 214 (–375) MSEK under 2019, vilket har påverkats positivt redovisningsmässigt av den nya redovisningsprincipen IFRS 16, Leasingavtal, med 575 MSEK. Förbättringen förklaras i övrigt av förbättrat resultat och en högre nivå av förskottsbetalningar inom NCC Property Development.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –701 (–782) MSEK. Investeringar i maskiner och inventarier har skett främst inom NCC Industry.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –308 (–717) MSEK. Förändringen beror främst på en lägre utdelning till aktieägarna 2019 jämfört med föregående år.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 2 478 (1 269) MSEK.
NCC Industrys verksamhet och viss verksamhet inom NCC Building Sweden och NCC Building Nordics påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare resultatmässigt jämfört med resten av året.
Moderbolaget har filialer i Norge, Danmark och Finland. I filialerna i Danmark och Finland bedrivs dock ingen verksamhet.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i de svenska dotterföretagen.
Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet samt ett antal pålfabriker, men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Inom NCC Industry är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion och påltillverkning som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
I enlighet med 6 kap 11§ och 7 kap 31 a-c §§ Årsredovisningslagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten omfattar samtliga dotterbolag och definieras på sid. 91.
Medelantalet anställda i NCC-koncernen var 15 273 (16 523) under 2019.
På samtliga marknader har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. Som andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer är vanligast hos NCC Building Sweden och NCC Building Nordics men förekommer även i övriga affärsområden.
NCC är ett värderingsstyrt företag och målsättningen är att alla anställda ska kunna fatta beslut och vidta åtgärder baserade på koncernens gemensamma värderingar; Ärlighet, Respekt, Tillit, Framåtanda. Eftersom NCC:s affärspartners har en betydande roll i verksamheten, förväntas att de också ska respektera och leva upp till NCC:s värderingar.
Tillsammans med NCC:s värderingar utgör NCC:s policy för hälsa och säkerhet grunden för att skapa en hälsosam och säker arbetsplats.
Arbetsmiljöincidenter rapporteras till koncernens digitala system Synergi som finns både som webbsystem och app. Systemet används för att rapportera såväl olycksfall och tillbud som negativa och positiva observationer. Enligt Synergi är snubbelolyckor, halkolyckor och arbete med handhållna maskiner de vanligaste olyckorna på NCC. Tre högriskområden för allvarliga skador har identifierats som fokusområden för att säkerställa kompetens, stöd och rutiner i linje med NCC:s nollvision för olyckor; arbete på hög höjd, tunga kranlyft, samt arbete i trafikerad miljö.
Under 2019 har koncernen fortsatt att implementera och förbättra arbetssätt och rutiner inom hälso- och säkerhetsarbetet som utvecklats de senaste åren. Under 2019 hade vi den lägsta olycksfallsfrekvensen hittills.
En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för vd och andra personer i företaget återfinns i not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sid. 41–44. De föreslagna riktlinjerna till årsstämman 2020 överensstämmer i huvudsak med de som beslutades av årsstämman 2019 men är omarbetade och anpassade enligt de nya reglerna enligt Aktiebolagslagen (ABL) och Svensk kod för bolagsstyrning, se nedan.
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) under 2019
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till vd och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2019 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget. Under 2019 har styrelsen utnyttjat sin rätt att i enskilda fall och av särskilda skäl frångå riktlinjerna, se vidare not 5.
Vid arbetet med att implementera bolagets affärsstrategi och tillvaratagandet av bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, är det avgörande att bolaget kan rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För detta krävs att bolaget kan erbjuda konkurrenskraftig ersättning. Dessa riktlinjer möjliggör att ledande befattningshavare kan erbjudas en konkurrenskraftig totalersättning.
I bolaget har inrättats långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram, som är prestationsbaserade. De har beslutats av bolagsstämman och omfattas därför inte av dessa riktlinjer. Av samma skäl omfattas inte heller det långsiktiga aktierelaterade incitamentsprogram som styrelsen föreslagit att årsstämman 2020 ska anta.
Ersättningen ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontantlön, rörlig kontantersättning, pensionsförmåner och andra förmåner. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Fast ersättning. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras varje år.
Rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen skall vara relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål som mäts per verksamhetsår.
Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga affärsstrategi och intressen. Kriterierna för rörlig kontant ersättning överensstämmer därför i huvudsak med koncernens långsiktiga operationella och finansiella mål.
Den rörliga kontanta ersättningen baseras huvudsakligen på finansiella mål (EBIT), med en mindre del på antal arbetsplatsolyckor (med mer än fyra dagars frånvaro från ordinarie arbete per 1 miljon arbetstimmar), anpassade funktionsmål eller verksamhetsmål.
När mätperioden för uppfyllelse av kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning avslutats ska bedömas/fastställas i vilken utsträckning kriterierna uppfyllts. Styrelsen ansvarar för bedömningen av rörlig kontantersättning till vd. När det gäller rörlig kontantersättning till övriga befattningshavare ansvarar vd för bedömningen. Bedömningen av de finansiella målen baseras på årsredovisningen. Utfallet i förhållande till uppsatta mål mäts för rörliga ersättningar efter prestationsperioden, dvs efter verksamhetsårets slut.
Under förutsättningen att ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram antas av årsstämman 2020, är den kortsiktiga rörliga ersättningen för vd maximerad till 65 procent av den fasta lönen. För de
övriga i Koncernledningen är den maximerad till 40 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen.
Bolagets åtaganden för kortsiktig rörlig ersättning gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget maximalt cirka 21,5 MSEK inklusive sociala avgifter. Beslutar bolagsstämman inte om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är den rörliga ersättningen för vd maximerad till 75 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen maximerad till 50 procent av den fasta lönen, vilket beräknas motsvara en kostnad vid fullt utfall om maximalt cirka 26 MSEK inklusive sociala avgifter.
Den kortsiktiga rörliga ersättningen är pensionsgrundande med undantag för ersättning till vd.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Vd har premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 40 procent av avtalad fast lön. Övriga i koncernledningen, som är verksamma i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har utöver ITP (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän) även rätt till en premiebestämd tilläggspension på högst 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. Som pensionsmedförande lön används definitionen av pensionsmedförande lön i enlighet med ITP:s avdelning 2. Medlem i koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis varvid principerna i dessa riktlinjer så långt möjligt ska tillgodoses.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner bland annat sjukvårdsförsäkring och bilförmån till medlem i koncernledningen. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden, sammanlagt högst 5 procent av den årliga kontantlönen.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ har i normalfallet 6 månaders uppsägningstid och rätt till avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår till 6 månader vid uppsägning på initiativ av medlem i koncernledningen, utan rätt till avgångsvederlag.
Vid beredningen av styrelsens förslag till dessa ersättningsriktlinjer har lön och anställningsvillkor för bolagets anställda beaktats genom att uppgifter om anställdas totalersättning, ersättningens komponenter samt ersättningens ökning och ökningstakt över tid har utgjort en del av styrelsens beslutsunderlag vid utvärderingen av skäligheten av riktlinjerna och de begränsningar som följer av dessa. Utvecklingen av avståndet mellan de ledande befattningshavarnas ersättning och övriga anställdas ersättning kommer att redovisas i ersättningsrapporten inför nästkommande årsstämma.
Styrelsen ska upprätta förslag till nya riktlinjer åtminstone vart fjärde år och lägga fram förslaget för beslut vid årsstämman. Riktlinjerna ska gälla till dess att nya riktlinjer antagits av bolagsstämman. Styrelsen ska även följa och utvärdera program för rörliga ersättningar för bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Vid styrelsens behandling av och beslut i ersättningsrelaterade frågor närvarar inte vd eller andra personer i bolagsledningen, i den mån de berörs av frågorna.
Styrelsen får besluta att tillfälligt frångå riktlinjerna helt eller delvis, om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det och ett avsteg är nödvändigt för att tillgodose bolagets långsiktiga intressen, inklusive dess hållbarhet, eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.
Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för medlemmar i koncernledningen samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2020). Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram som årsstämman antog i april 2019. Totalt omfattas 164 befattningshavare av LTI 2019 per årets slut. Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. Syftet med LTI-programmen är att skapa fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och att minimera antalet arbetsplatsolyckor. LTI 2020 föreslås omfatta sammanlagt cirka 180 deltagare inom NCC-koncernen.
Närmare information om förslaget och tidigare långsiktigt incitamentsprogram finns tillgängligt på www.ncc.se. Se även not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sid. 41–44.
Per den 31 december 2019 omfattade det registrerade aktiekapitalet 13 209 129 aktier av serie A och 95 226 693 aktier av serie B, varav 530 267 i eget förvar. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 128 766 A-aktier omvandlats till B-aktier.
NCC har under 2019 återköpt 128 217 B-aktier till snittkursen 150,49 SEK, motsvarande 0,12 procent av aktiekapitalet. Under året har inga aktier sålts eller utskiftats. Bolaget innehar därefter 530 267 B-aktier i eget förvar till snittkursen 186,78 SEK.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 42 010 (48 863) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 17 (17) procent av kapitalet och 48 (47) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 51 (56) procent av kapitalet och 66 (67) procent av rösterna.
Vid årsstämman den 9 april 2019 bemyndigade årsstämman styrelsen, för att täcka åtaganden enligt det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet LTI 2019, att intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 487 B-aktier samt överlåta högst 300 000 B-aktier till deltagarna i LTI 2019. Återköpen ska ske på Nasdaq Stockholm till ett pris per aktie inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Överlåtelse ska även kunna ske av högst 500 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm, för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2016, LTI 2017 och LTI 2018) samt LTI 2019.
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i NCC årsredovisning 2019 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning på sid. 94–103.
Catarina Molén-Runnäs tillträdde som affärsområdeschef för NCC Building Nordics den 13 januari 2020. Hon ersatte Klaus Kaae som fortsätter inom NCC som senior rådgivare. Catarina började sin karriär inom NCC och har sedan dess arbetat med fastighetsutveckling inom hela Norden.
Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag. Medelantal anställda uppgick till 58 (71) personer. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till totalt –50 (–644) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var 358 (–445) MSEK. Total utdelning till aktieägarna uppgick till 432 MSEK under 2019.
Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| 2 240 367 885 | |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |
| Utdelas till aktieägarna | 539 527 775 |
| I ny räkning balanseras | 1 700 840 110 |
| Summa SEK | 2 240 367 885 |
Beslut rörande utdelningsförslag fattas med beaktande av bolagets framtida vinster, finansiella ställning, kapitalbehov och de makroekonomiska förutsättningarna.
Styrelsen föreslår för räkenskapsåret 2019 en utdelning på 5,00 SEK per aktie. Utdelningen är uppdelad på två utbetalningstillfällen. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 2,50 SEK är den 3 april 2020 och för den andra utbetalningen om 2,50 SEK föreslås den 2 november 2020. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas den första utbetalningen ske via Euroclear Sweden AB den 8 april 2020 och den andra den 5 november 2020. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfinnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Hantering av operationella, strategiska och finansiella risker är en grundförutsättning för NCC:s verksamhet och effektiv riskhantering en nödvändighet för ett stabilt och lönsamt företag. Riskhanteringen syftar till att identifiera risker, värdera effektiviteten av befintliga
kontroller samt stärka och utveckla förebyggande åtgärder. NCC har gjort en värdering av bolagets risker och beskriver nedan de risker som anses mest sannolika och som beräknas ha störst potentiell påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå mål på kort och lång sikt.
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | KONTROLLAKTIVITETER |
|---|---|---|
| OPERATIONELLA- OCH STRATEGISKA RISKER | ||
| KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH LEDARSKAP |
Att framgångsrikt anställa, behålla och utveckla nödvändig kompetens är kritiskt för företaget. Utveckling av chefer är nödvändig, dels i syfte att leverera kvalitet i projekt och dels i syfte att behålla personal med önskade kompetenser. |
Kompetenskartläggning och utvecklingsplaner görs för nyckelpositioner. Koncerngemensamma kompetensutveck lingssatsningar på projektledning och ledarskap. Framtida chefer/ledare identifieras och utvecklings planer tas fram. Successionsplanering sker inom samtliga affärsområden och stabsfunktioner. |
| PROJEKTSTYRNING | Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna projektselektering och projektstyrning. |
NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanterbara och kalkylerbara. Olika kontraktsformer och samarbeten med kunder medför att olika risker kan hanteras. Genom NCC:s projektselektering, anbudspröv ning och verksamhetsstyrningssystem motverkas dessa operativa risker. |
| ARBETSMILJÖ | Många arbetsmoment inom koncernen innehåller risk fyllda moment med stora krav på korrekt utbildning och skyddsutrustning samt inte minst en etablerad kultur som sätter medarbetarnas säkerhet och hälsa som högsta prioritet. |
Säkerhetsarbetet har högsta prioritet och är ett obligato riskt inslag på alla ledningsgruppsmöten. På koncernnivå fastställs tydliga riktlinjer för säkerhetsarbetet, och rikt linjer tas fram för respektive affärsområde, allt i syfte att uppnå visionen med noll olyckor på våra arbetsplatser. Alla rapporterade incidenter analyseras i syfte att för bättra det skadeförebyggande arbetet, med extra fokus på att skapa en kultur som uppmuntrar säkert arbete. |
| LEVERANTÖRSKEDJOR | Bolaget är starkt beroende av leverantörer och under entreprenörer. Därmed följer en risk för att NCC inte skulle kunna få leveranser av kritiskt material som stål och bitumen. Leverantörskedjorna inom byggsektorn medför risk för bristande kontroll av exempelvis arbetsförhållanden hos underentreprenörer. Det finns risk för att under entreprenörer brister när det gäller att följa lagar, reg ler och affärsetiska principer. Det finns också risker förknippade med kvalitetssäkring av material från nationella och internationella leverantörer. |
NCC arbetar systematiskt med att utvärdera och utöka kontrollen av leverantörskedjan samt säkerställa tillgång på kritiskt material. Leverantörernas kvalitet säkerställs främst genom teck nande av centrala ramavtal som måste efterlevas. Även inköp som sker utöver centrala avtal måste följa fastställda processer och framtagna mallar för kvalitetskontroll använ das. Verktyg för att säkerställa spårbarheten är exempelvis loggböcker och digital standardiserad identifikation av byggprodukter (GTIN). NCC har en noggrann utvärderingsprocess gentemot leverantörer i riskområden för att förebygga brott mot mänskliga rättigheter. |
| COMPLIANCE | Som samhällsaktör med bred kund- och leverantörsbas ställs stora krav på att samtlig personal uppträder i enlighet med bolagets uppförandekod. Det finns risker förknippade med om anställda skulle bryta mot interna regler eller mot lag. |
NCC arbetar sedan flera år tillbaka kontinuerligt och aktivt med våra värderingar och utbildning i vår uppförandekod. Under 2020 vidareutvecklas bl.a. utbildningsprogrammet om konkurrensrätt. |
| IT-SÄKERHET | Uppdatering och utveckling av IT-system och applikationer är kritiskt för att effektivisera bolagets processer. Under de kommande åren uppdaterar bolaget flera system. |
NCC följer den tekniska utvecklingen, säkerställer långsiktig ledning och styrning av säkerheten i IT-infra strukturen samt integrering i processer för att stödja och skydda verksamheten. |
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | KONTROLLAKTIVITETER |
|---|---|---|
| FINANSIELLA RISKER & RAPPORTERING | ||
| RÄNTERISK | Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknads räntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. |
|
| VALUTARISK | Valutarisk utgör risken för att förändringar i valutakur ser påverkar NCC:s resultaträkning, balansräkning och kassaflöden negativt. |
|
| REFINANSIERINGSRISK | Refinansieringsrisk utgör risken för att finansierings möjligheterna är begränsade och/eller att kostnaden är högre när lån som förfaller ska refinansieras, vilket kan få en negativ påverkan på NCC:s verksamhet, resultat och finansiella ställning. |
NCC:s finanspolicy är beslutad av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk för riskmandat och limiter inom NCC-koncernen. Koncernens finansverksamhet är centralt organiserad vilket ger god överblick över finansiella positioner och risker. Se vidare not 37. |
| LIKVIDITETSRISK | Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har till räcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. |
|
| KREDITRISKER OCH MOTPARTSRISKER I FINANSIELL VERKSAMHET |
Med kreditrisk och motpartsrisk i finansiell verksamhet avses risken att en av NCC:s finansiella motparter inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot NCC. |
|
| KUNDKREDITRISK | Med kundkreditrisk avses risken att NCC:s kunder inte kan fullgöra sina betalningar till NCC för levererade varor och tjänster. |
Kundkreditrisker hanteras inom NCC genom gemen samma rutiner för identifiering och bedömning av risker, dels före det att avtal ingås med kunder, dels fortlöpande i den operativa uppföljningen. NCC:s kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier. |
| SUCCESSIV VINSTAVRÄKNING |
I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC successiv vinstavräkning, vilket innebär att resultat tas fram i takt med färdigställande. Om projektets bedömda resultat försämras under projektets produktionstid, kan det med föra att tidigare redovisat resultat behöver återläggas. |
Genom projektstyrning, dvs löpande uppföljning av produktionskalkyler, avstämning av utfört arbete och slutlägesprognoser m.m., säkerställs att informationen är rättvisande. |
| Siffrorna är baserade på utfall 2019. | Förändring | Resultateffekt efter finansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
Kommentarer |
|---|---|---|---|---|---|
| NCC INFRASTRUCTURE EX ROAD SERVICES | |||||
| Volym | +/–5 % | 46 | 1,3 | 0,5 | För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på |
| Rörelsemarginal | +/–1 %-enhet | 174 | 4,9 | 1,8 | 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC BUILDING SWEDEN | |||||
| Volym | +/–5 % | 47 | 1,4 | 0,5 | För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på |
| Rörelsemarginal | +/–1 %-enhet | 149 | 4,2 | 1,5 | 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC BUILDING NORDICS | |||||
| Volym | +/–5 % | 38 | 1,1 | 0,4 | För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på |
| Rörelsemarginal | +/–1 %-enhet | 118 | 3,4 | 1,2 | 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC INDUSTRY | |||||
| Volym | +/– 5 % | 49 | 1,4 | 0,5 | NCC Industrys verksamhet påverkas av bland annat |
| Rörelsemarginal | +/– 1 %-enhet | 130 | 3,7 | 1,3 | prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym. |
| Kapitalrationalisering | +/– 10 % | 7 | 0,2 | 0,8 | En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. |
| NCC PROPERTY DEVELOPMENT | |||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/–10 % | 55 | 1,6 | 0,6 | NCC Property Developments resultat styrs till allra |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/–1 %-enhet | 30 | 0,9 | 0,3 | största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighets projekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan drifts kostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
| KONCERNEN | |||||
| Ränteförändring nettoskuld Exklusive pensionsskuld enl. IAS 19. |
+/–1 %-enhet | 16 | 0,5 | Nettoskulden uppgick 31 december 2019 till 4 489 (3 045) MSEK. |
| Not | 2019 proforma exkl |
|||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 1, 4, 20, 33 | 2019 | 2018 | IFRS 161) |
| Nettoomsättning | 3 | 58 234 | 57 346 | 58 234 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8, 10, 16, 25 | –54 134 | –55 205 | –54 139 |
| Bruttoresultat | 4 101 | 2 140 | 4 095 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 7, 16, 17 | –2 811 | –2 875 | –2 818 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 17 | –11 | 12 | –11 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 8, 16, 17 | –22 | –82 | –22 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 9 | 18 | 18 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | 21 | 42 | 21 | |
| Rörelseresultat | 1 296 | –764 | 1 283 | |
| Finansiella intäkter | 12 | 34 | 36 | 34 |
| Finansiella kostnader | 12 | –146 | –121 | –110 |
| Finansnetto | –112 | –85 | –76 | |
| Resultat efter finansiella poster | 1 184 | –849 | 1 208 | |
| Skatt på årets resultat | 24 | –309 | 99 | –314 |
| Årets resultat | 875 | –750 | 894 | |
| Hänförs till: | ||||
| NCC:s aktieägare | 873 | –756 | 892 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 6 | 2 | |
| Årets resultat | 875 | –750 | 894 | |
| Resultat per aktie | ||||
| Före och efter utspädning | ||||
| Resultat efter skatt, SEK | 8,09 | –7,00 | 8,27 | |
| Antal aktier, miljoner | ||||
| Totalt antal utgivna aktier | 108,4 | 108,4 | 108,4 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning under året | 108,0 | 108,1 | 108,0 | |
| Antal utestående aktier vid årets slut | 107,9 | 108,0 | 107,9 |
1) I proforman är leasingavtal redovisade som operationella leasingavtal under IAS 17. Information enligt proforma har inte reviderats av revisorerna.
| MSEK | Not | 2019 | 2018 | 2019 proforma exkl IFRS 161) |
|---|---|---|---|---|
| Årets resultat | 875 | –750 | 894 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat2) | ||||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 43 | 90 | 43 | |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –30 | |||
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 24 | 6 | ||
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –4 | –19 | –4 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 12 | –11 | 12 | |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 24 | –2 | 6 | –2 |
| 49 | 41 | 49 | ||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | ||||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 30 | –443 | –818 | –443 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat | 95 | 175 | 95 | |
| –348 | –643 | –348 | ||
| Årets övrigt totalresultat | –299 | –602 | –299 | |
| Årets totalresultat | 576 | –1 352 | 595 | |
| Hänförs till: | ||||
| NCC:s aktieägare | 574 | –1 358 | 594 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 2 | 6 | 2 | |
| Årets summa totalresultat | 576 | –1 352 | 595 |
1) I proforman är leasingavtal redovisade som operationella leasingavtal under IAS 17. Information enligt proforma har inte reviderats av revisorerna. 2) Se även specifikation av posten reserver i eget kapital sid. 29.
| MSEK | Not | 2019 | 2018 | 2019 proforma exkl IFRS 161) |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 20, 33, 37 | |||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 16 | 1 893 | 1 861 | 1 893 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 368 | 339 | 368 |
| Nyttjanderättstillgångar | 2, 34 | 1 579 | 493 | 342 |
| Rörelsefastigheter | 17 | 894 | 915 | 894 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 2 516 | 2 559 | 2 516 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 19, 21 | 114 | 119 | 114 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 23 | 144 | 195 | 144 |
| Övriga långfristiga fordringar | 34 | 119 | 34 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 524 | 531 | 518 |
| Summa anläggningstillgångar | 8 065 | 7 133 | 6 823 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Nyttjanderättstillgångar | 34 | 51 | ||
| Exploateringsfastigheter | 25 | 1 391 | 1 633 | 1 391 |
| Pågående fastighetsprojekt | 25 | 3 042 | 2 292 | 3 042 |
| Färdigställda fastighetsprojekt | 25 | 936 | 308 | 936 |
| Andelar i intresseföretag | 25 | 263 | 226 | 263 |
| Material- och varulager | 26 | 993 | 902 | 993 |
| Skattefordringar | 50 | 146 | 50 | |
| Kundfordringar | 37 | 8 674 | 9 629 | 8 674 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 3 | 1 260 | 1 276 | 1 260 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 516 | 1 418 | 1 575 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 226 | 163 | 226 | |
| Övriga fordringar | 23 | 555 | 608 | 555 |
| Kortfristiga placeringar | 21, 36 | 63 | 72 | 63 |
| Likvida medel | 36 | 2 416 | 1 197 | 2 416 |
| Tillgångar som innehas till försäljning | 15 | 392 | 255 | |
| Summa omsättningstillgångar | 21 826 | 19 868 | 21 698 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 29 890 | 27 001 | 28 521 |
1) Proforman visar redovisning av leasingavtal i enlighet med IAS 17 vilket innebär en lägre nettoskuld om 1 252 MSEK per 31 december 2019. Information enligt proforma har inte reviderats av revisorerna.
| MSEK | Not | 2019 | 2018 | 2019 proforma exkl IFRS 161) |
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 1 | |||
| Aktiekapital | 27 | 867 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | –23 | –72 | –23 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 357 | 292 | 372 | |
| Aktieägarnas kapital | 3 044 | 2 931 | 3 060 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 17 | |||
| Summa eget kapital | 3 044 | 2 948 | 3 060 | |
| SKULDER | 1, 20, 33, 37 | |||
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 2, 28, 32, 34 | 3 568 | 1 342 | 2 740 |
| Övriga långfristiga skulder | 31 | 52 | 8 | 52 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 30 | 2 840 | 2 279 | 2 840 |
| Uppskjutna skatteskulder | 24 | 170 | 297 | 170 |
| Övriga avsättningar | 29 | 2 777 | 2 563 | 2 777 |
| Summa långfristiga skulder | 9 407 | 6 488 | 8 579 | |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 28, 32, 34 | 796 | 1 051 | 372 |
| Leverantörsskulder | 4 275 | 5 164 | 4 275 | |
| Skatteskulder | 100 | 100 | ||
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3 | 6 254 | 6 311 | 6 254 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 32 | 3 767 | 3 452 | 3 767 |
| Avsättningar | 29 | 24 | 68 | 24 |
| Övriga kortfristiga skulder | 31 | 1 878 | 1 520 | 1 878 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning | 15 | 344 | 211 | |
| Summa kortfristiga skulder | 17 439 | 17 566 | 16 882 | |
| Summa skulder | 26 846 | 24 054 | 25 461 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 29 890 | 27 001 | 28 521 |
1) Proforman visar redovisning av leasingavtal i enlighet med IAS 17 vilket innebär en lägre nettoskuld om 1 252 MSEK per 31 december 2019 . Information enligt proforma har inte reviderats av revisorerna.
| MSEK | Not 1 |
2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 246 | 174 | |
| Bruttoresultat | 246 | 174 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 7, 8 | –344 | –376 |
| Rörelseresultat | –98 | –202 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 9 | 482 | –208 |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 13 | 12 | |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 3 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –42 | –47 |
| Resultat efter finansiella poster | 358 | –445 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | 577 | 545 |
| Skatt på årets resultat | 24 | –102 | –101 |
| ÅRETS RESULTAT | 833 | –1 |
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 833 | –1 |
| Årets summa totalresultat | 833 | –1 |
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 22, 37 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Maskiner och inventarier | 17 | 3 | 24 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 3 | 24 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 18 | 4 511 | 5 518 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 5 | 8 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 4 562 | 5 571 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 565 | 5 595 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 1 | ||
| Fordringar hos koncernföretag | 1 032 | 745 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | 3 | |
| Skattefordringar | 84 | 110 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
6 | 17 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 1 123 | 875 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 36 | 164 | 161 |
| Summa omsättningstillgångar | 1 287 | 1 036 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 5 852 | 6 631 |
| MSEK | Not | 2019 | 2018 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1, 37 | ||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 27 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 1 407 | 1 850 | |
| Årets resultat | 833 | –1 | |
| Summa fritt eget kapital | 2 240 | 1 850 | |
| Summa eget kapital | 3 281 | 2 891 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
30 | 1 | |
| Övriga avsättningar | 29 | 6 | 7 |
| Summa avsättningar | 6 | 8 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 28 | 1 044 | |
| Långfristiga räntebärande skulder1) | 28 | 800 | 1 000 |
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 1 | |
| Summa långfristiga skulder | 803 | 2 045 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 12 | 25 | |
| Skulder till koncernföretag | 28 | 1 474 | 1 232 |
| Kortfristiga räntebärande skulder1) | 28 | 200 | |
| Övriga skulder | 18 | 355 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
32 | 57 | 75 |
| Summa kortfristiga skulder | 1 761 | 1 687 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 5 852 | 6 631 |
1) Avser lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse.
med kommentarer
| EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2018-01-01 | 867 | 1 844 | –113 | 2 569 | 5 167 | 12 | 5 179 |
| Årets resultat | –756 | –756 | 6 | –750 | |||
| Övrigt totalresultat | 41 | –643 | –602 | –602 | |||
| Summa totalresultat | 41 | –1 399 | –1 358 | 6 | –1 352 | ||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –11 | –11 | –11 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | –4 | –4 | –4 | ||||
| Utdelning | –864 | –864 | –864 | ||||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –879 | –879 | –879 | ||||
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 867 | 1 844 | –72 | 292 | 2 931 | 17 | 2 948 |
| Årets resultat | 873 | 873 | 2 | 875 | |||
| Övrigt totalresultat | 49 | –348 | –299 | –299 | |||
| Summa totalresultat | 49 | 525 | 574 | 2 | 576 | ||
| Avyttring och utdelning till innehav utan bestämmande inflytande |
–15 | –15 | –18 | –33 | |||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –19 | –19 | –19 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 5 | 5 | 5 | ||||
| Utdelning | –432 | –432 | –432 | ||||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –461 | –461 | –18 | –479 | |||
| Utgående eget kapital 2019-12-31 | 867 | 1 844 | –23 | 357 | 3 044 | 0 | 3 044 |
Om tidigare principer för redovisning av pensioner enligt IAS 19 hade tillämpats, skulle eget kapital ha varit 3 274 MSEK högre och nettoskulden 2 840 MSEK lägre per 31 december 2019.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
Förändringar i eget kapital, forts.
| Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| 867 | 174 | 1 824 | 903 | 3 768 |
| 903 | –903 | |||
| –1 | –1 | |||
| –11 | –11 | |||
| –864 | –864 | |||
| –4 | –4 | |||
| 867 | 174 | 1 850 | –1 | 2 891 |
| –1 | 1 | |||
| 833 | 833 | |||
| 4 | 4 | |||
| –19 | –19 | |||
| –432 | –432 | |||
| 6 | 6 | |||
| 867 | 174 | 1 407 | 833 | 3 281 |
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –43 | –109 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
43 | 90 |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
–30 | |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
||
| Omräkningsdifferens hänförlig till avyttrad verksamhet | 6 | |
| Utgående omräkningsreserv | 0 | –43 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | ||
| Förändringar i verkligt värde på finansiella tilgångar som kan säljas överfört till årets resultat |
||
| Utgående verkligt värdereserv | 0 | 0 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –29 | –7 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –4 | –18 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat |
12 | –11 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | –2 | 6 |
| Utgående säkringsreserv | –23 | –29 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 1 | 2 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –1 | |
| Utgående omvärderingsreserv | 1 | 1 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –72 | –113 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | 43 | 66 |
| – Verkligt värdereserv | ||
| – Säkringsreserv | 6 | –23 |
| – Omvärderingsreserv | –1 | |
| Utgående reserver | –23 | –72 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2019 | 2018 | 2019 proforma exkl IFRS 161) |
2019 | 2018 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | ||||||
| Resultat efter finansiella poster, kvarvarande verksamheter | 1 184 | –849 | 1 208 | 358 | –445 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | ||||||
| – Avskrivningar | 6 | 1 407 | 663 | 808 | 2 | 2 |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 8 | 22 | 453 | 22 | 50 | 682 |
| – Kursdifferenser | –13 | –17 | –13 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –35 | –148 | –35 | |||
| – Förändringar avsättningar | 29 | 318 | 711 | 318 | –2 | –1 |
| – Anteciperad utdelning | –120 | –1 | ||||
| – Övrigt | 2 | –25 | 2 | 7 | ||
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 1 700 | 1 637 | 1 101 | –62 | 683 | |
| Betald skatt | –110 | –53 | –110 | –74 | –59 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 2 774 | 735 | 2 199 | 222 | 179 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||||||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 2 116 | 1 436 | 2 116 | |||
| Investeringar i fastighetsprojekt | –3 281 | –2 602 | –3 281 | |||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 605 | 55 | 605 | –35 | –9 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –560 | –1 110 | –560 | –35 | –9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 2 214 | –375 | 1 639 | 187 | 169 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | ||||||
| Förvärv av dotterföretag / rörelse | 36 | –59 | –80 | –1 488 | ||
| Försäljning av dotterföretag | 36 | 75 | ||||
| Investeringar byggnader och mark | 17 | –92 | –100 | –92 | ||
| Försäljning av byggnader och mark | 29 | 35 | 29 | |||
| Investeringar övriga finansiella anläggningstillgångar | –11 | –11 | ||||
| Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar | 4 | 47 | 4 | |||
| Investeringar övriga anläggningstillgångar | –790 | –929 | –790 | –18 | ||
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 158 | 150 | 158 | 19 | ||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –701 | –782 | –701 | –60 | –1 506 | |
| Kassaflöde före finansiering | 1 512 | –1 157 | 938 | 127 | –1 337 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | ||||||
| Utbetald utdelning | –450 | –864 | –450 | –432 | –864 | |
| Förvärv/Försäljning av egna aktier | –19 | –11 | –19 | –19 | –11 | |
| Koncernbidrag erhållit | 545 | 55 | ||||
| Upptagna lån | 2 024 | 68 | 2 024 | 586 | 385 | |
| Amortering av lån | –1 960 | –263 | –1 385 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar | 58 | 380 | 58 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | 39 | –26 | 39 | –804 | –30 | |
| Ökning (+) av innehav utan bestämmande inflytande m.m. | ||||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 36 | –308 | –717 | 267 | –124 | –466 |
| Årets kassaflöde | 1 204 | –1 874 | 1 204 | 3 | –1 802 | |
| Likvida medel vid årets början | 1 197 | 3 063 | 1 197 | 161 | 1 963 | |
| Kursdifferens i likvida medel | 15 | 8 | 15 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 36 | 2 416 | 1 197 | 2 416 | 164 | 161 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader | 63 | 72 | 63 | |||
| Totalt likvida tillgångar vid periodens slut | 2 478 | 1 269 | 2 478 | 164 | 161 |
1) I proforman är leasingavtal redovisade som operationella leasingavtal under IAS 17. Information enligt proforma har inte reviderats av revisorerna.
För ytterligare upplysningar se not 36 Kassaflödesanalys
| Not | 1 | Redovisningsprinciper | 32 |
|---|---|---|---|
| Not | 2 | Effekter av ändrade redovisningsprinciper | 39 |
| Not | 3 | Intäktsredovisning | 39 |
| Not | 4 | Rapportering av rörelsesegment | 40 |
| Not | 5 | Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
41 |
| Not | 6 | Avskrivningar | 44 |
| Not | 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
44 |
| Not | 8 | Nedskrivningar | 44 |
| Not | 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | 45 |
| Not | 10 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 45 |
| Not | 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter | 45 |
| Not | 12 | Finansnetto | 45 |
| Not | 13 | Effekter av valutaförändring i resultaträkningen | 45 |
| Not | 14 | Bokslutsdispositioner | 45 |
| Not | 15 | Tillgångar som innehas till försäljning samt skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning |
45 |
| Not | 16 | Immateriella tillgångar | 46 |
| Not | 17 | Materiella anläggningstillgångar | 48 |
| Not | 18 | Andelar i koncernföretag | 49 |
| Not | 19 | Andelar i intresseföretag och joint ventures | 49 |
| Not | 20 | Andelar i gemensamma verksamheter | 49 |
| Not | 21 | Finansiella placeringar | 50 |
| Not | 22 | Finansiella anläggningstillgångar | 50 |
| Not | 23 | Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar |
51 |
| Not | 24 | Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder |
51 |
| Not | 25 | Omsättningsfastigheter | 53 |
| Not | 26 | Material- och varulager | 53 |
| Not | 27 | Aktiekapital | 54 |
| Not | 28 | Räntebärande skulder | 54 |
| Not | 29 | Övriga avsättningar | 55 |
| Not | 30 | Pensioner | 55 |
| Not | 31 | Övriga skulder | 57 |
| Not | 32 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 57 |
| Not | 33 | Transaktioner med närstående | 57 |
| Not | 34 | Leasing | 58 |
| Not | 35 | Ställda säkerheter, borgens-, garanti och eventualförpliktelser |
59 |
| Not | 36 | Kassaflödesanalys | 59 |
| Not | 37 | Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 60 |
| Not | 38 | Uppgifter om moderbolaget | 68 |
| Not | 39 | Händelser efter balansdagen | 68 |
| Not | 40 | Disposition av företagets vinst | 68 |
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen samt RFR 1 Kompletterande redovisningsregler. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2020. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 april 2020.
IFRS 16 Leasingavtal har tillämpats från och med 1 januari 2019. IFRS 16 Leasingavtal ersätter den tidigare standarden IAS 17 Leasingavtal. NCC har valt att implementera standarden enligt den förenklade metoden, vilket innebär att framtida leasingbetalningar är diskonterade till nuvärde och redovisade som finansiell leasingskuld och samma belopp har använts för beräkning av nyttjanderättstillgångarna. Inga jämförelsetal har räknats om för perioder före 2019.
IFRS 16 innebär att begreppen finansiell respektive operationell leasing upphör och istället ska NCC som leasetagare redovisa en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld för alla leasingavtal. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 50 000 SEK, har undantagits. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingavgifter.
NCC redovisar nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Balansräkningen har utökats med rader för nyttjanderätter redovisade under materiella anläggningstillgångar samt omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderätterna skrivs av under leasingperioden.
Kostnaderna för dessa leasingavtal har i resultaträkningen redovisats som avskrivning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel. Rörelseresultatet påverkas positivt och finansnettot påverkas negativt. IFRS 16 innebär också att kassaflöde från verksamheten ökar och kassaflöde från finansieringsverksamheten minskar.
Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende de fordon och tunga maskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta.
Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd. För övergångseffekten se not 2.
Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2019 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Dessa nya standarder och tolkningar väntas inte ha en väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter på innevarande eller kommande perioder och inte heller på framtida transaktioner.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen och enligt RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Rådet för finansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisnings-
principer från koncernens:
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.
Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 18, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 19.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvnings-metoden. För vidare information se not 19, Andelar i intresseföretag och joint ventures samt not 20, Andelar i gemensamma verksamheter.
I moderbolaget redovisas samarbetsarrangemang till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 34, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.
NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, dvs att intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta kan ske antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid (d.v.s. successivt) eller vid en tidpunkt. NCC:s intäkter består i allt väsentligt av:
Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar därmed en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta i sin tur innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning.
Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter och vinst framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projektintäkt och -kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Avtalsändringar ("contract modifications"), relaterade till ändrings- och tillläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara ("enforceable"). Vid bedömning av om ändringarna är verkställbara beaktas alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset redovisas intäkten endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår när parterna når en överenskommelse.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 3, Intäktsredovisning. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 10 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 5 | 5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad.
I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljningen av mark (eller mark med pågående byggnation) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnaden ett annat.
Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterium inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid en tidpunkt vilket är tidpunkten för leverans till kund.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|---|
| Programvaror | 12,5–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Materiella anläggningstillgångar | |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning finns i kommentarer till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 16, Immateriella tillgångar, not 17, Materiella anläggningstillgångar samt not 34, Leasing.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varulager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, finansiella instrument, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassificeras som att de innehas för försäljning, eftersom befintliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifika krav avseende redovisning och värdering.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna finns i kommentarer till resultaträkningen, not 8, Nedskrivningar, not 16, Immateriella tillgångar samt not 17, Materiella anläggningstillgångar.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
IFRS 16 Leasingavtal tillämpas endast i koncernredovisningen. NCC har, i enlighet med RFR2, valt att inte tillämpa IFRS 16 för NCC AB. Samtliga leasingavgifter i NCC AB kostnadsförs löpande.
Koncernens leasingavtal redovisas som nyttjanderättstillgångar och motsvarande leasingskuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Avtal där leasingperioden är kortare än 12 månader och kontrakt av mindre värde, under 50 000 SEK, undantas och kostnadsförs därmed löpande.
Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingavgifter. NCC har nyttjanderättstillgångar med tillhörande leasingskuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden. Nyttjanderättstillgångar redovisas under materiella anläggningstillgångar respektive omsättningstillgångar. Tillhörande leasingskuld ingår bland kort- respektive långfristiga räntebärande skulder. Nyttjanderättstillgångarna skrivs av under leasingperioden, med undantag för tomträtter/markarrenden som inte är föremål för avskrivning. Kostnaderna för dessa kapitaliserade leasingavtal redovisas som avskrivning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen delas upp i en räntedel och en amorteringsdel.
Vid diskontering av framtida leasingavgifter avseende merparten av de fordon och tungamaskiner som koncernen leasar använder NCC löpande respektive leasingavtals implicita ränta som diskonteringsränta. Vad gäller övriga leasingavgifter såsom hyrda lokaler och tomträtter/markarrenden används respektive dotterbolags marginella upplåningsränta som diskonteringsränta.
Respektive dotterbolags marginella upplåningsränta är baserad på den
legala enhetens finansiella styrka, land samt det aktuella leasingavtalets längd. Ytterligare upplysningar om leasing med NCC som leasetagare finns i not 34, Leasing.
En leasegivare ska klassificera sina leasingavtal som antingen operationella eller finansiella leasingavtal. Ett finansiellt leasingavtal är ett leasingavtal enligt vilket de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga en tillgång i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett operationellt leasingavtal är ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal. NCC som leasegivare har endast operationella leasingavtal och inkomster från dessa intäktsförs löpande.
Ytterligare upplysningar om leasing med NCC som leasegivare finns i not 34, Leasing.
En sale-and-leaseback transaktion innebär att NCC som säljare överför en tillgång till en köpare samtidigt som NCC som leasetagare ingår ett leasingavtal med köparen. Detta inträffar t.ex. när NCC säljer ett kontorsprojekt och samtidigt tecknar ett hyresavtal omfattande hela eller delar av fastigheten.
När NCCs försäljning uppfyller kraven för resultatavräkning enligt IFRS 15 ska NCC som säljare och leasetagare värdera nyttjanderättstillgången hänförlig till leasingavtalet till den andel av det bokförda värdet vid försäljningstidpunkten som är hänförlig till den nyttjanderättstillgång som behålls av NCC. Detta innebär samtidigt att NCC endast kan redovisa en försäljningsvinst på den del av nyttjanderättstillgången som inte behålls av NCC.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt
totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och skulder, se not 24.
Uppskjuten skattefordran och skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall vd, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till vd. Se vidare not 4, Rapportering av rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas. Aktierätter inom det långsiktiga incitamentsprogrammet LTI kan orsaka utspädning.
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 16, Immateriella tillgångar. Denna typ av nyttjanderätter omfattas inte av IFRS 16 Leasingavtal.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultatredovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration. De redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark skrivs inte av. Se även not 17, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument nedan. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 22, Finansiella anläggningstillgångar. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på: • Exploateringsfastigheter
För fördelning av värden se not 25, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.
Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 26, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering:
En finansiell tillgång klassificeras vid första redovisningen utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången har förändrats. En finansiell skuld redovisas till upplupet anskaffningsvärde förutom derivat som redovisas till verkligt värde.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där NCC:s affärsmodell är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.
Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där målet med affärsmodellen är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper som hålles till förfall med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.
Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
NCC bedömer förväntade kreditförluster på framtidsinriktad information för de finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet.
För kundfordringar och kontraktstillgångar med och utan betydande finansieringskomponent görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat. När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
NCC Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Dessa oljeterminer klassificeras som kassaflödessäkringar och uppfyller kraven för effektivitet varvid samtliga förändringar på grund av ändrade priser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven.
För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en treårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och vid ineffektivitet redovisas förändringarna i rörelseresultatet.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 27, Aktiekapital.
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier.
Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska aktier ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.
Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med optionsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
För beskrivning av NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se not 5.
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Danmark | ||
| Finland | ||
| Norge | ||
| Övriga länder |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 30, Pensioner. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Anläggningstillgångar som innehas för försäljning samt tillgångar och skulder hänförliga till avvecklade verksamheter särredovisas i balansräkningen bland omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighetsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
För typ av säkerhet, se not 35, Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och eventualförpliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassaflödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 36, Kassaflödesanalys.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Dessa uppskattningar och bedömningar kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. För redovisade uppgifter, se not 3, Intäktsredovisning.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnade till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar görs dock från avtal till avtal.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall av mindre värde. En förändring i gjorda antaganden kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 16, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar. Se även avsnittet Finansiella instrument/nedskrivningar ovan och not 37.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner, se not 29, Övriga avsättningar.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. I not 30, Pensioner, anges de aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningarna är i flera fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än det nu bedömda.
Vid värdering av leasingavtal enligt IFRS 16 så använder NCC en diskonteringsränta, antingen vid värdering av fordon och tunga maskiner respektive leasingavtals implicita ränta eller vid hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden respektive dotterbolags marginella upplåningsränta. Vid förändring av dessa diskonteringsräntor så kommer de framtida leasingbetalningarna i form av leasingskuld att värderas om och medför då redovisningsmässiga effekter för koncernen som helhet.
Vid övergången till IFRS 16 redovisar koncernen leasingskulder hänförliga till leasingavtal som tidigare klassificerats som operationella leasingavtal i enlighet med reglerna i IAS 17 Leasingavtal. Dessa skulder har värderats till nuvärdet av framtida minimileaseavgifter. Vid beräkningen har respektive leasingavtals eller respektive leasetagares implicita ränta använts, beroende på
| MSEK | Rapporterad balansräkning 2018-12-31 |
Justering 2019-01-01 |
Justerad balansräkning 2019-01-01 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Nyttjanderättstillgångar | 493 | 1 494 | 1 987 |
| Övriga anläggningstillgångar | 6 640 | 6 640 | |
| Summa omsättningstillgångar | 19 868 | –80 | 19 788 |
| Summa tillgångar | 27 001 | 1 414 | 28 415 |
| Summa eget kapital och skulder | 27 001 | 1 414 | 28 415 |
|---|---|---|---|
| Övriga skulder | 21 167 | 21 167 | |
| Räntebärande skulder | 2 393 | 2 393 | |
| Räntebärande leasingskuld | 493 | 1 414 | 1 907 |
| Eget kapital | 2 948 | 2 948 | |
Nedanstående visar effekterna av övergången från IAS 17 Leasingavtal till redovisning enligt IFRS 16 Leasingavtal.
Övrig information om Leasing, se not 34.
| Åtaganden för operationella leasingavtal per den 31 december 2018 | 1 612 |
|---|---|
| Diskontering med koncernens marginella låneränta | –244 |
| Tillkommer: skulder för finansiella leasingavtal per 31 dec 2018 | 493 |
| Tillkommer: effekt på grund av förändringar i index | 126 |
| Leasingskuld redovisad per 1 januari 2019 | 1 987 |
| NCC Infrastructure |
NCC Building Sweden |
NCC Building Nordics |
Delsumma bygg och anläggning |
NCC Industry | NCC Property Development |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderstock 31 december 2019 | 23 205 | 16 561 | 15 807 | 55 572 | 2 967 | –739 | 57 800 | |
| Extern nettomsättning 2019 | 19 637 | 13 697 | 10 864 | 44 197 | 11 036 | 2 998 | 3 | 58 234 |
| Extern nettomsättning 2018 | 19 347 | 14 800 | 9 861 | 44 008 | 11 209 | 2 113 | 15 | 57 346 |
| TIDPUNKT FÖR INTÄKTSREDOVISNING | ||||||||
| Över tid (successivt) | ||||||||
| Vid en tidpunkt |
Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheterna redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden (bokförda kostnader i relation till beräknade totala projektkostnader). Fakturering sker löpande enligt överenskommelse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verksamhet. Huvuddelen av NCC Industrys intäkter redovisas dock vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalts- och stenmaterial, något som återspeglas i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid fastighetens färdigställande) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.
Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheterna förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsentligt komma att intäktsföras under det kommande året. För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se not 25. För information om orderingången, se sid 12.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 24 462 | 26 683 |
| Fakturering pågående entreprenader | –23 101 | –25 407 |
| Omklassificeringar1) | –100 | |
| Summa | 1 260 | 1 276 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | 56 444 | 53 494 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –50 090 | –47 182 |
| Omklassificeringar1) | –100 | |
| Summa | 6 254 | 6 311 |
1) Hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning. Se vidare not 15
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 74 552 (73 865) MSEK. Under 2019 redovisade intäkter som härör från arbete utfört 2018 eller
tidigare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp.
Fakturerade ej upparbetade intäkter per 31 december 2018 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2019.
NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifierats:
NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bl a tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och service.
NCC Building Sweden och NCC Building Nordics bygger framförallt bostäder och kontor men också offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus och kommersiella lokaler såsom butiker och lagerbyggnader.
NCC Industry vars verksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt pålning och asfaltbeläggning.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor.
I segmentrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna med tillämpning av svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i "Övrigt och elimineringar". Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" också vissa poster redovisas, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten. I Övrigt och elimineringar ingår även moderbolaget.
| KONCERNEN, 2019 | NCC Infrastructure |
NCC Building Sweden |
NCC Building Nordics |
NCC Industry |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 19 637 | 13 697 | 10 864 | 11 036 | 2 998 | 58 231 | 3 | 58 234 |
| Intern nettoomsättning | 412 | 1 154 | 905 | 1 935 | 59 | 4 465 | –4 465 | |
| Total nettoomsättning | 20 049 | 14 851 | 11 769 | 12 971 | 3 056 | 62 696 | –4 462 | 58 234 |
| Avskrivningar | –411 | –55 | –132 | –710 | –14 | –1 322 | –84 | –1 407 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–22 | –22 | –22 | |||||
| Andel i intresseföretags resultat | 11 | 6 | 4 | 21 | 21 | |||
| Rörelseresultat | 232 | 364 | 231 | 511 | 313 | 1 651 | –355 | 1 296 |
| Finansnetto | –112 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | 1 184 | |||||||
| Sysselsatt kapital | 5 507 | 4 935 |
| KONCERNEN, 2018 | NCC Infrastructure |
NCC Building Sweden |
NCC Building Nordics |
NCC Industry |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 19 347 | 14 800 | 9 861 | 11 209 | 2 113 | 57 331 | 15 | 57 346 |
| Intern nettoomsättning | 444 | 900 | 891 | 1 758 | 45 | 4 038 | –4 038 | |
| Total nettoomsättning | 19 791 | 15 701 | 10 753 | 12 968 | 2 157 | 61 369 | –4 023 | 57 346 |
| Avskrivningar | –245 | –31 | –21 | –439 | –6 | –742 | –43 | –785 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–44 | –2 | –368 | –413 | –39 | –453 | ||
| Andel i intresseföretags resultat | –1 | 6 | 36 | 42 | 42 | |||
| Rörelseresultat | –993 | 453 | –227 | 350 | –181 | –597 | –166 | –764 |
| Finansnetto | –85 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | –849 | |||||||
| Sysselsatt kapital | 4 902 | 4 314 |
| ÖVRIGT OCH ELIMINERINGAR | EXTERN NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | ||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag samt resterande del av NCC International |
3 | 15 | –204 | –187 |
| Elimineringar av internvinster | –24 | 11 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern, bl.a. avseende pensioner) |
–126 | 10 | ||
| Summa | 3 | 15 | –355 | –166 |
| ORDERINGÅNG | ORDERSTOCK | NETTOOMSÄTTNING | ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR1) | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 20192) | 2018 | ||
| Sverige | 31 693 | 38 218 | 33 596 | 36 501 | 33 979 | 35 489 | 3 034 | 2 628 | |
| Danmark | 13 114 | 5 939 | 10 032 | 4 496 | 8 421 | 8 062 | 1 932 | 1 621 | |
| Finland | 6 646 | 8 512 | 6 837 | 7 661 | 7 400 | 6 989 | 521 | 413 | |
| Norge | 6 595 | 9 173 | 7 335 | 8 179 | 8 435 | 6 807 | 2 000 | 1 480 | |
| S:t Petersburg | 27 |
1) Avser anläggningstillgångar (inkl. nyttjanderättstillgångar enligt not 34), som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
2) Varav –237 MSEK omklassificeringar hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning, se not 15.
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 58 | 24 | 71 | 36 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 9 105 | 7 775 | 9 826 | 8 502 |
| Norge | 2 120 | 1 936 | 2 190 | 1 984 |
| Finland | 1 671 | 1 352 | 1 796 | 1 482 |
| Danmark | 2 151 | 1 876 | 2 256 | 1 962 |
| Polen | 40 | 28 | 351 | 340 |
| Övriga länder | 128 | 100 | 33 | 28 |
| Totalt i dotterföretag | 15 215 | 13 067 | 16 452 | 14 298 |
| Koncernen totalt | 15 273 | 13 091 | 16 523 | 14 334 |
| Andel kvinnor, % | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Könsfördelning inom styrelse och koncernledning på balansdagen |
||
| – Styrelse | 36,4 | 45,5 |
| – Styrelse av årstämman valda ledamöter | 50,0 | 62,5 |
| – Koncernledningen | 25,0 | 37,5 |
| – Koncernledningen, anställd i moderbolaget | 66,7 | 66,7 |
Styrelsen avser moderbolagets styrelse. Endast moderbolagets styrelse och koncernledningen inkl. verkställande direktör anses vara ledande befattningshavare. Defintionen har ändrats jmf med 2018 och jämförelsetal ovan har räknats om.
| 2019 | 2018 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | ||
| Moderbolaget | |||||||
| Sverige | 31 | 84 | 115 | 46 | 62 | 108 | |
| Sociala kostnader | 72 | 70 | |||||
| – varav pensionskostnad | 6 | 22 | 28 | 8 | 21 | 29 | |
| Pensionsåtagande | 1 | 6 | |||||
| Koncernen | 60 | 9 332 | 9 392 | 102 | 9 726 | 9 828 | |
| (7,4) | (4,1) | ||||||
| Sociala kostnader | 2 902 | 2 968 | |||||
| – varav pensionskostnad | 828 | 950 | |||||
| Pensionsåtagande | 3 | 15 |
1) Ledande befattningshavare avser 3 (4) personer i moderbolaget och 6 (27) personer i dotterföretag. Definitionen ledande befattningshavare avser endast moderbolagets styrelse samt koncernledningen inkl. vd fr.o.m. 2019. Jämförelsetalen ovan har inte räknats om.
LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES VILLKOR OCH ERSÄTTNINGAR
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut för styrelse- och utskottsarbete. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen.
Vd Tomas Carlsson har en fast lön om 750 000 SEK per månad.
För vd Tomas Carlsson är den kortsiktiga rörliga ersättningen maximerad till 65 procent av fast ersättning och baseras på utfallet av uppsatta mål vilka i huvudsak är finansiella. För andra ledande befattningshavare är den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2019 maximalt 40 procent av fast ersättning. De maximala procentsatserna ovan för vd och övriga ledande befattningshavare är justerade nedåt med tio procentenheter för de personer som deltagit i LTI 2019. Under 2019 har styrelsen utnyttjat sin rätt att i ett enskilt fall och av särskilda
skäl frångå riktlinjerna i det att en nyanställd ledande befattningshavare erhållit en fast bonus vilken uppgår till 53 procent av fast lön under den tid personen varit anställd. Styrelsens skäl till att frångå riktlinjerna har varit att kunna rekrytera den person styrelsen bedömt vara bäst lämpad för befattningen.
Vd Tomas Carlsson har under år 2019 haft en premiebestämd pension med ett premielöfte om högst 40 procent av avtalad fast lön. Tomas Carlssons pensionsålder är 65 år.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande policy, av ett kompletterande premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande ersättning överstigande 30 inkomstbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
Vd Tomas Carlsson har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Vid uppsägning från NCC:s sida utgår avgångsvederlag under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag. Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran.
Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.
Årsstämman beslöt i april 2019 i enlighet med styrelsens förslag att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2019). Syftet med LTI 2019 är att skapa fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och tillväxt, samt att minimera antalet svåra arbetsplatsolyckor och skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner.
LTI 2019 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter, vilka ger rätt till B-aktier, samt prestationsbaserade syntetiska aktier som ger rätt till kontant ersättning. Deltagare bosatta i Danmark erhåller enbart aktierätter och inte några syntetiska aktier. Med anledning av införandet av LTI 2019 har den maximala kortsiktiga rörliga ersättningen för deltagarna justerats ned med fem eller tio procentenheter av grundlönen. LTI 2019 löper parallellt med och är i alla väsentliga avseenden likt det LTI-program som godkändes på årsstämman 2018.
Det antal aktier och det kontantbelopp som slutligen kommer att tilldelas/ utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2019 till och med 31 december 2021).
De grundläggande förutsättningarna för utfall från LTI 2019 är att NCCkoncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt under programperioden 2019–2021 samt under programmets sista år (dvs. 2021).
De mål som fastställts för LTI 2019 utgörs av lönsamhet under intjänandeperioden, samt minskning av antalet svåra arbetsplatsolyckor vid utgången av 2021. För det finansiella målet utbetalas 100 procent om sammanlagd rörelsemarginal uppnår eller överstiger 4,0 procent. Måluppfyllnad mäts för treårsperioden (2019–2021). 0 procent tilldelas/utbetalas om måluppfyllelse inte når upp till 2,5 procent sammanlagd rörelsemarginal. Inom målintervallen sker linjär tilldelning/utbetalning. För det andra målet används ett för branschen internationellt etablerat jämförelsetal baserat på antalet arbetsplatsolyckor med mer än fyra dagars frånvaro från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar. Tilldelning/utbetalning sker med 100 procent om talet för 2021 understiger 3,5 och 0 procent tilldelas/utdelas om det överstiger 6,0. Mellan 3,5 och 6,0 sker linjär tilldelning/utbetalning. Vid utgången av 2019 var NCC:s jämförelsetal 4,1.
| ERSÄTTNINGAR, AVSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2019 TSEK |
Summa ersätt ningar och förmåner1) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt/ återfört för aktierelaterad ersättning3) |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 1 100 | |||||
| Styrelseledamot Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Styrelseledamot Carina Edblad4) | 171 | |||||
| Styrelseledamot Geir Magne Aarstad | 600 | |||||
| Styrelseledamot Mats Jönsson | 625 | |||||
| Styrelseledamot Birgit Nørgaard | 500 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 675 | |||||
| Styrelseledmot Angela Langemar Olsson | 625 | |||||
| Styrelseledamot Alf Göransson5) | 454 | |||||
| Vd Tomas Carlsson | 17 453 | 98 | 2 841 | 1 410 | 3 600 | 484 |
| Övriga ledande befattningshavare6) | 8 615 | 135 | 1 236 | 363 | 1 901 | 928 |
| Summa moderbolaget | 31 318 | 233 | 4 077 | 1 773 | 5 501 | 1 412 |
| Övriga ledande befattningshavare i dotterbolag7) | 28 494 | 477 | 3 341 | 997 | 5 846 | 1 100 |
| Totalt ledande befattningshavare | 59 811 | 710 | 7 418 | 2 770 | 11 346 | 2 512 |
1) Ersättningar och förmåner inkluderar utskottsarvoden och avser semesterersättning,
arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp, vilket kan avvika från framtida utbetalda belopp.
3) Belopp avsatt/återfört under året för avslutat LTI-program 2016 samt för pågående LTI-program 2017, 2018 samt 2019.
4) Carina Edblad avgick ur styrelsen vid årsstämman 9 april 2019.
5) Alf Göransson valdes (nyval) vid årsstämman 9 april 2019.
6) Häri ingår befattningarna Ekonomi- och finansdirektören samt Chef för Development & Operations Services för hela året 2019.
7) Häri ingår chefsbefattningarna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry för hela året 2019. Tidigare chefen för NCC Property Development, Carola Lavén, ingick t.o.m. 22 juli 2019 och nuvarande chefen för NCC Property Development ingår from 1 september 2019.
Not 5 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.
| TSEK | Summa ersättningar och förmåner1) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2, 9) |
varav avsatt/ återfört för aktierelaterad ersättning3) |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 1 134 | |||||
| Styrelseledamot Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Styrelseledamot Carina Edblad | 591 | |||||
| Styrelseledamot Geir Magne Aarstad | 573 | |||||
| Styrelseledamot Mats Jönsson | 625 | |||||
| Styrelseledamot Birgit Nørgaard | 500 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 675 | |||||
| Styrelseledamot Angela Langemar Olsson4) | 454 | |||||
| Vd Tomas Carlsson5) | 9 145 | 55 | 2 643 | 270 | 2 400 | 181 |
| Tidigare tillförordnad vd Håkan Broman5, 10) | 4 138 | 22 | –255 | 412 | ||
| Övriga ledande befattningshavare6) | 9 700 | 131 | 731 | –1 154 | 2 384 | 5 808 |
| Övriga ledande befattningshavare, avgångsersättning7) | 17 556 | 208 | 2 660 | |||
| Summa moderbolaget | 45 590 | 417 | 3 373 | –1 139 | 7 856 | 5 989 |
| Övr. ledande befattningshavare anställda i dotterföretag8) | 22 524 | 393 | 2 066 | –570 | 3 484 | 1 285 |
| Totalt ledande befattningshavare | 68 114 | 810 | 5 439 | –1 709 | 11 340 | 7 274 |
1) Ersättningar och förmåner inkluderar utskottsarvoden och avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
3) Belopp avsatt/återfört under året för pågående LTI-program 2015, 2016, 2017 resp. 2018.
4) Angela Langemar Olsson valdes (nyval) vid årsstämman 11 april 2018.
5) Håkan Broman har haft befattningen som tillförordnad vd t.o.m. 6 maj 2018. Tomas Carlsson tillträdde som vd per 7 maj 2018.
6) Häri ingick befattningarna Ekonomi- och finansdirektör för hela 2018 och chef Development & Operations Services fr.o.m. 8 oktober. Befattningarna chefsjurist, chef Corporate Relations och inköpschef ingick t.o.m. 28 augusti.
Deltagarna är indelade i tre kategorier; vd, koncernledning samt affärsområdesledningar och andra nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet för vd uppgår till 50 procent av årslönen, för koncernledningen 30 procent och för övriga nyckelpersoner till 15 procent eller 30 procent av årslönen.
Den aktiekurs som ligger till grund för beräkningen av antalet aktierätter och syntetiska aktier motsvarar den genomsnittliga betalkursen under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
Vid ett antagande om en aktiekurs om 137,80 kronor och maximalt utfall, det vill säga fullt uppfyllande av prestationsmålen, av både aktier och kontanta belopp, beräknas kostnaden för LTI 2019, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till cirka 79,9 miljoner kronor, vilket motsvarar värdet av cirka 0,53 procent av totala antalet aktier i bolaget.
Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig betalkurs under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
I syfte att täcka åtagandena enligt LTI 2019, det vill säga säkerställa kostnader för leverans av B-aktier, inklusive kostnader för sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, beslutade årsstämman att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att återköpa sammanlagt högst 867 487 B-aktier. Förvärv av aktier ska ske på NASDAQ Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för aktierna ska erläggas kontant. Styrelsen beslutade att återköpa B-aktier för att täcka åtaganden enligt bolagets långsiktiga incitamentsprogram, och 128 217 B-aktier återköptes under andra kvartalet 2019.
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier enligt LTI 2019 beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 300 000 B-aktier ska kunna ske till deltagarna av LTI 2019. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår ovan, enligt vilka
7) Avser tidigare chefsjurist, Ekonomi- och finansdirektör och chef Corporate Relations.
8) Häri ingick för hela året chefsbefattningarna för NCC Building Nordics (och tidigare NCC Building), NCC Industry, NCC Infrastructure och NCC Property Development. Befattningen chef NCC Building Sweden ingick fr.o.m. 1 oktober. En av befattningshavarna arbetade på konsultbasis och ersättningen utgjordes av konsultarvode.
9) Fem övriga ledande befattningshavare erhöll under 2018 en diskretionär bonus avseende insatser under 2017.
10) NCC:s pensionsåtagande för Håkan Broman redovisades på raden för övriga ledande befattningshavare då han inte kommer att pensioneras i rollen som tillförordnad vd.
samtliga aktierätter regleras genom fysisk leverans av aktier. Årsstämman beslutade även att överlåtelse av högst 500 000 B-aktier ska kunna ske för att täcka kostnader, i huvudsak kostnader för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, som uppkommer till följd av tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2016, LTI 2017 och LTI 2018) samt LTI 2019.
Prestationsperioden avseende LTI 2016 löpte ut den 31 december 2018. De grundläggande kraven för utfall, att NCC-koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt beräknat totalt för hela programperioden 2016–2018, samt under programmets sista år 2018, var inte uppfyllda, och prestationsmålen för programmet uppnåddes inte heller. Några aktier delades därför inte ut och någon kontant utbetalning gjordes inte.
Ett nytt LTI-program lanserades under 2017 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen och årlig tillväxt för perioden. Prestationsperioden avseende LTI 2017 löpte mellan den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019. Då utfallet inte uppnåtts under prestationsperioden så kommer ingen utdelning att ske.
Ett nytt LTI-program lanserades under 2018 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen för perioden. Prestationsperioden avseende LTI 2018 löper mellan den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.
Ett nytt LTI-program lanserades under 2019 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen för perioden. Prestationsperioden avseende LTI 2019 löper mellan den 1 januari 2019 till och med den 31 december 2021.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Aktierätter | Syntetiska optioner |
Aktierätter | Syntetiska optioner |
|
| Utestående vid periodens början | 304 832 | 304 832 | 47 540 | 47 540 | |
| Tilldelade under perioden | 221 666 | 153 778 | 35 992 | 35 992 | |
| Inlösen under perioden | –78 440 | –78 440 | –13 780 | –13 780 | |
| Förverkade under perioden | –28 833 | –28 833 | –1 267 | –1 267 | |
| Utestående vid periodens utgång 419 225 | 351 337 | 68 485 | 68 485 | ||
| Inlösningsbara vid periodens slut | 0 | 0 | 0 | 0 |
Samtliga aktierätter och syntetiska optioner har lösenpris noll kronor. Utestående aktierätter och syntetiska optioner har en kvarvarande återstående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett halvt år.
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder- bolaget | Koncernen | Moder- bolaget | |
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
0 | 0 | 3 081 | 318 |
| Aktiepris, SEK | 225,48 | 225,48 | 225,48 | 225,48 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 1,5 | 1,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,77 | 1,77 | 1,67 | 1,67 |
| AKTIERÄTTER LTI 2018 | 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
||
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
3 838 | 720 | 1 546 | 270 | |
| Aktiepris, SEK | 157,30 | 157,30 | 157,30 | 157,30 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Optionernas löptid, år | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 | |
| Riskfri ränta, % | 1,77 | 1,77 | 1,67 | 1,67 |
| AKTIERÄTTER LTI 2019 | 2019 | |
|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
|
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
6 509 | 1 072 |
| Aktiepris, SEK | 151,14 | 151,14 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,77 | 1,77 |
Utdelning har beräknats som ett femårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder- bolaget | Koncernen | Moder- bolaget | |
| Aktierätter | 6 | 1 | –4 | –1 |
| Syntetiska aktier | 5 | 1 | –3 | –2 |
| Sociala kostnader | 3 | 1 | –2 | –1 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning |
14 | 3 | –9 | –4 |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier |
8 | 2 | 8 | 1 |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner |
8 | 2 | 8 | 1 |
Beloppen under 2018 är återförda, krediterade, kostnader.
| Not 6 | Avskrivningar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Immateriella tillgångar | –59 | –65 | |||
| Rörelsefastigheter | –58 | –40 | |||
| Rörelsefastigheter, nyttjande rättstillgångar |
–270 | ||||
| Maskiner och inventarier | –559 | –559 | –2 | –2 | |
| Maskiner och inventarier, nytt janderättstillgångar |
–461 | –122 | |||
| Summa avskrivningar | –1 407 | –785 | –2 | –2 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Revisionsföretag | |||||
| PwC | |||||
| Revisionsuppdrag | 16 | 18 | 3 | 7 | |
| Revision utöver revisionsuppdraget | 2 | 0 | 2 | ||
| Skattekonsultationer | 0 | ||||
| Övriga tjänster | 1 | 1 | 1 | 0 | |
| Övriga revisorer | |||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | |||
| Revision utöver revisionsuppdraget | 0 | ||||
| Skattekonsultationer | 0 | ||||
| Summa arvoden och kostnads ersättningar till revisorer och revisionsföretag |
19 | 19 | 6 | 7 |
PwC har under 2019 tillhandahållit icke-revisionstjänster om ca 1 MSEK. Tjänsterna avser främst olika typer av konsultationer inom redovisning och hållbarhetsfrågor, men inga värderingstjänster.
Revisionsuppdrag uppgår till 16 MSEK varav 9 MSEK till PwC Sverige. Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget uppgår till 2 MSEK varav 2 MSEK till PwC Sverige. PwC Sverige har inte utfört någon skatterådgivning till NCC. Övriga tjänster uppgår till 1 MSEK varav 1 MSEK till PwC Sverige.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Nedskrivningar av omsättningstillgångar |
||||
| Exploateringsfastigheter | –130 | |||
| Färdigställda fastigheter | –240 | |||
| Summa nedskrivningar av omsättningstillgångar |
–370 | |||
| Nedskrivningar av andelar i dotterföretag |
||||
| Aktier i dotterföretag | –50 | –644 | ||
| Summa nedskrivningar av andelar i dotterföretag |
–50 | –644 | ||
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
||||
| Rörelsefastigheter | –13 | –3 | ||
| Maskiner och inventarier | –8 | –2 | ||
| Goodwill inom NCC Infrastructure | –36 | |||
| Övriga immateriella tillgångar | –1 | –41 | –38 | |
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
–22 | –82 | –38 | |
| Summa nedskrivningar | –22 | –453 | –50 | –682 |
| Not 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |||
| Utdelning | 533 | 435 | ||||
| Realisationsresultat vid försäljning | 18 | |||||
| Nedskrivningar | –50 | –644 | ||||
| Summa | 18 | 0 | 482 | –208 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
43 153 | 43 943 |
| Lagerförändringar | 91 | 138 |
| Personalkostnader | 12 295 | 12 762 |
| Avskrivningar | 1 407 | 785 |
| Nedskrivningar | 22 | 453 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
56 967 | 58 080 |
| Not 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter |
||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 | |
| Räntekostnader koncernföretag | –17 | –1 | |
| Räntekostnader till kreditinstitut | –18 | –17 | |
| Finansiell del av pensionskostnad | –3 | –3 | |
| Räntekostnader övriga | –4 | ||
| Andra finansiella poster | –25 | ||
| Summa | –42 | –47 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
2 | |
| Ränteintäkter på investeringar som hålles till förfall | 1 | 1 |
| Ränteintäkter på låne- och kundfordringar | 9 | 12 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 2 | 1 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar som kan säljas | 13 | 13 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
2 | 1 |
| Netto valutakursförändringar | 2 | 5 |
| Övriga finansiella intäkter | 3 | 2 |
| Finansiella intäkter | 34 | 36 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–129 | –96 |
| Räntekostnader på finansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–9 | |
| Övriga finansiella kostnader | –17 | –16 |
| Finansiella kostnader1) | –146 | –121 |
| Finansnetto | –112 | –85 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
4 | 6 |
1) Räntor om 53 (29) MSEK har kapitaliserats.
| Effekter av valutaförändring Not 13 i resultaträkningen |
||||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2019 valutakurser 20181) |
2019 | Valuta effekt |
|
| Nettoomsättning | 57 715 | 58 234 | 519 | |
| Rörelseresultat | 1 283 | 1 296 | 13 | |
| Resultat efter finansiella poster | 1 173 | 1 184 | 11 | |
| Årets resultat | 866 | 875 | 9 | |
| 1) 2019 års siffror omräknade till 2018 års kurser | ||||
| GENOMSNITTSKURS | BALANSKURS |
| JAN–DEC | 31 DEC | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Danmark | 100 | DKK | 141,83 | 137,61 | 140,04 | 137,41 | ||
| Euroland | 1 | EUR | 10,59 | 10,26 | 10,46 | 10,26 | ||
| Norge | 100 | NOK | 107,47 | 106,83 | 105,97 | 102,70 | ||
| Ryssland | 1 | RUR | 0,15 | 0,14 | 0,15 | 0,13 |
| BOKSLUTS DISPOSITIONER |
|||
|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 | |
| Erhållna koncernbidrag | 577 | 545 | |
| Summa | 577 | 545 |
NCC har fattat beslut om att avyttra vägserviceverksamheten Road Services inom affärsområdet Infrastructure. Därför redovisas divisionen separat från och med fjärde kvartalet 2018. Verksamheten hade 2019 en nettoomsättning på 2 624 MSEK och ett rörelseresultat på 20 MSEK. Nedan visas verksamhetens andel i koncernens balansräkning.
| KONCERNEN | 2019 |
|---|---|
| Nyttjanderättstillgångar | 137 |
| Rörelsefastigheter | 4 |
| Maskiner och inventarier | 96 |
| Summa anläggningstillgångar | 237 |
| Material- och varulager | 15 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 100 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 40 |
| Summa omsättningstillgångar | 155 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 392 |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 47 |
| Långfristiga skulder | |
| Långfristiga räntebärande leasingskulder | 82 |
| Kortfristiga skulder | |
| Kortfristiga räntebärande leasingskulder | 52 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 100 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 111 |
| Summa kortfristiga skulder | 263 |
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 392
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||
| 2019 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 092 | 264 | 594 | 858 | 38 |
| Investeringar | 2 | 22 | 24 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –6 | –6 | |||
| Omklassificeringar | 18 | 44 | 62 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 35 | 4 | 5 | 9 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 127 | 282 | 665 | 947 | 38 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –1 | –170 | –294 | –464 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 5 | 1 | 5 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –2 | –2 | –4 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –10 | –49 | –59 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –2 | –177 | –344 | –522 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –229 | –15 | –40 | –56 | –38 |
| Årets omräkningsdifferens | –3 | ||||
| Årets nedskrivningar | –1 | –1 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –232 | –16 | –40 | –57 | –38 |
| Restvärde vid årets början | 1 861 | 79 | 260 | 339 | 0 |
| Restvärde vid årets slut | 1 893 | 89 | 280 | 368 | 0 |
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||
| 2018 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 041 | 292 | 478 | 770 | 38 |
| Investeringar | 4 | 74 | 78 | ||
| Ökning genom förvärv av rörelse | 46 | 46 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –45 | –9 | –54 | ||
| Omklassificeringar | 7 | 7 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 51 | 6 | 5 | 11 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 092 | 264 | 594 | 858 | 38 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –1 | –171 | –246 | –417 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 8 | 16 | ||
| Omklassificeringar | 8 | 8 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –3 | –5 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | –12 | –53 | –65 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –1 | –170 | –294 | –464 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –191 | –16 | –2 | –18 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 2 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | 1 | 1 | ||
| Årets nedskrivningar | –36 | –41 | –41 | –38 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –229 | –15 | –40 | –56 | –38 |
| Restvärde vid årets början | 1 848 | 105 | 230 | 335 | 38 |
| Restvärde vid årets slut | 1 861 | 79 | 260 | 339 | 0 |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL I KASSAGENERERANDE ENHETER Goodwill i NCC:s balansräkning fördelar sig på NCC:s affärsområden, segmenten, enligt följande:
| Rörelsesegment | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| NCC Infrastructure | 257 | 255 |
| NCC Building Sweden | 233 | 233 |
| NCC Building Nordics | 343 | 334 |
| NCC Industry | 1 060 | 1 039 |
| NCC-koncernen | 1 893 | 1 861 |
NCC följer i sin interna styrning upp goodwill på affärsområdesnivå och goodwill prövas för nedskrivningsbehov på denna nivå.
Den årliga nedskrivningsprövningen genomförs i samband med tredje kvartalet utifrån enheternas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och enheternas riskprofil. I de flesta fall bedöms risken för nedskrivning vara låg och prövningen sker i dessa fall med en förenklad modell där följande viktiga antaganden har använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt.
Rörelsemarginal: Förväntad rörelsemarginal har satts till ett treårigt genomsnitt. Antagandet har baserats på tidigare erfarenheter.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2019, med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten. Antagandet har sin grund i tidigare erfarenheter och bedömning om framtida behov.
Diskonteringsränta: Den vägda kapitalkostnaden, WACC, beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Diskonteringsräntorna varierar mellan de olika kassagenererande enheterna men uppgår i NCC:s scenario som helhet till 8,9 (7,3) procent före skatt och 7,0 (6,1) procent efter skatt.
Årets nedskrivningsprövning har baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2020–2021. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar för samtliga affärsområden cirka 2 procent.
Förväntad prognostiserad rörelsemarginal är baserat på senast tillgängliga prognos för respektive affärsområde.
Årets nedskrivningsprövning visade att inga nedskrivningsbehov förelåg för något av segmenten vid en ökning av diskonteringsräntan med en halv procentenhet. Inte heller förelåg något nedskrivningsbehov vid minskning av rörelsemarginalen med en halv procentenhet eller en minskning av nettoomsättningen med en procentenhet.
I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2019 | 2018 | |
| Kostnader för produktion | –59 | –65 |
| Summa | –59 | –65 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | Rörelse- fastigheter | Maskiner och inventarier | Summa | Maskiner och inventarier |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 524 | 7 937 | 9 461 | 82 |
| Investeringar | 100 | 810 | 909 | 33 |
| Omklassificering till materiella anläggningstillgångar som innehas till försäljning | –4 | –96 | –100 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –59 | –583 | –642 | |
| Omklassificeringar | –9 | –403 | –412 | –52 |
| Årets omräkningsdifferens | 20 | 92 | 112 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 571 | 7 757 | 9 328 | 62 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –609 | –5 400 | –6 008 | –57 |
| Avyttringar och utrangeringar | 7 | 461 | 468 | |
| Omklassificeringar | 3 | 295 | 298 | |
| Årets omräkningsdifferens | –8 | –51 | –59 | |
| Årets nedskrivningar1) | –13 | –8 | –21 | |
| Årets avskrivningar | –58 | –559 | –617 | –2 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) | –677 | –5 262 | –5 938 | –59 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 | ||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 | ||
| Restvärde vid årets början | 915 | 2 559 | 3 474 | 24 |
| Restvärde vid årets slut | 894 | 2 516 | 3 410 | 3 |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –36 | –55 | –91 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa | Maskiner och inventarier |
|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 445 | 7 568 | 9 012 | 63 | |
| Investeringar | 100 | 887 | 987 | 18 | |
| Ökning genom förvärv | 14 | 14 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –42 | –661 | –703 | ||
| Omklassificeringar | –5 | –1 | –7 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 26 | 131 | 157 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 524 | 7 937 | 9 461 | 82 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –565 | –5 295 | –5 859 | –55 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 18 | 543 | 561 | ||
| Omklassificeringar | –8 | –8 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –12 | –85 | –97 | ||
| Årets nedskrivningar1) | –3 | –2 | –6 | ||
| Årets avskrivningar | –40 | –559 | –598 | –2 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) | –609 | –5 400 | –6 008 | –57 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 | |||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 | |||
| Restvärde vid årets början | 880 | 2 294 | 3 173 | 8 | |
| Restvärde vid årets slut | 915 | 2 559 | 3 474 | 24 | |
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –23 | –46 | –69 |
| MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital- andel, %1) | Antal andelar2) |
2019 | 2018 |
| Fastighetsföretag: | ||||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 962 | 962 |
| Summa andelar fastighetsföretag | 962 | 962 | ||
| Övriga företag: | ||||
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm4) |
1 | |||
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna4) |
||||
| NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 132 | 116 |
| NCC Norge AS, 911 274 426, Norge |
100 | 17 500 | 1 119 | 1 119 |
| NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna |
100 | 500 | 413 | 412 |
| NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 |
| NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm4) |
22 | |||
| NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 4 | 41 |
| NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna4) |
1 018 | |||
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Stockholm |
100 | 2 | 1 | 1 |
| NCC Suomi Oy, 1765514-2, Finland |
100 | 4 | 94 | 94 |
| NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 641 | 1 640 |
| NCC Skakt Aps, 36 95 64 88, Danmark3) |
||||
| NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 16 | 16 |
| Nordic Road Services Holding AB 559172-2227, Solna |
100 | 50 | 52 | |
| 8Industries AB 559149-5550, Solna |
100 | 500 | ||
| Summa andelar övriga företag | 3 549 | 4 557 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 4 511 | 5 518 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Andel har under året sålts till dotterbolag i NCC-koncernen.
4) Företaget fusionerats in i NCC AB i december 2019.
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är att inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre.
Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 137 (132) stycken. Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året, alternativt blivit indirekt ägda dotterbolag i NCC:s nuvarande struktur.
| KONCERNEN | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2019 | 2018 |
| Asfalt & Maskin AS, 960 585 593, Norge |
50 | 7 | 7 | |
| Hercules-Trevi Foundation AB, 556185-3788, Stockholm |
50 | 1 | 2 | 10 |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm |
50 | 1 | 5 | 5 |
| Sjaellands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Danmark |
50 | 6 | 7 | |
| SHH Invest nr 49 AB, 556889-3746, Stockholm |
50 | 1 | 16 | 8 |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 5 | 5 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 10 (10) st | 1 | 1 | ||
| Summa | 40 | 42 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Intäkter | 860 | 465 |
| Kostnader | –823 | –478 |
| Resultat | 37 | –13 |
| Anläggningstillgångar | 33 | 2 |
| Omsättningstillgångar | 1 462 | 494 |
| Summa tillgångar | 1 495 | 496 |
| Långfristiga skulder | 15 | 7 |
| Kortfristiga skulder | 1 370 | 406 |
| Summa skulder | 1 385 | 413 |
| Nettotillgångar | 110 | 83 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| ARC konsortiet | 50 |
| Handelsbolag NCC-DPR Data Centre | 50 |
| HNB Fjernvarme | 70 |
| Holding Big Apple Housing Oy | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 2 | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 3 | 50 |
| Milman Miljömuddring | 50 |
| NCC-LHR Gentofte Konsortiet | 65 |
| NCC-OHL Lund-Arlöv, fyra spår | 50 |
| NCC-SMET konsortiet | 50 |
| NCC-SMET konsortiet Østerbro Tunnel Konsortiet | 50 |
| NCC-W&F West Link Contractors | 60 |
| NFO konsortiet I/S | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är | ||
| anläggningstillgångar | ||
| Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
||
| Ej börsnoterade värdepapper | 74 | 77 |
| Summa | 74 | 77 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
||
| Räntebärande värdepapper | 10 | 72 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 52 | |
| Summa | 63 | 72 |
Investeringar som hålles till förfall har en fastställd ränta mellan –0,4 (–0,4) procent och 0,7 (0,7) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 11 månader och 45 månader.
Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
| MODERBOLAGET, 2019 | Andelar koncernföretag |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar1) |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 13 924 | 45 | 8 | 13 977 |
| Tillkommande tillgångar | 70 | 70 | ||
| Överfört inom koncernen | 14 | 14 | ||
| Omklassificeringar | –3 618 | –3 618 | ||
| Avgående tillgångar | –3 842 | –2 | –3 844 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 6 548 | 45 | 5 | 6 599 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | ||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 406 | –8 406 | ||
| Omklassificeringar | 3 618 | 3 618 | ||
| Avgående tillgångar | 2 801 | 2 801 | ||
| Årets nedskrivningar | –50 | –50 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –2 037 | –2 037 | ||
| Restvärde vid årets slut | 4 511 | 45 | 5 | 4 562 |
| MODERBOLAGET, 2018 | Andelar koncernföretag |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar1) |
Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 12 440 | 45 | 6 | 12 491 |
| Tillkommande tillgångar | 1 484 | 2 | 1 486 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 13 924 | 45 | 8 | 13 977 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | ||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –7 762 | –7 762 | ||
| Årets nedskrivningar | –644 | –644 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 406 | –8 406 | ||
| Restvärde vid årets slut | 5 518 | 45 | 8 | 5 571 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar |
||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 5 | |
| Räntebärande värdepapper1) | 128 | 184 |
| Övriga långfristiga fordringar | 11 | 11 |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar |
144 | 195 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 7 | 11 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 101 | 45 |
| Förskott till leverantörer | 1 | |
| Derivat som innehas för säkring | 60 | 160 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 386 | 390 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 555 | 608 |
1) För förfallotidpunkter, se not 21 Finansiella placeringar.
NCC:s dotterbolag NCC Försäkring AB måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2019 och 2018 har dessa krav uppfyllts. Dessa placeringstillgångar avser Räntebärande värdepapper enligt ovan.
| Not 24 | Skatt på årets resultat, uppskjutna skatte |
|---|---|
| fordringar och uppskjutna skatteskulder |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Skatt på årets resultat | |||||
| Aktuell skattekostnad | –320 | –48 | –99 | –102 | |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 12 | 147 | –2 | 2 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–309 | 99 | –102 | –101 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 1 184 | –849 | 935 | 100 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –21 % | –253 | –22 % | 187 | –21 % | –200 | –22 % | –22 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
0 % | –5 | –1 % | 10 | ||||
| Ändrad skattesats1) | 2 % | –17 | ||||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –3 % | –30 | 16 % | –140 | –1 % | –13 | –157 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 9 % | 105 | –12 % | 101 | 13 % | 118 | 100 % | 100 |
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag |
0 % | –3 | 2 % | 2 | ||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –4 % | –52 | 5 % | –38 | 0 % | 1 | –24 % | –24 |
| Övrigt | –74 | 0 % | –2 | –1 % | –7 | |||
| Redovisad skatt | –26 % | –309 | –12 % | 99 | –11 % | –102 | –101 % | –101 |
1) Från och med 2019 ändrades skattesatsen i Sverige från 22 procent till 21,4 procent och i Norge från 23 procent till 22 procent.
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt.
SKATTEPOSTER SOM REDOVISAS DIREKT I ÖVRIGT TOTALRESULTAT
| KONCERNEN | |||
|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | ||
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | 6 | ||
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | –2 | 6 | |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner |
95 | 175 | |
| Summa | 93 | 187 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Ingående bokfört värde | 234 | –100 | 8 | 6 |
| Förvärv dotterföretag | 13 | |||
| Redovisad skatt på årets resultat | 12 | 164 | –2 | 2 |
| Ändrad skattesats1) | –17 | |||
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
–2 | 6 | ||
| Skattepost omvärdering av för månsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresulat |
95 | 175 | ||
| Omräkningsdifferenser | 14 | –8 | ||
| Övrigt | 2 | 1 | ||
| Utgående bokfört värde | 354 | 234 | 5 | 8 |
1) Från och med 2019 ändrades skattesatsen i Sverige från 22 procent till 21,4 procent och i Norge från 23 procent till 22 procent.
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | –12 | 10 | –12 | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 | –1 | |||||
| Ej avslutade projekt | –948 | –989 | –948 | –989 | |||
| Exploateringsfastigheter | 36 | –1 | 36 | –1 | |||
| Obeskattade reserver | –172 | –187 | –172 | –187 | |||
| Avsättningar | 266 | 462 | 266 | 462 | |||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 621 | 500 | 621 | 500 | |||
| Underskottsavdrag1) | 487 | 411 | 487 | 411 | |||
| Övrigt | 43 | 70 | 12 | –19 | 55 | 51 | |
| Uppskjuten skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 1 427 | 1 443 | –1 072 | –1 209 | 354 | 234 | |
| Kvittning | –903 | –912 | 903 | 912 | |||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 524 | 531 | –170 | –297 | 354 | 234 |
1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 487 (411) MSEK avser 475 (398) MSEK verksamhet i Norge. De skattemässiga underskottsavdragen kan nyttjas mot framtida vinster, utan tidsbegränsning och NCC bedömer att det finns faktorer som övertygande talar för att så kommer att ske. Verksamheterna har historiskt gått med överskott, marknadsförutsättningarna är goda och redovisade förluster är en funktion av strukturella och projektspecifika svårigheter. För att hantera dessa har NCC initierat och påbörjat ett omfattande åtgärdsprogram som löper enligt plan.
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 |
| Avsättningar | 5 | 4 | 5 | 4 | ||
| Övrigt | 4 | 4 | ||||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 5 | 8 | 5 | 8 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.
| KONCERNEN, 2019 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 1) |
Exploa terings fasigheter bostäder |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i intresse företag |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 751 | 2 303 | 403 | 4 457 | 63 | 226 | 4 745 | |
| Investeringar | 530 | 2 666 | 52 | 3 248 | 33 | 3 281 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –213 | –1 174 | –821 | –2 208 | –2 208 | |||
| Omklassificeringar | –631 | –761 | 1 391 | 51 | 5 | 56 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 32 | 19 | 8 | 58 | –2 | 56 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 469 | 3 053 | 1 033 | 5 555 | 49 | 63 | 263 | 5 930 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –118 | –11 | –95 | –225 | –63 | –287 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 43 | 43 | 43 | |||||
| Omklassificeringar | –51 | –51 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | –3 | –2 | –5 | 2 | –3 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –78 | –11 | –97 | –186 | –49 | –63 | –298 | |
| Restvärde vid årets början | 1 633 | 2 292 | 308 | 4 233 | 0 | 0 | 226 | 4 459 |
| Restvärde vid årets slut | 1 391 | 3 042 | 936 | 5 369 | 0 | 0 | 263 | 5 632 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
| KONCERNEN, 2018 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 1) |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i intresse företag |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 693 | 1 039 | 916 | 3 649 | 150 | 3 797 | |
| Investeringar | 670 | 1 652 | 55 | 2 378 | 224 | 2 602 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –219 | –190 | –1 260 | –1 668 | –91 | –1 760 | |
| Omklassificeringar | –430 | –210 | 647 | 7 | 2 | 9 | |
| Årets omräkningsdifferens | 36 | 11 | 45 | 92 | 4 | 96 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 751 | 2 303 | 403 | 4 457 | 63 | 226 | 4 745 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | 3 | –46 | –43 | –150 | –193 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 193 | 196 | 91 | 287 | ||
| Omklassificeringar | –5 | –5 | –5 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –2 | –4 | –6 | |||
| Årets nedskrivningar | –119 | –11 | –240 | –370 | –370 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –118 | –11 | –95 | –225 | –63 | 0 | –287 |
| Restvärde vid årets början | 1 696 | 1 039 | 870 | 3 605 | 0 | 0 | 3 605 |
| Restvärde vid årets slut | 1 633 | 2 292 | 308 | 4 233 | 0 | 226 | 4 459 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
Pågående fastighetsprojekt består av 13 projekt varav 6 projekt, med ett bokfört värde om 990 MSEK, är sålda men ännu inte resultatavräknade. Resultatavräkningen sker under 2020 och 2021 i samband med färdigställande och överlämnande till kund.
| Not 26 | Material- och varulager | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2019 | 2018 | |
| Stenmaterial | 649 | 581 | |
| Byggmaterial | 167 | 140 | |
| Övrigt | 192 | 181 | |
| Omklassiceringar1) | –15 | ||
| Summa | 993 | 902 |
1) Hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning, se vidare not 15.
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | Aktiekapital, MSEK |
|
|---|---|---|---|
| 2018 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
| 2019 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2017 | Vid årets slut | 353 232 |
| 2018 | Försäljning | –31 952 |
| 2018 | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | –20 343 |
| 2018 | Återköp | 101 022 |
| 2018 | Vid årets slut | 402 050 |
| 2019 | Återköp | 128 217 |
| 2019 | Vid årets slut | 530 267 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 128 766 (48 373) A-aktier omvandlats till B-aktier.
Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 13 209 129 | 95 226 693 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns på s. 28.
| Antal aktier per 31/12 2017 13 386 268 94 696 231 108 082 499 Omvandling av A-aktier till B-aktier 2018 –48 373 48 373 Återköpta aktier 2018 –101 022 –101 022 Försäljning av återköpta aktier 2018 31 952 31 952 Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram, 2018 20 343 20 343 Antal aktier per 31/12 2018 13 337 895 94 695 877 108 033 772 Omvandling av A-aktier till B-aktier 2019 –128 766 128 766 Återköpta aktier 2019 –128 217 –128 217 Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram, 2019 Antal aktier per 31/12 2019 13 209 129 94 696 426 107 905 555 Antal röster 132 091 290 94 696 426 226 787 716 Procent av röster (%) 58 42 100 Procent av kapital (%) 12 88 100 Slutkurs 31/12 2019 154,50 153,20 Börsvärde, MSEK 2 041 14 507 16 548 |
A- OCH B-AKTIER | A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare1) | 2 504 | 1 006 |
| Leasingskulder | 1 140 | 321 |
| Övriga långfristiga lån | 5 | 15 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas till försäljning | –82 | |
| Summa | 3 568 | 1 342 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare1) | 200 | 778 |
| Skulder till intressebolag | 12 | 25 |
| Leasingskulder, kortfristig del | 592 | 173 |
| Övriga kortfristiga skulder | 45 | 75 |
| Omklassificering till tillgångar som innehas till försäljning | –52 | |
| Summa | 796 | 1 051 |
| Totalt räntebärande skulder | 4 364 | 2 393 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 1 000 (1 000) MSEK, varav 200 (0) MSEK är kortfristigt.
För återbetalningstider och villkor se not 37, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
| MODERBOLAG | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 800 | 1 000 |
| Summa | 800 | 1 000 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Koncernföretag | 1 470 | 1 231 |
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 200 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 350 | |
| Summa | 1 670 | 1 581 |
| Totalt räntebärande skulder | 2 470 | 2 581 |
För återbetalningstider och villkor se not 37, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|
| 1 335 | 1 296 | 2 631 |
| 519 | 475 | 994 |
| –418 | –398 | –816 |
| –60 | –6 | –66 |
| 38 | 38 | |
| 13 | 7 | 20 |
| 1 389 | 1 412 | 2 801 |
| Garantier | Övrigt | Totalt |
| 1 078 | 835 | 1 913 |
| 541 | 762 | 1 303 |
| –298 | –291 | –589 |
| –3 | –18 | –21 |
| 18 | 8 | 26 |
| 1 335 | 1 296 | 2 631 |
| Garantier | Övrigt | Totalt |
| 7 | 7 | |
| –1 | –1 | |
| 6 | 6 | |
| Garantier | Övrigt | Totalt |
| 8 | 8 | |
| –1 | –1 | |
| 7 | 7 | |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Återställningsreserv | 198 | 200 | ||
| Omstruktureringskostnader | 24 | 68 | –1 | |
| Övrigt | 1 190 | 1 028 | 6 | 8 |
| Övriga avsättningar | 1 412 | 1 296 | 6 | 7 |
| Garantiåtaganden | 1 389 | 1 335 | ||
| Summa | 2 801 | 2 631 | 6 | 7 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Industry. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom sten- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas.
| Not 30 | Pensioner |
|---|---|
NCC-koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge.
I Sverige består NCC:s pensionsåtagande till större delen av ITP-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 70 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns fem mindre förmånsbestämda planer av vilka samtliga är stängda för nyintjäning. Fyra av dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse och den femte är försäkrad i ett livförsäkringsbolag.
NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är: • Ränterisk: med lägre räntenivå och därmed sänkt diskonteringsränta
I Norge består åtagandet av två mindre pensionsordningar avseende tilläggspensioner vilka inte är fonderade och där ingen nyintjäning sker. Eftersom planerna är små och ingen nyintjäning sker så är riskerna i dessa planer betydligt mindre än vad som beskrivits ovan.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 236 | 226 |
| Räntekostnad | 169 | 160 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –121 | –129 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 284 | 257 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 544 | 693 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | –107 | –167 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 721 | 783 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och räntekostnad. Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2019 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,19 (0,20) procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2019 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (142) procent.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 8 159 | 7 044 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 5 871 | 5 207 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 2 288 | 1 837 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 552 | 442 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 840 | 2 279 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 840 | 2 279 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 840 | 2 279 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | 2 829 | 2 264 |
| Norge | 11 | 15 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 840 | 2 279 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 7 044 | 6 388 |
| Utbetalda ersättningar | –200 | –188 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 403 | 386 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade erfarenhetsbaserade antaganden |
112 | 102 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden |
798 | 355 |
| Valutakursdifferenser | ||
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december |
8 158 | 7 044 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 21 (22) år.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 5 208 | 5 254 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 5 | 44 |
| Gottgörelse | –18 | –18 |
| Beräknad avkastning | 122 | 129 |
| Aktuariella vinster och förluster | 555 | –201 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
5 871 | 5 208 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Svensk aktiemarknad, noterade | 1 131 | 741 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 1 098 | 1 134 |
| Hedgefonder, noterade | 774 | 726 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 1 857 | 1 593 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 1 011 | 1 013 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
5 871 | 5 208 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 1,60 | 2,35 |
| Framtida löneökningar, % | 2,80 | 3,00 |
| Förväntad inflation, % | 1,80 | 2,00 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 22,5 | 22,4 |
I Sverige tillämpas DUS14.
| KONCERNEN | Ökning, % | Minskning,% |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –8,7 | 9,1 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 3,2 | –3,0 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | 7,6 | –7,3 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 4,3 | –4,4 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning.
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att 0 MSEK blir betalda under 2020 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 12 | 10 |
| Räntekostnad | 3 | 3 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 15 | 13 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 18 | 21 |
| Delsumma | 33 | 34 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 3 | 4 |
| Årets pensionskostnad | 36 | 38 |
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året |
181 | 177 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 12 | 10 |
| Räntekostnad | 3 | 3 |
| Utbetalning av pensioner | –9 | –9 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
188 | 181 |
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
216 | 218 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 12 | 8 |
| Betalning från pensionsstiftelse | –10 | –10 |
| Överlåtna förmåner till NCC Sverige AB | ||
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
218 | 216 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: |
||
| Aktier | 83 | 78 |
| Fonder | 28 | 30 |
| Räntebärande fordringar | 107 | 108 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
218 | 216 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 000 (1 000) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga finansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 0 | 1 |
|---|---|---|
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 30 | 36 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
218 | 216 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
188 | 181 |
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 1,60 | 2,35 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| Not 31 | Övriga skulder | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2019 | 2018 | |
| Övriga långfristiga skulder | |||
| Derivat som innehas för säkring | 1 | 5 | |
| Övriga långfristiga skulder | 51 | 3 | |
| Summa | 52 | 8 | |
| Övriga kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 853 | 536 | |
| Skulder till intresseföretag | 7 | 5 | |
| Derivat som innehas för säkring | 73 | 50 | |
| Skulder fastighetsförvärv | 1 | 2 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 943 | 926 | |
| Summa | 1 878 | 1 520 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Lönerelaterade kostnader | 2 327 | 2 111 | 38 | 60 |
| Finansiella kostnader | 1 | 1 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 2 | 3 | ||
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 92 | 47 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 1 022 | 912 | ||
| Administrationskostnader | 102 | 23 | 12 | 8 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 298 | 302 | 3 | 3 |
| Övriga kostnader | 33 | 52 | 4 | 4 |
| Omklassificeringar1) | –111 | |||
| Summa | 3 767 | 3 452 | 57 | 75 |
1) Hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning, se vidare not 15.
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand NCCs dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 18, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. För mellanhavanden med NCC-koncernens Pensionsstiftelse, se not 30 och 37.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang |
||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
66 | 45 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang |
24 | 18 |
| Utdelning från intresseföretag | 5 | 1 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
5 | |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
20 | 24 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
12 | 25 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
11 | 9 |
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Inköp från koncernföretag | 58 | |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 3 | 1 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 17 | 1 |
| Utdelning från koncernföretag | 533 | 435 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 1 196 | 906 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 1 470 | 1 226 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 4 | 1 050 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 21 087 | 19 309 |
From 1 januari 2019 har den nya redovisningsprincipen IFRS 16 Leasingavtal tillämpats. Denna innebär att nyttjanderättstillgångar redovisas med tillhörande leasingskuld för de ramavtal för leasing som koncernen har gällande personbilar, lastbilar, tunga produktionsmaskiner, rörelsefastigheter som tex hyrda lokaler samt tomträtter/markarrenden.
I resultaträkningen har kostnader för dessa leasingavtal redovisats som avskrivning respektive räntekostnad. Leasingbetalningen har delats upp i en ränte- och en amorteringsdel. Rörelseresultatet har påverkats positivt och finansnettot negativt. Kassaflödet från den löpande verksamheten har ökat och kassaflödet från finansieringsverksamheten har minskat i större omfattning efter införandet av den nya redovisningsstandarden.
| KONCERNEN | 2019 |
|---|---|
| Resultaträkning | |
| Avskrivningar på nyttjanderättstillgångar | –731 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –42 |
| Totala kostnader aktiverade leasingavtal | –773 |
| Leasingavtal av lågt värde och med kortare livslängd | –1 695 |
| Totala kostnader från icke-aktiverade leasingavtal | –1 695 |
| Totala kostnader från leasingavtal | –2 468 |
Det totala kassaflödet gällande leasingavtal under 2019 var –748 MSEK.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Kortfristiga leasingskulder | 540 | 173 |
| Långfristiga leasingskulder | 1 058 | 320 |
| Totala leasingskulder | 1 598 | 493 |
För leasingsskuldens löptidsanalys, se not 37.
| Leasingbetalningar under året Ej diskonterade framtida leasing betalningar som löper ut: |
27 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Inom 1 år | 45 | 17 | 47 | |||
| Inom mer än 1 år men mindre än 5 år |
150 | 78 | 63 | |||
| Efter 5 år | 62 | 12 | ||||
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
Leasegivare
Framtida leasingbetalningar Fördelade på förfalloperioder:
| Leasetagare | ||
|---|---|---|
| Framtida leasingbetalningar | ||
| Ej diskonterade leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 8 | 52 |
| Efter 1 men mindre än 5 år | 2 | 70 |
| Senare än 5 år | ||
| Totala framtida ej diskonterade leasingbetalningar | 10 | 122 |
KONCERNEN MODERBOLAGET 2019 2018 2019 2018
Kostnadsförda leasingavgifter för moderbolaget uppgick till 60 (62) MSEK.
| 2019 | Rörelsefastigheter | Maskiner & Inventarier |
Markarrenden | Summa |
|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 800 | 800 | ||
| Årets ökning av leasingavtal | 120 | 496 | 615 | |
| Övergångseffekt IFRS 16 | –3 | 1 497 | 1 494 | |
| Överföring inom NCC-koncernen | 945 | –996 | 51 | 0 |
| Omklassificeringar1) | –22 | –180 | –202 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –14 | –48 | –62 | |
| Årets omräkningsdifferens | –9 | –48 | –2 | –58 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 017 | 1 521 | 49 | 2 588 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –307 | –307 | ||
| Överföring inom NCC-koncernen | 1 | –1 | 0 | |
| Omklassificeringar1) | 10 | 55 | 65 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 8 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 3 | 2 | 7 |
| Årets avskrivningar | –270 | –461 | –731 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –249 | –710 | 2 | –958 |
| Restvärde vid årets början | 493 | 493 | ||
| Restvärde vid årets slut | 768 | 811 | 51 | 1 630 |
1) Omklassificeringar avser omföring till Tillgångar som innehas för försäljning om netto –137 MSEK, se not 15.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m. |
479 | 493 | ||
| Spärrade bankmedel | ||||
| Summa | 479 | 493 | ||
| Övriga ställda säkerheter | 8 | 9 | ||
| Totalt ställda säkerheter | 487 | 502 | ||
| Borgens- och garantiförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncernbolags räkning |
21 087 | 19 309 | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
459 | 455 | 369 | 368 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels och kommanditbolag |
184 | 147 | ||
| Summa borgens- och garantiförpliktelser1) |
643 | 602 | 21 456 | 19 678 |
1) På grund av att borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen inte elimineras, redovisas de borgensåtaganden som NCC AB fortfarande har utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 367 (367) och för moderbolag 367 (367). Kvarstående volym avser bl.a säkerhet avseende exploateringsavtal och har förmånstagare i form av kommuner och privata företag och kommer vidare hanteras under 2020. Genom avtal, NCC AB och Bonava AB emellan, hålls NCC AB skadelös av Bonava AB för alla åtaganden. Dessutom har NCC AB erhållit säkerhet från kreditförsäkringsbolag för de åtaganden som fortfarande är utestående för räkning, numera helägda Bonavabolag.
Avser leasad utrustning i form av personbilar och lastbilar.
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
Tvister och rättsliga processer
NCC blir i den löpande affärsverksamheten från tid till annan involverad i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för t.ex. påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen är betydande. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från nu gjorda bedömningar.
I kölvattnet av den finländska asfaltskartellen (1994–2002) vilken vad gäller konkurrensskadeavgifter avgjordes 2009, har tidigare kunder riktat krav om cirka 71 MEUR mot NCC solidariskt med övriga byggbolag. I Helsingfors tingsrätts dom i fem av målen 2013 ålades NCC att erlägga cirka 1 MEUR. 2016 ändrade Hovrätten domen, innebärande att NCC inte skall utge något skadestånd.
I flera mål har motparterna ansökt om prövningstillstånd hos Högsta domstolen (HD) vilken har meddelat den kommer att pröva ett av målen där NCC är svarande. Prövningen är begränsad till frågor om preskription samt om principen om ekonomisk succession ska tillämpas inom skadeståndsrätten. HD begärde yttrande från EU-domstolen som meddelade dom i mars 2019. Denna öppnar för möjligheten att kräva skadestånd av NCC. Högsta domstolen i Finland har därefter beslutat att målet skall återförvisas till hovrätten för prövning i sak.
NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalts- och täktverksamhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra betydande kostnader.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 2 416 | 1 197 |
| Summa likvida medel | 2 416 | 1 197 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader |
63 | 72 |
| MODERBOLAGET | 2019 | 2018 |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 164 | 161 |
| Summa enligt kassaflödesanalys | 164 | 161 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel/kassa och bank med följande utgångspunkt:
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar, exklusive nyttjanderättstillgångar leasing, för 934 (1 089) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats.
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 0 (3) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 15 (75) MSEK varav 15 (0) MSEK ej medfört kassaflöde.
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 33 (18) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 14 (14) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 136 (128) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 3 (1) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 42 (21) MSEK.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | 82 | 81 |
| Förändring av rörelsekapital | 39 | 163 |
| Investeringsverksamhet | –38 | –2 |
| Finansieringsverksamhet | 42 | –135 |
| Summa kassaflöde | 125 | 107 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Likvida medel i gemensamma verksamheter | 128 | 154 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
128 | 154 |
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ökning nyttjanderättstillgångar leasing | 2 110 | 227 |
| EJ KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | UB 2018 | Kassaflöden | Nya leasingavtal | Ränte- uppräkning | Valutakurs- differenser | UB 2019 |
| Räntebärande skulder | 1 908 | 770 | 7 | 2 685 | ||
| Räntebärande fordringar | –429 | 97 | –101 | –433 | ||
| Leasingskulder | 493 | –706 | 1 980 | –42 | 7 | 1 732 |
| Summa skulder finansieringsverksamheten | 1 972 | 161 | 1 980 | –42 | –88 | 3 983 |
| Utdelning | –450 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –19 | |||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –308 |
| EJ KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | UB 2018 | Kassaflöden | Koncern- bidrag 2019 | Valutakurs- differenser/ övrigt |
UB 2019 |
| Räntebärande skulder | 2 577 | –107 | 2 470 | ||
| Långfristiga räntefria skulder | 1 045 | –1 042 | 3 | ||
| Summa skulder i finansieringsverksamheten | 3 622 | –1 149 | 2 473 | ||
| Räntebärande fordringar | –744 | 318 | –577 | –1 003 | |
| Summa finansieringsverksamheten | 2 878 | –831 | –577 | 1 470 |
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2019 | 2018 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av varulager | –97 | –127 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar | 950 | –573 |
| Ökning (+) / Minskning (–) av skulder | –248 | 755 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 605 | 55 |
| KONCERNEN, MSEK | 2019 Jan–dec |
2018 Jan–dec |
|---|---|---|
| Nettoskuld ingående balans | –3 045 | –149 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 512 | –1 157 |
| Leasing IFRS16 | –1 942 | |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –19 | –11 |
| Förändring av pensionsskuld | –561 | –872 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 15 | 8 |
| Betald utdelning | –450 | –864 |
| Nettoskuld utgående balans | –4 489 | –3 045 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 325 (325) MEUR med en kvarvarande löptid på två år. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refinansieringsrisk är att företagets skuldportfölj1) ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen för företagets skuldportfölj1), 2 766 (2 392) MSEK, till 37 (34) månader.
1) Räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enlig IAS 19 samt exklusive leasingskuld enligt IFRS 16. Jämförelsesiffror inkluderar finansiell leasingskuld enligt IAS 17.
| 20193) | 20184) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER | |||||
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | |
| 2019 | 1 051 | 44 | |||
| 2020 | 256 | 9 | 146 | 6 | |
| 2021 | 209 | 8 | 112 | 5 | |
| 2022 | 1 050 | 38 | 55 | 2 | |
| 2023 | 300 | 11 | 1 029 | 43 | |
| 2024 | 950 | 34 | |||
| Totalt | 2 766 | 100 | 2 392 | 100 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 1 000 (1 000) MSEK.
2) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
3) Exklusive leasingskuld enligt IFRS 16. 4) Inklusive finansiell leasingskuld om 493 MSEK enligt IAS 17.
NCC har följande investorrelaterade marknadsfinansieringsprogram:
| Ram | Utnyttjat Nom MSEK | |
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige1) | 5 000 MSEK | 1 700 |
| Totalt | 1 700 |
Av NCC:s totala räntebärande företagsskuld utgjordes 61 (28)2) procent av marknadsfinansieringsprogram.
1) Gröna obligationer varav noterade på Nasdaq Stockholm om nominellt 1 600 MSEK. 2) Inklusive finansiell leasingskuld om 493 MSEK enligt IAS 17.
Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger NCC:s finanspolicy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3 654 (3 587) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 1,8 (2,8) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 2 478 (1 268) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 11 (8) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
| 2019 | 2018 | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | |
| Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 1 026 | 200 | 10 | 413 | 403 | 1 090 | 18 | 36 | 1 036 | ||
| Räntebärande skulder | 1 837 | 51 | 24 | 894 | 868 | 903 | 621 | 261 | 21 | ||
| Leasingskulder | 1 882 | 633 | 776 | 269 | 204 | 502 | 176 | 241 | 85 | ||
| Ränteswappar | 2 | 2 | |||||||||
| Oljeterminer | 1 | 1 | 8 | 2 | 6 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 275 | 4 275 | 5 164 | 5 164 | |||||||
| Totalt | 9 021 | 4 527 | 667 | 2 083 | 1 540 | 204 | 7 669 | 5 789 | 461 | 298 | 1 121 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade derivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1 år | |
| Valutaterminer | ||||||||
| – utflöde | –8 833 | –7 466 | –1 242 | –125 | –6 064 | –4 205 | –1 714 | –145 |
| – inflöde | 8 809 | 7 444 | 1 239 | 126 | 6 148 | 4 277 | 1 729 | 142 |
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | –24 | –22 | –3 | 1 | 84 | 72 | 15 | –3 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för företagets skuldportfölj1) när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel2) i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på ±6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på företagets skuldportfölj1) reducerad med ränteexponeringen i likvida medel2) var 15 (5) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Likvida medel2) uppgick till 2 478 (1 268) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 0,5 (2) månader.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande företagsskuld1) till 2 766 (2 392) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 14 (6) månader.
Per den 31 december 2019 hade NCC ränteswappar knutna till företagets skuldportfölj1) med ett nominellt värde på 590 (100) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2019 netto till 7 (–2) MSEK bestående av långfristiga fordringar om 7 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder om 0 (2) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 2,5 (0,2) och 4,8 (0,2) år med en genomsnittlig fast ränta på –0,03 (1,58) procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 12 (–2) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder samt inklusive ränteswappar som finns per balansdagen. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 4 (0) MSEK samt övrigt totalresultat med 11 (0) MSEK avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar.
1) Räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enlig IAS 19 samt exklusive leasingskuld enligt IFRS16, inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Jämförelsesiffror inkluderar finansiell leasingskuld enligt IAS 17.
2) Likvida medel och kortfristiga placeringar.
| 20192) | 20183) | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER INKL. RÄNTESWAPPAR | ||||||||||
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | ||||||
| 2019 | 2 368 | 99 | ||||||||
| 2020 | 2 161 | 78 | ||||||||
| 2021 | 15 | 1 | 24 | 1 | ||||||
| 2022 | 290 | 10 | ||||||||
| 2023 | 100 | 4 | ||||||||
| 2024 | 200 | 7 | ||||||||
| Totalt | 2 766 | 100 | 2 392 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
2) Exklusive leasingskuld enligt IFRS 16.
3) Inklusive finansiell leasingskuld om 493 MSEK enligt IAS 17.
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
I enlighet med finanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad bruttoexponering i respektive valuta ska kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad exponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid flera tillfällen och omfattas av flera säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminer som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassaflödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde.
Följande tabell visar summan av koncernens bruttoinflöden och bruttoutflöden i olika valutor, säkrad andel under året samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder/kundfordringar.
| 2019 | 2018 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Brutto in- och utflöde |
Säkrad andel MSEK |
Säkrad andel % | Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel |
Brutto in- och utflöde |
Säkrad andel MSEK |
Säkrad andel % | Valutarisk 5 % efter skatt på osäkrad andel |
||
| EUR | 2 085 | 1 767 | 85 | 13 | 2 210 | 1 607 | 73 | 24 | ||
| DKK | 171 | 34 | 20 | 5 | 269 | 54 | 20 | 8 | ||
| NOK | 287 | 163 | 57 | 5 | 245 | 101 | 41 | 6 | ||
| PLN | 73 | 67 | 92 | 153 | 142 | 93 | ||||
| Övriga | 36 | 11 | 30 | 1 | 42 | 38 | 89 | |||
| Totalt | 2 652 | 2 041 | 77 | 24 | 2 919 | 1 942 | 67 | 38 |
Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2019 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautflödena under 2020 (2019) till och med Q1 2021 (Q1 2020), utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Q1 2020 | Q2 2020 | Q3 2020 | Q4 2020 | Q1 2021 | TOTALT | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK (2019) |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 156 | 141 | 90 | 169 | 118 | 70 | 150 | 75 | 50 | 136 | 41 | 30 | 135 | 13 | 10 | 745 | 388 | 52 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 | |||||||||||||
| Q1 2019 | Q2 2019 | Q3 2019 | Q4 2019 | Q1 2020 | TOTALT | |||||||||||||
| Motvärde i MSEK (2018) |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 226 | 203 | 90 | 219 | 153 | 70 | 181 | 91 | 50 | 139 | 42 | 30 | 139 | 14 | 10 | 904 | 503 | 56 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 |
Nedanstående tabell visar den utestående säkringspositionen vid årsskiftet avseende summan av kontrakterade bruttoinflöden och bruttoutflöden per valuta.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år |
| EUR | 598 | 295 | 257 | 46 | 662 | 147 | 438 | 77 |
| NOK | 178 | 175 | 3 | 349 | 298 | 51 | ||
| PLN | 2 | 1 | 1 | 71 | 45 | 26 | ||
| CZK | 111 | 2 | 43 | 67 | ||||
| Övriga | 6 | 3 | 3 | |||||
| Totalt | 895 | 476 | 306 | 113 | 1 082 | 490 | 464 | 128 |
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto –9 (–32) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga långfristiga fordringar 1 (0) MSEK samt övriga fordringar 4 (9) MSEK och som övriga långfristiga skulder 0 (5) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 13 (37) MSEK.
Nedanstående tabeller visar summan av prognostiserade nettoutflöden samt kontrakterade bruttoinflöden och bruttoutflöden, utestående säkringsposition vid årsskiftet, säkrad andel samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | |
| Summan av prognostiserat nettoutflöde samt kontrakterade bruttoinflöden och bruttoutflöden motvärde MSEK |
1 640 | 632 | 760 | 248 | 1 986 | 716 | 1 003 | 267 |
| Total säkringsposition motvärde MSEK | 1 283 | 617 | 540 | 126 | 1 585 | 693 | 750 | 142 |
| Säkrad andel (%) | 78 | 98 | 71 | 51 | 80 | 97 | 75 | 53 |
| Genomsnittlig terminskurs i SEK avseende total säkringsposition: | ||||||||
| EUR valutaterminer | 10,58 | 10,54 | 10,62 | 10,58 | 10,07 | 10,07 | 10,05 | 10,22 |
| NOK valutaterminer | 1,06 | 1,06 | 1,03 | 1,06 | 1,06 | 1,07 | ||
| PLN valutaterminer | 2,45 | 2,47 | 2,43 | 2,26 | 2,29 | 2,20 | ||
| CZK valutaterminer | 0,40 | 0,41 | 0,40 | 0,40 | ||||
Enligt NCC:s finanspolicy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
Enligt NCC:s finanspolicy ska inte koncernens omräkningsexponering valutakurssäkras.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag samt valutarisken på omräkningsexponeringen. Per den 31 december 2019 skulle en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt av övrigt totalresultat med 129 (106) MSEK, se tabellen nedan.
| 20192) | 20183) | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | |
| EUR | 15 | 1 | 24 | 1 | |
| NOK | 4 | 105 | 4 | ||
| SEK | 2 747 | 99 | 2 263 | 95 | |
| Totalt | 2 766 | 100 | 2 392 | 100 |
| 2 747 | 99 | 2 263 | 95 | |
|---|---|---|---|---|
| 2 766 | 100 | 2 392 | 100 | |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19. 2) Exklusive leasingskuld enligt IFRS 16.
3) Inklusive finansiell leasingskuld om 493 MSEK enligt IAS 17.
| Motvärde i MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Köp +/Sälj – DKK | 1 617 | 337 |
| Köp +/ Sälj – EUR | 391 | 421 |
| Köp +/ Sälj – NOK | –2 677 | –2 876 |
| Köp +/ Sälj – PLN | 27 | |
| Köp +/ Sälj – RUB | –32 | |
| Netto | –641 | –2 150 |
1) Valutaswappar.
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Netto investering |
Valuta risk 5 % |
Netto investering |
Valuta risk 5 % |
||
| DKK | 1 660 | 83 | 1 339 | 67 | ||
| EUR | 312 | 16 | 283 | 14 | ||
| NOK | 604 | 30 | 499 | 25 | ||
| RUB | 2 | –3 | ||||
| Totalt | 2 578 | 129 | 2 118 | 106 |
En del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris där index mot kund överensstämmer med det index som leverantören använder för prissättning av bitumen vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer också kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken i inköpet hanteras av NCC Treasury via oljeterminer. I och med en förändring av indexbasen för prissättning av bitumen hos NCCs största leverantör, så förekommer fr.o.m 2020, även kontrakt till indexreglerat pris där index mot kund inte överensstämmer med det index som leverantören använder för prissättning av bitumen. Detta innebär att NCC Industry löper risk att de två indexen utvecklas på olika sätt. Risken hanteras av NCC Treasury via oljeterminer både på kund- och leverantörssidan. Policy är att hedga större
kundkontrakt när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivaten prissätts med samma underliggande index som gäller mot leverantör/kund samt att antal inköpta/sålda ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatens förfallotidpunkt.
Nedanstående tabell visar koncernens inköp av bitumen samt säkrad andel via oljeterminer under året.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ton | Inköp bitumen |
Säkrad andel ton |
Säkrad andel via olje terminer % |
Inköp bitumen |
Säkrad andel ton |
Säkrad andel via olje terminer % |
||
| Totalt | 284 214 | 58 495 | 21 | 310 057 | 41 676 | 13 |
Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.
| 2019 | 2018 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år | >1år | Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år | >1 år | |||
| Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) | 885 145 | 7 859 | 316 992 | 560 294 | 649 701 | 7 859 | 316 992 | 324 850 | ||
| Säkringsposition via oljeterminer (ton) | 19 139 | 4 783 | 6 638 | 7 718 | 29 719 | 2 960 | 22 146 | 4 613 | ||
| Säkrad andel (%) | 2 | 61 | 2 | 1 | 5 | 38 | 7 | 1 | ||
| Säkringsposition motvärde MSEK | 51 | 11 | 17 | 23 | 79 | 11 | 58 | 10 | ||
| Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) | 2 663 | 2 300 | 2 606 | 2 937 | 2 663 | 3 585 | 2 629 | 2 233 |
Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av prisrisken i bitumen uppgick till netto 1 (–4) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 2 (3) MSEK och övriga långfristiga skulder 0 (1) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 1 (7) MSEK.
Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumenpriset med 10 procent per 31 december 2019 innebära en förändring av övrigt totalresultat med 3 (5) MSEK och av årets resultat med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till tre år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar.
Den utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 41 (43) MSEK, varav 4 (4) MSEK förfaller inom 3 månader, 19 (18) MSEK förfaller om 3–12 månader samt 18 (21) MSEK förfaller efter 1 år.
Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto 0 (21) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 0 (21) MSEK och som skulder 0 (0) MSEK.
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 127 (210) MSEK vid utgången av 2019. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1 procent på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 2 478 (1 268) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
ÅLDERSANALYS KUNDFORDRINGAR INKLUSIVE FORDRINGAR FÖR SÅLDA FASTIGHETSPROJEKT
| 2019 | 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
|
| Ej förfallna kundfordringar | 6 033 | 6 960 | |||
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
1 005 | 1 020 | |||
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
44 | –1 | 310 | ||
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
459 | –12 | 280 | –6 | |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar |
3 230 | –1 890 | 2 437 | –1 230 | |
| Summa | 10 771 | –1 903 | 11 007 | –1 236 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 0 (0) MSEK.
Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och inte en fråga om beställarens kreditvärdighet.
Reserv för osäkra fordringar förfallna >180 dagar hänför sig i allt väsentligt till tidigare tvister och avser inte bedömd betalningsförmåga. Förutom dessa tvister är kundförlusterna låga vilket ger låga reserver.
| KONCERNEN | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Ingående balans | –1 236 | –902 |
| Årets reservering | –791 | –371 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | 111 | 34 |
| Omräkningsdifferenser | 12 | 4 |
| Utgående balans | –1 903 | –1 236 |
REDOVISAT VÄRDE OCH VERKLIGT VÄRDE FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT
Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar (som innehas för handelsändamål) samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga räntebärande fordringar samt kortfristiga placeringar som hålles till förfall baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer och långa skulder till kreditinstitut har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde.
Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.
| Summa skulder | 14 | 60 | 11 673 | 11 747 | 11 749 | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning |
133 | 133 | 133 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 13 | 60 | 8 | 81 | 81 | |||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 1 | 1 | 1 | |||||
| Leverantörsskulder | 4 275 | 4 275 | 4 275 | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder3) | 796 | 796 | 797 | |||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
2 840 | 2 840 | 2 840 | |||||
| Övriga långfristiga skulder | 1 | 51 | 52 | 52 | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 3 568 | 3 568 | 3 569 | |||||
| Summa tillgångar | 66 | 12 | 11 620 | 74 | 11 773 | 11 773 | ||
| Likvida medel | 2 416 | 2 416 | 2 416 | |||||
| Kortfristiga placeringar | 10 | 52 | 63 | 63 | ||||
| Övriga fordringar | 55 | 5 | 108 | 168 | 168 | |||
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
226 | 226 | 226 | |||||
| Kundfordringar | 8 674 | 8 674 | 8 674 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 1 | 7 | 8 | 8 | ||||
| Långfristiga räntebärande fordringar |
144 | 144 | 144 | |||||
| Långfristiga värdepappersinnehav | 74 | 74 | 74 | |||||
| KONCERNEN, 2019 | Finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 800 MSEK. 3) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 200 MSEK.
| KONCERNEN, 2018 | Finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | 77 | 77 | 77 | |||||
| Långfristiga räntebärande fordringar |
195 | 195 | 196 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 96 | 96 | 96 | |||||
| Kundfordringar | 9 629 | 9 629 | 9 629 | |||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
1 | 1 | 1 | |||||
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
163 | 163 | 163 | |||||
| Övriga fordringar | 127 | 33 | 56 | 216 | 216 | |||
| Kortfristiga placeringar | 72 | 72 | 72 | |||||
| Likvida medel | 1 197 | 1 197 | 1 197 | |||||
| Summa tillgångar | 199 | 34 | 11 337 | 77 | 11 647 | 11 647 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 1 342 | 1 342 | 1 343 | |||||
| Övriga långfristiga skulder | 5 | 3 | 8 | 8 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
2 279 | 2 279 | 2 279 | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 051 | 1 051 | 1 051 | |||||
| Leverantörsskulder | 5 164 | 5 164 | 5 164 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 46 | 4 | 8 | 58 | 58 | |||
| Summa skulder | 51 | 4 | 9 846 | 9 902 | 9 902 | |||
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
| MODERBOLAGET, 2019 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | 45 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 1 032 | 1 032 | 1 032 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 164 | 164 | 164 | ||
| Summa tillgångar | 1 197 | 45 | 1 242 | 1 242 | |
| Långfristiga räntebärande skulder1) | 800 | 800 | 800 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 3 | 3 | ||
| Leverantörsskulder | 12 | 12 | 12 | ||
| Kortfristiga räntebärande skulder1) | 200 | 200 | 200 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 1 474 | 1 474 | 1 474 | ||
| Summa skulder | 2 489 | 2 489 | 2 489 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
| MODERBOLAGET, 2018 | Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | 45 | ||
| Kundfordringar | 1 | 1 | 1 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 745 | 745 | 745 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 161 | 161 | 161 | ||
| Summa tillgångar | 907 | 45 | 952 | 952 | |
| Långfristiga räntebärande skulder1) | 1 000 | 1 000 | 1 000 | ||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 044 | 1 044 | 1 044 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 1 | 1 | 1 | ||
| Leverantörsskulder | 25 | 25 | 25 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 1 232 | 1 232 | 1 232 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 350 | 350 | 350 | ||
| Summa skulder | 3 652 | 3 652 | 3 652 |
1) Lån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.
I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning.
Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget. Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
| 2019 | 2018 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Kortfristiga placeringar | 10 | 10 | 72 | 72 | ||||
| Derivatinstrument | 56 | 56 | 127 | 127 | ||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 12 | 12 | 34 | 34 | ||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | ||||||||
| Eget kapitalinstrument | 74 | 74 | 77 | 77 | ||||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 144 | 144 | 196 | 196 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 52 | 52 | ||||||
| Summa tillgångar | 206 | 68 | 74 | 348 | 268 | 161 | 77 | 506 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||||
| Derivatinstrument | 60 | 60 | 4 | 4 | ||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 14 | 14 | 51 | 51 | ||||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||||
| Övriga räntebärande skulder | 1 600 | 2 898 | 4 498 | 79 | 2 315 | 2 394 | ||
| Summa skulder | 1 600 | 2 972 | 4 572 | 79 | 2 370 | 2 449 |
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
| 2019 | 2018 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
||
| Redovisade bruttobelopp1) | 68 | 74 | 161 | 55 | ||
| Belopp som omfattas av avtal om nettning |
–46 | –46 | –52 | –52 | ||
| Nettobelopp efter avtal om nettning |
22 | 28 | 109 | 3 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga fordringar med 1 (0) MSEK och i övriga fordringar med 55 (127) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 7 (0) MSEK och i övriga fordringar med 5 (33) MSEK.
I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga skulder med 0 (0) MSEK, i övriga kortfristiga skulder med 60 (4) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga skulder med 1 (5) MSEK och övriga kortfristiga skulder med 13 (46) MSEK.
Moderbolaget har inga utestående derivat.
NCC AB, organisationsnummer 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Nasdaq Stockholm, listan för Large cap.
Huvudkontorets adress är NCC AB, Herrjärva Torg 4, 170 80 Solna. Koncernredovisningen för år 2019 består av moderbolag och dess dotter-
företag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgick per den 31 december 2019 till 17 procent av kapitalet och 48 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Catarina Molén-Runnäs tillträdde som affärsområdeschef för NCC Building Nordics den 13 januari 2020. Hon ersatte Klaus Kaae som fortsätter inom NCC som senior rådgivare.
| Not 40 | Disposition av företagets vinst | |
|---|---|---|
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel | 2 240 367 885 | |
| Disponeras enligt följande: | ||
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 5,00 SEK per aktie1) | 539 527 775 | |
| I ny räkning balanseras | 1 700 840 110 | |
| Summa SEK | 2 240 367 885 |
1) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 5 mars 2020.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att koncern- och årsredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2020. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 april 2020.
Solna den 5 mars 2020
Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Tomas Billing Geir Magne Aarstad Viveca Ax:son Johnson
Alf Göransson Mats Jönsson Angela Langemar Olsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Ulla Litzén Birgit Nørgaard Styrelseledamot Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Karl G Sivertsson Harald Stjernström Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Tomas Carlsson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 mars 2020
PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Till bolagsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2019. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12–69 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna (årsredovisningen). Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om års- och koncernredovisningen som helhet, med hänsyn tagen till NCC koncernens struktur, redovisningprocesser och kontroller samt den bransch inom vilken NCC verkar.
Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.
I en verksamhet som NCC:s är det framförallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens uppskattningar och bedömningar på den finansiella rapporteringen som påverkar vår riskbedömning. Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Därutöver har vi identifierat ett antal andra risker som även de i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsättningar och tvister. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter. Baserat på riskbedömningen har det centrala revisionsteamet utarbetat en revisionsstrategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har revisionen fokuserat på de största enheterna inom respektive affärsområde, för vilka genomförs en s.k. full revision. Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget och koncernredovisningen och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisionsteamen inom respektive affärsområde. Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda kontroller inom de finansiella processer som hanteras av NCC:s koncernövergripande s.k. shared service centre samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.
Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
2019 års intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 44 (44) Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutlägesprognoser. Prognoserna innehåller bedömningar av kostnader för t.ex. arbetskraft, material, underentreprenörer och garantiåtaganden. De senare kan från tid till annan kräva uppdaterade bedömningar även för avslutade projekt. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändrings och tilläggsarbeten och bristande anbudsförutsättningar. Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Givet det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar utgör detta ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.
Se avsnitten "Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag", "Kritiska uppskattningar och bedömningar" (delavsnitten "Successiv vinstavräkning av projekt", "Garantiåtagande" och "Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera") i not 1 Redovisningsprinciper samt not 3 Intäktsredovisning not 29 Övriga avsättningar och not 35 Ställda säkerheter, borgens- garanti- och eventualförpliktelser (delavsnittet "Eventualförpliktelser m.m.").
Vi har utvärderat och på stickprovsbasis testat utvalda nyckelkontroller i s.k. beslutsgrindar i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut. Vi har utfört analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ledningen. På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen.
Inom NCC Infrastructure och NCC Building Sweden har vi för vissa projekt genomförts platsbesök. Vi har med NCC diskuterat de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras, innefattande även de som ligger till grund för garantiavsättningar för redan avslutade projekt. För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder innefattande exempelvis läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare och controllers kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Vi har för utvalda tvister även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud.
Vi har fört en dialog även med företagsledningen och revisionsutskottet kring NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka dessa baseras. Sammantaget är vår uppfattning att NCC:s antaganden och uppskattningar ligger inom ett acceptabelt intervall. Vi har dock kommunicerat att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor och att slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–11, 74–93 samt 104–105. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är
ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC ABs revisor av bolagsstämman den 9 april 2019 och har varit bolagets revisor sedan 5 april 2017.
Stockholm den 6 mars 2020 PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | Exklusive Bonava 2015 |
2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 | 2019 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 57 227 | 57 227 | 57 823 | 56 867 | 62 495 | 53 116 | 52 934 | 54 608 | 54 441 | 57 346 | 58 234 |
| Kostnader för produktion | –51 724 | –51 731 | –52 027 | –51 176 | –56 009 | –48 683 | –48 484 | –50 460 | –50 460 | –55 205 | –54 134 |
| Bruttoresultat | 5 503 | 5 495 | 5 796 | 5 691 | 6 486 | 4 432 | 4 450 | 4 148 | 3 981 | 2 140 | 4 101 |
| Försäljnings- och administrationskostnader |
–2 978 | –2 988 | –3 130 | –3 117 | –3 405 | –2 765 | –2 912 | –2 933 | –2 933 | –2 875 | –2 811 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter |
3 | 3 | 6 | 20 | 7 | 7 | –10 | 1 | 1 | 12 | –11 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar |
–2 | –2 | 7 | –40 | –39 | –97 | –7 | –7 | –82 | –22 | |
| Resultat från försäljning av koncernföretag |
6 | 6 | 3 | 2 | 21 | 21 | 18 | ||||
| Resultat från andelar i intresseföretag |
5 | 5 | 1 | 8 | –9 | 26 | 20 | 11 | 11 | 42 | 21 |
| Rörelseresultat | 2 537 | 2 519 | 2 679 | 2 604 | 3 039 | 1 661 | 1 453 | 1 242 | 1 075 | –764 | 1 296 |
| Finansiella intäkter | 74 | 74 | 75 | 46 | 50 | 39 | 26 | 39 | 39 | 36 | 34 |
| Finansiella kostnader | –348 | –315 | –354 | –416 | –433 | –78 | –138 | –130 | –130 | –121 | –146 |
| Finansnetto | –274 | –241 | –279 | –370 | –383 | –39 | –112 | –91 | –91 | –85 | –112 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 263 | 2 277 | 2 400 | 2 234 | 2 656 | 1 623 | 1 341 | 1 150 | 983 | –849 | 1 184 |
| Skatt | –364 | –367 | –411 | –396 | –536 | –302 | –225 | –141 | –106 | 99 | –309 |
| Periodens resultat | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 | 2 120 | 1 321 | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 | 875 |
| Hänförs till: | |||||||||||
| NCC:s aktieägare | 1 894 | 1 905 | 1 986 | 1 835 | 2 113 | 1 315 | 1 113 | 1 004 | 872 | –756 | 873 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
5 | 5 | 3 | 3 | 6 | 6 | 3 | 5 | 5 | 6 | 2 |
| Periodens resultat | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 | 2 120 | 1 321 | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 | 875 |
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER – IAS 19. JÄMFÖRELSETALEN FÖR 2012 HAR OMRÄKNATS.
Förändring har skett i redovisningen av ersättningar till anställda, för vilka den reviderade IAS 19 tillämpas från och med 1 januari 2013. Jämförelsetal för 2012 har justerats. Förändringen av IAS 19 innebär i korthet att möjligheten att använda den så kallade korridormetoden tas bort vilket betyder att uppkomna aktuariella vinster och förluster ska redovisas direkt mot övrigt totalresultat i den period de uppkommer. Vidare ska avkastningen på förvaltningstillgångar beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan för pensionsåtagandet. Räntekomponenten i pensionsåtagandet samt den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas numera i finansnettot.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2017 omräknats på grund av att IFRS 15 tillämpas från och med 1 januari 2018. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2017 om inte annat framgår. Förändringen innebär i korthet att kraven har skärpts när det gäller att redovisa intäkter som avser avtalsförändringar ("contract modifications") relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande. Förändringarna berör affärsområdena Building Sweden, Building Nordics och Infrastructure.
| Exklusive | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNING, MSEK | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | Bonava 2015 |
2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 | 2019 |
| TILLGÅNGAR | |||||||||||
| Anläggningstillgångar | |||||||||||
| Goodwill | 1 827 | 1 827 | 1 802 | 1 865 | 1 792 | 1 770 | 1 851 | 1 848 | 1 848 | 1 861 | 1 893 |
| Övriga immateriella tillgångar | 204 | 204 | 267 | 389 | 439 | 377 | 275 | 335 | 335 | 339 | 368 |
| Nyttjanderättstillgångar | 493 | 1 579 | |||||||||
| Rörelsefastigheter | 662 | 662 | 704 | 774 | 826 | 776 | 814 | 880 | 880 | 915 | 894 |
| Maskiner och inventarier | 2 395 | 2 395 | 2 502 | 2 487 | 2 417 | 2 356 | 2 569 | 2 712 | 2 712 | 2 559 | 2 516 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 97 | 92 | 125 | 129 | 129 | 119 | 114 | ||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 354 | 271 | 361 | 575 | 575 | 195 | 144 | ||||
| Övriga långfristiga fordringar | 307 | 203 | 62 | 26 | 26 | 119 | 34 | ||||
| Uppskjutna skattefordringar Andelar i intresseföretag |
9 | 9 | 9 | 52 | 204 | 97 | 239 | 338 | 531 | 524 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 158 | 158 | 131 | 156 | |||||||
| Långfristiga fordringar | 1 859 | 615 | 496 | 671 | |||||||
| Summa anläggningstillgångar | 7 114 | 5 870 | 5 910 | 6 395 | 6 435 | 5 845 | 6 154 | 6 743 | 6 843 | 7 133 | 8 065 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||
| Nyttjanderättstillgångar | 51 | ||||||||||
| Exploateringsfastigheter Pågående fastighetsprojekt |
2 050 2 013 |
2 050 2 013 |
1 780 1 440 |
1 696 1 039 |
1 696 1 039 |
1 633 2 292 |
1 391 3 042 |
||||
| Färdigställda fastighetsprojekt | 367 | 367 | 808 | 870 | 870 | 308 | 936 | ||||
| Exploateringsfastigheter bostäder | 3 749 | 16 | |||||||||
| Andelar i intresseföretag | 226 | 263 | |||||||||
| Aktiverade projektutvecklingskostnader | 969 | ||||||||||
| Pågående bostadsprojekt i egen regi | 6 987 | ||||||||||
| Färdigställda bostäder | 583 | ||||||||||
| Fastighetsprojekt | 5 321 | 5 321 | 5 251 | 5 059 | |||||||
| Bostadsprojekt | 11 738 | 11 738 | 12 625 | 13 246 | |||||||
| Material- och varulager | 655 | 655 | 673 | 746 | 696 | 691 | 713 | 764 | 764 | 902 | 993 |
| Skattefordran | 33 | 13 | 42 | 241 | 241 | 146 | 50 | ||||
| Kundfordringar | 7 725 | 7 725 | 7 377 | 7 178 | 7 083 | 6 619 | 7 682 | 8 882 | 8 882 | 9 629 | 8 674 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 782 | 782 | 918 | 1 066 | 1 400 | 1 394 | 1 737 | 1 671 | 1 554 | 1 276 | 1 260 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 544 | 1 544 | 1 325 | 1 415 | 1 262 | 936 | 1 061 | 1 170 | 1 170 | 1 418 | 1 516 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 106 | 1 752 | 152 | 167 | 167 | 163 | 226 | ||||
| Övriga fordringar | 1 277 | 1 277 | 1 024 | 1 048 | 1 301 | 901 | 446 | 687 | 687 | 608 | 555 |
| Kortfristiga placeringar | 168 | 168 | 143 | 242 | 190 | 190 | 190 | 41 | 41 | 72 | 63 |
| Likvida medel | 2 634 | 2 634 | 3 548 | 2 592 | 4 177 | 3 592 | 3 093 | 3 063 | 3 063 | 1 197 | 2 416 |
| Tillgångar som innehas till försäljning | 392 | ||||||||||
| Summa omsättningstillgångar | 31 844 | 31 844 | 32 883 | 32 592 | 32 967 | 20 518 | 19 161 | 20 292 | 20 174 | 19 868 | 21 826 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 38 958 | 37 713 | 38 793 | 38 987 | 39 402 | 26 363 | 25 315 | 27 035 | 27 018 | 27 001 | 29 890 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 8 974 | 7 634 | 8 658 | 8 847 | 9 691 | 4 962 | 5 553 | 5 516 | 5 168 | 2 931 | 3 044 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 15 | 15 | 17 | 20 | 23 | 20 | 13 | 12 | 12 | 17 | |
| Summa eget kapital | 8 988 | 7 649 | 8 675 | 8 867 | 9 714 | 4 982 | 5 566 | 5 528 | 5 179 | 2 948 | 3 044 |
| SKULDER | |||||||||||
| Långfristiga skulder | |||||||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 7 102 | 7 102 | 7 029 | 6 957 | 5 887 | 3 865 | 2 288 | 1 669 | 1 669 | 1 342 | 3 568 |
| Övriga långfristiga skulder | 841 | 841 | 299 | 548 | 609 | 158 | 54 | 54 | 54 | 8 | 52 |
| Uppskjutna skatteskulder | 725 | 436 | 414 | 268 | 322 | 456 | 407 | 438 | 438 | 297 | 170 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 9 | 393 | 125 | 585 | 338 | 338 | 1 008 | 1 407 | 1 407 | 2 279 | 2 840 |
| Övriga avsättningar | 2 435 | 2 435 | 2 070 | 2 017 | 1 970 | 1 612 | 1 686 | 1 889 | 1 889 | 2 563 | 2 777 |
| Summa långfristiga skulder | 11 113 | 11 208 | 9 937 | 10 376 | 9 126 | 6 429 | 5 443 | 5 456 | 5 456 | 6 488 | 9 407 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 141 | 2 141 | 2 515 | 2 526 | 3 154 | 1 900 | 723 | 919 | 919 | 1 051 | 796 |
| Leverantörsskulder | 4 659 | 4 659 | 4 096 | 3 960 | 4 694 | 4 176 | 4 427 | 5 179 | 5 179 | 5 164 | 4 275 |
| Skatteskulder | 122 | 122 | 58 | 117 | 287 | 135 | 115 | 95 | 95 | 100 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 4 241 | 4 241 | 4 264 | 4 408 | 4 244 | 4 239 | 4 355 | 5 574 | 5 905 | 6 311 | 6 254 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 3 748 | 3 748 | 3 888 | 3 952 | 4 012 | 3 172 | 3 205 | 3 207 | 3 207 | 3 452 | 3 767 |
| Avsättningar | 59 | 59 | 21 | 24 | 24 | 68 | 24 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 3 945 | 3 945 | 5 360 | 4 782 | 4 112 | 1 270 | 1 460 | 1 052 | 1 052 | 1 520 | 1 878 |
| Skulder hänförliga till tillgångar som innehas till försäljning | 344 | ||||||||||
| Summa kortfristiga skulder | 18 855 | 18 856 | 20 181 | 19 745 | 20 562 | 14 951 | 14 306 | 16 051 | 16 382 | 17 566 | 17 439 |
| Summa skulder | 29 968 30 063 | 30 118 | 30 120 | 29 688 | 21 380 | 19 749 | 21 507 | 21 838 24 054 | 26 846 | ||
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 38 958 | 37 713 | 38 793 | 38 987 | 39 402 | 26 363 | 25 315 | 27 035 | 27 018 | 27 001 | 29 890 |
75
| Exklusive | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 | Bonava 2015 |
2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 | 2019 |
| Räkenskaper, MSEK | ||||||||||
| Nettoomsättning3) | 57 227 | 57 227 | 57 823 | 56 867 | 53 116 | 52 934 | 54 608 | 54 441 | 57 346 | 58 234 |
| Rörelseresultat3) | 2 537 | 2 519 | 2 679 | 2 604 | 1 661 | 1 453 | 1 242 | 1 075 | –764 | 1 296 |
| Resultat efter finansiella poster3) | 2 263 | 2 277 | 2 400 | 2 234 | 1 623 | 1 341 | 1 150 | 983 | –849 | 1 184 |
| Periodens resultat3) | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 | 1 321 | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 | 875 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 1 345 | 1 345 | 1 055 | 987 | 1 092 | 1 406 | 1 238 | 1 238 | 1 669 | 2 992 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 2 692 | 2 692 | 3 890 | 2 255 | 1 858 | 1 612 | 1 152 | 1 152 | 2 602 | 3 281 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 8 997 | 8 997 | 7 912 | 9 712 | 9 725 | 3 154 | ||||
| Kassaflöde, MSEK | ||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –26 | –26 | 2 532 | 1 345 | 4 061 | 1 170 | 2 158 | 2 158 | –375 | 2 214 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –906 | –906 | –870 | –771 | –730 | –1 181 | –797 | –797 | –782 | –701 |
| Kassaflöde före finansiering | –932 | –932 | 1 661 | 574 | 3 331 | –11 | 1 361 | 1 361 | –1 157 | 1 512 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 2 774 | 2 774 | –741 | –1 515 | –1 713 | –1 087 | –1 392 | –1 392 | –717 | –308 |
| Förändring av likvida medel | 1 838 | 1 838 | 914 | –956 | 1 586 | –1 084 | –30 | –30 | –1 866 | 1 219 |
| Avkastningsmått | ||||||||||
| Avkastning på eget kapital, %6) | 23 | 28 | 26 | 22 | 26 | 19 | 18 | 17 | –18 | 32 |
| Avkastning på eget kapital, %7) | 23 | 28 | 26 | 22 | 26 | 118 | 18 | 17 | –18 | 32 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %6) | 15 | 17 | 15 | 14 | 17 | 13 | 13 | 12 | –9 | 13 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %7) | 15 | 17 | 15 | 14 | 17 | 63 | 13 | 12 | –9 | 13 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | ||||||||||
| EBITDA %6) | 5,6 | 5.6 | 5,9 | 5,8 | 6,2 | 4,7 | 3,6 | 3,3 | 0,8 | 4,7 |
| EBITDA %7) | 5,6 | 5,6 | 5,9 | 5,8 | 6,2 | 17,0 | 3,6 | 3,3 | 0,8 | 4,7 |
| Räntetäckningsgrad, ggr6) | 7,0 | 7,5 | 7,8 | 6,4 | 7,1 | 6,6 | 9,8 | 8,5 | –6,0 | 9,1 |
| Räntetäckningsgrad, ggr7) | 7,0 | 7,5 | 7,8 | 6,4 | 7,1 | 31,1 | 9,8 | 8,5 | –6,0 | 9,1 |
| Soliditet, % | 23 | 20 | 22 | 23 | 25 | 22 | 20 | 19 | 11 | 10 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 24 | 26 | 25 | 26 | 24 | 16 | 15 | 15 | 17 | 25 |
| Nettokassa +/Nettoskuld – | –6 061 | –6 467 | –5 656 | –6 836 | –4 552 | –222 | –149 | –149 | –3 045 | –4 489 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,7 | 0,8 | 0,7 | 0,8 | 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,0 | 1,5 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 18 241 | 17 285 | 18 345 | 18 935 | 19 093 | 9 585 | 9 523 | 9 174 | 7 619 | 10 382 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 16 632 | 15 755 | 18 005 | 18 531 | 18 672 | 13 474 | 9 418 | 9 138 | 8 780 | 9 936 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 3,4 | 3,6 | 3,2 | 3,1 | 3,3 | 4,1 | 5,8 | 6,0 | 6,5 | 5,9 |
| Andel riskbärande kapital, % | 25 | 21 | 23 | 23 | 25 | 24 | 22 | 21 | 12 | 11 |
| Utgående ränta, %2) | 3,6 | 3,6 | 3,3 | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 2,0 | 2,0 | 1,3 | 1,1 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år2) | 1,1 | 1,1 | 1,2 | 1,1 | 0,9 | 0,9 | 0,6 | 0,6 | 0,5 | 1,2 |
| Orderläge, MSEK | ||||||||||
| Orderingång3) | 55 759 | 55 759 | 56 979 | 61 379 | 51 492 | 56 506 | 56 990 | 56 777 | 61 842 | 58 048 |
| Orderstock3) | 45 833 | 45 833 | 47 638 | 54 777 | 41 538 | 47 940 | 51 806 | 51 734 | 56 837 | 57 800 |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||||||
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning6) | 17,51 | 17,62 | 18,40 | 17,01 | 19,59 | 11,61 | 9,29 | 8,07 | –7,00 | 8,09 |
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning7) | 17,51 | 17,62 | 18,40 | 17,01 | 19,59 | 73,81 | 9,29 | 8,07 | –7,00 | 8,09 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, | ||||||||||
| efter utspädning | –0,24 | –0,24 | 23,46 | 12,47 | 37,65 | 10,88 | 19,97 | 19,97 | –3,47 | 20,50 |
| Kassaflöde före finansiering, efter utspädning | –8,61 | –8,61 | 15,40 | 5,32 | 30,88 | –0,05 | 12,59 | 12,59 | –10,71 | 14,01 |
| P/E-tal, före utspädning6) | 8 | 8 | 11 | 15 | 13 | 19 | 17 | 19 | –20 | 19 |
| P/E-tal, före utspädning7) | 8 | 8 | 11 | 15 | 13 | 3 | 17 | 19 | –20 | 19 |
| Utdelning ordinarie | 10,00 | 10,00 | 12,00 | 12,00 | 3,00 | 8,00 | 8,00 | 8,00 | 4,00 | 5,004) |
| Direktavkastning, % | 7,3 | 7,3 | 5,7 | 4,9 | 1,1 | 3,5 | 5,1 | 5,1 | 2,9 | 3,3 |
| Eget kapital, före och efter utspädning | 82,97 | 70,58 | 80,24 | 82,04 | 89,85 | 51,39 | 51,04 | 47,81 | 27,13 | 28,21 |
| Börskurs/eget kapital, % | 164 | 193 | 262 | 301 | 293 | 439 | 308 | 329 | 508 | 543 |
| Börskurs vid periodens slut, NCC B | 136,20 | 136,20 | 209,90 | 246,80 | 263,00 | 225,40 | 157,30 | 157,30 | 137,80 | 153,20 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier5) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 0,4 | 0,4 | 0,6 | 0,6 | 0,6 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,5 |
| Antal utestående aktier före utspädning vid | ||||||||||
| periodens slut | 108,0 | 108,0 | 107,8 | 107,8 | 107,9 | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,0 | 107,9 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||||||
| före utspädning under perioden | 108,2 | 108,2 | 107,9 | 107,8 | 107,9 | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 107,9 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 14 706 | 14 706 | 22 625 | 26 574 | 28 369 | 24 325 | 16 997 | 16 997 | 14 896 | 16 548 |
| Personal | ||||||||||
| Medelantal anställda | 18 175 | 18 175 | 18 360 | 17 669 | 17 872 | 16 793 | 17 762 | 17 762 | 16 523 | 15 273 |
1) Investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen regi samt nedlagda kostnader före projektstart ingår.
6) Vid beräkning av nyckeltalet har resultateffekten 6 724 MSEK som uppkom vid utdelningen av Bonava exkluderats.
2) Exklusive skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finländska
bostadsaktiebolag samt pensionsskuld enligt IAS 19.
3) Från och med 2015 är Bonava exkluderat.
4) Utdelning 2019 avser styrelsens förslag till årsstämman.
5) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
7) Vid beräkning av nyckeltalet har resultateffekten 6 724 MSEK som uppkom vid utdelningen
av Bonava inkluderats.
Definitioner av nyckeltal, se sid 105.
| KVARTALSVÄRDEN, 2019 | HELÅR | KVARTALSVÄRDEN, 2018 | HELÅR | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2019 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2018 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 15 501 | 16 070 | 12 769 | 13 708 | 58 048 | 17 521 | 13 834 | 12 738 | 17 750 | 61 842 |
| Orderstock | 61 370 | 63 027 | 61 658 | 57 800 | 57 800 | 58 851 | 58 741 | 56 587 | 56 837 | 56 837 |
| Nettoomsättning | 11 434 | 14 610 | 13 951 | 18 239 | 58 234 | 10 894 | 14 349 | 14 269 | 17 832 | 57 346 |
| Rörelseresultat | –352 | 411 | 568 | 670 | 1 296 | –364 | 452 | –1 108 | 256 | –764 |
| Resultat efter finansiella poster | –370 | 380 | 536 | 639 | 1 184 | –372 | 427 | –1 133 | 229 | –849 |
| Resultat efter skatt | –314 | 322 | 459 | 408 | 875 | –296 | 341 | –955 | 160 | –750 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –2,88 | 2,85 | 4,21 | 3,91 | 8,09 | –2,73 | 3,12 | –8,87 | 1,47 | –7,00 |
| Kassaflöde före finansiering | –140 | –1 109 | –814 | 3 575 | 1 512 | –815 | –1 710 | –574 | 1 942 | –1 157 |
| Soliditet % | 10 | 8 | 7 | 10 | 10 | 18 | 15 | 11 | 11 | 11 |
| Nettokassa +/Nettoskuld – | –4 844 | –6 352 | –8 124 | –4 489 | –4 489 | –1 011 | –3 084 | –4 169 | –3 045 | –3 045 |
| NCC Infrastructure | ||||||||||
| Orderingång | 4 840 | 3 428 | 4 466 | 3 868 | 16 601 | 9 497 | 3 740 | 5 423 | 6 220 | 24 880 |
| Orderstock | 22 460 | 21 770 | 22 002 | 20 389 | 20 389 | 25 195 | 24 118 | 24 923 | 24 786 | 24 786 |
| Nettoomsättning | 3 649 | 4 192 | 4 213 | 5 371 | 17 425 | 4 294 | 4 990 | 4 515 | 5 992 | 19 791 |
| Rörelseresultat | 8 | 81 | 46 | 78 | 212 | –11 | 51 | –883 | –150 | –993 |
| Rörelsemarginal, % | 0,2 | 1,9 | 1,1 | 1,4 | 1,2 | –0,3 | 1,0 | –19,6 | –2,5 | –5,0 |
| NCC Building Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 2 579 | 2 368 | 3 687 | 4 107 | 12 741 | 3 677 | 3 111 | 2 394 | 5 893 | 15 075 |
| Orderstock | 17 619 | 16 261 | 16 717 | 16 561 | 16 561 | 19 367 | 18 422 | 17 435 | 18 709 | 18 709 |
| Nettoomsättning | 3 669 | 3 726 | 3 192 | 4 264 | 14 851 | 3 649 | 4 057 | 3 380 | 4 614 | 15 701 |
| Rörelseresultat | 110 | 76 | 75 | 103 | 364 | 111 | 147 | 86 | 109 | 453 |
| Rörelsemarginal, % | 3,0 | 2,0 | 2,4 | 2,4 | 2,5 | 3,0 | 3,6 | 2,6 | 2,4 | 2,9 |
| NCC Building Nordics | ||||||||||
| Orderingång | 4 187 | 6 210 | 2 683 | 3 001 | 16 080 | 1 915 | 3 349 | 2 488 | 3 477 | 11 229 |
| Orderstock | 13 132 | 16 738 | 16 694 | 15 807 | 15 807 | 10 384 | 11 501 | 11 110 | 11 313 | 11 313 |
| Nettoomsättning | 2 567 | 2 803 | 2 914 | 3 485 | 11 769 | 2 299 | 2 571 | 2 720 | 3 162 | 10 753 |
| Rörelseresultat | 34 | 46 | 53 | 99 | 231 | 11 | 34 | –193 | –78 | –227 |
| Rörelsemarginal, % | 1,3 | 1,6 | 1,8 | 2,8 | 2,0 | 0,5 | 1,3 | –7,1 | –2,5 | –2,1 |
| NCC Industry | ||||||||||
| Orderingång | 3 372 | 3 991 | 2 450 | 3 040 | 12 852 | 2 867 | 4 106 | 2 913 | 3 058 | 12 943 |
| Orderstock | 5 188 | 5 487 | 3 631 | 2 967 | 2 967 | 4 855 | 5 380 | 3 940 | 3 092 | 3 092 |
| Nettoomsättning | 1 265 | 3 721 | 4 311 | 3 674 | 12 971 | 1 165 | 3 625 | 4 301 | 3 876 | 12 968 |
| Rörelseresultat | –385 | 322 | 387 | 187 | 511 | –411 | 324 | 283 | 155 | 350 |
| Rörelsemarginal, % | –30,5 | 8,6 | 9,0 | 5,1 | 3,9 | –35,3 | 8,9 | 6,6 | 4,0 | 2,7 |
| Sysselsatt kapital | 5 409 | 6 397 | 6 393 | 5 507 | 5 507 | 4 456 | 5 733 | 5 540 | 4 902 | 4 902 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 411 | 321 | 335 | 1 989 | 3 056 | 285 | 115 | 397 | 1 361 | 2 157 |
| Rörelseresultat | –20 | 40 | 19 | 273 | 313 | 16 | –16 | –326 | 144 | –181 |
| Sysselsatt kapital | 4 746 | 5 534 | 6 107 | 4 935 | 4 935 | 4 591 | 4 985 | 4 383 | 4 314 | 4 314 |
| Rörelsemarginal, % | –4,8 | 12,5 | 5,6 | 13,7 | 10,2 | 5,5 | –13,9 | –82,1 | 10,6 | –8,4 |
| NCC Road Services | ||||||||||
| Orderingång | 849 | 268 | 388 | 112 | 1 617 | |||||
| Orderstock | 4 013 | 3 697 | 3 481 | 2 816 | 2 816 | |||||
| Nettoomsättning | 662 | 635 | 592 | 735 | 2 624 | |||||
| Rörelseresultat | –5 | 6 | 4 | 14 | 20 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Industry samt även delar av NCC Building-enheterna och NCC Infrastructure säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första kvartalet svagare jämfört med resten av året.
Beslut har tagits om att avyttra vägserviceverksamheten NCC Road Services inom NCC Infrastructure, varför divisionen presenteras separat från och med 2019.
NCC är ett av Nordens ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag och är verksamt inom hela värdekedjan för att skapa miljöer för arbete, boende och kommunikation. Byggbranschens miljöpåverkan är stor och NCC spelar en viktig roll i omställningen mot ett mer hållbart samhälle. Vår ambition är att proaktivt bidra till att minska användningen av icke förnybara resurser, öka värdet för samhället och utveckla nya tekniska lösningar, produkter och arbetsmetoder som främjar en hållbar utveckling såväl för kunderna som för koncernen och samhället i stort.
För NCC:s del handlar det om att ta hänsyn till nuvarande och framtida generationers behov, öka konkurrenskraften och förmågan till lönsam tillväxt samt att ta ett långsiktigt ansvar i den dagliga verksamheten. Vår vision är att förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
Med fem affärsområden som kompletterar varandra i en bred verksamhet har NCC möjlighet att både minska klimatpåverkan från den egna materialtillverkningen och produktionen, liksom från drift och underhåll av de färdiga produkterna. NCC Industrys asfaltproduktion står för majoriteten av koncernens egna koldioxidutsläpp. Genom att övergå från fossila till förnyelsebara bränslen har klimatpåverkan minskat de senaste åren. NCC Building och NCC Infrastructure har utvecklat standardlösningar, prefabrikat och processer, där mer precisa materialmängder beställs, för att minska avfall som genereras på byggarbetsplatser. NCC prioriterar hållbara material och produkter samt möjliggör återvinning och återanvändning av det avfall som skapas i byggprocessen. NCC är ledande i att bygga kommersiella fastigheter och bostäder med lågt energibehov och genom affärsområdet NCC Property Development kan vi vara ett stöd i stadsplaneringen kring hur människor ska utvecklas och må bra i både kontorsbyggnader och omgivande miljöer.
Under 2019 har omvärldens medvetenhet om klimatutmaningar accelererat. De nordiska länderna har satt upp ambitiösa klimatmål som kommer att påverka industrin och de lösningar som krävs de närmaste åren. I branschens strävan att nå de utsläppsmål som satts upp kommer vi att se ett ökat fokus på renovering av befintliga byggnader och infrastruktur, på energianvändningen på byggarbetsplatser samt på den energi som krävs för att producera byggnadsmaterial. Vi ser också ett ökat marknadskrav på cirkulära processer, återbruk och återvinning av material.
NCC behöver därmed arbeta proaktivt med hur koncernen kan producera och använda material än mer effektivt, liksom att i ännu högre utsträckning kartlägga och mäta klimatutsläppen för både den egna och leverantörernas produkttillverkning och energianvändning.
FN och världens ledare har förbundit sig till 17 mål och 169 delmål för att hantera de mest brådskande sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningarna fram till år 2030.
Utifrån dessa mål kan vi utvärdera om NCC är på rätt väg avseende erbjudanden. Agendans mål kan också användas för att förutse vilka krav som kommer att ställas på NCC framöver. Agenda 2030 och de globala målen bidrar därmed till att säkerställa att NCC:s affärsstrategier långsiktigt skapar värde för bolaget såväl som för de samhällen där bolaget är verksamt genom att skapa förändring där den behövs som mest.
NCC har valt ut fyra globala mål där koncernen har störst möjlighet att bidra genom olika samhällslösningar samt identifierat ytterligare elva mål som är grundläggande för verksamheten och koncernens erbjudanden. NCC har också utvärderat de globala målen på delmålsnivå och valt ut cirka 50 av de 169 delmålen som relevanta och vägvisande för NCC. NCC avser fortsätta implementeringen av de globala målen i verksamheten, bland annat genom att utveckla nya lösningar och involvera fler funktioner i koncernen.
NCC:s expertis, kunskap och lösningar kommer att vara avgörande för att hållbar utveckling ska äga rum där människor arbetar, bor, reser och lever. Därför spelar NCC en viktig roll i det nordiska bidraget till mål 7, 9, 11 och 12. Det innefattar bland annat att skapa inkluderande samhällen genom att bygga bostäder och infrastruktur som alla kan ha råd med och som bryter fysiska och mentala barriärer i städer. Det handlar också om att vara resurseffektiv genom att skapa cirkulära materialflöden och ett oberoende av fossila bränslen samt att bygga motståndskraftiga samhällen som kan hantera klimatförändringar såsom exempelvis skyfall och värme.
NCC har länge varit proaktiv i arbetet med att ta fram erbjudanden och arbetsmetoder som förbättrar situationen för människor och miljö. Därför ser NCC mål 3, 6, 13, 14 och 15 som en grundläggande del av verksamheten och en förutsättning för en långsiktig tillgång till de naturresurser som NCC behöver.
Med smarta byggnader och hållbar infrastruktur kan människors hälsa och välbefinnande främjas. Genom att integrera gröna områden i urbana miljöer och gynna olika arter i våra täkter, bidrar NCC också till en förbättrad biologisk mångfald och hållbara ekosystem.
Även om Norden har relativt god tillgång till rent vatten idag så anser NCC att rent vatten, hav och marina resurser är viktiga mål att främja, exempelvis genom ekosystemtjänster och vatteneffektivisering i hela värdekedjan.
NCC är ett värderingsstyrt företag och kan i den egenskapen bidra till mål 4, 5, 8, 10, 16 och 17. Vi höjer kunskap och kompetens i samhället exempelvis genom de skolor vi bygger och de utbildningar vi tillhandahåller till medarbetare, vilket bidrar till mål 4. NCC följer principer för jämställdhet, minskad ojämlikhet samt anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, som direkt kopplas till mål 5, 8 och 10. Bolaget ska dessutom fortsätta främja sysselsättningen av unga, säkerställa en säker arbetsmiljö och proaktivt jobba mot all typ av diskriminering. Samarbete och partnerskap med olika intressenter är nyckeln för att ställa om mot en hållbar värld år 2030, vilket avspeglas i mål 16 och 17.
Läs mer på www.ncc.se/globalamalen.
NCC:s hållbarhetsarbete är grunden för koncernens framtida utveckling. Syftet med hållbarhetsarbetet är att skapa förutsättningar för människor att arbeta, bo, resa och leva på ett hållbart sätt samt att öka värdet för såväl aktieägare och kunder som för samhället i stort. NCC:s hållbarhetsramverk åskådliggör de mest betydelsefulla områdena för vårt hållbarhetsarbete: Hälsa och säkerhet, Social inkludering, Material och avfall, Klimat och energi, Etik och compliance samt Produktportfölj. Områdena knyter väl an till de globala målen för hållbar utveckling och visar att NCC har en viktig roll att spela i samhällsomställningen.
NCC har satt mål för samtliga områden i ramverket för perioden 2016–2020. Målen samt årets utfall rapporteras på sidan 81. För varje område finns dessutom en långsiktig hållbarhetsmålsättning som knyter an till de förändrade förutsättningarna på marknaden, visar vägen framåt och ger riktning och stabilitet till koncernens hållbarhetsarbete på lång sikt.
| FOKUSOMRÅDE | BESKRIVNING SAMT EXEMPEL PÅ DELOMRÅDEN | LÅNGSIKTIG HÅLLBARHETSMÅLSÄTTNING | MÅL 2020 OCH UTFALL 2019 |
|---|---|---|---|
| Hälsa och säkerhet | • Trygga och säkra arbetsplatser • Design och materialval som främjar god hälsa hos alla intressenter i värdekedjan |
Vi arbetar i en miljö utan olyckor | |
| Social inkludering | • Bättre livskvalitet för anställda, kunder och samhället • Mångfald och jämställdhet bland anställda • Ökad social hållbarhet vid upphandling • Stärka lokalsamhällets inflytande |
Vi är en drivande partner i ett inkluderande samhälle | |
| Material och avfall | • Hållbara materialval • Cirkulära flöden • Resurseffektivitet och minimering av avfall |
Vi sluter materialflöden | |
| Klimat och energi | • Minskad energianvändning och mindre utsläpp av växthusgaser • Klimatanpassning • Ökad biologisk mångfald |
Vi är klimatneutrala | |
| Etik och compliance | • Sunda affärer och ingen korruption • Större transparens och kontroll av leverantörskedjor • Hållbara inköp |
Vi är en pålitlig partner som agerar med höga etiska normer och transparens |
KULTUR Vårt mål är att ha en stark efterlevnadskultur i NCC, och ett mycket aktivt compliancearbete. PERCEPTION Vi följer upp våra medarbetares uppfattning av vår efterlevnadskultur i medarbetarunder sökningen NCC Pulse, i syfte att avsevärt öka indexvärdet under perioden 2016–2020. TRANSPARENS Vi redovisar antal Tell Me-ärenden och Ask Me-frågor i vår årsredovisning. |
| Produktportfölj | • Leverera de bästa hållbara lösningarna till samhället | Vi erbjuder de bästa hållbara lösningarna | För att kunna följa NCC:s produktutveckling i linje med marknadens ökande efterfrågan på hållbara produkter och tjänster, mäter NCC hur företagets produktportfölj utvecklas genom att följa nettoförsäljningen av hållbara produkter, tjänster och koncept. Arbete med att utveckla en styrande uppföljnings process för hållbara erbjudanden pågår. |
Mål till 2020 50% minskning av olyckor jämfört
med 2015.
Mål, ålder:
Utfall 2019
Utfall 2019 7,0
¹) Arbetsplatsolyckor som leder till frånvaro i en eller fler dagar från ordinarie arbete per 1 miljon arbetade timmar.
Olycksfrekvensen har minskat från 9,5 2018 till 7,0 2019, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna påbörjades. Ett proaktivt arbete med förbättrad analys och långsiktigt fokus har bidragit till det positiva resultatet. Arbetsmiljö och hälsa är fortsatt ett av våra främsta fokusområden för 2020 och vårt långsiktiga mål att halvera olyckor från 2015 fram till 2020 kvarstår.
Mål, kön: Ett kön utgör högst 70% av ett team¹)
M SEK
0 0,5 1,0 1,5 2,0
Utfall 2019 45% samhället. Utfall 2019
Mål, mångfald: Teamet speglar
¹) Ledningsgrupp
Ton bygg- och konstruktionsavfall per omsättning i miljon kronor
46%
Mål till 2020
En åldersgrupp (≤34 år, 35–49 år, ≥50 år) utgör högst 70% av ett affärsområde.
På affärsområdesnivå uppfylls målet. NCC strävar även efter att uppfylla målet för åldersmångfald i teamen ute i våra verksamheter, vilket respektive affärsområde följer upp.
av NCC:s bygg- och konstruktions avfall återanvänds eller materialåtervinns 2020. Ton bygg- och konstruktionsavfall per miljon omsatta kronor minskar.
grupper i mätningen, den inkluderar nu ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande. NCC har även haft en positiv utveckling under året vad gäller etnicitet.
Från 2019 har vi utökat antal lednings-
Genom riktade insatser och ett engagemang i organisationen har mängden bygg- och konstruktionsavfall minskat under 2019, både i absoluta tal och relativt den byggande verksamhetens omsättning. Den totala mängden avfall har minskat med 25 procent jämfört med 2015 och 7 procent jämfört med 2018. Mängden avfall per omsättning i miljoner kronor har minskat från 1,64 ton avfall/MSEK år 2015 till 1,14 ton avfall/MSEK år 2019, en minskning med 31 procent.
Växthusgasutsläpp från NCCs egna verksamhet per omsättning i miljon kronor
2016 2017 2018 2019
Mål till 2020 50 minskning av CO %2-utsläppen jämfört med 2015
Koldioxidutsläppen, både relaterat till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla, har minskat sedan basåret 2015. Anledningen är energieffektiviseringar, ökad användning av förnybara bränslen samt övergång till el från förnybara källor. Relativt omsättningen har NCC:s växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 37 procent sedan 2015.
KULTUR Vårt mål är att ha en stark efterlevnadskultur i NCC, och ett mycket aktivt compliancearbete. PERCEPTION Vi följer upp våra medarbetares uppfattning av vår efterlevnadskultur i medarbetarundersökningen NCC Pulse, i syfte att avsevärt öka indexvärdet under perioden 2016–2020. TRANSPARENS Vi redovisar antal Tell Me-ärenden och Ask Me-frågor i vår årsredovisning.
Antal Ask me-frågor och Tell me-ärenden
79 (76) Hög värdering 75–100 Medel värdering 60–74 Låg värdering 0–59 Indexvärde i NCC Pulse
Produktportfölj • Leverera de bästa hållbara lösningarna till samhället Vi erbjuder de bästa hållbara lösningarna För att kunna följa NCC:s produktutveckling i linje med marknadens ökande efterfrågan på hållbara produkter och tjänster, mäter NCC hur företagets produktportfölj utvecklas genom att följa nettoförsäljningen av hållbara produkter, tjänster och koncept. Arbete med att utveckla en styrande uppföljningsprocess för hållbara erbjudanden pågår.
Hållbarhetsarbetet i NCC styrs bland annat av koncernens ramverk för hållbarhet samt uppförandekoden och andra policyer som en hållbarhetspolicy med miljöpolicy, hälso- och säkerhetspolicy samt mångfaldspolicy.
NCC stödjer FN-initiativet Global Compact och tar därmed ställning i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. NCC följer också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s principer och normer för multinationella företag, samt Riodeklarationen om försiktighetsprincipen som innebär att NCC förbinder sig att arbeta förebyggande och riskminimerande inom miljöområdet.
NCC:s uppförandekod beskriver det förväntade beteendet hos alla berörda parter – anställda, chefer, styrelse och affärspartners och grundar sig på NCC:s värderingar och frivilliga initiativ som koncernen antagit, till exempel World Economic Forums Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och FN:s Global Compact. I dessa initiativ anges principer för mänskliga rättigheter, arbetsmetoder, miljö och antikorruption. Alla medarbetare utbildas regelbundet i uppförandekodens grunder, och förväntas följa dess principer i sitt dagliga arbete.
NCC:s koncernledning ansvarar för att uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Medvetenheten om uppförandekoden i NCC är mycket god. Enligt NCC:s medarbetarundersökning, NCC Pulse, upplever medarbetarna i ökad grad att NCC:s värderingar och uppförandekod är vägledande för deras arbete.
NCC:s affärspartner har en viktig roll i verksamheten och NCC förväntar sig att även de ska respektera och leva upp till koncernens värderingar. Under 2019 har NCC implementerat en uppförandekod anpassad till leverantörer. Den gäller för alla som förser NCC med produkter, personal eller tjänster, inklusive direkta och indirekta leverantörer, tjänsteleverantörer, underleverantörer, mellanhänder och agenter samt i förekommande fall även anställda hos leverantören och dess underleverantörer och agenter.
Som ett stöd till chefer och medarbetare i det dagliga arbetet, och för att göra det enklare att ta rätt beslut, finns NCC Compass. Verktyget finns lättillgängligt på bolagets intranät och innehåller förutom krav, riktlinjer och allmänna råd även en Ask Me- och en Tell Me-funktion.
Ask Me-funktionen har inrättats för att hjälpa medarbetarna att fatta rätt beslut. Funktionen hanteras av 55 specialutbildade medarbetare, så kallade Navigatörer, som finns tillgängliga i hela företaget och svarar på frågor på det lokala språket. Alla frågor dokumenteras och följs upp så att rutiner och riktlinjer kan förtydligas och utvecklas där det råder oklarhet.
Tell Me-funktionen är en whistleblower-funktion där medarbetare och andra intressenter, anonymt om så önskas, kan anmäla misstankar om beteenden eller ageranden som bryter mot NCC:s värderingar och uppförandekod. Alla anmälningar utreds på ett sakligt och noggrant sätt av särskilt utbildade interna resurser och vid behov tillsammans med extern expertis, för att garantera en rättssäker hantering.
Ask Me-funktionen fick in 35 (55) frågor under året, vilket är färre än föregående år. Minskningen beror främst på att antalet frågor relaterade till den vardagliga löpande verksamheten har minskat. Många frågor handlade om representation och gåvor. De vanligaste frågorna finns samlade i NCC Compass. Under 2019 rapporterades 30 (27) misstänkta fall till Tell Me-funktionen, vilket ligger i linje med föregående år. Ett antal incidenter har också anmälts på andra sätt. Totalt resulterade detta i 53 (44) ärenden som hade grund för utredning. Incidenterna gällde exempelvis bedrägeri och stöld, intressekonflikter och andra avsteg från NCC:s uppförandekod. Av de ärenden som avslutades under året ledde 3 till uppsägningar och 21 till andra åtgärder, som exempelvis att anställda valde att sluta sin anställning, att rutiner och processer förändrades eller att riktade kommunikationsinsatser genomfördes.
Information om hur koncernen hanterar personuppgifter och eventuella förfrågningar och incidenter i enlighet med GDPR finns tillgängligt både på NCC:s externa webbplats och intranät.
NCC utbildar löpande medarbetare i Compliance och antikorruption samt GDPR. Under året har 1 900 medarbetare utbildats inom Compliance och antikorruption, och 1 500 i GDPR.
Verkställande direktören är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet styrs av koncernens hållbarhetschef i samverkan med hållbarhetscheferna för respektive affärsområde. Gruppen träffas regelbundet och sätter gemensamma mål samt följer upp utvecklingen av hållbarhetsarbetet. För genomförandet ansvarar hållbarhetschefen, som till sin hjälp har en stab som dagligen arbetar med hållbarhetsfrågor. Det operativa hållbarhetsarbetet bedrivs i NCC:s affärsområden. Samarbete sker också med andra funktioner i organisationen, exempelvis inköp- och HR-funktioner. NCC:s arbete med compliancerelaterade frågor sker via NCC Group Compliance Officer tillsammans med utvalda representanter inom varje affärsområde och koncernstaber.
| Område | Antikorruption | Miljö | Sociala frågor inkl. personal och mänskliga rättigheter |
|---|---|---|---|
| Policyer | • Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • NCC Compass |
• Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • Hållbarhetspolicy med miljöpolicy |
• Uppförandekod • Uppförandekod för leverantörer • NCC Compass • Policy för hälsa och säkerhet • Mångfaldspolicy • Direktiv om alkohol och droger |
| Huvudområden | • Affärsetik • Efterlevnad och verktyg för affärsetik |
• Miljöansvar • Produkt- och tjänsteutveckling • Försiktighetsprincipen |
• Mänskliga rättigheter • Hälsa och säkerhet i arbetet • Rekrytering • Utbildning |
NCC har kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren på samtliga marknader. 93 procent av NCC:s medarbetare omfattas av kollektivavtal. I Sverige och Norge omfattas alla medarbetare av kollektivavtal. I Danmark och Finland är det färre som omfattas av kollektivavtal, istället tillämpas lokala avtal. Som andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer är vanligast hos NCC Building Sweden och NCC Building Nordics men förekommer även i övriga affärsområden.
NCC har tillsammans med företaget Infobric tagit fram UE-kedja, en digital tjänst som gör det enklare att överblicka vilka underentreprenörer som är verksamma på byggarbetsplatser, och vem som anlitat vem. Tjänsten har testats på ett antal projekt med goda resultat. NCC har fortsatt tät dialog med Infobric och implementerigen fortsätter under nästkommande år.
| TILLSVIDAREANSTÄLLNING | VISSTIDSANSTÄLLNING | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| ANTAL ANSTÄLLDA | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor | |
| Sverige | 7 469 | 1 347 | 288 | 48 | |
| Norge | 1 319 | 154 | 50 | 11 | |
| Danmark | 1 912 | 275 | 34 | 7 | |
| Finland | 1 169 | 281 | 45 | 6 | |
| Totalt NCC | 11 869 | 2 057 | 417 | 72 | 14 415 |
| HELTID | DELTID | |||
|---|---|---|---|---|
| ANTAL ANSTÄLLDA | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor |
| Sverige | 3 411 | 1 262 | 42 | 65 |
| Norge | 492 | 127 | 3 | 7 |
| Danmark | 725 | 221 | 11 | 30 |
| Finland | 727 | 241 | 25 | 11 |
| Totalt NCC | 5 355 | 1 851 | 81 | 113 |
Medarbetardata i tabellerna ovan avser antalet anställda vid utgången av 2019 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
GRI 403 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt GRI 404 Utbildning.
Hälsa och säkerhet innefattar såväl trygga och säkra arbetsplatser för koncernens medarbetare och underentreprenörer som goda arbetsvillkor och en bra balans mellan arbete och fritid. Hälsa och säkerhet genomsyrar även de produkter och tjänster NCC erbjuder, exempelvis mer hälsosamma byggnader, förbättrat inomhusklimat och välplanerade utemiljöer.
Hälso- och säkerhetsarbetet på NCC:s arbetsplatser styrs av koncernens policy för hälsa och säkerhet. Under året har arbetsmiljöarbetet förtydligats ytterligare genom ett koncerndirektiv för hälsa och säkerhet som anger vad som är obligatoriskt på NCC:s arbetsplatser.
NCC har under de senaste åren utvecklat processer och verktyg samt förbättrat säkerhetskulturen för att nå visionen om noll olyckor. Dock är det omöjligt att helt undvika mänskliga felbeteenden och därför fortsätter arbetet med att utveckla säkerhetsbarriärer mellan människa och risken för en olycka. NCC har identifierat tre högriskområden; arbete på hög höjd, tunga kranlyft samt arbete i trafikerad miljö. Under 2019 har NCC infört ytterligare ett mätetal för att stärka fokus på de allvarliga incidenterna med längre frånvaro. Vidare har tester av digitala säkerhetsbarriärer, för att minska risken mellan människa och tunga kranlyft, genomförts tillsammans med externa leverantörer. Genom kameror som fästs på tornkranens bom samlas bilder in som sedan bearbetas i en dator placerad i kranhytten. Detta för att omedelbart varna kranföraren och eventuella människor på marken och därmed förebygga en riskfylld situation.
NCC har även identifierat ett antal riskområden för koncernens medarbetare och underentreprenörer, som kan leda till sjukdom, såsom arbete med asbest, belastningsskador, och arbete med kvartshaltigt damm.
Arbetsmiljöincidenter rapporteras i koncernens digitala system Synergi som finns både som webbsystem och app. Systemet används för att rapportera och följa upp olycksfall, tillbud samt negativa och positiva observationer. Sedan införandet av Synergi syns en ökning avseende rapportering och idag finns en kvalitativ mängd data som möjliggör detaljerade och precisa analyser i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
NCC genomför varje år ett antal aktiviteter för att öka medvetenheten om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I maj genomfördes Hälso- och säkerhetsveckan där samtliga arbetsplatser avsatte tid för aktiviteter kopplade till arbetsmiljö och hälsa. På kontoren runtom i Norden låg fokus i första hand på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Den 4 september genomfördes Awareness Day för nionde året i rad med fokus på säkert beteende, värderingar och hur de påverkar hälsooch säkerhetsarbetet. Arbetet avstannade klockan 09.00 på samtliga arbetsplatser på NCC. En gemensam diskussion hölls på arbetsplatsen där medarbetarna reflekterade och kom med tankar och idéer om
1) Insamlat via Synergi och lönesystem.
2) Antalet förlorade arbetsdagar under året per 100 heltidsanställda medarbetare.
| 2019 | 2018 | |
|---|---|---|
| Sverige | 8 413 | 6 494 |
| Norge | 5 290 | 5 012 |
| Danmark | 6 440 | 8 385 |
| Finland | 17 825 | 14 412 |
| Totalt | 37 969 | 34 303 |
Vi ser en fortsatt positiv trend av rapporteringsnivå och kvalitet i NCC:s rapportering och analyssystem Synergi, vilket är en god grund för NCC:s strategiska arbetsmiljöarbete.
| Skador1) Skador med en dags sjukfrånvaro eller mer |
Skadefrekvens Skador med en dags sjukfrånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar |
Skador Skador med fyra dagars sjukfrånvaro eller mer |
Skadefrekvens Skador med fyra dagars sjukfrånvaro eller mer per Arbetsrelaterade en miljon arbetade timmar dödsolyckor |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | 2019 | 2018 | ||
| Sverige | NCC anställda | 116 | 148 | 7,5 | 9,5 | 65 | 86 | 4,2 | 5,5 | 0 | 0 |
| Underentreprenör | 133 | 113 | 14,4 | 12,8 | 1 | 0 | |||||
| Norge | NCC anställda | 10 | 20 | 3 | 5,4 | 7 | 16 | 2,1 | 4,3 | 0 | 0 |
| Underentreprenör | 4 | 10 | 0,6 | 2,8 | 0 | 0 | |||||
| Danmark | NCC anställda | 28 | 44 | 8 | 13,4 | 12 | 26 | 3,4 | 8 | 0 | 0 |
| Underentreprenör | 28 | 32 | 8,9 | 9,5 | 0 | 0 | |||||
| Finland | NCC anställda | 20 | 34 | 7,2 | 11,6 | 17 | 21 | 6,1 | 7,2 | 0 | 0 |
| Underentreprenör | 53 | 39 | 13,3 | 14,5 | 0 | 0 | |||||
| Totalt | NCC2) | 176 | 257 | 7,0 | 9,5 | 103 | 156 | 4,1 | 5,8 | 0 | 0 |
| Underentreprenör | 218 | 194 | 9,5 | 9,7 | 1 | 0 |
1) Kläm-/skärskador och snubbla/halka är de vanligaste skadorna.
2) Totalt NCC Anställda, inkluderar även Safida Montage
hur den egna arbetsplatsen kan bli säkrare och hur man som enskild individ kan bidra till att skapa en bra säkerhetskultur.
Den 7 oktober invigdes Sveriges första fysiska säkerhetspark, där NCC är en av samarbetsparterna. Den branschgemensamma säkerhetsparken möjliggör för anställda i byggbranschen att träna och vidareutveckla säkerhetsmedvetandet i verkliga miljöer, något som stärker säkerhetskulturen. Den svenska säkerhetsparken bygger på ett koncept från Finland där man idag har tre säkerhetsparker. NCC är en flerårig samarbetspartner till det finska konceptet, som har haft god effekt på bolagets säkerhetskultur.
En viktig fråga i branschen är att attrahera, utveckla och behålla medarbetare så att rätt kompetens finns tillgänglig i framtiden. Idag ligger mycket fokus på digitalisering och effektiv projektledning, vilka är områden som NCC vill vara ledande inom. NCC jobbar på olika sätt med att skapa en hållbar karriär för våra medarbetare genom kontinuerlig kompetensutveckling. Medarbetare erbjuds löpande kompetensutveckling, både i form av traditionell undervisning, e-learning och genom utvecklingsinsatser anpassade till individens önskemål och NCC:s behov. Under året har NCC gjort flera satsningar för att ytterligare stärka kompetensen hos nyckelpersoner i produktionspersonalen. Bland annat en omfattande kompetenskartläggning av projektledare för att anpassa kompetensutvecklingen på individ- och gruppnivå, en ny utbildning i generell projektledning och fortsättning av gemensam utbildning av projektledare för megaprojekt i samtliga nordiska länder.
Hållbarhet är ett prioriterat område och sedan en hållbarhetsutbildning lanserades 2017 har drygt 4 500 tjänstemän på NCC genomgått, eller påbörjat, en digital, interaktiv utbildning i hållbarhet som omfattar de sex delarna i NCC:s hållbarhetsramverk.
| Kvinnor | Män | Totalt | 2018 | |
|---|---|---|---|---|
| Utbildningstimmar, Sverige | ||||
| Tjänstemän | 16,1 | 23,1 | 21,2 | 34,8 |
| Yrkesarbetare | 15,2 | 9,0 | 9,1 | 13,7 |
| Utbildningstimmar, Norden | ||||
| Tjänstemän | 13,4 | 17,8 | 16,6 | 27,5 |
| Yrkesarbetare | 6,3 | 6,6 | 6,6 | 8,7 |
En stor del av utbildningsverksamheten hanteras och administreras lokalt i respektive land och projekt därför ingår dessa inte i redovisningen ovan.
GRI 405 Mångfald och jämställdhet samt GRI 406 Icke-diskriminering.
NCC strävar efter att vara en drivande partner i ett inkluderande samhälle. Genom samarbeten med andra samhällsaktörer, och en ökad medborgardialog, möjliggör NCC byggnation av hälsosamma, trygga och inkluderande miljöer. Ett exempel är NCC:s koncept "Socialt hållbara projekt" som definierar och ger tydlighet till projekten i arbetet med sociala frågor.
Mångfald och jämställdhet är en viktig del i NCC:s arbete med att erbjuda en inkluderande arbetsplats där medarbetarna presterar, utvecklas och trivs. Det är också en central fråga för att möta NCC:s rekryterings- och kompetensbehov. Det styrande ramverket för arbetet med att främja mångfald och jämställdhet är koncernens mångfaldspolicy, mångfaldsmål för perioden 2016–2020 (läs mer på sidan 81) samt NCC:s uppförandekod och NCC Compass.
NCC:s mångfaldspolicy grundar sig i övertygelsen om att mångfald bidrar till en ökad affärsnytta och till att NCC blir en bättre samarbetspartner för kunder om företaget speglar det samhälle NCC är med och bygger. Uppförandekod och NCC Compass förtydligar hur NCC stödjer och respekterar internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Lika behandling och samma möjligheter ska gälla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionsvariation eller ålder. NCC accepterar ingen form av diskriminering och agerar kraftfullt när incidenter rapporteras.
NCC driver ett antal proaktiva initiativ för att öka mångfald och jämställdhet, både inom byggbranschen och i koncernen. Genom NCC:s råd för mångfaldsfrågor, Diversity Council, sprids goda exempel avseende mångfald för att få till stånd en verklig mångfaldsökning i koncernen.
NCC har under året arbetat systematiskt med värderingsarbete. Närmare hälften av medarbetarna inom NCC Infrastructure i Sverige och NCC Building Sweden har genomfört värderingsworkshops. 100 moderatorer från respektive affärsområde har utbildats i att hålla i dessa workshops och agerar därefter ambassadörer i värderingsarbetet samtidigt som de sprider och ökar kunskapen om NCC:s värderingar, mångfald och inkludering inom organisationen. Satsningen kommer att fortsätta under 2020.
NCC:s kvinnliga nätverk Stella är pådrivande för en mer jämställd norm i byggbranschen och verkar för fler kvinnliga chefer. Nätverket har även drivit praktiska frågor som föräldralön, ökad flextid, förbud mot diskriminerande bilder på arbetsplatsen, arbetskläder för kvinnor, successionsplanering och påverkat uppstarten av en mångfaldskommitté inom NCC. Idag har nätverket runt 500 medlemmar och erbjuder nätverksträffar, föreläsningar och workshops.
Under 2019 startade ett pilotprojekt i Rinkeby inom ramen för NCC:s partnerskap med Fryshuset. Partnerskapet är en del i NCC:s roll som samhällsutvecklare och NCC ser att partnerskapet kan leda till inkluderande byggarbetsplatser, stimulera unga till utbildning och främja integration i samhället.
NCC deltog med start under 2019 i Tekniksprånget, ett praktikprogram där Sveriges arbetsgivare tillsammans med regeringen satsar för att säkra branschens framtida kompetensförsörjning genom att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar.
Med fokus på dialog och tvärvetenskapligt samarbete inom området klimat och hållbarhet arrangerade CONCITO, Center for byggnadsvård i Raadvad, och NCC Vinterakademien för femte året i rad. Eventet, som sker i samarbete med NCC och Center for Bygningsbevaring, hölls i Köpenhamn under mars månad och temat var byggande, bostäder och hållbarhet. Vinterakademiens vision är att samarbeta med och utbilda ungdomar genom möten mellan studenter och olika yrkesgrupper i samhället.
| 2019 | 2018 | |||
|---|---|---|---|---|
| ANDEL, % | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män |
| Styrelse | 50 | 50 | 63 | 37 |
| Koncernledning | 25 | 75 | 38 | 62 |
| Ledningsgrupper | 32 | 68 | 40 | 60 |
| Chefer | 17 | 83 | 14 | 86 |
| Anställda | 15 | 85 | 14 | 86 |
| Tjänstemän | 26 | 74 | 26 | 74 |
| Yrkesarbetare | 2,4 | 97,6 | 2,6 | 97,4 |
Från 2019 har antalet ledningsgrupper i mätningen utökats till att nu inkludera ledningsgrupper från koncernledning till avdelningsledning eller motsvarande.
| 2019 | 2018 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| ANDEL, % | ≤34 år 35–49 år | ≥50 år | ≤34 år 35–49 år | ≥50 år | |||
| Styrelse | 0 | 13 | 87 | 0 | 13 | 87 | |
| Koncernledning | 0 | 38 | 62 | 0 | 38 | 62 | |
| Ledningsgrupper | 4 | 51 | 45 | 3 | 43 | 54 | |
| Chefer | 9 | 49 | 42 | 10 | 46 | 43 | |
| Anställda | 29 | 34 | 37 | 29 | 34 | 37 | |
| Tjänstemän | 25 | 40 | 35 | 25 | 40 | 35 | |
| Yrkesarbetare | 32 | 29 | 39 | 34 | 28 | 38 |
Inga konstaterade fall av kränkningar av mänskliga rättigheter har rapporterats under året. I NCC:s medarbetarundersökning NCC Pulse uppgav 5 (6) procent av de svarande att de upplevt diskriminering på grund av kön eller ålder, trakasserier eller mobbing under 2019, vilket är en minskning från föregående år. NCC har en framtagen handlingsplan avseende trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Diskrimineringsfrågan lyfts även i samband med värderingsworkshops i ledningsgrupper och i workshops i verksamheten. NCC:s Ask Me/Tell Me-funktion finns tillgänglig för alla typer av ärenden, externa som interna, där händelser som inte upplevs vara i linje med NCC:s uppförandekod kan rapporteras anonymt.
NCC har även tagit fram en e-learning utbildning, Värderingskollen, som syftar till att hjälpa medarbetare att reflektera kring hur NCC:s värderingar kan användas i det vardagliga arbetet för att bidra till ett arbetsklimat där alla trivs och känner sig inkluderade.
Risker för brott mot mänskliga rättigheter finns även i NCC:s värdekedja och skulle kunna förekomma i inköpsledet i riskområden. NCC har en noggrann process för utvärdering av leverantörer i tredje land som bl.a. värderar och säkerställer att vi inte handlar med leverantörer som inte respekterar mänskliga rättigheter. Inga överträdelser har rapporterats under året. Se vidare under risker sid 20.
GRI 301 Material samt GRI 306 Effluenter och avfall.
Byggprocessen är materialintensiv och det krävs stora mängder resurser för att färdigställa en byggnad eller konstruktion. Det är därför av stor vikt att resurserna används så effektivt som möjligt. NCC:s långsiktiga målsättning är att sluta materialflöden genom att prioritera hållbara material och produkter, minimera och ansvarsfullt hantera det avfall som skapas i byggprocessen samt projektera och konstruera för att möjliggöra återvinning och återanvändning. Målet för perioden 2016–2020 är att öka andelen material som går till återanvändning eller materialåtervinning samtidigt som den totala mängden avfall minskar. Läs mer på sidan 81.
NCC:s ambition är att producera byggnader och anläggningar som är varudeklarerade och endast innehåller produkter som är miljö- och hälsomässigt sunda. På sikt är målet att byggnader i högre grad kan utformas så att allt ingående material kan återanvändas när byggnadens livslängd uppnåtts. Förutom att tillämpa de regelverk som EU satt upp, bland annat REACH, använder sig NCC av olika verktyg och databaser som ger vägledning för hur de mest skadliga ämnena kan fasas ut. Ett viktigt led i övergången till sunda och återvinningsbara produkter är att ställa rätt leverantörskrav och att arbeta med spårbarhet genom hela produktionskedjan.
Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbetsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. Genom att samarbeta både tvärfunktionellt inom NCC och med leverantörer utvecklas nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen. NCC har bland annat lanserat en plattform, Resused by NCC, som möjliggör för projekt att dela med sig av överblivet material till andra projekt inom koncernen. Andra exempel på bidrag till ett cirkulärt flöde är NCC Buildings ökade användning av golvbranschens retursystem för installationsspill. Genom uppdatering av avtalsmallar och information till avdelningarna ökas medvetenheten och tydligare processer skapas. Tillsammans med golvbranschen har NCC även utvecklat ett spårbarhetssystem för golvspill, vilket möjliggör en större kontroll över returflöden inom plast för branschen.
Tillsammans med Axfood, H&M, Houdini, IKEA, SSAB, Tarkett och Återvinningsindustrierna har NCC startat företagsforumet Circular Sweden. Syftet är att driva politik och utveckling framåt för att skapa mer cirkulära materialflöden. Utgångspunkten är att ett resurseffektivt samhällsansvar är en viktig del av lösningen i klimatomställningen och att ett skifte från linjära till cirkulära materialflöden är nödvändigt för att bibehålla välfärden i framtiden.
I Danmark har NCC varit aktiv i projektet "Gentræ", ett branschgemensamt innovationsprojekt inom ramen för "Circular Construction Challenge - Rethink Waste". Projektet innebär att överblivet trä från byggarbetsplatserna samlas in för återförsäljning som återvunnet trä.
NCC förbättrar också kontinuerligt kapaciteten för återvinning i allt fler asfaltfabriker, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2019 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 25 (21) procent återvunnet asfaltgranulat.
NCC samarbetar tätt med koncernens avfallspartners inom ett flertal olika områden för att återvinna eller återanvända material. Som exempel kan nämnas att återvunnen betong används som konstruktionsmaterial i förstärknings- och bärlager, trädgårdsavfall blir till ny matjord, metallskrot återvinns till ny metall, wellpapp blir till nytt papper och krympplast används i nyproduktion av plast. NCC bidrar även till forskningsprojekt i samarbete med andra aktörer avseende återvinning av planglas, betong, plast och gips samt är en aktiv partner i strategiska innovationssatsningar som Smart Built Environment, InfraSweden2030 och Re:Source.
| 2019 | 2018 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| total vikt, ton | % | total vikt, ton | % | ||
| Icke farligt avfall | |||||
| Sortering (blandat avfall) |
9 802 | 19 | 11 083 | 21 | |
| Energiåtervinning (brännbart avfall) |
8 894 | 18 | 12 112 | 22 | |
| Deponi | 2 887 | 6 | 3 863 | 7 | |
| Återanvändning/ materialåtervinning |
27 662 | 55 | 26 548 | 49 | |
| Specialbehandling (farligt avfall) |
813 | 2 | 629 | 1 | |
| Total mängd avfall | 50 058 | 54 054 |
Uppgifterna har samlats in från NCC:s avfallspartners.
Genom riktade insatser och ett engagemang i organisationen har mängden bygg- och konstruktionsavfall minskat under 2019, både i absoluta tal och relativt den byggande verksamhetens omsättning. Den totala mängden avfall har minskat med 25 procent jämfört med 2015 och 7 procent jämfört med 2018. Mängden avfall per omsättning i miljoner kronor har minskat från 1,64 ton avfall/MSEK år 2015 till 1,14 ton avfall/MSEK år 2019. Arbetet fortsätter för att säkerställa att mängden avfall minskar och att sorteringsgraden fortsätter att öka under år 2020. Statistiken täcker traditionellt byggspill. Jord-, sten- och fyllnadsmassor, som är direkt beroende av projektens geografi, sorteras separat och återanvänds i hög grad och ingår inte i statistiken i tabellen.
NCC hanterar varje år stora mängder byggpallar som ibland slängs i containrar på byggarbetsplatserna för förbränning. NCC Building Sweden och NCC Infrastructure har genomfört en satsning för att öka andelen pallar som återsäljs till Retursystem Byggpall, ett branschinitiativ som syftar till att samla in och återvinna byggpallar. Initiativet bidrar till ekonomiska besparingar genom minskade containerkostnader och ersättning för pallarna vid returnering, men minskar också mängden avfall på byggarbetsplatserna och koldioxidutsläpp från nyproduktion av pallar. Under 2019 returnerade NCC drygt 41 000 pallar.
En viktig komponent i en mer hållbar materialanvändning är ökad standardisering. Idag sker en stor del av arbetet med artiklar manuellt, vilket ofta leder till höga kostnader och svårigheter att optimera byggande och förvaltning utifrån hållbarhetsaspekter.
Den svenska byggbranschen var först i världen att enas om en systematik i namngivningen av produkter i form av Global Trade Item Number, GTIN, i avsikt att möta framtidens krav på en digitaliserad, spårbar och hållbar byggprocess. Varje unik produkt tilldelas ett GTIN som kan omsättas i en streckkod och läsas av med skanner. Den unika identifikationen skapar spårbarhet och ger förutsättningar för ett obrutet informationsflöde kring byggprodukterna från tillverkning, projektering, byggande, förvaltning och rivning.
NCC har även engagerat sig i arbetet med att ta fram ett öppet system som beskriver hållbarhetsinformation kring en artikel i ett standardiserat och internationellt gångbart format. Tillgänglig artikelinformation möjliggör bland annat underlättad upphandling på hållbarhetsparametrar, minskat spill, ökad livslängd på byggnader, ökat återbruk och återvinning samt bättre mätning och redovisning av klimatpåverkan.
GRI 302 Energi och GRI 305 Utsläpp.
Byggbranschen står för stora utsläpp av växthusgaser och klimatfrågan är därför en prioriterad fråga för NCC. Med hjälp av bland annat ny teknik minskar utsläppen från såväl produktion som drift och underhåll av färdiga produkter. NCC kan därmed bidra till lägre klimatpåverkan genom hela värdekedjan.
En effektivare energianvändning, interna processförbättringar, mer resurseffektiva produkter och en övergång från fossila bränslen till mer miljöanpassade energislag står högt på NCC:s agenda för att minska koncernens klimatpåverkan. Dessa åtgärder bidrar även till ökad konkurrenskraft och minskade kostnader för koncernens kunder. NCC arbetar också för att påverka externa aktörer i syfte att förbättra branschens hållbarhetsarbete, till exempel genom att stödja utveckling inom upphandling, livscykelanalyser och utbildning. Sedan 2018 är NCC anslutet till Fossilfritt Sverige. Initiativet utgör en plattform för samverkan och dialog mellan fler än 300 aktörer som vill göra Sverige fossiloberoende. I april 2018 lämnade bygg- och anläggningsbranschen in en gemensam färdplan till regeringen för hur branschen med befintlig teknik kan halvera sina utsläpp till 2030, undertecknad av NCC. Arbetet med uppföljningen av färdplanen har fortsatt under 2019 och internt arbetar NCC med en handlingsplan som beräknas vara färdig under första halvan av 2020. I Finland pågår ett liknande färdplansarbete och även där är NCC delaktiga.
Från och med december 2019 medverkar NCC, genom deltagagande i tre arbetsgrupper, till den danska regeringens klimatarbete med syfte att leverera ett antal rekommendationer för hur byggsektorn ska minska sina utsläpp av växthusgaser i linje med regeringens mål om en 70 procentig minskning till 2030.
NCC:s asfaltproduktion står för strax över 60 procent av koncernens egna koldioxidutsläpp. En stor del av koldioxidutsläppen kommer från förbränning av fossila bränslen vid de 63 stationära verken som producerar varmasfalt. Genom att övergå till förnyelsebar energi i form av "grön el", pellets och bioolja samt minska andelen fukt i stenmaterial och asfaltgranulat, har klimatpåverkan minskat de senaste åren. I Sverige har NCC konverterat 27 av totalt 32 stationära och mobila asfaltverk till biobränsle. NCC strävar också efter att utveckla mer miljöanpassade produkter, bland annat genom att öka andelen återvunnen asfalt i produktionen. Ett annat exempel på miljöåtgärder
är NCC Green Asphalt, en varmasfalt som framställs i en produktionsmetod med väsentligt lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionell varmasfalt. NCC har idag ett sextiotal verk som kan producera NCC Green Asphalt, vilket motsvarar drygt 80 procent av verken. Återvinningsgraden av asfalt, RAP, är 25 (21) procent. För att minska övriga egna koldioxidutsläpp arbetar NCC:s affärsområden med en mängd olika initiativ såsom energieffektiviseringar, ökad inblandning av förnybart bränsle i arbetsmaskiner, energieffektiva arbetsbodar samt fortsatt övergång till miljömärkt el. I Norge ligger stort fokus på fossilfria arbetsplatser, vilket innebär att endast fossilfritt bränsle eller maskiner som drivs av el används på arbetsplatsen. Under 2019 var sex av NCC:s arbetsplatser i Norge fossilfria.
NCC deltar årligen i CDP Climate Change, där ytterligare detaljer kring koncernens energianvändning och utsläpp redovisas. Under 2019 placerade sig NCC på ledarskapsnivå för andra året i rad, vilket är högre än medel både inom byggsektorn och för de totalt 8 400 företag som svarat på enkäten.
För beräkning av utsläpp har omräkning från förbrukning till utsläpp skett enligt Greenhouse Gas Protocols riktlinjer. Beräkningsmetodiken "market-based" används för att beräkna växthusgasutsläppen från el och uppvärmning. NCC använder inte klimatkompensation. Information om inköpta volymer av bränslen, el och uppvärmningsenergi samlas in från NCC:s leverantörer. Stödsystemet Credit360 har använts för sammanställning av statistiken.
1) Vattenkraft och vindkraft.
| MWh | 2019 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Elektricitet från förnybara källor1) |
157 204 | 54 | 152 259 | 118 754 | 108 927 |
| Övrig elektricitet | 13 535 | –90 | 18 559 | 55 259 | 102 861 |
| Elektricitet, totalt | 170 736 | –27 | 170 817 | 174 013 | 211 787 |
En viktig del i arbetet mot målet att halvera växthusgasutsläppen till år 2020, är energieffektivisering samt att ersätta fossilbaserad energi med energi från förnybara källor. Under 2019 var 92 procent av all el som köptes av NCC antingen miljömärkt med Bra Miljöval eller ursprungsmärkt med hjälp av ursprungsgarantier. Mängden köpt fossilbaserad el har minskat med 90 procent sedan 2015.
| MWh | 2019 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Förnybara bränslen | 137 273 | 31 | 111 879 | 114 206 | 87 893 |
| Fossila bränslen | 854 982 | –17 | 889 356 | 951 544 | 906 966 |
| Bränslen totalt | 992 255 | –13 1 001 234 1 065 750 994 859 |
NCC fortsätter att minska sin användning av fossila bränslen. Sedan 2015 har användningen minskat med 17 procent, till stor del på grund av den fortsatta konverteringen till biobränslen i de svenska asfaltverken.
| MWh | 2019 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrkyla | 598 | 187 | 624 | 22 | 1 286 |
| Fjärrvärme | 42 508 | –14 | 29 156 | 29 207 | 48 933 |
| Fjärrvärme/ fjärrkyla, totalt |
43 106 | –13 | 29 780 | 29 229 | 50 219 |
Behovet av fjärrvärme och fjärrkyla varierar från år till år. Hur mycket fjärrvärme och fjärrkyla som köpts beror till stor del på de projekt som pågått under året, var de varit placerade samt i vilken fas de befunnit sig.
NCC mäter verksamhetens koldioxidanvändning i scope 1 och 2, där scope 1 är utsläpp relaterat till förbrukning av bränslen i asfaltverk samt från egna fordon och maskiner, och scope 2 står för utsläpp relaterat till produktionen av den el, fjärrvärme och fjärrkyla verksamheten använder. Scope 3 avser indirekta utsläpp från inköpt material och externa tjänster, resor, underleverantörers fordon och maskiner, transporter, samt rivning av koncernens produkter och avfall. I många branscher finns de största utsläppen i scope 3 och det är därför viktigt att mäta och målsätta även dessa. Inom bygg och anläggning finns stora indirekta utsläpp kopplade till viktiga insatsmaterial som t.ex. betong, stål och transporter. NCC har påbörjat kartläggningen av dessa utsläpp och kommer successivt att genomföra relevanta åtgärder i syfte att minska klimatavtrycket i scope 3. Under 2019 har NCC bland annat implementerat ett nytt system för att samla in och mäta koldioxidutsläpp på ett mer effektivt sätt i syfte att få en ökad förståelse för olika materialvals betydelse för klimatet. Avsikten är att leverantörer ska kunna rapportera in sina data direkt i systemet framöver och därmed belysa scope 3 på ett tydligare sätt.
NCC Infrastructure har tillsammans med data från leverantörer beräknat betongens klimatpåverkan och tagit fram statistik på betonganvändning för 2017 och 2018. Affärsområdet har satt upp målet att sänka sin klimatpåverkan med 10 procent till och med år 2020 jämfört med 2018, bland annat genom utbildning av medarbetare för att därigenom skapa förutsättningar för mer hållbara betongval.
Klimatförändringar väntas påverka både samhällen och människor, och kan kopplas till både risker och möjligheter för NCC. Koncernen hanterar detta genom riskbedömningar, klimatanpassning av verk-
NCC stödjer rekommendationerna som TCFD (Task Force on Climaterelated Financial Disclosures) har tagit fram kring rapportering av klimatrelaterad information. Genom att arbeta med klimatrelaterade risker ökar kunskapen och därigenom även möjligheterna att ta välgrundade beslut, utveckla nya produkter och tjänster, hantera kommande regelverk och bli mer konkurrenskraftiga.
| MARKET-BASED | 2019 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp1) CO2e (tusen ton) |
216 | –31 | 227 | 260 | 267 |
| – varav scope 12) | 209 | –18 | 217 | 234 | 223 |
| – varav scope 23) | 7 | –88 | 10 | 26 | 44 |
| Nettoomsättning, MSEK |
58 234 | 10 | 57 346 | 54 608 | 52 934 |
| CO2e (ton)/MSEK | 3,7 | –37 | 4,0 | 4,8 | 5,0 |
1) Växthusgaserna N2O, CH4 och CO2 inkluderas i beräkningarna.
2) Avser direkta utsläpp från NCC:s verksamhet, varav –0,6 (tusen ton) från förbränning av biomassa (år 2019).
3) Avser indirekta utsläpp från el och uppvärmning.
Koldioxidutsläppen, både relaterat till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla, har minskat sedan basåret 2015. Anledningen är energieffektiviseringar, ökad användning av förnybara bränslen samt övergång till el från förnybara källor. Relativt omsättningen har NCC:s växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 37 procent sedan 2015.
samheten samt ett målinriktat arbete för att minska NCC:s klimatpåverkan. Även efterfrågan på nya affärsmodeller växer i takt med att kunderna blir mer medvetna om möjligheter som till exempel digitalisering och delningstjänster kan ge.
I takt med en ökad medvetenhet om klimatförändringarna, samt de förändringar de innebär i städer och samhällen, kan kundernas krav och efterfrågan på NCC:s erbjudande förändras till förmån för mer hållbara produkter och tjänster. Genom att strategiskt arbeta med hållbarhet och produktutveckling säkerställer koncernen att erbjudandena möter kundernas krav. NCC har bland annat utvecklat NCC Drænstabil – en stenmaterialprodukt som förebygger översvämningar genom att vattnet snabbt och lätt tränger ner i marken. NCC arbetar även med plats- och projektanpassade lösningar av utemiljöer, där exploatering och byggande förenas med en bibehållen mångfald av naturliga tjänster, såsom temperaturreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering, estetik och möjlighet till rekreation. NCC ser även över sina produktionsprocesser och arbetar med att effektivisera dessa så att den negativa miljöpåverkan minskar över tid.
NCC och Volvo Lastvagnar har tillsammans utvecklat en digital tjänst för att effektivisera lastning och bortforsling av schaktmassor. Genom att koppla upp grävmaskiner och lastbilar som forslar bort lera, jord och sten mot en digital våg kan fordonens lastkapacitet nyttjas maximalt för varje transport. Tjänsten har under året testats på NCC:s arbetsplats vid delprojekt Centralen i Västlänken och beräkningar tyder på att antalet lastbilstransporter kan minskas med upp till 8 000 stycken motsvarande 1 000 ton lägre koldioxidutsläpp under projektet.
NCC är beroende av en stor mängd råmaterial, bränsle och andra resurser för att bedriva sin verksamhet. Förändringar i tillgång, pris och tillhandahållande av dessa varor på grund av klimatförändringar, samt framtida skatter relaterade till bränslen, energi eller koldioxid skulle kunna påverka NCC:s kostnadsbas. För att minimera påverkan strävar NCC efter att långsiktigt minska sin klimatpåverkan, fasa ut fossila bränslen och röra sig mot en mer cirkulär användning av råmaterial. Klimatförändringar som exempelvis extremt väder och översvämningar skulle också kunna leda till förändrade byggprocesser och förändrade förutsättningar för att bedriva bygg- och anläggningsverksamhet. Risken för översvämningar, erosion och jordskred skulle kunna påverka medarbetarnas säkerhet, såväl som förvaringen av material på byggnadsarbetsplatser negativt. NCC hanterar risken genom riskbedömningar för samtliga projekt.
En miljövarudeklaration beskriver en produkts eller en tjänsts miljöpåverkan och bidrar till att en kund kan göra ett mer informerat produktval. NCC har utvecklat en process för att själva kunna göra miljövarudeklarationer för sten- och asfaltprodukter från affärsområde NCC Industry. Processen certifierades i november 2019 av
Bureau Veritas. Med kunskap om en produkts miljöprestanda kan NCC arbeta systematiskt för att minska produktens miljöpåverkan. Den metod NCC använder för att ta fram miljövarudeklaration är livscykelbedömningar, LCA. Genom LCA-beräkningar kan NCC simulera och därefter genomföra förändringar i produktionen som leder till lägre miljöpåverkan. I Finland har NCC, under en tioårsperiod, använt sig av ett egenutvecklat beräkningsverktyg för att beräkna koldioxidfotavtryck.
Miljövarudeklarationer är ett viktigt steg i NCC:s strävan att öka transparensen och innebär även att NCC kan leverera efterfrågad scope 3-information till sina kunder, något som få leverantörer i branschen kan idag.
Externa leverantörer som till exempel Trafikverket ställer krav på klimatkalkyler för alla projekt med ett projektvärde över 50 miljoner. Det innebär att NCC redan i anbudsskedet utreder och erbjuder olika alternativ för att säkerställa att de mål som sätts uppnås i projektet. De ökade kraven påverkar därmed verksamhetens arbetsverktyg redan i anbudsskedet och är en anpassning under uppbyggnad.
GRI 205 Antikorruption, GRI 206 Konkurrens, GRI 305 Leverantörsutvärdering – miljö och GRI 414 Leverantörsutvärdering – socialt.
NCC ska alltid vara en pålitlig partner som agerar med höga etiska normer och transparens. Koncernens uppförandekod är en viktig del av arbetet med compliance, både som intern kompass för att beskriva hur NCC ska agera och som extern kommunikation för att tydliggöra NCC:s förväntningar på sina leverantörer och affärspartners. Uppförandekoden utgör en del av NCC:s avtal med leverantörer. Övriga intressenter informeras om uppförandekoden genom NCC:s hemsida, kontrakt och avtal. NCC arbetar kontinuerligt för att säkerställa att uppförandekoden följs i alla samarbeten som koncernen har, och att inga överträdelser sker exempelvis när det gäller konkurrenssituationer och affärsetik. NCC är medlem i Transparency International Supplies Forum Sweden, och följer Näringslivskoden från Institutet mot mutor och har policy och riktlinjer för sitt antikorruptionsarbete. NCC samarbetar även med branschkollegor för att främja sunda affärer. Tillsammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy, "Överenskommelse för att motverka mutor och korruption", tagits fram. NCC har även medverkat i bildandet av ett svenskt Ethical Trading Initiative (ETI), ett aktörsöverskridande initiativ för att främja goda arbetsvillkor i produktionsländer.
Genom analys utifrån risken att NCC:s uppförandekod inte efterföljs, har tre områden identifierats som speciellt viktiga för NCC: mutor och korruption, konkurrensrätt samt intressekonflikter. NCC har under året hanterat 7 fall av misstänkt korruption gällande bland annat trolöshet mot huvudman, bedrägeri samt förskingring. Även 6 misstänkta fall av intressekonflikter gällande affärer med egna bolag, organisationer och närstående som inte ligger i linje med NCC:s regler har hanterats under året.
Att utveckla hållbara och konkurrenskraftiga inköp är en nyckelfråga för NCC. Koncernens uppförandekod är grunden till inköpsarbetet och NCC arbetar systematiskt för att minimera risker och öka kontrollen. Under 2019 har NCC implementerat en uppförandekod för leverantörer. Läs mer under Hållbarhetsstyrning, sidan 82.
NCC har samarbeten med flera tusen leverantörer genom inköp av allt från byggmaterial och underentreprenörer till resor och kontorsmaterial. Den stora merparten av NCC:s leverantörer är nordiska, men NCC har även leverantörer i andra regioner som exempelvis Polen, Baltikum och Kina. Leverantörsbasen består av ramavtalsleverantörer,
internationella leverantörer samt nordiska projektinköpsleverantörer. Arbete med att minska antalet leverantörer pågår och en del i detta arbete är att öka andelen inköp som görs genom ramavtal. Syftet är att sänka NCC:s inköpskostnader samt att möjliggöra en ökad kontroll. För att hantera NCC:s behov av bemanning under arbetstoppar har NCC utvecklat ett eget bemanningsföretag, Safida Montage. Safida Montage har i uppgift att säkra NCC:s kapacitet och kompetensförsörjning av yrkesarbetare samt att genom transparens kunna visa att rätt lön och villkor säkerställs. Detta initiativ minimerar risker för NCC och stärker samtidigt kontroll och en sund konkurrenskraft i branschen.
NCC arbetar ständigt med kvalitetsutveckling avseende uppföljningen av koncernens leverantörer. Enligt NCC:s inköpsprocesser görs en bedömning av en ny leverantör innan ett samarbete inleds. Omfattningen av denna bedömning varierar beroende på typ av leverantör. NCC har dock inga kvantitativa data att redovisa ännu när det gäller uppföljningen av leverantörsutvärderingar (sett till hela koncernen). För att bedöma, följa upp och utveckla utomnordiska leverantörer arbetar NCC specifikt med revisioner för socialt ansvar, kvalitet, miljö och arbetsmiljö. För att säkerställa efterlevnad av NCC:s krav samt utveckling inom dessa områden har NCC en en- till treårig revisionscykel avseende leverantörsbedömningar och leverantörsutveckling. Avvikelser som noteras under leverantörsbedömningen, och som inte justerats enligt handlingsplan, kan leda till uppsägning av samarbetet med leverantören. För leverantörer i riskländer (enligt amfori BSCI:s definition) kombineras revisioner utförda av egen personal, med tredjepartsrevisioner, utförda med hjälp av externa experter.
I koncernens produktportfölj samlas ett brett utbud av hållbara produkter, koncept och tjänster som skapar värde för NCC:s intressenter men som också bidrar till att koncernen når sina långsiktiga hållbarhetsmålsättningar, stärker sin konkurrenskraft och förmåga att skapa en långsiktig lönsam tillväxt.
NCC erbjuder kunderna alla tillgängliga typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar. För bostads- och infrastrukturprojekt samt stadsdelar används Svanen, Miljöbyggnad, CEEQUAL, BREEAM, LEED, DGNB samt Citylab. I de projekt NCC själva utvecklar används BREEAM och DGNB.
NCC har även utvecklat ett eget certifieringsystem kallat Sustainable sites, eller Hållbar arbetsplats, som är en en gemensam grund att utgå ifrån i hållbarhetsarbetet på alla NCC:s arbetsplatser, oavsett land eller typ av verksamhet. Verktyget är obligatoriskt för alla projekt på NCC Building Sweden med ett projektvärde över 50 MSEK och för NCC Infrastructure Sweden för projekt med projektvärde över 100 MSEK.
NCC bidrar till en god samhällsutveckling genom hållbara lösningar. NCC Industry har under 2019 arbetat med att utveckla sin portfölj av hållbara produkter, tjänster och metoder och har samlat dem i tre koncept under den gemensamma rubriken "Smart choices for a better world":
Exempel på en metod som stöder Smart choices for a better world är NCC Kielo, en metod för att skapa och bibehålla biologisk mångfald i NCC:s täkter.
Under 2019 gav NCC för första gången ut så kallade gröna företagsobligationer till ett värde av 1,6 miljarder kronor som noterades på Nasdaq Stockholm. NCC gjorde dessutom en refinansiering av 100 miljoner kronor genom en grön "private placement". Avsikten är att finansiera investeringar i hållbara fastighetsutvecklingsprojekt, omvandling till förnyelsebara energikällor vid asfaltstillverkning, återbruk på byggarbetsplatser och andra gröna investeringar.
Det gröna ramverket för obligationerna har verifierats av Centre for International Climate and Environmental Research (CICERO), ett oberoende forskningscenter knutet till Universitetet i Oslo. Ramverket klassas som "Medium green", vilket är den näst högsta nivån i CICERO:s bedömningar, och styrningsstrukturen "Excellent" vilket är högsta betyg.
Schaktning i samband med ledningsbyggande medför stora belastningar på miljön. Omfattande transporter och användning av maskiner innebär stor energiåtgång och koldioxidutsläpp. Schaktning innefattar även användning, bearbetning och framtagande av ändliga resurser som grus-, kross- och asfaltprodukter och belastar miljön negativt.
NoDig är en tjänst från NCC för hållbar ledningsförnyelse som minimerar behovet av schaktning. Istället for att schakta upp vatten- och avloppsledningar och byta ut dem renoveras befintliga ledningar på ett klimatsmart sätt genom att man enbart schaktar i två ändar. Tjänsten är kostnadseffektiv och ger mindre störningar i gatumiljön, kortar arbetstiden, kräver betydligt mindre resurser och minskar klimatavtrycket avsevärt.
| SVANEN | BREEAM | LEED | DGNB | MILJÖBYGGNAD | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| CERTIFIERINGSSYSTEM | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal |
| NCC | Pass | Bronze | Bronze | Bronze | |||||
| Good | SIlver | Silver | SIlver | 9 | |||||
| Very Good | 5 | Gold | 4 | Gold | Gold | 3 | |||
| Excellent | 4 | Platinum | Platinum | ||||||
| 3 | Outstanding | ||||||||
| Totalt 2019 (2018) | 3 (15) | 9 (3) | 4 (0) | 0 (2) | 12 (48) |
Att byggnader byggs för att klara ambitiösa certifieringskrav har blivit en självklarhet i många byggprojekt, däremot är det inte självklart att byggnaden faktiskt certifieras. Från och med 2019 noteras inte preliminära certifieringar i tabellen utan endast genomförda certifieringar som skett under året.
För att definiera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna för NCC används analyser av strategiska frågor, drivkrafter i samhället samt resultat från intressentdialoger. Metoden för att definiera de väsentliga frågorna följer GRI Standarders riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering. Deltagare till intressentdialogerna väljs ut av respektive affärsområde utifrån relevans, exempelvis genom att de berörs av koncernens arbete.
2016 genomfördes en webbaserad intressentundersökning för att förankra NCC:s hållbarhetsramverk och ge intressenterna möjlighet att lämna återkoppling på NCC:s väsentliga frågor. Över 2 800 intressenter från Sverige, Norge, Danmark och Finland deltog i undersökningen och tillsammans representerade de medarbetare, leverantörer, kunder, investerare och studenter. Undersökningen visade på ett stort engagemang för NCC:s hållbarhetsarbete och en samsyn kring de fokusområden som definierats i hållbarhetsramverket. Frågor som lyftes bland intressenterna var hälsosamma och säkra arbetsplatser, sunda affärer och ingen korruption, ingen diskriminering på NCC:s arbetsplatser, hälsosamma byggnader och konstruktioner samt materialval baserade på hälso- och miljöegenskaper.
Därtill genomförs regelbundet andra typer av dialoger, exempelvis i form av kvartalsvisa kundundersökningar (Net Promoter Score) och medarbetarundersökningar (NCC Pulse). NCC mäter även koncernens
| MSEK | 2019 | 2018 |
|---|---|---|
| Skapat ekonomiskt värde | ||
| Kunder | 58 262 | 57 400 |
| Distribuerat ekonomiskt värde | ||
| Leverantörer | –44 673 | –45 366 |
| Anställda | –9 392 | –9 828 |
| Långivare | –112 | –85 |
| Staten (kostnadsförd skatt och sociala avgifter) | –3 211 | –2 869 |
| Aktieägare | –5401) | – 432 |
| Behållet ekonomiskt värde | 334 | –1 180 |
1) Föreslagen utdelning.
NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Årets hållbarhetsredovisning, som avser verksamhetsåret 2019, är upprättad enligt GRI Standarder Core och utgör även NCC:s Communication on Progress enligt FN:s Global Compact.
På sidorna 78–91 presenteras fördjupad hållbarhetsinformation och nyckeltal. För GRI-index, se följande sidor. Redovisningen är inte granskad av tredje part. Redovisningen för verksamhetsåret 2019 publicerades den 9 mars 2020. I de fall inget annat anges, avser informationen hela NCC-koncernen.
Kontaktperson: Ekonomi- och finansdirektör Susanne Lithander, 08-585 510 00, [email protected]
Denna lagstadgade hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Hållbarhetsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen är inkluderad i årsredovisningen på följande sidor: 1–11, 20–22 och 78–91.
NCC:s affärsmodell och hållbarhetsramverk presenteras på sidorna 78–79, miljö på sidorna 80–81 och 86–89, sociala förhållanden på sidorna 80–81, 85 och 89, medarbetare på sidorna 80–81 och 83–85, mänskliga rättigheter på sidorna 80–82, 85 och 89 samt antikorruption på sidorna 80–82 och 89. Riskbeskrivningar återfinns på sidorna 20–22.
I det fall inget annat anges, avser informationen hela NCC-koncernen, inklusive dotterbolag.
anseende hos beslutsfattare, intresseorganisationer och allmänheten. Regelbundna avstämningar med NCC:s intressenter kommer även framöver att utföras för att säkerställa att NCC:s prioriteringar är relevanta för marknaden, samhället och NCC.
Utifrån NCC:s hållbarhetsramverk har koncernen identifierat 14 väsentliga områden enligt GRI Standarder. De väsentliga områdena genomsyrar arbetet i alla led genom värdekedjan och deras väsentliga påverkan i värdekedjan presenteras i tabellen nedan.
| Väsentlig påverkan | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| hos leverantörer | i NCC:s verksamhet |
hos kunder | ||||||
| EKONOMISK PÅVERKAN | ||||||||
| Ekonomiskt resultat | ||||||||
| Anti-korruption | ||||||||
| Konkurrens | ||||||||
| MILJÖPÅVERKAN | ||||||||
| Material | ||||||||
| Energi | ||||||||
| Utsläpp | ||||||||
| Avfall/effluenter1) | ||||||||
| Utvärdering av leverantörer | ||||||||
| SOCIAL PÅVERKAN | ||||||||
| Hälsa och säkerhet | ||||||||
| Utbildning | ||||||||
| Mångfald/jämställdhet | ||||||||
| Utvärdering av leverantörer | ||||||||
| Icke-diskriminering | ||||||||
| Märkning av produkter och tjänster | ||||||||
1) Avgränsat till NCC:s bygg- och konstruktionsverksamhet.
Uppdrag och ansvarsfördelning
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2019 på de i rutan till vänster angivna sidorna och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats.
Stockholm den 6 mars 2020 PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| FN:s Global Compacts |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| GRIstandard | Upplysning | Principer | Sidhänvisning (ÅR) | Utelämnad information | |
| GRI 101: Foundation 2016 GRI 102: General Disclosures 2016 |
|||||
| Organisationsprofil | |||||
| 102-1 | Organisationens namn | 12 | |||
| 102-2 | Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster | 6–7, 12, 15–17 | |||
| 102-3 | Huvudkontorets lokalisering | 12 | |||
| 102-4 | Verksamhetens lokalisering | 6–7 | |||
| 102-5 | Ägande och företagsform | 19, 94 | |||
| 102-6 | Marknader som organisationen är verksam på | 6–7, 13–15 | |||
| 102-7 | Organisationens storlek | 1, 6–7, 13–15, | |||
| 22–23, 83 | |||||
| 102-8 102-9 |
Information om anställda och andra arbetare Leverantörskedja |
83 89–91 |
|||
| 102-10 | Väsentliga förändringar gällande organisationen eller | 22 | |||
| 102-11 | dess leverantörskedja Försiktighetsprincipen |
7 | 82 | ||
| 102-12 | Externa initiativ | 82, 86–89 | |||
| 102-13 | Medlemskap i organisationer | 82, 85–89 | |||
| Strategi | |||||
| 102-14 | Uttalande från vd | 2–5 | |||
| 102-15 | Huvudsaklig påverkan, risker och möjligheter | 20–21, 78 | |||
| Etik och integritet | |||||
| 102-16 | Värderingar, principer, standarder och etiska riktlinjer | 1–10 | 11, 78–79, 82, | ||
| 89–91 | |||||
| Styrning | |||||
| 102-18 | Bolagsstyrning | 82, 94–95 | |||
| Intressentdialog | |||||
| 102-40 | Lista över intressentgrupper | 91 | |||
| 102-41 | Kollektivavtal | 3 | 83 | ||
| 102-42 | Identifiering och urval av intressenter | 91 | |||
| 102-43 | Tillvägagångssätt vid intressentdialog | 91 | |||
| 102-44 Om redovisningen |
Viktiga frågor som lyfts i intressentdialogen | 91 | |||
| 102-45 | Enheter som inkluderas i den finansiella årsredovisningen | 45 | |||
| 102-46 | Process för att definiera redovisningens innehåll och ämnenas avgränsningar |
91 | |||
| 102-47 | Lista över väsentliga ämnen | 91 | |||
| 102-48 | Justeringar av tidigare lämnad information | Inga revideringar har gjorts. | |||
| 102-49 | Förändringar i redovisningen | Inga förändringar har gjorts. | |||
| 102-50 | Redovisningsperiod | 12, 91 | |||
| 102-51 | Datum för publicering av senaste redovisningen | 91 | |||
| 102-52 | Redovisningscykel | 91 | |||
| 102-53 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | 91 | |||
| 102-54 | Rapportering i enlighet med GRI Standards | 91 | |||
| 102-55 | GRI-index | 92–93 | |||
| 102-56 | Externt bestyrkande | 91 | |||
| GRI 200: Ekonomiska standarder | |||||
| Ekonomiskt resultat | |||||
| GRI 103: Management approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
78–81, 91 | ||
| GRI 201: Economic Performance 201 |
201-1 | Skapat och distribuerat direkt ekonomiskt värde | 91 | ||
| 201-2 | Finansiell påverkan samt andra risker och möjligheter orsakade av klimatförändringar |
88–89 | |||
| 201-3 | Definierade förmånsplaner och andra pensionsplaner | 18, 41–44 | |||
| Antikorruption | 10 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
78–82, 91 | ||
| GRI 205: Anticorruption 2016 |
205-1 | Verksamheter som utvärderats för risker avseende korruption |
89 | ||
| 205-2 | Kommunikation kring och utbildning i antikorruptions-policyer och rutiner |
82, 89 | |||
| 205-3 | Bekräftade fall av korruption och vidtagna åtgärder | 82, 89 | |||
| Konkurrens | 10 | ||||
| GRI 103: Management approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
78–82, 91 | ||
| GRI 206: Anticompetitive Behavior 2016 |
206-1 | Antal rättsliga åtgärder för konkurrenshämmande och monopolfrämjande beteende, samt resultat |
55 |
| FN:s Global | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| GRIstandard | Upplysning | Compacts Principer |
Sidhänvisning (ÅR) | Utelämnad information | |
| GRI 300: Miljöstandarder | |||||
| Material | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–81, 82, | ||
| Approach 2016 | och styrning | 86–87, 91 | |||
| GRI 301: Materials | 301–2 | Andel återvunnet material | 86 | Väsentligt i NCC:s | |
| industriella verksamhet. | |||||
| Energi | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–81, 87–89, | ||
| Approach 2016 | och styrning | 91 | |||
| GRI 302: Energy 2016 | 302-1 | Energiförbrukning i organisationen | 87–89 | ||
| 302-4 | Minskning av energiförbrukning | 87–89 | |||
| Utsläpp | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–81, 87–89, | ||
| Approach 2016 | och styrning | 91 | |||
| GRI 305: Emissions 2016 | 305-1 | Direkta utsläpp av växthusgaser (Scope 1) | 87–89 | ||
| 305-2 | Indirekta utsläpp av växthusgaser (Scope 2) | 87–89 | |||
| 305-4 | Intensitet avseende växthusgasutsläpp | 81, 87–89 | |||
| 305-5 | Minskning av utsläpp av växthusgaser | 81, 87–89 | |||
| Avfall och effluenter | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–81, 87–89, | ||
| Approach 2016 GRI 306: Effluents and |
306-2 | och styrning Avfallsmängd per typ och hanteringsmetod |
91 86–87 |
||
| waste 2016 | |||||
| Leverantörsutvärdering miljö | 7, 8, 9 | ||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
78–82, 89, 91 | ||
| GRI 308: Supplier Environmental |
308-1 | Nya leverantörer som granskats avseende miljömässig påverkan |
89 | Kvantitativa data ej tillgängliga på grund av insamlingstekniska |
|
| Assessment 2016 | begränsningar. Åtgärder för att | ||||
| förbättra möjligheterna till rap | |||||
| portering av denna upplysning | |||||
| framöver är vidtagna. | |||||
| GRI 400: Sociala standarder | |||||
| Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen | |||||
| GRI 103: Management Approach 2016 |
103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar och styrning |
78–81, 83–84, 91 |
||
| GRI 403: Occupational | 403-2 | Arbetsskador, olycksfallsfrekvens, sjukdomar, förlorade | 83–84 | Data gällande sjukfrånvaro och | |
| Health and Safety 2016 | arbetsdagar, sjukfrånvaro och dödsolyckor | lost day rate för underentrepre | |||
| nörer samt data per kön är ej | |||||
| tillgängliga p.g.a. insamlings tekniska begränsningar. |
|||||
| 403-3 | Arbetare med hög risk för sjukdom relaterade till yrke | 83–84 | |||
| Utbildning | 1–10 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–81, 83–84, | ||
| Approach 2016 | och styrning | 91 | |||
| GRI 404: Training and | 404-1 | Genomsnittligt antal timmar utbildning per år och | 84 | Rapporteras endast på koncern | |
| Education 2016 | medarbetare | nivå och för Sverige p.g.a. | |||
| insamlingstekniska begränsningar. | |||||
| Mångfald och jämställdhet | 6 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–82, 85, 91 | ||
| Approach 2016 | och styrning | ||||
| GRI 405: Diversity and | 405-1 | Mångfald i styrande organ och bland medarbetare | 85 | Åldersfördelning redovisas | |
| Equal Opportunity 2016 | enligt kategorierna i NCC:s mångfaldsmål. |
||||
| Icke-diskriminering | 6 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–82, 85, 91 | ||
| Approach 2016 | och styrning | ||||
| GRI 406: Non | 406-1 | Fall av diskriminering och vidtagna åtgärder | 85 | ||
| discrimination 2016 | |||||
| Leverantörsutvärdering socialt | 1–6, 10 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–82, 89, 91 | ||
| Approach 2016 | och styrning | ||||
| GRI 414: Supplier Social | 414-1 | Nya leverantörer som granskats avseende social påverkan | 89 | Kvantitativa data ej tillgängliga | |
| Assessment 2016 | på grund av insamlingstekniska | ||||
| begränsningar. Åtgärder för att förbättra möjligheterna till rap |
|||||
| portering av denna upplysning | |||||
| framöver är vidtagna. | |||||
| Marknadsföring och märkning | 9 | ||||
| GRI 103: Management | 103-1−3 | Beskrivning av det väsentliga ämnet, dess avgränsningar | 78–81, 90, 91 | ||
| Approach 2016 | och styrning | ||||
| GRI G4: Construction | CRE8 | Typ av hållbarhetscertifieringar, antal och gradering av | 90 | ||
| and Real Estate Sector Supplement |
märkningar |
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden, se www.bolagsstyrning.se).
NCC AB har tillämpat koden sedan den infördes 2005. NCC AB följde under året Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen.
Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats www.ncc.se. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Kallelse till årsstämma ska enligt aktiebolagslagen utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.
Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordning ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Bolagsstämma kan hållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna kommun. Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen, saknas.
Aktier i NCC utges i två serier, serie A och serie B. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. För fördelning av antal aktier och röster samt aktieägarstruktur, se ncc.se. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut om omvandling sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Antalet aktieägare uppgick till 42 010 vid årsskiftet med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 16,83 procent av kapitalet och 47,62 procent av rösterna.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman. De anställda är representerade i styrelsen. Styrelseledamöterna väljs för en period av ett år. Under 2019 var åtta styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se sid 101. Revisionsutskottet utgörs av styrelseledamöterna Ulla Litzén, Angela Langemar Olsson och Mats Jönsson. Ordförande i revisionsutskottet är Ulla Litzén. Projektutskottet utgörs av styrelseledamöterna Alf Göransson och Geir Magne Aarstad. Ordförande i projektutskottet är Alf Göransson.
Styrelsens ordförande är Tomas Billing (för uppgifter om ordförandens ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid 101). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid 103. Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", sid 98).
2
2
3
Bolaget har inte utsett någon vice vd.
NCC:s koncernledning består av vd, cheferna för NCC Infrastructure, NCC Building Sweden, NCC Building Nordics, NCC Industry och NCC Property Development, ekonomi- och finansdirektör samt chef för affärsutveckling och IT. För information om ledamöter i koncernledningen, se sid 103.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, ekonomi- och finansdirektören och chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktions-
ansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.
4
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter samt arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag på revisorer och arvode till dessa. Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket även utgör en del av valberedningens utvärdering (se även "Styrelsens arbete", sid 96).
Revisionsutskottet biträder också valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
7
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämman utses auktoriserad revisor. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisor är ett år. NCC:s revisor är, fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2020, det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Ann-Christine Hägglund utsetts. För mer information om vald revisor, se sid 100.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns en gemensam beslutsordning som klargör vem som äger rätt att fatta beslut och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser. Vid sidan av beslutsordningen föreligger en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, miljö och arbetsmiljö.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till flera tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd, ekonomi- och finansdirektören och chefsjuristen. Anbud på projekt
överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska bekräftas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK genomgår en särskild prövning på koncernnivå och av vd samt bekräftas av NCC AB:s styrelse. Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde. Angående internrevision, se sid 99, punkt 5, Uppföljning.
7
NCC har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla och implementera koncernens värderingar. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförandekoden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC också förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten.
Under året har en uppförandekod för leverantörer implementerats för att ytterligare tydliggöra vad NCC förväntar sig av dem beträffande efterlevnad av NCC:s Uppförandekod.
NCC Compass är ett styrande dokument med tyngdpunkt på att tillhandahålla organisationen enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga risker för oegentligheter. Fem områden har identifierats som speciellt viktiga i NCC Compass: mutor och korruption, konkurrensrätt, intressekonflikter, mångfald och hantering av personuppgifter. NCC Compass är tillgänglig via NCC:s intranät. Alla medarbetare i NCC kan tillgodogöra sig innehållet i NCC Compass och söka vägledning. Vidare har NCC utsett och särskilt utbildat 55 medarbetare avseende affärsetik och hur NCC Compass ska tillämpas i olika situationer. Dessa medarbetare kallas Navigatörer då deras uppdrag är att hjälpa medarbetarna i NCC att navigera rätt på områden som omfattas av NCC:s Uppförandekod. Dessutom har NCC ett kvalificerat systemstöd för intern och extern rapportering av oegentligheter, allt inom ramen för den värderingsstyrda och transparenta företagskultur som NCC arbetar för att vidareutveckla. NCC:s rutiner och stöd är inriktade på att anställda ska våga fråga om råd i svåra situationer, istället för att okunskap eller obetänksamhet leder till felaktiga beslut eller oönskat beteende. Arbetsmetoderna innefattar bland annat riktlinjer för hantering av de vanligast förekommande risksituationerna. Implementering samt utbildningar och diskussioner med NCC:s medarbetare har fortsatt under året. NCC:s samtliga medarbetare omfattas av utbildningen. Vidareutbildning inom området sker i form av en kortare, webbaserad utbildning. Under året har även webbaserade utbildningar i GDPR fortsatt genomförts för NCC:s medarbetare.
Medarbetare som uppmärksammar misstänkt oetiskt eller otillbörligt agerande ska i första hand anmäla detta till närmaste chef. En rutin finns också som möjliggör anonym rapportering. Funktionen har två syften, dels att skydda anmälaren och dels att säkerställa en säker hantering av den anmälda. Samtliga tips som innehåller tillräcklig information leder till utredning. Disciplinära åtgärder vidtas därefter i situationer där så krävs.
Årsstämma 2019 hölls på Norra Latin i Stockholm den 9 april. 297 aktieägare var närvarande, vilka representerade 47,9 procent av aktiekapitalet och 65,6 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman 2019 liksom tidigare årsstämmor finns tillgängliga på www.ncc.se. Vid årsstämman 2019 beslutades bland annat följande:
Utdelning för verksamhetsåret 2018 om 4,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen.
Till styrelseledamöter omvaldes Tomas Billing, Viveca Ax:son Johnson, Geir Magne Aarstad, Mats Jönsson, Angela Langemar Olsson, Ulla Litzén och Birgit Nørgaard. Till ny ledamot valdes Alf Göransson. Tomas Billing omvaldes till styrelsens ordförande.
Arvode till styrelsen beslutades utgå med totalt 4 600 000 SEK exklusive arvode för utskottsarbete, fördelat på 1 100 000 SEK till styrelsens ordförande och 500 000 SEK till övriga stämmovalda ledamöter. Beslutade arvoden avseende ordförande och per ledamot är oförändrande. Arvode till revisionsutskottets ledamöter utgår med 175 000 SEK till utskottets ordförande samt 125 000 SEK till respektive övrig ledamot i utskottet. Särskilt arvode till ledamöterna i projektutskottet utgår med 125 000 SEK till ordförande och 100 000 SEK till övrig ledamot.
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2019) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.
För att täcka åtaganden enligt LTI 2019 bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 487 B-aktier samt överlåta högst 300 000 B-aktier till deltagarna i LTI 2019. Överlåtelse ska även kunna ske av högst 500 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2016, LTI 2017, LTI 2018 samt LTI 2019).
Resultat- och balansräkningar för 2018 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
Styrelsen hade under år 2019 nio ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner, dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett antal arbetsplatsbesök. Andra ledande befattningshavare i NCC har utöver vd och ekonomi- och finansdirektör deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Revisionsutskottet ska inom ramen för styrelsearbetet bl.a. övervaka bolagets finansiella rapportering och bereda frågor rörande bolagets finansiella rapportering och revision i enlighet med 8 kap. 49 b § aktiebolagslagen och fullgöra de uppgifter som följer av EU:s förordning nr 537/2014. Utskottet har hållit sju möten 2019 där samtliga ledamöter var närvarande. Styrelsen inrättade, i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, i december 2018 en oberoende
| STYRELSESAMMANTRÄDEN OCH NÄRVARO 2019 | ||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Invald år |
Oberoende gentemot bolaget och bolags ledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Styrelse arvode, KSEK |
Utskotts arvode, KSEK |
29 jan |
9 apr |
9 apr (konst) |
26 apr |
28 apr |
26 jun |
18 jul |
25 okt |
27 okt |
6 dec |
| 1999 | ja | nej | 1 100 | |||||||||||
| 2014 | ja | nej | 500 | |||||||||||
| 2014 | ja | ja | 137 | 34 | ||||||||||
| 2017 | ja | ja | 500 | 100 | ||||||||||
| 2018 | ja | nej | 500 | 125 | ||||||||||
| 2017 | ja | ja | 500 | 125 | ||||||||||
| 2008 | ja | ja | 500 | 175 | ||||||||||
| 2017 | ja | ja | 500 | |||||||||||
| 2019 | ja | ja | 363 | 91 | ||||||||||
| 2009 | – | |||||||||||||
| 2011 | – | |||||||||||||
| 2018 | – | |||||||||||||
1) Carina Edblad avgick som styrelseledamot vid årsstämman den 9 april 2019.
2) Alf Göransson valdes in i styrelsen vid årsstämman den 9 april 2019.
internrevisionsfunktion, Group Internal Audit, som sedan dess genomför revisioner av hela koncernen på uppdrag av revisionsutskottet och styrelsen. Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att en styrelseledamot enskilt intervjuat övriga ledamöter. Resultatet av intervjuerna har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget i ärendet har tillställts valberedningen.
Styrelsens projektutskott medverkar i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenadverksamheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2019 behandlat fem projekt och hållit fem möten där samtliga ledamöter varit närvarande.
Bolaget innehar 530 267 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt de pågående långsiktiga incitamentsprogrammen. Under 2019 har 0 aktier sålts för att täcka kostnader, 0 aktier överförts till deltagarna i LTI 2016 och 128 217 aktier återköpts.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt, kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Årsstämman 2019 beslutade om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2019) omfattande vd, bolagsledning samt ytterligare ca 160 befattningshavare inom koncernen. LTI 2019 är ett treårigt program som ger deltagarna rätt till B-aktier givet att vissa prestationsmål nåtts vid programmets slut, det vill säga vid utgången av 2021. Kortfristig rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 5, sid. 41–44.
Till ledamöter i valberedningen omvaldes vid årsstämman den 9 april 2019 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Anders Oscarsson (aktiechef AMF/AMF Fonder) och Simon Blecher (fondförvaltare Carnegie Fonder) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tillämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningens förslag till årsstämman 2020 finns på ncc.se.
Utöver stående punkter som investeringar och försäljningar inom NCC Property Development samt Finans
• Kvartalsrapport
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering, i samband med den finansiella rapporteringen, samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
1
NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen, hanteras inom bolagets fastställda processer.
Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker upp på flera olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s finanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden. Risker som också kan påverka rapportering är brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance och NCC Försäkringsaktiebolag.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, direktiv, riktlinjer, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgängliga. I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete. Styrelsen upprättar vidare en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö.
NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande beslutsordningar och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, direktiv, riktlinjer, instruktioner och övriga manualer. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en enhetlig bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfinns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
3
4
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och staber. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer, som en god hantering av identifierade risker. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den
fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt. Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den
finansiella rapporteringen är korrekta.
NCC har sedan ett antal år ett antal SSC-enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resourses Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare finns Development & Operations (DOS), vilka har ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC.
Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar sina processer med hjälp av så kallade kontrollmatriser. En kontrollmatris knyter ihop risk och kontroll samt säkerställer att kontrollen är dokumenterad och att bevis finns på att kontroll har ägt rum.
Information och kommunikation av interna policies, direktiv, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC).
Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq Stockholm. Det är ekonomi- och finansdirektören i NCC som är huvudansvarig. MyNCC innehåller bland annat:
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfinns på MyNCC. Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker på ett årligt styrelsesammanträde för NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är NCC-koncernens ekonomioch finansdirektör.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, själva grunden i NCC:s verksamhet, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen eller externa konsulter med rätt kompetens för uppgiften.
Revisionsutskottet har under 2019 hållit sju möten och PwC har deltagit vid samtliga dessa. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Styrelsen har inrättat en oberoende internrevisionsfunktion, Group Internal Audit. Funktionen leds av Chief Audit Executive och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker till styrelsen genom revisionsutskottet. Styrelsen träffar revisorerna minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2019 på sidorna 94–103 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FAR:s uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 6 mars 2020 PricewaterhouseCoopers AB
Ann-Christine Hägglund Erik Bergh Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Revisorer – PricewaterhouseCoopers AB Ann-Christine Hägglund
Huvudansvarig revisor. Född 1966. Övriga väsentliga uppdrag: Huvudansvarig revisor i JM, Byggmax och Business Sweden.
Auktoriserad revisor. Född 1979. Övriga väsentliga uppdrag: Medpåskrivande revisor i Cloetta AB och Radisson Hospitality AB.
Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per 31 december 2019.
Ordförande. Född 1963. Civ.ek. Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Röko AB och Arboritec Holding AB. Styrelseledamot i Etac AB, BiJaKa AB, Hotscreen Holding AB, Beths Beauty Holding AB, Centrum för Rättvisa och Stiftelsen Hilma af Klints Verk.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd i Nordstjernan AB och vd i Hufvudstaden AB. Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 115 400 B-aktier.
Född 1957. Internationell ekonom.
Ordinarie ledamot sedan 2019 och ordförande i projektutskottet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Loomis och AxFast, styrelseledamot i Sweco, Attendo, Hexpol, Melker Schörling AB och Sandberg Development Group.
Tidigare erfarenheter bland annat: Koncernchef för Securitas 2007–2018, koncernchef för NCC 2001–2007 och koncernchef för Svedala Industri 2000–2001.
Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008 och ordförande i revisionsutskottet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Electrolux, Husqvarna AB, Ratos AB och Epiroc AB. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 6 900 B-aktier.
Född 1959. Installationsledare. Suppleant sedan 2017. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Aktieinnehav i NCC AB: 295 B-aktier.
Född 1962. Projektchef inom NCC Building, avd Hus Stockholm. Ordinarie ledamot sedan 2018. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1960. Civ.ing. Ordinarie ledamot sedan 2017 och ledamot i projektutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande och partner i GRAA AS.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för AL Rahhi Contracting Company Ltd (Saudiarabien) 2009–2011, vd i Skanska Norge 2004–2009 och regionchef i Skanska Norge 2001–2004. Aktieinnehav i NCC AB: 5 200 B-aktier genom privat bolag.
Född 1957. Civ.ing.
Ordinarie ledamot sedan 2017 och ledamot i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Tengbom och Lekolar samt styrelseledamot i Coor och Assemblin. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management 2004–2013, affärsenhetschef i Skanska Services 2000–2004 och divisionschef i Skanska Sverige 1998–2000.
Aktieinnehav i NCC AB: 20 000 B-aktier.
Född 1958. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2017. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Norisol A/S, vice styrelseordförande i NNE A/S, Danska Statens IT Råd och Dansk Vækstkapital I. Styrelseledamot i DSV A/S, WSP Global Inc., RGS Nordic A/S, ABP och Dansk Vækstkapital II. Tidigare erfarenheteter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S 2003–2010, COO i Grontmij NV 2006–2010 samt CFO i Danisco Distillers A/S 1993–2000.
Aktieinnehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1955. Snickare. Suppleant sedan 2011. Anställd sedan 1977. Byggnadssnickare och facklig förtroendevald i NCC samt handläggare, arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Ronneby Industrifastigheter samt vice ordförande Byggnads region Småland/Blekinge.
Aktieinnehav i NCC AB: 510 B-aktier.
Ordinarie ledamot sedan 2014.
Övriga uppdrag: Ordförande i Nordstjernan AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Ledamot i Bonava AB, Rosti Group AB, FPG Media AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vice ordförande Nordstjernan 1997–2007, ordförande sedan 2007– samt olika positioner inom Nordstjernankoncernen.
Aktieinnehav i NCC AB: 64 000 B-aktier (inkl. närstående) samt 25 000 A-aktier och 41 000 B-aktier genom privat bolag.
Född 1970. Civ.ek.
Ordinarie ledamot sedan 2018 och ledamot i revisionsutskottet. Senior Investment manager i Nordstjernan AB.
Övriga uppdrag: Ordförande i Sunparadise Group AG.
Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Nordstjernan AB, koncerncontroller på Hufvudstaden AB och Assistant Controller på Swedish Match AB. Aktieinnehav i NCC AB: 5 700 B-aktier.
Född 1964. Beläggningsarbetare. Ordinarie ledamot sedan 2011. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1961. Snickare och kranförare. Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland samt suppleant i Byggnads förbundsstyrelse. Aktieinnehav i NCC AB: 200 B-aktier.
Född 1972. Jur.kand. Chefsjurist i NCC AB sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska AB. Anställd i NCC sedan 2017. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Vd och koncernchef Född 1965. Civ.ing. och MBA. Vd och koncernchef sedan 7 maj 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Sweco 2012–2018, chef NCC Construction Sweden 2007–2012 och regionchef NCC Construction Väst 2005–2006.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group AB.
Aktieinnehav i NCC AB: 30 270 B-aktier och 299 128 köpoptioner B-aktier.
Född 1975. Civ.ing. Chef NCC Building Sweden från 2018. Anställd i NCC i totalt 12 år.
Tidigare erfarenheter bland annat: Chef division NCC Building Sverige 2016–2018, vice vd NCC Construction Sverige 2014–2016, chef projektutveckling fastighets AB L E Lundberg och vd Byggnads AB L E Lundberg 2011–2013 samt affärschef NCC Construction Sverige 2005–2011. Aktieinnehav i NCC AB: 1 500 B-aktier och
14 957 köpoptioner B-aktier.
Chef NCC Infrastructure från 2018. Anställd i NCC sedan 2018.
Tidigare erfarenhet bland annat: 30 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska, bl.a. som vice vd i Skanska Sverige AB och ansvarig för Skanskas väg- och anläggningsverksamhet i Sverige samt som vd för Skanska OY och ansvarig för Skanskas bygg- och anläggningsverksamhet i Finland.
Aktieinnehav i NCC AB: 14 957 köpoptioner B-aktier.
Född 1971. Head of NCC Property Development från 2019. Anställd i NCC sedan 2019. Tidigare erfarenheter bland annat: Chef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling 2014–2019, Affärsutvecklingschef Skanska Sveriges kommersiella projektutveckling 2012– 2014, Distriktschef Skanska Sverige 2007–2012, Projektchef Skanska Sverige 2003–2007. Aktieinnehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Ekonomi- och finansdirektör Född 1961. Civ.ek. Ekonomi- och finansdirektör från 2018. Anställd sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs 2011–2018, vd för Mercuri International samt flertal positioner inom Ericsson. Aktieinnehav i NCC AB: 1 935 B-aktier.
Chef för affärsområde NCC Industry Född 1965, Civ.ek.
Chef NCC Industry från 2016. Anställd i NCC sedan 2008. Tidigare erfarenheter bland annat: Affärsområdeschef NCC Roads 2015, divisionschef NCC Road Services 2014, Affärsenhetschef NCC Roads i Finland 2009–2013, diverse positioner inom ExxonMobil internationellt och Esso i Finland. Aktieinnehav i NCC AB: 3 017 B-aktier och 29 912 köpoptioner B-aktier.
Maria Grimberg, kommunikationsdirektör Ann-Marie Hedbeck, chefsjurist Marie Reifeldt, personaldirektör Harri Savolainen, inköpsdirektör
Carola Lavén var affärsområdeschef för NCC Property Development och medlem av koncernledningen t o m 22 juli 2019. Klaus Kaae var affärsområdeschef för NCC Building Nordics och medlem av koncernledningen t o m 12 januari 2020.
Chef Development & Operations Services från 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter: Vd för Nobelhuset AB 2017–2018. Dessförinnan bland annat vice divisionschef NCC Building, chef för marknad och affärsutveckling på NCC Construction Sverige samt ett antal roller inom entreprenad och produktion.
Aktieinnehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1966. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 13 Januari 2020. Anställd i NCC sedan 2020. Tidigare erfarenheter: CPO Nordic Choice Hotels 2013–2020, CEO Nordic Property Management 2013–2020, Dir Technical Services Scandic Hotels 2004–2012. Dessförinnan olika roller – bland annat 10 år på NCC i perioden 1988–1998. Aktieinnehav NCC: 0
Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per 31 december 2019.
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2020 vid följande tillfällen:
| 1 april | Årsstämma |
|---|---|
| 28 april | Delårsrapport januari–mars |
| 17 juli | Halvårsrapport januari–juni |
| 6 november | Delårsrapport januari–september |
| Januari 2021 | Bokslutskommuniké 2020 |
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2009 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning.
Under fliken "Investor Relations" finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfinns NCC:s pressmeddelanden.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se, skicka
e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Maria Grimberg, telefon 070-896 12 88, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 1 april 2020 kl. 16.30. Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm. Anmälan kan ske på NCC:s webbplats www.ncc.se, per post under adress NCC AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller per telefon 08-402 92 54, senast den 26 mars 2020. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet eventuella biträden.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 3 mars 2020. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
MER INFORMATION/ KONTAKTPERSON Maria Grimberg Kommunikationsdirektör Tel: 070-896 12 88 E-post: [email protected]
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapitalallokering och värdeskapande.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
EBITDA: Rörelseresultatet enligt resultaträkningen med återläggning av avoch nedskrivningar (ej byggrelaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter exklusive avskrivningar enligt IFRS16, leasing.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Företagets nettoskuld: Total nettoskuld exklusive leasingskuld (IFRS 16) och exklusive pensionsskuld (IAS 19).
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Net Debt/EBITDA: Företagets nettoskuld dividerat med EBITDA.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettoskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Total nettoskuld: Räntebärande skulder och avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (pensionsskuld enligt IAS 19) minus likvida medel, kortfristiga placeringar och räntebärande fordringar.
Utgående ränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Direktavkastningskrav: Köparens krav på avkastning vid förvärv av fastighetsprojekt. Driftsintäkter minus drifts- och underhållskostnader (=driftnetto) dividerat med marknadsvärdet.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
Produktion: NCC och Narva.
Fotografer: Apelöga sid 1. Trine Gaarder Stenberg omslag. Carina Gran omslag insida, sid 10. Jonathan Grevsen sid 8. Claes Henschel sid 5. Joakim Kröger omslag insida, sid 1, 3, 5, 7, 9, 10, 31, 100, 102. Microsoft sid 5. Erik Mårtensson sid 11. Damir Prcic sid 1, 8. Schenker Pori sid 9. Tryck: Åtta.45, Stockholm, 2020.
NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på över 58 Mdr SEK och 15 500 medarbetare. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar kommersiella fastigheter och bygger bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur.
NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt tillhandahåller beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
NCC AB 170 80 Solna Telefon 08-585 510 00 ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.