Annual Report • Mar 15, 2019
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
ÅRET I SIFFROR 1 VD-ORD 2 DETTA ÄR NCC 6
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8 AFFÄRSOMRÅDEN 12 RISK 17 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 20 KONCERNENS BALANSRÄKNING 22 MODERBOLAGETS RESULTATRÄKNING 24 MODERBOLAGETS BALANSRÄKNING 25 FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL 26 KASSAFLÖDESANALYSER 28 NOTER 30 VINSTDISPOSITION 67 REVISIONSBERÄTTELSE 68 FLERÅRSÖVERSIKT 72 KVARTALSDATA 75
HÅLLBARHETSSTRATEGI 76 HÅLLBARHETSSTYRNING 80 VÄSENTLIGA ÄMNEN 81 INTRESSENTDIALOG OCH VÄSENTLIGHETSANALYS 89
BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 90 INTERNKONTROLLRAPPORT 94 STYRELSE OCH REVISORER 96 KONCERNLEDNING 98
FINANSIELL INFORMATION/KONTAKT 100 DEFINITIONER/ORDLISTA 101
NETTOOMSÄTTNING
MSEK
57 346
RÖRELSERESULTAT
MSEK
–764
KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
AVKASTNING EGET KAPITAL
ORDERINGÅNG
61 842 MSEK
Omslagsbild: Lunds nya miljöklassade tingsrätt – nominerad till årets bygge 2019. Byggnaden uppfyller de höga säkerhetskrav som tingsrättens verksamhet ställer och klassificeras enligt Miljöbyggnad nivå guld.
Sedan jag i maj tillträdde som vd har jag rest runt i organisationen och haft många möten med medarbetare för att diskutera verksamheten. Jag har träffat alla delar av koncernen i samtliga marknader och är stärkt av att det i NCC finns en förväntan på förändring. Det ger kraft åt förändringsarbetet och är en bas för en stark framtid.
Mina två första kvartal handlade om att skapa en bild av var NCC står. I oktober var jag klar med min analys, och i korta drag var den följande: NCC har en stark kärna. Ungefär två tredjedelar av koncernen går bra. Vi har framgångsrika verksamheter i alla länder och affärsområden, men också verksamheter som inte är det. En tredjedel av koncernens verksamheter underpresterar eller går med förlust. Det måste vi ändra på.
I oktober initierade vi därför en handlingsplan för att förstärka lönsamheten över hela organisationen. Åtgärderna innebar bland annat:
Sedan inledde vi arbetet med att genomföra dessa åtgärder. Vi har redan kommit en bra bit på vägen. Omstruktureringarna har påbörjats. Flera nyckelrekryteringar har gjorts. Ett antal danska, finska och norska fastigheter har sålts, och vi har sänkt bolagets risknivå genom att vi tar fram resultat i projekten på ett mer försiktigt sätt. Vi har lagt ned fyra olönsamma asfaltsverk. I december avyttrades ViaSafe, som hanterar trafiksäkerhetslösningar. Processen med försäljning av division Road Service löper enligt plan.
Det är viktiga åtgärder som skapar en bas för en stark framtid för NCC. Men mer återstår att göra. Och det kommer att ta tid innan åtgärderna fullt ut ger resultat. Det blir en stabil förbättringsresa, för att långsiktigt ringa in och ytterligare förbättra kärnverksamheten. Hellre än att fokusera på snabba kortsiktiga förändringar, låter vi det ta tid för att vi ska nå rätt mål.
Nu går vi in i nästa steg av förändringsarbetet. Mitt uppdrag är att ytterligare öka fokuset på och närheten till projekten. Vi ska bli noggrannare i hur vi väljer ut projekt, hur vi tar oss an och genomför dem, samt hur vi hanterar risker.
Marknadsförutsättningarna har under 2018 varit överlag goda. Ekonomierna i de nordiska länderna är stabila. NCC har haft en bra orderingång i alla affärsområden och över hela året. Orderstocken har byggts på och uppgick till 56,8 miljarder SEK vid årets slut.
Inom bygg driver förändrad demografi och växande städer efterfrågan på skolor, sjukhus och äldreboenden. Marknaden för renovering är god i Danmark och Finland. Efterfrågan på nyproduktion av bostadsrätter har försvagats i Sverige och mot årets slut även i Danmark men vi har kompenserat för det med ökad orderingång i andra segment där NCC:s specialkompetens och erfarenhet har stor betydelse. Kunders efterfrågan på långsiktiga samarbeten och tidig involvering ökar inom hela entreprenadverksamheten.
Offentliga infrastruktursatsningar driver den nordiska infrastrukturmarknaden och ger stark tillväxt i Norge och Sverige. Andelen projekt över 100 miljoner SEK ökar.
I industrisegmentet driver en stark anläggningsmarknad efterfrågan på asfalt och stenmaterial i Norge och Sverige. Stenmaterialförsäljningen gynnas av många infrastrukturprojekt. Asfaltsefterfrågan är, utom i Danmark, god bland annat drivet av ökade väganslag och ökat underhåll.
Inom fastighetsutveckling är transaktionsvolymerna i Norden på en hög nivå. Låga avkastningskrav från investerare och hög efterfrågan på nya moderna hållbara lokaler ger bra marknadsförutsättningar.
Helårsresultatet blev negativt till följd av de avsättningar, omvärderingar, nedskrivningar och omstruktureringskostnader som belastat resultatet. Resultatet är naturligtvis en besvikelse men åtgärderna är nödvändiga och skapar förutsättningar för att förbättra lönsamheten.
NCC har den finansiella styrka som krävs för att driva och utveckla verksamheten och under slutet av året sänkte vi dessutom koncernens risknivå.
Ett företags framgång kan mätas på många olika sätt, men den finansiella prestationen är ändå huvudmåttet. Vårt fokus när vi utvärderar dessa prestationer ligger på tre mål och en utdelningspolicy.
Dessa mål är rimliga och realistiska. Vi är idag en bit ifrån att nå dem, men vi arbetar beslutsamt för att göra det framåt.
De nordiska samhällen där NCC finns står inför stora utmaningar och möjligheter. NCC berör stora delar av samhället med projekt där ländernas invånare sedan ska bo, arbeta, leva och förflytta sig. Genom lyhördhet för behoven, smidigt och professionellt genomförande för såväl kunder som det omgivande samhället och dess invånare och inriktning på kvalitet som gör att det vi bygger finns kvar och fungerar under mycket lång tid gör vi avtryck.
Vi bygger attraktiva bostäder där fler har råd att bo, och går i täten för effektivisering och lägre byggkostnader med bibehållen boendekvalitet. Bostadsbristen i Sverige har inte försvunnit för att efterfrågan på bostadsrätter sjunker vilket kan mötas med kostnadseffektiva, standardiserade bostadsprodukter där NCC har flera alternativ. Hållbar renovering av äldre bostadsområden och utveckling av inkluderande stadsdelar är andra viktiga delar av erbjudandet.
Vi utvecklar, bygger och renoverar kontor och andra arbetsplatser som möter högsta hållbarhetsstandard. På framtidens arbetsplatser bidrar både den fysiska och den sociala miljön till företags och medarbetares välmående.
Vi knyter ihop städer och knyter samman stad med land genom smarta, hållbara lösningar för vägar, järnvägar, broar, tunnlar och kollektivtrafiklösningar. Transporter måste fungera om resten av samhället ska göra det. Som en av Nordens största aktörer kan NCC utveckla metodik, teknik, material och samverkansformer för att föra infrastrukturbyggandet in i framtiden.
Vi arbetar för att skapa en kostnadseffektiv vårdmiljö – där patientens bästa alltid är i fokus och som bidrar till att öka trivseln för dem som arbetar där. Tidig involvering av teknisk och medicinsk expertis gör det möjligt att både hitta de bästa lösningarna och ett bra genomförande i viktiga och känsliga miljöer.
Vi skapar miljöer som underlättar lärandet. Det handlar om både nybyggnation och renovering av hela spektrat från förskolor till universitet, och det sker i dialog med kommuner, lärare och elever. Byggnationer av förskolor och skolor kommer att bli viktigare framöver.
Vi bidrar till att skapa en meningsfull fritid för människor, genom att erbjuda allt från cykelvägar, sim- och sporthallar till inspirerande miljöer för shopping och annan rekreation. Parkanläggning kan också tänkas bli viktigare. Cykelns förändrade roll, det ökande tränandet och detaljhandelns förändring är bara några trender som påverkar denna utveckling.
Vi tar även ansvar för det som inte syns men som behövs för att det moderna livet ska kunna fungera. Det handlar om det som finns under marken, i väggarna och i luften. Under 2018 påmindes vi i Norden om att vattentillgången inte är självklar ens här, men det kan också handla om värme, el, VA, reningsverk och bredband. NCC:s erbjudande omfattar även markarbeten, pålning samt innovativa och hållbara stenmaterial, som gör att hus och transporter vilar på stadig grund.
Planerings- och beredningshorisonten är 15–20 år lång för den här typen av samhällsinvesteringar. Redan nu är behovet stort av många sådana investeringar, till exempel på bostadsområdet eller inom infrastruktur. En större långsiktighet hos alla aktörer skulle vara bra för stabiliteten inom bostadsbyggande och samhällsinfrastruktur. Det är också viktigt att inte se olika former av byggande som separerade från varandra. Infrastrukturbyggande är exempelvis en förutsättning för kontor- och bostadsbyggande.
Vi knyter samman stad med land genom smarta hållbara lösningar.
För att ta ett svenskt exempel. Hela Sverige är i behov av goda flygförbindelser till huvudstaden. Idag spelar Bromma flygplats en nyckelroll. Enligt politiska överenskommelser ska flygplatsen stängas till 2038. Men beslutet om flygplatsens framtid, och hur en eventuell utfasning ska gå till, kan inte vänta ända tills dess. Ifall Arlanda eller någon annan flygplats ska utvecklas i stället, måste det beslutas snarast. Ett annat exempel är utbyggnad av tunnelbana som har lång planeringshorisont och som inte kortsiktigt kan styras av dagens förhållanden på bostadsmarknaden. Här måste tidsperspektivet för beslut vara mycket långsiktigt.
Genom att hålla kvalitativ och hög kompetensnivå kan vi fortsätta att ligga i framkant med att utveckla lösningar på alla dessa områden. Så är NCC med och bibehåller regioners attraktivitet.
Att vara en professionell partner till kunden är viktigt i byggbranschen. Det handlar inte bara om att vara intresserad av och känna sin kund, utan framför allt om att förstå vad denna behöver. Det är genom att vara partner till våra kunder som vi skapar värden. På många olika nivåer och genom att samtidigt förstå de tekniska kraven, syn på tid och de affärsmässiga förutsättningarna.
Svårigheterna att rekrytera rätt arbetskraft är en utmaning för hela branschen. I nuläget handlar det framför allt om att hitta ingenjörer, men även yrkesarbetare väntas på sikt bli allt svårare att rekrytera.
Detta är en utmaning som jag under lång tid har funderat mycket på. Varför lyckas vi inte förmedla vilka spännande och utvecklande jobb man kan få i den här branschen?
Medarbetaren får redan från början utföra avancerade insatser vad gäller affärer, teknik och ledarskap. Det medarbetaren gör kommer att få avgörande betydelse för både det lokala samhället och samhället i stort under en lång tid framåt. Det finns möjlighet att göra avtryck i samhället på ett meningsfullt och bestående sätt. I detta finns en otrolig glädje.
Själv utbildade jag mig först till ingenjör. Under mina första år i NCC fokuserade jag på byggande, teknik och projektledning. Sedan har jag i flera olika roller jobbat med andra arbetsuppgifter, där jag fokuserade på och lärde mig mycket om ledarskap, kommunikation och affärer. Men den som inte vill göra det kan fortsätta att fördjupa sig i tekniken och ha en avgörande påverkan på framtidens bostäder, arbetsplatser, infrastruktur och samhällsbyggnad.
Hela byggbranschen måste bli bättre på att förklara hur roligt och stimulerande det är att jobba i den här branschen. I NCC ska vi göra vår insats genom att gå före och vara en utvecklande och attraktiv organisation som kan locka och behålla de bästa talangerna.
Syftet med NCC:s hållbarhetsarbete är att skapa förutsättningar för människor att arbeta, bo, resa och leva på ett hållbart sätt.
Detta samtidigt som vi ökar värdet för såväl kunder, medarbetare och aktieägare som för samhället i stort.
Hållbarhetsarbetet spänner över avvägningar inom hälsa och säkerhet, social inkludering, material- och avfallshantering, energianvändning och klimatanpassning, etik och compliance samt utformande av vår produktportfölj. Sammantaget är de beslut vi fattar och hur vi agerar på dessa områden grunden för NCC:s framtida utveckling.
I ett byggföretag finns det särskild anledning att uppmärksamma säkerhetsfrågorna. Där prövas organisationens förmåga att förändra beteenden och arbetssätt. När vi lyckas gynnar det både medarbetare och kunder. NCC har en nollvision när det gäller olyckor. Målet måste alltid vara hundra procent säkra arbetsplatser.
Riktigt där är vi tyvärr inte ännu. Varje olycka är beklaglig, men det viktigaste är att minska allvarliga olyckor. De allvarliga olyckorna ökar inte, men de minskar inte heller, och därför måste vårt fokus framför allt ligga där.
Våra arbetsplatser gör i allmänhet ett väldigt bra säkerhetsarbete. På 95 procent av dem var vi under 2018 helt befriade från olyckor som ledde till frånvaro från arbetet.
En viktig hållbarhetsinsats handlar givetvis om att begränsa vårt eget miljöavtryck. På några områden kan vi göra skillnad, och gör också det. Inom industriverksamheten har vi till exempel blivit mycket bättre på att återvinna asfalt och allt fler asfaltsverk eldas med träpellets istället för med olja. I Sverige har NCC konverterat 23 av totalt 28 asfaltsverk till biobränsle.
Det största avtrycket på miljöområdet kan NCC dock göra i byggprojekten, genom att tillhandahålla smarta material-, energioch klimatlösningar. Byggande handlar om att tillgodose kundkrav. Kundkrav är därför en nyckel för att driva storskaligt hållbarhetsarbete. För oss gäller det att kunna erbjuda hållbara lösningar och att visa på möjlighetena för våra kunder.
NCC stödjer FN-iniativet Global Compact och de tio principerna på områden mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. I vår årliga kommunikation om framsteg beskriver vi våra åtgärder för att integrera Global Compact och dess principer i vår affärsstrategi, kultur och dagliga verksamhet.
Inköp utgör ungefär 75 procent av NCC:s omsättning. Att utveckla konkurrenskraftiga och strukturerade inköpslösningar är därför en nyckelfråga för koncernens ekonomi. Fokus ligger på att utnyttja vår storlek via exempelvis fördelaktiga ramavtal men också om att utveckla och samla kunskap och erfarenhet. På så sätt används i projekten rätt typ av leverantör och lösning samtidigt som en effektiv produktion främjas, med frigjord tid och lägre totalkostnader.
Våra konkurrensfördelar stärks också med fler inköp från vår internationella leverantörsbas. Genom att etablera långsiktiga relationer med våra viktigaste leverantörer tar vi kontroll över produktionsrisker. Vi kan lättare säkerställa att vi lever upp till krav inom exempelvis miljö och säkerhet.
Under året utvecklades ett mobilt användarvänligt inköpsverktyg, NCC Webshop. På så sätt kan standardiserade produkter som arbetskläder och verktyg på ett enkelt och effektivt sätt beställas direkt till arbetsplatserna.
Ni ser varje dag prov på en mer avancerad och komplex värld. Den driver oss att anpassa våra arbetssätt på alla områden. Digitaliseringen förändrar bygg- och fastighetsbranschen, precis som alla andra industrier. NCC var tidigt ute i att nyttja den moderna digitaliserade tekniken. Det har gett oss en hög mognadsgrad och förståelse för nyttan. Vi har omorganiserat vår IT-hantering och är med och leder utvecklingen inom vår bransch.
Digitaliseringen tillhandahåller möjligheter i flera dimensioner, både för vår interna effektivitet och i vårt möte med kund. Att äga information och data kommer att vara nyckeln till att lyckas. Ett allt mer integrerat och kontrollerat informationsflöde mellan olika processer i byggprojekten bidrar till kortare ledtider och säkrare kvalitet.
I våra anläggningsprojekt har vi sedan länge använt GPS baserad maskinstyrning för att optimera logistik på arbetsplatserna. Drönare används kontinuerligt för att följa upp och ge underlag för planering. I en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att börja se robotisering av tunga, repetitiva och riskfyllda moment på våra arbetsplatser. Vi kommer att kunna nyttja sensorer både under genomförandetiden och för att kunna lära från byggnadsprocesser och leverera bättre lösningar till våra kunder.
Skapande och nyttjande av branschstandarder för digitala processer kan öka effektivitet och kvalitet, och där går vi före och driver utvecklingen. Större digital samverkan ökar också kraven på medvetenhet om informationssäkerhet och riskerna med delad data.
Efter min första tid i bolaget ser jag ännu tydligare att vi måste arbeta mot en gemensam verksamhetsmodell. Vi har påbörjat arbetet för att hitta denna. Det är dock inget som kan göras över en natt. Det är ett komplext arbete med viktiga avvägningar för lokala förhållanden och olika affärsmodeller.
NCC har goda förutsättningar att lyckas på alla de områden som jag har beskrivit. Jag är oerhört imponerad av våra medarbetare som tagit sig an förändringsarbetet utifrån all den kunskap och erfarenhet de besitter. Vi är på rätt väg. Men det kommer att ta en tid innan vi har nått fram till målet. Det är en stabil väg och jag ser fram emot arbetet.
Solna i mars 2019
Tomas Carlsson Vd och koncernchef
» NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på över 57 Mdr SEK och 16 500 medarbetare. NCC är verksamt inom hela värdekedjan när det gäller att skapa miljöer för arbete, boende och kommunikation.
NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt, från design och konstruktion till produktion och service. Verksamheten omfattar projekt av alla storlekar.
NCC Building Sweden bygger hållbara bostäder, kontor och offentliga och kommersiella lokaler i Sverige. Sjukvårdsbyggnader, skolor, badhus och renovering av bostäder ingår som en allt viktigare del av verksamheten.
NCC Building Nordics bygger och renoverar hållbara offentliga lokaler, sjukhus, bostäder, kontor och kommersiella fastigheter för offentliga och privata kunder i Danmark, Finland och Norge.
NCC Industry producerar och säljer stenmaterial och asfaltsprodukter samt utför asfaltsbeläggning och pålningsarbeten i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
NCC Property Development utvecklar och säljer hållbara kontors-, handels- och logistikfastigheter i bra lägen på definierade tillväxtmarknader i Norden.
ANDEL OMSÄTTNING PER AFFÄRSOMRÅDE
DETTA ÄR NCC
På NCC finns många olika roller, verksamheter och karriärvägar att välja mellan. Att jobba på NCC innebär att vara med och ta beslut som förbättrar människors vardag både idag och i morgon.
NCC är ett värderingsstyrt företag där bolagets värderingar ärlighet, respekt, tillit och framåtanda bidrar till en kultur som uppmuntrar samverkan och som bygger på respekt för varandras kompetens och erfarenhet. NCC arbetar aktivt för att öka mångfalden på alla nivåer i företaget, då mångfald bidrar till ett dynamiskt arbetsklimat och i slutändan mer innovativa lösningar. NCC har nolltolerans för arbetsplatsolyckor och arbetar kontinuerligt med förbättringar för att säkerställa säkra och hälsosamma arbetsplatser.
De geografiska marknaderna omfattar Sverige, Norge, Danmark och Finland. Sverige är NCC:s största marknad med 62 procent av koncernens omsättning. År 2018 omsatte den nordiska byggmarknaden cirka 1 615 miljarder kronor. NCC är en av de största aktörerna med en marknadsandel på 3 procent.
BYGGMARKNADENS TOTALA OMSÄTTNING I NORDEN
Mdr SEK
VARAV
MARKNADSANDELNCC
3%
1 615
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2018.
NCC AB var från den 22 januari 2003 fram till den 20 maj 2016 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000- 1421. Nordstjernan hade vid utgången av 2018 ett innehav om 47 (47) procent av rösterna i NCC AB och NCC är därmed ett intresseföretag till Nordstjernan.
NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen, med Norden som hemmamarknad. NCC är verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar kommersiella fastigheter och bygger bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt tillhandahåller beläggning. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger ett hållbart samspel mellan människa och miljö.
Marknadsförutsättningarna har överlag varit goda under 2018. Ekonomierna i de nordiska länderna är stabila. Inom bygg driver förändrad demografi och växande städer efterfrågan på skolor, sjukhus och äldreboenden. Efterfrågan på nyproduktion av bostäder har försvagats från en hög nivå i Sverige och mot årets slut även i Danmark. Marknaden för renovering är god i Danmark och Finland.
Offentliga infrastruktursatsningar driver den nordiska infrastrukturmarknaden och ger stark tillväxt i Norge och Sverige. Andelen infrastrukturprojekt över 100 MSEK ökar.
I industrisegmentet driver en stark anläggningsmarknad efterfrågan på asfalt och stenmaterial i Norge och Sverige.
Låga avkastningskrav från investerare och hög efterfrågan på nya moderna hållbara lokaler ger bra marknadsförutsättningar på den nordiska fastighetsmarknaden.
Affärsområdet NCC Building delades den 1 oktober 2018 i två nya affärsområden; NCC Building Sweden och NCC Building Nordics.
Förändringar bland ledande befattningshavare Den 3 januari 2018 meddelade NCC att Kenneth Nilsson utsetts till ny affärsområdeschef för NCC Infrastructure och medlem av koncernledningen. Kenneth Nilsson tillträdde sin tjänst i april 2018 och ersatte Göran Landgren som varit tillförordnad affärsområdeschef sedan 25 september 2017.
Tomas Carlsson utsågs till ny VD och koncernchef för NCC den 12 januari 2018. Tomas Carlsson var dessförinnan VD för det börsnoterade teknikkonsultföretaget Sweco sedan slutet av 2012. Tidigare har Tomas Carlsson arbetat nästan 20 år inom NCC, där han senast var ansvarig för NCC:s svenska byggverksamhet. Tomas Carlsson tillträdde sin befattning på NCC i maj 2018.
Den 28 augusti 2018 meddelade NCC förändringar i koncernledningen. Susanne Lithander utsågs till ny CFO och Ylva Lagesson utsågs till chef för affärsutveckling och IT. Susanne Lithander tillträdde sin nya tjänst i november. Hon kom närmast från Billerud-Korsnäs där hon varit CFO i sju år. Tidigare var Susanne Lithander VD för Mercuri International och har haft flera roller inom Ericsson. NCC:s tidigare CFO, Mattias Lundgren, lämnade bolaget i slutet av oktober. Ylva Lagesson har tidigare innehaft flera chefspositioner inom NCC, bland annat som vice divisionschef NCC Building och som chef för marknad och affärsutveckling på NCC Construction Sverige. Hon har även varit VD för Nobelhuset AB under åren 2017– 2018.
Koncernledningen består sedan oktober 2018 av VD, CFO, chefen för affärsutveckling och IT samt affärsområdescheferna. I den utökade ledningsgruppen ingår även Harri Savolainen, inköpsdirektör; Marie Reifeldt, personaldirektör; Ann-Marie Hedbeck, chefsjurist och Maria Grimberg, kommunikationsdirektör.
I samband med ledningsförändringarna lämnade Ann Lindell Saeby, Head of Corporate Relations och Håkan Broman, chefsjurist, koncernen.
I samband med att NCC beslutat att dela upp affärsområdet NCC Building i NCC Building Sweden och NCC Building Nordics utsågs
| ORDERINGÅNG | ORDERSTOCK | NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| NCC Infrastructure | 24 880 | 21 727 | 24 786 | 19 682 | 19 791 | 18 490 | –993 | –198 |
| NCC Building Sweden | 15 075 | 15 710 | 18 709 | 19 340 | 15 701 | 14 178 | 453 | 489 |
| NCC Building Nordics | 11 229 | 9 251 | 11 313 | 10 288 | 10 753 | 10 444 | –227 | –79 |
| NCC Industry | 12 943 | 12 522 | 3 092 | 3 059 | 12 968 | 12 393 | 350 | 577 |
| NCC Property Development | 2 157 | 2 567 | –181 | 601 | ||||
| Summa | 64 128 | 59 211 | 57 901 | 52 369 | 61 369 | 58 073 | –597 | 1 389 |
| Övrigt och elimineringar | –2 286 | –2 434 | –1 064 | –635 | –4 023 | –3 631 | –166 | –314 |
| Koncernen | 61 842 | 56 777 | 56 837 | 51 734 | 57 346 | 54 441 | –764 | 1 075 |
Henrik Landelius till chef för NCC Building Sweden och därmed till ny medlem av koncernledningen från 1 oktober. Henrik Landelius har lång erfarenhet från NCC, senast som Sverigechef i NCC Building och dessförinnan som vice VD i NCC Construction Sverige. Klaus Kaae, tidigare chef för NCC Building, utsågs till chef för NCC Building Nordics och är fortsatt medlem av koncernledningen.
Ann-Marie Hedbeck har varit tillförordnad chefsjurist sedan 28 augusti, och utsågs till ordinarie chefsjurist en månad senare.
I januari 2019 utsågs Maria Grimberg till ordinarie kommunikationsdirektör och medlem av NCC:s utökade koncernledning. I januari 2019 meddelades även att Carola Lavén, chef för NCC Property Development och medlem av koncernledningen, kommer att lämna sin roll under 2019 för att tillträda en ny tjänst på fastighetsbolaget Castellum.
NCC-koncernens orderingång uppgick till 61 842 (56 777) MSEK under 2018. Ökningen under året var främst hänförlig till NCC Infrastructure och NCC Building Nordics.
Orderingången för NCC Infrastructure uppgick till 24 880 (21 727) MSEK, där ökningen förklaras av division Civil Engineering Norway. Segmentet järnväg hade störst andel av orderingången. Norges andel av orderingången uppgick till 44 (48) procent.
NCC Building Nordics orderingång uppgick till 11 229 (9 251) MSEK. Ökningen förklaras främst av högre orderingång i Finland. Segmentet renovering var det största segmentet under året.
Orderingången för NCC Building Sweden var däremot något lägre och uppgick till 15 075 (15 710) MSEK. Andelen renovering och publika byggnader i orderingången ökade under året.
Några exempel på de största projekten som orderanmälts under året är: Deletapp Centralen, pendeltågsstation och tågtunnel i Västlänken i Göteborg, ordervärde cirka 4,7 Mdr SEK; Järnvägssträckan Venjar-Eidsvoll, Norge, för Bane NOR, ordervärde cirka 1,7 Mdr SEK; Sandoytunneln på Färöarna, ordervärde cirka 1,2 Mdr SEK; Utbyggnad av Ångströmslaboratoriet i Uppsala, ordervärde cirka 0,9 Mdr SEK; Kontor och hotell på Helsingfors centralstation, ordervärde cirka 0,7 Mdr SEK.
PROJEKTSTORLEK I ORDERINGÅNG 2018, NCC INFRASTRUCTURE, NCC BUILDING SWEDEN OCH NCC BUILDING NORDICS
Projekt större än 300 MSEK har ökat mest under året medan orderingången för medelstora projekt mellan 50–300 MSEK har minskat. Projekten mellan 5–50 MSEK stod för en lite mindre ökning medan de allra minsta projekten (under 5 MSEK) har minskat. Diagrammet avser 51 Mdr SEK av den totala orderingången på 62 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även bl.a. NCC Industry.
5–10 MSEK, 6 (5)% <5 MSEK, 4 (5)% 10–25 MSEK, 10 (10)% 25–50 MSEK, 11 (10)% 50–100 MSEK, 12 (14)% 100–300 MSEK, 19 (28)% 300–500 MSEK, 8 (7)% >500 MSEK, 30 (21)%
| Projekt >500 MSEK | NCC:s andel av order- värde |
Färdig- ställandegrad per 31 dec 2018, % |
Beräknat färdig- ställande |
|
|---|---|---|---|---|
| Järnvägssträcka, Västlänken, Göteborg |
SE | 4 695 | 5% | 2026 |
| Tunnelbyggnation, Färöarna | NO | 2 850 | 24% | 2021 |
| Produktionsanläggning, Gruvöns Bruk |
SE | 2 840 | 92% | 2019 |
| Järnvägstunnel, Korsvägen, Örgryte |
SE | 2 290 | 4% | 2026 |
| Riksväg 4, Hadeland | NO | 1 729 | 98% | 2020 |
| Järnvägssträcka Venjar–Eidsvall Nord, Eidsvoll |
NO | 1 670 | 2% | 2023 |
| Tillbyggnad barnsjukhus, Göteborg |
SE | 1 572 | 62% | 2020 |
| Tillbyggnad sjukhus, Stockholm | SE | 1 488 | 92% | 2020 |
| Universitetssjukhus, Örebro | SE | 1 366 | 51% | 2021 |
| Tunnelbyggnation, Sandvika–Wøyen |
NO | 1 277 | 97% | 2019 |
| Tunnelbyggnation, Gvammen–Århus |
NO | 1 251 | 95% | 2020 |
| Järnvägssträcka, Lund | SE | 1 062 | 23% | 2022 |
| Campus bioteknikforskning, Köpenhamn |
DK | 1 037 | 95% | 2019 |
| Universitetsbyggnader, | ||||
| Uppsala Universitet | SE | 853 | 6% | 2021 |
| Utbyggnad av sjukhus, Ryhov | SE | 805 | 35% | 2021 |
| Kraftvärmeanläggning, Upplands-Bro |
SE | 800 | 77% | 2019 |
| Vindkraftpark, Piteå | SE | 794 | 75% | 2019 |
| Trafikplats, Häggvik | SE | 774 | 26% | 2021 |
| Kontor, Solna | SE | 770 | 98% | 2020 |
| Sjukhusprojekt, Uleåborg | FI | 767 | 84% | 2022 |
| Bostadsrenovering, Köpenhamn | DK | 741 | 97% | 2019 |
| Hotell och kontor på Central stationen, Helsingfors |
FI | 735 | 6% | 2021 |
| Trafikplats, Göteborg | SE | 713 | 81% | 2020 |
| Utbyggnad av Falkoner centret, Fredriksberg |
DK | 701 | 70% | 2019 |
| Underhållsdepå för tåg, | ||||
| Hässleholm | SE | 698 | 44% | 2020 |
| Masshantering, Norvik Bostäder Tuborg Havn, |
SE | 677 | 93% | 2019 |
| Köpenhamn | DK | 660 | 16% | 2021 |
| Renovering av bostäder, Köpenhamn |
DK | 649 | 97% | 2019 |
| Trafikplats, Hjulsta | SE | 639 | 46% | 2020 |
| Bostäder, förskola & butiker, Stockholm |
SE | 638 | 44% | 2020 |
| Sjukhus, Jönköping | SE | 626 | 75% | 2020 |
| Bostäder, Uppsala | SE | 605 | 5% | 2023 |
| Ishockeyhall, Oslo | NO | 586 | 46% | 2020 |
| Ombyggnad Sergelhuset, Stockholm |
SE | 582 | 38% | 2020 |
| Om- och tillbyggnad universitet, Göteborg |
SE | 570 | 63% | 2020 |
| Utbyggnad av gater, Landvetters flygplats |
SE | 542 | 30% | 2020 |
| Kulturkvarter, Örebro | SE | 542 | 9% | 2021 |
NCC-koncernens nettoomsättning uppgick till 57 346 (54 441) MSEK under 2018. Samtliga affärsområden, förutom NCC Property Development hade högre nettoomsättning. Ökningen inom byggverksamheten förklaras av hög upparbetning i ett antal stora projekt som erhölls under 2017.
Markarbeten, vägar och järnväg stod tillsammans för drygt hälften av NCC Infrastructures omsättning och Sverige stod för knappt 80 procent av omsättningen.
NCC Building Swedens nettoomsättning var högre genom ökad upparbetning i ett antal större projekt. Bostäder var det enskilt största produktsegmentet med 30 procent, även om andelen var lägre än föregående år, följt av renovering och ombyggnader med drygt 20 procent.
NCC Building Nordics nettoomsättning har ökat till följd av högre upparbetning i Danmark, samtidigt som den var lägre i Norge och Finland. Segmenten bostäder, som minskat under året, och renovering och ombyggnationer, som ökat under året, var lika stora 2018. Segmentet kontor har också ökat under året.
Inom NCC Industry var omsättningen högre inom asfaltverksamheten beroende på högre asfaltspriser till följd av högre bitumen- och energikostnader. Omsättningen var högre i Norge och Danmark.
NCC Property Developments omsättning uppgick till 2 157 (2 567) MSEK för 2018. Under året har nio (fem) projekt resultatavräknats, men till lägre enskilda belopp än föregående år.
NCC-koncernens rörelseresultat för 2018 uppgick till –764 (1 075) MSEK. Det negativa resultatet för helåret förklaras främst av de avsättningar, omvärderingar och nedskrivningar om sammanlagt 1 565 MSEK som som gjordes i tredje kvartalet.
NCC Infrastructures rörelseresultat var lägre i samtliga divisioner med den största resultatförsämringen i Civil Engineering Norway. En stor del av försämringen är hänförlig till de omvärderingar om sammanlagt 727 MSEK som genomfördes i tredje kvartalet, bland annat omvärderingar av pågående tvister och garantier, nedskrivningar i projektportföljen och omstruktureringskostnader.
Rörelseresultatet i NCC Building Sweden var något lägre än föregående år. Resultatet belastades av högre omvärderingar än föregående år, där de flesta projektjusteringarna påverkade tredje kvartalet men även till viss del fjärde kvartalet.
Både nettoomsättningen och resultatet under första kvartalet 2018 var lägre än motsvarande kvartal 2017, främst på grund av lägre omsättning och resultat för NCC Property Development. Under andra kvartalet ökade omsättningen medan resultatet var något lägre än föregående år. Under tredje kvartalet resulterade en omfattande genomlysning av verksamheten i omvärderingar som belastade resultatet. I fjärde kvartalet förbättrades resultatet genom transaktioner inom NCC Property Development.
NCC Building Nordics rörelseresultat var lägre, vilket främst förklaras av negativa omvärderingar i det tredje kvartalet.
Rörelseresultatet i NCC Industry var lägre i samtliga divisioner. Inom division Asfalt förbättrades resultatet i Sverige och Norge medan resultatet i Finland och Danmark försämrades till följd av ökad konkurrens. Stenmaterialverksamhetens resultat var, exklusive omvärderingar i det tredje kvartalet, på en bra nivå. Resultatet inom grundläggning påverkades förutom av lägre omsättning i Sverige även av negativa omvärderingar under det tredje kvartalet.
Under året har NCC Property Development resultatavräknat nio (fem) projekt, varav fyra i Finland, två i Sverige, två i Danmark och ett i Norge. Resultatet belastades av omvärdering av utvecklingsfastigheter i Norge, Danmark och Finland om 363 MSEK till följd av avvecklingsbeslut i det tredje kvartalet 2018. En av dessa fastigheter, Stavanger Business Park, såldes under året till ett högre pris än det tidigare nedskrivna bokförda värdet.
Övrigt och elimineringar uppgick till –166 (–314) MSEK. NCC:s huvudkontor och resultat från mindre dotter- och intresseföretag ingick med –187 (–116) MSEK. Vidare ingick elimineringar av internvinster med 11 (10) MSEK. Övriga koncernjusteringar, i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern (bland annat pensioner) samt avsättning uppgick till 10 (–208) MSEK.
Finansnettot uppgick till –85 (–91) MSEK. Ränteeffekter på lån och placeringar, lägre kreditmarginal och högre kapitalisering av räntor hos NCC Property Development påverkade positivt, vilket dock motverkades av högre kostnader till följd av högre nettoskuld under året. Resultatet efter finansiella poster uppgick till –849 (983) MSEK. Periodens resultat efter skatt uppgick till –750 (877) MSEK.
Avkastning Avkastning på eget kapital var –18 (17) procent.
Sysselsatt kapital uppgick per den 31 december 2018 till 7 619 (9 174) MSEK, en minskning till följd av ökade räntefria skulder. Kommentarer till koncernens balansräkning återfinns på sid. 22.
Nettoskulden uppgick till –3 045 (–149) MSEK. Förändringen jämfört med föregående år förklaras främst av ett lägre kassaflöde och ökad pensionsskuld.
Soliditeten per den 31 december 2018 var 11 (19) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 1,0 (0,0).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –375 (2 158) MSEK under 2018. Försämringen förklaras främst av ett lägre operativt resultat och av ökade investeringar i utvecklingsfastigheter samt lägre kassaflöde från försäljningar av fastighetsprojekt. Föregående år såldes bland annat fastigheten Torsplan 2 i Stockholm och bidrog med ett starkt kassaflöde. Genomförda omvärderingar under 2018 har inte haft någon väsentlig negativ påverkan på årets kassaflöde.
NCC Industrys verksamhet och viss verksamhet inom NCC Building Sweden och NCC Building Nordics påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare jämfört med resten av året.
Moderbolaget har filialer i Norge, Danmark och Finland. I filialerna i Danmark och Finland bedrivs dock ingen verksamhet.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i de svenska dotterföretagen.
Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Industry, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet samt ett antal pålfabriker, men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Inom NCC Industry är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion och påltillverkning som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Industry driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer deponier, vilka också är tillståndspliktiga. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft, genom avfallsgenerering och genom buller. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
I enlighet med 6 kap 11§ och 7 kap 31 a-c §§ Årsredovisningslagen har NCC valt att upprätta moderbolagets och koncernens lagstadgade hållbarhetsrapport som en från årsredovisningen avskild rapport. Hållbarhetsrapporten omfattar samtliga dotterbolag och definieras på sid. 89.
Medeltalet anställda i NCC-koncernen var 16 523 (17 762) under 2018. Det är en minskning jämfört med föregående år till följd av färre antal anställda inom samtliga affärsområden, förutom i NCC Property Development. Störst är minskningen inom NCC Infrastructure och NCC Industry.
På samtliga marknader har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren.
Som andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer är vanligast hos NCC Building Sweden och NCC Building Nordics men förekommer även i övriga affärsområden.
NCC är ett värderingsstyrt företag och målsättningen är att alla anställda ska kunna fatta beslut och vidta åtgärder baserade på koncernens gemensamma värderingar; Ärlighet, Respekt, Tillit, Framåtanda. Eftersom NCC:s affärspartners har en betydande roll i verksamheten, förväntas att de också ska respektera och leva upp till NCC:s värderingar.
Tillsammans med NCC:s värderingar utgör NCC:s policy för hälsa och säkerhet grunden för att skapa en hälsosam och säker arbetsplats.
Arbetsmiljöincidenter rapporteras till koncernens digitala system Synergi som finns både som webbsystem och app. Systemet används för att rapportera såväl olycksfall och tillbud som negativa och positiva observationer. Enligt Synergi är snubbelolyckor, halkolyckor och arbete med handhållna maskiner de vanligaste olyckorna på NCC. Tre högriskområden för allvarliga skador har identifierats som fokusområden för att säkerställa kompetens, stöd och rutiner i linje med NCC:s nollvision för olyckor; arbete på hög höjd, tunga kranlyft, samt arbete i trafikerad miljö.
Under 2018 har koncernen fortsatt att implementera och förbättra arbetssätt och rutiner inom hälso- och säkerhetsarbetet som utvecklats de senaste åren. Insatserna rör bland annat säkert beteende, säkerhetsutrustning, hjälpmedel samt verktyg. Under 2018 hade NCC ingen arbetsrelaterad dödsolycka.
Mångfald och jämställdhet är en viktig del i NCC:s arbete med att erbjuda en inkluderande arbetsplats där medarbetarna trivs, presterar och utvecklas. Det är också en central fråga för att möta NCC:s rekryterings- och kompentensbehov. Under 2018 firade NCC:s kvinnliga nätverk Stella 20-årsjubileum. Nätverket arbetar för en mer jämställd norm i byggbranschen och för fler kvinnliga chefer.
NCC Infrastructures orderingång uppgick till 24 880 (21 727) MSEK, där ökningen förklaras av division Civil Engineering Norway. Segmentet järnväg hade störst andel av orderingången. Norges andel av orderingången uppgick till 44 (48) procent. Under året har flera stora projekt orderanmälts, bland annat deletapp Centralen, pendeltågsstation och tågtunnel i Västlänken i Göteborg, ordervärde cirka 4,7 Mdr SEK; Järnvägssträckan Venjar-Eidsvoll, Norge, för Bane NOR, ordervärde cirka 1,7 Mdr SEK och Sandoytunneln på Färöarna, ordervärde cirka 1,2 Mdr SEK.
Nettoomsättningen uppgick till 19 791 (18 490) MSEK tack vare hög aktivitet i Sverige genom ett antal stora projekt. Markarbeten, vägar och järnväg stod tillsammans för drygt hälften av NCC Infrastructures omsättning och Sverige stod för knappt 80 procent av denna del.
Sverige är NCC Infrastructures största marknad med 53 (57) procent av omsättningen och därefter följer Norge med 18 (19) procent.
Rörelseresultatet försämrades och uppgick till –993 (–198) MSEK. Resultatet var lägre i samtliga divisioner med den största resultatförsämringen i Civil Engineering Norway. En stor del av försämringen är hänförlig till de omvärderingar om sammanlagt 727 MSEK som genomfördes i tredje kvartalet, varav omvärderingar av pågående tvister och garantier uppgick till 458 MSEK, nedskrivningar i projektportföljen till 225 MSEK och omstruktureringskostnader och omvärdering av en fastighet till 8 MSEK samt övriga omvärderingar till 36 MSEK. Fjärde kvartalet 2018 belastades av omstruktureringskostnader om 49 MSEK. Beslut har fattats om att avyttra division NCC Road Service.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Orderingång | 24 880 | 21 727 |
| Nettoomsättning | 19 791 | 18 490 |
| Rörelseresultat | –993 | –198 |
| Rörelsemarginal % | –5,0 | –1,1 |
| Medelantal anställda | 5 286 | 5 992 |
| Kassaflöde före finansiering | –481 | –101 |
Orderingången för NCC Building Sweden uppgick till 15 075 (15 710) MSEK. Andelen renovering och publika byggnader i orderingången ökade under året. Ett av de större projekten som orderanmäldes under året var utbyggnad av Ångströmslaboratoriet i Uppsala till ordervärdet cirka 0,9 Mdr SEK. Segmentet bostäders andel av orderingången minskade under året till 17 (37) procent av orderingången.
Nettoomsättningen var högre under 2018 än föregående år och uppgick till 15 701 (14 178) MSEK. Den högre nettoomsättningen förklaras av högre upparbetning i ett antal större projekt. Bostäder var det enskilt största produktsegmentet med 33 procent av omsättningen, följt av renovering och ombyggnader med drygt 20 procent.
Rörelseresultatet uppgick till 453 (489) MSEK. Rörelseresultatet belastades av högre omvärderingar än föregående år, där de flesta projektjusteringarna påverkade tredje kvartalet men även till viss del fjärde kvartalet. I tredje kvartalet ingick omvärdering av tvister och garantier med 74 MSEK och övriga omvärderingar med 9 MSEK.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Orderingång | 15 075 | 15 710 |
| Nettoomsättning | 15 701 | 14 178 |
| Rörelseresultat | 453 | 489 |
| Rörelsemarginal % | 2,9 | 3,4 |
| Medelantal anställda | 3 732 | 3 821 |
| Kassaflöde före finansiering | 385 | 787 |
NCC Building Nordics orderingång uppgick till 11 229 (9 251) MSEK. Ökningen förklaras främst av högre orderingång i Finland. Segmentet renovering var det största segmentet under året. Ett av de större projekten som orderanmäldes under året var ett kontors- och hotellprojekt på Helsingfors centralstation till ordervärdet cirka 0,7 Mdr SEK.
NCC Building Nordics nettoomsättning har ökat till följd av högre upparbetning i Danmark, samtidigt som den var lägre i Norge och Finland. Segmenten bostäder, som minskat under året, och renovering och ombyggnationer, som ökat under året, var lika stora 2018. Segmentet kontor ökade också under året.
Rörelseresultatet uppgick till –227 (–79) MSEK. Det lägre resultatet förklaras främst av negativa omvärderingar i det tredje kvartalet, varav omvärderingar av pågående tvister och garantier uppgick till 117 MSEK, omstruktureringskostnader till 14 MSEK och övriga omvärderingar till 81 MSEK. I fjärde kvartalet ingick omstruktureringskostnader om 95 MSEK.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Orderingång | 11 229 | 9 251 |
| Nettoomsättning | 10 753 | 10 444 |
| Rörelseresultat | –227 | –79 |
| Rörelsemarginal % | –2,1 | –0,8 |
| Medelantal anställda | 2 722 | 2 829 |
| Kassaflöde före finansiering | 400 | 19 |
NCC Industrys nettoomsättning uppgick till 12 968 (12 393) MSEK. Omsättningen var högre inom asfaltverksamheten beroende på högre asfaltspriser till följd av högre bitumen- och energikostnader. Geografiskt var omsättningen högre i Norge och Danmark. Stenmaterialverksamhetens omsättning var högre på samtliga marknader, förutom i Finland. Sålda volymer stenmaterial uppgick till 29 275 (31 298) tusen ton. Minskningen förklaras av lägre volymer stenmaterial på samtliga marknader förutom i Danmark. Asfaltsverksamhetens omsättning var högre i Sverige, Norge och Danmark än föregående år, men lägre i Finland. Sålda volymer asfalt uppgick till 6 415 (6 509) tusen ton. Grundläggningsverksamheten Hercules omsättning var något lägre jämfört med föregående år. Hercules omsättning var högre i Danmark och Norge, men lägre i Sverige.
Rörelseresultatet uppgick till 350 (577) MSEK. Resultatet var lägre i alla divisioner. Asfaltsverksamheten i Sverige och Norge förbättrade sina resultat medan Finland och Danmarks resultat försämrades till följd av ökad konkurrens. Stenmaterialverksamhetens resultat var, exklusive omvärderingar i det tredje kvartalet, högre än föregående år. Resultatet inom affärsområdet påverkades av negativa omvärderingar under det tredje kvartalet om sammanlagt 115 MSEK. De avsåg omvärderingar av pågående tvister och garantier om 44 MSEK, omstruktureringskostnader om 3 MSEK och övriga omvärderingar om 68 MSEK.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 968 | 12 393 |
| Rörelseresultat | 350 | 577 |
| Rörelsemarginal % | 2,7 | 4,7 |
| Sysselsatt kapital | 4 902 | 4 400 |
| Avkastning på sysselsatt kapital % | 7,1 | 13,1 |
| Medelantal anställda | 3 768 | 4 102 |
| Tusentals ton stenmaterial1) | 29 275 | 31 298 |
| Tusentals ton asfalt1) | 6 415 | 6 509 |
| 1) Såld volym |
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 2 157 (2 567) MSEK. Rörelseresultatet var lägre jämfört med föregående år och uppgick till –181 (601) MSEK. Resultatet belastades av omvärdering av utvecklingsfastigheter i Norge, Danmark och Finland om 363 MSEK till följd av avvecklingsbeslut i det tredje kvartalet 2018. En av dessa fastigheter, Stavanger Business Park, såldes under året till ett högre pris än det tidigare nedskrivna bokförda värdet.
Under året har nio (fem) projekt resultatavräknats, varav fyra i Finland, två i Sverige, två i Danmark och ett i Norge. Segmenten Handel och Övrigts andel av omsättningen har ökat samtidigt som kontorssegmentets andel var lägre än föregående år. Driftnettot uppgick till 38 (50) MSEK under 2018.
Under året startades fem (åtta) fastighetsprojekt, vilka samtliga var kontorsprojekt. Vid utgången av 2018 var 18 (22) projekt pågående eller färdigställda men ännu inte resultatavräknade med en total projektkostnad på 2,7 (2,4) Mdr SEK, vilket motsvarar en färdigställandegrad om 35 (45) procent, medan uthyrningsgraden uppgick till 49 (60) procent. Under året träffades hyresavtal om cirka 71 200 (69 700) kvadratmeter.
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 157 | 2 567 |
| Rörelseresultat | –181 | 601 |
| Rörelsemarginal, % | –8,4 | 23,4 |
| Sysselsatt kapital | 4 314 | 4 086 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % |
–3,9 | 15,7 |
| Medelantal anställda | 94 | 92 |
Per den 31 december 2018 omfattade det registrerade aktiekapitalet 13 337 895 aktier av serie A och 95 097 927 aktier av serie B, varav 402 050 i eget förvar. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK.
Vid årsstämman den 11 april 2018 bemyndigade årsstämman styrelsen, för att täcka åtaganden enligt det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet LTI 2018, att intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 487 B-aktier samt överlåta högst 300 000 B-aktier till deltagarna i LTI 2018. Återköpen ska ske på Nasdaq Stockholm till ett pris per aktie inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Överlåtelse ska även kunna ske av högst 500 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm, för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2015, LTI 2016 och LTI 2017) samt LTI 2018.
NCC har under 2018 återköpt 101 022 B-aktier till snittkursen 158,49 SEK, motsvarande 0,09 procent av aktiekapitalet och sålt 31 952 B-aktier till snittkursen 198,33 SEK, motsvarande 0,03 procent av aktiekapitalet. Under året har NCC även utskiftat 20 343 B-aktier, motsvarande 0,02 procent av aktiekapitalet, till deltagarna i det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet från 2015. Bolaget innehar därefter 402 050 B-aktier i eget förvar till snittkursen 198,33 SEK.
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 48 373 A-aktier omvandlats till B-aktier.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 48 863 (46 333) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 17 (16) procent av kapitalet och 47 (47) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 56 (48) procent av kapitalet och 67 (64) procent av rösterna.
NCC har en revolverande kreditfacilitet med en volym om 325 MEUR per 31 december 2018. I de fall större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom Nordstjernan AB, eller NCC AB avnoteras från Nasdaq Stockholm, kan kreditfaciliteten sägas upp av långivarna.
Inför årstämman 2019 består NCC:s valberedning av Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Simon Blecher (Carnegie Fonder) och Anders Oscarsson (AMF/AMF Fonder), med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i NCC årsredovisning 2018 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning på sid. 90–99.
Moderbolagets nettoomsättning avser debitering till koncernbolag. Medelantal anställda uppgick till 71 (74) personer. Under 2018 har resultatet belastats med kostnader för avgående personal om 33 MSEK. Nedskrivningar av aktier och andelar uppgick till totalt 644 MSEK. Resultatet efter finansiella poster var –445 (411) MSEK. Total utdelning till aktieägarna uppgick till 864 MSEK under 2018.
Styrelsen föreslår för räkenskapsåret 2018 en utdelning på 4,00 SEK per aktie. Utdelningen är uppdelad på två utbetalningstillfällen. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 2,00 SEK är den 11 april 2019 och för den andra utbetalningen om 2,00 SEK föreslås den 5 november 2019. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas den första utbetalningen ske via Euroclear Sweden AB den
16 april och den andra den 8 november 2019. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfinnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
Den 14 januari 2019 meddelade NCC att valberedningen i NCC föreslår att Alf Göransson väljs in i NCC:s styrelse. Styrelseledamoten Carina Edblad har avböjt omval. Övriga sju tidigare medlemmar föreslås för omval.
Valberedningen föreslår att styrelsen, till den del den utses av årsstämman, ska bestå av åtta ordinarie ledamöter utan suppleanter.
Alf Göransson var koncernchef för Securitas mellan åren 2007 och 2018. Dessförinnan var han koncernchef för NCC mellan 2001 och 2007. Han är styrelseordförande i Loomis, styrelseledamot i Sweco, Attendo, Hexpol, Melker Schörling AB, Axfast, Axel Johnson inc. och Sandberg Development Group.
Den 22 januari 2019 meddelande NCC att Carola Lavén lämnar koncernledningen och sin roll som chef för affärsområdet NCC Property Development för att bli vice VD och investeringsdirektör på fastighetsbolaget Castellum. Carola Lavén kommer tills vidare och längst till den 22 juli vara kvar i sin nuvarande roll.
En beskrivning av lön, ersättning och anställningsvillkor för VD och andra personer i företaget återfinns i not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sid. 39–42.
De föreslagna riktlinjerna till årsstämman 2019 överensstämmer med de som beslutades av årsstämman 2018 med undantag för att den kortsiktiga rörliga ersättningen till medlemmar av Koncernledningen, förutom VD, är maximerad till mellan 30 och 40 procent av den fasta lönen, jämfört med tidigare maximalt 40 procent (under förutsättning att det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet antas).
Om årsstämman inte beslutar om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är ersättningen till medlemmar av Koncernledningen, förutom VD, maximerad till mellan 40 och 50 procent av den fasta lönen, jämfört med 50 procent i förslaget till årsstämman 2018.
De föreslagna riktlinjerna till årsstämman 2019 innebär även att medlem av Koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ i normalfallet äger rätt till 6 månaders uppsägningstid. I tidigare gällande riktlinjer var uppsägningstiden 12 månader. Enligt vissa anställningskontrakt tecknade år 2018 eller tidigare gäller 12 månaders uppsägningstid.
Under 2018 har styrelsen utnyttjat sin rätt att i enskilda fall och av särskilda skäl frångå riktlinjerna i det att den verkställande direktörens maximala kortfristiga rörliga ersättning översteg taket i de vid anställningsavtalets tecknande gällande riktlinjerna, att den verkställande direktören för 2018 erhållit en fast bonus om 60 procent av maximal rörlig ersättning och att den verkställande direktören har en har en premiebaserad pension motsvarande 40 procent av den fasta månadslönen. För en annan ledande befattningshavare ska eventuellt avgångsvederlag inte avräknas mot annan ersättning. I båda fallen har styrelsens skäl till att frångå riktlinjerna varit att kunna rekrytera de personer styrelsen bedömt vara bäst lämpade för respektive befattning.
Styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen)
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2018 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.
Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för bolagets koncernledning föreslår styrelsen att det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogrammet upprepas för 2019 och som en följd härav att den kortsiktiga rörliga ersättningen justeras ned med 10 procentenheter från grundnivån. Dessa riktlinjer omfattar utökade Koncernledningen inklusive VD, sammanlagt för närvarande 12 personer.
Målsättningen med riktlinjerna för lön och annan ersättning till Koncernledningen är att NCC skall erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom NCC-koncernen. Det totala ersättningspaketet ska stödja NCC:s långsiktiga strategi. Ersättningen till Koncernledningen består av fast ersättning, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.
Fast ersättning. Vid fastställande av den fasta ersättningen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år.
Kortsiktig rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen skall vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga operationella och finansiella mål.
Under förutsättningen att ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram antas av årsstämman 2019, är den kortsiktiga rörliga ersättningen för VD maximerad till 65 procent av den fasta lönen. För de övriga i Koncernledningen är den maximerad till mellan 30 och 40 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden för det kortsiktiga incitamentsprogrammet gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget maximalt cirka 24 MSEK inklusive sociala avgifter.
Beslutar bolagsstämman inte om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är den rörliga ersättningen för VD maximerad till 75 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen maximerad till mellan 40 och 50 procent av den fasta lönen, vilket beräknas motsvara en kostnad vid fullt utfall om maximalt cirka 29 MSEK inklusive sociala avgifter.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. VD har premiebestämd pension med ett premielöfte om 40 procent av avtalad fast lön. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i Sverige och har ett anställningskontrakt enligt svenska villkor, har utöver ITP (den kollektivavtalade pensionen för tjänstemän) även rätt till en premiebestämd tilläggspension på 30 procent av pensionsmedförande lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. Som pensionsmedförande lön används definitionen av pensionsmedförande lön i enlighet med ITP:s avdelning 2. Inkomstbasbeloppet för 2019 är 64 400 SEK. Medlem i Koncernledningen som har anställningskontrakt enligt annat lands villkor har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i Koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner till medlem i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av Koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ äger i normalfallet rätt till 6 månaders uppsägningstid med avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår i normalfallet till 6 månader vid uppsägning på initiativ av den anställde.
Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl härför.
Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för medlemmar i Koncernledningen samt övriga ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2019). Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med det långsiktigt prestationsbaserade incitamentsprogram som årsstämman antog i april 2018. Totalt omfattas 174 befattningshavare av LTI 2018. Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. Syftet med LTI-programmen är att skapa fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och att minimera antalet arbetsplatsolyckor. LTI 2019 föreslås omfatta sammanlagt cirka 180 deltagare inom NCCkoncernen.
Närmare information om förslaget och tidigare långsiktigt incitamentsprogram finns tillgängligt på www.ncc.se. Se även not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, sid. 39–42.
Inom NCC är hantering av strategiska -, finansiella och operationella risker en väsentlig del av verksamheten och en förutsättning för ett stabilt och lönsamt företag. Riskhanteringen inom NCC syftar till att snabbt identifiera risker för att kunna agera och åtgärda dessa.
I diagrammet visas de fyra risker som identifierats ha störst påverkan på NCC:s möjligheter att uppnå NCC:s målsättningar. En bedömning har gjorts av sannolikheten att de inträffar och den påverkan de bedöms ha om de inträffar.
Konsekvens
| Siffrorna är baserade på utfall 2018. | Förändring | Resultateffekt efter finansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
Kommentarer |
|---|---|---|---|---|---|
| NCC INFRASTRUCTURE | |||||
| Volym | +/–5% | 5 | 0,1 | 0,1 | För NCC Infrastructure har en marginalhöjning på |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 198 | 3,7 | 2,3 | 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC BUILDING SWEDEN | |||||
| Volym | +/–5% | 53 | 1,0 | 0,6 | För NCC Building Sweden har en marginalhöjning på |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 157 | 2,9 | 1,8 | 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC BUILDING NORDICS | |||||
| Volym | +/–5% | 24 | 0,5 | 0,3 | För NCC Building Nordics har en marginalhöjning på |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 108 | 2,0 | 1,2 | 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5 procent. Det speglar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC INDUSTRY | |||||
| Volym | +/– 5% | 41 | 0,8 | 0,5 | NCC Industrys verksamhet påverkas av bland annat |
| Rörelsemarginal | +/– 1%-enhet | 130 | 2,4 | 1,5 | prisnivåer samt producerad och utlagd asfaltvolym, |
| Kapitalrationalisering | +/– 10% | 6 | 0,1 | –0,5 | vilken är beroende av säsongens längd. |
| NCC PROPERTY DEVELOPMENT | |||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/–10% | 34 | 0,6 | 0,4 | NCC Property Developments resultat styrs till allra |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/–1%-enhet | 21 | 0,4 | 0,2 | största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighets projekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träffats med hyresgästerna. Ökad uthyrningstakt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan drifts kostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågående projekt kan ge en värdeförändring. |
| KONCERNEN | |||||
| Ränteförändring nettoskuld* | +/–1%-enhet | 30 | 0,6 | Nettoskulden uppgick 31 december 2018 till 3 045 | |
| Volymförändring nettoskuld | 1 000 MSEK | 13 | 0,2 | –1,0 | (149) MSEK, vilket var en ökning sedan 2017. Netto skuld exklusive pensionsskuld/EBITDA var 1,6 vid |
| Ändrad soliditet | –5%-enheter | –9,3 | utgången av 2018, d.v.s. under NCC:s mål om högst 2,5. |
* Exklusive pensionsskuld enl. IAS 19.
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | SANNOLIKHET | PÅVERKAN | KONTROLLAKTIVITETER |
|---|---|---|---|---|
| OPERATIVA RISKER | ||||
| 1. KOMPETENS OCH PERSONAL FÖRSÖRJNING |
Byggverksamhet är till en hög grad en serviceverksamhet med personalen som framgångsfaktor. Konkurrensen om per sonal är hög och för att uppnå tillväxt och lönsamhet krävs god personalförsörj ning. Ur ett strategiskt perspektiv bedöms tillgången på personal vara en riskfaktor för att uppnå finansiella mål. |
Sannolik | Omfattande | Affärsområdena har identifierat nyckelkompetenser och arbetar kon tinuerligt med att behålla, rekrytera och utveckla anställda inom dessa områden. NCC arbetar koncernöver gripande med strategisk resursplane ring och att vara en attraktiv arbets givare och ser möjligheter att bredda rekryteringsbasen. |
| 2. ENTREPRENAD OCH PROJEKT LEDNINGSRISK |
Inom entreprenadverksamheten är de huvudsakliga operativa riskerna pro jektselektering och projektledning/pro duktionseffektivititet. I en växande mark nad finns risken att kraftigt ökad orderingång leder till brist på projektled ningskapacitet. |
Möjlig | Omfattande | NCC prioriterar att lämna anbud med identifierade risker som är hanter bara och kalkylerbara. Olika kon traktsformer och samarbeten med kunder medför att olika risker kan hanteras. Genom NCC:s projekt selektering, anbudsprövning och verksamhetsstyrningssystem mot verkas dessa operativa risker. |
| 3. ORGANISATO RISKA OCH FÖRÄND RINGS RISKER |
En decentraliserad verksamhet som genomgår organisatoriska förändringar kan tappa dels kundfokus och dels effektivitet i att genomföra förändringar. |
Låg sannolikhet | Omfattande | Centralt fokus och styrning samt upp följning av åtgärder i verksamheten minimerar risken för att förändringar ej genomförs. |
| 4. SÄKERHETS RISKER |
Byggprojekt innehåller många farliga moment t.ex arbete på hög höjd, verktyg som kräver rätt handhavande och lyft av tunga element. |
Möjlig | Moderat | NCC arbetar systematiskt med att eli minera olyckor för att förverkliga vår nollvision och för att skapa en säker hetskultur, där alla reagerar och age rar på brister i arbetsmiljön och på felaktiga eller farliga beteenden. |
| HÅLLBARHET | ||||
| ÖVERTRÄDELSE AV UPPFÖRANDE KOD |
NCC är en samhällsaktör med en bred kund- och leverantörsbas. Anställda inom NCC har historiskt vid ett fåtal till fällen brutit mot interna regler och kon kurrensbegränsning. |
Låg sannolikhet | Omfattande | NCC arbetar sedan flera år tillbaka kontinuerligt och aktivt med våra värderingar och utbildning i vår upp förandekod, NCC Compass med bl.a. etiska dilemman, och inom berörda verksamheter konkurrensrätt. |
| LEVERANTÖRS OCH MATERIAL ANSVAR |
Leverantörskedjorna inom byggsektorn medför risk för bristande kontroll av exempelvis arbetsförhållanden hos underentreprenörer och leverantörer. |
Möjlig | Moderat | NCC arbetar systematiskt med att utvärdera och utöka kontrollen av leverantörskedjan. Samtidigt arbetar NCC med system för att säkerställa goda arbetsförhållanden, till exempel genom det egna bemanningsbolaget NCC Montage. Verktyg för att säker ställa spårbarheten är exempelvis loggböcker och digital standardise rad identifikation av byggprodukter (GTIN). |
| PRODUKTIONS STYRNING |
Ineffektiv material- och energianvänd ning orsakar onödigt höga produktions kostnader och koldioxidutsläpp. Volatila väderförhållanden som ökad nederbörd eller hög värme kan leda till förseningar i projekt, materialskador och svåra arbets förhållanden. |
Möjlig | Moderat | NCC arbetar målstyrt och systema tiskt för att minska utsläpp och öka resurseffektiviteten med regelbun den uppföljning av utfall och anpass ning av åtgärder enligt hållbarhets ramverkets målprocess. NCC beaktar t.ex. långsiktiga väderlek scenarios i planeringen av relevanta projekt. |
| RISKOMRÅDE | BESKRIVNING | SANNOLIKHET | PÅVERKAN | KONTROLLAKTIVITETER |
|---|---|---|---|---|
| FINANSIELLA RISKER & RAPPORTERING | ||||
| RÄNTERISK | Ränterisk utgör risken för att föränd ringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. |
Väldigt sällsynt | Moderat | NCC:s finanspolicy är beslutad av NCC AB:s styrelse och bildar ett ram verk för riskmandat och limiter inom NCC-koncernen. Koncernens finans verksamhet är centralt organiserad vilket ger god överblick över finan siella positioner och risker. Se vidare not 38. |
| VALUTARISK | Valutarisk utgör risken för att föränd ringar i valutakurser påverkar NCC:s resultaträkning, balansräkning och kassaflöden negativt. |
Möjlig | Moderat | Se ovan |
| REFINANSIE RINGSRISK |
Refinansieringsrisk utgör risken för att finansieringsmöjligheterna är begränsade och/eller att kostnaden är högre när för fallande lån ska refinansieras, vilket kan få en negativ påverkan på NCC:s verksam het, resultat och finansiella ställning. |
Väldigt sällsynt | Moderat | Se ovan |
| LIKVIDITETSRISK | Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan nega tivt påverka koncernens förmåga att full göra betalningsförpliktelser. |
Väldigt sällsynt | Moderat | Se ovan |
| KREDITRISKER OCH MOTPARTS RISKER I FINANSIELL VERKSAMHET |
Med kreditrisk och motpartsrisk i finan siell verksamhet avses risken att en av NCC:s finansiella motparter inte kan full göra sina åtaganden gentemot NCC. |
Väldigt sällsynt | Moderat | Se ovan |
| KUNDKREDITRISK | Med kundkreditrisk avses risken att NCC:s kunder inte kan fullgöra sina betal ningar till NCC för levererade varor och tjänster |
Väldigt sällsynt | Moderat | Kundkreditrisker hanteras inom NCC genom gemensamma rutiner för identifiering och bedömning av risker, dels före det att avtal ingås med kunder, dels fortlöpande i den operativa uppföljningen. NCC:s kredi trisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier. |
| SUCCESSIV VINST AVRÄKNING |
I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC successiv vinstavräkning, vilket innebär att resultat tas fram i takt med fär digställande. Om projektets bedömda resultat försämras under projektets pro duktionstid, kan det medföra att tidigare redovisat resultat behöver återläggas. |
Möjlig | Omfattande | Genom projektstyrning och löpande uppföljning av produktionskalkyler, avstämning av utfört arbete och slut lägesprognoser säkerställs att infor mationen är rättvisande. |
med kommentarer
| MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 2, 3, 20, 35 | 57 346 | 54 441 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8, 16, 25 | –55 205 | –50 460 |
| Bruttoresultat | 2 140 | 3 981 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 16, 17 | –2 875 | –2 933 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 17 | 12 | 1 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 8, 16, 17 | –82 | –7 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 9 | 21 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures | 42 | 11 | |
| Rörelseresultat | 2, 3, 10 | –764 | 1 075 |
| Finansiella intäkter | 12 | 36 | 39 |
| Finansiella kostnader | 12 | –121 | –130 |
| Finansnetto | 12 | –85 | –91 |
| Resultat efter finansiella poster | –849 | 983 | |
| Skatt på årets resultat | 2, 24 | 99 | –106 |
| Årets resultat | 13 | –750 | 877 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | –756 | 872 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 6 | 5 | |
| Årets resultat | –750 | 877 | |
| Resultat per aktie | |||
| Före och efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 2 | –7,00 | 8,07 |
| Antal aktier, miljoner | |||
| Totalt antal utgivna aktier | 108,4 | 108,4 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före och efter utspädning under året | 108,1 | 108,1 | |
| Antal utestående aktier före utspädning vid årets slut | 108,0 | 108,1 |
NCC-koncernens nettoomsättning uppgick till 57 346 (54 441) MSEK under 2018. Samtliga affärsområden, förutom NCC Property Development hade högre nettoomsättning. Föregående år erhölls ett antal stora projekt som har haft hög upparbetning under 2018, vilket förklarar ökningen i byggverksamheten.
Markarbeten, vägar och järnväg stod tillsammans för drygt hälften av NCC Infrastructures omsättning och Sverige stod för knappt 80 procent av omsättningen.
NCC Building Swedens nettoomsättning var högre genom ökad upparbetning i ett antal större projekt. Bostäder var det enskilt största produktsegmentet med 30 procent, även om andelen var lägre än föregående år, följt av renovering och ombyggnader med drygt 20 procent.
NCC Building Nordics nettoomsättning har ökat till följd av högre upparbetning i Danmark, samtidigt som den var lägre i Norge och Finland. Segmenten bostäder, som minskat, och renovering och ombyggnationer, som ökat, var lika stora under 2018. Segmentet kontor har också ökat under året.
Inom NCC Industry var omsättningen högre inom asfaltverksamheten beroende på högre asfaltspriser till följd av högre bitumen- och energikostnader. Omsättningen var högre i Norge och Danmark.
NCC Property Developments omsättning uppgick till 2 157 (2 567) MSEK för 2018. Under året har nio (fem) projekt resultatavräknats, men till lägre belopp än föregående år.
NCC-koncernens rörelseresultat för 2018 uppgick till –764 (1 075) MSEK. Det negativa resultatet för helåret förklaras främst av de avsättningar, omvärderingar och nedskrivningar om sammanlagt 1 565 MSEK som gjordes i tredje kvartalet.
NCC Infrastructures rörelseresultat var lägre i samtliga divisioner med den största resultatförsämringen i Civil Engineering Norway. En stor del av försämringen är hänförlig till de omvärderingar som genomfördes i tredje kvartalet, bland annat omvärderingar av pågående tvister och garantier, nedskrivningar i projektportföljen och omstruktureringskostnader.
Rörelseresultatet i NCC Building Sweden var något lägre än föregående år. Resultatet belastades av högre omvärderingar än föregående år, där de flesta projektjusteringarna påverkade tredje kvartalet men även till viss del fjärde kvartalet.
NCC Building Nordics rörelseresultat var lägre, vilket främst förklaras av negativa omvärderingar i det tredje kvartalet.
Rörelseresultatet i NCC Industry var lägre i samtliga divisioner.
med kommentarer
| MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | –750 | 877 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat1) | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | 2 | 90 | 27 |
| Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –30 | –7 | |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 24 | 6 | 1 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –19 | –19 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | –11 | 16 | |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 24 | 6 | 1 |
| 41 | 19 | ||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 31 | –818 | –250 |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till periodens resultat | 175 | 55 | |
| –643 | –195 | ||
| Årets övrigt totalresultat | –602 | –176 | |
| Årets totalresultat | –1 352 | 701 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | –1 358 | 696 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 6 | 5 | |
| Årets summa totalresultat | –1 352 | 701 |
1) Se även specifikation av posten reserver i eget kapital sid. 27.
Asfaltsverksamheterna i Sverige och Norge förbättrade sina resultat medan Finland och Danmarks resultat försämrades till följd av ökad konkurrens. Stenmaterialverksamhetens resultat var, exklusive omvärderingar i det tredje kvartalet, på en bra nivå. Resultatet inom grundläggning påverkades förutom av lägre omsättning i Sverige även av negativa omvärderingar under det tredje kvartalet.
Under året har NCC Property Development resultatavräknat nio (fem) projekt, varav fyra i Finland, två i Sverige, två i Danmark och ett i Norge. Resultatet belastades av omvärdering av utvecklingsfastigheter i Norge, Danmark och Finland om 363 MSEK till följd av avvecklingsbeslut i det tredje kvartalet 2018.
Övrigt och elimineringar uppgick till –166 (–314) MSEK. NCC:s huvudkontor och resultat från mindre dotter- och intresseföretag ingick med –187 (–116) MSEK. Vidare ingick elimineringar av internvinster med 11 (10) MSEK. Övriga koncernjusteringar, i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern (bland annat pensioner) samt avsättning för omstrukturering uppgick till 10 (–208) MSEK. Resultatet efter finansiella poster var –849 (983) MSEK.
Finansnettot uppgick till –85 (–91) MSEK. Ränteeffekter på lån och placeringar, lägre kreditmarginal och högre kapitalisering av räntor hos NCC Property Development påverkade positivt, vilket dock motverkades av högre kostnader till följd av högre nettoskuld under året.
NCC:s effektiva skattesats var 12 (11) procent. Se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Förändringen av övrigt totalresultat består i huvudsak av årets nettoresultat samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner där en sänkning av diskonteringsräntan och en höjning av inflationsantagandet har medfört en ökning av pensionsskulden under 2018. Skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Nettoomsättningen var högre under 2018 genom att NCC erhöll ett antal stora projekt under 2017 som har haft en hög upparbetning under 2018. Det negativa resultatet 2018 förklaras främst av de avsättningar, omvärderingar och nedskrivningar om sammanlagt 1 565 MSEK som gjordes i tredje kvartalet.
Resultat efter finansiella poster, MSEK
med kommentarer
| MSEK | Not | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 20, 35 | |||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 16 | 1 861 | 1 848 | 1 851 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 339 | 335 | 275 |
| Rörelsefastigheter | 17 | 915 | 880 | 814 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 3 052 | 2 712 | 2 569 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 19, 21 | 119 | 129 | 125 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | 23 | 195 | 575 | 361 |
| Övriga långfristiga fordringar | 119 | 26 | 62 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 2, 24 | 531 | 338 | 163 |
| Summa anläggningstillgångar | 38 | 7 133 | 6 843 | 6 220 |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Exploateringsfastigheter | 25 | 1 633 | 1 696 | 1 780 |
| Pågående fastighetsprojekt | 25 | 2 292 | 1 039 | 1 440 |
| Färidigställda fastighetsprojekt | 25 | 308 | 870 | 808 |
| Exploateringsfastigheter bostäder | 25 | 16 | ||
| Andelar i intresseföretag | 25 | 226 | ||
| Material- och varulager | 26 | 902 | 764 | 713 |
| Skattefordringar | 146 | 241 | 42 | |
| Kundfordringar | 38 | 9 629 | 8 882 | 7 682 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2, 27 | 1 276 | 1 554 | 1 704 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 418 | 1 170 | 1 061 | |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 163 | 167 | 152 | |
| Övriga fordringar | 23 | 608 | 687 | 446 |
| Kortfristiga placeringar | 21, 37 | 72 | 41 | 190 |
| Likvida medel | 37 | 1 197 | 3 063 | 3 093 |
| Summa omsättningstillgångar | 38 | 19 868 | 20 174 | 19 128 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 27 001 | 27 018 | 25 348 |
NCC genomför nedskrivningsprövningar av goodwill årligen eller när det finns indikation på värdeförändringar. Nedskrivning har skett av del av goodwill inom NCC Infrastructures verksamhet i Norge. Goodwill ökade trots nedskrivningen genom positiva valutakurseffekter. Se även not 16, Immateriella tillgångar.
Maskiner och inventarier ökade under året. Maskininvesteringar har främst skett inom NCC Industry.
Värdet av fastighetsutvecklingsprojekt ökade genom högre upparbetning i pågående projekt och färre resultatavräknade projekt. Se även not 25, Omsättningsfastigheter.
Kundfordringarna ökade främst genom lägre upparbetade ej fakturerade intäkter och ökad förskottsfakturering inom NCC Infrastructure.
Likvida medel var lägre än föregående år genom att dessa medel använts för att finansiera, dels det negativa kassaflödet före finansiering, dels utdelning och amortering av lån. Det negativa kassaflödet före finansiering är främst en effekt av ökade investeringar i fastighetsutvecklingsprojekt inom NCC Property Development.
Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder har minskat då långfristiga skulder har blivit kortfristiga under året.
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för pensioner har ökat under året. Vid beräkning av pensionsskulden har antagandena för diskonteringsräntan sänkts och för inflationen höjts, vilket ger en ökad skuld.
Övriga långfristiga avsättningar ökade genom garantiåtaganden inom affärsområdena NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics.
Kortfristiga räntebärande skulder Kortfristiga räntebärande skulder har ökat marginellt trots lösta lån, då långfristiga skulder har blivit kortfristiga under året.
Fakturerade ej upparbetade intäkter ökade, främst genom ökad förskottsfakturering inom affärsområdet NCC Infrastructure.
Övriga kortfristiga skulder ökade, främst genom högre förskott från kund inom NCC Infrastructure.
| MSEK | Not | 2018 | 2017 | 2016 |
|---|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL | 1 | |||
| Aktiekapital | 28 | 867 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | –72 | –113 | –125 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 292 | 2 571 | 2 748 | |
| Aktieägarnas kapital | 2 | 2 931 | 5 168 | 5 334 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 12 | 13 | |
| Summa eget kapital | 2 948 | 5 179 | 5 346 | |
| SKULDER | 1 | |||
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 29, 34 | 1 342 | 1 669 | 2 288 |
| Övriga långfristiga skulder | 32 | 8 | 54 | 54 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 31 | 2 279 | 1 407 | 1 008 |
| Uppskjutna skatteskulder | 24 | 297 | 438 | 407 |
| Övriga avsättningar | 30 | 2 563 | 1 889 | 1 686 |
| Summa långfristiga skulder | 38 | 6 488 | 5 456 | 5 443 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 29, 34 | 1 051 | 919 | 723 |
| Leverantörsskulder | 5 164 | 5 179 | 4 427 | |
| Skatteskulder | 95 | 115 | ||
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 2, 27 | 6 311 | 5 905 | 4 608 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 33 | 3 452 | 3 207 | 3 205 |
| Avsättningar | 30 | 68 | 24 | 21 |
| Övriga kortfristiga skulder | 32 | 1 520 | 1 052 | 1 460 |
| Summa kortfristiga skulder | 38 | 17 566 | 16 382 | 14 558 |
| Summa skulder | 24 054 | 21 838 | 20 001 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 27 001 | 27 018 | 25 348 |
NCC Industry har störst andel sysselsatt kapital tätt följt av NCC Infrastructure och NCC Property Development. NCC Building Sweden och NCC Building Nordics har relativt sett en lite mindre andel. Fördelningen 2018 var i stort sett lika som 2017.
Under 2018 genomfördes en genomlysning av verksamheten för att skapa förusättningar för att öka lönsamheten. Avkastningen på kapital minskade därför under 2018 framförallt som en följd av avsättningar, omvärderingar och omstruktureringskostnader samt även projeknedskrivningar och lägre omsättning i byggverksamheten.
med kommentarer
| MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 1, 2 | 174 | 188 |
| Bruttoresultat | 174 | 188 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 8 | –376 | –403 |
| Rörelseresultat | –202 | –215 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 9 | –208 | 629 |
| Resultat från övriga finansiella anläggningstillgångar | 12 | 12 | |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 4 | ||
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –47 | –19 |
| Resultat efter finansiella poster | –445 | 411 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | 545 | 582 |
| Skatt på årets resultat | 24 | –101 | –90 |
| ÅRETS RESULTAT | –1 | 903 |
| MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Årets resultat | –1 | 903 |
| Årets summa totalresultat | –1 | 903 |
Moderbolaget består främst av funktioner för huvudkontoret samt en filial i Norge. Det finns även två filialer i Danmark och Finland, men i dessa bedrivs ingen verksamhet. Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
Nettoomsättningen uppgick till 174 (188) MSEK och avsåg debitering till koncernbolag. Medelantalet anställda uppgick till 71 (74). Under 2018 har resultatet belastats med kostnader för avgående personal om 33 MSEK. Aktier och andelar har skrivits ned med 644 MSEK under året.
med kommentarer
| MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1 | ||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Utvecklingsutgifter | 16 | 38 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 38 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Maskiner och inventarier | 17 | 24 | 8 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 24 | 8 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 18 | 5 518 | 4 678 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 8 | 6 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 22, 38 | 5 571 | 4 729 |
| Summa anläggningstillgångar | 5 595 | 4 774 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 1 | 1 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 745 | 222 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 3 | 1 | |
| Skattefordringar | 110 | 160 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 17 | 18 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 875 | 402 | |
| Kassa och bank | 37 | 1 100 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 37 | 161 | 863 |
| Summa omsättningstillgångar | 38 | 1 036 | 2 365 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 631 | 7 139 |
| MSEK | Not | 2018 | 2017 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 | ||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 28 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 1 850 | 1 824 | |
| Årets resultat | –1 | 903 | |
| Summa fritt eget kapital | 1 850 | 2 727 | |
| Summa eget kapital | 2 891 | 3 768 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner | |||
| och liknande förpliktelser | 31 | 1 | 1 |
| Övriga avsättningar | 30 | 7 | 8 |
| Summa avsättningar | 8 | 9 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till koncernföretag | 29 | 1 044 | 1 044 |
| Övriga skulder1) | 29 | 1 001 | 1 004 |
| Summa långfristiga skulder | 38 | 2 045 | 2 049 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Leverantörsskulder | 25 | 33 | |
| Skulder till koncernföretag | 29 | 1 232 | 1 192 |
| Skatteskulder | 7 | ||
| Övriga skulder | 355 | 5 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 33 | 75 | 76 |
| Summa kortfristiga skulder | 38 | 1 687 | 1 313 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 631 | 7 139 |
1) Varav 1 000 MSEK avser återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse.
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
Finansiella anläggningstillgångar ökade genom att andelar i koncernföretag var högre än föregående år.
Total beslutad utdelning till aktieägarna uppgick till 864 MSEK, varav 432 MSEK utbetalades i april och 432 MSEK i november 2018.
med kommentarer
| EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2017-01-01 | 867 | 1 844 | –125 | 2 967 | 5 553 | 13 | 5 566 |
| Justering för ändrad redovisningsprincip: IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder |
–220 | –220 | –220 | ||||
| Justerad ingående balans 1 januari | 867 | 1 844 | –125 | 2 747 | 5 333 | 13 | 5 346 |
| Årets resultat | 872 | 872 | 5 | 877 | |||
| Övrigt totalresultat | 19 | –195 | –176 | –176 | |||
| Summa totalresultat | 19 | 677 | 696 | 5 | 701 | ||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –4 | –4 | –4 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 5 | 5 | 5 | ||||
| Utdelning | –865 | –865 | –6 | –871 | |||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –864 | –864 | –6 | –869 | |||
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 867 | 1 844 | –113 | 2 569 | 5 167 | 12 | 5 179 |
| Årets resultat | –756 | –756 | 6 | –750 | |||
| Övrigt totalresultat | 41 | –643 | –602 | –602 | |||
| Summa totalresultat | 41 | –1 399 | –1 358 | 6 | –1 352 | ||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –11 | –11 | –11 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | –4 | –4 | –4 | ||||
| Utdelning | –864 | –864 | –864 | ||||
| Summa transaktioner med koncernens ägare | –879 | –879 | –879 | ||||
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 867 | 1 844 | –72 | 292 | 2 931 | 17 | 2 948 |
Om tidigare principer för redovisning av pensioner enligt IAS 19 hade tillämpats, skulle eget kapital ha varit 2 817 MSEK högre och nettoskulden 2 279 MSEK lägre per 31 december 2018.
Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till innehav utan bestämmande inflytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som finns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det finns täckning för.
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförliga till innehav utan bestämmande inflytande och utdelning till aktieägarna.
I moderbolaget är förändringarna i allt väsentligt hänförliga till årets resultat samt utdelning till aktieägare.
Per den 31 december 2018 omfattade det registrerade aktiekapitalet 13 337 895 A-aktier och 95 097 927 B-aktier. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
| BUNDET EGET KAPITAL | FRITT EGET KAPITAL | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2017-01-01 | 867 | 174 | 1 330 | 1 306 | 3 677 |
| Vinstdisposition | 1 306 | –1 306 | |||
| Årets summa totalresultat | 903 | 903 | |||
| Fusionsvinst | 53 | 54 | |||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –4 | –4 | |||
| Utdelning kontant | –865 | –865 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 5 | 5 | |||
| Utgående eget kapital 2017-12-31 | 867 | 174 | 1 824 | 903 | 3 768 |
| Vinstdisposition | 903 | –903 | |||
| Årets summa totalresultat | –1 | –1 | |||
| Försäljning / Förvärv av egna aktier | –11 | –11 | |||
| Utdelning kontant | –864 | –864 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | –4 | –4 | |||
| Utgående eget kapital 2018-12-31 | 867 | 174 | 1 850 | –1 | 2 891 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –109 | –128 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
90 | 25 |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
–30 | –7 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet |
1 | |
| Omräkningsdifferens hänförlig till avyttrad verksamhet | 6 | |
| Utgående omräkningsreserv | –43 | –109 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | 5 | |
| Förändringar i verkligt värde på finansiella tilgångar som kan säljas överfört till årets resultat |
–5 | |
| Utgående verkligt värdereserv | 0 | 0 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –7 | –4 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | –18 | –19 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat |
–11 | 16 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 6 | 1 |
| Utgående säkringsreserv | –29 | –7 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 2 | 2 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –1 | |
| Utgående omvärderingsreserv | 1 | 2 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –113 | –125 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | 66 | 19 |
| – Verkligt värdereserv | –5 | |
| – Säkringsreserv | –23 | –2 |
| – Omvärderingsreserv | –1 | |
| Utgående reserver | –72 | –113 |
I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag, joint ventures och joint operations.
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under finansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de finansiella målen, som under 2018 var:
En avkastning på eget kapital efter skatt på 20 procent. År 2018 var avkastningen på eget kapital –18 procent.
En nettoskuld som ska vara högst 2,5 gånger EBITDA. Per den 31 december 2018 var nettoskulden exklusive pensionsskulden 1,6 gånger EBITDA.
NCC:s dotterbolag, NCC Försäkring AB, måste i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2018 och 2017 har dessa krav uppfyllts. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens finansiella mål och utdelningspolicy, se s. 7.
med kommentarer
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter finansiella poster, kvarvarande verksamheter | –849 | 983 | –445 | 411 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | |||||
| – Avskrivningar | 6 | 663 | 628 | 2 | 1 |
| – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 8 | 453 | 7 | 682 | |
| – Kursdifferenser | –17 | 131 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –148 | –82 | 73 | ||
| – Förändringar avsättningar | 30 | 711 | 419 | –1 | 1 |
| – Koncernbidrag | –55 | ||||
| – Övrigt | –25 | 10 | –1 | ||
| Summa poster som inte ingår i kassaflödet | 1 637 | 1 112 | 683 | 21 | |
| Betald skatt | –53 | –432 | –59 | –351 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet | 735 | 1 664 | 179 | 81 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 1 436 | 1 630 | |||
| Investeringar i fastighetsprojekt | –2 602 | –1 152 | |||
| Upplösning kommissionärsförhållande | –1 284 | ||||
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 55 | 17 | –9 | –125 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | –1 110 | 494 | –9 | –1 409 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –375 | 2 158 | 169 | –1 328 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av dotterföretag / rörelse | 37 | –59 | –96 | –1 488 | –305 |
| Försäljning av dotterföretag | 37 | 75 | |||
| Förvärv av byggnader och mark | 17 | –100 | –52 | ||
| Försäljning av byggnader och mark | 35 | 14 | |||
| Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar | –5 | ||||
| Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar | 47 | 6 | |||
| Förvärv av övriga anläggningstillgångar | –929 | –825 | –18 | –10 | |
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 150 | 160 | |||
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –782 | –797 | –1 506 | –315 | |
| Kassaflöde före finansiering | –1 157 | 1 361 | –1 337 | –1 643 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –864 | –865 | –864 | –865 | |
| Förvärv/Försäljning av egna aktier | –11 | –4 | –11 | –4 | |
| Koncernbidrag erhållit | 55 | 373 | |||
| Upptagna lån | 68 | 52 | 385 | 999 | |
| Amortering av lån | –263 | –488 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) av långfristiga räntebärande fordringar | 380 | –214 | |||
| Ökning (–) / Minskning (+) av kortfristiga räntebärande fordringar | –26 | 134 | –30 | 895 | |
| Ökning (+) av innehav utan bestämmande inflytande m.m. | –6 | ||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –717 | –1 392 | –466 | 1 399 | |
| Årets kassaflöde | –1 874 | –31 | –1 802 | –245 | |
| Likvida medel vid årets början | 37 | 3 063 | 3 093 | 1 963 | 5 835 |
| Avgår ingående likvida medel vid årets början pga brutet kommissionärsförhållande | –3 628 | ||||
| Likvida medel vid årets början exklusive kommissionärsförhållande | 2 207 | ||||
| Kursdifferens i likvida medel | 8 | 1 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 37 | 1 197 | 3 063 | 161 | 1 963 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader | 72 | 41 | |||
| Totalt likvida tillgångar vid periodens slut | 1 269 | 3 104 | 161 | 1 963 |
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till –375 (2 158) MSEK för 2018. Resultatet från verksamheten samt investeringar i fastighetsutvecklingsprojekt i NCC Property Development påverkade kassaflödet negativt. Övriga förändringar i rörelsekapital var netto i nivå med föregående år. Positiva justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet består i allt väsentligt av ökade avsättningar för garantier och förlustprojekt, återförda avskrivningar och nedskrivningar på anläggningstillgångar samt omvärdering av omsättningsfastigheter.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2018 | 2017 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av varulager | –127 | –77 |
| Ökning (–) / Minskning (+) av fordringar | –573 | –2 288 |
| Ökning (+) / Minskning (–) av skulder | 755 | 2 383 |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 55 | 17 |
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –782 (–797) MSEK. Investeringar i maskiner och inventarier har främst skett inom NCC Industry.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –717 (–1 392) MSEK. Den lägre nivån jämfört med föregående år beror främst på lägre amortering samt lägre långfristiga finansiella fordringar i NCC Property Development i och med försäljning av aktierna i Mölndals Galleria.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 1 269 (3 104) MSEK.
Nettoskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december 2018 till –3 045 (–149) MSEK. Den ökade nettoskulden jämfört med föregående år förklaras främst av ett negativt kassaflöde före finansiering under 2018 samt förändringar i pensionskulden. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 uppgick till 34 (34) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till 3,6 (3,5) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 33 (44) månader.
| KONCERNEN, MSEK | 2018 Jan–dec |
2017 Jan–dec |
|---|---|---|
| Nettoskuld ingående balans | –149 | –222 |
| Kassaflöde före finansiering | –1 157 | 1 361 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –11 | –4 |
| Förändring av pensionsskuld | –872 | –399 |
| Valutakursdifferenser i likvida medel | 8 | –20 |
| Betald utdelning | –864 | –865 |
| Nettoskuld utgående balans | –3 045 | –149 |
Årets kassaflöde före finansiering i moderbolaget var lägre än föregående år och uppgick till –1 337 (–1 643) MSEK. Årets kassaflöde har belastats med kapitaltillskott, i allt väsentligt till NCC Norge AS samt NCC Sverige AB. Kassaflödet från förändringar i rörelsekapitalet påverkade positivt.
Nettoskulden påverkas normalt av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög aktivitet i asfalt- och anläggningsverksamheten, men även i delar av NCC Building. Utdelningen av Bonava under andra kvartalet 2016 sänkte skulden i kvarvarande verksamhet. Nettoskulden uppgick vid utgången av 2018 till 3 045 (149) MSEK. Förändringen förklaras främst av ett lägre kassaflöde och ökad pensionsskuld.
| Not | 1 | Redovisningsprinciper | 30 |
|---|---|---|---|
| Not | 2 | Övergångseffekter avseende 2017 med anledning av IFRS15 |
37 |
| Not | 3 | Orderstock och fördelning av extern nettoomsättning |
37 |
| Not | 4 | Rapportering av rörelsesegment | 38 |
| Not | 5 | Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
39 |
| Not | 6 | Avskrivningar | 42 |
| Not | 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
42 |
| Not | 8 | Nedskrivningar | 42 |
| Not | 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | 43 |
| Not | 10 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 43 |
| Not | 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter | 43 |
| Not | 12 | Finansnetto | 43 |
| Not | 13 | Effekter av valutaförändring i resultaträkningen | 43 |
| Not | 14 | Bokslutsdispositioner | 43 |
| Not | 15 | Förvärv av rörelse | 43 |
| Not | 16 | Immateriella tillgångar | 44 |
| Not | 17 | Materiella anläggningstillgångar | 46 |
| Not | 18 | Andelar i koncernföretag | 47 |
| Not | 19 | Andelar i intresseföretag och joint ventures | 47 |
| Not | 20 | Andelar i gemensamma verksamheter | 47 |
| Not | 21 | Finansiella placeringar | 48 |
| Not | 22 | Finansiella anläggningstillgångar | 48 |
| Not | 23 | Långfristiga räntebärande fordringar och övriga fordringar |
49 |
| Not | 24 | Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder |
49 |
| Not | 25 | Omsättningsfastigheter | 51 |
| Not | 26 | Material- och varulager | 51 |
| Not | 27 | Entreprenadavtal | 51 |
| Not | 28 | Aktiekapital | 52 |
| Not | 29 | Räntebärande skulder | 52 |
| Not | 30 | Övriga avsättningar | 53 |
| Not | 31 | Pensioner | 53 |
| Not | 32 | Övriga skulder | 55 |
| Not | 33 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 55 |
| Not | 34 | Leasing | 56 |
| Not | 35 | Transaktioner med närstående | 56 |
| Not | 36 | Ställda säkerheter, borgens-, garanti och eventualförpliktelser |
57 |
| Not | 37 | Kassaflödesanalys | 57 |
| Not | 38 | Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 58 |
| Not | 39 | Uppgifter om moderbolaget | 66 |
| Not | 40 | Händelser efter balansdagen | 66 |
| Not | 41 | Disposition av företagets vinst | 66 |
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av IFRS Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen (1995:1554), rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2019. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2019.
Koncernen tillämpar IFRS 15 och IFRS 9 för första gången från och med 1 januari 2018. Andra ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2018 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.
IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal med tillhörande tolkningar. NCC tillämpar IFRS 15 retroaktivt med den sammanlagda effekten redovisad i eget kapital per den 1 januari 2017. Se not 2 där effekterna 2017 av övergången till IFRS 15, som hänför sig till affärsområdena NCC Infrastructure, NCC Building Sweden och NCC Building Nordics, visas.
Enligt IFRS 15 redovisas intäkten när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta skiljer sig från tidigare utgångspunkt när intäkten redovisades då risker och förmåner som är förknippade med ägandet har överförts till kunden. Att bestämma tidpunkten för överföring av kontroll, dvs vid en viss tidpunkt eller över tid, kräver bedömningar. Denna skillnad i utgångspunkt har dock inte medfört någon principiell påverkan på NCC:s intäktsredovisning vad gäller vilka intäkter som redovisas över tid (successivt) eller vid en tidpunkt.
NCC har identifierat två intäktsströmmar där IFRS 15 har eller kan ha en väsentlig påverkan på NCC:s finansiella rapportering.
Den första intäktsströmmen avser avtalsändringar ("contract modifications") relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten samt krav på ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande, vilket berör framförallt affärsområdena NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Kraven på att kunna redovisa intäkter från avtalsändringar är högre enligt IFRS 15 än den tidigare IAS 11, både när det gäller dokumenterad rätt såväl som sannolikhet för betalning från kund. Avtalsändring föreligger även om parterna tvistar om omfattningen och/eller priset för ändringen. Vid en bedömning av om ändringarna är verkställbara ("enforceable") ska NCC beakta alla relevanta fakta och omständigheter. Om parterna inte är överens om priset, ska intäkten redovisas endast till den del det är mycket sannolikt att en väsentlig återföring av ackumulerade redovisade intäkter inte uppstår när parterna når en överenskommelse. Enligt IAS 11 skulle intäkter i sådana fall redovisas när det bedömts sannolikt att kunden kommer att godkänna dem.
Den andra intäktsströmmen avser affärsområde NCC Property Developments intäkter från försäljning av kommersiella fastighetsprojekt som säljs före färdigställandet. Frågan här är huruvida intäkten ska redovisas över tid (successivt) eller som tidigare vid en tidpunkt (vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund). Enligt IFRS 15 ska intäkten redovisas över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete. Om något av dessa kriterier inte är uppfyllda ska intäkten liksom tidigare redovisas vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC enligt IFRS 15:s definition aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten, liksom tidigare, ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
IFRS 9 ersätter IAS 39 Finansiella Instrument. IFRS 9 fastställer principer för redovisning och värdering av finansiella tillgångar, finansiella skulder och vissa kontrakt gällande köp och sälj av icke-finansiella instrument. Dessutom tillämpar koncernen följdändringar i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar som appliceras på upplysningar för 2018 men som ännu inte har blivit allmänt applicerade på jämförande information.
IFRS 9 inför nya regler bl.a. avseende klassificering och värdering av finansiella instrument, nedskrivning av finansiella instrument och säkringsredovisning. NCC:s analys av effekterna av IFRS 9 visar att de nya reglerna inte påverkar koncernens finansiella ställning då IFRS 9 inte väsentligt påverkar värderingen. IFRS 9 innebär inte heller någon väsentlig effekt på NCC:s säkringsredovisning eller NCC:s reservering för kreditförluster.
Vad gäller klassificering och värdering av finansiella tillgångar och finansiella skulder innehåller IFRS 9 bland annat nya kategorier som ersätter dem som fanns i IAS 39. En tabell i not 38 visar i vilka kategorier NCC:s tillgångar och skulder klassificeras enligt IAS 39 och IFRS 9, men som framgår påverkas inte redovisade värden.
Ifråga om nedskrivningar ersätter IFRS 9 "inträffade förluster-modellen" från IAS 39 med en "förväntad kreditförlustmodell". Den nya nedskrivningsmodellen tillämpas på finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde, avtalstillgångar och skuldinstrument som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat, men inte på några investeringar i eget kapitalinstrument. Detta har inte fått någon effekt på NCC:s finansiella rapporter då effekten inte bedömts vara väsentlig.
Vad gäller säkringsredovisning har NCC valt att tillämpa en ny generell säkringsredovisningsmodell enligt IFRS 9. Detta kräver att koncernen säkerställer att relationer inom säkringsredovisningen är i linje med mål och strategi för riskhantering och att koncernen tillämpar ett mer kvalitativt och framåtriktat tillvägagångssätt för att bedöma säkringars effektivitet.
Koncernen använder valutaterminskontrakt för att säkra variationen i kassaflöden som uppstår genom förändringar av valutakurser relaterade till lån i utländsk valuta, fordringar, försäljning och varuinköp. Koncernen identifierar förändringar i verkligt värde för terminselementet i valutaterminskontraktet som säkringsinstrumentet i kassaflödessäkringsrelationer. Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde i säkringsinstrumentet ackumuleras i kassaflödessäkringsreserven som en separat del av eget kapital.
Enligt IAS 39 redovisades förändringar i verkligt värde som är hänförliga till terminsdelen i valutaterminskontrakten (terminspunkter) direkt i resultatet. Under IFRS 9 har dock koncernen valt att övergå till att inkludera terminspunkterna i säkringsrelationen och därmed redovisas hela förändringen av valutaterminens verkliga värde i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven som en separat komponent av eget kapital. För en förklaring till hur koncernen tillämpar säkringsredovisning enligt IFRS 9, se not 38.
Nedanstående nya IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåren 2019 och har inte tillämpats vid upprättandet av 2018 års finansiella rapporter.
Den nya standarden IFRS 16 Leasingavtal kommer att tillämpas från och med 1 januari 2019. IFRS 16 ersätter tidigare standard IAS 17. NCC kommer att implementera standarden enligt den förenklade övergångsmetoden, vilket innebär att identifierade leasingavtal inte omräknas retroaktivt, d.v.s. ingen påverkan på jämförelsetalen för perioder före 2019.
För leasetagare innebär IFRS 16 att begreppen finansiell respektive operationell leasing upphör och istället ska leasetagaren redovisa en nyttjanderättstillgång och en leasingskuld för alla leasingavtal med undantag för avtal där leasingperioden uppgår till maximalt 12 månader respektive leasingavtal vilka avser tillgångar av mindre värde. Nyttjanderättstillgången representerar en rätt att använda den underliggande tillgången och leasingskulden representerar en skyldighet att betala leasingavgifter.
NCC-koncernen kommer att redovisa nyttjanderättstillgångar med tillhörande skuld för fordon, tunga produktionsmaskiner, hyrda lokaler och tomträtter. Kostnaderna för dessa leasingavtal kommer att redovisas som avskrivningar av nyttjanderättstillgångar och räntekostnader för leasingskulder. Baserat på tillgänglig information uppskattar NCC att leasingskulderna kommer att öka med ca 1,7 Mdr SEK per den 1 januari 2019 till följd av övergång till IFRS 16. Analys och kvalitetssäkring pågår och slutligt belopp kommuniceras i samband med delårsrapporten för det första kvartalet.
Övriga förändrade IFRS som ska börja tillämpas 2019 och framåt, förväntas i ingen eller liten utsträckning ha påverkan på NCC:s finansiella rapportering.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Moderbolaget redovisar erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Rådet för finansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Inom nedanstående områden skiljer sig moderbolagets redovisningsprinciper från koncernens:
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt samarbetsarrangemang och intresseföretag.
Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.
Företag i vilka moderbolaget har ett bestämmande inflytande, normalt genom ett direkt eller indirekt innehav av mer än 50 procent av rösterna, konsolideras i sin helhet. Med bestämmande inflytande menas ett inflytande över företaget, exponering för eller rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i företaget samt möjlighet att använda sitt inflytande över företaget för att påverka avkastningen. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 18, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 19.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden.
NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Samarbetsarrangemang definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. Samarbetsarrangemang delas upp i joint ventures, vilka konsolideras enligt kapitalandelsmetoden, eller i gemensamma verksamheter, vilka konsolideras enligt klyvningsmetoden. För vidare information se not 19, Andelar i intresseföretag och joint ventures samt not 20, Andelar i gemensamma verksamheter.
I moderbolaget redovisas samarbetsarrangemang till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för samarbetsarrangemang och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 35, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och samarbetsarrangemang tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.
NCC:s intäkter redovisas enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder. Enligt IFRS 15 ska intäkter redovisas när kunden får kontroll över sålda varor eller tjänster. Detta kan ske antingen genom att NCC:s prestationsåtagande uppfylls över tid (d.v.s. successivt) eller vid en tidpunkt. NCC:s intäkter består i allt väsentligt av:
Entreprenadavtalen innebär att NCC utför arbete på kundens mark och skapar därmed en tillgång som kunden kontrollerar i takt med att tillgången färdigställs. Detta i sin tur innebär att NCC redovisar intäkten över tid med tillämpning av successiv vinstavräkning.
Vid tillämpning av successiv redovisning av intäkter och vinst framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att total projektintäkt och -kostnad vid färdigställande ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt. Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid. För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förlustkontrakt, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Avtalsändringar ("contract modifications"), relaterade till ändrings- och tillläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande redovisas när ändringarna är verkställbara ("enforceable"), dvs när det finns en laglig rätt till betalning för dessa.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 27, Entreprenadavtal. Kunden faktureras normalt a-conto under projektets löptid.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet är 10. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 45, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 10 det vill säga 5 i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 10 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 5 | 5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Beroende på hur betalning sker kan NCC antingen erhålla en finansiell tillgång vid en i förväg bestämd betalplan, eller en immateriell tillgång vid rätten till en möjlig betalning. Betalningarna ska diskonteras. Den del av avtalet som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas, beroende på ovanstående klassificering, jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I försäljning ingår både mark och på marken av NCC uppförd byggnad.
I normalfallet utgör försäljningen av mark och uppförande av byggnad ett prestationsåtagande och redovisas tillsammans. Betalning erhålls normalt i samband med tillträde. I sällsynta fall kan, beroende på avtalens utformning och villkor, försäljningen av mark (eller mark med pågående byggnation) utgöra ett prestationsåtagande och uppförande av byggnaden ett annat.
Intäkter redovisas vid den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Kontroll överförs över tid (successivt) om NCC inte har någon alternativ användning av den sålda fastigheten och NCC har rätt till betalning från kunden för vid var tid utfört arbete, och i sådana fall redovisas intäkten med tillämpning av successiv vinstavräkning. Om något av ovanstående kriterium inte är uppfyllda redovisas intäkten vid en tidpunkt, vid färdigställande och överlämnade till kund. Eftersom NCC alltid avtalat om leverans av en viss fastighet till kunden, den kan inte säljas till någon annan, har NCC aldrig någon alternativ användning av den sålda fastigheten. Vad gäller frågan om NCC har rätt till betalning finns i viss lagstiftning faktorer som pekar på att NCC har en sådan rätt, medan annan lagstiftning pekar på att så inte är fallet. Därtill har någon rättspraxis inte utvecklats. NCC:s samlade bedömning är att i normalfallet är osäkerheten kring NCC:s rätt till betalning så stor att intäkten, liksom tidigare, ska redovisas vid en tidpunkt, vid fastighetens färdigställande och överlämnande till kund.
Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m.
Intäkter från försäljning av asfalt och stenmaterial m.m. redovisas vid en tidpunkt vilket är tidpunkten för leverans till kund.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
| Immateriella anläggningstillgångar | |
|---|---|
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Programvaror | 12,5–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Materiella anläggningstillgångar | |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning finns i kommentarer till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 16, Immateriella tillgångar och not 17, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varulager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, finansiella instrument, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassificeras som att de innehas för försäljning, eftersom befintliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifika krav avseende redovisning och värdering.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde. Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna finns i kommentarer till resultaträkningen, not 8, Nedskrivningar, not 16, Immateriella tillgångar samt not 17, Materiella anläggningstillgångar.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld.
Operationell leasing redovisas i resultaträkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 34. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och på skattemässiga underskottsavdrag. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 24.
Uppskjuten skattefordran och skuld beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen eller i övrigt totalresultat för de skatteposter som ingår där.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören. Se vidare not 4, Rapportering av rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas. Aktierätter inom det långsiktiga incitamentsprogrammet LTI kan orsaka utspädning.
Immateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte men prövas årligen för nedskrivning. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 16, Immateriella tillgångar.
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultatredovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration. De redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Mark skrivs inte av. Se även not 17, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument nedan. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 22, Finansiella anläggningstillgångar. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighetsprojekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet inkluderar skälig andel av indirekta kostnader. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 25, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet rubriceras om till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett.
Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt rubriceras om till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan rubriceras om är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 26, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering:
Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. En finansiell tillgång klassificeras utifrån NCC:s affärsmodell för hantering av den finansiella tillgången och de förväntade kassaflödenas karaktär. Omklassificering av finansiella tillgångar görs endast om affärsmodellen för tillgången har förändrats.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt räntebärande värdepapper där syftet med innehavet är att maximera avkastningen på tillgången inom givna risklimiter. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan.
Här ingår kundfordringar och lånefordringar samt investeringar i räntebärande värdepapper där syftet med innehavet är att erhålla de avtalsenliga kassaflödena fram till förfall. Kassaflödena erhålles vid bestämda tidpunkter och är endast betalning av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Investeringar i räntebärande värdepapper som hålles till förfall med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som långfristig räntebärande fordran. Övriga redovisas som kortfristiga placeringar.
Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller samarbetsarrangemang redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivningsbehov föreligger.
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument, se Derivat som används i säkringsredovisning nedan. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Derivat som används i säkringsredovisning redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringen på ett effektivt säkringsinstrument redovisas mot säkringsreserven i eget kapital över övrigt totalresultat.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
NCC bedömer förväntade kreditförluster på framtidsinriktad information för de finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde och verkligt värde via övrigt totalresultat. Förlustreservering görs enligt något av följande sätt:
Förlustriskreservering för tillgångens hela livstid görs om kreditrisken för den finansiella tillgången på rapportdagen har ökat signifikant sedan initial redovisning gjordes och förlustriskreservering inom 12 månader görs om så inte är fallet.
För kundfordringar och kontraktstillgångar med och utan betydande finansieringskomponent görs alltid förlustriskreservering för tillgångens hela livstid. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av koncernens räntebindning samt säkring av prisrisk i bitumen och el. Om säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning eller säkringsinstrumentet är sålt, förfallet, avvecklat eller inlöst upphör säkringsredovisningen framåtriktat. När säkringsredovisningen för kassaflödessäkringar har upphört behålls beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven i eget kapital till dess:
Om det säkrade kassaflödet inte längre förväntas uppstå, omklassificeras beloppet som har ackumulerats i säkringsreserven omedelbart till resultatet.
NCC har under 2018 upphört med säkring av nettoinvesteringar och alla säkringar har avslutats, se nedan.
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till terminskursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. Omföring görs av belopp från säkringsreserven mot det redovisade värdet av inköpet, så att detta redovisas till terminskursen. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag inom NCC Property Development. Säkringarna har avslutats under 2018. De belopp som har ackumulerats i omräkningsreserven kvarstannar i eget kapital tills nettoinvesteringen i utlandsverksamheten avyttras.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
NCC Industry säkrar prisrisken för bitumen vid större kontrakt som ska utföras senare än två månader efter order genom upptagande av oljeterminer. Dessa oljeterminer klassificeras som kassaflödessäkringar och uppfyller kraven för effektivitet varvid samtliga förändringar på grund av ändrade priser redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven.
För att jämna ut variationerna på den svenska elmarknaden har NCC valt att genom elderivat successivt över en treårsperiod bygga upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt. Förändringar i effektiva säkringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i säkringsreserven och vid ineffektivitet redovisas förändringarna i rörelseresultatet.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 28, Aktiekapital.
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) aktier.
Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska aktier ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska aktiernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.
Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska aktier som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska aktier sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska aktiernas verkliga värde vid rapporttillfället.
För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med optionsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
För beskrivning av NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se not 5.
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Danmark | ||
| Finland | ||
| Norge | ||
| Övriga länder |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen, redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 31, Pensioner. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighetsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen. För typ av säkerhet, se not 36, Ställda säkerheter, borgens-, garanti- och
eventualförpliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassaflödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 37, Kassaflödesanalys.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Dessa uppskattningar och bedömningar kommer, per definition, sällan att motsvara det verkliga utfallet. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Bedömningselementet innebär att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. För redovisade uppgifter, se not 27, Entreprenadavtal.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då kontroll överförts till köparen. Tidpunkten är i första hand beroende av bedömningen av vid vilken tidpunkt NCC har rätt till betalning. Detta inträffar normalt först vid färdigställande och överlämnade till kund och intäkten redovisas då i sin helhet vid denna tidpunkt. Bedömningar har dock att göras avtal för avtal.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden som till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall av mindre värde. En förändring i gjorda antaganden kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 16, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar. Se även avsnittet Finansiella instrument/nedskrivningar ovan och not 38.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner, se not 30, Övriga avsättningar.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelserna. I not 31, Pensioner, anges de aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i tvister eller rättsliga processer. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningarna är i flera fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än det nu bedömda.
| MSEK | jan-dec 2017 | Förändring | Enligt IFRS 15 jan-dec 2017 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 54 608 | –167 | 54 441 |
| Rörelseresultat | 1 242 | –167 | 1 075 |
| Skatt | –141 | 35 | –106 |
| RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT | |||
| Periodens omräkningsdifferenser | 25 | 2 | 27 |
Resultat per aktie före & efter utspädning 9,29 –1,22 8,07
| MSEK | 31 dec 2017 | Förändring | Enligt IFRS 15 31 dec 2017 |
1 jan 2017 | Förändring | Enligt IFRS 15 1 jan 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||||
| Uppskjutna skattefordringar | 239 | 99 | 338 | 97 | 66 | 163 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 1 671 | –117 | 1 554 | 1 737 | –33 | 1 704 |
| Summa tillgångar | 27 035 | –17 | 27 018 | 25 315 | 33 | 25 348 |
| EGET KAPITAL | ||||||
| Aktieägarnas kapital | 5 516 | –349 | 5 168 | 5 553 | –220 | 5 334 |
| Summa eget kapital | 5 528 | –349 | 5 179 | 5 566 | –220 | 5 346 |
| SKULDER | ||||||
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 5 574 | 331 | 5 905 | 4 355 | 253 | 4 608 |
| Summa eget kapital och skulder | 27 035 | –17 | 27 018 | 25 315 | 33 | 25 348 |
| NCC Building Sweden |
NCC Building Nordics |
NCC Infra structure |
Delsumma bygg och anläggning |
NCC Industry | NCC Property Development |
Övrigt och elimineringar |
Koncernen | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Orderstock 31 december 2018 | 18 709 | 11 313 | 24 786 | 54 808 | 3 092 | –1 064 | 56 837 | |
| Extern nettomsättning 2018 | 14 800 | 9 861 | 19 347 | 44 008 | 11 209 | 2 113 | 15 | 57 346 |
| Extern nettomsättning 2017 | 13 646 | 9 887 | 18 053 | 41 586 | 10 343 | 2 505 | 7 | 54 441 |
| TIDPUNKT FÖR INTÄKTSREDOVISNING | ||||||||
| Över tid (successivt) | ||||||||
| Vid en tidpunkt |
Intäkterna i bygg- och anläggningsverksamheterna redovisas successivt över tid, i takt med färdigställandegraden (bokförda kostnader i relation till beräknade totala projektkostnader). Fakturering sker löpande enligt överenskommelse under projektets gång. Detsamma gäller i delar av NCC Industrys verksamhet. Huvuddelen av NCC Industrys intäkter redovisas dock vid en tidpunkt i samband med leverans till kund av asfalts och stenmaterial, något som återspeglas i kundinbetalningar. Även inom NCC Property Development redovisas intäkterna normalt vid en tidpunkt (vid fastighetens färdigställande) vilket normalt också sammanfaller med inbetalning från kunden.
Orderstocken i bygg- och anläggningsverksamheterna förväntas i allt väsentligt intäktsföras under de kommande 24 månaderna med tyngdpunkt under det kommande året. NCC Industrys orderstock förväntas i allt väsentligt komma att intäktsföras under det kommande året. För information om NCC Property Developments ännu ej uppfyllda prestationsåtaganden, se not 25.
NCC:s verksamhet delas upp i fem rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Segmentsindelningen har ändrats jämfört med föregående år och jämförelsetalen har omräknats. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifierats:
NCC Building Sweden och NCC Building Nordics bygger framförallt bostäder och kontor men också offentliga lokaler som till exempel skolor, sjukhus och kommersiella lokaler såsom butiker och lagerbyggnader.
NCC Infrastructure levererar hela infrastrukturprojekt (bl a tunnlar, vägar och järnvägar) från design och konstruktion till produktion och service.
NCC Industry vars verksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt pålning och asfaltbeläggning.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter i storstadsregionerna i Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor.
I segmentrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna med tillämpning av svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i "Övrigt och elimineringar". Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" också redovisa vissa poster, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten.
| KONCERNEN, 2018 | NCC Building Sweden | NCC Building Nordics | NCC Infra- structure | NCC Industry | NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar | Koncernen |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning | 14 800 | 9 861 | 19 347 | 11 209 | 2 113 | 57 331 | 15 | 57 346 |
| Intern nettoomsättning | 900 | 891 | 444 | 1 758 | 45 | 4 038 | –4 038 | |
| Total nettoomsättning | 15 701 | 10 753 | 19 791 | 12 968 | 2 157 | 61 369 | –4 023 | 57 346 |
| Avskrivningar | –31 | –21 | –245 | –439 | –6 | –742 | –43 | –785 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–44 | –2 | –368 | –413 | –39 | –453 | ||
| Andel i intresseföretags resultat | –1 | 6 | 36 | 42 | 42 | |||
| Rörelseresultat | 453 | –227 | –993 | 350 | –181 | –597 | –166 | –764 |
| Finansnetto | –85 | |||||||
| Resultat efter finansiella poster | –849 | |||||||
| Sysselsatt kapital | 4 902 | 4 314 |
| structure | NCC Industry | Development | segment | elimineringar | Koncernen | ||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Extern nettoomsättning 13 646 |
9 887 | 18 053 | 10 343 | 2 505 | 54 434 | 7 | 54 441 |
| Intern nettoomsättning 532 |
557 | 437 | 2 050 | 62 | 3 638 | –3 638 | |
| Total nettoomsättning 14 178 |
10 444 | 18 490 | 12 393 | 2 567 | 58 073 | –3 631 | 54 441 |
| Avskrivningar –23 |
–14 | –225 | –403 | –4 | –669 | –49 | –718 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar –1 |
–6 | –7 | –7 | ||||
| Andel i intresseföretags resultat 3 |
10 | –2 | 11 | 11 | |||
| Rörelseresultat 489 |
–79 | –198 | 577 | 601 | 1 389 | –314 | 1 075 |
| Finansnetto | –91 | ||||||
| Resultat efter finansiella poster | 983 | ||||||
| Sysselsatt kapital | 4 400 | 4 086 |
| ÖVRIGT OCH ELIMINERINGAR | EXTERN NETTOOMSÄTTNING | RÖRELSERESULTAT | |||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag samt resterande del av NCC International |
15 | 7 | –187 | –116 | |
| Elimineringar av internvinster | 11 | 10 | |||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisningsprincip mellan segment och koncern, bl.a. avseende pensioner1) |
10 | –208 | |||
| Summa | 15 | 7 | –166 | –314 |
1) För 2017 ingår avsättning för omstrukturering.
| ORDERINGÅNG | ORDERSTOCK | NETTOOMSÄTTNING | ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR1) | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Sverige | 38 218 | 38 702 | 36 501 | 34 715 | 35 489 | 34 761 | 2 628 | 2 365 |
| Danmark | 5 939 | 6 152 | 4 496 | 6 100 | 8 062 | 6 179 | 1 621 | 1 507 |
| Finland | 8 512 | 5 976 | 7 661 | 4 999 | 6 989 | 6 932 | 413 | 360 |
| Norge | 9 173 | 5 947 | 8 179 | 5 919 | 6 807 | 6 568 | 1 480 | 1 496 |
| S:t Petersburg | 27 | 47 |
1) Avser anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda1) |
varav män1) |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 71 | 36 | 74 | 40 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 9 826 | 8 502 | 10 804 | 9 666 |
| Norge | 2 190 | 1 984 | 2 431 | 2 222 |
| Finland | 1 796 | 1 482 | 1 939 | 1 599 |
| Danmark | 2 256 | 1 962 | 2 259 | 1 967 |
| Polen | 351 | 340 | 243 | 235 |
| Övriga länder | 33 | 28 | 12 | 5 |
| Totalt i dotterföretag | 16 452 | 14 298 | 17 688 | 15 694 |
| Koncernen totalt | 16 523 | 14 334 | 17 762 | 15 734 |
| Andel kvinnor, % | 2018 | 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||||||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||||||
| – Styrelser | 55,5 | 47,0 | ||||
| – Övriga ledande befattningshavare | 16,1 | 13,8 | ||||
| Med ledande befattningshavare i koncernen avses moderbolagets ledande befattnings havare tillsammans med verkställande direktörer i dotterbolag där det finns anställd personal. |
||||||
| Moderbolaget |
| – Styrelse | 45,5 | 40,0 |
|---|---|---|
| – Styrelse av årstämman valda ledamöter | 62,5 | 57,0 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 66,7 | 40,0 |
1) Från 2018 baserat på medelvärdet av fyra mätningar under året, tidigare användes totalt antal arbetade timmar dividerat med schablon.
| 2018 | 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | |||
| Moderbolaget | ||||||||
| Sverige | 46 | 62 | 108 | 48 | 51 | 99 | ||
| (0,3) | ||||||||
| Sociala kostnader | 70 | 70 | ||||||
| – varav pensionskostnad | 8 | 21 | 29 | 8 | 32 | 39 | ||
| Pensionsåtagande | 6 | 7 | ||||||
| Koncernen | 102 | 9 726 | 9 828 | 86 | 9 116 | 9 202 | ||
| (4,1) | (4,8) | |||||||
| Sociala kostnader | 2 968 | 2 724 | ||||||
| – varav pensionskostnad | 950 | 715 | ||||||
| Pensionsåtagande | 15 | 14 |
1) Gruppen ledande befattningshavare avser 4 (6) personer i moderbolaget och 27 (23) personer i dotterföretag.
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen eller styrelseutskott utgår ej, förutom för arbete i revisionsutskottet och i projektutskottet 2018 för vilket det utgår arvode.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast och rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen.
Vd Tomas Carlsson har under 2018 erhållit en fast lön om 750 000 SEK per månad från och med 7 maj 2018. Håkan Broman har haft befattningen som tillförordnad vd till och med 6 maj 2018. Under varje påbörjad kalendermånad som Håkan Broman tjänstgjort som tillförordnad vd utgick ett månatligt lönetillägg, utöver den månatliga lönen som chefsjurist. Lönetillägget var varken pensionseller bonusgrundande.
Vd Tomas Carlssons rörliga ersättning är maximerad till 75 procent av den fasta månadslönen. För 2018 utgick enligt avtal en fast bonus om 45 procent (60 procent av maximal rörlig ersättning om 75 procent) av erhållen fast lön under den tid vd varit anställd. För tillförordnad vd Håkan Broman var den rörliga ersättningen maximerad till 40 procent av den fasta lönen exklusive lönetillägget i rollen som tillförordnad vd. Dock utgick ingen kortsiktig rörlig ersättning till Håkan Broman avseende 2018. För andra ledande befattningshavare kunde den kortsiktiga rörliga ersättningen för 2018 uppgå till maximalt 40-50 procent av fast ersättning. De maximala procentsatserna ovan för tillförordnad vd och övriga ledande befattningshavare är justerade nedåt med tio procentenheter för de personer som deltagit i LTI 2018. Avsatt belopp under 2018 för andra ledande befattningshavare motsvarade 0–30 (0–28) procent av den fasta ersättningen.
Tomas Carlsson tillträdde som vd för NCC koncernen per 7 maj 2018 och har under året omfattats av ett pensionslöfte med en premieram motsvarande 40% av den avtalade fasta månatliga ersättningen. Tomas Carlssons pensionsålder är 65 år. Tillförordnad vd Håkan Broman har under perioden 1 januari - 6 maj 2018 omfattats av förmånsbestämd ITP som, i enlighet med NCC:s policy för ledande befattningshavare, kompletteras med ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av den pensionsmedförande ersättningen överstigande 30 inkomstbasbelopp.
Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande policy, av ett kompletterande premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande ersättning överstigande 30 inkomstbasbelopp. För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
Vd Tomas Carlsson har sex månaders uppsägningstid från NCC:s sida och sex månader på egen begäran. Avgångsvederlag utgår under arton månader. Avgångsvederlaget är inte pensionsgrundande och ger inte rätt till semesterlön eller andra förmåner. Under sex månader efter uppsägningstiden har vd att, för det fall NCC gör det gällande, iaktta konkurrensförbud. Under en sådan period uppbär vd ersättning motsvarande fast månadslön. Ersättning utgår inte för tid som vd uppbär avgångsvederlag. För den tidigare tillförordnade vd:n har under 2018 kostnadsförts avgångsersättningar i form av tolv månaders uppsägningslön, tolv månaders avgångsvederlag jämte pension och LTI. Övriga ledande befattningshavare har sex till tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran.
Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska, med ett undantag, reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet.
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan.
Årsstämman beslöt i april 2018 i enlighet med styrelsens förslag att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2018). Syftet med LTI 2018 är att skapa fokus på bolagets långsiktiga lönsamhet och tillväxt, samt att minimera antalet arbetsplatsolyckor och skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner.
LTI 2018 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter, vilka ger rätt till B-aktier, samt prestationsbaserade syntetiska aktier som ger rätt till kontant ersättning. Med anledning av införandet av LTI 2018 har den maximala kortsiktiga rörliga ersättningen för deltagarna justerats ned med fem eller tio procentenheter av grundlönen. LTI 2018 löper parallellt med och är i alla väsentliga avseenden likt det LTI-program som godkändes på årsstämman 2017.
Det antal aktier och det kontantbelopp som slutligen kommer att tilldelas/utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2018 till och med 31 december 2020).
De mål som fastställts för LTI 2018 utgörs av lönsamhet och tillväxt under intjänandeperioden, samt minskning av antalet arbetsplatsolyckor vid utgången av 2020. För det finansiella målet tilldelas/utbetalas 100 procent om sammanlagd rörelsemarginal uppnår eller överstiger 4,0 procent. Måluppfyllnad mäts för treårsperioden (2018–2020). 0 procent tilldelas/utbetalas om måluppfyllelse inte når upp till 2,5 procent sammanlagd rörelsemarginal. Inom målintervallen sker linjär tilldelning/utbetalning. För det andra målet används ett för branschen etablerat jämförelsetal baserat på antalet arbetsplatsolyckor med en dags frånvaro eller mer från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar.
Vid utgången av 2018 var NCC:s jämförelsetal 9,5. Tilldelning/utbetalning sker med 100 procent om talet för 2020 understiger 4,5 och 0 procent tilldelas/
| ERSÄTTNINGAR, AVSÄTTNINGAR OCH ÖVRIGA FÖRMÅNER UNDER 2018 | Summa ersätt ningar och |
varav | varav rörlig | varav avsatt/ återfört för aktierelaterad |
Pensions | Pensions |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | förmåner1) | förmåner | ersättning2, 9) | ersättning3) | kostnad | åtagande |
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 1 134 | |||||
| Styrelseledamot Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Styrelseledamot Carina Edblad | 591 | |||||
| Styrelseledamot Geir Magne Aarstad | 573 | |||||
| Styrelseledamot Mats Jönsson | 625 | |||||
| Styrelseledamot Birgit Nørgaard | 500 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 675 | |||||
| Styrelseledamot Angela Langemar Olsson4) | 454 | |||||
| Vd Tomas Carlsson 5) | 9 145 | 55 | 2 643 | 270 | 2 400 | 181 |
| Tidigare tillförordnad vd Håkan Broman 5, 13) | 4 138 | 22 | –255 | 412 | ||
| Övriga ledande befattningshavare 6) | 9 700 | 131 | 731 | –1 154 | 2 384 | 5 808 |
| Övriga ledande befattningshavare, avgångsersättning 7) | 17 556 | 208 | 2 660 | |||
| Summa moderbolaget | 45 590 | 417 | 3 373 | –1 139 | 7 856 | 5 989 |
| Övr. ledande befattningshavare anställda i dotterföretag 8) | 22 524 | 393 | 2 066 | –570 | 3 484 | 1 285 |
| Totalt ledande befattningshavare | 68 114 | 810 | 5 439 | –1 709 | 11 340 | 7 274 |
1) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
2) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
3) Belopp avsatt/återfört under året för pågående LTI-program 2015, 2016, 2017 resp. 2018.
4) Angela Langemar Olsson valdes (nyval) vid årsstämman 11 april 2018.
5) Håkan Broman har haft befattningen som tillförordnad vd t.o.m. 6 maj 2018. Tomas Carlsson tillträder som vd per 7 maj 2018.
6) Häri ingår befattningarna Chief Financial Officer för hela 2018 och chef Development & Operations Services fr.o.m. 8 oktober. Befattningarna chefsjurist, chef Corporate Relations och inköpschef ingår t.o.m. 28 augusti.
7) Avser tidigare chefsjurist, Chief Financial Officer och chef Corporate Relations.
8) Häri ingår för hela året chefsbefattningarna för NCC Building Nordics (och tidigare NCC Building), NCC Industry, NCC Infrastructure och NCC Property Development. Befattningen chef NCC Building Sweden ingår fr.o.m. 1 oktober. En av befattningshavarna har arbetat på konsultbasis och ersättningen utgörs av konsultarvode.
9) Fem övriga ledande befattningshavare har under 2018 erhållit en diskretionär bonus avseende insatser under 2017.
Not 5 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.
| TSEK | Summa ersätt ningar och förmåner1) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning2) |
varav avsatt för aktierelaterad ersättning3) |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 1 225 | |||||
| Styrelseledamot Geir Magne Aarstad11) | 370 | |||||
| Styrelseledamot Viveca Ax:son Johnson | 500 | |||||
| Styrelseledamot Carina Edblad | 500 | |||||
| Styrelseledamot Sven-Olof Johansson10) | 130 | |||||
| Styrelseledamot Mats Jönsson11) | 495 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 675 | |||||
| Styrelseledamot Birgit Nørgaard11) | 370 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum10) | 130 | |||||
| Tillförordnad vd Håkan Broman13) | 2 305 | 7 | 23 | 190 | ||
| Tidigare vd Peter Wågström | 6 322 | 71 | 2 219 | 719 | ||
| Tidigare vd Peter Wågström avgångsersättning | 17 476 | 1 550 | 1 313 | |||
| Övriga ledande befattningshavare (fem personer)12) | 17 783 | 376 | 278 | 613 | 4 052 | 5 875 |
| Summa moderbolaget | 48 281 | 454 | 278 | 2 186 | 7 774 | 6 594 |
| Övr. ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (tre personer) | 13 988 | 243 | 1 586 | 514 | 2 857 | 709 |
| Totalt ledande befattningshavare | 62 269 | 697 | 1 864 | 2 700 | 10 631 | 7 303 |
10) Sven-Olof Johansson och Christoph Vitzthum avgick vid årsstämma 5 april 2017.
11) Geir Magne Aarstad, Mats Jönsson och Birgit Nørgaard valdes (nyval) vid årsstämman 5 april 2017.
12) Håkan Broman ingår som chefsjurist t.o.m. 30 oktober 2017 och därefter ingår Ann-Marie Hedbeck som tillförordnad chefsjurist. Svante Hagman ingår som affärsområdeschef för NCC Infrastructure t.o.m. 24 september 2017. Göran Landgren tillträdde som tillförordnad affärsområdeschef 25 september 2017 på konsultbasis.
utdelas om det överstiger 7,0. Mellan 4,5 och 7,0 sker linjär tilldelning/utbetalning. Vidare krävs för utfall från LTI 2018 att NCC-koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt under programperioden 2018–2020 samt under programmets sista år (dvs. 2020).
Deltagarna är indelade i tre kategorier; VD, koncernledning samt affärsområdesledningar och andra nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet för VD uppgår till 50 procent av årslönen, för koncernledningen 30 procent och för övriga nyckelpersoner till 15 procent eller 30 procent av årslönen.
Den aktiekurs som ligger till grund för beräkningen av antalet aktierätter och syntetiska aktier motsvarar den genomsnittliga betalkursen under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
Vid ett antagande om en aktiekurs om 157,30 kronor och maximalt utfall, det vill säga fullt uppfyllande av prestationsmålen, av både aktier och kontanta belopp, beräknas kostnaden för LTI 2018, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till cirka 75,9 miljoner kronor, vilket motsvarar värdet av cirka 0,4 procent av totala antalet aktier i bolaget.
Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig betalkurs under en period av de första tio handelsdagarna efter årsstämman.
I syfte att täcka åtagandena enligt LTI 2018, det vill säga säkerställa kostnader för leverans av B-aktier, inklusive kostnader för sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, beslutade årsstämman att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att återköpa sammanlagt högst 867 487 B-aktier. Förvärv av aktier ska ske på NASDAQ Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för aktierna ska erläggas kontant. Styrelsen beslutade att återköpa B-aktier för att täcka åtaganden enligt bolagets långsiktiga incitamentsprogram och 101 022 B-aktier återköptes under andra kvartalet 2018.
13) NCC:s pensionsåtagande för Håkan Broman redovisas på raden för övriga ledande befattningshavare då Håkan Broman inte kommer att pensioneras i rollen som tillförordnad vd.
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier enligt LTI 2018 beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 300 000 B-aktier ska kunna ske till deltagarna av LTI 2018. Förutsättning och villkor för tilldelning framgår ovan, enligt vilka samtliga aktierätter regleras genom fysisk leverans av aktier. Årsstämman beslutade även att överlåtelse av högst 500 000 B-aktier ska kunna ske för att täcka kostnader, i huvudsak kostnader för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, som uppkommer till följd av tidigare utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2015, LTI 2016 och LTI 2017) samt LTI 2018.
Prestationsperioden avseende LTI 2015 löpte ut den 31 december 2017. Aktier och syntetiska aktier levererades planenligt under maj 2018 till kvarvarande deltagare i programmet. Totalt levererades/utbetalades 20 343 stycken aktier, och 20 343 stycken syntetiska aktier 1 054 526 kronor utbetaladesi kontant ersättning till de deltagare, huvudsakligen i Danmark, som inte erhåller aktier utan enbart kontant ersättning samt 17 088 kronor i kontant ersättning för utdelningskompensation. Leverans gjordes till 126 stycken deltagare. Aktiekursen per lösendagen var 161,65 kronor.
Prestationsperioden avseende LTI 2016 löpte från den 1 januari 2016 till och med den 31 december 2018. Prestationen avseende de förutbestämda målen kommer att utvärderas och redovisas i samband med årsstämman 2019.
Prestationsperioden avseende LTI 2017 löpte från den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2019. Prestationen avseende de förutbestämda målen kommer att utvärderas och redovisas i samband med årsstämman 2020.
Ett nytt LTI-program lanserades under 2018 i enlighet med årsstämmans beslut. Programmet är i dess väsentliga delar likt tidigare års LTI-program. För det finansiella prestationsmålet används den sammanlagda rörelsemarginalen och årlig tillväxt för perioden. Prestationsperioden avseende LTI 2018 löper mellan den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.
Not 5 Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar, forts.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Aktierätter | Syntetiska optioner |
Aktierätter | Syntetiska optioner |
| Utestående vid periodens början | 286 881 | 286 881 | 63 346 | 63 346 |
| Tilldelade under perioden | 157 358 | 157 358 | 157 358 | 157 358 |
| Inlösen under perioden | –20 343 | –20 343 | –4 435 | –4 435 |
| Överfört till koncernbolag | 7 190 | 7 190 | ||
| Förverkade under perioden | –119 064 | –119 064 | –175 919 | –175 919 |
| Utestående vid periodens utgång |
304 832 | 304 832 | 47 540 | 47 540 |
| Inlösningsbara vid periodens slut | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Not 6 | Avskrivningar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Immateriella tillgångar | –65 | ||||
| Rörelsefastigheter | –40 | –31 | |||
| Maskiner och inventarier1) | –681 | –621 | –2 | –1 | |
| Summa avskrivningar | –785 | –718 | –2 | –1 |
1) varav avskrivning för leasad utrustning i koncernen 122 (89) MSEK.
Samtliga aktierätter och syntetiska optioner har lösenpris noll kronor. Utestående aktierätter och syntetiska optioner har en kvarvarande åter-
stående avtalsenlig löptid på två och ett halvt år till ett halvt år.
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
|
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
0 | 0 | 4 348 | 1 013 |
| Aktiepris, SEK | 195,23 | 195,23 | 195,23 | 195,23 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 0,5 | 0,5 | 1,5 | 1,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,67 | 1,67 | 1,72 | 1,72 |
| AKTIERÄTTER LTI 2017 | 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
||
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
3 081 | 318 | 2 995 | 646 | |
| Aktiepris, SEK | 225,48 | 225,48 | 225,48 | 225,48 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Optionernas löptid, år | 1,5 | 1,5 | 2,5 | 2,5 | |
| Riskfri ränta, % | 1,67 | 1,67 | 1,72 | 1,72 |
| Koncernen | Moder bolaget |
|
|---|---|---|
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK |
1 546 | 270 |
| Aktiepris, SEK | 157,30 | 157,30 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 2,5 | 2,5 |
| Riskfri ränta, % | 1,67 | 1,67 |
Utdelning har beräknats som ett femårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder- bolaget | Koncernen | Moder- bolaget | |
| Aktierätter | –4 | –1 | 4 | 1 |
| Syntetiska aktier | –3 | –2 | 1 | 0 |
| Sociala kostnader | –2 | –1 | 1 | 0 |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning |
–9 | –4 | 7 | 2 |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska aktier |
8 | 1 | 19 | 7 |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner |
8 | 1 | 19 | 7 |
| Not 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |||
| Revisionsföretag | ||||||
| PwC | ||||||
| Revisionsuppdrag | 18 | 14 | 7 | 4 | ||
| Revision utöver revisionsuppdraget | 0 | 0 | 0 | |||
| Skattekonsultationer | 0 | 0 | ||||
| Övriga tjänster | 1 | 1 | 0 | 0 | ||
| Övriga revisorer | ||||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 0 | ||||
| Revision utöver revisionsuppdraget | 0 | |||||
| Skattekonsultationer | 0 | 0 | ||||
| Övriga tjänster | ||||||
| Summa arvoden och kostnads ersättningar till revisorer och revisionsföretag |
19 | 15 | 7 | 4 |
PricewaterhouseCoopers AB har under 2018 tillhandahållit icke-revisionstjänster om knappt 0,5 MSEK. Tjänsterna avser övriga tjänster, men inga skatteeller värderingstjänster.
| Not 8 | Nedskrivningar | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Nedskrivningar av omsättningstillgångar |
|||||
| Exploateringsfastigheter | –130 | ||||
| Färdigställda fastigheter | –240 | ||||
| Summa nedskrivningar av omsättningstillgångar |
–370 | ||||
| Nedskrivningar av andelar i dotterföretag |
|||||
| Aktier i dotterföretag | –644 | ||||
| Summa nedskrivningar av andelar i dotterföretag |
–644 | ||||
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
|||||
| Rörelsefastigheter | –3 | –3 | |||
| Maskiner och inventarier | –2 | –1 | |||
| Goodwill inom NCC Infrastructure | –36 | ||||
| Övriga immateriella tillgångar | –41 | –3 | –38 | ||
| Nedskrivningar av övriga anläggningstillgångar |
–82 | –7 | –38 | ||
| Summa nedskrivningar | –453 | –7 | –682 | 0 |
| Not 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |||
| Utdelning | 435 | 629 | ||||
| Realisationsresultat vid försäljning | 21 | |||||
| Nedskrivningar | –644 | |||||
| Summa | 0 | 21 | –208 | 629 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
43 943 | 40 691 |
| Lagerförändringar | 138 | 51 |
| Personalkostnader | 12 762 | 11 926 |
| Avskrivningar | 785 | 718 |
| Nedskrivningar | 453 | 7 |
| Summa kostnader för produktion samt försäljnings- och administrationskostnader |
58 080 | 53 393 |
| Not 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter |
||||
|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 | |||
| Räntekostnader koncernföretag | –1 | –1 | |||
| Räntekostnader till kreditinstitut | –17 | –18 | |||
| Finansiell del av pensionskostnad | –3 | –2 | |||
| Räntekostnader övriga | 0 | –1 | |||
| Andra finansiella poster | –25 | 3 | |||
| Summa | –47 | –19 | |||
| Not 12 Finansnetto |
||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
2 | |
| Ränteintäkter på investeringar som hålles till förfall | 1 | |
| Ränteintäkter på låne- och kundfordringar | 12 | 17 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 1 | 1 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar som kan säljas | 13 | 14 |
| Nettovinst på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
1 | 3 |
| Netto valutakursförändringar | 5 | |
| Övriga finansiella intäkter | 2 | 2 |
| Finansiella intäkter | 36 | 39 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–96 | –94 |
| Räntekostnader på finansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–9 | –16 |
| Nettoförlust på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
–1 | |
| Netto valutakursförändringar | –4 | |
| Övriga finansiella kostnader | –16 | –15 |
| Finansiella kostnader1) | –121 | –130 |
| Finansnetto | –85 | –91 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
6 | 2 |
| KONCERNEN | 2018 valutakurser 20171) |
2018 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 56 269 | 57 346 | 1 077 |
| Rörelseresultat | –718 | –764 | –46 |
| Resultat efter finansiella poster | –901 | –849 | 52 |
| Årets resultat | –711 | –750 | –39 |
1) 2018 års siffror omräknade till 2017 års kurser
| GENOMSNITTSKURS JAN–DEC |
BALANSKURS 31 DEC |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Danmark | 100 | DKK | 137,61 | 129,53 | 137,41 | 132,05 |
| Euroland | 1 | EUR | 10,26 | 9,64 | 10,26 | 9,83 |
| Norge | 100 | NOK | 106,83 | 103,30 | 102,70 | 100,14 |
| Ryssland | 1 | RUR | 0,14 | 0,15 | 0,13 | 0,14 |
| BOKSLUTS DISPOSITIONER |
||
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan | ||
| – maskiner och inventarier | 50 | |
| Reserv i pågående arbeten | 477 | |
| Erhållna koncernbidrag | 545 | 55 |
| Summa | 545 | 582 |
Affärsområdet Building Nordics förvärvade via NCC Danmark A/S entreprenadföretaget Jakobsen & Blindkilde den 1 april 2018 och får därmed en starkare position på Jylland, men även i resten av Danmark. Företaget har 75 anställda och en årlig omsättning på cirka 460 MSEK.
Förvärvet har inte haft någon väsentlig påverkan på resultat eller ställning för 2018.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 4 MSEK. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning.
| MSEK | 2018 |
|---|---|
| Likvida medel | 56 |
| Köpeskilling | 56 |
1) Räntor om 29 (15) MSEK har kapitaliserats.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | |||||
| 2018 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 041 | 292 | 478 | 770 | 38 |
| Investeringar | 4 | 74 | 78 | ||
| Ökning genom förvärv av rörelse | 46 | 46 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –45 | –9 | –54 | ||
| Omklassificeringar | 7 | 7 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 51 | 6 | 5 | 11 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 092 | 264 | 594 | 858 | 38 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –1 | –171 | –246 | –417 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 8 | 16 | ||
| Omklassificeringar | 8 | 8 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –3 | –5 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | –12 | –53 | –65 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –1 | –170 | –294 | –464 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –191 | –16 | –2 | –18 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 2 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | 1 | 1 | ||
| Årets nedskrivningar | –36 | –41 | –41 | –38 | |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –229 | –15 | –40 | –56 | –38 |
| Restvärde vid årets början | 1 848 | 105 | 230 | 335 | 38 |
| Restvärde vid årets slut | 1 861 | 79 | 260 | 339 | 0 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FÖRVÄRVADE IMMATERIELLA TILLGÅNGAR | ||||||
| 2017 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Goodwill | Utvecklingsutgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 043 | 287 | 448 | 735 | 2 | 275 |
| Investeringar | 4 | 55 | 59 | 5 | ||
| Ökning genom förvärv av rörelse | 73 | 73 | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | –2 | –1 | –97 | –98 | ||
| Avvecklade verksamheter | –2 | –242 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 1 | –1 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 041 | 292 | 478 | 770 | 0 | 38 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | –1 | –157 | –201 | –358 | –1 | –81 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 8 | 8 | |||
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande | 1 | 81 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –1 | –2 | |||
| Årets avskrivning enligt plan | –14 | –51 | –65 | |||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | –1 | –171 | –246 | –417 | 0 | 0 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –191 | –13 | –90 | –103 | –88 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 88 | 88 | |||
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande | 88 | |||||
| Omklassificeringar | –3 | 3 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | |||||
| Årets nedskrivningar | –3 | –3 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –191 | –16 | –2 | –18 | 0 | 0 |
| Restvärde vid årets början | 1 851 | 117 | 158 | 275 | 1 | 107 |
| Restvärde vid årets slut | 1 848 | 105 | 230 | 335 | 0 | 38 |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL I KASSAGENERERANDE ENHETER Goodwill i NCC:s balansräkning fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
| Rörelsesegment | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| NCC Infrastructure | 255 | 286 |
| NCC Building Sweden | 233 | 233 |
| NCC Building Nordics | 334 | 323 |
| NCC Industry | 1 039 | 1 005 |
| NCC-koncernen | 1 861 | 1 848 |
Vad gäller NCC Industry och NCC Building Sweden följer NCC i sin interna styrning upp goodwill på affärsområdesnivå och goodwill prövas för nedskrivningsbehov på denna nivå. Vad gäller NCC Infrastructure och NCC Building Nordics följs goodwill upp, och prövas för nedskrivning, på en lägre organisatorisk nivå som i de flesta fall motsvaras av divisionsnivå.
Den årliga nedskrivningsprövningen genomförs i samband med kvartal 3 utifrån enheternas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och deras riskprofil. I de flesta fall bedöms risken för nedskrivning vara låg och prövningen sker i dessa fall med en förenklad modell där följande viktiga antaganden har använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt.
Rörelsemarginal: Prognostiserad rörelsemarginal har satts till ett treårigt genomsnitt.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2018, med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten.
Diskonteringsränta: Den vägda kapitalkostnaden, WACC, beräknas för respektive enhet utifrån betavärde samt lokala förutsättningar avseende marknadsräntor och skatt samt för respektive verksamhet en marknadsmässig kapitalstruktur. Den sistnämnda baseras på rörelserisken och möjligheten att skuldsätta verksamheten. Diskonteringsräntorna varierar mellan de olika kassagenererande enheterna men uppgår i NCC:s scenario som helhet till 7,3 (9,7) procent före skatt och 6,1 (7,6) procent efter skatt.
Risken för nedskrivning bedöms vara störst i de norska verksamheterna inom NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. I samband med året prövning har nedskrivning av goodwill avseende det i NCC Infrastructure ingående Carl C Fon AS skett med 36 MSEK som en följd av uppdaterade prognoser för bolagets framtida verksamhet.
Kvarvarande goodwill hänför sig till NCC Building Nordics (196 MSEK) och NCC Infrastructure (28 MSEK). För dessa enheter har nedskrivningsprövningen baserats på en kassaflödesprognos för perioden 2020–2022. Den genomsnittliga tillväxttakten under prognosperioden motsvarar för Building Nordics cirka 2 procent och för Infrastructure cirka 5 procent. Bortom prognosperioden har en tillväxttakt om 2 procent använts. Rörelsemarginalen har i båda fallen försiktigtvis antagits vara noll för 2019 för att gradvis öka till 3 procent vid prognosperiodens slut. Använd diskonteringsränta är 7,6 procent efter skatt.
En ökning av diskonteringsräntan med en halv procentenhet innebär inget nedskrivningsbehov för verksamheten inom NCC Building Nordics (och inte heller en ökning med 2 procentenheter) medan hela goodwillvärdet då måste skrivas ned inom NCC Infrastructure. Samma effekter blir följden av en minskning av rörelsemarginalen med en halv procentenhet under prognosperioden.
I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Posten Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2018 | 2017 | |
| Kostnader för produktion | –65 | –65 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | ||
| Summa | –65 | –65 |
| MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | Rörelse fastigheter |
KONCERNEN Maskiner och inventarier |
Summa | Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 445 | 8 301 | 9 745 | 63 | 63 |
| Investeringar | 100 | 1 114 | 1 214 | 18 | 18 |
| Ökning genom förvärv | 14 | 14 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –42 | –771 | –813 | ||
| Omklassificeringar | –5 | –1 | –7 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 26 | 131 | 157 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 524 | 8 787 | 10 311 | 81 | 81 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –565 | –5 610 | –6 175 | –55 | –55 |
| Avyttringar och utrangeringar | 18 | 623 | 641 | ||
| Omklassificeringar | –8 | 0 | –8 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –12 | –85 | –97 | ||
| Årets nedskrivningar1) | –3 | –2 | –6 | ||
| Årets avskrivningar | –40 | –681 | –720 | –2 | –2 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) | –609 | –5 756 | –6 364 | –57 | –57 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 | |||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 | |||
| Restvärde vid årets början | 880 | 2 712 | 3 592 | 8 | 8 |
| Restvärde vid årets slut | 915 | 3 052 | 3 968 | 24 | 24 |
| Redovisat värde för finansiell leasing | 4932) | 493 | |||
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –23 | –46 | –69 |
2) Varav anskaffningsvärde 849 MSEK, ackumulerad avskrivning –356 MSEK.
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2017 | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier | Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 379 | 7 994 | 9 373 | 19 | 527 | 547 |
| Investeringar | 52 | 1 004 | 1 056 | 6 | 6 | |
| Ökning genom förvärv | 6 | 43 | 49 | |||
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande | –19 | –470 | –489 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –55 | –659 | –715 | |||
| Omklassificeringar | 54 | –29 | 25 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 9 | –52 | –43 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 445 | 8 301 | 9 745 | 0 | 63 | 63 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –564 | –5 446 | –6 010 | –9 | –452 | –461 |
| Avyttringar och utrangeringar | 39 | 460 | 499 | |||
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande | 9 | 398 | 407 | |||
| Omklassificeringar | –25 | –25 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –4 | 23 | 19 | |||
| Årets nedskrivningar1) | –3 | –1 | –4 | |||
| Årets avskrivningar | –31 | –621 | –652 | –1 | –1 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) | –565 | –5 610 | –6 175 | 0 | –55 | –56 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 21 | 21 | ||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 21 | 21 | ||||
| Restvärde vid årets början | 814 | 2 569 | 3 383 | 11 | 75 | 86 |
| Restvärde vid årets slut | 880 | 2 712 | 3 592 | 0 | 8 | 8 |
| Redovisat värde för finansiell leasing | 4182) | 418 | ||||
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –19 | –45 | –64 |
2) Varav anskaffningsvärde 733 MSEK, ackumulerad avskrivning –315 MSEK.
| MODERBOLAGET | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2018 | 2017 |
| Fastighetsföretetag: | ||||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 962 | 962 |
| Summa andelar fastighetsföretag | 962 | 962 | ||
| Övriga företag: | ||||
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm |
100 | 5 | 1 | 1 |
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 116 | 117 |
| NCC Norge AS, 911 274 426, Norge |
100 | 17 500 | 1 119 | 625 |
| NCC Sverige AB, 556613-4929, Solna |
100 | 500 | 412 | 63 |
| NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 |
| NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm |
100 | 15 | 22 | 22 |
| NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 41 | 41 |
| NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna |
100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 |
| NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Stockholm |
100 | 2 | 1 | 1 |
| NCC Soumi Oy, 1765514-2, Finland |
100 | 4 | 94 | 94 |
| NCC Industry Nordic AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 640 | 1 641 |
| NCC Skakt Aps, 36 95 64 88, Danmark3) |
5 | 3 | ||
| NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 16 | 16 |
| Summa andelar övriga företag | 4 557 | 3 716 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 5 518 | 4 678 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Resterande kapitalandelar ägs av dotterbolag i NCC-koncernen.
NCC äger i allt väsentligt samtliga dotterföretag till 100 procent varvid dessa konsolideras i sin helhet enligt förvärvsmetoden. NCC:s bedömning är inget bestämmande inflytande finns i innehav där ägarandelen uppgår till 50 procent eller mindre.
Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 132 (133) stycken. Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året, alternativt blivit indirekt ägda dotterbolag i NCC:s nuvarande struktur.
och joint ventures
| KONCERNEN | REDOVISAT VÄRDE | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2018 | 2017 |
| Asfalt & Maskin AS, 960 585 593, Norge |
50 | 7 | 6 | |
| Hercules-Trevi Foundation AB, 556185-3788, Stockholm |
50 | 1 | 10 | 9 |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm |
50 | 1 | 5 | 5 |
| Sjaellands Emulsionsfabrik I/S, 18004968, Roskilde |
50 | 7 | 6 | |
| SHH Hyresproduktion AB, 556889-3746, Stockholm |
50 | 1 | 8 | 8 |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 5 | 2 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 10 (12) st | 1 | 1 | ||
| Summa | 42 | 37 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i gemensamma verksamheters nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Intäkter | 465 | 116 |
| Kostnader | –478 | –104 |
| Resultat | –13 | 12 |
| Anläggningstillgångar | 2 | 1 |
| Omsättningstillgångar | 494 | 377 |
| Summa tillgångar | 496 | 378 |
| Långfristiga skulder | 7 | 3 |
| Kortfristiga skulder | 406 | 215 |
| Summa skulder | 413 | 218 |
| Nettotillgångar | 83 | 160 |
Till gemensamma verksamheter räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| ARC konsortiet | 50 |
| Fløng-2 Konsortiet | 50 |
| Fortis DPR, konsortie | 50 |
| Handelsbolag NCC-DPR Data Centre | 50 |
| HNB Fjernvarme | 70 |
| Holding Big Apple Housing Oy | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 2 | 50 |
| Kiinteistö Oy Polaristontti 3 | 50 |
| Milman Miljömuddring | 50 |
| NCC-LHR Gentofte Konsortiet | 65 |
| NCC-OHL Lund-Arlöv, fyra spår | 50 |
| NCC-SMET konsortiet | 50 |
| NCC-SMET konsortiet Østerbro Tunnel Konsortiet | 50 |
| NCC-W&F West Link Contractors | 60 |
| NFO konsortiet I/S | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar |
||
| Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
||
| Ej börsnoterade värdepapper | 77 | 91 |
| Summa | 77 | 91 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
||
| Räntebärande värdepapper | 72 | 10 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 30 | |
| Summa | 72 | 41 |
Investeringar som hålles till förfall har en fastställd ränta mellan –0,4 (–0,4) procent och 0,7 (1,7) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 22 månander och 56 månader.
Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
| MODERBOLAGET, 2018 | Andelar koncernföretag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar1) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 12 440 | 0 | 45 | 6 | 12 491 |
| Tillkommande tillgångar | 1 484 | 2 | 1 486 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 13 924 | 0 | 45 | 8 | 13 977 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –7 762 | –7 762 | |||
| Årets nedskrivningar | –644 | –644 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 406 | –8 406 | |||
| Restvärde vid årets slut | 5 518 | 0 | 45 | 8 | 5 571 |
| MODERBOLAGET, 2017 | Andelar koncernföretag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar1) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 12 313 | 19 | 52 | 139 | 12 523 |
| Tillkommande tillgångar | 308 | 308 | |||
| Avgående tillgångar | –9 | –9 | |||
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande | –172 | –19 | –7 | –133 | –331 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 12 440 | 0 | 45 | 6 | 12 491 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –7 906 | –12 | –6 | –2 | –7 926 |
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande | 144 | 12 | 6 | 2 | 164 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –7 762 | –7 762 | |||
| Restvärde vid årets slut | 4 678 | 0 | 45 | 6 | 4 729 |
1) Posten innefattar även uppskjutna skattefordringar.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar |
||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 429 | |
| Räntebärande värdepapper | 184 | 131 |
| Övriga långfristiga fordringar | 11 | 15 |
| Långfristiga räntebärande fordringar som är anläggningstillgångar |
195 | 575 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 11 | 15 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 45 | 102 |
| Förskott till leverantörer | 1 | 1 |
| Derivat som innehas för säkring | 160 | 80 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 390 | 489 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 608 | 687 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Skatt på årets resultat | ||||
| Aktuell skattekostnad | –48 | –194 | –102 | –91 |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | 147 | 88 | 2 | 1 |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
99 | –106 | –101 | –90 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | –849 | 983 | 100 | 993 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –22% | 187 | –22% | –216 | –22% | –22 | –22% | –218 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
–1% | 10 | 1% | 8 | ||||
| Ändrad skattesats i Sverige 2018, Norge 2018 och 2017 |
2% | –17 | –2% | –15 | ||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | 16% | –140 | –3% | –33 | –157 | –4 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | –12% | 101 | 18% | 175 | 100% | 100 | 14% | 143 |
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag |
0% | –3 | 2% | 2 | ||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 5% | –38 | –3% | –25 | –24% | –24 | –1% | –11 |
| Övrigt | 0% | –2 | ||||||
| Redovisad skatt | –12% | 99 | –11% | –106 | –101% | –101 | –9% | –90 |
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används den för uppskjuten skatt.
Not 24 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, forts.
| KONCERNEN | ||
|---|---|---|
| 2018 | 2017 | |
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | 6 | 1 |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | 6 | 1 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner |
175 | 55 |
| Summa | 187 | 57 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Ingående bokfört värde | –100 | –310 | 6 | 124 |
| Effekt vid övergång till IFRS 15 | 99 | |||
| Avgår avveckling kommissionärsförhållande |
–119 | |||
| Förvärv dotterföretag | 13 | |||
| Redovisad skatt på årets resultat | 164 | 68 | 2 | 1 |
| Ändrad skattesats i Sverige 2018, Norge 2018 och 2017 |
–17 | –15 | ||
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
6 | 2 | ||
| Skattepost omvärdering av för månsbestämda pensionsplaner som visas i övrigt totalresulat |
175 | 55 | ||
| Omräkningsdifferenser | –8 | –17 | ||
| Övrigt | 1 | 18 | ||
| Utgående bokfört värde | 234 | –100 | 8 | 6 |
| TILLGÅNGAR SKULDER NETTO |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Materiella anläggningstillgångar | –12 | –32 | –12 | –32 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | –1 | –1 | –1 | –1 | ||
| Ej avslutade projekt | –989 | –802 | –989 | –802 | ||
| Exploateringsfastigheter | –1 | –34 | –1 | –34 | ||
| Obeskattade reserver | –187 | –206 | –187 | –206 | ||
| Avsättningar | 462 | 263 | 462 | 263 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 500 | 323 | 500 | 323 | ||
| Underskottsavdrag1) | 411 | 352 | 411 | 352 | ||
| Övrigt | 70 | 73 | –19 | –36 | 51 | 37 |
| Uppskjuten skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 1 443 | 1 011 | –1 209 | –1 111 | 234 | –100 |
| Kvittning | –912 | –673 | 912 | 673 | ||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 531 | 338 | –297 | –438 | 234 | –100 |
1) Av koncernens uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag på totalt 411 (352) MSEK avser 398 (347) verksamhet i Norge. De skattemässiga underskottsavdragen kan nyttjas mot framtida vinster, utan tidsbegränsning och NCC bedömer att det finns faktorer som övertygande talar för att så kommer att ske. Verksamheterna har historiskt gått med överskott, marknadsförutsättningarna är goda och redovisade förluster är en funktion av strukturella och projektspecifika svårigheter. För att hantera dessa har NCC initierat och påbörjat ett omfattande åtgärdsprogram som löper enligt plan.
| TILLGÅNGAR | SKULDER | NETTO | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 |
| Avsättningar | 4 | 5 | 4 | 5 | ||
| Övrigt | 4 | 1 | 4 | 1 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 8 | 6 | 8 | 6 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder
| KONCERNEN, 2018 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 1) |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i intresse företag |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 693 | 1 039 | 916 | 3 649 | 150 | 3 797 | |
| Investeringar | 670 | 1 652 | 55 | 2 378 | 224 | 2 602 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –219 | –190 | –1 260 | –1 668 | –91 | –1 760 | |
| Omklassificeringar | –430 | –210 | 647 | 7 | 2 | 9 | |
| Årets omräkningsdifferens | 36 | 11 | 45 | 92 | 4 | 96 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 751 | 2 303 | 403 | 4 457 | 63 | 226 | 4 745 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | 3 | –46 | –43 | –150 | –193 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 193 | 196 | 91 | 287 | ||
| Omklassificeringar | –5 | –5 | –5 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | –2 | –4 | –6 | |||
| Årets nedskrivningar | –119 | –11 | –240 | –370 | –370 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –118 | –11 | –95 | –225 | –63 | 0 | –287 |
| Restvärde vid årets början | 1 696 | 1 039 | 870 | 3 605 | 0 | 0 | 3 605 |
| Restvärde vid årets slut | 1 633 | 2 292 | 308 | 4 233 | 0 | 226 | 4 459 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
| KONCERNEN, 2017 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 1) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 777 | 1 440 | 853 | 4 070 | 16 | 148 | 164 | 4 234 |
| Investeringar | 183 | 951 | 18 | 1 152 | 1 152 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | –57 | –1 123 | –422 | –1 602 | –4 | 2 | –2 | –1 604 |
| Omklassificeringar | –218 | –229 | 463 | 16 | –16 | –16 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 8 | 1 | 4 | 13 | 4 | 3 | 16 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 693 | 1 039 | 916 | 3 649 | 0 | 150 | 150 | 3 797 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | 3 | –45 | –42 | 0 | –148 | –148 | –190 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 3 | 3 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –1 | –3 | –2 | –4 | –6 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | 3 | 0 | –46 | –43 | 0 | –150 | –150 | –193 |
| Restvärde vid årets början | 1 780 | 1 440 | 808 | 4 028 | 16 | 0 | 16 | 4 044 |
| Restvärde vid årets slut | 1 696 | 1 039 | 870 | 3 605 | 0 | 0 | 0 | 3 605 |
1) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
Pågående fastighetsprojekt består av 13 projekt varav 3 projekt, med ett bokfört värde om 413 MSEK, är sålda men ännu inte resultatavräknande. Resultatavräkning sker under 2019 i samband med färdigställande och överlämnande till kund. Försäljningsintäkter från de sålda projekten uppgår till knappt 620 MSEK. Bokfört värde om 413 MSEK ökar med tillkommande kostnader fram till färdigställandet.
| Not 26 | Material- och varulager | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2018 | 2017 | |
| Stenmaterial | 581 | 438 | |
| Byggmaterial | 140 | 170 | |
| Övrigt | 181 | 156 | |
| Summa | 902 | 764 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 26 683 | 26 139 |
| Fakturering pågående entreprenader | –25 407 | –24 585 |
| Summa | 1 276 | 1 554 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | 53 494 | 44 337 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –47 182 | –38 432 |
| Summa | 6 311 | 5 905 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 73 865 (64 965) MSEK. Under 2018 redovisade intäkter som härör från arbete utfört 2017 eller tidi-
gare bedöms inte uppgå till väsentliga belopp. Fakturerade ej upparbetade intäkter från 2017-12-31 eller tidigare bedöms i allt väsentligt ha upparbetats under 2018.
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | Aktiekapital, MSEK | |
|---|---|---|---|
| 1988 | Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Split 1:4 | 20 160 000 | ||
| Riktad nyemission vid förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 | |
| 1991 | Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| 1993 | Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| Riktad nyemission vid förvärv av minoritetspost i NK |
1 838 437 | 46 | |
| 1994 | Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 | |
| 1997 | Riktad nyemission vid förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| 2004 | Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 2018 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK.
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2000 | Återköp | 2 775 289 |
| 2001 | Återköp | 699 300 |
| 2002 | Återköp | 2 560 800 |
| 2003 | Återköp | 3 |
| 2005 | Försäljning | –4 840 998 |
| 2006 | Försäljning | –843 005 |
| 2007 | Försäljning | –330 251 |
| 2011 | Försäljning | –21 138 |
| 2012 | Återköp | 415 500 |
| 2013 | Återköp | 177 000 |
| 2015 | Återköp | 68 000 |
| 2015 | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram |
–92 446 |
| 2016 | Försäljning | –483 947 |
| 2016 | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram |
–84 107 |
| 2016 | Återköp | 362 222 |
| 2017 | Försäljning | –37 987 |
| 2017 | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | –25 144 |
| 2017 | Återköp | 54 232 |
| 2018 | Försäljning | –31 952 |
| 2018 | Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram | –20 343 |
| 2018 | Återköp | 101 022 |
| 2018 | Vid årets slut | 402 050 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 48 373 (1 105 635) A-aktier omvandlats till B-aktier.
Uppdelningen på de olika aktieslagen är följande:
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 13 337 895 | 95 097 927 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till 10 röster och B-aktierna till 1 röst vardera. En specifikation av förändringen i eget kapital finns på s. 26.
| A- OCH B-AKTIER | A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2016 |
–48 619 779 | 48 619 779 | |
| Återköpta aktier 2000–2016 | –7 058 114 | –7 058 114 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2016 |
6 519 339 | 6 519 339 | |
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram, 2015 |
92 446 | 92 446 | |
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram, 2016 |
84 107 | 84 107 | |
| Antal aktier per 31/12 2016 | 14 491 903 | 93 581 697 | 108 073 600 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2017 |
–1 105 635 | 1 105 635 | |
| Återköpta aktier 2017 | –54 232 | –54 232 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2017 |
37 987 | 37 987 | |
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram, 2017 |
25 144 | 25 144 | |
| Antal aktier per 31/12 2017 | 13 386 268 | 94 696 231 | 108 082 499 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2018 |
–48 373 | 48 373 | |
| Återköpta aktier 2018 | –101 022 | –101 022 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2018 |
31 952 | 31 952 | |
| Utskiftning av aktier till deltagare i incitamentsprogram, 2018 |
20 343 | 20 343 | |
| Antal aktier per 31/12 2018 | 13 337 895 | 94 695 877 | 108 033 772 |
| Antal röster | 133 378 950 | 94 695 877 | 228 074 827 |
| Procent av röster | 58 | 42 | 100 |
| Procent av kapital | 12 | 88 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2018 | 138,00 | 137,80 | |
| Börsvärde, MSEK | 1 841 | 13 049 | 14 890 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare1) | 1 006 | 1 374 |
| Finansiella leasingskulder | 321 | 272 |
| Övriga långfristiga lån | 15 | 23 |
| Summa | 1 342 | 1 669 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare | 778 | 588 |
| Skulder till intressebolag | 25 | 31 |
| Finansiell leasing, kortfristig del | 173 | 146 |
| Övriga kortfristiga skulder | 75 | 154 |
| Summa | 1 051 | 919 |
| Totalt räntebärande skulder | 2 393 | 2 588 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 1 000 (1 000) MSEK.
För återbetalningstider och villkor se not 38, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
För information om hur finansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 34, Leasing.
| 2018 | 2017 |
|---|---|
| 1 000 | 1 000 |
| 1 000 | 1 000 |
| 1 231 | 1 192 |
| 350 | |
| 1 581 | 1 192 |
| 2 581 | 2 192 |
För återbetalningstider och villkor se not 38, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| KONCERNEN, 2018 | Garantier | Övrigt | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 078 | 835 | 1 913 |
| Årets avsättning | 541 | 762 | 1 303 |
| Årets utnyttjande | –298 | –291 | –589 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –3 | –18 | –21 |
| Omräkningsdifferenser | 18 | 8 | 26 |
| Utgående balans | 1 335 | 1 296 | 2 631 |
| KONCERNEN, 2017 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 1 199 | 509 | 1 708 |
| Årets avsättning | 349 | 500 | 849 |
| Årets utnyttjande | –333 | –187 | –520 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –125 | –6 | –131 |
| Omklassificering | –20 | 20 | |
| Omräkningsdifferenser | 8 | –1 | 7 |
| Utgående balans | 1 078 | 835 | 1 913 |
| MODERBOLAGET, 2018 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 0 | 8 | 8 |
| Årets utnyttjande | –1 | –1 | |
| Utgående balans | 0 | 7 | 7 |
| MODERBOLAGET, 2017 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 540 | 28 | 568 |
| Årets avsättning | 1 | 1 | |
| Ändrat kommissionärsförhållande | –540 | –21 | –561 |
| Utgående balans | 0 | 8 | 8 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Återställningsreserv | 200 | 179 | ||
| Omstruktureringskostnader | 68 | 24 | –1 | |
| Övrigt | 1 028 | 632 | 8 | 8 |
| Övriga avsättningar | 1 296 | 835 | 7 | 8 |
| Garantiåtaganden | 1 335 | 1 078 | ||
| Summa | 2 631 | 1 913 | 7 | 8 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Industry. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom sten- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för projektförluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas.
NCC-koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande till större delen av ITP-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCC-koncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 77 procent av det totala beståndet. Utöver
detta finns fem mindre förmånsbestämda planer av vilka flera är stängda för nyintjäning. Fyra av dessa planer är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse och den femte är försäkrad i ett livförsäkringsbolag.
NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. Det finns inga minimifonderingskrav för ITP2-planen.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
I Norge består åtagandet av två mindre pensionsordningar avseende tilläggspensioner vilka inte är fonderade och där ingen nyintjäning sker. Eftersom planerna är små och ingen nyintjäning sker så är riskerna i dessa planer betydligt mindre än vad som beskrivits ovan.
| PENSIONSKOSTNAD | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 226 | 204 |
| Räntekostnad | 160 | 148 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –129 | –126 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 257 | 226 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 693 | 489 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | –167 | –77 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 783 | 638 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och räntekostnad samt beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, Redovisning av pensionsplanen ITP2 som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2018 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,20 (0,19) procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2018 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 (154) procent.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 7 044 | 6 388 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 5 207 | 5 254 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 1 837 | 1 134 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 442 | 272 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 279 | 1 407 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 279 | 1 407 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 279 | 1 407 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | 2 264 | 1 395 |
| Norge | 15 | 11 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) | 2 279 | 1 407 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 6 388 | 5 855 |
| Utbetalda ersättningar | –188 | –183 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 386 | 352 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade demografiska antaganden |
102 | 131 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden |
355 | 234 |
| Valutakursdifferenser | –1 | |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december |
7 044 | 6 388 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 22 (22) år.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 5 254 | 5 043 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 44 | 2 |
| Gottgörelse | –18 | –81 |
| Beräknad avkastning | 129 | 126 |
| Aktuariella vinster och förluster | –201 | 164 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
5 208 | 5 254 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Svensk aktiemarknad, noterade | 741 | 671 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 1 134 | 1 286 |
| Hedgefonder, noterade | 726 | 807 |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 1 593 | 1 476 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 1 013 | 1 014 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 31 december |
5 208 | 5 254 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 2,35 | 2,45 |
| Framtida löneökningar, % | 3,00 | 3,00 |
| Förväntad inflation, % | 2,00 | 1,75 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 22,4 | 22,4 |
| KONCERNEN | Ökning, % | Minskning,% |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –9,6 | 8,4 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | 2,9 | –3,2 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | 6,4 | –7,3 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | 4,0 | –4,0 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning.
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att 36 MSEK blir betalda under 2019 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 10 | 185 |
| Räntekostnad | 3 | 2 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 13 | 187 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 21 | 23 |
| Delsumma | 34 | 210 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 4 | 8 |
| Årets pensionskostnad | 38 | 218 |
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensio ner i företagets egen regi vid ingången av året |
177 | 3 378 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 10 | 185 |
| Räntekostnad | 3 | 2 |
| Utbetalning av pensioner | –9 | –10 |
| Överlåtna förmånder/förpliktelser till NCC Sverige AB | –3 378 | |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
181 | 177 |
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
218 | 4 443 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 8 | 218 |
| Betalning från pensionsstiftelse | –10 | |
| Överlåtna förmåner till NCC Sverige AB | –4 443 | |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
216 | 218 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: |
||
| Aktier | 78 | 80 |
| Fonder | 30 | 33 |
| Räntebärande fordringar | 108 | 105 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
216 | 218 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 000 (1 000) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga finansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
181 | 177 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
216 | 218 |
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 36 | 42 |
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 1 | 1 |
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 2,35 | 4,00 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| Not 32 | Övriga skulder | ||
|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2018 | 2017 | |
| Övriga långfristiga skulder | |||
| Derivat som innehas för säkring | 5 | 18 | |
| Övriga långfristiga skulder | 3 | 35 | |
| Summa | 8 | 54 | |
| Övriga kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 536 | 143 | |
| Skulder till intresseföretag | 5 | 4 | |
| Derivat som innehas för säkring | 50 | 40 | |
| Skulder fastighetsförvärv | 2 | 14 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 926 | 850 | |
| Summa | 1 520 | 1 052 |
Not 33 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Lönerelaterade kostnader | 2 111 | 2 195 | 60 | 61 |
| Finansiella kostnader | 1 | 2 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 3 | 9 | ||
| Förutbetalda intäkter hyresgarantier | 47 | 13 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 912 | 626 | ||
| Administrationskostnader | 23 | 4 | 8 | 6 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 302 | 304 | 3 | 5 |
| Övriga kostnader | 52 | 55 | 4 | 3 |
| Summa | 3 452 | 3 207 | 75 | 76 |
I Sverige finns ramavtal för finansiell leasing av personbilar och lastbilar, i viss mån med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare eller har möjlighet att förlänga leasingavtal.
I Finland, Norge och Danmark finns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
Inom Industry, Building respektive Infrastructure finns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Finansiell leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 59 | 58 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 435 | 360 |
| Framtida minimileaseavgifter: | ||
| Inom 1 år | 174 | 147 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 328 | 274 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter: | ||
| Inom 1 år | 173 | 146 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 321 | 272 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden: | ||
| Framtida minimileaseavgifter | 502 | 421 |
| Avgår räntebelastning | –8 | –2 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 494 | 419 |
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: | ||
| Ränta leasade maskiner och inventarier | 3 | 2 |
| Totalt | 3 | 2 |
| KONCERNEN | MODERBOLAGET | |||
|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
| Operationell leasegivare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
||||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||||
| Inom 1 år | 17 | 23 | 47 | 46 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 78 | 68 | 63 | 107 |
| Senare än 5 år | 12 | 42 | ||
| Operationell leasetagare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||||
| Inom 1 år | 448 | 380 | 52 | 52 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 1003 | 886 | 70 | 122 |
| Senare än 5 år | 161 | 134 | ||
| Årets kostnad för operationell leasing uppgår till |
694 | 580 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernankoncernen (inklusive bl.a. intressebolaget Bonava), intresseföretag och samarbetsarrangemang.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 18, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar. För mellanhavanden med NCC-koncernens Pensionsstiftelse, se not 31 och 38.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och gemensamma verksamheter har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och samarbetsarrangemang |
||
| Försäljning till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
45 | 81 |
| Inköp från intresseföretag och samarbetsarrangemang |
18 | 65 |
| Utdelning från intresseföretag | 1 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
429 | |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och samarbetsarrangemang |
24 | 42 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
25 | 31 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och samarbetsarrangemang |
9 | 16 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 1 728 | 2 844 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 3 | 158 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 178 | 187 |
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Inköp från koncernföretag | 58 | 72 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 1 | 4 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 1 | 1 |
| Utdelning från koncernföretag | 435 | 629 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 906 | 1 085 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 1 226 | 1 187 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 050 | 1 050 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 19 309 | 18 911 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Inköp från Nordstjernangruppen | 1 |
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll m.m. |
493 | 418 | ||
| Spärrade bankmedel | 1 | |||
| Summa | 493 | 419 | ||
| Övriga ställda säkerheter | 9 | 10 | ||
| Totalt ställda säkerheter | 502 | 429 | ||
| Borgens- och garantiförpliktelser | ||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncernbolags räkning |
19 309 | 18 912 | ||
| Övriga borgens- och ansvarsförbindelser |
455 | 450 | 368 | 368 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels och kommanditbolag |
147 | 60 | ||
| Summa borgens- och garantiförpliktelser1) |
602 | 510 | 19 678 | 19 280 |
1) På grund av att borgensåtaganden för av NCC AB tidigare helägda dotterbolag inom Bonavakoncernen inte elimineras, redovisas de borgensåtaganden som NCC AB forfarande har utestående för Bonavabolags räkning i denna post (för koncernen 367 (367) och för moderbolag 367 (367)). Kvarstående volym avser bl.a säkerhet avseende exploateringsavtal och har förmånstagare i form av kommuner och privata företag och kommer vidare hanteras under 2019. Genom avtal, NCC AB och Bonava AB emellan, hålls NCC AB skadelös av Bonava AB för alla åtaganden. Dessutom har NCC AB erhållit säkerhet från kreditförsäkringsbolag för de åtaganden som fortfarande är utestående för räkning, numera helägda Bonavabolag.
Avser leasad utrustning i form av personbilar och lastbilar.
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för:
Tvister och rättsliga processer
NCC blir i den löpande affärsverksamheten från tid till annan involverad i tvister eller rättsliga processer. Inom ramen för framförallt entreprenadverksamheterna har NCC framfört vad NCC anser vara berättigade krav på beställaren men som beställaren, helt eller delvis, bestrider. I många fall har beställaren också framfört motkrav. I andra ärenden har beställare framfört krav på NCC för t.ex. påstådda brister i NCC:s utförande av det beställda arbetet. De sammanlagda beloppen är betydande. NCC:s redovisning speglar NCC:s bästa bedömning av utfallet men det kan inte uteslutas att slutligt utfall kan avvika, i vissa fall väsentligt, från nu gjorda bedömningar.
I kölvattnet av den finländska asfaltkartellen (1994–2002) vilken vad gäller konkurrensskadeavgifter avgjordes 2009, har tidigare kunder riktat krav om cirka 71 MEUR mot NCC solidariskt med övriga byggbolag. I Helsingfors tingsrätts dom i fem av målen 2013 ålades NCC att erlägga cirka 1 MEUR. 2016 ändrade Hovrätten domen, innebärande att NCC inte skall utge något skadestånd. I flera mål har motparterna ansökt om prövningstillstånd hos Högsta domstolen (HD) vilken har meddelat den kommer att pröva ett av målen där NCC är svarande. Prövningen är begränsad till frågor om preskription samt om principen om ekonomisk succession ska tillämpas inom skadeståndsrätten. HD har begärt yttrande från EU-domstolen. Av generaladvokatens förslag till avgörande i februari 2019 framgår att ersättning kan sökas från företag som har fortsatt en kartelldeltagares ekonomiska verksamhet. EU-domstolens beslut väntas under mars 2019 och HD:s dom väntas därefter senare under 2019. NCC har redovisat vad som bedöms vara erforderliga avsättningar. Det kan dock inte uteslutas att slutliga utfall kan komma att avvika från avsatta belopp.
NCC bedriver tillståndspliktig verksamhet i form av t.ex. asfalts- och täktverksamhet, fabriker och deponier. Från tid till annan för NCC en dialog med berörda myndigheter rörande efterlevnad av villkoren för verksamhetens bedrivande. Sådana frågor hanteras inom ramen för den löpande verksamheten. Skulle NCC mot förmodan befinnas ha brutit mot gällande tillstånd utan att kunna vidta erforderliga åtgärder, kan det komma att medföra betydande kostnader.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 1 197 | 3 063 |
| Summa likvida medel | 1 197 | 3 063 |
| Kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader |
72 | 41 |
| MODERBOLAGET | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 1 100 | |
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 161 | 863 |
| Summa enligt kassaflödesanalys | 161 | 1 963 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel/kassa och bank med följande utgångspunkt:
• De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
Under året har ett inkråmsförvärv gjorts. För vidare information, se not 15.
Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt förvärvsanalyserna följande:
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 46 | 74 |
| Byggnader och mark | 6 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 14 | 43 |
| Varulager | 3 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 2 | |
| Långfristiga skulder | 23 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | 5 | 7 |
| Köpeskilling | 56 | 96 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 56 | 96 |
Koncernen
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar, exklusive tillgångar förvärvade via finansiell leasing, för 1 089 (957) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats.
Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande om 3 (0) MSEK har gjorts, varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 75 (0) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde.
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 18 (10) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 14 (21) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 128 (120) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 1 (4) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 21 (21) MSEK.
| KASSAFLÖDE HÄNFÖRLIGT FRÅN ANDELAR I GEMENSAMMA VERKSAMHETER | |
|---|---|
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Löpande verksamhet | 81 | 107 |
| Förändring av rörelsekapital | 163 | 44 |
| Investeringsverksamhet | –2 | |
| Finansieringsverksamhet | –135 | –118 |
| Summa kassaflöde | 107 | 33 |
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Spärrade bankmedel | 1 | |
| Likvida medel i gemensamma verksamheter | 154 | 47 |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
154 | 48 |
| TRANSAKTIONER SOM INTE MEDFÖR BETALNINGAR KONCERNEN |
2018 | 2017 |
| Förvärv av en tillgång genom revers | 8 | |
| Förvärv av en tillgång genom finansiell leasing | 227 | 280 |
| KONCERNEN | UB 2017 | Kassaflöden | Nya leasingavtal |
Ränte uppräkning |
Valutakurs differenser |
UB 2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Räntebärande skulder | 2 223 | –196 | –119 | 1 908 | ||
| Räntebärande fordringar | –783 | 354 | –429 | |||
| Leasingskulder | 419 | 75 | –3 | 493 | ||
| Summa skulder finansieringsverksamheten | 1 859 | 158 | 75 | –3 | –119 | 1 972 |
| Utdelning | –864 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –11 | |||||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –717 |
| EJ KASSAFLÖDESPÅVERKANDE POSTER | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | UB 2017 | Kassaflöden | Koncern- bidrag 2018 | Valutakurs- differenser / övrigt |
UB 2018 | ||
| Räntebärande skulder | 2 188 | 389 | 2 577 | ||||
| Långfristiga räntefria skulder | 1 049 | –4 | 1 045 | ||||
| Summa skulder i finansieringsverksamheten | 3 237 | 385 | 3 622 | ||||
| Räntebärande fordringar | –222 | 22 | –545 | 1 | –744 | ||
| Summa finansieringsverksamheten | 3 015 | 407 | –545 | 1 | 2 878 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC-koncernens Finansavdelning, NCC Group Treasury, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk samt prisrisker i oljeprodukter genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Prisrisker i elprodukter samt kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 325 (325) MEUR med en kvarvarande löptid på tre år. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refinansieringsrisk är att företagets skuldportfölj1) ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen för företagets skuldportfölj1), 2 392 (2 588) MSEK, till 34 (34) månader.
1) Företagets skuldportfölj: Räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enlig IAS 19.
| 2018 | 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER | |||||||||
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | |||||
| 2018 | 919 | 35 | |||||||
| 2019 | 1 051 | 44 | 493 | 19 | |||||
| 2020 | 146 | 6 | 105 | 4 | |||||
| 2021 | 112 | 5 | 39 | 2 | |||||
| 20222) | 55 | 2 | 1 032 | 40 | |||||
| 20232) | 1 029 | 43 | |||||||
| Totalt | 2 392 | 100 | 2 588 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
2) Varav återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 1 000 (1 000) MSEK ingår 2023 (2022).
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfinansieringsprogram:
| Ram | Utnyttjat Nom MSEK |
|
|---|---|---|
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 400 |
| Medium Term Note (MTN) i Sverige1) | 5 000 MSEK | 279 |
| Totalt | 679 |
1) varav noterade på Nasdaq Stockholm nominellt 79 MSEK.
Av NCC:s totala räntebärande skuld exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 utgjordes 28 (26) procent av investorrelaterade lån.
Med likviditetsrisk avses risken att NCC inte har tillräcklig betalningsberedskap vid ett visst givet tillfälle, vilket kan negativt påverka koncernens förmåga att fullgöra betalningsförpliktelser. För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov anger NCC:s finanspolicy att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3 587 (3 460) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 2,8 (3,7) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 1 268 (3 104) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 8 (12) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
| 2018 | 2017 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
1–3 år | 3–5 år | |
| Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse | 1 090 | 18 | 36 | 1 036 | 1 085 | 17 | 34 | 1 034 | ||
| Räntebärande skulder | 903 | 621 | 261 | 21 | 1 188 | 172 | 615 | 396 | 5 | |
| Finansiella leasingskulder | 502 | 176 | 241 | 85 | 424 | 1 | 148 | 208 | 67 | |
| Ränteswappar | 2 | 2 | 15 | 2 | 11 | 2 | ||||
| Oljeterminer | 8 | 2 | 6 | |||||||
| Leverantörsskulder | 5 164 | 5 164 | 5 179 | 5 179 | ||||||
| Totalt | 7 669 | 5 789 | 461 | 298 | 1 121 | 7 891 | 5 354 | 791 | 640 | 1 106 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade derivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| 2018 | 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån– 1 år |
>1 år | ||
| Valutaterminer | |||||||||
| – utflöde | –6 064 | –4 205 | –1 714 | –145 | –6 765 | –4 285 | –1 771 | –709 | |
| – inflöde | 6 148 | 4 277 | 1 729 | 142 | 6 778 | 4 305 | 1 772 | 701 | |
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | 84 | 72 | 15 | –3 | 13 | 20 | 1 | –8 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för företagets skuldportfölj1) när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel2) i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/– 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform inte motsvarar önskvärd räntestruktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen. Vid bedömning av effektivitet säkerställer NCC att det ekonomiska sambandet mellan ränteswap och underliggande lån är uppfyllt genom att ränteswappen är upptagen i samma valuta samt att löptid, tidpunkt för räntebetalningar, nominellt belopp samt räntebas överensstämmer med underliggande lån. Ränteswappen har samma kvantitet som underliggande lån. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkter för kassaflödet i ränteswappen respektive i underliggande lån inte helt överensstämmer.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på företagets skuldportfölj1) reducerad med ränteexponeringen i likvida medel2) var 5 (7) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Likvida medel2) uppgick till 1 268 (3 104) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 2 (0,2) månader.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 till 2 392 (2 588) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 6 (8) månader.
Per den 31 december 2018 hade NCC ränteswappar knutna till skuldportföljen med ett nominellt värde på 100 (500) MSEK. Ränteswapparnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2018 netto till –2 (–14) MSEK bestående av fordringar om 0 (0) MSEK och övriga långfristiga skulder om 0 (2) MSEK samt övriga kortfristiga skulder om 2 (12) MSEK. Ränteswapparna har en förfallotidpunkt på mellan 0,2 (0,7) och 0,2 (1,2) år med en genomsnittlig fast ränta på 1,58 procent. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med –2 (18) MSEK givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen, exklusive pensionsskuld enligt IAS 19. En höjning av räntenivån med en procentenhet skulle medföra en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK samt övrigt totalresultat med 0 (2) MSEK avseende förändring av verkligt värde på koncernens ränteswappar.
1) Företagets skuldportfölj: Räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enligt IAS 19, inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
2) Likvida medel och kortfristiga placeringar.
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| RÄNTEBÄRANDE SKULDER INKL. RÄNTESWAPPAR | ||||||
| Förfallotid | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | ||
| 2018 | 2 456 | 95 | ||||
| 2019 | 2 368 | 99 | 100 | 4 | ||
| 2020 | ||||||
| 2021 | 24 | 1 | 33 | 1 | ||
| Totalt | 2 392 | 100 | 2 588 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden.
I enlighet med finanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad bruttoexponering i respektive valuta kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad exponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid flera tillfällen och omfattas av flera säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda. Valutaterminen som säkrar flödet är upptaget i samma valuta, har samma belopp samt har samma förfallotidpunkt som det säkrade kassaflödet. Ineffektivitet kan uppstå om det sker en förändring av tidpunkten för när det framtida kassaflödet kommer att inträffa eller om det blir en förändring av kontrakterat eller prognostiserat flöde.
Följande tabell visar summan av koncernens bruttoinflöden och bruttoutflöden i olika valutor, säkrad andel under året samt valutarisken för respektive valuta på osäkrade valutaflöden. Valutarisken visar förändringen av årets resultat om den svenska kronan förändras med fem procent i förhållande till varje enskild valuta som en följd av förluster vid omräkning av osäkrade leverantörsskulder/kundfordringar.
| 2018 | 2017 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Brutto in- och utflöde |
Varav förfallna säkringar |
Säkrad andel % | Valutarisk 5% efter skatt på osäkrad andel |
Brutto in- och utflöde |
Varav förfallna säkringar |
Säkrad andel % | Valutarisk 5% efter skatt på osäkrad andel |
||
| EUR | 2 210 | 1 607 | 73 | 24 | 1 633 | 1 119 | 69 | 20 | ||
| DKK | 269 | 54 | 20 | 8 | 258 | 60 | 23 | 8 | ||
| NOK | 245 | 101 | 41 | 6 | 266 | 118 | 44 | 6 | ||
| PLN | 153 | 142 | 93 | 0 | 153 | 127 | 83 | 1 | ||
| Övriga | 42 | 38 | 89 | 0 | 52 | 25 | 49 | 1 | ||
| Totalt | 2 919 | 1 942 | 67 | 38 | 2 361 | 1 450 | 61 | 36 |
Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Under 2018 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautflödena under 2019 (2018) till och med Q1 2020 (Q1 2019), utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Q1 2019 | Q2 2019 | Q3 2019 | Q4 2019 | Q1 2020 | TOTALT | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK (2018) |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 226 | 203 | 90 | 219 | 153 | 70 | 181 | 91 | 50 | 139 | 42 | 30 | 139 | 14 | 10 | 904 | 503 | 56 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 |
| Q1 2018 | Q2 2018 | Q3 2018 | Q4 2018 | Q1 2019 | TOTALT | |||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK (2017) |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säk rings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 219 | 204 | 93 | 242 | 169 | 70 | 266 | 133 | 50 | 250 | 75 | 30 | 167 | 17 | 10 | 1 143 | 598 | 52 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 |
Nedanstående tabell visar den utestående säkringspositionen vid årsskiftet avseende summan av kontrakterade bruttoinflöden och bruttoutflöden per valuta.
| 2018 | 2017 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år | Totalt | <3 mån | 3 mån–1 år | >1 år |
| EUR | 662 | 147 | 438 | 77 | 57 | 11 | 19 | 27 |
| NOK | 349 | 298 | 51 | 410 | 205 | 205 | ||
| PLN | 71 | 45 | 26 | 96 | 29 | 23 | 44 | |
| Övriga | 6 | 4 | 2 | |||||
| Totalt | 1 082 | 490 | 464 | 128 | 569 | 249 | 44 | 276 |
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto –32 (–19) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga långfristiga fordringar 0 (3) MSEK samt övriga fordringar 9 (11) MSEK och som övriga långfristiga skulder 5 (16) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 37 (17) MSEK.
Nedanstående tabell visar summan av utestående säkringsposition avseende prognostiserade och kontrakterade valutaflöden vid årsskiftet samt genomsnittliga terminspriser per valuta i SEK.
| 2018 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Totalt | <3 mån 3 mån –1 år | >1 år | ||||||||
| Total säkringsposition | 1 585 | 693 | 750 | 142 | |||||||
| Genomsnittlig terminskurs i SEK | |||||||||||
| EUR valutaterminer | 10,07 | 10,07 | 10,05 | 10,22 | |||||||
| NOK valutaterminer | 1,06 | 1,06 | 1,07 | ||||||||
| PLN valutaterminer | 2,26 | 2,29 | 2,20 |
Enligt NCC:s finanspolicy ska koncernens tillgångar finansieras i lokal valuta. Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till.
Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % | Belopp | Andel % | ||
| EUR | 24 | 1 | 86 | 3 | ||
| NOK | 105 | 4 | 284 | 11 | ||
| SEK | 2 263 | 95 | 2 218 | 86 | ||
| Totalt | 2 392 | 100 | 2 588 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
| Motvärde i MSEK | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Köp +/Sälj - DKK | 337 | |
| Köp +/ Sälj - EUR | 421 | –432 |
| Köp +/ Sälj - NOK | –2 876 | –3 245 |
| Köp +/ Sälj - RUB | –32 | –57 |
| Netto | –2 150 | –3 734 |
1) Valutaswappar.
Huvudregeln i NCC:s finanspolicy är att koncernens omräkningsexponering inte ska valutakurssäkras. Undantag har gjorts för utvecklingsverksamheten NCC Property Development. NCC har under 2018 avvecklat säkring av omräkningsexponering för NCC Property Development. Tidigare säkrades maximalt 90 procent av de utländska nettotillgångarna utan hänsyn tagen till skatteeffekt.
Säkring av nettotillgångarna har skett genom upptagande av lån och/eller valutaterminer. Det redovisade värdet på lån samt valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument per 31 december var 0 (556) MSEK, varav lån 0 (0) MSEK och valutaterminer 0 (556) MSEK. Säkringsredovisning har tillämpats då kriterierna för säkringsredovisning var uppfyllda. En valutakursdifferens på –30 (–7) MSEK före skatt har redovisats i övrigt totalresultat. Säkringarna under året har uppfyllt kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag och säkringsposition per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt samt valutarisken på ej säkrad omräkningsexponering. Per den 31 december 2018 skulle ej säkrad omräkningsexponering vid en försvagning av den svenska kronan gentemot andra valutor med fem procent medföra en förändring av eget kapital för respektive valuta enligt tabellen nedan och en förändring av årets resultat med 0 (0) MSEK. Säkring av omräkningsexponering har avslutats under 2018 varför det inte finns några utestående säkringspositioner per årsskiftet.
| 2018 | 2017 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Valutarisk 5% på osäkrad andel |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Valutarisk 5% på osäkrad andel |
| DKK | 1 339 | 67 | 1 523 | 271 | 18 | 211 | 14 | 63 | ||||
| EUR | 283 | 14 | 513 | 167 | 33 | 130 | 25 | 17 | ||||
| NOK | 499 | 25 | 445 | 118 | 27 | 92 | 21 | 16 | ||||
| RUB | –3 | 0 | 10 | 1 | ||||||||
| Totalt | 2 118 | 0 | 0 | 0 | 0 | 106 | 2 491 | 556 | 22 | 434 | 17 | 97 |
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i NCC Property Development och säkringsposition per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt. Säkring av omräkningsexponering har avslutats under 2018, varför det inte finns några utestående säkringspositioner per årsskiftet.
| 2018 | 2017 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Motvärde i MSEK | Netto investering |
Säkrings- position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings- position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Netto investering |
Säkrings- position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings- position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
| DKK | 282 | 302 | 271 | 90 | 211 | 70 | ||||
| EUR | 104 | 199 | 167 | 84 | 130 | 65 | ||||
| NOK | 114 | 142 | 118 | 83 | 92 | 65 | ||||
| Totalt | 499 | 0 | 0 | 0 | 0 | 643 | 556 | 86 | 434 | 67 |
En stor del av försäljningen av beläggningsentreprenader i NCC Industry sker till indexreglerat pris vilket innebär att NCC Industry inte löper någon risk vid förändring av bitumenpriset. Det förekommer dock kontrakt med fast pris utan index där Industry löper risk vid förändring av bitumenpriset. Prisrisken hanteras av NCC Treasury via oljeterminer. Policy är att hedga inköp av bitumen avseende större kundkontrakt när arbetet ska utföras senare än två månader från order. NCC säkerställer att oljederivatet prissätts med samma underliggande index som priset på bitumen samt att antal inköpta ton bitumen per månad överstiger antal säkrade ton bitumen per månad. Säkrad kvantitet inköp av bitumen överensstämmer med derivatets kvantitet. Ineffektivitet kan uppstå om tidpunkten för inköp av bitumen avviker från derivatets förfallotidpunkt.
Nedanstående tabell visar koncernens inköp av bitumen samt säkrad andel via oljeterminer under året.
| 2018 | 2017 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ton | Inköp bitumen | Varav förfallna säkringar |
Säkrad andel via olje terminer % |
Inköp bitumen | Varav förfallna säkringar |
Säkrad andel via olje terminer % |
| Totalt | 310 057 | 41 676 | 13 | 324 850 | 57 387 | 18 |
Nedanstående tabell visar koncernens prognostiserade volym inköp av bitumen, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel via oljeterminer. Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av prognostiserade inköp av bitumen är klassificerade som kassaflödessäkringar.
| 2018 | 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år | >1år | Totalt | <3 mån | 3 mån –1 år | >1 år | ||
| Prognostiserad volym inköp av bitumen (ton) | 649 701 | 7 859 | 316 992 | 324 850 | 974 551 | 7 859 | 316 992 | 649 700 | |
| Säkringsposition via oljeterminer (ton) | 29 719 | 2 960 | 22 146 | 4 613 | 44 786 | 0 | 28 863 | 15 923 | |
| Säkrad andel (%) | 5 | 38 | 7 | 1 | 5 | 0 | 9 | 2 | |
| Säkringsposition motvärde MSEK | 79 | 11 | 58 | 10 | 65 | 0 | 31 | 34 | |
| Säkrat pris per ton (genomsnittligt pris i SEK) | 2 663 | 3 585 | 2 629 | 2 233 |
Det verkliga värdet på oljeterminer som använts för säkring av prisrisken i bitumen uppgick till netto –4 (24) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga långfristiga fordringar 0 (6) MSEK samt övriga fordringar 3 (18) MSEK och som övriga långfristiga skulder 1 (0) MSEK samt övriga kortfristiga skulder 7 (0) MSEK.
Givet utestående oljeterminer på balansdagen skulle en ökning av bitumenpriset med 10 procent per 31 december 2018 innebära en förändring av eget kapital med 5 (10) MSEK och av resultatet med 0 (0) MSEK. Känslighetsanalysen grundar sig på att alla andra faktorer förblir oförändrade.
I ett led att säkerställa kalkylerbara kostnader för el har NCC valt att genom elderivat jämna ut prisvariationer som förekommer på elmarknaden. NCC säkrar successivt upp till tre år och bygger upp volymen elkontrakt till respektive leveranstidpunkt.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrat pris redovisas i övrigt totalresultat. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade inköp av el är klassificerade som kassaflödessäkringar.
Den utestående volymen elderivat uppgick vid årsskiftet till 43 (34) MSEK, varav 4 (3) MSEK förfaller inom 3 månader, 18 (16) MSEK förfaller om 3–12 månader samt 21 (15) MSEK förfaller efter 1 år.
Det verkliga värdet på elterminer som använts för säkring av prisrisken på el uppgick till netto 21(5) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som övriga fordringar 21 (5) MSEK och som skulder 0 (0) MSEK.
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating samt lokala banker med en rating lägst motsvarande landets kreditvärdighet där NCC bedriver verksamhet. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 210 (156) MSEK vid utgången av 2018. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden, dvs marknadsvärdet på derivatet med tillägg av riskförändring (1 % på nominellt belopp). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 1 268 (3 104) MSEK.
Kreditrisker i kundfordringar
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
| Ej förfallna kundfordringar | 6 960 | 7 383 | ||
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
1 020 | 475 | ||
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
310 | 91 | 5 | |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
280 | 6 | 169 | 8 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar |
2 437 | 1 230 | 1 768 | 889 |
| Summa | 11 007 | 1 236 | 9 886 | 902 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 0 (0) MSEK. Fordringar förfallna >180 dagar är i allt väsentligt orsakade av pågående diskussioner/tvister med beställaren och inte en fråga om beställarens kreditvärdighet.
| KONCERNEN | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 902 | 154 |
| Årets reservering | 371 | 854 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –34 | –106 |
| Omräkningsdifferenser | –4 | |
| Utgående balans | 1 236 | 902 |
NCC tillämpar från 1 januari 2018 IFRS 9. Nedanstående tabeller visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument samt förändringen i värderingskategorier mellan IAS 39 och IFRS 9. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar (som innehas för handelsändamål) samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer, oljeterminer samt elterminer baseras på vedertagna modeller med observerbar inputdata såsom räntor, valutor och råvarupriser. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, kortfristiga räntebärande fordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder bedöms det verkliga värdet inte väsentligt avvika från det redovisade värdet. För långfristiga värdepappersinnehav (långfristiga räntebärande fordringar) samt kortfristiga placeringar som hålles till förfall baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer och långa skulder till kreditinstitut har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- och kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte väsentligt avvika från redovisat värde.
Följande tabell förklarar ursprungliga värderingskategorierna enligt IAS 39 och de nya värderingskategorierna enligt IFRS 9 för varje slag av koncernens finansiella tillgångar och finansiella skulder per den 1 januari 2018.
| MSEK | Ursprunglig klassificering enligt IAS 39 | Ny klassificering enligt IFRS 9 | Urspungligt redovisat värde enligt IAS 39 |
Nytt redovisat värde enligt IFRS 9 |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||||
| Långfristiga värdepappersinnehav, eget kapital instrument |
Finansiella tillgångar som kan säljas | Verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
91 | 91 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | Kund- och lånefordringar | Upplupet anskaffningsvärde | 445 | 445 |
| Långfristiga räntebärande fordringar | Investeringar som hålles till förfall | Upplupet anskaffningsvärde | 131 | 131 |
| Övriga långfristiga fordringar, derivat | Derivat som används i säkrings redovisning |
Derivat som används i säkringsredovis ning |
8 | 8 |
| Kundfordringar | Kund- och lånefordringar | Upplupet anskaffningsvärde | 8 882 | 8 882 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | Kund- och lånefordringar | Upplupet anskaffningsvärde | 167 | 167 |
| Övriga fordringar, derivat | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehav för handel. |
Obligatoriskt som verkligt värde via resultaträkningen |
43 | 43 |
| Övriga fordringar, derivat | Derivat som används i säkrings redovisning |
Derivat som används i säkringsredovis ning |
37 | 37 |
| Övriga fordringar | Kund- och lånefordringar | Upplupet anskaffningsvärde | 117 | 117 |
| Korfristiga placeringar | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehav för handel. |
Obligatoriskt som verkligt värde via resultaträkningen |
10 | 10 |
| Korfristiga placeringar | Investeringar som hålles till förfall | Upplupet anskaffningsvärde | 30 | 30 |
| Likvida medel | Kund- och lånefordringar | Upplupet anskaffningsvärde | 3 063 | 3 063 |
| Summa finansiella tillgångar | 13 023 | 13 023 | ||
| Finansiella skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | Övriga skulder | Övriga skulder | 1 669 | 1 669 |
| Övriga långfristiga skulder, derivat | Derivat som används i säkrings redovisning |
Derivat som används i säkrings redovisning |
18 | 18 |
| Övriga långfristiga skulder, derivat | Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehav för handel. |
Obligatoriskt som verkligt värde via resultaträkningen |
1 | 1 |
| Övriga långfristiga skulder | Övriga skulder | Övriga skulder | 35 | 35 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
Övriga skulder | Övriga skulder | 1 407 | 1 407 |
| Kortfristiga räntebärande skulder | Övriga skulder | Övriga skulder | 919 | 919 |
| Leverantörsskulder | Övriga skulder | Övriga skulder | 5 179 | 5 179 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
Övriga skulder | Övriga skulder | 2 | 2 |
| Övriga kortfristiga skulder, derivat | Derivat som används i säkrings redovisning |
Derivat som används i säkrings redovisning |
38 | 38 |
| Övriga kortfristiga skulder, derivat | Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Innehav för handel. |
Obligatoriskt som verkligt värde via resultaträkningen |
2 | 2 |
| Övriga kortfristiga skulder | Övriga skulder | Övriga skulder | 19 | 19 |
| Summa finansiella skulder | 9 288 | 9 288 |
Not 38 Finansiella instrument och finansiell riskhantering, forts.
Följande tabell visar redovisat och verkligt värde för finansiella instrument.
| KONCERNEN, 2018 | Finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | 77 | 77 | 77 | |||||
| Långfristiga räntebärande fordringar |
195 | 195 | 196 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 0 | 96 | 96 | 96 | ||||
| Kundfordringar | 9 629 | 9 629 | 9 629 | |||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
1 | 1 | 1 | |||||
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
163 | 163 | 163 | |||||
| Övriga fordringar | 127 | 33 | 56 | 216 | 216 | |||
| Kortfristiga placeringar | 72 | 72 | 72 | |||||
| Likvida medel | 1 197 | 1 197 | 1 197 | |||||
| Summa tillgångar | 199 | 34 | 11 337 | 77 | 11 647 | 11 647 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 1 342 | 1 342 | 1 343 | |||||
| Övriga långfristiga skulder | 5 | 3 | 8 | 8 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
2 279 | 2 279 | 2 279 | |||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 051 | 1 051 | 1 051 | |||||
| Leverantörsskulder | 5 164 | 5 164 | 5 164 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 46 | 4 | 8 | 58 | 58 | |||
| Summa skulder | 51 | 4 | 9 846 | 9 902 | 9 902 | |||
1) Obligatoriskt värderade till verkligt värde.
2) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
| KONCERNEN, 2017 | Finansiella till gångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Derivat som används i säk ringsredovisning |
Kund- och lånefordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen1) |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Långfristiga värdepappersinnehav | 91 | 91 | 91 | ||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar |
445 | 131 | 575 | 575 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 8 | 8 | 8 | ||||||
| Kundfordringar | 8 882 | 8 882 | 8 882 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande fordringar |
167 | 167 | 167 | ||||||
| Övriga fordringar | 43 | 37 | 117 | 196 | 196 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 10 | 30 | 41 | 41 | |||||
| Likvida medel | 3 063 | 3 063 | 3 063 | ||||||
| Summa tillgångar | 53 | 45 | 12 673 | 161 | 91 | 13 023 | 13 023 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 1 669 | 1 669 | 1 676 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 18 | 1 | 35 | 54 | 54 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
1 407 | 1 407 | 1 407 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 919 | 919 | 925 | ||||||
| Leverantörsskulder | 5 179 | 5 179 | 5 179 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
2 | 2 | 2 | ||||||
| Övriga kortfristiga skulder | 38 | 2 | 19 | 59 | 59 | ||||
| Summa skulder | 55 | 3 | 9 230 | 9 288 | 9 301 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
| MODERBOLAGET, 2018 | Finansiella tillgångar värde rade till upplupet anskaffningsvärde |
Finansiella tillgångar värde rade till verkligt värde via övrigt totalresultat, eget kapitalinstrument |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | 45 | ||
| Kundfordringar | 1 | 1 | 1 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 745 | 745 | 745 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 161 | 161 | 161 | ||
| Summa tillgångar | 907 | 45 | 952 | 952 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 000 | 1 000 | 1 000 | ||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 044 | 1 044 | 1 044 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 1 | 1 | 1 | ||
| Leverantörsskulder | 25 | 25 | 25 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 1 232 | 1 232 | 1 232 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 350 | 350 | 350 | ||
| Summa skulder | 3 652 | 3 652 | 3 652 | ||
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
| MODERBOLAGET, 2017 | Kund- och lånefordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 45 | 45 | 45 | ||
| Kundfordringar | 1 | 1 | 1 | ||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 222 | 222 | 222 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 | 1 | 1 | ||
| Kassa och bank | 1 100 | 1 100 | 1 100 | ||
| Tillgodohavanden i NCC Treasury AB | 863 | 863 | 863 | ||
| Summa tillgångar | 2 187 | 45 | 2 232 | 2 232 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 000 | 1 000 | 1 000 | ||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 044 | 1 044 | 1 044 | ||
| Övriga långfristiga skulder | 4 | 4 | 4 | ||
| Leverantörsskulder | 33 | 33 | 33 | ||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 1 192 | 1 192 | 1 192 | ||
| Summa skulder | 3 274 | 3 274 | 3 274 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 000 MSEK.
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året. Verkligt värde för moderbolagets finansiella instrument bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.
I kommande tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning.
Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori är inte aktuell för moderbolaget. Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden.
| 2018 | 2017 | Nivå 3 Summa 10 43 45 |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | |||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | |||||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||||||||
| Värdepapper som innehas för handel | 10 | ||||||||
| Kortfristiga placeringar | 72 | 72 | |||||||
| Derivatinstrument | 127 | 127 | 43 | ||||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 34 | 34 | 45 | ||||||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 91 | 91 | |||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat | |||||||||
| Eget kapitalinstrument | 77 | 77 | |||||||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | |||||||||
| Investeringar som hålles till förfall | 161 | 161 | |||||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 196 | 196 | |||||||
| Summa tillgångar | 268 | 161 | 77 | 506 | 171 | 88 | 91 | 350 | |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | |||||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | |||||||||
| Derivatinstrument | 4 | 4 | 3 | 3 | |||||
| Derivatinstrument som används i säkringsredovisning | 51 | 51 | 55 | 55 | |||||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | |||||||||
| Övriga räntebärande skulder | 79 | 2 315 | 2 394 | 482 | 2 119 | 2 601 | |||
| Summa skulder | 79 | 2 370 | 0 | 2 449 | 482 | 2 177 | 0 | 2 659 |
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta. NCC har inte kvittat några belopp i balansräkningen.
| 2018 | 2017 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
| Redovisade bruttobelopp1) | 161 | 55 | 88 | 58 |
| Belopp som omfattas av avtal om nettning |
–52 | –52 | –54 | –54 |
| Nettobelopp efter avtal om nettning |
109 | 3 | 34 | 4 |
1) I det redovisade bruttobeloppet för finansiella tillgångar ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga fordringar med 127 (43) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga fordringar med 0 (8) MSEK och i övriga fordringar med 33 (37) MSEK.
I det redovisade bruttobeloppet för finansiella skulder ingår derivat som värderas till verkligt värde via resultaträkningen i övriga långfristiga skulder med 0 (1) MSEK, i övriga kortfristiga skulder med 4 (2) MSEK samt derivat som används i säkringsredovisning i övriga långfristiga skulder med 5 (18) MSEK och övriga kortfristiga skulder med 46 (38) MSEK.
Moderbolaget har inga utestående derivat.
NCC AB, organisationsnummer 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är NCC AB, Vallgatan 3, 170 80 Solna.
Koncernredovisningen för år 2018 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgick per den 31 december 2018 till 16,8 procent av kapitalet och 47,4 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Den 14 januari 2019 meddelade NCC att valberedningen i NCC föreslår att Alf Göransson väljs in i NCC:s styrelse. Styrelseledamoten Carina Edblad har avböjt omval. Övriga sju tidigare medlemmar föreslås för omval. Valberedningen föreslår att styrelsen, till den del den utses av årsstämman, ska bestå av åtta ordinarie ledamöter utan suppleanter. Alf Göransson var koncernchef för Securitas mellan åren 2007 och 2018. Dessförinnan var han koncernchef för NCC mellan 2001 och 2007. Han är styrelseordförande i Loomis, styrelseledamot i Sweco, Attendo, Hexpol, Melker Schörling AB, Axfast, Axel Johnson inc. och Sandberg Development Group.
Den 22 januari 2019 meddelande NCC att Carola Lavén lämnar koncernledningen och sin roll som chef för affärsområdet NCC Property Development för att bli vice VD och investeringsdirektör på fastighetsbolaget Castellum. Carola kommer tills vidare och längst till den 22 juli vara kvar i sin nuvarande roll.
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 4 SEK per aktie1) | 432 135 088 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 1 417 550 797 |
| Summa SEK | 1 849 685 885 |
1) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 8 mars 2019.
| Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel | 1 849 685 885 |
|---|---|
| Disponeras enligt följande: | |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 4,00 SEK per aktie1) | 432 135 088 |
| I ny räkning balanseras | 1 417 550 797 |
| Summa SEK | 1 849 685 885 |
1) Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknat baserat på antalet utestående aktier per 8 mars 2019.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över
koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2019. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2019.
Solna den 8 mars 2019
Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Tomas Billing Geir Magne Aarstad Viveca Ax:son Johnson
Carina Edblad Mats Jönsson Angela Langemar Olsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Ulla Litzén Birgit Nørgaard Styrelseledamot Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Karl G Sivertsson Harald Stjernström
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Tomas Carlsson Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 13 mars 2019
PricewaterhouseCoopers AB
Huvudansvarig revisor
Håkan Malmström Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor
Till bolagsstämman i NCC AB (publ), org.nr 556034-5174
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB (publ) för år 2018. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 8–67 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2018 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen. Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om års- och koncernredovisningarna som helhet, med hänsyn tagen till NCC-koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch inom vilken NCC verkar.
I en verksamhet som NCC:s är det framförallt den stora påverkan av styrelsens och ledningens uppskattningar och bedömningar på den finansiella rapporteringen som påverkar vår riskbedömning. Vi har bedömt den enskilt största risken för fel i årsredovisningen vara den successiva vinstavräkningen i vissa av de pågående projekten inom NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure. Därutöver har vi identifierat ett antal andra risker som även de i många fall speglar inslag av uppskattningar och bedömningar, till exempel garantiavsättningar och tvister. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.
Baserat på riskbedömningen har det centrala revisionsteamet utarbetat en revisionsstrategi enligt vilken koncernrevisionen speglar NCC:s organisation och tar sin utgångspunkt i en granskning av de fem affärsområdena. Inom ramen för denna strategi har revisionen fokuserat på de största enheterna inom respektive affärsområde, för vilka genomförs en s.k. full revision.
Det centrala revisionsteamet ansvarar för granskningen av moderbolaget och koncernredovisningen och lämnar, med utgångspunkt i den fastställda revisionsstrategin, instruktioner till revisionsteamen inom respektive affärsområde. Vi genomför också en central granskning av bland annat utvalda kontroller inom de finansiella processer som hanteras av NCC:s koncernövergripande s.k. shared service centre samt av relevanta kontroller över NCC:s koncerngemensamma informationssystem. Resultaten av dessa granskningar delas sedan med lokala revisionsteam.
Revisionens omfattning och inriktning påverkas av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller misstag. De betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.
Baserat på professionellt omdöme fastställer vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapporteringen som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställer vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt bedömer effekten av eventuella enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
2018 års intäkter i NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet uppgår till ca 44 Mdr SEK. I allt väsentligt härrör intäkterna från entreprenadprojekt och redovisas över tid, d.v.s. med tillämpning av successiv vinstavräkning. Det innebär att redovisade intäkter och kostnader i entreprenadprojekt baseras på antaganden och bedömningar om framtida utfall dokumenterade i projektens slutlägesprognoser. Prognoserna innehåller bedömningar av kostnader för t.ex. arbetskraft, material, underentreprenörer och garantiåtaganden. De senare kan från tid till annan kräva uppdaterade bedömningar även för avslutade projekt. I förekommande fall ingår även bedömningar av till kunden framförda krav för t.ex. ändringsoch tilläggsarbeten och bristande anbudsförutsättningar.
Inslagen av antaganden och bedömningar innebär att slutliga resultat kan komma att avvika från nu redovisade. Under 2018 har NCC redovisat betydande omvärderingar inom framförallt NCC Infrastructure, men även inom NCC Building Nordics och NCC Building Sweden.
De aktuella beloppens storlek i kombination med det stora inslaget av uppskattningar och bedömningar innebär att detta utgör ett för revisionen särskilt betydelsefullt område.
Se avsnitten "Intäkter från entreprenader och liknande uppdrag", "Kritiska uppskattningar och bedömningar" (delavsnitten "Successiv vinstavräkning av projekt", "Garantiåtagande" och "Borgens- och garantiförpliktelser, rättstvister med mera") i not 1 Redovisningsprinciper samt not 3 Orderstock och fördelning av extern nettoomsättning, not 27 Entreprenadavtal, not 30 Övriga avsättningar och not 36 Ställda säkerheter, borgens- garanti- och eventualförpliktelser (delavsnittet "Eventualförpliktelser m.m.").
Vi har utvärderat och på stickprovsbasis testat utvalda nyckelkontroller i s.k. beslutsgrindar i NCC:s projektprocess, från kalkylering till löpande projektrapportering. Vi har även utvärderat processer, rutiner och metodik för projektavslut.
Vi har utfört analytisk granskning av redovisade intäkter och marginaler och utvärderat ledningens rutiner för uppföljning av projektens finansiella resultat och även diskuterat de senare med ledningen.
På stickprovsbasis har vi granskat intäkter och de redovisade projektkostnader som ligger till grund för bestämmande av upparbetningsgrad. Vi har även testat den matematiska riktigheten i beräkningen av den successiva vinstavräkningen.
Inom NCC Infrastructure och NCC Building Sweden har vi för vissa projekt genomfört platsbesök.
Vi har med NCC diskuterat de principer, metoder och antaganden på vilka bedömningar baseras, innefattande även de som ligger till grund för garantiavsättningar för redan avslutade projekt.
För utvalda projekt har vi utfört fördjupade granskningsåtgärder innefattande exempelvis läsning av avtalsutdrag, genomgång av slutlägesprognoser och diskussioner med projektledare och controllers kring bedömningar, antaganden och uppskattningar. Vi har för utvalda tvister även inhämtat utlåtanden från NCC:s juridiska ombud.
Vi har fört en dialog även med företagsledningen och revisionsutskottet kring NCC:s bedömningar och de principer, metoder och antaganden på vilka dessa baseras. Sammantaget är vår uppfattning att NCC:s antaganden och uppskattningar ligger inom ett acceptabelt intervall. Vi har dock kommunicerat att det rör sig om många gånger svåra bedömningsfrågor och att slutliga utfall kan komma att avvika från nu gjorda antaganden, uppskattningar och bedömningar.
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–7, 72–89 och 100–101. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.
Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.
Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB (publ) för år 2018 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.
Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och de verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm, utsågs till NCC AB (publ)s revisor av bolagsstämman den 11 april 2018 och har varit bolagets revisor sedan den 5 april 2017.
Stockholm den 13 mars 2019 PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Håkan Malmström Ann-Christine Hägglund
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2011 | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 | 2015 | Exklusive Bonava 2015 |
2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 52 535 | 57 227 | 57 227 | 57 823 | 56 867 | 62 495 | 53 116 | 52 934 | 54 608 | 54 441 | 57 346 |
| Kostnader för produktion | –47 721 | –51 724 | –51 731 | –52 027 | –51 176 | –56 009 | –48 683 | –48 484 | –50 460 | –50 460 | –55 205 |
| Bruttoresultat | 4 814 | 5 503 | 5 495 | 5 796 | 5 691 | 6 486 | 4 432 | 4 450 | 4 148 | 3 981 | 2 140 |
| Försäljnings- och adminis trationskostnader |
–2 774 | –2 978 | –2 988 | –3 130 | –3 117 | –3 405 | –2 765 | –2 912 | –2 933 | –2 933 | –2 875 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter |
7 | 3 | 3 | 6 | 20 | 7 | 7 | –10 | 1 | 1 | 12 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar |
–38 | –2 | –2 | 7 | –40 | –39 | –97 | –7 | –7 | –82 | |
| Resultat från försäljning av koncernföretag |
3 | 6 | 6 | 3 | 2 | 21 | 21 | ||||
| Resultat från andelar i intresseföretag |
5 | 5 | 5 | 1 | 8 | –9 | 26 | 20 | 11 | 11 | 42 |
| Rörelseresultat | 2 017 | 2 537 | 2 519 | 2 679 | 2 604 | 3 039 | 1 661 | 1 453 | 1 242 | 1 075 | –764 |
| Finansiella intäkter | 76 | 74 | 74 | 75 | 46 | 50 | 39 | 26 | 39 | 39 | 36 |
| Finansiella kostnader | –284 | –348 | –315 | –354 | –416 | –433 | –78 | –138 | –130 | –130 | –121 |
| Finansnetto | –208 | –274 | –241 | –279 | –370 | –383 | –39 | –112 | –91 | –91 | –85 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 808 | 2 263 | 2 277 | 2 400 | 2 234 | 2 656 | 1 623 | 1 341 | 1 150 | 983 | –849 |
| Skatt på periodens resultat | – 496 | –364 | –367 | –411 | –396 | –536 | –302 | –225 | –141 | –106 | 99 |
| Periodens resultat | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 | 2 120 | 1 321 | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 |
| Hänförs till: | |||||||||||
| NCC:s aktieägare | 1 310 | 1 894 | 1 905 | 1 986 | 1 835 | 2 113 | 1 315 | 1 113 | 1 004 | 872 | –756 |
| Innehav utan bestämmande inflytande |
2 | 5 | 5 | 3 | 3 | 6 | 6 | 3 | 5 | 5 | 6 |
| Periodens resultat | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 | 2 120 | 1 321 | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 |
2014: Rörelseresultat var starkt men inte lika högt som 2013. Fortsatt god bostadsförsäljning i NCC Housing, ökat resultat i alla Constructionenheterna och NCC Roads motverkades av NCC Property Developments försämrade resultat. Aktiviteten var lägre i den kommersiella fastighetsutvecklingsaffären, framför allt i jämförelse med 2013 som var något av ett rekordår med flera stora avslutade projekt.
2015: En stark avslutning på året medförde ett helårsresultat som var det bästa någonsin för NCC. Fortsatt god bostadsförsäljning i NCC Housing och resultatavräknade fastighetsprojekt i Property Development samtidigt som Construction Denmark och Construction Finland utvecklades positivt. Den norska verksamheten fick försämrat resultat till följd av projektnedskrivningar och inom Roads hade resultatet från stenmaterialverksamhet minskat. Årets resultat påverkades negativt av kostnaden för kartellmålet i Norge samt kostnader för NCC:s omorganisation. Fortsatt god orderingång under året vilket stärkte orderstocken. 2016: Rörelseresultatet minskade inom alla affärsområden förutom i NCC Industry. Pro-
jektnedskrivningar och lösta tvister inom Infrastructure och NCC Building är den främsta förklaringen. NCC Property Developments rörelseresultat utvecklades negativt, då färre fastighetsprojekt avräknades och att marginalen var lägre. Finansnettot var sämre än föregående år, på grund av högre genomsnittlig nettoskuld, då Bonava erhöll kapitaltillskott i april 2016.
2017: NCC:s rörelseresultat var lägre än 2016, främst på grund av projektnedskrivningar och avsättningar inom NCC Infrastructure som fick ett negativt resultat. NCC Building förbättrade resultatet trots projektnedskrivningar i Finland och avsättningar i Danmark men har en bit kvar innan de finansiella målen uppnås. NCC Industry levererade sitt bästa resultat någonsin tack vare både högre försäljningsvolymer och förbättrad lönsamhet. NCC Property Development förbättrade sitt resultat och uppnådde sina finansiella mål.
2018: För helåret blev rörelseresultatet negativt vilket främst förklaras av de avsättningar, omvärderingar samt nedskrivningar på drygt 1,5 mdr SEK som gjordes i tredje kvartalet. Av affärsområdena hade NCC Infrastructure, NCC Building Nordics samt NCC Property Development negativt rörelseresultat för helåret medan NCC Building Sweden och NCC Industry hade positivt rörelseresultat.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER – IAS 19. JÄMFÖRELSETALEN FÖR 2012 HAR OMRÄKNATS.
Förändring har skett i redovisningen av ersättningar till anställda, för vilka den reviderade IAS 19 tillämpas från och med 1 januari 2013. Jämförelsetal för 2012 har justerats. Förändringen av IAS 19 innebär i korthet att möjligheten att använda den så kallade korridormetoden tas bort vilket betyder att uppkomna aktuariella vinster och förluster ska redovisas direkt mot övrigt totalresultat i den period de uppkommer. Vidare ska avkastningen på förvaltningstillgångar beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan för pensionsåtagandet. Räntekomponenten i pensionsåtagandet samt den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas numera i finansnettot.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2017 omräknats på grund av att IFRS 15 tillämpas från och med 1 januari 2018. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2017 om inte annat framgår. Förändringen innebär i korthet att kraven har skärpts när det gäller att redovisa intäkter som avser avtalsförändringar ("contract modifications") relaterade till ändrings- och tilläggsarbeten, ersättningar för brister i anbudsförutsättningarna och liknande. Förändringarna berör affärsområdena Building Sweden, Building Nordics och Infrastructure.
| IAS 19 | Exklusive Bonava |
IFRS 15 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNING, MSEK | 2011 | 2012 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2015 | 2016 | 2017 | 2017 | 2018 |
| TILLGÅNGAR | |||||||||||
| Anläggningstillgångar | |||||||||||
| Goodwill | 1 607 | 1 827 | 1 827 | 1 802 | 1 865 | 1 792 | 1 770 | 1 851 | 1 848 | 1 848 | 1 861 |
| Övriga immateriella tillgångar | 167 | 204 | 204 | 267 | 389 | 439 | 377 | 275 | 335 | 335 | 339 |
| Rörelsefastigheter | 596 | 662 | 662 | 704 | 774 | 826 | 776 | 814 | 880 | 880 | 915 |
| Maskiner och inventarier | 2 209 | 2 395 | 2 395 | 2 502 | 2 487 | 2 417 | 2 356 | 2 569 | 2 712 | 2 712 | 3 052 |
| Långfristiga värdepappersinnehav | 97 | 92 | 125 | 129 | 129 | 119 | |||||
| Långfristiga räntebärande fordringar | 354 | 271 | 361 | 575 | 575 | 195 | |||||
| Övriga långfristiga fordringar | 307 | 203 | 62 | 26 | 26 | 119 | |||||
| Uppskjutna skattefordringar | 204 | 97 | 239 | 338 | 531 | ||||||
| Andelar i intresseföretag | 8 | 9 | 9 | 9 | 52 | ||||||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 173 | 158 | 158 | 131 | 156 | ||||||
| Långfristiga fordringar | 1 750 | 1 859 | 615 | 496 | 671 | ||||||
| Summa anläggningstillgångar | 6 511 | 7 114 | 5 870 | 5 910 | 6 395 | 6 435 | 5 845 | 6 154 | 6 743 | 6 843 | 7 133 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||
| Exploateringsfastigheter | 2 050 | 2 050 | 1 780 | 1 696 | 1 696 | 1 633 | |||||
| Pågående fastighetsprojekt | 2 013 | 2 013 | 1 440 | 1 039 | 1 039 | 2 292 | |||||
| Färdigställda fastighetsprojekt | 367 | 367 | 808 | 870 | 870 | 308 | |||||
| Exploateringsfastigheter bostäder | 3 749 | 16 | 226 | ||||||||
| Aktiverade projektutvecklingskostnader | 969 | ||||||||||
| Pågående bostadsprojekt i egen regi | 6 987 | ||||||||||
| Färdigställda bostäder | 583 | ||||||||||
| Fastighetsprojekt | 4 475 | 5 321 | 5 321 | 5 251 | 5 059 | ||||||
| Bostadsprojekt | 9 860 | 11 738 | 11 738 | 12 625 | 13 246 | ||||||
| Material- och varulager | 557 | 655 | 655 | 673 | 746 | 696 | 691 | 713 | 764 | 764 | 902 |
| Skattefordran | 33 | 13 | 42 | 241 | 241 | 146 | |||||
| Kundfordringar | 7 265 | 7 725 | 7 725 | 7 377 | 7 178 | 7 083 | 6 619 | 7 682 | 8 882 | 8 882 | 9 629 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 910 | 782 | 782 | 918 | 1 066 | 1 400 | 1 394 | 1 737 | 1 671 | 1 554 | 1 276 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
1 114 | 1 544 | 1 544 | 1 325 | 1 415 | 1 262 | 936 | 1 061 | 1 170 | 1 170 | 1 418 |
| Kortfristiga räntebärande fordringar | 106 | 1 752 | 152 | 167 | 167 | 163 | |||||
| Övriga fordringar | 1 151 | 1 277 | 1 277 | 1 024 | 1 048 | 1 301 | 901 | 446 | 687 | 687 | 608 |
| Kortfristiga placeringar | 285 | 168 | 168 | 143 | 242 | 190 | 190 | 190 | 41 | 41 | 72 |
| Likvida medel | 796 | 2 634 | 2 634 | 3 548 | 2 592 | 4 177 | 3 592 | 3 093 | 3 063 | 3 063 | 1 197 |
| Summa omsättningstillgångar | 26 414 | 31 844 | 31 844 | 32 883 | 32 592 | 32 967 | 20 518 | 19 161 | 20 292 | 20 174 | 19 868 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 32 924 | 38 958 | 37 713 | 38 793 | 38 987 | 39 402 | 26 363 | 25 315 | 27 035 | 27 018 | 27 001 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 8 286 | 8 974 | 7 634 | 8 658 | 8 847 | 9 691 | 4 962 | 5 553 | 5 516 | 5 168 | 2 931 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 11 | 15 | 15 | 17 | 20 | 23 | 20 | 13 | 12 | 12 | 17 |
| Summa eget kapital | 8 297 | 8 988 | 7 649 | 8 675 | 8 867 | 9 714 | 4 982 | 5 566 | 5 528 | 5 179 | 2 948 |
| SKULDER | |||||||||||
| Långfristiga skulder | |||||||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 850 | 7 102 | 7 102 | 7 029 | 6 957 | 5 887 | 3 865 | 2 288 | 1 669 | 1 669 | 1 342 |
| Övriga långfristiga skulder | 643 | 841 | 841 | 299 | 548 | 609 | 158 | 54 | 54 | 54 | 8 |
| Uppskjutna skatteskulder | 669 | 725 | 436 | 414 | 268 | 322 | 456 | 407 | 438 | 438 | 297 |
| Avsättningar för pensioner | |||||||||||
| och liknande förpliktelser Övriga avsättningar |
6 2 619 |
9 2 435 |
393 2 435 |
125 2 070 |
585 2 017 |
338 1 970 |
338 1 612 |
1 008 1 686 |
1 407 1 889 |
1 407 1 889 |
2 279 2 563 |
| Summa långfristiga skulder | 7 788 | 11 113 | 11 208 | 9 937 | 10 376 | 9 126 | 6 429 | 5 443 | 5 456 | 5 456 | 6 488 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 585 | 2 141 | 2 141 | 2 515 | 2 526 | 3 154 | 1 900 | 723 | 919 | 919 | 1 051 |
| Leverantörsskulder | 4 131 | 4 659 | 4 659 | 4 096 | 3 960 | 4 694 | 4 176 | 4 427 | 5 179 | 5 179 | 5 164 |
| Skatteskulder | 60 | 122 | 122 | 58 | 117 | 287 | 135 | 115 | 95 | 95 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 4 176 | 4 241 | 4 241 | 4 264 | 4 408 | 4 244 | 4 239 | 4 355 | 5 574 | 5 905 | 6 311 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 277 | 3 748 | 3 748 | 3 888 | 3 952 | 4 012 | 3 172 | 3 205 | 3 207 | 3 207 | 3 452 |
| Avsättningar | 59 | 59 | 21 | 24 | 24 | 68 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 3 611 | 3 945 | 3 945 | 5 360 | 4 782 | 4 112 | 1 270 | 1 460 | 1 052 | 1 052 | 1 520 |
| Summa kortfristiga skulder | 16 839 | 18 855 | 18 856 | 20 181 | 19 745 | 20 562 | 14 951 | 14 306 | 16 051 | 16 382 | 17 566 |
| Summa skulder | 24 627 | 29 968 | 30 063 | 30 118 | 30 120 | 29 688 | 21 380 | 19 749 | 21 507 | 21 838 | 24 054 |
| SUMMA EGET KAPITAL | |||||||||||
| OCH SKULDER | 32 924 | 38 958 | 37 713 | 38 793 | 38 987 | 39 402 | 26 363 | 25 315 | 27 035 | 27 018 | 27 001 |
2014: Balansomslutningen var något högre än 2013. Kapitalbindningen fortsatte att öka i boendeverksamheten genom investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing. Ett starkt kassaflöde i sista kvartalet minskade nettoskulden och skuldsättningsgraden var 0,8 gånger.
2015: Under året har många levererade och betalda bostäder minskat posten bostadspro-
löstes långfristiga räntebärande lån om 1,6 Mdr SEK och obligationer till ett värde av 1,3 Mdr SEK förföll till betalning. Nettoskulden minskade med 4,3 Mdr SEK
2017: Koncernens balansomslutning ökade främst genom högre kundfordringar inom NCC Industry och NCC Building. Posten fastighetsprojekt minskade då 5 fastighetsprojekt resultatavräknades. Koncernens starka kassaflöde ledde till att nettoskulden minskade till –149 (–222) MSEK. NCC var i princip skuldfritt och hade en god finansiell ställning.
jekt. Även fler resultatavräknade fastighetsprojekt minskade kapitalbindningen. NCC:s positiva kassaflöde ökade likvida medel. Samtliga finansiella mål nåddes och nettoskulden minskade totalt med 2,3 Mdr SEK.
2016: Under året har fastighetsprojekt minskat, den främsta förklaringen är resultatavräkning av 5 fastighetsprojekt, såld mark och lägre upparbetning i pågående projekt, på grund av senarelagda projektstarter. Likvida medel sjönk jämfört med föregående år. Under året
2018: Kassaflödet från den löpande verksamheten var lägre, främst på grund av ett lägre operativt resultat samt på grund av ökade investeringar i utvecklingsfastigheter och lägre resultat från försäljningar av fastighetsprojekt. Det lägre kassaflödet samt en ökad pensionsskuld ledde till att koncernens nettoskuld ökade med 3 Mdr SEK. Koncernens balansomslutning var i stort sett oförändrad jämfört med 2017.
| Exklusive | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 2011 | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 | 2014 | Bonava 2015 |
2016 | 2017 | IFRS 15 2017 |
2018 |
| Räkenskaper, MSEK | ||||||||||
| Nettoomsättning3) | 52 535 | 57 227 | 57 227 | 57 823 | 56 867 | 53 116 | 52 934 | 54 608 | 54 441 | 57 346 |
| Rörelseresultat3) | 2 017 | 2 537 | 2 519 | 2 679 | 2 604 | 1 661 | 1 453 | 1 242 | 1 075 | –764 |
| Resultat efter finansiella poster3) | 1 808 | 2 263 | 2 277 | 2 400 | 2 234 | 1 623 | 1 341 | 1 150 | 983 | –849 |
| Periodens resultat3) | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 | 1 838 | 1 321 | 1 116 | 1 009 | 877 | –750 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 1 257 | 1 345 | 1 345 | 1 055 | 987 | 1 092 | 1 406 | 1 238 | 1 238 | 1 669 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 2 333 | 2 692 | 2 692 | 3 890 | 2 255 | 1 858 | 1 612 | 1 152 | 1 152 | 2 602 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 7 529 | 8 997 | 8 997 | 7 912 | 9 712 | 9 725 | 3 154 | |||
| Kassaflöde, MSEK | ||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –1 547 | –26 | –26 | 2 532 | 1 345 | 4 061 | 1 170 | 2 158 | 2 158 | –375 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –857 | –906 | –906 | –870 | –771 | –730 | –1 181 | –797 | –797 | –782 |
| Kassaflöde före finansiering | –2 404 | –932 | –932 | 1 661 | 574 | 3 331 | –11 | 1 361 | 1 361 | –1 157 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 491 | 2 774 | 2 774 | –741 | –1 515 | –1 713 | –1 087 | –1 392 | –1 392 | –717 |
| Förändring av likvida medel | –1 916 | 1 838 | 1 838 | 914 | –956 | 1 586 | –1 084 | –30 | –30 | –1 866 |
| Avkastningsmått | ||||||||||
| Avkastning på eget kapital, %6) | 17 | 23 | 28 | 26 | 22 | 26 | 19 | 18 | 17 | –18 |
| Avkastning på eget kapital, %7) | 17 | 23 | 28 | 26 | 22 | 26 | 118 | 18 | 17 | –18 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %6) | 16 | 15 | 17 | 15 | 14 | 17 | 13 | 13 | 12 | –9 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, %7) | 16 | 15 | 17 | 15 | 14 | 17 | 63 | 13 | 12 | –9 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | ||||||||||
| EBITDA %6) | 5,6 | 5.6 | 5,9 | 5,8 | 6,2 | 4,7 | 3,6 | 3,3 | 0,8 | |
| EBITDA %7) | 5,6 | 5,6 | 5,9 | 5,8 | 6,2 | 17,0 | 3,6 | 3,3 | 0,8 | |
| Räntetäckningsgrad, ggr6) | 7,4 | 7,0 | 7,5 | 7,8 | 6,4 | 7,1 | 6,6 | 9,8 | 8,5 | –6,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr7) | 7,4 | 7,0 | 7,5 | 7,8 | 6,4 | 7,1 | 31,1 | 9,8 | 8,5 | –6,0 |
| Soliditet, % | 25 | 23 | 20 | 22 | 23 | 25 | 22 | 20 | 19 | 11 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 17 | 24 | 26 | 25 | 26 | 24 | 16 | 15 | 15 | 17 |
| Nettokassa +/Nettoskuld – | –3 960 | –6 061 | –6 467 | –5 656 | –6 836 | –4 552 | –222 | –149 | –149 | –3 045 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,5 | 0,7 | 0,8 | 0,7 | 0,8 | 0,5 | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 1,0 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 13 739 | 18 241 | 17 285 | 18 345 | 18 935 | 19 093 | 9 585 | 9 523 | 9 174 | 7 619 |
| Sysselsatt kapital, snitt | 13 101 | 16 632 | 15 755 | 18 005 | 18 531 | 18 672 | 13 474 | 9 418 | 9 138 | 8 780 |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 4,0 | 3,4 | 3,6 | 3,2 | 3,1 | 3,3 | 4,1 | 5,8 | 6,0 | 6,5 |
| Andel riskbärande kapital, % | 27 | 25 | 21 | 23 | 23 | 25 | 24 | 22 | 21 | 12 |
| Utgående ränta, %2) | 4,2 | 3,6 | 3,6 | 3,3 | 2,8 | 2,8 | 2,6 | 2,0 | 2,0 | 1,3 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år2) | 0,8 | 1,1 | 1,1 | 1,2 | 1,1 | 0,9 | 0,9 | 0,6 | 0,6 | 0,5 |
| Orderläge, MSEK | ||||||||||
| Orderingång3) | 57 867 | 55 759 | 55 759 | 56 979 | 61 379 | 51 492 | 56 506 | 56 990 | 56 777 | 61 842 |
| Orderstock3) | 46 314 | 45 833 | 45 833 | 47 638 | 54 777 | 41 538 | 47 940 | 51 806 | 51 734 | 56 837 |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||||||
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning6) | 12,08 | 17,51 | 17,62 | 18,40 | 17,01 | 19,59 | 11,61 | 9,29 | 8,07 | –7,00 |
| Resultat efter skatt, före och efter utspädning7) | 12,08 | 17,51 | 17,62 | 18,40 | 17,01 | 19,59 | 73,81 | 9,29 | 8,07 | –7,00 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, | ||||||||||
| efter utspädning | –14,27 | –0,24 | –0,24 | 23,46 | 12,47 | 37,65 | 10,88 | 19,97 | 19,97 | –3,47 |
| Kassaflöde före finansiering, efter utspädning | –22,17 | –8,61 | –8,61 | 15,40 | 5,32 | 30,88 | –0,05 | 12,59 | 12,59 | –10,71 |
| P/E-tal, före utspädning6) | 10 | 8 | 8 | 11 | 15 | 13 | 19 | 17 | 19 | –20 |
| P/E-tal, före utspädning7) | 10 | 8 | 8 | 11 | 15 | 13 | 3 | 17 | 19 | –20 |
| Utdelning ordinarie | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 12,00 | 12,00 | 3,00 | 8,00 | 8,00 | 8,00 | 4,004) |
| Direktavkastning, % | 8,3 | 7,3 | 7,3 | 5,7 | 4,9 | 1,1 | 3,5 | 5,1 | 5,1 | 2,9 |
| Eget kapital, före och efter utspädning | 76,41 | 82,97 | 70,58 | 80,24 | 82,04 | 89,85 | 51,39 | 51,04 | 47,81 | 27,13 |
| Börskurs/eget kapital, % | 158 | 164 | 193 | 262 | 301 | 293 | 439 | 308 | 329 | 508 |
| Börskurs vid periodens slut, NCC B | 121,00 | 136,20 | 136,20 | 209,90 | 246,80 | 263,00 | 225,40 | 157,30 | 157,30 | 137,80 |
| Antal aktier, miljoner | ||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier5) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 0,4 | 0,4 | 0,6 | 0,6 | 0,6 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | 0,4 | |
| Antal utestående aktier före utspädning vid | ||||||||||
| periodens slut | 108,4 | 108,0 | 108,0 | 107,8 | 107,8 | 107,9 | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,0 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||||||
| före utspädning under perioden | 108,4 | 108,2 | 108,2 | 107,9 | 107,8 | 107,9 | 108,1 | 108,1 | 108,1 | 108,1 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 13 136 | 14 706 | 14 706 | 22 625 | 26 574 | 28 369 | 24 325 | 16 997 | 16 997 | 14 896 |
| Personal | ||||||||||
| Medeltal anställda | 17 459 | 18 175 | 18 175 | 18 360 | 17 669 | 17 872 | 16 793 | 17 762 | 17 762 | 16 523 |
1) Investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen regi samt nedlagda kostnader före projektstart ingår.
2) Exklusive skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag samt pensionsskuld enligt IAS 19.
3) Från och med 2015 är Bonava exkluderat.
4) Utdelning 2018 avser styrelsens förslag till årsstämman.
5) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
7) Vid beräkning av nyckeltalet har resultateffekten 6 724 MSEK som uppkom vid utdelningen av Bonava inkluderats.
Siffrorna för 2011 är ej justerade för IAS 19, Ersättningar till anställda.
Definitioner av nyckeltal, se s. 101.
6) Vid beräkning av nyckeltalet har resultateffekten 6 724 MSEK som uppkom vid utdelningen av Bonava exkluderats.
| KVARTALSVÄRDEN, 2018 | HELÅR | KVARTALSVÄRDEN, 2017 | HELÅR | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2018 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2017 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 17 521 | 13 834 | 12 738 | 17 750 | 61 842 | 11 431 | 16 385 | 12 738 | 16 223 | 56 777 |
| Orderstock | 58 851 | 58 741 | 56 587 | 56 837 | 56 837 | 49 386 | 52 239 | 52 175 | 51 734 | 51 734 |
| Nettoomsättning | 10 894 | 14 349 | 14 269 | 17 832 | 57 346 | 11 748 | 13 345 | 13 075 | 16 273 | 54 441 |
| Rörelseresultat | –364 | 452 | –1 108 | 256 | –764 | 244 | 510 | 364 | –43 | 1 075 |
| Resultat efter finansiella poster | –372 | 427 | –1 133 | 229 | –849 | 225 | 484 | 339 | –65 | 983 |
| Resultat efter skatt | –296 | 341 | –955 | 160 | –750 | 193 | 405 | 283 | –4 | 877 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –2,73 | 3,12 | –8,87 | 1,47 | –7,00 | 1,80 | 3,72 | 2,59 | –0,04 | 8,07 |
| Kassaflöde före finansiering | –815 | –1 710 | –574 | 1 942 | –1 157 | 1 737 | –2 062 | 443 | 1 244 | 1 361 |
| Soliditet % | 18 | 15 | 11 | 11 | 11 | 22 | 18 | 18 | 19 | 19 |
| Nettokassa +/Nettoskuld – | –1 011 | –3 084 | –4 169 | –3 045 | –3 045 | 1 519 | –1 232 | –884 | –149 | –149 |
| NCC Infrastructure | ||||||||||
| Orderingång | 9 497 | 3 740 | 5 423 | 6 220 | 24 880 | 4 996 | 4 483 | 5 158 | 7 090 | 21 727 |
| Orderstock | 25 195 | 24 118 | 24 923 | 24 786 | 24 786 | 17 957 | 18 019 | 18 792 | 19 682 | 19 682 |
| Nettoomsättning | 4 294 | 4 990 | 4 515 | 5 992 | 19 791 | 3 365 | 4 539 | 4 472 | 6 115 | 18 490 |
| Rörelseresultat | –11 | 51 | –883 | –150 | –993 | –66 | 70 | –65 | –137 | –198 |
| Rörelsemarginal, % | –0,3 | 1,0 | –19,6 | –2,5 | –5,0 | –2,0 | 1,5 | –1,4 | –2,2 | –1,1 |
| NCC Building Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 3 677 | 3 111 | 2 394 | 5 893 | 15 075 | 2 351 | 7 095 | 3 232 | 3 032 | 15 710 |
| Orderstock | 19 367 | 18 422 | 17 435 | 18 709 | 18 709 | 16 953 | 20 457 | 20 781 | 19 340 | 19 340 |
| Nettoomsättning | 3 649 | 4 057 | 3 380 | 4 614 | 15 701 | 3 206 | 3 591 | 2 908 | 4 473 | 14 178 |
| Rörelseresultat | 111 | 147 | 86 | 109 | 453 | 93 | 103 | 107 | 186 | 489 |
| Rörelsemarginal, % | 3,0 | 3,6 | 2,6 | 2,4 | 2,9 | 2,9 | 2,9 | 3,7 | 4,2 | 3,4 |
| NCC Building Nordics | ||||||||||
| Orderingång | 1 915 | 3 349 | 2 488 | 3 477 | 11 229 | 1 380 | 1 917 | 2 306 | 3 648 | 9 251 |
| Orderstock | 10 384 | 11 501 | 11 110 | 11 313 | 11 313 | 10 205 | 9 670 | 9 577 | 10 288 | 10 288 |
| Nettoomsättning | 2 299 | 2 571 | 2 720 | 3 162 | 10 753 | 2 451 | 2 518 | 2 411 | 3 065 | 10 444 |
| Rörelseresultat | 11 | 34 | –193 | –78 | –227 | –55 | 3 | –18 | –11 | –79 |
| Rörelsemarginal, % | 0,5 | 1,3 | –7,1 | –2,5 | –2,1 | –2,2 | 0,1 | –0,8 | –0,4 | –0,8 |
| NCC Industry | ||||||||||
| Orderingång | 2 867 | 4 106 | 2 913 | 3 058 | 12 943 | 3 248 | 3 614 | 2 584 | 3 077 | 12 522 |
| Orderstock | 4 855 | 5 380 | 3 940 | 3 092 | 3 092 | 5 053 | 5 251 | 3 781 | 3 059 | 3 059 |
| Nettoomsättning | 1 165 | 3 625 | 4 301 | 3 876 | 12 968 | 1 087 | 3 416 | 4 051 | 3 839 | 12 393 |
| Rörelseresultat | –411 | 324 | 283 | 155 | 350 | –310 | 336 | 409 | 142 | 577 |
| Rörelsemarginal, % | –35,3 | 8,9 | 6,6 | 4,0 | 2,7 | –28,5 | 9,8 | 10,1 | 3,7 | 4,7 |
| Sysselsatt kapital | 4 456 | 5 733 | 5 540 | 4 902 | 4 902 | 3 901 | 4 855 | 4 825 | 4 400 | 4 400 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 285 | 115 | 397 | 1 361 | 2 157 | 2 173 | 185 | 168 | 42 | 2 567 |
| Rörelseresultat | 16 | –16 | –326 | 144 | –181 | 593 | 65 | –9 | –48 | 601 |
| Sysselsatt kapital | 4 591 | 4 985 | 4 383 | 4 314 | 4 314 | 3 320 | 3 727 | 3 836 | 4 086 | 4 086 |
| Rörelsemarginal, % | 5,5 | –13,9 | –82,1 | 10,6 | –8,4 | 27,3 | 35,2 | –5,1 | –116,7 | 23,4 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Industry samt även delar av NCC Building Sweden, NCC Building Nordics och NCC Infrastructure säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första kvartalet svagare jämfört med resten av året.
NCC är ett av de ledande nordiska bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen och är verksamt inom hela värdekedjan när det gäller att skapa miljöer för arbete, boende och kommunikation.
NCC utvecklar kommersiella fastigheter och bygger bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom kross och asfalt, samt svarar för beläggning, drift och underhåll av vägar.
NCC:s ambition är att vara en ledande aktör på de marknader som bolaget verkar på och att proaktivt bidra till att minska användningen av icke-förnyelsebara material, öka värdet för samhället och utveckla nya tekniska lösningar, produkter och arbetsmetoder som främjar en hållbar utveckling såväl för kunderna som för koncernen och samhället i stort. För NCC:s del handlar det om att ta hänsyn till nuvarande och framtida generationers behov, öka sin konkurrenskraft och förmågan till lönsam tillväxt samt att ta ett långsiktigt ansvar i den dagliga verksamheten.
Vår vision är förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
I Nordens största studie om hållbarhet, Sustainable Brand Index B2B, utsåg kunder inom byggsektorn NCC som bäst i branschen på hållbarhet 2018.
– Detta är ett bevis på att de hållbara lösningar NCC levererar gör skillnad och möter våra kunders behov. Några tydliga exempel är dels vår
miljöanpassade metod NCC Green Asphalt samt att vi varit tydliga med att vi kontinuerligt ser över var i sett att vårt stora fokus på hållbarhet har drivit säger Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC.
NCC:s hållbarhetsarbete är grunden för NCC:s framtida utveckling. Syftet med hållbarhetsarbetet är att genom NCC:s erbjudanden skapa förutsättningar för människor att arbeta, bo, resa och leva på ett hållbart sätt samt att öka värdet för såväl aktieägare och kunder som för samhället i stort. Ramverket åskådliggör de mest betydelsefulla områdena för NCC:s hållbarhetsarbete – Hälsa och säkerhet, Social inkludering, Material och avfall, Klimat och energi, Etik och compliance samt Produktportfölj. NCC har satt hållbarhetsmål för samtliga områden i ramverket för strategiperioden 2016–2020. Målen samt årets utfall rapporteras på sid 78–79.
För varje område finns dessutom en långsiktig hållbarhetsmålsättning som knyter an till de långsiktigt förändrade förutsättningarna på marknaden, visar vägen framåt och ger riktning till koncernens hållbarhetsarbete, bortom strategiperioden.
De långsiktiga målsättningarna har kompletterats med ett urval av FN:s globala mål för hållbar utveckling. Agenda 2030 och de globala målen bidrar till att säkerställa att NCC:s affärsstrategier långsiktigt
skapar värde för bolaget såväl som för de samhällen där bolaget är verksamt genom att skapa förändring där den behövs som mest.
NCC har valt ut fyra globala mål som NCC har störst möjlighet att bidra till genom koncernens samhällslösningar, samt ytterligare elva mål som är grundläggande för NCC:s verksamhet och erbjudanden. Som komplement har cirka 50 delmål valts ut som relevanta och vägvisande för NCC i arbetet med de globala målen. NCC avser fortsätta implementeringen av de globala målen i verksamheten, däribland genom att utveckla nya lösningar och involvera fler funktioner i koncernen. Läs mer på www.ncc.se/globalamalen.
NCC:s expertis, kunskap och lösningar kommer att vara avgörande för att hållbar utveckling ska äga rum där människor arbetar, bor, reser och lever. Därför spelar NCC en viktig roll i det nordiska bidraget till mål 7, 9, 11 och 12. Det innefattar bland annat att bygga bostäder och infrastruktur som alla kan ha råd med och som bryter fysiska
och mentala barriärer i städer, det vill säga inkluderande samhällen. Det handlar också om att vara resurseffektiv genom att skapa cirkulära materialflöden och ett oberoende av fossila bränslen. I takt med att klimatförändringarna ökar ska NCC bygga motståndskraftiga samhällen som kan hantera skyfall och värme.
NCC har länge varit proaktiv i arbetet med att ta fram erbjudanden och arbetsmetoder som förbättrar situationen för människor och miljö. Därför ser NCC mål 3, 6, 13, 14 och 15 som en grundläggande del av verksamheten och en förutsättning för en långsiktig tillgång till de naturresurser som NCC behöver. Dessutom kan människors hälsa och välbefinnande främjas genom smarta byggnader och hållbar infrastruktur. Genom att integrera gröna områden i urbana miljöer bidrar NCC också till en förbättrad biologisk mångfald och hållbara ekosystem. Även om Norden har relativt god tillgång till rent
vatten idag så anser NCC att mål 6 och 14 är viktiga att bidra till, exempelvis genom ekosystemtjänster och vatteneffektivisering i hela värdekedjan.
NCC:s är ett värderingsstyrt företag och våra meriter, produkter, tjänster och människor utgör grunden för hur vi gör affärer. NCC höjer kunskap och kompetens i samhället genom skolor vi bygger och utbildningar vi tillhandahåller till både unga och anställda, vilket bidrar till mål 4. NCC följer principer för jämställdhet, minskad ojämlikhet samt anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt, som direkt kopplas till mål 5, 8 och 10. Innan 2030 ska bolaget dessutom fortsätta främja sysselsättningen av unga, säkerställa en säker arbetsmiljö och proaktivt jobba mot all diskriminering av kvinnor. Samarbete och partnerskap med olika intressenter är nyckeln för att ställa om mot en hållbar värld år 2030, vilket avspeglas i mål 16 och 17.
| FOKUSOMRÅDE | BESKRIVNING SAMT EXEMPEL PÅ DELOMRÅDEN | LÅNGSIKTIG HÅLLBARHETSMÅLSÄTTNING |
|---|---|---|
| Hälsa och säkerhet | • Trygga och säkra arbetsplatser • Design och materialval som främjar god hälsa hos alla intressenter i värdekedjan |
Vi arbetar i en miljö utan olyckor |
| Social inkludering | • Bättre livskvalitet för anställda, kunder och samhället • Mångfald och jämställdhet bland anställda • Ökad social hållbarhet vid upphandling • Stärka lokalsamhällets inflytande |
Vi är en drivande partner i ett inkluderande samhälle |
| Material och avfall | • Hållbara materialval • Cirkulära flöden • Resurseffektivitet och minimering av avfall |
Vi sluter materialflöden |
| Klimat och energi | • Minskad energianvändning och mindre utsläpp av växthusgaser • Klimatanpassning • Ökad biologisk mångfald |
Vi är klimatneutrala |
| Etik och compliance | • Sunda affärer och ingen korruption • Större transparens och kontroll av leverantörskedjor • Hållbara inköp |
Vi är en pålitlig partner som agerar med höga etiska normer och transparens |
| Produktportfölj | • Leverera de bästa hållbara lösningarna till samhället | Vi erbjuder de bästa hållbara lösningarna |
Mål, kön: Ett kön utgör högst 70% av ett team*
Mål, mångfald: Teamet speglar samhället.
Utfall 2018 45%
Utfall 2018
66% *Ledningsgrupp
Växthusgasutsläpp från NCCs egna verksamhet per omsättning i miljon kronor
Mål till 2020 50% minskning av
olyckor jämförelse med 2015.
Mål, ålder:
Utfall 2018
Mål till 2020 70%
av NCC:s bygg- och konstruktionsavfall återanvänds eller materialåtervinns 2020. Ton bygg- och konstruktionsavfall per
3,5 *Arbetsplatsolyckor som leder till frånvaro i en eller fler dagar från ordinarie arbete per 1 miljon arbetade timmar.
Utfall 2018 50%
Utfall 2018
Utfall 2018 9,5 Byggbranschen i stort har upplevt en ökning av arbetsskador under de senaste årens höga byggproduktionen, så även i NCC. Arbetsmiljö och hälsa är ett av våra främsta fokusområden för 2019 och vårt långsiktiga mål att halvera olyckor från 2015 fram till 2020 kvarstår.
Under 2018 noterades att fler ledningsgrupper uppfyllde målet avseende kön. NCC har även haft en positiv utveckling under året vad gäller etnicitet.
efter att uppfylla målet för åldersmångfald i teamen ute i våra verksamheter, vilket respektive affärsområde följer upp.
På affärsområdesnivå uppfylls målet. NCC strävar även
En åldersgrupp (≤34 år, 35–49 år, ≥50 år) utgör högst 70% av ett affärsområde.
miljon omsatta kronor minskar. Mål till 2020 50%
minskning av CO2-utsläppen till 2020 jämfört med 2015 32% Mängden bygg- och konstruktionsavfall per omsättning i miljoner kronor har minskat under 2018, från 1,64 ton avfall/MSEK år 2015 till 1,17 ton avfall/MSEK år 2018. Sorteringsgraden har ökat men vissa av de åtgärder som implementerats har ännu inte gett effekt. Arbetet fortsätter för att säkerställa att sorteringsgraden fortsätter att öka till år 2020.
NCC arbetar fortsatt med att byta ut fossila bränslen mot förnybara bränslen, gå över till att endast köpa el från förnybara källor samt med energieffektiviseringsåtgärder. Detta ger resultat, relativt omsättningen har NCCs växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 32% sedan 2015.
agerar med höga etiska normer och transparens KULTUR Vårt mål är att ha en stark efterlevnadskultur i NCC, och ett mycket aktivt compliancearbete. PERCEPTION Vi följer upp våra medarbetares uppfattning av vår efterlevnadskultur i medarbetarundersökningen NCC Pulse, i syfte att avsevärt öka indexvärdet under strategiperioden. TRANSPARENS Vi redovisar antal Tell Me-ärenden
och Ask Me-frågor i vår årsredovisning.
Hög värdering 75–100 Medel värdering 60–74 Låg värdering 0–59
76
Indexvärde i NCC Pulse
lösningarna VÅR VISION "Att förnya branschen och erbjuda de bästa hållbara lösningarna", kräver en transformering av den konventionella verksamheten i en mer hållbar riktning. NCC har därför beslutat att mäta hur företagets produktportfölj med hållbara produkter utvecklas genom att följa nettoförsäljningen av hållbara produkter, tjänster och koncept. Arbete med att utveckla en styrande uppföljningsprocess för hållbara erbjudanden pågår.
Hållbarhetsarbetet i NCC styrs bland annat av koncernens ramverk för hållbarhet samt uppförandekoden och andra policyer som en hållbarhetspolicy med miljöpolicy, hälsa och säkerhetspolicy och mångfaldspolicy.
NCC stödjer FN-initiativet Global Compact och tar därmed ställning i frågor som rör mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och korruption. NCC följer också FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet, OECD:s principer och normer för multinationella företag, samt Riodeklarationen om försiktighetsprincipen som innebär att NCC förbinder sig att arbeta förebyggande och riskminimerande inom miljöområdet.
NCC:s uppförandekod beskriver det förväntade beteendet hos alla berörda parter – anställda, chefer, styrelse och affärspartners och grundar sig på NCC:s värderingar och frivilliga initiativ som koncernen antagit, till exempel World Economic Forums Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och FN:s Global Compact. I dessa initiativ anges principer för mänskliga rättigheter, arbetsmetoder, miljö och antikorruption. Alla medarbetare utbildas regelbundet i uppförandekodens grunder, och förväntas följa dess principer i sitt dagliga arbete.
NCC:s koncernledning ansvarar för att uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. Medvetenheten om uppförandekoden i NCC är mycket god. Enligt NCC:s medarbetarundersökning, NCC Pulse, upplever medarbetarna i hög grad att NCC:s värderingar och uppförandekod är vägledande för deras arbete.
Som ett stöd till medarbetarna i det dagliga arbetet, och för att göra det enklare att ta rätt beslut, finns NCC Compass. Verktyget finns lättillgängligt på bolagets intranät och innehåller förutom riktlinjer och allmänna råd även en "Ask Me"- och en "Tell Me"-funktion.
"Ask Me"-funktionen har inrättats för att hjälpa medarbetarna att fatta rätt beslut. Funktionen hanteras av 58 specialutbildade medarbetare, så kallade navigatörer, som finns tillgängliga i hela företaget och svarar på frågor på det lokala språket. Alla frågor dokumenteras och följs upp så att rutiner och riktlinjer kan förtydligas och utvecklas där det råder oklarhet.
"Tell Me"-funktionen är en whistleblower-funktion där medarbetare och andra intressenter, anonymt om så önskas, kan anmäla misstankar om beteenden eller ageranden som bryter mot NCC:s värderingar och uppförandekod. Alla anmälningar utreds på ett sakligt och noggrant sätt av särskilt utbildade interna resurser tillsammans med extern expertis, för att garantera en rättssäker hantering.
"Ask Me"-funktionen fick in 55 (52) frågor under året, vilket ligger i linje med föregående år. Många frågor handlade om representation och gåvor. De vanligaste frågorna finns samlade i NCC Compass. Under 2018 rapporterades 27 (16) misstänkta fall till "Tell Me"-funktionen, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Ett antal incidenter har också anmälts på andra sätt. Totalt resulterade detta i 44 (41) ärenden som hade grund för utredning. Incidenterna gällde exempelvis bedrägeri och stöld, intressekonflikter och andra avsteg från NCC uppförandekod. Av de ärenden som avslutades under året ledde 4 till uppsägningar och 19 till andra åtgärder, som exempelvis att anställda valde att sluta sin anställning, att rutiner och processer förändrades eller att riktade kommunikationsinsatser genomfördes.
Under året har NCC Compass kompletterats med frågor kring personuppgifter och integritet i linje med EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Information om hur koncernen hanterar personuppgifter och eventuella förfrågningar och incidenter finns tillgängligt både på NCC:s externa webbplats och intranät.
De senaste åren har omfattande utbildningsinsatser genomförts för att säkerställa förankring och förståelse för de frågor som behandlas i NCC Compass. Under 2018 har huvudfokus legat på att utbilda medarbetare hos NCC i frågor kring hantering av persondatauppgifter. Alla anställda vars arbete berörs av de nya dataskyddsreglerna har erbjudits en webbaserad utbildning på området. Vissa yrkesgrupper har fått ytterligare utbildning utifrån sina förkunskaper och arbetsuppgifter.
Verkställande direktören är ytterst ansvarig för NCC:s hållbarhetsarbete. Hållbarhetsarbetet styrs av koncernens hållbarhetschef i samverkan med hållbarhetscheferna för respektive affärsområde. Gruppen träffas regelbundet och sätter gemensamma mål samt följer upp utvecklingen av hållbarhetsarbetet. För genomförandet ansvarar hållbarhetschefen, som till sin hjälp har en stab som dagligen arbetar med hållbarhetsfrågor. Det operativa hållbarhetsarbetet bedrivs i NCC:s affärsområden. Samarbete sker också med andra funktioner i organisationen, exempelvis inköp- och HR-funktioner. NCC:s arbete med compliancerelaterade frågor sker via NCC Group Compliance Officer tillsammans med utvalda representanter inom varje affärsområde och koncernstaber.
| NCC:S POLICYER Område |
Antikorruption | Miljö | Sociala frågor inkl. personal och mänskliga rättigheter |
|---|---|---|---|
| Policyer | Uppförandekod | Uppförandekod Hållbarhetspolicy med miljöpolicy |
Uppförandekod Policy för hälsa och säkerhet Mångfaldspolicy |
| Huvudområden | • Affärsetik • Efterlevnad och verktyg för affärsetik |
• Miljöansvar • Produkt- och tjänsteutveckling • Försiktighetsprincipen |
• Mänskliga rättigheter • Hälsa och säkerhet i arbetet • Rekrytering • Utbildning |
NCC är en stor arbetsgivare. På samtliga marknader har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. 92 procent av NCC:s medarbetare omfattas av kollektivavtal. I Sverige och Norge omfattas alla medarbetare av kollektivavtal. I Danmark och Finland är det färre som omfattas av kollektivavtal, istället tillämpas lokala avtal. Som andra företag i branschen använder NCC vid behov underentreprenörer och konsulter. Underentreprenörer är vanligast hos NCC Building Sverige och NCC Building Nordics men förekommer även i övriga affärsområden. NCC har tillsammans med företaget Infobric tagit fram UE-kedja, en digital tjänst som gör det enklare att överblicka vilka underentreprenörer som är verksamma på byggarbetsplatser, och vem som anlitat vem. Under 2018 har tjänsten testats på bygget av NCC:s nya kontor Navet i Uppsala samt på utbyggnaden av länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Efter pilotperioden kunde konstateras att tjänsten fungerar bra, detta trots att tjänsten kopplades på mitt under pågående projekt med flera underentreprenörer redan på plats. Nyttan förväntas bli ännu större när kravet på UE-kedja kommer med tidigt i projekten, och ställs i entreprenadavtalen. Idag används tjänsten på ett 10-tal projekt runtom i landet. NCC har fortsatt tät dialog med Infobric och kommer fortsätta arbetet med implementeringen av funktionen under 2019.
Medarbetardata avser antalet anställda vid utgången av 2018 och har samlats in från koncernens HR- och lönesystem.
| TILLSVIDAREANSTÄLLNING | VISSTIDSANSTÄLLNING | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | Män | Kvinnor | Män | Kvinnor |
| Sverige | 8 036 | 1 314 | 328 | 66 |
| Norge | 1 481 | 159 | 52 | 18 |
| Danmark | 1 953 | 301 | 21 | 11 |
| Finland | 1 247 | 290 | 24 | 5 |
| Totalt NCC | 12 717 | 2 064 | 425 | 100 |
Hälsa och säkerhet innefattar såväl trygga och säkra arbetsplatser för koncernens medarbetare och underentreprenörer som goda arbetsvillkor och en bra balans mellan arbete och fritid. Hälsa och säkerhet genomsyrar även de produkter och tjänster NCC erbjuder, exempelvis mer hälsosamma byggnader, förbättrat inomhusklimat och välplanerade utemiljöer.
Hälso- och säkerhetsarbetet på NCC:s arbetsplatser styrs av koncernens policy för hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöincidenter rapporteras till koncernens digitala system Synergi. Systemet används för att rapportera såväl olycksfall och tillbud som negativa och positiva observationer. Genom att följa upp alla olyckor, tillbud och dess upphov, kan både de vanligaste orsakerna samt de allvarligaste orsakerna identifieras och åtgärder vidtas. Denna information ger möjlighet att förbättra säkerhetsarbetet ytterligare och därmed förebygga arbetsplatsolyckor. Synergi finns både som webbsystem och app.
Enligt Synergi är snubbelolyckor, halkolyckor, skärskador och arbete med handhållna maskiner de vanligaste olyckorna på NCC. Sedan införandet av Synergi kan vi se en markant ökning avseende rapportering av tillbud samt negativa och positiva observationer, vilket leder till mer pricksäkra analyser och att åtgärder sätts in där det är som störst behov. Tre högriskområden för allvarliga skador har identifierats som fokusområden för att säkerställa kompetens, stöd och rutiner i linje med NCC:s nollvision för olyckor; arbete på hög höjd, tunga kranlyft, samt arbete i trafikerad miljö. NCC har även identifierat tre högriskområden för sjukdom för koncernens medarbetare och underentreprenörer; arbete med asbest, belastningsskador, samt arbete med kvartshaltigt damm.
NCC genomför varje år ett antal aktiviteter för att öka medvetenheten om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Däribland Awareness day och Hälso- och säkerhetsveckan. Syftet är att lyfta fram aktiviteter som ökar medvetandet om hälsa och säkerhet på arbetsplatserna.
I september 2018 genomfördes Awareness day för åttonde året i rad och temat var att reflektera över beteenden och hur hälsa och säkerhet kan vara en naturlig del av NCC:s kultur. Arbetet avstannade klockan 09.00 på samtliga arbetsplatser på NCC:s alla marknader. En gemensam diskussion hölls på arbetsplatsen där medarbetarna gavs möjlighet att komma med tankar och idéer om hur den egna arbetsplatsen kan bli ännu säkrare och hur man som enskild individ kan hjälpa till att skapa en säkerhetskultur.
På årets Hälso- och säkerhetsvecka avsatte NCC:s 3 000 projekt tid till olika övningar, föreläsningar, räddningsutbildning samt hälsooch säkerhetsvandringar på NCC:s produktionsanläggningar. På kontoren runtom i Norden låg fokus i första hand på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Under 2018 har koncernen fortsatt att implementera och förbättra arbetssätt och rutiner inom hälso-och säkerhetsarbetet som utvecklats de senaste åren. Insatserna rör bland annat säkert beteende, säkerhetsutrustning, hjälpmedel samt verktyg och har lett till goda resultat, Under 2018 hade NCC ingen arbetsrelaterad dödsolycka. Tyvärr har dock byggbranschen i stort upplevt en ökning av arbetsskador under de senaste årens höga byggproduktionen, så även i NCC. Hälsa och säkerhet samt arbetsmiljö ingår som en del i de workshops som genomförs inom ramen för det värderingsarbete som sjösatts i koncernen under året. Läs mer på sid 83.
| SJUKFRÅNVARO1), NCC ANSTÄLLDA |
Sjukfrånvaro, % Alla typer av sjukdom och ohälsa |
Lost day rate2) Sjukfrånvaro på grund av skador |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | |||
| Sverige | 3,7 | 3,7 | 21,63 | 27,74 | ||
| Norge | 4,8 | 5,4 | 16,52 | 5,82 | ||
| Danmark | 4,1 | 3 | 38,54 | 23,38 | ||
| Finland | 3,6 | 2,8 | 59,59 | 34,24 | ||
| Totalt | 3,8 | 3,6 | 27,44 | 24,07 |
1) Insamlat via Synergi och lönesystem.
2) Antalet förlorade arbetsdagar under året per 100 heltidanställda medarbetare.
TILLBUD OCH OBSERVATIONER, NCC ANSTÄLLDA OCH UNDERENTERPRENÖRER
| Antal dagar | 2018 | 2017 |
|---|---|---|
| Sverige | 6 494 | 3 508 |
| Norge | 5 012 | 4 495 |
| Danmark | 8 385 | 7 005 |
| Finland | 14 412 | 19 834 |
| Totalt | 34 303 | 34 842 |
Sedan införandet av rapporterings och analyssystemet Synergi har rapportering kring tillbud och negativa och positiva observationer förbättrats. NCC Finland har, så här långt, lyckats bäst med att säkra en bra och kvalitativ rapportering av positiva observationer.
| Skador1) Skador med en dags sjukfrånvaro eller mer |
Skadefrekvens Skador per miljon arbetade timmar |
Arbetsrelaterade dödsolyckor |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | 2018 | 2017 | ||
| Sverige | NCC anställda | 148 | 143 | 9,5 | 8,4 | 0 | 1 | |
| Underentreprenör | 113 | 81 | 12,8 | 2,7 | 0 | 0 | ||
| Norge | NCC anställda | 20 | 10 | 5,4 | 3,1 | 0 | 0 | |
| Underentreprenör | 10 | 0 | 2,8 | 0 | 0 | 0 | ||
| Danmark | NCC anställda | 44 | 26 | 13,4 | 6,9 | 0 | 0 | |
| Underentreprenör | 32 | 27 | 9,5 | 7,7 | 0 | 0 | ||
| Finland | NCC anställda | 34 | 25 | 11,6 | 7,7 | 0 | 0 | |
| Underentreprenör | 39 | 51 | 14,5 | 15,5 | 0 | 0 | ||
| Totalt | NCC | 257 | 204 | 9,5 | 7,5 | 0 | 1 | |
| Underentreprenör | 238 | 164 | 11,9 | 4,0 | 0 | 0 |
1) Kläm- och skärskador är de vanligaste skadorna.
NCC har, precis som byggbranschen i stort, den senaste tiden lidit av ökat antal skador av mindre allvarlig art, vilket har en stark koppling till högkonjunkturen och den höga personalomsättning den medför.
En viktig fråga i branschen handlar om rekrytering, och att säkerställa att rätt kompetens finns tillgänglig i framtiden. Under de närmaste åren står byggbranschen inför ett generationsskifte och NCC arbetar på olika sätt för att bidra till kompetensutveckling i branschen. Medarbetarna erbjuds löpande kompetensutveckling, både i form av traditionell undervisning, e-learning och som mentorskap, anpassat till individens önskemål och behov. I Sverige erbjuds exempelvis över 350 stycken utbildningar i NCCs utbildningskatalog.
NCC har under året startat en särskild projektledarutbildning för stora projekt som ett första led i en större insats för att stärka kompetensen av nyckelpersoner på olika nivåer. Programmet är en nordisk satsning som pågår under ett år och görs i samarbete med KTH.
Hållbarhetsutbildning är ett prioriterat område och sedan utbildningen lanserades under våren 2017 har cirka 4 000 tjänstemän på NCC genomgått, eller påbörjat, en digital, interaktiv utbildning i hållbarhet som omfattar de sex delarna i NCC:s hållbarhetsramverk. Under 2018 har utbildningen gjorts nedladdningsbar vilket möjliggör att även yrkesarbetare, utan tillgång till dator med uppkoppling på arbetsplatsen, kan ta del av utbildningen. Våren 2018 genomfördes framgångsrika pilotprojekt med utbildningen för yrkesarbetare som anpassats med tydligare lokal förankring som exempelvis fokus på avfallssortering och tomgångskörning på ett antal arbetsplatser.
En analys pågår för att se om utbildningen kan rullas ut på bred front kommande år.
På grund av insamlingstekniska svårigheter omfattar den redovisade statistiken ej delar av NCC:s lokala utbildningar samt vissa interaktiva utbildningar.
| Män | Kvinnor | Totalt | 2017 | |
|---|---|---|---|---|
| Tjänstemän | 41,1 | 17,5 | 34,8 | 40,8 |
| Yrkesarbetare | 10,7 | 17,6 | 10,8 | 13,7 |
1) Inkluderar obligatoriska utbildningar som genomförts under 2018 av nyanställda innan NCC-anställningen påbörjades
| 2018 | 2017 | |
|---|---|---|
| Tjänstemän | 27,5 | 28,8 |
| Yrkesarbetare | 8,7 | 14,5 |
Väsentliga ämnen enligt GRI: Mångfald och jämställdhet samt icke-diskriminering.
NCC är en stor aktör i branschen och strävar efter att vara en drivande partner i ett inkluderande samhälle. Genom samarbeten med andra samhällsaktörer, och en ökad medborgardialog, möjliggör NCC byggnation av hälsosamma, trygga och inkluderande miljöer. Ett exempel är NCC:s helhetskoncept Hållbar renovering som skapar lönsamma synergieffekter mellan renovering, energieffektivisering och underhåll.
Mångfald och jämställdhet är en viktig del i NCC:s arbete med att erbjuda en inkluderande arbetsplats där medarbetarna trivs, presterar och utvecklas. Det är också en central fråga för att möta NCC:s rekryterings- och kompetensbehov. Det styrande ramverket för arbetet med att främja mångfald och jämställdhet är koncernens mångfaldspolicy, därtill kopplade mångfaldsmål för strategiperioden (läs mer på sid 79) samt NCC:s uppförandekod och NCC Compass.
NCC:s mångfaldspolicy grundar sig i övertygelsen om att mångfald bidrar till trivsel på arbetsplatsen, ökad affärsnytta och att NCC blir en bättre samarbetspartner för kunder om företaget speglar det samhälle NCC är med och bygger. Uppförandekod och NCC Compass förtydligar hur NCC stöder och respekterar internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Lika behandling och samma möjligheter ska gälla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. Inga konstaterade fall av kränkningar av mänskliga rättigheter har rapporterats under året.
NCC driver ett antal proaktiva initiativ för att öka mångfald och jämställdhet, både inom byggbranschen och koncernen. Genom NCC Diversity Councils, råd för mångfaldsfrågor, sprids goda exempel avseende mångfald för att få till stånd en verklig mångfaldsökning i koncernen.
Under 2018 har NCC inlett ett omfattande värderingsarbete. Genom workshops och dialogövningar bidrar medarbetarna till att forma koncernens kultur. Syftet med satsningen har varit att fördjupa betydelsen av koncernens värderingar och samtidigt lära medarbetarna mer om mångfald och inkludering. Vid årets slut hade över 60 medarbetare utbildats till att facilitera workshops och runt 10 ledningsgrupper och ca 400 medarbetare har redan genomgått utbildningen. Satsningen kommer intensifieras och utökas under 2019.
NCC:s kvinnliga nätverk Stella firade under 2018 20-årsjubileum. Utöver att driva en mer jämställd norm i byggbranschen och verka för fler kvinnliga chefer har nätverket även drivit praktiska frågor som föräldralön, ökad flextid, förbud mot diskriminerande bilder på arbetsplatsen, arbetskläder för kvinnor, successionsplanering och påverkat uppstarten av en mångfaldskommitté inom NCC. Idag har nätverket över 550 medlemmar och erbjuder nätverksträffar, föreläsningar och workshops.
Sedan 2016 erbjuder koncernen arbetsmarknadsutbildningen NCC Nystart som vänder sig till utrikesfödda, arbetssökande ingenjörer. Utbildningen har tagits fram i samarbete med Kunskapsskolan och Arbetsförmedlingen för att möta NCC:s stora rekryteringsbehov samt verka för integration och mångfald. Under 30 veckor varvas teori på Kunskapsskolan med praktik på NCC:s arbetsplatser. Ambitionen har varit att kunna erbjuda deltagarna anställning efter avslu-
| 2018 | 2017 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Andel, % | Kvinnor | Män | Kvinnor | Män | |
| Styrelse | 63 | 37 | 57 | 43 | |
| Koncernledning | 50 | 50 | 33 | 67 | |
| Ledningsgrupper | 40 | 60 | 37 | 63 | |
| Chefer | 14 | 86 | 14 | 86 | |
| Anställda | 14 | 86 | 13 | 87 | |
| Tjänstemän | 26 | 74 | 25 | 75 | |
| Yrkesarbetare | 3 | 97 | 2 | 98 |
För 2018 noteras en rörelse i positiv riktning avseende NCCs övergripande mångfaldsmål att spegla det samhälle vi verkar i vad gäller kön.
| 2018 | 2017 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andel, % | ≤34 år 35–49 år | ≥50 år | ≤34 år 35–49 år | ≥50 år | |||||
| Styrelse | 0 | 13 | 87 | 0 | 0 | 100 | |||
| Koncernledning | 0 | 50 | 50 | 0 | 44 | 56 | |||
| Ledningsgrupper | 3 | 43 | 54 | — | — | — | |||
| Chefer | 10 | 46 | 43 | — | — | — | |||
| Anställda | 29 | 34 | 37 | 28 | 34 | 38 | |||
| Tjänstemän | 25 | 40 | 35 | 24 | 39 | 37 | |||
| Yrkesarbetare | 34 | 28 | 38 | 32 | 28 | 40 |
tad utbildning. Sedan starten har 36 påbörjat utbildningen och 25 erbjudits anställning inom NCC.
Under året har NCC inlett ett treårigt partnerskap med Fryshuset som ska leda till inkluderande byggarbetsplatser, stimulera unga till utbildning och främja integration i samhället. Partnerskapet är en del i NCC:s roll som samhällsutvecklare och NCC ser att partnerskapet kan leda till nya metoder för att göra koncernens byggprojekt till platser som möjliggör integration, utbildning och rekrytering. Projektet inleds med ett pilotprojekt i Rinkeby.
NCC accepterar ingen form av diskriminering och agerar kraftfullt när incidenter rapporteras. I NCC:s medarbetarundersökning Pulse, uppger 6 (5) procent av de svarande att de upplevt diskriminering på grund av kön eller ålder, trakasserier eller mobbing under 2018.
NCC har en framtagen handlingsplan avseende trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Diskrimineringsfrågan lyfts även i samband med värderingsworkshops i ledningsgrupper och i workshops i verksamheten.
NCC:s Ask Me/Tell Me-funktion finns tillgänglig för alla typer av ärenden, externa som interna, där händelser som inte upplevs vara i linje med NCC:s uppförandekod kan rapporteras anonymt.
Väsentliga ämnen enligt GRI: Material samt effluenter och avfall.
Byggprocessen är materialintensiv och det krävs stora mängder resurser för att färdigställa en byggnad eller konstruktion. Det är därför av stor vikt att resurserna används så effektivt som möjligt. NCC:s långsiktiga målsättning är att sluta materialflöden genom att prioritera hållbara material och produkter, minimera och ansvarsfullt hantera det avfall som skapas i byggprocessen samt projektera och konstruera för att möjliggöra återvinning och återanvändning. Målet för strategiperioden är att öka andelen material som går till återanvändning eller materialåtervinning samtidigt som den totala mängden avfall minskar. Läs mer på sid 79.
NCC:s ambition är att producera byggnader och anläggningar som är varudeklarerade och endast innehåller hållbara produkter som är miljö- och hälsomässigt sunda. På sikt kommer det även leda till att byggnader i högre grad kan utformas så att allt ingående material kan återanvändas när byggnadens livslängd uppnåtts.
Förutom att tillämpa de regelverk som EU satt upp, bland annat REACH, använder sig NCC av olika verktyg och databaser som ger vägledning för hur de mest skadliga ämnena kan fasas ut. Ett viktigt led i övergången till sunda och återvinningsbara produkter är att ställa rätt leverantörskrav och arbeta med spårbarhet genom hela produktionskedjan.
I april 2018 fattade NCC, tillsammans med branschkollegor, beslutet att ta ett gemensamt ansvar för en hållbar samhällsbyggnad och att möta framtidens krav på en digitaliserad, spårbar och hållbar byggprocess genom att använda GTIN (Global Trade Item Number), en gemensam och global standardiserad identifiering av produkter. GTIN skapas av respektive företag och tilldelas varje unik produkt. Den unika identifikationen ger spårbarhet och ger förutsättningar för ett obrutet informationsflöde om byggprodukterna från tillverkning, projektering, byggande, förvaltning och rivning. NCC har under 2018 utvecklat sitt inköpssystem, som nu direkt importerar hållbarhetsprestanda av produkter från olika databaser med hjälp av GTIN. Denna digitala lösning effektiviserar inköpsprocessen och säkrar hållbara produktval.
Det finns stor potential i det byggspill som genereras på byggarbetsplatserna eftersom det kan användas i andra projekt. Genom att både samarbeta tvärfunktionellt inom NCC och med leverantörer utvecklas nya sätt att minska byggspillet och återinföra det i produktionen. NCC har bland annat initierat ett arbete för att skapa en plattform som möjliggör för projekt att dela med sig av överblivet material till andra projekt inom koncernen. Andra exempel på bidrag till ett cirkulärt flöde är den prisade plattformen Loop Rocks som bidrar till smartare hantering av överblivna byggnadsmassor, sten, jord och grus. Loop Rocks blev ett eget bolag under 2018 och finns nu tillgänglig i samtliga nordiska länder, med Norge som senaste marknad i februari 2018.
NCC samarbetar tätt med koncernens avfallspartners inom ett flertal olika områden för att återvinna eller återanvända material. Som exempel kan nämnas att återvunnen betong används som konstruktionsmaterial i förstärknings- och bärlager, trädgårdsavfall blir till ny matjord, metallskrot återvinns till ny metall, wellpapp blir till nytt papper och krympplast används i nyproduktion av plast. NCC bidrar även till forskningsprojekt i samarbete med andra aktörer avseende återvinning av glasull, plast och gips.
NCC hanterar varje år stora mängder byggpallar, en del av dessa slängs i containrar på byggarbetsplatserna. NCC Building Sverige och NCC Infrastructure har under 2018 genomfört en satsning på att öka andelen pallar som återsäljs till Retursystem Byggpall, ett branschinitiativ som syftar till att samla in och återvinna byggpallar. Initiativet bidrar till ekonomiska besparingar genom minskade containerkostnader och ersättning för pallarna vid returnering, men minskar också mängden avfall på byggarbetsplatserna och koldioxidutsläpp från nyproduktion av pallar.
I maj 2018 lanserade NCC tillsammans med Axfood, H&M, Houdini, IKEA, SSAB, Tarkett och Återvinningsindustrierna företagsforumet Circular Sweden. Syftet är att driva politik och utveckling framåt för att skapa mer cirkulära materialflöden. Utgångspunkten är att ett resurseffektivt samhällsansvar är en viktig del av lösningen i klimatomställningen och att ett skifte från linjära till cirkulära materialflöden är nödvändigt för att bibehålla välfärden i framtiden.
NCC förbättrar också kontinuerligt kapaciteten för återvinning i allt fler asfaltfabriker, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2018 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 21 (20) procent återvunnet asfaltgranulat.
| 2018 | 2017 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| total vikt, ton |
% | total vikt, ton |
% | ||||
| Icke farligt avfall | |||||||
| Sortering (blandat avfall) |
11 083 | 21 | 13 135 | 26 | |||
| Energiåtervinning (brännbart avfall) |
12 112 | 22 | 11 192 | 22 | |||
| Deponi | 3 863 | 7 | 2 987 | 6 | |||
| Återanvändning/ materialåtervinning |
26 548 | 49 | 22 351 | 45 | |||
| Specialbehandling (farligt avfall) |
629 | 1 | 436 | 1 | |||
| Total mängd avfall | 54 054 | 50 102 |
1) Uppgifterna har samlats in från NCC:s avfallspartners.
Den totala mängden avfall har ökat med 8% jämfört med 2017. Detta beror till stor del på ett ökat antal projekt jämfört med 2017. Mängden bygg- och konstruktionsavfall per omsättning i miljoner kronor har minskat under 2018, från 1,64 ton avfall/MSEK år 2015 till 1,17 ton avfall/MSEK år 2018.
Sorteringsgraden har ökat men vissa av de åtgärder som implementerats har ännu inte gett effekt. Arbetet fortsätter för att säkerställa att sorteringsgraden fortsätter att öka till år 2020.
Statistiken täcker traditionellt byggspill. Jord-, sten- och fyllnadsmassor, som är direkt beroende på projektens geografi, sorteras separat och återanvänds i hög grad och ingår inte i statistiken i tabellen.
Väsentliga ämnen enligt GRI: Energi och utsläpp.
Byggbranschens miljöpåverkan är stor, vilket bland annat resulterar i stora utsläpp av växthusgaser och NCC arbetar därför aktivt med att påverka samhällsutvecklingen i en hållbar riktning. Med hjälp av bland annat ny teknik minskar utsläppen från såväl produktion som drift och underhåll av färdiga produkter. NCC kan därmed bidra till lägre klimatpåverkan genom hela värdekedjan.
En effektivare energianvändning, interna processförbättringar, mer resurseffektiva produkter och en övergång från fossila bränslen till mer miljöanpassade energislag står högt på NCC:s agenda för att minska koncernens klimatpåverkan. Dessa åtgärder bidrar även till en ökad konkurrenskraft och minskade kostnader för koncernens kunder. NCC arbetar också för att påverka externa aktörer i syfte att förbättra branschens hållbarhetsarbete, till exempel genom att stödja utveckling inom upphandling, livscykelanalyser och utbildning.
I februari 2018 anslöt sig NCC till Fossilfritt Sverige. Organisationen utgör en plattform för samverkan och dialog mellan fler än 300 aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. I april 2018 lämnade bygg- och anläggningsbranschen in en gemensam färdplan till regeringen för hur branschen med befintlig teknik kan halvera sina utsläpp till 2030.
NCC:s asfaltproduktion står för strax över 60 procent av koncernens egna koldioxidutsläpp. En stor del av koldioxidutsläppen kommer från förbränning av fossila bränslen vid de 66 stationära verken som producerar varmasfalt. Genom att övergå till förnyelsebara bränslen som träpellets eller bioolja samt minska andelen fukt i stenmaterial och asfaltgranulat, har klimatpåverkan minskat de senaste åren. I Sverige har NCC konverterat 23 av totalt 28 asfaltverk till biobränsle. NCC strävar också efter att utveckla mer miljöanpassade produkter, bland annat genom att öka andelen återvunnen asfalt i produktionen. Ett annat exempel på miljöåtgärder är NCC Green Asphalt®, en varmasfalt som framställs i en produktionsmetod med väsentligt lägre koldioxidutsläpp jämfört med traditionell varmasfalt. NCC har idag ett femtiotal verk som kan producera NCC Green Asphalt®, vilket motsvarar nära 80 procent av verken.
För att minska övriga egna koldioxidutsläpp arbetar NCC:s olika affärsområden med en mängd olika initiativ såsom energieffektiviseringar, ökad inblandning av förnybart bränsle i arbetsmaskiner, energieffektiva arbetsbodar samt fortsatt övergång till miljömärkt el.
| MWh | 2018 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2017 | 2016 | 20151) |
|---|---|---|---|---|---|
| Elektricitet från förnybara källor2) |
152 259 | 49 | 118 754 | 108 927 | 102 360 |
| Övrig elektricitet | 18 559 | –86 | 55 259 | 102 861 | 131 120 |
| Elektricitet, totalt | 170 817 | –27 | 174 013 | 211 787 | 233 480 |
1) Exklusive Bonava
2) Vattenkraft och vindkraft.
Under 2018 var nästan 90% av all el som köptes av NCC antingen miljömärkt med Bra Miljöval eller ursprungsmärkt med hjälp av ursprungsgarantier. Mängden köpt fossilbaserad el har minskat med 86% sedan 2015.
| MWh | 2018 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2017 | 2016 | 20151) |
|---|---|---|---|---|---|
| Förnybara bränslen | 111 879 | 7 | 114 206 | 87 893 | 104 786 |
| Fossila bränslen | 889 356 | –14 | 951 544 | 906 966 | 1 034 349 |
| Bränslen totalt | 1 001 234 | –12 1 065 750 994 859 1 139 135 | |||
1) Exklusive Bonava.
NCC fortsätter att minska sin användning av fossila bränslen. Sedan 2015 har användningen minskat med 14%, till stor del på grund av den fortsatta konverteringen till biobränslen i de svenska asfaltsverken.
| MWh | 2018 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2017 | 2016 | 20151) |
|---|---|---|---|---|---|
| Fjärrkyla | 624 | 199 | 22 | 1 286 | 209 |
| Fjärrvärme | 29 156 | –41 | 29 207 | 48 933 | 49 239 |
| Fjärrvärme/ fjärrkyla, totalt |
29 780 | –40 | 29 229 | 50 219 | 49 448 |
1) Exklusive Bonava.
Behovet av fjärrvärme och fjärrkyla varierar från år till år. Hur mycket fjärrvärme och fjärrkyla som köpts beror till stor del på de projekt som pågått under året, var det varit placerade samt i vilken fas de befunnit sig.
| Market-based | 2018 | Förändring jämfört med basåret 2015, % |
2017 | 2016 | 20151) |
|---|---|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp2) CO2e (tusen ton) |
227 | –27 | 260 | 267 | 312 |
| – varav scope 13) | 217 | –15 | 234 | 223 | 255 |
| – varav scope 24) | 10 | –83 | 26 | 44 | 57 |
| Nettoomsättning, MSEK |
57 346 | 8 | 54 608 | 52 934 | 53 116 |
| CO2e (ton)/MSEK | 4,0 | –32 | 4,8 | 5,0 | 5,9 |
1) Växthusgaserna N2O, CH4 och CO2 inkluderas i beräkningarna
2) Avser direkta utsläpp från NCC:s verksamhet, varav –0,5 (tusen ton) från förbränning
av biomassa (år 2018) 3) Avser indirekta utsläpp från el och uppvärmning.
4) Exklusive Bonava.
Koldioxidutsläppen, både relaterat till inköpta bränslen samt till el, fjärrvärme och fjärrkyla, har minskat sedan basåret 2015. Anledningen är ökad användning av förnybara bränslen, övergång till el från förnybara källor samt energieffektiviseringsåtgärder. Relativt omsättningen har NCCs växthusgasutsläpp från den egna verksamheten minskat med 32% sedan 2015.
För beräkning av utsläpp har omräkning från förbrukning till utsläpp skett enligt Greenhouse Gas Protocols riktlinjer. Beräkningsmetodiken "market-based" används för att beräkna växthusgasutsläppen från el och uppvärmning. NCC använder ej klimatkompensation. Information om inköpta volymer av bränslen, el och uppvärmningsenergi samlas in från NCC:s leverantörer. Stödsystemet Credit360 har använts för sammanställning av statistiken.
Under 2018 har NCC arbetat med att förfina och utveckla insamlingsrutiner för hållbarhetsdata, främst avseende klimat och energi. Förhoppningen är att detta kommer att möjliggöra mer utförlig hållbarhetsrapportering, såväl internt som externt.
NCC besvarar årligen CDP:s "Climate change program", där ytterligare Under 2018 placerade sig NCC bland de översta 5 procenten av de ca 7 000 företag runt om i världen som ingår i rankingen.
Framtida klimatförändringar väntas påverka både samhällen och människor, och kan kopplas till både risker och möjligheter för NCC. Koncernen hanterar detta genom riskbedömningar, klimatanpassning av verksamheten samt ett målinriktat arbete för att minska NCC:s klimatpåverkan. Även efterfrågan på nya affärsmodeller växer i takt med att kunderna blir mer medvetna om möjligheter som till exempel digitalisering och delningstjänster kan ge.
Väsentliga ämnen enligt GRI: Antikorruption, konkurrens, leverantörsutvärdering – miljö och leverantörsutvärdering – socialt.
NCC strävar efter att vara en pålitlig partner som agerar med höga etiska normer och transparens. Koncernens uppförandekod är en viktig del av koncernens arbete med compliance, både som intern kompass för att beskriva hur NCC ska agera och som extern kommunikation för att tydliggöra NCC:s förväntningar på sina leverantörer och affärspartners. Uppförandekoden utgör en del av NCC:s avtal med leverantörer. Övriga intressenter informeras om uppförandekoden genom NCC:s hemsida, kontrakt och avtal.
NCC arbetar kontinuerligt för att säkerställa att uppförandekoden följs i alla samarbeten som koncernen har, och att inga överträdelser sker exempelvis när det gäller konkurrenssituationer och affärsetik. NCC samarbetar även med branschkollegor för att främja sunda affärer. Tillsammans med flertalet branschaktörer i Sverige har en gemensam policy – "Överenskommelse för att motverka mutor och korruption" tagits fram.
Genom analys utifrån risken att NCC:s uppförandekod inte efterföljs, har tre områden identifierats som speciellt viktiga: mutor och korruption, konkurrensrätt samt intressekonflikter. Inga konstaterade fall av korruption har rapporterats under året.
I takt med en ökad medvetenhet om klimatförändringarna, samt de förändringar de innebär i städer och samhällen, kan kundernas krav och efterfrågan på NCC:s erbjudande förändras till förmån för mer hållbara produkter och tjänster. Genom att strategiskt arbeta med hållbarhet och produktutveckling säkerställer koncernen att erbjudandena möter kundernas krav. NCC har bland annat utvecklat NCC Drænstabil® - en stenmaterialprodukt som förebygger översvämningar genom att vattnet snabbt och lätt tränger ner i marken. NCC arbetar även med plats- och projektanpassade lösningar av utemiljöer, där exploatering och byggande förenas med en bibehållen mångfald av naturliga tjänster, såsom temperaturreglering, bullerdämpning, dagvattenhantering, estetik och möjlighet till rekreation.
De kommande åren förväntas också mer strikt lagstiftning avseende byggnaders energieffektivitet. NCC välkomnar detta och arbetar ständigt för att förbättra energiprestandan i de byggnader som uppförs av bolaget men ser att uppföljning är en viktig del för att få full effekt av nya, skarpare krav. NCC ser även över sina produktionsprocesser och arbetar med att effektivisera dessa så den negativa miljöpåverkan minskar över tid.
NCC är beroende av en stor mängd råmaterial, bränsle och andra resurser för att bedriva sin verksamhet. Förändringar i tillgång, pris och tillhandahållande av dessa varor på grund av klimatförändringar, samt framtida skatter relaterade till bränslen, energi eller koldioxid skulle kunna påverka NCC:s kostnadsbas. För att minimera påverkan strävar NCC efter att långsiktigt minska sin klimatpåverkan, fasa ut fossila bränslen och röra sig mot en mer cirkulär användning av råmaterial.
Klimatförändringar som exempelvis extremt väder och översvämningar skulle också kunna leda till förändrade byggprocesser och förändrade förutsättningar för att bedriva bygg- och anläggningsverksamhet. Risken för översvämningar, erosion och jordskred skulle kunna påverka medarbetarnas säkerhet, såväl som förvaringen av material på byggnadsarbetsplatser negativt. NCC hanterar risken genom riskbedömningar för samtliga projekt.
Att utveckla hållbara och konkurrenskraftiga inköp är en nyckelfråga för NCC. Koncernens uppförandekod är grunden till inköpsarbetet och NCC arbetar systematiskt för att minimera risker och öka kontrollen. Under slutet av 2018 lanserade NCC en uppförandekod för leverantörer som är en kortversion av koncernens uppförandekod. Syftet är att den ska vara enkel att förstå, vilket underlättar för koncernens leverantörer att följa den och sprida den till sina medarbetare samt vidare genom värdekedjan, vilket på så sätt stödjer ett positivt leverantörsbeteende.
NCC:s leverantörsbas är stor och företaget har samarbeten med flera tusen leverantörer genom inköp av allt från byggmaterial och underentreprenörer till resor och kontorsmaterial. Den stora merparten av NCC:s leverantörer är nordiska, men NCC har även leverantörer i andra regioner som exempelvis Polen, Baltikum och Kina. Leverantörsbasen består av ramavtalsleverantörer, internationella leverantörer samt nordiska projektinköpsleverantörer. Arbete med att minska antalet leverantörer pågår och en del i detta arbete är att
öka andelen inköp som görs genom ramavtal. Syftet är att sänka NCC:s inköpskostnader samt att möjliggöra en ökad kontroll.
För att hantera NCC:s behov av bemanning under arbetstoppar har NCC utvecklat ett eget bemanningsföretag, NCC Montage. NCC Montage har i uppgift att säkra NCC:s kapacitet och kompetensförsörjning av yrkesarbetare samt att genom transparens kunna visa att rätt lön och villkor säkerställs. Detta initiativ minimerar risker för NCC och stärker samtidigt kontroll och en sund konkurrenskraft i branschen. Under 2018 stöttade NCC Montage projekt i Norden med ca 350 yrkesarbetare.
NCC arbetar ständigt med kvalitetsutveckling avseende uppföljningen av koncernens leverantörer. Enligt NCC:s inköpsprocesser görs en bedömning av en ny leverantör innan ett samarbete inleds. Omfattningen av denna bedömning varierar beroende på typ av leverantör. NCC har dock inga kvantitativa data att redovisa ännu när det gäller uppföljningen av leverantörsutvärderingar (sett till hela koncernen). För att bedöma, följa upp och utveckla utomnordiska leverantörer arbetar NCC specifikt med revisioner för socialt ansvar, kvalitet, miljö och arbetsmiljö. För att säkerställa efterlevnad av NCC:s krav samt utveckling inom dessa områden har NCC en en- till treårig revisionscykel avseende leverantörsbedömningar och leverantörsutveckling. Avvikelser som noteras under leverantörsbedömningen,
och som inte justerats enligt handlingsplan, kan leda till uppsägning av samarbetet med leverantören. För leverantörer i riskländer (enligt BSCI:s definition) kombineras revisioner utförda av egen personal, med tredjepartsrevisioner, utförda med hjälp av externa experter.
NCC stödjer rekommendationerna som TCFD (Task Force on Climaterelated Financial Disclosure) har tagit fram kring rapportering av klimatrelaterad information. Genom att arbeta med klimatrelaterade risker ökar kunskapen och därigenom även möjligheterna att ta välgrundade beslut, utveckla nya produkter och tjänster, hantera kommande regelverk och bli mer konkurrenskraftiga.
Väsentligt ämne enligt GRI: Märkning av produkter och tjänster.
I koncernens produktportfölj samlas NCC:s initiativ inom hållbarhetsområdet vilket möjliggör ett brett utbud av hållbara produkter, koncept och tjänster som skapar värde för NCC:s intressenter men också bidrar till att koncernen når sina långsiktiga hållbarhetsmålsättningar, stärker sin konkurrenskraft och förmåga att skapa en långsiktig lönsam tillväxt.
NCC erbjuder kunderna alla tillgängliga typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar. För bostads- och infrastrukturprojekt samt stadsdelar används Svanen, Miljöbyggnad, CEEQUAL, BREEAM, LEED, DGNB samt Citylab. I de projekt NCC själva utvecklar används BREEAM och DGNB. NCC ser en fortsatt ökad efterfrågan på miljöcertifierade byggnader. NCC har certifierat 68 (47) byggnader och bostäder under 2018, en ökning med 45 procent jämfört med 2017. Detta visar att efterfrågan på certifierade byggnader fortsätter att öka. Läs mer om några av koncernens certifierade byggnader på sid 88.
NCC bidrar till en god samhällsutveckling genom hållbara lösningar. Bland årets projekt märks exempelvis vindkraftparken Markbygden ETT i Piteå och anläggningsarbeten vid Amagerverket i Köpenhamn. Läs mer på sidan 88.
NCC har under året lanserat ett koncerngemensamt verktyg för hållbara byggarbetsplatser kopplat till NCC:s hållbarhetsramverk. Målet med verktyget, som går vid namnet "Sustainable Sites", är att skapa en gemensam grund att utgå ifrån i hållbarhetsarbetet på alla våra arbetsplatser, oavsett land eller typ av verksamhet. Arbetet utgår från en checklista som innehåller krav som alltid ska uppfyllas och krav som är fördelaktiga om de uppfylls. Det är obligatoriskt att dokumentera hur kraven är uppnådda och hur projekten planerar för regelbunden uppföljning. Verktyget är redan nu obligatoriskt för alla projekt på NCC Building Sverige med ett projektvärde över 50 MSEK. Under hösten 2018 har pilotprojekt även initierats på NCC Infrastructure och inom NCC Industry.
| SVANEN | BREEAM | LEED | DGNB | MILJÖBYGGNAD | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Certifieringssystem | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | Betyg | Antal | |
| Pass | Bronze | Bronze | Bronze | |||||||
| Good | Silver | Silver | Silver | 43 | ||||||
| Very Good | 2 | Gold | Gold | 2 | Gold | 5 | ||||
| Excellent | 1 | Platinum | Platinum | |||||||
| 15 | Outstanding | |||||||||
| Totalt 2018 (2017) | 15 (9) | 3 (10) | 0 (1) | 2 (0) | 48 (27) |
Masthuggskajen i Göteborg blev det första stadsutvecklingsprojektet i Sverige att certifieras enligt Citylab Guide 2.0, Hållbar stadsutveckling i planeringsskedet. Certifieringssystemet, som är utvecklat av Sweden Green Building Council, är det första för hållbar stadsutveckling som är helt anpassat utifrån svenska förhållanden. Certifieringen omfattar tidiga och övergripande planerings- och programskeden och för att bli godkänd ska projektet uppfylla 20 indikatorer. Bland annat ingår att ha en tydlig vision och konkreta mål för utvecklingen, att området erbjuder olika upplåtelseformer, mötesplatser, grönytor och hållbara färdsätt.
Valle Wood är Norges största kontorsbyggnad med en stomme i massivt trä och har väckt stort intresse under utvecklings- och byggfasen. I Valle Wood planeras ett annat kontorskoncept med plats för samarbets- och entreprenörsverksamhet samt mötesrum, konferenslokaler och olika catering- och serviceutbud. Byggnaden har uppfyllt höga miljökrav under byggandet och uppnådde certifieringen BREEAM Excellent.
På uppdrag av Specialfastigheter byggde NCC Lunds nya miljöklassade tingsrätt. Den nya tingsrätten får ett modernt och stilfullt arkitektoniskt uttryck, samtidigt som den uppfyller de höga säkerhetskrav som tingsrättens verksamhet ställer. Byggnaden är 12 400 kvadratmeter, disponerat på sju plan varav ett under mark. Byggnaden klassificerades enligt Miljöbyggnad nivå guld, vilket innebär att energianvändningen blir 38 procent lägre än byggreglerna för södra Sverige. Innemiljön innehåller omsorgsfullt valda material med fokus på hållbarhet.
I vindkraftparken Markbygden ETT har NCC fått i uppdrag genomföra ett omfattande infrastrukturarbete. Med 179 vindkraftverk blir det en av Europas största landbaserade vindkraftparker och det kommer att öka Sveriges andel av vindkraft med 12,5 procent.
På Kraftverket Amagerverket i Köpenhamn bistår NCC HOFOR, Köpenhamns energibolag, med anläggningsarbeten som vägar och planteringar. Kraftverket har genom en omfattande renovering ställts om från kol till hållbar biomassa och är en del i Köpenhamns ambition om att som första huvudstad i världen bli klimatneutral till 2025 .
För att definiera de mest väsentliga hållbarhetsfrågorna för NCC används interna analyser av strategiska frågor, drivkrafter i samhället samt resultat från intressentdialoger. Metoden för att definiera de väsentliga frågorna följer GRI Standards riktlinjer och består av identifiering, prioritering och validering. Deltagare till intressentdialogerna väljs ut av respektive affärsområde utifrån relevans, exempelvis genom att de berörs av koncernens arbete.
2016 genomfördes en webbaserad intressentundersökning för att förankra NCC:s hållbarhetsramverk och ge intressenterna möjlighet att lämna återkoppling på NCC:s väsentliga frågor. Över 2 800 intressenter från Sverige, Norge, Danmark och Finland deltog i undersökningen och tillsammans representerade de medarbetare, leverantörer, kunder, investerare och studenter. Undersökningen visade på ett stort engagemang för NCC:s hållbarhetsarbete och en samsyn kring de fokusområden som definierats i hållbarhetsramverket. Frågor som lyftes bland intressenterna var hälsosamma och säkra arbetsplatser, sunda affärer och ingen korruption, ingen diskriminering på NCC:s arbetsplatser, hälsosamma byggnader och konstruktioner samt materialval baserade på hälso- och miljöegenskaper.
Därtill genomförs regelbundet andra typer av dialoger, exempelvis i form av kvartalsvisa kundundersökningar (Net Promoter Score) och medarbetarundersökningar (NCC Pulse). Vart tredje år mäter NCC koncernens anseende hos beslutsfattare, intresseorganisationer och allmänheten.
Under 2018 har NCC fokuserat intressentdialogen på investerare, huvudsakligen större ägare. Dialogen har primärt rört koncernens klimatpåverkan och -rapportering utifrån Task Force for Climate Related Financial Disclosures ramverk.
Regelbundna avstämningar med NCC:s intressenter kommer även framöver att utföras för att säkerställa att NCC:s prioriteringar är relevanta för marknaden, samhället och NCC.
Utifrån NCC:s hållbarhetsramverk har koncernen identifierat 14 väsentliga ämnen enligt GRI Standards. De väsentliga ämnena, som kan grupperas utifrån ekonomiskt, miljömässigt respektive socialt ansvarstagande, genomsyrar arbetet i alla led genom värdekedjan och deras väsentliga påverkan i värdekedjan presenteras i tabellen nedan.
VÄSENTLIGA ÄMNEN OCH AVGRÄNSNINGAR
| Väsentlig påverkan hos leverantörer |
Väsentlig påverkan i NCC:s verksamhet |
Väsentlig påverkan hos kunder |
|
|---|---|---|---|
| EKONOMISK PÅVERKAN | |||
| Ekonomiskt resultat | |||
| Anti-korruption | |||
| Konkurrens | |||
| MILJÖPÅVERKAN | |||
| Material | |||
| Energi | |||
| Utsläpp | |||
| Avfall/effluenter1) | |||
| Utvärdering av leverantörer | |||
| SOCIAL PÅVERKAN | |||
| Hälsa och säkerhet | |||
| Utbildning | |||
| Mångfald/jämställdhet | |||
| Utvärdering av leverantörer | |||
| Icke-diskriminering | |||
| Märkning av produkter och tjänster | |||
1) Avgränsat till NCC:s bygg- och konstruktionsverksamhet.
NCC rapporterar årligen sitt hållbarhetsarbete som en del av företagets årsredovisning. Sedan 2010 tillämpas Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer för redovisning av hållbarhetsinformation. Årets hållbarhetsredovisning, som avser verksamhetsåret 2018, är upprättad enligt GRI Standards Core och utgör även NCC:s Communication on Progress enligt FN:s Global Compact.
På sidorna 76–89 presenteras fördjupad hållbarhetsinformation och nyckeltal. För GRI-index, se www.ncc.se/hallbarhetsstyrning. Redovisningen är inte granskad av tredje part. Redovisningen för verksamhetsåret 2018 publicerades den 15 mars 2019. I de fall inget annat anges, avser informationen hela NCC-koncernen.
Kontaktperson: Hållbarhetschef Christina Lindbäck, 08-585 519 07, [email protected]
Denna lagstadgade hållbarhetsrapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna. Hållbarhetsrapporten i enlighet med årsredovisningslagen är inkluderad i årsredovisningen på följande sidor: sid 1–7, 17–19 och 76–89.
NCC:s affärsmodell och hållbarhetsramverk presenteras på sid 76–77, miljö på sid 78–79 och 84–86, sociala förhållanden på sid 78–79, 83 och 86, personal på sid 78–79och 81–83, mänskliga rättigheter på sid 78–80, 83 och 86 samt antikorruption på sid 78–80 och 86. Riskbeskrivningar återfinns på sid 17–19.
I det fall inget annat anges, avser informationen hela NCCkoncernen, inklusive dotterbolag.
Till bolagstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för år 2018 på de i rutan till vänster angivna sidorna och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
Uttalande En hållbarhetsrapport har upprättats. Stockholm den 13 mars 2019
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ann-Christine Hägglund Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen, Nasdaq Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning och andra regelverk som gäller för börsnoterade bolag, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden, se
www.bolagsstyrning.se). NCC AB har tilllämpat koden sedan den infördes 2005. NCC AB följde under året Nasdaq Stockholms Regelverk för emittenter och god sed på aktiemarknaden. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Kallelseförfarandet till bolagsstämma anges i bolagsordningen. Kallelse ska ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats www.ncc.se. Att kallelse skett ska annonseras i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
Kallelse till årsstämma ska enligt aktiebolagslagen utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman.
Kallelse till extra bolagsstämma, där fråga om ändring av bolagsordning ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Bolagsstämma kan hållas i Stockholm, Solna eller Sigtuna kommun. Aktieägare får vid bolagsstämma medföra högst två biträden, om aktieägaren gjort föregående anmälan om detta. Bestämmelser i bolagsordningen om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter, eller om ändring av bolagsordningen, saknas.
Styrelsen ska bestå av lägst fem och högst tio ledamöter som utses av årsstämman. De anställda är representerade i styrelsen. Styrelseledamöterna väljs för en period av ett år. Under 2018 var åtta styrelseledamöter valda av årsstämman. Dessutom ingick tre ordinarie representanter med två suppleanter för de anställda. För information om enskilda styrelseledamöter, se sid. 96-97. Revisionsutskottet utgörs av styrelseledamöterna Ulla Litzén, Angela Langemar Olsson och Mats Jönsson. Ordförande i revisionsutskottet är Ulla Litzén. Projektutskottet utgörs av styrelseledamöterna Carina Edblad och Geir Magne Aarstad. Ordförande i projektutskottet är Carina Edblad.
Styrelsens ordförande är Tomas Billing (för uppgifter om ordförandens ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid. 97 ). Ordföranden leder styrelsearbetet och har regelbundet kontakter med vd för att kunna följa koncernens verksamhet och utveckling. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor och är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Verkställande direktör i bolaget är Tomas Carlsson (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se sid. 99. Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", sid. 94).
VICE VD
Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Aktier i NCC utges i två serier, serie A och serie B. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktie av serie B till en röst. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst samt berättigar till lika stor utdelning. För fördelning av antal aktier och röster samt aktieägarstruktur, se ncc.se. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut om omvandling sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Antalet aktieägare uppgick till 48 863 vid årsskiftet med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 17 procent av kapitalet och 47 procent av rösterna.
Sedan den 8 oktober 2018 består NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Industry, NCC Infrastructure, NCC Building Nordics, NCC Building Sweden och NCC Property Development, Chief Financial Officer samt chef för affärsutveckling och IT. För information om ledamöter i koncernledningen, se sid. 98-99.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska och andra koncerngemensamma frågor och har som regel möte en gång per månad.
VALBEREDNING
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Officer och chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett beslutsärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig.
Cheferna för respektive koncernstab har koncernövergripande funktionsansvar för frågor som faller under respektive stabschefs befattning och mandat.
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämman utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisorer är ett år. NCC:s revisorer är, fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2019, det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB (PwC). Som huvudansvarig revisor från PwC har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. Revisionsberättelsen undertecknas även av auktoriserade revisorn Ann-Christine Hägglund. För mer information om valda revisorer, se sid. 97.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns en gemensam beslutsordning som klargör vem som äger rätt att fatta beslut och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser. Vid sidan av beslutsordningen föreligger en rad andra koncerngemensamma styrande dokument avseende bland annat kommunikation, finans, uppförandekod, miljö och arbetsmiljö.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till flera tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs upp varje månad av affärsområdeschef, vd, Chief Financial Officer och chefsjuristen. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska bekräftas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK
NCC har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att utveckla och implementera koncernens värderingar. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförandekoden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC också förutsätter att
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten.
NCC har under 2018 fortsatt att utveckla detta compliance-program i linje med den gällande koncernövergripande och behovsanpassade processen. NCC Compass lägger tyngdpunkt på att tillhandahålla organisationen enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga risker för oegentligheter. Tre områden har identifierats som speciellt viktiga i NCC Compass: mutor och korruption, konkurrensrätt samt intressekonflikter. 2017 kompletterades NCC Compass med området mångfald och 2018 med hantering av personuppgifter som ett led i NCC:s arbete med GDPR. NCC Compass är tillgänglig via NCC:s intranät. Alla medarbetare i NCC kan tillgodogöra sig innehållet i NCC Compass och söka vägledning. Vidare har NCC utsett och särskilt utbildat 58 medarbetare avseende affärsetik och hur NCC Compass ska tillämpas i olika situationer. Dessa medarbetare kallas Navigatörer då deras uppdrag är att hjälpa medarbetarna i NCC att navigera rätt på områden som omfattas av NCC:s Uppförandekod. Dessutom har NCC ett kvalificerat systemstöd för intern och extern rapportering av oegentligheter, allt inom ramen för den värderingsstyrda och transparenta företagskultur som NCC arbetar för att vidareutveckla. NCC har vidtagit en genomgripande översyn av verksamheten och identifierat riskområden och processer. NCC:s rutiner och stöd är inriktade på att anställda ska våga fråga om råd i svåra situationer, istället för att okunskap eller obetänksamhet leder till felaktiga beslut eller oönskat beteende. Arbetsmetoderna innefattar bland annat riktlinjer för hantering av de vanligast förekommande risksituationerna. Implementering samt utbildningar och diskussioner med NCC:s medarbetare har fortsatt under 2018. NCC:s samtliga medarbetare omfattas av utbildningen. Vidareutbildning inom området sker i form av en kortare, webbbaserad utbildning. Under 2018 har såväl webbaserade som handledarledda utbildniingar i GDPR genomförts för grupper med speciellt intresse och behov med anledning av hantering av personuppgifter.
Medarbetare som uppmärksammar misstänkt oetiskt eller otillbörligt agerande ska i första hand anmäla detta till närmaste chef. En rutin finns också som möjliggör anonym rapportering. Funktionen har två syften, dels att skydda anmälaren och dels att säkerställa en säker hantering av den anmälda. Samtliga tips som innehåller tillräcklig information leder till utredning och, i aktuella fall, skriftlig rapport framtagen av en externt anlitad aktör. Disciplinära åtgärder vidtas därefter i situationer där så krävs.
Årsstämma 2018 hölls på Grand Hôtel, Vinterträdgården, i Stockholm den 11 april. 469 aktieägare var närvarande, vilka representerade 54,1 procent av aktiekapitalet och 68,17 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman 2018 liksom tidigare årsstämmor finns tillgängliga på www.ncc.se. Vid årsstämman 2018 beslutades bland annat följande:
Utdelning för verksamhetsåret 2017 om 8,00 SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen.
Till styrelseledamöter omvaldes Tomas Billing, Carina Edblad, Viveca Ax:son Johnson, Geir Magne Aarstad, Mats Jönsson, Ulla Litzén och Birgit Nørgaard. Till ny ledamot valdes Angela Langemar Olsson. Tomas Billing omvaldes till styrelsens ordförande.
Arvode till styrelsen beslutades utgå med totalt 4 100 000 SEK exklusive arvode för utskottsarbete, fördelat på 1 100 000 SEK till styrelsens ordförande och 500 000 SEK till övriga stämmovalda ledamöter. Beslutade arvoden avseende ordförande och per ledamot är oförändrande. Arvode till revisionsutskottets ledamöter utgår med 175 000 SEK till utskottets ordförande samt 125 000 SEK till respektive övrig ledamot i utskottet.
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2018) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner.
För att täcka åtaganden enligt LTI 2018 bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 487 B-aktier samt överlåta högst 300 000 B-aktier till deltagarna i LTI 2018. Överlåtelse ska även kunna ske av högst 500 000 B-aktier på Nasdaq Stockholm för att täcka kostnader, i huvudsak för utdelningskompensation, sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska
aktierna, med anledning av utestående långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram (LTI 2015, LTI 2016, LTI 2017 samt LTI 2018).
Resultat- och balansräkningar för 2018 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
Styrelsen hade under år 2018 sju ordinarie sammanträden, fyra extra ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Nedskrivningar i projekt och byte av ledarskap i bolaget föranledde ett antal extra styrelsesammanträden under året. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner, dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett antal arbetsplatsbesök. Andra ledande befattningshavare i NCC har utöver vd och Chief Financial Officer deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Revisionsutskottet ska inom ramen för styrelsearbetet bl.a. övervaka bolagets finansiella rapportering och bereda frågor rörande bolagets finansiella rapportering och revision i enlighet med 8 kap. 49 b § aktiebolagslagen och fullgöra de uppgifter som följer av EU:s förordning nr 537/2014. Utskottet har hållit sex möten 2018 där samtliga ledamöter var närvarande. Styrelsen har vidare utvärderat behovet av en särskild granskningsfunktion (internrevision). Styrelsen har bedömt att det framöver finns behov av en separat internrevision och
| STYRELSESAMMANTRÄDEN OCH NÄRVARO 2018 | |||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Invald år |
Oberoende gentemot bolaget och bolags ledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Styrelse- arvode, KSEK |
Utskotts- arvode, KSEK |
10 jan (extra) |
24 jan |
191 mars (extra) |
11 apr |
11 apr (konst) |
24 apr |
26 jun |
17 jul |
18 sep (extra) |
15 okt (extra) |
24 okt |
14 dec |
|
| Bolagsstämmovalda ledamöter |
|||||||||||||||||
| Tomas Billing | 1999 | ja | nej | 1 100 | |||||||||||||
| Viveca Ax:son Johnson | 2014 | ja | nej | 500 | |||||||||||||
| Carina Edblad | 2014 | ja | ja | 500 | 125 | ||||||||||||
| Geir Magne Aarstad | 2017 | ja | ja | 500 | 100 | ||||||||||||
| Angela Langemar Olsson* 2018 | ja | nej | 500 | 125 | |||||||||||||
| Mats Jönsson | 2017 | ja | ja | 500 | 125 | ||||||||||||
| Ulla Litzén | 2008 | ja | ja | 500 | 175 | ||||||||||||
| Birgit Nørgaard | 2017 | ja | ja | 500 | |||||||||||||
| Ordinarie arbetstagar representanter |
|||||||||||||||||
| Lars Bergqvist** | 1991 | – | |||||||||||||||
| Karl G. Sivertsson | 2009 | – | |||||||||||||||
| Karl-Johan Andersson | 2011 | – | |||||||||||||||
| Harald Stjernström** | 2018 | – |
* Angela Langemar Olsson deltog som observatör i styrelsemötena den 19/3 och 11/4 och valdes in i styrelsen vid årsstämman den 11 april 2018.
** Arbetsagarledamot Lars Bergqvist avled den 17 april 2018 och ersattes i styrelsen som arbetstagarledamot av Harald Stjernström.
inrättade i december 2018 en oberoende internrevisionsfunktion, Group Internal Audit. Styrelsens utvärdering av sitt arbete har genomförts genom att en styrelseledamot enskilt intervjuat övriga ledamöter. Resultatet av intervjuerna har sedan sammanställts och diskuterats i styrelsen. Underlaget i ärendet har tillställts valberedningen.
I juli 2017 inrättade styrelsen ett projektutskott, som medverkar i beredning, analys och beslut avseende anbud inom entreprenadverksamheten vid projekt över 1,5 Mdr SEK. Utskottet har under 2018 behandlat sex projekt och hållit fem möten där samtliga ledamöter varit närvarande. Särskilt arvode till ledamöterna i projektutskottet utgår med 125 000 SEK till ordförande och 100 000 SEK till övrig ledamot.
Bolaget innehar 402 050 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt de pågående långsiktiga incitamentsprogrammen. Under 2018 har 31 952 aktier sålts för att täcka kostnader, 20 343 aktier överförts till deltagarna i LTI 2015 och 101 022 aktier återköpts.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt, kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Vd:s ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Årsstämman 2018 beslutade om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2018) omfattande vd, bolagsledning samt ytterligare 148 befattningshavare inom koncernen. LTI 2018 är ett treårigt program som ger deltagarna rätt till B-aktier givet att vissa prestationsmål nåtts vid programmets slut, det vill säga vid utgången av 2020. Kortfristig rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Svensk kod för bolagsstyrning föreskriver att i avtal tecknade från och med 1 juli 2010 ska uppsägningslön och avgångs-vederlag sammantaget ej överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 5, sid. 39.
Till ledamöter i valberedningen omvaldes vid årsstämman den 11 april 2018 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Anders Oscarsson (aktiechef AMF/AMF Fonder)och Simon Blecher (Carnegie Fonder) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter. Den mångfaldspolicy som valberedningen tilllämpar följer artikel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningens förslag till årsstämman 2019 finns på ncc.se.
STYRELSENS ARBETSÅR 2018 – UTÖVER STÅENDE FORMALIAPUNKTER SOM AFFÄRSPLANER, INVESTERINGAR, FÖRSÄLJNINGAR SAMT FINANSIERING
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering, i samband med den finansiella rapporteringen, samt vid upprättande av bolagets koncernredovisning. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
NCC genomför metodiskt riskbedömning och riskhantering, som ett led i det interna kontrollarbetet, för att säkerställa att de risker som NCC är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen, hanteras inom bolagets fastställda processer.
Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker och operativa risker, samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen, samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker upp på flera olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s finanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden. Risker som också kan påverka rapportering är brott mot NCC:s uppförandekod och brister i försäkringsskydd. Dessa risker följs upp av funktionen Compliance och Försäkring.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen och över den finansiella rapporteringen. En god kontrollmiljö kännetecknas av att företaget har upprättat och efterlever fastställda policys, riktlinjer, manualer och arbetsbeskrivningar. Dessa ska vara dokumenterade och finnas tillgängliga. I NCC betyder det att styrelsen årligen fastställer en arbetsordning för styrelsens arbete. Styrelsen upprättar vidare en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för att arbetet med den interna kontrollen bidrar till en effektiv kontrollmiljö.
NCC-koncernen är en internationell organisation som styr och bedriver sin verksamhet i en nordisk operationell struktur. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i affärsområdenas motsvarande beslutsordningar och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policys, riktlinjer, instruktioner och övriga manualer. Stort arbete har lagts ned för att få en struktur mellan vilka policys som är centrala och vilka som ska vara lokala, samt att alla väsentliga områden är täckta. NCC-koncernens legala styrning sker utifrån en enhetlig bolagsstruktur med dotterbolag i varje land.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfinns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för affärsområdena, Shared Service Centers (SSC) och staber.
Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer, som en god hantering av identifierade risker. För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp. Den fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Det är ett starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta.
NCC har sedan ett antal år ett antal SSC-enheter, dels NCC Business Services (NBS), vilken hanterar merparten av den nordiska verksamhetens ekonomiska transaktioner, dels Human Resourses Services (HRS) vilken hanterar NCC:s löneadministration för de nordiska länderna. Vidare finns Development & Operations (DOS), vilka har ett centralt ansvar för de gemensamma IT-systemen inom NCC.
Funktionerna har som krav att deras processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. Enheterna utvecklar systematiskt och löpande sina processer med hjälp av så kallade kontrollmålsmatriser. En kontrollmålsmatris knyter ihop risk, kontroll och mätning av effektiviteten, säkerställer att kontrollen är dokumenterad samt att bevis finns på att kontroll har ägt rum.
Information och kommunikation av interna policies, riktlinjer, manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (MyNCC).
Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor och övergripande tidplaner. Det är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq Stockholm. Det är CFO i NCC som är huvudansvarig. MyNCC innehåller bland annat:
All finansiell rapportering ska följa regelverket på MyNCC.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfinns på MyNCC. Regelbundna utbildningsprogram och konferenser hålls för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer och ramverk rörande krav som ställs på den interna kontrollen.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker på ett årligt styrelsesammanträde för NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå. Ansvarig för att information och kommunikation av den interna kontrollen är upprättad och effektiv är CFO i NCC-koncernen.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden, staber och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, själva grunden i NCC:s verksamhet, utvärderas genom affärsområdenas verksamhetsrevisioner, där även eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen eller externa konsulter med rätt kompetens för uppgiften.
NCC:s revisor PwC granskar även, som ett led i sin räkenskaps- och förvaltningsrevision, ett urval av NCC:s kontroller. Revisionsutskottet har under 2018 hållit fem möten. Revisionsutskottets uppdrag är bland annat att med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i Bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. I december 2018 beslutades av NCC AB styrelse, genom sitt revisionsutskott, att en oberoende internrevisionsfunktion, Group Internal Audit, skulle etableras, i enlighet med Svensk Kod för Bolagsstyrning. Funktionen leds av Chief Audit Executive och är ansvarig för att tillhandahålla oberoende och objektiv försäkran och utvärdering av riskhantering och interna kontrollprocesser. Funktionens arbete är planerat i samråd med revisionsutskottet och rapporteringen sker direkt till styrelsen genom revisionsutskottet. Styrelsen träffar revisorerna minst en gång per år. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp i respektive enhet. NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2018 på sidorna 90–99 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31§ andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm den 13 mars 2019
PricewaterhouseCoopers AB
Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Håkan Malmström Ann-Christine Hägglund
Revisorer – PricewaterhouseCoopers AB HÅKAN MALMSTRÖM
Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: huvudansvarig revisor i bl.a. Axel Johnson, JM och Nordstjernan.
Auktoriserad revisor. Född 1966. Övriga väsentliga uppdrag: huvudansvarig revisor i Business Sweden, Byggmax och Lernia.
Uppgifter om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda, aktier per 31 december 2018.
Ordförande. Född 1963. Civ.ek.
Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i BiJaKa AB, Röko AB, Centrum för rättvisa och Parkinson Research Foundation.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB. Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 105 400 B-aktier.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008 och ordförande i revisionsutskottet. Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Electrolux, Husqvarna AB, Ratos AB och Epiroc AB. Tidigare erfarenheter bland annat: Vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 6 900 B-aktier.
Född 1960. Civ ing.
Ordinarie ledamot sedan 2017 och ledamot i projektutskottet.
Övriga uppdrag: Ordförande och partner i GRAA AS.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd för AL Rahhi Contracting Company Ltd (Saudiarabien) 2009–2011, vd i Skanska Norge 2004–2009 och regionchef i Skanska Norge 2001–2004. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1964. Beläggningsarbetare. Ordinarie ledamot sedan 2011. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO.
Övriga uppdrag: Ordförande klubb SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande i SEKO förhandlingsorganisation NCC. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1955. Snickare.
Suppleant sedan 2011. Anställd sedan 1977. Byggnadssnickare och facklig förtroendevald i NCC samt handläggare, arbetsmiljö. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i AB Ronneby Industrifastigheter samt vice ordförande Byggnads region Småland/Blekinge.
Aktieinnehav i NCC AB: 260 B-aktier.
Född 1963.
Ordinarie ledamot sedan 2014.
Övriga uppdrag: Ordförande i Nordstjernan AB, Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Ledamot i Bonava AB, Rosti Group AB, FPG Media AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vice ordförande Nordstjernan 1997–2007, ordförande sedan 2007– samt olika positioner inom Nordstjernankoncernen. Aktieinnehav i NCC AB: 59 000 B-aktier (inkl. närstående) samt 25 000 A-aktier och 31 000 B-aktier genom privat bolag.
Född 1957. Civ ing.
Ordinarie ledamot sedan 2017 och ledamot i revisionsutskottet.
Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Logent och Lekolar samt styrelseledamot i Coor och Assemblin.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd och koncernchef för Coor Service Management 2004–2013, affärsenhetschef i Skanska Services 2000–2004 och divisionschef i Skanska Sverige 1998–2000.
Aktieinnehav i NCC AB: 10 000 A-aktier.
Född 1970. Civ.ek.
Ordinarie ledamot sedan 2018 och ledamot i revisionsutskottet. Senior Investment manager i Nordstjernan AB.
Övriga uppdrag: Ordförande i WinGroup AG. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Nordstjernan AB, koncerncontroller på Hufvudstaden AB och Assistant Controller på Swedish Match AB. Aktieinnehav i NCC AB: 5 700 B-aktier.
Född 1962, Projektchef inom NCC Building, avd Hus Stockholm.
Ordinarie ledamot sedan 2018. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1958. Civ.ek. och MBA.
Ordinarie ledamot sedan 2017. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Norisol A/S, vice styrelseordförande i NNE A/S, Danska Statens IT Råd och Dansk Væktkapital I. Styrelseledamot i DVS A/S, IMI Plc, WSP Global Inc., RGS Nordic A/S och Dansk Vækstkapital II.
Tidigare erfarenheteter bland annat: Koncernchef i Carl Bro A/S 2003–2010, COO i Grontmij NV 2006–2010 samt CFO i Danisco Distillers A/S 1993–2000.
Aktieinnehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1963. Civ ing.
Ordinarie ledamot sedan 2014 och ordförande i projektutskottet. VD i Thomas Betong AB. Övriga uppdrag: Styrelseordförande i Svensk Betong samt styrelseledamot i Instalco och Svenskt Näringsliv.
Tidigare erfarenheter bland annat: 25 års erfarenhet från Skanska AB, som bland annat linjechef och stabschef inom olika verksamheter i Norden. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1961. Snickare och kranförare. Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1981. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Byggnads region Mellannorrland samt suppleant i Byggnads förbundsstyrelse. Aktieinnehav i NCC AB: 200 B-aktier.
Född 1959. Installationsledare. Suppleant sedan 2017. Facklig förtroendevald i NCC. Arbetstagarrepresentant för Unionen. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1972. jur.kand. Chefsjurist i NCC AB sedan 28 september 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: Tillförordnad chefsjurist i NCC AB, chefsjurist i NCC Infrastructure och chefsjurist i Skanska AB. Anställd i NCC sedan 2017.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Vd och koncernchef
Född 1965. Civ.ing. och MBA från London/ Columbia Business School. Vd och koncernchef sedan 7 maj 2018.
Tidigare erfarenheter bland annat: Vd Sweco 2012-2018, chef NCC Construction Sweden 2007-2012 och regionchef NCC Construction Väst 2005-2006.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Alimak Group AB.
Innehav i NCC AB: 21 270 B-aktier och 282 929 köpoptioner B-aktier
Chef för affärsområde NCC Infrastructure Född 1961.
Chef NCC Infrastructure från 3 april 2018.
Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenhet bland annat: 20 års erfarenhet från olika chefspositioner inom Skanska och ledningsgruppsarbete samt ytterligare 10 år som
arbetschef, projekt- och arbetsledare. Innehav i NCC AB: 14 147 köpoptioner B-aktier
Chef för affärsområde NCC Property Development Född 1972. Civ.ing.
Chef NCC Property Development från 2013. Anställd i NCC sedan 2013.
Tidigare erfarenheter bland annat: Affärsutvecklingschef Atrium Ljungberg 2006–2013, affärsutvecklingschef Ljungberg-Gruppen 2003–2006, fastighetschef Stockholm/Uppsala Drott 1998–2003 samt fastighetsförvaltare Skanska 1995–1998.
Övriga uppdrag: Styrelseledamot i Sweden Green Building Council och WinGroup AG. Innehav i NCC AB: 3 572 B-aktier och 28 292 köpoptioner B-aktier.
Utökad ledningsgrupp
HARRI SAVOLAINEN, inköpsdirektör MARIE REIFELDT, personaldirektör ANN-MARIE HEDBECK, chefsjurist MARIA GRIMBERG, kommunikationsdirektör
Ekonomi- och finansdirektör (CFO) Född 1961. Civ ek. Ekonomi- och finansdirektör från 12 november 2018. Anställd sedan 2018. Tidigare erfarenheter bland annat: CFO på Billerud Korsnäs 2011–2018, Vd för Mercuri International samt flertal positioner inom Ericsson. Innehav i NCC AB: 0
Chef för affärsområde NCC Building Nordics Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Building Nordics sedan 1 oktober 2018. Anställd i NCC sedan 1985. Tidigare erfarenheter bland annat: Affärsområdeschef NCC Building 2016-2018 och NCC Construction Denmark 2012–2015, vice vd i NCC Construction Denmark 2009–2012. Koncerndirektör NCC Construction Denmark 2002–2009. Aktieinnehav i NCC AB: 7 842 B-aktier och 28 292 köpoptioner B-aktier.
Chef för affärsområde NCC Industry Född 1965, Civ. ek.
Chef NCC Industry från 2016. Anställd i NCC sedan 2008.
Tidigare erfarenheter bland annat: Affärsområdeschef NCC Roads 2015, divisionschef NCC Roadservices 2014, Affärsenhetschef NCC Roads i Finland 2009–2013, diverse positioner inom ExxonMobil internationellt och Esso i Finland. Aktieinnehav i NCC AB: 3 017 B-aktier och 28 292 köpoptioner B-aktier.
Chef för Development & Operations Services Född 1971. Civ.ing.
Chef Development & Operations Services från 8 oktober 2018. Anställd i NCC sedan 2018. Tidigare erfarenheter: Vd för Nobelhuset AB 2017–2018. Dessförinnan bland annat vice divisionschef NCC Building, chef för marknad och affärsutveckling på NCC Construction Sverige samt ett antal roller inom entreprenad och produktion. Innehav i NCC AB: 2 000 B-aktier
Chef för affärsområde NCC Building Sweden Född 1975. Civ.ing.
Chef NCC Building Sweden sedan 1 oktober 2018. Anställd i NCC i totalt 10 år.
Tidigare erfarenheter bland annat: chef division NCC Building Sverige 2016–2018, vice vd NCC Construction Sverige 2014–2016, chef projektutveckling fastighets AB L E Lundberg och vd Byggnads AB L E Lundberg 2011–2013 samt affärschef NCC Construction Sverige 2005–2011. Aktieinnehav i NCC AB: 1 000 B-aktier och 14 147 köpoptioner B-aktier.
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2019 vid följande tillfällen:
| 9 april | Årsstämma |
|---|---|
| 29 april | Delårsrapport januari–mars |
| 19 juli | Halvårsrapport januari–juni |
| 28 oktober | Delårsrapport januari–september |
| Januari 2020 | Bokslutskommuniké 2019 |
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 2009 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter och årsredovisning.
Under fliken "Investor Relations" finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfinns NCC:s pressmeddelanden.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se, skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 9 april 2019 kl. 16.30. Plats: Norra Latin, Drottninggatan 71 B, Stockholm. Anmälan kan ske på NCC:s webbplats www.ncc.se, per post under adress NCC AB, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller per telefon 08-402 92 54, senast den 3 april 2019. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt antalet eventuella biträden.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Postoch Inrikes Tidningar den 8 mars 2019. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning på sysselsatt kapital används för att optimera koncernens kapitalallokering och värdeskapande.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
EBITDA: Rörelseresultatet enligt resultaträkningen med återläggning av avoch nedskrivningar (ej byggrelaterade projekt) inklusive nedskrivningar av omsättningsfastigheter.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettoskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Nettoskuld/EBITDA: Nettoskulden exklusive pensionsskuld dividerat med EBITDA. NCC använder måttet för att analysera hur mycket skuld bolaget kan ha samt för att ge en vägledning för kreditgivare om skuldsättningen.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansiella poster med återläggning av finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettoskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Utgående ränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnadstillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Detaljplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken är juridiskt bindande och kan ligga till grund för bygglov.
Direktavkastningskrav: Köparens krav på avkastning vid förvärv av fastighetsprojekt. Driftsintäkter minus drifts- och underhållskostnader (=driftnetto) dividerat med marknadsvärdet.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser kommersiella fastighetsprojekt.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över flera år.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses dels kommersiella byggnader, exempelvis kontor, butiker, gallerior, garage, hotell och industri och dels offentliga lokaler och byggnader såsom sjukhus, skolor, vård- och omsorgsbyggnader samt förvaltningsbyggnader.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Plattformar: Gemensamma standardiserade tekniska lösningar. Finns för allt från idrottshallar, kontor, logistikanläggningar, till broar, småhus och flerbostadshus.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
VDC: Virtual Design and Construction.
Översiktsplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken inte är juridiskt bindande och som normalt förutsätts följas av och preciseras genom detaljplaner.
Produktion: NCC och Solberg.
Fotografer: BAU s.6. Trine Gaarder Stenberg s.88. Sten Jansin s.96, 98. Johnér Bildbyrå s.76. Erik Holmstedt s.88. Joakim Kröger s.3, 6-7, 15, 88, 96, 98, omslagets fram- och baksida. Simon Sørensen s.88. Daniel Ring s.6. White Arkitekter s.88.
NCC är ett av de ledande nordiska byggoch fastighetsutvecklingsföretagen med en omsättning på över 57 Mdr SEK och 16 500 medarbetare. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar kommersiella fastigheter och bygger bostäder, kontor, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur.
NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt tillhandahåller beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
NCC AB 170 80 Solna Telefon 08-585 510 00 ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.