Annual Report • Mar 12, 2014
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
och erbjuda de
Visioner och värderingar måste omsättas i konkreta åtgärder. Vi ska ta fram nya produkter, vara först med att tillämpa nya metoder och använda egna och andras innovationer. Genom konkret handling visar vi att vi både kan och vill vara de som driver utvecklingen i branschen."
Peter Wågström Vd och koncernchef
Vd kommenterar 2 Strategisk inriktning 6 Marknad och konkurrenter 10 NCC:s geografiska marknader 12
VERKSAMHETEN Industri 14 Bygg och anläggning 18 Utveckling 24
Förvaltningsberättelse inklusive riskanalys 42 Koncernens resultaträkning 50 Koncernens balansräkning 52 Moderbolagets resultaträkning 54 Moderbolagets balansräkning 55 Förändringar i eget kapital 56 Kassaflödesanalyser 58 Noter 60 Vinstdisposition 94 Revisionsberättelse 95 Flerårsöversikt 96 Kvartalsdata 99
Bolagsstyrningsrapport 100 Internkontrollrapport 104 Styrelse och revisorer 106 Koncernledning 108 NCC-aktien 110 Finansiell information/kontakt 112 Definitioner/ordlista 113
Den formella årsredovisningen som styrelsen undertecknat och som granskats av revisorerna omfattar sidorna 42–94.
Mer information om NCC: Besök www.ncc.se
Orderingång
Rörelseresultat
Kassaflöde
Skuldsättningsgrad
Avkastning på eget kapital, % 26
miljoner SEK 56 979 miljoner SEK 2 679 miljoner SEK 1 661 ggr 0,7
ncc:s marknader andel av total nettoomsättning, %
Målmedvetet arbete lönar sig. Resultatet 2013 blev bättre än föregående år. En svag marknad gjorde att vi fokuserade på att fortsätta att effektivisera verksamheten, säkra vår intjäning, göra "rätt" affärer och ta "rätt" risker. NCC ska fortsätta växa – men vi ska växa med lönsamhet.
Även med en svag marknad finns det åtskilligt att vara glad över när vi gör bokslut för 2013. Vi har framgångsrikt levererat ett antal egenutvecklade fastighetsprojekt med bra hyresgäster till sina nya ägare. Vår bostadsförsäljning överträffade tidigare år och vi nådde under året vårt mål om 7 000 bostäder i produktion. Trots en lång vinter med en besvärlig marknad har NCC Roads kompenserat volymbortfall med att göra rätt affärer under senare delen av året. Genom att inte jaga volym till varje pris och erbjuda produkter med ett högre värde för kunderna har vi uppnått god lönsamhet.
En upprepad användning av processer och metoder tillsammans med att välja rätt projekt ger bra affärer även när marknaden är svag. Vår danska entreprenadmodell har återigen bevisat sig under året och kan exporteras till andra delar av koncernen.
Målinriktade satsningar ger resultat Satsningen på bostadsbyggande i Tyskland fortsätter att ge goda resultat. Vår danska entreprenadmodell har också bevisat sig under året. Med en upprepad användning av gemensamma metoder och processer, tillsammans med ett målinriktat och strategiskt val av projekt, har vår byggverksamhet i Danmark visat att det är möjligt att göra bra affärer även i en tuff marknad.
Hållbarhet måste och ska vara en självklar del av vårt erbjudande. Våra kunder efterfrågar hållbara lösningar och det är ett måste för att attrahera de talanger vi vill rekrytera. Hållbarhetsperspektivet är inte bara en stor och integrerad del av vår vardag – det är en del av bra affärer.
Jag är också nöjd med att vi tagit viktiga och betydande steg mot att uppnå våra mål vad gäller en högre effektivitet kring inköp och IT-stöd inom koncernen. De åtgärderna är avgörande för att stödja en uthållig lönsamhetsförbättring. Bara genom att öka andelen direkta, internationella och koordinerade inköp kan vi sänka inköpskostnaderna betydligt. Den etablering av en ny central inköpsorganisation och en koncerngemensam inköpsportal som skedde under året är viktiga åtgärder i effektiviseringsarbetet.
Även om marknaden stärktes under andra halvåret 2013 fick vi inte se det lyft många hade hoppats på. Den svenska byggmarknaden är relativt stabil men återhämtningen går långsamt. Vi prioriterar att upprätthålla en god lönsamhet i Sverige men den svenska entreprenadverksamheten nådde inte förväntningarna under året. Generellt sett var marknaden i Norge fortsatt god
Peter Wågström, Vd och koncernchef
men vi har haft betydande lönsamhetsproblem i några projekt och gjort större nedskrivningar. En svag ekonomi gör den finska marknaden till en utmaning och det kommer ta tid att vända byggverksamheten i Finland till en rimlig lönsamhet.
För att utmana oss själva och ge organisationen ytterligare vägledning och energi har vi under 2013 genomfört en översyn av vår vision och våra värderingar. Som ett resultat av det arbetet har vi lagt till framåtanda till våra kärnvärden. För oss innebär det bland annat att visa mod att prova nya idéer och arbetssätt, visa initiativkraft och proaktivitet. Vi har också förnyat vår vision med en ambition att också förnya branschen och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
Visioner och värderingar måste stödjas av konkreta åtgärder och en effektiv organisation. Ett exempel på att förnya och samtidigt effektivisera är att vi introducerat en app som ger våra projektansvariga tillgång till varje projekts samtliga handlingar direkt i mobiltelefonen. NCC var under året också först i världen med att få ett projekt certifierat enligt nya skärpta krav för marksanering. Vi har tagit fram en helt ny klimatsmart anläggning som klarar av att smälta och rena stora mängder snö. Med den nya tekniken undviker vi att tippa förorenad snö i sjöar och hav.
NCC Construction Sweden har fått en ny organisation. Genom att knyta marknads- och produktionsutveckling närmare de olika kundsegmenten kan vi erbjuda ett större kundvärde och utveckla produktionsmetoder med gemensamma plattformar och system. På motsvarande vis får NCC Roads en gemensam nordisk organisation för att skapa bättre förutsättningar för ett samutnyttjande av såväl kunskap som utrustning, uppnå högre effektivitet och erbjuda likvärdiga produkter inom stenmaterial, asfalt och vägservice över hela Norden.
Att hitta former för industrialisering och effektivisering är en av branschens största utmaningar. För att kunna leverera allt högre kundvärde måste vi bli bättre på att standardisera och uppnå serieeffekter. Med stöd i vår nya vision och en fortsatt utveckling av nya produkter visar NCC att vi vill vara bland dem som driver utvecklingen.
NCC var först i branschen med att erbjuda våra kunder klimatanpassade lösningar genom gröna anbud och vi ska fortsätta att utmana inom hållbarhetsområdet. NCC Roads har till exempel tagit fram en metod som innebär att vi kan gå från traditionella fossila bränslen till eldning med träpellets i asfaltverken. Hösten 2013 startade vi bygget av Sveriges första flerbostadshus av plusenergityp på uppdrag av det kommunala bostadsföretaget HFAB i Halmstad. Huset kommer att producera värme och el som täcker det egna behovet och ge ett överskott till elnätet.
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Orderingång | 56 979 | 55 759 |
| Orderstock | 47 638 | 45 833 |
| Nettoomsättning | 57 823 | 57 227 |
| Rörelseresultat | 2 679 | 2 519 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 400 | 2 277 |
| Periodens resultat | 1 989 | 1 910 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 18,40 | 17,62 |
| Utdelning per aktie, SEK | 12,001) | 10,00 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 661 | –932 |
| Kassaflöde före finansiering per aktie, efter | ||
| utspädning, SEK | 15,40 | –8,61 |
| Avkastning på eget kapital, % | 26 | 28 |
| Soliditet, % | 22 | 20 |
| Nettolåneskuld | 5 656 | 6 467 |
| Medeltal anställda under året | 18 360 | 18 175 |
1) Föreslagen utdelning.
För att fortsatt vinna våra kunders förtroende ska vi också bedriva vårt arbete på ett etiskt hållbart sätt. Våra medarbetare är ambitiösa och vill vara professionella. Vi har en stark ambition att ge dem ett aktivt stöd i vår strävan att göra rätt snarare än att korrigera när det blir fel. Som en praktisk del av det affärsetiska stödet har vi lanserat ett nytt unikt system – NCC Compass – som med specialutbildade navigatörer vägleder våra medarbetare genom att ge konkreta råd och svara på frågor.
Strävan efter en hållbar miljö måste också omfatta den egna organisationen och vår egen arbetsmiljö. NCC har en nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor. Arbetsmiljöfrågorna och säkerhetstänkandet måste vara ständigt närvarande och vi jobbar hårt med att främja ett beteende och attityder som minskar riskerna. Alla arbetsplatser genomför så kallade "Awareness Days" då samtliga medarbetare i koncernen diskuterar arbetsmiljö och lämnar förslag till åtgärder.
NCC jobbar aktivt för att öka mångfalden och motverka diskriminering. Den svenska entreprenadverksamheten har, i samråd med det kvinnliga nätverket Stella, tagit fram mål och åtgärder för att hantera den brist på jämlikhet i byggsektorn som många kvinnor i branschen upplever. Ett annat exempel bland flera är att vi tillsammans
Vi ska fortsätta att ha fokus på att minska kostnadsbasen. Högre effektivitet, lägre inköpskostnader, bättre utnyttjande av gemensamma plattformar och processer är åtgärder som är avgörande för att stödja en uthållig lönsamhetsförbättring.
med Helsingfors stad deltar i ett projekt som syftar till att erbjuda utbildning och praktik för att främja integration.
Det handlar inte bara om att göra rätt ur ett hållbarhetsperspektiv, det är i minst lika hög grad en fråga om att möta en växande efterfrågan från våra kunder. Ett tydligt, ambitiöst och affärsmässigt sunt agerande gör också att vi har enklare att rekrytera rätt medarbetare och vinna förtroende hos andra intressenter. Att hållbarhet är en väsentlig och naturlig del av vår vardag och vårt erbjudande är helt enkelt ett led i arbetet med att göra "rätt" affärer.
I Sverige finns det ett starkt behov av att förnya och skapa förutsättningar för en bättre fungerande bostadsmarknad. Det är bra att det finns politiska förslag på väg fram men för att bristen på bostäder, och framförallt hyresrätter, inte ska utgöra ett allvarligt hinder för ekonomisk tillväxt krävs en kraftsamling.
När återhämtningen går långsamt och marknadsutvecklingen är svag är det ännu viktigare att göra rätt affärer och ta rätt risker. Ett medvetet och strategiskt val av projekt framför att till varje pris jaga volym påverkar lönsamheten positivt. Vi ska växa men vi ska växa med lönsamhet.
Vi deltar inte bara i den svenska bostadsdebatten. Vi ser till att också kunna bygga hyresrätter till en rimlig produktionskostnad. Det stärker våra argument när vi begär att staten och kommunerna gör mer för att få till en lösning.
NCC deltar aktivt i debatten och därutöver tillför vi också nya prisvärda hyresrätter till marknaden. Vi har de produkter som utgör en del av lösningen på bostadsbristen. Vi har börjat leverera lägenheter enligt vårt koncept NCC Folkboende med låg produktionskostnad till allmännyttan i Sundsvall. I Stockholmsområdet har vi sålt ett projekt med över 300 miljöcertifierade egenutvecklade hyresrätter till KPA Pension. Lägenheterna byggs på en NCC-plattform och är ett exempel på att även kvartersstrukturer med stadskänsla kan byggas kostnadseffektivt.
NCC kan och vill ta sin del av ansvaret för att bygga fler bostäder till rimliga priser men staten och kommunerna kan också bidra mer. Det kan de till exempel göra genom att lätta på fördyrande regelverk, påskynda planprocesserna och tillhandahålla mark till priser som gör det möjligt att bygga hyresrätter.
Att växa utan att göra avkall på lönsamheten är grunden i NCC:s strategi. I Sverige och Norge utgör de planerade stora satsningarna på infrastruktur en betydande potential. Produktionsvolymerna i vårt bostadsbyggande har etablerat sig på en bra nivå men det finns mer att göra för lönsamheten. I Finland jobbar vi vidare med att få en rimlig lönsamhetsnivå i en svag konjunktur. Tillämpningen av vår entreprenadmodell i Danmark visar att det går att tjäna pengar även i en tuff marknad. Vår lönsamma bostadsproduktion i Tyskland kommer att fortsätta att växa i takt med att efterfrågan ökar. Arbetet med att kontinuerligt effektivisera verksamheten i hela koncernen, utnyttja synergier och sänka kostnadsbasen går vidare.
Solna i februari 2014
Peter Wågström Vd och koncernchef
NCC:s vision är att förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Med stöd i NCC:s värderingar finner NCC tillsammans med kunderna behovsanpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som skapar mervärde för alla NCC:s intressenter och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
NCC:s övergripande mål är att skapa värde för kunder och aktieägare. NCC ska vara en ledande aktör på de marknader som bolaget verkar på, erbjuda hållbara lösningar och vara kundens första val.
finansiella mål och utdelningspolicy NCC ska ge en god avkastning till aktieägarna under finansiell stabilitet. Avkastning på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent. Nivån på avkastningsmålet har tagits fram utifrån de marginaler olika delar i koncernen bedöms kunna prestera uthålligt samt det kapitalbehov som krävs med rådande verksamhetsinriktning.
För att säkerställa att avkastningsmålet inte nås genom finansiellt risktagande ska nettolåneskulden, definierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, aldrig vid något kvartalstillfälle vara högre än 1,5 gånger det egna kapitalet.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Policyn syftar till att dels ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i verksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen finansiell stabilitet.
Avkastningen på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent.
Under de senaste fem åren har koncernens mål på 20 procent uppnåtts under fyra år. Under 2013 uppnådde NCC målet med en avkastning på 26 procent. Det egna kapitalet och resultatet ökade 2013.
Nettolåneskulden, definierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, ska inte vara högre än 1,5 av det egna kapitalet. Målet gäller vid varje kvartalsbokslut.
Skuldsättningsgraden översteg inte NCC:s finansiella mål vid något kvartalsbokslut 2013 och uppgick vid årets utgång till 0,7 (0,8). Skuldsättningsgraden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög aktivitet i asfalts- och anläggningsverksamheten.
NCC bedriver tre olika affärer, med olika affärslogik:
Industriaffären stödjer bygg- och anläggningsaffären med stenmaterial, asfalt, beläggnings- och vägservicetjänster. Särskilt vid större vägarbeten är synergierna stora.
Industriaffären samt anläggningsaffären brukar vara förhållandevis stabila när konjunkturen viker, vilket är en motvikt till de konjunkturkänsligare bygg- och utvecklingsaffärerna.
Utvecklingsaffären förser byggenheterna med entreprenader vid utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter.
Det finns även finansiella synergier i att bygg- och anläggningsaffärerna normalt har ett negativt rörelsekapital och goda kassaflöden. Dessa kassaflöden investeras i utvecklingsaffärerna vilket över tiden ger en hög avkastning.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Denna nivå syftar dels till att ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i kärnverksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen finansiell stabilitet.
För 2013 är den föreslagna utdelningen 12,00 (10,00) SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den föreslagna utdelningen för 2013 motsvarar 65 procent av resultatet efter skatt.
NCC har en stark finansiell ställning och det finns förutsättningar för verksamheten att växa givet att marknadsutsikterna inte försämras väsentligt. Tillväxten ska i huvudsak ske organiskt och på befintliga marknader men kan kompletteras av förvärv. NCC ska växa med lönsamhet och vara en ledande aktör på de marknader bolaget verkar på. Med ledande aktör menas att NCC ska vara bland de tre främsta bolagen i branschen avseende såväl lönsamhet som volym.
Det finns ett antal förutsättningar och nyckelfrågor som är avgörande för att nå en lönsam tillväxt. NCC har målsättningen att alltid vara kundens första val. För att uppnå detta fokuserar NCC på att utveckla fyra centrala delar i kundrelationen; ett företag – en röst, förstå kundens affär, öppenhet och tydlighet samt leverera rätt produkt till rätt kvalitet i rätt tid.
NCC verkar på mogna marknader som kännetecknas av priscentrerad konkurrens, vilket medför att sänkta kostnader är en förutsättning för organisk tillväxt. NCC ska fortsätta arbetet med att sänka byggkostnaderna.
NCC ska utnyttja koncernsynergier inom såväl stödfunktioner som över verksamheter. Det finns såväl operativa som finansiella synergier.
Bostadsutvecklingsaffären är en koncerngemensam angelägenhet. För att bostadsutvecklingsaffären ska växa krävs bland annat effektivare processer och en breddning av produktmixen. Ett steg mot effektivare processer är att ytterligare utveckla samarbetet mellan utvecklings- och produktionsverksamheterna. Andra steg handlar om att utveckla byggsystem som sänker kostnaderna, höjer kvaliteten samt ökar specialiseringen inom utveckling och produktion. NCC:s produktmix kommer att breddas mot lägre prissegment och fler hyresrätter.
NCC har målsättningen att vara den ledande samhällsbyggaren av hållbara miljöer och ska proaktivt utveckla nya affärer ur ett hållbarhetsperspektiv.
Tre marknader och områden prioriteras:
1) Den genomsnittliga BNP-tillväxten för Sverige, Danmark, Norge och Finland uppgick till 0,83 procent (0,83x2=1,66). Källa: Euroconstruct.
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång år 2015 ska ha ökat minst två gånger BNP-tillväxten. Idag har NCC en stark ställning på alla marknader, men positionen på stenmaterialmarknaden i Norge, Danmark och Finland samt på asfaltsmarknaden i Norge ska stärkas ytterligare. Satsningen på vägservice ska fortsätta och återvinning av byggavfall ska utökas.
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång år 2015 ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten. Tillväxten ska huvudsakligen ske organiskt men kan kompletteras med förvärv. Inom bygg- och anläggningsaffären läggs initialt särskilt fokus på gemensamma strategier avseende Virtual Design and Construction (VDC), verksamhetssystem och riskhantering samt att ytterligare utveckla inköpsarbetet.
Bostadsutvecklingsaffären ska växa under strategiperioden. Målet är att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000. För att klara denna expansion krävs effektivare processer och en viss förändring av produktmixen.
NCC har en projektportfölj av kommersiella fastigheter på en bra nivå och målet för strategiperioden är att bibehålla projektportföljen på denna nivå.
NCC är halvägs in i strategiperioden och har flyttat fram positionerna inom de prioriterade områdena. NCC har idag en större verksamhet i Norge tack vare organisk tillväxt och förvärv. Omsättningen i Norge 2013 var 44 procent högre än vid strategiperiodens början. Nu är fokus på att höja resultatet. I Finland fortgår etablering av en anläggningsverksamhet enligt plan. Verksamheten sysselsätter ett sjuttiotal personer och genomför enklare markentreprenader. NCC bygger succesivt kompetens och konkurrenskraft i den finländska anläggningsverksamheten. En bra försäljning av bostäder har möjliggjort att NCC kunnat starta fler bostäder och växa bostadsutvecklingsaffären. Vid årskiftet hade NCC 1 000 fler bostäder i pågående produktion och tidigare under 2013 översteg produktionen målet om minst 7 000. NCC:s tre affärers tillväxtmål för strategiperioden och utvecklingen under 2012–2013 framgår av illustrationen nedan.
Ett NCC
Tillvarata synergier mellan verksamheterna
En gemensam angelägenhet med mer integrerad bygg- och utvecklingsverksamhet
Hållbarhetsperspektiv Proaktiv utveckling av nya affärer
Den nordiska byggmarknaden omsatte 882 (839) Mdr SEK 2013. NCC är en av de största aktörerna med en marknadsandel om 7 procent.
NCC bedriver tre olika affärer, med olika affärslogik samt med olika marknadsförutsättningar och drivkrafter.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänekonomiska utvecklingen, dock med en eftersläpning på minst ett år. Bostadsmarknaden reagerar vanligtvis snabbast på konjunkturutvecklingen. Övrig husproduktion (kontor, industrilokaler och offentliga lokaler) samt anläggningsmarknaden har större eftersläpning eftersom de är beroende av övriga branschers investeringsplaner. Större projekt löper som regel över en längre tid. Risken är lokal även om entreprenadmarknaden generellt är konjunkturkänslig.
Industriaffären är något mindre konjunkturkänslig än bygg- och anläggningsaffärerna, då stora volymer är underhållsrelaterade eller kopplade till stora infrastrukturprojekt med långa ledtider. Marknaden och marknadsrisken är lokal.
Utvecklingsaffärerna är transaktionsfokuserade och marknadsrisken är relativt stor eftersom de följer konjunkturcykeln. Speciellt bostadsmarknaden är känslig för ränte- och sysselsättningsförändringar. Efterfrågan på fastighetsprojekt styrs i hög grad av uthyrningsgrad, transparens i marknaden och kapitaltillgång i det ekonomiska systemet.
NCC har identifierat fyra stora omvärldstrender som kommer att påverka verksamheten kommande år och som bolaget måste förhålla sig till.
Det finns en stor efterfrågan på energieffektiva lösningar, vilket påverkar alla NCC:s affärsområden. Detta är ett område som medför möjligheter till nya affärer, där NCC kan och ska vara ledande.
Den nordiska byggmarknaden är nationell, mycket fragmenterad och kännetecknas av hård lokal konkurrens. På de lokala marknaderna konkurrerar NCC med tusentals mindre entreprenadföretag. Större anläggningsprojekt i Norden upphandlas ofta i internationell konkurrens med Europas största byggföretag och de riktigt stora anläggningsprojekten drivs ofta i konsortier.
På nordisk basis är NCC:s främsta konkurrenter svenska Skanska och Peab, danska MT Højgaard, norska Veidekke och AF Gruppen samt finländska YIT och Lemminkäinen. I Sverige är JM en konkurrent när det gäller bostadsutveckling. Inom anläggningsprojekt och vägbyggande samt asfalt och beläggning i Norden är även statliga produktionsenheter betydande konkurrenter, till exempel Svevia i Sverige. I Danmark och Finland är även Colas och CRH konkurrenter inom asfalt och stenmaterial.
Inom fastighetsutveckling finns det utifrån ett nordiskt perspektiv ett fåtal stora aktörer där NCC är en av de ledande. En annan stor aktör är Skanska. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter, som finska YIT och SRV.
Den nordiska byggmarknaden är mycket fragmenterad. NCC är ett av de största byggbolagen i Norden med en marknadsandel på 7 procent. Byggmarknaden i Norden omsatte 2013 cirka 882 Mdr SEK (exklusive renovering av bostäder). (Källa: Euroconstruct och NCC.)
IT är ett effektivt stöd till verksamheten. NCC driver på för att ITanvändningen i produktionen ska öka. VDC är det största teknologisprånget inom byggindustrin de senaste 30 åren.
Det pågående generationsskiftet är en viktig fråga för branschen. Det är en stor rörlighet bland produktionspersonal och med förestående pensionsavgångar kommer NCC att behöva anställa ett stort antal medarbetare, främst ingenjörer, inom de närmaste fem åren.
Inslaget av internationell konkurrens kommer att öka på den nordiska byggmarknaden.
En friare rörlighet för arbetskraft är både en utmaning och en möjlighet. Utmaningen ligger i att välutbildad personal, främst ingenjörer, kommer att ha en ännu större internationell arbetsmarknad. Möjligheten är att NCC kan attrahera personal från andra länder.
Internationaliseringen ger också möjligheter att göra goda affärer inom inköp.
BNP ökade i Norge, Sverige och Danmark 2013. Tillväxttakten avtog i Norge. I Finland minskade BNP 2013.
| Lemmin | AF | MT Høj | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal och produkter | NCC | Skanska1) | Peab | Veidekke | käinen | YIT | JM | Gruppen | gaard2) |
| Omsättning (Mdr SEK ) |
58 | 136 | 43 | 24 | 16 | 16 | 13 | 11 | 8 |
| Antal anställda (tusental) | 18 | 57 | 13 | 6 | 6 | 6 | 2 | 3 | 5 |
| Bostäder | |||||||||
| Hus | |||||||||
| Anläggning | |||||||||
| Asfalt, stenmaterial, betong | |||||||||
| Fastighetsutveckling | |||||||||
| Maskinverksamhet | |||||||||
| Marknadsandel, Norden totalt (%) | 7 | 6 | 5 | 3 | 2 | 2 | 1 | 1 | 1 |
1) Av Skanskas omsättning uppskattas cirka 56 Mdr SEK komma från den nordiska verksamheten.
2) Avser perioden oktober 2012–september 2013.
Industri (stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice) Bygg och anläggning Bostadsutveckling Fastighetsutveckling
Samtliga belopp avser MSEK.
NCC har en stark marknadsposition inom alla segment i Sverige. I de övriga nordiska länderna samt Estland, Lettland, Tyskland och S:t Petersburg har NCC varierad position med möjlighet till förstärkning både geografiskt och i olika segment.
Sverige är NCC:s i särklass största marknad och NCC är ledande inom de flesta sektorer såsom anläggning, husbyggande, boendeutveckling, fastighetsutveckling samt stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kundgrupper är stat, kommun, stora företag inom till exempel gruvindustrin samt privatpersoner som köper bostäder.
Orderingång: 27 560 (28 659) Orderstock: 22 366 (23 236) Nettoomsättning: 30 547 (31 338) Rörelseresultat: 1 648 (1 511) Sysselsatt kapital: 7 382 (8 287) Antal anställda: 9 988 (10 060)
I Danmark är NCC en stor aktör inom kontor, bostäder och övriga hus samt stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. NCC har också utvecklat ett flertal fastighetsprojekt. Stora kunder är stat, kommun, olika investerare och privatpersoner.
Orderingång: 7 683 (5 571) Orderstock: 5 995 (3 586) Nettoomsättning: 5 671 (6 721) Rörelseresultat: 239 (297) Sysselsatt kapital: 3 847 (3 478) Antal anställda: 2 114 (2 239)
I Tyskland bygger NCC bostäder. NCC finns inom ett antal utvalda storstadsregioner i landet.
Orderingång: 3 255 (2 664) Orderstock: 3 256 (2 402) Nettoomsättning: 2 508 (2 140) Rörelseresultat: 229 (159) Sysselsatt kapital: 877 (985) Antal anställda: 686 (650)
Bostads- och husbyggande är i fokus för NCC i Finland. Etablering av en anläggningsverksamhet pågår. NCC är en ledande utvecklare av företagsparker (Business Parks) med ett flertal projekt i Helsingforsområdet. NCC har på senare år ökat sin närvaro inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice.
Orderingång: 7 381 (7 461) Orderstock: 6 514 (6 883) Nettoomsättning: 8 181 (8 261) Rörelseresultat: 267 (343) Sysselsatt kapital: 3 039 (2 708) Antal anställda: 2 786 (2 810)
I Norge har NCC en stor anläggningsverksamhet som bygger vägar, tunnlar, broar och annan infrastruktur. NCC utvecklar och bygger också kontor, bostäder och övriga hus samt har en betydande verksamhet inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kunder är norska staten, kommuner, fastighetsföretag och andra stora företag.
Orderingång: 9 691 (10 425) Orderstock: 7 641 (8 397) Nettoomsättning: 10 172 (8 590) Rörelseresultat: 198 (143) Sysselsatt kapital: 3 453 (3 557) Antal anställda: 2 418 (2 090)
NCC utvecklar och bygger bostäder i S:t Petersburg. NCC har också verksamhet inom asfalt och beläggning.
Orderingång: 1 290 (912) Orderstock: 1 800 (1 253) Nettoomsättning: 633 (500) Rörelseresultat: 108 (80) Sysselsatt kapital: 779 (903) Antal anställda: 356 (314)
I Estland och Lettland bygger NCC bostäder och hus. En etablering har även gjorts inom fastighetsutveckling. Byggandet har koncentrerats till huvudstäderna Tallinn (Estland) och Riga (Lettland).
Orderingång: 118 (68) Orderstock: 89 (77) Nettoomsättning: 111 (73) Rörelseresultat: –11 (–20) Sysselsatt kapital: 527 (533) Antal anställda: 12 (12)
1) De baltiska Construction-enheterna rapporteras i Construction Finland.
Följande sidor beskriver verksamheten i NCC:s tre affärer.
Bostadsutveckling och utveckling
Industriverksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Roads.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 999 | 12 211 | –2% |
| Rörelseresultat | 406 | 417 | –3% |
| Sysselsatt kapital | 3 557 | 3 049 | 17% |
| Medeltal anställda | 4 119 | 4 209 | –2% |
| Tusentals ton stenmaterial1) | 27 395 | 29 657 | –8% |
| Tusentals ton asfalt1) | 6 257 | 6 462 | –3% |
1) Såld volym.
Den långa vintern påverkade NCC:s industriverksamhet och trots en mild höst minskade såld volym stenmaterial och asfalt. Volymnedgången kunde dock kompenseras med högre priser. Rörelseresultatet var i nivå med föregående år, trots negativt resultat från vägserviceverksamheten.
NCC:s industriverksamhet är uppbyggd kring produktion av stenmaterial och asfalt samt asfaltbeläggning och vägservice. De olika delarna hänger ihop och bildar en naturlig förädlingskedja som är väl integrerad med NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet.
Stenmaterial, som i huvudsak utvinns i egna täkter, används både vid asfaltproduktion och som insatsmaterial i bygg- och anläggningsprojekt. Asfalten tillverkas i egna asfaltverk och används sedan i olika typer av vägbeläggningar. Vägnätet ska underhållas, och ofta tecknas fleråriga vägservicekontrakt.
I en högteknologisk tillverkningsprocess levereras insatsmaterial och asfalt till allt från garageuppfarter och mindre vägar till komplexa infrastrukturprojekt. Leveranserna går även till övrig bygg- och anläggningsverksamhet. Stenmaterial används till exempel vid grundläggning av bostäder, kontor och industrier, men också i betongindustrin.
Kundbasen för stenmaterial, asfaltproduktion, beläggning och vägservice finns såväl inom den privata sektorn som i de kommunala och offentliga förvaltningarna. Den privata marknaden för beläggning och leveranser av stenmaterial utgör den största delen av kundbasen. I allt högre grad erbjuder NCC de offentliga kunderna
| Omsättning miljarder SEK |
12 |
|---|---|
| Rörelseresultat miljarder SEK |
0,4 |
| Tusen ton stenmaterial |
27 395 |
| Tusen ton asfalt |
6 257 |
helhetslösningar, så kallade funktionskontrakt, med långsiktig planläggning av resurser för produktion, drift och underhåll av vägnät. Med dessa kunder tecknas ofta ramavtal som löper över flera år.
De huvudsakliga marknaderna är koncentrerade till de nordiska länderna, där NCC är den ledande aktören i branschen. Sverige är den enskilt största marknaden med ungefär 50 procent av omsättningen. Asfalt- och beläggningsverksamhet bedrivs också i S:t Petersburgområdet.
Under 2013 fortsatte NCC det långsiktiga strategiska arbetet med att vara lokalt marknadsledande, att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna tätortsnära täkter samt att öka samverkan inom affärsområdet och stärka kundfokuset.
För att ytterligare stärka den ledande positionen och dra nytta av de skalfördelar en nordisk organisation har, startade 2013 arbetet med att omorganisera affärsområdet i tre nordiska divisioner utifrån värdekedjan – stenmaterial, asfalt och vägservice. Förändringen, som trädde i kraft den 1 januari 2014, renodlar organisationen och skapar bättre förutsättningar för ett tvärnordiskt arbetssätt och att driva de strategiska satsningsområdena
NCC:s industriaffär är uppbyggd kring en tydlig värdekedja i fyra steg bestående av produktion av stenmaterial och asfalt samt beläggning och vägservice. De olika delarna hänger samman i en väl integrerad förädlingskedja.
VÄRDEKEDJAN
Stenmaterial Asfalt Beläggning Vägservice
än mer effektivt.
Stärkt position i Danmark och Finland
– stenmaterial
Expandera
i Norge
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång 2015 ska ha ökat minst två gånger BNP-tillväxten.
Avstämning 2012–2013 Omsättningstillväxt 2,0 procent (2 ggr BNP=1,7 procent)
Under året har arbetet med de prioriterade nyckelfrågorna fortsatt i högt tempo och organisationen har förändrats för att möta de utmaningar NCC står inför.
Roads United – det nya gemensamma arbetssättet och ITsystem för att öka synergierna inom affärsområdet och integrationen mot kunderna har under året implementerats i Sverige. Under första kvartalet 2014 infördes även Roads United i Danmark, Norge och Finland.
NCC Recycling – etablering av ett nät av återvinningsterminaler för bygg- och anläggningsmaterial fortsätter. Under året öppnade ett antal nya terminaler och totalt finns nu 18 verksamheter på den nordiska marknaden som verkar inom ramen för NCC Recycling-konceptet.
Kapitalrationalisering – initiativet att öka produktionseffektiveten och maskinutnyttjandet inom affärsområdet har inneburit att resurser i allt större utsträckning flyttas över landsgränser och att fler ton asfalt produceras med färre maskinresurser.
Prissättning stenmaterial – genomlysningen av stenmaterialverksamheten har gett effekt. Samtliga större täkter har gåtts igenom och projektet har nu etablerats och blivit ett viktigt verktyg för att öka effektiviteten och lönsamheten.
Vägservice – den nordiska samordningen för ökad intern effektivitet och integration med nyckelkunder fortsätter. Webb-portaler och andra IT-lösningar ska underlätta samarbetet över affärsområdet.
Ogräsbekämpning med NCC NCC Spuma. Spuma. Omorganisation – under året startade arbetet med att omorganisera verksamheten i en tvärnordisk organisation utifrån värdekedjans olika delar – stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice – för att bättre kunna ta tillvara synergier av en nordisk verksamhet och utveckla de strategiska satsningarna.
I en av NCC:s största bergtäkter i Finland, Ohkola, inleddes under våren 2013 ett pilotprojekt för biologisk mångfald tillsammans med Naturskyddsföreningen. Projektet är unikt av flera skäl, dels för samarbetsformen, dels tillvägagångssättet att återställa. Ohkola är en aktiv bergtäkt sedan 1960-talet och förvärvades av NCC år 2001. Området omfattar totalt 48 hektar varav pilotprojektet berör fyra hektar där verksamheten lagts ner.
Traditionellt brukar bergtäkter främst återställas genom trädplantering, men i Ohkola har NCC gått ett steg längre för att främja regionens naturliga mångfald av arter och livsmiljöer. NCC och den lokala Naturskyddsföreningen har tillsammans planerat för att på bästa sätt återställa de fyra hektar av bergtäkten som lagts ner.
Första fasen i projektet var att bekämpa en främmande och giftig art av lupin som trängt undan inhemska ängsväxter. Den miljöanpassade metoden för ogräsbekämpning NCC Spuma användes framgångsrikt.
I nästa fas planeras en byggnad för lagring av utsäde samt sådd av ängsväxter som gynnar fjärilar och andra insekter. På området ska även aspar planteras för att främja miljön för rastande och häckande utrotningshotade fåglar.
Erfarenheterna från pilotprojektet kommer att utvärderas och tas tillvara vid återställande av andra bergtäkter där NCC bedriver verksamhet.
Framtiden kräver också en mycket större satsning på affärsutveckling. Att ligga i framkant och i ett tidigt skede kunna identifiera de produkter och tjänster som kunderna efterfrågar. I och med omorganisationen kommer affärsutveckling drivas mer fokuserat i divisionerna med ökat fokus på kundernas framtida behov och med ambitionen att bli kundernas första val inom produktområdet.
För att stärka positionen på marknaden och säkra framtida tillgång på stenmaterial gjordes under 2013 ett antal strategiska förvärv av täkter i Finland och Danmark. Inom återvinningsverksamheten NCC Recycling gjordes också förvärv av ett antal befintliga terminaler. Ett antal förvärv av nischverksamheter inom asfalt och vägservice genomfördes också i Danmark.
Kundernas efterfrågan på miljömedvetna produkter och tjänster ökar. Det visar den senaste kundundersökningen som NCC Roads genomförde på samtliga nordiska marknader. NCC satsar därför offensivt på initiativ för att minska miljöpåverkan, främst CO2-utsläpp, genom energieffektivisering och återvinning. Energisnåla beläggningstekniker, återvinning av asfalt och alternativa bränslen är några exempel på initiativ. Flera
helhetsåtaganden möjliggör också en mer långsiktig och effektiv planering av resurser och bidrar till att asfaltbeläggningar kan optimeras ur ett livscykelperspektiv.
En rad gröna produkter och produktionsmetoder har utvecklats. Produkter och metoder som minskar den negativa påverkan på miljön har samlats under namnet NCC Green Concept. Mest känt är NCC Green Asphalt, en produktionsmetod där koldioxidutsläppen är väsentligt lägre än vid tillverkning av traditionell varmasfalt.
Det är mer energieffektivt att återvinna asfalt och annat material än att nyproducera. Kapaciteten för återvinning i asfaltfabrikerna förbättras därför löpande, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2013 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 15 (14) procent återvunnen asfaltgranulat.
NCC:s koldioxidutsläpp från asfaltsproduktionen i Norden sänktes under 2013 med 14 100 ton genom återvunnen asfalt och en ökad produktion av NCC Green Asphalt. Det motsvarar utsläpp från omkring 5 205 dieselbilar på ett år. NCC har idag 79 (80) verk som hanterar återvinning av asfalt och av dessa är 36 (28) ombyggda för att kunna producera NCC Green Asphalt.
Energibehovet i asfaltproduktionen är stort och påverkan på miljön betydande. För att fortsätta minska miljöpåverkan lanserade NCC under 2012 en patenterad metod för att elda asfaltverk med träpellets. Metoden
Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med marknadsutvecklingen på byggmarknaden. Inga större förändringar har skett i nettoomsättningens fördelning jämfört med 2012.
Sverige, 50 (49)% Danmark, 18 (18)% Finland, 11 (12)% Norge, 19 (19)% S:t Petersburg, 2 (2)% Sverige, 50 (49)% Danmark, 18 (18)% Finland, 11 (12)% Norge, 19 (19)% S:t Petersburg, 2 (2)%
Asfalt och beläggning, som utgör den dominerande produkten, minskade under året, främst till följd av lägre volym för beläggning.
Stenmaterial, 17 (18)% Asfalt och beläggning, 63 (64)% Vägservice, 20 (18)% Stenmaterial, 17 (18)% Asfalt och beläggning, 63 (64)% Vägservice, 20 (18)%
med träpellets minskar användningen av fossila bränslen och minimerar utsläppen av växthusgaser. Konvertering av asfaltverk till att använda träpellets som bränsle fortsatte under 2013 i Sverige och kommer löpande att byggas ut på övriga marknader.
Ett annat initiativ för minskad miljöpåverkan är NCC:s strategiska satsning på ett nordiskt koncept för återvinning – NCC Recycling. Under året startade ett antal nya återvinningsterminaler och totalt finns nu 18 verksamheter på den nordiska marknaden som verkar inom ramen för NCC Recycling-konceptet.
NCC Spuma är ännu ett exempel inom ramen för NCC Green Concept. Det är en metod för biologisk ogräsbekämpning som har använts framgångsrikt under många år i Danmark. Under året etablerades produkten på allvar i Sverige och sprids nu i snabb takt även på övriga marknader.
Klimatförändringarna gör att översvämningar och överbelastning av kloaksystem blir allt vanligare. För att undvika det har NCC utvecklat produkter och metoder för att förebygga översvämningar. NCC Drænstabil är en stenmaterialprodukt med egenskaper som gör att vattnet snabbt och lätt tränger ner i marken. NCC DrænAf är en avjämningsmassa som transporterar bort vattnet utan att bärigheten försvinner.
En egenutvecklad metod för att lösa problemen med snöhantering har väckt stort intresse på den nordiska marknaden. NCC Snow-melting är en klimatsmart anläggning som klarar att smälta och rena stora mängder snö. Lastbilar tippar snön på en smältanläggning på en pråm. Snön matas sedan fram i olika steg där den filtreras och renas. Inget bränsle behövs för att smälta snön, bara kallt sjö- eller havsvatten. Konceptet lämpar sig för storstäder och flera kommuner har besökt den första anläggningen i Oslo.
2010 redovisades resultatet av ett unikt utvecklingsprojekt mellan NCC, danska Vejdirektoratet och ett antal konsultfirmor kring energibesparande beläggningar med stora miljö- och samhällsekonomiska vinster, genom att använda beläggningar med lägre rullmotstånd. Under 2013 har ett antal teststräckor lagts i Danmark med den energibesparande beläggningen, som nu ska utvärderas för att inom en snar framtid bli en del av NCC:s produktportfölj under namnet NCC Green Road.
Stenmaterialmarknaden är generellt starkt fragmenterad. Att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna täkter är ett strategiskt långsiktigt arbete och avgörande för en uthållig verksamhet. Det tar normalt mellan 5–10 år att öppna en ny verksamhet. Den allmänna trenden är att det blir svårare att få tillstånd och handläggningstiderna ökar för att utfärda täkttillstånd.
Konkurrensen på marknaden för tillverkning av asfaltmassa består främst av andra landstäckande företag. Inom beläggningsverksamheten förekommer dock en mängd mindre lokala aktörer.
Underhållsmarknaden för vägnäten växer i takt med den ökade vägtrafiken och är en potential för framtida asfaltverksamhet. Energibehovet i produktionen är avsevärt. Åtgärderna för att minska energiberoendet och få kontroll över energikostnaderna är därför flera, liksom initiativen för att minska koldioxidutsläppen.
Konkurrenstrycket inom vägservice ökar. Marknaden har tidigare dominerats av statliga bolag, men när de offentliga verksamheterna i allt större utsträckning konkurrensutsätts tappar dessa marknadsandelar till fördel för privata aktörer. De kvarvarande statligt ägda bolagen har börjat röra sig över landsgränserna, vilket ökar konkurrensen i vissa områden.
kundmix, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Kundbasen är jämnt fördelad mellan den privata sektorn samt kommunala och offentliga förvaltningar.
Stat, 27 (26)% Kommun/landsting, 19 (18)% Privata kunder, 47 (49)% Internt i NCC, 7 (7)% Stat, 27 (26)% Kommun/landsting, 19 (18)% Privata kunder, 47 (49)% Internt i NCC, 7 (7)%
Bygg- och anläggningsverksamheten omfattar de fyra affärsområdena NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland och NCC Construction Norway.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 38 865 | 39 432 | –1% |
| Nettoomsättning | 39 163 | 41 219 | –5% |
| Rörelseresultat | 976 | 1 164 | –16% |
| Medeltal anställda | 12 853 | 12 675 | 1% |
| Kassaflöde före finansiering |
312 | 1 392 | –78% |
Den nordiska byggmarknaden försvagades under första halvåret 2013 men har sedan återhämtat sig långsamt. NCC:s orderingång var i nivå med föregående år. En lägre orderstock vid årets ingång medförde att nettoomsättningen minskade. Rörelseresultatet minskade framförallt till följd av lägre omsättning i Sverige och lägre resultat i Norge.
NCC är ett av de ledande byggföretagen i norra Europa och kan genom sin storlek och kompetens inom hållbart byggande bidra till en positiv samhällsutveckling. Med flera tusen pågående byggprojekt formar NCC framtidens miljöer för boende, arbete och kommunikation.
NCC:s byggande verksamhet, Construction-enheterna, möter varje dag kunder från både den privata och offentliga sektorn. Resultaten av alla dessa möten lägger grunden till vårt gemensamma framtida samhälle. Idéer förverkligas i samspel med kommuner, landsting, statliga verk och allmännyttiga bostadsbolag på den offentliga sidan och handels-, industri- och tjänsteföretag på den privata sidan.
Varje dag genomförs också interna samarbetsprojekt med NCC Property Development som utvecklar kommersiella fastigheter och NCC Housing som utvecklar bostäder. Affärsområdet NCC Roads, som bland annat producerar stenmaterial och asfalt samt utför asfaltsbeläggning är en annan viktig intern samarbetspartner i till exempel markentreprenader och infrastrukturprojekt.
NCC har norra Europa som bas och bedriver bygg- och anläggningsverksamhet i många länder runt Östersjön och finns i Norge, Danmark, Sverige, Finland, S:t Petersburg, Estland och Lettland.
Omsättning miljarder SEK 39,2
Rörelseresultat miljarder SEK 1,0
Antal byggprojekt 4 000
I Sverige är NCC en av de absolut största aktörerna på marknaden med stor geografisk spridning och stark lokal förankring. NCC är ledande inom flera strategiska områden såsom partnering och virtuellt byggande. Orderingången är relativt jämnt fördelad mellan byggandet av bostäder, hus och anläggningar.
NCC i Norge har en lång tradition av anläggningsarbete, där vägar, tunnlar och infrastruktur bildar en stabil bas. Men NCC bygger också bostäder, kommersiella lokaler och offentliga byggnader som skolor och sjukhus. Norge är ett uttalat tillväxtområde för NCC.
I Danmark är NCC en av de större bygg- och anläggningsföretagen på en fragmenterad marknad, med verksamhet inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyggande samt service.
I linje med koncernens strategi för lönsam tillväxt etablerar NCC en anläggningsverksamhet i Finland för att bli en mer heltäckande entreprenör på den finländska marknaden. Idag finns här NCC:s styrka främst inom bostads- och kontorsproduktion.
NCC har också verksamhet i Estland, Lettland och i S:t Petersburg. Det finns ett starkt underliggande behov av nya bostäder i S:t Petersburg. Här har produktionen av bostäder ökat betydligt på senare år och S:t Petersburg är idag en av NCC:s största bostadsmarknader.
gemensamma strategier avseende VDC, verksamhetssystem och riskhantering samt att ytterligare utveckla inköpsarbetet
anläggningsverksamhet i Finland
Expandera i Norge
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång 2015 ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten.
Avstämning 2012–2013 Omsättningstillväxt 2,7 procent (2 ggr BNP=1,7procent)
Gemensamma arbetssätt och hjälpmedel – fortsatt utveckling av verksamhetssystem och portaler ger synergier och stordriftsfördelar över landsgränserna.
Samarbete mellan Norge och Sverige – en satsning på kompetensutbyte mellan Sverige och Norge inom anläggningsverksamheten påbörjades 2013. Samarbetet höjer kompetensen på anläggningsbyggande och stödjer NCC:s expansion i Norge.
Ny organisation i Sverige – under hösten presenterades en ny organisation som med tydligare specialisering och stark lokal närvaro ska göra NCC Construction Sweden effektivare inom specifika segment på marknaden.
Industrialisering – för att sänka produktionskostnaderna har NCC tagit fram fördefinierade erbjudanden. Inom bostadssektorn ska det leda till ökad bostadsproduktion för en bredare målgrupp.
NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet driver tusentals projekt årligen i Norden. Kärnkompetensen för den byggande delen av NCC är att hantera den komplexitet som det innebär att organisera en mångfald av projekt, allt från stambyten i flerfamiljshus till stora nationella infrastrukturprojekt.
Det som förenar projekten, oavsett storlek och marknad, är att de många gånger är unika utan möjligheter till repetitiva effekter. NCC:s kompetens när det gäller planering, logistik, resursallokering, tekniskt kunnande, flexibilitet och riskhantering är därför avgörande konkurrensfaktorer i en allt mer internationaliserad nordisk byggmarknad.
Byggproduktionen binder förhållandevis lite kapital och genererar normalt ett kontinuerligt kassaflöde som stödjer NCC:s möjligheter att även bedriva utveckling av kontor och bostäder samt produktion av stenmaterial och asfalt, vilket är mer kapitalkrävande.
Bygg- och anläggningsaffären är basen i NCC:s verksamhet och bidrar till det övergripande koncernmålet med lönsam tillväxt och att vara kundens första val genom en effektiv produktion, innovationsförmåga och ledarskap på marknaden. Med hållbara processer, produkter och tjänster stärks marknadsnärvaron.
Det finns några strategiskt viktiga områden för att stärka konkurrenskraften. Partnering, virtuellt byggande, plattformar och samordnade inköp bidrar till att effektivisera verksamheten och skapa nytta för kunderna.
NCC har under flera års tid satsat på kompetensuppbyggnad inom till exempel projektutveckling, plattformar och virtuellt byggande. NCC har också byggt upp en omfattande kunskap inom samarbetsformen partnering och är idag ledande på området.
NCC leder och driver på utvecklingen av nya samarbetsformer inom byggbranschen och samverkan i sin renaste form är partnering. Satsningen på partnering, där kunden, NCC och andra deltagare i projektet tillsammans formulerar projektets mål och med ett gemensamt ansvar sedan genomför arbetet, har fallit mycket väl ut.
NCC:s erfarenhet och utvärderingar av partnering visar att hela leveransen blir bättre, både för NCC och kunderna. Partnering lämpar sig för komplexa projekt, där projektet gynnas av tillgång till mer än en parts kunskap. Det gäller till exempel tekniskt svåra projekt eller när projekten ska utföras i en komplicerad miljö.
Många kunder, både privata och offentliga, efterfrågar numera samarbetsformen och antalet partneringprojekt har efter flera års ökning en stark ställning på marknaden.
Utvecklingen går alltmer mot strategisk partnering, som skapar långsiktiga kundrelationer och längre ramavtal upphandlat i partnering. I ett långsiktigt samarbete, som sträcker sig över flera projekt, kan parterna arbeta mer strukturerat med erfarenhetsåterföring samtidigt som återupprepning höjer kvaliteten och sänker kostnaderna.
För NCC:s byggverksamhet gäller det också att kunna hantera risker. En marginalhöjning på en procentenhet har en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Riskhanteringen grundar sig på väl fungerande gemensamma verksamhetssystem och utvecklade rutiner vid anbudslämning för nya projekt.
En av fördelarna med att vara ett stort byggföretag är att det skapar en god grund för att utveckla projekteringsoch planeringsverktyg och plattformar. Det finns också skalfördelar i att kunna förhandla fram volymrabatter på inköp av varor och tjänster. Plattformarna är utvecklade med starkt fokus på kundens behov.
Plattformarna har bestämda tekniska lösningar och styrande projekteringskrav liksom anvisningar för val av bra produktionssätt. Det innebär att produktionen blir mer repetitiv vilket i sin tur skapar utrymme för ständiga förbättringar. Plattformstänkandet förenklar i projektering, inköp och byggande vilket i förlängningen innebär en ökad kontroll över såväl kostnader som kvalitet.
NCC har utvecklat plattformar inom samtliga verksamhetsområden och kan erbjuda idrottshallar, vårdboenden, kontor, logistikanläggningar och vägar, broar och bostäder.
Sverige är den största marknaden för NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet och utgör 55 (61) procent av omsättningen. NCC Construction Norways andel av nettoomsättningen har ökat genom tidigare års företagsförvärv, medan NCC Construction Swedens andel har minskat som en följd av lägre omsättning.
Bostäder forstätter att utgöra en stor andel i produktmixen. Under 2013 har "övrigt" ökat i främst Danmark men även Norge och Finland. I segmentet "övrigt" ingår bland annat skolor och sjukhus.
anläggningar, 10 (13)% Affärscentra etc., 5 (6)%
NCC har framgångsrikt utvecklat en plattform för standardiserade allaktivitetshallar. Hallen är inriktad på bollsporter såsom handboll, minihandboll, innebandy och minibasket. Trots en hög standardisering finns ett flertal valmöjligheter till exteriör såväl som interiör gestaltning. Hallen kan till exempel byggas ut med läktare och umgängesytor som klubbrum eller kafé. Den finns även som en helt färdigpaketerad produkt som heter NCC Bollhall.
Ett exempel när teknikutveckling och hållbarhet går hand i hand är byggsystemen P303 och P404. Med dessa kan NCC bygga Svanenmärkta bostäder till lågt fast pris och med kort byggtid. Tack vare förprojektering och en styrd och standardiserad byggprocess får kunden en kvalitetssäkrad produkt med mycket låg energianvändning och en förutsägbar byggtid. De Svanenmärkta bostäderna visar möjligheterna när plattformstänkandet utnyttjas fullt ut.
NCC har stor erfarenhet av att använda virtuellt byggande, VDC, i över 600 projekt och är därmed branschledande, inte bara i Norden utan också globalt. VDC används i alla typer och storlekar av byggprojekt från bostads- och husproduktion till anläggnings- och infrastrukturprojekt.
Med VDC är det möjligt att hantera informationsflödet så att rätt information är tillgänglig för de personer som behöver den. Det ger högre kvalitet och sänkta kostnader i såväl projekteringen som i genomförande och överlämnande av byggprojekt.
VDC är numera en naturlig del i många projekt och är på väg att förändra hela byggprocessen. VDC handlar till viss del om teknik för att skapa, samordna och granska modeller och information. Men det handlar lika mycket om hur parterna i ett byggprojekt samarbetar, vilka arbetssätt som används och hur arbetet följs upp. NCC har skapat NCC Projektstudio för att främja och utveckla samarbete och kvalitet. I projektstudion samlas projektdeltagare för att med hjälp av modeller visualisera, optimera och utvärdera de produkter som ska skapas. Resultatet är effektiva, kvalitetssäkrade och
Privata kunder är fortsatt den dominerande kundkategorin för bygg- och anläggningsverksamheten. Kommun och landsting har ökat tack vare behov av skolor, äldreboenden och sjukhus.
Internt i NCC, 17 (17)% Stat, 14 (15)% Allmännyttiga bostadsföretag, 8 (8)% Kommun/landsting, 23 (21)% Privata kunder, 38 (39)% Internt i NCC, 17 (17)% Stat, 14 (15)% Allmännyttiga bostadsföretag, 8 (8)% Kommun/landsting, 23 (21)% Privata kunder, 38 (39)%
NCC har utvecklat och byggt Østensjøveien 27 i Bryn/Helsfyr, nära centrum i Oslo. Byggnaden har en utpräglad miljöprofil med passivhusstandard och ska enligt planerna uppnå minst Very Good i BREEAM-klassificering. Byggnaden har en spektakulär öppen planlösning med kontor runt en öppen innegård och med möteslokaler som hänger ut i atriet. Arkitekterna bakom Ø27 är det berömda danska arkitektkontoret Henning Larsen Architects. Østensjøveien 27 är ett modernt och hållbart projekt baserat på ett innovativt tankesätt. Det har valts ut som en av världens 100 mest hållbara lösningar av den globala miljöorganisationen Sustainia100.
kontrollerade produkter som optimeras genom hela processen, från idéskiss till förvaltning.
För att behålla försprånget inom VDC vidareutbildar NCC kontinuerligt sina medarbetare inom området.
Konkurrensen inom byggmaterial och underentreprenader har historiskt varit mycket svag eftersom byggbolagen ofta handlat upp material och tjänster på den lokala marknaden. Det har varit en bidragande orsak till att byggkostnaderna under lång tid ökat mer än konsumentprisindex.
Inköp av material och tjänster står för ungefär två tredjedelar av NCC-koncernens kostnader och området har därför stor betydelse. Möjligheter att sänka kostnaderna med ett systematiserat inköpsarbete är något som NCC tagit fasta på.
NCC har under året ökat fokus på att ytterligare effektivisera inköpen i och med tillsättandet av en inköpschef för koncernen. Funktioner, som tidigare drivits av den svenska organisationen för koncernens räkning, drivs numera centralt. Genom att vara tydlig utåt mot leverantörerna – att affärerna görs med NCC som ett företag – ökar kontrollen över inköpen. NCC blir en starkare affärspartner vilket ger förutsättningar för sänkta kostnader.
En annan positiv effekt av koordinerat inköp är att antalet leverantörer och olika artiklar minskar, vilket har en kostnadsbesparande effekt och en ökad kontroll.
NCC köper även varor och tjänster internationellt och har inköpskontor i Baltikum, Polen, Tjeckien, Tyskland, Turkiet och Kina. I genomsnitt låg kostnaden för internationellt inköpta varor drygt 20 procent lägre jämfört med om motsvarande inköp skulle gjorts i Norden. Den lokala prissättningen påverkas positivt när NCC konkurrensutsätter de lokala byggmaterialleverantörerna.
Inköpen av internationella underentreprenader är ett område under fortsatt tillväxt. De vanligaste internationella inköpen är stommar, fasader i glas och aluminium samt stål- och betongprodukter.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom NCC omfattar alla processer från den tidiga planeringen och projekteringen samt genom byggskedet, allt i syfte att minimera riskerna och på ett strukturerat sätt hantera kvarstående risker.
Ett effektivt och väl fungerande byggprojekt kännetecknas av låg sjukfrånvaro och få arbetsskador. Planering och kontroll av verksamheten innefattar bra styrning och uppföljning av arbetet med miljö, hälsa och säkerhet.
NCC lägger mycket resurser på utbildning, stöd och uppföljning av arbetsmiljöåtgärder i alla de länder bolaget är verksamt.
NCC har en nollvision avseende arbetsolyckor och arbetar kontinuerligt för en bättre säkerhetskultur. Attityder till arbetsmiljöarbete utgår från NCC:s värderingar och genomsyrar hela organisationens inställning och beteende i dessa frågor.
Sedan tre år tillbaka arrangerar NCC Awareness Day där samtliga medarbetare deltar och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Återkoppling från dagen bidrar till att förbättra arbetsmiljön på företagets arbetsplatser.
Under 2013 har bygg och anläggning utvecklat sitt hållbarhetsarbete där miljö, människa och ekonomi är de tre benen. Att miljöpåverkan för byggbranschen är stor är sedan länge välkänt. Under året har möjligheten att påverka samhällsutvecklingen i en hållbar riktning lyfts fram tydligare som ett nytt fokusområde. Ett exempel är nya arbetssätt för att ta tillvara mänskliga sociala värden och intressen i ombyggnationer genom arbetsmarknadsåtgärder, trygghet, rekreation och att involvera de boende.
Miljöcertifieringar har slagit igenom på bred front i branschen, nu även på anläggningssidan genom systemet CEEQUAL. NCC är ledande inom miljöcertifiering och har bland annat medverkat i utvecklingen av miljöcertifieringssystemet BREEAM i Sverige. Förhållandevis nytt inom certifieringar är Hållbara stadsdelscertifieringar.
NCC har välutvecklade metoder för att kunna bygga lågenergi- och passivhus för att möta kundernas krav på mer energieffektiva byggnader. NCC är ett av de byggbolag i Norden som har störst erfarenhet av passivhusprojekt och alla bostäder som byggs för egen räkning är av lågenergityp. Under 2013 påbörjade NCC bygget av Sveriges första flerbostadshus av plusenergityp.
Gröna anbud är NCC:s sätt att göra affärer på kunskapen som finns inom grönt byggande. Till varje anbud över 50 MSEK bifogas en lista med gröna alternativ. Kunden kan då välja att utnyttja NCC:s kompetens inom grönt byggande och får ett konkret miljöanpassat erbjudande. Målet är att göra det enkelt för kunden att vara hållbar, både i byggprocessen och i användningen.
NCC har byggt 28 kilometer ny väg mellan Mjölby och Motala, 39 vägbroar, åtta trafikplatser och en 620 meter lång bro över Skepparpinan i Motala. Projektet har bjudit på många tekniska utmaningar, stränga vintrar och "regnperioder" men NCC levererade projektet före utsatt tid och till en lägre kostnad än beräknat. Den 2 oktober 2013 genomfördes trafiköppningsbesiktning för huvudvägen och slutbesiktning för övriga delar med mycket gott resultat. NCC kommer att ansvara för drift och underhåll av huvudvägen i ytterligare 20 år.
Den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa påverkade även den nordiska byggmarknaden 2013. Efterfrågan försvagades under första halvåret, men har därefter visat en långsam återhämtning. 2014 förväntas BNP öka i Norden och NCC bedömer att det ger en positiv effekt och att den nordiska byggmarknaden växer.
Svensk ekonomi uppvisade en tämligen låg tillväxt 2013 och har påverkats negativt av en svag utrikeshandel och relativt låga investeringsnivåer. Tillväxten kom från hushållen som gynnades av en expansiv finanspolitik. Utvecklingen inom byggbranschen har varit dämpad och utdragen med ett svagt orderläge. Efter ett svagt första halvår förbättrades byggaktiviteten under andra halvåret främst inom bostadsbyggandet. Anläggningsinvesteringarna blev i det närmaste oförändrade. Mot slutet av året såg man en ökad optimism på byggmarknaden och fler positiva konjunktursignaler.
Dansk byggnäring präglades även 2013 av kris, vilket ledde till flera större konkurser i branschen. Ändå var det en viss aktivitet på marknaden drivet av betydande offentliga investeringar inom bland annat infrastruktur, nya sjukhus och energiprojekt. Utöver det startades många renoveringsprojekt inom den allmännyttiga bostadssektorn för att stimulera tillväxten. Aktiviteten på marknaden fanns särskilt kring Köpenhamn och Århus där hållbarhet spelar en stor roll i stadsutvecklingen. Förutom offentlig efterfrågan, drevs aktiviteten av större privat investeringsvilja, speciellt inom bostadsprojekt.
Fortsatt investeringsvilja, ökande befolkning och ett högt oljepris höll den norska ekonomin på en fortsatt hög nivå. Både bygg- och anläggningsmarknaden var starka och ser ut att växa fram till 2015, anläggningsbranschen förmodligen ännu längre. Också andelen stora och mer komplicerade anläggningsprojekt ökade.
Konjunkturen började relativt starkt i Finland men försvagades i slutet av året. Konjunkturutsikterna pekar på ett lägre byggande under kommande år.
Även om marknaden har försvagats finns det underliggande efterfrågan i tillväxtområden med behov av bostäder. Stora renoveringsbehov finns i de områden som byggdes under 1970-talet. Det finns också ett intresse från bostadsinvesterare att starta nya bostadsprojekt.
Utvecklingsverksamheten omfattar bostäder och kommersiella fastigheter och bedrivs i affärsområdena NCC Housing och NCC Property Development.
| MSEK | 2013 | 2012 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 13 841 | 11 459 | 21% |
| Orderingång1) | 10 921 | 9 380 | 16% |
| Rörelseresultat | 1 318 | 1 129 | 17% |
| Sysselsatt kapital | 13 847 | 14 965 | –7% |
| Medeltal anställda | 1 170 | 1 119 | 5% |
1) Avser enbart NCC Housing.
Resultatet från NCC:s utvecklingsverksamhet ökade 2013 tack vare ett bra resultat från fastighetsutvecklingsverksamheten som redovisade både högre omsättning och resultat. Bostadsförsäljningen ökade vilket möjliggjort fler startade bostäder.
Grunden i all professionell fastighetsutveckling handlar om förmågan att förstå kundernas behov och att skapa goda boende- och arbetsmiljöer utifrån detta. Hållbarhetsfrågan står därför högt på NCC:s agenda, och genom att ligga i framkant kan NCC ge dagens medvetna kunder ett attraktivt erbjudande.
Värdekedjan inom NCC:s bostads- och fastighetsutvecklingsaffär löper från projektidé och analys till markförvärv, konceptutveckling, produktion och slutligen försäljning där kapital frigörs till nya utvecklingsprojekt. Hög prioritet ges till den avslutande fasen med eftermarknad och att bygga långsiktiga kundrelationer.
Båda utvecklingsverksamheterna är kapitalintensiva vilket gör att NCC:s kunskap om vilka områden på olika
marknader som kan ge störst avkastning är central. Hela utvecklingsprocessen sker i nära samarbete med kunder, kommuner, markägare, arkitekter och andra intressenter.
NCC:s bostadsutvecklingsaffär bedrivs på åtta geografiska marknader i Norden, Tyskland, S:t Petersburg och Baltikum och gör därigenom NCC till den ledande bostadsutvecklaren i norra Europa. Inom det geografiska område där NCC verkar ökar den totala befolkningsmängden stadigt samtidigt som inflyttningen till storstadsregionerna fortsätter att bli alltmer påtaglig. Den starka urbaniseringstrend som pågår över hela världen innebär att tillväxten kommer att ske i storstadsregionerna. Därför fortsätter NCC på den inslagna strategin, att endast verka i storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad som skapar efterfrågan på nya bostäder.
Grunden i all professionell boendeutveckling handlar om förmågan att utveckla lösningar utifrån kundinsikter och att skapa goda boendemiljöer utifrån detta. Affärsidén bygger på att förädla byggbar mark till nya hållbara bostadsmiljöer
Uthyrning Koncept-Design och
Projektgenomförande arkitektur Försäljning
strategiska aktiviteter 2012–2015
Bostadsutvecklingsaffären ska växa under strategiperioden 2012–2015. Målet är att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000.
De kommersiella fastighetsutvecklingsprojekten har idag en bra spridning och målet för strategiperioden är att behålla projektportföljen på denna goda nivå.
6 383 (5 363) bostäder i pågående produktion. 17 (23) fastighetsprojekt till en total projektkostnad om 5,0 (5,6) Mdr SEK. Samtliga jämförelsetal avser 2011.
Ett stärkt kundfokus är den allra viktigaste frågan.
För bostadsutvecklingsaffären är det starkt prioriterat att bredda produktmixen med fler nya koncept, bland annat hyresrätter, som möjliggör en ökad andel affärer med paketförsäljningar till investerarmarknaden.
För fastighetsutvecklingsaffären ligger fokus för närvarande på att förbättra säljprocessen i alla dess delar i syfte att stärka kundrelationer samt öka effektivitet och resultat.
Hållbar utveckling är en central del i NCC:s strävan att systematiskt optimera förutsättningarna för framtida ägare och brukare av de bostäder och fastigheter NCC utvecklar. Genom att arbeta med ledande miljöcertifieringssystem, som BREEAM och GreenBuilding för fastigheter samt Svanen och Miljöbyggnad för bostäder, säkerställs att byggnaderna håller hög kvalitet och har effektiv energianvändning, god inomhusmiljö och innehåller material som inte skadar hälsa eller miljö.
I diagrammet ingår både bostäder till privatkund och till investerare. 2013 byggstartade NCC bostäder på alla marknader, flest i Tyskland, Finland, Sverige och S:t Petersburg. Andelen bostäder i pågående produktion har ökat i S:t Petersburg och Tyskland tack vare god efterfrågan, medan andelen minskade i Finland under 2013.
Ett av många exempel på effektiv plattformsproduktion i Tyskland ligger vid Aristotelessteig i Berlin – Lichtenberg. På den lilla tomten om 15 900 kvm utvecklades på kort tid 52 radhus. I Tyskland har NCC använt en strukturerad modellbyggmetod i mer än 15 år. Enligt denna kostnadseffektiva och tidsbesparande metod, bygger varje nytt projekt på väl beprövade grundmodeller, som kan ändras med låg insats och hög kvalitet. Bostäderna kan anpassas till arkitekturen i den närliggande omgivningen, till de lokala kundernas önskemål och till den aktuella tomten. Viktigt att notera är att det inte bara är de grundläggande strukturella elementen som är standardiserade utan också processerna.
Av en total portfölj på 33 200 (35 000) byggrätter är cirka 16 900 (16 700) långt fram i utvecklingsprocessen med färdigt bygglov eller detaljplan. Av den resterande delen av byggrättsportföljen har den största delen en översiktsplan för bostadsbebyggelse. Under 2013 har andelen med bygglov ökat, medan andel i tidigare utvecklingsfaser har minskat. En stor del av värdeskapandet i boendeutveckling ligger i att framgångsrikt driva detaljplanearbetet och tillsammans med kommuner skapa attraktiva boendemiljöer. Procentsiffran anger andel av NCC:s totala byggrätter.
där byggnationen anpassas till såväl kundens önskemål och behov, som områdets unika förutsättningar.
Under 2013 fortsätter fokus på så kallad visionsstyrd stadsplanering, som innebär en större involveringsgrad av medborgarna innan skisser och förslag på hur ett område kan och bör utvecklas tas fram. Tillsammans med en ökad fokusering på kundernas behov och köpkraft bidrar detta till NCC:s förmåga att erbjuda produkter som motsvarar efterfrågan.
En viktig insikt från flera undersökningar är att kunderna framför allt värdesätter ett kort tidsintervall mellan köp och tillträde. NCC fortsätter arbetet med att driva snabba och effektiva processer för bostadsutveckling och produktion. NCC:s geografiska spridning i Nordeuropa ger värdefulla insikter om olika möjligheter i utvecklings- och produktionsprocesser.
Under året har NCC ytterligare ökat fokus på att skapa gemensamma byggsystem för bostadsproduktionen vilket ger stora skalfördelar med lägre kostnader, större inköpsvolymer och förbättrad kvalitet. Med gemensamma byggsystem i våra marknader kommer NCC att, med bibehållen flexibilitet, kunna utveckla hållbara och attraktiva bostäder som är kostnadseffektiva. Flexibiliteten i själva processerna är oerhört viktig. Vid utvecklandet av både gruppbyggda enfamiljshus och större områden med flerbostadshus är det viktigt att dela in projektet i flera mindre etapper för att på så sätt uppnå såväl kostnads- som tidsbesparingar.
NCC:s bostadskunder består till största delen av privatpersoner som investerar i ett eget boende. Men investerarmarknaden blir en allt viktigare målgrupp. Intresset från investerare för bostadsprojekt ökar stadigt i flera marknader. NCC förvärvar marken, projekterar, bygger och hyr ut för att sedan sälja vidare till finansiella investerare; detta är en viktig del av NCC:s strategi att utveckla och bygga hyresrätter i egen regi. Under året genomfördes ett flertal större paketaffärer i både Finland och Tyskland. Antalet investeraraffärer uppgick under 2013 till 23 procent av det totala antalet sålda bostäder.
NCC:s ambition är att hjälpa kunden så tidigt som möjligt i processen kring den nya bostaden. NCC erbjuder olika typer av trygghetspaket till dem som köper en ny bostad. Paketen innehåller försäkringar, garantier och tjänster som skyddar och hjälper kunderna både före och efter köpet av en NCC-bostad. De ger bland annat skydd mot dubbla boendekostnader, arbetslöshet eller sjukdom.
Ett kontinuerligt ökande antal kunder hittar sitt nya boende via NCC:s webbplatser eller via portaler länkade till dessa. NCC har under 2013 fortsatt att utveckla de digitala mötesplatserna. Visualiseringsverktyg gör det möjligt för kunderna att virtuellt vandra runt i de bostäder de är intresserade av och även göra sina tillval i den utvalda lägenheten. Strategin att förbättra och utveckla försäljningsverktyg har varit ett centralt område inom marknad och försäljning under året. En gemensam plattform med ett användarvänligt gränssnitt har implementerats på alla NCC:s marknader och ökar kundernas vilja att köpa sin nya bostad i ett tidigt skede.
NCC:s övergripande mål är att den som investerar i och flyttar in i en NCC-bostad ska ha goda förutsättningar för en hållbar livsstil, där ekologiska värden samspelar väl med sociala och ekonomiska värden. NCC:s mål är att minska byggnadernas behov av energi
under hela deras livslängd och utveckla bostäder med bättre energiprestanda än vad lagen kräver. Ett lågenergihus från NCC är väl isolerat med fönster som ger små energiförluster och där värmen från de boende tas tillvara vid husets uppvärmning. Värmen från människor, elektriska apparater och från solen som skiner in genom fönstren hjälper till att hålla en behaglig inomhustemperatur. Utvecklingen av lågenergihus är ett steg i rätt riktning för att klara de minskade koldioxidutsläpp och minskad energianvändning som EU har satt upp.
En sund inomhusmiljö är också en viktig egenskap för en hållbar bostad från NCC. Bland annat har NCC en kemikaliestrategi för inköp för att undvika miljö- och hälsofarliga byggmaterial. Att kunna miljömärka byggnader med Svanen är ett kvitto för att byggnaderna är lågenergibyggnader med god inomhusmiljö, att byggprocessen är miljöanpassad och att materialvalen har gjorts med stor omsorg om människors hälsa och om miljön. NCC har sedan 2013 koncept för att Svanen-märka både flerbostadshus och småhus. Byggnader certifieras också med den svenska miljöcertifieringen Miljöbyggnad.
Viktigast för hur bostaden ska bibehålla god miljöprestanda är den som bor i och förvaltar byggnaden. Den som flyttar in i en NCC-bostad får därför stöd i hur bostaden bör nyttjas och tas om hand på ett i längden hållbart sätt. NCC erbjuder även olika verktyg som hjälper kunderna att själva kontrollera och begränsa sin energianvändning för att på så sätt spara både pengar och minska påverkan på miljön.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på definierade tillväxtmarknader i Norden, Estland och Lettland. Verksamheten fokuserar på hållbara kontors-, handels- och logistikfastigheter i bra lägen och präglas av en djup förståelse för kundens specifika behov.
I nära samarbete med kunden skapas en unik arbetsplats. NCC kombinerar expertis med en djup förståelse för kundernas verksamhet, processer och utmaningar. NCC strävar efter att inspirera, stötta och ge kunden råd på ett konsultativt sätt. På detta sätt präglas samarbetet av en gemensam målsättning att skapa en flexibel arbetsplats som inte bara ger förutsättningar för kunden att öka effektivititeten i sin verksamhet, utan även förbättra arbetssituationen för medarbetarna avseende hälsa, arbetsmiljö och trivsel.
Till varje enskilt projekt bidrar NCC med gedigen kunskap om hur goda arbetsplatser fungerar. Kunskapen baseras dels på lång erfarenhet av att arbeta nära kund, dels från relevanta forskningsresultat på området. Då processerna inom fastighetsutveckling är långa är det extra viktigt att samla in kunskap om trender för att kunna förutse vilka önskemål och krav morgondagens kunder kommer att ha. Analyserna måste leda rätt när det gäller vilket geografiskt läge och vilken sorts fastighet kunderna kommer att välja för sina arbetsplatser om 5–10 år. NCC arbetar därför systematiskt med att samla in kunskap genom till exempel framtidsstudier, kundintervjuer och trendspaningar.
För kontorsfastigheter baseras en del av kundens urvalskriterier på hårda faktorer som lokalens yteffektivitet, pris, ett kommunikativt läge för kunder och medarbetare, eller att kunden vill ha sitt kontor i en hållbar, miljöcertifierad fastighet med fokus på energioptimering och miljömedvetna materialval. Andra kriterier är att det egna kontoret och dess läge ska återspegla det egna företagets varumärke. Kunden väljer också utifrån andra värden som exempelvis en samarbetspartner som man har förtroende för och som erbjuder effektiva och trivsamma lokaler.
När NCC utvecklar en handelsfastighet är utgångspunkten alltid ett utmärkt handelsläge som kan erbjuda stora flöden av kunder samt en lokal som är optimerad för att sälja hyresgästens produkter eller tjänster. Det görs en noggrann analys av trafikströmmar, kommuni-
| Koncernen | Bostadsutveckling till privatkunder |
Bostadsutveckling till investormarknaden |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Byggrätter | 33 200 | 35 000 | ||||
| varav byggrätter på option | 13 200 | 11 300 | ||||
| Startade bostäder | 3 715 | 3 196 | 1 095 | 1 328 | ||
| Sålda bostäder | 3 747 | 2 937 | 1 129 | 1 395 | ||
| Bostäder i pågående produktion | 4 831 | 4 391 | 1 552 | 1 377 | ||
| Försäljningsgrad pågående produktion, % | 47 | 43 | 98 | 96 | ||
| Färdigställandegrad pågående produktion, % | 49 | 47 | 38 | 40 | ||
| Resultatavräknade bostäder | 2 951 | 2 845 | 903 | 998 | ||
| Färdigställda, ej resultatavräknade bostäder | 717 | 393 | 0 | 0 | ||
| Bostäder till salu (pågående och färdigställda) | 2 884 | 2 915 |
Under 2013 sålde NCC 4 876 (4 332) bostäder, varav 1 129 (1 395) i projekt som sålts till investerare. 2 951 (2 845) bostäder till privatkunder färdigställdes och resultatavräknades 2013. Marknadsförutsättningarna 2013 medgav ökat antal starter av bostäder till privatkunder, främst i Tyskland och S:t Petersburg. Det totala antalet byggstartade bostäder 2013 ökade och uppgick till 4 810 (4 524), varav 1 095 (1 328) i projekt till investerare.
En fullständig och mer detaljerad tabell finns i bokslutskommunikén på www.ncc.se.
kationsmöjligheter och hur kundens inkommande varuflöden kan hanteras, vilka andra handelsaktörer som kan tänkas attrahera liknande kundsegment, att upptagningsområdet är rätt samt andra faktorer som är viktiga för kundens affärsverksamhet.
För en kund som arbetar med lager- och logistiklösningar är läget, tillsammans med hög effektivitet i varuflödet, de två enskilt viktigaste kriterierna. NCC har specialkompetens att optimera lagerlösningar ur både ett funktionellt och ett kostnadsmässigt perspektiv, vilket tillsammans med standardiserade lösningar för lagerbyggnader ger mycket goda förutsättningar att erbjuda den optimala lösningen för varje kund.
Hållbarhetsfrågan står högt på NCC:s agenda och genom att ligga i framkant kan NCC erbjuda dagens medvetna kunder bra erbjudanden. Genom att lokalisera verksamheten till en fastighet med marknadsledande miljöprestanda tar NCC:s kunder hållbarhetsansvar och stärker sitt varumärke ur ett hållbarhetsperspektiv, samtidigt som de får en lokal med låga driftskostnader där medarbetarna får en god arbetsmiljö där de kan arbeta effektivt utan negativa hälsoeffekter.
NCC stödjer också hyresgästernas miljöarbete genom att teckna gröna hyresavtal som säkerställer att fastigheternas hållbarhetsprestanda bibehålls när byggnaden tas i drift.
Samtliga kommersiella fastigheter NCC utvecklar möter höga miljökrav och sedan 2010 är ambitionen att miljöcertifiera alla projekt enligt systemet BREEAM, som är världens mest använda miljöcertifieringssystem. Läs mer på www.ncc.se/breeam.
Sedan 2013 kan danska kontor certifieras med DGNB, det tyska miljöcertifieringssystem som Green Building Council Denmark har valt att arbeta med.
Vid årsskiftet hade 36 byggnader certifierats, eller var på väg att certifieras, med BREEAM, varav tolv byggnader i Sverige, femton i Finland, fem i Danmark och fyra i Norge. Under 2013 erhöll kontorsbyggnaden Koggen 2 Nordens första BREEAM Excellent certifiering. För närvarande finns två projekt i tidiga skeden i NCC:s portfölj som eftersträvar BREEAM Outstanding, en certifieringsnivå i världsklass som endast ett trettiotal byggnader i världen har erhållit. I Danmark hade vid årskiftet tre byggnader certifierats, eller var på väg att certifieras, med DGNB.
Bostadsmarknaderna i Norden utvecklades olika under 2013. Antalet byggstartade bostäder ökade 2013 i Sverige efter nedgången 2012, medan den danska bottnade på en låg nivå. Den norska marknaden var i linje med föregående års höga nivå. I Finland fortsatte minskningen av antalet byggstarter på grund av svag konjunkturutveckling.
De övergripande marknadsförutsättningarna har varit stabila under 2013 och året kännetecknades av återhämtning efter det osäkra internationella konjunkturläget och oron på finansmarknaden 2012.
Bästa marknadsförutsättningar finns fortfarande i Tyskland och S:t Petersburg och efterfrågan är fortsatt god i båda länderna. Det ryska ekonomiska klimatet har försämrats under året och BNP-prognosen har upprepade gånger vänt nedåt, men S:t Petersburg är fortsatt stark med förväntad BNP-tillväxt och bostadspriserna steg 2013.
Försäljningen mot investerarmarknaden har blivit en allt viktigare del av Housings affär och under året har ett antal större paketaffärer genomförts i Finland och Tyskland. Bostadsmarknaden i Finland försvagades under året som följd av en negativ BNP-utveckling och vikande konsumentindex. Endast mindre ökningar av BNP förväntas 2014 och 2015. Hushållen pressas av arbetslöshet och låga reallöneökningar. Bostadspriserna är övergripande oförändrade sedan 2011, men antalet bostadsaffärer minskade under första halvåret 2013 jämfört med första halvåret 2012.
De svenska hushållens förtroende visar på en uppåtgående trend med svagt stigande huspriser som bör stödja tillväxten under 2014 och 2015, när arbetslösheten väntas falla. Marknadsförutsättningarna i Göteborg och Stockholm var goda, men kunderna är sammantaget i Sverige försiktiga och köper först nära eller efter färdigställande.
Uthyrningsbar area, kvm
Uthyrningsgrad, %
Under året startades fem utvecklingsprojekt med en total projektkostnad om 2,3 Mdr SEK. Bland de större projekten återfinns kontorsprojekten Lysaker Polaris i Oslo (19 500 kvadratmeter) och Ullevi Park 4 i Göteborg (20 200 kvadratmeter) samt ett hälftenägt handelsprojekt, Mattby köpcentrum i Espoo (24 000 kvadratmeter), som består av både handel och service.
| Kvm | Sverige | Danmark | Finland | Norge | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Kontor | 24 654 | 28 250 | 17 082 | 22 141 | 92 127 |
| Handel | 4 396 | 3 491 | 9 674 | 0 | 17 561 |
| Övrigt | 1 830 | 7 645 | 685 | 221 | 10 381 |
| Totalt | 30 880 | 39 386 | 27 441 | 22 362 | 120 069 |
(Källa: NCC.)
kommunikén på www.ncc.se.
men som ännu inte resultatavräknats.
fastighetsutvecklingsprojekt1)
Färdigställandegrad, %
Sverige (1) 26 20 200 100 Danmark (7) 72 44 600 63 Finland (7) 65 73 500 68 Norge (2) 53 28 700 80 Totalt (17)2) 60 167 000 74 1) Tabellen avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier/tilläggsköpeskilling) i åtta tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt. En fullständig och mer detaljerad tabell finns i boksluts-
2) Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick sex projekt där försäljningsavtal tecknats
Land (antal)
Segmentet handel ökade mest under året medan logistik minskade. Utveckling av kontorsfastigheter är fortfarande det största segmentet för NCC Property Development.
Marknaden i Köpenhamn visar på en god återhämtning medan det går långsammare i övriga Danmark. Bostadsmarknaden i Norge har svalnat och bostadspriserna har vänt nedåt från en hög nivå och utbudet har ökat.
De lettiska och estniska ekonomierna är fortfarande de snabbast växande inom EU. Lettland kommer att bli EU-medlem under 2014, men det förväntas inte några stora förändringar på bostadsmarknaden.
Fastighetsbranschen är en del av den globala finansmarknaden och NCC:s utbud av fastigheter som investering konkurrerar på samma villkor som andra placeringsalternativ. På investerarmarknaden finns både nationella och internationella aktörer som pensionsförvaltare, fastighetsfonder samt fastighets- och försäkringsbolag. Det
kontorsmarknaden i norden 20131)
| Vakansgrad, % |
Hyra, kvm/år | Direktavkast ningskrav, % |
|
|---|---|---|---|
| Stockholm | 6,5 | 2 700 SEK | 5,1 |
| Oslo | 5,8 | 2 800 NOK | 5,8 |
| Köpenhamn | 10,5 | 1 200 DKK | 5,0 |
| Helsingfors | 7,7 | 209 EUR | 6,5 |
1) Avser innerstad (Källa: Newsec)
enskilt viktigaste kriteriet för potentiella investerare är att få en bra avkastning i förhållande till en acceptabel risknivå.
Med en fortsatt låg avkastning på alternativa placeringar har efterfrågan på välbelägna, miljöcertifierade, yteffektiva fastigheter stärkts och bedöms vara fortsatt god även de kommande åren. Samtliga nordiska storstäder uppvisar en fortsatt stark efterfrågan på moderna arbetsplatser vilket sammantaget leder till en stabil prisnivå, en utveckling som är till NCC:s fördel. De nordiska ländernas starka ekonomiska läge attraherar internationella investerare, men det är i huvudsak inhemska aktörer med stort placeringsbehov som står för volymerna.
Under första delen av 2013 kännetecknades den nordiska transaktionsmarknaden av en lägre aktivitet än året innan. Under andra halvåret ökade omsättningen men volymerna nådde inte upp till samma nivå som 2012. Störst var minskningen på den norska marknaden medan försäljningarna ökade i Danmark. Intresset är främst riktat mot objekt med låg risk i attraktiva förorter eller storstädernas centrum. Transaktionsvolymen på den nordiska fastighetsmarknaden uppgick under året totalt till 184 (210) Mdr SEK, varav Sverige svarade för 91 (107) Mdr SEK.
NCC:s hållbarhetsarbete utgår från ett holistiskt perspektiv där alla tre dimensionerna av hållbarhet – den sociala, den miljömässiga och den ekonomiska – samverkar på ett tydligt och genomgripande sätt. Med vår långsiktiga hållbarhetsstrategi har vi som mål att bli både ledande och en föregångare.
Under 2013 har perspektiven alltmer vävts samman till en helhet där inte minst den sociala dimensionen har förstärkts. Bland annat i utvecklandet av nya affärsmodeller för renovering av miljonprogrammen, med ökad social och ekonomisk integration som målsättning. I dessa modeller spelar intressentdialogen en framträdande roll. De boende och lokala intressenterna ges inflytande över renoveringen via en väl genomtänkt samarbetsprocess. Här sätts människan i centrum och ges utrymme att vara med och påverka från början!
På vägen mot det hållbara samhället ska vårt bidrag till fler innovativa lösningar för att möta klimatutmaningarna bli allt fler och våra ekologiska fotavtryck bli färre och svagare. NCC ska bli ledande genom att skapa fler attraktiva sociala miljöer där vi människor kan utveckla en hållbar livsstil.
Christina Lindbäck, NCC:s Hållbarhetschef
NCC arbetar målmedvetet med att minska både vår egen och våra kunders miljöpåverkan och fortsätter att ytterligare vässa våra erbjudanden med fler hållbara produkter och lösningar. Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla fler energisnåla, klimatanpassade och resurseffektiva produkter och tjänster, såväl på egen hand som i partnerskap med våra kunder, för att på så sätt minimera påfrestningarna på vår miljö och gemensamt utveckla samhället i en mer hållbar riktning.
Under 2013 kom en rapport från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som ingår i FN:s miljöprogram (UNEP), om att växthusgaserna som driver klimatförändringen fortsatt att öka, att alltfler allvarliga förluster av biologisk mångfald noterats och att en ökad
obalans i ekosystemen uppstått. NCC tar dessa signaler på största allvar och har under året fördjupat arbetet kring bland annat utvecklingen av urbana ekosystemtjänster. Att använda naturens egna resurser som bevarar den biologiska mångfalden är ett sätt att förebygga effekterna av klimatförändringar, men bidrar också till ökade ekonomiska, sociala och kulturella värden. Den sociala dimensionen får större utrymme i vårt hållbarhetsarbete särskilt när det gäller fönyelsen i redan befintliga bostadsområden.
Under året har vi också förtydligat vårt miljöarbete genom nya mätbara mål, såväl på lång som på kort sikt, för de fyra fokusområdena (se s. 37).
Själva ryggraden i NCC:s sätt att verka och agera utgörs av våra värderingar och vår uppförandekod. Tillsammans fungerar de som en kompass för både medarbetare och affärspartners. De utgör grunden för hur vi uppträder och handlar i vardagen och ger oss vägledning i våra beslut.
Utöver de tre grundläggande värderingarna Ärlighet, Respekt och Tillit har under året en fjärde värdering lagts till – Framåtanda. Med ordet framåtanda vill vi inspirera och uppmuntra såväl de anställda som affärspartners till ett innovativt och kreativt förhållningsätt, som ger långsiktigt hållbar utveckling – allt i linje med NCC:s vision: att förnya vår bransch och erbjuda de bästa hållbara lösningarna.
Uppförandekoden har upprättats med beaktande av frivilliga initiativ som NCC anslutit sig till, bland annat World Economic Forum Partnering Against Corruption (PACI) och FN:s Global Compact, ett initiativ som uppmärksammar företag på korruption, miljö, mänskliga rättigheter och arbetssätt. NCC:s koncernledning ansvarar för att Uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt inom ramen för den löpande verksamheten. NCC är vidare medlem av Corporate Supporters Forum, ett näringslivsforum som drivs av Transparency International Sweden.
NCC har ett väl utvecklat compliance program som bygger på kontinuerliga utbildningar och diskussioner med alla medarbetare. Under 2013 har arbetet kring uppföljning och efterlevnad vidareutvecklats, bland annat genom lanseringen av NCC Compass, ett koncerngemensamt verktyg som underlättar för våra medarbetare att följa våra värderingar och som på ett enkelt och tydligt sätt förklarar hur den mer översiktligt formulerade uppförandekoden ska tilllämpas i praktiken (se s. 32)
Inom ramen för NCC Compass påbörjades under 2013 den största satsningen på utbildning i affärsetik som någonsin gjorts inom NCC. Vid årsskiftet hade 1 200 chefer i koncernen genomgått den obligatoriska utbildningen och under 2014 ska samtliga medarbetare få samma möjlighet.
NCC:s hela affärsverksamhet vilar på att våra kunder känner tillit och förtroende för oss. Att göra affärer med NCC ska präglas av trygghet och transparens samt ett etiskt förhållningssätt hos alla inblandade parter.
Byggbranschen omsätter mängder av varor och tjänster samt sysselsätter ett stort antal människor. Ansvaret för affärerna och projekten ligger delegerat långt ut i linjen på varje marknad där NCC verkar och affärskulturen och klimatet kan variera från plats till plats. Därför spelar våra värderingar och vår uppförandekod en fundamental roll när det gäller förebyggande arbete kring etiska frågor hos både anställda och affärspartners.
Att utveckla hållbara och konkurrenskraftiga inköp är en nyckelfråga för NCC.
Koncernens totala inköp av varor och tjänster uppgår till cirka 38 Mdr SEK. Förutom direkta materialinköp görs betydande inköp av energi, förbrukningsmaterial och olika typer av entreprenad- och konsulttjänster. Inköpen görs hos mer än 50 000 leverantörer. Inköpsvolymerna består i huvudsak av tjänster och material
inom schakt och transporter, bemanning, konsulter, installation, grundläggning, prefabricerad betong och stål samt byggmaterial.
Idag utgör NCC:s inköp utanför Norden 6 procent av den totala inköpsvolymen. Ambitionen är att denna andel ska öka till 25 procent. NCC köper varor från exempelvis Kina, Thailand, Turkiet, Portugal, Polen och Estland. NCC har under åren byggt upp en stabil internationell leverantörsbas bland annat genom att inrätta egna inköpskontor på olika platser i världen. Genom nära samarbeten med leverantörerna på den internationella marknaden kan NCC öka säkerheten och effektiviteten i leveranskedjan.
Under 2013 har NCC tagit ytterligare ett steg mot att effektivisera inköpsarbetet genom att inrätta en inköpsfunktion som ska styra och samordna det strategiska inköpsarbetet inom koncernen. Syftet är att höja effektiviteten ytterligare och stärka lönsamheten samtidigt
NCC Compass, som finns lättillgänglig på NCC:s intranät och som app, vägleder medarbetarna i frågor kring gåvor, representation, intressekonflikter och konkurrensrätt. Förutom riktlinjer och allmänna råd innehåller verktyget en Ask me- och en Tell mefunktion.
Ask me-funktionen har inrättats för att hjälpa medarbetarna att göra rätt. Den ger enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga ett felaktigt agerande. Ask me-funktionen hanteras av 45 specialutbildade medarbetare, så kallade navigatörer, som finns tillgängliga i hela företaget och svarar på frågor på det lokala språket. Målet är att man ska fråga först om man inte är säker på vad som gäller. Alla frågor dokumenteras och följs upp så att rutiner och riktlinjer kan förtydligas och utvecklas där det råder oklarhet.
Tell me-funktionen är en rapporteringsfunktion där medarbetare kan anmäla misstankar om beteenden och ageranden som bryter mot Uppförandekoden. NCC garanterar att det som sägs eller skrivs hanteras konfidentiellt och att identiteten på den som rapporterar inte avslöjas. Alla anmälningar som kommer via Tell mefuktionen utreds på ett sakligt och noggrant sätt av särskilt utbildade interna resurser i förening med extern expertis.
NCC har under 2013, sedan funktionen började användas, hanterat 57 frågor – dessa har till 58 procent gällt gåvor och representation, 12 procent konkurrensfrågor, 12 procent intressekonflikter och 18 procent andra frågor. Frågorna har kommit från alla NCC:s affärsområden i alla länder. Alla frågor registreras för att vi ska kunna få en bild av var vi har eventuella problem så att vi kan förtydliga våra rutiner och riktlinjer.
som kostnaderna ska sänkas. Framgångsfaktorer kommer att vara att öka koordinationen inom inköp för att stärka uppsatta strategier för respektive sortiment samt att öka samordningen av arbetsmetoder och verktyg för att säkerställa att sammarbete mellan inköpsorganisationen och projekten blir än bättre.
Vissa av NCC:s internationella leverantörer har sin tillverkning i samhällen med i viss mån andra förutsättningar än de vi har på våra hemmamarknader, gällande bland annat arbetsmiljö och mänskliga rättigheter.
För att följa upp och utveckla våra internationella leverantörer arbetar NCC med revisioner för socialt ansvar, miljö och kvalitet. NCC har en ettårig revisionscykel avseende leverantörsbedömning för alla internationella leverantörer för att säkerställa efterlevnad och utveckling inom dessa områden. Om grova avvikelser, som inte justerats efter påpekande, skulle noteras hos någon leverantör leder detta till uppsägning av samarbetet.
NCC kombinerar egna revisioner, utförda av egen personal, med konsulter som utför tredjepartsrevisioner bland annat inom ramen för NCC:s medlemskap i BSCI, Business Social Compliance Inititative och FN:s Global Compact.
Under 2013 infördes en gemensam, koncernövergripande, material- och kemikaliestrategi för inköp fram till år 2020. Strategin syftar till att tydliggöra ägarskapet av miljöfrågan i inköpsprocessen samt att tydliggöra vilken riktning NCC vill ta avseende ansvarfulla inköp. Strategin tar utgångspunkt i NCC:s vision och omfattar flera aspekter av ansvarsfulla inköp så som kontroll och utfasning av kemikalier med kända farliga egenskaper, systematisk prioritering av byggprodukter och material med hög miljöprestanda samt att NCC:s leverantörsbas ska till största del utgöras av leverantörer som har ett systematiskt arbetsätt avseende socialt ansvar, miljö, kvalitet och arbetsmiljö.
NCC har under de senaste åren noterat ett allt större intresse för gröna affärer. Dels sett till de produkter som NCC levererar men även från aktörer som önskar hitta företag med en hållbar strategi. Dessa investerare har som krav att de företag eller projekt som de lånar till eller investerar i ska ha en hög miljöambition. NCC ingick redan 2012 ett långfristigt låneavtal med Nordiska Investeringsbanken som uppgår till 500 MSEK. Det baseras på uppförande av energieffektiva kontorsbyggnader inom NCC Property Development. NCC bedömer att denna del av investerarmarknaden kommer att växa och vara ett intressant tillskott finansiellt, men även vara en bra drivkraft för att driva en omställning till det hållbara samhället.
2009 började NCC och Blåkläder ett nordiskt samarbete som idag har mynnat ut i en unik leverantörsrelation för NCC. Affärsrelationen har skapat en god affär och hållbar produktion av ett av NCC:s viktigaste indirekta material. NCC ställer höga krav på de arbetskläder som används i produktionen. Utöver lagstadgade säkerhetskrav ska produkterna ha god komfort och kvalitet, produceras under goda arbetsvillkor och ha en liten inverkan på miljön avseende exempelvis kemikalier, både i produktion samt i det färdiga plagget. Den nära affärsrelationen till Blåkläder gör det möjligt för NCC att aktivt ta del i och påverka både produktion och produktutveckling. Utöver att kunna påverka utformning och produktkvalitet skapar detta även möjligheter för NCC att påverka utfasning av kemikalier med kända farliga egenskaper. Ett exempel är silverjoner som togs bort efter ett gemensamt beslut och idag används det inte i Blåkläders produktion. En annan central del i relationen till Blåkläder är att NCC deltar aktivt vid bedömning av Blåkläders leverantörer. Parallellt med Blåkläders egna leverantörsbedömningar genomför NCC egna leverantörsrevisioner.
NCC:s verksamhet 2013 fördelad på intressenter baserat på koncernens resultaträkning. Tabellen visar NCC:s skapade ekonomiska värde och hur detta har kommit olika intressentgrupper till godo.
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Skapat ekonomiskt värde | ||
| Kunder | 57 830 | 57 241 |
| Distribuerat ekonomiskt värde | ||
| Leverantörer | –43 600 | –43 439 |
| Anställda | –8 945 | –8 759 |
| Långivare | –279 | –241 |
| Staten (skatt och sociala avgifter) | –3 016 | –2 891 |
| Aktieägare | –1 2941) | –1 080 |
| Behållet ekonomiskt värde | 696 | 831 |
1) Föreslagen utdelning.
Att locka till sig de bästa talangerna för NCC samtidigt som vi framgångsrikt utvecklar och behåller dem som redan jobbar hos oss, är en av de allra viktigaste frågorna för NCC. Kompetenta och motiverade medarbetare leder helt enkelt till bättre lönsamhet och nöjdare kunder.
NCC tror på individens egen förmåga och drivkraft och verksamheten bygger på att alla medarbetare är delaktiga samt att varje individ hittar sin roll och får komma till tals. Målet är att skapa öppna och tillåtande arbetsplatser som präglas av Ärlighet, Respekt, Tillit och Framåtanda.
Mångfald bidrar till kreativitet och nytänkande NCC arbetar också aktivt för att öka mångfalden och få bort diskrimineringen i branschen. Vi vill skapa kreativa team och arbetsplatser och vet att kreativitet kommer ur mångfalden av bakgrunder, kompetenser, erfarenheter och idéer – oavsett etnicitet, kön, ålder, religion, sexuell läggning, livsstil eller andra attribut.
Redan 2006 gick NCC med i nätverket Fritt Fram. Det var Sveriges första nätverk med fokus på sexuell läggning riktat mot näringslivet. NCC deltar också i ett flertal mentorprogram, bland annat Mentor Bygg via Sveriges Byggindustrier i syfte att öka andelen kvinnor i branschen. Lika viktigt som att rekrytera in fler kvinnor är det att behålla, stötta och utveckla de kvinnor som
redan arbetar på NCC. I detta arbete spelar det kvinnliga nätverket Stella en viktig roll. Stella bildades redan 1998 och har alltsedan starten arbetat för att synliggöra kvinnors kompetens och öka andelen kvinnor både generellt och på ledande befattningar.
Mindre positiva signaler framkom dock i en rapport från branschorganisationen Byggcheferna under hösten 2013. I denna konstateras att nio av tio kvinnor i byggbranschen upplever att den är ojämlik och många funderar på att byta jobb. Detta är oroande och ett problem som NCC tar på största allvar. Därför har NCC:s svenska entreprenadverksamhet tagit fram mål och åtgärder för att sätta än mer fokus på frågan.
NCC deltar också aktivt för att öka andelen anställda med annan etnisk bakgrund. I Finland har NCC deltagit i ett integrationsprojekt tillsammans med Helsingfors stad där invandrade personer erbjudits utbildning och praktik för att kunna arbeta inom bygg och anläggning. Utbildningen är klar i mars 2014. Även på andra orter har liknande initiativ genomförts.
Centrala frågor i medarbetarundersökningen HKI jämförs med European Employee Index som gör det möjligt att mäta NCC:s resultat mot branschindex. Undersökningen ger en beskrivning av medarbetarnas arbetsglädje och lojalitet och omfattar även frågor kring värderingar, den närmaste chefen, motivation och engagemang. Resultatet från undersökningen 2013 visar att NCC är bättre än branschindex på de flesta marknader.
NCC 2013
EEI Benchmark (EEI = European Employee Index). Jämförelse med byggbranschen i Sverige, Norge och Danmark samt hela arbetsmarknaden i Finland och Tyskland.
NCC är en kunskapsintensiv organisation där utbildning och kompetensutveckling är centrala frågor. Utbildningar inom en rad områden och på många olika nivåer genomförs årligen. Det handlar om allt från projektledarutbildningar, till platschefscertifieringar och NCC:s egen arbetsledarskola som bedrivits under flera år och som ger nya typer av utvecklingsmöjligheter för yrkesarbetare, för att bara nämna några exempel.
Under året startade NCC upp en ny gymnasieutbildning tillsammans med Kunskapsskolan. Det nya Teknikprogrammet är treårigt och kommer att erbjudas på ett antal orter i Sverige. Under utbildningen kommer eleverna att ha en kontinuerlig kontakt med företaget genom bland annat praktikplatser, studiebesök och expertföreläsare från NCC. Studenterna får också praktik hos företaget och en egen mentor. NCC har även under 2013 fortsatt arbetet med Tekniksprånget för att erbjuda gymnasieelever praktikplatser och för att skapa insikt i och öka intresset för ingenjörsyrket.
NCC har också ett omfattande FoU-arbete som bedrivs decentraliserat inom varje affärsområde. Det handlar om allt från kunskapsbyggande forskning till mer industriellt inriktad produkt- och metodutveckling – ofta i nära samverkan med kunder och leverantörer.
NCC har även ett kontinuerligt samarbete med olika universitet och högskolor och sysselsätter varje år omkring sju industridoktorander som på ett konstruktivt sätt bidrar till vår egen strategiska utveckling. NCC i Sverige har också sex professorer som på deltid är knutna till ett flertal tekniska högskolor, vilket ger oss ett värdefullt nätverk till akademiska forskare. Företaget har under året deltagit i flera strategiska forskningsprogram, både nationella och internationella. Som exempel kan nämnas EU-projekten E2ReBuild som handlar om energieffektiv renovering i kallt klimat.
Ledarutveckling är en central fråga för NCC. Framtidens utmaningar kräver visionära och coachande ledare som vågar ta ansvar för sina medarbetare och som vill utvecklas i takt med företaget. Under 2013 har särskilt fokus legat på att skapa en koncerngemensam plattform för förändringsledning. NCC:s chefer ska med hjälp av den nya plattformen nu stå bättre rustade att driva på utvecklingen och förnyelsen av företaget. Den gemensamma plattformen inbegriper förutom kurser och utbildningar en rad olika verktyg och arbetsmodeller som ger praktiskt stöd vid analysarbete, planering och genomförande av olika typer av förändringar – allt lätt tillgängligt på företagets intranät.
Våra medarbetares trivsel och syn på företaget följs upp i en årlig medarbetarundersökning – human kapital index (HKI). I HKI:n följs frågor kring motivation, trivsel,
arbetsglädje och lojalitet upp för att ge input till NCC:s kontinuerliga förbättringsarbete. Andelen engagerade medarbetare är fortsatt mycket hög, högre än jämförelsetal för branschen och även för de länder som vi är aktiva i. I jämförelse med tjänstemännen deltar fortfarande färre antal yrkesarbetare i undersökningen (72 % jämfört med 88 %). 2013 års undersökning visade bland annat på följande:
Under 2013 intensifierades arbetet med att förbättra dialogen kring NCC:s värderingar och uppförandekod. Årets HKI-undersökning visar på att arbetet kring detta börjat ge effekt då andelen medarbetare som känner till innehållet i uppförandekoden ökat med 4 procent bland yrkesarbetarna till 52 procent och med 3 procent bland tjänstemännen till 89 procent.
I Malmö är NCC delaktiga i ett projekt kallat Sumak, som initierats av företaget Xenofelia och "Kryddor i Rosengård". Projektet bygger på en förändringsprocess för företag och organisationer som vill arbeta med värderingar, attityder och mångfald för att utveckla mer inkluderande arbetsplatser. 365 personer från NCC, revisionsbyrån PwC och anställda i Malmö Stads stadsdel Västra innerstaden deltar i projektet. Under ett års tid kommer deltagarna att arbeta med att synliggöra och ifrågasätta normer på arbetsplatsen. Verktygen som används är kommunikation, mat och kultur. Sumak finansieras av Europeiska socialfonden.
I NCC:s kultur är arbetsmiljöfrågorna och säkerhetstänkandet ständigt närvarande.
En god arbetsmiljö och en säker arbetsplats är högt prioriterade områden och NCC arbetar systematiskt för att eliminera antalet olyckor för att nå den uppsatta nollvisionen. Speciellt viktig är att stärka säkerhetskulturen som handlar om attityder och beteende, och att skapa en miljö där alla reagerar och agerar på arbetsmiljöbrister och felaktiga beteenden. Utöver attityder och beteenden så har högriskområden som arbete på höjd, tunga lyft med kran och arbete i trafikerad miljö stått i fokus.
NCC lägger ner mycket arbete på utbildning kring värdet av säkra rutiner och hur arbetsplatsolyckor ska förebyggas. Under året nylanserades "Tysta boken" – en manual som hjälper oss att göra rätt på ett enkelt och överskådligt sätt, oavsett språk.
I Danmark fick NCC under 2013 motta ett nationellt arbetsmiljöpris för sitt arbete med säkerhetskulturen som lett till att antalet arbetsplatsolyckor halverats på NCC:s danska arbetsplatser 2012.
Trygga arbetsplatser handlar även om trygga och säkra anställningsförhållanden. På samtliga våra marknader, med undantag för Ryssland och Baltikum, har NCC kollektivavtal som reglerar minimilöner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. I Ryssland är det i stället statliga myndigheter och kontrollanter som bevakar de anställdas intressen. I Baltikum regleras minimilöner och andra villkor av nationell lagstiftning.
För tredje året i rad genomfördes Awareness Day i början på september. Kl 9.00 den 4 september stannade allt arbete upp för gemenamma samtal och diskussioner kring arbetsmiljön och säkerheten på alla NCC:s arbetsplatser i samtliga länder. I år deltog flera medlemmar från NCC:s och huvudägaren Nordstjernans styrelse i samtal ute på olika arbetsplatser.
| NCC, koncernen | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro, % | 3,7 | 3,5 | 3,5 |
| NCC, koncernen | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Olycksfallsfrekvens1) | 10,6 | 10,8 | 14,6 |
| Dödsfall2) | 1 | 1 | 2 |
1) Antal arbetsplatsolyckor med 1 dags frånvaro från ordinarie arbete eller mer per en miljon arbetstimmar.
2) Inklusive anställda hos underleverantörer.
Inom miljöområdet innebär det att NCC i varje steg av värdekedjan ska erbjuda resursoch energieffektiva produkter och lösningar som hjälper våra kunder att minska sin miljöpåverkan och att agera mer hållbart. Att främja en sund och hållbar livsmiljö för både människor, djur och natur, samtidigt som vi skapar långsiktigt lönsamma affärer är en fundamental del av vår strategi.
Runt om i vår värld konsumeras idag råvaror och andra resurser som vida överskrider vår planets egen produktionsförmåga. Vi lever som om vi förfogade över en planet till.
I denna verklighet spelar byggbranschen en betydande roll då den är en stor brukare av både materiella resurser och energi – både i den egna verksamheten och i de produkter och tjänster som den förser samhället med. För att omvandla byggsektorn till en långsiktigt hållbar bransch krävs ett proaktivt förhållningssätt till dagens utmaningar.
Som ledande aktör i branschen vill NCC vara med och driva på omställningen och utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. För oss handlar det om att proaktivt påverka resursanvändande och att utveckla nya tekniska lösningar, produkter och arbetsmetoder som påverkar utvecklingen åt rätt håll. Det handlar också om att bryta de traditionella sätten att arbeta och skapa nya vägar till samverkan med övriga aktörer och intressenter i samhället.
NCC har i sin hållbarhetsstrategi, i den del som avser miljöarbetet, valt att lägga fokus på fyra delområden där företaget ser möjligheten att driva fram väsentliga förbättringar, och en långsiktig målbild har formulerats.
NCC:s miljöarbete utgår från de fyra övergripande fokusområdena och styrs av koncernens hållbarhetschef i samverkan med miljöcheferna för varje affärsområde. Gruppen träffas regelbundet och sätter gemensamma mål samt följer upp utvecklingen av miljöarbetet.
Under året har tydliga och tidssatta mål och nyckeltal formulerats för respektive fokusområde med syftet att bättre kunna mäta NCC:s faktiska förbättringar och visa på vilket sätt vi förbättrat oss.
NCC:s klimatpåverkan ska kontinuerligt minska och energiförbrukningen ska vara förnyelsebar.
Resurseffektivisering, återvinning och avfallsminimering
NCC:s produktutveckling ska präglas av resurseffektivisering och verksamheten ska utgå från cirkulära flöden.
Kemikalier och hållbara materialval NCC ska skapa hälsosamma bebyggda miljöer genom att minimera användningen av material som kan ge skadliga effekter på människor eller miljö.
• NCC innehållsdeklarerar sina byggnader och produkter
NCC ska vara en drivande aktör på den nordiska marknaden för miljöcertifierade byggnader och anläggningar.
• NCC levererar miljöcertifierade byggnader och anläggningsprojekt
NCC har som mål att kontinuerligt minska klimatpåverkan genom att reducera utsläppen av växthusgaser både i den egna verksamheten och i de produkter vi erbjuder marknaden. En allt effektivare energianvändning och en övergång till mer miljöanpassade energislag står högt på agendan.
Vi erbjuder kunderna klimatanpassade lösningar genom bland annat så kallade Gröna anbud. NCC var först i byggbranschen med att lansera denna typ av alternativa anbud redan 2010 och har sedan dess utvecklat dem till att omfatta en allt bredare produktportfölj. Inom initiativet Gröna anbud erbjuds kunderna bland annat en energisnål och miljöanpassad etablering av arbetsplatsen, klimatdeklarerade byggnader och klimatkompensation. Under 2014 lanseras nästa version av Gröna anbud som innehåller fler tjänster än de rent klimatrelaterade.
Offensiva satsningar för att minska klimatpåverkan görs också inom NCC Roads, bland annat genom framtagandet av nya produkter och lösningar som minskar de egna CO2-utsläppen. Med en allt högre energieffektivisering och en stadigt ökande andel återvunnet material har miljöpåverkan från bland annat asfaltsproduktionen fortsatt att minska.
För att ytterligare driva på utvecklingen mot ett lägre fossilberoende har NCC tagit fram en patenterad metod som möjliggör konvertering från traditionella bränslen till eldning med träpellets i asfaltsverken. Denna omställning leder till klart minskade CO2-utsläpp. Under 2013 genomfördes en konvertering av fyra verk och under 2014 planeras en övergång av ytterligare nio.
NCC fortsätter även att systematiskt arbeta för att minska energianvändningen i de byggnader vi utvecklar och bygger. Ett banbrytande steg togs under hösten 2013 då NCC på uppdrag av det kommunala bostadsföretaget HFAB i Halmstad startade bygget av Sveriges första flerbostadshus av plusenergityp. Huset kommer att producera egen värme och el som täcker dess totala energibehov, och ger även ett överskott till elnätet.
Diagrammet visar NCC:s energiförbrukning från olika bränslen.
| MWh | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| El | 218 078 | 273 196 |
| Fjärrvärme | 45 119 | 52 498 |
| Fjärrkyla | 283 | 136 |
| Totalt, samtliga energislag | 263 480 | 325 830 |
Tabellen visar NCC:s förbrukning av inköpt energi.
| Tusen ton | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Kväveoxider (NOx) | 860 | 801 |
| Svaveloxider (SOx) | 61 | 63 |
| Partiklar (PM10) | 83 | 78 |
| Växthusgasutsläpp (CO2e) | 266 | 253 |
| –varav scope1 | 240 | 221 |
| –varav scope 2 | 25 | 32 |
Ökningen jämfört med 2012 förklaras bland annat av att en större verksamhet som 2012 ingick i scope 3 inkluderas i scope 1 och 2 för 2013.
Arbetet med att successivt fasa ut de ämnen ur byggprocessen som kan ha en skadlig påverkan på människor och djur och den omgivande miljön fortsätter i oförminskad takt. NCC:s långsiktiga mål är att år 2020 kunna producera byggnader och anläggningar som är varudeklarerade och innehåller miljömässigt sunda och hållbara produkter, något som på sikt även kommer leda till att byggnader i högre grad kan utformas så att dess ingående material kan återanvändas när deras livslängd uppnåtts.
Förutom att tillämpa de regelverk som EU satt upp, bland annat REACH, använder sig NCC av olika verktyg och databaser som ger god vägledning för hur man kan avveckla de mest skadliga ämnena. Exempel på sådana databaser är BASTA och ChemXchange. Ett viktigt led i övergången till alltigenom sunda och återvinningsbara produkter är att ställa rätt leverantörskrav och arbeta med spårbarhet genom hela produktionskedjan, ett arbete som NCC:s inköpsorganisation ytterligare intensifierat under 2013. En annan viktig drivkraft är miljöcertifiering av byggnader.
Livscykelanalyser hjälper oss att optimera materialåtgången i produktionen och genom en allt högre resurseffektivitet i byggprocesserna ska mängden återvunnet material succesivt öka och avfallsmängderna minska. I flera delar av NCC:s verksamhet är återvinning en central del av affären, inte minst inom NCC Roads och affärskonceptet NCC Recycling, återvinningsanläggningar som tar emot och förädlar i första hand asfalt,
betong, stenmaterial, jord- och schaktmassor samt parkavfall.
NCC Roads har de senaste åren också minskat miljöpåverkan genom ökad användning av återvunnen asfalt, så kallad granulat, vid asfaltstillverkningen. 2013 var andelen 15 (14) procent.
NCC erbjuder sina kunder alla tillgängliga typer av miljöcertifieringar av både byggnader och anläggningar. NCC är en aktiv part och en av grundarna av Green Building Councils i Danmark, Finland, Norge, Sverige och Estland. Green Building Councils verkar för grönt byggande samt för att utveckla och påverka miljöoch hållbarhetsarbetet i branschen.
När vi samarbetar med externa kunder har vi den erfarenhet och expertis som krävs när det gäller vilket system man bör välja. I de projekt vi själva utvecklar har vi valt att använda BREEAM för kommersiella byggnader och stadsdelar (i Danmark använder NCC tyska DGNB) och den nordiska miljömärkningen Svanen samt certifiering enligt Miljöbyggnad för våra bostadsprojekt. På våra anläggningsprojekt används certifieringssystemet CEEQUAL.
Inom affärsområdet NCC Roads har man även börjat införa miljöstämpel på bergtäkter – NCC Green Quarry. Miljöstämpeln, som redan införts på ett 70-tal täkter i Norden, omfattar mätning och uppföljning av energiförbrukning, transporter, återvinning, buller och damm samt även kommunikation med kringboende och andra intressenter.
Framtidens bostäder kräver större hänsyn till miljön samtidigt som de håller hög kvalitet. Genom att utveckla och bygga energieffektiva bostäder med sunda material bidrar NCC till en minskad klimatpåverkan.Under året fick NCC sina svenska byggsystem för bostäder, P303 och P304, Svanenmärkta.
Genom att hela byggsystemen, med fördefinierat byggmaterial och hög kontroll på byggprocess, energi och kvalitet, nu är godkända innebär det minimala arbetsinsatser för Svanenmärkning av kommande projekt.
Först ut var ett flerbostadshus med 27 hyresrätter i Ytterby utanför Göteborg och senare under året ett 70-tal småhus i Haninge och Huddinge i södra Stockholm
NCC:s samhällsengagemang bedrivs på många olika nivåer och mot flera olika intressentgrupper. I det dagliga arbetet handlar det om tiotusentals möten människor emellan och ett ständigt utbyte av tankar och erfarenheter som hjälper oss i vår fortsatta utveckling.
Alla dessa möten skapar mervärde och hjälper oss med våra prioriteringar inom hållbarhetsområdet. För att få ta del av våra viktigaste målgruppers syn på hållbarhetsfrågorna och deras förväntningar på NCC genomförde vi under 2013 en riktad förenklad undersökning som
kommer att följas upp på en mer fördjupad nivå under kommande år.
Årets undersökning visade att de viktigaste frågorna för våra intressenter var:
Säkerställa hälsosamma och säkra arbetsplatser Utveckla produkter och tjänster utifrån hållbara perspektiv Ställa krav på leverantörer gällande kvalitet, hälsa, säkerhet och miljö
Dome of Visions är en kupolformad byggnad i trä och plexiglas med en diameter på 21 meter och en höjd på 10,5 meter som NCC skapat tillsammans med de två danska arkitekterna Kristoffer Tejlgaard och Benny Jepsen. Kupolen utgör ett skyddande klimatskal för en trädgård och ett resurseffektivt trähus i storleken av ett enfamiljshus. Syftet med Domen har varit att skaffa nya erfarenheter när det gäller alternativa konstruktioner och materialanvändning, men har även använts som en mötesplats för dialog och diskussioner kring hur
framtidens byggande kan se ut. Projektet utmanar byggbranschen och materialtillverkarna när det gäller ansvaret för att lösa framtidens klimatutmaningar.
Domen utforskar också hur vi kan vitalisera mellanrum mellan byggnader och de tillfälliga platser som uppstår när vi bygger nytt. Byggnaden används som en arena för kulturella möten och sociala aktiviteter samtidigt som det pågår mätningar och analyser avseende byggnadens klimat- och energiprestanda.
NCC genomför också regelmässigt noggranna marknadsoch kundnöjdhetsundersökningar för att bättre förstå kundernas behov och preferenser. Vid planeringen av nya bostadsområden bjuder NCC in till information och dialog. Ett gott exempel är utvecklingen av Norra Sigtuna där NCC genom en så kallad visionsstyrd stadsplanering tidigt involverat invånarna i Sigtuna i planeringen av det nya bostadsområdet.
I Sverige har NCC sedan flera år aktivt deltagit i debatten om villkoren för ett ökat bostadsbyggande. Med erfarenheter från de nordiska länderna och från Tyskland, där NCC är den största bostadsutvecklaren, har företaget på ett konstruktivt sätt förmedlat värdefulla insikter och erfarenheter med förslag om en snabbare besluts- och byggprocess. Dialogen har skett både i form av seminarier, debattinlägg, artiklar och via remissvar till olika myndigheter.
NCC i Danmark har under året haft stor framgång med ett projekt kallat Dome of Visions, en mobil visionär mötesplats och ett hållbarhetsprojekt i många dimensioner, som syftat till att inbjuda till dialog och diskussioner om hur framtidens byggande ska se ut.
NCC har i övrigt en fortlöpande dialog med olika intresseorganisationer och träffar regelbundet investerare, analytiker och aktieägare. Under året inrättades även en koncernövergripande Public Affairs-funktion som bland annat har till uppgift att stärka kunskapen i omvärldskontakter internt i företaget.
NCC har också ett engagemang i många lokala idrottsföreningar och har under året stöttat olika ideella organisationer så som Mattehjälpen, som hjälper över 100 000 högstadie- och gymnasieelever i Sverige med läxor i matematik. Vi stöder organisationen ekonomiskt och NCC-anställda erbjuds även att bli volontärer i läxhjälp. Ett annat exempel är Drömmarnas Hus i Rosengård i Malmö, en kreativ pedagogisk mötesplats för unga där kultur och naturupplevelser står i fokus.
NCC tar även ansvar för samhället i ett bredare perspektiv och valde under 2013 bland annat att skänka 500 000 SEK till offren för naturkatastrofen på Filippinerna, och i stället för julklappar skänktes, efter omröstning bland de anställda, 1 MSEK som en julgåva till UNICEF för deras arbete i Niger med att installera vattenpumpar som ska öka tillgången till rent dricksvatten.
Vid utvecklingen av Norra Sigtuna stad samverkar Sigtuna kommun, NCC och Sigtunas invånare för social, ekonomisk och ekologiskt hållbar stadsutveckling. I medborgardialoger och workshops mejslas utformningen av den nya stadsdelen fram.
Inga skisser har tagits fram innan invånarna fått vara med och säga sitt i olika rådslag och medborgarforum. Tävlingar har även arrangerats där barnen i Sigtuna med hjälp av dataspelet Minecraft fått vara med och visuellt tycka till om hur det nya området ska utformas. Med input från de olika forumen höjer NCC sin egen kunskap och förståelse om vad som behöver utvecklas och varför. Några synpunkter som fångats upp är: vattenspeglar som aktiva element; ytor för odling; blandade boenden för äldre och yngre; utvecklade spårområden för gång, löpning, skidor, häst, cykel; bilfria gator och småstadskaraktär; närhet till skolor, handel och service.
För fjärde året i följd presenterar NCC en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsredovisningen har inte granskats av tredje part, men NCC bedömer att den samlade informationen i års- och hållbarhetsredovisningen 2013 samt information på NCC:s hemsida uppfyller GRI:s krav för tillämpningsnivå C. I de fall inget annat anges avser informationen hela NCC-koncernen under verksamhetsåret 2013. GRI-index återfinns på NCC:s hemsida, www.ncc.se/griindex. Under 2014 avser NCC att inleda en övergång till GRI:s uppdaterade redovisningsramverk G4. Kontakperson: Hållbarhetschef Christina Lindbäck.
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2013.
NCC AB är sedan januari 2003 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421.
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa. NCC utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom stenmaterial och asfalt, samt svarar för beläggning och vägservice. NCC:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i Norden. I Tyskland bygger NCC främst bostäder. I S:t Petersburg bygger NCC bostäder och har en verksamhet inom asfalt och beläggning. I Estland och Lettland bygger NCC bostäder och hus.
Efterfrågan på den nordiska byggmarknaden blir långsamt bättre. Den svenska byggmarknaden är relativt stabil men återhämtningen går långsamt, vilket huvudsakligen har påverkat Constructionverksamheten.
NCC Roads verksamhet påverkades av en sträng vinter i inledningen av året men den milda väderleken i slutet av året innebar att verksamheten kunde pågå längre än vanligt och att efterfrågan på asfalt var högre under slutet av året. Däremot försvagades efterfrågan på stenmaterial.
Bäst marknadsförutsättningar för bostäder finns för närvarande i Tyskland och S:t Petersburg. I Danmark har marknaden i Köpenhamn förbättrats medan återhämtningen i övriga landet har gått långsammare. Marknaderna i Estland och Lettland förbättrades
Orderingången och orderstocken har ökat sedan nedgången 2009. Ökningen 2010 berodde i hög grad på stark efterfrågan på bostäder. I slutet av 2011 stagnerade efterfrågan på bostäder medan övriga husoch anläggningsprojekt fortsatte att öka i omfattning under hela året. Orderingången var något lägre under 2012 jämfört med 2011 vilket förklaras av lägre orderingång för Construction-enheterna i Sverige, Danmark och Finland. Under 2013 har orderingången ökat främst genom fler startade bostadsprojekt men även inom övriga hus.
under slutet av året. Priserna ökade något i Sverige, men den svenska marknaden präglades av en viss försiktighet och av att köpbeslut tas närmare färdigställande. Den finländska marknaden har försvagats under slutet av året och präglades av försiktighet.
Fastighetsmarknaden präglades av lägre transaktionsvolymer under 2013. Det finns en efterfrågan på moderna och "gröna" fastigheter med stabila hyresgäster i bra lägen. På hyresmarknaden är efterfrågan god och vakanserna stabila förutom i Finland där efterfrågan på kontorshyresmarknaden är svagare.
I mars 2013 tillträdde Christina Lindbäck den nya tjänsten som hållbarhetschef för NCC-koncernen och blev därmed medlem av koncernledningen. Christina Lindbäck var sedan tidigare miljöchef för NCC-koncernen. Carola Lavén tillträdde som affärsområdeschef för NCC Property Development i april 2013 och blev samtidigt medlem av koncernledningen. Carola Lavén har tidigare arbetat som chef för affärsutveckling inom Atrium Ljungberg, där hon ingått i företagsledningen. I juni 2013 meddelades att Hakon Tjomsland utsetts till ny affärsområdeschef för NCC Construction Norway. Han var tidigare ansvarig för NCC:s anläggningsverksamhet i Norge. Peter Gjörup, den tidigare affärsområdeschefen i NCC Construction Norway, tillträdde samtidigt en ny tjänst som inköpsdirektör, Chief Purchasing Officer, i NCC-koncernen. Mats Pettersson, NCC-koncernens personaldirektör lämnade företaget vid årsskiftet 2013. Tillförordnad personaldirektör, Jacob Blom, utsågs till ny personaldirektör och medlem av koncernledningen den 12 mars 2014.
Orderingången uppgick till 56 979 (55 759) MSEK. Ökningen jämfört med föregående år förklaras främst av fler startade bostadsprojekt, men även av fler projekt inom segmentet övriga hus. Valutakursförändringar minskade orderingången med 714 MSEK jämfört med föregående år.
Årets sista kvartal var säsongsmässigt starkt, främst tack vare ökat resultat från NCC Property Development genom ett flertal resultatavräknade fastighetsprojekt. Inledningen på året var däremot säsongsmässigt svag. Under andra kvartalet 2013 försämrades resultatet i den norska verksamheten till följd av projektnedskrivningar. Det tredje kvartalet var i nivå med föregående år.
Orderingången för bostadsprojekt i egen regi till privatkund uppgick till 9 029 (7 289) MSEK. Under året byggstartades 3 715 (3 196) bostäder till privatkund och 1 095 (1 328) till investerarmarknaden. Under året såldes 3 747 (2 937) till privatkunder och 1 129 (1 395) bostäder till investerarmarknaden. Orderingången för fastighetsutvecklingsprojekt i egen regi uppgick till 2 309 (1 644) MSEK. Orderstocken ökade med 1 805 MSEK jämfört med föregående år och uppgick till 47 638 MSEK. Valutaeffekter påverkade orderstocken negativt med 428 MSEK.
Nettoomsättningen var i nivå med föregående år och uppgick till 57 823 (57 227) MSEK. Högre omsättning inom framförallt NCC Property Development och NCC Construction Norway motverkades av lägre omsättning i NCC Construction Sweden. NCC Roads omsättning minskade till följd av lägre volymer. Sen säsongsstart i och med den långa och kalla vintern i början av året medförde lägre volymer stenmaterial och asfalt. Ökade intäkter från bostadsförsäljning till investerare samt markförsäljningar medförde att NCC Housings omsättning var högre än föregående år. Den största delen av NCC Property Developments nettoomsättning kom från de resultatavräknade projekten i fjärde kvartalet. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 668 MSEK jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet uppgick till 2 679 (2 519) MSEK. Resultatförbättringen förklaras av högre resultat inom NCC Property Development, som kompenserade för lägre resultat i NCC:s Constructionenheter i Sverige och Norge samt NCC Housing.
Det sammantagna resultatet för NCC:s Construction-enheter var lägre än föregående år. Förändringen förklaras främst av lägre volym i NCC Construction Sweden samt av lägre resultat i NCC Construction Norway till följd av projektnedskrivningar under året.
NCC Roads rörelseresultat var i nivå med föregående år främst på grund av en stark återhämtning i asfaltverksamheten under det andra halvåret som kompenserade för den svaga utvecklingen under det första kvartalet. För stenmaterial minskade resultatet till följd av lägre volymer. Förluster och svaga marginaler i vägserviceverksamheten belastade resultatet.
NCC Housings rörelseresultat har påverkats negativt av resultat från försäljning av hyresrätter i Sverige och mark, nedskrivning av mark, omstruktureringskostnader i Sverige samt högre omkostnader till följd av ökad projektvolym.
NCC Property Developments rörelseresultat var högre än föregående år. Elva (nio) projekt har resultatavräknats samtidigt som resultat från tidigare försäljningar och markförsäljningar har tillkommit under året.
Övrigt och elimineringar uppgick till –21 (–192) MSEK. Elimineringar av internvinster uppgick till 66 (–16) MSEK. Resultatet efter finansiella poster uppgick till 2 400 (2 277) MSEK. Finansnettot försämrades till följd av en högre genomsnittlig nettolåneskuld och uppgick till –279 (–241) MSEK.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 989 (1 910) MSEK. Den effektiva skattesatsen för NCC var 17 (16) procent.
Avkastning på eget kapital efter skatt uppgick till 26 (28) procent.
Totala tillgångar De totala tillgångarna uppgick till 38 793 (37 713) MSEK.
Nettolåneskulden uppgick till 5 656 (6 467) MSEK, varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag uppgick till 1 714 (2 181) MSEK. Nettolåneskulden sjönk säsongsmässigt i slutet av 2013 och som en följd av hög försäljning av bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt.
Kassaflödet före finansiering uppgick till 1 661 (–932) MSEK. Kassaflödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till 211 (–2 484) MSEK. Kassaflödet från den löpande verksamheten blev högre än föregående år tack vare stark försäljning av bostads- och fastighetsprojekt. Kapitalbindningen i rörelsekapitalet var lägre jämfört med föregående år tack vare högre räntefri finansiering. Under året har investeringarna i bostadsprojekt varit lägre än föregående år – i Sverige på grund av få starter i början av året och i S:t Petersburg på grund av färre markköp. Se vidare Kassaflödesanalyser, s. 58.
Soliditeten per den 31 december uppgick till 22 (20) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,7 (0,8).
NCC Roads verksamhet och viss verksamhet inom NCC:s Construction-enheter påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare jämfört med resten av året.
Orderingången för NCC Construction Sweden var lägre än föregående år till följd av färre projekt inom främst segmentet övriga hus och uppgick till 20 348 (21 483) MSEK. Marknadstillväxten var svagare och kom senare under året än förväntat. Efterfrågan på bostäder har stärkts och framförallt under fjärde kvartalet ökade orderingången i det segmentet. Orderingången inom anläggningssegmentet har varit oförändrad jämfört med 2012. Resultatet försämrades till 637 (801) MSEK på grund av lägre omsättning. En ny organisation i NCC Construction Sweden med tydligare specialisering och stark lokal närvaro ska öka effektiviteten inom specifika segment på marknaden. Den nya organisationen trädde i kraft 1 januari 2014.
NCC Construction Denmarks orderingång steg och uppgick till 4 929 (3 288) MSEK. Ökningen beror främst på ett stort projekt, Carlsberg Byen på 1,5 Mdr SEK, som inkom under årets första kvartal. Tack vare högre omsättning och fortsatt god lönsamhet blev rörelseresultatet högre än föregående år och uppgick till 208 (189) MSEK.
I NCC Construction Finland var orderingången något lägre än 2012 och uppgick till 6 491 (6 576) MSEK. Minskningen beror främst på lägre efterfrågan på bostäder. Rörelseresultatet förbättrades till 127 (101) MSEK. Marginalen i pågående projekt är dock fortsatt på en för låg nivå men förbättringsåtgärder har börjat ge positiv effekt.
Orderingången för NCC Construction Norway var lägre och uppgick till 7 098 (8 086) MSEK. Minskningen beror på lägre orderingång av bostäder på grund av avmattning på den norska bostadsmarknaden. Orderingången för anläggningsprojekt och övriga hus ökade något. Rörelseresultatet blev 3 (74) MSEK, vilket var sämre än föregående år på grund av projektnedskrivningar under främst andra kvartalet i ett antal övriga husprojekt. Största enskilda nedskrivningen skedde i ett projekt som ingick i förvärvet av bolaget OKK Entreprenør AS under 2012.
Nettoomsättningen för NCC Roads minskade och uppgick till 11 999 (12 211) MSEK. Sen säsongsstart i och med den långa och kalla vintern i början av året medförde lägre volymer stenmaterial och asfalt. Det motverkades delvis av att omsättningen inom vägservice ökade jämfört med föregående år. Resultatet var i nivå med föregående år och uppgick till 406 (417) MSEK. En stark återhämtning under det andra halvåret kompenserade för den svaga utvecklingen under det första kvartalet. Inom stenmaterial minskade resultatet till följd av lägre volymer. Förluster och svaga marginaler i vägserviceverksamheten belastade resultatet. En ny organisation har implementerats från och med 1 januari 2014 för att effektivisera verksamheten.
Efterfrågan på bostäder har varit bra på NCC:s marknader. Totalt såldes 3 747 (2 937) bostäder till privatkunder och 1 129 (1 395) bostäder till investerarmarknaden. Under året byggstartades totalt 3 715 (3 196) bostäder till privatkunder och 1 095 (1 328) bostäder till investerarmarknaden. Det resultatavräknades 2 951 (2 845) bostäder till privatkunder och 903 (998) bostäder till investerarmarknaden. Antalet osålda färdigställda bostäder vid utgången av perioden uppgick till 717 (393). Antalet bostäder i pågående produktion uppgick till 6 383 (5 768), varav bostäder till privatkund uppgick till 4 831 (4 391). Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till privatkunder uppgick till 47 (43) procent och färdigställandegraden till 49 (47) procent. Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till investerare uppgick till 98 (96) procent och färdigställandegraden till 38 (40) procent.
Antalet byggrätter uppgick vid årsskiftet till 33 200 (35 000), varav 11 200 (12 800) i Sverige. Kapitalbindningen i bostadsprojekt ökade till 12 625 (11 738) MSEK, främst till följd av fler pågående projekt. Resultatet uppgick till 605 (835) MSEK. Marginalen från bostadsförsäljning har förbättrats jämfört med föregående år. Resultatet har under året påverkats negativt av resultat från försäljning av hyresrätter i Sverige och mark, nedskrivning av mark, omstruktureringskostnader i Sverige samt högre omkostnader till följd av ökad projektvolym.
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 4 811 (2 847) MSEK. Fastighetsförsäljningar för helåret 2013 uppgick till 4 631 (2 722) MSEK och resultatet från försäljningarna uppgick till
818 (479) MSEK. Rörelseresultatet var högre än föregående år, 713 (295) MSEK. Elva (nio) projekt har resultatavräknats. Resultat från försäljning av mark samt resultat från tidigare försäljningar bidrog också till ett positivt resultat. Driftnettot för perioden uppgick till 68 (36) MSEK.
Vid utgången av 2013 var 17 (23) projekt färdigställda och byggstartade som inte resultatavräknats med en total projektkostnad på 5,0 (5,9) Mdr SEK. Nedlagda kostnader i pågående projekt var 3,0 (3,3) Mdr SEK, vilket motsvarar en färdigställandegrad om 60 (55) procent medan uthyrningsgraden uppgick till 74 (68) procent. Under året träffades hyresavtal om 120 100 (76 400) kvadratmeter.
Affärsområdet NCC Construction Sweden bedriver verksamhet via filial i Norge. NCC har även en filial i Danmark samt en filial i Singapore kopplad till två avslutade projekt för vilka garantitiden ännu inte löpt ut.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Roads, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC:s Construction-enheter. Inom NCC Roads är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. NCC Roads driver även tillståndspliktiga återvinningsanläggningar. Några av dessa inrymmer även deponier vilka också är tillståndspliktiga. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft, genom avfallsgenerering och genom buller. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
NCC:s internutredning bekräftade under 2011 de misstankar som anförts av Konkurransetilsynet vad gäller överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet under åren 2005–2008. Konkurransetilsynet meddelade i mars 2013 sitt beslut i ärendet innebärande att NCC ålades konkurrensskadeavgift om cirka 140 MNOK (cirka 150 MSEK). NCC begärde därefter överprövning av Konkurransetilsynets beslut vid Oslo tingrett. Tingsrätten meddelade sin dom den 19 februari 2014, vilken innebär en sänkning av konkurrensskadeavgiften från 140 MNOK till 40 MNOK (43 MSEK). Domen kan överklagas. Mer information lämnas i not 30, Övriga avsättningar.
I kölvattnet av den finländska asfaltkartellen, vilken pågick 1994–2002, som slutligen avgjordes i domstol och reglerades 2009
| Orderingång | Nettoomsättning | Rörelseresultat | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| NCC Construction Sweden |
20 348 | 21 483 | 21 530 | 25 043 | 637 | 801 |
| NCC Construction Denmark |
4 929 | 3 288 | 3 546 | 3 396 | 208 | 189 |
| NCC Construction Finland |
6 491 | 6 576 | 6 680 | 6 709 | 127 | 101 |
| NCC Construction Norway |
7 098 | 8 086 | 7 408 | 6 070 | 3 | 74 |
| NCC Roads |
12 311 | 11 807 | 11 999 | 12 211 | 406 | 417 |
| NCC Housing |
10 921 | 9 380 | 9 030 | 8 612 | 605 | 835 |
| NCC Property Development |
4 811 | 2 847 | 713 | 295 | ||
| Summa | 62 097 | 60 618 | 65 003 | 64 889 | 2 700 | 2 710 |
| Övrigt och elimineringar | –5 118 | –4 859 | –7 180 | –7 662 | –21 | –192 |
| Koncernen | 56 979 | 55 759 | 57 823 | 57 227 | 2 679 | 2 519 |
vad gäller konkurrensskadeavgifter, har NCC och andra byggbolag mottagit skadeståndskrav från ett antal kommuner och vägverket i Finland. För NCC Roads finländska bolag innebär det sammantaget att krav om cirka 40 MEUR riktas mot bolaget solidariskt med övriga involverade byggbolag. Dessa krav handläggs i allmän domstol. Helsingfors tingsrätt har i november 2013 meddelat dom i ett antal av de skadeståndsmål som pågår vid domstolen. NCC Roads finländska bolag ålades att erlägga cirka 1 MEUR inklusive ränta och processkostnader. Beloppet har reserverats under 2013.
Medeltalet anställda i NCC-koncernen var under året 18 360 (18 175). Personalökningen beror främst på förvärvet av bolaget OKK Entreprenør AS i Norge under 2012. Under 2013 har personalneddragningar genomförts främst i NCC Construction Sweden, NCC Housing och i NCC Roads på grund av omorganisation i respektive enhet. NCC:s långsiktiga arbete med arbetsmiljö och hälsofrågor har fortsatt under året.
Per den 31 december 2013 omfattade det registrerade aktiekapitalet 27 708 122 aktier av serie A och 80 727 700 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK.
Vid årsstämman den 9 april 2013 gavs styrelsen ett mandat att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 486 B-aktier samt överlåta högst 303 620 B-aktier till deltagarna i det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram som beslutades att införas vid årsstämman 2013. Under året har NCC använt mandatet att återköpa B-aktier. Bolaget har vid årsskiftet 592 500 B-aktier i eget förvar.
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 2 425 764 A-aktier omvandlats till B-aktier.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 37 726 (37 840) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 22 (23) procent av kapitalet och 65 (66) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 45 (48) procent av kapitalet och 73 (76) procent av rösterna.
Den 1 februari 2012 tecknade NCC en femårig kreditfacilitet på 325 MEUR. I de fall större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom Nordstjernan AB, eller NCC AB avnoteras från Nasdaq OMX Stockholm, kan kreditfaciliteten sägas upp av långivarna.
År 2011 erbjöd NCC:s huvudägare Nordstjernan ledande befattningshavare att förvärva köpoptioner i NCC till marknadsmässiga villkor. Sammanlagt omfattar de utfärdade optionerna 51 223 aktier av serie B i NCC AB. De utfärdade optionerna har löptid på 3,3 respektive 5,3 år med lösenperiod våren 2014 och våren 2016 till kurs 200 respektive 250 kronor.
| NCC :s |
Färdigställande | Beräknat | ||
|---|---|---|---|---|
| Projekt >300 MSEK | andel av ordervärde |
grad per 31 dec 2013, % |
färdig ställande |
|
| Norrströmstunneln, Stockholm | SE | 1 717 | 77 | 2015 |
| Campus, bostäder, kontor och | ||||
| butiker, Köpenhamn | DK | 1 639 | 16 | 2017 |
| Riksväg 4, Hadeland | NO | 1 182 | 7 | 2016 |
| Köpcentrum och resecenter, Mattby FI | 1 139 | 5 | 2016 | |
| Järnvägstunnel, Larvik | NO | 1 078 | 33 | 2016 |
| Tunnelbanedepå, Stockholm | SE | 1 020 | 6 | 2017 |
| Kontor, Stockholm | SE | 965 | 32 | 2015 |
| Tvärbana, etapp 3, Stockholm | SE | 821 | 84 | 2015 |
| Bostads- och fastighetskvarter, | ||||
| Stockholm | SE | 793 | 98 | 2014 |
| Clarion Hotell, Arlanda | SE | 714 | 99 | 2014 |
| E6, motorväg, Trondheim | NO | 707 | 99 | 2014 |
| Hängbro, Narvik | NO | 694 | 14 | 2017 |
| Flygplatsterminal, Oslo | NO | 688 | 98 | 2014 |
| Multimediahus, Århus | DK | 584 | 66 | 2014 |
| Universitetssjukhus, ny- och ombyggnad, Linköping |
SE | 580 | 66 | 2015 |
| Raiseborrning, Kiruna | SE | 556 | 59 | 2014 |
| Kontor, Asker | NO | 548 | 91 | 2014 |
| Strålbehandlingsklinik, Uppsala | SE | 533 | 73 | 2014 |
| Länsväg 456, väg och tunnel, | ||||
| Kristiansand | NO | 529 | 99 | 2014 |
| Berg- och byggarbeten, Kiruna/Malmberget |
SE | 529 | 92 | 2014 |
| Kommun- och regionhus, Kristianstad |
SE | 501 | 86 | 2014 |
| Motorväg, Östfold | NO | 476 | 70 | 2014 |
| Trafiknav, Bergen | NO | 475 | 1 | 2015 |
| Handel och bostäder, Baerum | NO | 448 | 45 | 2015 |
| Kraftstation, Hissmofors | SE | 437 | 96 | 2014 |
| E18, motorväg, Gulli | NO | 436 | 91 | 2014 |
| Musikhögskola, Stockholm | SE | 415 | 11 | 2016 |
| Bostäder och parkeringsgarage, | ||||
| Köpenhamn | DK | 412 | 22 | 2015 |
| E16, väg och tunnel, Voss | NO | 397 | 95 | 2014 |
| E4 Rotebro, vägbroar, Stockholm | SE | 390 | 62 | 2015 |
| Närsjukhus, nybyggnad, Göteborg |
SE | 388 | 27 | 2015 |
| Bostäder, Helsingfors | FI | 365 | 94 | 2014 |
| Strålbehandlingsklinik, Lund | SE | 357 | 99 | 2014 |
| Kontor, Lillehammer | NO | 355 | 57 | 2015 |
| Kontor/Verkstad, Ludvika | SE | 351 | 94 | 2014 |
| Kontor, Oslo | NO | 345 | 18 | 2015 |
| Badhus, Malmö | SE | 326 | 28 | 2015 |
| Dammsäkerhetsåtgärder, Höljes | SE | 318 | 55 | 2015 |
| Bygg- och grävningsarbeten, Köpenhamn |
DK | 313 | 50 | 2014 |
Projekt över 300 MSEK har procentuellt ökat mest under året och projekt över 100 MSEK stod för nästan hälften av årets orderingång. Diagrammet avser 39 Mdr SEK av den totala orderingången på 57 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även NCC Roads samt NCC Housing.
Den globala ekonomins utveckling, som stabiliserats något, reducerar den osäkerhet som fanns för hur den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden kan komma att påverkas. Utvecklingen kan vid ökad osäkerhet påverka värderingar av vissa poster negativt som baseras på uppskattningar och bedömningar. Värden som bland annat hade kunnat påverkas är exploateringsmark och pågående fastighetsutvecklings- och bostadsprojekt.
I NCC:s verksamhet finns flera olika typer av risker; operationella och finansiella. De operationella riskerna har att göra med den dagliga verksamheten. Dessa kan vara rent operativa, gälla anbud eller projektutveckling, säsongsexponering eller bedömning av projektens vinstutveckling. Operationella risker hanteras av den interna
verksamhetsstyrning som NCC har upprättat. Affärsområdena bedömer och hanterar risker genom verksamhetssystem och utvecklade processer och rutiner. Koncernens finansiella risker såsom ränte-, valuta-, refinansierings-, likviditets- och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. En centraliserad försäkringsfunktion ansvarar för koncerngemensamma försäkringar inom sak- och ansvarsförsäkringar, huvudsakligen egendom och entreprenad. Funktionen bedriver även förebyggande riskhanteringsarbete tillsammans med affärsområdena. Genom detta uppnås kostnadseffektivitet och samordning av försäkringsbara risker.
Nedan redogörs för de väsentligaste riskerna som påverkar NCC och vilka aktiviteter som genomförs för att riskerna ska hanteras på ett för NCC effektivt sätt.
| Risk | Aktivitet | |
|---|---|---|
| MARKNADSRISKER | ||
| Pris | Den stagnation i prisökningarna för byggvaror som märkts av under de senaste åren har nu gradvis över gått i viss prisökning på några av NCC:s marknader. Vid en konjunkturuppgång finns en risk för att pri serna på insatsvaror och tjänster ökar och att dessa inte kan kompenseras av högre priser för NCC:s pro dukter och tjänster. Inköp av material och tjänster står för cirka två tredjedelar av NCC:s kostnader. Av priset på utlagd asfalt för NCC Roads utgör råvarukostnaderna unge fär en tredjedel. Största insatsvaran är oljeprodukten bitumen följd av stenmaterialprodukter. |
NCC har under året ytterligare centraliserat och effektiviserat sina inköpsprocesser genom att inrätta en ny koncernövergripande inköpsfunktion som ska styra och samordna samtliga inköp. Syftet med den nya organisationen är att öka effektivite ten ytterligare samtidigt som inköpskostnaderna ska sänkas och lönsamheten stärkas. En förutsättning för framgång i detta arbete är att organisationen fullt ut använder av NCC godkända leverantörer och att säkerställa att samarbetet mellan inköpsorganisationen och projekten blir än bättre. NCC:s Construction-enheter har under ett flertal år arbetat med att effektivisera byggprocessen, exempelvis genom plattformar, vilket skapar större inköpsvolymer på enskilda varor samt genom att samordna inköp av material och tjänster i Norden och köpa mer internationellt. I detta arbete är inköpsfunktionen, bland annat med utomnordiska inköp, en viktig faktor och den ekonomiskt mest centrala för att få kontroll över prisutvecklingen. Gemensamma plattformar är även en förutsättning för att NCC Housing och NCC Property Development ska kunna ha kontroll över produktionskostnaderna. NCC Roads köper bitumen av ett flertal internationella leverantörer. Samordning av inköp och logistik på bitumenområdet sker mellan Sverige, Danmark och Norge. Längre avtal mot kund innehåller normalt prisklausuler som reducerar NCC Roads risktagande. Vidare valutasäkras kända internationella inköpsvolymer. NCC Roads är självförsörjande på flertalet marknader gällande stenmaterialprodukter, bland annat genom innehav av strategiskt, närortsbelägna täkter. |
| Säsong | Affärsområdet NCC Roads har en stor säsongsvaria tion. Detta kan tydligt ses i affärsområdets omsätt ning i de olika kvartalen över en längre tidsperiod. Inom asfaltverksamheten sker upphandlingar i stor utsträckning under våren och asfaltproduktion och utläggning sker sedan under sommarhalvåret. En varm höst kan påverka produktionen positivt, medan en lång och kall vinter kan försämra resultatet. |
För att hantera dessa risker erbjuder NCC Roads hela värdekedjan med vägrelate rade produkter och tjänster. Bland annat drifts- och underhållsverksamheten men även satsningen på återvinning, etablering av ett nät av återvinningsterminaler för bygg- och anläggningsmaterial, kompletterar beläggningsverksamheten över året. |
| Utveckling | Projektutveckling i egen regi, såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innehåller förutom en entreprenadrisk, som hanteras av NCC:s Construc tion-enheter, också en utvecklings- och försäljnings risk. Denna risk kan vid felaktig hantering leda till ökad kapitalbindning men även förluster. |
I NCC finns kompetens inom boende- och fastighetsutveckling. Varje projektidé måste anpassas till lokala marknadspreferenser och de myndighetskrav som ställs i planarbetet. Att lotsa ett projekt genom till exempel en kommuns handläggning och eventuella överklaganden samt optimera satsningar tidsmässigt kräver spetskom petens. NCC har vidare successivt begränsat de marknader koncernen verkar och expanderar på. Boende- och fastighetsprojekt i egen regi utvecklas främst på de stora tillväxtorterna i Norden, men även i Tyskland, Estland, Lettland och S:t Petersburg. Dessutom har NCC medvetet valt bort att utveckla alltför nischade projekt riktade mot smala målgrupper då vinsterna i dessa historiskt inte motsvarat den ökade risk de inneburit. Riskbegränsning sker genom krav på uthyrningsgrad för kommersiella fastigheter och förförsäljning av bostäder innan projektstart. Kapitalbindning kan reduceras genom tidiga betalningar från kunder. |
| Risk | Aktivitet | |
|---|---|---|
| OPERATI VA RISKER |
||
| Entreprenadrisk | Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker normalt i anbudsför farandet. NCC har en selektiv anbudspolicy. Detta är extra viktigt i en situation med vikande marknad då det kan vara lockande att ta projekt med låg marginal eller med hög risk för att hålla uppe sysselsättningen. I en växande marknad är det å andra sidan också vik tigt att vara selektiv då en för stor anbudsvolym kan ge upphov till resursbrist internt och externt för att hantera alla projekt, vilket kan leda till såväl försäm rad intern kontroll som ökade kostnader. |
NCC prioriterar att lämna anbud på projekt där riskerna är identifierade och där med möjliga att hantera och kalkylera. Flertalet risker, såsom kontraktsrisker samt tekniska och produktionsmässiga risker, hanteras och minimeras bäst genom sam arbete i tidiga skeden med kunden och andra aktörer. Olika typer av samverkans former, som till exempel NCC Partnering, är ett sätt att hantera risker. Styrningen av projekten är avgörande för att minimera problem och därmed kostnader. Flera av koncernens enheter är kvalitets- och miljöcertifierade. Det förekommer perioder med brist på arbetskraft och viss kompetens. Därför är det viktigt att NCC har en organisation med bred kompetens för att säkra leveransförmågan. |
| Konkurrensrätt | NCC:s verksamhet är normalt lokalt förankrad och kan i många fall kännetecknas av ett fåtal aktörer. Anställda i NCC har i något fall medverkat till kon kurrenspåverkan i strid mot företagets etiska vär deringar och gällande lag. |
NCC har sedan flera år genomfört utbildning i NCC:s värdegrund och konkurrens rätt. Vidare har ytterligare rutiner utvecklats för att identifiera och följa upp medar betare som kan vara i en situation där de kan utsättas för risk för konkurrentsamver kan. NCC har under 2013 vidareutvecklat sitt "compliance-program", se vidare s. 31–32. |
| Finansiellt risktagande |
Det finansiella risktagandet ska ses mot bakgrund av det kapitalbehov de olika verksamheterna i NCC har. Entreprenadverksamheten har vanligen ett posi tivt kassaflöde i början av ett projekt. NCC Roads binder främst kapital i anläggnings tillgångar, täkter, krossar, asfaltverk, maskiner för utläggning och vägservice med mera. I den mån det är möjligt eftersträvas investeringar med maximal utnyttjandegrad. Bostads- och fastighetsutveckling i egen regi bin der kapital under hela projektets gång; först genom investering i mark och därefter under utveckling fram till färdigställande och försäljning. |
Övergripande styrs det finansiella risktagandet av det tak för skuldsättningsgraden som gäller för koncernen. NCC:s Construction-enheter ska i normalfallet inte ha någon finansiell nettolåne skuld utan tvärtom löpande generera ett likvidöverskott. Industri- och utvecklingsverksamheterna binder kapital i sina respektive verk samheter men detsamma är bundet i tillgångar av olika karaktär. NCC Roads binder kapital, i första hand, i anläggningar, grustäkter och utrustning av olika slag medan NCC Housing och NCC Property Development binder kapital i utvecklingsprojekt. I NCC Roads är också de säsongsmässiga variationerna i kapitalbindningen stora. Verksamheten i de tre kapitalintensiva affärsområdena styrs i detta hänseende mot internt satta tak för kapitalbindningen. Dessa revideras löpande men är avsedda att gälla på medellång sikt. |
| Finansiella risker | Med finansiella risker avses ränterisk, valutarisk, refinansieringsrisk, likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. |
NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten. Inom NCC-koncernens organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sam manlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stor driftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. Koncernens finansiella risker hanteras genom koncernens internbank. Kundkredit risker hanteras i respektive affärsområde. För en utförligare redogörelse av finansiella instrument och finansiell riskhantering, se not 39, Finansiella instrument och finan siell riskhantering. |
| RISK FÖR FEL I FINANSIELL |
RAPP ORTERING |
|
| Risk för fel vid successiv vinstavräkning |
I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC normalt successiv vinstavräkning. Det innebär att resultatet avräknas i takt med färdigställandet, det vill säga innan slutligt resultat är fastställt. |
Risken för att det slutliga resultatet kommer att avvika från det successiva begränsas genom NCC:s modell för projektstyrning. NCC:s projektstyrningsmodell, vilken är en del av NCC:s verksamhetsstyrning, innebär att det för samtliga entreprenadpro jekt görs produktionskalkyler, avstämningar av utfört arbete, slutlägesprognoser och uppföljningar som ligger till grund för resultatavräkning. Om det slutliga resul tatet för projektet då bedöms bli negativt måste projektets resultat omedelbart belastas med hela förlusten, oavsett hur färdigställt projektet är. När utfallet av ett entreprenadprojekt inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, på grund av att det finns osäkerheter i projektet, ska intäktsredovisning endast ske med det belopp som motsvaras av bokförda projektkostnader. |
| Uppskattningar och bedömningar |
Redovisningen av vissa poster baseras på uppskatt ningar och bedömningar och är därmed behäftade med osäkerhet. Marknadsläget påverkar särskilt värden på exploateringsmark och pågående fastig hetsutvecklings- och bostadsprojekt. Dessa redo visas baserade på nuvarande, vid bokslutstillfället svårbedömda, antaganden såsom till exempel försälj ningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. |
NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. Se även kritiska uppskattningar och bedömningar i not 1. |
| Förändring | Resultateffekt efter finansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
Kommentarer | |
|---|---|---|---|---|---|
| NCC:s Construction-enheter | |||||
| Volym | +/–5% | 145 | 1,5 | 0,8 | För NCC :s Construction-enheter har en |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 392 | 4,0 | 2,2 | marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Det speg lar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC Roads | |||||
| Volym | +/–5% | 43 | 0,4 | 0,2 | NCC Roads verksamhet påverkas av |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 120 | 1,2 | 0,7 | bland annat prisnivåer samt producerad |
| Kapitalrationalisering | +/–10% | 11 | 0,1 | 0,3 | och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym, och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten av en lång säsong betydande. |
| NCC Housing | |||||
| Volym | +/–10% | 118 | 1,2 | 0,7 | För boendeprojekt i egen regi inom NCC |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 90 | 0,9 | 0,5 | Housing är den stora utmaningen att ha rätt produkt och driva projekten genom planprocessen till marknaden i rätt tid. |
| NCC Property Development | |||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/–10% | 90 | 0,9 | 0,5 | NCC Property Developments resultat styrs |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/–1%-enhet | 46 | 0,5 | 0,3 | till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träf fats med hyresgästerna. Ökad uthyrnings takt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågå ende projekt kan ge en värdeförändring. |
| Koncernen | |||||
| Låneränta | +/–1%-enhet | 37 | 0,4 | NCC -koncernen hade under 2013 en god finansiell ställning. Nettolåneskulden |
|
| Ändrad nettolåneskuld Ändrad soliditet |
500 MSEK –5%-enheter |
16 | 0,2 8,2 |
0,4 | var i genomsnitt högre än 2012, men sjönk till en lägre nivå i slutet av året. |
Inför årsstämman 2014 består NCC:s valberedning av Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande, Nordstjernan AB), Marianne Nilsson (vice vd Swedbank Robur Fonder AB) och Johan Strandberg (analytiker SEB Fonder), med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen)
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2013 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.
Som ett resultat av utvärderingen av det totala ersättningspaketet för bolagets koncernledning föreslår styrelsen till årsstämman 2014 att gällande riktlinjer ska upprepas för 2014. Dessa riktlinjer omfattar Koncernledningen inklusive VD.
Målsättningen med riktlinjerna för lön och ersättning till Koncernledningen är att NCC ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl rekryteras som behållas inom NCC-koncernen. Det totala ersättningspaketet ska stödja NCC:s långsiktiga strategi. Ersättningen till Koncernledningen består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.
Fast lön. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år.
Kortsiktig rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga operationella och finansiella mål.
Under förutsättningen att ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram antas av årsstämman 2014, är den kortsiktiga rörliga ersättningen för VD maximerad till 40 procent av den fasta lönen
och för övriga i Koncernledningen är den maximerad till 30–40 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 18 MSEK inklusive sociala avgifter.
Beslutar bolagsstämman inte om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är den rörliga ersättningen för VD maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen maximerad till 40–50 procent av den fasta lönen, vilket innebär en kostnad vid fullt utfall om maximalt 22 MSEK inklusive sociala avgifter.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i Sverige, har utöver grundpension, som i normalfallet är ITP, rätt till en premiebestämd tilläggspension för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2014 är 56 900 SEK. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i annat land, har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i Koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner till medlem i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av Koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ äger i normalfallet rätt till 12 månaders uppsägningstid med avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår i normalfallet till 6 månader vid uppsägning på initiativ av den anställde.
Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i det enskilda fallet finns särskilda skäl härför.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2014). Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med de långsiktigt prestationsbaserade incitamentsprogram som tidigare antagits för 2013 och 2012. Totalt omfattas 132 befattningshavare av LTI 2013. Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. Syftet med LTI-programmen är att skapa fokus på bolagets långsiktiga kapitalavkastning och att minimera antalet arbetsplatsolyckor. LTI 2014 föreslås omfatta sammanlagt cirka 150 deltagare inom NCC-koncernen. Närmare information om förslaget och tidigare långsiktigt incitamentsprogram finns tillgängligt på www.ncc.se. Se även not 5, Personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB driver sedan den 1 januari 2002 respektive 1 januari 2009 sina rörelser i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 23 357 (25 763) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 1 723 (1 556) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är avslutade. Vinstavräkningen har varit lägre och utdelningar från dotterföretag har varit högre under 2013. Medeltalet anställda var 7 173 (7 220).
Bolagsstyrningsrapporten finns som en separat del i NCC årsredovisning 2013 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning s. 100–105.
Oslo tingrett meddelade den 19 februari 2014 dom i konkurrensmål, innebärande sänkning av den konkurrensskadeavgift som Konkurransetilsynet påfört NCC avseende överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet. Tingsrätten sänkte avgiften från 140 MNOK (cirka 150 MSEK) till 40 MNOK (43 MSEK).
Jacob Blom tillträdde som personaldirektör för NCC-koncernen den 12 mars 2014 och blev samtidigt medlem av koncernledningen.
För 2014 förväntar sig NCC att den nordiska byggmarknaden växer något. Den starkaste utvecklingen förväntas på den norska och svenska marknaden medan utvecklingen förväntas bli svagare i Finland där det finns en oro kring BNP-utvecklingen.
Ett ökat generellt byggande bedöms komma att medföra högre efterfrågan på stenmaterial under 2014. Asfaltmarknaden har också förutsättningar för tillväxt 2014.
NCC förväntar sig en stabil efterfrågan på samtliga bostadsmarknader 2014 förutom i Finland och Norge som är mer oviss. Prisnivåerna bedöms bli i stort oförändrade.
NCC bedömer att den förväntade ökningen av BNP kommer att ha en positiv effekt på den nordiska fastighetsmarknaden 2014 och bäst förutsättningar har den svenska marknaden.
Styrelsen föreslår en utdelning på 12,00 (10,00) SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Förslag till avstämningsdag för den första utbetalningen om 6,00 SEK är den 7 april 2014 och för den andra utbetalningen om 6,00 SEK föreslås den 28 oktober 2014. Utdelningen är i linje med NCC:s utdelningspolicy och motsvarar 65 procent av resultatet efter skatt för verksamhetsåret 2013. Om årsstämman beslutar enligt förslaget, beräknas den första utdelningen utbetalas via Euroclear Sweden AB den 10 april 2014 och den andra utbetalningen den 31 oktober 2014. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfinnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| 1, 19, 36 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 57 823 | 57 227 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8, 15, 25 | –52 027 | –51 731 |
| Bruttoresultat | 5 796 | 5 495 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 15 | –3 130 | –2 988 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 6 | 3 | |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar | 8, 15 | 7 | –2 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 9 | 6 | |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 1 | 5 | |
| Rörelseresultat | 3, 10 | 2 679 | 2 519 |
| Finansiella intäkter | 165 | 141 | |
| Finansiella kostnader | 8 | –444 | –382 |
| Finansnetto | 12 | –279 | –241 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 400 | 2 277 | |
| Skatt på årets resultat | 24 | –411 | –367 |
| ÅRETS RESULTAT | 13 | 1 989 | 1 910 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 986 | 1 905 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 | 5 | |
| Årets resultat | 1 989 | 1 910 | |
| Resultat per aktie | |||
| Före utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 18,40 | 17,62 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 18,40 | 17,62 | |
| Antal aktier, miljoner | |||
| Totalt antal utgivna aktier | 108,4 | 108,4 | |
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning under året | 107,9 | 108,2 | |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning | 107,9 | 108,2 | |
| Antal utestående aktier före utspädning vid årets slut | 107,8 | 108,0 |
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 989 | 1 910 | |
| Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat1) | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –79 | ||
| Vinst på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –18 | 37 | |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 24 | 4 | –10 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 6 | –23 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat | 13 | 3 | |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 24 | –4 | 3 |
| 1 | –69 | ||
| Poster som inte kan omföras till årets resultat | |||
| Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner | 187 | –137 | |
| Skatt hänförlig till poster som inte kan omföras till årets resultat | –41 | –27 | |
| 146 | –164 | ||
| Årets övrigt totalresultat | 147 | –233 | |
| Årets totalresultat | 2 135 | 1 677 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 2 132 | 1 672 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 | 5 | |
| Årets summa totalresultat | 2 135 | 1 677 |
1) Se även specifikation av posten reserver i eget kapital s. 57.
Nettoomsättningen för koncernen ökade marginellt och uppgick till 57 823 (57 227) MSEK. Högre omsättning inom framför allt NCC Property Development och NCC Construction Norway motverkades av lägre omsättning i NCC Construction Sweden. Property Developments nettoomsättning var högre än föregående år genom fler projektförsäljningar och resultatavräknade projekt. Ökningen i Construction Norway beror främst på förvärvet av OKK Entreprenør AS under 2012 och tillväxt inom anläggningssegmentet. NCC Construction Swedens orderingång har varit lägre och flera stora pågående projekt med hög upparbetning under 2012 har inte ersatts med nya projekt i samma utsträckning och därmed har nettomsättningen sjunkit under året. Inom NCC Roads var nettoomsättningen något lägre jämfört med föregående år till följd av lägre volymer. Sen säsongsstart i och med den långa och kalla vintern i början av året medförde lägre volymer stenmaterial och asfalt. NCC Housings nettoomsättning var högre tack vare ökad försäljning till investerarmarknaden samt markförsäljningar. Valutakurseffekter påverkade omsättningen negativt med 668 MSEK jämfört med föregående år.
I bruttoresultatet ingår nedskrivningar och återförda nedskrivningar med sammanlagt 17 (44) MSEK, varav 23 MSEK i nedskrivning av projekt och mark i NCC Housing, främst i Danmark. Återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar uppgick till 7 MSEK. Föregående år ingick nedskrivning av projekt i NCC Property Development med 41 MSEK. Se även not 8, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar.
Högre resultat för NCC Property Development kompenserade för lägre resultat i NCC:s Construction-enheter i Sverige och Norge samt i NCC Housing och NCC Roads. NCC Property Develop-
Nettoomsättningen steg under 2013 tack vare högre omsättning inom framförallt NCC Property Development och NCC Construction Norway. Ökningen motverkades dock av lägre omsättning i NCC Construction Sweden. Resultatet förbättrades 2013 tack vare högre resultat i NCC Property Development som kompenserade för lägre resultat inom NCC:s Construction-verksamheter i Sverige och Norge samt inom NCC Housing och NCC Roads.
ment visade en resultatförbättring tack vare högre resultat från resultatavräknade projekt. I NCC Construction Sweden försämrades resultatet på grund av lägre omsättning. I NCC Construction Norway belastades resultatet av projektnedskrivningar under året. NCC Roads resultat var i nivå med föregående år. En stark återhämtning av asfaltverksamheten under det andra halvåret kompenserade för den svaga utvecklingen under det första kvartalet. Inom stenmaterial minskade resultatet till följd av lägre volymer. Förluster och svaga marginaler i vägserviceverksamheten belastade resultatet. NCC Housings marginaler från bostadsförsäljning har förbättrats jämfört med föregående år. Resultatet har under året påverkats negativt av resultat från försäljning av hyresrätter i Sverige samt mark, nedskrivning av mark, omstruktureringskostnader i Sverige samt högre omkostnader till följd av ökad projektvolym. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 23 MSEK jämfört med föregående år.
Finansnettot försämrades till följd av en högre genomsnittlig nettolåneskuld.
Den effektiva skattesatsen för NCC, 17 (16) procent var i linje med tidigare år. Se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Förändringen av övrigt totalresultat består i huvudsak av årets nettoresultat samt omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner där aktuariella vinster varit högre 2013. Skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 24, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| MSEK | Not | 2013 | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|---|
| 1, 19, 36 | ||||
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 15 | 1 802 | 1 827 | 1 607 |
| Övriga immateriella tillgångar | 15 | 267 | 204 | 167 |
| Rörelsefastigheter | 16 | 704 | 662 | 596 |
| Maskiner och inventarier | 16 | 2 502 | 2 395 | 2 209 |
| Andelar i intresseföretag | 18 | 9 | 9 | 8 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 21 | 131 | 158 | 173 |
| Långfristiga fordringar | 23 | 247 | 230 | 295 |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 249 | 385 | 293 |
| Summa anläggningstillgångar | 39 | 5 910 | 5 870 | 5 348 |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Fastighetsprojekt | 25 | 5 251 | 5 321 | 4 475 |
| Bostadsprojekt | 25 | 12 625 | 11 738 | 9 860 |
| Material- och varulager | 26 | 673 | 655 | 557 |
| Skattefordringar | 24 | 92 | 54 | 23 |
| Kundfordringar | 39 | 7 377 | 7 725 | 7 265 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 27 | 918 | 782 | 910 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 325 | 1 544 | 1 114 | |
| Övriga fordringar | 23 | 932 | 1 223 | 1 127 |
| Kortfristiga placeringar | 21 | 143 | 168 | 285 |
| Likvida medel | 38 | 3 548 | 2 634 | 796 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 32 883 | 31 844 | 26 414 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 38 793 | 37 713 | 31 762 | |
| EGET KAPITAL | ||||
| Aktiekapital | 28 | 867 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | –206 | –207 | –135 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 6 152 | 5 130 | 4 524 | |
| Aktieägarnas kapital | 8 658 | 7 634 | 7 100 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 17 | 15 | 11 | |
| Summa eget kapital | 8 675 | 7 649 | 7 111 | |
| SKULDER | ||||
| Långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 29, 35 | 7 029 | 7 102 | 3 850 |
| Övriga långfristiga skulder | 32 | 299 | 841 | 643 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 30, 31 | 125 | 393 | 351 |
| Uppskjutna skatteskulder | 24, 30 | 414 | 436 | 347 |
| Övriga avsättningar | 30 | 2 070 | 2 435 | 2 619 |
| Summa långfristiga skulder | 39 | 9 937 | 11 208 | 7 811 |
| Kortfristiga skulder | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 29, 35 | 2 515 | 2 141 | 1 585 |
| Leverantörsskulder | 4 096 | 4 659 | 4 131 | |
| Skatteskulder | 24 | 58 | 122 | 60 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 27 | 4 264 | 4 241 | 4 176 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 34 | 3 888 | 3 748 | 3 274 |
| Avsättningar | 30 | 3 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 32 | 5 360 | 3 945 | 3 611 |
| Summa kortfristiga skulder | 39 | 20 181 | 18 856 | 16 839 |
| Summa skulder | 30 118 | 30 063 | 24 651 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 38 793 | 37 713 | 31 762 | |
| Ställda säkerheter | 37 | 1 482 | 1 344 | 1 522 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 37 | 2 261 | 1 446 | 1 353 |
NCC genomför nedskrivningsprövningar av goodwill årligen eller när indikation till värdeförändringar finns. Under 2013 skedde inga nedskrivningar eller förvärv, goodwillvärdet har enbart påverkats av kursförändringar. Föregående år förvärvades två företag i Norge med en goodwill om totalt 230 MSEK. Se även not 15, Immateriella tillgångar.
Övriga immateriella tillgångar ökade främst till följd av strategiska utvecklingsprojekt inom NCC Roads, NCC Construction Sweden och NCC Housing.
Maskiner och inventarier ökade under året främst på grund av maskininvesteringar inom NCC Roads.
Resultatavräkning av flera fastighetsprojekt jämfört med 2012 ledde till att värdet av fastighetsprojekt minskade. Se även not 25, Omsättningsfastigheter.
Investeringar i pågående bostadsprojekt ökade jämfört med föregående år. I slutet av året ökade antalet osålda färdigställda bostäder på grund av att relativt många bostäder färdigställdes nära årsskiftet. Se även not 25, Omsättningsfastigheter.
Asfalt- och stenmaterialvolymerna inom NCC Roads utgör huvuddelen av material- och varulagret och var i stort sett oförändrat jämfört med föregående år.
Kundfordringar minskade främst i NCC Construction Sweden på grund av volymnedgång och i NCC Housing tack vare att fler bostäder har överlämnats till kund och betalats i slutet av året.
Långfristiga räntebärande skulder Långfristiga räntebärande skulder har minskat marginellt under året. Se även not 39 Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulderna i utvecklingsaffären ökade till följd av ökade investeringar i bostadsprojekt. Se även not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Övriga kortfristiga skulder ökade främst på grund av förskott från kunder i samband med försäljning av bostäder och fastighetsprojekt, se även not 32, Övriga skulder.
Jämförelsetalen för 2012 har omräknats till följd av ny redovisningsprincip enligt IAS 19, Ersättningar till anställda, som tillämpas från 1 januari 2013, se Not 1 Redovisningsprinciper, s. 60. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter för 2012 och 2011 om inte annat framgår.
I NCC-koncernen är det främst utvecklings- och industriverksamheten som binder kapital. Andelen sysselsatt kapital minskade 2013 främst i NCC Property Development till följd av projektförsäljningar under fjärde kvartalet.
NCC Construction Sweden, 6 (5)% NCC Construction Denmark, 2 (1)% NCC Construction Finland, 1 (1)% NCC Construction Norway, 4 (5)%
NCC Construction Sweden, 6 (5)% NCC Construction Denmark, 2 (1)% NCC Construction Finland, 1 (1)% NCC Construction Norway, 4 (5)% NCC Roads, 18 (15)%
NCC Property Development, 20 (24)%
NCC Roads, 18 (15)%
NCC Property Development, 20 (24)% NCC Housing, 49 (48)%
NCC Housing, 49 (48)%
AVKASTNING
Avkastningen på eget kapital sjönk från 2009 till 2011 beroende på lägre lönsamhet främst i NCC Housing. 2012 och 2013 överträffades återigen NCC:s finansiella mål om avkastning på eget kapital på minst 20 procent, främst tack vare starkt resultat i utvecklingsaffären. Under 2013 har avkastningen på sysselsatt kapital sjunkit på grund av högre genomsnittligt sysselsatt kapital under året.
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| Nettoomsättning | 2, 33 | 23 357 | 25 763 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 8 | –21 341 | –23 296 |
| Bruttoresultat | 2 016 | 2 467 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7 | –1 464 | –1 412 |
| Rörelseresultat | 553 | 1 055 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 8, 9 | 1 308 | 524 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | –2 | 13 | |
| Resultat från finansiella omsättningstillgångar | 124 | 188 | |
| Räntekostnader och liknande resultatposter | 11 | –260 | –223 |
| Resultat efter finansiella poster | 1 723 | 1 556 | |
| Bokslutsdispositioner | 14 | 672 | –46 |
| Skatt på årets resultat | 24 | –240 | –289 |
| ÅRETS RESULTAT | 2 155 | 1 221 |
| MSEK | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 2 155 | 1 221 |
| Årets summa totalresultat | 2 155 | 1 221 |
Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig bland annat åt i sin uppställningsform och benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS. Moderbolaget består av verksamheterna i NCC AB samt NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB som driver sin verksamhet i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 23 357 (25 763) MSEK. Resultat efter finansiella poster var 1 723 (1 556) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är avslutade. Vinstavräkningen under 2013 har varit lägre än föregående år samtidigt som utdelningar från dotterföretag har varit högre. Medeltalet anställda var 7 173 (7 220).
| MSEK | Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|---|
| 1, 36 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Utvecklingsutgifter | 15 | 75 | 35 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 75 | 35 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Rörelsefastigheter och pågående nyanläggningar | 13 | 15 | |
| Maskiner och inventarier | 78 | 94 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 16 | 91 | 109 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 17 | 6 112 | 5 922 |
| Fordringar hos koncernföretag | 10 | 10 | |
| Andelar i intresseföretag | 20 | 175 | 169 |
| Fordringar hos intresseföretag | 184 | 191 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 24 | 83 | 131 |
| Andra långfristiga fordringar | 56 | 60 | |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 22, 39 | 6 624 | 6 487 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 790 | 6 631 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Omsättningsfastigheter | |||
| Bostadsprojekt | 505 | 315 | |
| Summa omsättningsfastigheter | 25 | 505 | 315 |
| Varulager m.m. | |||
| Material- och varulager | 26 | 52 | 35 |
| Summa varulager m.m. | 52 | 35 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 2 666 | 3 267 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 563 | 2 196 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 9 | 6 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 282 | 239 | |
| Skattefordringar | 27 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 274 | 485 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 5 822 | 6 194 | |
| Kortfristiga placeringar | 38 | 7 100 | 5 725 |
| Kassa och bank | 38 | 705 | 1 259 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 14 184 | 13 529 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 36 | 20 974 | 20 160 |
| Not | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| 1 | ||
| 28 | 867 | 867 |
| 174 | 174 | |
| 1 041 | 1 041 | |
| 4 235 | 4 114 | |
| 2 155 | 1 221 | |
| 6 391 | 5 335 | |
| 7 432 | 6 376 | |
| 14 | 392 | 739 |
| 31 | 2 | 2 |
| 686 | 874 | |
| 30 | 688 | 876 |
| 1 500 | 1 500 | |
| 1 061 | 1 105 | |
| 9 | 96 | |
| 29, 39 | 2 571 | 2 701 |
| 78 | 159 | |
| 33 | 1 609 | 2 048 |
| 1 756 | 1 991 | |
| 4 674 | 3 237 | |
| 6 | 6 | |
| 22 | ||
| 448 | 532 | |
| 34 | 1 321 | 1 473 |
| 29, 39 | 9 891 | 9 467 |
| 36 | 20 974 | 20 160 |
| 37 | 12 | |
| 37 | 23 017 | 19 032 |
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande inflytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2012-01-01 | 867 | 1 844 | –135 | 5 710 | 8 286 | 11 | 8 297 |
| Justering för ändrad redovisningsprincip | –1 186 | –1 186 | –1 186 | ||||
| Justerat ingående eget kapital 2012-01-01 | 867 | 1 844 | –135 | 4 524 | 7 100 | 11 | 7 111 |
| Årets summa totalresultat | –68 | 1 741 | 1 672 | 5 | 1 677 | ||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–2 | 2 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –56 | –56 | –56 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 2 | 2 | 2 | ||||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | –1 | –1 085 | |||
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 867 | 1 844 | –207 | 5 130 | 7 634 | 15 | 7 649 |
| Årets summa totalresultat | 2 132 | 2 132 | 3 | 2 135 | |||
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande |
–7 | –7 | -7 | ||||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–1 | 1 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –28 | –28 | –28 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 6 | 6 | 6 | ||||
| Utdelning | –1 080 | –1 080 | –1 | –1 081 | |||
| Utgående eget kapital 2013-12-31 | 867 | 1 844 | –206 | 6 152 | 8 658 | 17 | 8 675 |
Redovisning av eget kapital enligt IFRS och Aktiebolagslagen
Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till innehav utan bestämmande inflytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som finns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det finns täckning för.
Förändringen av eget kapital i koncernen består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande och utdelning till aktieägarna. I moderbolaget är förändringarna hänförliga till årets resultat, utdelning till aktieägare, förvärv av egna aktier samt effekt av de prestationsbaserade incitamentsprogrammen.
Per den 31 december 2013 omfattade det registrerade aktiekapitalet 27 708 122 A-aktier och 80 727 700 B-aktier. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska
verksamheter som har upprättat sina finansiella rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras, i NCC:s fall SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkrade transaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkommer i samband med successiva förvärv, förvärv i flera steg, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2012-01-01 | 867 | 174 | 4 901 | 350 | 6 293 |
| Vinstdisposition | 350 | –350 | |||
| Årets summa totalresultat | 1 221 | 1 221 | |||
| Förvärv av egna aktier | –56 | –56 | |||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 2 | 2 | |||
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 867 | 174 | 4 114 | 1 221 | 6 376 |
| Vinstdisposition | 1 221 | –1 221 | |||
| Årets summa totalresultat | 2 155 | 2 155 | |||
| Förvärv av egna aktier | –28 | –28 | |||
| Utdelning | –1 080 | –1 080 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 8 | 8 | |||
| Utgående eget kapital 2013-12-31 | 867 | 174 | 4 235 | 2 155 | 7 432 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –161 | –111 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
–78 | |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –18 | 37 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 4 | –10 |
| Utgående omräkningsreserv | –175 | –161 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | 5 | 5 |
| Utgående verkligt värdereserv | 5 | 5 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –52 | –35 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar | 6 | –23 |
| Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till årets resultat |
–4 | 3 |
| Skatt hänförlig till kassaflödessäkringar | 12 | 3 |
| Utgående säkringsreserv | –38 | –52 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 3 | 5 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –1 | –2 |
| Utgående omräkningsreserv | 2 | 3 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –206 | –135 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | –14 | –51 |
| – Säkringsreserv | 14 | –17 |
| – Omvärderingsreserv | –1 | –2 |
| Utgående reserver | –206 | –206 |
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under finansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de finansiella målen, som under 2013 var:
NCC:s dotterbolag NCC Försäkring AB måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2012 och 2013 har dessa krav uppfyllts. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens finansiella mål och utdelningspolicy, se s. 6–7.
| Koncernen Moderbolaget MSEK Not 2013 2012 2013 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 2 400 2 277 1 723 1 915 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: – Avskrivningar 6 621 557 66 48 – Nedskrivningar och återförda nedskrivningar 8 17 44 81 70 – Kursdifferenser 148 130 – Resultat sålda anläggningstillgångar –38 –43 –2 –1 – Resultat från intresseföretag 2 – Förändringar avsättningar 30 –429 –175 –188 –246 – Omstruktureringskostnader 3 – Koncernbidrag –325 –359 – Anteciperad utdelning –83 – Övrigt 40 32 9 Summa poster som inte ingår i kassaflödet 359 548 –358 –568 Betald skatt –438 –367 –241 –163 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet 2 321 2 458 1 124 1 184 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Försäljningar i fastighetsprojekt 4 170 1 764 Investeringar i fastighetsprojekt –3 890 –2 692 Försäljningar i bostadsprojekt 7 067 6 951 2 027 1 790 Investeringar i bostadsprojekt –7 912 –8 997 –2 022 –1 961 Övriga förändringar i rörelsekapital 775 489 –417 5 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital 211 –2 484 –412 –165 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2 532 –26 713 1 019 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande 38 –8 –98 –258 –146 Försäljning av dotterföretag 38 4 –9 Förvärv av byggnader och mark 16 –58 –130 –3 –1 Försäljning av byggnader och mark 9 30 Förvärv av övriga finansiella anläggningstillgångar –28 –8 –15 Försäljning av övriga finansiella anläggningstillgångar 12 Förvärv av övriga anläggningstillgångar –863 –800 –85 –58 Försäljning av övriga anläggningstillgångar 78 95 3 5 Kassaflöde från investeringsverksamheten –870 –906 –341 –215 Kassaflöde före finansiering 1 661 –932 372 804 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utbetald utdelning –1 080 –1 084 –1 080 –1 084 Förvärv/Försäljning av egna aktier –28 –56 –28 –56 Koncernbidrag betalat 359 272 Upptagna lån 1 022 3 788 1 415 57 Amortering av lån –723 –91 –153 Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande fordringar 33 5 –6 2 Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar 34 122 –120 –114 Ökning(+)/Minskning(–) av innehav utan bestämmande inflytande m.m. 1 –1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –741 2 774 449 –1 076 Årets kassaflöde 920 1 842 821 –271 Likvida medel vid årets början 38 2 634 796 6 984 7 256 Kursdifferens i likvida medel –6 –4 Likvida medel vid årets slut 38 3 548 2 634 7 805 6 984 |
|||
|---|---|---|---|
Kassaflödet från den löpande verksamheten under perioden var positivt, 2 532 (–26) MSEK, tack vare stark försäljning av bostadsoch fastighetsprojekt. Kapitalbindningen i rörelsekapitalet var lägre jämfört med föregående år till följd av högre räntefri finansiering. Under året har investeringarna i bostadsprojekt varit lägre än föregående år, i Sverige på grund av få starter i början av året och färre markköp i S:t Petersburg.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –870 (–906) MSEK. Investeringar i maskiner och inventarier har främst skett inom NCC Roads samt NCC Construction Norway.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –741 (2 774) MSEK, till följd av beloppsmässigt lägre upptagna lån under året samt även amortering av lån under 2013. Utdelningen påverkade kassaflödet med –1 080 (–1 084) MSEK.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 3 691 (2 802) MSEK.
Nettolåneskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december till 5 656 (6 467) MSEK. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive lån i finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar samt pensionsskuld enligt IAS 19, uppgick till 36 (40) månader vid årets utgång. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till 3,9 (3,8) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 33 (43) månader.
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN, MSEK | Jan–dec | Jan–dec |
| Nettolåneskuld ingående balans | –6 467 | –4 274 |
| Kassaflöde före finansiering | 1 661 | –932 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –28 | –56 |
| Förändring av pensionsskuld | 268 | –93 |
| Utdelning | –1 080 | –1 084 |
| Övriga förändringar nettolåneskulden | –10 | –29 |
| Nettolåneskuld utgående balans1) | –5 656 | –6 467 |
1) Varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag 1 714 (2 181) MSEK.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av varulager |
–19 | –34 | –179 | –12 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av fordringar |
189 | –720 | 452 | 192 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av skulder |
606 | 1 243 | –251 | 409 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) saldo pågående arbeten |
–439 | –583 | |||
| Övriga förändringar i rörelsekapital |
775 | 489 | –417 | 5 |
Årets kassaflöde i moderbolaget var högre än föregående år vilket till största delen beror på högre upptagna lån. Förändringarna i rörelsekapitalet påverkades främst av minskade skulder samt en ökning av varulagret.
Nettolåneskulden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfaltoch anläggningsverksamheterna, men även i delar av NCC:s Constructionenheter. Utdelningen till NCC:s aktieägare sker under det andra kvartalet. Nettolåneskulden har minskat under 2013 tack vare stark försäljning av bostads- och fastighetsprojekt.
| Innehållsförteckning Noter | Si dan | ||
|---|---|---|---|
| Not | 1 | Redovisningsprinciper | 60 |
| Not | 2 | Fördelning av extern nettoomsättning | 68 |
| Not | 3 | Rapportering av rörelsesegment | 68 |
| Not | 4 | Antal anställda | 69 |
| Not | 5 | Personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar |
70 |
| Not | 6 | Avskrivningar | 72 |
| Not | 7 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisionsföretag |
72 |
| Not | 8 | Nedskrivningar och återförda nedskrivningar | 72 |
| Not | 9 | Resultat från andelar i koncernföretag | 72 |
| Not | 10 | Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag | 72 |
| Not | 11 | Räntekostnader och liknande resultatposter | 73 |
| Not | 12 | Finansnetto | 73 |
| Not | 13 | Effekter av valutaförändring i resultaträkningen | 73 |
| Not | 14 | Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver | 73 |
| Not | 15 | Immateriella tillgångar | 73 |
| Not | 16 | Materiella anläggningstillgångar | 75 |
| Not | 17 | Andelar i koncernföretag | 76 |
| Not | 18 | Andelar i intresseföretag som konsolideras enligt kapitalandelsmetoden |
77 |
| Not | 19 | Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden |
77 |
| Not | 20 | Andelar i intresseföretag | 78 |
| Not | 21 | Finansiella placeringar | 78 |
| Not | 22 | Finansiella anläggningstillgångar | 78 |
| Not | 23 | Långfristiga fordringar och övriga fordringar | 79 |
| Not | 24 | Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder |
79 |
| Not | 25 | Omsättningsfastigheter | 80 |
| Not | 26 | Material- och varulager | 82 |
| Not | 27 | Entreprenadavtal | 82 |
| Not | 28 | Aktiekapital | 82 |
| Not | 29 | Räntebärande skulder | 83 |
| Not | 30 | Övriga avsättningar | 83 |
| Not | 31 | Pensioner | 84 |
| Not | 32 | Övriga skulder | 85 |
| Not | 33 | Pågående arbeten för annans räkning och nettoomsättning |
85 |
| Not | 34 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 85 |
| Not | 35 | Leasing | 86 |
| Not | 36 | Transaktioner med närstående | 86 |
| Not | 37 | Ställda säkerheter, borgens- och garantiförpliktelser | 87 |
| Not | 38 | Kassaflödesanalys | 87 |
| Not | 39 | Finansiella instrument och finansiell riskhantering | 88 |
| Not | 40 | Uppgifter om moderbolaget | 93 |
| Not | 41 | Händelser efter balansdagen | 93 |
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Financial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen (1995:1554), rekommendationen RFR 1 (januari 2013) Kompletterande redovisningsnormer för koncerner och uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2014. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2014.
Nya I FRS sa mt Ändringar i I FRS som t illämp as från 2013 Nedanstående ändringar av IFRS har trätt i kraft i och med räkenskapsåret 2013:
Ändringar av IAS 12 Inkomstskatter samt IFRIC 20, Avrymningskostnader under ett dagbrotts produktionsfas kommer inte att ha någon påverkan på NCC:s finansiella rapportering.
Nedanstående ändringar av IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter.
• IFRS 11 Samarbetsarrangemang. Ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Den nya redovisningsprincipen innebär att joint ventures i framtiden ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden i stället för klyvningsmetoden, vilken tillämpas idag. Klyvningsmetoden kan dock fortsatt tillämpas för joint operations. Den nya standarden förväntas ge marginella effekter på NCC:s finansiella rapportering, varför NCC inte kommer att räkna om jämförelsetalen för 2013 enligt IFRS 11. Se även not 19 Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden.
Ytterligare nya IFRS och ändrade IFRS som kan komma att tillämpas från 2014 eller senare är:
• IFRIC 21 Avgifter som tas ut av myndigheter (ännu ej godkänd av EU) Dessa väntas i ingen eller liten utsträckning få effekt på NCC:s finansiella rapportering.
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 (januari 2013)Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Från och med 2013 redovisar moderbolaget erhållna och lämnade koncernbidrag som bokslutsdispositioner vilket är i enlighet med alternativregeln i RFR 2. Jämförelsetalen har justerats. Rådet för finansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa finansiella instrument till verkligt värde.
Nedanstående redovisningsprinciper i moderbolaget skiljer sig från koncernredovisningen:
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt joint ventures och intresseföretag.
Rörelseförvärv den 1 januari 2010 eller senare redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys under innehavstiden.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 17, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande inflytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande inflytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 18, för andelar i intresseföretag i moderbolaget se not 20.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultaträkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelseresultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Joint ventures definieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det finns ett gemensamt bestämmande inflytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. NCC konsoliderar joint ventures enligt klyvningsmetoden. För information se vidare not 19, Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden.
I moderbolaget redovisas joint ventures till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men endast i den utsträckning det inte finns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för joint ventures och intresseföretag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 36, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och joint ventures tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redovisning offentliggörs, i NCC:s fall svenska kronor.
Koncernen tillämpar, med undantag för entreprenaduppdrag, redovisning av intäkter i resultaträkningen när bland annat väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande har överförts till köparen.
Successiv vinstavräkning av entreprenadprojekt
Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och kostnad ska kunna kvantifieras på ett tillförlitligt sätt.
Effekten av successiv vinstavräkning är att redovisningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräkning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförutsedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid.
För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förluster, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upparbetade intäkterna klassificeras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 27, Entreprenadavtal.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om uppförande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet 5. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 47,5, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 5 det vill säga 2,5, i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redovisas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 5 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 2,5 | 2,5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Beroende på hur betalning sker kan NCC antingen erhålla en finansiell tillgång vid en i förväg bestämd betalplan, eller en immateriell tillgång vid rätten till en möjlig betalning. Betalningarna ska diskonteras.
Den del som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas beroende på ovanstående klassificering jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
NCC tillämpar inte successiv vinstavräkning i moderbolaget. Oavslutade projekt på balansdagen redovisas i moderbolaget som pågående arbeten. Faktureringssumman består av verkställd fakturering inklusive belopp som enligt kontrakt hålls inne av beställaren. Förskott som inte motsvaras av nedlagt arbete minskar faktureringssumman. Nedlagda kostnader, för respektive arbetsplats, utgörs av:
Pågående arbeten för annans räkning utgörs av skillnaden mellan fakturering och nedlagda kostnader. Vinstavräkning sker efter att projektet har avslutats. En följd av denna redovisningsmetod är att det kan finnas ej resultatförda vinster i posten. När ett projekt befaras gå med förlust, görs en reservering av denna förlust. För detaljer se not 33, Pågående arbeten för annans räkning och nettoomsättning.
Resultatframtagning för bostadsprojekt i egen regi sker vid tidpunkten för överlämnande av bostaden till slutkund.
Försäljning av bostäder till investorer redovisas vid den tidpunkt när väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Bostadsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner; dels en för mark- och bostadsutvecklingen, inom NCC Housing, under förutsättning att risker och förmåner överförts och dels successivt för byggentreprenaden, inom NCC:s Construction-enheter, i takt med dess färdigställande.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I nettoomsättningen ingår även hyresintäkter från omsättningsfastigheter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång. Fastighetsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner när fastigheten (mark eller mark med pågående byggnation) säljs och det samtidigt träffas ett separat avtal med köparen om att uppföra en byggnad eller färdigställa den pågående byggnationen. Den första transaktionen som redovisas inom NCC Property Development avseende försäljning av ett fastighetsprojekt är ett realiserande av ett fastighetsvärde. Värdet är uppbyggt i flera led genom markanskaffning, utarbetande av detaljplan, framtagande av ett fastighetsprojekt, bygglov och uthyrning till hyresgäster. Denna värdeuppbyggnad bekräftas slutligen genom försäljningen. Den andra transaktionen är en entreprenad, det vill säga genomförande av byggnadsarbeten på den sålda fastigheten.
Den första transaktionen resultatavräknas, givet att väsentliga risker och förmåner bedöms ha överförts, enligt ovanstående och den andra resultatavräknas successivt inom NCC:s Construction-enheter i takt med färdigställandet. Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
I dessa poster ingår realiserat resultat för försäljning av rörelsefastigheter. Bland försäljnings- och administrationskostnader redovisas kostnader för det egna försäljningsarbetet. Resultatet belastas med omkostnader både för genomförda och ej genomförda affärer. Se resultaträkningen.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjandeperiod med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponentavskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Immateriella anläggningstillgångar | |
|---|---|
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Programvaror | 20–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Materiella anläggningstillgångar Rörelsefastigheter |
1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning finns i kommentar till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 15, Immateriella tillgångar och not 16, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varulager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, finansiella instrument, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassificeras som att de innehas för försäljning, eftersom befintliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifika krav avseende redovisning och värdering.
NCC prövar vid behov , dock minst en gång årligen, tillgångarnas redovisade värde.
Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna finns i kommentarer till resultaträkningen, not 8, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar, not 15, Immateriella tillgångar samt not 16, Materiella anläggningstillgångar.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till leasetagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt finansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld.
Operationell leasing redovisas i resultaträkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 35. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. För skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 24.
Uppskjuten skatteskuld och -fordran beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redovisas förändringen över årets resultat i koncernen.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som finns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balansräkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas i moderbolagets resultaträkning som bokslutsdisposition.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören. Se vidare not 3, Rapportering av rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 15, Immateriella tillgångar.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultatredovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration. Se även not 16, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument s. 64. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 22, Finansiella anläggningstillgångar. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighets- respektive bostadsprojekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdigställandet. Fastighetsinnehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Bostadsprojekt avser osålda bostäder, osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, råmark och exploateringsfastigheter för framtida exploatering i NCC Housing.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 25, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet omrubriceras till pågående fastighetsprojekt när ett definitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt omrubriceras till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för inflyttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slutbesiktning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska omrubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan omrubriceras är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning eller i de fall de förblir osålda, genom en omklassificering till förvaltningsfastigheter.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighetsutveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Bostadsprojekt inom NCC Housing redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 25, Omsättningsfastigheter. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när beslut om byggstart har fattats.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida boendeutveckling. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas finns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. I de fall som vidareförsäljning ska ske värderas innehaven till bedömt marknadsvärde.
Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Osåld andel i bostadsprojekt där köparen vid förvärv direkt äger sin andel i projektet, så kallade äganderätter, redovisas som bostadsprojekt.
Projektkostnader för färdigställda osålda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till osålda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda osålda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde.
Till följd av kommissionärsförhållandet mellan NCC AB och NCC Construction Sverige AB respektive NCC Boende AB redovisas vissa fastigheter som ingår i bostadsprojekt hos NCC AB. Det gäller även om äganderätten kvarstår i NCC Construction Sverige AB fram till dess fastigheten avyttras till kund.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 26, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av finansiella instrument redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, finansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som finansiellt instrument räknas även finansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.
Finansiella instrument klassificeras i följande kategorier för värdering: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella tillgångar som kan säljas, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt Övriga finansiella skulder. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuation.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt kortfristiga placeringar. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens finansnetto. Samtliga finansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkringsredovisning nedan.
Investeringar med syfte att innehas till förfall omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller uppskattningsbara betalningar och fastställd löptid som anskaffats med avsikt samt möjlighet att innehas till förfall. Investeringar med syfte att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med en återstående löptid överstigande tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar redovisas som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassificeras i någon annan kategori eller är klassificerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivningsbehov föreligger.
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i finansnettot.
Lån samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: Säkring av valutarisk i transaktionsflöden, säkring av nettoinvesteringar samt säkring av koncernens räntebindning.
Valutaexponering avseende framtida flöden säkras genom valutaterminskontrakt. Valutaterminen som skyddar detta kassaflöde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hänförlig till valutakursförändringar på valutaterminen redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Eventuell ineffektivitet redovisas i resultaträkningen. När det säkrade flödet redovisas i resultaträkningen flyttas värdeförändringen på terminskontraktet från övrigt totalresultat till rörelseresultatet i resultaträkningen där det möter valutaeffekten för det säkrade flödet. De säkrade flödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag inom NCC Housing och NCC Property Development. I koncernredovisningen förs valutakursdifferenserna på dessa säkringspositioner, efter beaktande av skatteeffekt, direkt till övrigt totalresultat till den del de motsvaras av årets omräkningsdifferenser i övrigt totalresultat. Eventuell överskjutande del, så kallad ineffektivitet, redovisas i finansnettot. NCC använder valutalån samt valutaterminer för säkring av nettoinvesteringar.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i finansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s finansiering blir fast ränta.
Ett inbäddat derivat är en del av antingen ett finansiellt avtal eller ett kommersiellt sälj- och köpavtal som är jämställt med ett finansiellt derivatinstrument. Ett inbäddat derivat ska separatredovisas endast om:
I de fall som avtalsvillkor uppfyller kriterierna för inbäddade derivat värderas detta i likhet med övriga finansiella derivat till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella tillgångar och skulder redovisas i finansnettot.
För finansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner. Lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 28, Aktiekapital.
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) optioner.
Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska optioner ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska optionernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.
Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska optioner som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska optioner sker ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska optionernas verkliga värde vid rapporttillfället.
För att fullgöra NCC AB:s åtagande i enlighet med optionsprogrammen har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
För beskrivning av NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se not 5 s. 71.
NCC gör åtskillnad mellan avgiftsbestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Danmark | ||
| Finland | ||
| Norge | ||
| Tyskland | ||
| Övriga länder |
Inom koncernen finns ett flertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna finansieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kallade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas för svenska pensionsplaner
en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 31, Pensioner. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. Svenska förmånsbaserade pensionsåtaganden är fonderade i NCC-koncernens Pensionsstiftelse.För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Förändringar i förvaltningstillgångar och åtaganden som härrör sig från erfarenhetsbaserade justeringar och/ eller förändringar i aktuariella antaganden, så kallade aktuariella vinster och förluster, redovisas i övrigt totalresultat direkt i den period de uppkommer.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifierade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förutsätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillg avgång. I det fall företaget säger upp personal upprättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse finns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstruktering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalificerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalificerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighets- och bostadsprojekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som finns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen. För typ av säkerhet, se not 37, Ställda säkerheter, borgens- och garantiförpliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassaflödesanalys i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassaflödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 38, Kassaflödesanalys.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Uppskattningar och bedömningar kan vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala finansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Risk kan finnas att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Redovisade intäkter per bokslutsdagen uppgår till 45,4 (29,2) Mdr SEK, se not 27, Entreprenadavtal.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Tidpunkten för resultatavräkning är avhängigt avtalet med köparen och kan vara vid avtalstecknande, viss uthyrningsgrad, färdigställande, övergång av äganderätt eller en kombination av dessa variabler. Detta avgörs från avtal till avtal och innehåller inslag av uppskattningar och bedömningar samt gäller både vid direktförsäljning av fastighet och vid indirekt försäljning via försäljning av bolag.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. År 2013 har omsättningsfastigheter skrivits ned med 25 (42) MSEK och bokfört värde vid årets utgång motsvarar 17,9 (17,1) Mdr SEK.
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden såsom till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall små. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Goodwill värderas i koncernen till 1,8 (1,8) Mdr SEK.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassaflöde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 15, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt uppgår till 7,7 (8,4) Mdr SEK, se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Fordringarna värderas till verkligt värde. Verkligt värde påverkas av flera bedömningar varav den för NCC enskilt viktigaste är kreditrisk och därmed eventuellt behov av reservering för osäker fordran. Varje fordran ska värderas individuellt, men som regel krävs särskilda omständigheter för att fordringar som varit förfallna mer än 60 dagar inte ska reserveras, helt eller delvis.
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 1,5 (1,7) Mdr SEK, se not 30, Avsättningar. Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
NCC:s pensionsförpliktelse netto är 0,1 (0,4) Mdr SEK.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelser. I not 31, Pensioner, anges de aktuariella antagandena liksom en känslighetsanalys.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningar är i något fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än bedömt.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Bygg- och anläggning | 32 872 | 34 467 | 20 727 | 22 490 | |
| Industriverksamheten | 11 177 | 11 360 | |||
| Bostadsutvecklingsprojekt | 9 026 | 8 609 | 2 618 | 3 176 | |
| Fastighetsutvecklingsprojekt | 4 649 | 2 744 | |||
| Övrigt | 99 | 46 | 12 | 96 | |
| Summa | 57 823 | 57 227 | 23 357 | 25 763 | |
| Omsättningen fördelad per rörelsegren1) |
|||||
| NCC Construction Sweden |
20 739 | 22 586 | |||
| NCC Housing |
2 618 | 3 176 | |||
| Summa | 23 357 | 25 763 |
1) För koncernens fördelning se not 3.
NCC:s verksamhet delas upp i sju rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifierats:
NCC Construction Sweden, Denmark, Finland och Norway bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar och övrig infrastruktur.
NCC Roads kärnaffär är produktion av krossprodukter och asfalt samt asfaltsbeläggning och vägservice i Norden och S:t Petersburg.
NCC Housing utvecklar och säljer bostäder på utvalda marknader i Norden, Tyskland, Estland, Lettland och S:t Petersburg.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på definierade tillväxtmarknader i Norden, Estland och Lettland.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor. I segmentrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna med tilllämpning av svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i "Övrigt och elimineringar". Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" också redovisas vissa poster, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten.
| NCC | Construction | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN , 2013 |
Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar Koncernen |
|
| Extern nettoomsättning | 19 129 | 2 857 | 4 134 | 6 752 | 11 177 | 9 026 | 4 746 | 57 821 | 2 | 57 823 |
| Intern nettoomsättning | 2 401 | 688 | 2 546 | 656 | 822 | 4 | 65 | 7 182 | –7 182 | |
| Total nettoomsättning | 21 530 | 3 546 | 6 680 | 7 408 | 11 999 | 9 030 | 4 811 | 65 003 | –7 180 | 57 823 |
| Avskrivningar | –179 | –19 | –15 | –101 | –365 | –15 | –3 | –698 | –5 | –703 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
7 | –23 | –2 | –17 | –171) | |||||
| Andel i intresseföretags resultat | 6 | 6 | –5 | 1 | ||||||
| Rörelseresultat | 637 | 208 | 127 | 3 | 406 | 605 | 713 | 2 700 | –21 | 2 679 |
| Finansiella poster | –279 | |||||||||
| Resultat efter finansiella poster | 2 400 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 1 250 | 309 | 271 | 803 | 3 557 | 9 856 | 3 991 | 20 035 | –1 691 | 18 345 |
| Construction | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN , 2012 |
Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar Koncernen |
|
| Extern nettoomsättning | 22 080 | 2 849 | 4 029 | 5 510 | 11 360 | 8 609 | 2 783 | 57 220 | 6 | 57 227 |
| Intern nettoomsättning | 2 963 | 547 | 2 680 | 560 | 851 | 2 | 65 | 7 670 | –7 670 | |
| Total nettoomsättning | 25 043 | 3 396 | 6 709 | 6 070 | 12 211 | 8 612 | 2 847 | 64 889 | –7 662 | 57 227 |
| Avskrivningar | –153 | –18 | –13 | –71 | –356 | –14 | –3 | –628 | –3 | –631 |
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar |
–1 | –1 | –1 | –41 | –44 | –442) | ||||
| Andel i intresseföretags resultat | 5 | 5 | 5 | |||||||
| Rörelseresultat | 801 | 189 | 101 | 74 | 417 | 835 | 295 | 2 710 | –192 | 2 519 |
| Finansiella poster | –241 | |||||||||
| Resultat efter finansiella poster | 2 277 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 1 122 | 288 | 267 | 984 | 3 049 | 9 976 | 4 989 | 20 675 | –3 390 | 17 285 |
1) För 2013 ingår nedskrivningar av bostadsprojekt med 23 MSEK.
2) För 2012 ingår nedskrivningar av fastighetsprojekt med 41 MSEK.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
|
| NCC :s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag samt resterande del av NCC International |
2 | –36 | 6 | –661) |
| Elimineringar av internvinster | 66 | –16 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisiningsprincip mellan segment och koncern, bl.a avseende pensioner) |
–51 | –110 | ||
| 2 | –21 | 6 | –192 |
1) För 2012 ingår en projektnedskrivning från det avvecklade affärsområdet NCC International Projects med –37 MSEK.
| Orderingång | Orderstock | Nettoomsättning Rörelseresultat |
Antal anställda | Sysselsatt kapital | Anläggnings tillgångar2) |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Sverige | 27 560 28 659 | 22 366 23 236 | 30 547 31 338 | 1 648 | 1 511 | 9 988 10 060 | 7 382 | 8 287 | 2 063 | 1 917 | ||||
| Danmark | 7 683 | 5 571 | 5 995 | 3 586 | 5 671 | 6 721 | 239 | 297 | 2 114 | 2 239 | 3 847 | 3 478 | 1 331 | 1 261 |
| Finland | 7 381 | 7 461 | 6 514 | 6 883 | 8 181 | 8 261 | 267 | 343 | 2 786 | 2 810 | 3 039 | 2 708 | 325 | 320 |
| Norge | 9 691 10 425 | 7 641 | 8 397 | 10 172 | 8 590 | 198 | 143 | 2 418 | 2 090 | 3 453 | 3 557 | 1 432 | 1 482 | |
| Tyskland | 3 255 | 2 664 | 3 256 | 2 402 | 2 508 | 2 140 | 229 | 159 | 686 | 650 | 877 | 985 | 72 | 68 |
| S:t Petersburg | 1 290 | 912 | 1 800 | 1 253 | 633 | 500 | 108 | 80 | 356 | 314 | 779 | 903 | 5 | 6 |
| Estland/Lettland | 118 | 68 | 89 | 77 | 111 | 73 | –11 | –20 | 12 | 12 | 527 | 533 |
1) Se även s. 12, NCC:s geografiska marknader.
2) Avser anläggningstillgångar som inte är finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
Investeringar och försäljningar
| 2013 | 2012 | |
|---|---|---|
| NCC Housing | ||
| Investeringar i anläggningsprojekt | 28 | 28 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 7 912 | 8 997 |
| Försäljningar av bostadsprojekt | 7 067 | 6 951 |
| Bostadsprojekt vid årets utgång | 12 625 | 11 738 |
| NCC Property Development | ||
| Fastighetsinvesteringar | 3 890 | 2 692 |
| Fastighetsförsäljningar | 4 170 | 1 764 |
| Fastighetsprojekt vid årets utgång | 5 251 | 5 321 |
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 7 173 | 6 411 | 7 220 | 6 474 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 2 793 | 2 578 | 2 840 | 2 640 |
| Norge | 2 440 | 2 251 | 2 093 | 1 909 |
| Finland | 2 714 | 2 244 | 2 740 | 2 254 |
| Danmark | 2 114 | 1 843 | 2 239 | 1 958 |
| Tyskland | 686 | 533 | 650 | 506 |
| Ryssland | 356 | 243 | 312 | 207 |
| Estland och Lettland | 84 | 67 | 82 | 65 |
| Totalt i dotterföretag | 11 188 | 9 759 | 10 955 | 9 538 |
| Koncernen totalt | 18 360 | 16 170 | 18 175 | 16 012 |
| Andel kvinnor, % | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||
| – Styrelser | 17,5 | 18,7 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 23,4 | 21,9 |
| Moderbolaget | ||
| – Styrelse | 22,2 | 20,0 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 28,6 | 23,1 |
| Löner och andra ersät tningar fördelade mellan styrelse och ledande befattningshavare1) sa mt övriga anställda |
|---|
| ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------- |
| 2013 2012 |
|||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | ||
| Moderbolaget | |||||||
| Sverige | 42 | 3 162 | 3 199 | 30 | 3 214 | 3 244 | |
| Totalt i moderbolag | 42 | 3 162 | 3 199 | 30 | 3 214 | 3 244 | |
| (5,5) | (4,5) | ||||||
| Sociala kostnader | 1 366 | 1 419 | |||||
| – varav pensionskostnad | 9 | 262 | 271 | 7 | 303 | 310 | |
| Pensionsåtagande | 37 | 49 | |||||
| Koncernen totalt | 265 | 8 680 | 8 945 | 253 | 8 507 | 8 759 | |
| (33,7) | (38,0) | ||||||
| Sociala kostnader | 2 605 | 2 524 | |||||
| – varav pensionskostnad | 702 | 754 | |||||
| Pensionsåtagande | 103 | 116 |
1) Gruppen ledande befattningshavare avser 14 (13) personer i moderbolaget och 174 (169) personer i koncernen.
Ledande befattningshavares villkor och ersät tningar Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedning eller för styrelseutskott utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen samt de ledande befattningshavare vilka inte är medlemmar i koncernledningen, men som rapporterar direkt till verkställande direktören. Vid ingången av 2013 var antalet övriga ledande befattningshavare tolv personer, vid utgången tretton. Av dessa var åtta anställda i moderbolaget och fem anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Peter Wågström var den rörliga ersättningen för 2013 maximerad till 40 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Kostnadsfört belopp avseende verksamhetsåret 2013 motsvarade 32 procent av den fasta årslönen, det vill säga 1 762 497 SEK. Föregående år kostnadsfördes 1 830 390 SEK. För andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2013 till maximalt 30-40 procent av fast lön och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta, framför allt, ekonomiska mål. De maximala procentsatserna ovan för verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare är justerade nedåt med tio procentenheter för deltagandet i LTI 2013. Avsatt belopp under 2013 för andra ledande befattningshavare motsvarade 12–37 (13–38) procent av den fasta lönen.
Pensionsvi llkor för verkställande direktör Verkställande direktören Peter Wågström har ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av fast lön. Peter Wågströms pensionsålder är 62 år.
Pensionsvi llkor för övriga ledande befattningshavare Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder samt, i enlighet med gällande policy, av ett kompletterande premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp. Därutöver, i enlighet med tidigare policy där inga nyteckningar görs, omfattas fyra ledande befattningshavare av en kompletterande pensionsplan med 60 eller 62 års pensionsålder. Den kompletterande pensionsplanen utbetalas intill 65 års ålder, och har en målpension på 70 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön definieras som genomsnittet av befattningshavarens fasta lön under en intjäningsperiod som är minst tio år. Intjänad förmån är oantastbar och tryggad i pensionsstiftelse. Bolaget har utfäst att slutbetala ITP under förutsättning att den ledande befattningshavaren kvarstår i tjänst fram till avtalad pensionsålder.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
NCC och Peter Wågström har sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag uppgår till 18 månader. Övriga ledande befattningshavare har normalt tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning4) |
varav aktie relaterad ersättning |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 805 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 443 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund1) | 114 | |||||
| Styrelseledamot Olof Johansson | 443 | |||||
| Styrelseledamot Sven-Olof Johansson | 443 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 443 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 443 | |||||
| Verkställande direktören Peter Wågström | 8 691 | 55 | 1 762 | 947 | 1 683 | 568 |
| Övriga ledande befattningshavare (åtta personer)2) | 30 367 | 336 | 3 746 | 2 614 | 7 794 | 15 192 |
| Summa moderbolaget | 42 192 | 391 | 5 508 | 3 561 | 9 477 | 15 760 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fem personer) |
17 664 | 618 | 2 754 | 1 662 | 3 344 | 10 436 |
| Totalt ledande befattningshavare | 59 856 | 1 009 | 8 262 | 5 223 | 12 821 | 26 196 |
1) Ulf Holmlund avgick vid årsstämman den 9 april 2013.
2) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2013 var nio t.o.m oktober, och därefter åtta personer.
3) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
Styrelsens arvode höjdes efter beslut på årsstämman 2013. Beloppen i tabellen är periodiserade.
4) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning4) |
varav aktie relaterad ersättning |
Övriga ersättningar |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 724 | ||||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 425 | ||||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 425 | ||||||
| Styrelseledamot Olof Johansson1) | 314 | ||||||
| Styrelseledamot Sven-Olof Johansson1) | 314 | ||||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 425 | ||||||
| Styrelseledamot Marcus Storch1) | 111 | ||||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 425 | ||||||
| Verkställande direktören Peter Wågström | 7 041 | 46 | 1 830 | 185 | 1 572 | 546 | |
| Övriga ledande befattningshavare (nio personer)2) | 19 929 | 354 | 2 675 | 435 | 5 893 | 7 464 | |
| Summa moderbolaget | 30 133 | 400 | 4 505 | 620 | 0 | 7 465 | 8 010 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fem personer) |
20 033 | 511 | 4 287 | 468 | 1 532 | 3 782 | 15 373 |
| Totalt ledande befattningshavare | 50 166 | 911 | 8 792 | 1 088 | 1 532 | 11 247 | 23 383 |
1) Olof Johansson och Sven-Olof Johansson invaldes och Marcus Storch avgick vid årsstämman den 4 april 2012.
2) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2012 var nio t.o.m november, och därefter åtta personer.
3) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag.
Styrelsens arvode höjdes efter beslut på årsstämman 2012. Beloppen i tabellen är periodiserade.
4) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
Årsstämman beslöt i april 2013 i enlighet med styrelsens förslag att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen ("LTI 2013"). Syftet med LTI 2013 är att skapa fokus på NCC:s långsiktiga kapitalavkastning och att skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner.
LTI 2013 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter, vilka ger rätt till B-aktier, samt prestationsbaserade syntetiska aktier som ger rätt till kontant ersättning. Med anledning av införandet av LTI 2013 har den maximala kortsiktiga rörliga ersättningen för deltagarna justerats ned med fem eller tio procentenheter av grundlönen. LTI 2013 löper parallellt med och är i alla avseenden likt det LTI-program som godkändes på årsstämman 2012.
Det antal aktier och det kontantbelopp som slutligen kommer att tilldelas/utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2013 till och med 31 december 2015). De mål som fastställts för LTI 2013 utgörs av genomsnittlig avkastning på eget kapital i förhållande till åtta jämförelsebolag under intjänandeperioden, samt minskning av antalet arbetsplatsolyckor vid utgången av 2015. För det första målet tilldelas/utbetalas 100 procent om avkastningen överstiger det näst bästa jämförelsebolaget, medan 25 procent tilldelas/utbetalas om den uppgår till jämförelsegruppens median. Däremellan sker linjär tilldelning/utdelning. För det andra målet används ett för branschen etablerat jämförelsetal baserat på antalet arbetsplatsolyckor med en dags frånvaro eller mer från ordinarie arbete per en miljon arbetstimmar. Vid utgången av 2012 var NCC:s jämförelsetal 10,6. Tilldelning/utbetalning sker med 100 procent om talet för 2015 understiger 7, och 25 procent tilldelas/utdelas om det understiger 10. Däremellan sker linjär tilldelning/utbetalning. Vidare krävs för utfall från LTI 2013 att NCC-koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt.
Deltagarna är indelade i tre kategorier; VD, koncernledning samt affärsområdesledningar och andra nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet för VD uppgår till 40 procent av årslönen, för koncernledningen 30 procent och för övriga nyckelpersoner till 15 procent eller 30 procent av årslönen.
Den aktiekurs som ligger till grund för beräkningen av antalet aktierätter och syntetiska aktier motsvarar den genomsnittliga senaste betalkursen under en period om de första tio handelsdagarna efter årsstämman 2013 som aktien handlas exklusive rätt till utdelning (144,97 kr).
Under antagande om en aktiekurs om 165 kronor och maximalt utfall enligt LTI 2013 av både aktier och kontant belopp, beräknas kostnaden för LTI 2013, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till 62,5 miljoner kronor, och motsvarar cirka 0,35 procent av det totala antalet aktier i bolaget.
Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig senaste betalkurs under en period om de första tio handelsdagarna efter årsstämman 2013 som aktien handlas exklusive rätt till utdelning.
I syfte att täcka åtagandena enligt LTI 2013, det vill säga säkerställa kostnader för leverans av B-aktier, inklusive kostnader för sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, beslutade årsstämman att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att återköpa sammanlagt högst 867 486 B-aktier. Förvärv av aktier ska ske på NASDAQ OMX Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för aktierna ska erläggas kontant.
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier enligt LTI 2013 beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 303 620 B-aktier ska kunna ske till deltagarna av LTI 2013.
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan, enligt vilka samtliga aktierätter regleras genom fysisk leverans av aktier.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktierätter | Syntetiska optioner |
Aktierätter | Syntetiska optioner |
|
| Utestående vid periodens början | 127 301 | 127 301 | 50 911 | 50 911 |
| Tilldelade under perioden | 125 527 | 125 527 | 55 379 | 55 379 |
| Överfört från koncernbolag | – | – | 14 187 | 14 187 |
| Förverkade under perioden | –11 066 | –11 066 | –5 396 | –5 396 |
| Utestående vid periodens utgång |
241 762 | 241 762 | 115 081 | 115 081 |
| Inlösningsbara vid periodens slut |
0 | 0 | 0 | 0 |
Samtliga aktierätter och syntetiska optioner har lösenpris noll kronor.
Utestående aktierätter och syntetiska aktier har en kvarvarande återstående avtalsenligt löptid på två respektive ett år.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
|
| Verkligt värde vid värderings tidpunkten, TSEK |
5 064 | 2 406 | 1 833 | 778 |
| Aktiepris, SEK | 123,30 | 123,30 | 123,30 | 123,30 |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Optionernas löptid, år | 2 | 2 | 3 | 3 |
| Riskfri ränta, % | 3,95 | 3,95 | 3,95 | 3,95 |
| 2013 | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | ||
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 2 860 | 1 364 | |
| Aktiepris, SEK | 144,97 | 144,97 | |
| Lösenpris, SEK | 0 | 0 | |
| Optionernas löptid, år | 3 | 3 | |
| Riskfri ränta, % | 3,95 | 3,95 |
Utdelning har beräknats som ett femårssnitt av NCC AB:s utdelningar. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget |
Koncernen | Moder bolaget |
|
| Aktierätter | 6 | 3 | 2 | 1 |
| Syntetiska optioner | 11 | 5 | 2 | 1 |
| Sociala kostnader | 5 | 3 | 1 | |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning |
22 | 11 | 5 | 2 |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska optioner |
13 | 6 | 2 | 1 |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner |
13 | 6 | 2 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Immateriella tillgångar | –36 | –24 | –7 | |
| Rörelsefastigheter | –26 | –28 | –1 | –1 |
| Maskiner och inventarier1) | –641 | –579 | –58 | –47 |
| Summa avskrivningar | –703 | –631 | –66 | –48 |
1) varav avskrivning för leasad utrustning i koncernen 83 (74).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Revisionsföretag | ||||
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 18 | 16 | 7 | 5 |
| Revision utöver revisions uppdraget |
1 | 1 | ||
| Andra uppdrag | 1 | 2 | 1 | |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 2 | 1 | ||
| Summa arvoden och kost nadsersättningar till revisorer och revisionsföretag |
21 | 20 | 7 | 7 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Kostnader för produktion | ||||
| Bostadsprojekt | –23 | –1 | ||
| Exploateringsfastigheter inom NCC Property Development |
–2 | –41 | ||
| Resultat från andelar i dotterföretag |
||||
| Aktier i dotterföretag | –81 | –70 | ||
| Nedskrivningar och återförda nedskrivningar av anläggningstillgångar |
||||
| Rörelsefastigheter | 7 | –1 | ||
| Maskiner och inventarier | –1 | |||
| Summa | –17 | –44 | –81 | –70 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Utdelning | 1 389 | 596 | |||
| Realisationsresultat vid försäljning |
6 | –3 | |||
| Nedskrivningar | –81 | –70 | |||
| Summa | 0 | 6 | 1 308 | 524 |
| koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster | ||
| samt råvaror och förnödenheter | 42 915 | 42 840 |
| Lagerförändringar | –19 | –98 |
| Personalkostnader | 11 541 | 11 285 |
| Avskrivningar | 703 | 631 |
| Nedskrivningar | 25 | 44 |
| Återföring av nedskrivningar | –7 | |
| Summa kostnader för produktion samt | ||
| försäljnings- och administrationskostnader | 55 157 | 54 702 |
| –11 –5 |
24 –14 |
|---|---|
| –5 | –6 |
| –53 | –34 |
| –65 | –81 |
| –121 | –112 |
| 2013 | 2012 |
| KONCERNEN | 2013 valutakurser 20121) |
2013 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 58 491 | 57 823 | –668 |
| Rörelseresultat | 2 702 | 2 679 | –23 |
| Resultat efter finansiella poster | 2 413 | 2 400 | –13 |
| Periodens nettoresultat | 1 999 | 1 989 | –10 |
| 1) 2013 års siffror omräknade till 2012 års kurser. |
Land SEK Valuta 2013 2012 2013 2012 Danmark 100 DKK 116,00 117,03 119,37 115,41 Euroland 1 EUR 8,65 8,71 8,90 8,61 Norge 100 NOK 110,94 116,46 105,85 116,70 Ryssland 1 RUR 0,22 0,22 0,21 0,21
Genomsnittskurs jan–dec
Balanskurs 31 dec
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
52 | 44 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna investeringar som hålles till förfall |
6 | 8 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna låne- och kundfordringar | 6 | 7 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 8 | 2 |
| Netto valutakursförändringar | 11 | |
| Övriga finansiella intäkter | 92 | 67 |
| Finansiella intäkter | 165 | 141 |
| Räntekostnader på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–376 | –316 |
| Räntekostnader på finansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–8 | |
| Nettoförlust på finansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
–4 | –5 |
| Netto valutakursförändringar | –3 | |
| Övriga finansiella kostnader | –53 | –61 |
| Finansiella kostnader | –444 | –382 |
| Finansnetto | –279 | –241 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
–4 | 5 |
| Bokslutsdispositioner | Obeskattade reserver | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MODER BOLAGET |
2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
|||||
| – maskiner och inventarier | 13 | 13 | |||
| Periodiseringsfonder | 231 | –231 | 231 | ||
| Reserv i pågående arbeten | 103 | –174 | 392 | 495 | |
| Erhållna koncernbidrag | 325 | 359 | |||
| Summa | 672 | –46 | 392 | 739 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Förvärvade immateriella tillgångar | ||||
| Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 080 | 200 | 183 | 383 | 39 |
| Investeringar | 14 | 85 | 99 | 47 | |
| Årets omräkningsdifferens | –24 | 2 | 2 | ||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 056 | 214 | 270 | 484 | 86 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 1 | –102 | –75 | –177 | –4 |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –2 | –2 | ||
| Årets avskrivning enligt plan | –13 | –23 | –36 | –7 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –115 | –100 | –215 | –11 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –254 | –2 | 0 | –2 | 0 |
| Årets omräkningsdifferens | –1 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –255 | –2 | 0 | –2 | 0 |
| Restvärde vid årets början | 1 827 | 96 | 108 | 204 | 35 |
| Restvärde vid årets slut | 1 802 | 97 | 170 | 267 | 75 |
| Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | |||||||
| 2012 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 864 | 195 | 146 | 340 | 21 | ||
| Investeringar | 230 | 12 | 73 | 85 | 18 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | –3 | –10 | –13 | ||||
| Omklassificeringar | 15 | –22 | –22 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | –30 | –3 | –3 | –6 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 080 | 200 | 183 | 383 | 39 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 0 | –95 | –73 | –168 | –4 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 9 | 12 | ||||
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | 2 | 3 | |||
| Årets avskrivning enligt plan | –11 | –13 | –24 | ||||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 1 | –102 | –75 | –177 | –4 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –257 | –2 | –2 | –3 | 0 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 2 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | 3 | ||||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –254 | –2 | 0 | –2 | 0 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 607 | 96 | 71 | 167 | 18 | ||
| Restvärde vid årets slut | 1 827 | 96 | 108 | 204 | 35 |
Nedskrivningsprövning för goodwill
i kassagenererande enheter
I NCC:s balansräkning ingår goodwill med totalt 1 802 MSEK. Posten fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
Skillnaden mellan bedömt nyttjandevärde och bokfört värde uppgår för NCC Roads danska och norska verksamheter till sammanlagt 266 (159) MSEK. Tabellen nedan illustrerar känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i vissa viktiga variabler:
| Nyttjandevärdets påverkan | |
|---|---|
| Enhet | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| NCC Construction |
827 | 849 |
| – varav Sverige | 400 | 400 |
| NCC Roads |
953 | 956 |
| – varav Danmark | 626 | 605 |
| – varav Norge | 235 | 259 |
| NCC Housing |
22 | 22 |
| NCC-koncernen | 1 802 | 1 827 |
Nedskrivningsprövningen sker utifrån enheternas framtida kassaflöde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och deras riskprofil.
Kassaflödet har baserats på fastställda prognoser av företagsledningen. När det bedömts nödvändigt har prognosen fastställts med högre detaljgrad i närtid (5 år). Följande viktiga antaganden har använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Med nedanstående angivna undantag antas samma tillväxttakt gälla även för omsättningen under prognosperioden.
Rörelsemarginal: Prognostiserad rörelsemarginal har antagits vara de tre senaste årens genomsnitt.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2013 med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten.
Diskonteringsränta efter lokal skatt: Denna fastställs baserat på följande variabler: riskfri ränta, marknadspremie, betavärde, kapitalstruktur och lokala skattesatser. Diskonteringsräntorna efter skatt varierar mellan de olika kassagenererande enheterna men uppgår i NCC:s scenario som helhet till 6,9 procent efter skatt. Föregående år användes 7,2 procent efter skatt.
NCC:s prövning påvisar inga nedskrivningsbehov. Skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde är lägst för NCC Roads utländska verksamheter. Under prognosperioden antas dessa verksamheters lönsamhet vända tillbaka till historiskt uppnådda nivåer. Diskonteringsräntan efter skatt varierar mellan 6,7–7,3 (7,2–7,7) procent för NCC Roads.
Diskonteringsränta,
Övriga imm ateriella t illgångar
I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Posten Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Kostnader för produktion | –28 | –24 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –7 | |
| Summa | –36 | –24 |
Nedskriv ningar ingår i följande rader i resultaträkning
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Totalt på raden Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –2 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | Rörelse fastigheter |
Pågående nyanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 245 | 5 | 7 197 | 8 447 | 22 | 519 | 541 |
| Investeringar | 46 | 12 | 898 | 956 | 41 | 41 | |
| Avyttringar och utrangeringar | –11 | –387 | –398 | –4 | –4 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | –7 | –7 | |||||
| Omklassificeringar | 10 | –1 | –4 | 5 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –108 | –108 | |||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 290 | 16 | 7 590 | 8 896 | 22 | 556 | 578 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –589 | –4 803 | –5 391 | –8 | –424 | –432 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 313 | 321 | 3 | 3 | ||
| Minskning genom försäljning av företag | 6 | 6 | |||||
| Omklassificeringar | –6 | –6 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –2 | 41 | 38 | ||||
| Återförd nedskrivning | 7 | 7 | |||||
| Årets avskrivningar | –26 | –641 | –666 | –1 | –58 | –59 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut1) | –602 | –5 089 | –5 691 | –9 | –478 | –488 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 1 | 1 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 1 | 1 | |||||
| Restvärde vid årets början | 657 | 5 | 2 395 | 3 057 | 15 | 94 | 108 |
| Restvärde vid årets slut | 688 | 16 | 2 502 | 3 206 | 13 | 78 | 91 |
| Redovisat värde för finansiell leasing | 279 | 279 | |||||
| 1) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. | –30 | –55 | –85 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Rörelse fastigheter |
Pågående nyanläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 230 | 1 | 6 748 | 7 979 | 82 | 489 | 571 |
| Investeringar | 119 | 5 | 816 | 940 | 41 | 41 | |
| Ökning genom förvärv | 29 | 29 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | –82 | –356 | –439 | –60 | –12 | –72 | |
| Minskning genom försäljning av företag | –2 | –1 | –15 | –18 | |||
| Omklassificeringar | 27 | 27 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –20 | –52 | –71 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 245 | 5 | 7 197 | 8 447 | 22 | 519 | 541 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –635 | –4 540 | –5 175 | –68 | –387 | –455 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 66 | 276 | 342 | 60 | 10 | 70 | |
| Omklassificeringar | –1 | –1 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | 10 | 42 | 52 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –1 | –1 | –2 | ||||
| Årets avskrivningar | –28 | –579 | –607 | –1 | –47 | –48 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut2) | –589 | –4 803 | –5 391 | –8 | –424 | –432 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 1 | 1 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 1 | 1 | |||||
| Restvärde vid årets början | 595 | 1 | 2 209 | 2 805 | 14 | 102 | 117 |
| Restvärde vid årets slut | 657 | 5 | 2 395 | 3 057 | 15 | 94 | 108 |
| Redovisat värde för finansiell leasing | 260 | 260 | |||||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. Nedskrivningar på maskiner och inventarier ingår i Kostnader för produktion. |
|||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. | –36 | –61 | –97 |
| Moderbolaget | Redovisat värde | Moderbolaget | Redovisat värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2013 | 2012 | Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2013 | 2012 |
| Fastighetsföretetag: | NCC Boende Holding 5 AB, 556824-7919, Solna |
100 | 1 | 82 | 82 | ||||
| NCC Property Development BV, 33.213.877, Nederländerna |
93 | 4 | 4 | NCC Boende Holding 6 AB, 556824-7927, Solna |
100 | 1 | |||
| NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 960 | 960 | NCC Boende Holding 7 AB, 556824-8230, Solna |
100 | 1 | ||
| Summa andelar fastighetsföretag | 965 | 964 | NCC Boende Holding 8 AB, |
||||||
| Övriga företag: | 556824-8248, Solna | 100 | 1 | 65 | 65 | ||||
| Alsike Utvecklings AB, 556245-9452, Solna |
100 | 16 | 2 | 2 | NCC Boende Holding 9 AB, 556845-8797, Solna |
100 | 1 | ||
| Anjo Bygg AB, 556317-8515, Halmstad |
100 | 9 | 29 | 35 | NCC Boende Holding 10 AB, 556845-8821, Solna |
100 | 1 | ||
| Bergnäsets Ställningsmontage i Luleå AB, | NCC Boende Holding 11 AB, 556845-8692, Solna |
100 | 1 | ||||||
| 556393-2838, Luleå Däldehög AB, |
100 | 1 | 2 | NCC Boende Holding 12 AB, 556887-7079, Solna |
100 | 1 | 60 | ||
| 556268-5700, Göteborg Eeg-Henriksen AB, |
100 | 9 | 1 | 41 | NCC Bolig AS, 32 65 55 05, Danmark |
100 | 5 | 456 | 272 |
| 556399-2642, Stockholm Ekängens Handelsträdgård AB, |
100 | 5 | 1 | 1 | NCC Bolig AS, 997 671 783, Norge |
100 | 8 | 41 | 41 |
| 556188-6903, Linköping Elpolerna i Malmö AB, |
100 | 1 | 4 | 4 | NCC Construction Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 115 | 115 |
| 556720-5934, Malmö Frösunda Exploaterings AB, |
80 | 1 | NCC Construction Norge AS, 911 274 426, Norge |
100 | 17 500 | 160 | 160 | ||
| 556430-1876, Solna Frösunda Exploaterings KB, |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Construction Sverige AB, |
||||
| 916636-6451, Stockholm | 983) | 1 | 1 | 556613-4929, Solna NCC Deutschland GmbH, |
100 | 500 | 52 | 51 | |
| Fågelbro Mark AB, 556234-0868, Stockholm |
100 | 200 | 30 | 30 | HRB 8906 FF, Tyskland NCC Elamuarendus, |
100 | 410 | 410 | |
| Hercules Grundläggning AB, 556129-9800, Stockholm |
100 | 196 | 59 | 59 | 11398856, Estland NCC Försäkrings AB, |
100 | 6 | 6 | |
| Jaktbacken AB, 556908-8932, Solna |
100 | 1 | 516401-8151, Solna NCC Hyresboende AB, |
100 | 500 | 78 | 78 | ||
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | 556889-1401, Solna NCC Hällevik AB, |
100 | 1 | ||||
| Kallax Cargo AB, 556565-1147, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 | 556749-6251, Solna | 100 | 1 | ||
| Kungsplattan AB, 556713-0850, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm |
100 | 15 | 22 | 22 |
| Kvarntorget Bostad AB, 556729-8541, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 258 | 258 |
| LLC NCC Center, |
NCC International Danmark A/S, 26 708 621, Danmark |
100 | 300 | ||||||
| INN7841457408, Ryssland LLC NCC Ostland, |
100 | NCC Kaninen Projekt AB, 556740-3638, Solna |
304) | 300 | |||||
| INN7802379530, Ryssland LLC NCC Real Estate, |
100 | NCC Knallen Stockholm AB, 556716-8637, Stockholm |
|||||||
| INN7841322136, Ryssland LLC NCC Village, |
100 | 85 | 85 | NCC Komponent AB, 556627-4360, Solna |
100 | 1 | 8 | ||
| INN7842398917, Ryssland Luzern AB, |
100 | 9 | 9 | NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna |
100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 | |
| 556336-4727, Solna Marielund 1:7 AB, |
100 | 1 | 3 | 3 | NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 |
| 556522-7369, Stockholm Mälarstadens Exploaterings AB, |
1 | NCC Rakennus Oy, 1765514-2, Finland |
100 | 4 | 392 | 391 | |||
| 556336-2135, Solna NCC Aktivt Boende AB, |
NCC Roads Holding AB, |
||||||||
| 556889-1393, Solna | 100 | 1 | 556144-6732, Solna NCC Södra Ekkällan AB, |
100 | 275 | 1 635 | 1 634 | ||
| NCC Beckomberga nr 1 AB, 556617-6243, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 | 556679-8780, Solna NCC Treasury AB, |
100 | 1 | 1 | 1 |
| NCC Boende AB, 556726-4121, Solna |
100 | 1 | 556030-7091, Solna NCC Utvikling AS, |
100 | 120 | 16 | 16 | ||
| NCC Boende Holding 1 AB, 556761-3459, Solna |
100 | 1 | 980 390 020, Norge NCC Zinkensdamm AB, |
100 | 8 | 3 | 3 | ||
| NCC Boende Holding 2 AB, 556795-2089, Solna |
100 | 1 | 556716-8652, Stockholm Nils P Lundh, AB, |
1 | |||||
| NCC Boende Holding 3 AB, 556866-8692, Solna |
100 | 1 | 556062-7795, Solna | 100 | 1 | ||||
| NCC Boende Holding 4 AB, 556824-7901, Solna |
100 | 1 | Norrströmstunneln AB, 556733-7034, Solna |
100 | 1 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Resterande 2 procent ägs av Frösunda Exploaterings AB.
4) Resterande 70 procent av bolaget ägs av NCC Property Development AB.
| Moderbolaget | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Kapital | Antal | |||
| Namn, Organisationsnummer, Säte | andel, %1) | andelar2) | 2013 | 2012 |
| Nybergs Entreprenad AB, 556222-1845, Gotland |
100 | 10 | 11 | 11 |
| Samset AB, 556931-8644, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Siab Investment AB, 556495-9079, Stockholm |
100 | 1 | ||
| SIA NCC Housing, 40003941615, Lettland |
100 | 24 | 24 | |
| Sintrabergen Holding AB, 556498-1248, Stockholm |
100 | 3 | ||
| Ställningsmontage och Industritjänst i Södra Norrland AB, 556195-2226, Solna |
100 | 2 | 1 | |
| Svelali AB, 556622-7517, Halmstad |
100 | 1 | ||
| Svenska Industribyggen AB, 556087-2508, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Söderby Park Fastigheter HB, 916630-4817, Stockholm |
100 | 10 | 10 | |
| Södertäljebyggare Exploaterings KB, 916635-5900, Södertälje |
100 | 1 | ||
| Tipton Ylva AB, 556617-6326, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 |
| UAB NCC Housing, 302477035, Litauen |
100 | |||
| UAB Pletra Projects, 126372247, Litauen |
100 | |||
| Summa andelar övriga företag | 5 146 | 4 958 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 6 112 | 5 922 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året.
Endast direkt ägda dotterbolag specificeras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 188 (199) stycken.
| Redovisat värde vid årets utgång | 9 | 9 |
|---|---|---|
| Andel i intresseföretagets resultat1) | –1 | |
| Förvärv av intresseföretag | 1 | |
| Redovisat värde vid årets ingång | 9 | 8 |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och innehav utan bestämmande inflytande i intresseföretaget.
| KONCERNEN | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2013 | 2012 |
| Aggder Bygg-Gjennvinning AS, 880 704 532, Norge |
50 | 1 | 1 | |
| Asfalt & Maskin, 960 585 593, Norge | 50 | 2 | 2 | |
| Glysisvallen AB, 556315-5125, Hudiksvall | 50 | 1 | 1 | |
| PULS-ISAB Relining i Skandinavien AB, 556813-5890, Mölndal |
25 | 3 | 3 | |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 2 | 2 | |
| Övriga NCC -ägda intressebolag 12 st (12) |
1 | 1 | ||
| Summa | 9 | 9 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens finansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture-företagens nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Intäkter | 254 | 220 |
| Kostnader | –226 | –219 |
| Resultat | 28 | 1 |
| Anläggningstillgångar | 62 | 43 |
| Omsättningstillgångar | 634 | 698 |
| Summa tillgångar | 696 | 741 |
| Långfristiga skulder | 270 | 283 |
| Kortfristiga skulder | 231 | 324 |
| Summa skulder | 501 | 607 |
| Nettotillgångar | 195 | 134 |
Till joint venture-företag räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt inflytande med övriga delägare.
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| Arandur OY | 33 |
| Bolig Interessentskabet Tuborg Nord | 50 |
| Entreprise 23 konsortiet | 50 |
| Entreprise 26 konsortiet | 50 |
| Fastighets AB Strömstaden | 32 |
| Fløng-2 Konsortiet | 50 |
| Fortis DPR, konsortie | 50 |
| Granitsoppen AB | 50 |
| Granitsoppen, KB | 50 |
| GR2012 Konsortiet I/S | 50 |
| Hercules-Trevi Foundations AB | 50 |
| Holding Big Apple Housing Oy | 50 |
| Kalati SIA | 50 |
| Korsnäs, konsortie | 50 |
| Koy Albergan | 28 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Langebro 2 | 50 |
| M11-Entreprenør | 50 |
| Matinkylä Holding Metrokeskus Oy | 50 |
| Norvikudde, konsortie | 50 |
| NVB Beckomberga KB | 25 |
| NVB Sköndalsbyggarna AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna KB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
| Elinegård Utvecklings AB | 50 |
| NFO konsortiet I/S |
50 |
| NCC - LHR Gentofte Konsortiet |
50 |
| NCC -MJEkonsortie I/S |
50 |
| Oraser AB | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| PULS Planerad Underhållsservice AB | 50 |
| SHH Hyresproduktion AB |
50 |
| Skattkärrs Byggnads AB | 50 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| Tipton Brown AB | 33 |
| Vänerbyggen Skattkärrs Byggnads AB & Co KB | 50 |
| Öhusen, KB | 50 |
| Örestad Down Town P/S | 60 |
Andelar i intresseföretag ingående i finansiella anläggnings tillg ångar
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2013 | 2012 |
| Fastighets AB Strömstaden, 556051-7202, Norrköping |
32 | 2 | 2 | 2 |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm |
50 | 1 | 6 | 6 |
| PULS Planerad Underhålls Service AB, 556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 8 | 8 |
| Stora Ursvik KB, 969679-3172, Stockholm |
50 | 48 | 144 | 138 |
| Tipton Brown AB, 556615-8159, Stockholm |
33 | 125 | 15 | 15 |
| Övriga 9 (10) | 1 | 1 | ||
| Summa | 175 | 169 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | 23 | 22 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 109 | 136 |
| Summa | 131 | 158 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||
| Räntebärande värdepapper | 21 | 83 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 122 | 84 |
| Summa | 143 | 168 |
Investeringar som hålls till förfall har en fastställd ränta mellan 1,6 (1,7) procent och 4,0 (5,8) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 1 år (3 månader) och 3 (3) år. Under året har finansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (0) MSEK.
| Andelar | Fordringar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelar | Fordringar | intresseföretag | intresseföretag | Andra | Andra | ||
| koncern | koncern | och joint | och joint | långfristiga | långfristiga | ||
| MODERBOLAGET, 2013 | företag | företag | ventures | ventures | värdepapper | fordringar | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 762 | 10 | 467 | 192 | 11 | 193 | 15 634 |
| Tillkommande tillgångar | 273 | 6 | 279 | ||||
| Avgående tillgångar | –269 | –7 | –52 | –328 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 766 | 10 | 473 | 185 | 11 | 141 | 15 586 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –9 108 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 414 | |
| Avgående tillgångar | 268 | 268 | |||||
| Årets nedskrivningar | –81 | –81 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –8 922 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 228 | |
| Restvärde vid årets slut | 6 112 | 10 | 175 | 184 | 5 | 139 | 6 624 |
| MODERBOLAGET, 2012 | Andelar koncern företag |
Fordringar koncern företag |
Andelar intresseföretag och joint ventures |
Fordringar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskafffningsvärde vid årets början | 14 926 | 145 | 450 | 190 | 11 | 314 | 16 036 |
| Tillkommande tillgångar | 146 | 17 | 2 | 165 | |||
| Avgående tillgångar | –310 | –135 | –121 | –566 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 762 | 10 | 467 | 192 | 11 | 193 | 15 634 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –9 345 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 651 | |
| Avgående tillgångar | 308 | 308 | |||||
| Årets nedskrivningar | –70 | –70 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 108 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 414 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 922 | 10 | 169 | 191 | 5 | 191 | 6 487 |
| Koncernen | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 92 | 113 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 17 | |
| Derivat som innehas för säkring | 23 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 114 | 116 |
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | 247 | 230 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 41 | 24 |
| Fordringar från sålda fastighets- och bostadsprojekt | 139 | 442 |
| Förskott till leverantörer | 6 | 7 |
| Derivat som innehas för säkring | 87 | 37 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 659 | 713 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 932 | 1 223 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | ||
| Skatt på årets resultat | |||||
| Aktuell skattekostnad | –364 | –397 | –192 | –174 | |
| Uppskjuten skatteintäkt/kostnad | –47 | 29 | –48 | –115 | |
| Totalt redovisad skatt på årets resultat |
–411 | –367 | –240 | –289 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 2 400 | 2 277 | 2 395 | 1 510 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –22% | –528 | –26% | –599 | –22% | –527 | –26% | –397 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
–1% | –33 | –2 | |||||
| Ändrad skattesats i Danmark, Finland och Norge 2014 och i Sverige 2013 |
–1% | –15 | 5% | 120 | –2% | –25 | ||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –2% | –36 | –1% | –25 | –1% | –23 | –2% | –25 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 7% | 148 | 5% | 119 | 12% | 288 | 20% | 156 |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag |
–1 | 1% | 21 | |||||
| Skatteeffekt till följd av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
2% | 36 | ||||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | 1% | 20 | –1 | 1% | 22 | 2 | ||
| Övrigt | –1 | |||||||
| Redovisad skatt | –17% | –411 | –16% | –367 | –10% | –240 | –19% | –289 |
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år används denna för uppskjuten skatt.
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| 2013 | 2012 | |
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | 4 | –10 |
| Effekt i uppskjuten skatt av ändrad skattesats i Sverige 2013 |
–3 | |
| Uppskjuten skatt på kassaflödessäkringar | –4 | 6 |
| Uppskjuten skatt hänförlig till omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner |
–41 | –27 |
| Summa | –41 | –35 |
| skillnader | och | underskottsavdrag | |
|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ingående bokfört värde | –51 | –54 | 131 | 246 |
| Förvärv dotterföretag | –1 | |||
| Redovisad skatt på årets resultat | –32 | 29 | –48 | –90 |
| Ändrad skattesats i Danmark, Finland och Norge 2014 och i Sverige 2013 |
–15 | –25 | ||
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
–45 | –24 | ||
| Omräkningsdifferenser | –7 | |||
| Övrigt | –14 | |||
| Utgående bokfört värde | –165 | –51 | 83 | 131 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Materiella anläggningstillgångar | –14 | –6 | –14 | –6 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 33 | 40 | 33 | 40 | ||
| Ej avslutade projekt | –511 | –512 | –511 | –512 | ||
| Exploateringsfastigheter | –53 | –37 | –53 | –37 | ||
| Obeskattade reserver | –174 | –255 | –174 | –255 | ||
| Avsättningar | 126 | 257 | 126 | 257 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 34 | 10 | 34 | 10 | ||
| Underskottsavdrag | 304 | 246 | 304 | 246 | ||
| Övrigt | 104 | 205 | –12 | 92 | 205 | |
| Uppskjuten skattefordran/uppskjuten skatteskuld | 600 | 758 | –764 | –810 | –165 | –51 |
| Kvittning | –351 | –373 | 351 | 373 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 249 | 385 | –414 | –436 | –165 | –51 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | 2013 | 2012 |
| Avsättningar | 77 | 126 | 77 | 126 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 6 | 5 | 6 | 5 | ||
| Netto uppskjuten skattefordran/skatteskuld | 83 | 131 | 83 | 131 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC-bolag i andra länder.
I koncernen finns ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,2 (0,3) Mdr SEK. Dessa är i huvudsak hänförliga till den verksamhet som bedrivits utomlands, främst i Tyskland. Under året har en del av tidigare ej aktiverade underskott bedömts som aktiverbara.
| KONCERNEN, 2013 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 2) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Bostäder i produktion |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt 3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 231 | 2 675 | 495 | 5 401 | 7 119 | 4 183 | 990 | 12 292 | 17 694 |
| Investeringar | 328 | 3 111 | 195 | 3 634 | 1 288 | 6 531 | 83 | 7 902 | 11 536 |
| Ökning genom förvärv | 270 | 270 | 270 | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –159 | –3 166 | –504 | –3 829 | –441 | –5 444 | –1 045 | –6 930 | –10 759 |
| Minskning genom försäljning | –232 | –232 | –232 | ||||||
| Omklassificeringar | –139 | –640 | 865 | 86 | –1 411 | 63 | 1 256 | –92 | –7 |
| Årets omräkningsdifferens | 14 | 15 | 14 | 43 | –37 | –18 | 1 | –54 | –11 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 276 | 1 996 | 1 065 | 5 337 | 6 556 | 5 315 | 1 286 | 13 157 | 18 494 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –48 | –33 | –81 | –401 | –3 | –150 | –554 | –635 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 43 | 5 | 48 | 48 | |||||
| Omklassificeringar | 16 | –9 | 7 | 7 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –1 | –1 | –2 | –7 | –3 | –10 | –12 | ||
| Årets nedskrivningar1) | –2 | –2 | –21 | –2 | –23 | –25 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –51 | –34 | –85 | –370 | –12 | –150 | –532 | –617 | |
| Restvärde vid årets början | 2 183 | 2 675 | 462 | 5 321 | 6 718 | 4 180 | 840 | 11 738 | 17 059 |
| Restvärde vid årets slut | 2 224 | 1 996 | 1 031 | 5 251 | 6 186 | 5 303 | 1 136 | 12 625 | 17 876 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| Exploa terings |
Pågående fastighets |
Färdig ställda fastighets |
Summa fastighets |
Exploa terings fastigheter |
Bostäder i | Färdig ställda |
Summa bostads |
||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2012 | fastigheter | projekt | projekt | projekt 2) | bostäder | produktion | bostäder | projekt 3) | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 2 365 | 1 622 | 529 | 4 516 | 6 164 | 3 752 | 523 | 10 439 | 14 955 |
| Investeringar | 498 | 2 287 | 12 | 2 797 | 2 402 | 6 252 | 288 | 8 942 | 11 739 |
| Ökning genom förvärv | 45 | 45 | 45 | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –125 | –768 | –842 | –1 735 | –400 | –5 761 | –698 | –6 859 | –8 593 |
| Minskning genom försäljning | –200 | –200 | –200 | ||||||
| Omklassificeringar | –473 | –430 | 814 | –89 | –804 | –2 | 895 | 89 | |
| Årets omräkningsdifferens | –35 | –35 | –18 | –88 | –89 | –58 | –17 | –164 | –252 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 231 | 2 675 | 495 | 5 401 | 7 119 | 4 183 | 990 | 12 292 | 17 694 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –41 | –41 | –430 | –3 | –146 | –579 | –620 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 | 2 | 2 | |||||
| Minskning genom försäljning | 18 | 18 | 18 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | 10 | 3 | 13 | 15 | |||
| Årets nedskrivningar1) | –8 | –33 | –41 | –9 | –9 | –50 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –48 | –33 | –81 | –401 | –3 | –150 | –554 | –635 | |
| Restvärde vid årets början | 2 325 | 1 622 | 529 | 4 475 | 5 734 | 3 748 | 377 | 9 860 | 14 335 |
| Restvärde vid årets slut | 2 183 | 2 675 | 462 | 5 321 | 6 718 | 4 180 | 840 | 11 738 | 17 059 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| 2013 | 2012 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Andelar i bostads rätts föreningar |
Summa bostads projekt |
Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 119 | 214 | 333 | 125 | 66 | 191 | |
| Investeringar | 11 | 281 | 161 | 453 | 5 | 232 | 237 |
| Avyttringar och utrangeringar | –29 | –237 | –266 | –11 | –83 | –94 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 101 | 258 | 161 | 520 | 119 | 214 | 333 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –9 | –9 | –18 | –10 | –1 | –11 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 3 | 1 | 1 | |||
| Årets nedskrivningar1) | –9 | –9 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 | –6 | –15 | –9 | –9 | –18 | |
| Restvärde vid årets början | 110 | 205 | 315 | 115 | 65 | 180 | |
| Restvärde vid årets slut | 92 | 252 | 161 | 505 | 110 | 205 | 315 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2012 | ||
| Stenmaterial | 376 | 402 | ||
| Byggmaterial | 152 | 116 | 52 | 35 |
| Övrigt | 146 | 136 | ||
| Summa | 673 655 |
52 | 35 |
| Summa | 918 | 782 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | –15 123 | –9 352 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 16 040 | 10 134 |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
| Upparbetade ej fakturerade int äkter |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | 33 658 | 23 292 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –29 394 | –19 051 |
| Summa | 4 264 | 4 241 |
Upparbetade intäkter i pågående projekt inklusive redovisade vinster med avdrag för redovisade förlustreservationer uppgår till 45 434 (29 185) MSEK.
Erhållna förskott uppgick till 2 932 (1 749) MSEK.
Av beställaren innehållna belopp uppgick till 749 (818) MSEK.
| Aktiekapital, | |||
|---|---|---|---|
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | MSEK | |
| 1988 | Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Split 1:4 | 20 160 000 | ||
| Riktad nyemission vid förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 | |
| 1991 | Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| 1993 | Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| Riktad nyemission vid förvärv av | |||
| minoritetspost i NK | 1 838 437 | 46 | |
| 1994 | Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 | |
| 1997 | Riktad nyemission vid förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| 2004 | Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 2013 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK.
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2000 | Återköp | 2 775 289 |
| 2001 | Återköp | 699 300 |
| 2002 | Återköp | 2 560 800 |
| 2003 | Återköp | 3 |
| 2005 | Försäljning | –4 840 998 |
| 2006 | Försäljning | –843 005 |
| 2007 | Försäljning | –330 251 |
| 2011 | Försäljning | –21 138 |
| 2012 | Återköp | 415 500 |
| 2013 | Återköp | 177 000 |
| 2013 | Vid årets slut | 592 500 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 2 425 764 (999 939) A-aktier omvandlats till B-aktier.
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 27 708 122 | 80 727 700 108 435 822 |
A-aktierna berättigar till 10 röster och B-aktierna till 1 röst vardera.
En specifikation av förändringen i eget kapital finns på s. 56. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 12,00 kronor per aktie, totalt 1 294 119 864 kronor fördelat på två utbetalningstillfällen med 6,00 kr per tillfälle.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 108 435 822 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2000–2012 |
–32 977 796 | 32 977 796 | |
| Återköpta aktier 2000–2012 | –6 450 892 | –6 450 892 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2011 |
6 035 392 | 6 035 392 | |
| Antal aktier per 31/12 2012 | 30 133 886 | 77 886 436 108 020 322 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2013 |
–2 425 764 | 2 425 764 | |
| Återköpta aktier 2013 | –177 000 | –177 000 | |
| Antal aktier per 31/12 2013 | 27 708 122 | 80 135 200 107 843 322 | |
| Antal röster | 277 081 220 | 80 135 200 357 216 420 | |
| Procent av röster | 78 | 22 | 100 |
| Procent av kapital | 26 | 74 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2013 | 209,50 | 209,90 | |
| Börsvärde, MSEK | 5 805 | 16 820 | 22 625 |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut och investerare1) | 5 690 | 5 393 |
| Finansiella leasingskulder | 179 | 256 |
| Skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
745 | 994 |
| Skulder till intressebolag | 85 | 80 |
| Övriga långfristiga lån | 330 | 379 |
| Summa | 7 029 | 7 102 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut och investerare | 1 095 | 691 |
| Skulder avseende svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag |
1 291 | 1 425 |
| Skulder till intressebolag | 30 | 23 |
| Övriga kortfristiga skulder | 99 | 2 |
| Summa | 2 515 | 2 141 |
| Totalt räntebärande skulder | 9 544 | 9 242 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 1 500 (1 500) MSEK.
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
Räntebärande långfristiga skulder avseende pensioner redovisas i balansräkningen under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
För information om hur finansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 35, Leasing.
| 2013 | 2012 |
|---|---|
| 1 500 | 1 500 |
| 1 500 | 1 500 |
| 4 161 | 3 027 |
| 1 | 2 |
| 4 162 | 3 030 |
| 5 662 | 4 530 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och finansiell riskhantering.
| KONCERNEN, 2013 | Garantier | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 722 | 713 | 2 435 |
| Årets avsättning | 367 | 158 | 525 |
| Omrubriceringar | 1 | –1 | |
| Årets utnyttjande | –511 | –308 | –819 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
–56 | –28 | –84 |
| Omklassificering | –1 | –1 | |
| Omräkningsdifferenser | 13 | 3 | 14 |
| Utgående balans | 1 535 | 535 | 2 071 |
| KONCERNEN, 2012 | Garantier | Övriga | Totalt |
|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 916 | 706 | 2 622 |
| Årets avsättning | 351 | 203 | 554 |
| Årets utnyttjande | –494 | –149 | –643 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | –34 | –40 | –74 |
| Omklassificering | –1 | –1 | |
| Omräkningsdifferenser | –17 | –7 | –24 |
| Utgående balans | 1 722 | 713 | 2 435 |
| MODERBOLAGET, 2013 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 846 | 28 | 874 |
| Årets avsättning | 29 | 28 | 56 |
| Årets utnyttjande | –244 | –244 | |
| Utgående balans | 631 | 56 | 686 |
| MODERBOLAGET, 2012 | Garantier | Övrigt | Totalt |
| Ingående balans | 1 060 | 59 | 1 119 |
| Årets avsättning | –149 | 5 | –144 |
| Årets utnyttjande | –65 | –36 | –101 |
| Utgående balans | 846 | 28 | 874 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Återställningsreserv | 144 | 163 | ||
| Utvecklingsrisk | 2 | |||
| Övrigt | 391 | 548 | 56 | 28 |
| Övriga avsättningar | 535 | 713 | 56 | 28 |
| Garantiåtaganden | 1 536 | 1 722 | 631 | 846 |
| Summa | 2 071 | 2 435 | 686 | 874 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifierats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas successivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Roads. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom sten- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifierats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avser byggherrerisk i sålda fastighetsprojekt.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. Konkurransetilsynet i Norge har utrett misstänkta överträdelser av konkurrenslagen. Misstanken rörde prissamarbete i asfaltbranschen mellan Kolo Veidekke och NCC Roads AS i två områden under åren 2005–2008. NCC:s internutredning bekräftade misstanken vad gäller överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet under tidsperioden i fråga. Konkurransetilsynet meddelade i mars 2013 sitt beslut i ärendet innebärande att avgiften i fråga sattes till 140 MNOK (cirka 150 MSEK). NCC, som anser att avgiften är alltför hög med hänsyn tagen till rådande rättspraxis och omständigheter i ärendet., begärde överprövning av Konkurransetilsynets beslut vid Oslo tingrett. Tingsrätten meddelade sin dom den 19 februari 2014, vilken innebär en sänkning av konkurrensskadeavgiften från 140 MNOK till 40 MNOK (43 MSEK). Domen kan överklagas.
NCC-koncernen har förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige och Norge. I Sverige består NCC:s pensionsåtagande till större delen av ITP-planen som omfattar anställda födda före 1979. Planen ger en slutlönebaserad ålderspension och är fonderad i NCCkoncernens Pensionsstiftelse. Antalet fribrevshavare och pensionärer utgör cirka 70 procent av det totala beståndet. Utöver detta finns fem mindre förmånsbestämda planer av vilka flera är stängda för nyintjäning. Fyra av dessa planer är fonderade i NCCkoncernens Pensionsstiftelse och den femte är försäkrad i ett livförsäkringsbolag.
NCC-koncernens Pensionsstiftelses styrelse består av lika antal företrädare för NCC-koncernen som för de anställda vilka omfattas av ITP-planen. Styrelsen sammanträder fyra gånger per år och avhandlar bland annat Stiftelsens kvartalsbokslut, investeringsstrategi, referensportfölj samt känslighetsanalyser. NCC-koncernen kan under vissa förutsättningar begära gottgörelse från Stiftelsen för pensionsutbetalningar. För pensionsvillkor för ledande befattningshavare, se not 5.
De risker som är förknippade med de svenska pensionsplanerna är:
I Norge består åtagandet av två mindre pensionsordningar avseende tilläggspensioner vilka inte är fonderade och där ingen nyintjäning sker. Eftersom planerna är små och ingen nyintjäning sker så är riskerna i dessa planer betydligt mindre än vad som beskrivits ovan. Under 2013 har inlösen skett av de förmånsbestämda ålderspensionsplanerna i Norge varvid dessa ersatts av avgiftsbestämda planer. Detta ledde till en positiv resultateffekt under 2013 om 75 MSEK.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 208 | 211 |
| Räntekostnad | 147 | 168 |
| Beräknad avkastning på förvaltningstillgångar | –140 | –179 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | -75 | 1 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 140 | 201 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 562 | 553 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 81 | 83 |
| Total kostnad för ersättningar efter | ||
| avslutad anställning | 783 | 837 |
Årets kostnad avseende tjänstgöring under innevarande period redovisas i rörelseresultatet och räntekostnad samt beräknad avkastning på förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enlig ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, Klassificering av ITP-planer som finansieras genom försäkring i Alecta, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2013 har NCC inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportionella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader, vilket inte gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. NCC-koncernens andel av totala sparpremier för ITP2 i Alecta är 0,18 procent.
Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska metoder och antaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Den kollektiva konsolideringsnivån ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Vid låg konsolidering kan en åtgärd vara att höja det avtalade priset för nyteckning och utökning av befintliga förmåner. Vid hög konsolidering kan en åtgärd vara att införa premiereduktioner. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 148 (129) procent.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 4 314 | 5 097 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 4 380 | 4 901 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | –66 | 195 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | 189 | 187 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
123 | 383 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 123 | 383 |
| Nettobeloppet i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
123 | 383 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | 111 | 280 |
| Norge | 13 | 103 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
123 | 383 |
Förändring av förpliktelse för förm ånsbest ä mda planer
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 5 097 | 4 748 |
| Utbetalda ersättningar | –142 | –147 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 279 | 381 |
| Reduceringar | –3 | |
| Regleringar | –932 | |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade demografiska antaganden |
61 | 95 |
| Aktuariella vinster och förluster på ändrade finansiella antaganden |
1 | 7 |
| Valutakursdifferenser | –50 | 15 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 31 december |
4 314 | 5 097 |
Planernas vägda genomsnittliga löptider är 27,2 år.
| För ändring av förvaltningstillg ångar |
||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 4 901 | 4 610 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 21 | 141 |
| Utbetalda ersättningar | –8 | –26 |
| Gottgörelse | –33 | |
| Beräknad avkastning | 140 | 184 |
| Regleringar | –857 | |
| Aktuariella vinster och förluster | 267 | –21 |
| Valutakursdifferenser | –50 | 14 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| den 31 december | 4 380 | 4 901 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Svensk aktiemarknad, noterade | 630 | 465 |
| Utländsk aktiemarknad, noterade | 932 | 1 061 |
| Hedgefonder, noterade | 514 | 347 |
| Fastigheter | 152 | |
| Räntebärande värdepapper, noterade | 804 | 1 356 |
| Räntebärande värdepapper, onoterade | 1 500 | 1 500 |
| Övrigt | 20 | |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| den 31 december | 4 380 | 4 901 |
Någon effekt av lägsta fonderingskrav eller tillgångstak finns inte.
Aktuariella antaganden, vägda snittvärden , %
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, % | 4,0 | 3,2 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,0 |
| Förväntad inflation, % | 1,5 | 1,6 |
| Livslängdsantagande vid 65 års ålder, år | 23,4 | 20,3 |
K änslighetsanalys; procentuell påverkan på åtagandets storlek per 31 december 2013
| KONCERNEN | Ökning, % Minskning,% | |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta, 0,5 procentenheters förändring | –7,5 | +8,5 |
| Framtida löneökningar, 0,5 procentenheters förändring | +3,4 | –3,0 |
| Förväntad inflation, 0,5 procentenheters förändring | +6,4 | –5,8 |
| Livslängdsantagande vid 65 år, 1 års förändring | +2,9 | –2,8 |
Ovanstående känslighetsanalys utgör inte en prognos från företaget utan är endast en matematisk beräkning.
Känslighetsanalysen baseras på en förändring i ett antagande medan alla andra antaganden hålls konstanta. I praktiken är det osannolikt att detta inträffar och några förändringar i antagandena kan vara korrelerade. Vid beräkningen av känslighetsanalysen har samma metod använts som vid beräkningen av pensionsskulden i balansräkningen.
Koncernen uppskattar att cirka 19 MSEK blir betalda under 2014 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 204 | 205 |
| Räntekostnad | 52 | 33 |
| Kostnader för pensionering i egen regi | 256 | 239 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 153 | 147 |
| Delsumma | 409 | 386 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 61 | 66 |
| Årets pensionskostnad | 470 | 452 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
3 025 | 2 908 |
|---|---|---|
| Utbetalning av pensioner | –140 | –116 |
| Räntekostnad | 53 | 33 |
| Kostnad exklusive räntekostnad som belastar resultatet | 204 | 205 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året |
2 908 | 2 786 |
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 464 | 3 273 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 373 | 174 |
| Betalning till/från pensionsstiftelse | –30 | 17 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 807 | 3 464 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: |
||
| Aktier | 1 252 | 1 616 |
| Fonder | 411 | 276 |
| Räntebärande fordringar | 2 144 | 1 572 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 807 | 3 464 |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 500 (1 500) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga finansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 2 | 2 |
|---|---|---|
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 784 | 558 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 807 | 3 464 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
3 025 | 2 908 |
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
Antaganden för förm ånsbestä mda förpliktelser
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,84 | 3,84 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till intresseföretag | 5 | 15 |
| Derivat som innehas för säkring | 51 | 63 |
| Skulder fastighetsförvärv | 185 | 363 |
| Övriga långfristiga skulder | 59 | 401 |
| Summa | 299 | 841 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 2 932 | 1 749 |
| Skulder till intresseföretag | 2 | |
| Derivat som innehas för säkring | 35 | 41 |
| Skulder fastighetsförvärv | 930 | 789 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 460 | 1 367 |
| Summa | 5 360 | 3 945 |
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Fakturering exklusive innehållna belopp | 19 143 | 21 662 |
| Innehållna belopp | 237 | 256 |
| Summa fakturering | 19 380 | 21 918 |
| Nedlagda kostnader exklusive förlustreservering | –17 867 | –19 943 |
| Förlustreservering | 96 | 73 |
| Summa nedlagda kostnader | –17 771 | –19 870 |
| Summa pågående arbeten för annans räkning | 1 609 | 2 048 |
| Resultatavräknad fakturering | ||
| Årets fakturering | 20 819 | 24 429 |
| Fakturerat men ej resultatavräknat per 1/1 | 21 918 | 23 251 |
| Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per 31/12 | –19 380 | –21 918 |
| Summa intäkter | 23 357 | 25 763 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Lönerelaterade kostnader | 2 110 | 2 014 | 930 | 940 |
| Finansiella kostnader | 36 | 44 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 10 | 5 | 1 | 1 |
| Förutbetalda intäkter hyres garantier |
219 | 59 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 1 195 | 1 424 | 365 | 510 |
| Administrationskostnader | 64 | 21 | 5 | 1 |
| Drifts- och försäljningskostnader | 176 | 131 | ||
| Övriga kostnader | 77 | 50 | 19 | 21 |
| Summa | 3 888 | 3 748 | 1 321 | 1 473 |
I Finland, Norge och Danmark finns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lätta lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse.
I Sverige har NCC ingått ramavtal för finansiell leasing av personbilar och lätta lastbilar. Avtalen baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare och förlängning av leasingavtal kan ske för enstaka fordon.
Inom NCC Roads respektive Construction Norway finns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland.
Under 2006 tecknades ett sale-leaseback-avtal med den tyska finansgruppen HSH Nordbank och dess intressebolag AGV avseende fastigheter i området Sonnengarten, Berlin. Samtidigt tecknades ett 18-årigt hyresavtal. Avtalet redovisas som operationell leasing.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Finansiell leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 38 | 42 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 241 | 218 |
| Framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 99 | 75 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 181 | 190 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 96 | 72 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 178 | 187 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden | ||
| Framtida minimileaseavgifter | 280 | 265 |
| Avgår räntebelastning | –6 | –7 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 274 | 258 |
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: | ||
| Ränta leasade maskiner och inventarier | 6 | 7 |
| Totalt | 6 | 7 |
Operationell leasing
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Operationell leasegivare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
||||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||||
| Inom 1 år | 4 | 13 | ||
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
15 | 6 | ||
| Senare än 5 år | 3 | |||
| Operationell leasetagare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||||
| Inom 1 år | 285 | 445 | 1 | 2 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
580 | 626 | 1 | |
| Senare än 5 år | 427 | 389 | ||
| Årets kostnad för operationell leasing uppgår till |
548 | 483 | 2 | 2 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernangruppen, bolag ingående i Axel Johnsongruppen samt intresseföretag och joint ventures.
Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 17, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och joint ventures har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 120 | 77 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 64 | 64 |
| Utdelning från intresseföretag | 1 | 2 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 92 | 113 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 60 | 31 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 115 | 103 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 12 | 21 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 21 | 147 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 2 | 9 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 593 | 663 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 4 | |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 52 | 103 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 5 | 3 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 2 |
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 2 862 | 1 910 |
| Inköp från koncernföretag | 1 057 | 1 044 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 116 | 168 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 121 | 112 |
| Utdelning från koncernföretag | 1 389 | 955 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 10 | 10 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 10 339 | 9 069 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 4 161 | 3 027 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 574 | 1 314 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 20 818 | 17 651 |
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 14 | 23 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 46 | 52 |
| Utdelning från intresseföretag och joint ventures | 5 | 11 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 184 | 191 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 9 | 6 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 6 | 6 |
| Eventualförpliktelser för intresseföretag och joint ventures | 8 | 30 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 1 | 6 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 394 | 481 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 4 | |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 40 | 98 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 1 | 1 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 2 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2013 | 2012 | 2013 | 2012 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Fastighetsinteckningar | 1 095 | 1 001 | ||
| Företagsinteckningar | 6 | 6 | ||
| Tillgångar belastade med äganderättsförbehåll, m m. |
279 | 260 | ||
| Spärrade bankmedel | 30 | 47 | 12 | |
| Summa | 1 410 | 1 314 | 12 | |
| Övriga ställda säkerheter | ||||
| Övrigt | 72 | 31 | ||
| Summa | 72 | 31 | ||
| Totalt ställda säkerheter | 1 482 | 1 344 | 12 | |
| Borgens- och garanti förpliktelser |
||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncern bolags räkning |
20 818 | 17 651 | ||
| Insatser och upplåtelseavgifter | 2 081 | 1 182 | 2 081 | 1 182 |
| Övriga borgens- och ansvars förbindelser |
112 | 90 | 112 | 90 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag |
68 | 176 | 6 | 109 |
| Summa borgens- och garanti förpliktelser |
2 261 | 1 446 | 23 017 | 19 032 |
T illg ångar belastade med ägander ättsförbeh åll Avser leasad utrustning i form av personbilar och lätta lastbilar.
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av NCC bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förflutit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Borgen utställd av NCC AB, utgörande säkerhet för av fastighetsägande projektbolag upptaget byggnadskreditiv, gäller till dess att lösen sker vid avyttring i enlighet med avtalad försäljning av respektive fastighetsägande projektbolag. För delägda bolag anges NCC:s andel.
| Summa enligt balansräkning och kassaflödesanalys | 3 548 | 2 634 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar | 773 | 1 236 |
| Kassa och bank | 2 775 | 1 398 |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
| Likvida medel |
| Summa enligt kassaflödesanalys | 7 805 | 6 984 |
|---|---|---|
| Kortfristiga placeringar | 7 100 | 5 725 |
| Kassa och bank | 705 | 1 259 |
| MODERBOLAGET | 2013 | 2012 |
Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkt:
Förv ärv av dotterföretag och innehav
utan bestä mmandeinflytande Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt förvärvsanalyserna följande:
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Goodwill | 230 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 29 | |
| Varulager | 1 | |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 214 | |
| Likvida medel | 220 | |
| Långfristiga skulder | –12 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –374 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 8 | |
| Uppskjuten skatteskuld | –1 | |
| Köpeskilling | 8 | 318 |
| Förvärvade likvida medel | –220 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 8 | 98 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 4 | |
|---|---|---|
| Köpeskilling | 4 | |
| Realisationsresultat | 1 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –5 | |
| Långfristiga skulder | –189 | |
| Omsättningsfastigheter | 4 | |
| Byggnader och mark | 192 | |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 923 (917) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefinansierats.
Förvärv av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande om 8 (318) MSEK har gjorts, varav 0 (220) MSEK ej medfört kassaflöde. Försäljning av dotterföretag och innehav utan bestämmande inflytande har skett med 0 (3) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassaflöde.
Under året förvärvades immateriella och materiella anläggningstillgångar för 88 (59) MSEK, varav 0 (0) lånefinansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 71 (60) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 383 (297) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 115 (188) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 242 (232) MSEK.
| Summa kassaflöde | –36 | 57 |
|---|---|---|
| Finansieringsverksamhet | 13 | 24 |
| Investeringsverksamhet | –21 | –9 |
| Förändring av rörelsekapital | –77 | 14 |
| Löpande verksamhet | 49 | 28 |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
| konsolideras enligt klyvningsmetoden |
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
150 | 207 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Likvida medel i joint ventures | 120 | 160 | |||
| Spärrade bankmedel | 30 | 47 | |||
| KONCERNEN | 2013 | 2012 | |||
| Likvida medel som inte är tillg ängliga för anv ändning |
| KONCERNEN | 2013 | 2012 |
|---|---|---|
| Förvärv av en tillgång genom finansiell leasing | 132 | 108 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses refinansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för finansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är finansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refinansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en finansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 325 MEUR med en kvarvarande löptid på cirka tre år. NCC uppfyller kraven för den finansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refinansieringsrisk definieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla finansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC eftersträvar en riskspridning mellan olika finansieringskällor (marknadsfinansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refinansieringsrisk är att låneportföljen ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refinansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen till 32 (35) månader för totala räntebärande skulder exklusive pensionsskuld enligt IAS 19. Finansieringen om 2 036 (2 420) MSEK avseende byggnation av finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar är knuten till varje enskilt bostadsutvecklingsprojekt och kapitalbindningen, 18 (21) månader, i finansieringen avspeglar detta förhållande. Exklusive lån i finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar samt pensionsskuld enligt IAS 19 uppgick kapitalbindningen till 36 (40) månader.
| Räntebärande skulder | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | ||||
| 2014 | 2 515 | 26 | ||||
| 2015 | 1 990 | 21 | ||||
| 2016 | 1 751 | 18 | ||||
| 2017 | 745 | 8 | ||||
| 20182) | 2 265 | 24 | ||||
| 2019 | 108 | 1 | ||||
| 2020– | 170 | 2 | ||||
| Totalt | 9 544 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
2) Varav återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 1 500 MSEK.
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfinansieringsprogram:
| Totalt | 4 540 | |
|---|---|---|
| Medium Term Note (MTN) i Sverige1) | 5 000 MSEK | 4 340 |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 200 |
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Ram | Utnyttjat Nom MSEK |
1) Varav noterade på NASDAQ OMX Stockholm nominellt 3 050 MSEK.
Av NCC:s totala räntebärande skuld, exklusive pensionsskuld enligt IAS 19, utgjordes 48 (41) procent av investorrelaterade lån.
För att erhålla god flexibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida finansieringsbehov har koncernens betalningsberedskap koncentrerats till bindande kreditlöften. NCC:s finanspolicy anger att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften.
Betalningsberedskapen definieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfinansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3 869 (3 807) MSEK med en återstående genomsnittlig löptid på 2,8 (3,6) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgick till 3 691 (2 802) MSEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 13 (11) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt nettoreglerade derivat som utgör finansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga odiskonterade kassaflödena.
| 2013 | 2012 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 mån– | 3 mån– | |||||||||||
| Totalt | <3 mån | 1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Återlån från NCC-koncernens Pensions stiftelse |
1 793 | 59 | 64 | 1 670 | 1 823 | 65 | 129 | 1 629 | ||||
| Räntebärande skulder | 6 183 | 195 | 1 091 | 3 248 | 1 525 | 124 | 5 677 | 383 | 475 | 2 312 | 2 086 | 421 |
| Räntebärande skulder i finländska bostads aktiebolag samt svenska bostadsrätts föreningar2) |
2 109 | 285 | 1 046 | 600 | 6 | 172 | 2 509 | 131 | 1 343 | 828 | 6 | 201 |
| Finansiella leasingskulder | 289 | 2 | 103 | 138 | 46 | 278 | 1 | 4 | 168 | 105 | ||
| Ränteswappar | 99 | 1 | 25 | 56 | 17 | 75 | 2 | 15 | 32 | 26 | ||
| Leverantörsskulder | 4 096 | 4 096 | 4 659 | 4 659 | ||||||||
| Totalt | 14 569 | 4 579 | 2 324 | 4 106 | 3 264 | 296 | 15 021 | 5 176 | 1 902 | 3 469 | 3 852 | 622 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
2) Förfallotidpunkten för räntebärande skulder i osålda färdigställda projekt i finländska bostadsaktiebolag är definierad som förfallotidpunkten för de långfristiga låneavtalen. Lånen löses dock i takt med försäljningen av bostäderna.
Nedanstående tabell visar koncernens bruttoreglerade derivat. Beloppen i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| 2013 | 2012 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 mån– | 3 mån– | |||||||||||
| Totalt | <3 mån | 1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Valutaterminer och cross-currency swappar | ||||||||||||
| – utflöde | –11 199 | –9 857 | –959 | –158 | –225 | –8 025 | –6 952 | –864 | –125 | –84 | ||
| – inflöde | 11 216 | 9 904 | 944 | 141 | 227 | 7 981 | 6 965 | 825 | 113 | 78 | ||
| Nettoflöde från bruttoreglerade derivat | 17 | 47 | –15 | –17 | 2 | –44 | 13 | –39 | –12 | –6 |
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassaflöden eller det verkliga värdet på finansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s finansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassaflöde från den operativa verksamheten samt upplåning. Upplåningen som är räntebärande medför att koncernen exponeras för ränterisk. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för företagets skuldportfölj1) när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel2) i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/– 6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform räntemässigt inte motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen.
Den genomsnittliga räntebindningstiden på företagets skuldportfölj1) reducerad med ränteexponeringen i likvida medel2) var 14 (13) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Likvida medel2) uppgick till 3 623 (2 751) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 1 (1) månad.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 till 9 544 (9 243) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 11 (10) månader. Exklusive lån i finländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar samt exklusive pensionsskuld enligt IAS 19 uppgick bruttoskulden till 7 508 (6 823) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 14 (13) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
Per den 31 december hade NCC ränteswappar knutna till skuldportföljen med ett nominellt värde på 1 800 (1 100) MSEK. Övriga ränteswappar, avsedda för säkring av ränterisken i ett leasingkontrakt, hade ett nominellt värde på 312 (301) MSEK. Ränteswapparnas (knutna till skuldportföljen) verkliga värde uppgick per den 31 december netto till –26 (–20) MSEK bestående av tillgångar om 0 (0) MSEK och skulder om 26 (20) MSEK. Övriga ränteswappars verkliga värde uppgick netto till –36 (–47) MSEK bestående av skulder om 36 (47) MSEK. Ränteswapparna knutna till skuldportföljen har en förfallotidpunkt på mellan 0,7 (0,2) och 4,7 (4,3) år. Övriga ränteswappars förfallotidpunkt ligger på 3,5 (4,5) år.
1) Företagets skuldportfölj: Räntebärande skulder exklusive de finländska bostadsaktiebolagen och de svenska bostadsrättsföreningarna samt exklusive pensionsskuld enlig IAS 19, inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
2) Likvida medel och kortfristiga placeringar exklusive likvida medel i svenska bostadsrättsföreningar.
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % | ||||
| 2014 | 7 387 | 77 | ||||
| 2015 | ||||||
| 2016 | 1 000 | 10 | ||||
| 2017 | 550 | 6 | ||||
| 2018 | 544 | 6 | ||||
| 2019 | ||||||
| 2020– | 63 | 1 | ||||
| Totalt | 9 544 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden. I enlighet med finanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade flöden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad nettoexponering i respektive valuta kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad nettoexponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande
kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid flera tillfällen och omfattas av flera säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda.
För finansiella flöden som lån och placeringar skyddas exponeringen via valutaderivat. Huvudregeln i NCC:s finanspolicy är att koncernens omräkningsexponering inte ska valutakurssäkras.
Undantag görs för utvecklingsverksamheter som NCC Property Development samt NCC Housing, där valutakurssäkring görs. I de fall säkring sker ska maximalt 90 procent av de utländska nettotillgångarna säkras utan hänsyn tagen till skatteeffekt. Koncernens vd kan besluta om säkring av utländska nettotillgångar i utvalda bolag utöver ovan angivna riktlinjer.
Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa finansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Via valutaderivat omvandlas delar av koncernens lån och likviditet till de valutor som koncernens tillgångar är upptagna till. Följande tabeller visar NCC:s finansiering samt finansieringsvalutaswappar. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % |
|---|---|---|
| EUR | 2 011 | 21 |
| LVL | 22 | |
| NOK | 454 | 5 |
| SEK | 7 057 | 74 |
| Totalt | 9 544 | 100 |
1) Exklusive pensionsskuld enligt IAS 19.
| Motvärde i MSEK | |
|---|---|
| Sälj DKK | –3 294 |
| Sälj EUR | –920 |
| Sälj LVL | –225 |
| Sälj NOK | –2 739 |
| Sälj RUB | –741 |
| Netto | –7 919 |
1) Valutaswappar och cross-currency swappar.
Transaktionsexponering
Nedanstående tabell visar koncernens nettoutflöden i olika valutor samt säkrad andel under året.
| Motvärde i MSEK | 2013 | 2012 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utflöde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
|||
| EUR | 902 | 733 | 81 | 633 | 474 | 75 | |||
| Övriga | 142 | 88 | 62 | 98 | 27 | 28 | |||
| Totalt | 1 044 | 821 | 79 | 731 | 501 | 69 |
Under 2013 var det inga kassaflödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassaflödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaterminer. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassificerade som kassaflödessäkringar. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto 7 (–2) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som tillgångar 9 (3) MSEK och som skulder 2 (5) MSEK.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautflödena under 2014–2015, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Motvärde i | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Q1 2014 | Q2 2014 | Q3 2014 | Q4 2014 | Q1 2015– | Totalt | ||||||||||||
| Valuta | Netto utflöde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utflöde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 114 | 103 | 90 | 134 | 93 | 69 | 117 | 59 | 50 | 108 | 32 | 30 | 98 | 9 | 9 | 571 | 296 | 52 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 | 50 |
Den utestående säkringspositionen (nominell volym) vid årsskiftet avseende kontrakterade nettovalutautflöden uppgick till 117 (182) MSEK, varav 66 (21) MSEK förfaller inom tre månader.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i NCC Property Development samt NCC Housing och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt.
| Motvärde i MSEK | 2013 | 2012 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
| DKK | 502 | 445 | 89 | 347 | 69 | 365 | 301 | 82 | 222 | 61 |
| EUR | 1 099 | 939 | 85 | 732 | 67 | 1 041 | 834 | 80 | 615 | 59 |
| NOK | 258 | 219 | 85 | 171 | 66 | 170 | 192 | 113 | 142 | 84 |
| RUB | 12 | |||||||||
| LVL | 44 | 41 | 91 | 32 | 71 | 49 | 47 | 96 | 35 | 71 |
| Totalt | 1 915 | 1 644 | 86 | 1 282 | 67 | 1 625 | 1 374 | 85 | 1 014 | 62 |
Säkring av nettotillgångarna sker både genom upptagande av lån samt genom valutaterminer. Det redovisade värdet på lån samt valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument per 31 december var 1 644 (1 374) MSEK, varav lån 534 (517) MSEK och valutaterminer 1 110 (857) MSEK. Säkringsredovisning tillämpas då kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda. En valutakursdifferens på -18 (37) MSEK före skatt har redovisats i övrigt totalresultat. Avseende säkringsredovisning, se vidare not 1 Redovisningsprinciper, Säkring av nettoinvesteringar.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat.
Kreditrisker och motpartsrisker i finansiell verksamhet
NCC:s placeringsreglemente för finansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 191 (105) MSEK vid utgången av 2013. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden (FFFS 2007:1). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 3 691 (2 802) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas finansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
NCC:s exponering avseende kreditrisker i kundfordringar följs upp löpande i koncernen. På balansdagen föreligger ingen signifikant koncentration för kreditriskexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| Reserv för osäkra |
Reserv för osäkra |
|||
| Brutto | fordringar | Brutto | fordringar | |
| Ej förfallna kundfordringar | 6 204 | 6 590 | ||
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
691 | 801 | ||
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
190 | 1 | 95 | 1 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
230 | 20 | 218 | 24 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar |
398 | 158 | 678 | 189 |
| Summa | 7 712 | 180 | 8 381 | 214 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 0 (12) MSEK.
| Utgående balans | 180 | 214 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | –2 | –12 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –110 | –77 |
| Årets reservering | 77 | 69 |
| Ingående balans | 214 | 236 |
| 2013 | 2012 |
Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument. I NCC:s balansräkning är det huvudsakligen kortfristiga placeringar, som innehas för handelsändamål, samt derivat som värderas till verkligt värde. Kortfristiga placeringar värderas enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad för samma instrument.
Värderingen till verkligt värde på valutaterminer och cross-currency swappar baseras på publicerade terminskurser på en aktiv marknad. Värderingen av ränteswappar baseras på terminsräntor framtagna utifrån observerbara yieldkurvor. Diskonteringen ger inte någon väsentlig påverkan på värderingen av derivaten.
För finansiella instrument som redovisas till upplupet anskaffningsvärde; kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel, leverantörsskulder och andra räntefria skulder, bedöms det verkliga värdet överensstämma med det redovisade värdet. För långfristiga värdepappersinnehav samt kortfristiga placeringar som hålles till förfall baseras det verkliga värdet på priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. För korta samt långa obligationslån noterade på Nasdaq OMX Stockholm har verkligt värde beräknats enligt priser noterade på en väl fungerande andrahandsmarknad. Verkligt värde för onoterade långa obligationer och långa skulder till kreditinstitut har beräknats genom att framtida kassaflöden har diskonterats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instrument. Verkligt värde för övriga lång- samt kortfristiga räntebärande skulder bedöms inte avvika materiellt från redovisat värde.
| Finansiella | Finansiella | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tillgångar | skulder | ||||||||
| värderade till verkligt värde |
Derivat som används i |
Kund- och | Investeringar | Finansiella | värderade till verkligt värde |
Summa | Summa | ||
| via resultat | säkrings | låne | som hålles till | tillgångar som | via resultat | Övriga | redovisat | verkligt | |
| KONCERNEN, 2013 | räkningen1) | redovisning | fordringar | förfall | kan säljas | räkningen1) | skulder | värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
108 | 23 | 131 | 134 | |||||
| Långfristiga fordringar | 23 | 145 | 168 | 168 | |||||
| Kundfordringar | 7 377 | 7 377 | 7 377 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
–2 | 1 | –1 | –1 | |||||
| Övriga fordringar | 72 | 14 | 254 | 340 | 340 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 21 | 122 | 143 | 143 | |||||
| Likvida medel | 3 548 | 3 548 | 3 548 | ||||||
| Summa tillgångar | 114 | 14 | 11 325 | 230 | 23 | 11 706 | 11 709 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 7 029 | 7 029 | 7 140 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 47 | 4 | 248 | 299 | 299 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
125 | 125 | 125 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 515 | 2 515 | 2 517 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 096 | 4 096 | 4 096 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
9 | 1 | 36 | 46 | 46 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 11 | 23 | 932 | 966 | 966 | ||||
| Summa skulder | 67 | 28 | 14 981 | 15 076 | 15 189 | ||||
| Finansiella | Finansiella | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| tillgångar värderade till |
Derivat som | skulder värderade till |
|||||||
| verkligt värde | används i | Kund- och | Investeringar | Finansiella | verkligt värde | Summa | Summa | ||
| via resultat | säkrings | låne | som hålles till | tillgångar som | via resultat | Övriga | redovisat | verkligt | |
| KONCERNEN, 2012 | räkningen1) | redovisning | fordringar | förfall | kan säljas | räkningen1) | skulder | värde | värde |
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
136 | 22 | 158 | 164 | |||||
| Långfristiga fordringar | 143 | 143 | 143 | ||||||
| Kundfordringar | 7 725 | 7 725 | 7 725 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
1 | 1 | 1 | ||||||
| Övriga fordringar | 26 | 11 | 566 | 603 | 603 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 84 | 84 | 168 | 168 | |||||
| Likvida medel | 2 634 | 2 634 | 2 634 | ||||||
| Summa tillgångar | 110 | 11 | 11 069 | 220 | 22 | 11 432 | 11 438 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 7 102 | 7 102 | 7 121 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 59 | 4 | 778 | 841 | 841 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
393 | 393 | 393 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 141 | 2 141 | 2 141 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 659 | 4 659 | 4 659 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
5 | 1 | 38 | 44 | 44 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 5 | 36 | 789 | 830 | 830 | ||||
| Summa skulder | 69 | 41 | 15 900 | 16 010 | 16 029 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 500 (1 500) MSEK.
| Finansiella | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Derivat som används | Kund- och | tillgångar som | Summa | Summa | ||
| MODERBOLAGET, 2013 | i säkringsredovisning | lånefordringar | kan säljas | Övriga skulder | redovisat värde | verkligt värde |
| Fordringar hos intresseföretag | 184 | 184 | 184 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 24 | 24 | 24 | |||
| Kundfordringar | 2 666 | 2 666 | 2 666 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 3 | 2 560 | 2 563 | 2 563 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 9 | 9 | 9 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 67 | 67 | 67 | |||
| Kortfristiga placeringar | 7 100 | 7 100 | 7 100 | |||
| Kassa och bank | 705 | 705 | 705 | |||
| Summa tillgångar | 3 | 13 315 | 5 | 13 323 | 13 323 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 500 | 1 500 | 1 500 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 061 | 1 061 | 1 061 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 9 | 9 | 9 | |||
| Leverantörsskulder | 1 756 | 1 756 | 1 756 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 10 | 4 664 | 4 674 | 4 674 | ||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 1 | 1 | 1 | |||
| Summa skulder | 10 | 8 997 | 9 007 | 9 007 |
| Finansiella | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, 2012 | Derivat som används i säkringsredovisning |
Kund- och lånefordringar |
tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
| Fordringar hos intresseföretag | 191 | 191 | 191 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 28 | 28 | 28 | |||
| Kundfordringar | 3 267 | 3 267 | 3 267 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 9 | 2 187 | 2 196 | 2 196 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 95 | 95 | 95 | |||
| Kortfristiga placeringar | 5 725 | 5 725 | 5 725 | |||
| Kassa och bank | 1 259 | 1 259 | 1 259 | |||
| Summa tillgångar | 9 | 12 758 | 5 | 12 772 | 12 772 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 500 | 1 500 | 1 500 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 105 | 1 105 | 1 105 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 96 | 96 | 96 | |||
| Leverantörsskulder | 1 991 | 1 991 | 1 991 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 3 237 | 3 237 | 3 237 | |||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 2 | 2 | |||
| Summa skulder | 7 936 | 7 936 | 7 936 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 500 (1 500) MSEK.
Klassificeringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassificeringar av finansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året.
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde samt de finansiella instrument som inte redovisas till verkligt värde i NCC:s balansräkning. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms ska göras utifrån tre nivåer. Under perioden har inga förflyttningar gjorts mellan nivåerna och inga signifikanta ändringar har gjorts vad avser värderingssätt, använd data eller antaganden.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden (vilket inte är tillämpligt för NCC).
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 93 | 93 | 26 | 26 | ||
| – Värdepapper som innehas för handel | 21 | 21 | 84 | 84 | ||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 14 | 14 | 11 | 11 | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | 23 | 23 | 22 | 22 | ||
| Finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde | ||||||
| Investeringar som hålles till förfall | 234 | 234 | 226 | 226 | ||
| Summa tillgångar | 255 | 130 | 385 | 310 | 59 | 369 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen | ||||||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 28 | 28 | 41 | 41 | ||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 67 | 67 | 69 | 69 | ||
| Finansiella skulder som inte redovisas till verkligt värde | ||||||
| Övriga skulder (räntebärande skulder) | 3 116 | 6 541 | 9 657 | 1 868 | 7 394 | 9 262 |
| Summa skulder | 3 116 | 6 636 | 9 752 | 1 868 | 7 504 | 9 372 |
| 2013 | 2012 | |||||
| MODERBOLAGET | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde | ||||||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 3 | 3 | 9 | 9 | ||
| Summa tillgångar | 0 | 3 | 3 | 0 | 9 | 9 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde | ||||||
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | 10 | 10 | ||||
| Summa skulder | 0 | 10 | 10 | 0 | 0 | 0 |
NCC har bindande ramavtal (ISDA-avtal) om nettning med alla motparter avseende derivathandel, vilket innebär att NCC kan kvitta fordringar mot skulder i händelse av motpartens obestånd eller annan händelse. Nedanstående tabell visar redovisade finansiella tillgångar och skulder brutto samt belopp som är möjliga att kvitta.
| 2013 | 2012 | |||
|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
| Redovisade bruttobelopp | 107 | 95 | 37 | 110 |
| Belopp som omfattas av avtal om nettning |
–61 | –61 | –17 | –17 |
| Nettobelopp efter avtal om nettning |
46 | 34 | 20 | 93 |
Moderbolagets derivat avser innehav mot koncernens internbank, NCC Treasury AB, vilka är kvittningsbara.
| 2013 | 2012 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
Finansiella tillgångar |
Finansiella skulder |
||
| Redovisade bruttobelopp | 3 | 10 | 9 | |||
| Belopp som är möjliga att kvitta |
–3 | –3 | ||||
| Nettobelopp | 0 | 7 | 9 | 0 |
NCC AB, org nr 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är: NCC AB Vallgatan 3 170 80 Solna
Koncernredovisningen för år 2013 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresseföretag och joint venture-företag.
NCC AB konsolideras som dotterbolag i Nordstjernan AB:s koncernredovisning. Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgår till 21,6 procent av kapitalet och 65,0 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, org nr 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
Oslo tingrett meddelade den 19 februari 2014 dom i kokurrensmål, innebärande en sänkning av den konkurrensskadeavgift som Konkurransetilsynet påfört NCC avseende överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet 2005-2008. Tingsrätten sänkte avgiften från 140 MNOK (cirka 150 MSEK) till 40 MNOK (43 MSEK).
Jacob Blom tillträdde som personaldirektör för NCC-koncernen den 12 mars 2014 och blev samtidigt medlem av koncernledningen.
| Summa SEK | 6 390 932 328 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 5 096 812 464 |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 12,00 SEK per aktie | 1 294 119 864 |
| Disponeras enligt följande: | |
| till förfogande stående vinstmedel | 6 390 932 328 |
| Styrelsen föreslår att |
Den föreslagna utdelningens totalbelopp är beräknad baserat på antalet utestående aktier per 7 mars 2014.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 7 mars 2014. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 2 april 2014.
Tomas Billing Antonia Ax:son Johnson Olof Johansson Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Sven-Olof Johansson Ulla Litzén Christoph Vitzthum Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Lars Bergqvist Karl G Sivertsson
Peter Wågström Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 7 mars 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Auktoriserad revisor
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42–94.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013
och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2013.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 7 mars 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Auktoriserad revisor
| IFRS | IFRIC 15 | IAS 19 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTAT RÄKNING, MSEK |
2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2012 | 2013 |
| Nettoomsättning | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 | 57 227 | 57 227 | 57 823 |
| Kostnader för produktion | –41 809 –42 749 –45 158 –50 729 –52 572 –52 005 –46 544 –50 263 –44 487 –47 721 –51 724 –51 731 –52 027 | ||||||||||||
| Bruttoresultat | 3 628 | 3 785 | 4 347 | 5 147 | 5 825 | 5 460 | 5 273 | 5 742 | 4 933 | 4 814 | 5 503 | 5 495 | 5 796 |
| Försäljnings- och administrationskost nader |
–2 523 | –2 577 | –2 677 | –2 795 | –3 059 | –3 197 | –3 035 | –3 035 | –2 682 | –2 774 | –2 978 | –2 988 | –3 130 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 29 | 45 | 17 | –5 | |||||||||
| Resultat från försäljning av förvaltningsfastigheter |
51 | –60 | 92 | 9 | |||||||||
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter |
6 | 6 | 19 | 22 | 19 | 15 | 10 | 10 | 2 | 7 | 3 | 3 | 6 |
| Nedskrivningar av anläggnings tillgångar |
–138 | –149 | –94 | –22 | –245 | –76 | –7 | –7 | –2 | –38 | –2 | –2 | 7 |
| Nedskrivning/återföring av nedskriv ningar av fastigheter, NCC Property Development1) |
–69 | ||||||||||||
| Resultat från försäljning av koncernföretag |
73 | 64 | –5 | 7 | 415 | 8 | 5 | 5 | 3 | 6 | 6 | ||
| Konkurrensskadeavgift | –175 | –95 | –95 | ||||||||||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 60 | 33 | 49 | 29 | 11 | 9 | –1 | –1 | 4 | 5 | 5 | 5 | 1 |
| Rörelseresultat | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 | 2 537 | 2 519 | 2 679 |
| Finansiella intäkter | 148 | 209 | 116 | 116 | 131 | 615 | 70 | 78 | 99 | 76 | 141 | 141 | 165 |
| Finansiella kostnader | –310 | –412 | –284 | –245 | –313 | –449 | –526 | –592 | –345 | –284 | –415 | –382 | –444 |
| Finansnetto | –162 | –203 | –168 | –129 | –182 | 166 | –456 | –514 | –246 | –208 | –274 | –241 | –279 |
| Resultat efter finansiella poster | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 | 2 263 | 2 277 | 2 400 |
| Skatt på periodens resultat | –96 | –68 | –393 | –555 | –357 | –565 | –432 | –449 | –481 | –496 | –364 | –367 | –411 |
| Periodens resultat | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 |
| Hänförs till: | |||||||||||||
| NCC :s aktieägare |
856 | 873 | 1 178 | 1 706 | 2 247 | 1 809 | 1 261 | 1 654 | 1 524 | 1 310 | 1 894 | 1 905 | 1 986 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 3 | 3 | 9 | 1 | 4 | 11 | 1 | 1 | 4 | 2 | 5 | 5 | 3 |
| Periodens resultat | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 | 1 910 | 1 989 |
1) Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar inom NCC Property Development redovisas från och med 2004 som Kostnader för produktion.
2004: Fastighetsförsäljningar på närmare 5 Mdr SEK genomfördes och nettolåneskulden minskade med 3,7 Mdr SEK till 1,1 Mdr SEK.
2005: Resultatet ökade framför allt beroende på en stark bostadsmarknad i Norden men också på ökad lönsamhet i de nordiska entreprenadverksamheterna. Nedskrivningar gjordes bland annat av goodwill, fastighetsprojekt och intresseföretag om cirka 220 MSEK.
2006: Högkonjunkturen i Norden innebar hög aktivitet med stigande omsättning och resultat som följd. Framför allt bidrog bostadsförsäljningen till resultatet, men även entreprenadverksamheten visade ökad lönsamhet. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett ingick med 186 MSEK.
2007: Högkonjunkturen i kombination med starkt resultat inom fastighetsutvecklingsverksamheten bidrog till det högsta resultatet i NCC:s historia och samtliga finansiella mål nåddes. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett belastade resultatet med 645 MSEK liksom konkurrensskadeavgifter om 175 MSEK. I rörelseresultatet ingick 383 MSEK från försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten.
2008: Resultatet blev historiskt högt och alla finansiella mål nåddes. 2008 var också året då bostadsmarknaden tvärbromsade och en lågkonjunktur inleddes som förstärktes av en global finanskris. Resultatet belastades med nedskrivningar och omstruktureringskostnader om sammanlagt 741 MSEK. Försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA bidrog till resultatet med 493 MSEK.
2009: Året präglades av lågkonjunktur och en lägre efterfrågan på den nordiska byggmarknaden. Volymerna gick ned men marginalerna hölls på en god nivå. Bostadsförsäljningen var bra men påverkades av prisreduktioner. Nedskrivningar av mark och osålda bostäder belastade resultatet med 192 MSEK.
2010: Den ekonomiska återhämtningen påverkade årets resultat positivt. Volymnedgången förklaras främst av färre färdigställda projekt och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, lägre orderingång 2009 i Construction-enheterna och en kall vinter som medfört förseningar och lägre aktivitet.
2011: Marknadsutvecklingen var positiv under 2011och efterfrågan var god inom såväl hus, anläggning och bostäder. Ett bra resultat redovisades främst tack vare fler färdigställda och överlämnade projekt i NCC Housing och höga volymer i NCC Roads tack vare en lång säsong. Nedskrivning av goodwill i Finland samt mark i Danmark och Lettland belastade resultatet med 172 MSEK.
2012: Rörelseresultatet var på en hög nivå där utvecklingsaffären stod för 45 procent tack vare fler färdigställda och överlämnade projekt vilket bidrog till det starka kassaflödet. Under året har bygg- och anläggningsverksamheten haft både högre omsättning och resultat än föregående år.
2013: Byggmarknaden stärktes något under andra halvåret 2013 och årets rörelseresultat var starkt främst tack vare flera färdigställda och överlämnade projekt i NCC Property Development. Den norska verksamheten försämrade resultatet till följd av projektnedskrivningar.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2009 omräknats på grund av att IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2009 om inte annat framgår. Förändringen medför i korthet att intäkter och resultat vid försäljning av fastighets- och bostadsprojekt i normalfallet redovisas först när fastigheten respektive bostaden sålts, färdigställts och överlämnats till kunden. Vanligtvis innebär detta att redovisningen av försäljningen senareläggs jämfört med tidigare. Tillämpningen av IFRIC 15 innebär även att tillgångar och skulder påverkas. Bland annat redovisas bostadsrättsföreningar och finska bostadsaktiebolag, till skillnad från tidigare, i NCC:s balansräkning. Detta ökar framför allt räntebärande skulder men påverkar även NCC:s övriga nyckeltal.
ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER – IAS 19. JÄMFÖRELSETALEN FÖR 2012 HAR OMRÄKNATS.
Förändring har skett i redovisningen av ersättningar till anställda, för vilka den reviderade IAS 19 tillämpas från och med 1 januari 2013. Jämförelsetal för 2012 har justerats. Förändringen av IAS 19 innebär i korthet att möjligheten att använda den så kalllade korridormetoden tas bort vilket betyder att uppkomna aktuariella vinster och förluster ska redovisas direkt mot övrigt totalresultat i den period de uppkommer. Vidare ska avkastningen på förvaltningstillgångar beräknas med samma räntesats som diskonteringsräntan för pensionsåtagandet. Räntekomponenten i pensionsåtagandet samt den förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar redovisas numera i finansnettot.
| BALAN SRÄKNING, MSEK |
2004 | IFRS 2004 |
2005 | 2006 | 2007 | 2008 | IFRIC 15 2008 |
2009 | IFRIC 15 2009 |
2010 | 2011 | 2012 | IAS 19 2012 |
2013 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||||||||||||
| Anläggningstillgångar | ||||||||||||||
| Goodwill | 1 597 | 1 790 | 1 772 | 1 700 | 1 651 | 1 772 | 1 772 | 1 750 | 1 750 | 1 613 | 1 607 | 1 827 | 1 827 | 1 802 |
| Övriga immateriella tillgångar | 31 | 31 | 61 | 113 | 96 | 122 | 122 | 120 | 120 | 115 | 167 | 204 | 204 | 267 |
| Förvaltningsfastigheter | 41 | 449 | 71 | 65 | 21 | 12 | 12 | |||||||
| Rörelsefastigheter och pågående | ||||||||||||||
| nyanläggningar | 821 | 830 | 865 | 796 | 640 | 682 | 682 | 647 | 647 | 576 | 596 | 662 | 662 | 704 |
| Maskiner och inventarier | 1 803 | 1 848 | 1 937 | 1 940 | 1 774 | 1 975 | 1 975 | 1 910 | 1 910 | 1 816 | 2 209 | 2 395 | 2 395 | 2 502 |
| Andelar i intresseföretag | 609 | 200 | 44 | 47 | 25 | 10 | 10 | 9 | 9 | 7 | 8 | 9 | 9 | 9 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav |
311 | 311 | 265 | 242 | 250 | 227 | 227 | 203 | 203 | 182 | 173 | 158 | 158 | 131 |
| Långfristiga fordringar | 1 392 | 1 363 | 1 246 | 2 739 | 1 968 | 1 338 | 1 366 | 1 378 | 1 397 | 1 431 | 1 750 | 1 859 | 615 | 496 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 605 | 6 822 | 6 263 | 7 642 | 6 424 | 6 139 | 6 166 | 6 016 | 6 035 | 5 739 | 6 511 | 7 114 | 5 870 | 5 910 |
| Omsättningstillgångar | ||||||||||||||
| Fastighetsprojekt | 2 002 | 2 105 | 2 005 | 1 955 | 2 145 | 3 439 | 4 018 | 2 835 | 2 835 | 2 931 | 4 475 | 5 321 | 5 321 | 5 251 |
| Bostadsprojekt | 3 495 | 4 345 | 4 395 | 5 979 | 8 553 | 11 377 | 15 060 | 8 363 | 10 137 | 8 745 | 9 860 | 11 738 | 11 738 | 12 625 |
| Material- och varulager | 604 | 609 | 502 | 443 | 474 | 624 | 624 | 514 | 514 | 537 | 557 | 655 | 655 | 673 |
| Andelar i intresseföretag | 53 | |||||||||||||
| Kundfordringar | 6 185 | 6 476 | 7 137 | 7 934 | 8 323 | 7 820 | 7 794 | 6 355 | 6 340 | 6 481 | 7 265 | 7 725 | 7 725 | 7 377 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2 696 | 2 998 | 2 737 | 2 840 | 2 956 | 1 854 | 841 | 1 459 | 777 | 804 | 910 | 782 | 782 | 918 |
| Förutbetalda kostnader och | ||||||||||||||
| upplupna intäkter | 582 | 587 | 638 | 852 | 1 048 | 1 169 | 1 119 | 844 | 982 | 988 | 1 114 | 1 544 | 1 544 | 1 325 |
| Övriga fordringar | 1 912 | 1 819 | 1 361 | 1 532 | 1 979 | 1 778 | 1 602 | 1 472 | 1 747 | 1 425 | 1 151 | 1 277 | 1 277 | 1 024 |
| Kortfristiga placeringar | 32 | 113 | 153 | 173 | 483 | 215 | 215 | 286 | 286 | 741 | 285 | 168 | 168 | 143 |
| Likvida medel | 2 574 | 2 514 | 1 919 | 1 253 | 1 685 | 1 832 | 1 919 | 1 831 | 2 317 | 2 713 | 796 | 2 634 | 2 634 | 3 548 |
| Summa omsättningstillgångar | 20 133 | 21 567 | 20 848 | 22 961 | 27 645 | 30 108 | 33 193 | 23 959 | 25 935 | 25 366 | 26 414 | 31 844 | 31 844 | 32 883 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 | 32 924 | 38 958 | 37 713 | 38 793 |
| EGET KAPITAL | ||||||||||||||
| Aktieägarnas kapital | 6 728 | 6 715 | 6 785 | 6 796 | 7 207 | 6 840 | 6 243 | 7 667 | 7 470 | 8 111 | 8 286 | 8 974 | 7 634 | 8 658 |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 84 | 84 | 94 | 75 | 30 | 25 | 25 | 18 | 18 | 21 | 11 | 15 | 15 | 17 |
| Summa eget kapital | 6 812 | 6 799 | 6 879 | 6 870 | 7 237 | 6 865 | 6 268 | 7 685 | 7 488 | 8 132 | 8 297 | 8 988 | 7 649 | 8 675 |
| SKULDER | ||||||||||||||
| Långfristiga skulder | ||||||||||||||
| Långfristiga räntebärande skulder | 3 148 | 3 485 | 2 004 | 2 023 | 1 590 | 2 620 | 2 721 | 2 941 | 2 972 | 2 712 | 3 850 | 7 102 | 7 102 | 7 029 |
| Övriga långfristiga skulder | 34 | 343 | 392 | 561 | 816 | 837 | 837 | 558 | 558 | 921 | 643 | 841 | 841 | 299 |
| Uppskjutna skatteskulder | 502 | 481 | 199 | 461 | 431 | 492 | 436 | 710 | 641 | 439 | 669 | 725 | 436 | 414 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
180 | 180 | 143 | 119 | 112 | 42 | 42 | 18 | 18 | 1 | 6 | 9 | 393 | 125 |
| Övriga avsättningar | 1 641 | 1 683 | 1 611 | 2 157 | 2 729 | 3 190 | 3 029 | 3 023 | 2 932 | 2 722 | 2 619 | 2 435 | 2 435 | 2 070 |
| Summa långfristiga skulder | 5 506 | 6 172 | 4 348 | 5 321 | 5 678 | 7 180 | 7 065 | 7 250 | 7 121 | 6 796 | 7 788 | 11 113 | 11 208 | 9 937 |
| Kortfristiga skulder | ||||||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 107 | 1 187 | 1 052 | 552 | 1 701 | 2 929 | 7 036 | 391 | 1 739 | 1 546 | 1 585 | 2 141 | 2 141 | 2 515 |
| Leverantörsskulder | 3 891 | 3 908 | 4 520 | 4 874 | 4 974 | 4 356 | 4 356 | 3 545 | 3 536 | 3 414 | 4 131 | 4 659 | 4 659 | 4 096 |
| Skatteskulder | 261 | 260 | 137 | 170 | 101 | 140 | 140 | 38 | 38 | 449 | 60 | 122 | 122 | 58 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3 563 | 4 375 | 4 367 | 4 823 | 4 971 | 5 300 | 4 784 | 4 516 | 4 250 | 4 092 | 4 176 | 4 241 | 4 241 | 4 264 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 231 | 3 305 | 3 271 | 4 592 | 5 177 | 4 371 | 4 234 | 3 598 | 3 682 | 3 336 | 3 277 | 3 748 | 3 748 | 3 888 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 368 | 2 383 | 2 535 | 3 400 | 4 231 | 5 106 | 5 474 | 2 954 | 4 117 | 3 341 | 3 611 | 3 945 | 3 945 | 5 360 |
| Summa kortfristiga skulder | 14 421 | 15 418 | 15 883 | 18 411 | 21 154 | 22 202 | 26 026 | 15 041 | 17 361 | 16 177 | 16 839 | 18 855 | 18 856 | 20 181 |
| Summa skulder | 19 926 | 21 590 | 20 231 | 23 732 | 26 832 | 29 382 | 33 090 | 22 291 | 24 482 | 22 973 | 24 627 | 29 968 | 30 063 | 30 118 |
1) Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar inom NCC Property Development redovisas från och med 2004 som Kostnader för produktion.
2004: Balansomslutningen minskade jämfört med 2003. Förändringarna förklaras huvudsakligen av sålda förvaltningsfastigheter inom NCC Property Development och av att ett antal dotterföretag avyttrades.
2005: NCC Property Development avyttrade förvaltningsfastigheter och fick betalt från försäljningar genomförda tidigare år vilket ledde till en minskad balansomslutning. Samtliga finansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,5 Mdr SEK.
2006: Ytterligare försäljningar av fastighetsprojekt inom NCC Property Development gjorde att långfristiga fordringar från sålda fastighetsprojekt steg. Investeringar i mark för bostadsprojekt ökade. Samtliga finansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,4 Mdr SEK.
2007: Kapitalbindningen ökade i fastighetsprojekt inom NCC Property Development samt bostadsprojekt inom NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Finland.
2008: Kapitalbindningen fortsatte att öka främst i boendeverksamheten.
2009: Balansomslutningen minskade tack vare ett ökat fokus på kassaflöde och kapitalbindning vilket bland annat lett till högre försäljningar i fastighets- och bostadsprojekt.
2010: Ökade investeringar i exploateringsfastigheter har mötts av högre försäljning av bostäder vilket lett till en minskning av bostadsprojekt. NCC:s positiva kassaflöde har ökade likvida medel och korta placeringar. Räntebärande skulder amorterades.
2011: Fortsatta investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing samt i fastighetsprojekt inom NCC Property Development ledde till ökat finansieringsbehov, vilket är den främsta orsaken till att nettolåneskulden ökade med 3,5 Mdr SEK.
2012: Balansomslutningen ökade främst på grund av fortsatta investeringar i bostadsoch fastighetsprojekt i utvecklingsverksamheten. Även de likvida medlen ökade till följd av högre betalningsberedskap.
2013: Fortsatta investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing ökade balansomslutningen. De likvida medlen var på en hög nivå tack vare det goda kassaflödet under fjärde kvartalet.
| IFRS | IFRIC 15 | IAS 19 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2012 | 2013 |
| Räkenskaper, MSEK | |||||||||||||
| Nettoomsättning | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 | 57 227 57 227 | 57 823 | |
| Rörelseresultat | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 | 2 537 | 2 519 | 2 679 |
| Resultat efter finansiella poster Periodens resultat |
955 859 |
945 876 |
1 580 1 187 |
2 263 1 708 |
2 608 2 252 |
2 385 1 820 |
1 694 1 262 |
2 105 1 656 |
2 008 1 527 |
1 808 1 312 |
2 263 1 899 |
2 277 1 910 |
2 400 1 989 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 850 | 866 | 901 | 798 | 780 | 983 | 584 | 584 | 667 | 1 257 | 1 345 | 1 345 | 1 055 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 413 | 438 | 626 | 1 049 | 1 493 | 2 210 | 1 054 | 1 215 | 1 533 | 2 333 | 2 692 | 2 692 | 3 890 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 1 921 | 1 920 | 2 140 | 3 908 | 5 392 | 5 010 | 1 262 | 3 193 | 3 171 | 7 529 | 8 997 | 8 997 | 7 912 |
| Kassaflöde, MSEK | |||||||||||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 3 399 | 4 161 | 2 046 | 2 171 | 1 031 | 128 | 3 318 | 6 440 | 2 423 | –1 547 | –26 | –26 | 2 532 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1 097 | 1 083 | 69 | –514 | 134 | –306 | –481 | –481 | –489 | –857 | –906 | –906 | –870 |
| Kassaflöde före finansiering Kassaflöde från finansieringsverksamheten |
4 517 –4 380 |
5 244 –5 264 |
2 115 –2 745 |
1 657 –2 307 |
1 165 –763 |
–178 298 |
2 837 –2 827 |
5 960 –5 549 |
1 935 –1 504 |
–2 404 491 |
–932 2 774 |
–932 2 774 |
1 661 –741 |
| Förändring av likvida medel | 115 | –20 | –596 | –666 | 432 | 147 | –1 | 399 | 396 | –1 916 | 1 838 | 1 838 | 914 |
| Avkastningsmått | |||||||||||||
| Avkastning på eget kapital, % | 14 | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 | 17 | 23 | 28 | 26 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 10 | 9 | 17 | 24 | 28 | 23 | 17 | 17 | 19 | 16 | 15 | 17 | 15 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK |
|||||||||||||
| Räntetäckningsgrad, % | 3,6 | 3,6 | 6,9 | 11,5 | 10,2 | 7,0 | 4,5 | 5,0 | 5,3 | 7,4 | 6,5 | 7,0 | 6,4 |
| Soliditet, % | 25 | 24 | 25 | 22 | 21 | 19 | 26 | 23 | 26 | 25 | 23 | 20 | 22 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % | 16 | 17 | 12 | 9 | 10 | 15 | 11 | 15 | 14 | 17 | 24 | 26 | 25 |
| Nettolåneskuld | 679 | 1 149 | 496 | 430 | 744 | 3 207 | 754 | 1 784 | 431 | 3 960 | 6 061 | 6 467 | 5 656 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,7 | 0,8 | 0,7 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 11 098 | 11 503 | 10 032 | 9 565 | 10 639 | 12 456 | 11 034 | 12 217 | 12 390 | 13 739 | 18 241 17 285 | 18 345 | |
| Sysselsatt kapital, snitt | 13 152 | 14 054 | 10 930 | 10 198 | 10 521 | 11 990 | 12 659 | 15 389 | 12 033 | 13 101 | 16 632 15 755 | 18 005 | |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 3,5 | 3,3 | 4,5 | 5,5 | 5,6 | 4,8 | 4,1 | 3,6 | 4,1 | 4,0 | 3,4 | 3,6 | 3,2 |
| Andel riskbärande kapital, % | 27 | 26 | 26 | 24 | 23 | 20 | 28 | 25 | 28 | 27 | 25 | 21 | 23 |
| Medelränta, %2) | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 5,2 | 5,9 | 4,5 | 4,5 | 4,6 | 4,2 | 3,6 | 3,6 | 3,3 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år2) | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 2,6 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,8 | 1,5 | 0,8 | 1,1 | 1,1 | 1,2 |
| Medelränta, %3) | 2,3 | 2,7 | 2,4 | 2,4 | 2,7 | ||||||||
| Genomsnittlig räntebindningstid, år3) | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | ||||||||
| Orderläge, MSEK | |||||||||||||
| Orderingång | 45 362 | 45 624 | 52 413 | 57 213 | 63 344 | 51 864 | 45 957 | 46 475 | 54 942 | 57 867 | 55 759 55 759 | 56 979 | |
| Orderstock | 27 077 | 27 429 | 32 607 | 36 292 | 44 740 | 40 426 | 34 084 | 35 951 | 40 426 | 46 314 | 45 833 45 833 | 47 638 | |
| Aktiedata per aktie, SEK | |||||||||||||
| Resultat efter skatt, före utspädning | 8,36 | 8,53 | 11,07 | 15,80 | 20,75 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 | 17,51 | 17,62 | 18,40 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning | 7,89 | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 | 17,51 | 17,62 | 18,40 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten, efter utspädning |
31,35 | 38,39 | 18,88 | 20,03 | 9,51 | 1,18 | 30,60 | 59,39 | 22,35 | –14,27 | –0,24 | –0,24 | 23,46 |
| Kassaflöde före finansiering, efter utspädning | 41,67 | 48,38 | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 | 26,17 | 54,96 | 17,84 | –22,17 | –8,61 | –8,61 | 15,40 |
| P/E-tal, före utspädning | 10 | 10 | 13 | 12 | 7 | 3 | 10 | 8 | 11 | 10 | 8 | 8 | 11 |
| Utdelning ordinarie | 4,50 | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 12,004) |
| Extra utdelning | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | ||||||||
| Direktavkastning, % | 16,5 | 16,5 | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 | 7,3 | 7,3 | 5,7 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 5,1 | 5,1 | 3,9 | 4,3 | 7,9 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 | 7,3 | 7,3 | 5,7 |
| Eget kapital, före utspädning | 65,70 | 65,58 | 63,30 | 62,86 | 66,48 | 63,10 | 70,72 | 68,91 | 74,81 | 76,41 | 82,97 | 70,58 | 80,24 |
| Eget kapital, efter utspädning | 62,07 | 61,95 | 62,60 | 62,69 | 66,48 | 63,10 | 70,70 | 68,90 | 74,80 | 76,41 | 82,97 | 70,58 | 80,24 |
| Börskurs/eget kapital, % | 134 | 134 | 225 | 298 | 209 | 78 | 167 | 172 | 198 | 158 | 164 | 193 | 262 |
| Börskurs vid årets/periodens slut, NCC B |
88,00 | 88,00 | 142,50 | 187,50 | 139,00 | 49,50 | 118,25 | 118,25 | 147,80 | 121,00 | 136,20 136,20 | 209,90 | |
| Antal aktier, miljoner | |||||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier5) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 6,0 | 6,0 | 1,2 | 0,3 | 0,4 | 0,4 | 0,6 | ||||||
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut |
102,4 | 102,4 | 107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,0 | 108,0 | 107,8 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | |||||||||||||
| före utspädning under perioden | 102,4 | 102,4 | 106,4 | 108,0 | 108,3 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,2 | 108,2 | 107,9 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 8 984 | 8 984 | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 12 809 | 16 005 | 13 136 | 14 706 14 706 | 22 625 | |
| Personal | |||||||||||||
| Medeltal anställda | 22 214 | 22 375 | 21 001 | 21 784 | 21 047 | 19 942 | 17 745 | 17 745 | 16 731 | 17 459 | 18 175 18 175 | 18 360 |
1) Från och med 2007 ingår investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen regi. Från 2008 ingår nedlagda kostnader före projektstart.
Siffror för 2004 till 2008 är ej justerade för IFRIC 15.
2) Exklusive skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag samt pensionsskuld enligt IAS 19.
3) Avser skulder hänförliga till svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag.
4) Utdelning 2013 avser styrelsens förslag till årsstämman.
5) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
Definitioner av nyckeltal se s. 113.
Siffrorna för 2004 är ej justerade för IAS 39, Finansiella instrument. Siffrorna för 2004 till 2011 är ej justerade för IAS 19, Ersättningar till anställda.
| Kvartalsvärden, 2013 | Helår | Kvartalsvärden, 2012 | Helår | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2013 | Kv 1 | Kv 2 | Kv 3 | Kv 4 | 2012 |
| Koncernen | ||||||||||
| Orderingång | 11 675 | 17 798 | 13 143 | 14 363 | 56 979 | 11 723 | 15 453 | 13 160 | 15 423 | 55 759 |
| Orderstock | 46 917 | 52 079 | 51 065 | 47 638 | 47 638 | 47 899 | 49 116 | 48 548 | 45 833 | 45 833 |
| Nettoomsättning | 10 084 | 13 535 | 13 129 | 21 073 | 57 823 | 10 659 | 13 733 | 13 765 | 19 069 | 57 227 |
| Rörelseresultat | –217 | 526 | 823 | 1 547 | 2 679 | –139 | 512 | 814 | 1 332 | 2 519 |
| Rörelsemarginal, % | –2,2 | 3,9 | 6,3 | 7,3 | 4,6 | –1,3 | 3,7 | 5,9 | 7,0 | 4,4 |
| Resultat efter finansiella poster | –276 | 457 | 748 | 1 472 | 2 400 | –173 | 451 | 742 | 1 258 | 2 277 |
| Periodens resultat hänförligt till NCC :s |
||||||||||
| aktieägare | –215 | 362 | 611 | 1 229 | 1 986 | –131 | 342 | 568 | 1 127 | 1 905 |
| Kassaflöde före finansiering | –950 | –1 402 | –227 | 4 240 | 1 661 | –1 242 | –2 179 | –492 | 2 981 | –932 |
| Nettolåneskuld | –7 250 | –9 722 | –9 893 | –5 656 | –5 656 | –5 493 | –8 979 | –9 430 | –6 467 | –6 467 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | –1,99 | 3,35 | 5,67 | 11,39 | 18,40 | –1,21 | 3,16 | 5,25 | 10,43 | 17,62 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter | ||||||||||
| utspädning under perioden, miljoner | 108,0 | 107,9 | 107,8 | 107,8 | 107,9 | 108,4 | 108,2 | 108,0 | 108,0 | 108,2 |
| NCC Construction Sweden | ||||||||||
| Orderingång | 3 535 | 6 893 | 4 715 | 5 205 | 20 348 | 4 916 | 5 328 | 4 471 | 6 767 | 21 483 |
| Orderstock | 16 271 | 17 570 | 17 334 | 16 211 | 16 211 | 20 154 | 19 030 | 18 001 | 17 378 | 17 378 |
| Nettoomsättning | 4 659 | 5 592 | 4 947 | 6 332 | 21 530 | 5 686 | 6 453 | 5 506 | 7 399 | 25 043 |
| Rörelseresultat | 57 | 145 | 192 | 243 | 637 | 117 | 134 | 227 | 325 | 801 |
| Rörelsemarginal, % | 1,2 | 2,6 | 3,9 | 3,8 | 3,0 | 2,1 | 2,1 | 4,1 | 4,4 | 3,2 |
| Sysselsatt kapital | 573 | 642 | 767 | 1 250 | 1 250 | 294 | 336 | 462 | 1 122 | 1 122 |
| NCC Construction Denmark | ||||||||||
| Orderingång | 2 128 | 859 | 571 | 1 370 | 4 929 | 560 | 550 | 720 | 1 458 | 3 288 |
| Orderstock | 4 179 | 4 443 | 4 167 | 4 447 | 4 447 | 2 968 | 2 608 | 2 399 | 2 924 | 2 924 |
| Nettoomsättning | 759 | 806 | 784 | 1 196 | 3 546 | 724 | 879 | 819 | 974 | 3 396 |
| Rörelseresultat | 39 | 47 | 55 | 67 | 208 | 38 | 46 | 58 | 48 | 189 |
| Rörelsemarginal, % | 5,2 | 5,8 | 7,1 | 5,6 | 5,9 | 5,2 | 5,2 | 7,0 | 4,9 | 5,6 |
| Sysselsatt kapital | 310 | 214 | 251 | 309 | 309 | 368 | 211 | 247 | 288 | 288 |
| NCC Construction Finland | ||||||||||
| Orderingång | 1 090 | 2 717 | 739 | 1 945 | 6 491 | 1 552 | 1 777 | 1 328 | 1 919 | 6 576 |
| Orderstock | 5 164 | 6 404 | 5 353 | 5 630 | 5 630 | 6 187 | 6 211 | 5 631 | 5 667 | 5 667 |
| Nettoomsättning | 1 423 | 1 752 | 1 698 | 1 808 | 6 680 | 1 331 | 1 671 | 1 702 | 2 005 | 6 709 |
| Rörelseresultat | 19 | 25 | 38 | 45 | 127 | –13 | 13 | 48 | 53 | 101 |
| Rörelsemarginal, % | 1,3 | 1,4 | 2,2 | 2,5 | 1,9 | –1,0 | 0,8 | 2,8 | 2,6 | 1,5 |
| Sysselsatt kapital | 265 | 234 | 260 | 271 | 271 | 212 | 199 | 228 | 267 | 267 |
| NCC Construction Norway | ||||||||||
| Orderingång | 1 758 | 2 013 | 1 701 | 1 626 | 7 098 | 1 945 | 3 165 | 1 923 | 1 053 | 8 086 |
| Orderstock | 6 993 | 7 235 | 6 968 | 6 364 | 6 364 | 4 812 | 6 690 | 8 193 | 7 265 | 7 265 |
| Nettoomsättning | 1 703 | 1 780 | 1 671 | 2 253 | 7 408 | 1 154 | 1 276 | 1 507 | 2 133 | 6 070 |
| Rörelseresultat | 13 | –115 | 28 | 77 | 3 | –14 | 17 | 30 | 41 | 74 |
| Rörelsemarginal, % | 0,8 | –6,4 | 1,7 | 3,4 | 0,0 | –1,2 | 1,3 | 2,0 | 1,9 | 1,2 |
| Sysselsatt kapital | 930 | 957 | 808 | 803 | 803 | 602 | 632 | 972 | 984 | 984 |
| NCC Roads | ||||||||||
| Orderingång | 1 972 | 3 555 | 3 784 | 3 001 | 12 311 | 2 102 | 3 569 | 3 299 | 2 836 | 11 807 |
| Orderstock | 5 067 | 5 507 | 5 003 | 4 598 | 4 598 | 5 512 | 5 553 | 4 719 | 4 250 | 4 250 |
| Nettoomsättning | 1 156 | 3 185 | 4 242 | 3 416 | 11 999 | 1 292 | 3 510 | 4 056 | 3 354 | 12 211 |
| Rörelseresultat | –468 | 230 | 538 | 106 | 406 | –394 | 249 | 442 | 120 | 417 |
| Rörelsemarginal, % | –40,5 | 7,1 | 12,6 | 3,1 | 3,4 | –30,5 | 7,1 | 10,9 | 3,6 | 3,4 |
| Sysselsatt kapital | 2 801 | 3 777 | 3 806 | 3 557 | 3 557 | 2 842 | 3 534 | 3 594 | 3 049 | 3 049 |
| NCC Housing | ||||||||||
| Orderingång | 1 794 | 3 252 | 2 628 | 3 247 | 10 921 | 1 972 | 1 798 | 2 154 | 3 455 | 9 380 |
| Orderstock | 12 264 | 14 357 | 15 440 | 14 200 | 14 200 | 12 100 | 12 217 | 12 678 | 11 932 | 11 932 |
| Nettoomsättning | 1 329 | 1 524 | 1 506 | 4 670 | 9 030 | 1 045 | 1 605 | 1 530 | 4 432 | 8 612 |
| Rörelseresultat | 61 | 45 | 15 | 483 | 605 | 81 | 104 | 77 | 573 | 835 |
| Rörelsemarginal, % | 4,6 | 3,0 | 1,0 | 10,3 | 6,7 | 7,8 | 6,5 | 5,0 | 12,9 | 9,7 |
| Sysselsatt kapital | 10 215 | 10 619 | 10 537 | 9 856 | 9 856 | 9 051 | 10 039 | 10 401 | 9 976 | 9 976 |
| NCC Property Development | ||||||||||
| Nettoomsättning | 609 | 656 | 102 | 3 443 | 4 811 | 1 043 | 392 | 318 | 1 095 | 2 847 |
| Rörelseresultat | 78 | 152 | 8 | 475 | 713 | 112 | –4 | –27 | 214 | 295 |
| Sysselsatt kapital | 5 097 | 5 552 | 6 085 | 3 991 | 3 991 | 4 341 | 4 592 | 5 125 | 4 989 | 4 989 |
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Roads men även delar av NCC:s Construction-enheter säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första och sista kvartalet svagare.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen Nasdaq OMX Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning och börsens regelverk, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden se www.bolagsstyrning.se). NCC AB har tillämpat koden sedan den infördes 2005. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Verkställande direktör i bolaget är Peter Wågström (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se s.108). Styrelsen har upprättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s.104).
Vice vd Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2013 bestod NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland, NCC Construction Norway, NCC Property Development, NCC Housing och NCC Roads, samt Chief Financial Officer, kommunikationsdirektören, personaldirektören (t.o.m. 20131107), hållbarhetschefen (fr.o.m. 20130301) och chefsjuristen. För information om ledamöter i koncernledningen se s.108–109.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska frågor och har som regel möte en gång per månad.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter och arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag till revisorer och arvode till dessa.
Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket även utgör en del av valberedningens utvärdering. Styrelsen biträder också valberedningen vid utvärdering
av revisionsarbetet.
valberedning
extern revision (Revisionsbolag)
intern kontrollmiljö
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Den legala bolagsstrukturen följer i allt väsentligt den operativa. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Officer och chefsjuristen ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett beslutsärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig. Många typer av beslut föregås av ett samrådsförfarande. Landchefen (chefen för NCC:s Construction-enhet i respektive land samt chefen för NCC:s Housing-enhet i Tyskland respektive S:t Petersburg) har ansvar för att ta initiativ i frågor som kräver samordning mellan olika NCC-enheter i respektive land. Exempel på frågor för landchef är koncernens varumärke och image samt utnyttjande av synergier.
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämma utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisorer är ett år. NCC:s revisorer är, fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2014, det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB. Som huvudansvarig revisor från PricewaterhouseCoopers AB har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. För mer information om valda revisorer, se s.107.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen finns en gemensam beslutsordning som klargör vem som äger rätt att fatta beslut och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, finansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärsöverenskommelser.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till flera tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produktutformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs löpande varje månad av affärsområdeschef, vd, Chief Financial Officer och chefsjuristen. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Bostads- och fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.
NCC har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att utarbeta och implementera de värderingar som råder inom koncernen. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförandekoden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten.
NCC har under 2013 vidareutvecklat det så kallade compliance-programmet och en koncernövergripande och behovsanpassad process har lanserats under 2013 (se s. 32). NCC Compass lägger tyngdpunkt på att tillhandahålla organisationen enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga risker för oegentligheter. NCC Compass är tillgänglig via NCC:s intranät (Starnet) samt via en särskild mobil applikation. Detta innebär att alla medarbetare i NCC kan tillgodogöra sig innehållet i NCC Compass och söka vägledning. Vidare har NCC utsett och särskilt utbildat drygt 45 medarbetare i alla affärsområden avseende affärsetik och hur NCC Compass ska tillämpas i olika situationer. Dessa medarbetare kallas Navigatörer. Dessutom har NCC infört ett kvalificerat systemstöd för rapportering av oegentligheter. Allt inom ramen för den värderingsstyrda och transparenta företagskultur som NCC arbetar för att bevara och vidareutveckla. NCC har vidtagit en genomgripande översyn av verksamheten och identifierat riskområden och processer. NCC:s nya rutiner och stöd är inriktade på att anställda ska våga fråga om råd i svåra situationer, istället för att okunskap eller obetänksamhet leder till felaktiga beslut eller oönskat beteende. Arbetsmetoderna innefattar bland annat riktlinjer för hantering av de vanligast förekommande risksituationerna. Implementering av de nya metoderna har inletts med utbildningar och diskussioner med NCC:s medarbetare under 2013. NCC:s samtliga medarbetare ska omfattas av utbildningen.
Medarbetare som uppmärksammar misstänkt oetiskt eller otillbörligt agerande ska i första hand anmäla detta till närmaste chef. En rutin finns också för anonyma tips. Funktionen har två syften, dels att skydda anmälaren och dels att säkerställa en säker hantering av den anmälda. Samtliga tips som innehåller tillräcklig information leder till utredning och skriftlig rapport framtagen av en externt anlitad aktör. Disciplinära åtgärder vidtas därefter i situationer där så krävs.
Årsstämma 2013 hölls i Stockholm den 9 april. 470 aktieägare var närvarande, vilka representerade 56 procent av aktiekapitalet och 81 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman 2013 liksom tidigare årsstämmor finns tillgängliga på www.ncc.se/ bolagsstyrning. Vid årsstämman 2013 beslöts bland annat följande:
Kontant utdelning om 10,00 (10,00) SEK per aktie för verksamhetsåret 2012.
Till styrelseledamöter omvaldes Antonia Ax:son Johnson, Tomas Billing, Ulla Litzén, Olof Johansson, Sven-Olof Johansson och Christoph Vitzthum. Tomas Billing omvaldes till styrelsens ordförande.
Arvode till styrelsen beslutades utgå med totalt 3 075 000 SEK, fördelat på 825 000 SEK till styrelsens ordförande och 450 000 SEK till övriga stämmovalda ledamöter.
Till valberedningen valdes Viveca Ax:son Johnson (ordförande), Marianne Nilsson och Johan Strandberg (se "Valberedning 2013", s. 103).
Riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och andra personer i bolagets ledning antogs. Vidare beslutades att införa ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTI 2013) för ledande befattningshavare och nyckelpersoner (se "Ersättningar", s. 48).
För att täcka åtaganden enligt LTI 2013 bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 486 B-aktier samt överlåta högst 303 620 B-aktier till deltagarna i LTI 2013. Styrelsen har under året nyttjat detta mandat och återköpt 177 000 B-aktier.
Resultat- och balansräkningar för 2012 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
Styrelsen hade under år 2013 sex ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett antal arbetsplatsbesök. Andra befattningshavare i NCC har utöver vd och Chief Financial Officer deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Styrelsen har vid olika tillfällen utvärderat frågan om att etablera utskott i frågor om ersättning och revision. Styrelsen har valt att ej etablera sådana utskott, utan i stället har styrelsen hanterat revisionsfrågor och ersättningsfrågor inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s. 104).
NCC har under andra kvartalet 2013 återköpt 177 000 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt det långsiktiga incitamentsprogram som beslutats om på årsstämman 2013 (LTI 2013). Aktierna återköptes till gällande marknadspris. Antalet aktier som inte ägs av bolaget uppgår efter återköpet till 107 843 322 aktier.
| Invald år | Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Arvode, KSEK | Styrelsesammanträden och närvaro 2013 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 29 jan | 9 apr | 9 apr1) | 2 maj | 15 aug | 24 okt | 12 dec | ||||||
| Bolagsstämmovalda ledamöter |
||||||||||||
| Tomas Billing | 1999 | ja | nej | 805 | ||||||||
| Antonia Ax:son Johnson | 1999 | ja | nej | 443 | – | – | ||||||
| Ulf Holmlund2) | 2004 | ja | ja | 114 | ||||||||
| Olof Johansson | 2012 | ja | ja | 443 | ||||||||
| Sven-Olof Johansson | 2012 | ja | ja | 443 | ||||||||
| Ulla Litzén | 2008 | ja | ja | 443 | – | |||||||
| Christoph Vitzthum | 2010 | ja | ja | 443 | – | |||||||
| Ordinarie arbets tagarrepresentanter |
||||||||||||
| Lars Bergqvist | 1991 | – | ||||||||||
| Karl G. Sivertsson | 2009 | – | ||||||||||
| Karl-Johan Andersson | 2011 | – |
1) Konstituerande styrelsesammanträde.
2) Avgick vid årsstämman den 9 april 2013.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Verkställande direktörens ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Verkställande direktören deltar ej i detta beslut. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Ramvillkor för rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Svensk kod för bolagsstyrning föreskriver att i avtal tecknade från och med 1 juli 2010 ska uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget ej överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattningshavare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifikation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare finns i not 5, s. 70.
Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 9 april 2013 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Marianne Nilsson (nyval, vice vd, Swedbank Robur AB) och Johan Strandberg (nyval, analytiker SEB Fonder), med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.
Valberedningen föreslår att styrelsen, till den del den utses av bolagsstämman, ska bestå av sju ordinarie ledamöter utan suppleanter. Antonia Ax:son Johnson har avböjt omval efter 15 år som ledamot. Valberedningen föreslår omval av nuvarande ledamöter: Tomas Billing, Ulla Litzén, Christoph Vitzthum, Olof Johansson och Sven-Olof Johansson. Valberedningen föreslår nyval av Carina Edblad och Viveca Ax:son Johnson. Valberedningen föreslår omval av Tomas Billing som ordförande.
En redogörelse för valberedningens arbete, motiveringar och förslag inför årsstämman 2014 finns att tillgå på NCC:s webbplats www.ncc.se/bolagsstyrning.
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den finansiella rapporteringen respektive upprättande av koncernredovisningen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, själva grunden i NCC:s verksamhet, utvärderas genom verksamhetsrevisionerna, och eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs också via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen.
Mot bakgrund av de uppföljningar som sker via verksamhetsrevisionerna och genom ekonomi- och controllerorganisationen anser styrelsen inte att det finns något behov av en särskild interngranskningsfunktion förutom verksamhetsrevisionen.
NCC:s revisor PricewaterhouseCoopers AB granskar även som ett led i sin räkenskaps- och förvaltningsrevision ett urval av NCC:s kontroller. Styrelsen erhåller revisorernas rapporter samt träffar revisorerna två gånger per år, varav en gång utan närvaro av den verkställande ledningen. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett flertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp på ett systematiskt sätt i respektive enhet. NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Information och kommunikation av interna policies, riktlinjer,manualer och koder som gäller den finansiella rapporteringen återfinns på NCC:s intranät (Starnet Ekonomi). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor etc. samt övergripande tidplaner. Starnet Ekonomi är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq OMX Stockholm. Det är Chief Financial Officer i NCC som är huvudansvarig för Starnet Ekonomi. Starnet Ekonomi innehåller bland annat:
All finansiell rapportering ska följa regelverket på Starnet Ekonomi.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfinns på Starnet Ekonomi. Regelverket uppdateras regelbundet genom Chief Financial Officers försorg. Dessutom hålls regelbundna utbildningsprogram och konferenser för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Detta ligger inom ansvarsområdet för Chief Financial Officer.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker på ett årligt styrelsemöte för NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå.
NCC tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker, som bolaget är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen, hanteras inom de processer som fastställts. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker, operativa risker samt övriga risker för fel i den finansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga sådana risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar. 1
I NCC följs risker upp på flera olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av finansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refinansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s finanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga finansiella ärenden.
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för bolag och affärsområden. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll.
För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. Detta sker dels i de ITsystem som stödjer olika processer i verksamheten och dels med ändamålsenligt utformade manuella kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Det är starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den finansiella rapporteringen är korrekta. NCC har sedan ett antal år ett Shared Service Center, NCC Business Services (NBS), vilket hanterar merparten av den nordiska verksamhetens transaktioner. Ett krav på NBS är att dess processer ska ha kontrollaktiviteter som hanterar identifierade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. NBS utvecklar systematiskt och löpande sina processer. Sedan november 2013 finns även ett Shared Service Center, Human Recourses Services (HRS) som hanterar NCC:s löneadmistration för de nordiska länderna vilket har motsvarande krav som NBS.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete. Styrelsen upprättar vidare en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för arbetet med den interna kontrollen och att bidra till en effektiv kontrollmiljö. Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Om styrelsen finner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter, vilket tillämpas i NCC:s fall, då tre oberoende styrelseledamöter har revisions- och redovisningskompetens. Att styrelsen är relativt liten underlättar därtill detta arbete.
NCC-koncernen är en decentraliserad internationell organisation med affärsområden i bolagsform med grund i bolagsrättsliga regler för styrning av företag. Vid styrelsesammanträden är vd och, i förekommande fall dotterföretagschefer, föredragande i ärenden som kräver styrelsens behandling. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i dotterföretagens motsvarande beslutsordningar och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och manualer.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfinns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
Till årsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2013 på s. 100–105 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 7 mars 2014
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Auktoriserad revisor
Ordförande. Född 1963. Civ.ek.
Ordinarie ledamot sedan 1999 och ordförande sedan 2001. Vd i Nordstjernan AB. Ledamot i Stenas Sfärråd och Parkinson Research Foundation. Tidigare erfarenheter bland annat vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB.
Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 75 400 B-aktier.
Född 1943. Fil.kand.
Ordinarie ledamot sedan 1999. Ordförande i Axel Johnson AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Vice ordförande i Nordstjernan AB. Ledamot i Axel Johnson Inc., Axfast AB, Axfood AB, Mekonomen AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Aktieinnehav i NCC AB: 167 400 A-aktier och 72 400 B-aktier via privat bolag.
Född 1960. Civ.ing.
Ordinarie ledamot sedan 2012. Ordförande och partner Pangea Property Partners. Tidigare erfarenheter bland annat verksam inom Skanska-koncernen 1986–2002, ansvarig för Skanskas projektutvecklingsverksamhet 1996–2002.
Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
Född: 1945. Pol.mag.
Ordinarie ledamot sedan 2012. Vd och huvudägare i FastPartner AB sedan 1996. Styrelseledamot i Allenex AB och Autoropa AB. Tidigare erfarenhet bland annat egenföretagare och entreprenör.
Aktieinnehav i NCC AB: 100 000 B-aktier via bolag.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008. Styrelseledamot i Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB och AB SKF. Tidigare erfarenheter bland annat vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 3 400 B-aktier.
Född 1969. Ekonomie magister. Ordinarie ledamot sedan 2010. Koncernchef Oy Karl Fazer AB. Tidigare erfarenhet bland annat direktör i affärsområdet Wärtsilä Services 2009–2013, direktör i Wärtsilä Power Plants 2006–2009, vd i Wärtsilä Propulsion 2002–2006, ekonomi- och finanschef i Wärtsilä Oyj Abp, Ship Power 1999–2002. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda aktier per 31december 2013. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations/NCC-aktien, där information finns från Finansinspektionens insiderregister.
Född 1964. Beläggningsarbetare.
Ordinarie ledamot sedan 2011. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: ledamot SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande beläggningssektion Skåne. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1951. Byggnadsingenjör.
Ordinarie ledamot sedan 1991. Anställd sedan 1975. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Övriga uppdrag: ordförande Byggcheferna. Aktieinnehav i NCC AB: 1 140 A-aktier och 200 B-aktier (inkl. närstående).
Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1986. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: vice ordförande i Byggnads region MellanNorrland samt suppleant i Byggnads förbundsstyrelse. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Suppleant sedan 2011. Anställd sedan 1977. Byggnadssnickare och facklig förtroendeman i NCC samt huvudskyddsombud. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: ordinarie styrelseledamot i byggnads Region Småland/Blekinge. Aktieinnehav i NCC AB: 100 B-aktier.
Född 1963. Service Manager Group IT. Suppleant sedan 2009. Anställd sedan 1999. Arbetstagarrepresentant för Unionen (f.d. Svenska Industritjänstemannaförbundet). Systemförvaltare på IT Sverige. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Axel Johnson AB, Karo Bio AB, Nordstjernan AB och Saab AB.
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist i NCC AB. Styrelsens sekreterare i NCC AB sedan 2009. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1964. Civ.ing. Vd och koncernchef sedan 2011. Chef NCC Housing 2009–2010. Anställd i NCC sedan 2004. Tidigare erfarenheter bland annat chef NCC Property Development 2007–2008, Sverigechef NCC Property Development 2004–2006, olika chefsbefattningar inom Drott (sedermera Fabege) 1998–2004, olika befattningar inom Skanskas fastighetsverksamhet 1991–1998.
Innehav i NCC AB: 10 360 B-aktier (inkl. närstående) och 19 319 köpoptioner B.
Född 1959. Civ.ek. Chief Financial Officer sedan 2007 och ekonomidirektör sedan 2003. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat ekonomichef och koncerncontroller NCC AB 1999–2003, koncernredovisningschef NCC AB 1996–1999, koncernredovisningschef Nynäs AB 1993–1995, auktoriserad revisor Tönnerviksgruppen och KPMG 1984–1992. Övriga uppdrag: styrelseledamot i RNB Retail and Brands. Innehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist NCC AB sedan 2009. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist NCC International Projects och NCC Property Development 2000–2008, bolagsjurist ABB/Daimler Chrysler Transportation 1996–2000, Ekelunds advokatbyrå 1993– 1996, domstolsväsendet 1991–1993, European International Contractors (EIC) 2001–2010, varav som styrelseledamot 2008–2010. Innehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1961. Civ.ek. och MBA. Chef NCC Construction Sweden från 2012. Anställd i NCC sedan 1987. Tidigare erfarenheter bland annat chef NCC Housing 2011–2012, chef region Stockholm/Mälardalen inom NCC Construction Sweden, chef marknads- och affärsutveckling NCC Construction Sweden. Övriga uppdrag: Styrelseledamot Sveriges Byggindustrier. Innehav i NCC AB: 7 244 köpoptioner B.
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Housing från 2012. Anställd i NCC sedan 1995. Tidigare erfarenhet bland annat chef NCC Property Development 2009–2013, Sverigechef NCC Property Development 2007–2009, regionchef Väst NCC Property Development 2004–2007, regionchef Syd NCC Property Development 2003–2004, olika befattningar inom NCC:s fastighetsutvecklingsverksamhet 1995–2003. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Construction Denmark från 2012. Anställd i NCC sedan 1985. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd i NCC Construction Denmark 2009–2012. Koncerndirektör NCC Construction Denmark 2002–2009. Styrelseledamot i Dansk Byggeri. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1972. Civ.ing. Chef NCC Property Development från maj 2013. Anställd i NCC sedan 2013. Tidigare erfarenheter bland annat affärsutvecklingschef Atrium Ljungberg 2006–2013, affärsutvecklingschef Ljungberg-Gruppen 2003–2006, fastighetschef Stockholm/Uppsala Drott 1998–2003. Övriga uppdrag: styrelseledamot i BRIS.
Innehav i NCC AB: 0.
Född 1962. Civ.ek. Kommunikationsdirektör sedan 2012. Anställd i NCC sedan 2012. Tidigare erfarenheter bland annat kommunikationsdirektör på Fortum 2004–2012, kommunikationskonsult och partner på Kreab Gavin Anderson 1998–2004. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1963. Jur.kand. Hållbarhetschef från mars 2013. Tidigare erfarenheter bland annat miljöchef NCC AB 2010–2013, kvalitets- och miljöchef Ragn-Sells AB 2002–2010, departementsråd, tf expeditionschef, kansliråd m.m. på Miljödepartementet 1991–2002. Övriga uppdrag: styrelseordförande i Miljömärkning Sverige AB, Svanen.
Innehav i NCC AB: 0.
Född 1956. Civ.ing. Chef NCC Roads från 2006. Anställd i NCC sedan 1981. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd NCC Construction Sweden med ansvar för marknad, affärsutveckling och dotterbolag 2004–2006, olika befattningar inom såväl anläggningssom husbyggande 1981–2001. Anställd i Peab som chef Division Anläggning 2001–2003. Innehav i NCC AB: 500 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1971. Civ.ing. Chef NCC Construction Finland sedan 2012. Anställd i NCC sedan 2001. Tidigare erfarenheter bland annat regionchef NCC:s bostadsbyggande i Helsingfors, olika chefsbefattningar i NCC Construction Finland sedan 2001. Övriga uppdrag: styrelseledamot i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera och Byggnadsindustri RT. Innehav i NCC AB: 800 B-aktier.
Född 1959. Civ.ing. Inköpsdirektör NCC AB. Anställd i NCC sedan 1984. Tidigare erfarenheter bland annat chef NCC Construction Norway, chef region Norrland inom NCC Construction Sweden, olika befattningar inom såväl anläggning som husbyggande. Innehav i NCC AB: 53 A-aktier och 2 000 B-aktier samt 13 571 köpoptioner B.
Född 1970. Yrkesofficer och Civ. ek. Personaldirektör sedan 12 mars 2014. Anställd i NCC sedan 2013. Tidigare erfarenhet bland annat chef Business Support NCC Construction Denmark 2013–2014, personaldirektör TDC Business & TDC Nordic 2009–2013, personaldirektör NCC Construction Denmark 2008-2009, personaldirektör Merck Sharp & Dohme i Danmark och senare i Sverige 2000–2005. Innehav i NCC AB: 0
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Construction Norway sedan juni 2013. Anställd i NCC sedan 1992. Tidigare erfarenheter bland annat regiondirektör för NCC:s anläggningsverksamhet i Norge 2009–2013. Distriktschef inom region anläggning 2003–2009. Dessförinnan chefsingenjör och anläggningsledare i NCC Construction Norway. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1955. Civ. ek. Chef för strategi och Mergers & Acquisitions (M & A). Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat chef för M & A på NCC AB 1996–2011, ansvarig för M & A på Price Waterhouse 1991–1996, chef/ägare företagsgrupp verksamt inom maskinförsäljning och service 1986–1993. Innehav i NCC AB: 0.
* Direktrapporterande till koncernchefen.
NCC:s aktier introducerades på Stockholmsbörsen 1988 under namnet Nordstjernan. Aktien är noterad på Nasdaq OMX Stockholm/Large Cap (Stora bolag).
Efter några år som präglats av osäkerhet, främst till följd av finansiella problem i Europa, har börsmarknaderna under 2013 stabiliserats och haft en positiv utveckling. Stockholmsbörsen slutade året med en uppgång på 23 procent. NCC:s B-aktie noterade en kursuppgång på 54 procent. Det kan jämföras med OMX branschindex som steg med 38 procent. Kursen på NCC:s aktier vid årets slut motsvarade ett börsvärde på 22,7 Mdr SEK.
Under året omsattes totalt cirka 166 (161) miljoner NCC-aktier i 781 139 (572 405 ) avslut och till ett sammanlagt värde av 27,9 (21,1) Mdr SEK. Handeln på Nasdaq OMX Stockholm svarade för 95 (83) procent av omsättningen i A-aktien. För B-aktien svarade Stockholmsbörsen för 51 (59) procent av omsättningen och således skedde 49 (41) procent av handeln i B-aktien på andra marknadsplatser.1) De senaste fem åren har handeln i B-aktien på andra platser än Stockholmsbörsen ökat från 16 till 49 procent. Omsättningshastigheten för A-aktien totalt på alla marknadsplatser var 10 (6) procent och på Stockholmsbörsen 10 (5) procent. För B-aktien var omsättningshastigheten totalt 204 (204) procent och på Stockholmsbörsen 104 (119) procent. Omsättningshastigheten för Stockholmsbörsen som helhet sjönk till 67 (74) procent under året.
Största enskilda aktieägare i NCC är Nordstjernan AB. Under året har Norges Bank Investment Management tagit sig in på listan över de tio största aktieägarna. Andelen utländska ägare ökade till 22 (16) procent av kapitalet och förutom Norge finns största ägarandelarna i USA. Aktuell ägartabell finns på www.ncc.se.
1) Efter att börsmarknaderna avreglerats kan en aktie handlas på andra marknadsplatser än på de börser där den är noterad. Fler aktörer har etablerat sig och handeln har därmed blivit mer fragmenterad. Vanliga handelsplatser för svenska aktier är BATS Chi-X, Burgundy, Turquoise och London.
Under året återköptes 177 000 aktier och vid årsskiftet fanns totalt 592 500 återköpta aktier i eget förvar.
År 1996 infördes möjlighet för ägare av A-aktier att omvandla dessa till B-aktier. Under 2013 omvandlades 2 425 764 aktier. Sedan 1996 har totalt omkring 36,1 miljoner aktier omvandlats. Begäran om omvandling görs skriftligt till styrelsen.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut. För 2013 föreslår styrelsen en utdelning om 12,00 (10,00) SEK per aktie, uppdelat på två utbetalningstillfällen. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 294 (1 080) MSEK, vilket motsvarar 65 procent av årets resultat efter skatt. Den totala avkastningen 2013 (beräknad som kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början) blev 64 (21) procent för NCC B. Genomsnittet för Stockholmsbörsen, räknat enligt Six Return Index, var 28 (17) procent.
| A-aktien | B-aktien | |
|---|---|---|
| Totalt antal aktier, st1) | 27 708 122 | 80 135 200 |
| Röstvärde | 10 röster | 1 röst |
| Omsatt antal totalt inkl. efteranmälda, miljoner | 2,7 | 163,3 |
| – varav på NASDAQ OMX Stockholm | 2,7 | 83,2 |
| Omsatt värde totalt, MSEK | 461 | 27 400 |
| – varav på NASDAQ OMX Stockholm | 461 | 14 063 |
| Omsättningshastighet, % | ||
| – totalt samtliga handelsplatser | 10 | 204 |
| – på NASDAQ OMX Stockholm | 10 | 104 |
| Kurs vid årets början, SEK | 136,00 | 136,20 |
| Kurs vid årets slut, SEK | 209,50 | 209,90 |
| Högst betalt, SEK | 212,70 | 212,90 |
| Lägst betalt, SEK | 136,00 | 138,00 |
| Betavärde | 0,905 | 0,967 |
| Utbetald utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 |
| Total avkastning inklusive utdelning, % | 64,33 | 64,44 |
1) Exklusive återköpta aktier.
Det utländska ägandet ökade under året från 16 till 22 procent.
ägarkategorier, andel av kapital kursutveckling och omsättning 2013
Nyckeltal per aktie finns i Flerårsöversikten på s. 98.
1) Efter skatt och full utspädning.
2) Föreslagen utdelning.
3) Kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande
till värdet på NCC:s B-aktie vid årets början.
4) Ej omräknat enligt IFRIC 15.
| A-aktien | B-aktien | Totalt A och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2012 |
–32 977 796 | 32 977 796 | |
| Återköpta aktier 2000–2012 | –6 450 892 | –6 450 892 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2011 |
6 035 392 | 6 035 392 | |
| Antal utestående aktier per 31/12 2012 |
30 133 886 | 77 886 436 | 108 020 322 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2013 |
–2 425 764 | 2 425 764 | |
| Återköpta aktier 2013 | –177 000 | –177 000 | |
| Antal utestående aktier per 31/12 2013 |
27 708 122 | 80 135 200 | 107 843 322 |
| Antal röster | 277 081 220 | 80 135 200 | 357 216 420 |
| Procent av röster | 78 | 22 | 100 |
| Procent av kapital | 26 | 74 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2013, SEK | 209,50 | 209,90 | |
| Börsvärde, MSEK | 5 805 | 16 820 | 22 625 |
| Antal aktieägare |
Procent av antal ägare |
Antal aktier | Procent av aktiekapital |
|
|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 28 802 | 76,3 | 4 886 131 | 4,5 |
| 501–1 000 | 4 793 | 12,7 | 3 986 806 | 3,7 |
| 1 001–10 000 | 3 635 | 9,7 | 9 997 714 | 9,2 |
| 10 001–100 000 | 378 | 1,0 | 11 949 569 | 11,1 |
| 100 001–1 000 000 | 105 | 0,2 | 33 742 117 | 31,6 |
| 1 000 001– | 13 | 0,1 | 43 280 985 | 39,9 |
| Totalt | 37 726 | 100,0 | 107 843 322 | 100,0 |
1) Exklusive återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
| Procentandel | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal A-aktier | Antal B-aktier | Kapital | Röster | |
| Nordstjernan | 23 200 000 | 200 000 | 21,6 | 65,0 |
| SEB fonder | 6 688 254 | 6,2 | 1,9 | |
| Swedbank Robur fonder | 420 392 | 3 758 156 | 3,9 | 2,2 |
| AMF Försäkring & Fonder | 2 986 720 | 2,8 | 0,8 | |
| Lannebo fonder | 2 400 000 | 2,2 | 0,7 | |
| Norges Bank Investment Management |
4 239 | 2 329 133 | 2,2 | 0,7 |
| Andra AP-fonden | 2 309 317 | 2,1 | 0,6 | |
| SHB fonder | 32 028 | 1 960 891 | 1,8 | 0,6 |
| Fjärde AP-fonden | 1 410 753 | 1,3 | 0,4 | |
| AFA Försäkring | 1 380 250 | 1,3 | 0,4 | |
| Summa 10 största ägare | 23 656 659 | 25 423 474 | 45,4 | 73,3 |
| Övriga aktieägare i Sverige | 3 759 295 | 34 055 734 | 35,3 | 20,1 |
| Övriga aktieägare i utlandet | 292 168 | 20 655 992 | 19,3 | 6,6 |
| Totalt antal aktier | 27 708 122 | 80 135 200 | 100,0 | 100,0 |
1) Exklusive återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
NCC lämnar finansiell information för verksamhetsåret 2014 vid följande tillfällen:
| 2 april Å | rsstämma |
|---|---|
| 29 april | Delårsrapport januari–mars |
| 18 juli | Halvårsrapport januari–juni |
| 24 oktober | Delårsrapport januari–september |
| Januari 2015 | Bokslutskommuniké 2014 |
NCC:s delårsrapporter finns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen finns samlad på svenska och engelska. På webbplatsen finns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 1997 och årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter. Tryckt årsredovisning distribueras till de aktieägare som har begärt det.
Under fliken "Investor Relations" finns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15:e minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfinns pressmeddelanden dels från koncernen, NCC AB, dels lokala pressmeddelanden från respektive land.
Den som vill beställa finansiell information från NCC kan antingen använda beställningsformuläret på webbplatsen www.ncc.se,
skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och finansiell information för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 2 april 2014 kl. 16.30.
Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royals entré, Stallgatan 6, Stockholm. Anmälan kan ske skriftligen under adress NCC AB, Att: Agneta Hammarbäck, 170 80 Solna, via koncernens webbplats www.ncc.se, per telefon 08-585 521 10, telefax 08-624 00 95 eller per e-post: [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktieinnehav.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman finns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 25 februari 2014. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samma dag.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen finns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fliken Investor Relations hittar du all finansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive andelen avseende innehav utan bestämmande inflytande, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter finansnetto inklusive resultat från andelar i intresseföretag plus finansiella kostnader, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Medelränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettolåneskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus räntebärande tillgångar inklusive likvida medel.
Nettomarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. För NCC Housing redovisas nettoomsättningen vid tidpunkt för överlämnande av bostaden till slutkund. Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med ägandets övergång. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befintliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Vinstmarginal: Resultat efter finansiella poster i procent av årets nettoomsättning.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnadstillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Detaljplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken är juridiskt bindande och kan ligga till grund för bygglov.
Direktavkastningskrav: Köparens krav på avkastning vid förvärv av fastighets- och bostadsprojekt. Driftsintäkter minus drifts- och underhållskostnader (=driftnetto) dividerat med marknadsvärdet.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser både boendeprojekt och kommersiella fastighetsprojekt.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över flera år.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses dels kommersiella byggnader, exempelvis kontor, butiker, gallerior, garage, hotell och industri och dels offentliga lokaler och byggnader såsom sjukhus, skolor, vård- och omsorgsbyggnader samt förvaltningsbyggnader.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Plattformar: Gemensamma standardiserade tekniska lösningar. Finns för allt från idrottshallar, kontor, logistikanläggningar, till broar, småhus och flerbostadshus.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
VDC: Virtual Design and Construction.
Översiktsplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken inte är juridiskt bindande och som normalt förutsätts följas av och preciseras genom detaljplaner.
Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifierade reduktionsenheter i Kikonda Forest Reserveprojektet, skogsplantering i Uganda.
Produktion: NCC och Hallvarsson & Halvarsson.
Fotografer: Søren Aagaard s. 40. Klas Andersson s. 35, omslagsflik. Niklas S Bernstone s. 2, 7. David H Carriere/ Getty Images s. 16. Ulf Celander s. 24. DesignGroup Architects A/S s. 5. Diakrit s. 38. Thomas Fahlander s. 13. Louise Falborg s. 23. Felix Gerlach s. 11, 29. Casper Hedberg s. 13, 32, 33, omslagets fram- och baksida, omslagsflik. Steffen Hoeft Photography s. 26. Ulf Huett s. 11, 34. Sten Jansin s. 106–109. Rickard Kilström/ Kontinent s. 4, 17, 36. Håkan Lindgren s. 3. Micke Lundström s. 9. Terhi Paavilainen s. 11. Mika Pajo s. 19. Sini Pennanen s. 9. Per Pixel Petterson s. 14, 22. Kimm Saatvedt s. 21. Dalibor Sandic s. 8, omslagsflik. Conny Sillén s. 3, 36. Strategisk Arkitektur s. 41. Mikael Ullén s. 2, 18. Anders Wejrot/ BLR Fotograferna s. 39. www.omelettfoto.se s. 13. Elanders PMS transp bakgr.eps Elanders PMS vit bakgr.eps
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa med en omsättning på 58 Mdr SEK och 18 500 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och vägservice. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
NCC AB 170 80 Solna Telefon 08-585 510 00 ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.