Annual Report • Mar 15, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Framtidens Ansvarsfullt byggande Hållbart samspel
miljöer
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa med en omsättning på 57 Mdr SEK och 18 000 anställda. Med Norden som hemmamark nad är NCC verksamt inom hela värde kedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industri lokaler och offentliga byggnader, vägar och an läggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och väg service. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
Bygg- och anläggningsaffären stod för mer än hälften av NCC-koncernens nettoomsättning 2012, medan industri- och utvecklingsaffären svarade vardera för knappt en femtedel av omsättningen.
Industri, 19 (20)% Bygg och anläggning, 63 (65)% Utveckling, 18 (15)%
TOTAL NETTOOMSÄTTNING: 57,2 (52,5) Mdr SEK
Utvecklingsaffärens andel av NCC-koncernens rörelse resultat ökade under 2012. Bygg och anläggning utgjorde fortsatt den största andelen av rörelse resultatet.
Industri, 15 (21)% Bygg och anläggning, 43 (48)% Utveckling, 42 (31)%
TOTALT RÖRELSERESULTAT: 2 537 (2 017) MSEK
Vd kommenterar 2 Affärsidé, mål och strategi 6 Marknad och konkurrenter 12 NCC:s geografi ska marknader 14
VERKSAMHETEN Industri 16 Bygg och anläggning 20 Utveckling 26
HÅLLBARHETSREDOVISNING Ett hållbart perspektiv 32
Förvaltningsberättelse inklusive riskanalys 42 Koncernens resultaträkning 50 Koncernens balansräkning 52 Moderbolagets resultaträkning 54 Moderbolagets balansräkning 55 Förändringar i eget kapital 56 Kassafl ödesanalyser 58 Noter 60 Vinstdisposition 94 Revisionsberättelse 95 Flerårsöversikt 96 Kvartalsdata 99
Bolagsstyrningsrapport 100 Internkontrollrapport 104 Styrelse och revisorer 106 Koncernledning 108 NCC-aktien 110 Finansiell information/kontakt 112 Defi nitioner/ordlista 113
I utvecklingsaffären binds kapital i bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt. Bygg- och anläggningsverksamheten är den minst kapitalintensiva delen i koncernen.
Industri, 15 (19)% Bygg och anläggning, 13 (11)% Utveckling, 72 (70)%
TOTALT SYSSELSATT KAPITAL: 18,2 (13,7) Mdr SEK
Flest anställda i NCC-koncernen fi nns inom bygg- och anläggningsverksamheten. Utvecklingsverksamheten är mindre personalintensiv än övriga verksamheter.
Industri, 23 (23)% Bygg och anläggning, 71 (71)% Utveckling, 6 (6)%
TOTALT MEDELTAL ANSTÄLLDA: 18 175 (17 459)
Vi ska vara stolta över 2012. Trots en fortsatt europeisk skuldkris och försvagad tillväxt på de fl esta marknader överträffar vi våra fi nansiella mål. Omsättningen ökade jämfört med föregående år, resultatet förbättrades, lönsamheten stärktes och NCC har en stabil fi nansiell ställning.
Utvecklingen på NCC:s olika delmarknader varierade under 2012. Den norska marknaden var fortsatt stark och vi har ytterligare stärkt vår position i Norge. I Finland var marknaden svagare än övriga länder. Vår fi nländska verksamhet utvecklas i rätt riktning men påverkas av den svaga konjunkturen i landet. Även i Danmark har marknadsförutsättningarna varit tuffa. Trots det levererar NCC ett positivt resultat som är klart bättre än konkurrenternas. Generellt sett är verksamheten i Sverige stabil och vi visar ett bra resultat. Vi såg dock en alltmer avvaktande utveckling av bostadsmarknaden under året.
Vi hade en god orderingång 2012. Visserligen något lägre än 2011 men vi gick ur året med en orderstock på en fortsatt historiskt hög nivå.
Den byggande delen blir allt effektivare och lönsamheten förbättrades under 2012. Vi fortsätter arbetet med att utveckla de industriella byggprocesserna och vi vinner framgång med våra olika koncept. Ett bra exempel är att de svenska allmännyttiga bostadsbolagens organisation, SABO, i slutet av 2012 tecknade ett ramavtal för NCC Folkboende. Det är ett hyreshuskoncept med låg energiåtgång, serieproduktion och därmed rimlig hyra.
Vi är ett av tre bolag som får möjlighet att möta SABO:s behov av att bygga billigare hyresrätter. Det fi nns intresseanmälningar från allmännyttan om sammanlagt 5 000 bostäder.
Utvecklingen av byggprocesserna fortsätter även inom andra delar av NCC med till exempel standardiserade bollhallar, skolor samt mindre väg- och järnvägsbroar. Process utvecklingen tillsammans med andra åtgärder som till exempel virtuell design (VDC) och ett ytterligare utvecklat inköpsarbete är viktiga faktorer för att uppnå den kostnadseffektivitet vi måste ha för att fortsätta växa med lönsamhet.
Samtidigt som vi standardiserar utvecklar vi även våra säljprocesser. NCC och branschen måste vidareutveckla sin förmåga att inte bara möta beställarens färdiga krav. För att nå målet att bli våra kunders förstahandsval måste vi förstå kundens affär bättre. Vi ska proaktivt erbjuda alternativa och effektivare lösningar för att nå det resultat kunden efterfrågar.
Q1 Q2 Q3 Q4
NCC startade fl er bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt och resultatet från utvecklingsaffären var högre. Orderingången var god inom byggverksamheten men resultaten i Norge och Finland var svaga.
En avvaktande bostadsmarknad medförde färre starter av bostadsutvecklingsprojekt. Orderingången minskade i byggverksamheten trots en stark tillväxt i Norge. NCC förvärvade OKK Entreprenør AS för att stärka marknadspositionen kring Oslo.
Genomförda åtgärder inom byggverksamheten började ge effekt och lönsamheten ökade under kvartalet. Bostadsförsäljningen var bra men ett avvaktande marknadsläge medförde färre bostadsstarter.
Samtliga affärsområden hade ett resultat i nivå med eller bättre än 2011. Kassafl ödet var mycket högt sista kvartalet bland annat till följd av att många bostäder och fastigheter överlämnades till kund. Orderingången var god och orderstocken var vid årets slut på en hög nivå.
Även om bostadsmarknaden under 2012 varit avvaktande erbjuder den många möjligheter. NCC är en av de största bostadsbyggarna i norra Europa och bedriver verksamheten i åtta länder. Vi säljer bostäder utvecklade i egen regi till privatpersoner samtidigt som vi bygger åt bostadsbolag och investerare.
Det fi nns ett underliggande behov av nya bostäder på samtliga våra marknader men i Sverige och Finland avvaktar köparna som en följd av en allmän ekonomisk osäkerhet. I Norge, S:t Petersburg och i Tyskland är efterfrågan starkast. I Tyskland stöds utvecklingen också av regler om förenklade detaljplaneprocesser och vi tror att införandet av liknande regler även på våra andra marknader skulle göra det möjligt att snabbare bygga bort en del av bostadsbristen.
NCC:s säljorganisation inom bostadsutveckling fungerar bra och har trots en trögare marknad levererat på en god nivå. Med en fortsatt effektiv produktionsprocess och genom att väl utnyttja den mark vi har tillgång till, fi nns det en betydande potential i bostadsaffären.
Inom fastighetsutveckling, verkar vi främst i de tre segmenten kontor, handel och logistik. Vi har en väl balanserad projektportfölj, uthyrningsgraden i fastigheterna är hög och vi har haft en bra försäljning. I slutet av året genomförde vi en framgångsrik försäljning av Triangeln i Malmö som är ett samarbetsprojekt mellan affärsområdena NCC Construction Sweden, NCC Housing och NCC Property Development.
Vår ambition är att vara ledande inom hållbarhetsområdet. Mycket av det vi utvecklar och bygger ska fi nnas kvar i kanske 100 år eller mer. Och därför kan man säga att det nästan är en självklarhet att våra lösningar är långsiktigt hållbara. I allt fl er fall handlar det dessutom om att hantera affärsrisker och möjligheter. Det är i ökande grad lättare att sälja eller hyra ut en "grön byggnad" jämfört med en som inte är det. En långsiktigt hållbar byggnad minskar affärsrisken för den investerare som ska avyttra sin tillgång längre fram.
NCC strävar efter att hela tiden lämna ett alternativt "grönare anbud" till våra kunder. Inom NCC Roads satsar vi också på att utveckla hållbara produkter och tjänster samt koncept för återvinnning som kommer att stödja en förbättrad lönsamhet inom affärsområdet.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Orderingång | 55 759 | 57 867 |
| Orderstock | 45 833 | 46 314 |
| Nettoomsättning | 57 227 | 52 535 |
| Rörelseresultat | 2 537 | 2 017 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 263 | 1 808 |
| Periodens resultat | 1 899 | 1 312 |
| Resultat per aktie, efter utspädning, SEK | 17,51 | 12,08 |
| Utdelning per aktie, SEK | 10,001) | 10,00 |
| Kassafl öde före fi nansiering | –932 | –2 404 |
| Kassafl öde före fi nansiering per aktie, efter utspädning, SEK |
–8,61 | –22,17 |
| Avkastning på eget kapital, % | 23 | 17 |
| Soliditet, % | 23 | 25 |
| Nettolåneskuld | 6 061 | 3 960 |
| Medeltal anställda under året | 18 175 | 17 459 |
1) Föreslagen utdelning.
Hållbarhetsfrågorna måste vara en del av den dagliga affären, de företag som inte inser det kommer inte att klara sig på sikt.
Hållbarhetsaspekterna sträcker sig utöver de "gröna frågorna". Det handlar också om hur vi arbetar med socialt ansvarstagande, värderingar, arbetsmiljö och ekonomisk hållbarhet. NCC har under många år arbetat med en uppförandekod i verksamheten. Under 2013 kommer vi att arbeta vidare med detta och implementera ett vidareutvecklat affärsetiskt program. Det är centralt att våra etiska spelregler och regelverk följs. Ärlighet, respekt och tillit är de värderingar som, i alla lägen, ska styra vårt agerande.
Arbetsmiljöfrågorna är mycket viktiga i vår bransch. NCC har en nollvision när det gäller arbetsplatsolyckor och alla arbetsplatser genomför så kallade "Awareness
Days" då samtliga medarbetare i koncernen diskuterar arbetsmiljö och hur den kan förbättras.
Våra medarbetare är ambitiösa och professionella och det är viktigt att våra program stödjer dem i deras strävan att göra rätt snarare än att tala om hur vi ska reagera när det blir fel. De här frågorna är viktiga för att behålla våra duktiga anställda men också i arbetet med att attrahera de nya medarbetare vi behöver framöver.
NCC:s affärsmodell är en tillgång för värdeskapandet i företaget. Genom samarbete mellan koncernens olika delar – Bygg och anläggning, Utveckling och Industri – kan vi bygga värdekedjor. Med utvecklade processer och samlade inköp kan vi skapa högre effektivitet, bättre kvalitet och utnyttja vår skala för kundens bästa och samtidigt förbättra vår lönsamhet. Förmågan att skapa
Process utvecklingen tillsammans med andra åtgärder som till exempel virtuell design (VDC) och ett ytterligare utvecklat inköpsarbete är viktiga faktorer för att uppnå den kostnadseffektivitet som krävs för att fortsätta växa med lönsamhet.
goda kassafl öden i den byggande verksamheten ökar möjligheten att utveckla nya projekt.
NCC verkar på fl era geografi ska marknader i Norden och norra Europa. Vi kan marknaderna och har uppnått eller kan uppnå en tillräckligt stark marknadsposition för att kunna bedriva verksamheten effektivt och lönsamt.
Affärsmodellen bygger en stark kedja av sammanlänkande verksamheter på fl era marknader och i fl era segment. Den ökar möjligheten att parera konjunktursvängningar och stärker vår konkurrenskraft.
Det övergripande målet för den strategi för lönsam tillväxt som vi fastställde 2011 är att skapa värde för våra kunder och aktieägare. Vi ska vara bland de tre främsta företagen med avseende på lönsamhet och volym på våra marknader. Tillväxten ska i första hand ske organiskt, men kan kompletteras med förvärv.
De tre områden som fortsatt prioriteras är:
Den norska marknaden är stor men fragmenterad. Verksamheten i Norge har vuxit men vi bedömer att fl era av NCC:s affärsområden har goda möjligheter att fortsätta att expandera. Förutsättningarna är goda då vi under 2012 hade en mycket stark orderingång i Norge.
I Finland har NCC en bra position inom bostads- och kontorsbyggande, liksom inom asfaltsektorn medan vi saknar anläggningsbyggande och infrastrukturprojekt. Den svaga marknaden gör att den organiska tillväxten på anläggningsmarknaden i landet går långsamt men målet är att nå samma position i Finland som i övriga Norden.
Det underliggande behov av nya bostäder som vi ser på fl era av våra marknader utgör en potential. Den avvaktande bostadsmarknaden 2012 gjorde oss försiktiga och vi startade färre projekt än planerat. Långsiktigt kommer NCC fortsätta att utveckla och bygga fl er bostäder genom att dra nytta av effektivare processer, fördjupad intern samverkan och genom en viss breddning av produktmixen.
Under 2012 har vi tagit fl era steg mot att uppfylla strategin för lönsam tillväxt. NCC:s medarbetare har gjort ett fantastiskt arbete och vi känner ett starkt stöd från kunder och aktieägare. Vägen är utstakad och bilden av vad som behöver göras för att vidareutveckla NCC och våra kundrelationer är klar – nu fortsätter resan.
Solna i februari 2013
Peter Wågström Vd och koncernchef
NCC:s vision är att vara det ledande företaget i utvecklingen av framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation.
NCC utvecklar och bygger framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Med stöd i NCC:s värderingar fi nner NCC tillsammans med kunderna behovsanpassade, kostnadseffektiva och kvalitativa lösningar som skapar mervärde för alla NCC:s intressenter och som bidrar till en hållbar samhällsutveckling.
NCC:s övergripande mål är att skapa värde för kunder och aktieägare. NCC ska vara en ledande aktör på de marknader som bolaget verkar på, erbjuda hållbara lösningar och vara kundens första val.
Nivån på avkastningsmålet har tagits fram utifrån de marginaler olika delar i koncernen bedöms kunna prestera uthålligt samt det kapitalbehov som krävs med rådande verksamhetsinriktning.
För att säkerställa att avkastningsmålet inte nås genom fi nansiellt risktagande ska nettolåneskulden, defi nierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, aldrig vid något kvartalstillfälle vara högre än 1,5 gånger det egna kapitalet.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Policyn syftar till att dels ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i verksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen fi nansiell stabilitet.
Avkastningen på eget kapital efter skatt ska uppgå till 20 procent.
Under de senaste fem åren har koncernens mål på 20 procent uppnåtts under fyra år. Under 2012 överträffade NCC målet med en avkastning på 23 procent. Affärsområdena förbättrade eller bibehöll resultatnivån från föregående år främst tack vare en högre produktion med bättre marginal och fl er försäljningar av bostads- och fastighetsprojekt.
Nettolåneskulden, defi nierad som räntebärande skulder minus likvida medel och räntebärande fordringar, ska inte vara högre än 1,5 gånger det egna kapitalet. Målet gäller vid varje kvartalsbokslut.
Skuldsättningsgraden översteg inte NCC:s fi nansiella mål vid något kvartalsbokslut 2012 och uppgick vid årets utgång till 0,7 (0,5). Under året har NCC fortsatt strategin att satsa på en mer långsiktig fi nansiering för att möta framtida lånebehov. Skuldsättningsgraden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfalts- och anläggningsverksamheten.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av årets resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Denna nivå syftar dels till att ge NCC:s ägare en god direktavkastning, dels ge NCC förutsättningar att investera i kärnverksamheten och därmed skapa framtida tillväxt med bibehållen fi nansiell stabilitet. För 2012 är den föreslagna utdelningen 10,00 (10,00) SEK per aktie, vilket motsvarar 57 procent av resultatet efter skatt.
| Utfall | Genom | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Mål | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | snitt 5 år 3) |
| Avkastning på eget kapital, % |
20% | 27 | 25 | 20 | 17 | 23 | 23 |
| Skuldsättnings grad, ggr1) |
<1,5 | 0,5 | 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,7 | 0,4 |
| Utdelning ordinarie, % |
>50% | 24 | 39 | 71 | 83 | 572) | 55 |
| Utdelning ordinarie, SEK |
4,00 | 6,00 10,00 10,00 | 10,002) | 8,00 |
1) Nytt mål från och med 2010: <1,5. Tidigare mål: <1,0.
2) Föreslagen utdelning.
3) Genomsnitt 5 år är beräknat justerat för IFRIC 15 från och med 2009.
NCC har en stark fi nansiell ställning och det fi nns förutsättningar för verksamheten att växa givet att marknadsutsikterna inte försämras väsentligt. Tillväxten ska i huvudsak ske organiskt och på befi ntliga marknader men kan kompletteras av förvärv. NCC ska växa med lönsamhet och vara en ledande aktör på de marknader bolaget verkar på. Med ledande aktör menas att NCC ska vara bland de tre främsta bolagen i branschen avseende såväl lönsamhet som volym.
NCC bedriver tre olika affärer, med olika affärslogik.
och marknadsrisken är större än i de andra affärerna eftersom det tar många år från markförvärv till levererat projekt.
Det fi nns ett antal förutsättningar och nyckelfrågor som är avgörande för att nå en lönsam tillväxt. NCC har målsättningen att alltid vara kundens första val. För att uppnå detta fokuserar NCC på att utveckla fyra centrala delar i kundrelationen; ett företag – en röst, förstå kundens affär, öppenhet och tydlighet samt leverera rätt produkt till rätt kvalitet i rätt tid.
NCC verkar på mogna marknader som kännetecknas av priscentrerad konkurrens, vilket medför att sänkta kostnader är en förutsättning för organisk tillväxt. NCC ska fortsätta arbetet med att sänka byggkostnaderna.
NCC ska utnyttja koncern synergier inom såväl stödfunktioner som över verksamheter. Det fi nns såväl operativa som fi nansiella synergier.
Bostadsutvecklingsaffären är en koncerngemensam angelägenhet. För att bostadsutvecklingsaffären ska växa krävs bland annat effektivare processer och en breddning av produktmixen. Ett steg mot effektivare processer är att ytterligare utveckla samarbetet mellan utvecklings- och produktionsverksamheterna. Andra steg handlar om att
utveckla byggsystem som sänker kostnaderna, höjer kvaliteten samt ökar specialiseringen inom utveckling och produktion. NCC:s produktmix kommer att breddas mot lägre prissegment och fl er hyresrätter.
NCC har målsättningen att vara den ledande samhällsbyggaren av hållbara miljöer och ska proaktivt utveckla nya affärer ur ett hållbarhetsperspektiv.
Tre marknader och områden prioriteras:
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång år 2015 ska ha ökat minst två gånger BNP- tillväxten. Idag har NCC en stark ställning på alla marknader men positionen på stenmaterialmarknaden i Norge, Danmark och Finland samt på asfaltsmarknaden i Norge ska stärkas ytterligare. Satsningen på vägservice ska fortsätta och återvinning av byggavfall ska utökas.
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång år 2015 ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten. Tillväxten ska huvudsakligen ske organiskt men kan kompletteras med förvärv. Inom bygg- och anläggningsaffären läggs initialt särskilt fokus på gemensamma strategier avseende Virtual Design and Construction (VDC), verksamhetssystem och riskhantering samt att ytterligare utveckla inköpsarbetet.
Bostadsutvecklingsaffären ska växa under strategiperioden. Målet är att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000. För att klara denna expansion krävs effektivare processer och en viss förändring av produktmixen.
NCC har en projektportfölj av kommersiella fastigheter på en bra nivå och målet för strategi perioden är att bibehålla projektportföljen på denna nivå.
NCC har tagit fl era steg under 2012 mot att förverkliga strategin. I Norge ökade omsättningen med 22 procent och det fi nns goda förutsättningar för fortsatt tillväxt då orderstocken växte med 47 procent under 2012. NCC:s bostadsutvecklingsaffär växte och i Finland fortgår etableringen av en anläggningsverksamhet enligt plan. NCC:s tre affärers tillväxtmål för strategiperioden och utvecklingen under 2012 framgår av illustrationen nedan.
Tillvarata synergier mellan verksamheterna
En gemensam angelägenhet med mer integrerad bygg- och utvecklingsverksamhet
Hållbarhetsperspektiv Proaktiv utveckling av nya affärer
NCC:s kunder fi nns i alla delar av samhället – i bilen, i tåget, på kontoret, i köpcentrat, framför tv:n. På väg eller på plats och oftast med en önskan att ta sig dit lite fortare, att bo lite bättre, att arbeta lite smidigare och att värna mer om miljö och omvärld. För att bli kundens första val krävs först och främst en tydlig plan, en strategi – men framgången bygger på engagemang, innovation, lyhördhet, proaktivitet, kunnande och en känsla för kvalitet. I alla led.
NCC har under 2012 fortsatt arbetet med att samla företaget för att utnyttja styrkan i att vara ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingföretagen i norra Europa. Under året har NCC bland annat sett över och utvecklat nya säljprocesser och uppföljningsrutiner samt omorganiserat för att möta marknaden på ett bättre sätt. NCC kommer numer allt tidigare in i processen och kan då fånga upp tankar och idéer som kunden kanske inte kan sätta ord på. Det nära samarbetet leder till framgångsrika projekt och nya affärer.
Värde för kund och entreprenör skapas genom långsiktiga relationer. Dessa ger entreprenören en god insikt i kundens behov, önskemål och krav. Samtidigt får kunden tillgång till entreprenörens kunnande – lösningar som inledningsvis känts självklara justeras ofta då kunden i samarbete med entreprenören får upp ögonen för nya möjligheter. Resultatet för kunden blir rätt produkt till rätt pris i rätt tid.
–Vi kontaktar NCC tidigt i projekten eftersom det alltid lönar sig i längden, säger Asgeir Solheim, VD i Fabritius Gruppen AS.
Asgeir Solheim poängterar att det är många faktorer som måste stämma in för att den långsiktiga relationen ska fungera och kunna utvecklas. Absolut viktigast är att det fi nns en tillit, att företagskulturen är rätt och samsyn på grundläggande värderingar.
–Det handlar om mänskliga relationer. Vi har haft bra folk från NCC både i projektets första delar och på byggarbetsplatsen. Samtidigt har vi haft en bra dialog med andra centrala personer på företaget. Vårt samarbete är väl förankrat även i den högsta ledningen på NCC. Det är den kompletta bilden som gör att vi känner oss trygga, konstaterar Asgeir Solheim.
NCC har sedan 1991 utvecklat ett tjugotal fastigheter tillsammans med Fabritius. Bland annat en rad kontorsbyggnader, bostäder, en logistikanläggning för TNT och en bilhall. Det senaste gemensamma projektet var en kontorsfastighet i Oslo, som var klar för infl yttning 2012.
Den nordiska byggmarknaden omsatte 839 (820) Mdr SEK 2012. NCC är en av de största aktörerna med en marknadsandel om 7 procent.
NCC bedriver tre olika affärer, med olika affärslogik samt med olika marknadsförutsättningar och drivkrafter.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänekonomiska utvecklingen, dock med en eftersläpning på minst ett år. Bostadsmarknaden reagerar vanligtvis snabbast på konjunkturutvecklingen. Övrig husproduktion (kontor, industrilokaler och offentliga lokaler) samt anläggningsmarknaden har större eftersläpning eftersom de är beroende av övriga branschers investeringsplaner. Större projekt löper som regel över en längre tid. Risken är lokal även om entreprenadmarknaden generellt är konjunkturkänslig.
Industriaffären är något mindre konjunkturkänslig än bygg- och anläggningsaffärerna, då stora volymer är underhållsrelaterade eller kopplade till stora infrastrukturprojekt med långa ledtider. Marknaden och marknadsrisken är lokal eftersom transportkostnaderna är förhållandevis höga.
Utvecklingsaffärerna är transaktionsfokuserade och marknadsrisken är relativt stor eftersom de följer konjunkturcykeln. Speciellt bostadsmarknaden är känslig för ränte- och sysselsättningsförändringar. Efterfrågan på fastighetsprojekt styrs i hög grad av uthyrningsgrad, transparens i marknaden och kapitaltillgång i det ekonomiska systemet.
Industriaffären stödjer bygg och anläggningsaffären med stenmaterial, asfalt, beläggnings- och vägservicetjänster. På motsvarande sätt är NCC:s byggande enheter en stor kund till industriaffären. Särskilt vid större vägarbeten är synergierna stora.
Industriaffären som bygger mycket på underhållskontrakt mot stat och kommuner samt anläggningsaffären brukar vara förhållandevis stabila när konjunkturen viker, vilket är en motvikt till de konjunkturkänsligare bygg- och utvecklingsaffärerna.
Utvecklingsaffären förser byggenheterna med entreprenader vid utveckling av bostäder och kommersiella fastigheter.
Den nordiska byggmarknaden är nationell, mycket fragmenterad och kännetecknas av hård lokal konkurrens. På de lokala marknaderna konkurrerar NCC med tusentals mindre entreprenadföretag. Större anläggningsprojekt i Norden upphandlas ofta i inter nationell konkurrens med Europas största byggföretag och de riktigt stora anläggningsprojekten drivs ofta i konsortier.
På nordisk basis är NCC:s främsta konkurrenter svenska Skanska och Peab, danska MT Højgaard, norska Veidekke och AF Gruppen samt fi nländska YIT och Lemminkäinen. I Sverige är JM en stor konkurrent när det gäller bostadsutveckling. Inom anläggningsprojekt och vägbyggande samt asfalt och beläggning i Norden är även statliga och kommunala produktionsenheter betydande konkurrenter, till exempel Svevia i Sverige. I Danmark och Finland är även Colas och CRH konkurrenter inom asfalt och stenmaterial.
Inom fastighetsutveckling fi nns det utifrån ett nordiskt perspektiv ett fåtal stora aktörer där NCC är en av de ledande. En annan stor aktör är Skanska. På den lokala marknaden kan även andra aktörer vara betydande konkurrenter, som fi nska YIT och SRV.
Den nordiska byggmarknaden är mycket fragmenterad. NCC är ett av de största byggbolagen i Norden med en marknadsandel på 7 procent. Byggmarknaden i Norden omsatte 2012 cirka 839 Mdr SEK (exklusive renovering av bostäder). (Källa: Euroconstruct och NCC.)
Det fi nns även en fi nansiell synergi i att bygg- och anläggningsaffärerna normalt har ett negativt rörelsekapital och goda kassafl öden. Dessa kassafl öden investeras i utvecklingsaffärerna vilket över tiden ger en god avkastning.
NCC har identifi erat fyra stora omvärldstrender som kommer att påverka verksamheten kommande år och som bolaget måste förhålla sig till.
Det fi nns en stor efterfrågan på energieffektiva lösningar, vilket påverkar alla NCC:s affärsområden. Detta är ett område som medför möjligheter till nya affärer, där NCC kan och ska vara ledande.
IT är ett effektivt stöd till verksamheten. NCC driver på för att ITanvändningen i produktionen ska öka. VDC är det största teknologisprånget inom byggindustrin de senaste 30 åren.
Det pågående generationsskiftet är en viktig fråga för branschen. Det är en stor rörlighet bland produktionspersonal och med förestående pensionsavgångar kommer NCC att behöva anställa ett stort antal ingenjörer inom de närmaste fem åren.
Inslaget av internationell konkurrens kommer att öka på den nordiska byggmarknaden.
En friare rörlighet för arbetskraft är både en utmaning och en möjlighet. Utmaningen ligger i att väl utbildad personal, främst ingenjörer, kommer att ha en ännu större internationell arbetsmarknad.
Möjligheten är att NCC kan attrahera personal från andra länder. Internationaliseringen ger också möjligheter att göra goda affärer inom inköp.
Efter en god BNP-tillväxt 2010 blev tillväxten lägre i Sverige, Finland och Danmark under 2011 och 2012. I Norge ökade däremot BNP under 2012.
| MT Høj | Lemmin | AF | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nyckeltal och produkter | NCC | Skanska1) | Peab | gaard2) | Veidekke | YIT3) | käinen | Gruppen | JM | Colas2) | CRH4) |
| Omsättning (Mdr SEK) | 57 | 129 | 47 | 12 | 23 | 41 | 20 | 11 | 12 | 112 | 161 |
| Antal anställda (tusental) | 18 | 57 | 14 | 5 | 6 | 26 | 8 | 3 | 2 | 66 | 76 |
| Bostäder | |||||||||||
| Hus | |||||||||||
| Anläggning | |||||||||||
| Asfalt, stenmaterial, betong | |||||||||||
| Fastighetsutveckling | |||||||||||
| Maskinverksamhet | |||||||||||
| Marknadsandel, Norden totalt (%) | 7 | 7 | 6 | 1 | 3 | 5 | 2 | 1 | 1 | –5) | –5) |
1) Av Skanskas omsättning uppskattas cirka 56 Mdr SEK komma från den nordiska verksamheten.
2) Avser perioden oktober 2011–september 2012.
3) Installationsservice utgör drygt 24 Mdr SEK av YIT:s omsättning.
4) Avser perioden juli 2011–juni 2012.
5) Uppgift saknas.
Industri (stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice) Bygg och anläggning Bostadsutveckling Fastighetsutveckling
Samtliga belopp avser MSEK.
NCC har en stark marknadsposition inom alla segment i Sverige. I de övriga nordiska länderna samt Baltikum, Tyskland och S:t Petersburg har NCC varierad position med möjlighet till förstärkning både geografi skt och i olika segment.
Sverige är NCC:s i särklass största marknad och NCC är ledande inom de fl esta sektorer såsom anläggning, husbyggande, boendeutveckling, fastighetsutveckling samt stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kundgrupper är stat, kommun, stora företag inom till exempel gruvindustrin samt privatpersoner som köper bostäder.
Orderingång: 28 659 (31 362) Orderstock: 23 236 (25 855) Nettoomsättning: 31 338 (28 961) Rörelseresultat: 1 526 (1 314) Sysselsatt kapital: 8 287 (6 904) Antal anställda: 10 060 (9 939)
I Danmark är NCC en stor aktör inom kontor, bostäder och övriga hus samt sten material, asfalt, beläggning och vägservice. NCC har också utvecklat ett fl er tal fastighets projekt. Stora kunder är stat, kommun, olika investerare och privatpersoner.
Orderingång: 5 571 (6 246) Orderstock: 3 586 (3 989) Nettoomsättning: 6 721 (5 853) Rörelseresultat: 297 (86) Sysselsatt kapital: 3 478 (3 304) Antal anställda: 2 239 (2 204)
I Tyskland bygger NCC bostäder. NCC fi nns inom ett antal utvalda storstads regioner i landet.
Orderingång: 2 664 (2 391) Orderstock: 2 402 (1 950) Nettoomsättning: 2 140 (2 189) Rörelseresultat: 159 (118) Sysselsatt kapital: 985 (717) Antal anställda: 650 (633)
Bostads- och husbyggande är i fokus för NCC i Finland. Etablering av en anläggningsverksamhet pågår. NCC är en ledande utvecklare av företagsparker (Business Parks) med ett fl ertal projekt i Helsingforsområdet. NCC har på senare år ökat sin närvaro inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice.
Orderingång: 7 461 (9 335) Orderstock: 6 883 (7 776) Nettoomsättning: 8 261 (8 040) Rörelseresultat: 343 (229) Sysselsatt kapital: 2 708 (2 187) Antal anställda: 2 810 (2 639)
I Norge har NCC en stor anläggningsverksamhet som bygger vägar, tunnlar, broar och annan infrastruktur. NCC utvecklar och bygger också kontor, bostäder och övriga hus samt har en betydande verksamhet inom stenmaterial, asfalt, beläggning och vägservice. Stora kunder är norska staten, kommuner, fastighetsföretag och andra stora företag.
Orderingång: 10 425 (7 276) Orderstock: 8 397 (5 677) Nettoomsättning: 8 590 (7 046) Rörelseresultat: 147 (84) Sysselsatt kapital: 3 590 (2 663) Antal anställda: 2 090 (1 777)
NCC utvecklar och bygger bostäder i S:t Petersburg. NCC har också verksamhet inom asfalt och beläggning.
Orderingång: 912 (875) Orderstock: 1 253 (839) Nettoomsättning: 500 (455) Rörelseresultat: 80 (60) Sysselsatt kapital: 903 (608) Antal anställda: 314 (256)
NCC I BALTIKUM1)
I Baltikum bygger NCC bostäder och hus. En etablering har även gjorts inom fastighets utveckling. Byggandet har koncentrerats till huvud städerna Tallinn (Estland) och Riga (Lettland). Någon anläggningsverksamhet bedrivs inte i Baltikum.
Orderingång: 68 (100) Orderstock: 77 (102) Nettoomsättning: 73 (69) Rörelseresultat: –20 (–38) Sysselsatt kapital: 533 (588) Antal anställda: 12 (11)
1) De baltiska Construction-enheterna ingår i NCC Construction Finland.
Följande sidor beskriver verksamheten i NCC:s tre affärer.
Utveckling
Bostadsutveckling och utveckling av kommer siella fastigheter. 26
Industriverksamheten bedrivs i affärsområdet NCC Roads.
| MSEK | 2012 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 12 211 | 11 766 | 4% |
| Rörelseresultat | 413 | 414 | 0% |
| Sysselsatt kapital | 3 089 | 3 223 | –4% |
| Medeltal anställda | 4 209 | 4 024 | 5% |
| Tusentals ton stenmaterial1) | 29 657 | 30 583 | –3% |
| Tusentals ton asfalt1) | 6 462 | 6 854 | –6% |
1) Såld volym.
STRATEGISKA AKTIVITETER 2012–2015 Stärkt position i Danmark och Finland – stenmaterial
positionen i värdekedjan – återvinning – vägservice
i Norge
Målet för industriaffären är att omsättningen vid strategi periodens utgång 2015 ska ha ökat minst två gånger BNP-tillväxten.
Omsättningstillväxt 3,8 procent (2 ggr BNP=1,1 procent)
NCC:s industriaffär är uppbyggd kring en tydlig värdekedja i fyra steg bestående av produktion av stenmaterial och asfalt samt beläggning och vägservice. De olika delarna hänger samman i en väl integrerad förädlingskedja.
I en högteknologisk industriell tillverkningsprocess utvinns stenmaterial i egna täkter och används både vid asfaltproduktion och som insatsmaterial i bygg- och anläggningsprojekt. Asfalten tillverkas i egna asfaltverk och används sedan i olika typer av vägbeläggningar. Vägnätet ska därefter underhållas och ofta tecknas fl eråriga vägservicekontrakt.
NCC levererar stenmaterial och asfalt till allt från komplexa infrastrukturprojekt till mindre vägar. Leveranserna av stenmaterial går även till övrig bygg- och anläggningsverksamhet, som vid grundläggning av bostäder, kontor och industrier, men också till betong-
Roads United – nytt gemensamt arbetssätt och IT-system för att öka synergierna inom affärsområdet och integrationen mot kunderna.
NCC Recycling – etablering av ett nät av återvinningsterminaler för bygg- och anläggningsmaterial på den nordiska marknaden.
Kapitalrationalisering inom asfaltverksamheten – ökad produktionseffektivitet och mer effektivt maskinparkutnyttjande för att möta ett ökat konkurrenstryck.
Prissättning stenmaterial – genomlysning av verksamheten för att skapa bättre förutsättningar för en värdebaserad prissättning.
Översyn vägservice – nordisk samordning för ökad intern effektivitet och integration med nyckelkunder, där webb-portaler och andra ITlösningar skapar förutsättningar för utvidgat samarbete.
Stenmaterial Asfalt Beläggning Vägservice
De huvudsakliga marknaderna är koncentrerade till de nordiska länderna, där NCC är den ledande aktören i branschen. Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med utvecklingen på byggmarknaden. Sverige är den enskilt största marknaden med ungefär hälften av omsättningen. Asfalt- och beläggningsverksamhet bedrivs förutom i Norden även i S:t Petersburgområdet.
Kundbasen för stenmaterial, asfalttillverkning, beläggning och vägservice fi nns såväl inom den privata sektorn som i de kommunala och statliga förvaltningarna. Den privata marknaden för beläggning och leveranser av stenmaterial utgör dock den största delen av kundbasen. I allt högre grad erbjuder NCC de offentliga kunderna helhetslösningar, så kallade funktionskontrakt, med långsiktig planläggning av resurser för produktion, drift och underhåll av vägnät.
Under 2012 fortsatte NCC det långsiktiga strategiska arbetet med att vara lokalt marknadsledande, att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna tätortsnära täkter samt att öka samverkan inom affärsområdet och stärka kundfokus.
En förutsättning för att kunna utveckla nya produkter och metoder är att organisationerna för teknik- och affärsutveckling arbetar tillsammans i ett tidigt skede. Därför har förutsättningarna för ökad samordning utvecklats.
Förvärvet 2011 av det fi nländska bolaget Destias asfalt- och beläggningsverksamhet har bidragit till att NCC har stärkt sin position och ökat lönsamheten på den fi nländska marknaden.
Kundernas miljömedvetenhet ökar och NCC satsar offensivt på initiativ för att minska miljöpåverkan, främst CO2-utsläpp, genom energieffektivisering och återvinning. Energisnåla beläggningstekniker, återvinning av asfalt och alternativa bränslen är några exempel.
Ökad andel helhetsåtaganden möjliggör en mer långsiktig och effektiv planering av resurser. Långa kontraktstider gör att asfaltbeläggningar kan optimeras ur ett livscykelperspektiv, vilket gynnar både kunderna och NCC:s produktutveckling mot mer hållbara lösningar.
En rad gröna produkter och metoder har utvecklats för att minska den negativa påverkan på miljön och samlats under namnet NCC Green Concept, där NCC Green Asphalt är mest känt. Det är en produktionsmetod där koldioxidutsläppen reduceras väsentligt jämfört med tillverkning av traditionell varmasfalt.
Det är mer resurssnålt att återvinna asfalt och annat material än att nyproducera. NCC förbättrar därför kapaciteten för återvinning i allt fl er asfaltfabriker, vilket ger en mer kretsloppsanpassad verksamhet. Under 2012 bestod den totala mängden av den producerade varmasfalten av 15 (15) procent återvunnet asfaltgranulat.
NCC:s koldioxidutsläpp från asfaltsproduktionen i Norden sänktes under 2012 med 12 600 ton genom återvunnen asfalt och en ökad produktion av NCC Green Asphalt. Det motsvarar utsläpp från omkring 4 700 dieselbilar på ett år. NCC har idag 80 (70) verk som hanterar återvinning av asfalt och av dessa är 28 (18) ombyggda för att kunna producera NCC Green Asphalt.
Energibehovet i produktionen är stort. Åtgärderna för att effektivisera energianvändningen och få ökad kontroll på energikostnaderna är därför fl era. NCC har till exempel utvecklat en metod för att elda asfaltsverk med träpellets, vilket minimerar utsläppen och användningen av fossila bränslen. Metoden är patentsökt och under 2013 kommer asfaltsverken att skifta bränsle till träpellets.
Andra initiativ för minskad miljöpåverkan är NCC:s strategiska satsning på ett nordiskt koncept för återvinning – NCC Recycling. Det är återvinningsterminaler, där
NCC har utvecklat ett sätt att tillverka asfalt med minimala koldioxidutsläpp. Om Nordens alla asfaltverk börjar eldas med träpellets istället för olja, kan branschens koldioxidutsläpp minska med motsvarande 217 000 bilars utsläpp per år.
Idag tillverkas totalt 21 miljoner ton varmasfalt i Norden årligen, varav NCC står för ungefär en tredjedel. För NCC skulle det innebära en reduktion av utsläppen i tillverkningsprocessen med 154 000 ton CO2 per år, vilket motsvarar utsläppen från 73 000 bilar.
Initiativet till träpellets markerar ett skifte i branschen. Metoden ger en mer hållbar och energieffektiv tillverkningsprocess. Tekniken är specialutvecklad och patentsökt av NCC.
En viktig fördel med träpellets är att den går att använda i stor skala, utan att påverka produktionen av livsmedel. Konkurrensen om odlingsyta för matproduktion är annars ett vanligt problem vid biobränsleproduktion. Råvaran fi nns dessutom på nära håll, vilket gör att NCC och branschen på sikt kan undvika långa transporter från oljeproducerande länder.
Det första asfaltverket som skiftar till den nya tillverkningsprocessen ligger i Eskilstuna. Under våren 2013 kommer ytterligare asfaltverk att driftsättas i Sverige.
använt material som kross, grus, sand och jordprodukter förädlas och säljs vidare som nya produkter. Under året har NCC förvärvat två återvinningsverksamheter i Danmark för att etablera konceptet NCC Recycling.
NCC Spuma är ytterligare ett exempel inom ramen för NCC Green Concept. Det är en metod för biologisk ogräsbekämpning, där hett vatten i kombination med ett organiskt skum av växtsocker används. Metoden har använts framgångsrikt under många år i Danmark och etableras nu i snabb takt på övriga marknader.
I Danmark vidareutvecklas produkter som framställs från det naturliga lermaterialet bentonit och marknadsförs av NCC-företaget Dantonit. Materialet används bland annat för att täta vid väg- och vattenbyggnationer samt deponier. Ett nytt användningsområde är isolering vid kabel- och rördragningar för att minska energiförlusten vid till exempel dragning av jordvärme eller solenergi.
GEOGRAFISKA MARKNADER, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Fördelningen mellan marknaderna är relativt konstant och samvarierar med marknadsutvecklingen på byggmarknaden. Inga större förändringar har skett i nettoomsättningens fördelning jämfört med 2011.
Sverige, 49 (48)% Danmark, 18 (20)% Finland, 12 (11)% Norge, 19 (18)% S:t Petersburg, 2 (3)% PRODUKTMIX, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Asfalt och beläggning, som utgör den dominerande produkten för affärsområdet ökade ytterligare under året, främst tack vare högre genomsnittspris för insatsvaran bitumen.
Under året inleddes ett samarbete med företaget Elways som utvecklar framtidens väg för elbilar. NCC har byggt en 200 meter lång teststräcka med elskenor som matar elbilar med el under färd. Elbilarna kommer i framtiden att klara hundratals mil utan att ladda batterierna.
I Finland tecknade NCC ett avtal med Helsingfors stad om minskad klimatpåverkan (Klimatpartnernätverket). Avtalet innebär att NCC har defi nierat ett miljömål att minska den negativa klimatpåverkan i Helsingfors stad genom att övergå från traditionell produktion av asfalt till produktion enligt metoden NCC Green Asphalt och att använda "grön el".
Marknaden för stenmaterial är generellt starkt fragmenterad. Att säkerställa tillgången på stenmaterial från egna täkter är ett strategiskt långsiktigt arbete och avgörande för en uthållig stenmaterialverksamhet. Myndighets- och omvärldskrav påverkar hur lång tid det tar innan ett täkttillstånd kan utfärdas. Den allmänna trenden är att det blir svårare att få tillstånd och handläggningstiderna ökar. Det tar normalt mellan 5–10 år att öppna en ny verksamhet.
På marknaden för tillverkning av asfaltmassa består konkurrensen främst av andra landstäckande företag. Däremot fi nns inom beläggningsverksamheten en mängd mindre lokala aktörer.
Underhållsmarknaden avseende vägnäten växer i takt med den ökade vägtrafi ken och är en potential för framtida asfaltverksamhet. Energibehovet i produktionen är avsevärt och svängningarna i energipriset är stora. Åtgärderna för att minska energiberoendet och få kontroll över energikostnaderna är därför fl era, liksom åtgärderna för att möta kundernas krav på minskade koldioxidutsläpp.
Marknadsutvecklingen inom vägservice är stabil. Marknaden har tidigare dominerats av statliga bolag, men när de offentliga verksamheterna i allt större utsträckning konkurrensutsätts tappar dessa marknadsandelar till fördel för privata aktörer. De kvarvarande statligt ägda bolagen har börjat röra sig över landsgränserna, vilket ökar konkurrensen i vissa geografi er. Extrema väderförhållanden som de senaste åren blivit allt vanligare ställer större krav på väl fungerande infrastruktur med gott vägunderhåll.
KUNDMIX, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Fler statliga kontrakt i Danmark och 2011 års förvärv av asfaltsverksamhet i Finland ökade den statliga andelen av omsättningen.
Stat, 26 (24)% Kommun/landsting, 18 (20)% Privata kunder, 49 (49)% Internt i NCC, 7 (7)%
Bygg- och anläggningsverksamheten omfattar de fyra affärsområdena NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland och NCC Construction Norway.
| MSEK | 2012 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Orderingång | 39 432 | 41 731 | –6% |
| Nettoomsättning | 41 219 | 38 150 | 8% |
| Rörelseresultat | 1 171 | 965 | 21% |
| Medeltal anställda | 12 675 | 12 225 | 4% |
| Kassafl öde före fi nansiering |
1 392 | 789 | 76% |
gemensamma strategier avseende VDC, verksamhetssystem och riskhantering samt att ytterligare utveckla inköpsarbetet
anläggningsverksamhet i Finland
i Norge
Målet för bygg- och anläggningsaffären är att omsättningen vid strategiperiodens utgång 2015 ska ha ökat med minst två gånger BNP-tillväxten.
Omsättningstillväxt 8,0 procent (2 ggr BNP=1,1 procent)
Med fl era tusen pågående bygg- och anläggningsprojekt bidrar NCC varje dag till framtidens miljöer för boende, arbete och kommu nikation. NCC är ett av de ledande bygg företagen i norra Europa, både avseende storlek och hållbar utveckling.
NCC möter varje dag privata och offentliga kunder. Resultaten av alla dessa möten lägger grunden till vårt gemensamma framtida samhälle. Idéer förverkligas i samspel med kommuner, landsting, statliga verk och allmännyttiga bostadsbolag på den offentliga sidan samt handels-, industri- och tjänsteföretag på den privata sidan.
Varje dag genomförs också projekt med NCC Property Development som utvecklar kommersiella fastigheter och NCC Housing som utvecklar bostäder. Affärsområdet NCC Roads, som producerar stenmaterial, asfalt och utför asfaltsbeläggning är en annan viktig samarbetspartner i till exempel markentreprenader och infrastrukturprojekt.
Karolinska Institutets nya aula. Stockholm, Sverige.
Tätare samarbete – mellan affärsområdena i respektive land för att uppnå en effektivare produktion, bättre innovationsförmåga och konkurrenskraft på marknaden.
Ledande utveckling – NCC är ledande inom VDC och utvecklar allt fl er plattformar, d.v.s. standardiserade lösningar, allt ifrån broar till bostäder.
1 600 projekt i partnering – NCC arbetar på bred front med att förändra byggbranschens sätt att driva projekt. Med NCC:s partneringupplägg levereras projekten i tid, med rätt kvalitet, till rätt pris och till mer nöjda kunder.
Fokus på Norge och Finland – NCC har under året fl yttat fram positionerna på samtliga marknader. Störst ökning har skett på den norska marknaden bland annat genom förvärv. I Finland fortgår en uppbyggnad av anläggningsverksamheten.
NCC har norra Europa som bas och bedriver bygg- och anläggningsverksamhet i Sverige, Danmark, Finland Norge, S:t Petersburg, Estland och Lettland.
I Sverige är NCC en av de absolut största aktörerna på marknaden med stor geografi sk spridning och stark lokal förankring. NCC är ledande inom fl era strategiska områden såsom partnering och virtuellt byggande. Orderingången är relativt jämnt fördelad mellan bostäder, hus och anläggning.
I Danmark är NCC en av de större bygg- och anläggningsföretagen på en fragmenterad marknad, med verksamhet inom hus- och anläggningsbyggande, bostadsbyggande samt service.
I Finland domineras NCC:s verksamhet av bostadsproduktion följt av kontorsbyggande. I linje med koncernens strategi för lönsam tillväxt etablerar NCC nu också en anläggningsverksamhet i Finland och blir därmed en mer heltäckande entreprenör på den fi nländska marknaden.
NCC i Norge har en lång tradition av anläggningsarbete, där vägar, tunnlar och annan infrastruktur bildar en stabil bas. NCC bygger också bostäder, kommersiella lokaler och offentliga byggnader som skolor och
sjukhus. Norge är ett uttalat tillväxtområde och under 2012 växte NCC både organiskt och genom förvärv på den norska marknaden.
NCC har också verksamhet i Estland, Lettland och i S:t Petersburg. Det fi nns ett starkt underliggande behov av nya bostäder i S:t Petersburg och NCC har därför ökat bostadsproduktionen i området på senare år.
NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet driver cirka 4 000 projekt årligen i Norden. Projektens storlek varierar från några hundra tusen kronor i omsättning och genomförande på några dagar, till projekt som löper över fl era år och omsätter miljardbelopp.
Det som förenar projekten, oavsett storlek och marknad, är att de många gånger är unika. NCC:s kompetens när det gäller planering, logistik, resursallokering, tekniskt kunnande, fl exibilitet och riskhantering är därför avgörande konkurrensfaktorer i en allt mer internationaliserad nordisk byggmarknad.
Kärnkompetensen för den byggande delen av NCC är att hantera den komplexitet som det innebär att organisera en mångfald av projekt, allt från stambyten i fl erfamiljshus till stora nationella infrastrukturprojekt.
Gemensamt för all byggproduktion är att den binder förhållandevis lite kapital och genererar normalt ett kontinuerligt kassafl öde som stödjer NCC:s möjligheter att även bedriva utveckling av kontor och bostäder samt produktion av stenmaterial och asfalt, vilket är mer kapitalkrävande.
Bygg- och anläggningsaffären är basen i NCC:s verksamhet och bidrar till det övergripande koncernmålet med lönsam tillväxt och att vara kundens första val genom en effektiv produktion, innovationsförmåga och ledarskap på marknaden. Med hållbara processer, produkter och tjänster stärks marknadsnärvaron.
Det fi nns några strategiskt viktiga områden för att stärka konkurrenskraften. Partnering, virtuellt byggande, plattformar och samordnade inköp bidrar till att effektivisera verksamheten och skapa nytta för kunderna.
NCC har under fl era års tid satsat på kompetensutveckling inom till exempel projektutveckling, plattformar och virtuellt byggande. NCC har också byggt upp mycket kunskap inom samarbetsformen partnering och är idag ledande på området.
Erfarenhetsöverföringen mellan de byggande enheterna inom NCC har förstärkts vilket gör att NCC kontinuerligt fl yttar fram sina positioner inom de strategiskt viktiga områdena inköp, virtuellt byggande, partnering och verksamhetsstyrning.
NCC är ledande och driver på utvecklingen av nya samarbetsformer inom byggbranschen. Satsningen på partnering, där kunden, NCC och andra deltagare i projektet tillsammans formulerar projektets mål och med ett gemensamt ansvar sedan genomför arbetet har fallit väl ut. NCC:s erfarenhet och utvärderingar visar att hela leveransen blir bättre, både för NCC och kunderna.
Många kunder, både privata och offentliga, efterfrågar numera samarbetsformen och antalet partneringprojekt har efter fl era års ökning en stark ställning på marknaden och svarar nu för 36 (32) procent av den externa omsättningen.
Utvecklingen går alltmer mot strategisk partnering, som skapar långsiktiga kundrelationer och längre ramavtal upphandlat i partnering. När parterna lärt känna varandra och byggt upp ett ömsesidigt förtroende är det möjligt att gå över från projektpartnering till strategisk partnering. I ett långsiktigt samarbete, som sträcker sig över fl era projekt, kan parterna arbeta mer strukturerat med erfarenhetsåterföring samtidigt som återupprepning höjer kvaliteten och sänker kostnaderna.
För NCC:s byggverksamhet gäller det också att kunna hantera risker. En marginalhöjning på en procentenhet har en väsentligt större resultateffekt än en volymökning på 5–10 procent. Riskhanteringen grundar sig på metodiskt och väl fungerande gemensamma verksamhetssystem och utvecklade rutiner vid anbudslämningen samt genomförandet av projekt.
En av fördelarna med att vara ett stort byggföretag är att det skapar en god grund för att utveckla projekteringsoch planeringsverktyg och plattformar. Det fi nns också skalfördelar i att kunna förhandla fram volymrabatter på inköp av varor och tjänster. Plattformarna är utvecklade med starkt fokus på kundens behov.
Plattformarna har bestämda tekniska lösningar och styrande projekteringskrav liksom anvisningar för val av bra produktionssätt. Det innebär att produktionen blir mer repetitiv vilket i sin tur skapar utrymme för ständiga förbättringar. Plattformstänkandet förenklar i projektering, inköp och byggande vilket i förlängningen innebär en ökad kontroll över såväl kostnader som kvalitet.
NCC har utvecklat plattformar inom samtliga verksamhetsområden och kan erbjuda allt från idrottshallar, vårdboenden, kontor, logistikanläggningar och vägar, till broar och bostäder.
NCC har framgångsrikt utvecklat en plattform för standardiserade allaktivitetshallar. Hallen är inriktad på bollsporter såsom handboll, minihandboll, innebandy och minibasket. Trots en hög standardisering fi nns ett fl ertal valmöjligheter till såväl exteriör som interiör
Sverige är den största marknaden för NCC:s bygg- och anläggningsverksamhet och utgör 61 (62) procent av omsättningen. NCC Construction Norways andel av nettoomsättningen har ökat bland annat genom bolagsförvärv under 2011 och 2012.
Sverige, 61 (62)% Danmark, 8 (8)% Finland1), 16 (17)% Norge, 15 (13)%
Bostäder utgör en allt större andel i produktmixen, tillväxten 2012 avser främst Norge och Danmark. Det var även högre omsättning för kontor samt industri- och processanläggningar, främst i Norge respektive Sverige.
utformning. Hallen kan till exempel byggas ut med läktare och umgängesytor som klubbrum eller kafé. Intresset från kommuner och idrottsföreningar har varit stort och NCC har redan uppfört 25 hallar enligt plattformen. Den fi nns även som en helt färdigpaketerad produkt, NCC Bollhall.
Ett annat exempel är byggsystemet P303 där NCC kan bygga eftertraktade bostäder till lågt fast pris och med kort byggtid. Tack vare förprojektering och en styrd och standardiserad byggprocess får kunden en kvalitetssäkrad produkt med låg energiförbrukning och en förutsägbar byggtid. P303 visar möjligheterna när plattformstänkandet utnyttjas fullt ut. Varje moment är noga utvecklat och upprepas exakt likadant varje gång.
VIRTUELLT BYGGANDE FÖRÄNDRAR BYGGPROCESSEN NCC har stor erfarenhet av att använda virtuellt byggande i över 500 projekt och använder tekniken och metoderna i hela NCC. Detta har lett till att NCC är branschledande inom virtuellt byggande, inte bara i Norden utan även globalt.
Det är för att höja kvaliteten och sänka kostnaderna i såväl projekteringen som i genomförandet av byggprojekt som NCC använder virtuellt byggande. Det är numera en naturlig del i många projekt och har, rätt använt, förmågan att förändra hela byggprocessen.
Enkelt uttryckt byggs projektet i en tredimensionell byggnadsinformationsmodell (BIM) innan det byggs fysiskt. Virtuellt byggande handlar i grunden om att ge alla inblandade ett gemensamt språk, där all kommunikation och alla ritningar utgår från projektets modeller i 3D. Dessa stäms av mot varandra i en gemensam virtuell modell. Modellen ger ytterligare insikt i projektets processer genom att tidplan och mängdinformation kan integreras. Resultatet är ett effektivt, kvalitetssäkrat och kontrollerat genomförande. Virtuellt byggande ger dessutom en tryggare ekonomi – från anbud till förvaltning. Det digitala informationsfl ödet skapar helt nya förutsättningar för att skapa effektiviseringar i byggprojekten.
Implementeringen handlar framför allt om att skapa nya arbetssätt och förhålla sig till information på ett nytt
KUNDMIX, ANDEL AV NETTOOMSÄTTNINGEN
Privata kunder är fortsatt den dominerande kundkategorin för bygg- och anläggningsverksamheten. Expansion av NCC:s utvecklingsaffär, både avseende bostäder och kommersiella fastigheter, har medfört ökad andel interna kunder.
Internt i NCC, 17 (16)% Stat, 15 (15)% Allmännyttiga bostadsföretag, 8 (9)% Kommun/landsting, 21 (21)% Privata kunder, 39 (39)%
Plaza Business Park Pilke i Vanda Aviapolis är Finlands första kontorsbyggnad som uppfyller landets krav för A-energiklass. Det är också den första fastigheten i Finland och den andra i Norden som uppfyller nivån "Very Good" enligt miljöcertifi eringen BREEAM. I Plaza Pilkes planerings- och byggnadsskede fästes speciell uppmärksamhet vid energieffektiviteten. Fastighetens energiförbrukning är 40 procent lägre jämfört med en traditionell lösning. Plaza Pilke ingår som en del av den Business Park om 13 fastigheter som NCC utvecklat och byggt i Vanda Aviapolis.
sätt. I grund och botten handlar det inte om teknik, utan snarare om att ändra människors beteende och informationshantering.
Virtuellt byggande kan användas i alla typer av byggprojekt från bostads- och husproduktion till anläggnings- och infrastrukturprojekt.
Inköp av material och tjänster står för ungefär två tredjedelar av NCC-koncernens kostnader och området har därför stor betydelse. Möjligheter att sänka kostnaderna med ett systematiserat inköpsarbete är något som NCC arbetar aktivt med.
Konkurrensen inom byggmaterial och underentreprenader har historiskt varit svag eftersom byggbolagen ofta handlat upp material och tjänster på den lokala marknaden. Det har varit en bidragande orsak till att byggkostnaderna under lång tid ökat mer än konsumentprisindex.
NCC:s inköpsarbete följer två huvudspår. Det första är att samordna inköpen i Norden med syfte att åstadkomma volymfördelar. En annan positiv effekt av koordinerat inköp är att antalet leverantörer och olika artiklar minskar, vilket har en kostnadsbesparande effekt.
Med ett egenutvecklat inköpssystem har NCC ökat sam ordningen av nordiska inköp. Grunden är IT-baserade
NCC överlämnade i november 2012 "världens mest tillgängliga kontor" till de danska handikapporganisationerna (DH). Byggnaden är säte för ett antal av DH:s medlemsorganisationer, och kraven på tillgänglighet för personer med funktionshinder är höga.
Byggnaden är banbrytande genom att den inte är konstruerad och byggd enbart för personer med funktionshinder. Den är byggd för alla.
Före byggstarten fi ck projektgruppen möjlighet att uppleva de utmaningar som det innebär att ha ett funktionshinder. Denna erfarenhet ledde till utvecklingen av många nya lösningar som kan användas i liknande projekt i framtiden.
systemstöd som effektiviserar inköpsprocessen och skapar förutsättningar för samordning och uppföljning.
Det andra huvudspåret är att köpa varor och tjänster internationellt. NCC har etablerat inköpskontor i Bal tikum, Polen, Tjeckien, Tyskland, Turkiet och Kina. I genomsnitt låg kostnaden för internationellt inköpta varor 2012 drygt 20 procent lägre jämfört med om motsvarande inköp skulle gjorts i Norden. Den lokala prissättningen påverkas positivt när NCC konkurrensutsätter de lokala byggmaterialleverantörerna.
Inköpen av internationella underentreprenader är ett område under fortsatt tillväxt. De vanligaste internationella inköpen är stommar, fasader i glas och aluminium samt stål- och betongprodukter.
NOLLVISION OCH AWARENESS DAY FÖR ÖKAD SÄKERHET Ett effektivt och väl fungerande byggprojekt kännetecknas av låg sjukfrånvaro och få arbetsskador. Planering och kontroll av verksamheten innefattar bra styrning och uppföljning av arbetet med miljö, hälsa och säkerhet.
NCC lägger mycket resurser på utbildning, stöd och uppföljning av arbetsmiljöåtgärder i alla de länder bolaget är verksamt.
Det systematiska arbetsmiljöarbetet inom NCC omfattar alla processer från den tidiga planeringen och projekteringen samt genom byggskedet, allt i syfte att minimera riskerna och på ett strukturerat sätt hantera kvarstående risker.
NCC har en nollvision avseende arbetsolyckor och arbetar kontinuerligt för en bättre säkerhetskultur. Attityder till arbetsmiljöarbete utgår från NCC:s värderingar och genomsyrar hela organisationens inställning och beteende i dessa frågor.
Sedan två år tillbaka arrangerar NCC Awareness Day där samtliga medarbetare deltar och diskuterar arbetsmiljöfrågor. Återkoppling från dagen bidrar till att förbättra arbetsmiljön på företagets arbetsplatser.
NCC representerar en bransch med hög miljöpåverkan. Genom att bygga energieffektiva och miljöanpassade hus, bostäder och anläggningar, liksom att ta ansvar för miljön genom hela byggprocessen arbetar NCC långsiktigt med hållbarhet.
Målet är att göra det enkelt för kunden att bidra till en bättre miljö, både i byggprocessen och i användningen.
NCC är ledande inom miljöklassning och driver bland annat utvecklingen av miljöklassningssystemet BREEAM. Även på mark- och anläggningssidan ligger NCC i framkant, med användandet av klassningssystemet CEEQUAL.
För att kunna avveckla farliga ämnen ur byggprocessen var NCC tidigt ute och en av initiativtagarna till branschsamarbetet BASTA. Syftet med BASTA är att fasa ut farliga ämnen ur byggvaror.
NCC har välutvecklade metoder för att kunna bygga lågenergi- och passivhus för att möta kundernas krav på mer energieffektiva byggnader. NCC är ett av de byggbolag i Norden som har störst erfarenhet av passivhusprojekt och alla bostäder som NCC bygger i egen regi är av lågenergityp.
NCC har också byggt ett fl ertal hus klassifi cerade enligt EU-initiativet GreenBuilding och har uppfört både sjukhus, kontor, handels- och lagerlokaler som möter GreenBuilding-kriterierna för energianvändning. Det betyder att byggnaderna använder minst 25 procent mindre energi än gällande norm för respektive land.
Som ett extra erbjudande till kunderna har NCC infört Gröna anbud i Sverige. För alla anbud över 50 MSEK lämnar NCC även ett grönt sidoanbud. Kunden kan då välja att utnyttja NCC:s kompetens inom Grönt byggande och får ett konkret miljöanpassat erbjudande.
Den ekonomiska situationen i Europa med skuldkris och svag tillväxt påverkade även den nordiska byggmarknaden. Efter en stabil inledning första halvåret minskade efterfrågan på bostäder och hus, medan anläggningsmarknaden klarade sig bättre. Den norska marknaden stack ut och präglades av stark efterfrågan inom samtliga områden.
Den svenska ekonomin visade inledningsvis förvånansvärt god tillväxt, men påverkades successivt av omvärldens ekonomiska oro. Hushållens minskade konsumtion och försiktighet från privata investerare dämpade efterfrågan för bygg- och anläggningssektorn.
Det osäkra läget i omvärlden tillsammans med hårdare krav på kontantinsats påverkade intresset att investera i nya bostäder negativt. Byggandet av nya fl erbostadshus sjönk ytterligare från en redan låg nivå.
Flera branscher upplevde en osäker ordersituation och drog ner på verksamheten vilket hämmade nystarter av husprojekt.
Fortsatta investeringar i infrastruktur gjorde dock att anläggningsmarknaden inte påverkades lika mycket som övriga områden 2012.
Inom bygg- och anläggningsmarknaden var det god aktivitet, men marknaden präglades av att beslutsprocesserna drog ut på tiden. I Köpenhamnsregionen och i Århus var
det extra hög aktivitet med många och stora utvecklingsprojekt i startgroparna. Två exempel är Århus hamn och utvecklingen av bryggeriet Carlsbergs område. Flera större infrastrukturprojekt påbörjades och planeras kommande år i Danmark. Till exempel tunnelbanan Metro Cityring i Köpenhamn, tunnelförbindelsen Femern Bält till Tyskland och en järnväg mellan Köpenhamn och Ringsted.
Anläggningsmarknaden var god med kraftig tillväxt av offentliga satsningar på infrastruktur över hela landet. Utländska konkurrenter gjorde intåg på marknaden för projekt över 1,5 Mdr NOK.
Vid årets början fanns det ett ackumulerat behov av att investera i kommersiella fastigheter och byggmarknaden växte därför under 2012. Den starka initiala efterfrågan planade ut mot slutet av året.
Det fi nns ett stort behov av nya bostäder, speciellt i landets befolkningscentra, vilket återspeglades i ökade priser på marknaden.
Konjunkturen försvagades i Finland 2012. Osäkerheten i den internationella ekonomin och fi nanssektorn påverkade fastighetsmarknaden som enbart efterfrågade riskfria objekt i de mest attraktiva lägena. Bostadförsäljningen hölls uppe av bristen på bostäder framför allt i huvudstadsregionen. Förändringar i skattesystemet 2013 påverkade bostadsförsäljningen positivt i slutet av 2012. Det fi nns ett stort behov att renovera det fi nländska byggbeståndet och efterfrågan på renoveringstjänster ökade under året.
Utvecklingsverksamheten omfattar bostäder och kommersiella fastigheter och bedrivs i affärsområdena NCC Housing och NCC Property Development.
| MSEK | 2012 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 11 459 | 8 907 | 29% |
| Orderingång1) | 9 380 | 9 485 | –1% |
| Rörelseresultat | 1 129 | 633 | 78% |
| Sysselsatt kapital | 14 966 | 12 035 | 24% |
| Medeltal anställda | 1 119 | 1 046 | 7% |
1) Avser enbart NCC Housing.
Bostadsutvecklingsaffären ska växa under strategiperioden 2012–2015. Målet är att antalet bostäder i pågående produktion ska uppgå till minst 7 000.
De kommersiella fastighetsutvecklings projekten har idag en bra spridning och målet för strategiperioden är att behålla projektportföljen på denna goda nivå.
5 768 (5 363) bostäder i pågående produktion. 23 (23) fastighetsprojekt till en total projektkostnad om 5,9 (5,6) Mdr SEK.
Grunden i all professionell fastighetsutveckling handlar om förmågan att förstå kundernas behov och att skapa goda boende- eller arbetsmiljöer utifrån detta. Hållbarhetsfrågan står därför högt på
NCC:s agenda, och genom att ligga i framkant kan NCC erbjuda dagens medvetna kunder ett attraktivt erbjudande.
Inom NCC:s bostads- och fastighetsutvecklingsaffär kontrolleras hela värdekedjan från projektidé och analys till markförvärv, konceptutveckling, produktion och slutligen försäljning där kapital frigörs till nya utvecklingsprojekt. Hög prioritet ges även till den avslutande fasen med eftermarknad. Båda utvecklingsverksamheterna är kapitalintensiva vilket gör att NCC:s kunskap om vilka områden på olika marknader som kan ge störst avkastning är central. Hela utvecklingsprocessen sker i nära samarbete med kunder, kommuner, markägare, arkitekter och andra intressenter.
NCC:s bostadsutvecklingsaffär bedrivs på åtta geografi ska marknader i Norden, Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg och gör därigenom NCC till den ledande bostadsutvecklaren i norra Europa.
Inom det geografi ska område där NCC verkar ökar den totala befolkningsmängden stadigt samtidigt som infl yttningen till storstadsregionerna blir alltmer påtaglig. Den starka urbaniseringstrend som pågår över hela världen innebär att tillväxten kommer att ske i storstadsregionerna dit allt fl er människor söker sig. Därför fortsätter NCC på den inslagna strategin, att endast verka i storstadsregioner med en tydlig tillväxt och en stabil lokal arbetsmarknad som skapar efterfrågan på nya bostäder.
Grunden i all professionell boendeutveckling handlar om förmågan att förstå kundernas behov och att skapa goda boendemiljöer utifrån detta. Affärsidén bygger på att förädla byggbar mark till nya hållbara bostadsmiljöer där byggnationen anpassas till såväl kundens önskemål och behov, som områdets unika förutsättningar.
Under året har bland annat ett nytt arbetssätt introducerats där de närboende och andra intressenter involverats tidigt i processen, så kallad visionsstyrd stadsplane-
Ett stärkt kundfokus är den allra viktigaste frågan.
För bostadsutvecklingsaffären är det starkt prioriterat att bredda produktmixen med fl er nya koncept, bland annat hyresrätter, som möjliggör en ökad andel affärer med paketförsäljningar till investerarmarknaden.
För fastighetsutvecklingsaffären ligger fokus för närvarande på att förbättra säljprocessen i alla dess delar i syfte att stärka kundrelationer samt öka effektivitet och resultat.
Hållbar utveckling är en central del i NCC:s strävan att systematiskt optimera förutsättningarna för framtida ägare och brukare av de bostäder och fastigheter NCC utvecklar. Genom att arbeta med ledande miljöcertifi eringssystem, som BREEAM och GreenBuilding för fastigheter samt Svanen och Miljöbyggnad för bostäder, säkerställs att byggnaderna håller hög kvalitet och har effektiv energianvändning, god inomhusmiljö och innehåller material som inte skadar hälsa eller miljö.
ring, som i korthet innebär att medborgarna tillfrågas innan man tar fram skisser och förslag på hur ett område kan och bör utvecklas.
Vidare genomförs kontinuerligt grundläggande analyser om vad kunderna efterfrågar och vilket behov som fi nns på marknaden. En viktig insikt från fl era undersökningar är att kunderna framför allt värdesätter ett kort
2012 byggstartade NCC bostäder på alla marknader, fl est i Sverige, Finland, Tyskland och S:t Petersburg. En stor del av bostäderna i pågående produktion fanns vid årsskiftet i Sverige och S:t Petersburg.
Mitt i centrala Malmö, intill kulturkvarteren och den största knutpunkten för pendlare, utvecklar NCC nya kvarter med en blandning av kontor, handel och bostäder med stort hållbarhetsfokus. Nya Triangeln kommer att bli en shoppingdestination i två våningar, som omfattar 36 000 kvadratmeter handel. Detta blir därmed den största shoppinggallerian i Malmö innerstad. Ovanpå gallerian byggs cirka 4 600 kvadratmeter kontor samt cirka 190 lägenheter. Under jord kommer det att fi nnas 400 parkeringsplatser i två plan. Alla kommersiella ytor är miljöcertifi erade enligt BREEAM Very Good och bostäderna miljöcertifi eras enligt Svanen.
Detta är ett utmärkt exempel på NCC:s kapacitet att utveckla komplexa projekt.
Av en total portfölj på 35 000 (34 200) byggrätter är cirka 16 700 (16 700) långt fram i utvecklingsprocessen med färdigt bygglov eller detaljplan vilket ger en fortsatt god potential för projektstart de kommande åren. Av den resterande delen av byggrättsportföljen har den största delen en översiktsplan för bostadsbebyggelse. En stor del av värdeskapandet i boende utveckling ligger i att framgångsrikt driva detaljplanearbetet och tillsammans med kommuner skapa attraktiva boendemiljöer. Procentsiffran anger andel av NCC:s totala byggrätter.
tidsintervall mellan köp och tillträde. Därför är det än mer angeläget för NCC att fortsätta arbetet med att snabba på och effektivisera processerna för bostadsutvecklingen och därigenom korta tiden fram till byggstart. Även själva produktionen måste effektiviseras.
BYGGSYSTEM – BÄTTRE KVALITET TILL LÄGRE KOSTNAD NCC strävar efter att skapa gemensamma byggsystem för bostadsproduktionen vilket ger stora skalfördelar med lägre kostnader, större inköpsvolymer och förbättrad kvalitet. Med gemensamma byggsystem kommer NCC att, med bibehållen fl exibilitet, kunna utveckla goda attraktiva bostäder och samtidigt hålla produktionskostnaderna nere.
Flexibiliteten i själva processerna är oerhört viktig. Vid utvecklandet av både gruppbyggda enfamiljshus och större områden med fl erbostadshus är det viktigt att dela in projektet i fl era mindre etapper för att på så sätt uppnå såväl kostnads- som tidsbesparingar.
NCC:s kunder består till största delen av privatkunder som investerar i ett eget boende. Men även investerarmarknaden är en viktig målgrupp. Intresset från investerare att göra så kallade paketaffärer ökar stadigt. NCC förvärvar marken, projekterar, bygger och hyr ut för att sedan sälja vidare till fi nansiella investerare som ser värdet i att investera i attraktiva bostadsprojekt. Det kan även vara kommunala bostadsbolag, eller privata fastighetsförvaltare, som vill göra nya förvärv till sin portfölj.
Under året genomfördes ett fl ertal större paketaffärer i både Finland och Tyskland. Antalet investeraraffärer uppgick under året till omkring 30 procent av det totala antalet sålda bostäder.
NCC erbjuder olika typer av trygghetspaket till dem som köper en ny bostad. Paketen innehåller försäkringar, garantier och tjänster som skyddar och hjälper kunderna både före och efter köpet av en NCC-bostad. De ger bland annat skydd mot dubbla boendekostnader, arbetslöshet eller sjukdom.
NCC:s ambition är att hjälpa kunden så tidigt som möjligt i processen kring den nya bostaden. Allt fl er kunder hittar sitt nya boende via NCC:s webbplatser eller via portaler länkade till dessa. Nya visualiseringsverktyg gör det möjligt för kunder att virtuellt vandra runt i de bostäder de är intresserade av och även göra sina tillval i den utvalda lägenheten. Med webbaserade försäljningsverktyg ökar kundernas vilja att köpa sin nya bostad i ett tidigt skede – långt innan det fi nns visningslägenheter att besöka.
NCC har satt upp mål att minska byggnadernas energianvändning under hela deras livslängd. På alla de marknader NCC verkar är målet att energianvändningen ska ligga under normen i respektive land. Förutom en generellt låg energianvändning utvecklar NCC även lågenergihus av passivhustyp. Det är välisolerade hus som till största delen värms av de boende i husen. Värmen från människor, elektriska apparater och från solen som
skiner in genom fönstren är tillräcklig för att hålla en behaglig inomhustemperatur. Utvecklingen av lågenergihus är ett steg i rätt riktning för att klara de klimatmål om minskade koldioxidutsläpp och energianvändning som EU satt upp.
NCC erbjuder även olika verktyg som hjälper kunderna att själva räkna ut sin energianvändning för att på så sätt spara både pengar och minska påverkan på miljön. Genom att klimatdeklarera bostäderna underlättar NCC för kunderna att göra miljöriktiga bostadsval. NCC miljöklassar sina bostäder enligt Miljöbyggnad och Svanen.
Under 2012 genomfördes 6 (2) paketförsäljningar på den tyska marknaden. Det är investerare och tyska bostadsfonder som köpt projekt i bland annat Berlin, Hamburg och Düsseldorf.
I Sverige startades en ny enhet som ska utveckla hyresrätter på den svenska marknaden. I Riga, Lettland vann NCC pris för den mest energieffektiva byggnaden i en stor nationell tävling.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden, Estland och Lettland. Verksamheten fokuserar på hållbara kontors-, handels- och logistikfastigheter i bra lägen och präglas av en djup förståelse för kundens specifi ka behov. NCC arbetar nära kunden och med en gemensam målsättning att skapa en väl fungerande och fl exibel arbetsplats som inte bara skapar förutsättningar för en effektiv verksamhet, utan även förbättrar arbetssituationen för kundens medarbetare avseende hälsa, arbetsmiljö och trivsel.
Till varje projekt bidrar NCC med gedigen kunskap om hur goda arbetsplatser fungerar, vilken dels baseras på lång erfarenhet av att arbeta nära kunden, dels från relevanta forskningsresultat på området.
Då processerna inom fastighetsutveckling är långa är det extra viktigt att samla in kunskap om trender för att kunna förutse vilka önskemål och krav morgondagens kunder kommer att ställa. Analyserna måste leda rätt när det gäller vilket geografi skt läge och vilken fastighetstyp kunderna kommer att välja för sina arbetsplatser om 5–10 år. NCC arbetar därför med en systematisk metod för att samla in kunskap genom framtidsstudier, kundintervjuer och andra sorters trendspaningar och undersökningar.
För kontorsfastigheter baseras en del av kundens urvalskriterier på hårda faktorer som lokalens yteffektivitet, ett kommunikativt läge för kunder och medarbetare, eller att kunden vill ha sitt kontor i en hållbar fastighet med fokus på energioptimering och miljömedvetna materialval. Andra kriterier är att det egna kontoret och dess läge ska återspegla det egna företagets varumärke. Men kunden väljer också utifrån andra värden som exempelvis en samarbetspartner som man har förtroende för, som garanterar en trygg fl yttprocess och som erbjuder effektiva och trivsamma lokaler.
När NCC utvecklar en handelsfastighet är utgångspunkten alltid ett utmärkt handelsläge som kan erbjuda stora fl öden av människor och trafi k samt en lokal som är optimerad för att sälja hyresgästens produkter eller tjänster. Det görs en noggrann analys av trafi kströmmar, kommunikationsmöjligheter och hur kundens inkommande varufl öden kan hanteras, vilka andra handelsaktörer som kan tänkas attrahera liknande
| Koncernen | Bostadsutveckling till privatkunder |
Bostadsutveckling till investormarknaden |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Byggrätter | 35 000 | 34 200 | ||||
| varav byggrätter på option | 6 800 | 10 700 | ||||
| Startade bostäder | 3 196 | 3 564 | 1 328 | 852 | ||
| Sålda bostäder | 2 937 | 2 504 | 1 395 | 724 | ||
| Bostäder i pågående produktion | 4 391 | 4 233 | 1 377 | 1 130 | ||
| Försäljningsgrad pågående produktion, % | 43 | 42 | 96 | 89 | ||
| Färdigställandegrad pågående produktion, % | 47 | 43 | 40 | 49 | ||
| Resultatavräknade bostäder | 2 845 | 2 764 | 998 | 735 | ||
| Osålda färdigställda bostäder | 393 | 198 | 0 | 0 | ||
| Bostäder till salu (pågående och färdigställda) | 2 915 | 2 653 |
Under 2012 sålde NCC 4 332 (3 228) bostäder, varav 1 395 (724) i projekt som sålts till investorer. 2 845 (2 764) bostäder till privatkunder färdigställdes och resultatavräknades 2012. Marknadsförutsättningarna 2012 medgav inte ökat antal starter av bostäder till privatkunder, men gav utrymme för start av fl er bostäder till investerare. Det totala antalet byggstartade bostäder ökade svagt och uppgick till 4 524 (4 416) bostäder 2012, varav 1 328 (852) i projekt till investorer.
En mer detaljerad tabell fi nns i bokslutskommunikén på www.ncc.se.
kundsegment och många andra faktorer som är viktiga för kundens affärsverksamhet.
För en kund som arbetar med lager- och logistiklösningar är läget, tillsammans med hög effektivitet i varufl ödet, de två enskilt viktigaste kriterierna. NCC har specialkompetens att optimera lagerlösningar ur både ett funktionellt och ett kostnadsmässigt perspektiv, vilket tillsammans med standardiserade lösningar för lagerbyggnader ger mycket goda förutsättningar att erbjuda den optimala lösningen för varje kund.
Hållbarhetsfrågan står högt på NCC:s agenda och genom att ligga i framkant kan NCC erbjuda dagens medvetna kunder bra erbjudanden. Genom att lokalisera verksamheten till en fastighet med marknadsledande miljöprestanda tar NCC:s kunder hållbarhetsansvar och stärker sitt varumärke ur ett hållbarhetsperspektiv, samtidigt som de får ett kontor med låga driftskostnader samt en modern lokal som optimerar medarbetarnas möjligheter att arbeta effektivt. NCC stödjer också hyresgästernas miljöarbete genom att teckna gröna hyresavtal som säkerställer att fastigheternas hållbarhetsprestanda bibehålls över tid.
Samtliga kommersiella fastigheter NCC utvecklar möter höga miljökrav och ambitionen sedan 2009 är att miljöcertifi era alla projekt enligt systemet BREEAM, som är världens mest använda miljöcertifi eringssystem. Läs mer på www.ncc.se/breeam.
Vid årsskiftet hade 29 byggnader certifi erats, eller var på väg att certifi eras, med BREEAM, varav tio byggnader i Sverige, tolv i Finland, fem i Danmark och två i Norge. Under 2012, certifi erades Finlands två första kontorsfastigheter med BREEAM Very Good-certifi kat, Plaza Pilke samt Alberga Business Park.
En central miljöaspekt vid fastighetsutveckling är byggnadens energianvändning. NCC har sedan fl era år fokuserat på låg energianvändning och var den första fastighetsutvecklaren i Europa att bli företagspartner i EU:s program för minskad energianvändning i byggnader: GreenBuilding. NCC har GreenBuilding-certifi erat, eller är på väg att certifi era, 22 egenutvecklade byggnader. Kaggen i Malmö var Sveriges första kontorsfastighet och Coop Forum i Kungsbacka var Nordens första handelsfastighet som GreenBuilding-certifi erades.
Under året startades nio utvecklingsprojekt med en total projektkostnad om 1,9 Mdr SEK. Bland de större projekten återfi nns kontorsprojekten Östensjöveien 27 i Oslo och Portlandsilos i Köpenhamn samt handelsprojektet Lielahti Center i Tammerfors. Kontorsprojekten Östensjöveien 27 uppgår till cirka 14 700 kvadratmeter och Portlandsilos till cirka 12 800 kvadratmeter. Lielahti Center består av cirka 13 300 kvadratmeter handel och service.
Vid slutet av 2012 hade NCC 23 pågående projekt till en total projektkostnad om 5,9 Mdr SEK. Byggrättsportföljen innehöll vid samma tidpunkt cirka 0,9 miljoner kvadratmeter byggrätter samt ytterligare 0,6 miljoner kvadratmeter i markoptioner och markanvisningar. Det kontinuerliga arbetet med ett femtiotal utvecklingsprojekt runtom i Norden och Baltikum framskrider planenligt.
En svagare tillväxt i Europa samt det fortsatt osäkra internationella konjunkturläget och den allmänna oron på fi nansmarknaden hade en tydlig påverkan på bostadsmarknaden under 2012.
Bostadsmarknaden i Norden var avvaktande 2012. Antalet byggstartade bostäder ökade i Norge. På övriga marknader minskade antalet starter av nya bostäder, främst i Sverige och Finland.
Efterfrågan på bostäder i Sverige och Finland var relativt stabil. Det positiva ränteläget till trots blev försäljningsprocesserna trögare och projektstarterna något färre. En bidragande orsak till detta har varit bankernas tuffare bolånekrav och kundernas önskan att köpa bostaden närmare datumet för färdigställandet.
Efter fl era års stagnerad eller sjunkande bostadsmarknad i Danmark, kunde en viss återhämtning skönjas i Köpenhamnsregionen och i Århus.
Efterfrågan på nyproducerade bostäder är fortsatt hög i Norge. Den norska bostadsmarknaden gynnas av den rådande situationen med låg arbetslöshet, god löneutveckling och låga räntor. Detta har bland annat lett till att bostadspriserna ökat, men så har även priset på utvecklingsbar mark.
I Tyskland steg bostadspriserna något under året trots en viss nedgång i den tyska ekonomin. Försäljningen mot investerarmarknaden har blivit en allt viktigare del av Housings affär och under året har ett antal större paketaffärer genomförts i framför allt Tyskland men även i Finland.
Baltikum är en fortsatt trög marknad där NCC under året inte startat några nya projekt. I S:t Petersburg ser marknaden gynnsam ut. Efterfrågan är fortsatt god och understöds av en relativt låg tillförsel av nya bostäder vilket även medfört att bostadspriserna ökat något.
| Totalt | 27 285 | 17 415 | 24 534 | 6 840 | 76 074 |
|---|---|---|---|---|---|
| Övrigt | 368 | 1 085 | 904 | – | 2 356 |
| Logistik | – | – | – | – | 0 |
| Handel | 6 338 | 6 227 | 13 357 | – | 25 922 |
| Kontor | 20 579 | 10 104 | 10 273 | 6 840 | 47 796 |
| Kvm | Sverige | Danmark | Finland | Norge | Totalt |
(Källa: NCC.)
| Totalt (23)2) | 55 | 211 700 | 68 |
|---|---|---|---|
| Norge (2) | 58 | 23 900 | 57 |
| Finland (7) | 44 | 68 800 | 55 |
| Danmark (9) | 65 | 48 500 | 67 |
| Sverige (5) | 59 | 70 500 | 81 |
| Land (antal) | Färdigställande grad, % |
Uthyrningsbar area, kvm |
Uthyrnings grad, % |
1) Tabellen avser pågående eller färdigställda fastighetsprojekt som ännu inte har resultatavräknats. Utöver dessa arbetar NCC med uthyrning (hyresgarantier/tilläggsköpeskilling) i tre tidigare sålda och resultatavräknade fastighetsprojekt, varav det största projektet utgörs av en kontorsfastighet i Frederiksberg, Danmark. En mer detaljerad tabell fi nns i bokslutskommunikén på www.ncc.se.
2) Av de färdigställda och byggstartade projekten vid årets utgång ingick sex projekt där försäljningsavtal tecknats men som ännu inte resultatavräknats.
Utveckling av kontorsfastigheter är det största segmentet för NCC Property Development.
Fastighetsbranschen är en del av den globala fi nansmarknaden. NCC:s utbud av fastigheter som investering konkurrerar på samma villkor som andra placerings alternativ. Aktörerna på denna marknad är stora nationella och internationella aktörer som pensionsförvaltare, fastighetsfonder eller fastighets- och försäkringsbolag. För dessa investerare är relationen mellan avkastning och risk det enskilt viktigaste kriteriet när de letar efter objekt att förvärva.
Med ett fortsatt instabilt läge på den europeiska fi nansmarknaden och sämre avkastning på alternativa placeringar har efterfrågan på välbelägna, miljöcertifi erade, yteffektiva fastigheter, så kallade PRIME-fastig heter, stärkts och bedöms vara fortsatt god även de kommande åren. Denna utveckling leder till en stabil prisnivå för denna typ av objekt, en utveckling som är till NCC:s fördel. De
| Vakansgrad, % |
Hyra, kvm/år | Direktavkast ningskrav, % |
|
|---|---|---|---|
| Stockholm | 7,0 | 2 700 (SEK) | 5,3 |
| Oslo | 5,3 | 2 650 (NOK) | 6,0 |
| Köpenhamn | 9,5 | 1 200 (DKK) | 5,3 |
| Helsingfors | 7,5 | 209 (EUR) | 6,4 |
1) Avser innerstad (Källa: Newsec.)
Första delen av 2012 kännetecknades den nordiska transaktionsmarknaden av stabil aktivitet i nivå med 2011 års volymer. Under tredje kvartalet av 2012 avstannade aktiviteten för att sedan öka under det fjärde kvartalet. Totalt sett ökade transaktionsvolymen med omkring en tredjedel jämfört med föregående år men det är värt att notera att de kraftiga volymökningarna i Sverige och Norge utgörs av ett fåtal större affärer och att marknaden karaktäriseras av riskaversion och selektivitet. Transaktionsvolymen på den nordiska fastighetsmarknaden uppgick under året till 202 (151) Mdr SEK, varav Sverige svarade för 106 (85) Mdr SEK.
NCC ska vara med och skapa framtidens hållbara miljöer där livskvalitet, funktion och miljöhänsyn är en naturlig del. Hållbarhet är en av NCC:s sex övergripande strategiska nyckelfrågor.
NY TJÄNST – ÖKAT FOKUS PÅ HÅLLBARHETSFRÅGORNA
NCC inrättar en ny tjänst som hållbarhetschef för koncernen den 1 mars 2013. Christina Lindbäck som för närvarande är miljöchef tillträder tjänsten.
Med Christina som medlem av koncernledningen blir vi ännu tydligare med att hållbarhet är en integrerad del i NCC:s långsiktiga strategi. Hållbarhet är sedan länge ett prioriterat område för NCC och är avgörande för att behålla vår position och för att kunna växa. Vi har en stark ambition att bli ett av de bästa företagen inom hållbarhetsområdet."
Peter Wågström, koncernchef och vd för NCC
Världen står inför stora utmaningar för att skapa långsiktigt hållbar utveckling av såväl ekonomin som miljön och det sociala välbefi nnandet. En ökande befolkning och kontinuerligt stigande krav på användningen av jungfruligt material ger påfrestningar på miljön. De hållbarhetsmässiga utmaningarna i samhället innebär också stora möjligheter. Den pågående urbaniseringen skapar förutsättningar för ökad resurseffektivitet, och genom de lösningar som NCC erbjuder inom
samtliga affärsområden bygger vi ett mer hållbart samhälle. För NCC är hållbarhetsfrågor allt mer en integrerad del i arbetet att leverera långsiktigt värde till alla bolagets intressenter.
Denna hållbarhetsredovisning beskriver NCC:s arbete med att skapa mer hållbara samhällen genom arbetet för en hållbar miljö, tryggare livsmiljöer, säkrare och mer attraktiva arbetsplatser samt det strukturerade arbetet med affärsetik och ansvarsfulla inköp.
NCC:s verksamhet påverkas av intressenternas behov, krav och förväntningar. Det är utifrån intressenternas olika perspektiv som NCC har utvecklat värderingar, Uppförande kod och fokus för den här hållbarhetsredovisningen.
Dialogen med NCC:s intressenter är en ständigt pågående process i de dagliga mötena mellan NCC:s medarbetare, kunder, leverantörer, ägare och andra som berörs av NCC:s verksamhet. Nedan redogörs för de intressentgrupper och fokusområden som identifi erats som mest relevanta för NCC. Dessa har identifi erats genom en intern process med delar av koncernledningen samt ansvariga inom miljö, arbetsmiljö, kommunikation och Investor Relations. NCC har under 2012 fört en löpande dialog kring olika hållbarhetsfrågor med samtliga intressentgrupper men inte genomfört någon specifi k intressentdialog inför arbetet med den här hållbarhetsredovisningen.
För tredje året i följd presenterar NCC en hållbarhetsredovisning enligt det internationella ramverket Global Reporting Initiative (GRI). Hållbarhetsredovisningen har inte granskats av tredje part, men NCC bedömer att den samlade informationen i års- och hållbarhetsredovisningen 2012 samt information på NCC:s hemsida uppfyller GRI:s krav för tillämpningsnivå C. I de fall inget annat anges avser informationen hela NCC-koncernen under verksamhetsåret 2012. GRI-index återfi nns på NCC:s hemsida, www.ncc.se/griindex
Genom de gemensamma värderingarna ska NCC styra mot en mer hållbar utveckling för såväl företaget som för de människor och samhällen som berörs av NCC:s verksamhet.
Vi är ärliga mot oss själva och alla våra intressenter. Vi gör affärer på ett korrekt sätt och kunden kan alltid lita på de besked som NCC ger.
Vi respekterar varandra. Allas åsikter är av värde. Man kan ha olika åsikter och samtidigt respektera varandra, samt arbeta mot ett givet mål.
Vi visar varandra tillit och uppträder så att andra får tillit till oss. Alla ställer upp för NCC och företagets värderingar som en grund för kraftfull utveckling.
Vi fokuserar på att skapa mervärde för alla våra intressenter. Att fokusera på ett framgångsrikt affärsmannaskap innebär bland annat att prioritera lönsam tillväxt.
Det ska vara enkelt att göra affärer och ha relationer med NCC. Enkelhet innebär att minimera det som inte genererar mervärde åt kunderna men också att vi uttrycker oss så att alla vi riktar oss till förstår våra budskap och våra erbjudanden.
Vi tar ansvar. Att bygga framtidens miljöer och därmed bidra till en hållbar samhällsutveckling är ett stort ansvar. Ansvarsfullt företagande skapar värde åt kunden, medarbetarna och våra ägare.
NCC:s värderingar utgör grunden för den av styrelsen fastställda Uppförande koden som gäller för såväl NCC:s styrelse, ledning och samtliga medarbetare. Uppförandekoden har upprättats med beaktande av de frivilliga initiativ som NCC är anslutna till, bland annat World Economic Forum Partnering Against Corruption Initiative (PACI) och FN:s Global Compact. I Uppförandekoden beskrivs hur NCC ska agera inom följande områden,
NCC:s koncernledning ansvarar för att Uppförandekoden efterlevs, vilket följs upp kontinuerligt som en del av den löpande verksamheten. Den strategiska styrningen av NCC:s hållbarhetsarbete har sin utgångspunkt i koncernens övergripande strategi, där hållbarhetsperspektivet är en av sex strategiska nyckel frågor. Utifrån detta perspektiv har NCC utvecklat koncerngemensamma strategier inom respektive del av hållbarhetsområdet. Det praktiska arbetet för ökad hållbarhet sker i affärsområdena och i alla de projekt som utgör NCC:s verksamhet. Mer information om hur NCC arbetar inom de olika områdena beskrivs i respektive avsnitt i den här hållbarhetsredovisningen.
NCC ska bygga hållbara samhällen. Det kräver ett ansvarsfullt agerande och att NCC har ett högt förtroende hos bolagets intressenter. NCC arbetar med kontinuerlig utbildning och diskussion med alla medarbetare och affärspartners rörande företagets värderingar och Uppförandekod.
Bygg och anläggning är en av de branscher med störst ekonomisk omsättning och fl est sysselsatta individer på de marknader där NCC verkar. Det innebär ett stort ansvar. Genom årens lopp har inte alla de som är verksamma i branschen tagit detta ansvar fullt ut, då bland
annat karteller och korruption förekommit. Även inom NCC har det funnits individer som inte följt gällande regler. NCC arbetar därför kontinuerligt för att förebygga oetiskt agerande hos ledning och medarbetare inom alla nivåer i organisationen.
NCC har under 2012 vidareutvecklat det så kallade compliance-programmet och en koncernövergripande och behovsanpassad process kommer att lanseras inom koncernen under 2013. Processen lägger tyngdpunkt på att tillhandahålla organisationen enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga risker för oegentligheter. Dessutom kommer NCC att införa systemstöd för rapportering av oegentligheter. Allt inom ramen för den värderingsstyrda och transparenta företagskultur som NCC arbetar för att bevara och vidareutveckla. NCC har vidtagit en genomgripande översyn av verksamheten och identifi erat riskområden och processer. Under 2013 lanserar NCC nya rutiner och stöd inriktade på att anställda ska våga fråga om råd i svåra situationer, istället för att okunskap eller obetänksamhet leder till felaktiga beslut eller oönskat beteende. Arbetsmetoderna innefattar bland annat riktlinjer för hantering av de vanligast förekommande risksituationerna. Implementering av de nya metoderna kommer att inledas med utbildningar och diskussioner med NCC:s medarbetare under 2013. NCC:s samtliga medarbetare ska omfattas av utbildningen.
Medarbetare som uppmärksammar misstänkt oetiskt eller otillbörligt agerande ska i första hand anmäla detta till närmsta chef. En rutin fi nns också för anonyma tips, en så kallad whistle blower-funktion. Samtliga tips som innehåller tillräcklig information leder till utredning och skriftlig rapport framtagen av en externt anlitad aktör. Disiplinära åtgärder vidtas därefter i situationer där så krävs.
Varje år gör NCC inköp för åtskilliga miljarder kronor från tiotusentals leverantörer. Det innebär en stor möjlighet att positivt påverka hur NCC:s leverantörer tar socialt och miljömässigt ansvar. Under 2012 har ökad centralisering och samordning av inköpen lett till positiva resultat på området.
NCC har historiskt haft en decentraliserad inköpsorganisation, där stora möjligheter funnits för respektive lokalt inköpsansvarig att påverka såväl leverantör som val av produkter. Samordningen av NCC:s inköp har under de senaste åren ökat, vilket medför att NCC successivt kan ställa fl er gemensamma krav på leverantörer för att de ska få ingå i NCC:s inköpsportal. Potentialen i mer samordnade inköp inriktade på färre leverantörer och centralt utvalda produkter är bland annat minskade kostnader, högre kvalitet samt ökad kontroll av bland annat hållbarhetsaspekter i tillverkning och distribution. I takt med skärpta regler för byggnadsmaterial, och att NCC bygger allt fl er miljöcertifi erade byggnader, ökar också vikten av centralt samordnade inköp. NCC måste i större utsträckning kunna garantera under vilka omständigheter specifi ka material eller produkter har framställts samt vilka ämnen de innehåller.
Samordnade inköp innebär i många fall också en ökad andel internationella inköp. Genom fl er direktinköp från internationella leverantörer kan NCC bättre möta en ökande global konkurrens med lägre kostnadsstruktur. NCC har bedömt att de största riskerna för kränkningar av mänskliga rättigheter och internationella riktlinjer fi nns utanför Norden. De internationella aktörer som vill leverera till NCC genomgår därför en rigorös process där NCC bedömer leverantören inom områden som miljö, kvalitet, arbetsmiljö och mänskliga rättigheter. Därutöver testas respektive produkt utifrån tekniska specifi kationer, arbetsmiljökrav och generella miljö krav. NCC genomför därefter årliga uppföljningar och kontroller på plats hos leverantörerna för att säkerställa att NCC:s krav och riktlinjer efterlevs i praktiken. I de fall leverantörer inte uppfyller kraven kräver NCC en tidsatt åtgärdslista med redogörelser för hur leverantören ska nå kraven. Om kraven inte uppfylls inom utsatt tid får leverantören inte längre leverera produkter eller tjänster till NCC.
Målsättningen för NCC är att enbart göra affärer med leverantörer som kan påvisa pålitliga processer genom hela värdekedjan och produktens livscykel, avseende miljö, arbetsmiljö, kvalitet, affärsetik samt övrigt socialt ansvarstagande (CSR).
NCC:s verksamhet 2012 fördelad på intressenter baserat på koncernens resultat räkning. Total omsättning 57 Mdr SEK. Tabellen visar NCC:s skapade ekonomiska värde och hur detta har kommit olika intressent grupper till godo.
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Skapat ekonomiskt värde | ||
| Kunder | 57 241 | 52 550 |
| Distribuerat ekonomiskt värde | ||
| Leverantörer | –43 426 | –39 692 |
| Anställda | –8 754 | –8 241 |
| Långivare | –274 | –208 |
| Staten (skatt och sociala avgifter) | –2 888 | –3 096 |
| Aktieägare | –1 0801) | –1 084 |
| Behållet ekonomiskt värde | 819 | 229 |
1) Föreslagen utdelning.
NCC:s ambition är att vara branschledande när det gäller att rekrytera, behålla och utveckla medarbetare. NCC ska vara en trygg och accepterande arbetsgivare där människor kan växa och utvecklas i sina professionella roller.
NCC ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare och det bolag som attraherar de bästa talangerna. För att lyckas ska NCC erbjuda alla medarbetare en säker arbetsmiljö, trygga anställningsförhållanden samt goda utvecklingsmöjligheter. Förutsättningarna ska vara lika inom alla delar av NCC och ett viktigt arbete under 2012 har därför varit att nå samsyn kring dessa frågor i koncernens olika affärsområden och länder. Resultatet är att koncernen nu har ett gemensamt erbjudande till nuvarande och potentiella medarbetare, där viktiga delar att belysa är NCC:s bredd, möjligheter till eget ansvar och de stora utvecklingsmöjligheterna.
NCC är en kunskapsintensiv organisation vilket gör att utbildning och kompetensutveckling är centrala frågor. Syftet med ett strukturerat och proaktivt förhållningssätt till kompetensutveckling är till för att såväl stärka NCC:s konkurrenskraft som att attrahera och behålla de bästa medarbetarna. Kompetensutvecklingsbehoven skiljer sig åt mellan olika delar av bolaget och under 2012 har medarbetare genomfört utbildningar inom bland annat ledarskap, projektledning och arbetsmiljö. Kontinuerliga insatser inom kompetensutveckling sker också inom många av de specialistområden som fi nns inom NCC.
NCC har kollektivavtal på den nordiska och tyska marknaden. I kollektivavtalen regleras bland annat minimi löner, arbetstider och medarbetarnas rättigheter gentemot arbetsgivaren. I Ryssland har istället statliga myndigheter och kontrollanter en aktiv roll avseende anställdas rättigheter och intressen. I Estland och Lettland regleras minimilöner och andra villkor av nationell lagstiftning. Lönenivå och övriga villkor i NCC-koncernen uppfyller alltid gällande lagar och kollektivavtal och motsvarar generellt branschens övriga aktörer. Därutöver ställer NCC krav på samtliga entreprenörer att föreningsfriheten och anställdas rättigheter ska respekteras.
Alla medarbetare på NCC ges varje år möjlighet att delta i en personalundersökning – human kapital index (HKI). Syftet är att skapa en bild av medarbetarnas attityd, arbetsglädje och lojalitet för att därigenom ge input till NCC:s fortsatta förbättringsarbete. 2012 års undersökning visade bland annat följande på en hundragradig skala,
Två gånger per år tar NCC emot 48 juniortraineer från Sveriges gymnasieskolor på en fyra månader lång betald praktikperiod. En av initiativtagarna till programmet, som kallas Tekniksprånget, var Tomas Billing, NCC:s styrelseordförande. Idag är ett fl ertal av Sveriges största teknikintensiva företag med i programmet.
Under praktiken får deltagarna både erfarenhet från en arbetsplats och dessutom se NCC:s breda utvecklingsmöjligheter inom allt från planering till produktion. En som genomförde sin praktik hos NCC under 2012 var Victoria Källberg.
Den fyra månader långa praktiken på NCC upplevde Victoria som omväxlande och utvecklande. Hon fi ck möjlighet att prova många olika roller och arbetsuppgifter, och deltog dagligen i spännande situationer.
"Ena dagen var jag med och gjöt på en byggarbetsplats, nästa dag var jag på studiemässa och sedan kunde jag sitta med ritningar på kontoret. Jag fi ck verkligen en helhetsbild av byggbranschen. Alla som någonsin funderat över hur det är att jobba som ingenjör eller inom en teknisk bransch – sök till det här programmet! Du får en fantastisk chans att se hur livet kan bli efter en teknisk högskoleutbildning och du har väldigt roligt under tiden."
Ett utvecklingsområde som identifi erades i HKI 2012, och som NCC lägger stor vikt vid, är att öka andelen genomförda medarbetarsamtal bland yrkesarbetare. NCC:s decentraliserade organisation, där en stor del av verksamheten bedrivs i projektform, innebär utmaningar i att samla alla yrkesmedarbetare i strukturerade utvecklingssamtal. NCC har identifi erat att nuvarande rutiner har förbättringspotential, bland annat gällande ansvarsfördelning och praktiskt genomförande för chefer med stort personalansvar. Ett annat fokusområde för 2013 är att öka dialogen om NCC:s värderingar och uppförandekod med yrkesarbetarna. 2012 års HKI visade att endast 48 procent av yrkesarbetarna kände till innehållet i NCC:s Uppförandekod, vilket kan jämföras med 86 procent bland tjänstemännen. NCC jobbar nu aktivt med att förbättra kännedomen om koden hos alla medarbetare.
På NCC är kompetens, engagemang och personliga egenskaper avgörande för en position inom företaget. Positiv eller negativ särbehandling ska aldrig förekomma, oavsett om den är baserad på en persons kön, ålder, etnicitet eller andra aspekter som inte är direkt relaterade till hur väl personen kan utföra sina arbetsuppgifter. Med grund i NCC:s värderingar ärlighet, respekt och tillit skapas en accepterande och tillåtande kultur. NCC följer årligen upp förekomsten av diskriminering och har en formell struktur för hantering av eventuell diskriminering. Incidenter ska i första hand anmälas och hanteras av närmsta chef, men diskriminering kan också anmälas till koncernens gemensamma whistle blower-funktion som avser all överträdelse mot NCC:s Uppförandekod.
I bygg- och anläggningsbranschen är en övervägande majoritet av de anställda män, inte minst bland yrkesarbetare. Det avspeglas också i könsfördelningen på NCC, där 12 procent av de anställda är kvinnor. Könsfördelningen skiljer sig dock åt mellan olika delar av företaget, bland yrkesarbetare är andelen kvinnor 2 procent medan andelen kvinnor på ledande befattning är 22 procent. NCC:s ambition är att andelen kvinnliga medarbetare ska motsvara andelen examinerade kvinnor inom relevanta utbildningar vid Sveriges tekniska högskolor, vilket för närvarande är cirka 30 procent.
För att nå ambitionen om ökad andel kvinnor arbetar NCC med verksamhetens jämställdhetsplan och kulturfrågor, värderingar samt forum för nätverkande och kompetensutbyte. En av NCC:s satsningar i Sverige är det kvinnliga nätverket Stella som sedan 1998 drivs av kvinnliga akademiker och chefer på NCC. Totalt har nätverket idag cirka 400 medlemmar spritt över NCC:s svenska verksamhet.
NCC har tagit ställning i en traditionellt olycksdrabbad bransch och har en nollvision för arbetsplatsolyckor. Alla medarbetare ska känna sig trygga på sin arbetsplats och NCC:s kultur ska premiera att säkerhetsfrågor diskuteras öppet, ofta och proaktivt.
Inom bygg- och anläggningsbranschen arbetar många människor på hög höjd, med tunga kranlyft och i trafi kerade områden – typiska exempel på riskfyllda arbetsuppgifter. Resultatet är att branschen årligen drabbas av arbetsplatsolyckor, ibland med dödlig utgång. Arbetsmiljö är ett prioriterat område för NCC, då en säker arbetsplats dels ingår i arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare som bryr sig om sina anställda, samt att friska medarbetare ger ökad arbetsglädje, lägre kostnader och högre produktivitet. Visionen är att arbetsplatsolyckor ska elimineras, vilket kräver ett tydligt fokus på arbetsmiljöfrågor i hela organisationen, från högsta ledning till alla de beslut och avvägningar som sker varje dag på respektive arbetsplats.
Under 2012 rapporterades cirka 300 olycksfall som ledde till sjukfrånvaro. Olyckorna är en smärtsam påminnelse om att nollvisionen är långt borta, att säkerheten alltid måste komma i första hand och att det fi nns ett behov av att kontinuerligt arbeta med säkerhet.
Centrala frågor i medarbetarundersökningen HKI jämförs med European Employee Index som gör det möjligt att mäta NCC:s resultat mot branschindex. Undersökningen ger en beskrivning av medarbetarnas arbetsglädje och lojalitet och omfattar även frågor kring värderingar, den närmaste chefen, motivation och engagemang. Resultatet från undersökningen 2012 visar att NCC är bättre än branschindex på varje marknad.
NCC 2012
EEI Benchmark (EEI = European Employee Index). Jämförelse med byggbranschen i Sverige, Norge och Danmark samt hela arbetsmarknaden i Finland och Tyskland.
STYRNING & INCITAMENT FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ Styrningen av NCC:s arbetsmiljöarbete sker i respektive land och affärsområde och utgår från den koncerngemensamma policyn och strategin för hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöarbetet koordineras därutöver via koncernens arbetsmiljögrupp, med representanter från respektive affärsområde och land, och som styrs av koncernens arbetsmiljöchef. Arbetsmiljöarbetet rapporteras till koncernledningen och koncernens styrelse kvartalsvis. NCC:s strategi för arbetsmiljö och säkerhet fokuserar på säkerhetskultur och de områden som identifi erats som mest riskfyllda.
Ett sätt att säkerställa fokus på arbetsmiljöfrågorna på alla nivåer är att samtliga chefer i linjeorganisationen varje år genomför arbetsmiljörevisioner. Det innebär att alla chefer sätter sig djupare in i frågorna, vilket skapar ökad förståelse för det praktiska arbetsmiljöarbetet i syfte att kunna reagera och agera på arbetsmiljöbrister och felaktiga beteenden.
NCC:s målsättning är en kultur som präglas av öppen diskussion om risker och där medarbetare bryr sig om varandra och hjälper varandra att göra rätt. Sker något
som uppfattas som en säkerhetsrisk ska de inblandade stanna upp, säkra upp och därefter fortsätta med arbetsuppgifterna i ett säkert tillstånd. En viktig del i NCC:s arbete med arbetsmiljö är att diskutera incidenter som har inträffat och potentiellt kan inträffa tillsammans med medarbetarna på de olika arbetsplatserna.
Under 2012 har NCC vidareutvecklat samarbetet inom koncernen och startat upp koncerngemensamma aktiviteter i syfte att dra nytta av de goda exempel och erfarenheter som fi nns inom företaget.
Undersökningar visar att cirka 80 procent av alla arbetsplatsolyckor sker på grund av felaktiga och riskfyllda beteenden. Alla medarbetare och underentreprenörer som är verksamma på NCC:s arbetsplatser ska därför ha grundläggande kunskaper om hälsa och arbetsmiljö. Enskilda medarbetares beteende och beslut påverkar säkerheten på NCC:s arbetsplatser, och det är därför avgörande att alla medarbetare vet vad som är ett korrekt och säkert beteende – och agerar därefter. Respektive platschef ansvarar för att samtliga anställda, entreprenörer och underentreprenörer på den aktuella arbetsplatsen har tagit del av och accepterar NCC:s rutiner och krav och följer dessa.
För andra året i följd ägnade samtliga NCC:s medarbetare en hel arbetsdag åt att tillsammans refl ektera över arbetsmiljön och fundera över vilka förbättringssteg man kan ta som individ och grupp. All verksamhet i koncernen stannade upp klockan 9 på morgonen den femte september och dagen ägnades åt diskussioner och refl ektion kring arbetsmiljö och säkerhet på NCC:s arbetsplatser. Alla anställda, men även underentreprenörer, uppmanades att lämna utvecklingsförslag för ett bättre säkerhetsarbete. Responsen var mycket stor och över 1100 e-mail med förslag inkom. Återkopplingen från medarbetarna är ett viktigt bidrag till NCC:s fortsatta satsningar för en säkrare och mer hälsosam arbetsmiljö.
Mats Bergquist som är platschef på NCC:s bygge av Signalfabriken i Sundbyberg tycker att de gemensamma diskussionerna under Awareness Day är mycket viktiga för att förbättra arbetsmiljön.
"Awareness Day var ännu bättre i år, både NCC-medarbetare och alla entreprenörer var med under dagen. Vi diskuterade igenom de vanligaste riskerna och tog fram en lång lista med förbättringsförslag."
Även Åke Gustavsson, huvudskyddsombud på bygget av Signalfabriken, anser att Awareness Day 2012 var ännu bättre än förra året.
"Arbetsmiljön på våra projekt förbättras hela tiden tack vare att frågorna diskuteras så ofta. Säker arbetsmiljö är en färskvara som måste underhållas hela tiden."
Under 2012 var Åke Gustavsson med på en kurs om säkra lyft. Han anser att återkoppling är viktigt för att Awareness Day ska ge långsiktiga resultat.
"Efter Awareness Day får vi återkoppling genom en rapport som vi går igenom och diskuterar tillsammans med våra chefer. På så sätt utvecklas arbetet vidare. Men det går inte att säga att man jobbat klart med arbetsmiljö, det kommer alltid att fi nnas saker att förbättra", säger Åke Gustavsson.
| NCC, koncernen | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Sjukfrånvaro, % | 3,5 | 3,5 | 3,3 |
| NCC, koncernen | 2012 | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Olycksfallsfrekvens1) | 10,8 | 14,6 | 13,3 |
| Dödsfall2) | 1 | 2 | 2 |
1) Antal olyckor med 1 dags sjukfrånvaro eller mer per en miljon arbetade timmar. 2) Inklusive anställda hos underleverantörer.
Bygg- och anläggningssektorn står för cirka 40 procent av energianvändningen, 40 procent av användningen av jungfruligt material och genererar knappt 40 procent av samhällets koldioxidutsläpp. NCC ser att det fi nns affärsmöjligheter i att vara ledande inom miljöområdet, och att erbjuda våra kunder mer och mer hållbara produkter. Som ett led i detta har NCC genomfört ett antal åtgärder för att skapa en tydligare organisation, bättre mätbarhet och ökad samordning mellan koncernens affärsområden.
NCC:s miljöarbete styrs av en koncernövergripande hållbarhetschef och lokala miljöchefer i respektive affärsområde och land. Styrningen av miljöarbetet utgår ifrån de fyra prioriterade områden som identifi erats i koncernen samt en tydlig ambition och målbild för respektive område år 2020. Koncernens hållbarhetschef tar tillsammans med respektive affärsområde fram relevanta aktiviteter inför respektive verksamhetsår som löpande följs upp och utvärderas i efterhand. Miljöledningssystemen i respektive affärs område är i fl era fall certifi erade enligt ISO 14001.
NCC:s klimatpåverkan ska kontinuerligt minska och energiförbrukningen ska vara förnyelsebar.
NCC ska skapa hälsosamma bebyggda miljöer genom att minimera användningen av material som kan ge skadliga effekter på människor eller miljö.
NCC:s produktutveckling ska präglas av resurseffektivisering och verksamheten ska utgå från cirkulära fl öden.
NCC ska vara en drivande aktör på den nordiska marknaden för miljöcertifi erade byggnader, stadsdelar och anläggningar.
NCC har ambitionen att i samarbete med sina kunder bygga miljöer som förbrukar mindre energi och har lägre klimatpåverkan.
Energipriserna ligger på en hög nivå. Samtidigt utvecklas forskningen inom klimatområdet och visar att kraftigt minskade utsläpp av växthusgaser är nödvändigt för att hantera den pågående klimatförändringen. Både NCC och kunderna sätter därför en effektiv energianvändning och minskad klimatpåverkan allt högre upp på agendan, något som ökar efterfrågan på NCC:s expertis och erfarenhet inom detta område.
NCC:s ambition är att kontinuerligt minska verksamhetens växthusgasutsläpp samtidigt som bolaget växer. Samtidigt vill NCC kontinuerligt erbjuda marknaden bättre och bättre produkter ur ett klimatperspektiv. Det är en stor och spännande utmaning mot bakgrund av att bygg- och anläggningsverksamhet historiskt sett varit beroende av fossila bränslen. För att nå målet kommer
NCC arbetar strukturerat för att klimatanpassa alla nya byggarbetsplatser, ett initiativ som samlas i konceptet Grönt byggande. Inom ramen för Grönt byggande arbetar NCC med åtgärder som energisnåla byggbodar, behovsstyrd belysning, effektiva transporter och miljöanpassad avfallshantering. Under 2012 arbetade cirka 60 procent av byggarbetsplatserna i Norge utifrån konceptet. Här berättar NCC:s norska miljöchef Sigrid Strand Hansen vad det innebär att arbeta på en grön byggarbetsplats.
mer resurseffektiva tekniker, tjänsteutveckling och ökad medvetenhet i projektverksamheten att vara viktiga delar. Ett bra exempel på hur NCC redan idag arbetar för lägre klimatpåverkan i samband med många byggprojekt är "Grönt byggande".
NCC mäter växthusgasutsläppen på koncernnivå enligt den internationella standarden The Greenhouse Gas Protocol. I nuläget mäts utsläpp kategoriserade som Scope 1 och Scope 2, och under 2013 kommer NCC arbeta för att kunna inkludera relevanta utsläpp i Scope 3 i mätningarna. Under 2012 har NCC:s växthusgasutsläpp ökat med 16 procent, vilket främst kan förklaras av en ökad omsättning samt en ökad detaljnivå i datainsamlandet 2012 .
NCC rapporterar varje år frivilligt till det internationella indexet Carbon Disclosure Project (CDP), som öppet redovisar växthusgasutsläppen för ett stort antal företag världen över. I det senaste CDP-indexet ökade NCC:s betyg från 55 till 78 på en hundragradig skala.
Gröna anbud är ett initiativ för att bland annat minska klimatpåverkan i NCC:s kundprojekt. NCC var 2010 först i bygg- och fastighetssektorn med att komplettera alla anbud över 50 MSEK med ett grönt alternativ. Effekten av initiativet är att NCC:s kunder på ett enkelt sätt kan välja en mer klimatanpassad lösning som är både kostnadseffektiv och har ett högt kommunikativt värde. Inom initiativet Gröna anbud erbjuds kunderna en energisnål och grön etablering av arbetsplatsen, klimatdeklarerade byggnader och klimatkompensation genom godkända FN-projekt. Under 2011/2012 lämnade NCC cirka 300 Gröna anbud. Omkring en tredjedel av dessa ledde till projekt.
"En grön byggarbetsplats är egentligen inget annat än en mer resurseffektiv och smart arbetsplats. I praktiken innebär konceptet att projektledaren har en checklista med åtgärder som ska genomföras under projektets gång." En grön byggarbetsplats medför därmed också att NCC:s miljöarbete blir mer konkret och närvarande för medarbetarna i projektorganisationen.
Effekter i form av både kostnadsbesparingar och miljöbesparingar har visat sig direkt. Mätbara kostnadsbesparingar skapar också förutsättningar för att vidareutveckla konceptet.
| Totalt, samtliga energislag | 326 396 | 255 817 |
|---|---|---|
| Fjärrkyla | 136 | 157 |
| Fjärrvärme | 53 064 | 33 387 |
| El | 273 196 | 222 273 |
| MWh | 2012 | 2011 |
Tabellen visar NCC:s förbrukning av inköpt energi.
| Tusen ton | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kväveoxider (NOx) | 783 | 609 |
| Svaveloxider (SOx) | 74 | 56 |
| Partiklar (PM10) | 76 | 58 |
| Växthusgasutsläpp (CO2e) | 251 | 216 |
| –varav scope1 | 219 | 191 |
| –varav scope 2 | 32 | 25 |
Ökningen av utsläppen förklaras främst av en ökad omsättning samt en ökad detaljnivå i datainsamlandet 2012.
Diagrammet visar NCC:s energiförbrukning från olika bränslen.
NCC:s ambition är att fasa ut produkter och material som kan utgöra en fara för människor, djur eller den omgivande miljön. En viktig del i detta arbete är att ställa rätt leverantörskrav och arbeta med spårbarhet genom hela produktionskedjan – ett arbete som NCC intensifi erat under 2012.
NCC:s kemikaliehantering styrs i grunden av EU:s regelverk REACH. NCC ser gällande lagstiftning som en lägsta nivå och tillämpar dessutom det svenska branschsamarbetet BASTA. Systemet syftar till att avveckla alla särskilt farliga ämnen ur byggprocessen. Leverantörer av material eller produkter i NCC:s byggprojekt ska ansluta sig till BASTA och registrera de varor som lever upp till BASTA-kraven. Som komplement till dessa krav fungerar den materialstrategi som NCC tagit fram under 2012 som innebär att NCC ska arbeta för att fasa ut farliga ämnen ur sin produktion till år 2020. Kraven ligger i linje med NCC:s strävan att kontinuerligt utveckla sundare och mer tilltalande miljöer.
Under 2012 har NCC bedrivit ett aktivt arbete för att ytterligare integrera miljöaspekter i inköpsprocessen. En del av NCC:s mål inom detta område är att senast 2020 kunna producera byggnader och anläggningar som är fullt ut varudeklarerade, det vill säga byggnader med tydlig information om var i byggnaden olika byggmaterial och kemikalier byggts in. Detta arbete leder på sikt även till att byggnader i högre grad kan utformas så att dess ingående material kan återanvändas när byggnadens livslängd uppnåtts.
NCC ska successivt öka andelen återvinningsbara komponenter i de byggnader som produceras. NCC ska även minska mängden avfall och användningen av jungfruligt material genom att fokusera på resurseffektivitet genom hela produktutvecklingsprocessen, och arbeta mot mer cirkulära fl öden av material.
I fl era delar av NCC:s verksamhet är återvinning en central del av affären, inte minst inom NCC Roads och affärskonceptet NCC Recycling. NCC Roads har de senaste åren också minskat miljöpåverkan genom ökad användning av återvunnen asfalt, så kallad granulat, vid asfaltstillverkningen.
Under 2012 har NCC bedrivit ett fl ertal interna utvecklingsprojekt för att bland annat skapa strukturer som möjliggör bättre mätning och uppföljning av det avfall som hela verksamheten genererar. NCC har defi nierat relevanta kategorier av avfall, och behovet av systemstöd har kartlagts för att skapa en bättre hantering av avfallsdata. Inom ramen för arbetet har NCC även infört tydligare fokus på resurseffektivitet genom hela produktutvecklingsprocessen, ett långsiktigt arbete för att kontinuerligt skapa mer hållbara lösningar.
NCC:s ambition är att alla egenproducerade byggnader, anläggningar och stadsdelar ska vara utformade enligt miljöcertifi eringskriterier år 2020.
De senaste åren har miljöcertifi ering av byggnader ökat kraftigt i popularitet i norra Europa, och NCC är en av de aktörer som driver utvecklingen. NCC ser tydliga fördelar med miljöcertifi erade byggnader, och effekterna ligger helt i linje med NCC:s övergripande strategi. Framför allt leder tredjepartsgranskade och miljöcertifi erade byggnader till bättre miljöprestanda, lägre driftskostnader, minskad miljöbelastning, reducerad risk och ökad attraktionskraft för investerare, hyres gäster och boende. NCC har kompetens och erfarenhet av att hantera samtliga av de på de nordiska marknaderna, vanligast förekommande miljöcertifi erings systemen, exempelvis BREEAM, Miljöbyggnad, Svanen, GreenBuilding, DGNB, LEED och CEEQUAL. Om en kund inte föredrar en specifi k miljöcertifi ering bygger NCC i första hand enligt BREEAM för kommersiella fastigheter, det system som idag har fl est klassade byggnader i världen och som även anses ha bäst prestanda i jämförelse med till exempel LEED.
Under 2012 lanserades NCC Recycling, en ambitiös satsning där NCC:s mål är att fram till 2016 etablera 30 nya återvinningsterminaler i Norden. NCC Recyclings affärsidé bygger på cirkulära tankesätt och innebär att använt byggoch anläggningsmaterial tas tillvara. Terminalerna tar i första hand emot och förädlar asfalt, betong, stenmaterial, schaktmassor samt parkavfall. Det förädlade materialet kan återanvändas direkt i NCC:s egen produktion eller av andra aktörer på marknaden.
"NCC Recycling är en viktig del i vårt arbete att minska påverkan på miljön och samtidigt säkerställa vår tillgång till råmaterial i framtiden. Ambitionen är att bli ledande i Norden på återvinning av bygg- och anläggningsmaterial", säger Hans Säll, affärsutvecklingschef på NCC Roads Holding.
NCC Recycling har hittills varit väldigt lyckosamt, och fl er kunder strömmar till. Anledningen till att konceptet fungerar och att återvunna material ökar i popularitet är fl era.
"Det som gör NCC Recycling unikt är att vi erbjuder en "one-stop shop". Det betyder att vi på samma plats erbjuder jungfruligt och återvunnet material, samtidigt som vi också erbjuder mottagning av återvinningsbart material och deponi för material som inte är återvinningsbart. Det hjälper även till att optimera logistiken och minska åkeriernas miljöpåverkan, genom att de inte behöver åka med tomma fordon från återvinningscentraler", avslutar Hans Säll.
Styrelsen och verkställande direktören för NCC AB (publ.), organisationsnummer 556034-5174, med säte i Solna, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2012.
NCC AB är sedan januari 2003 ett dotterföretag till Nordstjernan AB, organisationsnummer 556000-1421.
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa. NCC utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastig heter, industrilokaler och offentliga byggnader, vägar och anläggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion, såsom stenmaterial och asfalt, samt svarar för beläggning och vägservice. NCC:s huvudsakliga verksamhet bedrivs i Norden. I Tyskland bygger NCC främst bostäder. I S:t Petersburg bygger NCC bostäder och har en verksamhet inom asfalt och beläggning. I Estland och Lettland bygger NCC bostäder och hus.
Den nordiska byggmarknaden har varit stabil under 2012 men med variationer mellan länderna. Efterfrågan på anläggningsmarknaden har varit stabil samtidigt som efterfrågan på bostads- och övriga husentreprenader gick ner under det tredje kvartalet men återhämtade sig något under fjärde kvartalet.
Inom industriverksamheten minskade stenmaterialvolymerna under slutet av året, framförallt i Sverige och Danmark. Asfaltsvolymerna minskade också, främst till följd av en tidig start på vintern.
Efterfrågan på bostadsmarknaderna där NCC verkar, har varit stabil under 2012. Bäst efterfrågan och prisutveckling fi nns i Norge och S:t Petersburg. Oron kring den europeiska skuldkrisen under året har inneburit en försiktighet på marknaden vilket har resulterat i längre beslutsprocesser. I Sverige och Finland tas köpbeslut när-
ORDERINGÅNG OCH ORDERSTOCK
Sedan nedgången 2008 och 2009 har orderingången ökat. Ökningen 2010 berodde i hög grad på stark efterfrågan på bostäder. I slutet av 2011 stagnerade efterfrågan på bostäder medan övriga hus - och anläggningsprojekt fortsatte att öka i omfattning under hela året. Under 2012 var orderingången något lägre jämfört med den historiskt höga nivån 2011. Den lägre nivån förklaras av lägre orderingång för Construction-enheterna i Sverige, Danmark och Finland.
mare bostäders färdigställande. Investerarna av kommersiella fastigheter fortsatte att efterfråga moderna och "gröna" fastigheter med stabila hyresgäster i bra lägen medan efterfrågan för övriga fastigheter försvagades. På hyresmarknaderna var läget stabilt både avseende hyror och vakanser.
Avkastningen på eget kapital efter skatt uppgick till 23 (17) procent. Nettolåneskulden uppgick vid årsskiftet till 6,1 (4,0) Mdr SEK och skuldsättningsgraden var 0,7 (0,5). Under året fi ck aktieägarna i NCC en utdelning på 1,1 Mdr SEK, vilken beslutades på årsstämman 2012.
Den 1 februari 2012 efterträdde Harri Savolainen NCC Construction Finlands tidigare affärsområdeschef Timo U. Korhonen som gick i pension under 2012. Klaus Kaae utsågs till ny affärsområdeschef för NCC Construction Denmark från och med 25 juni 2012. Han efterträdde Torben Biilmann som lämnat företaget. Tomas Carlsson lämnade sin tjänst som chef för affärsområdet NCC Construction Sweden den 1 november 2012 och efterträddes av Svante Hagman som tidigare var chef för NCC Housing. Denne efterträddes av Joachim Hallengren, chef för affärsområdet NCC Property Development. Joachim Hallengren kvarstår i sin roll som chef för NCC Property Development fram till dess att Carola Lavén tillträder som affärsområdeschef i april 2013. Den 1 november 2012 tillträdde Ann Lindell Saeby som ny kommunikationsdirektör. Hon efterträdde Ulf Thorné som varit tillförordnad kommunikationsdirektör sedan 2011. Ulf Thorné återgick till sin ordinarie befattning som kommunikationschef för affärsområdet NCC Construction Sweden.
Orderingången uppgick till 55 759 (57 867) MSEK. Orderingången var fortsatt bra, men förändringen förklaras främst av en lägre orderingång för Construction-enheterna i Sverige, Danmark och Finland. Ett avvaktande marknadsläge har medfört att starter av bostadspro-
Inledningen på året var säsongsmässigt svagt. Under andra och tredje kvartalet 2012 var resultatet från utvecklingsaffären relativt svagt främst på grund av låg omsättning. Tredje kvartalet 2012 påverkades positivt av förbättrade marginaler i byggverksamheten. Årets sista kvartal var säsongsmässigt starkt och överträffade det sista kvartalet föregående år som också var mycket starkt. Kvartalsresultatet var historiskt högt tack vare ökat resultat från utvecklingsaffären, främst kommersiella fastigheter men också från bostäder samt förbättrat resultat i Construction-enheterna i Finland och Norge.
jekt inom NCC Housing skett beroende av försäljningsläget i den pågående projektportföljen, vilket höll tillbaka antalet starter av nya projekt i början av året. Valutakursförändringar minskade orderingången med 543 MSEK jämfört med föregående år.
Orderingången för bostadsprojekt i egen regi till privatkund uppgick till 7 289 (8 306) MSEK. Under året byggstartades 3 196 (3 564) bostäder i egen regi till privatkund och 1 328 (852) till investerarmarknaden. Under året såldes 2 937 (2 504) till privatkunder och 1 395 (724) bostäder till investerarmarknaden. Orderingången för fastighetsprojekt i egen regi uppgick till 1 644 (2 803) MSEK. Orderstocken minskade med 481 MSEK jämfört med föregående år och uppgick till 45 833 MSEK. Valutaeffekter påverkade orderstocken negativt med 443 MSEK.
I samtliga affärsområden ökade nettoomsättningen och totalt ökade den för koncernen med 9 procent och uppgick till 57 227 (52 535) MSEK. Construction-enheternas nettoomsättning var högre genom hög orderstock. Inom NCC Roads förklaras ökningen av högre priser på oljebaserade insatsvaror. Volymen för stenmaterial och asfalt sjönk något samtidigt som fl er uppdrag inom vägservice medförde en högre nettoomsättning. NCC Housings nettoomsättning var högre till följd av ett större antal färdigställda och överlämnade bostäder till privatkunder och investerar marknaden. Nettoomsättningen i NCC Property Development ökade tack vare fl er resultatavräknade projekt. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 585 MSEK jämfört med föregående år.
Rörelseresultatet uppgick till 2 537 (2 017) MSEK. Resultatförbättringen förklaras av högre resultat för samtliga affärsområden, förutom NCC Roads som var i nivå med föregående år. Störst var resultatförbättringen för NCC Property Development men även NCC Housing hade en resultatförbättring. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 29 MSEK jämfört med föregående år.
Resultatet ökade i samtliga Construction-enheter tack vare högre omsättning och bättre marginaler i Danmark, Norge och Finland. I NCC Construction Sweden förbättrades rörelseresultatet genom högre omsättning.
NCC Roads rörelseresultat var i nivå med föregående år då resultatet belastades av en goodwillnedskrivning om 32 MSEK medan 2012 års resultat påverkades av lägre volymer i både stenmaterialoch asfaltverksamheten.
NCC Housings förbättrade rörelseresultat förklaras främst av högre intäkter från resultatavräknade bostäder till privatkund.
NCC Property Developments rörelseresultat var högre än föregående år. Nio (sex) projekt har resultatavräknats samtidigt som resultat från tidigare försäljningar och markförsäljningar har tillkommit under året.
Övrigt och elimineringar uppgick till –177 (4) MSEK. Avvikelsen jämfört med föregående år beror främst på justering till IFRS avseende svenska pensionskostnader och avsättningar. Elimineringar av internvinster uppgick till –16 (–39) MSEK. Resultatet efter fi nansiella poster uppgick till 2 263 (1 808) MSEK. Finansnettot försämrades till följd av en högre genomsnittlig nettolåneskuld och uppgick till –274 (–208) MSEK.
Periodens resultat efter skatt uppgick till 1 899 (1 312) MSEK. Den effektiva skattesatsen för NCC var 16 (27) procent. Skatte satsen var lägre till följd av att den sänkta svenska bolagsskatten från 26,3 till 22 procent från 2013, sänkt den uppskjutna skatteskulden med 120 MSEK.
Avkastning
Avkastning på eget kapital efter skatt uppgick till 23 (17) procent.
De totala tillgångarna uppgick till 38 958 (32 924) MSEK.
Nettolåneskulden uppgick till 6 061 (3 960) MSEK varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrättsföreningar och fi nländska bostadsaktiebolag uppgick till 2 181 (1 457) MSEK. Nettolåneskulden har ökat till följd av fl er bostads- och fastighetsutvecklingsprojekt som till huvudsaklig del har fi nansierats med långfristiga lån.
Kassafl ödet före fi nansiering uppgick till –932 (–2 404) MSEK. Kassafl ödet från förändringar i rörelsekapital uppgick till –2 484 (–3 003) MSEK. Kassafl ödet från den löpande verksamheten blev högre än föregående år främst till följd av ett förbättrat resultat och minskad kapitalbindning i övrigt rörelsekapital. Kassafl ödet från kundfordringar förbättrades samtidigt som den räntefria fi nansieringen ökade. Investeringar i maskiner och inventarier samt företagsförvärv har främst skett inom NCC Roads och NCC Construction Norway. Se vidare Kassafl ödesanalyser, s. 58.
Soliditeten per den 31 december uppgick till 23 (25) procent. Skuldsättningsgraden uppgick till 0,7 (0,5).
NCC Roads verksamhet och viss verksamhet inom NCC:s Construction-enheter påverkas av säsongsmässiga svängningar till följd av kall väderlek. Normalt är därför första och sista kvartalet svagare jämfört med resten av året. Under 2012 blev NCC Roads säsong kortare än normalt till följd av kalla väderförhållanden i slutet av året.
Orderingången för NCC Construction Sweden var lägre än föregående år till följd av färre projekt inom främst segmentet övriga hus och uppgick till 21 483 (25 274) MSEK. Minskningen beror dels på färre interna utvecklingsprojekt för NCC Housing och NCC Property Development, men också minskad efterfrågan från privata kunder inom bland annat industri och handel. Efterfrågan från offentliga kunder på publika byggnader har minskat. Orderingången inom anläggningssegmentet har varit oförändrad jämfört med 2011. Resultatet förbättrades till 801 (777) MSEK tack vare högre omsättning.
NCC Construction Denmarks orderingång sjönk och uppgick till 3 288 (3 689) MSEK. Färre externa order mottogs på grund av en fortsatt tuff marknad, samtidigt som orderingången var högre för interna order, särskilt för NCC Housing. Tack vare högre omsättning och fortsatt god lönsamhet var rörelseresultatet högre än föregående år och uppgick till 189 (169) MSEK.
I NCC Construction Finland var orderingången lägre och uppgick till 6 576 (7 768) MSEK. Minskningen förklaras av både lägre interna och externa order till följd av en generell avmattning av bygg- och anläggningsmarknaden. Rörelseresultatet förbättrades
till 101 (14) MSEK. Föregående år genomfördes nedskrivningar i ett antal projekt som påverkade resultatet negativt.
Orderingången för NCC Construction Norway uppgick till 8 086 (5 000) MSEK, vilket var på en historiskt hög nivå. Den höga orderingången och förvärv har lagt grunden till att NCC Construction Norways orderstock är stark inför 2013. Rörelseresultatet blev 81 (6) MSEK, vilket var bättre än föregående år tack vare högre omsättning till bättre marginaler. Föregående år påverkades av nedskrivningar i ett antal projekt.
Nettoomsättningen för NCC Roads uppgick till 12 211 (11 766) MSEK. Omsättningen ökade till följd av högre priser på oljebaserade insatsvaror. Volymen för stenmaterial och asfalt sjönk något jämfört med föregående år samtidigt som fl er uppdrag medförde en högre omsättning inom vägservice. Resultatet var i nivå med föregående år och uppgick till 413 (414) MSEK. Föregående år belastades av en goodwillnedskrivning om 32 MSEK medan resultatet 2012 var påverkat av lägre volymer i stenmaterial- och asfaltverksamheten.
Efterfrågan på bostäder var stabil på NCC:s huvudmarknader. Totalt såldes 2 937 (2 504) bostäder till privatkunder och 1 395 (724) bostäder till investerarmarknaden. Under året byggstartades totalt 3 196 (3 564) bostäder till privatkunder och 1 328 (852) bostäder till investerarmarknaden. Det resultatavräknades 2 845 (2 764) bostäder till privatkunder och 998 (735) bostäder till investerarmarknaden. Antalet osålda färdigställda bostäder vid utgången av perioden uppgick till 393 (198). Antalet bostäder till privatkunder i pågående produktion uppgick till 4 391 (4 233). Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till privatkunder uppgick till 43 (42) procent och färdigställandegraden till 47 (43) procent. Köparna tenderar att i allt högre grad köpa närmare infl yttningsdatum. Försäljningsgraden i pågående bostadsprojekt till investerare uppgick till 96 (89) procent och färdigställandegraden till 40 (49) procent.
Antalet byggrätter uppgick vid årsskiftet till 35 000 (34 200), varav 12 800 (13 500) i Sverige. Kapitalbindningen i bostadsprojekt ökade till 11 738 (9 860) MSEK främst till följd av fl er pågående projekt i
egen regi. Resultatet uppgick till 835 (606) MSEK. Årets resultatökning förklaras främst av högre intäkter från resultatavräknade bostäder till privatkund. Föregående års resultat innehöll nedskrivning av mark i Danmark om 103 MSEK.
Omsättningen för NCC Property Development uppgick till 2 847 (1 366) MSEK. Fastighetsförsäljningar för helåret 2012 uppgick till 2 722 (1 303) MSEK och resultatet från försäljningarna uppgick till 479 (251) MSEK. Rörelseresultatet var högre än föregående år och var 295 (28) MSEK. Nio (sex) projekt har resultatavräknats samtidigt som resultat från tidigare försäljningar och markförsäljningar har tillkommit under året. Under året belastades resultatet av nedskrivningar i projekt och mark i Danmark med 41 MSEK. Före gående års resultat innehöll nedskrivning av mark i Riga, Lettland med 38 MSEK.
Vid utgången av 2012 var 23 (23) projekt färdigställda och byggstartade som inte resultatavräknats med en total projektkostnad på 5,9 (5,6) Mdr SEK. Nedlagda kostnader i pågående projekt var 3,3 (2,3) Mdr SEK, vilket motsvarar en färdigställandegrad om 55 (41) procent medan uthyrningsgraden uppgick till 68 (58) procent. Under året träffades hyresavtal om 76 000 (147 000) kvadratmeter.
Affärsområdet NCC Construction Sweden bedriver verksamhet via fi lial i Norge. NCC Sverige har även en fi lial i Danmark samt en fi lial i Singapore kopplad till två avslutade projekt för vilka garantitiden ännu inte löpt ut.
Koncernen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken i det svenska moderbolaget och i dotterföretagen. Koncernens tillstånds- och anmälningspliktiga verksamhet påverkar den yttre miljön huvudsakligen inom NCC Roads, som bland annat bedriver asfalt- och täktverksamhet men även genom bygg- och anläggningsverksamhet inom NCC:s Construction-enheter. Inom NCC Roads är täkter och hamnar tillståndspliktig verksamhet, medan asfaltproduktion som huvudregel är anmälningspliktig. Tillstånd för täkter förnyas löpande. Den yttre miljön påverkas i huvudsak genom utsläpp till luft, genom avfallsgenerering och genom buller. Inga väsentliga förelägganden enligt miljöbalken förekommer.
I oktober 2011 meddelade Konkurransetilsynet i Norge ett preliminärt ställningstagande avseende misstänkta överträdelser av konkurrenslagstiftningen under åren 2005–2008. NCC:s internutredning bekräftade misstankarna vad gäller överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet under tidsperioden i fråga. Konkurransetilsynet har den 5 mars 2013 meddelat sitt slutliga beslut i ärendet. Mer information lämnas i not 35, Avsättningar.
I kölvattnet av den fi nländska asfaltkartellen, som slutligen avgjordes och reglerades 2009 vad gäller konkurrensskadeavgifter, har NCC och andra byggbolag mottagit skadeståndskrav från ett antal kommuner och vägverket i Finland. Under året har bland annat vägverket aviserat att myndigheten avser att utöka sina skadeståndsyrkanden gentemot de involverade bolagen. För NCC Roads fi nländska bolag innebär det sammantaget att krav om cirka 40 MEUR riktas mot bolaget solidariskt med övriga involverade byggbolag. Dessa krav handläggs i allmän domstol. Baserat på idag tillgänglig information gör NCC bedömningen att en avsättning inte är erforderlig.
Medeltalet anställda i NCC-koncernen var under året 18 175 (17 459). NCC anpassar löpande organisationen till marknadsförutsättningarna. Bedömningen i februari 2013 är att lokala anpassningar kommer att fortgå under året. NCC:s långsiktiga arbete med arbetsmiljö och hälsofrågor har fortsatt under året.
Per den 31 december 2012 omfattade det registrerade aktiekapitalet 30 133 886 aktier av serie A och 78 301 936 aktier av serie B. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK.
Vid årsstämman den 4 april 2012 gavs styrelsen ett mandat att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 486 B-aktier samt överlåta högst 303 620 B-aktier till deltagarna i det långsiktiga prestationsbaserade incitamentsprogram som beslutades att införas vid årsstämman 2012. Under året har NCC använt mandatet att återköpa B-aktier. Bolaget har vid årsskiftet 415 500 B-aktier i eget förvar.
A-aktierna berättigar till tio röster och B-aktierna till en röst vardera. Alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst och berättigar till lika stor utdelning. Aktier av serie A kan på begäran omvandlas till aktier av serie B. Begäran om sådan omvandling ska göras skriftligen till styrelsen och beslut sker löpande. Efter beslut om omvandling anmäls detta till Euroclear Sweden AB för registrering. Omvandlingen är verkställd när registrering skett. Under året har 999 939 A-aktier omvandlats till B- aktier.
Antalet aktieägare i NCC var vid årsskiftet 37 840 (34 740) med Nordstjernan AB som största enskilda ägare med 23 (23) procent av kapitalet och 66 (64) procent av rösterna. Ingen annan enskild aktieägare äger mer än 10 procent av rösterna. De tio största ägarna svarade tillsammans för 48 (51) procent av kapitalet och 76 (79) procent av rösterna.
Den 1 februari 2012 tecknade NCC en ny femårig kreditfacilitet på 325 MEUR. I de fall större förändringar sker av ägarstrukturen i NCC AB, det vill säga att mer än 30 procent av rösträtten i NCC AB övergår till annan ägare, förutom Nordstjernan AB, eller NCC AB avnoteras från Nasdaq OMX Stockholm, kan kreditfaciliteten sägas upp av långivarna.
År 2011 erbjöd NCC:s huvudägare Nordstjernan ledande befattningshavare att förvärva köpoptioner i NCC till marknadsmässiga villkor. Sammanlagt omfattar de utfärdade optionerna 51 223 aktier av serie B i NCC AB. De utfärdade optionerna har löptid på 3,3 respektive 5,3 år med lösenperiod våren 2014 och våren 2016 till kurs 200 respektive 250 kronor.
| NCC:s | Färdigställande | Beräknat | ||
|---|---|---|---|---|
| Projekt >300 MSEK | andel av ordervärde |
grad per 31 dec 2012, % |
färdig ställande |
|
| Norrströmstunneln, Stockholm | SE | 1 680 | 57 | 2015 |
| Riksväg 50, Motala | SE | 1 448 | 63 | 2013 |
| Järnvägstunnel, Larvik | NO | 1 188 | 6 | 2016 |
| Berg- och byggarbeten, Kiruna/ | ||||
| Malmberget | SE | 1 007 | 77 | 2013 |
| Kontor, Stockholm | SE | 965 | 7 | 2015 |
| Tvärbana, etapp 3, Stockholm | SE | 875 | 50 | 2014 |
| Raiseborrning, Kiruna | SE | 834 | 71 | 2014 |
| E6, motorväg, Trondheim | NO | 724 | 82 | 2013 |
| Clarion Hotell, Arlanda | SE | 703 | 97 | 2013 |
| Kraftvärmeverk, Helsingborg | SE | 687 | 94 | 2013 |
| Bostads- och fastighetskvarter, Stockholm |
SE | 586 | 64 | 2014 |
| Universitetssjukhus, ny- och | ||||
| ombyggnad, Linköping | SE | 581 | 30 | 2015 |
| Strålbehandlingsklinik, Uppsala | SE | 581 | 29 | 2014 |
| Väg och tunnel, Askvoll | NO | 579 | 95 | 2013 |
| Kontor, Asker | NO | 573 | 35 | 2014 |
| Datahall, Luleå | SE | 530 | 89 | 2013 |
| Handel och bostäder, Baerum | NO | 494 | 6 | 2015 |
| Kommun och regionshus, Kristianstad |
SE | 492 | 43 | 2014 |
| Multimediahus, Århus | DK | 490 | 20 | 2014 |
| Kontor, Oslo | NO | 484 | 80 | 2013 |
| Länsväg 456, Väg och tunnel, Kristiansand |
NO | 480 | 99 | 2014 |
| E18, motorväg, Gulli | NO | 478 | 60 | 2014 |
| Flygplatsterminal, Oslo | NO | 475 | 45 | 2014 |
| Motorväg, Östfold | NO | 454 | 17 | 2014 |
| E16, väg och tunnel, Voss | NO | 428 | 51 | 2013 |
| Reperation av bro, Årstabron, | ||||
| Stockholm | SE | 406 | 96 | 2013 |
| Bostäder, Århus | DK | 395 | 84 | 2013 |
| E4 Rotebro Vägbroar, Stockholm Kraftstation, Hissmofors |
SE SE |
381 380 |
39 80 |
2015 2014 |
| Närsjukhus, nybyggnad, Göteborg SE | 371 | 0 | 2015 | |
| Kontor, Lillehammer | NO | 358 | 31 | 2014 |
| Strålbehandlingsklinik, Lund | SE | 347 | 78 | 2013 |
| Postterminal, Hallsberg | SE | 335 | 92 | 2013 |
| Cirkulationsplatser och tunnel, | ||||
| Stockholm | SE | 330 | 89 | 2013 |
| Kontor/Verkstad, Ludvika | SE | 325 | 93 | 2013 |
| Skola, Fylke | NO | 324 | 56 | 2014 |
| Bostäder, Stockholm | SE | 316 | 77 | 2014 |
| Aula, Stockholm | SE | 309 | 91 | 2013 |
| Kontor, Göteborg | SE | 309 | 80 | 2013 |
| Bostäder, Stockholm | SE | 304 | 75 | 2013 |
En minskad andel av orderingången utgjordes av projekt större än 300 MSEK. Diagrammet avser 49 Mdr SEK av den totala orderingången på 56 Mdr SEK. I koncernens totala orderingång ingår även NCC Roads.
<5 MSEK, 5 (5)% 5−10 MSEK, 5 (5)% 10−25 MSEK, 11 (10)% 25−50 MSEK, 13 (13)% 50−100 MSEK, 20 (18)% 100–300 MSEK, 32 (31)% >300 MSEK, 14 (18)%
Osäkerhet kring den globala ekonomins utveckling leder till osäkerhet för hur den nordiska bygg- och fastighetsmarknaden kan komma att påverkas. Utvecklingen kommer i sin tur påverka värderingar av vissa poster som baseras på uppskattningar och bedömningar. Värden som bland annat kan påverkas är exploateringsmark och pågående fastighetsutvecklings- och bostadsprojekt.
I NCC:s verksamhet fi nns fl era olika typer av risker; operationella och fi nansiella. De operationella riskerna har att göra med den dagliga verksamheten. Dessa kan vara rent operativa, gälla anbud eller projektutveckling, säsongsexponering eller bedömning av projektens vinstförmåga. Operationella risker hanteras i den interna verksamhetsstyrning som NCC har upprättat. Affärsområdena bedömer och hanterar risker genom verksamhetssystem och utvecklade processer och rutiner. Koncernens fi nansiella risker såsom ränte-, valuta-, refi nansierings-, likviditets- och kreditrisker hanteras centralt i syfte att minimera och kontrollera riskexponeringen. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. En centraliserad försäkringsfunktion ansvarar för koncerngemensamma försäkringar inom sak- och ansvarsförsäkringar, huvudsakligen egendom och entreprenad. Funktionen bedriver även förebyggande riskhanteringsarbete tillsammans med affärsområdena. Genom detta uppnås kostnadseffektivitet och samordning av försäkringsbara risker.
Nedan redogörs för de väsentligaste riskerna som påverkar NCC och vilka aktiviteter som genomförs för att riskerna ska hanteras på ett för NCC effektivt sätt.
| Risk | Aktivitet | |
|---|---|---|
| MARKNADSRISKER | ||
| Pris | Den stagnation i prisstegringarna för byggvaror som märkts av under de senaste åren har fortgått. Vid en konjunkturuppgång fi nns en risk för att priserna på insatsvaror och tjänster ökar och att dessa inte kan kompenseras av högre priser för NCC:s produkter och tjänster. Inköp av material och tjänster står för cirka två tredjedelar av NCC:s kostnader. Av priset på utlagd asfalt för NCC Roads utgör råvarukostnaderna unge fär en tredjedel. Största insatsvaran är oljeprodukten bitumen följd av stenmaterialprodukter. |
NCC:s Construction-enheter har under ett fl ertal år arbetat med att effektivisera byggprocessen, exempelvis genom plattformar, vilket skapar större inköpsvolymer på enskilda varor samt genom att samordna inköp av material och tjänster i Norden och köpa internationellt. I detta arbete är inköpsfunktionen, bland annat med utom nordiska inköp, en viktig faktor och den ekonomiskt mest centrala för att få kontroll över prisutvecklingen. Gemensamma plattformar är även en förutsättning för att NCC Housing och NCC Property Development ska kunna ha kontroll över produk tionskostnaderna. NCC Roads köper bitumen av ett fl ertal internationella leverantö rer. Samordning av inköp och logistik på bitumenområdet sker mellan Sverige, Danmark och Norge. Längre avtal mot kund innehåller normalt prisklausuler som reducerar NCC Roads risktagande. Vidare valutasäkras kända internationella inköpsvolymer. NCC Roads är självförsörjande på fl ertalet marknader gällande stenmaterialprodukter, bland annat genom innehav av strategiskt belägna täkter. |
| Säsong | Affärsområdet NCC Roads har en stor säsongsvaria tion. Detta har även kännetecknat 2012. Inom asfalt verksamheten sker upphandlingar i stor utsträck ning under våren och asfaltproduktion och utlägg ning sker sedan under sommarhalvåret. En varm höst kan påverka produktionen positivt, medan en lång och kall vinter kan försämra resultatet. |
För att hantera dessa risker erbjuder NCC Roads hela värdekedjan med vägrelate rade produkter och tjänster. Bland annat drifts- och underhållsverksamheten kom pletterar beläggningsverksamheten över året. |
| Utveckling | Projektutveckling i egen regi, såväl inom bostäder som kommersiella fastigheter, innehåller förutom en entreprenadrisk, som hanteras av NCC:s Construc tion-enheter, också en utvecklings- och försäljnings risk. Denna risk kan vid felaktig hantering leda till ökad kapitalbindning men även förluster. |
I NCC fi nns kompetens inom boende- och fastighetsutveckling. Varje projektidé måste anpassas till lokala marknadspreferenser och de myndighetskrav som ställs i planarbetet. Att lotsa ett projekt genom till exempel en kommuns handläggning och eventuella överklaganden samt optimera satsningar tidsmässigt kräver spetskom petens. NCC har vidare successivt begränsat de marknader koncernen verkar och expanderar på. Boende- och fastighetsprojekt i egen regi utvecklas främst på de stora tillväxtorterna i Norden, men även i Tyskland, Baltikum och S:t Petersburg. Dessutom har NCC medvetet valt bort att utveckla alltför nischade projekt riktade mot smala målgrupper då vinsterna i dessa historiskt inte motsvarat den ökade risk de inneburit. Riskbegränsning sker genom krav på uthyrningsgrad för kommersi ella fastigheter och förförsäljning av bostäder innan projektstart. Kapitalbindning kan reduceras genom tidiga betalningar från kunder. |
| Risk | Aktivitet | |
|---|---|---|
| OPERATIVA RISKER | ||
| Entreprenadrisk | Den viktigaste operativa riskbegränsningen i en entreprenadverksamhet sker normalt i anbudsför farandet. NCC har en selektiv anbudspolicy. Detta är extra viktigt i en situation med vikande marknad då det kan vara lockande att ta projekt med låg marginal eller med hög risk för att hålla uppe sysselsättningen. I en växande marknad är det å andra sidan viktigt att vara selektiv då en för stor anbudsvolym kan ge upp hov till resursbrist internt och externt för att hantera alla projekt, vilket kan leda till såväl försämrad intern kontroll som ökade kostnader. |
NCC prioriterar att lämna anbud på projekt där riskerna är identifi erade och där med möjliga att hantera och kalkylera. Flertalet risker, såsom kontraktsrisker samt tekniska och produktionsmässiga risker, hanteras och minimeras bäst genom sam arbete i tidiga skeden med kunden och andra aktörer. Olika typer av samverkans former, som till exempel NCC Partnering, är ett sätt att hantera risker. Styrningen av projekten är avgörande för att minimera problem och därmed kostnader. Ett fl er tal av koncernens enheter är kvalitets- och miljöcertifi erade. Det förekommer peri oder med brist på arbetskraft och viss kompetens. Därför är det viktigt att NCC har en organisation med hög mångfald för att säkra leveransförmågan. |
| Konkurrensrätt | NCC:s verksamhet är normalt lokalt förankrad och kan i många fall kännetecknas av ett fåtal aktörer. Anställda i NCC har i något fall medverkat till kon kurrenspåverkan i strid mot företagets etiska vär deringar och gällande lag. |
NCC har sedan fl era år genomfört utbildning i NCC:s värdegrund och konkurrens rätt. Vidare har ytterligare rutiner utvecklats för att identifi era och följa upp medar betare som kan vara i en situation där de kan utsättas för risk för konkurrentsam verkan. NCC har under 2012 därutöver vidareutvecklat sitt "compliance-program", se vidare s. 35. |
| Finansiellt risktagande |
Det fi nansiella risktagandet ska ses mot bakgrund av det kapitalbehov de olika verksamheterna i NCC har. Entreprenadverksamheten har vanligen ett posi tivt kassafl öde i början av ett projekt. NCC Roads binder främst kapital i anläggningstill gångar, täkter, krossar, asfaltverk, maskiner för utläggning och vägservice med mera. I den mån det är möjligt eftersträvas investeringar med maximal utnyttjandegrad. Bostads- och fastighetsutveckling i egen regi bin der kapital under hela projektets gång; först genom investering i mark och därefter under utveckling fram till färdigställande och försäljning. |
Övergripande styrs det fi nansiella risktagandet av det tak för skuldsättningsgraden som gäller för koncernen. NCC:s Constructionenheter skall i normalfallet inte ha någon fi nansiell netto skuld utan tvärtom löpande generera ett likvidöverskott. Industri- och utvecklingsverksamheterna binder kapital i sina respektive verk samheter men detsamma är bundet i tillgångar av lite olika karaktär. NCC Roads binder kapital, i första hand, i anläggningar, grustäkter och utrustning av olika slag medan NCC Housing och NCC Property Development binder kapital i utvecklings projekt. I NCC Roads är också de säsongsmässiga variationerna i kapitalbindningen stora. Verksamheten i de tre kapitalintensiva affärsområdena styrs i detta hänse ende mot internt satta tak för kapitalbindningen. Dessa revideras löpande men är avsedda att gälla på medellång sikt. |
| Finansiella risker | Med fi nansiella risker avses ränterisk, valutarisk, refi nansieringsrisk, likviditetsrisk samt kredit- och motpartsrisk. |
NCC:s fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limi ter för fi nansverksamheten. Inom NCC-koncernens organisation är fi nansverksam heten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncer nens sammanlagda fi nansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadsef fektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemen samma intressen. Koncernens fi nansiella risker hanteras genom koncernens internbank. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde. För en utför ligare redogörelse av fi nansiella instrument och fi nansiell riskhantering, se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering. |
| RISK FÖR FEL I FINANSIELL RAPPORTERING | ||
| Risk för fel vid successiv vinstavräkning |
I projekt med entreprenadavtal tillämpar NCC normalt successiv vinstavräkning. Det innebär att resultatet avräknas i takt med färdigställandet, det vill säga innan slutligt resultat är fastställt. Risken för att det slutliga resultatet kommer att avvika från det successiva begränsas genom NCC:s modell för projektstyrning. |
NCC:s projektstyrningsmodell, vilken är en del av NCC:s verksamhetsstyrning, innebär att det för samtliga entreprenadprojekt görs produktionskalkyler, avstäm ningar av utfört arbete, slutlägesprognoser och uppföljningar som ligger till grund för resultatavräkning. Om det slutliga resultatet för projektet då bedöms bli negativt måste projektets resultat omedelbart belastas med hela förlusten, oavsett hur färdig ställt projektet är. |
| Uppskattningar och bedömningar |
Redovisningen av vissa poster baseras på uppskatt ningar och bedömningar och är därmed behäftade med osäkerhet. Marknadsläget påverkar särskilt vär den på exploateringsmark och pågående fastighets utvecklings- och bostadsprojekt. Dessa redovisas baserade på nuvarande, vid bokslutstillfället svårbe dömda, antaganden såsom till exempel försäljnings priser, produktionskostnader, markpriser, hyres nivåer, avkastningskrav samt tidpunkter för produk tionsstart och/eller försäljning. |
NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden. Se även kritiska uppskattningar och bedömningar i not 1. |
| Förändring | Resultateffekt efter fi nansnetto, MSEK (årsbasis) |
Påverkan räntabilitet på eget kapital, (%-enheter) |
Påverkan räntabilitet på sysselsatt kapital, (%-enheter) |
Kommentarer | |
|---|---|---|---|---|---|
| NCC:s Construction-enheter | |||||
| Volym | +/–5% | 149 | 1,4 | 0,9 | För NCC:s Construction-enheter har en |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 412 | 3,9 | 2,5 | marginalhöjning på 1 procentenhet en väsentligt större resultateffekt än en volym ökning på 5–10 procent. Det speg lar vikten av en selektiv anbudspolicy och riskhantering i tidiga skeden. |
| NCC Roads | |||||
| Volym | +/–5% | 42 | 0,4 | 0,3 | NCC Roads verksamhet påverkas av |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 122 | 1,2 | 0,7 | bland annat prisnivåer samt producerad |
| Kapitalrationalisering | +/–10% | 11 | 0,1 | 0,3 | och utlagd asfaltvolym. En längre säsong till följd av gynnsam väderlek ger ökad volym, och då andelen fasta kostnader är stor är marginaleffekten betydande. |
| NCC Housing | |||||
| Volym | +/–10% | 127 | 1,2 | 0,8 | För boendeprojekt i egen regi inom NCC |
| Rörelsemarginal | +/–1%-enhet | 86 | 0,8 | 0,5 | Housing är den stora utmaningen att ha rätt produkt och driva projekten genom planprocessen till marknaden i rätt tid. |
| NCC Property Development | |||||
| Försäljningsvolym, projekt | +/–10% | 74 | 0,7 | 0,4 | NCC Property Developments resultat styrs |
| Försäljningsmarginal, projekt | +/–1%-enhet | 27 | 0,3 | 0,2 | till allra största delen av försäljningar. Huruvida ett fastighetsprojekt kan säljas beror till stor del på de hyresavtal som träf fats med hyresgästerna. Ökad uthyrnings takt möjliggör en ökad försäljningsvolym. Värdet på en fastighet styrs dessutom av skillnaden mellan driftskostnader och hyresnivåer, vilket innebär att ändrade hyresnivåer eller driftsekonomi i pågå ende projekt kan ge en värdeförändring. |
| Koncernen | |||||
| Låneränta | +/–1%-enhet | 38 | 0,4 | NCC-koncernen hade under 2012 en | |
| Ändrad nettoskuld | 500 MSEK | 16 | 0,2 | 0,5 | god fi nansiell ställning. Nettolåneskulden |
| Ändrad soliditet | –5%-enheter | 6,6 | ökade jämfört med 2011 på grund av fl er pågående bostads- och utvecklings projekt som till huvudsaklig del har fi nan sierats med långfristiga lån. |
Inför årsstämman 2013 består NCC:s valberedning av Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande, Nordstjernan AB), Thomas Eriksson (fd vd Swedbank Robur AB) och Johan Ståhl (förvaltare, Lannebo Fonder AB) med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt.
Styrelsens förslag till riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen)
Styrelsen har utvärderat tillämpningen av riktlinjerna för bestämmande av lön och annan ersättning till VD och andra personer i bolagets ledning (Koncernledningen) som beslutades av årsstämman 2012 och de gällande ersättningsstrukturerna och ersättningsnivåerna i bolaget.
Styrelsen föreslår till årsstämman 2013 att gällande riktlinjer ska upprepas 2013. Dessa riktlinjer omfattar Koncernledningen inklusive VD.
Målsättningen med riktlinjerna för lön och ersättning till Koncernledningen är att NCC ska erbjuda en marknadsmässig ersättning som möjliggör att personer med högsta möjliga kompetens kan såväl
rekryteras som behållas inom NCC-koncernen. Det totala ersättningspaketet ska stödja NCC:s långsiktiga strategi. Ersättningen till Koncernledningen består av fast lön, rörlig ersättning, långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, pension och övriga förmåner.
Fast lön. Vid fastställande av den fasta lönen ska den enskilda befattningshavarens ansvarsområden, erfarenhet och uppnådda resultat beaktas. Den fasta lönen revideras antingen varje år eller vartannat år.
Kortsiktig rörlig ersättning. Den kortsiktiga rörliga ersättningen ska vara maximerad och relaterad till den fasta lönen samt baserad på utfallet i förhållande till uppsatta mål, varav den absoluta huvuddelen motsvarar ekonomiska mål. Syftet med rörliga ersättningar är att motivera och belöna värdeskapande aktiviteter som stödjer NCC:s långsiktiga operationella och fi nansiella mål.
Under förutsättningen att ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram antas av årsstämman 2013, är den kortsiktiga rörliga ersättningen för VD maximerad till 40 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen är den maximerad till 30–40 procent av den fasta lönen. Den kortsiktiga rörliga ersättningen revideras årligen. Bolagets åtaganden gentemot berörda personer kan vid fullt utfall beräknas kosta bolaget högst 17 MSEK inklusive sociala avgifter.
Beslutar bolagsstämman inte om ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram är den rörliga ersättningen för VD maximerad till 50 procent av den fasta lönen och för övriga i Koncernledningen maximerad till 40–50 procent av den fasta lönen, vilket innebär en kostnad vid fullt utfall om maximalt 21 MSEK inklusive sociala avgifter.
Pension och övriga förmåner. NCC eftersträvar en successiv övergång till premiebaserade lösningar, vilket innebär att NCC betalar premier som utgör en viss procent av den anställdes lön. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i Sverige, har utöver grundpension, som i normalfallet är ITP, rätt till en premiebestämd tilläggspension för lönedelar överstigande 30 inkomstbasbelopp. Inkomstbasbeloppet för 2013 är 56 600 kr. Medlem i Koncernledningen, som är verksam i annat land, har pensionslösning i överensstämmelse med lokal praxis.
NCC eftersträvar en harmonisering av pensionsåldern för medlemmar i Koncernledningen till 65 år.
Övriga förmåner. NCC tillhandahåller övriga förmåner till medlem i Koncernledningen i enlighet med lokal praxis. Det samlade värdet av dessa förmåner ska i förhållande till den totala ersättningen utgöra ett begränsat värde och motsvara vad som i princip är sedvanligt på marknaden.
Uppsägningstider och avgångsvederlag. Medlem av Koncernledningen som avslutar sin anställning på NCC:s initiativ äger i normalfallet rätt till 12 månaders uppsägningstid med avgångsvederlag motsvarande 12 månaders fast lön. Avgångsvederlaget ska avräknas mot ersättning som under nämnda 12 månader utbetalas från ny arbetsgivare. Uppsägningstiden uppgår i normalfallet till 6 månader vid uppsägning på initiativ av den anställde.
Dessa riktlinjer får frångås av styrelsen om det i det enskilda fallet fi nns särskilda skäl härför.
Under 2012 har avtal träffats med en nyanställd ledande befattningshavare om en särskild ersättning för att kompensera denne något för förlorad ersättning under tidigare arbetsgivares långsiktiga incitamentsprogram. Den särskilda ersättningen innefattar deltagande i 2012 års incitamentsprogram (LTI 2012) samt en kontantersättning motsvarande fem månadslöner. Styrelsen har således utnyttjat sin rätt att i enskilda fall och av särskilda skäl frångå riktlinjerna. Kontantersättningen utbetalas i två lika delar 2013 och 2014 och förutsätter att befattningshavaren vid respektive utbetalningstillfälle kvarstår i sin anställning.
Styrelsen föreslår att årsstämman beslutar inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen (LTI 2013). Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med det långsiktigt prestationsbaserade incitamentsprogram som årsstämman antog den 4 april 2012. Totalt omfattas 119 befattningshavare av LTI 2012. Det är styrelsens uppfattning att incitamentsprogram av denna form gynnar bolagets långsiktiga utveckling. Syftet med LTI 2013 är att skapa fokus på bolagets långsiktiga kapitalavkastning och att minimera antalet arbetsplatsolyckor. LTI 2013 föreslås omfatta sammanlagt cirka 150 deltagare inom NCC-koncernen. Närmare information om förslaget till långsiktigt incitamentsprogram fi nns tillgängligt på www.ncc.se.
NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB driver sedan den 1 januari 2002 respektive 1 januari 2009 sina rörelser i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 25 763 (18 870) MSEK. Resultat efter fi nansiella poster var 1 915 (579) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är slutavräknade. Ökad fakturering i entreprenadverksamheten, det vill säga ökad mängd projekt som slutavräknas samt lägre nedskrivningar av aktier i dotterföretag förbättrade periodens resultat. Medeltalet anställda var 7 204 (7 213).
Bolagsstyrningsrapporten fi nns som en separat del i NCC årsredovisning 2012 och utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna, se avsnittet Bolagsstyrning s. 100–105.
I februari 2013 meddelades två förändringar i koncernledningen. Christina Lindbäck tillträder den nya tjänsten som hållbarhetschef för NCC-koncernen den 1 mars 2013 och blir medlem av koncernledningen. Christina Lindbäck var sedan tidigare miljöchef för NCCkoncernen. Carola Lavén blir ny affärsområdeschef för NCC Property Development och tillträder senast under april 2013. Carola Lavén har tidigare arbetat som chef för affärsutveckling inom Atrium Ljungberg där hon har ingått i företagsledningen.
Inledningen på 2013 förväntas bli svag på den nordiska byggmarknaden, men bygginvesteringarna för helåret bedöms komma att vara i nivå med 2012 eller öka något. Den norska byggmarknaden väntas ha den starkaste tillväxten, medan tillväxten sannolikt blir svagare på övriga marknader, framförallt i Finland. Under 2012 har fl era steg tagits mot att förverkliga NCC:s strategi för lönsam tillväxt. Orderstocken för byggverksamheten var vid årets slut något lägre än föregående år, vilket tillsammans med marknadsutsikterna begränsar tillväxtmöjligheterna 2013. Även om marknadsutsikterna inför 2013 inte är de bästa, så har NCC en bra position på marknaden, en välfylld orderstock och en bra balans i verksamheten.
För 2013 förväntas efterfrågan på asfalt vara i nivå med 2012 medan efterfrågan på stenmaterial väntas minska något. Vägservice är förhållandevis okänslig för konjunkturen och möjligheten att växa är relativt goda då fl er offentliga kontrakt konkurrensutsätts. NCC förväntar sig en stabil efterfrågan på bostäder under 2013 med i stort oförändrade priser. Marknadsförutsättningarna är svaga i Baltikum och Danmark samt stabila i Tyskland. För fastighetsprojekt är marknadsutsikterna för 2013 svårbedömda och mycket avgörs av hur den ekonomiska situationen i Europa utvecklas.
Styrelsen föreslår en utdelning på 10,00 (10,00) kronor per aktie. Förslag till avstämningsdag är den 12 april 2013. Utdelningen är i linje med NCC:s utdelningspolicy och motsvarar 57 procent av resultatet efter skatt. Om årsstämman beslutar enligt förslaget, beräknas utdelningen utbetalas via Euroclear Sweden AB den 17 april 2013. Styrelsens yttrande till utdelningsförslag och förvärv av egna aktier kommer att återfi nnas på bolagets webbplats och delas ut på årsstämman.
Om inget annat sägs anges belopp i miljoner svenska kronor (MSEK). Den period som avses är 1 januari–31 december för resultaträkningsrelaterade poster respektive den 31 december för balansräkningsrelaterade poster. Avrundningsdifferenser kan förekomma.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 1, 24 | |||
| Nettoomsättning | 2, 3 | 57 227 | 52 535 |
| Kostnader för produktion | 5, 6, 9, 20, 30 | –51 724 | –47 721 |
| Bruttoresultat | 5 503 | 4 814 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 6, 7, 20 | –2 978 | –2 774 |
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 8 | 3 | 7 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | 9, 20, 21 | –2 | –38 |
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 10 | 6 | 3 |
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | 5 | 5 |
| Rörelseresultat | 3, 12 | 2 537 | 2 017 |
| Finansiella intäkter | 73 | 76 | |
| Finansiella kostnader | 9 | –347 | –284 |
| Finansnetto | 16 | –274 | –208 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 263 | 1 808 | |
| Skatt på årets resultat | 29 | –364 | –496 |
| ÅRETS RESULTAT | 17, 42 | 1 899 | 1 312 |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 894 | 1 310 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 5 | 2 | |
| Årets resultat | 1 899 | 1 312 | |
| Resultat per aktie | 18 | ||
| Före utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 17,51 | 12,08 | |
| Efter utspädning | |||
| Resultat efter skatt, SEK | 17,51 | 12,08 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 1 899 | 1 312 | |
| Övrigt totalresultat1) | |||
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter | –78 | –38 | |
| Vinst på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 39 | 37 | 10 |
| Skatt hänförlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 29 | –10 | –3 |
| Årets förändringar i verkligt värde på fi nansiella tilllgångar som kan säljas | 1 | ||
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –23 | –18 | |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar överfört till årets resultat | 3 | –16 | |
| Skatt hänförlig till kassafl ödessäkringar | 29 | 3 | 10 |
| Årets övrigt totalresultat | –68 | –55 | |
| Årets summa totalresultat | 1 831 | 1 257 | |
| Hänförs till: | |||
| NCC:s aktieägare | 1 825 | 1 255 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 5 | 2 | |
| Årets summa totalresultat | 1 831 | 1 257 |
1) Se även specifi kation av posten reserver i eget kapital s. 57.
Samtliga affärsområden ökade nettoomsättningen och totalt ökade nettoomsättningen för koncernen med nio procent och uppgick till 57 227 (52 535) MSEK. Construction-enheternas nettoomsättning var högre tack vare hög produktion som följd av en hög ingående orderstock och en god orderingång under året. Inom NCC Roads förklaras ökningen av högre priser på oljebaserade insatsvaror. Volymen stenmaterial och asfalt sjönk något samtidigt som fl er uppdrag inom vägservice medförde en högre nettoomsättning. NCC Housings nettoomsättning var högre tack vare ett större antal sålda bostäder till privatkunder och investerarmarknaden. Nettoomsättningen i NCC Property Development ökade tack vare fl er resultatavräknade projekt. Föregående år resultatavräknades två projekt. Valutakursförändringar minskade omsättningen med 585 MSEK jämfört med föregående år.
I bruttoresultatet ingår nedskrivningar med sammanlagt 44 (186) MSEK, varav 41 MSEK i nedskrivning av projekt och mark i NCC Property Development i Danmark. Föregående år ingick nedskrivning av goodwill i NCC Roads fi nländska verksamhet med 32 MSEK, 141 MSEK i nedskrivningar av bostadsprojekt och exploateringsfastigheter samt återförda nedskrivningar på 6 MSEK. Se även not 9, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar.
Det förbättrade rörelseresultatet förklaras av högre resultat för samtliga affärsområden, förutom NCC Roads som var i nivå med föregående år. Störst var resultatförbättringarna för NCC Property Development och NCC Housing som hade en betydande resultatförbättring tack vare högre resultat från resultatavräknade projekt. Resultatet ökade i samtliga Construction-enheter
Nettoomsättningen steg 2012 genom en stor orderstock i bygg- och anläggningsverksamheten i början av året samt ökad resultatavräkning av bostads- och fastighetsprojekt. Resultatet förbättrades under 2012 tack vare högre resultat i alla affärsområden, förutom i NCC Roads som hade ett resultat i nivå med föregående år. Störst var resultatförbättringen i NCC Property Development men även NCC Housing hade betydande resultatförbättring. Föregående års resultat påverkades negativt av projektnedskrivningar i byggverksamheten.
tack vare högre omsättning och bättre marginaler i Danmark, Norge och Finland. I NCC Construction Sweden förbättrades resultatet tack vare högre omsättning. NCC Roads resultat var i nivå med föregående år. Föregående år belastades NCC Roads resultat av en goodwillnedskrivning om 32 MSEK medan 2012 års resultat påverkades av lägre volymer i både stenmaterial- och asfaltverksamheten. Valutakursförändringar minskade rörelseresultatet med 29 MSEK jämfört med föregående år.
Omkostnadsprocenten som uppgick till 5,2 (5,3) procent var något lägre jämfört med föregående år.
Finansnettot försämrades till följd av en högre genomsnittlig nettolåneskuld.
Den effektiva skattesatsen för NCC var 16 (27) procent. Skattesatsen var lägre till följd av att den sänkta svenska bolagsskatten, från 26,3 till 22 procent. Detta medför att från 2013 sänks den uppskjutna skatteskulden med 120 MSEK. Se även not 29, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
Förändringen av övrigt totalresultat består i huvudsak av årets netto resultat samt omräkningsdifferenser huvudsakligen i EUR, NOK och DKK. För 2012 har valutafl uktuationerna för dessa valutor varit högre jämfört med 2011. Skatteeffekter av ovanstående transaktioner redovisas separat, se även not 29, Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder.
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 1, 24 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Goodwill | 20 | 1 827 | 1 607 |
| Övriga immateriella tillgångar | 20 | 204 | 167 |
| Rörelsefastigheter | 21 | 662 | 596 |
| Maskiner och inventarier | 21 | 2 395 | 2 209 |
| Andelar i intresseföretag | 23 | 9 | 8 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 26 | 158 | 173 |
| Långfristiga fordringar | 28 | 1 578 | 1 559 |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 281 | 191 |
| Summa anläggningstillgångar | 39 | 7 114 | 6 511 |
| Omsättningstillgångar | |||
| Fastighetsprojekt | 30 | 5 321 | 4 475 |
| Bostadsprojekt | 30 | 11 738 | 9 860 |
| Material- och varulager | 31 | 655 | 557 |
| Skattefordringar | 29 | 54 | 23 |
| Kundfordringar | 39 | 7 725 | 7 265 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 32 | 782 | 910 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 544 | 1 114 | |
| Övriga fordringar | 28 | 1 223 | 1 127 |
| Kortfristiga placeringar | 26, 44 | 168 | 285 |
| Likvida medel | 44 | 2 634 | 796 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 31 844 | 26 414 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 | 38 958 | 32 924 |
| EGET KAPITAL | |||
| Aktiekapital | 33 | 867 | 867 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 1 844 | 1 844 | |
| Reserver | –206 | –135 | |
| Balanserat resultat inklusive årets resultat | 6 468 | 5 710 | |
| Aktieägarnas kapital | 8 974 | 8 286 | |
| Innehav utan bestämmande infl ytande | 15 | 11 | |
| Summa eget kapital | 8 988 | 8 297 | |
| SKULDER Långfristiga skulder |
|||
| Långfristiga räntebärande skulder | 34, 41 | 7 102 | 3 850 |
| Övriga långfristiga skulder | 37 | 841 | 643 |
| Uppskjutna skatteskulder | 29, 35 | 725 | 669 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 35, 36 | 9 | 6 |
| Övriga avsättningar | 35 | 2 435 | 2 619 |
| Summa långfristiga skulder | 39, 43 | 11 113 | 7 788 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 34, 41 | 2 141 | 1 585 |
| Leverantörsskulder | 39 | 4 659 | 4 131 |
| Skatteskulder | 122 | 60 | |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 32 | 4 241 | 4 176 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 40 | 3 748 | 3 274 |
| Avsättningar | 35 | 3 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 37 | 3 945 | 3 611 |
| Summa kortfristiga skulder | 39 | 18 855 | 16 839 |
| Summa skulder | 29 968 | 24 627 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 | 38 958 | 32 924 |
| Ställda säkerheter | 43 | 1 344 | 1 522 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 43 | 1 448 | 1 353 |
NCC genomför nedskrivningsprövningar av goodwill årligen eller när indikation till värdeförändringar fi nns. Under året har två företag förvärvats i Norge med en sammanlagd goodwill om 230 MSEK. Föregående år förvärvades två mindre företag i Norge med en goodwill om totalt 33 MSEK. Efter en nedskrivningsprövning 2011 skedde det en nedskrivning av goodwill i NCC Roads Finland om 32 MSEK. Se även not 20, Immateriella tillgångar.
Övriga immateriella tillgångar ökade främst till följd av att ett strategiskt utvecklingsprojekt inom NCC Roads och att det nya koncernövergripande HR-programmet har aktiverats.
Maskiner och inventarier ökade under året främst på grund av företagsförvärv i NCC Construction Norway.
Högre kapitalbindning i pågående fastighetsprojekt i Sverige, Finland och Norge jämfört med 2011 ledde till att värdet av fastighetsprojekt ökade. Se även not 30, Omsättningsfastigheter.
Investeringar i exploateringsfastigheter ökade jämfört med föregående år. I slutet av året ökade antalet osålda färdigställda bostäder på grund av att relativt många bostäder färdigställdes nära årsskiftet. Se även not 30, Omsättningsfastigheter.
Asfalt- och stenmaterialvolymerna inom NCC Roads var högre till följd av en tidigare vintersäsong jämfört med föregående år.
Kundfordringar ökade under året främst i NCC Housing på grund av att fl er bostäder har överlämnats till kund i slutet av året och till följd av företagsförvärv i NCC Construction Norway.
Långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga räntebärande skulder har ökat som en följd av ökade investeringar i bostads- och fastighetsprojekt. Se även not 39 Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulderna ökade till följd av ökade investeringar i bostads- och fastighetsprojekt i utvecklingsaffären. Se även not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
Övriga kortfristiga skulder ökade främst på grund av markförvärv i boendeverksamheten, se även not 37, Övriga skulder.
I NCC-koncernen är det främst utvecklings- och industriverksamheten som binder kapital. Sysselsatt kapital ökade 2012 främst på grund av ökad projektutveckling i utvecklingsverksamheten. NCC Construction Norways ökning beror på förvärv av bolag.
Avkastningen på eget kapital sjönk från en historiskt hög nivå 2008 till 2011 beroende på lägre lönsamhet främst i NCC Housing. 2012 överträffades NCC:s fi nansiella mål om avkastning på eget kapital på minst 20 procent, främst tack vare förbättrat resultat i utvecklingsaffären. Avkastningen på sysselsatt kapital stärktes under 2010 tack vare minskad genomsnittlig kapitalbindning, främst kopplat till bostadsprojekt. Under 2011 sjönk avkastningen främst beroende på lägre marginaler i NCC:s Construction-enheter och få resultatavräknade projekt i NCC Property Development, vilket den förbättrade lönsamheten i NCC Housing delvis uppvägde.
NCC Construction Sweden, 5 (5)% NCC Construction Denmark, 1 (2)% NCC Construction Finland, 1 (1)% NCC Construction Norway, 5 (3)% NCC Roads, 15 (19)% NCC Property Development, 24 (21)% NCC Housing, 48 (48)%
Avkastningen 2008 är ej omräknad enligt IFRIC 15.
| Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| 1 | ||
| 2, 38 | 25 763 | 18 870 |
| 5, 6, 8, 9 | –23 296 | –16 915 |
| 2 467 | 1 956 | |
| 5, 6, 7 | –1 412 | –1 331 |
| 8 | 2 | |
| 1 055 | 627 | |
| 9, 10 | 883 | –11 |
| 11 | 13 | –9 |
| 13 | –7 | |
| 14 | 188 | 192 |
| 15 | –223 | –213 |
| 1 915 | 579 | |
| 19 | –405 | –4 |
| 29 | –289 | –225 |
| 1 221 | 350 | |
| MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 221 | 350 |
| Årets summa totalresultat | 1 221 | 350 |
Moderbolagets och koncernens resultaträkning skiljer sig bland annat åt i sin uppställningsform och benämningen av vissa poster, då moderbolagets resultaträkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS. Moderbolaget består av verksamheterna i NCC AB samt NCC Construction Sverige AB och NCC Boende AB som driver sin verksamhet i kommission för NCC AB:s räkning.
Faktureringen för moderbolaget uppgick till 25 763 (18 870) MSEK. Resultat efter fi nansiella poster var 1 915 (579) MSEK. I moderbolaget vinstavräknas projekt när de är slutavräknade. Ökad fakturering i entreprenadverksamheten, det vill säga ökad mängd projekt som slutavräknats samt lägre nedskrivningar av aktier i dotterföretag förbättrade periodens resultat jämfört med 2011. Medeltalet anställda var 7 220 (7 213).
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Utvecklingsutgifter | 20 | 35 | 18 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 35 | 18 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Rörelsefastigheter och pågående nyanläggningar | 15 | 14 | |
| Maskiner och inventarier | 94 | 102 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 21 | 109 | 117 |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 22 | 5 922 | 5 848 |
| Fordringar hos koncernföretag | 10 | 145 | |
| Andelar i intresseföretag | 25 | 169 | 153 |
| Fordringar hos intresseföretag | 191 | 189 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | |
| Uppskjutna skattefordringar | 29 | 131 | 246 |
| Andra långfristiga fordringar | 60 | 66 | |
| Summa fi nansiella anläggningstillgångar | 27, 39 | 6 487 | 6 651 |
| Summa anläggningstillgångar | 6 631 | 6 786 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Omsättningsfastigheter | |||
| Bostadsprojekt | 315 | 180 | |
| Summa omsättningsfastigheter | 30 | 315 | 180 |
| Varulager m.m. | |||
| Material- och varulager | 31 | 35 | 23 |
| Summa varulager m.m. | 35 | 23 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 3 267 | 3 396 | |
| Fordringar hos koncernföretag | 2 196 | 2 178 | |
| Fordringar hos intresseföretag | 6 | 18 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 239 | 152 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 485 | 272 | |
| Summa kortfristiga fordringar | 6 194 | 6 015 | |
| Kortfristiga placeringar | 44 | 5 725 | 6 450 |
| Kassa och bank | 44 | 1 259 | 806 |
| Summa omsättningstillgångar | 39 | 13 529 | 13 474 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 42 | 20 160 | 20 259 |
| MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| 1 | |||
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 33 | 867 | 867 |
| Reservfond | 174 | 174 | |
| Summa bundet eget kapital | 1 041 | 1 041 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Balanserat resultat | 4 114 | 4 901 | |
| Årets resultat | 1 221 | 350 | |
| Summa fritt eget kapital | 5 335 | 5 252 | |
| Summa eget kapital | 6 376 | 6 293 | |
| Obeskattade reserver | 19 | 739 | 334 |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||
| förpliktelser | 36 | 2 | 3 |
| Övriga avsättningar | 874 | 1 121 | |
| Summa avsättningar | 35 | 876 | 1 124 |
| Långfristiga skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 1 500 | 1 500 | |
| Skulder till koncernföretag | 1 105 | 1 263 | |
| Övriga skulder | 96 | 248 | |
| Summa långfristiga skulder | 34, 39 | 2 701 | 3 011 |
| Kortfristiga skulder | |||
| Förskott från kunder | 159 | 167 | |
| Pågående arbeten för annans räkning | 38 | 2 048 | 2 631 |
| Leverantörsskulder | 1 991 | 1 975 | |
| Skulder till koncernföretag | 3 237 | 3 110 | |
| Skulder till intresseföretag | 6 | 4 | |
| Skatteskulder | 22 | 12 | |
| Övriga skulder | 532 | 412 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 40 | 1 473 | 1 186 |
| Summa kortfristiga skulder | 34, 39 | 9 467 | 9 497 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 42 | 20 160 | 20 259 |
| Ställda säkerheter | 43 | 12 | 12 |
| Borgens- och garantiförpliktelser | 43 | 19 032 | 13 886 |
Moderbolagets och koncernens balansräkning skiljer sig åt, både vad gäller uppställningsform och vissa benämningar av poster, då moderbolagets balansräkning är upprättad enligt Årsredovisningslagen medan koncernen följer IFRS.
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa | Innehav utan bestämmande infl ytande |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 867 | 1 844 | –79 | 5 479 | 8 111 | 21 | 8 132 |
| Årets summa totalresultat | –55 | 1 312 | 1 256 | 2 | 1 258 | ||
| Försäljning av återköpta aktier | 3 | 3 | 3 | ||||
| Transaktioner hänförliga till innehav utan bestämmande infl ytande |
–11 | –11 | |||||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | –1 | –1 085 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 867 | 1 844 | –135 | 5 710 | 8 286 | 11 | 8 297 |
| Årets summa totalresultat | –68 | 1 894 | 1 825 | 5 | 1 831 | ||
| Överföring av avskrivningar på tidigare omvärderade tillgångar |
–2 | 2 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –56 | –56 | –56 | ||||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 2 | 2 | 2 | ||||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | –1 | –1 085 | |||
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 867 | 1 844 | –206 | 6 468 | 8 974 | 15 | 8 988 |
Eget kapital fördelas på kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare samt till innehav utan bestämmande infl ytande. Värdeöverföringar i form av bland annat utdelningar från moderbolaget och koncernen ska grunda sig på av styrelsen upprättat yttrande över utdelningsförslaget. Detta yttrande har att ta hänsyn till den försiktighetsregel som fi nns i lagen för att undvika att större utdelning sker än vad det fi nns täckning för.
Förändringen av eget kapital består i huvudsak av årets totalresultat, transaktioner hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande och utdelning till aktieägarna.
I moderbolaget är förändringarna hänförliga till årets resultat samt utdelning till aktieägare.
Per den 31 december 2012 omfattade det registrerade aktiekapitalet 30 133 886 A-aktier och 78 301 936 B-aktier. Aktierna har ett kvotvärde på 8,00 SEK. A-aktien berättigar till 10 röster och B-aktien 1 röst.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina fi nansiella rapporter i en
annan valuta än den valuta som koncernens fi nansiella rapporter presenteras i, vilket för NCC innebär SEK. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och valutaterminer som upptagits som säkringsinstrument för en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Verkligt värdereserven inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på fi nansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången säljs eller skrivs ned.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassafl ödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Omvärderingsreserven uppkom före 2010 i samband med successiva förvärv, det vill säga ökning av verkligt värde på redan tidigare ägd andel av nettotillgångar i samband med successivt förvärv.
I denna post ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag, intresseföretag och joint ventures.
| Bundet eget kapital | Fritt eget kapital | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Balanserat resultat |
Årets resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående eget kapital 2011-01-01 | 867 | 174 | 3 835 | 2 148 | 7 023 |
| Vinstdisposition | 2 148 | –2 148 | |||
| Årets summa totalresultat | 350 | 350 | |||
| Försäljning av återköpta aktier | 3 | 3 | |||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | |||
| Utgående eget kapital 2011-12-31 | 867 | 174 | 4 901 | 350 | 6 293 |
| Vinstdisposition | 350 | –350 | |||
| Årets summa totalresultat | 1 221 | 1 221 | |||
| Förvärv av egna aktier | –56 | –56 | |||
| Utdelning | –1 084 | –1 084 | |||
| Prestationsbaserat incitamentsprogram | 2 | 2 | |||
| Utgående eget kapital 2012-12-31 | 867 | 174 | 4 114 | 1 221 | 6 376 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Omräkningsreserv | ||
| Ingående omräkningsreserv | –111 | –81 |
| Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter |
–78 | –38 |
| Vinst/förlust på säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | 37 | 10 |
| Skatt hänrörlig till säkring av valutarisk i utlandsverksamhet | –10 | –3 |
| Omräkningsdifferenser överfört till årets resultat | ||
| Utgående omräkningsreserv | –161 | –111 |
| Verkligt värdereserv | ||
| Ingående verkligt värdereserv | 5 | 4 |
| Årets förändring i verkligt värde på fi nansiella tillgångar som kan säljas |
1 | |
| Utgående verkligt värdereserv | 5 | 5 |
| Säkringsreserv | ||
| Ingående säkringsreserv | –35 | –10 |
| Årets förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | –23 | –18 |
| Förändringar i verkligt värde på kassafl ödessäkringar | ||
| överfört till årets resultat | 3 | –16 |
| Skatt hänförlig till kassafl ödessäkringar | 3 | 10 |
| Utgående säkringsreserv | –52 | –35 |
| Omvärderingsreserv | ||
| Ingående omvärderingsreserv | 5 | 8 |
| Omföring till balanserade vinstmedel | –2 | –3 |
| Utgående omräkningsreserv | 3 | 5 |
| Summa reserver | ||
| Ingående reserver | –135 | –79 |
| Årets förändring av reserver: | ||
| – Omräkningsreserv | –51 | –30 |
| – Verkligt värdereserv | 1 | |
| – Säkringsreserv | –17 | –25 |
| – Omvärderingsreserv | –2 | –3 |
| Utgående reserver | –206 | –135 |
NCC-koncernens strategi syftar till att skapa en god avkastning till aktieägarna under fi nansiell stabilitet. Strategin avspeglas i de fi nansiella målen, som under 2012 var:
NCC:s dotterbolag NCC Försäkring AB måste, i egenskap av försäkringsbolag, ha placeringstillgångar som täcker försäkringstekniska skulder för egen räkning. Under 2011 och 2012 har dessa krav uppfyllts. I övrigt har inga bolag inom koncernen några externa kapitalkrav.
För ytterligare information om NCC-koncernens fi nansiella mål och utdelningspolicy, se s. 6–7.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | |||||
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 263 | 1 808 | 1 915 | 579 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet: | |||||
| – Avskrivningar | 6 | 557 | 492 | 48 | 54 |
| – Nedskrivningar | 9 | 44 | 180 | 70 | 658 |
| – Kursdifferenser | 130 | 65 | |||
| – Resultat sålda anläggningstillgångar | –43 | –32 | –1 | –6 | |
| – Resultat från intresseföretag | 2 | ||||
| – Förändringar avsättningar | 35 | –165 | –108 | –246 | –153 |
| – Omstruktureringskostnader | 8 | ||||
| – Koncernbidrag | –359 | –272 | |||
| – Anteciperad utdelning | –83 | ||||
| – Övrigt | 32 | –172 | |||
| Summa poster som inte ingår i kassafl ödet | 563 | 425 | –568 | 281 | |
| Betald skatt | –367 | –777 | –163 | –591 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten före förändringar i rörelsekapitalet |
2 458 | 1 456 | 1 184 | 269 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Försäljningar i fastighetsprojekt | 1 764 | 861 | |||
| Investeringar i fastighetsprojekt | –2 692 | –2 333 | |||
| Försäljningar i bostadsprojekt | 6 951 | 6 264 | 1 790 | 1 479 | |
| Investeringar i bostadsprojekt | –8 997 | –7 529 | –1 961 | –1 446 | |
| Övriga förändringar i rörelsekapital | 489 | –266 | 5 | –261 | |
| Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital | –2 484 | –3 003 | –165 | –228 | |
| KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN | –26 | –1 547 | 1 019 | 43 | |
| INVESTERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Förvärv av dotterföretag | 44 | –98 | –199 | –146 | –545 |
| Försäljning av dotterföretag | 44 | 4 | 47 | 35 | |
| Förvärv av byggnader och mark | 44 | –130 | –61 | –1 | |
| Försäljning av byggnader och mark | 30 | 14 | 3 | ||
| Förvärv av övriga fi nansiella anläggningstillgångar | –8 | –26 | –15 | –27 | |
| Förvärv av övriga anläggningstillgångar | 44 | –800 | –680 | –58 | –51 |
| Försäljning av övriga anläggningstillgångar | 95 | 48 | 5 | 3 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –906 | –857 | –215 | –581 | |
| Kassafl öde före fi nansiering | –932 | –2 404 | 804 | –540 | |
| FINANSIERINGSVERKSAMHETEN | |||||
| Utbetald utdelning | –1 084 | –1 084 | –1 084 | –1 084 | |
| Förvärv/Försäljning av egna aktier | –56 | 3 | –56 | 3 | |
| Koncernbidrag | 272 | 653 | |||
| Upptagna lån | 3 788 | 1 149 | 57 | 1 606 | |
| Amortering av lån Ökning(–)/Minskning(+) av långfristiga räntebärande |
–153 | ||||
| fordringar | 5 | 7 | 2 | –64 | |
| Ökning(–)/Minskning(+) av kortfristiga räntebärande fordringar |
122 | 428 | –114 | –432 | |
| Ökning(+)/Minskning(–) av innehav utan bestämmande infl ytande m.m. |
–1 | –12 | |||
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 2 774 | 491 | –1 076 | 680 | |
| Årets kassafl öde | 1 842 | –1 912 | –271 | 142 | |
| Likvida medel vid årets början | 44 | 796 | 2 713 | 7 256 | 7 114 |
| Kursdifferens i likvida medel | –4 | –4 | |||
| Likvida medel vid årets slut | 44 | 2 634 | 796 | 6 984 | 7 256 |
Kassafl ödet från investeringsverksamheten uppgick till –906 (–857) MSEK. Investeringar i maskiner och inventarier samt företagsförvärv har främst skett inom NCC Construction Norway.
Kassafl ödet från fi nansieringsverksamheten uppgick till 2 774 (491) MSEK. NCC har under året upptagit nya lån för att säkerställa koncernens betalningsberedskap för framtida fi nansieringsbehov. Utdelningen påverkade kassafl ödet negativt med –1 084 (–1 084) MSEK.
Totala likvida tillgångar inklusive kortfristiga placeringar med en löptid längre än tre månader uppgick till 2 802 (1 082) MSEK.
LIKVIDA MEDEL OCH KORTFRISTIGA PLACERINGAR
| 702 94 796 |
|---|
| 285 |
| 2011 |
Koncernens outnyttjade bindande krediter uppgick vid årets slut till 3,8 (3,5) Mdr SEK.
Kassafl ödet har påverkats av kursdifferenser i likvida medel som beräknats till:
| Kursdifferenser i likvida medel Varav kursdifferenser i likvida medel hänförliga till likvida medel vid årets början |
–4 –3 |
–4 –2 |
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
Se vidare not 44, Kassafl ödesanalys.
Nettolåneskulden (räntebärande skulder – likvida tillgångar – räntebärande fordringar) uppgick per den 31 december till 6 061 (3 960) MSEK. Ökade investeringar i fastighets- och bostadsprojekt har till huvudsaklig del fi nansierats med långfristiga lån. De räntebärande skuldernas genomsnittliga löptid, exklusive lån i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar, uppgick till 40 (47) månader vid årets slut. NCC:s outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årets utgång till 3,8 (3,5) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 43 (17) månader.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| KONCERNEN | Jan–dec | Jan–dec |
| Nettolåneskuld ingående balans | –3 960 | –431 |
| Kassafl öde före fi nansiering | –932 | –2 404 |
| Förvärv/försäljning av egna aktier | –56 | 3 |
| Utdelning | –1 084 | –1 084 |
| Övriga förändringar nettolåneskulden | –29 | –45 |
| Nettolåneskuld utgående balans1) | –6 061 | –3 960 |
1) Varav nettolåneskuld i pågående projekt i svenska bostadsrättsföreningar och fi nländska bostadsaktiebolag 2 181 (1 457) MSEK.
| Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| –34 | –42 | –12 | 2 | |
| –720 | –922 | 192 | –142 | |
| 1 243 | 698 | 409 | 222 | |
| –583 | –342 | |||
| 489 | –266 | 5 | –261 | |
| Koncernen |
Årets kassafl öde i moderbolaget blev lägre än föregående år trots det bättre resultatet vilket till största del beror på lägre upptagna lån, högre amorteringar och lägre inbetalda koncernbidrag. Förändringarna i rörelsekapitalet påverkades främst av minskade övriga kortfristiga fordringar samt ökade kortfristiga skulder.
Nettolåneskulden påverkas av säsongsmässiga variationer. Under andra och tredje kvartalet binds mer kapital på grund av hög verksamhet i asfaltoch anläggningsverksamhet, men även i delar av NCC:s Constructionenheter. Utdelningen till NCC:s aktieägare sker under det andra kvartalet. Nettolåneskulden har stigit under 2012 på grund av ökat kapitalbehov inom framför allt utvecklingsverksamheten. I kvartal 4 2012 minskade netto låneskulden som planerat till följd av många resultatavräknade bostads- och fastighetsprojekt.
NCC-koncernen tillämpar de av EU fastställda International Finan cial Reporting Standards (IFRS) samt tolkningar utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC). Koncernen tillämpar dessutom Årsredovisningslagen (1995:1554), rekommendationen RFR 1 Kompletterande regler för koncerner och uttalanden från Rådet för fi nansiell rapportering. Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultatoch balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2013.
Nedanstående ändringar av IFRS har trätt i kraft i och med räkenskapsåret 2012. De har inte haft någon påverkan på NCC:s fi nansiella rapportering. • Ändringar av IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar
• Ändringar av IAS 12 Inkomstskatter.
Nedanstående ändringar av IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2013 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapporter. Tillämpning är retroaktiv och kommer att påverka ingående balanser den 1 januari 2012.
• Tillägg till IAS 19, Ersättningar till anställda. Tillägget innefattar stora förändringar för NCC avseende redovisning av pensioner. Både resultat- och balansräkning påverkas. Det betyder att möjlig heten att periodisera aktuariella vinster och förluster med den så kallade korridormetoden avskaffas. Redovisning av alla förändringar i fonderade pensionsplaner ska ske direkt i resultaträkningen och i övrigt totalresultat. Förändringar i tillgångar och åtaganden som härrör sig från förmånsbestämda planer, bl.a. erfarenhetsbaserade justeringar och/eller förändringar i aktuariella antaganden ska presenteras i övrigt totalresultat. Löpande kostnader som förmåner intjänade under året och räntekomponenten redovisas i resultaträkningen. Vidare förändras beräkningen av förväntad avkastning på förvaltningstillgångar i och med att diskonteringsräntan på pensionsåtagandet ska användas även vid denna beräkning.
Standarden har en väsentlig inverkan på NCC:s fi nansiella rapportering för koncernen. För beskrivning av effekten, se not 36, Pensioner.
• Ändrad IAS 1 Utformning av fi nansiella rapporter innebär att poster i övrigt totalresultat ska separeras mellan poster som kommer att återföras respektive inte återföras via resultaträkningen. Ändringen kommer att få inverkan på NCC:s redovisning av övrigt totalresultat.
Nedanstående ändring av IFRS träder i kraft först från och med räkenskapsåret 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av dessa fi nansiella rapproter.
• IFRS 11 Samarbetsarrangemang. Ny standard för redovisning av joint ventures och joint operations. Den nya redovisningsprincipen innebär att joint ventures i framtiden ska redovisas enligt kapitalandelsmetoden i stället för klyvningsmetoden, vilken tillämpas idag. Klyvningsmetoden kan dock fortsatt tillämpas för joint operations. För defi nition av dessa metoder, se Redovisningsprinciper, avsnittet Koncernredovisning. Den nya standarden förväntas, baserat på uppgifter per den 31 december 2012, leda till att balansomslutningen sjunker med 75 MSEK och att resultatet, som tidigare klyvts in i resultaträkningen, redovisas på en rad. Se även not 24 Andelar i joint ventures som konsolideras enligt klyvningsmetoden.
Ytterligare nya IFRS och ändrade IFRS som kan komma att tillämpas från 2013 eller senare, förutsatt EU:s godkännande, är:
Dessa, med undantag av IFRIC 20, väntas i olika utsträckning få effekt på NCC:s fi nansiella rapportering.
MED KONCERNREDOVISNINGEN
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt Års redovisningslagen (1995:1554) och rekommendationen RFR 2 (september 2012)Redovisning för juridiska personer samt uttalanden från Rådet för fi nansiell rapportering. Rådet för fi nansiell rapportering har, på grund av skatteskäl, medgivit undantag från kravet att noterade moderbolag måste redovisa vissa fi nansiella instrument till verkligt värde. NCC tillämpar undantagsreglerna och har därmed avstått från att redovisa vissa fi nansiella instrument till verkligt värde.
Nedanstående redo visningsprinciper i moderbolaget skiljer sig från koncern redovisningen:
Skillnaderna framgår av respektive rubrik nedan.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande infl ytande samt joint ventures och intresse företag.
Rörelseförvärv den 1 januari 2010 eller senare redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder. I förvärvsanalysen fastställs det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifi erbara tillgångar och övertagna skulder samt eventuella innehav utan bestämmande infl ytande.
Vid rörelseförvärv där överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande infl ytande och verkligt värde av tidigare ägd andel (vid stegvisa förvärv) överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ, s.k. förvärv till lågt pris, redovisas denna direkt i årets resultat. Villkorade köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Dessa omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat. Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande infl ytande uppkommer. Tidigare innehav värderas till verkligt värde och värdeförändringen redovisas i årets resultat.
Förvärvade och avyttrade företag ingår i koncernens resultat- och balansräkning samt kassafl ödesanalys under innehavstiden.
För förvärv som är gjorda mellan den 1 januari 2004 och 31 december 2009 och där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet på förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt evenualförpliktelser som redovisas separat, redovisas skillnaden som goodwill.
Klassifi ceringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande infl ytande, konsolideras i sin helhet. Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde. Nedskrivning av aktier i dotterföretag sker om återvinningsvärdet är lägre än det verkliga värdet. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För dotterföretag inom NCC, se not 22, Andelar i koncernföretag.
I ej helägda dotterföretag redovisas innehav utan bestämmande infl ytande som utomstående aktieägares andel av dotterföretagets eget kapital. Denna post ingår som en del i koncernens eget kapital. I resultaträkningen ingår andelen hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande. Upplysning om andelen av resultatet hänförligt till innehav utan bestämmande infl ytande redovisas i anslutning till koncernens resultaträkning.
Effekterna av transaktioner med innehavare utan bestämmande infl ytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande infl ytandet och dessa transaktioner ger sedan 2010 inte längre upphov till goodwill eller vinster eller förluster.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Som intresseföretag räknas även samtliga företag där koncernen har ett betydande infl ytande även om innehavet är lägre än 20 procent av rösterna. För andelar i intresseföretag i koncernen se not 23, för andelar i intresseföretag i moderbolaget se not 25.
Vid konsolidering av andelar i intresseföretag tillämpas kapitalandelsmetoden.
Kapitalandelsmetoden innebär att det redovisade värdet av aktierna i intresseföretag förändras med koncernens andel i företagens resultat uppkomna efter förvärvet reducerat med erhållen utdelning. I likhet med konsolidering av dotterföretag upprättas vid förvärvet en förvärvsanalys. Anläggningstillgångar värderas till verkligt värde och eventuella övervärden skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningarna påverkar det redovisade värdet på intresseföretaget. Even tuell goodwill skrivs ej av utan prövas för eventuellt nedskrivningsbehov vid behov, dock minst en gång per år. NCC:s innehav i intresseföretag är av rörelsekaraktär, och andelen av intresseföretagens resultat redovisas i resultat räkningen som resultat från andelar i intresseföretag, vilken är en del av rörelse resultatet. Beloppen redovisas netto efter skatt.
I moderbolaget redovisas intresseföretag till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För resultat från andelar i intresseföretag se även not 11, Resultat från andelar i intresseföretag.
Joint ventures defi nieras inom NCC som ett projekt i en konsortieliknande form, där det fi nns ett gemensamt bestämmande infl ytande. Detta kan till exempel ske via samägda bolag med gemensam styrning. NCC konsoliderar joint ventures enligt klyvningsmetoden. Det innebär att NCC:s del av det samägda bolagets resultat- och balansräkning läggs ihop med respektive motsvarande rad i NCC:s redovisning på samma sätt som vid redovisning av ett dotter företag. För information se vidare not 24, Andelar i joint ventures som kon solideras enligt klyvningsmetoden.
I moderbolaget redovisas joint ventures till anskaffningsvärde minus eventuella nedskrivningar. Som intäkt redovisas erhållen utdelning. För resultat från andelar i joint ventures se även not 11, Resultat från andelar i intresseföretag.
Fordringar, skulder, intäkter och kostnader samt orealiserade vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orea li serade vinster, men endast i den utsträckning det inte fi nns något nedskrivningsbehov. Detsamma gäller för joint ventures och intresse företag till den del som motsvaras av koncernens ägarandel. Se not 42, Transaktioner med närstående.
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid transaktioner mellan enheter inom koncernen.
Utländska dotterföretag, intresseföretag och joint ventures tas in med funktionell valuta och räknas om till rapporteringsvaluta. Med funktionell valuta avses, för NCC:s del, den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Med rapporteringsvaluta förstås den valuta i vilken koncernens sammanlagda redo visning offentliggörs,
i NCC:s fall svenska kronor. Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagens balansräkningar, inklusive goodwill, har omräknats till balansdagens kurs och samtliga poster i resultaträkningarna till en beräknad genomsnittskurs av de valutakurser som förelåg vid respektive transaktions tillfälle. Den omräkningsdifferens som uppstår förs till övrigt totalresultat. Vid försäljningar av dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redo visas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet.
Koncernen tillämpar, med undantag för entreprenaduppdrag, redovisning av intäkter i resultaträkningen när bland annat väsentliga risker och förmåner som är förknippade med ägande har överförts till köparen.
Vid tillämpning av successiv vinstavräkning framkommer resultatet i takt med projektets färdigställande. För bestämning av det resultat som vid en given tidpunkt har upparbetats krävs uppgifter om följande komponenter:
Som grundläggande villkor för successiv vinstavräkning gäller att projektintäkt och kostnad ska kunna kvantifi eras på ett tillförlitligt sätt.
Effekten av successiv vinstavräkning är att redo vis ningen direkt avspeglar resultatutvecklingen i pågående projekt. Successiv vinstavräk ning innehåller en komponent av osäkerhet. Det inträffar ibland oförut sedda händelser som gör att det slutliga resultatet i projekten kan bli både högre och lägre än förväntat. Svårigheterna att bedöma resultat är särskilt stora i början av projekt och för projekt som är tekniskt komplicerade samt löper över lång tid.
För projekt som är svåra att prognosticera redovisas intäkten till motsvarande belopp som den upparbetade kostnaden, det vill säga resultatet tas upp till noll kronor i avvaktan på att resultatbestämning kan göras. Så snart det är möjligt sker övergång till successiv vinstavräkning.
Reservationer har gjorts för befarade förluster, och dessa belopp har belastat resultatet respektive år. Reservation för förluster görs så snart dessa är kända.
Balansräkningsposterna, upparbetade ej fakturerade intäkter och fakturerade ej upparbetade intäkter, bruttoredovisas projekt för projekt. De projekt som har mer upparbetade intäkter än fakturerade redovisas som omsättningstillgång, medan de projekt som har fakturerat mer än de upp arbetade intäkterna klassifi ceras som en icke räntebärande kortfristig skuld. Se not 32, Entreprenadavtal.
Följande exempel illustrerar hur successiv vinstavräkning tillämpas: NCC tecknar den 1/1 år 1 ett kontrakt om upp förande av en byggnad. Projektet beräknas ta två år att färdigställa. Kontraktsbeloppet är 100 och den beräknade vinsten från projektet 5. Den 31/12 år 1 är NCC:s kostnader för projektet 47,5, vilket motsvarar förväntningarna. Eftersom NCC utfört hälften av arbetet och projektet följer den uppställda planen tar NCC upp hälften av den beräknade vinsten på 5 det vill säga 2,5, i redovisningen för år 1. Vinstavräkning vid färdigställandet redo visas först i slutet av år 2 eller början av år 3, beroende på när slutlig ekonomisk uppgörelse skett med beställaren.
| Resultat | År 1 | År 2 |
|---|---|---|
| Vinstavräkning vid färdigställande | 0 | 5 |
| Enligt successiv vinstavräkning | 2,5 | 2,5 |
Avtal som innehåller både en entreprenad och en drifts- och underhållstjänst ska fördela intäkten på respektive del. Beroende på hur betalning sker kan NCC antingen erhålla en fi nansiell tillgång vid en i förväg bestämd betalplan, eller en immateriell tillgång vid rätten till en möjlig betalning. Betalningarna ska diskonteras.
Den del som avser entreprenadtjänsten avräknas successivt. Drifts- och underhållsdelen resultatavräknas beroende på ovanstående klassifi cering jämnt över löptiden eller när förmånerna överförs till NCC.
NCC tillämpar inte successiv vinstavräkning i moderbolaget. Oavslutade projekt på balansdagen redovisas i moderbolaget som pågående arbeten. Faktureringssumman består av verkställd fakturering inklusive belopp som enligt kontrakt hålls inne av beställaren. Förskott som inte motsvaras av nedlagt arbete minskar faktureringssumman. Nedlagda kostnader, för respektive arbetsplats, utgörs av:
Pågående arbeten för annans räkning utgörs av skillnaden mellan fakturering och nedlagda kostnader. Vinstavräkning sker efter att projektet har avslutats. En följd av denna redovisningsmetod är att det kan fi nnas ej resultatförda vinster i posten. När ett projekt befaras gå med förlust, görs en reservering av denna förlust. För detaljer se not 38, På gående arbeten för annans räkning och nettoomsättning.
Resultatframtagning för bostadsprojekt i egen regi sker vid tidpunkten för överlämnande av bostaden till slutkund.
Försäljning av bostäder till investorer redovisas vid den tidpunkt när väsentliga risker och förmåner överförs till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång.
Bostadsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa för utsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner; dels en för mark- och bostadsutvecklingen, inom NCC Housing, under förutsättning att risker och förmåner överförts och dels successivt för byggentreprenaden, inom NCC:s Construction-enheter, i takt med dess färdigställande.
I NCC:s nettoomsättning ingår intäkter från försäljning av fastigheter som redovisas som omsättningstillgång. I nettoomsättningen ingår även hyresintäkter från omsättningsfastigheter.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen, vilket normalt sammanfaller med äganderättens övergång. Fastighetsprojekt som säljs innan byggnationen är färdigställd kan om vissa förutsättningar är uppfyllda resultatavräknas i två separata transaktioner när fastigheten (mark eller mark med pågående byggnation) säljs och det samtidigt träffas ett separat avtal med köparen om att uppföra en byggnad eller färdigställa den pågående byggnationen. Den första transaktionen som redovisas inom NCC Property Development avseende försäljning av ett fastighetsprojekt – är ett realiserande av ett fastighetsvärde. Värdet är uppbyggt i fl era led genom markanskaffning, utarbetande av detaljplan, framtagande av ett fastighetsprojekt, bygglov och uthyrning till hyresgäster. Denna värdeuppbyggnad bekräftas slutligen genom försäljningen. Den andra transaktionen är en entreprenad, det vill säga genomförande av byggnadsarbeten på den sålda fastigheten.
Den första transaktionen resultatavräknas, givet att väsentliga risker och förmåner bedöms ha överförts, enligt ovanstående och den andra resultatavräknas successivt inom NCC:s Construction-enheter i takt med färdigställandet. Det förekommer att fastighetsprojekt säljs med garantier om viss uthyrning eller med en klausul om att tilläggsköpeskilling faller ut vid viss uthyrningsgrad. Vid försäljningstidpunkten redovisas eventuella hyresgarantier som en förutbetald intäkt som sedan intäktsförs i takt med att uthyrning sker. Tilläggsköpeskilling intäktsredovisas när avtalad uthyrningsgrad uppnåtts.
I dessa poster ingår realiserat resultat för försäljning av rörelsefastigheter. Bland försäljnings- och administrationskostnader redovisas kostnader för det egna försäljningsarbetet. Resultatet belastas med omkostnader både för genomförda och ej genomförda affärer. Se resultaträkningen och not 8, Resultat från fastighetsförsäljning.
Avskrivningar enligt plan sker linjärt efter beräknad nyttjande period med beaktande av eventuellt restvärde vid periodens slut eller efter konstaterad substansvärdeminskning i de fall tillgången inte har en obestämbar livslängd. Goodwill och andra tillgångar som har en obestämbar livslängd skrivs inte av utan prövas systematiskt för eventuellt nedskrivningsbehov. NCC tillämpar så kallad komponent avskrivning där varje tillgång med större värde fördelas på ett antal komponenter och dessa skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.
Avskrivningssatserna varierar enligt tabellen nedan:
| Nyttjanderätter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
|---|---|
| Programvaror | 20–33 procent |
| Andra immateriella tillgångar | 10–33 procent |
| Rörelsefastigheter | 1,4–10 procent |
| Markanläggningar | 3,7–5 procent |
| Materialtäkter | I takt med konstaterad substansvärdeminskning |
| Inredning i förhyrda lokaler | 14–20 procent |
| Maskiner och inventarier | 5–33 procent |
Fördelningen av avskrivningar i resultat- och balansräkning fi nns i kommentar till resultaträkningen, not 6, Avskrivningar, not 20, Immateriella tillgångar och not 21, Materiella anläggningstillgångar.
Detta avsnitt är inte tillämpligt på nedskrivningar av varu lager, tillgångar som uppkommer då entreprenaduppdrag utförs, uppskjutna skattefordringar, fi nansiella instru ment, tillgångar som har koppling till pensioner eller tillgångar som klassifi ceras som att de innehas för försäljning, eftersom befi ntliga standarder för dessa typer av tillgångar innehåller specifi ka krav avseende redovisning och värdering.
Nedskrivningsbehov föreligger när återvinningsvärdet är lägre än redovisat värde. Fördelning av nedskrivning i resultat- och balansräkningarna fi nns i kommentarer till resultaträkningen, not 9, Nedskrivningar och återförda nedskrivningar, not 20, Immateriella tillgångar samt not 21, Materiella anläggningstillgångar.
NCC prövar vid behov, dock minst en gång årligen, om indikation därpå fi nns, tillgångarnas redovisade värde. I de fall återvinningsvärdet under stiger det redovisade värdet görs en nedskrivning. Om grund för nedskrivning ej längre föreligger, återförs den tidigare gjorda nedskrivningen. Nedskrivningar redovisas över resultat räkningen. Goodwillpostens redovisade restvärde prövas en gång per år eller om indikation fi nns på att värdet har ändrats. I de fall goodwillpostens nyttjandevärde understiger redovisat värde görs en nedskrivning. Återföring av tidigare nedskriven goodwill är inte tillåten.
Termen nedskrivning används även i samband med omvärdering av omsättningsfastigheter. Värdering av dessa fastigheter sker enligt lägsta värdets princip och följer IAS 2, Varulager.
Statliga stöd är en åtgärd av staten i syfte att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga bidrag är stöd från staten i form av överföringar av resurser till ett företag i utbyte mot att företaget uppfyllt eller kommer att uppfylla vissa villkor rörande sin verksamhet. Med staten avses stater eller myndigheter och liknande organ oavsett om de är lokala, nationella eller internationella. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde. Bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Leasing klassifi ceras i koncernredovisningen antingen som fi nansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger när de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överfört till lease tagaren. Om så ej är fallet föreligger operationell leasing.
Tillgångar som hyrs enligt fi nansiella leasingavtal aktiveras i koncernens balansräkning från och med att avtal ingåtts och tillgången har levererats. Motsvarande förpliktelse redovisas som en lång- och kortfristig skuld. Den fi nansiella leasingskulden värderas till nuvärdet av minimileasavgifterna vilket är lika med de betalningar som ska göras till leasgivaren under hela leasingperioden. De leasade tillgångarna avskrivs medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna. Tillgångarna redovisas i balansräkningen under det tillgångsslag som de utgör. Som leasegivare redovisas tillgången enligt ett fi nansiellt leasingavtal som fordran i balansräkningen.
Operationell leasing redo visas i resultat räkningen. Leasingavgiften fördelas med utgångspunkt från utnyttjandet, vilket kan skilja sig från erlagd leasingavgift under innevarande år. För uppgifter om leasing, se not 41. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Skatter redovisas i resultaträkningen förutom då under lig gan de transaktion redovisas i övrigt total resultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder . Uppskjutna skattefordringar representerar en reduktion av framtida skatt som hänför sig till avdragsgilla temporära skillnader, skattemässiga underskottsavdrag samt andra outnyttjade skatte avdrag. Temporära skillnader beaktas inte då dessa uppkommit vid redovisningen av goodwill och inte heller vid första redovisningen av tillgångar och skulder som inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotterföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.
Uppskjuten skatteskuld och -fordran beräknas med utgångspunkt från den beslutade skattesatsen för närmast påföljande år i respektive land. Vid ändring av skattesatser redo visas förändringen över årets resultat i koncernen. Avdrags gilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att medföra lägre skattebetalningar i fram tiden. För skatt på årets resultat och uppskjutna skatte fordringar och -skulder, se not 29.
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver vilket är en skattepliktig temporär skillnad på grund av det samband som fi nns mellan redovisning och beskattning i juridisk person. Obeskattade reserver redovisas brutto i balans räkningen och förändringen brutto i resultaträkningen, som bokslutsdisposition. Erhållna och lämnade koncernbidrag, vilka kan vara bokslutsdispositioner, redovisas i moderbolagets fi nansnetto.
Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den genererar intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det fi nns fristående fi nansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs upp av den högste verkställande beslutsfattaren, i NCC:s fall verkställande direktören, för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Rapporteringen av rörelsesegment överensstämmer med den rapportering som lämnas till verkställande direktören. Se vidare not 3, Rapportering av rörelsesegment.
Beräkning av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Beräkningen av resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, då sådana saknas. Se även not 18, Resultat per aktie.
Immateriella tillgångar redovisas till anskaffningskostnader minus ackumulerade av- och nedskrivningar.
Goodwill uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter. Avskrivning på goodwill sker inte. Goodwill i utländska verksamheter värderas i respektive funktionell valuta och räknas om från den funktionella valutan till koncernens rapporterings valuta med balansdagens valutakurs.
Nyttjanderätter består främst av rätten att utnyttja berg- och grustäkter. Dessa skrivs av i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget berg och grus. För fördelning av värden se även not 20, Immateriella tillgångar.
NCC:s fastighetsinnehav redovisas med uppdelning på:
Omsättningsfastigheter innehas för utveckling och försäljning i rörelsen. Principer för rubricering, värdering och resultat redovisning av omsättningsfastigheter framgår av avsnittet Omsättningstillgångar nedan.
Rörelsefastigheter innehas för att användas i den egna verksamheten såsom produktion, tillhandahållande av tjänster eller administration.
Rörelsefastigheter redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. Se även not 21, Materiella anläggningstillgångar.
Maskiner och inventarier redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår, förutom inköpspriset, även kostnader hänförbara till att bringa den på plats och i skick att användas på det sätt som var avsikten med anskaffningen.
Finansiella anläggningstillgångar upptas till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningskostnaden. Se vidare avsnittet Finansiella instrument s. 65. För uppgifter om värde och typ av tillgång se not 27, Finansiella anläggningstillgångar. För värdering av andelar i intressebolag, joint ventures samt fi nansiella instrument se respektive rubrik. Hos moderbolaget är andelar i dotterföretag upptagna till anskaffningskostnad, i förekommande fall med hänsyn tagen till upp- och nedskrivningar.
Koncernens fastighetsinnehav som rubriceras som fastighets- respektive bostads projekt värderas som varulager då avsikten är att sälja fastigheterna efter färdig ställandet. Fastighets innehaven värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Fastighetsprojekt avser innehav av fastigheter för utveckling och försäljning inom NCC Property Development. Bostadsprojekt avser osålda bostäder, osåld andel av pågående bostadsprojekt med äganderätt, råmark och exploateringsfastigheter för framtida exploa tering i NCC Housing.
Fastighetsprojekt inom NCC Property Development redo visas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 30, Omsättningsfastigheter.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och byggrätter för framtida fastighetsutveckling och försäljning. En fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastighet omrubriceras till pågående fastighetsprojekt när ett defi nitivt beslut om byggstart fattats samt när aktiviteter för att färdigställa fastighetsprojektet har påbörjats. Faktisk byggstart behöver inte ha skett. Pågående fastighetsprojekt omfattar fastigheter som är föremål för ny-, tilleller ombyggnation.
Pågående fastighetsprojekt omrubriceras till färdigställda fastighetsprojekt när fastigheten är klar för infl yttning, exklusive hyresgästanpassningar i de fall lokalerna inte är fullt uthyrda. Omrubricering sker senast vid godkänd slut besikt ning. I de fall ett projekt är indelat i etapper ska om rubricering ske etappvis. Minsta enhet som kan omrubriceras är en hel byggnad, vilken kan säljas separat.
Färdigställda fastighetsprojekt kan endast tas bort ur balansräkningen vid en försäljning eller i de fall de förblir osålda, genom en omklassifi cering till förvaltningsfastigheter.
I anskaffningsvärdet för fastighetsprojekt ingår utgifter för markanskaffning och projektering/fastighets utveckling samt utgifter för ny-, till- eller ombyggnation. Utgifter för lånekostnader aktiveras för pågående projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande. Fastighetsutveckling innebär att utvecklarens, NCC Property Developments, insatser är koncentrerade till de aktiviteter som inte avser själva byggnationen. Dessa aktiviteter avser utvärdering av projektidéer, markanskaffning, detaljplanearbete, projektutveckling, uthyrning och försäljning. Aktiviteterna genomförs av egna anställda och utomstående arkitekter och andra tekniska konsulter. Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Fastighetsprojekt redovisas fortlöpande i balansräkningen till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings värdet, det vill säga försäljningsvärdet (marknadsvärdet) efter avdrag för beräknade kostnader för färdigställande och direkta försäljningskostnader.
Marknadsvärdet för färdigställda fastighetsprojekt beräknas enligt direktavkastningsmetoden, vilket innebär att fastighetens löpande avkastning (driftsnetto) vid full uthyrning divideras med projektets bedömda direktavkastningskrav. Outhyrd area utöver normalvakans beaktas i form av ett avdrag på värdet beräknat utifrån en antagen uthyrningstakt.
Marknadsvärdet för pågående fastighetsprojekt beräknas som värdet i färdigställt skick, enligt ovan, med avdrag för beräknade återstående kostnader för att färdigställa projektet.
Exploateringsfastigheter som ingår i projektportföljen, det vill säga innehas för utveckling och försäljning, värderas normalt på samma sätt som ett pågående projekt enligt ovan. Exploateringsfastigheter i övrigt värderas med utgångspunkt från ett värde per kvadratmeter byggrätt eller till ett värde per kvadratmeter mark.
Bostadsprojekt inom NCC Housing redovisas med uppdelning på:
För fördelning av värden se not 30, Omsättningsfastigheter. Omrubricering från exploateringsfastighet till pågående projekt sker när beslut om byggstart har fattats.
Exploateringsfastigheter är NCC:s innehav av mark- och bygg rätter för framtida boendeutveckling. Fastighet med uthyrda byggnader rubriceras som exploateringsfastighet om avsikten är att byggnaden ska rivas eller byggas om.
Exploateringsfastigheter värderas med hänsyn tagen till om utveckling ska ske eller om de alternativt säljs vidare. Till grund för värdering av mark och byggrätter som ska utvecklas fi nns en investeringskalkyl. Denna kalkyl uppdateras avseende bedömt försäljningspris och kostnadsutveckling när marknaden och andra omständigheter så kräver. I de fall som ett positivt täckningsbidrag från utvecklingen inte kan erhållas med hänsyn till en normal entreprenadvinst sker nedskrivning. I de fall som vidareförsäljning ska ske värderas inne haven till bedömt marknadsvärde.
Utvecklingskostnader aktiveras när de avser mark eller fastigheter som NCC äger eller har kontroll över.
Osåld andel i bostadsprojekt där köparen vid förvärv direkt äger sin andel i projektet, så kallade äganderätter, redovisas som bostadsprojekt.
Projektkostnader för färdigställda osålda bostäder omrubriceras från pågående bostadsprojekt till osålda bostäder vid slutbesiktning. Färdigställda osålda bostäder värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och netto försäljningsvärde.
Till följd av kommissionärsförhållandet mellan NCC AB och NCC Construction Sverige AB respektive NCC Boende AB redovisas vissa fastigheter som ingår i bostadsprojekt hos NCC AB. Det gäller även om äganderätten kvarstår i NCC Construction Sverige AB fram till dess fastigheten avyttras till kund.
Varulagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. För fördelning av lagervärde se not 31, Material- och varulager.
Förvärv och avyttringar av fi nansiella instrument redo visas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs sidan likvida medel, lånefordringar, kundfordringar, fi nansiella placeringar samt derivat. På skuldsidan återfi nns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Som fi nansiellt instrument räknas även fi nansiella garantier som borgensförbindelser med mera.
En fi nansiell tillgång eller fi nansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.
En fi nansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättig heterna i avtalet realiserats eller förfallit. Detsamma gäller för del av fi nansiell tillgång. En fi nansiell skuld tas bort från balans räkningen när förpliktelsen i avtalet fullgjorts eller på annat sätt utsläckts. Detsamma gäller för del av fi nansiell skuld.
Finansiella instrument klassifi ceras i följande kategorier för värdering: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall, lånefordringar och kundfordringar, fi nansiella tillgångar som kan säljas, fi nansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen samt övriga fi nansiella skulder. Ett fi nansiellt instrument klassi fi ceras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassifi ceringen avgör hur det fi nansiella instrumen tet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid under stigande tre månader vid anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefl uktuation.
I denna grupp ingår koncernens derivat med positivt verkligt värde samt kortfristiga placeringar. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningens fi nansnetto. Samtliga fi nansiella instrument som ingår i denna kategori är avsedda för handel. Ett derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument ingår inte i denna grupp. För redovisning av säkringsinstrument se Säkringsredovisning nedan.
Investeringar med syfte att innehas till förfall omfattar räntebärande värde papper med fasta eller uppskattningsbara betal ningar och fastställd löptid som anskaffats med avsikt samt möjlighet att innehas till förfall. Investeringar med syfte att innehas till förfall värderas till upplupet anskaffningsvärde. Tillgångar med en återstående löptid överstigande tolv måna der efter balansdagen redo visas som anläggningstillgångar. Övriga tillgångar redovisas som omsättningstillgångar.
Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas infl yta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms indi vi duellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Kundfordringar värderas löpande. Så snart det är osäkert om en faktura kommer att betalas reserveras beloppet. Varje faktura värderas individuellt, men fakturor som varit förfallna mer än 60 dagar reserveras om inte särskilda omständigheter föreligger. Samtliga fakturor förfallna mer än 150 dagar reserveras om betalning inte är säkrad.
Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte kan klassifi ceras i någon annan kategori eller är klassifi cerade i denna kategori. Innehav i aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångarna värderas till verkligt värde. Nedskrivning görs då prövning visar att nedskrivnings behov föreligger.
I denna grupp ingår koncernens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifi erat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i fi nansnettot.
Lån samt övriga fi nansiella skulder, till exempel leverantörs skulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upp lupet anskaffningsvärde.
NCC tillämpar säkringsredovisning inom följande kategorier: Säkring av valuta risk i transaktions fl öden, säkring av nettoinvesteringar samt säkring av koncernens räntebindning.
Valutaexponering avseende framtida fl öden säkras genom valutaterminskontrakt. Valuta terminen som skyddar detta kassafl öde redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Förändringen i verkligt värde hän förlig till valutakursförändringar på valutaterminen redo visas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat då säkrings redovisning tillämpas. Eventuell in effektivitet redovisas i resultat räkningen. När det säkrade fl ödet redovisas i resultaträkningen fl yttas värdeförändringen på terminskontraktet från övrigt totalresultat till rörelseresultatet i resultaträkningen där det möter valutaeffekten för det
säkrade fl ödet. De säkrade fl ödena kan vara både kontrakterade och prognostiserade transaktioner.
Koncernföretag har valutasäkrat nettoinvesteringar i utländska dotterföretag inom NCC Housing och NCC Property Development. I koncernredovisningen förs valutakursdifferenserna på dessa säkringspositioner, efter beaktande av skatteeffekt, direkt till övrigt totalresultat till den del de motsvaras av årets omräknings diffe renser i övrigt totalresultat. Eventuell överskjutande del, så kallad ineffektivitet, redovisas i fi nansnettot. NCC använder valutalån samt valutaterminer för säkring av nettoinvesteringar.
För hantering av ränterisk används räntederivat. Säkringsredovisning sker där effektiva säkringssamband kan bevisas. Värdeförändringar redovisas, efter beaktande av skatteeffekt, i övrigt totalresultat. Eventuell ineffektivitet redovisas i fi nansnettot. Med säkringen av ränta uppnår NCC att rörlig ränta på delar av NCC:s fi nansiering blir fast ränta.
Ett inbäddat derivat är en del av antingen ett fi nansiellt avtal eller ett kommersiellt sälj- och köpavtal som är jämställt med ett fi nansiellt derivatinstrument. Ett inbäddat derivat ska separatredovisas endast om:
I de fall som avtalsvillkor uppfyller kriterierna för inbäddade derivat värderas detta i likhet med övriga fi nansiella derivat till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultat räkningen.
Fordringar och skulder i utländsk valuta omvärderas till balansdagens kurs.
Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fordringar och skulder gällande den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av fi nansiella tillgångar och skulder redovisas i fi nansnettot.
För fi nansiella instrument i moderbolaget sker redovisning till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar och med hänsyn tagen till upplupna resultateffekter vid bokslutstillfället. Då koncernen tillämpar gemensam riskhantering hänvisas, vad beträffar kvalitativ och kvantitativ riskinformation, till de upplysningar som lämnas för koncernen ovan.
Likvida medel består av kassa, bank och kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader vid förvärvstillfället.
Redovisning av koncernbidrag och aktieägartillskott i moderbolaget sker efter sin ekonomiska innebörd. Mottagna koncernbidrag redovisas som utdelning i fi nansnettot. Lämnade koncernbidrag redovisas som fi nansiell kostnad medans lämnade aktieägartillskott redovisas som en del i investeringen i dotterföretaget och är föremål för sedvanlig nedskrivningsprövning.
Återköp av aktier har förts direkt mot balanserade vinstmedel, inklusive de kostnader som återköpet medfört. Avyttring av dessa aktier har på motsvarande sätt medfört en ökning av balanserade vinstmedel. För återköpta aktier se även not 33, Aktiekapital.
Instrument som utfärdas under NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram utgörs av aktierätter och syntetiska (kontantreglerade) optioner.
Det verkliga värdet på tilldelade aktierätter redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna i programmet inte kommer att få del av.
Syntetiska optioner ger upphov till ett åtagande gentemot den anställde vilket värderas till verkligt värde och redovisas som en kostnad med motsvarande ökning av skulder. De syntetiska optionernas verkliga värde utgörs av marknadspriset på NCC:s B-aktie vid respektive rapporttillfälle med justering för diskonterat värde av framtida utdelningar som deltagarna inte kommer att få del av.
Moderbolaget gör vid varje rapporttillfälle en bedömning av sannolikheten för att prestationsmålen kommer att uppnås. Kostnader beräknas med utgångspunkt från det antal aktier och syntetiska optioner som beräknas regleras vid intjäningsperiodens slut.
När reglering av aktierätter och syntetiska optioner ske ska sociala avgifter betalas för värdet av de anställdas förmån. Dessa är olika i de länder som NCC verkar i. Under perioden då tjänsterna utförs görs avsättningar för dessa beräknade sociala avgifter baserat på aktierätternas respektive de syntetiska optionernas verkliga värde vid rapporttillfället.
För att fullgöra NCC AB.s åtagande i enlighet med optionsprogrammet har NCC AB återköpt B-aktier. Dessa aktier redovisas i eget förvar som en minskning av eget kapital.
För beskrivning av NCC-koncernens aktierelaterade ersättningsprogram, se not 5 s. 70.
NCC gör åtskillnad mellan avgifts bestämda pensionsplaner och förmånsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda pensionsplaner defi nieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att betala ytterligare avgifter även om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Andra pensionsplaner är förmånsbestämda.
| Land | Förmånsbestämda pensionsåtaganden |
Avgiftsbestämda pensionsåtaganden |
|---|---|---|
| Sverige | ||
| Danmark | ||
| Finland | ||
| Norge | ||
| Tyskland | ||
| Övriga länder |
Inom koncernen fi nns ett fl ertal såväl avgifts- som förmånsbestämda pensionsplaner, varav vissa med tillgångar i särskilda stiftelser eller motsvarande. Pensionsplanerna fi nan sieras genom inbetalningar från respektive koncernföretag. Beräkningen av förmånsbaserade pensionsplaner sker enligt den så kalllade Projected Unit Credit Method. Metoden innebär att varje tjänstgöringsperiod anses ge upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. Varje enhet beräknas separat och tillsammans utgör de den totala förpliktelsen på balansdagen. Avsikten med principen är att kostnadsföra pensionsbetalningarna linjärt under anställningstiden. Beräkningen görs årligen av oberoende aktuarier. När det fi nns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncernen redovisas för svenska pensionsplaner en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Den förmånsbestämda skulden värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar med användande av en diskonteringsränta, som motsvarar räntan vilken anges i not 36, Pensioner. För svenska pensionsplaner ligger räntan på förstklassiga bostadsobligationer till grund för diskonteringsräntan. För fonderade planer minskas det framräknade åtagandet med det verkliga värdet på förvaltningstillgångarna. Fonderade planer med tillgångar överstigande åtagandena redovisas som fi nansiell anläggningstillgång. Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas inte när de faller inom den tioprocentiga korridoren. Det är först när aktuariella vinster och förluster faller utanför korridoren som intäkter respektive kostnader redovisas. Resultatfördelning sker över den förväntade genomsnittliga återstående tjänst göringstiden.
Redovisningen tillämpas beträffande alla identifi erade förmånsbestämda pensionsplaner i koncernen. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en kostnad under den period de anställda utfört de tjänster som avgiften avser.
Moderbolaget omfattas av ITP-planen som inte förut sätter några inbetalningar från de anställda. Skillnaden jämfört med koncernens principer för redovisning av pensionsskuld är främst hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkningen av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar samt att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultat räkningen när de uppstår.
En avsättning redovisas i samband med uppsägningar av personal endast om företaget bevisligen är förpliktigat att avsluta en anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång. I de fall företaget säger upp personal upp rättas en detaljerad plan som minst innehåller arbetsplats, befattningar och ungefärligt antal berörda personer samt ersättningar för varje personalkategori eller befattning och tiden för planens genomförande. Förfaller ersättningar vid uppsägningar längre än tolv månader efter räkenskapsårets utgång diskonteras dessa.
Avsättningar skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om när betalning sker eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det fi nns en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utfl öde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befi ntliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentligt, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassafl ödet.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter av liknande transaktioner.
Avsättningar för återställandekostnader görs där sådan förpliktelse fi nns. Avsättning görs dels för den del som berör återställandet för uppstart av en täkt och uppförande av anläggning vid materialtäkter och dels löpande när det är kopplat till ytterligare utvinning av materialtäkter.
En avsättning för omstruktering redovisas när det fi nns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
Lånekostnader som är hänförliga till s.k. kvalifi cerade tillgångar aktiveras som en del av den aktiverade tillgångens anskaffningsvärde när den totala lånekostnaden uppgår till väsentliga belopp. En kvalifi cerad tillgång är en tillgång som med nödvändighet tar en betydande tid, i NCC:s fall över ett år, i anspråk att färdigställa. Inom NCC är aktivering av lånekostnader främst aktuell vid uppförande av fastighets- och bostads projekt. Övriga lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår. I moderbolaget kostnadsförs lånekostnader i sin helhet i den period som de uppkommer.
Som ställd säkerhet redovisas vad NCC ställt som säkerhet för bolagets eller gruppens skulder och/eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder, avsättningar som fi nns i balansräkningen eller förpliktelser som inte redovisas i balansräkningen. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångar tas upp till sitt redovisade värde och inteckningar till nominellt värde. Aktier i koncernföretag tas upp till dess värde i koncernen.
För typ av säkerhet se not 43, Ställda säkerheter, borgens- och garantiförpliktelser.
En förpliktelse redovisas när det fi nns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller fl era osäkra framtida händelser eller när det fi nns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utfl öde av resurser kommer att krävas. För fördelning och storlek av ansvarsförbindelser se not 43, Ställda säker heter, borgens- och garantiförpliktelser.
Indirekt metod tillämpas vid upprättande av kassafl ödes analys i enlighet med IAS 7, Kassafl ödesanalys. Det redovisade kassafl ödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. För effekter på kassafl ödet av förvärvade och sålda dotterföretag se not 44, Kassafl ödesanalys.
För att redovisas som anläggningstillgångar som innehas för försäljning måste dessa vara tillgängliga för omedel bar för säljning och det måste vara sannolikt att försäljning kommer att ske inom ett år från omklassifi ceringen. Med verksamhet under avveckling avses en del av ett företag som avvecklas i enlighet med en sammanhållen plan och kan anses utgöra en självständig rörelsegren eller väsentlig verksamhet inom ett geografi skt område. För verksamheten 2012 och 2011 har inga anläggningstillgångar eller verksamheter identifi erats som omfattats av ovanstående standard.
NCC beaktar händelser som bekräftar ett förhållande som förelåg på balansdagen.
Om det efter balansdagen inträffar händelser som inte är av sådan karaktär att de ska beaktas när resultaträkningen och balansräkningen fastställs, men som är så väsentliga att bristande information om dem skulle påverka möjligheterna för en läsare att göra korrekta bedömningar och fatta välgrundade beslut, så kommer NCC att lämna upplysningar för varje händelse, i not samt i förvaltningsberättelse.
Uppskattningar och bedömningar som påverkar koncernens räkenskaper har gjorts utifrån vad som är känt vid årsredovisningens avgivande. Uppskattningar och bedömningar kan vid senare tidpunkt komma att ändras bland annat på grund av ändrade omvärldsfaktorer. Detta måste speciellt beaktas i en konjunktur med stor osäkerhet både när det gäller byggmarknaden och den globala fi nansmarknaden vilket har varit rådande under senare år. De för NCC mest väsentliga bedömningarna redovisas nedan.
Ett grundläggande villkor för att kunna bedöma den successiva vinstavräkningen är att projektintäkter och projektkostnader kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Tillförlitligheten bygger bland annat på att NCC:s system för projektstyrning följs och att projektledningen har nödvändiga kunskaper.
Bedömningen av projektintäkter och projektkostnader baseras på ett antal uppskattningar och bedömningar som är beroende av projektledningens erfarenheter och kunskaper om projektstyrning, utbildning, och tidigare ledning av projekt. Risk kan fi nnas att det slutliga resultatet kan komma att avvika från det successivt upparbetade resultatet. Redovisade intäkter per bokslutsdagen uppgår till 29,2 (32,7) Mdr SEK, se not 32, Entreprenadavtal.
Fastighetsförsäljningar redovisas per den tidpunkt då väsentliga risker och förmåner överförts till köparen. Tidpunkten för resultatavräkning är avhängigt avtalet med köparen och kan vara vid avtalstecknande, viss uthyrningsgrad, färdigställande, övergång av äganderätt eller en kombination av dessa variabler. Detta avgörs från avtal till avtal och innehåller inslag av uppskattningar och bedömningar samt gäller både vid direktförsäljning av fastighet och vid indirekt försäljning via försäljning av bolag.
NCC:s omsättningsfastigheter redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. År 2012 har omsättningsfastigheter skrivits ned med 0,0 (0,1) Mdr SEK och bokfört värde vid årets utgång motsvarar 17,1 (14,3) Mdr SEK.
Bedömningen av nettoförsäljningsvärdet baseras på en rad antaganden såsom till exempel försäljningspriser, produktionskostnader, markpriser, hyresnivåer, avkastningskrav samt möjliga tidpunkter för produktionsstart och/eller försäljning. NCC följer löpande marknadsutvecklingen och prövar kontinuerligt gjorda antaganden.
Skillnaden mellan bokfört värde och bedömt nettoförsäljningsvärde är i vissa fall små. En förändring i gjorda antagande kan leda till ytterligare nedskrivningsbehov.
Goodwill värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och återvinningsvärdet. Goodwill värderas i koncernen till 1,8 (1,6) Mdr SEK.
Flera antaganden och uppskattningar görs om framtida förhållanden vilka beaktas vid beräkning av det diskonterade kassafl öde som ligger till grund för bedömt återvinningsvärde. Viktiga antaganden är förväntad tillväxt, marginaler och diskonteringsränta. Om dessa antaganden ändras kan värdet på kvarvarande goodwill påverkas, se not 20, Immateriella tillgångar, för antaganden och uppskattningar.
NCC:s kundfordringar inklusive fordringar för sålda fastighetsprojekt uppgår till 8,4 (7,9) Mdr SEK, se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
Fordringarna värderas till verkligt värde. Verkligt värde påverkas av fl era bedömningar varav den för NCC enskilt viktigaste är kreditrisk och därmed eventuellt behov av reservering för osäker fordran. Varje fordran ska värderas individuellt, men som regel krävs särskilda omständigheter för att fordringar som varit förfallna mer än 60 dagar inte ska reserveras, helt eller delvis.
Vid årets utgång uppgick garantiavsättningarna till 1,7 (1,9) Mdr SEK, se not 35, Avsättningar. Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, företagsledningens bedömning samt erfarenheter från tidigare transaktioner.
NCC:s pensionsförpliktelse netto är 0,2 (0,1) Mdr SEK, vilket med hänsyn tagen till aktuariell förlust inneburit en nettotillgång om 1,3 (1,3) Mdr SEK, se not 36, Pensioner.
Redovisade värden påverkas av förändringar i de aktuariella antaganden som ligger till grund för beräkningarna av förvaltningstillgångarna och pensionsförpliktelser. I not 36, Pensioner, anges de aktuariella antagandena.
Inom ramen för NCC:s ordinarie affärsverksamhet är NCC från tid till annan part i rättstvister. I dessa fall görs en bedömning av NCC:s åtaganden och sannolikheten för ett för NCC negativt utfall. NCC:s bedömning görs utifrån den information och kunskap NCC har i dagsläget. Bedömningar är i något fall svåra och slutligt utfall kan bli annat än bedömt.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 2011 |
2012 | 2011 | |||
| Bygg- och anläggning | 34 467 | 32 645 | 22 490 | 16 684 | |
| Industriverksamheten | 11 360 | 10 980 | |||
| Bostadsutvecklingsprojekt | 8 609 | 7 539 | 3 176 | 2 156 | |
| Fastighetsutvecklingsprojekt | 2 744 | 1 332 | |||
| Övrigt | 46 | 40 | 96 | 30 | |
| Summa | 57 227 | 52 535 | 25 763 | 18 870 | |
| Omsättningen fördelad per rörelsegren1) |
|||||
| NCC Construction Sweden | 22 586 | 16 714 | |||
| NCC Housing | 3 176 | 2 156 | |||
| Summa | 25 763 | 18 870 |
1) För koncernens fördelning se not 3.
NCC:s verksamhet delas upp i sju rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten som vd och koncernchefen, den högste verkställande beslutsfattaren, följer upp. Varje rörelsesegment har en chef som är ansvarig för den dagliga verksamheten och som regelbundet rapporterar utfallet av rörelsesegmentets prestationer till koncernledningen. Det är utifrån denna interna rapportering som följande segment har identifi erats:
NCC Construction Sweden, Denmark, Finland och Norway bygger bostäder, kontor, övriga hus, industrilokaler, vägar och övrig infrastruktur.
NCC Roads kärnaffär är produktion av stenmaterial- och asfaltprodukter samt beläggning och vägservice i Norden och S:t Petersburg.
NCC Housing utvecklar och säljer bostäder på utvalda marknader i Norden, Tyskland, Baltikum och i S:t Petersburg.
NCC Property Development utvecklar och säljer kommersiella fastigheter på defi nierade tillväxtmarknader i Norden och Baltikum.
Samtliga transaktioner mellan de olika segmenten sker på marknadsmässiga villkor. I segmentsrapporteringen redovisas de svenska pensionskostnaderna med tillämpning av svensk redovisningssed och justering till IFRS sker i "Övrigt och elimineringar". Från tid till annan kan bland "Övrigt och elimineringar" även redovisas vissa poster, främst nedskrivningar och avsättningar, hänförliga till den i segmenten bedrivna verksamheten.
| NCC Construction | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN, 2012 | Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och elimineringar Koncernen |
|
| Extern nettoomsättning | 22 080 | 2 849 | 4 029 | 5 510 | 11 360 | 8 609 | 2 783 | 57 220 | 6 | 57 227 |
| Intern nettoomsättning | 2 963 | 547 | 2 680 | 560 | 851 | 2 | 63 | 7 668 | –7 668 | |
| Total nettoomsättning | 25 043 | 3 396 | 6 709 | 6 070 | 12 211 | 8 612 | 2 847 | 64 889 | –7 662 | 57 227 |
| Avskrivningar | –153 | –18 | –13 | –71 | –356 | –14 | –3 | –628 | –3 | –631 |
| Nedskrivningar | –1 | –1 | –1 | –41 | –44 | –441) | ||||
| Andel i intresseföretags resultat | 5 | 5 | 5 | |||||||
| Rörelseresultat | 801 | 189 | 101 | 81 | 413 | 835 | 295 | 2 714 | –177 | 2 537 |
| Finansiella poster | –274 | |||||||||
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 263 | |||||||||
| Sysselsatt kapital | 1 122 | 288 | 267 | 976 | 3 089 | 9 977 | 4 989 | 20 708 | –2 467 | 18 241 |
| Sweden | Denmark | Finland | Norway | NCC Roads |
NCC Housing |
NCC Property Development |
Summa segment |
Övrigt och | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 21 651 | 2 678 | 3 683 | 4 633 | 10 980 | 7 539 | 1 363 | 52 526 | 9 | 52 535 |
| 1 922 | 681 | 2 648 | 255 | 786 | 3 | 3 | 6 298 | –6 298 | |
| 23 574 | 3 358 | 6 331 | 4 887 | 11 766 | 7 542 | 1 366 | 58 824 | –6 289 | 52 535 |
| –158 | –18 | –13 | –38 | –320 | –10 | –2 | –559 | –3 | –563 |
| –6 | –1 | –4 | –1 | –32 | –98 | –38 | –180 | –1802) | |
| 1 | 5 | 5 | 5 | ||||||
| 777 | 169 | 14 | 6 | 414 | 606 | 28 | 2 012 | 4 | 2 017 |
| –208 | |||||||||
| 1 808 | |||||||||
| 921 | 339 | 223 | 495 | 3 223 | 8 339 | 3 697 | 17 238 | –3 499 | 13 739 |
| NCC Construction | elimineringar Koncernen |
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
Extern netto omsättning |
Rörelse resultat |
|
| NCC:s huvudkontor, resultat från mindre dotter- och intresseföretag samt resterande del av NCC International |
6 | –663) | 9 | –514) |
| Elimineringar av internvinster | –16 | –39 | ||
| Övriga koncernjusteringar (i allt väsentligt bestående av skillnad i redovisiningsprincip mellan segment och koncern, bl.a avseende pensioner) |
||||
| –95 | 94 | |||
| 6 | –177 | 9 | 4 |
1) För 2012 ingår nedskrivningar av fastighetsprojekt med 41 MSEK.
2) Under 2011 ingår återföring av en nedskrivning i bostadsprojekt om 6 MSEK. Finansiella nedskrivningar har skett med 7 MSEK varav 6 MSEK i Constructon Sverige och 1 MSEK i NCC Housing.
3) För 2012 ingår en projektnedskrivning från det avvecklade affärsområdet NCC International Projects med –37 MSEK.
4) För 2011 ingår ett negativt resultat från en skiljedom rörande ett projekt från det avvecklade affärsområdet NCC International Projects med –58 MSEK
| Orderingång | Orderstock | Nettoomsättning | Rörelseresultat | Antal anställda | Sysselsatt kapital | Anläggnings tillgångar2) |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Sverige | 28 659 31 362 | 23 236 25 855 | 31 338 28 961 | 1 526 | 1 314 | 10 060 | 9 939 | 8 287 | 6 904 | 1 917 | 1 875 | |||
| Danmark | 5 571 | 6 246 | 3 586 | 3 989 | 6 721 | 5 853 | 297 | 86 | 2 239 | 2 204 | 3 478 | 3 304 | 1 261 | 1 255 |
| Finland | 7 461 | 9 335 | 6 883 | 7 776 | 8 261 | 8 040 | 343 | 229 | 2 810 | 2 639 | 2 708 | 2 187 | 320 | 356 |
| Norge | 10 425 | 7 276 | 8 397 | 5 677 | 8 590 | 7 046 | 147 | 84 | 2 090 | 1 777 | 3 590 | 2 663 | 1 482 | 1 001 |
| Tyskland | 2 664 | 2 391 | 2 402 | 1 950 | 2 140 | 2 189 | 159 | 118 | 650 | 633 | 985 | 717 | 68 | 63 |
| S:t Petersburg | 912 | 875 | 1 253 | 839 | 500 | 455 | 80 | 60 | 314 | 256 | 903 | 608 | 6 | 4 |
| Baltikum | 68 | 100 | 77 | 102 | 73 | 69 | –20 | –38 | 12 | 11 | 533 | 588 |
1) Se även s. 14, NCC:s geografi ska marknader.
2) Avser anläggningstillgångar som inte är fi nansiella instrument, uppskjutna skattefordringar, tillgångar avseende ersättningar efter avslutad anställning och rättigheter som uppkommer enligt försäkringsavtal.
INVESTERINGAR OCH FÖRSÄLJNINGAR
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| NCC Housing | ||
| Investeringar i anläggningsprojekt | 28 | 16 |
| Investeringar i bostadsprojekt | 8 997 | 7 529 |
| Försäljningar av bostadsprojekt | 6 951 | 6 264 |
| Bostadsprojekt vid årets utgång | 11 738 | 9 860 |
| NCC Property Development | ||
| Fastighetsinvesteringar | 2 692 | 2 333 |
| Fastighetsförsäljningar | 1 764 | 861 |
| Fastighetsprojekt vid årets utgång | 5 321 | 4 475 |
Under tredje kvartalet förvärvade NCC Construction Norway 100 procent av aktierna i OKK Entreprenør A/S och Murerfi rma Jan E Engebretsen A/S. Förvärvspriset för de båda företagen var 291 MSEK.
Förvärvet av OKK Entreprenør A/S stärker NCC:s byggverksamhet på Östlandet i Norge samt kompletterar NCC:s befi ntliga kompetens inom bostadsproduktion, renovering och byggservice. Förvärvet av Jan E. Engebretsen, som har hög kompetens på murverk, puts och kakel bidrar ytterligare till att stärka NCC:s positioner på den norska marknaden.
Under tiden från förvärven i augusti 2012 fram till den 31 december 2012 har de båda företagen bidragit med 528 MSEK till NCC-koncernens nettoomsättning. Resultaten efter skatt uppgick till cirka –1 MSEK. Om förvärven hade inträffat den 1 januari 2012 uppskattar företagsledningen att NCC-koncernens nettoomsättning blivit 1 274 MSEK högre och resultatet efter skatt 13 MSEK högre.
För att stärka marknadspositionerna ytterligare i Norge förvärvade NCC Roads i början av året ett asfaltsverk. Dessutom förvärvade NCC Roads även en täkt i Sverige, också den i början av året. Förvärvspriset uppgick sammantaget till 26 MSEK.
Under tiden från förvärven till den 31 december har verksamheterna bidragit med 12 MSEK till NCC-koncernens nettoomsättning och –5 MSEK i resultat efter skatt. Om förvärven hade inträffat den 1 januari uppskattar företagsledningen att NCC-koncernens nettoomsättning och resultat efter skatt endast hade påverkats marginellt.
DE FÖRVÄRVADE VERKSAMHETERNAS NET TOTILLGÅNGAR VÄRDERADE TILL VERKLIGT VÄRDE VID FÖRVÄRVET
| Förvärv inom | |||
|---|---|---|---|
| NCC Construction | Förvärv inom | ||
| MSEK | Norway | NCC Roads | Totalt |
| Immateriella tillgångar | 6 | 4 | 10 |
| Materiella anläggningstillgångar | 18 | 11 | 29 |
| Varulager | 1 | 1 | |
| Kundfordringar och övriga fordringar | 200 | 14 | 214 |
| Likvida medel | 219 | 1 | 220 |
| Leverantörskulder och övriga skulder | 375 | 11 | 386 |
| Uppskjuten skatteskuld | 1 | 1 | |
| Netto identifi erbara tillgångar | |||
| och skulder | 69 | 19 | 88 |
| Koncerngoodwill | 222 | 7 | 230 |
| Köpeskilling | 291 | 26 | 318 |
KONCERNGOODWILL
Goodwill uppgick till 230 MSEK och förklaras av stärkta marknadspositioner.
Förvärvsrelaterade utgifter uppgår till 11 MSEK och avser externa arvoden i samband med due diligence av förväravde företag i Norge. Dessa utgifter har redovisats som övriga rörelsekostnader i koncernens resultaträkning.
KÖPESKILLING
| MSEK | |
|---|---|
| Likvida medel | 318 |
| Köpeskilling | 318 |
De förvärvade kassorna uppgick till 220 MSEK.
MEDELTAL ANSTÄLLDA
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal anställda |
varav män |
Antal anställda |
varav män |
|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 7 220 | 6 474 | 7 213 | 6 605 |
| Dotterföretag | ||||
| Sverige | 2 840 | 2 640 | 2 723 | 2 540 |
| Norge | 2 093 | 1 909 | 1 777 | 1 625 |
| Finland | 2 740 | 2 254 | 2 594 | 2 137 |
| Danmark | 2 239 | 1 958 | 2 204 | 1 938 |
| Tyskland | 650 | 506 | 633 | 505 |
| Ryssland | 312 | 207 | 256 | 177 |
| Baltikum | 82 | 65 | 57 | 40 |
| Övriga länder | 2 | 2 | ||
| Totalt i dotterföretag | 10 955 | 9 538 | 10 246 | 8 964 |
| Koncernen totalt | 18 175 | 16 012 | 17 459 | 15 569 |
| Andel kvinnor, % | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Könsfördelning i företagsledning | ||
| Koncernen totalt inklusive dotterföretag | ||
| – Styrelser | 18,7 | 19,7 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 21,9 | 18,9 |
| Moderbolaget | ||
| – Styrelse | 20,0 | 22,2 |
| – Övriga ledande befattningshavare | 23,1 | 15,4 |
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | Styrelse och ledande befattningshavare (varav tantiem o.d.) |
Övriga anställda |
Totalt | |
| Moderbolaget | ||||||
| Sverige | 30 | 3 214 | 3 244 | 36 | 3 064 | 3 100 |
| Totalt i moderbolag | 30 | 3 214 | 3 244 | 36 | 3 064 | 3 100 |
| (4,5) | (4,0) | |||||
| Sociala kostnader | 1 419 | 1 545 | ||||
| – varav pensionskostnad | 310 | 310 | 11 | 436 | 447 | |
| Pensionsåtagande | 49 | 58 | ||||
| Koncernen totalt | 253 | 8 507 | 8 759 | 237 | 8 004 | 8 241 |
| (38,0) | (40,8) | |||||
| Sociala kostnader | 2 524 | 2 600 | ||||
| – varav pensionskostnad | 759 | 750 | ||||
| Pensionsåtagande | 116 | 104 |
1) Gruppen ledande befattningshavare avser 13 (14) personer i moderbolaget och 169 (189) personer i koncernen.
Till styrelsens ordförande och övriga årsstämmovalda ledamöter utgår arvode endast enligt årsstämmans beslut. Inga pensioner utgår till styrelsen. Något arvode för valberedningen utgår ej.
Verkställande direktörens ersättningar föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Ersättningar till övriga befattningshavare i koncernledningen föreslås av verkställande direktören och godkänns av styrelsens ordförande.
Ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning bland annat i form av aktierelaterad ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övriga ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen samt de ledande befattningshavare vilka inte är medlemmar i koncernledningen, men som rapporterar direkt till verkställande direktören. Vid ingången av 2012 var antalet tretton personer, vid utgången tolv. Av dessa var sju anställda i moderbolaget och fem anställda i dotterföretag.
För verkställande direktören Peter Wågström var den rörliga ersättningen för 2012 maximerad till 40 procent av den fasta lönen. Den rörliga ersättningen baserades på ekonomiska mål uppsatta av styrelsen. Kostnadsfört belopp avseende verksamhetsåret 2012 motsvarade 36 procent av den fasta årslönen, det vill säga 1 830 390 SEK. Föregående år kostnadsfördes 607 159 SEK. För andra ledande befattningshavare baserades den rörliga ersättningen för 2012 till maximalt 30–40 procent av fast lön och baseras på utfallet i förhållande till uppsatta, framför allt, ekonomiska mål. Avsatt belopp under 2012 för andra ledande befattningshavare motsvarade 13–38 (5–35) procent av den fasta lönen.
Verkställande direktören Peter Wågström har ett premiebestämt pensionsavtal där premien uppgår till 30 procent av fast lön. Peter Wågströms pensionsålder är 62 år.
PENSIONSVILLKOR FÖR ÖVRIGA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Övriga ledande befattningshavare som är anställda i Sverige omfattas av förmånsbestämd ITP med 65 års pensionsålder. Därutöver omfattas fyra ledande befattningshavare av en kompletterande pensionsplan med 60 eller 62 års pensionsålder. Den kompletterande pensionsplanen utbetalas intill 65 års ålder, och har en målpension på 70 procent av pensionsmedförande lön. Pensionsmedförande lön defi nieras som genomsnittet av befattningshavarens fasta lön under en intjäningsperiod som är minst tio år. Intjänad förmån är tryggad i pensionsstiftelse. Bolaget har utfäst att slutbetala ITP under förutsättning att den ledande befattningshavaren kvarstår i tjänst fram till avtalad pensionsålder.
Övriga ledande befattningshavare, som inte ingår i tidigare angiven kompletterande pensionsplan, omfattas av ett premiebestämt pensionsåtagande på 30 procent av pensionsmedförande lön överstigande 30 inkomstbasbelopp.
För övriga ledande befattningshavare med anställning i andra länder gäller olika pensionsvillkor beroende på anställningsland.
NCC och Peter Wågström har sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Avgångsvederlag uppgår till 18 månader. Övriga ledande befattningshavare har normalt tolv månaders uppsägningstid från NCC, alternativt sex månaders uppsägningstid vid uppsägning på befattningshavarens egen begäran. Avgångsvederlag utgår efter uppsägning från NCC med i normalfallet tolv månader. Avgångsvederlaget ska reduceras med eventuell ersättning från ny arbetsgivare eller inkomst från egen verksamhet. Ledande befattningshavare får ej tillträda en befattning hos annan arbetsgivare eller bedriva egen verksamhet utan skriftligt tillstånd från NCC under uppsägningsperioden.
| Summa lön, ersättningar |
varav | varav rörlig | varav aktie relaterad |
Övriga | Pensions | Pensions | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TSEK | och förmåner3) | förmåner | ersättning4) | ersättning | ersättningar | kostnad | åtagande |
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 724 | ||||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 425 | ||||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 425 | ||||||
| Styrelseledamot Olof Johansson1) | 314 | ||||||
| Styrelseledamot Sven-Olof Johansson1) | 314 | ||||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 425 | ||||||
| Styrelseledamot Marcus Storch1) | 111 | ||||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 425 | ||||||
| Verkställande direktören Peter Wågström | 7 041 | 46 | 1 830 | 185 | 1 572 | 546 | |
| Övriga ledande befattningshavare (sju personer)2) | 19 929 | 354 | 2 675 | 435 | 5 893 | 7 464 | |
| Summa moderbolaget | 30 133 | 400 | 4 505 | 620 | 0 | 7 465 | 8 010 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda i dotterföretag (fem personer) |
20 033 | 511 | 4 287 | 468 | 1 532 | 3 782 | 15 373 |
| Totalt ledande befattningshavare | 50 166 | 911 | 8 792 | 1 088 | 1 532 | 11 247 | 23 383 |
| TSEK | Summa lön, ersättningar och förmåner3) |
varav förmåner |
varav rörlig ersättning4) |
Övriga ersättningar |
Pensions kostnad |
Pensions åtagande |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Tomas Billing | 629 | |||||
| Styrelseledamot Ulf Holmlund | 411 | |||||
| Styrelseledamot Antonia Ax:son Johnson | 411 | |||||
| Styrelseledamot Ulla Litzén | 411 | |||||
| Styrelseledamot Marcus Storch | 411 | |||||
| Styrelseledamot Christoph Vitzthum | 411 | |||||
| Verkställande direktör Peter Wågström | 5 731 | 53 | 607 | 1 420 | 526 | |
| Verkställande direktör Olle Ehrlén | 5 575 | 46 | 1 241 | 2 416 | 24 629 | |
| Övriga ledande befattningshavare (nio personer)5) | 21 756 | 426 | 2 280 | 6 973 | 13 861 | |
| Summa moderbolaget | 35 746 | 524 | 4 128 | 0 | 10 809 | 39 016 |
| Övriga ledande befattningshavare anställda | ||||||
| i dotterföretag (fyra personer) | 16 046 | 451 | 2 657 | 7 000 | 2 226 | 6 791 |
| Totalt ledande befattningshavare | 51 792 | 975 | 6 784 | 7 000 | 13 035 | 45 807 |
1) Olof Johansson och Sven-Olof Johansson invaldes och Marcus Storch avgick vid årsstämman den 4 april 2012.
2) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2012 var nio t.o.m november, och därefter åtta personer.
3) Ersättningar och förmåner avser semesterersättning, arbetstidsförkortning, tjänstebilar och i förekommande fall avgångsvederlag. Styrelsens arvode höjdes efter beslut på årsstämmorna 2012 och 2011. Beloppen i tabellen är periodiserade. För vd Peter Wågström ingår för 2011 även ersättning från tidigare befattning, före tillträdet som vd 13 april 2011.
4) Rörlig ersättning avser för respektive verksamhetsår kostnadsfört belopp.
5) Antalet ledande befattningshavare anställda i moderbolaget 2011 var åtta t.o.m maj, och därefter nio personer.
Årsstämman beslöt i april 2012 i enlighet med styrelsens förslag att inrätta ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom NCC-koncernen ("LTI 2012"). Syftet med LTI 2012 är att skapa fokus på NCC:s långsiktiga kapitalavkastning och att skapa förutsättningar för att behålla och rekrytera nyckelpersoner.
LTI 2012 är ett treårigt prestationsbaserat program som innebär att deltagarna vederlagsfritt erhållit prestationsbaserade aktierätter, vilka ger rätt till B-aktier, samt prestationsbaserade syntetiska aktier som ger rätt till kontant ersättning. Med anledning av införandet av LTI 2012 har den maximala kortsiktiga rörliga ersättningen för deltagarna justerats ned med fem till tio procentenheter av grundlönen.
Det antal aktier och det kontantbelopp som slutligen kommer att tilldelas/utbetalas är beroende av i vilken utsträckning vissa förutbestämda mål uppnås under prestationsperioden (1 januari 2012 till och med 31 december 2014). De mål som fastställts för LTI 2012 utgörs av genomsnittlig avkastning på eget kapital i förhållande till sju jämförelsebolag under intjänandeperioden, samt minskning av antalet arbetsplatsolyckor vid utgången av 2014. För det första målet tilldelas/utbetalas 100 procent om avkastningen överstiger det näst bästa jämförelsebolaget, medan 25 procent tilldelas/utbetalas om den uppgår till jämförelsegruppens median. Däremellan sker linjär tilldelning/utdelning. För det andra målet används ett för branschen etablerat jämförelsetal baserat på olycksorsakade frånvarodagar i relation till en miljon arbetstimmar. Vid utgången av 2011 var NCC:s jämförelsetal 14,6. Tilldelning/utbetalning sker med 100 procent om talet för 2014 understiger 7, och 25 procent tilldelas/utdelas om det understiger 10. Däremellan sker linjär tilldelning/utbetalning. Vidare krävs för utfall från LTI 2012 att NCC-koncernen uppvisar ett positivt resultat före skatt.
Deltagarna är indelade i tre kategorier; VD, koncernledning samt affärsområdesledningar och andra nyckelpersoner. Tilldelningsvärdet för VD och koncernledningen uppgår till 30 procent av årslönen och för övriga nyckelpersoner till lägst 15 procent och högst 30 procent av årslönen.
Den aktiekurs som ligger till grund för beräkningen av antalet aktierätter och syntetiska aktier motsvarar den genomsnittliga senaste betalkursen under en period om de första tio handelsdagarna efter årsstämman 2012 som aktien handlas exklusive rätt till utdelning (126,72kr).
Under antagande om en aktiekurs om 125 kronor och maximalt utfall enligt LTI 2012 av både aktier och kontant belopp, beräknas kostnaden för LTI 2012, inklusive kostnader för sociala avgifter, uppgå till 62 miljoner kronor, vilket motsvarar cirka 0,46 procent av det totala antalet aktier i bolaget.
Värdet som en deltagare kan erhålla vid maximal tilldelning av B-aktier och utbetalning är begränsat till ett belopp per aktie som motsvarar 400 procent av aktiekursen beräknad som genomsnittlig senaste betalkurs under en period om de första tio handelsdagarna efter årsstämman 2012 som aktien handlas exklusive rätt till utdelning.
I syfte att täcka åtagandena enligt LTI 2012, det vill säga säkerställa kostnader för leverans av B-aktier, inklusive kostnader för sociala avgifter och betalningar enligt de syntetiska aktierna, beslutade årsstämman att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller fl era tillfällen, fatta beslut om att återköpa sammanlagt högst 867 486 B-aktier. Förvärv av aktier ska ske på NASDAQ OMX Stockholm och får då endast ske till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet, varmed avses intervallet mellan högsta köpkurs och lägsta säljkurs. Betalning för aktierna ska erläggas kontant.
I syfte att säkerställa leverans av B-aktier enligt LTI 2012 beslutade årsstämman att överlåtelse av högst 303 620 B-aktier ska kunna ske till deltagarna av LTI 2012.
Förutsättning och villkor för tilldelningen framgår nedan, enligt vilka samtliga aktierätter regleras genom fysisk leverans av aktier.
| ANTAL OPTIONER | |
|---|---|
| -- | ---------------- |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| Aktierätter | Syntetiska optioner |
Aktierätter | Syntetiska optioner |
|
| Utestående vid periodens början | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Tilldelade under perioden | 131 590 | 131 590 | 55 200 | 55 200 |
| Förverkade under perioden | –4 289 | –4 289 | –4 289 | –4 289 |
| Utestående vid periodens utgång |
127 301 | 127 301 | 50 911 | 50 911 |
| Inlösningsbara vid perioden slut |
0 | 0 | 0 | 0 |
Samtliga aktierätter och syntetiska optioner har lösenpris noll kronor.
Utestående aktierätter och syntetiska optioner har en kvarvarande återstående avtalsenligt löptid på två år.
| Aktierätter | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | Moder bolaget | ||
| Verkligt värde vid värderingstidpunkten, TSEK | 9 429 | 3 771 | |
| Aktiepris | 123,30 kr | 123,30 kr | |
| Lösenpris | 0 kr | 0 kr | |
| Optionernas löptid | 3 år | 3 år | |
| Riskfri ränta | 3,95% | 3,95% |
Utdelning har beräknats som ett femårssnitt av NCC AB:s utdelningar 2007–2011. Samtliga verkliga värden och antaganden är lika för alla deltagare i programmet.
| Koncernen | Moder bolaget | |
|---|---|---|
| Aktierätter | 2 | 1 |
| Syntetiska optioner | 2 | 1 |
| Sociala kostnader | 1 | |
| Total personalkostnad för aktierelaterad ersättning |
5 | 2 |
| Totalt redovisat värde avseende skuld för syntetiska optioner |
2 | 1 |
| Skuldens totala realvärde avseende intjänade förmåner |
2 | 1 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Immateriella tillgångar | –24 | –17 | ||
| Rörelsefastigheter | –28 | –30 | –1 | –3 |
| Maskiner och inventarier1) | –579 | –516 | –47 | –52 |
| Summa avskrivningar | –631 | –563 | –48 | –55 |
1) varav avskrivning för leasad utrustning i koncernen 74 (72).
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Revisionsföretag | ||||
| PwC | ||||
| Revisionsuppdrag | 16 | 16 | 5 | 4 |
| Revision utöver revisions uppdraget |
1 | 1 | 1 | 1 |
| Andra uppdrag | 2 | 2 | 1 | |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 1 | 1 | ||
| Summa arvoden och kost nadsersättningar till revisorer och revisionsföretag |
20 | 20 | 7 | 5 |
Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av års- och koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision och annan granskning utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag.
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Rörelsefastigheter | |||||
| Försäljningsvärden | 27 | 12 | 3 | ||
| Redovisade värden | –24 | –5 | –1 | ||
| Summa | 3 | 7 | 2 |
| Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| –1 | –97 | ||
| –41 | –38 | ||
| –7 | –7 | ||
| –70 | –651 | ||
| –1 | –5 | ||
| –1 | –1 | ||
| –32 | |||
| –44 | –180 | –70 | –658 |
| Nedskrivningar och återförda | Koncernen |
1) Nedskrivning av goodwill, se även not 20.
RUBRIKER I RESULTATRÄKNINGEN
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Kostnader för produktion | –42 | –135 | –1 | |
| Nedskrivning av anläggnings tillgångar Finansiella kostnader |
–2 | –38 –7 |
–7 | |
| Resultat från andelar i koncern företag |
–70 | –651 | ||
| Summa | –44 | –180 | –71 | –658 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Utdelning | 596 | 367 | ||
| Erhållna koncernbidrag | 359 | 272 | ||
| Realisationsresultat vid försäljning |
6 | 3 | –3 | 1 |
| Nedskrivningar | –70 | –651 | ||
| Summa | 6 | 3 | 883 | –11 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Andel i intresseföretags resultat efter skatt | 5 | 5 |
| Summa | 5 | 5 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
| Utdelningar från intresseföretag samt resultatandel i HB/KB | 13 | –9 |
| Summa | 13 | –9 |
Koncernens kostnader fördelar sig på följande kostnadsslag:
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Produktionsrelaterade varor och tjänster samt råvaror och förnödenheter |
42 840 | 38 933 |
| Lagerförändringar | –98 | –20 |
| Personalkostnader | 11 285 | 10 840 |
| Avskrivningar | 631 | 563 |
| Nedskrivningar | 44 | 186 |
| Återföring av nedskrivningar | –6 | |
| Summa kostnader för produktion samt | ||
| försäljnings- och administrationskostnader | 54 702 | 50 495 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nedskrivningar | –7 | |
| Summa | –7 |
| Summa | 188 | 192 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter övriga | 19 | 15 |
| Ränteintäkter koncernföretag | 168 | 177 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
| Summa | –223 | –213 |
|---|---|---|
| Andra fi nansiella poster | –14 | –6 |
| Kursdifferenser | 24 | –5 |
| Räntekostnader övriga | –6 | –8 |
| Finansiell del av pensionskostnad | –34 | –40 |
| Räntekostnader till kreditinstitut | –81 | –73 |
| Räntekostnader koncernföretag | –112 | –81 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ränteintäkter på fi nansiella tillgångar som innehas för handelsändamål |
44 | 44 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna investeringar som hålles till förfall |
8 | 7 |
| Ränteintäkter på ej nedskrivna låne- och kundfordringar | 7 | 12 |
| Ränteintäkter på banktillgodohavanden | 2 | 9 |
| Nettovinst på fi nansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
4 | |
| Netto valutakursförändringar | 11 | |
| Finansiella intäkter | 73 | 76 |
| Räntekostnader på fi nansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde |
–282 | –225 |
| Räntekostnader på fi nansiella skulder som innehas för handelsändamål |
–4 | |
| Nettoförlust på fi nansiella tillgångar/skulder som innehas för handelsändamål |
–5 | –3 |
| Nedskrivningar på fi nansiella placeringar | –7 | |
| Netto valutakursförändringar | –14 | |
| Övriga fi nansiella kostnader | –59 | –31 |
| Finansiella kostnader | –347 | –284 |
| Finansnetto | –274 | –208 |
| Varav värdeförändringar uppskattade med hjälp av värderingsteknik |
5 | 1 |
| KONCERNEN | 2012 valutakurser 20111) |
2012 | Valuta effekt |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 57 812 | 57 227 | –585 |
| Rörelseresultat | 2 566 | 2 537 | –29 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 2 288 | 2 263 | –25 |
| Periodens nettoresultat | 1 918 | 1 899 | –19 |
1) 2012 års siffror omräknade till 2011 års kurser.
| Genomsnittskurs jan–dec |
Balanskurs 31 dec |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | SEK | Valuta | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Danmark | 100 | DKK | 117,03 | 121,23 | 115,41 | 120,14 |
| Euroland | 1 | EUR | 8,71 | 9,03 | 8,61 | 8,93 |
| Norge | 100 | NOK | 116,46 | 115,84 | 116,70 | 114,74 |
| Ryssland | 1 | RUR | 0,22 | 0,22 | 0,21 | 0,21 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| SEK | Före utspädning |
Efter utspädning |
Före utspädning |
Efter utspädning |
|
| Resultat per aktie | 17,51 | 17,51 | 12,08 | 12,08 |
Beräkningen av de täljare och nämnare som använts i ovanstående beräkningar av resultat per aktie anges nedan.
| 2012 | 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Före utspädning |
Efter utspädning |
Före utspädning |
Efter utspädning |
|||
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare |
1 894 | 1 894 | 1 310 | 1 310 | |||
| Vägt genomsnittligt antal utestående aktier |
|||||||
| Tusental aktier | |||||||
| Totalt antal aktier 1 januari | 108 436 | 108 436 | 108 415 | 108 415 | |||
| Totalt antal aktier 31 december |
108 020 | 108 020 | 108 436 | 108 436 | |||
| Vägt genomsnittligt antal aktier under året |
108 159 | 108 159 | 108 428 | 108 428 |
| Bokslutsdispositioner | Obeskattade reserver | |||
|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ackumulerade avskrivningar utöver plan |
||||
| – maskiner och inventarier | 2 | 13 | 12 | |
| Periodiseringsfonder | –231 | 231 | ||
| Reserv i pågående arbeten | –174 | –6 | 495 | 322 |
| Summa | –405 | –4 | 739 | 334 |
NCC har under 2012 inrättat ett långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram, vilket leder till en utspädningseffekt vid programmets slut 2015.
| Koncernen | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | |||||
| 2012 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 864 | 195 | 146 | 340 | 21 |
| Investeringar | 230 | 12 | 73 | 85 | 18 |
| Avyttringar och utrangeringar | –3 | –10 | –13 | ||
| Omklassifi ceringar | 15 | –22 | –22 | ||
| Årets omräkningsdifferens | –30 | –3 | –3 | –6 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 080 | 200 | 183 | 383 | 39 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 0 | –95 | –73 | –168 | –4 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 9 | 12 | ||
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | 2 | 3 | |
| Årets avskrivning enligt plan | –11 | –13 | –24 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 1 | –102 | –75 | –177 | –4 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –257 | –2 | –2 | –3 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 2 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 3 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –254 | –2 | 0 | –2 | |
| Restvärde vid årets början | 1 607 | 96 | 71 | 167 | 18 |
| Restvärde vid årets slut | 1 827 | 96 | 108 | 204 | 35 |
| Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förvärvade immateriella tillgångar | |||||
| 2011 | Goodwill | Nyttjanderätter | Övrigt | Summa övriga | Utvecklings utgifter |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 839 | 183 | 88 | 271 | 4 |
| Investeringar | 33 | 10 | 59 | 69 | 18 |
| Omklassifi ceringar | 2 | 2 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –8 | –1 | –1 | –2 | |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 864 | 195 | 146 | 340 | 21 |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets början | 0 | –86 | –66 | –151 | –4 |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | |||
| Årets avskrivning enligt plan | –10 | –7 | –17 | ||
| Ackumulerade avskrivningar vid årets slut | 0 | –95 | –73 | –168 | –4 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –226 | –2 | –2 | –3 | |
| Årets omräkningsdifferens | 1 | ||||
| Årets nedskrivningar | –32 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –257 | –2 | –2 | –3 | |
| Restvärde vid årets början | 1 613 | 94 | 20 | 115 | 0 |
| Restvärde vid årets slut | 1 607 | 96 | 71 | 167 | 18 |
NEDSKRIVNINGSPRÖVNING FÖR GOODWILL
I K ASSAGENERERANDE ENHETER
I NCC:s balansräkning ingår goodwill med totalt 1 827 MSEK. Posten fördelar sig på NCC:s affärsområden enligt följande:
| NCC-koncernen | 1 827 | 1 607 |
|---|---|---|
| NCC Housing | 22 | 22 |
| – varav Norge | 259 | 247 |
| – varav Danmark | 605 | 630 |
| NCC Roads | 956 | 969 |
| – varav Sverige | 400 | 400 |
| NCC Construction | 849 | 616 |
| Enhet | 2012 | 2011 |
Nedskrivningsprövningen sker utifrån enheternas framtida kassafl öde med hänsyn till marknadens avkastningskrav och deras riskprofi l.
Kassafl ödet har baserats på fastställda prognoser av företagsledningen. När det bedömts nödvändigt har prognosen fastställts med högre detaljgrad i närtid (5 år). Följande viktiga antaganden har använts:
Långsiktig tillväxt: I samtliga värderingar har antagits en långsiktig uthållig tillväxttakt bortom prognosperioden på 2,0 (2,0) procent, vilken bedöms spegla marknadens långsiktiga tillväxt. Med nedanstående angivna undantag antas samma tillväxttakt gälla även för omsättningen under prognosperioden.
Rörelsemarginal: Prognostiserad rörelsemarginal har antagits vara de tre senaste årens genomsnitt.
Rörelsekapital- och återinvesteringsbehov: Behovet har antagits ligga i linje med 2012 med en tillväxttakt lika med den långsiktiga uthålliga tillväxttakten.
Diskonteringsränta efter lokal skatt: Denna fastställs baserat på följande variabler: riskfri ränta, marknadspremie, betavärde, kapitalstruktur och lokala skattesatser. Diskonteringsräntorna efter skatt varierar mellan de olika kassagenererande enheterna men uppgår i NCC:s scenario som helhet till 7,2 procent efter skatt. Föregående år användes 6,6 procent efter skatt.
NCC:s prövning påvisar inga nedskrivningsbehov. Skillnaden mellan nyttjandevärde och bokfört värde är lägst för NCC Roads utländska verksamheter. Under prognosperioden antas dessa verksamheters lönsamhet vända tillbaka till historiskt uppnådda nivåer. Diskonteringsräntan efter skatt varierar mellan 7,2–7,7 (6,0–6,1) procent för NCC Roads.
Skillnaden mellan bedömt nyttjandevärde och bokfört värde uppgår för NCC Roads danska och norska verksamheter till sammanlagt 159 MSEK. Tabellen nedan illustrerar känsligheten i nyttjandevärdet vid förändringar i vissa viktiga variabler:
| Diskonteringsränta, basscenario (7,2–7,7%) |
|
|---|---|
| 0,5 procent-enheter lägre rörelsemarginal under prognosperioden |
–306 |
| 1 procent lägre omsättningstillväxt/år under prognosperioden |
–107 |
| 0,5 procent högre diskonteringsränta | –174 |
I nyttjanderätter ingår rätten att utnyttja grus- och bergtäkter under en bestämd period. Perioderna kan variera, men rätterna avser oftast längre perioder.
Avskrivning av täkter sker i takt med konstaterad substansvärdeminskning, baserat på volym uttaget grus och berg. Posten Övrigt består till största delen av programvaror och licenser.
Nyttjandeperioden för dessa är mellan tre och fem år och avskrivning sker linjärt.
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||
| Kostnader för produktion | –24 | –11 | |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –6 | ||
| Summa | –24 | –17 |
NEDSKRIVNINGAR INGÅR I FÖLJANDE RADER I RESULTATRÄKNING
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||
| Totalt på raden Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –2 | –38 | |
| Varav nedskrivning av goodwill enligt ovan | –32 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | Rörelse fastigheter |
Pågående ny anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 230 | 1 | 6 748 | 7 979 | 82 | 489 | 571 |
| Investeringar | 119 | 5 | 816 | 940 | 41 | 41 | |
| Ökning genom förvärv | 29 | 29 | |||||
| Avyttringar och utrangeringar | –82 | –356 | –439 | –60 | –12 | –72 | |
| Minskning genom försäljning av företag | –2 | –1 | –15 | –18 | |||
| Omklassifi ceringar | 27 | 27 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | –20 | –52 | –71 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 245 | 5 | 7 197 | 8 447 | 22 | 519 | 541 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –635 | –4 540 | –5 175 | –68 | –387 | –455 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 66 | 276 | 342 | 60 | 10 | 70 | |
| Omklassifi ceringar | –1 | –1 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | 10 | 42 | 52 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –1 | –1 | –2 | ||||
| Årets avskrivningar | –28 | –579 | –607 | –1 | –47 | –48 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 2) | –589 | –4 803 | –5 391 | –8 | –424 | –432 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 1 | 1 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 1 | 1 | |||||
| Restvärde vid årets början | 595 | 1 | 2 209 | 2 805 | 14 | 102 | 117 |
| Restvärde vid årets slut | 657 | 5 | 2 395 | 3 057 | 14 | 94 | 108 |
| Redovisat värde för fi nansiell leasing | 260 | 260 | |||||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. Nedskrivningar på maskiner och inventarier ingår i Kostnader för produktion. |
|||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. | –36 | –61 | –97 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Rörelse fastigheter |
Pågående ny anläggningar |
Maskiner och inventarier |
Summa | Rörelse fastigheter |
Maskiner och inventarier |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 1 205 | 5 | 6 112 | 7 322 | 83 | 462 | 545 |
| Investeringar | 56 | 90 | 774 | 921 | 33 | 33 | |
| Ökning genom förvärv | 9 | 223 | 232 | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | –36 | –328 | –364 | –1 | –6 | –6 | |
| Minskning genom försäljning av företag | –3 | –91 | –94 | ||||
| Omklassifi ceringar | 6 | –2 | –8 | –5 | |||
| Årets omräkningsdifferens | –6 | –26 | –32 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 1 230 | 1 | 6 748 | 7 979 | 82 | 489 | 571 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets början | –634 | –4 297 | –4 931 | –66 | –340 | –406 | |
| Ökning genom förvärv | –1 | –5 | –6 | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | 34 | 262 | 296 | 5 | 5 | ||
| Omklassifi ceringar | –3 | –3 | |||||
| Årets omräkningsdifferens | 3 | 17 | 20 | ||||
| Årets nedskrivningar1) | –5 | –1 | –6 | ||||
| Årets avskrivningar | –30 | –516 | –546 | –3 | –52 | –55 | |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar vid årets slut 2) | –635 | –4 540 | –5 175 | –68 | –387 | –455 | |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | |||||||
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 1 | 1 | |||||
| Restvärde vid årets början | 571 | 5 | 1 816 | 2 392 | 17 | 122 | 138 |
| Restvärde vid årets slut | 595 | 1 | 2 209 | 2 805 | 14 | 102 | 117 |
| Redovisat värde för fi nansiell leasing | 253 | 253 | |||||
| 1) Nedskrivningar på rörelsefastigheter ingår i raden Nedskrivningar i resultaträkningen. Nedskrivningar på maskiner och inventarier ingår i Kostnader för produktion. |
|||||||
| 2) Ackumulerade nedskrivningar vid årets utgång. | –47 | –60 | –107 |
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | MODERBOLAGET | Redovisat värde | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2012 | 2011 | Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2012 | 2011 |
| Alsike Utvecklings AB, 556245-9452, Solna |
100 | 16 | 2 | 2 | NCC Boende Holding 8 AB, 556824-8248, Solna |
100 | 1 | 65 | |
| Anjo Bygg AB, 556317-8515, Halmstad |
100 | 9 | 35 | 35 | NCC Boende Holding 9 AB, 556845-8797, Solna |
100 | 1 | ||
| Bergnäsets Ställningsmontage i Luleå AB, 556393-2838, Luleå |
100 | 1 | 2 | 2 | NCC Boende Holding 10 AB, 556845-8821, Solna |
100 | 1 | ||
| Däldehög AB, 556268-5700, Göteborg |
100 | 9 | 41 | 41 | NCC Boende Holding 11 AB, 556866-8692, Solna |
100 | 1 | ||
| Eeg-Henriksen AB, 556399-2642, Stockholm |
100 | 5 | 1 | 1 | NCC Boende Holding 12 AB, 556887-7079, Solna |
100 | 1 | ||
| Ekängens Handelsträdgård AB, 556188-6903, Linköping |
100 | 1 | 4 | 4 | NCC Bolig AS, 32 65 55 05, Danmark |
100 | 5 | 272 | 272 |
| Elpolerna i Malmö AB, 556720-5934, Malmö |
80 | 1 | NCC Bolig AS, 997 671 783, Norge |
100 | 8 | 41 | 41 | ||
| Frösunda Exploaterings AB, 556430-1876, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Construction Danmark A/S, 69 89 40 11, Danmark |
100 | 400 | 115 | 115 |
| Frösunda Exploaterings KB, 916636-6451, Stockholm |
983) | 1 | 1 | NCC Construction Norge AS, 911 274 426, Norge |
100 | 17 500 | 160 | 160 | |
| Fågelbro Mark AB, 556234-0868, Stockholm |
100 | 200 | 30 | 30 | NCC Construction Sverige AB, 556613-4929, Solna |
100 | 500 | 51 | 50 |
| Hercules Grundläggning AB, 556129-9800, Stockholm |
100 | 196 | 59 | 59 | NCC Deutschland GmbH, HRB 8906 FF, Tyskland |
100 | 410 | 410 | |
| Jaktbacken AB, 556908-8932, Solna |
100 | 1 | NCC Elamuarendus, 11398856, Estland |
100 | 6 | 6 | |||
| JCC Johnson Construction Company AB, 556113-5251, Solna |
100 | 1 | NCC Försäkrings AB, 516401-8151, Solna |
100 | 500 | 78 | 78 | ||
| Kallax Cargo AB, 556565-1147, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 | NCC Hyresboende AB, 556889-1401, Solna |
100 | 1 | ||
| Kungsplattan AB, 556713-0850, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Hällevik AB, 556749-6251, Solna |
100 | 1 | ||
| Kvarntorget Bostad AB, 556729-8541, Solna |
100 | 1 | 1 | NCC Industries AB, 556001-8276, Stockholm |
100 | 15 | 22 | 22 | |
| LLC NCC Center, INN7841457408, Ryssland |
100 | NCC International AB, 556033-5100, Solna |
100 | 1 000 | 258 | 258 | |||
| LLC NCC Ostland (Russia), INN7802379530, Ryssland |
100 | NCC International Danmark A/S, 26 708 621, Danmark |
100 | 300 | |||||
| LLC NCC Real Estate, INN7841322136, Ryssland |
100 | 85 | 85 | NCC Kaninen Projekt AB, 556740-3638, Solna |
304) | 300 | |||
| LLC NCC Village, INN7842398917, Ryssland |
100 | 9 | 1 | NCC Knallen Stockholm AB, 556716-8637, Stockholm |
100 | 1 | |||
| Luzern AB, 556336-4727, Solna |
100 | 1 | 3 | 3 | NCC Komponent AB, 556627-4360, Solna |
100 | 1 | 8 | 8 |
| Marielund 1:7 AB, 556522-7369, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Nordic Construction Company AB, 556065-8949, Solna |
100 | 3 809 | 1 018 | 1 018 |
| Mälarstadens Exploaterings AB, 556336-2135, Solna |
100 | 1 | NCC Property Development BV, 33.213.877, Nederländerna |
93 | 4 | 4 | |||
| NCC Aktivt Boende AB, 556889-1393, Solna |
100 | 1 | NCC Property Development Nordic AB, 556743-6232, Solna |
100 | 1 | 960 | 960 | ||
| NCC Bau & Holding GmbH, FB-nr 201178a, Österrike |
100 | 1 | NCC Purchasing Group AB, 556104-9932, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 | ||
| NCC Beckomberga nr 1 AB, 556617-6243, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 | NCC Rakennus Oy, 1765514-2, Finland |
100 | 4 | 391 | 391 |
| NCC Boende AB, 556726-4121, Solna |
100 | NCC Roads Holding AB, 556144-6732, Solna |
100 | 275 | 1 634 | 1 633 | |||
| NCC Boende Holding 1 AB, 556761-3459, Solna |
100 | 1 | NCC Södra Ekkällan AB, 556679-8780, Solna |
100 | 1 | 1 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 2 AB, 556795-2089, Solna |
100 | 1 | NCC Treasury AB, 556030-7091, Solna |
100 | 120 | 16 | 16 | ||
| NCC Boende Holding 3 AB, 556795-2287, Solna |
100 | 1 | NCC Utvikling AS, 980 390 020, Norge |
100 | 8 | 3 | 3 | ||
| NCC Boende Holding 4 AB, 556824-7901, Solna |
100 | 1 | NCC Zinkensdamm AB, 556716-8652, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 5 AB, 556824-7919, Solna |
100 | 1 | 82 | 82 | Nils P Lundh AB, 556062-7795, Solna |
100 | 1 | ||
| NCC Boende Holding 6 AB, 556824-7927, Solna |
100 | 1 | Norrströmstunneln AB, 556733-7034, Solna |
100 | 1 | ||||
| NCC Boende Holding 7 AB, 556824-8230, Solna |
100 | 1 | Nybergs Entreprenad AB, 556222-1845, Gotland |
100 | 10 | 11 | 11 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
3) Resterande 2 procent ägs av Frösunda Exploaterings AB.
4) Resterande 70 procent av bolaget ägs av NCC Property Development AB.
Forts. >>>
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel, %1) |
Antal andelar2) |
2012 | 2011 |
| Siab Investment AB, 556495-9079, Stockholm |
100 | 1 | ||
| SIA NCC Housing, 40003941615, Lettland |
100 | 24 | 24 | |
| Sintrabergen Holding AB, 556498-1248, Stockholm |
100 | 3 | ||
| Ställningsmontage och Industritjänst i Södra Norrland AB, 556195-2226, Solna |
100 | 2 | 1 | 1 |
| Svelali AB, 556622-7517, Halmstad |
100 | 1 | ||
| Svenska Industribyggen AB, 556087-2508, Stockholm |
100 | 1 | ||
| Söderby Park Fastigheter HB, 916630-4817, Stockholm |
100 | 10 | 10 | |
| Södertäljebyggare Exploaterings KB, 916635-5900, Södertälje |
100 | 1 | 1 | |
| Tipton Ylva AB, 556617-6326, Stockholm |
100 | 1 | 1 | 1 |
| UAB NCC Housing, 302477035, Litauen |
100 | 1 | ||
| UAB Pletra Projects, 126372247, Litauen |
100 | 1 | ||
| Summa andelar övriga företag | 4 958 | 4 882 | ||
| Summa andelar i koncernföretag | 5 922 | 5 848 |
1) Ägarandel överenstämmer med kapitalandel.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
Bolag där kapitalandel och antal andelar inte anges har avyttrats, fusionerats eller likviderats under året.
Endast direkt ägda dotterbolag specifi ceras. Antalet indirekt ägda dotterbolag uppgår till 199 (205) stycken. En fullständig specifi kation fi nns på NCC:s hemsida www.ncc.info eller kan erhållas från NCC AB.
| Redovisat värde vid årets utgång | 9 | 8 |
|---|---|---|
| Förvärv av intresseföretag | 1 | 1 |
| Redovisat värde vid årets ingång | 8 | 7 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
1) Andel i intresseföretagets resultat efter skatt och minoritetsintresse i intresseföretaget.
| KONCERNEN | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2012 | 2011 |
| Aggder Bygg-Gjennvinning AS, 880 704 532, Norge |
50 | 1 | 1 | |
| Asfalt & Maskin, 960 585 593, Norge | 50 | 2 | 2 | |
| Glysisvallen AB, 556315-5125, Hudiksvall | 50 | 1 | 1 | |
| PULS-ISAB Relining i Skandinavien AB, 556813-5890, Mölndal |
25 | 3 | 1 | |
| Östhammarkrossen KB, 916673-1365, Uppsala |
50 | 2 | 2 | |
| Övriga NCC-ägda intressebolag 12 st (15) | 1 | 1 | ||
| Summa | 9 | 8 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
I koncernens fi nansiella rapporter ingår nedanstående poster som utgör koncernens ägarandel i joint venture-företagets nettoomsättning, kostnader, tillgångar och skulder.
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Intäkter | 220 | 385 |
| Kostnader | –219 | –370 |
| Resultat | 1 | 15 |
| Anläggningstillgångar | 43 | 46 |
| Omsättningstillgångar | 698 | 587 |
| Summa tillgångar | 741 | 633 |
| Långfristiga skulder | 283 | 268 |
| Kortfristiga skulder | 324 | 223 |
| Summa skulder | 607 | 491 |
| Nettotillgångar | 134 | 142 |
Till joint venture-företag räknas även så kallade delägda entreprenader där NCC har ett, i avtal, reglerat gemensamt infl ytande med övriga delägare.
| KONCERNEN | Ägd andel, % |
|---|---|
| A2 Bau Development Gmbh | 50 |
| Arandur OY | 33 |
| Bolig Interessentskabet Tuborg Nord | 50 |
| Entreprise 23 konsortiet | 50 |
| Entreprise 26 konsortiet | 50 |
| Fastighets AB Strömstaden | 32 |
| Fløng-2 Konsortiet | 50 |
| Fortis DPR, konsortie | 50 |
| Granitsoppen AB | 50 |
| Granitsoppen, KB | 50 |
| GR2012 Konsortiet I/S | 50 |
| Hercules-Trevi Foundations AB | 50 |
| Kalati SIA | 50 |
| Korsnäs, konsortie | 50 |
| Koy Albergan | 28 |
| Koy Polaristontti 2 | 50 |
| Koy Polaristontti 3 | 50 |
| Langebro 2 | 50 |
| M11-Entreprenør | 50 |
| Norvikudde, konsortie | 50 |
| NVB Beckomberga KB | 25 |
| NVB Sköndalsbyggarna AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II AB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna KB | 33 |
| NVB Sköndalsbyggarna II KB | 33 |
| Elinegård Utvecklings AB | 50 |
| NFO konsortiet I/S | 50 |
| NCC- LHR Gentofte Konsortiet | 50 |
| NCC-MJE konsortie I/S | 50 |
| Oraser AB | 50 |
| Polaris Business Park Oy | 50 |
| PULS Planerad Underhållsservice AB | 50 |
| SHH Hyresproduktion AB | 50 |
| Scania II, konsortie | 50 |
| Skattkärrs Byggnads AB | 50 |
| Stora Ursvik KB | 50 |
| Tipton Brown AB | 33 |
| Ullevi Park 4 i Göteborg AB | 50 |
| Ullevi Park Holding 4 i Göteborg AB | 50 |
| Valtatie OY | 50 |
| Vänerbyggen Skattkärrs Byggnads AB & Co KB | 50 |
| Öhusen, KB | 50 |
| Örestad Down Town P/S | 60 |
ANDEL AR I INTRESSEFÖRETAG INGÅENDE I FINANSIELL A
| MODERBOLAGET | Redovisat värde | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn, Organisationsnummer, Säte | Kapital andel %1) |
Antal andelar2) |
2012 | 2011 |
| Fastighets AB Strömstaden, 556051-7202, Norrköping |
32 | 2 | 2 | 2 |
| Oraser AB, 556293-2722, Stockholm |
50 | 1 | 6 | |
| PULS Planerad Underhålls Service AB, 556379-1259, Malmö |
50 | 15 | 8 | 8 |
| Stora Ursvik KB, 969679-3172, Stockholm |
50 | 138 | 128 | |
| Tipton Brown AB, 556615-8159, Stockholm |
33 | 125 | 15 | 15 |
| Övriga 10 (11) | 1 | 1 | ||
| Summa | 169 | 153 |
1) Ägarandelen överenstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.
2) Antal aktier i 1 000-tal.
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Finansiella placeringar som är anläggningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar som kan säljas | ||
| Aktier och andelar | 22 | 25 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 136 | 148 |
| Summa | 158 | 173 |
| Kortfristiga placeringar som är omsättningstillgångar | ||
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
||
| Räntebärande värdepapper | 83 | 187 |
| Investeringar som hålls till förfall | ||
| Räntebärande värdepapper | 84 | 98 |
| Summa | 168 | 285 |
| Redovisat värde | 2012 | 2011 |
| I andra långfristiga värdepapper ingår: | ||
| Ej börsnoterade värdepapper | ||
| Övriga, ej börsnoterade | 22 | 25 |
| Summa | 22 | 25 |
Investeringar som hålls till förfall har en fastställd ränta mellan 1,7 (2,0) procent och 5,2 (5,8) procent samt har en förfallotidpunkt mellan 3 (3) månader och 3 (4) år. Under året har fi nansiella anläggningstillgångar skrivits ned med 0 (7) MSEK.
| MODERBOLAGET, 2012 | Andelar koncern företag |
Fordringar koncern företag |
Andelar intresse företag och joint ventures |
Fordringar intresseföretag och joint ventures |
Andra långfristiga värdepapper |
Andra långfristiga fordringar |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 926 | 145 | 450 | 190 | 11 | 314 | 16 036 |
| Tillkommande tillgångar | 146 | 17 | 2 | 165 | |||
| Avgående tillgångar | –310 | –135 | –121 | –566 | |||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 762 | 10 | 467 | 192 | 11 | 193 | 15 634 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –9 345 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 651 | |
| Avgående tillgångar | 308 | 308 | |||||
| Årets nedskrivningar | –70 | –70 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 108 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 414 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 922 | 10 | 169 | 191 | 5 | 191 | 6 487 |
| Andelar | Fordringar | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andelar | Fordringar | intresse företag | intresseföretag | Andra | Andra | ||
| koncern | koncern | och joint | och joint | långfristiga | långfristiga | ||
| MODERBOLAGET, 2011 | företag | företag | ventures | ventures | värdepapper | fordringar | Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 14 408 | 145 | 439 | 121 | 13 | 327 | 15 453 |
| Tillkommande tillgångar | 545 | 11 | 69 | 6 | 631 | ||
| Omklassifi ceringar | 8 | –8 | |||||
| Avgående tillgångar | –35 | –13 | –48 | ||||
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 14 926 | 145 | 450 | 190 | 11 | 314 | 16 036 |
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets början | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade uppskrivningar vid årets slut | 268 | 268 | |||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –8 687 | –297 | –1 | –7 | –2 | –8 994 | |
| Omklassifi ceringar | –8 | 8 | |||||
| Årets nedskrivningar | –650 | –7 | –657 | ||||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 345 | –297 | –1 | –6 | –2 | –9 651 | |
| Restvärde vid årets slut | 5 848 | 145 | 153 | 189 | 5 | 312 | 6 651 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 113 | 117 |
| Fordringar för sålda fastighets- och bostadsprojekt | 4 | |
| Pensionsfordran, netto1) | 1 348 | 1 300 |
| Derivat som innehas för säkring | 1 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 117 | 137 |
| Långfristiga fordringar som är anläggningstillgångar | 1 578 | 1 559 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | ||
| Fordringar på intresseföretag och joint ventures | 24 | 32 |
| Fordringar för sålda fastighets- och bostadsprojekt | 442 | 394 |
| Förskott till leverantörer | 7 | 76 |
| Derivat som innehas för säkring | 37 | 105 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 713 | 521 |
| Övriga fordringar som är omsättningstillgångar | 1 223 | 1 127 |
1) Se vidare not 36, Pensioner.
NOT 29 Skatt på årets resultat, uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder, forts.
| Koncernen | Moderbolaget | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||||
| Effektiv skatt | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat | Skatt, % | Resultat |
| Resultat före skatt | 2 263 | 1 808 | 1 510 | 575 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –26% | –595 | –26% | –476 | –26% | –397 | –26% | –151 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag |
–2 | –9 | ||||||
| Ändrad skattesats i Sverige 2013 | 5% | 120 | –2% | –25 | ||||
| Andra icke avdragsgilla kostnader | –1% | –25 | –2% | –44 | –2% | –25 | –32% | –185 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 5% | 119 | 2% | 44 | 10% | 156 | 24% | 137 |
| Skatteeffekt till följd av utnyttjande av ej aktiverade underskottsavdrag |
1% | 21 | ||||||
| Skatteeffekt till följd av ej aktiverade underskottsavdrag |
–2 | 2 | ||||||
| Skatt hänförlig till tidigare år | –1 | –7 | 2 | –5% | –28 | |||
| Övrigt | –1 | –2 | ||||||
| Redovisad skatt | –16% | –364 | –27% | –496 | –19% | –289 | –39% | –225 |
Aktuell skatt har beräknas utifrån den nominella skatt som råder i respektive land. I det fall som skattesatsen ändrats för kommande år, används den för uppskjuten skatt.
–7 7
| Koncernen | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||
| Aktuell skatt på säkringsinstrument | –10 | –3 | |
| Effekt i uppskjuten skatt av ändrad skattesats i Sverige 2013 |
–3 | ||
| Uppskjuten skatt på kassafl ödessäkringar | 6 | 10 |
| FÖRÄNDRING AV UPPSK JUTEN SK AT T I TEMPORÄRA SKILLNADER OCH | |||
|---|---|---|---|
| UNDERSKOTTSAVDRAG |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ingående bokfört värde | –478 | –371 | 246 | 265 |
| Förvärv dotterföretag | –1 | –17 | ||
| Redovisad skatt på årets resultat | –87 | –154 | –90 | –19 |
| Ändrad skattesats i Sverige 2013 |
120 | –25 | ||
| Skatteposter som redovisas i övrigt totalresultat |
3 | 10 | ||
| Omräkningsdifferenser | –1 | |||
| Övrigt | –1 | 55 | ||
| –444 | –478 | 131 | 246 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| KONCERNEN | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Materiella anläggningstillgångar | 1 | –6 | –6 | 1 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | 40 | 40 | ||||
| Ej avslutade projekt | –512 | –505 | –512 | –505 | ||
| Exploateringsfastigheter | –37 | –81 | –37 | –81 | ||
| Obeskattade reserver | –255 | –183 | –255 | –183 | ||
| Avsättningar | 257 | 369 | 257 | 369 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 10 | 8 | –278 | –330 | –268 | –322 |
| Underskottsavdrag | 246 | 149 | 246 | 149 | ||
| Övrigt | 91 | 94 | 91 | 94 | ||
| Uppskjuten skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 644 | 621 | –1 088 | –1 099 | –444 | –478 |
| Kvittning | –363 | –430 | 363 | 430 | ||
| Netto skattefordran /uppskjuten skatteskuld | 281 | 191 | –725 | –669 | –444 | –478 |
| Tillgångar | Skulder | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Avsättningar | 126 | 240 | 126 | 241 | ||
| Personalförmåner/Pensionsavsättningar | 5 | 6 | 5 | 6 | ||
| Uppskjuten skattefordran / skatteskuld | 131 | 246 | 131 | 246 |
Temporär skillnad mellan redovisat och skattemässigt värde på direktägda andelar uppkommer normalt ej för näringsbetingade ägda andelar av svenska bolag. Detta är ej heller aktuellt för andra andelar som ägs av NCC bolag i andra länder.
I koncernen fi nns vidare ej aktiverade underskottsavdrag motsvarande 0,3 (0,3) Mdr SEK. Dessa är i huvudsak hänförliga till den verksamhet som bedrivits utomlands, främst i Tyskland och bedöms ej kunna utnyttjas mot framtida vinster.I moderbolaget är samtliga underskottsavdrag aktiverade.
| KONCERNEN, 2012 | Exploa terings fastigheter |
Pågående fastighets projekt |
Färdig ställda fastighets projekt |
Summa fastighets projekt 2) |
Exploa terings fastigheter bostäder |
Bostäder i produktion |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt 3) |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Redovisat anskaffningsvärde värde vid årets början |
2 365 | 1 622 | 529 | 4 516 | 6 164 | 3 752 | 523 | 10 439 | 14 955 |
| Investeringar | 498 | 2 287 | 12 | 2 797 | 2 402 | 6 252 | 288 | 8 942 | 11 739 |
| Ökning genom förvärv | 45 | 45 | 45 | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –125 | –768 | –842 | –1 735 | –400 | –5 761 | –698 | –6 859 | –8 593 |
| Minskning genom försäljning av företag | –200 | –200 | –200 | ||||||
| Omklassifi ceringar | –473 | –430 | 814 | –89 | –804 | –2 | 895 | 89 | |
| Årets omräkningsdifferens | –35 | –35 | –18 | –88 | –89 | –58 | –17 | –164 | –252 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 231 | 2 675 | 495 | 5 401 | 7 119 | 4 183 | 990 | 12 292 | 17 694 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –41 | –41 | –430 | –3 | –146 | –579 | –620 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 | 2 | 2 | |||||
| Minskning genom försäljning | 18 | 18 | 18 | ||||||
| Årets omräkningsdifferens | 1 | 1 | 10 | 3 | 13 | 15 | |||
| Årets nedskrivningar1) | –8 | –33 | –41 | –9 | –9 | –50 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –48 | –33 | –81 | –401 | –3 | –150 | –554 | –635 | |
| Restvärde vid årets början | 2 325 | 1 622 | 529 | 4 475 | 5 734 | 3 748 | 377 | 9 860 | 14 335 |
| Restvärde vid årets slut | 2 183 | 2 675 | 462 | 5 321 | 6 718 | 4 180 | 840 | 11 738 | 17 059 |
| Färdig | Exploa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Exploa | Pågående | ställda | Summa | terings | Färdig | Summa | |||
| KONCERNEN, 2011 | terings fastigheter |
fastighets projekt |
fastighets projekt |
fastighets projekt 2) |
fastigheter bostäder |
Bostäder i produktion |
ställda bostäder |
bostads projekt 3) |
Summa |
| Redovisat anskaffningsvärde värde vid årets början |
1 843 | 881 | 222 | 2 946 | 6 155 | 2 717 | 389 | 9 261 | 12 207 |
| Investeringar | 711 | 1 530 | 45 | 2 286 | 1 083 | 6 202 | 2 | 7 287 | 9 573 |
| Ökning genom förvärv | 22 | 22 | 22 | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | –25 | –484 | –109 | –618 | –92 | –5 735 | –299 | –6 126 | –6 744 |
| Minskning genom försäljning av företag | –13 | –13 | –13 | ||||||
| Omklassifi ceringar | –155 | –298 | 375 | –78 | –959 | 595 | 435 | 71 | –7 |
| Årets omräkningsdifferens | –9 | –7 | –4 | –20 | –32 | –27 | –4 | –63 | –83 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 2 365 | 1 622 | 529 | 4 516 | 6 164 | 3 752 | 523 | 10 439 | 14 955 |
| Ackumulerade ned- och avskrivningar | |||||||||
| vid årets början | –15 | –15 | –339 | –3 | –174 | –516 | –531 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | 13 | 13 | 15 | 22 | 37 | 50 | |||
| Omklassifi ceringar | –1 | –1 | –11 | 6 | –5 | –6 | |||
| Årets omräkningsdifferens | 2 | 1 | 3 | 3 | |||||
| Återföring av nedskrivningar | 6 | 6 | 6 | ||||||
| Årets nedskrivningar1) | –38 | –38 | –102 | –1 | –103 | –142 | |||
| Ackumulerade nedskrivningar | |||||||||
| vid årets slut | –41 | –41 | –430 | –3 | –146 | –579 | –620 | ||
| Restvärde vid årets början | 1 828 | 881 | 222 | 2 931 | 5 816 | 2 714 | 215 | 8 745 | 11 676 |
| Restvärde vid årets slut | 2 325 | 1 622 | 529 | 4 475 | 5 734 | 3 748 | 377 | 9 860 | 14 335 |
1) Nedskrivningar ingår i raden "Kostnader för produktion" i resultaträkningen.
2) Avser omsättningsfastigheter redovisade i NCC Property Development.
3) Avser främst omsättningsfastigheter redovisade i NCC Housing.
| 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET | Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
Exploa terings fastigheter |
Färdig ställda bostäder |
Summa bostads projekt |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets början | 125 | 66 | 191 | 170 | 64 | 234 |
| Investeringar | 3 | 10 | 13 | 5 | 2 | 7 |
| Avyttringar och utrangeringar | –11 | –83 | –94 | –25 | –48 | –73 |
| Omklassifi ceringar | 2 | 222 | 224 | –25 | 48 | 23 |
| Redovisat anskaffningsvärde vid årets slut | 119 | 214 | 333 | 125 | 66 | 191 |
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets början | –10 | –1 | –11 | –17 | –4 | –21 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 | 7 | 4 | 11 | |
| Årets nedskrivningar1) | –9 | –9 | –1 | –1 | ||
| Ackumulerade nedskrivningar vid årets slut | –9 | –9 | –18 | –10 | –1 | –11 |
| Restvärde vid årets början | 115 | 65 | 180 | 153 | 60 | 214 |
| Restvärde vid årets slut | 110 | 205 | 315 | 115 | 65 | 180 |
1) Nedskrivningar ingår i raden Kostnader för produktion i resultaträkningen.
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2011 | ||
| Stenmaterial | 402 | 330 | ||
| Byggmaterial | 116 | 92 | 35 | 23 |
| Övrigt | 136 | 135 | ||
| Summa | 655 | 557 | 35 | 23 |
| Summa | 782 | 910 |
|---|---|---|
| Fakturering pågående entreprenader | –9 352 | –3 880 |
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | 10 134 | 4 790 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
| Summa | 4 241 | 4 176 |
|---|---|---|
| Upparbetade intäkter pågående entreprenader | –19 051 | –27 919 |
| Fakturering pågående entreprenader | 23 292 | 32 095 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
| FAKTURERADE EJ UPPARBETADE INTÄKTER |
Erhållna förskott uppgick till 1 749 (2 045) MSEK.
Av beställaren innehållna belopp uppgick till 818 (673) MSEK.
| 2012 | Vid årets slut | 108 435 822 | 867 |
|---|---|---|---|
| 2004 | Nedsättning av aktiekapitalet1) | –1 844 | |
| 1997 | Riktad nyemission vid förvärv av Siab | 28 303 097 | 708 |
| Konverteringar av förlagslån | 13 394 804 | 335 | |
| 1994 | Nyemission | 19 841 991 | 496 |
| Riktad nyemission vid förvärv av minoritetspost i NK |
1 838 437 | 46 | |
| 1993 | Konverteringar av förlagslån | 468 928 | 11 |
| 1991 | Konverteringar av förlagslån | 1 449 111 | 36 |
| Riktad nyemission vid förvärv av ABV | 16 259 454 | 407 | |
| Split 1:4 | 20 160 000 | ||
| 1988 | Årets början | 6 720 000 | 672 |
| Förändringar i aktiekapitalet | Antal aktier | Aktiekapital, MSEK |
1) Kvotvärdet ändrades från 25,00 SEK till 8,00 SEK.
| B-aktier i eget förvar | Antal aktier | |
|---|---|---|
| 2000 | Återköp | 2 775 289 |
| 2001 | Återköp | 699 300 |
| 2002 | Återköp | 2 560 800 |
| 2003 | Återköp | 3 |
| 2005 | Försäljning | –4 840 998 |
| 2006 | Försäljning | –843 005 |
| 2007 | Försäljning | –330 251 |
| 2011 | Försäljning | –21 138 |
| 2012 | Återköp | 415 500 |
| Vid årets slut | 415 500 |
Aktiekapitalet är fördelat på 108 435 822 aktier med ett kvotvärde av 8 SEK per aktie. Under året har 999 939 (169 100) A-aktier omvandlats till B-aktier.
| A-aktier | B-aktier | Summa | |
|---|---|---|---|
| Antal | 30 133 886 | 78 301 936 108 435 822 | |
A-aktierna berättigar till 10 röster och B-aktierna till 1 röst vardera.
En specifi kation av förändringen i eget kapital fi nns på s. 56. Styrelsen föreslår en ordinarie utdelning om 10,00 kronor per aktie, totalt 1 080 203 220 kronor.
| A-aktier | B-aktier | Totalt A- och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 108 435 822 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2000–2011 |
–31 977 857 | 31 977 857 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2011 |
6 035 392 | 6 035 392 | |
| Antal aktier per 31/12 2011 | 31 133 825 | 77 301 997 108 435 822 | |
| Omstämpling av A-aktier till B-aktier 2012 |
–999 939 | 999 939 | |
| Återköpta aktier 2012 | –415 500 | –415 500 | |
| Antal aktier per 31/12 2012 | 30 133 886 | 77 886 436 108 020 322 | |
| Antal röster | 301 338 860 | 77 886 436 379 225 296 | |
| Procent av röster | 79 | 21 | 100 |
| Procent av kapital | 28 | 72 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2012 | 136,00 | 136,20 | |
| Börsvärde, MSEK | 4 098 | 10 608 | 14 706 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Långfristiga skulder | ||
| Skulder till kreditinstitut1) | 5 393 | 2 686 |
| Finansiella leasingskulder | 256 | 253 |
| Skulder till svenska bostadsrättsföreningar och fi nländska bostadsaktiebolag |
994 | 507 |
| Skulder till intressebolag | 80 | 84 |
| Övriga långfristiga lån | 379 | 320 |
| Summa | 7 102 | 3 850 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Kortfristig del av skulder till kreditinstitut | 691 | 506 |
| Skulder till svenska bostadsrättsföreningar och fi nländska bostadsaktiebolag |
1 425 | 1 049 |
| Skulder till intressebolag | 23 | 22 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 8 |
| Summa | 2 141 | 1 585 |
| Totalt räntebärande skulder | 9 242 | 5 435 |
1) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår med 1 500 (1 500) MSEK.
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
För räntebärande långfristiga skulder avseende avsättningar till pensioner 9 (6) se not 36, Pensioner.
För information om hur fi nansiella leasingskulder förfaller till betalning se vidare not 41, Leasing.
| 4 549 | |
|---|---|
| 3 030 | 2 899 |
| 2 | 3 |
| 3 027 | 2 896 |
| 1 500 | 1 650 |
| 150 | |
| 1 500 | 1 500 |
| 2012 | 2011 |
| 4 530 |
För återbetalningstider och villkor se not 39, Finansiella instrument och fi nansiell riskhantering.
| KONCERNEN, 2012 | Pensioner | Skatter Garantier | Övriga | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 6 | 669 | 1 916 | 706 | 3 297 |
| Ändrad skattesats i Sverige | –123 | –123 | |||
| Årets avsättning | 325 | 351 | 203 | 879 | |
| Årets utnyttjande | –2 | –105 | –494 | –149 | –750 |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning |
–3 | –34 | –40 | –77 | |
| Via förvärvade företag | 2 | 3 | 5 | ||
| Omklassifi cering | 3 | –37 | –1 | –35 | |
| Omräkningsdifferenser | –4 | –17 | –7 | –28 | |
| Utgående balans | 9 | 725 | 1 722 | 713 | 3 170 |
| KONCERNEN, 2011 | Pensioner | Skatter Garantier | Övriga | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 1 | 439 | 1 908 | 824 | 3 172 |
| Årets avsättning | 5 | 405 | 297 | 138 | 846 |
| Årets utnyttjande | –193 | –627 | –201 | –1 020 | |
| Återförd, ej utnyttjad avsättning | 1 | –86 | –22 | –107 | |
| Via förvärvade företag | 7 | 7 | |||
| Omklassifi cering | 11 | 427 | –31 | 407 | |
| Omräkningsdifferenser | –1 | –4 | –1 | –6 | |
| Utgående balans | 6 | 669 | 1 916 | 706 | 3 297 |
| MODERBOLAGET, 2012 | Pensioner | Garantier | Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans | 3 | 1 060 | 59 | 1 122 | |
| Årets avsättning | –149 | 5 | –144 | ||
| Årets utnyttjande | –65 | –36 | –101 | ||
| Utgående balans | 2 | 846 | 28 | 876 | |
| MODERBOLAGET, 2011 | Pensioner | Garantier | Övrigt | Totalt | |
| Ingående balans | 3 | 1 231 | 43 | 1 277 | |
| Årets avsättning | 1 | 35 | 36 | ||
| Årets utnyttjande | –172 | –17 | –189 | ||
| Utgående balans | 3 | 1 060 | 61 | 1 124 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Återställningsreserv | 163 | 172 | ||
| Utvecklingsrisk | 2 | 7 | ||
| Övrigt | 548 | 527 | 28 | 62 |
| Övriga avsättningar | 713 | 706 | 28 | 62 |
| Garantiåtaganden | 1 722 | 1 916 | 846 | 1 060 |
| Summa | 2 435 | 2 622 | 874 | 1 121 |
Garantiavsättningarna avser förmodade utgifter i framtiden. För att beräkna en framtida garantikostnad görs en individuell bedömning från projekt till projekt. Schablonmässiga procentsatser används för beräkningen av den framtida kostnadens storlek, där schablonen är varierande beroende på projektets karaktär. För att eliminera risker görs avsättning för garantianspråk i den takt de beräknas uppkomma efter att de identifi erats. Garantikostnaden avsätts initialt för varje projekt. Detta innebär att kostnaden avräknas och redovisas succesivt för varje projekt. Den längsta löptiden på garantiavsättning är tio år medan majoriteten löper cirka två till tre år.
Återställningsreserven är hänförlig till NCC Roads. Avsättningarna är ämnade för framtida kostnader gällande återställning av täkter inom sten- och bergmaterial. Avsättningarna görs kontinuerligt efter det att framtida kostnader har identifi erats. Således upplöses reserven i samma takt som iordningställandet sker.
Avser byggherrerisk i sålda fastighetsprojekt.
Avsättningarna består av tillkommande kostnader samt avser osäkerheter i projekt liksom utestående tvister och rättsärenden. En del av avsättningarna är för förluster i verksamheten och löses upp efter hand som projektet upparbetas. I oktober 2011 meddelade Konkurransetilsynet i Norge ett preliminärt ställningstagande avseende misstänkta överträdelser av konkurrenslagen. Misstanken rörde prissamarbete i asfaltbranschen mellan Kolo Veidekke och NCC Roads AS i två områden under åren 2005–2008. Det preliminära ställningstagandet innebar att NCC skulle betala konkurrensskadeavgift motsvarande cirka 200 MSEK. NCC:s internutredning bekräftade misstanken vad gäller överträdelse av konkurrenslagen i Trondheimområdet under tidsperioden i fråga. Konkurransetilsynet har den 5 mars 2013 meddelat sitt beslut i ärendet innebärande att avgiften i fråga sänktes till cirka 160 MSEK, då myndigheten delvis frånfaller sitt tidigare yrkande. Beslutet kan hänskjutas till allmän domstol för prövning. NCC anser att avgiften är alltför hög med hänsyn tagen till rådande rättspraxis och omständigheter i ärendet. NCC har mot denna bakgrund sedan tidigare reserverat ett skäligt belopp för framtida betalningsansvar, vilket är lägre än det belopp Konkurransetilsynet nu beslutat om.
| PENSIONSKOSTNAD |
|---|
| ----------------- |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förmånsbestämda planer: | ||
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande period | 211 | 198 |
| Räntekostnad | 168 | 159 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –242 | –235 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster (+) som redovisats under året |
68 | 58 |
| Förluster (+) eller vinster (–) på reduceringar och regleringar | 1 | 4 |
| Summa kostnad förmånsbestämda planer | 206 | 184 |
| Summa kostnad avgiftsbestämda planer | 553 | 566 |
| Löneskatt och avkastningsskatt | 93 | 81 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning |
852 | 831 |
Årets kostnad för ersättningar efter avslutad anställning återfi nns i sin helhet i rörelseresultatet.
Åtaganden för sjukpension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas hos NCC genom en försäkring i Alecta. Enlig ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåret 2012 har NCC inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa planer som förmånsbestämda. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. 2012 års avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 44 (41) MSEK.
Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2012 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 (113) procent. Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Helt eller delvis fonderade förpliktelser: | ||
| Nuvärdet av förmånsbestämda förpliktelser | 5 097 | 4 748 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | 4 901 | 4 610 |
| Netto helt eller delvis fonderade förpliktelser | 195 | 138 |
| Justeringar: | ||
| Ackumulerade oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (–) |
–1 468 | –1 338 |
| Nettoförpliktelse | –1 272 | –1 200 |
| Särskild löneskatt/Arbetsgivaravgifter | –74 | –100 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
–1 346 | –1 300 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Anläggningstillgångar | –1 348 | –1 300 |
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 2 | |
| Nettobeloppet i balansräkningen | ||
| (förpliktelse +, tillgång –) | –1 346 | –1 300 |
| Nettobeloppet fördelar sig på planer i följande länder: | ||
| Sverige | –1 259 | –1 251 |
| Norge | –87 | –49 |
| Nettobelopp i balansräkningen (förpliktelse +, tillgång –) |
–1 346 | –1 300 |
TILLÄGG TILL IAS 19, ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA
Den ändrade standarden tillämpas från den 1 januari 2013 med ändrade jämförelsetal för 2012. Eget kapital vid ingången av jämförelseåret den 1 januari 2012 kommer att minska med oredovisade aktuariella förluster, 1 338 MSEK, med tillägg för särskild löneskatt, 271 MSEK, och avdrag för skatt, 424 MSEK, netto 1 186 MSEK.
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer den 1 januari | 4 748 | 4 650 |
| Utbetalda ersättningar | –147 | –131 |
| Kostnad för tjänstgöring innevarande år samt räntekostnad | 381 | 357 |
| Reduceringar | –3 | –3 |
| Regleringar | 4 | |
| Aktuariella vinster och förluster | 102 | –125 |
| Valutakursdifferenser | 15 | –4 |
| Förpliktelse för förmånsbestämda planer | ||
| den 31 december | 5 097 | 4 748 |
| FÖRÄNDRING AV FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde den 1 januari | 4 610 | 4 360 |
| Avgifter från arbetsgivaren | 141 | 279 |
| Utbetalda ersättningar | –26 | –14 |
| Förväntad avkastning | 242 | 235 |
| Aktuariella vinster och förluster | –79 | –246 |
| Valutakursdifferenser | 14 | –4 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| den 31 december | 4 901 | 4 610 |
| Förvaltningstillgångarna består av: | ||
| Aktier | 2 134 | 1 401 |
| Fonder | 347 | 316 |
| Fastigheter | 150 | 151 |
| Räntebärande värdepapper | 2 239 | 2 708 |
| Övrigt | 32 | 33 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | ||
| den 31 december | 4 901 | 4 610 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Verklig avkastning på förvaltningstillgångar | 162 | –11 | |||
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 242 | 235 | |||
| Oredovisat aktuariellt resultat för förvaltnings tillgångar under perioden (vinst +) |
–79 | –246 | |||
| HISTORISKA VÄRDEN | |||||
| KONCERNEN | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 |
| Nuvärde av förmånsbestämda förpliktelser |
5 097 | 4 748 | 4 650 | 4 493 | 3 946 |
| Verkligt värde på förvaltnings tillgångar |
4 901 | 4 610 | 4 360 | 4 013 | 3 392 |
| Överskott (–)/underskott (+) i planen |
195 | 138 | 290 | 480 | 554 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende förvaltningstillgångar |
–69 | –254 | 72 | 111 | –403 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende pensionsförpliktelser |
95 | 128 | 31 | 260 | 45 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 3,2 | 3,9 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna | 5,1 | 5,5 |
| Framtida löneökningar | 3,0 | 3,2 |
| Framtida ökningar av pensioner | 1,6 | 2,0 |
| Förväntad infl ation | 1,6 | 2,0 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Avsatt till pensioner, övriga | 9 | 6 | 2 | 3 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Pensioner i egen regi | ||
| Kostnader exklusive räntekostnad i egen regi | 205 | 344 |
| Räntekostnad | 33 | 40 |
| Kostnader för pensioner i egen regi | 239 | 384 |
| Pensioner genom försäkring | ||
| Försäkringspremier | 147 | 130 |
| Delsumma | 386 | 514 |
| Särskild löneskatt på pensionskostnader | 66 | 100 |
| Årets pensionskostnad | 452 | 614 |
| KAPITALVÄRDE AV PENSIONSFÖRPLIKTELSER | ||
|---|---|---|
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid ingången av året |
2 786 | 2 486 |
| Kostnad exkl räntekostnad som belastar resultatet | 205 | 344 |
| Räntekostnad | 33 | 40 |
| Utbetalning av pensioner | –116 | –84 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
2 908 | 2 786 |
| särskilt avskilda tillgångar | 3 464 | 3 273 |
|---|---|---|
| Verkligt värde vid utgången av året avseende | ||
| Räntebärande fordringar | 1 572 | 1 926 |
| Fonder | 276 | 269 |
| Aktier | 1 616 | 1 078 |
| Verkligt värde avseende särskilt avskilda tillgångar fördelar sig på: |
||
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 464 | 3 273 |
| Betalning till pensionsstiftelserna | 17 | 190 |
| Avkastning på särskilt avskilda tillgångar | 174 | 79 |
| Verkligt värde vid ingången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 273 | 3 004 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
| VERKLIGT VÄRDE AVSEENDE SÄRSKILT AVSKILDA TILLGÅNGAR |
NCC-koncernens Pensionsstiftelse har en räntebärande fordran på NCC AB om 1 500 (1 500) MSEK.
I övrigt innehar stiftelserna inga fi nansiella instrument utgivna av företaget eller tillgångar som används av företaget.
| Netto redovisat avseende pensionsförpliktelser | 2 | 3 |
|---|---|---|
| Överskott i särskilt avskilda tillgångar | 558 | 490 |
| Verkligt värde vid utgången av året avseende särskilt avskilda tillgångar |
3 464 | 3 273 |
| Kapitalvärde av pensionsförpliktelser som avser pensioner i företagets egen regi vid utgången av året |
2 908 | 2 786 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
ANTAGANDEN FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA FÖRPLIKTELSER
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Diskonteringsränta per 31 december | 3,84 | 3,84 |
Pensionsberäkningarna bygger i övrigt på löne- och pensionsnivån på balansdagen.
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Övriga långfristiga skulder | ||
| Skulder till intresseföretag | 15 | 15 |
| Derivat som innehas för säkring | 63 | 40 |
| Skulder för fastighetsförvärv | 363 | 23 |
| Övriga långfristiga skulder | 401 | 566 |
| Summa | 841 | 643 |
| Övriga kortfristiga skulder | ||
| Förskott från kunder | 1 749 | 2 045 |
| Skulder till intresseföretag | 1 | |
| Derivat som innehas för säkring | 41 | 27 |
| Skulder för fastighetsförvärv | 789 | 134 |
| Övriga kortfristiga skulder | 1 367 | 1 404 |
| Summa | 3 945 | 3 611 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Fakturering exklusive innehållna belopp | 21 662 | 22 911 |
| Innehållna belopp | 256 | 340 |
| Summa fakturering | 21 918 | 23 251 |
| Nedlagda kostnader exklusive förlustreservering | –19 943 | –20 863 |
| Förlustreservering | 73 | 243 |
| Summa nedlagda kostnader | –19 870 | –20 620 |
| Summa pågående arbeten för annans räkning | 2 048 | 2 631 |
| Resultatavräknad fakturering | ||
| Årets fakturering | 24 429 | 23 538 |
| Fakturerat men ej resultatavräknat per 1/1 | 23 251 | 18 583 |
| Avgår: Fakturerat men ej resultatavräknat per 31/12 | –21 918 | –23 251 |
| Summa intäkter | 25 763 | 18 870 |
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för fi nansiella risker. Med fi nansiella risker avses refi nansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valutarisker, kreditrisker, motpartsrisker och garantikapacitetsrisker. NCC:s fi nanspolicy för hantering av fi nansiella risker har beslutats av NCC AB:s styrelse och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler i form av riskmandat och limiter för fi nansverksamheten.
Inom NCC-koncernens decentraliserade organisation är fi nansverksamheten centraliserad till NCC Koncernstab Finans, dels för att kunna bevaka koncernens sammanlagda fi nansiella riskpositioner, dels för att kunna uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncerngemensamma intressen. I NCC hanteras koncernens ränte-, valuta-, kredit-, refi nansierings-, motparts- och likviditetsrisk genom koncernens internbank, NCC Treasury AB. Kundkreditrisker hanteras i respektive affärsområde.
NCC har en fi nansiell nyckeltalsrestriktion i form av skuldsättningsgrad knuten till den syndikerade kreditfaciliteten som tecknats med en grupp banker om 325 MEUR med en kvarvarande löptid på cirka fyra år. NCC uppfyller kraven för den fi nansiella nyckeltalsrestriktionen.
Refi nansieringsrisk defi nieras som risken att NCC inte ska kunna erhålla fi nansiering vid en given tidpunkt eller att kreditgivarna ska få svårigheter att infria sina utfästelser. NCC efterstävar en riskspridning mellan olika fi nansieringskällor (marknadsfi nansieringsprogram, banklån och andra låneformer) för att trygga koncernens långsiktiga försörjning av lånat kapital.
NCC:s policy för refi nansieringsrisk är att låneportföljen ska ha en förfallostruktur som minimerar koncernens exponering ur perspektivet refi nansieringsrisk. Skuldportföljens förfall ska vara spridd över tiden. Fördelningsnormen innebär att den vägda genomsnittliga återstående löptiden ska vara minst 18 månader. Per 31 december uppgick kapitalbindningen till 35 (38) månader för totala räntebärande skulder. Finansieringen om 2 420 (1 556) MSEK avseende byggnation av fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar är knuten till varje enskilt bostadsutvecklingsprojekt och kapitalbindningen, 21 (16) månader, i fi nansieringen avspeglar detta förhållande. Exklusive lån i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar uppgick kapitalbindningen till 40 (47) månader.
| Räntebärande skulder | ||
|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % |
| 2013 | 2 140 | 23 |
| 2014 | 1 635 | 18 |
| 2015 | 1 387 | 15 |
| 2016 | 1 776 | 19 |
| 20171) | 1 721 | 19 |
| 2018 | 276 | 3 |
| 2019– | 318 | 3 |
| Totalt | 9 252 | 100 |
1) Varav återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse 1 500 MSEK.
NCC har upprättat följande investorrelaterade marknadsfi nansieringsprogram:
MARKNADSFINANSIERINGSPROGRAM
| Totalt | 3 791 | |
|---|---|---|
| Medium Term Note (MTN) i Sverige1) | 5 000 MSEK | 3 111 |
| Commercial paper (CP) program i Sverige | 4 000 MSEK | 680 |
| Commercial paper (CP) program i Finland | 300 MEUR | |
| Ram | Nom MSEK | |
| Utnyttjat |
1) Varav obligationer noterade på NASDAQ OMX Stockholm om nominellt 1 850 MSEK.
Av NCC:s totala räntebärande skuld utgjordes 41 (24) procent av investorrelaterade lån.
För att erhålla god fl exibilitet och kostnadseffektivitet samt säkerställa tillgången på framtida fi nansieringsbehov har koncernens betalningsberedskap koncentrerats till bindande kreditlöften. NCC:s fi nanspolicy anger att koncernens betalningsberedskap ska uppgå till minst 7 procent av koncernens årsomsättning, varav minst 5 procent ska bestå av outnyttjade bindande kreditlöften. Betalningsberedskapen defi nieras som koncernens likvida medel, kortfristiga placeringar och outnyttjade bindande kreditfaciliteter minskat med förfallande marknadsfi nansieringsprogram som har en kvarvarande löptid kortare än tre månader. Volymen outnyttjade bindande kreditlöften uppgick vid årsskiftet till 3,8 (3,5) Mdr SEK med en återstående genomsnittlig löptid på 3,6 (1,5) år. Tillgängliga likvida medel placeras i bank eller räntebärande instrument med god kreditvärdighet och likvid andrahandsmarknad. Koncernens likvida medel samt kortfristiga placeringar per den 31 december uppgickt till 2,8 (1,1) Mdr SEK. Betalningsberedskapen uppgick per den 31 december till 11 (8) procent av omsättningen.
Nedanstående tabell visar koncernens fi nansiella skulder (inklusive räntebetalningar) samt derivat som utgör fi nansiella skulder. Finansiella instrument med rörlig ränta har beräknats med den ränta som förelåg på balansdagen. Belopp i utländsk valuta har omräknats till SEK med balansdagens kurs.
| 2012 | 2011 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 3 mån– | 3 mån– | |||||||||||
| Totalt | <3 mån | 1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | Totalt | <3 mån | 1 år | 1–3 år | 3–5 år | >5 år | |
| Återlån från NCC-koncernens Pensions stiftelse |
1 823 | 65 | 129 | 1 629 | 1 905 | 81 | 162 | 1 662 | ||||
| Räntebärande skulder | 5 677 | 383 | 475 | 2 312 | 2 086 | 421 | 2 413 | 491 | 94 | 783 | 943 | 102 |
| Räntebärande skulder i fi nländska bostads aktiebolag samt svenska bostadsrätts föreningar1) |
2 509 | 131 | 1 343 | 828 | 6 | 201 | 1 611 | 244 | 837 | 458 | 3 | 69 |
| Finansiella leasingskulder | 278 | 1 | 4 | 168 | 105 | 272 | 1 | 193 | 78 | |||
| Derivat | 159 | 28 | 55 | 44 | 32 | 49 | 4 | 6 | 17 | 18 | 4 | |
| Leverantörsskulder | 4 659 | 4 659 | 4 131 | 4 131 | ||||||||
| Totalt | 15 105 | 5 202 | 1 942 | 3 481 | 3 858 | 622 | 10 381 | 4 870 | 1 019 | 1 613 | 2 704 | 175 |
1) Förfallotidpunkten för räntebärande skulder i osålda färdigställda projekt i fi nländska bostadsaktiebolag är defi nierad som förfallotidpunkten för de långfristiga låneavtalen. Lånen löses dock i takt med försäljningen av bostäderna.
Ränterisk utgör risken för att förändringar i marknadsräntor påverkar NCC:s kassafl öden eller det verkliga värdet på fi nansiella tillgångar och skulder negativt. NCC:s fi nansieringskällor utgörs i huvudsak av eget kapital, kassafl öde från den operativa verksamheten samt upplåning. Upplåningen som är räntebärande medför att koncernen exponeras för ränterisk. NCC:s policy för ränterisk är att den vägda genomsnittliga återstående räntebindningen för skuldportföljen när exponeringen reducerats med räntebindningen för likvida medel samt kortfristiga placeringar exklusive likvida medel i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar i normalfallet ska vara 12 månader med ett avvikelsemandat på +/–6 månader samt att skuldportföljens ränteomsättningsstruktur ska vara spridd över tiden. I de fall tillgänglig upplåningsform räntemässigt inte motsvarar önskvärd struktur på låneportföljen används i huvudsak ränteswappar för att anpassa strukturen. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling fi nns mellan säkrat lån och ränteswappen.
Per årsskiftet uppgick NCC:s räntebärande bruttoskuld till 9 252 (5 442) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 10 (7) månader. Exklusive lån i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadrättsföreningar uppgick bruttoskulden till 6 833 (3 886) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden var 13 (10) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen. Kortfristiga placeringar samt likvida medel exklusive likvida medel i fi nländska bostadsaktiebolag samt svenska bostadsrättsföreningar uppgick till 2 751 (1 044) MSEK och den genomsnittliga räntebindningstiden på dessa tillgångar var 1 (6) månader. Den genomsnittliga räntebindningstiden reducerad med ränteexponeringen i likvida medel samt kortfristiga placeringar exklusive likvida medel i fi nländska bostadsaktiebolag och svenska bostadsrättsföreningar var 13 (9) månader inklusive ränteswappar knutna till skuldportföljen.
Per den 31 december 2012 hade NCC ränteswappar knutna till skuldportföljen med ett nominellt värde på 1 100 (660) MSEK. Övriga ränteswappar, avsedda för säkring av ränterisken i ett leasingkontrakt, hade ett nominellt värde på 301 (313) MSEK. Ränteswapparnas (knutna till skuldportföljen) verkliga värde uppgick per den 31 december 2012 netto till –20 (–1) MSEK bestående av tillgångar om 0 (1) MSEK och skulder om 20 (2) MSEK. Övriga ränteswappars verkliga värde uppgick netto till –47 (–40) MSEK bestående av skulder om 47 (40) MSEK. Ränteswapparna knutna till skuldportföljen har en förfallotidpunkt på mellan 0,2 (0,1) och 4,3 (1,2) år. Övriga ränteswappars förfallotidpunkt ligger på 4,5 (5,5) år.
| Räntebärande skulder inkl. ränteswappar |
||
|---|---|---|
| Förfallotid | Belopp | Andel % |
| 2013 | 7 636 | 82 |
| 2014 2015 |
263 | 3 |
| 2016 | 800 | 9 |
| 2017 | 200 | 2 |
| 2018 | 284 | 3 |
| 2019– | 69 | 1 |
| Totalt | 9 252 | 100 |
Valutarisker utgör risken att förändringar i valutakursen negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och kassafl öden. I enlighet med fi nanspolicyn ska transaktionsexponeringen elimineras så snart den är känd. Säkring sker av kontrakterade samt sannolika prognostiserade fl öden. Detta sker huvudsakligen via valutaterminskontrakt. Kontrakterad nettoexponering i respektive valuta kurssäkras till 100 procent. Prognostiserad nettoexponering säkras successivt över tiden, vilket innebär att de kvartal som ligger närmast i tiden säkras i högre grad än efterföljande kvartal. Varje kvartal säkras därmed vid fl era tillfällen och omfattas av fl era säkringsavtal som har ingåtts vid olika tidpunkter. Riktvärdet är att säkra 90 procent av prognos för innevarande kvartal, 70 procent av prognos för nästkommande kvartal, följt av 50 procent, 30 procent samt 10 procent. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när kraven för säkringsredovisning är uppfyllda.
För fi nansiella fl öden som lån och placeringar skyddas exponeringen huvudsakligen via valutaderivat. Huvudregeln i NCC:s fi nanspolicy är att koncernens omräkningsexponering inte ska valutakurssäkras.
Undantag görs för utvecklingsverksamheter som NCC Property Development samt NCC Housing, där valutakurssäkring görs. I de fall säkring sker ska maximalt 90 procent av de utländska nettotillgångarna säkras utan hänsyn tagen till skatteeffekt. Koncernens vd kan besluta om säkring av utländska nettotillgångar i utvalda bolag utöver ovan angivna riktlinjer.
Extern och intern upplåning i NCC-koncernen sker främst genom den centrala treasuryenheten och överförs sedan till affärsområden och dotterbolag i form av interna lån. Utlåningen sker i lokal valuta, medan den externa fi nansieringen till stor del sker i SEK och EUR. Den valutarisk som därigenom uppkommer hanteras med valutaderivat. Följande tabeller visar NCC:s fi nansiering samt fi nansieringsvalutaderivat. Angivna värden inkluderar underliggande kapitalbelopp.
| Motvärde i MSEK | Belopp | Andel % |
|---|---|---|
| EUR | 2 129 | 23 |
| LVL | 21 | |
| NOK | 531 | 6 |
| SEK | 6 571 | 71 |
| Totalt | 9 252 | 100 |
| Motvärde i MSEK | |
|---|---|
| Sälj DKK | –1 399 |
| Sälj EUR | –562 |
| Sälj LVL | –235 |
| Sälj NOK | –2 061 |
| Sälj RUB | –889 |
| Netto | –5 146 |
1) Valutaswappar och cross-currencyswappar.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoutfl öden i olika valutor samt säkrad andel under året.
| Motvärde i MSEK | 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utfl öde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Varav säkrat |
Säkrad andel % |
| EUR | 633 | 474 | 75 | 649 | 537 | 83 |
| Övriga | 98 | 27 | 28 | 130 | 118 | 91 |
| Totalt | 731 | 501 | 69 | 779 | 655 | 84 |
Under 2012 var det inga kassafl ödessäkringar som avslutades på grund av att det förväntade kassafl ödet ej längre var sannolikt att inträffa.
Transaktionsexponeringen har säkrats genom valutaterminer. Terminskontrakten som används för säkring av kontrakterade samt prognostiserade transaktioner är klassifi cerade som kassafl ödessäkringar. Det verkliga värdet på valutaterminer som använts för säkring av transaktionsexponering uppgick till netto –2 (–2) MSEK. Härav är i balansräkningen redovisat som tillgångar 3 (6) MSEK och som skulder 5 (8) MSEK.
Nedanstående tabell visar de prognostiserade valutautfl ödena under 2013–2014, utestående säkringsposition vid årsskiftet samt säkrad andel.
| Motvärde i MSEK |
Q1 2013 | Q2 2013 | Q3 2013 | Q4 2013 | Q1 2014– | Totalt | ||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Valuta | Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
Netto utfl öde |
Säkrings position |
Säkrad andel % |
| EUR | 147 | 139 | 95 | 144 | 101 | 70 | 100 | 50 | 50 | 98 | 29 | 30 | 83 | 8 | 10 | 572 | 327 | 57 |
| Riktvärde % | 90 | 70 | 50 | 30 | 10 |
Den utestående säkringspositionen (nominell volym) vid årsskiftet avseende kontrakterade nettovalutautfl öden uppgick till 182 (–192) MSEK, varav 21 (–42) MSEK förfaller inom tre månader.
Nedanstående tabell visar koncernens nettoinvesteringar i NCC Property Development samt NCC Housing och säkringspositioner per valuta samt säkrad andel utan, respektive med, hänsyn tagen till skatteeffekt.
| Totalt | 1 625 | 1 374 | 85 | 1 014 | 62 | 1 712 | 1 454 | 85 | 1 072 | 63 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| LVL | 49 | 47 | 96 | 35 | 71 | 62 | 49 | 79 | 36 | 58 |
| LTL | –6 | |||||||||
| RUB | –5 | |||||||||
| NOK | 170 | 192 | 113 | 142 | 84 | 202 | 170 | 84 | 125 | 62 |
| EUR | 1 041 | 834 | 80 | 615 | 59 | 1 094 | 937 | 86 | 691 | 63 |
| DKK | 365 | 301 | 82 | 222 | 61 | 365 | 298 | 82 | 220 | 60 |
| Valuta | Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position, efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
Netto investering |
Säkrings position före skatt |
Säkrad andel före skatt % |
Säkrings position, efter skatt |
Säkrad andel efter skatt % |
| Motvärde i MSEK | 2012-12-31 | 2011-12-31 |
Säkring av nettotillgångarna sker både genom upptagande av lån samt genom valutaterminer. Det redovisade värdet på lån samt valutaterminer (inklusive underliggande kapitalbelopp) som använts som säkringsinstrument per 31 december var 1 374 (1 454) MSEK, varav lån 517 (0) MSEK och valutaterminer 857 (1 454) MSEK. Säkringsredovisning tillämpas då kriterierna för säkringsredovisning är uppfyllda. En valutakursdifferens på 37 (10) MSEK före skatt har redovisats i övrigt totalresultat. Avseende säkringsredovisning, se vidare not 1 Redovisningsprinciper, Säkring av nettoinvesteringar.
Säkringarna uppfyller kraven för effektivitet vilket innebär att samtliga förändringar på grund av ändrad valutakurs redovisas i övrigt totalresultat.
NCC:s placeringsreglemente för fi nansiella kreditrisker revideras kontinuerligt och karaktäriseras av försiktighet. Transaktioner sker endast med kreditvärdiga motparter med lägst rating A- (Standard & Poor´s) eller motsvarande internationell rating. ISDA:s (International Swaps and Derivatives Association) ramavtal om nettning med alla motparter avseende derivathandel används. I placeringsreglementet anges maximal kreditexponering samt löptid för olika motparter.
Den sammanlagda motpartsexponeringen avseende derivat, beräknad som nettofordran per motpart, uppgick till 105 (171) MSEK vid utgången av 2012. Nettofordran per motpart beräknas enligt marknadsvärderingsmetoden (FFFS 2007:1). Beräknad bruttoexponering för motpartsrisker avseende likvida medel och kortfristiga placeringar uppgick till 2 802 (1 081) MSEK.
Risken att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden, d.v.s. att betalning inte erhålls från kunderna, utgör en kreditrisk. Koncernens kunder kreditkontrolleras varvid information om kundernas fi nansiella ställning inhämtas från olika kreditupplysningsföretag. För större kundfordringar begränsas risken för kreditförluster genom olika typer av säkerheter. Dessa kan till exempel vara bankgarantier, spärr i byggnadskreditiv, moderbolagsgarantier samt övriga betalningsgarantier.
NCC:s exponering avseende kreditrisker i kundfordringar följs upp löpande i koncernen. På balansdagen föreligger ingen signifi kant koncentration för kreditriskexponering. Den maximala exponeringen för kreditrisk framgår av det redovisade värdet i balansräkningen.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
Brutto | Reserv för osäkra fordringar |
|
| Ej förfallna kundfordringar | 6 590 | 6 409 | 15 | |
| Förfallna kundfordringar 1–30 dagar |
801 | 751 | 3 | |
| Förfallna kundfordringar 31–60 dagar |
95 | 1 | 48 | 3 |
| Förfallna kundfordringar 61–180 dagar |
218 | 24 | 178 | 10 |
| Förfallna kundfordringar >180 dagar |
678 | 189 | 513 | 205 |
| Summa | 8 381 | 214 | 7 900 | 236 |
Säkerheter för kundfordringar har erhållits till ett belopp av 12 (81) MSEK.
| Utgående balans | 214 | 236 |
|---|---|---|
| Omräkningsdifferenser | –12 | –1 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –77 | –144 |
| Årets reservering | 69 | 77 |
| Ingående balans | 236 | 303 |
| 2012 | 2011 |
REDOVISAT VÄRDE OCH VERKLIGT VÄRDE FÖR FINANSIELLA INSTRUMENT Nedanstående tabell visar redovisat värde och verkligt värde för fi nansiella instrument. För fi nansiella tillgångar har verkligt värde fastställts genom diskontering av framtida betalningsfl öden till aktuell marknadsränta på balansdagen. Det redovisade värdet för kundfordringar och leverantörsskulder anses överensstämma med det verkliga värdet.
Verkligt värde på valutaderivat beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Verkligt värde på ränteswappar och crosscurrency swappar beräknas genom en diskontering av framtida kassafl öden. Diskonteringsräntan är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.
Verkligt värde och redovisat värde
| KONCERNEN, 2012 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och låne fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
136 | 22 | 158 | 164 | |||||
| Långfristiga fordringar | 166 | 166 | 166 | ||||||
| Kundfordringar | 7 725 | 7 725 | 7 725 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
1 | 1 | 1 | ||||||
| Övriga fordringar | 26 | 11 | 566 | 603 | 603 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 84 | 84 | 168 | 168 | |||||
| Likvida medel | 2 634 | 2 634 | 2 634 | ||||||
| Summa tillgångar | 110 | 11 | 11 092 | 220 | 22 | 11 455 | 11 461 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 7 102 | 7 102 | 7 102 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 59 | 4 | 778 | 841 | 841 | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
9 | 9 | 9 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 2 141 | 2 141 | 2 141 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 659 | 4 659 | 4 659 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
5 | 1 | 38 | 44 | 44 | ||||
| Övriga kortfristiga skulder | 5 | 36 | 789 | 830 | 830 | ||||
| Summa skulder | 69 | 41 | 15 516 | 15 626 | 15 626 | ||||
| KONCERNEN, 2011 | Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och låne fordringar |
Investeringar som hålles till förfall |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen1) |
Övriga skulder |
Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Andra långfristiga värdepappers innehav |
148 | 25 | 173 | 177 | |||||
| Långfristiga fordringar | 1 | 162 | 163 | 163 | |||||
| Kundfordringar | 7 265 | 7 265 | 7 265 | ||||||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
4 | 4 | 4 | ||||||
| Övriga fordringar | 62 | 43 | 521 | 626 | 626 | ||||
| Kortfristiga placeringar | 187 | 98 | 285 | 261 | |||||
| Likvida medel | 796 | 796 | 796 | ||||||
| Summa tillgångar | 250 | 43 | 8 748 | 246 | 25 | 9 312 | 9 292 | ||
| Långfristiga räntebärande skulder2) | 3 850 | 3 850 | 3 850 | ||||||
| Övriga långfristiga skulder | 40 | 603 | 643 | 643 | |||||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser |
6 | 6 | 6 | ||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 1 585 | 1 585 | 1 585 | ||||||
| Leverantörsskulder | 4 131 | 4 131 | 4 131 | ||||||
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
2 | 8 | 10 | 10 | |||||
| Övriga kortfristiga skulder | 8 | 19 | 135 | 162 | 162 | ||||
| Summa skulder | 48 | 21 | 10 318 | 10 387 | 10 387 |
1) Innehas för handelsändamål.
2) Återlån från NCC-koncernens Pensionsstiftelse ingår om 1 500 (1 500) MSEK.
| Finansiella | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MODERBOLAGET, 2012 | Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och lånefordringar |
tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
| Fordringar hos intresseföretag | 191 | 191 | 191 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 28 | 28 | 28 | |||
| Kundfordringar | 3 267 | 3 267 | 3 267 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 9 | 2 187 | 2 196 | 2 196 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 95 | 95 | 95 | |||
| Kortfristiga placeringar | 5 725 | 5 725 | 5 725 | |||
| Likvida medel | 1 259 | 1 259 | 1 259 | |||
| Summa tillgångar | 9 | 12 758 | 5 | 12 772 | 12 772 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 500 | 1 500 | 1 500 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 105 | 1 105 | 1 105 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 96 | 96 | 96 | |||
| Leverantörsskulder | 1 991 | 1 991 | 1 991 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 3 237 | 3 237 | 3 237 | |||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 6 | 6 | 6 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 2 | 2 | 2 | |||
| Summa skulder | 7 936 | 7 936 | 7 936 |
| MODERBOLAGET, 2011 | Derivat som används i säkrings redovisning |
Kund- och lånefordringar |
Finansiella tillgångar som kan säljas |
Övriga skulder | Summa redovisat värde |
Summa verkligt värde |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Fordringar hos intresseföretag | 189 | 189 | 189 | |||
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 5 | 5 | 5 | |||
| Andra långfristiga fordringar | 31 | 31 | 31 | |||
| Kundfordringar | 3 396 | 3 396 | 3 396 | |||
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 20 | 2 158 | 2 178 | 2 178 | ||
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag | 18 | 18 | 18 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 60 | 60 | 60 | |||
| Kortfristiga placeringar | 6 450 | 6 450 | 6 450 | |||
| Likvida medel | 806 | 806 | 806 | |||
| Summa tillgångar | 20 | 13 108 | 5 | 13 133 | 13 133 | |
| Långfristiga skulder till kreditinstitut1) | 1 500 | 1 500 | 1 500 | |||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | 1 263 | 1 263 | 1 263 | |||
| Övriga långfristiga skulder | 248 | 248 | 248 | |||
| Leverantörsskulder | 1 975 | 1 975 | 1 975 | |||
| Kortfristiga skulder till koncernföretag | 3 110 | 3 110 | 3 110 | |||
| Kortfristiga skulder till intresseföretag | 4 | 4 | 4 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 3 | 3 | 3 | |||
| Summa skulder | 8 103 | 8 103 | 8 103 |
1) Återlån från NCC-koncernens pensionsstiftelse ingår om 1 500 (1 500) MSEK.
Klassifi ceringskategorierna Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Investeringar som hålles till förfall och Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen är ej tillämpliga för moderbolaget. Inga omklassifi ceringar av fi nansiella tillgångar och skulder mellan ovanstående kategorier har gjorts under året.
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de fi nansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestäms görs utifrån följande tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument.
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1.
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden (vilket inte är tillämpligt för NCC).
| KONCERNEN, 2012 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 26 | 26 | |
| –Värdepapper som innehas för handel | 84 | 84 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
11 | 11 | |
| Summa tillgångar | 84 | 37 | 121 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 41 | 41 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
69 | 69 | |
| Summa skulder | 110 | 110 | |
| KONCERNEN, 2011 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 63 | 63 | |
| –Värdepapper som innehas för handel | 187 | 187 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
43 | 43 | |
| Summa tillgångar | 187 | 106 | 293 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen |
|||
| – Derivatinstrument som innehas för handel | 21 | 21 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
48 | 48 | |
| Summa skulder | 69 | 69 | |
| MODERBOLAGET, 2012 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
9 | 9 | |
| Summa tillgångar | 9 | 9 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
|||
| Summa skulder | |||
| MODERBOLAGET, 2011 | Nivå 1 | Nivå 2 | Summa |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
20 | 20 | |
| Summa tillgångar | 20 | 20 | |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål |
|||
| Summa skulder |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Lönerelaterade kostnader | 2 014 | 1 916 | 940 | 911 |
| Finansiella kostnader | 44 | 9 | ||
| Förutbetalda hyresintäkter | 5 | 5 | 1 | 1 |
| Förutbetalda intäkter hyres garantier |
59 | 86 | ||
| Projektrelaterade kostnader | 1 424 | 1 029 | 510 | 244 |
| Administrationskostnader | 21 | 36 | 1 | 1 |
| Garantikostnader | ||||
| Drifts- och försäljningskostnader | 131 | 111 | ||
| Övriga kostnader | 50 | 82 | 21 | 28 |
| Summa | 3 748 | 3 274 | 1 473 | 1 186 |
I Finland, Norge och Danmark fi nns ramavtal för operationell leasing av personbilar och lätta lastbilar med tillhörande administrativa tjänster. Avtalen baseras på rörlig ränta. Förvärv av objekt eller förlängning av leasingavtal kräver separat överenskommelse. I Sverige fi nns ramavtal för fi nansiell leasing av personbilar och lätta lastbilar. Avtalen baseras på rörlig ränta. NCC anvisar köpare och förlängning av leasingavtal kan ske för enstaka fordon. I samband med förvärv av bolag i Norge har ett fåtal leasingkontrakt av såväl operationell som fi nansiell karaktär tillkommit med en återstående löptid på mindre än fem år. Inom NCC Roads fi nns ramavtal för operationell leasing av produktionsutrustning för vägunderhåll. Avtalen baseras på rörlig ränta och avser Sverige, Norge, Danmark och Finland. NCC hyr i huvudsak sina lokaler på operationella leasingavtal. Hyresavtalet för koncernens huvudkontor avslutades i samband med att fasighetheten förvärvades i december 2011.
Under 2006 tecknades ett sale-leaseback-avtal med den tyska fi nansgruppen HSH Nordbank och dess intressebolag AGV avseende fastigheter i området Sonnengarten, Berlin. Samtidigt tecknades ett 18-årigt hyresavtal. Avtalet redovisas som operationell leasing.
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Finansiell leasetagare | ||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||
| Inom 1 år | 42 | 41 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 218 | 235 |
| Framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 75 | 78 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 190 | 207 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | ||
| Inom 1 år | 72 | 74 |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år | 187 | 198 |
| Avstämning framtida leaseavgifter och deras nuvärden | ||
| Framtida minimileaseavgifter | 265 | 285 |
| Avgår räntebelastning | –7 | –13 |
| Nuvärde av framtida minimileaseavgifter | 258 | 272 |
| Variabla utgifter som ingår i periodens resultat: | ||
| Ränta | ||
| Leasade maskiner och inventarier | 7 | 13 |
| Totalt | 7 | 13 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Operationell leasegivare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasegivare (uthyrda lokaler) |
||||
| Fördelade på förfalloperioder: | ||||
| Inom 1 år | 13 | 3 | ||
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
6 | 3 | ||
| Senare än 5 år | 2 | |||
| Operationell leasetagare | ||||
| Framtida minimileaseavgifter – leasetagare |
||||
| Leasingkontrakt som löper ut: | ||||
| Inom 1 år | 445 | 425 | 2 | |
| Inom mer än 1 men mindre än 5 år |
626 | 598 | 1 | 4 |
| Senare än 5 år | 389 | 452 | ||
| Årets kostnad för operationell leasing uppgår till |
483 | 502 | 2 | 1 |
Som närstående till NCC-koncernen rubriceras i första hand Nordstjernangruppen, bolag ingående i Axel Johnsongruppen samt intresseföretag och joint ventures. Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 22, Andelar i koncernföretag. För NCC:s ledande befattningshavare, se not 5, Antal anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar.
Transaktioner som genomförts med NCC:s intressebolag och joint ventures har varit av produktionskaraktär. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor.
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 77 | 122 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 64 | 82 |
| Utdelning från intresseföretag | 2 | 1 |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 113 | 117 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 31 | 37 |
| Räntebärande skulder till intresseföretag och joint ventures | 103 | 106 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 21 | 20 |
| Borgens- och garantiförpliktelse för intresseföretag och joint ventures |
147 | 127 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 9 | 73 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 663 | 689 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 4 | 3 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 103 | 74 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnsongruppen | 5 | |
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 3 | 5 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 2 | 4 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Transaktioner med koncernföretag | ||
| Försäljning till koncernföretag | 1 910 | 541 |
| Inköp från koncernföretag | 1 044 | 1 112 |
| Ränteintäkter från koncernföretag | 168 | 177 |
| Räntekostnader till koncernföretag | 112 | 81 |
| Utdelning från koncernföretag | 955 | 639 |
| Långfristiga fordringar hos koncernföretag | 10 | 145 |
| Kortfristiga fordringar hos koncernföretag | 9 069 | 9 368 |
| Räntebärande skulder till koncernföretag | 3 027 | 3 046 |
| Rörelseskulder till koncernföretag | 1 314 | 1 327 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för koncernföretag | 17 651 | 12 606 |
| Transaktioner med intresseföretag och joint ventures | ||
| Försäljning till intresseföretag och joint ventures | 23 | 91 |
| Inköp från intresseföretag och joint ventures | 52 | 69 |
| Utdelning från intresseföretag och joint ventures | 11 | |
| Långfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 191 | 189 |
| Kortfristiga fordringar hos intresseföretag och joint ventures | 6 | 18 |
| Rörelseskulder till intresseföretag och joint ventures | 6 | 4 |
| Borgens- och garantiförpliktelser för intresseföretag och joint ventures |
30 | 4 |
| Transaktioner med Nordstjernangruppen | ||
| Försäljning till Nordstjernangruppen | 6 | 70 |
| Inköp från Nordstjernangruppen | 481 | 487 |
| Kortfristiga fordringar hos Nordstjernangruppen | 4 | 3 |
| Rörelseskulder till Nordstjernangruppen | 98 | 61 |
| Transaktioner med Axel Johnsongruppen | ||
| Försäljning till Axel Johnsongruppen | 5 | |
| Inköp från Axel Johnsongruppen | 1 | 2 |
| Kortfristiga fordringar hos Axel Johnsongruppen | 2 | 4 |
| Koncernen | Moderbolaget | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Ställda säkerheter | ||||
| För egna skulder: | ||||
| Fastighetsinteckningar | 1 001 | 1 231 | ||
| Företagsinteckningar | 6 | 6 | ||
| Tillgångar belastade med ägande rättsförbehåll, m m. |
260 | 253 | ||
| Spärrade bankmedel | 47 | 12 | 12 | 12 |
| Summa | 1 314 | 1 503 | 12 | 12 |
| Övriga ställda säkerheter: | ||||
| Pantförskrivning till Nasdaq OMX Stockholm AB |
20 | 19 | ||
| Övrigt | 10 | |||
| Summa | 31 | 19 | ||
| Totalt ställda säkerheter | 1 344 | 1 522 | 12 | 12 |
| Borgens- och garanti förpliktelser |
||||
| Egna förbindelser: | ||||
| Borgensförbindelser för koncern bolags räkning |
17 651 | 12 606 | ||
| Insatser och upplåtelseavgifter | 1 182 | 1 096 | 1 182 | 1 096 |
| Övriga borgens- och ansvars förbindelser |
90 | 69 | 90 | 69 |
| Solidariskt med andra företag: | ||||
| Skulder i konsortier, handels- och kommanditbolag |
176 | 188 | 109 | 115 |
| Summa borgens- och garanti förpliktelser |
1 448 | 1 353 | 19 032 | 13 886 |
TILLGÅNGAR BELASTADE MED ÄGANDERÄTTSFÖRBEHÅLL Avser leasad utrustning i form av bilar.
Borgensförbindelser för koncernbolags räkning har i huvudsak utfärdats som säkerhet för
Insatsgaranti utgör säkerhet för insatser och upplåtelseavgifter inbetalda till av NCC bildade bostadsrättsföreningar. Sådan garanti ska återställas sedan ett år förfl utit efter det att den slutliga anskaffningskostnaden för bostadsrättsföreningens hus fastställts.
Borgen utställd av NCC AB, utgörande säkerhet för av fastighetsägande projektbolag upptaget byggnadskreditiv, gäller till dess att lösen sker vid avyttring i enlighet med avtalad försäljning av respektive fastighetsägande projektbolag. För delägda bolag anges NCC:s andel.
| LIKVIDA MEDEL | ||
|---|---|---|
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
| Kassa och bank | 1 398 | 702 |
| Kortfristiga placeringar | 1 236 | 94 |
| Summa enligt balansräkning och kassafl ödesanalys | 2 634 | 796 |
| MODERBOLAGET | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kassa och bank | 1 259 | 806 |
| Kortfristiga placeringar | 5 725 | 6 450 |
| Summa enligt kassafl ödesanalys | 6 984 | 7 256 |
Kortfristiga placeringar har klassifi cerats som likvida medel med följande utgångspunkt: • De har obetydlig risk för värdefl uktuationer.
• De kan lätt omvandlas till kassamedel.
• De har en löptid om högst tre månader vid anskaffningstidpunkten.
Värdet av förvärvade tillgångar och skulder var enligt förvärvsanalyserna följande:
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Goodwill | 230 | 33 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | 25 |
| Byggnader och mark | 8 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 29 | 203 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 1 | |
| Varulager | 1 | 17 |
| Kundfordringar och övriga kortfristiga fordringar | 214 | 71 |
| Likvida medel | 220 | 32 |
| Långfristiga skulder | –12 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –374 | –141 |
| Uppskjuten skatteskuld | –1 | –17 |
| Köpeskilling | 318 | 231 |
| Förvärvade likvida medel | –220 | –32 |
| Påverkan på koncernens likvida medel | 98 | 199 |
FÖRSÄLJNING AV DOTTERFÖRETAG
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Byggnader och mark | 192 | |
| Omsättningsfastigheter | 4 | 21 |
| Långfristiga skulder | –189 | |
| Leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder | –5 | –21 |
| Realisationsresultat | 1 | 47 |
| Köpeskilling | 4 | 47 |
| Sålda likvida medel | ||
| Påverkan på koncernens likvida medel | 4 | 47 |
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 905 (741) MSEK varav 0 (0) MSEK har lånefi nansierats.
Förvärv av dotterföretag om 318 (231) MSEK har gjorts, varav 220 (32) MSEK ej medfört kassafl öde. Försäljning av dotterföretag har skett med 3 (46) MSEK varav 0 (0) MSEK ej medfört kassafl öde.
Under året förvärvades materiella anläggningstillgångar för 58 (51) MSEK, varav 0 (0) lånefi nansierats.
Moderbolaget har endast obetydliga likvida medel i utländsk valuta, varför några kursdifferenser i likvida medel ej uppkommer.
Koncernen
Under perioden erhållen ränta uppgick till 60 (64) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 297 (235) MSEK.
Under perioden erhållen ränta uppgick till 188 (188) MSEK. Under perioden betald ränta uppgick till 232 (197) MSEK.
K ASSAFLÖDE HÄNFÖRLIGT FRÅN JOINT VENTURES SOM KONSOLIDERAS ENLIGT KLYVNINGSMETODEN
| Summa kassafl öde | 57 | 309 |
|---|---|---|
| Finansieringsverksamhet | 24 | 69 |
| Investeringsverksamhet | –9 | –4 |
| Förändring av rörelsekapital | 14 | 57 |
| Löpande verksamhet | 28 | 187 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
LIKVIDA MEDEL SOM INTE ÄR TILLGÄNGLIGA FÖR ANVÄNDNING
| Summa likvida medel som inte är tillgängliga för användning |
207 | 99 |
|---|---|---|
| Likvida medel i joint ventures | 160 | 87 |
| Spärrade bankmedel | 47 | 12 |
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
TRANSAKTIONER SOM INTE MEDFÖR BETALNINGAR
| KONCERNEN | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Förvärv av en tillgång genom fi nansiell leasing | 108 | 151 |
NCC AB, org nr 556034-5174 är ett svenskregistrerat aktiebolag och har sitt säte i Solna. NCC AB:s aktier är marknadsnoterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm/Stora bolag).
Huvudkontorets adress är: NCC AB Vallgatan 3 170 80 Solna
Koncernredovisningen för år 2012 består av moderbolag och dess dotterföretag, tillsammans benämnd koncernen. I koncernen ingår även andel av innehaven i intresse företag och joint venture-företag.
NCC AB konsolideras som dotterbolag i Nordstjernan AB:s koncernredovisning. Ägarandelen för Nordstjernan AB uppgår till 23,1 procent av kapitalet och 65,9 procent av rösterna i NCC AB. Nordstjernan AB, org nr 556000-1421, har sitt säte i Stockholm.
I februari 2013 meddelades två förändringar i koncernledningen. Christina Lindbäck tillträder den nya tjänsten som hållbarhetschef för NCC-koncernen den 1 mars 2013 och blir medlem av koncernledningen. Christina Lindbäck var sedan tidigare miljöchef för NCC-koncernen. Carola Lavén blir ny affärsområdeschef för NCC Property Development och tillträder senast under april 2013. Carola Lavén har tidigare arbetat som chef för affärsutveckling inom Atrium Ljungberg där hon har ingått i företagsledningen.
| Summa SEK | 5 335 394 699 |
|---|---|
| I ny räkning balanseras | 4 255 191 479 |
| Ordinarie utdelning till aktieägarna 10,00 SEK per aktie | 1 080 203 220 |
| Disponeras enligt följande: | |
| till förfogande stående vinstmedel | 5 335 394 699 |
| Styrelsen föreslår att |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar härmed att årsredovisningen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 8 mars 2013. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 9 april 2013.
Tomas Billing Antonia Ax:son Johnson Ulf Holmlund Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Olof Johansson Sven-Olof Johansson Ulla Litzén
Christoph Vitzthum Styrelseledamot
Karl-Johan Andersson Lars Bergqvist Karl G Sivertsson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant arbetstagarrepresentant
Peter Wågström Verkställande direktör
Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
KONCERNREDOVISNINGEN
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för NCC AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 42–94.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens fi nansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess fi nansiella resultat och kassafl öden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för NCC AB för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den 8 mars 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
| IFRS | IFRIC 15 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| RESULTATRÄKNING, MSEK | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
| Nettoomsättning | 45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 | 52 535 | 57 227 |
| Kostnader för produktion | –41 739 –41 809 –42 749 –45 158 –50 729 –52 572 –52 005 –46 544 –50 263 –44 487 –47 721 –51 724 | |||||||||||
| Bruttoresultat | 3 513 | 3 628 | 3 785 | 4 347 | 5 147 | 5 825 | 5 460 | 5 273 | 5 742 | 4 933 | 4 814 | 5 503 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –2 717 | –2 523 | –2 577 | –2 677 | –2 795 | –3 059 | –3 197 | –3 035 | –3 035 | –2 682 | –2 774 | –2 978 |
| Resultat från fastighetsförvaltning | 50 | 29 | 45 | 17 | –5 | |||||||
| Resultat från försäljning av förvaltnings fastigheter |
–26 | 51 | –60 | 92 | 9 | |||||||
| Resultat från försäljning av rörelsefastigheter | 16 | 6 | 6 | 19 | 22 | 19 | 15 | 10 | 10 | 2 | 7 | 3 |
| Nedskrivningar av anläggningstillgångar | –64 | –138 | –149 | –94 | –22 | –245 | –76 | –7 | –7 | –2 | –38 | –2 |
| Nedskrivning/återföring av nedskrivningar av fastigheter, NCC Property Development1) |
–782 | –69 | ||||||||||
| Resultat från försäljning av koncernföretag | 4 | 73 | 64 | –5 | 7 | 415 | 8 | 5 | 5 | 3 | 6 | |
| Konkurrensskadeavgift | –175 | –95 | –95 | |||||||||
| Resultat från andelar i intresseföretag | 11 | 60 | 33 | 49 | 29 | 11 | 9 | –1 | –1 | 4 | 5 | 5 |
| Rörelseresultat | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 | 2 537 |
| Finansiella intäkter | 219 | 148 | 209 | 116 | 116 | 131 | 615 | 70 | 78 | 99 | 76 | 141 |
| Finansiella kostnader | –547 | –310 | –412 | –284 | –245 | –313 | –449 | –526 | –592 | –345 | –284 | –415 |
| Finansnetto | –328 | –162 | –203 | –168 | –129 | –182 | 166 | –456 | –514 | –246 | –208 | –274 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 | 2 263 |
| Skatt på periodens resultat | –77 | –96 | –68 | –393 | –555 | –357 | –565 | –432 | –449 | –481 | –496 | –364 |
| Periodens resultat | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 |
| Hänförs till: | ||||||||||||
| NCC:s aktieägare | –421 | 856 | 873 | 1 178 | 1 706 | 2 247 | 1 809 | 1 261 | 1 654 | 1 524 | 1 310 | 1 894 |
| Minoritetsintressen | 21 | 3 | 3 | 9 | 1 | 4 | 11 | 1 | 1 | 4 | 2 | 5 |
| Periodens resultat | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 |
1) Nedskrivningar/återföring av nedskrivningar inom NCC Property Development redovisas från och med 2004 som Kostnader för produktion.
2003: Resultatet 2003 belastades med nedskrivningar inom NCC Property Development med 782 MSEK och med 195 MSEK inom NCC Roads, inklusive omstruktureringar. Dotterbolaget Altima delades ut. Altimas resultat ingår hela året 2003.
2004: Fastighetsförsäljningar på närmare 5 Mdr SEK genomfördes och nettoskulden minskade med 3,7 Mdr SEK till 1,1 Mdr SEK.
2005: Resultatet ökade framför allt beroende på en stark bostadsmarknad i Norden men också på ökad lönsamhet i de nordiska entreprenadverksamheterna. Nedskrivningar gjordes bland annat av goodwill, fastighetsprojekt och intresseföretag om cirka 220 MSEK.
2006: Högkonjunkturen i Norden innebar hög aktivitet med stigande omsättning och resultat som följd. Framför allt bidrog bostadsförsäljningen till resultatet, men även entreprenadverksamheten visade ökad lönsamhet. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett ingick med 186 MSEK.
2007: Högkonjunkturen i kombination med starkt resultat inom fastighetsutvecklingsverksamheten bidrog till det högsta resultatet i NCC:s historia och samtliga fi nansiella mål nåddes. Kostnader för utvecklingsprojektet NCC Komplett belastade resultatet med 645 MSEK liksom konkurrensskadeavgifter om 175 MSEK. I rörelseresultatet ingick 383 MSEK från försäljning av den polska asfalt- och krossverksamheten.
2008: Resultatet blev historiskt högt och alla fi nansiella mål nåddes. 2008 var också året då bostadsmarknaden tvärbromsade och en lågkonjunktur inleddes som förstärktes av en global fi nanskris. Resultatet belastades med nedskrivningar och omstruktureringskostnader om sammanlagt 741 MSEK. Försäljningen av NCC:s andel i det polska koncessionsbolaget AWSA bidrog till resultatet med 493 MSEK.
2009: Året präglades av lågkonjunktur och en lägre efterfrågan på den nordiska byggmarknaden. Volymerna gick ned men marginalerna hölls på en god nivå. Bostadsförsäljningen var bra men påverkades av prisreduktioner. Nedskrivningar av mark och osålda bostäder belastade resultatet med 192 MSEK.
2010: Den ekonomiska återhämtningen påverkade årets resultat positivt. Volymnedgången förklaras främst av färre färdigställda projekt och överlämnade projekt i NCC Housing och NCC Property Development, lägre orderingång 2009 i Construction -enheterna och en kall vinter vilket som medfört förseningar och lägre aktivitet.
2011: Marknadsutvecklingen var positiv under 2011 och efterfrågan var god inom såväl hus, anläggning och bostäder. Ett bra resultat redovisades främst tack vare av fl er färdigställa och överlämnade projekt i NCC Housing och höga volymer i NCC Roads tack vare en lång säsong. Nedskrivning av goodwill i Finland samt mark i Danmark och Lettland belastade resultatet med 172 MSEK.
2012: Rörelseresultatet var på en hög nivå där utvecklingsaffären stod för 45 procent tack vare fl er färdigställda och överlämnade projekt vilket bidrog till det starka kassafl ödet. Under året har bygg- och anläggningsverksamheten haft både högre omsättning och resultat än föregående år. Nettolåneskulden har under 2012 ökat genom främst investeringar i fastighets- och bostadsprojekt.
I årsredovisningen har jämförelsetalen för 2009 omräknats på grund av att IFRIC 15, Avtal om uppförande av fastigheter, tillämpas från och med 1 januari 2010. Detta gäller för alla tabeller och sifferuppgifter avseende 2009 om inte annat framgår. Förändringen medför i korthet att intäkter och resultat vid försäljning av fastighets- och bostadsprojekt i normalfallet redovisas först när fastigheten respektive bostaden sålts, färdigställts och överlämnats till kunden.
Vanligtvis innebär detta att redovisningen av försäljningen senareläggs jämfört med tidigare. Tillämpningen av IFRIC 15 innebär även att tillgångar och skulder påverkas. Bland annat redovisas bostadsrättsföreningar och fi nska bostadsaktiebolag, till skillnad från tidigare, i NCC:s balansräkning. Detta ökar framför allt räntebärande skulder men påverkar även NCC:s övriga nyckeltal.
| IFRS | IFRIC 15 | IFRIC 15 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| BALANSRÄKNING, MSEK TILLGÅNGAR |
2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
| Anläggningstillgångar | |||||||||||||
| Goodwill | 2 045 | 1 597 | 1 790 | 1 772 | 1 700 | 1 651 | 1 772 | 1 772 | 1 750 | 1 750 | 1 613 | 1 607 | 1 827 |
| Övriga immateriella tillgångar | 82 | 31 | 31 | 61 | 113 | 96 | 122 | 122 | 120 | 120 | 115 | 167 | 204 |
| Förvaltningsfastigheter | 897 | 41 | 449 | 71 | 65 | 21 | 12 | 12 | |||||
| Rörelsefastigheter och pågående | |||||||||||||
| nyanläggningar | 868 | 821 | 830 | 865 | 796 | 640 | 682 | 682 | 647 | 647 | 576 | 596 | 662 |
| Maskiner och inventarier | 1 926 | 1 803 | 1 848 | 1 937 | 1 940 | 1 774 | 1 975 | 1 975 | 1 910 | 1 910 | 1 816 | 2 209 | 2 395 |
| Andelar i intresseföretag | 694 | 609 | 200 | 44 | 47 | 25 | 10 | 10 | 9 | 9 | 7 | 8 | 10 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 167 | 311 | 311 | 265 | 242 | 250 | 227 | 227 | 203 | 203 | 182 | 173 | 158 |
| Långfristiga fordringar | 1 217 | 1 392 | 1 363 | 1 246 | 2 739 | 1 968 | 1 338 | 1 366 | 1 378 | 1 397 | 1 431 | 1 750 | 1 859 |
| Summa anläggningstillgångar | 7 896 | 6 605 | 6 822 | 6 263 | 7 642 | 6 424 | 6 139 | 6 166 | 6 016 | 6 035 | 5 739 | 6 511 | 7 114 |
| Omsättningstillgångar | |||||||||||||
| Fastighetsprojekt | 3 755 | 2 002 | 2 105 | 2 005 | 1 955 | 2 145 | 3 439 | 4 018 | 2 835 | 2 835 | 2 931 | 4 475 | 5 321 |
| Bostadsprojekt | 3 510 | 3 495 | 4 345 | 4 395 | 5 979 | 8 553 | 11 377 | 15 060 | 8 363 | 10 137 | 8 745 | 9 860 | 11 738 |
| Material- och varulager | 575 | 604 | 609 | 502 | 443 | 474 | 624 | 624 | 514 | 514 | 537 | 557 | 655 |
| Andelar i intresseföretag | 116 | 53 | |||||||||||
| Kundfordringar | 6 167 | 6 185 | 6 476 | 7 137 | 7 934 | 8 323 | 7 820 | 7 794 | 6 355 | 6 340 | 6 481 | 7 265 | 7 725 |
| Upparbetade ej fakturerade intäkter | 2 420 | 2 696 | 2 998 | 2 737 | 2 840 | 2 956 | 1 854 | 841 | 1 459 | 777 | 804 | 910 | 782 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
692 | 582 | 587 | 638 | 852 | 1 048 | 1 169 | 1 119 | 844 | 982 | 988 | 1 114 | 1 544 |
| Övriga fordringar | 2 399 | 1 912 | 1 819 | 1 361 | 1 532 | 1 979 | 1 778 | 1 602 | 1 472 | 1 747 | 1 425 | 1 151 | 1 277 |
| Kortfristiga placeringar | 2 | 32 | 113 | 153 | 173 | 483 | 215 | 215 | 286 | 286 | 741 | 285 | 168 |
| Likvida medel | 2 463 | 2 574 | 2 514 | 1 919 | 1 253 | 1 685 | 1 832 | 1 919 | 1 831 | 2 317 | 2 713 | 796 | 2 634 |
| Summa omsättningstillgångar | 22 101 | 20 133 | 21 567 | 20 848 | 22 961 | 27 645 | 30 108 | 33 193 | 23 959 | 25 935 | 25 366 | 26 414 | 31 844 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 29 997 | 26 738 | 28 389 | 27 110 | 30 603 | 34 069 | 36 247 | 39 359 | 29 976 | 31 970 | 31 104 | 32 924 | 38 958 |
| EGET KAPITAL | |||||||||||||
| Aktieägarnas kapital Minoritetsintressen |
6 188 78 |
6 728 84 |
6 715 84 |
6 785 94 |
6 796 75 |
7 207 30 |
6 840 25 |
6 243 25 |
7 667 18 |
7 470 18 |
8 111 21 |
8 286 11 |
8 974 15 |
| Summa eget kapital | 6 266 | 6 812 | 6 799 | 6 879 | 6 870 | 7 237 | 6 865 | 6 268 | 7 685 | 7 488 | 8 132 | 8 297 | 8 988 |
| SKULDER | |||||||||||||
| Långfristiga skulder Långfristiga räntebärande skulder |
4 267 | 3 148 | 3 485 | 2 004 | 2 023 | 1 590 | 2 620 | 2 721 | 2 941 | 2 972 | 2 712 | 3 850 | 7 102 |
| Övriga långfristiga skulder | 38 | 34 | 343 | 392 | 561 | 816 | 837 | 837 | 558 | 558 | 921 | 643 | 841 |
| Uppskjutna skatteskulder | 659 | 502 | 481 | 199 | 461 | 431 | 492 | 436 | 710 | 641 | 439 | 669 | 725 |
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||||||||||||
| förpliktelser Övriga avsättningar |
20 1 472 |
180 1 641 |
180 1 683 |
143 1 611 |
119 2 157 |
112 2 729 |
42 3 190 |
42 3 029 |
18 3 023 |
18 2 932 |
1 2 722 |
6 2 619 |
9 2 435 |
| Summa långfristiga skulder | 6 456 | 5 506 | 6 172 | 4 348 | 5 321 | 5 678 | 7 180 | 7 065 | 7 250 | 7 121 | 6 796 | 7 788 | 11 113 |
| Kortfristiga skulder | |||||||||||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | 4 125 | 1 107 | 1 187 | 1 052 | 552 | 1 701 | 2 929 | 7 036 | 391 | 1 739 | 1 546 | 1 585 | 2 141 |
| Leverantörsskulder | 3 855 | 3 891 | 3 908 | 4 520 | 4 874 | 4 974 | 4 356 | 4 356 | 3 545 | 3 536 | 3 414 | 4 131 | 4 659 |
| Skatteskulder | 118 | 261 | 260 | 137 | 170 | 101 | 140 | 140 | 38 | 38 | 449 | 60 | 122 |
| Fakturerade ej upparbetade intäkter | 3 521 | 3 563 | 4 375 | 4 367 | 4 823 | 4 971 | 5 300 | 4 784 | 4 516 | 4 250 | 4 092 | 4 176 | 4 241 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
3 161 | 3 231 | 3 305 | 3 271 | 4 592 | 5 177 | 4 371 | 4 234 | 3 598 | 3 682 | 3 336 | 3 277 | 3 748 |
| Övriga kortfristiga skulder | 2 497 | 2 368 | 2 383 | 2 535 | 3 400 | 4 231 | 5 106 | 5 474 | 2 954 | 4 117 | 3 341 | 3 611 | 3 945 |
| Summa kortfristiga skulder | 17 276 | 14 421 | 15 418 | 15 883 | 18 411 | 21 154 | 22 202 | 26 026 | 15 041 | 17 361 | 16 177 | 16 839 | 18 855 |
| Summa skulder | 23 732 | 19 926 | 21 590 | 20 231 | 23 732 | 26 832 | 29 382 | 33 090 | 22 291 | 24 482 | 22 973 | 24 627 | 29 968 |
2003: Balansomslutningen minskade kraftigt jämfört med 2002 vilket främst är ett resultat av utdelningen av aktierna i dotterföretaget Altima. Den sänkta balansomslutningen är också en effekt av gjorda nedskrivningar och försäljningar av fastigheter och fastighetsrelaterade tillgångar inom NCC Property Development.
2004: Balansomslutningen minskade jämfört med 2003. Förändringarna förklaras huvudsakligen av sålda förvaltningsfastigheter inom NCC Property Development och av att ett antal dotterföretag avyttrades.
2005: NCC Property Development avyttrade förvaltningsfastigheter och fi ck betalt från försäljningar genomförda tidigare år vilket ledde till en minskad balans omslutning. Samtliga fi nansiella mål nåddes och nettolåneskulden minskade till 0,5 Mdr SEK.
2006: Ytterligare försäljningar av fastighetsprojekt inom NCC Property Development gjorde att långfristiga fordringar från sålda fastighetsprojekt steg. Investeringar i mark för bostadsprojekt ökade. Samtliga fi nansiella mål nåddes och nettolåne skulden minskade till 0,4 Mdr SEK.
2007: Kapitalbindningen ökade i fastighetsprojekt inom NCC Property Development samt bostadsprojekt inom NCC:s Construction-enheter i Sverige, Danmark och Finland.
2008: Kapitalbindningen fortsatte att öka främst i boendeverksamheten.
2009: Balansomslutningen minskade tack vare ett ökat fokus på kassafl öde och kapitalbindning vilket bland annat lett till högre försäljningar i fastighets- och bostadsprojekt.
2010: Ökade investeringar i exploateringsfastigheter har mötts av högre försäljning av bostäder vilket lett till en minskning av bostadsprojekt. NCC:s positiva kassafl öde har ökade likvida medel och korta placeringar. Räntebärande skulder amorterades ned.
2011: Fortsatta investeringar i bostadsprojekt inom NCC Housing samt i fastighetsprojekt inom NCC Property Development ledde till ökat fi nansieringsbehov, vilket är den främsta orsaken till att nettolåneskulden ökade med 3,5 Mdr SEK.
2012: Balansomslutningen ökade främst på grund av fortsatta investeringar i bostads- och fastighetsprojekt i utvecklingsverksamheten. Även de likvida medlen ökade till följd av högre betalningsberedskap.
| IFRS | IFRIC 15 | |||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| NYCKELTAL | 2003 | 2004 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
| Räkenskaper, MSEK Nettoomsättning |
45 252 | 45 437 | 46 534 | 49 506 | 55 876 | 58 397 | 57 465 | 51 817 | 56 005 | 49 420 52 535 | 57 227 | |
| Rörelseresultat | 5 | 1 117 | 1 147 | 1 748 | 2 392 | 2 790 | 2 219 | 2 150 | 2 619 | 2 254 | 2 017 | 2 537 |
| Resultat efter fi nansiella poster | –323 | 955 | 945 | 1 580 | 2 263 | 2 608 | 2 385 | 1 694 | 2 105 | 2 008 | 1 808 | 2 263 |
| Periodens resultat | –400 | 859 | 876 | 1 187 | 1 708 | 2 252 | 1 820 | 1 262 | 1 656 | 1 527 | 1 312 | 1 899 |
| Investeringar i anläggningstillgångar | 1 102 | 850 | 866 | 901 | 798 | 780 | 983 | 584 | 584 | 667 | 1 257 | 1 341 |
| Investeringar i fastighetsprojekt | 1 334 | 413 | 438 | 626 | 1 049 | 1 493 | 2 210 | 1 054 | 1 215 | 1 533 | 2 333 | 2 692 |
| Investeringar i bostadsprojekt1) | 1 667 | 1 921 | 1 920 | 2 140 | 3 908 | 5 392 | 5 010 | 1 262 | 3 193 | 3 171 | 7 529 | 8 997 |
| Kassafl öde, MSEK Kassafl öde från den löpande verksamheten |
959 | 3 399 | 4 161 | 2 046 | 2 171 | 1 031 | 128 | 3 318 | 6 440 | 2 423 –1 547 | –26 | |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –196 | 1 097 | 1 083 | 69 | –514 | 134 | –306 | –481 | –481 | –489 | –857 | –906 |
| Kassafl öde före fi nansiering | 762 | 4 517 | 5 244 | 2 115 | 1 657 | 1 165 | –178 | 2 837 | 5 960 | 1 935 –2 404 | –932 | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –1 962 | –4 380 | –5 264 | –2 745 | –2 307 | –763 | 298 | –2 827 | –5 549 | –1 504 | 491 | 2 774 |
| Förändring av likvida medel | –1 199 | 115 | –20 | –596 | –666 | 432 | 147 | –1 | 399 | 396 –1 916 | 1 838 | |
| Avkastningsmått | ||||||||||||
| Avkastning på eget kapital, % | neg | 14 | 14 | 18 | 27 | 34 | 27 | 18 | 25 | 20 | 17 | 23 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 1 | 10 | 9 | 17 | 24 | 28 | 23 | 17 | 17 | 19 | 16 | 15 |
| Finansiella mått vid periodens utgång, MSEK | ||||||||||||
| Räntetäckningsgrad, % | 0,5 | 3,6 | 3,6 | 6,9 | 11,5 | 10,2 | 7,0 | 4,5 | 5,0 | 5,3 | 7,4 | 6,5 |
| Soliditet, % | 21 | 25 | 24 | 25 | 22 | 21 | 19 | 26 | 23 | 26 | 25 | 23 |
| Räntebärande skulder/balansomslutning, % Nettolåneskuld |
28 4 891 |
16 679 |
17 1 149 |
12 496 |
9 430 |
10 744 |
15 3 207 |
11 754 |
15 1 784 |
14 431 |
17 3 960 |
24 6 061 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,1 | 0,1 | 0,5 | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,5 | 0,7 |
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 14 678 | 11 098 | 11 503 | 10 032 | 9 565 | 10 639 | 12 456 | 11 034 | 12 217 | 12 390 13 739 | 18 241 | |
| Sysselsatt kapital, snitt | 17 770 | 13 152 | 14 054 | 10 930 | 10 198 | 10 521 | 11 990 | 12 659 | 15 389 | 12 033 13 101 | 16 632 | |
| Kapitalomsättningshastighet, ggr | 2,5 | 3,5 | 3,3 | 4,5 | 5,5 | 5,6 | 4,8 | 4,1 | 3,6 | 4,1 | 4,0 | 3,4 |
| Andel riskbärande kapital, % | 23 | 27 | 26 | 26 | 24 | 23 | 20 | 28 | 25 | 28 | 27 | 25 |
| Medelränta, % | 4,6 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 4,8 | 5,2 | 5,9 | 4,5 | 4,5 | 4,6 | 4,2 | 3,6 |
| Genomsnittlig räntebindningstid, år | 0,9 | 1,3 | 1,3 | 1,1 | 2,6 | 1,8 | 1,6 | 1,8 | 1,8 | 1,5 | 0,8 | 1,1 |
| Orderläge, MSEK | ||||||||||||
| Orderingång | 40 941 | 45 362 | 45 624 | 52 413 | 57 213 | 63 344 | 51 864 | 45 957 | 46 475 | 54 942 57 867 | 55 759 | |
| Orderstock | 23 752 | 27 077 | 27 429 | 32 607 | 36 292 | 44 740 | 40 426 | 34 084 | 35 951 | 40 426 46 314 | 45 833 | |
| Aktiedata per aktie, SEK | ||||||||||||
| Resultat efter skatt, före utspädning | –4,10 | 8,36 | 8,53 | 11,07 | 15,80 | 20,75 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 | 17,51 |
| Resultat efter skatt, efter utspädning | –4,10 | 7,89 | 8,05 | 10,86 | 15,74 | 20,73 | 16,69 | 11,63 | 15,26 | 14,05 | 12,08 | 17,51 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten, | ||||||||||||
| efter utspädning | 8,84 | 31,35 | 38,39 | 18,88 | 20,03 | 9,51 | 1,18 | 30,60 | 59,39 | 22,35 –14,27 | –0,24 | |
| Kassafl öde före fi nansiering, efter utspädning | 7,03 | 41,67 | 48,38 | 19,52 | 15,29 | 10,75 | –1,64 | 26,17 | 54,96 | 17,84 –22,17 | –8,61 | |
| P/E tal, före utspädning | neg | 10 | 10 | 13 | 12 | 7 | 3 | 10 | 8 | 11 | 10 | 8 |
| Utdelning ordinarie | 2,75 | 4,50 | 4,50 | 5,50 | 8,00 | 11,00 | 4,00 | 6,00 | 6,00 | 10,00 | 10,00 | 10,002) |
| Extra utdelning | 6,703) | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | 10,00 | ||||||
| Direktavkastning, % | 17,0 | 16,5 | 16,5 | 10,9 | 9,6 | 15,1 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 | 7,3 |
| Direktavkastning exkl. extra utdelning, % | 5,0 | 5,1 | 5,1 | 3,9 | 4,3 | 7,9 | 8,1 | 5,1 | 5,1 | 6,8 | 8,3 | 7,3 |
| Eget kapital, före utspädning | 60,45 | 65,70 | 65,58 | 63,30 | 62,86 | 66,48 | 63,10 | 70,72 | 68,91 | 74,81 | 76,41 | 82,97 |
| Eget kapital, efter utspädning | 57,08 | 62,07 | 61,95 | 62,60 | 62,69 | 66,48 | 63,10 | 70,70 | 68,90 | 74,80 | 76,41 | 82,97 |
| Börskurs/eget kapital, % | 92 | 134 | 134 | 225 | 298 | 209 | 78 | 167 | 172 | 198 | 158 | 164 |
| Börskurs vid årets/periodens slut, NCC B | 55,50 | 88,00 | 88,00 | 142,50 | 187,50 | 139,00 | 49,50 | 118,25 | 118,25 | 147,80 121,00 | 136,20 | |
| Antal aktier, miljoner | ||||||||||||
| Totalt antal utgivna aktier 4) | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 |
| Återköp av aktier vid periodens slut | 6,0 | 6,0 | 6,0 | 1,2 | 0,3 | 0,4 | ||||||
| Antal utestående aktier före utspädning vid periodens slut |
102,4 | 102,4 | 102,4 | 107,2 | 108,1 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,0 |
| Genomsnittligt antal utestående aktier | ||||||||||||
| före utspädning under perioden | 102,4 | 102,4 | 102,4 | 106,4 | 108,0 | 108,3 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,4 | 108,2 |
| Börsvärde, före utspädning, MSEK | 5 625 | 8 984 | 8 984 | 15 282 | 20 242 | 14 999 | 5 209 | 12 809 | 12 809 | 16 005 13 136 | 14 706 | |
| Personal | ||||||||||||
| Medeltal anställda | 24 076 | 22 214 | 22 375 | 21 001 | 21 784 | 21 047 | 19 942 | 17 745 | 17 745 | 16 731 17 459 | 18 175 |
1) Från och med 2007 ingår investeringar i osåld andel pågående bostadsprojekt i egen
regi. Från 2008 ingår nedlagda kostnader före projektstart.
2) Utdelning 2012 avser styrelsens förslag till årsstämman.
3) Extra utdelning 2003 avser samtliga aktier i Altima.
4) Samtliga utgivna aktier i NCC är stamaktier.
Siffror för 2003 till 2008 är ej justerade för IFRIC 15.
Siffrorna för 2003 är ej justerade för IFRS.
Siffrorna för 2004 är ej justerade för IAS 39, Finansiella instrument.
Defi nitioner av nyckeltal se s. 113.
| MSEK Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2012 Kv 1 Kv 2 Kv 3 Kv 4 2011 Koncernen Orderingång 11 723 15 453 13 160 15 423 55 759 12 398 18 038 12 499 14 932 57 867 Orderstock 47 899 49 116 48 548 45 833 45 833 43 947 49 882 49 437 46 314 46 314 Nettoomsättning 10 659 13 733 13 765 19 069 57 227 8 533 12 851 13 033 18 119 52 535 Rörelseresultat –130 517 814 1 334 2 537 –281 545 612 1 140 2 017 Rörelsemarginal, % –1,2 3,8 5,9 7,0 4,4 –3,3 4,2 4,7 6,3 3,8 Resultat efter fi nansiella poster –171 447 734 1 252 2 263 –326 502 553 1 080 1 808 Periodens resultat hänförligt till NCC:s aktieägare –131 340 562 1 123 1 894 –238 368 411 769 1 310 Kassafl öde före fi nansiering –1 242 –2 179 –492 2 980 –932 –1 272 –1 435 –403 706 –2 404 Nettolåneskuld –5 201 –8 519 –9 024 –6 061 –6 061 –1 700 –4 302 –4 621 –3 960 –3 960 Resultat per aktie efter utspädning, SEK –1,20 3,13 5,20 10,40 17,51 –2,19 3,40 3,79 7,09 12,08 Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under perioden, miljoner 108,4 108,4 108,0 108,0 108,2 108,4 108,4 108,4 108,4 108,4 NCC Construction Sweden Orderingång 4 916 5 328 4 471 6 767 21 483 6 286 8 276 5 061 5 650 25 274 Orderstock 20 154 19 030 18 001 17 378 17 378 20 960 23 551 23 068 20 860 20 860 Nettoomsättning 5 686 6 453 5 506 7 399 25 043 4 459 5 710 5 548 7 857 23 574 Rörelseresultat 117 133 227 325 801 83 157 193 345 777 Rörelsemarginal, % 2,1 2,1 4,1 4,4 3,2 1,9 2,7 3,5 4,4 3,3 Sysselsatt kapital 294 336 462 1 122 1 122 240 221 377 921 921 NCC Construction Denmark Orderingång 560 550 720 1 458 3 288 1 052 846 522 1 270 3 689 Orderstock 2 968 2 608 2 399 2 924 2 924 3 181 3 347 3 081 3 154 3 154 Nettoomsättning 724 879 819 974 3 396 689 765 815 1 089 3 358 Rörelseresultat 38 46 58 48 189 33 40 41 55 169 Rörelsemarginal, % 5,2 5,2 7,0 4,9 5,6 4,8 5,3 5,0 5,1 5,0 Sysselsatt kapital 368 211 247 288 288 350 268 305 339 339 NCC Construction Finland Orderingång 1 552 1 777 1 328 1 919 6 576 1 223 2 050 2 652 1 844 7 768 Orderstock 6 187 6 211 5 631 5 667 5 667 4 449 5 093 6 312 5 998 5 998 Nettoomsättning 1 331 1 671 1 702 2 005 6 709 1 360 1 549 1 495 1 927 6 331 Rörelseresultat –13 14 48 53 101 2 –11 6 17 14 Rörelsemarginal, % –1,0 0,8 2,7 2,6 1,5 0,2 –0,7 0,4 0,9 0,2 Sysselsatt kapital 212 199 228 267 267 251 196 201 223 223 NCC Construction Norway Orderingång 1 945 3 165 1 923 1 053 8 086 781 1 727 1 077 1 415 5 000 Orderstock 4 812 6 690 8 193 7 265 7 265 3 565 4 262 4 157 3 931 3 931 Nettoomsättning 1 154 1 276 1 507 2 133 6 070 1 027 1 152 1 158 1 550 4 887 Rörelseresultat –12 18 31 43 81 2 9 –28 23 6 Rörelsemarginal, % –1,0 1,4 2,1 2,0 1,3 0,2 0,8 –2,4 1,5 0,1 Sysselsatt kapital 587 613 970 976 976 279 367 335 495 495 NCC Roads Orderingång 2 102 3 569 3 299 2 836 11 807 2 121 3 414 2 865 3 429 11 830 Orderstock 5 512 5 553 4 719 4 250 4 250 4 820 5 106 4 111 4 705 4 705 Nettoomsättning 1 292 3 510 4 056 3 354 12 211 1 162 3 204 3 853 3 549 11 766 Rörelseresultat –395 248 441 119 413 –388 271 432 99 414 Rörelsemarginal, % –30,5 7,1 10,9 3,5 3,4 –33,4 8,5 11,2 2,8 3,5 Sysselsatt kapital 2 872 3 556 3 629 3 089 3 089 2 668 3 592 3 820 3 223 3 223 NCC Housing Orderingång 1 972 1 798 2 154 3 455 9 380 1 847 3 544 1 339 2 756 9 485 Orderstock 12 100 12 217 12 678 11 932 11 932 10 197 12 355 12 413 11 217 11 217 Nettoomsättning 1 045 1 605 1 530 4 432 8 612 844 1 617 1 289 3 791 7 542 Rörelseresultat 81 104 77 573 835 3 84 –34 552 606 Rörelsemarginal, % 7,8 6,5 5,0 12,9 9,7 0,4 5,2 –2,6 14,6 8,0 Sysselsatt kapital 9 050 10 038 10 400 9 977 9 977 7 003 7 376 7 567 8 339 8 339 NCC Property Development Nettoomsättning 1 043 392 317 1 093 2 847 124 441 344 457 1 366 Rörelseresultat 112 –4 –27 214 295 –41 19 –18 69 28 Sysselsatt kapital 4 341 4 592 5 125 4 989 4 989 3 260 3 395 3 289 3 697 3 697 |
Kvartalsvärden, 2012 | Helår | Kvartalsvärden, 2011 | Helår | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
Till följd av att asfalt- och anläggningsverksamhet påverkas av kallt väder har NCC Roads men även delar av NCC:s Construction-enheter säsongsmässiga variationer i sin produktion. Normalt är första och sista kvartalet svagare.
NCC AB är ett svenskt publikt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel vid börsen Nasdaq OMX Stockholm. NCC AB styrs i enlighet med svensk bolagsrättslig lagstiftning och börsens regelverk, som bland annat innefattar Svensk kod för bolagsstyrning (för ytterligare information om koden se www.bolagsstyrning.se). NCC AB har tillämpat koden sedan den infördes 2005. Denna rapport lämnas av styrelsen i NCC AB, men utgör inte en del av de formella årsredovisningshandlingarna.
Verkställande direktör i bolaget är Peter Wågström (för uppgifter om vd:s ålder, utbildning, arbetslivserfarenhet, uppdrag utanför bolaget samt innehav av aktier i bolaget, se s.108). Styrelsen har upp rättat instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s.104).
VICE VD Bolaget har inte utsett någon vice vd.
Under 2012 bestod NCC:s koncernledning av vd, cheferna för NCC Construction Sweden, NCC Construction Denmark, NCC Construction Finland, NCC Construction Norway, NCC Property Development, NCC Housing och NCC Roads, samt Chief Financial Offi cer, kommunikationsdirektören (fr.o.m. 20121101), personaldirektören och chefsjuristen. För information om ledamöter i koncernledningen se s.108–109.
Koncernledningen arbetar i huvudsak med strategiska frågor och har som regel möte en gång per månad.
Årsstämman utser en valberedning som har till uppgift att föreslå val av ordförande vid årsstämman, val av styrelseordförande och val av styrelseledamöter och arvoden till dessa. Valberedningen ska även lämna förslag till revisorer och arvode till dessa.
Valberedningens arbete följer den instruktion som fastställts av årsstämman.
Styrelsen utvärderas inom ramen för valberedningens arbete. Vidare gör styrelsen en gång per år en utvärdering av sitt arbete och formerna för styrelsearbetets genomförande, vilket även utgör en del av valberedningens utvärdering. Styrelsen biträder också valberedningen vid utvärdering av revisionsarbetet.
VALBEREDNING Val och ersättning till styrelse och revisorer
EXTERN REVISION (Revisionsbolag)
INTERN KONTROLLMILJÖ
Koncernen är sammansatt av affärsområden. Den legala bolagsstrukturen följer i allt väsentligt den operativa. Varje affärsområde leds av en affärsområdeschef och har en styrelse där bland annat NCC AB:s vd, Chief Financial Offi cer och chefsjurist ingår. För vissa beslut krävs godkännande av NCC AB:s vd, styrelseordföranden eller styrelsen i NCC AB. Beslutsordningen består av förslag, tillstyrkan, beslut och bekräftelse. Beredning av ett besluts ärende görs normalt av den instans som tar initiativ till eller är funktionellt ansvarig. Många typer av beslut föregås av ett samrådsförfarande. Landchefen (chefen för NCC:s Construction-enhet i respektive land samt chefen för NCC:s Housing-enhet i Tyskland respektive S:t Petersburg) har ansvar för att ta initiativ i frågor som kräver samordning mellan olika NCC-enheter i respektive land. Exempel på frågor för landchef är koncernens varumärke och image, utnyttjande av synergier, IT samt samordnande av löne sättning och personalpolicies.
För granskning av bolagets årsredovisning, koncernredovisning, bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska på årsstämma utses högst tre auktoriserade revisorer med högst tre suppleanter. Registrerat revisionsbolag kan även utses till revisor i bolaget. Valberedningen nominerar revisorer. Mandattiden för nuvarande revisorer är ett år. NCC:s revisorer är, fram till slutet av den årsstämma som hålls under 2013, det registrerade revisionsbolaget PricewaterhouseCoopers AB. Som huvudansvarig revisor från PricewaterhouseCoopers AB har auktoriserade revisorn Håkan Malmström utsetts. För mer information om valda revisorer, se s.107.
NCC:s verksamhet kräver en hög grad av delegerat ansvar. I koncernen fi nns en beslutsordning som klargör vem som äger rätt att fatta beslut och i vilket skede i beslutsprocessen. Områden som regleras, förutom strategiska och organisatoriska frågor, är till exempel investeringar och försäljningar, hyres- och leasingavtal, fi nansiering, borgensförbindelser, garantier, anbudsprövningar och affärs överenskommelser.
Antalet pågående projekt i produktion varierar mellan olika år och uppgår till fl era tusen. Organisationen för ett projekt varierar med projektets storlek och komplexitet. Varje projekt drivs av en projektledare som är ansvarig för produkt utformning, inköp, ekonomi, produktion, kvalitet, färdigställande och överlämnande till kund. Större projekt följs löpande varje månad av affärsområdeschef, vd, Chief Financial Offi cer och chefsjuristen. Anbud på projekt överstigande 300 MSEK genomgår en särskild anbudsprövning och ska godkännas av vd. Anbud på projekt överstigande 500 MSEK ska bekräftas av NCC AB:s styrelse. Bostads- och fastighetsprojekt i egen regi som överstiger en investering på 50 MSEK ska godkännas av vd och investering avseende projekt i egen regi överstigande 150 MSEK ska godkännas av NCC AB:s styrelse. Investeringsbeslut understigande 50 MSEK hanteras av respektive affärsområde.
NCC har under lång tid bedrivit ett omfattande arbete för att utarbeta och implementera de värderingar som råder inom koncernen. Dessa värderingar har omsatts i normer och regler för hur NCC:s medarbetare ska agera i olika situationer. Regelverket sammanfattas i en Uppförandekod. Uppförande koden beskriver de krav som NCC har på sitt eget agerande och uppförande – styrelse, ledning och alla anställda – och som NCC tillika förutsätter att alla affärspartners respekterar.
Varje chef är inom sitt ansvarsområde skyldig att säkerställa att både medarbetare och affärspartners är informerade om innehållet i Uppförandekoden och kraven på dess efterlevnad. Chefer inom NCC ska alltid föregå med gott exempel. Uppförandekoden följs upp som en naturlig del av den löpande verksamheten.
NCC har under 2012 vidareutvecklat det så kallade compliance-programmet och en koncernövergripande och behovsanpassad process kommer att lanseras inom koncernen under 2013. Processen lägger tyngdpunkt på att tillhandahålla organisationen enkel och konkret rådgivning i syfte att förebygga risker för oegentligheter. Dessutom kommer NCC att införa systemstöd för rapportering av oegentligheter. Allt inom ramen för den värderingsstyrda och transparenta företagskultur som NCC arbetar för att bevara och vidareutveckla. NCC har vidtagit en genomgripande översyn av verksamheten och identifi erat riskområden och processer. Under 2013 lanserar NCC nya rutiner och stöd inriktade på att anställda ska våga fråga om råd i svåra situationer, istället för att okunskap eller obetänksamhet leder till felaktiga beslut eller oönskat beteende. Arbetsmetoderna innefattar bland annat riktlinjer för hantering av de vanligast förekommande risksituationerna. Implementering av de nya metoderna kommer att inledas med utbildningar och diskussioner med NCC:s medarbetare under 2013. NCC:s samtliga medarbetare ska omfattas av utbildningen.
Medarbetare som uppmärksammar misstänkt oetiskt eller otillbörligt agerande ska i första hand anmäla detta till närmsta chef. En rutin fi nns också för anonyma tips, en så kallad whistle blower-funktion. Samtliga tips som innehåller tillräcklig information leder till utredning och skriftlig rapport framtagen av en externt anlitad aktör. Disiplinära åtgärder vidtas därefter i situationer där så krävs.
VIKTIGA EXTERNA REGELVERK
Årsstämma 2012 hölls i Stockholm den 4 april. 357 aktieägare var närvarande, vilka representerade 48 procent av aktiekapitalet och 78 procent av det totala antalet röster. Protokoll från årsstämman 2012 liksom tidigare årsstämmor fi nns tillgängliga på www.ncc.se/ bolagsstyrning. Vid årsstämman 2012 beslöts bland annat följande:
För att täcka åtaganden enligt LTI 2012 bemyndigade årsstämman styrelsen att, intill nästa årsstämma, få återköpa högst 867 486 B-aktier samt överlåta högst 303 620 B-aktier till deltagarna i LTI
Styrelsen har under året nyttjat detta mandat och återköpt 415 500 B-aktier.
• Resultat- och balansräkningar för 2011 fastställdes och ansvarsfrihet beviljades för styrelsen och den verkställande direktören.
Styrelsen hade under år 2012 sex ordinarie sammanträden, två extra ordinarie sammanträden samt ett konstituerande sammanträde i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete omfattar främst strategiska frågor, fastställande och uppföljning av verksamhetsmål, affärsplaner, bokslut, större investeringar och försäljningar samt andra beslut som enligt beslutsordningen ska behandlas av styrelsen. Redovisning av utveckling för bolagets verksamhet och ekonomi har varit en stående punkt på dagordningen. Styrelsen har upprättat en arbetsordning för sitt arbete samt instruktioner dels för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd, dels för den ekonomiska rapporteringen till styrelsen. Styrelsen genomförde i anslutning till styrelsesammanträden ett antal arbetsplatsbesök. Andra befattningshavare i NCC har utöver vd och Chief Financial Offi cer deltagit vid sammanträden som föredragande. NCC:s chefsjurist har varit sekreterare.
Styrelsen har vid olika tillfällen utvärderat frågan om att etablera utskott i frågor om ersättning och revision. Styrelsen har valt att ej etablera sådana utskott, utan i stället har styrelsen hanterat revisionsfrågor och ersättningsfrågor inom ramen för det ordinarie styrelsearbetet (se även "Styrelsens rapport om intern kontroll", s. 104).
| Invald år | Oberoende gentemot bolaget och bolagsledningen |
Oberoende gentemot större aktieägare |
Arvode, SEK | Styrelsesammanträden och närvaro 2012 | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 feb | 4 apr | 4 apr1) | 27 apr | 26 jun | 15 aug | 7 sep | 26 okt | 14 dec | |||||
| Bolagsstämmovalda l edamöter |
|||||||||||||
| Tomas Billing | 1999 | ja | nej | 724 000 | |||||||||
| Antonia Ax:son Johnson | 1999 | ja | nej | 425 000 | – | – | |||||||
| Ulf Holmlund | 2004 | ja | ja | 425 000 | |||||||||
| Olof Johansson2) | 2012 | ja | ja | 314 000 | – | – | |||||||
| Sven-Olof Johansson2) | 2012 | ja | ja | 314 000 | – | – | |||||||
| Ulla Litzén | 2008 | ja | ja | 425 000 | – | ||||||||
| Marcus Storch3) | 1998 | ja | nej | 111 000 | – | – | – | – | – | – | – | ||
| Christoph Vitzthum | 2010 | ja | ja | 425 000 | – | ||||||||
| Ordinarie arbets tagarrepresentanter |
|||||||||||||
| Lars Bergqvist | 1991 | – | |||||||||||
| Karl G. Sivertsson | 2009 | – | |||||||||||
| Karl-Johan Andersson | 2011 | – | – | – | |||||||||
1) Konstituerande styrelsesammanträde.
2) Tillträdde vid årsstämman den 4 april 2012.
3) Avgick vid årsstämman den 4 april 2012.
NCC har under andra kvartalet 2012 återköpt 415 500 aktier av serie B för att täcka åtaganden enligt det långsiktiga incitamentsprogram som beslutats om på årsstämman 2012 (LTI 2012). Aktierna återköptes till gällande marknadspris. Antalet aktier som inte ägs av bolaget uppgår efter återköpen till 108 020 322 aktier.
Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska styrelsen inrätta ett ersättningsutskott med uppgift att bereda frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. Om styrelsen, som i NCC:s fall, fi nner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra ersättningsutskottets uppgifter. Riktlinjer för lön och annan ersättning till koncernledningen beslutas av årsstämman. Verkställande direktörens ersättning föreslås av ordföranden och fastställs av styrelsen. Verkställande direktören deltar ej i detta beslut. Övriga ledande befattningshavares ersättningar föreslås av vd och godkänns av styrelsens ordförande. Ersättning till vd och andra ledande befattningshavare utgörs av fast lön, rörlig ersättning samt pension och övriga förmåner. Ramvillkor för rörlig ersättning beslutas av styrelsen. De rörliga ersättningar som kan utgå till vd och andra ledande befattningshavare är kopplade till förutbestämda och mätbara kriterier, vilka utformats i syfte att även främja bolagets långsiktiga värdeskapande. Därtill tillämpas tydliga gränser för det maximala utfallet av rörliga ersättningar. Svensk kod för bolagsstyrning föreskriver att i avtal tecknade från och med 1 juli 2010 ska uppsägningslön och avgångsvederlag sammantaget ej överstiga ett belopp motsvarande den fasta lönen för två år. Styrelsen följer upp och utvärderar tillämpningen av ersättningsprogrammet avseende ledande befattnings havare inom bolaget. Med andra ledande befattningshavare avses de personer som utöver vd utgör koncernledningen. En specifi kation över löner och andra ersättningar avseende styrelse, vd och ledande befattningshavare fi nns i not 5, s. 70.
Till ledamöter i valberedningen valdes vid årsstämman den 4 april 2012 Viveca Ax:son Johnson (styrelseordförande Nordstjernan AB), Thomas Eriksson (f.d. verkställande direktör Swedbank Robur AB) och Johan Ståhl (nyval, förvaltare Lannebo Fonder AB), med Viveca Ax:son Johnson som ordförande. Styrelsens ordförande Tomas Billing är adjungerad ledamot i valberedningen, dock utan rösträtt. Ersättning har ej utgått till valberedningens ledamöter.
Valberedningen i NCC föreslår årsstämman 2013 omval av nuvarande styrelseledamöterna Tomas Billing, som även föreslås omvald som ordförande i styrelsen, Antonia Ax:son Johnson, Ulla Litzén, Olof Johansson, Sven-Olof Johansson och Christoph Vitzthum. Ulf Holmlund har efter nio år i NCC AB:s styrelse avböjt omval. Valberedningen föreslår Tomas Billing som ordförande vid årsstämman 2013.
En redogörelse för valberedningens arbete, motiveringar och förslag inför årsstämman 2013 fi nns att tillgå på NCC:s webbplats www.ncc.se/bolagsstyrning.
Styrelsens ansvar för intern kontroll regleras i den svenska aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten ska innehålla upplysningar om de viktigaste inslagen i bolagets system för intern kontroll och riskhantering i samband med den fi nansiella rapporteringen respektive upprättande av koncern redovisningen. Dessa uppgifter lämnas i detta avsnitt.
Uppföljning för att säkerställa effektiviteten och kvaliteten på den interna kontrollen sker inom NCC på olika sätt. NCC har utvecklat ett system (ramverk) för dokumenterad självutvärdering av intern kontroll. Självutvärderingen genomförs regelbundet för NCC:s affärsområden och koncernkontor och är en del av underlaget för styrelsens bedömning av den interna kontrollen.
Verksamhetssystem, själva grunden i NCC:s verksamhet, utvärderas genom verksamhetsrevisionerna, och eventuella brister åtgärdas. Den interna kontrollen följs också via styrelsearbetet i de olika affärsområdena och där punktinsatser anses behövas utnyttjas ekonomi- och controllerorganisationen.
Mot bakgrund av de uppföljningar som sker via verksamhetsrevisionerna och genom ekonomi- och controllerorganisationen anser styrelsen inte att det fi nns något behov av en särskild interngranskningsfunktion förutom verksamhetsrevisionen.
NCC:s revisor PricewaterhouseCoopers AB granskar även som ett led i sin räkenskaps- och förvaltningsrevision ett urval av NCC:s kontroller. Styrelsen erhåller revisorernas rapporter samt träffar revisorerna två gånger per år, varav en gång utan närvaro av den verkställande ledningen. Därutöver har styrelsens ordförande direktkontakt med revisorerna vid ett fl ertal tillfällen under året. Inför dessa möten har synpunkter från revisionen av affärsområden och dotterföretag föredragits på styrelsemöten i respektive affärsområde eller för respektive affärsområdesledning. De synpunkter som framkommer beaktas och följs upp på ett systematiskt sätt i respektive enhet. NCC:s revisor har även översiktligt granskat bolagets niomånadersrapport.
Information och kommunikation av interna policies, riktlinjer,manualer och koder som gäller den fi nansiella rapporteringen återfi nns på NCC:s intranät (Starnet Ekonomi). Informationen innehåller vidare metodik, instruktioner och stödjande dokument i form av checklistor etc. samt övergripande tidplaner. Starnet Ekonomi är ett levande regelverk, som regelbundet uppdateras med till exempel nya regelverk avseende IFRS och Nasdaq OMX Stockholm. Det är Chief Financial Offi cer i NCC som är huvudansvarig för Starnet Ekonomi. Starnet Ekonomi innehåller bland annat:
All fi nansiell rapportering ska följa regelverket på Starnet Ekonomi.
Finansiell rapportering sker dels med siffror i ett koncerngemensamt rapporteringssystem, dels med skriftliga kommentarer enligt särskilt fastställda mallar. Instruktioner och regelverk kring både skriftlig och siffermässig rapportering återfi nns på Starnet Ekonomi. Regelverket uppdateras regelbundet genom Chief Financial Offi cers försorg. Dessutom hålls regelbundna utbildningsprogram och konferenser för ledning och ekonomipersonal avseende gemensamma principer rörande krav som ställs på den interna kontrollen. Detta ligger inom ansvarsområdet för Chief Financial Offi cer.
Avrapportering av statusen av den interna kontrollen sker på ett årligt styrelsemöte för NCC AB. Avrapportering sker även på affärsområdesnivå.
NCC tillämpar en metod för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker, som bolaget är utsatt för och som kan påverka den interna kontrollen och den fi nansiella rapporteringen, hanteras inom de processer som fastställts. Väsentliga risker som beaktas är bland annat marknadsrisker, operativa risker samt övriga risker för fel i den fi nansiella rapporteringen. Vad gäller de senare sker en systematisk och dokumenterad uppdatering en gång per år. Väsentliga sådana risker innefattar främst fel i den successiva vinstavräkningen samt poster som baseras på uppskattningar och bedömningar, till exempel värderingar av exploateringsmark och pågående utvecklingsprojekt, goodwill och avsättningar.
I NCC följs risker upp på fl era olika sätt, bland annat genom:
Hanteringen av fi nansiella riskpositioner såsom ränte-, kredit-, likviditets-, valuta- och refi nansieringsrisker görs inom specialistfunktionen NCC Koncernstab Finans. NCC:s fi nanspolicy innebär att NCC Koncernstab Finans alltid ska konsulteras och där staben bedömer det lämpligt, handlägga fi nansiella ärenden.
NCC:s hantering av risker bygger på att ett antal kontrollaktiviteter sker på olika nivåer för bolag och affärsområden. Kontrollaktiviteterna ska säkerställa såväl effektivitet i koncernens processer som en god intern kontroll.
För affärsverksamheten är verksamhetssystemen grunden för den kontrollstruktur som satts upp och fokuserar på viktiga steg i affärsverksamheten som investeringsbeslut, anbudsprövning och starttillstånd. Detta sker dels i de ITsystem som stödjer olika processer i verksamheten och dels med ändamålsenligt utformade manuella kontroller för att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser. NCC lägger stor vikt vid uppföljning av projekt.
Det är starkt fokus på att affärstransaktioner som inkluderas i den fi nansiella rapporteringen är korrekta. NCC har sedan ett antal år ett Shared Service Center, NCC Business Services (NBS), vilket hanterar merparten av den nordiska verksamhetens transaktioner. Ett krav på NBS är att dess processer ska ha kontrollaktiviter som hanterar identifi erade risker på ett för NCC effektivt sätt i förhållande till nedlagd kostnad. NBS utvecklar systematiskt och löpande sina processer.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen över den fi nansiella rapporteringen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning för styrelsens arbete. Styrelsen upprättar vidare en instruktion för arbetsfördelningen mellan styrelsen och vd. Verkställande direktören ansvarar enligt instruktionen för arbetet med den interna kontrollen och att bidra till en effektiv kontrollmiljö. Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen inrätta ett revisionsutskott. Om styrelsen fi nner det mer ändamålsenligt kan hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter, vilket tillämpas i NCC:s fall, då tre oberoende styrelseledamöter har revisions- och redovisningskompetens. Att styrelsen är relativt liten underlättar därtill detta arbete.
NCC-koncernen är en decentraliserad internationell organisation med affärsområden i bolagsform med grund i bolagsrättsliga regler för styrning av företag. Vid styrelsesammanträden är vd och, i förekommande fall dotterföretagschefer, föredragande i ärenden som kräver styrelsens behandling. Den operativa ledningen i koncernen baseras på den beslutsordning i NCC-koncernen som styrelsen årligen fastställer. Beslutsordningen anger vilka ärenden som kräver styrelsens godkännande eller bekräftelse. Detta återspeglas i sin tur i dotterföretagens motsvarande beslutsordningar och attestregler. Basen för den interna kontrollen avseende den fi nansiella rapporteringen utgörs av det som dokumenterats och kommunicerats i styrande dokument såsom interna policies, riktlinjer och manualer.
För mer information om kontroll och styrning i NCC, se koncernens webbplats www.ncc.se. Där återfi nns bland annat bolagsordning och Uppförandekod.
Till årsstämman i NCC AB, org.nr 556034-5174
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på s. 100–105 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Stockholm den 8 mars 2013
PricewaterhouseCoopers AB
Håkan Malmström Ulf Westerberg Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Ordförande. Född 1963. Civ.ek.
Ordinarie ledamot sedan 1999 och ord förande sedan 2001. Vd i Nordstjernan AB. Ledamot i Stenas Sfärråd och Parkinson Research Foundation. Tidigare erfarenheter bland annat vd i Hufvudstaden AB och i Monark Bodyguard AB.
Aktieinnehav i NCC AB: 20 600 A-aktier och 75 400 B-aktier.
Ordinarie ledamot sedan 1999. Ordförande i Axel Johnson AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse. Vice ordförande i Nordstjernan AB. Ledamot i Axel Johnson Inc., Axfast AB, Axfood AB, Mekonomen AB samt Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål.
Aktieinnehav i NCC AB: 167 400 A-aktier och 72 400 B-aktier via privat bolag.
Född 1947. Civ.ing., Master of Management. Ordinarie ledamot sedan 2004. Tidigare erfarenheter bland annat vd i LjungbergGruppen AB 1983–2003 och vd i Fastighets AB Celtica 1993–2003. Aktieinnehav i NCC AB: 10 000 B-aktier.
Född 1960. Civ.ing.
Ordinarie ledamot sedan 4 april 2012. Ordförande och partner Pangea Property Partners. Verksam inom Skanskakoncernen 1986–2002, ansvarig för Skanskas projektutvecklingsverksamhet 1996–2002. Aktieinnehav i NCC AB: 4 000 B-aktier.
SVEN-OLOF JOHANSSON Född: 1945. Pol.mag.
Ordinarie ledamot sedan 4 april 2012. Vd och huvudägare i FastPartner AB sedan 1996. Styrelseledamot i Allenex AB och Autoropa AB. Tidigare erfarenhet bland annat egenföretagare och entreprenör. Aktieinnehav i NCC AB: 100 000 B-aktier via bolag.
Född 1956. Civ.ek. och MBA. Ordinarie ledamot sedan 2008. Styrelse ledamot i Alfa Laval AB, Atlas Copco AB, Boliden AB, Husqvarna AB och AB SKF. Tidigare erfarenheter bland annat vd i W Capital Management AB 2001–2005 och direktör i Investor AB 1996–2001. Aktieinnehav i NCC AB: 3 400 B-aktier.
Född 1969. Ekonomie magister. Ordinarie ledamot sedan 2010. Ingår i direktionen för den fi nländska industrikoncernen Wärtsilä Oyj Abp och är direktör i affärsområdet Wärtsilä Services. Tidigare erfarenhet bland annat direktör i Wärtsilä Power Plants 2006–2009, Wärtsilä Propulsion, vd 2002–2006, Wärtsilä Oyj Abp, Ship Power, ekonomi- och fi nanschef 1999–2002.
Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1951. Byggnadsingenjör.
Ordinarie ledamot sedan 1991. Anställd sedan 1975. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Ledarna. Övriga uppdrag: ordförande Byggcheferna. Aktieinnehav i NCC AB: 1 140 A-aktier och 200 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1963. Systemförvaltare. Suppleant sedan 2009. Anställd sedan 1999. Arbetstagarrepresentant för Unionen (f.d. Svenska Industritjänste manna förbundet). Systemförvaltare på IT Sverige. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1961. Snickare.
Ordinarie ledamot sedan 2009. Anställd sedan 1986. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: vice ordförande i Byggnads region MellanNorrland samt suppleant i Byggnads förbundsstyrelse. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Född 1955. Snickare.
Suppleant sedan 2011. Anställd sedan 1977. Byggnadssnickare och facklig förtroende man i NCC samt huvudskyddsombud. Arbetstagarrepresentant från Svenska Byggnadsarbetareförbundet. Övriga uppdrag: ordinarie styrelse ledamot i byggnads Region Småland/Blekinge. Aktieinnehav i NCC AB: 100 B-aktier.
Född 1964. Beläggningsarbetare. Ordinarie ledamot sedan 2011. Anställd sedan 1984. Facklig förtroendeman i NCC. Arbetstagarrepresentant för SEKO. Övriga uppdrag: ledamot SEKO Väg och Ban Skåne. Ordförande beläggningssektion Skåne. Aktieinnehav i NCC AB: 0.
Huvudansvarig revisor. Född 1965. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Axel Johnson AB, Gambro AB, Karo Bio AB, Nordstjernan AB och Saab AB.
Född 1959. Övriga väsentliga uppdrag: revisor i Home Properties AB, Landshypotek AB och Proventus AB.
HÅKAN BROMAN
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefsjurist i NCC AB. Styrelsens sekreterare i NCC AB sedan 2009. Aktieinnehav i NCC AB: 500 B-aktier.
SVANTE HAGMAN KLAUS KAAE
Född 1964. Civ.ing. Vd och koncernchef sedan 2011. Chef NCC Housing 2009–2010. Anställd i NCC sedan 2004. Tidigare erfaren heter bland annat chef NCC Property Development 2007–2008, Sverigechef NCC Property Development 2004–2006, olika chefsbefattningar inom Drott (sedermera Fabege) 1998–2004, olika befattningar inom Skanskas fastighetsverksamhet 1991–1998.
Innehav i NCC AB: 8 360 B-aktier (inkl. närstående) och 18 095 köpoptioner B.
Född 1961. Civ.ek. och MBA. Chef NCC Construction Sweden från den 1 november 2012. Anställd i NCC sedan 1987. Tidigare erfarenheter bland annat chef NCC Housing 2011–2012, chef region Stockholm/ Mälardalen inom NCC Construction Sweden, chef marknads- och affärsutveckling NCC Construction Sweden. Övriga uppdrag: styrelseordförande i Byggmästareföreningen Stockholm och Sveriges Byggindustri region Öst. Innehav i NCC AB: 6 786 köpoptioner B.
Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Construction Denmark sedan 25 juni 2012. Anställd i NCC sedan 1985. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd i NCC Construction Denmark 2009–2012. Koncerndirektör NCC Construction Denmark 2002–2009. Styrelseledamot i Dansk Byggeri. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1971. Civ.ing. Chef NCC Construction Finland sedan 1 februari 2012. Anställd i NCC sedan 2001. Tidigare erfarenheter regionchef NCC:s bostadsbyggande i Helsingfors, olika chefsbefattningar i NCC Construction Finland sedan 2001. Övriga uppdrag: styrelseledamot i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Etera och Byggnadsindustri RT. Innehav i NCC AB: 800 B-aktier.
Född 1959. Civ.ing. Chef NCC Construction Norway sedan 2007. Anställd i NCC sedan 1984. Tidigare erfarenheter bland annat chef region Norrland inom NCC Construction Sweden, olika befattningar inom såväl anläggning som husbyggande. Innehav i NCC AB: 53 A-aktier och 2 000 B-aktier samt
13 571 köpoptioner B.
GÖRAN LANDGREN JOACHIM HALLENGREN
Född 1956. Civ.ing. Chef NCC Roads sedan 2006. Anställd i NCC sedan 1981. Tidigare erfarenheter bland annat vice vd NCC Construction Sweden med ansvar för marknad, affärsutveckling och dotterbolag 2004–2006, olika befattningar inom såväl anläggningssom husbyggande 1981–2001. Anställd i Peab som chef Division Anläggning 2001–2003. Innehav i NCC AB: 500 B-aktier (inkl. närstående).
Född 1964. Civ.ing. Chef NCC Housing från den 1 november 2012. Anställd i NCC sedan 1995. Tidigare erfarenhet bland annat chef NCC Property Development 2009–2013, Sverigechef NCC Property Development 2007–2009, regionchef Väst NCC Property Development 2004–2007, region chef Syd NCC Property Development 2003–2004, olika befattningar inom NCC:s fastighets utvecklingsverksamhet 1995–2003. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1972. Civ.ing. Chef NCC Property Development från maj 2013. Anställd i NCC sedan 2013. Tidigare erfarenheter bland annat affärsutvecklingschef Atrium Ljungberg 2006–2013, affärsutvecklingschef Ljungberg-Gruppen 2003–2006, fastighetschef Stockholm/Uppsala Drott 1998–2003. Övriga uppdrag: styrelseledamot i BRIS och Credantia AB. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1962. Fil.kand. och jur.kand. Chefs jurist NCC AB sedan 2009. Anställd i NCC sedan 2000. Tidigare erfarenheter bland annat bolagsjurist NCC International Projects och NCC Property Development 2000–2008, bolagsjurist ABB/Daimler Chrysler Transportation 1996–2000, Ekelunds advokatbyrå 1993–1996, domstolsväsendet 1991–1993, European International Contractors (EIC) 2001–2010, varav som styrelseledamot 2008–2010. Innehav i NCC AB: 500 B-aktier.
Född 1959. Civ.ek. Chief Financial Offi cer sedan 2007 och ekonomidirektör sedan 2003. Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat ekonomichef och koncerncontroller NCC AB 1999–2003, koncernredovisningschef NCC AB 1996–1999, koncernredovisningschef Nynäs AB 1993–1995, auktoriserad revisor Tönnerviksgruppen och KPMG 1984–1992. Övriga uppdrag: styrelse ledamot i RNB Retail and Brands. Innehav i NCC AB: 3 000 B-aktier.
Född 1962. Civ.ek. Kommunikationsdirektör från den 1 november 2012. Anställd i NCC sedan 2012. Tidigare erfarenheter bland annat kommunikationsdirektör på Fortum 2004–2013, kommunikationskonsult och partner på Kreab Gavin Anderson 1998–2004. Innehav i NCC AB: 0.
Född 1961. Fil.kand. Personaldirektör sedan 2007, personalchef NCC Con struction Sweden sedan 2005. Anställd i NCC sedan 2005. Tidigare erfarenheter bland annat personalchef Manpower AB 1999–2005, personalchef SSP Restaurants samt Eurest 1993–1999. Innehav i NCC AB: 1 000 B-aktier och 3 394 köpoptioner B.
Född 1963. Jur.kand. Hållbarhetschef från den 1 mars 2013. Tidigare erfarenheter bland annat miljö chef NCC AB 2010–2013, kvalitets- och miljöchef Ragn-Sells AB 2002–2010, depar tementsråd, tf expeditionschef, kansliråd m.m. på Miljödepartementet 1991–2002. Övriga uppdrag: styrelseord förande i Miljömärkning Sverige AB, Svanen, styrelseledamot i MISTRA, (stiftelsen för miljöstrategisk forskning). Innehav i NCC AB: 0.
Född 1955. Civ. ek. Chef för strategi och Mergers & Acquisitions (M & A). Anställd i NCC sedan 1996. Tidigare erfarenheter bland annat chef för M & A på NCC AB 1996–2011, ansvarig för M & A på Price Waterhouse 1991–1996, chef/ägare företags grupp verksamt inom maskinförsäljning och service 1986– 1993.
Innehav i NCC AB: 0.
* Direktrapporterande till koncernchefen.
Uppgifterna om aktieinnehav i NCC avser direktägda, via närstående och via bolag ägda aktier per 31december 2012. För uppdaterade aktieinnehav se koncernens webbplats www.ncc.se under Investor Relations/NCC-aktien, där information fi nns från Finansinspektionens insiderregister.
Utvecklingen på världens börser 2012 präglades av en fortsatt osäkerhet främst till följd av de fi nansiella problemen i Europa som skapade oro på marknaderna. Under andra halvåret skedde dock en stabilisering i takt med att signalerna blev allt mer positiva och Stockholmsbörsen slutade året med en uppgång på 12 procent. NCC:s B-aktie följde generalindex och noterade en uppgång på 13 procent. Det kan jämföras med OMX branschindex som steg med 14 procent. Kursen på NCC:s aktier vid årets slut motsvarade ett börsvärde på 14,7 Mdr SEK.
Under året omsattes totalt cirka 161 (214) miljoner NCC-aktier i 572 405 (582 840) avslut och till ett sammanlagt värde av 21,1 (29,1) Mdr SEK. Handeln på Nasdaq OMX Stockholm svarade för 83 (82) procent av omsättningen i A-aktien. För B-aktien svarade Stockholmsbörsen för 59 (59) procent av omsättningen och således skedde 41 (41) procent av handeln i B-aktien på andra marknadsplatser.1) Omsättningshastigheten för A-aktien totalt på alla marknadsplatser var 6 (12) procent och på Stockholmsbörsen 5 (10) procent. För B-aktien var omsättningshastigheten totalt 204 (272) procent och på Stockholmsbörsen 119 (160) procent. Omsättningshastigheten för Stockholmsbörsen som helhet sjönk till 74 (96) procent under året.
Största enskilda aktieägare i NCC är Nordstjernan AB. Under året har AMF, Länsförsäkringar fondförvaltning och Andra AP-fonden tagit sig in på listan över de tio största aktieägarna. Andelen utländska ägare minskade något till 16 (17) procent av kapitalet med de största ägarandelarna i USA och Norge. Aktuell ägartabell fi nns på www.ncc.se.
Under året återköptes 415 500 aktier som vid årsskiftet fanns i eget förvar.
År 1996 infördes möjlighet för ägare av A-aktier att omvandla dessa till B-aktier. Under 2012 omvandlades 999 939 aktier. Sedan 1996 har totalt omkring 33,7 miljoner aktier omvandlats. Begäran om omvandling görs skriftligt till styrelsen.
NCC:s utdelningspolicy är att minst hälften av resultatet efter skatt ska delas ut. För 2012 föreslår styrelsen en utdelning om 10,00 (10,00) SEK per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till 1 080 (1 084) MSEK, vilket motsvarar 57 procent av årets resultat efter skatt. Den totala avkastningen 2012 (beräknad som kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande till värdet på NCC:s aktie vid årets början) blev 21 (–11 ) procent för NCC B. Genomsnittet för Stockholmsbörsen, räknat enligt Six Return Index, var 17 (–14) procent.
| A-aktien | B-aktien | |
|---|---|---|
| Totalt antal aktier, st1) | 30 133 886 | 77 886 436 |
| Röstvärde | 10 röster | 1 röst |
| Omsatt antal totalt inkl. efteranmälda | 1 844 362 | 159 100 954 |
| – varav på NASDAQ OMX Stockholm | 1 541 728 | 93 489 679 |
| Omsatt värde totalt, MSEK | 248,1 | 20 847,8 |
| – varav på NASDAQ OMX Stockholm | 207,1 | 12 206,0 |
| Omsättningshastighet, % | ||
| – totalt samtliga handelsplatser | 6 | 204 |
| – på NASDAQ OMX Stockholm | 5 | 119 |
| Kurs vid årets början, SEK | 121,50 | 121,00 |
| Kurs vid årets slut, SEK | 136,00 | 136,20 |
| Högst betalt, SEK | 153,10 | 152,00 |
| Lägst betalt, SEK | 110,50 | 110,30 |
| Betavärde | 0,84 | 1,03 |
| Utbetald utdelning, SEK | 10,00 | 10,00 |
| Total avkastning inklusive utdelning, % | 20,00 | 20,70 |
1) Exklusive återköpta aktier.
Svenska aktiefonder minskade sitt ägande under året medan pensionsfonderna ökade. Det utländska ägandet var i stort sett oförändrat.
ÄGARKATEGORIER, ANDEL AV KAPITAL KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING 2012
1) Efter att börsmarknaderna avreglerats kan en aktie handlas på andra marknadsplatser än på de börser där den är noterad. Fler aktörer har etablerat sig och handeln har därmed blivit mer fragmenterad. Vanliga handelsplatser för svenska aktier är BATS Chi-X, Burgundy, Turquoise och London.
Nyckeltal per aktie fi nns i Flerårsöversikten på s. 98.
1) Efter skatt och full utspädning.
2) Föreslagen utdelning.
3) Kursutveckling och utbetald utdelning i förhållande
till värdet på NCC:s B-aktie vid årets början.
4) Ej omräknat enligt IFRIC 15.
| A-aktien | B-aktien | Totalt A och B-aktier |
|
|---|---|---|---|
| Antal aktier per 31/12 1999 | 63 111 682 | 45 324 140 | 108 435 822 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2000–2011 |
–31 977 857 | 31 977 857 | |
| Återköpta aktier 2000–2003 | –6 035 392 | –6 035 392 | |
| Försäljning av återköpta aktier 2005–2011 |
6 035 392 | 6 035 392 | |
| Antal utestående aktier per 31/12 2011 |
31 133 825 | 77 301 997 | 108 435 822 |
| Omvandling av A-aktier till B-aktier 2012 |
–999 939 | 999 939 | |
| Återköpta aktier 2012 | –415 500 | –415 500 | |
| Antal utestående aktier per 31/12 2012 |
30 133 886 | 77 886 436 | 108 020 322 |
| Antal röster | 301 338 860 | 77 886 436 | 379 225 296 |
| Procent av röster | 79 | 21 | 100 |
| Procent av kapital | 28 | 72 | 100 |
| Slutkurs 31/12 2012, SEK | 136,00 | 136,20 | |
| Börsvärde, MSEK | 4 098 | 10 608 | 14 706 |
| Antal aktie | Procent av | Procent av | ||
|---|---|---|---|---|
| ägare | antal ägare | Antal aktier | aktiekapital | |
| 1–500 | 27 815 | 73,5 | 4 880 357 | 4,5 |
| 501–1 000 | 5 362 | 14,2 | 4 504 449 | 4,2 |
| 1 001–10 000 | 4 163 | 11,0 | 11 524 426 | 10,6 |
| 10 001–100 000 | 393 | 1,1 | 12 228 003 | 11,3 |
| 100 001–1 000 000 | 91 | 0,2 | 27 622 907 | 25,8 |
| 1 000 001– | 15 | 0,1 | 47 260 180 | 43,6 |
| Totalt | 37 840 | 100,0 | 108 020 322 | 100,0 |
1) Exklusive återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
| Procentandel | ||||
|---|---|---|---|---|
| Antal A-aktier | Antal B-aktier | Kapital | Röster | |
| Nordstjernan AB | 25 000 000 | 23,1 | 65,9 | |
| Swedbank Robur fonder | 1 254 274 | 4 454 277 | 5,3 | 4,5 |
| SEB fonder | 4 267 592 | 3,9 | 1,1 | |
| Lannebo fonder | 3 663 254 | 3,4 | 1,0 | |
| AFA Försäkring | 3 332 333 | 3,1 | 0,9 | |
| AMF Försäkring & Fonder | 2 291 300 | 2,1 | 0,6 | |
| Länsförsäkringar fondförvaltning |
2 259 107 | 2,1 | 0,6 | |
| Fjärde AP-fonden | 2 111 938 | 1,9 | 0,6 | |
| Andra AP-fonden | 1 856 847 | 1,7 | 0,5 | |
| SHB fonder | 1 774 669 | 1,7 | 0,5 | |
| Summa 10 största ägare | 26 254 274 | 26 011 317 | 48,3 | 76,2 |
| Övriga aktieägare i Sverige | 3 570 030 | 34 377 310 | 35,3 | 18,4 |
| Övriga aktieägare i utlandet | 309 582 | 17 497 809 | 16,4 | 5,4 |
| Totalt antal aktier | 30 133 886 | 77 886 436 | 100,0 | 100,0 |
1) Exklusive återköpta aktier.
(Källa: Euroclear Sweden AB.)
KURSUTVECKLING OCH OMSÄTTNING 2008–2012
NCC lämnar fi nansiell information för verksamhetsåret 2013 vid följande tillfällen:
| Årsstämma |
|---|
| Delårsrapport januari–mars |
| Halvårsrapport januari–juni |
| Delårsrapport januari–september |
| Bokslutskommuniké 2013 |
NCC:s delårsrapporter fi nns att hämta på NCC:s webbplats, www.ncc.se, där all information om NCC-koncernen fi nns samlad på svenska och engelska. Länkar fi nns till kortfattade beskrivningar även på andra språk som franska, kinesiska och ryska. På webbplatsen fi nns även ett arkiv med delårsrapporter sedan 1997 och ett arkiv av årsredovisningar sedan 1996. NCC trycker och distribuerar inte delårsrapporter. Tryckt årsredovisning distribueras till de aktieägare som har begärt det.
Under fl iken "Investor Relations" fi nns kursutveckling för NCC:s A- och B-aktie med uppdatering var 15 minut varje handelsdag samt relevanta nyckeltal. På webbplatsen återfi nns pressmeddelanden dels från koncernen, NCC AB, dels lokala pressmeddelanden från respektive land. De är sorterade årsvis och med en sökbar funktion.
Den som vill beställa fi nansiell information från NCC kan antin gen använda beställningsformuläret på webb platsen www.ncc.se,
skicka e-post till [email protected], skriva till NCC AB, 170 80 Solna, eller ringa till NCC AB på telefon 08-585 510 00. Ansvarig för aktieägarfrågor och fi nansiell informa tion för NCC-koncernen är Johan Bergman, telefon 08-585 523 53, e-post: [email protected].
Årsstämma hålls den 9 april 2013 kl. 16.30.
Plats: Grand Hôtel, Vinterträdgården, Royals entré, Stall gatan 6, Stockholm. Anmälan kan ske skriftligen under adress NCC AB, Att: Agneta Hammarbäck, 170 80 Solna, via koncernens webbplats www.ncc.se, per telefon 08-585 521 10, telefax 08-624 00 95 eller per e-post: [email protected]. Vid anmälan ska uppges namn, person- eller organisationsnummer, adress och telefonnummer samt registrerat aktie innehav.
Inregistrering till årsstämman börjar kl. 15.30. Kallelse till årsstämman fi nns på NCC:s webbplats, www.ncc.se och var införd i Post- och Inrikes Tidningar den 6 mars 2013. Att kallelse skett annonserades i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samma dag.
NCC AB (publ), Org.nr 556034-5174, säte Solna. Adresser till bolagen i NCC-koncernen fi nns på www.ncc.se.
På NCC:s hemsida under fl iken Investor Relations hittar du all fi nansiell information kring NCC-koncernen och det som rör dig som är aktieägare i NCC.
Andel riskbärande kapital: Summan av eget kapital och uppskjutna skatteskulder i procent av summa tillgångar.
Avkastning på eget kapital: Årets resultat enligt resultaträkningen exklusive minoritetens andel, i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital: Resultatet efter fi nansnetto inklusive resultat från andelar i intressebolag med återläggning av räntekostnader, i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastning på totalt kapital: Resultat efter fi nansnetto inklusive resultat från andelar i intresseföretag plus fi nansiella kostnader, i procent av genomsnittlig balansomslutning.
Direktavkastning: Utdelningen i procent av börskursen vid årets slut.
Driftsnetto: Resultat från fastighetsförvaltning före avskrivningar.
Genomsnittlig räntebindningstid: Återstående räntebindningstid vägd med utestående räntebärande skulder.
Genomsnittligt eget kapital: Medeltalet av redovisat eget kapital den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Kapitalomsättningshastighet: Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Medelränta: Nominell ränta vägd med balansdagens utestående räntebärande skulder.
Nettoinvesteringar: Utgående balans minus ingående balans plus avskrivningar och nedskrivningar minus uppskrivningar avseende anläggningstillgångar och omsättningsfastigheter.
Nettolåneskuld: Räntebärande skulder och avsättningar minus fi nansiella tillgångar inklusive likvida medel.
Nettomarginal: Resultat efter fi nansiella poster i procent av nettoomsättningen.
Nettoomsättning: Inom entreprenadrörelsen redovisas nettoomsättningen enligt principen för successiv vinstavräkning. Dessa intäkter redovisas i takt med att entreprenadprojekten inom bolaget successivt färdigställts. I moderbolaget motsvaras nettoomsättningen av resultatavräknad fakturering på avslutade projekt.
Orderingång: Värdet av erhållna projekt och förändringar på befi ntliga projekt under den aktuella perioden. Som erhållna uppdrag räknas även projekt i egen regi för försäljning för vilka beslut om igångsättning fattats samt sålda färdigställda bostäder från lager.
Orderstock: Värdet vid periodens utgång av återstående ej upparbetade projektintäkter i inneliggande uppdrag, inklusive ej avslutade projekt i egen regi för försäljning.
P/E-tal: Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie efter skatt.
Resultat per aktie, efter skatt: Årets resultat hänförligt till NCC:s aktieägare dividerat med ett vägt genomsnitt av antal aktier under året.
Räntetäckningsgrad: Resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader dividerat med fi nansiella kostnader.
Rörelsemarginal: Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad: Nettolåneskuld dividerad med eget kapital.
Soliditet: Summan av eget kapital i procent av summa tillgångar.
Sysselsatt kapital: Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder inklusive uppskjutna skatteskulder. Genomsnittligt sysselsatt kapital beräknas som medeltalet av värdena den 1 januari, 31 mars, 30 juni, 30 september och 31 december.
Total avkastning: Kursutveckling under året plus utbetald utdelning dividerat med aktiekursen vid årets ingång.
Valutaeffekt: Den påverkan som förändringar i olika valutor har på den löpande rapporteringen i NCC-koncernen vid omräkning till svenska kronor.
Valutakursdifferens: Kursförändringar hänförliga till förändringar i olika valutor vid omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.
Vinstmarginal: Resultat efter fi nansiella poster i procent av årets nettoomsättning.
Återköp egna aktier i aktiedata: Vid beräkning av de nyckeltal som beräknas utifrån antalet utestående aktier, har återköpta aktier exkluderats.
Byggkostnad: Kostnad för uppförande av byggnad inklusive byggnadstillbehör, anslutningsavgifter, övriga byggherrekostnader och moms. I byggkostnader ingår inte kostnad för mark.
Byggrätt: Bedömd möjlighet att bebygga ett markområde. För bostäder motsvarar en byggrätt antingen en lägenhet, radhus eller fristående småhus. För att förfoga över en byggrätt krävs antingen ägande av marken eller option på att äga marken. För kommersiella fastigheter mäts byggrätter i kvadratmeter.
Detaljplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken är juridiskt bindande och kan ligga till grund för bygglov.
Direktavkastningskrav: Köparens krav på avkastning vid förvärv av fastighets- och bostadsprojekt. Driftsintäkter minus drifts- och underhållskostnader (=driftnetto) dividerat med marknadsvärdet.
Egen regi: När NCC för egen utveckling anskaffar mark, projekterar och bygger, samt därefter säljer. Avser både boendeprojekt och kommersiella fastighetsprojekt.
Fastigheter: I verksamhetsbeskrivning avses hus, bostäder och mark.
Funktionskontrakt: Ett avtal där kunden ställer funktionskrav i stället för detaljerade material- och utförandekrav och som ofta löper över fl era år.
Hus/övriga hus: I verksamhetsbeskrivning avses dels kommersiella byggnader, exempelvis kontor, butiker, gallerior, garage, hotell och industri och dels offentliga lokaler och byggnader såsom sjukhus, skolor, vård- och omsorgsbyggnader samt förvaltningsbyggnader.
Kross: Bergmaterial som sönderdelats genom krossning, även kallat makadam.
NCC Partnering: En samverkansform i bygg- och anläggningsbranschen där byggherren, konsulterna och entreprenören tidigt i processen etablerar ett öppet och förtroendefullt samarbete, baserat på gemensamma mål, gemensamma aktiviteter och gemensamma ekonomiska intressen, i syfte att optimera projektet.
Plattformar: Gemensamma standardiserade tekniska lösningar. Finns för allt från idrottshallar, kontor, logistikanläggningar, till broar, småhus och fl erbostadshus.
Uthyrningsgrad: Hur stor andel av förväntade hyresintäkter som motsvaras av tecknade hyreskontrakt (även kallad ekonomisk uthyrningsgrad).
VDC: Virtual Design and Construction.
Översiktsplan: Kommunal plan för markanvändning inom visst område, vilken inte är juridiskt bindande och som normalt förutsätts följas av och preciseras genom detaljplaner.
Utsläppen av växthusgaser från produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mängd certifi erade reduktionsenheter i Kikonda Forest Reserveprojektet, skogsplantering i Uganda.
Produktion: NCC och Hallvarsson & Halvarsson.
Fotografer: Klas Andersson s. 40. Arcasa Arkitekter s. 31. Thomas Bisbo s. 24. Patrick Degerman s. 7. DesignGroup Architects A/S s. 26. Diakrit s. 33. Bruno Ehrs s. 25. Fojab Arkitekter s. 28. Jonas Forsberg s. 13. Casper Hedberg s. 10, 15, 19, 27, 36. Tor Heimdal omslagets insida. Ulf Huett Nilsson omslagets fram- och baksida. Sten Jansin s. 15, 17, 106–109. Alexander Kadrileyev s. 23. Håkan Lindgren s. 3, 4, 5, 38. Micke Lundström s. 8, 9. Gregers Münter s. 16. Jarle Nyttingnes s. 11. Felix Odell s. 21, 41. Lars-Magnus Olsson/WSP s. 15. Sini Pennanen s.1, 9, 13. Dalibor Sandic s.8, 13, 27. Pekka Stålnacke/bsmart s. 19. Mikael Ullén s. 1, 20.
NCC är ett av de ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretagen i norra Europa med en omsättning på 57 Mdr SEK och 18 000 anställda. Med Norden som hemmamarknad är NCC verksamt inom hela värdekedjan – utvecklar och bygger bostäder, kommersiella fastigheter, industri lokaler och offentliga byggnader, vägar och an läggningar samt övrig infrastruktur. NCC erbjuder även insatsvaror för byggproduktion samt ansvarar för beläggning och väg service. NCC skapar framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation med ett ansvarsfullt byggande som ger hållbart samspel mellan människa och miljö.
NCC har ytskiktsrenoverat gamla Årstabron i Stockholm, Sverige. Genom att använda injekteringsbetong erhölls positiva miljöeffekter. Totalt minskade cementhalten med 50 procent, vilket innebar en minskning av koldioxidutsläppen med cirka 200 kilo per kubikmeter betong.
NCC AB 170 80 Solna Telefon 08-585 510 00 ncc.se
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.