Micronic

ÅRSREDOVISNING 2009

INNEHÅLL

KONCERNENS VERKSAMHET

2009 i korthet
VD summerar
Aktien
Strategisk inrikting
Affärsområde mönsterritare
Affärsområde ytmontering
Medarbetare, miljö och kvalitet
Bolagsstyrningsrapport
Styrelse och revisor
Ledningsgrupp
Flerårsöversikt
Övrig information

Flik. Finansiell och teknisk ordlista

FINANSIELLA RAPPORTER

Förvaltningsberättelse
Risker och riskhantering
Koncernens resultaträkningar
Rapporter över totalresultat
Kommentarer till koncernens resultaträkningar
Kommentarer till koncernens rapporter över finansiell ställning och kassaflödesanalyser
Rapporter över kassaflöden för koncernen
Rapporter över finansiell ställning för koncernen
Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital
Proformarräkningar för koncernen
Moderbolagets resultaträkningar
Moderbolagets kassaflödesanalyser
Moderbolagets balansräkningar
Kommentarer till moderbolagets resultat- och balansräkningar
Sammandrag avseende förändringar i moderbolagets eget kapital
Tilläggsupplysningar och noter
Revisionsberättelse

För ytterligare information och förklaringar hänvisas till ordlistorna längst bak i årsredovisningen samt till webbplatserna www.micronic.se och www.mydata.com.

KORT OM MICRONIC-KONCERNEN

Micronic-koncernen bedriver verksamhet inom elektronikindustrin genom affärsområdena mönsterritare och ytmontering. Affärsområdet mönsterritare verkar under varumärket Micronic Laser Systems och affärsområdet ytmontering under varumärket MYDATA. Micronic förvärvade MYDATA under 2009.

Affärsområdet mönsterritare har sitt ursprung i forskning i mikrolitografi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Idag utvecklar, tillverkar och marknadsför affärsområdet en serie extremt noggranna laserbaserade mönsterritare för framställning av fotomasker.

Fotomaskerna används sedan av världens ledande elektronikföretag vid tillverkningen av bildskärmar för TV-apparater och datorer, vid

tillverkningen av halvledarkretsar samt för avancerad elektronisk kapsling.

Affärsområdet ytmontering, som utvecklar, tillverkar och marknadsför avancerad ytmonteringsutrustning för flexibel elektronikproduktion, har verkat under mer än 20 år inom elektronikindustrin.

Ytmonteringsutrustningen, inklusive mjukvara, används för ytmontering av elektroniska komponenter på kretskort och stencilfri applicering av lodpasta på kretskort.

Micronic-koncernens huvudkontor ligger i Täby utanför Stockholm, dit ytmonteringsverksamheten flyttas under första kvartalet 2010. Koncernen har idag dotterbolag i Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Singapore, Storbritannien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland och USA. Koncernen hade vid årets slut 581 anställda.

AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE

Affärsområdet riktar sig mot en tillverkningsindustri med dygnet-runt produktion som kräver produkter i teknikens framkant med hög noggrannhet och kvalitet.

Affärsområdet har ett 10-tal större kunder runt om i världen. Majoriteten, cirka 80 procent, finns i Asien. Kunderna kan delas in i två kategorier. Den ena är kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktilverkare, exempelvis Toppan, DNP och Hoya. Den andra kategorin är stora elektroniktilverkare med egen fotomasktillverkning, exempelvis Intel, Samsung och LG.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

FUNDAMENTALA DRIVKRAFTER FÖR KONCERNEN

Globalt ökande efterfrågan på elektronikprodukter
Alltmer kompakt mobil elektronik
Ökande användning av bildskärmar
Korta produktlivscykler
Kostnadseffektiv produktion

MARKNADSPOSITION

Affärsområdet är marknadsledare inom mönster-ritare för bildskärmar. Systemen är industristandard. Konkurrensfördelarna är ett stort tekniskt försprång, hög ritkvalitet och hög produktivitet.

På halvledarmarknaden är affärsområdet en etablerad leverantör som erbjuder marknaden mönsterritare för kostnadseffektiv volym produktion av fotomasker, såväl för världens mest avancerade halvledarchip som enklare halvledarchip.

Avancerad elektronisk kapsling är en del av halvledarmarknaden där affärsområdet har en ledande ställning. Elektronisk kapsling används för att ansluta och skydda halvledarchip. Rithastighet och hög ritkvalitet är de största konkurrensfördelarna. Affärsområdet ser också en framtida marknad för

en ny produkt inom avancerad elektronisk kapsling. Laser Direct Imaging, LDI.

AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING

Affärsområdet riktar sig till den del av marknaden för ytmonteringsutrustning där elektronik med ett relativt sett högt förädlingsvärde produceras. Här är ledord som hög kvalitet, korta ställtider och flexibilitet mycket viktiga. Affärsområdet har över 3500 maskiner installerade på 1900 platser världen över. Merparten av kunderna återfinns i USA och Europa.

Kundstrukturen består av många mindre och medelstora kunder främst inom branscher där produktserierna är kortare och kretskorten relativt dyra och komplicerade. De är beroende av en flexibel utrustning som möjliggör snabba produktionsbyten. Kunderna är både kontraktstillverkare inom elektronikindustrin och tillverkare av egna produkter och finns inom bland annat rymd-, flyg-, dator- och telekomindustrin med höga krav på flexibel elektronikproduktion.

MARKNADSPOSITION

Affärsområdet har en marknadsledande position inom flexibel elektronikproduktion som grundar sig på en kombination av hög kvalitet, nyskapande produktionsteknik och hög flexibilitet.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

2009 I KORTHET

Micronic Laser Systems AB förvärvade MYDATA automation AB genom en riktad nyemission till MYDATAs ägare. Härigenom tillfördes ett nytt affärsområde, ytmontering.
Nettoomsättningen för den nya koncernen uppgick till 829 MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till –146 MSEK.
Rörelseresultatet justerat för aktivering och avskrivningar på utveckling uppgick till –83 MSEK.
Orderingången uppgick till 631 MSEK.
Bruttomarginalen uppgick till 40 procent.
Micronic erhöll order på ett Prevision-8-system från en asiatisk bildskärmstillverkare.
Peter Uddfors tillträdde som VD och koncernchef den 23 november 2009.

ORDERINGÅNG

NETTOOMSÄTTNING OCH RÖRELSEMARGINAL

ANDELAV FÖRSÄLJNING 2009 PROFORMA FÖRDELAT PÅ TILLÄMPNINGAR

FINANSIELL ÖVERSIKT	2009	2008	2007	2006	2005	2004
Nettoomsättning, MSEK	829	569	523	1 204	1 276	839
Bruttomarginal, %	39,5	28,4	29,3	54,3	54,4	55,8
Rörelseresultat, MSEK	–146	–37	–291	123	172	126
Rörelsemarginal, %	–17,6	–6,6	–55,6	10,2	13,5	15,0
Justerad rörelsemarginal, %	–10,1	–15,0	–40,2	18,2	22,3	5,2
Orderingång, MSEK	631	378	634	604	1 306	945
Orderstock, 31 december, MSEK	42	224	332	200	871	794
Resultat per aktie före utspädning, kronor	–2,21	–0,78	–5,30	2,37	3,00	2,77
Resultat per aktie efter utspädning, kronor	–2,21	–0,78	–5,30	2,37	2,99	2,7
Genomsnittligt antal anställda	613	398	416	462	415	359

FÖRSÄLJNING 2009 PROFORMA FÖRDELAT PÅ GEOGRAFISK MARKNAD

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

VD SUMMERAR

Den nya koncernen Micronic, som är resultatet av samgåendet mellan bolagen MYDATA automation och Micronic Laser Systems i juli 2009, redovisar här sitt första bokslut. Samgåendet skedde i en utmanande konjunktur, men med en strategi för långsiktig lönsamhet och tillväxt och med en strukturerad integrationsfas, ser jag framtiden an med tillförsikt.

Den 23 november 2009 tillträdde jag som den nya koncernens VD. Det som förde mig till Micronic är företagets världsledande position, medarbetarnas unika spetskompetens och den nya koncernens stora potential. Få företag i Sverige har en ledande kompetens inom så tekniskt avancerade områden som Micronic. Genom offensiva satsningar på forskning och utveckling har företaget distanserat sig från konkurrensen på världsmarknaden inom flera områden.

Det nya Micronic formas av två verksamheter som går samman och bolaget fördublar därmed sin affärsvolym. Koncernen är verksam på marknaderna för ytmontering av elektronik, bildskärmsmarknaden och halvledarmarknaden. Affärsområde ytmontering erbjuder produkter under varumärket MYDATA och affärsområde mönsterritare erbjuder produkter för mönstergenerering på fotomasker under varumärket Micronic Laser Systems.

VI RUSTAR OSS FÖR FRAMTIDEN

Strategin för förvärvet av MYDATA bygger på att verksamheterna är likartade och att samordningsfördelar kan uppnås. Utvecklingsavdelningarna integreras då liknande utvecklingsmodeller används och delar av de tekniska lösningarna är likartade. Den sammanslagna avdelningen får en större kritisk massa och kan genomföra projektet effektivare och på kortare tid. Genom samgåendet får koncernen en jämnare produktionsbeläggning och kan samordna inköp med större volymer för att nå lägre priser. De fasta kostnaderna slås ut på en större verksamhet, vilket leder till ökad konkurrenskraft. Vi har en försiktig och realistisk syn på samordningsvinster avseende försäljning och service. Att sälja och underhålla våra produkter är specialiserade verksamheter som kräver hög specialistkompetens. Slutligen leder sammanslagningen till en jämnare intäktsmodell som är gynnsam ur kapitalbindningssynpunkt.

Integrationen av MYDATA och Micronic Laser Systems sker efter en 100-dagarsplan. Under våren 2010 kommer verksamheten i Bromma att lokaliseras till Täby och funktioner för utveckling, produktion, administration, IT och ekonomi kommer att integreras. Vi uppskattar att synergier och besparingar kommer att uppgå till över 60 miljoner kronor. Full effekt av dessa nås 2011. Kostnaderna för samgåendet har i sin helhet tagits under 2009.

I samband med samgåendet har en ny ledningsgrupp tillsatts och samtliga chefspositioner setts över. Vi har nu en ledning som matchar den nya inriktningen med fokus på att:

Vidareutveckla de ledande positionerna inom flexibel ytmontering och mönsterritare.
Vidareutveckla en effektiv och lönsam serviceverksamhet.
Genom offensiva satsningar utveckla nya tekniska lösningar och produkter som bidrar till framtida tillväxt och lönsamhet.

En annan viktig uppgift för ledningsgruppen är att arbeta fram nya långsiktiga finansiella mål för koncernen.

STRATEGISK INRIKTNING

Att kontinuerligt satsa på teknisk utveckling är nödvändigt för att långsiktigt säkerställa lönsamhet och tillväxt. Teknikhöjden och marknadernas dynamik förutsätter offensiva och innovativa lösningar för dagens och framtidens produkterbjudanden.

Under året fullföljdes generationsväxlingen inom affärsområde ytmontering, från den tidigare pick & place-maskin-serien, till den nya MY100-serien i och med att två nya modeller lanserades. Under året lanserades även en ny modell av jet printern, MY500, för applicering av lodpasta. Kundernas mottagande har varit mycket positivt och marknadsandelar har vunnits under året i en nedåtgående marknad. MYDATAs MY500 jet printing-teknologi har revolutionerat och effektiviserat tillverkningstekniken för applicering av lodpasta och potentialen för MY500 är stor. MYDATAs jet printing-teknologi är ett tekniskt genombrott som kan utnyttjas dels för ökad egen försäljning dels för licenstillverkning. Genom att ta tillvara jet printing-teknologins potential och samtidigt fortsätta erbjuda existerande pick & place-teknik ska affärsområdet bidra till ökad tillväxt.

Inom bildskärmsmarknaden är Micronic Laser Systems produkter väl positionerade med produkter för nästa generations bildskärmsproduktion genom Prexision-10. Dessutom har vi ett konkurrenskraftigt erbjudande för kostnadseffektiv produktion inom halvledarmarknaden.

Avancerad elektronisk kapsling är en del av halvledarmarknaden. Elektronisk kapsling används för att ansluta och skydda

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

halvledarchip och idag används traditionell litografi med fotomasker. Konsumenternas efterfrågan på avancerade elektroniska produkter driver dock på en ökad komplexitet i halvledarkretsarna som i sin tur kräver nya innovativa produktionslösningar på kapslingssidan. En ny produktions-teknologi för avancerad elektronisk kapsling är direktritning, Laser Direct Imaging, LDI, av kretsar på mikrokretskort, så kallade substrat. LDI-tekniken bedöms på ett konkurrenskraftigt sätt möta de tekniska och marknadsmässiga krav industrin ställer och vi bedömer att marknaden överstiger 100 miljoner US-dollar årligen. Vi samarbetar med ledande aktörer i utvecklingen av LDI. Samtidigt ser vi över i vilken takt denna utveckling ska drivas för att möta marknadens krav.

Under 2010 ska vi fortsätta att utveckla serviceerbjudandet till att bli en långsiktigt lönsam verksamhet för koncernen. Vår installerade bas är stor, kunderna är beroende av att maskinerna har hög tillgänglighet och prestanda, vilket skapar behov av kvalificerade servicetjänster.

NYA MÖJLIGHETER BORGAR FÖR FRAMTIDSTRO

Vi har fått de första positiva signalerna om en konjunkturvändning. Dock finns en viss osäkerhet kring när kapacitetsutnyttjandet hos våra kunder når nivåer då ökade investeringar sker. Samtidigt har koncernen unika produkter, världsledande kompetens och medarbetare som skapar nya möjligheter. Det är därför med stor glädje och tillförsikt jag tar mig an uppgiften att leda Micronic.

Jag vill tacka alla kunder och medarbetare för det gångna året.

Peter Uddfors
VD och koncernchef

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

AKTIEN

Aktien är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap. Börsvärdet uppgick den 31 december 2009 till 933 miljoner kronor. Antalet aktieägare var 6 281.

AKTIEÄGAREKATEGORIER PER 31 DECEMBER 2009

GEOGRAFISK AKTIEÄGARFÖRDELNING PER 31 DECEMBER 2009

KURSUTVECKLING

Under 2009 steg aktien (senast betalt) från 5,80 till 14,30 kronor, en ökning med 147 procent. OMX Stockholm PI steg under samma period med 47 procent och branschindexet Philadelphia Semiconductor Index SOX steg med 70 procent.

Den högsta betalkursen för aktien under året noterades den 5 augusti till 15,80 kronor och den lägsta den 21 januari till 5,50 kronor.

Börsvärdet uppgick vid utgången av 2009 till 933 miljoner kronor, att jämföra med 227 miljoner kronor vid utgången av 2008.

AKTIEDATA OCH OMSÄTTNING

Aktien, som är noterad på NASDAQ OMX i Stockholm, har kortnamnet MICR. En handelspost utgörs av 100 aktier. Samtliga aktier har lika röstvärde och samma andel av kapital och resultat. Under 2009 omsattes 55,3 (17,0) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 620 (368) miljoner kronor. Omsättningen,

beräknat på genomsnittligt antal aktier, uppgick till 106 procent. I genomsnitt omsattes 220 302 (67 279) aktier per handelsdag, vilket motsvarar en genomsnittlig dagsomsättning om 2,5 (1,5) miljoner kronor.

APPORTEMISSION

Micronic förvärvade den 2 juli 2009 MYDATA automation AB genom en apportemission till MYDATAs tidigare huvudägare Skanditek Industriförvaltning AB. Aktiekapitalet ökades med 26 111 057 aktier till 65 277 673 aktier.

ÄGARSTRUKTUR

Vid utgången av 2009 var antalet aktieägare 6 281 (5 657). Under året har ägarstrukturen förändrats i och med förvärvet av MYDATA. Sedan den 2 juli är Skanditek största ägare med 38 procent av aktierna.

De tio största ägarna hade vid utgången av året 56,8 (59,7) procent av antalet aktier. De 100 största ägarna representerade 70,7 (77,6) procent av antalet aktier.

Svenska privatpersoner ägde 15 (18) procent av aktierna vid utgången av 2009 medan svenska aktiefonder och institutioner ägde 59 (63) procent. Det utländska ägandet uppgick till 26 (19) procent. Styrelsen och företagsledningen ägde tillsammans 0,02 (0,1) procent av antalet aktier.

Årsstämman 2009 hölls i Täby den 1 april. Vid stämman var 44 procent av aktieägarna representerade.

PERSONALOPTIONSPROGRAM

Vid årsstämman 2007 antogs ett personaloptionsprogram, med löptid 2007/2012. Inom ramen för personaloptionsprogrammet kan bolaget emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier, vilket medför en utspädning som maximalt kan uppgå till 4 procent. Aktiekapitalet kan komma att höjas med högst 1 540 000 kronor.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Aktien

Villkoren för programmet, som utarbetades i samarbete med bolagets största aktieägare, innebar tilldelning till anställda i Sverige vid tre tillfällen, efter avgivandet av andra, tredje och fjärde kvartalets delårsrapporter för 2007. Lösenpriset motsvarar 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde för de tio handelsdagar som följde avgivandet av respektive delårsrapport och

uppgick till 57,54 respektive 34 kronor. Företagsledningen innehar tillsammans 210 000 optioner. Villkoren för optionsprogrammet beskrivs också i not 14.

UTDELNINGSPOLICY

Bolaget har hittills inte lämnat utdelning. Genererade vinstmedel har återinvesterats för att möjliggöra fortsatt utvecklingsarbete och för att på så sätt skapa tillväxt för bolaget.

Styrelsen och VD föreslår att ingen utdelning lämnas för 2009.

AKTIEDATA

Notering	NASDAQ OMX, Nordic Exchange
Branschtillhörighet	Small Cap, Information Technology
Sektor	Electronic Equipment & Instruments
Kortnamn	MICR
ISIN-kod	SE0000375115
Antal aktier	65 277 673
Handelspost	100 aktier

ÄGARSTRUKTUR PER DEN 31 DECEMBER 2009

Storleksklass	Antal ägare	Antal aktier	%
I-500	3 444	712 642	1,1
501-1 000	1 164	1 038 290	1,6
1 001-5 000	1 192	3 020 044	4,6
5 001-10 000	216	1 699 934	2,6
10 001-50 000	174	3 919 184	6,0
50 001-100 000	22	1 583 361	2,4
100 001-	69	53 304 218	81,7
Totalt	6 281	65 277 673	100,0

MICRONICS TIO STÖRSTA ÄGARE PER DEN 31 DECEMBER 2009

Ägare	Antal aktier	Andel i %
Skanditek Industriförvaltning AB	24 801 073	38,0
Fjärde AP-fonden	3 524 400	5,4
Swedbank Robur fonder	2 146 865	3,3
Pharos Invest	2 015 825	3,1
Länsförsäkringar fonder	905 513	1,4
Avanza Pension Försäkring AB	817 799	1,3
Stockpicker fonder	779 502	1,2
Skandia fonder	772 744	1,2
Fonds Voor Gemene Rekening Beroeps	664 775	1,0
DnB/Carlson fonder	662 044	1,0
De 10 största ägarna	37 090 540	56,8
Övriga	28 187 133	43,2
Totalt antal utestående aktier	65 277 673	100,0

ANALYTIKER SOM KONTINUERLIGT FÖLJER MICRONIC

Investmentbank/Analysföretag	Analytiker
Carnegie	Daniel Djurberg
Handelsbanken Capital Markets	Fredrik Agardh
Ålandsbanken	Mikael Lasén
Nordea	Mats Bergström
Redeye	Greger Johansson
Swedbank	Håkan Wranne

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

STRATEGISK INRIKTNING

SAMGÅENDE

Micronic Laser Systems AB förvärvade MYDATA automation AB den 2 juli 2009. Före samgåendet har bolagen haft erfarenhetsutbyte och samarbete inom tekniska utvecklingsprojekt.

Vid förvärvet blev MYDATA en del av Micronic-koncernen och bildar affärsområde ytmontering. Den tidigare verksamheten i Micronic Laser Systems bildar affärsområde mönsterritare. Varumärkena Micronic Laser Systems och MYDATA kommer att behållas på respektive produkter och för respektive marknad.

BAKGRUND TILL SAMGÅENDET

Micronic Laser Systems är marknadsledande på marknaden för mönsterritare till bildskärmsindustrin. Bolagets produkter är tekniskt mycket avancerade. Marknaden är begränsad och kunderna finns framför allt i Asien. Varje köp av en mönsterritare är en avsevärd investering för kunderna. För affärsområdet mönsterritare leder det till ojämn orderingång. Perioder av hög tillväxt följs av kraftiga inbromsningar.

Bedömningen är att denna trend blir allt tydligare i framtiden och att cyklerna även kan bli mer utdragna. Teknikutvecklingen förväntas inte fortsätta i samma höga takt som tidigare, vilket innebär att varje maskin kan användas under längre tid. Detta kan innebära fluktuation både i omsättnings- och resultatutveckling då intäkterna fördelas ojämnt över tiden.

För affärsområdet innebär det att ständigt vara följsam och att anpassa sig till marknadens utveckling. Utöver mönsterritare till bildskärmsmarknaden är affärsområdet också verksamt inom halvledarmarknaden och inom elektronisk kapsling. Affärsområdet ser också en framtida marknad för en ny produkt inom avancerad elektronisk kapsling, Laser Direct Imaging, LDI.

Tillväxten inom bildskärms- och halvledarmarknaden bedöms dock vara begränsad. Ett långsiktigt mål har därför varit att växa inom nya affärsområden utanför befintliga marknader.

MYDATA är marknadsledande på utrustning för flexibel elektronikproduktion för låg- och medelvolymserier. Kundbasen är global och de största marknaderna är Europa och USA. Affärsområdet ytmontering genomför många fler affärstransaktioner än affärsområdet mönsterritare och varje transaktion är, i jämförelse, mindre. Kunderna har behov av flexibla system som möjliggör snabba produktionsbyten. Efterfrågan på ytmonteringsutrustning drivs främst av ökade krav på kostnadseffektiv produktion och den tekniska utvecklingen, till exempel monteringshastighet, komponentstorlek och precision.

Affärsområdets revolutionerande jet printing-teknologi erbjuder marknaden en effektivisering av produktionsprocessen för applicering av lodpasta. Jet printing-teknologin har potential att utvecklas vidare för att kunna adressera nya marknader, bland annat inom halvledar- och kapslingsindustrin.

SYNERGIER

I den nya koncernen, som bildades genom samgåendet, finns förutsättningar att utvecklas till en större leverantör till elektronisk kapsling.

PROCESS FÖR ELEKTRONIKTILLVERKNING

Koncernens affärsområden är verksamma inom elektronikindustrin. I processen för elektroniktilverkning återfinns affärsområdenas marknader inom tre processteg: aktiva komponenter, montering av halvledare och montering av kretskort.

Micronic Laser Systems mönsterritare används för att rita fotomasker till aktiva komponenter, till exempel processorer och minnen samt bildskärmar. De används också för att rita fotomasker i processteget montering av halvledare, det vill säga tillverkningssteget som kapslar in en halvledarkrets så att det skyddas och kan anslutas till andra elektronikkomponenter. Detta kallas för elektronisk kapsling. De litografiska lösningar, som idag finns inom elektronisk kapsling, uppfyller inte kommande krav. Detta har öppnat upp marknaden för nya innovativa lösningar såsom Laser Direct Imaging.

LDI, vilket är affärsområdets nya utvecklingsprojekt som syftar till att direktrita på mikrokretskort, så kallade substrat, för att möta marknadens nya krav.

Nästa processteg är montering av kretskort. Jet printing-systemet, MY500, används för att applicera lodpasta på kretskortet. Därefter monteras komponenterna på kretskortet med pick & place-maskiner.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

nikindustrin med ett bredare produktsortiment. Verksamheterna kommer att integreras och samordnas för att uppnå sänkta kostnader, bredare kompetens och ökad effektivitet. Enheter som inköp och produktion, forskning och utveckling, administration och finans slås samman.

Affärsområde ytmontering flyttar till koncernens lokaler i Täby våren 2010 för att optimera utnyttjandet av bolagets produktionsanläggning.

Målet är att alla synergieffekter ska bli synliga inom tolv månader från samgåendet, som sker efter en integrationsplan. Bättre finansiell stabilitet förväntas uppnås genom dessa synergieffekter. Genom samgåendet utjämnas den oregelbundna utvecklingen av orderingång, försäljning och lönsamhet inom affärsområde mönsterritare. Produkt- och kundbasen blir bredare, vilket också minskar den finansiella risken.

SAMGÅENDET SKAPAR NYA MÖJLIGHETER

Båda affärsområdena är leverantörer till elektronikindustrin med ett produktutbud som på vissa segment närmar sig varandra. Affärsområde ytmontering har en stark ställning i Europa och USA. Affärsområde mönsterritares starka närvaro i Asien kan möjliggöra en snabbare tillväxt i Asien för ytmonteringsutrustning.

Affärsområde mönsterritare, med avancerad teknologi och erfarenhet kring mönsterritning av fotomasker, har goda möjligheter att utveckla volymprodukter för direktritning inom elektronisk kapsling och i förlängningen avancerade kretskort.

Affärsområde ytmontering har, genom sitt nya produktområde jet printing, produkter för direktapplikering av lodpasta på kretskort, vilket utgör nästa steg i förädlingskedjan efter direktritning. Affärsområdet ytmontering har även väl etablerade produkter inom flexibel ytmontering samt stor kompetens inom volymproduktion av komplex produktionsutrustning.

Kombinationen av dessa två affärsområden skapar en stark plattform för att utveckla, producera och marknadsföra

produktionsutrustning inom värdekedjan från halvledarkretsar till färdiga kretskort.

Inom elektronisk kapsling driver den ökande komplexiteten i halvledarkretsarna på behovet av nya, innovativa produktionslösningar. Genom användning av etablerad teknik från mönsterritarna såväl som nyutveckling av nyckelteknologier utvecklas produkter för kostnadseffektiv tillverkning av elektroniska komponenter, LDI. Med de framtida LDI-produkterna, kommer koncernens verksamheter komplettera varandra i tillverkningsprocessen för elektronikprodukter.

STRATEGISK INRIKTNING

Det nya Micronic formas av två verksamheter som går samman. I processen finns mycket att behålla, en del att lämna och intressanta delar att utveckla.

KONCERNENS ÖVERGRIPANDE

OPERATIONELLA MÅL UNDER 2010 ÄR ATT:

Utveckla de ledande positionerna inom marknaden för flexibel ytmontering och på bildskärmsmarknaden för ökad tillväxt.
Skapa en stabil och lönsam serviceverksamhet uppbyggd kring tjänster och tilläggsprodukter till eftermarknaden.
Utveckla nya tekniska lösningar och produkter som bidrar till framtida intäkter.

Båda affärsområdena har en stor installerad bas av maskiner. Affärsområde mönsterritare har ett väl fungerande serviceutbud som utvecklats ytterligare under 2009 och som genom åren har stått för en allt större del av affärsområdets intäkter. Eftermarknaden för affärsområde ytmontering genererar inte samma intäkter, relativt sett, och erbjudandet har potential att utvecklas. Bedömningen är att eftermarknadstjänster kan utvecklas ytterligare i båda affärsområdena och att den installerade basen är så stor att en stabil och lönsam verksamhet kan skapas. Utvecklingen ska ske utifrån kundens behov av ökad effektivitet, tillgänglighet och servicegrad.

Totalmarknaden för ytmontering beräknas återhämta sig, från låga nivåer, under 2010. Affärsområdets jet printing-teknologi är patentskyddad och innebär ett revolutionerande sätt att applicera lodpasta på kretskort. Det är ett tekniskt genombrott som kan utnyttjas dels för ökad egen försäljning, dels för licenstillverkning. Genom att ta tillvara potentialen för jet printing-teknologin och fortsätta erbjuda maskiner med pick & place-teknik för ytmontering av komponenter, ska affärsområdet bidra till ökad tillväxt i Micronic. Maskinerna för både pick & place och jet printing har uppgraderats under 2009 och har mottagits mycket väl på marknaden med resultatet att marknadsandelen ökat.

För bildskärmsmarknaden har affärsområdet mönsterritare produkter som är väl positionerade för marknadens krav samt ett konkurrenskraftigt utbud för kostnadseffektiv volymproduktion inom halvledarmarknaden. Hur marknaden utvecklas är svårprognosticerat.

Utvecklingsprojektet LDI syftar till att direktrita mönster för avancerad elektronisk kapsling. Marknaden för LDI bedöms överstiga 100 miljoner US-dollar årligen och genom samgåendet finns nu bättre förutsättningar för fortsatt framgång i projektet. Genom att affärsområdenas verksamheter närmar sig varandra finns ömsesidig nytta i produktframtagningen. När LDI lanseras förväntas det bli en väsentlig del av koncernens tillväxt.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE

Micronics affärsområde mönsterritare verkar under varumärket Micronic Laser Systems. Affärsområdet är marknadsledande inom laserbaserade mönsterritare för tillverkning av fotomasker till bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling.

VERKSAMHETEN

Verksamheten riktar sig till en tillverkningsindustri som kräver innovativa produkter i teknikens framkant med hög kvalitet för en tillförlitlig produktion. Affärsområdet präglas av snabbhet för att klara tvära förändringar i marknaden samt kundernas höga krav på snabba leveranser och service.

Affärsområdet har ett 10-tal större kunder runt om i världen. Majoriteten, 80 procent, finns i Asien. Kunderna kan delas in i två kategorier. Den ena är kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktilverkare, exempelvis

Toppan, DNP och Hoya. Den andra kategorin är stora elektroniktilverkare med egen fotomasktillverkning, exempelvis Intel, Samsung och LG. Mönsterritarna representerar avsevärda investeringar för kunden, vilket gör att försäljningen genomförs med ett stort inslag av personliga kundkontakter.

Affärsområdet bedriver utveckling, produktion och marknadsföring i Täby, strax utanför Stockholm, och har en avdelning för strategisk utveckling i Göteborg. I Japan, Sydkorea och USA finns dotterbolag som förutom att ansvara för service och kundsupport också arbetar nära Micronic Laser Systems med marknadsföring, försäljning och installation. Ett mindre dotterbolag finns på Taiwan och en filial i Kina. I dessa länder arbetar bolaget också via en agent. I Japan finns även det tekniska centret Asia Technical and Application Center (ATAC), som har till syfte att stödja hela den asiatiska regionen.

FÖRSÄLJNING 2009
FÖRDELAT PÅ TILLÄMPNINGAR

FÖRSÄLJNING 2009
FÖRDELAT PÅ GEOGRAFISK MARKNAD

NYCKELTAL	2009	2008
Orderingång, inkl. service, MSEK	391	378
Nettoomsättning, MSEK	579	569
Rörelseresultat, MSEK	–99	–37
Rörelsemarginal, %	–17,1	–6,6
Investeringar, MSEK	6	83
Medelantalet anställda	363	398

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Affärsområde mönsterritare

MIKROLITOGRAFI UTGÖR LÄNKEN MELLAN DESIGN OCH MASSPRODUKTION

Mönsterritare används för att rita fotomasker. Fotomaskerna används som original vid massproduktion av bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling. Tillverkningsprocessen kallas mikrolitografi och påminner om hur ett negativ används för att mångfaldiga fotografier.

För att kunna tillverka elektronikkomponenter, till exempel bildskärmar, halvledarchip eller kapsling, måste en konstruktion, ett mönster, som utvecklats i ett dataprogram, överföras till ett kopieringsbart material, en fotomask.

Konstruktionen ritas i Micronics mönsterritare på en fotomask som är en glasskiva bestruken med fotokänsligt material.
Fotomasken fungerar som ett negativ gör i en fotoprocess, ett original produceras. Storleken på både fotomasker och mönster varierar beroende av vad som ska tillverkas. Ju fler mönster som kan få plats på fotomasken, desto mer kostnadseffektiv blir produktionen.

Vänster: Bildskärmsfotomask
1 220 × 1 400 mm.

Mitten: Halvledarfotomask 6 × 6 tum.

Höger: Fotomask för elektronisk kapsling 500 × 600 mm.

Fotomasken kan nu masskopieras i en exponeringsutrustning ner på det substrat som ska tillverkas, glasssubstrat för bildskärmar, kiselskivor för halvledarchip, etc.

Elektronikkomponenten är nu färdig för montering i till exempel en TV, dator eller mobiltelefon.

Vänster: Bildskärm i genomskärning.

Mitten: Halvledarchip, till exempel ett minne till en dator.

Höger: Chipet kapslas för att kunna anslutas till andra elektronikkomponenter.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

10
MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

OPERATIONELLA MÅL FÖR AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE 2010

Befästa sin marknadsledande position inom bildskärmsmarknaden och stärka sin position inom halvledarmarknaden och elektronisk kapsling.
Utveckla LDI för att tillgodose marknadens behov av nya tekniska lösningar som ger kostnadseffektiv produktion samt för ökad omsättning och lönsamhet.

MARKNADEN FÖR BILDSKÄRMAR

Micronic Laser Systems är marknadsledande inom mönsterritare och mät-system för platta bildskärmar. Systemen, som används av fotomasktillverkare, är industristandard.

Bildskärmsmarknadens totala omsättning uppgick 2009 till 90,4 miljarder US-dollar, vilket kan jämföras med 2008 års utfall på 106,2 miljarder US-dollar. För 2010 är prognosen 95,4 miljarder US-dollar (DisplaySearch, december 2009).

TFT-LCD är den idag helt dominerande tekniken för tillverkning av platta bildskärmar. Bedömningen är att den kommer förbli dominerande även under överskådlig framtid. Bland konkurrerande tekniker förväntas AMOLED ta och PDP förlora marknadsandelar (DisplaySearch, november 2009). TFT-LCD och AMOLED kräver båda fotomasker ritade med avancerade mönsterritare.

PLATTA BILDSKÄRMAR – MARKNADSANDEL UPPDELAT PER TEKNIKOMRÅDE

Källa: DisplaySearch, november 2009

Total bildskärmsyta förväntas uppnå en årlig tillväxt om 6–10 procent under den kommande femårsperioden. Omsättningen tros däremot uppvisa en årlig tillväxttakt om 0–5 procent då genomsnittligt försäljningspris per ytenhet minskar. TV och PC förväntas förbli de två största applikationerna (DisplaySearch, december 2009).

BILDSKÄRMSMARKNADENS DRIVKRAFTER

Marknaden drivs till stor del av en prispress i konsumentledet, vilket i sin tur leder till krav på lägre tillverkningskostnader och ökad effektivitet hos tillverkarna. Genom kontinuerliga prissänkningar mot slutkund har platta bildskärmar snabbt tagit marknadsandelar från tjock-TVn, som nu helt håller på att försvinna från

BILDSKÄRMAR

DRIVKRAFTER

Ökande volymer
Prispress
Tunnare
Mer energieffektiva
Högre uppdateringsfrekvens

TEKNIKTRENDER

Integration av elektronik i panelen
Färre produktionssteg
Ökat produktionsutbyte
Introduktion av mer kostnadseffektiva material
Fler och snabbare transistorer
Ökat ljusgenomsläpp

EFFEKT FÖR MICRONIC

Ökande fotomaskvolymer
Skifte mot mer avancerade fotomasker
Skifte mot större fotomasker
Kostnadspress på fotomasker

Affärsområde mönsterritare

marknaden. Sjunkande priser är framför allt en förutsättning för ökande volymer på tillväxtmarknaderna i till exempel Kina och Indien.

Ett effektivt sätt att minska kostnaderna för paneltillverkarna är att flytta produktion av existerande produkter från äldre fabriker till modernare så kallade generation-7 (G7), G8- och G10-fabriker. Tack vare en effektivare produktionsprocess blir tillverkningskostnaden ofta betydligt lägre. Andra metoder att minska kostnaderna är att reducera antalet processteg i fabrikerna samt att ersätta dyra komponenter med billigare alternativ.

Trenden mot tunnare bildskärmar drivs på av konsumenterna, men är på flera sätt även positiv för tillverkarna. De kan ta ut ett högre försäljningspris och minska sina lager- och transportkostnader.

I och med ett ökande miljömedvetande har ett behov av mer energieffektiva bildskärmar vuxit fram. Detta har bland annat inneburit att en stor andel av dagens bildskärmar har bytt ut sin ljuskälla från konventionella ljusrör till så kallade Light Emitting Diodes (LED). LED innebär för närvarande en något högre materialkostnad, men en väsentligt lägre strömförbrukning. Redan 2011 förväntas 56 procent av alla bildskärmar vara LED-belysta (DisplaySearch, november 2009). För att minska antalet LED:ar som krävs och därmed materialkostnaden försöker samtliga tillverkare förbättra bildskärmens ljusgenomsläpp – det är faktiskt bara knappt 10

procent av ljuset som genereras som när framsidan av bildskärmen. LED-belysning möjliggör också tillverkning av ännu tunnare bildskärmar.

Då rörliga bilder fortfarande kan uppfattas som suddiga på en platt-TV jämfört med en tjock-TV, förväntas tillverkarna under kommande år erbjuda skärmar med högre uppdateringsfrekvenser (fler bildväxlingar per sekund). 100–120 Hz skärmar är redan vanliga och utvecklingen förväntas fortsätta mot ännu högre uppdateringsfrekvenser. Utvecklingen mot att visa filmer i 3D leder också till att högre uppdateringsfrekvenser krävs.

Sammantaget leder dessa trender successivt till att paneltillverkarna efterfrågar mer avancerade fotomasker och därmed ökar behovet av mer avancerade mönsterritare. Affärsområdets produktserie Prevision är väl positionerad för att möta dessa nya krav.

MARKNADSUTSIKTER BILDSKÄRMA

Den kraftigt växande försäljningen av platta bildskärmar i Kina har lett till att ett stort antal planerade investeringar i G7.5–G8.5-fabriker i Kina offentliggjordes under 2009. Dessa fabriker planeras starta sin produktion under 2011–2013. I närtid byggs också ett antal nya fabriker i främst Sydkorea och Taiwan i kombination med att kapaciteten i befintliga fabriker byggs ut. Prognosen för de totala investeringarna i produktionsutrustning uppgår till 11,3 miljarder US-dollar 2010 och 10,1 miljarder

US-dollar 2011 (DisplaySearch, januari 2010). De ökande volymerna avspeglar sig hos affärsområdets kunder genom en högre utnyttjandegrad på installerade mönsterritare.

MARKNADEN FÖR HALVLEDARE

Den globala recessionen, som inleddes under andra halvåret 2008, har kraftig påverkat halvledarindustrin även under 2009. Under andra kvartalet 2009 kom dock en vändning och denna har slagit igenom både i ökad försäljning för de största bolagen (Prismark, november 2009) och ökad utnyttjandegrad hos halvledartillverkarna (SICAS, Q3-09). Trots denna återhämtning sjönk den totala halvledarförsäljningen med 8,6 procent jämfört med 2009 och uppgick till 226 miljarder US-dollar (VLSI Research, januari 2010).

Micronic är en etablerad leverantör av laserbaserade mönsterritare till halvledarmarknaden. Affärsområdet mönsterritare är främst beroende av marknaden för fotomasker och marknaden för tillverkningsutrustning. Utvecklingen mot mer avancerade noder (45nm, 32nm) är positiv för Micronic eftersom äldre etablerade laserritare inte kan rita alla kapacitetsfotomasker på grund av ökade krav. I stället måste tillverkarna använda elektronstrålesystem eller Micronics Sigma7500. Elektronstrålesystem används för de mest kritiska lagren i ett fotomaskset, medan affärsområdets system Sigma7500 kan rita majoriteten av lagren betydligt mer kostnadseffektivt.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

12
MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NuFlare och JEOL tillverkar elektronstrålesystem medan Applied Materials fortsätter att erbjuda existerande laserritare.

Marknaden för tillverkningsutrustning har i stort sett följt den totala halvledarmarknaden, men med ännu större utslag. För 2009 väntas en nedgång med 51 procent till 15,7 miljarder US-dollar, under 2008 var marknaden totalt 32,1 miljarder US-dollar (VLSI Research, januari 2010).

HALVLEDARMARKNADENS DRIVKRAFTER

Prispress fortsätter vara en kraftig drivkraft för halvledarindustrin. För att sänka kostnaden per enhet utvecklar industrin ständigt mindre transistorer. Detta gör att fler transistorer får plats på en given yta, vilket sänker kostnaden per enhet. Denna trend påverkas dock negativt av accelererande investeringar på nya noder, vilket gör att endast stora företag med högvolymtillverkning kan fortsätta på ledande tekniknoder.

Efterfrågan på mer funktionalitet driver också halvledarindustrin framåt. Genom att göra transistorerna mindre kan fler funktioner rymmas på en given yta, vilket leder till större minnen och mer kraftfulla processorer. I slutändan ger detta konsumenterna till exempel smartare telefoner.

Mobilitet är också en stark drivkraft. För att vara mobil krävs till exempel trådlös uppkoppling, vilket kräver halvledare. Dessutom ställs höga krav på batteritid för mobila enheter, vilket leder till nya krav och nya konstruktionslösningar samt flyttar konstruktioner till nyare tekniknoder med lägre effektförbrukning.

MARKNADSUTSIKTER HALVLEDARE

Den positiva utvecklingen under andra halvan av 2009 bedöms fortsätta och för hela 2010 väntas halvledarförsäljningen uppgå till 257 miljarder US-dollar, en uppgång med 14 procent jämfört med 2009

HALVLEDARE

DRIVKRAFTER

Mer funktionalitet och prestanda
Mobila enheter
Prispress

TEKNIKTRENDER

Större minnen
Kraftfullare processorer
Snabb, trådlös uppkoppling
Lägre effektförbrukning
Mindre formfaktor – miniatyrisering
Stora företag fortsätter enligt Moores lag
Optimerad produktionskedja

EFFEKT FÖR MICRONIC

Mer avancerade fotomasker
Flyttar konstruktioner och fotomasker till avancerade noder

Affärsområde mönsterritare

(VLSI Research, januari 2010). Marknaden för tillverkningsutrustning väntas öka med hela 57 procent till 25 miljarder US-dollar (VLSI Research, januari 2010).

Produktserien Omega6000 påverkas av de fallande volymerna i äldre tekniknoder.

Produktserien Sigma7500 är väl positionerad för kostnadseffektiv volymproduktion i dagens och framtida tekniknoder.

MARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

Idag sker avancerad elektronisk kapsling i två separata steg. Det första sker på kiselskivan och innebär att chipen förbereds för montering på ett mikrokretskort, så kallat substrat. Substraten tillverkas genom traditionell litografi där ett antal, på varandra följande, mönsterlager överförs (kopieras) till substratet. Fotomaskerna, som används i det här steget, tillverkas idag bland annat av Micronic Laser Systems mönsterritare FPS5300. Affärsområdet har en ledande ställning inom denna marknad.

De viktiga parametrarna i litografisteget är att strukturerna ska vara små, att överensstämmelsen mellan de olika lagren måste vara extremt noggrann och att kopieringen sker med hög hastighet. Dagens litografiska utrustningar har svårt att uppfylla de tre kraven samtidigt, vilket gör att marknaden har öppnats upp för nya, innovativa, lösningar som direktritning, Laser Direct Imaging, LDI.

Affärsområdet ser en marknad för LDI-produkter som en framtida produktions-teknologi för avancerad elektronisk kapsling. Den starka teknologi och långa erfarenhet av mönsterritare för fotomasker gör att företaget är väl lämpat att ta fram en avancerad, innovativ LDI-produkt för substratmarknaden. Ett samarbete nära ledande aktörer på marknaden pågår kring LDI-produkter och de första produkterna

ELEKTRONISK KAPSLING

DRIVKRAFTER

Mer funktionalitet och prestanda
Mobila enheter
Prispress

TEKNIKTRENDER

Kraftfullare processor
Små system: system-in-package
Snabb, trådlös uppkoppling
Lägre effektförbrukning
Mindre formfaktor – miniatyrisering
Konsumentelektronik blir billigare och mer tillgängligt

EFFEKT FÖR MICRONIC

Driver antalet in- och utsignaler, vilket ställer högre prestanda-krav på litografisteget
Driver kraven (pris, prestanda och kostnad) på litografisteget
Ställer högre krav på produktivitet i tillverknings-processerna

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

förväntas utvärderas av marknaden tidigast 2010.

För den del av elektronisk kapsling, som använder fotomasker, är affärsområdets mönsterritare FPS5300 väl positionerad för att möta industrins krav på upplösning och produktivitet.

DRIVKRAFTER FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

Konsumenternas ökande efterfrågan på avancerade elektroniska produkter, till exempel mobiltelefoner och datorer, driver på utvecklingen inom avancerad elektronisk kapsling. Mobiltelefoner och datorer har hittills utvecklats i parallella spår, men mycket talar för att de framöver kommer att smälta ihop till så kallade Mobile Internet Devices (MID) där datorernas prestanda paras ihop med mobiltelefonens kommunikationslösningar i en liten kompakt slutprodukt.

Den ökande komplexiteten i halvledarkretsarna driver på ett behov av nya, innovativa produktionslösningar på kapslings-sidan för att möta industrins behov av ökad prestanda till ett lägre pris. Den ökade prestandan erhålls genom en pågående miniatyrisering där strukturerna kontinuerligt görs mindre för att matcha motsvarande utveckling hos halvledarchipen och lägre kostnader genom att arbeta med att optimera produktiviteten i tillverkningsprocessen.

MARKNADSUTSIKTER ELEKTRONISK KAPSLING

Halvledarmarknaden har fortsatt sin återhämtning efter nedgången under slutet av 2008 och första halvan av 2009 (Gartner, 2009). Samma utveckling bedömer affärsområdet kommer att ske inom elektronisk kapsling och den del av halvledarmarknaden som avser avancerade substrat bedöms öka med 15 procent årligen under de kommande åren (JMS 2009). Tillväxten på marknaden driver på investeringar i produktionskapacitet dels genom den faktiska volymökningen av substrat, dels genom att produktionsvolymerna ständigt skiftas framåt till de mer avancerade generationerna som kräver ny tillverkningsutrustning av prestandaskäl.

Affärsområdet uppskattar att marknaden för exponeringsutrustning för substrattill-

BILDSKÄRMSPRODUKTER
System	Tillämpning	Upplösning/Generation
Prexison-10	TFT-LCD	0,75 μm/G11
Prexison-8	TFT-LCD	0,75 μm/G8
LRS15000-TFT3	TFT-LCD	0,75 μm/G8
LRS15000-TFT2	TFT-LCD	1,5 μm/G8
MMS15000	Mätning av bildskärmsfotomasker
HALVLEDARPRODUKTER
---	---	---
System	Tillämpning	Tekniknod
Sigma7500HA	Halvledare	≥ 32 - 65 nanometer
Sigma7500HT	Halvledare	≥ 90 nanometer
Omega6800	Halvledare	≥ 130 nanometer
Omega6080	Halvledare	≥ 250 nanometer
PRODUKTER FÖR ELEKTRONISK KAPSLING
---	---	---
System	Tillämpning	Max fotomaskstorlek
FPSS300	Elektronisk kapsling	1 100 × 1 100 mm

verkning överstiger 100 miljoner US-dollar årligen.

EFTERMARKNAD

Eftermarknaden är viktig och växande. Kunderna måste kunna nyttja systemen för produktion med mycket hög tillgänglighet för att kunna möta kraven på snabba leveranser av fotomasker.

Eftermarknadsaffären består av servicekontrakt, uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster, där den dominerande delen är servicekontrakt. Runt 90 procent av affärsområdets installerade bas har servicekontrakt, där livscykeln för systemen är cirka tio år.

Det svaga konjunkturläget under 2009 medförde dock att vissa äldre system togs ur produktion, främst i Japan och USA. För att kompensera för intäktsbortfallet har åtgärder vidtagits för att reducera kostnaderna i dessa regioner. Antalet servicekontrakt förblev tämligen konstant då gamla system ersätts av modernare system som går in i servicefasen efter avslutad garanti.

Trots ett högt tryck på kostnadsbesparing hos kunden, finns affärsmöjligheter i form av tilläggsprodukter och tjänster.

Marknaden för dessa produkter drivs främst av nya bildskärmsdesigner och krav på sänkta produktionskostnader.

En hög servicenivå är avgörande för affärsområdets kunder då mönsterritarna är av kritisk betydelse för deras verksamhet. Affärsområdet arbetar kontinuerligt med att förbättra och effektivisera supportverksamheten. En ny modell för effektiv hantering av reservdelar, rätt del på rätt plats i rätt tid, infördes under året. Satsningar på att ytterligare öka kunskapsnivån hos serviceingenjörer ute i fält gjordes genom omfattande utbildningsaktiviteter.

Dessa satsningar och de dagliga aktiviteterna för att serva kunderna, har resulterat i en fortsatt positiv trend med ökad upptid för den installerade basen av system.

För att ytterligare förbättra serviceerbjudandet, utvecklar affärsområdet nya metoder och funktioner för att förstärka förebyggande service och att möta kundernas behov av ännu högre produktionsutbyte och produktionsoptimering.

PRODUKTER

Affärsområdets produktportfölj består av mönsterritare för fotomasker inom tre

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

MIGRONIC ÅRSREDOVISING 2009

områden; bildskärmar, halvledare och elektronisk kapsling. Dessutom ingår system för mätning av bildskärmsfotomasker. Fotomaskerna används som original vid massproduktion av bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling.

Affärsområdet erbjuder också tilläggsprodukter såsom nya funktioner och/eller förbättrad prestanda samt uppgraderingar och konsulttjänster.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Produktutveckling sker i nära samarbete med kunden. Processen "Business Opportunity Pipeline" används för att säkerställa att affärsområdet fokuserar på att utveckla produkter och tjänster som kunderna efterfrågar. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har under 2009 främst inriktats på att färdigställa Prevision-10 samt förutveckling riktat mot LDI.

Det är av särskild betydelse för affärsområdet att genom patent och licensavtal säkra rätten till ny teknik inom de applikationsområden och marknader som anses viktiga för framtiden. Vid årets slut hade affärsområdet mönsterritare 210 patent beviljade i USA, Asien och Europa inklusive de 38 patent som beviljades under år 2009.

PREVISION-10

Nästa generations mönsterritare för bildskärmar, Prevision-10, färdigställdes under 2009. Prevision-10 är konstruerad för att klara de extrema kraven på fotomasker som används i generation-10 (G10) bildskärmsfabriker. Prevision-10 innebar en uppskalning med 50 procent jämfört med Prevision-8. Över denna större yta måste Prevision-10 klara likvärdiga eller hårdare precisionskrav avseende mura, placeringsnoggrannhet och bildkvalitet som fotomasker för G8.

LDI

Mönsterritare för direktritning, LDI, med inriktning mot substrattillverkning kräver en ny produktarkitektur som avsevärt skiljer sig från mönsterritare för fotomasker. Mönsterritare avsedda för tillverkning av fotomasker karaktäriseras av extrem noggrannhet (<100 nm), men tolererar samtidigt relativt långa produktionstider (>1 timme). LDI präglas istället av medelhög precision (<1 my), men extremt hög produktivitet (<1 min). Trots detta kan systemen dela de mest komplexa delsystemen. LDI bygger till stor del på teknologi utvecklat för mönsterritaren Sigma7500 och till viss del Prevision-10, men är integrerad i en helt ny arkitektur. Både arkitektur och kritiska delsystem baseras på affärsområdets egna patent.

De två viktigaste gemensamma delsystemen i LDI och mönsterritare är:

SLM – både Sigma och LDI har affärsområdets SLM som sin mest kritiska komponent.
Datakanal – LDI har drivit fram en ny datakanalarkitektur med avsevärt bättre pris-/prestandaförhållande, vilket är överförbart även på mönsterritare.

Under 2009 har förutveckling och förstudier avseende LDI för substrattillverkning resulterat i lyckade demonstrationer för utvalda potentiella kunder.

PRODUKTION

Produktion av mönsterritare sker i affärsområdets anläggning i Täby. Mönsterritaren måste stå i renrum när kritisk optik monteras, delsystem justeras och systemet testas. I nästa fas tar installationsavdelningen över och ansvarar för uppstart och kalibrering samt för acceptanstester. När systemet godkänts levereras det till kunden. Slutligen sker installation hos kund, där systemet finjusteras och slutlig acceptanstest genomförs.

FRAMTIDSUTSIKTER

För att svara upp mot de trender som råder inom bildskärmsindustrin blir fotomaskerna successivt mer komplexa att tillverka, vilket förväntas leda till ett behov av mer avancerade mönsterritare. Konkurrensen mellan fotomasktillverkarna har dock hårdnat, vilket tagit sig uttryck i att försäljningspriserna på fotomasker pressats nedåt. Prissänkningarna har bidragit till att de flesta fotomasktillverkare har skjutit upp investeringar i nya och mer avancerade system. De ökande volymerna på G7-G8 och den högre utnyttjandegraden av mönsterritare pekar dock mot ett större kapacitetsbehov.

Halvledarmarknaden fortsätter utvecklas i positiv riktning och halvledartillverkarnas investeringar ökar, men från en låg nivå. Fotomasktillverkarna har dock fortfarande i många fall överkapacitet.

Substratmarknaden förväntas utvecklas positivt framöver med en återhämtning från låga nivåer. Micronic ser ett fortsatt samarbete med ledande aktörer på substratmarknaden kring LDI-tillämpningar. Överväganden pågår med samarbetspartners för att besluta den takt med vilken utvecklingsprojekt inom området ska bedrivas framöver. De första LDI-produkterna förväntas utvärderas av ledande aktörer under 2010 i samband med att deras produktion successivt växlar över mot mer avancerad produktion.

AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING

Micronics affärsområde ytmontering, verkar under varumärket MYDATA. Affärsområdet har en ledande marknadsposition inom segmentet för flexibel elektronikproduktion, med avancerade system för ytmontering av komponenter på kretskort och stencilfri applicering av lodpasta.

VERKSAMHET

MYDATA är marknadsledande inom sitt segment med cirka 25 procents marknadsandel i USA och Europa. Av försäljningen går mer än 90 procent på export. Under 2009 bedrev affärsområdet utveckling, produktion och slutmontering vid anläggningen i Bromma, utanför Stockholm. Verksamheten har även ett utvecklingskontor i Göteborg samt dotterbolag och säljkontor i Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Singapore, Storbritannien, Tyskland och USA. Dotterbolagen och de egna försäljningskontoren finns därmed på de geografiskt viktigaste marknaderna.

Därutöver finns ett stort antal distributörer och agenter världen över.

Verksamheten riktar sig till den del av marknaden där elektronik med ett relativt sett högt förädlingsvärde produceras. Här är ledord som hög kvalitet, korta ställtider och flexibilitet mycket viktiga. En typisk slutkund finns inom sektorerna avancerad industriell elektronik, medicinsk teknik och försvarsindustri. Viktiga drivkrafter inom dessa segment är bredare spektrum av teknikinnehåll, att antalet tillämpningar ökar samt att produktlivscyklerna blir kortare. Detta leder till en ökande grad av komplexitet och en växande utmaning att producera kostnadseffektivt.

MYDATAs historia går tillbaka till mitten på 1980-talet då ytmonteringsmaskiner var konstruerade för långa produktionsserier med långa ställtider. Förutsättningar fanns för att tillgodose det segment av marknaden som var inriktat på kortare serier och mer komplicerade krets

FÖRSÄLJNING 2009 PROFORMA FÖRDELAT PÅ TILLÄMPNINGAR

FÖRSÄLJNING 2009 PROFORMA FÖRDELAT PÅ GEOGRAFISK MARKNAD

NYCKELTAL, PROFORMA	2009	2008
Orderingång, inkl. service, MSEK	463	592
Nettoomsättning, MSEK	473	625
Rörelseresultat, MSEK	-73	-69
Rörelsemarginal, %	-15,5	-10,4
Investeringar, MSEK	5	19
Medelantalet anställda	259	303

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

YTMONTERING UTGÖR LÄNKEN MELLAN HALVLEDARINDUSTRIN OCH FÄRDIG PRODUKT

MYDATAs maskiner färdigställer kretskort i två processteg; först appliceras lodpasta på kretskortets kontaktytor för att sedan bestyckas med komponenter.

För att kunna tillverka ett bestyckat kretskort används en digital beskrivning med information om kretskortets dimensioner, materiallista, kontaktytor, och komponenternas placering som sedan översätts till maskinprogram.
MYDATAs maskiner färdigställer sedan kretskortet i två processteg; först appliceras lodpasta på kretskortets kontaktytor för att sedan bestyckas med komponenter. I ett senare steg värms det färdigmonterade kortet i en lödugn där komponenternas och kretskortets kontaktytor förbinder.
Det färdigtillverkade kretskortet kan vara så litet som ett par kvadratmillimeter i storlek och ända upp till $600 \times 900\ \mathrm{mm}$ med en vikt av 15 kg och vara bestyckade med allt från ett fåtal komponenter till flera tusen. De minsta komponenterna är inte större än ett sandkorn och de största mest komplexa har flera tusen ledare. Allt monteras med mikrometerprecision i svindlande hastigheter.

Det bestyckade kretskortet passerar sedan ytterligare ett förädlingssteg, slutmontering, där den slutliggiltiga produkten färdigställs.
MYDATAs produktionsutrustning används vid tillverkning av elektronikprodukter avsedda för användningsområden som; energiteknik, fordonsindustri, medicintekniska tillämpningar, rymdapplikationer, telekommunikation och flygindustri.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

kort, där de tillgängliga ytmonterings-systemen var mindre effektiva. På 20 år har idéerna utvecklats till att bli en marknadsledande produktionsteknik för flexibel ytmontering av komponenter på kretskort.

OPERATIONELLA MÅL FÖR AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING 2010

Befästa sin marknadsledande position genom de nya generationerna av pick & place- och jet printing-maskinerna.
Utveckla och förädla serviceverksamheten för ökad kundtillfredsställelse samt ökad omsättning och lönsamhet.

MARKNADEN FÖR YTMONTERINGS-UTRUSTNING

Den globala marknaden för ytmonteringsutrustning har under 2009 uppvisat en dramatisk nedgång till följd av att produktionsvolymerna i elektronikbranschen minskat. Den totala marknaden för ytmonteringsutrustning 2008 var 2,4 miljarder US-dollar. Marknadsstatistik (PROTEC MDC januari, 2010) visar att försäljningen av ytmonteringsmaskiner minskat med 54 procent jämfört med 2008, dock med en återhämtning i fjärde kvartalet. Återhämtningen är störst och tydligast i Kina som domineras av högvolymproduktion.

Marknaderna i USA, Europa och Japan visar på en mindre tydlig återhämtning i fjärde kvartalet. Även eftermarknaden för ytmonteringsmaskiner visar på en sammantagen nedgång under året.

Marknaden är fortsatt svag för utrustning till elektronikproduktion på affärsområdets huvudmarknader. Elektronikproducerande företag börjar signalera en stabilisering och ökad orderingång, men flertalet ligger fortfarande under 2008 års produktionsvolymer. Det innebär att få elektronikproducerande företag har behov av att utöka sin produktionskapacitet och är därför återhållsamma med nyinvesteringar.

MARKNADENS DRIVKRAFTER

Investeringar i ytmonteringssystem drivs av tre huvudsakliga behov; ökad produktionskapacitet, nya tekniska behov såsom ökad komponentmix eller nya mindre komponenter, samt behov att ersätta äldre produktionslinor. Elektronikbranschens kapacitetsbehov påverkar starkt hur marknaden utvecklas. En god indikator för framtida kapacitetsbehov och försäljningsvolymer i ytmonteringsutrustningar har därför varit antalet sålda komponenter på halvledarmarknaden. Historiskt har

MYDATA haft en eftersläpning i försäljningen motsvarande cirka två kvartal i förhållande till utvecklingen inom halvledarmarknaden.

MARKNADSUTSIKTER

När försäljningsvolymerna på halvledarmarknaden minskade fjärde kvartalet 2008, som en effekt av lågkonjunkturen, reducerades produktionskapaciteten och äldre fabriker stängdes. Generellt avstannade all utbyggnad av produktionskapacitet. Under tredje kvartalet 2009 visar halvledarmarknaden tydliga tecken på återhämtning (IC Insights, november 2009) i form av ökade försäljningsvolymer och ökat kapacitetsutnyttjande. Vad beträffar antalet sålda komponenter prognostiserar IC Insights (Research Report, oktober 2009) en V-formad återhämtning från ett skarpt fall i fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 till nivåer motsvarande de som förelåg första halvåret 2008. Återhämtningen började under andra och tredje kvartalet 2009 med en förväntad stabilisering under fjärde kvartalet 2009. För åren 2010 och 2011 förutspås en fortsatt uppgång inom halvledarmarknaden (Prismark, november 2009). Inom en överskådlig tid syns inga teknik

YTMONTERINGSUTRUSTNING

DRIVKRAFTER

Kortare produktlivscykler
Lönsamhet
Kvalitet
Miniatyrisering

TEKNIKTREND

Flexibel produktion
Kortare serier
Högre produktivitet
Automation
Högre produktionsutbyte
Komponentstorlek minskar
Kompaktare kretskortsdesign
Package on Package (PoP)

EFFEKT FÖR MYDATA

Tillgodose behovet av inga eller mycket korta ställtider
Fler monterade komponenter per tidsenhet och golvyta
Hög utnyttjandegrad av produktionsutrustning
Krav på produktionsutrustning med en hög automationsgrad
Ökande krav på noggrannhet och inspektion i monteringsprocessen
Höga krav på placeringsnoggrannhet
Krav på mindre lodpastaskott och hantering av olika höjder vid applicering av lodpasta

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

Affärsområde ytmontering

skiften som leder till en väsentligt förändrad elektronikproduktionsprocess. Däremot driver utvecklingen av elektronikprodukter, framför allt konsumentprodukter, mot fler och mindre komponenter och kretskort med hög packningstäthet som ska monteras allt snabbare. Vidare leder priskonkurrensen för konsumentprodukter till att högvolymproduktion av elektronik flyttar till områden som inre Kina, Vietnam, Brasilien och Mexico. Marknaden för flexibel elektronikproduktion, där MYDATAs produkter är väl lämpade, följer dock inte samma geografiska mönster utan är mer spridd.

MYDATA har genom en förnyad produktportfölj stärkt sin marknadsposition i en nedåtgående marknad. Jämfört med marknadsutvecklingen (PROTEC MDC januari, 2010) fortsätter MYDATA att vinna marknadsandelar på nyckelmarknaderna i USA och Europa. Den installerade basen av ytmonteringsmaskiner utgör grunden för eftermarknadsförsäljningen.

KUNDER

Det finns över 3 500 MYDATA-maskiner, installerade på 1 900 platser världen över. Kundbasen är diversifierad och omfattar allt från små tillverkare till de största globala elektronikproducenterna. Gemensamt för dessa kunder är låg- till medelvolymproduktion, där kretskorten innehåller den senaste teknologin och har ett högt förädlingsvärde. Kunderna är beroende av en flexibel utrustning som möjliggör snabba omställningar mellan olika produkter.

Den marknadsledande positionen grundar sig på en unik kombination av hög kvalitet, innovativa systemlösningar som tillgodoser behoven i en flexibel produktionsmiljö. För kunden resulterar det i korta ledtider och möjlighet att uppnå en låg tillverkningskostnad per enhet. Förutom stor flexibilitet och snabba omställningar minimerar affärsområdets produkter även behovet av operatörsinsatser vid och kring maskinerna.

Kunderna är både kontraktstillverkare inom elektronikindustrin och tillverkare av egna produkter och återfinns inom bland annat rymd-, flyg-, energi-, dator- och telekomindustrin med höga krav på flexibel elektroniktilverkning.

Den nya generationens maskiner med betydligt högre produktionskapacitet har utökat det adresserbara marknadssegmentet mot de längre produktionsserierna som återfinns hos till exempel fordonsindustrin.

En typisk kund har två till tre produktionslinor och en stor mångfald av produkter, hög kostnadsmedvetenhet, och möter ständigt utmaningar i form av nya kapseltyper och nya modeller av kretskort samt är beroende av att hålla en hög kvalitet och servicegrad gentemot slutkund.

MYDATAs produktportfölj är positionerad mot företag med låg- till medelvolymproduktion, där elektronik med ett relativt sett högt förädlingsvärde produceras.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Merparten av kunderna återfinns i USA och Europa där kostnaden för arbetskraft är förhållandevis hög. Den förhållandevis begränsade arbetsinsats som krävs för att ställa om mellan olika korttyper uppskattas därför av kunderna.

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Produktsortimentet består av de fyra områdena; ytmonteringsmaskiner (pick & place), maskiner för applicering av lodpasta (jet printing), mjukvara och eftermarknad.

PICK & PLACE

Affärsområdets maskiner erbjuder effektiv montering inom flexibel elektronikproduktion – för både små och medelstora volymer. Under 2008 introducerades den helt nya generationen MY100, som bland annat har 70 procent högre kapacitet, högre noggrannhet och förbättrad tillförlitlighet. Under 2009 fullföljdes generationsväxlingen från den tidigare maskinerien till MY100 då två nya modeller lanserades.

Med den nya MY100-serien kan affärsområdet adressera en större marknad och fler kundsegment; allt från mycket små elektronikföretag till större företag med behov för medelstor produktion. Genom att erbjuda multipla MY100-maskiner, så kallade "synergy lines" kan relativt stora kapacitetsbehov tillgodoses utan att avkall

PICK & PLACE-UTRUSTNING
System	Tillämpning	Monteringshastighet
MY100DX	Ytmontering av komponenter	34 000 cph
MY100SX	Ytmontering av komponenter	21 500 cph
MY100LX	Ytmontering av komponenter	15 000 cph
JET PRINTING-UTRUSTNING
System	Tillämpning	Monteringshastighet
MY500	Applicering av lodpasta och lim	30 000 cph

görs på flexibiliteten – något som är unikt för MYDATAs system.

JET PRINTING

MY500 använder en revolutionerande jet printing-teknologi för att applicera lodpasta på kretskort. MY500 skjuter lodpasta, utan att vidröra kretskortet, på de kontaktytor där komponenterna senare ska monteras. Jet printing-teknologin utmanar den traditionella metoden för applicering av lodpasta, och har många fördelar, bland annat behövs inga stenciler, vilket innebär att beredning och omställning mellan olika produkter blir enklare och snabbare. Vidare kan mängden och höjden lodpasta optimeras för varje kapseltyp, vilket leder till högre produktionskvalitet, samt att mer komplicerade monteringssätt möjliggörs.

MJUKVARA

Ett flertal olika mjukvarumoduler erbjuds för alla delar av elektronikproduktionsprocessen. Dessa moduler kan integreras med övriga mjukvarusystem i kundföretaget, såsom lager- och affärssystem. Bland mjukvarumodulerna finns program för att optimera produktionshastigheten, effektivisera omställningar, bereda nya produkter samt generera och arkivera spårbarhetsinformation, vilket är ett ökande krav inom elektronikindustrin. Med MYDATAs avancerade mjukvarufunktioner kan kunden bedriva en effektiv tillverkningsprocess med hög automationsgrad i en mycket komplex produktionsmiljö.

EFTERMARKNAD

Affärsområdet tillhandahåller global service och support, reservdelar och tillbehör till

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

Affärsområde ytmontering

maskiner och mjukvara. Support och service ute hos kund hanteras av kvalificerade servicetekniker på 30 servicecentra runt om i världen. Vidare finns "application centers" i Sverige, Singapore och USA, som ger global support dygnet runt. Som komplement ges support även via telefon och internet.

Under 2009 lanserades flera nya tjänster som bidrar till att stödja kundernas produktionsmiljö och öka utnyttjandegraden av installerade maskiner.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Forskning och utveckling bedrevs under 2009 i Bromma samt vid utvecklingskontoret i Göteborg. Det huvudsakliga uvecklingsarbetet fokuserades under året på att vidareutveckla de nya generationerna av MY100 och MY500, som lanserades under föregående år. Båda modellserierna har fått avsevärt ökad kapacitet och uppdaterade mjukvaror inom beredning, produktionsplanering och uppföljning. Därutöver har ett nytt system för automatiserad lagring av komponenter lanserats.

Utvecklingsprojekt bedrivs sedan mitten av 2008 enligt projektledningsmetodiken PULS. Arbetsmetodiken har bidragit till väsentligt ökad utvecklingseffektivitet. Genom PULS har hela kedjan från ritbord till färdig produkt och kommersiell lansering effektiviserats.

Initiativ till utvecklingsprojekt tas fram utifrån marknadsmässiga och tekniska förutsättningar. Projekt som bedöms intressanta men riskfyllda, skickas vidare till förstudie.

När ett utvecklingsprojekt pågår hålls dagliga korta PULS-möten som visualiserar projektet för samtliga inblandade så att de moment som är värdeskapande, och medarbetarnas arbete, blir tydliga.

Att projekt blir färdiga enligt plan har resulterat i att marknadsbearbetningen kan startas tidigare, att samarbetet mellan avdelningar stärkts och att administrationen minskat.

Den fortsatta utvecklingsstrategin bygger på en kortare produktutvecklings-tider, vilket innebär ett ökat samarbete med externa parter.

Viktig teknik patentskyddas och vid utgången av 2009 hade affärsområdet 149 patent inom ett tjugotal patentfamiljer beviljade i USA, Asien och Europa. Viktiga patentområden är bland annat olika delar av jet printing-teknologin.

PRODUKTION

All produktion skedde under 2009 i Bromma. Verksamheten präglas av korta leveranstider och hög flexibilitet. En förutsättning är god planering och materialförsörjning samt bred och hög kompetens hos medarbetarna. På grund av produkternas tekniska komplexitet har många medarbetare kompetens inom både elektronik och mekanik.

Maskinerna byggs av moduler, en mindre andel av modulerna är standardiserade, resten konfigureras efter kundens behov. De ska under kort tid byggas ihop, vilket kräver att arbetet utförs säkert och med precision. Att kalibrera modulerna rätt och genomföra alla tester är grunden för en problemfri drift. Installation och driftsättning sköts av affärsområdets lokala serviceorganisationer eller distributörer runt om i världen.

FRAMTIDSUTSIKTER

En förnyad produktportfölj avseende ytmonteringsutrustning, en ökad försäljning av tillbehör under fjärde kvartalet tillsammans med tecken på att komponentvolymerna inom halvledarindustrin ökar och ett förbättrat affärsläge för de elektronikproducerande företagen, förväntas på sikt leda till ökad efterfrågan på ytmonteringsutrustning.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

MEDARBETARE, MILJÖ OCH KVALITET

Det kontinuerliga arbetet för säker arbetsmiljö fortsatte under året och kvalitetsarbetet fokuserades på att utveckla processer med avseende på att öka effektiviteten genom att optimera resursutnyttjandet. Under 2009 genomfördes inom affärsområde mönsterritare personalutvecklingsprogrammet Employee Development Process (EDP).

MEDARBETARE

Nära en tredjedel av Micronics anställda arbetar med forskning och utveckling för att kunna möta elektronikindustrins högt ställda krav. Mängfalden är god med medarbetare från drygt femton länder, vilket speglar den internationella kundstrukturen. Målen för personalarbetet 2009 var att:

Genomföra personalutvecklingsprogrammet Employee Development Process (EDP) i 80 procent av affärsområdet mönsterritare.
Utforma ett globalt talangutvecklingsprojekt.
Utforma ett gemensamt regelverk kring de allmänna villkoren för medarbetarna inom de två affärsområdena ytmontering och mönsterritare.

För att få ett ökat fokus på individens förmåga och potential utvecklade affärsområde mönsterritare i egen regi en process för personalutveckling, EDP. Under 2008 genomfördes ett pilotprojekt med chefer och 2009 utfördes EDP för 90 procent av medarbetarna, vilket innebar att 2009 års mål överskreds med tio procent. I programmet gör medarbetaren självskattningar och företaget återkopplar genom att både ta hänsyn till vad som åstadkommits och på vilket sätt, det vill säga hur arbetet utförts. Individuella mål sätts och medarbetarens potential bedöms.

För att säkerställa Micronics långsiktiga konkurrens- och innovationskraft startades ett talangutvecklingsprojekt. Talangerna ska identifieras, dels utifrån verksamhetens behov, dels utifrån individuella förutsättningar. Talangerna kommer att genomgå ett niomånaders program uppdelat i tre block där också ett operativt projekt ingår och kommer att integreras som en del i det löpande arbetet.

Resurser har under andra halvåret 2009 satsats på att utforma gemensamma anställningsvillkor för affärsområdena med start i mars 2010. Ett arbete med att introducera ett gemensamt klassificeringssystem av befattningar är också en del av harmoniseringen av koncernen.

Under året minskade antalet anställda med 32 personer. Vid utgången av året arbetade 581 personer i koncernen.

MICRONICS PERSONALAKTIVITETER UNDER 2010

Fortsätta arbetet med att harmonisera de gemensamma villkoren för båda affärsområdenas medarbetare.
Implementera talangutvecklingsprojektet.
Implementera ett klassificeringssystem av befattningar.

VÄRDERINGAR

Under 2010 kommer ett arbete med att ta fram och implementera gemensamma värderingar globalt att påbörjas.

ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET

Allt arbete sker enligt en arbetsmiljöpolicy som bygger på att arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet måste genomgå hela verksamheten. Systematiskt och proaktivt arbete sker för bästa möjliga sociala miljö och för att vara en så säker arbetsplats som möjligt. En arbetsskada inrapporterades under året, dock ej allvarlig.

KVALITET

Som ett led i verksamhetsstyrningen arbetar Micronic ständigt med att förbättra kvalitetsledningssystem. Målet är att öka effektiviteten, stödja de anställda i deras dagliga arbete samt att ytterligare förbättra produktkvaliteten.

KVALITETSARBETE 2009

Under året omcertifierade affärsområde ytmontering sitt kvalitetsledningssystem i enlighet med ISO9001:2008. Förbättrade produktivitets- och kvalitetsmätningar infördes för produktionen i syfte att identifiera och eliminera icke värdeskapande aktiviteter och därmed korta ledtider.

Ett webb-baserat system för kvalitetsfeedback och uppföljning med leverantörer implementerades och ett nytt ärendehanteringssystem har införts inom kundsupport.

Affärsområde mönsterritare har använt en kvalitetsmetod som synliggör vilka steg i en process som tillför värde och vilka som inte är värdeskapande, så kallad värdeflödesanalys. Samtliga i teamet arbetar med hela processen och ser bättre var värde skapas och vad som är överflödigt. Analysen har synliggjort att risken för kvalitetsproblem ofta uppstår i överlämningar mellan avdelningarna. Arbetet stöttas av och är i enlighet med metodik och principer etablerade i metoden Lean Thinking som affärsområdet arbetar efter.

2009 har värdeflödesanalysen bland annat använts för att effektivisera arbetet med:

Processen för kundreklamationer.
Processen inom produktframtagning från designkoncept till färdigtillverkade delar där ledtiden halverades.
Kvalitetssäkringsprocessen som ledde till mindre materiallager.

Sammantaget har det utvecklade kvalitetsarbetet inneburit effektiviseringar och besparingar.

Under året har intresset från kunder ökat när det gäller att utveckla verksamhetens kvalitets- och förbättringsarbete. Detta drivs av ökade krav på kvalitet i produkten, svarstider och servicetjänster som

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

sannolikt är en konsekvens av att marknaden allt mer drivs av kostnadsfokus.

MICRONICS KVALITETSARBETE 2010

Under 2010 kommer kvalitetsarbetet inriktas på:

Fortsätta att etablera Lean Thinking som ett koncept för att utveckla organisationen mot flexibilitet, kundfokus och konkurrenskraft.
Fortsätta arbetet med att driva förbättringsprojekt i linje med behov och affärsmässighet.
Etablera ett kvalitetssystem för hela koncernen där ledstjärnorna är att identifiera och implementera ”best practice” från respektive affärsområde samt att balansera fokus på effektivitet och produktkvalitet.

MILJÖ

Micronic har ingen anmälningsplikt till miljömyndigheterna, förutom för kylmedel till kylanläggningen. Verksamheten omfattas inte heller av EUs direktiv kring producentansvar för elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE) eller utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS). Även om verksamheten inte är speciellt miljöbelastande som tillverkande företag, finns det en klar långsiktig målsättning att minimera den miljöpåverkan som verksamheten ändå har. Den enskilt största miljöbelastningen ligger inom energiområdet och därför fokuserades arbetsinsatserna under det gångna året till att minska denna miljöpåverkan så mycket som möjligt.

Micronics största miljöpåverkan är inom:

Energiförbrukning.
Inköp av produkter, material, kemikalier och tjänster.
Transporter.

Förbrukning av framkallningsvätskor och andra kemikalier.

MILJÖARBETE UNDER 2009

Fjolårets investering i en anläggning för bergvärme vid anläggningen i Täby var i drift under hela 2009. Investeringen var mycket lönsam och resulterade i att 160 kubikmeter olja sparats. Under det kommande året planeras ytterligare investeringar i ökad bergvärmekapacitet.

En studie har visat att det finns stor potential i att låta kylmaskiner kylas med bergvärme och låta överskottsvärmen gå ner i berget. Berget värms då upp och effektiviteten av bergvärmen ökar. Investeringens nytta blir dubbel då kylmaskinerna kyls effektivare och berget värms upp.

Under året har ett arbetssätt för att ta hand om returer från kund på ett miljöriktigt sätt tagits fram. 100 procent av en

monsterritare kan nu sorteras i olika fraktioner och återvinnas.

UNDERLEVERANTÖRER

Inköpsavtal erbjöds alla "preferred suppliers". I dessa avtal finns paragrafer om miljöledningssystem enligt ISO 14000 samt etik och arbetsförhållanden. Micronic har dock ingen större möjlighet att påverka leverantörernas egna miljöarbeten då inköpsvolymerna är små. Drivkrafterna kommer istället från de stora tillverkarna av halvledarchip och bildskärmar.

MICRONICS MILJÖARBETE 2010

Arbetet med energieffektivisering kommer att fortsätta, eftersom det visat sig vara både lönsamt och miljöriktigt.

Som grafen visar har de miljöpåverkande faktorerna vid anläggningen i Täby minskat betydligt under 2009.

MILJÖPÅVERKAN PER ANSTÄLLD (BASÅR 2005)

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Väl fungerande principer för bolagsstyrning är viktiga för att på ett effektivt och kontrollerat sätt leda verksamheten i enlighet med bolagets strategi mot uttalade affärsmål. Bolagsstyrningen inom Micronic skapar förutsättningar för en aktiv och stark ägarroll, tydliggör roll- och ansvarsfördelningen mellan lednings- och kontrollorganen samt säkerställer öppenhet gentemot ägare, kapitalmarknad och andra intressenter.

MICRONICS BOLAGSSTYRNING

Micronic tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) sedan införandet den 1 juli 2005 och har anpassat bolagsstyrningen i takt med att Koden reviderats. Bolagsstyrningen inom Micronic är organiserad enligt modellen nedan. Förutom externa regelverk finns interna regelverk som utgör grunden för en god styrning av verksamheten. Exempel på interna regler som utformats för att effektivisera och stärka kontrollen är arbetsordningar för styrelse och VD, attestpolicy, finanspolicy samt kommunikations- och investor relations policy.

Denna bolagsstyrningrapport med styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen utgör inte en del av den formella årsredovisningen och har inte granskats av bolagets revisorer. Information om bolagsstyrningen inom Micronic finns på webbplatsen www.micronic.se, där även dokument som bolagsordning, kallelser till, och protokoll från, bolagsstämmor återfinns.

REGELVERK FÖR BOLAGSSTYRNING

Bolagsstyrningen i Micronic baseras på svensk lagstiftning, som till exempel Aktiebolagslagen, Koden och NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter. Därtill kommer svensk och internationell redovisningslagstiftning som säkerställer att den finansiella redovisningen och rapporteringen uppfyller ställda krav.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning har inrättats för att vårda och utveckla den svenska koden för bolagsstyrning. På webbplatsen www.bolagsstyrningskollegiet.se finns aktuell information inom området bolagsstyrning.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED KODEN

Micronic följer Koden utan undantag.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är enligt aktiebolagslagen bolagets högsta beslutande organ. Vid bolagets ordinarie bolagsstämma, års-

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

stämman, fastställs resultat- och balansräkningar. Styrelse och i förekommande fall revisorer väljs och arvoden fastställs. Andra lagstadgade eller av Koden föreskrivna ärenden behandlas. Väsentliga beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs genom pressmeddelande direkt efter stämman och protokollet från stämman publiceras på Micronics webbplats, www.micronic.se.

ÅRSSTÄMMA 2009

Årsstämman 2009 hölls onsdagen den 1 april 2009 i Täby. Vid stämman var 44 (48) procent av rösterna representerade.

ÅRSSTÄMMA 2010

Årsstämman 2010 hålls måndagen den 12 april 2010, kl 17.00 på Näsby Slott, Djursholmsvägen 30, Täby. Lokal: Galleriet. Kallelse införs senast fyra veckor före stämman i Svenska Dagbladet samt publiceras på Post- och Inrikes Tidningars webbplats. Kallelse finns även på Micronics webbplats www.micronic.se.

VALBEREDNING

Årsstämman beslutar hur valberedningen ska utses. Vid årsstämman 2009 beslutades att valberedningen ska bestå av fyra ledamöter utsedda av de per utgången av augusti månad fyra största aktieägarna samt av styrelsens ordförande, totalt fem ledamöter. Valberednings uppgift är att ta fram underlag för beslut av bolagsstämman och att presentera förslag till stämman.

AKTIEÄGARES DELTAGANDE VID ÅRSSTÄMMA

ordförande, styrelse, styrelseordförande samt revisorer vid årsstämman.

I valberedningens uppgifter ingår också att föreslå arvoden till styrelseordförande, vice styrelseordförande samt övriga styrelseledamöter, styrelseutskott och revisorer. Ingen ersättning utgår för arbetet i valberedningen.

Aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på ledamöter till styrelsen för vidare utvärdering inom ramen för dess arbete.

Valberedningen har inför årsstämman möten och löpande underhandskontakter. Som underlag för sina förslag bedömer valberedningen i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets situation och framtida inriktning. Valberedningen fastställer vidare kravprofiler för eventuellt nya styrelseledamöter, som enligt dess bedömning behöver rekryteras, samt genomför en systematisk procedur för att söka kandidater till sådana styrelseposter, varvid förslag som inkommit från aktieägare beaktas. Valberedningens förslag offentliggörs i kallelsen till årsstämman samt på bolagets webbplats. På årsstämman redogör valberedningen för sitt arbete.

Revisorer utses var fjärde år. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. De nuvarande revisorerna valdes på årsstämman 2006. Revisorsval ska ske vid årsstämman 2010.

STYRELSE

Styrelsen består sedan årsstämman 2009 av sex ledamöter utan suppleanter. Vid en extra bolagsstämma den 2 juli 2009 valdes Rune Glavare till ordförande, Lena Treschow Torell till vice ordförande samt Göran Malm, Magnus Lindquist, Åke Svensson och Patrik Tigerschiöld till ledamöter.

Styrelsens sammansättning, samt huruvida respektive medlem är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, respektive större aktieägare i bolaget, framgår av tabellen på sidan 26.

Styrelsens ansvar fastställs i Aktiebolagslagen, men dess arbete styrs även av Koden och den av styrelsen årligen fastställda arbetsordningen. Arbetsordningen fastställer fördelningen av styrelsens arbete mellan styrelsen och de utskott som styrelsen inrättar samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen fastställer även ramarna för den ekonomiska rapporteringen.

Enligt gällande arbetsordning ska styrelsen bland annat:

besluta om en långsiktig strategi och där till kopplad affärsplan och budget samt fastställa årsredovisning och andra externa rapporter, delårsrapporter, viktigare policies och attestinstruktion
utse verkställande direktör samt utvärdera VDs och operativa ledningens arbete
fastställa regler för intern kontroll, årligen följa upp hur den interna kontrollen fungerar och utvärdera nivån på den interna

VALBEREDNINGENS SAMMANSÄTTNING^{1)}
Namn	Representerande	Ägarandel per den 30 september 2009
Patrik Tigerschiöld	Skanditek Industriförvaltning AB	38%
Annika Andersson	Fjärde AP-fonden	5%
Peter Edwall	Pharos Invest AS	3%
Kerstin Stenberg	Swedbank Robur	3%
Rune Glavare	Ordförande i Micronic	–

1) Valberedning utsågs efter utgången av augusti månad. Därefter minskade Catella sitt ägande i Micronic och avstod sin rätt att utse ledamot till Valberedningen. Valberedningen tillsattes då med utgångspunkt från näst kommande aktieägare i storleksordning per den 30 september 2009.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH DELTAGANDE UNDER 2009

	Avser perioden	Funktion	Närvaro	Oberoende¹⁾	Invalid
Rune Glavare	2/7–31/12	Ordförande	12/12	nej	2009
Lena Treschow Torell	1/1–31/12	Vice ordförande	20/20	ja	2004
Göran Malm	1/1–31/12	Ledamot	18/20	ja	2002
Magnus Lindquist	1/1–31/12	Ledamot	19/20	ja	2007
Åke Svensson	2/4–31/12	Ledamot	14/17	ja	2009
Patrik Tigerschiöld	2/7–31/12	Ledamot	10/12	nej	2009
Sigrun Hjelmquist	1/1–2/7	Ledamot	8/8	ja	2007
Sven Löfquist	1/1–2/7	Ledamot/VD	8/8	nej	1998
Jörgen Centerman	1/1–1/4	Ledamot	3/3	ja	2004

¹⁾ Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive större aktieägare, i enlighet med kriterier i Koden.

REVISIONSUTSKOTTETS
SAMMANSÄTTNING OCH DELTAGANDE
UNDER 2009

Namn	Närvaro¹⁾
Magnus Lindquist, ordförande	6/6
Rune Glavare	5/5
Patrik Tigerschiöld	2/5
Sigrun Hjelmquist	1/1
Åke Svensson	0/1

¹⁾ Antal möten från årsstämman 2009 till dess årsredovisningen fastställts.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS
SAMMANSÄTTNING OCH DELTAGANDE
UNDER 2009

Namn	Närvaro¹⁾
Rune Glavare, ordförande	1/1
Lena Treschow Torell	2/2
Åke Svensson	0/1
Göran Malm	1/1
Sigrun Hjelmquist	1/1

¹⁾ Antal möten under 2009.

terna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen samt årligen utvärdera behovet av internrevision
- besluta om större investeringar
- besluta om långtgående överenskommelser
- fastställa formerna och inriktningen för styrelsens arbete, bland annat genom att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott samt genom att utvärdera styrelsens arbete
- årligen följa upp att av stämman beslutade riktlinjer om ersättningen till ledande befattningshavare följts
- årligen föreslå ersättningsriktlinjer till årsstämman.

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelsens ordförande ansvarar för att leda styrelsens arbete samt för att styrelsen fullgör sina åtaganden i enlighet med Aktiebolagslagen, Koden och styrelsens arbetsordning. Genom fortlöpande kontakter med verkställande direktören ska styrelsens ordförande följa företagets utveckling och säkerställa att styrelsen får ta del av den information som krävs för att styrelsen ska kunna fullfölja sitt åtagande. Styrelsens ordförande ska också företräda bolaget i ägarfrågor.

Vid årsstämman den 1 april 2009 valdes Lena Treschow Torell till styrelsens ordförande. Vid extra bolagsstämma den 2 juli 2009 valdes Rune Glavare till styrelsens ordförande och Lena Treschow Torell till styrelsens vice ordförande.

ERSÄTTNING TILL STYRELSENS LEDAMÖTER

Arvodet till styrelsens ledamöter bestämdes av 2009 års årsstämma att uppgå till totalt 1 375 000 kronor för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Av det totala arvodet avser 500 000 kronor arvode till styrelsens ordförande, 275 000 kronor avser arvode till styrelsens vice ordförande och 200 000 kronor avser arvode till var och en av övriga icke anställda ledamöter. Årsstämman beslutade därutöver att arvode för ledamöter med uppdrag i de av styrelsen inrättade utskotten ska utgå med 50 000 kronor per ledamot och uppdrag.

STYRELSENS ARBETE

Styrelsen har under 2009 haft tjugo möten, varav två konstituerande möten i samband med årsstämman och den extra bolagsstämman. Ett antal möten har varit så kallade per capsulam-möten, möten utan att samtliga ledamöter träffats. Protokollen från styrelsemöten förs av bolagets finansdirektör.

För att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete i vissa frågor finns två utskott, revisions- och ersättningsutskott. Utskotten består av tre styrelseledamöter vardera. Styrelsens ordinarie möten förbereds av styrelsens ordförande tillsammans med bolagets verkställande direktör. Återkommande ärenden vid varje ordinarie styrelsemöte är uppdatering av affärsläget samt finansiell rapportering och uppföljning. I samband med varje styrelsemöte träffas även styrelsens ledamöter utan att verkställande direktör deltar. Ordföranden ansvarar för att återkoppling till verkställande direktör sker.

Inför varje styrelsemöte får styrelsen ett skriftligt material som underlag för kommande diskussioner och beslut. Under styrelsemötena deltar representanter från ledningsgruppen och andra personer för att redogöra för frågor inom sina respektive områden.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, årligen sitt arbete.

SAMMANDRAG AV STYRELSENS MÖTEN
UNDER 2009

Vid varje styrelsemöte behandlades ärenden som affärsläget och finansiell rapportering. Revisionsutskottet och ersättningsutskottet

Bolagsstyrningsrapport

redogjorde för de aktiviteter som sker inom respektive utskott och förde fram beredda frågor för beslut. De externa revisorerna deltog under året vid ett styrelsemöte för att träffa hela styrelsen och beskriva samt redogöra för slutsatserna av revisionen.

Frågor som behandlades vid styrelsemötena under 2009, förutom löpande finansiella genomgångar, fastställande av delårsrapporter och uppdatering av affärsläget omfattade bland annat:

beslut om förvärv av MYDATA automation AB genom apportemission
genomgång av långsiktiga strategier för bolagets två affärsområden
tillsättandet av ny VD och koncernchef
beslut om principer för ersättning till VDar i de utländska dotterbolagen
fastställande av budget för 2010
integrationsarbete mellan Micronic och MYDATA.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen utser årligen ett revisionsutskott som består av tre i bolaget inte anställda styrelseledamöter. En majoritet av ledamöterna ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna ska dessutom vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Revisionsutskottet består sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den 2 juli 2009 av Magnus Lindquist (ordförande), Rune Glavare och Patrik Tigerschiöld.

Revisionsutskottet har inte beslutanderätt. Dess främsta uppgift är att stödja styrelsen i att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Ansvaret omfattar internkontroll, fortlöpande genomgångar av kritiska redovisningsfrågor och värderingsfrågor och att behandla bolagets externa finansiella rapporter inför styrelsens godkännande av dessa. Vid revisionsutskottets möten deltar bolagets finansdirektör och dess ekonomichef som föredragande.

Revisionsutskottet fungerar som huvudkontakt mot bolagets externa revisorer och träffar fortlöpande dessa, framför allt i anslutning till den kvartalsvisa delårsrapporteringen. Revisionsutskottet avrapporterar löpande sina iakttagelser till styrelsen. Revisionsutskottet ska också utvärdera

revisionsinsatsen. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Vissa möten mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna sker utan närvaro av anställda i bolaget.

Revisionsutskottet följer bolagets interna arbete inför avgivandet av styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen utser årligen ett ersättningsutskott som består av tre i bolaget inte anställda styrelseledamöter.

Ersättningsutskottet utgörs sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den 2 juli 2009 av Rune Glavare (ordförande), Lena Treschow Torell och Åke Svensson. Fram till den 2 juli bestod ersättningsutskottet av Göran Malm, Lena Treschow Torell och Sigrun Hjelmquist.

Ersättningsutskottet har inte beslutanderätt. Dess främsta uppgift är att föreslå lön, andra ersättningar samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör. Utskottet ska även arbeta fram förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare och dotterbolagschefer som är marknadsmässiga och stödjer bolagets mål. Det är också ersättningsutskottets uppgift att för styrelsen bereda förslag till incitamentsprogram.

Ersättningsutskottet avrapporterar löpande de frågor som behandlats till styrelsen.

PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR MICRONICS KONCERNLEDNING

Årsstämman 2009 fastställde principer för ersättningen till koncernledningen. Förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för Micronics ledande befattningshavare bereds av ersättningsutskottet. Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor i övrigt. Faktorer som kompetens, erfarenhet och prestation är väsentliga vid fastställandet av ersättningsnivåer på individnivå. Den totala ersättningen ska utgöras av fast grundlön, rörlig lön, pensionsförmåner samt övriga förmåner. De principer som fastställdes för 2009 skiljde sig inte väsentligt från de som avsåg 2008.

För en mer utförlig redogörelse av de principer som gällt under 2009 samt de som föreslås gälla för 2010 hänvisas till förvaltningsberättelsen samt noten 13 på sidorna 60–63. Ersättningsutskottet har en beredande funktion att säkerställa efterlevnaden av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare årsstämman fastställt.

LÖN OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

För fullständig information om den kostnadsförda ersättningen till verkställande direktör samt övriga ledande befattningshavare under 2009, se not 13 på sidorna 60–63. Ledningsgruppen presenteras på sidorna 32–33.

REVISION

Bolagets revisorer väljs vid årsstämma för en period om fyra år. Vid årsstämman 2006 utsågs revisionsföretaget KPMG till revisor. KPMG utsåg i samband därmed auktoriserade revisorn Anders Malmeby som huvudansvarig för revisionen inom koncernen. KPMG är valda för tiden intill årsstämman 2010.

Bolagets revisor genomför på uppdrag av styrelsen en översiktlig granskning av samtliga delårsrapporter. Granskningen sker i enlighet med Standard för översiktlig granskning (SÖG) 2410, Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor.

Övrig lagstadgad revision av årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs i enlighet med Revisionsstandard i Sverige (RS). Revisorerna träffar årligen styrelsen i dess helhet. I samband med fastställandet av bolagets delårsrapporter träffar de externa revisorerna revisionsutskottet. I samband med förvärvet av MYDATA automation AB har styrelsen beslutat utse KPMG till revisorer i MYDATA-koncernen fram till årsstämman 2010.

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

FINANSIELL RAPPORTERING TILL STYRELSEN

Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen fastställa vilka rapporter som ska tas fram för att styrelsen fortlöpande ska kunna följa bolagets utveckling. Styrelsen behandlar såväl delårsrapporter som årsredovisningen innan dessa publiceras. Kvaliteten i den finansiella rapporteringen utvärderas främst genom revisionsutskottet. Revisionsutskottet har regelbundna möten med finansdirektören och bolagets externa revisorer för att diskutera väsentliga frågeställningar inom redovisningsområdet. Revisionsutskottet tar del av delårsrapporter för att med de externa revisorerna gå igenom särskilt väsentliga och materiella frågor innan dessa går till hela styrelsen.

EXTERN FINANSIELL INFORMATION

I enlighet med den policy för Investor Relations, som årligen antas av styrelsen, lämnar bolaget löpande information om den finansiella ställningen. Den information som lämnas består av kvartalsvisa delårsrapporter, bokslutsrapport och årsredovisning samt pressmeddelande i samband med större order eller andra väsentliga händelser.

I samband med att delårsrapporter och bokslutsrapport offentliggörs hålls presentationer för analytiker, investerare och media. Företagsledningen träffar löpande under året analytiker och investerare på flera platser i världen. I samband med mässor och seminarier ges tillfälle för media att träffa bolagets representanter. Styrelsen antar årligen en kommunikationspolicy, där det fastställs hur kommunikationen ska ske och vilka som kan företräda bolaget i olika frågor.

All information som distribueras via pressmeddelanden finns även tillgänglig på bolagets webbplats, liksom annan information som bedöms vara värdefull för bolagets intressenter, såsom en beskrivning av hur Micronic tillämpar Koden.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 2009 INLEDNING

Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats av styrelsen i enlighet med Koden och den vägledning som framtagits av FAR SRS och Svenskt Näringsliv och avser den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

Micronics arbete med intern kontroll utgår från ramverket COSO, som beskriver den interna kontrollen utifrån de fem komponenterna kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning. COSO definierar intern kontroll enligt följande:

Intern kontroll är en process som påverkas av styrelsen, företagets ledning och annan personal, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.

I beskrivningen som följer behandlas främst de delar av den interna kontrollen som avser den finansiella rapporteringen.

BESKRIVNING OCH KONTROLLMILJÖ

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är kontrollmiljön där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt den kultur som finns i företaget och som uttrycks i form av interna policies och riktlinjer utgör viktiga beståndsdelar. Gemensamma värderingar skapar samsyn och stärker organisationen och på så sätt ökar effektiviteten och därmed även den interna kontrollen.

Under 2009 har förvärv skett av MYDATA automation AB med verksamhet som skiljer sig åt från Micronics hittillsvarande verksamhet. Principer avseende intern kontroll och kontrollmiljö för den sedan 2 juli 2009 nya koncernen har inte färdigställts. Det är ett arbete som framför allt kommer att påbörjas när verksamheterna finns i gemensamma lokaler, har en gemensam ledningsorganisation samt

gemensamt affärssystem. Den beskrivning som följer avser framför allt verksamheten inom Micronic som arbetat med dessa frågor på samma sätt sedan Koden infördes. Verksamheten inom affärsområdet mönsterritare bedrivs till mycket stor del vid ett driftsställe och bedöms därmed vara av en begränsad komplexitet. Detta leder i sin tur till att organisationen är enkel och överblickbar i sin struktur. Styrande dokument finns upprättade i form av arbetsordningar för styrelsen och styrelsens revisionsutskott samt instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen har också fastställt riktlinjer när det gäller den externa rapporteringen av finansiell information samt ett antal policys och instruktioner, såsom attestinstruktion.

Styrelsen och företagsledningen har bedömt det betydelsefullt med snabb och korrekt rapportering och därmed ställt krav på en stark ekonomifunktion. Bemanning och kompetensnivå utvärderas av ledningen. En stark controllerverksamhet inom ekonomifunktionen säkerställer också att samtliga verksamheter utvärderas och effektiviseras.

Arbetet med att utveckla området intern kontroll genomförs enligt en flerårig plan som årligen uppdateras och godkänns av revisionsutskottet och styrelsen.

Ansvaret för att skapa processer med hög grad av intern kontroll ligger på respektive avdelningschef. Personal från respektive verksamhet deltar vid processgenomgångar, som leds av ekonomifunktionen, som ett led i att dokumentera och utvärdera väsentliga processer.

RISKBEDÖMNING

Bolaget har processer för riskbedömning och riskhantering för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som ytterst fastställs av styrelsen.

Verksamhetens affärsprocesser utvärderas med avseende på effektivitet och risker. I detta arbete ingår att identifiera risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Även företagets stödprocesser, inklusive bokslutsprocessen analyseras. De mest kritiska affärsprocesserna samt de absolut största värdena, såväl tillgångar

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Bolagsstyrningsrapport

som affärs- och produktutveckling, finns i det svenska moderbolaget. Det årliga arbetet med att utvärdera den interna kontrollen inleds med en övergripande riskbedömning, baserad på större balans- och resultatposter. Riskerna graderas och kopplas till processer. Processer som efter en sådan genomgång bedöms vara av särskild vikt för Micronic omfattar utveckling, inköp, tillverkning, försäljning, installation, bokslut och IT. Även processerna för betalningar samt löner och pensioner har bedömts som väsentliga och därför omfattats av en utvärdering. Riskerna för fel i den finansiella rapporteringen sammanställs och diskuteras i revisionsutskottet. En genomgång av riskområden görs även i styrelsen och då framför allt kopplat till diskussioner och fastställande av strategi och mål.

KONTROLLAKTIVITETER

De risker som identifieras avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom ett antal identifierade kontrollåtgärder i verksamhetens processer. Många av processerna är dokumenterade och uppdateras samt förbättras löpande. Verksamhetens art gör att varje större extern affär följs noggrant och ekonomivdelningen har djup insikt i processen. I kontrollstrukturen ingår också bland annat fastställda befogenheter, arbetsfördelning samt ledningens månatliga genomgång av finansiell information.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Micronic har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Detta säkerställs genom att styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer och instruktioner avseende den finansiella rapporteringen gjorts tillgängliga och kända för berörd personal via företagets intranät samt genom kontinuerliga informationsmöten med all personal.

Personal från huvudkontoret besöker regelbundet dotterbolagen men också det omvända gäller. Personal från dotterbolagen besöker huvudkontoret för att ytterligare öka kunskapen om processer och målsättningar samtidigt som ett utbyte av information och erfarenheter sker.

UPPFÖLJNING

Styrelsen har fastställt att uppföljning av hur väl den interna kontrollen fungerar ska ske genom så kallade självutvärderingar av de kritiska processerna. Under 2006 fastställdes i revisionsutskottet en plan för hur genomgångar av de mest kritiska processerna, med störst möjlig påverkan på bolagets finansiella ställning, ska ske över ett antal år. Planen ses årligen över för att identifiera eventuella förändringar, vilket kan leda till att nya prioriteringar görs. Efter en initial riskbedömning utifrån koncernens balans- och resultaträkning, fastställs vilka processer som ska dokumenteras och bedömas under året. Personal från ekonomifunktionen går tillsammans med berörda enheter igenom processen. Flödet dokumenteras och processens effektivitet bedöms utifrån identifierade risker och kontrollaktiviteter med hjälp av självutvärdering. Självutvärdering innebär att personal inom respektive enhet utvärderar den dokumenterade processen och tar ställning till identifierade risker och kontroller. Detta arbetssätt involverar personal ute i respektive verksamhetsområde och skapar på så sätt en bred förståelse för betydelsen av intern kontroll. Ansvaret för att utveckla processerna ligger kvar inom respektive enhet. Under 2008 slutfördes den initiala dokumentationen och självutvärderingen av samtliga de processer som bedöms som väsentliga. Därefter har, på uppdrag av styrelsen, extern utvärdering gjorts av några av de processer som utvärderats intern. Under 2009 inleddes en förvaltningsfas, vilken omfattar såväl uppdateringar av dokumenterade processenomgångar som utvärdering av de iakttagelser som gjorts under såväl den interna som den externa utvärderingen.

Varje år ger styrelsen i uppdrag åt externa bedömare att utvärdera några av de processer som bolaget själv utvärderat. Under 2009 har på så sätt processerna för utveckling och IT utvärderats. Den externa utvärderingen har inte lett till några allvarliga anmärkningar, men till ett antal iakttagelser och förslag till förbättringsmöjligheter.

På grund av det pågående integrationsarbetet med MYDATA har beslut fattats att under året inte uppdatera befintlig processdokumentation. Detta arbete kommer att påbörjas när integrationsarbetet genomförts och verksamheterna slagits samman i ett gemensamt affärssystem. Under 2009 har däremot åtgärder vidtagits för att intern utvärdera de förbättringsförslag som lämnats efter den externa processutvärderingen och där så bedöms erforderligt har ytterligare kontrollaktiviteter införts och genomförts.

Styrelsen fastställer och följer genom revisionsutskottet den utvärderingsprocess som sker.

Revisionsutskottet har löpande kontakt med de externa revisorerna och tar del av de externa revisorernas genomgångar och synpunkter, vilket också bidrar till styrelsens samlade bild av den interna kontrollen.

Revisionsutskottet har inför de styrelsemöten då delårsrapporter fastställs analyserat och bedömt den finansiella informationen innan de fastställs av styrelsen.

PLANERADE AKTIVITETER 2010

Förvärvet av MYDATA automation AB har under 2009, för de flesta enheter inom bolagen, inneburit ett intensivt arbete för att samordna respektive verksamhet. Under 2010 kommer ett gemensamt affärssystem att tas i drift, vilket kommer att underlätta utvecklingen mot mer likartade processer och uppföljning. En plan för hur internkontrollarbetet ska utföras framgent ska också fastställas.

UTTALANDE

Mot bakgrund av koncernens struktur samt hanteringen av risker i processer i enlighet med ovan, har styrelsen inte bedömt det som ändamålsenligt att etablera en särskild granskningsfunktion – intern revision.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

STYRELSE OCH REVISOR

RUNE GLAVARE

Född 1945.
Styrelsens ordförande sedan 2009.
Beroende styrelseledamot.
VD och koncernchef PartnerTech.
Utbildning: Elektronikingenjör.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Cobolt AB. Styrelseledamot i PartnerTech AB och 3Nine AB.
Tidigare anställningar: Verkställande direktör Cobolt AB 2003–2007, vice verkställande direktör Sanmina Europé 2000–2001, grundare och koncernchef Essex AB 1989–2000.
Utskott i Micronic: Ordförande i ersättningsutskottet. Ledamot i revisionsutskottet.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

LENA TRESCHOW TORELL

Född 1946.
Vice ordförande.
Styrelseledamot sedan 2004.
Oberoende styrelseledamot.
Utbildning: Fil. doktor i fysik, professor.
Övriga styrelseuppdrag: Vice ordförande AB ÅF. Styrelseledamot i Investor AB, SKF AB, Saab AB och DI AB samt stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola. Styrelseordförande Miljöstrategiska forskningsstiftelsen, The European Council of Applied Sciences and Engineering (Paris) samt Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).
Tidigare anställningar: Forskningsdirektör, Joint Research Center, Europakommissionen, Bryssel 1998–2001. Vice rektor, Chalmers 1995–1998. Verkställande direktör för IVA 1998–2008.
Utskott i Micronic: Ledamot i ersättningsutskottet.
Aktieinnehav i Micronic: 3 400.

MAGNUS LINDQUIST

Född 1963.
Styrelseledamot sedan 2007.
Oberoende styrelseledamot.
Partner Triton.
Utbildning: Ekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Alimak Hek Group AB. Styrelseledamot i Bravida.
Tidigare anställningar: Finansdirektör Autoliv, Inc. 2001–2008, Finansdirektör Perstorp, 1996–2001. Finansdirektör Stora Cell Group, Gävle, 1993–1996.
Utskott i Micronic: Ordförande i revisionsutskottet.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

GÖRAN MALM

Född 1947.
Styrelseledamot sedan 2002.
Styrelseordförande 2007–2008.
Oberoende styrelseledamot.
Utbildning: Civilekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande för North Asia, Strategic Holdings Ltd, Boathouse Ltd och Childrens Medical Foundation, HongKong, Smartpay, Jieyin Shanghai, Celestix Networks Singapore, samt Sourcebynet Singapore. Styrelseledamot i Samsung Electronics Co Ltd, Seoul, Sydkorea, Elife Tokyo, samt Dornier GmbH Singapore, UFI Mantova och Envac Stockholm.
Tidigare anställningar: SVP, Dell Corporation 1999–2000. SVP, General Electric Company 1997–1999. VD och koncernchef, GE Medical Systems Asia 1992–1996. Vice verkställande direktör, SKF 1990–1991. Gästprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg 2005–2006.
Utskott i Micronic: Inga.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

ÅKE SVENSSON

Född 1952.
Styrelseledamot sedan 2009.
Oberoende styrelseledamot.
Verkställande direktör för Saab AB sedan 2003.
Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Högskoleverkets Insynsråd, Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Hedersdoktor vid Linköpings Universitet.
Tidigare anställningar: Olika befattningar inom Saab 1976–2003.
Utskott i Micronic: Ledamot i ersättningsutskottet.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

PATRIK TIGERSCHIÖLD

Född 1964.
Styrelseledamot sedan 2009.
Beroende styrelseledamot.
Verkställande direktör Bure Equity AB.
Utbildning: Civilekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i PartnerTech AB, Vitrolife AB, Chimney Pot AB och AcadeMedia AB. Styrelseledamot i Carnegie Investment Bank AB och Carnegie Asset Management A/S.
Tidigare anställningar: CEO SE-Banken Allemansfonder AB 1995–1999.
Utskott i Micronic: Ledamot i revisionsutskottet.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

REVISOR

ANDERS MALMEBY

Född 1955.
Revisor i Micronic sedan 2006. Auktoriserad revisor, KPMG AB.
Övriga uppdrag: Cybercom, Metro International, Generic och Fujitsu Siemens Computers.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Styrelse och revisor
MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009
31

Rune Glavare

Lena Treschow Torell

Magnus Lindquist

Göran Malm

Åke Svensson

Patrik Tigerschiöld

LEDNINGSGRUPP

PETER UDDFORS

Född 1964.
Verkställande direktör och koncernchef.

Anställd sedan 23 november 2009.
Utbildning: Civilingenjör i maskinteknik.
Tidigare befattningar: Ledande positioner inom Cardo AB, AB Lorentzen & Wettre och Aldata Solution AB.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 0.

CARL-JOHAN BLOMBERG

Född 1952.
Finansdirektör.

Anställd 2002.
Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Finansdirektör inom Alfa-Laval, Procordia, Pharmacia och Net Insight.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 35 000.

HÅKAN FÄRDIG

Född 1969.
Personaldirektör.
Utbildning: Akademisk utbildning inom organisation och ledarskap samt arbetsrätt.
Tidigare befattningar: Country HR Manager, GE Healthcare Sverige. HR Manager, Getinge. Country HR Manager, Sun Microsystems.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 35 000.

ROBERT GÖTHNER

Född 1959.
Chef för försäljning och eftermarknad, affärsområde ytmontering.

Anställd 2007.
Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi
Tidigare befattningar: Marknadsdirektör MYDATA automation AB, General Partner i Nordic Venture Partners och InnovationsKapital, samt olika chefsbefattningar inom IBM Corporation, senast som global marknadschef för Pharmaceutical Industries.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 0.

CHARLES (CHANGHEE) LEE

Född 1957.
Chef för eftermarknad, affärsområde mönster-ritare samt verkställande direktör för Micronic Laser Systems Korea Co., Ltd.

Anställd 2005.
Utbildning: Elektroingenjör.
Tidigare befattningar: Vice verkställande direktör
Taihan Metra Co., Ltd., Verkställande direktör Toshiba Engineering Center Co., Ltd., Servicechef GE Healthcare Korea.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

CHARLOTT SAMUELSSON

Född 1963.
Ställföreträdande chef för eftermarknad, affärsområde mönsterritare.

Anställd 1996.
Utbildning: Licentiat i teknisk elektronfysik.
Tidigare befattningar: Chef för system- och applikationsutveckling samt chef för verksamhetsutveckling inom Micronic.
Aktieinnehav i Micronic: 6 000.
Personaloptioner: 35 000.

STAFFAN ZETTERSTRÖM

Född 1970.
Produktionschef.

Anställd: 2009.
Utbildning: Civilingenjör
Tidigare befattningar: Ericsson, VD eget konsultbolag
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 0.

JOHAN ÅMAN

Född 1968.
Chef för produktledning samt forskning och utveckling.

Anställd 1996.
Utbildning: Licentiat i teknisk fysik.
Tidigare befattningar: Produktchef bildskärmar och chef för system- och applikationsutveckling inom Micronic.
Aktieinnehav i Micronic: 903.
Personaloptioner: 35 000.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Ledningsgrupp

Carl-Johan Blomberg

Johan Åman

Robert Göthner

Peter Uddfors

Charles (Changhee) Lee

Charlotte Samuelsson

Håkan Färdig

Staffan Zetterström

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009 33

FLERÅRSÖVERSIKT

MSEK	2009	2009^{1)}	2008	2008^{1)}	2007	2006	2005	2004
Orderingång	631	854	378	970	634	604	1 306	945
Resultaträkning
Nettoomsättning	828,9	1 051,9	568,6	1 193,9	523,0	1 204,1	1 275,8	839,5
Rörelseresultat	-145,8	-179,1	-37,5	-131,6	-290,8	122,6	172,4	125,5
Finansnetto	-2,0	-2,8	1,9	1,9	3,3	3,7	-6,6	-5,2
Resultat före skatt	-147,8	-181,9	-35,5	-129,6	-287,5	126,2	165,8	120,3
Skatt	3,7	12,4	4,9	29,7	80,0	-33,3	-48,4	-11,9
Årets resultat	-144,1	-169,5	-30,6	-99,9	-207,5	92,9	117,4	108,4
varav avskrivningar på immateriella tillgångar hänförliga till rörelseförvärv	-22,2	-6,5	-	-25,5
Balansräkning
Anläggningstillgångar	472,7		341,5	570,6	413,4	482,8	606,1	718,0
varav immateriella tillgångar hänförliga till rörelseförvärv	117,1	107,4	-	113,8
Varulager	341,0		309,7	431,3	333,6	353,3	357,7	339,3
Övriga fordringar	318,1		353,8	487	309,0	245,8	345,1	208,3
Likvida medel	276,6		371,4	392,4	450,7	627,8	561,9	306,2
Summa tillgångar	1 408,4		1 376,4	1 881,3	1 506,7	1 709,7	1 870,8	1 571,8
Eget kapital	1 047,2		888,6	1 213,2	907,5	1 109,8	1 025,3	907,9
Räntebärande skulder	18,7		163,3	163,6	246,5	295,7	359,8	383,7
Övriga skulder	342,5		324,7	504,6	352,7	304,2	485,7	280,2
Summa eget kapital och skulder	1 408,4		1 376,6	1 881,3	1 506,7	1 709,7	1 870,8	1 571,8
Sysselsatt kapital	1 065,9		1 051,9	1 376,7	1 154,0	1 405,5	1 385,1	1 291,6
Räntebärande nettoskuld	-257,8		-208,1	-228,9	-204,2	-332,1	-202,1	77,5
Kapitalomsättning, gånger	0,8		0,5	0,9	0,4	0,9	1,0	0,7
Kassaflöde och likviditet
Kassaflöde från den löpande verksamheten	81,6		-105,8		-77,3	219,0	323,5	-11,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-0,5		124,5		-44,6	-97,4	-40,3	-137,6
Kassaflöde efter investeringar, före finansiering	81,1		18,7		-121,9	121,6	283,2	-148,6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-172,9		-102,2		-54,4	-50,9	-29,0	-131,6
Nyckeltal
Bruttomarginal, %	39,5	40,0	28,4	28,9	29,3	54,3	54,4	55,8
Rörelsemarginal, %	-17,6	-17,0	-6,6	-11,0	-55,6	10,2	13,5	15,0
Justerad rörelsemarginal, %	-10,1	-10,1	-15,0	-14,2	-40,2	18,2	22,3	5,2
Vinstmarginal, %	-17,8	-17,3	-6,2	-10,9	-55,0	10,5	13,0	14,3
Soliditet, %	74,4		64,6	64,5	60,2	64,9	54,8	57,8
Avkastning på sysselsatt kapital, %	-13,3		-2,2	-9,3	-21,6	9,8	13,3	11,5
Avkastning på eget kapital, %	-14,9		-3,4	-9,4	-20,6	8,7	12,2	12,7

1) Proforma uppgifterna visar hur ett förvärv per den 1 januari 2008 skulle ha påverkat koncernens resultat och finansiella ställning och lämnas där det bedöms som relevant information och möjlig att beräkna. Se sidan 47 för de förutsättningar som ligger till grund för lämnade proforma uppgifter.

KOMMENTARER TILL KONCERNENS FLERÅRSÖVERSIKT

Resultaträkningar

Koncernen verkar som utrustningsleverantör till elektronikindustrin och styrs av dessa företags investeringsplaner. Sedan den 2 juli 2009 ingår MYDATA i koncernen. Micronic Laser Systems har sedan 1999 levererat system för både bildskärms- och halvledartillämpningar. MYDATA levererar maskiner för ytmontering. Försäljningen inom affärsområde mönsterritare kan variera kraftigt mellan enskilda perioder till följd av tillgänglig kapacitet på respektive marknad. Koncernens försäljning av eftermarknadsprodukter och tjänster ökar successivt i omfattning både relativt sett och i absoluta tal i takt med att antalet installerade system på marknaden ökar samt på grund av breddning av produkt- och tjänsteutbudet.

Bruttomarginalen påverkas i hög utsträckning av både volym och produktmix. Under år med lägre volymer påverkas bruttomarginalen negativt av den relativt större påverkan av fasta kostnader för produktionsenheten samt av indirekta produktionsrelaterade kostnader, såsom nedskrivningar av komponenter i lager, vilket skett under 2008 och 2009. Under 2009 uppgick bruttomarginalen till 40 procent, men justerat för poster av engångskaraktär uppgick bruttomarginalen till 45 procent.

Koncernens långsiktiga mål har varit att nå en rörelsemarginal överstigande

34 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Flerårsöversikt

MSEK	2009	2009^{1)}	2008	2008^{2)}	2007	2006	2005	2004
FoU
FoU-utgifter	186,7	257,7	197,3	307,8	198,4	221,7	198,7	258,5
FoU-kostnader	249,1	341,0	149,6	269,4	279,0	318,5	310,9	176,4
FoU-kostnader/omsättning, %	30,1	32,4	26,3	22,6	53,3	26,5	24,4	21,0
FoU-utgifter/omsättning, %	22,5	24,5	34,7	25,8	37,9	18,4	15,6	30,8
Aktiverade utgifter för utveckling	1,4	3,0	71,9	86,4	34,1	32,4	17,0	117,6
Avskrivningar på aktiverade utgifter för utveckling	63,8	87,8	24,2	2,8	114,7	129,2	129,2	35,5
Data per aktie
Antal aktier vid årets slut, miljoner	65,3		39,2		39,2	39,2	39,2	39,2
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	52,3		39,2		39,2	39,2	39,2	39,2
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	52,3		39,2		39,2	39,2	39,3	40,2
Börskurs per den 31 december, SEK	14,30		5,80		32,20	77,00	113,00	66,75
Utdelning per aktie, SEK	–		–		–	–	–	–
Före utspädning
Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	–2,76		–0,78		–5,30	2,37	3,00	2,77
Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	20,00		22,69		23,17	28,34	26,18	23,18
Kassaflöde per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	–1,76		–2,13		–4,50	1,81	6,49	–7,15
P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut)	neg		neg		neg	32	38	24
Kurs/egget kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut), SEK	0,89		0,26		1,39	2,72	4,32	2,88
Efter utspädning
Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier), SEK	–2,76		–0,78		–5,30	2,37	2,99	2,70
Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier), SEK	20,00		22,69		23,17	28,34	26,10	22,58
Kassaflöde per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	–1,76		–2,13		–4,50	1,81	6,47	–6,97
P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut)	neg		neg		neg	32	38	24
Kurs/egget kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut), SEK	0,89		0,26		1,39	2,72	4,32	2,89

15 procent. Detta är ett finansiellt mål som bolaget nått under 2005 och 2006 då omsättningen översteg 1 miljard SEK. Koncernens kostnader för forskning och utveckling är höga och tar en stor del av försäljningsintäkterna i anspråk. Koncernens kostnader för forskning och utveckling består av dels rena utgifter och dels av avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling. Under den senaste sexårsperioden har de genomsnittliga utgifterna för forskning och utveckling uppgått till 210 MSEK årligen, medan de redovisade kostnaderna uppgått till 247 MSEK årligen. Sedan 2002 har bolaget i enlighet med gällande redovisningsregler aktiverat 578 MSEK i balansräkningen avseende utvecklingsprojekt. Sedan 2004 redovisar bolaget avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling som en utvecklingskostnad och de totala avskrivningarna under de senaste sex åren uppgår till 497 MSEK. Sedan 2008 har kraftfulla åtgärder vidtagits för att minska koncernens kostnadsbas, något som fortsätter ytterligare pefter samgåendet med MYDATA under 2009. Full effekt av dessa besparingsåtgärder väntas 2011. Koncernens aktiverade utveckling av Sigma var fullt avskriven vid utgången av 2007. Under 2009 slutfördes utvecklingen av Prexision-10 och avskrivningar på dessa utvecklingskostnader påbörjades.

Investeringar och finansiering

Koncernen har under de senaste sex åren gjort investeringar på totalt cirka 410 MSEK, varav 274 MSEK avser aktiverade utvecklingsprojekt. I övrigt avser investeringarna framför allt fastigheten i Täby, vilken såldes 2008, samt tillverkningsutrustning, datorer och inventarier. Fastigheten inbringade 95 MSEK efter återbetalning av fastighetsrelaterade skulder.

Under 2003 gjorde Micronic en företrädesemission, vilken resulterade i ett tillskott på 316 MSEK. Nyemissionen gjordes för att finansiera forskning och utveckling främst inom satsningen på halvledartillämpningar. Koncernen har även finansierat verksamheten tidigare genom ett konvertibelt förlagslån från ASML uppgående till 320 MSEK. Detta återbetalades under 2004. Samma år erhölls ett förskott på framtida royalties från ASML, allt i enlighet med avtal mellan bolagen om visst utvecklingssamarbete. Förskottet uppgick till 20 MEUR. Vid utgången av 2009 var detta förskott återbetalat. Förskottet återbetalades i samband med att Micronic återfick den fulla rätten att utnyttja samtliga patent avseende SLM för egen räkning. Under 2009 förvärvades MYDATA genom en apportemission. Effekten på kassaflödet uppgick till cirka 16 MSEK och avsåg transaktionskostnader. MYDATAs kassa uppgick vid förvärvet till 23 MSEK.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Styrelsen och verkställande direktören för Micronic Laser Systems AB (publ.) org nr 556351-2374, med säte i Täby, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2009–31 december 2009. Efterföljande resultat- och balansräkningar, riskavsnitt, specificeringar av eget kapital, kassaflödesanalyser och tilläggsupplysningar utgör Micronics formella finansiella rapportering.

Avgivande

Informationen i denna årsredovisning är sådan som Micronic ska offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Micronic har offentliggjort delårsrapporten för fjärde kvartalet samt helårsrapporten för 2009 den 28 januari, 2010, kl 08.00, genom pressmeddelande och genom publicering på webbplatsen www.micronic.se. Årsredovisningen i sin helhet har offentliggjorts genom pressmeddelande och på webbplatsen den 19 mars, 2010, kl 09.00.

Verksamheten

Micronic är ett högteknologiskt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför extrem noggranna laserritare för framställning av fotomasker samt avancerad ytmonteringsutrustning för flexibel elektronikproduktion. Verksamheten bedrivs inom två affärsområden, mönsterritare och ytmontering. Laserritarna används av världens ledande elektronikföretag i tillverkningen av bildskärmar för TV-apparater och datorer, i tillverkningen av halvledarkretsar samt för avancerad elektronisk kapsling. Fotomaskerna är originalen och utgör nyckelkomponenter vid massproduktion av bildskärmar och halvledarkomponenter. Ytmonteringsutrustningen används för ytmontering av elektroniska komponenter på mönsterkort och för stencilfri applicering av lodpasta på mönsterkort.

Aktien är sedan mars 2000 börsnoterad och listas sedan april 2008 på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Small Cap, Information Technology.

Förvärv

Micronic Laser Systems AB förvärvade den 2 juli 2009 MYDATA automation AB med tillhörande dotterbolag. Förvärvet genomfördes som en apportemission riktad till MYDATAs ägare. Micronics aktiekapital ökades med 26 111 057 aktier till ett totalt antal aktier om 65 277 673. Efter emissionen äger Skanditek 38 procent av aktierna i Micronic. Aktierna i MYDATA har tagits upp till ett värde om cirka 320 MSEK, vilket inkluderar transaktionskostnader. Den nya koncernen, som bildats vid samgåendet, har förutsättningar att utvecklas till en större leverantör till elektronikindustrin med ett bredare produktutbud. Det pågår sedan förvärvet att arbete med att integrera verksamheterna för att uppnå sänkta kostnader, bredare kompetens och ökad effektivitet och därmed bättre finansiell stabilitet.

Koncernens struktur

Koncernen utgörs av moderbolaget Micronic Laser Systems AB med helägda dotterbolag i Japan, Sydkorea, Taiwan och USA samt det svenska treasurybolaget och dotterbolaget MYDATA automation AB med tillhörande dotterbolag i Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Singapore, Storbritannien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland och USA samt ett svenskt treasurybolag.

Koncernens utveckling, tillverkning och marknadsföring bedrivs huvudsakligen i Micronic Laser Systems AB och MYDATA automation AB. Dotterbolagen inom affärsområdet mönsterritare ansvarar för service och kundsupport. Inom affärsområdet ytmontering har dotterbolagen ansvar för såväl försäljning och kundsupport.

Verksamheten i koncernen är organiserad i två affärsområden, mönsterritare och ytmonteringsutrustning. Vissa funktioner, såsom forskning och utveckling, produktion och inköp samt administration är gemensamma för båda affärsområdena medan funktioner för produktledning, marknadsföring och försäljning finns inom respektive affärsområde.

Styrelse och koncernledning

Vid en extra bolagsstämma den 2 juli 2009 beslutades om förvärv av MYDATA automation AB. Vid stämman valdes Rune Glavare till styrelsens ordförande, Lena Treschow Torell valdes till vice ordförande och till ledamöter valdes Magnus Lindquist, Göran Malm, Åke Svensson samt Patrik Tigerschiöld. Den 23 november tillträdde Peter Uddfors som VD och koncernchef. I december 2009 beslutades om en ny organisation, innebärande bland annat förändringar i ledningsgruppen. Sven Löfquist var VD och koncernchef fram till den 23 november 2009. Sven har varit anställd sedan 1985 och har varit VD och koncernchef sedan 2001. För information om nuvarande ledningsgrupp hänvisas till sidorna 32–33.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick 2009 till 613 (398), varav 400 (285) är verksamma i Sverige. Kvinnor utgör 17 (17) procent av medelantalet anställda i koncernen. Personalomsättningen under 2009 uppgick till 13 (15) procent. Vid årets slut var antalet anställda 581 (384) personer. I slutet av 2009 lades ett varsel om uppsägningar i den svenska verksamheten.

En tredjedel av koncernens anställda arbetar med forskning och utveckling. Målen för personalarbetet under 2009 var att fortsätta att implementera processer för personalutveckling, att öka tydligheten genom att klarlägga och knyta de individuella målen till verksamhetsmålen och att globalisera bolaget genom ökat samspel mellan koncernens verksamhetsdelar. Efter förvärvet av MYDATA har personalarbetet främst fokuserat på att harmonisera personalvillkor. Under 2010 fortsätter arbetet med att harmonisera villkoren för medarbetarna inom de båda affärsområdena. Målen för 2010 omfattar också bland annat att implementera ett talangutvecklingsprogram och att påbörja framtagandet av nya värderingar för den nya koncernen. För ytterligare beskrivning av hur Micronic ser sin roll som arbetsgivare hänvisas till avsnittet Micronics medarbetare, miljö och kvalitet på sidorna 22–23.

Koncernens miljöarbete

Som tillverkande företag är inte Micronic-koncernen hårt miljöbelastande. Micronics produktionsenhet har ingen tillståndsplikt till miljömyndigheterna, utan enbart anmälningsplikt för kylmedel (HFC) för företagets kylanläggning. Micronic omfattas heller inte av EUs direktiv kring producentansvar för elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE) eller av utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS). Micronic arbetar ändå med en långsiktig målsättning att minimera den miljöpåverkan som bolaget har. Koncernens största miljöpåverkan är inom energiförbrukning, inköp av material, kemikalier och tjänster, transporter samt förbrukning av framkallningsvätskor och andra kemikalier. Företagets miljöpolicy bygger på målsättningen att arbeta för ett miljömässigt hållbart samhälle. För att nå denna målsättning har Micronic formulerat ett antal åtaganden. Micronic strävar efter att bedriva verksamheten på ett så resurssnålt och energieffektivt sätt som möjligt. De produkter som Micronic utvecklar ska medföra en låg miljöpåverkan under hela dess livscykel. Micronic ska inspirera och uppmana externa affärpartners att följa och respektera internationella miljöföreskrifter. Micronics enskilt största miljöbelastning ligger inom energiområdet. Arbetsinsatserna under 2009 har bland annat inriktats på att ta fram ett arbetssätt för att ta hand om returer från kunder på ett miljöriktigt sätt. Resultatet av det arbetet är att 100 procent av en mönsterritare nu kan sorteras i olika fraktioner och återvinnas. Arbetet med energieffektivisering kommer att fortsätta under 2010. För djupare beskrivning av koncernens arbete inom miljö, arbetsmiljö

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

och kvalitet hänvisas till avsnittet Medarbetare, miljö och kvalitet på sidorna 22–23.

Väsentliga händelser under 2009

Micronic Laser Systems AB förvärvade MYDATA automation AB genom en apportemission. Peter Uddfors utsågs till VD och koncernchef. Micronic erhöll order på ett Prexision-8-system från en asiatisk bildskärmstillverkare. ASML sa upp sina licensrättigheter, innebärande att Micronic återfår rätten att utnyttja samtliga patent rörande SLM för egen räkning i full utsträckning. Micronic har återbetalat ett förskott på framtida royalty om 13 MEUR.

Ekonomisk översikt

Koncernens omsättning uppgick under 2009 till 829 (569) MSEK. Omsättningen inkluderar affärsområde mönsterritare för hela 2009 samt affärsområde ytmontering för andra halvåret 2009. Konjunkturen har varit fortsatt svag inom de båda affärsområdena. De finansiella rapporterna i efterföljande räkningar samt notupplysningar redovisar dels de faktiska förhållandena för 2009 men omfattar också uppställningar för att åskådliggöra hur resultat och finansiell ställning sett ut om verksamheterna varit sammanslagna från den 1 januari 2008. För sedvanliga finansiella rapporter samt proforma sammanställningar och kommentarer hänvisas till sidorna 40 och framåt.

Forskning och utveckling

Kostnader för forskning och utveckling uppgick under 2009 till 251 (150) MSEK. De faktiska utgifterna för forskning och utveckling uppgick till 187 (197) MSEK. Rörelseresultatet belastas, förutom av dessa utgifter för forskning och utveckling, även av avskrivning av tidigare aktiverad utveckling med 64 (24) MSEK. Under 2009 har aktivering av nya utvecklingsprojekt skett med 1 (72) MSEK. För en mer detaljerad beskrivning av koncernens forsknings- och utvecklingsinsatser under 2009 samt för finansiella kommentarer hänvisas till avsnitten om respektive affärsområde samt till de finansiella upplysningarna på sidorna 40 och framåt.

Bolagsstyrning

Micronic tillämpar Bolagskoden. För beskrivning av hur företaget hanterar bolagsstyrningsfrågor hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 24–29.

Risker och riskhantering

Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för risker av både rörelse- och finansiell karaktär. För beskrivning av identifierade risker och av hur företaget arbetar med risker hänvisas till sidorna 39–41.

Offentliga uppköpserbjudanden

Totalt antal utställda aktier är 65 277 673, utgivna i en serie. Varje aktie berättigar till en röst. Det finns inte några begränsningar i överlåtelsebarheten av aktier på grund av bestämmelser i bolagsordningen. Bolaget har en aktieägare, Skanditek, med ett innehav som vid utgången av 2009 uppgick till tio procent eller mera. Det finns personal som privat innehar aktier i bolaget, dock inte som enhet genom exempelvis pensionsstiftelse. Det finns inte några av bolaget kända avtal mellan aktieägare som innebär begränsningar i rätten att överlåta aktier. Det finns heller inte några avtal med bolaget som part och som får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande.

Enligt bolagsordningen utses styrelseledamöter årligen vid årsstämman. Bolagsordningen innehåller inte restriktioner avseende tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller avseende ändringar i bolagsordningen. Beslut ska fattas i enlighet med aktiebolagslagen. Det finns inte några avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som fastställer ersättningar om dessa säger upp sig, blir uppsagda utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande, förutom vad som presenteras nedan. Överenskommelser mellan bolaget och ledande befattningshavare redovisas nedan. Avtalen med de två utländska dotterbolagscheferna, som inte ingår i koncernledningen,

omfattar en överenskommelse om sex respektive tolv månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Förslag till årsstämman 2010 om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare

Ersättningar till ledande befattningshavare bereds av styrelsens ersättningsutskott och förslag till beslut förs sedan till styrelsen. Principerna ska fastställas vid årsstämman den 12 april 2010.

Förslaget om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare omfattar verkställande direktören samt de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För presentation av ledningsgruppen hänvisas till sidorna 32–33 samt not 13 på sidorna 60–63. I beredningen av frågor avseende ersättningar till ledande befattningshavare används när så bedöms nödvändigt extern rådgivning.

Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor. Vid bestämning av faktiska nivåer för ersättning vägs faktorer som kompetens, erfarenhet samt prestation in. Den totala ersättningen består av fast grundlön, rörlig lön, personaloptioner, pensionsförmåner samt övriga förmåner. Den fasta grundlönen omprövas årligen. Rörlig lön utgår efter uppnådda resultatmål för bolaget som helhet samt uppnådda operativa mål för den enskilde medarbetaren eller enheten. Rörlig lön kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta grundlönen. Ledande befattningshavare har rätt till tjänstebil samt sjukvårdsförsäkring. Ledande befattningshavare inom Micronic Laser Systems AB har tilldelats personaloptioner enligt villkor för personaloptionsprogrammet 2007/2012.

Avtalad pensionsålder för verkställande direktören och för övriga ledande befattningshavare är 65 år. Samtliga pensionsförmåner för ledande befattningshavare är så kallade avgiftsbestämda. Detta innebär att bolaget betalar en individuellt avtalad avgiftsbestämd pensionspremie och har därutöver inte någon pensionsförpliktelse.

Senaste beslutade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare presenteras i not 13.

Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Information om avtal om avgångsvederlag

Anställningsavtalet med VD löper med nio månaders uppsägningstid från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår, utöver ersättning under uppsägningstiden, 12 månaders avgångsvederlag. Anställningsavtalet med finansdirektören löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut dessutom 12 månaders avgångsvederlag. För övriga ledande befattningshavare anställda i Sverige gäller vid uppsägning från bolagets sida sex månaders uppsägningstid samt sex månaders avgångsvederlag. För VDn i det koreanska dotterbolaget, tillika medlem av koncernledningen, finns avtal om avgångsvederlag motsvarande två månader för varje tjänstgöringsår. Under uppsägningstiden löper gällande anställningsavtal med tillhörande förmåner. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsårets utgång inte inträffat några händelser som väsentligt påverkat eller väntas påverka bolaget finansiellt.

Utsikter för 2010

För att svara upp mot de trender som råder inom bildskärmsindustrin blir fotomaskerna successivt mer komplexa att tillverka, vilket förväntas leda till ett behov av mer avancerade mönsterritare. Konkurrensen mellan fotomasktillverkarna har dock härdat, vilket tagit sig uttryck i att försäljningspriserna på fotomasker pressats nedåt. Prissänkningarna har bidragit till att de flesta fotomasktillverkare har skjutit upp investeringar i nya och mer avancerade system. De ökande volymerna på G7-G8 och den ökade utnyttjandegraden av mönsterritare pekar dock mot ett ökat kapacitetsbehov.

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

Substratmarknaden förväntas utvecklas positivt framöver med en återhämtning från låga nivåer.

Micronic ser ett fortsatt samarbete med ledande aktörer på substratmarknaden kring LDI-tillämpningar. Överväganden pågår med samarbetspartners för att besluta den takt med vilken utvecklingsprojekt inom området ska bedrivas framöver. De första LDI-produkterna förväntas utvärderas av ledande aktörer under 2010 i takt med att deras produktion successivt växlar över mot mer avancerad produktion.

Försäljningen 2009 uppgick proforma till drygt 1 miljard kronor. Det är styrelsens bedömning att den totala försäljningen 2010 kommer att något överstiga den nivån.

För förslag till disposition beträffande bolagets resultat, se sidan 79.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

RISKER OCH RISKHANTERING

Micronics risker och riskhantering

Koncernen, omfattande moderbolaget och de i koncernen ingående dotterbolagen är genom sina verksamheter utsatta för risker av både rörelse- och finansiell karaktär, vilka koncernen själva kan påverka i större eller mindre omfattning.

Genom kontinuerliga processgenomgångar identifieras förekommande risker och bolaget tar ställning till hur dessa ska hanteras. Genom utveckling av processer, riskhantering och genom koncernens försäkringslösningar begränsas de sammantagna riskerna och därmed kostnaderna för dessa. Kostnader som kan elimineras genom skadeförebyggande arbete omfattar viten, reparationer eller rabatter till kunder som en konsekvens av skador, kvalitetsbrister eller leveransförseningar.

Genom effektiva och säkra processer kan tillverkningstiden minska, vilket leder till lägre tillverkningskostnader. Även kostnader för koncernens försäkringslösningar kan minskas genom att effektiva processer leder till färre skador. Micronics processer, bland annat inom området riskhantering, utvärderas kontinuerligt genom bland annat omfattande leverantörsutvärdering.

Rörelserelaterade risker

Marknadsutveckling/konjunktur

Koncernens försäljning är till stor del relaterad till investeringar inom elektronikindustrin. På kort sikt kan bolagets verksamhet, lönsamhet och finansiella ställning påverkas av begränsade investeringar inom industrin. Dessa risker kan ytterligare förstärkas av den allmänt turbulenta situation som nu råder och som orsakar en svag konjunktur.

För att minska de negativa effekterna av en svag konjunktur, har Micronic utvidgat produktutbudet för att på så sätt adressera flera tillämpningsområden. En eventuell nedgång för vissa tillämpningar kan då kompenseras av en växande efterfrågan för andra tillämpningar och därmed ökande intäkter inom andra produktområden.

Micronic utvecklar även utbudet av kringutrustning och andra eftermarknadstjänster för att bli mindre beroende av direkt systemförsäljning. Med ett ökande antal system i drift hos kunder ökar marknaden för service och tilläggsförsäljning.

Politiska risker

Koncernen har huvuddelen av produktionen, liksom utvecklingen, förlagd till Sverige. De flesta av kunderna inom affärsområde mönsterritare finns i Asien, med tonvikt på Japan, Sydkorea, Taiwan samt till viss del även Kina. Inom affärsområde ytmonteringsutrustning finns den övervägande delen av kunderna i Europa och Nordamerika samt till en mindre del i Asien. Dotterbolag finns etablerade i Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Singapore, Storbritannien, Sydkorea, Taiwan och USA. Dotterbolagen erbjuder försäljning av ytmonteringsutrustning, service och kundsupport, försäljning av eftermarknadsprodukter samt bistår moderbolaget vid försäljningen av mönsterritare.

De länder där Micronic-koncernen är verksam bedöms i dagsläget inte innebära några väsentliga politiska risker.

Kunder

Antalet företagsinterna och kommersiella fotomasktillverkare i världen är begränsat, vilket vid försäljning av mönsterritare medför en koncentration av kundrisken. En fortsatt låg orderingång från, och försäljning till, en av dessa kunder kan därför på kort sikt få betydande effekt på resultat och finansiell ställning. Resultatet under en tidsperiod kan också påverkas av förskjutningar i tiden av leveranser av enskilda mönsterritare. Utvecklingen inom mönsterritare går mot färre men större enskilda affärer, vilket kan leda till en längre försäljningsprocess.

Försäljningen av ytmonteringsutrustning har större volymer uttryckt i antal maskiner. Marknaden inom affärsområdet består även av många olika slags kunder, kontraktstillverkare inom elektronikindustrin och tillverkare av egna produkter. Produkternas tillämpningsområden passar också inom flera olika branscher. En diversifierad kundbas innebär att beroendet av enskilda kunder är låg. Affärsområdet ytmonteringsutrustning är å andra sidan utsatt för större konkurrens eftersom det finns flera leverantörer av utrustning, varav vissa leverantörer är stora och har väsentligt större resurser för produktutveckling.

Utveckling

Den tekniska utvecklingen är mycket snabb inom de områden där koncernen verkar och vikten av att leverera produkter på utsatt tid är därmed väsentlig. Koncernen är också utsatt för en utvecklingsrisk, vilket omfattar risken att den forskning och utveckling som bedrivs inte leder fram till nya lönsamma affärsmöjligheter i önskad utsträckning eller risken att kostnaden för att ta fram en lösning blir svår att förutse.

Micronic strävar efter att minimera dessa risker genom kraftfulla satsningar inom teknisk utveckling och genom ett nära samarbete med kunderna och säljorganisationen vid framtagandet av nya produkter och tillbehör.

Micronic har genom dotterbolagen stark lokal närvaro och kan tillhandahålla en mycket hög servicegrad.

Leverantörer

Vissa av de komponenter som ingår i tillverkningen av koncernens produkter säljs av ett fåtal leverantörer. Micronic arbetar kontinuerligt med att utvärdera alternativa leverantörer av sådana kritiska komponenter.

Produktansvar och immateriella rättigheter

Genom sin verksamhet ikläder sig Micronic normalt produktansvar, vilket innebär person- och egendomsskador orsakade av Micronics mönsterritare eller ytmonteringsutrustning hos kund eller hos annan tredje part, skulle kunna leda till att ekonomiska anspråk ställs på Micronic. För denna typ av risker har Micronic tecknat normala försäkringar, varmed risken bedöms vara begränsad.

Micronics framgångar är också beroende av koncernens förmåga att skydda affärshemligheter. Micronic utnyttjar olika tillvägagångssätt för att skydda konfidentiell information. För att minska Micronics risker inom det immaterialrättsliga området pågår ett kontinuerligt arbete för att genom patent och licensavtal säkra användandet av ny innovativ teknik.

En målmedveten strategi för att tidigt identifiera och skydda uppfinningar med patentansökningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga förutsättningarna för olika produkter, minskar bolagets sårbarhet.

Egendomsrisker

Genom sin verksamhet med bland annat produktion och utveckling utsätts Micronic för traditionella egendomsrisker, såsom till exempel brand- och vattenskador, stöld och förmögenhetsbrott med mera, vilket skulle kunna leda till allvarliga driftsstörningar. Koncernen har ett försäkringsskydd för dessa typer av skador, såsom avbrottsförsäkring och egendomsförsäkring. Vad gäller fastigheten i Täby, ligger vissa av försäkringarna hos fastighetsägaren.

Micronic arbetar skadeförebyggande, bland annat vad gäller byggnadsinstallationer och processer. Exempel på detta är att alla medarbetare genomgått brandsäkerhetsutbildning och övningar sker med jämna mellanrum.

Micronic har utarbetat en katastrofplan för ett snabbt agerande och begränsning av eventuell skada. Planen omfattar handlingsplaner för olika scenarier. Micronic har även en sedvanlig styrelseansvarsförsäkring

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

omfattande styrelse och ledande befattningshavare samt de i koncernen ingående dotterbolagen.

Integrationsrisker

Förvärvet av MYDATA väntas leda till positiva synergieffekter. Integrationsarbetet med att slå samman företagen och identifiera dessa synergier pågår. Förvärv är dock förenade med risker avseende integrationen av de olika enheterna. Dessa risker, liksom andra vid förvärvet oförutsedda händelser, kan leda till att förväntade positiva effekter försenas eller uteblir.

Finansiella risker

Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, kreditrisker samt upplåningsrisker. Som stöd för hanteringen av de finansiella riskerna finns en finanspolicy, vilken utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för hanteringen av finansiella risker. Policyn, som fastställs av styrelsen, revideras årligen.

Målsättningen med koncernens finansverksamhet är att säkerställa koncernens finansieringsbehov så kostnadseffektiv som möjligt och att minska effekterna av snabba valutaförändringar på det redovisade resultatet och kassaflödet. Koncernens finansverksamhet är koncentrerad till moderbolagets finansavdelning.

Valutarisk

Försäljningen av mönsterritare består av ett relativt begränsat antal mönsterritare med vanligtvis lång leveranstid, det vill säga tiden mellan erhållen order och leverans till kund, till skillnad mot ytmonteringsutrustning som har betydligt kortare leveranstid. Service tillhandahålls och faktureras i huvudsak lokalt av dotterbolagen. Merparten av koncernens kostnader uppstår i svenska kronor.

Micronics enskilt största finansiella risk är valutarisken. Koncernens fakturering sker nästan uteslutande i utländsk valuta (se tabell). Mönsterritare säljs framför allt i US-dollar och japanska yen, ytmonteringsutrustning framför allt i US-dollar och EUR, medan service även faktureras i andra valutor, framför allt koreanska won inom affärsområde mönsterritare.

De genomsnittliga valutakurserna avseende japanska yen och US-dollar har stärkts betydligt under 2009, med 28 respektive 16 procent jämfört med de genomsnittliga kurserna under 2008. Vid en jämförelse av balansdagens kurser 2009 mot 2008 har båda dessa valutor däremot backat med 9 respektive 7 procent. Balansdagens kurser ligger för båda dessa valutor under den genomsnittliga valutakursen för 2009. Den genomsnittliga Eurokursen har under 2009 stärkts med 11 procent medan balansdagens kurs backat vid en jämförelse med 2008. Den koreanska wonen har förändrats marginellt under 2009.

Om 2009 års försäljning inom affärsområde mönsterritare avräknats med 2008 års genomsnittliga valutakurser (utan hänsyn taget till valutaterminer) hade intäkterna varit cirka 80 miljoner kronor lägre. 2009 års försäljningintäkter har påverkats positivt av resultatet av tecknade valutaterminer med cirka sex miljoner kronor.

Valutarisken kan klassificeras dels som en omräkningsexponering vid omräkning av de utländska dotterbolagens bokslut, dels en transaktionsexponering. Valutaterminer samt lån/placeringar används för att minska exponeringen i utländsk valuta. Den del av det sysselsatta kapitalet i de utländska dotterbolagen som lånfinansieras, finansieras i lokal valuta.

För att hantera transaktionsexponeringen vid försäljning av mönsterritare tecknas valutaterminsavtal för kontrakterade flöden. Kontrakterade flöden utgörs av erhållna order. Hur stor andel av det kontrakterade flödet som valutasäkras är delvis avhängigt osäkerhetsfaktorn i leveranstidpunkt. I takt med att leveranstidpunkten kommer närmare i tiden ökar valutasäkrad andel för respektive kontrakterat inflöde avseende mönsterritare. Prognostiserade flöden, som inte omfattas av underliggande order, samt omräkningsexponering valutasäkras inte. Resultateffekten inom affärsområdet mönsterritare av en förändring av de genomsnittliga valutakurserna, JPY, US-dollar, EUR respektive KRW, med 10 procent gentemot den svenska kronan skulle med 2009 års volymer på intäkter och kostnader påverka

INTÄKTER OCH KOSTNADER PER VALUTA 2009, AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE
Valuta	Andel av intäkter, %	Andel av kostnader, %	Snittkurs 2009	Snittkurs 2008	Kurs vid årets slut 2009	Kurs vid årets slut 2008
JPY	57	12	0,0818	0,0640	0,0785	0,0860
USD	31	11	7,6457	6,5808	7,2125	7,7525
KRW	12	6	0,0060	0,00602	0,00620	0,00613
EUR	0	5	10,6213	9,6055	10,3530	10,9355
SEK	0	66
INTÄKTER OCH KOSTNADER PER VALUTA 2009, AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING
---	---	---	---	---	---	---
Valuta	Andel av intäkter, %	Andel av kostnader, %	Snittkurs 2009	Snittkurs 2008	Kurs vid årets slut 2009	Kurs vid årets slut 2008
USD	44	11	7,6457	6,5808	7,2125	7,7525
EUR	43	16	10,6213	9,6055	10,3530	10,9355
GBP	6	2	11,9260	12,0912	11,4850	11,2475
JPY	2	2	0,0818	0,0640	0,0785	0,0860
SEK	5	67	1,0000	1,0000	1,0000	1,0000
ÖVRIGT	0	2

rörelseresultatet med cirka 48 miljoner kronor. Eget kapital skulle påverkas med motsvarande belopp efter eventuell skattebelastning.

Vid försäljning av ytmonteringsutrustning hanteras motsvarande transaktionsexponering genom försäljning av valuta på termin motsvarande viss del av prognostiserade intäktsflöden i EUR respektive US-dollar. Valutasäkringarna i koncernen görs i enlighet med en av styrelsen fastställda finanspolicy. 2009 års rörelseresultat (12 månader) har påverkats positivt av resultatet av tecknade valutaterminer med cirka elva miljoner kronor. Resultateffekten för affärsområde ytmontering av en förändring av de genomsnittliga valutakurserna, JPY, US-dollar, GBP respektive EUR, med 10 procent gentemot den svenska kronan skulle med 2009 års volymer på intäkter och kostnader påverka rörelseresultatet med cirka 27 miljoner kronor. Eget kapital skulle påverkas med motsvarande belopp efter eventuell skattebelastning.

För koncernen är påverkan av förändringar i växelkurser betydligt större på intäktssidan än på kostnadssidan, såväl mönsterritare som ytmontering har två tredjedelar av sina respektive kostnader i svenska kronor medan intäkterna till absolut största delen uppstår i utländsk valuta.

Ränterisk

Micronic är utsatt för ränterisker, dock i mycket begränsad omfattning. Ränterisken definieras dels som risken för den värdeförändring ett räntebärande instrument vid en förändring av det allmänna ränteläget skulle ge upphov till och den därmed sammanhängande kassaflödesrisken då en höjning av ränteläget även innebär ett större kassamässigt utflöde, dels risken att koncernens finansieringskostnader ökar genom lägre bedömd kreditvärdighet.

Ränterisken är begränsad då placeringar ska göras i överensstämmelse med likviditetsplaner, innebärande att placeringar ska kunna innehas till förfall, dock med den begränsningen att ingen placering ska överstiga sex månader. Under 2009 har inte några placeringar i riskbärande papper gjorts.

Koncernen har endast ett mindre antal lån relaterade till rörelsen i de utländska dotterbolagen. Ränterisken i koncernen avseende finansiella skulder är därmed begränsad. Ränterisken minskar både på grund av den

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

låga volymen och på grund av det generellt lägre ränteläget. Finansiella instrument används inte för att begränsa effekten av en negativ utveckling av marknadsräntorna. Koncernens lån omfattas av avtal med både rörlig ränta och fast ränta. I not 28 finns en sammanställning över koncernens räntevillkor.

Kreditrisk

Genom sin verksamhet är Micronic även utsatt för kreditrisker. Kreditrisken delas upp i risker hänförliga till försäljningen och därtill hörande derivattransaktioner samt risker i samband med likviditetshanteringen.

I samband med försäljning uppstår en kundkreditrisk, innebärande att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden i form av betalning. Micronic säljer ett fåtal mönsterritare till ett relativt begränsat antal kunder, framför allt i Asien, vilket innebär en koncentration av risken inom affärsområdet mönsterritare. Kunderna är stora tillverkare av fotomasker och Micronics mönsterritare utgör en mindre del i en större produktionsanläggning. Kunderna är oftast välkända då de funnits länge på marknaden och har historiskt god kreditvärdighet. På grund av att även antalet leverantörer av tillverkningsutrustning är få, har Micronic långa affärsrelationer med kunderna.

Vid försäljning av ytmonteringsutrustning är kreditrisken begränsad då den är fördelad på ett stort antal kunder inom flera branscher. Kunderna är dock oftare mindre aktörer.

Bland annat för att minimera kundkreditriskerna arbetar Micronic intensivt med att i så hög utsträckning som möjligt erhålla förskottsfinansiering av hela eller delar av affären från kunderna.

Vid affärer med framför allt nya kunder eller inom nya geografiska områden motverkas kreditrisken genom att Micronic begär remburser eller andra säkerheter. Micronic har också historiskt haft mycket låga kreditförluster.

En form av kreditrisk utgörs av motpartsrisk, vilket innebär att motparten, ett finansiellt institut, inte kan fullgöra sina förpliktelser vid förfallotidpunkten. Micronic gör endast derivataffärer med de största bankerna i Sverige.

Koncernens likviditet finns till mycket stor del i moderbolaget. Placeringar sker i instrument med hög kreditkvalitet eller i bank. Vid utgången av 2009 var all likviditet placerad i bank.

Likviditetsrisk

Placeringar av överskottslikviditet ska göras utan att koncernen ikläder sig någon betydande likviditetsrisk, det vill säga överskottslikviditet ska enligt gällande policy placeras på bank eller i annat räntebärande instrument med god likviditet. Anledningen är att en placering ska kunna lösas in med kort varsel och på så sätt minska den likviditetsrisk som uppstår i samband med en placering. Under 2009 har inte några placeringar i räntebärande papper gjorts. Koncernens finansiella tillgångar och skulder presenteras i not 36.

Koncernens och moderbolagets likviditet följs upp genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser på såväl kort som längre sikt som underlag för beslut om eventuell upplåning eller placering. Likviditetsprognoserna, som bland annat uppdateras med information om förväntade inbetalningar från försäljningen av mönsterritare, utgör också underlag för att öka andelen valutasäkrade kontrakterade flöden ju närmare leverans-tidpunkten man kommer.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009
41

KONCERNEN

RESULTATRÄKNINGAR FÖR KONCERNEN

TSEK	Noter	2009	2008
Nettoomsättning	7	828 896	568 617
Kostnad sålda varor	5	-501 398	-407 154
Bruttovinst		327 498	161 463
Övriga rörelseintäkter	11	13 666	121 567
Forskning och Utveckling	12	-251 409	-149 644
Försäljningskostnader		-75 525	-52 853
Administrationskostnader		-112 553	-96 382
Övriga rörelsekostnader	5, 11	-47 512	-21 611
Rörelseresultat	5	-145 835	-37 460
Finansiella intäkter		4 884	13 320
Finansiella kostnader		-6 835	-11 377
Finansnetto	15	1 951	1 943
Resultat före skatt		-147 786	-35 517
Skatt	18	3 693	4 872
Årets resultat		-144 093	-30 645
Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK		-2,21	-0,78
Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning, tusental		65 278	39 167

RAPPORTER ÖVER TOTALRESULTAT

TSEK	2009	2008
Årets resultat	-144 093	-30 645
Övrigt totalresultat
Årets omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter	-8 051	16 457
Skatt hänförlig till omräkningsdifferenser	-187	-2 349
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar	-	-7 629
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till resultatet	3 805	-1 788
Skatt hänförlig till säkringsreserv	-1 001	2 572
Årets summa, övrigt totalresultat	-5 434	7 264
Årets summa totalresultat	-149 527	-23 381

KOMMENTARER TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR

Orderingång och orderstock

Orderingången för 2009 uppgick till 631 (378) MSEK och omfattar erhållna order av mönsterritare, ytmonteringsutrustning samt service- och eftermarknadsförsäljning.

Orderingången av mönsterritare omfattar 2 (3) system. Av dessa avser 1 (0) mönsterritare för bildskärmstillämpningar, 0 (2) avser system för halvledartillämpningar och 1 (1) avser system för tillämpningar inom elektronisk kapsling.

Orderstocken uppgick vid årets utgång till 42 (224) MSEK och omfattar mönsterritare till ett värde av 7 (224) MSEK och ytmonteringsutrustning inklusive eftermarknadsorder till ett värde av 35 MSEK.

Försäljning

Nettoomsättningen för 2009 uppgick till 829 (569) MSEK, varav under fjärde kvartalet 230 (334) MSEK.

Försäljningen omfattar leverans av tre stycken mönsterritare, ytmonteringsutrustning samt service- och eftermarknadsförsäljning. Av den totala försäljningen är 579 MSEK relaterat till mönsterritare och 250 MSEK relaterat till försäljning av ytmonteringsutrustning andra halvåret.

2009 års försäljning av mönsterritare uppgick till 312 (331) MSEK och utgjordes av 2 (1) system för bildskärmstillämpningar, 0 (2) system för halvledartillämpningar samt 1 (0) system för tillämpningar inom elektronisk kapsling.

Samtliga mönsterritare, som levererades under 2009, har levererats till kunder i Asien, jämfört med 2008 då kunder i Asien stod för 81 procent och kunder i USA för 19 procent.

Rörelsens kostnader och bruttoresultat

Under 2009 uppgick kostnaden för sålda varor till 501 (407) MSEK. Bruttoresultatet uppgick för helåret 2009 till 328 (161) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal på 40 (28) procent. Under fjärde kvartalet uppgick bruttomarginalen till 21 (37) procent.

Bruttovinsten har belastats med avskrivningar på övervärden i lager och orderstock på 19 MSEK, vilka identifierats i samband med förvärvet av MYDATA. Bruttomarginalen påverkas i hög utsträckning av antalet sålda maskiner samt av den mix av maskiner som levereras, vilket kan få avsevärd effekt på bruttomarginalen under enskilda kvartal. Bruttovinsten belastas också av direkta kostnader för levererade varor och tjänster, inklusive beräknade kostnader för

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

upptagning av system hos kund samt av beräknade kostnader för en garanti-period. Förutom dessa direkta kostnader belastas bruttovinsten av vissa fasta kostnader för produktionsavdelningen.

Under fjärde kvartalet 2009 har bruttovinsten belastats med kostnader för nedskrivningar i lagret av ytmonteringsutrustning och därmed jämförbara kostnader med 12 MSEK samt med kostnader för nedskrivningar i lagret relaterat till mönsterritare med 15 MSEK. Under 2008 gjordes motsvarande nedskrivningar i lagret av komponenter till mönsterritare med 67 MSEK. Justerat för avskrivningar på övervärden i lager och orderstock samt för nedskrivning av lager relaterat till mönsterritare och ytmonteringsutrustning uppgick bruttomarginalen för helåret till 45 procent.

Forskning och utveckling under 2009

Kostnader för forskning och utveckling har belastat rörelseresultatet 2009 med 251 (150) MSEK.

De faktiska utgifterna för forskning och utveckling uppgick under året till 187 (197) MSEK. Av dessa utgifter har 1 MSEK aktiverats och avser utveckling inom affärsområdet ytmontering. Under föregående år aktiverades 72 MSEK, vilket i sin helhet avsåg utveckling av mönsterritaren Prevision-10. Avskrivningar på tidigare aktiverade utvecklingskostnader har gjorts med 64 (24) MSEK. Merparten avser utvecklingskostnader kopplade till Prevision-10.

Avskrivningarna relaterade till Prevision-10 påbörjades under 2009, i samband med att det första systemet i serien levererades. Effekten av denna redovisning innebär att redovisade utvecklingskostnader ökat med 110 MSEK, jämfört med föregående år, trots att de faktiska utgifterna minskat med 10 MSEK.

I samband med förvärvet av MYDATA identifierades övervärden i immateriella tillgångar, bland annat i teknologi, vilka skrivs av under 5 år. Avskrivningar på teknologi redovisas som en utvecklingskostnad och uppgick under 2009 till 2 MSEK. Se not 12.

En individuell prövning sker av samtliga utvecklingsprojekt för att bedöma om kriterierna för att aktivera kostnader i balansräkningen är uppfyllda. Avskrivningar av aktiverad utveckling påbörjas när utvecklingsprojektet avslutas, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras.

Inom affärsområdet mönsterritare har forsknings- och utvecklingsinsatserna under 2009 främst inriktats på att färdigställa Prevision-10 samt på förutveckling riktat mot LDI.

Inom affärsområdet ytmontering har det huvudsakliga forsknings- och utvecklingsarbetet fokuserats på att vidareutveckla de nya generationerna av produktserierna MY100 respektive MY500, bland annat genom att öka kapaciteten och uppdatera mjukvaran.

För en mer ingående beskrivning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som bedrivits under 2009 hänvisas till beskrivningar under respektive affärsområde.

Försäljning och administration

Kostnaderna för försäljning uppgick under 2009 till 76 (53) MSEK. Av de totala kostnaderna avsåg provisionskostnaderna 16 (9) MSEK.

Administrationskostnaderna uppgick under 2009 till 113 (96) MSEK. I administrationskostnaderna ingick kostnader för produktledning med 37 (38) MSEK.

Under 2009 har resultatet belastats med 2 MSEK avseende personaloptionsprogrammet. Denna kostnad redovisas som en administrationskostnad. Därmed har totalt 11 MSEK resultatförts sedan 2007 som en kostnad för detta program. Vid utgången av första kvartalet 2010 har den totala kostnaden för personaloptionsprogrammet tagits.

Övriga intäkter och kostnader

Övriga intäkter och kostnader uppgick under 2009 till -34 (100) MSEK, varav under fjärde kvartalet -40 (95) MSEK.

Under 2009 har kostnader på 42 (15) MSEK tagits för omstrukturering av verksamheten. Företaget har i samband med integrationen av verksamheterna inom Micronic och MYDATA identifierat synergier, vilket bland annat omfattar en personalreducering.

Under 2008 såldes fastigheten i Täby, vilket medförde ett positivt realisationsresultat om cirka 98 MSEK.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat för 2009 uppgick till -146 (-37) MSEK. Rörelseresultatet har under både 2008 och 2009 påverkats av enskilda poster, vilka försvårar jämförbarheten mellan åren. 2009 var ett år med stora förändringar för Micronic-koncernen. Förvärvet av MYDATA och det integrationsarbete som följt därefter har haft avsevärd påverkan på det redovisade resultatet för 2009.

Avskrivningar på övervärden hänförliga till förvärvet belastar koncernens resultat med 22 MSEK.

Ytterligare en följd av förvärvet och den integration av bolagen som nu pågår är att resultatet belastas med omstruktureringskostnader. En omorganisation har lett till VD-byten och förändringar i koncernledningen. En personalreducering är beslutad och under genomförande. Ett av motiven till förvärvet av MYDATA var synergier, vilka identifierats och kostnader för dessa har tagits under 2009.

Koncernens resultat påverkas kraftigt av redovisningen av forsknings- och utvecklingskostnader. Under 2009 har inga stora utvecklingsprojekt aktiverats till skillnad mot 2008. Däremot har avskrivningar inletts av projekt som aktiverades till och med 2008. Nettot av denna redovisning påverkar rörelseresultatet negativt med 110 MSEK vid en jämförelse mellan åren 2008 och 2009.

Ovanstående poster åskådliggörs även i not 5.

Skatt

Koncernens resultat före skatt uppgick för 2009 till -148 (-36) MSEK. Skatte-effekten i koncernen uppgick till 4 (5) MSEK. Av den redovisade skatten avser cirka -8 (-4) MSEK aktuell skatt som uppstått i de utländska dotterbolagen, medan resterande del avser uppskjuten skatt.

Resultatet före skatt i moderbolaget Micronic Laser Systems AB uppgick för 2009 till -98 (-81) MSEK.

Resultatet före skatt i MYDATA automation AB uppgick till -105 MSEK.

Skillnaden i resultat före skatt mellan de svenska bolagen och koncernen förklaras till stor del av att utvecklingskostnader redovisas löpande i den takt de uppstår i Micronic Laser Systems AB respektive MYDATA automation AB, medan vissa av dessa utvecklingskostnader aktiveras i koncernens balansräkning för att senare kostnadsföras som avskrivningar.

Micronic Laser Systems AB har med början under fjärde kvartalet 2009 upphört att aktivera nya upparbetade underskottsavdrag. MYDATA automation AB har däremot aktiverat underskottsavdragen avseende hela 2009.

Micronic Laser Systems AB har vid årets slut utgående ackumulerade förlustavdrag på cirka 410 MSEK, medan balansräkningen redovisar en skattefordran motsvarande ackumulerade förlustavdrag på 288 MSEK.

Årets resultat och resultat per aktie

Koncernens resultat efter skatt uppgick för helåret 2009 till -144 (-31) MSEK.

Det totala antalet utestående aktier var vid årets slut 65 277 673. Resultatet per aktie före och efter utspädning, och beräknat på antalet aktier vid årets slut, uppgick till -2,21 (-0,78) kronor. Resultatet per aktie före och efter utspädning, beräknat på genomsnittligt antal aktier, uppgick till -2,76 (-0,78) kronor.

Det redovisade antalet genomsnittliga aktier har inte påverkats av någon utspädningseffekt av personaloptionsprogrammet med löptid 2007/2012 då börskursen markant understiger programmets fastställda lösenpriser. Däremot har genomsnittligt antal aktier påverkats av den nyemission som skedde i samband med förvärvet av MYDATA.

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009
43

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

ORDERINGÅNG PER KVARTAL

FÖRSÄLJNING PER KVARTAL

BRUTTOMARGINAL RULLANDE 12 MÅNADER

UTVECKLINGSKOSTNADER PER KVARTAL

KOMMENTARER TILL KONCERNENS RAPPORTER ÖVER FINANSIELL STÄLLNING OCH KASSAFLÖDESANALYSER

Tillgångar

Koncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av 2009 till 1 408 MSEK, jämfört med totala tillgångar på 1 376 MSEK vid utgången av 2008.

Koncernens anläggningstillgångar uppgick till 473 (342) MSEK. Immateriella tillgångar har ökat med 125 MSEK och uppgick till 252 (127) MSEK. Merparten av balansposten, 154 (125) MSEK utgörs av aktiverad utveckling. Under 2009 har inte några nya utvecklingsprojekt inom affärsområde mönsterritare aktiverats, jämfört med 2008 då 72 MSEK aktiverades. Genom förvärvet av MYDATA har tidigare aktiverad utveckling inom affärsområdet ytmontering tillkommit. I samband med förvärvet har övervärden identifierats i form av varumärke, kundrelationer samt goodwill, poster som redovisas som immateriella tillgångar.

Avskrivningar av tidigare aktiverad utveckling har gjorts med ett belopp om 64 (24) MSEK. Därtill kommer avskrivningar på övervärdena på cirka 2 MSEK. Ökningen i avskrivningar förklaras av att tidigare aktiverad utveckling avseende mönsterritaren Prexision-10 påbörjats under 2009. En individuell prövning görs av alla utvecklingsprojekt för att fastställa om de kriterier är uppfyllda då aktivering i balansräkningen ska göras. Värdet av balansposten aktiverad utveckling bedöms kvartalsvis genom ett så kallat impairment test för att säkerställa en rättvisande redovisning. Värdet på varumärke och goodwill, som identifierats vid förvärvet av MYDATA, ska prövas årligen på likartat sätt.

Årets investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till cirka 6 (11) MSEK, medan avskrivningarna av materiella anläggningstillgångar uppgick till cirka 30 (48) MSEK.

Kundfordringarna uppgick till 165 (207) MSEK vid utgången av året.

Likvida medel har under 2009 minskat med 92 MSEK och uppgick vid årets slut till 277 (371) MSEK.

Skulder

Koncernens räntebärande skulder har minskat under 2009. Minskningen förklaras framför allt av återbetalning av ett erhållet förskott på framtida royalty

från ASML på 142 MSEK. Koncernens kortfristiga rörelseskulder har minskat något, från 295 till 290 MSEK. Koncernens leverantörsskulder har ökat från 20 till 65 MSEK, medan förskott från kunder minskat från 100 till 10 MSEK.

Eget kapital

Micronic förvärvade den 2 juli 2009 MYDATA automation AB genom en apportemission. Micronics aktiekapital ökades med 26 111 057 aktier till 65 277 673 aktier. Aktiekapitalet uppgår efter förvärvet till 65 278 MSEK.

Transaktionskostnaderna uppgick till cirka 16 MSEK, varav cirka 9 MSEK redovisats mot eget kapital.

Eget kapital har därutöver belastats med kostnader för det personaloptionsprogram som löper inom Micronic Laser Systems AB med cirka 2 MSEK.

Kassaflöde, investeringar och finansiering

Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 277 (371) MSEK, vilket innebär att koncernens kassaflöde under 2009 var negativt med 92 (83) MSEK.

Rörelsen genererade under året 82 MSEK, jämfört med 2008 då rörelsen tog 106 MSEK i anspråk. Investeringsverksamheten tog under året 7 MSEK i anspråk, jämfört med 83 MSEK under 2008. Under 2008 aktiverades utvecklingskostnader med 72 MSEK.

Förvärvet av MYDATA gjordes genom en apportemission, vilken inte genererade något kassaflöde. Utgifter hänförliga till förvärvet uppgick till 16 MSEK samtidigt som kassan utökades med 22 MSEK.

Finansieringsverksamheten tog 173 (102) MSEK i anspråk och avser återbetalning av ett erhållet förskott på framtida royalty från ASML med 142 MSEK. MYDATA-koncernen har minskat sin externa belåning efter förvärvstidpunkten och även nettobelåningen i koncernen i övrigt har minskat.

Soliditeten var 74 (65) procent vid årets utgång.

KONCERNEN

RAPPORT ÖVER KASSAFLÖDEN FÖR KONCERNEN

TSEK	Noter	2009	2008
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		-147 786	-35 517
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av tillgångar		117 061	72 467
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar		24	-97 113
Orealiserade kursdifferenser		-15 964	-6 971
Avsättning för ersättningar till anställda		1 182	23
Övriga avsättningar		-779	-150
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter		40 831	103 485
Betald inkomstskatt		-8 365	-2 095
		-13 796	34 129
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager		50 963	-16 123
Kundfordringar		150 171	61 214
Övriga fordringar		20 986	-122 793
Leverantörsskulder		4 740	-24 203
Övriga skulder		-131 488	-38 027
Kassaflöde från den löpande verksamheten		81 576	-105 803
Investeringsverksamheten
Kassaflöde från förvärv av dotterföretag		6 417	-
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	19	-3 377	-71 886
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	20	-4 005	-11 311
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	20	464	207 663
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-501	124 466
Finansieringsverksamheten
Amortering av låneskulder		-172 895	-102 159
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-172 895	-102 159
Årets kassaflöde		-91 820	-83 496
Likvida medel vid årets början		371 384	450 662
Kursdifferens i likvida medel		-2 978	4 218
Likvida medel vid årets slut		276 586	371 384
Erhållna och erlagda räntor
Erhållna räntor		4 677	13 460
Erlagda räntor		-9 945	-10 433
		-5 269	3 027
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
Nedskrivning av lager och jämförbara poster		27 877	76 179
Avsättning till omstruktureringsreserv		25 648	11 225
Förändringar av reserver för upptagning, garanti samt kommissioner		-15 019	6 897
Förändringar av reserver för rörlig lön		401	4 692
Kostnader för personaloptionsprogram		1 924	4 492
		40 832	103 485

RAPPORTER ÖVER FINANSIELL STÄLLNING FÖR KONCERNEN

TSEK	Noter	31 dec 2009	31 dec 2008
TILLGÄNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	19	252 266	126 804
Materiella anläggningstillgångar	20	59 059	85 904
Långfristiga fordringar	23	37 800	38 051
Uppskjutna skattefordringar	18	123 548	90 779
Summa anläggningstillgångar		472 673	341 538
Varulager	24	341 046	309 702
Skattefordringar		6 387	2 128
Kundfordringar	35	165 004	206 892
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	106 551	136 549
Övriga fordringar	25	40 175	8 234
Likvida medel		276 586	371 384
Summa omsättningstillgångar		935 749	1 034 889
SUMMA TILLGÄNGAR		1 408 422	1 376 427
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		65 278	39 167
Övrigt tillskjutet kapital		1 135 470	855 400
Reserver		-3 937	1 498
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		-149 657	-7 489
Summa eget kapital		1 047 154	888 576
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	28	3 926	148 077
Långfristiga avsättningar	29	8 285	7 719
Uppskjutna skatteskulder	18	44 141	22 021
Summa långfristiga skulder		56 352	177 817
Kortfristiga räntebärande skulder	28	14 823	15 177
Förskott från kunder		9 112	99 580
Leverantörsskulder		64 860	20 178
Skatteskulder		5 594	5 277
Övriga skulder	30	18 063	22 363
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	172 052	128 607
Garantiavsättningar	32	20 412	18 852
Summa kortfristiga skulder		304 916	310 034
Summa skulder		361 268	487 851
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 408 422	1 376 427

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 65 277 673 (39 166 616) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst.

TSEK	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver		Balanserat resultat	Summa eget kapital
			Säkrings-reserv	Omräknings-reserv
Ingående eget kapital 1 januari 2008	39 167	855 400	4 041	-9 807	18 663	907 464
Årets resultat					-30 645	-30 645
Övrigt totalresultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter				16 457		16 457
Skatt hänförlig till omräkningsdifferenser				-2 349		-2 349
Årets förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar			-7 629			-7 629
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till resultatet			-1 788			-1 788
Skatt hänförlig till säkringsredovisning			2 572			2 572
Summa övrigt totalresultat			-6 845	14 108	-	7 264
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare			-6 845	14 108	-30 645	-23 380
Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument, IFRS 2					4 492	4 492
Eget kapital den 31 december 2008	39 167	855 400	-2 804	4 301	-7 489	888 576
Årets resultat					-144 093	-144 093
Övrigt totalresultat
Periodens omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska verksamheter				-8 051		-8 051
Skatt hänförlig till omräkningsdifferenser				-187		-187
Förändringar i verkligt värde på kassaflödessäkringar överfört till resultatet			3 805			3 805
Skatt hänförlig till säkringsredovisning			-1 001			-1 001
Summa övrigt totalresultat			2 804	-8 238	-	-5 434
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare			2 804	-8 238	-144 093	-149 527
Apportemission	26 111	287 222				313 333
Kostnader hänförligt till apportemission		-7 152				-7 152
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2					1 924	1 924
Eget kapital den 31 december 2009	65 278	1 135 470	-	-3 937	-149 657	1 047 154

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser vid omräkning av utländska koncernbolag uppkomna efter den 1 januari 2004.

46 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

PROFORMARÄKNINGAR FÖR KONCERNEN

Proformaräkningarna avser helåren 2008 och 2009.

Räkningarna visar hur ett förvärv per den 1 januari 2008 skulle ha påverkat koncernens resultat och finansiella ställning. Vid upprättandet av proformaräkningarna har resultatet för respektive år belastats med avskrivningar på avskrivningsbara övervärden i immateriella tillgångar. Det övervärde som vid förvärvs tidpunkten hänförts till varulager och orderstock har i proformaredovisningen i sin helhet skrivits av under 2008 och belastar inte proformaresultatet 2009.

RESULTATRÄKNINGAR PROFORMA

TSEK	2009	2008
Nettoomsättning	1 051 881	1 193 854
Kostnad sålda varor	-630 800	-848 327
Bruttovinst	421 081	345 527
Övriga rörelseintäkter	-	145 658
Forskning och Utveckling	-303 088	-274 011
Försäljningskostnader	-120 942	-158 480
Administrationskostnader	-128 760	-124 055
Övriga rörelsekostnader	-47 368	-66 204
Rörelseresultat	-179 077	-131 565
Finansiella intäkter och kostnader	-2 755	1 923
Resultat före skatt	-181 832	-129 642
Skatt	12 394	29 731
Årets resultat	-169 438	-99 911

Detta leder till en skillnad mellan proformaredovisningen och den faktiska redovisningen för 2009.

Den proformaräkning för 2008 som presenteras har justerats jämfört med motsvarande proformaräkning som presenterades i prospektet inför förvärvet. Justeringen har gjorts då förvärvsvärdet vid utgivandet av prospektet var ett uppskattat värde och byggde på aktuell börskurs vid tidpunkten för prospektet.

RAPPORT ÖVER FINANSIELL STÄLLNING PROFORMA

TSEK	31 dec 2008
TILLGÄNGAR
Aktiverade utvecklingskostnader	224 119
Övriga immateriella tillgångar	1 636
Varumärke	20 000
Kundrelationer	11 143
Orderstock	0
Goodwill	64 344
Materiella anläggningstillgångar	93 580
Långfristiga fordringar	46 341
Uppskjutna skattefordringar	109 417
Summa anläggningstillgångar	570 580
Varulager	431 270
Kortfristiga fordringar	487 029
Likvida medel	392 437
Summa omsättningstillgångar	1 310 736
SUMMA TILLGÄNGAR	1 881 316

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital	1 213 178
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	148 077
Övriga långfristiga skulder	8 705
Uppskjutna skatteskulder	48 957
Summa långfristiga skulder	205 739
Kortfristiga räntebärande skulder	15 479
Övriga kortfristiga skulder	446 920
Summa kortfristiga skulder	462 399
Summa skulder	668 138
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	1 881 316

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNINGAR FÖR MODERBOLAGET

TSEK	Noter	2009	2008
Nettoomsättning	7	405 225	433 395
Kostnad sålda varor	5	-222 702	-304 038
Bruttovinst		182 523	129 357
Forskning och utveckling	12	-156 631	-200 720
Försäljningskostnader		-31 257	-84 477
Administrationskostnader		-82 710	-40 726
Övriga rörelseintäkter	11	1 281	127 733
Övriga rörelsekostnader	11	-21 352	-21 258
Rörelseresultat	5	-108 146	-90 091
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande poster	16	11 875	14 198
Räntekostnader och liknande poster	16	-1 472	-10 183
Resultat efter finansiella poster		-97 743	-86 076
Bokslutsdispositioner	27	-	5 451
Resultat före skatt		-97 743	-80 625
Skatt	18	-7 020	15 114
Årets resultat		-104 763	-65 511

KASSAFLÖDESANALYSER FÖR MODERBOLAGET

TSEK	Noter	2009	2008
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		-97 743	-86 076
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av tillgångar		28 174	44 025
Orealiserade kursdifferenser		-	19 006
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar		47	-97 113
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter		13 190	89 927
Betald skatt		-54	-
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		-56 386	-30 231
Förändringar av rörelsekapital
Varulager		28 514	-26 774
Kundfordringar		133 614	-9 785
Övriga fordringar		35 081	-74 129
Leverantörsskulder		3 861	-22 835
Övriga skulder		-90 836	-33 616
Kassaflöde från den löpande verksamheten		53 848	-197 370
Investeringsverksamheten
Investeringar i dotterföretag		-37 789	-
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	19	-1 964	-
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	20	-2 679	-13 717
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	20	27	207 663
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-42 405	-193 946
Finansieringsverksamheten
Amortering av låneskulder		-142 162	-82 583
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-142 162	-82 583
Årets kassaflöde		-130 719	-86 007
Likvida medel vid årets början		337 739	423 746
Likvida medel vid årets slut		207 020	337 739
Tilläggsupplysningar
Erhållna och erlagda räntor
Erhållna räntor		3 037	13 386
Erlagda räntor		-4 582	-8 672
		-1 545	4 714
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
Nedskrivning av lager och jämförbara poster		18 236	67 770
Avsättning till omstruktureringsreserv		7 648	11 225
Förändringar av reserver för upptagning, garanti samt kommissioner		-15 019	6 928
Kostnader för personaloptionsprogram		1 924	4 492
Förändring av reserv för rörlig lön		401	-488
		13 190	89 927

48 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

BALANSRÄKNINGAR FÖR MODERBOLAGET

TSEK	Noter	31 dec 2009	31 dec 2008
TILLGÄNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	19	2 164	1 636
Materiella anläggningstillgångar	20	47 581	78 894
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernbolag	21	345 296	24 677
Fordringar på koncernbolag	22	29 401	33 507
Andra långfristiga fordringar	23	27 680	29 880
Uppskjuten skattefordran	18	81 616	85 424
Summa finansiella anläggningstillgångar		483 993	173 488
Summa anläggningstillgångar		533 738	254 018
Omsättningstillgångar
Varulager	24	222 835	262 005
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		28 262	161 576
Fordringar på koncernföretag		21 614	9 332
Övriga fordringar	25	7 047	8 027
Skattefordran		1 220	1 166
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	26	107 126	129 416
Summa kortfristiga fordringar		165 269	309 517
Kassa och bank		207 020	337 739
Summa omsättningstillgångar		595 124	909 261
SUMMA TILLGÄNGAR		1 128 862	1 163 279
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Per den 31 december
Ställda säkerheter	33	89 000	89 000
Eventualförpliktelser	34	4 141	98 420
TSEK	Noter	31 dec 2009	31 dec 2008
---	---	---	---
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital
Aktiekapital		65 278	39 167
Reservfond		1 141 707	861 637
		1 206 985	900 804
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		630	2 481
Balanserat resultat		-116 318	-52 731
Årets resultat		-104 763	-65 511
		-220 451	-115 761
Summa eget kapital		986 534	785 042
Långfristiga skulder
Övriga räntebärande skulder	28	-	142 162
Summa långfristiga skulder		-	142 162
Kortfristiga skulder
Förskott från kunder		6 258	83 864
Leverantörsskulder		19 135	15 174
Skulder till koncernbolag		3 167	-
Övriga skulder	30	3 413	4 046
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	97 500	114 139
Garantiavsättningar	32	12 855	18 852
Summa kortfristiga skulder		142 328	236 075
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 128 862	1 163 279

KOMMENTARER TILL MODERBOLAGETS RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR

Micronic Laser Systems AB är moderbolag i Micronic-koncernen. Moderbolagets nettoomsättning uppgick under 2009 till 405 (433) MSEK. Försäljningen i moderbolaget utgörs av försäljning av mönsterritare och i mindre omfattning även eftermarknadsförsäljning. Merparten av eftermarknadstjänsterna levereras och faktureras dock lokalt från dotterbolagen. Rörelseresultatet uppgick till -108 (-90) MSEK.

I moderbolaget tas samtliga kostnader för forskning och utveckling löpande i den takt de uppstår. Moderbolaget redovisar inte aktiverad utveckling i balansräkningen som immateriella tillgångar och därför inte heller avskrivningar av tidigare aktiverad utveckling. De immateriella tillgångar som finns i moderbolaget avser affärssystem och licensrättigheter. Detta förklarar skillnaderna i redovisade kostnader för forskning och utveckling mellan koncernen och moderbolaget.

Resultatet före skatt i moderbolaget uppgick 2009 till -98 (-81) MSEK. Skillnaden i resultatet före skatt mellan moderbolaget och koncernen förklaras till stor del av skillnaderna i sättet att redovisa utvecklingskostnader, se ovan.

Moderbolaget har med början under fjärde kvartalet 2009 upphört att aktivera nya upparbetade underskottsavdrag. Moderbolaget hade vid årets slut utgående ackumulerade förlustavdrag på cirka 410 MSEK, medan det i balansräkningen aktiverats en skattefordran motsvarande ackumulerade förlustavdrag på 288 MSEK.

Moderbolagets likvida medel uppgick vid utgången av 2009 till 207 MSEK, jämfört med 338 MSEK vid utgången av 2008. Moderbolagets kassaflöde var således negativt med 131 MSEK. Rörelsen har bidragit med 54 MSEK, jämfört med 2008 då rörelsen tog 197 MSEK i anspråk. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick under 2009 till 5 (14) MSEK. Förvärvet av MYDATA gjordes genom en apportemission, vilket inte leder till någon kassaefekt. Däremot har moderbolaget haft transaktionskostnader kopplade till förvärvet uppgående till 16 MSEK. Dotterbolaget MYDATA automation AB har lånat 20 MSEK av moderbolaget. Finansieringsverksamheten tog 142 MSEK i anspråk och avser återbetalning av ett erhållet förskott på framtida royalty från ASML.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 65 277 673 (39 166 616) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst.

TSEK	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital		Summa eget kapital
	Aktiekapital	Reserv-fond	Fond för verkligt värde¹⁾	Balanserade resultat inkl årets resultat
Ingående eget kapital 1 januari 2008	39 167	861 637	-4 144	-57 224	839 436
Omräkningsdifferenser redovisade direkt mot eget kapital			9 122		9 122
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			-2 497		-2 497
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare			6 625		6 625
Årets resultat				-65 511	-65 511
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			6 625	-65 511	-58 886
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2				4 492	4 492
Utgående eget kapital den 31 december 2008	39 167	861 637	2 481	-118 243	785 042
Omräkningsdifferenser redovisade direkt mot eget kapital			-2 512		-2 512
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			661		661
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare			-1 851		-1 851
Årets resultat				-104 763	-104 763
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			-1 851	-104 763	-106 614
Apportemission	26 111	287 222			313 333
Kostnader apportemission		-7 152			-7 152
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2				1 924	1 924
Utgående eget kapital den 31 december 2009	65 278	1 141 707	630	-221 081	986 534

¹⁾ Fond för verkligt värde avser i sin helhet omräkningsreserv.

50 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER

NOT 1. REDOVISNINGSPRINCIPER, ALLMÄN INFORMATION

Överensstämmelse med lagar och normer

Micronic Laser Systems AB (publ.) och dess dotterbolag, sammantaget koncernen, utvecklar, tillverkar och säljer avancerade mönsterritare för framställning av fotomasker och avancerad utrustning för ytmontering av elektroniska komponenter. All utveckling och tillverkning sker i Sverige, medan försäljningen nästan uteslutande sker utanför Sverige. Dotterbolagen finns i Frankrike, Japan, Kina, Nederländerna, Singapore, Storbritannien, Sydkorea, Taiwan, Tyskland och USA. Därutöver finns ett stort antal distributörer och agenter världen över.

Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX, Stockholm, i kategorin Small Cap, Information Technology.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden som ges ut av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) och såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapportering rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernens redovisningsprinciper är förutom nedan ändringar desamma jämfört med föregående år. De nedan uppräknade nya och ändrade standarder som har utfärdats av IASB och godkänts av EU för tillämpning 2009, har haft effekt på koncernens finansiella rapporter. Sedan 1 januari 2009 tillämpar koncernen ändrade IAS 1, IAS 23, IFRS 7 samt IFRS 8.

Ändringen av IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, har medfört att intäkter och kostnader som tidigare redovisats direkt mot eget kapital nu istället redovisas i övrigt totalresultat, som koncernen presenterar i en separat resultatrapport benämnd rapport över totalresultat vilken presenteras direkt efter resultaträkningen. Koncernen har valt att använda de nya benämningarna på rapporterna som införs i IAS 1 - rapport över totalresultat, rapport över finansiell ställning, rapport över förändring i eget kapital och rapport över kassaflöden. Jämförelseperioder har genomgående ändrats i årsredovisningen så att de följer den nya utformningen. Då ändringar endast påverkar utformningen har inga belopp ändrats, varken avseende resultat per aktie eller andra poster i de finansiella rapporterna.

En revidering har gjorts av IAS 23, lånekostnader. Ändringen medför att i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar, som har ett påbörjandedatum den 1 januari 2009 eller senare, aktiveras koncernens låneutgifter. Tidigare har låneutgifter belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga istället för att aktiveras. Ändringen har inte fått någon effekt på Micronic som inte har lån av någon större omfattning.

Tillämpningen av IFRS 8 har, efter förvärvet av MYDATA, gett upphov till rapportering av två rörelsesegment, mönsterritare och ytmonteringsutrustning.

Ändringar i IFRS 7, Finansiella instrument: upplysningar, medför huvudsakligen nya upplysningskrav om finansiella instrument värderade till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Instrumenten delas in i tre nivåer beroende på kvaliteten på indata i värderingen. Indelningen i nivåer avgör hur och vilka upplysningar som ska lämnas om instrumenten; där nivå 3 med lägst kvalitet på indata omfattas av mer upplysningskrav än de andra nivåerna. Dessa upplysningskrav har främst påverkat not 36.

IASB har antagit nya och/eller reviderade IFRS och tolkningar, vilka kommer att införas kommande år. Från 2010 ska en reviderad IFRS 3, Rörelseförvärv och en ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter tillämpas. Dessa revideringar och ändringar förväntas inte påverka Micronic med enbart helägda dotterbolag.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering senast från och med 2013. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas med avsikt att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av lånebelopp och ränta på lånebeloppet. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa "fair value option" som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Företaget har inte beslutat om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eller från och med 2013.

Följande ändringar av redovisningsprinciper med framtida tillämpning bedöms inte komma att ha någon effekt på koncernens redovisning:

Ändringar av IAS 24 Upplysningar om närstående främst med avseende på upplysningar för statligt relaterade företag, men även avseende definitionen av närstående.
Ändringar av IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering avseende klassificering av nyemissioner.
Ändringar av IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering med avseende på poster berättigade för säkringsredovisning.
IFRIC 17 Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare.
Annual improvements som inte redan är tillämpliga, främst bland de som publicerades i april 2009.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som under 2008. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beror på årsredovisningslagens begränsningar av möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget samt på grund av undantagsregler i RFR 2. Redovisning för juridiska personer, föranledda av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Godkännande

Denna årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för offentliggörande den 22 februari 2010 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 april 2010.

Värderingsgrunder

Bokslutsdag är den 31 december.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden om inte annat anges.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Svenska kronor utgör även rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges.

Bedömningar och klassificeringar

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper och de redovisade värdena av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antagande och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 4.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Eventuell avvikelse från dessa principer om återvinning eller betalning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.

NOT 2. I KONCERNEN TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisning

Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, varigenom moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier, vilket vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då ett bestämmande inflytande uppkommer till den dag det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för upprättande av koncernredovisningen. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag beaktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterbolagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualsförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförplikter. Anskaffningsvärdet för dotterbolagsaktierna respektive kontrollerar.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

tive rörelsen utgörs av summan av de verkliga värdena per förvärvsdagen för erlagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder och för emitterade eget kapitalinstrument som lämnats som vederlag i utbyte mot de förvärvade netto-tillgångarna, samt transaktionskostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger det verkliga värdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser som redovisats separat, redovisa skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt mot årets resultat.

Dotterbolagets finansiella rapporter inkluderas i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna intäkter och kostnader, fordringar och skulder samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras i sin helhet.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika bolagen i koncernen är redovisade i den valuta som används i de primära ekonomiska miljöer där respektive företag bedriver sin verksamhet (funktionell valuta).

Transaktioner

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan genom att använda de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Försäljningstransaktioner i utländsk valuta redovisas till avistakurs med undantag för försäljning av reservdelar då en approximativ valutakurs för månaden används. Vid valutasäkring av kontrakterad försäljning redovisas de ackumulerade värdeförändringarna på säkringsinstrumenten, vanligen valutaterminer, i resultaträkningen när den säkrade försäljningstransaktionen redovisas i resultaträkningen.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas med den valutakurs som gällde vid transaktionstillfället. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk använda valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utländska koncernbolag omräknas från respektive koncernbolags funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i respektive koncernbolag omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs, vilket utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. En genomsnittskurs tas fram kvartalsvis. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska koncernbolags verksamheter redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras som en omräkningsreserv i eget kapital.

Nettoinvestering i koncernbolag

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av långfristiga lån i utländsk valuta som är att jämställa med en nettoinvestering redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras som en omräkningsreserv tillsammans med tillhörande skatteeffekter.

Investeringar i utländska dotterbolag valutasäkras inte.

Ackumulerade omräkningsdifferenser presenteras som en separat eget kapitalkategori och innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med övergången till IFRS den 1 januari 2004. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna genom en omklassificering från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Rapportering enligt rörelsesegment

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegmentens resultat följs vidare upp av företagets högsta verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokerar resurser till rörelsesegmentet.

Immateriella anläggningstillgångar

Aktiverade utgifter för affärssystem

Utgifter för affärssystem redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärssystem och består av internt upparbetade samt externt förvärvade tillgångar. Aktiverade utgifter för affärssystem skrivs av linjärt baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod som är tre år. Avskrivning påbörjas då affärssystemet tas i drift.

Kostnader för underhåll av affärssystemet kostnadsförs när de uppstår.

Aktiverade utgifter för utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny kunskap inom koncernens verksamhet redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i rapport över finansiell ställning som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i rapport över finansiell ställning sker om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det ska också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången kommer att tillfalla bolaget och tillgångens anskaffningsvärde går att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, såsom för material och köpta tjänster samt ersättningar till anställda.

Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som en kostnad när de uppkommer.

En individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt för att fastställa vilka utgifter som är aktiverbara för respektive projekt samt för att pröva eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras och sker då som en linjär avskrivning. Utgifter för mönsterritare skrivs av på tre år, utgifter för ytmonteringsutrustning skrivs av på fem år.

Licensrättighet

Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsområdet direktritning. Avskrivning av licensrättigheten påbörjades i slutet av år 2003 och har skett linjärt över fem år baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod.

Goodwill

Goodwill värderas till anskaffningsvärdet minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill hänförs till MYDATA automation AB och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar utgörs av varumärke och kundrelationer och redovisas till anskaffningsvärdet minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarna är hänförliga till förvärvet av MYDATA automation AB.

Materiella anläggningstillgångar

Aktiverade utgifter för byggnader och mark, maskiner samt inventarier redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Byggnader och mark avsåg koncernens fastighet med produktionsanläggning i Täby utanför Stockholm, vilken även innehåller kontorslokaler. Byggnaden, liksom därtill hörande byggnadsinventarier, har delats in i ett antal komponenter med olika beräknade nyttjandeperioder. De komponenter som definierats för byggnaden är stomme och grund, värme och ventilation, fasad och isolering, yttertak, hissar, högspänning samt övrigt. Byggnadsinventarier omfattar fasta anpassningar av byggnadsytan, såsom renrumsanläggningar.

I posten inventarier ingår egentillverkad utrustning som huvudsakligen används till forskning och utveckling samt som test- och utbildningsutrustning. Lånekostnader hänförliga till konstruktion eller produktion av en immateriell eller materiell tillgång har fram till 31/12 2008 inte aktiverats i tillgångens anskaffningsvärde, utan belastat resultatet i den period till vilken de är hänförliga till.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Övriga anläggningstillgångar skrivs av linjärt baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder från och med färdigställande- eller anskaffningsmånad, enligt följande:

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Finansiella rapporter

Byggnadens komponenter
Stomme och grund 60 år
Värme och ventilation 30 år
Fasad och isolering 40 år
Yttertak 30 år
Hissar 30 år
Högspänning 20 år
Övrigt 15 år

Övriga materiella anläggningstillgångar
Markanläggningar 20 år
Renrumsutrymmen 10 år
Övriga byggnadsinventarier 5–40 år
Maskiner och inventarier 5 år
Datorer 3 år

Posten Övriga byggnadsinventarier är av mindre betydelse och innehåller komponenter som bland andra värmepanna och åskledare.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelsepost.

Fastighetslease

Fastigheten som avyttrats hyrs tillbaka genom en sale-lease-back-affär. Som en följd av villkoren i avtalet mellan bolaget och leasegivaren klassificeras leasingen av fastigheten som operationell leasing. Leasingavgiften, bestående av en fast del och en räntedel redovisas som en hyreskostnad i resultaträkningen. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Leasing

Leasing av maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid ett direkt ägande av tillgången, klassificeras som finansiell leasing. Objektt, som disponeras genom finansiell leasing, redovisas i koncernens rapport över finansiell ställning som anläggningstillgångar och skrivs av i enlighet med tillämpade principer för materiella anläggningstillgångar i övrigt. Förpliktelser att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som räntebärande skulder. Kostnaden redovisas i koncernens resultaträkning som avskrivningar och räntekostnad. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av leasingskuld och räntekostnad enligt annuitetsprincipen.

Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För sådana avtal redovisas leasingkostnaden som en rörelsekostnad, dock ej avskrivning, i resultaträkningen.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i rapport över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från rapport över finansiell ställning

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapport över finansiell ställning när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapport över finansiell ställning när faktura har skickats. Skulder tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från rapport över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapport över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i rapport över finansiell ställning endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Avistaköp och avistaförsäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Koncernen innehar inga sådana tillgångar. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker.

Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.

Micronic använder följande kategorier:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper; finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget valt att placera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Derivat klassificeras som innehavda för handel då säkringsredovisning avbrutits. Bolaget har valt att initialt inte klassificera några finansiella tillgångar som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option).

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är tillgångar som inte är derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna ingår i omsättningstillgångar; med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar och Övriga fordringar i rapport över finansiell ställning tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Även likvida medel tillhör denna kategori.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat som inte används för säkringsredovisning. Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringen i resultaträkningen. En finansiell skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat med negativt verkligt värde klassificeras som innehav för handel med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Derivat klassificeras som innehavda för handel då säkringsredovisning avbrutits. Bolaget har valt att initialt inte klassificera några finansiella skulder som skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Till denna kategori hör koncernens låneskulder, finansiella leasingsskulder samt leverantörsskulder.

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapport över finansiell ställning. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid verkligt värdesäkring. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital, säkringsreserv respektive omräkningsreserv, i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen.

Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument utgörs av valutaterminer som används endast för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte. Derivatinstrumenten redovisas i rapport över finansiell ställning och värderas till verkligt värde. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering av derivatet beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och om så är fallet, karaktären hos den risk som säkrats. Vid säkringsredovisning identifierar koncernen derivat som

en säkring av verkligt värde av en identifierad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt värdesäkring)
en säkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion samt säkring av valutarisk i ett bindande åtagande (kassaflödessäkring)
en säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.

För närvarande används endast kassaflödessäkring.

Då transaktionen ingår, dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken, liksom även målet för riskhantering och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och därefter löpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att utjämna förändringar i kassaflödet för den säkrade posten.

Förändringar i säkringsreserven framgår av övrigt totalresultat.

Derivat som upptagits i syfte att säkra valutarisk i sannolika framtida kommersiella inbetalningar i utländsk valuta, det vill säga inflöden från försäljning, och uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas i koncernen enligt principerna för säkringsredovisning för kassaflödessäkringar. Det innebär att den

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas i säkringsreserven i övrigt totalresultat. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Verkligt värde på derivaten beräknas genom användning av aktuella marknadspriser på valutor och räntor på balansdagen.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, det vill säga i samband med resultatavräkningen.

När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte uppfyller villkoren för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Effektiv del redovisas mot nettoomsättning då den säkrade posten påverkar resultatet medan ineffektiv del redovisas under övriga rörelseposter. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen, som en övrig rörelsepost.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader från anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Under räkenskapsåret har koncernen inte innehaft några kortfristiga placeringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras som tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom användning av först in, först ut-metoden, FIFU och omfattar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna. Tillverkade hel- och halvfabrikat har värderats till varornas tillverkningskostnad inklusive skälig andel av indirekta tillverkningskostnader för färdigställande. Nettoförsäljningsvärdet är ett uppskattat försäljningspris med avdrag för direkta försäljningskostnader.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns något som tyder på nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterbolag

Om det vid en nedskrivningsprövning finns något som tyder på ett nedskrivningsbehov beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod beräknas återvinningsvärdet årligen på den lägsta nivån där det går att identifiera en kassagenererande enhet. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. En nedskrivning belastar resultaträkningen. En prövning på detta sätt görs av samtliga materiella och immateriella tillgångar, inkluderande immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

En nedskrivningsprövning görs vid varje rapporttillfälle för att se om det finns något som tyder på behov att skriva ned en finansiell tillgång. Indikationer på ett nedskrivningsbehov kan vara om förhållanden inträffat som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet eller delar av det, såsom bedömningen av kundfordringar. Återvinningsvärdet för finansiella tillgångar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva räntan som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte vid beräkning av återvinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Redovisning av skatt

Aktuell skatt avser den skatt som beräknas på det skattemässiga överskottet för året med eventuell justering avseende tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt avser den skatt som beräknas dels på så kallade temporära skillnader, dels på skattemässiga underskott. Total skatt utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt medför en omedelbar betalningskonsekvens till skillnad från uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas över resultaträkningen såvida inte skatten är hänförlig till poster som redovisas direkt mot övrigt totalresultat eller eget kapital.

I koncernen beräknas uppskjuten skatt enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkten i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott.

Ersättningar till anställda

Pensionsfärpliktelser

Pensionsåtaganden fullgörs normalt genom betalning av premier enligt avgiftsbestämd plan. Dessa redovisas som en kostnad i resultaträkningen i takt med att pensionerna intjänas.

Övriga långfristiga ersättningar

I det japanska dotterbolaget finns ett mindre långfristigt ersättningsåtagande till anställda. När anställningen upphör, genom uppsägning eller pensionering, utbetalas omedelbart det ackumulerade intjänade beloppet.

Ersättningar vid uppsägningar

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell och detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för förväntade utbetalningar av rörlig lön när koncernen har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att motsvarande tjänster erhållits eller andra avtalsmässiga villkor uppfyllts.

Aktierelaterade ersättningar

Under 2007 beslutades om ett personaloptionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas med en Black&Scholes-metod och hänsyn tagen till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet med en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad kan justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.

Sociala avgifter hänförliga till personaloptionsprogrammet till anställda kostnadförs fördelat på de perioder under vilka de anställdas tjänster utförs. Avsättningarna för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde per balansdagen. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som används när optionerna ställdes ut, det vill säga Black&Scholes.

Intäktsredovisning

Bolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från försäljning av varor (system- och systemuppgraderingar) och tjänster i form av service. Försäljningen sker huvudsakligen i US-dollar, EUR och JPY.

Intäktsredovisning sker när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och när dessa kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomst vid försäljning av varor redovisas som intäkt vid leverans i enlighet med försäljnings- och fraktvillkor, det vill säga då köparen övertagit de väsentliga förmåner och risker som ett ägande av varor innebär. Intäkterna redovisas netto efter avdrag för eventuella rabatter.

Intäkter relaterade till tjänster, till största delen hänförligt till tecknade serviceavtal, redovisas då tjänsten tillhandahålls. Ingångna serviceavtal faktureras i förskott och avräknas därefter i den takt tjänsten konsumeras, det vill säga under avtalets löptid.

Resultatavräkning

I samband med leverans av varor och då intäkter redovisas avseende varor sker också resultatavräkning för levererad vara. Resultatavräkning innebär att samtliga kostnader för den levererade varan redovisas i resultaträkningen. Kostnaderna omfattar då samtliga vid leveranstidpunkten beräknade återstående kostnader, inklusive reserveringar för upptagning och garanti. Dessa reserveringar redovisas som Upplupna kostnader respektive Garantiavsättningar i rapport över finansiell ställning. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätt att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis och är relativt lättbedömda, utifrån tidigare erfarenheter.

Kostnader för tillhandahållna tjänster redovisas mot resultatet i den takt de uppstår.

54
MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Finansiella rapporter

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de hänför sig.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld, och summan av det belopp som regleras vid förfall och de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under avtalstiden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instruments förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som en del av effektivräntan, transaktionskostnaden och alla andra över- och undervärden.

Rörelsens kostnader

Koncernens kostnader består huvudsakligen av material och förnödenheter, personalkostnader samt övriga externa kostnader, till största delen bestående av kostnader för konsultinsatser. En bedömning görs avseende leverantörers upparbetade men inte fakturerade kostnader för arbete nedlagt under räkenskapsåret, vilka reserveras och redovisas som Upplupna kostnader i rapport över finansiell ställning. Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisas som immateriella tillgångar.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen på optionerna är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Resultatet per aktie försämras inte när bolaget redovisar förlust eller när lösenkursen överstiger börskursen.

NOT 3. I MODERBOLAGET TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. Enligt RFR 2 ska moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Nedan beskrivs de områden där moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolaget redovisas enligt samma redovisningsprinciper som 2008 utöver nedan beskrivna principer gällande redovisning av erhållen utdelning från dotterbolag. För en redogörelse av kommande ändringar av tillämpade redovisningsprinciper på grund av nya eller reviderade standarder, hänvisas till avsnittet överensstämmelse med lagar och normer för koncernen på sidan 51.

Ändringar av IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter avseende Kostnader för investeringar i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag tillämpas sedan 1 januari 2009. Denna ändring har medfört att moderbolaget alltid redovisar utdelning från dotterföretag i sin helhet som intäkt i årets resultat. Tidigare har utdelningar som är större än vinster som upparbetats efter förvärvet av dotterföretag reducerat det redovisade värdet på andelarna i dotterföretaget. Principförändringen har inte haft någon effekt på moderbolagets finansiella rapporter.

Utgifter för utveckling

Samtliga utgifter, för såväl forskning och utveckling, kostnadsförs löpande i den takt de uppstår.

Lessing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing, vilket innebär att leasingavgiften redovisas som en rörelsekostnad i resultaträkningen.

Redovisning av skatt

I moderbolaget redovisas den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Moderbolaget redovisar utdelning från dotterbolag till sin helhet som intäkt i årets resultat.

Koncerninterna fordringar som utgör nettoinvesteringar i utlandsverksamhet

Moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag, vilka ses som en del av moderbolagets nettoinvestering i dotterbolaget, valutaomräknas till balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av sådana monetära poster redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Derivat och säkringsredovisning

På grund av ändrade regler i RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. Derivatinstrument utgörs av valutaterminer som används för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta för vilka säkringsredovisning tillämpas. Derivatinstrumenten tas inte in i balansräkningen så länge som den säkrade posten ej finns i balansräkningen. Om säkrad post finns i balansräkningen, redovisas säkrad post med beaktande av effekten av säkringsinstrumentet. Vid säkring av fordringar och skulder mot valutakursrisk värderas den säkrade tillgången eller skulden enligt den historiska valutakursen den dag då valutasäkringen gjordes.

NOT 4. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. I samband med upprättande av bokslut krävs också att företagets ledning gör vissa bedömningar och antaganden om framtiden som påverkar redovisade värden av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De väsentliga bedömningar som gjorts redovisas nedan.

Aktiverade utgifter för utveckling

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen sker om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det ska också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången kommer att tillfalla bolaget och tillgångens anskaffningsvärde går att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, såsom för material och köpta tjänster och ersättningar till anställda. Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt för att fastställa i vilka fall dessa kriterier är uppfyllda.

Gränsdragningen mellan vad som ska anses vara ett forskningsprojekt respektive ett utvecklingsprojekt kan vara svårbedömd och kan påverkas av enskilda tolkningar.

Prövning av nyttjandeperioder och nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar

Löpande sker en prövning av eventuellt nedskrivningsbehov av de projekt som aktiverats. Denna prövning görs genom att kvartalsvis nuvärdesberäkna framtida förväntade kassaflöden och görs för varje enskilt utvecklingsprojekt, och inkluderar ännu ej färdigställda immateriella tillgångar.

Denna värdering upprättas och bedöms av företagets ledning. Bedömningen granskas även av revisionsutskottet.

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar baseras på bedömda nyttjandetider. Beroende av vilka nyttjandeperioder som fastställs för en tillgång så kan koncernens resultat komma att påverkas betydligt. Genomgående bedöms restvärdet vid nyttjandeperiodens slut vara noll.

Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras. Då påbörjas en linjär avskrivning på tre år.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Det redovisade värdet av goodwill och varmärke med obestämbara nyttjandeperioder prövas minst en gång per år. Prövningen bygger på nyttjandevärdet, vilket i sin tur bygger på kassaflödesprognoser fem år framåt i tiden för den kassagenererande enheten till vilken värdena härrör.

Dessa bedömningar kan få stor påverkan på koncernens redovisade resultat.

Förpliktelser för upptagning och garanti

I samband med leverans och vinstavräkning av ett system görs reserveringar för kostnader för upptagning och garanti. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätt att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis utifrån historiska erfarenheter.

Uppskjuten skattefordran

Löpande sker en prövning av det redovisade värdet av skattefordringar. Vid en sådan bedömning ställs skattefordran i relation till framtida överskott, vilket baseras på ledningens bedömningar utifrån bland annat strategiska planer.

NOT 5. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Kostnad sålda varor
Nedskrivning av komponenter i lager	-12 000	-67 407	-	-58 998
Övriga intäkter och kostnader
Fastighetsförsäljning	-	97 772	-	97 772
Omstrukturering av verksamheten	-41 785	-14 837	-18 873	-14 837
Rörelseresultat	-53 785	15 528	-18 873	23 937

Rörelseresultatet påverkas av jämförelsestörande poster. Kostnader för nedskrivning av komponenter i lager redovisas under kostnad sålda varor. Nedskrivningen för 2009 avser i sin helhet komponenter till ytmonteringsutrustning. Nedskrivningen 2008 avsåg i sin helhet komponenter till mönsterritare.

Under övriga intäkter och kostnader redovisas för 2009 kostnader för omstrukturering av verksamheten avverade båda affärsområdena. 2008 redovisades dels realisationsvinsten från försäljningen av fastigheten i Täby och dels kostnader för omstrukturering av verksamheten i Sverige, innebärande en personalreduktion med 27 personer.

Jämförelse av rörelseresultatet mellan åren

	KONCERNEN
	2009	2008
Redovisat resultat enligt resultaträkning	-145 835	-37 460
Netto aktivering/avskrivning av utveckling	62 400	-47 700
Jämförelsestörande poster	53 785	-15 528
Avskrivning på övervärden förvärvs värden	22 200	-
Rörelseresultat	-7 450	-100 688

Ovanstående tabell åskådliggör påverkan av ett antal poster vid en jämförelse av rörelseresultatet mellan åren 2008 och 2009.

Förvärvet av MYDATA och ett pågående integrationsarbete har påverkat det redovisade resultatet för 2009. Avskrivningar på övervärden hänförliga till förvärvet belastar koncernens resultat med 22 MSEK.

Som ett resultat av förvärvet redovisas även jämförelsestörande poster. Dessa omfattar dels nedskrivning av lager och jämförbara poster avseende ytmonteringsutrustning och dels omstruktureringskostnader av verksamheten. Omstruktureringskostnaderna avser kostnader för VD-byten samt omorganisation av verksamheterna inom båda affärsområdena.

Koncernens resultat påverkas av redovisningen av forsknings- och utvecklingskostnader. Under 2009 har inga stora utvecklingsprojekt aktiverats till skillnad mot 2008. Däremot har avskrivningar inletts av projekt som aktiverades till och med 2008. Nettot av denna redovisning påverkar resultatet negativt med 110 MSEK vid en jämförelse mellan åren 2008 och 2009.

NOT 6. RÖRELSEFÖRVÄRV

Den 2 juli 2009 förvärvade Micronic 100 procent av aktierna i MYDATA. Förvärvet genomfördes som en apportemission, efter vilken MYDATAs tidigare huvudägare Skanditek äger 38 procent av aktierna i Micronic. Micronics aktiekapital har ökats med 26 111 057 aktier till ett totalt antal aktier om 65 277 673 aktier.

Under det andra halvåret 2009 har MYDATA-koncernen belastat koncernens resultat med 24 MSEK. Om förvärvet av MYDATA hade skett per den 1 januari 2009, skulle koncernens intäkter uppgått till 1 052 MSEK och rörelseresultatet skulle ha varit -179 MSEK.

MYDATAs nettotillgångar vid förvärvstidpunkten

	Redovisat värde i MYDATA före förvärvet	Verkligt värde, justering	Verkligt värde, redovisat i koncernen
Aktiverad utveckling	70 198	23 000	93 198
Varumärke	-	20 000	20 000
Kundrelationer	-	13 000	13 000
Orderstock	-	2 000	2 000
Materiella tillgångar	7 348	-	7 348
Långfristiga fordringar	41 947	-	41 947
Varulager	107 529	17 000	124 529
Kundfordringar och övriga fordringar	118 402	-	118 402
Likvida medel	22 606	-	22 606
Räntebärande skulder	-34 526	-	-34 526
Avsättningar	-951	-	-951
Leverantörsskulder och övriga rörelseskulder	-113 016	-	-113 016
Uppskjuten skatteskuld	-19 336	-19 725	-39 061
Netto identifierbara tillgångar och skulder	200 201	55 275	255 476
Konzerngoodwill			64 344
Anskaffningsvärde, inkl. arvoden för juridiska tjänster			319 820
Arvoden för juridiska tjänster uppgår till			6 486

I samband med förvärvet av MYDATA har Micronic allokerat koncernmässiga övervärden, det vill säga skillnaden mellan anskaffningsvärdet och MYDATAs nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, till materiella och immateriella tillgångar genom en process där dessa identifierats och värderats. Övervärden som inte kunnat härledas till balansposter har hänförts till goodwill. En bedömning visar på övervärden i MYDATAs teknologi. MYDATA aktiverar, liksom Micronic och i enlighet med IFRS, utvecklingsprojekt i balansräkningen fram till dess att dessa börjar generera intäkter. Därutöver bedöms redan utvecklad teknologi ha ett värde för den framtida verksamheten i den sammanslagna koncernen. MYDATA besitter ett starkt varumärke under vilket bolagets produkter säljs och det upptagna värdet på varumärket har bedömts utifrån vad en rimlig kostnad skulle vara för att använda ett sådant varumärke. Även bolagets kundrelationer bedöms ha ett värde för den gemensamma koncernen då MYDATA är en väl etablerad leverantör som levererat många system till många kunder inom sina marknader och där enskilda kunder över tiden investerat i flera MYDATA system. Därutöver har värden identifierats i den orderstock som fanns vid förvärvstillfället samt i lager. Det övervärde som hänförts till goodwill består framför allt av värden i den kompetens som finns i bolagets medarbetare samt i de synergier som bedöms kunna uppnås genom samgåendet. Övervärden i orderstock och lager skrivs av i den takt dessa omsätts. Detta beräknas att i sin helhet ske under 2009. Övervärden i teknologi skrivs av under fem år, vilket motsvarar den avskrivningstid som MYDATA använder för aktiverade utvecklingskostnader. Övervärden i kundrelationer skrivs av under sju år från förvärvstidpunkten. Konzerngoodwill och beräknat värde i varumärket skrivs inte av genom linjär avskrivning, utan prövas istället regelbundet genom ett så kallat impairment test. Se not 19.

Förvärvet av MYDATA skedde den 2 juli 2009 och anskaffningsvärdet har allokerats utifrån den balansräkning som förelåg den 30 juni 2009. Nedan presenteras de båda koncernernas balansräkningar den 30 juni samt en konsoliderad balansräkning efter allokering av faktiska övervärden.

56 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 6 forts.

Förvärvsbalansräkningar

TSEK	Micronic, koncernen 30 juni 2009	MYDATA, koncernen 30 juni 2009	Förvärvs- justering	Sammanslagen koncern 30 juni 2009
TILLGÄNGAR
Aktiverade utvecklingskostnader	99 260	70 198	23 000	192 458
Övriga immateriella anläggningstillgångar	862			862
Varumärke			20 000	20 000
Kundrelationer			13 000	13 000
Orderstock			2 000	2 000
Goodwill			64 344	64 344
Materiella anläggningstillgångar	64 069	7 348		71 417
Långfristiga fordringar	36 599	5 083		41 682
Uppskjutna skattefordringar	67 616	36 864		104 480
Summa anläggningstillgångar	268 406	119 493	122 344	510 243
Varulager	269 438	107 529	17 000	393 967
Övriga fordringar	263 246	118 402		381 648
Likvida medel	353 380	22 606		375 986
Summa omsättningstillgångar	886 064	248 537	17 000	1 151 601
SUMMA TILLGÄNGAR	1 154 470	368 030	139 344	1 661 844
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	950 697	200 201	109 914	1 260 812
Långfristiga räntebärande skulder	5 702	0		5 702
Långfristiga avsättningar	7 651	951		8 602
Uppskjutna skatteskulder	19 296	19 336	19 725	58 357
Summa långfristiga skulder	32 649	20 287	19 725	72 661
Kortfristiga räntebärande skulder	5 541	34 526		40 067
Övriga kortfristiga skulder	165 583	113 016	9 704	288 303
Summa kortfristiga skulder	171 124	147 542	9 704	328 370
Summa skulder	203 773	167 829	29 429	401 031
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER	1 154 470	368 030	139 343	1 661 844

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

NOT 7. RAPPORTERING AV RÖRELSESEGMENT

	2009
	Mönsterritare	Ytmontering	Konzerngemensamt	Konzernen
Intäkter
Intäkter från externa kunder	578 937	249 959	–	828 896
Totala intäkter	578 937	249 959	–	828 896
varav kunder som svarar för mer än 10 procent av försäljningen av mönsterritare	277 874	–
Rörelsekostnader och rörelseresultat
Aktiverad utveckling		1 412
Avskrivningar av aktiverad utveckling	–51 815	–11 976		–63 791
Avskrivningar på övriga anläggningstillgångar	–28 964	–1 458		–30 422
Kostnader hänförliga till förbrukning av övervärden i lager			–17 000	–17 000
Kostnader hänförliga till förbrukning av övervärden i orderstock			–2 000	–2 000
Avskrivningar av övervärden i immateriella tillgångar			–3 229	–3 229
Rörelseresultat	–99 219	–23 996	–22 620	–145 835
Avstämning av rörelseresultat
Rörelseresultat respektive segment	–99 219	–23 996		–123 215
Avskrivningar övervärden i lager			–17 000	–17 000
Avskrivningar övervärden i orderstock			–2 000	–2 000
Avskrivningar övervärden i immateriella tillgångar			–3 229	–3 229
Konzerngemensamt			–391	–391
Rapporterat rörelseresultat i koncernen				–145 835
Tillgångar
Aktiverad utveckling	73 353	59 633		132 986
Övriga immateriella tillgångar	2 164	117 116		119 280
Materiella anläggningstillgångar	53 226	5 833		59 059
Varulager	262 124	78 922		341 046
Investeringar
Aktiverad utveckling		1 412		1 412
Övriga investeringar	5 568	401		5 969
	KONCERNEN		MODERBOLAGET
---	---	---	---	---
Nettoomsättning per marknad	2009	2008	2009	2008
Sverige	5 335	–	–	–
Övriga Europa	122 406	258	67	258
USA	109 964	106 442	6 422	93 787
Asien	581 997	461 917	398 736	339 350
Öviga länder	9 194
Totalt	828 896	568 617	405 225	433 395
varav försäljning av system	472 051	386 848	309 094	389 876
varav eftermarknadsförsäljning	356 845	181 769	96 131	43 519
	828 896	568 617	405 225	433 395

Bolaget har två rörelsesegment. Det ena segmentet utgörs av verksamheten inom affärsområde mönsterritare. Verksamheten är att utveckla, tillverka samt marknadsföra extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Systemen används av elektronikföretag vid tillverkning av bildskärmar och halvledare. Systemen som möjliggör fotomasktillverkning framställs på ett likartat sätt oberoende av användningsområde, de distribueras på ett likartat sätt och kunderna är i hög utsträckning desamma oavsett tillämpningsområde.

Det andra segmentet utgörs av verksamheten inom affärsområde ytmontering. Verksamheten är att utveckla, tillverka och marknadsföra avancerad ytmonteringsutrustning för flexibel elektronikproduktion. Utrustningen används för ytmontering av elektroniska komponenter på mönsterkort och för stencilfri applicering av lodpasta på mönsterkort.

58 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 8. RÖRELSENS KOSTNADER

KONCERNEN
	2009	2008
Funktionsindelade kostnader fördelade på kostnadsslag (exklusive aktiverat arbete för egen räkning)
Råvaror och förnödenheter	245 017	182 356
Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete	–17 202	15 466
Personalkostnader	383 686	332 086
Avskrivningar	97 442	72 421
Övriga externa kostnader	224 251	200 778
	933 194	803 107

Koncerninterna köp och försäljningar:
Av årets inköp har 10 (6) procent skett från koncernföretag. Av årets försäljning har 19 (11) procent skett till koncernföretag.

NOT 9. AVSKRIVNINGAR FÖRDELADE PER FUNKTION

Koncernen 2009	Kund-relationer	Affärs-system	Utgifter för utveckling	Licens-rättighet	Byggnader och mark	Maskiner och Inventarier	Summa
Kostnad för sålda varor		548				19 379	19 927
Forskning och Utveckling		678	2 300			8 074	11 052
Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling			63 791				63 791
Försäljningskostnader	929	57				695	1 681
Administrationskostnader		153				838	991
	929	1 436	66 091	–	–	28 986	97 442
Koncernen 2008
Kostnad för sålda varor		754			1 411	19 027	21 192
Forskning och Utveckling		691			1 566	18 764	21 021
Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling			24 221				24 221
Försäljningskostnader		62			141	386	589
Administrationskostnader		149		3 132	340	1 777	5 398
	–	1 656	24 221	3 132	3 458	39 954	72 421
Moderbolaget 2009
Kostnad för sålda varor		548				16 560	17 108
Forskning och Utveckling		678				9 274	9 952
Försäljningskostnader		57				243	300
Administrationskostnader		153				662	815
	–	1 436	–	–	–	26 739	28 175
Moderbolaget 2008
Kostnad för sålda varor		754			1 411	17 396	19 561
Forskning och Utveckling		691			1 566	17 169	19 426
Försäljningskostnader		62			141	386	589
Administrationskostnader		149		3 132	340	828	4 449
	–	1 656	–	3 132	3 458	35 779	44 025

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 10. ARVODE OCH KOSTNADERSÄTTNINGAR TILL REVISORER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Arvoden och kostnadsersättning revision m.m
Revisionsuppdrag, KPMG	2 365	1 120	1 223	937
Revisionsuppdrag, Ernst&Young	40	–	–	–
Revisionsuppdrag, övrigt	10	–	–	–
Revisionsuppdrag, totalt	2 415	1 120	1 223	937
Andra uppdrag	509	313	300	283

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Under 2008 har andra uppdrag omfattat tjänster inom ett projekt för att utveckla processer för utvärdering av den interna kontrollen. Årsstämman 2006 valde KPMG till revisor.

NOT 11. ÖVRIGA RÖRELSEPOSTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Övriga rörelseintäkter
Valutakursvinster	11 716	18 559	–	23 544
Realisationsresultat fastighetsförsäljning	–	97 722	–	97 722
Övrigt	1 950	5 286	1 281	6 467
	13 666	121 567	1 281	127 733
varav valutaförändringar avseende icke-säkringsredovisningsderivat	607	–	2 714	–
Övriga rörelsekostnader
Valutakursförluster	3 948	–	2 432	–
Övrigt	43 564	21 611	18 920	21 258
	47 512	21 611	21 352	21 258
varav valutaförändringar avseende icke-säkringsredovisningsderivat	–	753	–	193

NOT 12. KOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Utgifter för forskning och utveckling	186 729	197 308	156 631	200 720
Aktivering av utveckling	–1 412	–71 885	–	–
Avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling	63 791	24 221	–	–
Avskrivningar på övervärden i teknologi	2 300	–	–	–
	251 408	149 644	156 631	200 720

NOT 13. ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

Ersättningar till styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, 2009
	Styrelse-arvode	Utskottsersättning	Grundlön	Övrig¹) ersättning	Rörlig lön	Övriga förmåner	Pensionskostnader	Personaloptioner	Summa	Personaloptioner, antal
Rune Glavare, styrelsens ordförande från den 2 juli 2009	375	75	–	–	–	–	–	–	450	–
Lena Treschow Torell, styrelsens vice ordförande från den 2 juli 2009	331	50	–	–	–	–	–	–	381	–
Sigrun Hjelmquist, styrelseledamot till den 2 juli 2009	50	13	–	–	–	–	–	–	63	–
Magnus Lindquist	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Göran Malm	219	13	–	–	–	–	–	–	231	–
Åke Svensson, styrelseledamot från den 1 april 2009	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Patrik Tigershild, styrelseledamot från den 2 juli 2009	150	38	–	–	–	–	–	–	188	–
Summa ersättningar till styrelsen	1 525	288	–	–	–	–	–	–	1 812	–
Peter Uddfors, verkställande direktör från den 23 november 2009	–	–	278	3	–	–	66	–	347	–
Sven Löfquist, verkställande direktör till den 23 november 2009	–	–	2 371	5 803	894	64	1 247	162	10 542	75 000
Andra ledande befattningshavare (7 personer)	–	–	8 801	3 969	1 662	439	3 560	452	18 884	210 000
Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare	–	–	11 450	9 776	2 556	504	4 873	614	29 772	285 000
Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare	1 525	288	11 450	9 776	2 556	504	4 873	614	31 584	285 000

¹) Övrig ersättning inkluderar avgångsvederlag till avgående VD med 5 774 KSEK och till övriga avgående ledande befattningshavare med 3 734 KSEK. Beloppen är exklusive sociala avgifter.

60 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 13 forts.

Ersättningar till styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, 2008

	Styrelse- arvode	Utskottss- ersättning	Grund- lön	Övrig- ersättning	Rörlig- lön	Övriga förmåner	Pensions- kostnader	Personal- optioner	Summa	Personal- optioner, antal
Christer Elmehagen, styrelsens ordförande	500	50	–	–	–	–	–	–	550	–
Göran Malm, styrelsens vice ordförande	275	50	–	–	–	–	–	–	325	–
Jörgen Centerman	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Sigrun Hjelmquist	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Magnus Lindquist	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Lena Treschow Torell	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Summa ersättningar till styrelsen	I 575	300	–	–	–	–	–	–	I 875	–
Sven Löfquist, verkställande direktör	–	–	2 339	42	841	70	I 255	409	4 957	75 000
Andra ledande befattningshavare (7 personer)	–	–	8 688	387	I 641	423	2 321	I 324	14 784	245 000
Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare	–	–	II 027	429	2 482	493	3 576	I 733	19 740	320 000
Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare	I 575	300	II 027	429	2 482	493	3 576	I 733	21 615	320 000

Ersättningar till styrelsen

Till styrelsen, förutom VD, utgår arvode i enlighet med beslut fattat av årsstämman 2009. Inga arvoden betalas ut till styrelser i dotterbolagen. Arvode utgår även för arbete inom revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Senaste beslutade riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare

Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För dess sammansättning se sidan 32–33. Principerna för ersättningar till ledande befattningshavare bereds av styrelsens ersättningsutskott. Styrelsen fattar därefter beslut om förslaget till principer. Principerna fastställs av årsstämman. I beredningen av ersättningsfrågor används när så bedöms nödvändigt extern rådgivare. Den av årsstämman fastställda huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor. Vid bestämning av faktiska nivåer för ersättning ska faktorer som kompetens, erfarenhet och prestation vägas in. Ersättningen till ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig lön, pensionsförmåner i form av avgiftsbestämda pensionspremiebetalningar, övriga förmåner samt incitamentsprogram i form av ett personaloptionsprogram, vilket omfattar alla anställda i moderbolaget. Övriga förmåner omfattar förmån av fri bil och sjukvårdsförsäkring.

Ersättningar till verkställande direktören

Sven Löfquist har varit verkställande direktör fram till den 23 november 2009. För 2009 uppgick grundlönen på årsbasis till Sven Löfquist till 3 505 956 kronor. Detta är total grundlön, vilken disponerats i form av kontant lön och erläggande av pensionspremier. Sven Löfquist har under 2009 erlagt 1 246 872 kronor kronor i pensionspremiebetalningar. Den rörliga lönen är för 2009 maximerad till 50 procent av grundlönen, varav 20 procent baseras på koncernens nettoresultat och 30 procent på individuella mål uppsatta av styrelsen. För 2009 har bolaget inte nått de uppställda resultatmålen. Däremot utgår rörlig lön för de individuellt uppsatta målen. Rörlig lön för 2009 är ännu inte utbetald men en reservering har gjorts för rörlig lön till Sven Löfquist med ett belopp om 894 KSEK, vilket motsvarar 25 procent av grundlönen. Under 2009 har rörlig lön för 2008 betalats ut till Sven Löfquist med ett belopp om 859 KSEK. I 2008 års bokslut reserverades 841 KSEK. I det personaloptionsprogram som antogs av årsstämman 2007 har VD tilldelats 75 000 optioner. Kostnaden för denna förmån uppgick för 2009 till 162 KSEK exklusive sociala avgifter.

Anställningsavtalet med Sven Löfquist löper med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhörande förmåner. Anställningsavtalet med Sven Löfquist löper fram till den 11 februari 2010. Kostnaden för grundlön och sociala avgifter under den delen av uppsägningstiden som kvarstår under 2010 uppgår till 392 KSEK. Därefter kommer, i enlighet med anställningsavtalet, ett belopp motsvarande 18 månaders lön att utgå. Den totala ersättningen som utgår som avgångsvederlag vid anställningsavtalets utgång uppgår till 5 259 KSEK samt sociala avgifter 1 652 KSEK. Efter anställningstidens utgång utgår inte några övriga förmåner. Samtliga ersättningar till Sven Löfquist har kostnadsfört under 2009, även den del som ännu inte utbetalats.

Peter Uddfors tillträdde som verkställande direktör den 23 november. Total ersättning till Peter Uddfors omfattar grundlön, rörlig lön maximerad till 50 procent av en årslön, pension- och sjukförsäkring, förmån av bil samt fri sjukvårdsförsäkring. Grundlönen uppgår enligt avtal till 2 640 000 kronor per år. Pensions- och sjukförmånerna uppgår till en kostnad motsvarande 30 procent av grundlönen. Anställningsavtalet med Peter Uddfors löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut tolv månaders avgångsvederlag. Under uppsägningstiden uppbär Peter Uddfors grundlön och andra förmåner. Därefter utgår inga förmåner. Pensionsålder är 65 år. För 2009 utgår inte rörlig lön. Ersättningen till Peter Uddfors under 2009 uppgår till 278 000 kronor i lön samt pensionskostnader på 66 000 kronor.

Ersättningar till andra ledande befattningshavare

Koncernens ledningsgrupp har under 2009 bestått av 8 (8) personer, varav 1 (1) kvinna. I december förändrades ledningsgruppen och består nu av 7 personer förutom VD. Redovisade ersättningar inkluderar ersättningar för två nya ledande befattningshavare under december månad. Den rörliga lönen är individuell och för 2009 är den maximerad till mellan 30 och 40 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras dels på koncernens nettoresultat, dels på individuellt uppsatta mål, vilka satts tillsammans med VD och i enlighet med riktlinjer från styrelsens ersättningsutskott. För 2009 har bolaget inte uppnått målen avseende nettoresultat. Däremot utgår rörlig lön för individuellt uppsatta mål. Rörlig lön för 2009 är ännu inte utbetald men en reservering har gjorts med ett belopp på 1 662 KSEK, vilket motsvarar 19 procent av genomsnittlig grundlön för andra ledande befattningshavare. Under 2009 har rörlig lön för 2008 utbetalts med 1 166 KSEK, vilket också reserverades under 2008.

I det personaloptionsprogram som antogs av årsstämman 2007 har nu aktiva andra ledande befattningshavare tilldelats 35 000 optioner vardera, totalt 210 000 optioner. Kostnaden för denna förmån uppgår för 2009 till 453 KSEK exklusive sociala avgifter. Pensionskostnaden för andra ledande befattningshavare avser erlagda avgiftsbestämda pensionsförmåner. Utöver erläggandet av pensionspremier finns inga pensionsförpliktelser.

Anställningsavtalet med CFO löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut tolv månaders avgångsvederlag. I de fall avgångsvederlag utbetalas utgår inga övriga förmåner. Anställningsavtalet med chefen för eftermarknad, som även är verkställande direktör för bolaget i Sydkorea, löper med två månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut avgångsvederlag motsvarande två månadslöner för varje tjänstgöringsår. I de fall avgångsvederlag utbetalas utgår inga övriga förmåner. För övriga befattningshavare inom denna kategori gäller vid uppsägning från bolagets sida tre–sex månaders uppsägningstid samt sex månaders avgångsvederlag. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhörande förmåner. I de fall avgångsvederlag utbetalas utgår inga övriga förmåner.

Under 2009 har kostnader reserverats för avgångsvederlag för tidigare ledande befattningshavare.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 13 forts.

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, moderbolaget	2009	2008
Total sjukfrånvaro	2,13	1,73
varav sjukfrånvaro som avser sammanhängande period på 60 dagar eller mera	0,94	0,87
Sjukfrånvaro för kvinnor	5,32	3,96
Sjukfrånvaro för män	1,20	1,20
Sjukfrånvaro, medarbetare upp till 29 år	1,09	0,01
Sjukfrånvaro, medarbetare 30–49 år	0,11	1,01
Sjukfrånvaro, medarbetare 50 år och äldre	0,93	0,71
Medelantalet anställda	2009
---	---	---
	Kvinnor	Män
Moderbolaget
Sverige	48	208
Kina	1	–
Totalt i moderbolaget	49	208
Dotterbolag
Sverige	21	123
Frankrike	1	12
Japan	12	59
Kina	–	3
Nederländerna	1	7
Singapore	2	7
Storbritannien	2	7
Sydkorea	3	22
Taiwan	1	3
Tyskland	4	15
USA	11	40
Totalt i dotterbolag	58	298
Totalt i koncernen	107	506
Könsfördelning i styrelsen och företagsledningen	2009
---	---	---
	Andel kvinnor	Andel män
Styrelsen	17%	83%
Övriga ledande befattningshavare	13%	87%
Koncernen totalt
Styrelsen	2%	98%
Övriga ledande befattningshavare	6%	94%

62 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 13 forts.

Löner och andra ersättningar				2008
Moderbolaget	Styrelse och ledande befattningshavare	Övriga anställda	Totalt	Styrelse och verkställande direktör	Övriga anställda	Totalt
Sverige, 11 (13) personer	14 772	116 136	130 908	15 766	138 376	154 142
Kina	-	74	74	-	76	76
Totalt i moderbolaget	14 772	116 210	130 982	15 766	138 453	154 218
Dotterbolag, 13 (4) personer	11 902	122 488	134 390	5 105	60 895	66 000
Totalt i koncernen	26 674	238 698	265 372	20 871	199 348	220 218

I redovisade ersättningar till anställda ingår rörlig lön avseende individuellt uppställda mål för 2009 med 10 MSEK exkl. sociala avgifter, varav i moderbolaget 7 MSEK. Den rörliga lönen beräknas utbetalas under mars månad 2010. Kostnadsförda aktierelaterade ersättningar i moderbolaget uppgår till 2 MSEK exkl. sociala avgifter och består av kostnaden för det av årsstämman fastställda personaloptionsprogrammet. Den totala kostnaden för optionsprogrammet beräknas uppgå till 12 MSEK och periodiseras fram till och med mars 2010. Fram till 31 december 2009 har 11 MSEK kostnadsförts. Under 2009 har kostnader reserverats för omstrukturering av verksamheten inom de båda affärsområdena. Denna kostnad redovisas som en övrig rörelsekostnad och ingår inte i lönekostnaderna redovisade ovan. Av dessa kostnader, som totalt uppgår till 34 MSEK, avser 19 MSEK moderbolaget.

Totalt löner och sociala kostnader				2008
	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	Totalt	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	Totalt
Moderbolaget	130 981	69 961	200 942	154 219	83 591	237 809
(varav pensionskostnader)		(23 408)			(28 332)
Dotterbolag	134 390	32 842	167 231	66 000	10 252	76 252
(varav pensionskostnader)		(11 112)			(4 460)
Totalt i koncernen	265 371	102 803	368 173	220 219	93 843	314 061
(varav pensionskostnader)		(34 520)			(32 792)

NOT 14. PERSONALOPTIONSPROGRAM

Årsstämman 2007 antog ett personaloptionsprogram med löptid 2007/2012. Micronic kan inom ramen för optionsprogrammet emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier, varav totalt 1 155 000 kan utges till anställda. För att säkerställa Micronics fullgörande av sitt åtagande till innehavarna av personaloptionerna, inkluderande att erlägga på förmånen belöpande kostnader för arbetsgivaravgifter vid utnyttjandet av personaloptionerna, beslutade årsstämman även att till Micronic Treasury AB emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier. Av dessa avser 385 000 att täcka arbetsgivareavgifterna. Därmed kan bolagets aktiekapital komma att höjas med maximalt 1 540 000 kronor. Samtliga anställda i moderbolaget omfattas av personaloptionsprogrammet, som dock innehåller villkor med krav på anställning för att kunna utnyttja optionerna. Styrelsen fastställde fyra kategorier med olika tilldelningsvillkor. Tilldelning har skett med 40, 30 respektive 30 procent av totalt antal tilldelade optioner på de datum som inföll tio handelsdagar efter avgivandet av andra, tredje respektive fjärde kvartalets delårsrapporter för 2007. Tidigaste tillfälle att utnyttja tilldelade optioner var 2008-03-29. Under 2009 har inga optioner gått till lösen. Den minskning av totalt antal tilldelade optioner som skett under 2009 beror på att personal slutat och optionerna har därmed förverkats. Personaloptionerna utfärdades vederlagsfritt. Lösenpriset motsvarar 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde för de tio handelsdagar som följde avgivandet av respektive delårsrapport och uppgår för de tre tilldelningstillfällena till 57, 54 respektive 34 kronor.

Den ursprungliga värderingen av personaloptionerna, vilken ligger till grund för redovisningen av programmets kostnader, gjordes på tilldelningsdatum. Kostnaderna för personaloptionsprogrammet belastar resultatet fram till och med första kvartalet 2010. Följande parametrar användes vid den initiala värderingen, som är gjord enligt Black&Scholes värderingsmodell.

Den initiala värderingen ligger fast över programmets löptid med undantag för antagandet om andelen kvarstående personal vid respektive lösentidpunkter. Detta antagande kan komma att förändras utifrån faktiska förhållanden. Den totala kostnaden förändras under löptiden då arbetsgivareavgifter beräknas på verkligt värde av optionerna och en ny verkligt-värde-beräkning görs varje kvartal. Kostnaden exklusive arbetsgivareavgifter, redovisas som en administrationskostnad med en motbokning direkt mot eget kapital, medan arbetsgivareavgifterna redovisas som en administrationskostnad och som en upplupen kostnad i balansräkningen. Förväntad volatilitet motsvaras av en historisk volatilitet under sex månader före årsstämmobeslutet.

Av totalt antal tilldelade optioner har ledningsgruppen tilldelats 285 000. Under 2009 har kostnader för personaloptionsprogrammet belastat rörelseresultatet med 2 MSEK och totalt sedan programmets start med 11 MSEK.

Den totala kostnaden fram till 2010 beräknas uppgå till 12 MSEK.

	Tilldelning 1	Tilldelning 2	Tilldelning 3	Totalt
Maximalt antal aktier att nyemittera	616 000	462 000	462 000	1 540 000
Maximalt antal optioner för tilldelning till anställda	462 000	346 500	346 500	1 155 000
Faktiskt antal tilldelade optioner	434 800	326 100	326 100	1 087 000
Värde per option	11,96	13,26	14,53
Värderingstidpunkt, sk grant date	07-07-19	07-07-19	07-07-19
Aktiekurs vid tilldelningstillfället	48,70	48,70	48,70
Lösenpris vid tilldelningstillfället	54,00	54,00	54,00
Genomsnittlig löptid	3 år	3,5 år	4 år
Ränta (stibor samt ssvx tidsviktade)	4,17%	4,25%	4,34%
Volatilitet (faktisk volatilitet under 6 månader före årsstämman)	35%	35%	35%
Utdelningar	0	0	0
Antagande om andelen kvarvarande personal vid lösentidpunkterna	80%	80%	80%
Totalt beräknad kostnad under programmets löptid (inkl. arbetsgivareavgifter)	5 574	4 635	5 079
Faktiska lösenpriser	57,00	54,00	34,00
Initialt antal tilldelade optioner				1 087 000
Förändring under 2008				-145 850
Förändring under 2009				-62 400
Antal utestående optioner per den 31 december 2009				878 750
Andel av initialt antal tilldelade optioner				81%
Värdering av optionerna per den 31 december 2009	0	0	0	0

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 15. FINANSNETTO

	KONCERNEN
	2009	2008
Ränteintäkter	4 884	13 320
Finansiella intäkter	4 884	13 320
Räntekostnader	6 835	11 377
Finansiella kostnader	6 835	11 377
Finansnetto	-1 951	1 943

Räntekostnader redovisas i den takt de uppstår och upplupna räntekostnader beräknas för att få hela periodens räntekostnad. Inga räntekostnader finns aktiverade i tillgångsposter.

NOT 16. RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	MODERBOLAGET
	2009	2008
Ränteintäkter koncernbolag	586	955
Övriga ränteintäkter	2 658	13 243
Utdelningar	8 631
Ränteintäkter och liknande resultatposter	11 875	14 198
Räntekostnader	1 472	10 183
Räntekostnader och liknande resultatposter	1 472	10 183
Resultat från finansiella poster	10 403	4 015

NOT 17. LEASINGAVTAL

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Inventarier nyttjade via finansiell leasing:
Ingående anskaffningsvärde	78 460	78 460	-	-
Årets inköp	-	-	-	-
Anskaffningsvärden finansiellt leasade inventarier	78 460	78 460	-	-
Ingående avskrivningar	-78 460	-75 853	-	-
Årets avskrivningar	-	-2 607	-	-
Ackumulerade avskrivningar finansiellt leasade inventarier	-78 460	-78 460	-	-
Utgående planenligt restvärde leasade inventarier	-	-	-	-
Under året kostnadsförda leasingavgifter (finansiell leasing)	-	3 982	-	3 982
	KONCERNEN		MODERBOLAGET
---	---	---	---	---
	2009	2008	2009	2008
Under året kostnadsförda leasingavgifter (operationell leasing)	27 447	9 647	10 998	3 787
varav variabla avgifter	14 067	2 295	6 239	2 295
Framtida betalningsåtaganden avseende operationell leasing samt övriga hyresavtal (nominellt):
Inom ett år	26 898	19 445	8 321	11 654
Mellan ett och fem år	64 974	79 237	36 454	64 060
Senare än fem år	122 964	150 560	121 075	149 170
Framtida betalningsåtaganden avseende operationell leasing samt övriga hyresavtal (nuvärde):
Inom ett år	26 324	19 200	8 158	11 409
Mellan ett och fem år	57 705	71 047	32 467	55 870
Senare än fem år	85 197	100 520	83 678	99 130

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

NOT 18. SKATTER

Konzernen		KONCERNEN
Redovisat i resultaträkningen		2009	2008
Aktuell skatt
Årets skattekostnad		-11 379	-7 703
		-11 379	-7 703
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader		-16 501	21 706
Uppskjuten skatt på årets förändring av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag		15 709	2 642
Uppskjuten skatt på aktiverad utveckling		16 406	-13 346
Uppskjuten skatt på koncernmässiga förvärvade tillgångar		5 846	-
Uppskjuten skatt på internvinst i lager		-4 207	3 767
Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag		-1 368	-8
Uppskjuten skatt till följd av ändrad skattesats		-	-3 634
Uppskjuten skatt på derivat för säkringsredovisning		-1 273	613
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver		-	1 526
Övrigt		460	-691
		15 072	12 575
Totalt redovisad skatt i koncernen		3 693	4 872
Avstämning effektiv skatt	2009		2008
---	---	---	---
Resultat före skatt		-147 786
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3%	38 868	28,0%
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	-0,2%	-235	3,0%
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter	-1,0%	-1 434	-2,2%
Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag	-3,3%	4 825	0,0%
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-25,8%	-38 152	0,0%
Effekt av ändrad skattesats	0,0%	-	-10,2%
Övrigt	-0,1%	-179	-4,8%
Redovisad effektiv skatt	2,68%	3 963	13,72%
Skatteposter som redovisats mot övrigt totalresultat			2009
Värdeförändringar på derivat som används för säkring av valutarisk i kassaflödessäkring			-1 001
Omräkningsdifferenser från valutalån som behandlas som nettoinvestering i utländska dotterbolag			661
Övrigt			-848
			-1 188
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder	2009		2008
---	---	---	---
	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Uppskjuten skattefordran
Materiella anläggningstillgångar	1 792	-333	551
Immateriella anläggningstillgångar		-34 976
Koncernmässiga förvärvade tillgångar		-13 879
Derivat som säkringsinstrument		-890	2 258
Kundfordringar	1 065		354
Varulager	17 376		26 422
Avsättningar	2 613		2 839
Upplupna kostnader	2 191		485
Övrigt	1 544		1 965
Underskottsavdrag	102 904		66 854
Skattefordringar/skulder	129 485	-50 078	101 728
Kvittning	-5 937	5 937	-10 949
Skattefordringar/skulder netto	123 548	-44 141	90 779

Kvittning av skattefordran respektive skatteskuld har skett inom samma skattesubjekt.

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

Not 18 forts.

Förändring av uppskjuten skatt	Ingående balans 1 januari 2009	Redovisat över resultat-räkningen	Redovisat mot totalresultat	Tillkommer via dotter-bolagsförvärv	Utgående balans 31 december 2009
Materiella anläggningstillgångar	500	-412	-94	1 465	1 459
Immateriella anläggningstillgångar	-32 919	16 405	-	-18 462	-34 976
Koncernmässiga förvärvade tillgångar	-	5 846	-	-19 725	-13 879
Derivat som säkringsinstrument	2 258	-1 273	-1 001	-874	-890
Kundfordringar	354	-141	-22	874	1 065
Varulager	26 422	-17 769	-580	9 303	17 376
Avsättningar	2 839	-1 727	-36	1 537	2 613
Upplupna kostnader	485	-68	-25	1 799	2 191
Övrigt	1 965	-507	-26	489	1 544
Skattemässigt underskott	66 854	14 718	-65	21 397	102 904
	68 758	15 072	-1 849	-2 197	79 407

Moderbolaget

Redovisat i resultaträkningen	2009	2008
Aktuell skatt
Årets skattekostnad	-3 213	-
	-3 213	-
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-12 746	17 916
Uppskjuten skatt på årets förändring av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	8 939	2 785
Uppskjuten skatt till följd av utnyttjande av tidigare ej aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-	-8
Uppskjuten skatt till följd av ändrad skattesats på tidigare aktiverat underskottsavdrag	-	-5 579
	-3 807	15 114
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	-7 020	15 114
Avstämning effektiv skatt	2009	2008
---	---	---
Resultat före skatt	-97 743	-80 625
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	26,3% 25 706	28,0% 22 575
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter	2,1% 2 097	-0,3% -263
Justering av uppskjuten skatt hänförlig till tidigare år	0,0% -	0,0% -8
Ökning av underskottsavdrag utan motsvarande aktivering av uppskjuten skatt	-135,5% -34 824	-
Effekt av ändrad skattesats	0,0% -	-6,9% -5 579
Övrigt	0,0% -	-2,0% -1 611
Redovisad effektiv skatt	-7,18% -7 020	18,75% 15 114
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital	2009	2008
---	---	---
Omräkningsdifferenser	661	-2 497
Övrigt	2 552
	3 213	-2 497

66 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 18 forts.

	2009		2008
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld
Materiella anläggningstillgångar	551	–	551	–
Varulager	5 273	–	17 824	–
Upplupna kostnader	–	–	195	–
Underskottssavdrag	75 792	–	66 854	–
Skattefordringar/skulder	81 616	–	85 424	–
Förändring av uppskjuten skatt	Ingående balans 1 januari 2009	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot eget kapital	Utgående balans 31 december 2009
---	---	---	---	---
Materiella anläggningstillgångar	551	–	–	551
Varulager	17 824	–12 551	–	5 273
Upplupna kostnader	195	–195	–	–
Skattemässigt underskott	66 854	8 939	–	75 793
	85 424	–3 807	–	81 616

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 19. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÄNGAR

Konzernen	Affärssystem		Utgifter för utveckling		Teknologi		Licensrättighet
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans I januari	20 003	20 003	577 046	505 161		–	17 084	17 084
Rörelseförvärv	–	–	–	–	23 000	–	–	–
Investeringar hänförliga till rörelseförvärv	–	–	141 909	–	–	–	–	–
Investeringar under året	1 964	–	1 412	71 885	–	–	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	21 967	20 003	720 367	577 046	23 000	–	17 084	17 084
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans I januari	–18 367	–16 711	–451 878	–427 657	–	–	–17 084	–13 951
Investeringar hänförliga till rörelseförvärv	–	–	–71 711	–	–	–	–	–
Årets avskrivningar	–1 436	–1 656	–63 791	–24 221	–2 300	–	–	–3 132
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	–19 803	–18 367	–587 380	–451 878	–2 300	–	–17 084	–17 084
Utgående planenligt restvärde 31 december	2 164	1 636	132 987	125 168	20 700	–	–	–
Konzernen	Kundrelationer		Varumärke		Goodwill		Summa
---	---	---	---	---	---	---	---	---
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans I januari	–	–	–	–	–	–	614 133	542 248
Rörelseförvärv	13 000	–	20 000	–	64 344		120 344
Investeringar hänförliga till rörelseförvärv	–	–	–	–	–	–	141 909	–
Investeringar under året	–	–	–	–	–	–	3 376	71 885
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	13 000	–	20 000	–	64 344	–	879 762	614 133
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans I januari	–	–	–	–	–	–	–487 329	–458 320
Investeringar hänförliga till rörelseförvärv	–	–	–	–	–	–	–71 711	–
Årets avskrivningar	–929	–	–	–	–	–	–68 456	–29 009
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	–929	–	–	–	–	–	–627 496	–487 329
Utgående planenligt restvärde 31 december	12 071	–	20 000	–	64 344	–	252 266	126 804

Investeringen i affärssystem avser nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärssystem. Aktiverade kostnader omfattar internt upparbetade och externt förvärvade tillgångar.

Investeringar i utveckling redovisas efter individuell prövning som immateriella tillgångar då kriterierna för aktivering är uppfyllda. De aktiverade utgifterna består av internt upparbetade tillgångar.

Den externt förvärvade licensrättigheten avser rätten att nyttja "know-how" avseende tillämpningsområdet direktritning som är kopplade till patenträttigheter i enlighet med avtalet med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and Systems (IMS). Från och med 2003 betalas licensavgifter till Fraunhofer. Se not 34.

Under 2009 har tillgångar tillkommit genom dotterbolagsförvärv. Andra tillgångar har tillkommit i sambandet med förvärvet av MYDATA, då en fördelning av övervärdet gjorts på olika tillgångsslag, se not 6.

Upplysningar om avskrivningar fördelade per funktion finns i not 9.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 19 forts.

Prövning av nedskrivningsbehov av immateriella anläggningstillgångar

Vid förvärvet av MYDATA identifierades övervärden fördelade mellan teknologi, varumärke, kundrelationer, orderstock och varulager samt goodwill.

Övervärdet i varulager och orderstock har i sin helhet skrivits av under 2009. Övervärden i teknologi och kundrelationer bedöms ha en nyttjandeperiod om fem respektive sju år och skrivs av under denna period.

Övervärden i varumärke och goodwill med en obestämbar nyttjandeperiod bedöms genom nedskrivningsprövning av kassagenererande enhet baserat på enhetens nyttjandevärden.

Nedskrivningsprövning av goodwill och varumärke med obestämbar nyttjandeperiod

Micronic Laser Systems prövar det redovisade värdet av goodwill och varumärke med obestämbara nyttjandeperioder minst en gång per år, i samband med årsbokslutet. Utöver denna årliga genomgång görs en bedömning för att fastställa om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov vid varje rapportdatum, det vill säga kvartalsvis.

Nedan presenteras det redovisade värdet av goodwill och varumärke med obestämbara nyttjandeperioder. Dessa avser i sin helhet den kassagenererande enheten MYDATA som förvärvades den 2 juli 2009. Den kassagenererande enhetens återvinningsvärde bygger på nyttjandevärde. Detta värde bygger i sin tur på kassaflödesprognoser för fem år framåt i tiden.

Kassaflödesprognoserna utgår från företagsledningens affärsplaner för affärsområde ytmontering (MYDATA). De viktigaste antagnaden i dessa prognoser avser volymer och marginaler, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringar samt diskonteringsfaktorer. Affärsplanerna bygger på tidigare erfarenheter, förväntade förändringar i marknaden och ledningens bedömning av de aktuella marknadssegmenten. Även bedömningar om tillväxttakten baseras på marknadsutsikter

inom aktuella marknadssegment. Under prognosperioden bedöms tillväxttakten fluktuera under de första två åren, framför allt på grund av den nya produktportföljen som tagits fram under 2009 och som bedöms få en stark tillväxt på ett par års sikt. En stabilare tillväxttakt förväntas under den senare delen av prognosperioden.

Efter prognosperioden bedöms tillväxttakten ligga på 2,5 procent. Den diskonteringsfaktor som använts vid fastställande av återvinningsvärde uppgår till 12,5 procent efter skatt. Återvinningsvärdet som på så sätt framräknats överstiger redovisade värden och inget nedskrivningsbehov har därmed redovisats.

Allokering av immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod	2009	2008
Kassagenererande enhet
Goodwill
Mönsterritare	–	–
Ytmontering	64 344	–
	64 344	–
Varumärke
Mönsterritare	–	–
Ytmontering	20 000	–
	20 000	–
Moderbolaget	Affärssystem
---	---	---
	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	20 003	20 003
Investeringar under året	1 964	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	21 967	20 003
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	–18 367	–16 711
Årets avskrivningar	–1 436	–1 656
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	–19 803	–18 367
Utgående planenligt restvärde 31 december	2 164	1 636

Investeringen i affärssystem avser nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem. Aktiverade kostnader omfattar internt upparbetade och externt förvärvade tillgångar.

Investeringar i utveckling redovisas efter individuell bedömning som immateriella tillgångar då kriterierna för aktivering är uppfyllda. De aktiverade utgifterna består av internt upparbetade tillgångar.

Upplysningar om avskrivningar fördelade per funktion finns i not 9.

MICRONIC ÅRSREDOVISING 2009

NOT 20. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÄNGAR

Konzernen	Byggnader och mark		Maskiner och inventarier		Pågående nyanläggningar		Summa
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	-	133 960	394 528	427 070	284	1 147	394 812	562 177
Investeringar genom dotterbolagsförvärv		-	22 990	-	-	-	22 990	-
Inköp under året		4 323	2 134	4 090	1 400	68	3 534	8 481
Omklassificeringar till inventarier		-	284	931	-284	-931	-	-
Omklassificeringar till produkter i arbete		-	-19 612	-36 800	-	-	-19 612	-36 800
Omklassificeringar från komponentlager		-	1 948	-	-	-	1 948	0
Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier		-138 288	-38 153	-12 213	-	-	-38 153	-150 501
Justering av klassificering enligt IAS 16 av byggnadsinventarier		-	-	7 090	-	-	-	7 090
Initial justering av övergång till redovisning enligt IAS 16		5	-	-	-	-	-	5
Året valutakursdifferenser		-	-1 320	4 360	-	-	-1 320	4 360
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	-	-	362 799	394 528	1 400	284	364 200	394 812
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-30 738	-308 909	-285 081	-	-	-308 909	-315 819
Ack avskrivningar per 30 juni genom dotterbolagsförvärv		-	-15 621	-	-	-	-15 621	-
Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete		-	10 460	17 886	-	-	10 460	17 886
Avskrivning sålda/utrangerade inventarier		34 201	37 915	5 713	-	-	37 915	39 914
Justering av klassificering enligt IAS 16 av byggnadsinventarier		-	-	-7 090	-	-	-	-7 090
Initial justering av övergång till redovisning enligt IAS 16		-5	-	-	-	-	-	-5
Årets avskrivningar		-3 458	-28 986	-40 337	-	-	-28 986	-43 795
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	-	-	-305 141	-308 909	-	-	-305 141	-308 910
Utgående planenligt restvärde 31 december	-	-	57 659	85 620	1 400	284	59 059	85 904

Utrustning har omklassificerats från inventarier till produkter i arbete till ett värde av 20 (37) MSEK.

Moderbolaget	Byggnader och mark		Maskiner och inventarier		Pågående nyanläggningar		Summa
	2009	2008	2009	2008	2009	2008	2009	2008
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	-	132 726	287 575	318 779	284	1 147	287 859	452 652
Inköp under året		4 323	1 303	9 788	1 400	68	2 703	14 179
Omklassificeringar till inventarier		-	284	931	-284	-931	-	-
Omklassificeringar från komponentlager		-	1 948	-	-	-	1 948	-
Omklassificeringar till produkter i arbete		-	-19 612	-36 800	-	-	-19 612	-36 800
Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier		-138 288	-37 939	-12 213	-	-	-37 939	-150 501
Justering av klassificering enligt IAS 16 av byggnadsinventarier		-	-	7 090	-	-	-	7 090
Initial justering av övergång till redovisning enligt IAS 16		1 239	-	-	-	-	-	1 239
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	-	-	233 559	287 575	1 400	284	234 959	287 859
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-	-29 504	-208 965	-189 695	-	-	-208 965	-219 199
Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete		-	10 460	17 886	-	-	10 460	17 886
Avskrivning sålda/utrangerade inventarier		34 201	37 866	5 713	-	-	37 866	39 914
Justering av klassificering enligt IAS 16 av byggnadsinventarier		-	-	-7 090	-	-	-	-7 090
Initial justering av övergång till redovisning enligt IAS 16		-1 239	-	-	-	-	-	-1 239
Årets avskrivningar		-3 458	-26 739	-35 779	-	-	-26 739	-39 237
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	-	-	-187 378	-208 965	-	-	-187 378	-208 965
Utgående planenligt restvärde 31 december	-	-	46 181	78 610	1 400	284	47 581	78 894

Utrustning har omklassificerats från inventarier till produkter i arbete till ett värde av 20 (37) MSEK.

70 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 21. ANDELAR I KONCERNBOLAG

	MODERBOLAGET
	2009	2008
Ingående anskaffningsvärde	27 084	27 084
Fusion mellan Micronic Japan K.K. och MYDATA K.K.	800	–
Förvärv av MYDATA automation AB	319 819	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	347 703	27 084
Ingående nedskrivningar	–2 407	–2 407
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–2 407	–2 407
Utgående bokfört värde	345 296	24 677
Direktägda dotterföretag	Org.nr.	Säte
---	---	---
Micronic Treasury AB	556501-0989	Täby
Micronic Japan K.K.	607215	Tokyo
Micronic Laser Systems, Inc.	94-3344558	Wilmington
Micronic Laser Systems Far East Ltd.	80271004	Taipei
Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd.	134111-0136974	Anyang
MYDATA automation AB	556238-6739	Stockholm

Direktägda dotterföretag	Land
MYDATA automation S.A.S	Frankrike
MYDATA automation Ltd.	Storbritannien
MYDATA automation Inc.	USA
MYDATA automation Asia Pte Ltd.	Singapore
MYDATA automation B.V.	Nederländerna
Royonic Elektronik-Produktionsmaschinen GmbH	Tyskland
MYDATA automation Treasury AB	Sverige

NOT 22. FORDRINGAR PÅ KONCERNBOLAG

	MODERBOLAGET
	2009	2008
Ingående bokfört värde	33 507	26 209
Tillkommande poster	–	7 298
Avgående poster	–4 106	–
Utgående bokfört värde	29 401	33 507

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 23. ÖVRIGA LÄNGFRISTIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Ingående bokfört värde	38 051	5 309	29 880	80
Tillkommande genom rörelseförvärv	5 083	–	–	–
Tillkommande poster	793	34 966	–	32 000
Avgående poster	–6 127	–2 224	–2 200	–2 200
Utgående bokfört värde	37 800	38 051	27 680	29 880

Tillkommande post i moderbolaget 2008 avser deposition avseende hyra för fastigheten som såldes 2008. Depositionen är räntebärande och frisläpps över hyresperiodens löptid som är 15 år. Tillkommande post utöver detta i koncernen avser framför allt i det japanska dotterbolaget erlagda depositioner avseende hyresavtal. Alla fordringar är upptagna till nominellt belopp. Avgående poster under 2009 avser den frisläppta delen av depositionen avseende framtida hyresbetalningar.

NOT 24. VARULAGER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Komponentlager	76 533	81 083	65 558	81 083
Reservdelslager	130 648	90 539	53 417	42 842
Färdigvarulager	26 814	–	–	–
Produkter i arbete	107 051	138 080	103 860	138 080
	341 046	309 702	222 835	262 005

Utrustning har omklassificerats från inventarier till produkter i arbete till ett värde av 20 (37) MSEK. Lagernedskrivningar och därmed jämförbara kostnader uppgående till 27 (67) MSEK har belastat rörelseresultatet i koncernen och avser framför allt nedskrivning av komponenter tillhörande produkter som inte längre marknadsförs och säljs.

NOT 25. ÖVRIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Mervärdesskattefordran	11 445	4 333	3 369	4 333
Derivat, ej säkringsredovisning	22 032	–	–	–
Förskott till leverantör	549	736	549	736
Kortfristig fordran deposition fastighet	2 200	2 482	2 200	2 482
Övriga fordringar	3 949	683	929	476
	40 175	8 234	7 047	8 027

NOT 26. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Försäljningsintäkter	98 539	112 589	98 327	112 589
Varu- och servicekostnader	947	268	947	268
Kommissionskostnader	48	1 976	48	1 976
Övrigt	7 017	21 716	7 804	14 583
	106 551	136 549	107 126	129 416

NOT 27. OBESKATTADE RESERVER/BOKSLUTSDISPOSITIONER

	MODERBOLAGET
	2009	2008
Obeskottade reserver
Ingående balans skattemässiga överavskrivningar utöver redovisningsmässiga, maskiner och inventarier	–	5 451
Årets förändring	–	–5 451
Utgående balans skattemässiga överavskrivningar	–	–

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 28. RÄNTEBÄRANDE SKULDER/SKULDER TILL KREDITINSTITUT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Långfristiga räntebärande skulder
Banklån	3 926	5 916	–	–
Övriga räntebärande skulder	–	142 162	–	142 162
	3 926	148 078	–	142 162
Kortfristiga räntebärande skulder
Kortfristig del av banklån	7 791	15 177	–	–
Checkräkningskredit	7 032	–	–	–
	14 823	15 177	–	–
Summa räntebärande skulder	18 749	163 254	–	142 162
Banklån förfaller till betalning enligt nedan:
Förfaller inom ett år	14 823	15 177	–	–
Förfaller mellan ett och fem år	3 926	5 916	–	–
Förfaller senare än fem år	–	–	–	–
	18 749	21 093	–	–
Övriga räntebärande skulder
Förfaller inom ett år	–	–	–	–
Förfaller mellan ett och fem år	–	142 162	–	142 162
Förfaller senare än fem år	–	–	–	–
	–	142 162	–	142 162

Räntebärande skulder; kontraktsenligt förfall, koncernen

	Nominellt belopp originalvaluta	Bokfört värde	Effektiv ränta	Förfallotidpunkt enligt låneavtal
				<1 år	1–5 år	Mer än 5 år
Banklån
JPY, fast ränta	149 350	11 717	1,59%	7 791	3 926	–
SEK, rörlig ränta (checkräkningskredit)	7 032	7 032	2,96%	7 032	–	–
Totalt räntebärande skulder		18 749		14 823	3 926	–

En ränteförändrings påverkan på kassaflödet, koncernen

	Nominellt belopp originalvaluta	Bokfört värde	Effektiv ränta	Ränte-förändring med 1%	Räntekostnad per år faktisk	Räntekostnad per år med 1% höjning
Banklån
JPY, fast ränta	149 350	11 717	1,59%	2,59%	186	303
SEK, rörlig ränta (checkräkningskredit)	7 032	7 032	2,96%	3,96%	208	278
Totalt räntebärande skulder		18 749			394	582

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 29. LÄNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN
	2009	2008
Ersättningar till anställda
Ingående bokfört värde	7 719	5 536
Tillkommande genom rörelseförvärv	951	–
Belopp som tagits i anspråk	–385	2 183
Utgående bokfört värde	8 285	7 719

I de japanska och koreanska dotterbolagen görs avsättningar för ersättningar till anställda. Under vissa förutsättningar betalas ett engångsbelopp ut till den anställde då anställningen upphör, antingen på grund av pension eller då den anställde av annan anledning slutar sin anställning. Skulden är upptagen till högsta möjliga värde.

NOT 31. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Upptagningskostnader	207	3 909	207	3 909
Löne- och lönebikostnader	103 387	69 884	68 892	67 853
Kommissionskostnader	7 029	10 040	4 831	10 040
Övrigt	61 429	44 774	23 570	32 337
	172 052	128 607	97 500	114 139

Upplupna installationskostnader omfattar beräknade återstående kostnader för upptagning, uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis.

Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är små i förhållande till värdet av systemet i helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader.

NOT 33. STÄLLDA SÄKERHETER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Nedan anges säkerheter för angivna skuldposter i balansräkningen
Skulder till kreditinstitut
Företagsinteckningar	121 700	89 000	89 000	89 000
	121 700	89 000	89 000	89 000

NOT 30. ÖVRIGA SKULDER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Personalens källskatter	8 894	6 561	3 411	4 039
Derivat, säkringsredovisning	–	9 688	–	–
Derivat, ej säkringsredovisning	–	2 516	–	–
Mervärdesskatteskuld	2 642	–	–	–
Övrigt	6 527	3 598	2	7
	18 063	22 363	3 413	4 046

NOT 32. GARANTIAVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Garantiavsättningar
Ingående bokfört värde	18 852	13 031	18 852	13 031
Tillkommande genom rörelseförvärv	9 847	–	–	–
Periodens avsättningar	15 289	20 014	12 219	20 014
Ianspråktaget under perioden	–15 348	–10 335	–12 625	–10 335
Outnyttjade återförda belopp	–8 228	–3 858	–5 591	–3 858
Utgående bokfört värde	20 412	18 852	12 855	18 852

Upplupna garantikostnader omfattar beräknade återstående kostnader för garantiåtaganden, uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis på varje levererat system. Avsättningen för garantiåtaganden görs i samband med resultatavräkning.

NOT 34. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2009	2008	2009	2008
Framtida betalningsåtagande till samarbetspartners	6 504	98 420	4 141	98 420
	6 504	98 420	4 141	98 420
varav:
förfaller inom ett år	4 410	16 403	3 106	16 403
förfaller mellan ett och fem år	2 094	32 807	1 035	32 807
förfaller senare än fem år	–	49 210	–	49 210
	6 504	98 420	4 141	98 420

Genom avtal med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and Systems (IMS) om framtida samarbete kring utveckling av SLM-teknologin finns åtaganden om framtida betalningar under förutsättning att ett antal villkor och motprestationer uppfylls.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 35. KUNDFORDRINGAR, NEDSKRIVNING, ÅLDERSANALYS OCH ÖVRIG INFORMATION

	KONCERNEN
	2009		2008
	Brutto	Nedskrivningar	Brutto	Nedskrivningar
Ej förfallna kundfordringar	124 501	–	170 678	–
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	20 018	–	33 622	–
Förfallna kundfordringar >30–90 dgr	17 545	1 296	1 815	168
Förfallna kundfordringar >90–180 dgr	3 051	309	1 332	477
Förfallna kundfordringar >180 dgr	1 690	196	636	546
Förfallna kundfordringar >360 dgr	3 114	3 114	–	–
Summa	169 919	4 915	208 083	1 191

Under året har en nedskrivning om 658 (140) TSEK gjorts på grund av att kunder har försats i konkurs, inget tyder på att återvinning kan ske. Övriga finansiella tillgångar avser kundfordringar med bedömd god kreditkvalitet. Säkerheter, förutom i vissa fall remburser och kreditförsäkringar, förekommer inte.

NOT 36. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

I nedanstående tabell presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder, upptagna till redovisat respektive verkligt värde, klassificerade i kategorierna
- Derivat, säkringsredovisning
- Derivat, ej säkringsredovisning
- Kund- och lånefordringar
- Övriga skulder

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningarna enligt nedan:
Verkligt värde för räntebärande skulder baseras på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta, diskonterat till aktuell marknadsränta på balansdagen. Bolaget använder vid beräkningen swapränta per den 31 december 2009. De räntesatser som används baseras på respektive låns kvarvarande löptid till kommande ränteomförhandlingstillfälle. Valutaterminer värderas utifrån tillgänglig marknadsdata.

Koncernen 2009	Derivat, säkringsredovisning	Derivat, ej säkringsredovisning	Kund- och lånefordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Kundfordringar			165 004		165 004	165 004
Övriga fordringar
Valuta
SEK			181 889		181 889	181 889
USD		19 100	32 011		51 111	51 111
JPY			18 296		18 296	18 296
EUR		2 932	15 397		18 329	18 329
GBP			2 157		2 157	2 157
TWD			1 773		1 773	1 773
KRW			24 768		24 768	24 768
SGD			266		266	266
RMB			29		29	29
Summa tillgångar	–	22 032	441 590	–	463 622	463 622
Långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut				3 926	3 926	3 926
Övriga långfristiga räntebärande skulder					–	–
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut				14 823	14 823	14 823
Leverantörsskulder				64 860	64 860	64 860
Övriga finansiella skulder
Valutaterminskontrat (kassaflödessäkring)				–	–	–
Övriga finansiella skulder				2 802	2 802	2 802
Summa skulder	–	–	–	86 411	86 411	86 411
Redovisad förlust (värdeförändring)	607	–	–	–	–	–

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 36 forts.

Konzernen 2008	Derivat, säkrings-redovisning	Derivat, ej säkringsredovisning	Kund- och lånefordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Kundfordringar			206 892		206 892	206 892
Övriga fordringar					-
Likvida medel					-
SEK			162 591		162 591	162 591
USD			5 350		5 350	5 350
JPY			39 465		39 465	39 465
EUR			146 037		146 037	146 037
TWD			1 747		1 747	1 747
KRW			16 156		16 156	16 156
RMB			38		38	38
Summa tillgångar	-	-	578 276	-	578 276	578 276
Långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut				5 916	5 916	5 916
Övriga långfristiga räntebärande skulder				142 162	142 162	142 162
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut				15 177	15 177	15 177
Leverantörsskulder				20 178	20 178	20 178
Övriga finansiella skulder
Valutaterminskontrakt (kassaflödessäkring)	9 688	2 516			12 204	12 204
Övriga finansiella skulder				807	807	807
Summa skulder	9 688	2 516	-	184 240	196 444	196 444
Redovisad förlust (värdeförändring)	13 404	-	-	-	-	-

Koncernens innehav av valutaterminer fördelar sig per den 31 december 2009 på följande underliggande belopp och förfallotider.

Utestående valutaterminer den 31 december 2009

	Valuta	Belopp tusental	Förfall
EUR, sälj	EUR	2 850	kv 1-10
EUR, sälj	EUR	2 600	kv 2-10
EUR, sälj	EUR	2 400	kv 3-10
EUR, sälj	EUR	2 300	kv 4-10
Summa		10 150
	Valuta	Belopp tusental	Förfall
---	---	---	---
USD, sälj	USD	7 650	kv 1-10
USD, sälj	USD	8 700	kv 2-10
USD, sälj	USD	9 600	kv 3-10
USD, sälj	USD	3 500	kv 4-10
Summa		29 450

Riskhantering

En redogörelse för koncernens risker och riskhantering lämnas i enlighet med IFRS 7 i förvaltningsberättelsen.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

Not 36 forts.

Förfallostruktur finansiella skulder, koncernen

Koncernen 2009
	Valuta	Nom. belopp i originalvaluta	Totalt TSEK	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	5 år och längre
Banklån
Banklån	JPY	149 350	11 717		1 948	5 843	3 926
Checkräkningskredit	SEK	7 032	7 032		7 032
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder	SEK	46 662	46 662	37 961	8 701
Leverantörsskulder	EUR	710	7 347	5 901	1 445
Leverantörsskulder	JPY	40 544	3 181	1 089	1 993	99
Leverantörsskulder	USD	916	6 603	6 499	104
Leverantörsskulder	GBP	72	825	825
Leverantörsskulder	SGD	5	25	25
Leverantörsskulder	CZK	554	217	217
Övriga finansiella skulder
Övriga räntebärande skulder
Övriga finansiella skulder	JPY	35 712	2 802		2 802
Summa			86 411	52 517	24 025	5 942	3 926	-

Balansposten Likvida medel/Kassa och bank bestod vid utgången av året endast av bankmedel i likhet med föregående år. Beviljad outnyttjad checkräkningskredit uppgår till 52 (25) MSEK.

Förfallostruktur finansiella skulder, koncernen

Koncernen 2008
	Valuta	Nom. belopp i originalvaluta	Totalt TSEK	Inom 1 mån	1–3 mån	3 mån–1 år	1–5 år	5 år och längre
Banklån
Banklån	JPY	245 260	21 092			15 177	5 915
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder	SEK	13 290	13 290	11 851	1 439
Leverantörsskulder	EUR	75	818	531	286
Leverantörsskulder	JPY	38 950	3 350	3 350
Leverantörsskulder	USD	351	2 721	2 721
Övriga finansiella skulder
Övriga räntebärande skulder	EUR	13 000	142 162				142 162
Övriga finansiella skulder	JPY	9 381	807		807
Summa			184 240	18 453	2 532	15 177	148 077	-

Balansposten Likvida medel/Kassa och bank bestod vid utgången av året endast av bankmedel i likhet med föregående år. Beviljad outnyttjad checkräkningskredit uppgår till 25 (25) MSEK.

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

78 MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

NOT 37. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGENS UTGÅNG

Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsårets utgång inte inträffat några händelser som väsentligt påverkat eller väntas påverka bolaget finansiellt.

NOT 38. KAPITALHANTERING

Styrelsen i Micronic har fastställt en finansiell målsättning, innebärande att bolaget ska ha en god kapitalstruktur som säkerställer finansiell stabilitet och som utgör en god grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Styrelsen övervakar koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner ärenden som rör förvärv, investeringar och finansiering samt övervakar löpande koncernens exponering mot finansiella risker.

Micronic har inte lämnat utdelning vid något tillfälle utan har återinvesterat upparbetade vinstmedel för att finansiera främst fortsatt utvecklingsarbete och på så sätt skapa tillväxt.

Micronic definierar kapital som eget kapital enligt balansräkningen, 1 047 154 (888 576) MSEK, med avdrag för dels orealiserade värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat ingående i säkringsreserv och dels aktierelaterade erättningar redovisade mot eget kapital, 1 036 287 (882 436) MSEK.

Koncernens långsiktiga mål har hittills varit att under en konjunkturcykel nå en rörelsemarginal överstigande 15 procent och en soliditet överstigande 60 procent. Koncernledningen ska under 2010 utvärdera de övergripande finansiella målen.

Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.

Finansiella rapporter

Förslag till disposition beträffande bolagets resultat

Styrelsen föreslår att moderbolagets ansamlade förluster, 220 450 683 kronor, överförs i ny räkning.

Godkännande och fastställelse

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande den 22 februari 2010. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 12 april 2010.

Styrelsens intygande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Täby den 22 februari 2010

Rune Glavare
Styrelseordförande

Göran Malm
Styrelseledamot

Magnus Lindquist
Styrelseledamot

Åke Svensson
Styrelseledamot

Patrik Tigerschiöld
Styrelseledamot

Lena Treschow Torell
Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har lämnats den 22 februari 2010.

KPMG AB
Anders Malmeby
Auktoriserad revisor

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009
79

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Micronic Laser Systems AB (publ.)
Org nr 556351-2374

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Micronic Laser Systems AB (publ.) för år 2009. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören

gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 22 februari 2010
KPMG AB
Anders Malmeby
Auktoriserad revisor

MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

ÖVRIG INFORMATION

FINANSIELL KALENDER 2010

Delårsrapport januari–mars 23 april.
Delårsrapport januari–juni 9 juli.
Delårsrapport januari–september 22 oktober.

FINANSIELL INFORMATION

Årsredovisningen distribueras till samtliga aktieägare under vecka 12, 2010.
Alla finansiella rapporter och pressmeddelanden finns tillgängliga på Micronics webbplats www.micronic.se.
Det går även att beställa och prenumerera på ekonomisk information och pressmeddelanden via webbplatsen eller direkt från Micronic.

ÅRSSTÄMMA

Ordinarie årsstämma hålls måndagen den 12 april, 2010 kl 17.00 på Näsby Slott, Täby.

RÄTT ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN

Aktieägare, som önskar delta i årsstämman, ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken den 6 april 2010, dels anmäla sin avsikt att delta i årsstämman till bolaget senast den 8 april 2010, kl 12.00.

ANMÄLAN

Anmälan kan göras per post till adress Micronic Laser Systems AB (publ.), Box 3141, 183 03 Täby. Anmälan kan även göras på telefon 08-638 54 64 eller per e-post: [email protected]. I anmälan ska uppges namn, adress, telefonnummer, person- eller registreringsnummer samt aktieinnehav.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier, måste för att äga rätt att delta i stämman, hos den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering i aktieboken hos Euroclear Sweden AB. Aktieägare måste underrätta förvaltaren här om i god tid före den 6 april 2010, då sådan registrering ska vara verkställd.

KALLELSE

Kallelse införs senast fyra veckor före bolagsstämman i Svenska Dagbladet samt publiceras på Post- och Inrikes Tidningars webbplats. Kallelse finns även på Micronics webbplats www.micronic.se.

Produktion: Micronic i samarbete med Grayling & Citigate Norden AB.
Illustrator: Mario Salutskij. Fotograf: Paul Allan, Victor Brott, Johan Olsson, Jörgen Ulfsgård, Magnus Elgquist mfl. Tryck: Elanders, Falköping, 2010. Miljömärkt trycksak, lic.nr. 341 123.
341 123
MICRONIC ÅRSREDOVISNING 2009

TEKNISK ORDLISTA

FINANSIELL ORDLISTA

AMEPD

AMEPD (Active-Matrix, Electrophoretic Display) är uppbyggt på ett TTF bakplan.

AMOLED

AMOLED (Active-Matrix, Organic Light-Emitting Diode) är uppbyggt på ett TFT bakplan.

Elektronisk kapsling

Tillverkningssteget som kapslar in ett halvledarchip så att det skyddas och kan anslutas till andra elektronikkomponenter i elektronisk utrustning.

Fotomask

Kan beskrivas som ett fotonegativ. "Bilden" på negativt ritas med Micronics system och överförs genom en litografisk process till kundens slutprodukt. Fotomasken består av ett genomskinligt substrat av glas eller kvarts som täckts med ett tunt kromskikt och ovanpå detta ett lager fotoresist. Fotoresist är ett ljuskänsligt material som har den egenskapen att materialet kan framkallas och tvättas bort sedan det belysts. Efter ritning framkallas fotoresisten och mönstret överförs till kromskiktet med hjälp av etsning.

G7-, G8- och G10-fabriker

För att öka effektiviteten är tendensen att bildskärmstillverkare utgår från större och större substrat vid paneltillverkningen. I en G10-fabrik kan till exempel hela 15 st 42" bildskärmar tillverkas utifrån ett substrat. Motsvarande siffra för G7-fabrik är 6 st.

Halvledarchip/halvledarkrets/halvledarkomponent

En elektronikkomponent, som innehåller mer än ett kretselment på en kiselbricka, till exempel minneskretsar, processorer, förstärkare.

Jet Printing

En teknologi för att beröringsfritt applicera lodpasta på kretskortets kontaktytor.

LCD

LCD (Liquid Crystal Display), den vanligaste tekniken för platta bildskärmar. LCD bildskärmar baseras på flytande kristallteknik, en elektrisk aktiv vätska som används i den vanligaste typen av platta skärmar. Det finns två huvudteknologier: passiva (PM-LCD eller TN/STN LCD) och aktiva (TFT-LCD).

LED

Light Emitting Diodes, så kallade LED:ar används som ljuskälla i de tunnaste TFT-LCD bildskärmarna.

Lodpasta

Material som skapar elektrisk och mekanisk förbindning mellan ett mönsterkort och dess elektriska komponenter.

Mikrometer, µm

1 miljondels meter, 10⁻⁴ m, en tusendels millimeter.

Mura

Ett japanskt ord som används för att beskriva oregelbundenheter eller systematiska fel i bildskärmar. Felen är ofta så små att mätning är svårt eller opraktiskt, men trots det är de synliga för det mänskliga ögat.

Nanometer, nm

1 miljarddels meter, 10⁻⁴ m, en miljondels millimeter.

Pick and Place

Benämning för automatiserade maskiner som plockar och monterar elektroniska komponenter på kretskort.

Plasmabildskärm (PDP)

En typ av platta bildskärmar som kan göras mycket stora (40–80 tum diagonalt) och relativt tunna (ca 80 mm).

PM-LCD

Se LCD.

PoP

PoP (Package on Package) är en teknologi för att öka kretskortets packningstäthet där elektroniska komponenter staplas på varandra, exempelvis kan en minneskrets monteras direkt ovanpå en processor.

SLM

SLM (Spatial Light Modulator) är en teknik som bygger på ett mikrochip med ett antal mikroskopiska speglar som kan styras individuellt.

Tekniknod

Generation för halvledartillverkning. Noderna namnges baserat på den minsta strukturen eller minsta avståndet mellan strukturer, till exempel 130 nm, 90 nm, och 65 nm. Ju senare generation desto mindre och snabbare är transistorerna och desto fler får plats på ett chip.

TFT-LCD

TFT-LCD, en aktiv LCD-bildskärm, som ger bättre bildkvalitet och snabbare respons än en passiv LCD-skärm. Den normala tekniken i platta datormonitorer, bärbara datorer och LCD-TV. TFT-LCD blir även allt vanligare i mobiltelefoner. De aktiva LCD-bildskärmarna har en tunnfilmstransistor (TFT, Thin Film Transistor) i varje pixel.

Upptid

Den tid som systemen kan utnyttjas för produktion.

Ytmontering

Den idag dominerande teknologin inom elektronikproduktion där komponenterna monteras direkt på kretskortets yta istället för att som tidigare hälmonteras.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av nettoomsättning.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier.

FoU-kostnader

Kostnader hänförliga till forsknings- och utvecklingsaktiviteter inklusive kostnader för personal sysselsatta med forskning och utveckling samt avskrivningar av tidigare aktiverade utgifter för utveckling.

FoU-utgifter

Kassaflödespåverkande utgifter för forskning och utveckling.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat justerad för aktiverade utgifter för utveckling samt avskrivningar på tidigare aktiverade utgifter för utveckling i procent av nettoomsättning.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kassaflöde per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald inkomstskatt samt förändring av rörelsekapital.

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Nettoinvesteringar i byggnader, maskiner, inventarier, aktiverade utgifter för utveckling samt finansiella anläggningstillgångar.

Kassaflöde efter investeringar för finansiering

Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital minskat med investeringar.

Netto skuld

Räntebärande skulder minskat med likvida medel.

P/E tal per aktie

Aktiekursen den 31 december dividerad med resultat per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande skulder och uppskjuten skatt.

Utpådningseffekt aktie

Vägt genomsnittligt antal aktier, vilket påverkas av under perioden nyemitterade aktier.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning.

HUVUDKONTOR

MICRONIC LASER SYSTEMS AB
MYDATA automation AB

Nytorpsvägen 9
Box 3141
18303 Täby
Tel: 08 638 52 00
Fax: 08 638 52 90
www.micronic.se
www.mydata.com

BENELUX

MYDATA automation B.V.
Eindhoven Airport
Flightforum 880
5657 DV, Nederländerna
Tel: +31 402 62 06 67
Fax: +31 402 62 06 68

FRANKRIKE

MYDATA automation S.A.
13 Rue de Norvège BP122
91944 Courtaboeuf Cedex,
Frankrike
Tel: +33 1 69 59 24 34
Fax: +33 1 69 28 71 00

JAPAN

Micronic Japan K.K.
MYDATA Division
Mitsugi-Kotobukicho Bldg.
1st floor
I-1-3, Kotobuki-cho, Fuchu-shi,
Tokyo 183-0056, Japan
Tel: +81 42 354 1334
Fax: +81 42 354 1335

KINA

Micronic Laser Systems AB
Shanghai Representative Office
29th Floor, Sino Life Tower,
707 Zhang Yang Road, Pudong,
Shanghai 200120, Kina
Tel: +86 215 835 8383
Fax: +86 215 835 8181

MYDATA automation, Shanghai
Block 4, No. 700 Gui Ping Road,
Cao He Jing Hi-Tech Park,
Shanghai 200233, Kina
Tel: +86 21 6485 5389
Fax: +86 21 6485 7208

MYDATA automation,
Dongguan
Shop 206, Dong Bao House,
Yee Hong Road, Yee On
Industrial City,
Yan Tian, Feng Gang Town,
Dongguan,
Guangdong, Kina
Tel: +86 769 8756 7313
Fax: +86 769 8756 8152

SINGAPORE

MYDATA Asia Pte Ltd.
Asiawide Industrial Building
5 Pereira Road, #01-01
Singapore 368 025
Tel: +65 6281 7997
Fax: +65 6281 7667

STORBRITANNIEN

MYDATA automation Ltd.
Unit 2, Concept Park
Innovation Close
Poole, Dorset, BH12 4QT,
England
Tel: +44 1202 723 585
Fax: +44 1202 723 269

SYDKOREA

Micronic Laser Systems Co., Ltd

9 Dong-A Plaza, 1608-4

Guanyang-Dong, Dongan-Gu
Anyang-si Gyeonnigi-Do,
Sydkorea (430-060)
Tel: +82 31 387 5111
Fax: +82 31 388 0087

TAIWAN, R.O.C.

Micronic Laser Systems Far East Co., Ltd.
2nd Floor #18 Pu-Ding Road,
Der-An Building, Hsin-Chu, 300,
Taiwan, R.O.C.
Tel: +886 3 564 6656
Fax: +886 3 564 6664

TYSKLAND

MYDATA Royonic GmbH
Wächterhofstraße 50
85635 Hohenkirchen, Tyskland
Tel: +49 8102 749090
Fax: +49 8102 749098

USA

Micronic Laser Systems Inc.
1922 Zanker Road
San Jose, CA95112, USA
Tel: +1 408 392 2260
Fax: +1 408 392 2261

MYDATA automation, Inc.
320 Newburyport Turnpike
Rowley MA 01969-2002, USA
Tel: +1 978 948 6919
Fax: +1 978 948 6915

AI assistant

Mycronic — Annual Report 2009

2946_10-k_2020-07-23_18f81e07-2787-4b88-ad1f-8093081d756f.pdf

Micronic

INNEHÅLL

KONCERNENS VERKSAMHET

FINANSIELLA RAPPORTER

KORT OM MICRONIC-KONCERNEN

AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE

FUNDAMENTALA DRIVKRAFTER FÖR KONCERNEN

MARKNADSPOSITION

AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING

MARKNADSPOSITION

2009 I KORTHET

VI RUSTAR OSS FÖR FRAMTIDEN

STRATEGISK INRIKTNING

NYA MÖJLIGHETER BORGAR FÖR FRAMTIDSTRO

KURSUTVECKLING

AKTIEDATA OCH OMSÄTTNING

APPORTEMISSION

ÄGARSTRUKTUR

PERSONALOPTIONSPROGRAM

UTDELNINGSPOLICY

AKTIEDATA

ÄGARSTRUKTUR PER DEN 31 DECEMBER 2009

MICRONICS TIO STÖRSTA ÄGARE PER DEN 31 DECEMBER 2009

ANALYTIKER SOM KONTINUERLIGT FÖLJER MICRONIC

STRATEGISK INRIKTNING

SAMGÅENDE

BAKGRUND TILL SAMGÅENDET

SYNERGIER

PROCESS FÖR ELEKTRONIKTILLVERKNING

SAMGÅENDET SKAPAR NYA MÖJLIGHETER

STRATEGISK INRIKTNING

KONCERNENS ÖVERGRIPANDE

AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE

VERKSAMHETEN

MIKROLITOGRAFI UTGÖR LÄNKEN MELLAN DESIGN OCH MASSPRODUKTION

OPERATIONELLA MÅL FÖR AFFÄRSOMRÅDE MÖNSTERRITARE 2010

MARKNADEN FÖR BILDSKÄRMAR

BILDSKÄRMSMARKNADENS DRIVKRAFTER

BILDSKÄRMAR

DRIVKRAFTER

TEKNIKTRENDER

EFFEKT FÖR MICRONIC

MARKNADSUTSIKTER BILDSKÄRMA

MARKNADEN FÖR HALVLEDARE

HALVLEDARMARKNADENS DRIVKRAFTER

MARKNADSUTSIKTER HALVLEDARE

HALVLEDARE

DRIVKRAFTER

TEKNIKTRENDER

EFFEKT FÖR MICRONIC

MARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

ELEKTRONISK KAPSLING

DRIVKRAFTER

TEKNIKTRENDER

EFFEKT FÖR MICRONIC

DRIVKRAFTER FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

MARKNADSUTSIKTER ELEKTRONISK KAPSLING

EFTERMARKNAD

PRODUKTER

FORSKNING OCH UTVECKLING

PREVISION-10

LDI

PRODUKTION

FRAMTIDSUTSIKTER

AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING

VERKSAMHET

YTMONTERING UTGÖR LÄNKEN MELLAN HALVLEDARINDUSTRIN OCH FÄRDIG PRODUKT

OPERATIONELLA MÅL FÖR AFFÄRSOMRÅDE YTMONTERING 2010

MARKNADEN FÖR YTMONTERINGS-UTRUSTNING

MARKNADENS DRIVKRAFTER

MARKNADSUTSIKTER

YTMONTERINGSUTRUSTNING

DRIVKRAFTER

TEKNIKTREND

EFFEKT FÖR MYDATA

KUNDER

PRODUKTER OCH TJÄNSTER

Mycronic Annual Report 2009