Mierenic

Laser Systems AB

Årsredovisning 2008

Innehåll

1 2008 i korthet
2 VD summerar
4 Micronic-aktien
6 Micronics marknader
10 Micronics långsiktiga strategimodell
12 Micronics verksamhet och produkter
16 Micronics medarbetare, miljö och samhälle
20 Micronics teknik
24 Bolagsstyrningsrapport
30 Styrelse och revisor
32 Ledningsgrupp och dotterbolagschefer
34 Flerårsöversikt
69 Micronics historia
Ordlistor

FINANSIELLA RAPPORTER

36 Förvaltningsberättelse
38 Risker och riskhantering
40 Koncernens resultaträkningar
40 Kommentarer till koncernens resultaträkningar
42 Koncernens kassaflödesanalyser
42 Koncernens balansräkningar
43 Kommentarer till koncernens balansräkningar och kassaflödesanalyser
43 Sammandrag avseende förändringar i koncernens eget kapital
44 Moderbolagets resultaträkningar
44 Moderbolagets kassaflödesanalyser
45 Moderbolagets balansräkningar
45 Förändringar i moderbolagets eget kapital
46 Tilläggsupplysningar och noter
68 Revisionsberättelse

FINANSIELL KALENDER

Delårsrapport januari–mars 21 april
Delårsrapport januari–juni 8 juli
Delårsrapport januari–september 16 oktober

ÅRSSTÄMMA

Ordinarie årsstämma hålls onsdagen den 1 april, 2009 kl 17.00 på Näsby Slott, Täby.

RÄTT ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN

Aktieägare, som önskar delta i årsstämman, ska dels vara införd i den av VPC AB förda aktieboken den 26 mars 2009, dels anmäla sin avsikt att delta i årsstämman till bolaget senast den 30 mars 2009, kl 12.00.

ANMÄLAN

Anmälan kan göras per post till adress Micronic Laser Systems AB (publ.), Box 3141, 183 03 Täby.
Anmälan kan även göras på telefon 08-638 54 64 eller per e-post: [email protected]. I anmälan ska uppges namn, adress, telefonnummer, person- eller registreringsnummer samt aktieinnehav.

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier, måste för att äga rätt att delta i stämman, hos den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära tillfällig ägarregistrering i aktieboken hos VPC. Aktieägare måste underrätta förvaltaren här om i god tid före den 26 mars 2009, då sådan registrering ska vara verkställd.

KALLELSE

Kallelse införs senast fyra veckor före bolagsstämman i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet samt på Micronics webbplats www.micronic.se.

FINANSIELL INFORMATION

Årsredovisningen sänds automatiskt till samtliga aktieägare under vecka 12, 2009.

Alla finansiella rapporter och pressmeddelanden finns tillgängliga på Micronics webbplats www.micronic.se. Det går även att beställa och prenumerera på ekonomisk information och pressmeddelanden via webbplatsen eller direkt från Micronic.

Den totala ytan av
platta bildskärmar som
förväntas produceras
under 2009 uppgår till
130 miljoner m²
(DisplaySearch, januari
2009). Det är en yta
motsvarande 18 200
fotbollsplaner.
2000 producerades
platta bildskärmar på en
yta motsvarande cirka
600 fotbollsplaner.

MICRONIC 2008

Kort om Micronic

Micronic Laser Systems är ett svenskt högteknologiskt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför en av världens mest avancerade produktionssystem – mönsterritare. Dessa används av världens ledande elektronikföretag för att producera fotomasker i tillverkningen av till exempel bildskärmar för TV-apparater och datorer, för halvledarkretsar samt för elektronisk kapsling.

MIKROLITOGRAFI UTGÖR LÄNKEN MELLAN DESIGN OCH MASSPRODUKTION

För att kunna tillverka elektronikkomponenter, till exempel bildskärmar, halvledarchip eller kapsling, måste en konstruktion, ett mönster, som utvecklats i ett dataprogram, överföras till ett kopieringsbart material, en fotomask.

Konstruktionen ritas i Micronics mönsterritare på en fotomask som är en glasskiva bestruken med fotokänsligt material.
Fotomasken fungerar som ett negativ gör i en fotoprocess, ett original produceras. Storleken på både fotomasker och mönster varierar beroende av vad som ska tillverkas. Ju fler mönster som kan få plats på fotomasken, desto mer kostnadseffektiv blir produktionen.

Vänster: Bildskärmsfotomask
1220 × 1400 mm.

Mitten: Halvledarfotomask 6 × 6 tum.

Höger: Fotomask för elektronisk kapsling 500 × 600 mm.

Fotomasken kan nu masskopieras i en exponeringsutrustning ner på det substrat som ska tillverkas, glasssubstrat för bildskärmar, kiselskivor för halvledarchip, etc.

Elektronikkomponenten är nu färdig för montering i till exempel en TV, dator eller mobiltelefon.

Vänster: Bildskärm i genomskärning.

Mitten: Halvledarchip, till exempel ett minne till en dator.

Höger: Chipet kapslas för att kunna anslutas till andra elektronikkomponenter.

\left( {0 < x}\right) x > \left( {x + 1}\right) x = 1 - x

Totalt har Micronic levererat mer än 150 system, 80 procent av dessa finns i Asien.

MICRONICS AFFÄRSIDÉ

Att erbjuda produkter inom mönstergenerering till elektronikindustrin baserat på optiska lösningar.

DÄRFÖR FINNS MICRONIC

Micronics mönsterritare används för att rita fotomasker. Dessa används som original vid massproduktion av bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling.

Micronics mönsterritare möjliggör morgondagens produkter inom bildåtergivning och elektronik. Micronic leder produktutvecklingen genom att använda nästa generations teknik.

KUNDER

Micronic har ett 10-tal större kunder runt om i världen. Majoriteten, 80 procent, av dem finns i Asien. Kunderna kan delas in i två kategorier. Den ena är kommersiella fotomasktillverkare, som är underleverantörer till elektroniktilverkare, exempel på företag är Toppan, DNP och Hoya. Den andra kategorin är stora elektroniktilverkare med egen fotomasktillverkning, exempel på företag är Intel, Samsung och LG.

MICRONIC I VARDAGEN

Många elektronikprodukter och alla bildskärmar innehåller komponenter som utvecklas och tillverkas med en teknik där Micronic har en ledande roll. Dagens snabba informations- och medieutveckling med bland annat HDTV-apparater som blir allt större och digitalkameror som får allt fler pixlar och blir allt mindre är två exempel på hur Micronics produkter bidrar till den tekniska utvecklingen vi ser runt omkring oss.

MICRONICS MARKNADSPOSITION

På bildskärmsmarknaden är Micronic marknadsledare där mönsterritarna och mätsystemen är industristandard. Denna position har uppnåtts genom avancerad patenterad teknik samt stark kundservice världen över. Micronics konkurrensfördelar är ett stort tekniskt försprång, hög ritkvalitet och hög produktivitet.

På halvledarmarknaden är Micronic en etablerad leverantör som erbjuder marknaden mönsterritare för att kostnadseffektivt producera fotomasker såväl till världens mest avancerade halvledarchip som enklare halvledarchip.

En nischmarknad är den med system för avancerad elektronisk kapsling, där Micronic har en ledande ställning. Denna teknik används för att ansluta och skydda halvledarchip. Rithastighet och hög ritkvalitet är Micronics största konkurrensfördelar.

EFTERMARKNAD

Eftermarknaden blir allt viktigare genom att antalet installerade system blir allt fler. Denna marknad består bland annat av servicekontrakt, uppgraderingar och tilläggsprodukter. En väl fungerande service är därför en angelägenhet för hela företaget. Utöver företagets lokala support, som är på plats nära kunderna, har Micronic experter vid bolagets tekniska center, ATAC, i Japan samt vid huvudkontoret i Täby.

Fundamentala drivkrafter för Micronic

2008 i korthet

Fotot visar den X-vagn som bär på Prevision-systemets slutlins, vilken glider på ett friktionsfritt luftlager.

Nettoomsättningen uppgick till 569 MSEK.
Rörelseresultatet uppgick till –37 MSEK.
Rörelseresultatet justerat för aktivering och avskrivningar på utveckling uppgick till –85 MSEK.
Orderingången uppgick till 378 MSEK.
Bruttomarginalen uppgick till 28,4 procent.
Det första Prevision-10-systemet, som möjliggör fotomaskritning för nästa generation bildskärmstillverkning, G10, levererades.
Två order erhölls för mönsterritare ur produktserien Sigma7500 för produktion av fotomasker till halvledarindustrin.
Mönsterritaren FPS5300, för produktion av fotomasker till avancerad elektronisk kapsling, lanserades.
Fastigheten i Täby såldes och hyrs därefter tillbaka.

Orderingång

Nettoomsättning och rörelsemarginal

FINANSIELL ÖVERSIKT

	2008	2007	2006	2005	2004	2003	2002
Nettoomsättning, MSEK	569	523	1 204	1 276	839	428	496
Bruttomarginal, %	28,4	29,3	54,3	54,4	55,8	38,4	47,8
Rörelseresultat, MSEK	–37	–291	123	172	126	–194	–90
Rörelsemarginal, %	–6,6	–55,6	10,2	13,5	15,0	–45,3	–18,1
Justerad rörelsemarginal, %	–15,0	–40,2	18,2	22,3	5,2	–86,0	–44,2
Orderingång, inkl. service, MSEK	378	634	604	1 306	945	1 086	459
Orderstock, 31 december, MSEK	224	332	200	871	794	764	231
Resultat/aktie före utspädning, SEK	–0,78	–5,30	2,37	3,00	2,77	–5,59	–3,30
Resultat/aktie efter utspädning, SEK	–0,78	–5,30	2,37	2,99	2,70	–5,59	–3,30
Genomsnittligt antal anställda	398	416	462	415	359	312	299

Försäljning 2008 fördelat på geografisk marknad

Försäljning 2008 fördelat på tillämpningar

MICRONIC 2008

VD summerar

Micronics affärsstyrka ligger i att erbjuda avancerade produkter för bildskärmar och halvledare inkluderande elektronisk kapsling. Våra mönsterritare är baserade på ett högt teknikinnehåll som skapar mervärde för våra kunder, och deras kunder – både i form av nya funktioner och av sänkta tillverkningskostnader.

Under lång tid har drivkraften bakom en ökad tekniknivå inom elektronikindustrin varit behovet av ny och utvecklad funktionalitet. Idag är sänkta kostnader och ökad effektivitet den främsta drivkraften för att utveckla ny teknik. Micronic arbetar inom en mogen marknad. Fundamentalt är det en stabil marknad som över tiden växer, dock är den starkt cyklisk. Som alla marknader har även den påverkats av dagens finansiella osäkerhet och lågkonjunktur.

De förändrade marknadsförutsättningarna innebär att vi under året ökade fokus på lönsamhet och genomförde förändringar i ledningsstrukturen för att stärka affärsmässigheten och effektiviteten. Eftermarknaden ökade i betydelse och organisationen förstärktes därför på ledningsnivå.

Vår bedömning är att behovet av kostnadsreduceringar hos våra kunder kommer att prioriteras och därmed vara drivande för nya investeringar. För Micronic, som har några av världens mest avancerade mönsterritare, innebär det både en anpassning till marknaden och att vår starka position befästs. Micronic har redan produkter framme för nästkommande generationer av fotomasker för tillverkning av både bildskärmar och halvledare. Dessa uppfyller kraven på minskad tillverkningskostnad på fotomasker. Att vi nu ligger ett tekniksteg före innebär också att vi dels kan minska våra kostnader för forskning och utveckling för existerande produkter, dels att vi har resurser för att utveckla nya produkter för nya områden och på så vis bredda våra affärer.

RESULTAT 2008

Omsättningen blev något bättre än 2007 och uppgick till 569 MSEK. Rörelseresultatet blev negativt, minus 37 MSEK, som är väsentligt bättre än 2007. Vi vidtog åtgärder för att minska personal- och konsultkostnaderna och är vid ingången av 2009 cirka 100 personer färre jämfört med föregående år. Fastigheten i Täby avyttrades och balansräkningen är därmed, trots det negativa resultatet, stark. Likvida medel uppgick till 371 MSEK per den sista december 2008. Under hösten hade vi medgång på valutasidan då försäljningen görs i yen och US-dollar, valutor som kraftigt förstärkts mot den svenska kronan.

BILDSKÄRMSMARKNADEN

Marknaden för platta bildskärmar karaktäriserades under året av mycket kraftiga investeringar i kapacitetsuppbyggnad samt fortsatt stora prisfall i konsumentledet. För mönsterritare räknade vi med att denna investeringsväg skulle nå oss under andra halvåret 2008, men den uteblev då industrin på grund av finanskrisen minskade produktionen. De order vi förväntat oss sköts framåt. Detta innebär dock att ingen överkapacitet byggts upp för tillverkning av fotomasker hos våra kunder. Den kapacitet som behövs för att möta efterfrågan återstår därmed att levereras.

Nedgången i marknaden kan förstärka behovet av Prexision-10, vår högmarginalprodukt, genom att de planerade investeringarna i fabriker för generation 8 (G8) uteblir till förmån för G10 och G11. Prexision-10 möjliggör ritning av större, mer komplexa fotomasker med hög kvalitet, vilket leder till högre flexibilitet, bättre produktionsutnyttjande och ett reducerat antal produktionssteg. Detta är en förutsättning för kostnadseffektiv tillverkning av större bildskärmar. Under hösten levererade vi, enligt plan, det första Prexision-10-systemet som möjliggör produktion av bildskärmar för G10.

HALVLEDARMARKNADEN

Halvledarindustrin saktade in under året dels beroende på konjunkturen, dels också strukturellt. Idag har kostnaden för att utveckla ett chip inom de mest avancerade tekniknoderna ökat kraftigt. Effekten av detta är att industrin gått ifrån att primärt konstruera chip för de mest avancerade tekniknoderna till förmån för ett mer varierat utnyttjande av olika tekniknoder för att uppnå den lägsta tillverkningskostnaden. Fotomaskindustrin reagerade sent på denna strukturella förändring med överkapacitet för tillverkning av fotomasker för avancerade tekniknoder som följd. Mot denna bakgrund sjönk marknaden för mönsterritare till cirka 10 system för 2008. Micronic bokade och levererade två Sigma-system under hösten, vilket innebär att vi avsevärt stärkt vår marknadsposition.

Framåt tror vi att marknaden för mönsterritare kommer att drivas mer av trycket på lägre kostnader än teknikutveckling. Micronics Sigma-system erbjuder kostnadseffektivitet i kombination med de bästa litografiska prestanda som någon laserbaserad mönsterritare kan uppvisa.

ELEKTRONISK KAPSLING

Inom elektronisk kapsling sker fortfarande en snabb utveckling som drivs av en kraftig efterfrågan på mobil och bärbar konsumentelektronik med avancerade funktioner.

Inom det närliggande produktområdet kretskortstillverkning, som tekniskt sett är en enklare produktion jämfört med elektronisk kapsling, finns en tydlig trend – produktionstekniken Laser Direct Imaging (LDI). Tillverkning med direktritning skulle även kunna appliceras inom området elektronisk kapsling och då innebära avsevärda kostnadsfördelar.

MICRONIC 2008

VD summerar

Under året utvärderade vi möjligheterna att använda vår patenterade unika teknik för att bredda existerande produktområden mot denna marknad med större volymer av utrustning. Dessutom skulle detta kunna skapa ett jämnare intäktsflöde för oss.

Micronic kan möta kundernas krav på mer avancerade produkter till de investeringsnivåer som industrin kan hantera.

EFTERMARKNADEN – ÖKAD LÖNSAMHET

Eftermarknaden fortsatte att öka i betydelse för Micronic. Den består av servicekontrakt, uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster. Servicekontrakt är en relativt stabil källa till intäkter även under perioder av svagare systemförsäljning. Tillgängligheten på våra system är extremt kritisk för våra kunder som ofta har mycket korta leveranstider. Under året arbetade vi framgångsrikt med att höja upptiden samt förbättrade stabiliteten i våra system och därmed höjdes tillgängligheten. Detta innebär också att vi ökade våra intäkter från servicekontrakten. Totalt steg försäljningen från eftermarknaden under året och utgjorde 42 procent av den totala omsättningen.

För att accelerera utvecklingen av eftermarknaden gjordes förändringar på ledningsnivå. Dotterbolagschefen för Sydkorea utsågs till global eftermarknadschef och en ny chef för den viktiga japanska marknaden tillsattes.

FÖRBÄTTRAD VERKSAMHETSSTYRNING

Vi fortsatte vårt arbete med effektivisering och ständiga förbättringar av verksamheten. Styrprocesserna och kvalitetssystemen förfinades. Ett kvitto på detta fick vi då en av våra större kunder genomförde en omfattande kvalitetsrevision av Micronic med mycket gott resultat.

Personalarbetet prioriterades och lyftes till en strategisk nivå genom tillsättning av en global personalchef. Under året stärkte vi bland annat personalutvecklingsprocessen, vidareutvecklade ledarskapsprogrammet samt förbättrade målstyrningen.

FRAMTIDEN

Under 2008 fick vi både uppleva besvikelser och se nya möjligheter skapas. För oss, som underleverantör till den globala

elektronikmarknaden, är det inte ovanligt med snabba förändringar i efterfrågan. Att prognostisera när i tiden marknaden för mönsterritare vänder uppåt är svårt, men vår marknad är i grunden sund med en mycket god intjäningsförmåga.

Jag ser flera möjligheter för Micronic. Vi har redan tekniken och produkterna framme för att möta kundernas behov när marknaden vänder upp. Vi kan därför minska våra utvecklingsutgifter från nivån 200 MSEK till cirka 150 MSEK och koncentrera våra utvecklingsinsatser på att utveckla ett nytt produktområde. Vi ser en intressant potential inom marknaden för elektronisk kapsling där vi kan bredda vårt erbjudande mot en ny marknad som efterfrågar produkter i större volymer. Vi har en stark balansräkning och god likviditet som ger oss möjlighet till produktutveckling samtidigt som vi har en uthållighet under mer osäkra tider.

Vi har dessutom en mycket stark intjäningsförmåga i våra produkter, framför allt inom bildskärmsritare, vilket gör att vi inte finner anledning att förändra våra långsiktiga mål. Vårt långsiktiga rörelsemarginalmål om 15 procent ligger fast, likväl som målet på minst 50 procent bruttomarginal.

Osäkerhet kommer troligen att prägla 2009, men det kommer också att skapas nya möjligheter för Micronic.

Sven Löfquist
VD och koncernchef

MICRONIC 2008

Micronic-aktien

Micronics aktie är börsnoterad sedan mars 2000 och listas sedan april 2008 på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Small Cap, Information Technology. Aktiekapitalet i Micronic uppgår till 39,2 MSEK, fördelat på 39 166 616 aktier av samma slag, där en aktie ger en röst.

AKTIENS UTVECKLING UNDER 2008

Sista betalkurs 2008 för Micronic-aktien var 5,80 kronor, jämfört med 32,20 kronor vid utgången av 2007, en nedgång med 82 procent. SIX Generalindex sjönk under samma period med 42 procent och branschindexet Philadelphia Semiconductor Index SOX sjönk med 48 procent.

Högsta betalkurs noterades den 7 januari 2008 med 34,40 kronor och lägsta den 29 december 2008 med 5,50 kronor.

Micronics börsvärde uppgick vid utgången av 2008 till 227 MSEK, att jämföra med 1 261 MSEK vid utgången av 2007.

OMSÄTTNING OCH LIKVIDITET

Under 2008 omsattes totalt 17,0 (30,4) miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 368 (1 585) MSEK. Det motsvarar 43 (77) procent av det totala antalet aktier i Micronic. Varje handelsdag omsattes i genomsnitt 67 279 (121 414) aktier, vilket motsvarar en genomsnittlig dagsomsättning om 1,5 (6,3) MSEK.

ÄGARSTRUKTUR

Antalet aktieägare uppgick vid årets slut till 5 657 (5 472). Vid utgången av 2008 ägde de tio största ägarna 59,7 (59,6) procent av aktierna. De 100 största ägarna representerade 77,6 (74,8) procent av antalet aktier.

Svenska privatpersoner ägde 18,1 (13,5) procent av aktierna vid utgången av 2008 medan svenska aktiefonder och institutioner ägde 63 (86) procent. Det utländska ägandet uppgick till 19 (25) procent. Styrelsen och företagsledningen ägde tillsammans 0,1 (0,2) procent av antalet aktier och röster.

Årsstämman 2008 hölls i Täby den 3 april. Vid stämman var drygt 48 procent av aktieägarna representerade.

UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen och VD föreslår att ingen utdelning lämnas för 2008. Micronic har inte heller tidigare lämnat utdelning. Genererade vinstmedel har återinvesterats i bolaget för att möjliggöra fortsatt utvecklingsarbete och för att på så sätt skapa tillväxt för bolaget.

PERSONALOPTIONSPROGRAM

Årsstämman i Micronic beslutade den 29 mars 2007 att anta ett personaloptionsprogram, med löptid 2007/2012. Inom ramen för personaloptionsprogrammet kan Micronic emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier, vilket medför en utspädning som maximalt kan uppgå till 4 procent. Aktiekapital kan komma att höjas med högst 1 540 000 kronor.

Villkoren för programmet utarbetades i samarbete med bolagets största aktieägare, och innebar tilldelning till anställda i Sverige vid tre tillfällen, efter avgivandet av andra, tredje och fjärde kvartalets delårsrapporter för 2007. Lösenpriset motsvarar 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde för de tio handelsdagar som följer avgivandet av respektive delårsrapport och uppgår till 57,54 respektive 34 kronor. Företagsledningen innehar tillsammans 320 000 optioner. Villkoren för optionsprogrammet beskrivs också i not 13.

Aktieägarkategorier per 31 december 2008

Geografisk aktieägarfördelning per 31 december 2008

MICRONIC 2008

Micronic-aktien

AKTIEDATA

Notering	NASDAQ OMX, Nordic Exchange
Branschtillhörighet	Small Cap, Information Technology
Sektor	Electronic Equipment & Instruments
Kortnamn	MICR
ISIN-kod	SE0000375115
Antal aktier	39 166 616
Handelspost	100 aktier

MICRONICS TIO STÖRSTA ÅGARE PER DEN 31 DECEMBER 2008

Ägare	Antal aktier	Andel i %
Catella Fonder	4 907 916	12,5
AMF Pension och fonder	3 906 100	10,0
Fjärde AP-fonden	3 524 400	9,0
Alecta	3 175 000	8,1
Swedbank Robur fonder	2 867 212	7,3
Morgan Stanley Fonder	1 933 704	4,9
Banco Fonder	1 144 000	2,9
Skandia Fonder	670 637	1,7
Skandia Liv	654 080	1,7
Pharos Invest	596 018	1,5
De 10 största ägarna	23 379 067	59,7
Övriga	15 787 549	40,3
Totalt antal utestående aktier	39 166 616	100,0

MICRONIC-AKTIEN

ÄGARSTRUKTUR PER DEN 31 DECEMBER 2008

Storleksklass	Antal ägare	Antal aktier	%
1–500	3 380	673 156	1,7
501–1 000	1 001	880 443	2,2
1 001–5 000	894	2 239 869	5,7
5 001–10 000	162	1 263 718	3,2
10 001–50 000	139	3 114 629	8,0
50 001–100 000	23	1 606 214	4,1
100 001–	58	29 388 587	75,0
Totalt	5 657	39 166 616	100,0

ANALYTIKER SOM KONTINUERLIGT FÖLJER MICRONIC

Investmentbank/Analysföretag	Analytiker
Carnegie	Daniel Djurberg
Handelsbanken Capital Markets	Fredrik Agardh
Kaupthing Bank	Mikael Laséen
Nordea	Mats Bergström
Redeye	Greger Johansson
Swedbank	Håkan Wranne

MICRONIC 2008

Micronics marknader

Micronic fortsätter att vara marknadsledande inom mönsterritare för fotomasker inom bildskärmstillverkning. Under året levererades det första Prevision-10-systemet för nästa generations bildskärmar. Micronic fick även bekräftelse på att Sigma7500 är den ledande laserritaren till halvledarindustrin. För marknaden elektronisk kapsling lanserades mönsterritaren FPS5300 samt utvärderades möjligheterna att utveckla laserbaserade direktritningssystem.

Marknaden för bildskärmar

Marknaden för platta bildskärmar 2008 präglades av mycket kraftiga investeringar i kapacitetsuppbyggnad samt fortsatt stora prisfall i konsumentledet. Den största bildskärmtillämpningen är TV-apparater följt av datormonitor, bärbara datorer och mobiltelefoner. I framtiden förväntas publika bildskärmar, så kallade digitala skyltar och bärbara minidatorbildskärmar, vara bland de snabbt växande tillämpningarna.

Även om tjock-TV (CRT) fortfarande står för en stor del av TV-marknaden i antal sålda enheter, representerar nu platta bildskärmar över 95 procent av den totala bildskärmsmarknaden försäljningsmässigt. Det kraftiga prisfallet på platta bildskärmar gör att platt-TV kommer att väljas i första hand även i utvecklingsländer.

TEKNOLOGIER FÖR TILLVERKNING AV PLATTA BILDSKÄRMAR

Platta bildskärmar delas upp i olika kategorier beroende på vilken teknologi de representerar. Den dominerande teknologin för platta bildskärmar är de med flytande kristall, så kallade LCD-bildskärmar. För närvarande motsvarar de omkring 90 procent av den totala försäljningen.

I en LCD-bildskärm används en enda ljuskälla för att lysa upp alla bildpunkter (pixlar). Varje pixel består av tre underpixlar (röd, grön, blå) som individuellt kan moduleras för att producera så gott som alla färger. De flesta LCD-tillverkarna använder omkring 10 fotomasker när de producerar en bildskärm med flytande kristall och så gott som alla fotomasker för LCD-bildskärmar i världen produceras med mönsterritare från Micronic.

Platta bildskärmar med plasma, så kallade PDP-bildskärmar, står för cirka 10 procent av marknaden för platta bildskärmar. PDP-TV erbjuds som ett alternativ till LCD-TV för större storlekar (> 40 tum).

I en PDP-bildskärm genererar varje pixel sitt eget ljus och färg, men PDP-skärmen kräver relativt mycket energi för att emittera ljus. Ett annat problem med PDP-tekniken är att den, för många tillämpningar, inte erbjuder tillräcklig hög upplösning. Det behövs inga avancerade fotomasker för att producera en PDP-bildskärm.

En kategori bildskärmar som har fått mycket uppmärksamhet på senare tid är tekniken med dioder som emitterar organiskt ljus, så kallade OLED-bildskärmar. I en OLED-bildskärm behövs ingen extra ljuskälla eller färgfilter eftersom varje pixel genererar ljus och färg när det behövs. Detta gör OLED-bildskärmarna miljövänliga eftersom de konsumerar mycket mindre energi än LCD- eller PDP-bildskärmar. Andra fördelar med denna teknik är möjligheten att tillverka platta bildskärmar som bara är några millimeter tjocka och har en hög bildkontrast.

Även om teknologin har funnits i många år, är OLED-bildskärmar för handhållna tillämpningar den enda i massproduktion. Produktion av stora bildskärmar, såväl som att nå önskad livslängd, har visat sig vara svårare än man tidigare förväntat sig. Båda problemen är knutna till materialen som används i OLED-bildskärmarna och för närvarande görs stora investeringar i forskning och utveckling för att komma till rätta med dessa hinder. OLED skulle kunna bli framtidens super-tunna, lågenergi- och lågkostnadsbildskärm. Det är mycket troligt att stora fotomasker med hög precision kommer att krävas för att producera stora OLED-bildskärmar.

Möjliga framtida tillämpningar är de flexibla platta bildskärmar som bara är ett

Källa: Display Bank, 2008

MICRONIC 2008

Micronics marknader

par millimeter tjocka och har en relativt låg produktions- och materialkostnad.

MARKNADENS DRIVKRAFTER

Lägre priser är avgörande för att stimulera en högre efterfrågan och för att marknaden ska växa ytterligare i antal sålda enheter. Prisfallet hjälper också till att skifta efterfrågan till större bildskärmar. Den allmänna nedgången i världsekonomin har lett till att de flesta ledande tillverkare under andra halvåret dragit ner på sin produktion i existerande fabriker för att undvika lageruppbyggnad. På grund av de fallande priserna och svaga efterfrågan har marknaden för platta bildskärmar reviderats ner till 103,4 miljarder US-dollar för 2008 och 85,9 miljarder US-dollar för 2009 (DisplaySearch, december 2008).

Inom bildskärmstillverkningen fortsätter trenden mot nya generationer av fabriker med större glassubstrat. En viktig milstolpe kommer att passeras när Sharp beräknas starta produktionen i världens första generation 10 (G10) fabrik under år 2009. Tidigare drevs trenden mot större glassubstrat huvudsakligen av efterfrågan på större bildskärmar, men nu är den största drivkraften en mer kostnadseffektiv tillverkning.

Tillverkarna av bildskärmar försöker också ytterligare sänka sina produktionskostnader genom att bland annat konstruera om de dyraste komponenterna, genomföra program för att förbättra fabrikernas produktionsutbyte och att reducera antalet produktionssteg. Detta leder till en efterfrågan på nya och mer avancerade fotomasker då nya konstruktioner utvecklas. Färre produktionssteg innebär färre fotomasker, men istället krävs betydligt mer komplexa fotomasker som tar längre tid att rita. Sammantaget är därför utvecklingen mot färre produktionssteg positiv för Micronic.

De stora investeringarna under 2008 i uppbyggnad av kapacitet för bildskärmstillverkning nådde däremot inte marknaden för mönsterritare, vilket förväntades ske under andra halvåret. Dessa investeringar sköts framåt på grund av den minskade produktionen och senarelagda produktionsstarter som en följd av nedgången i världsekonomin. Detta innebär dock att ingen ytterligare kapacitet byggts upp för tillverkning av fotomasker hos fotomask-tillverkarna.

Investeringarna som krävs för att bygga nya fabriker har lett till en omstruktureringsprocess bland bildskärmstillverkarna då de strävar efter att dela kostnader. Ett sådant exempel är Sony, som tillverkar LCD-TV-apparater i samarbete med Samsung. Under 2008 har Sony också gjort en överenskommelse med Sharp om att gemensamt driva G10-fabriken som för närvarande är under uppbyggnad. Dessutom har Toshiba kommit överens med Sharp om att köpa omkring 40 procent av deras LCD-TV-moduler.

Geografiskt fortsätter Sydkorea och Taiwan att dominera produktionen av platta bildskärmar.

Platta bildskärmar, omsättning per tillämpning 2006–2009

Övrigt
Plasma TV
Bärbara datorer
Mobiltelefoner
Platta datormonitorer
LCD-TV

Investeringar i tillverkningsutrustning för bildskärmar – historik samt prognos för de kommande tre åren

Trend	Effekt för Micronic
> Volymtillväxt	> Ökad efterfrågan på fotomasker
> Prispress	> Omkonstrueringar av bildskärmar leder till efterfråga på färre men mer komplexa fotomasker (Prevision-8)
> Nya generationer av bildskärmsfabriker kräver större och mer komplexa fotomasker (Prevision-10)
> Bättre bildkvalitet	> Efterfråga på mönsterritare som kan rita med högre upplösning (Prevision-8 och 10)
> Högre produktionsutbyte	> Efterfråga på mer avancerade mönsterritare med signifikant högre rithastighet (Prevision-8 och 10)

MICRONIC 2008

MARKNADEN FÖR UTRUSTNING

TILL BILDSKÄRMSINDUSTRIN

2008 var ett rekordår vad gäller investeringar i ny tillverkningsutrustning för bildskärmar, totalt investerades 13,8 miljarder US-dollar, vilket motsvarar en ökning med hela 71 procent jämfört med 2007 (DisplaySearch, januari 2009). De flesta bildskärmstillverkarna har aviserat planer på ytterligare investeringar i nya fabriker, men på grund av det rådande ekonomiska läget skjuts ett antal av dessa fabriker framåt i tiden.

MICRONIC I BILDSKÄRMSMARKNADEN

Micronic tillverkar mönsterritare som används av fotomasktillverkare för att producera fotomasker för leverans till bildskärmstillverkare. Micronics avancerade teknik har gjort Micronics mönsterritare till industristandard för bildskärmstillämpningar. Micronic tillverkar också mätsystem för avancerade bildskärmsfotomasker. Det finns för närvarande inga konkurrerande system för avancerade LCD-fotomasker.

Micronics serie av bildskärmsprodukter är väl positionerade inför återhämtningen i marknaden. Prevision-8 är optimerad för produktion av avancerade fotomasker upp till G8. Prevision-10 är konstruerad att möta marknadens krav på hög ritprestanda och produktivitet för tillverkning av fotomasker upp till och med G11. Previsionplattformen har en signifikant högre rit-hastighet än tidigare mönsterritare och erbjuder därmed kortare ledtider till fotomaskanvändare och en ökad kapacitet till fotomasktillverkarna. Under 2008 levererade Micronic det första Prevision-10-systemet till kund.

MARKNADSUTSIKTER

en mycket stark kapacitetsuppbyggnad under 2008 i kombination med den globalt vikande konjunkturen under andra halvåret 2008. Investeringar i mönsterritare för bildskärmar var mycket svag under 2008 och en återhämtning förväntas relativt tidigt i konjunkturuppgången, då den existerande produktionskapaciteten fullt utnyttjas. Nedgången i marknaden kan också förstärka behovet av Micronics Prevision-10-system då planerade kommande investeringar i äldre generationers fabriker kan komma att växlas mot mer kostnadseffektiva generationer 10 och 11 (G10, G11) fabriker.

Marknaden för halvledare

Tillväxten inom halvledarmarknaden har minskat markant under andra halvåret. Den totala försäljningen av halvledarchip uppgick till 212 miljarder US-dollar för 2008, vilket motsvarar en minskning med 2,7 procent för helåret jämfört med 2007 (VLSI Research, december 2008). Investeringarna i tillverkningsutrustning för halvledare föll med 25 procent under 2008 och uppgick till 41,6 miljarder US-dollar.

Halvledarindustrin har utvecklats genom många teknikgenerationer, vilka kallas tekniknoder. Enligt Moores lag har

varje tekniknod inneburit en fördubbling av antalet transistorer på ett chip varannat år. Dock har kostnaden för konstruktion av chip för avancerade tekniknoder, det vill säga under 100 nm, accelererat avsevärt under senare år, vilket resulterat i att färre nykonstruktioner har tagits fram. Effekten av detta är att industrin har gått ifrån att primärt konstruera chip för de mest avancerade tekniknoderna till förmån för ett mer varierat utnyttjande av olika tekniknoder för att optimera tillverkningskostnaderna för respektive tillämpning.

FOTOMASKMARKNADEN

Fotomaskmarknaden förväntades minska med 11 procent under 2008 till 2,7 miljarder US-dollar (VLSI Research, december 2008). Kommersiella fotomasktillverkare hade förväntat sig en ökad efterfrågan på avancerade fotomasker och byggde upp kapacitet därefter. Volymen för halvledarkonstruktioner under 100 nm är dock lägre än väntat, vilket resulterat i en överkapacitet för tillverkning av avancerade fotomasker och därmed krympande marginaler. Halvledarföretag med egen fotomasktillverkning har inte på samma sätt byggt upp en överkapacitet. De kan också enklare utnyttja kostnadseffektiviteten som laserritare erbjuder jämfört med elektronstråleritare.

Trend	Effekt för Micronic
> Minskande marginaler på avancerade halvledarchip	> Driver kostnadseffektiv användning av fotomaskritning med DUV för tekniknoderna 90nm och 65nm (Sigma7500)
> Kraven för icke-kritiska fotomasker är högre än vad mönsterritare som används idag klarar av	> Möjligheter uppstår för fotomaskritning med DUV på tekniknoderna 45nm, 32nm, 22nm (Sigma7500)
> Uttjänade elektronstråleritare tas ur bruk	> Ökad volym tillgänglig för mönsterritare som ritar enklare fotomasker (Omega)
> Snabb ökning av antalet halvledarchip som kräver avancerad elektronisk kapsling	> Behov av kostnadseffektiv litografisk utrustning

Micronics marknader

MICRONIC I HALVLEDARMARKNADEN

Marknaden för mönsterritare fortsatte att minska på grund av överkapaciteten hos de kommersiella fotomasktillverkarna och en begränsad efterfrågan från halvledarföretag med egen fotomasktillverkning. Micronics bedömning är att marknaden minskade till cirka 10 system under 2008. Hittills var 2008 det bästa året för Micronics Sigma7500 med order och leverans av två system under andra halvåret.

Elektronstrålesystem används för de mest kritiska lagren i ett fotomaskset, medan Sigma7500 kan rita majoriteten av lagren betydligt mer kostnadseffektivt. NuFlare och JEOL tillverkar elektronstrålesystem medan Applied Materials fortsätter att erbjuda sina existerande laserritare.

Eftersom halvledarindustrin nu spänner över ett ökat antal tekniknoder finns det en lång "svans" av mogen teknik, vilket skapar möjligheter för Micronics produktserie Omega6000.

MARKNADSUTSIKTER

Efterfrågan på elektronik förväntas minska under 2009, vilket bedöms resultera i en nedgång på halvledarmarknaden med 10 procent. Investeringar i tillverkningsutrustning för halvledare föll kraftigt under 2008, med 25 procent, och bedöms falla med ytterligare 26 procent under 2009. En återhämtning förväntas under 2010 (VLSI Research, december 2008). Fotomaskmarknaden förväntades minska med 11 procent till 2,7 miljarder US-dollar under 2008 (VLSI Research, december 2008). Detta innebär att marknaden för mönsterritare bedöms minska under 2009 och även den installerade basen minskar då äldre utrustningar successivt fasas ur produktion utan att ersättas.

Marknaden för elektronisk kapsling

Efterfrågan på bärbara, trådlösa produkter med avancerade funktioner är drivkraften för en fortsatt tillväxt inom konsumentelektronik. Den ökande komplexiteten i halvledarna genererar krav på nya banbrytande tekniska lösningar inom elektronisk kapsling. Utmaningen för industrin är att möta dessa teknikkrav på miniatyrisering inom elektronisk kapsling utan att öka kostnaden för tillverkning och material.

Elektronisk kapsling sker idag i två steg. Det första steget Wafer Level Packaging (WLP) utförs på kiselskivan (wafer) innan den delats upp i enskilda komponenter och det andra steget via ett mikrokretskort, så kallat substrat. Bilden, ovan till vänster, visar ett chip som har försetts med lödkulor. Idag skapas ledningsmönstren för kapsling via traditionell litografi där man använder fotomasker och exponeringsutrustningar ("aligners" och "steppers"), som utgörs av äldre generationers processutrustning för halvledare och kretskort. Den fortsatta trenden mot mindre strukturer och ökande komplexitet kommer att ytterligare pressa kraven på dagens exponeringsutrustningar.

UTRUSTNINGSMARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

Den totala marknaden för exponeringsutrustning för elektronisk kapsling beräknas överstiga 200 miljoner US-dollar årligen.

Marknaden fördelas på substrattillverkning som uppgår till cirka 100-130 miljoner US-dollar (Micronics bedömning baserad på IC Package Report 2007, Japan Marketing Survey Co. Ltd, 2007) samt WLP som bedöms överstiga 100 miljoner US-dollar år 2011 (Yole Development, februari 2008).

Inom kretskortstillverkning, som tekniskt sett är en enklare produktion jämfört med elektronisk kapsling, finns en tydlig trend mot Laser Direct Imaging (LDI) det vill säga direktritning av ledningsmönster. Tillverkning med direktritning kan också appliceras inom området elektronisk kapsling och då innebära avsevärda kostnadsfördelar.

MICRONIC I MARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

Micronic har under 2008, genom omfattande marknads- och teknikstudier, utvärderat möjligheterna att använda sin patenterade unika teknik för att utveckla laserbaserade direktritningssystem, LDI, avsedda för elektronisk kapsling. Micronic ser en tydlig potential inom detta marknadsområde med goda möjligheter att bredda produkterbjudandet mot en ny marknad som efterfrågar produkter i större volymer.

Utöver detta kommer Micronic fortsätta att vara aktiv inom fotomasksektorn för denna marknad. I oktober 2008 lanserade Micronic mönsterritaren FPS5300 för fotomasker inom elektronisk kapsling som en efterföljare till FPS5100. FPS5300-systemet är väl positionerat för kommande års ökade teknikkrav och fortsätter att vara det mest avancerade systemet på marknaden.

Halvledarchip monterade på ett mikrokretskort, så kallat substrat.

MICRONIC 2008

10
MICRONIC 2008

Micronics långsiktiga strategimodell

Micronics långsiktiga strategimodell ska säkerställa att verksamheten drivs mot tekniska innovationer med god tillväxt och lönsamhet. I centrum för Micronics erbjudande står kundens behov och marknadens krav i form av precision, kvalitet, produktivitet och service.

Ledstjärnor för Micronics verksamhet är visionen, missionen och de långsiktiga målen. Värderingarna, Lean Thinking principerna och ledarskapsprofilen vägleder på vilket sätt medarbetarna ska agera och hur arbetet ska ledas och genomföras för att målen ska uppnås. Den årliga affärsplaneringsprocessen baseras på dessa delar och bygger dessutom på företagets långsiktiga bedömningar och planer. Se Micronics strategimodell på sidan 11.

AFFÄRSPLANERINGSPROCESSEN

För att uppnå affärsmålen utgår Micronics affärsplaneringsprocess från fem perspektiv: kunder, verksamhet, produkter, medarbetare och finans. Årligen sker en översyn av den strategiska inriktningen och mål tas fram för varje perspektiv. Externa krav från kunder och omvärlden på produkter och tjänster, ställs mot den interna förmågan att utveckla, producera och leverera.

KUNDER

Micronic har ett starkt kundfokus och ska möta kundernas högt ställda förväntningar genom ett effektivt agerande på kortast möjliga tid. Systemen måste nå marknaden inom angivna tidsramar för att kunderna i sin tur ska kunna möta sina tidskrav.

VERKSAMHET

Fortgående verksamhetsförbättringsprogram inom utveckling, inköp, administration, produktion, installation och service ökar effektiviteten och höjer kvaliteten i verksamheten. Förbättringarna syftar ytterst till kundnytta och aktieägarvärde.

PRODUKTER

Tekniska innovationer utgör basen i Micronics verksamhet och är en nödvändighet för att kunna möta kundernas krav och behov. Detta kräver ett nära samarbete med kunderna och en integrerad produktutveckling som omfattar företagets alla funktioner.

MEDARBETARE

Innovationskraften inom Micronic är hög och bolaget har en djup kompetens inom ett antal områden. Att ständigt vidareutveckla medarbetarnas kompetens i så väl bredd som djup är helt avgörande för företagets förmåga att uppfylla kundernas krav.

FINANS

För att säkerställa att företagets långsiktiga finansiella mål uppnås måste kommersiella möjligheter vägas mot tekniska, marknadsmässiga och finansiella risker. Genom en hög ambition inom finansiell styrning drivs ständiga förbättringar i form av ökad effektivitet och lägre kostnader för produkter och utförande.

MICRONICS VÄRDERINGAR

Micronics värderingar ska fungera som riktlinjer för hur alla medarbetare ska agera för att stärka organisationen. Micronic är ett världsomspännande företag, där enheter är placerade geografiskt långt ifrån varandra, varför det är av stor vikt att arbetet bedrivs utifrån samma värderingar och att beslut fattas från en gemensam grund. Utöver att befasta en gemensam identitet ska värderingarna också bidra till att höja effektiviteten och vara ett stöd för beslut.

PROCESS FÖR NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER

För att kunna möta marknadens krav på teknologiutveckling arbetar Micronic utifrån processen Business Opportunity Pipeline. Processen används för att bedöma om en produkt har potential att förverkligas

Micronics värderingar

Micronic har fyra värderingar som beskrivs på koncernspråket engelska:

PUSHING THE LIMITS

We are always pushing the limits of current technologies. We are exploring new ideas for the future. In daily operation, we challenge our limit in every aspect and outperform where we were yesterday.

CAPTURING THE HEART OF THE CUSTOMER

We meet each customer's unique needs through lasting win-win partnerships that combine technology, teamwork and innovation.

TEAMWORK AND CLARITY

We build success through the contribution of each employee and collaborate with clear roles and responsibilities.

RESPECTFUL INTERACTION

We respect each other independent of gender, cultural or ethnic background.

Micronics strategimodell

eller inte. Utvecklad teknologi kan på detta vis införas både i existerande produkter och utgöra basen för nya produkter.

LEAN THINKING PRINCIPER

Lean Thinking omfattar ett antal principer och verktyg som Micronic använder och utvecklar för att förbättra sin konkurrenskraft och lönsamhet. Lean Thinking är ett angreppssätt med starkt kundfokus som genererar ökat kundvärde och som samtidigt säkerställer att metoder och processer är effektiva. Alla principer angriper på olika sätt relationen till kund, till exempel:

Efterfrågestyrt arbetsflöde – anger att det ska finnas en kund som efterfrågar, kräver och är beroende av ett visst resultat.

Gå och se! – innebär att den som arbetar i en viss process fysiskt går och studerar till exempel kundens miljö eller genomför så kallad benchmarking med verksamhet som liknar Micronics för att på så vis kunna tillgodogöra sig bästa arbetsmetoden.

Tvärfunktionellt arbete – reducerar antalet överlämningar, vilket är ett sätt att reducera tid och resurser i ett arbetsflöde. Ett exempel på detta är utvecklingen av Prevision-10 där utvecklingstiden kortades med 30 procent jämfört med Prevision-8.

Lean Thinking tillhandahåller också ett antal metoder baserade på principerna för att hjälpa Micronics organisation som helhet att bli effektivare. En sådan är värdeflödesanalys som syftar till att kartlägga vilka steg i en process som tillför värde och vilka som ej är värdeskapande. Metoden baseras på principerna tvärfunktionella team, gå och se, visualisering och lärande. En annan metod är Project Experience Review som syftar till att lyfta fram erfarenheter ur ett projekt för att kunna återanvändas i nästkommande projekt.

MICRONIC 2008

Micronics verksamhet och produkter

Den tillverkningsindustri som Micronic är verksam inom, kräver innovativa produkter i teknikens framkant med hög kvalitet för en säker produktion. Micronics verksamhet präglas också av snabbhet för att klara tvära förändringar i marknaden samt kundernas höga krav på korta leveranstider och tillförlitlig service.

MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING

Micronics kunder finns inom en begränsad krets av högteknologiska företag. Micronics mönsterritare representerar avsevärda investeringar för kunden, vilket gör att försäljningen genomförs med ett stort inslag av personliga kundkontakter. Förutom direkta kundmöten marknadsförs produkterna också på ett antal konferenser och branschmässor där det finns möjlighet att nå även användare av fotomasker.

Denna målgrupp, det vill säga Micronics kunders kunder, har stor betydelse i marknadsföringen och för framtida produktbehov.

Micronics tekniska seminarier genomfördes under hösten för fjärde året i Japan, Taiwan, Sydkorea och Kina. Under seminarierna presenterade Micronic sin produktportfölj och uppdaterade kunderna och deras kunder om de senaste tekniska framstegen. Nytt för året var de "rundabordsmöten" som genomfördes med besökarna för en gemensam diskussion om bland annat deras syn på utmaningar inom industrin.

PRODUKTUTVECKLING NÄRA KUNDEN

Den strategi som Micronic alltid tillämpat för sin produktutveckling är ett nära samarbete med kunden. Processen "Business Opportunity Pipeline" används för att säkerställa att företaget fokuserar på att utveckla produkter och tjänster som kunderna efterfrågar och att detta sker med en rimlig risknivå som möjliggör lönsamhet på kort och lång sikt. Genom denna process sker ett urval av produkter och tjänster som ska produceras och säljas.

När Micronic beslutat om en ny produkt, påbörjas ett mycket intensivt arbete där många olika kompetensområden ska samverka. Tidplanen är ofta aggressiv samtidigt som många komplexa problem ska lösas. Under året producerades mönster-

Best practice

Under året etablerades ett globalt program för att uppmärksamma insatser i organisationen. Som ett led i detta arbete genomfördes i september "Micronic-dagen", som var ett internt evenemang för att lyfta fram medarbetare och deras arbete. Utmärkelser för bästa arbetssätt utdelades till fyra olika arbetsteam som representerades av följande personer.

Mats Ekberg

Lyckad ritning av tredimensionella strukturer

"Genom djup och gedigen kunskap inom mönstergenerering, fotoresist och datahantering samt goda samarbetspartners kunde vi rita en tredimensionell fotomask på Micronics mönsterritare som är avsedd för tvådimensionell ritning."

Magnus Martinsson

Förebyggande service ledde till kraftigt ökad upptid

"Genom att prioritera och visualisera problemställningar, kontinuerligt bygga upp den lokala kompetensen och etablera värdet av förebyggande service hos kunden, ökade vi på sex månader upptiden på mönsterritarna med 14 procent."

Johan Colling

Snabbare framtagning av laddenhet till Prexision-10

"Genom tvärfunktionellt arbete, bättre återanvändning av tidigare konstruktioner och tätare samarbete med underleverantörer kunde vi korta tiden för framtagningen av laddenheten till Prexision-10."

Nina Skanse

Förbättringsarbete för att öka kvalitet och livslängd på lasrarna som används i Sigma-systemen

"Genom att visualisera lasrarnas status hos kund, tvärfunktionellt arbete för att öka kunskapsöverföringen samt snabbare beslutsvägar, kunde vi öka upptiden på mönsterritarna, fick bättre produktionsplanering och förlängde livslängden på lasrarna med 180 procent."

MICRONIC 2008

ritaren Prexision-10. Nyckelfaktorer i tillverkningen var att arbeta tvärfunktionellt mellan olika discipliner som konstruktion, inköp, produktion och service. Arbetet styrdes genom att kravbilden på produkt och design systematiskt arbetades igenom. Projektet arbetade med integrationsdriven utveckling och strukturerad verifiering samt visualisering för att styra och kommunicera inom projektet. Resultatet blev framför allt ökad snabbhet och precision i kvalitet och leverans.

PRODUKTION AV KOMPLEXA SYSTEM I

SMÅ VOLYMER MED HÖG KVALITET

Tillverkning påbörjas efter att order erhållits. Produktion är uppdelad på planering, inköp, montering och driftsättning. Tillverkningen av mönsterritarna, som sker i Micronics anläggning i Täby, ställer höga krav på utförande, noggrannhet och teknisk kompetens hos den som bygger och kalibrerar systemen. Mönsterritaren måste stå i renrum när kritisk optik monteras, delsystem justeras och systemet testas.

I nästa fas tar installationsavdelningen över och ansvarar för uppstart och kalibrering samt för acceptanstester. När systemet godkänts fraktas det med temperaturreglerad lastbil och flyg till kunden. Vibrations-, läges- och temperaturdetektorer följer med i transporten för att garantera att mönsterritaren inte utsätts för otillåtna påfrestningar.

Slutligen sker upptagning hos kund, där systemet finjusteras och slutlig acceptanstest genomförs. Därefter integreras mönsterritaren i kundens produktion.

Patent och licensiering

För ett högteknologiskt företag som Micronic är det av särskild betydelse att genom patent och licensavtal säkra rätten till ny teknik inom de applikationsområden och marknader som anses viktiga för framtiden.

En målmedveten och långsiktig strategi för att tidigt identifiera och skydda innovativa lösningar med patentansökningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga förutsättningarna för olika affärsmodeller, ger företaget möjligheten att styra verksamheten i en gynnsam inriktning.

Vid årets slut hade Micronic 186 patent beviljade i USA, Asien och Europa inklusive de 50 patent som beviljades under året.

Organisation

Micronic har en funktionell organisationsstruktur som innebär att forskning och utveckling, marknadsföring och försäljning är gemensamma för samtliga produkter.

Micronic har huvudkontor med utveckling, produktion och marknadsföring i Täby, strax utanför Stockholm, och en avdelning för strategisk utveckling i Göteborg. I Japan, Sydkorea och USA har Micronic dotterbolag som förutom att ansvara för service och kundsupport också arbetar nära moderbolaget med marknadsföring, försäljning och installation. Micronic har ett mindre dotterbolag på Taiwan och en filial i Kina. I dessa länder arbetar bolaget också via en agent.

I Japan finns även det tekniska centret Asia Technical and Application Center, ATAC, som har till syfte att stödja hela den asiatiska regionen.

2008 tillverkades
uppskattningsvis
1,8 miljarder
bildskärmar till
mobiltelefoner.
Fotomasker för att
tillverka bildskärmar till
mobiltelefoner kan ritas
med mönsterritare från
Micronic.

Källa: DisplaySearch, januari 2009

MICRONIC 2008

Sigma7500

Omega6080

FPSS300

EFTERMARKNAD

Den industri som Micronic är verksam inom är mycket krävande. Kunderna måste kunna nyttja systemen för produktion med mycket hög tillgänglighet. Ett nära samarbete med kunderna är viktigt både för att kunna erbjuda en bra service men också för att kunna erbjuda tilläggsprodukter såsom nya funktioner och/eller förbättrad prestanda.

Eftermarknaden består av servicekontrakt, uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster som får allt större betydelse för Micronic genom att antalet sålda och installerade system blir fler. Detta leder till ökade intäkter från eftermarknadsförsäljning. Den ekonomiska livslängden för Micronics system överstiger idag 10 år.

Micronic fortsatte under året att höja effektiviteten inom serviceorganisationen genom ett nytt koncept "fem framgångsfaktorer för service". Detta är baserat på flera års förbättringsarbete inom serviceteamet som resulterat i högre systemprestanda och ett mycket positivt gensvar från kunderna. En trend är kontinuerligt högre upptider med en förbättring av det rullande medelvärdet med 1,5 procent. Med serviceorganisationens nya koncept får kunderna en bättre service samtidigt som Micronic kan agera mer proaktivt, planera arbetet och balansera resurserna effektivare. Det har också resulterat i bättre metoder att behandla mer svårlösta systemproblem. Sammantaget är konceptet ett mer kostnadseffektivt sätt att arbeta på.

GLOBALT SAMARBETE INOM MICRONIC

För att underlätta det globala samarbetet infördes under 2008 ett förbättrat arbetsflöde som stöds av ett nytt ärendehanteringssystem. Resultatet förväntas bli snabbare svarstider till kund såväl som

minskad administration. Ytterligare förbättringar av arbetsflödena kommer att ske under 2009.

OPTIMERAD GLOBAL RESERVDELSHANTERING

Snabb reservdelsförsörjning är extremt viktigt för kunderna samtidigt som det är kostsamt för företaget. Under året initierades därför ett projekt, som kommer att fortgå under 2009, för att optimera reservdelslagret med målet att reducera rörelsekapitalet. Tillgången på reservdelar ska förbättras och leveranstiderna ska kortas.

KUNDSUPPORT

För att driva förbättringsarbetet arbetar kundsupport utifrån tre huvudriktningar; Slim, Simple och Speed.

Slim

En ny chef för eftermarknadsverksamheten, lokaliserad i Asien, utsågs under våren för att stimulera och accelerera verksamhetsutvecklingen samt för att ledningen skulle komma närmare företagets huvudmarknader i Asien. Organisation och arbetsflöden har anpassats för att på bästa sätt uppfylla kundernas krav.

Kundsupport minskade under året antalet anställda med 20 procent för att anpassa sig till marknadssituationen.

Simple

Kundfokus, förbättrad lönsamhet och ökad försäljning av eftermarknadsprodukter samt motiverade medarbetare är strategiska mål inom kundsupport. Detta kommer att uppnås genom att i alla delar av verksamheten eftersträva enkelhet. Det är ett nyckelbegrepp oavsett om det gäller att erbjuda service med hög kvalitet, utveckla och erbjuda systemuppgraderingar eller att kontinuerligt förbättra effektiviteten i Micronics verksamhet. Detta stöds genom att kundsupport organiseras i tre huvud

områden; service, försäljning av eftermarknadsprodukter och verksamhetsstöd.

Speed

Ett större ansvar för kundsupport kommer att läggas på de regionala kontoren samtidigt som den regionala kompetensen förstärks. Processerna för att hantera supportärenden globalt har uppdaterats och är nu på plats för att kunna erbjuda ännu snabbare kundsupport. Stödsystem för att kunna bedriva kundsupport optimalt är också på plats. Alla dessa faktorer kommer att bidra till att öka hastigheten inom verksamheten.

MARKNADSUTSIKTER EFTERMARKNAD

Marknadsutvecklingen är relativt förutsägbar eftersom antalet nya servicekontrakt följer nyförsäljningen men fördröjd med garantitiden, vilket vanligtvis är ett år. Servicekontrakt är en relativt stabil källa till intäkter även under perioder av svagare systemförsäljning. Försäljningen av uppgraderingar, tilläggsprodukter och konsulttjänster förväntas öka genom att antalet produkter och tjänster utökas, dock har dessa påverkats av den svaga fotomaskmarknaden.

Micronics verksamhet och produkter

Prexison-10

LRS15000

MMS15000

MICRONICS PRODUKTPORTFÖLJ

Micronics produktportfölj består av mönsterritare för fotomasker inom tre områden, bildskärmar, halvledare och elektronisk kapsling. Dessutom ingår ett system för mätning av bildskärmsfotomasker.

MÖNSTERRITARE TILL BILDSKÄRMSFOTOMASKER

PREXISION OCH LRS15000

Mönsterritare i Prexison- och LRS-serierna används för produktion av fotomasker för platta bildskärmar TFT-LCD och färgfilter för dessa. Micronics senaste system, Prexison-10, kan rita mönster som är 0,75 mikrometer och klarar fotomaskstorlek upp till närmare 2 meter, upp till och med generation 11 (G11), som framför allt används till LCD-TV. Prexison-8 är avsedd för fotomasker upp till generation 8 (G8). System baserade på Prexisonplattformen har en högre bildkvalitet än de tidigare LRS-systemen. LRS15000-systemen klarar fotomasker upp till och med G8.

MÄTMASKIN TILL BILDSKÄRMSFOTOMASKER

MMS15000

MMS15000 är ett system för mätning av mönsterplaceringsnoggrannhet (registrering) på fotomasker för TFT-LCD. Mätprecisionen på 90 nanometer gör systemet till det i särklass mest noggranna på marknaden. Maximal fotomaskstorlek är 1 300 x 1 500 mm, motsvarande G8.

MÖNSTERRITARE TILL HALVLEDARFOTOMASKER

SIGMA7500

Sigma7500 består av Deep Ultra Violet (DUV) optiska mönsterritare baserade på SLM-tekniken, som ger en unik kombination av hög upplösning och hög rithastighet.

Het. Mönsterritarna är avsedda för produktion av fotomasker till halvledare för avancerade tekniknoder. Det finns tre modeller, Sigma7500HT, Sigma7500HA och Sigma7500-II, som inriktar sig mot tekniknoderna 90, 65 respektive 45 nanometer. Sigma7500-system används även för tillverkning av de mest avancerade bildsensorerna (CCD), samt för de mest avancerade fasskiftsfotomaskerna.

OMEGA6800 OCH OMEGA6080

Omega6800 är en raster-scanritare med en mycket flexibel arkitektur som gör det möjligt för fotomasktillverkare att optimera kvalitet och rithastighet.

Omega6800 är konstruerad för volymproduktion av fotomasker till halvledare för tekniknoderna 130 nanometer och större. En annan tillämpning är produktion av fotomasker för bildsensorer som finns i digitalkameror och som även finns i de flesta mobiltelefoner.

Omega6080 är byggd på samma plattform, men erbjuder ännu högre produktivitet för tillverkning av lite enklare fotomasker, till tekniknoderna 250 nanometer och över, samt för enklare fasskiftfotomasker.

MÖNSTERRITARE TILL FOTOMASKER TILL ELEKTRONISK KAPSLING

FPS5300

FPS5300 är en mångsidig mönsterritare som kan hantera precisionstillämpningar för fotomasker upp till 1 100 x 1 100 mm. Den har konstruerats för att på bästa sätt tillgodose kundernas behov av flexibilitet, produktivitet och stabilitet. Flexibiliteten är extra viktig då kunderna på denna marknad använder mönsterritaren till ett stort antal tillämpningar bland annat avancerad elektronisk kapsling, sensorer och enklare bildskärmar.

BILDSKÄRMSPRODUKTER

System	Tillämpning	Upplösning/Generation
Prexison-10	TFT-LCD	0,75 μm/G11
Prexison-8	TFT-LCD	0,75 μm/G8
LRS15000-TFT3	TFT-LCD	0,75 μm/G8
LRS15000-TFT2	TFT-LCD	1,5 μm/G8
MMS15000	Mätning av bildskärmsfotomasker

HALVLEDARPRODUKTER

System	Tillämpning	Tekniknod
Sigma7500-II	Halvledare	≥ 45 nanometer
Sigma7500HA	Halvledare	≥ 65 nanometer
Sigma7500HT	Halvledare	≥ 90 nanometer
Omega6800	Halvledare	≥ 130 nanometer
Omega6080	Halvledare	≥ 250 nanometer

PRODUKTER FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

System	Tillämpning	Max fotomaskstorlek
FPS5300	Elektronisk kapsling	1 100 x 1 100 mm

MICRONIC 2008

Micronics medarbetare, miljö och samhälle

Under 2008 gjordes väsentliga satsningar inom personalfunktionen. Micronic systematiserade och globaliserade sina processer. Individuen fick ett ökat fokus och målstyrningen förstärktes. Det kontinuerliga arbetet för en säker och bra arbetsmiljö fortsatte och miljöarbetet koncentrerades till att minska energianvändningen.

Nära en tredjedel av Micronics anställda arbetar med forskning och utveckling för att kunna möta elektronikindustrins högt ställda krav. Innovationskraften är hög och bolaget har en djup kompetens inom ett antal områden. Micronic har lång erfarenhet av marknadsföring, försäljning och service som anpassas till de marknader där kunderna är verksamma. Micronic ser det som mycket positivt att ha medarbetare med olika bakgrunder och erfarenheter. På moderbolaget finns anställda från drygt femton länder. Micronic är en lärande organisation där förändringsprocesser är viktiga för att utveckla organisationen.

För att kunna anta företagets utmaningar tillsattes i början av 2008 en ny

personalchef som ingår i företagets ledningsgrupp. Målen för personalarbetet var:

Systematisering av processerna.
Ökad tydlighet – de individuella målen klarlades och knöts till verksamhetsmålen.
Globalisering av bolaget – ökat samspel mellan alla Micronics verksamhetsdelar.

PROCESS FÖR PERSONALUTVECKLING

För att få ett ökat fokus på individens förmåga och potential har Micronic i egen regi utvecklat en process för personalutveckling, Employee Development Process (EDP). EDP innebär mer långtgående utvecklingssamtal med fokus på individen och målen. Vid återkoppling av medarbetarnas prestationer tas inte bara hänsyn till vad som åstadkommits utan också hur arbetet utförts. Under året genomfördes ett pilotprojekt med EDP som inkluderade alla chefer, såväl i Sverige som utomlands. Därefter gjordes en utvärdering och från och med januari 2009 kommer processen startas upp i full skala och omfatta samtliga medarbetare.

LEDARSKAPSPROGRAM

Under året vidareutvecklade Micronic även sitt ledarskapssprogram. Såväl nyblivna som erfarna chefer har erbjudits externt coachingstöd för att utveckla sitt chefskap. Individernas ledarskapssprofil samt resultat från medarbetarundersökningen 2007 låg

Reward & recognition

Under året etablerades ett program för att uppmärksamma och belöna insatser i organisationen. Som ett led i detta arbete genomfördes i september "Micronic-dagen", som är ett internt evenemang för att lyfta fram medarbetare och deras arbete. Utmärkelserna delades ut i tre kategorier:

Ylva Mjöberg-Wentzel, chef R&D mechanics, utnämndes till årets ledare.

Tomas Söderlund, chef display support, och Henrik Åkesson, chef technical account, vann i kategorin kundfokus.

Peter Bovin och Krister Högdin, IT support, vann årets arbetsprestation kopplat till företagets värderingar.

MICRONIC 2008

Micronics medarbetare, miljö och samhälle

som bas för utvärdering och vidareutveckling.

Micronics ledarskapsprofil bygger på en gemensam plattform och helhetssyn på ledarskapet och är ett stöd och vägledning i chefernas yrkesutövning.

MICRONICS VÄRDERINGAR

Under 2007 omarbetades bolagets värderingar. Värderingskartan förfinades ytterligare under 2008. Vid bedömning av arbetsinsatser inräknas även beteenden och hur arbetet utförts. Uppföljning via EDP kommer att införas för att mäta att arbetet utförs enligt värderingarna.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH KUNSKAPSÖVERFÖRING

En av Micronics framgångsfaktorer är medarbetarnas kompetens och professionella utveckling. Micronics långsiktiga globala kompetensbehov inom olika områden ligger till grund för karriärvägarna. Kompetenshöjande åtgärder görs för att säkerställa en hög kunskapsnivå inom företagets kärnkompetenser. I syfte att skapa och underhålla ett kreativt och innovativt klimat genomförs olika kunskapsöverförande aktiviteter såsom veckoseminarier där föreläsare tar upp olika ämnen.

ANTALET ANSTÄLLDA

Under året minskade antalet anställda i moderbolaget med 56 personer. Detta skedde både med naturliga avgångar samt riktade erbjudanden. Konsultutnyttjandet minskade med ett 40-tal konsulter. Vid utgången av året arbetade 357 personer i koncernen.

PERSONALAKTIVITETER UNDER 2009

Implementera EDP-processen fullt ut globalt.
Fortsätta arbetet med det interna globaliseringsarbetet genom kompetensöverföring och ökad kommunikation samt etablera en effektivitetsprocess för strategisk målstyrning.
Etablera talent management-program som inbegriper alla Micronics verksamheter.
Implementera ett globalt ansvars- och ledningssystem.

ERSÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER TILL ANSTÄLLDA I SVERIGE

Micronics lönepolicy är individanpassad och differentierad där lönen baseras på prestation, potential, kompetens samt befattningens ansvar, krav och svårighetsgrad. Samtliga anställda omfattas av ett program för rörlig lön. Utöver individuella mål, finns även gruppmål samt Micronics vinstmål. För att på ett systematiskt sätt arbeta med företagets lönestruktur och lönekartläggning används olika arbetsvärderingsverktyg som bland annat BAS och framöver även EDP.

Micronic har en jämställdhetspolicy. För den svenska verksamheten innebär detta bland annat att företaget ersätter föräldrarledig personal med löneutfyllnad upp till sex månader per barn. Lönekartläggningen som gjordes under 2008 visar att lönerna sattes, sett ur ett jämställdhetsperspektiv, på ett tillfredsställande sätt. Anställda i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag.

HÄLSOINDEX

Personalomsättningen uppgick till 15 procent under 2008, att jämföra med 13 procent för 2007. Sjukfrånvaron på Micronic i Sverige uppgick under 2008 till 1,73 procent, varav 0,87 procent var korttidsfrånvaro.

ARBETSMILJÖ OCH SÄKERHET

Micronic arbetar enligt en arbetsmiljö-policy som bygger på att arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet måste genomsyra hela verksamheten. Företaget arbetar systematiskt och proaktivt för bästa möjliga sociala miljö och för att vara en så säker arbetsplats som möjligt.

Förutom incidentrapportering finns det en process som inleds med skyddsronder där fel och problem tas upp. Dessa problem registreras för att åtgärdas efter en prioriteringstrappa som styr kontinuerliga förbättringar av arbetsmiljön. Det är

Utbildningsfördelning i Sverige

64 procent av medarbetarna i Sverige har universitets- och högskoleexamen, varav flera med doktorsgrad.

Andelen anställda i Sverige fördelat på ålderskategorier

Genomsnittsåldern är 44 år.

Geografisk fördelning av antalet anställda i koncernen

Antalet anställda i koncernen var i slutet av 2008, 357 personer varav 19 procent var kvinnor.

Anställda fördelade på funktioner i koncernen

Nära en tredjedel av de anställda arbetar med forskning och utveckling.

MICRONIC 2008

gruppchefernas ansvar att förbättringar görs. Skyddskommittén möts en gång per månad och dess roll är förebyggande och övervakande för att beslutade aktiviteter efterlevs. Arbetsmiljö och säkerhet finns även som en stående punkt på ledningsgruppens veckomöte. Säkerhetsutbildningar genomförs kontinuerligt på huvudkontoret. Under året inträffade ett fåtal incidenter utan att leda till arbetsskador.

KVALITET

Som ett led i verksamhetsstyrningen arbetar Micronic ständigt med att förbättra företagets kvalitetsledningssystem. Systemets mål är att öka effektiviteten, stödja de anställda i deras dagliga arbete samt att ytterligare förbättra produktkvaliteten.

Förbättringsaktiviteter drivs i nära samarbete med kunder där Micronic som leverantör måste uppnå högt ställda krav.

Kvalitetspolicy

Kvalitet för Micronic innebär att vi ska överträffa våra externa och interna kunders förväntningar.
Inom Micronic gör vi alltid vårt yttersta för att i tid leverera innovativa produkter och tjänster av högsta kvalitet.
Vi strävar efter att uppnå våra mål på kortast möjliga tid genom "lean thinking", lyhördhet och engagemang i kvalitet.

Huvudkontorets miljöpåverkan

Index

Micronic strävar efter att alltid systematiskt basera beslut om förbättringar på mätbara tal och trendanalyser. Kvalitetsledningssystemet tas fram utifrån relevanta standarder. Som ett exempel kan nämnas att branschorganisationen SEMATECH har etablerat halvledarindustrins utbildningsmetod, Performance-Based Equipment Training, för att säkerställa hög kvalitet på arbete inom service och installation. Micronic tillämpar denna standard för utbildning och certifiering av service- och installationspersonal.

ETIK

På etikområdet finns värderingen Respectful interaction, som bland annat bygger på respekt för andra oberoende av kön, kulturell eller etnisk bakgrund. För att globalt förankra detta genomfördes ett värderings spel med alla medarbetare i koncernen, vilket belyste hur dessa värderingar kan tillämpas i verkligheten.

MILJÖ

Micronics produktionsenhet har ingen anmälningsplikt till miljömyndigheterna, förutom för kylmedel för företagets kylanläggning. Micronic omfattas inte heller av EUs direktiv kring producentansvar för elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE)

eller av utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS).

Miljöarbetet inom produktutveckling baseras på användandet av bland annat branschstandarden SEMI S2 för utrustning för halvledartillverkning, som anger riktlinjer för miljö, hälsa och säkerhet under produktens hela livscykel. Micronic har tidigare granskats enligt denna standard och godkänts av tredje part.

POLICY OCH ORGANISATION

Även om Micronic inte är särskilt miljöbelastande som tillverkande företag, finns det en klar långsiktig målsättning att minimera den miljöpåverkan som bolaget ändå har. Som ett led i arbetet finns en miljöpolicy som bygger på att företaget arbetar aktivt för en hållbar utveckling med ansvar för personal, produkter och miljö. Micronic har en miljöchef som driver frågorna som rör miljö- och arbetsmiljöarbetet.

Information sprids till anställda och utbildning i miljöfrågor sker bland annat som en del av introduktionsutbildningen för nyanställda. Via företagets intranät sprids information om miljöfrågor såsom vilka miljörelaterade projekt som bedrivs, miljömätetal, samt instruktioner om hur olika produkter ska källsorteras.

Micronics medarbetare, miljö och samhälle

MICRONICS MILJÖPÅVERKAN

Micronics enskilt största miljöbelastning ligger inom energiområdet och därför fokuserades arbetsinsatserna under det gångna året till att minska denna miljöpåverkan så mycket som möjligt. Parallellt fortsatte även miljöarbetet med fasen "Införande och Tillämpning", utifrån målsättningen, att tillämpa delar av de instruktioner som finns i standarden ISO 14001. Det innebar att regelbundet uppdatera nyckeldata och göra trendanalyser över råvaruförbrukning, energianvändning, transporter, kemikalier och avfall.

Micronics verksamhets största miljöpåverkan är inom:

Energiförbrukning.
Inköp av produkter, material, kemikalier och tjänster.
Transporter.
Förbrukning av framkallningsvätskor och andra kemikalier.

SATSNINGAR FÖR ENERGIEFFEKTIVISERING

Bergvärme och bergkyla

Under året har Micronic investerat i en anläggning för bergvärme och bergkyla. Den ska värma fastigheten i Täby under vintertid, kyla ner lokaler sommartid, torka luften i renrummen samt kyla ner mönsterritarna när de är i drift. Investeringen innebär att de olje-eldade pannorna endast används under mycket kalla dagar vintertid. Anläggningen kommer att spara minst 150 kubikmeter eldningsolja och därmed minska utsläppen av koldioxid med 450 ton per år. Denna investering är den klart största miljöinvestering som Micronic hittills gjort och har i och med försäljningen av fastigheten övergått till köparen.

Återvinning av överskottsvärme

Fabriken i Täby måste ha en isfri lastningsplatta för skeppning av mönsterritare. Denna platta har tidigare värmts upp med elström. Nu har en ny lösning skapats som innebär att spillvärmen från tryckluftskompressorn leds ut i plattan och värmer därmed denna vintertid. Lösningen kostar

ingenting vare sig energiförsörjnings- eller miljömässigt.

Mindre kemikalier

De träg som används vid framkallning av fotomaskerna har storleksanpassats, vilket minskat användningen av processkemikalier för framkallning och etsning.

FORTSATT MILJÖARBETE 2009

Micronic kommer att fortsätta arbetet med energieffektivisering, vilket har visat sig vara både lönsamt och miljöriktigt.

MILJÖARBETE HOS MICRONICS UNDERLEVERANTÖRER

Micronics produkter består av drygt 4 000 artiklar. Företaget arbetar kontinuerligt med inköpsprinciper för säkrare och snabbare leveranser och med att reducera antalet "Preferred suppliers" från tidigare 350 stycken till cirka 110 stycken. Dessa leverantörer står för omkring 86 procent av inköpsvärdet. Ett arbete pågår med att teckna inköpsavtal med dessa, i vilka det finns paragrafer om miljöledningssystem enligt ISO 14001 samt etik och arbetsförhållanden.

De flesta underleverantörerna kommer från Sverige (cirka 85 procent av produktens totala vikt), övriga kommer från Europa, USA och Japan.

Micronic har dock ingen större möjlighet att påverka leverantörernas egna miljöarbeten i och med att inköpsvolymerna är små. Drivkraften kommer istället, på lite sikt, från de stora tillverkarna av halvledarchip och bildskärmar.

Miljöpolicy

Micronic ska med hänsyn till miljön, anställda och kunder verka för ett miljömässigt hållbart samhälle, vilket ska uppnås genom följande åtaganden:

> Micronic ska sträva efter att bedriva sin verksamhet på ett så resurssnålt och energieffektivt sätt som möjligt med ständiga förbättringar som ledstjärna.
> Genom miljöutbildning av bolagets anställda ska miljöbelastningen som uppstår på grund av verksamheten minimeras.
> De produkter som Micronic utvecklar, tillämpar och marknadsför ska medföra en låg miljöpåverkan under hela sin produktlivscykel.
> Inspirera och uppmana externa affärspartners att följa och respektera internationella miljöföreskrifter.

MICRONIC 2008

Micronics teknik

För ett högteknologiskt företag som Micronic är teknologisk spjutspetskunskap avgörande för framtagning av nya funktioner och produkter. Marknaden har ett ständigt krav på teknologiutveckling. Några exempel på områden där avancerad teknologiutveckling bedrivs hos Micronic är litografi, ritmotorteknik, höghastighetsberäkningar och substrathantering.

FOTOMASKER OCH MIKROLITOGRAFI

Micronics mönsterritare används för att rita fotomasker. Dessa används som original vid massproduktion av bildskärmar, halvledarchip och elektronisk kapsling.

Tillverkningsprocessen kallas mikrolitografi och påminner om hur ett negativt används för att mängfaldiga fotografier. På liknande sätt används fotomasker för att mängfaldiga mönster på en glasskiva

eller kiselskiva för att tillverka bildskärmar respektive halvledarchip. Till varje bildskärms- eller halvledarkonstruktion behövs ett antal fotomasker, en för varje lager i konstruktionen. En platt bildskärm kan

MIKROLITOGRAFI UTGÖR LÄNKEN MELLAN DESIGN OCH MASSPRODUKTION

Mönstren skapas med hjälp av ett CAD-system. Informationen överförs till mönsterritaren där den konverteras till ett lämpligt ritformat.
Mönsterinformationen styr lasern som ritar fotomasken.
Bildskärm: Mönstret projiceras i en så kallad aligner i skala I:I på TFT-LCD substratet. Denna process kräver vanligen mellan fyra och nio olika fotomasker.

Halvledarchip: För att överföra mönstret till en kiselskiva belyses den framkallade fotomasken i ett litografiskt exponeringssystem, en stepper. I steppern förminskas mönstret fyra gånger. Efter exponeringen går kiselskivan genom olika processer som skapar transistorer och ledare. Detta förfarande upprepas i normalfallet 20-40 gånger med olika fotomasker varje gång.

Bildskärm: Bildskärmen monteras ihop.

Halvledarchip: När halvledarchipet är färdigt testas och kapslas det.

Elektronikdelarna är klara att monteras, till exempel i en bärbar dator.

MICRONIC 2008

Micronics teknik

ha upp till nio olika lager, en avancerad halvledare så många som 40.

Fotomasken tillverkas från ett fotomasksubstrat, normalt en kvartsglasskiva med ett tunt kromskikt och en tunn film av ett fotokänsligt material. En mönsterritare används för att exponera det fotokänsliga materialet, varefter fotomasken framkallas och etsas.

OLika exponeringstekniker

Micronics mönsterritare använder laser för att rita fotomasker. Alla bildskärmfotomasker ritas med lasersystem, medan både laser- och elektronstrålebaserade system används till halvledarfotomasker. Laser kan användas för de flesta halvledarfotomaskerna, men vissa lager i ett chip kräver elektronstråleritade fotomasker. Den dominerande tekniken för de mest avancerade fotomasklagren är en elektronstråleteknik kallad Variable Shaped Beam (VSB). Ett VSB-system delar upp mönstret i mycket små rektanglar, som en i taget exponeras med en elektronstråle. Det är ett mycket högupplösande och noggrant sätt att rita mönstret, men har flera nackdelar – begränsad rithastighet och oförutsägbar rittid. Det tar idag uppåt tio timmar att rita en avancerad fotomask med ett VSB-system. Micronics laserbaserade mönsterritare Sigma kan, med nästan samma mönsterupplösning, rita fotomasken på en tredjedel eller en fjärdedel av tiden.

Tekniska framsteg 2008

Forsknings- och utvecklingsinsatserna inriktades under 2008 framför allt på att färdigställa nya och förbättra existerande produkter, samt på ytterligare förstärkt produktionsstabilitet i Micronics system. Parallellt med utvecklingen för befintliga system sker också studier av framtida lösningar inom Micronics tekniska kärnområden.

Prexision-10

Arbetet med att utveckla nästa generations mönsterritare för bildskärmar – Prexision-10 – fortlöpte under 2008, och resulterade i en

Förenklad bild över de huvudsakliga komponenter som ingår i en TFT-LCD bildskärm. Fotomasker behövs bland annat för att tillverka elektroder och färgfilter.

första leverans. Prexision-10 är konstruerad för att klara de extrema kraven för fotomasker som används i generation-10 (G10) LCD-fabriker. Prexision-10 innebar en uppskalning med 50 procent jämfört med Prexision-8. Över denna större yta måste Prexision-10 klara likvärdiga eller hårdare precisionskrav avseende mura, placeringsnoggrannhet och bildkvalitet som för fotomasker för G8.

Från Prexision-8 till Prexision-10 ökar fotomaskens storlek från 1 400 x 1 620 mm till 1 700 x 2 000 mm. Längdmässigt är detta en ökning med 23 procent och ytmässigt med 50 procent. Fotomaskens storlek är optimerad för att kunna få plats med ett flertal bildskärmar. Bildskärmstillverkning för G8 är optimerad för ungefär 40 tum bildskärmar. G10 fabrikerna är avsedda för effektiv produktion av bildskärmar upp till ungefär 70 tum. G10 syftar också till att producera 40 tum bildskärmar med högre effektivitet än G8 genom volymfördelar.

Tekniken i bildskärmarna för båda generationerna är tämligen lika. Däremot ökar värdet för en fotomask till en G10

bildskärm på grund av den större storleken. Enbart råmaterialet till en fotomask kostar över 1 MSEK före mönstring och övrig bearbetning. En bildskärm består av färgfilter och bakplan som utgör var sin sida av bildskärmen med flytande kristallmaterial (LCD) emellan (se illustration). Ett komplett fotomaskset för att tillverka ett TFT-bakplan består av 4–6 fotomasker plus ett liknande antal för att tillverka färgfiltret. Den större storleken och värdet på fotomaskerna ökar kravet på bättre prestanda och stabilitet hos Prexision-10.

För att hålla nere ledtiderna för ett komplett fotomaskset behöver produktions-tillförlitligheten vara extremt hög. Produktionstillförlitlighet är främst beroende av två faktorer; prestandamarginaler och maskinstabilitet. Prestandamarginaler hos mönsterritaren skapar toleranser för processvariationer hos både fotomask- och bildskärmstillverkare. Maskinstabilitet är ett krav, med tanke på ledtider och råmaterialkostnader, för att undvika kostsamma kassationer.

Det enskilt mest krävande kundbehovet avser mura. Mura är ett japanskt ord som

MICRONIC 2008

används för att beskriva oregelbundenheter eller systematiska fel i bildskärmar. Felen är ofta så små att mätning är svårt eller opraktiskt, men trots det är de synliga för det mänskliga ögat. Micronic har en lång erfarenhet och kunskap inom detta område. För att uppnå de krav som ställs måste systemet rita med sub-10 nm precision över en yta på 1 700 x 2 000 mm.

För att klara alla nya krav är merparten av de ingående konstruktionerna egendesignade och specialutvecklade av Micronic. Några av de viktigaste vidareutvecklade eller nykonstruerade delsystemen för Prevision-10 är:

Datakanal – En modern egendesignad kluster datorarkitektur som kombinerar större kundvärde med lägre tillverkningskostnader. Kunderna kan förhandsgranska alla fotomaskmönster före ritning. På så sätt kan kassationer på grund av handhavandefel elimineras. Likaså klarar datakanalen av de ökande CAD-datavolymerna för de större bildskärmarna. Kluster datorarkitekturen är planerad att introduceras i ett flertal av Micronics produkter under de närmaste åren.

Klimatkammare – Micronics kunskap inom klimatkontroll har gjort det möjligt att skala upp den reglerade luftvolymen med bibehållen prestanda. Främst temperaturvariationer och gradienter är förödande för långtidsstabilitet, vilket blir ännu viktigare med de växande fotomaskstorlekarna.

Zerodurbord – fotomasken placeras på Micronics unika Zerodurbord. Zerodur är ett keramiskt glas med unika termiska egenskaper. Micronic har under ett flertal år utvecklat egen och unik kunskap inom bearbetning av mikrometer-plana Zerodurytor, vilka nu skalats upp till 1 700 x 2 000 mm. Utan Zerodur och klimatkontroll går det inte att klara positioneringskraven för G8 och G10 fotomasker. Speciellt viktigt är detta för de mest avancerade fotomaskerna, så kallade Half Tone Masks (HTM). HTM-fotomasker skapas genom att rita två gånger på samma fotomask med externa processsteg emellan. De två lager som skapas måste passa ihop inom några 100-tals nanometer, vilket i praktiken kräver en långtidsstabilitet på en bråkdel av detta över ett flertal dygn. HTM är idag den ledande tekniken för att minska antalet fotomasksteg från 5–6 till 4–5 i volymproduktion, men kräver i gengäld dubbla ritningar av vissa fotomasker. HTM har varit den ledande drivkraften för den förbättrade prestandan i Prevision-8 och Prevision-10, och möjliggör samtidigt viktiga kostnadsreduktioner inom volymproduktionen av bildskärmar genom eliminering av processsteg som kräver fotomasker.

Milou – är en anpassad diagnostikarkitektur för snabb felsökning och kontinuerlig övervakning av Micronics produkter. Milou är en viktig del av de vidareutvecklingar av diagnostik som krävs för att möta de ökande kundkraven på produktionstillförlitlighet. Med kundernas samtycke kan Milou även fjärrövervakas för "remote diagnostics".

Prevision-10 utvecklades inom ramen för Micronics produktutvecklingsmetodik, vilken ansluter till Lean product development. Speciellt tvärfunktionellt samarbete mellan produktledning, produktutveckling, inköp och produktion var kritiskt för att klara utvecklingen av Prevision-10 på 30 procent kortare tid än Prevision-8.

FPSS300

Kundkraven inom elektronisk kapsling skärptes avseende mönsterritarnas upplösning. En mängd mindre tillämpningar kräver sub-mikrometer upplösning, vilket tillhandahålls av FPS5300. FPS5300 är en vidareutveckling av FPS5100.

Genom att överföra teknologi från bildskärms- och halvledaremönsterritare ökades upplösningen i FPS-plattformen för att möta kundernas krav. FPS-plattformen delar optisk teknologi med LRS, Prevision och Omega-plattformarna.

EFTERMARKNADSPRODUKTER

Att utveckla eftermarknadsförsäljningen är ett strategiskt mål för Micronic. Under 2008 utvecklades och såldes ett flertal eftermarknadsprodukter till den installerade kundbasen. En gemensam nämnare för ett flertal tilläggsfunktioner är att de löser tillämpningsproblem, vilka inte direkt är relaterade till Micronics mönsterritare.

GalaxyExpress99 (GE99) – är ett uppgraderingskit för LRS-system, för att klara kraven för G8 avseende produktionsutbyte. GE99 utvecklades i nära samarbete med en ledande kund.

Z-correction – är en tilläggsfunktion som möjliggör för kunderna att uppnå avsevärt högre placeringsnoggrannhet på redan installerade mönsterritare, genom att kompensera för poleringsojämnheter i råmaterialet till fotomaskerna. Z-correction kan även med fördel användas ihop med Micronics MMS-mätsystem.

CD-mapping – är en liknande funktion, vilken hjälper kunderna att kompensera för systematiska variationer i linjebredshållning över de stora fotomaskerna på grund av brister i andra processsteg.

FRAMTIDSSTUDIER

För att även fortsättningsvis kunna ligga i teknisk framkant, och för att kunna fortsätta möta kundernas krav, investerar Micronic i framtidsstudier.

Under 2008 inriktades studierna främst på nya ritmotorer. Ritmotorn är hjärtat i en mönsterritare och liknande utrustningar och är det delsystem som genererar den optiska bilden. Under 2008 vidareutvecklade Micronic ritmotorn för bildskärmstillämpningar – Acousto Optics Deflector (AOD) – för att klara 2 gånger högre pixelhastighet.

Micronic bedrev även studier kring alternativa ritmotorer med signifikant högre pixelhastigheter, främst med inriktning mot framtida direktritningstillämpningar. För direktritning krävs minst 10 gånger högre pixelhastighet, ofta med bibehållen bildkvalitet.

Micronics teknik

Rasterscan-teknik

Flertalet av Micronics system använder så kallad rasterscan-teknik. Prexision, LRS- och FPS-systemen, som används för att tillverka fotomasker för bildskärmar och för avancerad kapsling, producerar stora fotomasker. De största, som används i produktion idag, är 1 220 × 1 400 mm och ännu större kommer att användas i nästa generations bildskärmstillverkning.

Fotomasken ligger på ett bord som kan röra sig i en riktning. Ett optiskt huvud förflyttar sig vinkelrätt över bordet samtidigt som en akustooptisk deflektor styr ett antal laserstrålar. Detta skapar en smal exponerad remsa på fotomasken. När remsan är färdigexponerad, flyttar sig bordet något och processen upprepas på en angränsande remsa. Detta fortsätter tills hela fotomasken är exponerad.

Micronics Omega-system används för halvledar-fotomasker, som är betydligt mindre, normalt 5×5 eller 6×6 tum stora. Omega har ett fast optiskt huvud och ett xy-bord som kan röra sig i båda riktningarna. I övrigt använder Omega samma ritprincip som Prexision, LRS- och FPS-systemen.

SLM-teknik

Micronics Sigma-system är konstruerade för att rita avancerade halvledar-fotomasker. Istället för att rita med ett begränsat antal laserstrålar, som i rasterscan-tekniken, använder Sigma en pulserande laser och ett SLM-chip (Spatial Light Modulator). SLM-chippet är en mikromekanisk krets med en miljon individuellt styrbara speglar.

Lasern belyser hela SLM-chippet som för varje laserpuls reflekterar en liten del av mönstret ned på fotomasken. Mönstret på SLM-chippet förändras mellan varje laserpuls och då fotomasken också rör sig kontinuerligt byggs mönstret på fotomasken upp med hög hastighet.

De reflekterande speglarna möjliggör mönsterritning med en kortvågig laser med mycket hög upplösning som resultat. Detta är betydelsefullt då utvecklingen i snabb takt går mot allt mindre strukturer på halvledar-fotomasker. SLM-tekniken ger Micronic en unik kombination av hastighet och upplösning som kan tillgodose kundernas behov ett antal teknikgenerationer framöver.

MICRONIC 2008

Bolagsstyrningsrapport

Principer för bolagsstyrning är viktiga för att på ett effektivt och kontrollerat sätt leda verksamheten. Bolagsstyrningen inom Micronic skapar förutsättningar för en aktiv och stark ägarroll, tydliggör roll- och ansvarsfördelningen mellan lednings- och kontrollorganen samt säkerställer öppenhet gentemot ägare, kapitalmarknad och andra intressenter.

BOLAGSSTYRNING INOM MICRONIC

Bolagsstyrningen i Micronic baseras på svensk lagstiftning, såsom Aktiebolagslagen, svensk kod för bolagsstyrning och noteringsavtalet med den nordiska börsen i Stockholm. Den svenska koden för bolagsstyrning (Koden) ingår sedan den 1 juli 2005 som en del av regelverket för den nordiska börsen i Stockholm. Micronic, som följt Koden sedan införandet, följer ständigt utvecklingen på området inom bolagsstyrning och anpassar fortlöpande sina principer för bolagsstyrning för att på så sätt skapa mervärde för ägare och andra intressenter genom god informationsgivning, effektivt lednings- och styrelsearbete samt välutvecklade kontrollorgan. Den 1 juli 2008 trädde en reviderad kod för bolagsstyrning i kraft.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning har inrättats för att vårda och utveckla den svenska koden för bolagsstyrning. På webbplatsen www.bolagsstyrningskollegiet.se finns aktuell information inom området.

AVSTEG FRÅN KODEN

Micronic följer Koden med ett undantag. Enligt Koden ska namnen på valberedningens ledamöter, tillsammans med namnen på de ägare de representerar, offentliggöras i god tid, dock senast sex månader före årsstämman. Micronic offentliggjorde valberedningens sammansättning den 17 oktober 2008, vilket är drygt fem månader före årsstämman. Förklaringen till denna avvikelse är att Micronic valt att upprätthålla traditionen med att hålla årsstämma tidigt på året. Valberedningen utses under oktober månad (efter september månads utgång) och därför är det inte möjligt att offentliggöra dess sammansättning tidigare.

GRANSKNING AV REVISORER

Bolagsstyrningsrapporten med styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen har inte granskats av bolagets revisorer.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är enligt aktiebolagslagen bolagets högsta beslutande organ. Vid bolagets ordinarie bolagsstämma, årsstämman, fastställs resultat- och balansräkningar, väljs styrelse och i förekommande fall revisorer, fastställs arvoden samt behandlas andra lagstadgade eller av Koden föreskrivna ärenden. Väsentliga beslut som fattas på bolagsstämman offentliggörs genom pressmeddelande direkt efter stämman och protokollet från stämman publiceras på Micronics webbplats.

ÅRSSTÄMMA 2008

Årsstämman 2008 hölls torsdagen den 3 april 2008 i Täby. Vid stämman var drygt 48 procent av rösterna representerade.

ÅRSSTÄMMA 2009

Årsstämman 2009 hålls onsdagen den 1 april 2009, kl 17.00 på Näsby Slott, Djursholmsvägen 30, Täby. Lokal: Galleriet. Kallelse införs senast fyra veckor före stämman i Post- och Inrikes Tidningar och Svenska Dagbladet. Den finns också på Micronics webbplats www.micronic.se.

Närvaro vid de senaste årsstämmorna

VALBEREDNING

Valberedningen representerar bolagets aktieägare och ansvarar för att förbereda och presentera förslag till stämmoordförande, styrelse, dess ordförande samt revisorer vid årsstämman. I valberedningens uppgifter ingår också att föreslå arvoden till styrelseordförande, vice styrelseordförande samt övriga styrelseledamöter, styrelseutskott och revisorer. Enligt beslut av Micronics ordinarie bolagsstämma 2005 ska valberedningen bestå av fem ledamöter representerande de fyra största aktieägarna vid utgången av september månad samt styrelsens ordförande. Detta beslut gäller till dess att stämman beslutat annorlunda. Ingen ersättning utgår för arbetet i valberedningen.

Aktieägare har möjlighet att vända sig till valberedningen med förslag på ledamot.

VALBEREDNINGENS SAMMANSÄTTNING
	Representerande	Ägarandel per den 30 september 2008
Ulf Strömsten	Catella	12%
Anders Ljungqvist	AMF	10%
Annika Andersson	Fjärde AP-fonden	9%
Ramsay Brufer	Alecta	8%
Christer Elmehagen	Ordförande i Micronic	–

MICRONIC 2008

MIGRANISE 1933

möter till styrelsen för vidare utvärdering inom ramen för dess arbete.

Valberedningen har inför årsstämman 2009 haft flera möten. Därutöver har valberedningen haft löpande underhandskontakter. Som underlag för sina förslag bedömer valberedningen i vilken grad den nuvarande styrelsen uppfyller de krav som ställs på styrelsen till följd av bolagets situation och framtida inriktning. Valberedningen fastställer vidare kravprofiler för eventuella nya ledamöter, som enligt dess bedömning behöver rekryteras, samt genomför en systematisk procedur för att söka kandidater till sådana styrelseposter, varvid förslag som inkommit från aktieägare beaktas. Valberedningens förslag offentliggörs i kallelsen till årsstämman samt på bolagets webbplats. På årsstämman redogör valberedningen för sitt arbete.

Revisorer utses var fjärde år. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. De nuvarande revisorerna valdes på årsstämman 2006.

STYRELSE

Styrelsen består av sju ledamöter, inklusive koncernens verkställande direktör. Vid årsstämman 2008 omvaldes sex av styrelsens ledamöter. Nyval gjordes av Christer Elmehagen, som också valdes till styrelsens ordförande. Göran Malm valdes till styrelsens vice ordförande. Christer Zetterberg avböjde omval.

Styrelsens sammansättning, samt huruvida varje medlem är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, respektive större aktieägare i bolaget, framgår av tabellen på sidan 26. Styrelsens ansvar fastställs i Aktiebolagslagen, men dess arbete styrs även av Koden och den av styrelsen årligen fastställda arbetsordningen. Arbetsordningen fastställer fördelningen av styrelsens arbete mellan styrelsen och de utskott som styrelsen inrättar samt mellan styrelsen och verkställande direktören. Arbetsordningen fastställer även ramarna för den ekonomiska rapporteringen.

Enligt gällande arbetsordning ska styrelsen bland annat:

besluta om en långsiktig strategi och därtill kopplad affärsplan och budget samt fastställa årsredovisning och andra externa rapporter, delårsrapporter, viktigare policies och attestinstruktion
utse verkställande direktör samt utvärdera VDs arbete och ledning
fastställa regler för intern kontroll, årligen följa upp hur den interna kontrollen fungerar och utvärdera nivån på den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen
besluta om större investeringar
besluta om långtgående överenskommelser
fastställa formerna och inriktningen för styrelsens arbete, bland annat genom att utse ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott samt genom att utvärdera styrelsens arbete
årligen följa upp att av stämman beslutade riktlinjer om ersättningen till ledande befattningshavare följts
årligen föreslå ersättningsriktlinjer till årsstämman.

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Styrelsens ordförande ansvarar för att leda styrelsens arbete samt för att styrelsen fullgör sina åtaganden i enlighet med Aktiebolagslagen, Koden och styrelsens arbetsordning. Genom fortlöpande kontakter med verkställande direktören ska styrelsens ordförande följa företagets utveckling och säkerställa att styrelsen får ta del av den information som krävs för att styrelsen ska kunna fullfölja sitt åtagande. Styrelsens ordförande ska också företräda bolaget i ägarfrågor.

Vid årsstämman 2008 valdes Christer Elmehagen till styrelsens ordförande.

ERSÄTTNING TILL STYRELSENS LEDAMÖTER

Arvodet till styrelsens ledamöter bestämdes av 2008 års årsstämma att uppgå till totalt 1 575 000 kronor för tiden intill slutet av nästa årsstämma. Av det totala arvodet avser 500 000 kronor arvode till styrelsens

1965 fanns det bara 50 transistorer på den mest komplexa integrerade kretsen. Idag närmar sig antalet transistorer på den mest avancerade mikroprocessorn 2 miljarder.

Källa: Intel Corporation

MICRONIC 2008

ordförande, 275 000 kronor avser arvode till styrelsens vice ordförande och 200 000 kronor avser arvode till var och en av övriga icke anställda ledamöter. Årsstämman beslutade därutöver att arvode för ledamöter med uppdrag i de av styrelsen inrättade utskotten ska utgå med 50 000 kronor per ledamot och uppdrag. Den totala ersättningen får maximalt uppgå till 350 000 kronor.

STYRELSENS ARBETE

Styrelsen har under 2008 haft tio möten, varav ett extra och ett konstituerande i samband med årsstämman. De protokoll som skrivs från dessa möten är beslutsprotokoll och förs av bolagets finansdirektör.

För att effektivisera och fördjupa styrelsens arbete i vissa frågor finns två utskott, revisions- och ersättningsutskottet. Utskotten består av styrelseledamöter. Styrelsens ordinarie möten förbereds av styrelsens ordförande tillsammans med bolagets verkställande direktör. Återkommande ärenden vid varje ordinarie styrelsemöte är uppdatering av affärsläget samt finansiell uppföljning. I samband med varje styrelsemöte träffas även styrelsens ledamöter utan att verkställande direktör deltar. Ordföranden ansvarar sedan för att återkoppling till verkställande direktör sker.

I god tid inför varje styrelsemöte får styrelsen ett skriftligt material som underlag för kommande diskussioner och beslut. Under styrelsemötena deltar representanter från ledningsgruppen och andra personer för att redogöra för frågor inom sina respektive områden.

Löpande varje månad får styrelsen en verksamhetsrapport omfattande såväl finansiella rapporter som en beskrivning över verksamheten. Dessa rapporter sammanställs av verkställande direktören och finansdirektören.

UTVÄRDERING AV STYRELSENS ARBETE

Styrelsen utvärderar, i enlighet med vad som fastställts i styrelsens arbetsordning, fortlöpande sitt arbete genom såväl öppna diskussioner sinsemellan som genom att

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING UNDER 2008

	Funktion	Närvaro	Oberoende 1)	Invald	Aktieinnehav
Christer Elmehagen	Ordförande	7/7	nej	2008	10 000
Göran Malm	Vice ordförande	10/10	ja	2002	-
Jörgen Centerman	Ledamot	9/10	ja	2004	-
Sigrun Hjelmquist	Ledamot	10/10	ja	2007	1 000
Magnus Lindquist	Ledamot	9/10	ja	2007	-
Sven Löfquist	Ledamot/VD	10/10	nej	1998	37 500
Lena Treschow Torell	Ledamot	8/10	ja	2004	3 400
Christer Zetterberg 2)	Ledamot	4/4	ja	1998	-

1) Oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning respektive större aktieägare, i enlighet med kriterier i Bolagskoden.
2) Ledamot fram till årsstämman 2008.

anlita extern konsulthjälp. Resultatet av den externa utvärderingen som gjorts under 2008, har lämnats till valberedningen. En presentation av utvärderingen gjordes även inför hela styrelsen.

SAMMANDRAG AV STYRELSENS MÖTEN UNDER 2008

Vid varje styrelsemöte behandlas ärenden som affärsläget och finansiell rapportering. Revisionsutskottet och ersättningsutskottet har redogjort för de aktiviteter som sker inom respektive utskott och för fram beredda frågor för beslut. De externa revisorerna har under året deltagit vid ett styrelsemöte för att träffa hela styrelsen och beskriva samt redogöra för slutsatserna av revisionen.

Viktigare frågor som behandlats vid styrelsemötena under 2008, förutom löpande finansiella genomgångar, fastställande av delårsrapporter och uppdatering av affärsläget omfattar bland annat:

att företagets långsiktiga strategier har gåtts igenom, efter det att marknads-situationen samt konkurrent- och teknologianalyser för de olika produktområdena presenterats
att riktlinjer för bolagets utvecklingsinsatser har fastställts
att budgeten för 2008 fastställdes
att beslut har fattats om försäljning av fastigheten i Täby
att ny VD utsetts för det japanska bolaget.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTETS SAMMANSÄTTNING UNDER 2008

Namn	Närvaro
Göran Malm	4/4
Lena Treschow Torell	4/4
Sigrun Hjelmquist	4/4

Antal möten från årsstämman 2008 till dess årsredovisningen fastställts.

REVISIONSUTSKOTTETS SAMMANSÄTTNING UNDER 2008

Namn	Närvaro
Christer Elmehagen	5/5
Jörgen Centerman	4/5
Magnus Lindquist	5/5

Antal möten från årsstämman 2008 till dess årsredovisningen fastställts.

REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen utser årligen ett revisionsutskott som består av tre i bolaget inte anställda styrelseledamöter. En majoritet av dessa ledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Minst en av ledamöterna ska dessutom vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Revisionsutskottet består sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den

MICRONIC 2008

Bolagssyrelserrapport

3 april 2008 av Magnus Lindquist (ordförande), Jörgen Centerman och Christer Elmehagen.

Revisionsutskottet är en handläggande/ rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Revisionsutskottets huvuduppgift är att säkerställa kvaliteten i bolagets externa finansiella rapportering liksom att den interna kontrollen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Detta görs främst genom fortlöpande genomgångar av kritiska redovisningsfrågor och genom att behandla bolagets externa finansiella rapporter inför styrelsens behandling och godkännande av dessa. Vid revisionsutskottets möten deltar bolagets finansdirektör och dess ekonomichef som föredragande.

Revisionsutskottet fungerar som huvudkontakt mot bolagets externa revisorer och träffar fortlöpande dessa, framför allt i anslutning till den kvartalsvisa delårsrapporteringen. Revisionsutskottet avrapporterar löpande sina iakttagelser till styrelsen. Revisionsutskottet ska också utvärdera revisionsinsatsen. Revisionsutskottet biträder valberedningen vid framtagandet av förslag till revisorer och arvodering av revisionsinsatsen. Revisionsutskottet fastställer riktlinjer för vilka andra tjänster än revision som bolaget får upphandla av bolagets revisorer. Revisionsutskottet har haft fem protokollförda sammanträden under perioden från årsstämman 2008 till dess att årsredovisningen avgivits.

Vissa möten mellan revisionsutskottet och de externa revisorerna sker utan närvaro av anställda i bolaget.

Revisionsutskottet följer bolagets interna arbete inför avgivandet av styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen utser årligen ett ersättningsutskott som består av tre i bolaget inte anställda styrelseledamöter.

Ersättningsutskottet utgörs sedan det konstituerande styrelsesammanträdet den 3 april 2008 av Göran Malm, Lena Treschow Torell och Sigrun Hjelmquist.

Ersättningsutskottet är en handläggande/ rådgivande del av styrelsen och fråntar inte något ansvar från styrelsen som helhet. Utskottets huvudsakliga arbetsuppgifter är att föreslå lön, andra ersättningar samt övriga anställningsvillkor för bolagets verkställande direktör. Utskottet ska även arbeta fram förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för övriga ledande befattningshavare som är marknadsmässiga och stödjer bolagets mål. Det är också ersättningsutskottets uppgift att för styrelsen bereda förslag till incitamentsprogram.

Ersättningsutskottet har haft fyra protokollförda sammanträden under perioden från årsstämman 2008 till dess att årsredovisningen avgivits.

Ersättningsutskottet redogör vid bolagets styrelsemöten för de frågor som behandlas inom ramen för dess uppdrag, vilket under 2008 bland annat omfattat beredande av utformning av programmet för rörlig lön för samtliga anställda samt beredande av villkor för den nye VDn i det japanska bolaget.

PRINCIPER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR MICRONICS KONCERNLEDNING

Årsstämman 2008 fastställde principer för ersättningen till koncernledningen. I koncernledningen ingår VD och övriga sju ledande befattningshavare. Förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för Micronics ledande befattningshavare bereds av ersättningsutskottet. Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor i övrigt. Faktorer som kompetens, erfarenhet och prestation är väsentliga vid fastställandet av ersättningsnivåer på individnivå. Den totala ersättningen ska utgöras av fast grundlön, rörlig lön, pensionsförmåner samt övriga förmåner. De principer som fastställdes för 2008 skiljde sig från de som avsåg 2007 på två punkter, avseende personaloptioner, som tilldelades under 2007, samt beräkningen av den rörliga lönen. För en mer utförlig redogörelse av de principer som gällt under 2008 samt de som föreslås gälla för 2009 hänvisas till förvaltningsberättelsen samt noten 12 på sidorna 52–54. Avslutningsvis kan noteras att ersättningsutskottet har en beredande funktion vad gäller att säkerställa efterlevnaden av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare årsstämman fastställt.

LÖN OCH ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

För fullständig information om den kostnadsförda ersättningen till verkställande direktör samt övriga ledande befattningshavare under 2008, se not 12 på sidorna 52–54. Koncernledningen presenteras på sidan 32–33.

REVISION

Bolagets revisorer väljs vid årsstämma för en period om fyra år. Vid årsstämman 2006 utsågs revisionsföretaget KPMG till revisor. KPMG utsåg i samband därmed auktoriserade revisorn Anders Malmeby som huvudansvarig för revisionen inom koncernen. KPMG är valda för tiden intill årsstämman 2010. Bolagets revisor genomför på uppdrag av styrelsen en översiktlig granskning av samtliga delårsrapporter i enlighet med Standard för översiktlig granskning (SÖG) 2410, Översiktlig granskning av finansiell delårsinformation utförd av företagets valda revisor. Övrig lagstadgad revision av årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utförs i enlighet med Revisionsstandard i Sverige (RS). Revisorerna träffar årligen styrelsen i dess helhet. I samband med fastställandet av bolagets delårsrapporter träffar de externa revisorerna revisionsutskottet.

FINANSIELL RAPPORTERING TILL STYRELSEN

Enligt styrelsens arbetsordning ska styrelsen fastställa vilka rapporter som ska tas fram för att styrelsen fortlöpande ska kunna följa bolagets utveckling. Styrelsen erhåller varje månad en rapport över bland annat

MICRONIC 2008

28
MICRONIC 2008

bolagets resultat och finansiella ställning. Till rapporten fogas även verkställande direktörens kommentarer om utvecklingen. Styrelsen behandlar såväl delårsrapporter som årsredovisningen innan dessa publiceras. Kvaliteten i den finansiella rapporteringen utvärderas främst genom revisionsutskottet. Revisionsutskottet har regelbundna möten med finansdirektören och bolagets externa revisorer för att diskutera väsentliga frågeställningar inom redovisningsområdet. Revisionsutskottet tar del av delårsrapporter innan dessa går till hela styrelsen för att med de externa revisorerna gå igenom särskilt väsentliga och materiella frågor.

EXTERN FINANSIELL INFORMATION

I enlighet med den policy för Investor Relations, som antagits av styrelsen, lämnar bolaget löpande information om den finansiella ställningen. Den information som lämnas består av kvartalsvisa delårsrapporter, bokslutsrapport och årsredovisning samt pressmeddelande i samband med större order eller andra väsentliga händelser.

I samband med att delårsrapporter och bokslutsrapport offentliggörs hålls presentationer för analytiker, investerare och media. Företagsledningen träffar löpande under året analytiker och investerare på flera platser i världen. I samband med mässor och seminarier ges tillfälle för media att träffa bolagets representanter. Styrelsen antar årligen en kommunikationspolicy, där det fastställs hur kommunikationen ska ske och vilka som kan företräda bolaget i olika frågor.

All information som distribueras via pressmeddelanden finns även tillgänglig på bolagets webbplats, liksom annan information som bedöms vara värdefull för intressenter, såsom en beskrivning av hur Micronic tillämpar Koden.

STYRELSENS RAPPORT OM INTERN KONTROLL AVSEENDE DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN 2008

INLEDNING

Styrelsen ansvarar enligt Aktiebolagslagen och Koden för den interna kontrollen. Denna rapport har upprättats av styrelsen i enlighet med Koden och den vägledning som framtagits av FAR SRS och Svenskt Näringsliv och avser den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Rapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

Micronics arbete med intern kontroll tar sin utgångspunkt från det etablerade ramverket Internal Control – Integrated Framework, COSO, som beskriver den interna kontrollen uppdelad på de fem komponenterna kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktivitet, information och kommunikation samt uppföljning. COSO definierar intern kontroll enligt följande:

Intern kontroll är en process som påverkas av styrelsen, bolagsledningen och annan personal, och som utformats för att ge en rimlig försäkran om att bolagets mål uppnås vad gäller ändamålsenlig och effektiv verksamhet, tillförlitlig finansiell rapportering och efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar.

I beskrivningen som följer behandlas främst de delar av den interna kontrollen som avser den finansiella rapporteringen.

BESKRIVNING OCH KONTROLLMILJÖ

Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är kontrollmiljön där organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar liksom den kultur som finns i företaget och som uttrycks i form av interna policies och riktlinjer utgör viktiga beståndsdelar. Ledningen arbetar strukturerat med att förankra de under 2007 fastställda värderingarna inom hela koncernen, vilket skapar samsyn och stärker organisationen och på så sätt öka effektiviteten och därmed även den interna kontrollen.

Micronics verksamhet bedrivs huvudsakligen vid ett driftsställe och bedöms därmed vara av en begränsad komplexitet. Detta leder i sin tur till att organisationen är enkel och överblickbar i sin struktur. Styrande dokument finns upprättade i form av arbetsordningar för styrelsen och styrelsens revisionsutskott samt instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen har också fastställt riktlinjer när det gäller den externa rapporteringen av finansiell information. Instruktioner för attesträtt fastställs av styrelsen, redovisnings- och rapporteringsinstruktioner fastställs av ledningen.

Styrelsen och företagsledningen har bedömt att det är betydelsefullt med en snabb och korrekt rapportering och därmed ställt krav på en stark ekonomifunktion. Bemanning och kompetensnivå utvärderas av ledningen. En stark controllerverksamhet inom ekonomifunktionen säkerställer också att samtliga verksamheter utvärderas och effektiviseras.

Under 2006 påbörjades ett projekt, initierat av styrelsen, för att utveckla arbetet inom området intern kontroll. Detta arbete har fortsatt under 2007 och 2008 och kommer även framledes att vara en del av förvaltningen.

Ansvaret för att skapa processer med hög grad av intern kontroll ligger på respektive avdelningschef. Personal från respektive verksamhet deltar vid processgenomgångar som leds av ekonomifunktionen som ett led i att dokumentera och utvärdera väsentliga processer.

RISKBEDÖMNING

Bolaget har processer för riskbedömning och riskhantering på plats för att säkerställa att de risker som bolaget är utsatt för hanteras inom de ramar som ytterst fastställs av styrelsen.

Företagets ledning analyserar fortlöpande verksamhetens affärsprocesser för utvärdering av effektivitet och risker. I detta arbete ingår att identifiera risker för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Även företagets stödprocesser, inklusive bokslutsprocessen analyseras. De mest kritiska affärsprocesserna samt

Bolagssyrelser

de absolut största värdena, såväl tillgångar som affärs- och produktutveckling, finns i det svenska moderbolaget. Dessutom sker merparten av försäljningen i moderbolaget. Det årliga arbetet med att utvärdera den interna kontrollen inleds med en övergripande riskbedömning, baserad på större balans- och resultatposter. Riskerna graderas och kopplas till processer. Processer som efter en sådan genomgång bedöms vara av särskild vikt för Micronic omfattar utveckling, inköp, tillverkning, försäljning, installation, bokslut och IT. Även processerna för betalningar samt löner och pensioner har bedömts som väsentliga och därför omfattats av en utvärdering. Riskerna för fel i den finansiella rapporteringen sammanställs och diskuteras i revisionsutskottet. En genomgång av riskområden görs även i styrelsen och då framför allt kopplat till diskussioner och fastställande av strategi och mål.

KONTROLLAKTIVITETER

De risker som identifierats avseende den finansiella rapporteringen hanteras genom ett antal identifierade kontrollåtgärder i verksamhetens processer. Många av processerna är dokumenterade och uppdateras samt förbättras löpande. Verksamhetens art gör att varje extern affär följs noggrant och ekonomiavdelningen har djup insikt i processen. I kontrollstrukturen ingår också bland annat fastställda befogenheter, arbetsfördelning samt ledningens månatliga genomgång av finansiell information.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Micronic har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen. Detta säkerställs genom att styrande dokument i form av interna policies, riktlinjer och instruktioner avseende den finansiella rapporteringen gjorts tillgängliga och kända för berörd personal via företagets intranät samt genom kontinuerliga informationsmöten med all personal.

Personal från huvudkontoret besöker regelbundet dotterbolagen men också det

omvända gäller. Personal från dotterbolagen besöker huvudkontoret för att ytterligare öka kunskapen om processer och målsättningar samtidigt som ett utbyte av information och erfarenheter sker. Under 2008 har ansvarig ekonomipersonal från alla koncernbolag träffats vid en controller-konferens för att ytterligare utveckla erfarenhetsutbytet mellan personal inom koncernens bolag.

UPPFÖLJNING

Information om hur den interna kontrollen fungerar följs av företagets ledning. Styrelsen har fastställt att uppföljning av hur väl den interna kontrollen fungerar ska ske genom så kallade självutvärderingar av de kritiska processerna. Under 2006 fastställdes i revisionsutskottet en plan för hur genomgångar av de mest kritiska processerna, med störst möjlig påverkan på bolagets finansiella ställning, ska ske över ett antal år. Planen ses årligen över för att identifiera eventuella förändringar, vilket kan leda till att nya prioriteringar görs. Efter en initial riskbedömning utifrån koncernens balans- och resultaträkning, fastställs vilka processer som ska dokumenteras och bedömas under året. Personal från ekonomifunktionen går tillsammans med berörda igenom hur processen fungerar. Flödet dokumenteras och processens effektivitet bedöms utifrån identifierade risker och kontrollaktiviteter med hjälp av självutvärdering. Självutvärdering innebär att personal inom respektive verksamhet utvärderar den dokumenterade processen och tar ställning till identifierade risker och kontroller. Detta arbetssätt skapar en bred förståelse för betydelsen av intern kontroll och ansvaret för att utveckla processerna ligger kvar inom respektive verksamhet. Micronic har under 2008 dokumenterat och utvärderat processerna för löner och pensioner, systeminstallationer samt utveckling. Detta innebär att samtliga de processer som bedöms som väsentliga dokumenterats och utvärderats. Under 2008 har även, på uppdrag av styrelsen, en extern utvärdering gjorts av några av de processer som utvärderades internt under

Den externa utvärderingen har inte lett till några allvarliga anmärkningar men däremot till ett antal iakttagelser och förslag till förbättringsmöjligheter. Under 2009 inleds en förvaltningsfas, vilken omfattar såväl uppdateringar av dokumenterade processenomgångar som utvärdering av de iakttagelser som gjorts under såväl den interna som den externa utvärderingen.

En annan del i uppföljningen är ekonomiavdelningens besök hos dotterbolagen där genomgång sker av processer, dokumentation av kontrollaktiviteter, efterlevnad av koncerngemensamma policies och riktlinjer.

Styrelsen fastställer och följer genom revisionsutskottet den utvärderingsprocess som sker.

Revisionsutskottet har löpande kontakt med de externa revisorerna och tar del av de externa revisorernas genomgångar och synpunkter, vilket också bidrar till styrelsens samlade bild av den interna kontrollen.

Styrelsen får månatligen ekonomiska rapporter och vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets och koncernens ekonomiska situation. Revisionsutskottet har inför de styrelsemöten då delårsrapporter fastställs analyserat och bedömt den finansiella informationen innan de fastställs av styrelsen.

UTTALANDE

Mot bakgrund av koncernens struktur samt hanteringen av risker i processer i enlighet med ovan, har styrelsen inte bedömt det som ändamålsenligt att etablera en särskild granskningsfunktion – internrevision.

MICRONIC 2008

Styrelse och revisor

Christer Elmehagen

Född 1946. Styrelseordförande sedan april 2008. (Verkställande direktör i AMF Pension till och med 30 november 2008.)
Utbildning: Jur. kand, civilekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Koneo, Optimal Print A/S, Trade Doubler och Deseven.
Tidigare anställningar: Vice verkställande direktör SAF 1993–1998, verkställande direktör för teknikhandelsbolaget Sandblom & Stohne 1991–1993, vice verkställande direktör Facit Group 1988–1991, diverse befattningar inom Ericsson-koncernen 1979–1988.
Aktieinnehav i Micronic: 10 000.

Göran Malm

Född 1947. Styrelseledamot sedan 2002.
Styrelseordförande 2007–2008. Styrelseledamot sedan 2008.
Utbildning: Civilekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande, North Asia Strategic Holdings Ltd, Boathouse Ltd och Children's Medical Foundation, HongKong, Smartpay Jieyin Shanghai, Celestix Networks Singapore samt Sourcebynet, Singapore. Ledamot, Samsung Electronics Co Ltd, Sydkorea, Elife Tokyo samt Dornier GmbH Singapore och Envac Stockholm.
Tidigare anställningar: SVP, Dell Corporation 1999–2000. SVP, General Electric Company 1997–1999. VD och koncernchef, GE Medical Systems Asia 1992–1996. Vice verkställande direktör, SKF 1990–1991. Gästprofessor vid Handelshögskolan i Göteborg 2005–2006.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

Jörgen Centerman

Född 1951. Styrelseledamot sedan 2004.
Utbildning: Civilingenjör i elektroteknik.
Övriga styrelseuppdrag: Ordförande, Dacke PMC, Kemetyl, Gunnebo Industrier. Ledamot, Segulah Advisor m.fl.
Tidigare anställningar: Verkställande direktör, ABB 2000–2002. Olika chefsbefattningar, ABB 1981–2000.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

Lena Treschow Torell

Född 1946. Styrelseledamot sedan 2004. (Verkställande direktör för IVA till och med 31 juli 2008.)
Utbildning: Fil. doktor i fysik, professor.
Övriga styrelseuppdrag: Ledamot, Investor AB, SKF AB, SAAB AB, AB Ångpanneföreningen och Dagens Industri AB samt Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola.
Styrelseordförande: Miljöstrategiska forskningsstiftelsen samt The European Council of Applied Sciences and Engineering (Paris).
Tidigare anställningar: Forskningsdirektör, Joint Research Center, Europakommissionen, Bryssel 1998–2001. Vice rektor, Chalmers 1995–1998.
Aktieinnehav i Micronic: 3400.

Sven Löfquist

Född 1956. Verkställande direktör och koncernchef i Micronic. Styrelseledamot sedan 2001. Styrelsesuppleant 1998–2001.
Utbildning: Civilingenjör i elektronik.
Övriga styrelseuppdrag: Inga.
Tidigare befattningar inom Micronic: Försäljnings- och marknadschef 1989–1999. Vice verkställande direktör 1999–2001.
Aktieinnehav i Micronic: 37 500.
Personaloptioner: 75 000.

Sigrun Hjelmquist

Född 1956. Styrelseledamot sedan 2007.
Utbildning: Civilingenjör och licentiat i teknisk fysik.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande, Sight Executive AB. Styrelseledamot, Svenska Handelsbanken AB, EON Sverige AB, RAE Systems Inc. (USA), Audiodev AB, Symsoft AB, Seamless Distribution AB, Silex AB och Atea ASA.
Tidigare anställningar: Investment Manager och en av grundarna i BrainHeart Capital AB 2000–2005. Verkställande direktör för Ericsson Components AB 1998–2000. Diverse befattningar inom Ericsson-koncernen 1979–1998.
Aktieinnehav i Micronic: 1 000.

Magnus Lindquist

Född 1963. Styrelseledamot sedan 2007.
Partner, Triton.
Utbildning: Ekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Alimak Hek Group AB.
Tidigare anställningar: Finansdirektör Autoliv, 2001–2008. Ekonomidirektör Perstorp, 1996–2001. Finansdirektör Stora Cell Group, Gävle, 1993–1996.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

Revisor

Anders Malmeby
Född 1955. Revisor i Micronic sedan 2006. Auktoriserad revisor, KPMG AB.
Övriga uppdrag: Cybercom, Metro International och Fujitsu Siemens Computers.

MICRONIC 2008

Styrelse och revisor
31
MIRROR

Bakre raden från vänster: Sven Löfquist, Magnus Lindquist, Jörgen Centerman.
Främre raden från vänster: Lena Treschow Torell, Göran Malm, Christer Elmehagen, Sigrun Hjelmquist.

MICRONIC 2008

Ledningsgrupp och dotterbolagschefer

LEDNINGSGRUPP

Sven Löfquist

Född 1956. Verkställande direktör och koncernchef. Anställd 1985.
Utbildning: Civilingenjör i elektronik.
Tidigare befattningar: Försäljnings- och marknadschef och Vice verkställande direktör inom Micronic.
Aktieinnehav i Micronic: 37 500.
Personaloptioner: 75 000.

Carl-Johan Blomberg

Född 1952. Finansdirektör. Anställd 2002.
Utbildning: Civilekonom.
Tidigare befattningar: Finansdirektör inom Alfa-Laval, Procordia, Pharmacia och Net Insight.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 35 000.

Charles (Changhee) Lee

Född 1957. Chef för kundsupport samt verkställande direktör för Micronic Laser Systems Korea Co., Ltd. Anställd 2005.
Utbildning: Elektroingenjör.
Tidigare befattningar: Vice verkställande direktör
Taihan Metra Co., Ltd. Verkställande direktör Toshiba Engineering Center Co., Ltd., Servicechef GE Healthcare Korea.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

Håkan Färdig

Född 1969. Personaldirektör. Anställd 2008.
Utbildning: Akademisk utbildning inom organisation och ledarskap samt arbetsrätt.
Tidigare befattningar: Country HR Manager, GE Healthcare Sverige. HR Manager, Getinge. Country HR Manager, Sun Microsystems.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 35 000.

Kjell Bohlin

Född 1952. Chef för försäljning och produktledning. Anställd 2003.
Utbildning: Teknologie doktor i elektronik.
Tidigare befattningar: Vice verkställande direktör och General Manager för Ericsson Microelectronics. R&D chef för Infineon Technologies Sweden.
Aktieinnehav i Micronic: 3 000.
Personaloptioner: 35 000.

Charlott Samuelsson

Född 1963. Ställföreträdande chef för kundsupport. Anställd 1996.
Utbildning: Licentiat i teknisk elektronfysik.
Tidigare befattningar: Chef för system- och applikationsutveckling samt chef för verksamhetsutveckling inom Micronic.
Aktieinnehav i Micronic: 6 000.
Personaloptioner: 35 000.

Tomas Carlsson

Född 1950. Chef för produktion. Anställd 2004.
Utbildning: Civilingenjör i industriell ekonomi.
Tidigare befattningar: Fabrikschef och Product Area Manager Inköp, Ericsson AB.
Aktieinnehav i Micronic: 0.
Personaloptioner: 35 000.

Johan Åman

Född 1968. Chef för forskning och utveckling. Anställd 1996.
Utbildning: Licentiat i teknisk fysik.
Tidigare befattningar: Produktchef bildskärmar och chef för system- och applikationsutveckling inom Micronic.
Aktieinnehav i Micronic: 1 626.
Personaloptioner: 35 000.

DOTTERBOLAGSCHEFER

Manny Ferreira

Född 1953. Verkställande direktör för Micronic Laser Systems Inc., USA. Anställd 2002.
Utbildning: Civilingenjör.
Tidigare befattningar: Finansdirektör, Portal Bay. Verksamhetschef, Ultra-Beam Lithography.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

Charles (Changhee) Lee

Se föregående spalt.

Taku Kawada

Född 1956. Verkställande direktör för Micronic Japan K.K. Anställd från och med 5 december 2008.
Utbildning: Maskningenjör.
Tidigare befattningar: Verkställande direktör Smiths Medical Japan Ltd samt olika befattningar inom GE Medical Systems Asia.
Aktieinnehav i Micronic: 0.

DOTTERBOLAGSCHEFER

Taku Kawada

Charles (Changhee) Lee

Manny Ferreira

MICRONIC 2008

Ledningsgrupp och dotterbolagschefer

Sven Löfquist

Carl-Johan Blomberg

Charles (Changhee) Lee

Håkan Fårdig

Kjell Bohlin

Charlott Samuelsson

Tomas Carlsson

Johan Åman

MICRONIC 2008

Flerårsöversikt

MSEK	2008	2007	2006	2005	2004	2003^{1)}	2002^{2)}	2001^{3)}
Orderingång	378	634	604	1 306	945	1 086	459	633
Resultaträkning
Nettoomsättning	568,6	523,0	1 204,1	1 275,8	839,5	428,0	496,1	699,3
Rörelseresultat	-37,5	-290,8	122,6	172,4	125,5	-193,9	-89,7	17,1
Finansnetto	1,9	3,3	3,7	-6,6	-5,2	0,1	3,0	-7,6
Resultat före skatt	-35,5	-287,5	126,2	165,8	120,3	-193,8	-86,7	9,5
Skatt	4,9	80,0	-33,3	-48,4	-11,9	35,1	23,3	-2,4
Årets resultat	-30,6	-207,5	92,9	117,4	108,4	-158,7	-63,4	7,1
Balansräkning
Anläggningstillgångar	341,5	413,4	482,8	606,1	718,0	663,4	432,4	244,6
Varulager	309,7	333,6	353,3	357,7	339,3	295,3	327,7	279,5
Övriga fordringar	353,8	309,0	245,8	345,1	208,3	94,3	229,2	257,0
Likvida medel	371,4	450,7	627,8	561,9	306,2	587,6	287,1	552,4
Summa tillgångar	1 376,4	1 506,7	1 709,7	1 870,8	1 571,8	1 640,6	1 276,4	1 333,5
Eget kapital	888,6	907,5	1 109,8	1 025,3	907,9	798,4	631,4	697,2
Räntebärande skulder	163,3	246,5	295,7	359,8	383,7	512,5	451,2	437,6
Övriga skulder	324,7	352,7	304,2	485,7	280,2	329,7	193,8	198,7
Summa eget kapital och skulder	1 376,6	1 506,7	1 709,7	1 870,8	1 571,8	1 640,6	1 276,4	1 333,5
Sysselsatt kapital	1 051,9	1 154,0	1 405,5	1 385,1	1 291,6	991,0	762,5	816,0
Räntebärande nettoskuld	-208,1	-204,2	-332,1	-202,1	77,5	-390,0	-156,0	-434,9
Kapitalomsättning, gänger	0,5	0,4	0,9	1,0	0,7	0,5	0,6	0,9
Kassaflöde och likviditet
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-105,8	-77,3	219,0	323,5	-11,0	141,0	-97,0	7,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	124,5	-44,6	-97,4	-40,3	-137,6	-228,9	-180,6	-152,2
Kassaflöde efter investeringar, före finansiering	18,7	-121,9	121,6	283,2	-148,6	-87,9	-277,6	-145,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-102,2	-54,4	-50,9	-29,0	-131,6	390,3	-175,4	-152,2
Nyckeltal
Bruttomarginal, %	28,4	29,3	54,3	54,4	55,8	38,4	47,8	56,2
Rörelsemarginal, %	-6,6	-55,6	10,2	13,5	15,0	-45,3	-18,1	2,4
Justerad rörelsemarginal, %	-15,0	-40,2	18,2	22,3	5,2	-86,0	-44,2	2,4
Vinstmarginal, %	-6,2	-55,0	10,5	13,0	14,3	-45,3	-17,5	1,4
Soliditet, %	64,6	60,2	64,9	54,8	57,8	48,7	49,5	52,3
Avkastning på sysselsatt kapital, %	-2,2	-21,6	9,8	13,3	11,5	-21,2	-9,4	4
Avkastning på eget kapital, %	-3,4	-20,6	8,7	12,2	12,7	-22,2	-9,5	1

1) Siffror för 2003 och bakåt har inte räknats om i enlighet med IFRS. Skillnaderna består främst av tillämpningen av IAS 16 (komponentavskrivningar) samt IAS 39 (säkringsredovisning).

KOMMENTARER TILL KONCERNENS FLERÅRSÖVERSIKT

Resultaträkningar

Koncernen verkar som utrustningsleverantör till elektronikindustrin och styrs av dessa företags investeringsplaner. Sedan 1999 levererar Micronic system för både bildskärms- och halvledartillämpningar. Försäljningen kan variera kraftigt mellan enskilda perioder till följd av tillgänglig kapacitet på respektive marknad. Koncernens försäljning av eftermarknadsprodukter och tjänster ökar i omfattning relativt sett och i absoluta tal.

Bruttomarginalen påverkas i hög utsträckning av både volym och produktmix. Under år med lägre volymer påverkas också bruttomarginalen negativt av den relativt större påverkan av fasta kostnader för produktionsenheten samt av indirekta produktionsrelaterade kostnader. Under 2008 uppgick bruttomarginalen till 28 procent, men justerat för engångsposter uppgick bruttomarginalen till 40 procent. I fjärde kvartalet 2008, med en omsättning på 334 MSEK, var bruttomarginalen i nivå med koncernens målsättning på minst 50 procent.

Koncernens långsiktiga mål är att nå en rörelsemarginal överstigande 15 procent. Detta är ett finansiellt mål som bolaget nått under 2005 och 2006 då

MICRONIC 2008

Flerårsöversikt

MSEK	2008	2007	2006	2005	2004	2003^{1)}	2002^{1)}	2001^{1)}
FoU
FoU-utgifter	197,3	198,4	221,7	198,7	258,5	282,3	311,0	230,0
FoU-kostnader	149,6	279,0	318,5	310,9	176,4	123,5	185,2	214,7
FoU-kostnader/omsättning, %	26,3	53,3	26,5	24,4	21,0	28,9	37,3	30,7
FoU-utgifter/omsättning, %	34,7	37,9	18,4	15,6	30,8	65,9	62,7	32,9
Aktiverade utgifter för utveckling	71,9	34,1	32,4	17,0	117,6	174,3	129,7	–
Avskrivningar på aktiverade utgifter för utveckling	24,2	114,7	129,2	129,2	35,5	–	–	–
Data per aktie
Antal aktier vid årets slut, miljoner	39,2	39,2	39,2	39,2	39,2	39,2	19,2	19,2
Genomsnittligt antal aktier, miljoner	39,2	39,2	39,2	39,2	39,2	28,4	19,2	19,1
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner	39,2	39,2	39,2	39,3	40,2	30,8	21,8	21,0
Börskurs per den 31 december, SEK	5,80	32,20	77,00	113,00	66,75	83,50	41,00	191,00
Utdelning per aktie, SEK	–	–	–	–	–	–	–	–
Före utspädning
Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	–0,78	–5,30	2,37	3,00	2,77	–5,59	–3,30	0,37
Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	22,69	23,17	28,34	26,18	23,18	28,12	32,86	36,50
Kassaflöde per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	–2,13	–4,50	1,81	6,49	–7,15	10,65	–13,81	12,24
P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut)	neg	neg	32	38	24	neg	neg	516
Kurs/egt kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut), SEK	0,26	1,39	2,72	4,32	2,88	4,10	1,25	5,26
Efter utspädning
Resultat per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier), SEK	–0,78	–5,30	2,37	2,99	2,70	–5,59	–3,30	0,32
Eget kapital per aktie (beräknas på genomsnittligt antal aktier), SEK	22,69	23,17	28,34	26,10	22,58	28,12	32,86	57,00
Kassaflöde per aktie (beräknas på genomsnittligt antal), SEK	–2,13	–4,50	1,81	6,47	–6,97	9,82	–12,17	11,13
P/E-tal (beräknas på antal aktier vid årets slut)	neg	neg	32	38	24	neg	neg	596
Kurs/egt kapital (beräknas på antal aktier vid årets slut), SEK	0,26	1,39	2,72	4,32	2,89	4,10	1,25	3,30

1) Siffror för 2003 och bakåt har inte räknats om i enlighet med IFRS. Skillnaderna består främst av tillämpningen av IAS 16 (komponentavskrivningar) samt IAS 39 (säkringsredovisning).

omsättningen översteg i miljard SEK. Koncernens kostnader för forskning och utveckling är höga och tar en stor del av försäljningsintäkterna i anspråk. Koncernens kostnader för forskning och utveckling består av dels rena utgifter och dels av avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling. Under den senaste åttaårsperioden har de genomsnittliga utgifterna för forskning och utveckling uppgått till 237 MSEK årligen, medan de redovisade kostnaderna uppgått till 220 MSEK årligen. Sedan 2002 har bolaget i enlighet med gällande redovisningsregler aktiverat 577 MSEK i balansräkningen avseende utvecklingsprojekt. Sedan 2004 redovisar bolaget avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling som en utvecklingskostnad och de totala avskrivningarna under de senaste fyra åren uppgår till 433 MSEK. Under 2008 har kraftfulla åtgärder vidtagits för att minska koncernens kostnadsbas. Koncernens aktiverade utveckling av Sigma var fullt avskriven vid utgången av 2007 och Micronic ser inte att investeringar i framtida utvecklingsprojekt ska ligga på motsvarande nivåer.

Investeringar och finansiering

Koncernen har under de senaste åtta åren gjort investeringar på totalt cirka 965 MSEK, varav 577 MSEK avser aktiverade utvecklingsprojekt. I övrigt avser investeringarna framför allt fastigheten i Täby, vilken sälts i slutet av 2008 samt tillverkningsutrustning, datorer och inventarier. Fastigheten inbringade 95 MSEK efter återbetalning av fastighetsrelaterade skulder.

Under 2003 gjorde Micronic en företrädesemission, vilken resulterade i ett tillskott på 316 MSEK. Nyemissionen gjordes för att finansiera forskning och utveckling främst inom satsningen på halvledartillämpningar. Koncernen har även finansierat verksamheten tidigare genom ett konvertibelt förlagslån från ASML uppgående till 320 MSEK. Detta återbetalades under 2004. Samma år erhölls ett förskott på framtida royalties från ASML, allt i enlighet med avtal mellan bolagen om visst utvecklingssamarbete. Förskottet uppgick initialt till 20 MEUR. Efter två delåterbetalningar uppgick förskottet vid utgången av 2008 till 13 MEUR.

MICRONIC 2008

Förvaltningsberättelse

Styrelsen och verkställande direktören för Micronic Laser Systems AB (publ.) org nr 556351-2374, med säte i Täby, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 1 januari 2008–31 december 2008.

Avgivande

Informationen i denna årsredovisning är sådan som Micronic ska offentliggöra enligt lagen om värdepappersmarknaden. Micronic har offentliggjort delårsrapporten för fjärde kvartalet samt helårsrapporten den 28 januari, 2009, kl 08.00, genom pressmeddelande och genom webbplatsen www.micronic.se. Årsredovisningen i sin helhet har offentliggjorts genom pressmeddelande och på webbplatsen den 16 mars, 2009, kl 09.00.

Verksamheten

Micronic är ett svenskt högteknologiskt företag som utvecklar, tillverkar och marknadsför extremt noggranna laserbaserade mönsterritare. Systemen används av världens ledande elektronikföretag i tillverkningen av bildskärmar för TV-apparater och datorer samt i tillverkningen av halvledarkretsar. Fotomaskerna är originalen och utgör därmed nyckelkomponenter vid massproduktion av bildskärmar och halvledarkomponenter. Micronic tillverkar även mätsystem för bildskärmsfotomasker. Försäljningen sker framför allt till Asien där cirka 80 procent av kunderna och de installerade systemen finns.

Micronic-aktien är sedan mars 2000 börsnoterad och listas sedan april 2008 på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmslistan, Small Cap, Information Technology.

Koncernens organisation

Koncernen omfattar moderbolaget Micronic Laser Systems AB samt de helägda dotterbolagen Micronic Japan K.K., Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd., Micronic Laser Systems, Inc., USA, Micronic Laser Systems Far East Co. Ltd. samt Micronic Treasury AB.

Koncernens utveckling, tillverkning och marknadsföring bedrivs i moderbolaget. I Japan, Sydkorea och USA har Micronic dotterbolag som ansvarar för service och kundsupport. De arbetar dessutom i nära samarbete med moderbolaget med marknadsföring, försäljning och installation. I Japan finns även det tekniska centret ATAC vars syfte är att stödja hela den asiatiska regionen. Micronic har också ett mindre dotterbolag i Taiwan och en filial i Kina. I Kina och Taiwan arbetar Micronic även via agent. Micronic Treasury AB har fungerat bland annat som förmedlare vid spridning av personaloptionsprogram.

Verksamheten i koncernen är organiserad i en funktionell organisation, som innebär att forskning och utveckling, produktion, marknadsföring och försäljning är gemensam för samtliga produkter.

Förändringar i styrelse och koncernledning

Vid årsstämman 2008 valdes Christer Elmehagen till styrelsens ordförande. Göran Malm, som varit styrelsens ordförande från den 18 september 2007 och fram till årsstämman 2008, valdes till vice ordförande. Från den 1 januari 2008 har företagsledningen utökats med en person då Håkan Färdig anställts som personaldirektör.

Personal

Medelantalet anställda i koncernen uppgick 2008 till 398 (416), varav 285 (302) är verksamma i Sverige. Kvinnor utgör 17 (17) procent av medelantalet anställda i koncernen. Personalomsättningen under 2008 uppgick till 15 (13) procent. Vid årets slut var antalet anställda 384 (413) personer. I moderbolaget fanns vid årets slut avtal om avgångar med 27 personer. Med hänsyn taget till dessa avgångar var antalet anställda i koncernen 357 (413) vid utgången av 2008. En tredjedel av koncernens anställda

arbetar med forskning och utveckling. Micronic arbetar för att bredda och fördjupa kompetensen hos medarbetarna.

I januari 2008 tillsattes en personalchef som också ingår i bolagets ledningsgrupp. Målen för personalarbetet under 2008 var att systematisera personalutvecklingsprocesserna, att öka tydligheten genom att klarlägga och knyta de individuella målen till verksamhetsmålen och att globalisera bolaget genom ökat samspel mellan koncernens verksamhetsdelar. Målen har utmynnat i aktiviteter som utveckling av en process för personalutveckling, vidareutveckling av koncernens ledarskapsprogram samt ett fördjupat arbete med införandet av koncernens värderingar. För en djupare beskrivning av hur Micronic ser sin roll som arbetsgivare hänvisas till avsnittet Micronics medarbetare, miljö och samhälle på sidorna 16–19.

Ekonomisk översikt

Under 2008 uppgick koncernens omsättning till 569 (523) MSEK. Den fortsatt låga omsättningen förklaras av en allmän nedgång i världsekonomin, vilken lett till att de flesta bildskärmstillverkare dragit ned på sin produktion för att undvika lageruppbyggnad. Investeringar inom utrustningsindustrin har skjutits framåt i tiden och produktionsstarter av fabriker har senarelagts. För ytterligare kommentarer till koncernens resultat och finansiella ställning hänvisas till sidorna 40–43.

Väsentliga händelser under 2008

Micronic erhöll order på två mönsterritare ur Sigmaserien för produktion av fotomasker till halvledarindustrin och order på en laserritare FPS5100 för volymproduktion av fotomasker för avancerad elektronisk kapsling.

Micronic levererade det första Prexision-10-systemet, vilket möjliggör fotomaskritning för nästa generation bildskärmstillverkning, G10.

Micronic lanserade laserritaren FPS5300 för produktion av fotomasker för avancerad elektronisk kapsling.

Micronic sålde den egna fastigheten i Täby utanför Stockholm och hyr därefter tillbaka den. Affären medförde en realisationsvinst på 98 MSEK. Försäljningslikviden uppgick till 208 MSEK. Likvida medel ökade med 95 MSEK efter återbetalning av banklån. Dessutom har 32 MSEK deponerats som säkerhet för framtida hyresbetalningar. Detta belopp, som är räntebärande, frisläpps över hyresperiodens löptid.

Forskning och utveckling

Kostnader för forskning och utveckling uppgick under 2008 till 150 (279) MSEK. De faktiska utgifterna för forskning och utveckling uppgick till 197 (198) MSEK. Rörelseresultatet belastas, förutom av dessa utgifter för forskning och utveckling, även av avskrivning av tidigare aktiverad utveckling med 24 (115) MSEK. Under 2008 har aktivering av nya utvecklingsprojekt skett med 72 (34) MSEK. För en mer detaljerad beskrivning av koncernens forsknings- och utvecklingsinsatser under 2008 samt för finansiella kommentarer hänvisas till sidorna 20–23 respektive 40–43.

Koncernens miljöarbete

Som tillverkande företag är inte Micronic hårt miljöbelastande. Micronics produktionsenhet har ingen tillståndsplikt till miljömyndigheterna, utan enbart anmälningsplikt för kylmedel (HFC) för företagets kylanläggning. Micronic omfattas heller inte av EUs direktiv kring producentansvar för elektroniskt och elektriskt avfall (WEEE) eller av utfasningen av vissa skadliga ämnen (RoHS). Trots detta arbetar Micronic med en långsiktig målsättning att minimera den miljöpåverkan som bolaget har. Företagets miljöpolicy bygger på målsättningen att arbeta för ett miljömässigt hållbart samhälle. För att nå denna målsättning har Micronic formulerat ett antal åtaganden. Micronic strävar efter att bedriva verksamheten på ett så resurssnålt och

MICRONIC 2008

energieffektivt sätt som möjligt. Genom miljöutbildning av de anställda ska miljöbelastningen minimeras. De produkter som Micronic utvecklar ska medföra en låg miljöpåverkan under hela dess livscykel. Micronic ska inspirera och uppmana externa affärspartners att följa och respektera internationella miljöföreskrifter. Micronics enskilt största miljöbelastning ligger inom energiområdet. Arbetsinsatserna under 2008 har fokuserats på att minska denna miljöpåverkan så mycket som möjligt. Micronic har investerat i en anläggning för bergvärme och bergkyla. Anläggningen kommer att spara minst 150 kubikmeter eldningsolja och därmed minska utsläppen av koldioxid. För djupare beskrivning av Micronics arbete inom miljö och arbetsmiljö hänvisas till avsnittet Micronics medarbetare, miljö och samhälle på sidorna 16–19.

Bolagsstyrning

Micronic tillämpar Bolagskoden. För beskrivning av hur företaget hanterar bolagsstyrningsfrågor hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 24–29.

Risker och riskhantering

Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för risker av både rörelse- och finansiell karaktär. För beskrivning av identifierade risker och av hur företaget arbetar med risker hänvisas till sidorna 38–39.

Offentliga uppköpserbjudanden

Totalt antal utställda aktier är 39 166 616, utgivna i en serie. Varje aktie berättigar till en röst. Det finns inte några begränsningar i överlåtelsebarheten av aktier på grund av bestämmelser i bolagsordningen. Bolaget har två aktieägare, Catella Fonder respektive AMF, med ett innehav som vid utgången av 2008 uppgick till tio procent eller mera. Det finns personal som privat innehar aktier i bolaget, dock inte som enhet genom exempelvis pensionsstiftelse. Det finns inte några av bolaget kända avtal mellan aktieägare som innebär begränsningar i rätten att överlåta aktier. Det finns heller inte några avtal med bolaget som part och som får verkan, ändras eller upphör att gälla om kontrollen över bolaget ändras som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande.

Enligt bolagsordningen utses styrelseledamöter årligen vid årsstämman. Bolagsordningen innehåller inte restriktioner avseende tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter eller avseende ändringar i bolagsordningen. Beslut ska fattas i enlighet med aktiebolagslagen. Det finns inte några avtal mellan bolaget och styrelseledamöter eller anställda som fastställer ersättningar om dessa säger upp sig, blir uppsagda utan skälig grund eller om deras anställning upphör som följd av ett offentligt uppköpserbjudande, förutom vad som presenteras nedan. Överenskommelser mellan bolaget och ledande befattningshavare redovisas nedan. Avtalen med de två utländska dotterbolagscheferna, som inte ingår i koncernledningen, omfattar en överenskommelse om sex respektive tolv månaders avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida.

Förslag till årsstämman 2009 om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare

Ersättningar till ledande befattningshavare bereds av styrelsens ersättningsutskott och förslag till beslut för sedan till styrelsen. Principerna ska fastställas vid årsstämman den 1 april 2009.

Förslaget om riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare omfattar verkställande direktören samt de sju personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För en mera omfattande presentation av koncernledningen hänvisas till sidorna 32–33 samt Not 12 på sidorna 52–54. I beredningen av frågor avseende ersättningar till ledande befattningshavare används när så bedöms nödvändigt extern rådgivning.

Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor. Vid bestämning av faktiska nivåer för ersättning vägs faktorer som kompetens, erfarenhet samt prestation in. Den totala ersättningen består av fast grundlön, rörlig lön, personaloptioner, pensionsförmåner samt övriga förmåner. Den fasta grundlönen omprövas årligen. Den fasta grundlönen för verkställande direktören är en total ersättning, vilken VD disponerar fritt i form av kontant lön och till exempel

erläggande av pensionspremier till försäkringsbolag. Den fasta grundlönen för övriga ledande befattningshavare omfattar inte pensionsförmåner. Rörlig lön utgår efter uppnådda resultatmål för bolaget som helhet samt uppnådda verksamhetsmål för den enskilde eller enheten. Rörlig lön kan maximalt uppgå till 50 procent av den fasta grundlönen. Ledande befattningshavare har rätt till tjänstebil samt sjukvårdsförsäkring. Ledande befattningshavare har tilldelats personaloptioner enligt villkor för personaloptionsprogrammet 2007/2012.

Avtalad pensionsålder för verkställande direktören är 60 år och för övriga ledande befattningshavare 65 år. Samtliga pensionsförmåner för övriga ledande befattningshavare är så kallade avgiftsbestämda. Detta innebär att bolaget för övriga ledande befattningshavare betalar en individuellt avtalad avgiftsbestämd pensionspremie och har därutöver inte någon pensionsförpliktelse.

Senaste beslutade riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare presenteras i not 12.

Styrelsen får frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Information om avtal om avgångsvederlag

Anställningsavtalet med VD löper med sex månaders ömsesidig uppsägningstid. Vid uppsägning från bolagets sida utgår 18 månaders avgångsvederlag. Anställningsavtalen med finansdirektören samt chefen för försäljning löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägnings-tidens slut dessutom 12 månaders avgångsvederlag. För övriga ledande befattningshavare anställda i Sverige gäller vid uppsägning från bolagets sida sex månaders uppsägningstid samt sex månaders avgångsvederlag. För VDn i det koreanska dotterbolaget, tillika medlem av koncernledningen, finns avtal om avgångsvederlag motsvarande två månader för varje tjänstgöringsår. Under uppsägnings-tiden löper gällande anställningsavtal med tillhörande förmåner. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsårets utgång inte inträffat några händelser som väsentligt påverkat bolaget finansiellt.

Utsikter för 2009

Investeringar i utrustningar för tillverkning av bildskärmar förväntas minska kraftigt under 2009 och uppgå till 6,9 miljarder US-dollar för att sedan öka till 9,0 miljarder US-dollar under 2010 (DisplaySearch, januari 2009). Denna kraftiga förväntade nedgång i investeringar ska ses i ljuset av en mycket stark kapacitetsuppbyggnad under 2008 i kombination med den globalt vikande konjunkturen under andra halvåret 2008. Investeringar i mönsterritare för bildskärmar var mycket svag under 2008 och en återhämtning förväntas relativt tidigt i konjunkturuppgången, då den existerande produktionskapaciteten fullt utnyttjas. Nedgången i marknaden kan också förstärka behovet av Micronics Prevision-10-system då planerade kommande investeringarna i äldre generationers fabriker kan komma att växlas mot mer kostnadseffektiva generation 10 och 11 (G10, G11) fabriker.

Efterfrågan på elektronik förväntas minska under 2009, vilket bedöms resultera i en nedgång på halvledarmarknaden med 10 procent.

Investeringar i tillverkningsutrustning för halvledare föll kraftigt under 2008, med 25 procent, och bedöms falla med ytterligare 26 procent under 2009. En återhämtning förväntas under 2010 (VLSI Research, december 2008). Fotomaskmarknaden förväntades minska med 11 procent till 2,7 miljarder US-dollar under 2008 (VLSI Research, december 2008). Detta innebär att marknaden för mönsterritare bedöms minska under 2009 och även den installerade basen minskar då äldre utrustningar successivt fasas ur produktion utan att ersättas.

Den rådande världsomfattande ekonomiska krisen gör det omöjligt att förutsäga när marknaden för mönsterritare vänder. Styrelsen bedömer att innevarande orderstock för systemförsäljning på 224 MSEK kommer att levereras under första halvåret 2009 och avvaktar med att lämna en bedömning för försäljningen för helåret.

För förslag till disposition beträffande bolagets resultat, se sidan 67.

MICRONIC 2008

Risker och riskhantering

Micronics risker och riskhantering

Konzernen och moderbolaget är genom sina verksamheter utsatta för risker av både rörelse- och finansiell karaktär, vilka bolaget själv kan påverka i större eller mindre omfattning. Det pågår en kontinuerlig process för att identifiera förekommande risker samt hantera dessa. Genom utveckling av bolagets processer, dess riskhantering och genom att samtidigt utveckla koncernens försäkringslösningar begränsas koncernens sammantagna risker och därmed kostnaderna för att hantera dessa. Kostnader som kan elimineras genom skadeförebyggande arbete omfattar viten eller rabatter till kunder som en konsekvens av skador eller förseningar i tillverkningen. Genom effektiva och säkra processer kan även tillverkningstiden minska, vilket leder till lägre tillverkningskostnader. Även kostnader för koncernens försäkringslösningar kan minskas genom att visa att effektiva processer leder till färre skador. Micronics processer, bland annat inom området riskhantering, har under 2008 utvärderats genom en omfattande leverantörsutvärdering.

Rörelserelaterade risker

Marknadsutveckling/konjunktur

Koncernens försäljning är till stor del relaterad till investeringar inom elektronikindustrin. På kort sikt kan bolagets verksamhet, lönsamhet och finansiella ställning påverkas av fortsatt begränsade investeringar inom industrin. Dessa risker kan ytterligare förstärkas av den allmänt turbulenta situation som nu råder och som orsakar en svag konjunktur.

För att minska effekterna av en sådan nedgång utvidgar Micronic produktutbudet för att på så sätt adressera flera tillämpningsområden. En eventuell nedgång för vissa tillämpningar kan då kompenseras av en växande efterfrågan och därmed ökande intäkter inom andra produktområden.

Micronic utvecklar även utbudet av kringutrustning och andra tjänster för att bli mindre beroende av direkt systemförsäljning. Med ett ökande antal system i drift hos kunder ökar marknaden för service och tilläggsförsäljning.

Politiska risker

Koncernen har huvuddelen av produktionen, liksom utvecklingen, förlagd till Sverige. De flesta av kunderna finns däremot i Asien, med tonvikt på Japan, Sydkorea, Taiwan samt till viss del även Kina. Dotterbolag finns etablerade i Japan, USA, Taiwan och Sydkorea där de erbjuder service och kundsupport samt bistår moderbolaget vid försäljningen av mönsterritare.

De länder där Micronic verkar bedöms i dagsläget inte innebära några väsentliga politiska risker.

Kunder

Antalet företagsinterna och kommersiella fotomasktillverkare i världen är begränsat, vilket för Micronics del medför en koncentration av kundrisken. En fortsatt låg orderingång från, och försäljning till, en av koncernens kunder kan på kort sikt få betydande effekt på resultat och ställning. Resultatet under en tidsperiod kan påverkas av förskjutningar i tiden av leveranser av enskilda system, uppkomna som ett resultat av förändrade förutsättningar hos en kund. Utvecklingen går även mot färre men större enskilda affärer, vilket kan leda till en längre försäljningsprocess.

Utveckling

Den tekniska utvecklingen är mycket snabb inom de områden där koncernen verkar och vikten av att leverera produkter på utsatt tid är därmed väsentlig. Koncernen är också utsatt för en utvecklingsrisk, vilket omfattar risken att den forskning och utveckling som bedrivs inte leder fram till nya lönsamma affärsmöjligheter i önskad utsträckning. Micronic strävar efter

att minimera dessa risker, bland annat genom kraftfulla satsningar inom teknisk utveckling för att på så sätt motsvara kundernas höga förväntningar och samtidigt genom en stark lokal närvaro tillhandahålla en mycket hög servicegrad. Micronic arbetar ofta i nära samarbete med kunderna vid framtagandet av nya tillämpningar. Micronic arbetar i framkanten av den tekniska utvecklingen, vilket innebär en risk att vissa utvecklingsinsatser inte leder till kommersiella produkter eller att kostnaden för att ta fram en lösning blir svår att förutse.

Leverantörer

Vissa av de komponenter som ingår i tillverkningen av koncernens system säljs av ett fåtal leverantörer. Micronic arbetar kontinuerligt med att utvärdera alternativa leverantörer av sådana kritiska komponenter.

Produktansvar och immateriella rättigheter

Genom sin verksamhet ikläder sig Micronic normalt produktansvar, vilket innebär person- och egendomsskador orsakade av Micronics mönsterritare hos kund eller annan tredje part skulle kunna leda till att anspråk ställs på Micronic. För denna typ av risker har Micronic tecknat normala försäkringar, varmed risken bedöms vara begränsad.

Micronics framgångar är också beroende av koncernens förmåga att skydda affärshemligheter. Micronic utnyttjar olika tillvägagångssätt för att skydda konfidentiell information. För att minska Micronics risker inom det immaterialrättsliga området pågår det ett kontinuerligt arbete för att genom patent och licensavtal säkra användandet av ny innovativ teknik.

En målmedveten strategi för att tidigt identifiera och skydda uppfinningar med patentansökningar, kombinerat med analyser av de immaterialrättsliga förutsättningarna för olika produkter, minskar bolagets särbarhet.

Egendomsrisker

Genom sin verksamhet med bland annat stor produktion och utveckling utsätts Micronic även för traditionella egendomsrisker, såsom till exempel brand- och vattenskador, stöld och förmögenhetsbrott med mera, vilket skulle kunna leda till allvarliga driftsstörningar. Koncernen har ett försäkringskydd för dessa typer av skador, såsom avbrottsförsäkring och egendomsförsäkring. Sedan fastigheten sälts 2008 ligger vissa av försäkringarna istället hos fastighetsägaren.

Micronic arbetar skadeförebyggande, bland annat vad gäller byggnadsinstallationer och processer. Exempel på detta är att alla medarbetare genomgått brandsäkerhetsutbildning och övningar sker med jämna mellanrum.

Micronic har utarbetat en katastrofplan för ett snabbt agerande och begränsning av eventuell skada. Planen omfattar handlingsplaner för olika scenarier. Under 2008 genomförde personal inom vissa avdelningar realistiska övningar utifrån denna plan. Micronic har även en sedvanlig styrelseansvarsförsäkring omfattande styrelse och ledande befattningshavare samt de i koncernen ingående dotterbolagen.

Finansiella risker

Med finansiella risker avses fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer, kreditrisker samt upplåningsrisker. Som stöd för hanteringen av de finansiella riskerna finns en finanspolicy, vilken utgör ett ramverk av riktlinjer och regler för hanteringen av finansiella risker. Policyn som fastställs av styrelsen revideras årligen. Målsättningen med koncernens finansverksamhet är att säkerställa koncernens finansieringsbehov så kostnadseffektivt som möjligt och att minska effekterna av snabba valuta förändringar på det redovisade resultatet och kassaflödet. Koncernens finansverksamhet är koncentrerad till moderbolagets finansavdelning.

MICRONIC 2008

Finansiella rapporter

Valutarisk

Micronics enskilt största finansiella risk är valutarisken. Koncernens fakturering sker nästan uteslutande i utländsk valuta (se tabell). Mönsterritarna säljs framför allt i amerikanska dollar och japanska yen medan service även faktureras i koreanska won.

Den genomsnittliga kursen för japanska yen har under 2008 förstärkts med 11 procent medan kursen per balansdagen 2008 var 50 procent starkare än vid utgången av 2007. Samtidigt har den genomsnittliga kursen för den amerikanska dollarn försvagats med 3 procent mot den svenska kronan. Dollarn stärktes under slutet av året och balansdagens kurs var 20 procent högre än vid utgången av 2007.

Den koreanska wonen har försvagats genemot den svenska kronan, genomsnittskursen med 17 procent och balansdagens kurs var 11 procent svagare än vid utgången av 2007.

Om 2008 års försäljning avräknats med 2007 års genomsnittliga valutakurser (utan hänsyn taget till valutaterminer) hade det redovisade rörelseresultat varit cirka 37 miljoner kronor lägre.

Försäljningen består av ett relativt begränsat antal mönsterritare med vanligtvis lång leveranstid, det vill säga tiden mellan erhållen order och leverans. Service tillhandahålls och faktureras lokalt av dotterbolagen. Merparten av koncernens kostnader uppstår i svenska kronor.

Valutarisken kan klassificeras dels som en omräkningsexponering vid omräkning av de utländska dotterbolagens bokslut, dels en transaktionsexponering. Valutaterminer samt lån/placeringar används för att minska exponeringen i utländsk valuta. Den del av det sysselsatta kapitalet i de utländska dotterbolagen som lånefinansieras, finansieras i lokal valuta.

För att minska transaktionsexponeringen tecknas valutaterminsavtal för kontrakterade flöden med god förväntad precision i leveranstidpunkt. Valutasäkringen görs i enlighet med den av styrelsen fastställda finanspolicyn. Kontrakterade flöden utgörs av erhållna order. Hur stor andel av det kontrakterade flödet som valutasäkras är delvis avhängigt osäkerhetsfaktorn i leveranstidpunkt. I takt med att leveranstidpunkten kommer närmare i tiden ökar Micronic valutasäkrad andel för respektive kontrakterat inflöde. Prognostiserade flöden som inte omfattas av underliggande order samt omräkningsexponering valutasäkras inte.

Effekten av en förändring av de genomsnittliga valutakurserna, JPY, USD respektive KRW, med 10 procent skulle med 2008 års volymer på intäkter och kostnader påverka rörelseresultatet under 2009 med cirka 46 miljoner kronor.

Ränterisk

Micronic är utsatt för ränterisker, dock i mycket begränsad omfattning. Ränterisken definieras som risken för den värdeförändring på ett räntebärande instrument som en förändring av det allmänna ränteläget skulle ge upphov till och den därmed sammanhängande kassaflödesrisken då en höjning av ränteläget även innebär ett större kassamässigt utflöde. Ränterisken är begränsad då placeringar ska göras i överensstämmelse med likviditetsplaner, innebärande att placeringar ska kunna innehas till förfall, dock med den begränsningen att ingen placering ska överstiga sex månader. Under 2008 har inte några placeringar i riskbärande papper gjorts.

Koncernens uppläning har minskat i samband med försäljningen av fastigheten i Täby då samtliga fastighetsrelaterade lån löstes. Lån relaterade till rörelsen i de utländska dotterbolagen kvarstår. Ränterisken i koncernen avseende finansiella skulder är därmed begränsad. Ränterisken minskar både på grund av den låga volymen och på grund av det generellt lägre ränteläget. Finansiella instrument används inte för att begränsa effekten av en negativ utveckling av marknadsräntorna. Koncernens kvarvarande lån omfattas av avtal med rörlig ränta. I not 27 finns en sammanställning över koncernens räntevillkor på lån.

KONCERNENS INTÄKTER OCH KOSTNADER I VALUTOR

Valuta	Andel av intäkter, %	Andel av kostnader, %	Snittkurs 2008	Snittkurs 2007	Kurs vid årets slut 2008	Kurs vid årets slut 2007
JPY	52	15	0,0640	0,0574	0,0860	0,0572
USD	39	11	6,5808	6,7607	7,7525	6,4675
KRW	9	4	0,00602	0,00728	0,00613	0,00691
EUR	0	6	9,6055	9,2481	10,9355	9,4735
SEK	0	64

Kreditrisk

Genom sin verksamhet är Micronic även utsatt för kreditrisker. Kreditrisken delas upp i risker hänförliga till försäljningen och därtill hörande derivat-transaktioner och i samband med likviditetshanteringen.

I samband med försäljning uppstår en kundkreditrisk, innebärande att koncernens kunder inte uppfyller sina åtaganden i form av betalning. Micronic säljer ett fåtal mönsterritare till ett relativt begränsat antal kunder, framför allt i Asien, vilket innebär en koncentration av risken. Kunderna är stora tillverkare av fotomasker och Micronics system utgör en mindre del i en större tillverkningsanläggning. Kunderna är oftast väl kända då de funnits länge på marknaden och har historiskt god kreditvärdighet. På grund av att även antalet leverantörer av tillverkningsutrustning är få, har Micronic långa affärsrelationer med kunderna.

Bland annat för att minimera kundkreditriskerna arbetar Micronic intensivt med att i så hög utsträckning som möjligt erhålla förskottsfinansiering från kunderna.

Vid affärer med nya kunder eller inom nya geografiska områden motverkas kreditrisken genom att Micronic begär remburser eller andra säkerheter. Micronic har också historiskt haft mycket låga kreditförluster.

En form av kreditrisk utgörs av motpartsrisk, vilket innebär att motparten, ett finansiellt institut, inte kan fullgöra sina förpliktelser vid förfallotidpunkten. Micronic gör endast derivataffärer med de största bankerna i Sverige.

Micronics likviditet finns till mycket stor del i moderbolaget. Placeringar sker i instrument med hög kreditkvalitet eller i bank. Vid utgången av 2008 var all likviditet placerad i bank.

Likviditetsrisk

Placeringar av överskottslikviditet ska göras utan att koncernen ikläder sig någon betydande likviditetsrisk, det vill säga överskottslikviditet ska enligt gällande policy placeras på bank eller i annat räntebärande instrument med god likviditet. Anledningen är att en placering ska kunna lösas in med kort varsel och på så sätt minska den likviditetsrisk som uppstår i samband med en placering. Under 2008 har inte några placeringar i räntebärande papper gjorts.

Micronic följer moderbolagets och koncernens likviditet genom att kontinuerligt sammanställa likviditetsprognoser på såväl kort som längre sikt som underlag för beslut om eventuell uppläning eller placering. Likviditetsprognoserna, som bland annat uppdateras med information om förväntade inbetalningar från systemförsäljningen, utgör också underlag för att öka andelen valutasäkrade kontrakterade flöden ju närmare leveranstidpunkten man kommer.

MICRONIC 2008

Koncernen

RESULTATRÄKNINGAR

TSEK	Noter	2008	2007
Nettoomsättning	6	568 617	522 981
Kostnad sålda varor	5	-407 154	-369 740
Bruttovinst		161 463	153 241
Övriga rörelseintäkter	10	121 567	302
Forskning och utveckling	11	-149 644	-279 004
Försäljningskostnader		-52 853	-48 690
Administrationskostnader		-96 382	-103 322
Övriga rörelsekostnader	5, 10	-21 611	-13 334
Rörelseresultat	5	-37 460	-290 807
Finansiella intäkter		13 320	14 161
Finansiella kostnader		-11 377	-10 910
Finansnetto	14	1 943	3 251
Resultat före skatt		-35 517	-287 556
Skatt	17	4 872	80 015
Årets resultat		-30 645	-207 541
Resultat per aktie, före och efter utspädning, SEK		-0,78	-5,30
Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning, tusental		39 167	39 167

KOMMENTARER TILL KONCERNENS RESULTATRÄKNINGAR

Orderingång och orderstock

Orderingången för 2008 uppgick till 378 (634) MSEK. Orderingången från eftermarknaden svarade för 209 (186) MSEK, medan orderingången från system svarade för 169 (448) MSEK.

Under 2008 erhöll Micronic order på 3 (6) system. Av årets orderingång på system avser 0 (4) system för bildskärmstillämpningar, 2 (1) avser system för halvledartillämpningar och 1 (1) avser system inom elektronisk kapsling.

Orderstocken, som exkluderar service, uppgick vid årets utgång till 224 (332) MSEK och omfattar alltså enbart system. De system som ligger i orderstocken beräknas levereras under första halvåret 2009.

Försäljning

Nettoomsättningen för 2008 uppgick till 569 (523) MSEK, varav under fjärde kvartalet 2008 334 (225) MSEK. Eftermarknadsförsäljningen svarade för 238 (186) MSEK, en ökning med 28 procent jämfört med föregående år. Ökningen beror till stor del på försäljning av tilläggsprodukter till befintliga system.

2008 års systemförsäljning uppgick till 331 (338) MSEK och utgjordes av 1 (4) system för bildskärmstillämpningar, 2 (1) system för halvledartillämpningar samt 0 (3) system för tillämpningar inom elektronisk kapsling. Av den totala försäljningen 2008 stod kunder i Asien för 81 procent och kunder i USA för återstoden, 19 procent. Två av systemleveranserna har skett till kunder i Asien och ett system har levererats till kund i USA. Under 2007 skedde samtliga systemleveranser till kunder i Asien.

Rörelsens kostnader

Rörelsens kostnader uppgick under 2008 till 606 (814) MSEK, varav kostnaden för sålda varor 407 (370) MSEK. Bruttoresultatet uppgick för helåret 2008 till 161 (153) MSEK, vilket motsvarar en bruttomarginal på 28 (29) procent. Under fjärde kvartalet uppgick bruttomarginalen till 37 (31) procent. Bruttovinsten belastas av direkta kostnader för levererade varor och tjänster, inklusive kostnader för upptagning av system hos kund samt av kostnader för en garantiperiod. Samtliga bedömda kvarvarande kostnader tas hänsyn till i samband med leverans och resultatavräkning av ett system. Beroende på volymer och produktmix kan bruttovinsten, och därmed bruttomarginalen, variera över tiden. Förutom dessa direkta kostnader belastas bruttovinsten av vissa fasta kostnader för produktionsavdelningen samt vissa teknikrelaterade kostnader. Under fjärde kvartalet 2008 har nedskrivningar i lagret gjorts med 67 MSEK, vilket belastar bruttoresultatet. Nedskrivningar har gjorts av komponenter tillhöriga produkter som inte längre marknadsförs och säljs aktiv. Justerat för denna nedskrivning av lagret uppgick bruttomarginalen för helåret till 40 procent och för fjärde kvartalet till 57 procent.

Forskning och utveckling under 2008

Kostnader för forskning och utveckling har belastat årets rörelseresultat med 150 (279) MSEK. De faktiska utgifterna för forskning och utveckling uppgick under året till 197 (198) MSEK. Av dessa utgifter har 72 (34) MSEK aktiverats i balansräkningen. Dessa avser i sin helhet Prevision-10. Avskrivningar av aktiverade utvecklingskostnader kopplade till Prevision-10 påbörjas i samband med leverans av det första systemet, vilket innebär att avskrivningar påbörjas i januari 2009. Avskrivningar har under 2008 gjorts med 24 (115) MSEK på tidigare aktiverad utveckling. Den lägre avskrivningen under 2008, jämfört med 2007, förklaras av att utvecklingen av Sigma var fullt avskriven vid utgången av föregående år. Se not 11. En individuell prövning sker av samtliga utvecklingsprojekt för att bedöma om aktivering i balansräkningen ska göras. Avskrivningar av aktiverad utveckling påbörjas när utvecklingsprojektet avslutas, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras.

Under 2008 har Micronics forsknings- och utvecklingsverksamhet inriktats på att färdigställa nya produkter och förbättra existerande produkter samt på förstudier kring nya produkter inom området elektronisk kapsling. Utvecklingen av nästa generations mönsterritare för bildskärmar, Prevision-10, har fortlöpt under 2008 och resulterat i den första leveransen av ett produktionssystem. Prevision-10 är konstruerad för att klara de extrema kraven för fotomasker som används i upp till generation-11 (G11) LCD-fabriker. Inom elektronisk kapsling har upplösningen i FPS-plattformen ökat. Under 2008 har även ett flertal eftermarknadsprodukter utvecklats, vilket ligger i linje med Micronics mål att stärka försäljningen på eftermarknaden. För en mer ingående beskrivning av de forsknings- och utvecklingsinsatser som bedrivits under 2008 hänvisas till sidorna 20–23.

MICRONIC 2008

Finansiella rapporter

Försäljning och administration

Kostnaderna för försäljning uppgick under 2008 till 53 (49) MSEK.

Provisionskostnaderna uppgick till 9 (11) MSEK, vilket motsvarar knappt 3 (3) procent av systemförsäljningen.

Administrationskostnaderna uppgick 2008 till 96 (103) MSEK. Administrationskostnaderna ingår kostnader för produktledning med 38 (38) MSEK. Administrationskostnaderna för 2008 belasts även med kostnader för det personaloptionsprogram som löper fram till 2012. De totala kostnaderna för personaloptionsprogrammet beräknas uppgå till 15 MSEK, vilka ska periodiseras fram till och med första kvartalet 2010. Under 2008 har resultatet belastats med 4,5 MSEK avseende personaloptionsprogrammet. Därmed har totalt 9 MSEK resultatförts under 2007 och 2008 som en kostnad för detta program.

Övriga intäkter och kostnader

Övriga intäkter och kostnader uppgick under 2008 till 100 (–13). Under fjärde kvartalet 2008 har fastigheten i Täby avyttrats och hyrs nu av Micronic. Realisationsresultatet uppgick till cirka 98 MSEK. Resultatet har också påverkats positivt med 18 (–13) MSEK av valutakursdifferenser. Under fjärde kvartalet 2008 har kostnader uppgående till 15 MSEK tagits för en omstrukturering av verksamheten i Sverige, innebärande en personalreduktion med 27 personer.

Rörelseresultat

Koncernens rörelseresultat för 2008 uppgick till –37 (–291) MSEK. Rörelseresultatet påverkas av aktiveringar av utvecklingskostnader samt av avskrivningar på tidigare aktiverade utvecklingskostnader. Justerat för dessa poster uppgick rörelseresultatet för 2008 till –85 (–210) MSEK. Jämfört med 2007 har rörelseresultatet på grund av detta påverkats positivt med netto 129 MSEK. Årets rörelseresultat har också påverkats positivt med 98 MSEK som ett resultat av försäljningen av den egna fastigheten. Samtidigt belastas årets rörelseresultat.

med kostnader för nedskrivning av komponenter i lagret med 67 MSEK samt med kostnader för en omstrukturering av verksamheten i Sverige med 15 MSEK. Se även not 5.

Skatt

Koncernens resultat före skatt uppgick för 2008 till –36 (–288) MSEK. Skatteffekten i koncernen uppgick till 5 (80) MSEK. Av den redovisade skatten avser cirka –4 (–6) MSEK aktuell skatt som uppstått i de utländska dotterbolagen och moderbolaget, medan resterande del avser uppskjuten skatt. Resultatet före skatt i moderbolaget uppgick för 2008 till –81 (–221) MSEK. Skillnaden i resultat före skatt mellan koncernen och moderbolaget förklaras till största delen av att utvecklingskostnader redovisas löpande i moderbolaget i den takt de uppstår medan vissa utvecklingskostnader i koncernen aktiveras i balansräkningen för att senare kostnadföras som avskrivningar. Utgående ackumulerade förlustavdrag i moderbolaget uppgick vid årets slut till 254 (247) MSEK och bedöms i sin helhet kunna utnyttjas mot kommande skattemässiga överskott i moderbolaget.

Årets resultat och resultat per aktie

Koncernens resultat efter skatt uppgick för helåret 2008 till –31 (–207) MSEK. Det totala antalet utestående aktier var vid årets slut 39 166 616. I det av årsstämman 2007 beslutade personaloptionsprogrammet kan antalet aktier ökas med maximalt 1 540 000 till 40 706 616. Resultatet per aktie före och efter utspädning, beräknat på genomsnittligt antal aktier under 2008 (39 166 616) uppgick till –0,78 (–5,30). Det redovisade antalet genomsnittliga aktier har inte påverkats av någon utspädningseffekt av personaloptionsprogrammet med löptid 2007/2012. Det förklaras av att koncernen redovisar förlust samtidigt som börskursen understiger optionsprogrammets fastställda lösenpriser.

Orderingång per kvartal

Försäljning per kvartal

Bruttomarginal

Utgifter för utveckling

Vinst per aktie och rörelsemarginal

MICRONIC 2008

Koncernen

KASSAFLÖDESANALYSER

TSEK	Noter	2008	2007
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		-35 517	-287 556
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av tillgångar		72 467	193 965
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar		-97 113	7 551
Orealiserade kursdifferenser		-6 971	5 459
Avsättning för ersättningar till anställda		23	-174
Övriga avsättningar		-150	826
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter		103 485	-13 467
Betald inkomstskatt		-2 095	-6 340
		34 129	-99 736
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Varulager		-16 123	-8 494
Kundfordringar		61 214	-41 796
Övriga fordringar		-122 793	-18 178
Leverantörsskulder		-24 203	-20 087
Övriga skulder		-38 027	111 035
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-105 803	-77 256
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	18	-71 886	-35 351
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	19	-11 311	-9 167
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	19	207 663	-
Investeringar i finansiella anläggningstillgångar		-	-93
Kassaflöde från investeringsverksamheten		124 466	-44 611
Finansieringsverksamheten
Amortering av låneskulder		-102 159	-54 420
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-102 159	-54 420
Årets kassaflöde		-83 496	-176 287
Likvida medel vid årets början		450 662	627 797
Kursdifferens i likvida medel		4 218	-848
Likvida medel vid årets slut		371 384	450 662
Erhållna och erlagda räntor
Erhållna räntor		13 460	14 589
Erlagda räntor		-10 433	-11 830
		3 027	2 759
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
Nedskrivning av lager/inkurans		76 179	2 764
Omstruktureringsreserv		11 225	-
Förändringar av reserver för upptagning, garanti samt kommissioner		6 897	-33 514
Förändringar av reserver för rörlig lön		4 692	12 832
Kostnader för personaloptionsprogram		4 492	4 451
		103 485	-13 467

BALANSRÄKNINGAR

TSEK	Noter	31 dec 2008	31 dec 2007
TILLGÄNGAR
Immateriella anläggningstillgångar	18	126 804	83 928
Materiella anläggningstillgångar	19	85 904	246 359
Långfristiga fordringar	22	38 051	5 309
Uppskjutna skattefordringar	17	90 779	76 616
Summa anläggningstillgångar		341 538	412 212
Varulager	23	309 702	333 608
Skattefordringar		2 128	2 122
Kundfordringar	34	206 892	253 295
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	136 549	38 754
Övriga fordringar	24	8 234	16 010
Likvida medel		371 384	450 662
Summa omsättningstillgångar		1 034 889	1 094 451
SUMMA TILLGÄNGAR		1 376 427	1 506 663
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Aktiekapital		39 167	39 167
Övrigt tillskjutet kapital		855 400	855 400
Reserver		1 498	-5 766
Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		-7 489	18 663
Summa eget kapital		888 576	907 464
Skulder
Långfristiga räntebärande skulder	27	148 077	180 901
Långfristiga avsättningar	28	7 719	5 536
Uppskjutna skatteskulder	17	22 021	20 903
Summa långfristiga skulder		177 817	207 340
Kortfristiga räntebärande skulder	27	15 177	65 506
Förskott från kunder		99 580	139 346
Leverantörsskulder		20 178	43 011
Skatteskulder		5 277	3 758
Övriga skulder	29	22 363	7 925
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	30	128 607	119 282
Garantiavsättningar	31	18 852	13 031
Summa kortfristiga skulder		310 034	391 859
Summa skulder		487 851	599 199
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 376 427	1 506 663

MICRONIC 2008

KOMMENTARER TILL KONCERNENS BALANSRÄKNINGAR OCH KASSAFLÖDESANALYSER

Tillgångar

Koncernens totala tillgångar uppgick vid utgången av 2008 till 1 376 MSEK, en minskning med 9 procent från 1 507 MSEK vid utgången av 2007.

Koncernens anläggningstillgångar har minskat med 72 MSEK och uppgick till 342 MSEK. Immateriella tillgångar uppgick till 127 (84) MSEK och består till största delen, 125 MSEK, av aktiverad utveckling. Under 2008 har avskrivning gjorts av tidigare aktiverad utveckling till ett belopp om 24 (115) MSEK och samtidigt har aktivering skett av nya utvecklingsprojekt med ett belopp av 72 (34) MSEK, vilket ger netto aktiveringar under 2008 på 48 MSEK. Under 2007 gjordes netto avskrivningar på 81 MSEK. Effekten av detta är under 2008 129 MSEK. Skillnaden förklaras av att aktiverade utvecklingskostnader för Sigma skrivits av i sin helhet i och med utgången av 2007 och därefter har kvarvarande projekt med återstående avskrivning minskat avsevärt. Samtidigt har under 2008 aktivering av nya utvecklingsprojekt gjorts avseende Prexision-10. Aktivering av utvecklingsprojekt görs efter individuell prövning av alla utvecklingsprojekt för att fastställa om de kriterier är uppfyllda då aktivering i balansräkningen ska göras. Värdet av balansposten immateriella tillgångar bedöms kvartalsvis genom en så kallad impairment test för att säkerställa en rättvisande redovisning.

Under fjärde kvartalet 2008 såldes fastigheten i Täby och hyrs därefter. Materiella anläggningstillgångar har därmed minskat, från 246 MSEK till 86 MSEK. Årets investeringar uppgick till cirka 11 MSEK, medan avskrivningarna uppgick till cirka 48 MSEK.

Kundfordringarna uppgick till 207 (253) MSEK vid utgången av året. Fjärde kvartalets leveranser skedde i stor utsträckning sent under året, vilket förklarar den höga balansposten ställd i relation till försäljningen.

Likvida medel har under 2008 minskat med 80 MSEK och uppgick vid årets slut till 371 MSEK.

Skulder

Koncernens räntebärande skulder har minskat under 2008. Detta beror till största delen på att samtliga fastighetsrelaterade lån återbetalats i samband med försäljningen av fastigheten i Täby. Koncernens kortfristiga rörelseskulder har minskat med 31 MSEK och uppgick vid årets slut till 295 (327) MSEK. Koncernens leverantörsskulder har minskat med 23 MSEK, till 20 (43) MSEK och förskott från kunder har minskat med 39 MSEK, till 100 (139) MSEK. Förskotten är kopplade till den vid årets utgång befintliga orderstocken. Micronic strävar efter att i så hög grad som möjligt erhålla förskott från kunderna i samband med order.

Kassaflöde 2008, investeringar och finansiering

Koncernens likvida medel uppgick vid årets slut till 371 (451) MSEK, vilket innebär att koncernens kassaflöde under 2008 var negativt med 83 MSEK. Rörelsen tog under året 106 (77) MSEK i anspråk. Rörelsens kassaflöde utgörs av resultatet rensat för icke kassapåverkande poster, såsom av- och nedskrivningar, samt av förändringar av rörelsekapitalet.

Koncernens totala investeringar, exklusive fastighetsförsäljningen, uppgick under 2008 till 83 (45) MSEK. Investeringarna utgörs av aktiverade utvecklingskostnader, 72 (34) MSEK samt övriga investeringar, 11 (11) MSEK, vilka främst utgörs av en bergvärmeanläggning samt datorer och arbetsmaskiner. Bergvärmeanläggningen avyttrades senare i samband med fastighetsförsäljningen. Investeringar har framför allt gjorts i Sverige.

Försäljningen av fastigheten tillförde kassaflödesmässigt 176 MSEK. Av försäljningslikviden på 208 MSEK har 32 MSEK deponerats som säkerhet för framtida hyresbetalningar och redovisas som en anläggningstillgång. Depositionen som är räntebärande kommer att frisläppas över hyresperiodens löptid. Koncernens finansieringsverksamhet tog under 2008 102 (54) MSEK i anspråk. Samtliga fastighetsrelaterade lån, 82 MSEK, har återbetalats. Skulder hänförliga till finansiell leasing har minskat med cirka 10 MSEK. Nettobelåningen i övrigt i koncernen har minskat med 10 MSEK, varav merparten härrör från dotterbolagen.

Soliditeten var 65 (60) procent vid årets utgång.

SAMMANDRAG AVSEENDE FÖRÄNDRINGAR I KONCERNENS EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 39 166 616 (39 166 616) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst.

TSEK	Aktie-kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver			Balanserat resultat	Summa eget kapital
			Säkrings-reserv	Omvärderingsreserv	Omräknings-reserv
Ingående eget kapital 1 januari 2007	39 167	855 400	-	-	-6 474	221 753	1 109 846
Periodens valutakursdifferenser					-3 618		-3 618
Redovisat mot säkringsreserv			11 444				11 444
Överfört till resultaträkningen			-5 832				-5 832
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			-1 571		285		-1 286
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare			4 041		-3 333		708
Årets resultat						-207 541	-207 541
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare			4 041		-3 333	-207 541	-207 541
Aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument, IFRS 2						4 451	4 451
Eget kapital den 31 december 2007	39 167	855 400	4 041	-	-9 807	18 663	907 464
Periodens valutakursdifferenser					16 457		16 457
Redovisat mot säkringsreserv			-7 629				-7 629
Överfört till resultaträkningen			-1 788				-1 788
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			2 572		-2 349		223
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl. transaktioner med bolagets ägare			-6 845		14 108		7 264
Årets resultat						-30 645	-30 645
Summa förmögenhetsförändringar, exkl. transaktioner med bolagets ägare			-6 845		14 108	-30 645	-23 380
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2						4 492	4 492
Eget kapital den 31 december 2008	39 167	855 400	-2 804	-	4 301	-7 489	888 576

Omräkningsreserven omfattar valutakursdifferenser vid omräkning av utländska koncernbolag uppkomna efter den 1 januari 2004.

MICRONIC 2008

Moderbolaget

RESULTATRÄKNINGAR

TSEK	Noter	2008	2007
Nettoomsättning	6	433 395	412 423
Kostnad sålda varor	5	-304 038	-303 083
Bruttovinst		129 357	109 340
Forskning och utveckling	11	-200 720	-199 450
Försäljningskostnader		-84 477	-84 464
Administrationskostnader		-40 726	-47 746
Övriga rörelseintäkter	10	127 733	7 891
Övriga rörelsekostnader	10	-21 258	-12 565
Rörelseresultat	5	-90 091	-226 994
Resultat från finansiella poster
Ränteintäkter och liknande poster	15	14 198	15 153
Räntekostnader och liknande poster	15	-10 183	-9 104
Resultat efter finansiella poster		-86 076	-220 945
Bokslutsdispositioner
Återföring av överavskrivningar	26	5 451	–
Resultat före skatt		-80 625	-220 945
Skatt	17	15 114	62 538
Årets resultat		-65 511	-158 407

KASSAFLÖDESANALYSER

TSEK	Noter	2008	2007
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		-86 076	-220 945
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Av- och nedskrivningar av tillgångar		44 025	65 772
Orealiserade kursdifferenser		19 006	5 506
Rearesultat vid försäljning av anläggningstillgångar		-97 113	7 551
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter		89 927	-16 344
		-30 231	-158 460
Förändringar av rörelsekapital
Varulager		-26 774	-7 599
Kundfordringar		-9 785	-128 686
Övriga fordringar		-74 129	61 702
Leverantörsskulder		-22 835	-20 893
Övriga skulder		-33 616	118 330
Kassaflöde från den löpande verksamheten		-197 370	-135 606
Investeringsverksamheten
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar	18	–	-997
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	19	-13 717	-8 782
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	19	207 663	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		193 946	-9 779
Finansieringsverksamheten
Amortering av låneskulder		-82 583	-35 116
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-82 583	-35 116
Årets kassaflöde		-86 007	-180 501
Likvida medel vid årets början		423 746	604 247
Likvida medel vid årets slut		337 739	423 746
Tilläggsupplysningar
Erhållna och erlagda räntor
Erhållna räntor		13 386	14 527
Erlagda räntor		-8 672	-9 737
		4 714	4 790
Andra ej likviditetspåverkande resultatposter
Nedskrivning av lager/inkurans		67 770	3 361
Omstruktureringsreserv		11 225	–
Förändringar av reserver för upptagning, garanti samt kommissioner		6 928	-33 514
Kostnader för personaloptionsprogram		4 492	4 451
Förändring av reserv för rörlig lön		-488	9 359
		89 927	-16 344

MICRONIC 2008

BALANSRÄKNINGAR

TSEK	Noter	31 dec 2008	31 dec 2007
TILLGÄNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	18	1 636	6 425
Materiella anläggningstillgångar	19	78 894	233 453
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernbolag	20	24 677	24 677
Fordringar på koncernbolag	21	33 507	26 209
Andra långfristiga fordringar	22	29 880	80
Uppskjuten skattefordran	17	85 424	72 807
Summa finansiella anläggningstillgångar		173 488	123 773
Summa anläggningstillgångar		254 018	363 651
Omsättningstillgångar
Varulager	23	262 005	284 087
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		161 576	168 458
Fordringar på koncernföretag		9 332	52 894
Övriga fordringar	24	8 027	7 998
Skattefordran		1 166	1 196
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	25	129 416	40 154
Summa kortfristiga fordringar		309 517	270 700
Kassa och bank		337 739	423 746
Summa omsättningstillgångar		909 261	978 533
SUMMA TILLGÄNGAR		1 163 279	1 342 184
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Per den 31 december
Ställda säkerheter	32	89 000	191 000
Eventualförpliktelser	33	98 420	99 472
TSEK	Noter	31 dec 2008	31 dec 2007
---	---	---	---
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Bundet eget kapital
Aktiekapital		39 167	39 167
Reservfond		861 637	861 637
		900 804	900 804
Fritt eget kapital
Fond för verkligt värde		2 481	-4 144
Balanserat resultat		-52 731	101 184
Årets resultat		-65 511	-158 408
		-115 761	-61 368
Summa eget kapital		785 042	839 436
Obeskattade reserver	26	-	5 451
Långfristiga skulder
Räntebärande skulder till kreditinstitut	27	-	79 142
Övriga räntebärande skulder	27	142 162	89 998
Summa långfristiga skulder		142 162	169 140
Kortfristiga skulder
Räntebärande skulder till kreditinstitut	27	-	3 440
Övriga räntebärande skulder	27	-	33 157
Förskott från kunder		83 864	130 774
Leverantörsskulder		15 174	38 009
Övriga skulder	29	4 046	4 507
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	30	114 139	105 239
Garantiavsättningar	31	18 852	13 031
Summa kortfristiga skulder		236 075	328 157
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 163 279	1 342 184

FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGET KAPITAL

Aktiekapitalet består av 39 166 616 (39 166 616) aktier. Aktierna ges ut i en serie och varje aktie berättigar till en röst.

TSEK	Bundet eget kapital		Fritt eget kapital		Summa eget kapital
	Aktiekapital	Reservfond	Fond för verkligt värde¹)	Balanserade resultat inkl årets resultat
Ingående eget kapital 1 januari 2007	39 167	861 637	-3 411	96 733	994 126
Periodens valutakursdifferenser redovisade direkt mot eget kapital			-1 018		-1 018
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			285		285
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare			-733		-733
Årets resultat				-158 408	-158 408
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			-733	-158 408	-159 141
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2				4 451	4 451
Utgående eget kapital den 31 december 2007	39 167	861 637	-4 144	-57 224	839 436
Periodens valutakursdifferenser redovisade direkt mot eget kapital			9 122		9 122
Skatt hänförlig till poster som redovisats direkt mot eget kapital			-2 497		-2 497
Summa förmögenhetsförändringar redovisade direkt mot eget kapital, exkl transaktioner med bolagets ägare			6 625		6 625
Årets resultat				-65 511	-65 511
Summa förmögenhetsförändringar, exkl transaktioner med bolagets ägare			6 625	-65 511	-58 886
Aktierelaterade ersättningar som regleras med eget kapitalinstrument, IFRS 2				4 492	4 492
Utgående eget kapital den 31 december 2008	39 167	861 637	2 481	-118 243	785 042

¹) Fond för verkligt värde avser i sin helhet omräkningsreserv.

MICRONIC 2008

Tilläggsupplysningar och noter

NOT 1. REDOVISNINGSPRINCIPER, ALLMÄN INFORMATION

Överensstämmelse med lagar och normer

Micronic Laser Systems AB (publ.) och dess dotterbolag, sammantaget koncernen, utvecklar, tillverkar och säljer avancerade laserritare för framställning av fotomasker. All tillverkning sker i Sverige, medan försäljningen nästan uteslutande sker utanför Sverige. Dotterbolagen finns i Japan, Sydkorea, USA och Taiwan.

Moderbolaget är noterat på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholmstiden, i kategorin Small Cap, Information Technology.

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt de tolkningsuttalanden som ges ut av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) och såsom de har godkänts av EU-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare tillämpas Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner. Koncernens redovisningsprinciper är desamma jämfört med föregående år. De nya och ändrade standarder och tolkningar som har utfärdats av IASB respektive IFRIC och godkänts av EU för tillämpning 2008, har inte haft någon effekt på koncernens finansiella rapporter.

IASB har antagit nya och/eller reviderade IFRS och tolkningar, vilka kommer att införas från räkenskapsåren 2009 respektive 2010. Under 2009 införs en reviderad IAS 1, som berör räkningarnas uppställningsformer. Även en revidering av IAS 23, lånekostnader, träder i kraft 2009, vilken inte beräknas få någon effekt på Micronic som inte har lån av någon omfattning. Även IFRS 8, Rörelsessegment, träder i kraft 2009. Koncernen, som är ett ensegmentbolag, påverkas inte av denna standard. Under 2010 införs en reviderad IFRS 3, Rörelseförvärv, som inte förväntas påverka Micronic med enbart helägda dotterbolag. Även IAS 27, Koncernredovisning har reviderats och ska tillämpas från 2010.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som under 2007. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper beror på årsredovisningslagens begränsningar av möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget samt på grund av undantagsregler i RFR 2, Redovisning för juridiska personer, föranledda av sambandet mellan redovisning och beskattning.

Godkännande

Denna årsredovisning och koncernredovisning har godkänts för offentliggörande den 23 februari 2009 och blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 april 2009.

Värderingsgrunder

Bokslutsdag är den 31 december.

Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden om inte annat anges.

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor. Svenska kronor utgör även rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen, vilket innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor om inte annat särskilt anges.

Bedömningar och klassificeringar

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar, uppskattningar och antaganden som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper och de redovisade värdena av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antagande och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 4.

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen.

Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader från balansdagen. Eventuell avvikelse från dessa principer om återvinning eller betalning framgår i förekommande fall i not till berörd balanspost.

NOT 2. I KONCERNEN TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Koncernredovisning

Dotterbolag är bolag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, varigenom moderbolaget, direkt eller indirekt, har rätten att utforma finansiella och operativa strategier, vilket vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än 50 procent av rösterna. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då ett bestämmande inflytande uppkommer till den dag det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden används för upprättande av koncernredovisningen.

Koncerninterna intäkter och kostnader, fordringar och skulder samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernbolag elimineras i sin helhet.

Omräkning av utländsk valuta

Funktionell valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika bolagen i koncernen är redovisade i den valuta som används i de primära ekonomiska miljöer där respektive företag bedriver sin verksamhet (funktionell valuta).

Transaktioner

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan genom att använda de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Försäljningstransaktioner i utländsk valuta redovisas till avistakurs med undantag för försäljning av reservdelar då en approximativ valutakurs för månaden används. Vid valutasäkring av kontrakterad försäljning redovisas de ackumulerade värdeförändringarna på säkringsinstrumenten, vanligen valutaterminer, i resultaträkningen när den säkrade försäljningstransaktionen redovisas i resultaträkningen.

Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas med den valutakurs som gällde vid transaktionstillfället. Icke monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. För säkring av fordran eller skuld mot valutarisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens valutakurs och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utländska koncernbolag omräknas från respektive koncernbolags funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i respektive koncernbolag omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs, vilket utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. En genomsnittskurs tas fram kvartalsvis. Omräkningsdifferenser som uppstår vid omräkning av utländska koncernbolags verksamheter redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Nettoinvestering i koncernbolag

Omräkningsdifferenser som uppstår i samband med omräkning av långfristiga lån i utländsk valuta som är att jämställa med en nettoinvestering redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv tillsammans med tillhörande skatteffekter.

Investeringar i utländska dotterbolag valutasäkras inte.

Ackumulerade omräkningsdifferenser presenteras som en separat eget kapitalkategori och innehåller omräkningsdifferenser ackumulerade från och med övergången till IFRS den 1 januari 2004. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna i koncernens resultaträkning.

Segmentrapportering

Bolagets verksamhet är att utveckla, tillverka samt marknadsföra extremt noggranna laserritare för framställning av fotomasker. Systemen används av elektronikföretag vid tillverkning av bildskärmar och halvledare. Systemen som

MICRONIC 2008

möjliggör fotomasktillverkning framställs på ett likartat sätt oberoende av användningsområde, de distribueras på ett likartat sätt och kunderna är i hög utsträckning desamma oavsett tillämpningsområde. Bolaget anser sig vara ett enproduktbolag. Affärsrisken är huvudsakligen produktrelaterad. Bolagets primära segment utgörs därför av en enda rörelsegren, medan den sekundära segmentsindelningen baseras på de geografiska marknader som bolaget verkar på.

Immateriella anläggningstillgångar

Aktiverade utgifter för affärssystem

Utgifter för affärssystem redovisas som immateriella tillgångar till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Investeringen i affärssystem omfattar nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett hel integrerat affärssystem och består av internt upparbetade samt externt förvärvade tillgångar. Aktiverade utgifter för affärssystem skrivs av linjärt baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod som är tre år. Avskrivning påbörjas då affärssystemet tas i drift.

Kostnader för underhåll av affärssystemet kostnadsförs när de uppstår.

Aktiverade utgifter för utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny kunskap inom koncernens verksamhet redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att ta fram nya produkter eller processer, redovisas i balansräkningen som en immateriell tillgång när uppställda kriterier för aktivering uppfylls. Redovisning i balansräkningen sker om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar, om företaget har tillräckliga resurser för att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja tillgången. Det ska också vara sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna som är hänförliga till tillgången kommer att tillfalla bolaget och tillgångens anskaffningsvärde går att beräkna på ett tillförlitligt sätt. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter, såsom för material och köpta tjänster samt ersättningar till anställda.

Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som en kostnad när de uppkommer.

En individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt för att fastställa vilka utgifter som är aktiverbara för respektive projekt samt för att prova eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras och sker då som en linjär avskrivning på tre år.

Licensrättighet

Licensrättigheten är knuten till patenträttigheter avseende tillämpningsområdet direktritning. Avskrivning av licensrättigheten påbörjades i slutet av år 2003 och har skett linjärt över fem år baserat på tillgångens uppskattade nyttjandeperiod.

Materiella anläggningstillgångar

Aktiverade utgifter för byggnader och mark, maskiner samt inventarier redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. Byggnader och mark avser koncernens fastighet med produktionsanläggning i Täby utanför Stockholm, vilken även innehåller kontorslokaler. Byggnaden, liksom därtill hörande byggnadsinventarier, har delats in i ett antal komponenter med olika beräknade nyttjandeperioder. De komponenter som definierats för byggnaden är stomme och grund, värme och ventilation, fasad och isolering, yttertak, hissar, högspänning samt övrigt. Byggnadsinventarier omfattar fasta anpassningar av byggnadsytan, såsom renrumsanläggningar.

I balansposten inventarier ingår egentillverkad utrustning som huvudsakligen används till forskning och utveckling samt som test- och utbildningsutrustning.

Lånekostnader hänförliga till konstruktion eller produktion av en tillgång aktiveras ej i tillgångens anskaffningsvärde.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.

Inga avskrivningar görs på mark. Övriga anläggningstillgångar skrivs av linjärt baserat på tillgångarnas bedömda nyttjandeperioder från och med färdigställande- eller anskaffningsmånad, enligt följande:

Byggnadens komponenter
Stomme och grund	60 år
Värme och ventilation	30 år
Fasad och isolering	40 år
Yttertak	30 år
Hissar	30 år
Högspänning	20 år
Övrigt	15 år
Övriga materiella anläggningstillgångar
---	---
Markanläggningar	20 år
Renrumsutrymmen	10 år
Övriga byggnadsinventarier	5–40 år
Maskiner och inventarier	5 år
Datorer	3 år

Balansposten Övriga byggnadsinventarier är av mindre betydelse och innehåller komponenter som bland andra värmepanna och åskledare.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkt och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen som en övrig rörelsepost.

Fastighetslease

Fastigheten som avyttrats hyrs tillbaka genom en sale-lease-back-affär. Som en följd av villkoren i avtalet mellan bolaget och leasegivaren klassificeras leasingen av fastigheten som operationell leasing. Leasingavgiften, bestående av en fast del och en räntedel redovisas som en hyreskostnad i resultaträkningen.

Leasing

Leasing av maskiner och inventarier, där koncernen i allt väsentligt intar samma ställning som vid ett direkt ägande av tillgången, klassificeras som finansiell leasing. Objekt som disponeras genom finansiell leasing redovisas i koncernens balansräkning som anläggningstillgångar och skrivs av i enlighet med tillämpade principer för materiella anläggningstillgångar i övrigt. Förpliktelser att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som räntebärande skulder. Kostnaden redovisas i koncernens resultaträkning som avskrivningar och räntekostnad. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av leasingskuld och räntekostnad enligt annuitetsprincipen.

Övrig leasing klassificeras som operationell leasing. För sådana avtal redovisas leasingkostnaden som en rörelsekostnad, dock ej avskrivning, i resultaträkningen.

Finansiella instrument

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångs sidan likvida medel, kundfordringar samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Avstaköp och avstaförsäljning av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.

Klassificering och värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Koncernen innehåller inga sådana tillgångar. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, se vidare not 35.

Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället.

Micronic använder följande kategorier:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper; finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som bolaget valt att placera i denna kategori. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. En finansiell tillgång klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehav för handel utom då de används för säkringsredovisning. Derivat klassificeras som innehavda för handel då säkringsredovisning avbrutits.

MICRONIC 2008

Bolaget har valt att initialt inte klassificera några finansiella tillgångar som tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option).

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är tillgångar som inte är derivat med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Även likvida medel tillhör denna kategori.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat som inte används för säkringsredovisning. Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringen i resultaträkningen. En finansiell skuld klassificeras som innehav för handel om den förvärvas i syfte att säljas på kort sikt. Derivat klassificeras som innehavda för handel då säkringsredovisning avbrutits. Bolaget har valt att initialt inte klassificera några finansiella skulder som skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde efter avdrag för transaktionskostnader. Till denna kategori hör koncernens låneskulder, finansiella leasingsskulder samt leverantörsskulder.

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid verkligt-värde-säkring. Vid kassaflödessäkring och säkring av nettoinvestering i utländsk valuta redovisas värdeförändringarna i särskild kategori inom eget kapital i avvaktan på att den säkrade posten redovisas i resultaträkningen.

Redovisning av derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument utgörs av valutaterminer som används endast för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta. Derivatinstrument används inte i spekulativ syfte. Derivatinstrumenten redovisas i balansräkningen och värderas till verkligt värde. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering av derivatet beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och om så är fallet, karaktären hos den risk som säkrats. Vid säkringsredovisning identifierar koncernen derivat som

en säkring av verkligt värde av en identifierad tillgång eller skuld eller ett bindande åtagande (verkligt-värde-säkring)
en säkring av en mycket sannolik prognostiserad transaktion samt säkring av valutarisk i ett bindande åtagande (kassaflödessäkring)
en säkring av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet.

För närvarande används endast kassaflödessäkring.

Då transaktionen ingås, dokumenteras förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade risken, liksom även målet för riskhantering och strategin för att vidta olika säkringsåtgärder. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både vid säkringens början och därefter löpande, av huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att utjämna förändringar i kassaflödet för den säkrade posten.

Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av uppställningen över Förändringar i eget kapital.

Derivat som upptagits i syfte att säkra valutariskerna i sannolika framtida kommersiella inbetalningar i utländsk valuta, det vill säga inflöden från försäljning, redovisas i koncernen enligt principerna för säkringsredovisning för kassaflödessäkringar. Det innebär att den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på derivatinstrumenten redovisas i säkringsreserven inom eget kapital. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen redovisas omedelbart i resultaträkningen. Verkligt värde på derivaten beräknas genom användning av aktuella marknadspriser på valutor och räntor på balansdagen.

Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet, det vill säga i samband med resultatavräkningen.

När ett säkringsinstrument löper ut eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning och ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen. Effektiv del redovisas mot nettoomsättning då den säkrade posten påverkar resultatet medan ineffektiv del redovisas under övriga rörelseposter. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, överförs den ackumulerade vinst eller förlust som redovisats i eget kapital omedelbart till resultaträkningen, som en övrig rörelsepost.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodo-havanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga placeringar med en löptid understigande tre månader från anskaffningstidpunkten, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Under räkenskapsåret har koncernen inte innehaft några kortfristiga placeringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras som tillhörande kategorin Lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Nedskrivningar av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom användning av först in, först ut-metoden, FIFU och omfattar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna. Tillverkade hel- och halvfabrikat har värderats till varornas tillverkningskostnad inklusive skälig andel av indirekta tillverkningskostnader för färdigställande. Nettoförsäljningsvärdet är ett uppskattat försäljningspris med avdrag för direkta försäljningskostnader.

Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns något som tyder på nedskrivningsbehov.

Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i datterföretag

Om det vid en prövning finns något som tyder på ett nedskrivningsbehov beräknas tillgångens återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde med avdrag för försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärde diskonteras framtida kassaflöden. En nedskrivning belastar resultaträkningen. En prövning på detta sätt görs av samtliga materiella och immateriella tillgångar, inkluderande immateriella tillgångar som ännu inte är färdiga för användning.

Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar

En prövning görs vid varje rapporttillfälle för att se om det finns något som tyder på behov att skriva ned en finansiell tillgång. Indikationer på ett nedskrivningsbehov kan vara om förhållanden inträffat som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet eller delar av det, såsom bedömningen av kundfordringar. Återvinningsvärdet för finansiella tillgångar, vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde, beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva räntan som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med kort löptid diskonteras inte vid beräkning av återvinningsvärde. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Redovisning av skatt

Aktuell skatt avser den skatt som beräknas på det skattemässiga överskottet för året med eventuell justering avseende tidigare års aktuella skatt. Uppskjuten skatt avser den skatt som beräknas dels på så kallade temporära skillnader, dels på skattemässiga underskott. Total skatt utgörs av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt medför en omedelbar betalningskonsekvens till skillnad från uppskjuten skatt. Aktuell och uppskjuten skatt redovisas över resultaträkningen såvida inte skatten är hänförlig till poster som redovisas direkt mot eget kapital.

I koncernen beräknas uppskjuten skatt enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkten i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skattefordran redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott.

Ersättningar till anställda

Pensionsförpliktelser

Pensionsåtaganden fullgörs normalt genom betalning av premier enligt avgiftsbestämd plan. Dessa redovisas som en kostnad i resultaträkningen i takt med att pensionerna intjänas.

Övriga långfristiga ersättningar

I det japanska dotterbolaget finns ett mindre långfristigt ersättningsåtagande till anställda. När anställningen upphör, genom uppsägning eller pensionering, utbetalas omedelbart det ackumulerade intjänade beloppet.

MICRONIC 2008

Finansiella rapporter

Ersättningar vid uppsägningar

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigt, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell och detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för förväntade bonusutbetalningar när koncernen har en förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att motsvarande tjänster erhållits eller andra avtalsmässiga villkor uppfyllts.

Aktierelaterade ersättningar

Under 2007 beslutades om ett personaloptionsprogram som möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas med en Black&Scholes-metod och hänsyn tagen till de villkor och förutsättningar som gällde vid tilldelningstidpunkten. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet med en uppskattning av det antal optioner som förväntas bli intjänade. Denna kostnad kan justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.

Sociala avgifter hänförliga till personaloptionsprogrammet till anställda kostnadförs fördelat på de perioder under vilka de anställdas tjänster utförs. Avsättningarna för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde per balansdagen. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som används när optionerna ställdes ut, det vill säga Black&Scholes.

Intäktsredovisning

Bolagets nettoomsättning består enbart av intäkter från försäljning av varor (system- och systemuppgraderingar) och tjänster i form av service. Försäljningen sker i USD och JPY.

Intäktsredovisning sker när det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelarna kommer att tillfalla bolaget och när dessa kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Inkomst vid försäljning av varor redovisas som intäkt vid leverans i enlighet med försäljnings- och fraktvillkor, det vill säga då köparen övertagit de väsentliga förmåner och risker som ett ägande av varor innebär. Intäkterna redovisas netto efter avdrag för eventuella rabatter.

Intäkter relaterade till tjänster, till största delen hänförligt till tecknade serviceavtal, redovisas då tjänsten tillhandahålls. Ingångna serviceavtal faktureras i förskott och avräknas därefter i den takt tjänsten konsumeras, det vill säga under avtalets löptid.

Resultatavräkning

I samband med leverans av varor och då intäkter redovisas avseende varor sker också resultatavräkning för levererad vara. Resultatavräkning innebär att samtliga kostnader för den levererade varan redovisas i resultaträkningen. Kostnaderna omfattar då samtliga vid leveranstidpunkten beräknade återstående kostnader, inklusive reserveringar för upptagning och garanti. Dessa reserveringar redovisas som Upplupna kostnader respektive Garantiavsättningar i balansräkningen. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis och är relativt lättbedömda, utifrån tidigare erfarenheter.

Kostnader för tillhandahållna tjänster redovisas mot resultatet i den takt de uppstår.

Ränteintäkter och räntekostnader

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder redovisas i resultaträkningen i den period till vilken de hänför sig.

Räntekostnader aktiveras inte till någon del i balansräkningens tillgångsposter. Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Ränteintäkter respektive räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och andra skillnader mellan det ursprungligen redovisade värdet av fordran respektive skuld, och summan av det belopp som regleras vid förfall och de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under avtalstiden. Effektivräntan är den ränta som diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under ett finansiellt instrumentets förväntade löptid till den finansiella tillgångens eller skuldens redovisade nettovärde. Beräkningen innefattar alla avgifter som en del av effektivräntan, transaktionskostnaden och alla andra över- och undervärden.

Rörelsens kostnader

Koncernens kostnader består huvudsakligen av material och förnödenheter, personalkostnader samt övriga externa kostnader, till största delen bestående av kostnader för konsultinsatser. En bedömning görs avseende leverantörers upparbetade men inte fakturerade kostnader för arbete nedlagt under räkenskapsåret, vilka reserveras och redovisas som Upplupna kostnader i balansräkningen. Individuell bedömning görs av samtliga pågående forsknings- och utvecklingsprojekt. Utgifter för forskning kostnadsförs löpande. Utgifter för utveckling som uppfyller kriterier för aktivering redovisas som immateriella tillgångar.

Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras resultatet och det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande stamaktier, vilka under rapporterade perioder härrör från optioner utgivna till anställda. Utspädning uppstår endast när lösenkursen på optionerna är lägre än börskursen och är större ju större skillnaden är mellan lösenkursen och börskursen. Resultatet per aktie försämras inte när bolaget redovisar förlust eller när lösenkursen överstiger börskursen.

NOT 3. I MODERBOLAGET TILLÄMPADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Rådet för finansiell rapporterings utgivna uttalanden för noterade bolag tillämpas. Enligt RFR 2 ska moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Nedan beskrivs de områden där moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens.

Ändrade redovisningsprinciper

Moderbolaget redovisas enligt samma redovisningsprinciper som 2007. För en redogörelse av kommande ändringar av tillämpade redovisningsprinciper på grund av nya eller reviderade standarder, hänvisas till avsnittet överensstämmelse med lagar och normer för koncernen på sidan 46.

Utgifter för utveckling

Samtliga utgifter, för såväl forskning och utveckling, kostnadsförs löpande i den takt de uppstår.

Leasing

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal som operationell leasing, vilket innebär att leasingavgiften redovisas som en rörelsekostnad i resultaträkningen.

Redovisning av skatt

I moderbolaget redovisas den uppskjutna skatteskulden på obeskattade reserver som en del av de obeskattade reserverna. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

Dotterbolag

Andelar i dotterbolag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden.

Koncerninterna fordringar som utgör nettoinvesteringar i utlandsverksamhet

Moderbolagets långfristiga fordringar på utländska dotterbolag, vilka ses som en del av moderbolagets nettoinvestering i dotterbolaget, valutaomräknas till balansdagens valutakurs. Valutakursdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av sådana monetära poster redovisas direkt mot eget kapital som en omräkningsreserv.

Derivat och säkringsredovisning

På grund av ändrade regler i RFR 2 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person, utan dessa regler tillämpas även fortsättningsvis endast i koncernredovisningen. Derivatinstrument utgörs av valutaterminer som används för att minska transaktionsexponeringen i utländsk valuta för vilka säkringsredovisning tillämpas. Derivatinstrumenten tas inte in i balansräkningen så länge som den säkrade posten ej finns i balansräkningen. Om säkrad post finns i balansräkningen, redovisas säkrad post med beaktande av effekten av säkringsinstrumentet. Vid säkring av fordringar och skulder mot valutakursrisk värderas den säkrade tillgången eller skulden enligt den historiska valutakursen den dag då valutasäkringen gjordes.

MICRONIC 2008

50
MICRONIC 2008

NOT 4. VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÄL

Att upprätta finansiella rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver att företagets ledning gör vissa bedömningar som påverkar tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. I samband med upprättande av bokslut krävs också att företagets ledning gör vissa bedömningar och antaganden om framtiden som påverkar redovisade värden av tillgångar och skulder per balansdagen. Även intäkter och kostnader påverkas av gjorda bedömningar. Det verkliga utfallet kan komma att avvika från gjorda bedömningar. De väsentliga bedömningar som gjorts redovisas nedan.

Aktiverade utgifter för utveckling

Gränsdragningen mellan vad som ska anses vara ett forskningsprojekt respektive ett utvecklingsprojekt kan vara svårbedömd och kan påverkas av enskilda tolkningar.

Prövning av nyttjandeperioder och nedskrivningsbehov för aktiverade utgifter för utveckling

Löpande sker en prövning av eventuellt nedskrivningsbehov av de projekt som aktiverats. Denna prövning görs genom att kvartalsvis nuvärdesberäkna framtida förväntade kassaflöden och görs för varje enskilt utvecklingsprojekt, och inkluderar ännu ej färdigställda immateriella tillgångar.

Denna värdering upprättas och bedöms av företagets ledning. Bedömningen granskas även av revisionsutskottet.

Avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar baseras på bedömda nyttjandetider. Beroende av vilka nyttjandeperioder som fastställs för en tillgång så kan koncernens resultat komma att påverkas betydligt. Genomgående bedöms restvärdet vid nyttjandeperiodens slut vara noll.

Avskrivning av aktiverade kostnader påbörjas när utvecklingsprojektet avslutats, vilket sker i samband med att intäkter börjar genereras. Då påbörjas en linjär avskrivning på tre år.

Denna bedömning kan få stor påverkan på koncernens redovisade resultat.

Förpliktelser för upptagning och garanti

I samband med leverans och vinstavräkning av ett system görs reserveringar för kostnader för upptagning och garanti. Kostnaderna för upptagning av ett system hos kund är lätta att bedöma och är relativt små i förhållande till värdet av systemet i dess helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis utifrån historiska erfarenheter.

NOT 5. JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Kostnad sålda varor
Nedskrivning av komponenter i lager	-67 407	-	-58 998	-
Övriga intäkter och kostnader
Fastighetsförsäljning	97 772	-	97 772	-
Omstrukturering av verksamheten i Sverige	-14 837	-	-14 837	-
Rörelseresultat	15 528	-	23 937	-

Rörelseresultatet 2008 påverkas av icke återkommande poster. Kostnader för nedskrivning av komponenter i lager redovisas under kostnad sålda varor. Under övriga intäkter och kostnader redovisas dels realisationsvinsten från försäljningen av fastigheten i Täby och dels kostnader för omstrukturering av verksamheten i Sverige, innebärande en personalreduktion med 27 personer.

NOT 6. RAPPORTERING AV SEGMENT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Nettoomsättning per marknad	2008	2007	2008	2007
Europa	258	2 541	258	2 541
USA	106 442	16 628	93 787	4 934
Asien	461 917	503 812	339 350	404 948
Totalt	568 617	522 981	433 395	412 423
varav försäljning av varor	386 848	358 976	389 876	365 639
varav försäljning av tjänster	181 769	164 005	43 519	46 784
	568 617	522 981	433 395	412 423

Koncerninterna köp och försäljningar:

Av årets inköp har 6 (8) procent skett från koncernföretag. Av årets försäljning har 11 (17) procent skett till koncernföretag.

KONCERNEN 2008
Tillgångar	Asien	USA	Europa
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	126 804
Övriga anläggningstillgångar	24 331	1 270	189 133
Varulager	38 758	8 939	262 005
Kortfristiga fordringar	41 306	3 630	308 867
Likvida medel	29 951	3 610	337 823
	134 346	17 449	1 224 632
Investeringar
Utveckling	-	-	71 886
Övriga anläggningstillgångar	915	178	10 218
	915	178	82 104
KONCERNEN 2007
---	---	---	---
Tillgångar	Asien	USA	Europa
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	83 928
Övriga anläggningstillgångar	17 767	1 482	310 232
Varulager	41 531	7 989	284 087
Kortfristiga fordringar	88 414	2 821	217 750
Likvida medel	23 330	3 506	423 826
	171 042	15 798	1 319 823
Investeringar
Immateriella anläggningstillgångar	-	-	34 141
Materiella anläggningstillgångar	276	323	10 989
	276	323	45 130

NOT 7. RÖRELSENS KOSTNADER

	KONCERNEN
	2008	2007
Funktionsindelade kostnader fördelade på kostnadsslag (exklusive aktiverat bete för egen räkning)
Råvaror och förnödenheter	182 356	109 930
Förändring av lager av färdiga varor och produkter i arbete	15 466	39 287
Personalkostnader	332 086	344 007
Avskrivningar	72 421	193 965
Övriga externa kostnader	200 778	178 526
	803 107	865 715

Finansiella rapporter

NOT 8. AVSKRIVNINGAR FÖRDELADE PER FUNKTION

Koncernen 2008	Affärssystem	Utgifter för utveckling	Licens-rättighet	Byggnader och mark	Maskiner	Inventarier	Summa
Kostnad för sålda varor	754	–	–	1 411	492	18 535	21 192
Forskning och Utveckling	691	–	–	1 566	–	18 764	21 021
Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling	–	24 221	–	–	–	–	24 221
Försäljningskostnader	62	–	–	141	–	386	589
Administrationskostnader	149	–	3 132	340	–	1 777	5 398
	1 656	24 221	3 132	3 458	492	39 462	72 421
Koncernen 2007
Kostnad för sålda varor	685	–	–	1 738	466	18 098	20 987
Forskning och Utveckling	561	–	–	1 753	–	48 880	51 194
Forskning och Utveckling, aktiverade utgifter för utveckling	–	114 739	–	–	–	–	114 739
Försäljningskostnader	57	–	–	178	–	970	1 205
Administrationskostnader	154	–	3 417	481	–	2 018	6 070
	1 457	114 739	3 417	4 150	466	69 966	194 195
Moderbolaget 2008
Kostnad för sålda varor	754		–	1 411	492	16 904	19 561
Forskning och Utveckling	691		–	1 566	–	17 169	19 426
Försäljningskostnader	62		–	141	–	386	589
Administrationskostnader	149		3 132	340	–	828	4 449
	1 656	–	3 132	3 458	492	35 287	44 025
Moderbolaget 2007
Kostnad för sålda varor	685		–	1 738	466	16 032	18 921
Forskning och Utveckling	561		–	1 753	–	38 432	40 746
Försäljningskostnader	57		–	178	–	946	1 181
Administrationskostnader	154		3 417	481	–	872	4 924
	1 457	–	3 417	4 150	466	56 282	65 772

NOT 9. ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Ärvaden och kostnadsersättning revision m m
Revisionsuppdrag	1 120	961	937	800
Andra uppdrag	313	336	283	300

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen, bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträdande som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är andra uppdrag. Under 2008 och 2007 har andra uppdrag omfattat tjänster inom ett projekt för att utveckla processer för utvärdering av den interna kontrollen. Årsstämman 2006 valde KPMG AB till revisor.

NOT 10. ÖVRIGA RÖRELSEPOSTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Övriga rörelseintäkter
Valutakursvinster	18 559	–	23 544	7 714
Realisationsresultat fastighetsförsäljning	97 722	–	97 722	–
Övrigt	5 286	302	6 467	177
	121 567	302	127 733	7 891
varav valutaförändringar avseende derivat, ej säkringsredovisade	–	–	–	7 714
Övriga rörelsekostnader
Valutakursförluster	–	7 046	–	6 416
Övrigt	21 611	6 288	21 258	6 149
	21 611	13 334	21 258	12 565
varav valutaförändringar avseende derivat, ej säkringsredovisade	753	710	193	–

NOT 11. KOSTNADER FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Utgifter för forskning och utveckling	197 308	198 406	200 720	199 450
Aktivering av utveckling	–71 885	–34 141	–	–
Avskrivningar på tidigare aktiverad utveckling	24 221	114 739	–	–
	149 644	279 004	200 720	199 450

MICRONIC 2008

NOT 12. ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

Ersättningar till styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, 2008
	Styrelse-arvode	Utskotts-ersättning	Grund-lön	Övrig ersättning	Rörlig lön	Övriga förmåner	Pensions-kostnader	Personal-optioner	Summa	Personal-optioner, antal
Christer Elmehagen, styrelsens ordförande	500	50	–	–	–	–	–	–	550	–
Göran Malm, styrelsens vice ordförande	275	50	–	–	–	–	–	–	325	–
Jörgen Centerman	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Sigrun Hjelmquist	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Magnus Lindquist	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Lena Treschow Torell	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Summa ersättningar till styrelsen	I 575	300	–	–	–	–	–	–	I 875	–
Sven Löfquist, verkställande direktör	–	–	2 339	42	841	70	I 255	409	4 957	75 000
Andra ledande befattningshavare (7 personer)	–	–	8 688	387	I 641	423	2 321	I 324	14 784	245 000
Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare	–	–	II 027	429	2 482	493	3 576	I 733	19 740	320 000
Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare	I 575	300	II 027	429	2 482	493	3 576	I 733	21 615	320 000

Ersättningar till styrelse, verkställande direktören och andra ledande befattningshavare, 2007

	Styrelse-arvode	Utskotts-ersättning	Grund-lön	Övrig ersättning	Rörlig lön	Övriga förmåner	Pensions-kostnader	Personal-optioner	Summa	Personal-optioner, antal
Göran Malm, styrelsens ordförande från den 17 september 2007	286	50	–	–	–	–	–	–	336	–
Lars Nyberg, styrelsens ordförande fram till den 17 september 2007	358	36	330	–	–	–	–	–	724	–
Christer Zetterberg, styrelsens vice ordförande	275	50	–	–	–	–	–	–	325	–
Jörgen Centerman	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Sigrun Hjelmquist	200	14	–	–	–	–	–	–	214	–
Magnus Lindquist	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Lena Treschow Torell	200	50	–	–	–	–	–	–	250	–
Summa ersättningar till styrelsen	I 719	300	330	–	–	–	–	–	2 349	–
Sven Löfquist, verkställande direktör	–	–	2 160	38	409	70	I 202	385	4 263	75 000
Andra ledande befattningshavare (7 personer)	–	–	8 446	262	I 210	321	2 298	I 254	13 791	245 000
Summa ersättningar till VD och andra ledande befattningshavare	–	–	10 606	300	I 619	391	3 500	I 639	18 054	320 000
Summa ersättningar till styrelse, VD och andra ledande befattningshavare	I 719	300	10 936	300	I 619	391	3 500	I 639	20 403	320 000

Ersättningar till styrelsen

Till styrelsen, förutom VD, utgår arvode i enlighet med beslut fattat av årsstämman 2008. Inga arvoden betalas ut till styrelser i dotterbolagen. Arvode utgår även för arbete inom revisionsutskottet och ersättningsutskottet.

Senaste beslutade riktlinjer om ersättningar till ledande befattningshavare

Med ledande befattningshavare avses de personer som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. För dess sammansättning se sidan 32–33. Principerna för ersättningar till ledande befattningshavare bereds av styrelsens ersättningsutskott. Styrelsen fattar därefter beslut om förslaget till principer. Principerna fastställs av årsstämman. I beredningen av ersättningsfrågor används när så bedöms nödvändigt extern rådgivning. Huvudprincipen är att erbjuda ledande befattningshavare marknadsmässiga ersättningar och anställningsvillkor. Vid bestämning av faktiska nivåer för ersättning vägs faktorer som kompetens, erfarenhet och prestation in. Ersättningen till ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig lön, pensionsförmåner i form av avgiftsbestämda pensionspremiebetalningar, övriga förmåner samt incitatamentsprogram i form av ett personaloptionsprogram, vilket omfattar alla anställda i moderbolaget. Övriga förmåner omfattar förmån av fri bil och sjukvårdsförsäkring.

Ersättningar till verkställande direktören

För 2008 uppgick grundlönen till verkställande direktören till 3 505 956 kronor. Detta är total ersättning vilken VD disponerar i form av kontant lön och erläggande av pensionspremier. VD har under året erlagt 1 254 830 kronor i pensionspremiebetalningar. Några andra pensionsförpliktelser avseende VD finns inte. Den rörliga lönen är för 2008 maximerad till 50 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras dels på måluppfyllelse av koncernens nettoresultat samt på individuella resultatpåverkande mål uppsatta av styrelsen. För 2008 har bolaget ej uppnått målen vad avser nettoresultatet. Däremot utgår rörlig lön för de individuellt satta målen för verkställande direktören. Rörlig lön för 2008 är ännu inte utbetald men en reservering har gjorts med ett belopp om 841 TSEK, vilket motsvarar 24 procent av grundlönen. Under 2008 har rörlig lön avseende 2007 utbetalts med 409 TSEK, vilket också reserverades under 2007. I det personaloptionsprogram som antogs av årsstämman 2007 har VD tilldelats 75 000 optioner. Kostnaden för denna förmån uppgår 2008 till 409 TSEK exklusive sociala avgifter.

Anställningsavtalet med VD löper med sex månaders ömsesidig uppsägnings tid. Under uppsägnings tiden gäller anställningsavtalet med tillhörande förmåner.

MICRONIC 2008

Not 12 forts.

Vid uppsägning från bolagets sida utgår dessutom 18 månaders avgångsvederlag. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. Överenskommen pensionsålder är 60 år.

Ersättningar till andra ledande befattningshavare

Koncernens ledningsgrupp har under 2008 bestått av 8 (8) personer, varav 1 (1) kvinna.

Den rörliga lönen är individuell och för 2008 maximerad till mellan 30 och 40 procent av grundlönen. Rörlig lön baseras dels på måluppfyllelse av koncernens nettoresultat samt på individuella resultatpåverkande mål uppsatta tillsammans med VD i enlighet med riktlinjer från styrelsens ersättningsutskott. För 2008 har bolaget ej uppnått målen vad avser nettoresultat. Däremot utgår rörlig lön för de individuellt satta målen för övriga ledande befattningshavare. Rörlig lön för 2008 är ännu ej utbetalad men en reservering har gjorts med ett belopp på 1 641, vilket motsvarar 19 procent av grundlönen. Under 2008 har rörlig lön avseende 2007 utbetalats med 975 TSEK, vilket också reserverades under 2007. I det personaloptionsprogram som antogs av årsstämman 2007 har övriga ledande befattningshavare tilldelats 35 000 optioner vardera, totalt 245 000 optioner. Kostnaden för denna förmån uppgår 2008 till 1 324 TSEK exklusive sociala avgifter. Pensionskostnaden avser erlagda avgiftsbestämda pensionspremier. Utöver erläggandet av pensionspremier finns inga pensionsförpliktelser.

Anställningsavtalen med CFO och med chefen för försäljning och produktledning löper med nio månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut dessutom tolv månaders avgångsvederlag. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner. Anställningsavtalet med chefen för kundsupport, som även är verkställande direktör för bolaget i Sydkorea, löper med två månaders uppsägningstid vid uppsägning från bolagets sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår efter uppsägningstidens slut avgångsvederlag motsvarande två månadslöner för varje tjänstgöringsår. I de fall avgångsvederlag utbetalas utgår inga övriga förmåner. För övriga ledande befattningshavare gäller vid uppsägning från bolagets sida sex månaders uppsägningstid samt sex månaders avgångsvederlag. Under uppsägningstiden gäller anställningsavtalet med tillhörande förmåner. I de fall avgångsvederlag skulle utbetalas utgår inga övriga förmåner.

Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid, moderbolaget	2008	2007
Total sjukfrånvaro	1,73	1,74
varav sjukfrånvaro som avser sammanhängande period på 60 dagar eller mera	0,87	0,70
Sjukfrånvaro för kvinnor	3,96	4,12
Sjukfrånvaro för män	1,20	1,37
Sjukfrånvaro, medarbetare upp till 29 år	0,01	0,01
Sjukfrånvaro, medarbetare 30–49 år	1,01	3,14
Sjukfrånvaro, medarbetare 50 år och äldre	0,71	2,41
Medelantalet anställda 2008
---	---	---
Moderbolaget	Kvinnor	Män
Sverige	50	235
Kina	1	–
Totalt i moderbolaget	51	235
Dotterbolag
Japan	10	59
Sydkorea	3	22
USA	3	11
Taiwan	1	3
Totalt i dotterbolag	17	95
Totalt i koncernen	68	330
Könsfördelning i företagsledningen 2008
---	---	---
Moderbolaget	Andel kvinnor	Andel män
Styrelsen	29%	71%
Övriga ledande befattningshavare	13%	87%
Koncernen totalt
Styrelsen	11%	89%
Övriga ledande befattningshavare	9%	91%

MICRONIC 2008

Not 12 forts.

Löner och andra ersättningar				2007
Moderbolaget	Styrelse och ledande befattningshavare	Övriga anställda	Totalt	Styrelse och ledande befattningshavare	Övriga anställda	Totalt
Sverige, 13 (14) personer	15 766	138 376	154 142	16 964	148 993	165 957
Kina	–	76	76	–	60	60
Totalt i moderbolaget	15 766	138 453	154 219	16 964	149 053	166 017
Dotterbolag, 4 (4) personer	5 105	60 895	66 000	4 653	56 810	61 463
Totalt i koncernen	20 871	199 348	220 219	21 617	205 863	227 480

I redovisade ersättningar till anställda ingår rörlig lön avseende individuellt uppställda mål för 2008 med 11 MSEK exkl. sociala avgifter, varav i moderbolaget 6,7 MSEK. Den rörliga lönen beräknas utbetalas under mars månad 2009. Kostnadsförda aktierelaterade ersättningar i moderbolaget uppgår till 4,5 MSEK exkl. sociala avgifter och består av kostnaden för det av årsstämman fastställda personaloptionsprogrammet. Den totala kostnaden för optionsprogrammet beräknas uppgå till cirka 15 MSEK och periodiseras fram till och med mars 2010. Hittills under 2007 och 2008 har totalt 9 MSEK kostnadsförts.

Totalt löner och sociala kostnader				2007
	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	Totalt	Löner och andra ersättningar	Sociala kostnader	Totalt
Moderbolaget	154 219	83 591	237 809	166 017	86 366	252 333
(varav pensionskostnader)		(28 332)			(26 808)
Dotterbolag	66 000	10 252	76 252	61 463	7 516	68 979
(varav pensionskostnader)		(4 460)			(2 584)
Totalt i koncernen	220 219	93 843	314 061	227 480	93 882	321 312
(varav pensionskostnader)		(32 792)			(29 392)

NOT 13. PERSONALOPTIONSPROGRAM

Årsstämman den 29 mars 2007 antog ett personaloptionsprogram med löptid 2007/2012.

Micronic kan inom ramen för optionprogrammet emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier, varav totalt 1 155 000 kan utges till anställda. För att säkerställa Micronics fullgörande av sitt åtagande till innehavarna av personaloptionerna, inkluderande att erlägga på förmånen belöpande kostnader för arbetsgivaravgifter vid utnyttjandet av personaloptionerna, beslutade årsstämman även att till Micronic Treasury AB emittera 1 540 000 teckningsoptioner till nyteckning av aktier. Av dessa avser 385 000 att täcka arbetsgivareavgifterna. Därmed kan bolagets aktiekapital komma att höjas med maximalt 1 540 000 kronor. Samtliga anställda i moderbolaget omfattas av personaloptionsprogrammet, som dock innehåller villkor med krav på anställning för att kunna utnyttja optionerna. Styrelsen fastställde fyra kategorier med olika tilldelningsvillkor.

Tilldelning har skett med 40, 30 och 30 procent av totalt antal tilldelade optioner på de datum som inföll tio handelsdagar efter avgivandet av andra, tredje respektive fjärde kvartalets delårsrapporter för 2007. Tidigaste tillfälle att utnyttja tilldelade optioner var 2008-03-29. Under 2008 har inga optioner gått till lönen. Den minskning av totalt antal tilldelade optioner som skett under 2008 beror på att personal slutat och optionerna har därmed förverkats.

Personaloptionerna utfärdades vederlagsfritt. Lösenpriset motsvarar 115 procent av ett genomsnittligt marknadsvärde för de tio handelsdagar som följde avgivandet av respektive delårsrapport och uppgår för de tre tilldelningstillfällena till 57,54 respektive 34 kronor. Ännu ej tilldelade optioner kan enligt beslut komma att tilldelas personal vid senare tillfälle, t.ex. vid nyanställning.

Den ursprungliga värderingen av personaloptionerna, vilken ligger till grund för redovisningen av programmets kostnader, gjordes på tilldelningsdatum som sattes till den 19 juli 2007. Som grund för värderingen ligger antaganden, vilka påverkar det kostnadsförda beloppets storlek. Kostnaderna för personaloptionsprogrammet kommer att belasta redovisat rörelseresultat fram till och med första kvartalet 2010. Följande parametrar användes vid den initiala värderingen, som är gjord enligt Black&Scholes värderingsmodell.

Den initiala värderingen ligger fast över programmets löptid med undantag för antagandet om andelen kvarstående personal vid respektive lösentidpunkter. Detta antagande kan komma att förändras utifrån faktiska förhållanden. Den totala kostnaden förändras under löptiden då arbetsgivareavgifter beräknas på verkligt värde av optionerna och en ny verkligt-värde-beräkning görs varje kvartal.

Kostnaden exklusive arbetsgivareavgifter, redovisas som en administrationskostnad med en motbokning direkt mot eget kapital, medan arbetsgivareavgifterna redovisas som en administrationskostnad och som en upplupen kostnad i balansräkningen. Förväntad volatilitet motsvaras av en historisk volatilitet under sex månader före årsstämmobeslutet.

Av totalt antal tilldelade optioner har koncernledningen tilldelats 320 000, varav 224 000 tilldelades under 2007.

Under 2008 har kostnader för personaloptionsprogrammet belastat rörelseresultatet med 4,5 MSEK och totalt sedan programmets start 9 MSEK. Den totala kostnaden fram till 2010 beräknas uppgå till cirka 15 MSEK.

	Tilldelning 1	Tilldelning 2	Tilldelning 3	Totalt
Maximalt antal aktier att nyemittera	616 000	462 000	462 000	1 540 000
Maximalt antal optioner för tilldelning till anställda	462 000	346 500	346 500	1 155 000
Faktiskt antal tilldelade optioner	434 800	326 100	326 100	1 087 000
Värde per option	11,96	13,26	14,53
Värderingstidpunkt, sk grant date	07-07-19	07-07-19	07-07-19
Aktiekurs, vid tilldelningstillfället	48,70	48,70	48,70
Lösenpris, vid tilldelningstillfället	54,00	54,00	54,00
Bedömd genomsnittlig löptid	3 år	3,5 år	4 år
Ränta (stibor samt ssvx tidsviktade)	4,17%	4,25%	4,34%
Förväntad volatilitet	35%	35%	35%
Utdelningar	–	–	–
Antagande om andelen kvarvarande personal vid lösentidpunkterna	80%	80%	80%
Totalt beräknad kostnad under programmets löptid (inkl. arbetsgivareavgifter)	5 574	4 635	5 079
Faktiska lösenpriser	57,00	54,00	34,00
Initialt antal tilldelade optioner				1 087 000
Förändring under 2008				–145 850
Antal utestående optioner per den 31 december 2008				941 150
Andel av initialt antal tilldelade optioner				87%
Värdering av optionerna per den 31 december 2008	0	0	0	0

MICRONIC 2008

NOT 14. FINANSNETTO

	KONCERNEN
	2008	2007
Ränteintäkter	13 320	14 161
Finansiella intäkter	13 320	14 161
Räntekostnader	11 377	10 910
Finansiella kostnader	11 377	10 910
Finansnetto	1 943	3 251

Räntekostnader redovisas i den takt de uppstår och upplupna räntekostnader beräknas för att få hela periodens räntekostnad. Inga räntekostnader finns aktiverade i tillgångsposter.

NOT 15. RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	MODERBOLAGET
	2008	2007
Ränteintäkter koncernbolag	955	1 060
Övriga ränteintäkter	13 243	14 093
Ränteintäkter och liknande resultatposter	14 198	15 153
Räntekostnader	10 183	9 104
Räntekostnader och liknande resultatposter	10 183	9 104
Resultat från finansiella poster	4 015	6 049

NOT 16. LEASINGAVTAL

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Inventarier nyttjade via finansiell leasing:
Ingående anskaffningsvärde	78 460	78 460	-	-
Årets inköp	-	-	-	-
Anskaffningsvärden finansiellt leasade inventarier	78 460	78 460	-	-
Ingående avskrivningar	-75 853	-64 942	-	-
Årets avskrivningar	-2 607	-10 911	-	-
Ackumulerade avskrivningar finansiellt leasade inventarier	-78 460	-75 853	-	-
Utgående planenligt restvärde leasade inventarier	-	2 607	-	-
Under året kostnadsförda leasingavgifter	3 982	10 531	3 982	10 531

Under året har samtliga finansiella leasingavtal avseende produktionsutrustningsenheter löpt ut. Se även not 26.

Koncernens operationella leasing omfattar sedan slutet av 2008 fastigheten i Täby, vilken sälts och hyrs tillbaka. Dessutom finns ett antal bilar och hyror av övriga lokaler.

I moderbolaget har finansiella leasingavtal redovisats som operationella.

Den 31 oktober 2008 sälde Micronic den egna fastigheten i Täby. Samtidigt knöts ett avtal med köparen D-Renting 6 AB om att hyra tillbaka fastigheten. Hyresobjektet utgörs av hela fastigheten Täby Instrumentet 1, inklusive all mark

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Framtida betalningsättaganden avseende operationell leasing samt övriga hyresavtal (nominellt):
Inom ett år	19 445	5 889	11 654	431
Mellan ett och fem år	79 237	446	64 060	30
Senare än fem år	150 560	-	149 170	-
Framtida betalningsättaganden avseende operationell leasing samt övriga hyresavtal (nuvärde):
Inom ett år	19 200	5 889	11 409	431
Mellan ett och fem år	71 047	446	55 870	30
Senare än fem år	100 520	-	99 130	-

och alla byggnader. Hyresavtalet löper från den 31 oktober 2008 till och med den 31 december 2023. Under hyresperioden utgår hyra med utgångspunkt från anskaffningskostnaden för köparen. Hyreskostnaden utgår med en fast del och en rörlig ränterelaterad del. Den ränterelaterade hyran baseras på en referensränta, STIBOR 3 månader, samt en marginal. Den ränterelaterade hyran beräknas för varje kvartal. Som en del av fastighetsaffären har även ett optionsavtal knutits mellan Danske Renting AB och Micronic, där Micronic förvärvat en option att köpa samtliga aktier i bolaget D-Renting 6 AB, som äger fastigheten. Optionen kan utlösas efter 8 respektive 10 år.

NOT 17. SKATTER

Koncernen
Redovisat i resultaträkningen	2008	2007
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad	-7 703	-6 063
	-7 703	-6 063
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	21 706	846
Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	2 642	60 754
Uppskjuten skatt på aktiverad utveckling	-13 346	22 567
Uppskjuten skatt på internvinst i lager	3 767	-694
Uppskjuten skatt till följd av justering av föregående års aktiverade underskottsavdrag	-8	1 648
Uppskjuten skatt till följd av ändrad bolagsskattesats	-3 634	-
Uppskjuten skatt på derivat för särkringsredovisning	613	726
Uppskjuten skatt på obeskattade reserver	1 526	-
Övrigt	-691	231
	12 575	86 078
Totalt redovisad skatt i koncernen	4 872	80 015

MICRONIC 2008

Not 17 forts.

Avstämning effektiv skatt	2008		2007
Resultat före skatt		-35 516		-287 556
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	28,0%	9 944	28,0%	80 516
Effekt av andra skattesatser för utländska dotterbolag	3,0%	1 078	-0,0%	-100
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter	-2,2%	-795	-0,9%	-2 527
Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag	-0,0%	-8	0,6%	1 648
Effekt av ändrad bolagsskattesats	-10,2%	-3 634	-	-
Övrigt	-4,8%	-1 713	0,2%	477
Redovisad effektiv skatt	13,72%	4 872	27,8%	80 015
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital			2008	2007
Värdeförändringar på derivat som används för säkring av valutarisk i kassaflödessäkring			2 572	-1 571
Valutakursdifferenser från valutalån som behandlas som nettoinvestering i utländska dotterbolag			-2 496	285
			76	-1 286
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder	2008		2007
---	---	---	---	---
	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld
Materiella anläggningstillgångar	551	-51	586	-112
Immateriella anläggningstillgångar		-32 919		-21 701
Långfristiga fordringar	-		1 611
Derivat som säkringsinstrument	2 258			-846
Kundfordringar	354		143
Varulager	26 422		2 619	-36
Avsättningar	2 839		1 864
Obeskattade reserver		-		-1 526
Upplupna kostnader	485		1 267
Övrigt	1 965		2 358
Underskottsavdrag	66 854		69 485
Skattefordringar/skulder	101 728	-32 970	79 933	-24 220
Kvittning	-10 949	10 949	-3 317	3 317
Skattefordringar/skulder netto	90 779	-22 021	76 616	-20 903
Förändring av uppskjuten skatt	Ingående balans 1 januari 2008	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot eget kapital	Utgående balans 31 december 2008
---	---	---	---	---
Materiella anläggningstillgångar	474	17		500
Immateriella anläggningstillgångar	-21 701	-11 218		-32 919
Derivat som säkringsinstrument	-846	532	2 572	2 258
Kundfordringar	143	211		354
Varulager	2 583	23 838		26 422
Avsättningar	1 864	975		2 839
Obeskattade reserver	-1 526	1 526		-
Upplupna kostnader	1 267	-781		485
Långfristiga fordringar	1 611	885	-2 496	-
Övrigt	2 358	-780		1 965
Skattemässigt underskott	69 485	-2 630		66 854
	55 713	12 575	76	68 758

Moderbolaget

Redovisat i resultaträkningen	2008	2007
Uppskjuten skatt
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	17 916	590
Uppskjuten skatt i under året aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	2 785	60 754
Uppskjuten skatt till följd av justering av föregående års aktiverade underskottsavdrag	-8	1 648
Uppskjuten skatt till följd av ändrad bolagsskatteskattesats	-5 579	-
Övrigt	-	-454
Totalt redovisad skatt i moderbolaget	15 114	62 538

MICRONIC 2008

Not 17 forts.

Avstämning effektiv skatt	2008	2007
Resultat före skatt	-80 625	-220 945
Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget	28,0% 22 575	28,0% 61 865
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter	-0,3% -263	-0,7% -1 452
Utnyttjande av tidigare ej aktiverat underskottsavdrag	0,0% -8	0,7% 1 648
Effekt av ändrad bolagsskatteskattesats	-6,9% -5 579	- -
Övrigt	-2,0% -1 611	0,2% 477
Redovisad effektiv skatt	18,75% 15 114	28,3% 62 538
Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital	2008	2007
Valutakursdifferenser från valuta lån som behandlas som nettoinvestering i utländska dotterbolag	-2 497	285
	-2 497	285

Utgående ackumulerade förlustavdrag i moderbolaget uppgick vid årets slut till 254 (247) MSEK och bedöms i sin helhet kunna utnyttjas mot kommande skattemässiga överskott i moderbolaget.

	2008		2007
Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld
Materiella anläggningstillgångar	551		586
Varulager	17 824		-
Långfristiga fordringar	-		1 611
Upplupna kostnader	195		1 268
Underskottsavdrag	66 854		69 342
	85 424	-	72 807	-
Förändring av uppskjuten skatt	Ingående balans 1 januari 2008	Redovisat över resultaträkningen	Redovisat mot eget kapital	Utgående balans 31 december 2008
---	---	---	---	---
Materiella anläggningstillgångar	586	-35	-	551
Varulager	-	17 824	-	17 824
Långfristiga fordringar	1 611	885	-2 496	-
Upplupna kostnader	1 268	-1 073	-	195
Skattemässigt underskott	69 342	-2 487	-	66 854
	72 807	15 114	-2 496	85 424

NOT 18. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÄNGAR

Konzernen	Affärssystem		Utgifter för utveckling		Licensrättighet		Pågående immateriella		Summa
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	20 003	15 947	505 161	471 020	17 084	17 084	-	2 846	542 248	506 897
Under året nedlagda utgifter	-	1 210	71 885	34 141	-	-	-	-	71 885	35 351
Omklassificering till affärssystem	-	2 846	-	-	-	-	-	-2 846	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	20 003	20 003	577 046	505 161	17 084	17 084	-	-	614 133	542 248
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-16 711	-15 254	-427 657	-312 918	-13 951	-10 534	-	-	-458 320	-338 706
Årets avskrivningar	-1 656	-1 457	-24 221	-114 739	-3 132	-3 417	-	-	-29 009	-119 613
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	-18 367	-16 711	-451 878	-427 657	-17 084	-13 951	-	-	-487 329	-458 320
Utgående planenligt restvärde 31 december	1 636	3 292	125 168	77 504	-	3 132	-	-	126 804	83 928

MICRONIC 2008

Not 18 forts.

Moderbolaget Affärssystem Licensrättighet Pågående immateriella Summa
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	20 003	15 947	17 084	17 084	–	2 846	37 087	35 877
Under året nedlagda utgifter	–	1 210	–	–	–	–	–	1 210
Omklassificering till Affärssystem	–	2 846	–	–	–	–2 846	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	20 003	20 003	17 084	17 084	–	–	37 087	37 087
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	–16 711	–15 254	–13 952	–10 535	–	–	–30 663	–25 789
Årets avskrivningar	–1 656	–1 457	–3 132	–3 417	–	–	–4 788	–4 874
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	–18 367	–16 711	–17 084	–13 952	–	–	–35 451	–30 663
Utgående planenligt restvärde 31 december	1 636	3 292	–	3 132	–	–	1 636	6 425

Investeringen i affärssystem avser nedlagda kostnader för anpassning och implementering av ett helintegrerat affärsinformationssystem. Aktiverade kostnader omfattar internt upparbetade och externt förvärvade tillgångar. Avskrivningar påbörjades när systemet sattes i drift kvartal 4, 2002.

Investeringar i utveckling redovisas efter individuell bedömning som immateriella tillgångar då kriterierna för aktivering är uppfyllda. De aktiverade utgifterna består av internt upparbetade tillgångar.

Den externt förvärvade licensrättigheten avser rätten att nyttja "know-how" avseende tillämpningsområdet direktritning som är kopplade till patenträttigheter i enlighet med avtalet med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and Systems (IMS). Avskrivningarna påbörjades i slutet av 2003 och var vid utgången av 2008 fullt avskrivna. Från och med 2003 betalas också licensavgifter till Fraunhofer. Se not 33.

Upplysningar om avskrivningar fördelade per funktion finns i not 7.

NOT 19. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÄNGAR

Koncernen	Byggnader och mark		Maskiner		Inventarier		Pågående nyanläggningar		Summa
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	133 960	133 960	28 607	28 353	398 463	417 985	1 147	5 543	562 177	585 841
Inköp	4 323	–	56	26	4 034	8 301	68	674	8 481	9 001
Omklassificering till inventarier	–	–	–	–	931	3 914	–931	–3 914	–	–
Omklassificering från komponentlager	–	–	–	–	–	41 632	–	–	–	41 632
Omklassificering till produkter i arbete	–	–	–	277	–36 800	–	–	–277	–36 800	–
Omklassificering till byggnader och mark	–	–	–	–	–	–40 536	–	–879	–	–41 415
Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier	–138 288	–	–	–49	–12 213	–33 064	–	–	–150 501	–33 113
Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier	–	–	–	–	7 090	–	–	–	7 090	–
Initial justering av övergång till redovisning enl IAS 16	5	–	–	–	–	–	–	–	5	–
Årets valutakursdifferenser	–	–	–	–	4 360	231	–	–	4 360	231
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	–	133 960	28 663	28 607	365 865	398 463	284	1 147	394 812	562 177
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	–30 738	–26 588	–27 298	–26 881	–257 783	–226 322	–	–	–315 819	–279 791
Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete	–	–	–	–	17 886	12 992	–	–	17 886	12 992
Avskrivning sålda/utrangerade inventarier	34 201	–	–	49	5 713	25 513	–	–	39 914	25 562
Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier	–	–	–	–	–7 090	–	–	–	–7 090	–
Initial justering av övergång till redovisning enl IAS 16	–5	–	–	–	–	–	–	–	–5	–
Årets avskrivningar	–3 458	–4 150	–492	–466	–39 845	–69 966	–	–	–43 795	–74 582
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	–	–30 738	–27 790	–27 298	–281 119	–257 783	–	–	–308 909	–315 819

MICRONIC 2008

Not 19 forts.

Konzernen	Byggnader och mark		Maskiner		Inventarier		Pågående nyanläggningar		Summa
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Utgående planenligt restvärde 31 december	-	103 222	873	1 309	84 747	140 680	284	1 147	85 904	246 359
varav mark	-	8 781							-	8 781
Taxeringsvärde
Byggnader	-	80 497
Mark	-	10 800
	-	91 297

Utrustning har omklassificerats från inventarier till produkter i arbete till ett värde 37 (41) MSEK. På motsvarande sätt har utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling omklassificerats från produkter i arbete till inventarier med – (42) MSEK.

Moderbolaget	Byggnader och mark		Maskiner		Inventarier		Pågående nyanläggningar		Summa
	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007	2008	2007
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans 1 januari	132 726	132 726	28 607	28 353	290 172	310 359	1 147	5 543	452 652	476 981
Inköp	4 323	-	56	26	9 732	7 867	68	674	14 179	8 567
Omklassificering till inventarier	-	-	-	-	931	3 914	-931	-3 914	-	-
Omklassificering från komponentlager	-	-	-	-	-	41 632	-	-	-	41 632
Omklassificering till maskiner	-	-	-	277	-	-	-	-277	-	-
Omklassificering till produkter i arbete	-	-	-	-	-36 800	-40 536	-	-879	-36 800	-41 415
Anskaffningsvärde sålda/utrangerade inventarier	-138 288	-	-	-49	-12 213	-33 064	-	-	-150 501	-33 113
Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier	-	-	-	-	7 090	-	-	-	7 090	-
Initial justering av övergång till redovisning enl IAS 16	1 239	-	-	-	-	-	-	-	1 239	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 31 december	-	132 726	28 663	28 607	258 912	290 172	284	1 147	287 859	452 652
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans 1 januari	-29 504	-25 354	-27 298	-26 881	-162 397	-144 620	-	-	-219 199	-196 855
Avskrivningar omklassificering till produkter i arbete	-	-	-	-	17 886	12 992	-	-	17 886	12 992
Avskrivning sålda/utrangerade inventarier	34 201	-	-	49	5 713	25 513	-	-	39 914	25 562
Justering av klassificering enl IAS 16 av byggnadsinventarier	-	-	-	-	-7 090	-	-	-	-7 090	-
Initial justering av övergång till redovisning enl IAS 16	-1 239	-	-	-	-	-	-	-	-1 239	-
Årets avskrivningar	-3 458	-4 150	-492	-466	-35 287	-56 282	-	-	-39 237	-60 898
Utgående ackumulerade avskrivningar 31 december	-	-29 504	-27 790	-27 298	-181 175	-162 397	-	-	-208 965	-219 199
Utgående planenligt restvärde 31 december	-	103 222	873	1 309	77 737	127 775	284	1 147	78 894	233 453
varav mark	-	8 781							-	8 781
Taxeringsvärde
Byggnader	-	80 497
Mark	-	10 800
	-	91 297

MICRONIC 2008

NOT 20. ANDELAR I KONCERNBOLAG

	MODERBOLAGET
	2008		2007
Ingående anskaffningsvärden	27 084		27 084
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	27 084		27 084
Ingående nedskrivningar	–2 407		–2 407
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–2 407		–2 407
Utgående bokfört värde	24 677		24 677
	Org.nr.	Säte	Antal aktier	Kapital andel, %
---	---	---	---	---
Micronic Treasury AB	556501-0989	Täby	1 000	100
Micronic Japan K.K.	607215	Tokyo	200	100
Micronic Laser Systems, Inc.	94-3344558	Wilmington	500	100
Micronic Laser Systems Far East Co. Ltd.	80271004	Taipei	1 600 000	100
Micronic Laser Systems Korea Co. Ltd.	134111-0136974	Anyang	1 620	100

NOT 21. FORDRINGAR PÅ KONCERNBOLAG

	MODERBOLAGET
	2008	2007
Ingående bokfört värde	26 209	27 227
Tillkommande poster	7 298	–
Avgående poster	–	–1 018
Utgående bokfört värde	33 507	26 209

NOT 22. ÖVRIGA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Ingående bokfört värde	5 309	5 200	80	80
Tillkommande poster	34 966	418	32 000	–
Avgående poster	–2 224	–309	–2 200	–
Utgående bokfört värde	38 051	5 309	29 880	80

Tillkommande post i moderbolaget avser deposition avseende framtida hyresbetalningar för fastigheten som såldes 2008. Depositionen är räntebärande och frisläpps över hyresperiodens löptid som är 15 år. Tillkommande post utöver detta i koncern avser framför allt i det japanska dotterbolaget erlagda depositioner avseende hyresavtal. Alla fordringar är upptagna till nominellt belopp.

NOT 23. VARULAGER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Komponentlager	81 083	106 973	81 083	106 973
Reservdelslager	90 539	104 021	42 842	54 500
Produkter i arbete	138 080	122 614	138 080	122 614
	309 702	333 608	262 005	284 087

Utrustning som används huvudsakligen till forskning och utveckling har omklassificerats från produkter i arbete till inventarier med – (42) MSEK.

På motsvarande sätt har utrustning omklassificerats från inventarier till produkter i arbete till ett värde av 37 (41) MSEK.

Lagemedskrivningar uppgående till 67 (14) MSEK har belastat rörelseresultatet i koncernen och avser nedskrivning av komponenter tillhörande produkter som inte längre marknadsförs och säljs aktivt.

NOT 24. ÖVRIGA FORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Mervärdesskattefordran	4 333	4 270	4 333	4 270
Derivat. ej säkringsredovisning	–	7 792	–	–
Förskott till leverantörer	736	2 869	736	2 869
Deposition för framtida hyror	2 482	–	2 482	–
Övriga fordringar	683	1 079	476	859
	8 234	16 010	8 027	7 998

NOT 25. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Försäljningsintäkter	112 589	20 444	112 589	20 444
Varu- och servicekostnader	268	3 666	268	3 666
Kommissionskostnader	1 976	2 177	1 976	2 177
Övrigt	21 716	12 467	14 583	13 867
	136 549	38 754	129 416	40 154

NOT 26. OBESKATTADE RESERVER/ BOKSLUTSDISPOSITIONER

	MODERBOLAGET
	2008	2007
Obeskottade reserver
Ingående balans skattemässiga överavskrivningar utöver redovisningsmässiga, maskiner och inventarier	5 451	5 451
Årets förändring	–5 451	–
Utgående balans skattemässiga överavskrivningar	–	5 451
I moderbolaget redovisas de obeskattade reserverna tillsammans med uppskjutna skatteskulder. I de utgående obeskattade reserverna ingår latent en uppskjuten skatteskuld uppgående till	–	1 526

MICRONIC 2008

NOT 27. RÄNTEBÄRANDE SKULDER/SKULDER TILL KREDITINSTITUT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Långfristiga räntebärande skulder
Banklån	5 916	90 903	–	79 142
Övriga räntebärande skulder	142 162	89 998	142 162	89 998
Finansiella leasingskulder	–	–	–	–
	148 078	180 901	142 162	169 140
Kortfristiga räntebärande skulder
Kortfristig del av banklån	15 177	22 587	–	3 440
Övriga räntebärande skulder	–	33 157	–	33 157
Kortfristig del av finansiella leasingskulder	–	9 762	–	–
	15 177	65 506	–	36 597
Summa räntebärande skulder	163 254	246 407	142 162	205 737
Banklån förfaller till betalning enligt nedan:
Förfaller inom ett år	15 177	22 587	–	3 440
Förfaller mellan ett och fem år	5 916	85 742	–	73 981
Förfaller senare än fem år	–	5 161	–	5 161
	21 093	113 490	–	82 582
Övriga räntebärande skulder
Förfaller inom ett år	–	33 157	–	33 157
Förfaller mellan ett och fem år	142 162	89 998	142 162	89 998
Förfaller senare än fem år	–	–	–	–
	142 162	123 155	142 162	123 155

Säkerhet för banklånen är utställda med ett belopp av – (102) MSEK i företagets mark och byggnad samt – (89) MSEK i företagsinteckningar.

	KONCERNEN			KONCERNEN
	2008			2007
Finansiella leasingskulder förfaller till betalning enligt nedan:	Minimi-leaseavgifter	Ränta	Kapital-belopp	Minimi-leaseavgifter	Ränta	Kapital-belopp
Förfaller inom ett år	–	–	–	9 862	–100	9 762
Förfaller mellan ett och fem år	–	–	–	–	–	–
Förfaller senare än fem år	–	–	–	–	–	–
				9 862	–100	9 762

Räntebärande skulder; kontraktsenligt förfall, koncernen

	Nominellt belopp originalvaluta	Bokfört värde	Effektiv ränta	Förfallotidpunkt enligt låneavtal
				<1 år	1–5 år	Mer än 5 år
Banklån
JPY, fast ränta	245 260	21 092	1,74%	15 177	5 916	–
Övriga räntebärande skulder
EUR, fast ränta	13 000	142 162	4,28%	–	142 162	–
Totalt räntebärande skulder		163 254		15 177	148 078	–

Räntebärande skulder; kontraktsenligt förfall, moderbolaget

	Nominellt belopp originalvaluta	Bokfört värde	Effektiv ränta	Förfallotidpunkt enligt låneavtal
				<1 år	1–5 år	Mer än 5 år
Skulder till kreditinstitut
Totala skulder till kreditinstitut		–
Övriga räntebärande skulder
EUR, fast ränta	13 000	142 162	4,28%	–	142 162	–
Totalt räntebärande skulder		142 162		–	142 162	–

MICRONIC 2008

Not 27 forts.

En ränteförändrings påverkan på kassaflödet, koncernen

	Nominellt belopp originalvaluta	Bokfört värde	Effektiv ränta	Ränte-förändring med 1%	Räntekostnad per år faktisk	Räntekostnad per år med 1% höjning
Banklån
JPY, fast ränta	245 260	21 092	1,74%	2,74%	367	578
Övriga räntebärande skulder
EUR, fast ränta	13 000	142 162	4,28%	5,28%	6 085	7 506
Totalt räntebärande skulder		163 254			6 452	8 084

En ränteförändrings påverkan på kassaflödet, moderbolaget

	Nominellt belopp originalvaluta	Bokfört värde	Effektiv ränta	Ränte-förändring med 1%	Räntekostnad per år faktisk	Räntekostnad per år med 1% höjning
Övriga räntebärande skulder
EUR, fast ränta	13 000	142 162	4,28%	5,28%	6 085	7 506
Totalt räntebärande skulder		142 162			6 085	7 506

NOT 28. LÅNGFRISTIGA AVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN
	2008	2007
Ersättningar till anställda
Ingående bokfört värde	5 536	4 977
Årets avsättning	2 183	559
Utgående bokfört värde	7 719	5 536

I det japanska dotterbolaget görs avsättningar för ersättningar till anställda. Under vissa förutsättningar betalas ett engångsbelopp ut till den anställde då anställningen upphör, antingen på grund av pension eller då den anställde av annan anledning slutar sin anställning.

NOT 29. ÖVRIGA SKULDER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Personalens källskatter	6 561	4 499	4 039	4 499
Derivat, säkringsredovisning	9 688	-	-	-
Derivat, ej säkringsredovisning	2 516	-	-	-
Övrigt	3 598	3 426	7	8
	22 363	7 925	4 046	4 507

NOT 30. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Upptagningskostnader	3 909	3 986	3 909	3 986
Löne- och lönebikostnader	69 884	63 586	67 853	61 692
Kommissionskostnader	10 040	8 886	10 040	8 886
Övrigt	44 774	42 824	32 337	30 675
	128 607	119 282	114 139	105 239

Upplupna upptagningskostnader omfattar beräknade återstående kostnader för upptagning av system hos kund. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis för varje levererat system. Avsättningen görs i samband med resultatavräkning. Kostnaderna för upptagning av ett system är lätt att bedöma och är små i förhållande till värdet av systemet i helhet. Efter det att upptagningen är slutförd påbörjas en garantitid om normalt 12 månader. Se även not 31. I moderbolagets löne- och lönebikostnader för 2008 ingår upplupna omstruktureringskostnader.

NOT 31. GARANTIAVSÄTTNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Garantiavsättningar
Ingående bokfört värde	13 031	32 749	13 031	32 749
Periodens avsättningar	20 014	14 760	20 014	14 760
Ianspråktaget under perioden	-10 335	-26 732	-10 335	-26 732
Outnyttjade återförda belopp	-3 858	-7 746	-3 858	-7 746
Utgående bokfört värde	18 852	13 031	18 852	13 031

Upplupna garantikostnader omfattar beräknade återstående kostnader för garantiåtaganden. Uppskattningar av dessa kostnader görs på individuell basis för varje levererat system. Avsättningen för garantiåtaganden görs i samband med resultatavräkning.

MICRONIC 2008

NOT 32. STÄLLDA SÄKERHETER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Nedan anges säkerheter för angivna skuldposter i balansräkningen
Skulder till kreditinstitut
Fastighetsinteckningar	–	102 000	–	102 000
Äganderättsförbehåll avseende finansiellt leasade inventarier	–	2 606	–	–
Företagsinteckningar	89 000	89 000	89 000	89 000
	89 000	193 606	89 000	191 000

Som säkerhet för erhållet förskott på framtida royaltyintäkter har lämnats ett antal patent avseende SLM och datakanal, vilka inte finns tillgångsförda varför det inte åsatts något värde i ovanstående tabell.

NOT 33. EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2008	2007	2008	2007
Framtida betalningsåtagande till samarbetspartners	98 420	99 472	98 420	99 472
	98 420	99 472	98 420	99 472
varav:
förfaller inom ett år	16 403	14 210	16 403	14 210
förfaller mellan ett och fem år	32 807	35 526	32 807	35 526
förfaller senare än fem år	49 210	49 736	49 210	49 736
	98 420	99 472	98 420	99 472

Genom avtal med Fraunhofer Institute for Microelectronic Circuits and Systems (IMS) om framtida samarbete kring utveckling av SLM-teknologin finns åtaganden om framtida betalningar under förutsättning att ett antal villkor och motprestationer uppfylls.

NOT 34. KUNDFORDRINGAR, NEDSKRIVNING, ÅLDERSANALYS OCH ÖVRIG INFORMATION

Koncernen	2008		2007
	Brutto	Nedskrivningar	Brutto	Nedskrivningar
Ej förfallna kundfordringar	170 678	–	250 188	–
Förfallna kundfordringar 0–30 dgr	33 622	–	1 950	–
Förfallna kundfordringar >30–90 dgr	1 815	168	369	–
Förfallna kundfordringar >90–180 dgr	1 332	477	312	–
Förfallna kundfordringar >180 dgr	636	546	1 085	609
Förfallna kundfordringar >360 dgr	–	–	111	111
Summa	208 083	1 191	254 015	720

Under året har nedskrivning om 140 (419) TSEK gjorts på grund av att en kund har försatts i konkurs, inget tyder på att återvinning kan ske. Övriga finansiella tillgångar avser kundfordringar med bedömd god kreditkvalitet. Säkerheter, förutom i vissa fall remburser och kreditförsäkringar, förekommer inte.

NOT 35. FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER

I nedanstående tabell presenteras koncernens finansiella tillgångar och skulder, upptagna till redovisat respektive verkligt värde, klassificerade i kategorierna Derivat, säkringsredovisning Derivat, ej säkringsredovisning Kund- och lånefordringar Övriga skulder

Verkligt värde och redovisat värde redovisas i balansräkningarna enligt nedan:

Verkligt värde för räntebärande skulder baseras på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta, diskonterat till aktuell marknadsränta på balansdagen. Bolaget använder vid beräkningen swapränta per den 31 december 2008. De räntesatser som används baseras på respektive låns kvarvarande löptid till kommande ränteomförhandlingstillfälle.

Koncernen 2008	Derivat, säkringsredovisning	Derivat, ej säkringsredovisning	Kund- och lånefordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Kundfordringar			206 892		206 892	206 892
Övriga fordringar
Likvida medel
SEK			162 591		162 591	162 591
USD			5 350		5 350	5 350
JPY			39 465		39 465	39 465
EUR			146 037		146 037	146 037
TWD			1 747		1 747	1 747
KRW			16 156		16 156	16 156
RMB			38		38	38
Summa tillgångar	–	–	578 276	–	578 276	578 276

MICRONIC 2008

Not 35 forts.

Konzernen 2008	Derivat, säkrings-redovisning	Derivat, ej säkringsredovisning	Kund- och lånefordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
Långfristiga räntebärande skulder
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut				5 916	5 916	5 916
Övriga långfristiga räntebärande skulder				142 162	142 162	142 162
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut				15 177	15 177	15 177
Leverantörsskulder				20 178	20 178	20 178
Övriga finansiella skulder
Valutaterminskontrakt (kassaflödessäkring)	9 688	2 516
Övriga finansiella skulder				807	807	807
Summa skulder	9 688	2 516	-	184 240	184 240	184 240
Redovisad förlust (värdeförändring)	-	13 404	-	-	-	-
Konzernen 2007	Derivat, säkrings-redovisning	Derivat, ej säkringsredovisning	Kund- och lånefordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Summa verkligt värde
---	---	---	---	---	---	---
Kundfordringar			253 295		253 295	253 295
Övriga fordringar
Valutaterminskontrakt
JYP		7 792			7 792	7 792
Likvida medel
SEK			231 013		231 013	231 013
USD			10 030		10 030	10 030
JPY			70 993		70 993	70 993
EUR			126 465		126 465	126 465
TWD			1 304		1 304	1 304
KRW			10 720		10 720	10 720
RMB			137		137	137
Summa tillgångar	-	7 792	703 957	-	711 749	711 749
Långfristiga räntebärande skulder
---	---	---	---	---
Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut		90 903	90 903	90 762
Övriga långfristiga räntebärande skulder		89 998	89 998	89 998
Kortfristiga räntebärande skulder
Skulder till kreditinstitut		22 587	22 587	22 587
Övriga räntebärande skulder		33 157	33 157	33 157
Finansiella leasingskulder		9 762	9 762	9 762
Leverantörsskulder		43 011	43 011	43 011
Övriga finansiella skulder
Övriga finansiella skulder		2 079	2 079	2 079
Summa skulder	-	-	291 497	291 497
Redovisad förlust (värdeförändring)	-	710	-	-

Utestående valutaterminer den 31 december 2008

Koncernens innehav av valutaterminskontrakt fördelar sig per den 31 december 2008 på följande underliggande belopp och förfallotider.

	Valuta	Belopp tusental	Förfall
JPY, sälj	JPY	1 100 000	Kv 1–09
JPY, sälj	JPY	1 700 000	Kv 2–09
JPY, sälj	JPY	30 000	Kv 3–09
Summa		2 830 000
	Valuta	Belopp tusental	Förfall
---	---	---	---
USD, sälj	USD	8 500	Kv 1–09
USD, sälj	USD	9 750	Kv 2–09
USD, sälj	USD	1 000	Kv 4–09
Summa		19 250

Riskhantering

En redogörelse för koncernens risker och riskhantering lämnas i förvaltningsberättelsen.

MICRONIC 2008

Not 35 forts.

Förfallostruktur finansiella skulder, koncernen

Koncernen 2008
	Valuta	Nom. belopp i originalvaluta	Totalt TSEK	Inom I mån	I–3 mån	3 mån–1 år	I–5 år	5 år och längre
Banklån
Banklån	JPY	245 260	21 092			15 177	5 916
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder	SEK	13 290	13 290	11 851	1 439
Leverantörsskulder	EUR	75	818	531	286
Leverantörsskulder	JPY	38 950	3 350	3 350
Leverantörsskulder	USD	351	2 721	2 721
Övriga finansiella skulder
Övriga räntebärande skulder	EUR	13 000	142 162				142 162
Övriga finansiella skulder	JPY	9 381	807		807
Summa			184 240	18 453	2 532	15 177	148 078	–

Balansposten Likvida medel/Kassa och bank bestod vid utgången av året endast av bankmedel i likhet med föregående år. Beviljad outnyttjad checkräkningskredit uppgår till 25 (25) MSEK.

I slutet av 2008 har samtliga fastighetsrelaterade banklån återbetalats, då fastigheten i Täby utanför Stockholm avyttrats.

Förfallostruktur finansiella skulder, koncernen

Koncernen 2007
	Valuta	Nom. belopp i originalvaluta	Totalt TSEK	Inom I mån	I–3 mån	3 mån–1 år	I–5 år	5 år och längre
Banklån
Banklån	SEK	82 582	82 582		860	2 580	13 760	65 382
Banklån	JPY	540 351	30 908		4 787	14 361	11 762
Finansiella leasingskulder	SEK	9 762	9 762			9 762
Leverantörsskulder
Leverantörsskulder	SEK	18 622	18 622	16 225	2 397
Leverantörsskulder	EUR	1 278	12 108	11 852	256
Leverantörsskulder	JPY	109 003	6 235	4 355	1 880
Leverantörsskulder	USD	890	5 759	5 178		581
Leverantörsskulder	KRW	41 500	287	287
Övriga finansiella skulder
Övriga räntebärande skulder	EUR	13 000	123 155			33 157	89 998
Övriga finansiella skulder	JPY	36 341	2 079		2 079
Summa			291 497	37 897	12 259	60 441	115 520	65 382

Banklånen i svenska kronor avser fastighetslån. I slutet av 2008 har samtliga fastighetsrelaterade banklån återbetalats, då fastigheten i Täby utanför Stockholm avyttrats.

Balansposten Likvida medel/Kassa och bank bestod vid utgången av året endast av bankmedel i likhet med föregående år. Beviljad outnyttjad checkräkningskredit uppgår till 25 (25) MSEK.

MICRONIC 2008

66
MICRONIC 2008

NOT 36. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGENS UTGÅNG

Inom Micronic-koncernen har det efter räkenskapsårets utgång inte inträffat några händelser som väsentligt påverkat bolaget finansiellt.

NOT 37. KAPITALHANTERING

Styrelsen i Micronic har fastställt en finansiell målsättning, innebärande att bolaget ska ha en god kapitalstruktur som säkerställer finansiell stabilitet och som utgör en god grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten.

Micronic har inte lämnat utdelning vid något tillfälle utan har återinvesterat upparbetade vinstmedel för att finansiera främst fortsatt utvecklingsarbete och på så sätt skapa tillväxt.

Micronic definierar kapital som eget kapital enligt balansräkningen, 888 576 (907 464) MSEK, med avdrag för dels orealiserade värdeförändringar redovisade direkt via eget kapital och dels aktierelaterade ersättningar redovisade direkt mot eget kapital, 882 436 (898 972) MSEK.

Koncernens långsiktiga mål är att nå en bruttomarginal överstigande 50 procent, en rörelsemarginal överstigande 15 procent samt att bibehålla en soliditet överstigande 60 procent.

Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav.

MICRONIC 2008

Förslag till disposition beträffande bolagets resultat

Styrelsen föreslår att moderbolagets ansamlade förluster, 115 761 079 kronor, överförs i ny räkning.

Godkännande och fastställelse

Årsredovisningen och koncernredovisningen har, som framgår nedan, godkänts för utfärdande den 23 februari 2009. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 april 2009.

Styrelsens intygande

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Täby den 23 februari 2009

Christer Elmehagen
Styrelseordförande

Jörgen Centerman
Styrelseledamot

Sigrun Hjelmquist
Styrelseledamot

Magnus Lindquist
Styrelseledamot

Göran Malm
Styrelseledamot

Lena Treschow Torell
Styrelseledamot

Sven Löfquist
Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 23 februari 2009.

KPMG AB
Anders Malmeby
Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse¹)

Till årsstämman i Micronic Laser Systems AB (publ.)
Org nr 556351-2374

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Micronic Laser Systems AB (publ.) för år 2008. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören

gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar förlusten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 23 februari 2009

Anders Malmeby
Auktoriserad revisor
KPMG AB

¹) Detta är en avskrift av den revisionsberättelse som avlämnats avseende bolagets årsredovisning i original, vilken motsvarar sidorna 36–67 i denna tryckta version av årsredovisningen. Avskriften av revisionsberättelsen omfattar således inte den tryckta versionen av årsredovisningen.

MICRONIC 2008

Micronics historia

1970

Micronics historia går tillbaka till 1970-talet när en grupp forskare under ledning av Gerhard Westerberg började forska i mikrolitografi på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Deras mål var att utveckla en utrustning som kunde rita fotomasker till halvledarindustrin.

1984

Gerhard Westerberg bildade tillsammans med sju anställda ett bolag för att kommersialisera forskningsresultaten. Detta resulterade i lanseringen av den första laserritaren.

1989

Efter Gerhard Westerbergs frånfälle tog personalen med Nils Björk i spetsen över bolaget med stöd av Småföretagsfonden.

1993–1995

En svag halvledarmarknad gjorde att Micronic sökte andra marknader för företagets teknik. En laserritare för skuggmasker utvecklades som gav konstruktörerna nästan total frihet i utformningen av skuggmasker till TV-skärmar (CRT).

1996

LRS1100 blev industristandard för skuggmasker. Samtidigt började de bärbara datorerna komma ut på marknaden. I takt med att marknaden utvecklades kunde Micronic i nära samarbete med kunderna fortsätta utvecklingen av de laserritare som nu används för att producera platta bildskärmar till såväl bärbara som stationära datorer.

1999

Micronic går åter in på halvledarmarknaden med lansering av det första Omega6000-systemet. Samtidigt fann Micronic fler användningsområden och utvecklade produktserien MP80+. Samma år introducerades den unika SLM-tekniken som används i Sigma-systemen.

2000

Micronic börsnoterades på Stockholmsbörsen. Rekordstor omsättning på 704 MSEK.

2003

Högsta orderingången i företagets historia – över en miljard SEK, drivet av bildskärmsmarknaden. Laserritaren LRS15000 för TFT-LCD lanserades. Produktprogrammet breddades, en mätmaskin för fotomasker för bildskärmstillverkning introducerades. Fulltecknad företrädesemission.

2005

Leveranser av LRS15000 för produktion av bildskärmsfotomasker ökade kraftigt, vilket genererade en rekordomsättning på 1 276 MSEK. Micronic etablerade servicecenter, ATAC, i Japan. Sigma7500 lanserades.

2006

Dotterbolag i Sydkorea etablerades. Produktserien FPS5100 introducerades för volymproduktion av fotomasker för avancerad elektronisk kapsling av halvledarkretsar.

2007

Produktserien Prevision introducerades för produktion av avancerade bildskärmsfotomasker från generation 8 till 11.

MICRONIC 2008

Teknisk ordlista

Akusto-optik

En metod att ändra riktningen på ljus genom en kristall med hjälp av högfrekvent ljud.

AOD, Akusto-optisk deflektor

Den komponent i Micronics laserritare som avlänkar laserstrålen under exponering.

CAD-data

CAD (Computer Aided Design) data som beskriver mönstret som ska ritas i Micronics system. Data skapas med hjälp av ritprogram för kretskonstruktion. Vanliga dataformat som skapas av CAD-program är DXF, Gerber, GDS II.

CCD, CMOS

CCD (Charge Coupled Device) CMOS (Complementary Metal Oxide Semiconductor) är två tekniker för bildsensorer som finns i till exempel digitalkameror och de flesta mobiltelefoner. Bildsensorer är elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den. CMOS är även den dominerande tekniken för att göra halvledarchip.

DUV

Deep Ultra Violet. Ljus av mycket kort våglängd. I Micronics fall refererar det till våglängden på lasern i Sigma-systemet, 248 nm.

Elektronisk kapsling

Tillverkningssteget som kapslar in ett halvledarchip så att det skyddas och kan anslutas till andra elektronikkomponenter i elektronisk utrustning.

Fasskiftsfotomask

Normala fotomasker är binära, ljus antingen blockeras, eller släpps igenom. De minsta strukturerna på avancerade halvledarchip är idag så små att de är svåra att tillverka genom att belysa normala fotomasker med den kortaste tillgängliga ljusvåglängden. Till skillnad från en normal fotomask har en fasskiftsfotomask även områden som släpper igenom 180° fasskiftat ljus. Kombinationen av ljus med olika faser från fotomasken gör att kontrasten ökar och de minsta strukturerna på halvledarchipet går att lösa upp.

Fotomask

Kan beskrivas som ett fotonegativ. "Bilden" på negativt ritas med Micronics system och överförs genom en litografisk process till kundens slutprodukt. Fotomasken består av ett genomsnittligt substrat av glas eller kvarts som täckts med ett tunt kromskikt och ovanpå detta ett lager fotoresist. Fotoresist är ett ljuskänsligt material som har den egenskapen att materialet kan framkallas och tvättas bort sedan det belysts. Efter ritning framkallas fotoresisten och mönstret överförs till kromskiktet med hjälp av etsning.

Halvledarchip/halvledarkrets/halvledarkomponent

En elektronikkomponent, som innehåller mer än ett kretselement på en kiselbricka, till exempel minneskretsar, processorer, förstärkare.

HDTV

"High Definition TV", en TV-standard med betydligt högre bildkvalitet. Det finns två varianter, 720 eller 1080 pixlar i vertikal ledd att jämföra med standard TV som har 576 (PAL, SECAM) eller 484 (NTSC). HDTV kräver att både TV-sändningarna och TV-apparaterna stödjer standarden.

LCD

LCD (Liquid Crystal Display), den vanligaste tekniken för platta bildskärmar. LCD-bildskärmar baseras på flytande kristallteknik, en elektriskt aktiv vätska som används i den vanligaste typen av platta skärmar. Det finns två huvud-teknologier: passiva (PM-LCD eller TN/STN LCD) och aktiva (TFT-LCD).

MEMS

Mikro-Elektro-Mekaniska System. En kombination av mikroskopisk mekanik och ett halvledarchip. MEMS tillverkas oftast i halvledarprocesser med extra processteg för de mekaniska delarna. Micronics SLM med en miljon styrbara speglar är ett exempel på en MEMS.

Mikrometer, µm

I miljondels meter, 10⁻⁶ m, en tusendels millimeter.

Mura

Ett japanskt ord som används för att beskriva oregelbundenheter eller systematiska fel i bildskärmar. Felen är ofta så små att mätning är svårt eller opraktiskt, men trots det är de synliga för det mänskliga ögat.

Nanometer, nm

I miljardels meter, 10⁻⁹ m, en miljondels millimeter.

OLED

OLED (Organic Light-Emitting Diode) är en teknik som används i bildskärmar och som består av tunna kolbaserade plastfilmer mellan två elektroder. När en ström går igenom en OLED-cell bildas elektroluminescent ljus genom att positiva och negativa laddningar slås samman i emissionslagret.

Plasmabildskärm (PDP)

En typ av platta bildskärmar som kan göras mycket stora (30–100 tum diagonalt) och relativt tunna (ca 100 mm).

SLM

SLM (Spatial Light Modulator) är en teknik som bygger på ett mikrochip med ett antal mikroskopiska speglar som kan styras individuellt.

Tekniknod

Generation för halvledartillverkning. Moderna namnges baserat på den minsta strukturen eller minsta avståndet mellan strukturer, till exempel 130 nm, 90 nm, och 60 nm. Ju senare generation desto mindre och snabbare är transistorerna och desto fler får plats på ett chip.

TFT-LCD

TFT-LCD, en aktiv LCD-bildskärm, som ger bättre bildkvalitet och snabbare respons än en passiv LCD-skärm. Den normala tekniken i platta datormonitorer, bärbara datorer och LCD-TV, TFT-LCD blir även allt vanligare i mobiltelefoner. De aktiva LCD-bildskärmarna har en tunnfilmstransistor (TFT, Thin Film Transistor) i varje pixel.

Upptid

Den tid som systemen kan utnyttjas för produktion.

Finansiell ordlista

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Bruttomarginal

Bruttoresultat i procent av nettoomsättning.

Eget kapital per aktie

Eget kapital dividerat med genomsnittligt antal aktier.

FoU-kostnader

Kostnader hänförliga till forsknings- och utvecklingsaktiviteter inklusive kostnader för personal sysselsatta med forskning och utveckling samt avskrivningar av tidigare aktiverade utgifter för utveckling.

FoU-utgifter

Kassaflödespåverkande utgifter för forskning och utveckling.

Justerad rörelsemarginal

Rörelseresultat justerad för aktiverade utgifter för utveckling samt avskrivningar på tidigare aktiverade utgifter för utveckling i procent av nettoomsättning.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerat med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kassaflöde per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Resultat efter finansiella poster justerat för ej kassaflödespåverkande poster, betald inkomstskatt samt förändring av rörelsekapital.

Kassaflöde från investeringsverksamheten

Nettoinvesteringar i byggnader, maskiner, inventarier, aktiverade utgifter för utveckling samt finansiella anläggningstillgångar.

Kassaflöde efter investeringar före finansiering

Kassaflöde från den löpande verksamheten inklusive förändring av rörelsekapital minskat med investeringar.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskat med likvida medel.

P/E tal per aktie

Aktiekursen den 31 december dividerad med resultat per aktie.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med genomsnittligt antal aktier.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättning.

Soliditet

Eget kapital i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande skulder och uppskjuten skatt.

Utpådningseffekt aktie

Vägt genomsnittligt antal aktier, vilket påverkas av under perioden nyemitterade aktier.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster i procent av nettoomsättning.

Pushing the limits

MICRONIC LASER SYSTEMS AB (PUBL.)
Nytorpsvägen 9
Box 3141
183 03 Täby
Tel: 08 638 52 00
Fax: 08 638 52 90
E-mail: [email protected]
www.micronic.se

MICRONIC LASER SYSTEMS AB
R&D GOTHENBURG
Mölndalsvägen 91
412 63 Göteborg
Tel: 08 638 52 00
Fax: 08 546 258 32

MICRONIC LASER SYSTEMS INC.
1922 Zanker Road
San Jose, CA 95112, USA
Tel: +1 408 392 2260
Fax: +1 408 392 2261

MICRONIC JAPAN K.K.
Mitsugi-Kotobukicho Bldg.
1-1-3 Kotobuki-cho, Fuchu-shi
Tokyo 183-0056, Japan
Tel: +81 42 354 1320
Fax: +81 42 354 1321

MICRONIC LASER SYSTEMS KOREA CO., LTD.

9, Dong-A Plaza, 1608-4

Guanyang-Dong, Dongan-Gu
Anyang-si Gyeonggi-Do
Sydkorea (430-060)
Tel: +82 31 387 5111
Fax: +82 31 388 0087

MICRONIC LASER SYSTEMS
FAR EAST CO., LTD.
2nd Floor, #18 Pu-Ding Road,
Der-An Building, Hsin-Chu, 300, Taiwan, R.O.C.
Tel: +886 3 564 6656
Fax: +886 3 564 6664

MICRONIC LASER SYSTEMS AB
SHANGHAI REPRESENTATIVE OFFICE
39th Floor, Sino Life Tower
707 Zhang Yang Road, Pudong
Shanghai 200120, Kina
Tel: +86 215 835 8383
Fax: +86 215 835 8181

Micronics symbol
är en stiliserad bild
av en laserstråle
som ritar ett
komplext mönster
med extrem precision.

MICRONIC LASER SYSTEMS

AI assistant

Mycronic — Annual Report 2008

2946_10-k_2020-07-23_e4227d96-3b41-430f-ad35-a203d4165471.pdf

Mierenic

FINANSIELLA RAPPORTER

FINANSIELL KALENDER

ÅRSSTÄMMA

RÄTT ATT DELTA I ÅRSSTÄMMAN

ANMÄLAN

FÖRVALTARREGISTRERADE AKTIER

KALLELSE

FINANSIELL INFORMATION

Kort om Micronic

MIKROLITOGRAFI UTGÖR LÄNKEN MELLAN DESIGN OCH MASSPRODUKTION

MICRONICS AFFÄRSIDÉ

DÄRFÖR FINNS MICRONIC

KUNDER

MICRONIC I VARDAGEN

MICRONICS MARKNADSPOSITION

EFTERMARKNAD

2008 i korthet

Orderingång

FINANSIELL ÖVERSIKT

Försäljning 2008 fördelat på geografisk marknad

Försäljning 2008 fördelat på tillämpningar

VD summerar

RESULTAT 2008

BILDSKÄRMSMARKNADEN

HALVLEDARMARKNADEN

ELEKTRONISK KAPSLING

EFTERMARKNADEN – ÖKAD LÖNSAMHET

FÖRBÄTTRAD VERKSAMHETSSTYRNING

FRAMTIDEN

Micronic-aktien

AKTIENS UTVECKLING UNDER 2008

OMSÄTTNING OCH LIKVIDITET

ÄGARSTRUKTUR

UTDELNINGSPOLICY

PERSONALOPTIONSPROGRAM

Micronics marknader

Marknaden för bildskärmar

TEKNOLOGIER FÖR TILLVERKNING AV PLATTA BILDSKÄRMAR

MARKNADENS DRIVKRAFTER

MARKNADEN FÖR UTRUSTNING

TILL BILDSKÄRMSINDUSTRIN

MICRONIC I BILDSKÄRMSMARKNADEN

MARKNADSUTSIKTER

Marknaden för halvledare

FOTOMASKMARKNADEN

MICRONIC I HALVLEDARMARKNADEN

MARKNADSUTSIKTER

Marknaden för elektronisk kapsling

UTRUSTNINGSMARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

MICRONIC I MARKNADEN FÖR ELEKTRONISK KAPSLING

Micronics långsiktiga strategimodell

AFFÄRSPLANERINGSPROCESSEN

KUNDER

VERKSAMHET

PRODUKTER

MEDARBETARE

FINANS

MICRONICS VÄRDERINGAR

PROCESS FÖR NYA AFFÄRSMÖJLIGHETER

Micronics värderingar

PUSHING THE LIMITS

CAPTURING THE HEART OF THE CUSTOMER

TEAMWORK AND CLARITY

RESPECTFUL INTERACTION

LEAN THINKING PRINCIPER

Micronics verksamhet och produkter

MARKNAD OCH FÖRSÄLJNING

PRODUKTUTVECKLING NÄRA KUNDEN

Best practice

Mats Ekberg

Magnus Martinsson

Johan Colling

Nina Skanse

PRODUKTION AV KOMPLEXA SYSTEM I

Patent och licensiering

Organisation

Mycronic Annual Report 2008