Loomis — Annual Report 2016

Apr 13, 2017

Årsredovisning

Innehåll

LOOMIS PRESENTATION
Kort om Loomis	1
Vd-ord	2
Verksamhet	6
Strategi och tillväxtområden	10
Loomismodellen	12
Finansiella mål	14
Loomis i världen	16
Segment Europa	20
Segment USA	22
Segment International	24
Medarbetare	26
Hållbarhet	30
Riskhantering	34
Aktien	36

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT
Bolagsstyrning	38
Styrelse	46
Koncernledning	48
FINANSIELLA RAPPORTER
Förvaltningsberättelse	51
Koncernens resultaträkning	56
Koncernens balansräkning	57
Koncernens kassaflödesanalys	58
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	59
Noter – koncernen	60
Moderbolagets resultaträkning	94
Moderbolagets balansräkning	95
Moderbolagets kassaflödesanalys	96
Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital	97
Noter – moderbolaget	98
Revisionsberättelse	105
Flerårsöversikt	110
Kallelse till årsstämma	112

Adresser 113

Där ej annat anges används Loomis interna undersökningar och studier.

Årets stämma

Loomis årsstämma 2017 äger rum torsdagen den 4 maj 2017, kl. 17.00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus. Läs mer på sidan 112.

Årets siffror

11,2% 18 % 8 SEK

Rörelsemarginalen (EBITA) ökade till 11,2 % (10,6 %)

Resultat per aktie förbättrades med 18 % till 16,73 SEK

Styrelsen föreslår en utdelning på 8 SEK per aktie för 2016 (7 SEK)

Årets händelser

Ny vd och koncernchef

Den 4 maj tillträdde Patrik Andersson som ny vd och koncernchef för Loomis AB.

Loomis expanderar i Danmark genom förvärv av BKS

Loomis danska dotterbolag förvärvade i augusti Bankernes Kontantservice A/S. Förvärvet har gjort Loomis marknadsledande i Danmark samt möjliggjort att Loomis utökat sin kundbas och utför numera tjänster till såväl bankkunder som handelskunder.

Avyttring av allmän frakthantering

I juli avyttrade Loomis verksamhetsgrenen allmän frakthantering till Rhenus Alpina AG. Verksamhetsgrenen övertogs i samband med förvärvet av VIA MAT under 2014. Avyttringen har möjliggjort att Loomis kan fokusera på den kvarvarande verksamheten, internationell värdehantering.

160-årig historia

1852 1905 1925

Wells Fargo & Co grundas under guldruschen i Kalifornien. Senare blir företaget delägare i legendariska Ponnyexpressen, den första snabba postservicen i Nordamerika.

Lee Loomis startar ett företag som med hjälp av hundsläde förser Alaskas gruvarbetare med förnödenheter.

Loomis Armored Car Service bildas och blir först med att använda ett bepansrat värdetransportfordon. Företaget expanderar under många år i västra USA och Kanada.

Den organiska tillväxten i USA uppgick till 11procent och bygger främst på ökade intäkter från kontanthantering och SafePoint

RÖRELSEMARGINAL (EBITA) 2012–2016, %

ÅRLIG UTDELNING 2012–2016, SEK

* Föreslagen utdelning för årsstämman 2017.

2008

Den 9 december noteras Loomis på Nasdaq Stockholm.

2011–2012 2014 2016

Loomis förvärvar Pendum i USA och blir därmed ledande på den amerikanska marknaden. Loomis expanderar till Sydamerika genom förvärvet av det argentinska bolaget Vigencia.

Loomis förvärvar VIA MAT och utökar tjänsteerbjudandet till att omfatta internationell värdehantering. Genom förvärvet blir Loomis även marknadsledande inom värdehantering på den schweiziska marknaden.

I augusti 2016 förvärvade Loomis Bankernes Kontantservice A/S i Danmark. Förvärvet har gjort Loomis marknadsledande i Danmark.

Kort om Loomis

Värdetransporter

Cash in Transit

Loomis transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta och fyller på uttagsautomater.

114 500

Antal uttagsautomater som Loomis hanterar globalt

Kontanthantering

Cash Management Services

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligen till någon av Loomis uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar och paketerar sedlar och mynt.

36 916 500kg Transportvolym Internationell transport av

värdeföremål

Internationell värdehantering

Internationell värdehantering inkluderar internationella transporter, hantering och förvaring av kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål.

SafePoint

Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom SafePoint. Intäkterna från SafePoint fördelas mellan värdetransporter och kontanthantering.

Loomis väl rustat för framtida tillväxt

Den 4 maj tillträdde jag som vd och koncernchef för Loomis AB. Under mitt första år har jag lärt känna en organisation som präglas av stort engagemang, professionalism och en vilja att ständigt åstadkomma bättre resultat och högre effektivitet utan att göra avkall på kvalitet och säkerhet.

Verksamheten har ett stort fokus på kärnaffären och vilar på en väl fungerande affärsmodell

När vi stänger böckerna för 2016 kan jag sammanfatta ännu ett framgångsrikt år för Loomis. Vi är på god väg att nå de mål vi formulerat för 2017. Att nå målen på utsatt tid är ett av Loomis absoluta signum. Vi har också kommit en bra bit på vägen med att ta fram en uppdaterad strategi och nya finansiella mål bortom 2017.

Ett stabilt och gediget företag

Långt innan jag fick frågan om att axla ansvaret som vd och koncernchef för Loomis, har jag med beundran sett på företagets uthålliga och stabila utveckling. Bilden av ett gediget företag har ytterligare förstärkts när jag nu ägnat tid åt att analysera koncernen och affären i grunden.

Verksamheten har ett stort fokus på kärnaffären och vilar på en väl fungerande affärsmodell. Ett stort ansvar vilar på lokalkontorscheferna som är de som känner kunderna och kan de lokala affärsförutsättningarna bäst. Koncernen binds samman med gemensamma värderingar, uppförandekod, processer och principer för hur verksamheten ska bedrivas.

Jag har aldrig tidigare sett en så täv-

lingsinriktad kultur på ett företag som den som vi har på Loomis. Mycket mäts och man tävlar om det mesta. Utfallet är synligt för alla. Runtom i verksamheten talas det om resultat och man sneglar alltid på vad man kan lära från andra lokalkontor för att bli lite bättre, lite effektivare och för att förbättra rörelsemarginalen. Här finns definitivt en av de viktigaste förklaringarna till att Loomis år efter år höjer kvaliteten, ökar lönsamheten och, inte minst, når de finansiella mål som satts.

Lönsamhetsförbättring och organisk tillväxt under 2016

De nu gällande finansiella målen presenterades 2014 och gäller fram till och med 2017. Vi är på god väg att nå omsättningsmålet om 17 miljarder SEK i intäkter. Under 2016 har vi vuxit både organiskt och via förvärv. Den organiska tillväxten för koncernen uppgick till 5 procent. 2016 uppgick koncernens samlade intäkter till 16,8 miljarder SEK.

Vi har också ökat vår lönsamhet och rörelsemarginalen förbättrades under året till 11,2 procent jämfört med 10,6 procent för 2015. Vårt mål är att nå en rörelsemarginal på mellan 10-12 procent. Det kontinuerliga arbetet med effektivitetsförbättringar, en ökad andel intäkter från kontanthanteringstjänster (CMS), som har en högre marginal än värdetransporter (CIT), och en fortsatt god försäljningsutveckling av SafePoint är de främsta förklaringarna till den högre rörelsemarginalen.

Rekordtillväxt på den amerikanska marknaden Vår verksamhet i USA har sett en mycket god tillväxt under året. Den

organiska tillväxten uppgick till 11 procent och bygger framför allt på ökade intäkter från kontanthantering och fortsatt stark försäljningsökning av SafePoint. Vid årets utgång uppgick antalet installerade SafePoint-enheter i USA till cirka 19 000. Intäkterna från SafePoint växte med cirka 23 procent under året och utgjorde cirka 11 procent av årets intäkter i USA. Vårt målinriktade och uthålliga arbete med att rulla ut våra smarta SafePoint-lösningar ger re-

sultat och stärker oss i vår övertygelse om potentialen framåt.

Rörelsemarginalen i USA fortsatte att förbättras och ökade under året till 11,5 procent jämfört med 10,8 procent 2015. Arbetet för ökad effektivisering på lokalkontoren och en ökad andel intäkter från kontanthantering är några av de faktorer som bidragit till den positiva utvecklingen. Det faktum att vi förbättrar rörelsemarginalen samtidigt som vi under året har haft en stark tillväxt är ett kvitto på vår starka position på den amerikanska marknaden.

Stärkt rörelsemarginal i Europa

Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för SafePointkonceptet också i Europa och under året har vi arbetat målinriktat för att kunna erbjuda denna lösning till våra kunder även om vår satsning ännu befinner sig i sin linda.

Den organiska tillväxten för segment Europa, som helhet, uppgick under 2016 till 0 procent. Tillväxten utvecklas olika inom

segmentet och vi såg en god tillväxt i framförallt Spanien, Turkiet och Argentina. Rörelsemarginalen förbättrades och uppgick till 13,4 procent, jämfört med 12,7 procent 2015. Många länder bidrar till den förbättrade rörelsemarginalen, men jag vill framför allt lyfta fram Storbritannien som under många år haft en svag utveckling, men där vi nu gör stora framsteg.

I augusti förvärvade vi Bankernes Kontantservice A/S (BKS) i Danmark, vilket stärker vår position på den danska marknaden. Förvärvet är i linje med vår strategi att också göra förvärv på befintliga marknader där vi kan ta tillvara på de möjligheter som outsourcingtrenden av kontanthantering medför.

Renodling av den internationella verksamheten

I juli avyttrade vi verksamhetsgrenen allmän frakthantering som tillhörde segmentet International och som var en del av vårt förvärv av VIA MAT. Förvärvet genomfördes under 2014. Efter avyttringen kan vi

nu helt fokusera på kärnaffären i den kvarvarande verksamheten. Vi ser en mycket god potential för internationell värdehantering av ädelmetaller, valutor och andra värdeföremål. Under 2016 adderade vi Shanghai till vårt kontorsnät.

Internationell värdehantering påverkas i stor utsträckning av makroekonomiska faktorer som orsakar rörlighet på de internationella marknaderna. Verksamheten kännetecknas därför av högre volatilitet än Loomis övriga tjänsteerbjudanden. Den organiska tillväxten för segment International uppgick under 2016 till 0 procent. Rörelsemarginalen för segmentet uppgick till 6,7 procent.

Förvärv på befintliga och nya marknader

Värdehantering är en tillväxtmarknad globalt och vi önskar ta en större del både genom att växa organiskt och via förvärv. Vår avsikt är att göra det på såväl befintliga som nya marknader. Förvärv på redan etablerade marknader kan relativt snabbt införlivas i den befintliga verksamheten och bidra till högre lönsamhet. Denna typ av förvärv bidrar till att vi ska kunna nå våra finansiella mål för 2017.

Förvärv på nya marknader är däremot viktiga för den långsiktiga tillväxtutvecklingen. Vi har fortlöpande ett antal diskussioner med intressanta uppköpskandidater på strategiska marknader, men tidsperspektivet i förvärvprocesser är alltid ovisst. Vi ställer självklart också krav på att det är rätt pris och att det finns en tydlig idé och plan för hur en potentiellt ny verksamhet ska integreras med vår.

Några veckor in på 2017 kunde vi glädjande rapportera vårt förvärv av Cobelguard CIT NV i Belgien. Det är i dag en relativt liten verksamhet, men vi når in på en för Loomis ny marknad och får en position att växa utifrån. Vi ser en god potential framåt, inte minst utifrån en allt starkare outsourcingtrend i landet.

Mitt i samhället

Loomis uppgift är att säkra tillgången på kontanter för människor och företag. Vi finns och verkar mitt i samhället, därmed följer ett ansvar om social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Många skilda initiativ inom hållbarhetsområdet tas runtom i koncernen med utgångspunkt från det enskilda kontoret och lokalsamhället.

Om jag bara ska lyfta fram ett enda hållbarhetsinitiativ under året, får det bli vår satsning på att förbättra effektiviteten, öka säkerheten samt minska olyckor och miljöpåverkan under våra transporter. I allt fler av våra bilflottor runt om i koncernen instal-

tande hos våra förare, förbättrad bränsleeffektivitet och därmed minskade kostnader. Lösningen inkluderar en digital programvara som förser chefer och fordonsansvariga med information och rapporter i realtid. Återkoppling om körbeteende sker omedelbart till respektive förare via enheter i fordonen. Vi ser redan att satsningen gör skillnad.

leras en hård- och mjukvara som säkerställer ett ökat riskmedve-

Uppdaterad strategi och nya finansiella mål under utveckling

Den 28 september 2017 kommer vi att presentera en uppdaterad

strategi och nya finansiella mål för verksamheten. Det sker i en tid då kontanter utmanas av nya betalningslösningar. Likväl är kontanter fortsatt det vanligaste betalningsmedlet globalt och mängden kontanter i världen ökar. Andelen betalningar som görs med kontanter är stabil eller något minskande. I det stora perspektivet

spelar det mindre roll om andelen kontanttransaktioner minskar, eftersom den totala mängden transaktioner med kontanter ökar. Värdehantering är en tillväxtindustri och den ökande outsourcingen av dessa tjänster från banker och detaljhandel kommer att fortsätta öka under överskådlig framtid. Det gynnar företag som Loomis.

Rustade för långsiktig tillväxt

Det är mycket stimulerande att tillsammans med styrelse, koncernledning och medarbetare få leda arbetet med att ta fram Loomis uppdaterade strategi och finansiella mål för ett antal år framåt.

Arbetet genomförs självklart "the Loomis way". Det betyder bland annat att många av de chefer och medarbetare som har ett verksamhets- och resultatansvar involveras i processen. På så sätt skapar vi också ett tydligt åtagande och engagemang hos dem som faktiskt ska se till att genomföra och leverera på den strategi och plan som beslutas.

Jag vill i sammanhanget passa på att tacka alla medarbetare för era fina prestationer under det år som gått. Ni gör ett fantastiskt arbete varje dag! Det har varit mycket stimulerande att möta och lära känna allt fler av er och se och höra ert engagemang för verksamheten.

Sammanfattningsvis har 2016 varit ett starkt år för Loomis. Jag är stolt över att vi under året fortsatt att leverera på våra mål och skapat hållbara värden för våra intressenter. Jag ser fram emot att tillsammans med kunder, medarbetare och aktieägare möta nya möjligheter och fortsatt leda Loomis mot långsiktig tillväxt. Det är både inspirerande och roligt att få vara en del av detta arbete.

Patrik Andersson Vd och Koncernchef Stockholm, mars 2017

Vi finns och verkar mitt i det lokala samhället, därmed följer ett ansvar

Loomis verksamhet

Loomis effektiviserar kontantflödet i samhället Loomis uppgift är att säkra tillgången på kontanter i samhället. Värdetransportörer ser till att uttagsautomater är påfyllda och att bankkontor och butiker har den mängd kontanter de behöver.

Allmänheten tar sedan ut kontanter från uttagsautomater och bankkontor för att spendera dem i till exempel affärer och på restauranger.

Loomis hämtar dagskassor och kontanter från butiker, restauranger, serviceboxar, deponeringsskåp samt SafePoint-enheter och transporterar dem till uppräkningscentralerna. Där använder Loomis medarbetare modern utrustning för att räkna och kvalitetssäkra sedlar och mynt med industriell effektivitet.

Pengarna sätts sedan in på kundernas bankkonton. Sedlarna och mynten förvaras och återcirkuleras effektivt ut i samhället.

Inom verksamhetssegmentet International erbjuder Loomis internationella transporter och hantering av kontanter och värdeföremål. Därigenom säkerställer Loomis effektiva flöden av kontanter och värdeföremål över nationsgränser och mellan kontinenter.

Loomis erbjuder global värdehantering

Loomis tjänsteerbjudande omfattar nationell och internationell värdehantering. Nationell värdehantering innefattar värdetransporter, kontanthantering och helhetslösningar såsom SafePoint inom ett lands gränser medan internationell värdehantering innefattar gränsöverskridande transporter, hantering och förvaring av utländska valutor, ädelmetaller och andra värdeföremål.

International stod för 7 procent av Loomis intäkter 2016.

62%

2016 stod värdetransporter för 62 procent av koncernens intäkter och utgör därmed Loomis största intäktskälla.

31%

Kontanthantering stod 2016 för 31 procent av Loomis intäkter.

Värdetransporter (Cash in Transit, CIT)

Loomis cirka 6 700 värdetransportbilar transporterar varje dag kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser detaljhandel och banker med växel och utländsk valuta, fyller på uttagsautomater och utför service och underhåll på automaterna.

Genom att noga planera vägsträckning och antalet stopp per körsträcka upprätthålls en hög effektivitet i verksamheten samtidigt som miljöpåverkan begränsas. Loomis värdetransportörer arbetar efter noga utformade rutiner för att minimera risker för-

knippade med värdetransporter och har fordon och utrustning för högsta möjliga säkerhet.

På marknader där graden av bankernas outsourcing av kontanthanteringstjänster är låg, det vill säga där banker själva sköter merparten av kontanthanteringen, står värdetransporter för majoriteten av Loomis intäkter.

2016 stod värdetransporter för 62 procent av koncernens samlade intäkter och utgör därmed Loomis största intäktskälla.

Kontanthantering (Cash Management Services, CMS)

Dagskassor och kontanter från detaljhandel, bankkontor och uttagsautomater transporteras vanligtvis till någon av Loomis över 200 uppräkningscentraler där Loomis, med effektiva processer och toppmodern utrustning, räknar, kvalitetskontrollerar, förvarar och paketerar sedlar och mynt. Loomis erbjuder också tjänster för analys, prognostisering och rapportering av kundernas kontantflöden

samt anpassade lösningar för detaljhandeln såsom SafePoint.

I takt med att banker och detaljhandel väljer att fokusera mer på sin kärnaffär ser Loomis en ökad efterfrågan på kontanthantering. Loomis effektiva arbetsmetoder och storskalighet i utförandet sänker kundernas kostnader förknippade med kontanthantering.

Kontanthantering stod 2016 för 31 procent av Loomis intäkter.

Internationell värdehantering

Loomis hanterar, förvarar och transporterar kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål, såsom klockor, smycken, konst och kreditkort, mellan två eller flera länder.

Loomis organiserar hela kedjan för internationell värdehantering genom att hämta kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål, genomföra internationella transporter, bistå med tullhantering

och tillfällig eller långvarig förvaring, för att slutligen leverera värdeföremålet till en slutmottagare. Utöver de länder där Loomis har en nationell närvaro använder sig Loomis av ett världsomfattande agentnätverk.

Internationell värdehantering stod för 7 procent av Loomis intäkter 2016.

SafePoint

SafePoint är en helhetslösning för detaljhandeln utvecklad av Loomis. Kunden deponerar löpande kontanter i den slutna SafePoint-enheten för registrering och säker förvaring på plats i den egna butiken. Kontanterna förvaras sedan tryggt i enheten till dess att de hämtas av Loomis värdetransportörer. SafePoint-konceptet ser olika ut i olika länder men en gemensam funktion är att kundens bankkonto krediteras senast dagen efter insättningen i SafePoint-enheten. På så sätt förbättras kundens likviditet och kassaflöde.

Utöver snabbare tillgång till likvida medel medför SafePoint-konceptet betydande kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar för brukaren samtidigt som säkerheten för de anställda förbättras. SafePoint minskar nedlagd arbetstid avseende hantering av kontanter, minskar svinn av kontanter samt förser kunderna med löpande och detaljerade kassarapporter, vilket underlättar kundernas avstämningsarbete. Intäkterna från SafePoint fördelas mellan värdetransporter och kontanthantering.

Strategi och tillväxtområden

Loomis övergripande strategi är att genom sin väl beprövade affärsmodell lägga grunden för hög kvalitet och ökad lönsamhet. Koncernen fokuserar på fyra områden för att nå uppsatta tillväxtmål. De fyra tillväxtområdena är ökade intäkter från kontanthanteringstjänster, fler SafePoint-enheter, fortsatt utveckling av segmentet International samt förvärv på befintliga och nya marknader.

2016

Ökade intäkter från kontanthanteringstjänster (CMS)

Under året har intäkterna från kontanthanteringstjänster ökat, framförallt i USA. Det har bidragit positivt till verksamhetens organiska tillväxt och till den förbättrade rörelsemarginalen.

Fler SafePoint-enheter

Vid årets utgång uppgick antalet installerade SafePoint enheter i USA till cirka 19 000. Intäkterna från SafePoint växte med cirka 23 procent jämfört med 2016 och utgjorde cirka 11 procent av årets intäkter i USA.

Loomis har under året initierat ett målinriktat arbete för att i större utsträckning kunna erbjuda SafePoint-konceptet till kunder i Europa. Under 2016 har ett antal enheter sålts och installerats, främst i Frankrike.

2017

Inför 2017 har Loomis för avsikt att fortsätta att genomföra investeringar i uppräkningscentraler och annan utrustning för att möta den ökande efterfrågan på kontanthanteringstjänster. Det utrullningsprogram för SafePoint som påbörjats fortlöper under kommande år. Loomis bedömer att efterfrågan på SafePoint kommer att vara fortsatt god under 2017.

God kvalitet i tjänsteutförandet lägger grund för tillväxt

Med en väl beprövad affärsmodell och sunda värderingar bidrar Loomis till att skapa säkra och effektiva flöden av kontanter i samhället. Loomis arbetar kontinuerligt med att höja kvaliteten i tjänsterna. I det arbetet är en god verksamhetsstyrning, fortbildning av medarbetare, innovation och modern utrustning viktiga delar. Loomis arbete i dessa delar bidrar tydligt till en högre lönsamhet år efter år. Grunden för tillväxt är en god kvalitet och därmed ett ökat förtroende från kunderna som ökar viljan hos framförallt banker och detaljhandelsföretag att outsourca värdehanteringsverksamhet och fler typer av tjänster till Loomis. För att nå uppsatta tillväxtmål fokuserar koncernen på fyra områden vilka beskrivs nedan.

Ökade intäkter från kontanthanteringstjänster

Tillväxtpotentialen inom kontanthanteringstjänster är mycket god, framförallt i USA där Loomis bedömer att utvecklingen är på väg i samma riktning som i Europa, det vill säga att bankernas vilja att outsourca dessa tjänster ökar. Mot bakgrund av det har Loomis under de senaste åren genomfört betydande investeringar i ny kontanthanteringsutrustning, IT-system, uppräkningscentraler och utbildning. En hög och jämn kvalitet är avgörande, inte minst i USA där banker ställer allt högre krav på säkerhet och trygghet. Ökad andel kontanthanteringstjänster innebär optimering och högre effektivitet när Loomis utför samma tjänst för fler kunder. Genom kontanthanteringsverksamheten integreras Loomis i kundens processer vilket medför stabilitet i Loomis affär.

Fortsatt utveckling av International

Segmentet International har under året fortsatt att utvecklas positivt, tack vare god efterfrågan i bland annat Storbritannien, USA och Schweiz.

Under året har Loomis öppnat ett nytt internationellt kontor i Shanghai i syfte att tillvarata den tillväxtpotential som finns inom internationell värdehantering på den asiatiska marknaden.

Fler SafePoint-enheter

Tillväxtpotentialen för Loomis lösning för detaljhandeln, SafePoint, är mycket god, framförallt i USA men även i Europa märks ett ökat intresse. Loomis utvecklar och anpassar SafePointlösningen kontinuerligt efter specifika behov hos olika kundkategorier, vilket omfattar allt från små handlare till stora detaljhandelskedjor och på olika marknader.

Fortsatt utveckling av International

Det finns en stor tillväxtpotential för koncernens internationella erbjudande. Sedan förvärvet av VIA MAT under 2014 har integreringsarbetet fortlöpt och Loomis har expanderat verksamheten geografiskt genom öppnandet av nya kontor och logistikhubbar. På en växande global marknad spår Loomis goda utvecklingsmöjligheter för den internationella verksamheten. Ökande efterfrågan på internationella tjänster utgör också en stor potential för ökad efterfrågan på värdetransporter och kontanthantering på lokala marknader.

Förvärv på befintliga och nya marknader

Loomis ser goda möjligheter att växa via förvärv på både nya och befintliga marknader. Vid förvärv på befintliga marknader är målet att Loomis ska inta position som nummer ett eller två på respektive marknad, medan förvärv på nya marknader förbättrar koncernens förutsättningar att växa på lång sikt.

Förvärv

I augusti förvärvade Loomis Bankernes Kontantservice A/S (BKS) i Danmark, vilket avsevärt stärker Loomis position i landet. Under 2015 omsatte BKS cirka 434 miljoner SEK (340 miljoner DKK). Förvärvet är i linje med Loomis strategi att göra förvärv på befintliga marknader och ta tillvara på de fördelar som outsourcingtrenden av CMS medför. Genom förvärvet blev Loomis marknadsledande på den danska marknaden.

Loomis spår en fortsatt god tillväxtpotential för de för Loomis viktiga marknaderna för internationell värdehantering; Storbritannien, Schweiz och USA, men även i Mellanöstern och Asien med kontoren i Dubai, Hongkong och Singapore som marknadsnav.

Loomis fortsätter att fokusera på förvärvsaktiviteter under 2017, både på nya och befintliga marknader.

Loomismodellen

För att upprätthålla en hög och jämn kvalitet i verksamheten är system, rutiner och väl fungerande processer av stor betydelse. Loomis har en starkt decentraliserad organisation med cirka 400 lokalkontor, i mer än 20 länder, med eget resultat- och lönsamhetsansvar. Med en hög grad av självständighet är det nödvändigt att ha en tydlig och enkel affärsmodell. Det underlättar framgångsrik verksamhetsstyrning av lokalkontoren.

Loomis modell för hur verksamheten ska bedrivas kallas Loomismodellen. Modellen bygger på koncernens grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis utifrån ett antal principer organiserar och bedriver verksamheten med stöd av koncernens affärsprocesser.

Processer för att utveckla och stödja verksamheten

Loomis affärsprocesser är relevanta för alla lokalkontor och på alla marknader där koncernen verkar. De är i Loomismodellen fördelade på operationell process, finansiell process, riskhanteringsprocess, säljprocess samt personalprocess. Den operationella processen definierar hur Loomis driver och utvecklar koncernens erbjudande. De andra fyra processerna stödjer den operationella processen.

Principer för hög kvalitet och god lönsamhet

Loomismodellen utgår även från ett antal principer som bland annat omfattar riktlinjer för målsättning, löpande erfarenhetsutbyte, uppföljning och jämförelser mellan lokalkontor. Arbetet är fortlöpande och lägger grunden för en sund verksamhet med hög kvalitet och god lönsamhet.

En av modellens principer beskriver hur Loomis arbetar med målsättning. Loomis är i hög utsträckning en målstyrd organisation där målen ska vara mätbara, realistiska men även utmanande för att inspirera alla inom koncernen att göra sitt bästa.

Loomis menar att det som mäts blir gjort. På lokalkontorsnivå och i hela koncernen mäter, utvärderar och följer Loomis kontinuerligt upp utvecklingen. Utöver de nyckeltal som mäts på koncernoch landnivå har flera kontor valt att addera fler parametrar för att ytterligare höja kvaliteten och effektiviteten. Genom att

Loomismodellen

Loomismodellen bygger på Loomis grundläggande värderingar och uppförandekod och beskriver hur Loomis, utifrån ett antal principer och affärsprocesser, organiserar och bedriver verksamheten. Loomis affärsprocesser är finansiell process,

jämföra lokalkontorens prestationer med varandra engageras medarbetarna till att prestera ännu bättre och till att utbyta erfarenheter i syfte att hitta sätt att arbeta mer effektivt.

En annan av Loomismodellens principer ger riktlinjer kring kostnadsmedvetenhet och investeringar, där grunden är att kloka och genomtänkta investeringar ska bidra till förbättrad kvalitet. För Loomis del innebär det att varje investeringsbeslut föregås av en frågeställning kring vad som är nödvändigt för att addera värde till verksamheten och förbättra resultatet.

Loomismodellen ger resultat

Varje lokalkontor har genom gediget arbete i enlighet med modellen kontinuerligt förbättrat verksamhetens resultat och effektivitet. Sedan 2008 har Loomis rörelsemarginal utvecklats från 6,6 procent till 11,2 procent 2016. Loomis har således vuxit sig starkt och byggt en stabil grund för fortsatt tillväxt.

riskhanteringsprocess, operationell process, säljprocess och personalprocess. Principerna inkluderar exempelvis riktlinjer för ledarskap, hur arbetet organiseras och hur verksamheten följs upp.

Finansiella mål

Loomis finansiella mål som presenterades 2014 är satta fram till och med 2017. Koncernen har en historik av hög måluppfyllelse och utfallen under 2016 visar att Loomis är på god väg mot uppsatta mål för 2017.

17 miljarder SEK i intäkter 2017

Loomis mål är att intäkterna år 2017 ska uppgå till minst 17 miljarder SEK. Loomis har en stark position och arbetar fokuserat för ökad tillväxt. Loomis framtida tillväxt bedöms huvudsakligen komma från ökade intäkter från kontanthanteringstjänster (CMS), SafePoint och internationell värdehantering, samt genom förvärv på både befintliga och nya marknader. Koncernens intäkter uppgick 2016 till 16,8 miljarder SEK.

Nettoskuld, i förhållande till EBITDA, ska inte överstiga 3,0

Loomis mål för koncernens maximala skuldsättningsgrad är 3,0, vilket ger utrymme att ta tillvara möjligheter som möter Loomis tillväxtambitioner och förvärvskriterier. Loomis gör bedömningen att den operativa risken successivt har minskat och att Loomis därför kan tillåta en högre finansiell risk. Nettoskulden/EBITDA uppgick vid utgången av 2016 till 1,3.

Rörelsemarginal (EBITA) om 10–12%

RÖRELSEMARGINAL (EBITA) 2012–2016, %

Loomis har sedan börsintroduktionen 2008 fokuserat på att förbättra verksamhetens kvalitet och att kontinuerligt öka rörelsemarginalen. Verksamheten upprätthåller idag en hög kvalitet med en rörelsemarginal på 11,2 procent. Loomis bedömer att det finns möjligheter att förbättra rörelsemarginalen ytterligare. Målet om en förväntad rörelsemarginal om 10–12 procent indikerar en ökad tillväxtambition men där kostnader för att investera i tillväxtaktiviteter kan motverka kortsiktiga marginalförbättringar.

Årlig utdelning på 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt

Loomis aktieägare har under de senaste fem åren erhållit en genomsnittlig, årlig utdelning på 51 procent av nettoresultatet. Loomis historia visar att verksamheten har uppnått kontinuerliga förbättringar av rörelseresultat och kassaflöde samt haft en stabil investeringsnivå. Loomis ambition är att trenden ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av årets resultat. Föreslagen utdelning till årsstämman 2017 är 8 SEK per aktie, vilket motsvarar 48 procent av koncernens resultat efter skatt.

Anders Haker Ekonomi- och finansdirektör

Vilka är dina kommentarer till årets utfall i relation till de finansiella målen för 2017?

Vi är inte riktigt i mål i alla delar, men vi har hela 2017 på oss att nå ända fram. Min förhoppning och tro är självklart att vi ska följa vår fina tradition av att nå de finansiella mål som vi ställt upp.

Våra uthålliga resultatförbättringar år efter år kan i hög utsträckning förklaras av att vårt nätverk med cirka 400 lokalkontor arbetar kontinuerligt med att öka kvalitet och effektivitet i verksamheten. De jämför sig med varandra och de lär av varandra hela tiden och det ger resultat.

Är det något du särskilt vill lyfta fram i 2016 års resultat?

Värdehanteringsmarknaden växer globalt och vi tar en större del av kakan

på de marknader där vi finns. Vi har fortsatt lyckats med att få kundernas förtroende att svara för kontanthanteringstjänster i allt högre utsträckning, vilket bidrar till bättre lönsamhet. Vår satsning på SafePoint i USA har verkligen fallit väl ut och bidragit starkt till både tillväxt och lönsamhet. Det lovar gott för framtiden. Nu gör vi dessutom en större satsning på SafePoint i Europa.

Loomis i världen

Mängden kontanter i omlopp och antalet kontanttransaktioner som genomförs driver värdehanteringsmarknaden. Dessa faktorer har också en avgörande påverkan på bankernas och detaljhandelns vilja att outsourca värdetransporter och kontanthantering. En hög kontantanvändning har en positiv påverkan på efterfrågan av värdetransporter, medan en minskande kontantanvändning ökar viljan hos banker att outsourca kontanthanteringstjänster till företag som Loomis, som kan svara för en mer kostnadseffektiv hantering.

Stora skillnader mellan olika marknader

Loomis har verksamhet i mer än 20 länder. Vilka betalningssätt som används till olika typer av transaktioner, hur betalningssystemen ser ut och synen på kontanter som betalningsmedel, bestäms av en rad faktorer som traditioner och politiska- och ekonomiska förutsättningar. Det betyder också att Loomis värdehanteringsaffär ser olika ut på olika marknader. Ingen marknad är egentligen den andra lik eller följer exakt samma utvecklingslinje.

Viljan till outsourcing av värdehantering

Viljan hos banker och detaljhandelsföretag att outsourca sina värdehanteringstjänster är den enskilt viktigaste drivkraften för marknadstillväxt på Loomis marknader. Alla länder har sina egna historiska system och sin egen syn på kontanter som betalningsmedel och därför sina egna lösningar. Banker i olika länder har också olika syn på vad som är deras kärnaffär och om värdehantering ingår i denna eller ej.

Generellt är att en hög kontantanvändning på en marknad har en positiv påverkan på efterfrågan av värdetransporter från banker och detaljhandel. En minskande kontantanvändning däremot, ökar viljan hos banker att outsourca kontanthanteringstjänster eftersom hanteringen blir mer kostsam när volymerna minskar och en aktör som Loomis kan utföra denna typ av tjänster mer kostnadseffektivt.

Över tid har graden av outsourcing ökat på Loomis samtliga marknader, men dess utgångspunkter, hur utvecklingen ser ut och hur lång tid den tar, skiljer sig väsentligt. Erfarenhetsmässigt brukar värdetransporter outsourcas först, därefter olika delar av kontanthantering, sedan värdeadderande innovativa tjänster.

Ett tydligt exempel på en förändrad syn på outsourcing stod ägarna av Bankernes Kontantservice A/S (BKS) i Danmark för, då de under 2016 avyttrade sitt gemensamma bolag till Loomis. BKS ägdes av ett stort antal banker och ansvarade för all kontanthantering åt respektive bank. I ett slag förändrades den danska värdehanteringsmarknaden och Loomis marknadsposition blev väsentligt större.

Stark outsourcingtrend

I de skandinaviska länderna och i Spanien är bankernas grad av outsourcing av värdehanteringstjänster sedan ett antal år tillbaka mycket hög. De skandinaviska ländernas koncentrerade bankmarknader har lett till en unik situation, där bankerna drivit på konsumenternas beteende mot användning av kort vilket inneburit en minskad kontantanvändning. Det har därför varit rationellt för bankerna att i ökande utsträckning outsourca sin kontanthantering till aktörer som Loomis, som kan vara mer kostnadseffektiva. I Spanien, som har ett stort antal både stora och små banker, är förklaringen annorlunda. En omfattande bankkris för ett antal år sedan innebar generellt tuffa sparkrav och jakt på mer kostnadseffektiva lösningar för både värdetransporter och kontanthanteringstjänster.

I USA syns en stark outsourcingtrend som drivs av att ett antal stora nationella och regionala bankers önskemål att hitta mer kostnadseffektiva lösningar och samtidigt i större utsträckning fokusera på sin kärnverksamhet. På många andra av Loomis marknader, som till exempel i Turkiet och Argentina, befinner sig outsourcingtrenden i ett tidigt skede.

Genom att Loomis finns på ett antal marknader där outsourcingtrenden har startat tidigt finns möjligheten att dra nytta av kunskaper och erfarenheter för att identifiera lönsamma affärer och implementera beprövade affärsmodeller på nya marknader när liknande utveckling kan ses.

Ökad efterfrågan av värdehanteringstjänster på marknader med skilda förutsättningar

Johannes Bäckman Head of Growth

Kan Loomis dra fördel av att kontantanvändningen minskar på vissa marknader?

Det stämmer att kontantanvändningen minskar i ett fåtal länder, men i många länder är utvecklingen den motsatta. Generellt kan man säga att på en marknad där kontantanvändningen är hög så väljer bankerna att själva svara för värdehanteringstjänsterna då det ses som en del av kärnaffären.

Minskar kontantanvändningen så kommer bankerna att vilja effektivisera verksamheten genom att outsourca samma hantering. Då finns möjligheter för Loomis att utföra dessa tjänster mer kostnadseffektivt till följd av större volymer. Därför är det inte alltid negativt för Loomis med en minskad kontantanvändning, utan det kan tvärtom leda till att den tillgängliga marknaden växer.

Hur ser ni på förvärv framöver? Kommer ni att fokusera på etablerade eller nya marknader?

Vi önskar växa på både nya och befintliga marknader. På befintliga marknader därför att vi snabbt kan nå ökade volymer och förbättrad lönsamhet. Men vi söker också att komma in på marknader där vi inte har sett en ökad outsourcing ännu eller som befinner sig i ett tidigt skede av utvecklingen.

Användning av kontanter som betalningsmedel

Mängden kontanter i omlopp ökade både i Euroländerna och i USA, men variationen mellan olika länder är stor. Det är en lång rad faktorer som påverkar hur människor i ett land ser på kontanter som betalningsmedel jämfört med andra typer av betalningar. Förtroendet för institutioner och banker, deras agerande, hur människor ser på personlig integritet och säkerhet, utbyggnad av telekommunikationer och hur löner utbetalas, brukar anses vara några av de viktigaste förklaringarna.

SafePoint ger kunden ökad säkerhet och bättre kostnadseffektivitet

SafePoint är Loomis innovativa lösning till detaljhandelsmarknaden vilken underlättar detaljhandelns kontanthantering. Fördelarna med SafePoint är många. Snabb insättning av dagskassor på bankkonton, minskad risk för personal, minskat svinn av kontanter samt frigörande av tid för de anställda, som de tidigare spenderat på avstämningsarbete, är de främsta förklaringarna till en ökad efterfrågan på SafePoint-konceptet.

Förändringar driver värdehantering över landsgränser

Loomis International har en annorlunda marknadslogik än andra delar av Loomiskoncernen. Ekonomiska och politiska förändringar, förändringar i valutakurser, inflation eller ränta, ökar viljan att flytta tillgångar och värdesaker mellan länder och skapar därför affärer för Loomis International. Om den makroekonomiska utvecklingen på en marknad går i positiv eller negativ riktning är inte lika avgörande som att det faktiskt i sig sker en förändring. Ökad turism är också en faktor som påverkar Loomis Internationals affär positivt.

Viktigt att vara en ledande aktör på varje marknad

Loomis strävar efter att vara en av de två största aktörerna på varje marknad. För värdetransportverksamheten är densitet och effektiv ruttplanering avgörande för att nå en god lönsamhet. Att ha god kvalitet i värdetransportverksamheten är i sin tur viktigt för att vara aktuell för de mer lönsamma kontanthanteringsuppdragen.

Segment Europa

Efterfrågan på värdehanteringstjänster skiljer sig markant mellan länderna på den europeiska marknaden. I norra och södra Europa outsourcar bankerna i hög utsträckning sin kontanthantering och efterfrågan på Loomis kontanthanteringstjänster är därför stor. Östra Europa präglas av ökande efterfrågan av kontanthantering, men från låga nivåer.

Stark position i Europa

Den europeiska värdehanteringsmarknaden leds av ett fåtal större internationella aktörer och ett antal mindre aktörer som blir allt färre. Utvecklingen går mot ökad kontanthantering (CMS) vilket gynnar Loomis som har ett konkurrenskraftigt utbud av tjänster inom kontanthantering och integrerade helhetslösningar där kontanthantering och värdetransporter (CIT) kombineras. Loomis har en stark position i Europa där koncernen är nummer ett eller två på marknaden i de flesta av de länder där Loomis verkar.

Graden av outsourcing är hög i Norden och Spanien. I övriga Europa varierar outsourcinggraden men är generellt ökande.

Fragmenterad marknad i olika utvecklingsfaser

Skandinavien har den lägsta kontantanvändningen i världen. Den minskande mängden kontanter och den låga kontantanvändningen leder till en krympande marknad för Loomis. Å andra sidan leder utvecklingen av en minskande kontantanvändning till en ökande vilja hos banker att outsourca kontanthanteringstjänster till företag som Loomis. Detaljhandeln efterfrågar i allt högre utsträckning tjänster som SafePoint och det som driver den utvecklingen är riskminimering för den egna personalen, att minska svinn, att sänka kostnaderna för kontanthanteringen och att öka kontrollen över dagskassor.

I tillväxtländer som Turkiet och Argentina* är kontantanvändningen mycket hög, bankerna hanterar en stor del av kontanterna själva och även om outsourcing ökar är det fortfarande relativt ovanligt. Det betyder att värdetransporter efterfrågas i högre utsträckning än kontanthantering. På dessa marknader uppvisar Loomis mycket god tillväxt och i takt med ökad outsourcing gör Loomis bedömningen att tillväxten kommer att vara fortsatt stark de kommande åren.

Mittemellan dessa ytterligheter, i termer av efterfrågan på kontanthantering, finns majoriteten av länderna i Europa. Några med lägre kontantanvändning och högre outsourcinggrad, andra med utbredd kontantanvändning och lägre tendens till outsourcing. Ländernas variationer ger Loomis möjligheter att dra nytta av koncernens erfarenheter och lärdomar från olika marknader.

Under 2016 stod värdetransporter för 67 procent av Loomis intäkter i Europa. Kontanthantering, som oftast är mer lönsamt än värdetransporter, stod för 33 procent av intäkterna.

*I Loomis segment Europa ingår även Argentina.

Patrik Högberg Regionchef Northern and Eastern Europe

Vilka trender ser du på de nordiska och östeuropeiska marknaderna?

Vi har gått mot en allt mer konsoliderad marknad i Norden. Under året genomförde vi förvärvet av Bankernes Kontantservice A/S (BKS), i Danmark, vilket lett till en breddning av kundbasen av främst bankkunder. Loomis har nu en större del av den totala marknaden och är i och med förvärvet marknadsledande på den danska marknaden.

I Turkiet ser vi en fortsatt stabil organisk tillväxt med ökad efterfrågan på värdetransporter. Bankerna har i hög grad egna organisationer för kontanthantering men vi ser en trend att outsourcingen ökar. I länder som Tjeckien och Slovakien har vi aktivt bidragit till att marknaderna har konsoliderats och vi står beredda när outsourcingen i dessa länder tar fart.

Regionchef UK

Hur har utvecklingen sett ut i Storbritannien under 2016?

Under året har vi i första hand fokuserat på effektiviseringar och operationella förbättringar vilket har gett tydliga kvalitetshöjningar på utförda tjänster och en klart förbättrad rörelsemarginal. Under 2017 kommer vi fortsätta arbetet med att stabilisera verksamheten och fokusera på en ytterligare förbättrad rörelsemarginal samtidigt som vi nu är bättre rustade att satsa på lönsam tillväxt.

Georges López Periago Regionchef Southern Europe

Hur ser Loomis tillväxt ut i södra Europa och i Argentina?

Utvecklingen i länderna skiljer sig mycket från varandra. I Argentina är marknaden i en tidig utvecklingsfas vad gäller bankernas outsourcing och vi ser en stark tillväxtpotential inom kontanthantering. I länder som

Spanien, där outsourcingstrenden kommit längre ser vi en fortsatt stark och stabil efterfrågan av kontanthantering. Generellt kan vi dock säga att trenden är tydlig och bankerna går allt mer mot full outsourcing av sin kontanthantering.

Segment USA

Med cirka 30 procent av marknaden är Loomis marknadsledare inom värdehantering i USA. Genom effektiviseringar och fortsatt fokus på kvalitet fortsätter verksamheten i USA att utvecklas väl med en organisk tillväxt om elva procent under 2016.

SafePoint bidrar till hög tillväxt

Kontanter utgör det främsta betalningsmedlet i USA vilket gör att efterfrågan på värdetransporter (CIT) är stor. Bankernas hanteringskostnad för checkar och kontanter är successivt ökande då användningen av checkar som betalningsmedel minskar. Kostnadsmedvetenhet hos såväl banker som detaljhandeln driver utvecklingen till att banker i allt högre utsträckning outsourcar sin kontanthantering (CMS). Bankerna vill kunna fokusera på den egna kärnverksamheten och sänka sina kostnader för kontanthantering. Loomis bedöms ha cirka en tredjedel av marknaden för outsourcad kontanthantering i USA. Den totala marknaden bedöms emellertid växa och Loomis uppskattar möjligheterna att ta ytterligare marknadsandelar som goda.

Kvalitet och säkerhet allt mer prioriterat

Kvalitet och säkerhet i utförandet av värdehanteringstjänster efterfrågas i allt högre utsträckning av framförallt banker på den amerikanska marknaden. Det gynnar Loomis som tagit positionen som högkvalitativ marknadsledare i en bransch som historiskt främst konkurrerat genom pris. Bankerna mäter och rapporterar hur aktörer som Loomis fullföljer sitt uppdrag. Loomis har höga kvalitetsmål och följer löpande upp för att kontinuerligt förbättra kvaliteten.

SafePoint fortsätter att öka

Loomis goda relationer till de amerikanska bankerna är en konkurrensfördel även när det gäller erbjudandet till detaljhandeln. Med Loomis egenutvecklade koncept SafePoint kan Loomis erbjuda en helhetslösning för detaljhandeln. Loomis har avtal för SafePoint med över 170 banker i USA vilket innebär att Loomis kan erbjuda SafePoint med automatisk kontoinsättning till kunderna. Under 2016 har antalet installerade SafePoint-enheter ökat till drygt 19 000 enheter jämfört med cirka 14 600 föregående år. Tillväxtpotentialen för SafePoint är fortsatt mycket god och i dagsläget uppskattas marknadspenetrationen vara relativt låg.

Under 2016 stod värdetransporter för 67 procent av Loomis intäkter i USA och kontanthantering stod för 33 procent.

Lars Blecko Regionchef USA och vice vd Loomis AB

Vilka trender och drivkrafter i USA ser du för värdehanteringen framåt?

Kvalitet efterfrågas i allt högre utsträckning av bankerna. Vi ser en förändring i branschen där vi gått från att främst konkurrera om pris, men där kvalitet och säkerhet nu prioriteras allt högre. Kvalitet får kosta. Det här är en positiv utveckling för branschen och

inte minst för Loomis som är en aktör som står för hög kvalitet kombinerat med hög säkerhet.

Loomis tecknade flera kontrakt under 2015, hur har de utvecklats och påverkat resultatet?

Implementeringen av kontanthanteringen för Bank of America som slutfördes 2015 år har gett positiva

effekter på tillväxten under 2016. Vi utför kontanthanteringstjänster åt banken på över 30 orter och har genomfört både investeringar och utbildningsinsatser för att hålla en fortsatt hög och jämn kvalitet. Vi växer även inom värdetransporter och vi har under 2016 till exempel implementerat ett värdetransportkontrakt med State Employees' Credit Union i North Carolina.

Segment International

I takt med att det globala flödet av värdeföremål och ädelmetaller blir allt mer omfattande och kräver specialiserad och kundanpassad hantering erbjuder Loomis helhetslösningar. Med hjälp av koncernens nationella verksamheter kombinerat med ett internationellt nätverk av partners, erbjuds internationella transporter och förvaring av valutor, ädelmetaller och andra värdeföremål.

Stärkt globalt tjänsteerbjudande

Loomis International är en ledande leverantör av internationell värdehantering. Via ett världsomspännande nätverk av egna kontor, partners, underleverantörer och agenter, erbjuder Loomis helhetslösningar för internationell transport, hantering och förvaring av framförallt ädelmetaller och utländska valutor över hela världen.

Internationella helhetslösningar

Loomis internationella värdehanteringsverksamhet innebär att Loomis, utöver att hämta och leverera kontanter och värdeföremål inom ett nationellt område, erbjuder helhets- och värdeadderande lösningar för internationella kunder. Det betyder att Loomis projektleder hela värdekedjan. Loomis hämtar kontanter, ädelmetaller eller andra värdeföremål, genomför interna-

tionella transporter, bistår med tullhantering och tillfällig eller långvarig förvaring och slutligen levererar värdeföremålet till en slutmottagare.

En global marknad

I takt med ökad globalisering blir allt fler affärsrelationer och tillverkningsprocesser internationella och mer komplexa. På sådana marknader krävs högkvalitativa och pålitliga logistik- och förvaringslösningar. Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning individuella kundanpassade helhetslösningar för internationella transporter med en kontaktperson, ett kontrakt och en försäkring, samt en garanti att produkterna hämtas och levereras på rätt plats, vid rätt tidpunkt. Loomis International erbjuder sådana specifika anpassade helhetslösningar.

En ökad globalisering innebär också att användningen av

utländska valutor ökar. För Loomis, som hanterar och transporterar kontanter av utländsk valuta till och från banker och centralbanker, innebär det fler internationella uppdrag. Oavsett ekonomiskt marknadsläge är utsikterna goda för Loomis International. Volatilitet i metallpriser, i efterfrågan på utländsk valuta och ökad turism bidrar positivt till Loomis affär.

Nytt kontor i Shanghai

Loomis Internationals kontor är placerade i världens finansiella centrum och logistikhubbar för att säkerställa närhet till kunder, handelskontor och beslutsfattare. Verksamheten innehar en mycket stark position i USA och i Europa, framförallt i Schweiz och Storbritannien. Utöver fortsatt god tillväxt på dessa marknader spår

Loomis en god tillväxtpotential i Mellanöstern och Asien med kontoren i Dubai, Hongkong och Singapore som marknadsnav.

Under 2016 har Loomis öppnat ett nytt internationellt kontor i Shanghai. Kina är den största konsumentmarknaden för ädelmetaller och har en stor trafik av kontanter. Loomis nya kontor ligger centralt i närhet till en stor internationell flygplats vilket möjliggör flexibilitet och effektiva kundanpassade transporter och tulldeklarering av värdefullt gods från dörr till dörr.

Avyttring av allmän frakthantering

I segmentet International har, utöver internationell värdehantering, även verksamhetsgrenen allmän frakthantering tidigare ingått. Under 2016 har den verksamheten avyttrats. Försäljningen har möjliggjort ett ökat fokus på segmentets kärnverksamhet.

God tillväxtpotential inom internationella transporter av ädelmetaller och sedlar

Urs Röösli President Loomis International

Vad kännetecknar marknaden för internationell värdehantering?

Efterfrågan på internationell värdehantering är god i tider av hög rörlighet på de internationella marknaderna. Antalet transaktioner inom ädelmetaller och volatiliteten för metallpriser påverkar affärsvolymerna positivt. Likaså leder en växande osäkerhet på de internationella marknaderna till högre efterfrågan av internationella transporter av sedlar vilket är gynnsamt för Loomis affär.

Hur har de införda importtullarna på ädelmetaller i Indien påverkat verksamheten?

I Indien har importen av ädelmetaller minskat avsevärt och därmed även efterfrågan på internationell värdehantering. Tack vare Loomis breda exponering mot fler internationella marknader har verksamheten lyckats upprätthålla goda intäkter och marginal. Med våra kontor i Shanghai, Hongkong och Singapore är vi väl positionerade på den asiatiska marknaden.

Hur ser den fortsatta tillväxtpotentialen ut för Loomis International?

Vi ser en mycket god tillväxtpotential inom ädelmetaller och valutor, inte minst i Asien. För att ta del av den utvecklingen har Loomis öppnat ett nytt internationellt kontor i Shanghai som ett exempel på vår globala expansion inom internationell värdehantering.

Loomis medarbetare

Loomis framgång är beroende av kundernas upplevelse av det regelbundna mötet med Loomis medarbetare. I Loomis decentraliserade organisation är ledarskapet avgörande för att säkerställa att samtliga medarbetare arbetar utifrån Loomis värderingar, uppförandekod och Loomismodellen.

Det goda ledarskapet är en förutsättning för att få kundernas förtroende

Det är i mötet med Loomis medarbetare som kunderna möter Loomis. I Loomis decentraliserade och riskutsatta verksamhet är medarbetarnas förmåga att arbeta utifrån värderingar, uppförandekod och Loomismodellen avgörande för långsiktiga kundrelationer. Ett ledarskap som ser hela denna värdekedja är en grundläggande förutsättning. Loomis framgång är beroende av företagets förmåga att attrahera rätt personer och motivera dem i det dagliga arbetet. Genom att uppmuntra initiativ och engagemang, kompetensutveckla medarbetarna samt trygga en god och säker arbetsmiljö säkerställer Loomis en hållbar och lönsam verksamhet.

Verksamheten bedrivs enligt Loomismodellen

Loomis affärsmodell sätter lokalkontoren i centrum. De drygt 400 lokalkontoren har stora befogenheter och ansvaret för kundrelationer, kvalitet och lönsamhet ligger hos lokalkontorschefer och medarbetare. En decentraliserad organisation som Loomis kräver tydliga koncernövergripande principer och processer för hur verksamheten ska bedrivas och organiseras. Även hög etik och moral är avgörande i den förtroendebransch som Loomis verkar i.

Det som binder samman verksamheten inom hela koncernen är Loomismodellen. Den vilar på tydliga koncerngemensamma grundläggande värderingar och uppförandekod samt är uppbyggd kring ett antal centrala principer för hur Loomis organiserar och bedriver verksamheten med stöd av Loomis affärsprocesser.

Loomis värderar respekt och hög kvalitet

Loomis bedriver verksamheten utifrån de grundläggande värderingarna "People, Service och Integrity". För Loomis innebär det att utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt. Det innebär också att eftersträva mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar, samt att utföra arbetet med ärlighet och vaksamhet och med hög etik och moral. Loomis säkerställer det genom program för samtal och övningar i praktisk etik men även genom Integrity Line. Integrity Line är ett internt rapporteringsverktyg som alla medarbetare i koncernen kan använda för att anonymt rapportera beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar och uppförandekod.

Utveckling av Loomis uppförandekod

Värderingarna är starkt kopplade till Loomis uppförandekod som innebär att varje medarbetare på Loomis ska bidra till att Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, bidra till att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.

Under året har Loomis fortsatt det arbete som påbörjades 2015 avseende en implementering av koncernens uppförandekod. Landschefer har djupintervjuats och de har givit sin syn på nuvarande uppförandekod och hur den används lokalt i varje land. Som en del av implementeringen är ambitionen att ta fram ett e-learningprogram vilket kommer att möjliggöra en effektivare utbildning av uppförandekoden.

HR-processer som en del av Loomismodellen

En av de koncerngemensamma processer som utgör Loomismodellen är HR-processen. HR-processen innehåller i sin tur fem delprocesser;

• 1. Riktlinjer för rekryteringsarbete
• 1. Utvärderings- och uppföljningsverktyg av individuella prestationer
• 1. Medarbetarundersökning
• 1. Program för ledarskapsutveckling och successionsplanering
• 1. Riktlinjer för lönesättning

Under 2016 har Loomis HR-organisation fortsatt arbetet med att utveckla delprocesserna.

Nyckeltal för HR

I syfte att förbättra styrningen av koncernens HR-relaterade nyckeltal har under 2016 ett rapportverktyg utvecklats och implementerats vilket ger landschefer, personalchefer och andra ansvariga uppdaterad HR-information i ett lättillgängligt och överskådligt format.

Loomis koncerngemensamma nyckeltal på HR-området inkluderar bland annat personalomsättning, utbildningstimmar, arbetsrelaterade olyckor och kostnaden för nyanställningar.

People

Loomis ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

Service

Loomis eftersträvar mycket hög kvalitet, innovationsförmåga, mervärde för kunden och att överträffa kundens förväntningar.

Integrity

Loomis utför arbetet med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Ledarskapsutveckling och successionsplanering

Processen för ledarskapsutveckling och successionsplanering syftar till att säkerställa att det finns rätt ledarskapsförmågor lokalt utifrån de affärs- och marknadskrav som varje land har att hantera. En av flera viktiga ledarförmågor är förståelsen och förmågan att på ett framgångsrikt sätt arbeta enligt Loomismodellen. Dessutom förväntas chefer inom Loomis säkerställa kontinuitet och minimera risk genom att planera för efterträdare för roller av särskild betydelse. Processen fokuserar på att identifiera, motivera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som anses ha förmågan, engagemanget och kompetensen att arbeta i nyckelpositioner.

Under 2016 har Loomis, med utgångspunkt i kundernas förväntningar och marknadsutveckling identifierat roller och kompetenser som anses vara viktiga för Loomis framtida utveckling. I de fall särskilda kompetenser eller roller bedöms ha saknats har Loomis tagit fram en handlingsplan.

Personaldirektör

Vad har varit utmärkande för Loomis HR-arbete under 2016?

Under året har vi drivit flera koncernövergripande HR-projekt. Vi har bland annat fortsatt utvecklingen av vår uppförandekod, konkretiserat nyckeltal för de fem övergripande HR-processerna och globalt implementerat processen för ledarskapsutveckling och successionsplanering.

Vad är fokus inför 2017?

Det intensiva arbetet med ledarskapsutveckling och successionsplanering som vi genomfört under året innebär att vi har lagt en god grund för det mål- och strategiarbete som kommer att genomföras inom koncernen 2017. Syftet är att stå väl förberedda att möta framtida affärsmöjligheter med hjälp av väl identifierade ledarskapsförmågor och nyckelkompetenser

internt. Vi kommer också att fokusera mycket på nätbaserad global utbildning och träning för att kunna leva upp till kundkrav men också för att säkerställa konkurrenskraft för den marknadsutveckling som väntar.

Hållbarhet

Rollen som ett av världens ledande värdehanteringsföretag kräver ett långsiktigt ansvarstagande. Loomis uppmuntrar lokala initiativ som stödjer Loomis värderingar och som bidrar till utveckling av nyckelkompetenser och ledarskap, minskad miljöpåverkan samt hög etik och moral.

För Loomis är det viktigt att bidra till ett långsiktigt ansvarstagande som skapar värde för kunder, medarbetare och ägare – idag och i framtiden. Under 2016 har Loomis fortsatt det arbete som påbörjades under föregående år med att vidareutveckla och på ett mer strukturerat sätt arbeta med hållbarhet. Loomis koncernledning har beslutat att fokusera på de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet. För Loomis innebär det fokus på följande:

Ekonomiskt ansvar

• Bibehållen utdelningsnivå
• Följa risk- och skattebestämmelser
• Proaktivt investerande i framtiden
• UNI-avtal
• European Works Council (EWC)

Socialt ansvar

• Värderingar
• Uppförandekod
• Säkra ett effektivt flöde av kontanter i samhället
• Hälsa och säkerhet

Miljöansvar

• Bränsleanvändning
• Uppgradera lokalkontor
• Medvetna inköp

Intressentdialog

För att utveckla koncernen i rätt riktning är det nödvändigt att Loomis kan förutse, förstå och agera på de frågor som intressenterna ser som angelägna ur hållbarhetssynpunkt. De intressenter som har störst påverkan på, eller är mest beroende av Loomis verksamhet, är kunder, medarbetare, myndigheter, leverantörer, ägare och investerare.

Loomis arbetar kontinuerligt med att förbättra koncernens tjänster och för att möta de förväntningar som kunder och andra intressenter har på ett hållbart företag. För att få en bättre förståelse

för sådana förväntningar genomför Loomis ett flertal globala intressentundersökningar.

I de globala undersökningarna ombes Loomis kunder, medarbetare, leverantörer, ägare och investerare bland annat besvara vilka områden Loomis bör fokusera på för att möta kraven på ett hållbart företag. Undersökningarna avhandlar hållbarhetsaspekter som värderingar, etik och uppförandekod, kriminalitetsreducerande arbete, arbetsmarknadsfrågor, riskhantering och säkerhet, sociala engagemang, mångfald samt miljö- och klimatrelaterade frågeställningar. Genom att harmonisera de hållbarhetsfrågor som Loomis fokuserar på med de frågor intressenter ser som angelägna, kan koncernen utvecklas i rätt riktning och vara ett konkurrenskraftigt företag.

Lokala förutsättningar

Loomismodellen är decentraliserad och även ansvaret för hållbarhetsarbetet ligger på landsorganisationerna och lokalkontoren. Hållbarhetsarbetet, liksom kärnverksamheten, utgår alltid från varje lands lokala förutsättningar. Under året har respektive landsorganisation initierat aktiviteter inom de tre aspekterna social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet. Aktiviteterna följs upp centralt inom koncernen med inriktning på stegvis förbättring och i enlighet med Loomismodellens principer.

Hållbarhetsrapport

I Loomis hållbarhetsrapport för 2016 finns verksamhetens hållbarhetsarbete beskrivet i mer detalj. Arbetet relaterat till rapporten består av identifiering av prioriterade fokusområden och hållbarhetsinsatser i koncernen, insamling av relevant data och förslag på förbättringsområden. Resultatet skapar en plattform för ett utökat hållbarhetsarbete under kommande år.

Mårten Lundberg Personaldirektör

Vad betyder hållbarhet för Loomis? Loomis strävan och ambition med

hållbarhetsarbetet är dels att ständigt överträffa våra intressenters förväntningar, dels att driva hållbarhetsfrågor som skapar en stolthet bland våra medarbetare för Loomis som samhällsaktör, arbetsgivare, affärspartner och investering.

Vilka hållbarhetsinitiativ har ni tagit under året?

Under 2016 har vi fortsatt det arbete som vi påbörjade under 2015 med att vidareutveckla och på ett mer strukturerat sätt arbeta med hållbarhet. Vi har genomfört flera intressentdialoger vilket har givit oss en god uppfattning av vad våra mest betydelsefulla intressenter anser ska prioriteras av oss. Det har vi satt i relation till vår affär och därigenom identifierat prioriterade fokusområden.

Vad kommer ni att fokusera på under 2017?

Precis som under 2016 har varje landsorganisation identifierat kundoch affärsrelaterade hållbarhetsaktiviteter för 2017. Implementering och genomförande av dessa kommer att kontinuerligt följas upp av koncernledningen.

Därutöver fortsätter arbetet med att bygga kunskap och intern struktur för att möta de nya kraven på hållbarhetsrapportering.

Ekonomiskt ansvar

Årlig utdelning till aktieägare

Loomis aktieägare har under de senaste fem åren erhållit en genomsnittlig, årlig utdelning på 51 procent av nettoresultatet. Verksamheten har uppnått kontinuerliga förbättringar av rörelseresultat och kassaflöde samt haft en stabil investeringsnivå. Loomis ambition är att utvecklingen ska fortsätta, vilket möjliggör att Loomis kan bibehålla en årlig utdelningsnivå om 40–60 procent av varje års resultat.

Effektiv riskhantering

Bedrägeri och korruption är hot som Loomis behöver vara medveten om för att skydda företaget från risker kopplade till oetiskt beteende. Loomis riskutsatta verksamhet kräver att Loomis upprätthåller en effektiv riskhantering i samtliga delar av verksamheten och att arbetet utförs med ärlighet och vaksamhet samt med hög etik och moral.

Investeringar i SafePoint

Loomis investerar proaktivt i framtiden. Till exempel medför investeringar i SafePoint flera fördelar. För Loomis kunder innebär SafePoint snabbare tillgång till likvida medel och betydande kostnadsbesparingar genom förbättrad effektivitet och lägre risk. För Loomis innebär SafePoint en kapacitetsoptimering och förenklar planeringen av hämtning av kontanter. Det bidrar till ökad bränsleeffektivitet, minskad användning av säkerhetspåsar i plast samt högre effektivitet i verksamheten och därmed förbättrad lönsamhet.

European Works Council

Loomis genomför årligen European Works Council, där företrädare för de olika länderna informeras och rådfrågas om landsöverskridande frågor av intresse för företagets anställda. Då det för samman medarbetare och ledning, skapar det stabilitet och bidrar till idéutbyte och innovation till nytta för den ekonomiska hållbarheten i företaget.

Avtal med UNI Global Union

Loomis har undertecknat ett globalt avtal med UNI Global Union om att tillvarata grundläggande rättigheter för alla anställda i koncernen. Loomis arbetar proaktivt i de olika länderna med att säkerställa bra och hälsosamma arbetsförhållanden. Loomis åtar sig att stödja mänskliga och fackliga rättigheter, att förbättra branschstandarder med avseende på bland annat arbetsvillkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Risk för interna konflikter och strejker, som skulle kunna medföra negativ påverkan på kunder, förebyggs.

Socialt ansvar

Loomis värderingar

Loomis bedriver verksamheten utifrån de grundläggande värderingarna People, Service och Integrity. Ansvarsfullt beteende gentemot medarbetare och miljön är en förutsättning för en hållbar verksamhet över tid. Alla medarbetare vid Loomis ska kontinuerligt arbeta för att skapa en företagskultur som bygger på de grundläggande värderingar som genomsyrar alla delar av verksamheten och organisationen.

Integrity Line

I Loomis uppgift att säkra ett effektivt flöde av kontanter i samhället ingår ansvar för etik. Loomis säkerställer det genom regelbundna samtal och övningar i praktisk etik. Integrity Line är ett internt rapporteringsverktyg som alla medarbetare i koncernen kan använda på sitt lokala språk för att anonymt rapportera iakttagelser och uppmärksamma beteenden som misstänks strida mot Loomis värderingar och uppförandekod.

Uppförandekod

Loomis uppförandekod speglar de grundläggande värderingarna som stödjer Loomis ambition att vara branschens mest attraktiva arbetsgivare, att minska verksamhetens miljöpåverkan och aldrig acceptera oetiskt beteende.

Hälsa och säkerhet

Säkerhet är av yttersta vikt i värdehanteringsbranschen. Loomis tar sitt ansvar gentemot sina medarbetare på allvar och skyddar dem genom att erbjuda träning och andra hjälpmedel för deras tjänsteutövande.

Miljöansvar

Loomis transporter

Loomis verksamhet är transportintensiv vilket kan ha en negativ påverkan på miljön. Därför arbetar Loomis kontinuerligt med att förbättra effektiviteten i företagets transportprocesser: optimering av rutterna görs för att förkorta transportvägarna, och förarna utbildas i miljövänlig körteknik. Det bidrar till att förbättra förarens prestationer avseende sparsam körteknik för att minska koldioxidutsläppen. Även utsläpp av kväveoxider, som påverkar människors hälsa, reduceras med minskad bränsleförbrukning vilket också betyder kostnadsbesparingar. Loomis investerar i fordon som uppfyller stränga utsläppskrav, utan att kompromissa med skyddet av kundernas kontanter eller medarbetarnas säkerhet.

Energieffektiva lokalkontor

Lokalkontoren uppgraderas kontinuerligt för att bli mer energieffektiva och för att skapa en bättre arbetsmiljö för de anställda.

Medvetna inköp

Loomis är medvetet om sitt ansvar och den möjlighet till påverkan som finns genom anbud. I flera av de länder där Loomis bedriver verksamhet är inköpsregler med miljöbestämmelser vanligt förekommande, vilka Loomis förhåller sig till och följer.

Loomis kör hållbart

Loomis har implementerat en Eco-drive-programvara som med hjälp av fordonbaserad teknologi identifierar fordonspositionering och medarbetarnas körning i realtid. Tekniken möjliggör avsevärda förbättringar vad gäller såväl bränsleeffektivitet som riskmedvetenhet och trafiksäkerhet.

Efter ett genomfört pilotprojekt under 2015 har Loomis under året installerat en Eco-drive-programvara i stora delar av fordonsflottan i syfte att mäta, följa upp och förbättra värdetransportörernas körning. Den fordonsbaserade programvaran ger omedelbar återkoppling till föraren vilket ger vägledning mot önskvärt förarbeteende. Den insamlade informationen finns också digitalt tillgänglig för lokalkontorschef och fordonsansvarig.

Målet med pilotprojektet var att minska bränsleförbrukningen med 5 procent, vilket uppnåddes. Sedan programvaran nu installerats i en stor del av Loomis fordon har inte bara medvetenheten kring trafiksäkerhet och miljövänlig körning hos Loomis medarbetare ökat utan färre olyckshändelser i trafiken samt minskad bränsleförbrukning och därmed också minskade kostnader är synliga. Under 2017 är målet att samtliga fordon i Loomis flotta ska ha installerat programvaran.

Ett urval av Loomis landsaktiviteter

Finland

Under 2016 förnyade Loomis Finland 8 procent av verksamhetens fordonsflotta. En ny fordonsmodell infördes som är 15–20 procent mer bränsleeffektiv än föregående modell. Utvecklingen väntas fortsätta på samma nivå under 2017.

Under 2016 har Loomis Finland ersatt 2 procent av plastpåsarna med återanvändningsbara påsar. Loomis Finlands mål är att öka användningen av återanvändningsbara plastpåsar med 1,5 procent per år.

Sverige

Loomis Sverige införde under 2016 en uppförandekod för leverantörer. På detta sätt säkerställer Loomis att verksamheten bedrivs på ett hållbart sätt även när leverantörer anlitas. Uppförandekoden för leverantörer omfattar områden som affärsetik, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljöansvar.

Frankrike

I Frankrike använder Loomis mopeder som komplement till bilar för underhåll av uttagsautomater. Under 2016 använde sex utbildade medarbetare regelbundet skotrar i Parisområdet, vilket lett till lägre koldioxidutsläpp, men också bättre effektivitet i verksamheten.

Under 2016 har Loomis Frankrike också tagit fram en ny bepansrad lastbilsprototyp med bättre miljöprestanda. Den nya bepansrade lastbilen har också särskild design för att erbjuda en bättre komfort och arbetsmiljö för förarna. De första lastbilarna levererades i januari 2017.

Loomis i Frankrike har vidtagit åtgärder för att minska pappersanvändningen. Utöver att anställda uppmuntras använda datorer och kommunicera digitalt är alla lokalkontor i Frankrike utrustade med Securcash, ett affärssystem som underlättar informationsutbyte och som väsentligt minskar pappersförbrukningen.

It- och säljavdelningen arbetar också tillsammans för att utveckla nya lösningar för minskad pappersförbrukning för kunderna, i affärsrelationerna med Loomis.

Österrike

I juni 2016 flyttade Loomis Österrike sitt datacenter till ett väletablerat samlokaliseringscenter i Wien. Det nya, moderna datacentret får sin el från endast förnybara energikällor och använder den senaste tekniken för ökad energieffektivitet. Byggnaden är certifierad i den högsta kategorin enligt Green Building Certification från den internationellt godkända certifieringen Green Building Certification LEED (Leadership in Environmental Design).

Genom att flytta Loomis IT-infrastruktur till ett mer energieffektivt datacenter har Loomis dessutom kunnat minska totala antal servrar, enheter för avbrottsfri strömförsörjning samt kylsystem. Som ett resultat av detta har Loomis Österrike avsevärt minskat sin klimatpåverkan.

Riskhantering

Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och förvara kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Det är ett betydelsefullt uppdrag som anförtros Loomis. En proaktiv riskhantering på alla nivåer och i samtliga delar av verksamheten är därför väsentlig.

Loomis tjänsteområden värdetransporter, kontanthantering och internationell värdehantering är direkt förknippade med ett antal risker. Förutom rena personskador finns det också risker att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Loomis har genomfört ett systematiskt, omfattande och kontinuerligt arbete under ett flertal år för att säkerställa en effektiv riskhantering.

Risker följs upp löpande

Med tanke på den risk som värdehantering innebär, är riskoch säkerhetsutvärdering ett självklart moment i varje ny affär. I varje affär vägs risk mot lönsamhet. När en identifierad risk accepterats, följs den upp löpande eftersom förutsättningarna kan variera över tid.

Loomis har etablerade verktyg och processer för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Riskerna värderas efter två kriterier; dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarliga konsekvenserna för verksamheten blir, om händelsen skulle inträffa.

Central styrning och lokalt ansvar

Loomis har sammanlagt cirka 150 personer som arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region- och landsnivå. Riskhanteringen styrs centralt från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Loomis har en decentraliserad organisation där ansvaret för den dagliga verksamheten ligger på lokalkontoren. Det inkluderar även kontrollfunktioner och operationellt ansvar för riskhantering.

Rapportering och uppföljning

Arbetet med att identifiera risker och att säkerställa att dessa hanteras, sker ute i länderna utifrån riktlinjer från koncernen. Planerna följs systematiskt upp i varje region och land. Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och för att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis tar också regelbunden hjälp av externa säkerhetsexperter för att vidareutveckla koncernens riskhantering.

Proaktivt riskarbete för en säkrare arbetsplats

Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen. Medarbetare som på olika sätt hanterar kontanter, ädelmetaller och värdeföremål arbetar enligt noggranna säkerhetsrutiner för att minimera riskerna som de kan utsättas för. Medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Fokus på att rekrytera rätt personal och bra utbildningsprogram är andra sätt för Loomis att minimera risker.

Loomis bedriver ett omfattande proaktivt riskarbete. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas. Det betyder både en säkrare arbetsplats för Loomis anställda och större trygghet för kunderna.

Mål

Loomis accepterar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som identifierats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer: Ingen förlust av liv och balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Koncernriskchef

Hur säkerställer Loomis en god riskhantering?

Det viktigaste för en framgångsrik riskhantering är att alla medarbetare har ett proaktivt förhållningssätt till risk samt att koncernen har bra processer på plats. Riskhanteringen styrs därför centralt för att säkerställa att alla lokala verksamheter har gemensamma riktlinjer, processer och verktyg för sitt arbete. Lokalkontorscheferna har däremot det yttersta ansvaret att säkerställa riskminimering. De känner bättre än någon annan till riskerna för just deras verksamhet. De känner sin personal, kunder, byggnader, geografiska omgivningar och lokala miljö. De är därmed medvetna om, och ägare av riskerna i sin verksamhet.

Är Loomismodellen en integrerad del av det dagliga riskarbetet?

Framgångsrika företag står ofta inför risken för självbelåtenhet och en känsla av att vara nöjd. Tack vare Loomismodellen säkerställer vi att riskhantering är en integrerad del av verksamheten och att Loomis medarbetare kontinuerligt arbetar proaktivt samt identifierar, bedömer, hanterar och följer upp risker. Likaså sker ett fortlöpande erfarenhetsutbyte. Vi har löpande genomgångar, arrangerar workshops och andra övningar för att utveckla riskarbetet.

Hur har Loomis utvecklat verksamhetens riskhantering under 2016?

Vår riskhanteringsprocess är stabil och har byggts upp under flera år, men 2016 har vi bland annat vidareutvecklat koncernens kontinuitetsplanering samt katastrofplan. Därtill har vi under året implementerat ett nytt digitalt riskidentifierings- och riskrevisionssystem. Det sofistikerade och applikationsbaserade systemet innehåller globala och lokala kontrollfunktioner för att identifiera potentiella risker men även funktioner som säkerställer hantering och uppföljning.

Aktien

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq Stockholm. Sedan den 1 januari 2015 handlas aktien på Nordic Large Cap-listan.

Kursutveckling för Loomis och börsen

Under 2016 steg Loomisaktien i värde och ökade med 3 procent till 271,10 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 12 maj med 198,50 SEK och högsta slutkurs den 1 mars med 284,00 SEK. Börsvärdet för samtliga Loomisaktier uppgick vid årsskiftet till 20 408 MSEK (19 912). Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg under 2016 med 9,3 procent.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 7,00 SEK (6,00), uppgick till 5,6 procent (20,0) under 2016. Totalavkastningen för Nasdaq Stockholm, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2016 till 13,2 procent.

Omsättning

Under 2016 svarade Nasdaq Stockholm för 37 procent (34) av omsättningen och resterande omsättning skedde på andra marknadsplatser där BATS var den största.

Under 2016 omsattes totalt 119,4 miljoner (79,9) Loomisaktier på Nasdaq Stockholm och övriga marknadsplatser. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 471 818 aktier per dag (335 008). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 166 procent (111) under 2016.

Aktiekapital

Vid utgången av 2016 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 71,9 miljoner Baktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid årets slut till 88,36 SEK (77,67).

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2016 uppgick till 53 797 stycken.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt. För räkenskapsåret 2016 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 8,00 SEK (7,00) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 48 procent (49) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (3).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2016 till 14 451 (14 400). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 62,8 procent (62,7) av rösterna och 47,6 procent (47,5) av kapitalet. Loomis röststarkaste ägare, Investment AB Latour, genom Latour Förvaltning AB, och Melker Schörling AB, kontrollerade tillsammans 32,3 procent (41,4) av rösterna och 4,6 procent (17,4) av kapitalet. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 50,9 procent (59,6) av rösterna och 30,8 procent (43,1) av kapitalet, medan det utländska ägandet uppgick till 49,1 procent (40,4) av rösterna och 69,2 procent (56,9) av kapitalet.

Index, kortnamn och ISIN-kod

Loomis B-aktie noterades den 9 december 2008 på Nasdaq Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Sedan 2008 har Loomis börsvärde ökat från 4 miljarder SEK till 20,4 miljarder SEK. Från och med den 1 januari 2015 handlas aktien på Nordic Large Cap-listan. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

AKTIEKURSUTVECKLING 2009–2016

STÖRSTA ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2016

Namn	A -aktier	B-aktier	Röster,%	Kapital,%
Latour Förvaltning AB	2 528 520	–	23,8	3,4
Melker Schörling AB	900 000	–	8,5	1,2
Mawer Investment Management	–	7 198 440	6,8	9,6
BlackRock	–	5 327 068	5,0	7,1
Didner & Gerge Fonder AB	–	4 172 042	3,9	5,5
Capital Group	–	4 019 042	3,8	5,3
Swedbank Robur Fonder	–	3 737 285	3,5	5,0
SEB Fonder inkl Lux	–	3 347 860	3,2	4,4
Fidelity	–	2 404 484	2,3	3,2
Norges bank	–	2 164 954	2,0	2,9
De 10 största ägarna	3 428 520	32 371 175	62,8	47,6
Övriga utländska ägare	–	30 953 730	29,2	41,1
Övriga svenska ägare	–	8 526 404	8,0	11,3
Totalt	3 428 520	71 851 3091)	100,0	100,0

1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2016.

Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2016

	Antal aktier	Antal aktie ägare	Andel av totala röster, %	Andel av totalt kapital, %
1–1 000	1 604 369	13 773	1,6	2,2
1 001–5 000	891 275	405	0,8	1,2
5 001–10 000	409 711	54	0,4	0,5
10 001–100 000	4 380 045	129	4,1	5,9
100 001–	67 994 429	90	93,2	90,3
Totalt	75 279 829	14 451	100,0	100,0

NYCKELTAL

	2016	2015
Resultat per aktie före utspädning, SEK1)	16,73	14,21
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	16,73	14,21
Utdelning, SEK	8,002)	7,00
P/E-tal	16,2	18,6
Eget kapital per aktie efter utspädning, SEK	88,36	77,67
Börskurs den 31 december, SEK	271,10	264,50

1) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgick till 75 226 022 stycken. Antal B-aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.

Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.

2) Föreslagen utdelning för årsstämman 2017 är 8,00 SEK per aktie. Vid utgången av 2016 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till cirka 3 procent.

Bolagsstyrning

Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker samtidigt som de utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att kunna uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på Nasdaq Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden. Koden, som finns tillgänglig på www.bolagsstyrning.se, bygger på principen "följ eller förklara" vilket innebär att företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men då redovisa avvikelsen och ange skälen till denna samt beskriva den lösning som har valts i stället. Under 2016 har Loomis följt Koden i alla avseende med undantag för punkterna 2.4 och 9.7.

Enligt punkt 2.4 i Koden ska valberednings ordförande inte utgöras av styrelsens ordförande eller annan styrelseledamot. Ordförande i Loomis ABs valberedning, Jan Svensson, är även styrelseledamot vilket därmed avviker mot vad Koden anger. Anledningen till att Jan Svensson utsetts till valberedningens ordförande är att det kan anses vara ett naturligt val med hänsyn tagen till Loomis ABs ägarstruktur. Jan Svensson är vd och koncernchef för Investment AB Latour som, genom Latour Förvaltning AB, är en av Loomis två röststarkaste huvudägare.

Den andra avvikelsen avser kodregel 9.7 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram ska intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Loomis incitamentsprogram, som beskrivs på sidan 51 under rubriken "Övriga väsentliga händelser under året", innebär att aktier förvärvas till marknadspris för del av intjänad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år i fall de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersätter ett helt kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att tvåårsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet.

Aktieägare

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ och det forum där aktieägarnas rätt att besluta i bolagets angelägenheter utövas. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att delta på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.

Loomis AB:s aktiekapital bestod per den 31 december 2016 av 3 428 520 stycken A-aktier och 71 851 309 stycken B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis AB:s största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2016 framgår av nedanstående tabell.

STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 31 DECEMBER 2016 ANDEL

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Röster, %	Kapital, %
Latour Förvaltning AB	2 528 520	–	23,8	3,4
Melker Schörling AB	900 000	–	8,5	1,2
Mawer Investment Mana gement	–	7 198 440	6,8	9,6
BlackRock	–	5 327 068	5,0	7,1
Didner & Gerge Fonder AB	–	4 172 042	3,9	5,5
Capital Group	–	4 019 042	3,8	5,3
Swedbank Robur Fonder	–	3 737 285	3,5	5,0
SEB Fonder inkl Lux	–	3 347 860	3,2	4,4
Fidelity	–	2 404 484	2,3	3,2
Norges Bank	–	2 164 954	2,0	2,9
De 10 största ägarna	3 428 520	32 371 175	62,8	47,6
Övriga utländska ägare	–	30 953 730	29,2	41,1
Övriga svenska ägare	–	8 526 404	8,0	11,3
Totalt	3 428 520	71 851 3091)	100,0	100,0
1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per den 31 december 2016.

Källa: Monitor av Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från bland annat Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.

Organisation av bolagsstyrning

Årsstämma

Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålls en gång per år för att bland annat behandla följande:

• Ändringar i bolagsordningen
• Val av styrelse och styrelsens arvode
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
• Val av revisorer
• Fastställelse av resultat- och balansräkning
• Disposition av bolagets vinst eller förlust
• Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare och
• Beslut om införande av eventuella aktierelaterade incitamentsprogram.

Årsstämman 2016 i Loomis AB (publ) hölls den 2 maj 2016 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 59,1 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor.

För ytterligare information om Loomis årsstämmor och årsstämma 2017 hänvisas till Loomis webbplats www.loomis.com och sidan 112.

Valberedning inför årsstämman 2017

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen, val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Information om vilka personer som vid årsstämman 2016 omvaldes till att ingå i Loomis valberedning finns i tabellen på sidan 40.

Årsstämman 2016 beslutade att, för det fall en aktieägare, som representeras av en av valberedningens ledamöter inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2017, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är även publicerad på Loomis webbplats. Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis AB:s valberedning. Två valberedningsmöten har hållits under 2016.

Revisorer

Årsstämman 2016 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Patrik Adolfson som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om ett år.

Revisorerna granskar bolagets årsredovisning, koncernredovisning och räkenskaper samt styrelsens och vd:s förvaltning. Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i samband med årsbokslutet sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat revisionskommittén utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder.

Till revisorerna har arvode utgått enligt tabell nedan. För ytterligare information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10. För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Patrik Adolfson, se sidan 46.

Styrelse

Styrelsens arbetsformer och ansvar

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för organisation och förvaltning av bolaget och koncernen i enlighet med den svenska aktiebolagslagen, och utser även verkställande direktör* och koncernchef* samt revisions- och ersättningsutskott. Den verkställande direktören, tillika koncernchefen, ansvarar för att sköta den dagliga verksamheten inom bolaget i enlighet med styrelsens riktlinjer. Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till verkstäl-

* Under perioden 1 januari 2016–3 maj 2016 var Anders Haker vd för Loomis AB och Lars Blecko koncernchef för Loomis-koncernen. Från och med 4 maj 2016 är Patrik Andersson vd för Loomis AB och koncernchef för Loomis.

lande direktör tillika koncernchef.

Styrelsens verksamhet samt ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken dokumenteras i en skriftlig instruktion som fastställs minst en gång per år. Enligt arbetsordningen fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, ekonomisk rapportering, företagsförvärv och avyttringar, större investeringar, finansiering samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Instruktionen inkluderar även en arbetsordning för vd tillika koncernchef liksom en instruktion för finansiell rapportering.

Arbetsordningen innefattar även en instruktion om att en årlig utvärdering av styrelsens arbete ska utföras. På årsbasis besvarar samtliga styrelseledamöter ett frågeformulär som upprättats av valberedningen angående kvalitén på styrelsens arbete. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens eget utvärderingsarbete samt att ge valberedningen ett underlag för nomineringsarbetet.

Styrelsen ansvarar vidare för att bolaget har god intern kontroll och utvärderar löpande hur bolagets system för intern kontroll fungerar. Styrelsen ska se till att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastlagda principer för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs, detta arbete beskrivs närmare i styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering med början på sidan 43.

Styrelsen har även fastställt ett antal policies för Loomis centrala områden, se vidare under avsnittet Kontrollmiljö på sidan 44.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden följer verksamheten genom löpande kontakter med verkställande direktören och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får tillfredsställande information och beslutsunderlag. Ordföranden tillser även att den ovan nämnda årliga utvärderingen av styrelsens och verkställande direktörens arbete genomförs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens sammansättning

Loomis styrelse ska bestå av minst fem och högst tio stämmovalda

VALBEREDNING

Valberednings medlem	Företräder	Nyval/ omval	Oberoende mot större aktieägare
Jan Svensson (ordf)	Latour Förvaltning AB	Omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	Omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	Omval	Ja
Johan Strandberg	SEB Fonder	Omval	Ja
Henrik Didner	Didner & Gerge fonder	Omval	Ja

2015 3
1
0
1
5
–
5

ordinarie ledamöter, utan suppleanter. Därtill kan styrelsen bestå av två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter för dessa. För uppgifter om Loomis styrelseledamöter se tabellen nedan samt sidorna 46–47. Ulrik Svensson har i december 2016 lämnat sitt uppdrag i styrelsen till följd av att han vid årsskiftet 2016/2017 avgått som vd för Melker Schörling AB.

Styrelsen ska sammanträda minst fem gånger per år, inklusive ett konstituerande sammanträde efter årsstämman, och därutöver när situationen så påkallar. Vid varje styrelsemöte deltar även ekonomi- och finansdirektören samt, i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl. I det fall koncernchefen ej är styrelseledamot närvarar även koncernchefen vid varje styrelsemöte. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen. För information om styrelseledamöternas närvaro vid styrelsemöten se tabell nedan.

Oberoende

Fem av sex styrelseledamöter valda av årsstämman 2016 betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Tre av sex på årsstämman 2016 valda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att styrelsesammansättningen i Loomis AB under året uppfyllt de krav på oberoende som uppställs i Koden. För information om vilka styrelseledamöter som anses vara oberoende i förhållande större aktieägare respektive bolaget, se tabellen nedan.

Samtliga av stämman valda styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidorna 46–47.

Styrelsens arbete under 2016

Under helåret 2016 höll styrelsen totalt åtta möten varav ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

• Strategi för verksamheten
• Delårsrapporter och årsredovisning
• Presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2017 samt fastställande av budget för 2017

• Investeringar samt förvärv och avyttring av verksamheter

• Frågor rörande intern kontroll

• Revisionsfrågor
• Finansieringsfrågor och
• Årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs uppgifter är bland annat att:

• Följa upp bolagets ekonomiska rapportering
• Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning
• Följa upp revisions- och redovisningsfrågor
• Utvärdera och följa upp revisorernas opartiskhet och självständighet samt
• Biträda bolagets valberedning vid upprättande av förslag till revisorsval.

Revisionskommittén är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. Under året har styrelseledamöterna Ulrik Svensson (ordförande och ledamot till och med december 2016) och Cecilia Daun Wennborg (ordförande från och med januari 2017) ingått i revisionskommittén. Från och med januari 2017 är Ingrid Bonde ledamot i revisionskommittén. Samtliga betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Vid revisionskommitténs möten närvarar normalt även bolagets revisorer, koncernchef tillika vd, ekonomi- och finansdirektör samt ansvarig för Financial Control & Treasury. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, andra tjänstemän från koncernen. Under 2016 hade kommittén totalt fyra möten.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga ersättningar, optioner, pensioner

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Styrelseledamot	Invald	Styrelse arvode1) (SEK)	Kommitté arvode1) (SEK)	Styrelse möten (8 totalt)	Ersättnings kommitté (1 totalt)	Revisions kommitté (4 totalt)	Oberoende mot större aktieägare	Oberoende mot bolaget
Alf Göransson (ordf)	2007	700 000	100 000	8	1	–	Nej	Ja
Patrik Andersson (Vd)2)	2016	–	–	5	–	3	Ja	Nej
Ingrid Bonde	2013	325 000	–	8	–	–	Ja	Ja
Cecilia Daun Wennborg	2013	325 000	100 000	8	–	4	Ja	Ja
Jan Svensson	2006	325 000	50 000	8	1	–	Nej	Ja
Ulrik Svensson3)	2006	325 000	200 000	8	–	4	Nej	Ja
Magnus Kinnunen4)	2015	–	–	6	–	–
Lars Sjögren4)	2015	–	–	6	–	–

1) Arvoden beslutade av årsstämman 2016. Arvoden avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2016 och årsstämman 2017. För kostnadsförda arvoden under 2016, se not 11.

2) Patrik Andersson valdes in i styrelsen vid årsstämman 2 maj 2016. Han deltog därmed inte vid årets första tre styrelsemöten och inte heller vid årets första möte med revisionskommittén.

3) Ulrik Svensson har i december 2016 lämnat sitt uppdrag i styrelsen till följd av att han vid årsskiftet 2016/2017 avgått som vd för Melker Schörling AB.

4) Magnus Kinnunen och Lars Sjögren har efter årsskiftet 2016/2017 lämnat sina uppdrag som arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Som en följd av detta har Jonas Karlsson, som arbetstagarsuppleant, inträtt i styrelsen.

och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Jan Svensson. Under 2016 hölls ett möte i ersättningskommittén.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består för närvarande av vd tillika koncernchef, regionchef USA (tillika vice vd Loomis AB), regionchef Northern and Eastern Europe, regionchef UK, regionchef Southern Europe, President Loomis International, koncernens ekonomi- och finansdirektör, koncernens personaldirektör, koncernriskchef samt Head of Growth. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidorna 48–49.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor Ersättning till vd tillika koncernchef och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för vd tillika koncernchef och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd tillika koncernchef och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare avseende avtal som ingås efter årsstämman 2017, se vidare sidan 54 och för ytterligare information kring ersättning till vd och övrig koncernledning, se not 11.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning har styrelsen det övergripande ansvaret för att säkerställa att koncernen har ett effektivt system för intern kontroll och riskhantering. Loomis styrelse granskar kontinuerligt hur väl intern kontroll över finansiell rapportering och riskhantering fungerar och initierar åtgärder för att främja förbättring av intern kontroll.

Intern kontroll och riskhantering

Loomis interna kontroll och riskhantering avseende den finansiella rapporteringen är utformad för att säkerställa en hög tillförlitlighet i processerna kring upprättandet av de finansiella rapporterna samt för att säkerställa att tillämpliga redovisningskrav och andra krav på Loomis som ett noterat bolag efterlevs. Intern kontroll är en integrerad del av Loomis bolagsstyrning och innefattar även operationell riskhantering då denna är en betydande del av Loomis verksamhet. Den interna kontrollen involverar såväl styrelsen som ledande befattningshavare och övriga medarbetar på alla nivåer inom organisationen. Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Styrelsen utvärderar årligen koncernens behov av att införa en formell internrevisionsfunktion. Vid behov kan styrelsen besluta om att extra insatser ska genomföras vilka kan utföras av såväl egen personal som av extern part. Under 2016 beslöt styrelsen att engagera en extern part för att utföra specifika internrevisionsgranskningar.

Finansiell rapportering

Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och regionernas finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. Inom Loomis finns en regionstruktur som ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive region. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger dock respektive dotterbolag och landsledning.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionskommittén när så erfordras.

Operationell riskhantering

Att hantera kontanter och andra värdeföremål är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operationell riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

• Ingen förlust av liv
• Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Strategin för operationell riskhantering är utformad med syfte att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas.

Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden hela tiden förändras. Väsentliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje regions- och landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning genomförs rutinmässigt inom hela koncernen. Koncernledningen, revisionskommittén och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidorna 34–35 för mer information om koncernens arbete med operationella risker.

Interna kontrollsystem

Loomis har en väl etablerad process som syftar till att säkerställa en hög nivå på intern kontroll och riskhantering. Loomis ramverk för intern kontroll omfattar områdena 1. Kontrollmiljö, 2. Riskbedömning, 3. Kontrollaktiviteter, 4. Information och kommunikation samt 5. Övervakning.

1. Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och ett antal av de mest väsentliga interna styrdokumenten:

• Attestordning; innehåller en beslutsdelegering. Loomiskoncernen utgör en decentraliserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna.
• Finanspolicy; innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
• Informationssäkerhetspolicy; innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
• Inköpsrutiner; innehåller ett övergripande ramverk för att

uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.

• Insiderpolicy; verkar som ett komplement till gällande svensk lagstiftning och europeisk förordning avseende insiderhandel. Policyn fastställer rutiner för bland annat hantering av insiderinformation, hantering av loggbok samt definierar när handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig för samtliga personer i ledande ställning i Loomis AB samt även andra utvalda kategorier av anställda.
• Internal Control Requirements; redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.
• Kommunikationspolicy; syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.
• Kundkontraktspolicy; specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
• Policy avseende förhandsgodkännande av revisions och icke-revisions tjänster; innehåller riktlinjer för godkännande av revisionstjänster utförda av Loomis externa revisorer samt icke-revisons tjänster utförda av den huvudansvariga revisorn. Policyn har till syfte att säkerställa revisorns oberoende jämtemot Loomis.
• • Riskhanteringspolicy; innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker såsom riktlinjer för den operationella kontanthanteringen.
• Rutiner avseende handelssanktioner; innehåller en beskrivning av generella handelssanktioner, belyser hög risk länder och ger generella riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas för att säkerställa att Loomis följer såväl internationella som lokala lagar och regelverk avseende handelssanktioner.
• Uppförandekod; har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.

2. Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av företagsövergripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen.

3. Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

• Självutvärdering: Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av koncernens krav på intern kontroll. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen. För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet på koncern-, region-, och på landnivå. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, regionledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

• Internkontrollaktiviteter: Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis internkontrollaktiviteter består primärt i att:
• Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
• Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
• Ansvara för bolagets insyns- och complianceärenden för koncern och dotterbolag.
• Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliance-relaterade områden.
• Genom landsbesök, utförda av Loomis egen personal eller med hjälp av extern part, följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.
• Cash auditors inom Loomis koncernen regelbundet granskar avstämningsrutinerna inom den operationella kontanthanteringsverksamheten. Detta arbete inkluderar även inventering av kontantlagren på Loomis uppräkningscentraler. Dessa inventeringar sker utöver de dagliga avstämningar som utförs på alla uppräkningscentraler.
• Finansiell uppföljning: Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala lands- och ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.
• Letter of representation: Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.

• Hantering och uppföljning av risk: Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och regionerna, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och rent ekonomiskt. Koncernriskchefen rapporterar till vd tillika koncernchef samt till revisionskommittén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

4. Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

5. Övervakning

Loomis styrelse, vd tillika koncernchef samt ekonomi- och finansdirektör övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

• Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
• Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/ undersökningar.
• Genomgång av koncernledningens månatliga verksamhetsavstämningar där enhetens faktiska resultat jämförs med budget, analyser av avvikelser samt uppföljning av nyckeltal och prognoser.
• Tillsättelse av en revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen. Revisionskommittén diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén granskar även delårsrapporterna och årsredovisningen innan den rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering.

Loomis styrelse

	Alf Göransson	Patrik Andersson	Ingrid Bonde
Info	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009. Ordförande i ersättningskommittén.	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2016. Vd och koncernchef i Loomis AB sedan 4 maj 2016.	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013. Ledamot i revisionskommittén fr.o.m. januari 2017.
Född	1957	1963	1959
Utbildning	Internationell ekonomi, Göteborgs Universitet.	Internationell civilekonom, Lunds Universitet.	Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Erfarenhet	Vd och koncernchef NCC AB 2001–2007, koncernchef Svedala Industri AB 2000– 2001, affärsområdeschef Cardo Rail 1998–2000 och vd Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998.	Vd Orkla Foods Sverige, ledande befatt ningar inom Unilever-koncernen, vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt vd och koncernchef Rieber & Son.	Finansdirektör och vice vd Vattenfall 2012–2016, vd och koncernchef AMF Pensionsförsäkring AB 2008–2012, Gene raldirektör Finansinspektionen 2003–2008, Överdirektör Riksgäldskontoret 1996–2002 och finanschef SAS 1991–1996.
Andra upp drag	Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Securitas AB. Ordförande i Ligue Inter nationale des Sociétés de Surveillance. Styrelseledamot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.	Styrelseledamot i Ecolean AB.	Styrelseordförande i Hoist Finance AB.
Aktier i Loomis den 31/12 2016	6 000 (privat)	2 000 (privat)	1 940 (privat)
Övrig info	Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.	Oberoende i förhållande till större aktieägare. Ej oberoende i förhållande till bolaget.	Oberoende i förhållande till större aktieägare.

Revisor

Patrik Adolfson PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av Far. Huvudansvarig revisor från och med 2011. Andra revisionsuppdrag: Attendo AB, Catella AB, Nordstjernan Investment AB och Securitas AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2016: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

	Cecilia Daun Wennborg	Jan Svensson	Jonas Karlsson
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2016. Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013. och styrelseordförande sedan 2009. Vd och koncernchef i Loomis AB sedan 4	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2013.	Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.	Arbetstagarsuppleant, utsedd av Unionen.
maj 2016. Ledamot i revisionskommittén fr.o.m. Ordförande i ersättningskommittén. januari 2017.	Ledamot i revisionskommittén under 2016 och ordförande i revisionskommittén fr.o.m. januari 2017.	Ordförande i valberedningen och ledamot i ersättningskommittén.
1957 1963 1959	1963	1956	1984
Internationell ekonomi, Internationell civilekonom, Civilekonom, Göteborgs Universitet. Lunds Universitet. Handelshögskolan i Stockholm.	Civilekonom, Stockholms Universitet.	Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm.	Gymnasieutbildning.
Vd och koncernchef NCC AB 2001–2007, Vd Orkla Foods Sverige, ledande befatt Finansdirektör och vice vd Vattenfall ningar inom Unilever-koncernen, vd för koncernchef Svedala Industri AB 2000– 2012–2016, vd och koncernchef AMF Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen 2001, affärsområdeschef Cardo Rail Pensionsförsäkring AB 2008–2012, Gene samt vd och koncernchef Rieber & Son. 1998–2000 och vd Swedish Rail System i raldirektör Finansinspektionen 2003–2008, Scancemkoncernen 1993–1998. Överdirektör Riksgäldskontoret 1996–2002 och finanschef SAS 1991–1996.	Vice vd Ambea AB, vd Carema Vård och Omsorg AB, ekonomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillförordnad vd Skandia banken, Sverigechef Skandia och vd Skandia Link.	Vd AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.
Styrelseledamot samt vd och koncernchef Styrelseledamot i Ecolean AB. Styrelseordförande i Hoist Finance AB. i Securitas AB. Ordförande i Ligue Inter nationale des Sociétés de Surveillance. Styrelseledamot i Hexpol AB och Axel Johnson Inc., USA.	Styrelseledamot i Bravida Holding AB, ICA Gruppen AB, Getinge AB, Sophiahemmet AB, Atvexa AB, Hotel Diplomat AB, Stiftel sen Oxfam Sverige och CDW Konsult AB.	Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Investment AB Latour. Styrelseordförande i Oxeon AB, AB Fagerhult, Nederman Holding AB, Tomra Systems ASA och Troax AB. Styrelseledamot i Assa Abloy.	Arbetstagarrepresentant i styrelsen för Loomis Sverige AB.
2 000 (privat) 1 940 (privat)	1 400 (privat)	2 000 (privat)
Ej oberoende i förhållande till större Oberoende i förhållande till större Oberoende i förhållande till större aktieägare. aktieägare. Ej oberoende i förhållande aktieägare. till bolaget.	Oberoende i förhållande till större aktieägare.	Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Koncernledning

	Patrik Andersson	Lars Blecko	Johannes Bäckman	Anders Haker	Patrik Högberg
Info	Vd och koncernchef	Regionchef USA och vice vd Loomis AB	Head of Growth	Ekonomi- och finansdirektör	Regionchef Northern and Eastern Europe
Född	1963	1957	1964	1961	1968
Anställd	2016	2008	2013	2012	2009
Utbildning	Internationell civileko nom, Lunds Universitet.	Master of Science, Karlstad Universitet.	Civilekonom, Handels högskolan i Stockholm, kinesiska och thailändska vid universiteten i Stock holm, Lund och Beijing.	Civilekonom, Uppsala Universitet.	Master of Business Administration, Stock holms Universitet.
Erfarenhet	Vd Orkla Foods Sverige, ledande befattningar inom Unilever-koncernen, vd för Wasabröd globalt inom Barilla-koncernen samt vd och koncernchef Rieber & Son.	Vd och koncernchef Loomis 2008–2013, koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB och Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Bel gien, Schweiz, Tyskland och England.	Corporate Development Director, Managing Direc tor South East Asia och Mergers and Acquisitions Director för Xylem Inc.	CFO Lundin Mining Corp., CFO Boliden AB, Controller Trelleborg Finans, revisor Price Waterhouse.	Vd Loomis Sverige AB, vd Norstedts Juridik och vd Svensk Kassaservice.
Andra uppdrag	Styrelseledamot i Ecolean AB.	–	–	–	–
Aktier i Loomis den 31/12 2016	2 000 (privat)	37 291 (privat)	191 (privat)	2 056 (privat)	4 180 (privat)
Till kommande aktier i Loomis*	–	6 460	761	1 482	1 942
	*Hänförliga till Incitamentsprogram 2015

Martti Ojanen			Mårten Lundberg	López Periago	Georges	Kenneth Högman
Koncernriskchef			Personaldirektör	Regionchef Southern	Europe	Regionchef UK
	1962		1965		1965	1957
	2009		2014		1985	1978
Växjö Universitet.	Civilekonom,	Fil. kand HR, Stockholms	Universitet samt Executive Master HRM vid Bocconi University, Milano.	Civilekonom, manage mentutbildningar inom	företaget.	Ingenjör, management utbildningar inom företaget.
Vice President Risk Management Marsh AB.		Skandia Norden, HR-chef Head of Compensation & benefits Swedbank, HR If Skadeförsäkring och Sälj	HR-chef Market Units, Eniro AB, HR direktör Swedbank International, & marknad Skandia.	Verksamhetschef Spanien, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS.		Direktör för affärs utveckling Loomis AB, regionchef Securitas CHS Nordic och vd Securitas CHS Sverige.
	–		–		–	–
10 665 (privat)			–	5 689 (privat)		20 195 (privat)
	870		798		3 724	–

Stockholm den 24 mars 2017

Styrelsen i Loomis AB

Styrelseordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Alf Göransson Ingrid Bonde Cecilia Daun Wennborg

Jan Svensson Patrik Andersson Jonas Karlsson vd och koncernchef

Styrelseledamot Styrelseledamot, Arbetstagarsuppleant

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Loomis AB (publ), org.nr 556620-8095

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2016 på sidorna 38–50 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6§ andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 24 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2016.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder nationella värdehanteringstjänster i USA, i stora delar av Europa och i Argentina samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Tjänsteutbudet är heltäckande i både Europa* och i USA. I segment Europa svarar värdetransporter för 67 procent (68) av intäkterna medan kontanthantering utgör 33 procent (32). I segment USA står värdetransporter för 67 procent (69) av intäkterna och kontanthantering för 33 procent (31). Segmentet International innefattar verksamhetsområdena, internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och, fram till och med den 30 juni 2016, övrig logistikhantering.

Loomis verksamhet handlar om att ta över kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Av verksamhetens natur finns dels risk att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen dels risk för personskador. Hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget och sammanlagt 150 personer arbetar med operationell riskhantering på koncern-, region och landnivå. Riskhanteringen styrs från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete. Etablerade verktyg och processer finns för att identifiera, vidta åtgärder och följa upp risker. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen och medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas.

Väsentliga händelser under året

Förvärv och avyttringar

I juli 2016 offentliggjordes att Loomis avyttrat verksamhetsgrenen allmän frakthantering till Rhenus Alpina AG. Verksamhetsgrenen övertogs i samband med förvärvet av VIA MAT som genomfördes under 2014. Den avyttrade verksamheten, som inte tillhörde Loomis kärnverksamhet, erbjöd internationella transporter via flygfrakt, sjöfrakt, väg och järnvägstransporter. Verksamheten överläts den 1 juli 2016. Den avyttrade verksamhetens intäkter uppgick till 57 MCHF (motsvarande 499 MSEK) och verksamhetens rörelseresultat (EBITA) uppgick till 1 MCHF (motsvarande 9 MSEK) för räkenskapsåret 2015. Verksamhetsgrenen allmän frakthantering redovisades i segment International. En realisationsvinst före skatt om 81 MSEK redovisades som en jämförelsestörande post i det tredje kvartalet 2016.

I augusti 2016 offentliggjordes att Loomis danska dotterbolag träffat en överenskommelse att förvärva samtliga aktier i Bankernes Kontantservice A/S ("BKS"). BKS hade sitt huvudkontor i Köpenhamn, Danmark. Köpeskillingen med tillägg för övertagen nettoskuld (Enterprise value) uppgick vid förvärvstillfället till ca 250 MDKK motsvarande ca 316 MSEK. BKS omsatte under 2015 ca 340 MDKK (exklusive en engångsintäkt från BKS tidigare ägare) och omsättningen för Loomis Danmark uppgick till cirka

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs kurser var resultatförbättringen cirka 194 MSEK. Organisk tillväxt upp som en del av det europeiska segmentet.

92 MDKK under 2015. Förvärvet gav Loomis i Danmark möjlighet att utöka sin kundbas och utföra tjänster till både bank- och handelskunder. Den förvärvade verksamheten redovisas i Segment Europa och konsoliderades i Loomis räkenskaper från och med det att transaktionen slutfördes den 22 augusti 2016. Till följd av integreringskostnader har förvärvet haft en marginellt negativ påverkan på Loomis resultat per aktie för 2016.

För mer information, se not 15.

Övriga väsentliga händelser under året

Den 4 maj 2016 tillträdde Patrik Andersson som vd och koncernchef för Loomis.

Vid årsstämman den 2 maj 2016 röstade årsstämman 2016, i enlighet med styrelsens förslag, igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2016). I likhet med tidigare incitamentsprogram innebär Incitamentsprogram 2016 att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB, vilka tilldelas deltagarna i början av 2018. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2018, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelningen av nämnda aktier beslutade stämman att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

I likhet med flera andra företag i Spanien har Loomis spanska dotterbolag granskats av den spanska konkurrensmyndigheten (CNMC). I november 2016 informerade myndigheten Loomis Spanien om sitt beslut. Beslutet innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis Spanien för otillbörlig marknadsuppdelning. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och motsätter sig därför innehållet i beslutet och bötesbeloppet. Loomis har överklagat beslutet till spansk domstol. Ett eventuellt negativt utfall bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på varken koncernens resultat eller finansiella ställning.

Som en följd av att Ulrik Svensson lämnade sin anställning som vd i Melker Schörling AB vid årsskiftet 2016/2017 har han under december 2016 även lämnat sitt uppdrag som styrelseledamot i Loomis AB.

Intäkter och resultat

Koncernen

Intäkterna för helåret 2016 uppgick till 16 800 MSEK jämfört med 16 097 MSEK för föregående år och den organiska tillväxten var 5 procent (2). Det kontanthanteringskontrakt som implementerades succesivt i USA under 2015, ökade intäkter från SafePoint samt ökad försäljning i ett antal europeiska länder är de främsta förklaringarna till den organiska tillväxten. Den valutajusterade tillväxten om 5 procent (7) inkluderar intäkter hänförliga till det i augusti genomförda förvärvet i Danmark samt de under 2015 genomförda förvärven i USA och Storbritannien. Den valutajusterade tillväxten påverkades negativt av att verksamhetsgrenen allmän frakthantering avyttrades i början av det tredje kvartalet 2016.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick för helåret till 1 890 MSEK jämfört med 1 703 MSEK föregående år. Vid jämförbara valuta-

MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Resultaträkning
Totala intäkter	16 800	16 097	13 510	11 364	11 360
Rörelseresultat (EBITA)1)	1 890	1 703	1 370	1 099	1 019
Årets resultat	1 258	1 069	910	736	650
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 665	2 118	1 819	1 302	1 239
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 175	–1 658	–2 569	–709	–1 003
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–1 510	–386	946	–641	–261
Periodens kassaflöde	–20	74	196	–48	–24
MSEK	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Balansräkning
Sysselsatt kapital	10 576	10 268	9 127	6 290	6 070
Nettoskuld	3 929	4 425	4 219	2 125	2 475
Eget kapital	6 647	5 843	4 907	4 165	3 595

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

inom kontanthanteringsverksamheten och SafePoint i USA samt att det kontinuerliga arbetet med effektivitetsförbättringar fortsatt ge resultat i både Europa och USA är de främsta förklaringarna till att rörelsemarginalen förbättrades till 11,2 procent (10,6).

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 1 852 MSEK (1 575) vilket inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –62 MSEK (–62), förvärvrelaterade kostnader om –56 MSEK (–79) samt en jämförelsestörande post om 81 MSEK (12). De förvärvsrelaterade kostnaderna är främst hänförliga till kostnader relaterade till förvärvet av BKS i Danmark. Den jämförelsestörande intäkten avser redovisad realisationsvinst avseende den genomförda avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering.

Resultat före skatt om 1 735 MSEK (1 461) innefattar ett finansnetto om –117 MSEK (–114).

Skattekostnaden för året uppgick till –477 MSEK (–392) vilket motsvarar en skattesats om 27 procent (27).

Resultat per aktie före och efter utspädning uppgick till 16,73 SEK (14,21).

Segmenten

Europa*

I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 3 procent (4) och den organiska tillväxten var 0 procent (1). Rörelsemarginalen uppgick till 13,4 procent jämfört med 12,7 procent föregående år.

USA

Den valutajusterade tillväxten uppgick till 12 procent (7) och den organiska tillväxten uppgick 11 procent (6). Rörelsemarginalen uppgick till 11,5 procent jämfört med 10,8 procent föregående år.

International

Intäkterna för helåret uppgick till 1 149 MSEK jämfört med 1 419 MSEK för helåret 2015. Den valutajusterade tillväxten uppgick till –17 procent (e/t) och den organiska tillväxten var 0 procent (e/t). De lägre intäkterna och den negativa valutajusterade tillväxten förklaras av att verksamhetsgrenen allmän frakthantering avyttrades per den 1 juli 2016. Rörelsemarginalen uppgick till 6,7 procent (6,1).

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 2 665 MSEK (2 118). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –1 175 MSEK (–1 658) vilket innefattar nettoinvesteringar i anläggningstillgångar om –1 120MSEK (–1 379) samt nettot av förvärv och avyttring av verksamhet om –55 MSEK (–279). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till – 1 510 MSEK (–386) och inkluderar en utdelning till aktieägare om –527 MSEK (–451).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 4 615 MSEK (4 352) vilket motsvarar 27 procent (27) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 10 576 MSEK (10 268). Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 18 procent (17), nettoskulden uppgick till 3 929 MSEK (4 425) och soliditeten uppgick till 45 procent (41).

Under det tredje kvartalet upprättades långsiktiga affärsplaner och i samband med detta prövades om det förelåg något nedskrivningsbehov för någon av koncernens kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde överstigande återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning av goodwill inte har redovisats under 2016.

Eget kapital

Eget kapital ökade under året med 804 MSEK och uppgick till 6 647 MSEK (5 843) per 31 december 2016. Årets resultat om 1 258 MSEK, omräkningsdifferenser om 402 MSEK samt aktierelaterad ersättning om 11 MSEK ökade det egna kapitalet med 1 671 MSEK. Säkring av nettoinvesteringar om –159 MSEK, lämnad utdelning om –527 MSEK samt aktuariella förluster om – 183 MSEK minskade det egna kapitalet med sammanlagt 869 MSEK. Avkastningen på eget kapital uppgick till 19 procent (18).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

^* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Personal

För 2016 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 21 983 (21 665) i 21 länder (22). Könsfördelningen var 31 procent (30) kvinnor och 69 procent (70) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Moderbolaget

Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Argentina, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Irland, Kanada, Kina, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 19 personer (22). Årets resultat uppgick till 513 MSEK (699*). Under andra kvartalet 2016 delades 527 MSEK (451) ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 7,00 SEK per aktie (6,00).

Risker och osäkerhetsfaktorer

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

Konjunkturutvecklingen under 2016 påverkade vissa geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att även intäkterna och resultatet för 2017 kan komma att påverkas. Förändringar i den allmänna konjunkturen påverkar marknaden för värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp, förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet. För mer information om osäkerhetsfaktorer se not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar samt not 34, Eventualförpliktelser.

Information om Loomis aktie

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis B-aktie noterades på Nasdaq Stockholm, Mid Cap-listan, den 9 december 2008. Från och med 2015 är B-aktierna noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Loomis röststarkaste ägare är huvudsakligen Investment AB Latour, genom Latour Förvaltning AB, och Melker Schörling AB. Dessa två ägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier.

Per den 31 december 2016 fanns 53 797 stycken B-aktier i eget förvar. För ytterligare information om antalet utgivna aktier, kvotvärde samt fördelning mellan A-aktier och B-aktier se not 27 samt not 51. För information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 36–37.

Väsentliga händelser efter årets utgång Förvärv

Den 27 januari 2017 offentliggjordes att Loomis AB ingått en överenskommelse att förvärva samtliga aktier i Cobelguard CIT NV. Cobelguard bedriver nationell värdehantering och har sitt huvudkontor i Ghent, Belgien. Enterprise value, dvs. köpeskilling med tillägg för övertagen nettoskuld, uppgick till ca 12 MEUR motsvarande ca 114 MSEK. Utöver enterprise value har säljarna rätt till en maximal tilläggsköpeskilling om 5 MEUR beroende av den framtida finansiella utvecklingen.

Cobelguard har cirka 170 anställda och för 2016 uppgick omsättningen till cirka 12 MEUR.

Den förvärvade verksamheten kommer att redovisas i segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med den 30 januari 2017, då transaktionen slutfördes. Köpeskillingen erlades vid tillträdet. Till följd av förvärvs- och integrationskostnader beräknas förvärvet att ha en marginell negativ påverkan på Loomis resultat per aktie för 2017.

Arbetet med att upprätta en förvärvsanalys pågår och en preliminär förvärvsanalys kommer att lämnas från och med det första kvartalet 2017.

Övriga väsentliga händelser efter årets utgång

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2017 fattar beslut om ett Incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2017). I likhet med Incitamentsprogram 2016, kommer det tilltänkta Incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2017) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2019. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2019, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier.

Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag, se kallelse till årsstämma på www.loomis.com.

Framtidsutsikter

Marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande och på de allra flesta marknader där Loomis har verksamhet växer mängden kontanter i takt med ekonomin. Det som även förväntas driva Loomis affär är ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal samtidigt som Loomis på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Ingen prognos lämnas för 2017.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 601 808 256 SEK och den 8 maj 2017 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 4 maj 2017.

^* Jämförelsetalet har omräknats som en effekt av byte av redovisningsprincip RFR 2 IAS 21. Effekten från omräkningen på periodens resultat för helåret 2015 uppgår till –198 MSEK. Totalt eget kapital påverkas inte av den förändrade redovisningsprincipen då denna endast medför en omföring inom fritt eget kapital. För ytterligare information se not 36.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):

Summa	4 512 289 961
Årets resultat	513 177 333
Aktierelaterad ersättning	427 9191)
Balanserad vinst	3 998 684 709

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

Summa	4 512 289 961
Överföres till ny räkning	3 910 481 705
Utdelning till aktieägare (8,00 SEK/aktie)	601 808 2562)

1) Förändringen avser aktieswap avseende Incitamentsprogram 2014 samt 2015. 2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).

Som framgår av styrelsens förslag till vinstdisposition står disponibla vinstmedel uppgående till 4 512 289 961 SEK till årsstämmans förfogande. Förutsatt att årsstämman 2017 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 3 910 481 705 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 12 procent av bolagets eget kapital och 9 procent av koncernens eget kapital. Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 44 procent respektive 42 procent.

Det egna kapitalet har inte ökat eller minskat på grund av att tillgångar eller skulder har värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker samt konjunkturläget ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital och soliditet, samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2017 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Patrik Andersson, Lars Blecko, Johannes Bäckman, Anders Haker, Patrik Högberg, Kenneth Högman, Georges López Periago, Mårten Lundberg, Martti Ojanen och Urs Röösli.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna ska vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomiskoncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.

Styrelsen ska varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram ska föreslås årsstämman eller inte. Vid årsstämman 2016 fattades beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast ersättning ska ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) ska motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 80 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig ersättning inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören tillika koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan från tid till annan beslutas om långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t.ex. tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören tillika koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören tillika koncernchefen efter samråd med ersättningskommittén.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 45 MSEK. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

I not 11, Personal, redovisas den totala ersättningen till koncernledningen under 2016, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2016	2015
Intäkter, fortgående verksamhet		16 485	15 391
Intäkter, förvärv		315	706
Totala intäkter	8, 9	16 800	16 097
Produktionskostnader	10,11,12	–12 493	–12 163
Bruttoresultat		4 307	3 934
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–2 417	–2 231
Rörelseresultat (EBITA)1)		1 890	1 703
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–62	–62
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	10,15	–56	–79
Jämförelsestörande poster	10	81	12
Rörelseresultat (EBIT)		1 852	1 575
Finansiella intäkter	13	12	8
Finansiella kostnader	13	–129	–122
Resultat före skatt		1 735	1 461
Inkomstskatt	14	–477	–392
Årets resultat 2)		1 258	1 069

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. 2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2016	2015
Resultat per aktie före utspädning	3	16,733)	14,213)
Resultat per aktie efter utspädning	3	16,73	14,21
Utdelning4)		7,00	6,00
Antal utestående aktier (miljoner)		75,2	75,2
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		75,23)	75,23)

3) Antal utestående aktier, som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning, uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st. 4) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.

Koncernens rapport över totalresultat 5)

MSEK	2016	2015
Årets resultat	1 258	1 069
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–183	46
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser	402	507
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–159	–198
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	61	355
Summa totalresultat för året	1 319	1 424

5) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2016-12-31	2015-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	5 626	5 437
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	15,17	261	349
Övriga immateriella tillgångar	18	114	118
Byggnader och mark	19	731	589
Maskiner och inventarier	19	3 978	3 716
Uppskjuten skattefordran	14	426	481
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	20	80	78
Övriga långfristiga fordringar	21	28	92
Summa anläggningstillgångar		11 245	10 860
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	2 001	1 878
Övriga kortfristiga fordringar	23	161	172
Aktuella skattefordringar	14	239	253
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	506	512
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	54	84
Likvida medel	26	663	654
Summa omsättningstillgångar		3 624	3 555
SUMMA TILLGÅNGAR		14 869	14 415
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		376	376
Övrigt tillskjutet kapital		4 594	4 594
Andra reserver		1 131	876
Balanserat resultat inklusive årets resultat		546	–2
Summa eget kapital		6 647	5 843
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	3 173	4 489
Uppskjuten skatteskuld	14	421	502
Avsättningar för skadereserver	29	209	198
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	799	679
Övriga avsättningar	31	99	106
Summa långfristiga skulder		4 701	5 974
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	754	73
Leverantörsskulder		580	664
Avsättningar för skadereserver	29	195	148
Aktuella skatteskulder	14	122	141
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	1 463	1 243
Övriga avsättningar	31	46	14
Övriga kortfristiga skulder	33	360	316
Summa kortfristiga skulder		3 521	2 598
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		14 869	14 415

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2016	2015
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		1 735	1 461
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande
poster och förvärvsrelaterade kostnader	35	1 117	1 119
Betald inkomstskatt		–326	–341
Förändringar av kundfordringar		–53	–170
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster		192	48
Kassaflöde från den löpande verksamheten		2 665	2 118
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–1 128	–1 384
Försäljning av anläggningstillgångar		8	6
Avyttring av verksamhet	15	147	–
Förvärv av verksamhet1)	15	–201	–279
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 175	–1 658
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–527	–451
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		–168	–258
Upptagande av obligationslån2)		–	549
Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning		–816	–225
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–1 510	–386
Årets kassaflöde		–20	74
Likvida medel vid årets början		654	566
Omräkningsdifferenser på likvida medel		28	14
Likvida medel vid årets slut		663	654

1) Förvärv av verksamhet inkluderar kassaflödeseffekten av förvärvsrelaterade transaktionskostnader.

2) Emission av obligation enligt Loomis MTN-program.

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

			Hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt tillskjutet	Andra	Balanserat resultat inkl.
MSEK	Aktiekapital	kapital	reserver1)	årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2015	376	4 594	604	–666	4 907
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 069	1 069
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	46	46
Omräkningsdifferenser	–	–	507	–	507
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–198	–	–198
Summa övrigt totalresultat	–	–	309	46	355
Summa totalresultat	–	–	309	1 115	1 424
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–451	–451
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	16	–	16
Aktieswapavtal3)	–	–	–15	–	–15
Omvärdering av optionsskuld avseende innehav utan bestämmande inflytande4)	–	–	–37	–	–37
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–37	–451	–488
Ingående balans per 1 januari 2016	376	4 594	876	–2	5 843
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 258	1 258
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–183	–183
Omräkningsdifferenser	–	–	402	–	402
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–159	–	–159
Summa övrigt totalresultat	–	–	244	–183	61
Summa totalresultat	–	–	244	1 075	1 319
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–527	–527
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	35	–	35
Aktieswapavtal3)	–	–	–24	–	–24
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	11	–527	–516
Utgående balans per 31 december 2016	376	4 594	1 131	546	6 647

1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2015 uppgick den kostnadsförda delen till 25

MSEK och för 2016 till 34 MSEK. 3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs på sidan 65.

4) Avser Loomis Turkiet.

Noter

NOT 1 Allmän information

Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder dels helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina, dels internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål.

Moderbolaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Stockholm. Adressen till huvudkontoret är Drottninggatan 82, 111 36 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 4 maj 2017.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Nya och ändrade redovisningsprinciper samt förbättringar som har trätt i kraft under 2016 har inte inneburit någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter för räkenskapsåret. Det har också utkommit ett antal nya tolkningar och ändringar från IFRS Interpretations Committee. Dessa ändringar och tolkningar har inte haft någon väsentlig inverkan på Koncernens finansiella rapporter 2016.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IFRS 15 "Intäkter från avtal med kunder" reglerar intäktsredovisning och ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal. IFRS 15 bygger på principen att intäkter redovisas när kunder erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten.

För närvarande utvärderar koncernen den nya standardens effekt på koncernens finansiella rapporter. De nya reglernas kvantitativa effekt på de finansiella rapporterna kan dock ännu inte i detalj uppskattas. Den initiala bedömningen är dock att standarden inte kommer att ge upphov till någon väsentlig förändring vad gäller tidpunkten för koncernens intäktsredovisning. Bedömningen grundar sig på den övergripande karaktären av de kontrakt som finns i dagsläget. Redovisningen av vissa kostnader som uppkommer för att erhålla ett kontrakt alternativt för kontraktets fullgörande kan komma att förändras då dessa kostnader, som tidigare kostnadsförts direkt, nu kan komma att redovisas som en kontraktstillgång.

Koncernen kommer att påverkas av den utökade upplysningsskyldigheten som innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas.

IFRS 15 är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare. Ett koncerngemensamt projekt för att slutföra analys och implementation av IFRS 15 pågår.

I januari 2016 publicerade IASB en ny leasingstandard som kommer att ersätta IAS 17 Leasingavtal samt tillhörande tolkningar IFRIC 4, SIC-15 och SIC-27. Standarden kräver att tillgångar och skulder hänförliga till alla leasingavtal, med undantag för leasing på maximalt 12 månader samt leasing av mindre värde, ska redovisas som en tillgång respektive en skuld i balansräkningen. Redovisning baseras på synsättet att leasetagaren har en rättighet att använda en tillgång under en specifik tidsperiod och samtidigt en skyldighet att betala för denna rättighet. Redovisningen för leasegivaren kommer i allt väsentligt att vara oförändrad. För leasetagare innebär den nya standarden att resultaträkningen kommer att påverkas genom att leasingkostnaden kommer att redovisas som en avskrivningskomponent och en räntekomponent. Detta leder till att rörelseresultatet kommer att förbättras då räntekomponenten kommer att redovisas som finansiell kostnad. Den totala kostnaden enligt IFRS 16 kan skilja sig mot leasingkostnaden enligt gällande regelverk.

Då Loomis redovisar rörelseresultat som EBITA (Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster) kommer effekten på rörelseresultatet att bli begränsad jämfört med om rörelseresultatet inte innefattar avskrivningar (dvs. EBITDA). Effekten på balansräkningen bedöms bli mer omfattande då såväl tillgångar som skulder kommer att öka.

Standarden är tillämplig för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2019 eller senare. Förtida tillämpning är tillåten. EU har ännu inte antagit standarden. Loomis planerar inte att förtidstillämpa IFRS 16. Det går i dagsläget inte i detalj att kvantifiera effekterna av införandet av IFRS 16 men den nya leasingstandarden kommer att påverka Loomis finansiella rapporter då koncernen har operationella leasingavtal. De leasingavtal som kommer ha störst påverkan på de finansiella rapporterna avser hyresavtal avseende lokaler och avtal avseende SafePoint. I not 10 beskrivs de leasingåtaganden Loomis har per årsbokslutet 2016. Loomis planerar att tillämpa IFRS 16 för jämförelseperioden.

IFRS 9 "Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli 2014. Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2018. Tidigare tillämpning är tillåten. Standarden bedöms inte få en materiell effekt på koncernens finansiella rapportering.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2017 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningens omfattning

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka

avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Enligt IFRS redovisas transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som en transaktion inom eget kapital. Dock saknas specifika regler gällande omvärderingar av optionsskulder till dessa innehav. Omvärderingar av optionsskulder till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital. Redovisningen sker därmed i likhet med övriga transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande. Per den 31 december 2016 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Förvärvsrelaterade kostnader

Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen, till exempel kostnader för avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader för att anpassa verksamheterna. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som omstrukturerings/integreringskostnader; i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina inoch utbetalningar, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilken bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot Andra reserver i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tilllämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter, kontanthanteringstjänster och internationella värdehanteringstjänster innefattande internationella transporter av ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Intäkter redovisas i den period då de utförs och intjänas linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

Som en del av tjänsterna inom segment International finns s.k. transaktioner för annans räkning. Transaktioner för annans räkning avser transaktioner genomförda för en kund eller annan tredje parts räkning, vilket är vanligt förekommande inom internationell logistikhantering. Varumottagaren måste betala importskatter (tullavgifter och andra skatter) för de importerade varorna. Loomis uppdrag åt utländska kunder inkluderar vanligtvis hantering av förtullning och deklaration av nämnda importskatter. Loomis utför då dessa transaktioner för kundens räkning men transaktionen i sig ger inte Loomis några ekonomiska fördelar. Därför anses importskatter som betalas av Loomis för kundens räkning vara transaktioner för annans räkning. Importskatter och faktureringen av dessa till kunden redovisas därför endast i balansräkningen och påverkar inte resultaträkningen. Om en avgift tas ut för att genomföra förtullning och hantering av importskatter redovisas denna avgift som intäkt.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de

• hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
• Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

• Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter
• Väsentliga nedskrivningar
• Övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär.

Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter, väsentliga nedskrivningar respektive övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter, väsentliga nedskrivningar respektive övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster per funktion redovisas i not 10.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till koncernchefen, som identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Till följd av förvärvet av VIA MAT har Loomis, från och med det andra kvartalet 2014, följande segmentindelning, Europa*, USA, International och Övrigt. Segmentcheferna för Europa, USA respektive International är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Nationella värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa. Den aggregering som sker inom Europa är förenlig med IFRS 8 p12

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som * Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

och standardens syfte att lämna information som gör det möjligt att förstå och utvärdera den miljö Loomis verkar i.

De internationella värdehanteringstjänsterna, redovisas inte i rörelsesegmenten Europa eller USA utifrån en geografisk indelning utan redovisas istället som ett eget rörelsesegment, segment International. Skälet till detta är att segment International skiljer sig från de andra segmenten då det inkluderar internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och, fram till och med den 30 juni 2016, övrig logistikhantering. Loomis koncernchef följer upp segmentens finansiella resultat och fördelar resurser separat.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Inkomstskatter omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip.

Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där moderbolaget och dotterbolag är verksamma.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader.

En uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning. Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden.

Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången ska kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld ska beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande: Programvarulicenser 12,5–33,3 procent

Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning görs per varje balansdag en prövning om tidigare gjorda nedskrivningar bör återföras. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum.

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrakten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassificering av leasingskontrakten som finansiell leasing.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39) Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

• 1) Lånefordringar och övriga fordringar.
• 2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).
• 3) Övriga finansiella skulder.
• 4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2a) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2b) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som ska återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförlig till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring samt valutaswappar som används för säkringar av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning av derivat specificeras i stycket nedan. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar eller kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar per årsskiftet valutaswappar och lån som används för säkring av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Koncernen dokumenterar när transaktioner ingås förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, mål för riskhanteringen och riskstrategin. Såväl när säkringen ingås som fortlöpande dokumenteras derivatinstrumentens effektivitet. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 6. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 27. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

(a) Säkring av verkligt värde

Verkligt värde säkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas över resultaträkningen för att matcha omvärderingen på den säkrade tillgången eller skulden.

(b) Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kvarstår eventuella vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen (om så ej förväntas ske redovisas ackumulerad vinst eller förlust omedelbart i resultaträkningen). Koncernen innehar per balansdagen inga kassaflödessäkringar.

(c) Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar, effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena beräknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna

diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis redovisar, i likhet med tidigare år, vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden via övrigt totalresultat på rader avseende Aktuariella vinster och förluster. De aktuariella vinsterna och förlusterna avser förändringar till följd av erfarenheter, förändringar av finansiella antaganden samt förändringar i demografiska antaganden. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår.

Om redovisningen av en förmånsbestämd plan netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i nettoskulden. Räntekomponenten avseende förmånsbestämda planer redovisas som en finansiell kostnad/intäkt.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Aktierelaterade ersättningar (IFRS2) Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och för den återstående tredjedelen förvärvas aktier till marknadspris vilka tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen.

Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen. Den aktierelaterade reserven redovisas som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information, se not 11.

Aktieswap avseende aktierelaterad ersättning

I syfte att säkra aktiedelen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram har Loomis AB ingått ett swapavtal med tredje part. Swapavtalet klassificeras som egetkapitalinstrument och redovisas i eget kapital som en minskning av balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Beräkningen baseras på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas Lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter används endast för detta ändamål. Nämnda checkräkningskrediter nettoredovisas mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Räntekostnaden för dessa checkräkningskrediter redovisas som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera den operativa verksamheten/lager av kontanter.

Eventuell kvarvarande behållning i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Lager av kontanter redovisas som Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen eftersom de, enligt interna riktlinjer, ej är tillgängliga för Loomis och enbart används för att finansiera kundtransaktioner. Konsignationslager av kontanter, lager av kontanter respektive checkräkningskrediter, är separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. För ytterligare information, se not 23.

Användande av nyckeltal ej definierade i IFRS

Loomiskoncernens redovisning upprättas enligt IFRS. I IFRS definieras endast ett fåtal nyckeltal. Från och med det andra kvartalet 2016 har Loomis tillämpat ESMAs (European Securities and Markets Authority – Den Europeiska värdepappersoch marknadsmyndigheten) nya riktlinjer för alternativa nyckeltal, Alternative Performance Measures). I korthet är ett alternativt nyckeltal ett finansiellt mått över historisk eller framtida resultatutveckling, finansiell ställning eller kassaflöde som inte är definierat eller specificerat i IFRS. För att stödja företagsledningens och andra intressenters analys av koncernens utveckling redovisar Loomis vissa nyckeltal som inte definieras i IFRS. Företagsledningen anser att dessa uppgifter underlättar en analys av koncernens utveckling. Dessa tilläggsuppgifter är komplementerande information till IFRS och ersätter ej nyckeltal definierade i IFRS. Loomis definitioner av mått ej definierade i IFRS kan skilja sig från andra företags definitioner. Samtliga Loomis definitioner inkluderas nedan. Beräkning av nyckeltal som inte kan stämmas av mot poster i resultat- och balansräkning återfinns i not 9.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat (EBITA)

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Valutajusterad tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.

Organisk tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt, %

Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal (EBITA), %

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut. Beräkning 2016: 1 258 / 75 226 032 x 1 000 000 = 16,73 Beräkning 2015: 1 069 / 75 226 032 x 1 000 000 = 14,21

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2016: 1 258 / 75 226 032 x 1 000 000 = 16,73 Beräkning 2015: 1 069 / 75 226 032 x 1 000 000 = 14,21

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

e/t

Ej tillämpligt.

		Vägt genom		Vägt genom
	Valuta	snitt 2016	2016-12-31	snitt 2015	2015-12-31
Norge	NOK	1,02	1,05	1,04	0,96
Danmark	DKK	1,29	1,28	1,25	1,23
Storbritannien	GBP	11,53	11,17	12,90	12,52
Schweiz	CHF	8,65	8,90	8,77	8,49
USA	USD	8,59	9,06	8,46	8,44
Tjeckien	CZK	0,35	0,35	0,34	0,34
Turkiet	TRY	2,83	2,57	3,07	2,89
Argentina	ARS	0,58	0,57	0,89	0,65
Hongkong	HKD	1,11	1,17	1,09	1,09
Förenade
Arabemiraten	AED	2,35	2,47	2,30	2,30
Brasilien	BRL	2,32	2,78	2,53	2,13
Canada Folkrepubliken	CAD	6,48	6,73	6,60	6,08
Kina	CNY	1,33	1,30	e/t	e/t
Singapore	SGD	6,28	6,27	e/t	e/t
EUR-länder	EUR	9,47	9,56	9,33	9,19

NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2016 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

Värdering av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 2 001 MSEK (1 878) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –52 MSEK (–40) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar, som ett led i fördelningen av köpeskillingen, att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning, såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är eventualförpliktelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel till följd av tvister. Värdering av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som den finansiella rapportering tidigare skett och därmed hur stora anpassningar som behöver göras till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag

som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Vid förvärv är därmed samtliga balansposter föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär även att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvsanalyser är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som denna redovisningen är preliminär.

Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av om villkor som avtalats i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar ska bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 5 626 MSEK (5 437), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 261 MSEK (349), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande prognoser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta.

Per årsskiftet redovisades uppskjutna skattefordringar om 426 MSEK (481) och uppskjutna skatteskulder om 421 MSEK (502).

Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och evenutalförpliktelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöde av skatter. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14 och 34.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar baseras på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Per balansdagen finns dels Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser om 799 MSEK (679) dels fordringar avseende pensioner om 13 MSEK (18) vilka ingår i posten Räntebärande finansiella anläggningstillgångar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda.

Skadereserver redovisas i enlighet med aktuariella beräkningar vilka genomförs löpande. De aktuariella beräkningarna baseras dels på uppgifter om oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador dels på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 405 MSEK (347), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av eventualförpliktelser Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till

följd av sådana förvärv har vissa eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits.

Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och i skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten.

I likhet med flera andra företag i Spanien har Loomis spanska dotterbolag granskats av den spanska konkurrensmyndigheten (CNMC). I november 2016 informerade myndigheten Loomis Spanien om sitt beslut. Beslutet innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis Spanien för otillbörlig marknadsuppdelning. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och motsätter sig därför innehållet i beslutet och bötesbeloppet. Loomis har överklagat beslutet till spansk domstol. Ett eventuellt negativt utfall bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på varken koncernens resultat eller finansiella ställning.

För ytterligare information avseende pågående tvister och värdering av eventualförpliktelser hänvisas till not 14, not 31 och not 34.

Effekt av Storbritanniens folkomröstning rörande utträde ur EU

Loomis verksamhet i Storbritannien bedrivs framförallt till lokala kunder och i lokal valuta. I dagsläget bedöms därför Storbritanniens eventuella framtida utträde ur EU, inte ha någon väsentlig påverkan på Loomis lokala verksamhet. Koncernens konsoliderade finansiella rapporter kommer att påverkas av pundets utveckling i förhållande till den svenska kronan.

NOT 5 Händelser efter balansdagen

Den 27 januari 2017 offentliggjordes att Loomis AB ingått en överenskommelse att förvärva samtliga aktier i Cobelguard CIT NV. Cobelguard bedriver nationell värdehantering och har sitt huvudkontor i Ghent, Belgien. Enterprise value, dvs. köpeskilling med tillägg för övertagen nettoskuld, uppgick till ca 12 MEUR motsvarande ca 114 MSEK. Utöver enterprise value har säljarna rätt till en maximal tilläggsköpeskilling om 5 MEUR beroende av den framtida finansiella utvecklingen.

Cobelguard har cirka 170 anställda och för 2016 uppgick omsättningen till cirka 12 MEUR.

Den förvärvade verksamheten kommer att redovisas i segment Europa och konsolideras i Loomis räkenskaper från och med den 30 januari 2017, då transaktionen slutfördes. Köpeskillingen erlades vid tillträdet. Till följd av förvärvs- och integrationskostnader beräknas förvärvet ha en marginell negativ påverkan på Loomis resultat per aktie för 2017.

Arbetet med att upprätta en förvärvsanalys pågår och en preliminär förvärvsanalys kommer att lämnas från och med första kvartalet 2017.

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2017 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2017). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2016, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen erhålls i form av B-aktier i Loomis AB vilka tilldelas deltagarna i början av 2019. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2019, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram. För att möjliggöra tilldelning av nämnda aktier föreslås att Loomis AB ingår ett aktieswapavtal med tredje part, enligt vilket den tredje parten förvärvar aktier i eget namn och överlåter dessa till deltagarna. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 350 nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

NOT 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

• Ränterisker avseende likvida medel och lån
• Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
• Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
• Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
• Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
• Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av treasuryfunktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis vd en instruktion för treasuryfunktionen på Loomis AB vilken mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån. Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB eller på kortare löptider om så tillåts. Den genomsnittliga räntebindningstiden på de externa lånen var per 31 december 2016 cirka 1 år. En varaktig ränteförändring på låneskulden om +1 procent skulle per 31 december 2016 ha en årlig påverkan på finansnettot om –29 MSEK (–36). Loomis upplåning per den 31 december 2016 uppgick till 3 882 MSEK (4 562). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 2,32 procent (1,91) exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten. För information angående antaganden för pensionsskulden, se not 30.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisk innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valutaförändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2016 till 10 576 MSEK (10 266). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med

153 MSEK (135). Motsvarande siffror för GBP skulle ha varit 23 MSEK (30), för EUR 50 MSEK (46) samt CHF 47 MSEK (48). Loomis tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar. En säkring uppgår till ett värde av 242 MUSD (265) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 90 MCHF (90) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0). I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige föreligger vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till stor del är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig, men efter förvärvet av VIA MAT exponeras koncernen för transaktionsrisker i den internationella verksamheten till följd av dess natur.

Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa terminskontrakt till 0 MSEK (0).

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av treasuryfunktionen på Loomis AB. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen under 2016. I enlighet med direktiv sker placeringar av överlikviditet primärt hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Målet med likviditetsreserven är att säkerställa att Loomis har en lämplig mängd likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv vilket innefattar kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna.

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Likvida medel	663	654
Kreditlöften	3 156	2 326
Summa	3 819	2 980

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoredovisade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen. Utgivna certifikat redovisas som en långfristig skuld då dessa kräver en långfristig lånefacilitet som säkerhet.

Forts. Not 6

MSEK 2016-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Extern upplåning	553	2 333	801
Leverantörsskulder och andra skulder	1 512	853	–
(varav derivatinstrument)	(58)		–
Summa	2 065	3 186	801
2015-12-31
Extern upplåning	7	3 625	764
Leverantörsskulder och andra skulder	1 345	779	–
(varav derivatinstrument)	(59)	–	–
Summa	1 352	4 404	764

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar respektive finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 2 056 MSEK (1 917). Reserveringar avseende eventuella förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 52 MSEK (40) per den 31 december 2016. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernen finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hantering av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare information om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 99 MSEK (98).

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
A -1+	48	70
A -1	492	471
Övriga innehav	189	173
Totalt	729	714

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortfristiga finansieringen har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB.

Under 2016 har Loomis valt att utnyttja förlängningsoptionen om 1 år i den femåriga faciliteten som tecknades i juni 2015. Faciliteten uppgår till 150 MUSD, 65 MEUR och 1 000 MSEK och dragningar kan ske i valutorna USD, EUR, GBP och SEK. Faciliteten förfaller 2021. Utöver detta har Loomis även utnyttjat förlängningsoptionen i den lånefacilitet som tecknades 2015 och uppgår till 500 MSEK. Faciliteten förfaller 2019. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat för räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2016 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal.

Vidare har Loomis per den 31 december 2016 emitterat företagscertifikat om totalt 500 MSEK (649) där ramen för företagscertifikatsprogrammet uppgår till 1 500 MSEK.

Under 2014 lanserade Loomis ett MTN program där ramen uppgår till 3 000 MSEK. Den totala emitterade volymen uppgick per den 31 december 2016 till 1 550 MSEK (1 550).

		Facilitetens	Facilitetens	Utnyttjat		Förfallostruktur3)
31 december 2016	Valuta	belopp (MLOC)	belopp (MSEK)	belopp (MSEK)	2017	2018	2019	2020	2021	2022+
Syndikerad lånefacilitet 11)	SEK	1 000	1 000	–	–	–	–	–	1 000
Syndikerad lånefacilitet 11)	EUR	65	621	–	–	–	–	–	621
Syndikerad lånefacilitet 11)	USD	150	1 359	544	–	–	–	–	1 359
Syndikerad lånefacilitet 21)	USD	100	906	290	–	–	906	–	–
Syndikerad lånefacilitet 31)	SEK	500	500	–	–	–	500	–	–
Bilateralt lån	CHF	90	801	801	–	–	–	–	–	801
MTN program	SEK	1 550	1 550	1 550	550	–	1 000	–	–
Företagscertifikat2)	SEK	500	500	500	500	–	–	–	–
Kreditfacilitet	SEK	210	210	107	210	–	–	–	–
Totalt			7 447	3 792	1 260	–	2 406	–	2 980	801

1) Revolving credit facility "RCF"

2) Företagscertifikatsprogrammet har långfristiga lånefaciliteter som back-up och klassificeras därför som långfristig i balansräkningen.

3) Löptidsanalysen visar totala faciliteten i MSEK

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas

efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalstrukturen sker med relevanta nyckeltal.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2016:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 991	925	5 265	1 674	451	10 307	269	10 576
Nettoskuld	–991	–457	–2 199	–732	–224	–4 602	673	–3 929
Nettoexponering	1 000	468	3 066	942	227	5 703	942	6 647

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2015:

MSEK	EUR	GBP	USD	CHF	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 935	1 107	5 017	1 804	223	10 086	180	10 266
Nettoskuld	–1 022	–516	–2 311	–846	–85	–4 780	357	–4 423
Nettoexponering	913	591	2 707	958	138	5 307	536	5 843

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten i största möjliga mån innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning bedöms bokförda värden vara en god approximation av verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –1 634 MSEK (–2 115) respektive 14 MSEK (22).

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer och ränteswappar har som syfte att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen till höger visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt verkligt värde per post. Loomis kommer under 2017 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

			2016-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	80	80
Kundfordringar	1	2 001	2 001
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar Likvida medel	2,4 1	54 663	54 663
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	58	58
Kortfristiga låneskulder	3	696	696
Långfristiga låneskulder	3	3 972	3 972
Leverantörsskulder	3	580	580

		2015-12-31
	IAS 39	Redovisat	Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	78	78
Kundfordringar	1	1 878	1 878
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	84	84
Likvida medel	1	654	654
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	59	59
Kortfristiga låneskulder	3	15	15
Långfristiga låneskulder	3	5 168	5 168
Leverantörsskulder	3	664	664

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

• Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
• Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

				2016-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	16	–	16
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	14	–	14
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa tillgångar	–	30	–	30
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	12	–	12
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	11	–	11
Summa skulder	–	23	–	23

				2015-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2	Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	12	–	12
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	22	–	22
Summa tillgångar	–	34	–	34
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	4	–	4
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Finansiella skulder värderade till verkligt värde i övrigt totalresultat
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål 1)	–	5	–	5
Summa skulder	–	9	–	9

1) I ovan tabeller redovisas marknadsvärdet av ränteswapparna netto.

För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se not 2 och 23.

NOT 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder på dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betrakta som närstående. Med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner finns pensionsstiftelser. För vidare information angående Loomis förmånsbestämda pensionsplaner, se not 30.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

NOT 8 Segmentsinformation

Loomis bedriver verksamhet i ett antal länder där landchefer är ansvariga för respektive land. Region/segmentchefer övervakar ett antal länder samt finns som stöd för respektive landchef. Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till Loomis koncernchef, vilken identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Loomis har följande segmentindelning, Europa*, USA, International och Övrigt. Regioncheferna för Europa, USA respektive International är ansvariga för segmentens rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.

Nationella värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kontanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och segment USA. Indelningen baseras på de likheter som finns inom de europeiska länderna inom väsentliga områden avseende till exempel marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler som påverkar Loomis verksamhet. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra marknadsmässiga och politiska förhållanden samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om tjänsterna i sig kan anses vara snarlika jämfört med segment Europa. Den aggregering som sker inom Europa är förenlig med IFRS 8 p12 och standardens syfte att lämna information som gör det möjligt att förstå och utvärdera den miljö Loomis verkar i.

De internationella värdehanteringstjänsterna redovisas inte i rörelsesegmenten Europa eller USA utifrån en geografisk indelning utan redovisas istället som ett eget rörelsesegment, segment International. Skälet till detta är att International skiljer sig från de andra segmenten då det inkluderar internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och, fram till och med den 30 juni 2016, övrig logistikhantering samt det faktum att koncernchef separat följer upp segmentens finansiella resultat och fördelar resurser.

Segment Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Enligt IFRS 8.32 ska segmentsinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 67 procent (68) av de totala intäkterna och kontanthantering står för 33 procent (32). För segment USA står värdetransporter för 67 procent (69) av de totala intäkterna och kontanthantering för 33 procent (31). Segmentet International innefattade fram till och med den 30 juni 2016 tre olika verksamhetsområden; internationella transporter av kontanter och ädelmetaller, förvaring av värdeföremål och övrig logistikhantering, varefter verksamhetsområdet övrig logistikhantering avyttrades per den 1 juli 2016. Då International omsättning ej uppgår till en väsentlig del av koncernens totala omsättning redovisas inte någon ytterligare information om de olika verksamhetsområdena inom International.

Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma princip appliceras avseende skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion. Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa, USA respektive International för verksamhetsåren 2016 och 2015 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 884 MSEK (904), i USA till 7 531 MSEK (6 649) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 8 385 MSEK (8 544). Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av koncernens omsättning. Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 240 MSEK (178), i USA till 2 227 MSEK (2 108) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 2 242 MSEK (2 019).

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Forts. Not 8

	Europa	USA	International*	Övrigt	Elimineringar	Summa
MSEK	2016	2016	2016	2016	2016	2016
Intäkter, fortgående verksamhet	8 151	7 243	1 149	–	–58	16 485
Intäkter, förvärv	233	82	–	–	–	315
Totala intäkter	8 384	7 325	1 149	–	–58	16 800
Produktionskostnader	–6 150	–5 470	–970	–	98	–12 493
Bruttoresultat	2 234	1 854	179	–	40	4 307
Försäljnings- och
administrationskostnader	–1 114	–1 013	–102	–149	–40	–2 417
Rörelseresultat (EBITA)	1 119	842	77	–149	–	1 890
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–30	–14	–18	–	–	–62
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–52	–2	–	–2	–	–56
Jämförelsestörande poster	–	–	81	–	–	81
Rörelseresultat (EBIT)	1 038	826	140	–151	–	1 852
Finansiella intäkter	–	–	–	12	–	12
Finansiella kostnader	–	–	–	–129	–	–129
Resultat före skatt	1 038	826	140	–269	–	1 735
Inkomstskatt	–	–	–	–477	–	–477
Årets resultat	1 038	826	140	–745	–	1 258
Segmentstillgångar
Goodwill	1 569	3 295	862	–99	–	5 626
Övriga immateriella tillgångar	187	61	124	4	–	375
Anläggningstillgångar	2 345	2 219	119	26	–	4 709
Kundfordringar	1 249	710	77	7	–42	2 001
Avsättningar för pensioner	–	–	–	13	–	13
Övriga segmentstillgångar	350	434	60	30	–180	695
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	426	–	426
Aktuella skattefordringar	–	–	–	239	–	239
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	–	–	–	66	–	66
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	717	–	717
Summa tillgångar	5 701	6 719	1 241	1 430	–222	14 869
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	317	212	59	36	–42	580
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	953	463	56	–9	–	1 463
Avsättning för pensioner	702	–	55	43	–	799
Övriga korta skulder	394	59	46	187	–180	506
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	754	–	754
Långfristig upplåning	–	–	–	3 173	–	3 173
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	421	–	421
Aktuella skatteskulder	–	–	–	122	–	122
Avsättning för skadereserver	–	–	–	405	–	405
Eget kapital	–	–	–	6 647	–	6 647
Summa skulder och eget kapital	2 365	733	216	11 777	–222	14 869
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	585	500	25	10	–	1 120
Avskrivningar och nedskrivningar	568	550	36	13	–	1 167

*Verksamhetsgrenen allmän frakthantering avyttrades den 1 juli 2016.

	Europa	USA	International*	Övrigt	Elimineringar	Summa
MSEK	2015	2015	2015	2015	2015	2015
Intäkter, fortgående verksamhet	8 080	6 413	965	–	–66	15 391
Intäkter, förvärv	252	15	454	–	–15	706
Totala intäkter	8 332	6 428	1 419	–	–82	16 097
Produktionskostnader	–6 229	–4 858	–1 199	–	123	–12 163
Bruttoresultat	2 103	1 570	221	–	41	3 934
Försäljnings- och
administrationskostnader	–1 048	–878	–133	–131	–41	–2 231
Rörelseresultat (EBITA)	1 055	692	87	–131	–	1 703
Avskrivningar på förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–24	–15	–20	–1	–	–62
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–72	–2	–	–4	–	–79
Jämförelsestörande poster	12	–	–	–	–	12
Rörelseresultat (EBIT)	970	675	67	–137	–	1 575
Finansiella intäkter	–	–	–	8	–	8
Finansiella kostnader	–	–	–	–122	–	–122
Resultat före skatt	970	675	67	251	–	1 461
Inkomstskatt	–	–	–	–392	–	–392
Årets resultat	970	675	67	–643	–	1 069
Segmentstillgångar
Goodwill	1 531	3 071	914	–78	–	5 437
Övriga immateriella tillgångar	204	71	189	4	–	468
Anläggningstillgångar	2 070	2 100	110	26	–	4 305
Kundfordringar	1 201	560	133	13	–29	1 878
Avsättningar för pensioner	–	–	–	18	–	18
Övriga segmentstillgångar	436	316	80	33	–88	776
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skattefordran	–	–	–	481	–	481
Aktuella skattefordringar	–	–	–	253	–	253
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	–	–	–	60	–	60
Andra finansiella tillgångar värderade
till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	738	–	738
Summa tillgångar	5 441	6 117	1 424	1 549	–116	14 415
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	329	234	107	23	–29	664
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	842	340	67	–6	–	1 243
Avsättning för pensioner	533	–	107	39	–	679
Övriga korta skulder	352	51	30	89	–88	435
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	73	–	73
Långfristig upplåning	–	–	–	4 489	–	4 489
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	502	–	502
Aktuella skatteskulder	–	–	–	141	–	141
Avsättning för skadereserver	–	–	–	347	–	347
Eget kapital	–	–	–	5 843	–	5 843
Summa skulder och eget kapital	2 055	626	311	11 539	–116	14 415
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	497	844	26	11	–	1 379
Avskrivningar och nedskrivningar	564	506	40	13	–	1 123

*Verksamhetsgrenen allmän frakthantering avyttrades den 1 juli 2016. 2015 års siffror har ej justerats för denna avyttring.

NOT 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering vilket omfattar värdetransporter och kontanthantering samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Fram till och med den 30 juni 2016 ingick även övrig logistikhantering i koncernens intäkter. Intäkterna redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Se vidare not 8.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

Organisk och valutajusterad tillväxt

MSEK	2016	2015
Föregående års intäkter	16 097	13 510
Organisk tillväxt1)	731	306
Förvärvade intäkter	315	706
Avyttringar	–257	–
Valutajusterad tillväxt	789	1 012
Valutaförändring	–86	1 575
Periodens intäkter	16 800	16 097

1) För definition av organisk tillväxt se sid 66.

NOT 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

			I % av		I % av
MSEK	Not	2016	intäkterna	2015	intäkterna
Personalkostnader	11	9 103	54,2	8 704	54,1
Risk-, skade- och
försäkringskostnader		409	2,4	341	2,1
Fordonskostnader		1 447	8,6	1 456	9,0
Lokalkostnader		782	4,7	751	4,7
Kostnader för teknisk
utrustning		713	4,2	598	3,7
Jämförelsestörande poster		–81	–0,5	–12	–0,1
Övriga kostnader		2 574	15,3	2 686	16,7
Summa kostnader förde
lade på kostnadsslag		14 947	89,0	14 523	90,2
Kostnader för ersättningar till anställda
MSEK			Not	2016	2015
Löner och bonus			11	7 354	7 007
Sociala avgifter			11	1 553	1 486
Pensionskostnader
– förmånsbestämda planer			11, 30	70	66
Pensionskostnader
– avgiftsbestämda planer			11, 30	126	145
Summa kostnader för ersättningar till
anställda				9 103	8 704

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2016	2015
PwC
– Revisionsuppdraget	13	11
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
– Skatterådgivning	0	2
– Övriga tjänster	0	1
Summa PwC	15	15
Övriga revisorer
– Revisionsuppdraget	1	1
Summa	16	16

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasing avtal för byggnader, kontorslokaler, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 397 MSEK (355). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2016	2015
Förfallotid < 1 år	402	298
Förfallotid 1–5 år	1 107	778
Förfallotid > 5 år	940	639
Summa	2 448	1 715

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2016 uppgick till 338 MSEK (292) av den totala kostnaden om 397 MSEK (355).

Finansiella leasing- och hyresavtal

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter), byggnader och inventarier. Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för fordon, byggnader samt inventarier uppgick till 21 MSEK (16). Resultaträkningen har belastats med 1 MSEK (2) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2016	2015
Förfallotid < 1 år	20	11
Förfallotid 1–5 år	39	57
Förfallotid > 5 år	–	2
Summa	59	70

För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion

I vidstående tabell redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion. Resultatet för 2016 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –62 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader. I resultatet ingår även förvärvsrelaterade kostnader om totalt –56 MSEK, vilka inkluderas i produktionskostnader med –43 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –13 MSEK. Resultatet för 2016 inkluderar även en jämförelsestörande post om 81 MSEK avseende

realisationsvinst från avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2016. Resultatet för 2015 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om –62 MSEK, vilka inkluderas i produktionskostnader. I resultatet ingår även förvärvsrelaterade kostnader om totalt –79 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –75 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med –4 MSEK. Resultatet för 2015 inkluderar även en jämförelsestörande post om 12 MSEK avseende återföring av del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes 2007 hänförlig till övertidsersättning i Spanien. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2015.

MSEK	2016	2015
Försäljning, fortgående verksamhet	16 485	15 391
Försäljning, förvärv	315	706
Total försäljning	16 800	16 097
Produktionskostnader	–12 517	–12 288
Bruttoresultat	4 283	3 809
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 430	–2 235
Rörelseresultat (EBIT)	1 852	1 575
Finansiella intäkter	12	8
Finansiella kostnader	–129	–122
Resultat före skatt	1 735	1 461
Inkomstskatt	–477	–392
Årets resultat	1 258	1 069

NOT 11 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

		Kvinnor Män Totalt
Antal	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Europa	3 777	3 844	8 658	8 830	12 435	12 674
USA	2 829	2 508	6 271	5 993	9 100	8 501
International	106	133	333	357	439	490
Summa	6 712	6 485	15 262	15 180	21 974	21 665

Under 2016 uppgick antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer inom koncernen till totalt 51 (46) stycken, varav 3 (4) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	Löner		kostnader	Sociala	pension)	(varav	tantiem)	(varav
MSEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Europa	76	67	13	10	(4)	(3)	(23)	(17)
USA	23	18	1	0	(0)	(3)	(12)	(8)
International	5	10	2	2	(1)	(1)	(1)	(2)
Summa	104	95	16	12	(5)	(7)	(36)	(27)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

	Sociala Löner kostnader				(varav pension)
MSEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Europa	3 662	3 647	1 075	1 080	(117)	(114)
USA	3 333	2 988	598	545	(48)	(38)
International	256	277	61	60	(26)	(52)
Summa	7 251	6 912	1 734	1 685	(191)	(204)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Sociala Löner kostnader			(varav pension)
MSEK	2016	2015	2016	2015	2016	2015
Europa	3 738	3 714	1 089	1 090	(121)	(117)
USA	3 356	3 006	598	545	(48)	(41)
International	260	287	63	62	(27)	(53)
Summa	7 354	7 007	1 749	1 697	(196)	(211)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till vd, styrelse och ledande befattningshavare Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd/koncernchef och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 2 maj 2016. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2017. Arvodet som redovisas på sidan 79 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 79. Vd erhåller inte något styrelsearvode.

Av årsstämman beslutade principer för ersättning till vd/ koncernchef och övrig koncernledning

Nedan angivna principer för ersättning till ledande befattningshavare beslutades på årsstämman den 2 maj 2016. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Ersättning till vd/koncernchef samt övrig koncernledning utgörs av fast ersättning, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För vd/koncernchef är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 80 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidigast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Ersättningar och anställningsvillkor för vd och koncernchef Ersättning till vd och koncernchef framgår av tabellen på sidan 79. Patrik Andersson tillträdde som vd och koncernchef den 4 maj 2016. För perioden 1 september 2015 – 3 maj 2016 hade Lars Blecko, regionchef USA samt vice vd Loomis AB, rollen som tillförordnad koncernchef och Anders Haker, CFO, hade rollen som tillförordnad vd. Lars Blecko uppbar under tiden som tillförordnad koncernchef ett lönetillägg om 16 TUSD per månad och en rörlig ersättning maximerad till 60 procent av lönetillägget. Anders Haker uppbar för tiden som tillförordnad vd ett totalt lönetillägg om 533 TSEK. Den före detta vd:n och koncernchefen Jarl Dahlfors lämnade Loomis den 31 augusti 2015.

Patrik Andersson har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta årslönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot Patrik Andersson. Patrik Andersson har vid uppsägning från företagets sida rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner, såvida inte uppsägningen grundades på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från Patrik Anderssons sida är uppsägningstiden 6 månader. Patrik Andersson är under uppsägningstiden bunden av en konkurrensklausul.

Tilläggsinformation avseende övriga ledande befattningshavare

De av årsstämman fastställda principerna för ersättning till vd/ koncernchef och övrig koncernledning medger att styrelsen får frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Styrelsen har under 2016 ansett att det funnits särskilda skäl att avvika från principerna avseende regionchefen i USA. Det tidigare separata långsiktiga avtal (LTIP) där rörlig ersättning kunde utgå baserat på landets ackumulerade rörelseresultat (EBITA) under åren 2014–2016 har under 2016 reviderats till att omfatta perioden 2014–2017. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen, AIP och LTIP, för regionchefen i USA uppgå till 146 procent av den fasta grundlönen under åren 2014–2017.

För President Loomis International finns det sedan 2015 ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgår baserat på Loomis Internationals rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåret 2017. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen, AIP och LTIP, uppgå till 210 procent av den fasta årslönen för 2017.

Sex av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa ledande befattningshavare är anknuten till ITP 2 och är berättigad till en premiebestämd pension där premien ska uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast årslön överstigande 20 basbelopp. Under den tid den svenska ledande befattningshavaren, Lars Blecko, tjänstgör i

USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner samt ett tillägg till lön som redovisas som pensionskostnad. En utländsk medlem i koncernledningen har rätt till en pensionsavsättning i enlighet med det lokala dotterbolagets pensionsplaner för tjänstemän och en utländsk medlem av koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.

Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare. Sex av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 12 månaders lön till (i ett fall) 42 månadslöner, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.

Sex av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock endast under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 2 maj 2016 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2016) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2015. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. Den återstående tredjedelen tilldelas i form av aktier i Loomis AB, vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2018. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2018. För att möjliggöra tilldelning av aktier i Loomis AB beslutade årsstämman 2016 att Loomis AB ska ingå ett aktieswapavtal med tredje part. Avtalet innebär att den tredje parten i eget namn förvärvar och överlåter aktier i Loomis AB till deltagarna i programmet. Loomis AB kommer därmed inte att emittera några nya aktier eller liknande till följd av Incitamentsprogram 2016. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att nyckelpersoner inom Loomis på sikt blir aktieägare i företaget, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår cirka 350 anställda. Under 2016 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 34 MSEK. Se även not 27.

För information om aktieinnehav, andra styrelseuppdrag etc. hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 46–49.

För 2016 har följande ersättningar utgått:

TSEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	767	–	–	–	767
Ulrik Svensson, ledamot 2)	517	–	–	–	517
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	417	–	–	–	417
Jan Svensson, ledamot 2)	367	–	–	–	367
Ingrid Bonde, ledamot 2)	317	–	–	–	317
Patrik Andersson, vd 2) 3)	4 470	4 400	265	1 320	10 455
Anders Haker 2) 4) 6)	1 614	496	28	446	2 583
Lars Blecko, vice vd 2) 6)	6 943	12 475	1 201	2 707	23 325
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 5)	21 983	11 476	3 128	4 845	41 432
Summa	37 395	28 847	4 622	9 317	80 181

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2017 kommer 14 296 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 46–49. För Incitamentsprogram 2015 kommer Lars Blecko erhålla 6 460 aktier, Anders Haker 1 482 aktier, Martti Ojanen 870 aktier, Mårten Lundberg 798 aktier, Johannes Bäckman 761 aktier, Patrik Högberg 1 942 aktier, Georges López Periago 3 724 aktier och Urs Röösli 770 aktier, under 2017. Övriga medlemmar av koncernledningen kommer inte erhålla några aktier relaterade till Incitamentsprogram 2015.

3) För perioden 4 maj till 31 december.

4) För perioden 1 januari till 3 maj.

5) Avser Kenneth Högman, Anders Haker (för perioden 4 maj till 31 december), Martti Ojanen, Mårten Lundberg, Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli.

6) Lars Blecko och Anders Haker var t.o.m. den 3 maj tillförordnad koncernchef respektive tillförordnad vd. Lars Blecko uppbar ett lönetillägg under denna tid uppgående till 16 TUSD per månad och en rörlig ersättning maximerad till 60 procent av lönetillägget. Anders Haker uppbar ett totalt lönetillägg om 533 TSEK under perioden som tillförordnad vd.

För 2015 har följande ersättningar utgått:

TSEK	Grundlön/ styrelsearvode	Rörlig ersättning1)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Summa
Alf Göransson, ordförande 2)	683	–	–	–	683
Ulrik Svensson, ledamot 2)	492	–	–	–	492
Cecilia Daun Wennborg, ledamot 2)	392	–	–	–	392
Jan Svensson, ledamot 2)	342	–	–	–	342
Ingrid Bonde, ledamot 2)	292	–	–	–	292
Jarl Dahlfors, vd 2) 3) 6)	4 496	1 498	109	1 320	7 423
Anders Haker 2) 4) 6)	1 059	377	32	289	1 758
Lars Blecko, vice vd 2) 6)	6 447	8 112	1 326	2 537	18 422
Övriga ledande befattningshavare, 8 stycken 2) 5)	21 108	8 454	3 106	3 618	36 286
Summa	35 311	18 442	4 573	7 764	66 090

1) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2016 kommer 11 451 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

2) För innehav av aktier hänvisas till sidorna 40–43 i årsredovisningen för 2015. För Incitamentsprogram 2014 kommer Lars Blecko erhålla 5 890 aktier, Anders Haker 1 416 aktier, Martti Ojanen 895 aktier, Johannes Bäckman 455 aktier, Kenneth Högman 368 aktier, Patrik Högberg 812 aktier och Georges López Periago 3 242 aktier, under 2016. Övriga medlemmar av koncernledningen kommer inte erhålla några aktier relaterade till Incitamentsprogram 2014.

3) För perioden 1 januari till 31 augusti.

4) För perioden 1 september till 31 december.

5) Avser Kenneth Högman, Anders Haker (för perioden 1 januari till 31 augusti), Martti Ojanen, Mårten Lundberg, Johannes Bäckman, Patrik Högberg, Georges López Periago och Urs Röösli.

6) Den 31 augusti 2015 lämnade Jarl Dahlfors, vd och koncernchef, sin anställning på Loomis. Lars Blecko tillträdde som tillförordnad koncernchef och Anders Haker tillträdde som tillförordnad vd för moderbolaget Loomis AB från och med 1 september 2015. Under perioden som tillförordnad koncernchef uppbar Lars Blecko ett lönetillägg om 16 TUSD per månad och en rörlig ersättning maximerad till 60 procent av lönetillägget. Anders Haker uppbar under 2015 ingen extra ersättning som tillförordnad vd.

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2016	2015
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	62	62
Övriga immateriella tillgångar	39	35
Byggnader	30	28
Maskiner och inventarier	1 036	999
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(28)	(20)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	1 167	1 123

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2016	2015
Produktionskostnader	977	946
Försäljnings- och administrationskostnader	128	116
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	62	62
Summa avskrivningar och nedskrivningar	1 167	1 123

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2016	2015
Ränteintäkter	12	8
Kursdifferenser, netto1)	–	–
Övriga finansiella intäkter	–	–
Finansiella intäkter	12	8
Räntekostnader	–111	–102
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(–1)	(–2)
Kursdifferenser, netto1)	–3	–4
Bankkostnader	–13	–14
Övriga finansiella kostnader	–2	–2
Finansiella kostnader	–129	–122
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–117	–114
1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

NOT 14 Inkomstskatt

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2016	%	2015	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–459	–26,5	–385	–26,4
– uppskjuten skattekostnad	–18	–1,0	–7	–0,5
Summa skattekostnad	–477	–27,5	–392	–26,8

Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –27,5 procent (–26,8). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2016	%	2015	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–382	–22,0	–321	–22,0
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skat tesatser	73	4,2	–26	–1,8
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	–168	–9,7	–45	–3,1
Summa skattekostnad	–477	–27,5	–392	–26,8

Avsättning har gjorts för beräknade skattekostnader som bedöms kunna uppkomma till följd av taxeringsrevisioner. Se även information i not 34 under rubriken Övriga rättsliga förfaranden.

Under 2016 har det, frånsett i Spanien, inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. I Spanien sänktes bolagsskatten med 3 procentenheter och uppgår från och med den 1 januari 2016 till 25 procent. I Frankrike har en tilläggsavgift (La contribution exceptionnelle à l'impôt sur les sociétiés) om 10,7 procent av bolagsskatten tagits bort från och med den 1 januari 2016.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

Bolagsskattesats, %	2016	2015
USA1)	40	40
Spanien	25	28
Frankrike	33	33
Sverige	22	22
Storbritannien	20	20
Schweiz2)	20–22	20–22,5

1) Bolagsskattesatsen inkluderar såväl federal som delstatlig skatt. Den federala skatten uppgår till 35 procent. Nivån för den delstatliga skatten varierar mellan delstaterna.

2) Schweizisk bolagsskatt tas ut på tre nivåer. På federal nivå uppgår skatten till 8,5 procent. På kantonal och kommunal nivå varierar de ordinarie skattesatserna.

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Maskiner och inventarier	114	101
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	312	285
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	55	42
Avsättning för omstrukturering	26	20
Underskottsavdrag	35	29
Övriga temporära skillnader	147	224
Summa uppskjutna skattefordringar	689	701
Nettning	–263	–220
Netto uppskjutna skattefordringar	426	481

Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Maskiner och inventarier	329	331
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	3	4
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	–	5
Immateriella anläggningstillgångar	209	190
Övriga temporära skillnader	143	192
Summa uppskjutna skatteskulder	683	722
Nettning	–263	–220
Netto uppskjutna skatteskulder	421	502
Uppskjutna skattefordringar/
skatteskulder, netto	5	–21

Förändringsanalys

MSEK	Maskiner och inventarier	Pensions avsättningar och personal- relaterade skulder	Ansvars försäkrings relaterade skade reserver	Avsättning för omstruk­ turering	Imma­ teriella an läggnings tillgångar	Under skottsav drag	Övriga temporära skillnader	Summa uppskjuten skatt	Summa uppskjuten skatt
Uppskjuten skattefordran								2016	2015
Ingående balans	101	285	42	20	–	29	223	701	584
Förändring bokad över resultaträkning	–19	8	9	4	–	4	19	26	75
Förändring på grund av nya skattesatser	–7	–20	–	–	–	0	0	–27	1
Förändring på grund av omklassificering	–12	1	–	–	–	–	4	–7	9
Förändring på grund av valutaeffekter	–6	15	3	1	–	1	3	17	19
Förändring bokad över eget kapital	–	46	–	–	–	–	–106	–60	13
Förändring på grund av förvärv	57	–	–	–	–	1	5	62	–
Förändring på grund av avyttringar	–	–24	–	–	–	–	–	–24	–
Utgående balans	114	312	55	26	–	35	147	689	701
Förändring under året	13	27	12	6	–	6	–76	–12	117
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	331	4	5	–	190	–	192	722	612
Förändring bokad över resultaträkning	–24	0	–5	–	19	–	24	13	83
Förändring på grund av nya skattesatser	–1	–	–	–	0	–	0	–2	0
Förändring på grund av omklassificering	–14	–	–	–	–	–	–56	–71	13
Förändring på grund av valutaeffekter	21	0	0	–	10	–	6	37	36
Förändring bokad över eget kapital	2	0	–	–	2	–	–22	–18	–23
Förändring på grund av förvärv	15	–	–	–	–	–	–	15	–
Förändring på grund av avyttringar	–1	–1	–	–	–11	–	0	–14	–
Utgående balans	329	3	–	–	209	–	143	683	722
Förändring under året	–2	–1	–5	–	19	–	–50	–39	110

Av totala uppskjutna skattefordringar om 689 MSEK förväntas 187 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 683 MSEK förväntas 7 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2016-12-31	2015-12-31
Aktuella skattefordringar	239	253
Aktuella skatteskulder	–122	–141
Aktuella skattefordringar/skatteskulder,
netto	118	113

Underskottsavdrag

Totala underskottsavdrag per 31 december 2016 uppgick till 397 MSEK, varav 51 MSEK är tidsbegränsade. Det är främst Loomis bolag i Danmark, UK, USA och Österrike som har stora underskottsavdrag. Totala underskottsavdrag per 31 december 2015 uppgick till 196 MSEK.

Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskottsavdrag om det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga överskott. Per den 31 december 2016 uppgick underskottsavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 140 MSEK och de uppskjutna skattefordringarna för dessa underskottsavdrag uppgick till 35 MSEK.

NOT 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

Under 2016 genomförda förvärv och avyttringar:

	Kon solideras fr o m	Segment	Förvärvad andel1) %	Årlig försäljning MSEK	Antal anställda	Köpe skilling MSEK	Goodwill MSEK	Förvärvs relaterade immateriella tillgångar MSEK	Övriga förvärvade/ avyttrade nettotillgångar MSEK
Ingående balans 1 januari 2016							5 437	349
Förvärv av Bankernes Kontantservice A/S4)	22 augusti	Europa	100	4342)	358	181	145)	6	161
Avyttring av allmän frakthantering	1 juli	International	–100	4993)	149	–194	–93	–41	–60
Summa förvärv och avyttringar januari–december 2016							–79	–35	101
Avskrivningar på
förvärvsrelaterade immateriella tillgångar							–	–62
Omräkningsdifferenser							268	9
Utgående balans 31 december 2016							5 626	261

1) Avser röstandelar. Vid inkråmsförvärv anges ej röstandelar.

2) Årlig försäljning 2015 omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten. Beloppet är exklusive en engångsintäkt från BKS tidigare ägare.

3) Årlig försäljning under 2015.

4) Förvärvsanalysen är preliminär och föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.

5) Goodwill som uppkom i samband med förvärv är primärt hänförlig till synergieffekter. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

Förvärv av Bankernes Kontantservice A/S (BKS)

Loomis danska dotterbolag har förvärvat samtliga aktier i Bankernes Kontantservice A/S (BKS). Köpeskillingen uppgick till 181 MSEK (142 MDKK). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 22 augusti 2016.

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 22 augusti 2016.

MSEK	Verkligt värde förvärvsbalans
Operativa anläggningstillgångar	248
Kundfordringar	58
Övriga tillgångar	46
Övriga skulder	–86
Summa operativt sysselsatt kapital	266
Goodwill	14
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	6
Övrigt sysselsatt kapital	41
Totalt sysselsatt kapital	327
Övertagen nettoskuld	–146
Summa förvärvade nettotillgångar	181
Erlagd köpeskilling	181
Totalt erlagd köpeskilling	181
Betald köpeskilling	–181
Övertagna likvida medel	–
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–181

Förvärvet av Bankernes Kontantservice A/S gav Loomis i Danmark möjlighet att utöka sin kundbas och utföra tjänster till såväl bankkunder som handels- och övriga kunder. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 159 MSEK och har haft en marginellt negativ påverkan på årets resultat. Förvärvet skulle om det konsoliderats från och med den 1 januari 2016 ha

bidragit med totala intäkter om cirka 431 MSEK och påverkat årets resultat med cirka 30 MSEK (exklusive förvärvsrelaterade kostnader).

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 10 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Avyttring av verksamhetsgrenen allmän frakthantering Loomis har avyttrat verksamhetsgrenen allmän frakthantering. Erhållen köpeskilling uppgick till 194 MSEK (22 MCHF). Den avyttrade verksamheten överläts den 1 juli 2016.

Balansräkningen i sammandrag per avyttringstidpunkten den 1 juli 2016.

	Verkligt värde
MSEK	avyttringsbalans
Operativa anläggningstillgångar	16
Kundfordringar	42
Övriga tillgångar	23
Övriga skulder	–72
Summa operativt sysselsatt kapital	9
Goodwill	93
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	41
Övrigt sysselsatt kapital	31
Totalt sysselsatt kapital	174
Överlåten nettoskuld	–60
Summa överlåtna nettotillgångar	113
Resultat vid försäljning	81
Erhållen köpeskilling	194
Totalt erhållen köpeskilling	194
Erhållen köpeskilling	194
Överlåtna likvida medel	–49
Summa positiv påverkan på
koncernens likvida medel	146

Verksamhetsgrenen allmän frakthantering övertogs i samband med förvärvet av VIA MAT som genomfördes under 2014. Den avyttrade verksamheten, som inte tillhörde Loomis kärnverksamhet, erbjöd internationella transporter via flygfrakt, sjöfrakt, vägoch järnvägstransporter. Den avyttrade verksamheten bidrog med totala intäkter om cirka 239 MSEK och ett rörelseresultat (EBITA) om cirka 4 MSEK för 2016.

Förvärv, övrigt

För koncernen som helhet finns per 31 december 2016 tilläggsköpeskillingar om totalt 31 MSEK. Under 2017 förfaller 5 MSEK till betalning.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land eller flera länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

	Goodwill, MSEK
	WACC*, %	2016-12-31	2015-12-31
Frankrike	7,2 (7,6)	354	341
Storbritannien	6,7 (7,4)	292	327
Portugal	10,9 (9,2)	1	1
Schweiz	6,2 (6,6)	315	301
Slovakien	9,5 (8,9)	2	2
Spanien	8,3 (8,7)	414	399
Sverige	6,0 (6,4)	12	12
Tjeckien	8,9 (8,6)	16	15
Turkiet	17,4 (17,8)	25	28
Argentina	22,7 (33,0)	23	27
Danmark	e/t (e/t)	14	–
USA	7,1 (7,8)	3 295	3 071
International	8,4 (8,4)	8621)	914
Totalt		5 626	5 437

1) Förändringen är främst hänförlig till avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering.

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor, emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges efter skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

%	Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden	WACC*
Europa	2,01) (2,0)	6,0–22,7
USA	2,0 (2,0)	7,1
International	2,0 (2,0)	8,4

1) För alla kassagenererande enheter, förutom de nordiska länderna, Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. I likhet med föregående år används 0 procent för de nordiska länderna och 5 procent för Turkiet och Argentina.

Nedskrivningsbedömningen ägde rum under det tredje kvartalet 2016 för samtliga kassagenererande enheter förutom för Loomis Danmark då förvärvet av BKS ägde rum den 22 augusti 2016. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.

*) Använda diskonteringsräntor vid nedskrivningsbedömning anges efter skatt.

NOT 16 Goodwill

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående balans	5 437	4 897
Förvärv	14	163
Avyttring	–93	–
Omklassificering	–	4
Omräkningsdifferens	268	373
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	5 626	5 437
Ingående nedskrivningar	–	–
Årets nedskrivningar	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–
Utgående restvärde	5 626	5 437
MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten

Totalt	5 626	5 437
Övrigt	–99	–78
International	862	914
Europa	1 569	1 531
USA	3 295	3 071
enligt följande:

NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	672	611
Förvärv	6	67
Avyttring	–53	–
Omräkningsdifferens	29	–6
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	654	672
Ingående avskrivningar	–323	–248
Årets avskrivningar	–62	–62
Avyttring	12	–
Omräkningsdifferens	–20	–13
Utgående ackumulerade avskrivningar	–393	–323
Utgående restvärde	261	349

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser primärt kontraktsportföljer.

NOT 18 Övriga immateriella tillgångar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	325	311
Förvärv	15	–
Investeringar	27	23
Avyttringar/utrangeringar	–27	–10
Omklassificering	43	1
Omräkningsdifferens	6	0
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	388	325
Ingående avskrivningar	–206	–184
Avyttringar/utrangeringar	11	9
Årets avskrivningar	–39	–35
Omklassificering	–37	–
Omräkningsdifferens	–3	4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–274	–206
Utgående restvärde	114	118

Övriga immateriella tillgångar avser primärt licenser.

NOT 19 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark
MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	855	786
Förvärv	121	–
Investeringar	25	53
Avyttringar/utrangeringar	–4	–11
Omklassificering	0	–4
Omräkningsdifferens	44	30
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	1 041	855
Ingående avskrivningar	–266	–233
Avyttringar/utrangeringar	0	5
Omklassificering	–	–3
Årets avskrivningar	–30	–28
Omräkningsdifferens	–15	–6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–310	–266
Utgående restvärde	731	589

	Maskiner och inventarier
MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	11 868	10 293
Förvärv	112	46
Investeringar	1 081	1 323
Avyttringar/utrangeringar	–190	–183
Omklassificering	–5	6
Omräkningsdifferens	482	384
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden	13 348	11 868
Ingående avskrivningar	–8 152	–7 033
Avyttringar/utrangeringar	160	126
Omklassificering	0	–4
Årets avskrivningar	–1 036	–999
Omräkningsdifferens	–343	–243
Utgående ackumulerade avskrivningar	–9 370	–8 152
Utgående restvärde	3 978	3 716

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 181 MSEK (111).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan. Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal Byggnader
MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	46	47
Omräkningsdifferens	2	–1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	48	46
Ingående avskrivningar	–27	–25
Årets avskrivningar	–2	–2
Omräkningsdifferens	–1	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–30	–27
Utgående restvärde	18	19

Finansiella leasingavtal	Maskiner och inventarier
MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	222	286
Förvärv	7	–
Investeringar	7	21
Avyttringar/utrangeringar	–3	–83
Omräkningsdifferens	7	–1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	241	222
Ingående avskrivningar	–126	–146
Förvärv	–	–
Avyttringar/utrangeringar	–5	48
Årets avskrivningar	–28	–28
Omräkningsdifferens	–4	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–163	–126
Utgående restvärde	78	96

NOT 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Långfristiga externa investeringar	66	60
Förmånsbestämda pensionsplaner1)	13	18
Summa räntebärande finansiella anlägg ningstillgångar	80	78

1) För mer information angående de förmånsbestämda pensionsplanerna, se not 30.

Långfristiga externa investeringar består primärt av att återförsäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 39 MSEK (38) samt pensionsåtaganden för vilka obligationer ställts som säkerhet om 8 MSEK (7). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående balans	78	67
Nya investeringar/avyttringar	1	9
Omräkningsdifferenser	0	2
Utgående balans	80	78

NOT 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	17	19
Övriga långfristiga fordringar	12	73
Summa övriga långfristiga fordringar	28	92

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående balans	92	95
Omklassificeringar	–64	–
Övriga förändringar	–3	–2
Omräkningsdifferenser	4	–2
Utgående balans	28	92

NOT 22 Kundfordringar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	2 053	1 917
Reservering avseende kundförluster, netto	–52	–40
Summa kundfordringar	2 001	1 878

Årets kundförluster, netto uppgår till 25 MSEK (7).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Förfallotid <30 dagar	455	356
Förfallotid 30–90 dagar	103	113
Förfallotid >90 dagar	78	72
Summa förfallna kundfordringar	636	541

NOT 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto) 1)	93	92
Övriga kortfristiga fordringar	68	81
Summa övriga kortfristiga fordringar	161	172

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis, vidare är de separerade från Loomis likvida medel och kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet.

För att finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 24 MSEK (13) redovisas som produktionskostnad.

Medel inom uppräkningsverksamheten

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Lager av kontanter	1 638	1 197
Förinbetalningar från kunder och fordringar på kunder	–77	504
Skulder avseende förinbetalningar från kunder samt skulder till kunder	–806	–882
Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten	–662	–727
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto)	93	92

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	60	63
Förutbetald hyra	41	40
Förutbetalda leasingkostnader	1	0
Förutbetalda leverantörsfakturor	8	5
Övriga förutbetalda kostnader	333	348
Övriga upplupna intäkter	63	55
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	506	512

NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Placeringar externa	54	84
Summa räntebärande finansiella omsätt ningstillgångar	54	84

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument hänvisas till not 6.

NOT 26 Likvida medel

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Kassa och bank	663	654
Kortfristiga bankplaceringar	–	–
Summa likvida medel1)	663	654

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

NOT 27 Eget kapital och totalresultat

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt tillskjutet Andra Balanserat resultat
MSEK	Aktiekapital	kapital	reserver 1)	inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2015	376	4 594	604	–666	4 907
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 069	1 069
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	58	58
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–12	–12
Omräkningsdifferenser	–	–	507	–	507
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–198	–	–198
Summa övrigt totalresultat	–	–	309	46	355
Summa totalresultat	–	–	309	1 115	1 424
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–451	–451
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	16	–	16
Aktieswapavtal3)	–	–	–15	–	–15
Omvärdering av optionsskuld avseende innehav utan
bestämmande inflytande4)	–	–	–37	–	–37
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–37	–451	–488
Ingående balans per 1 januari 2016	376	4 594	876	–2	5 843
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	1 258	1 258
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–240	–237
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	57	54
Omräkningsdifferenser	–	–	402	–	402
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–	–159	–	–159
Summa övrigt totalresultat	–	–	244	–183	61
Summa totalresultat	–	–	244	1 074	1 319
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–	–527	–527
Aktierelaterad ersättning2)	–	–	35	–	35
Aktieswapavtal3)	–	–	–24	–	–24
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	11	–527	–516
Utgående balans per 31 december 2016	376	4 594	1 131	546	6 647

1) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning, omvärdering av villkorad betald köpeskilling samt aktieswapavtal. 2) Inkluderar den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11. För 2015 uppgick den kostnadsförda delen till 25

3) Avser swapavtal hänförlig till koncernens aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs på sidan 65.

4) Avser Loomis Turkiet.

MSEK och för 2016 till 34 MSEK.

Antal utgivna aktier 31 december 2016 uppgår till 75 279 829 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51.

NOT 28 Låneskulder och finansiell leasing

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	54	65
Banklån	1 619	2 190
MTN program	1 000	1 550
Certifikat	500	649
Delsumma långfristiga låneskulder	3 173	4 454
Derivat och övriga poster	–	34
Totalsumma långfristiga låneskulder	3 173	4 489
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	5	5
MTN program	550	–
Banklån	110	7
Delsumma kortfristiga låneskulder	665	12
Derivat och övriga poster	89	61
Totalsumma kortfristiga låneskulder	754	73
Summa låneskulder	3 927	4 562
Skulder avseende finansiell leasing
– minimileasingavgifter	2016-12-31	2015-12-31
Förfallotid <1 år	5	5
Förfallotid 1–5 år	57	71
Förfallotid >5 år	–	–
Total	62	76

Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–3	–7
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	59	69
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2016-12-31	2015-12-31

Summa nuvärde av skulder avseende finansiell leasing	59	67
Förfallotid >5 år	–	–
Förfallotid 1–5 år	39	56
Förfallotid <1 år	20	11

NOT 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	209	198
Kortfristig avsättning för skadereserver	195	148
Summa avsättningar för skadereserver	405	347

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående balans	347	329
Nya avsättningar	248	177
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–210	–184
Omräkningsdifferens	20	25
Utgående balans	405	347

Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information, se not 2 och 4.

NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar i, olika planer för ersättningar efter avslutad anställning, inklusive förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner samt andra förmåner efter avslutad anställning. De olika planerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i not 10.

Avgiftsbestämda pensionsplaner

Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter.

Kostnaden för de avgiftsbestämda planerna uppgick under 2016 till 126 MSEK (145).

Förmånsbestämda pensionsplaner

Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för förmånsbestämda planer baseras på den så kalllade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd.

Summering av förmånsbestämda pensionsplaner

Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmånsbestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:

Fonderade och ofonderade förpliktelser

	2016-12-31
	Frankrike Schweiz		Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer Nuvärde av fonderade
förpliktelser	–	897	1846	90	2 833
Verkligt värde av
förvaltningstillgångar	–	–612	–1745	–69	–2 428
Fonderade planer, netto	–	285	101	20	406
Ofonderade planer
Nuvärde av ofonderade
förpliktelser	363	–	–	17	380
Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	363	285	101	37	786

	2015-12-31
	Frankrike Schweiz		Storbri tannien	Övriga länder	Totalt
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förpliktelser	–	1 047	1 663	91	2 800
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–	–753	–1 650	–61	–2 464
Fonderade planer, netto	–	294	12	30	336
Ofonderade planer
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	307	–	–	18	325
Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	307	294	12	48	661

De väsentligaste planerna presenteras nedan:

Storbritannien

Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 57 procent (53) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2016. Planen är en förmånsbestämd plan som är fonderad, där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt även vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.

Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsen utgörs av representanter från såväl arbetsgivaren som arbetstagarna där ordföranden är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:

• Agera utifrån förmånstagarnas intressen
• Säkerställa efterlevnad av pensionsplanens utformning samt att denna följer lagar och regler, exempelvis lagstiftningen för förvaltare såväl som specifika lagar för Storbritannien som berör pensionsplaner, vilket till exempel inkluderar Acts of Parliament och andra föreskrifter och bestämmelser.
• Ansvara för investeringspolicy och strategier avseende planens tillgångar och
• Ansvara för daglig administration av förmånerna.

Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav.

I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie.

Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolideringen. Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.

Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag.

Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 50 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse.

Loomis erbjuder även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.

Schweiz

I Schweiz finns tre fonderade pensionsplaner som tillsammans utgör cirka 28 procent (33) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2016. Till följd av avyttringen av verksamhetsgrenen allmän frakthantering minskade den totala förpliktelsen med 274 MSEK och tillgångarna minskade med 164 MSEK. De schweiziska pensionsplanerna är fonderade där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i pensionsfonder som är skilda från de övriga tillgångarna i bolagen. De schweiziska pensionsplanerna är öppna för nya anställda och förmåner intjänas i planerna. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänande rättigheter i planerna eftersom pensionsskulden flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.

För två av pensionsplanerna omfattar förmånerna pensionsförmåner, sjukpension, och förmåner vid dödsfall i tjänsten till efterlevande makar och barn. Pensionsförmånerna i dessa planer baseras på intjänat kapital multiplicerat med en konverteringskurs som skiljer sig mellan män och kvinnor. Sjukpensionsförmånerna uppgår till en procentsats av den pensionsgrundande lönen. Förmåner vid dödfall och till efterlevande make/ maka beräknas på den pensionsgrundande lönen medan efterlevandeskyddet för barn för den ena planen baseras på en procentsats av det förväntade pensionskapitalet och för den andra planen baseras på den pensionsgrundande lönen. Premiebetalningarna ökar med åldern och delas lika mellan arbetsgivaren och de anställda.

En av de schweiziska pensionsplanerna, som riktar sig till seniora befattningshavare, omfattar förmåner för pensioner, sjukpension och vid dödsfall i tjänsten. Pensionsförmånerna i denna plan baseras på intjänat kapital. Sjukpensionsförmånen uppgår till en procentsats av pensionsgrundande ersättning medan förmånen vid dödsfall uppgår till intjänat kapital. Premiernas procentsats ändras inte med åldern och betalningarna görs fullt ut av arbetsgivaren.

Alla pensionsplanerna i Schweiz kontrolleras av styrelser, som består av samma antal representanter för företaget som för de anställda. Alla Loomis pensionsplaner i Schweiz är återförsäkrade hos en extern part. Detta innebär att alla risker förknippade med pensionsskulderna, inkluderande investeringsrisken, är täckt av ett försäkringskontrakt. Genom detta försäkringskontrakt garanterar den tredje parten att fonderingsnivån, vilken beräknas enligt lokal lag, ska uppgå till 100 procent. Den tredje partens verksamhet är reglerad av federal schweizisk lagstiftning och alla riskhanteringsaktiviteter omfattas av schweiziska kapitalteckningskrav ("Swiss Solvency Test").

Frankrike

I Frankrike finns två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 11 procent (9) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2016 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent (1) av den totala förpliktelsen. Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget. Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformningen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och förmåner intjänas i planen.

Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonderad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.

Övriga länder

Utöver de ovan nämnda planerna finns det en fonderad förmånsbestämd plan i Norge vilken utgör cirka 3 procent (3) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2016. Vidare finns ofonderade planer i Österrike vilka tillsammans utgör cirka 1 procent (1) av koncernens förpliktelse per 31 december 2016.

Sverige

Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den

privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2016 uppgick till 18 MSEK (14). Kostnaden för 2017 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 149 procent (153). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.

Sammanfattning deltagare

Per den 31 december 2016 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:

	2016-12-31
	Frank	rike Schweiz	Stor britannien	Övriga länder
Förpliktelse hänförlig till aktiva anställda (% av den totala förpliktelsen)	100	69	–	93
Förpliktelse hänförlig till intjänade men ej uttagna pen sionsförmåner (% av den totala förpliktelsen)	–	–	54	–
Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen)	–	31	46	7
Summa	100	100	100	100
Löptid för pensionsförpliktelsen (år)	14	17	19	16

Finansiella upplysningar

Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Planer som ingår i Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	–13	–18
Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	799	679
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	786	661

De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2016 och 2015 visas i nedanstående tabell.

Pensionskostnader

MSEK	2016	2015
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	56	60
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	7	7
Räntekostnader / intäkter (–)	8	12
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	3	–
Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder och förluster / vinster
(–) från regleringar	–5	–
Summa pensionskostnad	70	78

Forts. Not 30

Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2014–2016 presenteras nedan:

Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
	För pliktelser	Förvalt­ ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt­ ningstill gångar	Netto	För pliktelser	Förvalt­ ningstill gångar	Netto
MSEK		2016			2015			2014
Ingående balans	3 125	–2 464	661	3 087	–2 371	717	1 658	–1 383	275
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	56	–	56	60		60	38	–	38
Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer)	7	–	7	7	–	7	6	–	6
Räntekostnader / intäkter (–)	70	–62	8	81	–70	12	86	–77	10
Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster	3	–	3	–	–	–	3	–	3
Kostnader/intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare år och förluster/vinster (–) från regleringar	–10	5	–5	–	–	–	–	–	–
Summa pensionskostnad	127	–57	70	148	–70	78	134	–77	57
Aktuariella vinster (–) och förluster baserade på erfarenhetsbaserade förändringar Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av	51	–	51	–38	–	–38	47	–	47
förändringar i finansiella antaganden	468	–	468	–30	–	–30	330	–	330
Aktuariella vinster (–) och förluster till följd av förändringar i demografiska antaganden	–30	–	–30	–40	–	–40	10	–	10
Förändringar i tillgångstaket, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/ränteintäkter	–	–22	–22	–	5	5	–	4	4
Avkastning på förvaltningstillgångar, exklusive belopp inkluderade i räntekostnader/intäkter (–)	–	–227	–227	–	44	44	–	–27	–27
Totala aktuariella vinster (–) och förluster före skatt	490	–249	240	–107	49	–58	387	–23	364
Avgifter från arbetsgivaren	–	–89	–89	–	–92	–92	–	–68	–68
Avgifter från deltagare i planen	24	–24	–	25	–25	–	16	–16	–
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–148	148	–	–161	161	–	–95	95	–
Betalade administrationsavgifter	–7	7	–	–7	7	–	–6	–	–6
Omklassificeringar	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Förvärv / avyttringar	–274	164	–110	–	–	–	775	–697	78
Omräkningsdifferenser	–123	137	14	140	–123	17	218	–201	17
Utgående balans	3 214	–2 428	786	3 125	–2 464	661	3 087	–2 371	717

Kassaflödet för de förmånsbestämda planerna för 2017 förväntas uppgå till cirka –85 MSEK.

Antaganden och känslighetsanalys

De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum var följande:

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2016 (%)	Stor britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	2,70	0,45–0,60		1,30 1,50–2,00
Löneökningar	e/t	1,00		2,30 1,80–2,25
Inflation	2,45–3,45	0,75		2,00 0,00–1,50
Pensionsökningar	3,35	0,00		e/t 0,00–1,50

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2015 (%)	Stor britannien	Schweiz	Frankrike	Övriga länder
Diskonteringsränta	3,90	0,40–0,80		2,00 1,90–2,10
Löneökningar	e/t	1,00–2,00		2,30 2,50–3,00
Inflation	2,20–3,20	1,00		2,00 0,00–1,50
Pensionsökningar	3,10	0,00		e/t 0,00–1,50

Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2016 och 2015 samt för att bestämma pensionskostnaden för 2017 och 2016. I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på iBoxx UK AA 15 years+, med hänsyn tagen till planens angivna duration. I Schweiz är diskonteringsräntan baserad på diskonteringsräntor utgiven av Chamber of Pensions Actuaries, med hänsyn tagen till planernas angivna duration. I Euro-området är diskonteringsräntan baserad på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.

Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna. Dödlighetstabellerna som används i Frankrike och Storbritannien är följande:

Dödlighetstabell

	2016	2015
Frankrike	INSEE 2012–2014	INSEE 2011–2013
Schweiz	LPP 2015	LPP 2010
Storbritannien	Club Vita 2014, CMI Core 2015 projections, 1.0% long term improvement rate	Club Vita 2014, CMI Core 2015 projections, 1.0% long term improvement rate

För Storbritannien och Schweiz, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:

Storbritannien	2016-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	20,9
Kvinnor	23,4
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,4
Kvinnor	25,6

Schweiz	2016-12-31
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år
Män	22,2
Kvinnor	24,1
Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år
Män	22,8
Kvinnor	24,6

För Frankrike är antagandet om förväntad livslängd uttryckt i år inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.

Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.

Känslighetsanalys

MSEK	2016-12-31
0,1% ökning av diskonteringsräntan	–57
0,1% minskning av diskonteringsräntan	57
0,1% ökning av inflationstakten	31
0,1% minskning av inflationstakten	–31
En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år	59

Känslighetsanalysen ovan baseras på att ett antagande ändras medan andra antaganden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighetsanalysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighetsanalyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.

Förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarna är fördelade enligt nedan:

		2016-12-31			2015-12-31
			Info ej till					Info ej till
	Noterade Onoterade		gänglig	Summa	%		Noterade Onoterade	gänglig	Summa	%
Egetkapitalinstrument
Storbritannien	23	–	–	23	1,0	33	–	–	33	1,3
Övriga europeiska länder	85	–	–	85	3,5	89	3	–	92	3,8
Nordamerika	167	–	–	167	6,9	177	–	–	177	7,2
Asien	71	–	–	71	2,9	79	–	–	79	3,2
Tillväxtmarknader	8	–	–	8	0,3	–	–	–	–	–
Egetkapitalinstrument, totalt	354	–	–	354	14,6	379	3	–	382	15,5
Statsobligationer
Storbritannien	165	–	–	165	6,8	164	–	–	164	6,7
Övriga europeiska länder	106	–	–	106	4,4	120	–	–	120	4,9
Nordamerika	204	–	–	204	8,4	161	–	–	161	6,5
Övrigt	219	–	–	219	9,0	139	–	–	139	5,6
Statsobligationer, totalt	694	–	–	694	28,6	584	–	–	584	23,7
Företagsobligationer
Storbritannien	341	–	–	341	14,1	330	–	–	330	13,4
Övriga europeiska länder	49	–	–	49	2,0	33	–	–	33	1,3
Företagsobligationer, totalt	390	–	–	390	16,1	363	–	–	363	14,7
Fastigheter
Övriga europeiska länder	–	5	–	5	0,2	–	7	–	7	0,3
Fastigheter, totalt	–	5	–	5	0,2	–	7	–	7	0,3
Kontanter	–	67	–	67	2,8	–	17	–	17	0,7
Övrigt1)	304	–	–	304	12,5	359	–	–	359	14,6
Övrigt2)	–	–	6123)	612	25,2	–	–	7533)	753	30,5
Förvaltningstillgångar, totalt	1 743	72	612	2 428	100,0	1 685	27	753	2 464	100,0

1) Denna post består främst av investeringar i Russell Investments Multi-Asset Growth Strategy Fund (MAGS), vilken är en multistrategifond som investerar i olika tillgångsslag på många olika marknader.

2) Avser tillgångarna i de tre schweiziska pensionsplanerna där försäkringskontrakt ingåtts. Tillgångarna i dessa planer finns hos en extern part och den avkastning som dessa tillgångar genererar används för att betala de anställdas förmåner.

3) Uppdelning av dessa tillgångar geografiskt eller i tillgångsslag samt uppgift om innehaven var noterade eller inte, fanns inte tillgängligt vid publicering av denna årsredovisning.

Forts. Not 30

Risker

Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:

Tillgångars volatilitet (Tillämplig för fonderade planer i Storbritannien och Norge)	Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall av kastningen på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Egetkapitalinstrument förväntas att överprestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas att vara volatil i relation till de förstklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen.
Förändring i obligatio nernas avkastning (Tillämpligt för Stor britannien och Frankrike)	En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar.
Inflationsrisk (Tillämpligt för Stor britannien)	Majoriteten av pensionsförpliktelser är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångarna är baserade på egetkapitalinstrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet.
Antagande om livslängd (Tillämpligt för Stor britannien och Norge)	I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek.
Lag och regleringsrisk	Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella.

2016-12-31	2015-12-31
99	106
46	14
145	120
2016-12-31	2015-12-31
106	133
3	30
–12	–60
2	3
99	106
14	19
36	9
–3	–14
0	0
46	14
145	120

Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.

NOT 32	intäkter	Upplupna kostnader och förutbetalda
MSEK			2016-12-31	2015-12-31

Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	1 463	1 243
Övriga upplupna kostnader	311	248
Upplupna konsultarvoden	2	3
Upplupna hyreskostnader	27	15
Upplupna räntekostnader	6	6
Upplupna personalkostnader	1 117	970

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

NOT 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	69	26
Kortfristig skuld avseende moms	191	192
Övriga kortfristiga skulder	101	98
Summa övriga kortfristiga skulder	360	316

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	3 262	2 617
Övriga eventualförpliktelser	14	13
Summa eventualförpliktelser	3 276	2 630

Garantiförbindelser 2016 avser bland annat en garanti för pensionsåtaganden i Storbritannien uppgående till 558 MSEK (626) och garantier för försäkringsåtaganden i USA uppgående till 419 MSEK (390). Det är svårbedömt om dessa eventualförpliktelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS, Loomis Danmark och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Övriga rättsliga förfaranden

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndsskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana eventualförpliktelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

Den spanska skattemyndigheten har nekat avdrag för vissa kostnader (uppgående till 24 MEUR) kopplade till koncerninterna transaktioner för åren 2007–2009. Förfarandet för att åberopa gällande dubbelbeskattningsavtal har inletts under året. Till följd av gällande dubbelbeskattningsavtal bedöms det framtida utfallet inte leda till någon väsentlig effekt på koncernens skattekostnad.

I likhet med flera andra företag i Spanien har Loomis spanska dotterbolag granskats av den spanska konkurrensmyndigheten (CNMC). I november 2016 informerade myndigheten Loomis Spanien om sitt beslut. Beslutet innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis Spanien för otillbörlig marknadsuppdelning. Loomis anser sig ha agerat i enlighet med gällande lag och motsätter sig därför innehållet i beslutet och bötesbeloppet. Loomis har överklagat beslutet till spansk domstol. Ett eventuellt negativt utfall bedöms inte ha någon väsentlig inverkan på varken koncernens resultat eller finansiella ställning.

NOT 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2016	2015
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	1 105	1 061
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	62	62
Jämförelsestörande poster	58	–26
Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter	–108	27
Finansiella intäkter	0	0
Finansiella kostnader	0	–4
Summa ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvs relaterade kostnader och intäkter	1 117	1 119

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2016	2015
Övriga intäkter	38	443	367
Bruttoresultat		443	367
Administrationskostnader	40, 41	–164	–168
Rörelseresultat (EBIT)		279	199
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	450	670
Finansiella intäkter	43	643	956
Finansiella kostnader	43	–930	–1 2601)
Summa resultat från finansiella investeringar		164	366
Resultat efter finansiella poster		443	565
Bokslutsdispositioner	44	114	177
Skatt på årets resultat	45	–20	–99
Uppskjuten skatt	45	–23	561)
Årets resultat		513	6991)

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2016	2015
Årets resultat	513	6991)
Övrigt totalresultat Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Säkring av nettoinvesteringar efter skatt	–	–1)
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–	–
Summa totalresultat för året	513	699

1) Jämförelsetalen har omräknats som en effekt av byte av redovisningsprincip RFR 2 IAS 21. Effekten på årets resultat för 2015 uppgick till –198 MSEK. Totalt eget kapital har inte påverkats av den förändrade redovisningsprincipen då denna endast medför en omföring inom fritt eget kapital.

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2016-12-31	2015-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immatriella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier	46	1 5	– 4
Aktier i dotterföretag	47	8 379	8 157
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	1 180	1 198
Uppskjuten skattefordran	45	–	50
Summa anläggningstillgångar		9 564	9 409
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	207	117
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	353	646
Övriga kortfristiga fordringar	49	12	6
Aktuella skattefordringar		58	26
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	75	102
Likvida medel		110	140
Summa omsättningstillgångar		814	1 037
SUMMA TILLGÅNGAR		10 378	10 446
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	51
Bundet eget kapital
Aktiekapital		376	376
Summa bundet eget kapital		376	376
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 673	5 673
Balanserat resultat		–1 674	–1 847
Årets resultat		513	699
Summa fritt eget kapital		4 512	4 526
Summa eget kapital		4 889	4 902
Obeskattade reserver	52	–	114
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, externa	39	3 119	4 389
Uppskjuten skatteskuld	45	3	–
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	47	34
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	1 675	910
Räntebärande kortfristiga skulder, externa	39	550	–
Leverantörsskulder	39	4	4
Övriga kortfristiga skulder	39	58	59
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	53	34	34
Summa skulder		5 490	5 430
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		10 378	10 446

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2016	2015
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		443	565
Ej kassaflödespåverkande poster	54	–163	–422
Erhållna finansiella poster		8	6
Betalda finansiella poster		–92	–100
Betald inkomstskatt		–15	–22
Erhållna utdelningar		376	554
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		3	34
Kassaflöde från den löpande verksamheten		558	614
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–3	–3
Investeringar i aktier		–145	–267
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–148	–270
Finansieringsverksamheten
Övrig förändring i finansiella anläggningstillgångar		18	57
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		48	–61
Minskning/ökning av skulder		170	–354
Förändring i utgivna certifikat		–150	451
Erhållna koncernbidrag		–	107
Lämnad utdelning		–527	–451
Aktieswap		0	–10
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–439	–262
Årets kassaflöde		–30	82
Likvida medel vid årets början		140	57
Likvida medel vid årets slut1)		110	140

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital

		Övrigt tillskjutet	Balanserat resultat inkl. årets
MSEK	Aktiekapital1, 2)	kapital3)	resultat4, 5, 6)	Totalt
Ingående balans per 1 januari 2015	376	5 673	–1 385	4 664
Totalresultat
Årets resultat	–	–	6997)	699
Övrigt totalresultat
Säkring av nettoinvestering efter skatt	–	–	–7)	–
Summa övrigt totalresultat	–	–	–	–
Summa totalresultat	–	–	699	699
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–451	–451
Aktieswapavtal8)	–	–	–10	–10
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–461	–461
Ingående balans per 1 januari 2016	376	5 673	–1 147	4 902
Totalresultat
Årets resultat	–	–	513	513
Summa totalresultat			513	513
Transaktioner med aktieägare
Utdelning	–	–	–527	–527
Aktieswapavtal9)	–	–	0	0
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–526	–526
Utgående balans per 31 december 2016	376	5 673	–1 160	4 889

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51. Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl. årets resultat.

5) Per den 31 december 2015, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

6) Per den 31 december 2016, fanns 53 797 st B-aktier i eget förvar.

7) Jämförelsetalen har omräknats som en effekt av byte av redovisningsprincip RFR 2 IAS 21. Effekten på årets resultat för 2015 uppgick till –198 MSEK. Totalt eget kapital har inte påverkats av den förändrade redovisningsprincipen då denna endast medför en omföring inom fritt eget kapital.

8) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2014 och avslutande av 2013 års program. Totalt antal aktier under 2015 som säkrats genom swapavtal uppgår till 91 650 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2016 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2016.

9) Förändring avser koncernens aktierelaterade incitamentsprogram 2015 och avslutande av 2014 års program. Totalt antal aktier under 2016 som säkrats genom swapavtal uppgår till 99 400 st och tilldelas de anställda under perioden mars–juni 2017 förutsatt att de kriterier som programmet innefattar uppfyllts, däribland anställning per den sista februari 2017.

NOT 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

IAS 39 och IFRS 7 Finansiella instrument

Moderbolaget tillämpar undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IFRS 7 p.1) och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderbolaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderbolagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderbolaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 (RFR 2 undantag avseende IAS 39 p. 2). Detta innebär att moderbolaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet

med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21 p. 32 ska en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Tidigare undantag från denna punkt är borttaget i RFR 2 sedan 1 januari 2016. Ändringen påverkar finansiella intäkter och kostnader i moderbolagets resultaträkning. Den påverkar vidare omräkningsreserven i eget kapital i moderbolaget, då valutakursdifferenserna inte längre redovisas på denna rad. Jämförelseåret 2015 i moderbolagets finansiella rapporter har omräknats till följd av denna ändring. Ändringen har ingen effekt på koncernens finansiella rapporter, där dessa valutakursdifferenser liksom tidigare redovisas i omräkningsreserven i eget kapital

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts.

Koncernbidrag

Moderbolaget tillämpar huvudregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att erhållna koncernbidrag från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moderföretag till dotterföretag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag.

Se upplysningar om koncernen i not 5.

NOT 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2016	2015
Licensavgifter	443	367
Ränteintäkter	40	45
Koncernbidrag	91	116
Utdelning	376	554

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2016	2015
Räntekostnader	11	2

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	1 180	1 198
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	207	117
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	353	646

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Kortfristiga skulder till dotterföretag	47	34
Räntebärande kortfristiga skulder
till dotterföretag	1 675	910

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknads mässiga villkor.

Eventualförpliktelser avseende närstående

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	1 802	1 196
Övriga eventualförpliktelser	1 298	1 173
Summa eventualförpliktelser	3 100	2 369

Eventualförpliktelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa eventualförpliktelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.

NOT 39 Finansiell riskhantering

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis AB:s balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –1 634 MSEK (–2 115) respektive 14 MSEK (22).

Loomis AB tillämpar säkringsredovisningar enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Loomis har två säkringar, en som uppgår till ett värde av 242 MUSD (265) där aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Loomis ingick i samband med förvärvet av VIA MAT en säkring som uppgår till 90 MCHF (90) där den säkrade posten utgörs av nettoinvesteringen. Ineffektiviteten i säkringarna har under året varit 0 MSEK (0).

För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Tabellen nedan analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

2016-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	550	2 318	801
Leverantörsskulder och andra skulder	62	–	–
Summa	612	2 318	801
2015-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	–	3 625	764
Leverantörsskulder och andra skulder	63	–	–

NOT 40 Administrationskostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2016	2015
Avskrivningar och nedskrivningar	46	2	1
Personalkostnader	41	58	57
Fordonskostnader		1	1
Lokalkostnader		4	3
Kostnader för teknisk utrustning		6	9
Kostnader för konsulter		21	24
Administrationskostnader		12	13
Övriga kostnader		62	62
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		164	168

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2016	2015
Löner och bonus	41	37	34
Sociala kostnader	41	10	11
Pensionskostnader – avgiftsbestämda
planer	41	11	11
Summa ersättningar till anställda		58	57

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2016	2015
PwC
– Revisionsuppdraget	3	3
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	1
– Skatterådgivning	0	0
– Övriga tjänster	0	1
Summa PwC	4	5

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2016	2015
Antal anställda	19	22
(varav män)	(11)	(13)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

2016	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK	2016
Styrelse och vd1)	13	6	(2)
Övriga anställda	23	15	(9)
Summa	37	21	11

1) Kostnader för vd avser Anders Haker (för perioden 1 januari–3 maj) och Patrik Andersson (för perioden 4 maj–31 december). För ytterligare information se not 11.

2015	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2015
Styrelse och vd2)	10	4	(2)
Övriga anställda	24	18	(9)
Summa	34	22	(11)

2) Kostnader för vd avser Jarl Dahlfors (för perioden 1 januari–31 augusti) och Anders Haker (för perioden 1 september–31 december). För ytterligare information se not 11.

Under 2016 har rörlig ersättning till vd och koncernchef Patrik Andersson utgått med 4 MSEK. Under 2015 utgick rörlig ersättning till den tidigare vd:n/koncernchefen, Jarl Dahlfors, med 1 MSEK.

Ersättning till vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. Vd har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Den tillförordnade vd:n från och med 1 september 2015–3 maj 2016, Anders Haker, uppbar ett totalt lönetillägg om 533 TSEK under tiden som tillförordnad vd. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

NOT 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2016	2015
Utdelningar	376	554
Nedskrivning av aktier i dotterbolag	–17	–
Koncernbidrag	91	116
Summa resultat från andelar i	450	670

koncernföretag

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag.

NOT 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

Summa finansiella intäkter	643	956
Valutakursdifferenser	595	904
Ränteintäkter	49	52
MSEK	2016	2015

Finansiella kostnader

MSEK	2016	2015
Räntekostnader	–107	–87
Valutakursdifferenser	–805	–1 160
Övriga finansiella kostnader	–18	–13
Summa finansiella kostnader	–930	–1 260
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–287	–304

NOT 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2016	2015
Återföring periodiseringsfond 2009	–	57
Återföring periodiseringsfond 2010	–	50
Återföring periodiseringsfond 2011	–	64
Återföring periodiseringsfond 2012	41	5
Återföring periodiseringsfond 2013	73	–
Summa bokslutsdispositioner	114	177

NOT 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2016	2015
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–20	–99
– uppskjuten skattekostnad	–23	56
Summa skattekostnad	–43	–43

Den svenska bolagsskatten uppgick till 22,0 procent 2016 och 2015.

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK Skatt beräknad efter svensk skattesats	2016 –122	2015 –163
Skatt hänförlig till tidigare perioder	1	0
Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter	85	122
Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader	–7	– 2
Verklig skattekostnad	–43	–43

Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter avser främst utdelningar från dotterföretag. Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader för 2016 avser främst nedskrivning av aktier i dotterföretag.

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder avser primärt temporära skillnader avseende periodiseringsfonder samt skillnader mellan bokföringsmässig och skattemässig hantering av finansiella instrument.

NOT 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Ingående anskaffningsvärde	5	2
Investeringar	2	3
Utrangeringar	–1	–0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	7	5
Ingående avskrivningar	–2	–1
Årets avskrivningar	–2	–0
Utrangeringar	1	–0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–3	–2
Utgående planenligt restvärde	5	4

NOT 47 Aktier i dotterföretag1)

	Organisations	Registrerings och verksam		Kapitalandel direktägd av moder	Bokfört värde	Kapital andel ägd av koncernen
Dotterföretag	nummer	hetsland	Verksamhet	företaget (%)	(MSEK)	(%)
Loomis Holder Spain SL	B83379685	Spanien	Holdingföretag i underkoncern	100	870	100
Loomis Spain SA	A79493219	Spanien	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Portugal SA Transportadora de Caudales	506632768	Portugal	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Vigencia Duque SA	30-68901181-7	Argentina	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding Norge AS	984912277	Norge	Holdingföretag i underkoncern	100	49	100
Loomis Norge AS	983445381	Norge	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Foreign Exchange AS	914588839	Norge	Valutahantering	–	–	100
Loomis Holding UK Ltd	2586369		Storbritannien Holdingföretag i underkoncern	100	602	100
Loomis UK Ltd	3200432		Storbritannien Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Holding US Inc	47-0946103	USA	Holdingföretag i underkoncern	100	689	100
Loomis Armored US LLC	75-0117200	USA	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis International (AT) GmbH	FN320790	Österrike	Internationell värdehantering	100	7	100
Loomis Österreich GmbH	FN104649x	Österrike	Värdetransporter och kontanthantering	99	128	100
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	Värdetransporter och kontanthantering	100	171	100
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	Värdetransporter och kontanthantering	100	69	100
Loomis Czech Republic a.s.	26110709	Tjeckien	Värdetransporter och kontanthantering	100	43	100
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	Värdetransporter och kontanthantering	100	216	100
Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S.	539774	Turkiet	Värdetransporter och kontanthantering	98	123	100
Loomis Holding France SASU	498543222	Frankrike	Holdingföretag i underkoncern	100	558	100
Loomis France SASU	479048597	Frankrike	Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Loomis Reinsurance Ltd	152439	Irland	Återförsäkringsföretag	100	110	100
Loomis SK a.s.	36 394 238	Slovakien	Värdetransporter och kontanthantering	100	35	100
Loomis UK Finance Company Ltd	7834722		Storbritannien Investmentbolag	100	3 060	100
Via Mat Holding AG	CHE-103.445.244 Schweiz		Holdingföretag i underkoncern	100	1 650	100
Loomis International Corporate AG	CHE-106.825.583 Schweiz		Holdingföretag i underkoncern	–	–	100
Loomis Schweiz AG	CHE-109.503.213 Schweiz		Värdetransporter och kontanthantering	–	–	100
Via Mat Artcare AG	CHE-114.668.908 Schweiz		Förvaring av värdeföremål	–	–	100
Loomis International (CH) AG	CHE-114.058.489 Schweiz		Internationell värdehantering	–	–	100
Summa aktier i dotterföretag					8 379

1) En komplett specifikation över dotterföretag kan erhållas från moderbolaget.

Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen aktier. Det finns inget dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentligt för koncernen.

Lokala bestämmelser om valutakontroll i Argentina medför begränsningar mot att flytta kapital från landet. I övrigt finns inga betydande begränsningar för koncernens förmåga att få åtkomst till eller använda tillgångar och reglera koncernens skulder.

Aktier i dotterföretag

MSEK	2016	2015
Ingående balans 1 januari	8 157	7 900
Förvärv av aktier	–	3
Avyttring av aktier	–	–
Kapitaltillskott	239	253
Nedskrivning aktier	–17	–
Utgående balans 31 december	8 379	8 157

Förändring i aktier i dotterföretag under 2016 beror främst på kapitaltillskott lämnat till Loomis Danmark A/S och Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. samt nedskrivning av aktier i Loomis Czech Republic a.s. Förändring i aktier i dotterföretag under 2015 berodde främst på kapitaltillskott lämnat till Loomis Holding UK Ltd.

NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar

Summa övriga kortfristiga fordringar	12	6
Övriga kortfristiga fordringar	12	6
MSEK	2016-12-31	2015-12-31

NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Förutbetalda försäkringspremier	16	12
Upplupna ränteintäkter	56	87
Övriga poster	3	3
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	75	102

NOT 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse	Antal aktier	Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
2013	Nyemission	2 268 049	11 340 245
Summa		75 279 829	376 399 145

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel (SEK):

4 512 289 961
513 177 333
427 9191)
3 998 684 709

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: Utdelning till aktieägare (8,00 SEK/aktie) 601 808 2562) Överföres till ny räkning 3 910 481 705

Summa 4 512 289 961 1) Förändringen avser aktieswap avseende Incitamentsprogram 2014 samt 2015. 2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

För fullständigt förslag till vinstdisposition och styrelsens ytt-

rande över föreslagen utdelning, se Förvaltningsberättelsen.

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2016 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	71 851 3091)
Summa utestående aktier		75 279 829

1) Inkluderar 53 797 st aktier som finns i eget förvar per 31 december 2016.

Aktieägare med röststarka aktier

Loomis AB:s röststarkaste ägare per 31 december 2016 var Investment AB Latour, genom Latour Förvaltning AB och Melker Schörling AB. Latour Förvaltning ABs innehav var 23,8 procent av rösterna och 3,4 procent av kapitalet och Melker Schörling ABs innehav var 8,5 procent av rösterna och 1,2 procent av kapitalet.

Dessa två ägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

NOT 52 Obeskattade reserver

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Periodiseringsfond 2012	–	41
Periodiseringsfond 2013	–	73
Summa obeskattade reserver	–	114

NOT 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2016-12-31	2015-12-31
Upplupna personalkostnader	20	20
Upplupna konsultarvoden	1	2
Upplupna räntekostnader	6	6
Övriga upplupna kostnader	7	6
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	34

NOT 54 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2016	2015
Finansiella intäkter	–643	–956
Finansiella kostnader	932	1 204
Resultat från andelar i koncernföretag	–450	–670
Avskrivningar	–2	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–163	–422

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 4 maj 2017.

Styrelsen och verkställande direktörerna försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 24 mars 2017

Alf Göransson Styrelseordförande

Ingrid Bonde Styrelseledamot Cecilia Daun Wennborg Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Patrik Andersson Styrelseledamot, vd och koncernchef

Jonas Karlsson Arbetstagarsuppleant

Vår revisionsberättelse har avgivits den 24 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB (publ.) för år 2016. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 51–104 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen och koncernredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Revisionens inriktning och omfattning

Loomis tillhandahåller värdetransporter och kontanthantering, nationellt och internationellt i segmentet International. Värdetransporterna kallas CIT (Cash In Transit) och Kontanthanteringen kallas CMS (Cash Management Services). Inom CIT och International transporterar Loomis värde och inom International sker även förvaring. Baserat på intäkter utgör CIT omkring 62% av Loomis verksamhet och International omkring 7%. CMS utgör omkring 31% och i den verksamheten hanterar Loomis lager av kontanter som i allt väsentligt utgör konsignationslager på sina uppräkningscentraler. Loomis har totalt 400 lokalkontor, verksamhet i 21 länder med totalt omkring 22.000 heltidsanställda.

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetsnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Primära fokusområden och risker som identifierats speglas av de särskild betydelsefulla områden som specificeras vidare nedan. Vår granskning av Loomis består huvudsakligen av följande aktiviteter:

• Planering och relaterade insatser.
• Uppföljning och genomgång av större frågor och den finansiella rapporteringen avseende bokslutet för andra kvartalet.
• Granskning av intern kontroll över finansiell rapportering, rutiner och processer baserat på bedömda risker och Loomis Internal Control Requirements ("ICR", Loomis-koncernens ramverk för intern kontroll över finansiell rapportering).
• Insatser för att avge översiktlig granskningsrapport över Loomis rapport för tredje respektive fjärde kvartalet 2016.
• Slutliga revisionsinsatser för att avge denna revisionsberättelse avseende årsredovisningen för moderbolaget och koncernen. I anslutning till detta utförs också granskningsinsatser för att avge vårt yttrande avseende efterlevnad av riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare.

Granskningen utförs primärt av revisionsteam som tillhör PwC-nätverket. Det utförda arbetet sker i enlighet lokala revisionskrav i respektive land samt specifika instruktioner och arbetsprogram. Huvudansvarig revisor och medlemmar ur koncernrevisionsteamet har utfört 7 verksamhetsbesök utanför Sverige under året. Under besöken utförs insatser så som genomgångar av lokal balans- och resultaträkning, deltagande i fysisk inventering av värden på uppräkningscentralen, diskussioner avseende internkontroll, rutiner och processer samt uppföljning av efterlevnaden av Loomis ICR, koncernens ramverk för intern kontroll över finansiell rapportering.

Inriktningen och omfattningen av vår revision av Loomis inkluderar samtliga väsentliga enheter inom koncernen vilka tillsammans utgör en betydande del av intäkter, resultat respektive tillgångar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan för

väntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

liga ej kostnadsförda differenser finns.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Rutiner och processer relaterade till kontanthantering och värdering av lager av kontanter Kontanthanteringen och uppräkningsverksamheten ("CMS") beskrivs på sidan 51 i Förvaltningsberättelsen. Riskhantering beskrivs i bolagsstyrningsrapporten på sidan 43–45. I not 23 Övriga Kortfristiga Fordringar redovisas en specifikation avse ende lager av kontanter inom uppräkningsverksamheten. Kontanter är stöldbegärligt. Om en differens existerar mellan deponerat belopp och fysiskt inventerat pengalager kan Loomis tvingas ersätta differensen vare sig lagret är Loomis eller i kon signation till kund. Loomis har detaljerade rutiner och processer för att minska risken för att sådana differenser uppkommer. Ru tinerna stipulerar bland annat att allt värde ska inventeras dagli gen och att det ska ske "blint" av två personer i förening. Lands och riskchef i respektive land är ansvarig för dessa rutiner. Riskorganisationen i respektive land inkluderar s.k. "cash audi tors" vilka granskar efterlevnad av rutiner och processer och in venterar lager av kontanter minst två gånger per år på respektive uppräkningscentral. Efterlevnad av rutiner och processer över vakas och därmed även risken för differenser/felaktig värdering inom uppräkningsverksamheten. Den huvudsakliga risken är operativ men om rutiner och processer fallerar påverkas den fi nansiella rapporteringen. Differenser i lager av kontanter kan leda till väsentliga kostnader för Loomis. Med anledning av detta är det av vikt att rutiner och processer följs och att alla väsentliga	De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar: • Besökt på uppräkningscentraler baserat på stickprovsur val. Under besöken deltar vi bland annat i inventeringar av lager av kontanter, testar efterlevnad av rutiner och proces ser, granskar lageravstämningar och hantering av identi fierade differenser i lager av kontanter. • Genomgångar och diskussioner med riskchef och internrevi sorer (inriktade på kontanthanteringen, s.k. "cash auditors") i respektive land avseende efterlevnad av rutiner och proces ser, observationer vid inventeringar av lager av kontanter och deras åtgärdsplaner för att hantera observationer. • Uppföljning av den centrala rapporteringen av lagerbalan sen och identifierade differenser. • På stickprovsbasis jämfört lager av kontanter som ägs av Loomis mot externa bekräftelser (exempelvis ett bankkon toutdrag). • Inhämtat och granskat dokumentation från Loomis cen trala uppföljning via systemet Stars som inkluderar uppgif ter om identifierade differenser per balansdagen. • Granskat den redovisningsmässiga hanteringen av notera de differenser i lager av kontanter. Loomis tillsätter åtgärdsprogram för att stärka rutiner och
differenser identifieras och redovisat korrekt i varje bokslut. Loomis uppföljning per 31 december 2016 visar att inga väsent	processer när så bedömts erforderligt. Inga väsentliga iaktta gelser har rapporterats till revisionsutskottet som resultat av

vår granskning.

Särskilt betydelsefullt område	Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området
Förvärvsredovisning och övertagande av lager av kontanter i samband med förvärvet av Bankernes Kontantservice A/S ("BKS") i Danmark Information och upplysningar om förvärv återfinns i not 4 och i noten 15. Värdering av förvärvade tillgångar och skulder skall ske till verkligt värde. Metoderna som appliceras för redovisning till verkligt värde vilket kräver att antaganden görs. Det finns där med en risk att dessa är fel och att förvärvsanalysen därmed ej är upprättad i enlighet med IFRS 3. Väsentliga antagande i upprättandet av förvärvsanalysen för BKS är exempelvis vär dering av fastigheter, kontraktsportfölj och uppskjutna skatte fordringar hänförlig till förlustavdrag. I förvärvsprocessen krävs även att det värde som tas över inventeras per förvärvsdagen för att säkerställa att inga väsent liga differenser finns i lager av kontanter i uppräkningsverk samheten. Denna process kräver en omfattande insats vilken Loomis utfört med hjälp av externa konsulter. Vidare krävs att rutiner och processer finns på plats för att hantera övertagan det av verksamheten som i detta fall är omkring tre gånger så stort (baserat på intäkter) som Loomis befintliga verksamhet i Danmark. Felaktig förvärvsredovisning kan leda till en väsent lig påverkan på Loomis räkenskaper. I synnerhet finns en risk att redovisningen påverkas väsentligt om ej identifierade diffe renser i lager av kontanter skulle föreligga.	De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar: • Vi har format vår egen bild över förvärvsredovisningen och de verkliga värdejusteringar som skulle kunna antas ske. • Vi har bedömt huruvida modellen som använts är i enlighet med IFRS och vi har granskat väsentliga inslag i förvärvs analysen mot underlag och utifrån rimlighet i antagande na. Detta omfattar främst antaganden om framtida försälj ning, diskonteringsränta (WACC) samt kundomsättnings hastighet samt bokslutet per förvärvsdagen. • Vi har tagit del av dokumentation och underlag från de av Loomis genomförda inventeringarna av lager av kontanter som existerade per förvärvsdagen. • Vi har på stickprovsbasis genomfört egna inventeringar ef ter förvärvstillfället. • Vi har granskat bolagets finansiella rapportering för tredje kvartalet och årsbokslutet enligt samma granskningspro gram som appliceras på övriga väsentliga bolag inom kon cernen. Vi har i samband med dessa insatser bedömt huru vida erforderliga rutiner och processer avseende intern kontroll över finansiell rapportering kan anses finnas. Antaganden som ligger till grund för redovisningen av för värvsanalysen av BKS bedöms vara inom godtagbara inter vall.
Redovisning och bedömningar avseende myndighets granskningar Loomis beskrivningar och upplysningar avseende ovan om nämnda områden återfinns i not 4, not 14 och not 34. Bolag inom koncernen är stundom inblandande i olika typer av tvister. Väsentliga sådana är exempelvis pågående skattepro cess i Spanien och granskningen av konkurrensverket i Spa nien vars beslut innebär ett bötesbelopp om 7 MEUR för Loomis. Bolaget har i dessa fall konsulterat externa legala råd givare och skattejurister. Frågor av denna karaktär är ofta komplexa och kan ta lång tid innan de slutligen avgörs. Den framtida utvecklingen är av naturliga skäl inte möjlig att förut se. Detta resulterar i att redovisningen i större utsträckning ba seras på bedömningar.	De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar: • Granskat korrespondens mellan bolaget och myndigheten bakom dessa granskningar. • Inhämtat uttalanden från bolagets legala rådgivare och skattejurister avseende dessa frågor. • Utvärderat bedömningar och antagande gjorda av företags ledningen avseende dessa fall och dess nuvarande och even tuella kommande påverkan. • Granskat hur ovan omnämnda bedömningar och antagan de reflekterats i redovisningen och i dessa bedömningar be aktat såväl bolagets som vår kunskap från historiska utfall i liknande situationer. Från denna granskning har inget framkommit som föranlett
Risker i dessa fall gäller främst värderingen, där redovisade belopp är till sin natur behäftade med osäkerhet då senare ut fall kan avvika från bolagets nu gjorda bedömningar.	att väsentliga iakttagelser rapporterats till revisionsutskottet.

Värdering av goodwill

Loomis beskriver kritiska uppskattningar och bedömningar i not 4 och not 15. I not 15 redogörs för en känslighetsanalys avseende effekten av utförda förändringar i nedskrivningsprövningens antaganden och huruvida detta påverkar värderingen av goodwill eller ej.

Loomis tillväxt har historiskt sätt varit delvis förvärvsdriven. Vid företagsförvärv redovisas goodwill, i Loomis goodwill uppgår till MSEK 5 626. Beloppet är en väsentlig del (38%) av tillgångsmassan. Värdering av goodwill är beroende på företagslednings bedömningar. Årligen upprättar företagsledningen en nedskrivningsprövning av goodwill. Prövningen visar om det föreligger ett nedskrivningsbehov (om bokfört värde överstiger verkligt värde) av goodwill eller ej. Beräkningen av det verkliga värdet baserar sig på antaganden och bedömningar. Dessa hänför sig delvis till framtiden och avser exempelvis utvecklingen av intäkter, rörelsemarginal, investeringsbehov och diskonteringsränta.

Prövningen upprättas per minsta kassaflödesgenererande enhet vilka enligt Loomis definition är detsamma som ett land. Även om en enhet klarar testet kan en framtida utveckling som avviker negativt från de antaganden och bedömningar som varit underlag till testet leda till att ett nedskrivningsbehov föreligger.

Loomis nedskrivningsprövning visar att värderingen av goodwill kan försvaras och att inget nedskrivningsbehov föreligger.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–37 och 110–113. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansva-

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar:

• Granskat Loomis modell för nedskrivningsprövning för att bedöma matematisk korrekthet och rimlighet i gjorda antaganden. Värderingsspecialister inom PwC nätverket har involverats i denna del av granskningen.
• På stickprovsbasis verifierat att data som inkluderats nedskrivningsprövningen stämmer mot bolagens långsiktiga planer per land, i stickproven har fokus varit intäkternas tillväxttakt, rörelsemarginalen och dess antagna utveckling och diskonteringsränta
• På stickprovsbasis har verifierats att data som inkluderats i nedskrivningsprövningen stämmer mot externa källor.
• Genomförande av känslighetsanalyser där effekterna av förändringar i antaganden och bedömningar analyseras för att identifiera särskilt känsliga sådana.
• Granskning av att upplysningskrav enligt IAS 36 Nedskrivningar har lämnats i årsredovisningen.

Antaganden som ligger till grund för Loomis nedskrivningsprövning bedöms vara inom godtagbara intervall.

ret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/ showdocument/documents/rev_dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörernas förvaltning för Loomis AB (publ.) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och de verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www. revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev_ dok/revisors_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Stockholm den 24 mars 2017 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Intäkter, fortgående verksamhet	16 485	15 391	12 345	11 321	10 983
Intäkter, förvärv	315	706	1 166	43	376
Totala intäkter	16 800	16 097	13 510	11 364	11 360
Valutajusterad tillväxt, %	5	7	14	2	3
Organisk tillväxt, %	5	2	3	2	0
Rörelseresultat (EBITA)	1 890	1 703	1 370	1 099	1 019
Rörelsemarginal (EBITA), %	11,2	10,6	10,1	9,7	9,0
Rörelseresultat (EBIT)	1 852	1 575	1 306	1 085	988
Rörelsemarginal (EBIT), %	11,0	9,8	9,7	9,5	8,7
Finansiella intäkter	12	8	12	13	16
Finansiella kostnader	–129	–122	–79	–60	–73
Resultat före skatt	1 735	1 461	1 240	1 038	932
Inkomstskatt	–477	–392	–330	–302	–282
Årets resultat	1 258	1 069	910	736	650

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseresultat (EBITA)	1 890	1 703	1 370	1 099	1 019
Avskrivningar	1 105	1 061	875	758	717
Förändring av kundfordringar	–53	–170	–40	6	54
Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster	192	48	–12	–186	–182
Rörelsens kassaflöde före investeringar	3 134	2 642	2 194	1 677	1 607
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–1 120	–1 379	–1 033	–720	–747
Rörelsens kassaflöde	2 013	1 264	1 161	957	860
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	107	74	85	87	84
Betalda och erhållna finansiella poster	–117	–118	–61	–49	–63
Betald inkomstskatt	–326	–341	–298	–319	–252
Fritt kassaflöde	1 570	805	803	590	545
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	138	–14	–8	–7	–10
Förvärv av verksamhet	–201	–279	–1 536	–29	–289
Utbetalda och erhållna fövärvsrelaterade kostnader och intäkter	–17	–52	–8	40	–10
Lämnad utdelning	–527	–451	–376	–338	–273
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–168	–258	–333	–552	13
Upptagande av obligationslån	–	549	997	–	–
Förändring av utgivna certifikat och annan långfristig upplåning	–816	–225	658	248	–
Årets kassaflöde	–20	74	196	–48	–24

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2016-12-31	2015-12-31	2014-12-31	2013-12-31	2012-12-31
Goodwill	5 626	5 437	4 897	3 346	3 317
Materiella anläggningstillgångar	4 709	4 305	3 813	2 972	2 865
Räntebärande anläggningstillgångar1)	80	78	67	61	66
Övriga anläggningstillgångar1)	829	1 039	1 091	666	660
Räntebärande omsättningstillgångar	54	84	25	10	10
Övriga omsättningstillgångar	3 570	3 470	3 134	2 212	2 069
TOTALA TILLGÅNGAR	14 869	14 415	13 027	9 267	8 986
Eget kapital	6 647	5 843	4 907	4 165	3 595
Räntebärande långfristiga skulder1)	3 972	5 168	4 140	1 849	2 883
Övriga långfristiga skulder1)	729	806	852	674	663
Räntebärande kortfristiga skulder	754	73	738	680	48
Övriga kortfristiga skulder	2 767	2 525	2 390	1 899	1 796
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	14 869	14 415	13 027	9 267	8 986
Soliditet, %	45	41	38	45	40
Räntebärande nettoskuld, MSEK	3 929	4 425	4 219	2 125	2 475
Sysselsatt kapital, MSEK	10 576	10 268	9 127	6 290	6 070
Avkastning sysselsatt kapital, %	18	17	15	17	17
Avkastning eget kapital, %	19	18	19	18	18

1) Från och med räkenskapsåret 2013 inkluderas den förmånsbestämda pensionsskulden i nettoskulden. För att återspegla denna förändring har jämförelsetalen justerats.

Aktiedata

	2016	2015	2014	2013	2012
Antal utestående aktier, miljoner	75,21)	75,21)	75,22)	75,33)	73,04)
Resultat per aktie före utspädning SEK	16,731)	14,211)	12,102)	9,833)	8,904)
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	16,73	14,21	12,10	9,78	8,60
Eget kapital per aktie, SEK	88,36	77,67	65,24	55,32	49,24

1) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 226 032 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 53 797 st.

2) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 75 237 915 st. Antal aktier i eget förvar uppgick till 53 797 st per den 31 december 2014.

3) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 74 838 476 st vilket inkluderar 121 863 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2012, finns i eget förvar per den 31 december 2013.

4) Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

Stockholms Konserthus

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma torsdagen den 4 maj 2017, kl. 17:00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus, ingång Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 16:00.

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per torsdagen den 27 april 2017 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

Per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm Via telefon: 08-402 90 72 Via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast torsdagen den 27 april 2017, helst före kl. 16:00.

Vid anmälan ska aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress.

Ombud samt företrädare för juridisk person ska inge behörighetshandling före stämman. Fullmakt får inte vara äldre än 1 år, om det inte anges längre giltighetstid i fullmakten (högst 5 år). Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som ska uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per torsdagen den 27 april 2017 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Rapporteringsdatum

Loomis offentliggör för år 2017 följande finansiella rapporter:

Delårsrapport jan – mar: 4 maj Delårsrapport jan – jun: 27 juli (nytt datum) Delårsrapport jan – sept: 8 nov

Adresser

HUVUDKONTOR

Loomis AB Drottninggatan 82 111 36 Stockholm Tel: 08-522 920 00 info@loomis.com www.loomis.com

Argentina

Loomis Argentina Tucumán 540 Piso 6^o Of.B Ciudad Autónoma de Buenos Aires Tel: +54 11 4931 4408 www.loomis.com.ar

Belgien

Cobelguard CIT NV Ottergemsesteenweg 419 B - 9000 Gent Tel: +32 9 243 70 80 www.cobelguard.be

Danmark

Loomis Danmark A/S Litauen Alle 6 DK - 2630 Taastrup Tel: +45 7026 4242 www.loomis.dk

Finland

Loomis Suomi Oy Turvalaaksontie 1 017 40 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 www.loomis.fi

Frankrike

Loomis France SASU ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93300 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 41 61 24 78 www.loomis.fr

Norge Loomis Norge AS

Urtegata 9 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 www.loomis.no

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 210 122 500 www.loomis.pt

Schweiz

Loomis Schweiz AG Steinackerstrasse 49 8302 Kloten Tel: +41 43 488 90 00 www.loomis.ch

Slovakien

Loomis SK, a.s. Vajnorská 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 3233 6114 www.loomis.sk

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Ahumaos, 35–37 Polígono Industrial La Dehesa de Vicalvaro 28052 Madrid Tel: +34 917 438 900 www.loomis.es

Storbritannien

Loomis UK Ltd 1 Alder Court, Rennie Hogg Road Nottingham NG2 1RX UK Tel: +44 115 964 5100 www.loomis.co.uk

Sverige

Loomis Sverige AB Vallgatan 11 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 www.loomis.se

Tjeckien

Loomis Czech Republic a.s Sezemická 2853/4 193 00 Prag Horní Počernice Tel: +420 277 003 850 www.loomis.cz

Turkiet

Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. Yenibosna Köyaltı Mevkii, 29 Ekim Caddesi No:1 Kuyumcukent 1. Plaza Kat:8 D:838 34520 Bahçelievler Istanbul Tel: +90 212 603 03 70 www.loomis.com.tr

USA

Loomis US 2500 City West Blvd., Suite 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 www.loomis.us

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 110 www.loomis.at

Loomis International

Loomis International Corporate AG Obstgartenstrasse 27 8302 Kloten Schweiz Tel: +41 44 804 92 92 www.loomis-international.com

Produktion Loomis i samarbete med Diplomat Communications AB Fotografer Staffan Flodquist, Maria Lindvall, Micke Lundström, Jim Broadhead samt Loomis arkivbilder Form YouMe Agency AB Original Gylling Produktion AB Tryck Elanders 2017

Loomis AB, Drottninggatan 82, plan 4, Box 702, 101 33 Stockholm Tel: 08 522 920 00, www.loomis.com