Loomis — Annual Report 2012

Apr 9, 2013

2012 Årsredovisning

Loomis är specialisten på att effektivisera sina kunders kontantflöden. Det gör det möjligt för kunderna att fokusera på sina egna affärer.

Innehåll

Året som gått	1
Koncernöversikt	2
Vd-ord	4
Vision, mål och strategi	6
Verksamhet	10
Framtid	14
Marknad	16
Europa	18
USA	20
Värderingar och uppförandekod	22
Riskhantering	25

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning	26
Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering	30
Styrelse och revisor	34
Koncernledning	35

Aktien 36

Finansiella rapporter
Förvaltningsberättelse	38
Koncernens resultaträkning	43
Koncernens balansräkning	44
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	45
Koncernens kassaflödesanalys	46
Noter – Koncernen	47
Moderbolagets resultaträkning	82
Moderbolagets balansräkning	83
Moderbolagets kassaflödesanalys	84
Moderbolagets förändringar i eget kapital	85
Noter – Moderbolaget	86
Revisionsberättelse	94
Flerårsöversikt	95
Kvartalsdata	97
Kallelse till årsstämma	99
Adresser	100

Uppgifter om marknadsstorlek, marknadsposition och marknadsdata i övrigt är baserade på Loomis erfarenhet och bedömningar samt interna och externa studier i de fall annat inte anges.

Vd-ord 4

» Under det gångna året tog vi ett avsevärt kliv mot att infria vårt viktigaste finansiella mål om en rörelsemarginal på 10 procent. «

Verksamhet 10

» Loomis viktigaste uppgift är att på ett säkert och effektivt sätt hantera kontantflödet i samhället. «

Händelser under året

Ökad efterfrågan på Loomis SafePoint®

Loomis i USA har tecknat många betydande kontrakt för helhetslösningen Loomis SafePoint®. Antalet installerade Loomis SafePoint®-enheter ökade med 55 procent till över 8 000 enheter vid slutet av året.

Förvärv i Spanien

I och med förvärvet av spanska Efectivox, med 500 anställda och ett 70-tal värdetransportbilar, kan Loomis erbjuda värdehanteringstjänster på hela det spanska fastlandet.

Expansion till Latinamerika

Loomis har förvärvat det argentinska värdehanteringsföretaget Vigencia. Förvärvet, som är Loomis första utanför Europa och USA, är inledningen på en bredare etablering i Latinamerika.

Stärkt position i Sverige

Under 2012 har Loomis stärkt sin ledande position som specialisten inom värdehantering i Sverige genom att ett flertal nya kundavtal tecknats, vilket delvis är en följd av förändringar inom den svenska värdehanteringsbranschen. Detta har bidragit med en ökad ordervolym på över 200 miljoner kronor på årlig basis.

Fortsatt arbete med etik och värderingar

Loomis har under året fortsatt sitt arbete med värderingar och uppförandekod, bland annat genom företagsspelet Loomis Good Decision Game med ett särskilt fokus på etiska frågeställningar som kan uppkomma i det dagliga arbetet.

Ökad lönsamhet

Tack vare Loomis fortsatta arbete med effektivitetsförbättringar har andelen lönsamma kontor ökat från 75 till 77 procent. Loomis har för varje kvartal förbättrat sin rörelsemarginal jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Kontanthantering fortsätter öka

Andelen kontanthantering av Loomis intäkter fortsatte att öka under året, delvis som en följd av en ökad efterfrågan på helhetslösningar såsom Loomis SafePoint®. Kontanthantering, som har en högre lönsamhet än värdetransporter, utgjorde 30 procent av omsättningen 2012.

Rörelsemarginalen (EBITA) ökade till 9,0 procent (8,3)

Föreslagen utdelning 2013 är 4,50 (3,75) kronor per aktie

KONCERNENS NYCKELTAL

	2012	2011	2010
Intäkter, MSEK	11 360	10 973	11 033
Intäkter, Europa, MSEK	6 955	6 934	7 024
Intäkter, USA, MSEK	4 405	4 039	4 009
Rörelseresultat (EBITA), MSEK	1 019	912	882
Rörelsemarginal, %	9,0	8,3	8,0
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	988	805	866
Utdelning per aktie, SEK	4,501)	3,75	3,50
Resultat per aktie före utspädning, SEK	8,90	7,03	6,80
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	84	77	106
Genomsnittligt antal heltidsanställda	19 448	19 511	18 466
1) Föreslagen utdelning till årsstämman 2013.

KONCERNENS INTÄKTER OCH RÖRELSEMARGINAL (EBITA) 2010–2012

Det här är Loomis

Loomis är ett av världens tre största värdehanteringsföretag och den enda internationella aktören som är specialiserad på värdehantering. Loomis har verksamhet i 16 länder.

Loomis tillhandahåller värdetransport- och kontanthanteringstjänster som sänker kundens kostnad och ökar säkerheten förknippad med att hantera kontanter. Spännvidden bland kunderna är stor; Loomis anlitas av allt från centralbanker och stora kommersiella banker till operatörer av uttagsautomater, större detaljhandels- och restaurangkedjor likväl som av mindre butiker.

Loomis eftersträvar att vara en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där företaget har verksamhet, vilket i de flesta fall har uppnåtts.

Varje dag

• … gör Loomis 100 000 kundbesök
• … hanterar Loomis 50 miljoner sedlar i över 250 uppräkningscentraler
• … transporterar och bearbetar Loomis kontanter till ett värde av 75 miljarder SEK
• … ansvarar Loomis för att hantera 90 000 uttagsautomater

Loomis tjänsteområden

Värdetransporter

Loomis drygt 6 500 värdetransportbilar transporterar varje dag kontanter till ett värde av 75 miljarder SEK till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis optimerar rutterna för maximalt antal stopp per körsträcka och har väletablerade rutiner och topputrustning för största möjliga säkerhet. Värdetransporter står för cirka 70 procent av Loomis intäkter.

Kontanthantering

Varje dygn hanterar Loomis sedlar och mynt i sina cirka 250 uppräkningscentraler, där kontanter även kan lagerhållas för kundens räkning. Effektiva arbetsmetoder och modern utrustning ger stordriftsfördelar för uppräkning, paketering och äkthetskontroll. Loomis erbjuder även tjänster för analys, planering och rapportering av kundernas kontantflöden samt branschanpassade helhetslösningar till detaljhandeln. Kontanthantering står för cirka 30 procent av Loomis intäkter.

TJÄNSTEOMRÅDENAS ANDEL

Värdetransporter Kontanthantering

På stadig kurs!

2012 var ett utmanande år i många länder och för många branscher. Från Loomis horisont kan vi konstatera att vi har en robust affärsidé som återigen bevisar sig och ger stabila intäktsflöden, oavsett konjunktur och oavsett om våra primära kundmarknader, bank och detaljhandel, har upplevt en synnerligen tuff marknad det gångna året.

Under det gångna året tog vi ett avsevärt kliv framåt mot att infria vårt viktigaste finansiella mål om en rörelsemarginal på 10 procent senast 2014. 2012 nådde vi en rörelsemarginal om 9,0 (8,3) procent.

Högre effektivitet för bättre rörelsemarginal

Den viktigaste förklaringen till att vi lyckas hålla vår stadiga kurs, månad efter månad, år efter år, ligger i ett enträget arbete i hela vår organisation för att öka vår effektivitet, att fortsätta utveckla vårt erbjudande och vår affär.

Vi har en robust affärsidé som återigen bevisar sig och ger stabila intäktsflöden.

Det är det ständigt pågående arbetet med att förbättra och förfina våra rutiner och processer och att identifiera nya lösningar för kundsamarbeten ute på våra lokalkontor som gör skillnad och ger resultat på sista raden.

Inledningsvis vill jag därför rikta ett varmt tack till alla medarbetare för det arbete som ni utför varje dag. Jag reser mycket och har sällan mött en så hög aktivitetsnivå och ett så stort engagemang från medarbetarnas sida, som under det gångna verksamhetsåret.

Jag vill påminna om de tre nyckelbegrepp som vi arbetar med i vår verksamhetsstyrning:

Price Loomis är specialisten på värdehantering och vi har ett starkt varumärke. Vi ska ta rätt betalt för den högre kvalitet och den specialistkunskap som vi erbjuder våra kunder.

Branch Loomis har en decentraliserad organisation och ett stort mått av ansvar för resultat och lönsamhet ligger hos de respektive lokalkontoren. Vårt mål är att 85 procent av våra drygt 400 lokalkontor ska vara lönsamma. 2012 var 77 procent av lokalkontoren lönsamma, så här finns fortfarande en stor potential.

Risk Vi tar över och hanterar våra kunders risker och arbetar kontinuerligt för att ge våra egna medarbetare en allt säkrare arbetsmiljö. Med ett uthålligt arbete med kompetensutveckling, förbättrade rutiner och processer, fler kontrollfunktioner och, inte minst, genom att implementera en stark känsla för säkerhet hos samtliga medarbetare kan vi sänka våra kostnader för risk. 2012 nådde vi vår lägsta kostnad för risk hittills.

Det heter att "det sitter i detaljerna" och det är ett målmedvetet och konsekvent arbete utifrån dessa tre hörnstenar på varje

lokalkontor, varje dag, året om, som ger resultat långsiktigt. Jag är övertygad om att vi bara genom att fortsätta skruva på detaljerna kommer att nå vårt överordnade finansiella mål om tio procents rörelsemarginal på utsatt tid.

Stabila flöden trots utmanande konjunktur

Stabiliteten i Loomis affär är också tydlig när vi betraktar den i perspektiv av marknadsförutsättningarna, som generellt var mycket utmanande på våra primära kundmarknader under året.

Lite förenklat kan man beskriva våra generella marknadsförutsättningar så här: Kontantflödena i samhället ökar oavsett konjunktur. I en bättre konjunktur med en högre tillväxt i ekonomin ökar mängden transaktioner och därmed mängden kontanter i omlopp. En högre ränta stimulerar detaljhandelns önskan att snabbt och säkert få in dagskassan på ett räntebärande konto, vilket driver vår affär. I en sämre konjunktur tenderar människor däremot att i högre utsträckning använda kontanter framför andra betalningsmedel för att på så sätt få bättre kontroll över sin privatekonomi, vilket bidrar till att vi kan hålla uppe våra volymer. Globalt ökar flödet av kontanter ungefär i takt med BNP-utvecklingen.

Det är ett styrkebesked för vår affärsidé, att sedan den finansiella krisen slog till 2008 och fram till slutet av 2012, så har vår årliga organiska tillväxt varit stabil och endast varierat +/- 3 procent för koncernen som helhet. Under 2012 var vår organiska tillväxt 0 procent.

Plattform för tillväxt

I april förvärvade vi värdehanteringsföretaget Vigencia i Argentina. Företaget har sin verksamhet koncentrerad runt Buenos Aires. Förvärvet är inte stort räknat i omsättning och antal medarbetare, men är strategiskt viktigt eftersom det är vår första etablering i Latinamerika, en mycket kontantintensiv kontinent som rymmer stor potential och där en stor del av kontanthanteringen fortfarande sköts av bankerna.

I mars 2012 godkände konkurrensmyndigheterna vårt förvärv av Efectivox i Spanien, som annonserades i december året innan. Förvärvet betyder att vi nu geografiskt täcker hela fastlandet. Något som blivit viktigare när den spanska bankmarknaden snabbt strukturomvandlats.

Förvärven av argentinska Vigencia och spanska Efectivox är typiska för hur vi ser på framtida förvärv. Efectivox adderar tillväxt på en marknad där vi redan är etablerade och kan snabbt bidra till ökade volymer och förbättrade marginaler. Vi har under de senaste åren lärt oss mycket om hur vi effektivt integrerar en ny verksamhet med befintlig.

Förvärvet av Vigencia betraktar vi annorlunda. Det ser vi som ett insteg och en plattform för organisk växt på en mycket intressant marknad som är kontantintensiv, uppvisar en hög ekonomisk tillväxt och som dessutom i dag har en låg grad av outsourcing av kontanthanteringstjänster. En marknad med stor potential på sikt.

Målet om att alltid vara nummer ett eller två på varje marknad där vi verkar, håller vi fast vid. Vår typ av verksamhet bygger på en viss storskalighet i värdetransporterna för att nå riktigt bra lönsamhet och en stark position för att kunna utveckla den ännu mer lönsamma kontanthanteringsaffären på ett önskat sätt. På de få av våra marknader där vi inte har en ledande position i dag söker vi förvärvskandidater, men vi känner ingen brådska. Det ska vara rätt företag, rätt pris och det ska finnas en bra strategi och plan på plats för hur den nya verksamheten ska integreras med vår.

Vi har i vår förvärvsstrategi tidigare betonat att vi söker förvärv i Latinamerika och Östeuropa. Det stämmer fortfarande, men i takt med att vår kunskap ökat och vi har utvecklat bra processer för hur vi genomför förvärv kommer vi också att inrikta oss på att söka göra förvärv på de större europeiska marknaderna där vi idag inte finns.

Ökad andel helhetslösningar och kontanthanteringstjänster

Under det gångna året har vi också lyckats öka andelen kontanthanteringstjänster i förhållande till andelen värdetransporter. Fler kunder inser att vi kan effektivisera deras kontantflöden och sänka deras kostnader, samtidigt som vi höjer deras säkerhet. Förflyttningen i tjänsteinnehåll är viktig då det är ett sätt för oss att ytterligare öka vår lönsamhet genom att kunna dra nytta av skalfördelar i vår kontanthanteringsverksamhet.

I USA, ett land som ligger långt efter den europeiska marknaden när det gäller bankernas konsolidering, ser vi nu att trycket på bankerna att effektivisera sina verksamheter ökar. Det betyder en enorm tillväxtpotential framåt för oss, när mer av kontanthanteringstjänsterna outsourcas. Under året har stora steg framåt tagits när det gäller att erbjuda kontanthanteringstjänster som 2012 motsvarade 24 procent av omsättningen i USA.

Loomis i Spanien, kanske den marknad som jämte den svenska har kommit längst när det gäller outsourcing av kontanthanteringstjänster, har under de senaste åren visat på en stor flexibilitet. Vår spanska verksamhet har resultatmässigt klarat sig bra trots den djupa finansiella kris som landet befinner sig i. Det beror till stor del på en snabbt ökad andel helhetslösningar och ett ökat fokus på detaljhandeln när banksektorn viker.

Loomis står väl rustat

Avslutningsvis vill jag sammanfatta året med att vi har stått emot bra i den ekonomiska snålblåsten. Marknadsförutsättningarna har varit tuffa, men vi har på olika marknader med skilda förutsättningar lyckats hitta sätt att förbättra vår lönsamhet och våra marginaler. Vi har lyckats anpassa vår verksamhet till nya förhållanden och vi har ökat andelen kontanthanteringstjänster i vår portfölj, liksom mängden helhetslösningar. Vi arbetar utifrån tydliga operativa mål och kan flexibelt ställa om organisationen utifrån rådande förutsättningar. Vi ökar våra marknadsandelar och lyckas med innovativa lösningar, steg för steg, förbättra priserna på våra tjänster.

Utmaningarna för 2013 ser egentligen inte annorlunda ut än för det gångna året. De handlar i stort om att fortsätta att effektivisera verksamheten genom att fortsätta skruva på varje detalj och att utnyttja de möjligheter som uppstår. Framtiden får utvisa hur den globala konjunkturen utvecklas, men oavsett hur står Loomis väl rustat med ett allt starkare varumärke och en organisation som envist och med stor skicklighet i navigationen, styr mot uppsatta mål.

Stockholm i mars 2013

Lars Blecko Vd och koncernchef

Vår strategi

Specialisten på värdehantering

Förstklassig verksamhetsstyrning, ökad marknadsnärvaro och högkvalitativa helhetslösningar utgör Loomis tre grundpelare för god lönsamhet och uthållig tillväxt.

Loomis vision

Att vara den obestridde specialisten på värdehantering i samhället.

Loomis affärsidé

Att skapa de mest effektiva flödena av kontanter i samhället.

Operationella mål och strategier

Förstklassig verksamhetsstyrning

Loomis arbetar kontinuerligt med effektivitetsförbättringar i syfte att öka lönsamheten. Arbetet sker löpande över hela verksamheten, på såväl lokal- som koncernnivå. Lika viktigt som att ständigt effektivisera verksamheten är det att aldrig tappa fokus på det som Loomis är anförtrodd att göra – att hantera kundernas kontanter med den högsta säkerhetsnivån. De tre nyckelområdena inom ramen för förstklassig verksamhetsstyrning är: rätt prissättning (Price), lönsamma lokalkontor (Branch) och optimal riskhantering (Risk).

Price

intäkterna

Loomis har ett ledande varumärke inom branschen. Prisstrategin innebär att Loomis ska ta rätt betalt för den höga kvalitet och den stora kunskap som kunden erhåller. Priset ska även

täcka kostnaden för den risk som framför allt värdetransporterna är föremål för. Personalen är Loomis viktigaste tillgång och löner en stor kostnadspost. Prisstrategin innebär därmed även att procentuella prisökningar alltid ska överstiga procentuella löneökningar.

Branch

Loomis har en decentraliserad organisation vilket möjliggör en stor kundnärhet och fokus på kundnytta och anpassade lösningar. Decentraliseringen innebär även att lokalkontoren har ett tydligt resultat- och lönsamhetsansvar. Månadsvisa uppföljningar av samtliga kontor möjliggör ett särskilt fokus på de minst lönsamma kontoren. Som ett resultat av detta har andelen lönsamma kontor stadigt ökat de senaste åren. Loomis

HÖRNSTENAR FÖR UTHÅLLIG LÖNSAM TILLVÄXT

arbetar också aktivt med kunskapsutbyte mellan de 400 lokalkontoren för att kontinuerligt upprätthålla och förbättra deras effektivitet, och prisbelönar de mest lönsamma kontoren och de största förbättringarna.

Risk

Att hantera kontanter är förenat med risker för såväl medarbetare som egendom. Rätt kompetens och hög integritet samt en stark känsla för säkerhet, etik och moral är grundstenar för Loomis medarbetare. Riskhantering och säkerhet är affärskritiska områden som är föremål för ständig utveckling och förbättring, vilket också innebär att kostnaden för risk har sjunkit från år till år.

Ökad marknadsnärvaro genom förvärv och organisk tillväxt

Loomis har som mål att vara en av de två ledande aktörerna inom värdehantering på varje marknad där företaget är verksamt. En ledande position ger dels skalfördelar och därmed ökad lönsamhet, dels stärker det varumärket och ökar förtroendet för företaget. Som marknadsledare kan man i högre utsträckning påverka marknadens utveckling och bidra till ett ökat innehåll av mer kvalificerade tjänster med högre lönsamhet.

Strategin för ökad marknadsnärvaro omfattar såväl organisk tillväxt som förvärv på befintliga och nya marknader. På befintliga marknader ger förvärv ökade volymer, förbättrad effektivitet och starkare marknadsposition. Inom värdetransporter finns uppenbara synergier genom effektivare rutter och fler stopp per körsträcka. Inom kontanthantering ger ökade volymer stordriftsfördelar vid uppräkningscentralerna.

Loomis strategi för ökad marknadsnärvaro innebär även expansion till nya marknader. Viktiga parametrar vid bedömningen av en ny marknad är bland andra ekonomisk tillväxt likväl som graden av outsourcing, graden av konsolidering samt risk. Flera marknader är intressanta ur dessa aspekter. Under de närmaste åren avser Loomis att fortsätta sin expansion inom Europa och Latinamerika. Loomis har de senaste åren mestadels expanderat till marknader där den förvärvade verksamheten till stor del består av rena värdetransporttjänster och där Loomis kan pådriva utvecklingen mot effektivisering och outsourcing av värdehanteringstjänster.

Helhetslösningar ökar värdet för kunden

Helhetslösningar innebär att Loomis kunderbjudande omfattar både traditionella värdetransporttjänster och kontanthanteringstjänster såsom uppräkning, analys, planering, rapportering samt äkthets- och kvalitetskontroll av sedlar och mynt. Det integrerade erbjudandet effektiviserar kontantflödet och sänker kundens totala kostnad för värdehanteringen samtidigt som säkerheten ökar.

Ett exempel är att Loomis kan erbjuda slutna system från en butiks kassa till Loomis uppräkningscentral med tjänsten Loomis SafePoint®. Ett annat exempel är att Loomis kan erbjuda banker hela kedjan av tjänster som krävs för att uttagsautomater ska fungera väl, inklusive kvalitetssortering av sedlar, prognostisering av behov, påfyllning av automater, avstämning och redovisning av summor samt teknisk support och service. De senaste åren har helhetslösningar och andelen kontanthanteringstjänster ökat stadigt, särskilt på den för Loomis viktiga USA-marknaden.

Loomis är en av få aktörer som erbjuder kvalificerade tjänster av dessa slag i dag. Helhetslösningar innebär att Loomis knyter kunderna närmare till sig, att volymerna inom värdetransporter upprätthålls samtidigt som möjlighet ges att addera tjänster med högre lönsamhet.

Finansiella mål och utdelningspolicy

Loomis övergripande mål är att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter genom att generera god lönsamhet och uthållig tillväxt. Loomis avsikt är att aktieägarna ska erhålla en god direktavkastning och utdelningstillväxt, där utdelningsnivån anpassas till strategi, finansiell ställning och andra finansiella mål och risker.

Utöver mål för rörelsemarginal, kassaflöde och utdelning har Loomis som mål att nettoskulden inte ska överskrida 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA).

RÖRELSEMARGINAL (EBITA)

En rörelsemarginal (EBITA) om 10 procent

senast 2014.

KASSAFLÖDE

Rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet.

UTDELNING

Den årliga utdelningen ska motsvara 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt.

*Föreslagen utdelning för årsstämman 2013.

Rikstäckande i Spanien

Loomis förvärvade det spanska värdehanteringsföretaget Efectivox under våren 2012. Förvärvet är i linje med Loomis strategi att stärka sin närvaro på befintliga marknader genom tilläggsförvärv. Efectivox integrerades framgångsrikt på bara fyra månader och Loomis kan nu erbjuda värdehanteringstjänster över hela det spanska fastlandet.

I Spanien är graden av outsourcing hög och denna trend fortsätter att öka till följd av landets ekonomiska situation. I ett försök att sänka sina kostnader har banker och detaljhandelsföretag i allt större utsträckning valt att outsourca sin värdehantering. Spanska centralbanken lägger också ut sin deponeringsverksamhet för att uppnå högre effektivitet och säkerhet.

Mot bakgrund av den pågående outsourcingtrenden föredrar centralbanken, rikstäckande butikskedjor och banker en värdehanteringsleverantör som kan erbjuda helhetslösningar över hela landet. Detta är den främsta anledningen till Loomis förvärv av Efectivox.

Hela spanska fastlandet

Med en marknadsandel om 44 procent var Loomis redan före förvärvet den näst största leverantören av värdehanteringstjänster i Spanien. Däremot hade Loomis inte rikstäckning över hela det spanska fastlandet, särskilt inte i de norra delarna.

– Tidigare kompletterade Efectivox Loomis geografiskt, men idag kan Loomis erbjuda helhetslösningar för alla våra kunder på fastlandet. Vi har också stärkt vår marknadsposition i och med detta förvärv och har nu nästan 50 procent av den spanska marknaden, säger Mario Valls Martín, landschef för Loomis Spanien.

Synergieffekter

Sedan sommaren 2012 är Efectivox fullständigt integrerat med Loomis i Spanien och använder samma utrustning och rutiner. Genom att samordna uppräkningscentraler och värdetransportbilar har förvärvet gett märkbara synergieffekter såsom ökade volymer och ökad effektivitet.

– Vi kommer att fortsätta arbetet med att förbättra och implementera alla rutiner på de nya lokalkontoren så att vi når samma effektivitetsnivå som vid våra övriga kontor. Genom att utnyttja vår befintliga infrastruktur till fullo kommer vi att kunna sänka kostnaderna ytterligare för de förvärvade verksamheterna under 2013, säger Mario Valls Martín.

Fakta

Fakta om Loomis i Spanien

Närmare 50 procent marknadsandel 2 350 anställda 32 lokalkontor över hela fastlandet

Vår uppgift

Loomis effektiviserar flödet av kontanter i samhället

Rätt mängd kontanter ska finnas på rätt plats vid rätt tidpunkt med högsta möjliga säkerhet. Loomis viktigaste uppgift är att på ett säkert och effektivt sätt hantera kontantflödet i samhället.

Med kunniga medarbetare, effektiv logistik och planering, tekniskt avancerad utrustning, ett utpräglat säkerhetstänkande och en lång erfarenhet av att transportera och hantera kontanter säkrar Loomis att rätt mängd kontanter finns på rätt plats vid rätt tillfälle. Loomis är närvarande i hela kontanthanteringskedjan; från centralbanker till uttagsautomater, banker och detaljhandel.

Banker

Tack vare effektiv logistik och stordriftsfördelar sänker Loomis bankens kostnad för att hantera kontanter. På så sätt ökar även säkerheten för bankens egen personal. Loomis anlitas även som leverantör för att hantera kontanter åt bankens egna kunder. Dessa tjänster omfattar bland annat hämtning av dagskassor, tömning av serviceboxar och uppräkning.

Centralbankerna

En centralbank förser banksystemet med kontanter. Loomis i sin tur effektiviserar kontantflödet och koncentrerar uppräkningen till ett antal uppräkningscentraler.

Uttagsautomater

Loomis kan ta ett helhetsansvar för uttagsautomater inklusive påfyllning, avstämning, service och rapportering. Loomis prognossystem för påfyllnadsbehovet har en hög precision, vilket ökar tillgängligheten på kontanter genom att automaten inte står tom, samtidigt som kostnaden för kunden går ner.

Allmänheten

Allmänheten tar ut kontanter från uttagsautomater för inköp av varor och tjänster, och sätter på så sätt kontanter i omlopp i samhället.

Detaljhandel

Loomis levererar växelpengar till detaljhandeln och hämtar dagskassor som ofta hanteras vid uppräkningscentralerna. Effektiva arbetsmetoder och modern utrustning ger lägre kostnader och ökar säkerheten. Loomis har även branschanpassade helhetslösningar för handeln.

Våra tjänsteområden

Kundnytta med lägre kostnader och högre säkerhet

Loomis två tjänsteområden är värdetransporter och kontanthantering. En av Loomis nyckelstrategier för långsiktig och lönsam tillväxt är att öka andelen helhetslösningar där värdetransporter och kontanthantering i större utsträckning kan integreras.

Helhetslösningar för värdehantering

Värdetransporter utgör Loomis största intäktskälla med 70 procent medan kontanthantering, som uppgår till 30 procent, har en snabbare tillväxt och högre lönsamhet. På marknader där graden av outsourcing fortfarande är låg, det vill säga där banker och handel själva sköter merparten av sin kontanthantering, står värdetransporter normalt för en större andel av Loomis intäkter. På marknader med en högre grad av outsourcing, vilket gäller för många länder i västra Europa, har Loomis en god balans mellan värdetransporter och kontanthantering.

En av Loomis nyckelstrategier för god lönsamhet och uthållig tillväxt är att öka andelen helhetslösningar som integrerar värdetransporter och kontanthanteringstjänster. Det integrerade erbjudandet ökar värdet för kunden då Loomis volymfördelar och specialistkompetens resulterar i lägre totalkostnad och högre säkerhet. Loomis erbjuder helhetslösningar för banker, operatörer av uttagsautomater och detaljhandeln.

Värdetransporter

Loomis cirka 6 500 värdetransportbilar transporterar varje dag kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. Loomis hämtar dagskassor, förser kunder med växel och utländsk valuta, fyller på uttagsautomater och utför service och underhåll på automaterna.

Ett kontinuerligt effektiviserings- och utvecklingsarbete av

rutiner och teknisk utrustning säkerställer att kontroll och säkerhet håller högsta standard. Vidare optimerar Loomis sina rutter för att maximera antalet stopp per körsträcka, vilket ökar den interna effektiviteten samtidigt som det minskar miljöpåverkan. Loomis utbildar sina förare i miljövänlig körning och strävar efter att ha energieffektiva fordon, dock utan att någonsin kompromissa med säkerheten.

Värdetransporter utgör på många sätt grunden för all värdehantering. Att kunden har Loomis som tjänsteleverantör inom värdetransporter är ofta en förutsättning för att Loomis även ska kunna ta över ansvaret för kundens kontanthantering.

Kontanthantering

Vid Loomis cirka 250 uppräkningscentraler, dit dagskassor och kontanter från detaljhandel, uttagsautomater och bankkontor transporteras, utför Loomis utöver själva uppräkningen även äkthets- och kvalitetskontroll samt paketering av sedlar och mynt. Loomis erbjuder också viss lagerhållning varmed kunden vid behov kan beställa kontanter direkt från uppräkningscentralen.

Utöver uppräkningstjänster erbjuder Loomis även analys, planering och rapportering av kontantflöden. Med Loomis system kan kunden erhålla löpande rapportering av den exakta mängden kontanter under en dag, och därefter kreditera motsvarande belopp av sin bank.

ÖKAD KUNDNYTTA

Loomis helhetslösningar ökar kundnyttan då de både sänker kundernas totalkostnad för värdehantering och höjer säkerheten.

Kundens kostnad för att hantera kontanter utgörs främst av manuell uppräkning och hantering, men även av logistik, analys och planering. Med Loomis stordriftsfördelar kan värdehanteringen utföras mer effektivt, vilket ger kostnadsbesparingar för kunden.

Loomis har specialistkunskaper om riskhantering och höjer kundernas säkerhet genom att ta över och hantera kundernas risker.

KUND TOTAL KOSTNAD SÄKERHET

Våra helhetslösningar för detaljhandeln

Ökad kontroll av kontanthanteringen för detaljhandeln

Loomis har ett växande antal kunder inom detaljhandeln, allt från stora detaljhandelsoch restaurangkedjor till närbutiker, barer, restauranger, hotell, semesteranläggningar och bensinstationer. Genom att anlita Loomis sänker de kostnaderna för sin kontanthantering samtidigt som säkerheten ökar och kontrollen stärks.

I Loomis helhetslösningar kombineras företagets produkter och tjänster på ett för kunden värdeskapande och anpassat sätt. För detaljhandeln har Loomis särskilt utvecklat en branschanpassad helhetslösning som stiger i popularitet på många marknader – Loomis SafePoint®.

Loomis SafePoint® ökar säkerheten och minskar arbetsbördan för kundens personal som varken behöver räkna eller hantera kontanter. Svinnet minskas och försäkringskostnaderna sänks i och med att Loomis tar ett helhetsansvar för

kontanterna från dess att slutkunden betalar, till dess att pengarna är insatta på bankkontot. Loomis nära samarbete med bankerna innebär dessutom att kunden har tillgång till likviden från den stund kontanterna är insatta i en Loomis SafePoint®-enhet. På så sätt får kunden även bättre kontroll över sitt kassaflöde.

Via ett gränssnitt kan butiken se alla insättningar och uttag i realtid och kan därmed alltid veta hur mycket kontanter som finns i systemet, vilket underlättar hela verksamhetsplaneringen.

Loomis SafePoint® ger bättre kassaflöde hos Cellular Sales

Cellular Sales är den amerikanska mobiloperatören Verizon Wireless största fristående återförsäljare i USA, med 545 butiker i 28 delstater. Företaget expanderar mycket snabbt och räknar med att snart ha över 1 000 butiker runt om i landet.

Tidigare hade Cellular Sales inga gemensamma rutiner för butikernas kassahantering och många butiker saknade kassasystem helt och hållet. Detta ledde till att olika butiker samarbetade med olika banker och att kassaavstämningen var svår att administrera. Allt eftersom verksamheten växte blev situationen ohållbar. Cellular Sales insåg att företaget behövde en ny lösning för sin värdehantering.

I början av 2012 genomförde Cellular Sales parallella pilotstudier med Loomis SafePoint® och en konkurrerande lösning, för att välja den bästa kontanthanteringslösningen för samtliga butiker. Valet föll på Loomis Safe-Point®.

– Loomis personal skiljde sig från konkurrentens. Loomis lösning var exceptionell och alla vi pratade med på företaget fick oss att känna oss som den viktigaste kunden, säger James Thorne, operativ chef på Cellular Sales.

På bara 90 dagar installerades Loomis SafePoint® i samtliga 545 butiker. Sedan dess har Cellular Sales sett konkreta resultat i termer av kostnadsbesparingar och förbättrade kontoavstämningsprocesser. Från att tidigare ha tagit upp till 14 dagar innan kontanterna registreras på företagets bankkonto, sker det nu i princip omedelbart.

Förutom förbättrat kassaflöde har Cellular Sales nu ett gemensamt arbetssätt som gör att personalen inte behöver lägga onödig tid på att hantera kontanter.

– Vi har en unik affärsmodell och behövde Loomis hjälp för att hantera vår dagliga verksamhet på ett bättre sätt. Vi uppskattar samarbetet och hoppas att det ska växa i framtiden, säger James Thorne.

Vårt erbjudande till banker

Loomis tjänster förbättrar bankens effektivitet

Huvuddelen av Loomis intäkter kommer från banksektorn. Bankerna outsourcar allt mer av sin värdehantering för att sänka kostnaderna och öka personalsäkerheten. Loomis kunder i banksektorn innefattar allt från centralbanker till stora kommersiella banker och mindre lokala aktörer.

Allt fler banker väljer att lägga ut ansvaret för sin värdehantering. Loomis värdetransportpersonal hämtar och lämnar kontanter vid bankkontor samt tömmer bankens insättningsautomater och serviceboxar. Tack vare stordriftsfördelar vid uppräkningscentralerna räknar, paketerar och kontrollerar Loomis sedlar och mynt mycket effektivare än vad bankens egen personal har möjlighet att göra. Loomis uppräkningscentraler lagerhåller även kontanter åt banker och centralbanker så att bankerna själva inte behöver ta risker och kostnader kopplade till att förvara större kontantmängder.

Som ytterligare ett steg i effektiviseringsarbetet kan banken

också lägga ut all hantering av sina uttagsautomater på Loomis. Detta inkluderar påfyllning, avstämning, service och rapportering till ansvarigt bankkontor.

För att öka allmänhetens tillgänglighet till kontanter och samtidigt sänka bankernas kostnader, erbjuder Loomis även prognossystem för uttagsautomater och bankkontor på ett antal marknader. Systemet analyserar historisk data och ger en prognos över kontantbehovet i olika automater och på olika kontor. På så sätt behöver personalen inte ägna sig åt tidskrävande hantering av kontanter eller manuella beräkningar av kontantbehovet.

Kontantanvändningen förväntas öka på Loomis huvudmarknader

Kontanternas framtid i samhället

Loomis bedömning är att kontantanvändningen på bolagets huvudmarknader under de närmaste tio åren snarare kommer att avgöras av den ekonomiska tillväxten än av att konsumenter börjar ersätta kontanter med mobilbetalningar.

Utveckling

Ända sedan det första betalkortet introducerades för över 60 år sedan har kontanternas framtid ifrågasatts med jämna mellanrum. Kontanter fortsätter dock att vara det vanligaste betalningsmedlet världen över.

Samtidigt visar en ökande användning av betalkort i vissa länder att kontanter, men framförallt checkar, är konkurrensutsatta betalningsmedel. På några av Loomis huvudmarknader pågår även utveckling och tester av ny betalteknik med smarta mobiltelefoner. Den här typen av mobilbetalningar kan förväntas leda till att transaktioner som idag görs med plastkort i stället kommer att göras med mobilen, snarare än att kontantanvändningen kommer att minska.

En mindre gynnsam utveckling för Loomis skulle vara om betalningar med smarta mobiler erbjöd nya attraktiva mervärden utöver den faktiska betaltransaktionen. För att utvecklingen ska gå åt det hållet måste handeln övertygas om att dessa mervärden på något sätt bidrar till ökad omsättning eller förbättrad lönsamhet och det till den grad att handeln investerar i ny betalteknik. Men inte ens med en positivt inställd handel är betalningar med smarta mobiler nödvändigtvis ett orosmoln för kontanter.

Om det inte finns tillräckligt med konsumenter som vill betala med den smarta mobilen kommer handeln att vara ovillig att investera i ett teknikskifte. Om konsumenterna i sin tur inte kan använda mobilbetalningar på bred front i affärerna kommer de att vara mindre benägna att förändra sitt betalningssätt. Detta är den huvudsakliga utmaningen för betalningar med smarta mobiler; att få handeln och konsumenten att ungefär samtidigt se tillräckliga mervärden och i den stunden byta betalsätt till betalningar med smarta mobiler, samt att det i samma stund skapas en kritisk massa i termer av antalet handlare och antalet konsumenter som byter till sådana betalningar.

Kontanternas framtid

Loomis anlitade några av världens ledande auktoriteter inom betalningsindustrin för att göra en internationell studie av våra huvudmarknader. Bedömningen utifrån studien är att den minskning av kontanters andel av det totala antalet transaktioner vi sett de senaste åren kan komma att accelerera. För att detta ska bli verklighet krävs dock minst ytterligare tre grundförutsättningar: en hög penetrationsgrad av smarta mobiltelefoner, att konsumenter i dessa marknader upplever den smarta mobilen som ett säkert betalningsmedel, samt att de väljer att betala med den.

Även om samtliga dessa grundförutsättningar i handeln och hos konsument skulle bli verklighet växer den totala kontantanvändningen så länge den ekonomiska tillväxten (BNP) ökar mer än vad andelen kontantbetalningar minskar. Så ser trenden ut under de närmaste tio åren på samtliga av de huvudmarknader som Loomis har studerat – med undantag för Sverige, där kontantanvändningen förväntas fortsätta att minska. I skenet av ny betalteknik och innovationer inom mobilbetalningar är detta goda nyheter för kontanternas och för Loomis framtid.

FORTSATT TILLVÄXT FÖR KONTANTER, VÄRLDENS VANLIGASTE BETALNINGSMEDEL

Illustrationen ovan visar Loomis bedömning av kontanternas framtida tillväxt.

Värdehanteringsmarknaden

Stabil marknad för värdehanteringstjänster

Marknaden för värdehantering är stabil. Loomis tillväxt drivs av att banker och detaljhandel fortsätter att effektivisera sin hantering av kontanter genom outsourcing till extern part, men också av den generella ekonomiska utvecklingen och av att Loomis fortsätter att konsolidera branschen genom förvärv och stärkta marknadspositioner.

Marknadsförutsättningarna för Loomis är gynnsamma. Mängden kontanter i omlopp ökar vilket innebär goda tillväxtmöjligheter, en tilltagande konsolideringsgrad ger förvärvsmöjligheter samtidigt som en fortsatt outsourcingtrend bidrar till ökad efterfrågan på specialistkunskap och helhetslösningar.

Värdehanteringsmarknaden

Kontanter är världens vanligaste betalningsmedel och utgör stommen av betalningsflödet i samhället, under högkonjunktur så väl som under lågkonjunktur. Loomis erbjuder värdetransporter och kontanthantering i 16 länder. Kunderna finns huvudsakligen inom banksektorn (cirka 60 procent) och detaljhandeln (cirka 40 procent).

Loomis är det enda internationella företag som är specialiserat på värdehantering. Marknaden för värdehantering i de länder där Loomis är verksamt uppgår totalt till cirka 45 miljarder SEK, varav Loomis andel är cirka 25 procent. Den fulla potentialen för värdehanteringstjänster på dessa marknader bedöms uppgå till totalt cirka 65 miljarder SEK.

Marknadens drivkrafter

Loomis tillväxt drivs i stort av graden av outsourcing, av ett lands ekonomiska tillväxt och av att driva konsolidering inom branschen.

Outsourcing

Mest betydande för tillväxten inom värdehanteringsbranschen är utsträckningen i vilken banker och detaljhandel lägger ut sin hantering av kontanter på en extern part. Utvecklingen drivs av sänkta kostnader, högre säkerhet och ett ökat kontrollbehov. Tack vare stordriftsfördelar och teknisk utveckling kan Loomis hantera kontanter på ett effektivare sätt än vad kunderna har möjlighet att göra. Genom att outsourca kontanthanteringen minskar kunden säkerhetsrisken för den egna personalen liksom risken för svinn, och därmed även försäkringskostnaderna. Med Loomis helhetslösningar såsom Loomis SafePoint®, får detaljhandeln även en bättre kontroll över sina kassaflöden.

På de flesta av Loomis marknader outsourcas redan värdetransporter till stor grad. Outsourcing av kontanthantering befinner sig däremot i skilda faser på olika marknader då särskilt banker i vissa länder av tradition betraktar värdehantering som en del av sin kärnverksamhet. Den ökade pressen på banker att sänka sina kostnader innebär på så sätt en tillväxtpotential för Loomis.

Ekonomisk tillväxt

Mängden kontanter på en marknad växer vanligtvis i takt med den ekonomiska tillväxten. De senaste tio åren har mängden kontanter i USA ökat med 4 procent per år och i Europa med 7 procent.

Loomis affär påverkas även av det allmänna ekonomiska läget, både vad gäller omsättningen inom handeln och konsumenters benägenhet att använda kontanter som betalningsmedel. Vid en svagare konjunktur är omsättningen inom detaljhandeln lägre, medan konsumenterna däremot generellt använder mer kontanter framför andra betalningsmedel vid en lågkonjunktur. Det motsatta gäller vid en högkonjunktur, det vill säga att omsättningen inom handeln är högre men kontanternas andel av handeln lägre.

Konsolidering

Trenden på marknaden för värdehantering är att ett fåtal större och rikstäckande aktörer som kan utnyttja stordriftsfördelar vinner marknadsandelar på de flesta marknader. Loomis eftersträvar att vara nummer ett eller två på varje marknad där man har verksamhet, och gör vid behov förvärv som ytterligare stärker företagets position och bidrar till tillväxten.

EUROSEDLAR I OMLOPP

Källa: Federal Reserve 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Marknadsområde Europa

Tillväxt för kontanthantering i Europa

Det europeiska konjunkturläget har varit fortsatt svagt vilket har haft en positiv effekt på efterfrågan på kontanthanteringstjänster, medan marknaden för värdetransporter har varit något svagare.

Under året har Loomis ytterligare stärkt sin marknadsposition, bland annat genom förvärv i Spanien och Argentina samt genom det fortsatta arbetet med att utveckla den turkiska verksamheten som förvärvades under 2011.

Värdehanteringsmarknaden i Europa

Loomis europeiska verksamhet omfattar Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet och Österrike. Även Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

De olika ländernas lagstiftning, outsourcinggrad och kontantanvändning varierar stort, vilket innebär att marknadsförutsättningarna är olika från land till land. Loomis decentraliserade organisation gör det emellertid möjligt att anpassa verksamheten efter varje lands förutsättning och utveckling.

Trender

De tydligaste trenderna i Europa är fortsatt ökad outsourcing av värdehanteringstjänster i banksektorn samt en ökad efterfrågan från detaljhandeln på tekniskt avancerade helhetslösningar.

Outsourcing

I vilken grad bankerna outsourcar sin värdehantering varierar mycket mellan länderna i Europa. I Finland, Norge, Spanien och Sverige är graden av outsourcing tämligen hög, medan Frankrike, Schweiz och Österrike kännetecknas av en lägre outsourcinggrad. I länder som Danmark, Portugal, Slovakien, Tjeckien, Turkiet och Argentina sköter bankerna fortfarande större delen av sin kontanthantering själva. Loomis långa erfarenhet visar att outsourcingen på dessa marknader gradvis kommer att öka i takt med en växande kostnadsmedvetenhet.

Den fortsatta konsolideringen inom banksektorn och trycket på bankerna att fortsätta minska sina kostnader har lett till att de i allt större utsträckning outsourcar både värdetransporter och kontanthantering.

Under 2012 har Loomis invigt två nya uppräkningscentraler, en i Prag och en i Madrid, för att möta den positiva trenden inom kontanthantering. Uppräkningscentralen i Madrid är för närvarande en av de största i hela Europa.

Resultatutveckling 2012

Europasegmentets intäkter för 2012 uppgick till 6 955 MSEK (6 934). Den organiska tillväxten (justerad för valutaeffekter, förvärv och avyttringar) uppgick till 0 procent och påverkades positivt av en mer gynnsam marknadsutveckling samt av fortsatt stabiliserade prisbilder inom flera marknader, och negativt av att kontrakt med låg lönsamhet inom den franska verksamheten har avslutats.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 736 MSEK (714) och rörelsemarginalen ökade till 10,6 procent (10,3). Förbättringen är främst hänförlig till omstruktureringsarbetet i Frankrike samt till koncernens kontinuerliga arbete med effektivitetsförbättringar.

NYCKELTAL EUROPA

	2012	2011	2010
Intäkter, MSEK	6 955	6 934	7 024
Valutajusterad tillväxt, %	2	3	0
Organisk tillväxt, %	0	2	0
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	736	714	689
Rörelsemarginal, %	10,6	10,3	9,8

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster.

EUROPAS INTÄKTER PER TJÄNSTEOMRÅDE 2012

• nVärdetransporter 66%
• nKontanthantering 34%

Georges Lopez Periago och Kenneth Högman

Regionchef Southern Europe respektive Regionchef Northern Europe

Hur summerar ni året 2012?

2012 var ett stabilt år med samma trender som under 2011. Bankerna har fortsatt att outsourca sin värdehantering och allt fler detaljhandlare efterfrågar helhetslösningar som Loomis SafePoint®. Samtidigt har efterfrågan på värdetransporter minskat något.

Vilket fokus har Loomis i Europa haft under 2012?

Vi har satsat på fler kunder inom detaljhandeln och ett starkt erbjudande till banker. Integrationen av Efectivox i Spanien har genomförts och verksamheterna i Turkiet och Argentina har kommit igång bra.

Vad blir viktigast under 2013?

Att fortsätta göra mer av det vi redan gör. Vi ska arbeta med att öka den organiska tillväxten och att expandera till nya marknader. Vi ska också fortsätta att effektivisera den egna verksamheten för att höja lönsamheten. Ett annat mål är att öka försäljningen av Loomis SafePoint® och få fler banker att outsourca mer av sin värdehantering till oss.

Vi kommer även att fortsätta utveckla nya tjänster i Europa som exempelvis valutahandel, Loomis Cash Shops och Loomis International Services.

Helhetslösningar

Loomis tillväxt inom detaljhandeln drivs av en ökad efterfrågan på helhetslösningar såsom Loomis SafePoint®. I stället för att själva hantera sina kontanter låter man företag som Loomis göra det på ett snabbare, effektivare och säkrare sätt. I och med bankernas ökade fokus på den egna kärnverksamheten sluter Loomis också allt fler kontrakt direkt med detaljhandelsföretag utan att ha en bank som mellanhand.

Loomis position

Den europeiska värdehanteringsmarknaden är stabil och leds av ett fåtal större aktörer samt ett krympande antal mindre lokala aktörer. I Sverige och Österrike är Loomis marknadsledare och på de flesta andra marknader är Loomis nummer två.

Loomis har stärkt sin position på flera marknader under

året. I exempelvis Tjeckien har Loomis marknadsandel ökat från 30 till över 40 procent på drygt ett och ett halvt år. Efter förvärvet av spanska Efectivox har Loomis nått en marknadsandel på närmare 50 procent. Som ett led i strategin att stärka sin marknadsposition, kommer Loomis fortsättningsvis att ha en aktiv roll i konsolideringen av den europeiska värdehanteringsmarknaden.

I april förvärvade Loomis det argentinska kontanthanteringsbolaget Vigencia. Förvärvet var Loomis första utanför Europa och USA och utgör det första steget inom ramen för en långsiktig expansion på den kontantintensiva latinamerikanska marknaden.

Loomis intäkter i Europa är jämt fördelade mellan banker och detaljhandeln.

Marknadsområde USA

Ökad outsourcing i svag ekonomi

Affärsklimatet i USA präglades generellt av en fortsatt svag konjunktur och låga räntor under 2012. Marknadsläget har dämpat efterfrågan på värdetransporter något men däremot öppnat upp marknaden för helhetslösningar där Loomis SafePoint® skördade stora framgångar under året.

Värdehanteringsmarknaden i USA

USA är världens största ekonomi och mängden dollarsedlar i omlopp ökade med i snitt fyra procent per år mellan 2003 och 2012. Liksom i Europa har den fortsatt svaga konjunkturen i USA inneburit en ökad efterfrågan på Loomis helhetslösningar samtidigt som efterfrågan på värdetransporter har minskat. Det låga ränteläget innebär att banker och handlare inte är lika måna om att få sina pengar insatta snabbt på ett räntebärande konto, och att uttagsautomater av samma skäl fylls på mindre frekvent men med större volymer.

Samtidigt innebär ett tilltagande behov av kostnadskontroll inom banksektorn att allt fler banker i större utsträckning outsourcar sin värdehantering. Inom detaljhandeln har det ekonomiska läget medfört ett ökat behov av att kontrollera sitt kassaflöde, vilket har stimulerat efterfrågan på helhetslösningar såsom Loomis SafePoint®.

Trender

De tydligaste trenderna under 2012 är en ökad grad av outsourcing inom banksektorn samt handelns växande efterfrågan på helhetslösningar.

Stärkt outsourcingtrend

Inom kontanthantering för banksektorn har Loomis sett en god tillväxt de senaste tre till fyra åren, och trenden var fortsatt stark under 2012. Ett fortsatt behov av att sänka kostnader inom banksektorn har inneburit att fler banker efterfrågar helhetslösningar för både kontanthantering och värdetransport.

Under de senaste två åren har användandet av traditionella checkar minskat kraftigt i USA. För de banker som hittills har hanterat kontanter och checkar i egna processcentraler, har de lägre checkvolymerna inneburit en totalt sett högre kostnad för kontanthantering. Detta har i sin tur ökat behovet av att outsourca dessa tjänster. I USA hanterar Loomis även checkar för att kunna ta över alla processer som bankerna tidigare själva har skött.

Under 2012 installerade Loomis utrustning för automatiserad hantering av mynt i företagets uppräkningscentraler. Detta innebär att Loomis har kunnat ta över hela kontanthanteringen för kunderna, där banker och detaljhandel tidigare har outsourcat mynthanteringen till särskilda myntföretag.

Resultatutveckling 2012

Intäkterna från Loomis verksamhet i USA uppgick till 4 405 MSEK (4 039). Den valutajusterade tillväxten uppgick till 5 procent (12), främst relaterad till den under 2011 från Pendum förvärvade värdehanteringsverksamheten. Den organiska tillväxten (justerad för valutaeffekter, förvärv och avyttringar) uppgick till 0 procent (0) och påverkades av att ett antal av de kunder som övertogs i samband med förvärvet av Pendum valt att diversifiera sina leverantörer av värdehanteringstjänster.

Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 400 MSEK (295) och rörelsemarginalen var 9,1 procent (7,3). Den förbättrade marginalen är främst hänförlig till integrationen av Pendum samt av det kontinuerliga arbetet med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar. Marginalen påverkades även positivt av att andelen intäkter från kontanthanteringstjänster ökade till 24 procent (22) av segmentets totala intäkter.

NYCKELTAL USA

	2012	2011	2010
Intäkter, MSEK	4 405	4 039	4 009
Valutajusterad tillväxt, %	5	12	–3
Organisk tillväxt, %	0	0	–3
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	400	295	296
Rörelsemarginal, %	9,1	7,3	7,4

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster.

USA:S INTÄKTER PER TJÄNSTEOMRÅDE 2012

nVärdetransporter 76%

nKontanthantering 24%

Helhetslösningar för detaljhandeln

Detaljhandeln i USA fortsätter att efterfråga helhetslösningar såsom Loomis SafePoint®. Tillväxten i antal installerade enheter var fortsatt stark under 2012, och höll samma höga takt som under 2011. Den potentiella marknaden är stor och till stor del fortfarande oexploaterad, vilket gynnar Loomis som marknadsledare inom den här typen av branschanpassade helhetslösningar på den amerikanska marknaden.

Efterfrågan på Loomis SafePoint® drivs av ökade krav på kontroll över kassaflödena, bättre säkerhet och snabbare tillgång till ränta på pengarna. På grund av det låga ränteläget är det främst stora detaljhandelskedjor som för tillfället motiveras av ränteintäkterna medan mindre handlare oftast ser kontrollen och säkerheten som viktigast.

Loomis position

Loomis är marknadsledare i USA och har över en fjärdedel av den totala värdehanteringsmarknaden. Loomis kommer att fortsätta ha en aktiv roll när marknaden konsolideras.

Banker står för mer än två tredjedelar av Loomis intäkter i USA, medan detaljhandeln står för runt en tredjedel. I och med förvärven av Pendum 2011 hanterar Loomis påfyllningen av cirka 70 000 uttagsautomater i USA och är den största operatören i landet.

Jarl Dahlfors

Regionchef USA

Hur summerar du året 2012?

• Ett händelserikt år med förstärkning av de trender vi såg under 2011. Värdetransporter har minskat men vi har en tydligt växande efterfrågan på våra kontanthanteringstjänster och helhetslösningar som har högre marginal.

Vilket fokus har Loomis i USA haft under 2012?

• Vi har fortsatt marknadsföra Loomis helhetserbjudanden, med både kontanthantering och värdetransporter till banksektorn samt Loomis SafePoint® till detaljhandeln. Integrationen av Pendum och Oregon Armored Service som förvärvades under 2011, har också blivit klar under året och verksamheterna är nu fullt integrerade i Loomis.

Vad blir viktigast under 2013?

• Att fortsätta konsolidera och effektivisera den egna verksamheten för att uppnå en högre lönsamhet. Vi ska även öka försäljningen av Loomis SafePoint® och få fler banker att outsourca all värdehantering till oss.

Etikarbetet – en del av Loomis kultur

Att medarbetarna agerar ansvarsfullt är en av de viktigaste förutsättningarna för Loomis verksamhet. Förutom ansvarstagande medarbetare värdesätter Loomis kunder hög integritet, förtroendefullt agerande och ett högt säkerhetsmedvetande. En grundförutsättning är att medarbetarna har rätt kompetens och en vilja att överträffa kundernas förväntningar.

Loomis värderingar och uppförandekod utgör den gemensamma stommen som ger medarbetarna vägledning i att fatta rätt beslut i det dagliga arbetet. Sedan börsintroduktionen 2008 har Loomis löpande arbetat med att skapa en egen stark företagskultur baserad på värderingar som etik, integritet och säkerhet. Loomis har utvecklat ett arbetssätt som bygger på att skapa engagemang bland alla anställda. När Loomis med start 2009 skulle lyfta fram och relansera företagets värderingar och uppförandekod valde man en arbetsmetod som utgår från diskussioner i arbetsgrupper omfattande alla anställda inom företaget. En liknande metod användes för att kommunicera företagets uppförandekod under 2010.

Arbetsmetoden har sedan utvecklats i form av ett företagsspel, Loomis Good Decision Game, som introducerades under 2011. Spelet knyter samman företagets värderingar, uppförandekod och varumärke. I spelet håller utbildade handledare spelomgångar där grupper på upp till åtta medarbetare diskuterar frågor som beteende, service, etik och säkerhet. Spelet uppmuntrar till diskussioner och deltagarna ges möjlighet att påverka verksamheten genom att komma med förbättringsförslag. Dessa sammanställs av spelledarna och lämnas till ledningen i respektive land.

Under 2012 har Loomis utvecklat en ny version av företagsspelet med ett särskilt fokus på etiska frågeställningar som kan uppkomma i det dagliga arbetet. Den nya versionen av företagsspelet kommer att anpassas till att omfatta alla anställda inom företaget och introduceras för hela organisationen under 2013.

Uppföljningsverktyg Whistle-blower

Loomis har ett koncernövergripande "whistleblower-system", Loomis Integrity Line. Loomis Integrity Line ger medarbetarna möjlighet att anonymt via ett externt webbgränssnitt eller per telefon rapportera iakttagelser om ageranden som strider mot Loomis värderingar eller uppförandekod och som på något sätt kan skada företaget.

Your Voice

Under året har Loomis genomfört en medarbetarundersökning, Your Voice, bland alla närmare 20 000 anställda för att mäta Loomis styrkor och förbättringsområden inom företaget. Utöver styrkan i Loomis kultur och värderingar, som mäts genom ett kulturindex, mäter undersökningen bland annat hur attraktiv Loomis är som arbetsgivare, hur nöjda medarbetarna är och hur bra det kommunikativa ledarskapet fungerar.

Pilotprojekt – arbetssätt inom Loomis

Innan en ny arbetsmetod som till exempel arbetet med Loomis värderingar och uppförandekod rullas ut i hela koncernen, utvärderas den som ett pilotprojekt under en tid på en eller flera marknader. I Norge testas till exempel under 2012 och 2013 en metod för att mäta hur verksamheten lever upp till Loomis värderingar och uppförandekod. Beslut om hur man sedan ska implementera arbetsmetoden fattas efter utvärdering av den genomförda pilotstudien.

Prioriteringar 2013

Varje år aktualiseras olika frågeställningar kopplade till Loomis värderingar och uppförandekod i organisationen för att de ska hållas ständigt levande.

• • Under 2013 kommer medarbetare på lokalkontoren att börja spela företagsspelet Loomis Good Decision Game Ethical Edition. Spelet har fokus på etiska frågeställningar och stimulerar till diskussioner om situationer som kan uppstå i medarbetarnas vardag.
• • Under året fortsätter arbetet med de förbättringsområden som kom fram i medarbetarundersökningen Your Voice 2012. Arbetet syftar till att höja medarbetarnas trivsel genom att öka delaktigheten och att hitta åtgärder som förbättrar leveransen till Loomis kunder.

Värderingar och uppförandekod

Värderingar

Loomis grundläggande värderingar genomsyrar alla delar av verksamheten. De är tydliga och enkla att ta till sig:

• • People: Att utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
• • Service: Att eftersträva exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.
• • Integrity: Att utföra vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Uppförandekod

Loomis uppförandekod utgår från företagets värderingar. Den borgar för hög affärsetik, omsorg för anställda samt hänsyn till miljön. Koden ger vägledning till alla Loomis medarbetare i den dagliga verksamheten och kan sammanfattas i tre punkter:

• • Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare.
• • Loomis ska minska verksamhetens miljöpåverkan.
• • Loomis ska inte acceptera oetiskt beteende.

Case

Case Sverige

Loomis Sverige AB arbetar med etik, ledarskap och hållbarhet som ett sätt att öka engagemanget och nöjdheten hos både kunder och medarbetare. Arbetet med etik och hållbarhet attraherar även nya kunder.

Etik och hållbarhet ger nöjdare kunder

Loomis Sverige AB arbetar långsiktigt med etik och ledarskap. Företaget har en egen affärsskola med utbildningar anpassade för anställda i olika roller. Samtliga chefer i Sverige har exempelvis utbildats i värdebaserat ledarskap. Loomis har även ett genomtänkt hållbarhetsarbete som i år för första gången sammanfattats i en hållbarhetsredovisning.

– Att vara ett serviceföretag innebär att våra värderingar och hållbarhetsarbete är direkt kopplade till affärsnyttan. Företag efterfrågar satsningar på etik och hållbarhet i allt större utsträckning och vårt arbete har bland annat inneburit att vi vunnit nya kunduppdrag, säger Patrik Högberg, landschef Loomis Sverige AB.

– Utöver vårt interna arbete vill vi även bidra till att skapa ett säkrare samhälle. Därför deltar vi i ett antal projekt riktade mot ungdomar för att minska brottsligheten i Sverige på lång sikt.

Mot Sveriges bästa arbetsplats 2015

Loomis Sverige AB gör sedan 2009 årliga mätningar av nöjdheten hos både kunder och medarbetare. Undersökningarna säkerställer att rätt saker görs och fokus läggs inom rätt områden. Att förstå kundens och medarbetarens situation och unika behov är en förutsättning för fortsatt utveckling. Resultaten följs också upp i en strukturerad process med konkreta åtgärdsplaner. För varje år som gått har båda undersökningarna fått ökande värden. Loomis ambitioner på det här området är höga; målet är att vara Sveriges bästa arbetsplats inom branschen år 2015.

Riskhantering en framgångsfaktor

Att vara specialisten på värdehantering kräver specialkunskaper i riskhantering. Loomis arbetar fortlöpande med utbildning inom och förfining av rutiner, strukturer och systematiska processer för att identifiera och hantera risker. Modern utrustning och ett löpande arbete med värderingar och etik är också grundläggande i riskarbetet.

För Loomis är ett antal risker direkt kopplade till kärnverksamheten, det vill säga transport och hantering av kontanter. Företagets kunderbjudande består i att ta över och hantera dessa funktioner och därmed riskerna för kundens räkning. Förutom personskador, innefattar riskerna i huvudsak att kontanter går förlorade på grund av brottslighet eller bristfällig hantering.

God riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer och säkerhet är ett av de centrala kundvärden som koncernen erbjuder. Företaget har genomfört betydande satsningar inom riskhantering, vilket har gett påtagliga resultat. Kostnaden för riskhantering har sjunkit för varje år, liksom antalet och frekvensen av incidenter.

Gemensam struktur, lokalt ansvar

Riskhanteringen styrs centralt inom Loomiskoncernen, men kontrollfunktionerna och det operationella ansvaret ligger inom regionerna och länderna och är anpassade efter rådande omständigheter i respektive land. Dock är struktur, processer och systematik för riskhantering samma i alla enheter.

Dotterbolagen i Loomis verksamhetsländer ansvarar för att årligen upprätta en riskplan som dels identifierar alla väsentliga och relevanta risker, dels beskriver strategi och planer för att hantera dessa risker. Planerna följs noggrant upp kvartalsvis både inom respektive nationellt dotterbolag samt från regionernas och koncernens centrala riskfunktioner. Rapportering sker även till bolagets revisionskommitté.

Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Koncernens riskhantering granskas även regelbundet av externa säkerhetskonsulter. Sammanlagt arbetar cirka 150 personer med operationell riskhantering på koncern- och landsnivå inom Loomis.

Löpande riskuppföljning

För varje uppdrag väger Loomis affärsmöjligheter mot risker. I samband med att ett kundkontrakt tecknas sker en riskbedömning som bedömer risk och lönsamhet. Även när en identifierad risk accepteras måste den följas upp löpande eftersom förutsättningarna kan förändras.

Loomis har etablerade verktyg och riskmatriser för identifiering, åtgärder och uppföljning av risker. I en matris placeras olika risker in efter två kriterier, dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarlig konsekvensen på verksamheten blir om den inträffar. Sådana matriser konstrueras såväl i varje land som på koncernnivå.

Medarbetarna i centrum

Som tjänsteföretag har Loomis alltid medarbetarna i centrum. Grundläggande för att minimera externa så väl som interna risker är att genom utbildning och rekrytering av rätt personal säkerställa att medarbetare på alla nivåer förstår och kan hantera de risker som är förknippade med verksamheten. Loomis arbetar även löpande med att främja en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Med ett proaktivt riskarbete och en fortlöpande omvärldsbevakning föregriper Loomis eventuella incidenter och skapar därmed en säkrare arbetsplats och en tryggare leverantör av värdehanteringstjänster för sina kunder.

Riskanalys innan etablering

Lokala förhållanden avgör exponeringen för olika risker vilket kräver olika fokus och arbetssätt. I vissa länder är kriminalitet ett större problem, i andra länder har den tekniska utvecklingen inte nått så långt. Innan Loomis etablerar sig i ett nytt land görs en grundlig riskanalys och bedömning av de risker som finns, operationellt och i den omgivande miljön. Det finns länder där exponeringen för vissa risker är så utmärkande att Loomis väljer att inte etablera verksamhet där.

Fakta

Mål

Loomis tar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som accepterats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer:

• • Ingen förlust av liv
• • Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Bolagsstyrning

Det primära målet för Loomis bolagsstyrning är att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker och som samtidigt utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6 § och kapitel 10 i Koden.

Loomis styrelse består av sex stycken ledamöter och Loomis har valt att revisionskommittén endast ska bestå av två ledamöter istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.3 i Koden. Detta är en av två avvikelser från Koden som Loomis valt att göra. Loomis motivering till denna avvikelse är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att hantera bolagets risk- och revisionsfrågor eftersom ledamöterna besitter

lång och omfattande erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag. Den andra avvikelsen avser kodregel 9.8 vilken anger att för aktierelaterade incitamentsprogram skall intjänandeperioden alternativt tiden från avtalets ingående till dess att en aktie får förvärvas inte understiga tre år. Loomis incitamentsprogram, som beskrivs på sidan 27, innebär att aktier förvärvas till marknadspris för del av tilldelad bonus. Dessa aktier tilldelas de anställda nästkommande år i fall de kvarstår i anställning inom koncernen. Eftersom programmet ersätter ett kontantbaserat system med omedelbar utbetalning och inte är beviljat som en ytterligare ersättning utöver befintligt bonussystem anser styrelsen att två-årsperioden från programmets start till aktiernas tilldelning är välmotiverat och rimligt för att uppfylla syftet med programmet.

ORGANISATION AV BOLAGSSTYRNING

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com

Aktieägare

Aktieägarna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman, vilket är bolagets högsta beslutande organ. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att deltaga på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud.

Loomis ABs aktiekapital bestod per den 31 december 2012 av 3 428 520 st A-aktier och 69 583 260 st B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis ABs största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2012 framgår av nedanstående tabell.

STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 31 DECEMBER 2012

			ANDEL
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour1)	2 528 520	5 009 808	10,3	29,2
Melker Schörling AB1)	900 000	5 400 300	8,6	13,9
Swedbank Robur fonder	0	3 547 473	4,9	3,4
Didner & Gerge Fonder AB	0	3 444 408	4,7	3,3
Carnegie fonder	0	2 810 000	3,9	2,7
SEB Investment Management	0	2 786 329	3,8	2,7
Lannebo fonder	0	2 633 000	3,6	2,5
Afa Försäkring	0	2 204 317	3,0	2,1
SEC Finance Principal Non Lending, EMC OMNI Fund	0	1 663 522	2,3	1,6
JPM CHASE NA	0	1 656 049	2,3	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	31 155 206	47,4	63,0
Övriga utländska ägare	0	23 621 776	32,4	22,8
Övriga svenska ägare	0	14 806 278	20,3	14,2
Totalt	3 428 520	69 583 2602)	100,0	100,0

1) Huvudägarna till dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt ägande genom andra bolag.

2) Inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per 31 december 2012.

Årsstämma

Årsstämman beslutar bland annat om:

• Ändringar i bolagsordningen
• Val av styrelse och styrelsens arvode
• Ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och verkställande direktören
• Val av revisorer
• Fastställelse av resultat- och balansräkning
• Disposition av bolagets vinst eller förlust och
• Beslut om riktlinjer för ersättningar till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare

Årsstämman 2012 i Loomis AB (publ) hölls den 8 maj 2012 i Stockholm. Närvarande aktieägare, personligen eller via ombud, representerade 64,5 procent av rösterna i bolaget. Vid stämman närvarade även ledamöter ur styrelsen och koncernledningen samt huvudansvarig revisor. Vid årsstämman togs bland annat beslut om riktlinjer avseende lön och annan ersättning till Vd och andra ledande befattningshavare enligt nedan.

Incitamentsprogram

Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman 2012 igenom ett incitamentsprogram i enlighet med det av årsstämman 2011 beslutade incitamentsprogrammet. Årsstämman 2012 beslutade även om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i incitamentsprogrammet.

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2013 fattar ett liknande beslut. I likhet med Incitamentsprogram 2012, kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet (Incitamentsprogram 2013) innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas deltagarna i början av 2015. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2015, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principen för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm. Incitamentsprogrammet möjliggör att 300 av Loomis toppchefer på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare.

För ytterligare information kring ersättning till Vd och övrig koncernledning, se not 11.

Valberedning inför årsstämman 2013

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Årsstämman 2012 valde nedanstående valberedning:

VALBEREDNING

Valberednings medlem	Företräder	Nyval/ omval	Oberoende mot större aktieägare
Jan Svensson (ordf)	Investment AB Latour	nyval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	omval	Ja
Per-Erik Mohlin	SEB Fonder/SEB Trygg Liv	omval	Ja
Frank Larsson	Handelsbanken Fonder	nyval	Ja

Årsstämman 2012 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2013, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com.

Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis ABs valberedning. Två valberedningsmöten, varav ett per telefon, har hållits under 2012.

Revisorer

Årsstämman 2010 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Anders Lundin som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om fyra år. Vid årsstämman 2011 övertog Patrik Adolfson rollen som huvudansvarig revisor.

Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat styrelsen utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen, International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har arvode utgått enligt följande tabell:

	KONCERNEN			MODERBOLAG
MSEK	2012	2011	2010	2012	2011	2010
Revisionsuppdraget	10	10	9	3	3	3
Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3	1	1	2	1	1
Skatterådgivning	5	5	3	2	1	1
Övriga tjänster	3	2	2	1	1	1
Summa PwC	21	18	15	8	6	6

För ytterligare, information om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se not 10.

För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Patrik Adolfson, se sidan 34.

Styrelse

Styrelsens arbetsformer och ansvar

I enlighet med den svenska aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning och utser Vd och koncernchef, revisionskommitté och ersättningskommitté.

Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till Vd och koncernchef. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.

Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom, samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar även en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens sammansättning

Loomis sex stämmovalda styrelseledamöter framgår av tabellen nedan. Vid varje styrelsemöte deltar även bolagets vice Vd Jarl Dahlfors, bolagets Ekonomi- och finansdirektör Anders Haker, samt i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer Swartling Advokatbyrå). I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen.

Oberoende

En majoritet av styrelseledamöterna (5 av 6) valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Fyra av sex ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således Loomis bedömning att den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden.

Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidan 34.

Styrelsens arbete under 2012

Under helåret 2012 höll styrelsen totalt 8 möten varav ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

• Strategi för verksamheten
• Delårsrapporter och årsredovisning
• Presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2013 samt fastställande av budget för 2013
• Investeringar och förvärv av verksamheter

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

					NÄRVARO
Styrelseledamot	Invald	Styrelse arvode1) (SEK)	Kommitté arvode1) (SEK)	Styrelse möten (8 st)	Ersättnings kommitté (3 st)	Revisions kommitté (4 st)	Oberoende mot större aktieägare	Oberoende mot bolaget
Alf Göransson (Ordf)	2007	500 000	75 000	8	3	–	Ja	Ja
Lars Blecko (Vd)	2008	–	–	8	–	–	Ja	Nej
Signhild Arnegård Hansen	2010	250 000	–	8	–	–	Ja	Ja
Marie Ehrling	2009	250 000	75 000	8	–	4	Ja	Ja
Jan Svensson	2006	250 000	25 000	8	3	–	Nej	Ja
Ulrik Svensson	2006	250 000	150 000	8	–	4	Nej	Ja

1) Arvoden beslutade av årsstämman 2012.

• Riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor
• Genomgång och fastställande av bolagets policys och instruktioner
• Frågor rörande intern kontroll
• Revisionsfrågor
• Finansiering och
• Årlig utvärdering av styrelsens arbete

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett stort fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbetet regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

• Följa upp bolagets ekonomiska rapportering
• Följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring
• Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning
• Följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
• Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende

Revisionskommittén är ett oberoende organ. Ovanstående frågor har beretts och presenterats inför styrelsens beslutsfattande. I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson och Marie Ehrling vilka båda betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom närvarar bolagets revisorer, Vd, Ekonomi- och finansdirektör, koncernens riskchef samt ansvarig för financial control. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, ansvarig för business control, ansvarig för mergers and acquisitions eller ansvarig för bolagets treasuryfunktion. Under 2012 hade kommittén totalt fyra möten.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (Ordf) och Jan Svensson. Under 2012 hölls totalt tre möten i ersättningskommittén.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att den löpande verksamheten i Loomis bedrivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB samt att riskhantering, styrning, organisation och processer är tillfredsställande. Koncernledningen består av Vd, tillika koncernchef, samt fem ledande befattningshavare: Regionschef USA, tillika vice Vd, Regionschef Northern Europe, Regionschef Southern Europe, koncernens Ekonomioch finansdirektör samt koncernens Riskchef. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidan 35.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor

Ersättning till Vd och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig lönedel, pension och övriga förmåner. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. För Vd är den rörliga lönedelsersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för Vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll och riskhantering. Denna rapport har upprättats i enlighet med svensk kod för bolagsstyrning samt Årsredovisningslagen som behandlar intern kontroll över den finansiella rapporteringen. För Loomis är dock intern kontroll en större fråga och denna rapport innefattar därför även, till viss del, operativ riskhantering.

Intern kontroll

Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att inte uppnå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Finansiell rapportering – Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering drivs av koncernens och regionernas finansfunktioner. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska överse och kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering. I syfte att bland annat stärka den interna kontrollen har en ny regionsstruktur implementerats per den 1 januari 2012. Den nya regionsstrukturen ansvarar för uppföljning och styrning av länder inom respektive region. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer, intern kontroll samt korrekt finansiell rapportering åligger dock respektive dotterbolag och landsledning.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för uppföljning av de externa revisorernas arbete. Iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp. Resultatet av arbetet rapporteras till revisionskommittén när så erfordras.

Operativ riskhantering – Att hantera kontanter i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operativ riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering, etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare: Ingen förlust av liv

Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt eftersom omvärlden hela tiden förändras. Väsentliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida affärsmöjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Koncernledningen, revisionskommittén och styrelsen informeras löpande om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidan 25 för mer information om koncernens riskarbete.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens värdegrund samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och interna styrdokument:

• Uppförandekod: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.
• Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
• Inköpsrutiner: innehåller ett övergripande ramverk för att uppnå effektiva rutiner vid väsentliga inköp av anläggningstillgångar.
• Riktlinjer för relationer: innehåller riktlinjer för hur relationer mellan anställda ska hanteras.
• Kundkontraktspolicy: specificerar kriterier för avtalsinnehåll samt när kundkontrakt måste godkännas av styrelsen.
• Riskhanteringspolicy: innehåller ett ramverk för den övergripande strukturen för organisation, kontroll och uppföljning av operationella risker såsom riktlinjer för den operationella kontanthanteringen.
• Internet- och IT-policy: innehåller generella principer för hur koncernbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.
• Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.

• Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och fastställer rutiner för perioder då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda.

• Kommunikationspolicy: syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.

• Internal Control Requirements: redogör för väsentliga rutiner och kontroller som inte anges i andra styrande dokument.

Loomiskoncernen utgör en decentraliserad och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegeringen finns dokumenterad i en attestordning.

Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns rutiner som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av företagsövergripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernnivå. Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför kontinuerligt en självutvärdering avseende insikt i och efterlevnad av koncernens krav på intern kontroll, såsom centrala policys, riktlinjer och Internal Control Requirements. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen avseende Internal Control Requirements.

För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet på koncern-, regions-, och på landsnivå. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning, regionsledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

Internkontrollaktiviteter – Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett arbetssätt i syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis kontrollaktiviteter består primärt i att:

• Utveckla och följa upp koncernens självutvärderingsmetodik.
• Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer.
• Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
• Ansvara för bolagets insyns- och complianceärenden för koncern och dotterbolag.
• Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliance-relaterade områden.
• Genom landsbesök följa upp finansiell rapportering samt väsentliga rutiner och kontroller.

Finansiell uppföljning – Ekonomichefer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala ekonomichefer ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.

Letter of representation – Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där landschefer och ekonomichefer vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen och regionerna, en global riskfunktion. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv, hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt fyra personer inklusive en riskchef som rapporterar till Vd tillika koncernchef samt revisionskommittén. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker löpande. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. Loomis har utarbetat rutiner i syfte att förse koncernledningen och styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

Övervakning

Loomis styrelse, Vd och övrig koncernledning övervakar den interna kontrollen av finansiell rapportering. Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

• Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
• Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar.
• En revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.

Varje operativ enhet inom koncernen ansvarar för upprättande av en årlig budget. Genom ett detaljerat rapporteringssystem genomför koncernledningen månatliga verksamhetsavstämningar av enhetens faktiska resultat jämfört med budget, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckeltal och prognoser. Denna rapportering granskas även av styrelsen.

Revisionskommittén granskar årsredovisningen och delårsrapporterna innan den rekommenderar styrelsen att publicera rapporterna. Revisionskommittén diskuterar väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén övervakar även de externa revisorernas oberoende.

Stockholm den 22 mars 2013

Alf Göransson Jan Svensson Ulrik Svensson Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Marie Ehrling Signhild Arnegård Hansen Lars Blecko Styrelseledamot Styrelseledamot Vd och Koncernchef,

styrelseledamot

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 26–32 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 22 mars 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Styrelse

Alf Göransson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009.

Född: 1957

Utbildning: Internationell ekonomi vid Göteborgs universitet

Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, Koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, Affärsområdeschef Cardo Rail 1998– 2000, Vd Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998.

Andra uppdrag: Styrelseledamot

samt Vd och koncernchef i Securitas AB. Styrelseledamot i HEXPOL AB och Axel Johnson Inc., USA.

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 6 000 (privat)

Övrig info: Oberoende

Lars Blecko

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2008, Vd och koncernchef Loomis AB sedan 2008.

Född: 1957

Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet

Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 2 550 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 2 831 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 273 312

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till bolaget.

Signhild Arnegård Hansen

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2010.

Född: 1960

Utbildning: B.Sc (HR) vid Stockholms Universitet samt Poppius Journalistskola

Erfarenhet: Ordförande Svenskt Näringsliv 2007–2010, Vice styrelseordförande Business Europe 2008–2010, Vd Svenska LantChips AB 1992–2006.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Svenska LantChips AB, Utah Chips Corporation, Fritt Näringsliv/Tim-

bro och Regeringens Välfärdsutvecklingsråd. Vice styrelseordförande i Svensk-Amerikanska Handelskammaren USA. Styrelseledamot i SEB AB, Dagens Industri AB, Magnora AB, Sveriges Exportråd, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds Universitet, ESBRI, Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse, TABD (TransAtlantic Business Dialogue) och Svensk-Amerikanska Handelskammaren NY.

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 0 Övrig info: Oberoende

Revisor

Patrik Adolfson PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av Far. Huvudansvarig revisor från och med 2011.

Ulrik Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006. Född: 1961

Utbildning: Civilekonom

Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines 2003–2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003, Controller/ CFO inom Stenbeckgruppens utländska telecomsatsningar 1992–2000.

Andra uppdrag: Vd i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i HEXAGON AB, ASSA ABLOY AB,

HEXPOL AB, AAK AB och Flughafen Zürich AG. Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 1 400 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jan Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Född: 1956

Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm

Erfarenhet: Vd i AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.

Andra uppdrag: Styrelseledamot samt Vd och koncernchef i Investment AB Latour sedan den 1 januari 2003. Styrelseordförande i Oxeon AB, Fagerhult AB och Nederman

Holding AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY och Tomra Systems AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 2 000 (privat)

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Marie Ehrling

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2009.

Född: 1955 Utbildning: Civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm

Erfarenhet: Vd för Telia Sonera Sverige AB 2003–2006. Vice koncernchef SAS koncernen och chef för SAS Airlines. Informationssekreterare vid Finans- och utbildningsdepartementet. Finansanalytiker på Fjärde AP-fonden.

Andra uppdrag: Vice styrelseordförande i Nordea Bank AB. Styrel-

seledamot i Securitas AB, Oriflame Cosmetics SA, Schibsted ASA, Axel Johnson AB, Safe Gate AB, Centre for Advanced Studies of Leadership Handelshögskolan i Stockholm, World Childhood Foundation och IVA. Styrelseordförande i Norska Svenska Handelskammaren.

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 800 (privat) Övrig info: Oberoende

Andra revisionsuppdrag: Attendo AB, Catella AB, Nordstjernan Investment AB och Securitas Sverige AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Koncernledning

Lars Blecko

Vd och koncernchef Född: 1957

Anställd: 2008

Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet.

Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 2 550 (privat) Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 2 831 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 273 312

Jarl Dahlfors

Vice Vd och landschef USA

Född: 1964 Anställd: 2007

Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management, PriceWaterhouseCoopers.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 155 264 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 273 312

Georges López Periago

Regionschef Southern Europe Född: 1965 Anställd: 1985

Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget.

Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS. Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 2 460

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 5 151 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 71 532

Koncernriskchef Född: 1962

Utbildning: Civilekonom, Växjö

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 0 Tillkommande aktier i Loomis

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 62 885

Kenneth Högman

Regionchef Northern Europe Född: 1957

Anställd: 1978

Utbildning: Ingenjör, diverse chefsutbildningar i Securitaskoncernen.

Erfarenhet: Regionchef Securitas CHS Nordic, Vd Securitas CHS Sverige.

Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 5 000 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 1 295

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 229 727

Anders Haker*

Ekonomi- och Finansdirektör Född: 1961

Anställd: 2012 Utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet.

Erfarenhet: CFO Lundin Mining Corp., CFO Boliden AB, Controller Trelleborg Finans,

PriceWaterhouseCoopers. Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2012: 5 600 (privat)

Tillkommande aktier i Loomis hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2012: 0

*Ingår i koncernledningen fr.o.m. 1 juni 2012.

Anställd: 2009

Universitet.

Erfarenhet: Vice President Risk Management Marsh AB.

hänförliga till Incitamentsprogram 2011: 383

Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008.

Kursutveckling för Loomis och börsen

Loomis B-aktie steg under 2012 med 5,6 procent till 104,50 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 4 juni med 81,75 SEK, och högsta slutkurs den 28 december med 104,50 SEK. Börsvärdet för B-aktierna uppgick vid årsskiftet till 7 271 MSEK (6 889). OMX Stockholm steg under 2012 med 12 procent.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 3,75 SEK (3,50), uppgick till 9,3 procent (1,5) under 2012. Totalavkastningen för NASDAQ OMX Stockholm, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2012 till 16 procent.

Omsättning

Under 2012 svarade NASDAQ OMX Stockholm för 43 procent (39) av omsättningen och resterande omsättning skedde på andra marknadsplatser där Markit Boat var det största.

Under 2012 omsattes totalt 73,5 miljoner (81,8) Loomisaktier på NASDAQ OMX Stockholm och övriga marknadsplatser. Den genomsnittliga dagsomsättningen var 293 807 aktier per dag (323 471). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 105 procent (118) under 2012.

Aktiekapital

Vid utgången av 2012 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 365 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 69,6 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid året slut till 49,24 SEK (46,53). Loomis har, till följd av Incitamentsprogram 2011, under året förvärvat 79 081 st egna aktier. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2012 uppgår till 132 318 stycken.

Teckningsoptionsprogram

På extra bolagsstämma den 16 februari 2009 fattades beslut om införande av teckningsoptionsprogram riktat till ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Totalt 75 ledande befattningshavare deltar i programmet. Teckningskursen har

fastställts till 72,50 SEK och teckning av aktier kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Teckningsoptionsprogrammet kan, vid full teckning och fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner, medföra att aktiekapitalet ökar med högst 12 775 000 SEK. Sammantaget kan programmet ge en total utspädningseffekt om maximalt cirka 3,38 procent i förhållande till kapitalet och cirka 2,40 procent i förhållande till röstetalet vid full utspädning.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40-60 procent av koncernens resultat efter skatt.

För räkenskapsåret 2012 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 4,50 SEK (3,75) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 51 procent (53) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 4 procent (4).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2012 till 17 783 (18 238). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 47,4 procent (44,4) av kapitalet och 63,0 procent (60,9) av rösterna. Huvudägarna Investment AB Latour och Melker Schörling AB kontrollerade tillsammans 19 procent (19) av kapitalet och 43 procent (43) av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 63,1 procent (58,4) av kapitalet och 74,1 procent (70,8) av rösterna, medan det utländska ägandet uppgick till 36,9 procent (41,6) av kapitalet och 25,9 procent (29,2) av rösterna.

Index, kortnamn och ISIN-kod

Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

STÖRSTA ÄGARE DEN 31 DECEMBER 2012

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
Investment AB Latour 1)	2 528 520	5 009 808	10,3	29,2
Melker Schörling AB1)	900 000	5 400 300	8,6	13,9
Swedbank Robur fonder	0	3 547 473	4,9	3,4
Didner & Gerge Fonder AB	0	3 444 408	4,7	3,3
Carnegie fonder	0	2 810 000	3,9	2,7
SEB Investment Management	0	2 786 329	3,8	2,7
Lannebo fonder	0	2 633 000	3,6	2,5
Afa Försäkring	0	2 204 317	3,0	2,1
SEC Finance Principal Non Lending, EMC OMNI Fund	0	1 663 522	2,3	1,6
JPM CHASE NA	0	1 656 049	2,3	1,6
De 10 största ägarna	3 428 520	31 155 206	47,4	63,0
Övriga utländska ägare	0	23 621 776	32,4	22,8
Övriga svenska ägare	0	14 806 278	20,3	14,2
TOTALT	3 428 520	69 583 2602)	100,0	100,0

1) Huvudägarna för dessa bolag innehar även, från tid till annan, ett direkt eller indirekt ägande genom andra bolag. 2) Inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per 31 december 2012.

ÄGARSTRUKTUR DEN 31 DECEMBER 2012 NYCKELTAL

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	16 840	3,1	2,2
1 001–5 000	605	1,9	1,3
5 001–10 000	86	0,9	0,6
10 001–100 000	137	6,6	4,6
100 001–	115	87,6	91,3
TOTALT	17 783	100,0	100,0

	2012	2011	2010
Resultat per aktie, SEK	8,901)	7,03	6,80
Utdelning, SEK	4,502)	3,75	3,50
P/E-tal	11,7	14,1	14,9
Eget kapital per aktie, SEK	49,24	46,53	42,78
Börskurs den 31 december, SEK	104,50	99,00	101,00

1) Antal utestående aktier uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

2) Föreslagen utdelning är 4,50 SEK per aktie. Vid utgången av 2012 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 4,3 procent.

AKTIEKURSUTVECKLING 2009–2012

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2012.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa och i Argentina. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten syftar till att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal.

Loomis har 160 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för värdehantering. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter.

Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i Europa och USA, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I Europa svarar värdetransporter för 66 procent (66) av intäkterna medan kontanthantering utgör 34 procent (34). I USA står värdetransporter för 76 procent (78) av intäkterna och kontanthantering för 24 procent (22).

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Loomis.

Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering på koncern- och lokal nivå. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. För ytterligare information om riskhantering, se avsnittet Riskhantering sidan 25. Koncernen är närvarande i Argentina, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, USA och Österrike.

Väsentliga händelser under året Förvärv

I december 2011 offentliggjordes att Loomis dotterbolag i USA träffat en överenskommelse att förvärva aktierna i Oregon Armored Service Inc. Genom förvärvet stärktes närvaron på marknaden i nordvästra USA ytterligare. Bolaget konsoliderades från och med 1 januari 2012.

I december 2011 offentliggjordes att Loomis spanska dotterbolag ingått ett avtal om att förvärva aktierna i det spanska värdehanteringsföretaget Efectivox. Till följd av de senaste årens strukturomvandling av den spanska bankmarknaden finns nu ett ökat krav på att värdehanteringsföretag och banker ska vara rikstäckande. Genom förvärvet kan Loomis erbjuda värdehanteringstjänster över hela det spanska fastlandet. Förvärvet var vid offentliggörandet villkorat av ett godkännande från konkurrensmyndigheten vilket erhölls under februari 2012. Bolaget konsoliderades från och med 14 mars 2012.

I april 2012 offentliggjordes att Loomis spanska dotterbolag träffat en överenskommelse att förvärva aktierna i det argentinska värdehanteringsföretaget Vigencia. Verksamheten, som

i huvudsak bedrivs i Buenos Aires-regionen, övertogs 1 april 2012. Förvärvet som är Loomis första utanför Europa och USA är inledningen på en bredare etablering i Latinamerika. Bolaget konsoliderades från och med 1 april 2012.

I november 2012 erhöll Loomis amerikanska dotterbolag en delåterbetalning om 33 MSEK av köpeskillingen gällande Pendums värdehanteringsverksamhet. Denna delåterbetalning redovisas som en reducering av posten förvärvsrelaterade kostnader i resultaträkningen. Förhandlingen om en eventuell ytterligare återbetalning var per balansdagen inte avslutad.

Övriga väsentliga händelser under året

I enlighet med det av styrelsen fattade beslutet i juli 2011, med stöd av bemyndigande från årsstämman 2011, återköpte Loomis AB 57 876 st B-aktier under perioden 28–30 mars 2012, 17 205 st aktier den 2 april 2012 och 4 000 st aktier den 18 maj 2012. De återköpta aktierna avser en del av de aktier som senare kan komma att överlåtas till deltagarna i enlighet med Incitamentsprogram 2011. Per den 31 december 2012 uppgick Loomis ABs innehav av egna aktier till 132 318 st.

I enlighet med styrelsens förslag röstade årsstämman 2012 igenom införande av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2012) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2011. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet kommer det föreslagna programmet innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2014.

Den 1 juni 2012 tillträdde Anders Haker som ekonomi- och finansdirektör (CFO) för koncernen. Marcus Hagegård tillträdde som CFO för Loomis verksamhet i USA.

Under sommaren 2012 tecknade Loomis svenska dotterbolag ett ramavtal med Swedbank. Avtalet, som omfattar såväl kontanthanterings- som värdetransporttjänster, innebär att Swedbanks kunder får tillgång till kontanthanteringstjänster, transportlogistik för kontanter samt ett rikstäckande nät av serviceboxar. Till följd av uppdraget förstärktes Loomis position som specialisten inom värdehantering.

I september 2012 förlorade Loomis danska dotterbolag en tvist med en av Danmarks större detaljhandelskedjor. Tvisten hade pågått sedan början av 2008 då Loomis hävde leveransavtalet på grund av uteblivna betalningar från kunden. Den totala kostnaden för Loomis, inklusive Loomis andel av rättegångskostnaderna, uppgick till 20 MSEK varav 16 MSEK belastade rörelseresultatet och 4 MSEK belastade finansnettot.

Till följd av förändringar inom den svenska värdehanteringsbranschen tecknade Loomis svenska dotterbolag under september månad avtal med ett flertal nya kunder. Det samlade ordervärdet för de nya avtalen uppgick till ca 120 MSEK på årsbasis. Avtalen, vilka omfattar värdehanteringstjänster, påbörjades omgående.

I december utvidgades samarbetet med bankägda Bankomat AB i Sverige vilket innebär att Loomis Sverige kommer att hantera Bankomat ABs samtliga ca 2 000 uttagsautomater. Det utvidgade avtalet löper under fyra år och har ett årligt ordervärde på 100 MSEK. De nya uppdragen har inneburit att Loomis ytterligare förstärkt sin ledande position som specialisten inom värdehantering på den svenska marknaden.

Intäkter och resultat

Koncernen

Intäkterna för helåret uppgick till 11 360 MSEK (10 973) och den valutajusterade tillväxten uppgick till 3 procent (7). Den valutajusterade tillväxten är främst ett resultat av de under 2011 genomförda förvärven i USA (Pendum) och Turkiet samt de under 2012 genomförda förvärven i USA (OAS), Spanien och

	2012	2011	2010	2009	2008
Resultaträkning
Totala intäkter	11 360	10 973	11 033	11 989	11 258
Rörelseresultat (EBITA)	1 019	912	882	837	748
Årets resultat	650	513	496	500	424
Kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 239	1 203	1 271	1 333	640
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–1 003	–1 533	–790	–813	–879
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–261	480	–586	–747	641
Periodens kassaflöde	–24	150	–104	–226	402
	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Balansräkning
Sysselsatt kapital	5 755	5 617	4 555	5 028	5 351
Nettolåneskuld	2 161	2 220	1 432	1 899	2 375
Eget kapital	3 595	3 397	3 123	3 129	2 976

Argentina. Den organiska tillväxten uppgick till 0 procent (1) och påverkades positivt av en något stärkt marknadssituation på flertalet marknader. Dock motverkades den organiska tillväxten av avslutade kontrakt i USA (Pendum) och av minskade volymer till följd av avslutade kontrakt med låg lönsamhet i Frankrike. Ändrade bränsletariffer som debiteras kunder påverkade inte koncernens organiska tillväxt signifikant. Koncernens genomförda prisökningar i procent av intäkter översteg periodens procentuella löneökningar.

Rörelseresultatet (EBITA) som påverkades av negativa valutaeffekter om 8 MSEK uppgick till 1 019 MSEK (912) och rörelsemarginalen var 9,0 procent (8,3). Koncernens kontinuerliga arbete med effektivitetsförbättringar samt integrationen av den från Pendum förvärvade värdehanteringsverksamheten påverkade rörelsemarginalen positivt. Rörelseresultatet belastades dock med omstruktureringskostnader i syfte att förhindra den överkapacitet som annars skulle uppstå främst i den franska men även i den brittiska verksamheten till följd av att kontrakt avslutats.

Koncernens personalomsättning var på en fortsatt acceptabel nivå och uppgick till cirka 22 procent (22).

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 988 MSEK (805) vilket inkluderar förvärvsrelaterade kostnader om –18 MSEK (–42) och en jämförelsestörande post om 16 MSEK (–44). Den förvärvsrelaterade posten avser främst kostnader för integrationen av Efectivox samt en delåterbetalning om 33 MSEK av köpeskillingen för Pendums värdehanteringsverksamhet. Den jämförelsestörande posten avser en återföring av en del av den avsättning uppgående till totalt 59 MSEK som gjordes under 2007 hänförlig till övertidsersättning i Spanien.

Finansnettot uppgick till –56 MSEK (–62) medan resultat före skatt var 932 MSEK (743). Resultat efter skatt uppgick till 650 MSEK (513) och periodens skattesats var 30 procent (31).

Segmenten

Europa*

I den europeiska verksamheten uppgick den valutajusterade tillväxten till 2 procent (3) och den organiska tillväxten var 0 procent (2). Rörelsemarginalen uppgick till 10,6 procent jämfört med 10,3 procent föregående år.

USA

Den valutajusterade tillväxten uppgick till 5 procent (12) och den organiska tillväxten uppgick till 0 procent (0). Rörelsemarginalen uppgick till 9,1 procent jämfört med 7,3 procent föregående år.

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 239 MSEK (1 203). Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –1 003 MSEK (–1 533) vilket avser nettoinvesteringar i anläggningstillgångar om –747 MSEK (–840) samt förvärv av verksamhet om –256 (–693). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –261 MSEK (480) och inkluderar en utdelning till aktieägare om –273 MSEK (–256).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 2 316 MSEK (2 168) vilket motsvarar 20 procent (20) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 5 755 MSEK (5 617).

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 18 procent (16), nettolåneskulden uppgick till 2 161 MSEK (2 220) och soliditeten uppgick till 40 procent (37).

Under det tredje kvartalet 2012 genomfördes den årliga prövningen av nedskrivningsbehov avseende samtliga kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning inte redovisats under 2012.

Eget kapital

Eget kapital ökade under året med 198 MSEK och uppgick till 3 595 MSEK (3 397). Årets resultat om 650 MSEK och kassaflödessäkringar om 3 MSEK ökade det egna kapitalet med 653 MSEK. Aktuariella förluster om –34 MSEK, valutakurseffekter om –144 MSEK, lämnad utdelning om –273 MSEK samt aktierelaterade ersättningar om –4 MSEK netto minskade det egna kapitalet med –455 MSEK.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 18 procent (15).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2012 uppgick medelantalet årsanställda till 19 448 (19 511) i sexton länder (femton). Könsfördelningen är 29 procent (28)

^* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

kvinnor och 71 procent (72) män. På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder och regioner där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Forskning och utveckling

Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster ute hos kund. Koncernens balansförda utvecklingskostnader uppgår till 3 MSEK (5) per den 31 december 2012.

Moderbolaget

Loomis AB är holdingbolag med dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 17 personer (17).

Resultat efter finansiella poster uppgick till 73 MSEK (333) vilket inkluderar en nedskrivning om 468 MSEK av det bokförda värdet av aktier i det brittiska dotterbolaget. Vidare har resultat efter finansiella poster påverkats av erhållna utdelningar och koncernbidrag från dotterbolag. Motsvarande utdelningar för 2011 redovisades som anteciperad utdelning i årsbokslutet 2010 och ingick därmed inte i resultatet för 2011.

Under andra kvartalet 2012 delades 273 MSEK ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 3,75 SEK per aktie. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till –1 MSEK (–0).

Osäkerhetsfaktorer

Konjunkturutvecklingen under 2012 påverkade vissa länder och geografiska områden negativt och det kan inte uteslutas att intäkterna och resultatet även kan komma att påverkas under 2013.

Förändringar i den allmänna konjunkturen påverkar marknaden för värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom förändring i konsumtionsnivå, andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet. För ytterligare information om osäkerhetsfaktorer se not 4, Kritiska uppskattningar och bedömningar.

Övrigt

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis Baktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008. Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour och Melker Schörling AB. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. För ytterligare information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidorna 36–37.

Årsstämman 2011 beslutade om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i det incitamentsprogram som röstades igenom av stämman (Incitamentsprogram 2011). Under perioden 28–30 mars 2012 återköptes 57 876 st aktier till ett genomsnittligt pris om 93,33 SEK/aktie. Den 2 april 2012 och 18 maj 2012 återköptes ytterligare 17 205 st respektive 4 000 st aktier till ett genomsnittligt pris om 95,05 respektive 86,25 SEK/ aktie. Per 31 december 2012 fanns totalt 132 318 st aktier i eget förvar.

Årsstämman 2012 beslutade om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i det incitamentsprogram som röstades igenom av stämman (Incitamentsprogram 2012).

Per 31 december 2012 fanns totalt 2 555 000 utestående optioner, varav antalet optioner i eget förvar uppgick till 273 407.

Väsentliga händelser efter årets utgång

I januari 2013 offentliggjordes att Jarl Dahlfors, vice Vd och regionchef för verksamheten i USA, utsetts till Vd och koncernchef för Loomis. Jarl Dahlfors tillträder sin befattning senast den 1 september 2013 och efterträder då Lars Blecko. Samtidigt tillträder Lars Blecko befattningen som vice Vd och regionchef för USA.

I februari 2013 tecknades ett samarbetsavtal mellan Loomis brittiska dotterbolag och NCR. Avtalet innebär att NCR övertar driften av teknisk service för uttagsautomater i Storbritannien. I avtalet ingår att Loomis köper tjänster från NCR för att därmed kunna erbjuda sina bankkunder fortsatt högkvalitativ service av uttagsautomater. Genom samarbetet skapas även konkurrensfördelar och förutsättningar till ett unikt utbud av kombinerade servicetjänster med möjlighet till nya affärer i Storbritannien. Totalt berörs cirka 150 tekniska medarbetare som byter arbetsgivare men de kommer delvis att arbeta för samma kunder.

I februari 2013 offentliggjordes att Loomis teckningsoptionsprogram 2009/2013 håller på att avslutas och att koncernledningen i samband med detta kommer att utnyttja cirka 283 700 teckningsoptioner för att teckna lika många B-aktier och att de avyttrat cirka 627 000 teckningsoptioner till den finansiella institution som åtagit sig att medverka till ett effektivt avslut för deltagarna i programmet. Teckningen av aktierna ska ske mellan 1 mars och 31 maj 2013 och teckningskursen är 72,50 kronor per aktie. Det sammantagna värdet koncernledningen har för avsikt att teckna aktier för uppgår till cirka 20,6 miljoner kronor.

I februari 2013 genomförde Loomis en första emission under ett upprättat program för företagscertifikat. Programmet ger Loomis en möjlighet att emittera företagscertifikat inom en ram om 1 500 miljoner kronor. Certifikaten kan emitteras med löptider upp till 12 månader. Certifikatprogrammet utgör ett komplement till Loomis basfinansiering, diversifierar bolagets lånestruktur och ger en ökad flexibilitet avseende skuld- och likviditetshantering. Loomis bedömer att programmet kommer att få en positiv påverkan på koncernens finansnetto. Arrangör av programmet är Nordea och emissionsinstitut är Nordea, Danske Bank och SEB.

I mars 2013 offentliggjordes att Loomis teckningsoptionsprogram 2009/2013 är på väg att avslutats och att programmet medför att antalet B-aktier ökar med cirka 2,2 miljoner. Det totala antalet aktier i bolaget uppgår därefter till cirka 75,2 miljoner. Av den totala ökningen har cirka 0,5 miljoner aktier tecknats av deltagarna i programmet och cirka 1,7 miljoner aktier har avyttrats på marknaden. Försäljningen av de 1,7 miljoner aktierna har genomförts via en finansiell institution och är avslutat. Teckningskursen för aktierna var SEK 72,50 per aktie och Loomis AB tillförs ca MSEK 160 i samband med avslutandet av teckningsoptionsprogrammet.

I mars 2013 avslutades förhandlingen om eventuell ytterligare återbetalning av köpeskillingen avseende förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. Loomis kommer under det första kvartalet 2013 att erhålla ytterligare 6,3 MUSD (cirka 41 MSEK). I likhet med den första återbetalningen om 4,9 MUSD (cirka 33 MSEK), som erhölls under det fjärde kvartalet 2012, kommer denna återbetalning att rapporteras som en förvärvsrelaterad intäkt. Förvärvsrelaterade intäkter ingår ej i det operativa rörelseresultatet (EBITA). Sammantaget uppgår de totala återbetalningarna till 11,2 MUSD (cirka 74 MSEK).

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2013 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2013). I likhet med Incitamentsprogram 2012, kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet att innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas deltagarna i början av 2015. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomis-koncernen per den sista februari 2015, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 300 av Loomis toppchefer på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet, se kallelse till årsstämma.

Framtidsutsikter

Bolaget lämnar inte någon prognos för 2013.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 327 957 579 SEK och fredagen den 10 maj 2013 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2013.

Till årsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

	SEK
Balanserad vinst	4 015 208 793
Omräkningsdifferens	107 965 367
Omvärdering av kassaflödessäkring	2 749 359
Förändring av egna aktier	–208 0951)
Årets resultat	16 297 313
	4 142 012 737

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

	4 142 012 737
Överföres till ny räkning	3 814 055 158
Utdelning till aktieägare (4,50 kr/aktie)	327 957 5792)
	SEK

1) Beloppet avser nettot av värdet av 79 081 st återköpta aktier och 70 872 st tilldelade aktier avseende Loomis aktierelaterade incitamentsprogram. 2) Beräknat på antalet utestående aktier på balansdagen.

Styrelsens yttrande över föreslagen utdelning

Med anledning av styrelsens förslag om vinstutdelning ovan, får styrelsen härmed avge följande yttrande enligt 18 kap. 4 § aktiebolagslagen (2005:551).

Som framgår av styrelsens förslag till vinstdisposition står disponibla vinstmedel uppgående till 4 142 012 737 kronor till årsstämmans förfogande. Förutsatt att årsstämman 2013 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition, kommer 3 814 055 158 kronor att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning. Föreslagen utdelning utgör sammanlagt 7 procent av bolagets eget kapital och 9 procent av koncernens eget kapital. Efter genomförd vinstutdelning uppgår bolagets och koncernens soliditet till 56 procent respektive 38 procent.

Det egna kapitalet har inte ökat eller minskat på grund av att tillgångar eller skulder har värderats enligt 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet genom en allsidig bedömning av bolagets och koncernens ekonomiska ställning samt bolagets och koncernens möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas kunna fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Utöver bedömningen av bolagets och koncernens konsolideringsbehov och likviditet har styrelsen även tagit hänsyn till alla övriga kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets och koncernens ekonomiska ställning.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänvisning till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker samt konjunkturläget ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital och soliditet, samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2013 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Jarl Dahlfors, Anders Haker, Kenneth Högman, Georges López Periago och Martti Ojanen.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna skall vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomis-koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast lön, bonus, pension och övriga förmåner.

Styrelsen skall varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram skall föreslås bolagsstämman eller inte. Vid årsstämman 2012 fattades det beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar

Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen skall vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och skall baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast årslön skall ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig lön, vilken skall baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) skall motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 72 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) skall motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 65 års ålder, och skall, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfattas av kollektivavtal (ITP-plan) skall rörlig ersättning inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar skall en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, skall kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner skall dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/ koncernchefen efter samråd med ersättningsutskottet.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 22 miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

I not 11, Personal, redovisas den totala ersättningen till koncernledningen under 2012, inklusive tidigare ingångna åtaganden vilka ännu inte har förfallit till betalning.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2012	2011	2010
Intäkter, fortgående verksamhet		10 983	10 441	10 990
Intäkter, förvärv		376	532	43
Totala intäkter	8, 9	11 360	10 973	11 033
Produktionskostnader	10,11,12	–8 781	–8 556	–8 516
Bruttoresultat		2 579	2 417	2 516
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–1 560	–1 506	–1 634
Rörelseresultat (EBITA)1)		1 019	912	882
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–28	–21	–17
Förvärvsrelaterade kostnader	10,15	–18	–42	0
Jämförelsestörande poster	10	16	–44	–
Rörelseresultat (EBIT)		988	805	866
Finansiella intäkter	13	16	16	3
Finansiella kostnader	13	–73	–78	–110
Resultat före skatt		932	743	759
Inkomstskatt	14	–282	–230	–262
Årets resultat 2)		650	513	496

1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster. 2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2012	2011	2010
Resultat per aktie före utspädning	3	8,903)	7,034)	6,80
Resultat per aktie efter utspädning5)	3	8,60	6,79	6,57
Resultat per aktie med full utspädning6)	3	8,60	6,79	6,57
Utdelning7)		3,75	3,50	2,65
Antal utestående aktier (miljoner)		73,03)	73,04)	73,0
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		73,0	73,0	73,0

3) Antalet utestående aktier som utgör grund för beräkningen av vinst per aktie uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012. Enligt avtal kommer aktierna i eget förvar att tilldelas anställda framöver.

4) Antalet utestående aktier som utgör grund för beräkningen av vinst per aktie uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 124 109 st aktier som fanns i eget förvar per

den 31 december 2011. Aktierna i eget förvar var en följd av Loomis Incitamentsprogram 2010 och har, enligt avtal, tilldelats anställda.

5) Snittpriset på aktien uppgick till 91,52 SEK för helåret 2012.

6) Resultat per aktie med full utspädning visar resultatet per aktie som om alla utestående teckningsoptioner konverterats till aktier. Vid full utspädning skulle antalet utestående aktier uppgå till 75,6 miljoner.

7) Avser lämnad utdelning under innevarande räkenskapsår.

Koncernens rapport över totalresultat 8)

MSEK	2012	2011	2010
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–34	–30	–94
Omräkningsdifferenser	–144	43	–224
Kassaflödessäkringar	3	4	–1
Övrig omvärdering9)	–	–	–
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–175	17	–320
Årets resultat	650	513	496
Summa totalresultat för året	474	530	177

8) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

9) Avser under 2012 gjord omvärdering av uppskjuten köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning uppgående till motsvarande belopp har sedermera erhållits och återförts till resultaträkningen, varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen om eventuell ytterligare återbetalning var per balansdagen inte avslutad. För 2011 och 2010 fanns inte någon liknande omvärdering. För ytterligare information se not 15 och not 27.

Se vidare not 27 för avstämning av eget kapital.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	3 317	3 281	2 582
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	153	155	87
Övriga immateriella tillgångar	18	93	82	66
Byggnader och mark	19	253	257	250
Maskiner och inventarier	19	2 612	2 630	2 360
Uppskjuten skattefordran	14	379	422	317
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar Övriga långfristiga fordringar	20 21	63 37	63 37	29 28
Summa anläggningstillgångar		6 907	6 927	5 719
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 299	1 308	1 243
Övriga kortfristiga fordringar	23	90	77	48
Aktuella skattefordringar	14	100	141	80
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	201	203	214
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	10	1	19
Likvida medel	26	380	413	259
Summa omsättningstillgångar		2 079	2 142	1 863
SUMMA TILLGÅNGAR		8 986	9 069	7 582
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare
Aktiekapital		365	365	365
Övrigt tillskjutet kapital		4 441	4 441	4 441
Andra reserver		100	248	206
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–1 311	–1 657	–1 888
Summa eget kapital		3 595	3 397	3 123
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	2 566	2 671	629
Uppskjuten skatteskuld	14	396	349	235
Avsättningar för skadereserver	29	170	185	203
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	318	327	316
Övriga avsättningar	31	97	108	125
Summa långfristiga skulder		3 547	3 640	1 507
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	48	25	1 110
Leverantörsskulder		393	429	340
Avsättningar för skadereserver	29	123	164	93
Aktuella skatteskulder	14	74	169	166
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	911	929	937
Övriga avsättningar	31	9	30	35
Övriga kortfristiga skulder	33	287	285	271
Summa kortfristiga skulder		1 845	2 032	2 951
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		8 986	9 069	7 582
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	34	1 348	1 149	855

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare
		Övrigt tillskjutet	Andra	Balanserat resultat inkl
MSEK	Aktiekapital1)	kapital	reserver2)	årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2010	365	4 441	419	–2 095	3 129
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	496	496
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–94	–94
Kassaflödessäkringar	–	–	–	–1	–1
Valutakursdifferenser	–	–	–224	–	–224
Summa övrigt totalresultat	–	–	–224	–95	–320
Summa totalresultat	–	–	–224	401	177
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2009	–	–	–	–193	–193
Aktierelaterad ersättning	–	–	11	–	11
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	11	–193	–182
Ingående balans per 1 januari 2011	365	4 441	206	–1 888	3 123
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	513	513
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–30	–30
Kassaflödessäkringar	–	–	–	4	4
Valutakursdifferenser	–	–	43	–	43
Summa övrigt totalresultat	–	–	43	–26	17
Summa totalresultat	–	–	43	487	530
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2010	–	–	–	–256	–256
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	–1	–	–1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–1	–256	–257
Ingående balans per 1 januari 2012	365	4 441	248	–1 657	3 397
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	650	650
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–34	–34
Kassaflödessäkringar	–	–	–	3	3
Valutakursdifferenser3)	–	–	–144	–	–144
Övrig omvärdering5)	–	–	–	–	–
Summa övrigt totalresultat	–	–	–144	–31	–175
Summa totalresultat	–	–	–144	619	475
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2011	–	–	–	–273	–273
Aktierelaterad ersättning6)	–	–	–4	–	–4
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–4	–273	–277
Utgående balans per 31 december 2012	365	4 441	100	–1 311	3 595

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser och aktierelaterad ersättning.

3) Inkluderar omräkning av säkringsinstrument avseende nettoinvesteringar.

4) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 12 MSEK samt per 31 december 2011, 124 109 st återköpta aktier. Av de återköpta aktierna återköptes 119 464 st aktier till ett genomsnittligt pris om 98,06 kr/aktie och de resterande 4 645 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 90,00 kr/aktie.

5) Avser omvärdering av uppskjuten köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning har sedermera erhållits och återförts till resultaträkningen, varför effekten i övrigt totalresultat är noll. Förhandlingen om en eventuell ytterligare återbetalning var per balansdagen inte avslutad. För ytterligare information se not 15 och not 27.

6) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 14 MSEK. Under året har 70 872 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2010 samt att 79 081 st aktier har återköpts avseende incitamentsprogram 2011. De under 2012 återköpta aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 93,35 kr/aktie. Totalt innehav av återköpta aktier uppgår till 132 318 st per 31 december 2012.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2012	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		932	743	759
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader	35	687	763	697
Betald inkomstskatt		–252	–274	–261
Förändringar av kundfordringar		54	28	–39
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–182	–58	115
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 239	1 203	1 271
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–793	–861	–715
Försäljning av anläggningstillgångar		46	22	7
Förvärv av verksamhet1)	15	–256	–693	–82
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 003	–1 533	–790
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–273	–256	–193
Amorteringar av leasingskulder	28	–21	–6	–17
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		34	741	–375
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–261	480	–586
Årets kassaflöde		–24	150	–104
Likvida medel vid årets början		413	259	387
Omräkningsdifferenser på likvida medel		–8	3	–23
Likvida medel vid årets slut		380	413	259

1) Förvärv av verksamhet inkluderar från och med 1 januari 2011 kassaflödeseffekt av förvärvsrelaterade transaktionskostnader.

Noter

NOT 1 Allmän information

Loomis AB (moderföretaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Gamla Brogatan 36–38, 111 20 Stockholm. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2013.

NOT 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Inga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkenskapsår som började 1 januari 2012 eller senare, har haft någon väsentlig inverkan på koncernen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IAS 19 "Ersättningar till anställda" ändrades i juni 2011. Ändringen innebär att kostnader för tjänstgöring under tidigare år kommer att redovisas omgående. Räntekostnader och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar kommer att ersättas av en nettoränta som beräknas med hjälp av diskonteringsräntan, baserat på nettoöverskottet eller nettounderskottet i den förmånsbestämda planen. Standarden har antagits av EU och koncernen tillämpar den ändrade standarden för det räkenskapsår som börjar 1 januari 2013. För år innan 2013 bedöms effekten ej uppgå till betydande belopp. Kostnaderna avseende förmånsbestämda ersättningar väntas öka med cirka 10 MSEK före skatt årligen. Vidare kommer koncernens räkenskaper påverkas av att pensionsskulden kommer att omklassificeras till räntebärande skuld och inkluderas i nettoskulden. Som ett resultat av denna omklassificering kommer nettoräntan att redovisas som en finansiell kostnad.

IFRS 9, "Financial instruments" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. IFRS 9 publicerades i november 2009 för finansiella tillgångar och i oktober 2010 för finansiella skulder och ersätter de delar i IAS 39 som är relaterade till klassificering och värdering av

finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgångar ska klassificeras i två olika kategorier; värdering till verkligt värde eller värdering till upplupet anskaffningsvärde. Klassificering fastställs vid första redovisningstillfället utifrån företagets affärsmodell samt karaktäristiska egenskaper i de avtalsenliga kassaflödena. För finansiella skulder sker inga stora förändringar jämfört med IAS 39. Koncernen kommer att utvärdera effekterna av de återstående faserna avseende IFRS 9 när de är slutförda av IASB. Standarden är ej antagen av EU.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2013 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningens omfattning (IFRS 3)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Dotterföretag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och uppskjutna köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen/övrigt totalresultat. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av uppskjuten köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Per 31 december 2012 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Förvärvsrelaterade kostnader

Loomis redovisar förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av uppskjutna köpeskillingar/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen på en separat rad i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående, genomförda samt ej genomförda förvärv. Omstruktureringskostnader är kostnader som redovisas i enlighet med de särskilda kriterierna för avsättningar för omstruktureringar. Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster. Omstruktureringskostnader kan vara kostnader för olika aktiviteter som är nödvändiga för att förbereda integreringen av de förvärvade verksamheterna i koncernen, till exempel avgångsvederlag, avsättningar för hyrda lokaler som inte kommer att utnyttjas eller hyras ut med förlust samt andra leasingavtal som inte kan sägas upp och inte kommer att utnyttjas. Integreringskostnader omfattar normalt aktiviteter som inte kan redovisas som avsättningar. Sådana aktiviteter kan vara byte av varumärke (nya logotyper på byggnader, fordon, uniformer och så vidare) men kan också vara personalkostnader för exempelvis utbildning, rekrytering, omlokalisering och resor, vissa kundrelaterade kostnader och andra kostnader

för att anpassa den förvärvade verksamheten till Loomis format. Nedanstående kriterier måste också vara uppfyllda för att kostnader ska kunna klassificeras som integreringskostnader: i) kostnaden skulle inte ha uppstått om inte förvärvet hade ägt rum samt ii) kostnaden hänför sig till ett projekt som företagsledningen har identifierat och kontrollerat som en del av ett integreringsprogram som införts i samband med förvärvet eller som en direkt följd av en omedelbar översyn efter förvärvet.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar i, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; Respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/ förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tilllämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter och kontanthanteringstjänster. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

• Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de
• hänför sig till enligt effektivräntemetoden. Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att
• erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

• Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter.
• Väsentliga nedskrivningar.
• Väsentliga ej återkommande poster.

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Under året har 16 MSEK redovisats som jämförelsestörande poster avseende en återföring av en del av den avsättning om totalt 59 MSEK som gjordes 2007 härrörande till övertidsersättning i Spanien. Jämförelsestörande poster per funktion redovisas i not 10.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Inom Loomis-koncernen har koncernchefen identifierats som högste verkställande beslutsfattare som, på grundval av sin slutliga uppföljning av rörelsesegmentens resultat, fattar beslut om allokering av resurser, budgetmål och finansplan.

Beslutsfattarna för respektive rörelsesegment, Europa* och USA, har ansvaret för uppföljning av segmentens finansiella utfall och gör en bedömning av segmentens resultat baserat på rörelseresultat (EBITA) och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Koncernen har valt denna indelning i segment på Europa och USA baserat på de likheter som finns inom väsentliga områden mellan de europeiska länderna avseende exempelvis marginaler, valutor och monetär politik, lagar och regler rörande värdehantering samt kunder och produkter. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra valutarisker och annan monetär politik samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om kunderna och produkterna i sig kan anses vara snarlika.

Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Skatt redovisas i resultaträkningen förutom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot övrigt totalresultat.

Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar från dotterbolag till moderbolaget under det följande året.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per

förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till förvärvspris med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till förvärvspris med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången skall kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 10 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 10 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld skall beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden skall upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjande-

period. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande: Programvarulicenser 12,5–33,3 procent Övriga immateriella tillgångar 20–33,3 procent

Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma

period som det underliggande kontraktet. Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande:

Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden.

I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet. Den ekonomiska innebörden av kontrakten ger ej, som helhet eller del, upphov till klassificering av leasingskontrakten som finansiell leasing.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålls i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

• 1) Lånefordringar och övriga fordringar.
• 2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassificerade som säkringsinstrument).
• 3) Övriga finansiella skulder.
• 4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som kan säljas (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten

förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2a) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, d.v.s. förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledning klassificerat den som sådan. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2b) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som skall återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförliga till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring samt valutaswappar som används för säkringar av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Säkringsredovisning av derivat specificeras i stycket nedan. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar eller kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar per årsskiftet valutaswappar och lån som används för säkring av nettoinvesteringar och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning.

Koncernen dokumenterar när transaktioner ingås förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten, mål för riskhanteringen och riskstrategin. Såväl när säkringen ingås som fortlöpande dokumenteras derivatinstrumentens effektivitet. Upplysning om verkligt värde för olika derivatinstrument som används för säkringssyften återfinns i not 6. Förändringar i säkringsreserven i eget kapital framgår av not 27. Hela det verkliga värdet på ett derivat som utgör säkringsinstrument klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras alltid som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder.

(a) Säkring av verkligt värde

Verkligt värde säkringar som uppfyller kraven för säkringsredovisning omvärderas över resultaträkningen för att matcha omvärderingen på den säkrade tillgången eller skulden. Koncernen tillämpar idag ingen säkring med säkringsredovisning till verkligt värde.

(b) Kassaflödessäkring

Den effektiva delen av förändringar i verkligt värde på ett derivatinstrument som identifieras som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning, redovisas i övrigt totalresultat. Ineffektiv del redovisas omedelbart i resultaträkningen och inkluderas i rörelseresultatet. Ackumulerade belopp i eget kapital återförs till resultaträkningen i de perioder då den säkrade posten påverkar resultatet. När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning kvarstår eventuella vinster/ förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen redovisas i resultaträkningen (om så ej förväntas ske redovisas ackumulerad vinst eller förlust omedelbart i resultaträkningen). Koncernen innehar per balansdagen inga kassaflödessäkringar.

(c) Säkring av nettoinvestering

Säkringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter redovisas på liknande sätt som kassaflödessäkringar, effektiv säkring redovisas i övrigt totalresultat och ineffektiv del redovisas i resultaträkningen. Ackumulerade vinster och förluster i eget kapital redovisas i resultaträkningen när utlandsverksamheten avyttras helt eller delvis.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs årligen av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis tillämpar tillägget i IAS 19 avseende vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via Övrigt totalresultat på raden Aktuariella vinster och förluster.

Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Övriga långfristiga fordringar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas i rörelseresultatet. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i den beräknade nettoskulden.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Aktierelaterade ersättningar (IFRS2) Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänandeåret och aktier förvärvas till marknadspris för den kvarvarande tredjedelen som tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen, dock klassificeras den aktierelaterade reserven som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital. För ytterligare information se not 11.

Återköp av egna aktier

Aktierelaterade ersättningsplaner där ersättningen görs med aktier, som i fallet avseende incitamentsprogrammet omnämnt ovan, redovisas enligt följande: Återköp av egna aktier reducerar (netto efter eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) den balanserade vinsten. Om dessa aktier senare avyttras redovisas erhållna belopp (netto efter

eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader och skatteeffekter) i balanserad vinst. För ytterligare information se not 11.

Teckningsoptionsprogram

Koncernen har ett teckningsoptionsprogram där ledande befattningshavare och nyckelpersoner har erbjudits teckna optioner på marknadsmässiga villkor. Betalningen för optionerna redovisas i eget kapital mot övrigt tillskjutet kapital. I de fall koncernföretag vid något bokslutstillfälle äger teckningsoptioner omvärderas dessa till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Omvärderingseffekten redovisas mot övrigt tillskjutet kapital. Om optionerna nyttjas, emitteras nya aktier. Mottagna betalningar, efter avdrag för eventuella direkt hänförbara transaktionskostnader, krediteras aktiekapitalet (kvotvärde) och övrigt tillskjutet kapital. För ytterligare information se not 11.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Delar av de transporterade kontanterna, om kundavtalet så stipulerar, räknas upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas Lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter som även ersätter kunden för de kontanter som mottagits. Dessa checkräkningskrediter används endast för detta ändamål. Nämnda checkräkningskrediter nettoredovisas mot de lager av kontanter som de är upptagna för att finansiera. Räntekostnaden för nämnda checkräkningskredit redovisas som "Produktionskostnad" och inte i finansnettot då det avser att finansiera operativa verksamheten/lager av kontanter.

Eventuell kvarvarande behållningen i Loomis lager av kontanter, som Loomis har ägarskap över, motsvarar de medel som Loomis fysiskt fört till valvet från sina likvida medel. Detta lager av kontanter redovisas som Övriga kortfristiga fordringar i balansräkningen då de ej är tillgängliga för Loomis enligt interna riktlinjer utan används enbart för att finansiera kundtransaktioner. Konsignationslager av kontanter, lager av kontanter respektive checkräkningskrediter, är separerade från Loomis likvida medel, kassaflöde och används inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. Se not 23.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

NOT 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat (EBITA)

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster.

Rörelseresultat (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Valutajusterad tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter.

Organisk tillväxt, %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt, %

Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal (EBITA), %

Resultat före räntor, skatt avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Valutakurser använda i koncernens bokslut

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut.

Beräkning 2012: 650 / 73 011 780*) x 1 000 000 = 8,90 Beräkning 2011: 513 / 73 011 780**) x 1 000 000 = 7,03 Beräkning 2010: 496 / 73 011 780 x 1 000 000 = 6,80

*) Inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

**) Inkluderar 124 109 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2010, finns i eget förvar per den 31 december 2011.

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2012: 650 / 75 566 780 x 1 000 000 = 8,60 Beräkning 2011: 513 / 75 566 780 x 1 000 000 = 6,79 Beräkning 2010: 496 / 75 556 681 x 1 000 000 = 6,57

Resultat per aktie med full utspädning

Beräkning 2012: 650 / 75 566 780 x 1 000 000 = 8,60 Beräkning 2011: 513 / 75 566 780 x 1 000 000 = 6,79 Beräkning 2010: 496 / 75 566 780 x 1 000 000 = 6,57

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttring av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital, %

Periodens rörelseresultat (EBITA) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt, i procent av totala intäkter.

Nettoskuld

Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel.

	Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt
	Valuta	2012	2012-12-31	2011	2011-12-31	2010	2010-12-31
Norge	NOK	1,16	1,17	1,16	1,15	1,18	1,15
Danmark	DKK	1,17	1,15	1,21	1,20	1,27	1,20
Storbritannien	GBP	10,70	10,53	10,36	10,67	11,09	10,41
Schweiz	CHF	7,21	7,12	7,33	7,33	6,94	7,17
USA	USD	6,72	6,51	6,46	6,89	7,20	6,70
Tjeckien	CZK	0,35	0,34	0,37	0,35	0,37	0,36
Turkiet	TRY	3,75	3,64	3,77	3,66	e/t	e/t
Argentina	ARS	1,45	1,32	e/t	e/t	e/t	e/t
Övriga länder	EUR	8,68	8,59	9,01	8,92	9,49	8,97

NOT 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer

per den 31 december 2012 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan.

Värderingen av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 1 299 MSEK (1 308 och 1 243) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –37 MSEK (–34 och –26) är föremål för kritiska

uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning såväl som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer skall värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka skall värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder är också beroende av den redovisningsmässiga miljö som det förvärvade bolaget/verksamheten verkat i. Detta gäller till exempel enligt vilken redovisningsnorm som finansiell rapportering skett tidigare och därmed hur stora anpassningar som behöver ske till koncernens redovisningsprinciper, den frekvens med vilken bokslut upprättats samt tillgång till data av olika slag som kan behövas för att värdera identifierbara tillgångar och skulder. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. Detta innebär också att en preliminär värdering kan behöva genomföras och därefter justeras. Samtliga förvärvskalkyler är föremål för slutjustering senast ett år efter förvärvstidpunkten. Med beaktande av beskrivningen ovan har Loomis, förutsatt att det inte rör sig om materiella justeringar, valt att inte särskilt för varje enskilt förvärv ange anledningarna till varför den första redovisningen av rörelseförvärvet är preliminär och heller inte för vilka tillgångar och skulder som den första redovisningen är preliminär.

Tilläggsköpeskillingar och uppskjutna köpeskillingar som förfaller i framtiden redovisas som del av köpeskillingen och redovisas baserat på en bedömning av i fall villkor avtalade i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och uppskjutna köpeskillingar redovisas till nuvärde och värderingen är föremål för bedömning vid varje rapporteringstillfälle. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar skall bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 3 317 MSEK (3 281 och 2 582), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 153 MSEK (155 och 87), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter

baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 379 MSEK (422 och 317) som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgår till 318 MSEK (327 och 316) och posten Övriga långfristiga fordringar uppgår till 37 MSEK (37 och 28). För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 293 MSEK (349 och 296), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information, hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende

pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 31 och not 34.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

• Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter
• Väsentliga nedskrivningar
• Väsentliga ej återkommande poster

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster. Under 2012 har resultatet påverkats av en jämförelsestörande post om totalt 16 MSEK (–44). För vidare information se not 10 Rörelsens kostnader.

NOT 5 Händelser efter balansdagen

I januari 2013 offentliggjordes att Jarl Dahlfors, vice Vd och regionchef för verksamheten i USA, utsetts till Vd och koncernchef för Loomis. Jarl Dahlfors tillträder sin befattning senast den 1 september 2013 och efterträder då Lars Blecko. Samtidigt tillträder Lars Blecko befattningen som vice Vd och regionchef för USA.

I februari 2013 tecknades ett samarbetsavtal mellan Loomis brittiska dotterbolag och NCR. Avtalet innebär att NCR övertar driften av teknisk service för uttagsautomater i Storbritannien. I avtalet ingår att Loomis köper tjänster från NCR för att därmed kunna erbjuda sina bankkunder fortsatt högkvalitativ service av uttagsautomater. Genom samarbetet skapas även konkurrensfördelar och förutsättningar till ett unikt utbud av kombinerade servicetjänster med möjlighet till nya affärer i Storbritannien. Totalt berörs ca 150 tekniska medarbetare som byter arbetsgivare men de kommer delvis att arbeta för samma kunder.

I februari 2013 offentliggjordes att Loomis teckningsoptionsprogram 2009/2013 håller på att avslutas och att koncernledningen i samband med detta kommer att utnyttja cirka 283 700 teckningsoptioner för att teckna lika många B-aktier och att de avyttrat cirka 627 000 teckningsoptioner till den finansiella institution som åtagit sig att medverka till ett effektivt avslut för deltagarna i programmet. Teckningen av aktierna ska ske mellan 1 mars och 31 maj 2013 och teckningskursen är 72,50 kronor per aktie. Det sammantagna värdet koncernledningen har för avsikt att teckna aktier för uppgår till cirka 20,6 miljoner kronor.

I februari 2013 genomförde Loomis en första emission under ett upprättat program för företagscertifikat. Programmet ger Loomis en möjlighet att emittera företagscertifikat inom en ram om 1 500 miljoner kronor. Certifikaten kan emitteras med löptider upp till 12 månader. Certifikatprogrammet utgör ett komplement till Loomis basfinansiering, diversifierar bolagets lånestruktur och ger en ökad flexibilitet avseende skuld- och likviditetshantering. Loomis bedömer att programmet kommer att få en positiv påverkan på koncernens finansnetto. Arrangör av programmet är Nordea och emissionsinstitut är Nordea, Danske Bank och SEB.

I mars 2013 offentliggjordes att Loomis teckningsoptionsprogram 2009/2013 är på väg att avslutats och att programmet medför att antalet B-aktier ökar med cirka 2,2 miljoner. Det totala antalet aktier i bolaget uppgår därefter till cirka 75,2 miljoner. Av den totala ökningen har cirka 0,5 miljoner aktier tecknats av deltagarna i programmet och cirka 1,7 miljoner aktier har avyttrats på marknaden. Försäljningen av de 1,7 miljoner aktierna har genomförts via en finansiell institution och är avslutat. Teckningskursen för aktierna var SEK 72,50 per aktie och Loomis AB tillförs ca MSEK 160 i samband med avslutandet av teckningsoptionsprogrammet.

I mars avslutades förhandlingen om eventuell ytterligare

återbetalning av köpeskillingen avseende förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. Loomis kommer under det första kvartalet 2013 att erhålla ytterligare 6,3 MUSD (cirka 41 MSEK). I likhet med den första återbetalningen om 4,9 MUSD (cirka 33 MSEK), som erhölls under det fjärde kvartalet 2012, kommer denna återbetalning att rapporteras som en förvärvsrelaterad intäkt. Förvärvsrelaterade intäkter ingår ej i det operativa rörelseresultatet (EBITA). Sammantaget uppgår de totala återbetalningarna till 11,2 MUSD (cirka 74 MSEK.)

Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2013 fattar beslut om ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2013). Det tilltänkta incitamentsprogrammet kommer, i likhet med Incitamentsprogram 2012, innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas deltagarna i början av 2015. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2015, förutom i de fall där den anställde har lämnat sin anställning på grund av pension, dödsfall eller långvarig sjukdom, då den anställde ska ha fortsatt rätt att erhålla bonusaktier. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga incitamentsprogrammet kommer att fortsätta att gälla. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel via NASDAQ OMX Stockholm. Incitamentsprogrammet möjliggör att cirka 300 av Loomis toppchefer på sikt blir aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

NOT 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

• Ränterisker avseende likvida medel och lån
• Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital
• Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov
• Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga
• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter
• Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen
• Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser (primärt bränsle)

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av Loomis ABs treasuryfunktion. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis ABs treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis CEO en instruktion för Loomis ABs treasuryfunktion som mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker,

ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer

Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån.

Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis ABs treasuryfunktion eller på kortare löptider om så tillåts. Räntan på de externa lånen har 3 till 6 månaders löptid. Den genomsnittliga räntebindningstiden per 2012-12-31 var ca 1 månad. En varaktig ränteförändring om +1 procent skulle per 2012-12-31 ha en årlig påverkan på finansnettot om –22 MSEK (–22 och –2). Loomis upplåning uppgick till 2 614 MSEK (2 696 och 1 739).

Den genomsnittliga skuldräntan uppgick under året till 2,18 procent exklusive uppläggningskostnader för den existerande lånefaciliteten.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende tillgångar och skulder i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valuta förändringar vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen innebär att en omräkningsrisk uppstår och kan leda till att ogynnsamma valutakursförändringar negativt påverkar koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2012 till 5 764 MSEK (5 617 och 4 555). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 81 MSEK (78 och 75). Motsvarande siffror för GBP och EUR skulle ha varit 16 MSEK (17 och 17) respektive 39 MSEK (44 och 40). Loomis tillämpar säkringsredovisning enligt begreppet "Säkring av nettoinvesteringar" för att begränsa omräkningsrisken. Skulder på 245 MUSD och valutaswappar med nominellt belopp på 35 MUSD utgör säkringsinstrument och aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Ineffektiviteten i säkringen har under året varit 0 MSEK.

I tabellen under avsnittet för kapitalrisk framgår beloppen på exponeringen mot olika valutor. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tilllämpning av säkringsredovisning.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på negativt sätt. Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige finns det vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till sin natur är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig. Loomis bedriver en ur koncernens perspektiv begränsad verksamhet som innefattar handel med utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av köporder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet. Per balansdagen uppgick det verkliga värdet på dessa säkringar till 0 MSEK (0 och 0).

Loomis har som policy att skydda sig mot valutarisker vid större betalningar så som utdelningar, försäkringspremier med mera. Detta görs genom valutaterminer.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortfristiga finansieringen har under 2012 skett genom Loomis ABs treasuryfunktion.

I februari 2011 tecknade Loomis AB en femårig lånefacilitet som förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK och dragningar kan ske i valutorna USD, EUR, GBP och SEK. I samband med förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet tecknade Loomis AB under maj 2011 ytterligare en lånefacilitet uppgående till 100 MUSD vilken förfaller 2014. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2012 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal. Utöver dessa lånefaciliteter har Loomis AB även ett obligationslån som tecknades med Svensk Exportkredit (SEK) under 2010. Obligationslånet uppgår till 65 MEUR och hade en löptid om 5 år vid tecknandet. Vid årsskiftet hade Loomis lån i USD, GBP och EUR fördelade enligt nedan.

	2012-12-31
Valuta	Utnyttjat belopp (MLOC)
USD	250
GBP	13
EUR	85

Den totala kreditgränsen uppgick till motsvarande 3 187 MSEK.

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisken avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av Loomis ABs treasuryfunktion. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimigränsen om 5 procent under 2012 och den bedöms vara tillfredställande under 2013. I enlighet med direktiv sker placeringar av likvida medel primärt som insättningar hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Det kapital som förvaltas avser överlikviditet. Målet med förvaltningen är att säkerställa så att Loomis har en lämplig mängd med likvida medel. Till hjälp för detta upprättar dotterbolagen regelbundna likviditetsprognoser.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter).

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Likvida medel	380	413	259
Kreditlöften	874	939	1 042
	1 254	1 351	1 301

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då banklånen löper med rörlig

ränta och kreditmarginalerna bedöms vara desamma som skulle erhållas vid en omfinansiering på bokslutsdagen.

MSEK Per 31 december 2012	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	35	2 488	–
Leverantörsskulder och andra skulder	868	77	–
(varav derivatinstrument)	(1)	–	–
	904	2 566	–
Per 31 december 2011
Externa banklån	5	2 587	–
Leverantörsskulder och andra skulder	897	84	–
(varav derivatinstrument)	(15)	–	–
	902	2 671	–
Per 31 december 2010
Externa banklån	1 095	584	–
Leverantörsskulder och andra skulder	1 037	45	–
(varav derivatinstrument)	(8)	–	–
	2 132	629	–

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart kan fullgör sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar samt finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 336 MSEK (1 342 och 1 243). Eventuella reserveringar avseende förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 37 MSEK (34 och 26) per den 31 december 2012. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernens kreditgivningspolicy finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter,

beslutsnivåer och hanteringen av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare info om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 138 MSEK (259 och 89).

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor's eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK	2012-12-31
A -1+	32
A -1	292
Övriga innehav	120
Totalt	444

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återbetalning av kapital till aktieägare, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet sker med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2012:

MSEK	EUR	GBP	USD	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 442	717	3 370	186	5 714	49	5 764
Nettoskuld	–665	–393	–1 753	–135	–2 946	786	–2 161
Nettoexponering	777	323	1 618	50	2 768	835	3 603

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2011:

MSEK	EUR	GBP	USD	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 266	694	3 440	222	5 621	–4	5 617
Nettoskuld	–394	–346	–1 885	–143	–2 768	548	–2 220
Nettoexponering	872	347	1 555	79	2 853	544	3 397

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2010:

				Övriga	Summa utländska
MSEK	EUR	GBP	USD1)	valutor	valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 321	612	2 559	146	4 638	–83	4 555
Nettoskuld	–512	–268	–1 067	–104	–1 951	520	–1 431
Nettoexponering	809	344	1 492	42	2 687	437	3 124

1) Loomis tillämpade reglerna som gjorde det möjligt att likställa långfristiga interna lån med investeringen i dotterbolaget, vilket påverkade nettoskulden med 160 MUSD (motsvarande 1 072 MSEK per 31 december 2010).

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framförallt diesel). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –1 596 MSEK respektive 5 MSEK.

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswappar har syftet att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt redovisar verkligt värde per post. Loomis kommer under 2013 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

			2012-12-31
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	63	63
Kundfordringar	1	1 299	1 299
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	2,4	10	10
Likvida medel	1	380	380
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	1	1
Kortfristiga låneskulder	3	47	47
Långfristiga låneskulder	3	2 566	2 566
Leverantörsskulder	3	393	393

			2011-12-31
	IAS 39	Redovisat	Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	63	63
Kundfordringar	1	1 308	1 308
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	1	1
Likvida medel	1	413	413
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,4	15	15
Kortfristiga låneskulder	3	10	10
Långfristiga låneskulder	3	2 671	2 671
Leverantörsskulder	3	429	429

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

• Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1)
• Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2)
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3)

				2012-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	5	–	5
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	4	–	4
Summa tillgångar	–	10	–	10
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	1	–	1
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	–	–	–
Summa skulder	–	1	–	1
				2011-12-31
MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar

Summa skulder	–	15	–	15
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	14	–	14
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	1	–	1
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Finansiella skulder
Summa tillgångar	–	1	–	1
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	1	–	1
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	0	–	0
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

För information om medel inom uppräkningsverksamheten se not 23.

NOT 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

NOT 8 Segmentsinformation

Enligt IFRS 8.32 ska Segmentinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 66 procent av de totala intäkterna och kontanthantering står för 34 procent. För segment USA står värdetransporter för 76 procent av de totala intäkterna och kontanthantering för 24 procent. Loomis har egentligen ett tjänsteutbud som paketeras på olika sätt så att kunderbjudandet blir mest fördelaktigt. Av denna anledning har ej ytterligare information lämnats då det anses täckas in av den geografiska redovisningen.

Inom Loomis har den högste verkställande beslutsfattaren identifierats som koncernchefen. Det är koncernchefen som ansvarar för tilldelning av resurser och den slutliga bedömningen av rörelsesegmentens resultat. Resultat samt tillgångar och skulder följs upp per rörelsesegment, vilka utgörs av Europa* och USA. Resultatet av denna genomgång rapporteras sedan till koncernchefen. Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Resultat samt tillgångar och skulder avseende dessa verksamheter ingår i kolumnen Övrigt.

Ingen försäljning förekommer mellan segmenten. Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering.

Genomgången för rörelsesegmentens resultat baseras på rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma avser skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion.

Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa respektive USA för verksamhetsåren 2012, 2011 och 2010 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 799 MSEK (785 och 782), i USA till 4 405 MSEK (4 039 och 4 009) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 6 156 MSEK (6 149 och 6 242). Fördelning av intäkter sker baserat på det land där kunden har sin hemvist. Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av omsättningen.

Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar, som är lokaliserade i Sverige uppgår till 181 MSEK (180 och 181), i USA till 1 148 MSEK (1 093 och 870) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 1 536 MSEK (1 614 och 1 558). Vidare finns inga andra tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal.

* Argentina redovisas i segment Europa eftersom verksamheten rapporteras och följs upp som en del av det europeiska segmentet.

Forts. Not 8

		Europa			USA			Övrigt			Elimineringar			Summa
MSEK	2012	2011	2010	2012	2011	2010	2012	2011	2010	2012	2011	2010	2012	2011	2010
Intäkter, fortgående
verksamhet	6 783	6 844	7 001	4 201	3 597	3 989	–	–	–	–	–			– 10 983 10 441 10 990
Intäkter, förvärv	172	90	23	204	442	19	–	–	–	–	–	–	376	532	43
Totala intäkter	6 955	6 934	7 024	4 405	4 039	4 009	–	–	–	–	–			– 11 360 10 973 11 033
Produktionskostnader		–5 326 –5 360 –5 435 –3 454 –3 197 –3 075					–1	1	–6	–	–			– –8 781 –8 556 –8 516
Bruttoresultat	1 629	1 574	1 588	950	842	934	–1	1	–6	–	–	–	2 579	2 417	2 516
Försäljnings- och administrationskostnader	–893	–860	–899	–551	–547	–638	–116	–99	–96	–	–			– –1 560 –1 506 –1 634
Rörelseresultat (EBITA)	736	714	689	400	295	296	–117	–97	–102	–	–	–	1 019	912	882
Avskrivningar på förvärvs relaterade immateriella
tillgångar	–15	–11	–10	–14	–10	–7	–	–	–	–	–	–	–28	–21	–17
Förvärvsrelaterade kostnader	–42	–6	0	28	–33	0	–4	–2	0	–	–	–	–18	–42	0
Jämförelsestörande poster	16	–44	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	16	–44	–
Rörelseresultat (EBIT)	695	653	680	414	251	289	–121	–99	–102	–	–	–	988	805	866
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–56	–62	–107	–	–	–	–56	–62	–107
Resultat före skatt	695	653	680	414	251	289	–177	–161	–209	–	–	–	932	743	759
Inkomstskatt	–	–	–	–	–	–	–282	–230	–262	–	–	–	–282	–230	–262
Årets resultat	695	653	680	414	251	289	–460	–391	–472	–	–	–	650	513	496
Segmentstillgångar
Goodwill	1 048	912	877	2 354	2 459	1 800	–85	–91	–94	–	–	–	3 317	3 281	2 582
Övriga immateriella tillgångar	163	139	126	82	97	24	–	1	3	–	–	–	245	237	153
Anläggningstillgångar	1 704	1 783	1 728	1 148	1 093	870	13	12	12	–	–	–	2 865	2 887	2 610
Kundfordringar	966	940	951	350	375	298	3	2	0	–20	–9	–5	1 299	1 308	1 243
Övriga segmentstillgångar	224	214	198	118	106	79	231	264	355	–246	–267	–342	328	317	290
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skatt	–	–	–	–	–	–	379	422	317	–	–	–	379	422	317
Aktuell skattefordran	–	–	–	–	–	–	100	141	80	–	–	–	100	141	80
Finansiella tillgångar
som kan säljas	–	–	–	–	–	–	63	63	29	–	–	–	63	63	29
Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	–	–	–	–	–	–	390	413	278	–	–	–	390	413	278
Summa tillgångar	4 107	3 988	3 879	4 052	4 130	3 072	1 094	1 228	979	–267	–277	–347	8 986	9 069	7 582
Segmentsskulder
Leverantörsskulder Upplupna kostnader och	257	277	227	141	154	108	15	7	10	–20	–9	–5	393	429	340
förutbetalda intäkter	708	714	734	193	209	181	10	7	21	–	–	–	911	929	937
Avsättning för pensioner	318	327	316	–	–	–	–	–	–	–	–	–	318	327	316
Övriga korta skulder	270	280	242	262	276	363	22	25	42	–246	–267	–342	308	315	306
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	48	25	1 110	–	–	–	48	25	1 110
Långfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	2 566	2 671	629	–	–	–	2 566	2 671	629
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	–	–	396	349	235	–	–	–	396	349	235
Aktuell skatt	–	–	–	–	–	–	74	169	166	–	–	–	74	169	166
Avsättning för skadereserver	–	–	–	–	–	–	293	349	296	–	–	–	293	349	296
Övriga avsättningar och långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–	85	108	125	–	–	–	85	108	125
Eget kapital	–	–	–	–	–	–	3 595	3 397	3 123	–	–	–	3 595	3 397	3 123
Summa skulder och eget kapital	1 553	1 598	1 520	596	639	653	7 104	7 108	5 757	–267	–277	–347	8 986	9 069	7 582
Övriga upplysningar Investeringar, netto	392	512	465	352	327	242	3	1	1	–	–	–	747	840	708
Avskrivningar och
nedskrivningar	477	456	494	265	221	207	3	2	3	–	–	–	745	679	704

NOT 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering. Dessa omfattar värdetransporter och kontanthantering. Intäkter avseende kontanthanteringstjänster redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Se vidare not 8.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

NOT 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2012	I % av intäkterna	2011	I % av intäkterna	2010	I % av intäkterna
Personalkostnader	11	6 638	58,4	6 465	58,9	6 573	59,6
Risk-, skade- och försäkringskostnader		272	2,4	299	2,7	339	3,1
Fordonskostnader		1 239	10,9	1 174	10,7	1 120	10,2
Lokalkostnader		559	4,9	538	4,9	561	5,1
Kostnader för teknisk utrustning		307	2,7	283	2,6	281	2,5
Jämförelsestörande poster		–16	–0,1	44	0,4	–	–
Övriga kostnader		1 372	12,1	1 364	12,4	1 294	11,7
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		10 371	91,3	10 168	92,7	10 167	92,2

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2012 2011	2010
Löner och bonus	11	5 188 5 070	5 124
Sociala avgifter	11	1 339 1 286	1 342
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30	23 36	26
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30	88 73	81
Summa kostnader för ersättningar till anställda		6 638 6 465	6 573

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2012	2011	2010
PwC
– Revisionsuppdraget	10	10	9
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	3	1	1
– Skatterådgivning	5	5	3
– Övriga tjänster	3	2	2
Summa PwC	21	18	15

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs. sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 327 MSEK (235 och 219). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2012	2011	2010
Förfallotid < 1 år	285	235	215
Förfallotid 1–5 år	661	1 137	497
Förfallotid > 5 år	476	377	231
Summa	1 422	1 749	942

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2012 uppgick till 259 MSEK (206 och 194) av den totala kostnaden om 327 MSEK (235 och 219).

Forts. Not 10

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 30 MSEK (22 och 21). Resultaträkningen har belastats med 4 MSEK (4 och 2) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2012	2011	2010
Förfallotid < 1 år	25	24	10
Förfallotid 1–5 år	52	65	41
Förfallotid > 5 år	–	–	–
Summa	78	89	51

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 28 MSEK av den totala kostnaden om 30 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2011 till 16 MSEK och 2010 till 17 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion

I tabellen nedan redovisas avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader samt jämförelsestörande poster fördelade per funktion. Resultatet för

NOT 11 Personal

Medeltal årsanställda; fördelning mellan kvinnor och män

Kvinnor Män Totalt Antal 2012 2011 2010 2012 2011 2010 2012 2011 2010 Europa 3 777 3 745 3 843 8 098 7 944 7 791 11 875 11 689 11 634 USA 1 814 1 799 1 571 5 759 6 023 5 261 7 573 7 822 6 832 Summa 5 591 5 544 5 414 13 857 13 967 13 052 19 448 19 511 18 466

Under år 2012 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 44 (44 och 40), varav 5 (5 och 4) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)		(varav tantiem)
MSEK		2012			2011			2010		2012	2011	2010
Europa	51	15	(2)	41	8	(3)	32	10	(3)	(10)	(9)	(6)
USA	7	0	(0)	9	0	(0)	10	0	(0)	(1)	(1)	(6)
Summa	58	15	(2)	50	8	(3)	42	10	(3)	(11)	(10)	(12)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2012			2011			2010
Europa	3 053	1 004	(82)	3 076	977	(75)	3 144	1 007	(68)
USA	2 077	431	(27)	1 944	410	(31)	1 938	433	(36)
Summa	5 130	1 435	(109)	5 020	1 387	(106)	5 082	1 440	(104)

2012 inkluderar avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar om – 28 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader samt förvärvsrelaterade kostnader om totalt –18 MSEK vilka inkluderas i produktionskostnader med –42 MSEK respektive försäljnings- och administrationskostnader med 24 MSEK. Resultatet för 2012 inkluderar även en jämförelsestörande post om 16 MSEK avseende återföring av del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes under 2007 hänförlig till övertidsersättning i Spanien. Denna jämförelsestörande post inkluderas i produktionskostnader 2012. För fördelning per funktion tidigare år, se årsredovisning för tidigare år.

MSEK	2012
Försäljning, fortgående verksamhet	10 983
Försäljning, förvärv	376
Total försäljning	11 360
Produktionskostnader	–8 835
Bruttoresultat	2 525
Försäljnings- och administrationskostnader	–1 536
Rörelseresultat (EBIT)	988
Finansiella intäkter	16
Finansiella kostnader	–73
Resultat före skatt	932
Inkomstskatt	–282
Årets resultat	650

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2012			2011			2010
Europa	3 104	1 019	(84)	3 117	985	(78)	3 176	1 016	(71)
USA	2 084	431	(27)	1 953	410	(31)	1 948	433	(36)
Summa	5 188	1 450	(111)	5 070	1 395	(109)	5 124	1 449	(107)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till Vd, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till Vd och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 8 maj 2012. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2013. Arvodet som redovisas på sidan 64 avser räkenskapsårets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördelning mellan ledamöterna, se tabell sidan 64. Vd erhåller inte något styrelsearvode.

Principer för ersättning till Vd och koncernledningen

Ersättning till Vd samt övrig koncernledning utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil.

Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För Vd är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för Vd och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För landschefen i USA fanns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgick baserat på landets rörelseresultat (EBITA) för räkenskapsåret 2012. Det långsiktiga avtalets utfall motsvarade 51 procent av grundlönen under perioden 1 juli 2009 – 31 december 2012.

Vid uppsägning från företagets sida har Vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från Vd:s sida är uppsägningstiden sex månader. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 0 och 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare.

Fem av de ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan 12 månaders lön till (i ett fall) för närvarande 39 månaders lön vilket kan komma att öka till maximalt 42 månadslöner beroende på antal år i tjänst, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.

Vd är under en eventuell uppsägningstid bunden av en konkurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. Fyra av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning

utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

Vd har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot Vd.

Fyra av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilket även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa ledande befattningshavare är anknuten till ITP 2 och är därför berättigad till en premiebestämd pension där premien skall uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. Under den tid den svenska ledande befattningshavaren tjänstgör i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt det amerikanska dotterbolagets pensionsplaner.

En medlem av koncernledningen har inte rätt till någon pensionslösning.

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 8 maj 2012 igenom införandet av ett incitamentsprogram (Incitamentsprogram 2012) motsvarande det program som beslutades på årsstämman 2011. I likhet med det gällande incitamentsprogrammet innebär detta incitamentsprogram att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2014. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2014. Loomis kommer inte ställa ut några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm under våren 2013. Detta förfarande medför inte några ytterligare kostnader utöver den tilldelade bonuskostnaden förutom förändringar i sociala avgifter. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att Loomis chefer på sikt blir aktieägare i Loomis, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer. Under 2012 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 14 MSEK. Se även not 27.

Forts. Not 11

För 2012 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning2)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 3)	575 000	–	–	–	–	575 000
Ulrik Svensson, ledamot 3)	383 333	–	–	–	–	383 333
Marie Ehrling, ledamot 3)	316 667	–	–	–	–	316 667
Jan Svensson, ledamot 3)	275 000	–	–	–	–	275 000
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 3)	250 000	–	–	–	–	250 000
Lars Blecko, Vd 3)	5 789 361	3 678 586	66 966	1 703 999	–	11 238 912
Jarl Dahlfors, Vice Vd 3) 4)	4 337 780	1 086 879	1 336 722	91 365	–	6 852 746
Övriga ledande befattningshavare, 5 stycken 1) 3)	9 264 284	4 822 792	491 834	1 854 689	–	16 433 599
Summa	21 191 425	9 588 257	1 895 522	3 650 053	–	36 325 257

1) Avser Kenneth Högman, Marcus Hagegård (för perioden 1 januari till 31 maj), Anders Haker (för perioden 1 juni till 31 december), Martti Ojanen och Georges López Periago.

2) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2013 kommer 13 912 TSEK att utbetalas varav 7 685 TSEK intjänats och kostnadsförts under tidigare år. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

3) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 34 och 35. För Incitamentsprogram 2011 kommer Lars Blecko erhålla 2 831 aktier, Jarl Dahlfors 0 aktier,

Kenneth Högman 1 295 aktier, Marcus Hagegård 446 aktier, Martti Ojanen 383 aktier och Georges López Periago 5 151 aktier, under 2013.

4) Jarl Dahlfors hade en LTIP som baserades på USAs rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Utfallet blev lägre än tidigare års gjorda reserveringar varvid ingen LTIPersättning belastat resultatet för 2012 samt att en justering redovisats i nedanstående tabell för 2011 vilket gör att ackumulerad redovisad kostnad för perioden 2009 – 2012 visar det faktiska utfallet.

För 2011 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning2)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 3)	541 667	–	–	–	–	541 667
Ulrik Svensson, ledamot 3)	333 333	–	–	–	–	333 333
Marie Ehrling, ledamot 3)	283 333	–	–	–	–	283 333
Jan Svensson, ledamot 3)	258 333	–	–	–	–	258 333
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 3)	233 333	–	–	–	–	233 333
Lars Blecko, Vd 3)	5 592 556	752 832	89 256	1 685 144	–	8 119 788
Jarl Dahlfors, Vice Vd 3) 4)	4 031 040	1 162 800	1 418 112	101 655	–	6 713 607
Övriga ledande befattningshavare, 4 stycken 1) 3)	8 032 827	3 052 648	573 420	1 922 234	–	13 581 129
Summa	19 306 422	4 968 280	2 080 788	3 709 033	–	30 064 523

1) Avser Kenneth Högman, Marcus Hagegård (för perioden 1 juni till 31 december), Georges López Periago och Ashley Bailey.

2) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram. Under 2012 kommer 1 924 TSEK att utbetalas. Resterande belopp utbetalas under kommande år.

3) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 34 och 35. För Incitamentsprogram 2010 kommer Jarl Dahlfors erhålla 7 156 aktier, Georges López Periago 4 753 aktier och Ashley Bailey 3 334 aktier.

4) Jarl Dahlfors har en LTIP som baseras på USAs rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Årets andel baserat på förväntat utfall har reserverats för och ingår i kolumnen Rörlig ersättning.

För 2010 har följande ersättningar utgått:

SEK	Grundlön/- styrelsearvode	Rörlig ersättning3)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande	475 000	–	–	–	–	475 000
Ulrik Svensson, ledamot	300 000	–	–	–	–	300 000
Marie Ehrling, ledamot	250 000	–	–	–	–	250 000
Jan Svensson, ledamot	225 000	–	–	–	–	225 000
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 1)	133 333	–	–	–	–	133 333
Jacob Palmstierna, ledamot 1)	66 667	–	–	–	–	66 667
Lars Blecko, Vd	5 405 992	–	121 001	1 596 591	–	7 123 584
Jarl Dahlfors, Vice Vd 4)	4 320 000	5 909 537	1 094 422	113 299	–	11 437 258
Övriga ledande befattningshavare, 3 stycken 2)	6 910 571	4 341 931	672 077	1 158 192	–	13 082 771
Summa	18 086 563	10 251 468	1 887 500	2 868 082	–	33 093 613

1) Signhild Arnegård Hansen valdes som ny styrelseledamot vid årsstämman den 29 april 2010. I samband med detta så lämnade Jacob Palmstierna sitt styrelseuppdrag.

2) Avser Kenneth Högman, Georges López Periago och Ashley Bailey. Christian Lerognon lämnade koncernledningen under 2010 och hans ersättning inkluderas ej i ledande befattningshavare.

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

4) Jarl Dahlfors har en LTIP som baseras på USAs rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Årets andel baserat på förväntat utfall har reserverats för och ingår i kolumnen Rörlig ersättning.

För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelseuppdrag etcetera hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 34–35.

Teckningsoptioner

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB.

Under februari 2009 utfärdades 2 347 050 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptioner fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under december 2009 utfärdades 207 950 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptioner fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (14 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under 2010 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hem-

budsklausul att återlösa 172 086 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell. Av de återlösta optionerna har 122 250 optioner tilldelats till kursen 18,25.

Under 2011 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 150 820 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell. Av de optioner som fanns i lager vid ingången av 2011 samt de återinlösta optionerna under året har 171 329 optioner vid tre tillfällen tilldelats till kurserna 26 SEK (26 029 st), 24 SEK (10 000 st) respektive 12 SEK (135 300 st).

Under 2012 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 244 492 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell.

Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Utestående optionsrätter
Ingående balans per 1 januari 2012	2 555 000
Ingående balans av optioner i eget förvar	–28 915
Retur av optioner utan utnyttjande	–244 492
Optioner i eget förvar	273 407
Utgående balans per 31 december 2012	2 555 000

NOT 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2012	2011	2010
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	28	21	17
Övriga immateriella tillgångar	19	17	17
Byggnader	17	15	15
Maskiner och inventarier	681	626	655
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(17)	(18)	(36)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	745	679	704
Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:
MSEK	2012	2011	2010
Produktionskostnader	635	575	604
Försäljnings- och administrationskostnader	82	83	83
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	28	21	17

Summa avskrivningar och nedskrivningar 745 679 704

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

NOT 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2012	2011	2010
Ränteintäkter	13	16	3
Kursdifferenser, netto1)	3	–	–
Övriga finansiella intäkter	0	–	–
Finansiella intäkter	16	16	3
Räntekostnader	–66	–69	–104
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(–4)	(–4)	(–3)
Bankkostnader	–7	–7	–5
Kursdifferenser, netto1)	–	–1	–1
Övriga finansiella kostnader	–	–1	0
Finansiella kostnader	–73	–78	–110
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–56	–62	–107
1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2012	%	2011	%	2010	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–198	–21,3	–216	–29,0	–194	–25,6
– uppskjuten skattekostnad	–84	–9,0	–14	–1,9	–68	–9,0
Summa skattekostnad	–282	–30,3	–230	–30,9	–262	–34,6

Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –30,3 procent (–30,9 respektive –34,6). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2012	%	2011	%	2010	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–245	–26,3	–195	–26,3	–200	–26,3
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser	–16	–1,7	–31	–4,2	–81	–10,7
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	–22	–2,3	–3	–0,4	18	2,4
Summa skattekostnad	–282	–30,3	–230	–30,9	–262	–34,6

Under 2012 har det inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter förutom i Storbritannien där bolagsskatten sänktes med 2 procentenheter från och med 1 april 2012. Under 2010 påverkades skattesatsen negativt av en ny skattelagstiftning som infördes i Frankrike. En skatt i Frankrike, som tidigare redovisats i rörelseresultatet, ersattes av en ny skatt som består av två komponenter. Loomis bedömde, i enlighet med IAS 12, att en av dessa komponenter ska klassificeras som skattekostnad i syfte att uppnå jämförbarhet med liknande skatter i övriga länder i koncernen.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

%	2012	2011	2010
USA	40	40	40
Spanien	30	30	30
Frankrike	33	33	33
Sverige	26	26	26
Storbritannien	25	27	28

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Maskiner och inventarier	95	104	99
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	170	166	157
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	34	40	35
Avsättning för omstrukturering	6	6	6
Förlustavdrag	60	101	12
Övriga temporära skillnader	34	27	34
Summa uppskjutna skattefordringar	398	444	343
Nettning	–19	–22	–26
Netto uppskjutna skattefordringar	379	422	317

Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	1	0	0
Maskiner och inventarier	215	234	140
Övriga temporära skillnader	144	97	108
Immateriella anläggningstillgångar	55	40	13
Summa uppskjutna skatteskulder	415	371	261
Nettning	–19	–22	–26
Netto uppskjutna skatteskulder	396	349	235
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	–17	73	82

Förändringsanalys

		Pension	Ansvars
		avsättningar	försäkrings		Imma
	Maskiner	och personal	relaterade	Avsättning	teriella an		Övriga	Summa	Summa
MSEK	och inventarier	relaterade skulder	skade reserver	för omstruk turering	läggnings tillgångar	Förlust avdrag	temporära skillnader	uppskju ten skatt	uppskjuten skatt
Uppskjuten skattefordran								2012	2011
Ingående balans	104	166	40	6	–	101	27	444	343
Förändring bokad över resultaträkning	–4	–5	–4	0	–	–36	–13	–62	74
Förändring på grund av nya skattesatser	–3	–1	–	–	–	–	–	–4	0
Förändring på grund av omklassificering	–		–	–	–	–	0	0	13
Förändring på grund av valutaeffekter	–2	–6	–2	0	–	–5	–1	–17	7
Förändring bokad över eget kapital	–	16	–	–	–	–	6	23	7
Förändring på grund av förvärv	–		–	–	–	–	14	14	1
Utgående balans	95	170	34	6	–	60	34	398	444
Förändring under året	–9	4	–6	0	–	–41	6	–46	102
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	234	0	–	–	40	–	97	372	261
Förändring bokad över resultaträkning	–10	0	–	–	16	–	2	9	87
Förändring på grund av nya skattesatser	0	–	–	–	0	–	7	7	1
Förändring på grund av omklassificering	0	–	–	–	0	–	–	0	13
Förändring på grund av valutaeffekter	–12	0	–	–	–2	–	–1	–15	7
Förändring bokad över eget kapital	0	–	–	–	–	–	32	32	2
Förändring på grund av förvärv	4	–	–	–	0	–	6	10	0
Utgående balans	215	1	–	–	55	–	144	415	371
Förändring under året	–18	1	–	–	14	–	47	43	111

Av totala uppskjutna skattefordringar om 398 MSEK förväntas 280 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 415 MSEK förväntas 19 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Aktuella skattefordringar	100	141	80
Aktuella skatteskulder	–74	–169	–166
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	25	–28	–86

Förlustavdrag

Loomis bolag i Danmark, Tjeckien, Turkiet, Schweiz, Slovenien, Slovakien, Storbritannien, USA och Österrike hade per den 31 december 2012 förlustavdrag som uppgick till 363 MSEK. Totala förlustavdrag per 31 december 2011 uppgick till 854 MSEK och per 31 december 2010 till 575 MSEK.

Loomis har gjort bedömningen att förlustavdragen i Tjeckien,

USA, Österrike och vissa av förlustavdragen i Danmark kan återvinnas och därför har dessa aktiverats i balansräkningen. Dessa förlustavdrag uppgår till totalt 178 MSEK och värdet av de aktiverade förlustavdragen uppgår till 60 MSEK. Några av Loomis förlustavdrag har tidsbegränsning. Vissa förlustavdrag har ännu ej fastställts i bolagens deklarationer.

NOT 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

Under 2012 genomförda förvärv:

MSEK	Köpeskilling	Goodwill	Förvärvs relaterade immateriella anläggnings tillgångar	Övrigt sysselsatt kapital	Summa sysselsatt kapital
Oregon Armored Service Inc., USA5)	501)	322)	3	15	50
Efectivox, Spanien5)	1801)	1233)	15	42	180
Vigencia, Argentina5)	781)	624)	11	5	78
Summa	308	217	29	62	308

1) Köpeskilling omräknat till MSEK vid förvärvstidpunkten. I redovisat belopp för köpeskilling ingår tilläggsköpeskillingar om cirka 16 MSEK vilka förfaller till betalning under 2015 om vissa avtalsvillkor uppnås t.ex. försäljningsvolym och resultat, samt uppskjutna betalningar om cirka 8 MSEK vilka förfaller till betalning under 2013. Tilläggsköpeskillingarna är redovisade baserat på bästa bedömning och motsvarar att ett utfall om 100 % skulle uppnås.

2) Redovisad goodwill är primärt hänförlig till synergieffekter. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

3) Redovisad goodwill är hänförlig till geografisk expansion och synergieffekter. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

4) Redovisad goodwill är hänförlig till geografisk expansion. Eventuella nedskrivningar är ej skattemässigt avdragsgilla.

5) Förvärvsanalysen är föremål för slutlig justering senast ett år efter förvärvstidpunkten.

Oregon Armored Service Inc., USA

Loomis har förvärvat aktierna i det amerikanska företaget Oregon Armored Service Inc. Köpeskillingen uppgick till 50 MSEK (7 MUSD). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 1 januari 2012.

Förvärv av Oregon Armored Service Inc., USA

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 januari 2012.

	Verkligt värde förvärvs
MSEK	balans
Operativa anläggningstillgångar	5
Kundfordringar	6
Övriga tillgångar	4
Övriga skulder	–4
Summa operativt sysselsatt kapital	10
Goodwill	32
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	3
Övrigt sysselsatt kapital	0
Totalt sysselsatt kapital	45
Nettoskuld	5
Summa förvärvade nettotillgångar	50
Erlagd köpeskilling	48
Uppskjuten köpeskilling	2
Total köpeskilling	50
Betald köpeskilling	–48
Övertagna likvida medel	5
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–43

Genom förvärvet av Oregon Armored Service Inc. har närvaron på marknaden i Oregon stärkts ytterligare. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med ca 34 MSEK och till årets resultat med cirka 5 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 3 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Efectivox, Spanien

Loomis spanska dotterbolag har förvärvat aktierna i det spanska värdehanteringsföretaget Efectivox. Köpeskillingen uppgick till 180 MSEK (20 MEUR). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 14 mars 2012.

Förvärv av Efectivox, Spanien

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 14 mars 2012.

	Verkligt värde förvärvs
MSEK	balans
Operativa anläggningstillgångar	58
Kundfordringar	74
Övriga tillgångar	–
Övriga skulder	–41
Summa operativt sysselsatt kapital	91
Goodwill	123
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	15
Övrigt sysselsatt kapital	–25
Totalt sysselsatt kapital	204
Nettoskuld	–24
Summa förvärvade nettotillgångar	180
Erlagd köpeskilling	180
Total köpeskilling	180
Betald köpeskilling	–180
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	–180

Till följd av de senaste årens strukturomvandling av den spanska bankmarknaden finns ett ökat krav på att värdehanteringsföretag ska vara rikstäckande. Genom förvärvet kan Loomis erbjuda värdehanteringstjänster över hela det spanska fastlandet. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 89 MSEK och till årets resultat med cirka –31 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderades från den 1 januari 2012 ha bidragit till totala intäkter med cirka 114 MSEK och till årets resultat med cirka –46 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 5 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader i resultaträkningen för 2011.

Vigencia, Argentina

Loomis spanska dotterbolag har förvärvat aktierna i det argentinska värdehanteringsföretaget Vigencia. Köpeskillingen uppgick till 78 MSEK (51 MARS). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 1 april 2012.

Förvärv av Vigencia, Argentina

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 april 2012.

	Verkligt
	värde förvärvs
MSEK	balans
Operativa anläggningstillgångar	2
Kundfordringar	9
Övriga tillgångar	1
Övriga skulder	–8
Summa operativt sysselsatt
kapital	4
Goodwill	62
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	11
Övrigt sysselsatt kapital	–5
Totalt sysselsatt kapital	72
Nettoskuld	6
Summa förvärvade
nettotillgångar	78
Erlagd köpeskilling	56
Uppskjuten köpeskilling	6
Tilläggsköpeskilling	16
Total köpeskilling	78
Betald köpeskilling	–56
Övertagna likvida medel	7
Summa negativ påverkan på
koncernens likvida medel	–49

Verksamheten bedrivs i huvudsak i Buenos Aires-regionen. Förvärvet som är Loomis första utanför Europa och USA är inledningen på en bredare etablering i Latinamerika. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 54 MSEK och till årets resultat med cirka 4 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderades från den 1 januari 2012 ha bidragit till totala intäkter med cirka 69 MSEK och till årets resultat med cirka 4 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 3 MSEK och har redovisats på raden förvärvsrelaterade kostnader.

Förvärv, övrigt

Loomis förvärvade i maj 2011 tillgångar och kundkontrakt hänförliga till värdehanteringsverksamheten i det amerikanska företaget Pendum LLC. Köpeavtalet innehöll en klausul om kompensation för eventuellt volymbortfall från de övertagna kontrakten. Loomis erhöll under 2012 en delåterbetalning av köpeskillingen om 33 MSEK motsvarande 4,9 MUSD. Denna delåterbetalning har redovisats som en reducering av posten förvärvsrelaterade kostnader i resultaträkningen. Förhandlingen om eventuell ytterligare återbetalning är per balansdagen inte avslutad.

För koncernen som helhet finns per 31 december 2012 totalt uppskjutna köpeskillingar om 10 MSEK och tilläggsköpeskillingar om 22 MSEK. De uppskjutna köpeskillingarna förfaller till betalning under 2013 medan tilläggsköpeskillingarna förfaller 2015 och senare.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden

(kassagenererande enheter) det vill säga per land eller två näraliggande länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam ledning. Goodwillvärdet per den 31 december 2012 fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC, %	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Frankrike	7,4 (7,7, 7,6)	319	331	333
Storbritannien	7,6 (7,1, 8,2)	153	155	151
Portugal	10,1 (13,4,
	7,6)	1	1	1
Schweiz	8,2 (6,1, 6,8)	4	4	4
Spanien	9,3 (9,1, 7,6)	373	263	265
Sverige	6,7 (6,6, 7,7)	11	11	11
Tjeckien	11,2 (8,0, e/t)	17	17	17
Turkiet	18,0 (e/t, e/t)	26	39	–
Argentina	e/t (e/t, e/t)	60	–	–
USA	7,6 (6,9, 7,9)	2 354	2 459	1 800
Totalt		3 317	3 281	2 582

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor (t.ex. Retail Banking Research), emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonteringsräntorna som används anges före skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enheterna.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

%	Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden	WACC
Europa	2,0* (2,0, 2,0)	6,7–18,0
USA	2,0 (2,0, 2,0)	7,6

Nedskrivningsbedömningen ägde rum för samtliga kassagenererande enheter** under det tredje kvartalet 2012. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov.

*) För alla kassagenererande enheter, förutom Turkiet, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. För Turkiet används 5 procent vilket överensstämmer med den turkiska centralbankens inflationsmål.

**) Argentinas värde bedömdes i samband med förvärvet den 1 april 2012.

NOT 16 Goodwill

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående balans	3 281	2 582	2 760
Förvärv	217	569	35
Omräkningsdifferens	–181	130	–213
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	3 317	3 281	2 582
Ingående nedskrivningar	–	–	–
Avgår i samband med likvidation	–	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	–
Utgående restvärde	3 317	3 281	2 582
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	2 354	2 459	1 800
Europa	963	822	782
Totalt	3 317	3 281	2 582

NOT 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	276	184	154
Förvärv	29	79	45
Avyttringar/utrangeringar	–	–1	–
Omräkningsdifferens	–7	14	–15
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	298	276	184
Ingående avskrivningar	–121	–97	–89
Årets avskrivningar	–28	–21	–17
Omräkningsdifferens	4	–3	9
Utgående ackumulerade avskrivningar	–145	–121	–97
Utgående restvärde	153	155	87

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser kontraktsportföljer.

NOT 18 Övriga immateriella tillgångar

			Övriga immate
	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK		2012-12-31
Ingående anskaffningsvärde	192	0	2	194
Förvärv	3	–	–	3
Investeringar	29	–	–	29
Avyttringar/utrangeringar	–1	–	–	–1
Omklassificering	–1	–	–	–1
Omräkningsdifferens	–6	0	–0	–6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	216	0	1	218
Ingående avskrivningar	–110	0	–2	–112
Avyttringar/utrangeringar	1	–	–	1
Årets avskrivningar	–19	–	–	–19
Omklassificering	0	–	–	0
Omräkningsdifferens	5	0	0	5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–123	0	–1	–125
Utgående restvärde	93	0	0	93

	Övriga immate
	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK		2011-12-31
Ingående anskaffningsvärde	150	0	2	152
Investeringar	23	–	–	23
Avyttringar/utrangeringar	0	–	–	0
Omklassificering	18	–	–	18
Omräkningsdifferens	0	0	0	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	192	0	2	194
Ingående avskrivningar	–84	0	–2	–86
Avyttringar/utrangeringar	0	–	–	0
Årets avskrivningar	–17	–	–	–17
Omklassificering	–10	–	–	–10
Omräkningsdifferens	1	0	0	1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–110	0	–2	–112
Utgående restvärde	82	0	0	82

	Övriga immate
	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK		2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	120	1	2	123
Investeringar	18	–	–	18
Avyttringar/utrangeringar	0	0	–	0
Omklassificering	30	–	–	30
Omräkningsdifferens	–18	0	0	–18
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	150	0	2	152
Ingående avskrivningar	–80	0	–2	–82
Avyttringar/utrangeringar	0	–	–	0
Årets avskrivningar	–17	–	–	–17
Omklassificering	–1	–	–	–1
Omräkningsdifferens	13	0	0	14
Utgående ackumulerade avskrivningar	–84	0	–2	–86
Utgående restvärde	66	0	0	66

NOT 19 Materiella anläggningstillgångar

		Byggnader och mark
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	415	391	441
Förvärv	18	1	3
Investeringar	12	17	7
Avyttringar/utrangeringar	–16	–1	–2
Omklassificering	10	3	–6
Omräkningsdifferens	–19	3	–51
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	420	415	391
Ingående avskrivningar	–158	–141	–154
Avyttringar/utrangeringar	0	–	1
Omklassificering	–1	0	4
Årets avskrivningar	–17	–15	–15
Omräkningsdifferens	9	–2	22
Utgående ackumulerade avskrivningar	–167	–158	–141
Utgående restvärde	253	257	250

	Maskiner och inventarier
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	7 359	6 648	6 900
Förvärv	46	83	11
Investeringar	752	821	690
Avyttringar/utrangeringar	–146	–218	–284
Omklassificering	–13	–71	–23
Omräkningsdifferens	–283	97	–646
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	7 715	7 359	6 648
Ingående avskrivningar	–4 729	–4 288	–4 310
Avyttringar/utrangeringar	117	190	252
Omklassificering	1	60	–3
Årets avskrivningar	–681	–627	–655
Omräkningsdifferens	189	–64	428
Utgående ackumulerade avskrivningar	–5 103	–4 729	–4 288
Utgående restvärde	2 612	2 630	2 360

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 60 MSEK (61 och 61).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier,

säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan.

Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

		Byggnader
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	45	45	51
Omräkningsdifferens	–2	0	–6
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	43	45	45
Ingående avskrivningar	–18	–16	–15
Årets avskrivningar	–2	–2	–3
Omräkningsdifferens	1	0	2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–19	–18	–16
Utgående restvärde	24	27	29

Finansiella leasingavtal		Maskiner och inventarier
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	141	225	238
Förvärv	31	59	1
Investeringar	14	15	16
Avyttringar/utrangeringar	–20	–157	–6
Omräkningsdifferens	–4	–1	–24
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	162	141	225
Ingående avskrivningar	–55	–190	–191
Förvärv	0	–	–1
Avyttringar/utrangeringar	17	156	4
Årets avskrivningar	–40	–22	–24
Omräkningsdifferens	1	1	21
Utgående ackumulerade avskrivningar	–77	–55	–190
Utgående restvärde	85	86	35

NOT 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga externa investeringar	63	63	29
Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar	63	63	29

Beloppet består av pensionsåtaganden (se not 30) för vilka obligationer ställts som säkerhet om 6 MSEK (7 och 7) samt att försäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 57 MSEK (55 och 25). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående balans	63	29	46
Nya investeringar/avyttringar	0	34	–16
Omräkningsdifferenser	0	0	–1
Utgående balans	63	63	29

NOT 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	25	27	23
Övriga långfristiga fordringar	12	10	5
Summa övriga långfristiga fordringar	37	37	28
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående balans	37	28	28
Övriga förändringar	1	9	4
Omräkningsdifferenser	–1	0	–4

NOT 22 Kundfordringar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 336	1 342	1 269
Reservering avseende kundförluster, netto	–37	–34	–26
Summa kundfordringar	1 299	1 308	1 243

Årets kundförluster, netto uppgår till 8 MSEK (5 och 12).

Forts. Not 22

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förfallotid <30 dagar	249	264	250
Förfallotid 30–90 dagar	64	67	66
Förfallotid >90 dagar	61	44	47
Summa förfallna kundfordringar	374	375	363

NOT 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto) 1)	37	37	14
Övriga kortfristiga fordringar	53	40	34
Summa övriga kortfristiga fordringar	90	77	48

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till största delen till kortfristig fordran avseende moms.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis

konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 7 MSEK (5 och 7) redovisas som produktionskostnad.

Medel inom uppräkningsverksamheten

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Lager av kontanter	822	1 054	1 069
Förinbetalningar från kunder och fordringar på kunder	560	453	202
Skulder avseende förinbetalningar från kunder samt skulder till kunder	–1 084	–864	–939
Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten	–261	–606	–317
Medel inom uppräkningsverksamheten (netto)	37	37	14

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	15	30	46
Förutbetald hyra	21	22	21
Förutbetalda leasingkostnader	1	1	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	1	1	7
Övriga förutbetalda kostnader	156	144	127
Övriga upplupna intäkter	7	5	12
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	201	203	214

NOT 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Placeringar externa	10	1	19
Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar	10	1	19

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

NOT 26 Likvida medel

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Kassa och bank	380	413	203
Kortfristiga bankplaceringar	0	0	57
Summa likvida medel1)	380	413	259

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

NOT 27 Eget kapital och totalresultat

		Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
MSEK	Aktiekapital 1)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 2)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2010	365	4 441	419	–2 095	3 129
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	496	496
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–132	–132
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	38	38
Kassaflödessäkringar	–	–	–	–1	–1
Skatteeffekt kassaflödessäkringar	–	–	–	0	0
Valutakursdifferenser	–	–	–224	–	–224
Summa övrigt totalresultat	–	–	–224	–95	–320
Summa totalresultat	–	–	–224	401	177
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2009	–	–	–	–193	–193
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	11	–	11
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	11	–193	–182
Ingående balans per 1 januari 2011	365	4 441	206	–1 888	3 123
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	513	513
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–42	–42
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	12	12
Kassaflödessäkringar	–	–	–	4	4
Valutakursdifferenser3)	–	–	43	–	43
Summa övrigt totalresultat	–	–	43	–26	17
Summa totalresultat	–	–	43	487	530
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2010	–	–	–	–256	–256
Aktierelaterad ersättning4)	–	–	–1	–	–1
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–1	–256	–257
Ingående balans per 1 januari 2012	365	4 441	248	–1 657	3 397
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	650	650
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–50	–50
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	16	16
Kassaflödessäkringar	–	–	–	3	3
Valutakursdifferenser3)	–	–	–144	–	–144
Omvärdering uppskjuten köpeskilling6)	–	–	33	–	33
Skatteeffekt omvärdering uppskjuten köpeskilling6)	–	–	–13	–	–13
Återföring uppskjuten köpeskilling, netto6)	–	–	–20	–	–20
Summa övrigt totalresultat	–	–	–144	–31	–175
Summa totalresultat	–	–	–144	619	475
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2011	–	–	–	–273	–273
Aktierelaterad ersättning5)	–	–	–4	–	–4
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–4	–273	–277
Utgående balans per 31 december 2012	365	4 441	100	–1 311	3 595

1) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

2) Andra reserver avser omräkningsdifferenser, aktierelaterad ersättning samt omvärdering av uppskjuten köpeskilling.

3) Inkluderar omräkning av säkringsinstrument avseende nettoinvesteringar.

4) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 12 MSEK samt per 31 december 2011, 124 109 st återköpta aktier. Av de återköpta aktierna återköptes 119 464 st aktier till ett genomsnittligt pris om 98,06 kr/aktie och de resterande 4 645 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 90,00 kr/aktie.

5) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade incitamentsprogram som beskrivs i not 11 om 14 MSEK. Under året har 70 872 st aktier tilldelats de anställda i enlighet med det aktierelaterade incitamentsprogrammet 2010 samt att 79 081 st aktier har återköpts avseende incitamentsprogram 2011. De under 2012 återköpta aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 93,35 kr/aktie. Totalt innehav av återköpta aktier uppgår till 132 318 st per 31 december 2012.

6) Avser omvärdering av uppskjuten köpeskilling för förvärvet av Pendums värdehanteringsverksamhet. En delåterbetalning har sedemera erhållits och återförts till resultaträkningen varför nettoeffekten i övrigt totalresultat är noll.

Antal utgivna aktier 31 december 2012 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51. Per den 31 december 2012 finns 273 407 optioner i eget förvar.

NOT 28 Låneskulder och finansiell leasing

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	66	84	45
Banklån	1 941	2 008	1
Obligationslån	558	580	583
Summa långfristiga låneskulder	2 566	2 671	629
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	11	5	7
Derivat	1	15	8
Banklån	35	5	1 095
Summa kortfristiga låneskulder	48	25	1 110
Summa låneskulder	2 614	2 696	1 738

Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förfallotid <1 år	12	5	7
Förfallotid 1–5 år	76	95	51
Förfallotid >5 år	–	–	–
Total	88	100	58
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–10	–11	–7
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	78	89	51
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förfallotid <1 år	25	24	10
Förfallotid 1–5 år	52	65	41
Förfallotid >5 år	–	–	–
Summa nuvärde av skulder avseende finansiell leasing	78	89	51

NOT 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	170	185	203
Kortfristig avsättning för skadereserver	123	164	93
Summa avsättningar för skadereserver	293	349	296
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående balans	349	296	328
Nya avsättningar	163	272	144
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–204	–225	–161
Omräkningsdifferens	–15	6	–15
Utgående balans	293	349	296

Avsättningar för skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador och dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden.

Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från Avsättningar för skadereserver. För ytterligare information se not 2 och 4.

NOT 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar på annat sätt, i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Den totala kostnaden för koncernen för dessa planer framgår av not 10.

Storbritannien

I Storbritannien finns en fonderad förmånsbestämd pensionsplan där tillgångarna hålls separerade från arbetsgivarens. Planen tillhandahåller förmåner kopplade till medlemmarnas tjänstetid och slutlön. Under 2010 ändrades den lagstiftning som omfattar den förmånsbestämda pensionsplanen avseende den framtida årliga indexeringen av pensioner före pensionering till att baseras på CPI (Consumer Price Index) istället för RPI (Retail Price Index). Denna förändring reducerade pensionsskulden med ca 24 MSEK, vilket redovisades som en aktuariell vinst i övrigt totalresultat under 2010. Den förmånsbestämda pensionsplanen har under det första kvartalet 2013 stängts för framtida intjäning. Bolagen i Storbritannien deltar även i olika avgiftsbestämda lösningar.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemännen omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Loomis, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2012 uppgick till 13 MSEK (9 och 9). Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2012 129 procent (113 och 146). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS 19.

Norge

Huvuddelen av de anställda omfattas av en avgiftsbestämd plan. För de resterande anställda har det historiskt funnits tre förmånsbestämda planer. Två av dessa planer (AFP planer) har varit ofonderade lösningar, där den ena tillhandahållit övergångsförmåner vid förtidspensionering och den andra individuella pensionsutfästelser enligt överenskommelse med företaget. Den AFP plan som tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering stängdes under 2010 till följd av ändrad lagstiftning. Anställda ingår från och med den 1 januari 2011 i en ny fonderad AFP plan som omfattar flera arbetsgivare. Eftersom det inte är möjligt att fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder så redovisas planen som en avgiftsbestämd plan i enlighet med Norska Redovisningsrådets (NRS) uttalande. Den fonderade planen, som fortlöper, är stängd för nya medlemmar.

Övriga länder

Utöver de planer som nämnts ovan förekommer förmånsbestämda planer i Frankrike, Österrike och Schweiz.

Allokering av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2012 till 1 239 MSEK (1 141 och 1 045). Per den 31 december 2012 var 63 procent (62 och 64) av förvaltningstillgångarna placerade i aktier, 35 procent (36 och 35) var placerade i räntebärande tillgångar och 2 procent (2 och 2) i övriga tillgångar.

Ackumulerade aktuariella förluster

Den aktuariella förlusten 2012 som redovisats i övrigt totalresultat uppgår till 34 MSEK. För 2011 redovisades en aktuariell förlust om 30 MSEK och för 2010 en aktuariell förlust om 94 MSEK i övrigt totalresultat. De ackumulerade aktuariella förlusterna vilka redovisats på detta sätt uppgår därmed till 177 MSEK. För 2011 visades ackumulerade förluster på 143 MSEK, för 2010 visades ackumulerade förluster på 113 MSEK och för 2009 visades ackumulerade förluster på 19 MSEK.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	315	326	316
Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	318	327	316
Planer som ingår i Övriga långfristiga fordringar	–3	–2	–0
MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31

Pensionskostnader

MSEK	2012	2011	2010
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	36	35	29
Räntekostnad	65	74	63
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–61	–73	–65
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder	–8	–	–
Redovisad aktuariell vinst/förlust	–7	–	–
Reduceringar och regleringar	–2	0	–1
Summa pensionskostnader	23	36	26

Tabellen visar den totala kostnaden för förmånsbestämda planer under åren 2010 – 2012. Total kostnad för förmånsbestämda planer 2013 förväntas uppgå till ca 45 MSEK och kassaflödet

förväntas vara netto ca 59 MSEK. Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick till 88 MSEK (73 och 81).

Forts. Not 30

Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

	För plikt elser	Förvalt ningstill gångar Netto		För plikt elser	Förvalt ningstill gångar Netto		För plikt elser	Förvalt ningstill gångar Netto		För plikt elser	Förvalt ningstill gångar Netto		För plikt elser	Förvalt ningstill gångar Netto
MSEK		2012			2011			2010			2009			2008
Ingående balans	1 467	–1 141		326 1 361	–1 045		316 1 297	–1 037	260	1 073	–841	232	1 415	–1 096	319
Kostnader avseende tjänst göring under innevarande år	36	–	36	35	–	35	29	–	29	32	–	32	38	–	38
Räntekostnad	65	–	65	74	–	74	63	–	63	65	–	65	70	–	70
Förväntad avkastning	–	–61	–61	–	–73	–73	–	–65	–65	–	–56	–56	–	–65	–65
Kostnader avseende tjänstgö ring under tidigare perioder	–8	–	–8	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Redovisad aktuariell vinst/ förlust	–7	–	–7	–	–	–	–	–	–	–	–	–	1	–	1
Reduceringar och regleringar	–2	–	–2	0	–	0	–1	–	–1	–	–	–	–	–	–
Summa pensionskostnad	84	–61	23	109	–73	36	91	–65	26	97	–56	41	109	–65	43
Aktuariella vinster och förluster – förpliktelser	97	–	97	–7	–	–7	148	–	148	157	–	157	–268		– –268
Aktuariella vinster och förluster – förvaltningstillgångar	–	–47	–47	–	50	50	–	–17	–17	–	–89	–89	–	209	209
Summa aktuariella vinster och förluster före skatt	97	–47	50	–7	50	42	148	–17	132	157	–89	69	–268	209	–59
Avgifter från arbetsgivaren	–	–77	–77	–	–74	–74	–	–72	–72	–	–72	–72	–	–69	–69
Avgifter från deltagare i planen	7	–7	–	7	–7	–	4	–4	–	5	–5	–	6	–6	–
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–80	80	–	–65	65	–	–48	48	–	–56	56	–	–48	48	–
Förvärv	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Omräkningsdifferens	–20	14	–6	62	–57	5	–131	101	–30	21	–29	–9	–141	138	–3
Utgående balans	1 554	–1 239		315 1 467	–1 141		326 1 361	–1 045	316	1 297	–1 037	260	1 073	–841	232

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick för 2012 till 108 MSEK (23, 81, 145 och –143). Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer blir lika med räntan för en tioårig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppgå

till samma ränta med tillägg för en riskpremie. Den, för varje land, fastställda räntan är viktad utifrån tillgångarnas sammansättning. Aktuariella vinster och förluster avseende förpliktelser inkluderar erfarenhetsmässiga justeringar med –1 MSEK (–2, 1, 16 och –41).

Fonderade och icke fonderade förmånsbestämda förpliktelser

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser	1 327	1 255	1 170	1 109	878
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–1 239	–1 141	– 1 045	–1 037	–841
Fonderade planer, netto	88	114	126	72	37
Ej fonderade planer
Nuvärde av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	227	212	190	188	195
Summa fonderade och ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	315	326	316	260	232

Tabellen visar avstämningen mellan fonderad status och avsättningarna vid årets slut och vid årets början.

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2012

% (årsbasis)	Storbritannien	Euroländer	Norge	Schweiz
Diskonteringsränta		4,60 (4,80, 5,50, 5,70 och 6,30) 3,00 (4,50, 4,75, 5,00 och 5,50) 2,30 (2,60, 4,00, 4,50 och 3,80)		1,65 (2,35, e/t, e/t, och e/t)
Förväntad avkastning på förvaltningstill gångar	5,76 (5,61, 6,68, 6,92 och 6,40)		e/t (e/t, e/t, e/t och e/t) 4,00 (4,10, 5,40, 5,70 och 5,80)	3,85 (3,85, e/t, e/t och e/t)
Löneökningar	3,00 (3,10, 3,50, 2,50 och 3,50)	2,00–3,00 (2,00–2,75, 2,00– 2,50, 2,00–2,25 och 2,00–2,50)	3,50 (3,50, 4,00, 4,50 och 4,00)	2,00 (2,00, e/t, e/t och e/t)
Inflation	2,20–3,00 (2,00–3,10, 3,00–3,50, 3,10 och 2,80)	2,00 (2,00–2,25, 2,00, 1,75–2,00 och 2,00)	e/t (e/t, e/t, e/t och e/t)	1,00 (1,00, e/t, e/t och e/t)
Pensionsökningar	2,90 (2,90, 3,50, 3,10 och 2,80)		e/t (e/t, e/t, e/t och e/t) 2,50 (2,50, 3,75, 4,25 och 3,75)	0,00 (0,00, e/t, e/t och e/t)

Tabellen visar de väsentligaste aktuariella antagandena per den 31 december 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008 vilka används för att värdera de förmånsbestämda planernas förpliktelser vid utgången av 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008 samt för att fastställa pensionskostnaden för 2013, 2012, 2011, 2010, 2009 och 2008.

I Storbritannien baseras diskonteringsräntan på Iboxx UK AA 15 år +. I Euroländer baseras diskonteringsräntan på Iboxx Euro 10 år +, med hänsyn tagen till durationen av förpliktelserna. I Norge baseras diskonteringsräntan på statsobligationer med tillägg för justering av skuldernas duration.

Per den 31 december 2012 användes följande antaganden för de mest väsentliga planerna inom Loomis avseende mortalitet:

• Storbritannien "SAPS rated up 1 year and CMI Core (2009) projection with a long term rate improvement of 1.5 percent p.a.".
• Norge tabeller i serie "K 2005". Dessa tabeller har fastställts

NOT 31 Övriga avsättningar

för användande i samråd med bolagets aktuarier och reflekterar Loomis syn avseende framtida mortalitet med hänsyn tagen till framtida förväntade ökningar av livslängden.

Känslighetsanalys

En minskning av diskonteringsräntan med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 27 MSEK. En ökning av inflationstakten med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 24 MSEK. En ökning av den genomsnittliga livslängden med ett år skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 32 MSEK. Såväl förändringar av diskonteringsräntan som den genomsnittliga livslängden redovisas som aktuariella vinster eller förluster varvid förändringen redovisas i övrigt totalresultat och därmed inte belastar årets resultat.

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	97	108	125
Övriga kortfristiga avsättningar	9	30	35
Summa övriga avsättningar	106	138	160
MSEK	Övertid Spanien	Övrigt	Totalt
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans per 1 januari 2012	57	51	108
Nya avsättningar	–	21	21
Använda avsättningar	–25	–3	–28
Omräkningsdifferens	–4	0	–4
Utgående balans per 31 december 2012	28	69	97
Övriga kortfristiga avsättningar
Ingående balans per 1 januari 2012	–	30	30
Nya avsättningar	–	–	–
Använda avsättningar	–	–20	–20
Omräkningsdifferens	–	–1	–1
Utgående balans per 31 december 2012	–	9	9
Summa övriga avsättningar per 31 december 2012	28	78	106

Tvisten avseende övertidsersättning i Spanien beskrivs i not 34. Övriga avsättningar avser främst avsättningar i samband med tvister. Tvister är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från övriga avsättningar.

NOT 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna personalkostnader	785	802	719
Upplupna räntekostnader	6	15	15
Upplupna hyreskostnader	2	0	1
Upplupna konsultarvoden	24	34	48
Övriga upplupna kostnader	93	78	154
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	911	929	937

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

NOT 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	34	20	22
Kortfristig skuld avseende moms	167	159	160
Övriga kortfristiga skulder	86	106	89
Summa övriga kortfristiga skulder	287	285	271

NOT 34 Ansvarsförbindelser

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	1 328	1 114	1 097
Övriga ansvarsförbindelser	20	35	18
Summa ansvarsförbindelser	1 348	1 149	1 115

Garantiförbindelser 2012 avser garantier för försäkringsåtaganden avseende Loomis i USA uppgående till 300 MSEK (317 och 258). Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna försäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (150 och150) Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Ersättning för övertid

Loomis och flera andra säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag. Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre juridisk instans i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid skall beräknas. Domstolens beslut, som offentliggjordes i januari 2008, gav riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättningen ska ske. Beslutet var huvudsakligen i linje med arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet överklagades av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebär att varje anspråk ska bedömas var för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas.

I avsaknad av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen ska beräknas har Loomis valt att för lönebetalningar från 2008 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Vad avser historisk övertidsersättning har Loomis avvaktat det slutliga beslutet av Högsta domstolen.

Under 2008 inledde en branschorganisation en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet kom i november 2009. Domslutet innefattade dock inte en slutgiltig lösning eftersom det refererade till det ursprungliga domslutet. I realiteten innebär detta att beslut om övertidsersättningen behöver fattas individuellt och

att domstolen behöver förena alla överklaganden om det finns olikheter i de individuella överklagandena.

Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Loomis är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk för åren innan 2010 på grund av gällande preskriptionsregler gick ut i december 2010. Därför förväntas inte några ytterligare ärenden tillkomma.

Den slutliga domen kom i mars 2012 och var i linje med Loomis ståndpunkt. Loomis kommer dock att vara skyldig att betala skillnaden mellan ursprunglig ersättning och det belopp som domstolen fattar i det individuella ärendet. Samtliga individuella ärenden förväntas vara avslutade i slutet av 2014.

Under 2012 har en återföring om 16 MSEK gjorts av en del av den avsättning om 59 MSEK som gjordes under 2007. Delreverseringen har, liksom den ursprungliga avsättningen, redovisats som en jämförelsestörande post. Totalt har 25 MSEK återförts. Bolaget uppskattar att ytterligare ersättning om 28 MSEK kan komma att behöva betalas ut, vilket motsvarar den kvarstående avsättningen per den 31 december 2012, se not 31.

Loomis Danmark

En dansk kund har riktat anspråk mot Loomis Danmark med anledning av att bolaget sagt upp avtalet med kunden. Ursprungligt anspråk framställdes under tredje kvartalet 2008 och uppgick till 26 MDKK. Kunden utökade under 2009 anspråket och det uppgår nu totalt till 40 MDKK. Under 2012 har tvisten lösts vilket resulterat i en kostnad för Loomis om cirka 20 MSEK.

Övriga rättsliga förfaranden

Under åren har Loomis genomfört ett antal förvärv i olika länder. Till följd av förvärven har ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

NOT 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2012	2011	2010
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	717	658	687
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	28	21	17
Jämförelsestörande poster	–26	43	–6
Förvärvsrelaterade kostnader	–25	42	–
Finansiella poster	–7	0	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelate rade kostnader	687	763	697

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2012	2011	2010
Övriga intäkter	38	199	195	222
Bruttoresultat		199	195	222
Administrationskostnader	40, 41	–126	–88	–84
Rörelseresultat (EBIT)		73	107	138
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	12	181	230
Finansiella intäkter	43	225	800	852
Finansiella kostnader	43	–237	–755	–793
Summa resultat från finansiella investeringar		0	226	289
Resultat efter finansiella poster		73	333	427
Bokslutsdispositioner	44	–21	–64	–50
Skatt på årets resultat	45	–36	–58	–56
Årets resultat		16	211	321

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2012	2011	2010
Omräkningsdifferenser	108	–12	–66
Koncernbidrag	–	–	66
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	–17
Kassaflödessäkringar	3	4	–1
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	111	–8	–18
Årets resultat	16	211	321
Summa totalresultat för året	127	203	303

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	46	1	1	1
Aktier i dotterföretag	47	6 209	6 676	3 446
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	1 145	901	2 987
Övriga anläggningstillgångar		0	0	4
Summa anläggningstillgångar		7 355	7 578	6 438
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	122	127	297
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	215	311	513
Övriga kortfristiga fordringar	49	2	7	6
Aktuella skattefordringar	45	24	0	9
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	16	18	47
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar		0	0	56
Likvida medel		96	229	35
Summa omsättningstillgångar		475	692	963
SUMMA TILLGÅNGAR		7 830	8 271	7 401
EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital	51
Bundet eget kapital
Aktiekapital		365	365	365
Summa bundet eget kapital		365	365	365
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 521	5 521	5 521
Balanserat resultat		–1 395	–1 443	–1 489
Årets resultat		16	211	321
Summa fritt eget kapital		4 142	4 289	4 353
Summa eget kapital		4 507	4 654	4 718
Obeskattade reserver	52	217	196	132
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, externa	39, 47	2 488	2 564	583
Övriga långfristiga skulder, extern	39	9	8	–
Uppskjuten skatteskuld	45	16	–	–
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	28	84	8
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	499	693	576
Räntebärande kortfristiga skulder, externa	39	28	0	1 186
Leverantörsskulder	39	3	6	9
Aktuell skatteskuld	45	0	18	127
Övriga kortfristiga skulder	39	1	17	8
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	39, 53	34	30	54
Summa skulder		3 106	3 617	2 551
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 830	8 271	7 401
Poster inom linjen
Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser	38	Inga 1 189	Inga 964	Inga 965

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2012	2011	2010
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster		73	333	427
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	54	0	–226	–289
Erhållna finansiella poster		22	808	686
Betalda finansiella poster		–143	–755	–620
Betald inkomstskatt		30	–164	–41
Erhållna utdelningar		370	222	212
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		20	156	–285
Kassaflöde från den löpande verksamheten		372	374	91
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–1	–0	–0
Investeringar i aktier		–78	–38	–17
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–79	–38	–17
Finansieringsverksamheten
Övrig förändring i anläggningstillgångar		–243	–975	413
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		0	57	120
Minskning/ökning av skulder		–34	910	–597
Erhållna koncernbidrag		124	66	74
Lämnad utdelning		–273	–256	–193
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–426	–198	–183
Årets kassaflöde		–133	138	–112
Likvida medel vid årets början		229	91	203
Likvida medel vid årets slut1)		96	229	91

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets förändringar i eget kapital

		Övrigt	Balanserat
MSEK	Aktiekapital1, 3)	tillskjutet kapital2, 4)	resultat inkl årets resultat4, 5)	Totalt
Ingående balans per 1 januari 2010	365	5 521	– 1 277	4 609
Totalresultat
Årets resultat	–	–	321	321
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	–	–	–66	–66
Koncernbidrag	–	–	66	66
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	–17	–17
Kassaflödessäkringar	–	–	–1	–1
Summa övrigt totalresultat	–	–	–18	–18
Summa totalresultat	–	–	303	303
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2009	–	–	–193	–193
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–193	–193
Ingående balans per 1 januari 2011	365	5 521	–1 168	4 718
Totalresultat
Årets resultat	–	–	211	211
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	–	–	–12	–12
Kassaflödessäkringar	–	–	4	4
Summa övrigt totalresultat	–	–	–8	–8
Summa totalresultat	–	–	203	203
Transaktioner med aktieägare
Återköp egna aktier5)	–	–	–12	–12
Utdelning avseende 2010	–	–	–256	–256
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–268	–268
Ingående balans per 1 januari 2012	365	5 521	–1 233	4 654
Totalresultat
Årets resultat	–	–	16	16
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	–	–	108	108
Kassaflödessäkringar	–	–	3	3
Summa övrigt totalresultat	–	–	111	111
Summa totalresultat	–	–	127	127
Transaktioner med aktieägare
Förändring egna aktier6)	–	–	0	0
Utdelning avseende 2011	–	–	–273	–273
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–273	–273
Utgående balans per 31 december 2012	365	5 521	–1 379	4 507

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl årets resultat.

5) Per den 31 december 2011, finns 124 109 st B-aktier i eget förvar, för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2010. Av dessa återköptes 119 464 st aktier till ett genomsnittligt pris om 98,06 kr/aktie och de resterande 4 645 st aktierna återköptes till ett genomsnittligt pris om 90,00 kr/aktie.

6) Per den 31 december 2012, finns 132 318 st B-aktier i eget förvar för senare tilldelning till anställda i enlighet med incitamentsprogram 2011. Av dessa återköptes 79 081 st aktier till ett genomsnittligt pris om 93,35 kr/aktie.

NOT 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal redovisas därför i juridisk person enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt Tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

Anteciperad utdelning

I moderföretagets redovisning redovisas anteciperad utdelning från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderföretaget innan dess finansiella rapporter publicerats fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet. Någon anteciperad utdelning har inte redovisats för 2012 eller 2011.

Finansiella instrument

Moderföretaget tillämpar undantaget i RFR 2 Redovisning för juridiska personer punkt 71. Detta innebär att moderföretaget huvudsakligen, med undantag för de finansiella instrument som omnämns nedan, värderar dessa med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Moderbolaget tillämpar även undantaget i RFR 2 p. 11 och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A-124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a §, tar moderföretaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderföretagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderföretaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 p. 72. Detta innebär att moderföretaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderföretaget tillämpar, i enlighet med RFR 2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

Säkringsredovisning

Moderbolaget säkrar vissa nettoinvesteringar i dotterbolag genom externa lån och valutaswappar. De skulder och andra poster som används för säkringsändamålet omvärderas vid varje bokslut och omvärderingseffekten redovisas i övrigt totalresultat. Om en säkring avbryts eller om säkringsrelationen upphör helt eller delvis, redovisas den omvärdering som skett på säkringsinstrumentet i eget kapital tills dess att dotterbolaget avyttras medan omvärdering efter säkringen upphört omvärderas i resultaträkningen. I enlighet med IAS 12 redovisas relaterad uppskjuten skatt direkt mot övrigt totalresultat. Aktuell skatt redovisas enbart när omvärderingsreserven realiseras vilket anses vara när dotterbolag avyttras.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21 p. 32 skall en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2 p. 43 skall sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt Årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag värderas även dessa till balansdagens kurs. Kursdifferenser på dessa fordringar elimineras ur resultaträkningen och redovisas direkt i eget kapital i balansräkningen.

Koncernbidrag

UFR 2 Koncernbidrag och aktieägartillskott har dragits tillbaka av Rådet för finansiell rapportering. Loomis har applicerat ändringen för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2011 eller senare, redovisning sker för dessa perioder i enlighet med RFR 2 p. 2 samt RFR 2 p. 3. Detta innebär att koncernbidrag lämnade från moderföretag till dotterföretag redovisas som en ökning av andelar i dotterföretag och att en översyn av huruvida det föreligger nedskrivningsbehov avseende dessa andelar görs i samband med detta. Koncernbidrag som moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas enligt samma principer som sedvanliga utdelningar från dotterföretag d.v.s. som resultat från koncernföretag i Resultat från andelar i koncernföretag.

NOT 37 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

NOT 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

2012	2011	2010
199	195	222
43	106	164
122	125	–

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2012	2011	2010
Räntekostnader	8	11	4

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	1 145	901	2 987
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	122	127	297
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	215	311	513
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	3	–

NOT 39 Finansiell riskhantering

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis ABs balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda värden och bedömda verkliga värden. Verkligt värde för skulder respektive valutaswappar som ingår som säkringsinstrument i Säkring av nettoinvestering uppgår till –1 596 MSEK respektive 5 MSEK.

Nedanstående tabell analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

Loomis AB tillämpar säkringsredovisning enligt Säkring av nettoinvesteringar för att begränsa omräkningsrisken där skulder på 245 MUSD och valutaswappar med nominellt belopp på 35 MUSD utgör säkringsinstrument och aktierna i dotterbolag utgör säkrat föremål. Ineffektiviteten i säkringen har under året varit 0 MSEK. För övriga valutor utgör lån och valutaswappar säkringen av motsvarande fordringar utan tillämpning av säkringsredovisning.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Kortfristiga skulder till dotterföretag	28	84	8
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	499	693	576

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Ansvarsförbindelser avseende närstående

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	607	626	629
Garantiförbindelser hyra	0	0	0
Övriga ansvarsförbindelser	582	338	336
Summa ansvarsförbindelser	1 189	964	965

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.

2012-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	28	2 488	–
Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	–	9	–
Leverantörsskulder och andra skulder	38	–	–
	66	2 497	–
2011-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	–	2 564	–
Övriga externa skulder, tilläggsköpeskilling	–	8	–
Leverantörsskulder och andra skulder	53	–	–
	53	2 572	–
2010-12-31	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	1 186	583	–
Leverantörsskulder och andra skulder	72	–	–
	1 258	583	–

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2012	2011	2010
Avskrivningar och nedskrivningar	46	0	0	0
Personalkostnader	41	54	41	33
Fordonskostnader		1	1	1
Lokalkostnader		4	3	3
Kostnader för teknisk utrustning		6	6	6
Kostnader för konsulter		28	15	22
Administrationskostnader		12	12	9
Övriga kostnader		22	10	10
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		126	88	84
Kostnader för ersättningar till anställda
MSEK	Not	2012	2011	2010

Summa ersättningar till anställda			41	33
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	41	6	6	5
Sociala kostnader	41	12	10	6
Löner och bonus	41	36	25	22

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2012	2011	2010
PwC
– Revisionsuppdraget	3	3	3
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	2	1	1
– Skatterådgivning	2	1	1
– Övriga tjänster	1	1	1
Summa PwC	8	6	6

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, d.v.s. sådant arbete som varit nödvändigt för att

avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

NOT 41 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2012	2011	2010
Antal anställda	17	17	15
(varav män)	(11)	(10)	(9)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktör och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2012			2011			2010
Styrelse och Vd	11	5	(2)	8	5	(2)	7	5	(2)
Övriga anställda	25	13	(4)	17	11	(4)	15	6	(3)
Summa	36	18	(6)	25	16	(6)	22	11	(5)

Under 2012 har rörlig ersättning utgått till Vd med 4 MSEK. Rörlig ersättning för Vd uppgick till 1 MSEK för 2011. Under 2010 utgick ingen rörlig ersättning till Vd.

Ersättning till Vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. Vd

har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har Vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

NOT 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2012	2011	2010
Utdelningar	370	–4	230
Resultat vid försäljning av aktier i dotterföretag	–	60	–
Nedskrivning av aktier/andelar i dotterföretag	–480	–	–
Koncernbidrag	122	125	–
Summa resultat från andelar i koncernföretag	12	181	230

Under 2012 och 2011 har anteciperad utdelning inte redovisats från dotterföretag.

Resultat vid försäljning av aktier i dotterföretag 2011 avser en koncernintern försäljning av dotterföretag.

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620- 8095, som moderföretag.

NOT 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

MSEK	2012	2011	2010
Ränteintäkter	53	141	167
Kursdifferenser	172	659	685
Summa finansiella intäkter	225	800	852

Finansiella kostnader
MSEK	2012	2011	2010
Räntekostnader	–64	–75	–82
Kursdifferenser	–169	–676	–687
Övriga finansiella kostnader	–4	–4	–24
Summa finansiella kostnader	–237	–755	–793
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–11	45	59

NOT 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2012	2011	2010
Avsättning till periodiseringsfond tax 2011	–	–	–75
Återföring av periodiseringsfond tax 2010	–	–	25
Avsättning till periodiseringsfond tax 2012	–	–64	–
Återföring av periodiseringsfond tax 2011	25	–	–
Avsättning till periodiseringsfond tax 2013	–46	–	–
Summa bokslutsdispositioner	–21	–64	–50

Resultaträkning

MSEK	2012	%	2011	%	2010	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–44	–45,1	–57	–17,1	–68	–18,1
– skatt pga. ändrad taxering	8	8,8	–1	–0,3	–5	–0,2
– uppskjuten skattekostnad	–	–	–	–	17	4,6
Summa skattekostnad	–36	–36,3	–58	–17,4	–56	–13,7

Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –36,3 procent (–17,4 och –13,7).

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2012	%	2011	%	2010	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–26	–26,3	–71	–26,3	–99	–26,3
Skatt hänförlig till tidigare perioder	8	8,8	–	–	–5	–1,6
Utländsk skatt	–	–	–1	–0,3	–	–
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	–18	–18,8	14	9,2	48	14,2
Summa skattekostnader	–36	–36,3	–58	–17,4	–56	–13,7

Ej avdragsgilla kostnader/skattepliktiga intäkter för 2012 består av nedskrivning av aktier samt utdelning från dotterbolag. För 2011 består skattepliktiga intäkter till största delen av resultat vid försäljning av aktier och för 2010 består dessa huvudsakligen av anteciperad utdelning.

Balansräkning

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital	–16	–	–
Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	–16	–	–
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	–	–	2
Förändring redovisad mot eget kapital	–	–	–2
Utgående balans	–	–	0
Förändring under året	–	–	–2
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	–	–	–
Förändring redovisad mot eget kapital	16	–	–
Utgående balans	16	–	–
Förändring under året	16	–	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	24	0	9
Aktuella skatteskulder	0	–18	–127
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	24	–18	–118

NOT 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	1	2	2
Investeringar	1	0	0
Utrangeringar	0	–1	–0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	1	2
Ingående avskrivningar	–0	–1	–1
Årets avskrivningar	–0	–0	–0
Utrangeringar	0	1	0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1	–0	–1
Utgående planenligt restvärde	1	1	1

NOT 47 Aktier i dotterföretag

Dotterföretag	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel, %	Bokfört värde (MSEK)
Loomis Norge Holding AS	984912277	Norge	100	34
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	100	69
Loomis Schweiz SA	539636	Schweiz	100	4
Loomis Holding UK Ltd	2586369	England	100	364
Loomis Österreich GmbH	FN 104649x	Österrike	99	114
Loomis Holder Spain SL	B-83379685	Spanien	100	870
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	100	171
Loomis Holding France	498543222	Frankrike	100	558
Loomis Holding US, Inc.	47-0946103	USA	100	689
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	100	86
Loomis Reinsurance Ireland Ltd	152439	Irland	100	110
Loomis International Services GmbH	FN 320790	Österrike	100	7
Loomis Slovensko, s.r.o.	44 557 302	Slovakien	100	14
Loomis Czech Republic a.s.	26110709	Tjeckien	100	30
Loomis Güvenlik Hizmetleri AS	539774	Turkiet	58	291)
Loomis UK Finance Company Ltd	7834722	England	100	3 060
Summa aktier i dotterföretag				6 209

Aktier i dotterföretag

MSEK	2012	2011	2010
Ingående balans 1 januari	6 676	3 446	3 420
Förvärv av aktier	–	1	18
Avyttring av aktier	–	–421	–
Kapitaltillskott	12	3 650	8
Nedskrivning	–480	–	–
Utgående balans 31 december	6 209	6 676	3 446

Förändring i aktier i dotterföretag under 2012 beror främst på en nedskrivning av det bokförda värdet av aktier i det brittiska dotterbolaget och förändringen under 2011 på en legal intern omstrukturering.

1) Aktier i dotterföretag och Övriga långfristiga skulder, externa, har justerats med 14 MSEK för 2011.

NOT 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs till största delen av koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

NOT 49 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	2	7	6
Summa övriga kortfristiga fordringar	2	7	6

NOT 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Förutbetalda försäkringspremier	0	11	15
Upplupna ränteintäkter	13	5	31
Övriga poster	3	2	1
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	16	18	47

NOT 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse		Antal aktier Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
Summa		73 011 780	365 058 900

Utgivna aktier i moderföretaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2012 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	69 583 260*
Summa utestående aktier		73 011 780

* Inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per 31 december 2012.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är huvudsakligen Investment AB Latour som innehar 10,3 procent av kapitalet och 29,2 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 8,6 procent av kapitalet och 13,9 procent av rösterna. Huvudägarna innehar även, från tid till annan, ett direkt och indirekt ägande genom andra bolag.

Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar samordna sitt agerande avseende styrelsens

sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

NOT 52 Obeskattade reserver

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Periodiseringsfond tax 2010	57	57	57
Periodiseringsfond tax 2011	50	75	75
Periodiseringsfond tax 2012	64	64
Periodiseringsfond tax 2013	46	–	–
Summa obeskattade reserver	217	196	132

NOT 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31
Upplupna personalkostnader	18	9	5
Upplupna konsultarvoden	3	1	4
Upplupna räntekostnader	7	15	15
Övriga upplupna kostnader	6	5	30
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	34	30	54

NOT 54 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2012	2011	2010
Finansiella intäkter	–225	–800	–852
Finansiella kostnader	237	755	793
Resultat från andelar i koncernföretag	–12	–181	–230
Avskrivningar	0	0	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster	0	–226	–289

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2013.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 22 mars 2013

Alf Göransson Ordförande

Jan Svensson Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Marie Ehrling Styrelseledamot Signhild Arnegård Hansen Styrelseledamot

Lars Blecko Vd och Koncernchef, styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 22 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Loomis AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 38–93.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning

per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB för år 2012.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 22 mars 2013 PricewaterhouseCoopers AB

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Intäkter, fortgående verksamhet	10 983	10 441	10 990	11 934	10 899
Intäkter, förvärv	376	532	43	55	360
Totala intäkter	11 360	10 973	11 033	11 989	11 258
Valutajusterad tillväxt, %	3	7	–1	–2	–1
Organisk tillväxt, %	0	1	–1	–3	3
Rörelseresultat (EBITA)	1 019	912	882	837	748
Rörelsemarginal (EBITA), %	9,0	8,3	8,0	7,0	6,6
Rörelseresultat (EBIT)	988	805	866	821	733
Rörelsemarginal (EBIT), %	8,7	7,3	7,8	6,8	6,6
Finansiella intäkter	16	16	3	15	35
Finansiella kostnader	–73	–78	–110	–130	–199
Resultat före skatt	932	743	759	706	569
Inkomstskatt	–282	–230	–262	–206	–145
Årets resultat	650	513	496	500	424

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2012	2011	2010	2009	2008
Rörelseresultat (EBITA)	1 019	912	882	837	748
Avskrivningar	717	658	687	752	675
Förändring av kundfordringar	54	28	–39	85	79
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital
och övriga poster	–182	–58	115	–82	–231
Rörelsens kassaflöde före investeringar	1 607	1 540	1 645	1 592	1 271
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–747	–840	–708	–803	–829
Rörelsens kassaflöde	860	700	938	789	442
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	84
		77	106	94	59
Betalda och erhållna finansiella poster	–63	–62	–107	–109	–168
Betald inkomstskatt	–252	–274	–261	–147	–6
Fritt kassaflöde	545	364	569	533	268
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster	–10	–1	–6	–3	–457
Avyttring av verksamhet	–	–	–	–	1
Förvärv av verksamhet	–289	–667	–82	–9	–52
Utbetalda och erhållna förvärvsrelaterade kostnader	–10	–26	–	–	–
Lämnad utdelning	–273	–256	–193	–164	–245
Lämnade koncernbidrag	–	–	–	–	–182
Erhållna aktieägartillskott	–	–	–	–	900
Amortering av leasingskulder	–21	–6	–17	–38	–43
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	34	741	375	–545	210
Årets kassaflöde	–24	150	–104	–226	402

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2012-12-31	2011-12-31	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Goodwill	3 317	3 281	2 582	2 760	2 965
Materiella anläggningstillgångar	2 865	2 887	2 610	2 878	2 967
Räntebärande anläggningstillgångar	63	63	29	46	60
Övriga anläggningstillgångar	662	696	498	449	447
Räntebärande omsättningstillgångar	10	1	19	3	355
Övriga omsättningstillgångar	2 069	2 141	1 844	2 018	2 119
TOTALA TILLGÅNGAR	8 986	9 069	7 582	8 153	8 913
Eget kapital	3 595	3 397	3 123	3 129	2 976
Räntebärande långfristiga skulder	2 566	2 671	629	1 480	72
Övriga långfristiga skulder	981	969	879	820	808
Räntebärande kortfristiga skulder	48	25	1 110	855	2 987
Övriga kortfristiga skulder	1 796	2 007	1 841	1 870	2 070
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	8 986	9 069	7 582	8 153	8 913
Soliditet, %	40	37	41	38	33
Räntebärande nettoskuld, MSEK	2 161	2 220	1 432	1 899	2 375
Sysselsatt kapital, MSEK	5 755	5 617	4 555	5 028	5 351
Avkastning sysselsatt kapital, %	18	16	19	17	14
Avkastning eget kapital, %	18	15	16	16	14

Aktiedata

	2012	2011	2010	2009	2008
Antal utestående aktier, miljoner	73,01)	73,02)	73,0	73,0	73,0
Resultat per aktie före utspädning SEK	8,901)	7,032)	6,80	6,85	5,80
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	8,60	6,79	6,57	6,85	e/t
Eget kapital per aktie, SEK	49,24	46,54	42,77	42,85	40,76

1) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkningen uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 132 318 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2011, finns i eget förvar per den 31 december 2012.

2) Antal utestående aktier som utgör grund för beräkningen uppgår till 73 011 780 st vilket inkluderar 124 109 st aktier som, till följd av Loomis Incitamentsprogram 2010, finns i eget förvar per den 31 december 2011.

Resultaträkning

MSEK	Okt–dec 2012	2012	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2012	2012	2012	Helår Okt–dec 2011	2011	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2011	2011	Helår 2011
Intäkter, fortgående verksamhet	2 798	2 734	2 787	2 665	10 983	2 723	2 681	2 548	2 489	10 441
Intäkter, förvärv	55	53	111	158	376	158	201	135	37	532
Totala intäkter	2 852	2 788	2 898	2 822	11 360	2 881	2 882	2 683	2 526	10 973
Valutajusterad tillväxt, %	2	0	3	9	3	8	9	7	1	7
Organisk tillväxt, %	0	–2	–1	3	0	2	1	2	0	1
Produktionskostnader	–2 150	–2 131	–2 278	–2 222	–8 781	–2 223	–2 243	–2 100	–1 991	–8 556
Bruttoresultat	702	657	620	600	2 579	659	639	584	535	2 417
Bruttomarginal, %	24,6	23,6	21,4	21,3	22,7	22,9	22,2	21,8	21,2	22,0
Försäljnings- och administrationskostnader	–393	–384	–395	–388	–1 560	–393	–367	–389	–357	–1 506
F&A, %	–13,8	–13,8	–13,6	–13,7	–13,7	–13,6	–12,7	–14,5	–14,1	–13,7
Rörelseresultat (EBITA)	310	272	225	212	1 019	266	273	195	179	912
Rörelsemarginal (EBITA), %	10,9	9,8	7,8	7,5	9,0	9,2	9,5	7,3	7,1	8,3
Avskrivningar, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–7	–8	–7	–6	–28	–7	–6	–5	–4	–21
Förvärvsrelaterade kostnader	30	–14	–30	–5	–18	–6	–5	–23	–7	–42
Jämförelsestörande poster	–	–	16	–	16	9	–	–53	–	–44
Rörelseresultat (EBIT)	333	251	204	201	988	262	262	114	168	805
Rörelsemarginal (EBIT), %	11,7	9,0	7,0	7,1	8,7	9,1	9,1	4,2	6,7	7,3
Finansiella intäkter	7	2	5	2	16	5	4	4	3	16
Finansiella kostnader	–19	–19	–22	–13	–73	–20	–19	–20	–19	–78
Resultat före skatt	321	234	188	190	932	247	247	98	152	743
Inkomstskatt	–99	–70	–56	–57	–282	–67	–82	–32	–49	–230
Periodens resultat	222	164	131	133	650	180	165	65	–103	513

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

MSEK	Okt–dec 2012	2012	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2012	2012	2012	Helår Okt–dec 2011	2011	Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2011	2011	Helår 2011
Loomis Europa
Intäkter	1 762	1 710	1 764	1 720	6 955	1 778	1 813	1 713	1 630	6 934
Valutajusterad tillväxt, %	2	0	2	5	2	4	4	4	1	3
Organisk tillväxt, %	0	–2	–2	3	0	3	2	3	0	2
Rörelseresultat (EBITA)	219	206	158	152	736	204	218	151	141	714
Rörelsemarginal (EBITA), %	12,4	12,1	9,0	8,8	10,6	11,5	12,0	8,8	8,7	10,3
Loomis USA
Intäkter	1 091	1 077	1 134	1 102	4 405	1 104	1 069	971	896	4 039
Valutajusterad tillväxt, %	1	–1	3	18	5	17	18	13	1	12
Organisk tillväxt, %	0	–2	–1	3	0	1	0	0	–1	0
Rörelseresultat (EBITA)	125	92	95	88	400	89	75	67	63	295
Rörelsemarginal (EBITA), %	11,5	8,5	8,4	8,0	9,1	8,1	7,0	6,9	7,1	7,3

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2012	2012	2012	Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2012	2012	Helår Okt–dec Jul–sep Apr–jun Jan–mar 2011	2011	2011	2011	Helår 2011
Rörelseresultat (EBITA)	310	272	225	212	1 019	266	273	195	179	912
Avskrivningar	179	181	183	173	717	169	169	159	162	658
Förändring av kundfordringar	51	16	34	–47	54	54	–28	22	–20	28
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital
och övriga poster	–5	116	–174	–120	–182	69	68	–67	–128	–58
Rörelsens kassaflöde före investeringar	534	585	269	218	1 607	557	482	308	193	1 540
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–222	–223	–142	–161	–747	–323	–205	–195	–116	–840
Rörelsens kassaflöde	313	362	127	58	860	234	277	113	77	700
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
(EBITA)	101	133	56	27	84	88	102	58	43	77
Betalda och erhållna finansiella poster	–11	–26	–8	–18	–63	–8	–21	–9	–25	–62
Betald inkomstskatt	–70	–9	–97	–76	–252	–45	–43	–79	–108	–274
Fritt kassaflöde	232	328	22	–36	545	181	213	26	56	364
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande
poster	–0	–3	–7	–0	–10	–0	–0	–0	–0	–1
Förvärv av verksamhet	–3	–7	–76	–203	–289	–13	–6	–641	–7	–667
Utbetalda och erhållna förvärvsrelaterade
kostnader	29	–9	–29	–1	–10	–0	–6	–19	–	–26
Lämnad utdelning	–	–	–273	–	–273	–	–	–256	–	–256
Amortering av leasingskulder	–0	–7	–5	–9	–21	–3	–4	4	–4	–6
Förändring av räntebärande nettoskuld
exkl. likvida medel	–142	–237	274	139	34	–65	–60	818	49	741
Periodens kassaflöde	116	64	–94	–110	–24	100	137	–68	–19	150

Balansräkning, sammandrag

MSEK		2012-12-31 2012-09-30 2012-06-30 2012-03-31					2011-12-31 2011-09-30 2011-06-30 2011-03-31
Goodwill	3 317	3 310	3 505	3 360	3 281	3 276	3 041	2 465
Materiella anläggningstillgångar	2 865	2 822	2 919	2 891	2 887	2 789	2 646	2 490
Räntebärande anläggningstillgångar	63	62	62	141	63	60	59	78
Övriga anläggningstillgångar	662	657	712	692	696	645	595	491
Räntebärande omsättningstillgångar	10	17	3	7	1	1	2	9
Övriga omsättningstillgångar	2 069	2 113	2 217	2 263	2 141	2 148	2 028	1 911
TOTALA TILLGÅNGAR	8 986	8 980	9 417	9 354	9 069	8 917	8 371	7 444
Eget kapital	3 595	3 371	3 341	3 446	3 397	3 214	2 977	3 149
Räntebärande långfristiga skulder	2 566	2 729	3 096	2 689	2 671	2 642	2 496	1 644
Övriga långfristiga skulder	981	926	971	937	969	953	864	799
Räntebärande kortfristiga skulder	48	29	52	169	25	58	72	95
Övriga kortfristiga skulder	1 796	1 924	1 958	2 112	2 006	2 051	1 962	1 757
TOTALT EGET KAPITAL OCH SKULDER	8 986	8 980	9 417	9 354	9 069	8 917	8 371	7 444

Kallelse till årsstämma

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma måndagen den 6 maj 2013, kl 17.00 i Grünewaldsalen, Stockholms Konserthus, ingång Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl 16.00.

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per måndagen den 29 april 2013 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

Per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm Via telefon: 08-402 90 72 Via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast måndagen den 29 april 2013, helst före kl 16.00.

Vid anmälan skall aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress. Ombud samt företrädare för juridisk person skall inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som skall uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per måndagen den 29 april och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Rapporteringsdatum 2013

Januari – mars 6 maj 2013 Januari – juni 1 augusti 2013 Januari – september 6 november 2013

Adresser

HUVUDKONTOR

Loomis AB Box 702 101 33 Stockholm Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 info@loomis.com

Argentina

Loomis Argentina Tucumán 540 Piso Of.B Ciudad Autónoma de Buenos Aires Tel: +54 11 4931 4408 Fax: +54 11 4931 4408

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535

Finland

Loomis Suomi Oy P.O. Box 6000 015 11 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 Fax: +358 20 430 1050

Frankrike

Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93300 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 41 61 24 78 Fax:+33 1 49 37 75 18

Loomis International

Loomis International Services GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 11 326 Fax: +43 1 211 11 319

Norge

Loomis Norge AS Postboks 9056 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax: +47 23 03 80 51

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 210 122 500 Fax: +351 210 122 519

Schweiz

Loomis Schweiz SA Glattalstrasse 519 8153 Rümlang Tel: +41 43 211 25 25 Fax: +41 43 211 25 72

Slovakien

Loomis Slovensko, s.r.o. Vajnorska 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 4525 8989 Fax: +421 2 4525 8992

Slovenien

Loomis SIS d.o.o. Letaliska Cesta 10 2312 Maribor Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Ahumaos, 35–37 Polígono Industrial La Dehesa de Vicalvaro 28052 Madrid Tel: +34 917 438 900 Fax: +34 913 718 426

Storbritannien

Loomis UK Ltd 1 Alder Court, Rennie Hogg Road Nottingham NG2 1RX UK Tel: +44 115 964 5100

Sverige

Loomis Sverige AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10

Tjeckien

Loomis Czech Republic a.s Sezmicka 2853/4 193 00 Prag Horni Pocernice Tel: + 420 277 003 850

Turkiet

Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. Yenibosna Köyaltı Mevkii, 29 Ekim Caddesi No:1 Kuyumcukent 1. Plaza Kat:8 D:838 34520 Bahçelievler Istanbul, Turkey Tel: +90 212 603 03 70 Fax: +90 212 603 03 71

USA

Loomis US 2500 City West Blvd., Ste 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36/3/1 1020 Wien Tel: +43 1 211 11 326 Fax: +43 1 211 11 319