Loomis — Annual Report 2010

Apr 20, 2011

Årsredovisning 2010

specialisten Den obestridde i samhället på värdehantering

Innehåll

Året som gått	1
Koncernöversikt	2
Vd-ord	4
Vision, mål och strategier	8
Verksamhet	10
Marknad	14
Europa	16
USA	18
Ansvarstagande & Medarbetare	20
Riskhantering	22
Bolagsstyrningsrapport
Bolagsstyrning	23
Styrelsens rapport om intern kontroll
och riskhantering	27
Styrelse och revisor	30
Koncernledning	31
Aktien	32
Finansiella rapporter
Förvaltningsberättelse	35
Koncernens resultaträkning	39
Koncernens balansräkning	40
Koncernens rapport över förändringar
i eget kapital	41
Koncernens kassaflödesanalys	42
Noter – Koncernen	43
Moderbolagets resultaträkning	78
Moderbolagets balansräkning	79
Moderbolagets kassaflödesanalys	80
Moderbolagets förändringar
i eget kapital	81
Noter – Moderbolaget	82
Revisionsberättelse	90
Flerårsöversikt	91
Kvartalsdata	93
Kallelse till årsstämma	95
Adresser	97

» Det är glädjande att vi har uppnått marginalmålet trots recession och lågt ränteläge.«

» Det fortsatta arbetet med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar möjliggjorde resultatförbättringen. «

Europa sid

16

» Bedömning och hantering av operationella risker är en central del i Loomis dagliga verksamhet. «

Riskhantering sid

22

2010

n Intäkterna uppgick till 11 033 MSEK (11 989).

• n Den organiska tillväxten var –1 procent (–3).
• n Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 882 MSEK (837) vilket var en förbättring med 45 MSEK jämfört med föregående år.
• n Rörelsemarginalen (EBITA) steg till 8,0 procent (7,0).
• n Resultatet före skatt uppgick till 759 MSEK (706) och resultatet efter skatt till 496 MSEK (500).
• n Vinsten per aktie var 6,80 SEK (6,85).
• n Rörelsens kassaflöde på 938 MSEK (789) uppgick till 106 procent (94) av rörelseresultatet (EBITA).
• n Föreslagen utdelning 3,50 SEK (2,65) per aktie.

8,0% Rörelsemarginalen (EBITA) ökade till

Nyckeltal

	2010	2009	2008
Koncernen i sammandrag
Intäkter, MSEK	11 033	11 989	11 258
Intäkter, Europa, MSEK	7 024	7 618	7 320
Intäkter, USA, MSEK	4 009	4 372	3 938
Rörelseresultat (EBITA), MSEK	882	837	748
Rörelsemarginal, %	8,0	7,0	6,6
Rörelseresultat (EBIT), MSEK	866	821	733
Resultat per aktie före utspädning, SEK	6,80	6,85	5,80
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	106	94	59
Genomsnittligt antal heltidsanställda	18 466	18 428	19 361

Koncernens intäkter och rörelseresultat (EBITA) 2008–2010

Det här är Loomis

Loomis erbjuder helhetslösningar för värdehantering till finansiella institutioner, detaljhandeln, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Cirka 20 000 medarbetare är verksamma vid över 370 lokalkontor i 13 europeiska länder och i USA.

Loomis tjänsteområden omfattar värdetransporter och kontanthantering. Syftet är att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället.

Loomis marknadsandel i de europeiska verksamhetsländerna uppgår till cirka 28 procent och koncernens marknadsandel i USA bedöms vara omkring 20 procent. Loomis eftersträvar att vara en av de två största aktörerna på respektive geografisk marknad där koncernen är verksam, vilket i de flesta fall har uppnåtts.

Den samlade målsättningen är dessutom ett attraktivt aktieägarvärde byggt på fortsatt tillväxt genom geografisk expansion, tydligt fokus på erbjudande av helhetslösningar, förbättrad intern effektivitet samt ökad lönsamhet med ett starkt kassaflöde.

Loomis tjänsteområden

Värdetransporter

Loomis har cirka 5 900 värdetransportbilar som transporterar kontanter till och från butiker, banker och uttagsautomater. I detta logistiksystem är Loomis uppgift att se till att rätt mängd kontanter finns på rätt plats vid rätt tillfälle.

Kontanthantering

Kontanthantering omfattar arbetet vid Loomis cirka 220 uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna uppräkningssystem sker både uppräkning samt äkthets- och kvalitetskontroll. Centralerna lagerhåller även kontanter så att kunder kan beställa vid behov.

Kontanthantering

anställda på… lokalkontor i… länder 20 000 370

Nordamerika: USA

Europa: Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Österrike.

Historik

1852

Henry Wells och William Fargo grundar Wells Fargo & Co under Kaliforniens guldrusch.

1905

Lee Loomis bildar Cleary Creek Commercial Company, som förser Alaskas gruvarbetare med förnödenheter och återvänder med guld via hundsläde.

1925

Loomis Armored Car Service grundas i Portland, Oregon. Bilen som senare kom att kallas "Old Number One" tillverkas till en kostnad av 8 000 dollar och tas i drift.

1934

Erik Philip-Sörensen bildar Hälsingborgs Nattvakt i Helsingborg, Sverige. Sörensen förvärvar ett antal andra säkerhetsföretag i södra Sverige. Det sammanslagna företaget kallas Förenade Svenska Vakt AB.

1972

Alla företag som ägs av Erik Philip-Sörensen samlas under det gemensamma namnet Securitas.

1981

Securitas delas upp mellan Sörensens två söner. Den internationella verksamheten utvecklas senare till att bli dagens Group 4 Securicor, medan det svenska företaget blir Securitas.

1985

Investment AB Latour blir Securitas nya ägare med fokus på säkerhet.

1989

Securitas inleder sin internationella expansion under Melker Schörlings ledning. Expansionen börjar med förvärv i Norge, Danmark och Portugal.

1991

Securitas AB börsnoteras på Stockholmsbörsen.

1992

Securitas förvärvar Protectas som har verksamhet i nordöstra Frankrike, Schweiz, Österrike och Tyskland.

1993

Securitas genomför förvärvet av Esabe i Spanien.

1994

Securitas Värde AB bildas.

1995

Riksbanken i Sverige börjar outsourca kontanthantering.

1997

Loomis förvärvar Wells Fargo Armored, ett företag som är dubbelt så stort som Loomis, och bildar Loomis, Fargo & Co. Ett nationellt servicenät i USA skapas.

2001

Loomis, Fargo & Co., som är marknadsledare i USA, går samman med Securitaskoncernen. Kontanthanteringsverksamheten i Storbritannien etableras. Securitas omorganiserar från en landsbaserad struktur till en organisation med fem specialiserade divisioner, varav Cash Handling Services blir en.

2004

Securitas förvärvar Valiance och utökar därmed den geografiska täckningen i Frankrike.

2006

Securitas meddelar avsikten att dela upp verksamheten i separata, oberoende och specialiserade säkerhetsbolag. Securitas

Cash Handling Services tar namnet Loomis och börjar etablera en ny identitet.

2007

Loomis avyttrar sin verksamhet Loomis Cash Management Ltd. (LCM) i Storbritannien. Loomis förvärvar Group4Securicor PLC (G4S) värdehanteringsverksamhet i Frankrike samt Brinks kontanthanteringsverksamhet i Storbritannien.

2008

Etablering av dotterbolag i Slovenien. Den 9 december börsintroduceras Loomis på mid cap-listan på NASDAQ OMX Stockholm.

2009

Loomis etablerar ett dotterbolag i Slovakien samt förvärvar inkråmet i det slovakiska värdehanteringsföretaget Fenix.

2010

Loomis förvärvar värdehanteringsföretaget Agency of Security Fenix CIT i Tjeckien.

Vd har ordet

2010 var ett viktigt år för Loomis. Vi uppnådde en rörelsemarginal på 8,0 procent vilket är det mål vi satte upp i början av 2008. Då låg marginalen på 5,3 procent med en nedåtgående trend. Det var en tuff utmaning som vi har klarat av.

Även övriga finansiella nyckeltal utvecklades positivt. Rörelseresultatet (EBITA) ökade från 837 MSEK till 882 MSEK och rörelsens kassaflöde förbättrades till 938 MSEK (789) och uppgick till 106 procent (94) av rörelseresultatet (EBITA). I slutet av november 2010, när vi kände oss säkra på att vi skulle nå marginalmålet, offentliggjorde vi våra nya finansiella och operativa mål, däribland en rörelsemarginal på 10 procent senast 2014.

Det är speciellt glädjande att vi har uppnått marginalmålet och resultatförbättringen trots att en stor del av året präglades av recession och låga räntor på flertalet av våra marknader. Det visar att verksamheten är stabil och bärkraftig, även när de yttre omständigheterna inte är optimala.

Bred resultatförbättring

Resultatförbättringen har skett på bred front och gäller flertalet av de 14 länder där vi är verksamma. Jag vill speciellt nämna UK, Sverige, USA och Frankrike. Verksamheten i UK var efter avyttringen av LCM i slutet av 2007 i kris vilket vi nu rett ut. I Sverige har vi återhämtat oss efter de problem med vissa rutiner som kulminerade i slutet av 2007 och början av 2008 och som gjorde att vi var nära att förlora tillståndet att bedriva värdetransporter. I USA har vi genom intensivt arbete med effektiviseringar förbättrat resultatet samtidigt som konkurrenterna har backat. I Frankrike är den omstrukturering som vi inledde under våren 2010 inte avslutad, men vi är på god väg att uppnå ett tillfredsställande resultat även där.

Den grundläggande orsaken till den breda resultatförbättringen är att vi har fortsatt att lägga stor energi på att förbättra effektiviteten och lönsamheten vid våra 370 lokalkontor, ett arbete som inleddes 2008. Den största skillnaden är den kulturförändring som blivit följden av att enheterna fått ett ökat ansvar för verksamheten och resultatet. Andelen lokalkontor som inte är lönsamma sjunker ständigt och uppgick i skrivande stund till cirka 25 procent. Det är dock en bra bit kvar till det nya målet, högst 15 procent senast 2014.

Arbetet med lokalkontoren är i sin tur en del av strategin för att nå våra marginalmål, som bygger på hörnstenarna "Price-Branch-Risk".

• n "Price" innebär att det pris kunden betalar ska ge oss kompensation för våra kostnader. Prisökningar ska till exempel överstiga våra löneökningar. Genom att vårt varumärke är ett "Premium Brand", vilket bland annat innebär att det står för hög kvalitet och mervärde, ska vi även ta ut ett "Premium Price".
• n "Branch" står för ett kontinuerligt arbete med att öka effektiviteten vid lokalkontoren. En del av det arbetet består av en mer aktiv planering av rutter och bemanning. Men, som tidigare nämnts, spelar också ett större lokalt operativt ansvar och lönsamhetsansvar en stor roll.

n "Risk" innebär att vi hela tiden strävar efter att undvika att våra egna medarbetare och andra utsätts för risk för personskador i anslutning till vår verksamhet samt att det värde vi ansvarar för inte försvinner. Genom att identifiera och på ett bra sätt hantera risker ska vi också hålla riskkostnaderna på en acceptabel nivå.

Återhämtning av marknaden

Marknaden var förhållandevis stabil under 2010, med viss återhämtning under senare delen av året. Efter att i stort sett ha stått still under recessionen, växte marknaden i flera av de länder där vi är verksamma i varierande takt, med upp till 5 procent. Detta trots det låga ränteläget som påverkar värdetransportbranschen negativt, eftersom kundernas incitament för att snabbt transportera och placera kontanterna på räntebärande konton försvagas. Trenden på marknaden är att detaljhandeln i ökad utsträckning söker säkra och effektiva lösningar för sin kontanthantering och att mängden kontanter som cirkulerar fortsätter att öka. I Spanien, Storbritannien och USA har marknaden varit något svagare än i övriga länder där vi är verksamma.

Förnyad strategi

Under 2010 utvecklade och kompletterade vi vår strategi. Förnyelsearbetet, som inleddes under 2008, är visserligen ännu inte helt slutfört, men vi har nått hittills uppsatta mål. Sammantaget innebär den nya strategin att vi fortsätter med effektivitetsförbättringar och kostnadsbesparingar samt till detta lägger tillväxt – både organiskt och genom förvärv – men med ökade marginaler.

Detta förväntas leda till ytterligare höjda marginaler på koncernnivå, trots att vi planerar att etablera oss i nya länder, vilket inledningsvis kan innebära att marginalerna där blir lägre än i koncernen i övrigt. Vår ambition att göra lönsamma förvärv, som stärker vår position i länder där vi redan finns, kommer också att bidra till att förbättra marginalerna.

Den förnyade strategin innebär att vi ska vara nummer ett eller två på de marknader där vi finns och att vi ska fortsätta etableringen i östra Europa men även fylla luckor i västra Europa, i första hand genom förvärv. Ett resultat av Östeuropastrategin är att vi under året har etablerat oss i Tjeckien, genom att förvärva en av de ledande aktörerna. Nytt är att vi avser att etablera oss i Latinamerika under de närmaste åren. Att vi har valt Latinamerika beror bland annat på att kontinenten är kontantintensiv, att den ekonomiska tillväxten är hög i flertalet länder och framförallt att vi har bedömt att det finns behov av ytterligare en stark aktör i flera av länderna.

I vår produktmix ska vi bibehålla våra volymer av CIT (Cash in Transit), vilket är renodlad transport av kontanter, men samtidigt öka vårt fokus på CMS (Cash Management Services), vilket innebär att vi utöver transporten tar hand

»Den nya strategin innebär att vi fortsätter med effektivitetsförbättringar och kostnadsbesparingar samt till detta lägger tillväxt.«

om en större del av kundernas kontanthantering genom att erbjuda helhetslösningar innehållande värdetransporter och kontanthantering. Detta leder till att vi förflyttar oss längre upp i värdekedjan vilket återspeglas i vårt val av förvärvsobjekt. Både i Europa och USA prioriterar vi CIT-verksamheter som har förutsättningar att utvecklas i riktning mot CMS.

Nya finansiella mål

I slutet av 2010 fastställde styrelsen ett antal finansiella mål som vi ska uppnå senast 2014 och en ny utdelningspolicy. De nya målen innebär bland annat, utöver det nya målet för rörelsemarginalen, att rörelsens kassaflöde ska vara minst 85 procent av rörelseresultatet (EBITA) och att skuldsättningsgraden inte ska överstiga 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA). Enligt den nya utdelningspolicyn ska utdelningen ligga på 40-60 procent av nettovinsten.

Det blir en stimulerande utmaning för hela koncernen att under de kommande åren arbeta för att uppnå dessa mål. Eftersom vi har ett lönsamt företag med en organisation, struktur och kostym som är anpassad till verksamheten, och en tydlig strategi och handlingsplan, är jag övertygad om att vi kommer att nå målen. För detta borgar att de som ska göra själva jobbet, våra cirka 20 000 medarbetare i 14 länder, är lojala, kompetenta, fokuserade och väl medvetna om målen.

För att vi ska nå målen är det även viktigt att vi har en gemensam företagskultur som bygger på att alla medarbetare delar våra värderingar. Dessa är:

• n People vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
• n Service vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.
• n Integrity vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Att vi har ett internationellt starkt varumärke som står för trygghet, kunskap, säkerhet och en specialistroll på marknaden, förbättrar förutsättningarna ytterligare. Vi har valt devisen "The undisputed specialist in managing cash in society". Det innebär att vi erbjuder en komplett logistik för att hantera kontanter genom innovativa och säkra lösningar för banker och detaljhandeln. Vi är dessutom den enda stora aktören som enbart arbetar med värdehantering, vilket ger oss möjlighet att helt fokusera på att driva och utveckla vårt huvuderbjudande.

Jag vill tacka alla våra medarbetare för att ni under flera år har tagit aktiv del i det förändringsarbete som nu är på väg in i en ny och mer offensiv fas. Tack för ett fint arbete under 2010 som har lett till det goda utgångsläget inför resten av 2011.

Stockholm i mars 2011

Har kontanter i samhället minskat eller ökat de senaste åren?

Kontanter i samhället har ökat. I Europa har eurosedlar i omlopp ökat med cirka 8 procent per år sedan introduktionen av euron. I USA har volymökningstakten varit cirka 4 procent per år de senaste tio åren.

Specialisten på värdehantering i samhället

Som den obestridde specialisten på effektiv värdehantering utvecklar Loomis kontinuerligt sitt tjänsteutbud. Genom att dra nytta av den tekniska utvecklingen erbjuder Loomis effektiva helhetslösningar.

Vision

Loomis vision är att vara den obestridde specialisten på värdehantering i samhället.

Affärsidé

Loomis affärsidé är att skapa det mest effektiva flödet av kontanter i samhället.

Mål och utdelningspolicy

Loomis övergripande målsättning är att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter genom en uthålligt lönsam tillväxt. För att nå denna målsättning har Loomis följande operationella- och finansiella mål samt utdelningspolicy.

Operationella mål

Loomis strategi för att nå de operationella målen innefattar en ökad marknadsnärvaro, fokusering på helhetslösningar samt en förstklassig verksamhetsstyrning. De operationella målen illustreras nedan:

Finansiella mål

Loomis finansiella mål är:

• n En rörelsemarginal om 10 procent senast 2014,
• n att skuldsättningsgraden inte ska överskrida 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA), och
• n att rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet (EBITA).

Utdelningspolicy

Avsikten är att ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt och att tillämpa en utdelningspolicy som innebär att utdelningsnivån anpassas till strategi, finansiell ställning och andra finansiella mål och risker som styrelsen anser relevanta. Den årliga utdelningen ska motsvara 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt.

Operationella mål

Strategier

För att nå de operationella och finansiella målen arbetar Loomis med följande strategier:

Ökad marknadsnärvaro

Inom Europa och i USA där Loomis är väl etablerat och har en stark ställning, prioriteras organisk tillväxt kombinerat med förvärv av lokala bolag. Loomis ska upprätthålla eller nå positionen som den största eller näst största operatören av värdehantering i de länder där koncernen är verksam.

Som ett led i den ökade marknadsnärvaron ska Loomis etablera verksamhet i fler europeiska länder, med fokus på östra Europa, samt påbörja en etablering i Latinamerika.

Helhetslösningar

Loomis arbetar aktivt med att kontinuerligt utveckla tjänsteutbudet för att leverera ett allt högre värde till kunden och därigenom skapa ökade intäkter. För att på bästa sätt kunna erbjuda effektiva och säkra värdehanteringstjänster utvecklar Loomis integrerade helhetslösningar som innefattar både värdetransport och kontanthantering. Satsningen öppnar för stordriftsfördelar och ökad lönsamhet samtidigt som volymerna inom Loomis värdetransporter upprätthålls.

Förstklassig verksamhetsstyrning

Som ett led i arbetet med att nå en rörelsemarginal om 10 procent senast år 2014 fokuserar Loomis på följande tre områden: Price, Branch, Risk.

Price

Loomis prisstrategiarbete omfattar att:

n Få betalt för det mervärde som levereras tack vare

effektiva värdehanteringstjänster med hög kvalitet.

n Få betalt för den risk som Loomis utsätts för.

Branch

Kostnadseffektivitet är grundläggande i Loomis erbjudande till kunder och i ambitionen att öka effektiviteten i samhällets kontantflöde. Under de senaste åren har Loomis arbetat intensivt med att öka koncernens effektivitet och lönsamhet på såväl central som lokal nivå.

Loomis organisation kännetecknas av långtgående decentralisering. Utpräglat individuella marknader och internationellt skiftande förhållanden kräver kunskap och förståelse på ett lokalt plan. Lokalkontoren har närheten till »God riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer och säkerhet är ett av de centrala kundvärden som koncernen erbjuder.«

beställarna, fokus på kundnytta och anpassade lösningar. Delegerat ansvar för det operativa resultatet ökar förutsättningarna för lönsamhet. En viktig faktor för att behålla och ytterligare förbättra effektiviteten är den decentraliserande styrmodellen i kombination med resultatansvar, lönsamhetsuppföljning samt erfarenhetsutbyten mellan de cirka 370 lokalkontoren.

Risk

Att hantera kontanter är förenat med omfattande risker för såväl medarbetare som egendom. God riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer och säkerhet är ett av de centrala kundvärden som koncernen erbjuder. Loomis tar endast kontrollerbara risker och försöker förhindra ekonomiska förluster och minimera de risker som koncernen valt att acceptera.

Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker. Inom Loomis arbetar över 150 personer med riskhantering på koncern- och landsnivå.

Stor vikt läggs vid utbildning av medarbetarna samt främjande av en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Samtidigt utvecklas kontinuerligt tekniska hjälpmedel för att minska riskerna, exempelvis genom slutna system för värdehantering.

Tillväxt

Loomis samlade strategier för ökad markandsnärvaro, helhetslösningar och förstklassig verksamhetsstyrning ska generera ökade intäkter samt förbättrad marginal.

Effektiva helhetslösningar för samhällets kontantflöde

Lång erfarenhet av värdehanteringstjänster och ett komplett tjänsteutbud gör Loomis till den obestridde specialisten på värdehantering i samhället.

Loomis roll i samhällets kontantflöde

»Loomis är den enda större aktören som är helt specialiserad på värdehantering.«

Loomis tjänsteområden

Loomis är den enda större aktören som är helt specialiserad på värdehantering. Loomis tjänsteerbjudande delas in i värdetransporter och kontanthantering. Idag är värdetransporter Loomis främsta intäktskälla men intäkterna från kontanthantering växer däremot snabbare. I den europeiska verksamheten finns en bra balans mellan intäkter från värdetransporter och kontanthantering. I USA står värdetransporter för en större andel av totala intäkter jämfört med i Europa. Den främsta anledningen till detta är att bankerna inte outsourcat kontanthanteringen i samma omfattning i USA som de gjort i Europa.

Värdetransporter

Loomis transporttjänster används huvudsakligen av banker och handelsföretag som ett led i den totala kontanthanteringen. Över 5 900 värdetransportbilar transporterar varje dygn kontanter till och från butiker, banker, deponeringsboxar och uttagsautomater. I detta logistiksystem ska rätt mängd kontanter finnas på rätt plats vid rätt tillfälle. Loomis förser även kunder med växel och utländsk valuta.

Inom transportverksamheten sker ett ständigt effektiviseringsarbete och utveckling av den tekniska utrustningen. Målet är en ännu effektivare säkerhet och kontroll. I syfte att skapa en så effektiv planering som möjligt av transporternas körsträckor arbetar Loomis med system som optimerar fordonens rutter. Som en del av transportverksamheten utför Loomis även enklare service och underhåll av uttagsautomater. Ett egenutvecklat IT-system kan kopplas direkt mot automaterna, som sedan vid behov själva genererar en serviceorder till lokala servicetekniker.

Kontanthantering

De dagskassor som Loomis värdetransportörer hämtar från detaljhandeln samt de kontanter som hämtas från uttagsautomater och bankkontor hanteras för det mesta vidare vid någon av koncernens cirka 220 uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna maskiner sker uppräkning samt äkthetsoch kvalitetskontroll. Uppräkningscentralerna lagerhåller

Loomis SafePoint®

Deponeringsskåpet Loomis SafePoint® integrerar transporttjänsten med säkra skåp för dagskassor i butiker som komplement till butikernas egna säkerhetslösningar. Loomis ansvarar för den deponerade kassan vilket medför minskad risk för de anställda och ett lägre försäkringsansvar för kunden. Tidpunkten för tömning kan varieras och butikens personal behöver inte medverka. Tjänsten Loomis SafePoint® har vidareutvecklats i flera varianter som anpassats till behoven hos olika kundkategorier, från små handlare till stora kedjor.

kontanter så att kunderna kan beställa efter behov. Genom optimering av flödena minskar behovet av lagerhållning av kontanter hos kunderna.

Helhetslösningar

Genom att Loomis driver ett stort antal uppräkningscentraler kan helhetslösningar erbjudas där effektiv kontanthantering kompletterar värdetransporterna. Därigenom skapas ett effektivare kontantflöde.

En viktig ambition är att erbjuda integrerade lösningar där värdetransporter och kontanthantering kombineras utifrån kundens behov. Dessa lösningar kan exempelvis utgöras av äkthetskontroll av sedlar eller onlinetjänster för beställning av service, framför allt för detaljhandelskunder. I större utsträckning erbjuds nya tekniska lösningar med slutna system från butikens eller bankens kassa till Loomis valv. Loomis kan även ansvara för hela kedjan av tjänster som krävs för väl fungerande uttagsautomater. Dessa tjänster omfattar bland annat kvalitetssortering av sedlar, påfyllning av automater, avstämning av summor, service samt redovisning till ansvarigt bankkontor. Loomis har utvecklat ett prognossystem för uttagsautomater. Detta system ger en prognos av påfyllningsbehovet i uttagsautomaten inklusive kostnaden för påfyllning och lagerhållning av sedlar. Traditionellt har dessa prognoser gjorts genom tidskrävande manuella beräkningar.

För att på ett fullgott sätt kunna leverera säkra och effektiva helhetslösningar krävs volym och bredd på verksamheten. Loomis är därför en av få aktörer som kan erbjuda detta.

Hur påverkar det allmänna ränteläget Loomis verksamhet?

12

Loomis svarar

Ränteläget påverkar kunders incitament att få kontanterna insatta på räntebärande konton. Ett högre ränteläge kommer således att stimulera efterfrågan på värdehanteringstjänster, dels genom mer frekventa transporter dels genom ett ökat intresse för högteknologiska lösningar inom detaljhandeln.

Ekonomisk tillväxt och outsourcing driver marknaden

Loomis erbjuder värdehanteringstjänster i 13 europeiska länder och i USA. Efterfrågan på värdehanteringstjänster ökar i takt med BNP men påverkas även positivt av en ökad outsourcing från banker och handel.

Den tillgängliga marknaden i de länder där Loomis bedriver verksamhet beräknas för närvarande uppgå till cirka 45 miljarder SEK varav Loomis andel är cirka 25 procent. Den potentiella marknaden för outsourcade värdehanteringstjänster i dessa länder beräknas vara drygt 30 procent högre än nuvarande marknad och uppgår till drygt 60 miljarder SEK.

Loomis kunder återfinns främst inom banksektorn och detaljhandeln. Tjänster till bank- och finanssektorn svarar för cirka 60 procent och 40 procent utgörs huvudsakligen av tjänster till detaljhandeln. Fördelningen mellan bank och handel varierar kraftigt mellan länderna. Skillnaderna beror bland annat på att banker i vissa länder av tradition betraktar värdehantering som en del av kärnverksamheten. Spännvidden mellan Loomis kunder är stor, från centralbanker, stora kommersiella banker och operatörer av uttagsautomater till stora detaljhandelskedjor och mindre enskilda butiker.

Marknaden och dess drivkrafter

Marknaden för värdehantering kännetecknas av långsiktigt stabil tillväxt även om de senaste årens lågkonjunktur medfört att intäkterna i vissa marknader minskat. Generellt växer värdehanteringsmarknaden ungefär i takt med BNP och behovet av värdehanteringstjänster följer mängden kontanter som cirkulerar i samhället. I USA har volymökningstakten varit cirka fyra procent per år de senaste tio åren och i Europa cirka åtta procent sedan introduktionen av euron. Kontanter som andel av BNP är relativt konstant i såväl USA som inom euroområdet och det är sannolikt att

Antal installerade automater

n Europa n Nordamerika

kontantmängden således på lång sikt ökar i takt med den ekonomiska tillväxten.

Kontanter används vid cirka 80 procent av alla transaktioner i Europa och vid cirka 60 procent av transaktionerna i USA. I euroområdet görs sex av sju betalningar mellan privatpersoner fortfarande i kontanter och en av fyra vuxna använder enbart kontanter vid inköp. Höga kostnader för elektroniska transaktioner, framför allt för mindre belopp, bidrar till en fortsatt hög kontantanvändning. Kortbedrägerier leder också till en skepsis mot säkerheten vid kortanvändning.

Uttagen från uttagsautomater ökar och antalet automater fortsätter att växa. Även detta innebär möjligheter för värdehanteringsbranschen. På i princip samtliga Loomis marknader svarar uttagsautomater för mer än 50 procent av kontantdistributionen till konsumenterna. I Västeuropa finns cirka 390 000 uttagsautomater och i USA cirka 480 000.

Outsourcing

Värdehanteringsmarknaden växer även till följd av ökad outsourcing bland banker och detaljhandel. Outsourcade transporttjänster är vanligt förekommande på samtliga av Loomis marknader medan outsourcad kontanthantering kommit olika långt bland Loomis verksamhetsländer, vilket ger en stor potential för tillväxt. Det gäller även på marknader där professionella aktörer sedan länge sköter stora delar av värdehanteringen.

Huvudskälen till outsourcad värdehantering är dels kostnadseffektivitet till följd av stordriftsfördelar dels säkerhet.

Marknadspositioner 2010

Land	Marknadsposition
Frankrike	1
Sverige	1
Danmark	2
Finland	2
Norge	2
Schweiz	2
Slovenien	2
Spanien	2
Storbritannien	2
Tjeckien	2
USA	2
Österrike	2
Portugal	3
Slovakien	3

Observera att uppgifterna om Loomis marknadsposition i förhållande till konkurrenterna är Loomis samlade bedömning av såväl interna som externa källor. De källor som Loomis baserat sin bedömning på är bland annat branschstatistik, uppgifter från en oberoende branschförening, ESTA (European Security Transport Association) samt uppgifter från underleverantörer.

Eurosedlar i omlopp

Beträffande stordriftsfördelar är det helt enkelt effektivare att låta uppräkning och kontroll ske vid ett fåtal stora, modernt utrustade enheter med hög automatiseringsgrad än på flera mindre arbetsställen med sämre tekniska resurser. Säkerhetsaspekten för outsourcing bygger på att riskerna minskar för kundens egen personal samtidigt som försäkringskostnaderna sjunker. Dessutom ger stordrift ökade resurser för investeringar inom det säkerhetstekniska området. För samhället i stort ger en koncentration till ett mindre antal uppräkningscentraler en förbättrad effektivitet i samhällets totala kontanthantering.

Helhetslösningar

Helhetslösningar är en ytterligare faktor för tillväxt eftersom kunder i allt större utsträckning efterfrågar integrerade lösningar för hela kedjan i värdehanteringen. Det är framför allt inom detaljhandeln som säkerhet och effektivitet kan förbättras genom att integrera värdetransport och kontanthantering. Det finns ett stort intresse för att förenkla och påskynda kontanthanteringen i syfte att optimera kassaflödet. Ett exempel är det växande intresset för deponeringsskåpet Loomis SafePoint®. Lösningen ökar bland annat butikspersonalens säkerhet, sparar arbetstid och optimerar kassarapporteringen. I takt med nya behov på marknaden utvecklar Loomis mer effektiva och kvalificerade helhetslösningar.

USD sedlar i omlopp

Fortsatt konsolidering

Marknaden för värdehantering präglas av hård konkurrens. I de länder där Loomis är verksamt domineras marknaden av två större, rikstäckande aktörer. Därutöver finns ett antal medelstora samt ett stort antal små lokala aktörer. Produktmixen skiljer sig något mellan de största aktörerna på respektive marknad men gemensamt för dem är att värdetransporter utgör det största tjänsteområdet. Den nuvarande branschstrukturen leder till uppköp av främst mindre bolag och gör fortsatt konsolidering sannolik. Loomis är genom sin storlek och starka position väl rustat att, när tillfälle ges, genomföra förvärv som stärker såväl strategisk som operativ position.

Nära kundrelationer

I takt med en ökad grad av outsourcing blir kunderna mer professionella inköpare av värdehanteringstjänster. Det leder till högre krav på aktörerna vad gäller kvalitet, pris och kontraktslängd. Eftersom ett flertal av Loomis kunder är multinationella är det värdefullt med en etablering i både Europa och USA. Även om all upphandling sker nationellt kan Loomis dra nytta av sin storlek och erfarenhet samt utveckla verksamheten genom benchmarking mellan olika marknader. Loomis decentraliserade struktur innebär att ansvaret för kundrelationerna ligger på lokal nivå eftersom de bästa besluten fattas nära kunderna.

Europa

Bra position för fortsatt tillväxt

Med ett komplett utbud av helhetslösningar inom värdehantering i 13 europeiska länder är Loomis väl positionerat för fortsatt tillväxt.

Marknad

Intäkterna för värdehanteringsstjänster i Loomis europeiska verksamhetsländer, det vill säga Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien och Österrike, uppgår till cirka 25 miljarder SEK varav Loomis marknadsandel är cirka 28 procent. I Frankrike och Sverige är Loomis marknadsledare och i flertalet övriga länder är Loomis nummer två på marknaden (se tabell sidan 14). Loomis intäkter i Europasegmentet som helhet fördelas jämnt mellan banksektorn och detaljhandeln vilka svarar för cirka 50 procent vardera, även om andelarna varierar mellan länderna.

I delar av Europa har de kommersiella bankerna redan outsourcat kontanthanteringstjänsterna. De länder som har nått längst är Finland, Norge, Spanien, Storbritannien och Sverige medan Frankrike, Schweiz och Österrike befinner sig i en tidigare fas.

I Danmark, Portugal, Slovakien, Slovenien och Tjeckien sköter bankerna fortfarande själva större delen av kontanthanteringen.

Efterfrågan på kontanthanteringstjänster stimuleras av föreskrifter från den Europeiska Centralbanken om återcirkulering av eurosedlar. Bestämmelserna ställer hårdare krav på processer inom kontanthantering och har utvecklats för att förbättra kvaliteten och äktheten på de sedlar som är i cirkulation. Reglerna, som successivt införts under tre år, gäller fullt ut från den 1 januari 2011.

Loomis främsta konkurrenter är Group4Securicor (G4S) och i ett fåtal länder även Prosegur. I Frankrike är Brink's den enskilt största konkurrenten. Dessutom finns ett stort antal mindre aktörer. Dessa utgör en potential för konsolidering genom förvärv då de mindre aktörerna ofta saknar resurser för att leva upp till ökade krav på kompetens inom riskhantering och teknikinnehåll i tjänsteutbudet.

Verksamhet

Loomis erbjuder värdetransporter och kontanthantering på samtliga marknader i Europa där företaget är verksamt. I Europa ökar detaljhandelns behov av integrerade lösningar för värdehantering och det finns en ökad efterfrågan på kundanpassade lösningar för uttagsautomater. Loomis ambition är att i ökad utsträckning leverera dessa tjänster i form av helhetslösningar och därigenom kunna ta marknadsandelar från mindre och medelstora aktörer.

I Europa har bankerna sedan en längre tid outsourcat kontanthanteringstjänster vilket medfört att de har fått en förbättrad upphandlingskompetens. Den ökade outsourcingen gynnar Loomis som får ansvara för en allt större del av företagens värdehantering samtidigt som det innebär en viss prispress då kunderna blivit mer erfarna upphandlare.

Omstrukturering i Frankrike

Under året har Loomis franska verksamhet omstrukturerats i syfte att skapa en effektivare organisation. Som ett led i processen utsågs Michel Tresch till operationell direktör samtidigt som Georges López Periago, landschef för Loomis spanska verksamhet, utsågs till tillförordnad landschef för Loomis Frankrike.

Händelser under året

Intäkterna i Europa uppgick till 7 024 MSEK (7 618), vilket motsvarar en minskning med 8 procent. Den organiska tillväxten uppgick till 0 procent. Den negativa organiska tillväxten under 2009, som huvudsakligen var en effekt av den svagare konjunkturen, har nu som helhet stabiliserats på de lägre volymerna. Flertalet av de europeiska länderna visar en positiv organisk tillväxt medan marknadsläget i Storbritannien och Spanien fortsätter att utgöra en utmaning.

Rörelseresultatet uppgick till 689 MSEK (691) och rörelsemarginalen ökade till 9,8 procent (9,1). Det fortsatta arbetet med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar möjliggjorde marginalförbättringen trots att omstruktureringskostnader för den franska verksamheten belastade resultatet.

Expansionen i östra Europa fortsatte under året genom förvärv av värdehanteringsföretaget Fenix i Tjeckien. Förvärvet som genomfördes i oktober kommer att tillföra en årlig försäljning om cirka 90 MSEK. Vidare genomfördes två mindre tilläggsförvärv i existerande marknader, ett i Österrike och ett i Sverige. Dessa förvärv kommer gemensamt att tillföra en årlig försäljning om cirka 6 MSEK.

Prioriteringar 2011

• n Expansion på nya samt inom befintliga marknader i Europa.
• n Höjd lönsamhet genom fortsatt fokusering på Price, Branch, Risk.

Europas intäkter per tjänsteområde 2010

• nVärdetransporter 67%
• nKontanthantering 33%

Nyckeltal Europa

	2010	2009	2008
Intäkter, MSEK	7 024	7 618	7 320
Organisk tillväxt, %	0	–2	2
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1)	689	691	644
Rörelsemarginal, %	9,8	9,1	8,8

1) Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.

Nya lösningar till marknaden

En ny plattare struktur för Loomis verksamhet i USA har gett effektivitetshöjningar och resultatförbättringar under 2010. Nu ligger fokus på utveckling av verksamheten och på att föra nya lösningar till marknaden.

Marknad

Marknaden för värdehanteringstjänster i USA uppskattas till omkring 20 miljarder SEK. De två största aktörerna, Loomis och Brink´s, är de enda som erbjuder rikstäckande tjänster. Ytterligare tre företag, Garda, Dunbar och Pendum, täcker stora delar av landet. Tillsammans har de fem bolagen över 80 procent av marknaden varav Loomis andel uppgår till cirka 25 procent. Utöver dessa finns många mindre aktörer. Kunderna utgörs huvudsakligen av banker och detaljhandel. Drygt två tredjedelar av Loomis intäkter kommer från banksektorn.

Marknaden i USA präglades under året av lågprisbetonad konkurrens från små lokala eller medelstora företag som accepterar lägre marginaler än vad Loomis gör. Volymerna har minskat, till viss del beroende på recessionseffekter men även på grund av förlorade kontrakt till följd av Loomis strategi att prioritera pris och lönsamhet framför volym. Dessutom har många bankers konvertering av uttagsautomater till ny teknik, som innebär inläsning och registrering av checkar, medfört reducerade volymer för Loomis genom färre servicebesök. Konverteringarna är nu i stort sett genomförda.

Konsolideringen av amerikanska värdehanteringsföretag fortsatte under 2010. Loomis har under året förvärvat ett par mindre och ett medelstort bolag.

Verksamhet

Loomis erbjudande till de amerikanska kunderna fortsätter att utvecklas mot ett ökat inslag av helhetslösningar som innefattar både transporter och kontanthantering. Tjänsterna inom kontanthantering stöds av 90 uppräkningscentraler med kapacitet att lagra, sortera och hantera insättningar samt utföra transporter till den amerikanska centralbanken. Loomis ansvarar för ett antal av depåerna för lagerhållning av kontanter hos centralbanken.

Potentialen i USA för helhetslösningar som omfattar kontanthantering till banker och detaljhandel är betydande. Värdetransporter bedrivs redan till stor del genom outsourcing. Däremot är andelen outsourcad kontanthantering betydligt lägre än i Europa och de senaste åren har ökningen varit måttlig. Bankerna sköter fortfarande större delen av hanteringen i egen regi.

Allt eftersom USAs banksektor konsolideras ökar bankernas intresse för kontanthanteringstjänster. Intresset har även ökat till följd av den nya checkläsningsteknologin, där checkar elektroniskt scannas, vilket medfört att volymen av checkar för banker att hantera har minskat markant. Detta gör att många banker har en överkapacitet då hanteringen som historiskt innefattat både checkar och kontanter, nu till större andel omfattar kontanthantering. Denna omställning förväntas leda till att bankerna ser över sina interna kostnader för kontanthantering och i större utsträckning beaktar fördelarna med outsourcing.

Ny organisation har gett resultat

Den organisationsförändring som påbörjades under 2009 och fortlöpte under 2010 har bidragit till den positiva utvecklingen under året. Den nya strukturen med endast tre nivåer: land, tolv distrikt och 170 lokalkontor, har resulterat i en reduktion av administrativa kostnader samtidigt som ett intensivt arbete med ruttplanering och andra effektivitetsförbättrande åtgärder har intensifierats. Dessa samlade åtgärder har medfört minskad övertid och lägre personalkostnader.

Numera har lokalkontoren ett tydligare resultatansvar för medarbetare, investeringar och den dagliga verksamheten. Det centrala USA-kontoret ansvarar för alla supportfunktioner. Utvecklingsarbetet fortsätter, främst ligger fokus på införande av ny teknik i verksamheten och effektivare användning av personalresurser.

Händelser under året

Intäkterna i USA uppgick till 4 009 MSEK (4 372), vilket motsvarar en minskning med 8 procent. Den organiska tillväxten uppgick till -3 procent. Förändrade bränsletariffer påverkade inte signifikant den organiska tillväxten.

Rörelseresultatet uppgick till 296 MSEK (251) och rörelsemarginalen ökade till 7,4 procent (5,7). Den kraftiga marginalförbättringen är ett resultat av de kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar samt den fortsatta strategin att prioritera pris och lönsamhet framför volym.

Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, har under året genomfört fem stycken inkråmsförvärv. Dessa var Hammond Services i Idaho (januari), 1st Armored, Inc. i Michigan (mars), Idaho Armored Services (oktober) i Idaho, Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor i delstaterna Wisconsin och Minnesota (november) samt Luzon Security Services i Oregon (december). Dessa förvärv kommer gemensamt tillföra en årlig försäljning om cirka 12 MUSD.

• n God beredskap för att deltaga i en eventuell fortsatt konsolidering av marknaden.
• n Fortsatt fokus på införande av ny teknik och helhetslösningar till marknaden, t.ex. Loomis Safe-Point®.
• n Fortsatt arbete med kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar.

USA:s intäkter per tjänsteområde 2010

• nVärdetransporter 79%
• nKontanthantering 21%

Nyckeltal USA

	2010	2009	2008
Intäkter, MSEK	4 009	4 372	3 938
Organisk tillväxt, %	–3	–4	6
Rörelseresultat (EBITA), MSEK1	296	251	197
Rörelsemarginal, %	7,4	5,7	5,0

1) Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar.

Ansvarstagande och värderingar – en del av kulturen

För Loomis är ett ansvarsfullt agerande gentemot medarbetare och omvärld inte bara viktigt, det är en förutsättning för koncernens existens. Säkerhet, etik och moral utgör fundamenten i hela verksamheten och det är koncernens grundläggande värderingar som vägleder.

Loomis hanterar en väsentlig del av flödet av kontanter i flertalet av koncernens verksamhetsländer. Det medför ett stort ansvar gentemot både medarbetare, kunder och allmänhet. Dels handlar det om medarbetarnas, kundernas och allmänhetens säkerhet, dels om att en viktig samhällsfunktion utförs så riskfritt och effektivt som möjligt.

Loomis präglas av ett högt riskmedvetande i hela organisationen och detta upprätthålls genom utbildning och utrustning av medarbetarna. Dessutom utvecklar koncernen ständigt nya, innovativa säkerhetslösningar som ger ett mervärde till kunderna.

Eftersom Loomis medarbetare dagligen möter koncernens kunder och det omgivande samhället är det av avgörande betydelse för Loomis framgång att medarbetarna har hög integritet och en stark känsla för etik och moral. Det är också viktigt att ha en solid, gemensam grund av tydliga och konsekventa värderingar som är förankrade i hela organisationen.

Värderingarna utgör ryggraden

Loomis verksamhet bygger på tre grundläggande värderingar; People, Service och Integrity. Under 2009 och 2010 förankrades värderingarna på alla nivåer i koncernen. Värderingarna genomsyrar det sätt på vilket bolag och medarbetare bemöter varandra och omgivningen och kan sammanfattas enligt följande:

• n People Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
• n Service Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.
• n Integrity Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Arbetet med att hålla värderingarna levande fortsätter kontinuerligt, bland annat ingår de som en naturlig del i introduktionen för nyanställda, utbildningar och ledarutveckling.

Uppförandekod vägleder i det dagliga arbetet

Loomis värderingar speglas i koncernens uppförandekod som ger vägledning till medarbetarna i den dagliga, praktiska verksamheten. Koden klargör Loomis åtaganden gentemot medarbetare, kunder och andra intressenter och förankringen påbörjades under våren 2010.

Koden utgörs av tre bärande delar; medarbetare, miljö och affärsetik. För vart och ett av dessa områden finns ett mål.

Åtagande och mål

• n Medarbetare Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare.
• n Miljö Loomis ska minska verksamhetens miljöpåverkan.
• n Affärsetik Loomis ska inte acceptera oetiskt beteende.

Medarbetare

Loomis förhållningssätt genomsyrar även koncernens medarbetarpolicy. Denna policy speglar medarbetarnas stora betydelse för Loomis förmåga att bedriva en framgångsrik verksamhet och för hur koncernen uppfattas av kunder och omgivning. Loomis ambition är att vara ledande i branschen när det gäller att erbjuda en god arbetsmiljö och hög säkerhet. Personalomsättningen i bolaget är fortsatt låg.

Förutom riktlinjer för hälsa och säkerhet betonar policyn även anställdas rätt till facklig verksamhet, lika villkor och frihet från diskriminering samt rätt till anställningsavtal i enlighet med lagstiftning och lokala branschregler.

Kompetensutveckling i flera steg

Loomis lägger stor vikt vid noggrannhet i rekrytering och kontroll av blivande medarbetare. Det är obligatoriskt för alla nyanställda att genomgå grundträning och därefter återkommande vidareutbildningar. Utbildningsprogrammen är anpassade till respektive land och region, liksom till verksamheten och den anställdes roll och position.

För att kunna utveckla nya tjänster och möta nya behov hos kunderna är det viktigt att de medarbetare som arbetar nära kunder får en kontinuerlig kompetensutveckling. Ansvaret för detta är delegerat till respektive landsorganisation.

Performance Management Program infördes i koncernen under 2009. Syftet var att skapa en plattform för hur mål för medarbetarna ska sättas, hur målen ska följas upp och hur medarbetarnas erfarenheter och kunskaper på bästa sätt ska kunna tillvaratas. Under 2010 har programmet byggts på för en metodisk hantering av Succession och Talent Planning inom koncernen. En pilot genomfördes under hösten 2010 och ska efter utvärdering omfatta alla länder under 2011. Syftet med att införa Succession och Talent Planning är att säkerställa ersättarplaneringen för nyckelpositioner samt att finna potentiella kandidater till positioner som behöver bemannas i takt med koncernens tillväxt.

Under året fortsatte även aktiviteterna i Loomis Works Council, ett organ för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare där representanter från samtliga verksamhetsländer ingår. Syftet är att avhandla och informera om gränsöverskridande frågor med speciellt fokus på medarbetar»Eftersom Loomis medarbetare dagligen möter koncernens kunder och det omgivande samhället är det av avgörande betydelse för Loomis framgång att medarbetarna har hög integritet och en stark känsla för etik och moral.«

frågor. Ett ledarskapsprogram som innehåller olika moduler är under utveckling, en modul är färdigställd – Leadership Modul – där handledare har tränats för att kunna genomföra utbildningen i sina respektive länder.

Loomis Integrity Line

Inom Loomis har alla ett gemensamt ansvar för att skapa en säker och trygg arbetsmiljö. Om någon observerar eller misstänker ett oetiskt agerande ska det omedelbart rapporteras. Det behöver inte vara något som berör företaget utan kan lika gärna vara en händelse eller ett agerande som drabbar en enskild individ.

Eftersom öppenhet värderas högt hos Loomis uppmanas alla att i första hand tala med berörda medarbetare och den närmsta chefen om misstankar finns att något inte står rätt till. Vissa omständigheter kan dock försvåra en sådan öppenhet. Det är av den anledningen som Loomis under hösten 2010 införde Loomis Integrity Line.

Miljö

Miljöansvaret spelar en viktig roll i Loomis åtagande gentemot medarbetare, kunder och samarbetspartners. Miljöaspekten blir allt viktigare för kunderna vid sidan om kärnfrågor som säkerhet och kostnadseffektivitet och bolagets arbete präglas av insikten att tjänster och produkter alltid kan förbättras ur miljösynpunkt.

Loomis miljöpåverkan sker främst genom transporter. Därför strävar koncernen efter att köpa in så energieffektiva fordon som möjligt, utan att kompromissa med medarbetarnas säkerhet eller skyddet av kunders egendom. Vid lokalkontoren drivs ett kontinuerligt arbete för att optimera värdetransporternas rutter och minska körsträckor. Det ger positiva effekter för både produktivitet och miljö. Vid ett antal enheter i koncernen pågår utbildning av förare i eco-driving. Dessutom strävar Loomis efter att använda energieffektiva lokaler samt att ta miljöhänsyn vid avfallshantering och inköp.

Affärsetik

Riktlinjerna för affärsetik anger vilka grundläggande regler som gäller för varje medarbetare i upprätthållande av service till kunderna och de verkar i enlighet med Loomis högt ställda krav på etik och moral. Riktlinjerna omfattar hantering av konfidentiell information och skydd av kunders integritet, mutor och korruption, politiska bidrag, insiderregler och konkurrens på lika villkor.

Riskhantering en ständig och viktig process

Väl fungerande rutiner, struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker är en självklar del av Loomis strategi. Riskexponeringen skiljer sig mellan länder och Loomis decentraliserade organisation möjliggör en effektiv bedömning och hantering av riskerna.

För Loomis är ett antal risker direkt kopplade till kärnverksamheten, det vill säga transport och hantering av kontanter. Företagets erbjudande består i att ta över och hantera dessa funktioner och därmed riskerna hos våra kunder. Dessa risker utgör de operationella riskerna och innefattar i huvudsak att kontanter går förlorade på grund av brottslighet, oegentligheter eller bristfällig hantering.

Bedömning och hantering av de operationella riskerna är en central del i Loomis dagliga verksamhet. Varje uppdrag bedöms utifrån lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna vägs mot riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp löpande eftersom förutsättningarna kan förändras.

Lokala förhållanden avgör exponeringen för olika risker och således även hanteringen av riskerna. I vissa länder är kriminalitet ett större problem i ett relativt perspektiv, i andra länder har den tekniska utvecklingen inte nått så långt. Det kräver olika fokus och arbetssätt. Innan Loomis etablerar sig i ett nytt land görs en grundlig riskanalys och bedömning av de risker som finns, operationellt och i den omgivande miljön. Det finns länder där exponeringen för vissa risker är så utmärkande att Loomis väljer att inte etablera verksamhet där.

Mål

Loomis tar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra personskador, ekonomiska förluster och att minimera de risker som accepterats.

Riskstrategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer:

• n Ingen förlust av liv
• n Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet

Förbättringar en ständig process

Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av operationella risker. Enkelt uttryckt handlar det om att upprätta bra rutiner och se till att dessa följs.

Dotterbolagen i Loomis verksamhetsländer ansvarar för att årligen upprätta en riskplan som dels identifierar alla väsentliga och relevanta risker, dels beskriver strategi och planer för att hantera riskerna. Planerna följs upp noggrant både inom respektive nationellt dotterbolag och från koncernens centrala riskfunktion. Rapportering sker även till revisionskommittén.

»Medarbetarna spelar en avgörande

roll för att kontrollera de risker som företaget beslutar att acceptera.«

I samband med att ett kundkontrakt tecknas sker en riskbedömning som väger samman risk och lönsamhet. Dessutom sker regelbundet nya riskbedömningar av befintliga kontrakt.

Loomis har utvecklat verktyg för identifiering, åtgärder och uppföljning av risker, så som riskmatriser. I en matris placeras olika risker in efter två kriterier, dels efter hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels efter hur allvarlig konsekvensen på verksamheten blir om den inträffar. Sådana matriser konstrueras såväl i varje land som på koncernnivå.

Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" för att åstadkomma förbättringar och upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Koncernens riskhantering granskas även regelbundet av externa säkerhetskonsulter.

Sammanlagt arbetar cirka 150 personer med operationell riskhantering på koncern- och landsnivå.

Etik och moral som drivkraft

Medarbetarna spelar en avgörande roll för att kontrollera de risker som företaget beslutar att acceptera. Stor vikt läggs därför vid utbildning av medarbetarna samt främjande av en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Utbildning säkerställer att medarbetare på alla nivåer förstår och kan hantera de risker som är förknippade med verksamheten.

Parallellt med detta pågår ett löpande arbete för att minska riskerna med hjälp av ny och förbättrad teknik, exempelvis ökad användning av slutna system. Företaget har ett omfattande försäkringsskydd, som täcker den övervägande delen av alla förluster.

Bolagsstyrning

Loomis ställer höga krav på bolagsstyrning. Det primära målet för bolagsstyrningen är att skapa en struktur som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker och som samtidigt utgör en bra grund för att skapa värde och tillgodose avkastningskrav på investerat kapital. För att uppnå detta har Loomis skapat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning.

Efterlevnad av Svensk kod för bolagsstyrning

Loomis AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 2008 är noterat på NASDAQ OMX Stockholm. Utöver de regler som följer av lag eller annan författning tillämpar Loomis Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen 6 kap. 6§ och kapitel 10 i Koden.

Den enda avvikelsen från Koden som Loomis valt att göra är att enbart ha två styrelseledamöter i bolagets revisionskommitté, istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.3 i Koden. Loomis motivering är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att hantera bolagets risk- och revisionsfrågor eftersom ledamöterna besitter en lång erfarenhet inom dessa områden från andra börsbolag.

Organisation av bolagsstyrning

Figuren visar Loomis organisation för bolagsstyrning. Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamheten på fyra nivåer i organisationen.

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com.

Årsstämma

Årsstämman 2010 i Loomis AB (publ) hölls den 29 april 2010 i Stockholm. Vid årsstämman, som är bolagets högsta beslutande organ, ges samtliga aktieägare möjlighet att utöva sitt inflytande. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att deltaga på stämman och rösta för samtliga sina aktier. Aktieägare som själva inte har möjlighet att närvara kan låta sig företrädas genom ombud. Vid årsstämman behandlas bland annat frågor som rör ändring av bolagsordning, disposition av bolagets vinst, ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör, styrelsearvoden och riktlinjer för ersättningar till verkställande direktör och övriga ledande befattningshavare samt val av revisorer.

Loomis ABs aktiekapital bestod per den 31 december 2010 av 3 428 520 st A-aktier och 69 583 260 st B-aktier. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Loomis ABs största aktieägare och aktieägarstruktur per den 31 december 2010 framgår av nedanstående tabell.

Största aktieägare den 31 december 2010

			Andel
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
SäkI AB	1 728 520	391 808	2,9	17,0
Melker Schörling AB	900 000	5 400 300	8,6	13,9
Investment AB Latour	800 000	4 618 000	7,4	12,1
Swedbank Robur fonder		3 998 384	5,5	3,8
SEB Investment Management AB		3 666 891	5,0	3,5
UBS AG LND IPB SEGRE GATED CLIENT A		3 440 981	4,7	3,3
Didner & Gerge Fonder AB		2 871 154	3,9	2,8
Skandia fonder		1 864 812	2,6	1,8
Afa Försäkring		1 787 543	2,4	1,7
Carlson fonder AB		1 718 798	2,4	1,7
De 10 största ägarna	3 428 520	29 758 671	45,5	61,7
Övriga utländska ägare		23 345 960	32,0	22,5
Övriga svenska ägare		16 478 629	22,6	15,9
Totalt	3 428 520	69 583 260	100,0	100,0

Valberedning inför årsstämman 2011

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande års-

Styrelsens sammansättning

stämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisionskommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Valberedningen utgörs av icke styrelseledamöter. Årsstämman 2010 valde nedanstående valberedning:

Valberedning

Valberednings medlem	Företräder	Ny/ omval	Oberoende mot större aktieägare
Gustaf Douglas (ordf)	SäkI AB och Invest ment AB Latour	omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	omval	Ja
Per-Erik Mohlin	SEB Fonder/SEB Trygg Liv	omval	Ja
Lars Rosén	Länsförsäkringar	omval	Ja

Stämman 2010 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2011, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com

Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis ABs valberedning. Ett valberedningsmöte har hållits under 2010.

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

närvaro

Loomis sex stämmovalda styrelseledamöter framgår av tabellen nedan. Vid varje styrelsemöte deltar även bolagets vice VD Jarl Dahlfors samt, i egenskap av styrelsens sekreterare, advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer Swartling Advokatbyrå). I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, tjänstemän från koncernen.

Oberoende

En majoritet av styrelseledamöterna (5 av 6) valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Fyra av sex ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således valberedningens bedömning att den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden.

Styrelseledamot	Invald	Styrelse arvode (SEK )	Kommitté arvode (SEK )	Styrelse möten (10 st)	Ersättnings kommitté (3 st)	Revisions kommitté (6 st)	Oberoende mot större aktieägare	Oberoende mot bolaget
Alf Göransson (Ordf)	2007	400 000	75 000	10	3	-	Ja	Ja
Lars Blecko ( VD)	2008	-	-	10	-	-	Ja	Nej
Signhild Arnegård Hansen	2010	200 000	-	81	-	-	Ja	Ja
Marie Ehrling	2009	200 000	50 000	10	-	6	Ja	Ja
Jan Svensson	2006	200 000	25 000	10	3	-	Nej	Ja
Ulrik Svensson	2006	200 000	100 000	10	-	6	Nej	Ja

Signhild Arnegård Hansen ersatte Jacob Palmstierna efter årsstämman 2010. Jacob Palmstierna medverkade på de två första styrelsemötena.

Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidan 30.

Styrelsens arbetsformer och ansvar

I enlighet med den svenska aktiebolagslagen ansvarar styrelsen för koncernens organisation och förvaltning och utser VD och koncernchef, revisionskommitté och ersättningskommitté.

Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till VD och koncernchef. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.

Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Arbetsordningen innefattar även en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regelverk. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och att säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens arbete under 2010

Under helåret 2010 höll styrelsen totalt tio möten, varav ett per capsulam möte, två per telefon och ett konstituerande möte.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

• strategi för verksamheten,
• delårsrapporter och årsredovisning,
• presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2011 samt fastställande av budget för 2011,
• investeringar och förvärv av verksamheter,
• riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor,
• genomgång och fastställande av bolagets policys och instruktioner,
• revisionsfrågor,
• finansiering,
• skatt och
• årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Revisionskommittén

Styrelsen har tillsatt en revisionskommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen samt att ge rekommendation avseende fastställelse. Revisionskommitténs arbete omfattar även ett stort fokus på riskhantering i samband med uppräkningsverksamheten och att skapa riskmedvetenhet i koncernen. Arbete regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

• följa upp bolagets ekonomiska rapportering,
• följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring,
• följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning,
• följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
• utvärdera och följa upp revisorernas oberoende.

Kommittén presenterar sina slutsatser och förslag för styrelsen inför styrelsens beslutsfattande. I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson och Marie Ehrling vilka båda betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom medverkar bolagets revisorer, VD och ekonomidirektör. I samband med föredragande av särskilda frågor deltar, vid behov, riskchef, ansvarig för business control, ansvarig för financial control eller ansvarig för bolagets treasuryavdelning. Under 2010 hade kommittén totalt sex möten, varav ett per telefon.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill har ersättningskommittén till uppgift att följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar för ledande befattningshavare och att följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om samt gällande ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson (Ordf) och Jan Svensson. Under 2010 hölls totalt tre möten i ersättningskommittén.

Revisorer

Årsstämman 2010 valde PricewaterhouseCoopers AB, med Anders Lundin som huvudansvarig revisor, till externa revisorer för en period om fyra år.

Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisionskommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisionskommittén och presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom informerar revisorerna årligen styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna deltar även vid årsstämman och presenterar där sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Under året har revisorerna träffat styrelsen utan närvaro från bolagets ledning.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen och Revisionsstandard i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har arvode utgått enligt nedan tabell:

REVISIONSARVODEN OCH ERSÄTTNING (PwC)

	Koncernen			Moderbolag
MSEK	2010	2009	2008	2010	2009	2008
Revisionsuppdrag	10	12	12	3	3	3
Andra uppdrag	5	7	5	3	4	1

För ytterligare information om revisionsarvoden och övriga ersättningar se not 10.

För en mer utförlig presentation av huvudansvarig revisor Anders Lundin, se sidan 30.

Loomis koncernledning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för att verksamheten i Loomis drivs i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som fastställts av styrelsen för Loomis AB. Koncernledningen bestod 2010 av VD, tillika koncernchef, samt fyra ledande befattningshavare. För ytterligare uppgifter om koncernledningen hänvisas till sidan 31.

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor

Beslut om riktlinjer avseende lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare fattas av årsstämman efter förslag av styrelsen.

Beslut om sådana riktlinjer togs vid årsstämman 2010. Ersättning till VD och övrig koncernledning utgörs av fast lön, rörlig lönedel, pension och övriga förmåner. Den rörliga lönedelen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller dotterbolag) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. För VD är den rörliga lönedelsersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Tem Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för VD och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Incitamentsprogram

Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman 2010 igenom en vidareutveckling av de befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogrammen till att även omfatta en aktierelaterad del. Årsstämman 2010 beslutade även om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i incitamentsprogrammet. Styrelsen har beslutat att föreslå att årsstämman 2011 fattar ett liknande beslut.

I likhet med gällande incitamentsprogram kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2013. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2013. Loomis AB kommer inte emittera några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm. Införandet av incitamentsprogrammet möjliggör för chefer inom Loomis att på sikt bli aktieägare i Loomis AB och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer.

För ytterligare information kring ersättning till VD och övrig ledning se not 11.

Styrelsens rapport om intern kontroll och riskhantering

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för intern kontroll och riskhantering. Denna rapport har upprättats i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning samt Årsredovisningslagen och är därför begränsad till intern kontroll över den finansiella rapporteringen. För Loomis är dock intern kontroll en större fråga och innefattar även operativ riskhantering varvid detta område kommenteras till viss del i rapporten.

Intern kontroll

Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken att misslyckas med att nå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.

Finansiell rapportering – Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll avseende finansiell rapportering, som tidigare utfördes av en separat funktion för intern kontroll, drivs numera av koncernens finansfunktion. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar och ska överse och kontrollera att koncernen har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk. Ansvaret för tillämpning av lagar och regler, efterlevnad av koncernens rutiner och procedurer samt intern kontroll åligger dock respektive dotterbolag och landschef.

Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar vidare för planering och uppföljning av de externa revisorernas arbete. Detta innebär att iakttagelser och rekommendationer från de externa revisorernas arbete analyseras och diskuteras med berörda dotterbolag inom koncernen, eventuella åtgärdsplaner kommuniceras till ansvariga vilka vidtar erforderliga åtgärder som därefter följs upp.

Finansfunktionens arbete med intern kontroll bygger på en årlig arbetsplan som godkänns av revisionskommittén. Resultatet av finansfunktionens arbete rapporteras till revisionskommittén fyra gånger per år eller oftare om så erfordras.

Operativ riskhantering – Att hantera kontanter i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operativ riskhantering utgör en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Av den anledningen har Loomis, vid sidan av ovanstående beskrivna process för intern kontroll över finansiell rapportering etablerat en riskfunktion som arbetar med operationell riskhantering. Denna funktion har utvecklat en god förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

Kunskapen om risker ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de operationella risker som bolaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande

roll. Loomis strategi för operationell riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

• Ingen förlust av liv, och
• Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp kontinuerligt, detta eftersom omvärlden hela tiden förändras. Samtliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett heltäckande riskregister. Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen med dess dotterbolag aktivt ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida möjligheter och risker samt utformar koncernens strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har det dagliga ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation. Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Det finns processer för att säkerställa att koncernledningen och styrelsen löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister. Under året har den koncerngemensamma riskfunktionen stärkts upp med en Group Cash Auditor som fokuserar på att följa upp och kontrollera koncernens uppräkningsverksamhet. Se sidan 22 för mer information om koncernens riskarbete.

Kontrollmiljö

Kontrollmiljön skapar grunden för intern kontroll genom att forma den kultur och de värderingar som Loomis verkar utifrån. Denna del av den interna kontrollstrukturen inkluderar organisationens ledarstil, gällande värdegrunder samt hur befogenheter och ansvar kommuniceras och dokumenteras i styrande dokument som interna policys och instruktioner. Styrelsen har antagit ett antal policys för Loomis centrala områden vilka utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Efterlevnad av respektive policy säkerställs genom den uppföljning som sker av koncernledningen och koncernens finansfunktion. Nedanstående punkter beskriver i korthet Loomis antagna policys och interna styrdokument:

• Uppförandekod: har till syfte att säkerställa att koncernens bolag upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard.
• Finanspolicy: innehåller riktlinjer för att uppnå en transparent, sammanhängande och korrekt finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
• Internet- och IT-policy: innehåller generella principer för hur koncernbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.
• Informationssäkerhetspolicy: innehåller ett övergripande ramverk med syfte att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
• Insiderpolicy: verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och fastställer rutiner för perioder då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till) Loomis AB är förbjuden. Policyn är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda.
• Kommunikationspolicy: Syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller de krav som ställs på informationsgivning till aktiemarknaden.

Loomiskoncernen utgör en relativt platt och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegering finns dokumenterad i en attestordning, vilken ger klara instruktioner till chefer på samtliga nivåer.

Kompetens och förmåga hos koncernens medarbetare betonas med fortlöpande utbildning, praktik och utveckling som aktivt uppmuntras.

Riskbedömning

Koncernens finans- respektive riskfunktion har ansvaret för att säkerställa att det inom varje dotterbolag finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Landschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett system för hantering av företagsövergripande risker, som kontinuerligt utvecklas, vilket är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, oavsett vilken typ av risk som avses. Den årliga riskanalysen och resulterande riskregister koordineras och underhålls på koncernivå.

Utöver detta utförs dessutom rutinmässigt genomgångar av affärsrisker och riskbedömningar inom hela koncernen. Det finns processer för att säkerställa att koncernledning och styrelse löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister. För mer information om operationell riskhantering hänvisas till sidan 22.

Kontrollaktiviteter

Kontrollaktiviteter inkluderar metoder och aktiviteter för att säkerställa efterlevnad av fastställda riktlinjer och policys samt riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter. Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är:

Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför årligen en självutvärdering (Loomis Self Assessment) avseende insikt i och efterlevnad av koncernens centrala policys och riktlinjer. Koncernens externa revisorer gör en validering av den genomförda självutvärderingen. För att möjliggöra jämförelser mellan länder samt förändringar i specifika länder sammanställs resultatet dels på koncerndels på landsnivå. Avsteg från policys och riktlinjer rapporteras skriftligen. Rapporten innehåller planerade åtgärder för att komma till rätta med eventuella avvikelser och en deadline för när åtgärderna ska ha genomförts. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledning samt för koncernledningen och revisionskommittén.

Internkontrollaktiviteter – Loomis har sedan ett antal år tillbaka byggt upp ett ramverk och en metodik med syfte att granska och följa upp intern kontroll inom koncernen. Loomis kontrollaktiviteter består primärt i att:

• Utveckla och följa upp koncernens självutvärderingsmetodik (Loomis Self Assessment Tool).
• Utveckla koncernens övergripande policys och riktlinjer och säkerställa dotterbolagens efterlevnad därav.
• Stödja koncernledningen inom beslut om och vid uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt vid övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.
• Ansvara för bolagets insyns- och compliance ärenden för koncern och dotterbolag.
• Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliancerelaterade områden.

Finansiell uppföljning – Controllers på samtliga nivåer inom koncernens bolag har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala controllers ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.

Letter of representation – Koncernen har ett system för bekräftelse av bokslutet där operativa landschefer och controllers vid årsskiftet undertecknar ett intyg, ett så kallat Letter of representation, i vilket de bekräftar att koncernens policies och riktlinjer följts samt att rapportpaket ger en sann och rättvisande bild av den finansiella ställningen.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen, en fristående, global riskfunktion som ansvarar för att ge Loomis möjligheter att ta och kontrollera de risker som är nödvändiga för att Loomis strategier ska kunna förverkligas och mål uppnås. Riskfunktionen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv och hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt fem personer inklusive en riskchef som rapporterar till VD tillika Koncernchef samt revisionskommittén.

Loomis mäter, rapporterar och följer upp verksamhetens risker dagligen. Kontrollerna sköts av separata funktioner. Därutöver förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

Information och kommunikation

Information och kommunikation är nödvändiga för att internkontrollsystem ska fungera väl. I Loomis finns ett verktyg för kommunikation som fortlöpande utvecklas för att säkerställa att samtliga medarbetare ges tydliga mål och blir medvetna om de parametrar som utgör vedertagen affärspraxis. Detta ger en tydlig definition av koncernens syfte och mål, ansvarsskyldighet och ramarna för tillåtna aktiviteter för de anställda. Loomis har även utarbetat rutiner och informationssystem i syfte att förse styrelsen med tillförlitliga rapporter om verksamhetens resultat i relation till fastställda mål.

Koncernen är helt fokuserad på att skapa mervärde för aktieägarna, vilket inkluderar att förse investerare med finansiell information av hög kvalitet.

Övervakning

Loomis styrelse, VD och övrig koncernledning övervakar den interna kontrollen över finansiell rapportering.

Arbetsmoment som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

• Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
• Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar.

En revisionskommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.

Styrelsen utvärderar årligen koncernens behov av att införa en formell internrevisionsfunktion. Styrelsens bedömning är att det arbete som utförs av koncernens finansfunktion inom intern kontroll över finansiell rapportering, tillsammans med koncernens övriga delar av intern kontroll som beskrivits i denna rapport, möjliggör en välfungerande struktur för uppföljning och i praktiken fungerar som en interrevisionsfunktion.

Koncernledningen genomför resultatuppföljning genom ett detaljerat rapporteringssystem baserat på en årlig budget med regelbundna verksamhetsavstämningar mot faktiska resultat, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckelfaktorer och sedvanlig prognostisering. Denna rapportering granskas även av styrelsen.

Revisionskommittén granskar årsredovisningen och delårsrapporterna innan den rekommenderar styrelsen att publicera rapporterna. Revisionskommittén diskuterar särskilt väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisionskommittén övervakar även de externa revisorernas kvalitet och oberoende.

Stockholm den 11 mars 2011

Alf Göransson Jan Svensson Ulrik Svensson

Ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot

Marie Ehrling Signhild Arnegård Hansen Lars Blecko Styrelseledamot Styrelseledamot Koncernchef och

verkställande direktör

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Loomis AB (publ.), org.nr 556620-8095

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2010 (på sidorna 23-29) och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt uttalande om att bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget. Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 11 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Styrelse

Alf Göransson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009.

Född: 1957

Utbildning: Internationell ekonomi vid Göteborgs universitet

Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, Koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, Affärsområdeschef Cardo Rail 1998– 2000, VD Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998.

Andra uppdrag: Styrelseledamot samt VD och koncernchef i Securitas AB. Styrelseledamot i HEXPOL AB och Axel Johnson Inc., USA.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 6 000 (privat)

Övrig info: Oberoende

Lars Blecko

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2008, VD och koncernchef Loomis AB sedan 2008.

Född: 1957

Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet

Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 2 000 (privat)

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 261 512

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till bolaget.

Signhild Arnegård Hansen

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2010.

Född: 1960

Utbildning: B.Sc (HR) vid Stockholms Universitet samt Poppius Journalistskola

Erfarenhet: Ordförande Svenskt Näringsliv 2007–2010, VD Svenska LantChips AB 1992–2006.

Andra uppdrag: Styrelseordförande i Svenska LantChips AB, Utah Chips Corporation och Fritt Näringsliv/Timbro. Styrelseledamot i SEB AB, Innventia AB, IFN, ESBRI,

IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Lunds Universitet, Magnora AB, Konung Carl XVI Gustafs Insamlingsstiftelse, TABD (TransAtlantic Business Dialogue) och Svensk-Amerikanska Handelskammaren NY.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0

Övrig info: Oberoende

Revisor

Anders Lundin PricewaterhouseCoopers AB

Född: 1956

Auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Huvudansvarig revisor från och med 2006.

Andra revisionsuppdrag: AAK AB, AB Elextrolux, AB Industrivärden, Husqvarna AB, Melker Schörling AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0

Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Ulrik Svensson Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Född: 1961

Utbildning: Civilekonom

Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines 2003–2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003, Controller/ CFO inom Stenbeckgruppens utländska telecomsatsningar

1992–2000. Andra uppdrag: VD i Melker

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 1 400 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Jan Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006.

Född: 1956

Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom vid Handelshögskolan i Stockholm

Erfarenhet: VD i AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.

Andra uppdrag: VD och koncernchef i Investment AB Latour sedan den 1 januari 2003. Styrelseordförande i Fagerhult AB och Neder-

man Holding AB. Styrelseledamot i Oxeon AB.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 2 000 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare.

Marie Ehrling

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2009.

Född: 1955 Utbildning: Civilekonom vid Han-

delshögskolan i Stockholm Erfarenhet: VD för Telia So-

nera Sverige AB 2003–2006. Vice koncernchef SAS koncernen och chef för SAS Airlines. Informationssekreterare vid Finans- och utbildningsdepartementet. Finansanalytiker på Fjärde AP-fonden.

Andra uppdrag: Vice styrelseordförande i Nordea Bank AB. Styrelseledamot i Securitas AB, Oriflame Cosmetics SA, Schibsted ASA, Safe Gate AB, Centre for Advanced Studies of Leadership Handelshögskolan i Stockholm, World Childhood Foundation och Business Executives Council IVA.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 800 (privat) Övrig info: Oberoende

Koncernledning

Lars Blecko

VD och koncernchef Född: 1957

Anställd: 2008

Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet.

Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 2 000 (privat) Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 261 512

Jarl Dahlfors

Vice VD och landschef USA Född: 1964

Anställd: 2007

Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet.

Erfarenhet: CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management, Price Waterhouse.

Andra uppdrag: Styrelseledamot och delägare i Amfitrite Asset Management AB.

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 150 000 (privat) Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 261 512

Georges López Periago

Landschef Spanien och tillförordnad landschef Frankrike Född: 1965

Anställd: 1985

Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget.

Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS.

Andra uppdrag: - Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 71 532

Ashley Bailey

Född: 1964 Anställd: 2007

Utbildning: ACMA, internationell ekonomi.

Erfarenhet: Extern konsult i samband med avveckling av LCM, CFO i DHL Freight UK & Irland, VD i Pitney Bowes Management Services UK & Irland.

Andra uppdrag: -

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 0

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 183 059

Landschef Storbritannien

Kenneth Högman

Direktör för affärsutveckling Född: 1957

Anställd: 1978

Utbildning: Ingenjör, diverse chefsutbildningar i Securitaskoncernen.

Erfarenhet: Regionchef Securitas CHS Nordic, VD Securitas CHS Sverige.

Andra uppdrag: -

Aktier i Loomis den 31 dec 2010: 5 000 (privat)

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2010: 217 927

Aktien

Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008.

Kursutveckling för Loomis och Börsen

Loomis B-aktie steg under 2010 med 29 procent till 101 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 21 maj med 72,25 SEK, och högsta slutkurs den 29 december med 101,50 SEK. Börsvärdet för B-aktierna uppgick vid årsskiftet till 7 028 MSEK (5 445). OMX Stockholm steg under 2010 med 23 procent, vilket innebar att Loomisaktien utvecklades bättre än börsen som helhet.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 2,65 SEK (2,25), uppgick till 32 procent (65) under 2010. Totalavkastningen för Stockholmsbörsen, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2010 till 27 procent.

Omsättning

Införandet av EUs MiFiD direktiv har förändrat strukturen för aktiehandeln i Europa. I och med att en aktie nu handlas på flera marknadsplatser än de börser där den är noterad, har handeln blivit mer fragmenterad, samtidigt som den totala omsättningen har ökat i många aktier. Loomisaktien omsätts nu inte längre bara på NASDAQ OMX Stockholm utan också på flera andra marknadsplatser. Dock svarar Stockholmsbörsen för majoriteten av handeln, under 2010 skedde 65 procent (80) av omsättningen i Stockholm.

Den totala omsättningen i Loomisaktien uppgick till 75,8 miljoner aktier (124,4), vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om 322 443 aktier per dag (495 702). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 109 procent (179) under 2010.

Aktiekapital

Vid utgången av 2010 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 365 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 69,6 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5,00 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid året slut till 42,78 SEK (42,85).

Teckningsoptionsprogram

På extra bolagsstämma i februari 2009 fattades beslut om införande av teckningsoptionsprogram riktat till ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Totalt 83 ledande befattningshavare deltar i programmet. Teckningskursen har fastställts till 72,50 SEK och teckning av aktier kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Teckningsoptionsprogrammet kan, vid full teckning och fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner, medföra att aktiekapitalet ökar med högst 12 775 000 SEK. Sammantaget kan programmet ge en total utspädningseffekt om maximalt cirka 3,38 procent i förhållande till kapitalet och cirka 2,40 procent i förhållande till röstetalet vid full utspädning.

Utdelning och utdelningspolicy

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara cirka 40–60 procent av koncerns resultat efter skatt.

För räkenskapsåret 2010 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 3,50 SEK (2,65) per aktie. Förslaget motsvarar cirka 51 procent (39) av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på cirka 3 procent (3).

Ägarförhållanden

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december till 20 170 (22 151). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 45,5 procent (51,0) av kapitalet och 61,7 procent (65,6) av rösterna. Huvudägarna SäkI AB, Melker Schörling AB och Investment AB Latour kontrollerade tillsammans 19,0 procent (19,7) av kapitalet och 43,0 procent (43,6) av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 63,3 procent (69,3) av kapitalet och 74,2 procent (78,4) av rösterna, medan det utländska ägandet uppgick till 36,7 procent (30,7) av kapitalet och 25,8 procent (21,6) av rösterna.

Index, kortnamn och ISIN-kod

Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

Största ägare den 31 december 2010

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
SäkI AB	1 728 520	391 808	2,9	17,0
Melker Schörling AB	900 000	5 400 300	8,6	13,9
Investment AB Latour	800 000	4 618 000	7,4	12,1
Swedbank Robur fonder		3 998 384	5,5	3,8
SEB Investment Management AB		3 666 891	5,0	3,5
UBS AG LND IPB Segretated client A		3 440 981	4,7	3,3
Didner & Gerge Fonder AB		2 871 154	3,9	2,8
Skandia fonder AB		1 864 812	2,6	1,8
Afa Försäkring		1 787 543	2,4	1,7
Carlson Fonder AB		1 718 798	2,4	1,7
De 10 största ägarna	3 428 520	29 758 671	45,5	61,7
Övriga utländska ägare		23 345 960	32,0	22,5
Övriga svenska ägare		16 478 629	22,6	15,9
Totalt	3 428 520	69 583 260	100,0	100,0

Ägarstruktur den 31 december 2010 Nyckeltal

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	19 176	3,3	2,3
1 001–5 000	632	2,0	1,4
5 001–10 000	87	0,9	0,6
10 001–100 000	177	8,6	6,0
100 001–	98	85,3	89,7
TOTALT	20 170	100,0	100,0

Källa: Euroclear Sweden AB

Analytiker som följer Loomis

Bolag	Analytiker	Telefon
ABG SC	Henrik Vikström	08-566 286 10
ABG SC	Jesper Wilgodt	08-566 286 31
CA Chevreux	Niklas Kristoffersson	08-723 51 74
Carnegie	Michael Löfdahl	08-676 86 77
Danske Markets	Peter Trigarszky	08-568 805 57
Deutche Bank	Jose-Francisco Ruiz	+34 91 33 55 948
Erik Penser	Lars Norrby	08- 568 80 557
HB Captial Markets	Anders Tegelback	08-701 52 96
Nordea Markets	Johan Grabe	08-534 91 272
SEB Enskilda	Stefan Andersson	08-522 29 657
UBS	Olof Cederholm	08-45 373 06
Ålandsbanken	Mikael Lassén	08-791 48 27

	2010	2009	2008
Resultat per aktie, SEK1)	6,80	6,85	5,80
Utdelning, SEK	3,502)	2,65	2,25
P/E-tal	14,9	11,4	11,4
Eget kapital per aktie, SEK	42,78	42,85	40,76
Börskurs den 9 december 2008, SEK	e/t	e/t	58,75
Börskurs den 31 december, SEK	101,00	78,25	49,00

Källa: Euroclear Sweden AB

1) Antal utestående aktier uppgår till 73 011 780.

2) Föreslagen utdelning är 3,50 SEK per aktie. Vid utgången av 2010 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 3,5 procent.

Innehållsförteckning koncernens och moderbolagets räkningar och noter

	Förvaltningsberättelse	35
	Koncernens resultaträkning	39
	Koncernens balansräkning	40
	Koncernens rapport över förändringar
i eget kapital		41
	Koncernens kassaflödesanalys	42
Not 1	Allmän information	43
Not 2	Sammanfattning av viktiga
	redovisningsprinciper	43
Not 3	Definitioner, beräkning av nyckeltal
	och valutakurser	49
Not 4	Kritiska uppskattningar
	och bedömningar	49
Not 5	Händelser efter balansdagen	51
Not 6	Finansiell riskhantering	51
Not 7	Transaktioner med närstående	55
Not 8	Segmentsinformation	55
Not 9	Intäkternas fördelning	57
Not 10	Rörelsens kostnader	57
Not 11	Personal	58
Not 12	Avskrivningar och nedskrivningar	61
Not 13	Finansiella intäkter och kostnader,
	netto	61
Not 14	Inkomstskatt	62
Not 15	Förvärv och avyttringar av
	dotterbolag samt prövning av
	nedskrivningsbehov	64
Not 16	Goodwill	66
Not 17	Förvärvsrelaterade immateriella
	tillgångar	66
Not 18	Övriga immateriella tillgångar	67
Not 19	Materiella anläggningstillgångar	68
Not 20	Räntebärande finansiella
	anläggningstillgångar	69
Not 21	Övriga långfristiga fordringar	69
Not 22	Kundfordringar	69
Not 23	Övriga kortfristiga fordringar	70
Not 24	Förutbetalda kostnader och
	upplupna intäkter	70
Not 25	Räntebärande finansiella
	omsättningstillgångar	70
Not 26	Likvida medel	70
Not 27	Eget kapital och totalresultat	71
Not 28	Låneskulder	72
Not 29	Avsättningar för skadereserver	72
Not 30	Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
	Övriga avsättningar	73
Not 31	Upplupna kostnader och	75
Not 32	förutbetalda intäkter	75
Not 33	Övriga kortfristiga skulder	75
Not 34	Ansvarsförbindelser	76
Not 35	Ej kassaflödespåverkande poster	77

	Moderbolagets resultaträkning	78
	Moderbolagets balansräkning	79
	Moderbolagets kassaflödesanalys	80
	Moderbolagets förändringar i eget kapital	81
Not 36	Sammanfattning av viktiga
	redovisningsprinciper	82
Not 37	Händelser efter balansdagen	82
Not 38	Transaktioner med närstående	83
Not 39	Finansiell riskhantering	83
Not 40	Administrationskostnader och
	jämförelsestörande poster	84
Not 41	Personal	84
Not 42	Resultat från andelar
	i koncernföretag	85
Not 43	Resultat från övriga finansiella
	investeringar	85
Not 44	Bokslutsdispositioner	85
Not 45	Skatt på årets resultat	86
Not 46	Maskiner och inventarier	87
Not 47	Aktier i dotterföretag	87
Not 48	Kortfristiga fordringar
	hos dotterföretag	87
Not 49	Övriga kortfristiga fordringar	87
Not 50	Förutbetalda kostnader och
	upplupna intäkter	88
Not 51	Förändringar i eget kapital	88
Not 52	Obeskattade reserver	88
Not 53	Upplupna kostnader och
	förutbetalda intäkter	88
Not 54	Ansvarsförbindelser	89
Not 55	Ej kassaflödespåverkande poster	89

Revisionsberättelse 90

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2010.

Koncernens verksamhet

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av helhetslösningar för värdehantering med stark närvaro i USA och västra Europa. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandeln, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten syftar till att skapa en säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet i samhället. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal.

Loomis har över 150 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för värdehantering. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter.

Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i USA och Europa, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I Europa svarar värdetransporter för 67 procent (68) av intäkterna medan kontanthantering utgör 33 procent (32). I USA står värdetransporter för 79 procent (81) av intäkterna och kontanthantering för 21 procent (19).

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för Loomis.

Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering på koncern- och lokal nivå. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. För ytterligare information om riskhantering, se avsnittet Riskhantering sidan 22.

Loomis AB, koncernens moderbolag, har dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, USA och Österrike.

Väsentliga händelser under året Förvärv

I januari 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från Hammond Services i delstaten Idaho. Kundkontrakten avser kunder baserade i Idaho och Montana och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning med cirka 750 TUSD. Loomis övertog även ett mindre antal medarbetare.

I januari 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i Österrike, Loomis Österreich GmbH, inkråmet i värdehanteringsdivisionen av Siwacht Bewachungsdienst Gesellschaft m.b.H. Förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning med cirka 0,2 MEUR.

I mars 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från 1st Armored Inc., i delstaten Michigan. Kundkontrakten avser kunder i Michigan och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning med cirka 1 MUSD. Loomis övertog även 1st Armoreds medarbetare.

I september 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från Idaho Armored Services i delstaten Idaho. Kundkontrakten avser kunder baserade i Idaho och förvärvet kommer att tillföra en årlig försäljning med cirka 340 TUSD. Loomis övertog även ett fåtal medarbetare.

I oktober 2010 förvärvade Loomis moderbolag, Loomis AB, det tjeckiska värdehanteringsföretaget Fenix. Det förvärvade bolaget, vilket är Tjeckiens näst största värdehanteringsföretag med en marknadsandel på 30 procent, kommer tillföra en årlig försäljning om cirka 90 MSEK. Loomis övertog bolagets närmare 500 anställda.

I oktober 2010 förvärvade Loomis svenska dotterbolag, Loomis Sverige AB, tillgångarna och kundkontrakten från Visira AB. Kundkontrakten avser kunder i Göteborgsregionen och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning om cirka 4 MSEK. Loomis övertog även ett mindre antal anställda.

I november 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, tillgångarna och kundkontrakten från Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor. Kundkontrakten avser kunder i delstaterna Wisconsin och Minnesota och förvärvet kommer tillföra en årlig försäljning om ca 9,5 MUSD. Loomis övertog även Big Ten Armors 160 medarbetare.

I december 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis Armored US, LLC, kundkontrakten från Luzon Security Services. Kundkontrakten avser kunder i delstaten Oregon och förvärvet kommer att tillföra en årlig försäljning om ca 0,2 MUSD. Loomis övertog även ett mindre antal anställda.

Övriga väsentliga händelser under året

Vid årsstämman den 29 april 2010 valdes Signhild Arnegård Hansen till ny styrelseledamot.

Enligt styrelsens förslag röstade årsstämman igenom en vidareutveckling av de befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogrammen till att också omfatta en aktierelaterad del. Det nya incitamentsprogrammet innebär, för de som deltar i programmet, att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2012. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2012. Loomis kommer inte ställa ut några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm. Detta förfarande medför inte några ytterligare kostnader utöver den tilldelade bonuskostnaden förutom förändringar i sociala avgifter. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att Loomis chefer på sikt blir aktieägare i Loomis, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer.

På Loomis kapitalmarknadsdag den 17 november 2010 offentliggjordes koncernens nya finansiella och operationella mål. De finansiella målen innebär att Loomis ska nå en rörelsemarginal på 10 procent senast år 2014, att skuldsättningsgraden inte ska överskrida 2,5 gånger rörelseresultatet före avskrivningar (EBITDA) och att rörelsens kassaflöde ska uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet (EBITA).

Intäkter och resultat

Koncernen

Koncernens intäkter minskade under året med 8 procent till 11 033 MSEK (11 989). Den organiska tillväxten av intäkterna (justerad för valutaeffekter, förvärv och avyttringar) uppgick till –1 procent. Lägre bränsletariffer hade en marginell påverkan den organiska tillväxten. Den negativa organiska tillväxten beror huvudsakligen på kontraktsförluster och recessionseffekt på den amerikanska marknaden. Förlorade kontrakt är i stor

Resultaträkning	2010	2009	2008	2007
Totala intäkter	11 033	11 989	11 258	11 397
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)	882	837	748	259
Årets resultat	496	500	424	–881
Kassaflöde	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Kassaflöde från den löpande verksamheten	1 271	1 333	640	–174
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–790	–813	–879	–761
Kassflöde från finansieringsverksamheten	–586	–747	641	1 020
Periodens kassaflöde	–104	–226	402	85
Balansräkning	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Sysselsatt kapital	4 555	5 028	5 351	3 855
Nettolåneskuld	1 432	1 899	2 375	2 350
Eget kapital	3 123	3 129	2 976	1 505

utsträckning en följd av strategin att prioritera pris och lönsamhet före volym. Effekterna av den svagare konjunkturen och kontraktsförluster motverkades delvis av generella prisökningar i linje med förväntade löneökningar.

Rörelseresultat (EBITA) ökade till 882 MSEK (837). Ökningen inkluderar valutaeffekter på –80 MSEK. De kostnadsbesparingar och effektivitetsförbättringar som genomförts och fortlöper samt prioriteringar av pris och lönsamhet före volym på kundkontrakt möjliggjorde en förbättring av rörelsemarginalen, som ökade till 8,0 procent (7,0).

Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 866 MSEK (821).

Finansnettot förbättrades till –107 MSEK (–115), trots att det belastades med kostnadsförda uppläggningsavgifter på ca 10 MSEK relaterade till förtida lösen av den lånefacilitet som förfaller under 2011. Förbättringen är främst en följd av en lägre genomsnittlig nettoskuld samt en lägre räntenivå.

Resultat före skatt uppgick till 759 MSEK (706) och resultatet efter skatt till 496 MSEK (500). Periodens skattesats var 35 procent (29). Den positiva resultatutvecklingen på den amerikanska marknaden har medfört att en större andel av koncernens resultat genererats i USA vilket påverkar koncernens skattesats negativt eftersom skattesatsen är högre i USA än koncernen som helhet. Vidare påverkades skattesatsen negativt av en ny skattelagstiftning i Frankrike samt av reserveringar avseende skatterevisioner.

Segmenten

Europa

Den organiska försäljningstillväxten i den europeiska verksamheten var 0 procent (–2). Rörelsemarginalen uppgick till 9,8 procent vilket är en förbättring jämfört med 2009 då rörelsemarginalen var 9,1 procent.

USA

Den organiska försäljningstillväxten i den amerikanska verksamheten var –3 procent (–4). Lönsamheten förbättrades och rörelsemarginalen uppgick till 7,4 procent jämfört med 5,7 procent 2009.

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 271 MSEK (1 333). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 715 MSEK (827). Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 7 MSEK (23). Förvärv av dotterföretag uppgick till 82 MSEK (9). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –586 MSEK (–747). Periodens kassaflöde inkluderar en utdelning om –193 MSEK (–164). Vidare har kassaflödet använts till att reducera skulden vilken har minskat med 375 MSEK (–545).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 1 929 MSEK (2 231) vilket motsvarar 17 procent (19) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 4 555 MSEK (5 028).

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 19 procent (17).

Nettolåneskulden uppgick till 1 432 MSEK (1 899). Soliditeten förbättrades till 41 procent (38).

Under det tredje kvartalet 2010 genomfördes den årliga prövningen av nedskrivningsbehov avseende samtliga kassagenererande enheter. Ingen kassagenererande enhet hade ett bokfört värde som översteg återvinningsvärdet, varför någon nedskrivning inte redovisats under 2010.

Eget kapital

Eget kapital minskade under året med 6 MSEK och uppgick till 3 123 MSEK (3 129). Årets resultat, 496 MSEK, och aktierelaterad ersättning, 11 MSEK, ökade det egna kapitalet med MSEK 507. Valutakurseffekter, –224 MSEK, effekter av omvärdering enligt IAS 19 för pensioner, –94 MSEK, lämnad utdelning, –193 MSEK, och kassaflödessäkringar efter skatt, –1 MSEK, minskade det egna kapitalet med –513 MSEK.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent (16).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2010 uppgick medelantalet årsanställda till 18 466 (18 428) i fjorton länder (tretton). Könsfördelningen är 29 procent (31) kvinnor och 71 (69) procent män. På grundval av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder och regioner där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Forskning och utveckling

Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet

av tjänster ute hos kund. Koncernens aktiverade utvecklingskostnader uppgår till 11 MSEK (11) per den 31 december 2010.

Moderbolaget

Loomis AB är holdingbolag med dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Antalet anställda på huvudkontoret uppgick vid årsskiftet till 15 personer (14).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 427 MSEK (490). Förändringen i resultatet är huvudsakligen relaterat till ett lägre finansnetto.

Under andra kvartalet 2010 delades 193 MSEK ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 2,65 SEK per aktie. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 0 MSEK (0).

Osäkerhetsfaktorer

Specifika osäkerhetsfaktorer för 2011 är effekterna av det effektiviseringsarbete som fortlöper i den franska verksamheten.

Konjunkturutvecklingen under året har påverkat vissa länder och geografiska marknader negativt och det kan inte uteslutas att intäkterna och resultatet under 2011 kan komma att påverkas ytterligare.

En lågkonjunktur innebär både positiva och negativa konsekvenser för marknaden för värdehanteringstjänster. Positiva effekter är en ökning av andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp samt lägre personalomsättning. Negativa effekter är ökad rånrisk, minskad konsumtion, samt ökad risk för kundförluster. Bland de negativa effekterna har en ökad rånrisk och minskad konsumtion märkts tydligast.

Ett fortsatt låg ränteläge påverkar värdehanteringsbranschen negativt då kunders incitament för att få kontanter insatta på räntebärande konton minskar.

Övrigt

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Loomis Baktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap-listan, sedan den 9 december 2008. Huvudägare är huvudsakligen SäkI AB, Melker Schörling AB och Investment AB Latour. Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. För ytterligare information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidan 32.

Årsstämman 2010 beslutade om bemyndigande för styrelsen att besluta om förvärv av egna aktier över börs samt om överlåtelse av förvärvade egna aktier till deltagare i det incitamentsprogram som röstades igenom av stämman.

Per 31 december 2010 fanns totalt 2 555 000 utestående optioner, varav antalet optioner i eget förvar uppgick till 49 836.

Väsentliga händelser efter årets utgång

Styrelsen i Loomis har beslutat att föreslå årsstämman att besluta om införande av ett kontantbonus- och aktieprogram i Loomis som bygger på det befintliga kontantbonus- och aktieprogrammet som godkändes på årsstämman 2010. De drygt 300 personer som i dagsläget deltar i det befintliga kontantbonus- och aktieprogrammet skulle omfattas av detta incitamentsprogram. Deltagarna skulle bli berättigade att erhålla

en årlig bonus i form av aktier i Loomis AB, förutsatt att vissa förutbestämda och mätbara resultatkriterier, vilka för närvarande tillämpas i kontantbonus- och aktieprogrammen, är uppfyllda. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga bonus- och aktieprogrammen kommer att fortsätta att gälla. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

I februari 2011 tecknade Loomis AB ett nytt femårigt lån. Det nya lånet förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK. Detta lån kommer att användas dels till att återbetala den nuvarande faciliteten som förfaller i november 2011 dels till koncernens löpande verksamhet.

Framtidsutsikter

Bolaget lämnar inte någon prognos för 2011.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå bolagsstämman en utdelning om 255 541 230 SEK och måndagen den 16 maj föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 11 maj 2011.

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

	SEK
Balanserad vinst	4 050 107 384
Omräkningsdifferens	–66 408 000
Omvärdering av kassaflödessäkring	–1 064 055
Koncernbidrag netto efter skatt	49 009 763
Årets resultat	321 240 321
	4 352 885 413

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

	SEK
Utdelning till aktieägare	255 541 230
Överföres till ny räkning	4 097 344 183
	4 352 885 413

Förutsatt att årsstämman 2011 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 4 097 344 183 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av den ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Styrelsen har tagit hänsyn till alla kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning och som inte har beaktats inom ramen för bedömningen av bolagets konsolideringsbehov och likviditet.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2011 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Georges López Periago och Ashley Bailey.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna skall vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomis-koncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast lön, bonus, pension och övriga förmåner.

Styrelsen skall varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram skall föreslås bolagsstämman eller inte. Vid årsstämman 2010 fattades det beslut om ett incitamentsprogram.

Principer för olika typer av ersättningar

Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomiskoncernen skall vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och skall baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast årslön skall ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig lön, vilken skall baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller dotterbolag) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) skall motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 72 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) skall motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/ koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen skall omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar skall en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, skall kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner skall dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/ koncernchefen efter samråd med ersättningsutskottet.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag beräknas baserat på nuvarande ersättningsnivåer och kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 18 miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Tidigare beslutade ersättningar som inte förfallit till betalning

Loomis AB har, vid tiden för årsstämman 11 maj 2011, inga ersättningsåtaganden som inte förfallit till betalning utöver löpande åtaganden till ledande befattningshavare, inklusive tidigare åtaganden enligt bolagets LTIP (Long-Term Incentive Plan) och incitamentsprogram.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2010	2009	2008
Intäkter, fortgående verksamhet		10 990	11 934	10 899
Intäkter, förvärv		43	55	360
Totala intäkter	8, 9	11 033	11 989	11 258
Produktionskostnader	10,11,12	–8 516	–9 374	–8 800
Bruttoresultat		2 516	2 615	2 459
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–1 634	–1 778	–1 711
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)		882	837	748
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–17	–17	–15
Rörelseresultat (EBIT)		866	821	733
Finansiella intäkter	13	3	15	35
Finansiella kostnader	13	–110	–130	–199
Resultat före skatt		759	706	569
Inkomstskatt	14	–262	–206	–145
Årets resultat 1)		496	500	424

1) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Data per aktie

SEK	Not	2010	2009	2008
Resultat per aktie före utspädning	3	6,80	6,85	5,80
Resultat per aktie efter utspädning2)	3	6,57	6,85	n/a
Resultat per aktie med full utspädning3)	3	6,57	6,62	n/a
Utdelning		2,65	2,25	n/a
Antal utestående aktier (miljoner)		73,0	73,0	73,0
Genomsnittligt antal utestående aktier (miljoner)		73,0	73,0	73,0

2) Snittpriset på aktien uppgick till 83,62 SEK för helåret 2010.

3) Resultat per aktie med full utspädning visar resultatet per aktie som om alla utestående teckningsoptioner konverterats till aktier. Vid full utspädning skulle antalet utestående aktier uppgå till 75,6 miljoner.

Koncernens rapport över totalresultat 4)

MSEK	2010	2009	2008
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–94	–49	44
Omräkningsdifferenser	–224	–150	348
Kassaflödessäkringar efter skatt	–1	–6	-
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–320	–205	392
Årets resultat	496	500	424
Summa totalresultat för året	177	295	816

4) Det egna kapitalet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Se vidare not 27 för avstämning av eget kapital.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	2 582	2 760	2 965
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	87	65	79
Övriga immateriella tillgångar Byggnader och mark	18 19	66 250	41 287	49 328
Maskiner och inventarier	19	2 360	2 591	2 640
Uppskjuten skattefordran	14	317	316	268
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	20	29	46	60
Övriga långfristiga fordringar	21	28	28	51
Summa anläggningstillgångar		5 719	6 132	6 439
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 243	1 336	1 490
Övriga kortfristiga fordringar	23	48	67	75
Aktuella skattefordringar	14	80	66	109
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	214	163	177
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	19	3	355
Likvida medel	26	259	387	268
Summa omsättningstillgångar		1 863	2 020	2 474
SUMMA TILLGÅNGAR		7 582	8 153	8 913
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare
Aktiekapital		365	365	365
Övrigt tillskjutet kapital		4 441	4 441	4 419
Andra reserver		206	419	569
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–1 888	–2 095	–2 377
Summa eget kapital		3 123	3 129	2 976
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	629	1 480	72
Uppskjuten skatteskuld	14	235	223	182
Avsättningar för skadereserver	29	203	205	239
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	316	264	262
Övriga avsättningar	31	125	127	126
Summa långfristiga skulder		1 507	2 299	880
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	1 110	855	2 987
Leverantörsskulder		340	307	462
Avsättningar för skadereserver	29	93	123	126
Aktuella skatteskulder	14	166	171	209
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	937	914	866
Övriga avsättningar	31	35	50	88
Övriga kortfristiga skulder	33	271	306	318
Summa kortfristiga skulder		2 951	2 725	5 057
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 582	8 153	8 913
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		inga	inga	inga
Ansvarsförbindelser	34	855	992	758

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Hänförligt till moderbolagets aktieägare1)
		Övrigt tillskjutet	Andra	Balanserat resultat inkl
MSEK	Aktiekapital2)	kapital	reserver3)	årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2008	365	3 519	221	–2 600	1 505
Totalresultat
Årets resultat	-	-	-	424	424
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	-	-	-	44	44
Valutakursdifferenser	-	-	348	-	348
Summa övrigt totalresultat	-	-	348	44	392
Summa totalresultat	-	-	348	468	816
Transaktioner med aktieägare
Erhållna aktieägartillskott	-	900	-	-	900
Utdelning avseende 2007	-	-	-	–245	–245
Summa transaktioner med aktieägare	-	900	-	–245	655
Ingående balans per 1 januari 2009	365	4 419	569	–2 377	2 976
Totalresultat
Årets resultat	-	-	-	500	500
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	-	-	-	–49	–49
Kassaflödessäkringar efter skatt	-	-	-	–6	–6
Valutakursdifferenser	-	-	–150	-	–150
Summa övrigt totalresultat	-	-	–150	–55	–205
Summa totalresultat	-	-	–150	446	295
Transaktioner med aktieägare
Betalning av emitterade teckningsoptioner	-	22	-	-	22
Utdelning avseende 2008	-	-	-	–164	–164
Summa transaktioner med aktieägare	-	22		–164	–143
Ingående balans per 1 januari 2010	365	4 441	419	–2 095	3 129
Totalresultat
Årets resultat	-	-	-	496	496
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	-	-	-	–94	–94
Kassaflödessäkringar efter skatt	-	-	-	–1	–1
Valutakursdifferenser	-	-	–224	-	–224
Summa övrigt totalresultat	-	-	–224	–95	–320
Summa totalresultat	-	-	–224	401	177
Transaktioner med aktieägare Utdelning avseende 2009	-	-	-	–193	–193
Aktierelaterad ersättning	-	-	11	-	11
Summa transaktioner med aktieägare	-	-	11	–193	–182
Utgående balans per 31 december 2010	365	4 441	206	–1 888	3 123

1) Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

3) Andra reserver avser omräkningsdifferenser och aktierelaterad ersättning.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		759	706	569
Ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	35	805	880	397
Erhållna finansiella poster		3	3	36
Betalda finansiella poster		–110	–112	–204
Betald inkomstskatt		–261	–147	–6
Förändringar av kundfordringar		–39	85	79
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		115	–82	–231
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 271	1 333	640
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–715	–827	–879
Försäljning av anläggningstillgångar		7	23	50
Avyttring av dotterföretag		-	-	1
Förvärv av dotterföretag	15	–82	–9	–52
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–790	–813	–879
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–193	–164	–245
Erhållna aktieägartillskott	27	-	-	900
Lämnade koncernbidrag		-	-	–182
Amorteringar av finansiell leasing	28	–17	–38	–44
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		–375	–545	210
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–586	–747	641
Årets kassaflöde		–104	–226	402
Likvida medel vid årets början		387	624	203
Omräkningsdifferenser på likvida medel		–23	–10	19
Likvida medel vid årets slut		259	387	624

Noter

Not 1 Allmän information

Loomis AB (moderföretaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för värdehantering i USA och stora delar av Europa.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Vallgatan 11, 170 67 Solna. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 11 maj 2011.

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), från den 1 januari 2010, Rådet för Finansiell Rapportering 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2010:

• IFRS 3 (omarbetad) "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009). Förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande tilläggsköpeskillingar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs. Dessa kostnader redovisas i koncernen som försäljnings- och administrationskostnader i resultaträkningen.
• IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning" (gäller från 1 juli 2009). Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa trans-

aktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. När ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

IFRS 9, "Financial instruments" publicerades i november 2009. Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39, "Finansiella instrument: värdering och klassificering". IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden är inte tillämplig förrän för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Dock har standarden ännu inte antagits av EU. Koncernen har ännu att utvärdera den fulla inverkan av IFRS 9 på de finansiella rapporterna.

Ingen av de övriga förändringar i standarder eller nya tolkningsmeddelanden som antagits för tillämpning från och med räkenskapsåret 2011 eller senare bedöms få någon materiell effekt på koncernens finansiella rapporter.

Koncernredovisningens omfattning (IFRS 3)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Dotterföretag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvsdagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Per 31 december 2010 föreligger inte några innehav utan bestämmande inflytande inom koncernen. Alla förvärvsrelaterade transaktionskostnader kostnadsförs och redovisas i koncernens resultaträkning som försäljnings- och administrationskostnader. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar i, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; Respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Den

omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/ omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/ förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter och kontanthanteringstjänster. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

• Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:
• Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
• Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Inom Loomis-koncernen har koncernchefen identifierats som högste verkställande beslutsfattare som, på grundval av sin slutliga uppföljning av rörelsesegmentens resultat, fattar beslut om allokering av resurser, budgetmål och finansplan.

Beslutsfattarna för respektive rörelsesegment, Europa och USA, har ansvaret för uppföljning av segmentens finansiella utfall och gör en bedömning av segmentens resultat baserat på rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Koncernen har valt denna indelning i segment på Europa och USA baserat på de likheter som finns inom väsentliga områden mellan de europeiska länderna avseende exempelvis marginaler, valutor och monetär politik, lagar och regler rörande värdehantering samt kunder och produkter. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra valutarisker och annan monetär politik samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om kunderna och produkterna i sig kan anses vara snarlika.

Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen

utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Skatt redovisas i resultaträkningen förutom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot övrigt totalresultat.

Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar från dotterbolag till moderbolaget under det följande året.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången skall kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger normalt i intervallet 3 till 5 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 20 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld skall beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till en uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden skall upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom en motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden,
tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande:
Programvarulicenser	12,5–33,3 procent
Övriga immateriella tillgångar	20–33,3 procent

Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet. Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande:

Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålles i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

• 1) Lånefordringar och övriga fordringar.
• 2) Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassificerade som säkringsinstrument).
• 3) Övriga finansiella skulder.
• 4) Finansiella tillgångar och finansiella skulder som kan säljas (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

1) Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

2) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, dvs förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledning klassificerat den som sådan. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

2) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på

samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

3) Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som skall återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförliga till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar som kan säljas"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

4) Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder som kan säljas"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar som kan säljas". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar derivat som uppfyller villkoren för säkringsredovisning avseende kassaflödessäkringar.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell

förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs årligen av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis tillämpar tillägget i IAS 19 avseende vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via Övrigt totalresultat på raden Aktuariella vinster och förluster.

Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Övriga långfristiga fordringar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas i rörelseresultatet. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i den beräknade nettoskulden.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Incitamentsprogram

Koncernen har infört ett nytt incitamentsprogram där de som deltar i programmet erhåller en bonus som till två tredjedelar betalas ut kontant efter intjänande året och aktier förvärvas till marknadspris för den kvarvarande tredjedelen som tilldelas de anställda ett år efter förvärv i fall de kvarstår i anställning i koncernen. Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen, dock klassificeras den aktierelaterade reserven som del av eget kapital och inte som skuld. Vid programmets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t ex med anledning att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar görs i eget kapital.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad

Forts. Not 2

formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

Inom uppräkningsverksamheten handhar Loomis konsignationslager av pengar. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att finansiera andra lager av pengar används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

Not 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för lokalkontor. Lokalkontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)

Resultat före räntor, skatt och avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar.

Rörelsemarginal före avskrivningar

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, i procent av intäkterna.

Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

Definitioner av nyckeltal

Organisk tillväxt

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt

Periodens intäktsförändring i procent av föregående års intäkter.

Rörelsemarginal före avskrivningar

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av totala intäkter.

Valutakurser använda i koncernens bokslut

Resultat per aktie före utspädning

Periodens resultat i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut.

Beräkning 2010: 496 / 73 011 780 × 1 000 000 = 6,80 Beräkning 2009: 500 / 73 011 780 × 1 000 000 = 6,85 Beräkning 2008: 424 / 73 011 780 × 1 000 000 = 5,80

Resultat per aktie efter utspädning

Beräkning 2010: 496 / 75 556 681 × 1 000 000 = 6,57 Beräkning 2009: 500 / 73 011 780 × 1 000 000 = 6,85 Beräkning 2008: e/t

Resultat per aktie med full utspädning

Beräkning 2010: 496 / 75 556 780 × 1 000 000 = 6,57 Beräkning 2009: 500 / 75 566 780 × 1 000 000 = 6,62 Beräkning 2008: e/t

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttringar av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA) (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt som procentdel av totala intäkter.

		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt
	Valuta	2010	Dec 2010	2009	Dec 2009	2008	Dec 2008
Norge	NOK	1,18	1,15	1,22	1,24	1,17	1,11
Danmark	DKK	1,27	1,20	1,42	1,38	1,29	1,46
Storbritannien	GBP	11,09	10,41	11,89	11,55	12,05	11,19
Schweiz	CHF	6,94	7,17	7,02	6,91	6,16	7,32
USA	USD	7,20	6,70	7,61	7,12	6,62	7,74
Tjeckien	CZK	0,37	0,36	e/t	e/t	e/t	e/t
Övriga länder	EUR	9,49	8,97	10,59	10,25	9,69	10,91

Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade.

De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer

per den 31 december 2010 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan. För information gällande jämförelsestörande poster hänvisas till årsredovisningar för 2009 och 2008.

Värderingen av kundfordringar och reservering för kundförluster

Totala kundfordringar uppgår till 1 243 MSEK (1 336 och 1 490) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto

efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –26 MSEK (–35 och –53) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning såväl som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer skall värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka skall värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar skall bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 2 582 MSEK (2 760 och 2 965), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 87 MSEK (65 och 79), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 317 MSEK (316 och 268) som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar

och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppgår till 316 MSEK (264 och 262) och posten Övriga långfristiga fordringar uppgår till 28 MSEK (28 och 51). För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 296 MSEK (328 och 365), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information, hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser

Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 31 och not 34.

Not 5 Händelser efter balansdagen

Styrelsen i Loomis har beslutat att föreslå årsstämman att besluta om införande av ett kontantbonus- och aktieprogram i Loomis som bygger på det befintliga kontantbonus- och aktieprogrammet. De drygt 300 personer som i dagsläget deltar i det befintliga incitamentsprogrammet skulle omfattas av detta incitamentsprogram. I likhet med gällande incitamentsprogram kommer det tilltänkta incitamentsprogrammet innebära att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2013. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i det befintliga bonus- och aktieprogrammet kommer att fortsätta att gälla. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet, se kallelse till årsstämma.

I februari 2011 tecknade Loomis AB ett nytt femårigt lån. Det nya lånet förfaller 2016 och uppgår till 150 MUSD och 1 000 MSEK. Detta lån kommer att användas dels till att återbetala den nuvarande faciliteten som förfaller i november 2011 dels till koncernens löpande verksamhet.

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

• Ränterisker avseende likvida medel och lån.
• Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital.
• Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov.
• Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga.
• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter.
• Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen.
• Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser.

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av Loomis AB Treasury. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB Treasury är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis VD en instruktion för Loomis AB Treasury som mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte.

Finansiella riskfaktorer

Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån.

Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB Treasury eller på kortare löptider om så tillåts. Räntan på de externa lånen har 3 till 6 månaders löptid men en viss del av dessa är säkrade till längre löptider. Detta har uppnåtts genom att ingå ränteswapar i valutorna EUR, GBP, USD och SEK som redovisas som kassaflödessäkringar. Under 2010 fanns ingen ineffektivitet i dessa säkringar och således har resultatet av säkringarna redovisats mot eget kapital. Direktivet är att tills vidare inte ingå i några nya räntesäkringar men att detta beslut kan komma att övervägas om lånebehovet ökar. Den genomsnittliga räntebindningstiden per 2010-12-31 var ca 1 år. En varaktig ränteförändring om +/– 1 procent skulle per 2010-12-31 ha en årlig påverkan på resultat efter skatt om 2 MSEK (8 och 22). Loomis upplåning uppgick till 1 739 MSEK (2 335 och 3 059).

Den genomsnittliga nettoskuldsräntan är påverkad av extra avskrivningar av uppläggningskostnader för lånefaciliteten och uppgick under året till 5,7 procent (5,2 och 5,4). Justerat för dessa uppgick nettoskuldsräntan under året til 5,2 procent.

Valutarisk – Omräkningsrisk

Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser.

Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valuta vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 75 MSEK (77 och 85). Motsvarande siffror för GBP och EUR skulle ha varit 17 MSEK (23 och 26) respektive 40 MSEK (47 och 51).

Under 2010 ingicks inga finansiella transaktioner för att justera omräkningsrisken men uppföljning av denna risk görs löpande så att åtgärder kan vidtas om det anses nödvändigt. Intäkter i utländsk valuta säkras inte.

Valutarisk – Transaktionsrisk

Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt.

Den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige vilket innebär att det finns vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till sin natur är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig.

Loomis har som policy att skydda sig mot valutarisker vid större betalningar så som utdelningar, försäkringspremier med mera. Detta görs genom valutaterminer.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att omfinansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras.

Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortsiktiga finansieringen har under 2010 skett genom Loomis AB Treasury.

Den lånefacilitet Loomis hade vid årsskiftet uppgick till motsvarande 2 105 MSEK och hade en löptid om cirka 1 år. Faciliteten är nominerad i valutorna USD, EUR och SEK. Denna amorterades med 220 MSEK i slutet av 2009 samt med ytterligare ca 900 MSEK i september 2010. I lånefacilieten finns villkor där det viktigaste villkoret avser koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2010 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal. Utöver denna lånefacilitet tog Loomis under 2010 upp ett obligationslån av Svensk Exportkredit (SEK). Obligationslånet är nominerat i EUR och villkoren för lånet följer den existerande lånefaciliteten. Omräknat till SEK uppgick denna obligation till 583 MSEK och hade vid undertecknandet en löptid på 5 år. Vid årsskiftet hade Loomis lån i USD, GBP, EUR och SEK fördelade enligt nedan.

	31 december 2010
Valuta	Utnyttjat belopp (MLOC)
SEK	200
USD	79
GBP	20
EUR	80

Den totala kreditgränsen uppgick till motsvarande 2 688 MSEK.

Likviditetsrisk

Med likviditetsrisk avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser.

Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Uppföljning och bevakning av detta görs av Loomis AB Treasury. Loomis hade en likviditetsreserv som var över minimumgränsen om 5 procent under 2010 och den bedöms även att vara tillfredställande under 2011. I enlighet med direktiv sker placeringar av likvida medel primärt som insättningar hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's kreditbedöming eller motsvarande kreditbetyg hos liknande institut. Det kapital som förvaltas avser överlikviditet. Målet med förvaltningen är att säkerställa så att Loomis har en lämplig mängd med likvida medel.

Nedanstående tabell visar Loomis likviditetsreserv ( kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter).

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Likvida medel	259	387	268
Kreditlöften	1 042	939	579
	1 301	1 326	847

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflöderna.

MSEK	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2010	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	1 095	584	-
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 563	45	-
(varav derivatinstrument)	(8)	-	-
	2 658	629	-
Per 31 december 2009
Externa banklån	823	1 430	-
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 558	50	2
(varav derivatinstrument)	(13)	-	-
	2 381	1 480	2
Per 31 december 2008
Externa banklån	-	2 953	-
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 681	64	8
	1 681	3 017	8

Kreditrisk

Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar samt finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 243 MSEK (1 336 och 1 490). Eventuella reserveringar avseende förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 26 MSEK (35 och 53) per den 31 december 2010. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernens kontraktspolicy finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare info om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating och med vilka Loomis har en långsiktig kundrelation. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 89 MSEK.

Nedanstående tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar per balansdagen enligt rating hos Standard & Poors eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:

MSEK 2010-12-31

Totalt	288
Övriga mindre innehav	56
A -1	200
A -1+	32

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom att förändra utdelning till aktieägare, återköpa aktier, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet görs med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2010:

MSEK	EUR	GBP	USD1)	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 321	612	2 559	146	4 638	–83	4 555
Nettoskuld	–512	–268	–1 067	–104	–1 951	520	–1 431
Nettoexponering	809	344	1 492	42	2 687	437	3 124

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2009:

MSEK	EUR	GBP	USD1)	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 639	710	2 629	112	5 090	–62	5 028
Nettoskuld	–693	–241	–1 094	–103	–2 131	232	–1 899
Nettoexponering	946	469	1 535	9	2 959	170	3 129

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2008:

MSEK	EUR	GBP	USD1)	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 684	682	2 852	107	5 325	26	5 351
Nettoskuld	–674	–167	–1 156	–87	–2 084	–292	–2 375
Nettoexponering	1 010	515	1 696	20	3 241	–266	2 976

1) Loomis tillämpar reglerna som gör det möjligt att likställa långfristiga interna lån med investeringen i dotterbolaget, vilket påverkar nettoskulden med MUSD 160 (motsvarande MSEK 1 072 (1 139 och 1 238)).

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framförallt diesel). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda och bedömda verkliga värden.

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswapar har syftet att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot och används även för att underlätta hanteringen av skuldportföljen. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt redovisar verkligt värde per post. Loomis kommer under 2011 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

		31 december 2010
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	29	29
Kundfordringar	1	1 243	1 243
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	19	19
Likvida medel	1	259	259
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,3,4	1 110	1 110
Långfristiga låneskulder	3	629	629
Leverantörsskulder	3	340	340

		31 december 2009
	IAS 39	Redovisat	Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	46	46
Kundfordringar	1	1 336	1 336
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	2,4	3	3
Likvida medel	1	387	387
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,3,4	855	855
Långfristiga låneskulder	3	1 480	1 480
Leverantörsskulder	3	307	307

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas

Den genomsnittliga avkastningen på finansiella omsättningstillgångar var under 2010 0,9 procent.

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

• Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

		31 december 2010
MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	-	18	-	18
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	-	1	-	1
Summa tillgångar	-	19	-	19
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	-	0	-	0
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	-	8	-	8
Summa skulder	-	8	-	8
			31 december 2009

Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
-	3	-	3
-	0	-	0
-	3	-	3
-	5	-	5
-	8	-	8
-	13	-	13

Not 7 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande. Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008, då Securitas var en närstående part, hänvisas till tidigare årsredovisningar.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

Not 8 Segmentsinformation

Enligt IFRS 8.32 ska Segmentinformation lämnas om intäkter för varje tjänst eller varje grupp av likartade tjänster. För segment Europa står intäkterna från värdetransporter för 67 procent av de totala intäkterna och kontanthantering står för 33 procent. För segment USA står värdetransporter för 79 procent av de totala intäkterna och kontanthantering för 21 procent. Loomis har egentligen ett tjänsteutbud som paketeras på olika sätt så att kunderbjudandet blir mest fördelaktigt. Av denna anledning har ej ytterligare information lämnats då det anses täckas in av den geografiska redovisningen.

Inom Loomis har den högste verkställande beslutsfattaren identifierats som koncernchefen. Det är koncernchefen som ansvarar för tilldelning av resurser och den slutliga bedömningen av rörelsesegmentens resultat. Under koncernchefen finns två funktioner som följer upp resultat samt tillgångar samt skulder för Loomis rörelsesegment, vilka utgörs av Europa och USA. Resultatet av denna genomgång rapporteras sedan till koncernchefen. Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Resultat samt tillgångar och skulder avseende dessa verksamheter ingår i kolumnen Övrigt.

Ingen försäljning förekommer mellan segmenten. Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering.

Genomgången för rörelsesegmentens resultat baseras på rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma avser skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion.

Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Aktier (klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) som innehas av koncernen anses inte vara tillgångar hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa respektive USA för verksamhetsåren 2010, 2009 och 2008 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 782 MSEK (759 och 781), i USA till 4 009 MSEK (4 372 och 3 938) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 6 242 MSEK (6 858 och 6 539). Fördelning av intäkter sker baserat på det land där kunden har sin hemvist.

Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar (det finns inga tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal), som är lokaliserade i Sverige uppgår till 181 MSEK (207 och 235), i USA till 870 MSEK (864 och 860) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 1 558 MSEK (1 807 och 1 872).

Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av omsättningen.

Forts. Not 8

MSEK	2010	Europa 2009	2008	2010	USA 2009	2008	2010	Övrigt 2009	2008	2010	Elimineringar 2009	2008	2010	Summa 2009	2008
Intäkter, fortgående
verksamhet	7 001	7 570	7 003	3 989	4 364	3 895	-	-	-	-	-		- 10 990 11 934 10 899
Intäkter, förvärv	23	47	317	19	8	43	-	-	-	-	-	-	43	55	360
Totala intäkter	7 024	7 618	7 320	4 009	4 372	3 938	-	-	-	-	-		- 11 033 11 989 11 258
Produktionskostnader					–5 435 –5 992 –5 744 –3 075 –3 386 –3 056		–6	4	1	-	-		- –8 516 –9 374 –8 800
Bruttoresultat	1 588	1 626	1 576	934	986	882	–6	4	1	-	-	-	2 516	2 615	2 459
Försäljnings- och
administrationskostnader	–899	–935	–932	–638	–735	–685	–96	–108	–94	-	-		- –1 634 –1 778 –1 711
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)	689	691	644	296	251	197	–102	–104	–93	-	-	-	882	837	748
Avskrivningar på förvärvs relaterade immateriella
tillgångar	–10	–8	–7	–7	–9	–8	-	-	-	-	-	-	–17	–17	–15
Rörelseresultat (EBIT)	680	683	637	289	242	189	–102	–104	–93	-	-	-	866	821	733
Finansnetto	-	-	-	-	-	-	–107	–115	–164	-	-	-	–107	–115	–164
Resultat före skatt	680	683	637	289	242	189	–209	–219	–257	-	-	-	759	706	569
Inkomstskatt	-	-	-	-	-	-	–262	–206	–145	-	-	-	–262	–206	–145
Årets resultat	680	683	637	289	242	189	–472	–425	–402	-	-	-	496	500	424
Segmentstillgångar
Goodwill	877	979	1 036	1 800	1 893	2 058	–94	–112	–130	-	-	-	2 582	2 760	2 964
Övriga immateriella tillgångar	126	93	97	24	9	18	3	4	12	-	-	-	153	106	127
Anläggningstillgångar	1 728	1 999	2 091	870	864	860	12	15	16	-	-	-	2 610	2 878	2 967
Kundfordringar	951	1 061	1 155	298	287	345	0	–	0	–5	–13	–10	1 243	1 336	1 490
Övriga segmentstillgångar	198	225	259	79	72	83	355	388	458	–342	–428	–496	290	257	304
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skatt	-	-	-	-	-	-	317	316	268	-	-	-	317	316	268
Aktuell skattefordran	-	-	-	-	-	-	80	66	109	-	-	-	80	66	109
Finansiella tillgångar som kan säljas	-	-	-	-	-	-	29	46	60	-	-	-	29	46	60
Andra finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde
via resultaträkningen	-	-	-	-	-	-	278	389	624	-	-	-	278	389	624
Summa tillgångar	3 879	4 357	4 638	3 072	3 125	3 364	979	1 112	1 417	–347	–441	–506	7 582	8 153	8 913
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	227	209	319	108	106	149	10	5	4	–5	–13	–10	340	307	462
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	734	723	706	181	158	141	21	33	19	-	-	-	937	914	866
Övriga korta skulder	242	298	327	363	402	475	42	83	100	–342	–428	–496	306	355	406
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	-	-	-	-	-	-	1 110	855	2 987	-	-	-	1 110	855	2 987
Långfristig upplåning	-	-	-	-	-	-	629	1 480	72	-	-	-	629	1 480	72
Uppskjuten skatteskuld	-	-	-	-	-	-	235	223	182	-	-	-	235	223	182
Aktuell skatt	-	-	-	-	-	-	166	171	209	-	-	-	166	171	209
Avsättning för skadereserver	-	-	-	-	-	-	296	328	365	-	-	-	296	328	365
Avsättning för pensioner	-	-	-	-	-	-	316	264	262	-	-	-	316	264	262
Övriga avsättningar och
långfristiga skulder	-	-	-	-	-	-	125	127	126	-	-	-	125	127	126
Eget kapital	-	-	-	-	-	-	3 123	3 129	2 976	-	-	-	3 123	3 129	2 976
Summa skulder och eget kapital	1 204	1 230	1 352	653	666	765	6 073	6 698	7 302	–347	–441	–506	7 582	8 153	8 913
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	465	537	612	242	266	216	1	0	1	-	-	-	708	803	829
Avskrivningar och nedskrivningar	494	564	533	207	201	153	3	4	4	-	-	-	704	769	690

Not 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering. Dessa omfattar värdetransporter och kontanthantering. Intäkter avseende kontanthanteringstjänster redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

Not 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2010	2009	2008
Personalkostnader	11	6 573	7 236	6 571
Risk-, skade- och försäkringskostnader		339	448	423
Fordonskostnader		1 120	1 171	1 242
Lokalkostnader		561	578	488
Kostnader för teknisk utrustning		281	300	195
Övriga kostnader		1 294	1 435	1 606
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		10 167	11 169	10 525

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2010	2009	2008
Löner och bonus	11	5 124	5 641	5 140
Sociala avgifter	11	1 342	1 492	1 323
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30	26	41	43
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30	81	61	64
Summa kostnader för ersättningar till anställda		6 573	7 236	6 571

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2010	2009	2008
PwC
– Revisionsuppdraget	9	11	11
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	2	2
– Skatterådgivning	3	4	2
– Övriga tjänster	2	3	2
Summa PwC	15	19	17

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 219 MSEK (312 och 329). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2010	2009	2008
Förfallotid < 1 år	215	278	283
Förfallotid 1–5 år	497	647	632
Förfallotid > 5 år	231	391	413
Summa	942	1 315	1 327

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2010 uppgick till 194 MSEK (264 och 282) av den totala kostnaden om 219 MSEK.

Forts. Not 10

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 21 MSEK (39 och 57). Resultaträkningen har belastats med 2 MSEK (4 och 8) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2010	2009	2008
Förfallotid < 1 år	10	18	39
Förfallotid 1–5 år	41	48	57
Förfallotid > 5 år	-	2	10
Summa	51	69	106

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 17 MSEK av den totala kostnaden om 21 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2009 till 35 MSEK och 2008 till 53 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Not 11 Personal

Medeltal årsanställda; fördelning mellan kvinnor och män

	Kvinnor			Män			Totalt
MSEK	2010	2009	2008	2010	2009	2008	2010	2009	2008
Europa	3 843	3 946	4 161	7 791	7 432	7 489	11 634	11 378	11 650
USA	1 571	1 692	1 851	5 261	5 358	5 860	6 832	7 050	7 711
Summa	5 414	5 638	6 012	13 052	12 790	13 349	18 466	18 428	19 361

Under år 2010 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 40 (37 och 33), varav 4 (2 och 0) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)		(varav tantiem)
MSEK		2010			2009			2008		2010	2009	2008
Europa	32	10	(3)	30	8	(3)	23	8	(2)	(6)	(8)	(3)
USA	10	0	(0)	13	0	(0)	3	0	(0)	(6)	(5)	(0)
Summa	42	10	(3)	43	8	(3)	26	8	(2)	(12)	(13)	(3)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2010			2009			2008
Europa	3 144	1 007	(68)	3 412	1 120	(79)	3 255	1 071	(90)
USA	1 938	433	(36)	2 186	467	(20)	1 859	353	(15)
Summa	5 082	1 440	(104)	5 598	1 587	(99)	5 114	1 423	(105)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2010			2009			2008
Europa	3 176	1 016	(71)	3 442	1 128	(83)	3 278	1 078	(92)
USA	1 948	433	(36)	2 200	467	(20)	1 862	353	(15)
Summa	5 124	1 449	(107)	5 641	1 595	(102)	5 140	1 431	(108)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till VD, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 29 april 2010. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2011 och arvodet avser tiden intill dess. För information om arvodet och fördelningen mellan ledamöterna, se tabell sid 59. VD erhåller inte något styrelsearvode.

Principer för ersättning till VD och koncernledningen

Ersättning till VD samt koncernledningen i övrigt utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil.

Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För VD är den rörliga ersättningen inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) maximerad till 60 procent av den fasta lönen och för övriga personer i koncernledningen till maximalt 72 procent av den fasta lönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-term Incentive Plan) ska motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för VD och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. För landschefen i USA finns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgår baserat på landets rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåret 2012. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen uppgå till 130 procent av den fasta lönen.

Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från VD:s sida är uppsägningstiden sex månader. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 3 och 18 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 12 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare.

Samtliga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan tre veckors lön till (i ett fall) för närvarande 36 månader vilket kan komma att öka till maximalt 42 månadslöner beroende på antal år i tjänst, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida. En av medlemmarna i koncernledningen har i sitt avtal en så kallad change of control-bestämmelse. Denna innebär att han, i samband med vissa ägarförändringar, har rätt att säga upp sin anställning och erhålla avgångsvederlag om minst två årslöner.

VD är under en eventuell uppsägningstid bunden av en konkurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. De fyra övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Denna är dock maximerad till 60 procent av den vid anställningens upphörande gällande månadslönen. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

VD har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot VD.

En av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilken även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. Denna befattningshavare är därutöver berättigad till en premiebestämd pension där premien skall uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. En av de övriga medlemmarna i koncernledningen har en förmånsbaserad pensionslösning som innebär att han erhåller en pensionsförmån motsvarande 1/40 av den pensionsgrundande slutlönen. För ledande befattningshavare i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt amerikanska dotterbolags pensionsplaner.

Övriga medlemmar i koncernledningen har inte rätt till några pensionslösningar.

Incitamentsprogram

Loomis årsstämma röstade den 29 april 2010 igenom en vidareutveckling av de befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogrammen till att också omfatta en aktierelaterad del. Det nya incitamentsprogrammet innebär, för de som deltar i programmet, att två tredjedelar av den rörliga ersättningen betalas ut kontant efter intjänandeåret. För den återstående tredjedelen förvärvar Loomis AB egna aktier vilka tilldelas de anställda senast den 30 juni 2012. Tilldelningen av aktier villkoras av att den anställde fortfarande är anställd i Loomiskoncernen per den sista februari 2012. Loomis kommer inte ställa ut några nya aktier eller liknande till följd av detta incitamentsprogram utan förvärv av egna aktier sker genom handel vid NASDAQ OMX Stockholm under våren 2011. Detta förfarande medför inte några ytterligare kostnader utöver den tilldelade bonuskostnaden förutom förändringar i sociala avgifter. Genom införandet av incitamentsprogrammet möjliggörs att Loomis chefer på sikt blir aktieägare i Loomis, och därigenom stärks de anställdas delaktighet i Loomis framgångar och utveckling, till fördel för samtliga aktieägare. I incitamentsprogrammet ingår drygt 300 personer. Under 2010 har kostnaden för den aktierelaterade delen, den del för vilka aktier kommer att förvärvas, av incitamentsprogrammet uppgått till 11 MSEK. Se även not 27.

Forts. Not 11

För 2010 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/-	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning3)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande 4)	475 000	-	-	-	-	475 000
Ulrik Svensson, ledamot 4)	300 000	-	-	-	-	300 000
Marie Ehrling, ledamot 4)	250 000	-	-	-	-	250 000
Jan Svensson, ledamot 4)	225 000	-	-	-	-	225 000
Signhild Arnegård Hansen, ledamot 1) 4)	133 333	-	-	-	-	133 333
Jacob Palmstierna, ledamot 1)	66 667	-	-	-	-	66 667
Lars Blecko, VD 4)	5 405 992	-	121 001	1 596 591	-	7 123 584
Jarl Dahlfors, Vice VD 4) 5)	4 320 000	5 909 537	1 094 422	113 299	-	11 437 258
Övriga ledande befattningshavare, 3 stycken 2) 4)	6 910 571	4 341 931	672 077	1 158 192	-	13 082 771
Summa	18 086 563	10 251 468	1 887 500	2 868 082	-	33 093 613

1) Signhild Arnegård Hansen valdes som ny styrelseledamot vid årsstämman den 29 april 2010. I samband med detta så lämnade Jacob Palmstierna sitt styrelseuppdrag.

2) Avser Kenneth Högman, Georges López Periago och Ashley Bailey. Christian Lerognon lämnade koncernledningen under 2010 och hans ersättning inkluderas ej i ledande befattningshavare.

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

4) För innehav av aktier och optioner hänvisas till sidorna 30 och 31.

5) Jarl Dahlfors har en LTIP som baseras på USAs rörelseresultat EBITA för räkenskapsåret 2012. Årets andel baserat på förväntat utfall har reserverats för och ingår i kolumnen Rörlig ersättning.

För 2009 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/-	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning3)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande	316 667	-	-	-	-	316 667
Jacob Palmstierna, ledamot	266 667	-	-	-	-	266 667
Jan Svensson, ledamot	216 667	-	-	-	-	216 667
Ulrik Svensson, ledamot	266 667	-	-	-	-	266 667
Marie Ehrling, ledamot 1)	166 667	-	-	-	-	166 667
Håkan Winberg, ledamot 1)	66 667	-	-	-	-	66 667
Lars Blecko, VD	5 394 725	3 763 000	147 106	1 618 417	-	10 923 248
Jarl Dahlfors, Vice VD 4)	712 000	949 226	603 185	71 200	-	2 335 611
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2) 5)	17 342 332	7 880 098	1 293 638	1 682 884	-	28 198 952
Summa	24 749 059	12 592 324	2 043 929	3 372 501	-	42 757 813

1) Marie Ehrling valdes som ny styrelseledamot vid årsstämman den 21 april 2009. I samband med detta så lämnade Håkan Winberg sitt styrelseuppdrag.

2) Avser Jarl Dahlfors (för perioden 1 januari till 31 oktober 2009), Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey. För den under 2009 avgående landschefen i USA, Calvin Murri, återstod under 2010 en försäkringspremie om 2 TUSD som erlades i juli 2010.

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

4) Jarl Dahlfors tillträdde som Vice VD den 1 november 2009. Ersättningar fram till 1 november 2009 redovisas under "Övriga ledande befattningshavare".

5) Avgångsvederlag har utgått till den under 2009 avgående landschefen i USA om 4 368 TSEK.

För 2008 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/-	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning3)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Jacob Palmstierna, ordförande	400 000	-	-	-	-	400 000
Alf Göransson, ledamot	–	-	-	-	-	-
Jan Svensson, ledamot	200 000	-	-	-	-	200 000
Ulrik Svensson, ledamot	200 000	-	-	-	-	200 000
Håkan Winberg, ledamot	200 000	-	-	-	-	200 000
Lars Blecko, VD 1)	4 645 416	-	100 495	1 247 819	-	5 993 730
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2)	14 388 565	2 329 463	1 521 732	1 905 557	-	20 145 317
Summa	20 033 981	2 329 463	1 622 227	3 153 376	-	27 139 047

1) Lars Blecko tillträdde som VD för Loomis den 1 februari 2008.

2) Avser Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey (anställd i augusti 2007 samt utsedd till landschef Storbritannien i februari 2008).

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelseuppdrag etcetera hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sid 30.

Teckningsoptioner

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB.

Under februari 2009 utfärdades 2 347 050 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under december 2009 utfärdades 207 950 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (14 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under 2010 har Loomis nyttjat rätten enligt gällande hembudsklausul att återlösa 172 086 optioner då optionsinnehavare lämnat Loomiskoncernen. Värdering av återlösenbeloppen för optionerna har skett enligt Black & Scholes värderingsmodell. Av de återlösta optionerna har 122 250 tilldelats till kursen 18,25.

Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Utestående optionsrätter

Ingående balans per 1 januari 2010	2 555 000
Retur av optioner utan utnyttjande	–172 086
Utställande av optioner	122 250
Optioner i eget förvar	49 836
Utgående balans per 31 december 2010	2 555 000

Not 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2010	2009	2008
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	17	15
Övriga immateriella tillgångar	17	19	17
Byggnader	15	18	17
Maskiner och inventarier (varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	655 (36)	715 (41)	641 (57)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	704	769	690

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2010	2009	2008
Produktionskostnader	604	649	585
Försäljnings- och administrationskostnader	83	103	91
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	17	15
Summa avskrivningar och nedskrivningar	704	769	690

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i Not 15.

Not 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2010	2009	2008
Ränteintäkter	3	4	35
Kursdifferenser, netto1	-	10	0
Övriga finansiella intäkter	-	1	0
Finansiella intäkter	3	15	35
Räntekostnader (varav räntekostnad finansiell leasing)	–104 (–3)	–125 (–4)	–186 (–7)
Bankkostnader	–5	–5	–4
Kursdifferenser, netto1	–1	0	–9
Övriga finansiella kostnader	0	0	0
Finansiella kostnader	–110	–130	–199
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–107	–115	–164

1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2010	%	2009	%	2008	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–194	–25,6	–151	–21,3	–128	–22,5
– uppskjuten skattekostnad	–68	–9,0	–55	–7,8	–17	–3,0
Summa skattekostnad	–262	–34,6	–206	–29,1	–145	–25,5

Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2010 och 2009 och till 28 procent under 2008. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –34,6 procent (–29,1 respektive –25,5). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2010	%	2009	%	2008	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–200	–26,3	–186	–26,3	–159	–28,0
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser	–81	–10,7	–31	–4,4	–37	–6,5
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	18	2,4	11	1,6	51	9,0
Summa skattekostnad	–262	–34,6	–206	–29,1	–145	–25,5

Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto består för 2008 huvudsakligen av en positiv justering för LCM avseende skatt hänförlig till tidigare år.

Under 2010 har det inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. Dock har skattesatsen påverkats negativt av en ny skattelagstiftning som infördes i Frankrike i början av året. En skatt i Frankrike, som tidigare redovisats i rörelseresultatet, har ersatts av en ny skatt som består av två komponenter. Loomis har bedömt, i enlighet med IAS 12, att en av dessa komponenter ska klassificeras som skattekostnad i syfte att uppnå jämförbarhet med liknande skatter i övriga länder i koncernen. Vidare påverkades skattesatsen negativt av en avslutad skatterevision.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

%	2010	2009	2008
USA	40	40	40
Spanien	30	30	30
Frankrike	33	33	33
Sverige	26	26	28
Storbritannien	28	28	28

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Maskiner och inventarier	99	107	57
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	157	151	157
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	35	41	36
Avsättning för omstrukturering	6	7	5
Förlustavdrag	12	6	25
Övriga temporära skillnader	34	32	27
Summa uppskjutna skattefordringar	343	344	308
Nettning	–26	–28	–40
Netto uppskjutna skattefordringar	317	316	268
Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	0	1	9
Maskiner och inventarier	140	121	107
Övriga temporära skillnader	108	112	86
Imateriella anläggningstillgångar	13	17	20
Summa uppskjutna skatteskulder	261	251	221
Nettning	–26	–28	–40
Netto uppskjutna skatteskulder	235	223	182
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	82	93	87

Förändringsanalys

		Pension	Ansvars
		avsättningar	försäkrings		Imma
	Maskiner	och personal	relaterade	Avsättning	teriella an		Övriga	Summa	Summa
MSEK	och inventarier	relaterade skulder	skade reserver	för omstruk turering	läggnings tillgångar	Förlust avdrag	temporära skillnader	uppskjuten skatt	uppskjuten skatt
Uppskjuten skattefordran								2010	2009
Ingående balans	107	151	41	7	-	6	32	344	308
Förändring bokad över resultaträkning	3	15	–4	–1	-	6	6	25	65
Förändring på grund av valutaeffekter	–11	–14	–2	0	-	–1	–2	–29	–12
Förändring bokad över eget kapital	-	5	-	-	-	-	–1	4	–10
Förändring på grund av förvärv	-	-	-	-	-	-	-	-	–9
Utgående balans	99	157	35	6	-	12	34	343	344
Förändring under året	–8	6	–6	–1	-	6	3	–1	36
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	121	1	-	-	17	-	112	281	221
Förändring bokad över resultaträkning	27	–1	-	-	–2	-	4	2	76
Förändring på grund av valutaeffekter	–8	0	-	-	–2	-	–6	–20	–45
Förändring bokad över eget kapital	0	-	-	-	–	-	–2	–2	–2
Utgående balans	140	0	-	-	13	-	108	261	251
Förändring under året	19	–1	-	-	–4	-	–4	–20	29

Av totala uppskjutna skattefordringar om 343 MSEK förväntas 251 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 261 MSEK förväntas 26 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Aktuella skattefordringar	80	66	109
Aktuella skatteskulder	–166	–171	–209
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	–86	–105	–101

Förlustavdrag

Loomis bolag i Danmark, Portugal, Storbritannien, USA och Österrike hade per den 31 december 2010 förlustavdrag som uppgick till 575 MSEK. Totala förlustavdrag per 31 december 2009 uppgick till 623 MSEK och per 31 december 2008 till 1 068 MSEK.

Koncernen har gjort bedömningen att förlustavdragen i Portugal, USA, Österrike samt vissa av förlustavdragen i Storbritannien kan återvinnas då resultatutvecklingen i bolagen är positiva, och avdragen har därför aktiverats i balansräkningen. Värdet av de aktiverade förlustavdragen uppgår till 12 MSEK. Underskottsavdrag för Danmark har inte tagits upp till något värde i balansräkningen. Loomis förlustavdrag har ingen tidsbegränsning. Vissa förlustavdrag har ännu ej fastställts i bolagens deklarationer.

Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

De förvärv som genomförts under 2010 är:

MSEK	Verksamhetens totala värde	Goodwill	Förvärvs relaterade immateriella anläggnings tillgångar	Operativt sysselsatt kapital	Summa sysselsatt kapital
Agency of Security Fenix CIT, Tjeckien	25	171)	2	5	25
Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA	38	182)	14	6	38
Övriga	35	-	31	5	35
Summa förvärv	98	35	47	17	98
Uppskjuten köpeskilling	–9
Avdrag för förvärvad nettoskuld	–8
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	82

1) Förvärvet genomfördes som ett led i strategin att expandera i östeuropa. Goodwill är hänförlig till förvärv av aktier. Värdet prövas årligen för eventuellt nedskrivningsbehov. Eventuell nedskrivning är inte skattemässigt avdragsgill

2) Förvärvet genomfördes för att ytterligare stärka geografisk täckning. Goodwill är hänförlig till förvärv av inkråm. Avskrivningar är skattemässigt avdragsgilla.

Agency of Security Fenix CIT, Tjeckien

Loomis har förvärvat värdehanteringsföretaget Agency of Security Fenix CIT. Köpeskillingen uppgick till 17 MSEK (46 MCZK). Den förvärvade verksamheten konsoliderades i Loomis från och med den 1 oktober 2010.

Förvärv av Agency of Security Fenix CIT, Tjeckien

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 oktober 2010.

	Bokfört värde	Förvärvs justeringar	Verkligt värde
	förvärvs	och förvärvs	förvärvs
MSEK	balans	analys	balans
Operativa anläggningstillgångar	1	-	1
Kundfordringar	11	-	11
Övriga tillgångar	5	–2	4
Övriga skulder	–7	–3	–10
Summa operativt sysselsatt kapital	10	–5	5
Goodwill	-	17	17
Övriga förvärvsrelaterade immate riella anläggningstillgångar	-	2	2
Totalt sysselsatt kapital	10	15	25
Nettoskuld	–5	–3	–8
Summa förvärvade nettotillgångar	5	12	17
Köpeskilling	-	-	17
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	--	-	17

Förvärvet av Agency of Security Fenix CIT i Tjeckien avser samtliga aktier i bolaget. Del av köpeskillingen som bl.a. beror på slutlig avräkning av övertagen nettoskuld enligt lokala redovisningsprinciper i Tjeckien, är ännu ej fastställd. Denna del kommer att erhållas/betalas ut under 2011 när nettoskulden fastställs och är överenskommen med säljaren. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 21 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2010 ha bidragit till totala intäkter med cirka 95 MSEK och till årets resultat med 2 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 1 MSEK och har redovisats i posten försäljnings- och administrationskostnader.

Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA

Loomis har förvärvat inkråmet i det amerikanska värdehanteringsföretaget Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor. Köpeskillingen uppgick till 38 MSEK (5,7 MUSD). Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med den 1 november 2010.

Förvärv av rörelsen i Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 november 2010.

MSEK	Bokfört värde förvärvs balans	Förvärvs justeringar och för värvs analys	Verkligt värde förvärvs balans
Operativa anläggningstillgångar	9	-	9
Övriga skulder	–2	-	–2
Summa operativt sysselsatt kapital	6	-	6
Goodwill	-	18	18
Övriga förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	-	14	14
Totalt sysselsatt kapital	6	32	38
Nettoskuld	-	-	-
Summa förvärvade nettotillgångar	6	32	38
Köpeskilling	-	-	38
Summa negativ påverkan på koncernens likvida medel	-	-	38

Förvärvet av rörelsen i Badger Armor Inc. dba Big Ten Armor, USA avser tillgångar i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 10 MSEK och till årets resultat med cirka 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderades från den 1 januari 2010 ha bidragit till totala intäkter med ca 68 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK.

Totala transaktionskostnader för förvärvet uppgår till 1 MSEK och har redovisats i posten försäljnings- och administrationskostnader.

Övriga genomförda förvärv

Balansräkningar i sammandrag per förvärvstidpunkter under 2010.

		Förvärvs
	Bokfört	justeringar	Verkligt
	värde	och för	värde
	förvärvs	värvs	förvärvs
MSEK	balans	analys	balans
Operativa anläggningstillgångar	5	-	5
Summa operativt sysselsatt kapital	5	-	5
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	-	31	31
Totalt sysselsatt kapital	5	31	35
Summa förvärvade nettotillgångar	5	31	35
Köpeskilling	-	-	35
Uppskjuten köpeskilling	-	-	–9
Summa negativ påverkan på
koncernens likvida medel	-	-	26

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land. Goodwillvärdet per den 31 december 2010 fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC, %	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Danmark	7,7 (7,8, 8,4)	–	–	–
Finland	7,6 (7,7, 8,2)	–	–	–
Frankrike	7,6 (7,7, 8,2)	333	380	405
Storbritannien	8,2 (7,9, 8,5)	151	168	163
Norge	8,1 (8,2, 8,5)	–	–	–
Portugal	7,6 (7,7, 8,2)	1	1	2
Schweiz	6,8 (7,1, 7,3)	4	4	4
Spanien	7,6 (7,7, 8,2)	265	302	322
Sverige	7,7 (7,7, 8,1)	11	11	11
Tjeckien	e/t (e/t, e/t)	17	–	–
USA	7,9 (7,8, 7,7)	1 800	1 893	2 058
Österrike	7,6 (7,7, 8,2)	–	–	–
Summa	7,7 (7,7, 8,1)	2 582	2 760	2 965

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor (till exempel Freedonia), emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

	Bedömd tillväxttakt bortom
%	prognosperioden	WACC
Europa	2,0 (2,0, 2,0)	6,8–8,2
USA	2,0 (2,0, 2,0)	7,85

Nedskrivningsbedömningen ägde, för samtliga kassagenererande enheter förutom Tjeckien, rum under det tredje kvartalet 2010. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg. Tjeckiens värde bedömdes i samband förvärvet av enheten den 1 oktober 2010.

Känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet i samband med nedskrivningsbedömningen har genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov.

Not 16 Goodwill

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående balans	2 760	3 005	2 573
Förvärv	35	-	-
Avgår i samband med likvidation	-	–40	-
Omräkningsdifferens	–213	–205	431
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2 582	2 760	3 005
Ingående nedskrivningar	-	–40	–40
Avgår i samband med likvidation	-	40	-
Utgående ackumulerade nedskrivningar	-	-	–40
Utgående restvärde	2 582	2 760	2 965
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	1 800	1 893	2 058
Europa	782	867	906
Totalt	2 582	2 760	2 965

Not 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	154	159	126
Förvärv	45	7	8
Avyttringar/utrangeringar	-	-	–0
Omräkningsdifferens	–15	–12	26
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	184	154	159
Ingående avskrivningar	–89	–81	–51
Årets avskrivningar	–17	–17	–15
Avyttringar/utrangeringar	-	-	0
Omräkningsdifferens	9	8	–15
Utgående ackumulerade avskrivningar	–97	–89	–81
Utgående restvärde	87	65	79

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser kontraktsportföljer.

Not 18 Övriga immateriella tillgångar

	Licenser	Hyresrätter	Övriga immate riella tillgångar	Totalt
MSEK		2010-12-31
Ingående anskaffningsvärde	120	1	2	123
Investeringar	18	-	-	18
Avyttringar/utrangeringar	0	0	-	0
Omklassificering	30	-	-	30
Omräkningsdifferens	–18	0	0	–18
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	150	0	2	152
Ingående avskrivningar	–80	0	–2	–82
Avyttringar/utrangeringar	0	-	-	0
Årets avskrivningar	–17	-	-	–17
Omklassificering	–1	-	-	–1
Omräkningsdifferens	13	0	0	14
Utgående ackumulerade avskrivningar	–84	0	–2	–86
Utgående restvärde	66	0	0	66

		Övriga immate
	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK		2009-12-31
Ingående anskaffningsvärde	115	1	2	118
Investeringar	20	-	-	20
Avyttringar/utrangeringar	–8	-	-	–8
Omklassificering	0	-	-	0
Omräkningsdifferens	–8	0	–0	–8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	120	1	2	123
Ingående avskrivningar	–67	–0	–2	–69
Avyttringar/utrangeringar	2	-	-	2
Årets avskrivningar	–19	-	-	–19
Omklassificering	–2	-	-	–2
Omräkningsdifferens	6	0	0	6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–80	–0	–2	–82
Utgående restvärde	40	1	0	41

		Övriga immate
	Licenser	Hyresrätter	riella tillgångar	Totalt
MSEK		2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	78	1	2	80
Investeringar	25	-	-	25
Avyttringar/utrangeringar	–3	-	-	–3
Omklassificering	–0	-	-	–0
Omräkningsdifferens	15	0	0	15
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	115	1	2	118
Ingående avskrivningar	–39	–0	–2	–40
Avyttringar/utrangeringar	3	-	-	3
Årets avskrivningar	–17	-	-	–17
Omklassificering	–2	-	-	–2
Omräkningsdifferens	–12	0	–0	–13
Utgående ackumulerade avskrivningar	–67	–0	–2	–69
Utgående restvärde	48	1	0	49

Not 19 Materiella anläggningstillgångar

		Byggnader och mark
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	441	478	436
Förvärv	3	-	-
Investeringar	7	9	13
Avyttringar/utrangeringar	–2	–13	–34
Omklassificering	–6	0	–14
Omräkningsdifferens	–51	–34	78
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	391	441	478
Ingående avskrivningar	–154	–151	–120
Avyttringar/utrangeringar	1	1	15
Omklassificering	4	-	-
Årets avskrivningar	–15	–18	–17
Omräkningsdifferens	22	13	–29
Utgående ackumulerade avskrivningar	–141	–154	–151
Utgående restvärde	250	287	328

		Maskiner och inventarier
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	6 900	6 763	5 714
Förvärv	11	2	58
Investeringar	690	798	841
Avyttringar/utrangeringar	–284	–355	–506
Omklassificering	–23	7	14
Omräkningsdifferens	–646	–315	642
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6 648	6 900	6 763
Ingående avskrivningar	–4 310	–4 123	–3 511
Avyttringar/utrangeringar	252	312	464
Omklassificering	–3	1	1
Årets avskrivningar	–655	–715	–641
Omräkningsdifferens	428	216	–436
Utgående ackumulerade avskrivningar	–4 288	–4 310	–4 123
Utgående restvärde	2 360	2 591	2 640

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 61 MSEK (66 och 71).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och

telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan.

Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

		Byggnader
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	51	55	47
Omräkningsdifferens	–6	–3	8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	45	51	55
Ingående avskrivningar	–15	–14	–10
Årets avskrivningar	–3	–3	–2
Omräkningsdifferens	2	1	–2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–16	–15	–14
Utgående restvärde	29	36	41

Finansiella leasingavtal		Maskiner och inventarier
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	238	286	233
Förvärv	1	-	-
Investeringar	16	11	14
Avyttringar/utrangeringar	–6	–43	–32
Omräkningsdifferens	–24	–15	71
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	225	238	286
Ingående avskrivningar	–191	–206	–111
Förvärv	–1	-	-
Avyttringar/utrangeringar	4	42	15
Årets avskrivningar	–24	–38	–56
Omräkningsdifferens	21	12	–55
Utgående ackumulerade avskrivningar	–190	–191	–206
Utgående restvärde	35	48	80

Not 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar	29	46	60
Långfristiga externa investeringar	29	46	60
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31

Beloppet består av pensionsåtaganden (se not 30) för vilka obligationer ställts som säkerhet om 7 MSEK (8 och 4) samt att försäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart enligt myndighetsdirektiv om 25 MSEK (38 och 56). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående balans	46	60	152
Nya investeringar/avyttringar	–16	–15	–93
Omräkningsdifferenser	–1	0	1
Utgående balans	29	46	60

Not 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	23	20	17
Övriga långfristiga fordringar	5	8	34
Summa övriga långfristiga fordringar	28	28	51
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående balans	28	51	18
Övriga förändringar	4	–23	31
Omräkningsdifferenser	–4	–0	2
Utgående balans	28	28	51

Not 22 Kundfordringar

Reservering avseende kundförluster, netto	–26	–35	–53
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 269	1 371	1 543
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31

Årets kundförluster, netto uppgår till 12 MSEK (3 och 10).

Forts. Not 22

Åldersanalys av förfallna kundfordringar
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förfallotid <30 dagar	250	236	290
Förfallotid 30–90 dagar	66	70	109
Förfallotid >90 dagar	47	57	88
Summa förfallna kundfordringar	363	363	487

Not 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Redovisningsmedel 1)	14	17	17
Övriga kortfristiga fordringar	34	49	58
Summa övriga kortfristiga fordringar	48	67	75

Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till största delen till kortfristig fordran avseende moms.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 7 MSEK (6 och 3) redovisas som produktionskostnad.

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Redovisningsmedelstillgångar och valvsbehållning1)	370	445	479
Redovisningsmedelsskulder och checkräkningskredit 1)	–356	–427	–462
Redovisningsmedel	14	17	17

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	46	28	40
Förutbetald hyra	21	28	25
Förutbetalda leasingkostnader	1	1	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	7	6	9
Övriga förutbetalda kostnader	127	98	93
Övriga upplupna intäkter	12	3	9
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	214	163	177

Not 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Placeringar externa	19	3	355
Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar	19	3	355

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

Not 26 Likvida medel

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Kassa och bank	203	176	268
Kortfristiga bankplaceringar	57	211	-
Summa likvida medel1)	259	387	268

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Not 27 Eget kapital och totalresultat

Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare1)
MSEK	Aktiekapital 2)	Övrigt tillskjutet kapital	Andra reserver 3)	Balanserat resultat inkl. årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2008	365	3 519	221	–2 600	1 505
Totalresultat
Årets resultat	-	-	-	424	424
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	-	-	-	59	59
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	-	-	-	–14	–14
Valutakursdifferenser	-	-	348	-	348
Summa övrigt totalresultat	-	-	348	44	392
Summa totalresultat	-	-	348	468	816
Transaktioner med aktieägare
Erhållna aktieägartillskott	-	900	-	-	900
Utdelning avseende 2007	-	-	-	–245	–245
Summa transaktioner med aktieägare	-	900	–	–245	655
Ingående balans per 1 januari 2009	365	4 419	569	–2 377	2 976
Totalresultat
Årets resultat	-	-	-	500	500
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	-	-	-	–69	–69
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	-	-	-	20	20
Kassaflödessäkringar 4)	-	-	-	–8	–8
Skatteeffekt kassaflödessäkringar	-	-	-	2	2
Valutakursdifferenser	-	-	–150	-	–150
Summa övrigt totalresultat	-	-	–150	–55	–205
Summa totalresultat	-	-	–150	446	295
Transaktioner med aktieägare
Betalning av emitterade teckningsoptioner	-	22	-	-	22
Utdelning avseende 2008	-	-	-	–164	–164
Summa transaktioner med aktieägare	-	22	-	–164	–143
Ingående balans per 1 januari 2010	365	4 441	419	–2 095	3 129
Totalresultat
Årets resultat	-	-	-	496	496
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	-	-	-	–132	–132
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	-	-	-	38	38
Kassaflödessäkringar 4)	-	-	-	–1	–1
Skatteeffekt kassaflödessäkringar	-	-	-	0	0
Valutakursdifferenser	-	-	–224	-	–224
Summa övrigt totalresultat	-	-	–224	–95	–320
Summa totalresultat	-	-	–224	401	177
Transaktioner med aktieägare
Utdelning avseende 2009	-	-	-	–193	–193
Aktierelaterad ersättning5)	-	-	11	-	11
Summa transaktioner med aktieägare	-	-	11	–193	–182
Utgående balans per 31 december 2010	365	4 441	206	–1 888	3 123

1) Eget kapital är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

3) Andra reserver avser omräkningsdifferenser och aktierelaterad ersättning.

4) Förfallotidpunkten för kassaflödessäkringarna sammanfaller med lånefacilitetens förfallotidpunkt.

5) Avser den i resultaträkningen kostnadsförda delen av Loomis aktierelaterade ersättningsprogram som beskrivs i not 11.

Antal utgivna aktier 31 december 2010 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5. För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51.

Per den 31 december 2010 finns 49 836 optioner i eget förvar.

Not 28 Låneskulder

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	45	50	72
Banklån	1	1 430	-
Obligationslån	583	-	-
Summa långfristiga låneskulder	629	1 480	72
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	7	18	34
Derivat	8	13	-
Banklån	1 095	823	2 953
Summa kortfristiga låneskulder	1 110	855	2 987
Summa låneskulder	1 738	2 335	3 059

Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förfallotid <1 år	7	20	36
Förfallotid 1–5 år	51	58	75
Förfallotid >5 år	-	3	10
Total	58	80	121
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–7	–12	–15
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	51	69	106
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förfallotid <1 år	7	18	34
Förfallotid 1–5 år	45	48	64
Förfallotid >5 år	-	2	8
Summa nuvärde av skulder för finansiell leasing	51	69	106

Not 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	203	205	239
Kortfristig avsättning för skadereserver	93	123	126
Summa avsättningar för skadereserver	296	328	365
MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående balans	328	365	306
Nya avsättningar	144	219	202
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–161	–238	–179
Omräkningsdifferens	–15	–18	35
	296	328	365

Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar på annat sätt, i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Den totala kostnaden för koncernen för dessa planer framgår av not 10.

Storbritannien

I Storbritannien finns en fonderad förmånsbestämd pensionsplan där tillgångarna hålls separerade från arbetsgivarens. Planen tillhandahåller förmåner kopplade till medlemmarnas tjänstetid och slutlön. Till följd av ändrad lagstiftning som omfattar den förmånsbestämda pensionsplanen kommer den framtida årliga indexeringen av pensioner före pensionering baseras på CPI (Consumer Price Index) istället för RPI (Retail Price Index). Denna förändring har reducerat pensionsskulden med ca 24 MSEK, vilket redovisats som en aktuariell vinst i övrigt totalresultat.

Bolagen i Storbritannien deltar även i olika avgiftsbestämda lösningar.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemännen omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Loomis, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2010 uppgår till 9 MSEK (8 och 5). Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2010 146,0 procent (141,0 och 112,0). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS19.

Norge

Huvuddelen av de anställda omfattas av en avgiftsbestämd plan. För de resterande anställda har det historiskt funnits tre förmånsbestämda planer. Två av dessa planer (AFP planer) har varit ofonderade lösningar, där den ena tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering och den andra individuella pensionsutfästelser enligt överenskommelse med företaget. Den AFP plan som tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering stängdes under 2010 till följd av ändrad lagstiftning. Anställda kommer från och med den 1 januari 2011 ingå i en ny fonderad AFP plan som omfattar flera arbetsgivare. Eftersom det inte kommer vara möjligt att fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder så kommer planen att redovisas som en avgiftsbestämd plan i enlighet med Norska Redovisningsrådets (NRS) uttalande. Den fonderade planen, som fortlöper, är stängd för nya medlemmar.

Övriga länder

Utöver de planer som nämnts ovan förekommer förmånsbestämda planer av väsentlig storlek främst i Frankrike och Österrike.

Allokering av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2010 till 1 045 MSEK (1 037 och 841). Per den 31 december 2010 var 64 procent (64 och 63) av förvaltningstillgångarna placerade i aktier, 35 procent (34 och 36) var placerade i räntebärande tillgångar och 2 procent (2 och 1) i övriga tillgångar.

Ackumulerade aktuariella förluster

Den aktuariella förlusten 2010 som redovisats i övrigt totalresultat uppgår till 94 MSEK. För 2009 redovisades en aktuariell förlust om 49 MSEK och för 2008 en aktuariell vinst om 44 MSEK i övrigt totalresultat. De ackumulerade aktuariella förlusterna vilka redovisats på detta sätt uppgår därmed till 113 MSEK. För 2009 visades ackumulerade förluster på 19 MSEK och för 2008 visades ackumulerade vinster på 30 MSEK.

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Planer som ingår i Övriga långfristiga fordringar	–0	–4	–31
Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	316	264	262
Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto	316	260	232

Pensionskostnader

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	29	32	38
Räntekostnad	63	65	70
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–65	–56	–65
Redovisad aktuariell vinst	-	-	1
Reduceringar och regleringar	–1	-	-
Summa pensionskostnader	26	41	43

Tabellen visar den totala kostnaden för förmånsbestämda planer 2010. Total kostnad för förmånsbestämda planer 2011 förväntas uppgå till cirka 35 MSEK. Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick till 81 MSEK (61 och 64).

Forts. Not 30

Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

		För			För			För			För
	För	valtnings		För	valtnings		För	valtnings		För	valtnings
	pliktelser	tillgångar	Netto	pliktelser	tillgångar Netto		pliktelser	tillgångar Netto		pliktelser	tillgångar Netto
MSEK		2010			2009			2008			2007
Ingående balans	1 297	–1 037	260	1 073	–841	232	1 415	–1 096	319	1 440	–1 039	400
Kostnader avseende tjänst
göring under innevarande år	29	-	29	32	-	32	38	-	38	61	-	61
Räntekostnad	63	-	63	65	-	65	70	-	70	70	-	70
Förväntad avkastning	-	–65	–65	-	–56	–56	-	–65	–65	-	–65	–65
Redovisad aktuariell vinst/förlust	-	-	-	-	-	-	1	-	1	–7	-	–7
Reduceringar och regleringar	–1	-	–1	-	-	-	-	-	-	–22	-	–22
Summa pensionskostnad	91	–65	26	97	–56	41	109	–65	43	102	–65	37
Aktuariella vinster och förluster – förpliktelser	148	-	148	157	-	157	–268	-	–268	–51	-	–51
Aktuariella vinster och förluster
– förvaltningstillgångar	-	–17	–17	-	–89	–89	-	209	209	-	2	2
Summa aktuariella vinster och förluster före skatt	148	–17	132	157	–89	69	–268	209	–59	–51	2	–49
Avgifter från arbetsgivaren	-	–72	–72		–72	–72	-	–69	–69	-	–80	–80
Avgifter från deltagare i planen	4	–4	-	5	–5	-	6	–6	-	8	–8	-
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–48	48	-	–56	56	-	–48	48	-	–49	49	-
Förvärv	-	-	-	-	-	-	-	-	-	18	-	18
Omräkningsdifferens	–131	101	–30	21	–29	–9	–141	138	–3	–52	45	–8
Utgående balans	1 361	–1 045	316	1 297	–1 037	260	1 073	–841	232	1 415	–1 096	319

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick för 2010 till 81 MSEK (145, –143 och 63). Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer blir lika med räntan för en tioårig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppgå

till samma ränta med tillägg för en riskpremie. Den, för varje land, fastställda räntan är viktad utifrån tillgångarnas sammansättning. Aktuariella vinster och förluster avseende förpliktelser inkluderar erfarenhetsmässiga justeringar med 1 MSEK (16, –41 och 52).

Fonderade och icke fonderade förmånsbestämda förpliktelser

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser	1 170	1 109	878	1 281
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	– 1 045	–1 037	–841	–1 096
Fonderade planer, netto	126	72	37	184
Ej fonderade planer
Nuvärde av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	190	188	195	135
Summa fonderade och ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	316	260	232	319

Tabellen visar avstämningen mellan fonderad status och avsättningarna vid årets slut och vid årets början.

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2010

% (årsbasis)	Storbritannien	Euroländer	Norge
Diskonteringsränta	5,50 (5,70, 6,30 och 5,60)	4,75 (5,00, 5,50 och 5,50)	4,00 (4,50, 3,80 och 4,70)
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	6,68 (6,92, 6,40 och 6,80)	e/t (e/t, e/t och e/t)	5,40 (5,70, 5,80 och 5,70)
Löneökningar	3,50 (2,50, 3,50 och 4,30–4,80)	2,00–2,50 (2,00–2,25, 2,00–2,50 och 2,50–3,00)	4,00 (4,50, 4,00 och 3,50)
Inflation	3,00–3,50 (3,10, 2,80 och 3,30)	2,00 (1,75–2,00, 2,00 och 2,00)	3,75 (4,00, 3,75 och 4,25)
Pensionsökningar	3,50 (3,10, 2,80 och 3,30)	e/t (e/t, e/t och e/t)	3,75 (4,25, 3,75 och 4,25)

Tabellen visar de väsentligaste aktuariella antagandena per den 31 december 2010, 2009, 2008 och 2007 vilka används för att värdera de förmånsbestämda planernas förpliktelser vid utgången av 2010, 2009, 2008 och 2007 samt för att fastställa pensionskostnaden för 2011, 2010, 2009 och 2008.

I Storbritannien baseras diskonteringsräntan på Iboxx UK AA 15 år +. I Euroländer baseras diskonteringsräntan på Iboxx Euro 10 år +, med hänsyn tagen till durationen av förpliktelserna. I Norge baseras diskonteringsräntan på statsobligationer med tillägg för justering av skuldernas duration.

Per den 31 december 2010 användes följande antaganden för de mest väsentliga planerna inom Loomis avseende mortalitet:

Storbritannien – "PA 92 series of tables with allowance for

future improvements, and the medium cohort effect on current pensioners".

Norge – tabeller i serie "K 63". Dessa tabeller har fastställts för användande i samråd med bolagets aktuarier och reflekterar Loomis syn avseende framtida mortalitet med hänsyn tagen till framtida förväntade ökningar av livslängden.

Känslighetsanalys

En minskning av diskonteringsräntan med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 27 MSEK. En ökning av inflationstakten med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 25 MSEK. En ökning av den genomsnittliga livslängden med ett år skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 25 MSEK. Såväl förändringar av diskonteringsräntan som den genomsnittliga livslängden redovisas som aktuariella vinster eller förluster varvid förändringen redovisas i övrigt totalresultat och därmed inte belastar årets resultat.

Not 31 Övriga avsättningar

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	125	127	126
Övriga kortfristiga avsättningar	35	50	88
Summa övriga avsättningar	160	177	214
MSEK	Övertid Spanien	Övrigt	Totalt
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans	70	57	127
Nya avsättningar	6	18	23
Använda avsättningar	-	–11	–11
Omräkningsdifferens	–9	–5	–14
Utgående balans	67	58	125
Övriga kortfristiga avsättningar
Ingående balans	-	50	50
Nya avsättningar	-	10	10
Använda avsättningar	-	–22	–22

Omräkningsdifferens - –3 –3

Utgående balans - 35 35 Summa övriga avsättningar 67 93 160

Tvisten avseende övertidsersättning i Spanien beskrivs i not 34.

Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna personalkostnader	719	729	750
Upplupna räntekostnader	15	15	7
Upplupna hyreskostnader	1	2	9
Upplupna konsultarvoden	48	29	16
Övriga upplupna kostnader	154	139	84
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	937	914	866

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

Not 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	22	23	38
Kortfristig skuld avseende moms	160	183	180
Övriga kortfristiga skulder	89	100	100
Summa övriga kortfristiga skulder	271	306	318

Not 34 Ansvarsförbindelser

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	837	967	747
Övriga ansvarsförbindelser	18	24	11
Summa ansvarsförbindelser	855	992	758

Garantiförbindelser 2010 avser garantier för försäkringsåtaganden avseende Loomis i USA uppgående till 258 MSEK (280 och 303). Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna försäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (150 och 125) samt en garanti till Bank of England på 0 MSEK (81 och 78). Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB är även borgenär avseende Loomis Soumi Oy, Loomis Norge AS och Loomis Sverige ABs bankkrediter som är hänförliga till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Loomis Cash Management UK (LCM)

Loomis Cash Management Ltd sålde den 24 november 2007 sina anläggningstillgångar och sin rörelse till Vaultex UK Ltd, ett av HSBC Bank plc och Barclays Bank PLC samägt bolag. Samma dag blev LCM ett helägt dotterbolag till Loomis när bankerna som ett led i transaktionen sålde sina aktier i LCM till Loomis.

Försäljningen av LCMs tillgångar och rörelse resulterade i en förlust på 160 MSEK under fjärde kvartalet 2007 eftersom köpeskillingen var lägre än bokfört värde och en avsättning för avtalsgarantier gjordes. Avsättningen skedde för att täcka anspråk från de bankkunder som kunde tänkas hävda avstämningsfel eller brister i sina mellanhavanden med LCM under perioden från den 1 juni 2007 fram till och med den 24 november 2007, eller anspråk som hade uppstått och meddelats LCM före den 1 juni 2007 men inte var reglerade vid överlåtelsen. Sådana anspråk skulle enligt avtalet föreläggas LCM för utredning av LCM före den 31 augusti 2008. Inga ytterligare anspråk rapporterades per detta datum och denna skyldighet har följaktligen upphört. Bankerna har även erhållit en begränsad standardgaranti avseende LCMs tillgångar, villkorad av tillhandahållen information. En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 mellan Securitas AB, Loomis AB, LCM och Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme (NCS). Den finansiella uppgörelsen täcktes av tidigare gjorda avsättningar. I överenskommelsen åtog sig Loomis att fram till den 17 juni 2010 svara för eventuell ytterligare skada som skulle kunna drabba Bank of England på grund av LCMs förfarande, vilket täcktes av en bankgaranti om 7 MGBP. Inga ytterligare krav har framställts och bankgarantin är nu avslutad.

Ersättning för övertid

Alla större säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag. Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan inlämnades till en lägre juridisk instans i Spanien för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid skall beräknas. Domstolens beslut, som offentliggjordes i januari 2008, gav riktlinjer för hur beräkningen av övertidsersättningen ska ske. Beslutet var huvudsakligen i linje med arbetsgivarnas syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet har överklagats av de lokala fackföreningarna. I december 2009 meddelade Högsta domstolen i Spanien att den undanröjde domstolens dom från januari 2008 och Högsta domstolen bekräftade den dom som meddelades i februari 2007 vilken innebär att varje anspråk ska bedömas var för sig. Högsta domstolen ändrade därmed basen för beräkning av övertidsersättning. Högsta domstolens beslut kan inte överklagas.

I avsaknad av slutligt fastställda riktlinjer för hur övertidskompensationen ska beräknas har Loomis valt att för lönebetalningar från 2008 tillämpa de riktlinjer som domstolen meddelade i januari 2008. Vad avser historisk övertidsersättning har Loomis avvaktat det slutliga beslutet av Högsta domstolen. Domstolens beslut medför att Loomis måste förbereda sig på flera rättsliga krav från anställda och före detta anställda avseende retroaktiv övertidsersättning.

Under 2008 inledde en branschorganisation en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet kom i november 2009. Domslutet innefattade dock inte en slutgiltig lösning eftersom det refererade till det ursprungliga domslutet. I realiteten innebär detta att beslut om övertidsersättningen behöver fattas individuellt och att domstolen behöver förena alla överklaganden om det finns olikheter i de individuella överklagandena. Den slutliga domen förväntas fattas under 2012, men Loomis kommer att vara skyldig att betala skillnaden mellan ursprunglig ersättning och det belopp som domstolen fattar i det individuella ärendet. Utfallet kommer att vara avhängigt huruvida domaren går på Loomis ståndpunkt eller på branchorganisationens.

Loomis Spanien är i domstol föremål för flera arbetsrättsliga anspråk avseende anspråk från individuella ärenden och det förväntas att dessa kan ta flera år att slutföra. Ett juridiskt utlåtande, vilket begärts av branschföreningen i Spanien i vilken Loomis är medlem, har kommit fram till att tidpunkten för att rikta rättsliga anspråk för åren innan 2010 på grund av gällande preskriptionsregler gick ut i december 2010. Företagsledningen uppskattar för närvarande att ytterligare ersättning om 67 MSEK kan krävas och har gjort en avsättning på detta belopp per den 31 december 2010.

Loomis Danmark

En dansk kund har riktat anspråk mot Loomis Danmark med anledning av att bolaget sagt upp avtalet med kunden. Ursprungligt anspråk framställdes under tredje kvartalet 2008 och uppgick till 26 MDKK. Under 2009 har kunden utökat anspråket och det uppgår nu totalt till 40 MDKK. Utredning av anspråket pågår. Loomis har gjort en bedömning av ett troligt utfall per den 31 december 2010.

Övriga rättsliga förfaranden

Under åren har Loomis gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver. Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Not 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2010	2009	2008
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	687	752	675
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	17	15
Övriga avsättningar	–6	–3	–457
Finansiella poster	107	115	164
Summa ej kassaflödespåverkande poster	805	880	397

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2010	2009	2008
Övriga intäkter	38	222	215	179
Bruttoresultat		222	215	179
Administrationskostnader	40, 41	–84	–67	–141
Jämförelsestörande poster	40	-	-	–332
Rörelseresultat efter avskrivningar		138	148	–294
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	42	230	224	171
Finansiella intäkter	43	852	908	606
Finansiella kostnader	43	–793	–789	–606
Summa resultat från finansiella investeringar		289	342	172
Resultat efter finansiella poster		427	490	–122
Bokslutsdispositioner	44	–50	–82	-
Skatt på årets resultat	45	–56	–50	–31
Årets resultat		321	358	–153

Moderbolagets rapport över totalresultat

MSEK	2010	2009	2008
Omräkningsdifferenser	–66	–76	156
Koncernbidrag	66	74	–4
Skatteeffekt på koncernbidrag	–17	–20	1
Kassaflödessäkringar efter skatt	–1	–6	-
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–18	–28	153
Årets resultat	321	358	–153
Summa totalresultat för året	303	330	0

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	46	1	1	1
Aktier i dotterföretag	47	3 446	3 420	3 420
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	2 987	3 400	3 619
Uppskjutna skattefordringar		--	2	1
Övriga anläggningstillgångar		4	-	-
Summa anläggningstillgångar		6 438	6 823	7 042
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 48	297	296	246
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	513	464	-
Övriga kortfristiga fordringar	49	6	4	7
Aktuella skattefordringar	45	9	1	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	47	31	20
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar		56	177	156
Likvida medel		35	26	67
Summa omsättningstillgångar		963	1 000	496
SUMMA TILLGÅNGAR		7 401	7 823	7 538
EGET KAPITAL OCH SKULDER	51
Eget kapital
Bundet eget kapital
Aktiekapital		365	365	365
Summa bundet eget kapital		365	365	365
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 521	5 521	5 499
Balanserat resultat		–1 489	–1 635	–1 291
Årets resultat		321	358	–153
Summa fritt eget kapital		4 353	4 244	4 055
Summa eget kapital		4 718	4 609	4 420
Obeskattade reserver	52	132	82	-
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, extern	39	583	1 430	-
Uppskjuten skatteskuld		-	-	37
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	8	55	54
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	576	666	-
Räntebärande kortfristiga skulder, extern	39	1 186	823	2 953
Leverantörsskulder		9	4	3
Aktuell skatteskuld	45	127	88	16
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	53	54	54	53
Övriga kortfristiga skulder		8	13	1
Summa skulder		2 551	3 132	3 117
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 401	7 823	7 538
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	54	705	847	650

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2010	2009	2008
Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster		427	490	–122
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	55	–289	–342	–171
Erhållna finansiella poster		686	746	596
Betalda finansiella poster		–620	–623	–604
Betald inkomstskatt		–41	–1	–10
Erhållna utdelningar		212	251	243
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–285	104	–17
Kassaflöde från den löpande verksamheten		91	626	–85
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–0	–0	–0
Investeringar i aktier	47	–17	–0	–53
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–17	–1	–54
Finansieringsverksamheten
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar		413	219	–1 847
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		120	–21	1 736
Amorteringar av skulder		–597	–700	–2
Erhållna koncernbidrag		74	-	-
Lämnade koncernbidrag		-	-	–182
Erhållet aktieägartillskott		-	-	900
Erhållna likvider för teckningsoptioner		-	22	-
Lämnad utdelning		–193	–164	–245
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–183	–645	361
Årets kassaflöde		–112	–19	223
Likvida medel vid årets början		203	223	-
Likvida medel vid årets slut1)		91	203	223

1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar.

Moderbolagets förändringar i eget kapital

		Övrigt tillskjutet	Balanserat resultat inkl
MSEK	Aktiekapital1, 3)	kapital2, 4)	årets resultat4)	Totalt
Ingående balans per 1 januari 2008	365	4 599	–1 200	3 764
Totalresultat
Årets resultat	-	-	–153	–153
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	-	-	156	156
Koncernbidrag	-	-	–4	–4
Skatteeffekt på koncernbidrag	-	-	1	1
Summa övrigt totalresultat	-	-	153	153
Summa totalresultat	-	-	0	0
Transaktioner med aktieägare
Erhållna aktieägartilskott	-	900	-	900
Utdelning avseende 2007	-	-	–245	–245
Summa transaktioner med aktieägare	-	900	–245	655
Ingående balans per 1 januari 2009	365	5 499	–1 444	4 420
Totalresultat
Årets resultat	-	-	358	358
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	-	-	–76	–76
Koncernbidrag	-	-	74	74
Skatteeffekt på koncernbidrag	-	-	–20	–20
Kassaflödessäkringar efter skatt	-	-	–6	–6
Summa övrigt totalresultat	-	-	–28	–28
Summa totalresultat	-	-	330	330
Transaktioner med aktieägare
Betalning av emitterade teckningsoptioner	-	22	-	22
Utdelning avseende 2008	-	-	–164	–164
Summa transaktioner med aktieägare	-	22	–164	–142
Ingående balans per 1 januari 2010	365	5 521	–1 277	4 609
Totalresultat
Årets resultat	-	-	321	321
Övrigt totalresultat
Omräkningsdifferenser	-	-	–66	–66
Koncernbidrag	-	-	66	66
Skatteeffekt på koncernbidrag	-	-	–17	–17
Kassaflödessäkringar efter skatt	-	-	–1	–1
Summa övrigt totalresultat	-	-	–18	–18
Summa totalresultat	-	-	303	303
Transaktioner med aktieägare Utdelning avseende 2009	-	-	–193	–193
Summa transaktioner med aktieägare Utgående balans per 31 december 2010	- 365	- 5 521	–193 –1 168	–193 4 718

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutet kapital och Balanserat resultat inkl årets resultat.

Not 36 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal kan därför i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt Tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

Anteciperad utdelning

I moderföretagets redovisning redovisas anteciperad utdelning från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderföretaget innan dess finansiella rapporter publicerats fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

Moderföretaget tillämpar undantaget i RFR 2 Redovisning för juridiska personer punkt 71. Detta innebär att moderföretaget huvudsakligen, med undantag för de finansiella instrument som omnämns nedan, värderar dessa med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Moderbolaget tillämpar även undantaget i RFR 2 p. 11 och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p 124 A-124 C. I enlighet med årsredovisningslagen 4 kapitlet 14a§, tar moderföretaget upp derivatinstrument till verkligt värde i moderföretagets redovisning. Det verkliga värdet motsvarar marknadsvärdet som beräknas utifrån aktuella marknadsnoteringar på balansdagen. Moderföretaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 punkt 72. Detta innebär att moderföretaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderföretaget tillämpar, i enlighet med RFR 2,

Se upplysningar om koncernen i not 5.

istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

Fordringar med förfallodag mer än tolv månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar, övriga som omsättningstillgångar. Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21, p. 32 skall en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2 p. 43 skall sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt Årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag värderas även dessa till balansdagens kurs. Kursdifferenser på dessa fordringar elimineras ur resultaträkningen och redovisas direkt i eget kapital i balansräkningen.

UFR 7 Koncernbidrag och aktieägartillskott

De koncernbidrag som moderbolaget erhåller eller lämnar redovisas över eget kapital i moderbolaget. Bolaget tillämpar samma principer som föregående år.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

• Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter.
• Väsentliga nedskrivningar.
• Väsentliga ej återkommande poster.

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisas som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster.

Not 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008 redovisas även övriga bolag inom Securitaskoncernen som närstående. För ytterligare information gällande transaktioner med övriga bolag inom Securitaskoncernen fram till och med separationen den 9 december 2008 hänvisas till tidigare årsredovisningar.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2010	2009	2008
Administrationsbidrag	222	215	179
Ränteintäkter	164	236	171
Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen
MSEK	2010	2009	2008
Administrationskostnader	-	-	179
Räntekostnader	4	4	18

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK		2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	2 987	3 400	3 619
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	297	296	246
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	513	464	-
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	18	-
Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen
MSEK		2010-12-31 2009-12-31 2008-12-31

Kortfristiga skulder till dotterföretag	8	55	54
Räntebärande kortfristiga skulder
till dotterföretag	576	666	-

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Not 39 Finansiell riskhantering

Nedanstående tabell analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

Per 31 december 2010	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	1 186	583	-
Leverantörsskulder och andra skulder	72	-	-
	1 258	583	-

Per 31 december 2009	Mindre än 1 år	Mellan 1 och 5 år	Mer än 5 år
Externa banklån	823	1 430	-
Leverantörsskulder och andra skulder	72	-	-
	895	1 430	-
Per 31 december 2008	Mindre än	Mellan	Mer än
Externa banklån	1 år -	1 och 5 år 2 953	5 år -
Leverantörsskulder och andra skulder	58	-	-

Not 40 Administrationskostnader och jämförelsestörande poster

Kostnader fördelade på kostnadsslag

2010 2009	2008
0 0	1
33 43	36
1 1	1
3 4	4
6 7	3
22 5	68
9 6	15
2	14
67	141
	10 84

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2010	2009	2008
Löner och bonus	41	21	29	23
Sociala kostnader	41	7	9	7
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	41	5	5	6
Summa ersättningar till anställda		33	43	36

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2010	2009	2008
PwC
– Revisionsuppdraget	3	3	3
– Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	1	-	-
– Skatterådgivning	1	2	-
– Övriga tjänster	1	2	1
Summa PwC	6	7	4

Med revisionsuppdraget avses arvode för den lagstadgade revisionen, dvs sådant arbete som varit nödvändigt för att avge revisionsberättelsen, samt så kallad revisionsrådgivning som lämnas i samband med revisionsuppdraget.

Jämförelsestörande poster

En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 med Bank of England avseende Loomis Cash Management Limiteds (LCM) deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme. Uppgörelsen resulterade i en betalning om 332 MSEK (28 MGBP) till Bank of England. Kostnaden bars av Loomis AB under 2008 men reflekterades i koncernens resultat 2007.

Not 41 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2010	2009	2008
Sverige	15	13	16
(varav män)	(9)	(9)	(10)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktör och övriga anställda

	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)	Löner	Sociala kostnader	(varav pension)
MSEK		2010			2009			2008
Styrelse och VD	7	5	(2)	10	5	(2)	6	3	(1)
Övriga anställda	15	6	(3)	19	9	(3)	17	10	(5)
Summa	22	11	(5)	29	14	(5)	23	13	(6)

Ingen rörlig ersättning har utgått till VD 2010. Under 2009 utgick rörlig ersättning till VD med 4 MSEK.

Ersättning till VD utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. VD har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

Sjukfrånvaro, %	2010	2009	2008
Total sjukfrånvaro	0,3	0,1	0,1
– långtidssjukfrånvaro	0,0	0,0	0,0
– sjukfrånvaro för män	0,0	0,0	0,1
– sjukfrånvaro för kvinnor	0,0	0,0	0,0
– anställda –29 år	0,0	0,0	0,0
– anställda 30–49 år	0,3	0,1	0,1
– anställda 50– år	0,0	0,0	0,0

Not 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2010	2009	2008
Utdelningar	230	224	245
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	-	-	–74
Summa resultat från andelar i koncernföretag	230	224	171

Nedskrivning av aktier i dotterföretag 2008 avser Danmark. Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620- 8095, som moderföretag.

Not 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

	Finansiella intäkter

MSEK	2010	2009	2008
Ränteintäkter	167	238	193
Kursdifferenser	685	669	413
Summa finansiella intäkter	852	908	606

Finansiella kostnader

Finansiella intäkter och kostnader, netto	59	119	0
Summa finansiella kostnader	–793	–789	–606
Övriga finansiella kostnader	–24	–14	-
Kursdifferenser	–687	–664	–417
Räntekostnader	–82	–110	–189
MSEK	2010	2009	2008

Not 44 Bokslutsdispositioner

MSEK	2010	2009	2008
Avsättning till periodiseringsfond tax 2010	-	–82	-
Avsättning till periodiseringsfond tax 2011	–75	-	-
Återföring av periodiseringsfond tax 2010	25	-	-
Summa bokslutsdispositioner	–50	–82	-

Not 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning

Skattekostnad
MSEK	2010	%	2009	%	2008	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–68	–18,1	–65	–15,9	–28	–22,7
– skatt pga ändrad taxering	–5	–0,2	–3	–0,7	-	-
– uppskjuten skattekostnad	17	4,6	18	4,4	–3	–2,7
Summa skattekostnad	–56	–13,7	–50	–12,2	–31	–25,4

Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2010 och 2009 och till 28 procent under 2008. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –13,7 procent (–12,2 och –25,4).

Skatteverket har nekat vissa avdrag relaterade till Loomis ABs kostnader för LCM-verksamheten. Skatteverkets beslut överklagades till Förvaltningsrätten som i januari 2011 avslog överklagan. Förvaltningsrättens dom kommer att överklagas. Ett eventuellt negativt utfall i detta ärende kommer att påverka storleken på eventuellt underskottsavdrag och kommer inte att ha någon resultateffekt utan enbart att ha en kassaflödeseffekt för moderbolaget och koncernen.

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2010	%	2009	%	2008	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–99	–26,3	–107	–26,3	34	28,0
Skatt hänförlig till tidigare perioder	–5	–1,6	–3	–0,7	–3	–2,5
Utländsk skatt	-	-	-	-	–1	–0,5
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	48	14,2	61	14,8	–61	–50,4
Summa skattekostnader	–56	–13,7	–50	–12,2	–31	–25,4

För 2010 och 2009 består ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, huvudsakligen av anteciperad utdelning. För 2008 var de huvudsakliga posterna skadestånd till Bank of England, nedskrivning av aktier i dotterföretag samt anteciperad utdelning.

Balansräkning

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital	-	2	–37
Skatt på reserv för avgångsvederlag	-	-	1
Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	-	2	–35
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	2	1	26
Förändring redovisad över resultaträkningen	-	–1	–3
Förändring redovisad mot eget kapital	–2	2	–21
Utgående balans	0	2	1
Förändring under året	–2	1	–24
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	-	–37	-
Omklassificering till aktuella skatteskulder	-	37	-
Förändring redovisad mot eget kapital	-	-	–37
Utgående balans	-	-	–37
Förändring under året	-	37	–37
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	9	1	1
Aktuella skatteskulder	–127	–88	–16
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto*	–118	–86	–16

* I aktuella skatteskulder för 2009 ingår omklassificeringen från uppskjutna skatteskulder med –37 MSEK.

Not 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	2	2	2
Investeringar	0	0	0
Utrangeringar	–0	-	-
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2
Ingående avskrivningar	–1	–1	–1
Årets avskrivningar	–0	–0	–1
Utrangeringar	0	-	-
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1	–1	–1
Utgående planenligt restvärde	1	1	1

Not 47 Aktier i dotterföretag

Aktier i dotterföretag

Dotterföretag	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel, %	Bokfört värde (MSEK)
Loomis Norge Holding AS	984912277	Norge	100	34
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	100	69
Loomis Schweiz SA	539636	Schweiz	100	4
Loomis Holding UK Ltd	2586369	England	100	832
Loomis Österreich GmbH	FN 104649x	Österrike	99	57
Loomis Holder Spain SL	B-83379685	Spanien	100	870
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	100	171
Loomis France SAS	497048597	Frankrike	100	421
Loomis Holding France	498543222	Frankrike	100	77
Loomis Holding US, Inc.	47-0946103	USA	100	689
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	100	86
Loomis Reinsurance Ireland Ltd	152439	Irland	100	110
Loomis International Services GmbH	FN 320790	Österrike	100	0
Loomis Slovensko, s.r.o.	44 557 302	Slovakien	100	5
Agency of Security FENIX CIT a.s.	26110709	Tjeckien	100	21
Summa aktier i dotterföretag				3 446

MSEK
Ingående balans 1 januari 2010	3 420
Förvärv av Agency of Security FENIX CIT a.s.	18
Aktieägartillskott till Agency of Security FENIX CIT a.s.	3
Aktieägartillskott till Loomis Slovensko, s.r.o.	5
Utgående balans 31 december 2010	3 446

Not 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs av anteciperade utdelningar avseende 2010 och koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

Not 49 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	6	4	7
Summa övriga kortfristiga fordringar	6	4	7

Not 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Förutbetalda licensavgifter	-	-	1
Förutbetalda försäkringspremier	15	8	2
Upplupna ränteintäkter	31	21	16
Övriga poster	1	1	1
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	47	31	20

Not 51 Förändringar i eget kapital

År	Händelse		Antal aktier Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	-
Summa		73 011 780	365 058 900

Utgivna aktier i moderföretaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2010 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	69 583 260
Summa utestående aktier		73 011 780

Moderföretaget har fordringar på dotterföretag som representerar en bestående del av finansieringen av dotterföretag i USA.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är huvudsakligen SäkI AB som tillsammans med Investment AB Latour innehar 10,3 procent av kapitalet och 29,2 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 8,6 procent av kapitalet och 13,9 procent av rösterna. Huvudägarna innehar också från tid till annan ett indirekt ägande genom andra bolag.

Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket

parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

Not 52 Obeskattade reserver

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Periodiseringsfond tax 2010	57	82	-
Periodiseringsfond tax 2011	75	-	-
Summa obeskattade reserver	132	82	-

Not 53 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Upplupna personalkostnader	5	5	3
Upplupna konsultarvoden	4	1	0
Upplupna räntekostnader	15	15	7
Övriga upplupna kostnader	30	34	43
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	54	54	53

Not 54 Ansvarsförbindelser

MSEK	2010-12-31	2009-12-31	2008-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	629	804	529
Garantiförbindelser hyra	0	0	2
Övriga ansvarsförbindelser	76	43	120
Summa ansvarsförbindelser	705	847	650

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Not 55 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2010	2009	2008
Ränteintäkter	–852	–907	–606
Räntekostnader	793	789	606
Resultat från andelar i koncernföretag	–230	–224	–171
Avskrivningar	0	0	0
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–289	–342	–171

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 11 maj 2011.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 11 mars 2011

Alf Göransson Ordförande

Jan Svensson Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Marie Ehrling Styrelseledamot

Signhild Arnegård Hansen Styrelseledamot

Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 11 mars 2011 PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Loomis AB för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 35–89. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att

utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 11 mars 2011

PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2010	2009	2008	2007
Intäkter, fortgående verksamhet	10 990	11 934	10 899	11 107
Intäkter, förvärv	43	55	360	290
Totala intäkter	11 033	11 989	11 258	11 397
Organisk tillväxt, %	–1	–3	3	1
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)	882	837	748	259
Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), %	8,0	7,0	6,6	2,3
Rörelseresultat (EBIT)	866	821	733	-437
Rörelsemarginal (EBIT), %	7,8	6,8	6,6	-3,8
Finansiella intäkter	3	15	35	50
Finansiella kostnader	–110	–130	–199	–178
Resultat före skatt	759	706	569	–565
Inkomstskatt	–262	–206	–145	–316
Årets resultat	496	500	424	–881

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2010	2009	2008	2007
Resultat före avskrivningar (EBITA)	882	837	748	259
Avskrivningar	687	752	675	672
Förändring av kundfordringar	–39	85	79	–52
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital	115	–82	–231	168
Rörelsens kassaflöde före investeringar	1 645	1 592	1 271	1 046
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–708	-803	-829	–737
Rörelsens kassaflöde	938	789	442	309
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
före avskrivningar	106	94	59	120
Betalda och erhållna finansiella poster	–107	–109	–168	–125
Betald inkomstskatt	–261	–147	–6	–207
Fritt kassaflöde	569	533	268	–22
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster och
förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–6	–3	–457	–888
Försäljning av anläggningstillgångar (LCM)	-	-	-	257
Avyttring av verksamhet	-	-	1	-
Förvärv av verksamhet	–82	–9	–52	–281
Lämnad utdelning	–193	–164	–245	–250
Lämnade koncernbidrag	-	-	–182	-
Erhållna koncernbidrag	-	-	-	9
Erhållna aktieägartillskott	-	-	900	-
Amortering av leasingskulder	–17	–38	–43	–27
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	375	–545	210	1 289
Periodens kassaflöde	–104	–226	402	85

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2010	2009	2008	2007
Goodwill	2 582	2 760	2 965	2 533
Materiella anläggningstillgångar	2 610	2 878	2 967	2 519
Räntebärande anläggningstillgångar	29	46	60	152
Övriga anläggningstillgångar	498	449	447	376
Räntebärande omsättningstillgångar	19	3	355	698
Övriga omsättningstillgångar	1 844	2 018	2 119	2 082
TOTALA TILLGÅNGAR	7 582	8 153	8 913	8 360
Eget kapital	3 123	3 129	2 976	1 505
Räntebärande långfristiga skulder	629	1 480	72	113
Övriga långfristiga skulder	879	820	808	726
Räntebärande kortfristiga skulder	1 110	855	2 987	3 291
Övriga kortfristiga skulder	1 841	1 870	2 070	2 725
Totalt eget kapital och skulder	7 582	8 153	8 913	8 360
Soliditet, %	41	38	33	18
Räntebärande nettoskuld, MSEK	1 432	1 899	2 375	2 350
Sysselsatt kapital, MSEK	4 555	5 028	5 351	3 855
Avkastning sysselsatt kapital, %	19	17	14	7
Avkastning eget kapital, %	16	16	14	59

Aktiedata

	2010	2009	2008	2007
Antal utestående aktier, miljoner	73,0	73,0	73,0	73,0
Resultat per aktie före jämförelsestörande poster, SEK	6,80	6,85	5,80	0,09
Resultat per aktie före utspädning, SEK	6,80	6,85	5,80	-12,06
Eget kapital per aktie, SEK	42,77	42,85	40,76	20,61

Kvartalsdata

Resultaträkning

					Helår					Helår
MSEK	Q4/10	Q3/10	Q2/10	Q1/10	2010	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	2009
Intäkter, fortgående verksamhet	2 656	2 759	2 804	2 771	10 990	2 879	2 901	2 994	3 160	11 934
Intäkter, förvärv	35	6	2	0	43	1	3	23	28	55
Totala intäkter	2 691	2 765	2 806	2 771	11 033	2 880	2 904	3 018	3 187	11 989
Organisk tillväxt, %	0	0	–1	–3	–1	–3	–4	–4	–1	–3
Produktionskostnader	–2 060	–2 120	–2 186	–2 150	–8 516	–2 237	–2 256	–2 375	–2 507	–9 374
Bruttoresultat	631	644	620	621	2 516	643	648	643	681	2 615
Bruttomarginal, %	23,5	23,3	22,1	22,4	22,8	22,3	22,3	21,3	21,4	21,8
Försäljnings- och administrationskostnader	–399	–373	–422	–440	–1 634	–407	–415	–460	–495	–1 778
F&A, %	–14,8	–13,5	–15,0	–15,9	–14,8	–14,1	–14,3	–15,3	–15,5	–14,8
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)	232	271	198	181	882	237	233	183	185	837
Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), %	8,6	9,8	7,0	6,5	8,0	8,2	8,0	6,1	5,8	7,0
Avskrivningar, förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–4	–4	–5	–4	–17	–4	–4	–4	–4	–17
Rörelseresultat (EBIT)	229	267	193	177	866	233	229	179	181	821
Rörelsemarginal (EBIT), %	8,5	9,7	6,9	6,4	7,8	8,1	7,9	5,9	5,7	6,8
Finansiella intäkter	2	1	1	0	3	3	4	3	5	15
Finansiella kostnader	–32	–24	–27	–28	–110	–29	–30	–34	–36	–130
Resultat före skatt	199	244	167	149	759	206	202	148	150	706
Inkomstskatt	–66	–87	–64	–45	–262	–56	–61	–44	–45	–206
Periodens resultat	133	157	103	104	496	150	142	103	105	500

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

					Helår					Helår
MSEK	Q4/10	Q3/10	Q2/10	Q1/10	2010	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	2009
Loomis Europa
Intäkter	1 733	1 777	1 749	1 765	7 024	1 892	1 891	1 902	1 932	7 618
Organisk tillväxt, %	0	1	0	–1	0	–1	–2	–4	–2	–2
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)	198	215	142	135	689	186	203	154	147	691
Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), %	11,4	12,1	8,1	7,6	9,8	9,8	10,7	8,1	7,6	9,1
Loomis USA
Intäkter	958	987	1 057	1 006	4 009	988	1 013	1 115	1 255	4 372
Organisk tillväxt, %	–1	–3	–3	–6	–3	–6	–7	–4	2	–4
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)	67	78	80	70	296	71	55	58	67	251
Rörelsemarginal före avskrivningar (EBITA), %	7,0	7,9	7,6	7,0	7,4	7,1	5,4	5,2	5,3	5,7

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

					Helår					Helår
MSEK	Q4/10	Q3/10	Q2/10	Q1/10	2010	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	2009
Resultat före avskrivningar (EBITA)	232	271	198	181	882	237	233	183	185	837
Avskrivningar	163	169	177	178	687	175	184	196	198	752
Förändring av kundfordringar	21	–48	52	–63	–39	132	–62	–0	15	85
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital	44	27	65	–21	115	15	13	24	–135	–82
Rörelsens kassaflöde före investeringar	460	420	490	275	1 645	559	368	402	263	1 592
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–263	–161	–168	–116	–708	–274	–153	–209	–168	–803
Rörelsens kassaflöde	198	259	323	159	938	286	215	193	95	789
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
före avskrivningar (Ebita)	85	95	163	88	106	121	93	106	51	94
Betalda och erhållna finansiella poster	–25	–28	–23	–31	–107	–25	–31	–15	–38	–109
Betald inkomstskatt	–107	–68	–58	–27	–261	3	–31	–81	–39	–147
Fritt kassaflöde	66	162	241	100	569	264	154	98	18	533
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster
och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–0	–0	–1	–4	–6	–0	–0	–1	–2	–3
Förvärv av verksamhet	–61	–2	–10	–10	–82	-	-	–9	-	–9
Lämnad utdelning	-	-	–193	-	–193	-	-	–164	-	–164
Amortering av leasingskulder	–2	–8	–5	–2	–17	–6	–12	–12	–8	–38
Förändring av räntebärande nettoskuld
exkl. likvida medel	–119	–64	–232	39	–375	–290	8	–80	–183	–545
Periodens kassaflöde	–116	89	–200	123	–104	–32	149	–169	–174	–226

Balansräkning, sammandrag

MSEK	Q4/10	Q3/10	Q2/10	Q1/10	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09
Goodwill	2 582	2 565	2 883	2 739	2 760	2 713	2 959	3 100
Materiella anläggningstillgångar	2 610	2 550	2 768	2 738	2 878	2 754	2 995	3 026
Räntebärande anläggningstillgångar	29	28	53	45	46	86	83	51
Övriga anläggningstillgångar	498	558	552	476	449	430	495	462
Räntebärande omsättningstillgångar	19	7	3	3	3	1	11	112
Övriga omsättningstillgångar	1 844	1 991	2 169	2 430	2 018	2 257	2 335	2 491
TOTALA TILLGÅNGAR	7 582	7 699	8 428	8 432	8 153	8 242	8 878	9 241
Eget kapital	3 123	2 970	3 089	3 140	3 129	2 970	2 992	3 159
Räntebärande långfristiga skulder	629	1 307	1 349	1 276	1 480	1 450	1 563	64
Övriga långfristiga skulder	879	981	988	857	820	720	864	864
Räntebärande kortfristiga skulder	1 110	562	844	1 048	855	1 183	1 283	2 899
Övriga kortfristiga skulder	1 841	1 879	2 158	2 111	1 870	1 919	2 176	2 255
Totalt eget kapital och skulder	7 582	7 699	8 428	8 432	8 153	8 242	8 878	9 241

Kallelse till årsstämma

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma onsdagen den 11 maj 2011, kl 17.00 på Scandic Sergel Plaza, Brunkebergstorg 9, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl 16.00.

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per torsdagen den 5 maj 2011 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm via telefon: 08-402 90 72 via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast torsdagen den 5 maj 2011, helst före kl 16.00.

Vid anmälan skall aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress. Ombud samt företrädare för juridisk person skall inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som skall uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per torsdagen den 5 maj och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Rapporteringsdatum delårsrapporter 2011

Januari–mars	11 maj 2011
Januari–juni	29 juli 2011
Januari–september	8 november 2011
Januari–december	2 februari 2012

Adresser

Huvudkontor

Loomis AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 info@loomis.com

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535

Finland

Loomis Suomi oy P.O. Box 6000 015 11 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 Fax: +358 20 430 1050

Frankrike

Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93306 Aubervilliers Cedex Tel: +33 1 47 40 56 56 Fax: +33 1 47 40 56 22

Norge

Loomis Norge As Postboks 9056 Gronland 0187 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax: +47 23 03 80 51

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 21 415 4600 Fax: + 351 21 415 4601

Schweiz

Loomis Schweiz SA Glattalstrasse 519 8153 Rümlang Tel: +41 43 211 25 08 Fax: +41 43 211 25 72

Slovakien

Loomis Slovensko, s.r.o. Vajnorska 140 831 04 Bratislava Tel: +421 2 4525 8989 Fax: +421 2 4525 8992

Slovenien

Loomis d.o.o. Letaliska Cesta 10 2312 Orehova Vas Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Retama, 3, 13th Floor 28045 Madrid Tel: +34 91 506 20 40 Fax: +34 91 467 00 17

Storbritannien

Loomis UK Ltd Ground Floor, Vega House Opal Court, Opal Drive Fox Milne Milton Keynes MK15 0DF Tel: +44 1908 355001

Sverige

Loomis Sverige AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10

Tjeckien

Agency of Security FENIX CIT Pode bradská 186/56 198 21 Prag 9 Tel: + 420 281 86 80 31 Fax: + 420 266 10 77 18

USA

Loomis Us Inc. 2500 City West Blvd., Ste 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36 1020 Wien Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319