Loomis — Annual Report 2009

Apr 14, 2010

Innehåll

Flik

Året som gått	1
Vd-ord	2
Vision, mål och strategier	4
Marknad	6
Verksamhet	8
Europa	10
USA	12
Riskhantering	14
Ansvarstagande	16
Bolagsstyrning	18
Styrelse och revisor	26
Koncernledning	27

Finansiella rapporter

Förvaltningsberättelse	29
Koncernens resultaträkning	34
Koncernens balansräkning	35
Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	36
Koncernens kassaflödesanalys	37
Noter – Koncernen	38
Moderbolagets resultaträkning	71
Moderbolagets balansräkning	72
Moderbolagets kassaflödesanalys	73
Moderbolagets förändringar i eget kapital	74
Noter – Moderbolaget	75
Revisionsberättelse	83
Kvartalsdata	84
Flerårsöversikt	86
Aktien	88
Kallelse till årsstämma	90
Adresser	92

Koncernöversikt

Loomis erbjuder ett brett sortiment av helhetslösningar för värdehantering. Tjänsterna, som huvudsakligen riktar sig till banker och detaljhandel, innebär säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet.

Loomis är verksamt i 12 länder i Europa och i USA. Intäkterna uppgick under 2009 till knappt 12 miljarder SEK. Loomis cirka 20 000 medarbetare är verksamma vid över 370 lokalkontor.

Loomis marknadsandel i de länder i Europa där företaget är verksamt uppgår till cirka 30 procent. I USA beräknas marknadsandelen till knappt 25 procent.

Loomis mål är att vara en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där företaget är verksamt.

Värdetransporter

Värdetransporterna innefattar främst hämtning av dagskassor hos detaljhandeln och från Loomis egna, bankers eller handlares deponeringsboxar, samt leverans av kontanter till banker, uttagsautomater och butiker.

Kontanthantering

Kontanthantering omfattar arbetet vid Loomis cirka 220 uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna uppräkningssystem sker både uppräkning samt äkthets- och kvalitetskontroll. Centralerna lagerhåller också kontanter så att kunder kan beställa vid behov.

Tekniska tjänster

Tekniska tjänster är ett förhållandevis litet verksamhetsområde men bidrar till möjligheterna att erbjuda kunderna helhetslösningar. Verksamheten består bland annat av teknisk service på uttagsautomater.

Nyckeltal

MSEK	2009	2008	2007
Koncernen i sammandrag1)
Intäkter	11 989	11 258	10 591
Intäkter Europa	7 618	7 320	6 859
Intäkter USA	4 372	3 938	3 732
Rörelseresultat (EBITA)	837	748	566
Rörelsemarginal (EBITA),%	7,0	6,6	5,3
Rörelseresultat (EBIT)	821	733	406
Resultat per aktie2)	6,85	5,80	–12,06
Rörelsens kassaflöde i % av
rörelseresultatet (EBITA)	94	59	120
Genomsnittligt antal heltidsanställda	18 178	19 361	18 245

1) Jämförelsesiffror för 2007 är justerade för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien.

2) Aktiestrukturen i Loomis AB förändrades under 2008 genom en sammanslagning av aktier (1:5). Justering av vinst per aktie har skett för att återspegla denna förändring.

Tjänsteområdenas andel av intäkterna 2009

aktier (1:5). Justering av vinst per aktie har skett för att återspegla denna förändring.

Koncernens intäkter och rörelseresultat (EBITA) 2007–20091)

1) Jämförelsesiffror för 2007 är justerade för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien.

Året som gått

• Intäkterna uppgick till 11 989 MSEK (11 258).
• Den organiska tillväxten var –3 procent (3).
• Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 837 MSEK (748) vilket var en förbättring med 89 MSEK jämfört med föregående år.
• Rörelsemarginalen (EBITA) steg till 7,0 procent (6,6).
• Resultatet före skatt uppgick till 706 MSEK (569) och resultatet efter skatt till 500 MSEK (424).
• Vinsten per aktie var 6,85 SEK (5,80).
• Rörelsens kassaflöde på 789 MSEK (442) uppgick till 94 procent av rörelseresultatet (EBITA).
• Föreslagen utdelning är 2,65 SEK per aktie.

Fokus på lokalkontoren

" Gemensamt för verksamheterna i USA och Europa är den väsentligt ökade fokuseringen på lokalkontoren."

VD-ord sid 2

Effektivare organisation i USA

En ny plattare struktur var en avgörande förklaring till effektivitetshöjningar och resultatförbättringar i den amerikanska verksamheten.

USA sid 12

Noggrann riskhantering

Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker.

Riskhantering sid 14

Höjd marginal genom ökad effektivitet och sänkta kostnader

2009, vårt första år som självständigt börsnoterat företag, blev ett bra år för koncernen. Rörelseresultatet (EBITA) visade en vinst på 837 MSEK vilket var en förbättring med 89 MSEK jämfört med 2008. Resultatet stabiliserades kvartal för kvartal, men minst lika glädjande är att rörelsemarginalen (EBITA) under de två sista kvartalen låg nära 8 procent och för helåret var 7,0 procent. Det innebär att vi har goda förutsättningar att nå det viktigaste korta finansiella målet – en rörelsemarginal på minst 8 procent för 2010.

En bidragande orsak till vår finansiella stabilitet är ett starkt kassaflöde, vilket är basen för en sund affärsverksamhet. Det uppgick till 789 MSEK vilket motsvarar 94 procent av rörelseresultatet och var klart bättre än målet som är 85 procent av rörelseresultatet.

Ökad effektivitet och ett mer decentraliserat ansvar

Genom att arbeta intensivt med att minska kostnaderna och öka effektiviteten i hela koncernen, kunde vi förbättra resultatet och rörelsemarginalen trots den svaga konjunkturen med krympande marknad i flera länder. Vi har infört en effektivare organisation med ett mer decentraliserat och tydligare resultatansvar ända ner till våra cirka 370 lokalkontor. Parallellt med den ökade decentraliseringen har vi etablerat ett rapporteringssystem som medger en bättre finansiell kontroll och en effektivare process för prognoser hos lokalkontoren och dotterbolagen, vilket är speciellt viktigt under en lågkonjunktur.

Under 2009 tillämpade vi framgångsrikt den del av vår strategi som bygger på begreppen "price-branch-risk".

"Price" innebär att vi blev bättre på att kompensera oss för våra kostnader i det pris kunder betalar, vilket återspeglas i koncernens lönsamhet. Samtidigt har vi varit innovativa i att finna lösningar som är kostnadseffektiva för både oss och våra kunder.

"Branch" innebär att vi ökade effektiviteten vid många lokalkontor genom att arbeta mer aktivt med ruttplanering och bemanning. Effektiviteten har även ökat genom att vi har tagit bort en mellanchefsnivå i flera länder och givit ledningarna för lokalkontoren ett ökat ansvar.

"Risk" innebär en ständig strävan att undvika personskador på egna och andras medarbetare. Genom att medarbetarna blev bättre på att arbeta i linje med våra fastställda processer för identifiering och hantering av risker kunde vi bibehålla riskkostnaderna på en bra nivå. Därutöver har investeringar i teknisk utrustning bidragit till att begränsa antalet skador. Slutligen kunde vi minska de finansiella riskerna genom bättre kontroll och uppföljning av kundkontrakten.

Koncernövergripande förändringsarbete

2009 präglades av ett förändringsarbete över hela koncernen. De största förändringarna ägde rum i USA men även i Europa genomfördes ett flertal förändringsprojekt.

I USA, som står för närmare 40 procent av verksamheten, införde vi en ny plattare organisation med färre chefsled och därmed kortare rapporteringsvägar, vilket dels leder till besparingar, dels ökat fokus på lokalkontoren. Därigenom kunde vi, i kombination med andra åtgärder, minska antalet anställda med cirka 600 personer. Förändringsarbetet i USA leds av vår tidigare CFO, Jarl Dahlfors som tillträdde som USA-chef under sommaren. Rörelseresultatet i USA förbättrades till 251 MSEK men är trots att det är på rätt väg otillräckligt och har en potential att bli ännu bättre.

Även i Europa genomförde vi alltså förändringar, dock inte i samma omfattning som i USA. En viktig del i detta var ökad professionalism och effektivitet i flera länder, främst Storbritannien och Sverige. De genomförda förändringarna ledde till en rörelsemarginal på 9,1 procent och ett rörelseresultat om 691 MSEK.

Under året etablerade vi oss i Slovakien och förvärvade även ett företag med idag 28 medarbetare. Etableringen i Slovakien är ett led i vår strategi att expandera i östra Europa.

Fokus på lokalkontoren

Gemensamt för verksamheterna i USA och Europa är den väsentligt ökade fokuseringen på lokalkontoren. Genom att varje enskild kontorschef har fått ett tydligare resultatansvar och genom att vi löpande jämför lokalkontoren med varandra, ökade vi effektiviteten och lönsamheten vid de flesta enheterna. Allteftersom det ständigt pågående arbetet med att förfina verksamheten vid lokalkontoren fortlöper har andelen lönsamma kontor ökat från 68 till 72 procent sedan mätningarna inleddes under början av 2008.

De förbättrade rapport- och uppföljningsprocesserna har möjliggjort att vi i respektive land kan jämföra varje lokalkontor mot utvalda nyckeltal och därmed driva ett fokuserat förändringsarbete som syftar till att ständigt förbättra verksamheten med utgångspunkt från arbetssätt och metoder som använts av de lokalkontoren som är "bäst i klassen". Detta är en lång och mödosam process, men vi är övertygade om att detta kommer att fortsätta att bygga och utveckla koncernen i rätt riktning mot en förbättrad lönsamhet.

"För en koncern som Loomis med verksamhet i 13 länder med lika många kulturer och med ett delegerat ansvar till dotterbolagen i dessa länder, är det nödvändigt att ha en tydlig företagskultur med gemensamma värderingar."

Långsiktigt stabil marknad

Marknaden under 2009 påverkades negativt av lågkonjunkturen även om bilden varierade mellan olika länder. I de flesta europeiska länderna var den förhållandevis opåverkad med undantag för Storbritannien och Spanien som drabbades betydligt hårdare. Marknaden i USA påverkades kraftigt av lågkonjunkturen genom minskade sedelvolymer i omlopp samt färre stopp.

För oss innebär en svag marknad inte att antalet kunder blir färre utan att kontantflödet minskar och därmed de volymer vi hanterar. En annan effekt under året har varit att våra handelskunder inte är lika angelägna om att snabbt få in pengarna på ett bankkonto när ränteläget är rekordlågt. Dessa två faktorer leder till färre stopp eller hämtningar för vår del.

Det är med andra ord ingen mer omfattande strukturell förändring som har ägt rum på marknaden, utan min bedömning är att det handlar om en övergående konjunktureffekt och att marknaden är långsiktigt stabil.

Utökat kunderbjudande

Under 2008 och 2009 prioriterade vi att förbättra våra finansiella nyckeltal genom konsolidering, effektivisering och kostnadsminskning framför tillväxt. Detta kommer att fortsätta under 2010 men i kombination med att tillväxt får ökad prioritet.

Även om vi har starka positioner och är nummer ett eller två på de marknader där vi finns räknar vi med att börja växa organiskt genom ett utökat erbjudande till kunderna, bland annat genom att vidareutveckla och öka satsningen på integrerade värdehanteringslösningar som innefattar både värdetransport och kontanthantering. Därigenom kan vi ta marknadsandelar från främst mindre och medelstora aktörer.

Vi är även öppna för att växa genom att göra förvärv av mindre och medelstora aktörer, som leder till att vi breddar vår marknad eller förstärker vår redan starka marknadsposition i de regioner eller länder där vi finns. Det finns ett flertal sådana företag i både Europa och USA. Ett exempel är köpet av Hammond Services CIT i USA som vi offentliggjorde omedelbart efter årsskiftet. Genom förvärvet stärker vi vår regionala position i västra USA och kan därmed erbjuda våra kunder utökad service.

"The specialist at managing Cash in Society"

För en koncern som Loomis med verksamhet i 13 länder med lika många kulturer och med ett delegerat ansvar till dotterbolagen i dessa länder, är det nödvändigt att ha en tydlig företagskultur med gemensamma värderingar och ett likartat agerande oavsett land.

Under 2009 och början av 2010 arbetade vi intensivt med att förankra våra förnyade värderingar:

• People Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
• Service Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.
• Integrity Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Under 2010 kommer vi att börja arbeta med en ny varumärkesstrategi som på ett tydligare sätt än hittills ska lyfta fram koncernens roll och kompetens som den enda större aktör som är helt specialiserad på kontanthantering. Vi ska vara "The specialist at managing Cash in Society".

Både våra värderingar och varumärket är viktiga tillgångar när vi strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och minimera personalomsättningen.

Jag vill tacka alla våra knappt 20 000 medarbetare för att ni genom att ta aktiv del i det förändringsarbete som pågår har gjort det möjligt att redovisa ett starkt resultat och lagt en bra grund för nästa steg i Loomis utveckling.

Stockholm i mars 2010

Lars Blecko VD och koncernchef

Specialisten på värdehantering

För att vara en global ledare inom värdehantering som skapar det bästa och mest effektiva kontantflödet i samhället så utvecklar Loomis kontinuerligt sitt tjänsteutbud. Genom att ligga i framkant på den tekniska utvecklingen gällande värde- och riskhantering så kan kunderna erbjudas effektiva och säkra helhetslösningar.

VISION

Loomis vision är att hantera flödet av kontanter i samhället genom att erbjuda en komplett logistik för hantering av kontanter genom innovativa och säkra lösningar för kontanthantering för banker och detaljhandeln.

AFFÄRSIDÉ

Att vara en världsledande leverantör av förstklassiga och säkra tjänster för hantering av samhällets flöde av kontanter.

STRATEGIER

För att nå uppsatta mål tillämpar Loomis följande strategier:

Kostnadseffektivitet

Kostnadseffektivitet är en grundläggande del av Loomis erbjudande till kunderna och i ambitionen att öka effektiviteten i samhällets kontantflöde. Det ställer naturligtvis höga krav på koncernens egen effektivitet. En viktig faktor för att behålla och ytterligare förbättra kostnadseffektiviteten är den decentraliserande styrmodellen i kombination med resultatansvar, lönsamhetsjämförelser och erfarenhetsutbyten mellan de cirka 370 lokalkontoren.

Ett ytterligare bidrag till hög kostnadseffektivitet är Loomis ambition att ligga i framkant av den tekniska utvecklingen inom värdehantering, vilket bland annat innefattar att stor vikt läggs vid en kontinuerlig utveckling av verktyg för informationsflöden.

Riskhantering

Att förstå och hantera risker för såväl kunder som för egen räkning är en central del av Loomis verksamhet. Säkerhet är ett av de viktigaste kundvärden koncernen erbjuder.

Koncernen har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker. Loomis tar endast kontrollerbara risker och försöker förhindra ekonomiska förluster och minimera de risker som företaget valt att acceptera.

Stor vikt läggs vid utbildning av medarbetarna samt främjande av en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Samtidigt utvecklas kontinuerligt tekniska hjälpmedel för att minska riskerna, exempelvis genom slutna system för värdehantering.

LOOMIS HISTORIK

Genom den nuvarande specialiseringen på värdehantering kan Loomis sägas vara tillbaka vid sitt ursprung. Wells Fargo & Co bildades redan 1852 under guldruschen i Kalifornien och var specialiserat på värdetransporter. Det var även Loomis Armored Car Service som grundades 1925 och förvärvade Wells Fargo 1997.

2001 införlivades Loomis, Fargo & Co i Securitas och blev därmed en del i en bred säkerhetsverksamhet som också innefattade bland annat väktartjänster och försäljning av teknisk säkerhetsutrustning.

I slutet av 2008 delades samtliga aktier i Loomis ut till aktieägarna. Sedan dess är Loomis åter ett fristående företag specialiserat på värdehantering.

Helhetslösningar

Loomis mål är att kontinuerligt utveckla tjänsteutbudet för att leverera ett allt högre värde till kunden och därigenom skapa ökade intäkter.

För att på bästa sätt kunna leverera de två centrala kundvärdena effektivitet och säkerhet strävar Loomis efter att i ökad utsträckning utveckla och erbjuda integrerade värdehanteringslösningar, som innefattar både värdetransport och kontanthantering.

En viktig förutsättning för att kunna erbjuda optimala helhetslösningar är fortlöpande förbättringar av informationsflöde och tekniska lösningar.

Decentralisering

Loomis organisation präglas av en långtgående decentralisering. Huvudskälet till detta är att de bästa besluten fattas närmast kunderna. Verksamheten är lokal till sin natur och lokalkontoren har därför eget ansvar för det operativa resultatet. Decentraliseringen kompletteras med central kontroll och styrning av ekonomi- och riskfunktionen.

Loomis globala närvaro tydliggörs genom ett gemensamt namn och en gemensam identitet. Positioneringen av varumärket bygger på att Loomis är det enda stora internationella företaget som är tydligt fokuserat på endast värdehantering.

Samtidigt strävar koncernen efter att dra nytta av den breda internationella spridningen genom utbyte av information, erfarenheter och "best practice" mellan enheterna.

Förvärv

Genom kostnadseffektivitet, bra riskhantering, helhetslösningar och decentraliserat beslutsfattande läggs grunden till en god organisk tillväxt. Utöver denna har Loomis en beredskap för att när tillfälle ges växa genom förvärv, både för att stärka sin position på befintliga marknader och för att ta sig in i nya länder. En framtida sådan ambition är att expandera i Östeuropa.

Price, branch, risk

För att nå det kortsiktiga målet att rörelsemarginalen ska vara minst 8 procent fokuserar Loomis på tre områden:

"Price" innebär att kompensera för kostnadsökningar i det pris kunder betalar.

"Branch" innebär att öka effektiviteten vid lokalkontoren. "Risk" innebär att kontrollera riskkostnaderna genom att bli bättre på att arbeta efter våra processer för identifiering och hantering av risker.

MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY

Loomis övergripande målsättning är att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter genom en uthålligt lönsam tillväxt.

Operationella mål

Loomis ska vara en global ledare inom värdehantering genom att skapa helhetslösningar och ge mervärde till kunden samt genom att vara en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där företaget är verksamt. Loomis har ambitionen att hålla sig i framkant vad gäller den teknologiska utvecklingen inom värdehantering.

Finansiella mål

Det långsiktiga målet är en rörelsemarginal överstigande 10 procent. Ett delmål är att rörelsemarginalen ska uppgå till minst 8 procent senast 2010.

Rörelsens kassaflöde ska över tiden uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet.

Utdelningspolicy

Avsikten är att ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt och att tillämpa en utdelningspolicy som innebär att utdelningsnivån anpassas till strategi, finansiell ställning och andra finansiella mål och risker som styrelsen anser relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt motsvara cirka 30–50 procent av koncernens resultat efter skatt.

För att nå det kortsiktiga målet för rörelsemarginalen fokuserar Loomis på prissättningen, effektiviteten vid lokalkontoren samt riskkostnaderna. Det långsiktiga marginalmålet kan nås genom ökad outsourcing, växande kontantvolymer och konsolidering på marknaden.

Tillväxtpotential genom outsourcing

Efterfrågan på värdehanteringstjänster ökar i takt med den ekonomiska tillväxten. Utöver detta drivs marknadstillväxten av ökad outsourcing från banker samt en stigande efterfrågan på helhetslösningar.

Loomis erbjuder värdehanteringstjänster i 12 europeiska länder och i USA. För närvarande bedöms den tillgängliga marknaden i dessa länder till cirka 45 miljarder SEK varav Loomis marknadsandel uppgår till 26 procent. Den potentiella marknaden för outsourcade värdehanteringstjänster i dessa länder beräknas uppgå till 60 miljarder SEK – drygt 30 procent högre än nuvarande marknad.

Tjänster till bank- och finanssektorn svarar för cirka 60 procent av marknaden medan resterande 40 procent utgörs av tjänster till detaljhandeln.

Drivkrafter

Marknaden för värdehantering har en långsiktig stabil tillväxt men på grund av nuvarande lågkonjunktur har vissa marknaders intäkter påverkats negativt. Den växer i grunden ungefär i takt med BNP och dessutom ytterligare tack vare en ökande grad av outsourcing från banker och handel. Kontanthantering är det tjänsteområde som växer snabbast även om värdetransporter fortfarande utgör en större del av marknaden, framför allt i USA. Trenden är att kunderna allt mer efterfrågar integrerade lösningar för hela kedjan av värdehantering.

Nya, effektivare och mer kvalificerade lösningar utvecklas i takt med nya behov på marknaden. Utbudet av nya tjänster höjer i sin tur motivationen inom detaljhandel och banker att öka graden av outsourcing av sina värdehanteringsbehov. Utvecklingen har kommit olika långt i olika länder, vilket innebär att det fortfarande finns en stor tillväxtpotential i länder som är relativt outvecklade i detta avseende. Det viktigaste exemplet är USA.

Antal installerade bankomater Marknadspositioner 2009

För att driva trenden mot ökad outsourcing måste Loomis och resten av branschen framgångsrikt kunna visa kundnyttan med outsourcad värdehantering. Kärnan i denna kundnytta är kostnadseffektivitet och säkerhet.

Huvudskälet till att outsourcing sänker kundernas kostnader är stordriftsfördelar. Det är helt enkelt effektivare att uppräkning och kontroll sker vid ett mindre antal enheter med hög automationsgrad. Säkerhetsargumentet för outsourcing bygger på att riskerna minskar för kundens egen personal samtidigt som försäkringskostnaderna sjunker. Dessutom ger stordriften ökade resurser för säkerhetsinvesteringar i teknisk utrustning. En koncentration till ett mindre antal uppräkningscentraler innebär också en förbättrad effektivitet för samhällets totala kontanthanering.

Även på marknader där professionella leverantörer sedan länge sköter stora delar av värdehanteringen finns betydande tillväxtmöjligheter. Framför allt inom detaljhandeln kan säkerheten och effektiviteten förbättras genom att integrera värdetransport och kontanthantering. Det finns också ett stort intresse för system som kan förenkla och påskynda kontanthanteringen i syfte att optimera räntekostnaderna.

Även bankerna visar ett ökat intresse för outsourcing av värdehantering. Det finns dock ett motstånd på vissa marknader eftersom banker av tradition har hanterat dessa processer internt. Därför är fortsatta investeringar inom informationsteknologi nödvändiga för att öka förtroendet för, och effektiviteten i, externa lösningar.

Behovet av värdehanteringstjänster påverkas av mängden kontanter som cirkulerar i samhället. I USA har ökningstakten

			Marknadspositioner 2009
--	--	--	--------------------------------	--

	Land	Marknadsposition
	Frankrike	1
	Sverige	1
	Danmark	2
	Finland	2
	Norge	2
	Schweiz	2
	Slovenien	2
	Spanien	2
	Storbritannien	2
	USA	2
	Österrike	2
	Portugal	3
Källa: Retail Banking Research Ltd.	Slovakien	3

Observera att uppgifterna om Loomis marknadsposition i förhållande till konkurrenterna är Loomis samlade bedömning av såväl interna som externa källor. De källor som Loomis baserat sin bedömning på är bland annat branschstatistik, uppgifter från en oberoende branschförening, ESTA (European Security Transport Association) samt uppgifter från underleverantörer.

i kontantvolymen varit cirka 4 procent per år de senaste tio åren och i Europa cirka 8 procent sedan introduktionen av euron. Långsiktigt är det realistiskt att räkna med att kontanter som en andel av BNP är relativt konstant i såväl USA som euroområdet och att kontantmängden således ökar i takt med den ekonomiska tillväxten.

Kontanter används vid cirka 80 procent av alla transaktioner i euroområdet och cirka 60 procent av transaktionerna i Storbritannien och USA. I euroområdet görs sex av sju betalningar mellan privatpersoner fortfarande i kontanter och en av fyra vuxna använder enbart kontanter när de handlar. Höga kostnader för elektroniska transaktioner, framför allt för mindre belopp, är en bidragande orsak till en fortsatt hög kontantanvändning. Kortbedrägerier bidrar också till en skepsis mot säkerheten vid kortanvändning.

Samtidigt ökar uttagen från uttagsautomater. Även denna trend innebär möjligheter för värdehanteringsbranschen. På i princip samtliga Loomis marknader svarar uttagsautomater för mer än 50 procent av kontantdistributionen till konsumenterna. I Västeuropa finns cirka 380 000 uttagsautomater och i USA cirka 470 000.

Konkurrens

Marknaden präglas av en hårdare konkurrens. De största konkurrenterna är G4S i Europa och Brink's i USA. Loomis andel av den totala marknaden i de länder i Europa där koncernen är verksam uppgår till cirka 30 procent. I USA bedöms Loomis marknadsandel till knappt 25 procent. Produktmixen skiljer sig något mellan de största företagen på respektive marknad. Fortfarande står värdetransporter för den största andelen hos samtliga konkurrenter.

De marknader där Loomis är verksamt domineras normalt av två större, rikstäckande aktörer. Därutöver finns ett antal medelstora samt ett stort antal små, lokala aktörer. Den nuvarande branschstrukturen gör en ytterligare konsolidering sannolik.

Kunder

Kunderna blir allt mer professionella vilket innebär att de ställer högre krav på leverantörerna när det gäller kvalitet, pris och kontraktslängd.

Loomis kunder är banker och detaljhandelsföretag samt i viss omfattning även delar av den offentliga sektorn. De största kunderna finns i USA, Frankrike, Storbritannien och Spanien.

Spännvidden mellan kunderna är stor, från centralbanker, stora kommersiella banker och operatörer av uttagsautomater, till stora handelskedjor och mindre enskilda butiker. Kunderna inom den offentliga sektorn består exempelvis av kommuner och sjukhus.

Banksektorn svarar för mer än hälften av intäkterna. Fördelningen mellan bank och handel varierar dock kraftigt mellan länderna. Skillnaderna beror bland annat på att bankerna i vissa länder av tradition betraktar värdehantering som en del av sin kärnverksamhet.

Eftersom ett flertal av Loomis kunder är multinationella är det värdefullt att Loomis är etablerat i både Europa och USA. Även om all upphandling sker nationellt kan Loomis dra nytta av sin storlek och erfarenhet samt utveckla verksamheten genom benchmarking mellan olika marknader.

Loomis decentraliserade struktur innebär att ansvaret för kundrelationerna ligger på lokal nivå.

Flödet av kontanter ökar kraftigt både i Europa och USA vilket skapar en grund för tillväxt på Loomis marknader.

Helhetslösningar för värdehantering

Ett komplett tjänsteutbud och lång erfarenhet av värdehantering gör Loomis till den självklara specialisten som kan erbjuda säkra och effektiva helhetslösningar.

Loomis är den enda större aktören som är helt specialiserad på värdehantering. Tjänsterna delas in i tre områden:

• Värdetransporter
• Kontanthantering
• Tekniska tjänster

Värdetransporter är den största intäktskällan, men intäkterna från kontanthantering växer snabbare. I den europeiska verksamheten finns en bra balans mellan intäkter från värdetransporter respektive kontanthantering. I USA står värdetransporter däremot för merparten av intäkterna eftersom bankerna inte outsourcat kontanthanteringen i samma om fattning som i Europa. Tekniska tjänster är ett litet verksamhetsområde men bidrar till koncernens möjligheter att erbjuda helhetslösningar. En viktig ambition är att erbjuda integrerade lösningar där Värdetransporter, Kontanthantering och Tekniska tjänster kombineras utifrån kundens behov. Dessa lösningar kan exempelvis innefatta äkthetskontroll av sedlar eller onlinetjänster för beställning av service för framför allt detaljhandelskunder. I ökad utsträckning erbjuds nya tekniska lösningar med slutna system från butikens eller bankens kassa till Loomis valv.

För att på ett fullgott sätt kunna leverera helhetslösningar krävs en viss volym och bredd på verksamheten. Loomis är därför en av ett fåtal aktörer som kan erbjuda säkra och effektiva helhetslösningar.

Värdetransporter

Loomis transporttjänster anlitas framför allt av banker och handelsföretag som ett led i kundens totala kontanthantering. Transporterna omfattar främst hämtning av dagskassor hos detaljhandeln och från egna, bankers eller handlares deponeringsboxar, samt leverans av kontanter till banker, uttagsautomater och handlare. Loomis förser också kunder med växel och utländsk valuta.

Inom transportverksamheten pågår ett ständigt effektiviseringsarbete och stor vikt läggs vid att uppgradera den tekniska utrustningen. Målet är en ännu effektivare säkerhet och kontroll. Loomis använder system för att optimera fordonens rutter, med så effektiva körsträckor som möjligt och fler stopp per rutt.

Med deponeringsskåpet SafePoint® integreras transporttjänsten med säkra skåp i butiker. Butikerna kan i dessa dagligen deponera dagskassor och med vissa intervaller töms skåpen av Loomis värdetransportörer. Loomis ansvarar för den deponerade kassan i skåpet vilket medför minskad risk för de anställda och ett lägre försäkringsansvar för kunden. Vid tömning behöver inte butikens personal medverka och tidpunkten kan varieras. SafePoint®-tjänsten har vidareutvecklats i flera varianter som anpassats till behoven hos olika kundkategorier, från små handlare till stora kedjor.

Kontanthantering

Dagskassor som hämtas av Loomis värdetransportörer från detaljhandeln och kontanter från uttagsautomater och bankkontor hanteras för det mesta vidare vid koncernens uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna uppräkningssystem sker uppräkning samt äkthets- och kvalitetskontroll.

Centralerna lagerhåller kontanter så att kunderna kan beställa efter behov. Genom att flödena optimeras minskar behovet av lagerhållning av kontanter hos kunderna. Loomis driver ett stort antal uppräkningscentraler och kan därmed erbjuda helhetslösningar där effektiv kontanthantering kompletterar värdetransporterna. Därigenom skapas ett effektivare kontantflöde.

Loomis kan även ansvara för hela kedjan av tjänster som krävs för väl fungerande uttagsautomater. De inkluderar bland annat kvalitetssortering av sedlar, påfyllning av automater, avstämning av summor, service samt redovisning till ansvarigt bankkontor.

Loomis har utvecklat ett eget prognossystem för uttagsautomater. Systemet ger en prognos för påfyllningsbehovet i uttagsautomaten, och visar även kostnaden för påfyllning och kostnaden för lagerhållning av sedlar i automaten. Traditionellt har dessa prognoser gjorts genom tidskrävande manuella beräkningar.

Tekniska tjänster

Loomis verksamhet inom tekniska tjänster består i huvudsak av enklare teknisk service på uttagsautomater. Även inom detta område sker emellertid uppgradering och utveckling av nya tjänster.

Via ett egenutvecklat IT-system kan Loomis hantera serviceåtgärder för bland annat uttagsautomater. Systemet kan kopplas direkt mot automater och genererar vid behov av åtgärd en automatisk serviceorder, som sedan hanteras av en servicetekniker.

Loomis roll i samhällets kontantflöde

Blicken riktas österut

Loomis erbjuder ett komplett utbud av värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster i tolv europeiska länder. En framtida ambition är att expandera i östra Europa.

Marknad

Den europeiska marknaden för värdehanteringstjänster beräknas till cirka 25 miljarder SEK i de länder där Loomis är verksamt, det vill säga i Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Österrike. Bolagets marknadsandel i dessa länder är cirka 30 procent. Ungefär hälften av intäkterna kommer från banksektorn och hälften från detaljhandeln, men andelarna varierar mellan länderna.

Högst marknadsandel har Loomis i Frankrike och Sverige, där bolaget är marknadsledare. I flertalet övriga länder är Loomis nummer två på marknaden. (Se tabell sid 6).

I delar av Europa har de kommersiella bankerna outsourcat uppräkningstjänster i större utsträckning än i USA. De länder som har nått längst är Sverige, Spanien, Norge, Finland och Storbritannien medan Frankrike, Schweiz och Österrike befinner sig i en tidigare fas. I Danmark, Portugal, Slovakien och Slovenien kontrollerar bankerna fortfarande större delen av kontanthanteringen.

Efterfrågan på kontanthanteringstjänster stimuleras av föreskrifter från den Europeiska Centralbanken om återcirkulering av eurosedlar. Bestämmelserna ställer hårdare krav på processer inom kontanthantering och har utvecklats för att förbättra kvaliteten och äktheten på de sedlar som är i cirkulation. Reglerna, som succesivt införts under tre år, kommer att gälla fullt ut från den 1 januari 2011.

De främsta konkurrenterna är Group-4Securicor (G4S) och Prosegur. I Frankrike är Brink's den största konkurrenten. Det finns dessutom ett stort

antal mindre bolag. Dessa utgör en potential för konsolidering genom förvärv, eftersom de ofta saknar resurser för att leva upp till ökade krav på kompetens inom riskhantering och teknikinnehåll i tjänsterna.

Verksamhet

Loomis erbjuder värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster på samtliga marknader i Europa där företaget är verksamt. Ambitionen är att i ökad utsträckning leverera dessa tjänster i form av helhetslösningar och därigenom kunna ta marknadsandelar från mindre och medelstora aktörer.

En effekt av att de europeiska bankerna har outsourcat uppräkningstjänster under längre tid är ökad kompetens inom upphandling av dessa tjänster. Det gynnar Loomis som får ansvara för en allt större del av företagens värdehantering, men det skapar också en viss prispress då kunderna blir mer professionella upphandlare.

Tekniska tjänster innefattar framför

allt service av uttagsautomater och är mer utvecklat i Storbritannien, Sverige, Norge och Spanien än i övriga länder.

Händelser under året

Intäkterna i Europa uppgick till 7 618 MSEK (7 320), vilket motsvarar en ökning med 4 procent. Den organiska tillväxten uppgick till –2 procent.

Utvecklingen präglades av den fortsatta lågkonjunkturen vars effekter var mest kännbara i Spanien och Storbritannien, medan vissa andra länder var till stor del opåverkade av lågkonjunkturen.

Under året lades stor vikt vid att öka effektiviteten vid lokalkontoren, bland annat genom löpande lönsamhetsjämförelser mellan kontoren. Effekten blev att ett ökat antal lokalkontor nådde upp till koncernens lönsamhetskrav.

De mest påtagliga framstegen gjordes i Storbritannien och Sverige. En viktig händelse var att Loomis fick uppdraget att ansvara för all värdehantering för Systembolaget, som är ett av Sveriges största detaljhandelsföretag.

Europas intäkter per tjänsteområde, 2009 Europa

Expansionen i Östeuropa fortsatte genom att Loomis startade ett dotterbolag i Slovakien. Tidpunkten för etableringen styrdes delvis av att Slovakien vid årsskiftet 2008/2009 övergick till Euro. Den relativt låga graden av outsourcing inom värdehantering i Slovakien innebär goda möjligheter för tillväxt. Senare under våren förvärvade Loomis det slovakiska bolaget Fenix, som omsätter cirka 500 000 Euro och är landets tredje största värdehanteringsföretag. Målsättningen är att Loomis ska vara en av de två största aktörerna i landet.

Under året övertog Loomis också tillgångar och kontrakt från det finska säkerhetsskåp och kontanthanteringsföretaget Ponsec. Loomis förvärvade kassaskåp och valv samt kundkontrakt avseende deponering av kontanter i 17 köpcentra utspridda över hela Finland. Förvärvet passar väl in i strategin att i ökad utsträckning erbjuda kunderna tekniskt avancerade säkerhetslösningar som ett komplement till transporter av kontanter.

Prioriteringar 2010

Under 2010 fortsätter arbetet med att höja lönsamheten genom fokusering på priser, riskkostnad och effektiviteten vid lokalkontoren. Spridningen i lönsamhet är relativt stor både mellan och inom länder, vilket ger en god potential till

förbättring i de för närvarande mindre framgångsrika enheterna.

Europa

En expansion i både befintliga och nya marknader kan bli aktuell i den mån rätt tillfälle ges. Denna expansion kan ske dels genom egna etableringar dels genom förvärv.

Nyckeltal Europa

MSEK	2009	2008	2007
Loomis Europa exkl. LCM1)
Intäkter	7 618	7 320	6 859
Organisk tillväxt, %	–2	2	–1
Rörelseresultat (EBITA) 2)	691	644	560
Rörelsemarginal, %2)	9,1	8,8	8,2

1) Europasegmentet har inte belastats av utredningskostnader för LCM som burits av moderbolaget och redovisats i segmentet Övrigt.

Justeringen för att exkludera LCM innefattar således endast en eliminering av LCMs intäkter och operativa resultat. 2) Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och

jämförelsestörande poster.

Ny organisation höjde effektiviteten

Under året genomfördes en omfattande förändring av Loomis amerikanska organisation. En ny plattare struktur var en avgörande förklaring till effektivitetshöjningar och resultatförbättringar.

Marknad

Den amerikanska marknaden för värdehanteringstjänster uppskattas till omkring 20 miljarder SEK. De två största bolagen, Brink's och Loomis, är de enda som erbjuder tjänster över hela USA. Ytterligare tre företag, Garda, Dunbar och Pendum, täcker stora delar av landet. Tillsammans har dessa fem bolag över 80 procent av marknaden. Loomis marknadsandel beräknas uppgå till knappt 25 procent. Utöver dessa fem bolag finns ett stort antal mindre aktörer. En viss begränsad konsolidering fortsatte under året genom att de större aktörerna förvärvade ett antal mindre.

Kunderna utgörs huvudsakligen av banker och detaljhandel. Drygt två tredjedelar av intäkterna kommer från banksektorn.

Under året präglades marknaden av den fortsatta lågkonjunkturen som var mycket kännbar för både banker och detaljhandel. Effekterna blev dock mindre omfattande för Loomis eftersom nedgången i kontanthandeln var betydligt mindre än för handeln i stort. En av konsekvenserna av lågkonjunkturen var en tilltagande konsolidering bland bankerna.

Efterfrågan påverkades negativt av en ny checkläsningsteknologi som möjliggör elektronisk inläsning av checkar direkt vid kundens deposition i automat, vilket gör att behovet av automattömningar minskar.

Värdetransporterna är till stor del outsourcade medan andelen outsourcing inom kontanthantering är betydligt lägre än i Europa. Bankerna väljer fortfarande att sköta större delen av hanteringen i egen regi, vilket är en potential för framtida tillväxt. Andelen outsourcing inom kontanthantering har ökat de

senaste åren, men inte i någon dramatisk takt.

Den pågående konsolideringen inom banksektorn kan innebära en öppning för outsourcing eftersom sammanslagningar kan få bankerna att överväga nya lösningar inom kontanthantering. I övrigt strävar Loomis efter att driva trenden mot outsourcing genom att på ett antal mindre orter bygga upp väl fungerande verksamheter inom kontanthantering, som efter hand kan användas som goda exempel.

Verksamhet

Under året genomfördes en omfattande omstrukturering av Loomis amerikanska organisation. Förändringsarbetet leds av koncernens tidigare CFO, Jarl Dahlfors. Den tidigare organisationens fyra nivåer (land, region, distrikt och lokalkontor) ersattes av tre; land, tolv distrikt och 170 lokalkontor. I realiteten innebar detta i det närmaste en övergång från fyra till två nivåer eftersom distriktscheferna inte har några egna staber utan istället fungerar som coacher för kontorscheferna.

Syftet var att förenkla för såväl kunder som medarbetare samt att genom operationell standardisering öka effektiviteten. Tidigare hade det visat sig att det ofta kunde ta lång tid för signaler att nå fram både uppåt och nedåt i organisationen, vilket i sin tur ledde till att förändringsarbetet inte fungerade.

Ett tydligare resultatansvar för den dagliga verksamheten, medarbetare och investeringar ligger nu på lokalkontoren medan USA-kontoret ansvarar för alla supportfunktioner.

Borttagandet av mellanlager möjliggjorde betydande personalminskningar även på lokalkontoren och på landskontoret. När organisationen förenklades så behövdes inte heller lika många medarbetare högre upp. Totalt minskade antalet medarbetare inom den indirekta supportorganisationen med cirka 130 personer under 2009, vilket motsvarar cirka 18 procent av antalet medarbetare inom supportfunktionerna.

Loomis erbjudande till de amerikanska kunderna utvecklas mot ett ökat inslag av helhetslösningar som innefattar både transporter och kontanthantering. Tjänsterna inom kontanthantering stöds av 90 uppräkningscentraler med kapacitet att lagra, sortera och hantera insättningar samt utföra transporter till den amerikanska centralbanken. Loomis ansvarar för ett antal av centralbankens depåer för lagerhållning av kontanter.

Händelser under året

Intäkterna i USA uppgick till 4 372 MSEK (3 938), vilket motsvarar en ökning med 11 procent. Den organiska tillväxten uppgick till –4 procent, av vilken minskade bränsletariffer motsvarade –2 procent.

Omorganisationen följdes av omfat-

USAs intäkter per tjänsteområde, 2009 USA

tande åtgärder för att höja lönsamheten vid lokalkontoren. Med hjälp av benchmarking gjordes en grundlig genomgång av bemanning och risknivåer. Kontoren rankas nu varje månad efter lönsamhet och lönsamhetsförbättring på motsvarande sätt som landsorganisationerna i koncernen, för att stimulera till fortsatta förbättringar.

Förutom lokalkontorens effektivitet påverkades lönsamheten positivt av att prishöjningarna höll jämna steg med löneökningar samt att riskkostnaden minskade.

Effektiviseringsarbetet underlättades av en kraftigt minskad personalomsättning vilket är ett normalt mönster under en lågkonjunktur. En låg personalomsättningen leder till minskade kostnader för att rekrytera och utbilda personal. Dessutom är det lättare att genomföra effektiviseringar om en högre andel av medarbetarna är mer erfarna.

Sammantaget ledde personalminskningarna, åtgärderna vid lokalkontoren och den lägre personalomsättningen till en betydande resultatförbättring under andra halvåret.

Två nya anläggningar öppnades under året vid lokalkontoren i Charlotte, North Carolina och Pensacola, Florida.

Vid årsskiftet 2009/10 förvärvades verksamheten i Hammond Services CIT med en omsättning på cirka 750000 USD.

Prioriteringar 2010

Under 2010 fortsätter arbetet med att höja lönsamheten genom fokusering på effektivitet i såväl den direkta driftsorganisationen som inom supportfunktionerna. För en ökad styrning och kontroll

kommer stor vikt att läggas på att ytterligare förbättra mätning och uppföljning av nyckeltal.

Loomis har också en beredskap för att delta i en eventuell kommande konsolidering i branschen.

Nyckeltal USA

MSEK	2009	2008	2007
Intäkter	4 372	3 938	3 732
Organisk tillväxt, %	–4	6	3
Rörelseresultat (EBITA)1)	251	197	217
Rörelsemarginal, %1)	5,7	5,0	5,8

1) Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster.

Noggrann och systematisk hantering av risker

Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av risker. Enkelt uttryckt handlar det om att upprätta bra rutiner och se till att dessa följs.

Loomis hanterar ett antal risker som är direkt kopplade till själva kärnverksamheten, det vill säga transport och hantering av kontanter. Loomis verksamhet består till stor del just i att erbjuda kunderna att ta över och hantera dessa funktioner och därmed riskerna. Dessa risker benämns operationella risker. De innefattar i huvudsak att kontanter går förlorade på grund av brottslighet, oegentligheter eller bristfällig hantering.

Bedömning och hantering av dessa operationella risker är en central del av Loomis dagliga verksamhet. Varje uppdrag bedöms utifrån lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna vägs mot riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp fortlöpande då förutsättningarna kan förändras.

Mål

Loomis tar bara kontrollerbara risker och strävar efter att förhindra ekonomiska förluster och att minimera de risker som accepterats.

Risk strategi

Koncernens strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer:

• Ingen förlust av liv.
• Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Organisation och arbetssätt

Loomis har en väl fungerande struktur och systematiska processer för identifiering och hantering av operationella risker. Enkelt uttryckt handlar det om att upprätta bra rutiner och se till att dessa följs.

Det åligger dotterbolagen i de länder där Loomis är verksamt att årligen upprätta en riskplan som dels identifierar alla väsentliga och relevanta risker, dels beskriver strategi och planer för att hantera riskerna. Planerna följs upp noggrant både inom respektive nationellt dotterbolag och från koncernens centrala riskfunktion. Rapportering sker även till revisions- och riskkommittén.

I samband med varje nytt kundkon-

trakt som tecknas görs en riskbedömning som väger samman risk och lönsamhet. Dessutom sker regelbundet nya riskbedömningar av befintliga kontrakt.

Loomis har utvecklat verktyg för identifiering, åtgärder och uppföljning av risker, så som riskmatriser. I en riskmatris placeras olika risker in efter två kriterier, dels hur sannolikt det är att en händelse ska inträffa, dels hur allvarlig effekten på verksamheten blir om den inträffar. Sådana matriser konstrueras dels i varje land, dels på koncernnivå.

Vid återkommande globala riskmöten jämförs riskarbetet i de olika länderna med "best practice" med avsikt att stimulera till förbättringar och att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Koncernens riskhantering granskas också regelbundet av externa säkerhetskonsulter.

Sammanlagt arbetar cirka 150 personer med operationell riskhantering på koncern- och landsnivå.

Medarbetarna spelar en avgörande roll för att kontrollera de risker som företaget beslutar att acceptera. Stor vikt läggs därför vid utbildning av medarbetarna samt främjande av en företagskultur som präglas av hög etik och moral. Utbildning säkerställer att medarbetare på alla nivåer förstår och kan hantera de risker som är förknippade med verksamheten.

Parallellt med detta pågår ett arbete för att minska riskerna med hjälp av ny teknik, exempelvis ökad användning av slutna system.

Företaget har ett omfattande försäkringsskydd, som täcker den övervägande delen av alla förluster.

Tydliga värderingar styr verksamheten

Loomis verksamhet bygger på tre grundläggande värderingar; People, Service och Integrity. Under 2009 förankrades dessa värderingar på alla nivåer i koncernen genom ett omfattande program som innefattade utbildning och interaktivt arbete med värderingarna ute på lokalkontoren.

Loomis hanterar en väsentlig del av flödet av kontanter i flertalet av de länder där företaget är verksamt. Det innebär ett stort ansvar mot både medarbetare, kunder och allmänhet. Det handlar dels om medarbetarnas, kundernas och allmänhetens säkerhet, dels om att en viktig samhällsfunktion utförs så riskfritt och effektivt som möjligt.

Loomis hanterar detta ansvar genom att upprätthålla ett högt riskmedvetande i hela organisationen, genom utbildning och utrustning av medarbetarna och genom att ständigt utveckla nya, innovativa säkerhetslösningar som ger ett mervärde till kunderna.

Eftersom det är Loomis medarbetare som dagligen möter företagets kunder och det omgivande samhället är det av avgörande betydelse för framgång att ha medarbetare med hög integritet och en stark känsla för etik och moral.

Det är också viktigt att ha en solid, gemensam grund av tydliga och konsekventa värderingar som är förankrade i hela organisationen.

Värderingar

Loomis värderingar är basen för företagets kultur och genomsyrar det sätt på vilket företag och medarbetare bemöter varandra och omgivningen.

Värderingarna sammanfattas i tre ord:

LOOMIS VÄRDERINGAR

People

Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

Service

Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.

Integrity

Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Under 2009 och början av 2010 förankrades dessa värderingar på alla nivåer i koncernen genom ett enhetligt utbildningsprogram baserat på grupparbeten. Vid tre träffar på arbetsplatserna har medarbetarna samtalat kring vad värderingarna konkret innebär i just deras arbetsgrupp och hur värderingarna hålls levande i det dagliga arbetet.

Arbetet med att hålla värderingarna levande fortsätter kontinuerligt, bland annat genom att de ingår som en naturlig del i introduktioner för nyanställda, utbildningar och ledarutveckling.

Uppförandekod

Under 2009 antog styrelsen en uppförandekod för koncernen. Koden speglar Loomis värderingar och ger vägledning till medarbetarna så att den dagliga, praktiska verksamheten står i överensstämmelse med värderingarna. Koden klargör också Loomis åtaganden gentemot medarbetare, kunder och andra intressenter. Med början under våren 2010 kommer den att förankras i hela koncernen på ett liknande sätt som värderingarna under 2009.

Koden består av tre huvudkapitel; medarbetare, miljö och affärsetik. För vart och ett av dessa områden finns ett mål. Medarbetare – Loomis ska vara branschens mest attraktiva arbetsgivare.

Miljö – Loomis ska minska verksamhetens miljöpåverkan. Affärsetik – Loomis ska inte acceptera oetiskt beteende. Dessa mål har sammanlänkats med värderingarna.

Medarbetare

Loomis medarbetarpolicy återspeglar medarbetarnas stora betydelse för företagets förmåga att bedriva en framgångsrik verksamhet och för hur företaget uppfattas av kunder och omgivning. Loomis ambition är att vara ledande i branschen när det gäller att erbjuda en god arbetsmiljö och hög säkerhet.

Förutom riktlinjer för hälsa och säkerhet betonar policyn även anställdas rätt till facklig verksamhet, lika villkor och frihet från diskriminering samt rätt till anställningsavtal i enlighet med lagstiftning och lokala branschregler.

Miljö

Miljön har en viktig roll i Loomis åtagande mot medarbetare, kunder och samarbetspartners. Miljöarbetet präglas av insikten att tjänster och produkter alltid kan förbättras ur miljösynpunkt. Miljöaspekten blir allt viktigare för kunderna vid sidan om kärnfrågor som säkerhet och kostnadseffektivitet.

Loomis påverkar miljön främst genom transporter. Därför strävar företaget efter att köpa in så energieffektiva fordon som möjligt, dock utan att kompromissa med medarbetarnas

säkerhet eller skyddet av kunders egendom. Vid lokalkontoren drivs ett kontinuerligt arbete för att optimera värdetransporternas rutter och minska körsträckor. Detta ger positiva effekter för både produktivitet och miljö. Vid ett antal enheter i koncernen pågår initiativ för att utbilda förare i eco-driving.

Loomis strävar också efter att använda energieffektiva lokaler, samt att ta miljöhänsyn vid avfallshantering och inköp.

Affärsetik

Loomis riktlinjer för affärsetik anger vilka grundläggande regler som gäller för varje medarbetare avseende att upprätthålla en service till kunderna i enlighet med Loomis högt ställda krav på etik och integritet. Riktlinjerna omfattar hantering av konfidentiell information och skydd av kunders integritet, mutor och korruption, politiska bidrag, insiderregler och konkurrens på lika villkor.

Personal

Loomis lägger stor vikt vid en noggrann rekrytering och kontroll av blivande medarbetare. Det är obligatoriskt för all nyanställd personal att genomgå grundträning och därefter återkommande vidareutbildningar. Utbildningsprogrammen

är anpassade till respektive länder och regioner, liksom till verksamheten och den anställdes roll och ställning.

För att kunna utveckla nya tjänster och möta nya behov hos kunderna är det viktigt att de medarbetare som arbetar nära kunderna får del av en kontinuerlig kompetensutveckling. Ansvaret för detta är delegerat till respektive landsorganisation.

Personalomsättningen minskade under året vilket till övervägande delen var en följd av lågkonjunkturen.

Under året infördes ett koncernövergripande Performance Management Program. Syftet var att skapa en plattform för hur mål för medarbetarna ska sättas, hur målen ska följas upp och hur medarbetarnas erfarenheter och kunskaper på bästa sätt ska kunna tillvaratas. Programmet lägger grunden för att kunna utvärdera medarbetare på enhetliga grunder inom hela koncernen. Utvärderingarna har en nära koppling till företagets värderingar.

Ett organ för samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, Loomis European Works Council, startades under året. I gruppen finns representanter för samtliga av Loomis europeiska marknader. Syftet är att avhandla och informera om gränsöverskridande frågor med speciellt fokus på medarbetarfrågor.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning i Loomis	18
Efterlevnad av den svenska bolagsstyrningskoden	19
Årsstämman 2009	19
Valberedning inför årsstämman 2010	19
Styrelsen	19
Revisions- och riskkommittén	21
Ersättningskommittén	21
Revisorer	21
Loomis koncernledning	21
Intern kontroll avseende den
finansiella rapporteringen	21

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com.

Loomis modell för riskkontroll

Bolagsstyrning i Loomis

Loomis AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm och har cirka 20 000 anställda och verkar i 13 länder.

Loomis AB lyder under den svenska aktiebolagslagen samt svenska börsregler och följer därmed Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Loomis styrelse har ambitionen att uppfylla högt ställda krav på bolagsstyrning. Det yttersta målet för bolagsstyrning är att skydda aktieägarnas och övriga intressenters intressen, genom en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning och därmed bidra till att skapa värde för aktieägare och andra intressenter.

Figuren visar Loomis modell för riskkontroll. Loomis mäter, rapporterar och följer upp risker på fyra nivåer i organisationen. Kontrollen sköts av separata funktioner för finansiell kontroll och operationell kontroll. Utvärderingen av den interna kontrollen genomförs av revisions- och riskkommittén som rapporterar till styrelsen.

Efterlevnad av den svenska bolagsstyrningskoden

Den enda avvikelsen från Koden bolaget valt att göra är att enbart ha två styrelseledamöter med i bolagets revisions- och riskkommitté istället för tre ledamöter som anges i punkt 7.3 i Koden. Loomis motivering är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att korrekt behandla bolagets viktigaste områden med avseende på risk- och revisionsfrågor samt att sittande ledamöter innehar en lång och bred kompetens inom dessa områden från större börsbolag.

Loomis bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Årsstämman 2009

Årsstämman 2009 i Loomis AB (publ) hölls den 21 april 2009 i Stockholm. Årsstämman fattade bland annat beslut om att:

• styrelsen ska bestå av sex ordinarie ledamöter utan suppleanter. Stämman omvalde Jacob Palmstierna, Jan Svensson, Ulrik Svensson, Alf Göransson och Lars Blecko samt nyvalde Marie Ehrling till styrelseledamöter. Alf Göransson valdes till styrelsens ordförande.
• arvode till styrelsen ska utgå med sammanlagt 1 450 000 SEK, inklusive ersättning för kommittéarbete. Härav avser 400 000 SEK arvode till styrelsens ordförande och 200 000 SEK arvode till vardera övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget. För kommittéarbete utgår arvode till ordförande i revisions- och riskkommittén med 100 000 SEK, ledamot 50 000 SEK, för ersättningskommittén utgår arvode till ordförande om 75 000 SEK och ledamot 25 000 SEK. Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning för nedlagd tid.

Valberedning inför årsstämman 2010

Valberedningen är ett organ som inrättats av årsstämman med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisions- och riskkommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Valberedningen utgörs av icke styrelseledamöter.

Vid Loomis ABs årsstämma den 21 april 2009 valdes följande personer Gustaf Douglas (SäkI AB och Investment AB Latour), Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB), Marianne Nilsson (Swedbank Robur fonder), Magnus Landare (Alecta) och Mats Tunér (SEB Fonder) som medlemmar i valberedningen. Gustav Douglas omvaldes till valberedningens ordförande. Stämman 2009 beslutade att, för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen före årsstämman 2010, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot.

På grund av förändringar i ägarsammansättningen i bolaget ersattes Magnus Landare (Alecta) av Lars Rosén (Länsförsäkringar) under hösten 2009. Vidare ersattes Mats Tunér (SEB Fonder) av Per-Erik Mohlin (SEB Fonder/SEB Trygg Liv).

Nuvarande valberedning ser ut enligt tabellen nedan:

Valberedning

Valberednings medlem	Företräder	Ny/omval	Oberoende mot större aktieägare
Gustaf Douglas (ordf)	SäkI AB och Investment AB Latour	omval	Nej
Mikael Ekdahl	Melker Schörling AB	omval	Nej
Marianne Nilsson	Swedbank Robur fonder	omval	Ja
Per-Erik Mohlin	SEB Fonder/SEB Trygg Liv	nyval	Ja
Lars Rosén	Länsförsäkringar	nyval	Ja

Tre av fem personer i valberedningen är oberoende mot större aktieägare.

Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com

Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis ABs Valberedning. Två valberedningsmöten har hållits under 2009.

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Utöver Loomis sex styrelseledamöter deltar bolagets vice VD Jarl Dahlfors (tillika landschef för dotterbolaget i USA) samt advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer Swartling Advokatbyrå) i egenskap av styrelsens sekreterare, regelbundet vid varje styrelsemöte.

Oberoende

En majoritet av styrelseledamöterna (5 av 6) valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Tre av sex ledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det är således valberedningens bedömning att den nuvarande styrelsesammansättningen i Loomis AB uppfyller de krav på oberoende som uppställs i Koden.

Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag. Se vidare sidan 26.

Styrelsens arbetsformer och ansvar

Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och förvaltning i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och utser koncernchef och VD, revisions- och riskkommitté och ersättningskommitté.

Styrelsens sammansättning

		Oberoende mot större	Oberoende mot	Verksam	Börs
Styrelsemedlemmar	Invald	aktieägare	bolaget	i bolaget	erfarenhet
Alf Göransson¹ (ordf)	2007	Nej	Ja	Nej	Ja
Jacob Palmstierna	2007	Ja	Ja	Nej	Ja
Ulrik Svensson²	2006	Nej	Ja	Nej	Ja
Jan Svensson²	2006	Nej	Ja	Nej	Ja
Marie Ehrling	2009	Ja	Ja	Nej	Ja
Lars Blecko (VD)	2008	Ja	Nej	Ja	Ja

¹ VD i annat bolag med samma större aktieägare, ordförande sedan 2009.

² VD i bolag som är större aktieägare i Loomis AB.

Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till koncernchef och VD. Styrelsen sammanträder minst fem gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.

Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Styrelsens arbetsordning finns dokumenterad i en skriftlig instruktion. Arbetsordningen innefattar en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens ordförande

Ordföranden ansvarar för att styrelsens arbete sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete

och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelsens arbete under 2009

Under helåret 2009 höll styrelsen totalt tio möten, varav två per capsulam möten, två per telefon och ett konstituerande möte. Totalt hölls fyra revisions- och riskkommittémöten och fyra ersättningskommittémöten.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

• strategi för verksamheten,
• delårsrapporter och årsredovisning,
• presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2010,
• investeringar och förvärv av verksamheter,
• riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor,
• genomgång och fastställande av bolagets policys och instruktioner,
• revisionsfrågor,
• årlig utvärdering av styrelsens arbete och
• fastställande av budgeten för 2010.

Styrelseledamöternas ersättning och närvaro under 2009

Deltagande och arvode 2009	Styrelsearvode (SEK)	Kommitté arvode (SEK)	Styrelse möten (10)	Ersättnings kommitté (4)	Revisions- och riskkommitté (4)
Alf Göransson (ordf)	400 000	75 000	10	4	–
Lars Blecko (VD)	–	–	10	–	–
Jacob Palmstierna	200 000	–	10	22	–
Ulrik Svensson	200 000	100 000	10	–	4
Jan Svensson	200 000	25 000	10	22	–
Marie Ehrling	200 000	50 000	41	–	23

Marie Ehrling ersatte Håkan Winberg som medlem i styrelsen efter årsstämman 2009. Håkan Winberg medverkade på de sex första styrelsemöterna.

Jan Svensson ersatte Jakob Palmstierna som ledamot i ersättningskommittén efter årsstämman 2009.

Marie Ehrling ersatte Håkan Winberg som ledamot i revisions- och riskkommittén efter årsstämman 2009. Håkan Winberg medverkade på de två första mötena under 2009.

Revisions- och riskkommittén

Styrelsen har tillsatt en revisions- och riskkommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska och rekommendera alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen. Revisions- och riskkommitténs arbete regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

• följa upp bolagets ekonomiska rapportering,
• följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring,
• följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning,
• följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
• utvärdera och följa upp revisorernas oberoende.

Kommittén presenterar sina slutsatser och förslag för styrelsen inför styrelsens beslutsfattande. I revisions- och riskkommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson och Marie Ehrling som betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Dessutom medverkar följande personer; Bolagets revisorer, VD, ekonomidirektör, riskchef, ansvarig för intern kontroll, ansvarig för business control, ansvarig för financial control samt ansvarig för bolaget treasuryavdelning. Under 2009 hade kommittén totalt fyra möten.

Före Loomis årsstämma bestod revisions- och riskkommittén av Ulrik Svensson och Håkan Winberg.

Ersättningskommittén

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, rörliga lönedelsersättningar, optioner, pensioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och även till andra ledningsnivåer, om styrelsen så beslutar. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Alf Göransson och Jan Svensson.

Under 2009 hölls totalt fyra möten i ersättningskommittén. Före Loomis årsstämma bestod ersättningskommittén av Alf Göransson och Jakob Palmstierna.

Revisorer

Årsstämman 2006 valde PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå för en period om fyra år med Anders Lundin som huvudansvarig revisor.

Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisions- och riskkommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisions- och riskkommittén samt presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom ska revisorerna årligen informera styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna ska även delta vid årsstämman och där presentera sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser. Bolagets revisorer har träffat styrelsen utan närvaro från bolaget under året.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen och Revisionsstandard i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har utgått arvode för revision med 11,6 (12,2) MSEK. För information om övriga ersättningar se not 10.

För en mer utförlig presentation av revisor Anders Lundin, se sidan 26.

Loomis koncernledning

För information om koncernledning se sidan 27.

Principer för ersättning och andra

anställningsvillkor till Loomis företagsledning Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare fattas av årsstämman efter förslag av styrelsen.

Beslut om sådana riktlinjer togs vid årsstämman 2009. Ersättning till VD samt koncernledningen i övrigt utgörs av fast lön, rörlig lönedel, pension och övriga förmåner. Den rörliga lönedelsersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och ska sammanfalla med aktieägarnas intressen. För VD är den rörliga lönedelsersättningen maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För koncernledningen i övrigt är den rörliga lönedelsersättningen enligt koncernens gällande riktlinjer maximerad till mellan 100 och 110 procent av den fasta lönen.

Teckningsoptionsprogram

Styrelsen för Loomis beslutade vid den extra bolagsstämman den 16 februari 2009 om genomförande av ett teckningsoptionsprogram för cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. Ovanstående gavs rätt till teckning av 2555 000 optioner som berättigar till teckning av aktier av serie B i Loomis AB. Beräkning av optionspris och teckningskurs har skett på marknadsmässiga villkor. Programmet är ett sätt att låta ledande befattningshavare och nyckelpersoner ta del av företagets värdeutveckling som därmed får starkare band till företaget.

För information kring ersättning till VD och övrig ledning se not 5 och 11.

Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen Intern kontroll

Loomis internkontroll, som är en del av Koncernstaben, hämtar in information och analyserar, kategoriserar och kommunicerar hur de olika områdena inom Loomis finansiella internkontroll fungerar och fortlöper till bolagets revisions- och riskkommitté.

Internkontrollens mål är att stödja koncernen genom att säkerställa existensen av interna kontroller, kvalitetssäkra den interna riskhanteringen och att rekommendera förbättringar av processer, intern kontroll och riskhantering. Revisions- och riskkommittén utarbetar löpande en arbetsplan som sedan följs upp och diskuteras vid nästföljande kommittémöte. Resultatet av internkontrollen rapporteras till revisions- och riskkommittén fyra gånger per år eller oftare vid behov.

Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken för att misslyckas med att nå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig, men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen. Utvärderingsprocessen är baserad på etablerade ramverk för bolagsstyrning, men ytterligare områden och kontrollaktiviteter har inkluderats för att bättre passa Loomis verksamhetsspecifika risker.

Bolagets internkontroll fokuserar på intern kontroll i verksamheten, men har inte ansvar för att granska och utvärdera bolagets ledning. För detta ansvarar den externa revisionen. Ansvarig för internkontrollen ska i den mån det är möjligt överse och kontrollera att bolaget har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk. Chefen för internkontrollen ansvarar även för planering och uppföljning i den löpande verksamheten av bolagets valda revisorer samt är koncernens kontaktperson gentemot bolagets externrevisorer. Vidare ska internkontrollen kommunicera iakttagelser och rekommendationer från extern revision samt följa upp att lämpliga kontroller/åtgärder vidtas av ansvariga inom koncernen.

Ansvarig för internkontrollen har befogenheter att vidta lämpliga åtgärder för att bolaget ska ha en lämplig nivå av intern kontroll samt rapportera avvikelser eller potentiella sådana. Ansvarig för internkontrollen har även befogenhet att utreda pågående eller misstanke om extern och intern oegentlighet inom koncernen.

Kontrollmiljö

Styrelsen har antagit ett antal policys för bolagets centrala områden som utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov. Efterlevnad av respektive policy säkerställs genom en av bolaget för respektive område utsedd kontrollfunktion och övergripande via bolagets globala internkontroll eller globala riskhanteringsfunktion, beroende på område. Både internkontroll- och riskhanteringsfunktionen rapporterar löpande till koncernledning och revisions- och riskkommittén. Följande punkter beskriver antagna policys i korthet:

• Loomis har antagit en uppförandekod (code of conduct) för att säkerställa att företaget upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard. Som en del i uppförandekoden uppmanar Loomis till minsta möjliga skadliga påverkan på klimatet. Därför har riktlinjer upprättats för handhavande och användning av miljöfarliga

ämnen, hantering av sopor och återvinning samt för val och användning av företagets fordon.

• Loomis finanspolicy uppmanar till en transparent, sammanhängande och korrekt intern såväl som extern finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
• Den globala riskpolicy som Loomis har antagit föreskriver hur koncernen med dess dotterbolag aktivt ska arbeta med operationell riskhantering i linje med styrelsens förväntningar och i enlighet med de övriga policys och den uppförandekod som fastslagits.
• Loomis Internet- och IT-policy innehåller generella principer för hur koncernens såväl som dotterbolagens datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.
• De riktlinjer som återfinns i bolagets informationssäkerhetspolicy ger ett övergripande ramverk för att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
• Loomis insiderpolicy verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda.
• Loomis har antagit en kommunikationspolicy som bland annat syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller kraven på informationsgivning till aktiemarknaden. Policyn gäller för styrelsen, koncernledning samt landsledningar i Loomis och omfattar både skriftlig information och muntliga uttalanden. Enligt policyn ska kommunikation användas på ett övergripande sätt för att skapa förståelse och kunskap om Loomis strategi, affärsverksamhet och finansiella ställning.

Loomiskoncernen utgör en relativt platt och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegering finns dokumenterad i en attestordning, vilken ger klara instruktioner till chefer på samtliga nivåer.

Kompetens och förmåga hos koncernens medarbetare betonas med fortlöpande utbildning, praktik och utveckling som aktivt uppmuntras genom ett brett utbud av handlingsplaner och program. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande.

Riskanalys

Risk är en fundamental faktor för alla företag verksamma inom värdehantering. Att hantera kontanter i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom. God riskhantering utgör därför Loomis viktigaste framgångsfaktor.

Loomis har utvecklat en djup förståelse för de risker som verksamheten exponeras för. Kunskapen om riskerna ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de risker som företaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll.

Loomis strategi för riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

• ingen förlust av liv, och
• balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras, samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld, som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar.

Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp dagligen, eftersom omvärlden hela tiden förändras. Samtliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definie ras i ett heltäckande Riskregister.

Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit fastställer hur koncernen med dess dotterbolag aktivt ska arbeta med operationell riskhantering i enlighet med övriga fastställda policys och bolagets uppförandekod.

Styrelsen utvärderar framtida möjligheter och risker samt utformar bolagets strategi. Ansvaret för hanteringen av operationella risker ligger hos koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har det dagliga ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning samt de etablerade funktionskommittéerna har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landets organisation.

Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, vilket utvecklas vid behov. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Det finns processer för att säkerställa att koncernledningen och styrelsen löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister. Se sidan 14 för mer information om koncernens riskarbete.

Kontrollaktiviteter

Exempel på kontrollaktiviteter inom Loomis är: Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför årligen en självutvärdering (Loomis Self Assessment) avseende insikt i och efterlevnad av ett antal för koncernen centrala områden. Områden som granskats är uppfyllelse av policys och riktlinjer, styrande dokument inom finansiell rapportering, kontroller inom IT- och informationssäkerhet, kunskap och efterlevnad av lagar och regler, förekomst av kontroller inom kontrakts-, fakturerings- och avstämningsprocesser. Ett omfattande frågeformulär används. Bolagets valda externrevisorer gör en validering av svaren i frågeformuläret. Svaren ställs samman på landsnivå såväl som på koncernnivå för att möjliggöra jämförelser inom ett specifikt land eller mellan länder. Rapporterade avvikelser inkluderar skriftliga kommentarer om planerade förbättringar för att komma till rätta med avvikelserna och en deadline för när de planerade åtgärderna ska ha genomförts. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledningen samt för koncernledningen och revisions- och riskkommittén.

Internkontrollaktiviteter – Koncernen har en funktion som utför internkontrollaktiviteter med avsikten att kontrollera och balansera risken för finansiell påverkan då Loomis verksamhetsområde till sin natur har en hög inneboende risk. Under föregående år (2008) formaliserades internkontrollfunktionens arbete genom att bland annat riktade landsbesök genomfördes, uppföljning av externrevisionens identifierade iakttagelser, uppföljning av hur lokala lagar och regler efterlevs i länderna samt uppföljning av nivån av informationssäkerhet inom ett antal utvalda IT-områden genomfördes. Under 2009 har detta arbete fortsatt och granskningsmetodik/verktyg samt avrapportering har förfinats. Resultatet av dessa granskningar presenteras för koncernledningen och revisions- och riskkommittén.

Bolagets funktion för internkontroll assisterar vid självutvärderingsprocessen avseende kontroll, för att säkerställa uppföljning när så behövs, stöd till koncernledning vid genomgång och diskussion av revisionsplaner med externrevisorer för att internt koordinera och kommunicera områden såsom: revisionens omfattning, tidsplaner, och dokumentationskrav. Internkontrollfunktionen sköter även koordineringen av processen med att uppdatera och förnya regelverk för finansiell rapportering, bidra med synpunkter avseende innehåll i policys, manualer och liknande styrande dokument.

Finansiell uppföljning – Controllers på samtliga nivåer har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala controllers ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar i respektive land.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns, utöver operationell riskhantering i dotterbolagen, en fristående, global riskorganisation som ansvarar för att ge Loomis möjligheter att ta och kontrollera de risker som är nödvändiga för att Loomis strategier ska kunna förverkligas och mål uppnås. Riskorganisationen arbetar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv och hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av totalt fyra personer inklusive en riskchef som rapporterar till VD och Koncernchef samt revisions- och riskkommittén.

Loomis mäter, rapporterar och följer upp finansiella och operationella risker dagligen. Kontrollerna sköts av separata funktioner. Därtill förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd. I slutändan är det Loomis ledande befattningshavare som ansvarar för att företagets risker hanteras på ett tillfredsställande sätt.

Information och kommunikation

Målet för koncernen är att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet för dess information och system genom efterlevnad av dess policys och riktlinjer.

Koncernen är helt fokuserad på att skapa mervärde för aktieägarna, vilket inkluderar att förse investerare med finansiell information av hög kvalitet. Kommunikationspolicyn inkluderar rutiner för bokslutskommuniké, delårsrapporter, årsredovisning, årsstämma, bolagets webbplats etc. Slutligen behandlar kommunikationspolicyn även kommunikation i krissituationer samt informationsläckor.

Det finns ett verktyg för kommunikation som fortlöpande utvecklas för att säkerställa att samtliga medarbetare ges tydliga mål och blir medvetna om de parametrar som utgör vedertagen affärspraxis. Detta ger en tydlig definition av koncernens syfte och mål, ansvarsskyldighet och ramarna för tillåtna aktiviteter för de anställda.

System och rutiner har skapats för att förse ledningen med nödvändiga rapporter om affärsresultat i relation till etablerade målsättningar. Informationssystem finns för att säkerställa att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.

Insiderpolicy och insynsregister

Varje enskild person som omfattas av Loomis insiderpolicy underrättas därom och insynsförteckningen för Loomis AB, vilken förs av Finansinspektionen, ses regelbundet över av styrelsen utsedd Compliance Officer, tillika ansvarig för bolagets internkontroll. Insiderpolicyn fastställer rutiner för perioder med handelsförbud, då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till aktier i) Loomis AB är förbjuden.

Loomis AB för ett internt insynsregister i enlighet med de instruktioner som utfärdas från tid till annan av VD. Detta register ska bland annat omfatta uppgift om samtliga personer med tillgång till insiderinformation, typen av registrerad insiderinformation samt tidpunkt då registret uppdaterats.

Övervakning

Arbetet i styrelsen och uppdelningen av ansvar mellan styrelsen och koncernledningen regleras i formella arbetsordningar. Styrelsen anser att riskanalys och kontroll är av fundamental betydelse för att nå de affärsmässiga målen med en acceptabel risk-/avkastningsprofil och att detta är en del av den fortlöpande processen för att identifiera och utvärdera väsentliga risker som koncernen möter, samt effektiviteten av kontroll. Processen som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

• Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
• Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar.
• En revisions- och riskkommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.

Revisions- och riskkommittén granskar alla årsredovisningar och delårsrapporter innan den rekommenderar att rapporterna publiceras å styrelsens vägnar. Revisions- och riskkommittén diskuterar särskilt väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisions- och riskkommittén övervakar de externa revisorernas kvalitet och oberoende.

Koncernledningen genomför resultatuppföljning genom ett detaljerat rapporteringssystem baserat på en årlig budget med regelbundna verksamhetsavstämningar mot faktiska resultat, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckelfaktorer och sedvanlig prognostisering. Denna rapportering granskas även av styrelsen.

Loomis internkontrollfunktion

Styrelsen utvärderar årligen koncernens behov av att införa en formell internrevisionsfunktion, men har i nuläget inte bedömt att detta är nödvändigt eftersom Loomis funktion för internkontroll i praktiken verkar som koncernens internrevision och rapporterar direkt till bolagets ekonomidirektör och revisions- och riskkommitté. Arbetet styrs efter en årlig Internkontrollplan som utvecklas av internkontrollfunktionen och godkänns av koncernens revisions- och riskkommitte. Bolagets ansvarige för internkontroll medverkar på alla revisionsoch riskkommittémöten och har en återkommande rapporteringsagenda som vid behov utökas med specifika gransknings- och/eller relaterade projekt. Funktionen har sedan 2008 byggt upp ett ramverk och en metodik för att granska och upprätthålla en balanserad internkontroll inom koncernen.

Loomis internkontrollfunktions huvudsakliga ansvar består i att:

• Utveckla och följa upp bolagets självutvärderingsmetodik (Loomis Self Assessment Tool).
• Utveckla bolagets övergripande policys och riktlinjer och säkerställa dotterbolagens efterlevnad därav.

• Utifrån ett riskperspektiv genomföra riktade landsbesök enligt den årliga internkontrollplanen med syfte att kartlägga och utvärdera befintlig kontroll inom ett antal för bolaget centrala utvalda områden.

• Stödja koncernledningen inom beslut om och uppföljning av externrevisionens övergripande revisionsplan samt övergripande uppföljning av landsspecifika väsentliga iakttagelser och rekommendationer.

• Fungera som koncernens Compliance Officer för bolagets insyns- och compliance-ärenden för koncern och dotterbolag.
• Samarbete med bolagets globala riskfunktion inom specifika interkontrollfrågor.
• Vid behov företa specifika utredningar och fungera som projektledare åt koncernledningen inom compliance-relaterade områden.

För att säkerställa att bolaget har en tillfredsställande kontrollstruktur genomför koncernens styrelse en årlig utvärdering av internkontrollfunktionen mot bakgrund av funktionens ansvar och arbetsuppgifter enligt ovan.

Styrelse

Alf Göransson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007 och styrelseordförande sedan 2009 Född: 1957 Utbildning: Internationell ekonomi vid Göteborgs universitet Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, Koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, Affärsområdeschef Cardo Rail 1998–2000, VD Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998. Andra uppdrag: Styrelseledamot samt VD och

koncernchef i Securitas AB. Styrelseledamot i HEXPOL AB och Axel Johnson Inc., USA. Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 6 000 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare

Lars Blecko

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2008, VD och koncernchef Loomis AB sedan 2008 Född: 1957 Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2009: 261 512

Övrig info: Ej oberoende i förhållande till bolaget

Jacob Palmstierna Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007

Född: 1934 Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm Erfarenhet: 30 år i SEB, slutade som koncernchef. 10 år i Nordea som styrelseordförande. Andra uppdrag: Styrelseledamot i IFS. Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 4 000 (privat) Övrig info: Oberoende

Revisor

Anders Lundin PricewaterhouseCoopers AB Född: 1956 Auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Huvudansvarig revisor från och med 2006. Andra revisionsuppdrag: AAK AB, AB Elextrolux, AB Industrivärden, Husqvarna AB, Melker Schörling AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Ulrik Svensson Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006

Född: 1961 Utbildning: Civilekonom Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines 2003– 2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003, Controller/CFO inom Stenbeckgruppens utländska telecomsatsningar 1992–2000. Andra uppdrag: VD i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB, HEXPOL AB, Niscayah Group AB, AAK AB och Flughafen Zürich AG. Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 1 400 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare

Jan Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006 Född: 1956

Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm

Erfarenhet: VD i AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993.

Andra uppdrag: VD och koncernchef i Investment AB Latour sedan den 1 januari 2003. Styrelseordförande i OEM International AB, Fagerhult AB och Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Munters AB och Oxeon AB.

Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 1 000 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare

Marie Ehrling

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2009 Född: 1955

Utbildning: Civilekonom

Erfarenhet: VD för Telia Sonera Sverige AB 2003– 2006. Vice koncernchef SAS koncernen och chef för SAS Airlines. Informationssekreterare vid Finans- och utbildningsdepartementet. Finansanalytiker på Fjärde AP-fonden.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i Nordea Bank AB, Securitas AB, Oriflame Cosmetics SA, Schibsted ASA, Safe Gate AB, Centre for Advanced Studies of Leadership Handelshögskolan i Stockholm, World Childhood Foundation och Business Executives Council IVA.

Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 800 (privat) Övrig info: Oberoende

Koncernledning

Lars Blecko

VD och koncernchef Född: 1957 Anställd: 2008 Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet. Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2009: 261 512

Georges López Periago

Landschef Spanien och tillförordnad landschef Frankrike Född: 1965 Anställd: 1985 Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget. Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2009: 61 532

Jarl Dahlfors

Vice VD och landschef USA Född: 1964 Anställd: 2007 Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet. Erfarenhet: CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management, Price Waterhouse. Andra uppdrag: Styrelseledamot och delägare i Amfitrite Asset Management AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 126 280 Loomis B (privat och genom bolag) Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2009: 261 512

Ashley Bailey Landschef Storbritannien Född: 1964 Anställd: 2007 Utbildning: ACMA, internationell ekonomi. Erfarenhet: Extern konsult i samband med avveckling av LCM, CFO i DHL Freight UK & Irland, chef i Pitney Bowes Management Services Ltd. Andra uppdrag: –

Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2009: 183 059

Chistian Lerognon har per den 1 mars 2010 dels lämnat sin befattning som landschef i Frankrike dels lämnat koncernledningen.

Kenneth Högman Direktör för affärsutveckling Född: 1957 Anställd: 1978 Utbildning: Ingenjör, diverse chefsutbildningar i Securitaskoncernen. Erfarenhet: Regionchef Securitas CHS Nordic, VD Securitas CHS Sverige. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2009: 5 000 (privat)

Teckningsoptioner i Loomis den 31 dec 2009: 217 927

Innehållsförteckning koncernens och moderbolagets räkningar och noter

		Förvaltningsberättelse	29
		Koncernens resultaträkning	34
		Koncernens balansräkning	35
		Koncernens rapport över förändringar i eget kapital	36
		Koncernens kassaflödesanalys	37
Not	1	Allmän information	38
Not	2	Sammanfattning av viktiga
		redovisningsprinciper	38
Not	3	Definitioner, beräkning av nyckeltal och
		valutakurser	44
Not	4	Kritiska uppskattningar och bedömningar	44
Not	5	Händelser efter balansdagen	45
Not	6	Finansiell riskhantering	46
Not	7	Transaktioner med närstående	49
Not	8	Segmentinformation	49
Not	9	Intäkternas fördelning	51
Not 10		Rörelsens kostnader	51
Not 11		Personal	52
Not 12		Avskrivningar och nedskrivningar	55
Not 13		Finansiella intäkter och kostnader, netto	55
Not 14		Inkomstskatt	55
Not 15		Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt
		prövning av nedskrivningsbehov	57
Not 16		Goodwill	59
Not 17		Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	59
Not 18		Övriga immateriella tillgångar	60
Not 19		Materiella anläggningstillgångar	61
Not 20		Räntebärande finansiella
		anläggningstillgångar	62
Not 21		Övriga långfristiga fordringar	62
Not 22		Kundfordringar	63
Not 23		Övriga kortfristiga fordringar	63
Not 24		Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 63
Not 25		Räntebärande finansiella
		omsättningstillgångar	63
Not 26		Likvida medel	64
Not 27		Eget kapital och totalresultat	64
Not 28		Låneskulder	65
Not 29		Avsättningar för skadereserver	65
Not 30		Avsättningar för pensioner och liknande
		förpliktelser	66
Not 31		Övriga avsättningar	68
Not 32		Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	68
Not 33		Övriga kortfristiga skulder	69
Not 34		Ansvarsförbindelser	69
Not 35		Ej kassaflödespåverkande poster	70

	Moderbolagets resultaträkning	71
	Moderbolagets balansräkning	72
	Moderbolagets kassaflödesanalys	73
	Moderbolagets förändringar i eget kapital	74
Not 36	Sammanfattning av viktiga
	redovisningsprinciper	75
Not 37	Händelser efter balansdagen	75
Not 38	Transaktioner med närstående	76
Not 39	Finansiell riskhantering	76
Not 40	Administrationskostnader och
	jämförelsestörande poster	77
Not 41	Personal	77
Not 42	Resultat från andelar i koncernföretag	78
Not 43	Resultat från övriga finansiella investeringar	78
Not 44	Skatt på årets resultat	79
Not 45	Maskiner och inventarier	80
Not 46	Aktier i dotterföretag	80
Not 47	Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	80
Not 48	Övriga kortfristiga fordringar	80
Not 49	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	80
Not 50	Förändringar i eget kapital	81
Not 51	Obeskattade reserver	81
Not 52	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	81
Not 53	Ansvarsförbindelser	82
Not 54	Ej kassaflödespåverkande poster	82

Revisionsberättelse 83

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2009.

Koncernens verksamhet och struktur

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av integrerade lösningar för värdehantering med stark närvaro i USA och västra Europa. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandelskedjor och butiker och Loomis hjälper kunderna med säker och effektiv hantering av allt fysiskt kontantflöde i deras verksamhet. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal.

Loomis har över 150 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för kontantlogistik. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter. Tekniska tjänster är ett förhållandevis nytt verksamhetsområde och det är endast i ett fåtal länder som Loomis fullt ut har fokuserat på denna verksamhet.

Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i USA och Europa, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I Europa svarar värdetransporter för 66 procent (66) av intäkterna, medan kontanthantering utgör 32 procent (31) och tekniska tjänster 2 procent (3). I USA står värdetransporter för 80 procent (82) av intäkterna, kontanthantering för 19 procent (17) samt tekniska tjänster för 1 procent (1).

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är den viktigaste framgångsfaktorn för Loomis.

Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering, antingen på koncernnivå eller lokalt och med såväl generalist- som specialistkompetens. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering.

Loomis AB, koncernens moderbolag, har dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, USA och Österrike.

Väsentliga händelser under året

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009, vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till koncernerns ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB. Kursen för teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarade vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen, och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes). Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013. Investeringarna i teckningsoptioner som gjordes under året utav 83 av koncernens ledande befattningshavare och nyckelpersoner resulterade i att det egna kapitalet förstärktes med 22 MSEK.

I mars 2009 etablerades ett dotterbolag i Slovakien och i maj 2009 förvärvades tillgångarna och kundkontrakten i det slovakiska värdehanteringsföretaget Fenix. Fenix var vid förvärvet landets tredje största operatör med en årlig omsättning om cirka 0,5 MEUR.

Loomis USA-verksamhet omstrukturerades från den 31 mars 2009 till en plattare organisation genom att den regionala strukturen avskaffades samtidigt som tidigare "Areas" sammanfördes till 12 distrikt. I samband med omstruktureringen utsågs Jarl Dahlfors, koncernens ekonomi- och finansdirektör, till ny landschef, en tjänst som han tillträdde den 1 juli 2009.

Loomis ingick i april 2009 ett exklusivt samarbetsavtal med Tidel Engineering, L.P. som är världsledande inom kontanthanteringssystem och stöldskyddsprodukter. Avtalet innebär att Tidel kommer att tillhandahålla produkter och tjänster för Loomis produktlinje Safepoint.

Årsstämman den 21 april 2009 valde till styrelse: Alf Göransson (VD i Securitas AB), ordförande, Jacob Palmstierna, Ulrik Svensson (VD i Melker Schörling AB), Jan Svensson (VD i Investment AB Latour), Marie Ehrling samt Lars Blecko (VD i Loomis AB).

I maj 2009 förvärvades tillgångar och kundkontrakt från det finska säkerhetsskåps- och kontanthanteringsföretaget Ponsec Finland Oy. Den förvärvade verksamheten konsoliderades av Loomis från och med 1 juni 2009 och integrerades i den finska verksamheten.

Loomis svenska dotterbolag erhöll i juni 2009 förnyad auktorisation att bedriva värdetransporter. Under de senaste två åren har Loomis, i samråd med berörda myndigheter, arbetat aktivt med att förbättra utbildning och rutiner och de brister som tidigare identifierats har åtgärdats.

Patrik Högberg utsågs till ny VD för det svenska dotterbolaget och tillträdde tjänsten den 1 juli 2009.

I november 2009 utsågs Jarl Dahlfors, i tillägg till sin tjänst som landschef i USA, till vice verkställande direktör. I samband med detta lämnade Jarl ansvaret som koncernens CFO och den dittillsvarande ekonomichefen Marcus Hagegård utsågs till ekonomidirektör.

Skatteärenden pågår i Sverige, Spanien och USA. Reserveringar har gjorts i enlighet med bedömningen av troligt utfall per den 31 december 2009.

Intäkter och resultat

KONCERNEN

Koncernens intäkter ökade under året med 6 procent till 11 989 MSEK (11 258). Den organiska tillväxten av intäkterna (justerad för valutaeffekter, förvärv och avyttringar) uppgick till –3 procent. Lägre bränsletariffer motsvarar –1 procent av den organiska tillväxten. Den negativa påverkan av konjunkturnedgången, kontraktsförluster under föregående år samt lägre bränsletariffnivåer motverkades delvis av generella prisökningar. Totalt för året var koncernens procentuella prisökningar i nivå med löneökningarna.

Rörelseresultat (EBITA) steg till 837 MSEK (748). Ökningen inkluderar valutaeffekter på 74 MSEK. Tidigare nämnda kostnadsfokus samt effektivitetsförbättringar möjliggjorde en förbättring av rörelsemarginalen, som steg till 7,0 procent (6,6). Främst märks en reduktion av ca 1200 heltidsanställda. Utav reduktionen i antalet anställda, som främst genomfördes under årets andra och tredje kvartal, är ca två tredjedelar relaterade till minskade intäkter beroende på den svagare konjunkturen och ca en tredjedel relaterad till effektivitetsförbättrande åtgärder. De kostnader som uppkommit till följd av omstruktureringar och omorganisationer har tagits löpande.

Rörelseresultatet (EBIT) ökade till 821 MSEK (733). Finansnettot uppgick till –115 MSEK (–164), en minskning till följd av lägre nettoskuld samt en lägre räntenivå.

Resultat före skatt uppgick till 706 MSEK (569) och resultatet efter skatt till 500 MSEK (424). Periodens skattesats var –29 procent (–26). Skattesatsen under föregående räkenskapsår påverkades bland annat av utnyttjande av tidigare ej värderade förlustavdrag i Storbritannien samt reserveringar på grund av pågående skatterevisioner. Den underliggande skattesatsen för 2008 var –33 procent.

Segmenten

Europa

Den organiska försäljningstillväxten i den europeiska verksamheten var –2 procent (2). Rörelsemarginalen uppgick till 9,1 procent vilket, är en förbättring jämfört med 2008 då rörelsemarginalen var 8,8 procent.

USA

Den organiska försäljningstillväxten i den amerikanska verksamheten var –4 procent (6). Lönsamheten förbättrades och rörelsemarginalen uppgick till 5,7 procent jämfört med 5,0 procent 2008.

Kassaflöde

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1 333 MSEK (640). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 827 MSEK (879). Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 23 MSEK (50). Förvärv av dotterföretag uppgick till 9 MSEK (52). Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till –747 MSEK (641), vilket inkluderar återbetalning av lån på –545 MSEK (210) samt utdelning om –164 MSEK (–245).

Sysselsatt kapital och finansiering

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 2 231 MSEK (2 353) vilket motsvarar 19 procent (21) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 5 028 MSEK (5 351).

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 17 procent (14).

Nettolåneskulden uppgick till 1 899 MSEK (2 375). Soliditeten förbättrades till 38 procent (33).

Eget kapital

Eget kapital uppgick till 3 129 MSEK (2 976) och ökade under året med 153 MSEK. Årets resultat, 500 MSEK, och emission av teckningsoptioner, 22 MSEK, ökade det egna kapitalet med MSEK 522. Valutakurseffekter, –150 MSEK, effekter av omvärdering enligt IAS 19 för pensioner, –49 MSEK, lämnad utdelning, –164 MSEK, och kassaflödessäkringar efter skatt, –6 MSEK, minskade det egna kapitalet med –369 MSEK.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 16 procent (14).

Miljöpåverkan

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

Personal

För 2009 uppgick medelantalet årsanställda till 18 178 (19 361) i tretton länder (tolv). Könsfördelningen är 31 procent (31) kvinnor och 69 (69) procent män. På grundval av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder och

regioner där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Operativ riskhantering

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är den viktigaste framgångsfaktorn för Loomis.

Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering, antingen på koncernnivå eller lokalt och med såväl generalist- som specialistkompetens. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. För ytterligare information om riskhantering se avsnittet Riskhantering sidan 14.

Forskning och utveckling

Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster ute hos kund. Koncernens aktiverade utvecklingskostnader uppgår till 11 MSEK per den 31 december 2009.

Moderbolaget

Loomis AB är holdingbolag med dotterbolag i Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, USA och Österrike. Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Antalet anställda på huvudkontoret uppgick vid årsskiftet till 14 personer (13).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 490 MSEK (–122). Förändringen förklaras främst av kostnader i samband med avyttringen av LCM-verksamheten. En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 med Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme. En betalning till Bank of England om 332 MSEK utgör den enskilt största posten under 2008. Kostnaden bars av Loomis AB under 2008, men påverkade koncernens resultat 2007.

Under andra kvartalet 2009 delades 164 MSEK ut till aktieägarna, vilket motsvarade en utdelning på 2,25 SEK per aktie. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 0 MSEK (0).

Osäkerhetsfaktorer

Specifika osäkerhetsfaktorer för 2010 är effekterna av pågående effektiviseringsåtgärder och kostnadsbesparingar i koncernen samt den pågående lågkonjunkturen.

Konjunkturutvecklingen under året har påverkat vissa länder och geografiska marknader negativt och det kan inte uteslutas att intäkterna och resultatet under 2010 kan komma att påverkas ytterligare.

En fallande konjunktur innebär både positiva och negativa konsekvenser för marknaden för värdehanteringstjänster. Positiva effekter är en ökning av andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp samt lägre personalomsättning. Negativa effekter är ökad rånrisk, minskad konsumtion, samt ökad risk för kundförluster. Bland de negativa effekterna har en ökad rånrisk och minskad konsumtion märkts tydligast.

ÖVRIGT

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

För information om väsentliga ägare hänvisas till sidan 89.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG

Styrelsen i Loomis har beslutat att föreslå årsstämman att besluta om införande av ett kontantbonus- och aktieprogram i Loomis som bygger på befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogram. De runt 350 chefer som i dagsläget deltar i de befintliga bonusprogrammen skulle omfattas av detta incitamentsprogram. Deltagarna skulle bli berättigade att erhålla en årlig bonus i form av aktier i Loomis AB, förutsatt att vissa förutbestämda och mätbara resultatkriterier, vilka för närvarande tillämpas i kontantbonusprogrammet, är uppfyllda. Principerna för resultatmätning och andra allmänna principer som redan tillämpas i de befintliga bonusprogrammen kommer att fortsätta att gälla. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet se kallelse till årsstämma.

Den 1 mars 2010 utsågs Michel Tresch till operationell direktör för Loomis Frankrike. Den hittillsvarande landschefen Christian Lerognon, har lämnat sin befattning med omedelbar verkan. Förändringen är del av en process som syftar till att göra Loomis Frankrike till en effektivare organisation. Georges Lópes Periago, som är landschef för Loomis spanska dotterbolag, har tillika utsetts till tillförordnad landschef för Loomis Frankrike.

Framtidsutsikter

Bolaget bedömer förutsättningarna att nå det tidigare kommunicerade målet om 8 procents rörelsemarginal under 2010 som goda.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen har beslutat föreslå bolagsstämman en utdelning om 193 481 217 SEK. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 29 april 2010.

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

	SEK
Balanserad vinst	3 890 936 585
Omräkningsdifferens	–75 737 623
Omvärdering av kassaflödessäkring	–6 036 746
Koncernbidrag netto efter skatt	54 551 000
Tillskjutet kapital genom teckningsoptioner	21 717 500
Årets resultat	358 157 885
	4 243 588 601

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

	4 243 588 601
Överföres till ny räkning	4 050 107 384
Utdelning till aktieägare	193 481 217
	SEK

Förutsatt att årsstämman 2010 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 4 050 107 384 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av den ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Styrelsen har tagit hänsyn till alla kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning och som inte har beaktats inom ramen för bedömningen av bolagets konsolideringsbehov och likviditet.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen för Loomis AB (publ) föreslår att årsstämman 2010 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare.

Riktlinjernas omfattning

Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan gemensamt kallade "ledande befattningshavare". Medlemmar i koncernledningen är för närvarande Lars Blecko, Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Georges López Periago och Ashley Bailey.

Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Riktlinjerna skall vara föremål för en årlig översyn.

Grundläggande principer och ersättningsformer

Grundprincipen är att ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare skall vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga för att säkerställa att Loomiskoncernen kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare.

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare skall bestå av fast lön, bonus, pension och övriga förmåner.

Styrelsen skall varje år överväga om ett aktie- eller aktiekursrelaterat incitamentsprogram skall föreslås bolagsstämman eller inte.

Principer för olika typer av ersättningar Fast ersättning

Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomis-koncernen skall vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och skall baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.

Rörlig ersättning

Utöver fast årslön skall ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig lön, vilken skall baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern eller division) och sammanfalla med aktieägarnas intressen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade AIP (Annual Incentive Plan) skall motsvara maximalt 60 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 72 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP (Long-Term Incentive Plan) skall motsvara maximalt 40 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören/koncernchefen och maximalt 50 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen.

De ökade gränserna jämfört med föregående år är villkorade av att årsstämman beslutar om införandet av det föreslagna incitamentsprogrammet. Skulle årsstämman inte besluta om detta incitamentsprogram skall rörlig lön inom ramen för bolagets AIP motsvara maximalt 50 procent av den fasta årslönen. Rörlig lön inom ramen för bolagets så kallade LTIP skall motsvara maximalt 50 procent av den fasta årslönen.

Utöver ovanstående rörliga ersättning kan tillkomma från tid till annan beslutade långsiktiga incitamentsprogram enligt rubriken Grundläggande principer och ersättningsformer ovan.

Pension

Pensionsrätt för ledande befattningshavare skall gälla från tidigast 65 års ålder, och samtliga i koncernledningen skall omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. Rörlig ersättning skall inte vara pensionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.

Villkor vid uppsägning

Vid uppsägning från bolagets sida skall uppsägningstiden för samtliga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgångsvederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar skall en uppsägningstid om högst 6 månader gälla.

Övriga förmåner

Övriga förmåner, t ex tjänstebil, extra sjukförsäkring eller företagshälsovård, skall kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i motsvarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner skall dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.

Styrelsens beredning av och beslutsfattande i samband med ärenden som gäller löner och andra ersättningar för ledande befattningshavare

Den inom styrelsen utsedda ersättningskommittén bereder frågor rörande löner och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Kommittén har ingen egen beslutsbefogenhet utan presenterar sitt förslag inför styrelsens beslutsfattande. Beslut om ersättningar till verkställande direktören/ koncernchefen fattas av styrelsen i dess helhet. För övriga ledande befattningshavare fattas beslut om ersättningar av verkställande direktören/koncernchefen efter samråd med ersättningsutskottet.

Beräknade kostnader för rörlig ersättning

Kostnaden för rörlig ersättning till ledande befattningshavare enligt styrelsens förslag, med beaktande av befintliga avtal och baserat på nuvarande ersättningsnivåer, kan vid maximalt utfall, vilket förutsätter att samtliga ersättningsgrundande mål är uppfyllda, komma att uppgå till sammanlagt 19 miljoner kronor. Beräkningen är gjord utifrån de personer som för närvarande ingår i koncernledningen. Kostnaderna kan förändras om fler personer skulle tillkomma i koncernledningen.

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2009	2008	2007
Intäkter, fortgående verksamhet		11 934	10 899	11 107
Intäkter, förvärv		55	360	290
Totala intäkter	8, 9	11 989	11 258	11 397
Produktionskostnader	10,11,12	–9 374	–8 800	–8 948
Bruttoresultat		2 615	2 459	2 449
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–1 778	–1 711	–2 190
Rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster		837	748	259
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–17	–15	–18
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader		–	–	–37
Jämförelsestörande poster	10	–	–	–640
Rörelseresultat efter avskrivningar		821	733	–437
Finansiella intäkter	13	15	35	50
Finansiella kostnader	13	–130	–199	–178
Resultat före skatt		706	569	–565
Inkomstskatt	14	–206	–145	–316
Årets resultat 1)		500	424	–881
1) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
SEK	Not	2009	2008	2007
Resultat per aktie (före och efter utspädning)	3	6,85	5,80	–12,06
Resultat per aktie justerat för jämförelsestörande poster (före och efter utspädning)	3	6,85	5,80	0,09

Genomsnittligt antal aktier uppgår till 73 011 780. Jämförelsesiffror för 2007 har justerats för att återspegla utestående antal aktier 2008.

Koncernens rapport över totalresultat 2)

MSEK	2009	2008	2007
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–49	44	34
Omräkningsdifferenser	–150	348	–23
Kassaflödessäkringar efter skatt	–6	–	–
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt	–205	392	11
Årets resultat	500	424	–881
Summa totalresultat för året	295	816	–870

2) Det egna kapitalet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Se vidare not 27 för avstämning av eget kapital.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	2 760	2 965	2 533
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	65	79	75
Övriga immateriella tillgångar	18	41	49	40
Byggnader och mark	19	287	328	316
Maskiner och inventarier	19	2 591	2 640	2 203
Uppskjuten skattefordran	14	316	268	243
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	20	46	60	152
Övriga långfristiga fordringar	21	28	51	18
Summa anläggningstillgångar		6 132	6 439	5 580
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 336	1 490	1 425
Övriga kortfristiga fordringar	23	67	75	69
Aktuella skattefordringar	14	66	109	161
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	163	177	225
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	3	355	698
Likvida medel	26	387	268	203
Summa omsättningstillgångar		2 020	2 474	2 780
SUMMA TILLGÅNGAR		8 153	8 913	8 360
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	27
Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare
Aktiekapital		365	365	365
Övrigt tillskjutet kapital		4 441	4 419	3 519
Andra reserver		419	569	221
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–2 095	–2 377	–2 600
Summa eget kapital		3 129	2 976	1 505
Långfristiga skulder
Låneskulder	28	1 480	72	113
Uppskjuten skatteskuld	14	223	182	74
Avsättningar för skadereserver	29	205	239	194
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	30	264	262	319
Övriga avsättningar	31	127	126	140
Summa långfristiga skulder		2 299	880	839
Kortfristiga skulder
Låneskulder	28	855	2 987	3 291
Leverantörsskulder		307	462	488
Avsättningar för skadereserver	29	123	126	113
Aktuella skatteskulder	14	171	209	129
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	914	866	923
Övriga avsättningar	31	50	88	568
Övriga kortfristiga skulder	33	306	318	505
Summa kortfristiga skulder		2 725	5 057	6 016
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		8 153	8 913	8 360
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		inga	inga	inga
Ansvarsförbindelser	34	992	758	823

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

			Hänförligt till moderbolagets aktieägare1)
	Aktie	Övrigt tillskjutet	Andra	Balanserad vinst inkl årets
MSEK	kapital2)	kapital	reserver3)	resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2007	365	3 519	244	–1 373	2 755
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–881	–881
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	34	34
Valutakursdifferenser	–	–	–23	–	–23
Summa övrigt totalresultat	–	–	–23	34	11
Summa totalresultat	–	–	–23	–847	–870
Transaktioner med aktieägare Lämnat koncernbidrag efter skatt	–	–	–	–131	–131
Utdelning avseende 2006	–	–	–	–250	–250
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	–380	–380
Ingående balans per 1 januari 2008	365	3 519	221	–2 600	1 505
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	424	424
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	44	44
Valutakursdifferenser	–	–	348		348
Summa övrigt totalresultat	–	–	348	44	392
Summa totalresultat	–	–	348	468	816
Transaktioner med aktieägare
Erhållna aktieägartillskott	–	900	–	–	900
Utdelning avseende 2007	–	–	–	–245	–245
Summa transaktioner med aktieägare	–	900	–	–245	655
Ingående balans per 1 januari 2009	365	4 419	569	–2 377	2 976
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	500	500
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	–	–	–	–49	–49
Kassaflödessäkringar efter skatt	–	–	–	–6	–6
Valutakursdifferenser	–	–	–150		–150
Summa övrigt totalresultat	–	–	–150	–55	–205
Summa totalresultat	–	–	–150	446	295
Transaktioner med aktieägare
Betalning av emitterade teckningsoptioner	–	22	–	–	22
Utdelning avseende 2008	–	–	–	–164	–164
Summa transaktioner med aktieägare	–	22		–164	–143
Utgående balans per 31 december 2009	365	4 441	419	–2 095	3 129

1) En minoritet om 25 procent fanns i ett av koncernens företag i Storbritannien t o m den 24 november 2007.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

3) Andra reserver avser enbart omräkningsdifferenser.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		706	569	–565
Ej kassaflödespåverkande poster	35	880	397	607
Erhållna finansiella poster		3	36	50
Betalda finansiella poster		–112	–204	–175
Betald inkomstskatt		–147	–6	–207
Förändringar av kundfordringar		85	79	–52
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–82	–231	168
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 333	640	–174
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–827	–879	–737
Försäljning av anläggningstillgångar		23	50	257
Avyttring av dotterföretag		–	1	–
Förvärv av dotterföretag	15	–9	–52	–281
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–813	–879	–761
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	27	–164	–245	–250
Erhållna aktieägartillskott	27	–	900	–
Erhållna koncernbidrag		–	–	9
Lämnade koncernbidrag	27	–	–182	–
Amorteringar av finansiell leasing	28	–38	–44	–27
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		–545	210	1 289
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–747	641	1 020
Årets kassaflöde		–226	402	85
Likvida medel vid årets början		624	203	124
Omräkningsdifferenser på likvida medel		–10	19	–6
Likvida medel vid årets slut 1)		387	624	203

1) Likvida medel inkluderar cash pools och räntebärande finansiella omsättningstillgångar från och med december 2008. Tidigare utgjorde dessa en del av internfinansieringen från Securitas och nettoredovisades därför mot övrig internfinansiering.

Not 1 Allmän information

Loomis AB (moderföretaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för kontantlogistik i USA och stora delar av Europa.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Vallgatan 11, 170 67 Solna. Moder-

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 36.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), från den 1 januari 2004, Rådet för Finansiell Rapportering 1:2 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen

Koncernen har tillämpat följande nya och ändrade IFRS från 1 januari 2009:

• IFRS 7 (ändring), "Finansiella instrument Upplysningar" (gäller från 1 januari 2009). Ändringen kräver utökade upplysningar om värdering till verkligt värde och likviditetsrisk. I synnerhet kräver ändringen upplysning om värdering till verkligt värde per nivå i en värderingshierarki. Eftersom denna ändring endast medför ytterligare upplysningar, har den ingen påverkan på resultat per aktie.
• IAS 1 (omarbetad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från 1 januari 2009). Den omarbetade standarden förbjuder presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare) i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräver att "förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare" redovisas skilt från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare i en rapport över totalresultat. Koncernen presenterar därför alla ägarrelaterade förändringar i eget kapital i rapporten Koncernens förändringar i eget kapital medan alla förändringar i eget kapital som inte avser transaktioner med aktieägare redovisas i Koncernens rapport över totalresultat. Jämförande information har räknats om, så att den överensstämmer med den omarbetade standarden. Eftersom denna ändring av redovisningsprincip endast påverkar presentationen, har den ingen inverkan på resultat per aktie.

Koncernen har tillämpat IFRS 8 Segmentsrapportering från 2008 med omräkning av jämförelseinformation från 1 januari 2007 varför införandet av denna standard per den 1 januari 2009 inte får någon påverkan på Koncernens finansiella rapportering. Vidare har under 2009 har även följande standards införts utan att de haft någon påverkan på koncernens redovisning IFRS 2 (ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009) och IAS 23 (ändring), "Lånekostnader" (gäller från den 1 januari 2009).

bolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning kommer att fastställas på årsstämman den 29 april 2010.

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen1)

Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:

• IFRS 3 (omarbetad), "Rörelseförvärv" (gäller från 1 juli 2009) Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter omvärderas via resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till den proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas av innehavare utan bestämmande inflytande. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (omarbetade) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.
• IAS 38 (ändring), "Immateriella tillgångar". Koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (ändring) från samma tidpunkt som IFRS 3 (omarbetad) tillämpas. Ändringen ger förtydliganden vid värdering till verkligt värde av en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv. Enligt ändringen får immateriella tillgångar grupperas och behandlas som en tillgång om tillgångarna har liknande nyttjandeperioder. Ändringen kommer inte att ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 27 (ändring), "Koncernredovisning" (gäller från 1 juli 2009). Den ändrade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (ändring) framåtriktat för transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande från den 1 januari 2010.
• IFRS 9 Finansiella instrument (ikraftträdande 1 januari 2013) är en ny standard som presenterats i en första fas, av totalt tre faser, som en del av det pågående förändringsprojektet att i slutet av 2010 helt ersätta IAS 39 med en principbaserad och mindre komplex redovisningsstandard. Det som publicerats under 2009 rör klassificering och värdering av finansiella instrument. Enligt den nya standarden finns två kategorier av finansiella instrument; 1) finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde och 2) finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Initialt skall samtliga finansiella instrument värderas till verkligt värde inklusive transaktionskostnader för de tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde. I efterföljande värderingar värderas finansiella tillgångar till antingen upplupet

1) Även ändringar och nyheter i IFRS som ännu inte är antagna av EU är inkluderade. När så är fallet framgår detta.

anskaffningsvärde eller verkligt värde. En finansiell tillgång skall värderas till upplupet anskaffningsvärde bara om båda av följande förutsättningar är uppfyllda; 1) instrumentet hanteras i enlighet med företagets affärsmodell på basis av kontraktuella kassaflöden och 2) instrumentets kassaflöden är hänförligt till betalning av nominella belopp och avkastning. Alla andra instrument skall värderas till verkligt värde där förändringar av verkligt värde som huvudprincip redovisas i periodens resultat. Vinster och förluster relaterade till egetkapitalinstrument skall redovisas antingen i resultatet eller inom övrigt totalresultat förutsatt att instrumentet ej innehas för handel. Valet görs vid initial redovisning och kan ej ändras i efterhand. IFRS 9 bedöms ha endast marginell påverkan på koncernens ställning och resultat.

I tillägg till ovan standarder, har även nedan standarder och tolkningar publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 eller senare. Dessa standarder och tolkningar tillämpas inte i förtid och bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens redovisning.

• IFRIC 15: Avtal om uppförande av fastigheter (gäller från 1 januari 2010)
• IFRIC 16: Säkringar av nettoinvesteringar i en utlandsverksamhet (gäller från 1 juli 2009)
• IFRIC 17: Värdeöverföring av icke-kontanta tillgångar genom utdelning till ägare (gäller från 1 juli 2009)
• IFRIC 18: Överföring av tillgångar från kunder (gäller från 1 juli 2009)
• IFRS 2 (ändring): Aktierelaterade ersättningar, ändring avseende Koncernmässiga transaktioner avseende kontantavräknade aktierelaterade betalningar (gäller från 1 januari 2010)1)
• IAS 39 (ändring): Finansiella instrument, ändring avseende Poster kvalificerade för säkringsredovisning (gäller från 1 juli 2009)
• IFRIC 19: Finansiella skulder upphävda med eget kapital instrument (gäller från 1 juli 2010)1)
• IAS 24 (ändring): Upplysningar om närstående (gäller från 1 januari 2011)1)
• IFRIC 14 (ändring): Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan (gäller från 1 januari 2011)1)
• IAS 32 (ändring): Upplysningar om finansiella instrument, ändring avseende Klassificering av nyemission (gäller från 1 februari 2010)

Koncernredovisningens omfattning (IFRS 3)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Dotterföretag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen använder förvärvsmetoden för redovisning av förvärv av koncernens dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan

1) Fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.

anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar i, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; Respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar.

Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt till eget kapital. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper.

Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när

dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

• Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande: • Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
• Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

• Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter.
• Väsentliga nedskrivningar.
• Väsentliga ej återkommande poster.

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Inom Loomis-koncernen har koncernchefen identifierats som högste verkställande beslutsfattare som, på grundval av sin slutliga uppföljning av rörelsesegmentens resultat, fattar beslut om allokering av resurser, budgetmål och finansplan.

Beslutsfattarna för respektive rörelsesegment, Europa och USA, har ansvaret för uppföljning av segmentens finansiella utfall och gör en bedömning av segmentens resultat baserat på rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Koncernen har valt denna indelning i segment på Europa och USA baserat på de likheter som finns inom väsentliga områden mellan de europeiska länderna avseende exempelvis marginaler, valutor och monetär politik, lagar och regler rörande kontanthantering samt kunder och produkter. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra valutarisker och annan monetär politik samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om kunderna och produkterna i sig kan anses vara snarlika.

Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Skatt redovisas i resultaträkningen förutom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.

Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot övrigt totalresultat om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot övrigt totalresultat i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot övrigt totalresultat.

Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar från dotterbolag till moderbolaget under det följande året.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången skall kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger normalt i intervallet 3 till 5 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 20 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld skall beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till en uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden skall upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom en motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande:

Programvarulicenser	12,5–33,3 procent
Övriga immateriella tillgångar	20–33,3 procent

Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet.

Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att

det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålles i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning och värdering (IAS 39)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

• Finansiella tillgångar eller finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassificerade som säkringsinstrument).
• Lånefordringar och övriga fordringar.
• Finansiella tillgångar och finansiella skulder som kan säljas (inklusive derivat som är klassificerade som säkringsinstrument).
• Övriga finansiella skulder.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle.

Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den operativa verksamheten redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att minimera transaktionsrisker för den finansiella verksamheten redovisas i finansnettot. En finansiell tillgång klassificeras till denna kategori om den innehas för handel, dvs förvärvats huvudsakligen i syfte att avyttras på kort sikt eller om koncernledning klassificerat den som sådan. Loomis tillgångar i denna kategori utgörs av finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar"

Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar" och värderas till upplupet anskaffningsvärde. I balansräkningen redovisas dessa som kundfordringar och likvida medel med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som finansiella anläggningstillgångar.

Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar som kan säljas"

När tillgångar i denna klassificering innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot övrigt totalresultat då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot övrigt totalresultat. I denna klassificering ingår derivatinstrument som identifierats som kassaflödessäkring och som uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Då tillgångarna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa tillgångar som finansiella omsättningstillgångar i balansräkningen.

Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder som kan säljas"

När skulder i denna klassificering innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar som kan säljas". Då skulderna i denna kategori inte anses vara materiella redovisas dessa skulder som kortfristiga låneskulder i balansräkningen.

Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och leverantörsskulder. Skulderna i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som skall återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader. Enligt denna standard ska lånekostnader avseende upplåning direkt hänförliga till anskaffning, uppförande och produktion av kvalificerade tillgångar inkluderas som en del av investeringens anskaffningsvärde. Loomis har dock för närvarande ingen upplåning hänförliga till sådana investeringar, varför kostnader för upplåning belastar resultaträkningen. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Upplåning klas-

sificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Derivatinstrument och säkringsåtgärder

Derivatinstrument redovisas i balansräkningen på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument, och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Loomis innehar derivat som uppfyller villkoren för säkringsredovisning avseende kassaflödessäkringar.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs årligen av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och, om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på statsobligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis tillämpar tillägget i IAS 19 avseende vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via Övrigt totalresultat på raden Aktuariella vinster och förluster.

Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Övriga långfristiga fordringar. Om redovisningen

netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas i rörelseresultatet. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i den beräknade nettoskulden.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar Inom uppräkningsverksamheten handhar Loomis konsignationslager av pengar. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att finansiera andra lager av pengar används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

Not 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för platskontor. Platskontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)

Resultat före räntor, skatt och avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar. Exkluderar även förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster.

Rörelsemarginal före avskrivningar

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT)

Resultat före räntor och skatt.

DEFINITIONER AV NYCKELTAL

Organisk tillväxt

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Total tillväxt

Periodens intäktsförändring i procent av föregående års intäkter.

Valutakurser använda i koncernens bokslut

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av totala intäkter.

Rörelsemarginal före avskrivningar

Resultat per aktie

Periodens resultat i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut. Beräkning 2009: 500 / 73 011 780 x 1 000 000 = 6,85

Resultat per aktie justerat för jämförelsestörande poster

Periodens resultat före jämförelsestörande poster (efter skatt) i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut. Beräkning 2009: 500 / 73 011 780 x 1 000 000 = 6,85

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA)

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttringar av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA).

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat före avskningar (EBITA) (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för eget kapital.

Nettomarginal

Periodens resultat efter skatt som procentdel av totala intäkter.

		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt
	Valuta	2009	Dec 2009	2008	Dec 2008	2007	Dec 2007
Norge	NOK	1,22	1,24	1,17	1,11	1,16	1,18
Danmark	DKK	1,42	1,38	1,29	1,46	1,24	1,26
Storbritannien	GBP	11,89	11,55	12,05	11,19	13,50	12,83
Schweiz	CHF	7,02	6,91	6,16	7,32	5,63	5,69
USA	USD	7,61	7,12	6,62	7,74	6,72	6,40
Övriga länder	EUR	10,59	10,25	9,69	10,91	9,26	9,43

Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade. De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2009 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar och skulder diskuteras nedan. För information gällande jämförelsestörande poster hänvisas till årsredovisningar för 2008 och 2007.

Värderingen av kundfordringar och reservering för kundförluster Totala kundfordringar uppgår till 1 336 MSEK (1 490 och 1 425) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen.

Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –35 MSEK (–53 och –34) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning såväl som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer skall värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka skall värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa

Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar, forts.

värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar skall bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 2 760 MSEK (2 965 och 2533), och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 65 MSEK (79 och 75), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatteregler

Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter baseras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redovisning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt uppskattningar och bedömningar av möjliga utfall.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 316 MSEK som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida

Not 5 Händelser efter balansdagen

Styrelsen i Loomis har beslutat att föreslå årsstämman att besluta om införande av ett kontantbonus- och aktieprogram i Loomis som bygger på befintliga prestationsbaserade kontantbonusprogram. De runt 350 chefer som i dagsläget deltar i de befintliga bonusprogrammen skulle omfattas av detta incitamentsprogram. Deltagarna skulle bli berättigade att erhålla en årlig bonus i form av aktier i Loomis AB, förutsatt att vissa förutbestämda och mätbara resultatkriterier, vilka för närvarande tillämpas i kontantbonusprogrammet, är uppfyllda. Principerna för resultatmätning och andra allmänna priniciper som redan tillämpas i de befintliga bonusprogrammen kommer att fortsätta att gälla. För styrelsens fullständiga förslag för incitamentsprogrammet, se kallelse till årsstämma.

I januari 2010 förvärvade Loomis dotterbolag i USA, Loomis

skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd. Sammantaget gör detta att posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, vilken uppgår till 264 MSEK (262 och 319), samt posten Övriga långfristiga fordringar, vilken uppgår till 28 MSEK (51 och 18), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 30.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 328 MSEK (365 och 306), är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information, hänvisas till not 29.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser

Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 34.

Armored US Inc, tillgångarna och kundkontrakten från Hammond Services i delstaten Idaho. Kundkontrakten avser kunder baserade i Idaho och Montana. Loomis övertar även femton medarbetare. Förvärvet kommer att tillföra en årlig försäljning med ca 0,8 MUSD. Den förvärvade verksamheten konsolideras i Loomis från och med januari 2010 och kommer att integreras i Loomis dotterbolag i USA.

Den 1 mars 2010 utsågs Michel Tresch till operationell direktör för Loomis Frankrike. Den hittillsvarande landschefen Christian Lerognon, har lämnat sin befattning med omedelbar verkan. Förändringen är del av en process som syftar till att göra Loomis Frankrike till en effektivare organisation. Georges Lópes Periago, som är landschef för Loomis spanska dotterbolag, har tillika utsetts till tillförordnad landschef för Loomis Frankrike.

Not 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

• Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser.
• Ränterisker avseende likvida medel och lån.
• Valutarisker avseende transaktioner och omräkning av eget kapital.
• Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov.
• Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga.
• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter.
• Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen.

Loomis finansiella riskhantering koordineras centralt av Loomis AB Treasury. Genom att koncentrera riskhanteringen, samt intern och extern finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga ränta för både placeringar och lån, valutaväxlingar, upplåning och hantering av räntebindningar.

Målsättningen för Loomis AB Treasury är att stödja affärsverksamheten, optimera nivån för de finansiella riskerna, hantera nettoskulden effektivt, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.

Finanspolicyn, som fastställs av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis CEO en instruktion för Loomis AB Treasury som mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar principer och limiter avseende valutarisker, ränterisker, kreditrisker, användning av derivatinstrument och placering av överskottslikviditet. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att minimera de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framförallt diesel). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.

Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån. Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB Treasury eller på kortare löptider om så tillåts. Räntan på de externa lånen är rörlig men koncernens direktiv är att minst 25 procent av lånen i respektive valuta ska ha fast ränta. Detta uppnås genom att ingå ränteswapar där Loomis betalar fast och erhåller rörlig ränta. I början av 2009 ingick Loomis ränteswapar i valutorna EUR, GBP, USD och SEK som redovisas som kassaflödessäkringar. En varaktig ränteförändring om +/– 1 procent skulle per 2009-12-31 ha en årlig påverkan på resultat efter skatt om 8 MSEK (22 och 15). Loomis upplåning uppgick till 2 335 MSEK (3 059 och 3 403). Den genomsnittliga nettoskuldsräntan uppgick under året till 5,2 procent (5,4 och 6,6).

Valutarisk

Omräkningsrisk

Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser. Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valuta vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2009 till 5 028 MSEK (5 351 och 3 855). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 77 MSEK (85 och 69).

Motsvarande siffror för GBP och EUR skulle ha varit 23 MSEK (26 och 17) respektive 47 MSEK (51 och 62).

Transaktionsrisk

Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige finns det vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån tagna i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor. Eftersom Loomis verksamhet till sin natur är lokal bedöms inte transaktionsrisken som väsentlig.

Loomis har som policy att skydda sig mot valutarisker vid större betalningar så som utdelningar, försäkringspremier med mera. Detta görs genom valutaterminer.

Finansieringsrisk

Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna.

Loomis finanspolicy säger att de banker som anlitas ska ha ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor´s eller liknande institut. All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortsiktiga finansieringen har under 2009 skett genom Loomis AB Treasury.

Den lånefacilitet Loomis har var vid årsskiftet omräknat till SEK på 3 204 MSEK och hade en löptid om 2 år. Faciliteten är nominerad i valutorna USD, EUR och SEK. Denna amorterades med 220 MSEK i slutet av 2009 samt ska amorteras med ytterligare 220 MSEK i slutet av 2010. I lånefacilieten finns villkor, så kallade "financial covenants". Det viktigaste villkoret i faciliteten avser koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA). Under helåret 2009 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal. Vid årsskiftet hade Loomis lån i USD, GBP, EUR och SEK fördelade enligt nedan.

	31 december 2009
Valuta	Utnyttjat belopp (MLOC)
SEK	362
USD	150
GBP	20
EUR	60

Den totala kreditgränsen uppgick till motsvarande 3 204 MSEK.

Not 6 Finansiell riskhantering, forts.

Nedanstående tabell visar kreditgräns och utnyttjat kreditbelopp för de största motparterna per balansdagen gällande finansieringsverksamheten:

Nedanstående tabell visar kreditgräns och utnyttjat kreditbelopp för de största motparterna per balansdagen gällande den operationella verksamheten:

				31 december 2009
	Rating			Utnyttjat
	(Standard &		Kreditgräns	belopp
Motpart	Poor's)	Valuta	(MLOC)	(MLOC)
Danske Bank	A-1+	EUR	23	20
		SEK	473	198
		USD	50	50
Nordea	A-1+	EUR	23	20
		SEK	473	198
		USD	50	50
SEB	A-1	EUR	23	20
		SEK	473	198
		USD	50	50

			31 december 2009
	Rating			Utnyttjat
	(Standard &		Kreditgräns	belopp
Motpart	Poor's)	Valuta	(MLOC)	(MLOC)
Fokus Bank1)	A-1+	NOK	200	148
Nordea1)	A-1+	SEK	575	0
Swedbank1)	A-1	SEK	325	0
Sampo1)	A-1+	EUR	1	1
Bank Austria1)	A-1	EUR	4	2

1) Lånefinansiering i form av checkräkningskredit som används för att finansiera vissa delar av uppräkningsverksamheten. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) mot svarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga försäljning. Dotterbolagen upprättar veckovisa likviditetsprognoser som sedan aggregeras. Uppföljning och bevakning av detta görs av Loomis AB Treasury. Loomis hade en likviditetsreserv som var väsentligt över minimumgränsen om 5 procent vid ingången av 2010 och den

bedöms även att vara tillfredställande under 2010. I enlighet med direktiv sker placeringar av likvida medel primärt som insättningar hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller liknande institut. Det kapital som Loomis förvaltar avser överlikviditet. Målet med förvaltningen är att Loomis har tillräckligt med likvida medel.

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2009:

				Övriga	Summa utländska
MSEK	EUR	GBP	USD2)	valutor	valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 639	710	2 629	112	5 090	–62	5 028
Nettoskuld	–693	–241	–1 094	–103	–2 131	232	–1 899
Nettoexponering	946	469	1 535	9	2 959	170	3 129

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2008:

				Övriga	Summa utländska
MSEK	EUR	GBP	USD2)	valutor	valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 684	682	2 852	107	5 325	26	5 351
Nettoskuld	–674	–167	–1 156	–87	–2 084	–292	–2 375
Nettoexponering	1 010	515	1 696	20	3 241	–266	2 976

Nedan tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering, 31 december 2007:

				Övriga	Summa utländska
MSEK	EUR	GBP	USD2)	valutor	valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 764	474	2 313	123	4 674	–819	3 855
Nettoskuld	–524	–135	–925	–98	–1 682	–668	–2 350
Nettoexponering	1 239	340	1 389	25	2 992	–1 488	1 505

2) Loomis tillämpar reglerna som gör det möjligt att likställa långfristiga interna lån med investeringen i dotterbolaget, vilket påverkar nettoskulden med MUSD 160 (motsvarande MSEK 1 139 (1 238, 1 024)).

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar samt finansiell kreditrisk.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 336 MSEK (1 490 och 1 425). Eventuella reserveringar avseende förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 35 MSEK (53 och 34) per den 31 december 2009. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernens kreditgivningspolicy finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet. Vidare info om osäkra kundfordringar finns i not 22.

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom att förändra utdelning till aktieägare, återbetala kapital till aktieägare, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet görs med relevanta nyckeltal såsom förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Not 6 Finansiell riskhantering, forts.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda och bedömda verkliga värden.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder och nettoreglerade derivatinstrument som utgör finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.

	Mindre än	Mellan	Mer än
MSEK	1 år	1 och 5 år	5 år
Per 31 december 2009
Externa banklån	823	1 430	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 558	50	2
(varav derivatinstrument)	(13)	–	–
	2 381	1 480	2
Per 31 december 2008
Externa banklån	–	2 953	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 681	64	8
	1 681	3 017	8
Per 31 december 2007
Internlån Securitas	3 254	–	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 953	101	12
	5 206	101	12

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswapar har syftet att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt redovisar verkligt värde per post. Loomis kommer under 2010 fortsätta att använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

		31 december 2009
MSEK	IAS 39 Kategori	Redovisat värde	Verkligt värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	1	46	46
Kundfordringar	1	1 336	1 336
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	2,4	3	3
Likvida medel	1	387	387
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2,3,4	855	855
Långfristiga låneskulder	3	1 480	1 480
Leverantörsskulder	3	307	307

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen 3: Övriga finansiella skulder

4: Finansiella tillgångar och skulder som kan säljas

Den genomsnittliga avkastningen på finansiella omsättningstillgångar var under 2009 0,7 procent.

Följande nivåer är Loomis finansiella instrument värderade enligt:

• Ojusterade noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1).
• Andra observerbara data för tillgången eller skulder än noterade priser inkluderade i nivå 1, antingen direkt enligt prisnoteringar eller indirekt härledda från prisnoteringar (nivå 2).
• Data för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknadsdata (nivå 3).

MSEK	Nivå 1	Nivå 2		Nivå 3 Summa
Finansiella tillgångar
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	3	–	3
Finansiella tillgångar som kan säljas
– Derivatinstrument som används för
säkringsändamål	–	0	–	0
Summa tillgångar	–	3	–	3
Finansiella skulder
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
– Derivatinstrument som innehas för handel	–	5	–	5
Finansiella skulder som kan säljas
– Derivatinstrument som används för säkringsändamål	–	8	–	8
Summa skulder	–	13	–	13

Not 7 Transaktioner med närstående

Loomis har under året kartlagt befintliga relationer med närstående och transaktioner med sådana närstående som definierats i International Accounting Standard 24, Upplysningar om närstående. Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande. Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008 redovisades även övriga bolag inom Securitaskoncernen som närstående.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

För ytterligare information gällande transaktioner med övriga bolag inom Securitaskoncernen fram till och med separationen den 9 december 2008 hänvisas till tidigare årsredovisningar.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 38. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

Not 8 Segmentinformation

Inom Loomis har den högste verkställande beslutsfattaren identifierats som koncernchefen. Det är koncernchefen som ansvarar för tilldelning av resurser och den slutliga bedömningen av rörelsesegmentens resultat. Under koncernchefen finns två funktioner som följer upp resultat samt tillgångar samt skulder för Loomis rörelsesegment, vilka utgörs av Europa och USA. Resultatet av denna genomgång rapporteras sedan till koncernchefen. Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Resultat samt tillgångar och skulder avseende dessa verksamheter ingår i kolumnen Övrigt.

Ingen försäljning förekommer mellan segmenten. Den interna resultat och finansiella ställningsuppföljningen är upprättad enligt samma redovisningsprinciper som tillämpas i Loomis externa rapportering.

Genomgången för rörelsesegmentens resultat baseras på rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion. Samma avser skatt och skatterelaterade poster då de hanteras av en koncerngemensam funktion.

Rörelsesegmentens tillgångar och skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens samt skuldens fysiska placering. Aktier (klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) som innehas av koncernen anses inte vara tillgångar hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa respektive USA för verksamhetsåren 2009, 2008 och 2007 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 759 MSEK (781 och 765), i USA till 4 372 MSEK (3 938 och 3 732) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 6 858 MSEK (6 539 och 6 900). Fördelning av intäkter sker baserat på det land där kunden har sin hemvist.

Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar (det finns inga tillgångar i samband med förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal), som är lokaliserade i Sverige uppgår till 207 MSEK (235 och 284), i USA till 864 MSEK (860 och 640) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 1 807 MSEK (1 872 och 1 595).

Ingen enskild kund svarar för mer än 5 procent av omsättningen.

Not 8 Segmentinformation, forts.

MSEK		Europa			USA			Övrigt			Elimineringar			Summa
	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007
Försäljning fortgående
verksamhet Försäljning, förvärv	7 570 47	7 003 317	7 400 265	4 364 8	3 895 43	3 707 25	– –	– –	– –	– –	– –	– –	11 934 10 899 55	360	11 107 290
Total försäljning	7 618	7 320	7 665	4 372	3 938	3 732	–	–	–	–	–	–	11 989	11 258	11 397
Produktionskostnader				–5 992 –5 744 –6 092 –3 386 –3 056 –2 857			4	1	1	–	–		– –9 374 –8 800 –8 948
Bruttoresultat	1 626	1 576	1 573	986	882	875	4	1	1	–	–	–	2 615	2 459	2 449
Försäljnings- och
administrationskostnader	–935	–932	–1 111	–735	–685	–658	–108	–94	–421	–	–		– –1 778	–1 711 –2 190
Rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster	691	644	462	251	197	217	–104	–93	–420	–	–	–	837	748	259
Avskrivningar på förvärvs relaterade immateriella
tillgångar Förvärvsrelaterade	–8	–7	–5	–9	–8	–13	–	–	–	–	–	–	–17	–15	–18
omstruktureringskostnader	–	–	–37	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–37
Jämförelsestörande poster	–	–	–614	–	–	–26	–	–	–	–	–	–	–	–	–640
Rörelseresultat efter avskrivningar	683	637	–194	242	189	178	–104	–93	–420	–	–	–	821	733	–437
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–115	–164	–128	–	–	–	–115	–164	–128
Resultat före skatt	683	637	–194	242	189	178	–219	–257	–548	–	–	–	706	569	–565
Inkomstskatt Årets resultat	– 683	– 637	– –194	– 242	– 189	– 178	–206 –425	–145 –402	–316 –864	– –	– –	– –	–206 500	–145 424	–316 –881
Segmentstillgångar
Goodwill	979	1 036	911	1 893	2 058	1 703	–112	–130	–81	–	–	–	2 760	2 964	2 533
Övriga immateriella tillgångar	93	97	87	9	18	18	4	12	10	–	–	–	106	127	115
Anläggningstillgångar Kundfordringar	1 999 1 061	2 091 1 155	1 858 1 169	864 287	860 345	640 275	15 –	16 0	21 1	– –13	– –10	– –20	2 878 1 336	2 967 1 490	2 519 1 425
Övriga segmentstillgångar	225	259	230	72	83	186	388	458	27	–428	–496	–132	257	304	311
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skatt	–	–	–	–	–	–	316	268	243	–	–	–	316	268	243
Aktuell skattefordran Finansiella tillgångar som	–	–	–	–	–	–	66	109	161	–	–	–	66	109	161
kan säljas Andra finansiella tillgångar	–	–	–	–	–	–	46	60	152	–	–	–	46	60	152
värderade till verkligt värde
via resultaträkningen	–	–	–	–	–	–	389	624	901	–	–	–	389	624	901
Derivatinstrument	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Summa tillgångar	4 357	4 638	4 255	3 125	3 364	2 822	1 112	1 417	1 435	–441	–506	–152	8 153	8 913	8 360
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	209	319	354	106	149	131	5	4	23	–13	–10	–20	307	462	488
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	723	706	716	158	141	155	33	19	52	–	–	–	914	866	923
Övriga korta skulder	298	327	335	402	475	19	83	100	851	–428	–496	–132	355	406	1 073
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	855	2 987	3 290	–	–	–	855	2 987	3 291
Långfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	1 480	72	113	–	–	–	1 480	72	113
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	–	–	223	182	74	–	–	–	223	182	74
Aktuell skatt	–	–	–	–	–	–	171	209	129	–	–	–	171	209	129
Avsättning för skadereserver	–	–	–	–	–	–	328	365	306	–	–	–	328	365	306
Avsättning för pensioner	–	–	–	–	–	–	264	262	319	–	–	–	264	262	319
Övriga avsättningar och långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–	127	126	140	–	–	–	127	126	140
Eget kapital	–	–	–	–	–	–	3 129	2 976	1 505	–	–	–	3 129	2 976	1 505
Summa skulder
och eget kapital	1 230	1 352	1 405	666	765	305	6 698	7 302	6 802	–441	–506	–152	8 153	8 913	8 360
Övriga upplysningar
Investeringar, netto	537	612	556	266	216	180	0	1	1	–	–	–	803	829	737
Avskrivningar och
nedskrivningar	564	533	554	201	153	134	4	4	2	–	–	–	769	690	690

Not 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av värdehantering. Dessa omfattar värdetransporter, kontanthantering samt tekniska tjänster (bankomathantering etcetera). Intäkter avseende kontanthanteringstjänster redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till.

Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

Not 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2009	2008	2007
Personalkostnader	11	7 236	6 571	6 827
Risk-, skade- och försäkringskostnader		448	423	527
Fordonskostnader		1 171	1 242	1 129
Lokalkostnader		578	488	509
Kostnader för teknisk utrustning		300	195	242
Utredningskostnader LCM		–	–	209
Jämförelsestörande poster		–	–	640
Övriga kostnader		1 435	1 606	1 751
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		11 169	10 525	11 833

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2009	2008	2007
Löner och bonus	11	5 641	5 140	5 351
Sociala avgifter	11	1 492	1 323	1 343
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 30	41	43	37
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 30	61	64	96
Summa kostnader för ersättningar till anställda		7 236	6 571	6 827

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

2009	2008	2007
12	12	13
7	5	7
19	17	20
–	–	0
0	0	60
0	0	60

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning, kvartalsrapporter och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vidare ingår rådgivning som föranletts av iakttagelser vid granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 312 MSEK (329 och 267). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2009	2008	2007
Förfallotid < 1 år	278	283	240
Förfallotid 1–5 år	647	632	567
Förfallotid > 5 år	391	413	426
Summa	1 315	1 327	1 233

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2009 uppgick till

264 MSEK av den totala kostnaden om 312 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2008 till 282 MSEK och 2007 till 238 MSEK.

Not 10 Rörelsens kostnader, forts.

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 39 MSEK (57 och 60). Resultaträkningen har belastats med

4 MSEK (8 och 9) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2009	2008	2007
Förfallotid < 1 år	18	39	57
Förfallotid 1–5 år	48	57	80
Förfallotid > 5 år	2	10	12
Summa	69	106	149

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 35 MSEK av den totala kostnaden om 39 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2008 till 53 MSEK och 2007 till 57 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 28. Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Jämförelsestörande poster

I tabellen till höger redovisas jämförelsestörande poster fördelade per funktion. För år 2008 och 2009 redovisades inga jämförelsestörande poster. Totala jämförelsestörande poster för 2007 uppgick till 640 MSEK. Produktionskostnaderna 2007 ovan inkluderar avsättning för NCS deklarationer i LCM om –375 MSEK, resultat från försäljningen av tillgångar och skulder i LCM om –55 MSEK samt övertidsersättning i Spanien om –59 MSEK.

Försäljnings- och administrationskostnaderna 2007 ovan inkluderar resultat från försäljning av tillgångar och skulder i LCM om –105 MSEK samt kostnader för byte av varumärken om –46 MSEK.

Not 11 Personal

Medeltal årsanställda; fördelning mellan kvinnor och män

	Kvinnor				Män		Totalt
	2009	2008	2007	2009	2008	2007	2009	2008	2007
Europa	3 870	4 161	4 702	7 258	7 489	8 270	11 128	11 650	12 972
USA	1 692	1 851	1 647	5 358	5 860	5 510	7 050	7 711	7 157
Summa	5 562	6 012	6 349	12 616	13 349	13 780	18 178	19 361	20 129

Under år 2009 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 37 (33 och 33), varav 2 (0 och 1) var kvinnor.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

		2009			2008			2007			(varav tantiem)
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	2009	2008	2007
Europa	30	8	(3)	23	8	(2)	35	17	(6)	(8)	(3)	(5)
USA	13	0	(0)	3	0	(0)	2	0	(0)	(5)	(0)	(0)
Summa	43	8	(3)	26	8	(2)	38	17	(6)	(13)	(3)	(5)

Se vidare not 41 avseende moderbolaget.

MSEK	2007
Försäljning, fortgående verksamhet	11 107
Försäljning, förvärv	290
Total försäljning	11 397
Produktionskostnader	–9 438
Bruttoresultat	1 959
Försäljnings- och administrationskostnader	–2 341
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–18
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–37
Rörelseresultat	–437
Finansiella intäkter	50
Finansiella kostnader	–178
Resultat före skatt	–565
Inkomstskatt	–316

Årets resultat –881

Not 11 Personal, forts.

Lönekostnader: övriga anställda

		2009			2008			2007
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)
Europa	3 412	1 120	(79)	3 255	1 071	(90)	3 388	1 090	(112)
USA	2 186	467	(20)	1 859	353	(15)	1 926	368	(14)
Summa	5 598	1 587	(99)	5 114	1 423	(105)	5 314	1 459	(126)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

		2009			2008			2007
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)
Europa	3 442	1 128	(83)	3 278	1 078	(92)	3 423	1 107	(118)
USA	2 200	467	(20)	1 862	353	(15)	1 928	368	(14)
Summa	5 641	1 595	(102)	5 140	1 431	(108)	5 351	1 475	(133)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 30.

Ersättning till VD, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.

Principer för ersättning till styrelsen

Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 21 april 2009. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2010 och arvodet avser tiden intill dess. För information om arvodet och fördelningen mellan ledamöterna, se tabell sid 54. VD erhåller inte något styrelsearvode.

Principer för ersättning till VD och koncernledningen

Ersättning till VD samt koncernledningen i övrigt utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil.

Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För koncernledningen i övrigt är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 100 och 130 procent av den fasta lönen. För landschefen i USA finns ett separat långsiktigt avtal där rörlig ersättning utgår baserat på landets rörelseresultat (EBITA) under räkenskapsåret 2012. Vid maximalt utfall skulle den rörliga ersättningen uppgå till 130 procent av den fasta lönen.

Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från VD:s sida är uppsägningstiden sex månader. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 3 och 18 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 12 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare.

Samtliga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan tre veckors lön till (i ett fall) för närvarande 36 månader vilket kan komma att

öka till maximalt 42 månadslöner beroende på antal år i tjänst, enligt lokal lagstiftning. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida. En av medlemmarna i koncernledningen har i sitt avtal en så kallad change of control-bestämmelse. Denna innebär att han, i samband med vissa ägarförändringar, har rätt att säga upp sin anställning och erhålla avgångsvederlag om minst två årslöner.

VD är under en eventuell uppsägningstid bunden av en konkurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. De fyra övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Denna är dock maximerad till 60 procent av den vid anställningens upphörande gällande månadslönen. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

VD har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot VD.

Två av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilken även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa befattningshavare är därutöver berättigad till en premiebestämd pension där premien skall uppgå till 15 procent av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. En av de övriga medlemmarna i koncernledningen har en förmånsbaserad pensionslösning som innebär att han erhåller en pensionsförmån motsvarande 1/40 av den pensionsgrundande slutlönen. För ledande befattningshavare i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt amerikanska dotterbolags pensionsplaner upp till 10 000 USD per år.

Övriga medlemmar i koncernledningen har inte rätt till några pensionslösningar.

Not 11 Personal, forts.

För 2009 har följande ersättningar utgått:

SEK	Grundlön/- styrelsearvode	Rörlig ersättning3)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Alf Göransson, ordförande	316 667	–	–	–	–	316 667
Jacob Palmstierna, ledamot	266 667	–	–	–	–	266 667
Jan Svensson, ledamot	216 667	–	–	–	–	216 667
Ulrik Svensson, ledamot	266 667	–	–	–	–	266 667
Marie Ehrling, ledamot 1)	166 667	–	–	–	–	166 667
Håkan Winberg, ledamot 1)	66 667	–	–	–	–	66 667
Lars Blecko, VD	5 394 725	3 763 000	147 106	1 618 417	–	10 923 248
Jarl Dahlfors, Vice VD 4)	712 000	949 226	603 185	71 200	–	2 335 611
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2) 5)	17 342 332	7 880 098	1 293 638	1 682 884	–	28 198 952
Summa	24 749 059	12 592 324	2 043 929	3 372 501	–	42 757 813

1) Marie Ehrling valdes som ny styrelseledamot vid årsstämman den 21 april 2009. I samband med detta så lämnade Håkan Winberg sitt styrelseuppdrag.

2) Avser Jarl Dahlfors (för perioden 1 januari till 31 oktober 2009), Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey. För den under 2009 avgående landschefen i USA, Calvin Murri, återstår under 2010 en försäkringspremie om 2 TUSD som kommer att erläggas i juli 2010.

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

4) Jarl Dahlfors tillträdde som Vice VD den 1 november 2009. Ersättningar fram till 1 november 2009 redovisas under "Övriga ledande befattningshavare".

5) Avgångsvederlag har utgått till den under 2009 avgående landschefen i USA om 4 368 TSEK.

För 2008 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/-	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning3)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Jacob Palmstierna, ordförande	400 000	–	–	–	–	400 000
Alf Göransson, ledamot	–	–	–	–	–	–
Jan Svensson, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Ulrik Svensson, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Håkan Winberg, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Lars Blecko, VD 1)	4 645 416	–	100 495	1 247 819	–	5 993 730
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2)	14 388 565	2 329 463	1 521 732	1 905 557	–	20 145 317
Summa	20 033 981	2 329 463	1 622 227	3 153 376	–	27 139 047

1) Lars Blecko tillträdde som VD för Loomis den 1 februari 2008.

2) Avser Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey (anställd i augusti 2007 samt utsedd till landschef Storbritannien i februari 2008).

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

För 2007 har följande ersättningar utgått:

	Grundlön/-	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig
SEK	styrelsearvode	ersättning 3)	förmåner	kostnad	ersättning	Summa
Jacob Palmstierna, ordförande	400 000	–	–	–	–	400 000
Alf Göransson, ledamot	–	–	–	–	–	–
Jan Svensson, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Ulrik Svensson, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Håkan Winberg, ledamot	–	–	–	–	–	–
Lars Blecko, VD 1)	–	–	–	–	–	–
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2)	9 904 751	6 433 585	1 078 021	1 238 689	–	18 655 046
Summa	10 704 751	6 433 585	1 078 021	1 238 689	–	19 455 046

1) Lars Blecko tillträdde som VD för Loomis den 1 februari 2008. Den under år 2007 avgående VD:n har för räkenskapsåret 2007 erhållit lön och avgångsvederlag om 16,1 MSEK.

2) Avser Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey (anställd i augusti 2007 samt utsedd till landschef Storbritannien i februari 2008).

3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelseuppdrag etcetera hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning.

Teckningsoptioner

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett teckningsoptionsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB.

Under februari utfärdades 2 347 050 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Under december utfärdades 207 950 teckningsoptioner. Kursen för teckning av aktier med stöd av dessa teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till 72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (14 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Utestående optionsrätter
Ingående balans per 1 januari 2009	–
Utställande av optioner	2 555 000
Retur av optioner utan utnyttjande	–
Förfallande av optioner utan utnyttjade	–
Utgående balans per 31 december 2009	2 555 000

Not 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2009	2008	2007
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	15	18
Övriga immateriella tillgångar	19	17	10
Byggnader	18	17	24
Maskiner och inventarier	715	641	638
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(41)	(57)	(75)
Summa avskrivningar och nedskrivningar	769	690	691

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2009	2008	2007
Produktionskostnader	649	585	592
Försäljnings- och administrationskostnader	103	91	80
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	15	18
Summa avskrivningar och nedskrivningar	769	690	691

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i not 15.

Not 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2009	2008	2007
Ränteintäkter	4	35	50
Kursdifferenser, netto1)	10	0	0
Övriga finansiella intäkter	1	–	–
Finansiella intäkter	15	35	50
Räntekostnader	–125	–186	–175
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(–4)	(–7)	(–9)
Bankkostnader	–5	–4	–4
Kursdifferenser, netto1)	–	–9	–
Övriga finansiella kostnader	–	–0	–0
Finansiella kostnader	–130	–199	–178
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–115	–164	–128

1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

Not 14 Inkomstskatt

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2009	%	2008	%	2007	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–151	–21,3	–128	–22,5	–90	–15,9
– uppskjuten skattekostnad	–55	–7,8	–17	–3,0	–226	–40,0
Summa skattekostnad	–206	–29,1	–145	–25,5	–316	–55,9

Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2009 och till 28 procent under 2008 och 2007. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –29,1 procent (–25,5 respektive –55,9). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2009	%	2008	%	2007	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–186	–26,3	–159	–28,0	158	28,0
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser	–31	–4,4	–37	–6,5	24	4,2
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	11	1,6	51	9,0	–498	–88,1
Summa skattekostnad	–206	–29,1	–145	–25,5	–316	–55,9

Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto består för 2008 huvudsakligen av en positiv justering för LCM avseende skatt hänförlig till tidigare år och för 2007 huvudsakligen av ej avdragsgilla poster relaterade till LCM.

Not 14 Inkomstskatt, forts.

Under 2009 har det inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter förutom i Sverige där skattesatsen sänkts från 28,0 procent till 26,3 procent.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

Procent	2009	2008	2007
USA	40	40	39
Spanien	30	30	33
Frankrike	33	33	33
Sverige	26	28	28
Storbritannien	28	28	28

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Maskiner och inventarier	107	57	41
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	151	157	157
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	41	36	24
Avsättning för omstrukturering	7	5	5
Förlustavdrag	6	25	2
Övriga temporära skillnader	32	27	37
Summa uppskjutna skattefordringar	344	308	266
Nettning	–28	–40	–23
Netto uppskjutna skattefordringar	316	268	243
Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	1	9	–
Maskiner och inventarier	121	107	70
Övriga temporära skillnader	112	86	8
Imateriella anläggningstillgångar	17	20	19
Summa uppskjutna skatteskulder	251	221	97
Nettning	–28	–40	–23
Netto uppskjutna skatteskulder	223	182	74
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	93	87	169

Pensionav Ansvars Förändringsanalys sättningar försäkrings Avsättning Immate Maskiner och perso relaterade för riella an Övriga Summa och nalrelaterade skade omstruk läggnings Förlust temporära uppskjuten MSEK inventarier skulder reserver turering tillgångar avdrag skillnader skatt Uppskjuten skattefordran 2009 Ingående balans 57 157 36 5 – 25 27 308 Förändring bokad över resultaträkning 48 22 8 2 – –20 5 65 Förändring på grund av valutaeffekter 1 –8 –3 –0 – 1 –2 –12 Förändring bokad över eget kapital – –12 – – – – 2 –10	Summa uppskjuten skatt 2008 266 52 19 –28
Förändring på grund av förvärv – –9 – – – – – –9	–
Förändring på grund av försäljningar – – – – – – – –	–
Utgående balans 107 151 41 7 6 32 344	308
Förändring under året 50 –7 5 2 –19 5 36	42
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans 107 9 – – 20 – 86 221	97
Förändring bokad över resultaträkning 56 –8 – – –2 – 30 76	46
Förändring på grund av valutaeffekter –41 0 – – –1 – –3 –45	31
Förändring bokad över eget kapital –0 0 – – – – –1 –2	47
Förändring på grund av förvärv – – – – – – – –	–
Förändring på grund av försäljningar – – – – – – – –	–
Utgående balans 121 1 17 – 112 251	221
Förändring under året 14 –8 –4 – 26 29	124

Av totala uppskjutna skattefordringar om 344 MSEK förväntas 236 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 251 MSEK förväntas 28 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Aktuella skattefordringar	66	109	161
Aktuella skatteskulder	–171	–209	–129
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	–105	–101	31

Not 14 Inkomstskatt, forts.

Förlustavdrag

Loomis bolag i Storbritannien, Danmark, USA och Portugal hade per den 31 december 2009 förlustavdrag som uppgick till 623 MSEK. Totala förlustavdrag per 31 december 2008 uppgick till 1 068 MSEK och per 31 december 2007 till 828 MSEK. Minskningen i totala förlustavdrag under 2009 beror huvudsakligen på att Skatteverket i Sverige nekat avdrag för kostnader i samband med LCM avvecklingen. Detta beslut kommer att överklagas. Ett eventuellt negativt utfall av ärendet kommer ej påverka resultatet utan endast ha en kassaflödeseffekt.

Koncernen har gjort bedömningen att förlustavdragen i USA, Portugal samt vissa av förlustavdragen i Storbritannien kan återvinnas då resultatutvecklingen i bolagen är positiva, och avdragen har därför aktiverats i balansräkningen. Värdet av de aktiverade förlustavdragen uppgår till 6 MSEK. Underskottsavdrag för Danmark har inte tagits upp till något värde i balansräkningen. Loomis förlustavdrag har ingen tidsbegränsning. Vissa förlustavdrag har ännu ej fastställts i bolagens deklarationer.

Förvärvs-

Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

De förvärv som genomförts under 2009 är:

					relaterade
			Verksam		immateriella	Operativt	Summa
		Förvärvad	hetens totala		anläggnings	sysselsatt	sysselsatt
MSEK	Förvärvspris	nettoskuld	värde	Goodwill	tillgångar	kapital	kapital
Fenix, Slovakien	–2	–	–2	–	–2	–	–2
Ponsec, Finland	–7	–	–7	–	–5	–2	–7
Summa förvärv	–9	–	–9	–	–7	–2	–9
Uppskjuten köpeskilling	–
Summa påverkan på koncernens likvida medel	–9

Fenix, Slovakien

Loomis har förvärvat inkråmet i värdehanteringsföretaget Fenix. Köpeskillingen uppgick till 2 MSEK (0,2 MEUR). Den förvärvade verksamheten inkluderades i Loomis från och med den 1 maj 2009.

Förvärv av rörelsen i Fenix, Slovakien

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 maj 2009.

		Förvärvs
	Bokfört	justeringar	Verkligt
	värde	och för	värde
	förvärvs	värvs	förvärvs
MSEK	balans	analys	balans
Övriga förvärvsrelaterade immate
riella anläggningstillgångar	–	2	2
Totalt sysselsatt kapital	–	2	2
Nettoskuld	–	–	–
Summa förvärvade
nettotillgångar	–	2	2
Köpeskilling	–	–	2
Summa påverkan på
koncernens likvida medel	–	–	2

Förvärvet av rörelsen i Fenix, Slovakien avser kundkontrakt i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 2 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2009 ha bidragit till totala intäkter med cirka 4 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK.

Ponsec, Finland

Loomis har förvärvat tillgångar från det finska kontanthanteringsföretaget Ponsec. Köpeskillingen uppgick till 7 MSEK (0,7 MEUR), varav 5 MSEK tillräknades den övertagna kontraktsportföljen. Genom förvärvet, som omfattar kassaskåp och valv tillsammans med kundkontrakt avseende deponering av kontanter i 17 köpcentra utspridda över hela Finland, kommer Loomis i ökad utsträckning kunna erbjuda kunderna tekniskt avancerade säkerhetslösningar som ett komplement till transport av kontanter. Den förvärvade verksamheten konsolideras av Loomis från och med den 1 juni 2009.

Förvärv av rörelsen i Ponsec, Finland

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 juni 2009.

		Förvärvs
	Bokfört	justeringar	Verkligt
	värde	och för	värde
	förvärvs	värvs	förvärvs
MSEK	balans	analys	balans
Operativa anläggningstillgångar	–	2	2
Summa operativt
sysselsatt kapital	–	2	2
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	–	5	5
Totalt sysselsatt kapital	–	7	7
Nettoskuld	–	–	–
Summa förvärvade
nettotillgångar	–	7	7
Köpeskilling	–	–	7
Summa påverkan på
koncernens likvida medel	–	–	7

Förvärvet av rörelsen i Ponsec, Finland avser tillgångar i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med ca 2 MSEK och till årets resultat med ca 1 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2009 ha bidragit till totala intäkter med ca 3 MSEK och till årets resultat med 1 MSEK.

Avyttringar

I december avyttrades kundkontrakt och kassaskåp i Nebraska, USA. Erhållen köpeskilling uppgick till ca 1 MSEK. Totala intäkter under året uppgick till ca 5 MSEK och kontrakten var förlustbringande.

Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov, forts.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land. Goodwillvärdet per den 31 december 2009 fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

		Goodwill, MSEK
	WACC, %	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Danmark	7,8 (8,4, 8,4)	–	–	–
Finland	7,7 (8,2, 8,4)	–	–	–
Frankrike	7,7 (8,2, 8,4)	380	405	350
Storbritannien	7,9 (8,5, 9,0)	168	163	187
Norge	8,2 (8,5, 8,8)	–	–	–
Portugal	7,7 (8,2, 8,4)	1	2	1
Schweiz	7,1 (7,3, 7,3)	4	4	3
Spanien	7,7 (8,2, 8,4)	302	322	278
Sverige	7,7 (8,1, 8,1)	11	11	11
USA	7,8 (7,7, 8,7)	1 893	2 058	1 703
Österrike	7,7 (8,2, 8,4)	–	–	–
Summa goodwill	7,7 (8,1, n/a)	2 760	2 965	2 533

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor (till exempel Freedonia), emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

	Bedömd tillväxttakt bortom
Procent	prognosperioden	WACC
Europa	2,0 (2,0, 2,0)	7,1–8,2
USA	2,0 (2,0, 2,0)	7,8

Nedskrivningsbedömningen ägde för samtliga kassagenererande enheter rum under det tredje kvartalet 2009. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet i samband med nedskrivningsbedömningen har genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov.

Not 16 Goodwill

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående balans	3 005	2 573	2 544
Förvärv	–	–	144
Avgår i samband med likvidation	–40
Omräkningsdifferens	–205	431	–115
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2 760	3 005	2 573
Ingående nedskrivningar	–40	–40	–41
Avgår i samband med likvidation	40	–	–
Omräkningsdifferens	–	–	1
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–40	–40
Utgående restvärde	2 760	2 965	2 533
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA	1 893	2 058	1 703
Europa	867	906	830
Totalt	2 760	2 965	2 533

Not 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående anskaffningsvärde	159	126	51
Förvärv	7	8	79
Investeringar	–	–	0
Avyttringar/utrangeringar	–	–0	–1
Omräkningsdifferens	–12	26	–4
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	154	159	126
Ingående avskrivningar	–81	–51	–37
Årets avskrivningar	–17	–15	–18
Avyttringar/utrangeringar	–	0	1
Omräkningsdifferens	8	–15	3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–89	–81	–51
Utgående restvärde	65	79	75

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser kontraktsportföljer.

Not 18 Övriga immateriella tillgångar

	2009-12-31
			Övriga immateriella
MSEK	Licenser	Hyresrätter	tillgångar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	115	1	2	118
Investeringar	20	–	–	20
Avyttringar/utrangeringar	–8	–	–	–8
Omklassificering	0	–	–	0
Omräkningsdifferens	–8	0	–0	–8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	120	1	2	123
Ingående avskrivningar	–67	–0	–2	–69
Avyttringar/utrangeringar	2	–	–	2
Årets avskrivningar	–19	–	–	–19
Omklassificering	–2	–	–	–2
Omräkningsdifferens	6	0	0	6
Utgående ackumulerade avskrivningar	–80	–0	–2	–82
Utgående restvärde	40	1	0	41

	2008-12-31
	Övriga immateriella
MSEK	Licenser	Hyresrätter	tillgångar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	78	1	2	80
Investeringar	25	–	–	25
Avyttringar/utrangeringar	–3	–	–	–3
Omklassificering	–0	–	–	–0
Omräkningsdifferens	15	0	0	15
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	115	1	2	118
Ingående avskrivningar	–39	–0	–2	–40
Avyttringar/utrangeringar	3	–	–	3
Årets avskrivningar	–17	–	–	–17
Omklassificering	–2	–	–	–2
Omräkningsdifferens	–12	0	–0	–13
Utgående ackumulerade avskrivningar	–67	–0	–2	–69
Utgående restvärde	48	1	0	49

	2007-12-31
	Övriga immateriella
MSEK	Licenser	Hyresrätter	tillgångar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	35	1	2	38
Förvärv	4	–	–	4
Investeringar	22	–	–	22
Avyttringar/utrangeringar	–2	–0	–1	–3
Omklassificering	17	–	–	17
Omräkningsdifferens	2	0	0	2
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	78	1	2	80
Ingående avskrivningar	–25	–0	–2	–27
Avyttringar/utrangeringar	2	–	1	3
Årets avskrivningar	–10	–	–0	–10
Omklassificering	–4	–	–	–4
Omräkningsdifferens	–2	–0	–0	–2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–39	–0	–2	–40
Utgående restvärde	40	1	0	40

Not 19 Materiella anläggningstillgångar

	Byggnader och mark
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående anskaffningsvärde	478	436	616
Förvärv	–	–	45
Investeringar	9	13	20
Avyttringar/utrangeringar	–13	–34	–258
Omklassificering	0	–14	25
Omräkningsdifferens	–34	78	–11
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	441	478	436
Ingående avskrivningar	–151	–120	–151
Avyttringar/utrangeringar	1	15	53
Omklassificering	–	–	0
Årets avskrivningar	–18	–17	–24
Omräkningsdifferens	13	–29	3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–154	–151	–120
Utgående restvärde	287	328	316

	Maskiner och inventarier
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående anskaffningsvärde	6 763	5 714	5 888
Förvärv	2	58	87
Investeringar	798	841	696
Avyttringar/utrangeringar	–355	–506	–872
Omklassificering	7	14	–43
Omräkningsdifferens	–315	642	–42
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6 900	6 763	5 714
Ingående avskrivningar	–4 123	–3 511	–3 622
Avyttringar/utrangeringar	312	464	697
Omklassificering	1	1	11
Årets avskrivningar	–715	–641	–638
Omräkningsdifferens	216	–436	41
Utgående ackumulerade avskrivningar	–4 310	–4 123	–3 511
Utgående restvärde	2 591	2 640	2 203

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 66 MSEK (71 och 63).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan.

Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 28 för ytterligare information gällande finansiella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal

	Byggnader
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående anskaffningsvärde	55	47	47
Omräkningsdifferens	–3	8	0
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	51	55	47
Ingående avskrivningar	–14	–10	–10
Årets avskrivningar	–3	–2	–3
Omräkningsdifferens	1	–2	3
Utgående ackumulerade avskrivningar	–15	–14	–10
Utgående restvärde	36	41	37

Not 19 Materiella anläggningstillgångar, forts.

Finansiella leasingavtal

	Maskiner och inventarier
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående anskaffningsvärde	286	233	313
Förvärv	–	–	73
Investeringar	11	14	8
Avyttringar/utrangeringar	–43	–32	–183
Omräkningsdifferens	–15	71	22
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	238	286	233
Ingående avskrivningar	–206	–111	–170
Avyttringar/utrangeringar	42	15	148
Årets avskrivningar	–38	–56	–71
Omräkningsdifferens	12	–55	–17
Utgående ackumulerade avskrivningar	–191	–206	–111
Utgående restvärde	48	80	122

Not 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Långfristiga externa investeringar	46	60	152
Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar	46	60	152

Beloppet består av pensionsåtaganden (se not 30) för vilka obligationer ställts som säkerhet om 8 MSEK (4 och 4) samt att försäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern motpart

enligt myndighetsdirektiv om 38 MSEK (56 och 149). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående balans	60	152	4
Nya investeringar/avyttringar	–15	–93	149
Omräkningsdifferenser	0	1	–
Utgående balans	46	60	152

Not 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	20	17	12
Övriga långfristiga fordringar	8	34	6
Summa övriga långfristiga fordringar	28	51	18
MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående balans	51	18	14
Omklassificeringar	–	–	–
Övriga förändringar	–23	31	4
Omräkningsdifferenser	–0	2	0
Utgående balans	28	51	18

Not 22 Kundfordringar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 371	1 543	1 459
Reservering avseende kundförluster, netto	–35	–53	–34
Summa kundfordringar	1 336	1 490	1 425

Årets kundförluster, netto uppgår till 3 MSEK (10 och 2).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Förfallotid <30 dagar	236	290	263
Förfallotid 30–90 dagar	70	109	103
Förfallotid >90 dagar	57	88	76
Summa förfallna kundfordringar	363	487	442

Not 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Redovisningsmedel 1)	17	17	14
Övriga kortfristiga fordringar	49	58	55
Summa övriga kortfristiga fordringar	67	75	69

Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till största delen till kortfristig fordran avseende moms.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att

finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 6 MSEK (3 och 93) redovisas som produktionskostnad.

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Redovisningsmedelstillgångar och valvsbehållning1)	445	479	535
Redovisningsmedelsskulder och checkräckningskredit 1)	–427	–462	–521
Redovisningsmedel	17	17	14

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	28	40	47
Förutbetald hyra	28	25	23
Förutbetalda leasingkostnader	1	1	1
Förutbetalda leverantörsfakturor	6	9	6
Övriga förutbetalda kostnader	98	93	131
Övriga upplupna intäkter	3	9	16
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	163	177	225

Not 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Placeringar externa	3	355	22
Placeringar hos tidigare ägare Securitas	–	–	450
Koncernkreditkonto hos tidigare ägare Securitas	–	–	226
Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar	3	355	698

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

Not 26 Likvida medel

	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Kassa och bank	176	268	203
Kortfristiga bankplaceringar	211	–	–
	387	268	203

Not 27 Eget kapital och totalresultat

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare1)
				Balanserat
		Övrigt tillskjutet	Andra	resultat inkl.
MSEK	Aktiekapital 2)	kapital	reserver 3)	årets resultat	Summa
Ingående balans per 1 januari 2007	365	3 519	244	–1 373	2 755
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	–881	–881
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	49	49
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–15	–15
Valutakursdifferenser	–	–	–23	–	–23
Summa övrigt totalresultat	–	–	–23	34	11
Summa totalresultat	–	–	–23	–847	–870
Transaktioner med aktieägare
Lämnat koncernbidrag	–	–	–	–182	–182
Skatt på koncernbidrag	–	–	–	51	51
Utdelning avseende 2006	–	–	–	–250	–250
Summa transaktioner med aktieägare	–	–	–	–380	–380
Ingående balans per 1 januari 2008	365	3 519	221	–2 600	1 505
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	424	424
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	59	59
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–14	–14
Valutakursdifferenser	–	–	348	–	348
Summa övrigt totalresultat	–	–	348	44	392
Summa totalresultat	–	–	348	468	816
Transaktioner med aktieägare
Erhållna aktieägartillskott	–	900	–	–	900
Utdelning avseende 2007	–	–	–	–245	–245
Summa transaktioner med aktieägare	–	900	–	–245	655
Ingående balans per 1 januari 2009	365	4 419	569	–2 377	2 976
Totalresultat
Årets resultat	–	–	–	500	500
Övrigt totalresultat
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–69	–69
Skatteeffekt aktuariella vinster och förluster	–	–	–	20	20
Kassaflödessäkringar 4)	–	–	–	–8	–8
Skatteeffekt kassaflödessäkringar Valutakursdifferenser	– –	– –	– –150	2 –	2 –150
Summa övrigt totalresultat	–	–	–150	–55	–205
Summa totalresultat	–	–	–150	446	295
Transaktioner med aktieägare
Betalning av emitterade teckningsoptioner	–	22	–	–	22
Utdelning avseende 2008	–	–	–	–164	–164
Summa transaktioner med aktieägare	–	22	–	–164	–143
Utgående balans per 31 december 2009	365	4 441	419	–2 095	3 129
1)   En minoritet om 25 procent fanns i ett av koncernens företag i Storbritannien t o m den 24 november 2007.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

3) Andra reserver avser enbart omräkningsdifferenser.

4) Förfallotidpunkten för kassaflödessäkringarna sammanfaller med lånefacilitetens förfallotidpunkt.

Antal utgivna aktier 31 december 2009 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5.

För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 50.

Not 28 Låneskulder

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	50	72	113
Banklån	1 430	–	–
Summa långfristiga låneskulder	1 480	72	113
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	18	34	37
Derivat	13	–	–
Låneskulder till Securitas AB	–	–	3 254
Banklån	823	2 953	–
Summa kortfristiga låneskulder	855	2 987	3 291
Summa låneskulder	2 335	3 059	3 403

Skulder till Securitasbolag betalades tillbaka vid noteringen 2008 och ersattes med externa banklån. Lånens förfallostruktur framgår av not 6.

Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter	2009	2008	2007
Förfallotid <1 år	20	36	51
Förfallotid 1–5 år	58	75	105
Förfallotid >5 år	3	10	13
Total	80	121	170
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–12	–15	–20
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	69	106	150
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2009	2008	2007
Förfallotid <1 år	18	34	37
Förfallotid 1–5 år	48	64	101
Förfallotid >5 år	2	8	12
Summa nuvärde av skulder för finansiell leasing	69	106	150

Not 29 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	205	239	194
Kortfristig avsättning för skadereserver	123	126	113
Summa avsättningar för skadereserver	328	365	306

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Ingående balans	365	306	229
Nya avsättningar	219	202	293
Utnyttjade belopp och avsättningar som ej använts	–238	–179	–194
Omräkningsdifferens	–18	35	–21
Utgående balans	328	365	306

Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar på annat sätt, i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Den totala kostnaden för koncernen för dessa planer framgår av not 10.

Storbritannien

I Storbritannien finns en fonderad förmånsbestämd pensionsplan där tillgångarna hålls separerade från arbetsgivarens. Planen tillhandahåller förmåner kopplade till medlemmarnas tjänstetid och slutlön. Bolagen i Storbritannien deltar även i olika avgiftsbestämda lösningar.

Avyttringen av LCM under 2007 innebar en minskning av deltagandet i planen. Effekten redovisas som reduceringar och regleringar.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemännen omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Loomis, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2009 uppgår till 8 MSEK (5 och 15). Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2009 141,0 procent (112,0 och 152,0). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS19.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Planer som ingår i Övriga långfristiga fordringar –4 –31 – Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 264 262 319 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto 260 232 319 Pensionskostnader MSEK 2009-12-31 2008-12-31 2007-12-31 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 32 38 61 Räntekostnad 65 70 70 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –56 –65 –65 Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder – – – Redovisad aktuariell vinst – 1 –7 Reduceringar och regleringar – – –22 Summa pensionskostnader 41 43 37

Tabellen visar den totala kostnaden för förmånsbestämda planer 2009. Total kostnad för förmånsbestämda planer 2010 förväntas uppgå till ca 30 MSEK. Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick till 61 MSEK (64 och 96).

Norge

Huvuddelen av de anställda omfattas av en fonderad förmånsbestämd plan med tillgångar avsatta till en separat försäkring. I Norge omfattas anställda även av två ofonderade lösningar, där den ena tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering och den andra individuella pensionsutfästelser enligt överenskommelse med företaget. De norska pensionsplanerna har delvis stängts för nya medlemmar.

Övriga länder

Utöver de planer som nämnts ovan förekommer förmånsbestämda planer av väsentlig storlek främst i Frankrike och Österrike.

Allokering av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2009 till 1 037 MSEK (841 och 1 096). Per den 31 december 2009 var 64 procent (63 och 65) av förvaltningstillgångarna placerade i aktier, 34 procent (36 och 34) var placerade i räntebärande tillgångar och 2 procent (1 och 1) i övriga tillgångar.

Ackumulerade aktuariella förluster

Den aktuariella förlusten 2009 som redovisats direkt mot övrigt totalresultat uppgår till 49 MSEK. För 2008 redovisades en aktuariell vinst om 44 MSEK och för 2007 en aktuariell vinst om 34 MSEK mot övrigt totalresultat. De ackumulerade aktuariella förlusterna vilka redovisats på detta sätt uppgår därmed till 19 MSEK. För 2008 visades ackumulerade vinster på 30 MSEK och för 2007 visades ackumulerade förluster på 14 MSEK.

Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, forts.

Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

		2009			2008			2007			2006
		Förvalt			Förvalt			Förvalt			Förvalt
	För	nings		För	nings		För	nings		För	nings
MSEK	pliktelser	tillgångar	Netto	pliktelser	tillgångar	Netto	pliktelser	tillgångar	Netto	pliktelser	tillgångar	Netto
Ingående balans	1 073	–841	232	1 415	–1 096	319	1 440	–1 039	400	1 322	–938	384
Kostnader avseende tjänst
göring under innevarande år	32	–	32	38	–	38	61	–	61	63	–	63
Räntekostnad	65	–	65	70	–	70	70	–	70	62	–	62
Förväntad avkastning	–	–56	–56	–	–65	–65	–	–65	–65	–	–58	–58
Redovisad aktuariell vinst/förlust	–	–	–	1	–	1	–7	–	–7	–	–	–
Kostnader avseende tjänstgöring
under tidigare år	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–15	–	–15
Reduceringar och regleringar	–	–	–	–	–	–	–22	–	–22	–2	–	–2
Summa pensionskostnad	97	–56	41	109	–65	43	102	–65	37	108	–58	51
Aktuariella vinster och förluster
– förpliktelser	157	–	157	–268	–	–268	–51	–	–51	63	–	63
Aktuariella vinster och förluster
– förvaltningstillgångar	–	–89	–89	–	209	209	–	2	2	–	–44	–44
Summa aktuariella vinster och
förluster före skatt	157	–89	69	–268	209	–59	–51	2	–49	63	–44	19
Avgifter från arbetsgivaren		–72	–72	–	–69	–69	–	–80	–80	–	–46	–46
Avgifter från deltagare i planen	5	–5	–	6	–6	–	8	–8	–	9	–9	–
Utbetalningar av förmåner till
deltagare i planen	–56	56	–	–48	48	–	–49	49	–	–36	36	–
Förvärv	–	–	–	–	–	–	18	–	18	–	–	–
Omräkningsdifferenser	21	–29	–9	–141	138	–3	–52	45	–8	–26	18	–8
Utgående balans	1 297	–1 037	260	1 073	–841	232	1 415	–1 096	319	1 440	–1 039	400

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick för 2009 till 145 MSEK (–143, 63 och 101). Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer blir lika med räntan för en tioårig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppgå till samma ränta med tillägg

för en riskpremie. Den, för varje land, fastställda räntan är viktad utifrån tillgångarnas sammansättning. Aktuariella vinster och förluster avseende förpliktelser inkluderar erfarenhetsmässiga justeringar med 16 MSEK (–41, 52 och 21).

Fonderade och icke fonderade förmånsbestämda förpliktelser

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser	1 109	878	1 281	1 330
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–1 037	–841	–1 096	–1 039
Fonderade planer, netto	72	37	184	290
Ej fonderade planer
Nuvärde av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	188	195	135	110
Summa fonderade och ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	260	232	319	440

Tabellen visar avstämningen mellan fonderad status och avsättningarna vid årets slut och vid årets början. Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2009

Procent (årsbasis)	Storbritannien	Euroländer	Norge
Diskonteringsränta	5,70 (6,30, 5,60 och 5,00)	5,00 (5,50, 5,50 och 4,50)	4,50 (3,80, 4,70 och 4,50)
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	6,92 (6,40, 6,80 och 6,40)	e/t (e/t, e/t och e/t)	5,70 (5,80, 5,70 och 6,00)
		2,00–2,25 (2,00–2,50, 2,50–3,00
Löneökningar	2,50 (3,50 4,30–4,80 och 4,00–4,50)	och 2,50–2,75)	4,50 (4,00, 3,50 och 2,50)
Inflation	3,10 (2,80, 3,30 och 3,00)	1,75–2,00 (2,00, 2,00 och 2,00)	4,00 (3,75, 4,25 och 2,50)
Pensionsökningar	3,10 (2,80, 3,30 och 3,00)	e/t (e/t, e/t och e/t)	4,25 (3,75, 4,25 och 2,50)

Tabellen visar de väsentligaste aktuariella antagandena per den 31 december 2009, 2008, 2007 och 2006 vilka används för att värdera de förmånsbestämda planernas förpliktelser vid utgången av 2009, 2008, 2007 och 2006 samt för att fastställa pensionskostnaden för 2010, 2009, 2008 och 2007.

baseras diskonteringsräntan på statsobligationer med tillägg för justering av skuldernas duration.

Per den 31 december 2009 användes följande antaganden för de mest väsentliga planerna inom Loomis avseende mortalitet:

I Storbritannien baseras diskonteringsräntan på Iboxx UK AA 15 år +. I Euroländer baseras diskonteringsräntan på Iboxx Euro 10 år +, med hänsyn tagen till durationen av förpliktelserna. I Norge

Storbritannien – "PA 92 series of tables with allowance for future improvements, and the medium cohort effect on current pensioners". Norge – tabeller i serie "K 63". Dessa tabeller har fastställts för användande i samråd med bolagets aktuarier och reflekterar Loomis

Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, forts.

syn avseende framtida mortalitet med hänsyn tagen till framtida förväntade ökningar av livslängden.

Känslighetsanalys

En minskning av diskonteringsräntan med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 25 MSEK. En ökning av inflationstakten med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande

förpliktelser med uppskattningsvis 23 MSEK. En ökning av den genomsnittliga livslängden med ett år skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 20 MSEK. Såväl förändringar av diskonteringsräntan som den genomsnittliga livslängden redovisas som aktuariella vinster eller förluster varvid förändringen redovisas direkt mot övrigt totalresultat och därmed inte belastar årets resultat.

Not 31 Övriga avsättningar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Övriga långfristiga avsättningar	127	126	140
Övriga kortfristiga avsättningar	50	88	568
Summa övriga avsättningar	177	214	708
	Övertid
MSEK	Spanien	Övrigt	Totalt
Övriga långfristiga avsättningar
Ingående balans	66	60	126
Nya avsättningar	9	12	21
Använda avsättningar	–	–12	–12
Omräkningsdifferens	–4	–4	–8
Utgående balans	70	57	127
Övriga avsättningar kortfristiga
Ingående balans	–	88	88
Nya avsättningar	–	1	1
Använda avsättningar	–	–39	–39
Omräkningsdifferenser	–	–1	–1
Utgående balans	–	50	50
Summa övriga avsättningar	70	106	177

Tvisten avseende övertidsersättning i Spanien beskrivs i not 34.

Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Upplupna personalkostnader	729	750	718
Upplupna räntekostnader	15	7	5
Upplupna hyreskostnader	2	9	19
Upplupna konsultarvoden	29	16	28
Övriga upplupna kostnader	139	84	153
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	914	866	923

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

Not 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	23	38	26
Kortfristiga skulder till Securitas	–	–	208
Kortfristig skuld avseende moms	183	180	172
Övriga kortfristiga skulder	100	100	99
Summa övriga kortfristiga skulder	306	318	505

Not 34 Ansvarsförbindelser

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	967	747	814
Övriga ansvarsförbindelser	24	11	9
Summa ansvarsförbindelser	992	758	823

Garantiförbindelser 2009 avser garantier för försäkringsåtaganden avseende Loomis i USA uppgående till 280 MSEK (303 och 0) som tidigare var garanterade av Securitas AB. Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna försäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 150 MSEK (125 och 0) samt en garanti till Bank of England på 81 MSEK (78 och 0). Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Norge AS och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Loomis Cash Management UK (LCM)

Loomis Cash Management Ltd sålde den 24 november 2007 sina anläggningstillgångar och sin rörelse till Vaultex UK Ltd, ett av HSBC Bank plc och Barclays Bank PLC samägt bolag. Samma dag blev LCM ett helägt dotterbolag till Loomis när bankerna som ett led i transaktionen sålde sina aktier i LCM till Loomis.

Försäljningen av LCMs tillgångar och rörelse resulterade i en förlust på 160 MSEK under fjärde kvartalet 2007 eftersom köpeskillingen var lägre än bokfört värde och en avsättning för avtalsgarantier gjordes. Avsättningen skedde för att täcka anspråk från de bankkunder som kunde tänkas hävda avstämningsfel eller brister i sina mellanhavanden med LCM under perioden från den 1 juni 2007 fram till och med den 24 november 2007, eller anspråk som hade uppstått och meddelats LCM före den 1 juni 2007 men inte var reglerade vid överlåtelsen. Sådana anspråk skulle enligt avtalet föreläggas LCM för utredning av LCM före den 31 augusti 2008. Inga ytterligare anspråk rapporterades per detta datum och denna skyldighet har följdaktligen upphört. Bankerna har även erhållit en begränsad standardgaranti avseende LCMs tillgångar, villkorad av tillhandahållen information. En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 mellan Securitas AB, Loomis AB, LCM och Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme (NCS). Den finansiella uppgörelsen täcktes av tidigare gjorda avsättningar. I överenskommelsen åtog sig Loomis att fram till den 17 juni 2010 svara för eventuell ytterligare skada som skulle kunna drabba Bank of England på grund av LCMs förfarande, vilket täcks av en bankgaranti om 7 MGBP. Risken för ytterligare krav bedöms som låg.

Ersättning för övertid

Alla större säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag.

Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon

uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan till en lägre juridisk instans i Spanien har inlämnats för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid skall beräknas. Domstolens beslut som offentliggjordes den 29 januari 2008 var i linje med bolagets syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet har överklagats av de lokala fackföreningarna.

Avsaknaden av slutliga riktlinjer för övertidsersättning gör att Loomis måste förbereda sig på flera rättsliga krav från anställda och före detta anställda avseende retroaktiv övertidsersättning.

Under 2008 inledde en branschorganisation en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet kom i november 2009. Domslutet innefattade dock inte en slutgiltig lösning eftersom det refererade till det ursprungliga domslutet. I realiteten innebär detta att beslut om övertidsersättningen behöver fattas individuellt och att domstolen behöver liera alla överklaganden om det finns olikheter i de individuella överklagandena. Den slutliga domen förväntas fattas under 2012, men Loomis kommer att vara skyldig att betala skillnaden mellan ursprunglig ersättning och det belopp som domstolen fattar i det individuella ärendet. Utfallet kommer att vara avhängigt huruvida domaren går på Loomis ståndpunkt eller på branchorganisationens.

Flera arbetsrättsliga anspråk har riktats mot Loomis i Spanien och antalet anspråk ökar. Företagsledningen uppskattar för närvarande därför att ytterligare ersättning om 70 MSEK kan krävas och har gjort en avsättning på detta belopp per den 31 december 2009, varav avsättning om 9 MSEK gjorts under 2009.

Loomis Danmark

En dansk kund har riktat anspråk mot Loomis Danmark med anledning av att bolaget sagt upp avtalet med kunden. Ursprungligt anspråk framställdes under tredje kvartalet 2008 och uppgick till 26 MDKK. Under 2009 har kunden utökat anspråket och det uppgår nu totalt till 40 MDKK. Utredning av anspråket pågår. Loomis har gjort en bedömning av ett troligt utfall per den 31 december 2009.

Övriga rättsliga förfaranden

Under åren har Loomis gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatteärenden och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte väsentligt påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Not 35 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2009	2008	2007
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	752	675	672
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	15	18
Jämförelsestörande poster	–	–	594
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–	–	19
Övriga avsättningar	–3	–457	–824
Finansiella poster	115	164	128
Summa ej kassaflödespåverkande poster	880	397	607

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2009	2008	2007
Övriga intäkter		215	179	151
Bruttoresultat		215	179	151
Administrationskostnader	40, 41	–67	–141	–264
Jämförelsestörande poster	40	–	–332	–1
Rörelseresultat efter avskrivningar		148	–294	–114
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	38, 42	224	171	–656
Finansiella intäkter	43	908	606	689
Finansiella kostnader	43	–789	–606	–614
Summa resultat från finansiella investeringar		342	172	–580
Resultat efter finansiella poster		490	–122	–694
Bokslutsdispositioner	51	–82	–	–
Skatt på årets resultat	44	–50	–31	–30
Årets resultat		358	–153	–723

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	45	1	1	1
Aktier i dotterföretag	46	3 420	3 420	3 367
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	38	3 400	3 619	1 299
Uppskjutna skattefordringar		2	1	26
Summa anläggningstillgångar		6 823	7 042	4 692
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38, 47	296	246	311
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	38	464	–	1 452
Räntebärande kortfristiga fordringar hos koncernföretag		–	–	284
Övriga kortfristiga fordringar	48	4	7	1
Aktuella skattefordringar	44	1	1	3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	49	31	20	10
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar		177	156	–
Likvida medel		26	67	–
Summa omsättningstillgångar		1 000	496	2 060
SUMMA TILLGÅNGAR		7 823	7 538	6 752
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	50
Bundet eget kapital
Aktiekapital		365	365	365
Summa bundet eget kapital		365	365	365
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 521	5 499	4 599
Balanserat resultat		–1 635	–1 291	–477
Årets resultat		358	–153	–723
Summa fritt eget kapital		4 244	4 055	3 399
Summa eget kapital		4 609	4 420	3 764
Obeskattade reserver	51	82	–	–
Långfristiga skulder
Räntebärande långfristiga skulder, extern		1 430	–	–
Uppskjuten skatteskuld		–	37	–
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	38	55	54	3
Kortfristiga skulder till koncernföretag		–	–	182
Räntebärande kortfristiga skulder till koncernföretag		–	–	2 411
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	38	666	–	284
Räntebärande kortfristiga skulder, extern		823	2 953	–
Leverantörsskulder		4	3	21
Aktuell skatteskuld	44	88	16	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	52	54	53	55
Övriga kortfristiga skulder		13	1	33
Summa skulder		3 132	3 081	2 988
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 823	7 538	6 752
Poster inom linjen
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser	53	847	650	823

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2009	2008	2007
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		490	–122	–694
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	54	–342	–171	580
Erhållna finansiella poster		746	596	481
Betalda finansiella poster		–623	–604	–405
Betald inkomstskatt		–1	–10	–2
Erhållna utdelningar		251	243	308
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		104	–17	85
Kassaflöde från den löpande verksamheten		626	–85	353
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	45	–0	–0	–1
Investeringar i aktier	46	–0	–53	–112
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1	–54	–113
Finansieringsverksamheten
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar		219	–1 847	884
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		–21	1 736	–430
Amorteringar av skulder		–700	–2	–
Erhållna koncernbidrag		–	–	38
Lämnade koncernbidrag		–	–182	–
Erhållet aktieägartillskott		–	900	–
Erhållna likvider för teckningsoptioner		22	–	–
Lämnade aktieägartillskott		–	–	–482
Lämnad utdelning		–164	–245	–250
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		–645	361	–241
Årets kassaflöde		–19	223	–
Likvida medel vid årets början		223	–	–
Likvida medel vid årets slut1)		203	223	–

1) Likvida medel inkluderar räntebärande finansiella omsättningstillgångar från och med december 2008. Tidigare utgjorde dessa

en del av internfinansieringen från Securitas och nettoredovisades därför mot övrig internfinansiering.

Moderbolagets förändringar i eget kapital

			Balanserat
MSEK	Aktiekapital 1), 3)	Övrigt tillskjutet kapital 2), 4)	resultat inkl. årets resultat 4)	Totalt
Ingående balans 2007	365	4 599	–85	4 879
Lämnad utdelning	–	–	–250	–250
Omräkningsdifferenser	–	–	–54	–54
Koncernbidrag	–	–	–122	–122
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	34	34
Årets resultat	–	–	–723	–723
Utgående balans 2007	365	4 599	–1 200	3 764
Ingående balans 2008	365	4 599	–1 200	3 764
Erhållet aktieägartillskott	–	900	–	900
Lämnad utdelning	–	–	–245	–245
Omräkningsdifferenser	–	–	156	156
Koncernbidrag	–	–	–4	–4
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	1	1
Årets resultat	–	–	–153	–153
Utgående balans 2008	365	5 499	–1 444	4 420
Ingående balans 2009	365	5 499	–1 444	4 420
Lämnad utdelning	–	–	–164	–164
Omräkningsdifferenser	–	–	–76	–76
Koncernbidrag	–	–	74	74
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	–20	–20
Omvärdering kassaflödessäkring	–	–	–6	–6
Tillskjutet kapital genom teckningsoptioner	–	22	–	22
Årets resultat	–	–	358	358
Utgående balans 2009	365	5 521	–1 277	4 609

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 50.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 TSEK.

3) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 50.

4) Balanserade vinstmedel utgörs av Övrigt tillskjutit kapital och Balanserat resultat inkl årets resultat.

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.2.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal kan därför i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt Tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

Anteciperad utdelning

I moderföretagets redovisning redovisas anteciperad utdelning från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderföretaget innan dess finansiella rapporter publicerats fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

Moderföretaget tillämpar undantaget i RFR 2.2 Redovisning för juridiska personer punkt 71. Detta innebär att moderföretaget, för samtliga finansiella instrument, värderar dessa med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Moderbolaget tillämpar även undantaget i RFR 2.2 p. 11 och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p 124 A-124 C. Moderföretaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2 punkt 72. Detta innebär att moderföretaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2.2, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21, p. 32 skall en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2:2 p. 43 skall sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt Årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2.2 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag värderas även dessa till balansdagens kurs. Kursdifferenser på dessa fordringar elimineras ur resultaträkningen och redovisas direkt i eget kapital i balansräkningen.

UFR 7 Koncernbidrag och aktieägartillskott

De koncernbidrag som moderbolaget erhåller eller lämnar redovisas över eget kapital i moderbolaget. Bolaget tillämpar samma principer som föregående år.

Not 37 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

Not 38 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008 redovisas även övriga bolag inom Securitaskoncernen som närstående. För ytterligare information gällande transaktioner med övriga bolag inom Securitaskoncernen fram till och med separationen den 9 december 2008 hänvisas till tidigare årsredovisningar.

Transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2009	2008	2007
Administrationsbidrag	215	179	151
Ränteintäkter	236	171	227

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2009	2008	2007
Administrationskostnader	–	179	151
Räntekostnader	4	18	28

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2009	2008	2007
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	3 400	3 619	1 299
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	296	246	311
Räntebärande kortfristiga fordringar
hos dotterföretag	464	–	1 452
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	18	–	5

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2009	2008	2007
Kortfristiga skulder till dotterföretag	55	54	3
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	666	–	284
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	–	10

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Not 39 Finansiell riskhantering

Nedanstående tabell analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2009	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	823	1 430	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	72	–	–
	895	1 430	–
	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2008	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	–	2 953	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	58	–	–
	58	2 953	–
	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2007	1 år	1 och 5 år	5 år
Internlån Securitas	2 411	–	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	109	–	–
	2 519	–	–

Not 40 Administrationskostnader och jämförelsestörande poster

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2009	2008	2007
Avskrivningar och nedskrivningar	45	0	1	0
Personalkostnader	41	43	36	50
Fordonskostnader		1	1	1
Lokalkostnader		4	4	3
Kostnader för teknisk utrustning		7	3	2
Kostnader för konsulter		5	68	158
Administrationskostnader		6	15	22
Övriga kostnader		2	14	28
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		67	141	264

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2009	2008	2007
Löner och bonus	41	29	23	31
Sociala kostnader	41	9	7	9
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	41	5	6	9
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		43	36	50

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2009	2008	2007
PricewaterhouseCoopers
– revisionsuppdrag	3	3	3
– andra uppdrag	4	1	2
Summa PricewaterhouseCoopers	7	4	5
Övriga revisorer
– andra uppdrag	–	–	58
Summa revisionsarvoden och kostnadsersättningar	7	4	63

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning, kvartalsrapporter och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vidare ingår rådgivning som föranletts av iakttagelser vid granskning. Allt annat är andra uppdrag. Andra uppdrag under 2007 är relaterade till LCM-utredningar.

Jämförelsestörande poster

En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 med Bank of England avseende Loomis Cash Management Limiteds (LCM) deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme. Uppgörelsen resulterade i en betalning om 332 MSEK (28 MGBP) till Bank of England. Kostnaden bars av Loomis AB under 2008 men reflekterades i koncernens resultat 2007.

Not 41 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män

	2009	2008	2007
Sverige	13	16	13
(varav män)	(9)	(10)	(7)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktör och övriga anställda

		2009			2008			2007
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)
Styrelse och VD	10	5	(2)	6	3	(1)	17	11	(6)
Övriga anställda	19	9	(3)	17	10	(5)	14	7	(3)
Summa	29	14	(5)	23	13	(6)	31	18	(9)

Not 41 Personal, forts.

Rörlig ersättning har utgått till VD under 2009 med 4 MSEK. Ingen rörlig ersättning har utgått till VD 2008. Den under år 2007 avgående VDn erhöll för räkenskapsåret 2007 lön och avgångsvederlag om 16 MSEK.

Ersättning till nuvarande VD:n utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. VD har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

Sjukfrånvaro, %	2009	2008	2007
Total sjukfrånvaro	0,1	0,1	1,7
– långtidssjukfrånvaro	0,0	0,0	0,0
– sjukfrånvaro för män	0,0	0,1	0,3
– sjukfrånvaro för kvinnor	0,0	0,0	1,4
– anställda –29 år	0,0	0,0	0,0
– anställda 30–49 år	0,1	0,1	1,5
– anställda 50– år	0,0	0,0	0,2

Not 42 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2009	2008	2007
Förlust vid avyttring av dotterföretag	–	–	–6
Utdelningar	224	245	262
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–74	–482
Nedskrivning av fordringar i dotterföretag	–	–	–430
Summa resultat från andelar i koncernföretag	224	171	–656

Förlust vid avyttring av dotterföretag 2007 avser Securitas France Transport de Fonds.

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag.

Nedskrivning av aktier i dotterföretag 2008 avser Danmark. Nedskrivning av aktier i dotterföretag och nedskrivning av fordringar på dotterföretag 2007 avser LCM.

Not 43 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

MSEK	2009	2008	2007
Ränteintäkter	238	193	260
Kursdifferenser	669	413	429
Finansiella intäkter	908	606	689
Finansiella kostnader
MSEK	2009	2008	2007

MSEK	2009	2008	2007
Räntekostnader	–110	–189	–187
Kursdifferenser	–664	–417	–427
Övriga finansiella kostnader	–14	–	–
Finansiella kostnader	–789	–606	–614
Finansiella intäkter och kostnader, netto	119	0	76

Not 44 Skatt på årets resultat

Resultaträkning

Skattekostnad
MSEK	2009	%	2008	%	2007	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–65	–15,9	–28	–22,7	0	0,0
– skatt pga ändrad taxering	–3	–0,7	–	–	–	–
– uppskjuten skattekostnad	18	4,4	–3	–2,7	–30	–4,3
Summa skattekostnad	–50	–12,2	–31	–25,4	–30	–4,3

Den svenska bolagsskatten uppgick till 26,3 procent under 2009 och till 28 procent under 2008 och 2007. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –12,2 procent (–25,4 och –4,3). Skatteverket har under 2009 nekat avdrag för kostnader i samband med LCM avvecklingen. Detta beslut kommer att överklagas. Ett eventuellt negativt utfall av ärendet kommer ej ha resultateffekt utan endast en kassaflödeseffekt.

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2009	%	2008	%	2007	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–107	–26,3	34	28,0	194	28,0
Skatt hänförlig till tidigare perioder	–3	–0,7	–3	–2,5	–	–
Utländsk skatt	0	0,0	–1	–0,5	–	–
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	61	14,8	–61	–50,4	–224	–32,3
Summa skattekostnader	–50	–12,2	–31	–25,4	–30	–4,3

För 2009 består ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, huvudsakligen av anteciperad utdelning. För 2008 var de huvudsakliga posterna skadestånd till Bank of England, nedskrivning av aktier i dotterföretag samt anteciperad utdelning och för 2007 var de huvudsakliga posterna nedskrivning av aktier i dotterföretag, nedskrivning av fordringar på dotterföretag samt anteciperad utdelning.

Balansräkning

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital	2	–37	21
Skatt på reserv för avgångsvederlag	–	1	5
Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	2	–35	26
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	1	26	–
Förändring redovisad över resultaträkningen	–1	–3	5
Förändring redovisad mot eget kapital	2	–21	21
Utgående balans	2	1	26
Förändring under året	1	–24	26
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	–37	–	–
Omklassificering till aktuella skatteskulder	37	–	–
Förändring redovisad mot eget kapital	–	–37	–
Utgående balans	–	–37	–
Förändring under året	37	–37	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	1	1	3
Aktuella skatteskulder	–88	–16	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto*	–86	–16	3

* I aktuella skatteskulder ingår omklassificeringen från uppskjutna skatteskulder med –37 MSEK.

Not 45 Maskiner och inventarier

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2008-12-31
Ingående anskaffningsvärde	2	2	1
Investeringar	0	0	1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2	2	2
Ingående avskrivningar	–1	–1	–0
Årets avskrivningar	–0	–1	–0
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1	–1	–1
Utgående planenligt restvärde	1	1	1

Not 46 Aktier i dotterföretag

Dotterföretag	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel, %	Bokfört värde (MSEK)
Loomis Norge Holding AS	984912277	Norge	100	34
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	100	69
Loomis Schweiz SA	539636	Schweiz	100	4
Loomis Holding UK Ltd	2586369	England	100	832
Loomis Österreich GmbH	FN 104649x	Österrike	99	57
Loomis Holder Spain SL	B-83379685	Spanien	100	870
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	100	171
Loomis France SAS	497048597	Frankrike	100	421
Loomis Holding France	498543222	Frankrike	100	77
Loomis Holding US, Inc.	47-0946103	USA	100	689
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	100	86
Loomis Reinsurance Ireland Ltd	152439	Irland	100	110
Loomis International Services GmbH	FN 320790	Österrike	100	0
Loomis Slovensko, s.r.o.	44 557 302	Slovakien	100	0
Summa aktier i dotterföretag				3 420

Aktier i dotterföretag

MSEK	2009
Ingående balans	3 420
Loomis International Services	0
Loomis Slovensko s.r.o.	0
Utgående balans	3 420

Loomis International Services och Loomis Slovensko s.r.o grundadesunder året.

Not 47 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs av anteciperade utdelningar avseende 2009 och koncernbidrag från Loomis Sverige AB.

Not 48 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Övriga kortfristiga fordringar	4	7	1
Summa övriga kortfristiga fordringar	4	7	1

Not 49 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Förutbetalda licensavgifter	–	1	4
Förutbetalda försäkringspremier	8	2	0
Upplupna ränteintäkter	21	16	5
Övriga poster	1	1	1
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	31	20	10

Not 50 Förändringar i eget kapital

Antal utgivna aktier den 31 december 2009 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5. Aktiekapitalet och antalet aktier har förändrats på följande sätt sedan 2004 enligt nedanstående:

År	Händelse	Antal aktier	Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–
Summa		73 011 780	365 058 900

Utgivna aktier i moderföretaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier är per den 31 december 2009 enligt nedanstående.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	69 583 260
Summa utestående aktier		73 011 780

Moderföretaget har fordringar på dotterföretag som representerar en bestående del av finansieringen av dotterföretag i USA.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är huvudsakligen SäkI AB som tillsammans med Investment AB Latour innehar 11,1 procent av kapitalet och 29,7 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 8,6 procent av kapitalet och 13,9 procent av rösterna. Huvudägarna innehar också från tid till annan ett indirekt ägande genom andra bolag.

Dessa huvudägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

Not 51 Obeskattade reserver

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Avsättning till periodiseringsfond	82	–	–
Summa obeskattade reserver	82	–	–

Not 52 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Upplupna personalkostnader	5	3	3
Upplupna konsultarvoden	1	0	18
Upplupna räntekostnader	15	7	5
Upplupna administrationsbidrag	–	–	9
Övriga upplupna kostnader	34	43	19
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	54	53	55

Not 53 Ansvarsförbindelser

MSEK	2009-12-31	2008-12-31	2007-12-31
Garantiförbindelser bankkredit	804	529	821
Garantiförbindelser hyra	0	2	2
Övriga ansvarsförbindelser	43	120	0
Summa ansvarsförbindelser	847	650	823

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde. Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. För ytterligare information hänvisas till not 6.

Not 54 Ej kassaflödespåverkande poster

2009	2008	2007
–907	–606	–481
789	606	405
–224	–171	656
–	–	–
0	0	0
–342	–171	580

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 29 april 2010.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 11 mars 2010

Alf Göransson Ordförande

Jacob Palmstierna Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Marie Ehrling Styrelseledamot

Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2010 PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Loomis AB för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 29–82. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att

kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 mars 2010

PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor

Kvartalsdata

Resultaträkning

					Helår					Helår
MSEK	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	2009	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	2008
Intäkter, fortgående verksamhet	2 879	2 901	2 994	3 160	11 934	3 081	2 796	2 521	2 500	10 899
Intäkter, förvärv	1	3	23	28	55	26	40	148	147	360
Totala intäkter	2 880	2 904	3 018	3 187	11 989	3 107	2 836	2 669	2 647	11 258
Organisk tillväxt, %	–3	–4	–4	–1	–3	2	4	4	2	3
Produktionskostnader	–2 237	–2 256	–2 375	–2 507	–9 374	–2 434	–2 189	–2 090	–2 086	–8 800
Bruttoresultat	643	648	643	681	2 615	673	647	579	560	2 459
Bruttomarginal, %	22,3	22,3	21,3	21,4	21,8	21,6	22,8	21,7	21,2	21,8
Försäljnings- och administrationskostnader	–407	–415	–460	–495	–1 778	–433	–441	–416	–420	–1 711
F&A, %	–14,1	–14,3	–15,3	–15,5	–14,8	–14,0	–15,6	–15,6	–15,9	–15,2
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebita)	237	233	183	185	837	239	205	163	141	748
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebita), %	8,2	8,0	6,1	5,8	7,0	7,7	7,2	6,1	5,3	6,6
Avskrivningar, förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–4	–4	–4	–4	–17	–4	–3	–3	–4	–15
Rörelseresultat (Ebit)	233	229	179	181	821	235	202	159	136	733
Rörelsemarginal (Ebit), %	8,1	7,9	5,9	5,7	6,8	7,6	7,1	6,0	5,2	6,5
Finansiella intäkter	3	4	3	5	15	12	7	6	10	35
Finansiella kostnader	–29	–30	–34	–36	–130	–55	–52	–46	–46	–199
Resultat efter finansiella poster	206	202	148	150	706	192	157	119	101	569
Inkomstskatt	–56	–61	–44	–45	–206	–78	–73	38	–33	–145
Periodens resultat	150	142	103	105	500	115	84	157	68	424

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

					Helår					Helår
MSEK	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	2009	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	2008
Loomis Europa
Intäkter	1 892	1 891	1 902	1 932	7 618	1 931	1 855	1 773	1 761	7 320
Organisk tillväxt, %	–1	–2	–4	–2	–2	1	2	3	1	2
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebita)	186	203	154	147	691	199	175	139	131	644
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebita), %	9,8	10,7	8,1	7,6	9,1	10,3	9,4	7,8	7,4	8,8
Loomis USA
Intäkter	988	1 013	1 115	1 255	4 372	1 176	981	896	885	3 938
Organisk tillväxt, %	–6	–7	–4	2	–4	4	9	7	4	6
Rörelseresultat före avskrivningar (EbitA)	71	55	58	67	251	66	52	48	31	197
Rörelsemarginal före avskrivningar (EbitA), %	7,1	5,4	5,2	5,3	5,7	5,6	5,3	5,3	3,5	5,0

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

					Helår					Helår
MSEK	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	2009	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	2008
Resultat före avskrivningar (Ebita)	237	233	183	185	837	239	205	163	141	748
Avskrivningar	175	184	196	198	752	187	169	162	157	675
Förändring av kundfordringar	132	–62	–0	15	85	172	17	–33	–77	79
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital	15	13	24	–135	–82	–84	175	64	–385	–231
Rörelsens kassaflöde före investeringar	559	368	402	263	1 592	514	566	355	–164	1 271
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–274	–153	–209	–168	–803	–292	–196	–222	–119	–829
Rörelsens kassaflöde	286	215	193	95	789	222	370	133	–283	442
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
före avskrivningar (Ebita)	121	93	106	51	94	93	180	82	n/a	59
Betalda och erhållna finansiella poster	–25	–31	–15	–38	–109	–45	–45	–42	–36	–168
Betald inkomstskatt	3	–31	–81	–39	–147	–16	12	–6	4	–6
Fritt kassaflöde	264	154	98	18	533	161	337	85	–315	268
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster
och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–0	–0	–1	–2	–3	–25	–15	–410	–7	–457
Avyttring av verksamhet	–	–	–	–	–	–	1	–	–	1
Förvärv av verksamhet	–	–	–9	–	–9	–	–11	–41	–	–52
Lämnad utdelning	–	–	–164	–	–164	–	–	–	–245	–245
Lämnade koncernbidrag	–	–	–	–	–	–	–	–	–182	–182
Erhållna aktieägartillskott	–	–	–	–	–	500	400	–	–	900
Amortering av leasingskulder	–6	–12	–12	–8	–38	–1	–8	–12	–22	–43
Förändring av räntebärande nettoskuld
exkl. likvida medel	–290	8	–80	–183	–545	–199	–720	386	743	210
Periodens kassaflöde	–32	149	–169	–174	–226	436	–17	9	–27	402

Balansräkning, sammandrag

MSEK	Q4/09	Q3/09	Q2/09	Q1/09	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08
Goodwill	2 760	2 713	2 959	3 100	2 965	2 666	2 416	2 392
Materiella anläggningstillgångar	2 878	2 754	2 995	3 026	2 967	2 674	2 501	2 388
Räntebärande anläggningstillgångar	46	86	83	51	60	60	152	150
Övriga anläggningstillgångar	449	430	495	462	447	441	450	377
Räntebärande omsättningstillgångar	3	1	11	112	355	1 068	–	369
Övriga omsättningstillgångar	2 018	2 257	2 335	2 491	2 119	2 204	2 184	2 154
Totala tillgångar	8 153	8 242	8 878	9 241	8 913	9 112	7 701	7 830
Eget kapital	3 129	2 970	2 992	3 159	2 976	2 508	1 357	1 280
Räntebärande långfristiga skulder	1 480	1 450	1 563	64	72	69	79	91
Övriga långfristiga skulder	820	720	864	864	808	852	770	671
Räntebärande kortfristiga skulder	855	1 183	1 283	2 899	2 987	3 632	3 583	3 537
Övriga kortfristiga skulder	1 870	1 919	2 176	2 255	2 069	2 052	1 913	2 252
Totalt eget kapital och skulder	8 153	8 242	8 878	9 241	8 913	9 112	7 701	7 830

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2009	2008	2007	2006
Intäkter, fortgående verksamhet	11 934	10 899	11 107	11 474
Intäkter, förvärv	55	360	290	–
Totala intäkter	11 989	11 258	11 397	11 474
Organisk tillväxt, %	–3	3	1	5
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebita)	837	748	259	655
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebita), %	7,0	6,6	2,3	5,7
Rörelseresultat (Ebit)	821	733	–437	–597
Rörelsemarginal (Ebit), %	6,8	6,6	–3,8	–5,2
Finansiella intäkter	15	35	50	36
Finansiella kostnader	–130	–199	–178	–137
Resultat efter finansiella poster	706	569	–565	–698
Skatt	–206	–145	–316	57
Årets resultat	500	424	–881	–640

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2009	2008	2007	2006
Resultat före avskrivningar (Ebita)	837	748	259	655
Avskrivningar	752	675	672	702
Förändring av kundfordringar	85	79	–52	1
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital	–82	–231	168	–183
Rörelsens kassaflöde före investeringar	1 592	1 271	1 046	1 175
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–803	–829	–737	–837
Rörelsens kassaflöde	789	442	309	338
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
före avskrivningar (Ebita)	94	59	120	52
Betalda och erhållna finansiella poster	–109	–168	–125	–103
Betald inkomstskatt	–147	–6	–207	–210
Fritt kassaflöde	533	268	–22	25
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster och
förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–3	–457	–888	–
Försäljning av anläggningstillgångar (LCM)	–	–	257	–
Avyttring av verksamhet	–	1	–	–
Förvärv av verksamhet	–9	–52	–281	–
Lämnad utdelning	–164	–245	–250	–227
Lämnade koncernbidrag	–	–182	–	–
Erhållna koncernbidrag	–	–	9	–
Erhållna aktieägartillskott	–	900	–	3 017
Amortering av leasingskulder	–38	–43	–27	–86
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	–545	210	1 289	–2 730
Periodens kassaflöde	–226	402	85	–2

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2009	2008	2007	2006
Goodwill	2 760	2 965	2 533	2 502
Materiella anläggningstillgångar	2 878	2 967	2 519	2 731
Räntebärande anläggningstillgångar	46	60	152	4
Övriga anläggningstillgångar	449	447	376	510
Räntebärande omsättningstillgångar	3	355	698	1 110
Övriga omsättningstillgångar	2 018	2 119	2 082	1 839
Totala tillgångar	8 153	8 913	8 360	8 697
Eget kapital	3 129	2 976	1 505	2 755
Räntebärande långfristiga skulder	1 480	72	113	120
Övriga långfristiga skulder	820	808	726	1 470
Räntebärande kortfristiga skulder	855	2 987	3 291	2 424
Övriga kortfristiga skulder	1 870	2 070	2 725	1 928
Totalt eget kapital och skulder	8 153	8 913	8 360	8 697
Soliditet, %	38	33	18	32
Räntebärande nettoskuld, MSEK	1 899	2 375	2 350	1 307
Sysselsatt kapital, MSEK	5 028	5 351	3 855	4 062
Avkastning sysselsatt kapital, %	17	14	7	16
Avkastning eget kapital, %	16	14	–59	–23

Aktiedata	2009	2008	2007	2006
Antal utestående aktier, miljoner	73,0	73,0	73,0	73,0
Resultat per aktie före jämförelsestörande poster, SEK	6,85	5,80	0,09	4,81
Resultat per aktie, SEK	6,85	5,80	–12,06	–8,77
Eget kapital per aktie, SEK	42,85	40,76	20,61	37,73

Aktien

Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, MidCap-listan, sedan den 9 december 2008. Aktien noterades i samband med att aktierna i Loomis delades ut till aktieägarna i det tidigare moderbolaget Securitas. Aktierna fördelades enligt principen en Loomisaktie per fem aktier i Securitas, både avseende A- och B-aktierna.

KURSUTVECKLING FÖR LOOMIS OCH BÖRSEN

Loomis B-aktie steg under 2009 med 60 procent till 78,25 SEK. Lägsta slutkurs noterades den 8 januari med 46,90 SEK, och högsta slutkurs den 14 december med 84 SEK. Börsvärdet för B-aktierna uppgick vid årsskiftet till 5 445 MSEK (3 410). OMX Stockholm steg under 2009 med 47 procent, vilket innebar att Loomisaktien utvecklades bättre än börsen som helhet.

Totalavkastningen för Loomis, det vill säga kursutvecklingen inklusive återinvesterad utdelning om 2,25 SEK, uppgick till 65 procent under 2009. Totalavkastningen för Stockholmsbörsen, mätt som totalavkastningsindexet SIXRX, uppgick under 2009 till 53 procent.

OMSÄTTNING

Införandet av EUs MiFiD direktiv har förändrat strukturen för aktiehandeln i Europa. I och med att en aktie nu handlas på flera marknadsplatser än de börser där den är noterad, har handeln blivit mer fragmenterad, samtidigt som den totala omsättningen har ökat i många aktier. Loomisaktien omsätts nu inte längre bara på NASDAQ OMX Stockholm utan också på flera andra marknadsplatser. Dock svarar Stockholmsbörsen för majoriteten av handeln, under 2009 skedde 80 procent av omsättningen i Stockholm.

Den totala omsättningen i Loomisaktien uppgick till 124,4 miljoner aktier (16,6 under de 13 dagar aktien var noterad 2008), vilket motsvarar en genomsnittlig omsättning om

495702 aktier per dag (1 279 004). Omsättningshastigheten i B-aktien uppgick till 179 procent under 2009.

AKTIEKAPITAL

Vid utgången av 2009 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 365 MSEK fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 69,6 miljoner B-aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5,00 SEK samt lika andel i i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid året slut till 42,85 SEK (40,76).

TeckningsoptionsPROGRAM

På extra bolagsstämma i februari 2009 fattades beslut om införande av teckningsoptionsprogram riktat till ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Totalt 83 ledande befattningshavare deltar i programmet. Teckningskursen har fastställts till 72,50 SEK och teckning av aktier kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

Teckningsoptionsprogrammet kan, vid full teckning och fullt utnyttjande av samtliga teckningsoptioner, medföra att aktiekapitalet ökar med högst 12 775 000 SEK. Sammantaget kan programmet maximalt ge en total utspädningseffekt om maximalt ca 3,38 procent i förhållande till kapitalet och cirka 2,40 procent i förhållande till röstetalet vid full utspädning.

UTDELNING OCH UTDELNINGSPOLICY

Loomis ska ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt. Samtidigt har styrelsen att anpassa utdelningsnivån till bolagets strategi, finansiella ställning, och andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovanstående, motsvara ca 30–50 procent av koncerns resultat efter skatt.

Aktiekursutveckling

För räkenskapsåret 2009 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 2,65 SEK (2,25) per aktie. Förslaget motsvarar ca 39 procent av resultat per aktie och en direktavkastning beräknat på börskursen vid årsskiftet på ca 3 procent.

ÄGARFÖRHÅLLANDE

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december till 22 151 (26 128). De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 51,0 procent av kapitalet och 65,6 procent av rösterna. Huvudägarna SäkI AB, Melker Schörling AB och Investment AB Latour kontrollerade tillsammans 19,7 av kapitalet och 43,6 procent av rösterna. Svenska ägare kontrollerade tillsammans 69,3 procent av kapital och 78,4 procent av röster, medan det utländska ägandet uppgick till 30,7 procent av kapitalet och 21,6 procent av rösterna.

INDEX, KORTNAMN OCH ISIN-KOD

Loomis B-aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, på Nordic MidCap-listan i sektorn Industrivaror och Tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOMB och ISIN-koden är SE0002683557.

Rapporteringsdatum delårsrapporter 2010

Januari–mars 29 april 2010 Januari–juni 30 juli 2010 Januari–september 5 november 2010 Januari–december 10 februari 2011

Största ägare den 31 december 2009

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
SäkI AB	1 728 520	950 000	3,7	17,6
Melker Schörling AB	900 000	5 400 300	8,6	13,9
Investment AB Latour	800 000	4 618 000	7,4	12,1
Länsförsäkringar fondförvaltning AB		4 268 819	5,8	4,1
SEB Investment Management AB		3 749 315	5,1	3,6
Swedbank Robur fonder		3 529 458	4,8	3,4
Didner & Gerge Fonder AB		3 294 247	4,5	3,2
Carlson fonder AB		2 991 851	4,1	2,9
SSB CL Omnibus AC OM07 (15 PCT)		2 645 464	3,6	2,5
Skandia fonder		2 362 695	3,2	2,3
De 10 största ägarna	3 428 520	33 810 149	51,0	65,6
Övriga utländska ägare		19 774 054	27,1	19,0
Övriga svenska ägare		15 999 057	21,9	15,4
Totalt	3 428 520	69 583 260	100,0	100,0
				Källa: Euroclear Sweden AB

Ägarstruktur den 31 december 2009

Antal aktier	Antal aktieägare	Andel av totalt kapital, %	Andel av totala röster, %
1–1 000	21 053	3,4	2,4
1 001–5 000	694	2,1	1,5
5 001–10 000	122	1,2	0,9
10 001–100 000	182	8,6	6,0
100 001–	100	84,7	89,2
	22 151	100,0	100,0

Analytiker som följer Loomis

Bolag	Analytiker	Telefon
ABG SC	Henrik Vikström	08-566 286 31
Erik Penser	Lars Norrby	08-463 84 67
CA Chevreux	Niklas Kristoffersson	08-723 51 74
Carnegie	Michael Löfdahl	08-676 86 77
HB Capital Markets	Lars Hallström	08-701 52 96
HQ Bank	Daniel Ek	08-696 19 01
Nordea Markets	Johan Grabe	08-534 91 272
SEB Enskilda	Stefan Andersson	08-522 29 657
UBS	Olof Cederholm	08-45 373 06
Danske Markets	Peter Trigarszky	08-568 80 557

Nyckeltal

	2009	2008	2007
Resultat per aktie, SEK1)	6,85	5,80	–12,06
Utdelning, SEK	2,652)	2,25	e/t
P/E-tal	11,4	8,4	e/t
Eget kapital per aktie, SEK	42,85	40,76	20,61
Börskurs den 9 december 2008, SEK	e/t	58,75
Börskurs den 31 december, SEK	78,25	49,00

1) Antal utestående aktier uppgår till 73 011 780.

2) Föreslagen utdelning är 2,65 SEK per aktie. Vid utgången av 2009 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 3,4 procent.

Kallelse till årsstämma

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I LOOMIS AB (PUBL)

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma tisdagen den 29 april 2010, kl 17.00 i Grünewaldsalen i Stockholms Konserthus, Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl 16.00.

Rätt till deltagande i stämman

kl 16.00.

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per fredagen den 23 april 2010 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm via telefon: 08-402 90 72 via Loomis hemsida: www.loomis.com

Anmälan ska ske senast fredagen den 23 april 2010, helst före

Vid anmälan skall aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress. Ombud samt företrädare för juridisk person skall inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som skall uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per fredagen den 23 april 2010 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Adresser

Huvudkontor

Loomis AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 info@loomis.com

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535

Finland

Loomis Suomi Oy P.O. Box 6000 015 11 Vantaa Tel: +358 20 430 3000 Fax: +358 20 430 1050

Frankrike

Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93306 Aubervilliers cedex Tel: +33 1 47 40 56 56 Fax: +33 1 47 40 56 22

Norge

Loomis Norge AS Postboks 9056 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax: +47 23 03 80 51

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 21 415 4600 Fax: + 351 21 415 4601

Schweiz

Loomis Schweiz SA Glattalstrasse 519 8153 Rümlang Tel: +41 43 211 25 08 Fax: +41 43 211 25 72

SlovAKIEN

Loomis Slovensko, s.r.o. Vinohradnicka 3 821 06 Bratislava Tel: +421 2 4525 8989 Fax: +421 2 4525 8992

Slovenien

Loomis d.o.o. Letaliska Cesta 10 2312 Orehova Vas Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Retama, 3, 13th Floor 28045 Madrid Tel: +34 91 506 20 40 Fax: +34 91 467 00 17

Storbritannien

Loomis UK Ltd Ground Floor, Vega House Opal Court, Opal Drive Fox Milne Milton Keynes MK15 0DF Tel: +44 1908 355001

Sverige

Loomis Sverige AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10

USA

Loomis US Inc. 2500 City West Blvd., Ste 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36 1020 Wien Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Produktion: Loomis i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson • Original: Gylling Produktion • Foto: Victor Brott • Tryck: Elanders i Falköping, 2010.

Vallgatan 11, plan 4, Box 902, 170 09 Solna, Sverige Telefon: 08-522 920 00, www.loomis.com