Loomis — Annual Report 2008

Apr 2, 2009

Koncernöversikt

Loomis erbjuder ett brett sortiment av helhetslösningar för värdehantering. Tjänsterna, som huvudsakligen riktar sig till banker och detaljhandel, innebär säker och effektiv hantering av det fysiska kontantflödet.

Loomis är verksamt i 11 länder i Europa och USA. Intäkterna uppgick under 2008 till drygt 11 miljarder SEK. Loomis cirka 20 000 medarbetare är verksamma vid över 370 platskontor.

Loomis marknadsandel i de länder i Europa där företaget är verksamt uppgår till cirka 30 procent. I USA beräknas marknadsandelen till knappt 25 procent.

Loomis mål är att vara en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där företaget är verksamt, vilket har uppnåtts på flertalet marknader.

Loomis tjänsteområden

Värdetransporter

Värdetransporterna innefattar främst hämtning av dagskassor hos detaljhandeln och från Loomis egna, bankers eller handlares deponeringsboxar, samt leverans av kontanter till banker, uttagsautomater och butiker.

Kontanthantering

Kontanthantering omfattar arbetet vid Loomis cirka 220 uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna uppräkningssystem sker både uppräkning och äkthets- och kvalitetskontroll. Centralerna lagerhåller också kontanter så att kunder kan beställa vid behov.

Tekniska tjänster

Tekniska tjänster är ett förhållandevis litet verksamhetsområde men bidrar till möjligheterna att erbjuda kunderna helhetslösningar. Verksamheten består bland annat av teknisk service på uttagsautomater.

Tjänsteområdenas andel av intäkterna 2008 Antal anställda per land

	2008	2007	2006
USA	7 711	7 157	7 071
Frankrike	4 071	3 542	3 220
Storbritannien2)	2 706	2 474	2 313
Spanien	2 388	2 387	2 400
Sverige	851	941	1 196
Norge	391	426	338
Österrike	370	322	298
Finland	326	301	290
Portugal	319	384	373
Schweiz	113	108	104
Danmark	97	203	317
Slovenien	18	–	–
Totalt Loomis	19 361	18 245	17 920

1) Jämförelsesiffror för 2007 och 2006 är justerade för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien. 2)Antalet anställda i Storbritannien inklusive LCM var 4 358 för 2007 och 4 339 för 2006.

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA I LOOMIS AB (PUBL)

Aktieägarna i Loomis AB (publ) kallas härmed till årsstämma tisdagen den 21 april 2009, kl 15.00 i Grünewaldsalen i Stockholms Konserthus, Kungsgatan 43, Stockholm. Registrering till årsstämman börjar kl. 14.00.

Rätt till deltagande i stämman

Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB (tidigare VPC AB) förda aktieboken senast per onsdagen den 15 april 2009 och dels anmäla sitt deltagande till bolaget enligt ett av följande alternativ:

per post: Loomis AB, "Årsstämma", Box 7839, 103 98 Stockholm via telefon: 08-402 90 72 via telefax: 08-20 56 85 märkt "Loomis Årsstämma" via Loomis webbplats www.loomis.com

Anmälan ska ske senast onsdagen den 15 april 2009 kl. 16.00.

Vid anmälan skall aktieägaren uppge namn, personnummer (organisationsnummer), adress och telefonnummer. Fullmaktsformulär hålls tillgängligt på bolagets hemsida www.loomis.com och skickas per post till aktieägare som kontaktar bolaget och uppger sin adress. Ombud samt företrädare för juridisk person skall inge behörighetshandling före stämman. Som bekräftelse på anmälan översänder Loomis AB ett inträdeskort som skall uppvisas vid inregistrering till stämman.

Aktieägare som har sina aktier förvaltarregistrerade genom banks notariatavdelning eller annan förvaltare måste, för att äga rätt att deltaga i stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos Euroclear Sweden AB. Sådan registrering måste vara genomförd per onsdagen den 15 april 2009 och förvaltaren bör således underrättas i god tid före nämnda datum.

Rapporteringsdatum delårsrapporter 2009

Januari–mars 21 april 2009 Januari–juni 31 juli 2009 Januari–september 29 oktober 2009 Januari–december 9 februari 2010

Innehåll

Koncernöversikt	Flik
Året som gått	1
VD-ord	2
Vision, mål och strategier	4
Marknadsöversikt	6
Verksamhet och kunder	8
Segment – Europa	10
Segment – USA	12
Operativa risker	14
Ansvarstagande	16
Aktien	20
Bolagsstyrning	22
Förvaltningsberättelse	32
Finansiella rapporter
Innehållsförteckning koncernens
räkningar och noter	36
Koncernens resultaträkning	37
Koncernens balansräkning	38
Koncernens kassaflödesanalys	39
Noter – Koncernen	40
Innehållsförteckning moderbolagets
räkningar och noter	75
Moderbolagets resultaträkning	76
Moderbolagets balansräkning	77
Moderbolagets kassaflödesanalys	78
Moderbolagets förändringar i eget kapital	79
Noter – Moderbolaget	80
Revisionsberättelse	89
Styrelse och revisorer	90
Koncernledning	91
Kvartalsdata – Koncernen	92
Flerårsöversikt – Koncernen	94
Adresser	96

Året som gått

• Intäkterna uppgick till 11 258 MSEK (10 591).1)
• Den organiska tillväxten var 3 procent (1).
• Rörelseresultatet (EBITA)2) uppgick till 748 MSEK vilket är en förbättring med 182 MSEK jämfört med 2007.
• Rörelsemarginalen (EBITA) var 6,6 procent (5,3).1)
• Resultatet före skatt uppgick till 569 MSEK (317)1) och resultatet efter skatt till 424 MSEK (187).1)
• Vinsten per aktie var 5,80 SEK (2,57).1)3)
• Lars Blecko tillträdde som koncernchef i februari 2008.
• Den 3 december 2008 beslutade Securitas extra bolagsstämma att dela ut aktierna i Loomis till Securitas aktieägare och notera bolaget på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap, vilket skedde den 9 december 2008.
• Föreslagen utdelning är SEK 2,25 per aktie.

Nyckeltal

MSEK	2008	2007	2006
Koncernen i sammandrag exkl. LCM1)
Intäkter	11 258	10 591	10 550
Intäkter Europa	7 320	6 859	6 630
Intäkter USA	3 938	3 732	3 919
Rörelseresultat (EBITA)	748	566	606
Rörelsemarginal (EBITA),%	6,6	5,3	5,7
Rörelseresultat (EBIT)	733	406	220
Genomsnittligt antal anställda	19 361	18 245	17 920
Koncernen i sammandrag inkl. LCM
Intäkter	11 258	11 397	11 474
Intäkter Europa	7 320	7 665	7 555
Intäkter USA	3 938	3 732	3 919
Rörelseresultat (EBITA)	748	259	655
Rörelsemarginal (EBITA),%	6,6	2,3	5,7
Rörelseresultat (EBIT)	733	–437	–597
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA)	59	120	52
Genomsnittligt antal anställda	19 361	20 129	19 946

¹⁾ Jämförelsesiffror för 2007 och 2006 är justerade för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien samt för förändringar i kapitalstrukturen.

²⁾ Resultat före räntor, skatt och avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar. Exkluderar även förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster om 0 MSEK (–677).

³⁾ Aktiestrukturen i Loomis AB har under året förändrats genom en sammanläggning av aktier (1:5). Justering av vinst per aktie har skett för att återspegla denna förändring.

Fokus på lönsamhet ska ge långsiktig tillväxt

Loomis rörelseresultat1) för 2008 uppgick till 748 MSEK vilket är en förbättring med 182 MSEK jämfört med 2007, justerat för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien. Samtidigt förbättrades rörelsemarginalen med drygt 1,3 procentenheter till 6,6 procent. Vi har därmed tagit ett viktigt steg mot ett av våra finansiella mål, att senast 2010 nå en rörelsemarginal på minst 8 procent. Att här kunna presentera en markant resultatförbättring är speciellt glädjande eftersom detta är vår första årsredovisning som börsnoterat företag.

En stor utmaning

Den 9 december noterades Loomis på NASDAQ OMX Stockholm. Resan dit tog drygt två år från det att vår tidigare ägare Securitas började arbeta med förberedelserna. För min egen del inleddes arbetet i slutet av 2007, då jag utsågs till VD och koncernchef. Utöver en stark marknadsposition har vi byggt upp en organisation och struktur som skapar förutsättningar för uthållig lönsamhet och tillväxt, såväl organiskt som genom förvärv. Vi har skapat en tydlig ansvarsfördelning som bygger på de lokala verksamheterna men binds ihop genom koncernövergripande policys och rapporteringssystem.

Att vara på börsen är en stor utmaning för Loomis. Visserligen har företaget haft en börsnoterad ägare tidigare, men en egen notering ger en helt annan exponering och innebär att vi ställs inför andra krav från omvärlden. Att sträva efter att leva upp till dessa är både stimulerande och vitaliserande för hela organisationen.

Omvärldens förtroende

Det som har gjort noteringen möjlig är att vi har arbetat konsekvent med att ta bort problemområden, effektiviserat verksamheten samt tydliggjort ansvaret i organisationen. Det faktum att vi har kunnat bygga upp en egen finansiering, trots det ansträngda läget på kapitalmarknaden, visar att omvärlden tror på bolaget och vår affärsidé. Den innebär att "vi ska vara en världsledande leverantör av förstklassiga och säkra tjänster för hantering av samhällets flöde av kontanter".

Bland de problemområden som vi har åtgärdat märks slutförandet av försäljningen av den förlustbringande LCMverksamheten i Storbritannien samt att vi har kommit en god bit på väg med att bygga upp en effektivare organisation i vårt dotterbolag i USA. Vidare har vi genom strukturella åtgärder stärkt lönsamheten i de flesta europeiska länder – framför allt i Norge, Finland, Sverige och Frankrike.

I Sverige, där vi under slutet av 2007 och början av 2008 hade problem med tillståndet att bedriva värdehanteringsverksamhet, har vi förstärkt våra rutiner och förbättrat utbildningen av våra väktare. I Storbritannien har vi genom effektiv marknadsbearbetning börjat ta igen de volymer som föll bort till följd av avyttringen av LCM-verksamheten.

Förändrad organisation

Vi har också arbetat intensivt med att förändra organisationen. Utgångspunkten är att "business is local". Vart och ett av de 12 länder där vi bedriver verksamhet har egna lagar och traditioner avseende värdehantering. Det är få kunder som bedriver verksamhet på ett sådant sätt att de har ett kontantflöde mellan länder och även multinationella företag har oftast lokal upphandling av våra tjänster. Därför har vi ett minimum av koncernövergripande funktioner, utan varje dotterbolag arbetar som en självständig enhet med lokalt resultatansvar. Däremot har vi centralt byggt effektivare kontrollfunktioner med rutiner för uppföljning av resultat och kostnader liksom rutiner och policys för operativ och finansiell riskhantering. Detta i kombination med en platt organisation med korta beslutsvägar innebär att vi snabbt kan vidta åtgärder om det uppstår problem på en marknad.

Ett steg i rätt riktning

2008 var ett bra år för Loomis. Den positiva resultatutvecklingen beror till stor del på att vi framgångsrikt har kunnat kompensera oss fullt ut för stigande kostnader för insatsvaror, och då framför allt drivmedel, genom höjda priser på tjänster i både USA och Europa. Vidare har det pågående effektiviseringsprogrammet med fokus på kostnader, lönsamhet och riskminimering vid våra cirka 370 platskontor, bidragit starkt till det förbättrade resultatet.

I Europa, som står för drygt 60 procent av våra intäkter på totalt drygt 11 miljarder SEK, steg intäkterna för jämförbara enheter med cirka 7 procent till drygt 7,3 miljarder SEK. Den motsvarande organiska tillväxten var 2 procent. I Europa steg rörelseresultatet med 15 procent till 644 MSEK. Den främsta orsaken till resultatförbättringen är sänkta kostnader och ökad effektivitet i flertalet länder.

I USA, där intäkterna ökade med 6 procent till 3,9 miljarder SEK, minskade rörelseresultatet med 9 procent till 197 MSEK, främst som en följd av ökade riskkostnader och en delvis ineffektiv organisation. Detta är nu på väg att rättas till med ett förbättrat rörelseresultat med närmare 40 procent under fjärde kvartalet, jämfört med föregående år, som följd.

Under 2008 gjorde vi flera offensiva satsningar. Vi genomförde förvärv i USA och Frankrike där vi även arbetade

1) EBITA. Jämförelsesiffror för 2007 är justerade för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien.

"Det pågående effektiviseringsprogrammet med fokus på kostnader, lönsamhet och riskminimering vid våra cirka 370 platskontor har bidragit starkt till det förbättrade resultatet."

intensivt med att integrera den under 2007 förvärvade G4Sverksamheten och vi etablerade oss i Slovenien. Etableringen ska ses som ett försiktigt första steg i vår tillväxtstrategi som bland annat innebär att vi ska etablera oss i länder i Centraloch Östeuropa i takt med eurons utbredning. Vi ser dessa länder som tillväxtmarknader med ett ökande flöde av kontanter i takt med stigande välstånd.

Stabil marknad

Marknaden för värdehanteringstjänster i Europa och USA påverkades endast marginellt av den globala finansiella kris som utvecklades under senare delen av 2008. En fortsatt svag konjunktur kan komma att påverka marknaden både positivt och negativt. Potentiella positiva effekter är bland annat en ökning av andelen kontantköp jämfört med kortköp och ökad outsourcing till följd av ett behov hos bankerna att fokusera på sin kärnverksamhet. Ytterligare en positiv effekt för vår del är en kraftigt minskad personalomsättning. Samtidigt finns det risk för lägre volymer genom minskad konsumtion och färre transaktioner totalt.

Service och säkerhet i fokus

Vår strategi för de kommande åren är att fortsätta att förbättra och konsolidera Loomis genom att successivt utveckla den verksamhet vi har utan att ta alltför stora steg. Vi ska arbeta med att göra vårt kunderbjudande ännu mer attraktivt genom att förbättra servicen ytterligare och att förbättra både våra kunders och vår egen säkerhet, bland annat genom att hålla oss i framkant vad gäller den teknologiska utvecklingen i branschen.

För att öka effektiviseringen i vår verksamhet kommer vi i framtiden att fortsätta att fokusera på våra cirka 370 platskontor runtom i världen. Vi har under 2008 säkerställt att vi på ett rättvisande sätt kan mäta lönsamheten i dessa enheter. Under 2009 och framåt kommer vi att arbeta mycket med "benchmarking" och "sharing of Best Practice" mellan enheterna. Även en rankning av alla platskontor kommer att göras och incitament kommer att knytas till utvecklingen i de enskilda enheterna.

Genom att i ökad utsträckning erbjuda totallösningar för värdehantering räknar vi med att kunna optimera prisbilden och ta betalt för kundnyttan snarare än för själva hanteringen. Det gäller speciellt i USA där vi måste öka andelen kontanthantering i vår verksamhet. Detta ska, i kombination med effektiv kostnadskontroll och ett lönsamhetstänkande i hela koncernen, leda fram till vårt långsiktiga finansiella mål som är en rörelsemarginal överstigande 10 procent och det av våra operativa mål som är att vara nummer ett eller två på de marknader där vi är verksamma.

Ökad bas för lönsamhet

Under 2009 ska vi förfina vår verksamhet och därigenom öka basen för lönsamhet ytterligare. Vi kommer att arbeta aktivt med lönsamheten och effektiviteten vid vart och ett av våra cirka 370 platskontor och vi kommer att satsa på att vidareutveckla våra cirka 20 000 medarbetare i 12 länder. Ett viktigt led i detta är ett aktivt arbete med att förankra våra värderingar. Dessa är i korthet:

• People vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.
• Service vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.
• Integrity vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Ökad effektivitet, i kombination med en fortsatt stark marknad trots den finansiella turbulensen, bland annat beroende på en ökad trend hos banker att outsourca värdehanteringen, gör att jag ser positivt även på 2009. Vi är redo att göra vårt bästa för att leva upp till aktieägarnas förväntningar under vårt första år som börsbolag.

Stockholm i mars 2009

VD och koncernchef

Världsledande inom kontanthantering

För att förbli en global ledare inom värdehantering utvecklar Loomis kontinuerligt en produktportfölj som håller världsklass. Att förstå och hantera risker är också av stor strategisk betydelse, liksom att ta tillvara och utveckla medarbetarnas kompetens.

Vision

Loomis vision är att hantera flödet av kontanter i samhället genom att erbjuda en komplett logistik för hantering av kontanter genom innovativa och säkra lösningar för kontanthantering för banker och detaljhandeln.

Affärsidé

Att vara en världsledande leverantör av förstklassiga och säkra tjänster för hantering av samhällets flöde av kontanter.

MÅL OCH UTDELNINGSPOLICY

Loomis övergripande målsättning är att skapa värde för aktieägare och övriga intressenter genom en uthålligt lönsam tillväxt.

Operationella mål

Målet är att Loomis ska vara en global ledare inom värdehantering genom att ge mervärde till kunden samt genom att vara en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där företaget är verksamt. Loomis har ambitionen att hålla sig i framkant vad gäller den teknologiska utvecklingen inom värdehantering.

Finansiella mål

Loomis långsiktiga marginalmål är att uppnå en rörelsemarginal överstigande 10 procent. Senast 2010 ska Loomis som ett delmål ha uppnått en rörelsemarginal på minst 8 procent.

Rörelsens kassaflöde ska över tiden uppgå till minst 85 procent av rörelseresultatet.

Utdelningspolicy

Loomis avsikt är att ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt och att tillämpa en utdelningspolicy som innebär att utdelningsnivån anpassas till Loomis strategi, finansiella ställning och andra finansiella mål och risker som styrelsen anser relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt motsvara cirka 30–50 procent av koncernens resultat efter skatt för räkenskapsåret.

STRATEGIER

Kostnadseffektivitet och teknologi

Loomis strävar efter att öka effektiviteten i samhällets kontantflöde och erbjuder ett komplett utbud av värdehanteringstjänster med innovativa och säkra lösningar för banker och detaljhandel. Loomis mål är att vara världsledande inom värdehantering, vilket innebär att Loomis produkter och tjänster

ska hålla världsklass. Produktportföljen ska vara heltäckande på samtliga marknader där Loomis är verksamt och erbjuda integrerade lösningar för effektiv värdehantering.

Loomis internationella närvaro är en framgångsfaktor, inte minst lokalt, då många av de problem företaget ställs inför är universella, vilket innebär att Loomis kan dra nytta av erfarenheter från andra länder. Loomis globala närvaro tydliggörs genom ett gemensamt namn och en gemensam identitet, men verksamheten är lokal till sin natur och ledarskapet bygger på ett decentraliserat resultatansvar. Platskontoren har eget ansvar för det operativa resultatet och återkommande jämförelser görs mellan de olika enheterna. Information sprids mellan enheterna genom utbyte av erfarenheter och "best practice".

Loomis gör betydande investeringar inom IT för att förbättra effektiviteten i nuvarande och nya produktområden. Stor vikt läggs vid en kontinuerlig utveckling av verktyg för informationsflöden, inte minst för att öka det kundvärde som Loomis kan erbjuda banksektorn. Verksamheten har utvecklats från en huvudsaklig tyngdpunkt på värdetransporter till ett bredare fokus som även inkluderar uppräkning och hantering av kontanter samt tekniska lösningar.

Fokus på riskhantering

Loomis kan aldrig acceptera någon förlust av liv i verksamheten.

Att förstå och hantera risker för såväl kunder som för egen räkning är därför en central del av Loomis verksamhet. Hela Loomis organisation genomsyras av ett säkerhetsmedvetande. Loomis strategi för riskhantering är tydligt kommunicerad internt. Processer för hantering av såväl operationella som finansiella risker utvecklas fortlöpande. Loomis tar endast kontrollerade risker och söker förhindra ekonomiska förluster och minimera de risker som Loomis valt att acceptera.

Riktlinjer för kontraktsskrivning ska säkerställa att risk reflekteras i det pris som kunden betalar. Riktlinjerna är även till för att begränsa risker vid oförutsedda händelser. Uppföljning sker kontinuerligt inom varje riskområde och en bedömning görs av eventuella investeringsbehov.

Företaget har tillsatt särskilda grupper för kontroll av risk- och kontanthantering. Dessa grupper ska säkerställa att riktlinjerna efterlevs och att Loomis får kompensation för de risker företaget åtar sig. Dessa grupper har även i uppgift att vidareutveckla försäkringsstrukturen inom bolaget.

Personalutveckling

Inom Loomis personalutveckling prioriteras följande områden:

Performance Management Program

Detta ska ge Loomis ledningsgrupper en gemensam plattform för hur mål för medarbetarna ska sättas, hur målen ska följas upp och hur medarbetarnas erfarenheter och kunskaper på bästa sätt ska kunna tillvaratas. Programmet lägger grunden för att kunna utvärdera medarbetare utifrån gemensamma och enhetliga grunder inom hela Loomiskoncernen.

Loomis värderingar

Bolagets värderingar och deras innebörd är:

People

Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

Service

Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.

Integrity

Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Dessa kommer under 2009 att förtydligas och vidareutvecklas för att en ökad förståelse hos varje enskild medarbetare ska uppnås.

Ledarskapsträning

Loomis rekryterar idag majoriteten av lokala ledare internt. För att dessa personer ska kunna ges rätt förutsättningar och fungera väl i sina roller, har Loomis tagit fram ett program för ledarskapsträning som ska tillämpas inom hela koncernen.

Lönsamhet och tillväxt

Loomis mål är att kontinuerligt utveckla tjänsteutbudet för att leverera ett allt högre värde till kunden och därigenom skapa ökade intäkter. Loomis ska kunna visa kunderna det värde företaget bidrar med och ha etablerade rutiner och riktlinjer för prissättning.

För att tillgodose marknadens behov och öka kundvärdet ska Loomis fortsätta utvecklingen av integrerade värdehanteringslösningar, som innefattar både värdetransport och kontanthantering. Redan etablerade produktområden, såsom SafePoint®, ska vidareutvecklas kontinuerligt. Det elektroniska informationsflödet och servicen inom tekniska tjänster ska också förbättras fortlöpande.

Skalfördelar är en väsentlig konkurrensfördel och strategin är därför att Loomis ska vara, eller ha möjlighet att bli, en av de två största aktörerna på varje geografisk marknad där företaget är verksamt. För att uppnå och behålla en sådan marknadsposition behöver Loomis dels konsolidera den befintliga verksamheten, dels växa under lönsamhet.

Tillväxten ska nås genom en kombination av organisk tillväxt och eventuella förvärv som syftar till att stärka produktmixen eller täckningen på befintliga marknader, eller som lägger grunden till ledande positioner på nya geografiska marknader. Loomis har exempelvis för avsikt att expandera i östra Europa. Bolagets etablerade koncept och kompetens samt skalfördelar vid exempelvis IT-investeringar möjliggör en sådan expansion.

Loomis strategi är också att fortsätta utvecklas på existerande marknader genom förvärv av mindre, lokala aktörer. Alla större marknader utvärderas därför kontinuerligt.

Organisk tillväxt kan åstadkommas genom riktade insatser mot nya kundsegment, förstärkt och fördjupat samarbete med befintliga kunder eller genom att framgångsrikt utveckla nya tjänster.

Stor efterfrågan på integrerade lösningar

Efterfrågan på värdehanteringstjänster ökar i takt med den ekonomiska tillväxten, men framför allt genom att banker och detaljhandelsföretag allt mer efterfrågar samlade lösningar för hela kedjan av värdehantering. Utvecklingen gynnar Loomis som erbjuder integrerade tjänster för både effektivare, säkrare och snabbare värdehantering.

Marknaden för säkerhetslösningar kan översiktligt delas in i tre områden: bevakning, säkerhetsinstallationer och värdehantering, vilket är det område där Loomis är verksamt.

Den potentiella världsmarknaden för värdehantering beräknas uppgå till omkring 170 miljarder SEK. Beräkningen inkluderar även värdehantering som inte är utlagd på entreprenad. Av dessa svarar Europa för cirka 60 miljarder SEK och Nordamerika för cirka 45 miljarder SEK, medan övriga världen står för cirka 65 miljarder SEK.

Den tillgängliga marknaden i de länder där Loomis är verksamt bedöms uppgå till cirka 35 miljarder SEK, varav 20 miljarder SEK i Europa och 15 miljarder SEK i USA.

Tjänster till bank- och finanssektorn svarar för cirka 60 procent av marknaden medan resterande 40 procent utgörs av tjänster till detaljhandeln.

Marknaden växer i grunden ungefärligen i takt med BNP och dessutom ytterligare tack vare en ökande grad av outsourcing från banker och handel. Kontanthantering är det tjänsteområde som växer snabbast även om värdetransporter fortfarande utgör en större del av marknaden, framför allt i USA. Trenden är dock att kunderna allt mer efterfrågar integrerade lösningar för hela kedjan av värdehantering.

Marknadsstrukturen är relativt fragmenterad med ett större antal regionala aktörer på varje marknad samt några större internationella bolag, varav Loomis är ett av de ledande. Viss konsolidering har skett genom förvärv och den trenden förväntas fortsätta.

0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 2004 2005 2006 2007 2008e Västeuropa Nordamerika

MARKNADENS DRIVKRAFTER

Marknaden för värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster utvecklas kontinuerligt och har en stabil tillväxt. Nya, effektivare och mer kvalificerade lösningar och tjänster utvecklas i takt med nya behov och ny efterfrågan från marknaden. Ny teknik kan komma att förändra förutsättningarna på marknaden och det är således viktigt att fortlöpande utvärdera behovet av att förändra och anpassa tjänsteutbudet. Utbudet av nya tjänster höjer i sin tur motivationen inom detaljhandel, banker och centralbanker att öka graden av outsourcing av sina värdehanteringsbehov. Värdehantering på outsourcad entreprenad har dock kommit olika långt i olika länder. Det innebär att det fortfarande finns en stor tillväxtpotential i länder som är relativt outvecklade i detta avseende.

För att driva trenden mot ökad outsourcing måste Loomis och resten av branschen framgångsrikt kunna påvisa kundnyttan med outsourcad värdehantering på dessa marknader. Kärnan i detta är att erbjuda en kostnadseffektiv och säker hantering av kundernas kontanter. Även på marknader där professionella leverantörer sedan länge sköter stora delar av värdehanteringen finns betydande tillväxtmöjligheter. Genom att erbjuda helhetslösningar för komplett kontantlogistik finns det goda utsikter för branschen att ta en växande roll i samhällets hantering av det totala kontantflödet.

Framför allt inom detaljhandeln finns betydande möjligheter att förbättra säkerheten och effektiviteten i värdehan-

Antal installerade bankomater Marknadspositioner 2008

	Land	Marknadsposition
	Frankrike	1
	Sverige	1
	Danmark	2
	Finland	2
	Norge	2
	Spanien	2
	Storbritannien	2
	USA	2
	Österrike	2
	Slovenien	2
	Portugal	3
	Schweiz	3
Källa: Retail Banking Research Ltd.

Observera att uppgifterna om Loomis marknadsposition i förhållande till konkurrenterna är Loomis samlade bedömning av såväl interna som externa källor. De källor som Loomis baserat sin bedömning på är bland annat branschstatistik, uppgifter från en oberoende branschförening, ESTA (European Security Transport Association) samt uppgifter från underleverantörer.

teringsprocessen genom att integrera värdetransport och kontanthantering. Det finns också ett stort intresse på marknaden för system som kan förenkla och påskynda kontanthanteringen i syfte att optimera ränteintäkterna.

Även banker har visat ett ökat intresse för outsourcing av värdehantering. Det finns dock ett visst motstånd på vissa marknader mot att anlita en extern part eftersom banker av tradition har hanterat dessa processer internt. Därför är fortsatta investeringar inom informationsteknologi nödvändiga för att öka förtroendet för, och effektiviteten i, externa värdehanteringslösningar. Denna utveckling gynnar Loomis som kan erbjuda integrerade tjänster för ökad effektivitet och säkerhet samtidigt som bolagets internationella räckvidd och dess storlek ger goda förutsättningar att driva utvecklingen mot mer effektiva och kundanpassade lösningar.

Behovet av värdehanteringstjänster påverkas dels av mängden kontanter som cirkulerar i samhället, dels av tempot i flödet. Kontantvolymerna fortsätter att öka. I USA har ökningstakten varit cirka 4 procent per år de senaste tio åren och i Europa cirka 8 procent sedan introduktionen av euron. Kontanter används vid cirka 80 procent av alla transaktioner i euroområdet och cirka 60 procent av transaktionerna i Storbritannien och USA. I euroområdet görs sex av sju betalningar mellan privatpersoner fortfarande i kontanter och en av fyra vuxna använder enbart kontanter när de handlar.

Det finns flera skäl till att antalet sedlar i omlopp ökar. Kontanter som en andel av BNP är relativt konstant i såväl USA som euroområdet och antalet sedlar ökar således i takt med den ekonomiska tillväxten. Samtidigt ökar antalet transaktioner, vilket leder till att fler sedlar är i omlopp. Höga kostnader för elektroniska transaktioner, framför allt för mindre belopp, är också en bidragande orsak till en fortsatt hög

kontantanvändning. Fler kortbedrägerier kan också bidra till en ökad skepsis mot säkerheten vid kortanvändning.

Samtidigt ökar även uttagen från uttagsautomater, vilket har blivit den viktigaste kanalen för konsumenter att få tillgång till kontanter. Även denna trend innebär möjligheter för värdehanteringsbranschen. På i princip samtliga Loomis marknader svarar uttagsautomater för mer än 50 procent av kontantdistributionen till konsumenterna. I Västeuropa finns cirka 350 000 uttagsautomater och i USA mer än 400 000.

KONKURRENSSITUATION

Marknaden för värdetransporter, kontanthantering och därtill hörande tekniska tjänster genomgår en mognadsprocess, vilket innebär ökad professionalism hos kunderna och hårdare konkurrens. Kunderna ställer högre krav på leverantörerna exempelvis när det gäller kvaliteten på tjänsterna, pris och kontraktslängd.

Loomis största konkurrenter är G4S i Europa och Brink's i USA. Loomis andel av den totala marknaden i de länder i Europa där Loomis är verksamt uppgår till cirka 30 procent. I USA bedöms Loomis marknadsandel uppgå till knappt 25 procent. Produktmixen skiljer sig något mellan de största företagen på respektive marknad. Fortfarande står värdetransporter för den största andelen av affärsverksamheten hos samtliga konkurrenter.

På de marknader där Loomis är verksamt har de tre största aktörerna en marknadsandel på cirka 65 procent. Därutöver finns cirka tio aktörer med en marknadsandel på mellan 1 och 5 procent. Omkring 15 procent av marknaden ligger hos aktörer med mindre än 1 procents marknadsandel. Branschen är således fortfarande öppen för ytterligare konsolidering.

,HKI@QCDQ

Flödet av kontanter ökar kraftigt både i Europa och USA vilket skapar en grund för tillväxt på Loomis marknader.

Kompletta tjänster för värdehantering

Loomis strävar efter att öka effektiviteten i samhällets kontantflöde och erbjuder ett komplett utbud av värdehanteringstjänster med innovativa och säkra lösningar för banker och detaljhandel.

Genom att finnas med i varje del av kontantflödet i samhället kan Loomis effektivisera hanteringen och samtidigt erbjuda kunderna säkra lösningar som bygger på Loomis mångåriga erfarenhet av att hantera risker för egna och andras räkning. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker är centrala delar i företagets verksamhet.

Loomis tjänster för värdehantering delas in i tre områden: Värdetransporter, Kontanthantering och Tekniska tjänster. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare. I Europa finns en bra balans av intäkter från värdetransporter respektive kontanthantering. I USA står värdetransporter däremot för merparten av intäkterna eftersom bankerna inte outsourcat kontanthanteringen i samma omfattning som i Europa. Tekniska tjänster är ett förhållandevis litet verksamhetsområde men bidrar till möjligheterna att erbjuda kunderna helhetslösningar.

En viktig ambition är också att erbjuda integrerade lösningar där Värdetransporter, Kontanthantering och Tekniska tjänster kombineras utifrån kundens behov. Sådana lösningar kan exempelvis innefatta återcirkulering av sedlar och mynt, centraliserade insättningsdepåer eller onlinetjänster för beställning av service för framför allt detaljhandelskunder.

Värdetransporter

Loomis transporttjänster anlitas framför allt av banker och handelsföretag. Transporterna omfattar främst hämtning av dagskassor hos detaljhandeln och från egna, bankers eller handlares deponeringsboxar, samt leverans av kontanter till banker, uttagsautomater och handlare. Loomis förser också kunder med växel i den omfattning som önskas och utländsk valuta kan både räknas upp och levereras efter överenskommelse.

Inom transportverksamheten pågår ett ständigt effektiviseringsarbete och stor vikt har lagts vid att uppgradera den tekniska utrustningen. Målet med detta är att säkerhet och kontroll ska kunna effektiviseras ytterligare. Loomis inför även system för att optimera fordonens rutter, i syfte att åstadkomma så effektiva körsträckor som möjligt med fler stopp per rutt. Genom ett genomtänkt prissättningssystem kan Loomis underlätta kundens val av detaljutformningen av dessa tjänster.

Med deponeringsskåpen SafePoint® integreras transporttjänsten med säkra skåp i butiker. Butikerna kan i dessa dagligen deponera dagskassor och enligt överenskomna intervaller töms skåpen av Loomis värdetransportörer. Loomis ansvarar för den deponerade kassan i skåpet vilket medför

Värdehantering Tjänsteområdenas andel av intäkterna 2008

minskad risk för de anställda och ett lägre försäkringsansvar för kunden. Vid tömning behöver inte butikens personal medverka och tidpunkten kan varieras. SafePoint®-tjänsten har vidareutvecklats i flera varianter som anpassats till behoven hos olika kundkategorier, från små handlare till stora kedjor.

Kontanthantering

De flesta dagskassor som hämtas av Loomis värdetransportörer från detaljhandeln och kontanter från uttagsautomater och bankkontor hanteras vidare vid företagets uppräkningscentraler. Med hjälp av moderna uppräkningssystem sker både uppräkning och äkthets- och kvalitetskontroll. Centralerna lagerhåller också kontanter så att kunderna kan beställa efter behov. Loomis driver ett stort antal uppräkningscentraler och kan därmed erbjuda effektiv kontanthantering som komplement till värdetransporterna. Därigenom skapas ett effektivare kontantflöde genom alla kanaler och tjänsten erbjuds både banker och handeln.

Loomis kan även sköta hela kedjan av tjänster som behövs för väl fungerande uttagsautomater. Tjänster inkluderar bland annat kvalitetssortering av sedlar, påfyllning av automaterna, avstämning av summor, service samt redovisning till ansvarigt bankkontor.

Loomis har också utvecklat ett eget prognostiseringssystem för uttagsautomater. Systemet ger en prognos för påfyllningsbehovet i uttagsautomaten, och visar även kostnaden för påfyllning och kostnaden för lagerhållning av sedlar i automaten. Traditionellt har dessa prognoser gjorts baserat på tidskrävande manuella beräkningar.

Tekniska tjänster

Loomis verksamhet inom tekniska tjänster har historiskt i huvudsak bestått av enklare teknisk service på uttagsautomater. Även inom detta område sker emellertid en uppgradering och utveckling av nya tjänster.

Via ett egenutvecklat IT-system kan Loomis hantera serviceåtgärder för bland annat uttagsautomater. Systemet kan kopplas direkt mot automater och genererar vid behov av åtgärd en automatisk serviceorder, som sedan hanteras av en servicetekniker.

KUNDER

Loomis kunder är framför allt banker och detaljhandelsföretag samt i viss omfattning även delar av den offentliga sektorn. De största kunderna intäktsmässigt finns i USA, Frankrike, Storbritannien och Spanien.

Spännvidden mellan kunderna är stor, från centralbanker, stora kommersiella banker och operatörer av uttagsautomater i den finansiella sektorn, till såväl stora handelskedjor som mindre enskilda butiker i handelssegmentet. Kunderna inom den offentliga sektorn består exempelvis av kommuner och sjukhus.

Banksektorn svarar för mer än hälften av intäkterna. Fördelningen mellan bank och handel varierar dock kraftigt mellan länderna. Skillnaderna kan bland annat förklaras av en stark konkurrens från banker som i vissa länder av tradition betraktar värdehanteringen som en del av kärnaffären. Ett flertal av Loomis kunder är multinationella vilket gör det värdefullt att Loomis är verksamt i såväl Europa som USA. Även om all upphandling sker nationellt gynnas Loomis av sin storlek och erfarenhet samt genom benchmarking mellan olika marknader.

Lagar och förordningar är lokala vilket gör att Loomis har en decentraliserad struktur där ansvaret för kundrelationen i huvudsak ligger på lokal nivå.

Observera att denna bild är en förenklad skiss av Loomis verksamhet och inte täcker in alla detaljer.

Loomis roll i samhällets kontantflöde

Stark position på samtliga Loomis marknader i Europa

Loomis erbjuder ett komplett utbud av värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster på alla de europeiska marknader där företaget är verksamt. Marknadsandelen totalt i dessa länder är cirka 30 procent.

Marknad

Den europeiska marknaden för värdehanteringstjänster beräknas till cirka 20 miljarder SEK i de länder där Loomis är verksamt, det vill säga i Danmark, Finland, Frankrike, Norge, Portugal, Schweiz, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Österrike. Bolagets marknadsandel i dessa länder uppgår till cirka 30 procent. Ungefär hälften av intäkterna kommer från banksektorn och hälften från detaljhandeln.

I Europa är de intäktsmässigt största länderna Storbritannien, Frankrike och Spanien, som tillsammans står för cirka 75 procent av intäkterna. Högst marknadsandel har Loomis i Frankrike och Sverige, där bolaget är marknadsledare.

I delar av Europa har de kommersiella bankerna outsourcat uppräkningstjänster i större utsträckning än vad som är fallet i exempelvis USA. Outsourcing har uppmuntrats av europeiska centralbanker som gärna ser att den privata sektorn tar ett större ansvar för kontanthanteringen. De länder som har nått längst i denna utveckling är Sverige, Spanien, Norge, Finland och Storbritannien medan Frankrike, Schweiz och Österrike befinner sig tidigare i denna fas. I Danmark, Portugal och Slovenien kontrollerar bankerna fortfarande större delen av all kontanthantering.

En effekt av att de europeiska bankerna har outsourcat uppräkningstjänster under längre tid är en ökad kompetens inom upphandling av dessa tjänster. Detta gynnar Loomis som får ansvara för en allt större del av företagens kontanthantering, men det skapar också en viss prispress då kunderna blir mer professionella i upphandlingsfasen. Kontanthanteringen i Europa drivs på ytterligare av föreskrifter från den europeiska centralbanken om återvinning av eurosedlar. Bestämmelserna har utvecklats för att förbättra kvaliteten och äktheten på de sedlar som är i cirkulation. Bestämmelserna införs successivt fram till 2010 och bedöms i stor utsträckning påverka flödet av kontanter i samhället genom hårdare krav på processer inom kontanthantering. De nya kraven kommer att påverka utformningen av installationer, procedurer och säkerhetsaspekter vilket sammantaget bedöms vara positivt för utvecklingen av marknaden för värdehantering.

Loomis möter olika konkurrenter på de olika europeiska marknaderna, varav de viktigaste är Group4Securicor (G4S) och Prosegur. I Frankrike är Brink's den främsta konkurrenten.

Det finns fortfarande ett stort antal mindre bolag på den europeiska marknaden. Dessa utgör en potential för konsolidering eftersom de ofta saknar resurser för att följa med i de förändringar som sker i branschen, såsom ökad efterfrågan på kompetens inom riskhantering och krav på ökat teknologiinnehåll i tjänsterna.

Verksamhet och erbjudande

Loomis erbjuder värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster på samtliga marknader i Europa där företaget

är verksamt. Tekniska tjänster innefattar framför allt service av uttagsautomater och är mer utvecklat i Storbritannien, Norge och Spanien än i övriga länder. Andelen intäkter från banksektorn respektive detaljhandeln varierar också mellan länderna.

I de flesta länder har Loomis intensifierat sina aktiviteter gentemot detaljhandeln genom att erbjuda nya produkter och tjänster. SafePoint® är till exempel ett deponeringsskåp för dagskassor som töms av Loomis för transport till uppräkningscentraler och insättning på kundens bankkonto. Loomis ansvarar också för det deponerade värdet i skåpet, vilket både minskar de risker personalen utsätts för och butikens försäkringskostnader.

Även när det gäller uttagsautomater ökar efterfrågan på mer utvecklade tjänster, exempelvis en elektronisk kontroll av uttagen som i sin tur sänder prognoser som indikerar när det är dags för nästa påfyllning av sedlar.

Händelser under året

Intäkterna i Europa uppgick till 7 320 MSEK (6 859)1) och påverkades framför allt av prishöjningar och valutakursförändringar.

Den etablering i Slovenien som genomfördes 2008 var ett första steg mot en expansion in i Östeuropa. Slovenien övergick till euro som valuta den 1 januari 2007.

Under året förvärvades tillgångarna i Keepway, ett dotterbolag till den franska betalnings- och dokumenthanteringsleverantören Tessi SA. Tillgångarna består av värdetransportfordon, värdecentraler och hantering av uttagsautomater i regionerna Lognes, Paris, Marseille, Toulouse, Lyon och Saint Etienne. Verksamheterna har en årlig intäkt på cirka 74 MSEK och cirka 130 medarbetare.

I april drabbades Loomis dotterbolag i Danmark av ett rån mot en uppräkningscentral. Detta påverkar kassaflödet med hela beloppet medan påverkan på resultatet begränsas till cirka 2,5 MDKK beroende på koncerninterna försäkringslösningar.

I juli förvärvades en del av Svensk Kassaservice AB (SKS) som är verksamt i norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till 4 MSEK.

Prioriteringar 2009

I Europa bedöms den framtida tillväxten ligga i att utveckla nya lösningar och bredda tjänsteutbudet. På många marknader prioriteras ökad försäljning till detaljhandeln av de anpassade tjänster som utvecklats på senare år. Även tjänsterna för uttagsautomater bedöms ha en god tillväxtpotential.

Satsningar görs också på ökad effektivitet, bland annat genom introduktion av utrustning som kommer att effektivisera värdehanteringen, liksom rapporteringen till kund.

I Loomis affärsplan ingår även att utöka verksamheten i Europa genom att följa euron in i Östeuropa. Första steget togs under 2008 då Loomis etablerade sig i Slovenien. Anledningen till att följa euron är att Loomis utrustning, rutiner och kompetens är anpassade till euro varför det blir mer ekonomiskt att vänta in övergången till euro för länderna i Östeuropa. Något som också driver på utvecklingen och handeln mellan länderna är EUs så kallade cross-border initiativ där ett arbete pågår för en mer öppen europeisk marknad.

Nyckeltal Europa

MSEK	2008	2007	2006
Loomis Europa exkl. LCM2)
Intäkter	7 320	6 859	6 630
Organisk tillväxt, %	2	–1	5
Rörelseresultat (EBITA) 3)	644	560	623
Rörelsemarginal, %3)	8,8	8,2	9,4
Loomis Europa inkl. LCM
Intäkter	7 320	7 665	7 555
Organisk tillväxt, %	2	–1	5
Rörelseresultat (EBITA) 3)	644	462	695
Rörelsemarginal, %3)	8,8	6,0	9,2

1) Intäkterna för 2007 är justerade för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien.

2) Europasegmentet har inte belastats av utredningskostnader för LCM som burits av moderbolaget. Justeringen för att exkludera LCM innefattar således endast en eliminering av LCMs operativa resultat. 3) Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster.

Tjänsteutbud som täcker hela USA

Med värdetransporter som grund har Loomis utvecklat breda värdehanteringslösningar för den amerikanska marknaden. Framför allt har kontanthanteringen blivit en allt viktigare del av utbudet och här finns en potential för fortsatt tillväxt.

Marknad

Den amerikanska marknaden för värdehanteringstjänster uppskattas till omkring 15 miljarder SEK. Brink's och Loomis är de enda bolagen som erbjuder tjänster över hela landet. Ytterligare tre konkurrenter täcker större delar av landet. Tillsammans har dessa fem bolag över 80 procent av marknaden. Loomis marknadsandel beräknas uppgå till knappt 25 procent. Även om en konsolidering skett i branschen under senare år återstår fortfarande ett stort antal mindre och regionala bolag.

Kunderna utgörs huvudsakligen av banker och detaljhandel. Omkring tre fjärdedelar av intäkterna kommer från banksektorn. Marknaden för outsourcade tjänster i USA är dock inte lika utvecklad som i Europa. Bankerna kontrollerar fortfarande större delen av kontanthanteringen vilket kan ses som en potential för fortsatt hög tillväxt. Loomis driver på trenden mot ökad oursourcing av kontanthanteringstjänster genom att befinna sig i framkant av den teknologiska utvecklingen i branschen.

Volymen kontanter i cirkulation fortsätter att öka, men det är inte primärt transportverksamhet som driver branschtillväxten. I stället har kontanthanteringen blivit en allt viktigare del av utbudet. En del av kontanthanteringsservicen har utvecklats som en effekt av den så kallade Check 21-lagstiftningen, vilken tillåter mottagare av checkar att skapa digitala kopior för att eliminera den fysiska checken, samt av den amerikanska centralbanken Federal Reserves återvinningspolicy, ett initiativ som syftar till att effektivisera kontantflödet i samhället. Banker och andra finansiella institutioner ser i ökande grad ett behov att rationalisera hanteringen av kontanter och checkar. Detta ökar möjligheterna för de värdehanteringsföretag som kan erbjuda ett nationellt utbud av effektiva lösningar.

För att möta den ökande efterfrågan av värdehanteringstjänster krävs emellertid ökade investeringar i teknologi som

kan säkerställa en tillförlitlig hantering och snabb rapportering. Sådana inslag i tjänsteutbudet framstår allt mer som avgörande framgångsfaktorer vid sidan av riskhantering. En liknande utveckling kan ses inom detaljhandeln, där transporter allt oftare efterfrågas i kombination med elektroniska kassaskåp och andra kompletterande tjänster. Dessa trender gynnar de större företagen i värdehanteringsbranschen.

Verksamhet och erbjudande

Loomis verksamhet i USA täcker hela landet och bedrivs i tre regioner: Västra, Södra och Norra.

Med värdetransporter som grund har Loomis utvecklat breda värdehanteringslösningar för den amerikanska marknaden. Loomis tjänster inom kontanthantering stöds av 90 uppräkningscentraler med kapacitet att lagra, sortera och hantera insättningar samt utföra transporter till den amerikanska centralbanken. Loomis har även tagit över ansvaret för ett antal av centralbankens depåer för lagerhållning av kontanter. Den integrerade elektroniska tjänsten SafePoint® möter också ett växande intresse.

Ett av de största problemen på den amerikanska marknaden är den höga personalomsättningen vilket medför ökade kostnader för att identifiera, nyrekrytera och utbilda lämplig personal. En försämrad konjunktur gynnar på så sätt Loomis då rörligheten bland personalen minskar.

Händelser under året

Intäkterna i USA uppgick till 3 938 MSEK (3 732). Ökningen förklaras främst av prisökningar i form av bränsletariffer och valutakursförändringar.

Under året förvärvade Loomis värdehanteringsföretaget EM Armored Car Services Inc i Georgia. Företaget som har integrerats i verksamheten i södra Georgia har 50 anställda och en årlig intäkt på cirka 17 MSEK. Förvärvet har tillfört värdefulla synergieffekter i södra Georgia, där Loomis har en

Nyckeltal USA

MSEK	2008	2007	2006
Intäkter	3 938	3 732	3 919
Organisk tillväxt, %	6	3	6
Rörelseresultat (EBITA)1)	197	217	265
Rörelsemarginal, %1)	5,0	5,8	6,8

1) Rörelseresultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och jämförelsestörande poster.

betydande verksamhet. Det öppnar också för möjlighet att erbjuda integrerade tekniska tjänster i området.

För att öka effektiviteten har Loomis nyligen omstrukturerat verksamheten från fem regioner till tre. Åtgärder har också påbörjats för att förbättra lönsamheten inom förlustdrabbade platskontor. Effektiviseringsprogrammet fungerar väl och kommer att följas av ytterligare effektiviseringsåtgärder under kommande år.

Prioriteringar 2009

Målet i USA är att förbättra effektiviteten och öka lönsamheten, bland annat genom att fortsätta investera i verksamheten. Investeringar i infrastruktur inom IT och kontanthantering kommer framöver att vara viktiga för att kunna möta kundernas förväntningar och för att stödja integrerade lösningar och tillväxtmöjligheter.

Loomis fortsätter att kontinuerligt förbättra effektiviteten genom satsningar inom flera områden. Fokus ligger på förbättringar av de platskontor som presterar sämst, interna rutiner, prissättningsmodeller och effektivare riskprocesser.

Effektiv riskhantering en del av kundvärdet

För alla värdehanteringsföretag är operationella risker påtagliga inslag i verksamheten. Loomis har utvecklat en djup förståelse för de risker som verksamheten exponeras för.

En ingående kunskap om risker i Loomis verksamhet är avgörande för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas och vilka som ska accepteras och hur de i så fall ska hanteras. Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste vägas mot de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp fortlöpande då förutsättningarna kan förändras.

Att hantera risker för kunder med olika behov och att skydda personal och egendom är samtidigt en del av det kundvärde som Loomis erbjuder. Träning och expertis inom riskhantering samt säkerhetsutrustning är viktiga beståndsdelar i samtliga Loomis tjänster.

Strategi för riskhantering

Loomis strategi för riskhantering bygger på två grundläggande principer:

• Ingen förlust av liv.
• Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Strategin ligger till grund för Loomis arbete med att kartlägga styrkor, arbetet med svagheter som behöver hanteras samt möjligheter och hot som kräver åtgärder. Den är också utgångspunkt för arbetet med att upprätthålla en stark riskhanteringskultur i företaget.

Riskorganisation

Inom Loomis arbetar cirka 150 personer med riskhantering på koncern- och landsnivå. Dessa besitter såväl generalistsom specialistkompetens. Den centrala riskorganisationen ansvarar för utformning av koncernövergripande policys. Inom respektive land säkerställer den lokala riskorganisationen att manualer och handböcker utformas i linje med de övergripande riktlinjerna. Den centrala riskorganisationen arbetar även med uppföljning och kontroll på landsnivå.

Ett riskregister har upprättats bestående av organisationsscheman och kontaktlistor för varje region, kartläggningar av affärsprocesser och identifiering av risker i dessa. Riskerna kan omfatta allt från internkontrollrisker till kriminalitet, kunder och konkurrenter, miljörisker, liksom risker förknippade med ledning, rekrytering och utbildning. Ett antal verktyg för identifiering, åtgärder och uppföljning av risker har utvecklats, såsom exempelvis riskmatriser. Matriserna graderar riskerna i verksamheten utifrån sannolikhet och deras grad av negativa effekter för verksamheten.

Matrisutvärderingen påverkar i sin tur innehållet i den utbildningsmodell som tagits fram för ett ökat riskmedvetande. Medarbetarna spelar en avgörande roll i hanteringen av de risker som företaget accepterat och utbildningsmodellen ska säkerställa att medarbetare på alla nivåer förstår och kan hantera de risker som är förknippade med verksamheten.

Riskkostnad

För att följa riskarbetets effektivitet använder Loomis ett antal nyckeltal som mäter risk och uppnådda resultat. Ett sådant nyckeltal är riskkostnad definierad som försäkringspremier plus förluster i form av den självrisk som utgår per skada. Målet är att minska riskkostnaden genom att belöna gott beteende. Företaget har ett omfattande försäkringsskydd, men det täcker inte alla förluster. Förluster upp till en intern självrisknivå belastar den drabbade enhetens resultat och fungerar som ett incitament för att minimera förluster. Det är ledningens uppgift att hela tiden se till att medvetenheten om risk och kunskap om hur Loomis kan begränsa risk är väl utvecklad inom organisationen.

Anpassade försäkringar är en viktig faktor för Loomis för att attrahera nya kunder och behålla existerande kunder samt för att kunna hantera de risker som finns inom verksamheten.

Företaget genomför löpande investeringar i skydd och säkerhet. Tack vare dessa har några av de grövsta och medialt uppmärksammade kriminella attackerna inom branschen kunnat hanteras med begränsade förluster.

Fokus på värderingar och ledarskap

Under 2008 har Loomis lagt en stark tonvikt vid att utveckla och förtydliga koncernens gemensamma värderingar. Två koncerngemensamma ledarskapsprogram har lagts fast, ett Performance Management Program och ett program för ledarskapsträning för lokala befattningshavare.

Loomis medarbetare tar dagligen ett stort ansvar för värdet av de tjänster och produkter som företaget levererar. De har också ett ansvar för sin egen, kundernas och allmänhetens trygghet och säkerhet och för att en viktig samhällsfunktion, flödet av kontanter, kan ske så riskfritt och effektivt som möjligt.

Eftersom det är Loomis medarbetare som dagligen möter företagets kunder och marknad och det omgivande samhället är det av avgörande betydelse för företagets framgång att ha medarbetare med hög integritet och en stark känsla för etik och moral. Det i sin tur är vägledande för Loomis medarbetarpolicy och de åtaganden som företaget har gentemot medarbetarna.

Under det gångna året har därför ett starkt fokus legat på att renodla, förtydliga och förankra Loomis värderingar samt att lägga en koncerngemensam plattform för ledarskap och ledarskapsträning.

LOOMIS VÄRDERINGAR

Loomis värderingar utgör basen för företagets kultur och genomsyrar det sätt på vilket företag och medarbetare bemöter varandra och intressenter i omgivningen, inte minst i kundrelationer. För Loomis som ett självständigt och noterat bolag är det än viktigare att ha en solid, gemensam grund av tydliga och konsekventa värderingar som har förankrats i hela organisationen. Därför har ett intensivt arbete genomförts under 2008 för att förtydliga och renodla företagets värderingar.

Loomis värderingar har sammanfattats i tre ord med följande innebörd:

People

Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta dem med respekt.

Service

Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationsförmåga, mervärde och att överträffa kundens förväntningar.

Integrity

Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet samt hög etik och moral.

Under 2009 kommer värderingarna att förankras på ett enhetligt sätt och på bred front på alla nivåer i koncernen.

LEDARSKAP

Performance Management Program (PMP)

Ett nytt, koncernövergripande Performance Mangement Program syftar till att ge Loomis ledningsgrupper en gemensam plattform för hur mål för medarbetarna ska sättas, hur målen ska följas upp och hur medarbetarnas erfarenheter och kunskaper på bästa sätt ska kunna tillvaratas.

Antal anställda per land

	2008	2007	2006
USA	7 711	7 157	7 071
Frankrike	4 071	3 542	3 220
Storbritannien1)	2 706	2 474	2 313
Spanien	2 388	2 387	2 400
Sverige	851	941	1 196
Norge	391	426	338
Österrike	370	322	298
Finland	326	301	290
Portugal	319	384	373
Schweiz	113	108	104
Danmark	97	203	317
Slovenien	18	–	–
Totalt Loomis	19 361	18 245	17 920

1) Antalet anställda i Storbritannien inklusive LCM var 4 358 för 2007 och 4 339 för 2006.

Programmet lägger grunden för att kunna utvärdera medarbetare utifrån gemensamma och enhetliga grunder inom hela Loomiskoncernen och ska börja implementeras under 2009.

Ledarskapsträning

Loomis rekryterar idag majoriteten av lokala ledare internt. För att dessa ska kunna ges rätt förutsättningar och fungera väl i sina roller har Loomis tagit fram ett program för ledarskapsträning som i steg ett riktar sig till första linjens chefer och som ska tillämpas inom hela koncernen. Ett pilotprogram inleds under första kvartalet 2009.

REKRYTERING OCH UTBILDNING

Loomis lägger stor vikt vid att rekryteringen och kontrollen av blivande anställda sker med noggrannhet och efter högt ställda krav. Det är också obligatoriskt för all nyanställd personal att genomgå grundträning och därefter återkommande vidareutbildningar. Utbildningsprogrammen är anpassade till respektive länder och regioner, liksom till verksamheten och den anställdes roll och ställning.

För Loomis affärsverksamhet är det också av stor betydelse att ständigt utveckla nya tjänster för att kunna möta nya behov hos kunderna. Det gör det i sin tur viktigt att de medarbetare som arbetar nära kunderna får del av en kontinuerlig kompetensutveckling. Här kan Loomis också dra nytta av sin internationella struktur som möjliggör ett globalt erfarenhetsutbyte.

Medarbetare med hög integritet och stark känsla för etik och moral är avgörande för Loomis framgång.

LOOMIS UPPFÖRANDEKOD

Under 2008 påbörjades ett omfattande arbete med att utveckla och konkretisera Loomis uppförandekod. Koden ska spegla Loomis värderingar och ge vägledning till medarbetarna så att den dagliga, praktiska verksamheten står i överensstämmelse med värderingarna. Koden ska också klargöra Loomis åtaganden gentemot medarbetare, kunder och andra intressenter. Koden, som är uppbyggd kring de tre huvudkapitlen affärsetik, medarbetare och miljö, ska behandlas av Loomis styrelse under första halvåret 2009.

Policy för affärsetik

Etikpolicyn anger vilka grundläggande regler som gäller för varje medarbetare avseende att upprätthålla en högklassig service till kunderna i enlighet med Loomis högt ställda krav på etik och integritet. Policyn omfattar riktlinjer för konfidentialitet och skydd av kunders integritet, professionell risk management, mutor och korruption, politiska bidrag, insiderregler och konkurrens på lika villkor.

Medarbetarpolicy

Loomis medarbetarpolicy återspeglar företagets syn på medarbetarnas stora betydelse för företagets förmåga att bedriva en framgångsrik verksamhet och för hur företaget uppfattas av kunder och omgivning. Loomis ambition är att vara ledande i branschen när det gäller att erbjuda en god arbetsmiljö och hög säkerhet.

Förutom riktlinjer för synen på hälsa och säkerhet betonar policyn även anställdas rätt till facklig verksamhet, lika villkor och frihet från diskriminering samt rätt till anställningsavtal i enlighet med lagstiftning och lokala branschregler.

Miljöpolicy

Miljön har en central roll i Loomis erbjudande och åtagande gentemot medarbetare, kunder och samarbetspartners. Företagets syn på miljöarbetet utmärks av en insikt om att tjänsteutförandet och produkterna alltid kan förbättras sett ur miljösynpunkt. Miljöaspekten blir allt viktigare för kunderna vid sidan om kärnfrågor som säkerhet och kostnadseffektivitet.

Loomis mest påtagliga miljöpåverkan emanerar från transporter. Därför ska företaget sträva efter att köpa in så energieffektiva fordon som möjligt, dock utan att kompromissa med medarbetarnas säkerhet eller skyddet av kunders egendom. Effektivisering av logistiken ingår också i policyn, liksom att stimulera medarbetarna att träna eco-driving. Loomis ska också verka för energieffektiva lokaler, liksom miljövänlig avfallshantering och inköp.

LOOMIS I SAMHÄLLET

Loomis verksamhet består av att hantera flödet av kontanter i de samhällen där företaget är verksamt. Det innebär en utsatthet och ett stort ansvarstagande, både gentemot medarbetare, kunder och allmänhet. Loomis tar detta ansvar genom att upprätthålla ett högt riskmedvetande i hela organisationen, genom utbildning och utrustning av medarbetarna och genom att ständigt utveckla nya, innovativa säkerhetslösningar som ger ett mervärde till kunderna.

Ett viktigt inslag i Loomis samhällsansvar är också att hela tiden vara uppmärksam på vad som sker i omgivningen och att arbeta förebyggande tillsammans med myndigheter, för att förhindra brottslighet.

Aktien

Loomis B-aktie noteras sedan den 9 december 2008 på NASDAQ OMX Stockholm, Mid Cap. Noteringen ägde rum i samband med att aktierna i Loomis delades ut till det tidigare moderbolaget Securitas aktieägare enligt fördelningen en Loomisaktie per fem aktier i Securitas både avseende A- och B-aktier. Det aktieslag som är noterat är B-aktien.

LOOMIS AKTIEKURS JÄMFÖRT MED BÖRSEN SOM HELHET

Den första handelsdagen var slutkursen 58,75 SEK medan slutkursen den 31 december 2008 var 49,00 SEK. Detta innebär att Loomis börsvärde vid utgången av 2008 uppgick till 3 410 MSEK. OMX Stockholm sjönk under samma period med 5,1 procent vilket innebär att Loomis aktie, som sjönk med 16,6 procent, utvecklades sämre än börsen som helhet. Under inledningen av 2009 har Loomis-aktien utvecklats bättre än OMX Stockholm som helhet.

OMSÄTTNING

Under de 13 handelsdagar under 2008 då aktien var noterad omsattes totalt 16 627 048 aktier till ett värde av 875,4 MSEK vilket ger en genomsnittlig omsättning på 1 279 004 aktier per handelsdag. Antalet transaktioner var i genomsnitt 704 per handelsdag.

AKTIEKAPITAL

Vid utgången av 2008 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 365,1 MSEK, fördelat på 3,4 miljoner A-aktier och 69,6 miljoner B-aktier, samtliga med ett kvotvärde på 5,00 SEK och lika andel i bolagets vinst och kapital. Varje A-aktie berättigar till tio röster och varje B-aktie till en röst. Eget kapital per aktie uppgick vid året slut till 40,76 SEK.

INCITAMENTSPROGRAM

En extra bolagsstämma den 16 februari 2009, det vill säga efter årets slut, fattade beslut om genomförande av ett incitamentsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB. Teckning av aktier i Loomis AB med stöd av teckningsoptionerna ska kunna äga rum under perioden från och med den 1 mars 2013 till och med den 31 maj 2013.

UTDELNING

Loomis styrelses avsikt är att ge aktieägarna en utdelning som ger en god direktavkastning och utdelningstillväxt, och tillämpa en utdelningspolicy som innebär att utdelningsnivån anpassas till Loomis strategi, finansiella ställning och andra finansiella mål och risker som styrelsen anser vara relevanta. Den årliga utdelningen ska långsiktigt, och med beaktande av ovan, motsvara cirka 30–50 procent av koncernens resultat efter skatt för räkenskapsåret.

För 2008 föreslår Loomis styrelse en utdelning på 2,25 SEK per aktie. Detta motsvarar cirka 39 procent av vinsten per aktie.

Aktiekursutveckling

ÄGARFÖRHÅLLANDE

Antalet aktieägare uppgick per den 31 december 2008 till 26 128. De tio största ägarna kontrollerade vid årsskiftet 38,1 procent av kapitalet och 56,5 procent av rösterna.16,5 procent av kapitalet och 41,3 procent av rösterna kontrollerades vid årsskiftet av huvudägarna (SäkI AB, Investment AB Latour och Melker Schörling AB). 62,8 procent av kapitalet och 73,9 procent av rösterna kontrollerades av svenska

ägare. Det utländska ägandet uppgick till 37,2 procent av kapitalet och 26,1 procent av rösterna.

INDEX, KORTNAMN OCH ISIN-KOD

Loomis aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm på Nordic Mid Cap-listan i sektorn Industrivaror och tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOM B och ISIN-koden är SE0002683557.

Största ägare den 31 december 2008

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Kapital, %	Röster, %
SäkI AB	1 728 520	800 000	3,5	17,4
Investment AB Latour	800 000	4 618 000	7,4	12,1
Melker Schörling AB	900 000	3 200 300	5,6	11,7
Alecta Pensionsförsäkring		3 630 000	5,0	3,5
SEB Investment Management		3 173 881	4,4	3,1
Swedbank Robur fonder		2 194 461	3,0	2,1
JP Morgan Chase Bank, W9		1 975 184	2,7	1,9
Caseis Bank/Calyon		1 672 034	2,3	1,6
Andra AP-fonden		1 581 734	2,2	1,5
AMF Pension fonder		1 504 580	2,1	1,5
De 10 största ägarna	3 428 520	24 350 174	38,1	56,5
Övriga utländska ägare		23 502 836	32,2	22,6
Övriga svenska ägare		21 730 250	29,7	20,9
Totalt	3 428 520	69 583 260	100,0	100,0
				Källa: Euroclear Sweden AB

Ägarstruktur den 31 december 2008

	Antal	Andel av	Andel av
Antal aktier	aktieägare	totalt kapital, %	totala röster, %
1–1 000	24 722	4,0	2,8
1 001–5 000	864	2,6	1,8
5 001–10 000	156	1,5	1,1
10 001–100 000	258	11,3	8,0
100 001–	128	80,6	86,4
	26 128	100,0	100,0
			Källa: Euroclear Sweden AB

Analytiker som följer Loomis

ABG SC	Henrik Vikström	08-566 286 31
CA Chevreux	Lars Norrby	08-723 51 76
Carnegie	Michael Löfdahl	08-676 86 77
HB Capital Markets	Lars Hallström	08-701 52 96
HQ Bank	Daniel Ek	08-696 19 01
Nordea Markets	Johan Grabe	08-534 91 272
SEB Enskilda	Stefan Andersson	08-522 29 657
UBS	Olof Cederholm	08-45 373 06
Danske Markets	Peter Trigarszky	08-568 80 557

Nyckeltal

	2008	2007	2006
Resultat per aktie, SEK1)	5,80	–12,06	–8,77
Utdelning, SEK	2)	n/a	n/a
P/E-tal	8,4	n/a	n/a
Eget kapital per aktie, SEK	40,76	20,61	37,73
Börskurs den 9 december 2008, SEK	58,75
Börskurs den 31 december 2008, SEK	49,00

1) Antal utestående aktier, tusental 73 012.

2) Föreslagen utdelning är 2,25 SEK per aktie. Vid utgången av 2008 uppgick direktavkastningen, baserad på föreslagen utdelning, till 4,6 procent.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrning i Loomis	22
Efterlevnad av den svenska bolagsstyrningskoden	23
Årsstämma	23
Valberedning inför årsstämman 2009	23
Styrelsen	24
Revisions- och riskkommitté	25
Ersättningskommitté	25
Revisorer	25
Koncernledning	25
Styrelsens rapport om intern kontroll avseende
den finansiella rapporteringen	26
Utvärdering avseende internrevision	30

Ytterligare information finns på Loomis webbplats: www.loomis.com

• Bolagsordning

• Information om årsstämman • Information om valberedningen

Loomis modell för riskkontroll

Bolagsstyrning i Loomis

Loomis AB är ett svenskt aktiebolag med säte i Stockholm som har cirka 20 000 anställda och verkar i 12 länder. Bolaget noterades den 9 december 2008 på Nasdaq OMX Stockholm Exchange och var fram till den 8 december 2008 ett dotterbolag till Securitas AB.

Loomis AB lyder under den svenska aktiebolagslagen samt svenska börsregler och följer därmed Svensk kod för bolagsstyrning. Loomis styrelse har ambitionen att uppfylla högt ställda krav på bolagsstyrning. Det yttersta målet för bolagsstyrning är att skydda aktieägarnas (och övriga intressenters) intressen, genom en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning och därmed bidra till att skapa värde för aktieägare och andra intressenter.

Efterlevnad av den svenska bolagsstyrningskoden

Loomis tillämpar, sedan noteringen den 9 december 2008, den svenska koden för bolagsstyrning ("Koden"). Som ett led i Loomis strävan att anpassa arbetsformer till Koden inrättades valberedning och ersättningskommitté under 2008. Revisionsoch riskkommittén har funnits sedan 2007. Loomis bolagsstyrningsrapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Den enda avvikelsen från Koden bolaget valt att göra är att enbart ha två styrelseledamöter med i bolagets revisionsoch riskkommitté (punkten 10.1 i Koden). Loomis motivering är att det bedöms tillräckligt med två ledamöter för att korrekt behandla bolagets viktigaste områden med avseende på risk och revisionsfrågor samt att sittande ledamöter innehar en lång och bred kompetens inom dessa områden från större börsbolag.

Årsstämma

Årsstämman är bolagets högsta beslutsfattande organ och ger samtliga aktieägare möjlighet att utöva sitt inflytande. Vid årsstämman ges aktieägarna tillfälle att ställa frågor direkt till styrelsens ordförande, styrelsen samt VD tillika koncernchef, även om bolaget strävar efter att besvara frågor från aktieägare allt eftersom de uppstår under året. Bolagets revisorer är närvarande vid stämman. Årsstämman fattar bland annat beslut i följande frågor:

• fastställande av resultaträkning och balansräkning,
• disposition av bolagets vinst eller förlust,
• val av ledamöter till valberedningen,
• ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören,
• val av styrelseledamöter, styrelseordförande samt val av revisorer och
• fastställande av arvoden till styrelsen och revisorerna.

Årsstämman 2008

Årsstämman 2008 i Loomis AB (publ) hölls den 25 mars 2008 i Stockholm. Årsstämman fattade beslut om att:

• Styrelsen ska bestå av sex ordinarie ledamöter utan suppleanter. Stämman omvalde Jacob Palmstierna, Jan Svensson, Ulrik Svensson, Alf Göransson och Håkan Winberg samt nyvalde Lars Blecko till styrelseledamöter. Jacob Palmstierna valdes till styrelsens ordförande.
• Arvode till styrelsen ska utgå med sammanlagt 1 000 000 SEK, exklusive arvode för kommittéarbete. Härav avser 400 000 SEK arvode till styrelsens ordförande och 200 000 SEK arvode till vardera övriga ledamöter som inte är anställda i bolaget. Ersättning till revisorerna utgår enligt räkning för nedlagd tid.

Se vidare Årsredovisningen not 11.

Valberedning inför årsstämman 2009

Valberedningen är ett organ som inrättats av ordinarie årsstämma med uppgift att förbereda val av ledamöter till styrelsen och val av styrelsens ordförande, att föreslå arvoden till styrelsen samt andra hänförliga ärenden inför den kommande årsstämman. Dessutom ska valberedningen inför sådana årsstämmor där val av revisorer ska äga rum, efter samråd med styrelsen och revisions- och riskkommittén, förbereda val av revisorer och beslut om arvoden till revisorerna samt därtill hörande frågor. Valberedningen utgörs av icke styrelseledamöter.

Vid Loomis ABs extra bolagsstämma den 30 augusti 2008 valdes följande fem personer som medlemmar i valberedningen:

• Gustaf Douglas (SäkI AB och Investment AB Latour)
• Mikael Ekdahl (Melker Schörling AB)
• Marianne Nilsson (Swedbank Robur)
• Mats Tunér (SEB Fonder)
• Staffan Grefbäck (Alecta)

Gustaf Douglas utsågs till valberedningens ordförande.

Styrelsens sammansättning

Styrelsemedlemmar	Invald	Oberoende mot aktieägare	Oberoende mot bolaget	Verksam i bolaget	Börs erfarenhet
Jacob Palmstierna (ordf)	2007	Ja	Ja	Nej	Ja
Alf Göransson1)	2007	Nej	Ja	Nej	Ja
Ulrik Svensson2)	2006	Nej	Ja	Nej	Ja
Jan Svensson2)	2006	Nej	Ja	Nej	Ja
Håkan Winberg	2006	Ja	Ja	Nej	Ja
Lars Blecko (VD)	2008	Nej	Nej	Ja	Ja

1) VD i annat bolag.

2) VD i bolag som är större aktieägare i Loomis AB.

Se även sidan 90 för en mer utförlig presentation av Loomis styrelse.

Valberedningen har rätt att utse ytterligare en ledamot. Stämman beslutade att för det fall en aktieägare, vilken representeras av en ledamot i valberedningen, inte längre är huvudägare i bolaget (baserat på antal röster), eller om en ledamot i valberedningen inte längre är anställd av sådan aktieägare, eller av annan anledning väljer att lämna valberedningen innan årsstämman 2009, ska valberedningen ha rätt att utse en annan representant för huvudaktieägarna för att ersätta sådan ledamot. Valberedningens sammansättning är publicerad på Loomis webbplats: www.loomis.com

Valberedningens arbete är fastställt i Arbetsordning för Loomis ABs Valberedning. Valberedningen ska hålla möten så ofta som det är nödvändigt för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter. Dock ska minst ett sammanträde hållas årligen. Eftersom bolaget noterades i december 2008 har inga möten hållits under 2008. Valberedningens förslag till styrelsemedlemmar och styrelsearvode presenteras i kallelsen till årsstämman.

Samtliga aktieägare har rätt att vända sig till valberedningen med synpunkter och förslag. Förslag ska skickas till valberedningens ordförande, kontaktuppgift finns på Loomis webbplats: www.loomis.com

Styrelsen

Styrelsens sammansättning

Advokaten Mikael Ekdahl (Mannheimer & Swartling Advokatbyrå) är styrelsens sekreterare. Bolagets ekonomi- och finansdirektör deltar regelbundet vid varje styrelsemöte. I nuläget finns inga arbetstagarrepresentanter i styrelsen.

Oberoende

Enligt Stockholmsbörsens och Svensk kod för bolagsstyrnings krav för oberoende, ska minst hälften av styrelsens ledamöter vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning samt minst två av de stämmovalda ledamöterna vara oberoende i förhållande till bolagets aktieägare.

Loomis uppfyller dessa krav då en majoritet av styrelseledamöterna (5 av 6) valda av årsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, samt två av ledamöterna anses oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Samtliga styrelseledamöter har relevant erfarenhet från andra noterade bolag.

Styrelsens arbetsformer och ansvar

Styrelsen ansvarar för koncernens organisation och förvaltning i enlighet med den svenska aktiebolagslagen och utser koncernchef och VD, revisions- och riskkommitté och ersättningskommitté.

Styrelsen beslutar även om lön och annan ersättning till koncernchef och VD. Styrelsen sammanträder minst sex gånger per år. Bolagets revisorer deltar vid det styrelsemöte som hålls i samband med årsbokslutet.

Styrelsens verksamhet och ansvarsfördelningen mellan styrelsen och koncernledningen regleras av styrelsens arbetsordning, vilken antas av styrelsen varje år. Enligt denna fattar styrelsen bland annat beslut om koncernens övergripande strategi, företagsförvärv och investeringar i fast egendom samt sätter ramen för koncernens verksamhet genom att godkänna koncernens budget. Reglerna inkluderar en arbetsordning för koncernchefen liksom en instruktion för finansiell rapportering. Styrelsens arbetsordning finns dokumenterad i en skriftlig instruktion. Arbetsordningen innefattar en instruktion om årlig utvärdering av styrelsens arbete.

Styrelsens ordförande

Ordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att detta sker enligt aktiebolagslagen och andra relevanta lagar. I detta ingår att följa den operativa verksamheten och säkerställa att övriga styrelseledamöter får nödvändig information. Ordföranden ansvarar för den årliga utvärderingen av styrelsens arbete och att denna förmedlas till valberedningen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.

Styrelseledamöternas ersättning och närvaro under 2008

Deltagande och arvode 2008	Styrelsearvode (SEK)	Styrelsemöten (7)	Ersättningskommitté (2)	Revisions- och riskkommitté (7)
Jacob Palmstierna (ordf)	400 000	7	2	–
Lars Blecko	0	7	–	–
Alf Göransson	0	7	2	–
Ulrik Svensson	200 000	7	–	7
Jan Svensson	200 000	7	–	–
Håkan Winberg	200 000	7	–	7

Styrelsens arbete under 2008

Under helåret 2008 höll styrelsen fem ordinarie möten och två per capsulam-möten. Per capsulam-mötena avsåg uppdatering och beslut gällande bolagets globala policys samt IPO-relaterade beslut. Revisorerna deltog och presenterade revisionen vid styrelsemötet i februari 2009.

Väsentliga frågeställningar som avhandlats under året inkluderar bland annat:

• diskussioner kring tidplan i samband med noteringen av Loomis,
• kontinuerliga uppdateringar om dotterbolaget Loomis Cash Management Ltd,
• finansieringsfrågor i samband med separationen från Securitas,
• strategi för verksamheten,
• delårsrapporter och årsredovisning,
• presentation av länders respektive affärsplaner och budgetar för 2009,
• investeringar och förvärv av verksamheter,
• riktlinjer för ersättning och bonus samt andra personalfrågor,
• genomgång och fastställande av bolagets policys och
• instruktioner, • revisionsfrågor,
• årlig utvärdering av styrelsens arbete och
• fastställande av budgeten för 2009.

Revisions- och riskkommitté

Styrelsen har tillsatt en revisions- och riskkommitté bestående av två styrelseledamöter med instruktion att granska och rekommendera alla finansiella rapporter som koncernledningen tillställer styrelsen. Revisions- och riskkommitténs arbete regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat kommitténs syfte, ansvar, beslutsrätt, sammansättning och rapportering anges. Kommitténs främsta uppgifter är att:

• följa upp bolagets ekonomiska rapportering,
• följa upp rapportering och frågor kring risk och försäkring,
• följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning,
• följa upp revisions- och redovisningsfrågor och
• utvärdera och följa upp revisorernas oberoende.

I revisionskommittén ingår styrelseledamöterna Ulrik Svensson och Håkan Winberg. Under 2008 hade kommittén totalt sju möten.

Kommittén presenterar sina slutsatser och förslag för styrelsen inför styrelsens beslutsfattande. Ledamöterna i revisions- och riskkommittén betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Bolagets revisorer samt VD och ekonomi- och finansdirektör medverkar

regelbundet på kommitténs möten. Ingen ersättning till ledamöterna, utöver fastlagt styrelsearvode, har utgått för arbetet i revisions- och riskkommittén.

Ersättningskommitté

Styrelsen har utsett en ersättningskommitté som ska behandla alla frågor som rör löner, bonusersättningar, optioner och andra former av ersättningar till koncernledningen och även till andra ledningsnivåer, om styrelsen så beslutar. Kommittén presenterar sina förslag till styrelsen inför styrelsens beslut. I ersättningskommittén ingår styrelseledamöterna Jacob Palmstierna och Alf Göransson. Under 2008 hölls totalt två möten i ersättningskommittén.

Loomis var tidigare ett dotterbolag till Securitas och under 2008 har frågor rörande VDs lön och ersättningar godkänts av Securitas koncernchef efter diskussion i styrelsen. Löner och ersättningar till medlemmarna i Loomis koncernledning har godkänts av VD samt av Securitas koncernchef.

Ingen ersättning till ledamöterna, utöver fastlagt styrelsearvode, har utgått för arbetet i ersättningskommittén.

Revisorer

Årsstämman 2006 valde PricewaterhouseCoopers AB till revisionsbyrå för en period om fyra år med Anders Lundin som huvudansvarig revisor.

Revisorernas arbete utförs efter en revisionsplan som fastställs tillsammans med revisions- och riskkommittén och styrelsen. Revisorerna deltar vid samtliga möten i revisions- och riskkommittén samt presenterar vid styrelsemötet i februari sina slutsatser från granskningen för hela styrelsen. Dessutom ska revisorerna årligen informera styrelsen om utförda tjänster utöver revisionen, arvoden för sådana tjänster och andra omständigheter som kan påverka bedömningen av revisorernas oberoende. Revisorerna ska även delta vid årsstämman och där presentera sitt arbete, sina konstateranden och sina slutsatser.

Revisionen utförs i enlighet med aktiebolagslagen och Revisionsstandard i Sverige, vilken är baserad på International Federation of Accountants' (IFAC) internationella revisionsstandarder. Till revisorerna har utgått arvode för revision med 12,2 MSEK (13,0). För information om övriga ersättningar se not 10.

För en mer utförlig presentation av revisor Anders Lundin, se sidan 90.

Koncernledning

Koncernledningens sammansättning

Koncernledningen har det övergripande ansvaret för verksamheten i Loomiskoncernen i enlighet med den strategi och den långsiktiga målsättning som fastställts av styrelsen för Loomis AB.

Lars Blecko tillträdde som VD och koncernchef den 1 februari 2008. Under 2008 bestod koncernledningen av koncernchef, tillika VD, ekonomi- och finansdirektör, ansvarige för koncernens affärsutveckling samt de fyra största ländernas landschefer.

Nedan presenteras översiktligt koncernledningen, se även Årsredovisningen sidan 91 för en utförligare beskrivning av koncernledningen.

Loomis koncernledning

Principer för ersättning och andra anställningsvillkor till Loomis företagsledning

Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare ska fattas av årsstämman efter förslag av styrelsen.

I Loomis kommer beslut om sådana riktlinjer fattas första gången vid årsstämman 2009. Ersättning till VD samt koncernledningen i övrigt utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För koncernledningen i övrigt är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 100 och 120 procent av den fasta lönen.

Aktierelaterade incitamentsprogram

Under 2008 har inga aktierelaterade incitamentsprogram funnits i Loomis.

Styrelsen för Loomis lade vid den extra bolagsstämman den 16 februari 2009 fram ett förslag om genomförande av ett incitamentsprogram för cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner inom koncernen. Förslaget röstades igenom och innebär att ovanstående ges rätt till teckning av 2 550 000 optioner som berättigar till teckning av aktier av serie B i Loomis AB. Beräkning av optionspris och teckningskurs har skett på marknadsmässiga villkor. Incitamentsprogrammet är ett sätt att låta ledande befattningshavare och nyckelpersoner ta del av företagets värdeutveckling och därmed få en starkare företagslojalitet.

För mer information kring ersättning till VD och övrig ledning samt aktierelaterad ersättning, se not 5 och 11.

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Enligt aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning är styrelsen ansvarig för den interna kontrollen. Loomis har tidigare varit ett dotterbolag till Securitas men är sedan december 2008 ett fristående börsbolag. Denna rapport har upprättats i enlighet med punkterna 10.5 och 10.6 i Svensk kod för bolagsstyrning, samt "Instruktioner för tillämpning av kodens regler om rapportering av intern kontroll" utgiven av kollegiet för Svensk Bolagsstyrning, och är därför begränsad till intern kontroll av den finansiella rapporteringen. Denna rapport är inte granskad av bolagets revisorer.

Intern kontroll

Loomis interna kontroll är en integrerad del i verksamheten. Intern kontroll baseras på en kontrollmiljö som omfattar värderingar och ledningskultur, uppföljning, uppdelning av arbetsuppgifter, dualitetsprincipen, kvalitet och effektivitet i intern kommunikation samt en oberoende utvärderingsprocess.

Internkontrollens mål är att stödja koncernen genom att säkerställa existensen av interna kontroller, kvalitetssäkra den interna riskhanteringen och att rekommendera förbättringar av processer, intern kontroll och riskhantering. Revisions- och riskkommittén utarbetar löpande en arbetsplan som sedan följs upp och diskuteras vid nästföljande kommittémöte. Resultatet av internkontrollen rapporteras till revisions- och riskkommittén minst fyra gånger per år och vid behov.

Loomis system för intern kontroll är utformat för att hantera, snarare än att eliminera, risken för att misslyckas med att nå affärsmässiga mål och kan endast ge skälig men inte en absolut försäkran mot väsentliga felaktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen. Utvärderingsprocessen är baserad på etablerade ramverk för bolagsstyrning men ytterligare områden och kontrollaktiviteter har inkluderats för att bättre passa Loomis verksamhetsspecifika risker.

Loomis internkontroll, som är en del av Koncernstaben, hämtar in information om och analyserar, kategoriserar och kommunicerar hur de olika områdena inom Loomis finansiella internkontroll fungerar och fortlöper till bolagets finansdirektör, samt till bolagets revisions- och riskkommitté.

Bolagets internkontroll fokuserar på intern kontroll i verksamheten men har inte ansvar för att granska och utvärdera bolagets ledning, för detta ansvarar den externa revisionen. Ansvarig för internkontrollen ska i den mån det är möjligt

överse och kontrollera att bolaget har lokala rutiner på plats för att uppfylla krav i såväl globala som lokala lagar och regelverk. Internkontrollen ansvarar även för planering och uppföljning i den löpande verksamheten av bolagets valda revisorer samt är koncernens kontaktperson gentemot bolagets externrevisorer. Vidare ska internkontrollen kommunicera iakttagelser och rekommendationer från intern och extern revision samt följa upp att lämpliga kontroller/åtgärder vidtas av ansvariga inom koncernen.

Ansvarig för internkontrollen har befogenheter att vidta lämpliga åtgärder för att bolaget ska ha en lämplig nivå av intern kontroll samt rapportera avvikelser eller potentiella sådana. Ansvarig för internkontrollen har även befogenhet att utreda pågående eller misstanke om extern och intern oegentlighet inom koncernen.

Kontrollmiljö

Styrelsen har antagit ett antal policys kring ett antal för bolaget centrala områden. Efterlevnad av respektive policy säkerställs genom en av bolaget för respektive område utsedd kontrollfunktion och övergripande via bolagets globala internkontroll eller globala riskhanteringsfunktion, beroende på område. Både internkontroll- och riskhanteringsfunktionen rapporterar löpande till koncernledning och revisions- och riskkommittén.

• Loomis har antagit en uppförandekod (code of conduct) för att säkerställa att företaget upprätthåller och främjar affärsmetoder av högsta möjliga etiska standard. Under slutet av 2008 började en ansvarspolicy att utvecklas som beräknas bli klar och beslutas av styrelsen under mitten av 2009.
• Loomis har antagit en informations- och kommunikationspolicy som bland annat syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller kraven på informationsgivning till aktiemarknaden.
• Loomis miljöpolicy uppmanar till minsta möjliga skadliga påverkan på klimatet, innehåller riktlinjer för handhavande och användning av miljöfarliga ämnen, hantering av sopor och återvinning samt för val och användning av företagets fordon.
• Loomis finanspolicy uppmanar till en transparent, sammanhängande och korrekt intern såväl som extern finansiell rapportering, en proaktiv riskhantering och ständig förbättring av bolagets finansiella processer.
• Den globala riskpolicy som Loomis har antagit stipulerar hur koncernen med dess dotterbolag aktivt ska arbeta med operationell riskhantering i linje med styrelsens förväntningar och i enlighet med de policys och den uppförandekod som fastslagits.
• Loomis Internet- och IT-policy redogör för de generella principer för hur koncernens såväl som dotterbolagens

datorer, nätverk, programvara och annan IT-utrustning ska hanteras.

• De riktlinjer som återfinns i bolagets informationssäkerhetspolicy ger ett övergripande ramverk för att säkerställa att en rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden.
• Loomis insiderpolicy verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda.

Koncernen har upprättat ett ramverk för bolagsstyrning. De viktigaste beståndsdelarna i kontrollmiljön inom ramverket inkluderar: tydliga referensramar för styrelsen och dess kommittéer, en tydlig organisatorisk struktur med dokumenterad beslutsdelegering från styrelsen till koncernledningen, kompetensen hos medarbetare samt ett antal koncernpolicys, rutiner och ramverk.

Loomiskoncernen utgör en relativt platt och specialiserad organisation där chefer ges klara mål samt befogenhet att fatta egna beslut och utveckla sina verksamheter i nära anslutning till kunderna. Beslutsdelegering finns dokumenterad i en attestordning, vilken ger klara instruktioner till chefer på samtliga nivåer.

Kompetens och förmåga hos koncernens medarbetare betonas med fortlöpande utbildning, praktik och utveckling som aktivt uppmuntras genom ett brett utbud av handlingsplaner och program. Koncernen har antagit ett antal värderingar som ska fungera som ett ramverk för de anställda och främja gott omdöme och enhetligt beslutsfattande.

Riskanalys

Risk är en fundamental faktor för alla företag verksamma inom värdehantering. Att hantera kontanter i samhällen med inslag av kriminalitet är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom. God riskhantering utgör därför Loomis viktigaste framgångsfaktor.

Loomis har utvecklat en djup förståelse för de risker som verksamheten exponeras för. Kunskapen om riskerna ligger till grund för bedömningen av vilka affärsrisker som ska undvikas helt och vilka som är möjliga att hantera framgångsrikt. För att kontrollera och rapportera de risker som företaget beslutar att acceptera spelar Loomis medarbetare en avgörande roll.

Loomis strategi för riskhantering bygger på grundläggande principer, som är lätta att förstå för alla medarbetare:

• Ingen förlust av liv.
• Balans mellan rån- och stöldrisk samt lönsamhet.

Strategin är utformad för att kartlägga styrkor att bygga vidare på, svagheter som behöver hanteras, samt möjligheter och hot som kräver att åtgärder vidtas. Den tar även hänsyn till förändringar som kan komma att uppstå i Loomis omvärld, som till exempel ny teknologi eller förändrade legala förutsättningar.

Varje uppdrag bedöms utifrån kriterier såsom lönsamhet och säkerhet, där affärsmöjligheterna måste överväga de eventuella riskerna. Även när en risk accepteras måste den följas upp dagligen, eftersom omvärlden hela tiden förändras. Samtliga affärsprocesser kartläggs och varje risk som är associerad med en specifik process identifieras och definieras i ett heltäckande Riskregister.

Den globala riskhanteringspolicy som Loomis har antagit stipulerar hur koncernen med dess dotterbolag aktivt ska arbeta med operationell riskhantering enligt fastställda policys och uppförandekod.

Styrelsen utvärderar de framtida strategiska möjligheterna och riskerna samt utformar bolagets strategi framöver. Ansvaret för hanteringen av operationella risker har tydligt ålagts koncernledningen samt respektive landsledning. Koncernledningen har det dagliga ansvaret för att identifiera, utvärdera och hantera risker samt för implementering och underhåll av kontrollsystem i enlighet med styrelsens beslutade policys. Varje landsledning samt de etablerade funktionskommittéerna har ansvaret för att säkerställa att det inom varje land finns en process som syftar till att skapa riskmedvetenhet. Operativa enhetschefer och de riskansvariga personerna i varje land ansvarar för att riskhantering utgör en del av den lokala affärsverksamheten på samtliga nivåer inom landet.

Koncernen har ett etablerat system för hantering av affärsrisker, som är integrerat i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning, vilket utvecklas vid behov. Därutöver genomförs genomgångar av affärsrisker samt riskbedömning rutinmässigt inom hela koncernen. Det finns processer för att säkerställa att koncernledningen och styrelsen löpande informeras om väsentliga risker och kontrollbrister.

Kontrollaktiviteter

Koncernens policys och regelverk/ramverk utvärderas och uppdateras årligen eller efter behov.

Exempel på kontrollaktiviteter är:

Självutvärdering – Varje operativ enhet inom koncernen utför årligen en självutvärdering (Loomis Self Assessment) avseende insikt i och efterlevnad av ett antal för koncernen centrala områden. Områden som granskats är uppfyllelse av policys och riktlinjer, styrande dokument inom finansiell rapportering, kontroller inom IT- och informationssäkerhet, kunskap och efterlevnad av lagar och regler, förekomst av kontroller inom kontrakts-, fakturerings- och avstämningsprocesser. Ett omfattande frågeformulär används.

Bolagets valda externrevisorer gör en validering av svaren i frågeformuläret. Svaren ställs samman på landsnivå såväl som på koncernnivå för att möjliggöra jämförelser inom ett specifikt land eller mellan länder. Rapporterade avvikelser inkluderar skriftliga kommentarer om planerade förbättringar för att komma till rätta med avvikelserna och en deadline för när de planerade åtgärderna ska ha genomförts. Samtliga rapporter görs tillgängliga för varje landsledningen samt för koncernledningen och revisions- och riskkommittén.

Internkontrollaktiviteter – Koncernen utför Internkontrollaktiviteter med avsikten att kontrollera och balansera risken för finansiell påverkan då Loomis verksamhetsområde till sin natur har en hög inneboende risk. Under 2008 har detta utökats ytterligare för att inkludera kontroller såsom riktade landsbesök, uppföljning av externrevisionens identifierade iakttagelser, uppföljning av hur lokala lagar och regler efterlevs i länderna samt uppföljning av nivån av informationssäkerhet inom ett antal utvalda IT-områden. Resultatet av dessa granskningar presenteras för koncernledningen och revisions- och riskkommittén.

Finansiell uppföljning – Controllers på samtliga nivåer har en nyckelroll i att skapa den miljö som krävs för att uppnå transparent, relevant och aktuell finansiell information. Lokala landscontrollers ansvarar för att säkerställa efterlevnaden av godkända policys och ramverk samt för att rutiner för intern kontroll avseende finansiell rapportering fungerar.

Hantering och uppföljning av risk – Inom Loomiskoncernen finns en fristående, global riskorganisation som ansvarar för att ge Loomis möjligheter att ta och kontrollera de risker som är nödvändiga för att Loomis strategier ska kunna förverkligas och mål uppnås. Riskorganisationen verkar för att motverka förluster i den operativa verksamheten, både när det gäller liv och hälsa och rent ekonomiskt. Organisationen består av en handfull personer och har en chef som lyder under koncernens finanschef och rapporterar till koncernledningen samt revisions- och riskkommittén.

Loomis mäter, rapporterar och följer upp finansiella och operationella risker dagligen. Kontrollerna sköts av separata funktioner. I slutändan är det Loomis ledande befattningshavare som ansvarar för att företagets risker hanteras på ett tillfredsställande sätt. Därtill förstärks också den övergripande riskhanteringen av ett omfattande försäkringsskydd.

Information och kommunikation

Loomis har antagit en informations- och kommunikationspolicy i enlighet med gällande krav på informationsgivning som bland annat syftar till att säkerställa att bolaget uppfyller kraven på

informationsgivning till aktiemarknaden. Policyn gäller för styrelsen, koncernledningen samt landsledningar i Loomis och omfattar både skriftlig information och muntliga uttalanden.

Enligt policyn ska kommunikation användas på ett övergripande sätt för att skapa förståelse och kunskap om Loomis strategi, affärsverksamhet och finansiella ställning. Bolagets finansiella och övriga kommunikation ska alltid överensstämma med aktiemarknadens regler och andra relevanta regler och juridiska krav som kan vara tillämpliga för Loomis, samt vara i enlighet med god sed på aktiemarknaden.

Bolagets övergripande ramverk för att säkerställa att rimlig nivå av informationssäkerhet efterlevs inom ett antal centrala områden, återfinns i bolagets informationssäkerhetspolicy. Till policyn finns ett appendix med riktlinjer för hur detta ska säkerställas, men det är upp till varje dotterbolag inom koncernen att utveckla och förfina arbetet. Målet för koncernen är att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet för dess information och system.

Koncernen är helt fokuserad på att skapa mervärde för aktieägarna, vilket inkluderar att förse investerare med finansiell information av hög kvalitet. Informations- och kommunikationspolicyn inkluderar rutiner för bokslutskommuniké, delårsrapporter, årsredovisning, årsstämma, bolagets webbplats etcetera. Slutligen behandlar kommunikationspolicyn även kommunikation i krissituationer samt informationsläckor.

Det finns ett program för kommunikation som fortlöpande utvecklas för att säkerställa att samtliga medarbetare ges tydliga mål och blir medvetna om de parametrar som utgör vedertagen affärspraxis samt om styrelsens förväntningar på kommunikation. Detta ger en tydlig definition av koncernens syfte och mål, ansvarsskyldighet och ramarna för tillåtna aktiviteter för de anställda.

System och rutiner har skapats för att förse ledningen med nödvändiga rapporter om affärsresultat i relation till etablerade målsättningar. Informationssystem finns för att säkerställa att tillförlitlig och aktuell information finns tillgänglig för ledningen för att den ska kunna utföra sina uppgifter på ett korrekt och effektivt sätt.

Insiderpolicy och insiderregister

Loomis insiderpolicy verkar som ett komplement till gällande svensk insiderlagstiftning och är tillämplig på alla personer som har rapporterats till Finansinspektionen som personer med insynsställning i Loomis AB (inklusive dotterbolag) samt även vissa andra kategorier av anställda. Varje enskild person som omfattas av insiderpolicyn underrättas därom och insynsförteckningen för Loomis AB, vilken förs av Finansinspektionen, ses regelbundet över. Insiderpolicyn fastställer rutiner för perioder med handelsförbud, då handel med finansiella instrument utgivna av (eller hänförliga till aktier i) Loomis AB är förbjuden.

Loomis AB för ett internt insynsregister i enlighet med de instruktioner som utfärdas från tid till annan av VD. Detta register ska bland annat omfatta uppgift om samtliga personer med tillgång till insiderinformation, typen av registrerad insiderinformation samt tidpunkt då registret uppdaterats. Av styrelsen utsedd Compliance Officer, tillika ansvarig för bolagets internkontroll, ser regelbundet över insynsregistret. En rapport över insynshandel omfattande all insynshandel i Loomis AB presenteras sedan datumet för bolagets notering kvartalsvis för bolagets revisions- och riskkommitté samt för bolagets koncernledning.

Övervakning

Arbetet i styrelsen och uppdelningen av ansvar mellan styrelsen och koncernledningen regleras i formella arbetsordningar. Styrelsen anser att riskanalys och kontroll är av fundamental betydelse för att nå de affärsmässiga målen med en acceptabel risk-/avkastningsprofil och att detta är en del av den fortlöpande processen för att identifiera och utvärdera väsentliga risker som koncernen möter, samt effektiviteten av kontroll. Processen som styrelsen använder sig av för att granska effektiviteten i systemet för intern kontroll inkluderar:

• Diskussioner med koncernledningen om riskområden som identifierats av koncernledningen och de utförda riskanalyserna.
• Granskning av väsentliga frågor som uppkommer med anledning av den externa revisionen och övriga granskningar/undersökningar.
• En revisions- och riskkommitté för att få till stånd en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.

Revisions- och riskkommittén granskar alla årsredovisningar och delårsrapporter innan den rekommenderar att rapporterna publiceras å styrelsens vägnar. Revisions- och riskkommittén diskuterar särskilt väsentliga redovisningsprinciper samt de uppskattningar och bedömningar som har gjorts vid rapporternas upprättande. Revisions- och riskkommittén övervakar de externa revisorernas kvalitet och oberoende.

Koncernledningen genomför resultatuppföljning genom ett detaljerat rapporteringssystem baserat på en årlig budget med regelbundna verksamhetsavstämningar mot faktiska resultat, analyser av avvikelser, uppföljning av nyckelfaktorer och sedvanlig prognostisering. Denna rapportering granskas även av styrelsen.

Koncernen har etablerat en oberoende koordinerande funktion avseende vissa interna kontrollaktiviteter på koncernnivå, som rapporterar direkt till Loomis ekonomi- och finansdirektör, med en öppen kommunikationslinje till revisions- och riskkommittén. I enlighet med en av koncernens grundläggande principer, utvecklas denna funktion stegvis och ytterligare utveckling förutses under de kommande åren. De nuvarande ansvarsområdena inkluderar:

• Assistans vid självutvärderingsprocessen avseende kontroll, för att säkerställa uppföljning när så behövs.
• Utvärdering av resultatet från internkontrollaktiviteter som utförts under året för att säkerställa nödvändig uppföljning av beslutade åtgärder.
• Uppföljning av kommunikation från de externa revisorerna och säkerställande av att rekommendationer avseende den interna kontrollen i bolaget snabbt följs upp och åtgärdas.
• Fastställande och planering för specifika fokusområden och/eller kontrolldiagnostik baserat på rekommendationer från revisionen.
• Stöd till koncernledning vid genomgång och diskussion av revisionsplaner med externrevisorer för att internt koordinera och kommunicera områden såsom: revisionens omfattning, tidsplaner, dokumentationskrav etcetera.
• Koordinering av processen med att uppdatera och förnya regelverk för finansiell rapportering, bidra med synpunkter avseende innehåll i policys, manualer och liknande styrande dokument.

UTVÄRDERING AVSEENDE INTERNREVISION

I enlighet med kraven i punkten 10.6 i Svensk Kod för bolagsstyrning, har styrelsen utarbetat en process för att utvärdera koncernens behov av att införa en internrevisionsfunktion. Utgångspunkten i styrelsens bedömning är att överväga hur en internrevisionsfunktion skulle underlätta styrelsens måluppfyllelse och skapa värde för aktieägarna genom att tillföra en objektiv analys av hur styrelsen och koncernledningen hanterar risker och övervakar verksamheten.

Utvärderingsprocessen uppmärksammade vissa inneboende risker i koncernens affärsmodell och organisationsstruktur, såsom den decentraliserade strukturen och den resultatdrivna kulturen. Utvärderingsprocessen omfattade även en analys av viktigare kontrollmekanismer för att hantera dessa inneboende risker.

En sammanfattning av dessa kontrollmekanismer har presenterats ovan och de har haft ett väsentligt inflytande på styrelsens analys. Styrelsen har för avsikt att utveckla den etablerade funktionen för uppföljning av intern kontroll. Någon särskild internrevisionsfunktion har mot bakgrund av genomförd utvärdering inte bedömts nödvändig. Styrelsens utvärdering kommer fortsättningsvis att genomföras årligen som en del av bolagsstyrningsprocessen inom koncernen. Dock har bolaget, som tidigare nämnts, fokuserat och satsat på att utvidga bolagets kontroll över länderna genom utveckling av koncernens funktion för Internkontroll samt genom tätare och noggrannare uppföljning från koncernens övriga funktioner.

Förvaltningsberättelse Loomis AB

Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2008.

KONCERNENS VERKSAMHET OCH STRUKTUR

Loomis erbjuder ett komplett sortiment av integrerade lösningar för värdehantering med stark närvaro i USA och västra Europa. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandelskedjor och butiker och Loomis hjälper kunderna med säker och effektiv hantering av allt fysiskt kontantflöde i deras verksamhet. Loomis tjänster ger kunderna högkvalitativa, kostnadseffektiva lösningar och sänker kraftigt riskerna för kundernas personal.

Loomis har över 150 års erfarenhet från värdetransporter och har därifrån successivt breddat tjänsteutbudet till helhetslösningar för kontantlogistik. Värdetransporter är fortsatt den största intäktskällan för Loomis, även om intäkterna från kontanthantering växer snabbare än de från värdetransporter. Tekniska tjänster är ett förhållandevis nytt verksamhetsområde och det är endast i ett fåtal länder som Loomis fullt ut har fokuserat på denna verksamhet.

Loomis erbjuder ett heltäckande tjänsteutbud i USA och Europa, men produkt- och efterfrågemixen skiljer sig en del. I Europa svarar värdetransporter för 66 procent (59) av intäkterna, medan kontanthantering utgör 31 procent (38) och tekniska tjänster 3 procent (3). I USA står värdetransporter för 82 procent (83) av intäkterna, kontanthantering för 17 procent (16) samt tekniska tjänster för 1 procent (1).

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är den viktigaste framgångsfaktorn för Loomis.

Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering, antingen på koncernnivå eller lokalt och med såväl generalist- som specialistkompetens. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering.

Loomis AB, koncernens moderbolag, har dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Schweiz, Storbritannien, Irland, Spanien, Portugal, Slovenien, Österrike, Frankrike och USA.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

På en extra bolagsstämma i Securitas AB den 3 december 2008 beslöts att dela ut Loomis till Securitas aktieägare. Den 9 december noterades Loomis på MidCap-listan på NASDAQ OMX Stockholm. Kostnaderna förknippade med noteringen bars av Securitas. I samband med separationen från Securitas, övertogs ansvarsförbindelser om cirka 700 MSEK.

En slutlig överenskommelse ingicks i juni mellan Securitas AB, Loomis AB, LCM och Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme (NCS). Den finansiella uppgörelsen täcks av tidigare gjorda avsättningar. I överenskommelsen åtog sig Loomis att fram till den 17 juni 2010 svara för eventuell ytterligare skada som skulle kunna drabba Bank of England på grund av LCMs förfarande. Detta åtagande täcks av en bankgaranti om 7 MGBP. Risken för ytterligare krav bedöms som mycket låg.

I juni slutfördes förvärvet av Keepway, ett dotterbolag till den franska betalnings- och dokumenthanteringsleverantören Tessi SA. Köpeskillingen uppgick till cirka 41 MSEK för verksamheten som har en årlig intäkt om 74 MSEK och cirka 130 medarbetare.

I augusti förvärvade Loomis värdehanteringsföretaget EM Armored Car Service Inc i Georgia, USA. Köpeskillingen uppgick till cirka 12 MSEK. EM Armored Car Services arbetar med värdehantering i södra Georgia, och har en årlig intäkt om cirka 17 MSEK, med cirka 50 medarbetare.

För mer information om gjorda förvärv under 2008 se not 15. Den 25 januari 2008 beslutade Länsrätten i Stockholm att bifalla Loomis överklagan och upphävde därmed Länsstyrelsen i Stockholms läns tidigare beslut, från september 2007, att återkalla Loomis tillstånd att bedriva värdetransporter i Sverige.

För att skapa en tydligare och mer marknadsanpassad organisation omorganiserades den svenska verksamheten under det tredje kvartalet. Den regionstruktur som tidigare funnits togs bort och istället kommer platscheferna att rapportera direkt till landschefen.

Den 1 april drabbades Loomis dotterbolag i Danmark av ett rån mot en uppräkningscentral där rånarna kom över ett ansenligt belopp. Hela beloppet påverkar kassaflödet medan påverkan på resultatet begränsas till cirka 2,5 MDKK beroende på koncerninterna försäkringslösningar.

En dansk kund har riktat anspråk mot Loomis Danmark med anledning av att bolaget sagt upp avtalet med kunden. Anspråket har framställts under tredje kvartalet och gäller 26 MDKK. Utredning av anspråket pågår. Loomis har gjort en bedömning av ett troligt utfall per den 31 december 2008.

Skatterevisioner pågår i Sverige, Spanien och USA. Reserveringar har gjorts i enlighet med bedömningen av troligt utfall per den 31 december 2008.

Lars Blecko tillträdde sin befattning som verkställande direktör den 1 februari 2008. Årsstämman den 25 mars valde till styrelse: Jacob Palmstierna, ordförande, Håkan Winberg, Ulrik Svensson (VD i Melker Schörling AB), Alf Göransson (VD i Securitas AB) samt Lars Blecko (VD i Loomis AB).

Intäkter OCH RESULTAT

Jämförelsesiffror för 2007 har justerats för den avyttrade LCM-verksamheten i Storbritannien samt för förändringar i kapitalstrukturen. Inklusive LCM var 2007 års intäkter 11 397 MSEK, rörelseresultatet (EBITA) 259 MSEK, rörelsemarginalen 2,3 procent, resultatet före skatt –565 MSEK och resultatet efter skatt –881 MSEK. Se Prospekt för notering av aktier 2008 för ytterligare information.

Koncernen

Koncernens intäkter steg under året med 6 procent till 11 258 MSEK (10 591). Den organiska tillväxten, justerat för valutaeffekter, förvärv och avyttringar, uppgick till 3 procent (1) under 2008. Den organiska tillväxten drevs huvudsakligen av USA och Spanien genom prishöjningar och bränsletillägg.

Rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA) uppgick till 748 MSEK (566). Ökningen inkluderar valutaeffekter på 14 MSEK. Rörelseresultatet 2007 inkluderar kostnader av engångskaraktär om 83 MSEK. Rörelsemarginalen steg till 6,6 procent (5,3) till följd av förbättringar överlag i den europeiska verksamheten, framför allt i Frankrike, Sverige och Norge. Den negativa effekten av fluktuerande bränslekostnader har dämpats av under året genomförda aktiviteter i både USA och Europa i syfte att kompensera för kostnadsökningarna.

Bristande planering och stora eftersläpningar inom uppräkningsverksamheten i Storbritannien, som en effekt av svårigheterna kring avyttringen av LCM-verksamheten, har lett till väsentligt ökat behov av övertid och extrapersonal. Detta har haft en negativ effekt på rörelseresultatet och rörelsemarginalen.

Rörelseresultatet (EBIT) steg till 733 MSEK (406).

Finansnettot uppgick till –164 MSEK (–89), en ökning till följd av en högre nettoskuld.

Resultatet före skatt uppgick till 569 MSEK (317) och resultatet efter skatt till 424 MSEK (187). Skattesatsen på 26 procent (41) påverkades av utnyttjandet av förlustavdrag i Storbritannien och reserveringar med anledning av pågående skatterevisioner.

Segmenten

Europa

Den organiska tillväxten i den europeiska verksamheten var 2 procent (–1). Rörelsemarginalen uppgick till 8,8 procent vilket är en förbättring jämfört med 2007 då rörelsemarginalen var 8,2 procent.

USA

Den organiska tillväxten i den amerikanska verksamheten förbättrades till 6 procent (3). Lönsamheten försämrades dock, rörelsemarginalen uppgick till 5,0 procent vilket är en minskning jämfört med 5,8 procent 2007.

KASSAFLÖDE

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 640 MSEK (–174). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 879 MSEK (737). Försäljning av anläggningstillgångar uppgick till 50 MSEK (257). Förvärv av dotterföretag uppgick till 52 MSEK. Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick till 641 MSEK (1 020), vilket inkluderar nya lån på 210 MSEK (1 289) samt utdelningar om 245 MSEK (250).

SYSSELSATT KAPITAL OCH FINANSIERING

Loomis operativa sysselsatta kapital uppgick till 2 353 MSEK (1 796) vilket motsvarar 21 procent (17) av intäkterna. Det totala sysselsatta kapitalet uppgick till 5 351 MSEK (3 855). Förändringen påverkas av utnyttjande av LCM-relaterade avsättningar samt en försvagning av den svenska kronan gentemot USD och EUR.

Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 14 procent (7). Nettolåneskulden uppgick till 2 375 MSEK (2 350). Soliditeten förbättrades till 33 procent (18).

EGET KAPITAL

Eget kapital uppgick till 2 976 MSEK (1 505) och ökade under året med 1 471 MSEK. Årets resultat, 424 MSEK, valutakurseffekter, 348 MSEK, effekter av omvärdering enligt IAS 19 för pensioner, 44 MSEK, erhållet aktieägartillskott, 900 MSEK, ökade det egna kapitalet med 1 716 MSEK. Lämnad utdelning miskade det egna kapitalet med –245 MSEK.

Avkastningen på eget kapital uppgick till 14 procent (–59)

MILJÖPÅVERKAN

Koncernen och moderbolaget bedriver inte någon verksamhet som är tillståndspliktig enligt miljöbalken.

PERSONAL

För år 2008 uppgick medelantalet årsanställda till 19 361 (20 129) i tolv länder. Könsfördelningen är 31 procent (32) kvinnor och 69 (68) procent män. På grundval av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder och regioner där Loomis

bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.

Operativ RISKHANTERING

Riskhantering är ett grundläggande inslag i samtliga Loomis tjänster. Att hantera risker för kunder med olika behov samt att skydda personal och egendom är en stor del av det kundvärde som erbjuds. Förståelse för och utvärdering av alla risker som finns i samhällets kontantflöde samt hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget. Säkerhet är den viktigaste framgångsfaktorn för Loomis.

Loomis gör löpande betydande investeringar i riskhanteringssystem, men än viktigare är att upprätthålla en stark riskhanteringskultur. Loomis strategi för riskhantering kommuniceras till alla anställda och därtill finns en organisation med över 150 personer som arbetar med riskhantering, antingen på koncernnivå eller lokalt och med såväl generalist- som specialistkompetens. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering.

FORSKNING OCH UTVECKLING

Loomis är ett tjänsteföretag och bedriver inte någon forskning i den mening som avses i IAS 38 Immateriella tillgångar. Arbete med att förädla och utveckla koncernens tjänsteutbud pågår kontinuerligt, inte minst som en integrerad del vid utförandet av tjänster ute hos kund. Några aktiverade utvecklingsutgifter finns inte i koncernen per den 31 december 2008.

MODERBOLAGET

Loomis AB är holdingbolag med dotterbolag i Sverige, Norge, Finland, Danmark, Schweiz, Storbritannien, Irland, Spanien, Portugal, Österrike, Frankrike, Slovenien och USA.

Loomis AB bedriver ingen operativ verksamhet utan består endast av koncernledning och stödfunktioner. Under 2008 har huvudkontoret omorganiserats och ett antal funktioner delegerats till dotterbolagen. Till följd av detta har antalet anställda på huvudkontoret minskat med cirka 40 procent och uppgick vid årsskiftet till 13 personer.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till –122 MSEK (–694). Förändringen förklaras främst av kostnader i samband med avyttringen av LCM-verksamheten. En slutlig överenskommelse ingicks i juni med Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme. En betalning till Bank of England om cirka 330 MSEK utgör den enskilt största posten under perioden. Kostnaden bars av Loomis AB under 2008, men påverkade koncernens resultat 2007.

Under första kvartalet delades 245 MSEK ut till den tidigare ägaren, Securitas. Under tredje kvartalet tillsköt Securitas 900 MSEK i form av ett aktieägartillskott. Kapitaltillskottet användes för att minska nettoskuldsättningen. Kapital om totalt 74 MSEK har tillskjutits Loomis Danmark. Hela beloppet har skrivits ned och belastat årets resultat i moderbolaget. Koncernens resultat påverkas inte av nedskrivningen. I samband med börsnoteringen den 9 december ersattes Loomis internfinansiering från Securitas med finansiering från tre nordiska banker. Samtidigt omklassificerades vissa av moderbolagets fordringar på dotterbolag från omsättningstillgångar till anläggningstillgångar.

Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 1 MSEK (1).

Osäkerhetsfaktorer

Specifika osäkerhetsfaktorer för 2009 är effekterna av omstruktureringen av bolaget i USA och en eventuell lågkonjunktur.

Konjunkturutvecklingen under senare delen av året påverkade inte intäkterna negativt men det kan inte uteslutas att intäkterna och resultatet under 2009 kan komma att påverkas. En fallande konjunktur kan komma att påverka marknaden för värdehanteringstjänster både positivt och negativt. Potentiella positiva effekter är en ökning av andelen kontantköp jämfört med kreditkortsköp, lägre personalomsättning, samt ökad outsourcing till följd av ett behov hos bankerna att fokusera på sin kärnverksamhet. Potentiella negativa effekter är ökad rånrisk, minskad konsumtion, samt eventuellt ökad risk för kundförluster.

Ledningen för Loomis följer utvecklingen på marknaden noga för att snabbt kunna ställa om verksamheten om förutsättningarna skulle komma att förändras.

ÖVRIGT

Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 6.

Principer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER ÅRETS UTGÅNG

En extra bolagsstämma den 16 februari 2009 beslöt om incitamentsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Incitamentsprogrammet omfattar utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB. Mer information om incitamentsprogrammet finns i not 5.

I mars 2009 etablerades ett dotterbolag i Slovakien. Verksamheten, som är under uppbyggnad, sysselsätter för närvarande ett tiotal medarbetare.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen har beslutat föreslå bolagsstämman en utdelning om 164 276 505 SEK. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 21 april 2009.

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

	SEK
Balanserad vinst	3 154 487 877
Kapitaltillskott	900 000 000
Fondemission	–3
Omräkningsdifferens	156 190 016
Koncernbidrag netto efter skatt	–2 615 760
Årets resultat	–152 849 040
	4 055 213 090

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:

	4 055 213 090
Överföres till ny räkning	3 890 936 585
Utdelning till aktieägare	164 276 505
	SEK

Förutsatt att årsstämman 2009 beslutar i enlighet med styrelsens förslag om vinstdisposition kommer 3 890 936 585 SEK att balanseras i ny räkning. Full täckning finns för bolagets bundna egna kapital efter föreslagen vinstutdelning.

Styrelsen har beaktat bolagets och koncernens konsolideringsbehov genom en allsidig bedömning av den ekonomiska ställning och dess möjligheter att på sikt infria sina åtaganden. Den föreslagna utdelningen äventyrar inte bolagets förmåga att göra de investeringar som bedömts erforderliga. Bolagets ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att bolaget kan fortsätta sin verksamhet samt att bolaget förväntas fullgöra sina förpliktelser på kort och lång sikt. Styrelsen har tagit hänsyn till alla kända förhållanden som kan ha betydelse för bolagets ekonomiska ställning och som inte har beaktats inom ramen för bedömningen av bolagets konsolideringsbehov och likviditet.

Med hänvisning till ovanstående bedömer styrelsen att utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av bolagets och koncernens egna kapital samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Beträffande bolagets och koncernens resultat och ställning i övrigt hänvisas till resultat- och balansräkningar, kassaflödesanalyser samt bokslutskommentarer och noter.

Innehållsförteckning koncernens räkningar och noter

	Koncernens resultaträkning	37
Koncernens balansräkning
	Koncernens kassaflödesanalys	38 39
Not 1	Allmän Information	40
Not 2	Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper	40
Not 3	Definitioner, beräkning av nyckeltal och
	valutakurser	48
Not 4	Kritiska uppskattningar och bedömningar	48
Not 5	Händelser efter balansdagen	49
Not 6	Finansiell riskhantering	50
Not 7	Transaktioner med närstående	52
Not 8	Segmentinformation	53
Not 9	Intäkternas fördelning	55
Not 10	Rörelsens kostnader	55
Not 11	Personal	56
Not 12	Avskrivningar och nedskrivningar	59
Not 13	Finansiella intäkter och kostnader, netto	59
Not 14	Inkomstskatt	59
Not 15	Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt
	prövning av nedskrivningsbehov	61
Not 16	Goodwill	63
Not 17	Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	63
Not 18	Övriga immateriella tillgångar	64
Not 19	Materiella anläggningstillgångar	65
Not 20	Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	66
Not 21	Övriga långfristiga fordringar	66
Not 22	Kundfordringar	67
Not 23	Övriga kortfristiga fordringar	67
Not 24	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	67
Not 25	Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	67
Not 26	Förändringar i eget kapital	68
Not 27	Låneskulder	69
Not 28	Avsättningar för skadereserver	69
Not 29	Avsättningar för pensioner och liknande
	förpliktelser	70
Not 30	Övriga avsättningar	72
Not 31	Övriga långfristiga skulder	72
Not 32	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	72
Not 33	Övriga kortfristiga skulder	73
Not 34	Ställda säkerheter	73
Not 35	Ansvarsförbindelser	73
Not 36	Ej kassaflödespåverkande poster	74

Koncernens resultaträkning

MSEK	Not	2008	2007	20061)
Intäkter, fortgående verksamhet		10 898,6	11 106,9	11 474,4
Intäkter, förvärv		359,7	290,0	0,0
Totala intäkter	8,9	11 258,3	11 396,9	11 474,4
Produktionskostnader	10,11,12	–8 799,6	–8 948,2	–8 733,4
Bruttoresultat poster		2 458,7	2 448,7	2 741,0
Försäljnings- och administrationskostnader	10,11,12	–1 710,9	–2 190,1	–2 086,3
Rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster		747,8	258,6	654,7
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10,12,17	–14,8	–18,2	–13,2
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader		–	–36,9	–
Jämförelsestörande poster	10	–	–640,0	–1 238,5
Rörelseresultat efter avskrivningar		733,0	–436,5	–597,0
Finansiella intäkter	13	35,4	50,2	36,6
Finansiella kostnader	13	–199,3	–178,4	–137,2
Resultat före skatt		569,1	–564,7	–697,6
Inkomstskatt	14	–145,3	–315,8	57,4
Årets resultat 2)		423,8	–880,5	–640,2

1) Sammanslagna räkenskaper, se not 2 under avsnittet "Rörelseförvärv som innefattar företag under gemensam kontroll".

2) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

SEK	Not	2008	2007	2006
Resultat per aktie (före och efter utspädning)	3	5,80	–12,06	–8,77
Resultat per aktie justerat för jämförelsestörande poster
(före och efter utspädning)	3	5,80	0,09	4,81

Genomsnittligt antal aktier uppgår till 73 011 780. Jämförelsesiffror har justerats för att återspegla antal aktier 2008.

Sammanställning över intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital 3)

MSEK	2008	2007	2006
Aktuariella vinster och förluster efter skatt	44,1	33,8	–15,1
Omräkningsdifferenser	347,9	–23,3	–55,0
Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	392,0	10,5	–70,1
Årets resultat	423,8	–880,5	–640,2
Summa intäkter och kostnader för perioden	815,8	–870,0	–710,3

3) Det egna kapitalet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Se vidare not 26 för avstämning av eget kapital.

Koncernens balansräkning

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-311)
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15,16	2 964,5	2 533,1	2 502,4
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	17	78,9	75,3	14,3
Övriga immateriella tillgångar	18	48,5	40,1	10,7
Byggnader och mark	19	327,5	316,1	464,7
Maskiner och inventarier	19	2 639,7	2 202,9	2 266,4
Uppskjuten skattefordran	14	268,2	242,7	471,0
Räntebärande finansiella anläggningstillgångar	20	60,1	152,3	3,8
Övriga långfristiga fordringar	21	51,2	17,8	14,0
Summa anläggningstillgångar		6 438,6	5 580,3	5 747,3
Omsättningstillgångar
Kundfordringar	22	1 490,0	1 424,5	1 314,7
Övriga kortfristiga fordringar	23	75,0	69,0	91,1
Aktuella skattefordringar	14	108,7	160,5	61,7
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	24	176,9	224,7	247,7
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar	25	355,2	697,8	1 110,4
Likvida medel		268,2	203,0	123,8
Summa omsättningstillgångar		2 474,0	2 779,5	2 949,4
SUMMA TILLGÅNGAR		8 912,6	8 359,8	8 696,7
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	26
Kapital och reserver som kan hänföras till moderföretagets aktieägare 2)
Aktiekapital		365,1	365,1	365,1
Övrigt tillskjutet kapital		4 418,8	3 518,8	3 518,8
Andra reserver		568,7	220,8	244,1
Balanserat resultat inklusive årets resultat		–2 376,6	–2 599,9	–1 372,8
Summa eget kapital		2 976,0	1 504,8	2 755,2
Långfristiga skulder
Låneskulder	27	71,8	112,7	120,2
Uppskjuten skatteskuld	14	181,7	73,9	120,7
Avsättningar för skadereserver	28	238,7	193,5	114,5
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	29	262,1	318,9	400,3
Övriga avsättningar	30	125,5	140,0	824,4
Övriga långfristiga skulder	31	–	–	9,6
Summa långfristiga skulder		879,8	839,0	1 589,7
Kortfristiga skulder
Låneskulder	27	2 987,1	3 290,5	2 424,3
Leverantörsskulder		462,0	487,9	448,0
Avsättningar för skadereserver	28	125,9	112,7	114,4
Aktuella skatteskulder	14	209,4	129,3	137,0
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	32	866,1	922,7	808,8
Övriga avsättningar	30	88,3	567,8	–
Övriga kortfristiga skulder	33	318,0	505,1	419,3
Summa kortfristiga skulder		5 056,8	6 016,0	4 351,8
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		8 912,6	8 359,8	8 696,7

1) Sammanslagna räkenskaper, se not 2 under avsnittet "Rörelseförvärv som innefattar företag under gemensam kontroll". 2) En minoritet om 25 procent fanns i ett av koncernens företag i Storbritannien till och med den 24 november 2007.

Koncernens kassaflödesanalys

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-311)
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		569,2	–564,7	–697,6
Ej kassaflödespåverkande poster	36	396,5	607,3	2 072,4
Erhållna finansiella poster		36,0	50,2	36,6
Betalda finansiella poster		–204,0	–175,4	–139,4
Betald inkomstskatt		–5,7	–206,5	–210,1
Förändringar av kundfordringar		78,5	–52,2	0,9
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–230,8	167,6	–201,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		639,7	–173,7	861,5
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	18,19	–878,6	–737,1	–865,2
Försäljning av anläggningstillgångar		50,0	256,7	28,5
Avyttring av dotterföretag		1,3	–	–
Förvärv av dotterföretag	15	–51,5	–281,0	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–878,8	–761,4	–836,7
Finansieringsverksamheten
Lämnad utdelning	26	–244,6	–249,7	–227,3
Erhållna aktieägartillskott	26	900,0	–	3 016,9
Erhållna koncernbidrag		–	8,8	–
Lämnade koncernbidrag	26	–181,5	–	–
Amorteringar av finansiell leasing	27	–43,5	–27,3	–86,4
Förändring av räntebärande nettoskuld exklusive likvida medel		210,4	1 288,5	–2 730,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		640,8	1 020,3	–27,2
Årets kassaflöde		401,7	85,2	–2,4
Likvida medel vid årets början		203,0	123,8	130,2
Omräkningsdifferenser på likvida medel		18,8	–6,0	–4,0
Likvida medel vid årets slut 2)		623,5	203,0	123,8

1) Sammanslagna räkenskaper, se not 2 under avsnittet "Rörelseförvärv som innefattar företag under gemensam kontroll".

2) Likvida medel inkluderar cash pools och räntebärande finansiella omsättningstillgångar från och med december 2008. Tidigare utgjorde dessa en del av internfinansieringen från Securitas och nettoredovisades därför mot övrig internfinansiering.

Not 1 Allmän information

Loomis AB (moderföretaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag (sammantaget koncernen) erbjuder helhetslösningar för kontantlogistik i USA och stora delar av Europa.

Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i och med säte i Sverige. Adressen till huvudkontoret är Vallgatan 11, 170 67 Solna. Moder-

Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper

De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen. Dessa anges i not 37.

Grund för rapporternas upprättande

Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS (tidigare IAS), sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), från den 1 januari 2004, Rådet för Finansiell Rapportering 1:1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och Årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till not 4.

Ändringar av befintliga standarder som har trätt i kraft 2008

• IAS 39 (ändring) och IFRS 7 (ändring), "Omklassificering av finansiella instrument" (gäller från den 1 juli 2008). Ändringen i IAS 39 ger under vissa omständigheter företag möjlighet att omklassificera finansiella tillgångar som innehas för handel. Ändringen är inte obligatorisk och bedöms främst påverka banker och andra liknande företag. Koncernen tillämpar inte ändringen i IAS 39 och IFRS 7 (ändring).

Tolkningar som har trätt i kraft 20081)

• IFRIC 142), "IAS 19 Begränsningen av en förmånsbestämd tillgång, lägsta fonderingskrav och samspelet dem emellan". IFRIC 14 ger vägledning vid bedömning av begränsningen i IAS 19 vid värderingen av en förmånsbestämd tillgång. Den förklarar också hur den förmånsbestämda tillgången eller skulden kan påverkas av en förpliktelse avseende ett lägsta fonderingskrav. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter, eftersom ingen av koncernens pensionsåtaganden innebär att koncernen är förpliktigad till något lägsta fonderingskrav.
• IFRIC 11, "IFRS 2 Transaktioner med egna aktier, även koncerninterna" behandlar aktierelaterade transaktioner som innefattar egna aktier eller som inbegriper koncernföretag (exempelvis optioner avseende ett moderföretags aktier). IFRIC 11 ger vägledning om huruvida dessa transaktioner ska redovisas som aktierelaterade ersättningar som regleras med egetkapitalinstrument eller med kontanter i de separata finansiella rapporterna för moderföretaget respektive andra berörda koncernföretag. Denna tolkning har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.

Standarder och ändringar som koncernen tillämpar i förtid

• IFRS 8, Rörelsesegment (gäller från den 1 januari 2009). IFRS 8 ersätter IAS 14 och anpassar segmentrapporteringen till kraven i USA-standarden SFAS 131, Disclosures about segments of an enterprise and related information. Den nya standarden kräver att segmentinformationen presenteras utifrån ledningens persbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration.

Denna koncernredovisning har den 12 mars 2009 godkänts av styrelsen.

pektiv, vilket innebär att den presenteras på det sätt som används i den interna rapporteringen. Koncernen har valt att tillämpa IFRS 8 i förtid.

Tolkning som är obligatorisk 2008 men inte relevant för koncernen

Följande tolkning3) av befintliga standarder är obligatorisk för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2008 eller senare men är inte tillämplig för koncernens verksamhet:

• IFRIC 12, "Service concession arrangements".

Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen

Följande standarder och tolkningar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernens redovisning för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare, men har inte tillämpats i förtid:

• IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen kräver att ett företag aktiverar lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för användning eller försäljning, som en del av anskaffningsvärdet för tillgången. Alternativet att omedelbart kostnadsföra dessa lånekostnader kommer att tas bort. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) från den 1 januari 2009 men den är för närvarande inte relevant för koncernen eftersom det inte finns några tillgångar för vilka lånekostnader kan aktiveras.
• IAS 1 (Reviderad), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från den 1 januari 2009). Den reviderade standarden kommer att förbjuda presentation av intäkts- och kostnadsposter (dvs. "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare") i rapporten över förändringar i eget kapital utan kräva att "förändringar i eget kapital exklusive transaktioner med aktieägare" redovisas separat från förändringar i eget kapital som avser transaktioner med aktieägare. Det kommer att krävas att alla förändringar i eget kapital som inte avser ägare ska redovisas i en räkning (rapport över totalresultat) eller i två räkningar (separat resultaträkning och rapport över totalresultat). Om ett företag gör en retroaktiv omräkning eller en ändrad klassificering av jämförande information, måste det presentera en omräknad balansräkning per början av jämförelseperioden, utöver det gällande kravet att presentera balansräkningar i slutet av den aktuella perioden och jämförelseperioden. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från och med den 1 januari 2009. Sannolikt kommer både separat resultaträkning och rapport över totalresultat att presenteras som räkning.
• IFRS 2 (Ändring), "Aktierelaterade ersättningar" (gäller från den 1 januari 2009). Den ändrade standarden behandlar intjäningsvillkor och indragningar. Den klargör att intjäningsvillkor endast är tjänstgöringsvillkor och prestationsvillkor. Övriga inslag i aktierelaterade ersättningar utgör så kallade "non-vesting conditions" (villkor som inte är definierade som intjäningsvillkor). Dessa inslag ska beaktas när det verkliga värdet per tilldelningsdagen fastställs

3) Fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.

¹⁾ Även ändringar och nyheter i IFRS som ännu inte är antagna av EU är inkluderade. När så är fallet framgår detta.

²⁾ Denna tolkning trädde i kraft den 1 januari 2008, men godkändes inte av EU förrän i december 2008. EU beslutade då att tillämpning av tolkningen ska vara obligatorisk för företag inom EU från den 1 januari 2009. Förtida tillämpning 2008 är dock möjlig.

för transaktioner med anställda och andra som tillhandahåller liknande tjänster. De påverkar däremot inte antalet optioner som förväntas bli intjänade eller värderingen av dessa efter tilldelningsdagen. Alla indragningar, oavsett om de görs av företaget eller andra parter, ska behandlas på samma sätt i redovisningen. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 2 (Ändring) från den 1 januari 2009, men den förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IAS 32 (Ändring), "Finansiella instrument: Klassificering, och IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter" – " Inlösbara finansiella instrument och åtaganden som uppkommer vid likvidation" (gäller från den 1 januari 2009). Enligt de ändrade standarderna ska klassificering som eget kapital ske för inlösbara finansiella instrument och instrument, eller delar av instrument, som medför en förpliktelse för företaget att vid likvidation överlämna en proportionell andel av företagets nettotillgångar till en annan part, under förutsättning att de finansiella instrumenten har särskilda egenskaper och uppfyller vissa villkor. Koncernen kommer att tillämpa IAS 32 och IAS 1 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 39 (Ändring)1), "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" - "Eligible Hedged Items" (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen klargör hur befintliga principer för säkringsredovisning ska tillämpas i två specifika situationer. Den klargör när inflationen kan identifieras som den säkrade risken i ett finansiellt instrument samt hur redovisning ska ske vid användning av optioner som säkringsinstrument. Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1 januari 2009 men detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRS 1 (Ändring), "Första gången IFRS tillämpas" och IAS 27 "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen behandlar värdering av innehav i dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag vid övergång till IFRS. Den tillåter att förstagångstillämpare vid sådan värdering använder ett antaget anskaffningsvärde som utgörs av antingen verkligt värde eller redovisat värde enligt tidigare redovisningsregler, i de separata finansiella rapporterna. Ändringen innebär också att definitionen av anskaffningsvärdemetoden tas bort från IAS 27 och ersätts med ett krav på att ägaren ska redovisa utdelningar som intäkter i sina separata finansiella rapporter. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 1 (Ändring) från den 1 januari 2009 eftersom alla dotterföretag i koncernen kommer att övergå till IFRS. Denna ändring har ingen inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IAS 27 (Reviderad) 1), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från den 1 juli 2009). Den reviderade standarden kräver att effekterna av alla transaktioner med minoritetsaktieägare1) redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet och dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden anger också att när ett moderföretag mister det bestämmande inflytandet ska eventuell kvarvarande andel omvärderas till verkligt värde och en vinst eller förlust redovisas i resultaträkningen. Koncernen kommer att tillämpa IAS 27 (Reviderad) framåtriktat för transaktioner med minoritetsaktieägare från den 1 januari 2010.
• IFRS 3 (Reviderad) 1), "Rörelseförvärv" (gäller från den 1 juli 2009). Den reviderade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Exempelvis redovisas alla betalningar för att köpa en verksamhet till verkligt värde på förvärvsdagen, medan efterföljande villkorade betalningar klassificeras som skulder som därefter

omvärderas via resultaträkningen. Minoritetsintresset i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas antingen till verkligt värde eller till minoritetsaktieägarnas proportionella andel av den förvärvade rörelsens nettotillgångar. Alla transaktionskostnader avseende förvärv ska kostnadsföras. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 3 (Reviderad) framåtriktat för alla rörelseförvärv från den 1 januari 2010.

• IFRS 5 (Ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter" (och den därav följande ändringen av IFRS 1, "Första gången IFRS tillämpas) (gäller från den 1 juli 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen klargör att ett dotterföretags samtliga tillgångar och skulder klassificeras som innehavs för försäljning om en plan för partiell avyttring leder till att det bestämmande inflytandet förloras. Erforderliga upplysningar ska lämnas om detta dotterföretag om definitionen av avvecklad verksamhet är uppfylld. Följdändringen av IFRS 1 fastställer att dessa ändringar ska tillämpas framåtriktat från dagen för övergången till IFRS. Koncernen kommer att tillämpa IFRS 5 (Ändring) framåtriktat för alla partiella avyttringar av dotterföretag från den 1 januari 2010.
• IAS 23 (Ändring), "Lånekostnader" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändring har gjorts i definitionen av lånekostnader så att räntekostnader beräknas med hjälp av effektivräntemetoden så som den definieras i IAS 39 "Finansiella instrument: Redovisning och värdering". Härigenom elimineras skillnaden mellan IAS 39 och IAS 23. Koncernen kommer att tillämpa IAS 23 (Ändring) vid aktivering av lånekostnader, framåtriktat från den 1 januari 2009.
• IAS 28 (Ändring), "Innehav i intresseföretag" (och de därav följande ändringarna i IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar") (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett innehav i ett intresseföretag behandlas som en enskild tillgång vad avser prövning av eventuellt nedskrivningsbehov och en eventuell nedskrivningsförlust fördelas inte på specifika tillgångar som ingår i innehavet, exempelvis goodwill. Återföringar av nedskrivningar redovisas som en justering av innehavets värde i den utsträckning som intresseföretagets återvinningsbara belopp ökar. Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 (Ändring) vid prövning av nedskrivningsbehov avseende innehav i dotterföretag och därmed sammanhängande nedskrivningar från den 1 januari 2009. • IAS 36 (Ändring), "Nedskrivning av tillgångar" (gäller från den
• 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När verkligt värde minus försäljningskostnader beräknas på basis av diskonterade kassaflöden, ska upplysningar motsvarande dem avseende beräkning av nyttjandevärde lämnas. Koncernen kommer att tillämpa IAS 28 (Ändring) och där så är tillämpligt lämna erforderliga upplysningar om prövning av nedskrivningsbehov från den 1 januari 2009.
• IAS 38 (Ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. En förskottsbetalning får endast redovisas i de fall betalning har gjorts innan koncernen har fått tillgång till varor eller tjänster har erhållits. Koncernen kommer att tillämpa IAS 38 (Ändring) från den 1 januari 2009.
• IAS 19 (Ändring), "Ersättningar till anställda" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008.
• Ändringen klargör att en ändring i en plan som förändrar i vilken utsträckning löften om förmåner påverkas av framtida löneförhöjningar är en reducering, medan en ändring av förmåner avseende tjänstgöring under tidigare perioder ger upphov till en negativ 1) Fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.

kostnad för tjänstgöring under tidigare perioder, om det leder till en reduktion av den förmånsbestämda förpliktelsens nuvärde.

• Ändring har gjorts i definitionen av avkastning på förvaltningstillgångar för att fastslå att administrationskostnader för planen dras av i beräkningen av avkastning på förvaltningstillgångar endast i den utsträckning sådana kostnader har exkluderats från värderingen av den förmånsbestämda förpliktelsen.
• Gränsdragningen mellan kortfristiga och långfristiga förmåner till anställda kommer att baseras på om förmånerna ska regleras inom eller efter 12 månader efter att den anställdes tjänster har utförts.
• IAS 37, "Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar" kräver att upplysning lämnas om eventualförpliktelser, inte att de redovisas. Ändring har gjorts i IAS 19 för att få överensstämmelse.

Koncernen kommer att tillämpa IAS 19 (Ändring) från den 1 januari 2009.

• IAS 39 (Ändring), "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008.
• Denna ändring klargör att det är möjligt att det kan finnas rörelser in och ut från kategorin värderade till verkligt värde via resultaträkningen, då ett derivatinstrument för kassaflödessäkring eller säkring av nettoinvestering börjar eller upphör att uppfylla kraven för säkringsredovisning.
• Ändringen förtydligar hur definitionen av finansiell tillgång eller finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen förhåller sig till poster som innehas för handel. En finansiell tillgång eller skuld som ingår i en portfölj med finansiella instrument som förvaltas tillsammans och för vilka det finns ett bevisat nyligen faktiskt mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, inkluderas i portföljen vid det första redovisningstillfället.
• Den nuvarande vägledningen om hur säkringar identifieras och dokumenteras fastslår att ett säkringsinstrument måste involvera en part utanför den rapporterande enheten och anger att ett segment kan vara ett exempel på en rapporterande enhet. Detta innebär att om säkringsredovisning ska tillämpas på segmentnivå, måste kraven för säkringsredovisning för närvarande uppfyllas av det aktuella segmentet. Ändringen tar exemplet med segment så att IAS 39 överensstämmer med IFRS 8, "Rörelsesegment", som kräver att upplysningar avseende segment baseras på information som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren.
• När nytt redovisat värde fastställs för ett skuldinstrument, i samband med att det upphör att redovisas som en säkring av verkligt värde, klargör ändringen att en reviderad effektivräntesats (beräknad den dag då säkringsredovisningen upphör) ska användas.

Koncernen kommer att tillämpa IAS 39 (Ändring) från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.

• IAS 1 (Ändring), "Utformning av finansiella rapporter" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen klargör att vissa, men inte alla, finansiella tillgångar och skulder som klassificerats som innehav för handel i enlighet med IAS 39, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" är exempel på omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder. Koncernen kommer att tillämpa IAS 1 (Ändring) från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• Det finns ett antal mindre ändringar i IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar", IAS 8, "Redovisningsprinciper, ändringar i uppskattningar och bedömningar samt fel", IAS 10, "Händelser

efter balansdagen", IAS 18, "Intäkter", och IAS 34, "Delårsrapportering", som ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan). Det är osannolikt att ändringarna kommer att ha någon inverkan på koncernens redovisning och de har därför inte analyserats i detalj.

• IFRIC 161) "Hedges of a net investment in a foreign operation" (gäller från den 1 oktober 2008). IFRIC 16 klargör den redovisningsmässiga behandlingen av säkring av nettoinvestering. Här ingår det faktum att säkring av nettoinvestering avser skillnader i funktionell valuta, inte rapporteringsvaluta, och att säkringsinstrument kan innehas av vilket företags som helst i koncernen. Kraven i IAS 21, "Effekterna av ändrade valutakurser", gäller för den säkrade posten. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 16 från den 1 januari 2009. Detta förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter.
• IFRIC 181) "Transfers of Assets from Customers" (gäller för överföringar av materiella anläggningstillgångar eller kontanter från kunder, där dessa tillgångar erhålls den 1 juli 2009 eller senare). IFRIC 18 klargör den redovisningsmässiga behandlingen av överenskommelser där ett företag erhåller en tillgång vilken måste användas till att antingen ansluta kunden till ett nätverk, eller fortlöpande ge kunden tillgång till varor eller tjänster. Tolkningsuttalandet klargör bl a under vilka förutsättningar definitionen av en tillgång är uppfylld, redovisning i balansräkningen av tillgången och dess anskaffningsvärde vid första redovisningstillfället, samt den tillhörande intäktsredovisningen. Tolkningsuttalandet förväntas inte ha någon inverkan på koncernens finansiella rapporter eftersom koncernen inte har några överenskommelser av denna typ med sina kunder.

Tolkningar och ändringar av befintliga standarder som ännu inte trätt i kraft och som inte är relevanta för koncernens verksamhet Följande tolkningar och ändringar av befintliga standarder har publicerats och är obligatoriska för koncernen för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare men är inte relevanta för koncernen:

• IFRIC 132), "Kundlojalitetsprogram" (gäller från den 1 juli 2008). IFRIC 13 klargör att när varor eller tjänster säljs tillsammans med någon form av incitament för kundlojalitet (exempelvis lojalitetspoäng eller gratis produkter) handlar det om ett avtal med flera delar (multiple elements arrangement). Den ersättning som erhålls från kunden fördelas mellan de olika delarna i avtalet utifrån respektive dels verkliga värde. IFRIC 13 är inte relevant för koncernen eftersom inget koncernföretag har något lojalitetsprogram.
• IAS 16 (Ändring), "Materiella anläggningstillgångar" (och därav följande ändring av IAS 7, "Kassaflödesanalys") (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ett företag vars ordinarie verksamhet omfattar uthyrning och efterföljande försäljning av tillgångar, ska redovisa intäkter från försäljningen av dessa tillgångar som nettoomsättning. För en sådan tillgång ska det redovisade värdet föras till posten varulager när den blir en tillgång som innehas för försäljning. En följdändring i IAS 7 anger att kassaflöden som uppstår genom köp, uthyrning och försäljning av sådana tillgångar klassificeras som kassaflöden från den löpande verksamheten. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom det inte finns något företag inom koncernen vars ordinarie verksamhet omfattar uthyrning och därpå följande försäljning av tillgångar.
• IAS 27 (Ändring), "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Då ett innehav i ett dotterföretag som redovisas enligt IAS 39, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" klassificeras som ett

¹⁾ Fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.

²⁾ Denna tolkning trädde i kraft den 1 juli 2008, men godkändes inte av EU förrän i december 2008. EU beslutade då att tillämpning av tolkningen ska vara obligatorisk för företag inom EU från den 1 januari 2009. Förtida tillämpning 2008 är dock möjlig.

innehav för försäljning enligt IFRS 5, "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter", ska IAS 39 tillämpas även fortsättningsvis. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom koncernen har som princip att innehav i dotterföretag redovisas till anskaffningskostnad i det ägande företagets separata finansiella rapporter.

• IAS 28 (Ändring), "Innehav i intresseföretag" (och de därav följande ändringarna i IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7, "Finansiella instrument: Upplysningar") (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När innehav i ett intresseföretag redovisas i enlighet med IAS 39, "Finansiella instrument: Redovisning och värdering" behöver endast vissa, men inte alla, upplysningar enligt kraven i IAS 28 lämnas utöver de upplysningar som krävs enligt IAS 32, "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar". Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom koncernen har som princip att redovisa intresseföretag med kapitalandelsmetoden i koncernredovisningen.
• IAS 29 (Ändring), "Redovisning i höginflationsländer" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Standarden har ändrats så att den beaktar att ett antal tillgångar och skulder värderas till verkligt värde snarare än till anskaffningsvärde. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom inget av koncernens dotter- eller intresseföretag är verksamt i ett höginflationsland.
• IAS 31 (Ändring), "Andelar i joint ventures" (och därav följande ändringar i IAS 32 och IFRS 7) (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. När ett innehav i ett joint venture redovisas i enlighet med IAS 39 behöver endast vissa, men inte alla, upplysningar enligt kraven i IAS 31 lämnas utöver de upplysningar som krävs enligt IAS 32 "Finansiella instrument: Klassificering" och IFRS 7 "Finansiella instrument: Upplysningar". Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen eftersom inga innehav i joint ventures förekommer.
• IAS 38 (Ändring), "Immateriella tillgångar" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen tar bort formuleringen som anger att det "sällan eller aldrig" finns övertygande stöd för en avskrivningsmetod som ger en lägre avskrivningstakt än den linjära metoden. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom alla immateriella tillgångar skrivs av linjärt.
• IAS 40 (Ändring), "Förvaltningsfastigheter" (och därav följande ändringar i IAS 16) (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Ändringen innebär att fastigheter som bebyggs eller exploateras för framtida användning som förvaltningsfastigheter ska redovisas enligt IAS 40. När verkligt värde-modellen tillämpas, värderas sådana fastigheter därför till verkligt värde. I de fall det verkliga värdet på en förvaltningsfastighet under uppförande inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt, värderas fastigheten dock till anskaffningsvärde fram till den av följande tidpunkter som infaller först, nämligen den tidpunkt då byggandet är avslutat och den tidpunkt då det verkliga värdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Ändringen har ingen inverkan på koncernen, eftersom koncernen inte innehar några förvaltningsfastigheter.
• IAS 41 (Ändring), "Jord- och skogsbruk" (gäller från den 1 januari 2009). Ändringen är en del av IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008. Den kräver att en marknadsbaserad diskonteringsränta används när beräkningar av verkligt värde baseras på diskonterade kassaflöden och tar bort förbudet att

1) Fortfarande föremål för EUs godkännandeprocess.

beakta biologisk omvandling vid beräkning av verkligt värde. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom ingen jord- eller skogsbruksverksamhet bedrivs.

• IAS 20 (Ändring), "Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd" (gäller från den 1 januari 2009). Förmånen av ett statligt lån med en ränta som är lägre än marknadsräntan, värderas till skillnaden mellan redovisat värde vid första redovisningstillfället i enlighet med IAS 39, "Finansiella instrument: redovisning och värdering" och den låneutbetalning som har erhållits. Förmånen redovisas enligt IAS 20. Ändringen kommer inte att ha någon inverkan på koncernen, eftersom det inte finns några statliga lån eller andra statliga bidrag.
• De mindre ändringarna i IAS 20, "Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statliga stöd", IAS 29, "Redovisning i höginflationsländer", IAS 40, "Förvaltningsfastigheter" och IAS 41, "Jord- och skogsbruk", ingår i IASBs årliga förbättringsprojekt som publicerades i maj 2008 (ej behandlade ovan). Ändringarna har ingen inverkan på koncernen, vilket framgår av beskrivningarna ovan.
• IFRIC 151), "Agreements for construction of real estates" (gäller från den 1 januari 2009). Tolkningen klargör om IAS 18, "Intäkter", eller IAS 11, "Entreprenadavtal" ska tillämpas på vissa transaktioner. Den kommer sannolikt att leda till att IAS 18 tillämpas på fler transaktioner. IFRIC 15 är inte relevant för koncernens verksamhet eftersom alla intäkter redovisas enligt IAS 18.
• IFRIC 171), "Distributions of Non-cash Assets to Owners" (gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare). IFRIC 17 ger vägledning om att en skuld avseende sakutdelning ska redovisas då företaget har ett åtagande gentemot sina aktieägare och att skulden ska värderas till verkligt värde. När skulden regleras, det vill säga vid utdelningstidpunkten ska tillgångarna som delas ut för att reglera skulden omvärderas till verkligt värde. Resultatet av omvärderingen ska redovisas i resultaträkningen. IFRIC 17 anger även att IFRS 5 Anläggningar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter är tillämplig för anläggningstillgångar som är tillgängliga för utdelning. Koncernen kommer att tillämpa IFRIC 17 vid sakutdelningar och i de fall utdelningen är en blandning av sakutdelning och kontanter, framåtriktat från den 1 januari 2010.

Koncernredovisningens omfattning (IFRS 3)

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla de företag där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar, på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. Dotterföretag exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.

Rörelseförvärv som innefattar företag under gemensam kontroll (IFRS 3)

Ett rörelseförvärv som innefattar företag eller rörelser under gemensam kontroll är ett rörelseförvärv, i vilka alla de sammanslagna företagen eller rörelserna kontrolleras ytterst av samma part eller parter både före och efter rörelseförvärvet och att det bestämmande inflytandet inte är tillfälligt. I avsaknad av en mer specifik vägledning har koncernen, fram till december 2008, konsekvent redovisat alla rörelseförvärv, som omfattar företag under gemensam kontroll, till historiskt redovisat värde inom Securitaskoncernen. Redovisning har skett från den första dagen under jämförelseperioden till den perioden förvärvet skett i. Detta innebär att jämförelsesiffror omräknats jämfört med tidigare publicerad information. Denna redovisningsprincip är tillämplig för räkenskapsåret 2006.

Förvärvsmetoden (IFRS 3)

Koncernen använder förvärvsmetoden för redovisning av förvärv av koncernens dotterföretag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus utgifter som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattningen på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.

Omräkning av utländska dotterbolag (IAS 21)

Den funktionella valutan för vart och ett av koncernens dotterbolag, det vill säga den valuta i vilket bolaget normalt har sina in- och utbetalningar i, bestäms normalt av den huvudsakliga ekonomiska miljö inom vilket bolaget verkar. Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Omräkning av utländska dotterbolags bokslut sker enligt följande; Respektive månads resultaträkning har omräknats till valutakursen den sista dagen i månaden. Detta innebär att respektive månads resultat inte påverkas av kommande perioders valutakursförändringar. Balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt till eget kapital. I de fall lån har upptagits för att minska koncernens valutaexponering/omräkningsexponering i de utländska nettotillgångarna och uppfyller kraven på säkringsredovisning, redovisas kursdifferenser på lånen tillsammans med kursdifferenser som uppstår vid omräkning av de utländska nettotillgångarna mot omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.

Fordringar och skulder i utländsk valuta (IAS 21)

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i eget kapital.

Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar såsom aktier som klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas, förs till reserven för tillgångar som kan säljas, vilken ingår i posten Andra reserver i eget kapital.

Transaktioner mellan koncernbolag (IAS 24 och IFRS 3)

Prissättning vid leveranser mellan koncernbolag sker med tillämpande av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.

Intäktsredovisning (IAS 18)

Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda tjänster i koncernens verksamhet. Intäkter redovisas exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernen redovisar en intäkt när dess belopp kan mätas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att tillfalla koncernen.

Koncernens intäkter hänför sig till värdetransporter, kontanthantering och tekniska tjänster. Intäkter redovisas i den period då de utförts och intjänats linjärt över avtalsperioden och då koncernen bedömer att kriterierna för intäktsredovisning är uppfyllda. Abonnemangsintäkter periodiseras linjärt över den period abonnemangen avser.

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

• Ränteintäkter redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till enligt effektivräntemetoden.
• Erhållen utdelning redovisas i resultaträkningen när rätten att erhålla utdelningen har fastställts.

Jämförelsestörande poster

Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom:

• Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter.
• Väsentliga nedskrivningar.
• Väsentliga ej återkommande poster.

Avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster, som redovisats som jämförelsestörande poster i en period, redovisas konsekvent i kommande perioder genom att eventuella återförda avsättningar, nedskrivningar, kundförluster eller andra väsentliga ej återkommande poster också redovisas under rubriken jämförelsestörande poster.

Segmentsrapportering (IFRS 8)

Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av rörelsesegmentens resultat. Inom Loomis-koncernen har koncernchefen identifierats som högste verkställande beslutsfattaren. De högsta verkställande beslutsfattarna för Europa respektive USA har ansvaret för uppföljning av segmentens finansiella utfall och fattar på grundval av detta beslut om allokering av resurser, budgetmål och finansplan. Koncernen har valt denna organisation på basis av de likheter som finns inom väsentliga områden mellan de europeiska länderna avseende exempelvis marginaler, valutor och monetär politik, lagar och regler rörande kontanthantering samt kunder och produkter. Den amerikanska verksamheten påverkas i väsentlig grad av andra valutarisker och annan monetär politik samt lagar och regler rörande Loomis verksamhet även om kunderna och produkterna i sig kan anses vara snarlika.

Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet.

De högsta beslutsfattarna för rörelsesegmenten Europa och USA bedömer rörelsesegmentens resultat baserat på rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen.

Statliga stöd (IAS 20)

Loomis är liksom andra arbetsgivare berättigade till en rad olika personalrelaterade statliga stöd. Dessa stöd kan avse utbildning, nyanställningar, minskning av arbetstid etc. Samtliga stöd redovisas i resultaträkningen som kostnadsreduktioner i samma period som motsvarande underliggande kostnad.

Skatter (IAS 12)

Uppskjuten skatt redovisas i sin helhet, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som inte är ett rörelseförvärv och som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att tillräckliga skattepliktiga resultat uppstår mot vilka den uppskjutna skattefordran kan utnyttjas. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det kan förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat.

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader som uppkommer på andelar i dotterföretag och intresseföretag, förutom där tidpunkten för återföring av den temporära skillnaden kan styras av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets dotterföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skattemyndigheten.

Aktuell skatt och uppskjuten skatt redovisas direkt mot eget kapital om den underliggande transaktionen eller händelsen redovisas direkt mot eget kapital i perioden eller tidigare period, om det avser justering av ingående balans av balanserade vinstmedel beroende på förändring av en redovisningsprincip eller om det avser valutadifferenser vid omräkning av balansräkningar för utländska dotterbolag som redovisas direkt mot eget kapital.

Avsättningar görs för beräknade skatter på utdelningar från dotterbolag till moderbolaget under det följande året.

Kassaflödesanalys (IAS 7)

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt indirekt metod. I likvida medel ingår kassa och bank samt kortfristiga placeringar med en löptid om maximalt 90 dagar.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar (IFRS 3, IAS 36 och IAS 38)

Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvspriset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per förvärvsdatum. Då goodwill har en obestämd nyttjandeperiod, prövas den årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning. Vinster och förluster i samband med avyttring av bolag inkluderar det bokförda värdet av den goodwill som är hänförlig till det avyttrade bolaget. Eventuell nedskrivning av goodwill återförs ej.

Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar som kan komma att redovisas i samband med förvärv omfattar olika typer av immateriella tillgångar såsom marknadsrelaterade, kundrelaterade, kontraktsrelaterade och teknologibaserade immateriella tillgångar. Övriga förvärvsrelaterade immateriella tillgångar har en begränsad livslängd. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Avskrivning sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed sammanhängande kundrelationerna. Värderingen av kontraktsportföljerna bygger på den så kallade "Multiple Excess Earnings Method" (MEEM), vilken är en värderingsmodell som baseras på diskonterade kassaflöden. Värderingen baseras på omsättningshastigheten och avkastningen för den förvärvade portföljen vid förvärvstidpunkten. I modellen ingår en särskild kostnad eller ett avkastningskrav i form av en så kallad "contributory asset charge" för de tillgångar som ianspråktas för att den immateriella tillgången skall kunna generera avkastning. Kassaflöden diskonteras genom en vägd kapitalkostnad, vilken justeras med hänsyn till de lokala räntenivåerna i de länder där förvärven ägt rum. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna baseras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger normalt i intervallet 3 till 5 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 20 procent till 33,3 procent.

Koncernen har omprövat nyttjandeperioden för dess immateriella tillgångar i enlighet med bestämmelserna i IAS 38. Denna omprövning gav inte upphov till någon justering.

En uppskjuten skatteskuld skall beräknas baserad på den lokala skattesatsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begränsad livslängd (goodwill ger således inte upphov till en uppskjuten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden skall upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vilket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatteskuld redovisas initialt genom en motsvarande ökning av goodwill.

Goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar allokeras till kassagenererande enheter (KGE). En kassagenererande enhet är den lägsta nivån för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden. Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter, fastställda i enlighet med koncernens rörelsesegment, som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gav upphov till goodwillposten. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.

Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.

Övriga immateriella tillgångar (IAS 36 och IAS 38)

Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella tillgångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjandeperiod. Dessa tillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerad avskrivning och eventuell ackumulerad nedskrivning.

Linjär avskrivning, över den bedömda nyttjandeperioden, tillämpas för samtliga tillgångskategorier enligt följande:

Programvarulicenser	12,5–33,3 procent
Övriga immateriella tillgångar	20–33,3 procent

Hyresrätter och liknande rättigheter skrivs av över samma period som det underliggande kontraktet.

Nyttjandeperioden bedöms årligen. Revidering sker om så bedöms nödvändigt.

Materiella anläggningstillgångar (IAS 16 och IAS 36)

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell ackumulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjandeperioden. Tillgångarnas restvärden och nyttjandeperiod prövas varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde.

Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande: Maskiner och inventarier 10–25 procent Byggnader och markanläggningar 1,5–4 procent

Inga avskrivningar görs på mark.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrationskostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.

Nedskrivningar (IAS 36)

Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bokförda värdet. Nedskrivning sker med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.

Nyttjandevärdet utgörs av nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter).

Tidigare redovisade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinningsvärdet i samband med att nedskrivningen skedde. Om så är

fallet sker en återföring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna tillgången till dess återvinningsvärde. För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning, görs en prövning om dessa bör återföras. Denna prövning görs per varje balansdag. En återföring av en tidigare nedskrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Nedskrivning avseende goodwill återförs aldrig.

Leasingavtal (IAS 17)

När leasingavtal innebär att koncernen som leasetagare, i allt väsentligt, åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingkontraktet som finansiell leasing. Detta innebär att objektet redovisas som en anläggningstillgång i koncernbalansräkningen. Det diskonterade nuvärdet av motsvarande förpliktelse att i framtiden betala leasingavgifter redovisas som skuld. Den finansiellt leasade tillgången, samt tillhörande skuld, redovisas till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. I koncernresultaträkningen redovisas erlagda leasingavgifter uppdelade mellan avskrivningar och ränta linjärt över nyttjandeperioden.

Operationella leasingavtal där koncernen är leasetagare redovisas i koncernresultaträkningen som rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. I de fall koncernen är leasegivare redovisas intäkten som försäljning i den period uthyrningen avser. Avskrivningar redovisas i rörelseresultatet.

Kundfordringar (IAS 39)

Kundfordringar redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. En reservering för värdeminskning av kundfordringar görs när det finns objektiva bevis för att koncernen inte kommer att kunna erhålla alla belopp som är förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Reserveringens storlek utgörs av skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden diskonterade med den ursprungliga effektiva räntan. Befarade och konstaterade kundförluster redovisas på raden Produktionskostnader i resultaträkningen. Betalningar som erhålles i förskott redovisas under Övriga kortfristiga skulder.

Finansiella instrument: Redovisning, klassificering och värdering (IAS 39, IAS 32 och IFRS 7)

Ett finansiellt instrument är ett kontrakt som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag. Definitionen av finansiella instrument omfattar därmed egetkapitalinstrument i ett annat företag men också till exempel kontraktsbaserade rättigheter att erhålla kontanter såsom kundfordringar.

Koncernen klassificerar sina finansiella instrument i följande kategorier:

• Finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen (inklusive derivat som inte är klassificerade som säkringsinstrument).
• Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar.
• Tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning.
• Finansiella skulder vilka klassificerats som säkrade instrument.
• Övriga finansiella skulder.
• Derivat som klassificerats som säkringsinstrument.

Klassificeringen är beroende av för vilket syfte instrumenten förvärvades. Ledningen fastställer klassificeringen av instrumenten vid den första redovisningen och omprövar detta beslut vid varje rapporteringstillfälle. Koncernen innehar för närvarande enbart fordringar

och skulder inom kategorierna "Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar", samt "Övriga finansiella skulder".

Redovisning av klassificering som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

Loomis har för närvarande inga placeringar i denna kategori. När tillgångar i denna kategori innehas redovisas värdeförändringar i verkligt värde löpande i resultatet. Omvärderingen av derivat som innehas för att säkra en operativ post redovisas i rörelseresultatet och derivat som innehas för att säkra finansiella poster redovisas i finansnettot. Då inga placeringar för närvarande klassificeras som "finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen", har inga säkringsåtgärder vidtagits.

Redovisning av klassificering som "Lånefordringar och övriga fordringar" Rörelsefordringar, inklusive kundfordringar, klassificeras som "Lånefordringar och övriga fordringar". Dessa värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde. Dessa ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar.

Redovisning av klassificering som "Tillgångar vilka är tillgängliga för försäljning"

Loomis har för närvarande inga placeringar i denna kategori. När tillgångar i denna kategori innehas värderas tillgångarna till verkligt värde men omvärderingen redovisas direkt mot eget kapital då tillgången har ett noterat marknadspris på en aktiv marknad eller vars verkliga värde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kan inte det verkliga värdet fastställas på ett tillförlitligt sätt värderas tillgången till dess anskaffningsvärde. Nedskrivning görs dock då det finns objektiva bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger. Då tillgångarna avyttras resultatredovisas transaktionen inklusive gjorda tidigare omvärderingar direkt mot eget kapital.

Redovisning av klassificering som "Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen"

Loomis har för närvarande inga placeringar i denna kategori. När tillgångar i denna kategori innehas redovisas dessa på samma vis som "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen".

Redovisning av klassificering som "Övriga finansiella skulder" I denna kategori ingår låneskulder och rörelseskulder. Skulderna i denna kategori värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Vidare redovisas låneskulder initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Skiljer sig verkligt värde från det som skall återbetalas på förfallodagen, redovisas därefter låneskulder till upplupet anskaffningsvärde, vilket innebär att mellanskillnaden periodiseras enligt effektivräntemetoden som en räntekostnad. Loomis tillämpar IAS 23, Lånekostnader, vilket innebär att lånekostnader belastar resultatet i den period till vilken de hänför sig. Låneskulder bokas bort vid amortering. Låneskulder, placeringar och likvida medel redovisas enligt affärsdagsprincipen. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen.

Ersättningar till anställda (IAS 19)

Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. Avgiftsbestämda planer är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förmånsbestämda planer utgörs av andra planer för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräkningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs årligen av oberoende aktuarier. Kostnader för förmånsbestämda planer baseras på den så kallade "Projected Unit Credit"-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena nuvärdesberäknas med hjälp av en diskonteringsränta som baseras på förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer med en löptid som i huvudsak överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde.

Loomis tillämpar tillägget i IAS 19 avseende vinster och förluster härrörande från förändringar i aktuariella antaganden, erfarenheter avseende planernas historiska utveckling och avkastningens utveckling som avviker från vad som antagits. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Redovisning sker via Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader på raden Aktuariella vinster och förluster efter skatt.

Om redovisningen av förmånsbestämda planer netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balansräkning under Övriga långfristiga fordringar. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser. Kostnader för förmånsbestämda planer, inklusive ränteelementet, redovisas i rörelseresultatet. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår inte i den beräknade nettoskulden.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen, om inte förändringarna i pensionsplanen är villkorade av att de anställda kvarstår i tjänst under en angiven period (intjänandeperioden). I sådana fall fördelas kostnaden avseende tjänstgöring under tidigare perioder linjärt över intjänandeperioden.

Avgångsvederlag utgår när koncernen säger upp en anställd före pensionstidpunkten eller då en anställd accepterar frivillig avgång mot sådan ersättning. Avgångsvederlag redovisas som kostnad när koncernen bevisligen är förpliktad att säga upp anställda till följd av en detaljerad, formell plan eller att utge ersättning vid frivillig avgång.

Avsättningar (IAS 37)

Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och att det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar för omstrukturering görs när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar görs för framtida rörelseförluster.

Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserad på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador.

Redovisningsmedel, konsignationslager och andra lager av pengar

Inom uppräkningsverksamheten handhar Loomis konsignationslager av pengar. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att finansiera andra lager av pengar används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar.

Övrigt

Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.

Not 3 Definitioner, beräkning av nyckeltal och valutakurser

Definitioner resultaträkning

Produktionskostnader

Lönekostnader för direkt personal, inklusive lönebikostnader, kostnader för den utrustning som används i tjänsteutövningen samt alla övriga kostnader som är direkt relaterade till utförandet av de fakturerade tjänsterna.

Försäljnings- och administrationskostnader

Kostnader för försäljning, administration och ledning, inklusive sådana kostnader för platskontor. Platskontoren förser produktionen med administrativt stöd och utgör även en försäljningskanal.

Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)

Resultat före räntor, skatt och avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar. Exkluderar även förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster.

Rörelsemarginal före avskrivningar

Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader och andra jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna.

Rörelseresultat efter avskrivningar (EBIT) Resultat före räntor och skatt.

BERÄKNING AV NYCKELTAL

Organisk tillväxt; utfall 2008: 3 %

Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar.

Beräkning 2008: (11 258 – 11 397 – 360 + 808 + 20) / (11 397 – 808) = 3 %

Total tillväxt; utfall 2008: –1 %

Periodens intäktsförändring i procent av föregående års intäkter. Beräkning 2008: 11 258 / 11 397 –1 = –1 %

Rörelsemarginal före avskrivningar; utfall 2008: 6,6 %

Rörelseresultat före avskrivningar i procent av totala intäkter. Beräkning 2008: 748 / 11 258 = 6,6 %

Resultat per aktie; utfall 2008: 5,80 SEK

Periodens resultat i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut. Beräkning 2008: 424 / 73 011 780 x 1 000 000 = 5,80

Resultat per aktie justerat för jämförelsestörande poster;

Periodens resultat före jämförelsestörande poster (efter skatt) i förhållande till utestående antal aktier vid periodens slut.

Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA); utfall 2008: 59 %

Periodens kassaflöde före finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttringar av verksamheter samt finansieringsverksamheten, i procent av rörelseresultatet före avskrivningar (EBITA). Beräkning 2008: 442 / 748 = 59 %

Avkastning på sysselsatt kapital; utfall 2008: 14 %

Rörelseresultat före avskviningar (EBITA) (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för sysselsatt kapital. Beräkning 2008: 748 / 5 351 = 14 %

Avkastning på eget kapital; utfall 2008: 14 %

Periodens resultat (rullande 12 månader) i procent av utgående balansen för eget kapital. Beräkning 2008: 424 / 2 976 = 14 %

Nettomarginal; utfall 2008: 3,8 %

Periodens resultat efter skatt som procentdel av totala intäkter. Beräkning 2008: 424 / 11 258 = 3,8 %

Valutakurser använda i koncernens bokslut

		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt		Vägt genomsnitt
	Valuta	2008	Dec 2008	2007	Dec 2007	2006	Dec 2006
Norge	NOK	1,17	1,11	1,16	1,18	1,15	1,10
Danmark	DKK	1,29	1,46	1,24	1,26	1,24	1,21
Storbritannien	GBP	12,05	11,19	13,50	12,83	13,57	13,45
Schweiz	CHF	6,16	7,32	5,63	5,69	5,87	5,62
USA	USD	6,62	7,74	6,72	6,40	7,32	6,87
Övriga länder	EUR	9,69	10,91	9,26	9,43	9,26	9,04

Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar

Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på historisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade. De antaganden och uppskattningar som Loomis bedömer per den 31 december 2008 ha störst inverkan på resultat samt tillgångar

och skulder diskuteras nedan. För information gällande jämförelsestörande poster hänvisas till årsredovisningar för 2007 och 2006.

Värderingen av kundfordringar och reservering för kundförluster Totala kundfordringar uppgår till 1 490 MSEK (1 425 och 1 315) och utgör därmed en av de största posterna i balansräkningen. Kundfordringar redovisas netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kundförluster om –53 MSEK (–34 och –36) är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i not 6 och i not 22.

Not 4 Kritiska uppskattningar och bedömningar, forts.

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag/verksamheter

Värderingen av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar som ett led i fördelningen av köpeskillingen att såväl poster i det förvärvade bolagets balansräkning såväl som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning såsom kundrelationer skall värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några noterade priser för de tillgångar och skulder vilka skall värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är ansvarsförbindelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel tvister. Samtliga balansposter är därmed föremål för uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende förvärv hänvisas till not 15.

Nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

I samband med nedskrivningsprövningen av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar skall bokfört värde jämföras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjandevärdet normalt det värde som bokfört värde jämförs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Sammantaget innebär detta att värderingen av posterna Goodwill, vilken uppgår till 2 964,5 MSEK, och Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, vilken uppgår till 78,9 MSEK, är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redovisas i not 15.

Skatter

Uppskjuten skatt beräknas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och bedömningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är antaganden och bedömningar dels för att fastställa det redovisade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av redovisade och ej redovisade uppskjutna skattefordringar är beroende av detta utöver existerande uppskjutna skatteskulder. Per årsskiftet redovisades 268,2 MSEK som uppskjutna skattefordringar baserat på antaganden om möjligheter till framtida skattemässiga avdrag. Väsentliga bedömningar och

Not 5 Händelser efter balansdagen

Patrik Högberg har utsetts till ny VD för det svenska dotterbolaget. Han tillträder sin befattning senast den 1 juli 2009.

En extra bolagsstämma hölls den 16 februari 2009 vid vilken beslut fattades om genomförandet av ett incitamentsprogram till cirka 90 ledande befattningshavare och nyckelpersoner genom utgivande och överlåtelse till marknadsmässiga villkor av teckningsoptioner som berättigar till teckning av högst 2 555 000 nya aktier av serie B i Loomis AB.

Kursen för teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna fastställdes i anslutning till tilldelning av teckningsoptionerna till

antaganden görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker. För ytterligare information avseende skatter hänvisas till not 14.

Aktuariella beräkningar avseende ersättningar till anställda såsom pensioner

Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För de förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktuarier. Dessa beräkningar grundar sig på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, löneökningar, inflation och pensionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd. Sammantaget gör detta att posten Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, vilken uppgår till 262,1 MSEK, samt posten Övriga långfristiga fordringar, vilken uppgår till 51,2 MSEK, är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till not 29.

Aktuariella beräkningar avseende skadereserver

Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehanteringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuarieberäkningar utförs kvartalsvis för att fastställa en korrekt nivå på reserverna, baserat på oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Aktuariella beräkningar bygger på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven, vilken uppgår till 364,6 MSEK, är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information, hänvisas till not 28.

Effekten på koncernens finansiella ställning avseende pågående tvister och värderingen av ansvarsförbindelser

Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och skatterevisioner som uppkommit i den löpande verksamheten. För ytterligare information hänvisas till not 35.

72,50 SEK. Kursen motsvarar vad som följer av en marknadsmässig värdering av teckningsoptionen, inklusive emissionskursen (8,50 SEK) och har fastställts av ett oberoende värderingsinstitut med användande av vedertagen värderingsmodell (Black & Scholes).

Teckning av aktier med stöd av teckningsoptionerna kan ske under perioden 1 mars–31 maj 2013.

I mars 2009 etablerades ett dotterbolag i Slovakien. Verksamheten, som är under uppbyggnad, sysselsätter för närvarande ett tiotal medarbetare.

Not 6 Finansiell riskhantering

Finansiell riskhantering

Loomis är utsatt för riskexponeringar relaterade till finansiella instrument såsom likvida medel, kundfordringar, leverantörsskulder och lån. Risker relaterade till dessa instrument är främst:

• Prisrisker avseende förändringar i råvarupriser.
• Ränterisker avseende likvida medel och lån.
• Valutarisker avseende resultat.
• Finansieringsrisker avseende bolagets kapitalbehov.
• Likviditetsrisk avseende kortsiktig betalningsförmåga.
• Kreditrisker hänförliga till finansiella och kommersiella aktiviteter.
• Kapitalrisker hänförliga till kapitalstrukturen.

Loomis har fram till noteringen varit styrt av den finanspolicy och kreditpolicy som styrelsen i Securitas AB upprättade för hela Securitaskoncernen. Dessa reglerar hur de finansiella riskerna ska hanteras och kontrolleras. Riskhanteringen har utförts bland annat med hjälp av derivatinstrument i enlighet med fastställda limiter i finanspolicyn. Som dotterbolag inom Securitaskoncernen har Loomis följt denna finanspolicy. Den finansiella riskhanteringen under 2008 var fram till noteringen av Loomis centraliserad till Group Treasury Centre (Securitaskoncernens internbank) i Dublin. Efter noteringen av Loomis ansvarar Loomis AB Treasury för hanteringen av de finansiella riskerna.

Finansiella riskfaktorer

Prisrisk

Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (framförallt diesel). Koncernen använder inte terminskontrakt för att säkra dessa prisrisker.

Ränterisk

Ränterisk avser risken att Loomis resultat påverkas av förändringar i räntenivån. Dotterbolag till Loomis säkrar normalt sin ränteexponering genom att låna på ett års löptid från Loomis AB Treasury eller på kortare löptider om så tillåts. En varaktig ränteförändring om +/– 1 procent skulle per den 31 december 2008 ha en årlig påverkan på resultat efter skatt samt på eget kapital om 22 MSEK (15 och 29). Loomis upplåning uppgick till 3 058,9 MSEK (3 403,2 och 2 544,5). Den genomsnittliga nettoskuldsräntan uppgick under året till 5,4 procent (6,6 och 5,1). I och med dagens externa finansiering bedöms Loomis visa ett finansnetto som är 50 MSEK sämre än vid tidigare intern finansiering via Securitas. Detta på grund av högre räntemarginaler och kreditavgifter än tidigare.

Räntan på de externa lånen är rörlig men koncernens policy är att minst 25 procent av lånen i respektive valuta ska ha fast ränta. Detta uppnås genom att ingå ränteswapar där Loomis betalar fast och erhåller rörlig ränta. Per den 31 december 2008 hade Loomis inte ingått några ränteswapar.

Valutarisk

Omräkningsrisk

Omräkningsrisken innebär risken för att värdet i SEK avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurser. Då ett stort antal dotterbolag är verksamma utomlands påverkas koncernens balans- och resultaträkning av valuta vid omräkning av dessa till SEK. Exponeringen leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska nettotillgångar vid omräkning till SEK. Loomis sysselsatta kapital uppgick per den 31 december 2008 till 5 351,0 MSEK (3 855,0 och 4 061,8). Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 85 MSEK (69 och 55) .

Motsvarande siffra för GBP och EUR skulle ha varit 26 MSEK (17 och 28) respektive 51 MSEK (62 och 48).

Transaktionsrisk

Eftersom den största delen av Loomis dotterbolag är verksamma utanför Sverige finns det vissa risker vid finansiella transaktioner i olika valutor. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad.

Loomis har som policy att skydda sig mot valutarisker vid större betalningar så som utdelningar, försäkringspremier med mera. Detta görs genom valutaterminer.

En varaktig valutaförändring om +/– 5 % i USD skulle under 2008 ha påverkat finansnettot +/– 5 MSEK (6, 1). En motsvarande förändring i GBP och EUR skulle ha varit 1 (2 och 1) respektive 2 MSEK (2 och 1) .

Finansieringsrisk

Med finansieringrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna. Loomis finanspolicy säger att de banker som anlitas ska ha ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor´s eller liknande institut. All långsiktig finansiering, men även den största delen av den kortsiktiga finansieringen har fram till noteringen skett från Securitas Group Treasury Centre i Dublin. Den lånefacilitet Loomis har efter noteringen uppgick vid årskiftet till cirka 3 500 MSEK och hade en löptid om 3 år. Denna ska amorteras med 220 MSEK i slutet av 2009 samt med ytterligare 220 MSEK i slutet av 2010. Det viktigaste i villkoret för faciliteten, så kallad "financial covenant", är att koncernens nettolåneskuld i förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA) inte överskrider 2,75 gånger (på årsbasis). Detta villkor sjunker till 2,50 gånger andra kvartalet 2010. Vid årskiftet hade Loomis lån i SEK, USD, GBP och EUR fördelade enligt nedan.

	31 december 2008
Valuta	Utnyttjat belopp (MLOC)
SEK	682
USD	170
GBP	32
EUR	58

Nedanstående tabell visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta (nominerat i MSEK) samt dess finansiering:

MSEK	EUR	GBP	USD1)	Övriga valutor	Summa utländska valutor	SEK	Totalt
Sysselsatt kapital	1 684	682	2 852	107	5 325	26	5 351
Nettoskuld	–674	–167	–1 156	–87	–2 084	–292	–2 375
Nettoexponering	1 010	515	1 696	20	3 241	–266	2 976

1) Loomis tillämpar reglerna som gör det möjligt att likställa långfristiga interna lån med investeringen i dotterbolaget, vilket är inkluderat i nettoskulden 160 MUSD (motsvarande 1 238 MSEK).

Not 6 Finansiell riskhantering, forts.

Samtliga lån hade en räntebindning på 6 månader eller mindre vid avstämningsdagen. Den totala kreditgränsen uppgick till motsvarande cirka 3 500 MSEK.

Likviditetsrisk

Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt den outnyttjade andelen av bekräftade lånefaciliteter) motsvarande ett minimum av 5 procent av koncernens årliga intäkter. Uppföljning och bevakning av detta görs av Loomis AB Treasury. Loomis hade en likviditetsreserv som var väsentligt över minimumgränsen om 5 procent vid ingången av 2009 och den bedöms även att vara tillfredställande under hela året 2009. I enlighet med finanspolicyn sker placeringar av likvida medel primärt som insättningar hos banker med ett kortfristigt kreditbetyg om minst A-1 enligt Standard & Poor's eller liknande institut.

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar samt finansiell kreditrisk.

Kreditrisk i kundfordringar

Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick till 1 490,0 MSEK (1 424,5 och 1 314,7) . Eventuella reserveringar avseende förluster görs efter individuell bedömning och uppgick till 53,2 MSEK (34,2 och 36,1) per den 31 december 2008. Kundfordringar innefattar inga betydande koncentrationer av kreditrisker. I koncernens kreditgivningspolicy finns regler som ska säkerställa att hantering av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra kundfordringar för att säkerställa att försäljning sker till kunder med lämplig kreditvärdighet.

Finansiell kreditrisk

Koncernen har fastställda principer som begränsar storleken av kreditexponeringen avseende varje enskild bank eller annan motpart. Investeringar av likvida medel kan endast göras i statspapper eller placeras hos banker med en hög officiell kreditrating. För att begränsa kreditrisker sker transaktioner primärt med banker med hög officiell kreditrating.

				31 december 2008
	Rating			Utnyttjat
	(Standard &		Kreditgräns	belopp
Motpart	Poor's)	Valuta	(MLOC)	(MLOC)
Fokus Bank1)	A-1	NOK	200	0
Nordea1)	A-1	SEK	575	0
Swedbank1)	A-1	SEK	325	0

1) Lånefinansiering i form av checkräkningskredit som används för att finansiera vissa delar av uppräkningsverksamheten. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar.

Kapitalrisk

Målet med koncernens kapitalstruktur är att kunna fortsätta visa god avkastning till aktieägarna, nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att göra kostnaderna för kapital så låga som möjligt. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom att förändra utdelning till aktieägare, återbetala kapital till aktieägare, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalet görs på basis av förhållandet mellan nettoskulden och det egna kapitalet.

Verkligt värde avseende tillgångar och skulder

För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning finns ingen skillnad mellan bokförda och bedömda verkliga värden på grund av rörliga räntor.

Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena.

	Mindre än	Mellan	Mer än
MSEK	1 år	1 och 5 år	5 år
Per 31 december 2008
Externa banklån	–	2 952,7	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 680,5	64,3	7,5
	1 680,5	3 017,0	7,5
Per 31 december 2007
Internlån Securitas	3 253,5	–	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 952,7	100,6	12,1
	5 206,2	100,6	12,1
Per 31 december 2006
Internlån Securitas	2 367,5	–	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	1 732,9	114,7	15,1
	4 100,4	114,7	15,1

Finansiella instrument

Finansiella derivatinstrument så som valutaterminer och ränteswapar har syftet att begränsa de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IAS 39. Tabellen nedan visar Loomis finansiella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt redovisat och verkligt värde per post. Loomis kommer under 2009 använda sig av derivatinstrument för att begränsa exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.

Finansiella instrument; redovisade värden per värderingskategori:

		31 december 2008
	IAS 39	Redovisat	Verkligt
MSEK	Kategori	värde	värde
Finansiella tillgångar
Räntebärande finansiella
anläggningstillgångar	1	60,1	60,1
Kundfordringar	1	1 490,0	1 490,0
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	1	355,2	355,2
Likvida medel	1	268,2	268,2
Finansiella skulder
Kortfristiga låneskulder	2	2 987,1	2 987,1
Långfristiga låneskulder	2	71,8	71,8
Leverantörsskulder	2	462,0	462,0

Kategorier

1: Lånefordringar och övriga fordringar, inklusive kundfordringar

2: Övriga finansiella skulder

Den genomsnittliga avkastningen på finansiella omsättningstillgångar var under 2008 4 procent.

Not 7 Transaktioner med närstående

Loomis har under året kartlagt befintliga relationer med närstående och transaktioner med sådana närstående som definierats i International Accounting Standard 24, Upplysningar om närstående. Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande. Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008 redovisas även övriga bolag inom Securitaskoncernen som närstående.

Intäkter från övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Försäljning	2,0	2,9	10,7
(varav Securitas AB)	–	–	(0,0)
Ränteintäkter	21,2	36,5	15,3
(varav Securitas AB)	(21,2)	(34,8)	(15,3)

Kostnader till övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Försäljnings- och administrationskostnader	6,9	32,4	186,6
(varav Securitas AB)	(6,9)	(32,4)	(101,1)
Räntekostnader	161,6	162,5	117,9
(varav Securitas AB)	(161,6)	(162,5)	(89,3)

Fordringar hos övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Övriga långfristiga fordringar	–	–	–
(varav Securitas AB)	–	–	–
Kundfordringar	–	0,2	3,4
(varav Securitas AB)	–	–	(1,7)
Övriga kortfristiga fordringar	–	–	9,2
(varav Securitas AB)	–	–	(8,8)
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	–	0,5	0,3
(varav Securitas AB)	–	(0,5)	(0,3)
Räntebärande finansiella
omsättningstillgångar	–	676,0	1 079,4
(varav Securitas AB)	–	(676,0)	(953,5)

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

För uppgifter om moderbolagets transaktioner med närstående hänvisas till not 39. För uppgifter om personalkostnader i koncernen hänvisas till not 11.

Transaktioner med övriga bolag inom Securitaskoncernen, fram till och med separationen den 9 december 2008, redovisas i nedanstående tabell:

Skulder till övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Övriga långfristiga skulder	–	–	–
(varav Securitas AB)	–	–	–
Långfristiga låneskulder	–	–	–
(varav Securitas AB)	–	–	–
Kortfristiga låneskulder	–	3 253,5	2 367,5
(varav Securitas AB)	–	(3 253,5)	(2 367,1)
Leverantörsskulder	–	6,0	9,7
(varav Securitas AB)	–	(0,2)	(0,1)
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	–	4,7	1,8
(varav Securitas AB)	–	(4,7)	(1,8)
Övriga kortfristiga skulder	–	208,2	127,6
(varav Securitas AB)	–	(181,5)	–

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Not 8 Segmentinformation

Inom Loomis har den högste verkställande beslutsfattaren identifierats som koncernchefen.

Europa respektive USA, vilka utgör rörelsesegment för vilka information ska lämnas, erhåller sina intäkter från värdetransporter, kontanthantering samt tekniska tjänster, liksom totallösningar för banker och detaljhandel.

Övrigt består av huvudkontor och moderbolag, riskfunktion och andra funktioner som handhas centralt och relaterar till koncernen som helhet. Resultatet avseende dessa verksamheter ingår i kolumnen Övrigt.

Ingen försäljning förekommer mellan segmenten. De intäkter från externa parter som rapporteras till högste verkställande beslutsfattare för USA och Europa, värderas på samma sätt i rapporteringen som i resultaträkningen.

De högsta verkställande beslutsfattarna för rörelsesegmenten Europa och USA bedömer rörelsesegmentens resultat baserat på rörelseresultat före avskrivningar och jämförelsestörande poster, enligt hur Loomis redovisar i sin resultaträkning för koncernen. Detta mått omfattar inte avskrivningar, förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader samt jämförelsestörande poster. Ränteintäkter och räntekostnader fördelas inte på segmenten utan hänförs till Övrigt. Detta har valts då dessa poster påverkas av åtgärder som vidtas av koncernens treasury-funktion.

De belopp som rapporteras till beslutsfattare för rörelsesegmenten (Europa och USA) avseende summa tillgångar värderas i rapporteringen på samma sätt som i årsredovisningen. Dessa tillgångar fördelas baserat på segmentets verksamhet och tillgångens fysiska placering. Aktier (klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas eller finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen) som innehas av koncernen anses inte vara tillgångar hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

De belopp som rapporteras till högste verkställande beslutsfattarna för rörelsesegmenten (Europa och USA) avseende summa skulder värderas på samma sätt som i årsredovisningen. Dessa skulder fördelas baserat på segmentets verksamhet. Koncernens räntebärande skulder anses inte vara skulder hos segmenten utan hänförs i stället till finansförvaltningen, och har därmed inkluderats under Övrigt i tabellen nedan.

Den segmentinformation, avseende de segment för vilka information ska lämnas, som lämnats till beslutsfattare för Europa respektive USA för verksamhetsåren 2008, 2007 och 2006 följer av nedanstående tabell. Denna tabell innehåller även avstämning av valt resultatmått samt tillgångar och skulder för segmenten.

Intäkter från externa kunder härrör från värdetransporter, kontanthantering samt tekniska tjänster. En uppdelning av intäkterna från dessa produkter och tjänster ser ut som följer:

Försäljning per rörelsegren

MSEK	2008	2007	2006
Värdetransporter	8 049,6	7 577,5	7 512,9
Kontanthantering	2 975,6	3 540,1	3 635,9
Tekniska tjänster	233,1	279,3	325,4

Fördelning av intäkter sker baserat på det land där kunden har sin hemvist. Intäkterna från externa kunder i Sverige uppgår till 781 MSEK (765 och 867), i USA till 3 938 MSEK (3 732 och 3 919) och summa intäkter från externa kunder i andra länder uppgår till 6 539 MSEK (6 900 och 6 688).

Summa anläggningstillgångar, andra än finansiella instrument och uppskjutna skattefordringar (det finns inga tillgångar i samband med

förmåner efter avslutad anställning eller rättigheter enligt försäkringsavtal), som är lokaliserade i Sverige uppgår till 235 MSEK (284 och 323), i USA till 860 MSEK (640 och 605) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 1 872 MSEK (1 595 och 1 803).

Ingen enskild kund svarar för för mer än 5 procent av omsättningen.

Not 8 Segmentinformation, forts.

MSEK		Europa			USA			Övrigt			Elimineringar			Summa
	2008	2007	2006	2008	2007	2006	2008	2007	2006	2008	2007	2006	2008	2007	2006
Försäljning fortgående verk
samhet	7 003	7 400	7 555	3 895	3 707	3 919	–	–	–	–	–		– 10 898	11 107	11 474
Försäljning, förvärv	317	265	–	43	25	–	–	–	–	–	–	–	360	290	–
Total försäljning	7 320	7 665	7 555	3 938	3 732	3 919	–	–	–	0	0	0	11 258	11 397	11 474
Produktionskostnader				–5 744 –6 092 –5 772 –3 056 –2 857 –2 962			1	1	1	–	–		– –8 799 –8 948 –8 733
Bruttoresultat	1 576	1 573	1 783	882	875	957	1	1	1	0	0	0	2 459	2 449	2 741
Försäljnings- och administra tionskostnader	–932	–1 111 –1 088		–685	–658	–692	–94	–421	–306	–	–	–		–1 711 –2 190 –2 086
Rörelseresultat före
avskrivningar och jämförelsestörande
poster Avskrivningar på förvärvs relaterade	644	462	695	197	217	265	–93	–420	–305	0	0	0	748	259	655
immateriella tillgångar	–7	–5	–1	–8	–13	–12	–	–	–	–	–	–	–15	–18	–13
Förvärvsrelaterade omstruk tureringskostnader	–	–37	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–37	–
Jämförelsestörande poster	–		–614 –1 239	–	–26	–	–	–	–	–	–	–	–		–640 –1 239
Rörelseresultat efter avskrivningar	637	–194	–545	189	178	253	–93	–420	–305	0	0	0	733	–436	–597
										–	–	–
Finansnetto	–	–	–	–	–	–	–164	–128	–101	0	0	0	–164	–128	–101
Resultat före skatt	637	–194	–545	189	178	253	–257	–548	–406	–	–	–	569	–564	–698
Inkomsskatt	–	–	–	–	–	–	–145	–316	58	0	0	0	–145	–316	58
Årets resultat	637	–194	–545	189	178	253	–402	–864	–348	0	0	0	424	–880	–640
Segmentstillgångar
Goodwill	1 036	911	675	2 058	1 703	1 828	–130	–81	–	–	–	–	2 964	2 533	2 503
Övriga immateriella tillgångar	97	87	13	18	18	12	12	10	–	–	–	–	127	115	25
Anläggningstillgångar Kundfordringar	2 091 1 155	1 858 1 169	2 080 1 034	860 345	640 275	605 297	16 0	21 1	46 3	– –10	– –20	– –19	2 967 1 490	2 519 1 425	2 731 1 315
Övriga segmentstillgångar	259	230	248	83	186	50	458	27	62	–496	–132	–8	304	311	352
Ofördelade tillgångar
Uppskjuten skatt	–	–	–	–	–	–	268	243	471	–	–	–	268	243	471
Aktuell skattefordran	–	–	–	–	–	–	109	161	62	–	–	–	109	161	62
Finansiella tillgångar som
kan säljas Andra finansiella tillgångar	–	–	–	–	–	–	60	152	4	–	–	–	60	152	4
värderade
till verkligt värde via reultat räkningen	–	–	–	–	–	–	624	901	1 234	–	–	–	624	901	1 234
Derivatinstrument	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–		–	–	–
Summa tillgångar	4 638	4 255	4 050	3 364	2 822	2 792	1 417	1 435	1 882	–506	–152	–27	8 913	8 360	8 697
Segmentsskulder
Leverantörsskulder	319	354	334	149	131	130	4	23	3	–10	–20	–19	462	488	448
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter	706	716	634	141	155	147	19	52	28	–	–	–	866	923	809
Övriga korta skulder	327	335	255	475	19	145	100	851	28	–496	–132	–8	406	1 073	420
Ofördelade skulder
Kortfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	2 987	3 290	2 424	–	–	–	2 987	3 290	2 424
Långfristig upplåning	–	–	–	–	–	–	72	113	120	–	–	–	72	113	120
Uppskjuten skatteskuld	–	–	–	–	–	–	182	74	121	–	–	–	182	74	121
Aktuell skatt	–	–	–	–	–	–	209	129	137	–	–	–	209	129	137
Avsättnng för skadereserver	–	–	–	–	–	–	365	306	229	–	–	–	365	306	229
Avsättning för pensioner	–	–	–	–	–	–	262	319	400	–	–	–	262	319	400
Övriga avsättningar och
långfristiga skulder	–	–	–	–	–	–	126	140	834	–	–	–	126	140	834
Eget kapital	–	–	–	–	–	–	2 976	1 505	2 755	–	–	–	2 976	1 505	2 755
Summa skulder och eget kapital	1 352	1 405	1 223	765	305	422	7 302	6 802	7 079	–506	–152	–27	8 913	8 360	8 697
Övriga upplysningar
Investeringar	612	556	662	216	180	201	1	1	2	–	–	–	829	737	865
Avskrivningar	533	554	577	153	134	135	4	2	3	–	–	–	690	690	715

Not 9 Intäkternas fördelning

Verksamhetens intäkter

Koncernens intäkter hänför sig till olika typer av kontanthantering. Intäkter avseende kontanthanteringstjänster redovisas i den period de intjänats då tjänsten utförts linjärt fördelat över avtalsperioden. Dessa omfattar värdetransporter, kontanthantering samt tekniska tjänster (bankomathantering etcetera). För fördelningen av försäljning per rörelsegren hänvisas vidare till not 8 rapportering för segment.

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter och lånekostnader redovisas i resultaträkningen i den period de hänför sig till. Finansiella intäkter och kostnader framgår av not 13.

Not 10 Rörelsens kostnader

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK	Not	2008	2007	2006
Avskrivningar och nedskrivningar	12	690,0	690,6	756,2
Personalkostnader	11	6 570,9	6 826,6	6 655,1
Risk-, skade- och försäkringskostnader		423,0	526,7	472,0
Fordonskostnader		1 242,4	1 128,7	1 126,2
Lokalkostnader		488,2	509,3	484,7
Kostnader för teknisk utrustning		195,2	242,3	262,8
Utredningskostnader LCM		–	209,0	–
Jämförelsestörande poster		–	640,0	1 197,4
Övriga kostnader		915,6	1 060,2	1 117,0
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		10 525,3	11 833,4	12 071,4

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2008	2007	2006
Löner och bonus	11	5 140,0	5 351,3	5 320,0
Sociala avgifter	11	1 323,4	1 342,7	1 210,4
Pensionskostnader – förmånsbestämda planer	11, 29	43,4	37,0	50,5
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	11, 29	64,1	95,6	74,2
Summa kostnader för ersättningar till anställda		6 570,9	6 826,6	6 655,1

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2008	2007	2006
PricewaterhouseCoopers
– revisionsuppdrag	12,2	13,0	12,2
– andra uppdrag	4,5	7,2	9,9
Summa PricewaterhouseCoopers	16,7	20,2	22,1
Övriga revisorer
– revisionsuppdrag	–	0,2	0,4
– andra uppdrag	0,3	60,2	14,1
Summa övriga revisorer	0,3	60,4	14,5

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning, kvartalsrapporter och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning. Vidare ingår rådgivning som föranletts av iakttagelser vid granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Operationella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick

till 329,1 MSEK (266,9 och 262,9). Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2008	2007	2006
Förfallotid < 1 år	282,9	239,6	218,0
Förfallotid 1–5 år	631,6	566,6	509,5
Förfallotid > 5 år	412,5	426,3	550,7
Summa	1 327,0	1 232,5	1 278,2

Operationella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader och kontorslokaler. Den totala kostnaden för detta 2008 uppgick till

281,7 MSEK av den totala kostnaden om 329,1 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2007 till 238,1 MSEK och 2006 till 225,9 MSEK.

Not 10 Rörelsens kostnader, forts.

Finansiella leasing- och hyresavtal

Under året betalda leasingavgifter avseende finansiella leasingavtal för byggnader, fordon och maskiner samt inventarier uppgick till 57,1 MSEK (60,0 och 102,5). Resultaträkningen har belastats med

8,1 MSEK (9,3 och 12,7) avseende räntekostnader hänförliga till finansiell leasing. Nominella värdet av avtalade framtida minimileasingavgifter fördelar sig enligt följande:

MSEK	2008	2007	2006
Förfallotid < 1 år	38,9	57,3	67,6
Förfallotid 1–5 år	56,9	79,9	93,4
Förfallotid > 5 år	10,4	12,1	16,0
Summa	106,2	149,3	177,0

Finansiella leasingkontrakt avser i huvudsak byggnader, fordon (mestadels bilar som används för transport av kontanter) och teknisk utrustning. Den totala kostnaden för dessa tre kategorier uppgick till 52,9 MSEK av den totala kostnaden om 57,1 MSEK. Motsvarande kostnad uppgick år 2007 till 56,5 MSEK och 2006 till 99,4 MSEK. För ytterligare information om finansiell leasing, se not 19 och 27.

Kursdifferenser inkluderade i rörelseresultatet uppgår till obetydliga belopp. Kursdifferenser inkluderade i finansnettot redovisas i not 13.

Jämförelsestörande poster

I specifikation enligt nedan redovisas jämförelsestörande poster fördelade per funktion.

MSEK	2008	2007	2006
Försäljning, fortgående verksamhet	10 898,6	11 106,9	11 474,4
Försäljning, förvärv	359,7	290,0	0,0
Total försäljning	11 258,3	11 396,9	11 474,4
Produktionskostnader	–8 799,6	–9 437,6	–9 598,9
Bruttoresultat	2 458,7	1 959,3	1 875,5
Försäljnings- och administrationskostnader	–1 710,9	–2 340,7	–2 459,3
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–14,8	–18,2	–13,2
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–	–36,9	–
Rörelseresultat	733,0	–436,5	–597,0
Finansiella intäkter	35,4	50,2	36,6
Finansiella kostnader	–199,3	–178,4	–137,2
Resultat före skatt	569,1	–564,7	–697,6
Inkomstskatt	–145,3	–315,8	57,4
Årets resultat	423,8	–880,5	–640,2

År 2008 redovisades inga jämförelsestörande poster.

Totala jämförelsestörande poster för 2007 uppgick till 640 MSEK. Produktionskostnaderna 2007 ovan inkluderar avsättning för NCS deklarationer i LCM om –375 MSEK, resultat från försäljningen av tillgångar och skulder i LCM om –55 MSEK samt övertidsersättning i Spanien om –59 MSEK.

Försäljnings- och administrationskostnaderna 2007 ovan inkluderar resultat från försäljning av tillgångar och skulder i LCM om –105 MSEK samt kostnader för byte av varumärken om –46 MSEK.

Totala jämförelsestörande poster för 2006 uppgick till

1 238 MSEK. Produktionskostnaderna 2006 ovan inkluderar nedskrivning av goodwill i Storbritannien om –41 MSEK samt reserv för avvikelser i kontanthanteringen i Storbritannien (LCM) om –824 MSEK. Försäljnings- och administrationskostnaderna 2006 ovan inkluderar –373 MSEK i nedskrivning av försäkringsfordran på Welo.

Not 11 Personal

Medeltal årsanställda; fördelning mellan kvinnor och män

	Kvinnor				Män			Totalt
	2008	2007	2006	2008	2007	2006	2008	2007	2006
Europa	4 161	4 702	4 566	7 489	8 270	8 309	11 650	12 972	12 875
USA	1 851	1 647	1 628	5 860	5 510	5 443	7 711	7 157	7 071
Summa	6 012	6 349	6 194	13 349	13 780	13 752	19 361	20 129	19 946

Under år 2008 var antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer 33 (33 och 35), varav 0 (1 och 4) var kvinnor.

Not 11 Personal, forts.

Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer

	2008				2007			2006			(varav tantiem)
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	2008	2007	2006
Europa	22,6	7,6	(2,2)	35,2	16,6	(6,4)	27,6	6,9	(2,2)	(2,7)	(4,9)	(7,2)
USA	3,2	0,2	(0,0)	2,3	0,1	(0,0)	4,3	0,1	(0,0)	(0,0)	(0,0)	(0,0)
Summa	25,8	7,8	(2,2)	37,5	16,7	(6,4)	31,9	7,0	(2,2)	(2,7)	(4,9)	(7,2)

Se vidare not 42 avseende moderbolaget.

Lönekostnader: övriga anställda

		2008			2007			2006
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)
Europa	3 255,0	1 070,6	(90,0)	3 387,8	1 090,3	(111,9)	3 243,3	955,9	(109,5)
USA	1 859,2	352,5	(15,3)	1 926,0	368,3	(14,4)	2 044,8	372,2	(13,0)
Summa	5 114,2	1 423,1	(105,3)	5 313,8	1 458,6	(126,3)	5 288,1	1 328,1	(122,7)

Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda

		2008			2007			2006
		Sociala	(varav		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)
Europa	3 277,6	1 078,2	(92,2)	3 423,1	1 106,9	(118,2)	3 270,9	962,8	(111,7)
USA	1 862,4	352,7	(15,3)	1 928,2	368,4	(14,4)	2 049,1	372,3	(13,0)
Summa	5 140,0	1 430,9	(107,5)	5 351,3	1 475,3	(132,6)	5 320,0	1 335,1	(124,7)

För ytterligare upplysningar om koncernens pensioner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till not 29.

Ersättning till VD, styrelse och ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till VD och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen. I Loomis kommer beslut om sådana riktlinjer fattas första gången vid årsstämman 2009. Nedan anges de principer som styrelsen föreslagit för 2009.

Principer för ersättning till styrelsen

Som ett koncernbolag inom Securitas-koncernen har Loomis, innan 2007, haft en styrelse som endast inkluderat anställda inom koncernen. Styrelseuppdraget inom Loomis har ingått bland dessa personers ordinarie uppgifter. Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 25 mars 2008. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstämman 2009 och arvodet avser tiden intill dess. För information om arvodet och fördelningen mellan ledamöterna, se tabell sid 58. VD erhåller inte något styrelsearvode.

Principer för ersättning till VD och koncernledningen1)

Ersättning till VD samt koncernledningen i övrigt utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil.

Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. För VD är den rörliga ersättningen maximerad till 100 procent av den fasta lönen. För koncernledningen i övrigt är den rörliga ersättningen maximerad till mellan 100 och 120 procent av den fasta lönen.

Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från VD:s sida är uppsägningstiden sex månader.

1) Avser principer som gällde för 2008. Styrelsen avser föreslå att samma principer gäller för 2009.

Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar mellan 3 och 18 månader vid uppsägning från Loomis sida och mellan 3 och 12 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare.

Samtliga ledande befattningshavare är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande mellan tre veckors lön till (i ett fall) maximalt 42 månadslöner. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida. En av medlemmarna i koncernledningen har i sitt avtal en så kallad change of control-bestämmelse. Denna innebär att han, i samband med vissa ägarförändringar, har rätt att säga upp sin anställning och erhålla avgångsvederlag om minst två årslöner.

VD är under en eventuell uppsägningstid bunden av en konkurrensklausul, om inte uppsägning grundas på grovt avtalsbrott av Loomis. Fyra av de övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månadslönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Denna är dock maximerad till 60 procent av den vid anställningens upphörande gällande månadslönen. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.

VD har rätt till valfri premiebaserad pensionsförsäkringslösning motsvarande 30 procent av den fasta lönen. Loomis har inga andra skyldigheter avseende pension eller sjuklön gentemot VD.

Två av de svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan, vilken även inkluderar alternativ ITP för den del av den pensionsgrundande lönen som överstiger 7,5 basbelopp. En av dessa befattningshavare är därutöver berättigad till en premiebestämd pension där premien skall uppgå till 15 procent

Not 11 Personal, forts.

av pensionsgrundande fast lön överstigande 20 basbelopp. En av de övriga medlemmarna i koncernledningen har en förmånsbaserad pensionslösning som innebär att han erhåller en pensionsförmån motsvarande 1/40 av den pensionsgrundande slutlönen. För ledande befattningshavare i USA erläggs viss pensionsavsättning enligt

amerikanska dotterbolags pensionsplaner upp till 1 500 USD per år. Övriga medlemmar i koncernledningen har inte rätt till några pensionslösningar.

För 2008 har följande ersättningar utgått:

SEK	Grundlön/- styrelsearvode	Rörlig ersättning3)	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Övrig ersättning	Summa
Jacob Palmstierna, ordförande	400 000	–	–	–	–	400 000
Alf Göransson, ledamot	–	–	–	–	–	–
Jan Svensson, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Ulrik Svensson, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Håkan Winberg, ledamot	200 000	–	–	–	–	200 000
Lars Blecko, VD 1)	4 645 416	–	100 495	1 247 819	–	5 993 730
Övriga ledande befattningshavare, 6 stycken 2)	14 388 565	2 329 463	1 521 732	1 905 557	–	20 145 317
Summa	20 033 981	2 329 463	1 622 227	3 153 376	–	27 139 047

1) Lars Blecko tillträdde som verkställande direktör för Loomis den 1 februari 2008.

2) Avser Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey (anställd i augusti 2007 samt utsedd till landschef Storbritannien i februari 2008). 3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

För 2007 har följande ersättningar utgått:

Grundlön/-	Rörlig	Övriga	Pensions	Övrig	Summa
					400 000
					–
					200 000
200 000	–	–	–	–	200 000
–	–	–	–	–	–
–	–	–	–	–	–
9 904 751	6 433 585	1 078 021	1 238 689	–	18 655 046
10 704 751	6 433 585	1 078 021	1 238 689	–	19 455 046
	styrelsearvode 400 000 – 200 000	ersättning 3) – – –	förmåner – – –	kostnad – – –	ersättning – – –

1) Lars Blecko tillträdde som verkställande direktör för Loomis den 1 februari 2008. Den under år 2007 avgående VD:n har för räkenskapsåret 2007 erhållit lön och avgångsvederlag om 16,1 MSEK. 2) Avser Jarl Dahlfors, Kenneth Högman, Christian Lerognon, Georges López Periago, Calvin Murri och Ashley Bailey (anställd i augusti 2007 samt utsedd till landschef Storbritannien i februari 2008). 3) Avser rörlig kompensation samt långsiktiga bonusprogram.

För information om aktie- och optionsinnehav, andra styrelseuppdrag etcetera hänvisas till avsnitten om Styrelse och Koncernledning samt till not 5.

Not 12 Avskrivningar och nedskrivningar

MSEK	2008	2007	2006
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	14,8	18,2	13,2
Övriga immateriella tillgångar	17,2	9,7	5,3
Byggnader	17,1	24,4	21,4
Maskiner och inventarier	640,9	638,3	675,2
(varav för maskiner och inventarier hänförliga till finansiell leasing)	(57,2)	(74,7)	(70,9)
Nedskrivning goodwill	–	–	41,1
Summa avskrivningar och nedskrivningar	690,0	690,6	756,2

Nedskrivning av goodwill 2006 avser LCM.

Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:

MSEK	2008	2007	2006
Produktionskostnader	584,5	592,2	606,9
Försäljnings- och administrationskostnader	90,7	80,2	95,0
Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	14,8	18,2	13,2
Jämförelsestörande poster	–	–	41,1
Summa avskrivningar och nedskrivningar	690,0	690,6	756,2

Jämförelsestörande poster 2006 avser nedskrivning av goodwill i LCM. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill redovisas i not 15.

Not 13 Finansiella intäkter och kostnader, netto

MSEK	2008	2007	2006
Ränteintäkter	35,4	49,8	35,5
Kursdifferenser, netto1)	0,0	0,4	1,1
Finansiella intäkter	35,4	50,2	36,6
Räntekostnader	–185,9	–174,7	–133,3
(varav räntekostnad finansiell leasing)	(–7,3)	(–9,2)	(–13,0)
Bankkostnader	–4,4	–3,6	–2,9
Kursdifferenser, netto1)	–8,6	–	–
Övriga finansiella kostnader	–0,4	–0,1	–1,0
Finansiella kostnader	–199,3	–178,4	–137,2
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–163,9	–128,2	–100,6

1) Kursdifferenser inkluderade i Rörelseresultat redovisas i not 10.

Not 14 Inkomstskatt

Resultaträkning

Skattekostnad

MSEK	2008	%	2007	%	2006	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–128,2	–22,5	–90,3	–15,9	–236,4	–33,9
– uppskjuten skattekostnad	–17,1	–3,0	–225,5	–40,0	293,8	42,1
Summa skattekostnad	–145,3	–25,5	–315,8	–55,9	57,4	8,2

Den svenska bolagsskatten uppgick till 28 procent under 2006–2008. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –25,5 procent (–55,9 respektive 8,2). Skillnaden i skattekostnad illustreras i nedanstående tabell.

MSEK	2008	%	2007	%	2006	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	–159,3	–28,0	158,3	28,0	195,3	28,0
Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser	–37,2	–6,5	24,0	4,2	–35,3	–5,1
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	51,2	9,0	–498,1	–88,1	–102,6	–14,7
Summa skattekostnad	–145,3	–25,5	–315,8	–55,9	57,4	8,2

Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto består för 2008 huvudsakligen av en positiv justering för LCM avseende skatt hänförlig till tidigare år och för 2007 huvudsakligen av ej avdragsgilla poster relaterade till LCM och för 2006 huvudsakligen av ej avdragsgilla poster relaterade till WELO.

Not 14 Inkomstskatt, forts.

Under 2008 har det inte skett några stora förändringar i skattesatserna i de länder där Loomis har sina största verksamheter. 2009 års skattesats i Sverige har sänkts från 28,0 procent till 26,3 procent.

Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:

Procent	2008	2007	2006
USA	40	39	39
Spanien	30	33	35
Frankrike	33	33	33
Sverige	28	28	28
Storbritannien	28	28	30

Balansräkning

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:

Uppskjutna skattefordringar, MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Maskiner och inventarier	57,0	40,6	–
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	157,1	157,0	135,4
Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver	36,2	24,2	2,9
Avsättning för omstrukturering	5,4	4,7	–
Förlustavdrag	25,4	2,3	263,4
Övriga temporära skillnader	26,7	36,9	69,3
Summa uppskjutna skattefordringar	307,8	265,7	471,0
Nettning	–39,6	–23,0	–
Netto uppskjutna skattefordringar	268,2	242,7	471,0
Uppskjutna skatteskulder, MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder	8,6	–	5,1
Maskiner och inventarier	106,9	70,1	54,0
Övriga temporära skillnader	85,8	7,8	61,6
Imateriella anläggningstillgångar	20,0	19,0	–
Summa uppskjutna skatteskulder	221,3	96,9	120,7
Nettning	–39,6	–23,0	–
Netto uppskjutna skatteskulder	181,7	73,9	120,7
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	86,5	168,7	350,3

		Pensionav	Ansvars
Förändringsanalys		sättningar	försäkrings	Avsättning	Imateriella
	Maskiner och	och perso nalrelatera	relaterade skade	för omstruk	anlägg ningstill	Förlust	Övriga temporära	Summa uppskjuten	Summa uppskjuten
MSEK	inventarier	de skulder	reserver	turering	gångar	avdrag	skillnader	skatt	skatt
Uppskjuten skattefordran								2008	2007
Ingående balans	40,6	157,0	24,2	4,7	–	2,3	36,9	265,7	471,0
Förändring bokad över resultaträkning	29,8	–4,2	6,9	–0,2	–	22,6	–4,6	50,3	–234,5
Förändring på grund av nya skattesatser	–	1,1	–	–	–	0,1	–0,0	1,3	–3,7
Förändring på grund av valutaeffekter	7,6	9,6	5,1	1,0	–	0,3	–5,0	18,6	39,0
Förändring bokad över eget kapital	–21,0	–6,4	–	–	–	–	–0,6	–28,0	–7,0
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	–	–	–		4,8
Förändring på grund av försäljningar	–	–	–	–	–	–	–		–3,9
Utgående balans	57,0	157,1	36,2	5,4		25,4	26,7	307,8	265,7
Förändring under året	16,4	0,1	12,0	0,8		23,0	–10,3	42,1	–205,3
Uppskjuten skatteskuld
Ingående balans	70,1	–	–	–	19,0	–	7,8	96,9	120,7
Förändring bokad över resultaträkning	–10,3	0,5	–	–	–2,4	–	59,1	46,9	–72,6
Förändring på grund av nya skattesatser	0,3	–	–	–	0,3	–	–1,3	–0,7	–0,2
Förändring på grund av valutaeffekter	9,7	–	–	–	3,0	–	18,3	31,0	25,6
Förändring bokad över eget kapital	37,1	8,1	–	–	–	–	2,0	47,1	–
Förändring på grund av förvärv	–	–	–	–	–	–	–		23,4
Förändring på grund av försäljningar	–	–	–	–	–	–	–		–
Utgående balans	106,9	8,6			20,0	–	85,8	221,3	96,9
Förändring under året	36,7	8,6			1,0	–	78,1	124,4	–23,8

Av totala uppskjutna skattefordringar om 308 MSEK förväntas 113 MSEK realiseras inom 12 månader. Av totala uppskjutna skatteskulder om 221 MSEK förväntas 30 MSEK realiseras inom 12 månader.

Aktuella skattefordringar/skatteskulder	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Aktuella skattefordringar	108,7	160,5	61,7
Aktuella skatteskulder	–209,4	–129,3	–137,0
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	–100,7	31,2	–75,3

Not 14 Inkomstskatt, forts.

Förlustavdrag

Loomis bolag i Sverige, Storbritannien, Frankrike och Danmark hade per den 31 december 2008 förlustavdrag som uppgick till 1 068,3 MSEK (827,9 och 881,8). Koncernen har gjort bedömningen att förlustavdragen i Frankrike samt vissa av förlustavdragen i Storbritannien kan återvinnas då resultatutvecklingen i bolagen är positiva,

och avdragen har därför aktiverats i balansräkningen. Aktiverade förlustavdrag uppgår till 25,4 MSEK. Underskottsavdrag för Sverige och Danmark har inte tagits upp till något värde i balansräkningen. Loomis förlustavdrag har ingen tidsbegränsning. Vissa förlustavdrag har ännu ej fastställts i bolagens deklarationer.

Förvärvs-

Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov

De förvärv som genomförts under 2008 är:

Förvärvspris	Förvärvad nettoskuld	Verksam hetens totala värde	Goodwill	relaterade immateriella anläggnings tillgångar	Operativt sysselsatt kapital	Summa sysselsatt kapital
–41	–	–41	–	–	–41	–41
–12	–	–12	–	–6	–6	–12
–4	–	–4	–	–2	–2	–4
						–57
5
	–57	–	–57	–	–8	–49

Summa påverkan på koncernens likvida medel –52

Keepway, Frankrike

Loomis har förvärvat inkråmet i Keepway, ett dotterbolag till den franska betalnings- och dokumenthanteringsleverantören Tessi SA. Köpeskillingen uppgick till 41 MSEK (4,3 MEUR), vilket motsvarar bokfört värde på de övertagna tillgångarna. Således uppstod ingen goodwill till följd av förvärvet. Verksamheten har årliga intäkter på 74 MSEK (7,8 MEUR) och cirka 130 medarbetare. Den förvärvade verksamheten inkluderades i Loomis från och med den 30 juni 2008. Förvärvet innebär att Loomis utökar antalet operativa enheter i Frankrike och får tillgång till en utökad kundbas.

Förvärv av rörelsen i Keepway, Frankrike

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 30 juni 2008.

		Förvärvs
	Bokfört	justeringar	Verkligt
	värde	och för	värde
	förvärvs	värvs	förvärvs
MSEK	balans	analys	balans
Operativa anläggningstillgångar	41	–	41
Kundfordringar	–	–	–
Övriga tillgångar	8	–	8
Övriga skulder	–8	–	–8
Summa operativt
sysselsatt kapital	41	–	41
Goodwill från förvärvet	–	–	–
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	–	–	–
Totalt sysselsatt kapital	41	–	41
Nettoskuld	–	–	–
Summa förvärvade
nettotillgångar	41	–	41
Köpeskilling	–	–	41
Likvida medel enligt
förvärvsanalyser	–	–	–
Summa påverkan på koncernens likvida medel	–	–	41

Förvärvet av rörelsen i Keepway, Frankrike avser tillgångar och skulder i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 40 MSEK och till årets resultat med 2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2008 ha bidragit till totala intäkter med cirka 75 MSEK och till årets resultat med 5 MSEK.

EM Armored Car Services Inc, USA

Loomis har förvärvat värdehanteringsföretaget EM Armored Car Services Inc i Georgia, USA . Köpeskillingen uppgick till 12 MSEK (1,85 MUSD), varav 6 MSEK tillräknades den övertagna kontraktsportföljen. EM Armored Car Service arbetar med värdehantering i södra Georgia, och har årliga intäkter om cirka 17 MSEK (2,6 MUSD) och cirka 50 medarbetare. Förvärvet ger värdefulla synergieffekter på marknaden för värdehantering i södra Georgia där Loomis har en betydande verksamhet, samt ger möjlighet till att starta integrerade tekniska tjänster i området.

Förvärv av rörelsen i EM Armored Car Services Inc, USA Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den

31 augusti 2008.

MSEK	Bokfört värde förvärvs balans	Förvärvs justeringar och för värvs analys	Verkligt värde förvärvs balans
Operativa anläggningstillgångar	6	–	6
Kundfordringar	–	–	–
Övriga tillgångar	–	–	–
Övriga skulder	–	–	–
Summa operativt
sysselsatt kapital	6	–	6
Goodwill från förvärvet	–	–	–
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	–	6	6
Totalt sysselsatt kapital	6	6	12
Nettoskuld	–	–	–
Summa förvärvade
nettotillgångar	6	6	12
Köpeskilling	–	–	–12
Uppskjuten köpeskilling	–	–	5
Summa påverkan på koncernens likvida medel	–	–	–7

Förvärvet av rörelsen i EM Armored Car Services Inc, USA avser tillgångar och skulder i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med cirka 7 MSEK och till årets resultat med cirka –2 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2008 ha bidragit till totala intäkter med 21 MSEK och till årets resultat med 2 MSEK.

Not 15 Förvärv och avyttringar av dotterbolag samt prövning av nedskrivningsbehov, forts.

Svensk Kassaservice, Sverige

Loomis har förvärvat Svensk Kassaservice AB (SKS). SKS är verksamt i norra Sverige. Köpeskillingen uppgick till 4 MSEK, varav 2 MSEK är hänförligt till övertagen kontraktsportfölj.

Förvärv av rörelsen i Svensk Kassaservices värdehanteringsverksamhet, Sverige

Balansräkningen i sammandrag per förvärvstidpunkten den 1 juli 2008.

	Bokfört	Förvärvs	Verkligt
	värde	justeringar	värde
	förvärvs	och förvärvs	förvärvs
MSEK	balans	analys	balans
Operativa anläggningstillgångar	2	–	2
Kundfordringar	–	–	–
Övriga tillgångar	–	–	–
Övriga skulder	–	–	–
Summa operativt
sysselsatt kapital	2	–	2
Goodwill från förvärvet	–	–	–
Övriga förvärvsrelaterade
immateriella anläggningstillgångar	–	2	2
Totalt sysselsatt kapital	2	2	4
Nettoskuld	–	–	–
Summa förvärvade
nettotillgångar	2	2	4
Köpeskilling	–	–	4
Likvida medel enligt
förvärvsanalyser	–	–	–
Summa påverkan på koncernens
likvida medel	–	–	4

Förvärvet av Svensk Kassaservices värdehanteringsverksamhet avser tillgångar och skulder i bolaget. Förvärvet har bidragit till totala intäkter med 2 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK. Förvärvet skulle om det konsoliderats från den 1 januari 2008 ha bidragit till totala intäkter med 4 MSEK och till årets resultat med 0 MSEK.

Prövning av nedskrivningsbehov

För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter) det vill säga per land. Goodwillvärdet per den 31 december 2008 fördelar sig summerat per kassagenererande enhet enligt följande:

Summa goodwill	8,1 (n/a, n/a)	2 964,5 (2 533,1, 2 502,4)
Österrike	8,2 (8,4, 8,3)	– (–, –)
USA	7,7 (8,7, 9,1)	2 058,4 (1 703,1, 1 827,8)
Sverige	8,1 (8,1, 8,3)	11,4 (11,4, 11,3)
Spanien	8,2 (8,4, 8,3)	321,8 (278,0, 266,6)
Schweiz	7,3 (7,3, 7,2)	3,8 (2,9, 2,9)
Portugal	8,2 (8,4, 8,3)	1,5 (1,3, 1,2)
Norge	8,5 (8,8, 8,5)	– (–, –)
Storbritannien	8,5 (9,0, 8,9)	162,8 (186,7, 195,7)
Frankrike	8,2 (8,4, 8,3)	404,8 (349,7, 196,9)
Finland	8,2 (8,4, 8,3)	– (–, –)
Danmark	8,4 (8,4, 8,3)	– (–, –)
	WACC, %	Goodwill, MSEK

Goodwill prövas årligen för ett eventuellt nedskrivningsbehov. Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bokfört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassaflödena. Kassaflödena har baserats på finansiella planer som fastställts av koncernledningen och som godkänts av styrelsen och som normalt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor (till exempel Freedonia), emellertid är inslaget av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan användas som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.

Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska försäljningstillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av operativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena.

De antaganden och bedömningar som legat till grund för nedskrivningsbedömningen framgår i sammandrag enligt nedan (fördelat på Loomis rörelsesegment):

Procent	Bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden	WACC
Europa	2,0 (2,0, 2,0)	7,3–8,5
USA	2,0 (2,0, 2,0)	7,7

Nedskrivningsbedömningen ägde för samtliga kassagenererande enheter rum under det tredje kvartalet 2008. Resultatet av nedskrivningsbedömningen för goodwill påvisar att inget nedskrivningsbehov av goodwill förelåg.

Känslighetsanalys av beräkningen av nyttjandevärdet i samband med nedskrivningsbedömningen har genomförts i form av en generell sänkning med 0,5 procentenheter i prognosperioden av den organiska tillväxten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkostnaden med 0,5 procentenheter. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov.

Under 2006 skrevs goodwill ned relaterad till Storbritannien (se not 16).

Not 16 Goodwill

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående balans		2 573,3	2 543,5	2 844,8
Förvärv		–	144,3	–
Omräkningsdifferens		431,4	–114,5	–301,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden		3 004,7	2 573,3	2 543,5
Ingående nedskrivningar		–40,2	–41,1	–
Årets nedskrivningar	12, 15	–	–	–41,1
Omräkningsdifferens		–	0,9	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar		–40,2	–40,2	–41,1
Utgående restvärde		2 964,5	2 533,1	2 502,4
Goodwill fördelar sig på rörelsesegmenten enligt följande:
USA		2 058,4	1 703,1	1 827,8
Europa		906,1	830,0	674,6
Totalt		2 964,5	2 533,1	2 502,4

Not 17 Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående anskaffningsvärde	125,9	51,3	59,4
Förvärv	7,9	78,8	–
Investeringar	–	0,3	–
Avyttringar/utrangeringar	–0,3	–1,0	–
Omräkningsdifferens	25,9	–3,5	–8,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	159,4	125,9	51,3
Ingående avskrivningar	–50,6	–37,0	–28,9
Årets avskrivningar	–14,8	–18,2	–13,2
Avyttringar/utrangeringar	0,3	1,3	–
Omräkningsdifferens	–15,4	3,3	5,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–80,5	–50,6	–37,0
Utgående restvärde	78,9	75,3	14,3

Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser kontraktsportföljer.

Not 18 Övriga immateriella tillgångar

		2008-12-31
			Övriga immateriella
MSEK	Licenser	Hyresrätter	tillgångar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	78,0	0,7	1,6	80,3
Investeringar	25,4	–	–	25,4
Avyttringar/utrangeringar	–2,8	–	–	–2,8
Omklassificering	–0,1	–	–	–0,1
Omräkningsdifferens	14,6	0,0	0,2	14,8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	115,1	0,7	1,8	117,6
Ingående avskrivningar	–38,5	–0,1	–1,6	–40,2
Avyttringar/utrangeringar	2,5	–	–	2,5
Årets avskrivningar	–17,2	–	–	–17,2
Omklassificering	–1,7	–	–	–1,7
Omräkningsdifferens	–12,3	0,0	–0,2	–12,5
Utgående ackumulerade avskrivningar	–67,2	–0,1	–1,8	–69,1
Utgående restvärde	47,9	0,6	0,0	48,5

	2007-12-31
			Övriga immateriella
MSEK	Licenser	Hyresrätter	tillgångar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	34,9	1,1	2,2	38,2
Förvärv	4,1	–	–	4,1
Investeringar	21,7	–	–	21,7
Avyttringar/utrangeringar	–2,0	–0,4	–0,7	–3,1
Omklassificering	17,1	–	–	17,1
Omräkningsdifferens	2,2	0,0	0,1	2,3
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	78,0	0,7	1,6	80,3
Ingående avskrivningar	–25,4	–0,1	–1,9	–27,4
Avyttringar/utrangeringar	1,9	–	0,7	2,6
Årets avskrivningar	–9,5	–	–0,2	–9,7
Omklassificering	–3,5	–	–	–3,5
Omräkningsdifferens	–2,0	–0,0	–0,2	–2,2
Utgående ackumulerade avskrivningar	–38,5	–0,1	–1,6	–40,2
Utgående restvärde	39,5	0,6	0,0	40,1

	2006-12-31
			Övriga immateriella
MSEK	Licenser	Hyresrätter	tillgångar	Totalt
Ingående anskaffningsvärde	37,4	1,1	3,1	41,6
Investeringar	4,1	–	–	4,1
Avyttringar/utrangeringar	–2,8	–	–0,9	–3,7
Omklassificering	–1,7	–	–	–1,7
Omräkningsdifferens	–2,1	–	–	–2,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	34,9	1,1	2,2	38,2
Ingående avskrivningar	–26,8	–0,1	–1,8	–28,7
Avyttringar/utrangeringar	2,8	–	0,4	3,2
Årets avskrivningar	–4,8	–	–0,5	–5,3
Omklassificering	1,7	–	–	1,7
Omräkningsdifferens	1,7	–	–	1,7
Utgående ackumulerade avskrivningar	–25,4	–0,1	–1,9	–27,4
Utgående restvärde	9,5	1,0	0,3	10,8

Not 19 Materiella anläggningstillgångar

		Byggnader och mark
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående anskaffningsvärde	435,8	616,0	650,5
Förvärv	–	44,9	–
Investeringar	12,6	19,9	13,7
Avyttringar/utrangeringar	–34,1	–258,3	–
Omklassificering	–13,6	24,7	–14,1
Omräkningsdifferens	77,6	–11,4	–34,1
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	478,3	435,8	616,0
Ingående avskrivningar	–119,7	–151,3	–151,4
Avyttringar/utrangeringar	14,5	53,4	–
Omklassificering	–	0,0	11,1
Årets avskrivningar	–17,1	–24,4	–21,4
Omräkningsdifferens	–28,5	2,6	10,4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–150,8	–119,7	–151,3
Utgående restvärde	327,5	316,1	464,7

	Maskiner och inventarier
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående anskaffningsvärde	5 714,0	5 888,3	5 433,3
Förvärv	57,6	86,9	–
Investeringar	840,6	695,5	847,4
Avyttringar/utrangeringar	–506,4	–871,9	–136,7
Omklassificering	14,3	–43,1	73,2
Omräkningsdifferens	642,4	–41,7	–328,9
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6 762,5	5 714,0	5 888,3
Ingående avskrivningar	–3 511,1	–3 621,9	–3 196,8
Avyttringar/utrangeringar	463,8	696,9	112,2
Omklassificering	1,1	11,2	–70,2
Årets avskrivningar	–640,9	–638,3	–675,2
Omräkningsdifferens	–435,7	41,0	208,1
Utgående ackumulerade avskrivningar	–4 122,8	–3 511,1	–3 621,9
Utgående restvärde	2 639,7	2 202,9	2 266,4

Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 71,2 MSEK (63,1 och 64,9).

Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier,säkerhetsutrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommunikationsutrustning. Inga nedskrivningar har gjorts.

Materiella anläggningstillgångar enligt ovan inkluderar tillgångar som disponeras enligt finansiella leasingavtal och som specificeras nedan.

Begränsningar finns i förfoganderätt med avseende på tillgångar som Loomis förfogar över genom finansiell leasing. Se not 27 för ytterligare information gällande finasiella leasingavtal.

Finansiella leasingavtal

	Byggnader
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående anskaffningsvärde	47,0	46,9	46,9
Omräkningsdifferens	7,6	0,1	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	54,6	47,0	46,9
Ingående avskrivningar	–10,4	–9,7	–6,2
Årets avskrivningar	–1,5	–3,4	–3,5
Omräkningsdifferens	–1,7	2,7	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–13,6	–10,4	–9,7
Utgående restvärde	41,0	36,6	37,2

Not 19 Materiella anläggningstillgångar, forts.

Finansiella leasingavtal

		Maskiner och inventarier
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående anskaffningsvärde	233,2	312,5	312,5
Förvärv	–	73,2	–
Investeringar	14,3	8,3	–
Avyttringar/utrangeringar	–32,4	–183,2	–
Omräkningsdifferens	70,7	22,4	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	285,8	233,2	312,5
Ingående avskrivningar	–110,9	–170,0	–99,1
Avyttringar/utrangeringar	14,8	147,7	–
Årets avskrivningar	–55,7	–71,3	–70,9
Omräkningsdifferens	–54,5	–17,3	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–206,3	–110,9	–170,0
Utgående restvärde	79,5	122,3	142,5

Not 20 Räntebärande finansiella anläggningstillgångar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Långfristiga externa investeringar	60,1	152,3	3,8
Summa räntebärande finansiella anläggningstillgångar	60,1	152,3	3,8

Beloppet består av pensionsåtaganden (se not 29) för vilka obligationer ställts som säkerhet om 4,0 MSEK (3,8 och 3,8) samt att försäkringsbolaget på Irland har deponerat en del av sina tillgångar hos extern

motpart enligt myndighetsdirektiv om 56,0 MSEK (148,5 och 0,0). För ytterligare upplysningar om finansiella instrument hänvisas till not 6.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående balans	152,3	3,8	4,0
Nya investeringar/avyttringar	–92,8	148,5	–
Omräkningsdifferenser	0,6	–	–0,2
Utgående balans	60,1	152,3	3,8

Not 21 Övriga långfristiga fordringar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Långfristiga hyresdepositioner	17,0	12,0	–
Övriga långfristiga fordringar	34,2	5,8	14,0
Summa övriga långfristiga fordringar	51,2	17,8	14,0
MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående balans	17,8	14,0	95,6
Omklassificeringar	–	–	–81,2
Övriga förändringar	31,2	3,8	–
Omräkningsdifferenser	2,2	0	–0,4
Utgående balans	51,2	17,8	14,0

Fordringar på Securitasbolag omklassificerades 2006 till kortfristiga fordringar då dessa fordringar återbetalades under 2007.

Not 22 Kundfordringar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster	1 543,2	1 458,7	1 350,8
Reservering avseende kundförluster, netto	–53,2	–34,2	–36,1
Summa kundfordringar	1 490,0	1 424,5	1 314,7

Årets kundförluster, netto uppgår till 9,5 MSEK (1,5 och 3,0).

Åldersanalys av förfallna kundfordringar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Förfallotid <30 dagar	289,7	262,9	252,5
Förfallotid 30–90 dagar	109,2	102,6	65,5
Förfallotid >90 dagar	87,7	76,1	66,8
Summa förfallna kundfordringar	486,6	441,6	384,8

Not 23 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Redovisningsmedel 1)	16,6	14,1	13,4
Övriga kortfristiga fordringar	58,4	54,9	77,7
Summa övriga kortfristiga fordringar	75,0	69,0	91,1

Övriga kortfristiga fordringar enligt ovan hänför sig till största delen till kortfristig fordran avseende moms.

Inom uppräkningsverksamheten lagerför Loomis konsignationslager av pengar åt tredje man. Konsignationslager av pengar redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. För att

finansiera vissa delar av verksamheten används lånefinansiering i form av checkräkningskrediter. Dessa checkräkningskrediter nettoredovisas mot lager av pengar. Finansieringskostnader, avseende lånefinansieringen, som uppgår till 3 MSEK (93 och 66) redovisas som produktionskostnad.

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Redovisningsmedelstillgångar och valvsbehållning1)	479,0	535,4	1 814,9
Redovisningsmedelsskulder och checkräckningskredit 1)	–462,4	–521,3	–1 801,5
Redovisningsmedel	16,6	14,1	13,4

1) Exklusive konsignationslager av pengar.

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

Not 24 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering	40,2	47,3	58,0
Förutbetald hyra	25,2	23,1	19,7
Förutbetalda leasingkostnader	0,9	0,9	1,0
Förutbetalda leverantörsfakturor	8,7	6,0	11,6
Övriga förutbetalda kostnader	92,9	131,3	87,6
Övriga upplupna intäkter	9,0	16,1	69,8
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	176,9	224,7	247,7

Not 25 Räntebärande finansiella omsättningstillgångar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Placeringar externa	355,2	21,8	31,0
Placeringar hos tidigare ägare Securitas	–	450,4	1 005,2
Koncernkreditkonto hos tidigare ägare Securitas	–	225,6	74,2
Summa räntebärande finansiella omsättningstillgångar	355,2	697,8	1 110,4

För en beskrivning av koncernens riskexponeringar relaterade till finansiella instrument, hänvisas till not 6.

Not 26 Förändringar i eget kapital

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare1)
				Balanserat
MSEK	Aktiekapital 2)	Övrigt tillskju tet kapital	Andra reserver 3)	resultat inkl. årets resultat	Totalt
Ingående balans 2006	0,1	866,9	299,1	–490,1	676,0
Omräkningsdifferenser	–	–	–55,0	–	–55,0
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	–15,1	–15,1
Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	–	–	–55,0	–15,1	–70,1
Årets resultat	–	–	–	–640,2	–640,2
Summa förmögenhetsförändringar exklusive transaktioner
med bolagets ägare	–	–	–55,0	–655,3	–710,3
Erhållna aktieägartillskott	–	3 016,9	–	–	3 016,9
Fondemission	365,0	–365,0	–	–	0,0
Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget	–	–	–	–227,3	–227,3
Utgående balans 2006	365,1	3 518,8	244,1	–1 372,8	2 755,2
Ingående balans 2007	365,1	3 518,8	244,1	–1 372,8	2 755,2
Omräkningsdifferenser	–	–	–23,3	–	–23,3
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	33,8	33,8
Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	–	–	–23,3	33,8	10,5
Årets resultat	–	–	–	–880,5	–880,5
Summa förmögenhetsförändringar exklusive
transaktioner med bolagets ägare	–	–	–23,3	–846,7	–870,0
Lämnat koncernbidrag4)	–	–	–	–181,5	–181,5
Skatt på koncernbidrag	–	–	–	50,8	50,8
Utdelning till aktieägare i moderbolaget	–	–	–	–249,7	–249,7
Utgående balans 2007	365,1	3 518,8	220,8	–2 599,9	1 504,8
Ingående balans 2008	365,1	3 518,8	220,8	–2 599,9	1 504,8
Omräkningsdifferenser	–	–	347,9	–	347,9
Aktuariella vinster och förluster	–	–	–	44,1	44,1
Summa intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital	–	–	347,9	44,1	392,0
Årets resultat	–	–	–	423,8	423,8
Summa förmögenhetsförändringar exklusive
transaktioner med bolagets ägare	–	–	347,9	467,9	815,8
Erhållna aktieägartillskott	–	900,0	–	–	900,0
Lämnad utdelning till aktieägare i moderbolaget	–	–	–	–244,6	–244,6
Utgående balans 2008	365,1	4 418,8	568,7	–2 376,6	2 976,0

1)   En minoritet om 25 procent fanns i ett av koncernens företag i Storbritannien till och med den 24 november 2007.

2) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst.

3) Andra reserver avser enbart omräkningsdifferenser. 4) Avser koncernbidrag till tidigare moderbolag, Securitas AB.

Antal utgivna aktier den 31 december 2008 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5.

För vidare information om förändring av antalet utgivna aktier samt fördelning mellan A- och B-aktier, se not 51.

Not 27 Låneskulder

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Långfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	71,8	112,7	120,2
Låneskulder till Securitas AB	–	–	–
Summa långfristiga låneskulder	71,8	112,7	120,2
Kortfristiga låneskulder
Skulder avseende finansiell leasing	34,4	37,0	56,8
Låneskulder till Securitas AB	–	3 253,5	2 367,5
Banklån	2 952,7	–	–
Summa kortfristiga låneskulder	2 987,1	3 290,5	2 424,3
Summa låneskulder	3 058,9	3 403,2	2 544,5

Skulder till Securitasbolag har i samband med noteringen betalats tillbaka och ersatts med externa banklån. Lånens förfallostruktur framgår av not 6.

Skulder avseende finansiell leasing – minimileasingavgifter	2008	2007	2006
Förfallotid <1 år	35,7	51,3	63,1
Förfallotid 1–5 år	75,4	105,3	115,5
Förfallotid >5 år	9,6	13,0	17,6
Total	120,7	169,6	196,2
Framtida finansiella kostnader för finansiell leasing	–14,5	–19,9	–19,2
Summa nuvärde på skulder avseende finansiell leasing	106,2	149,7	177,0
Nuvärde av skulder för finansiell leasing	2008	2007	2006
Förfallotid <1 år	34,4	37,0	56,8
Förfallotid 1–5 år	64,3	100,6	105,1
Förfallotid >5 år	7,5	12,1	15,1
Summa nuvärde av skulder för finansiell leasing	106,2	149,7	177,0

Not 28 Avsättningar för skadereserver

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Långfristig avsättning för skadereserver	238,7	193,5	114,5
Kortfristig avsättning för skadereserver	125,9	112,7	114,4
Summa avsättningar för skadereserver	364,6	306,2	228,9

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ingående balans	306,2	228,9	300,4
Nya avsättningar	202,0	292,5	316,2
Utnyttjade belopp	–166,1	–190,1	–222,4
Avsättningar som ej använts	–12,6	–3,7	–1,6
Omräkningsdifferens	35,1	–21,4	–163,7
Utgående balans	364,6	306,2	228,9

Not 29 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Koncernen driver i egen regi, eller deltar på annat sätt, i ett antal förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner och andra planer avseende långfristiga ersättningar till anställda runt om i världen. Planerna är strukturerade i enlighet med lokala regler och lokal praxis. Den totala kostnaden för koncernen för dessa planer framgår av not 10.

Storbritannien

I Storbritannien finns en fonderad förmånsbestämd pensionsplan där tillgångarna hålls separerade från arbetsgivarens. Planen tillhandahåller förmåner kopplade till medlemmarnas tjänstetid och slutlön. Bolagen i Storbritannien deltar även i olika avgiftsbestämda lösningar.

Avyttringen av LCM under 2007 innebar en minskning av deltagandet i planen. Effekten redovisas som reduceringar och regleringar.

Sverige

Arbetare omfattas av SAF/LO-planen som är en avgiftsbestämd pensionsplan baserad på kollektivavtal och som omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Tjänstemännen omfattas av ITP-planen, vilken även den är kollektivavtalsbaserad och omfattar flera arbetsgivare inom flera olika branscher. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering (UFR 3) är ITP-planen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Alecta, som försäkrar ITP-planen, har inte kunnat bistå Loomis, eller andra svenska företag, med tillräcklig information för att kunna fastställa bolagets andel av planens totala tillgångar och skulder. Planen redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Kostnaden för 2008 uppgår till 2,1 MSEK (6,9 och 5,1). Överskottet i Alecta kan allokeras till den försäkrade arbetsgivaren och/eller de försäkrade arbetstagarna. Alectas konsolideringsgrad var per den 31 december 2008 112,0 procent (152,0 och 143,1). Konsolideringsgraden beräknas som verkligt värde av förvaltningstillgångar i procent av förpliktelserna beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden. Denna beräkning är inte i linje med IAS19.

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

MSEK 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 Planer som ingår i Övriga långfristiga fordringar –30,5 – – Planer som ingår i Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 262,1 318,9 400,3 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto 231,6 318,9 400,3 Pensionskostnader MSEK 2008-12-31 2007-12-31 2006-12-31 Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år 38,2 60,8 63,0 Räntekostnad 70,1 69,8 61,9 Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –65,4 –65,3 –57,8 Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder – – –14,8 Redovisad aktuariell vinst 0,5 –6,5 – Reduceringar och regleringar – –21,8 –1,8 Summa pensionskostnader 43,4 37,0 50,5

Tabellen visar den totala kostnaden för förmånsbestämda planer 2008. Total kostnad för förmånsbestämda planer 2009 förväntas uppgå till cirka 41 MSEK. Kostnaden för avgiftsbestämda planer uppgick till 64,1 MSEK (95,6 och 74,2).

Norge

Huvuddelen av de anställda omfattas av en fonderad förmånsbestämd plan med tillgångar avsatta till en separat försäkring. I Norge omfattas anställda även av två ofonderade lösningar, där den ena tillhandahåller övergångsförmåner vid förtidspensionering och den andra individuella pensionsutfästelser enligt överenskommelse med företaget. De norska pensionsplanerna har delvis stängts för nya medlemmar.

Övriga länder

Utöver de planer som nämnts ovan förekommer förmånsbestämda planer av väsentlig storlek främst i Frankrike och Österrike.

Allokering av förvaltningstillgångar

Förvaltningstillgångarnas verkliga värde uppgick per den 31 december 2008 till 841,2 MSEK (1 096,1 och 1 039,4). Per den 31 december 2008 var 63 procent (65 och 65) av förvaltningstillgångarna placerade i aktier, 36 procent (34 och 35) var placerade i räntebärande tillgångar och 1 procent (1 och 0) i övriga tillgångar.

Ackumulerade aktuariella förluster

Den aktuariella vinsten 2008 som redovisats via redogörelse över redovisade intäkter och kostnader redovisade direkt mot eget kapital uppgår till 44,1 MSEK. För 2007 redovisades en aktuariell vinst om 33,8 MSEK och för 2006 en aktuariell förlust om 15,1 MSEK mot eget kapital. De ackumulerade aktuariella vinsterna vilka redovisats på detta sätt uppgår därmed till 30,1 MSEK. För 2007 och 2006 visades ackumulerade förluster på 14,0 MSEK och 47,8 MSEK.

Not 29 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, forts.

Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto

		2008			2007			2006
		Förvalt			Förvalt			Förvalt
	För	nings		För	nings		För	nings
MSEK	pliktelser	tillgångar	Netto	pliktelser	tillgångar	Netto	pliktelser	tillgångar	Netto
Ingående balans	1 415,0	–1 096,1	318,9	1 439,7	–1 039,4	400,3	1 322,3	–938,1	384,2
Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år	38,2	–	38,2	60,8		60,8	63,0	–	63,0
Räntekostnad	70,1	–	70,1	69,8		69,8	61,9	–	61,9
Förväntad avkastning	–	–65,4	–65,4		–65,3	–65,3	–	–57,8	–57,8
Redovisad aktuariell vinst/förlust	0,5	–	0,5	–6,5		–6,5
Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år	–	–	–			0,0	–14,8	–	–14,8
Reduceringar och regleringar	–	–	–	–21,8		–21,8	–1,8	–	–1,8
Summa pensionskostnad	108,8	–65,4	43,4	102,3	–65,3	37,0	108,3	–57,8	50,5
Aktuariella vinster och förluster – förpliktelser	–267,5	–	–267,5	–51,3		–51,3	62,9	–	62,9
Aktuariella vinster och förluster – förvaltningstillgångar	–	208,8	208,8		2,3	2,3	–	–43,6	–43,6
Summa aktuariella vinster och förluster före skatt	–267,5	208,8	–58,7	–51,3	2,3	–49,0	62,9	–43,6	19,3
Avgifter från arbetsgivaren	–	–69,1	–69,1		–79,7	–79,7	–	–45,8	–45,8
Avgifter från deltagare i planen	5,7	–5,7	–	7,6	–7,6	–	8,7	–8,7	–
Utbetalningar av förmåner till deltagare i planen	–47,9	47,9	–	–49,0	49,0	–	–36,4	36,4	–
Förvärv	–	–	–	17,8		17,8	–	–	–
Omräkningsdifferenser	–141,3	138,4	–2,9	–52,1	44,6	–7,5	–26,1	18,2	–7,9
Utgående balans	1 072,8	–841,2	231,6	1 415,0	–1 096,1	318,9	1 439,7	–1 039,4	400,3

Den faktiska avkastningen på förvaltningstillgångarna uppgick för 2008 till –143,4 MSEK (63,0 och 101,3). Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna är fastställd utifrån antagandet att avkastningen på obligationer blir lika med räntan för en tioårig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppgå till samma ränta med

tillägg för en riskpremie. Den, för varje land, fastställda räntan är viktad utifrån tillgångarnas sammansättning. Aktuariella vinster och förluster avseende förpliktelser inkluderar erfarenhetsmässiga justeringar med –40,9 MSEK (52,4 och 21,3).

Fonderade och icke fonderade förpliktelser

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Fonderade planer
Nuvärde av fonderade förpliktelser	878,1	1 280,5	1 329,5
Verkligt värde av förvaltningstillgångar	–841,2	–1 096,1	–1 039,4
Fonderade planer, netto	36,9	184,4	290,1
Ej fonderade planer
Nuvärde av ofonderade förpliktelser	194,7	134,5	110,2
Summa fonderade och ofonderade förpliktelser	231,6	318,9	400,3

Tabellen visar avstämningen mellan fonderad status och avsättningarna vid årets slut och vid årets början.

Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2008

Procent (årsbasis)	Storbritannien	Euroländer	Norge
Diskonteringsränta	6,30 (5,60 och 5,00)	5,50 (5,50 och 4,50)	3,80 (4,70 och 4,50)
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	6,40 (6,80 och 6,40)	e/t (e/t)	5,80 (5,70 och 6,00)
		2,00-2,50 (2,50-3,00 och
Löneökningar	3,50 (4,30-4,80 och 4,00-4,50)	2,50-2,75)	4,00 (3,50 och 2,50)
Inflation	2,80 (3,30 och 3,00)	2,00 (2,00 och 2,00)	3,75 (4,25 och 2,50)
Pensionsökningar	2,80 (3,30 och 3,00)	e/t (e/t)	3,75 (4,25 och 2,50)

Tabellen visar de väsentligaste aktuariella antagandena per den 31 december 2008, 2007 och 2006 vilka används för att värdera de förmånsbestämda planernas förpliktelser vid utgången av 2008, 2007 och 2006 samt för att fastställa pensionskostnaden för 2009, 2008 och 2007.

diskonteringsräntan på statsobligationer med tillägg för justering av skuldernas duration.

Per den 31 december 2008 användes följande antaganden för de mest väsentliga planerna inom Loomis avseende mortalitet:

I Storbritannien baseras diskonteringsräntan på Iboxx UK AA 15 år +. I Euroländer baseras diskonteringsräntan på Iboxx Euro 10 år +, med hänsyn tagen till durationen av förpliktelserna. I Norge baseras

Storbritannien – "PA 92 series of tables with allowance for future improvements, and the medium cohort effect on current pensioners". Norge – tabeller i serie "K 63". Dessa tabeller har fastställts för användande i samråd med bolagets aktuarier och reflekterar Loomis

Not 29 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, forts.

syn avseende framtida mortalitet med hänsyn tagen till framtida förväntade ökningar av livslängden.

Känslighetsanalys

En minskning av diskonteringsräntan med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 18 MSEK. En ökning av inflationstakten med 0,1 procentenheter skulle öka avsättningen för pensioner och liknande

förpliktelser med uppskattningsvis 18 MSEK. En ökning av den genomsnittliga livslängden med ett år skulle öka avsättningen för pensioner och liknande förpliktelser med uppskattningsvis 18 MSEK. Såväl förändringar av diskonteringsräntan som den genomsnittliga livslängden redovisas som aktuariella vinster eller förluster varvid förändringen redovisas via redogörelse över redovisade intäkter och kostnader och därmed inte belastar årets resultat.

Not 30 Övriga avsättningar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Övriga avsättningar långfristiga	125,5	140,0	824,4
Övriga avsättningar kortfristiga	88,3	567,8	–
Summa övriga avsättningar	213,8	707,8	824,4

			Övriga
			LCM relaterade	Övertid
MSEK	Avsättning LCM	NCS reserver	avsättningar	Spanien	Övrigt	Totalt
Övriga avsättningar långfristiga
Ingående balans	–	–	–	59,4	80,6	140,0
Nya avsättningar	–	–	–	–	5,9	5,9
Använda avsättningar	–	–	–	–	–39,7	–39,7
Omräkningsdifferens	–	–	–	6,1	13,2	19,3
Utgående balans	–	–	–	65,5	60,0	125,5
Övriga avsättningar kortfristiga
Ingående balans	–	362,0	121,5	–	84,3	567,8
Nya avsättningar	–	–	–	–	29,0	29,0
Använda avsättningar	–	–315,7	–107,1	–	–22,2	–445,0
Omräkningsdifferenser	–	–46,3	–14,4	–	–2,8	–63,5
Utgående balans	–	–	–	–	88,3	88,3
Summa övriga avsättningar	–	–	–	65,5	148,3	213,8

Under andra kvartalet 2007 kom det till ledningens kännedom att LCM under en tid inte deklarerat transaktioner i enlighet med så kallade Note Circulation Rules (NCS-regler) i Storbritannien. Den totala avsättningen för detta uppgick till 362 MSEK per den 31 december 2007.

I samband med avyttringen av LCMs tillgångar och rörelse i

november 2007 gjordes av avsättning för bedömda risker om 122 MSEK.

Under 2007 meddelade högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt gällande kollektivavtal inte följde spansk lag. Risken att Loomis kan komma att behöva betala ut övertidsersättning ökade varför avsättning skedde med 59 MSEK.

Not 31 Övriga långfristiga skulder

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Långfristiga skulder till övriga bolag inom Securitaskoncernen	–	–	–
Övriga långfristiga skulder	–	–	9,6
Summa övriga långfristiga skulder	–	–	9,6

Not 32 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Upplupna personalkostnader	750,3	718,4	697,3
Upplupna räntekostnader	7,4	4,7	1,8
Upplupna hyreskostnader	8,7	19,2	10,8
Upplupna konsultarvoden	15,5	27,7	14,7
Övriga upplupna kostnader	84,2	152,7	84,2
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	866,1	922,7	808,8

Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader, upplupna leverarantörsfakturor samt upplupna leasingkostnader.

Not 33 Övriga kortfristiga skulder

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Förskottsbetalningar från kunder	37,9	25,9	21,0
Kortfristiga skulder till Securitas	–	208,2	127,0
Övriga kortfristiga skulder	280,1	271,0	271,3
Summa övriga kortfristiga skulder	318,0	505,1	419,3

Not 34 Ställda säkerheter

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Ställda säkerheter för bankmedel	–	–	168,1
Ställda säkerheter för upplåning	–	–	600,2
Summa ställda säkerheter	–	–	768,3

Ställda säkerheter för upplåning avsåg lånefinansiering i form av checkräkningskrediter huvudsakligen för Loomis Cash Management UK.

Not 35 Ansvarsförbindelser

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Borgensförbindelser och garantiförbindelser	747,0	813,5	240,3
Övriga ansvarsförbindelser	10,9	9,4	2,4
Summa ansvarsförbindelser	757,9	822,9	242,7

Garantiförbindelser 2008 avser garantier för försäkringsåtaganden avseende Loomis i USA uppgående till 303,6 MSEK (0, 0) som tidigare var garanterade av Securitas AB. Garantiförbindelserna avser även en garanti för det interna försäkringsbolaget Loomis Reinsurance Ltd på 125,0 MSEK (0, 0) samt en garanti till Bank of England på 78,3 MSEK (0, 0). Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde.

Loomis AB har även ställt ut garantier till Loomis Norge AS och Loomis Sverige AB avseende bankkrediter till uppräkningsverksamheten. Se vidare i not 23.

Loomis Cash Management UK (LCM)

Loomis Cash Management Ltd sålde den 24 november 2007 sina anläggningstillgångar och sin rörelse till Vaultex UK Ltd, ett av HSBC Bank plc och Barclays Bank PLC samägt bolag. Samma dag blev LCM ett helägt dotterbolag till Loomis när bankerna som ett led i transaktionen sålde sina aktier i LCM till Loomis.

Försäljningen av LCMs tillgångar och rörelse resulterade i en förlust på 160 MSEK under fjärde kvartalet 2007 eftersom köpeskillingen var lägre än bokfört värde och en avsättning för avtalsgarantier gjordes. Avsättningen skedde för att täcka anspråk från de bankkunder som kunde tänkas hävda avstämningsfel eller brister i sina mellanhavanden med LCM under perioden från den 1 juni 2007 fram till och med den 24 november 2007, eller anspråk som hade uppstått och meddelats LCM före den 1 juni 2007 men inte var reglerade vid överlåtelsen. Sådana anspråk skulle enligt avtalet föreläggas LCM för utredning av LCM före den 31 augusti 2008. Inga ytterligare anspråk rapporterades per detta datum och denna skyldighet har följdaktligen upphört. Bankerna har även erhållit en begränsad standardgaranti avseende LCMs tillgångar, villkorad av tillhandahållen information. En slutlig överenskommelse ingicks i juni mellan Securitas AB, Loomis AB, LCM och Bank of England avseende LCMs deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme (NCS). Den finansiella uppgörelsen täcktes av tidigare gjorda avsättningar. I överenskommelsen åtog sig Loomis att fram till den 17 juni 2010 svara för eventuell ytterligare skada som skulle kunna drabba Bank of England på grund av

LCMs förfarande, vilket täcks av en bankgaranti om 7 MGBP. Risken för ytterligare krav bedöms som låg.

Ersättning för övertid

Alla större säkerhetsföretag i Spanien har ersatt sina anställda för övertid i enlighet med ett kollektivavtal som gällde under perioden 2005 till 2008. I februari 2007 meddelade högsta domstolen i Spanien att beräkningen av övertidsersättning enligt det gällande kollektivavtalet inte följde spansk lag.

Risken att övertidsersättning kan komma att behöva betalas ut till anställda inom säkerhetsbolagen i Spanien har ökat eftersom säkerhetsbolagen och de lokala fackföreningarna inte lyckats nå någon uppgörelse om övertidsersättningen. En ansökan till en lägre juridisk instans i Spanien har inlämnats för att få specifika riktlinjer om hur ersättningen för övertid skall beräknas. Domstolens beslut offentliggjordes den 29 januari 2008 var i linje med bolagets syn på hur ersättningen ska räknas ut. Beslutet har överklagats av de lokala fackföreningarna.

Avsaknaden av slutliga riktlinjer för övertidsersättning gör att Loomis måste förbereda sig på flera rättsliga krav från anställda och före detta anställda avseende retroaktiv övertidsersättning.

Samtidigt har en branschorganisation inlett en domstolsprocess i ett försök att få det nuvarande kollektivavtalet ogiltigförklarat genom att hävda att det tidigare beslutet från Högsta domstolen angående övertidsersättning skapat obalans i kollektivavtalet. Dom i ärendet väntas i början av 2009. Beslutet kan också komma att överklagas.

Flera arbetsrättsliga anspråk har riktats mot Loomis i Spanien och antalet anspråk ökar. Företagsledningen uppskattar för närvarande därför att ytterligare ersättning om 59 MSEK kan krävas och har gjort en avsättning på detta belopp per den 31 december 2007. Loomis kommer i ett eventuellt överklagande att försvara sin ståndpunkt med eftertryck. Processen förväntas avgöras under 2010.

Loomis Danmark

En dansk kund har riktat anspråk mot Loomis Danmark med anledning av att bolaget sagt upp avtalet med kunden. Anspråket framställdes under tredje kvartalet och gäller 26 MDKK. Utredning av

Not 35 Ansvarsförbindelser, forts.

anspråket pågår. Loomis har gjort en bedömning av ett troligt utfall per den 31 december 2008.

Övriga rättsliga förfaranden

Under åren har Loomis gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa ansvarsförbindelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Risker förenade med sådana ansvarsförbindelser täcks av kontraktsenliga garantiförpliktelser, försäkring eller erforderliga reserver.

Bolag inom Loomiskoncernen är inblandade i skatterevisioner och andra rättsliga förfaranden som uppkommit i den löpande verksamheten. Eventuell skadeståndskyldighet i samband med sådana rättsliga förfaranden bedöms inte påverka koncernens affärsverksamhet eller finansiella ställning.

Not 36 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2008	2007	2006
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	675,2	672,4	701,9
Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	14,8	18,2	13,2
Nedskrivning av goodwill	–	–	41,1
Jämförelsestörande poster	–	594,4	–
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–	18,5	–
Övriga avsättningar	–457,4	–824,4	824,4
Avskrivning av försäkringsfordran Welo	–	–	373,0
Nedskrivning fordran Heros	–	–	18,2
Finansiella poster	163,9	128,2	100,6
Summa ej kassaflödespåverkande poster	396,5	607,3	2 072,4

Innehållsförteckning moderbolagets räkningar och noter

	Moderbolagets resultaträkning	76
	Moderbolagets balansräkning	77
	Moderbolagets kassaflödesanalys	78
	Moderbolagets förändringar i eget kapital	79
Not 37	Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper	80
Not 38	Händelser efter balansdagen	80
Not 39	Transaktioner med närstående	81
Not 40	Finansiell riskhantering	81
Not 41	Administrationskostnader och jämförelse
	störande poster	82
Not 42	Personal	82
Not 43	Resultat från andelar i koncernföretag	83
Not 44	Resultat från övriga finansiella investeringar	83
Not 45	Skatt på årets resultat	84
Not 46	Maskiner och inventarier	84
Not 47	Aktier i dotterföretag	85
Not 48	Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	85
Not 49	Övriga kortfristiga fordringar	85
Not 50	Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	85
Not 51	Förändringar i eget kapital	86
Not 52	Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	86
Not 53	Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter	86
Not 54	Ej kassaflödespåverkande poster	87

Moderbolagets resultaträkning

MSEK	Not	2008	2007	2006
Övriga intäkter		178,6	151,3	59,2
Bruttoresultat		178,6	151,3	59,2
Administrationskostnader	41, 42	–140,5	–263,7	–81,9
Jämförelsestörande poster	41	–331,6	–1,4	–373,0
Rörelseresultat efter avskrivningar		–293,5	–113,8	–395,7
Resultat från finansiella investeringar
Resultat från andelar i koncernföretag	39, 43	171,3	–655,6	313,4
Finansiella intäkter	44	606,4	689,4	16,3
Finansiella kostnader	44	–606,0	–613,5	–27,7
Summa resultat från finansiella investeringar		171,7	–579,7	302,0
Resultat efter finansiella poster		–121,8	–693,5	–93,7
Skatt på årets resultat	45	–31,0	–29,7	10,3
Årets resultat		–152,8	–723,2	–83,4

Moderbolagets balansräkning

MSEK	Not	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Maskiner och inventarier	46	0,8	1,2	1,1
Aktier i dotterföretag	47	3 420,0	3 366,6	3 258,9
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	39	3 619,4	1 298,8	1 099,3
Uppskjutna skattefordringar		1,3	25,6	–
Summa anläggningstillgångar		7 041,5	4 692,2	4 359,3
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	39, 48	246,2	310,8	321,5
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	39	–	–	10,4
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	39	–	1 452,1	963,1
Räntebärande kortfristiga fordringar hos koncernföretag	39	–	283,7	200,0
Övriga kortfristiga fordringar	49	6,7	0,9	1,1
Aktuella skattefordringar	45	0,6	2,6	0,8
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	50	19,9	9,8	4,6
Räntebärande finansiella omsättningstillgångar		156,1	–	–
Likvida medel		66,5	–	–
Summa omsättningstillgångar		496,0	2 059,9	1 501,5
SUMMA TILLGÅNGAR		7 537,5	6 752,1	5 860,8
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	51
Bundet eget kapital
Aktiekapital		365,1	365,1	365,1
Summa bundet eget kapital		365,1	365,1	365,1
Fritt eget kapital
Övrigt tillskjutet kapital		5 499,0	4 599,0	4 599,0
Balanserat resultat		–1 291,0	–476,6	–1,4
Årets resultat		–152,8	–723,2	–83,4
Summa fritt eget kapital		4 055,2	3 399,2	4 514,2
Summa eget kapital		4 420,3	3 764,3	4 879,3
Långfristiga skulder
Uppskjuten skatteskuld		36,5	–	–
Kortfristiga skulder
Kortfristiga skulder till dotterföretag	39	54,0	3,3	4,0
Kortfristiga skulder till koncernföretag	39	–	181,5	8,3
Räntebärande kortfristiga skulder till koncernföretag	39	–	2 410,5	963,5
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	39	–	283,7	–
Räntebärande kortfristiga skulder, extern		2 952,7	–	–
Leverantörsskulder		3,4	21,4	0,9
Aktuell skatteskuld	45	16,3	–	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	52	53,4	54,8	4,4
Övriga kortfristiga skulder		0,9	32,6	0,4
Summa kortfristiga skulder		3 080,7	2 987,8	981,5
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 537,5	6 752,1	5 860,8
Ställda säkerheter		Inga	Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		650,3	822,9	221,6

Moderbolagets kassaflödesanalys

MSEK	Not	2008	2007	2006
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt		–121,8	–693,5	–93,7
Justering för ej kassaflödespåverkande poster	54	–171,0	580,1	71,2
Erhållna finansiella poster		595,5	480,8	6,6
Betalda finansiella poster		–603,9	–404,9	–18,6
Betald inkomstskatt		–9,7	–1,7	–1,2
Erhållna utdelningar		242,7	307,6	152,0
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital		–16,7	84,8	–3,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–85,0	353,2	112,5
Investeringsverksamheten
Investeringar i anläggningstillgångar	46	–0,1	–0,5	–1,3
Investeringar i aktier	47	–53,4	–112,0	–1 284,7
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–53,5	–112,5	–1 286,0
Finansieringsverksamheten
Avyttringar av övriga finansiella anläggningstillgångar		–	–	–
Placeringar i övriga finansiella anläggningstillgångar		–1 847,0	883,5	–1 299,3
Minskning/ökning av kortfristiga finansiella placeringar		1 735,8	–430,1	49,0
Amorteringar av skulder		–1,6	–	–375,0
Erhållna koncernbidrag		–	37,7	9,2
Lämnade koncernbidrag		–181,5	–	–
Erhållet aktieägartillskott		900,0	–	3 016,9
Lämnade aktieägartillskott		–	–482,1	–
Lämnad utdelning		–244,6	–249,7	–227,3
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		361,1	–240,7	1 173,5
Årets kassaflöde		222,6	–	–
Likvida medel vid årets början		–	–	–
Likvida medel vid årets slut1)		222,6	–	–

1) Likvida medel inkluderar räntebärande finansiella omsättningstillgångar från och med december 2008. Tidigare utgjorde dessa

en del av internfinansieringen från Securitas och nettoredovisades därför mot övrig internfinansiering.

Moderbolagets förändringar i eget kapital

			Balanserat
MSEK	Aktiekapital 1),4)	Övrigt tillskjutet kapital 2),3)	resultat inkl. årets resultat	Totalt
Ingående balans 2006	0,1	1 947,1	198,8	2 146,0
Erhållet aktieägartillskott	–	3 016,9	–	3 016,9
Fondemission	365,0	–365,0	–	–
Lämnad utdelning	–	–	–227,3	–227,3
Koncernbidrag	–	–	37,7	37,7
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	–10,6	–10,6
Årets resultat	–	–	–83,4	–83,4
Utgående balans 2006	365,1	4 599,0	–84,8	4 879,3
Ingående balans 2007	365,1	4 599,0	–84,8	4 879,3
Lämnad utdelning	–	–	–249,7	–249,7
Omräkningsdifferenser	–	–	–54,0	–54,0
Koncernbidrag	–	–	–122,4	–122,4
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	34,3	34,3
Årets resultat	–	–	–723,2	–723,2
Utgående balans 2007	365,1	4 599,0	–1 199,8	3 764,3
Ingående balans 2008	365,1	4 599,0	–1 199,8	3 764,3
Erhållet aktieägartillskott	–	900,0	–	900,0
Lämnad utdelning	–	–	–244,6	–244,6
Omräkningsdifferenser	–	–	156,0	156,0
Koncernbidrag	–	–	–3,6	–3,6
Skatteeffekt på koncernbidrag	–	–	1,0	1,0
Årets resultat	–	–	–152,8	–152,8
Utgående balans 2008	365,1	5 499,0	–1 443,8	4 420,3

1) För information angående antal utgivna aktier hänvisas till not 51.

2) Inkluderar reservfonden som uppgår till 20 KSEK.

3) Justeringar har gjorts under 2006 för tidigare nettoredovisade aktieägartillskott om 865,3 MSEK. Balansräkning för tidigare år har justerats genom att aktier i dotterbolag och övrigt tillskjutet kapital för 2004 och 2005 ökats med detta belopp.

4) Utgivna aktier i moderbolaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Se information om fördelning i not 51.

Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med Årsredovisningslagen och RFR 2:1 Redovisning för juridiska personer. Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt och utom i de fall som anges nedan. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen, Tryggandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2:1.

IAS 17 Leasingavtal

Finansiella leasingavtal kan inte redovisas i juridisk person eftersom särskilda regler för beskattning saknas eller är ofullständiga. Finansiella leasingavtal kan därför i juridisk person redovisas enligt de regler som gäller för operationella leasingavtal.

IAS 19 Ersättningar till anställda

Moderbolaget har enligt Tryggandelagen ej möjlighet att redovisa eventuella avgiftsbestämda planer såsom förmånsbestämda planer i den juridiska personen. Pensionslösningar finns antingen inom ramen för ITP-planen försäkrad via Alecta, vilken beskrivs under koncernens redovisningsprinciper, eller utgöres i allt väsentligt av andra avgiftsbestämda pensionsplaner.

Anteciperad utdelning

I moderföretagets redovisning redovisas anteciperad utdelning från dotterföretag i det fall moderföretaget har rätt att ensamt besluta om utdelningens storlek och moderföretaget innan dess finansiella rapporter publicerats fattat beslut beträffande utdelningens storlek samt säkerställt att utdelningen inte överstiger dotterföretagets utdelningskapacitet.

Finansiella instrument

Moderföretaget tillämpar undantaget i RFR 2:1 Redovisning för juridiska personer punkt 71. Detta innebär att moderföretaget, för samtliga finansiella instrument, värderar dessa med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL. Moderbolaget tillämpar även undantaget i RFR 2:1 p. 11 och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p 124 A-124 C. Moderföretaget tillämpar vidare undantaget i RFR 2:1 punkt 72. Detta innebär att moderföretaget inte tillämpar reglerna för värdering och redovisning avseende garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget tillämpar, i enlighet med RFR 2:1, istället IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser

Enligt IAS 21, p. 32 skall en valutakursdifferens som utgör en del av ett rapporterande företags nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas i resultaträkningen i det rapporterande företagets separata finansiella rapporter. Enligt RFR 2:1 p. 43 skall sådana valutakursdifferenser istället redovisas i eget kapital enligt Årsredovisningslagen 4 kap 14 d §. Loomis följer denna paragraf i RFR 2:1 och redovisar valutakursdifferenser som uppfyller kraven för nettoinvesteringar, det vill säga lån som varken är avsedda att, eller sannolikt kommer att, regleras, över omräkningsreserven i eget kapital.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till SEK efter balansdagens kurs och skillnaden mellan anskaffningsvärde och balansdagens värde har resultatförts. För fordringar i utländsk valuta som utgör en del av bolagets nettoinvesteringar i utländska dotterbolag värderas även dessa till balansdagens kurs. Kursdifferenser på dessa fordringar elimineras ur resultaträkningen och redovisas direkt i eget kapital i balansräkningen.

URA 7 Koncernbidrag och aktieägartillskott

De koncernbidrag som moderbolaget erhåller eller lämnar redovisas över eget kapital i moderbolaget.

Bolaget tillämpar samma principer som föregående år.

Not 38 Händelser efter balansdagen

Se upplysningar om koncernen i not 5.

Not 39 Transaktioner med närstående

Såsom närstående betraktas dotterbolag som ingår i koncernen, ledamöterna i bolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Transaktioner med närstående avser administrationsbidrag och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder från och till dotterbolag.

Fram till och med separationen från Securitas AB den 9 december 2008 redovisas även övriga bolag inom Securitaskoncernen som närstående.

Transaktioner med övriga bolag inom Securitaskoncernen, men inte inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Ränteintäkter	21,2	33,3	0,8
(varav Securitas AB)	(21,2)	(33,3)	(0,8)

Kostnader till övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Administrationskostnader	–	8,7	3,4
(varav Securitas AB)	(–)	(8,7)	(3,4)
Räntekostnader	114,4	158,4	18,2
(varav Securitas AB)	(114,4)	(158,4)	(18,2)

Fordringar hos övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Kortfristiga fordringar hos koncernföretag	–	–	10,4
(varav Securitas AB)	(–)	(–)	(10,4)
Räntebärande kortfristiga fordringar hos koncernföretag	–	283,7	200,0
(varav Securitas AB)	(–)	(283,7)	(200,0)
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	0,5	0,1
(varav Securitas AB)	(–)	(0,5)	(0,1)

Skulder till övriga företag inom Securitaskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Kortfristiga skulder till koncernföretag	–	181,5	8,3
(varav Securitas AB)	(–)	(181,5)	(0,0)
Räntebärande kortfristiga skulder till koncernföretag	–	2 410,5	963,5
(varav Securitas AB)		(–) (1 505,2)	(963,5)
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	4,7	0,1
(varav Securitas AB)	(–)	(2,6)	(0,1)

Transaktioner med övriga bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabell:

Intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Administrationsbidrag	178,6	151,3	59,2
Ränteintäkter	171,3	227,1	4,6

Kostnader till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Administrationskostnader	178,6	151,3	59,2
Räntekostnader	17,5	28,2	0,1

Fordringar hos övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag	3 619,4	1 298,8 1 099,3
Kortfristiga fordringar hos dotterföretag	246,2	310,8	321,5
Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag	–	1 452,1	963,1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	4,8	–

Skulder till övriga företag inom Loomiskoncernen

MSEK	2008	2007	2006
Kortfristiga skulder till dotterföretag	54,0	3,3	4,0
Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag	–	283,7	–
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	–	9,8	–

Alla transaktioner med närstående är genomförda på marknadsmässiga villkor.

Not 40 Finansiell riskhantering

Nedanstående tabell analyserar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena.

För ytterligare upplysningar angående moderbolagets finansiella riskhantering hänvisas till not 6.

	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2008	1 år	1 och 5 år	5 år
Externa banklån	–	2 952,7	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	57,7	–	–
	57,7	2 952,7	0
	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2007	1 år	1 och 5 år	5 år
Internlån Securitas	2 410,5	–	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	108,8	–	–
	2 519,3	0	0
	Mindre än	Mellan	Mer än
Per 31 december 2006	1 år	1 och 5 år	5 år
Internlån Securitas	963,5	–	–
Leverantörsskulder och
andra skulder	5,7	–	–
	969,2	0	0

Not 41 Administrationskostnader och jämförelsestörande poster

Kostnader fördelade på kostnadsslag

MSEK Not	2008	2007	2006
Avskrivningar och nedskrivningar	46 0,5	0,4	0,2
Personalkostnader	42 35,5	49,5	8,2
Fordonskostnader	1,2	0,8	0,1
Lokalkostnader	3,5	2,7	0,5
Kostnader för teknisk utrustning	3,1	2,3	0,6
Kostnader för konsulter	68,2	158,1	–
Administrationskostnader	14,7	21,7	59,0
Övriga kostnader	13,8	28,2	13,3
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag	140,5	263,7	81,9

Kostnader för ersättningar till anställda

MSEK	Not	2008	2007	2006
Löner och bonus	42	22,8	31,3	4,2
Sociala kostnader	42	6,6	9,4	1,9
Pensionskostnader – avgiftsbestämda planer	42	6,1	8,8	2,1
Summa kostnader fördelade på kostnadsslag		35,5	49,5	8,2

Revisionsarvoden och kostnadsersättningar

MSEK	2008	2007	2006
PricewaterhouseCoopers
– revisionsuppdrag	2,7	3,2	2,3
– andra uppdrag	1,2	1,5	0,1
Summa PricewaterhouseCoopers	3,9	4,7	2,4
Övriga revisorer
– andra uppdrag	–	58,1	–
Summa revisionsarvoden och kostnadsersättningar	3,9	62,8	2,4

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning, kvartalsrapporter och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Vidare ingår rådgivning som föranletts av iakttagelser vid granskning. Allt annat är andra uppdrag. Andra uppdrag under 2007 är relaterade till LCM-utredningar.

Jämförelsestörande poster

En slutlig överenskommelse ingicks i juni 2008 med Bank of England avseende Loomis Cash Management Limiteds (LCM) deklarationer som inte har varit i enlighet med Bank of Englands Note Circulations Scheme. Uppgörelsen resulterade i en betalning om 332 MSEK (28 MGBP) till Bank of England. Kostnaden bars av Loomis AB under 2008 men reflekterades i koncernens resultat 2007.

Not 42 Personal

Medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män
	2008	2007	2006
Sverige	16	13	4
(varav män)	(10)	(7)	(2)

Lönekostnader totalt: Styrelse, verkställande direktör och övriga anställda

	2008			2007
		Sociala	(varav		Sociala	(varav
MSEK	Löner	kostnader	pension)	Löner	kostnader	pension)
Styrelse och VD	5,6	3,0	(1,2)	17,3	11,2	(5,6)
Övriga anställda	17,2	9,7	(4,9)	14,0	7,0	(3,2)
Summa	22,8	12,7	(6,1)	31,3	18,2	(8,8)

Not 42 Personal, forts.

Ingen rörlig ersättning har utgått till VD 2008. Den under år 2007 avgående VDn erhöll för räkenskapsåret 2007 lön och avgångsvederlag om 16,1 MSEK.

Ersättning till nuvarande VD:n utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Den rörliga ersättningen är maximerad till 100 procent av grundlönen. VD har en pensions- och sjuklöneförmån motsvarande 30 procent av grundlönen. Vid uppsägning från företagets sida har VD rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månadslöner. Ytterligare information om ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 11.

Sjukfrånvaro, %	2008	2007
Total sjukfrånvaro	0,1	1,7
- långtidssjukfrånvaro	0,0	0,0
- sjukfrånvaro för män	0,1	0,3
- sjukfrånvaro för kvinnor	0,0	1,4
- anställda –29 år	0,0	0,0
- anställda 30–49 år	0,1	1,5
- anställda 50– år	0,0	0,2

Not 43 Resultat från andelar i koncernföretag

MSEK	2008	2007	2006
Förlust vid avyttring av dotterföretag	–	–5,5	–
Utdelningar	245,3	262,1	313,4
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–74,0	–482,1	–
Nedskrivning av fordringar på dotterföretag	–	–430,1	–
Summa resultat från andelar i koncernföretag	171,3	–655,6	313,4

Förlust vid avyttring av dotterföretag 2007 avser Securitas France Transport de Fonds.

Nedskrivning av aktier i dotterföretag 2008 avser Danmark. Nedskrivning av aktier i dotterföretag och nedskrivning av fordringar på dotterföretag 2007 avser LCM.

Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag.

Not 44 Resultat från övriga finansiella investeringar

Finansiella intäkter

MSEK	2008	2007	2006
Ränteintäkter	193,4	260,4	5,5
Kursdifferenser	413,0	429,0	10,8
Finansiella intäkter	606,4	689,4	16,3

Finansiella kostnader

MSEK	2008	2007	2006
Räntekostnader	–189,3	–186,6	–18,3
Kursdifferenser	–416,7	–426,9	–9,4
Finansiella kostnader	–606,0	–613,5	–27,7
Finansiella intäkter och kostnader, netto	0,4	75,9	–11,4

Not 45 Skatt på årets resultat

Resultaträkning Skattekostnad

MSEK	2008	%	2007	%	2006	%
Skatt på resultat före skatt
– aktuell skattekostnad	–27,7	–22,7	0,0	0,0	–0,3	–0,3
– uppskjuten skattekostnad	–3,3	–2,7	–29,7	–4,3	10,6	11,3
Summa skattekostnad	–31,0	–25,4	–29,7	–4,3	10,3	11,0

Den svenska bolagsskatten uppgick till 28 procent under 2008, 2007 och 2006. Den totala skattesatsen på resultat före skatt uppgick till –25,4 procent (–4,3 och 11,0).

Skillnad mellan lagstadgad svensk skatt och den verkliga skatten i moderbolaget

MSEK	2008	%	2007	%	2006	%
Skatt beräknad efter svensk skattesats	34,1	28,0	194,2	28,0	26,2	28,0
Skatt hänförlig till tidigare perioder	–3,1	–2,5	–	–	–	–
Utländsk skatt	–0,6	–0,5	–	–	–	–
Ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto	–61,4	–50,4	–223,9	–32,3	–15,9	–17,0
Summa skattekostnader	–31,0	–25,4	–29,7	–4,3	10,3	11,0

För 2008 består ej avdragsgilla kostnader/ej skattepliktiga intäkter, netto huvudsakligen av skadestånd till Bank of England, nedskrivning av aktier i dotterföretag samt anteciperad utdelning. För 2007 var de huvudsakliga posterna nedskrivning av aktier i dotterföretag, nedskrivning av fordringar på dotterföretag samt anteciperad utdelning och för 2006 ej avdagsgilla poster relaterad till Welo samt anteciperad utdelning.

Balansräkning

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Uppskjutna skattefordringar/skatteskulder
Skatt på valutaeffekt redovisad mot eget kapital	–36,5	21,0
Skatt på reserv för avgångsvederlag	1,3	4,6
Summa uppskjutna skattefordringar/skatteskulder, netto	–35,2	25,6
Uppskjutna skattefordringar förändringsanalys
Ingående balans	25,6	–
Förändring redovisad över resultaträkningen	–3,3	4,6
Förändring redovisad mot eget kapital	–21,0	21,0
Utgående balans	1,3	25,6
Förändring under året	–24,3	25,6
Uppskjutna skatteskulder förändringsanalys
Ingående balans	–	–
Förändring redovisad över resultaträkningen	–	–
Förändring redovisad mot eget kapital	–36,5	–
Utgående balans	–36,5	–
Förändring under året	–36,5	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder
Aktuella skattefordringar	0,6	2,6
Aktuella skatteskulder	–16,3	–
Aktuella skattefordringar/skatteskulder, netto	–15,7	2,6

Not 46 Maskiner och inventarier

MSEK	2008-12-31	2007-12-31
Ingående anskaffningsvärde	1,8	1,3
Investeringar	0,1	0,5
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	1,9	1,8
Ingående avskrivningar	–0,6	–0,2
Årets avskrivningar	–0,5	–0,4
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1,1	–0,6
Utgående planenligt restvärde	0,8	1,2

Not 47 Aktier i dotterföretag

Dotterföretag	Organisationsnummer	Säte	Kapitalandel, %	Bokfört värde (MSEK)
Loomis Norge Holding AS	984912277	Norge	100	34,0
Loomis Sverige AB	556191-0679	Sverige	100	68,7
Loomis Schweiz SA	539636	Schweiz	100	4,1
Loomis Holding UK Ltd	2586369	England	100	831,9
Loomis Österreich GmbH	FN 104649x	Österrike	99	57,1
Loomis Holder Spain SL	B-83379685	Spanien	100	870,3
Loomis Suomi Oy	1773520-6	Finland	100	170,9
Loomis France SAS	497048597	Frankrike	100	421,2
Loomis Holding France	498543222	Frankrike	100	76,7
Loomis Holding US, Inc.	47-0946103	USA	100	689,4
Loomis Danmark A/S	10082366	Danmark	100	85,7
Loomis Reinsurance Ireland Ltd	152439	Irland	100	110,0
Summa aktier i dotterföretag				3 420,0

Aktier i dotterföretag

MSEK	2008
Ingående balans	3 366,6
Kapitaltillskott
Loomis Danmark A/S	74,0
Loomis Sverige AB	53,4
Nedskrivningar
Loomis Danmark A/S	–74,0
Utgående balans	3 420,0

Kapitaltillskottet till Loomis Danmark A/S skrevs ner i sin helhet för att säkerställa att bokfört värde på aktierna ej är för högt värderat.

Justeringar har gjorts under 2006 för tidigare nettoredovisade aktieägartillskott om MSEK 865,3. Balansräkning för tidigare år har justerats genom att aktier i dotterföretag och övrigt tillskjutet kapital för 2005 ökats med detta belopp.

Not 48 Kortfristiga fordringar hos dotterföretag

Beloppet utgörs av anteciperade utdelningar avseende 2008.

Not 49 Övriga kortfristiga fordringar

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Kortfristiga försäkringsfordringar	–	–	–
Övriga kortfristiga fordringar	6,7	0,9	1,1
Summa övriga kortfristiga fordringar	6,7	0,9	1,1

Not 50 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Förutbetalda licensavgifter	1,3	3,7	3,8
Förutbetalda försäkringspremier	1,5	0,1	0,5
Upplupna ränteintäkter	16,2	5,3	0,3
Övriga poster	0,9	0,7	–
Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	19,9	9,8	4,6

Not 51 Förändringar i eget kapital

Antal utgivna aktier den 31 december 2008 uppgår till 73 011 780 med ett kvotvärde om 5. Aktiekapitalet och antalet aktier har förändrats på följande sätt sedan 2004 enligt nedanstående:

År	Händelse	Antal aktier	Ökning aktiekapital
2004	Antal aktier 1 januari 2004	100 000	100 000
2006	Fondemission	364 958 897	364 958 897
2006	Antal aktier 31 december 2006	365 058 897	365 058 897
2008	Fondemission	3	3
2008	Sammanläggning 1:5	–292 047 120	–

Utgivna aktier i moderföretaget består av både A- och B-aktier. En A-aktie medför 10 röster och en B-aktie 1 röst. Fördelningen mellan A- och B-aktier var enligt nedan tabell per den 31 december 2008.

Aktieslag	Röstvärde	Antal utestående aktier
A	10	3 428 520
B	1	69 583 260
Summa utestående aktier		73 011 780

Moderföretaget har fordringar på dotterföretag som representerar en bestående del av finansieringen av dotterföretag i USA.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna

Huvudägare är Investment AB Latour som tillsammans med SäkI AB, Förvaltnings AB Wasatornet och Karpalunds Ångbryggeri AB innehar 11,8 procent av kapitalet och 30,2 procent av rösterna, samt Melker Schörling AB, som innehar 5,6 procent av kapitalet och 11,7 procent av rösterna.

Dessa ägare har ingått ett aktieägaravtal, enligt vilket parterna ämnar att samordna sitt agerande avseende styrelsens sammansättning, utdelningspolitik, beslut om ändring av bolagsordning eller aktiekapital, väsentliga förvärv eller överlåtelser och utnämning av koncernchef samt vilket även innehåller en överenskommelse om förköpsrätt vid någondera parts avyttring av A-aktier. Styrelsen för Loomis känner därutöver inte till några aktieägaravtal eller andra överenskommelser mellan aktieägare i bolaget syftande till gemensamt inflytande över bolaget.

Not 52 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

MSEK	2008-12-31	2007-12-31	2006-12-31
Upplupna personalkostnader	3,2	2,7	1,7
Upplupna konsultarvoden	0,3	18,1	2,0
Upplupna räntekostnader	7,4	5,2	0,1
Upplupna administrationsbidrag	–	9,4	–
Övriga upplupna kostnader	42,5	19,4	0,6
Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	53,4	54,8	4,4

Not 53 Ansvarsförbindelser och ställda säkerheter

MSEK	2008	2007	2006
Garantiförbindelser bankkredit	528,7	821,0	219,5
Garantiförbindelser hyra	1,7	1,7	1,7
Övriga ansvarsförbindelser	119,9	0,2	0,4
Summa ansvarsförbindelser och ställda säkerheter	650,3	822,9	221,6

Ansvarsförbindelser avser huvudsakligen betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa ansvarsförbindelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde. Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs.

Inga ställda säkerheter finns.

Not 54 Ej kassaflödespåverkande poster

MSEK	2008	2007	2006
Ränteintäkter	–606,4	–480,8	–16,3
Räntekostnader	606,0	404,9	27,7
Resultat från andelar i koncernföretag	–171,3	655,6	–313,4
Jämförelsestörande poster	–	–	373,0
Avskrivningar	0,5	0,4	0,2
Summa ej kassaflödespåverkande poster	–171,0	580,1	71,2

Moderbolagets och koncernens resultat- och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 21 april 2009.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god

redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat.

Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Jacob Palmstierna

Ordförande

Lars Blecko Verkställande direktör

Alf Göransson Styrelseledamot

Jan Svensson Styrelseledamot

Håkan Winberg Styrelseledamot

Ulrik Svensson Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avgivits den 12 mars 2009 PricewaterhouseCoopers AB

Stockholm den 12 mars 2009

Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Loomis AB (publ.) Org nr 556620-8095

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Loomis AB för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 32–88. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörerna ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 mars 2009

PricewaterhouseCoopers AB

Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Patrik Adolfson Auktoriserad revisor

Styrelse

Jacob Palmstierna

Styrelseordförande i Loomis AB sedan 2007 Född: 1934

Utbildning: Handelshögskolan i Stockholm Erfarenhet: 30 år i SEB, slutade som koncernchef. 10 år i Nordea som styrelseordförande. Andra uppdrag: Styrelseledamot i IFS. Aktier i Loomis den 5 jan 2009: 4 000 (privat) Övrig info: Oberoende

Ulrik Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006 Född: 1961 Utbildning: Civilekonom Erfarenhet: CFO Swiss International Airlines

2003–2006, CFO Esselte gruppen 2000–2003, Controller/CFO inom Stenbeckgruppens utländska telecomsatsningar 1992–2000. Andra uppdrag: VD i Melker Schörling AB. Styrelseledamot i ASSA ABLOY AB, HEXPOL AB, Niscayah Group AB, AAK AB och Flughafen Zürich AG.

Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 1 400 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare

Lars Blecko

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2008, VD och koncernchef Loomis AB sedan 2008 Född: 1957

Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet

Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England.

Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 261 512

Övrig info: Ej oberoende

Jan Svensson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006 Född: 1956 Utbildning: Maskiningenjör och civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm Erfarenhet: VD och koncernchef i Investment AB Latour sedan den 1 januari 2003. VD i AB Sigfrid Stenberg som övertogs av Latour 1993. Andra uppdrag: Styrelseordförande i OEM International AB, Fagerhult AB och Nederman Holding AB. Styrelseledamot i Munters AB och Oxeon AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 1 000 (privat) Övrig info: Ej oberoende i förhållande till större aktieägare

Alf Göransson

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2007, VD och Koncernchef Securitas Group sedan 2007 Född: 1957

Utbildning: Internationell ekonomi vid Göteborgs universitet

Erfarenhet: Koncernchef NCC AB 2001–2007, Koncernchef Svedala Industri AB 2000–2001, Affärsområdeschef Cardo Rail 1998–2000, VD Swedish Rail System i Scancemkoncernen 1993–1998. Andra uppdrag: Styrelseledamot samt VD och koncernchef i Securitas AB. Styrelseledamot i HEXPOL AB och Axel Johnson Inc., USA. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 6 000 (privat) Övrig info: Ej oberoende

Håkan Winberg

Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2006 Född: 1956

Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet 1980 Erfarenhet: Chief Financial Officer i Capio AB 2008. Chief Financial Officer 1991 och Executive Vice President i Securitas 1995. Controller Securitas AB 1985, var tidigare controller i Investment AB Skrinet.

Andra uppdrag: Styrelseledamot i B-cast Text Holding AB och UFIS Airport Solutions A/S. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 120 000 (genom bolag) Övrig info: Oberoende

Revisorer

Anders Lundin

PricewaterhouseCoopers AB Född: 1956 Auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Huvudansvarig revisor från och med 2006. Andra revisionsuppdrag: AAK AB, AB Industrivärden, Husqvarna AB, Melker Schörling AB och Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

PricewaterhouseCoopers AB Född: 1973 Auktoriserad revisor och medlem av FAR SRS. Medrevisor. Andra revisionsuppdrag: Catella Capital AB, DHL Nordic AB, KMT Group AB, Modul 1 Data AB och Nordstjernan AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0

Adress: PricewaterhouseCoopers AB, 113 97 Stockholm.

Koncernledning

Lars Blecko

261 512

VD och koncernchef Född: 1957 Anställd: 2008 Utbildning: Master of Science vid Karlstad Universitet. Erfarenhet: Koncernchef Rottneros AB 1999–2008, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB, Managing Director Radiopharmaceuticals, Du Pontkoncernen i Belgien, Schweiz, Tyskland och England. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009:

Jarl Dahlfors Ekonomi- och finansdirektör Född: 1964 Anställd: 2007 Utbildning: Civilekonom, Stockholms Universitet. Erfarenhet: CFO Attendo Group AB, CFO EF Education, Controller Trygg Hansa Asset Management, Price Waterhouse. Andra uppdrag: Styrelseledamot i Cloud Nine AB, Styrelseledamot och delägare i Amfitrite Asset Management AB, Styrelsesuppleant i DEF Ekonomi AB och Benex Fastighet AB. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 22 280 (privat och genom bolag)

Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 261 512

Kenneth Högman Direktör för affärsutveckling Född: 1957 Anställd: 1978 Utbildning: Ingenjör, diverse chefsutbildningar i Securitaskoncernen. Erfarenhet: Regionchef Securitas CHS Nordic, VD Securitas CHS Sverige. Andra uppdrag: VD och Styrelseledamot i Loomis Sverige AB.

Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 5 000 (privat) Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 217 927

Georges López Periago Landschef Spanien Född: 1965 Anställd: 1985 Utbildning: Civilekonom, managementutbildningar inom företaget.

Erfarenhet: Verksamhetschef Spanien, regionchef, enhetschef och Cash Centerchef Securitas CHS Andra uppdrag: VD och styrelseledamot i Loomis Spain S.A., Styrelseordförande i Loomis Portugal S.A., Styrelseledamot i Loomis Holder Spain S.L. Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 61 532

Cal Murri Landschef USA Född: 1951 Anställd: 1973 Utbildning: Fyra års college-utbildning. Erfarenhet: Regionchef Western Region Loomis, Fargo & Co, regionchef Central Region Loomis, Fargo & Co, olika befattningar i kontanthanteringsindustrin. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 0

Ashley Bailey Landschef Storbritannien Född: 1964 Anställd: 2007 Utbildning: ACMA, internationell ekonomi. Erfarenhet: Extern konsult i samband med avveckling av LCM, CFO i DHL Freight UK & Irland, chef i Pitney Bowes Management Services Ltd. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 183 059

Christian Lerognon Landschef Frankrike Född: 1960 Anställd: 1985 Utbildning: Universitetsexamen i försäljning/marknadsföring/strategi (BTS, Brevet Technique Superieur), Masterexamen (Master Cycle Greta Senior, financial/management/process). Erfarenhet: Chef för France/Suisse Securitas CHS, områdeschef France Securitas CHS, områdeschef France Securitas Guarding/Alarms. Andra uppdrag: – Aktier i Loomis den 31 dec 2008: 0 Teckningsoptioner i Loomis den 2 mars 2009: 43 586

Kvartalsdata

Resultaträkning

					Helår					Helår
MSEK	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	2008	Q4/07	Q3/07	Q2/07	Q1/07	2007
Intäkter, fortgående verkamhet	3 081	2 796	2 521	2 500	10 899	2 699	2 818	2 787	2 802	11 107
Intäkter, förvärv	26	40	148	147	360	150	138	2	–	290
Totala intäkter	3 107	2 836	2 669	2 647	11 258	2 850	2 956	2 789	2 802	11 397
Organisk tillväxt, %	2	4	4	2	3	1	–0	–0	2	1
Produktionskostnader	–2 434	–2 189	–2 090	–2 086	–8 800	–2 260	–2 334	–2 176	–2 180	–8 948
Bruttoresultat	673	647	579	560	2 459	590	622	614	623	2 449
Försäljnings- och administrationskostnader	–433	–441	–416	–420	–1 711	–632	–575	–481	–501	–2 190
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebita)	239	205	163	141	748	–42	47	133	122	259
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebita), %	7,7	7,2	6,1	5,3	6,6	–1,5	1,6	4,8	4,3	2,3
Avskrivningar, förvärvsrelaterade
immateriella tillgångar	–4	–3	–3	–4	–15	–8	–4	–3	–3	–18
Förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–	–	–	–	–	–21	–16	–	–	–37
Jämförelsestörande poster	–	–	–	–	–	–391	–4	–219	–26	–640
Rörelseresultat (Ebit)	235	202	159	136	733	–462	23	–90	92	–437
Rörelsemarginal (Ebit), %	7,6	7,1	6,0	5,2	6,5	–16,2	0,8	–3,2	3,3	–3,8
Finansiella intäkter	12	7	6	10	35	13	12	13	12	50
Finansiella kostnader	–55	–52	–46	–46	–199	–53	–50	–37	–38	–178
Resultat efter finansiella poster	192	157	119	101	569	–502	–15	–114	66	–565
Inkomstskatt	–78	–73	38	–33	–145	24	–33	–283	–23	–316
Periodens resultat	115	84	157	68	424	–478	–48	–397	43	–881

Intäkter och resultat per segment, sammandrag

					Helår					Helår
MSEK	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	2008	Q4/07	Q3/07	Q2/07	Q1/07	2007
Loomis Europa
Intäkter	1 931	1 855	1 773	1 761	7 320	1 936	2 025	1 852	1 852	7 665
Organisk tillväxt, %	1	2	3	1	2	–0	–2	–2	1	–1
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebita)	199	175	139	131	644	94	122	117	129	462
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebita), %	10,3	9,4	7,8	7,4	8,8	4,9	6,0	6,3	6,9	6,0
Loomis USA
Intäkter	1 176	981	896	885	3 938	914	931	937	951	3 732
Organisk tillväxt, %	4	9	7	4	6	4	3	2	3	3
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebit)	66	52	48	31	197	48	47	66	56	217
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebit), %	5,6	5,3	5,3	3,5	5,0	5,2	5,0	7,0	5,9	5,8

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

					Helår					Helår
MSEK	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	2008	Q4/07	Q3/07	Q2/07	Q1/07	2007
Resultat före avskrivningar (Ebita)	239	205	163	141	748	–42	47	133	122	259
Avskrivningar	187	169	162	157	675	171	171	162	168	672
Förändring av kundfordringar	172	17	–33	–77	79	111	–141	–71	49	–52
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital	–84	175	64	–385	–231	302	46	70	–250	168
Rörelsens kassaflöde före investeringar	514	566	355	–164	1 271	542	122	293	90	1 046
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–292	–196	–222	–119	–829	–333	–164	–130	–110	–737
Rörelsens kassaflöde	222	370	133	–283	442	210	–42	163	–21	309
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
före avskrivningar (Ebita)	93	180	82	n/a	59	n/a	n/a	123	n/a	120
Betalda och erhållna finansiella poster	–45	–45	–42	–36	–168	–37	–38	–24	–26	–125
Betald inkomstskatt	–16	12	–6	4	–6	–35	–38	–92	–42	–207
Fritt kassaflöde	161	337	85	–315	268	138	–118	47	–89	–22
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–25	–15	–410	–7	–457	–191	–665	–32	0	–888
Försäljning av anläggningstillgångar (LCM)	–	–	–	–	–	257	–	–	–	257
Avyttring av verksamhet	–	1	–	–	1	–	–	–	–	–
Förvärv av verksamhet	–	–11	–41	–	–52	–	–281	–	–	–281
Lämnad utdelning	–	–	–	–245	–245	–	–250	–	–	–250
Lämnade koncernbidrag	–	–	–	–182	–182	–	–	–	–	–
Erhållna koncernbidrag	–	–	–	–	–	–	–	–	9	9
Erhållna aktieägartillskott	500	400	–	–	900	–	–	–	–	–
Amortering av leasingskulder	–1	–8	–12	–22	–43	–27	–	–	–	–27
Förändring av räntebärande nettoskuld
exkl. likvida medel	–199	–720	386	743	210	–73	1.331	8	23	1 289
Periodens kassaflöde	436	–17	9	–27	402	103	18	22	–58	85

Balansräkning, sammandrag

MSEK	Q4/08	Q3/08	Q2/08	Q1/08	Q4/07	Q3/07	Q2/07	Q1/07
Goodwill	2 965	2 666	2 416	2 392	2 533	2 580	2 512	2 560
Materiella anläggningstillgångar	2 967	2 674	2 501	2 388	2 519	2 404	2 674	2 730
Räntebärande anläggningstillgångar	60	60	152	150	152	4	4	4
Övriga anläggningstillgångar	447	441	450	377	376	277	281	506
Räntebärande omsättningstillgångar	355	1 068	–	369	698	818	1 193	1 145
Övriga omsättningstillgångar	2 119	2 204	2 184	2 154	2 082	2 468	2 017	1 960
Totala tillgångar	8 913	9 112	7 701	7 830	8 360	8 552	8 680	8 904
Eget kapital	2 976	2 508	1 357	1 280	1 505	2 066	2 250	2 629
Räntebärande långfristiga skulder	72	69	79	91	113	97	90	105
Övriga långfristiga skulder	808	852	770	671	726	917	1 627	1 474
Räntebärande kortfrista skulder	2 987	3 632	3 583	3 537	3 291	3 488	2 598	2 567
Övriga kortfristiga skulder	2 069	2 052	1 913	2 252	2 725	1 984	2 114	2 129
Totalt eget kapital och skulder	8 913	9 112	7 701	7 830	8 360	8 552	8 680	8 904

Flerårsöversikt

Intäkter och resultat, sammandrag

MSEK	2008	2007	2006	2005
Intäkter, fortgående verkamhet	10 899	11 107	11 474	9 767
Intäkter, förvärv	360	290	–	1 292
Totala intäkter	11 258	11 397	11 474	11 059
Organisk tillväxt, %	3	1	5	2
Rörelseresultat före avskrivningar (Ebita)	748	259	655	814
Rörelsemarginal före avskrivningar (Ebita), %	6,6	2,3	5,7	7,4
Rörelseresultat (Ebit)	733	–437	–597	799
Rörelsemarginal (Ebit), %	6,6	–3,8	–5,2	7,2
Finansiella intäkter	35	50	36	36
Finansiella kostnader	–199	–178	–137	–129
Resultat efter finansiella poster	569	–565	–698	707
Skatt	–145	–316	57	–235
Årets resultat	424	–881	–640	472

Kassaflödesanalys, tilläggsinformation

MSEK	2008	2007	2006	2005
Resultat före avskrivningar (Ebita)	748	259	655	814
Avskrivningar	675	672	702	694
Förändring av kundfordringar	79	–52	1	–143
Förändring av övrigt operativt sysselsatt kapital	–231	168	–183	–54
Rörelsens kassaflöde före investeringar	1 271	1 046	1 175	1 311
Investeringar i anläggningstillgångar, netto	–829	–737	–837	–613
Rörelsens kassaflöde	442	309	338	697
Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultat
före avskrivningar (Ebita)	59	120	52	86
Betalda och erhållna finansiella poster	–168	–125	–103	–93
Betald inkomstskatt	–6	–207	–210	–214
Fritt kassaflöde	268	–22	25	390
Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster och
förvärvsrelaterade omstruktureringskostnader	–457	–888	–	–
Försäljning av anläggningstillgångar (LCM)	–	257	–	–
Avyttring av verksamhet	1	–	–	14
Förvärv av verksamhet	–52	–281	–	–
Lämnad utdelning	–245	–250	–227	–81
Lämnade koncernbidrag	–182	–	–	–
Erhållna koncernbidrag	–	9	–	–
Erhållna aktieägartillskott	900	–	3 017	1
Amortering av leasingskulder	–43	–27	–86	–97
Förändring av räntebärande nettoskuld exkl. likvida medel	210	1 289	–2 730	–269
Periodens kassaflöde	402	85	–2	–43

Finansiell ställning och avkastning, sammandrag

MSEK	2008	2007	2006	2005
Goodwill	2 965	2 533	2 502	2 845
Materiella anläggningstillgångar	2 967	2 519	2 731	2 736
Räntebärande anläggningstillgångar	60	152	4	4
Övriga anläggningstillgångar	447	376	510	284
Räntebärande omsättningstillgångar	355	698	1 110	1 745
Övriga omsättningstillgångar	2 119	2 082	1 839	2 319
Totala tillgångar	8 913	8 360	8 697	9 933
Eget kapital	2 976	1 505	2 755	676
Räntebärande långfristiga skulder	72	113	120	452
Övriga långfristiga skulder	808	726	1 470	3 778
Räntebärande kortfrista skulder	2 987	3 291	2 424	2 981
Övriga kortfristiga skulder	2 070	2 725	1 928	2 046
Totalt eget kapital och skulder	8 913	8 360	8 697	9 933
Soliditet, %	33	18	32	7
Räntebärande nettoskuld, MSEK	2 375	2 350	1 307	4 633
Sysselsatt kapital, MSEK	5 351	3 855	4 062	5 309
Avkastning sysselsatt kapital, %	14	7	16	15
Avkastning eget kapital, %	14	–59	–23	70

Aktiedata

	2008	2007	2006	2005
Antal utestående aktier, miljoner	73,0	73,0	73,0	73,0
Resultat per aktie före jämförelsestörande poster, SEK	5,80	0,09	4,81	6,46
Resultat per aktie, SEK	5,80	–12,06	–8,77	6,46
Eget kapital per aktie, SEK	40,76	20,61	37,73	9,26

Adresser

Huvudkontor

Loomis AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 920 00 Fax: 08-522 920 10 info@loomis.com

Danmark

Loomis Danmark A/S Sydvestvej 98 2600 Glostrup Tel: +45 7026 4242 Fax: +45 7026 7535

Finland

Loomis Suomi Oy Elimäenkatu 30 00520 Helsinki Tel: +358 204 30 3000 Fax: +358 204 30 1050

Frankrike

Loomis France ZAC du Marcreux 20, rue Marcel Carné 93306 Aubervilliers cedex Tel : +33 1 47 40 56 56 Fax : +33 1 47 40 56 22

Norge

Loomis Norge AS Postboks 9056 Gronland 0133 Oslo Tel: +47 23 03 80 50 Fax. +47 23 03 80 51

Portugal

Loomis Portugal, S.A Rua Rodrigues Lobo no 2 2799-553 Linda-a-Velha Tel: +351 21 415 4600 Fax: + 351 21 415 4601

Schweiz

Loomis Schweiz SA Glattalstrasse 519 8153 Rümlang Tel: +41 43 211 25 08 Fax: +41 43 211 25 72

Slovenien

Loomis d.o.o. Letaliska Cesta 10 2312 Orehova Vas Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Spanien

Loomis Spain, S.A. C/ Retama, 3, 13th Floor 28045 Madrid Tel: +34 91 506 20 40 Fax: +34 91 467 00 17

Storbritannien

Loomis UK Ltd 5th Floor, City Gate East Tollhouse Hill Nottingham NG1 5FS Tel: +44 115 943 8300 Fax: +44 0115 943 8467

Sverige

Loomis Sverige AB Box 902 170 09 Solna Tel: 08-522 246 00 Fax: 08-522 246 10

USA

Loomis US Inc. 2500 City West Blvd., Ste 900 Houston, TX 77042 Tel: +1 713 435 6700 Fax: +1 713 435 6905

Österrike

Loomis Österreich GmbH Nordbahnstrasse 36 1020 Wien Tel: +43 1 21196 326 Fax: +43 1 21196 319

Vallgatan 11, plan 4, Box 902, 170 09 Solna, Sverige Telefon: 08-522 920 00, www.loomis.com