Annual Report (ESEF) • Apr 1, 2025
Preview not available for this file type.
Download Source FileUnder Loomis 170-åriga historia har vi visat vår förmåga till förändring och utveckling. Vi fortsätter att expandera vår verksamhet, både genom organisk tillväxt och genom framgångsrika förvärv. Vi har ett konstant fokus på att utveckla och effektivisera både våra egna tjänster och våra kunders processer för att bidra till säkra, effektiva och tillförlitliga betalningsflöden.
Loomis tjänster har en avgörande roll i att stödja centralbankernas arbete med att säkerställa tillgången till kontanter och kontinuiteten i betalningsflöden. Med rollen följer ett stort ansvar – inte bara gentemot våra kunder utan också mot våra medarbetare och samhället.
En central del i att uppfylla vår roll i betalnings ekosystemet är Loomis starka företagskultur. Den bygger på tre grundläggande värderingar: People, Service och Integrity. Det är så Loomis bidrar till ett inklude- rande och motståndskraftigt samhälle.
Den formella årsredovisningen omfattar sidorna 112–165. Koncernens hållbarhetsarbete är integrerade i verksamheten och den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattas av sidorna 52–111.
Loomis erbjuder säkra och effektiva helhetslösningar för betalningar, inklusive distribution och hantering av kontanter och värdesaker. Vår verksamhet bygger på toppmodern teknologi och våra logistiksystem, kontant- hanteringstjänster och internationella lösningar skräddarsys för behoven hos finansiella institutioner, detaljhandelsföretag och andra kunder.
Loomis är en global spelare med närvaro i 27 länder och ambitionen är att vara den största eller näst största aktören på våra marknader. Varje marknad är unik och genom vår decentraliserade affärsmodell säkrar vi att verksamheten överallt är välpositionerad utifrån lokala förutsättningar. Loomis är noterat som fristående bolag på Nasdaq Stockholm sedan 2008.
* Länder med kontanthantering
* Länder med endast internationell värdehantering(VIT/VIS)
* CIMA kontor
* Loomis Pay
Andel av intäkter, 2024
Andel av intäkter, 2024
Läs mer om våra segment på sidan 17.
Läs mer om våra erbjudanden på sidan 13.
2024 i siffror
I mars förvärvades Hosteltáctil, en spansk utvecklare och leverantör av kassasystem. Bolaget är starkt inom mat- och dryckessegmentet. Det stärker Loomis erbjudande inom digitala lösningar och ökar närvaron i Spanien, en marknad med stor potential för Loomis digitala verksamhet.
På kapitalmarknadsdagen i november presenterade Loomis sin strategi för 2025-2027. Fokus är på tillväxt på etablerade marknader, nya kundsegment och utökning av Loomis produkt- erbjudande.
I september utsågs Alejandro Corominas Menéndez till ny vd för Loomis Europa & Latin- amerika och medlem i koncernledningen.
Att vara ledande inom hållbarhet i vår bransch är ett strategiskt val för Loomis. I juli anslöt vi oss till Science Based Targets-initiativet för att sätta mål för koldioxidminskning i linje med klimatforskningen och Paris avtalet. Loomis uppdaterade även sitt hållbarhetslänkade finansierings- ramverk och emitterade hållbarhetslänkade obligationer på 300 miljoner EUR, cirka 3,3 miljarder SEK. Obligationerna är länkade till Loomis mål att minska de absoluta utsläppen fram till 2027.
I april erhöll Loomis AB ett kreditbetyg från S&P Global Ratings på BBB med stabila utsikter. Betyget återspeglar Loomis marknadsledande position, organiska tillväxt, solida marginaler och starka kassaflöde. Loomis ämnar att upprätthålla en kreditprofil av Investment grade-kvalitet där kreditbetyget stödjer bolagets finansierings- strategi framöver.
Loomis hade fyra ambitiösa åtaganden att leverera på som koncern under 2024; två finansiella mål och två hållbarhetsmål. Vi lyckades nå alla samtidigt som vi stärkte vår position genom innovation och genom att förbättra vårt erbjudande. Året blev gynnsamt för våra aktieägare och vi går in i 2025 med en tydlig och kraftfull strategi för framtiden.
2024 markerar slutet på en treårig strategiperiod, som inleddes när Loomis fortfarande var pressat av pandemin och framtiden var oviss och avslutades med att vi stod i en betydligt starkare position för att leverera ökat värde. Vi har arbetat målmedvetet med försäljning och operationell effektivitet, vi har genomfört och integrerat förvärv och vi har drivit ett framgångsrikt hållbarhetsarbete. Vår uppdaterade strategi för perioden 2025-2027, som presenterades på kapitalmarknadsdagen i London i november, innebär viktiga förflyttningar och positionerar Loomis för fortsatt lönsam och hållbar tillväxt med ett tydligt värdeskapande för alla våra intressenter.
Innan jag går in på detaljer, vill jag inleda med att lyfta några viktiga milstolpar från året och strategiperioden 2022-2024:
Loomis har positionerat sig väl för framtida tillväxt genom strategiska förvärv, som årets förvärv av Hosteltáctil och 2023 års förvärv av Cima.
Stark USA-marknad men utmaningar i Europa
Under året fortsatte Loomis verksamheter att växa inom de flesta produktområden på den amerikanska marknaden, med ökad marknadsandel och en väsentlig marginalförbättring. I Europa och Latinamerika präglades marknaderna av strukturella utmaningar. Cima bidrog framgångsrikt till tillväxten och lönsamheten förbättrades, om än saktare än väntat. Som en del av den pågående översynen av vår europeiska portfölj initierades flera optimeringsprogram, med fortsatt pågående insatser som förväntas ge resultat 2025.
Loomis International hade ett utmanande år till följd av en cykliskt relaterad minskning av transportvolymerna för ädelmetaller och andra värdesaker, och förvärrat av påverkan från höga räntor. Vi började dock se tecken på återhämtning i slutet av året.
”Vår uppdaterade strategi för perioden 2025–2027 innebär viktiga förflyttningar och positionerar Loomis för fortsatt lönsam och hållbar tillväxt.”
7
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Under 2024 genomförde Loomis Pay en strategisk förflyttning, som illustreras väl genom förvärvet av spanska Hosteltáctil med sin skräddarsydda kassasystemlösning (POS) för den spanska marknaden. Förvärvet visar hur vi ändrat vår strategi för att lansera Loomis unika helhetslösning för betalningar på nya marknader: vi ser att det är en framgångsrik modell att ta avstamp i POS-lösningar som redan är lokalt anpassade. Genom att förvärva lokalt anpassade POS-lösningar, som redan har en etablerad kundstock av handlare på marknaden och är anpassade till lokala krav, och integrera dem med Loomis egen betalväxel, positionerar vi oss för skalbarhet och effektiva lanseringar på nya marknader.
Under året fullföljde vi också integrationen av italienska Cima. Förutom att vi genom Cima har säkrat vår leveranskedja i USA, har vi med Cima i koncernen i dag större möjligheter att påverka produktutvecklingen och leverera skräddarsydda lösningar till våra kunder. Tillsammans med Cimas framstående FoU-team och expertis strävar vi nu efter att skala upp vår mjukvaruutveckling och driva innovation inom automatiserade lösningar. Integrationen av Cima har stärkt Loomis kapacitet och gör oss väl rustade att möta marknadens växande krav på sömlösa lösningar för kontanthantering och digitala betalningar över regioner.
Loomis har traditionellt fokuserat på nyckelkundgrupperna banker och stora återförsäljare. Inför den nya strategiperioden har Loomis breddat sitt fokus och inkluderar även små och medelstora företag, en kundgrupp som i dag får allt mindre service med kontantrelaterade tjänster av bankerna. Små och medelstora bolag spelar en viktig roll i ekonomin, de står för cirka 60 procent av BNP i EU och utgör en betydande andel av företagen i USA. Genom att fortsätta investera i digitala lösningar kan Loomis erbjuda dessa små och medelstora bolag lokalt anpassade helhetslösningar för betalningar, som hjälper dem att fokusera på sin kärnverksamhet.
Loomis gjorde under året betydande framsteg inom hållbarhetsområdet. Vi fortsatte arbetet med att övergå till en elfordonsflotta där det är möjligt (här är USA ledande) och med att byta till lättare, mer bränslesnåla fordonsmodeller. Vi initierade nya projekt inom plaståtervinning och minskad resursanvändning och fortsatte installera solpaneler. Förutom att vi har anslutit oss till Science Based Targets-initiativet för att säkra att våra klimatmål är i linje med vetenskapen och Parisavtalet, uppdaterade vi även vårt ramverk för hållbarhetslänkad finansiering.
En viktig prioritering för 2025 är samarbetet med våra leverantörer. För att nå våra ESG-mål måste vi säkerställa att våra partners delar vårt engagemang för minskade koldioxidutsläpp och förbättrad säkerhet på arbetsplatsen.
Under året stärkte vi också vårt arbete inom koncernens stöd-funktioner, inte minst inom områden som risk och regelefterlevnad. Loomis har traditionellt alltid varit starkt inom fysiska risker, med de växande regelverk som omger betalningar ökar vårt fokus även på andra risker. De nya regelverken kräver snabba anpassningar av verksamheten, samtidigt som de också innebär möjligheter till nya affärer.
Det är också värt att lyfta vår kreditrating hos Standard & Poor’s Global Ratings och våra finansieringsaktiviteter. I april erhöll Loomis kreditbetyget BBB med stabila utsikter, vilket underströk vår starka kassagenerering och finansiella ställning och ger oss ytterligare flexibilitet på de finansiella marknaderna. I september utfärdade Loomis hållbarhetslänkade obligationer för 300 miljoner EUR, en transaktion som fick starkt stöd och väckte stort intresse.
Jag är även stolt över det värde Loomis levererade till aktieägarna under året. Under 2024 distribuerade Loomis den högsta utdelningen någonsin, 880 miljoner kronor, och återköpte aktier för rekordhöga 800 miljoner kronor. Dessutom har vi dragit in 4.3 miljoner återköpta aktier.
När vi nu har gått in i 2025 och en ny strategiperiod, är det ännu tydligare att tillgång till kontanter fortsatt kommer att vara viktigt i samhället. Vi har sett hur vissa länder som har försökt gå mot kontantfrihet nu har backat på det. Dessutom har flera naturkatastrofer i USA visat hur kritisk infrastrukturen för kontanthantering är för att snabbt få samhällen på fötter. Vi kommer även fortsättningsvis att stödja centralbankernas arbete med att säkra tillgången på kontanter och se till att betalningsflöden fungerar i de samhällen där vi verkar, och genom att stärka vårt integrerade erbjudande för små och medelstora företag på ytterligare marknader säkerställer vi att företag kan fortsätta att acceptera kontanter som betalningsmetod.
Avslutningsvis vill jag passa på att tacka våra medarbetare för deras engagemang under året. Jag vill även tacka våra kunder för förtroendet och deras delaktighet i utvecklingen av vårt erbjudande samt tacka våra aktieägare för det fortsatta stödet. Tillsammans har vi tagit väsentliga kliv framåt och är väl positionerade för framtiden.
Aritz Larrea
Vd och koncernchef
Stockholm, mars 2025
”Under 2024 distribuerade Loomis den högsta utdelningen någonsin, 880 miljoner kronor, och återköpte aktier för rekordhöga 800 miljoner kronor.”
8
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Loomis är en global aktör inom kontanthantering och fysiska och digitala betalningslösningar. Med en decentraliserad affärsmodell som ger lokal flexibilitet, stark innovationskraft och en företagskultur grundad i tydliga värderingar utvecklar Loomis sitt erbjudande för att skapa mervärde för kunderna. Stabila kassaflöden, strategiska tillväxtsatsningar och en stark marknadsposition gör Loomis till en attraktiv investering för investerare som söker stabilitet och långsiktig avkastning i en växande och samhällsviktig sektor inom betalningsekosystemet.
Loomis fyller en viktig funktion i samhället genom att tillhandahålla systemkritisk betalningsinfrastruktur, i en tid där fokus ökar på frågor om finansiell inkludering och motståndskraft i samhället. Vi har också en tydlig hållbarhetsagenda och strävar efter att vara ledande inom hållbarhet i vår bransch.
Läs om Loomis som ledande hållbar aktör på sidan 29.
Loomis har en stark ställning globalt, ofta är vi den största eller näst största aktören på våra marknader. Vår starka marknadsnärvaro ger en solid grund för fortsatt tillväxt och lansering av nya innovativa lösningar i en dynamisk bransch med starka underliggande drivkrafter. Bland annat drivs marknaden av ökad digitalisering, nya affärsmodeller och höjda regulatoriska krav.
Läs om drivkrafterna på vår marknad på sidan 23.
Loomis decentraliserade affärsmodell och en tydlig strategi att arbeta med skalbarhet i våra tjänster och produkter möjliggör snabb anpassning till lokala förhållanden och unika kundbehov. Med stöd av en stark företagskultur, entreprenörskap, innovation och vårt arbetssätt, kallat Loomismodellen, skapar Loomis värde för kunder, medarbetare, aktieägare och samhället i stort.
Läs om Loomismodellen på sidan 15.# Loomis 2024 Annual and Sustainability Report
Stabila finanser möjliggör expansion Loomis har en stark finansiell ställning och en förmåga att genomföra och integrera strategiska förvärv som bidrar till ökad tillväxt och nya innovativa lösningar. Framöver kommer Loomis att fortsätta att delta i konsolideringen på marknaden och utnyttja förvärv för att expandera inom tillväxtmarknader eller för att stärka erbjudandet med nya lösningar.
Läs om hur vi växer genom förvärv på sidan 27.
Stabil tillväxt och starka kassaflöden över tid Loomis har historiskt varit en robust investering i tider av ekonomisk och geopolitisk oro. Trots pandemin och ekonomisk nedgång de senaste åren har Loomis fortsatt att generera starka kassaflöden år efter år och i snitt har intäkterna ökat med 9 procent varje år de senaste tio åren.
Läs om vår måluppfyllnad på sidan 9.
En tydlig strategi för aktieägarvärde Loomis har en strategi med tydliga prioriteringar för åren 2025-2027 och mål som handlar om tillväxt, ökad avkastning och hållbarhet. Bolaget har också ett starkt fokus på kapitalallokering som gynnar aktieägare och investerare. Genom att dela ut en betydande del av företagets vinster och genomföra aktieåterköp, strävar Loomis efter att leverera ett ökat aktieägarsvärde över tid.
Läs om vår strategi, våra mål och utdelningspolicy på sidan 25.
Sex skäl att investera i Loomis
Loomis har en stolt historia av att utvecklas i takt med omvärlden och våra kunders behov. Strategiperioden 2022–2024 saknade inte utmaningar, men vi fortsatte att utvecklas och anpassa våra verksamheter till nya behov. För den treåriga strategiperiod som avslutades 2024 hade Loomis fyra övergripande koncernmål. När strategiperioden summerades hade Loomis levererat på samtliga. EBITA-marginalen om 12,0 procent nådde målintervallet medan den genomsnittliga valutajusterade tillväxttakten om 11,8 procent under perioden väsentligt överträffade målet. Trots den starka intäktstillväxten minskade Loomis koldioxidutsläpp i absoluta tal (scope 1 och 2) mer än målet och även arbetsskadefrekvensen sjönk mer än målet.
| Mål | Utfall |
|---|---|
| Starkare tillväxt | 11,8% CAGR |
| Högre marginaler | 12,0 % |
| Lägre koldioxidavtryck | –23 % |
| Säkrare arbetsmiljö | –15% |
Loomis erbjuder säker och effektiv hantering av betalflöden och våra tjänster är en avgörande del av samhällets infrastruktur. Med ett brett erbjudande och stöd av en stark företagskultur, innovation och lokal närvaro skapar Loomis decentraliserade affärsmodell värde för kunder, medarbetare och aktieägare – och för samhället i stort. Loomis bygger sin verksamhet på en välbeprövad och uthållig affärsmodell och en intäktsmodell som består av en ökande andel återkommande intäkter. Vår vision är ett samhälle där alla har tillgång till betalningsinfrastruktur och kan välja sin föredragna betalningsmetod.
Medarbetarna vår viktigaste resurs Loomis finns i 27 länder där varje marknad har unika förutsättningar när det gäller allt från betalningslösningar till digitaliseringsgrad, säkerhetsaspekter och lagkrav. Den decentraliserade affärsmodellen gör det möjligt att ständigt anpassa och positionera våra verksamheter till lokala förutsättningar och behov. Det är en affärsmodell som främjar entreprenörskap och innovation och ställer höga krav på ledarskap. Vår viktigaste resurs är våra 24 500 medarbetare samt lång erfarenhet och unik kompetens inom vårt område. Med stöd i robusta säkerhetsrutiner och hjälp av specialbyggda fordon, smart teknologi och en hög grad av automatisering har vi i dag ett komplett erbjudande inom värdetransporter och hantering av betalningsmedel till våra kunder. Genom att utveckla gemensamma plattformar får vi också skalbarhet i våra tjänster och en stabil grund för tillväxt.
Loomis affärsmodell bidrar till ett hållbart samhälle Loomis roll i samhället går bortom finansiell service. Effektiv kontanthantering är avgörande för banker, handlare och privatpersoner. Extra viktigt är kontanter för grupper som lever i digitalt utanförskap eller där kontanter är det enda alternativet. Utslagna elektroniska betalmetoder är ett reellt hot mot dagens samhälle och vid oväntade händelser, som naturkatastrofer, it-haverier eller cyberattacker, stödjer Loomis affärsmodell viktiga samhällsfunktioner och bidrar till att betalflöden upprätthålls.
Loomis tjänster når kunder och konsumenter genom hela samhället
Varje dag sker miljontals betalningar. Loomis säkerställer att betalningar flödar effektivt och säkert genom städer och samhällen över världen. Vår verksamhet är en viktig del av samhällets infrastruktur, där vi har en central roll i betalningsekosystemet.
| Kärnerbjudande | 59% |
|---|---|
| Värdetransporter (CIT) | 36% |
| Kontanthantering (CMS) | 18% |
| Automatiserade lösningar | 21% |
| Uttagsautomater (ATM) | 2% |
| Valutaväxling (FX) | 2% |
| Internationell värdehantering (VIT/VIS) | 5% |
| Närliggande service | 41% |
| Loomis Pay | <1% |
| Digitala erbjudanden | <1% |
Loomis har ett brett erbjudande för att möta våra kunders – centralbanker, banker och återförsäljare – olika behov. Genom att arbeta nära våra kunder söker vi ständigt förbättra och utveckla vårt erbjudande för att skapa mervärde för dem. Vi delar in vårt erbjudande i tre kategorier; Kärnerbjudanden, Närliggande service och Digitala tjänster.
Värdetransporter (CIT)
Säker och effektiv transport av kontanter och värdeföremål med intelligenta logistiksystem till och från centralbanker, finansiella institutioner, butiker och restauranger och andra företag. Tjänsten levereras ofta tillsammans med Loomis övriga tjänster, som kontanthantering, SafePoint och Loomis Pay.
Kontanthantering (CMS)
I våra smarta uppräkningscentraler sker uppräkning, validering och kvalitetskontroll av sedlar och mynt samt analys och prognostisering som ger kunderna detaljerade insikter om verksamhetens kontantflöden. Loomis erbjuder även outsourcing av valv och förvaring av kontanter för centralbanker och kommersiella banker.
Internationell värdehantering (VIT, VIS)
Loomis International erbjuder helhetslösningar för säker transport mellan länder, hantering och förvaring av kontanter, ädelmetaller och andra värdeföremål.# Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Erbjudandet inkluderar upphämtning, koordinering av internationell transport inklusive administration av tullar, förvaring och slutleverans.
Närliggande service
Uttagsautomater (ATM)
Loomis erbjudande för uttagsautomater omfattar allt kunden önskar; från säker påfyllning, prognoser och övervakning till service och underhåll samt transaktionsrelaterade tjänster. Med konceptet Cash 24/7 erbjuder Loomis sina egna uttagsautomater. I Finland marknadsförs de under varumärket Automatia.
Automatiserade lösningar
Loomis automatiserade lösningar för kontanthantering, som till exempel SafePoint, cash recyclers och front office, är enkla, säkra och kostnadseffektiva för handlare. Kontanterna deponeras i smarta värdeskåp, som är installerade i butiken, i kassan eller back office. Sedan sköter Loomis resten och kundens bankkonto krediteras inom 24 timmar.
Valutaväxling (FX)
På utvalda marknader levererar Loomis kontanter i internationella valutor till växlingskontor, banker och enskilda kunder. Även Loomis egna uttagsautomater, Cash 24/7, erbjuder uttag i flera olika valutor.
Digitala tjänster
Loomis Pay
Vår betaltjänst Loomis Pay hanterar alla typer av betalmedel; kort, kontanter och digitala alternativ i ett integrerat system. Den heltäckande betallösningen, som även inkluderar lokala POS-lösningar, ger handlarna smidiga processer och en bra finansiell överblick i ett enda kontrakt och med en support för alla typer av betalningar.
Läs om hur vår strategi stärker vårt erbjudande inom alla tre tjänstekategorier på sidan 25.
Innovation – en viktig drivkraft i vår affär
Den snabba utvecklingen på betalningsmarknaden gör innovation till en viktig del i Loomis affärsmodell. Vi omfamnar ny teknik och arbetar för att främja vår innovationskultur. På så sätt kan vi möta marknadens ständigt ökade krav och skapa värde för våra kunder, snabbt ta vara på nya möjligheter och skapa en lönsam och hållbar tillväxt.
Loomis behöver kontinuerligt anpassa och stärka erbjudandet för att ligga i framkant i en föränderlig betalningsvärld, där betaltjänster blir alltmer komplexa, betalningspreferenser varierar och med bedrägerier som blir alltmer avancerade. Genom en nära dialog med kunderna, som vill ha säkra och effektiva betalningsflöden, kan vi utveckla produkter som möter deras specifika behov. Med hjälp av AI kan vi övervaka betalningsmönster, identifiera misstänkta bedrägerier och optimera kontantflöden i realtid. När vi förenar tekniska framsteg med vår unika expertis uppfyller vi inte bara våra kunders ökande krav utan stärker även Loomis ställning på marknaden.
Exempel på innovationer i Loomis erbjudande är de smarta beställningsautomaterna för butiker och snabbmatsrestauranger och kontanthantering som integreras i kassan, så att personalen slipper hantera kontanter. Automatiserade lösningar är ett annat viktig område för innovation. Genom att automatisera hela kedjan inom kontanthantering – från uppräkning till bokföring, verifiering, transport och utbetalning – har vi skapat sammanvävda, pålitliga och kostnadseffektiva betalningsflöden och reducerat de manuella stegen. Till exempel innebär Loomis SafePoint-lösning tillsammans med Loomis Pay att handlare kan hantera alla typer av betalningar i ett system, där kontanthanteringen och uppräkningen är helt automatiserad.
Loomis fokus på innovation, investeringar i forskning och utveckling samt i ny teknologi inom kontanthantering, automatiserade lösningar och digitala betalningslösningar hjälper oss att bygga en framtidssäker verksamhet.
Förvärv inom banbrytande teknologier stärker erbjudandet
De senaste åren har Loomis stärkt sin innovationskraft genom flera viktiga förvärv av teknologistarka bolag med forsknings- och utvecklingskompetens. Genom integrationen av dessa bolag kan vi erbjuda nya innovativa lösningar för att ännu bättre möta våra kunders utmaningar.
Cima (2023)
Bolaget har bidragit med unik forsknings- och utvecklingskompetens inom automation för kassehantering. Det hjälper Loomis att erbjuda unika lösningar till kunderna.
Hosteltáctil (2024)
Bolaget utvecklar digitala lösningar för kassasystem, så kallade Point-of-Sale-lösningar (POS), anpassade för den spanska marknaden.
Sefide (2023)
Bolaget har licens för elektroniska pengar (e-money) i EU. Det både stärker och öppnar för nya möjligheter inom Loomis digitala erbjudande.
Loomismodellen är sammanhållande i en decentraliserad affärsmodell
För att säkra att vi är välpositionerade på alla våra marknader arbetar Loomis med en decentraliserad affärsmodell och organisation. Loomismodellen beskriver de delar som är gemensamma för hela företaget – kittet i vår organisation. Den grundar sig på våra starka värderingar och visar hur vi leder och följer upp verksamheten.
Loomis decentraliserade organisation gör det möjligt för våra över 400 kontor i 27 länder att anpassa sig till de unika förutsättningarna på varje marknad. Vårt sätt att driva koncernen för oss nära våra kunder och främjar ett starkt entreprenörskap. Möjligheten att anpassa verksamheten till lokala förutsättningar är avgörande för att navigera i det dynamiska och komplexa landskapet av digitalisering, säkerhetskrav och lokal lagstiftning.
För att vårt sätt att arbeta ska fungera krävs en stark företagskultur som förenar organisationen och en gemensam grund – Vi kallar detta för Loomismodellen.
Loomismodellen bygger på begreppen ”We, Know, How” och ger ramarna för hur Loomis ska driva sin verksamhet. Den samlar Loomis kärnelement, bolagsstyrning, policyer, stödprocesser, kunskapserfarenheter från våra olika marknader samt hur vår affärsmodell implementeras på de lokala marknaderna. Vi lägger stor vikt vid att sprida erfarenheter mellan olika produktområden, segment och länder. På så sätt utnyttjar vi styrkan i att vara en global koncern.
Loomismodellen har även ett stort fokus på ledarskaps- och kompetensutveckling och vi genomför löpande program för att stärka våra ledare. Under 2024 uppdaterades Loomismodellen och är nu en digital och dynamisk plattform för att enklare kunna dela kunskap.
Våra värderingar
Grunden för vårt arbetssätt
Som ett globalt företag och en viktig aktör på betalningsmarknaden bär Loomis ett stort ansvar. Våra värderingar – People, Service och Integrity – ger en stabil grund för alla våra relationer och för vår företagskultur och är utgångspunkten för vår uppförandekod.
We
Vår gemensamma kärna
We är den gemensamma grunden i vår decentraliserade organisation: våra värderingar, uppförandekod, principer för ledarskap, bolagsstyrning, policyer och riktlinjer för hållbarhet, socialt ansvar och säkerhet – och Loomis starka företagskultur.
Know
Delning av kunskap
Know står för kunskap och lärande inom organisationen och samlar Loomis operativa och stödjande affärsprocesser, våra tjänster och produkter samt best practice från verksamheten för inspiration och guidning för affärsutveckling.
How
Lokal implementering
How är hur den lokala organisationen kan implementera affärsmodellen, arbeta med de gemensamma byggstenarna och driva sitt arbete för att utveckla verksamheten och driva affärsutveckling i olika dimensioner.
Loomismodellen – We, Know, How
Loomismodellen förser vår organisation med de verktyg som krävs för att framgångsrikt driva verksamheten framåt, anpassat efter lokala förhållanden och förutsättningar.
People
Vi ska utveckla kunniga medarbetare och bemöta alla människor med respekt.
Service
Vi eftersträvar exceptionell kvalitet, innovationskraft, förmåga att skapa mervärde för kunderna och överträffa deras förväntningar.
Integrity
Vi utför vårt arbete med ärlighet, vaksamhet och en hög etisk standard.
Under 2024 genomförde Loomis för andra gången ledarskapsprogrammet Catalyst. Programmets syfte är att stärka ledarskapet inom Loomis och ge ledare verktyg för att navigera i en dynamisk marknad. Paula Lorenzo Araña, chef för en av Loomis största filialer i Spanien och medlem i Loomis Spaniens ledningsgrupp, var en av de 20 chefer som deltog i programmet under året. – Programmet lärde mig att tänka utanför boxen, säger Paula Lorenzo Araña, direktör och chef för enheten Loomis Zona Centro, som har sin bas i Madrid. Enheten ansvarar för både värdetransporter och kontanthantering och omfattar cirka 500 medarbetare. Huvudfilialen ligger i ett industriområde i östra Madrid, med närhet till vägar som M-40 och A-3. Det är ett bra läge när man arbetar med logistik. – Det är så här jag jobbar. Oftast har jag en väldigt dynamisk agenda, säger Paula Lorenzo Araña, när vi fångar upp henne i tjänstebilen på väg ut till en av verksamheterna.
Att arbeta med ledarskap och kompetensförsörjning är avgörande för Loomis. Därför genomförs löpande olika initiativ, till exempel för att stödja ett tydligt, rättvist och inkluderande ledarskap. Catalystprogrammets syfte är att rusta chefer för att leda och utveckla verksamheter i en föränderlig marknadsmiljö. Paula säger att programmet har gett henne möjlighet att stärka sitt ledarskap och nätverk inom Loomis.
– Catalyst har gett mig en bättre förståelse för koncernen och nya perspektiv genom att lära av best practices från andra länder, berättar hon.
Paula beskriver sitt ledarskap som präglat av tillit och närhet till sina medarbetare. Att som chef ha ett för stort kontrollbehov är att göra ett stort misstag, menar hon.
– Jag ser det som min viktigaste uppgift att ge mina medarbetare de verktyg de behöver för att lyckas. Men när de stöter på problem så vet de att jag finns där och står vid deras sida tills vi hittar en lösning.
Loomis lägger stor vikt vid lärande och på att utveckla gemensamma plattformar. Alla medarbetare genomgår utbildningar genom Loomis Academy, medan andra digitala plattformar kan användas som stöd för analys. Paula framhåller att de gemensamma plattformarna är ett viktigt stöd i hennes arbete med att leda enheten.
– Jag kan lättare fatta beslut baserade på fakta, till exempel genom att följa verksamhetens utveckling över tid inom olika områden, förklarar hon.
Efter fem år inom Loomis beskriver Paula en företagskultur där människorna kommer före siffrorna.
– Vi bryr oss om människor och litar på varandra, och det tycker jag genomsyrar allt vi gör.
Hon anser att en sådan företagskultur också får människor att växa och är avgörande när Loomis ska attrahera och behålla talang.
– Att mina chefer trodde på mig när jag var ny och inte hade så mycket erfarenhet har betytt otroligt mycket för mig, säger hon.
”Vi bryr oss om människor och litar på varandra”
”Jag har fått en bättre förståelse för koncernen och nya perspektiv genom att lära av best practices från andra länder.”
17
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
17
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Så skapar Loomis värde
Vårt erbjudande
Innovation
Loomismodellen
Våra segment
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis verksamhet delas in i två geografiska segment; Europa och Latinamerika samt USA och ett produktsegment; Loomis Pay. De tre segmenten delar koncerngemensamma funktioner samtidigt som Loomis decentraliserade affärsmodell gör det möjligt att anpassa verksamheten till lokala förhållanden, oavsett om det gäller vilka betalningslösningar som föredras, grad av digitalisering, säkershetsaspekter eller lagkrav.
Genom en omfattande geografisk täckning i USA och ett brett tjänsteerbjudande, är segmentet, som utgörs av mer än 170 lokalkontor i tre länder, väl positionerat för att möta en växande efterfrågan.
Samtidigt växer verksamheten i Latinamerika, där Chile och Argentina är de stora marknaderna för Loomis. Totalt utgörs segmentet av mer än 240 lokalkontor i 24 länder.
Tack vare Loomis starka marknadsposition och kompetens inom betalningar bedöms produktsegmentet Loomis Pay ha en stor tillväxtpotential särskilt inom kundsegmentet små och medelstora företag.
18
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
18
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Så skapar Loomis värde
Vårt erbjudande
Innovation
Loomismodellen
Våra segment
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis har en stark position på stora marknader som Frankrike, Spanien, Schweiz och Storbritannien, och etablerar sig som en ledande kraft inom kontanthantering över hela Europa – ofta rankad som den största eller näst största aktören på de enskilda marknaderna. Verksamheten i Latinamerika växer från en mindre position, med fokus på Chile och Argentina. Framöver finns tillväxtmöjligheter inom kärnverksamheten, närliggande tjänster och digitala tjänster.
Loomis Europa och Latinamerika omfattar verksamheter i 16 europeiska länder, tre länder i Latinamerika samt Loomis Internationals verksamheter i Hongkong, Dubai, Shanghai och Singapore. Genom de senaste årens förvärv har Loomis etablerat sig på nya geografiska marknader, som Italien och Brasilien, och stärkt sitt erbjudande inom digitala och automatiserade lösningar.
Kärnaffären, som inkluderar värdetransporter (CIT) och kontanthanteringstjänster (CMS), står för 62 procent av segmentets intäkter, medan närliggande service som uttagsautomater (ATM) och automatiserade lösningar utgör 38 procent.
Under 2024 hade Loomis Europa och Latinamerika en stabil utveckling. Särskilt ATM och automatiserade lösningar hade en hög organisk tillväxt. Cima, som förvärvades 2023, har integrerats väl och bidrog också till tillväxten. Under året genomfördes ett arbete för att förbättra marginalerna och säkra att Loomis är välpositionerat för framtida tillväxt.
Även om användningen av kontanter minskar på många marknader så är kontantberoendet fortfarande stort i Europa, där över 40 procent av betalningar i butik görs kontant, och ännu större i Latinamerika, där 70 procent av betalningarna görs kontant. Behovet att hantera kontanter upprätthålls även av att EU och olika länder i ökad utsträckning skyddar kontanter som betalningsmedel.
Potentialen för tillväxt är stor. När bankerna fokuserar på digitala lösningar hellre än kontanter kan Loomis erbjuda outsourcinglösningar inom värdetransporter och kontanthantering. Utvecklingen bidrar även till att efterfrågan på automatiserade lösningar, uttagsautomater, och digitala tjänster ökar. Loomis är också väl positionerat att erbjuda helhetslösningar till de 23-25 miljoner små och medelstora företag, som inte längre får samma service av bankerna.
| Intäkter per produktområde, 2024 | |
|---|---|
| CIT, 34% | |
| CMS, 20% | |
| International, 8% | |
| ATM, 20% | |
| Automated Solutions, 14% | |
| FX, 4% |
| 242 Lokalkontor | 24 Länder* |
| 14 500+ Medarbetare |
* Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Norge, Portugal, Schweiz, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland och Österrike i Europa samt Argentina, Brasilien och Chile i Latinamerika. Här ingår även Loomis Internationals verksamhet i Hongkong, Dubai, Israel, Shanghai och Singapore.
| 14,8 MdSEK Intäkter | |
| 11,1 % Rörelsemarginal, EBITA |
”När banker riktar sina affärsmodeller bort från kontanter och återförsäljare behöver öka sin avkastning, då växer vårt utrymme för att växa inom outsourcing av kontanthantering.” Alejandro Corominas Menéndez, VD Loomis Europa och Latinamerika.
19
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
19
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Så skapar Loomis värde
Vårt erbjudande
Innovation
Loomismodellen
Våra segment
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis är en av de ledande aktörerna inom kontanthantering i Nordamerika. Loomis USA:s verksamhet präglas av starka kundrelationer och fortsatta möjligheter till tillväxt. Genom en omfattande geografisk täckning och ett brett tjänsteerbjudande är segmentet väl positionerat för att fånga den växande amerikanska marknaden.
* USA, som inkluderar alla USA:s stater inklusive Alaska, Hawaii och Puerto Rico samt Kanada och Israel
Loomis USA:s verksamhet sträcker sig över hela USA, inklusive Alaska, Hawaii och Puerto Rico samt Israel och Kanada. Kärnaffären står för 52 procent av segmentets intäkter, medan närliggande service som uttagsautomater (ATM) och automatiserade lösningar utgör 48 procent.
2024 var ett framgångsrikt år för Loomis USA, med rekordintäkter och flera viktiga framsteg. Ett tydligt fokus på försäljning och operationell effektivitet bidrog till en stabil organisk tillväxt, ökade marknadsandelar och förbättrade marginaler. Särskilt stark utveckling noterades inom automatiserade lösningar, där SafePoint-erbjudandet bidrog till den positiva utvecklingen under året.
Loomis USA är väl positionerat för fortsatt tillväxt de närmaste åren. Fokus ligger på att stärka kärnaffären inom CIT och CMS samt att växa inom automatiserade lösningar och outsourcinglösningar. Det finns till exempel möjlighet att utveckla erbjudandet inom uttagsautomater (ATM) genom att förvärva teknologi och tjänsteleverantörer för att skapa ett fullservicekoncept. Loomis servar i dag cirka 100 000 uttagsautomater och är en av de främsta aktörerna i regionen, där det totalt finns cirka 520 000 uttagsautomater. Ett annat prioriterat område är växa inom kundgruppen små och medelstora företag, som numera ofta saknar tillräcklig service från sina banker och som utgörs av miljontals företag i regionen.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
174 Lokalkontor | 3 Länder* | 10 000+ Medarbetare | 15,7 MdSEK Intäkter | 15,7 % Rörelsemarginal, EBITA
Intäkter per produktområde, 2024
”En hög förnyelsetakt och fortsatt tillväxt för Safepoint-kontrakt gör att vår kundbas inom återkommande intäkter ökar stadigt.”
Björn Züger, VD för Loomis USA
Loomis Pay
Loomis starka marknadsposition inom kontanthantering tillsammans med spetskompetens inom digitala betalningar gör att produktsegmentet Loomis Pay bedöms ha stor tillväxtpotential. Särskilt är Loomis Pay, som hittills har lanserats på fyra geografiska marknader, ett attraktivt erbjudande och en styrka när Loomis växer inom kundgruppen små och medelstora företag.
Loomis Pay hanterar alla typer av betalmedel i ett integrerat heltäckande betalningssystem och underlättar vardagen för handlarna genom smidigare processer och bättre överblick över kassaflöden, samt ett kontrakt och en support för alla betalningar. Sedan den första lanseringen 2020 har Loomis Pay introducerats i Sverige, Norge, Danmark och Spanien. Den stegvisa utrullningen, där betaltjänsten skräddarsys efter unika lokala förutsättningar och behov, som betalningsmönster och regelverk, ökar möjligheten att skapa långsiktig tillväxt.
Under 2024 ökade både Loomis Pays transaktionsvolymer och intäkter kraftigt på samtliga marknader. Förvärvet av Hosteltáctil var en viktig milstolpe och bidrog till stärkt närvaro i Spanien, där kontanter fortfarande är det vanligaste betalningsmedlet. Loomis ser en stor potential att växa inom små och medelstora företag, SME, och Hosteltáctil har gett Loomis tillgång till en lokalt anpassad Point of Sale (POS)-lösning och ett värdefullt nätverk inom SME-segmentet i Spanien. Här kan Loomis nu nå en bredare kundbas genom att kombinera Hosteltáctils kassasystem med Loomis betalväxel för transaktionshanteringen.
Under året säkrade Loomis Pay även nya partnerskap. Bland annat gick Loomis in i ett partnerskap i Norge, vilket möjliggör integrering av Loomis Pays betalväxel i ett ledande POS-system i landet. Loomis Pay är en viktig nyckel när Loomis kommande år ska växa inom SME-segmentet; både för att växa på befintliga marknader, genom anpassningar och nya partnerskap, och genom förvärv av POS-lösningar på nya geografiska marknader.
* Sverige, Danmark, Norge och Spanien.
4 Länder* | 7 MdSEK Transaktionsvolym | 106 MSEK Intäkter
”Loomis Pay dubblerade intäkterna under 2024 och transaktionsvolymerna ökade med 80 procent. Framåt är Loomis Pay en nyckel för att växa inom SME-segmentet.”
Erik Zingmark, VD Loomis Pay.
En föränderlig marknad med stabil tillväxt
Kontanthanteringsbranschen är en viktig del i ett betalningsekosystem där både kontanter och digitala betalningslösningar spelar avgörande roller för företag och konsumenter världen över. Trots att de digitala betalningarna blir fler är kontanter fortfarande centrala som betalmedel och mängden kontanter i omlopp ökar. Kontanthanteringsmarknaden är stor och komplex och omfattar en rad tjänster kopplade till hantering av fysiska kontanter, som värdetransporter, uppräkning, verifiering och bokföring, samt närliggande service som till exempel uttagsautomater. I allt större utsträckning handlar det om automatiserade lösningar. De globala aktörerna på marknaden, där Loomis är en av de ledande aktörerna, erbjuder även olika innovativa helhetslösningar, där även digitala betalningar ingår, för att möta kundernas behov att hantera både kontanter och digitala betalningar parallellt.
I USA ökar mängden kontanter i omlopp stadigt och uppgick 2023 till cirka 2 300 miljarder USD. Antalet betalningar med kontanter har varit stabilt på senare år, medan antalet digitala betalningar ökar. Det gör att andelen kontantbetalningar av alla betalningar gradvis minskar. 2024 var kontanter det tredje mest använda betalmedlet i USA. Det uppskattas finnas cirka 520 000 bankomater i USA, vilket är en marknad som har vuxit de senaste åren.
I Europa är utvecklingen liknande, och mängden kontanter i omlopp har stigit årligen. Kontantanvändningen i eurozonen är fortsatt stabil och kontanter är fortfarande det vanligaste betalmedlet i butik. Fler än 50 procent av alla betalningar i eurozonen görs i dag med kontanter och fler än 40 procent av alla betalningar i butik. Mängden kontanter i omlopp ökar även i eurozonen och uppgår till cirka 1 500 miljarder euro. Inom Europa finns även extremt digitaliserade betalningsmarknader som Sverige, där kontantanvändningen nu är lägre än 9 procent. Det skapar nya utmaningar, som handlar om finansiell inkludering och motståndskraft vid digitala störningar.
I Latinamerika är kontantanvändningen mycket hög och över 70 procent av alla betalningar görs med kontanter, som därför har en mycket kritisk funktion i den ekonomiska infrastrukturen.
Globalt sett uppskattas kontanthanteringsbranschen omsätta över 200 miljarder kronor med stabil tillväxt på senare år. Branschen präglas av hård konkurrens och består av ett fåtal globala aktörer och ett stort antal mindre lokala aktörer, fokuserade på värdetransporter och kontanthantering. Loomis är ofta den största eller näststörsta aktören på våra marknader. Omställningen hos centralbanker och nya affärsmodeller för banker gör att efterfrågan på outsourcinglösningar från banker och stora återförsäljare har ökat på senare år. Samtidigt växer marknaden mot små och medelstora företag, som fortfarande är i stort beroende av kontanter, när bankerna inte längre vill hantera kontanter. Den digitala betalningsmarknaden växer snabbt och de digitala betalningarna blir fler varje år, drivet av både e-handel och konsumenters förändrade preferenser. Automatiserade och hybrida lösningar som kombinerar kontanter och digitala betalningslösningar blir allt viktigare för att möta behoven hos både kontant och digitalt orienterade konsumenter och företag.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Miljarder USD i omlopp, värde | 0 | 1 000 | 2 000 | 3 000 | |
| Miljarder EUR i omlopp, värde |
Kontanter i omlopp
Euro och US-dollar
Flera underliggande trender driver marknaden och skapar möjligheter för Loomis
Digitalisering
Betalningsmönster ändras men kontanter har en stabil position
Konsumenternas betalningsmönster ändras drivet av både digitaliseringen i bankernas affärsmodeller och nya konsumtionsbeteenden såsom e-handel. De digitala betalningarna blir fler och andelen kontanta betalningar färre. Samtidigt är kontantberoendet stort och mängden kontanter i omlopp fortsätter att öka. Hot mot integriteten vid digitala betalningar och att kostnader för digitala transaktioner alltmer läggs på konsumenten, särskilt i USA, bidrar till att bibehålla efterfrågan på att kunna hantera kontanter.
Så möter Loomis utvecklingen
Att vara anpassningsbar i en föränderlig värld är en av Loomis styrkor. Loomis letar ständigt efter nya, innovativa lösningar för fysisk kontanthantering och digitala betalningar. Loomis Pay är ett exempel på hur Loomis möter utvecklingen genom att erbjuda en lösning för alla betalningsmedel. Digitaliseringen ökar även efterfrågan på effektiv kontanthantering.
Så möter Loomis utvecklingen
Utvecklingen bidrar till en fortsatt stark marknad för kontanthantering, särskilt i regioner där kontanter fortfarande dominerar. Som expert på att effektivisera kontanthantering men också som en leverantör av smarta betalningslösningar innebär utvecklingen möjligheter för Loomis.
Så möter Loomis utvecklingen
Loomis är som stor aktör inom kontanthantering en viktig kugge i betalningsekosystemet och har även samarbeten med flera europeiska städer för att säkerställa tillgången till kontanter.
Makroekonomi
Ekonomisk osäkerhet ökar efterfrågan på kontanter
Ekonomisk osäkerhet ökar efterfrågan på kontanter som en säker tillgång. Under tider av finansiell oro tenderar konsumenter att behålla mer kontanter för att känna ekonomisk trygghet.# Omvärld och strategi
Samtidigt vill centralbanker och detaljhandlare omsätta kontanter snabbare, bland annat drivet av räntekostnader, och med stigande arbetskostnader ökar behovet och efterfrågan på automatiserade lösningar och outsourcing för kostnadseffektivitet. Även säkerhetsproblem driver på utvecklingen.
Regleringar för att skydda kontanter och främja finansiell inkludering Fokus på frågor om finansiell inkludering och samhällsberedskap ökar i takt med digitaliseringen och när bankkontor och detaljhandlare nekar kontanter. En avsaknad av reservsystem för kontanter vid digitala systemfel innebär också betydande risker för samhället. Rörelser som arbetar för rätten till kontanter hörs allt mer. EU agerar för att skydda tillgången till kontanter och alltfler länder tvingar via lagstiftning återförsäljare att acceptera kontanter i syfte att alla, särskilt äldre och de utan digitala betalningsförmåga, ska kunna betala.
Nedläggningar av bankkontor och outsourcing ökar efterfrågan Bankerna fokuserar på digitala tjänster och ser inte längre kontanthantering som en kärnverksamhet utan outsourcar allt oftare dessa tjänster. 57 procent av bankkontoren i Europa och 23 procent av bankkontoren i USA har stängts sedan 2008. Det tvingar i sin tur små och medelstora företag att resa längre för att hantera insättningar av kontanter eller hänvisas direkt till kontanthanteringsspecialister. Utveckligen skapar en växande marknad för specialiserade aktörer inom kontanthantering.
Kunder vill ha smarta lösningar för sina behov Digitalisering och AI driver på en snabb innovation på betalningsmarknaden och öppnar för nya lösningar. Automatiserade lösningar inom kontanthantering och smarta integrerade betalningslösningar blir vanligare. Med den digitala utvecklingen ökar även kraven från kunderna. De efterfrågar enkla och effektiva lösningar som hanterar både kontanter och digitala betalningar sömlöst, och vill gärna ha skräddarsydda lösningar som matchar specifika och unika behov.
Fortsatt konsolidering på en konkurrensutsatt marknad Kontanthanteringsbranschen präglas av hård konkurrens med ett fåtal globala aktörer och många lokala företag som tävlar om marknadsandelar. Konsolideringen inom branschen förväntas fortsätta. Större aktörer förvärvar mindre företag för att stärka sina tjänsteutbud, öka sin marknadsnärvaro eller för att hitta synergier.
Loomis tar vara på utvecklingen genom att erbjuda outsourcinglösningar till både banker och stora företag och i en alltmer omfattande utsträckning även till små och medelstora företag.
Loomis kan erbjuda automatiserade lösningar, som SafePoint, och digitalt integrerade lösningar, som Loomis Pay, som effektiviserar kundernas kontanthantering och skapar kostnadseffektivitet. Loomis kan vara en strategisk partner för kunder med höga krav på innovation och enkelhet i kontanthanteringen.
Loomis deltar i konsolideringen. Att växa och utveckla sitt erbjudande genom förvärv är en strategisk prioritering för Loomis. Särskilt på tillväxtmarknader som Latinamerika, där kontanter fortfarande dominerar, ser vi möjligheter till uppköp.
Loomis har genom åren utvecklat en stabil affärsmodell som har visat sig vara motståndskraftig över tid. Framåt har vi sikte på fortsatt tillväxt och ökad totalavkastning, samtidigt som vi strävar efter att driva en verksamhet som är hållbar för både människor och miljö. För att nå våra mål och fortsätta utveckla verksamheten i en positiv riktning gör vi tydliga strategiska prioriteringar kommande år.
Loomis spelar en viktig roll i samhället och betalningsekosystemet. Det gör vi genom att tillhandahålla tjänster som stöder ekonomisk stabilitet, säkerhet och finansiell inkludering i samhället och bidrar till en effektiv verksamhet hos banker och företag.
Loomis framgång bygger på våra kunders förtroende, kunniga medarbetare, höga säkerhetsstandarder och smarta och kostnadseffektiva processer och produkter. Vi har en stabil affärsmodell som har visat sig vara motståndskraftig över tid och ett komplett tjänsteerbjudande, som stödjer våra kunders behov och som vi hela tiden fortsätter att utveckla. Med en stark global närvaro, ofta som marknadsledande, tar vi hela tiden steg framåt. I dag står Loomis starkare än någonsin och vi är som koncern väl rustade att fortsätta skapa värde för våra kunder, medarbetare, aktieägare och samhället.
Vår strategi för de kommande åren kan sammanfattas i fyra strategiska prioriteringar som styr hur vi utvecklar verksamheten: (1) tillväxt inom etablerade marknader, (2) generera tillväxt och nya erbjudanden genom förvärv, (3) öka vår operationella effektivitet och skalbarhet samt (4) att vara ledande inom hållbarhet i vår bransch. Utifrån dessa fyra strategiska prioriteringar fortsätter vi att utveckla och förbättra våra erbjudanden och sättet vi driver vår verksamhet på. Vi utgår från en solid grund av erfarenhet och expertis. Vi leds av våra värderingar som handlar om människor, service och integritet och våra vägledande principer i vårt strategiska arbete är anpassningsförmåga, aktivt nyttjande av marknadsmöjligheter och ett tydligt fokus på aktieägarvärde.
Mål för strategiska perioden 2025-2027 Loomis koncernmål för strategiperioden 2025-2027 handlar om tillväxt, lönsamhet och hållbarhet. Vårt åtagande innebär att vi genom tydliga strategiska prioriteringar och ett fokuserat utförande ska leverera en konkurrenskraftig totalavkastning för våra aktieägare. Vårt fokus på tillväxt och rörelsemarginal tillsammans med vårt åtagande för att minska utsläppen och prioritera människors, däribland våra egna medarbetares, säkerhet och välbefinnande är samtidigt avgörande för en långsiktigt hållbar verksamhet.
Att växa organiskt inom både befintliga och nya kundgrupper är en av Loomis strategiska prioriteringar för kommande år. Vi ser möjligheter att växa inom hela vårt erbjudande; kärnerbjudanden, närliggande service och digitala tjänster. Tillväxtmöjligheter finns dels inom våra befintliga kundgrupper; centralbanker, banker och stora företag, dels inom en ny kundgrupp; små och medelstora företag.
De senaste åren har Loomis utvecklats från en renodlad värdetransportör till en bred leverantör av både fysiska och digitala betalningar. Vårt fokus har varit på att möta de komplexa behoven hos stora banker och stora återförsäljare och bygga en robust infrastruktur för att stödja säkra och effektiva betalningslösningar. Våra djupgående samarbeten med dessa stora aktörer har gjort det möjligt för Loomis att skapa avancerade lösningar och en infrastruktur som kan hantera stora volymer och har en sömlös integration med stora banker och återförsäljare. Det gör att Loomis kan bredda sitt erbjudande för att också nå mindre kunder som små och medelstora företag (SME). Vi nyttjar vår infrastruktur och erbjuder lösningar för det mindre företagets specifika som tar tillvara på den skala och tillförlitlighet som vi har byggt upp.
Vårt fokus för att generera organisk tillväxt kommande är därmed riktat mot två områden:
Vi fokuserar på att accelerera kärnaffären inom värdetransporter, kontanthantering och internationell värdehantering. Vi satsar också på närliggande service som automatiserade lösningar, bankomater och valutatjänster samt vårt digitala erbjudande via Loomis Pay.
Centralbanker, banker och stora företag efterfrågar ofta outsourcing-lösningar och har ofta flera nyckelbehov; effektiva processer kring kontanthanteringen, lösningar som minskar egna personalbehov, optimering av kostnader och minimering av kontantrelaterade risker. Med Loomis expertis, robusta infrastruktur och automatiserade lösningar blir vi en pålitlig partner som hjälper dem att förbättra sin totala effektivitet.# Omvärld och strategi
Genom partnerskap kan vi tillsammans med kunden utveckla outsourcing-erbjudandet och öka kundvärdet genom att komplettera med digitala lösningar samt genom att utveckla nya erbjudanden tillsammans med CIMA. De små och medelstora företagens dilemma är ofta att de är i stort beroende av kontanter samtidigt som de utmanas av minskad tillgång till fysiska bankkontor och behöver anpassa sig till den digitala betalningstrenden. De efterfrågar allt-i-ett- lösningar som inkluderar hantering av alla typer av betalningar. Det gör livet lättare och gör att de istället kan fokusera på sina företag. Det handlar om lösningar som effektiviserar kontanthanteringsprocessen, minskar kostnaderna och förbättrar kundens totala effektivitet samtidigt som riskerna vid kontanthantering minimeras.
Österrike är fortfarande en marknad som är kontantintensiv men där kontantanvändning gradvis minskar, vilket skapar möjlighet till innovation och tillväxt. Genom att dra nytta av förändrade marknadsförutsättningar har Loomis Österrike positionerat sig väl på den lokala marknaden och ökat deras marknadsnärvaro.
– Det finns en stor potential i att skräddarsy vår infrastruktur för att bättre möta behoven hos små och medelstora företag, och fördelarna med vår SafePoint-lösningar är extra tydligt med detta segment. Jag tror att våra kunder verkligen uppskattar att de bara behöver sätta in kontanter, som automatiskt räknas, säkras och försäkras, säger Matthias Wieser, chef för försäljning och affärsutveckling på Loomis Österrike.
27
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Omvärld och strategi
27
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Vår marknad
Trender
Vår strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis marknad utvecklas ständigt och branschen präglas bland annat av konsolidering, snabb digitalisering hos våra kunder och en växande efterfrågan på heltäckande lösningar. Det innebär både utmaningar och spännande möjligheter för tillväxt. Loomis möter utvecklingen genom en mångfacetterad förvärvsstrategi, skräddarsydd för våra olika produkt- och tjänsteområden. Loomis förvärvsstrategi är utformad för att driva tillväxt, utnyttja synergier och utöka vårt produkt- och tjänsteutbud inom såväl vårt kärnerbjudande som inom vår närliggande service och digitala tjänster.
Inom kärnerbjudandet är Loomis fokus att hitta intressanta möjligheter till synergi genom att delta i konsolideringen i länder där bolaget redan har en närvaro. Loomis söker också aktivt efter förvärvsmöjligheter på tillväxtmarknader där kontantanvändningen är fortsatt stor. Latinamerika, där Loomis hittills är etablerat i Chile och Argentina, är en prioriterad region för förvärv. Inom ramen för Loomis International fokuserar bolaget på förvärv som breddar produktportföljen.
Inom erbjudandet för närliggande service och när det gäller Loomis automatiserade lösningar finns efter förvärvet av Cima under 2023 inget förvärvsbehov på produktsidan. Det finns däremot potential att stärka Loomis erbjudanden genom förvärv inom mjukvara i syfte att förbättra Loomis förmåga att tillhandahålla helhetslösningar. Inom uttagsautomater (ATM) kan selektiva förvärv av ATM-serviceföretag vara intressant liksom förvärv av tillverkare av utrustning, som Loomis tidigare framgångsrikt har gjort genom till exempel förvärvet av Automatia i Finland. Det kan även vara intressant att förvärva bolag riktade mot konsumentmarknaden.
Loomis avser att fortsätta växa inom digitala tjänster, särskilt i länder där kontantanvändningen fortfarande är mycket utbredd. Dessa marknader har en betydande tillväxtpotential och Loomis strategi är att göra selektiva förvärv som hjälper oss att stärka närvaron på dessa marknader. Fokus är på förvärv av POS-lösningar, kassasystemlösningar för bemannade kassor eller självbetjäning. Vi ser att det är ett effektivt sätt att kunna etablera Loomis Pay på nya marknader och samtidigt en strategi för att växa mot kundgruppen små och medelstora företag.
Under 2024 förvärvade Loomis Hosteltáctil, en spansk utvecklare och leverantör av en kassasystemlösningar med stark närvaro inom mat- och dryckessegmentet i Spanien.
– Förvärvet gör det möjligt att nå större och fler kunder över hela Spanien, säger Erik Zingmark, vd för Loomis Digital Solutions AB och chef för Loomis Pay.
Förvärvet av Hosteltáctil illustrerar även en strategisk förflyttning för introduktionen av Loomis Pay på nya marknader framöver. Genom att förvärva lokalt anpassade och etablerade POS-lösningar och kombinera dem med Loomis egen betalväxel för transaktionerna kan Loomis Pay lansera sitt digitala erbjudande ännu mer effektivt på nya marknader, samtidigt som Loomis får ett ännu attraktivare erbjudande till små och medelstora företag lokalt.
28
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Omvärld och strategi
28
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Vår marknad
Trender
Vår strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Att ha rätt infrastruktur med en så effektiv användning av våra resurser som möjligt är nyckeln till en hållbar och lönsam tillväxt och därför en viktig strategisk prioritering kommande år. Det handlar om att maximera effektiviteten, optimera hur vi allokerar resurser och att konsekvent leverera högsta kvalitet och mervärden till våra kunder. Som komplement till Loomis decentraliserade affärsmodell, bygger Loomis en robust och skalbar infrastruktur för koncernen som gör att vi lätt kan anpassa oss till förändrade marknadskrav och ta vara på nya möjligheter. Det handlar bland annat om att skapa gemensamma plattformar och processer över hela vår globala organisation, vilket ger de lokala verksamheterna i vår decentraliserade organisation möjlighet att driva sin enhet ännu effektivare.
Vårt strategiska arbete med operationell effektivitet och skalbarhet, vilar på tre ben:
Koncerngemensamma plattformar
Loomis prioriterar att utveckla koncerngemensamma plattformar och verktyg, vilket i sin tur ger en solid grund för innovation och tillväxt på alla våra marknader.
Automatiserade processer
Vi automatiserar processer i vår globala organisation för att få bättre arbetsflöden, minska manuell hantering och öka effektiviteten.
Innovation och teknologi
Vi tar till oss banbrytande teknik och främjar en innovationskultur för att optimera vår verksamhet och förbättra serviceleveransen.
Genom att bygga en ännu mer skalbar och effektiv organisation, som kan leverera hög kvalitet och mervärden till våra kunder, kan Loomis säkra en fortsatt hållbar tillväxt.
Loomis USA har de senaste åren genomfört flera optimeringsprogram inom både värdetransporter (CIT) och kontanthanteringen (CMS).
– Programmen för ökad operationell effektivitet har hjälpt oss att optimera verksamhetens kostnader, säger Björn Züger, vd Loomis USA.
Optimeringsprogrammen har sedan start inneburit tidsvinster i den dagliga verksamheten med 9 procent för CIT och minskat tiden det tar att hantera kontanter inom ramen för CMS med 8 procent.
– I kombination med olika utbildningsinsatser har programmen också bidragit till högre kvalitet i vår service. Den ökar i sin tur våra möjligheter att växa och ta nya marknadsandelar organiskt, förklarar Björn Züger.
29
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Omvärld och strategi
29
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Vår marknad
Trender
Vår strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Utgångspunkten för vårt hållbarhetsarbete är vår dubbla väsentlighetsanalys som lägger grunden för våra hållbarhetsinitiativ, där våra hållbarhetsambitioner är i linje med långsiktiga affärsbehov. Genom att säkerställa säkra och effektiva betalningsflöden runt om i världen bidrar Loomis till ett inkluderande och hållbart samhälle. Att vara ledande inom hållbarhet i vår bransch är en av Loomis fyra strategiska prioriteringar. Loomis tjänster bidrar till säkra, effektiva och fungerande betalningsflöden. De är samhällsbärande och stödjer centralbankernas arbete för att säkerställa tillgång till kontanter. På detta sätt bidrar Loomis till ett inkluderande och motståndskraftigt samhälle, som är bättre rustat i händelse av naturkatastrofer, krig, konflikter, it-haverier, cyberattacker och andra oförutsedda händelser som stör vardagen. Loomis speciella uppdrag gör det särskilt viktigt att vi tar ansvar för vår verksamhet och för den påverkan som den har på människor, miljö och samhälle. Därför går Loomis åtaganden inom hållbarhetsområdet även hand i hand med affärsbehoven. Loomis hållbarhetsåtagande och hållbarhetsarbete utgår från där Loomis har mest inverkan på människor, miljö och samhälle samt där risker och möjligheter inom hållbarhetsområden kan påverka Loomis mest.# Loomis 2024 års- och hållbarhetsredovisning
Vår hållbarhetsåtgande är grundat i vår dubbla väsentlighetsanalys, som har genomförts enligt CSRD och ESRS-metodik (European Sustainability Reporting Standards) och även bygger på analys av värdekedjan och dialog med våra intressenter.
Läs Loomis hållbarhetsrapport och om vår dubbla väsentlighetsanalys och intressentdialog på sidorna 52-111.
| Globala hållbarhetsmålen | Miljömässigt ansvar | Socialt ansvar | Styrning och regelefterlevnad \textbf{Vårt hållbarhetsarbete är grundat i vår dubbla väsentlighetsanalys, som har genomförts enligt CSRD och ESRS-metodik (European Sustainability Reporting Standards) och även bygger på analys av värdekedjan och dialog med våra intressenter.}
Läs Loomis hållbarhetsrapport och om vår dubbla väsentlighetsanalys och intressentdialog på sidorna 52-111.
| Globala hållbarhetsmålen | Miljömässigt ansvar | Socialt ansvar | Styrning och regelefterlevnad # Loomis fokusområden inom styrning och regelefterlevnad
En pålitlig partner
* Förebyggande av ekonomisk brottslighet
* Antikorruption
* Stödja finaniell inkludering
Ansvarsfull upphandling
* ESG-överväganden
* Uppförandekod för leverantörer
* Riskbedömningar för mänskliga rättigheter
Utbildning i uppförandekoden är avgörande för att leva upp till våra kunders förtroende
Varje år ska alla medarbetare genomgå en obligatorisk utbildning i uppförandekoden genom Loomis Academy.
– Loomis utbildning i uppförandekoden är mycket mer än en formalitet. Det är en grundläggande del av att säker- ställa att alla medarbetare – oavsett om de är nya eller erfarna – förstår och följer Loomis etiska riktlinjer. Vår obligatoriska utbildning i uppförandekoden är en viktig del i att säkerställa att upprätthålla våra kunders förtroende, Loomis rykte och stödja hållbar tillväxt, samtidigt som vi säkerställer att alla anställda följer våra kärnvärden People, Service och Integrity, förklarar Mårten Lundberg, HR- och Marknadsdirektör.
G > Bolagsstyrningsrapport 33
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 33
Bolagsstyrningsrapport 34
Loomis bolagsstyrning har som främsta syfte att skapa tydliga mål, strategier och värderingar som på ett effektivt sätt skyddar aktieägare och övriga intressenter genom att minimera risker. Samtidigt ska bolags- styrningen utgöra en bra grund för att skapa värde.
För att uppnå detta har Loomis utvecklat en tydlig och effektiv struktur för ansvarsfördelning och styrning. Förutom att följa relevanta lagar och regler efterlever Loomis Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter samt Svensk kod för bolagsstyrning (‘‘Koden”).
Loomis aktieägare utövar sitt inflytande genom att rösta vid de stämmor som hålls av koncernens moderbolag Loomis AB. Aktieägarna beslutar om styrelsens sammansättning och ut- ses revisorer sedan valberedningen lämnat sin rekommenda- tion. Styrelsen ansvarar för den övergripande organisationen och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Verkställande direktör och koncernchefen ansvarar för att säkerställa att den löpande administrationen bedrivs i enlighet med styrel- sens riktlinjer och anvisningar.
Internkontroll och riskhantering är integrerade delar av Loomis bolagsstyrning. Loomis tillämpar en styrmodell i tre linjer för att fördela roller och ansvar inom riskhantering. Loomis struktur för bolagsstyrning framgår av figuren till höger.
Principerna för bolagsstyrningen beskrivs i detalj på följande sidor. Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med kraven i årsredovisningslagen och Koden, som en separat rapport skild från förvaltningsberättelsen. Koncernens externa revisorer har granskat rapporten och ett yttrande från revisorerna har inkluderats i rapporten.
Första linjen
* Arbetsgrupper
* Dotterbolag och lokalkontor
* Segment
* Koncerngemen- samma funktioner
Tredje linjen
* Risk- kommitté
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 34
Bolagsstyrningsrapport 35
Loomis aktie är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 2008 och tillhör Large cap-sektorn. Loomis har ett enda aktieslag, med lika rösträtt och rätt till vinstutdelning. Per den 31 december 2024 uppgick det totala antalet aktier och röster i bolaget till 71 000 000. Antalet aktieägare i Loomis uppgick vid årsslutet till 17 386.
Läs mer om Loomis aktie och aktieägare på sidan 170.
Loomis högsta beslutande organ är bolagsstämman, som är det forum där aktieägarna utövar sin rätt att besluta i bola- gets angelägenheter. Ordinarie bolagsstämma (årsstämma) hålls en gång per år och fattar bland annat beslut om faststäl- lande av resultat- och balansräkning, vinstdisposition, sty- relsens sammansättning, externa revisorer, styrelsearvoden och, minst vart fjärde år, riktlinjer för ersättning till koncern- ledningen. Samtliga i aktieboken registrerade aktieägare som har anmält deltagande i tid har rätt att delta vid stämman och avge röster motsvarande det antal aktier de innehar.
Loomis årsstämma 2024 hölls den 6 maj 2024 i Stockholm, Sverige. Totalt var cirka 63 procent av rösterna och kapitalet i bolaget representerade vid stämman. Protokollet från års- stämman finns tillgängligt på Loomis hemsida.
Årsstämman 2025 kommer att hållas den 6 maj 2025 kl. 17.00 i Stockholm
Ytterligare upplysningar finns på www.loomis.com/sv/bolagsstyrning/arsstamma
Loomis valberedning är ett organ som har inrättats av årsstämman. Årsstämman har antagit en instruktion för valberedningen, som beskriver valberedningens uppgifter och processen då valberedningens ledamöter ska utses.
Valberedningen ska bestå av företrädare för de fyra röstmäs- sigt största aktieägarna per den 31 augusti varje år. Om en aktieägare tre månader före årsstämman inte längre tillhör de fyra största aktieägarna, ska företrädaren för denna aktie- ägare avgå, och den aktieägare som har blivit en av de fem största aktieägarna har rätt att utse en företrädare. Sty- relsens ordförande ska vara adjungerad till valberedningen.
Valberedningens mandattid löper fram till att nästkommande valberednings sammansättning har offentliggjorts.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av stäm- moordförande, val av styrelseledamöter och styrelse- ordförande, förslag avseende styrelsearvode, eventuella förändringar av instruktionerna för valberedningen efter samråd med styrelse och revisionsutskott, val av externa revi- sorer samt beslut om arvoden till revisorerna.
Aktieägarna får lämna förslag till valberedningen. Valberedningen tillämpar regel 4.1 i Koden som mångfalds- policy. Mångfald är en viktig faktor i valberedningens nomi- neringsarbete. Valberedningen eftersträvar alltid en jämn könsfördelning och bredd vad gäller kompetens, erfarenhet och bakgrund i styrelsen, vilket också återspeglas i nuvarande styrelsesammansättning.
Ingen ersättning utgår till valberedningens ledamöter. Even- tuella nödvändiga omkostnader för valberedningens arbete ska dock bäras av Loomis.
Valberedningen inför årsstämman 2025 offentliggjordes i oktober 2024. Valberedningen har följande sammansättning:
| Ledamot | Företräder |
|---|---|
| Elisabeth Jamal Bergström (ordförande) | SEB Investment Management |
| Bernard Horn | Polaris Capital Management |
| Malin Björkmo | Handelsbanken Fonder |
| Robin Nestor | Lannebo Fonder |
| Alf Göransson (adjungerad ledamot) | Styrelseordförande, Loomis AB |
Valberedningens förslag inför årsstämman 2025 framgår av kallelsen till årsstämman som finns tillgänglig på Loomis hemsida.
Årsstämman utser revisorer som granskar årsredovisningen, den övriga redovisningen, koncernredovisningen, styrelsen samt verkställande direktörens, tillika koncernchefens, styrning. Revisorerna väljs av årsstämman för en period intill utgången av nästkommande årsstämma.
Årsstämman 2024 omvalde Deloitte AB, med Didrik Roos som huvudansvarig revisor, till extern revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2025. Revisionsarbetet bedrivs i enlighet med en revisionsplan som fastställs i samråd med revisionsutskottet och styrelsen. Reviso rerna deltar vid samtliga möten i revisionsutskottet och presenterar sina slutsatser för hela styrelsen vid styrelse- mötet i samband med årsbokslutet. Under året har reviso- rerna träffat revisionsutskottet utan närvaro av koncern- ledningen.
För ytterligare upplysningar om revisionsarvoden och övriga ersättningar, se Not 6.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 35
Bolagsstyrningsrapport 36
Loomis styrelse bär det yttersta ansvaret för bolagets organisation, verksamhet och förvaltning. Styrelsen utser en verkställande direktör och koncernchef som ansvarar för att sköta bolagets dagliga verksamhet, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Vd och koncernchef säkerställer att styrelsen regel- bundet underrättas om frågor som är av betydelse för Loomis.
Styrelsens uppgifter samt ansvarsfördelningen mellan styrelse och koncernledning regleras av styrelsens skriftliga arbetsordning, som fastställs minst en gång per år. Styrelsen fattar bland annat beslut om koncernens över- gripande strategi, finansiell rapportering, hållbarhetsfrågor, företagsförvärv och avyttringar, större investerings- och finansieringsfrågor samt sätter ramen för koncernens verk- samhet genom att godkänna koncernens budget.
Enligt arbetsordningen ska även en årlig utvärdering av styrelsens arbete göras, vilket innebär att samtliga styrelse- ledamöter en gång om året besvarar ett frågeformulär som har upprättats av valberedningen. Syftet är att få fram ett bra underlag för styrelsens självutvärdering samt att ge valbe- redningen ett underlag för nomineringsarbetet. Resultatet av utvärderingen redovisas för styrelsen och valberedningen.
Styrelsen ansvarar vidare för att bolaget har god intern kontroll, och utvärderar löpande hur väl bolagets system för intern kontroll fungerar.# Bolagsstyrning
Styrelsen ska se till att bolaget har formaliserade rutiner som säkerställer att fastställda princi- per för finansiell rapportering och intern kontroll efterlevs. Styrelsen har även fastställt ett antal policyer för Loomis viktigaste områden. Dessa uppdateras årligen, eller när det behövs eller krävs.
| Styrelseledamot | Invald | Styrelse- arvode 1) (SEK) | Utskotts- arvode 1) (SEK) | Styrelse möten (totalt) | Ersättnings utskottet (totalt) | Revisions utskottet (totalt) | Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare | Oberoende i förhållande till bolaget |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Alf Göransson (ordförande) | 2007 | 1 400 000 | 150 000 | 9 (9) | 1 (1) | – | Ja | Ja |
| Cecilia Daun Wennborg | 2013 | 585 000 | 320 000 | 9 (9) | – | 5 (5) | Ja | Ja |
| Lars Blecko 2) | 2019 | 585 000 | 75 000 | 9 (9) | – | 2 (2) | Ja | Ja |
| Johan Lundberg | 2019 | 585 000 | 150 000 | 9 (9) | – | 4 (5) | Ja | Ja |
| Liv Forhaug | 2021 | 585 000 | – | 9 (9) | – | – | Ja | Ja |
| Santiago Galaz | 2022 | 585 000 | – | 8 (9) | – | – | Ja | Ja |
| Marita Odélius 3) | 2024 | 585 000 | 150 000 | 6 (6) | – | 3 (3) | Ja | Ja |
| Jeanette Almberg 4) | 2020 | – | – | 3 (3) | 1 (1) | – | Ja | Ja |
| Chalanja Henningsson 5) | 2021 | – | – | 8 (9) | – | – | – | – |
1) Arvoden beslutade av ordinarie årsstämma 2024. Arvodena avser ersättning under perioden mellan årsstämman 2024 och årsstämman 2025. För upplysningar om arvoden som kostnadsförts under 2024, se Not 7.
2) Lars Blecko var ledamot i revisionsutskottet fram till årsstämman 2024 och har varit ledamot i ersättningsutskottet sedan årsstämman 2024.
3) Marita Odélius har varit styrelseledamot och ledamot av revisionsutskottet sedan årsstämman 2024.
4) Jeanette Almberg var med i styrelsen fram till årsstämman 2024.
5) Arbetstagarrepresentant.
| Q1 | Q2 | Q3 | Q4 | jan. | feb. | mars | april | maj | juni | juli | aug. | sep. | okt. | nov. | dec. |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bokslutskommuniké | x | ||||||||||||||
| Översyn av riskhantering | x | ||||||||||||||
| Ersättningsöversyn | x | ||||||||||||||
| Revisionsutskottsmöte | x | x | x | x | |||||||||||
| Konstituerande möte | x | ||||||||||||||
| Revisionsutskottsmöte | x | ||||||||||||||
| Revisionsutskottsmöte | x | ||||||||||||||
| Revisionsutskottsmöte | x | ||||||||||||||
| Revisionsutskottsmöte | x | ||||||||||||||
| Års- och hållbarhetsredovisning | x | ||||||||||||||
| Stämmorelaterade beslut | x | ||||||||||||||
| Rapport för första kvartalet | x | ||||||||||||||
| Strategi / marknadsuppdatering | x | ||||||||||||||
| Genomgång av internrevision och regelefterlevnad | x | ||||||||||||||
| Halvårsrapport | x | ||||||||||||||
| Strategi/marknadsuppdatering | x | ||||||||||||||
| Dubbel väsentlighet och inverk- ningar, risker och möjligheter | x | ||||||||||||||
| Antagande av koncernpolicyer | x | ||||||||||||||
| Strategi 2025-2027 | x | ||||||||||||||
| Styrelsebesök vid lokalkontor | x | ||||||||||||||
| Rapport för tredje kvartalet | x | ||||||||||||||
| Strategi/marknads- uppdatering | x | ||||||||||||||
| Budget och affärsplan | x | ||||||||||||||
| Utvärdering av styrelse och vd | x | ||||||||||||||
| • Ordinarie styrelsemöte | x | x | x | x | x | x | x | x | x | x | x | x | x | x | x |
| • Extra styrelsemöte | |||||||||||||||
| • Revisionsutskottsmöte | x | x | x | x |
Styrelseordföranden ansvarar för att styrelsens arbete bedrivs i enlighet med aktiebolagslagen och andra relevanta lagar och regler. I detta ingår att följa upp den operativa verksamheten och säkerställa att övriga styrelseledamöter får all den information och alla de stöddokument som de be- höver. Ordföranden följer upp verksamheten genom löpande kontakter med verkställande direktören och koncernchefen. Ordföranden ser även till att den ovannämnda årliga utvärderingen av styrelsens och verkställande direktörens arbete genomförs. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska bestå av minst fem och högst tio stämmovalda ordinarie ledamöter, utan suppleanter. Därtill kan i styrelsen ingå två arbetstagarrepresentanter och två suppleanter för dessa. Styrelseledamöterna väljs för en period intill utgången av nästkommande årsstämma. Vid årsstämman 2024 omvaldes styrelseledamöterna Alf Görans son (ordförande), Cecilia Daun Wennborg, Lars Blecko, Johan Lundberg, Liv Forhaug och Santiago Galaz. Marita Odélius valdes in som ny ledamot. Alla sju styrelseledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Samtliga av årsstämman 2024 valda styrelseledamöter anses vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Detta har fastställts av valbered- ningen i enlighet med Koden.
Läs mer om Loomis styrelseledamöter på sidan 42.
Styrelsen har inrättat ett ersättningsutskott bestående av två styrelseledamöter, med instruktion att behandla alla frågor som rör löner, rörliga ersättningar, pensionsförmåner och andra former av ersättningar till koncernledningen och, om styrelsen så beslutar, även till andra ledningsnivåer. Därtill följer utskottet upp och utvärderar ersättningsstrukturer, ersättningsnivåer samt pågående eller under året avslutade program för rörliga ersättningar till ledande befattnings- havare. Utskottet följer även upp och utvärderar tillämpning- en av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- havare som årsstämman enligt lag ska besluta om. Utskottet presenterar sina förslag för styrelsen inför styrelsens beslut. Sedan årsstämman 2024 har styrelseledamöterna Alf Göransson (ordförande) och Lars Blecko ingått i ersättnings- utskottet. Jeanette Almberg var med i utskottet fram till årsstämman 2024. Under 2024 höll utskottet ett möte.
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott bestående av tre styrelse ledamöter. Utskottets arbete regleras av en instruktion, tillika bilaga till styrelsens arbetsordning, där bland annat utskottets syfte, ansvar, sammansättning och rapporte- ringskrav anges. Utskottet har bland annat följande uppgifter:
* Granska bolagets finansiella rapportering, inklusive hållbarhetsrapporteringen.
* Följa upp frågor kring intern kontroll och bolagsstyrning.
* Bevaka kontrollfunktionerna: Internrevision, Riskkontroll och Regelefterlevnad.
* Följa upp revisions- och redovisningsfrågor.
* Utvärdera och följa upp revisorernas oberoende.
Utskottet diskuterar enskilda väsentliga redovisningsprinci- per samt de uppskattningar och bedömningar som gjordes i samband med att rapporterna upprättades. Utskottet gran- skar också delårsrapporter och årsredovisning innan utskot- tet rekommenderar styrelsen att godkänna rapporterna för publicering. Sedan årsstämman 2024 har styrelseledamöterna Cecilia Daun Wennborg (ordförande), Johan Lundberg, och Marita Odélius ingått i utskottet. Lars Blecko satt med i utskottet fram till årsstämman 2024. Vid utskottets möten närvarar normalt även bolagets reviso- rer, verkställande direktör och koncernchef och ekonomi- och finansdirektör samt utskottets sekreterare. Om så krävs för föredragning av särskilda frågor deltar även andra befatt- ningshavare i koncernen. Revisionsutskottet genomförde fem möten under 2024.
Loomis vd och koncernchef ansvarar för den löpande förvalt- ningen och den dagliga verksamheten. Ansvarsfördelningen mellan styrelsen och vd och koncernchef framgår av styrel- sens arbetsordning och av vd-instruktionen. Vd och koncern- chef rapporterar till styrelsen och ser till att styrelsen får ta del av den information som krävs för att kunna fatta välgrun- dade beslut. Vd och koncernchef leder koncernledningen, som tillsammans har ett gemensamt övergripande ansvar för att säkerställa att Loomis löpande verksamhet sker i enlighet med de strategier och långsiktiga mål som styrelsen fastställt samt att riskhan- tering, styrning, organisation och processer fungerar på ett tillfredsställande sätt. Loomis koncernledning består av vd och koncernchef, region- chef USA, regionchef Europa och Latinamerika, koncernens ekonomi- och finansdirektör,
Läs mer om koncernledningen på sidan 43.
Koncernledningen har inrättat tre kommittéer för att stödja dess arbete:
* Executive Committee
* Remediation Committee
* Governance Committeee
Kommittén Executive Committee prioriterar och leder opera- tiva och strategiska aktiviteter och beslutsfattande inom koncernen. Kommittén består av vd och koncernchef, regionchef USA, regionchef Europa och Latinamerika samt koncernens ekonomi- och finansdirektör.
Kommittén Remediation Committee är ansvarig för att över- vaka och följa upp resultat från kontrollfunktionerna Regel- efterlevnad, Riskkontroll och Internrevision med relevant funktionsägare inom första linjen. Kommittén består av vd och koncernchef, regionchef USA, regionchef Europa och Latinamerika samt koncernens chefsjurist.
Kommittén Governance Committee är ansvarig för att priorite- ra och samordna initiativ på koncernnivå som rör stödfunktio- ner och, i vissa fall, fungera som ett beredningsorgan till hela koncernledningen. Styrkommittén överser arbetsgruppernas arbete på koncernledningsnivå. Kommittén består av koncernens chefsjurist, ekonomi- och finansdirektör, riskchef samt personal- och marknadsdirek- tören.
Tvärfunktionella arbetsgrupper inrättas på koncernnivå för att säkerställa samordning och samverkan mellan koncernens olika funktioner och kompetenser. Arbetsgrupperna hjälper vd och koncernchef samt koncernledningen att fatta välgrun- dade beslut och att tillhandahålla en definierad struktur för eskalering till GMT.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
De flesta arbetsgrupper rapporterar till koncernledningen genom dess styrkommitté. Undantaget är riskkommittén som rapporterar till revisionsutskottet. Varje arbetsgrupp har en tydlig arbetsbeskrivning som styr dess arbete med representanter från olika delar av verksamheten. Loomis har tre kategorier av arbetsgrupper med olika mandat:
Riskkommittén har inrättats av Loomis styrelse och rapporterar till revisionsutskottet. Den fungerar som ett styrande och beslutsfattande forum för riskrelaterade frågor inom Loomiskoncernen. Den diskuterar och förbereder rekommendationer för Loomis styrelses riskbeslut och fattar beslut om riskrelaterade frågor på lägre nivå än styrelsenivå inom ramen för det av styrelsens antagna ställningstagandet gällande riskbenägenhet, vilket syftar till att åstadkomma samstämmighet mellan strategiska risker och operativa mål. Riskkommittén granskar dessutom och ger återkoppling på riskbegränsande planer och deras effektivitet, fastställer riskägarskap för specifika företagsrisker och fungerar som en eskaleringspunkt för risk- och efterlevnadsrelaterade frågor inom koncernen. Riskkommittén utarbetar regelbundet rapporter för revisionsutskottet gällande hantering av företagsrisker. Loomis riskkommitté består av riskchef (ordförande), ansvarig för riskkontroll, vd och koncernchef, ekonomi- och finansdirektör, chefsjurist, personal- och marknadsdirektör och informationschef.
Årsstämman 2021 beslutade att anta riktlinjer för ersättning till koncernledningen. Ersättningen består av fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen ska baseras på resultat i förhållande till prestationsmål och tillväxtmål inom de individuella ansvarsområdena. Den rörliga ersättningen kan också vara kopplad till individuella prestationsmål. All rörlig ersättning ska vara förenlig med aktieägarnas intressen. Den rörliga ersättningen får uppgå till högst 100 procent av den fasta årslönen för verkställande direktören och koncernchefen, och till högst 112 procent av den fasta årslönen för övriga personer i koncernledningen. Styrelsen har inte avvikit från ersättningsriktlinjerna under 2024.
För information om ersättning till vd och koncernchef samt övriga ledamöter i koncernledningen, se not 7.
Under 2024 hade Loomis ett långsiktigt aktiebaserat incitamentsprogram, LTIP 2023, vilket godkändes av årsstämman 2023. LTIP 2023 riktar sig till koncernledningen och andra nyckelanställda och omfattar en prestationsbaserad plan och ett aktiesmatchningsprogram. Samtliga deltagare investerade i Loomis aktier. Deltagarna är berättigade att erhålla så kallade prestationsaktier. Förutsättningen är bland annat att prestationsmålen avseende den ackumulerade utvecklingen av vinsten per aktie samt avseende minskningar av koldioxidutsläpp uppnås.
Se Not 7, för ytterligare upplysningar.
Loomis tillämpar en styrmodell i tre linjer för att fördela roller och ansvar inom riskhantering.
Ledningen på alla organisatoriska nivåer är ansvarig för att identifiera, bedöma och hantera risker inom sina respektive ansvarsområden och mandat. I detta ansvar ingår också att säkerställa att processer för att främja riskmedvetenhet existerar. Koncernledningen ansvarar för att övervaka implementeringen av de policyer som antagits av styrelsen och för att identifiera, bedöma och hantera risker inom koncernen. Ledningsgruppen för varje segment, land eller juridisk enhet ansvarar för att implementera och upprätthålla lokala riskkontrollsystem i enlighet med styrelsens policyer och ska säkerställa att riskhanteringen är en integrerad del av verksamheten på alla nivåer i den lokala organisationsstrukturen. Alla Loomis medarbetare spelar en avgörande roll i hanteringen, kontrollen och rapporteringen av risker och incidenter. Riskmedvetenhet och förståelse för krav och förväntningar är nyckeln till att säkerställa att riskerna hålls inom de acceptabla gränser som fastställts av bolaget.
Loomis har inrättat oberoende stöd- och kontrollfunktioner för att stödja ledningen och övervaka första linjens arbete med riskhantering och regelefterlevnad. Detta säkerställer att risker och kontroller hanteras på ett effektivt sätt. Den andra linjen består av funktioner för riskkontroll och reglerefterlevnad.
Utöver den riskhantering som utförs av dotterbolagen (första linjen) har Loomis etablerat en koncerngemensam riskkontrollfunktion som arbetar oberoende av affärsverksamheten. Riskkontrollfunktionen rapporterar direkt till riskchefen och till styrelsen, främst genom revisionsutskottet. Riskkontrollfunktionen rapporterar direkt till riskchefen och till styrelsen, främst genom revisionsutskottet.
Loomis har etablerat en koncerngemensam regelefterlevnadsfunktion som arbetar oberoende av affärsverksamheten. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar direkt till riskchefen och till styrelsen, främst genom revisionsutskottet. Regelefterlevnadsfunktionen övervakar att risker för bristande efterlevnad identifieras och begränsas på ett ändamålsenligt sätt och säkerställer att Loomis följer både interna och externa regler.
Loomis har en koncernfunktion för internrevision som rapporterar till styrelsen genom revisionsutskottet. Internrevisionsfunktionen stödjer styrelsen och koncernledningen i arbetet med att uppnå företagets mål och fullgöra sina åligganden genom att ha ett systematiskt och disciplinerat tillvägagångssätt, vilket ger en oberoende försäkran om att Loomis riskhantering, styrning och interna kontrollprocesser fungerar effektivt. Internrevisionsfunktionen ansvarar för att genomföra revisionsarbete i hela koncernen, vilket täcker ett brett spektrum av processer och projekt. Revisionsarbetet ger insikt om hur en koncernenhet presterar, pekar på områden för förbättringar och ger förslag till hur enheten förbereder sig för framtiden.
| Första linjens roller | Andra linjens roller | Tredje linjen |
|---|---|---|
| • Identifiera risk | • Stödja och underlätta | • Försäkran om oberoende och objektivitet |
| • Ägande av risk | • Utbilda och ge råd | • Riskrapport till styrelsen |
| • Hantera risk | • Övervaka risk | |
| • Planera riskåtgärder | • Säkerställa reglerefterlevnad | |
| • Implementera kontroller |
Utöver de externa lagar och regler som gäller för Loomis verksamhet har koncernen ett antal styrdokument som — tillsammans med de externa reglerna— utgör ett ramverk för verksamheten. De huvudsakliga styrdokumenten är bolagsordningen, styrelsens arbetsordning, instruktioner för styrelsens kommittéer samt för vd och koncernchefen. För att säkerställa enhetlighet och efterlevnad på alla våra marknader har Loomis antagit interna styrdokument som kallas Loomis interna regler.
Koncernens interna regler är utfärdade på fyra nivåer och består av:
Dessutom kan interna regler utfärdas lokalt av Loomis dotterbolag på områden som är relevanta för det lokala landet eller företaget. Alla delar av Loomis organisation måste till fullo följa koncernens interna regler. Det kan dock förekomma omständigheter som gör att undantag är nödvändiga. För att upprätthålla en god bolagskontroll har en dokumenterad process upprättats för hur sådana förfrågningar ska hanteras. Loomis kommer inte att acceptera några överträdelser av koncernens interna regler, såvida undantag inte har utfärdats, och kommer att utreda och vidta lämpliga åtgärder i händelse av oegentligheter.
Loomis interna regler är uppdelade på flera styrningsområden, vart och ett med en utsedd styrningsområdesägare - en av koncernledningens medlemmar. Styrningsområdesägare har ansvaret för att se till att det finns lämpliga, effektiva och relevanta interna regler inom ansvarsområdet. Styrningsområden är ofta indelade i delområden, med en funktionsägare som utses av styrningsområdesägaren. Funktionsägaren är ansvarig för att hantera och underhålla de interna reglerna, inklusive att förnya och uppdatera dem i enlighet med Loomis årshjul och att säkerställa att det finns lämpliga implementeringsåtgärder på plats.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Loomis koncernpolicyer, antagna av styrelsen i juli 2024, består av:
* Uppförandekod
* Policy mot penningtvätt och terrorfinansiering
* Antikorruptionspolicy
* Finanspolicy
* Policy avseende förhandsgodkännande av revisions- och icke-revisionstjänster
* Policy avseende konkurrenslagstiftning
* Policy för regelefterlevnad
* Kontraktspolicy
* Policy avseende personuppgiftshantering
* Policy för hantering av företagsrisker
* Extern kommunikationspolicy
* Informationssäkerhetspolicy
* Policy avseende internrevision
* Hållbarhetspolicy
* Skattepolicy
Loomis värderingar och uppförandekod utgör företagets grund. Loomis bedriver sin verksamhet utifrån tre grund- läggande värderingar: People, Service och Integrity.
Loomis förväntningar på ansvarsfullt företagande styrs främst av uppförandekoden, en guide för att tillämpa Loomis värderingar i det dagliga arbetet och säkerställa etiska arbets- metoder, både inom företaget och i dess externa kontakter.
Uppförandekoden är indelad i tre olika delar:
Loomis förväntar sig att alla medarbetare som har bekymmer kring någon aspekt av Loomis arbete träder fram och rap- porterar sådana bekymmer till företaget. Loomis uppmanar i första hand medarbetarna att ta kontakt med den närmaste chefen eller verksamhetslandets personalavdelning. Alla incidenter som kan ha en inverkan på kunder eller den offent- liga bilden av Loomis ska alltid rapporteras till Loomis AB:s HR-direktör. För ärenden där medarbetaren inte känner sig bekväm med att rapportera via ovanstående kanaler kan rapportering ock- så göras via Loomis Integrity Line, där medarbetaren kan välja att förbli anonym. Den som i god tro rapporterar överträdel- ser eller misstankar till bolaget kommer aldrig att bli föremål för repressalier. Alla anställda som ägnar sig åt repressalier kommer att bli föremål för disciplinära åtgärder.
Loomis internkontroll säkerställer att processerna för att upprätta finansiella rapporter är högst tillförlitliga och att Loomis, i egenskap av noterat bolag, följer alla relevanta redovisningsstandarder och andra krav. Det interna kontrollsystemet är utformat för att hantera risker snarare än att eliminera dem. Den interna kontrollen utgör ett rimligt, men inte absolut, skydd mot väsentliga fel- aktigheter eller brister i den finansiella rapporteringen.
Ramverket omfattar följande områden:
Koncernens och segmentens finansfunktioner styr Loomis koncerngemensamma arbete med intern kontroll av den finansiella rapporteringen. Koncernledningen och koncernens finansfunktion har ett gemensamt ansvar för att kontrollera och säkerställa att koncernen har lokala rutiner för att upp- fylla krav enligt såväl globala som lokala lagar och regler, samt för att säkerställa en korrekt finansiell rapportering.
Loomis är indelat i segment. Varje segment ansvarar för upp- följningen och styrningen i de länder som ingår i respektive segment. Varje dotterbolag eller landsledning ansvarar för att lagar och regler för finansiell rapportering tillämpas, för att koncernens rutiner och förfaranden efterlevs, och för den interna kontrollen.
Koncernledningen och koncernens finansfunktion ansvarar för uppföljningen av de externa revisorernas arbete. De externa revisorernas iakttagelser och rekommendationer diskuteras med berörda dotterbolag. Eventuella åtgärds- planer och vem som ansvarar för åtgärderna kommuniceras till de berörda personerna, som vidtar de åtgärder som krävs, varpå dessa följs upp. Vid anmodan redovisas resultatet av den interna kontrollen för revisionsutskottet.
Varje år görs en bedömning av riskerna hänförliga till den finansiella rapporteringen. Vid behov vidtas ytterligare kon- trollaktiviteter, eller så stärks befintliga åtgärder.
Med kontrollaktiviteter avses åtgärder som inrättas genom Loomis policyer och rutiner. Åtgärderna ska bidra till att sä- kerställa genomförandet av ledningens instruktioner för hur risken att Loomis inte uppfyller sina mål ska hanteras. Åtgärder har utvecklats och genomförts för att minska riskexponeringen hänförlig till den finansiella rapporteringen. Kontrollaktiviteter bedrivs på samtliga nivåer och i olika skeden av affärsprocesserna.
Varje operativ enhet inom koncernen utvärderar regelbun- det insikterna i och efterlevnaden av de specifika delarna av koncernens krav på intern kontroll. Systemet möjliggör jämförelser mellan länder samt resultat- sammanställningar på koncern- och landsnivå. Rapporterna görs tillgängliga för varje landsledning, segmentsledning samt för koncernledningen och revisionsutskottet.
Loomis styrelse, vd och koncernchef samt ekonomi- och finansdirektör övervakar den interna kontrollen av den finan- siella rapporteringen. Styrelsen har inrättat ett revisions- utskott. Detta ska bland annat säkerställa en oberoende tillsyn av effektiviteten i koncernens interna kontrollsystem och den finansiella rapporteringsprocessen.
För att granska hur effektivt det interna kontrollsystemet är använder styrelsen bland annat följande metoder:
| Namn | Roll | Född | Utbildning | Nuvarande befattningar och övriga uppdrag | Erfarenhet | Aktieinnehav i Loomis per den 31 dec 2024 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alf Göransson | Styrelseordförande sedan 2009. | 1957 | Internationell ekonomi, Göteborgs universitet. | Styrelseordförande i Hexpol AB, NCC AB och Axfast AB. | Styrelseledamot samt vd och koncernchef i Securitas AB, vd och koncernchef NCC AB, koncernchef Svedala Industri AB, affärsområdeschef Cardo Rail, och vd Swedish Rail Sys- tem. | 6 000 |
| Cecilia Daun Wennborg | Styrelseledamot sedan 2007. Ledamot i ersättningsutskottet. | 1963 | Civilekonom, Stockholms universitet. | Styrelseledamot i Sweco AB, Melker Schörling AB, Sandberg Development Group och Anticimex AB. | Vice vd Ambea AB, vd Carema Vård och Omsorg AB, eko- nomi- och finansdirektör Ambea AB respektive Carema Vård och Omsorg AB, tillför- ordnad vd Skandiabanken, Sverigechef Skandia och vd Skandia Link. | 1 400 |
| Lars Blecko | Styrelseledamot sedan 2013. Ordförande i revisionsutskottet. | 1957 | Master of Science, Karlstads universitet. | Styrelseordförande i Almi AB. | Regionchef Loomis USA, vd och koncernchef Loomis AB, koncernchef Rottneros AB, Senior Vice President Sales and Marketing Cardo Rail AB samt Managing Direc- tor Radiopharmaceuticals Du Pont-koncernen. | 51 668 |
| Johan Lundberg | Styrelseledamot sedan 2019. Ledamot i ersättningsutskottet. | 1977 | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. | Styrelseordförande i Sortera AB, Ramudden Acquisition AB och Hissen AB. Styrelseleda- mot i Axel Johnson Inc. | Grundare och vd NFT Ventu- res AB. VD Betalo/PFC AB. Ledande befattningar i Pay- tech och Mastercard Inter- national. | 1 500 |
| Marita Odélius | Styrelseledamot sedan 2019. Ledamot i revisionsutskottet. | 1961 | Civilekonom, Uppsala universitet | Styrelseordförande i Betsson AB. Styrelseledamot i Ölands Bank AB, Svolder och Coinshares. Styrelsesuppleant i NFT Ventures AB. | Vd Fora AB, ledande befattningar inom Skandia, inklusive som ekonomi- och finansdirektör, KPMG och Finansinspektionen. | 250 |
| Liv Forhaug | Styrelseledamot sedan 2024. Ledamot i revisionsutskottet. | 1970 | Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. | Styrelseledamot i Movestic Livförsäkring AB och Solid Försäkringsaktiebolag. Vd Martin & Servera. Styrelseledamot i Hufvudsta- den AB, Svensk Handel och Svenskt Näringsliv. | Partner McKinsey & Company, strategidirektör ICA Gruppen AB. Styrelseledamot i Thule Group AB. | 1 000 |
| Santiago Galaz | Styrelseledamot sedan 2021. Styrelseledamot sedan 2022. | 1959 | ESIC Business & Marketing (Madrid, Spanien). | Styrelseledamot i Grupo Lar Iberia och Presto AB. | Divisionschef Securitas Nord- amerika, divisionschef Secu- ritas Cash Handling Services Europa, landschef Securitas Spanien, har tidigare lett olika organisationer inom tjänste- sektorn i Spanien. | 9 250 |
Övriga upplysningar
Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.# Oberoende i förhållande till bolaget. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Oberoende i förhållande till bolaget.
Styrelseledamot i Loomis AB sedan 2021. Arbetstagarrepresentant, utsedd av Transportarbetareförbundet. Född 1977. Aktieinnehav i Loomis: 0
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 42
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Internkontroll
Styrelse
Koncernledning
Riskhantering
Underskrifter och revisorns yttrande
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Bolagsstyrningsrapport
43
| Aritz Larrea | Johan Wilsby | Alejandro Corominas | Björn Züger | Mårten Lundberg | Athina Pehrman | Erik Åslund | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vd & koncernchef Loomiskoncernen | Ekonomi- och finansdirektör | Vd Loomis Europa & Latinamerika | Vd Loomis USA | Personal- och marknadsdirektör | Riskchef | Chefsjurist | |
| Född | 1973 | 1966 | 1971 | 1970 | 1965 | 1970 | 1982 |
| I rollen sedan | 2022 | 2023 | 2025 | 2022 | 2014 / 2023 | 2023 | 2023 |
| Anställd sedan | 2014 | 2023 | 2017 | 1990 | 2014 | 2023 | 2020 |
| Utbildning | Executive Master in Business Administration, Instituto de Empresa. Magisterexamen i finans och marknadsföring från Handelshögskolan i Stockholm | B.Sc. in Economics and Business Administration and General Management Program at IESE Business School. Swiss Commercial Degree, Swiss Business Economic program. | Fil. kand. HR, Stockholms Universitet, samt Executive Master HRM, Bocconi University Milano. | Juris kandidatexamen, Stockholms Universitet Sakförsäkringsexamen, Handelshögskolan i Stockholm. | Juris magister, Uppsala universitet och filosofie kandidat i samhällsvetenskap (företagsekonomi), Uppsala universitet. | ||
| Erfarenhet | Vd Loomis USA, landschef Loomis Spanien, VD Grupo Segur, Spanien. | CFO Kindred Group, CFO Tobii, CFO Transmode, CFO Fingerprint cards och tidigare ledarskapspositioner inom finans på Microsoft och Hewlett Packard. | Regionalchef för Loomis Spanien, Latinamerika & Turkiet, vd Loomis Spanien, Medgrundare Boltia, och landschef Prosegur Spanien. | Regionchef Loomis Tyskland, Österrike och Schweiz, vd MAT Securitas Express AG, Schweiz, vd och partner O. Lisboa Despachos LTDA, Brasilien. | HR-chef Market Units Eniro AB, HR-direktör Skandia Norden, HR-chef Swedbank International, Head of Compensation & Benefits Swedbank, HR If Skadeförsäkring, sälj och marknad Skandia. | Director Group Risk Management på Autoliv, Group Risk Manager på Electrolux Professional, Group Risk Manager på Nynas AB, samt tidigare erfarenheter inom försäkring, regelefterlevnad och projektledning. | Head of Legal på Loomis AB, Advokat på Gernand & Danielsson Advokatbyrå. |
| Aktieinnehav i Loomis per den 31 dec 2024 | 42 523 | 5 400 | 6 200 | 11 548 | 7 307 | 0 | 1 219 |
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 43
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Internkontroll
Styrelse
Koncernledning
Riskhantering
Underskrifter och revisorns yttrande
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Bolagsstyrningsrapport
44
En sund och effektiv riskhantering är en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Loomis har, som en följd av sin mångåriga historia och karaktären på tjänsteutbudet, lång erfarenhet av riskhantering och arbetar strukturerat och förebyggande med riskhantering inom hela organisationen, både på lokal och central nivå. Väl hanterade risker kan skapa möjligheter och ge mervärde till verksamheten, medan risker som inte hanteras effektivt kan orsaka negativa inverkningar och förluster.
Loomis riskhanteringsramverk (ERM-ramverk) utgör ett grunden för koncernens riskhantering. Syftet med ERM-ramverket är att proaktivt hantera riskerna som har identifierats i hela organisationen. Riskhanteringsaktiviteterna genomförs holistiskt och proaktivt för att främja förverkligandet av Loomis uppdrag, strategi och affärsmål.
ERM-ramverket består av:
• Riskbedömningsprocess
• Riskåtgärdsplan
• Viktiga riskindikatorer
• Ramverk för riskbenägenhet
• Riskkontroller
• Kontinuitetsplaner
• Försäkringshantering
• Godkännandeprocessen för förändring
• Skadereglering & incidentrapportering och
• Riskrapportering
Riskbedömningsprocessen syftar till att säkerställa att alla väsentliga risker analyseras, diskuteras, dokumenteras och rapporteras inom Loomiskoncernen på alla relevanta nivåer i organisationen på regelbunden basis. Den årliga koncernomfattande riskbedömningen genomförs (1) nedifrån och upp med alla funktioner, verksamheter och bolag och (2) uppifrån och ned med högsta ledningen genom riskkommittén. Resultatet av riskbedömningarna sammanställs i ett koncernriskregister som innehåller koncernens nyckelrisker. Alla väsentliga risker hanteras med hjälp av dokumenterade riskåtgärdsplaner och rapporteras regelbundet till koncernens riskkontrollteam samt till riskkommittén, för uppföljning och granskning av deras lämplighet och effektivitet för att hantera riskerna i fråga.
Alla väsentliga risker omfattas av lämpliga riskindikatorer. Syftet med riskindikatorer är att ge förhandsinformation om potentiella risker som kan påverka organisationen negativt. Dessutom kan riskindikatorer ge en inblick i eventuella svagheter i organisationens övervakning av risker samt kontrollverktyg. Riskindikatorer kan också bidra med riskövervakning mellan riskbedömningar.
Det huvudsakliga syftet med ramverket för riskbenägenhet är att stödja riskinformerat beslutsfattande, möjliggöra resultat och bidra till att undvika katastrofala fel. Ett effektivt ramverk befäster en stark riskkultur. Det säkerställer att nya risker som kan ha en väsentlig inverkan på koncernen identifieras, eskaleras och hanteras omgående.
Syftet med riskkontroller är att begränsa eller behålla en risk på dess nuvarande risknivå och omfattar, men är inte begränsade till, styrdokument, systemverktyg och revisioner. Viktiga riskkontroller är minimistandarder som täcker väsentliga krav på säkerhet, övervakning och risker inom kontanthanteringstjänster, system för rapportering av kontantlager som indikerar avvikelser från lokalkontorets dagliga saldo och operativa gränser, system för skaderapportering som gör det möjligt att genomföra omfattande data analyser i samband med resultat genomgångar på koncern-, lands- och lokalkontorsnivå.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 44
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Internkontroll
Styrelse
Koncernledning
Riskhantering
Underskrifter och revisorns yttrande
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Bolagsstyrningsrapport
45
Loomis styrelse har inrättat riskkommittén (ERM Board) som koncernens forum för styrning och beslutsfattande i riskrelaterade frågor. Forumet förbereder rekommendationer för Loomis styrelses riskbeslut och fattar beslut om riskrelaterade frågor på lägre nivå än styrelse nivå samt strävar efter att åstadkomma samstämmighet mellan strategiska risker och operativa mål. Riskkommittén utarbetar regelbundet rapporter gällande hantering av företagsrisker för revisionsutskottet.
Loomis implementerar ett systemstöd för styrning, risk och efterlevnad som stöder riskhanteringsramverket och dess olika moduler. Detta system kommer att ytterligare förbättra effektiviteten i riskhanteringen och riskanalysen.
Genom Loomis kontinuitetsplan för verksamheten (BCP) på koncernnivå genomför bolaget åtgärder för att skydda mänskoliv och återhämta sig från mindre eller större avbrott av tjänster till verksamheten och koncernens kundbas. Dessutom har alla Loomis rörelsedrivande bolag en dokumenterad BCP på lokal nivå. Alla kontinuitetsplaner uppdateras och testas årligen.
Koncernens risköverföringsstrategi är att ha kostnadseffektiva försäkringsprogram genom att låta koncernen absorbera mindre och regelbundna förluster som härrör från försäkringsbara operativa risker och därefter uppnå ett effektivt förhållande mellan egna självrisker och försäkringspremier. Vissa risker överförs till och behålls av interna försäkringsbolaget Loomis Reinsurance DAC, med säte i Irland.
Godkännandeprocessen för förändring (CAP-processen) syftar till att främja en effektiv process som gör det möjligt att involvera relevanta intressenter på ett tidigt stadium för att undvika förseningar och göra det möjligt för beslutsfattare att fatta välgrundade beslut utan att oavsiktligt lägga till risker innan en större förändring genomförs.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
En CAP genomförs för alla väsentliga förändringar inom koncernen och dess dotterbolag.
Koncernen har en skadereglerings- & incidentrapporteringsprocess för att säkerställa att alla kundkrav och väsentliga incidenter som påverkar koncernen eller dess dotterbolag eskaleras, rapporteras, dokumenteras och åtgärdas. Alla väsentliga incidenter dokumenteras i ett kongemensamt incidentregister.
Loomis globala riskorganisation tillhandahåller regelbundet riskrapporter till koncernens olika styrande organ, såsom revisionsutskottet och riskkommittén.
Loomis klassificerar sina risker utifrån sex kategorier, vilka beskrivs nedan. Följande sidor beskriver de nyckelrisker som har identifierats för Loomis verksamhet inom dessa kategorier. De risker som beskrivs är inte inbördes rangordnade utifrån betydelse. Vissa risker är verksamhetsrelaterade, andra är mer generella.
Risk för fara är den potentiella förekomsten av en naturlig eller mänskligt orsakad fysisk händelse som kan orsaka skada på hälsa, liv, egendom eller annan tillgång av värde. Händelser inkluderar naturkatastrofer, sjukdomar/pandemier, terrorism och bränder. Krishantering och kontinuitetsplanering hanterar dessa typer av risker och händelser.
Informations- och teknikrisker är risker förknippade med information och teknik och potentiella ekonomiska förluster, driftstörningar och påverkan på anseendet till följd av fel, säkerhetsöverträdelser eller bristande efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar. Definitionen omfattar teknikrelaterade risker, informations-, säkerhets- och dataskyddsrisker.
Exponering för risker förknippade med finansiella instrument är en naturlig del av Loomis verksamhet. Loomis accepterar finansiella risker som bedöms bidra till Loomis långsiktiga mål. Koncernens treasury-funktion hanterar finansiella risker i enlighet med koncernens finanspolicy och de instruktioner som antagits av styrelsen. Loomis exponering för finansiella risker och hur dessa risker hanteras beskrivs närmare i Not 23.
Strategiska risker kan potentiellt ha inverkningar på Loomis konkurrensfördelar och/eller hållbarhet och hindra företaget från att uppnå sina strategiska mål. Utöver faktorer såsom klimatförändringar, lagändringar och kund-/branschförändringar, inkluderar riskerna även interna faktorer som förmågan att attrahera och behålla medarbetare samt sammanslagningar och företagsförvärv.
Operativa risker relaterar till den dagliga affärsverksamheten och omfattar händelser som fallerade interna rutiner, tjänstefel och stölder. Loomis kan i stor utsträckning själv kontrollera och begränsa dessa risker.
Loomis globala verksamhet kräver efterlevnad av bestämmelser i olika lagar och förordningar, inklusive regler gällande bekämpning av penningtvätt och terrorfinansiering i många länder där bolaget är verksamt. Bristande efterlevnad eller avvikelser kan leda till böter eller andra sanktioner från myndigheterna.
| Risk | Riskhanteringsmetod # Koncernens regelefterlevnadsfunktion
Koncernens regelefterlevnadsfunktion är ansvarig för att överse regelefterlevnad inom koncernen och för att anpassa och koordinera det arbete som rör regelefterlevnad. Arbetet med koncernens regelefterlevnad ger stöd till koncernens enheter i form av rådgivning om lagar och regler samt säkerställer att styrdokument, såsom policyer, vd- instruktioner och riktlinjer, finns på plats.
Koncernfunktionen för riskkontroll samarbetar med koncernens regelefterlevnadsfunktion och tillhandahåller stöd till koncernens enheter i form av rådgivning gällande särskilda lagar och regler. Det finns ett fokus på regelefterlevnad i hela organisationen, och rutiner och processer finns på plats för att förebygga och identifiera avvikelser. Verktyg för regelefterlevnad används också för att säkerställa efterlevnad av regelverk.
Loomis verksamhet kräver efterlevnad av internationella sanktioner och regler för förebyggande av ekonomisk brottslighet, såsom åtgärder mot penningtvätt (AML), finansiering av terrorism (CTF), mutor och korrup- tion (ABC) samt förebyggande arbete mot bedrägeri. Brister och risker för bristande efterlevnad kan leda till böter, indraget tillstånd att bedriva verksamhet, ekonomisk förlust, skadat anseende, minskar intresse från marknaden och konkurrensnackdelar.
Det finns rutiner och processer på plats för att säkerställa att Loomis identifierar, begränsar och övervakar risker för ekonomisk brottslighet. Genom att implementera övervaknings-, screening- och utredningsverktyg säkerställer Loomis efterlevnad av regelverk såväl som tillsynsmyndigheters- och marknadens förväntningar. Genom en effektiv operativ modell för förebyggande av ekonomisk brottslighet, systemstöd och rätt expertis säkerställer Loomis efterlevnad av tillämpliga lagar och förordningar på koncern- och lokal nivå.
Koncernens funktion för förebyggande av ekonomisk brottslighet ansvarar för att övervaka den strategiska inriktningen av koncernens insatser mot ekonomisk brottslighet, samordna koncernens förståelse för tillhörande risker och utveckla styrdokument för att förhindra ekonomisk brottslighet, till exempel policyer och vd-instruktioner. Den ger stöd till enheter genom rådgivning om lagkrav, nya risker och metoder för att identifiera och hantera dem. Funktionen samarbetar också med koncernens riskfunktion för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig riskhantering inom hela koncernen.
Observera att nyckelrisker inte är rangordnade utifrån deras inbördes betydelse.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 48
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Internkontroll
Styrelse
Koncernledning
Riskhantering
Underskrifter och revisorns yttrande
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Bolagsstyrningsrapport
49
Risk
Riskhanteringsmetod
Bedrägeri, korruption och andra oegentligheter
Som leverantör av infrastruktur för betalningsekosystemet bygger Loomis framgång på bolagets solida rykte som ett pålitligt företag med integritet. Alla upplevda eller faktiska brister i vår förmåga att bedriva vår verksamhet på ett etiskt, säkert och ansvarsfullt sätt utgör en risk. Anställda som använder sin ställning inom Loomis för att begå bedräge- rier eller medvetet eller omedvetet bryter mot Loomis uppförandekod, vilken kräver etiskt och professionellt beteende, kan skada Loomis, både i form av direkt ekonomisk skada och indirekt genom skadat anseende.
Professionalism, integritet och etiskt beteende är förutsättningar för en fruktbar relation med alla Loomis intressen- ter, till exempel kunder, medarbetare, leverantörer eller investerare. Att ytterligare stärka kulturen och genomdriva de kontroller som finns på plats för att främja korrekt beteende kommer därför också att stärka och underlätta Loomis relationer med dessa intressenter och i slutändan bli en konkurrensfördel. Att arbeta mot korruption och mutor förbättrar Loomis trovärdighet och transparens och skapar fler sätt att för- bättra och upprätthålla relationerna med intressenterna.
Grunden i vår affärsmodell – Loomismodellen – handlar om våra tre värderingar: People, Service och Integrity. Uppförandekoden och koncernpolicyerna bidrar till att upprätt- hålla intressenternas förtroende. Loomis har processer på plats för att förhindra bedrägerier och andra oegentlighe- ter, som bland annat innefattar:
* Det råder nolltolerans mot mutor och korruption. Loomis arbetar aktivt med att ytterligare stärka företagets kultur baserad på en hög etisk standard.
* Alla Loomis-anställda genomgår bakgrundskontroller och screenas regelbundet för att tidigt upptäcka eventuella tecken på oacceptabelt beteende.
* Alla Loomis medarbetare har tillgång till ett anonymt visselblåsarsystem.
* Det finns interna kontrollrutiner på plats för att förebygga och upptäcka avvikelser.
Loomis har medarbetare, kunder, leverantörer och partners i fler än 25 olika länder. Det finns därför en risk att Loomis antingen direkt i sin verksamhet eller indirekt genom en affärspartner kränker de mänskliga rättigheterna. Även om denna risk bedöms som låg arbetar Loomis kon- tinuerligt med processer och rutiner för att utvärdera och minska risken för brott mot mänskliga rättigheter - både inom den egna verksamheten och i värdekedjan. Genom att kontinuerligt identifiera, förebygga och motverka risker relaterade till kränkningar av mänskliga rättigheter säkerställs att Loomis fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare och samarbetspartner.
För att identifiera, förebygga och minska risker relaterade till kränkningar av mänskliga rättigheter arbetar Loomis på flera nivåer. Utöver efterlevnad av lagar och förordningar är uppförandekoden vägledande för all verksamhet. Loomis koncerninstruktion ”Global rights at work”, vårt undertecknade globala avtal med UNI/STWU och vår anslutning till FN:s Global Compact anger riktningen för initiativen inom detta område. Nya leverantörer kontrolleras systematiskt och befintliga leveran- törer följs upp på olika sätt, t.ex. genom frågeformulär och platsbesök. Loomis uppförandekod gällande leverantörer uppdaterades under 2023. Loomis arbetar också med att utveckla en koncerngemensam process för tillbörlig aktsam- het i fråga om mänskliga rättigheter.
Se även Loomis Hållbarhetsrapport
Att se till att medarbetarna är trygga är en av våra främsta prioriteringar. Olyckor och bristfälliga säkerhetsåtgärder kan leda till personskador. Genom att investera i hälso- och säkerhetsåtgärder kan Loomis framgångsrikt skydda sina anställda och tillgångar från skador och förluster. Med tanke på de risker som hantering av värdeföremål och kontanter innebär är en bedöm- ning av medarbetarnas hälsa och säkerhet en naturlig del av varje uppdrag.
Loomis har infört rigorösa rutiner och arbetsmetoder för hälsa och säkerhet för att skydda sina anställda. Olika åtgärder vidtas beroende på de anställdas arbetsuppgifter. Loomis riskavdelning granskar kontinuerligt säkerhets- och trygghetsåtgärder för att säkerställa att de följs in i minsta detalj.
Observera att nyckelrisker inte är rangordnade utifrån deras inbördes betydelse.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 49
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Internkontroll
Styrelse
Koncernledning
Riskhantering
Underskrifter och revisorns yttrande
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Bolagsstyrningsrapport
50
Risk
Riskhanteringsmetod
Fysisk säkerhet
Loomis affärsmodell bygger till stor del på att överta den fysiska risken vid hantering av kontanter, värdeföremål och betalningar, så att kunden slipper denna risk. Externa risker, såsom risken för rån, blir därmed en ofrånkomlig del av Loomis affärsverksamhet. Loomis hantering av fysiska risker håller världsklass och utgör en konkurrensfördel. Kunderna vet att de alltid kan lita på Loomis när det gäller hantering av kontanter och värdeföremål. På så sätt får vi fortsatt nöjda kunder och har även möjlighet att ta marknadsandelar Utmärkt hantering av fysiska säkerhetsrisker leder också till lägre förluster, vilket i sin tur sänker försäkringskost- naderna och gör det möjligt för Loomis att erbjuda ännu mer konkurrenskraftiga priser till kunderna.
Loomis utbildar kunderna i riskbegränsningsstrategier som de kan använda för att minimera risken att utsättas för externa hot. Loomis har fastställt policyer, standarder och riktlinjer och infört lokala rutiner för att minimera risker. Robusta processer och rutiner har införts för att proaktivt och systematiskt identifiera, inventera, utvärdera, klassificera, hantera och följa upp risker. Som ett extra skyddsnät har Loomis ett omfattande försäkringsskydd mot förluster av värdeföremål.
Informationssäkerhet/cyberrisk
Exponeringen för it-hot kan öka i takt med att Loomis introducerar digi- tala betalningar på sin resa uppåt i värdekedjan. Loomis har implementerat rutiner och processer för att upprätthålla förmågan att skydda konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet hos koncernens informationstillgångar. Eftersom de externa cyberhoten ständigt utveck- las, till exempel på grund av utvecklingen av generativ AI och geopolitiska situationer, skärps ständigt förmågan att upptäcka avvikelser och försök att störa bolagets IT-infrastruktur.
Loomiskoncernens ledningssystem för hantering av informationssäkerhet (ISMS) utvecklas för att underlätta ett centraliserat tillvägagångssätt för att minska risker där den decentraliserade Loomisorganisationen kommer att dra nytta av centralt hanterade strategier för att begränsa hot mot informationssäkerheten. Program för att öka med- veten het kring informationssäkerhet används för att minska risken för missbruk av informationstillgångar från interna och externa it-användare.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 50
För att upprätthålla den digitala operativa motståndskraften tillhandahåller Loomis affärsintressenter it med krav på digital motståndskraft, vilket i sin tur ligger till grund för utformningen av kontinuitetsplaner och hanteringen av kritiska IKT-leverantörer.
Inom ramen för den ordinarie verksamheten samlar de olika enheterna inom koncernen in, behandlar och lagrar personuppgifter om, eller som rör, enskilda personer (både anställda och externa parter). Loomis inser att i dagens digitala ekonomi är personuppgifter mer än bara information - de representerar förtroende och säkerhet. En global ansats gör Loomis redo för framtida initiativ inom dataskydd. Loomis har en strukturerad process för sitt dataskyddsarbete och har säkerhetsåtgärder på plats för företagets anläggningar och system samt för tredjeparts- leverantörer och affärspartners. Loomis tvärfunktionella integritetsstrategi säkerställer att datasekretess integreras i flera aspekter av affärsverksamheten. Loomis ledning inser betydelsen av datasekretess och det har kommit att bli en viktig pelare i Loomis styrningsramverk. Det yttersta ansvaret för dataskyddet ligger hos den lokala verksamheten inom varje koncernenhet (landschef eller enhetens vd). Loomis fortsätter att investera i system och rutiner som skyddar personuppgifter mot intrång, missbruk eller obehörig åtkomst.
Observera att nyckelrisker inte är rangordnade utifrån deras inbördes betydelse.
Bolagsstyrningsrapport
Till bolagsstämman i Loomis AB (publ.) 556620-8095
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31 på sidorna 33–50. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrappor- ten. Det innebär att vi har planerat och genomfört revisionen för att med rimlig säkerhet uttala oss om att bolagsstyrnings- rapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden.
En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.
Stockholm, datering enligt elektronisk signering
Deloitte AB
Didrik Roos
Auktoriserad revisor
Hållbarhetsrapport - Introduktion
Denna hållbarhetsredovisning uppfyller kraven enligt årsredovisningslagen som tillämpades före den 1 juli 2024 och är upprättad som förberedelse inför EU-direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD). Referenser till upplysningar enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS) ges för att öka läsbarheten av hållbarhetsrapporten och för att ge läsaren en förståelse för de ämnen som refereras till i ESRS. Referenserna till ESRS-upplysningar ska inte tolkas som att hållbarhetsredovisningen har upprättats i enlighet med CSRD och ESRS. Hållbarhetsrapporten har inte varit föremål för översiktlig granskning av företagets revisorer. Loomis avser att rapportera enligt CSRD för räkenskapsåret 2025, i enlighet med de regler som gäller i Sverige, där företaget har sitt säte.
Hållbarhetsrapport - Introduktion
Loomis integrerar hållbarhet i alla delar av verksamhetens beslutsfattande och har ambitionen att leverera en hållbarhetsrapportering av högsta kvalitet. Under 2024 har Loomis påbörjat implementeringsprocessen för att rapportera hållbarhet enligt EU:s direktiv om företags hållbarhetsrapportering (CSRD), med målsättningen att uppnå efterlevnad till nästa år.
Loomis publicerade sin första hållbarhetsrapport 2015, då som ett fristående dokument med fokus på hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv. Sedan dess har företagets ambitioner ökat och även hållbarhetsrappor- teringen har utvecklats avsevärt – drivet både av förändrad lag- stiftning och ökade krav från externa intressenter samt högre branschstandarder. 2018 började Loomis inkludera hållbar- hetsupplysningar som en integrerad del av årsredovisningen, och omfattningen av rapporteringen har utökats genom åren, till exempel genom införandet av EU-taxonomin 2021. Genom denna hållbarhetsrapport har Loomis tagit ytterligare ett steg mot en mer heltäckande hållbarhetsrapportering och påbör- jat förberedelserna för att uppfylla kraven i EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD) från och med 2025.
CSRD innebär att nya europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS) introduceras. ESRS omfattar tolv sektorsoberoende standarder - där två är allmänna standar- der och tio är tematiska standarder som behandlar specifika hållbarhetsämnen. En central del i de nya rapporteringskraven är kravet på att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys. Resultatet av denna analys avgör vilka av de tematiska standarder som är relevanta för företaget att rapportera om, baserat på både ett inverkansperspektiv och ett finansiellt perspektiv. Inverkans- perspektivet belyser hur företagets verksamhet påverkar miljön, människor och samhället i stort, medan det finansiella perspektivet fokuserar på de hållbarhetsrelaterade finansiel- la risker och möjligheter som företaget står inför till följd av sin verksamhet. Båda perspektiven omfattar hela värdeked- jan, inklusive aktiviteter både uppströms och nedströms. Under det gångna året har Loomis genomfört en grundlig dubbel väsentlighetsanalys, vars resultat presenteras i denna hållbarhets rapport.
Loomis hållbarhetsredovisning har inspirerats av följande ESRS- hållbarhetsämnen:
För en mer fullständig översikt över de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) som Loomis hänvisar till och framstegen mot rap- portering i enlighet med ESRS, se nästa sida.
Hållbarhetsrapport - Introduktion
| Ämne | Standard |
|---|---|
| Allmänt | ESRS2 BP-1 |
| ESRS2 BP-2 | |
| ESRS2 GOV-1 | |
| ESRS2 GOV-2 | |
| ESRS2 GOV-3 | |
| ESRS2 GOV-4 | |
| ESRS2 GOV-5 | |
| ESRS2 SBM-1 | |
| ESRS2 SBM-2 | |
| ESRS2 SBM-3 | |
| ESRS2 IRO-1 | |
| ESRS2 IRO-2 | |
| Miljö | E1 GOV-3 |
| E1-1 | |
| E1 SBM-3 | |
| E1 IRO-1 | |
| E1-2 | |
| E1-3 | |
| E1-4 | |
| E1-5 | |
| E1-6 | |
| E1-7 | |
| E1-8 | |
| E1-9 | |
| E2 IRO-1 | |
| E2-1 | |
| E2-2 | |
| E2-3 | |
| E2-4 | |
| E2-5 | |
| E2-6 | |
| E3 IRO-1 | |
| E3-1 | |
| E3-2 | |
| E3-3 | |
| E3-4 | |
| E3-5 | |
| E4 SBM-3 | |
| E4 IRO-1 | |
| E4-1 | |
| E4-2 | |
| E4-3 | |
| E4-4 | |
| E4-5 | |
| E4-6 | |
| E5 IRO-1 | |
| E5-1 | |
| E5-2 | |
| E5-3 | |
| E5-4 | |
| E5-5 |
Hållbarhetsrapport - Introduktion# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Denna hållbarhetsrapport är upprättad som en förberedelse inför implementeringen av direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) och dess rapporteringsramverk European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Tabellen ger en översikt över de ESRS-standarder som Loomis avser att inkludera i framtida rapportering, samt de framsteg som har gjorts för att täcka dessa i hållbarhetsrapporten för 2024.
Status i förberedelsearbetet med upplysningskraven inom ESRS
| Standard | Status | Beskrivning |
|---|---|---|
| S1 | Standard | Socialt ansvar |
| S1-1 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-2 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-3 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-4 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-5 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-6 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-7 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-8 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-9 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-10 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-11 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-12 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-13 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-14 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-15 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-16 | Påbörjat internt arbete | |
| S1-17 | Påbörjat internt arbete | |
| S2 | Standard | Socialt ansvar |
| S2-1 | Påbörjat internt arbete | |
| S2-2 | Påbörjat internt arbete | |
| S2-3 | Påbörjat internt arbete | |
| S2-4 | Påbörjat internt arbete | |
| S2-5 | Påbörjat internt arbete | |
| S3 | Standard | Socialt ansvar |
| S3-1 | Påbörjat internt arbete | |
| S3-2 | Påbörjat internt arbete | |
| S3-3 | Påbörjat internt arbete | |
| S3-4 | Påbörjat internt arbete | |
| S3-5 | Påbörjat internt arbete | |
| S4 | Standard | Socialt ansvar |
| S4-1 | Påbörjat internt arbete | |
| S4-2 | Påbörjat internt arbete | |
| S4-3 | Påbörjat internt arbete | |
| S4-4 | Påbörjat internt arbete | |
| S4-5 | Påbörjat internt arbete | |
| G1 | Standard | Styrning |
| G1-1 | Påbörjat internt arbete | |
| G1-2 | Påbörjat internt arbete | |
| G1-3 | Påbörjat internt arbete | |
| G1-4 | Påbörjat internt arbete | |
| G1-5 | Påbörjat internt arbete | |
| G1-6 | Påbörjat internt arbete | |
| FCP-1 | Enhetsspecifik | |
| FCP-2 | Enhetsspecifik | |
| FCP-3 | Enhetsspecifik | |
| INC-1 | Enhetsspecifik |
Framsteg mot rapportering enligt ESRS
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 55
Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
| Upplysning | Avsnitt | Sida |
|---|---|---|
| BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna | 57 | |
| BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter | 57 | |
| GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll | 58-60 | |
| GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan | 58-60 | |
| GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem | 59 | |
| GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet | 59 | |
| GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering | 60 | |
| SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja | 61-63 | |
| SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter | 64 | |
| SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | 65-66 | |
| IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter | 68 | |
| IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring | 67 |
ESRS 2 Allmänna upplysningar
Referenser till ESRS-upplysningar ges för att öka läsbarheten av hållbarhetsrapporten och ge läsaren en tydligare förståelse av de ämnen som behandlas i ESRS.
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 56
Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
Hållbarhet är en integrerad del av Loomis verksamhet, och med införandet av CSRD-ramverket har koncernen vidtagit åtgärder för att ytterligare utveckla sin rapportering av hållbarhetsfrågor. I denna hållbarhetsrapport för 2024 har Loomis inlett arbetet med ESRS-standarderna, med ambitionen att ha en komplett CSRD-rapport för 2025. Arbetet med denna rapport inkluderar konsolidering av hållbarhetsdata från alla länder och affärsenheter samt överväganden om värdekedjan, inklusive inverkan, risker och möjligheter.
Denna hållbarhetsrapport är konsoliderad och har utarbetats av Loomis-koncernens hållbarhetsteam, som arbetar med samtliga Loomis tre segment, och alla länder där Loomis är verksamt. Koncernens hållbarhetsteam samarbetar med motsvarande funktioner inom ledning, finans, risk, HR och andra operativa områden för att säkerställa en korrekt kommunikation och rapportering av Loomis hållbarhetsarbete och framsteg. Hållbarhetsrapporten är upprättad på samma konsolideringsnivå som de finansiella rapporterna i denna årsredovisning. Inga dotterbolag har exkluderats. Det är värt att notera att Loomis International har representationskontor i bland annat Förenade Arabemiraten och Hongkong. Hållbarhetsdata, såsom utsläppsinformation, samt finansiell information för dessa kontor konsolideras inom två av de tre rapporteringssegmenten: USA och Europa & Latinamerika. Detsamma gäller för övriga dotterbolag utanför dessa två geografiska områden. Det tredje segmentet, Loomis Pay, avser enbart produktområdet.
Vid identifiering av väsentliga inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) och vid framtagandet av denna hållbarhetsrapport, har Loomis beaktat hela värdekedjan, inklusive uppströmsaktiviteter, såsom tillverkning av utrustning, och nedströmsaktiviteter, såsom kunders tillgång till olika betalningslösningar. Inga immateriella rättigheter, innovativa åtgärder eller förestående utveckling har utelämnats i upplysningarna. Eftersom Loomis främst är en intermediär tjänsteleverantör snarare än en producent av varor, ligger fokus främst på uppströmsvärdekedjan och den egna verksamheten, med mindre tonvikt på nedströmsaktiviteter. För mer information om våra överväganden gällande värdekedjan, se sida 63.
Loomis har inte utnyttjat möjligheten att utelämna viss specifik information gällande immateriella rättigheter, know-how eller resultat av innovationer som bedöms vara väsentliga ur ett hållbarhetsperspektiv. När det gäller förestående utveckling eller sådant som är under förhandling har Loomis inget att upplysa om vid publiceringsdatumet för denna rapport.
När det gäller särskilda omständigheter avviker Loomis inte nämnvärt i koncernens rapportering från definitioner av tidshorisonter, värdekedjan och källor till osäkerhet kring skattningar och utfall. Fel i rapportering från tidigare perioder, upplysningar som följer av annan lagstiftning eller allmänt accepterade principer för hållbarhetsrapportering eller användning av hänvisningar, hanteras i enlighet med vad som anges i ESRS 1. Loomis avviker dock vad gäller de tidshorisonter som anges i ESRS 1, där Loomis har definierat lång sikt som mer än sex år, istället för fem, för att vara i linje med interna planeringsprocesser. Information om hantering av data eller andra överväganden kopplade till mätmetoder återfinns i redovisningsprinciperna, i anslutning till respektive hållbarhetsämne.
Denna hållbarhetsrapport uppfyller kraven enligt årsredovisningslagen som tillämpades före den 1 juli 2024 och är skriven som en förberedelse inför implementeringen av direktivet om företags hållbarhetsrapportering (CSRD) och dess rapporteringsramverk European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Den avser att täcka Loomis väsentliga inverkan, risker och möjligheter relaterade till miljö, samhälle och styrning.
I förberedelse inför ESRS 2
BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsrapporten
BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 57
Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
Loomis styrelse består av sju ledamöter, varav ingen för närvarande ingår i Loomis ledningsgrupp. I styrelsen ingår en arbetstagarrepresentant som utses av Svenska Transportarbetareförbundet. Styrelseledamöterna har omfattande erfarenhet, främst från Sverige, USA och Spanien, som alla är kärnmarknader för Loomis-koncernen, som har sitt säte i Sverige. Tre av styrelseledamöterna har direkt branschrelevant erfarenhet från kontanthanterings- och transportbranschen, genom att de har arbetat för Loomis eller för Securitas under den tid då Securitas ägde kontanthanteringsverksamheten, som nu är det börsnoterade Loomis AB. Alla styrelseledamöter har erfarenhet från andra bolagsstyrelser, och majoriteten har även erfarenhet av att vara vd. Ytterligare information om deras erfarenheter och uppdrag finns i bolagsstyrningsrapporten på sida 42. Styrelsen består av fyra män och tre kvinnor (exklusive arbetstagarrepresentanten), vilket innebär en könsfördelning om 57 procent män och 43 procent kvinnor. Alla sju styrelseledamöter är oberoende i förhållande till företagets större aktieägare och dess ledning. Detta har fastställts av valberedningen i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Loomis koncernledning består av vd och koncernchef, regionchef USA, regionchef Europa och Latinamerika, koncernens ekonomi- och finansdirektör, koncernens personal- och marknadsdirektör, koncernens riskchef samt koncernens chefsjurist. Sex av koncernledningens sju ledarmoter är män medan en ledamot är kvinna, vilket innebär en könsfördelning om 86 procent män och 14 procent kvinnor.# Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
För mer information om styrelse och koncernledning, se bolags- styrningsrapporten på sidorna 33 - 51.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för tillsyn av alla hållbar- hetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som har identifierats av koncernens hållbarhetsteam. Ansvaret för tillsynen av hållbarhetsrapporteringen framgår av styrelsens arbetsordning. Vd är ansvarig för att säkerställa genomförandet av Loomis hållbarhetsarbete, vilket framgår av Loomis hållbarhetspolicy.
Ansvaret för identifierade IRO:er fördelas till relevant styrningsområde och styrningsområ- desägare (se Bolagsstyrningsrapporten sida 40). Styrnings- områdesägaren, som är en av koncernledningens medlemmar, ansvarar för att säkerställa att policyer och andra styrdoku- ment finns på plats för att hantera respektive IRO. Styrningsområdesägaren ansvarar också för att utöva tillsyn över de IRO:er denne tilldelas, vilket innefattar att säkerställa att mandat delegeras, att tillräckliga kontroller genomförs
Loomis hållbarhetsstyrning följer den övergripande bolagsstyrningsmodellen. Läs mer i Loomis bolags- styrningsrapport på sidorna 33 - 51 och i avsnittet Ansvarsfullt företagande (G1) på sidorna 102 - 106.
Loomis hållbarhetsstyrning är en integrerad del i bolagsstyrningsstrukturen. Detta tillvägagångssätt säkerställer att hållbarhetsaspekter ingår i viktiga beslutsprocesser och i bolagets strategi. I detta avsnitt beskrivs de styrande organ som ansvarar för hållbarhetsarbetet, inklusive deras roller och ansvarsområden.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 58
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
och att effektiva processer etableras i hela organisationen. Styrningsområdesägaren kan delegera arbetet till funktionsä- gare, som ofta rapporterar direkt till respektive styrnings- områdesägare inom koncernledningen.
Konsolidering av upplysningskraven enligt CSRD görs av koncernens hållbar- hetsteam, som rapporterar till koncernens ekonomi- och finansdirektör. Vissa kontrollåtgärder har implementerats och stärkts under 2024 för att fånga upp väsentliga fel i klimat- och medarbetarrelaterad data. Kontrollerna omfattar avvikelseanalys och jämförelse med historiska data.
Loomis har två strategiska mål kopplade till sina IRO:er som har godkänts av styrelsen. Framstegen gällande dessa mål kommuniceras externt på kvartalsbasis. Loomis har också fyra ytterligare mål kopplade till sina IRO:er som har godkänts av koncernledningen. Framstegen mot dessa mål kommuniceras internt på kvartalsbasis och externt på koncernnivå.
Även om det kanske inte är nödvändigt med omfattande intern expertis kring all hållbarhetsinverkan, risker och möjligheter, har styrelsen och koncernledningen tillgång till specialiserad intern expertis inom områden som redovisning av växthusgaser, klimatomställning, tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter, förebyggande av ekonomisk brottslighet, kontinuitetsplanering och arbetsrätt.
I en självutvärdering kom styrelsen fram till att ledarmöterna sammantaget har erfarenhet av personalfrågor, begräns- ning av klimatförändringar, miljöföroreningar, arbetstagare i värdekedjan, ekonomisk inkludering och ansvarsfullt företa- gande, inklusive bekämpning av penningtvätt, korruption och mutor samt företagskultur. Styrelsen har när det gäller hållbarhet mest omfattande erfarenhet av uppförande koder, följt av hantering av ar- betstagares rättigheter.
Under året har styrelsen ökat sin allmänna kunskap om hållbarhetsämnen, och en majoritet av ledamöterna har ökat sin kunskap om uppförandekoder och hantering av leverantörskedjan. När ytterligare fördjupning behövs anlitas externa konsulter för att komplettera den interna kompetensen och ge råd- givande stöd för hållbarhetsanalys och rapportering.
Den dubbla väsentlighetsanalysen och de väsentliga håll- samhetsämnena har presenterats för och diskuterats med styrelse och koncernledning av ansvarig för hållbarhet och IR. Ansvarig för hållbarhet och IR rapporterar till revisionsut- skottet på kvartalsbasis och till styrelsen minst en gång per år. Väsentliga hållbarhetsfrågor diskuteras även regelbundet på koncernledningens möten.
Det pågår också ett arbete för att inrätta forum och kommittéer för att hantera de IRO:er som har identifierats baserat på den dubbla väsentlighetsanaly- sen. Då IRO:erna definierades under 2024 pågår fortfarande arbetet med att integrera dem i strategiarbetet och i beslut i samband med större transaktioner. Processen för riskhante- ringen (Enterprise Risk Management, ERM) har dock redan justerats för att inkludera IRO:erna. Dessutom har samtliga identifierade IRO:er presenterats för styrkommittén under rapporteringsperioden.
Riktlinjerna för ersättning till koncernledningen och ledande befattningshavare antogs vid årsstämman 2021. Ersättningen består av fast lön, rörlig ersättning, pensionsförmåner och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen ska baseras på re- sultat i förhållande till prestationsmål och tillväxtmål inom de individuella ansvarsområdena. Den rörliga ersättningen kan också vara kopplad till individuella prestationsmål, som kan inkludera eller exkludera hållbarhetsrelaterade mått.
Prestationsmått för hållbarhet integreras i de långsiktiga in- citamentsprogrammen. Alla långsiktiga incitamentsprogram godkänns av årsstämman och de kortsiktiga incitamentspro- grammen fastställs årligen baserat på ersättningsriktlinjerna.
Loomis har ett pågående långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram (LTIP 2023) för ledande befattningsha- vare, godkänt av årsstämman 2023, med mål kopplade till både utvecklingen av vinst per aktie (EPS) och minskningen av CO 2 -utsläpp. Tilldelningen av prestationsaktier är viktad, där
| Centrala delar i tillbörlig aktsamhet | Relaterade upplysningskrav i ESRS | Sida |
|---|---|---|
| Förankring av tillbörlig aktsamhet i strategi, styrning och affärsmodell | GOV-1 GOV-2 GOV-3 SBM-1 SBM-3 IRO-1 | 58-59, 103 |
| Att samarbeta med berörda intressenter | GOV-2 SBM-2 IRO-1 S1-2 S2-2 | 59 |
| Att identifiera och bedöma negativa inverkningar | SBM-1 SBM-2 SBM-3 IRO-1 S1-2 S2-2 | 61-63 |
| Att vidta åtgärder för att hantera dessa negativa inverkningar | E1-1 E1-3 S1-3 S1-4 S2-4 | 72-73 |
| Uppföljning av effektiviteten i dessa insatser och kommunika- tion | E1-4 E1-5 E1-6 S1-6 S1-8 S1-9 S1-10 S1-11 S1-12 S1-13 S1-14 S1-15 S1-16 S1-17 | 75-76 |
| Förklaring om tillbörlig aktsamhet | |
|---|---|
| I förberedelse inför ESRS 2 | |
| GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll | |
| GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av | |
| företagets förvaltnings- , lednings- och tillsyns organ | |
| GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitaments system | |
| GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet |
90 procent är kopplat till EPS-målet och 10 procent till målet för minskning av CO 2 -utsläppen. För bedömning av prestationen för minskning av CO 2 -utsläp- pen används koncernens mål för utsläppsminskning i det håll- barhetslänkade finansieringsramvet från 2021 (SLFF 2021), det vill säga att utsläppen i slutet av 2025 ska ha minskat med 20 procent jämfört med basåret 2019.
Ledningen utvärderas årligen med avseende på framstegen gällande utsläppsmålet, vars resultat redovisas i den årliga rapporten om hållbarhets- länkad finansiering, som verifieras av en tredje part genom översiktlig granskning.
För mer detaljer kring ersättningsriktlinjerna för ledande befat- tningshavare, se sida 38.
För mer detaljer om Loomis incitamentsprogram, se Not 7.
Rapport om hållbarhetslänkad finansiering 2024, se sida 84.
Loomis arbetar med att förbättra sin riskhantering och sina interna kontroller kopplat till hållbarhetsrapporteringen. Under tiden som dessa processer utvecklas genomförs av- vikelseanalyser på dotterbolagsnivå, där klimat- och medar- betardata jämförs med historiska siffror i syfte att förbättra datakvaliteten och främja konsekvens i rapporteringen.
Delar av den rapporterade datan, särskilt inom Scope 2, baseras på fakturor som kan avvika från koncernens kvartalsvisa avstäm- ningsdatum. Detta hanteras genom införandet av en änd- ringslogg samt en möjlighet för koncernens hållbarhetsteam att uppdatera och revidera historiska data utifrån faktiskt utfall.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 59
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
I förberedelse inför ESRS 2 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Om de ackumulerade ändringarna skulle överstiga 2 procent av de totala utsläppen inom Scope 1 och 2, kommer de totala utsläppen för det året revideras i nästa årsredovisning.
Tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet
Loomis koncernpolicy för hållbarhet beskriver företagets förhållningssätt till hållbarhetsstyrning och tillbörlig aktsamhet i fråga om mänskliga rättigheter. Ytterligare vägledning finns i uppförandekoden och uppförandekoden för leverantörer. Tabellen på föregående sida visar var information om tillbörlig aktsamhet, kopplat till hållbarhet, återfinns i Loomis hållbarhetsrapport.
Roller och ansvarsområden
Varje enhet rapporterar data kvartalsvis och årligen. De lokala ekonomi- och finansdirektörerna godkänner rapporterad data, med stöd från lokala HR- och upphandlingsteam. Medarbetardata omfattar koncernens egna verksamheter och ansvaret för att rapportera denna data ligger på HR-chefen i respektive dotterbolag. Efter godkännande aggregeras hållbarhetsdatan till segments- och koncernnivå.
Hållbarhet ingår som en naturlig del i Loomis strategi. En affärsmodell som möjliggör hållbar tillväxt är avgörande för företaget. Att motverka negativ inverkan, såsom Loomis koldioxidavtryck, i koncernens värdekedja, är lika viktigt eftersom det stärker Loomis position som en pålitlig affärspartner samtidigt som det skapar nya möjligheter för fortsatt tillväxt. På samma sätt bidrar säkerställandet av att alla verksamhetsrutiner är i linje med Loomis bolagsstyrning till att minska finansiella risker.
Loomis verksamhet är uppdelad i två geografiska segment: USA och Europa & Latinamerika, och ett produktsegment: Loomis Pay. De tre segmenten delar på vissa koncerngemensamma funktioner. Loomis decentraliserade affärsmodell gör det möjligt att anpassa verksamheten till lokala förhållanden, oavsett vilka betalningslösningar som föredras, grad av digitalisering, säkerhetsaspekter och regulatoriska krav.
I Loomis företagsstrategi ingår hållbarhet som en av de strategiska prioriteringarna och omfattar både hållbarhetsrelaterade initiativ och kontinuerlig utveckling. Hållbarhet är en integrerad del av Loomis affärsmodell. Loomis har identifierat konkurrensfördelar i form av kostnadsbesparingar, riskreducering samt kund- och medarbetarlojalitet och strävar därför efter att vara ledande inom hållbarhet i vår bransch. De centrala hållbarhetsinitiativen och målen utvecklas på koncernnivå för varje strategisk period och implementeras genom Loomis decentraliserade affärsmodell.
Varje land inom de två geografiska segmenten (USA och Europa & Latinamerika) arbetar enligt lokala krav för att stödja centralbanker, kommersiella banker, återförsäljare samt konsumenter/medborgare på bästa sätt med hanteringen av kontanter, transporter av kontanter och värdeföremål samt betalningar.
Läs om hur hållbarhet är integrerat och en prioritering i Loomis övergripande strategi för strategiperioden 2025-2027 på sida 25 och 29.
Loomis kategoriserar sitt erbjudande av tjänster och produkter i sju produktområden:
Digitala tjänster, Kompletterande tjänster, Kärnaffär, At the Centre of the Payment Ecosystem
Se förvaltningsberättelsen på sida 113 för mer information om Loomis verksamhet, segment och finansiella rapportering.
Antal medarbetare per segment
| Medarbetare, antal | 2024 |
|---|---|
| USA | 10 197 |
| Europa & Latinamerika (EUL) | 14 509 |
| Loomis Pay | 32 |
| TOTALT | 24 738 |
Intäkter per sektor
Definitioner av sektorer utgår från sektorsindelningen i ESRS SEC 1. Siffrorna är avstämda mot Loomis finansiella rapportering per segment, upprättad i enlighet med IFRS 8. Klassificeringen av sektorer har gjorts utifrån produktområden: Professionella tjänster inkluderar CMS, ATM, Automatiserade lösningar och FX, Informationsteknologi utgörs av Loomis Pay, Vägtransport av CIT och Övrig transport av Loomis International. För ytterligare information se Not 3 och Not 4 i den finansiella rapporten.
| USA | EUL | Loomis Pay | Elimineringar | Koncern | |
|---|---|---|---|---|---|
| Professionella tjänster | 9 338 | 8 480 | – | – | 17 818 |
| Informationsteknologi | – | – | 106 | – | 106 |
| Vägtransport | 5 754 | 5 026 | – | – | 10 780 |
| Övrig transport | 512 | 1 118 | – | – | 1 630 |
| Total mappad till ESRS SEC 1 | 15 604 | 14 625 | 106 | – | 30 335 |
| Övrigt, internt och elimineringar | 93 | 168 | – | –154 | 107 |
| Totala intäkter | 15 697 | 14 793 | 106 | –154 | 30 442 |
I förberedelse inför ESRS 2 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja
Loomis hade fyra strategiska företagsmål för den strategiska perioden 2022-2024, varav två hållbarhetsrelaterade:
Inför nästa strategiska period, 2025-2027, har Loomis uppdaterat sina strategiska företagsmål och har även för den nya strategiska perioden två strategiska företagsmål som är kopplade till hållbarhet. Det första målet avser Loomis miljöpåverkan, främst vid transporter, och det andra målet är kopplat till Loomis sociala ansvar, mer specifikt för koncernens anställda. Båda bedöms ha en betydande inverkan på en övervägande majoritet av koncernens intressenter. Dessa mål presenteras nedan och diskuteras vidare i samband med rapporteringen om klimatförändringar (sida 69) och egen arbetskraft (sida 89).
Koncernens hållbarhetsrelaterade strategiska företagsmål för den strategiska perioden 2025-2027 är följande:
Framsteg gällande de två målen följs upp och granskas kvartalsvis, utöver hållbarhetsrapporten ingår de även i Loomis delårsrapportering. De två måtten ingår även i koncernens årliga budget, prognoser och de långsiktiga verksamhetsplanerna där respektive land uppskattar det framtida utfallet i jämförelse med de ursprungliga planerna.
Loomis viktigaste hållbarhetsinitiativ och mål är integrerade i koncernens företagsstrategi och målen är tillämpliga för hela den globala organisationen. Det första strategiska hållbarhetsmålet, att minska utsläppen, är relevant för alla delar av verksamheten eftersom en stor majoritet av Loomis verksamhet är transportbaserad. För att nå detta mål fokuserar Loomis på en förnyelse av fordonsflottan, där företaget går över från fordon som drivs med fossila bränslen till el, hybrid eller biobränslen. Flottan byts successivt även ut mot lättare fordon med lägre bränsleförbrukning. Ytterligare åtgärder inom detta område gäller annan energiförbrukning, till exempel elektricitet, där Loomis successivt går över till att producera eller köpa elektricitet från förnybara energikällor.
Loomis anförtros kunders, såsom centralbanker, kommersiella banker och detaljhandel, kontanter, och erbjuder olika relaterade tjänster, till exempel säker transport av kontanter. Därför är fokus på robusta och säkra system, anläggningar, utveckling av rutiner, goda rekryteringsprocesser och transporter av yttersta vikt för företaget. En lyckad leverans till kund inkluderar säker hantering och effektiv transport för Loomis kunder. Detta innebär punktlig leverans, tillförlitlig uppräkning samt säkra anläggningar, smarta kassaskåpslösningar, bankomater och betalningsterminaler. En lyckad leverans innebär också säkra arbetsförhållanden för medarbetarna, vilket bidrar till en frisk och trygg arbetsstyrka - och en nöjd kundbas. Detta minskar i sin tur kostnaderna för rekrytering och sjukfrånvaro, ökar försäljningen och skapar därmed både lönsamhet för de flesta intressenter och stabila arbetstillfällen för Loomis medarbetare.
De insatser som krävs för en framgångsrik implementering av affärsmodellen kan sammanfattas i sex kategorier, som antingen förvärvas, utvecklas eller samlas in externt (E) eller internt (I):
Utkomsten av Loomis affärsmodell kan i sin tur sammanfattas i fem kategorier:
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 62
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information > Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
Loomis aktiviteter. Uppströmsaktiviteterna i Loomis värdekedja består av inköp av bränsle och el samt inköp av fordon, system och utrustning. Transporter av kontanter och värdeföremål på uppdrag av finansiella institutioner eller företag utgör kärnan i Loomis egen verksamhet. De främsta kundgrupperna är centralbanker, privata banker och företag inom detaljhandeln. Banker använder Loomis för bankomattjänster, kontanttransporter och förvaring, medan detaljhandeln använder Loomis för transporter av kontanter samt, framförallt, för smarta kassaskåpslösningar, kontanthantering och andra automatiserade lösningar kopplade till mötet med kunderna. Kort sagt fungerar Loomis som en distributions- eller logistikoperatör för många av koncernens kunder.
Loomis nedströmsaktiviteter är nära kopplade till den egna verksamheten och inkluderar säkra och effektiva leveranser, avfallshantering och återvinning. Loomis värdekedja är centrerad kring företagets egen verksamhet. Med begränsade aktiviteter både uppströms och nedströms uppstår merparten av koncernens påverkan genom den dagliga driften inom den egna verksamheten. Illustrationen nedan ger en översikt av värdekedjan och är samtidigt en ytterligare beskrivning av affärsmodellen.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 63
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information > Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
| Uppströms | Egna verksamheten | Nedströms |
|---|---|---|
Loomis intressentdialoger är avgörande för att förstå de inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som är kopplade till koncernens verksamhet. Företaget har en kontinuerlig dialog med viktiga intressentgrupper och har som en del i förberedelserna av denna hållbarhetsrapport engagerat intressenterna i diskussioner om hållbarhet samt hållbarhetsrelaterade aktiviteter och initiativ.
Loomis nyckelintressenter är medarbetare, kunder, styrelsen och investerare. Som tjänsteleverantör bygger Loomis affärsmodell på starka relationer med både kunder och medarbetare. Verksamheten kan inte fungera utan nöjda kunder som fortsätter att anlita Loomis för kontant- och betalningshantering, samt engagerade och pålitliga medarbetare. Därför ligger stor vikt vid intressentnöjdhet hos företagsledningen.
Företagsledningen arbetar kontinuerligt med att strategiskt optimera verksamheten för att leverera tjänster på ett säkert och så miljövänligt sätt som möjligt. Lägre bränsleförbrukning och färre antal körda kilometer vid utförandet av en tjänst, minskar både rörelsens kostnader och miljöpåverkan, samt den tid medarbetarna tillbringar på transporter. Detta ökar lönsamheten övergripande och ligger i linje med de flesta intressenters intressen, vilket skapar en välfungerande och hållbar affärsmodell.
Samtliga intressentgrupper involveras genom olika kanaler och olika team inom Loomis, i syfte att säkerställa effektiviteten i Loomis verksamhet för att på bästa sätt tillmötesgå kunder, medarbetare, styrelse och investerare.
För närvarande finns inga beslut om strategiska förändringar som kommer att påverka de befintliga relationerna med viktiga intressenter. Feedback från intressenter utvärderas regelbundet, både på lokal och central nivå inom verksamheten. När det gäller justeringar av företagets strategi eller affärsmodell finns det inga större pågående förändringar baserade på intressenternas synpunkter. Däremot genomförs flera mindre anpassningar, varav vissa bygger på feedback från intressenter. Dessa omfattar koncernens pågående arbete med ruttoptimering, investeringar i säkrare utrustning och fordon samt modernisering och elektrifiering av fordonsflottan, vilka redan har initierats. Dessa initiativ är kontinuerligt pågående och har ingen central tidsplan på koncernnivå. Utrullning av utrustning och ruttoptimering hanteras på landsnivå, vilket innebär olika tidsramar beroende på plats.
Intressentdialogen organiseras av det team som ansvarar för relationerna med respektive intressentgrupp. Kundrelationer hanteras av account managers, investerar- och aktieägarrelationer sköts av Investor Relations-teamet, koncernledningen och koncernfunktionerna engagerar sig i styrelsen, och Group HR har det främsta ansvaret för dialogen med medarbetarna.
Styrelsen och koncernledningen har informerats om intressenternas intressen och synpunkter kopplade till Loomis hållbarhetsrelaterade inverkningar i samband med presentationen av IRO:erna och den dubbla väsentlighetsanalysen.# Hållbarhetsrapport - Allmänna upplysningar
Dessutom uppdateras de om relevanta särskilda händelser mellan de kvartalsvisa mötena. I förberedelse inför ESRS 2 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Intressenter Interna intressenter:
* Medarbetare
* Styrelse och revisionsutskott
* Koncernledning
* Nyckelpersoner från koncernfunktionerna
* Ansvarig för Hållbarhet och IR
Externa intressenter:
* Kunder
* Aktie- och obligationsinvesterare
* Fack
Intressenternas synpunkter – Identifierade hållbarhetsämnen
Interna intressenter:
* Klimatförändringar
* Vatten och marina resurser
* Den egna arbetskraften
* Arbetstagare i värdekedjan
* Ansvarsfullt företagande
* Finansiell inkludering
* Förebyggande av ekonomisk brottslighet
Externa intressenter:
* Klimatförändringar
* Den egna arbetskraften
* Arbetstagare i värdekedjan
Genom intressentdialoger och en dubbel väsentlighetsanalys har Loomis identifierat totalt 24 väsentliga hållbarhetsrelaterade inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) kopplade till verksamheten. Arbetet med att hantera dessa IRO:er är en pågående process inom företaget. IRO:erna listas på sida 66. Processen för den dubbla väsentlighetsanalysen beskrivs på sida 67.
Faktisk negativ inverkan
Loomis har identifierat aktiviteter inom koncernens verksamhet som har en negativ inverkan på miljön eller intressenter i värdekedjan. Dessa negativa inverkningar härrör från exempelvis utsläpp av växthusgaser samt hälsoaspekter för företagets medarbetare. Loomis arbetar aktivt för att minska dessa negativa inverkningar och har fastställt två hållbarhetsrelaterade mål som adresserar dessa områden, vilket beskrivs i koncernens hållbarhetsstrategi, se sida 62.
Potentiell negativ inverkan
Potentiella negativa inverkningar inom koncernens verksamhet avser möjliga negativa konsekvenser som kan uppstå till följd av koncernens aktiviteter. Även om dessa effekter ännu inte har realiserats, så kan de inträffa vid avvikelse ifrån etablerade rutiner eller om det sker förändringar i Loomis strategi eller affärsmodell. Koncernens verksamhet omfattas av strikt lagstiftning kring penningtvätt (AML) samt ytterligare interna säkerhetsåtgärder, eftersom transport av värdeföremål är en kärnverksamhet inom Loomis egna verksamhet.
Faktiska och potentiellt positiva inverkningar
Faktiska och potentiellt positiva inverkningar definieras som resultat av Loomis verksamhet som har, eller kan ha, positiva konsekvenser för miljön, samhället eller intressenter i Loomis värdekedja. Loomis uppmuntrar aktivt insatser som möjliggör att potentiella positiva inverkningar förverkligas och omvandlas till faktisk positiv inverkan eller möjligheter. Ett exempel på detta är företagets arbete med finansiell inkludering, som beskrivs närmare på sida 110.
Risker
Risker definieras som hållbarhetsrelaterade aktiviteter som kan få ekonomiska konsekvenser för Loomis. De ekonomiska konsekvenserna kan ta sig uttryck på sex sätt: genom att påverka företagets utveckling, finansiella ställning, finansiella resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering och kostnader för kapital. Risker kan uppstå till följd av oväntade prishöjningar på insatsvaror, bristande tillgång till leveranser, oegentligheter eller bristande regelefterlevnad. Riskbedömning och riskhantering är en pågående intern process inom Loomis, både på global och lokal nivå.
Möjligheter
Möjligheter definieras som hållbarhetsrelaterade aktiviteter som kan ha positiva ekonomiska konsekvenser för Loomis. De positiva ekonomiska konsekvenserna kan, liksom risker, ta sig uttryck på sex sätt: genom att påverka företagets utveckling, finansiella ställning, finansiellt resultat, kassaflöden, tillgång till finansiering och kostnader för kapital. I allmänhet uppstår möjligheter genom hållbarhetsrelaterade initiativ som skapar konkurrensfördelar för Loomis. Som en del av koncernens affärsstrategi uppmuntrar och tillvaratar Loomis dessa möjligheter när de uppstår eller upptäcks.
I förberedelse inför ESRS 2 SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell
| Plats i värdekedjan | Tidshorisont | Miljö | Uppströms | Egen verksamhet | Nedströms | Kort | Medel | Lång |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| E1 Klimatförändringar | Växthusgasutsläpp | Faktisk negativ inverkan | • | • | • | • | • | • |
| Externa förväntningar relaterade till klimatomställning | Risk | • | • | |||||
| Ledarskap inom hållbarhet | Möjlighet | • | • | |||||
| Energianvändning från transporter, produktion och anläggningar | Faktisk negativ inverkan | • | • | • | • | • | • | |
| Kostnad och tillgång på energi | Risk | • | • | |||||
| Driftsstörningar till följd av klimatförändringar | Risk | • | • | • | • | |||
| E2 Miljöföroreningar | Miljöföroreningar från uppströms produktionsprocesser | Faktisk negativ inverkan | • | • | • | • | ||
| Miljöföroreningar från transport | Faktisk negativ inverkan | • | • | • | • | |||
| Mikroplaster från däck och utrustning | Faktisk negativ inverkan | • | • | • | • | • | • | |
| Socialt | S1 Den egna arbetskraften | Säker och hälsosam arbetsplats | Faktisk negativ inverkan | • | • | • | • | |
| Brister i hanteringen av arbetstagarna | Risk | • | • | • | • | |||
| Jämställdhet mellan könen | Faktisk negativ inverkan | • | • | |||||
| Rekrytering och bibehållande av talanger | Möjlighet | • | • | • | • | |||
| Brott mot mänskliga rättigheter och uppförandekod för anställda/arbetsgivare | Potentiell negativ inverkan | • | • | |||||
| S2 Arbetstagare i värdekedjan | Arbetsvillkor hos leverantörer | Potentiell negativ inverkan | • | • | • | • | ||
| Bristande efterlevnad av Loomis uppförandekod för leverantörer | Potentiell negativ inverkan | • | • | • | • | |||
| Styrning | G1 Ansvarsfullt företagande | Fragmenterad efterlevnadskultur | Potentiell negativ inverkan | • | • | • | • | • |
| Risktolerans | Risk | • | • | • | • | |||
| Antikorruptionspolicy | Potentiell negativ inverkan | • | • | • | • | • | ||
| Bristande efterlevnad av antikorruptionsregelverk | Risk | • | • | • | • | |||
| Enhetsspecifika upplysningar | Underlåtenhet att förhindra penningtvätt | Potentiell negativ inverkan | • | • | • | • | • | |
| Bristande efterlevnad av regelverket kring förhindrandet av penningtvätt | Risk | • | • | • | • | |||
| Ledarskap inom bekämpning av penningtvätt | Möjlighet | • | • | |||||
| Finansiell inkludering | Faktisk positiv inverkan | • | • | • | • | • |
I förberedelse inför ESRS 2 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
Loomis tillvägagångssätt för dubbel väsentlighetsbedömning har utformats för att identifiera centrala hållbarhetsrelaterade inverkningar, finansiella risker och möjligheter (IRO:er) som härrör från koncernens verksamhet. Metodiken bygger inte på specifika antaganden. Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) fokuserade på Loomis verksamhet, genomfördes på koncernnivå och omfattade alla dotterbolag och geografiska områden där Loomis är verksamt. Den omfattade både direkta operativa inverkningar och viktiga delar av värdekedjan, särskilt där miljömässiga och sociala inverkningar är betydande. Intressenter i Loomis värdekedja intervjuades och externa experter konsulterades inom ämnesområden såsom klimatförändringar, mänskliga rättigheter och leverantörskedjor. För faktiska positiva och negativa inverkningar baserades bedömningen på allvarlighetsgrad (skala, omfattning och återställbarhet). För potentiella inverkningar, både positiva och negativa, beaktades både allvarlighetsgrad och sannolikhet.
Bedömningen inleddes med en branschanalys i syfte att förstå och identifiera viktiga hållbarhetsområden hos jämförbara aktörer. Branschnalysen baserades på offentligt tillgänglig information, såsom hållbarhetsrapporter, årsredovisningar, webbplatser och branschrapporter. Loomis kartlade därefter sin värdekedja – uppströms, nedströms och den egna verksamheten – för att identifiera var inverkningar, risker och möjligheter uppstår. Efter att Loomis viktigaste intressenter hade definierats, involverades representanter från respektive grupp i dialoger kopplade till DMA-processen för att bidra med insikter kring inverkningar, risker och möjligheter samt för att Loomis skulle förstå deras förväntningar. Resultaten från de interna och externa intressentdialogerna låg till grund för att identifiera centrala inverkningar, risker och möjligheter, vilka i stor utsträckning motsvarade ämnen, underämnen eller del-under-ämnen enligt ESRS.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Varje ämne utvärderades initialt både vad gäller inverkan och finansiell väsentlighet på del-underämnesnivå enligt ESRS, inklusive branschspecifika och bolagsspecifika ämnen. Inverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning och återställbarhet) samt sannolikhet. Finansiell väsentlighet, det vill säga risker och möjligheter, bedömdes utifrån storlek av påverkan – med hänsyn till företagets utveckling, finansiell ställning och resultat, kassaflöde, tillgång till finansiering samt kapitalkostnad – samt sannolikhet. Kvantitativa tröskelvärden tillämpades för att fastställa väsentlighet. Bedömningen leddes av koncernens hållbarhetsteam med stöd av externa rådgivare. Workshops hölls med koncernledningen och ledande befattningshavare, och styrelsen hölls informerad under hela processen. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen godkändes av koncernledningen och styrelsen. Interna kontroller kopplade till bedömningen kommer att fortsätta att utvecklas. Efter att IRO:er identifierats har motsvarande inverkningar och risker integrerats i koncernens övergripande riskhanteringsprocess. Ytterligare integrering kommer att ske under kommande år. Processen för att identifiera, bedöma och integrera hållbarhetsrelaterade finansiella möjligheter omfattar återkommande forum för Loomis koncernledning och styrelse.
Processens steg
Sammanfattningsvis består indatan till Loomis dubbla väsentlighetsanalys av intressentintervjuer, kvalitativa bedömningar av centrala hållbarhetsområden i branschen samt kvantitativa utvärderingar av finansiella risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Den slutliga väsentlighetsbedömningen definieras på underämnesnivå (aggregerad från delämnesnivå) och illustreras i matrisen på nästa sida.
Eftersom detta är första året Loomis genomför och rapporterar om en dubbel väsentlighetsanalys har inga ändringar eller justeringar jämfört med tidigare år genomförts. Loomis kommer att se över DMA-bedömningen årligen.
Inom ämnet klimatförändringar har Loomis identifierat sex inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedöms vara väsentliga ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv (se tabell till höger). Processen för att identifiera och bedöma IRO:er beskrivs på en övergripande nivå i upplysningen om den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67. Koncernens rapportering av växthusgasutsläpp (GHG) presenteras på sida 77. Incitamentsstrukturen och ersättningen för Loomis koncernledning och seniora chefer är delvis kopplade till målet om minskning av växthusgasutsläpp, vilket fungerar som ett hållbarhetsrelaterat prestationsmått. Mer information finns i de allmänna upplysningarna på sida 60.
Karaktären på de risker som är kopplade till klimatförändringar, oavsett om de är fysiska eller omställningsrisker, har identifierats genom en intern workshop samt en resiliensanalys, som inkluderade en serie intervjuer.
Loomis har inlett arbetet med resiliensanalys av klimatförändringar och har analyserat både fysiska risker och omställningsrisker i hela företagets värdekedja. Analysen omfattar en rad aspekter som beskrivs i detta kapitel, men den är ännu inte heltäckande enligt upplysningskraven i ESRS och kommer därför att vidareutvecklas under kommande år.
I förberedelse inför ESRS E1
ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2, GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
E1 Klimatförändringar
| Inverkningar, risker och möjligheter | Beskrivning | ||
|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp | Faktisk negativ inverkan | Uppströms, egen verksamhet och nedströms | Kort, medel och lång sikt |
| Bränsle som används i Loomis fordon och i fordon i värdekedjan uppströms och nedströms genererar utsläpp både från bränsleproduktionen och från driften av fordonen. Ytterligare utsläpp genereras av produktion av material och utrustning som används av Loomis. | |||
| Externa förväntningar relaterade till klimatomställning | Risk (omställningsrelaterad) | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Intressenter, särskilt institutionella investerare och kunder, fäster allt större vikt vid företags resultat när det gäller utsläppsminskning. Att uppfylla sådana förväntningar kan kräva mer investeringar från Loomis än vad som hade planerats. | |||
| Hållbarhetsledarskap | Möjlighet | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Genom att positionera Loomis som en ledare inom hållbarhet i branschen kan företaget bli mer attraktivt som arbetsgivare, affärspartner, tjänsteleverantör och som investering. | |||
| Energianvändning från transporter, produktion och anläggningar | Faktisk negativ inverkan | Uppströms och egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Loomis transportverksamhet är bränsleintensiv. Merparten av det bränsle och den energi som förbrukas kommer för närvarande från icke förnybara energikällor. | |||
| Kostnad och tillgång på energi | Risk (omställning) | Egen verksamhet | Långsiktigt |
| Prisvolatilitet och volatilitet i tillgången på energi, samt skatt på fossila bränslen kan ha en negativ inverkan på Loomis verksamheter och finanser. |
Inom ämnet klimatförändringar har Loomis identifierat sex inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedöms vara väsentliga ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv (se tabell till höger). Processen för att identifiera och bedöma IRO:er beskrivs på en övergripande nivå i upplysningen om den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67. Koncernens rapportering av växthusgasutsläpp (GHG) presenteras på sida 77. Incitamentsstrukturen och ersättningen för Loomis koncernledning och seniora chefer är delvis kopplade till målet om minskning av växthusgasutsläpp, vilket fungerar som ett hållbarhetsrelaterat prestationsmått. Mer information finns i de allmänna upplysningarna på sida 60.
Karaktären på de risker som är kopplade till klimatförändringar, oavsett om de är fysiska eller omställningsrisker, har identifierats genom en intern workshop samt en resiliensanalys, som inkluderade en serie intervjuer.
Loomis har inlett arbetet med resiliensanalys av klimatförändringar och har analyserat både fysiska risker och omställningsrisker i hela företagets värdekedja. Analysen omfattar en rad aspekter som beskrivs i detta kapitel, men den är ännu inte heltäckande enligt upplysningskraven i ESRS och kommer därför att vidareutvecklas under kommande år.
I förberedelse inför ESRS E1
ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2, GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
E1 Klimatförändringar
| Inverkningar, risker och möjligheter | Beskrivning | ||
|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp | Faktisk negativ inverkan | Uppströms, egen verksamhet och nedströms | Kort, medel och lång sikt |
| Bränsle som används i Loomis fordon och i fordon i värdekedjan uppströms och nedströms genererar utsläpp både från bränsleproduktionen och från driften av fordonen. Ytterligare utsläpp genereras av produktion av material och utrustning som används av Loomis. | |||
| Externa förväntningar relaterade till klimatomställning | Risk (omställningsrelaterad) | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Intressenter, särskilt institutionella investerare och kunder, fäster allt större vikt vid företags resultat när det gäller utsläppsminskning. Att uppfylla sådana förväntningar kan kräva mer investeringar från Loomis än vad som hade planerats. | |||
| Hållbarhetsledarskap | Möjlighet | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Genom att positionera Loomis som en ledare inom hållbarhet i branschen kan företaget bli mer attraktivt som arbetsgivare, affärspartner, tjänsteleverantör och som investering. | |||
| Energianvändning från transporter, produktion och anläggningar | Faktisk negativ inverkan | Uppströms och egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Loomis transportverksamhet är bränsleintensiv. Merparten av det bränsle och den energi som förbrukas kommer för närvarande från icke förnybara energikällor. | |||
| Kostnad och tillgång på energi | Risk (omställning) | Egen verksamhet | Långsiktigt |
| Prisvolatilitet och volatilitet i tillgången på energi, samt skatt på fossila bränslen kan ha en negativ inverkan på Loomis verksamheter och finanser. |
Varje ämne utvärderades initialt både vad gäller inverkan och finansiell väsentlighet på del-underämnesnivå enligt ESRS, inklusive branschspecifika och bolagsspecifika ämnen. Inverkan bedömdes utifrån allvarlighetsgrad (skala, omfattning och återställbarhet) samt sannolikhet. Finansiell väsentlighet, det vill säga risker och möjligheter, bedömdes utifrån storlek av påverkan – med hänsyn till företagets utveckling, finansiell ställning och resultat, kassaflöde, tillgång till finansiering samt kapitalkostnad – samt sannolikhet. Kvantitativa tröskelvärden tillämpades för att fastställa väsentlighet. Bedömningen leddes av koncernens hållbarhetsteam med stöd av externa rådgivare. Workshops hölls med koncernledningen och ledande befattningshavare, och styrelsen hölls informerad under hela processen. Resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen godkändes av koncernledningen och styrelsen. Interna kontroller kopplade till bedömningen kommer att fortsätta att utvecklas. Efter att IRO:er identifierats har motsvarande inverkningar och risker integrerats i koncernens övergripande riskhanteringsprocess. Ytterligare integrering kommer att ske under kommande år. Processen för att identifiera, bedöma och integrera hållbarhetsrelaterade finansiella möjligheter omfattar återkommande forum för Loomis koncernledning och styrelse.
Processens steg
Sammanfattningsvis består indatan till Loomis dubbla väsentlighetsanalys av intressentintervjuer, kvalitativa bedömningar av centrala hållbarhetsområden i branschen samt kvantitativa utvärderingar av finansiella risker och möjligheter kopplade till hållbarhetsrelaterade aktiviteter. Den slutliga väsentlighetsbedömningen definieras på underämnesnivå (aggregerad från delämnesnivå) och illustreras i matrisen på nästa sida.
Eftersom detta är första året Loomis genomför och rapporterar om en dubbel väsentlighetsanalys har inga ändringar eller justeringar jämfört med tidigare år genomförts. Loomis kommer att se över DMA-bedömningen årligen.
Fullständig lista över underämnen i ESRS:
| Inverkansväsentlighet | Dubbel väsentlighet | Icke väsentlighet |
|---|---|---|
| Finansiell väsentlighet | Miljö | Socialt |
| Styrning | Enhetsspecifikt | |
| Miljö | Socialt | |
| Enhetsspecifikt | Miljö | |
| Socialt | ||
| Styrning |
| Avsnitt | Sida |
|---|---|
| GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem | 70 |
| IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma klimatrelaterade väsentliga inverkningar, risker och möjligheter | 70 |
| E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar | 74 |
| E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer | 74 |
| E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar | 75 |
| E1-5 Energianvändning och energimix | 76 |
| E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom Scope 1, 2, 3 och totala växthusgasutsläpp | 77 |
Inom ämnet klimatförändringar har Loomis identifierat sex inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedöms vara väsentliga ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv (se tabell till höger). Processen för att identifiera och bedöma IRO:er beskrivs på en övergripande nivå i upplysningen om den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67. Koncernens rapportering av växthusgasutsläpp (GHG) presenteras på sida 77. Incitamentsstrukturen och ersättningen för Loomis koncernledning och seniora chefer är delvis kopplade till målet om minskning av växthusgasutsläpp, vilket fungerar som ett hållbarhetsrelaterat prestationsmått. Mer information finns i de allmänna upplysningarna på sida 60.
Karaktären på de risker som är kopplade till klimatförändringar, oavsett om de är fysiska eller omställningsrisker, har identifierats genom en intern workshop samt en resiliensanalys, som inkluderade en serie intervjuer.
Loomis har inlett arbetet med resiliensanalys av klimatförändringar och har analyserat både fysiska risker och omställningsrisker i hela företagets värdekedja. Analysen omfattar en rad aspekter som beskrivs i detta kapitel, men den är ännu inte heltäckande enligt upplysningskraven i ESRS och kommer därför att vidareutvecklas under kommande år.
I förberedelse inför ESRS E1
ESRS 2, IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter
ESRS 2, GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem
E1 Klimatförändringar
| Inverkningar, risker och möjligheter | Beskrivning | ||
|---|---|---|---|
| Växthusgasutsläpp | Faktisk negativ inverkan | Uppströms, egen verksamhet och nedströms | Kort, medel och lång sikt |
| Bränsle som används i Loomis fordon och i fordon i värdekedjan uppströms och nedströms genererar utsläpp både från bränsleproduktionen och från driften av fordonen. Ytterligare utsläpp genereras av produktion av material och utrustning som används av Loomis. | |||
| Externa förväntningar relaterade till klimatomställning | Risk (omställningsrelaterad) | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Intressenter, särskilt institutionella investerare och kunder, fäster allt större vikt vid företags resultat när det gäller utsläppsminskning. Att uppfylla sådana förväntningar kan kräva mer investeringar från Loomis än vad som hade planerats. | |||
| Hållbarhetsledarskap | Möjlighet | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Genom att positionera Loomis som en ledare inom hållbarhet i branschen kan företaget bli mer attraktivt som arbetsgivare, affärspartner, tjänsteleverantör och som investering. | |||
| Energianvändning från transporter, produktion och anläggningar | Faktisk negativ inverkan | Uppströms och egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt |
| Loomis transportverksamhet är bränsleintensiv. Merparten av det bränsle och den energi som förbrukas kommer för närvarande från icke förnybara energikällor. | |||
| Kostnad och tillgång på energi | Risk (omställning) | Egen verksamhet | Långsiktigt |
| Prisvolatilitet och volatilitet i tillgången på energi, samt skatt på fossila bränslen kan ha en negativ inverkan på Loomis verksamheter och finanser. |
Klimatrelaterade risker för Loomis omfattar orkaner, översvämningar, snöstormar, extrem hetta och skogsbränder. Loomis verksamhet inom kontanthantering kan försenas och påverkas negativt om vägförhållanden försämras eller om anläggningar drabbas av översvämningar eller strömavbrott. Eftersom Loomis kontanthantering, som uppräkning av kontanter, sker i säkerhetsklassade byggnader, är elförsörjning avgörande för att upprätthålla säkerhetsnivån. Därför har alla kritiska anläggningar reservgeneratorer och pumpar installerade för att hantera översvämningar. Varje enhet har även en egen kontinuitetsplan för att hantera driftstörningar vid extremväder. Behovet av stabil elförsörjning ökar ytterligare i takt med att Loomis övergår till fler el- och hybridfordon. Extrem värme kan dessutom påverka fordonens effektivitet, med kortare räckvidd och ökade underhållskostnader som följd.
När det gäller omställningsrisker förbereder sig Loomis för en fortsatt ökning av extrema väderhändelser, och för att kunna leva upp till kundernas förväntningar om säker kontanthantering och förvaring även under klimatrelaterade störningar och katastrofer. De mest utsatta områdena inom verksamheten vid materialisering av klimatrisker har identifierats som ruttplanering, förarnas arbetsförhållanden och säkerhet samt säkerhet vid anläggningar. För att möta detta investerar Loomis kontinuerligt i utbildning om klimatkatastrofer, teknik som förbättrar säkerheten i lokaler och för förare i händelse av besvärliga väderförhållanden samt säkerställer att det finns reservkällor för el och bränsle, liksom back-up ruttplaneringsverktyg och back-up datacenterlösningar vid avbrott. Dessa åtgärder stödjer även målet att skapa en bränsleeffektiv och säker fordonsflotta, inklusive elfordon med möjlighet till laddning på plats. Loomis arbetar kontinuerligt för att ligga steget före och säkerställa att verksamheten inte störs eller blir sårbar till följd av klimatförändringarna. Detta innebär att företaget utgår från antagandet att det inte bara kommer att ske en begränsad global uppvärmning, utan att mer extrema väderförhållanden kan förväntas över hela företagets globala värdekedja. Loomis gör strategiska investeringar för att stärka sin motståndskraft och säkerställa kontinuitet i tjänsteleveransen även under extrema väderförhållanden.
Loomis har genomfört en inledande kartläggning av förutsättningarna för koncernens dotterbolag i olika geografiska områden att hantera klimatrisker och vilken påverkan riskerna kan ha på verksamheten inom värdetransporter och kontanthantering samt på affärsmodellen på kort sikt. Analysen genomfördes genom intervjuer med 14 av koncernens 18 dotterbolag och utgör en del av grunden både för koncernens IRO-bedömning och omställningsplan för klimatförändringar. Loomis planerar att komplettera kartläggningen med en mer djupgående resiliensanalys av klimatförändringar under de kommande åren.
Samtliga rapporterande enheter kontaktades individuellt för att dela med sig av sina specifika hållbarhetsrelaterade risker, kontinuitetsplanering och åtgärder för att hantera risker, i form av videokonferens intervjuer. Formatet möjliggjorde uppföljningsfrågor och gav en djupare förståelse för verksamhetens motståndskraft. Analysen innebar en global genomlysning av Loomis verksamhet, med fokus på den egna verksamheten, under ledning av koncernens hållbarhetsfunktion och med återkoppling från alla rapporterande enheter. Alla rapporterande länder bjöds in att delta och dela med sig av sina erfarenheter på lokal nivå. För 2024 års rapportering deltog 78 procent av enheterna i videointervjuerna, som antecknades och sammanställdes. Endast Loomis egen verksamhet inkluderades i analysen; uppströms- och nedströmsaktiviteter ingick inte. Fokus för analysen låg på geografiska lägen och genomgången inriktades huvudsakligen på Loomis anläggningar för kontantuppräkning och -förvaring, samt på värdetransportverksamheten. Loomis International och Loomis Pay omfattades inte av intervjuerna, och ingen specifik analys genomfördes per produktområde.
Frågeformuläret utformades med IPCC:s så kallade RCP-scenarier (Representative Concentration Pathway) 4.5 och 8.5 i åtanke för att bedöma klimatrelaterade risker och katastrofberedskap hos enskilda länder/dotterbolag. Med denna metod beaktas både den nuvarande nivån av stadig uppvärmning och en generell ökning av extremväder (RCP 4.5), samt ett scenario där klimatextremerna intensifieras kraftigt (RCP 8.5). De rapporterande enheterna tillfrågades om klimatets nuvarande påverkan på verksamheten och vilka hinder och operativa förändringar som skulle kunna uppstå under två olika scenarior: vid en fortsatt, men stabiliserad, ökning av utsläpp och extremväder (RCP 4.5) och vid ett scenario med snabb uppvärmning och kraftig intensifiering av extrema klimatförhållanden (RCP 8.5). Kvalitativa svar sammanställdes från alla deltagande enheter, som gav sina prognoser för hur deras lokala verksamhet skulle påverkas i de två scenarierna. I den övergripande koncernanalysen beaktades även annan dokumentation från dotterbolagen om deras strategier för klimatresiliens.
Resultaten av intervjuerna bekräftar att Loomis har beredskapsplanering för varje enskilt land och segment, anpassade till respektive enhets sårbarheter. Eftersom Loomis verksamhet innebär höga risker finns det etablerade strategier, processer och utrustning för att säkerställa driftens fortgång vid klimatrelaterade störningar. Årets bedömning var kvalitativ, och Loomis är medvetet om att analysen av klimatresiliens behöver vidareutvecklas, inklusive införandet av kvantitativa data framöver. De klimatrelaterade sårbarheterna inom Loomis verksamhet omfattar översvämningar, orkaner, värmeböljor, snöstormar, jordbävningar, skogsbränder och vulkanutbrott. Som tjänsteleverantör består huvuddelen av Loomis tillgångar av fordon och anläggningar för kontant- och värdehantering. Dessa anläggningar är byggda enligt höga säkerhetsstandarder och bedöms generellt som motståndskraftiga ur ett klimatperspektiv, då de vanligtvis har få eller inga fönster, reservgeneratorer, samt ofta även egna bränslereserver och översvämningspumpar. I anläggningar där kontanter och värdeföremål förvaras finns ofta mer omfattande åtgärder för klimatanpassning jämfört med administrativa kontor, där arbetet i större utsträckning kan fortsätta på distans vid behov.
Under 2024 har Loomis tagit fram en omställningsplan för att motverka klimatförändringar, med fokus på att uppnå betydande utsläppsminskningar inom Scope 1 och 2. Planen har godkänts av koncernens ledningsgrupp och är väl i linje med såväl Loomis hållbarhetsstrategi som den övergripande koncernstrategin för den strategiska perioden 2025-2027. Framsteg i genomförandet av planen kommuniceras från och med 2025.
Koncernens plan för att motverka klimatförändringar är väl integrerad i processerna för både årlig och långsiktig finansiell planering, vilka tar hänsyn till omställningsaktiviteter såsom omställning av fordonsflottan, bränslen med låga utsläpp och investeringar i energieffektivisering. Planen för att motverka klimatförändringar är även en del av Loomis affärsstrategi genom det strategiska målet att minska växthusgasutsläpp (GHG). Detta mål har godkänts av Loomis styrelse, som även har blivit informerad om planen. Loomis är inte undantaget från EU:s riktlinjer gällande Parisavtalet och planen för att begränsa klimatpåverkan har utformats för att linjera med Parisavtalet.
I sin plan för att begränsa klimatförändringar bedömer Loomis att koncernens utsläppsminskningsmål för Scope 1 och Scope 2 är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Loomis åtog sig att sätta mål enligt Science Based Targets-initiativets (SBTIs) principer under 2024 och målen följer den utsläppsminskningsbana som fastställts av SBTi. Validering av SBTi kvartstår. Framsteg relativt det framtida Scope 3-målet kommer att redovisas när alla mål har skickats till och validerats av SBTi. Även om planen för att begränsa klimatförändringar och de tillhörande målen kommer börja implementeras från 2025, har Loomis redan identifierat de viktigaste utsläppsreducerande åtgärderna för att minska koldioxidutsläppen i Scope 1 och Scope 2. Koncernen arbetar också med att komplettera analysen med motsvarande åtgärder för Scope 3-utsläpp, med ambitionen att inkludera dessa i nästa års hållbarhetsrapport.
Den första metoden för minskning av fossila bränslen är en omställning av fordonsflottan, där operativa fordon ska ersättas med el- eller hybridfordon där det är lämpligt. Ambitionen är även att alla tjänstebilar (icke operativa fordon) ska bytas till el- eller hybridfordon senast 2030.
Den andra metoden för minskning av fossila bränslen är övergången till bränslen med lägre utsläpp. I länder där det finns infrastruktur för HVO (hydrerad vegetabilisk olja), planeras en fullständig övergång till HVO senast 2030. I länder där infrastrukturen saknas ses en kortsiktig övergång från diesel till bensin som ett alternativ.
Den tredje metoden för minskning av fossila bränslen är att förbättra energieffektiviteten i anläggningarna, där den totala energieffektiviteten för koncernen ska förbättras med 15 procent till 2030. Nyckelåtgärder inkluderar lågenergibelysning, energieffektiva system för uppvärmning, ventilation och luftkonditionering (HVAC) samt smarta schemaläggningslösningar.
Slutligen är en övergång till förnybar el en fjärde åtgärd för att minska växthusgasutsläppen. Loomis räknar med att gå över till 100 procent förnybar el genom gröna el-avtal, efter att energieffektiviseringsprogrammet är fullt implementerat senast 2030.
Loomis plan för att begränsa sin klimatpåverkan innefattar betydande investeringar under omställningsperioden. Inledningsvis är fokus på att nå koncernens mål för den strategiska perioden 2025-2027. Information om investeringar och finansiering kopplat till planen kommer att redovisas årligen genom Loomis rapportering av kapitalutgifter enligt EU-taxonomin. För investeringar som har genomförts under räkenskapsåret 2024, se sida 79 i Loomis EU-taxonomirapportering.
När det gäller potentiella risker kopplade till planen för att begränsa klimatförändringarna, det vill säga omställningsrisker, så ligger majoriteten av Loomis potentiellt inlåsta växthusgasutsläpp i fordonsflottan, framförallt i förbränningsmotorer. Loomis ambition är att hantera riskerna genom sin plan för omställning av fordonsflottan, vilken är beroende av den fortsatta utvecklingen av elektrifiering inom fordonsindustrin.
Loomis har inga specifika mål eller planer för att anpassa de ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin men som ej är taxonomiförenliga mot taxonomiförenlighet.
Innehåll
Hållbarhetsrapport - Miljö
Loomis har en hållbarhetspolicy som inkluderar åtgärder för att motverka klimatförändringar. Koncernen håller dock för närvarande på att ta fram en specifik miljöpolicy som bland annat ska styra Loomis arbete med att minska sin klimatpåverkan samt hantera de identifierade IRO:erna inom ämnet klimatförändringar. Miljöpolicyn kommer att beskrivas i Loomis hållbarhetsrapport för 2025.
Loomis har i dag en övergripande hållbarhetspolicy som tydliggör koncernens ambitioner inom områdena miljömässig hållbarhet, social hållbarhet och hållbarhetsstyrning. Policyn gäller för hela koncernen, inklusive samtliga dotterbolag och omfattar därmed hela koncernens verksamhet. Inom områdena åtgärder för att motverka klimatförändringar, energieffektivisering och användning av förnybar energi, är policyn i linje med Loomis omställningsplan.
Hållbarhetspolicyn slår fast att Loomis och koncernens dotterbolag ska arbeta för att optimera bränsleeffektiviteten i fossildrivna fordon, diversifiera fordonsflottan, gå över till grön energi i byggnader och datacenter. Policyn framhäver också att det krävs samarbete och aktiv dialog med både leverantörer och kunder för att möjliggöra den nödvändiga omställningen till lägre utsläpp.
En policy specifikt inriktad på miljö och hantering av klimatpåverkan är för närvarande under utveckling. Men i linje med koncernens nuvarande hållbarhetspolicy och omställningsplan för att motverka klimatförändringar har Loomis genomfört flera initiativ under 2024, inklusive investeringar kopplade till både begränsningar av och anpassning till klimatförändringar. Loomis har för närvarande inga naturbaserade lösningar.
Loomis initiativ och investeringar under 2024 omfattade följande nyckelåtgärder:
| Åtgärder | Prestation | Relaterad metod för minskning av fossila bränslen |
|---|---|---|
| Öka andelen grön el | Ökade från 18% till 26% | Användning av förnybar energi |
| Minska andelen dieselförbrukning | Minskade från 81% till 74% | Övergång till lågutsläppsbränsle |
| Öka antal eldrivna fordon i verksamheten | Ökade från 71 till 130 fordon, av totalt 7723 fordon | Elektrifiering av fordonsflottan |
De åtgärder som genomfördes under 2024 var inriktade på den egna verksamheten. Åtgärder som rör övergången till förnybar energi är främst inriktade på segmentet, medan minskat beroende av dieselbränsle är ett huvudfokus inom det amerikanska segmentet.
Loomis har på samma sätt en plan för framtida aktiviteter och planerade viktiga åtgärder. Dessa aktiviteter är planerade inför perioden 2025-2030 och är främst inriktade på att omvandla fordonsflottan och öka andelen förnybar el. De initiativ som rör fordonsomställning skiljer sig mellan olika geografiska områden, medan initiativ och investeringar som rör Loomis energimix gäller för alla dotterbolag.
De planerade nyckelåtgärderna framöver är, vid tidpunkten för publiceringen av denna rapport, följande:
I enlighet med de nuvarande infasningskraven i CSRD avseende kvantitativ information om förväntad minskning av växthusgasutsläpp (GHG), redovisar Loomis inte i denna rapport effekten av enskilda initiativ och investeringar separat. Istället rapporterar Loomis aggregerade siffror, samtidigt som koncernen utvecklar sina metoder för att kunna särskilja individuella effekter över tid.
Den uppskattade minskningen av koncernens växthusgasutsläpp var 3 procent 2024 jämfört med föregående år. Med nuvarande takt i investeringar och initiativen i linje med omställningsplanen, förväntar sig Loomis att nå koncernens strategiska mål om minst 34 procents utsläppsminskning till utgången av 2027, jämfört med basåret 2019.
Som nämnts under ”Åtgärder för att motverka klimatförändringar och förenlighet med EU-taxonomin” (sida 73) redovisas kapital- och driftsutgifter relaterade till omställningsplanen i koncernens EU-taxonominrapportering, som återfinns på sida 79. Loomis arbetar för närvarande med att utveckla ett mer detaljerat rapporteringsformat avseende kapitalutgifter och driftsutgifter hänförliga till omställningsplanen, både för
Innehåll
Hållbarhetsrapport - Miljö
genomförda och planerade aktiviteter. I koncernens kassaflödesanalys (sida 123) är kapitalutgifter som är förenliga med EU:s taxonomi aggregerade med övriga investeringar i anläggningstillgångar och specificeras i Not 13 och Not 14. På motsvarande sätt är taxonomiförenliga driftsutgifter aggregerade med övriga driftsutgifter under ”Övriga intäkter och kostnader” i koncernens resultaträkning (sida 121) och beskrivs mer ingående i Not 5 och Not 12. Under de kommande åren kommer dessa upplysningar att kompletteras med information om väsentliga kapital- och driftsutgifter som krävs för att genomföra klimatrelaterade åtgärder.
Loomis använder en kombination av intern och extern finansiering för att genomföra koncernens hållbarhetsstrategi, omställningsplan och nyckelåtgärder. Sedan 2021 har Loomis emitterat hållbarhetslänkade obligationer inom ramverket för koncernens hållbarhetslänkade finansiering (Sustainability- Linked Finance Framework, SLFF).
Se Loomis rapport om hållbarhetslänkande finansiering på sida 84 för mer information.
Koncernen har definierat två mål som adresserar de identifierade IRO:erna inom ämnet klimatförändringar, särskilt de negativa inverkningarna växthusgasutsläpp och energi-användning från transporter, produktion och anläggningar. Det första målet är direkt kopplat till växthusgasutsläpp, det andra målet avser koncernens energianvändning och medför även ekonomiska fördelar om det uppnås.
1.# Hållbarhetsrapport - Miljö
Loomis har för närvarande ingen inblandning i projekt som rör upptag eller lagring av växthusgaser i eller utanför koncernens värdekedja.
Koncernen tillämpar vid publiceringen av denna rapport inte några system för intern koldioxidprissättning.
Som förklaras i resiliensanalysen för klimatförändringar (sida 72) är de klimatrelaterade fysiska riskerna för Loomis relaterade till extremväder som kan hindra företagets verksamhet. Som en konsekvens av extremväder riskerar Loomis att förlora intäkter om företaget inte kan arbeta lika effektivt som tidigare och att drabbas av högre kostnader för att reparera eventuella skador på fordon och utrustning. Även om olika geografiska områden där Loomis är verksamt kan vara utsatta för olika typer av extremväder, till exempel översvämningar i vissa områden och extrem värme på andra platser, anses all Loomis verksamhet globalt sett vara utsatt för klimatrisker.
När det gäller omställningsrisker kan kostnader öka betydligt om energipriserna stiger. Om Loomis inte lyckas uppfylla de klimatrelaterade förväntningar som företagets intressenter har, kan intäkterna dessutom minska om kunderna väljer en annan tjänsteleverantör och koncernens förmåga att säkra finansiering kan försämras. För att möjliggöra genomförandet av Loomis klimatrelaterade omställningsplan kan företaget behöva bokföra ytterligare skulder för att finansiera initiativ som till exempel elektrifiering av fordonsflottan. Sådana skulder kan till exempel vara hållbarhetslänkade obligationer, av liknande slag som de som företaget tidigare har emitterat.
I den presenterade planen för att motverka klimatförändringar strävar Loomis efter att öka bränsleeffektiviteten i koncernens fordonsflotta genom att gå över till HVO, el- eller hybridfordon, samtidigt som dieselfordon och fordon med höga utsläpp fasas ut. Koncernens mål att öka bränsleeffektiviteten med 10 procent till 2027 förväntas ge en positiv finansiell effekt på koncernens rörelsekostnader. På liknande sätt strävar Loomis efter att förbättra energiefektiviteten med 15 procent till 2030. Även om detta inte är ett formellt mål, förväntas den finansiella effekten vara liknande den som uppnås genom ökad bränsleeffektivitet och bidra till att sänka koncernens rörelsekostnader.
När det gäller finansiering ser Loomis möjligheter i att ta en ledande roll inom hållbarhet i kontanthanterings- och värdetransportbranschen. Loomis har, sedan 2021, emitterat hållbarhetslänkade obligationer i enlighet med sitt hållbarhetslänkade finansieringsramverk, och möjligheten att ta in kapital till låg kapitalkostnad förväntas ge långsiktiga konkurrensfördelar.
Att ta en ledarroll inom hållbarhet i branschen kan även bidra till att attrahera kunder och affärspartners som värdesätter klimatansvar i sina värdekedjor. Ett starkt anseende inom hållbarhet kan även hjälpa företaget att attrahera kompetenta och skickliga medarbetare, vilket sammantaget kan ha en positiv effekt på både intäkter och effektivitet, och därigenom driva tillväxt i både omsättning och resultat.
| 2019* ursprunglig rapportering | 2019* basår | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Scope 1, tCO2e | 157 967 | 161 383 | 135 023 | 129 780 | 139 038 | 134 075 |
| Scope 2, (marknadsbaserad metod) tCO2e | 31 649 | 31 649 | 28 312 | 29 483 | 23 093 | 21 150 |
| TOTALT | 189 617 | 193 032 | 163 335 | 159 623 | 162 131 | 155 225 |
| MWh | |
|---|---|
| Bränsleförbrukning från kol och kolprodukter | – |
| Bränsleförbrukning från råolja och petroleumprodukter | 513 596 |
| Bränsleförbrukning från naturgas | 9 614 |
| Bränsleförbrukning från andra fossila källor | – |
| Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från fossila källor | 51 930 |
| Total förbrukning från fossila energikällor | 575 140 |
| Andel fossila källor i total energianvändning (%) | 94% |
| Förbrukning från kärnenergikällor | – |
| Andel från kärnenergikällor i total energianvändning (%) | – |
| Bränsleförbrukning för förnybara energikällor, inbegripet biomassa (inklusive industriavfall och kommunalt avfall av biologiskt ursprung, biogas, förnybar vätgas osv.) | 18 373 |
| Förbrukning av inköpt eller förvärvad elektricitet, värme, ånga och kylning från förnybara källor | 18 680 |
| Förbrukning av egenproducerad förnybar icke-bränsle- energi | 565 |
| Total förbrukning av energi från förnybara källor | 37 618 |
| Andel förnybara källor i total energianvändning (%) | 6% |
| Total energiförbrukning | 612 758 |
| 2024 | |
|---|---|
| Scope 1 | |
| Scope 1 växthusgasutsläpp | 130 129 |
| Andel av Scope 1 växthusgasutsläpp från reglerade system för handel med utsläppsrätter (%) | – |
| Scope 2 | |
| Scope 2 växthusgasutsläpp | 18 650 |
| Scope 2 växthusgasutsläpp (marknadsbaserad metod) | 21 260 |
| Betydande växthusgasutsläpp inom Scope 3 | |
| Totalt indirekta (Scope 3) bruttoväxthusgasutsläpp | 152 718 |
| Inköpta varor |
Miljörapporteringen omfattar alla dotterbolag som står under Loomis operativa kontroll, vilket är i linje med GHG-protokollet. Konsolideringsmetoden för ”Operativ kontroll” har använts. Loomis internationella verksamhet har representationskontor i bland annat Förenade Arabemiraten och Hongkong. Hållbarhetsinformation, såsom utsläpp, och finansiell information för dessa kontor konsolideras i två av Loomis tre rapporteringssegment: USA samt Europa & Latinamerika.
Alla växthusgasutsläpp redovisas i koldioxidekvivalenter (CO 2 e), vilket inkluderar CO 2 och andra växthusgaser som CH 4 , N 2 O, HFC, PFC, SF 6 och N 3 . Utsläppen av dessa andra gaser omräknas till CO 2 -ekvivalenter med hjälp av relevanta emissionsfaktorer och redovisas inte separat. För beräkning av CO 2 e-utsläpp används emissionsfaktorer från DEFRA, IEA och AIB. Utsläppsberäkningarna utförs med hjälp av ett tredjepartssystem (www.cemasys.com).
Aktivitetsdata för Scope 1-utsläpp, som inkluderar bränsle- och naturgasförbrukning, samlas in från Loomis dotterbolag på kvartalsbasis. Utsläppsfaktorerna för respektive bränsletyp används för att beräkna CO 2 e-utsläppen. För all bränsleförbrukning tillämpades en generell blandning för alla regioner.
Aktivitetsdata för Scope 2-utsläpp, som inkluderar el- och fjärrvärmeförbrukning, samlas in från Loomis dotterbolag på kvartalsbasis. För den platsbaserade metoden används utsläppsfaktorer som motsvarar elproduktionsmetoden i varje land där verksamheten bedrivs för att beräkna CO 2 e-utsläppen. För den marknadsbaserade metoden redovisas avtalsinstrument som ursprungsgarantier (GoO) och certifikat för förnybar energi (REC) baserat på rapportering från respektive dotterbolag.
Scope 3-utsläpp beräknas för följande kategorier:
Loomis följer en omräkningspolicy som är i linje med GHG-protokollet. Historiska utsläppsdata omräknas vid betydande förändringar såsom förvärv, avyttringar, uppdateringar av utsläppsfaktorer eller metoder, eller vid upptäckt av fel. Ett väsentlighetsgränsvärde på 5 procent inom varje Scope (1, 2 respektive 3) tillämpas vid fastställande av behovet av omräkning.
Eftersom Loomis AB rapporterar i enlighet med EU:s direktiv om icke-finansiell rapportering (NFRD) ska företaget rapportera i enlighet med EU:s taxonomiförordning EU 2020/852 (”EU-taxonomin”). EU-taxonomin är ett klassificeringssystem för hållbara ekonomiska aktiviteter i förhållande till EU:s sex miljömål:
En verksamhet anses vara hållbar enligt EU:s taxonomi när den bidrar väsentligt till ett eller flera av målen, utan att orsaka betydande skada på andra, och samtidigt uppfyller vissa definierade minimiskyddsåtgärder. Till skillnad från tidigare rapportering har Loomis omklassificerat vissa ekonomiska aktiviteter relaterade till solpaneler och laddningsinfrastruktur för att bättre överensstämma med nuvarande tolkningar av taxonomikraven. Loomis upplysningar baseras på företagets nuvarande förståelse av reglerna och kan komma att ändras i framtiden i takt med att vägledning från myndigheter utvecklas och marknadspraxis mognar.
Loomis har identifierat att alla dess aktiviteter som omfattas av taxonomin bidrar till målet Begränsning av klimatförändringar (CCM). Dessa aktiviteter är:
De transportrelaterade verksamheterna (CCM 6.6 och CCM 6.5) utförs inom produktområdena värdetransporter (CIT), automatiserade lösningar (exklusive CIMA), bankomater (ATM) och transport av värdeföremål (VIT) inom affärsområdet International. Tjänster avseende vägtransport av gods (CCM 6.6) är en intäktsgenererande aktivitet, medan Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon (CCM 6.5) avser Loomis tjänstebilar som inte genererar några direkta intäkter, men Loomis har kapitalutgifter och driftsutgifter för denna aktivitet. Installationsaktiviteterna (CCM 7.6 och CCM 7.4) avser inköp av produktion som är ett resultat av andras (leverantörers) ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin. Dessa verksamheter är inte intäktsgenererande, men Loomis har kapitalutgifter för dessa aktiviteter. Dessa verksamheter är möjliggörande under klimatmålet Begränsning av klimatförändringar.
Efter utvärderingen av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter i förhållande till förteckningen över ekonomiska verksamheter i EU:s taxonomiförordning har slutsatsen dragits att:
Loomis har i sin granskning inte identifierat några verksamheter som omfattas av EU:s taxonomi enligt miljömålen: Anpassning till klimatförändringar (CCM), Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser (WTR), Omställning till en cirkulär ekonomi (CE), Förebyggande och begränsning av föroreningar (PPC) samt Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem (BIO).
För att en ekonomisk verksamhet ska anses vara taxonomiförenlig måste den väsentligt bidra till minst ett av EU:s sex miljömål och inte väsentligt skada något av de andra. Dessutom måste den genomföras i enlighet med vissa minimiskyddsåtgärder gällande sociala och styrningsmässiga aspekter av hållbarhet.
Loomis har identifierat ett antal aktiviteter som uppfyller de tekniska screeningkriterierna för att väsentligt bidra till att begränsa klimatförändringarna: För transportaktiviteter (CCM 6.6 and CCM 6.5) inkluderar detta utsläppsfria (från avgasröret) fordon. Eftersom många av Loomis fordon måste vara bepansrade för att uppfylla säkerhetskraven och kräver tillräcklig lastkapacitet, är det en utmaning att fullt ut utnyttja elektrifieringstekniken. För den amerikanska marknaden har Loomis, i samarbete med tillverkaren Xos Inc. utvecklat ett bepansrat elfordon.# Hållbarhetsrapport - Miljö
Eftersom lokala lagar och förordningar på vissa marknader förbjuder användning av bepansrade elfordon, är företagets huvudfokus att elektrifiera den del av flottan som inte är bepansrad. För installationsaktiviteter har Loomis investerat i laddningsinfrastruktur (CCM 7.4) och solpaneler (CCM 7.6) på lokalkontor under året. Dessa investeringar är strategiskt viktiga för att minska Loomis koldioxidutsläpp och uppfyllde kriterierna för ett väsentligt bidrag till begränsning av klimatförändringar.
Hållbarhetsrapport - Miljö
Potentiellt taxonomiförenliga aktiviteter har bedömts utifrån DNSH (Do No Significant Harm)-kriterier.
Fysiska risker har granskats genom klimatrisksanalys. De identifierade riskerna, såsom extremväder, som är vanligt förekommande på flera marknader, hanteras genom kontinuitetsplaner (BCP). BCP:erna innehåller åtgärder för att skydda människoliv och återhämta sig från störningar som påverkar Loomis verksamhet och kundbas. BCP:er implementeras på alla Loomis marknader och testas minst en gång per år. Loomis anser att aktiviteterna uppfyllde DNSH-kriterierna för anpassning till klimatförändringar.
N/A.
För transportverksamhet gäller att fordon ska vara återanvändbara eller återvinningsbara till minst 85 eller 95 procent av vikten och att avfall ska hanteras enligt gällande regler både under användningsfasen och i slutet av livscykeln. Eftersom det finns strikta regler för återanvändning och återvinning av fordon i båda de segment där Loomis är verksamt, anser företaget att dessa kriterier har uppfyllts.
En screening av elbilsflottans däck genomfördes med hjälp av E নির্ভরযোগ্য-databasen. Även om de flesta elfordon uppfyllde kraven på bränsleeffektivitet (nivå A eller B), var det många som inte uppfyllde kraven på vägbuller (nivå A). Därför uppfyllde transportaktiviteterna inte dessa kriterier på att inte orsaka betydande skada. Installationsaktiviteterna (CCM 7.4 och 7.6) uppfyllde alla tillämpliga DNSH-kriterier för sina respektive kategorier.
Kriterierna för minimiskyddsåtgärder har bedömts på koncernnivå:
Regelbundna interna granskningar genomförs för dessa processer inom regelefterlevnad och riskhantering. Loomis anser att villkoren för minimiskyddsåtgärder har uppfyllts.
Trots Loomis ambition att leda elektrifieringen av bepansrade fordon i branschen och trots att de flesta kriterier uppfylls, uppfyller Loomis transportaktiviteter (CCM 6.6 och CCM 6.5) inte kraven på däckbuller enligt DNSH och rapporteras därför inte som taxonomiförenliga. Installationen av laddningsinfrastruktur (CCM 7.4) och solpaneler (CCM 7.6) bidrog väsentligt till att begränsa klimatförändringarna, uppfyllde de tillämpliga DNSH-kriterierna samt uppfyllde villkoren för minimiskyddsåtgärder. Dessa verksamheter redovisas därför som taxonomiförenliga.
Eftersom Loomis endast genomför aktiviteter som omfattas enligt målet om begränsning av klimatförändringar, och eftersom aktiviteterna CCM 6.6, CCM 6.5, CCM 7.6 och CCM 7.4 redovisas separat i koncernens finansiella konsolideringssystem, borde inga aktiviteter ha dubbelräknats vid beräkningen av de nyckeltal som presenteras inom ramen för EU-taxonomin. Rapporteringen har samma omfattning och inriktning som den finansiella rapporteringen. Alla dotterbolag inkluderas i rapporteringen.
Kärnenergirelaterade aktiviteter
| Ja/nej | |
|---|---|
| 1 Företaget utför, finansierar eller har anknytning till forskning, utveckling, demonstration och utplacering av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärnprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. | Nej |
| 2 Företaget utför, finansierar eller är delaktigt i uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inklusive fjärrvärme eller industriella processer såsom vätgasproduktion, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa, med användning av bästa tillgängliga teknik. | Nej |
| 3 Företaget utför, finansierar eller har anknytning till säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inklusive fjärrvärme eller industriella processer såsom vätgasproduktion från kärnkraft, samt deras säkerhetsuppgraderingar. | Nej |
Fossilgasrelaterade aktiviteter
| Nej | |
|---|---|
| 4 Företaget utför, finansierar eller har delaktighet i uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | Nej |
| 5 Företaget utför, finansierar eller har delaktighet i uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad värme/kyla och elkraftanläggningar som använder fossila gasformiga bränslen. | Nej |
| 6 Företaget utför, finansierar eller har en koppling till byggnation, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. | Nej |
Hållbarhetsrapport - Miljö
| Ekonomiska aktiviteter (1) | Kod (2) | Omsättning (3) MSEK | Andel av omsättning, år 2024 (4) | Begränsning av klimatförändringar (5) | Anpassning till klimatförändringar (6) | Vatten (7) | Föroreningar (8) | Cirkulär ekonomi (9) | Biologisk mångfald (10) | Begränsning av klimatförändringar (11) | Anpassning till klimatförändringar (12) | Vatten (13) | Föroreningar (14) | Cirkulär ekonomi (15) | Biologisk mångfald (16) | Minimiskydds- åtgärder (17) | Andel omsättning förenlig med (A.1.) eller omfattad av (A.2.) taxonomikraven, år 2023 (18) | Kategori möjliggö- rande verksamhet (19) | Kategori omställningsverk- samhet (20) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| A.1. Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter | |||||||||||||||||||
| Omsättning för miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter (A.1) | 0 | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | 0,0% | – | – | – | – | – | – | – | 0,0% | |||
| Varav möjliggörande verksamheter | 0 | 0,0% | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | – | 0,0% | |||
| Varav omställningsverksamheter | E | 0 | 0,0% | – | – | – | – | – | – | – | – | 0,0% | – | – | – | 0,0% | 0,0% | ||
| A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) | |||||||||||||||||||
| Tjänster avseende vägtransport av gods | CCM 6.6 | 16 021 | 53,0% | ||||||||||||||||
| Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) | 16 021 | 53,0% | |||||||||||||||||
| A. Omsättning för de taxonomiförenliga verksamheterna (A.1+A.2) | 16 021 | 53,0% | 65,0% | ||||||||||||||||
| B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN | |||||||||||||||||||
| Omsättning för de verksamheter som inte omfattas av taxonomin | 14 421 | 47,0% | |||||||||||||||||
| TOTALT | 30 442 |
Använda förkortningar:
CCM – Begränsning av klimatförändringar.
J – Ja, verksamhet som omfattas av taxonomin och är taxonomiförenlig med relevant miljömässigt mål.
N – Nej, verksamhet som omfattas av taxonomin, men som inte är taxonomiförenlig med relevant miljömässigt mål.
EL – verksamhet som omfattas av taxonomin och är taxonomiförenlig med relevant miljömässigt mål.
N/EL – verksamhet som inte omfattas av taxonomin och som inte är taxonomiförenlig med relevant miljömässigt mål.
1) Vi har inte utvärderat vår taxonomiförenliga verksamhet utifrån kriterierna för väsentligt bidrag gällande anpassning till klimatförändringar, eftersom aktivitetens primära mål är att bidra till begränsning av klimatförändringar. På så sätt undviker vi även dubbelräkning.
Taxonomin kräver att Loomis redovisar andel av omsättningen som härrör från fordon som omfattas av taxonomie. Eftersom företagets intäktsredovisning och affärsområdesrapportering inte direkt kan särskilja intäkter som är direkt kopplade till vissa fordon, har en fördelningsprincip tillämpats. Företaget identifierade att de affärsområden som är beroende av fordon för att generera intäkter är värdetransporter (CIT), transport av värdeföremål (VIT), uttagsautomater (ATM) och automatiserade lösningar (exklusive CIMA) och beräknade den procentuella fördelningen av fordon som omfattas av taxonomin, i den totala flottan. Denna procentsats har sedan multiplicerats med intäkterna från relevanta affärsområden för att fastställa den totala andelen av den taxonomiomfattade omsättningen. Den redovisade omsättningen definieras som koncernens totala intäkter enligt Loomis finansiella rapporter.# Hållbarhetsrapport - Miljö
År 2024
| Kriterier för väsentligt bidrag | Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) # Ramverk för hållbarhetslänkad finansiering
Loomis ramverk för hållbarhetslänkad finansiering syftar till att koppla Loomis mål om att begränsa klimatförändringarna till villkoren i företagets skuldfinansiering. Det hållbarhetslänkade finansieringsramverket för 2024 har utvecklats i linje med International Capital Market Association (ICMA) Sustainability-Linked Bond Principles 2023 och Loan Market Association (LMA)/Asia Pacific Loan Market Association (APLMA)/Loan Syndications and Trading Association (LSTA) Sustainability-Linked Loan Principles publicerade 2023.
Sustainalytics har avgivit ett andrapartsutlåtande om Loomis hållbarhetslänkade finansieringsramverk för 2024, i samband med uppdateringen av ramverket. Koncernen fick högsta betyg: nyckeltalen bedömdes som “mycket starka” och ambitionsnivån i hållbarhetsmålet bedömdes som “mycket ambitiös”.
Det hållbarhetslänkade finansieringsramverket för 2021 utvecklades i linje med International Capital Market Association (ICMA) Sustainability-Linked Bond Principles 2020 och Loan Market Association (LMA)/Asia Pacific Loan Market Association (APLMA)/Loan Syndications and Trading Association (LSTA) Sustainability-Linked Loan Principles publicerade 2021. Sustainalytics har avgivit ett andrahandsutlåtande på SLFF 2021, i vilket styrkan i nyckeltalen bedömdes som “mycket stark” och ambitionsnivån i hållbarhetsmålet bedömdes som “ambitiös”.
Både SLFF 2021 och SLFF 2024 inklusive Sustainalytics andrapartsutlåtanden finns tillgängliga på:
https://www.loomis.com/sv-se/investerare/skuld
Deloitte har gjort en översiktlig granskning av Rapport om hållbarhetslänkad finansiering 2024, inklusive uppfyllelse av målet för hållbarhetsprestanda, enligt ISAE 3000.
Loomis KPI för hållbarhet mäter minskningen i absoluta utsläpp av koldioxidekvivalenter från den egna verksamheten (Scope 1 och Scope 2). Under SLFF 2021 är målet för hållbarhetsprestanda (Sustainability Performance Target, SPT) en total minskning med 20 procent till slutet av 2025 av kombinerade Scope 1- och Scope 2-utsläpp (platsbaserad metod), jämfört med basåret 2019.
Med SLFF 2024 har Loomis ytterligare två SPT: dels en minskning om 34 procent av kombinerade Scope 1- och Scope 2-utsläpp (marknadsbaserad metod) till 2027 och dels en minskning om 48 procent till 2030, i båda fallen jämfört med basåret 2019.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 84
Hållbarhetsrapport - Miljö
Den 23 augusti 2024 etablerade Loomis ett nytt EMTN-program på 1 miljard euro, följt av en emission av 300 miljoner euro i seniora icke-säkerställda hållbarhetskopplade obligationer med en kupong på 3,625 procent som förfaller den 10 september 2029. Obligationerna är kopplade till 2027 års mål för koldioxidminskning och är noterade på Euronext Dublin med BBB-rating av S&P Global.
Obligationerna har emitterats inom ramen för Loomis MTN-program (Medium Term Note-program) mellan 2021 och 2023 och består av totalt 2 500 MSEK i obligationer.
Obligationerna är noterade på Nasdaq Stockholm.
Loomis har även genomfört en riktad nyemission och emitterat 300 MSEK i obligationer mot Svensk Exportkredit under 2022. Det finns inga andra utestående instrument kopplade till ramverket. Likviderna används till den löpande verksamheten.
Loomis positiva utveckling när det gäller utsläppsminskningar har fortsatt under 2024, och företaget är på god väg att uppnå både 2025-års SPT (20 procent som i SLFF 2021) och 2027-års SPT (34 procent minskning som i SLFF 2024).
Utsläpp under 2024 inom Scope 1 och Scope 2:
Därmed hade Loomis minskat sina utsläpp med 20,6 procent vid utgången av 2024 jämfört med 2019 enligt den platsbaserade metoden (tillämplig på SLFF 2021) och 21,6 procent enligt den marknadsbaserade metoden (tillämplig på SLFF 2024). Loomis fortsätter att begränsa negativ klimatpåverkan från sin verksamhet och minska sina utsläpp, samt har åtagit sig att nå de SPT:er som anges i de båda hållbarhetslänkade finansieringsramverken.
Läs mer om Loomis åtgärder och initiativ på sidorna 70-77 E1 Klimatförändringar.
Utsläppen från Scope 1 har beräknats genom att tillämpa emissionsfaktorer, främst avseende förbrukad volym för respektive bränsletyp som används av fordonsflottan. För dieselförbrukningen tillämpas en generell blandning för alla regioner med en genomsnittlig andel biodiesel.
SLFF 2021 följer den platsbaserade metoden för Scope 2, som består av konsoliderad data som har rapporterats av dotterbolagen. SLFF 2024 följer den marknadsbaserade metoden för Scope 2. Alla utsläppsfaktorer är beräknade utifrån utsläppsfaktorer från IEA och DEFRA.
För mer information om rapporteringsmetod, tillämpade antaganden och definitioner, se sida 75 i E1.
Basår: Under 2022 lades fokus på att validera historiska data och stärka kvaliteten på rapporteringen. Som ett resultat av valideringsprocessen och justeringar till följd av förvärv, omräknades basåret enligt följande:
Under 2024 har inga omräkningar gjorts av basåret. SLFF 2024 följer den marknadsbaserade metoden för basåret: 193 032 tCO₂e.
Loomis kommer fortsätta att utvärdera mätmetodiken för att förbättra noggrannheten i rapporteringen. Det betyder att nuvarande metod kan komma att ändras inom vissa områden, när våra möjligheter att beräkna Scope 1 och Scope 2 förbättras och granulariteten i de rapporterade uppgifterna ökar. Basvärdena kan därmed komma att räknas om i framtiden kopplat till både förvärv och bättre datakvalitet.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 85
Hållbarhetsrapport - Miljö
Till Loomis AB (publ), Org.nr 556620-8095
Vi har fått i uppdrag av Loomis AB (publ) (”Loomis”) att översiktligt granska Loomis Rapport om hållbarhetslänkad finansiering 2024 som framgår på sidorna 84–85 i detta dokument (”rapporteringen”).
Det är Loomis företagsledning som har ansvaret för att upprätta rapporteringen i enlighet med tillämpliga kriterier, vilka återfinns i Loomis hållbarhetslänkade finansieringsramverk daterat oktober 2021 och juli 2024 (båda finns tillgängliga på https://www.loomis.com/sv-se/investerare/skuld) samt i avsnittet mätningsmetod på sida 85 och utgörs av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en rapportering som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vårt ansvar är att uttala en slutsats om rapporteringen grundad på vår översiktliga granskning. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.
Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkande uppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av rapporteringen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god redovisningssed i övrigt har.
Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.
Vi är oberoende i förhållande till Loomis enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.
De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.
Vår granskning utgår från de av Loomis företagsledningen valda kriterier som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättandet av rapporteringen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för vårt uttalande nedan.# Slutsats
Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att rapporteringen för 2024 inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de angivna kriterierna som återfinns i Loomis hållbarhetslänkade finansieringsramverk.
Stockholm, datering enligt elektronisk underskrift
Deloitte AB
Didrik Roos
Auktoriserad revisor
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
86 Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Miljö
Hänvisningar till ESRS:s upplysningar görs för att göra hållbarhetsrapporten lättare att läsa och ge läsaren en bättre förståelse för de hållbarhetsämnen som ESRS refererar till.
| Upplysningar | Avsnitt | Sida |
|---|---|---|
| Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter i samband med miljöföroreningar | IRO-1 | 88 |
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
87 Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Miljö
Inom ämnet miljöföroreningar har Loomis identifierat tre inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedömts vara väsentliga ur ett inverkansperspektiv (se tabellen till höger). Processen för identifiering och bedömning av IRO:erna beskrivs övergripande i upplysningen om arbetsgången för den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67.
Loomis har anlitat externa konsulter för att granska bolagets affärsverksamhet och en analys av potentiella IRO:er kopplade till miljöföroreningar har även genomförts internt. Potentiellt berörda samhällen har inte tillfrågats i denna process.
De huvudsakliga miljöföroreningarna som genereras av Loomis verksamhet är kopplade till användningen av diesel i förbränningsmotorer, vilket främst ger upphov till kväveoxider (NOx) och svaveloxider (SOx), som båda är luftföroreningar. Loomis har i dagsläget ingen särskild policy för att förebygga och kontrollera dessa miljöföroreningar, men företagets insatser för att begränsa klimatförändringarna, framförallt genom minskad dieselanvändning, bidrar också till att minska utsläppen av dessa ämnen.
Loomis planerar att ta fram en miljöpolicy under 2025. Den kommer att inkludera hanteringen av miljöföroreningar.
Eftersom Loomis inte är ett producerande företag med industriella utsläpp, är strategin för att hantera miljöföroreningar till stor del kopplad till andra insatser för att minska CO2-utsläpp. Loomis har ännu inte fastställt något specifikt mål för att hantera miljöföroreningar, på grund av begränsad tillgång till tillförlitlig data kopplad till mikroplaster från däck och luftföroreningar i leverantörskedjan. Däremot finns ett mål att minska dieselförbrukningen genom att ersätta bränslet med HVO eller bensin.
| In i förberedelse inför ESRS | |
|---|---|
| E2 | Policyer relaterade till miljöföroreningar |
| E2-3 | Mål relaterade till miljöföroreningar |
Loomis har omfattande transportverksamhet, vilket gör miljöföroreningar till ett väsentligt ämne i Loomis dubbla väsentlighetsanalys. Särskilt luftföroreningar och mikroplaster från däck vid transporter samt engångsplastpåsar som används vid leveranser är viktiga hållbarhetsfrågor.
| Beskrivning | ||
|---|---|---|
| Miljöföroreningar från uppströms produktionsprocesser | Faktisk negativ inverkan | Uppströms |
| Miljöföroreningar från transporter | Faktisk negativ inverkan | Egen verksamhet |
| Mikroplaster från däck och utrustning | Faktisk negativ inverkan | Uppströms, egen verksamhet, nedströms |
| Beskrivning | Tidsperiod |
|---|---|
| Miljöföroreningar från uppströms produktionsprocesser | Kort, medel och lång sikt |
| Miljöföroreningar från transporter | Kort, medel och lång sikt |
| Mikroplaster från däck och utrustning | Kort, medel och lång sikt |
Loomis köper in utrustning och fordon för att bedriva verksamheten, där den tillhörande produktionen från leverantörer kan ha förorenande effekter. Loomis har för närvarande inga mål, åtgärder eller policyer, utöver uppförandekoden för leverantörer, för att försöka begränsa effekterna av miljöföroreningar uppströms i värdekedjan.
Loomis har en omfattande fordonsflotta för kontanttransporttjänster. Loomis transporterar också kontanter via flygplan. Dessa två verksamheter i kombination har en direkt negativ inverkan när det gäller luftföroreningar. Varutransport och transport av utrustning sker också uppströms i värdekedjan, men bedöms vara på en försumbar nivå jämfört med Loomis egna verksamhet. Dessutom ökar användningen av elbilar och/eller laddhybrider bland många leverantörer.
Plastpåsar köps i storpack och används i företagets värdetransporter, under vilka mikroplastföroreningar kan förekomma både under produktion, användning och avfallshantering. Ytterligare mikroplastföroreningar från däck under pågående transport, har bedömts ha en faktisk negativ inverkan.
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
88 Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
| Upplysningar | Avsnitt | Sida |
|---|---|---|
| Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | SBM-3 | 90-91 |
| Policyer för den egna arbetskraften | S1-1 | 91 |
| Rutiner för att gottgöra för negativa inverkningar och kanaler vilka den egna arbetskraften kan uppmärksamma problem | S1-3 | 92 |
| Åtgärder avseende väsentliga inverkningar för den egna arbetskraften | S1-4 | 92 |
| Uppgifter om företagets anställda | S1-6 | 94 |
| Kollektivavtalstäckning och social dialog | S1-8 | 94 |
| Mångfaldsindikationer | S1-9 | 94 |
| Tillräckliga löner | S1-10 | 95 |
| Mått för arbetsmiljö | S1-14 | 97 |
| Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) | S1-16 | 95 |
| Incidenter, anmälningar och allvarliga inverkningar relaterade till mänskliga rättigheter | S1-17 | 96 |
Hänvisningar till ESRS:s upplysningar görs för att göra hållbarhetsrapporten lättare att läsa och ge läsaren en bättre förståelse för de hållbarhetsämnen som ESRS refererar till.
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
89 Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
Relaterat till den egna arbetskraften har Loomis identifierat fem inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedömts vara väsentliga ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv (se tabellen till höger). Processen för identifiering och bedömning av IRO:erna beskrivs övergripande i upplysningen om arbetsgången för den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67.
Processen har inkluderat medarbetardialoger som genomförts via regelbundna forum organiserade av respektive dotterbolag. Loomis definierar sin egen arbetskraft som arbetstagare som är direkt anställda eller inhyrda av företaget, där majoriteten utgörs av anställda. Hittills har Loomis betraktat arbetsstyrkan som en helhet snarare än att fokusera på specifika undergrupper, men ambitionen är att utveckla detta arbetssätt under de kommande åren.
Loomis affärsmodell bygger på säker transport av kontanter och andra värdeföremål, vilket kräver personal med särskild utbildning, inklusive hantering av tunga fordon och tungt gods. De IRO:er som Loomis har identifierat gällande arbetsmiljö och jämställdhet har sitt ursprung i affärsmodellen. Däremot bedöms de IRO:er som rör uppförandekod, arbetsrätt och mänskliga rättigheter inte vara en direkt konsekvens av affärsmodellen, utan snarare ett resultat av företagets storlek och globala närvaro.
Den egna arbetskraften är en central del av Loomis verksamhet. Därför bedöms arbetsvillkor som ett väsentligt ämne utifrån både inverkan och finansiell betydelse. Att säkerställa en säker och hälsosam arbetsmiljö, främja jämställdhet och behålla kompetens är avgörande för Loomis långsiktiga framgång.
| Den egna arbetskraften | |
|---|---|
| I förberedelse inför ESRS | S1 |
| ESRS2, SBM-2 | Intressenters intressen och synpunkter |
| ESRS2, SBM-3 | Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell |
| S1-1 | Policyer för den egna arbetskraften |
| Beskrivning | ||
|---|---|---|
| Säker och hälsosam arbetsplats | Faktisk negativ inverkan | Egen verksamhet |
| Misskötsel av arbetsförhållandena | Risk | Egen verksamhet |
| Jämställdhet mellan könen | Faktisk negativ inverkan | Egen verksamhet |
| Beskrivning | Tidsperiod |
|---|---|
| Säker och hälsosam arbetsplats | Kort, medel och lång sikt |
| Misskötsel av arbetsförhållandena | Kort, medel och lång sikt |
| Jämställdhet mellan könen | Kort, medel och lång sikt |
På grund av Loomis verksamhet med transport av kontanter och värdeföremål utsätts de anställda för en inneboende risk. Olyckor som drabbar anställda kan också inträffa i samband med bilkörning, manuellt arbete och maskinanvändning.
Loomis är ytterst beroende av sin personal och anser att medarbetarna är företagets största tillgång. Om relationerna med de anställda inte sköts på rätt sätt kan det leda till hög personalomsättning eller fackliga åtgärder, vilket kan få negativa ekonomiska inverkningar för företaget.
Loomis verkar i en mansdominerad sektor. Företaget har för närvarande en överrepresentation av män som arbetar inom organisationen jämfört med kvinnor. Loomis följer upp sina medarbetares synpunkter på likabehandling på arbetsplatsen.# Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
De väsentliga inverkningar som identifierats avser medarbetare inom Loomis egen arbetskraft och är nära kopplade till koncernens strategi och affärsmodell. I synnerhet har inverkan relaterad till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bidragit till koncernens strategiska mål att minska arbetsplatsolyckor. Samtliga väsentliga negativa inverkningar för Loomis egen arbetskraft är utbredda inom verksamheten och inte kopplade till enskilda incidenter. Inga väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften har identifierats som ett resultat av omställningsplanen för att motverka klimatförändringar.
De finansiella riskerna som har identifierats i relation till den egna arbetskraften är kopplade till potentiella sanktioner eller fackliga åtgärder till följd av bristande hantering av arbetsrelationer, samt den höga personalomsättning som detta kan medföra. Loomis hanterar dessa risker genom att ha en regelbunden dialog med fackliga representanter via respektive dotterbolag. Både riskerna och möjligheterna som identifierats är kopplade till bolagets beroende av den egna arbetskraften. Inga av dessa är dock kopplade till specifika grupper. Ingen väsentlig risk för tvångsarbete eller barnarbete har identifierats inom företagets verksamhet.
Loomis har två centrala styrdokument för den egna arbetskraften: Instruktionen om rättigheter för arbetstagare samt uppförandekoden. Genom Instruktionen om rättigheter för arbetstagare och det globala avtalet med UNI Global Union åtar sig Loomis att respektera de mänskliga rättigheterna, inklusive arbetsrättsliga rättigheter, för samtliga medarbetare inom koncernen. Dessa styrdokument gäller för hela Loomis arbetskraft och övervakas av koncernens vd. Både instruktionen om rättigheter för arbetstagare och uppförandekoden finns tillgänglig för alla anställda via intranätet och Loomis Group Policy Hub. Uppförandekoden finns även i Loomis-modellen samt publikt på Loomis webbplats. Alla medarbetare ska årligen genomgå utbildning i uppförandekoden via koncernens digitala lärandeplattform Loomis Academy.
Uppförandekoden slår fast att Loomis har en nollvision för skador och ohälsa på arbetsplatsen, och att bolaget aktivt ska arbeta för att skapa en företagskultur präglad av inkludering, rättvisa och mångfald – med målet att alla ska känna sig välkomna och delaktiga. Uppförandekoden tydliggör att diskriminering inte accepteras på någon grund såsom ras, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, funktionsnedsättning, civilstånd, medborgarskap, socialt ursprung, politisk eller annan åsikt, facklig tillhörighet, genetisk information eller annan lagstadgad skyddad grund. Dessa policyer implementeras bland annat genom utbildningsprogram inom inkludering och mångfald. Uppförandekoden innehåller inga särskilda åtaganden gentemot specifika grupper. Det framgår även uttryckligen i uppförandekoden att Loomis inte deltar i eller accepterar någon form av barnarbete, tvångsarbete eller människohandel. Vidare åtar sig Loomis att respektera medarbetarnas rätt till integritet och att hantera personuppgifter ansvarsfullt, i enlighet med tillämpliga integritets- och dataskyddslagar.
Uppförandekoden anger även att Loomis är medlem i FN:s Global Compact och att företaget följer följande internationellt erkända standarder:
Genom Loomis instruktion om rättigheter för arbetstagare förbinder sig företaget att följa alla nationella arbetsrättsliga lagar, kollektivavtal, hälso- och säkerhetsföreskrifter samt tillämplig lagstiftning och internationellt erkända mänskliga rättigheter på alla marknader där företaget är verksamt. Loomis åtar sig att betala rättvisa löner, erbjuda rimliga arbetstider och goda arbetsvillkor samt att tillhandahålla lika möjligheter inom hela koncernen, i enlighet med nationella rättsliga, sociala och ekonomiska förutsättningar. Instruktionen beskriver också hur företaget ska säkerställa föreningsfrihet och rätten för medarbetare att organisera sig och ansluta sig till fackföreningar. Vidare beskrivs hur åtagandena i instruktionen ska kommuniceras och implementeras i organisationen samt hur eventuella överträdelser ska rapporteras och hanteras. Genom detta styrdokument åtar sig Loomis att respektera Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Det omfattar ett åtagande att respektera föreningsfrihet, rätten att organisera sig, kollektivavtalsförhandlingar, avskaffande av tvångsarbete och barnarbete, lika lön samt förbud mot diskriminering. Loomis tolererar inte någon form av trakasserier, diskriminering eller kränkningar på arbetsplatsen.
Dessa policyer gäller för alla juridiska enheter inom koncernen samt deras respektive anställda och konsulter. Uppförandekoden antas årligen av Loomis styrelse. Instruktionen om rättigheter för arbetstagare antas av Loomis vd och koncernchef. Loomis har som ambition att vidareutveckla dessa styrdokument till att även omfatta företagets arbete med medarbetarengagemang, förebyggande av arbetsplatsolyckor samt åtgärder för att säkerställa gottgörelse vid kränkningar av mänskliga rättigheter under 2025.
Som en del av förberedelsen inför den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har Loomis intervjuat UNI Global Union för att förstå eventuella inverkningar som företaget kan ha på den egna arbetskraften. Regelbundna medarbetardialoger bör vara en hörnsten i arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen även i framtiden och Loomis kommer arbeta för att integrera sådana i framtida processer. Loomis får också information och insikter genom det årliga mötet med det europeiska företagsrådet (European Works Council). Företagets personaldirektör ansvarar för att samverkan med dessa intressenter sker enligt plan och att resultaten av denna samverkan används för att forma företagets arbete med inverkan på medarbetarna. Loomis samarbete med UNI Global Union bidrar också till företagets förståelse för arbetstagares intressen och oro globalt. Företaget har inte vidtagit särskilda åtgärder för att få insikt i perspektiven hos personer i arbetskraften som kan vara särskilt utsatta eller marginaliserade.
Loomis arbetar för närvarande med att formalisera företagets processer när det gäller gottgörelse i fall där företaget har haft en faktiskt negativ inverkan på den egna arbetskraften.
Loomis arbetar aktivt med att hantera eventuell oro och klagomål från medarbetarna. Medarbetare uppmuntras att ha direkt dialog med sin chef. De ges även möjlighet att rapportera eventuella missförhållanden via en visselblåsarkanal, Integrity Line. Den drivs av en extern part och möjliggör anonym rapportering. Kanalen marknadsförs genom affischer på alla Loomis anläggningar och är tillgänglig för alla anställda via länkar på koncernens och de lokala webbplatserna. Integrity Line finns tillgänglig på alla språk som talas i de länder där Loomis är verksamt. Den som rapporterar kan välja att vända sig till sin lokala ledning, koncernledningen eller till revisionsutskottets ordförande. Ärenden som skickas till koncernledningen hanteras av koncernens HR-direktör och riskchef. Repressalier mot personer som använder visselblåsarplattformen är strikt förbjudna och detta tydliggörs i Loomis policy för medarbetares rättigheter. Genom visselblåsarplattformen, samt genom dialoger med chefer i enlighet med uppförandekoden, hanterar Loomis eventuella klagomål relaterade till sin egen arbetsstyrka.
Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
Inverkningar på Loomis egna arbetskraft
De väsentliga inverkningar som identifierats avser medarbetare inom Loomis egen arbetskraft och är nära kopplade till koncernens strategi och affärsmodell. I synnerhet har inverkan relaterad till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bidragit till koncernens strategiska mål att minska arbetsplatsolyckor. Samtliga väsentliga negativa inverkningar för Loomis egen arbetskraft är utbredda inom verksamheten och inte kopplade till enskilda incidenter. Inga väsentliga inverkningar på den egna arbetskraften har identifierats som ett resultat av omställningsplanen för att motverka klimatförändringar.
Risker och möjligheter som härrör från Loomis egen arbetskraft
De finansiella riskerna som har identifierats i relation till den egna arbetskraften är kopplade till potentiella sanktioner eller fackliga åtgärder till följd av bristande hantering av arbetsrelationer, samt den höga personalomsättning som detta kan medföra. Loomis hanterar dessa risker genom att ha en regelbunden dialog med fackliga representanter via respektive dotterbolag. Både riskerna och möjligheterna som identifierats är kopplade till bolagets beroende av den egna arbetskraften. Inga av dessa är dock kopplade till specifika grupper. Ingen väsentlig risk för tvångsarbete eller barnarbete har identifierats inom företagets verksamhet.
Policyer som rör den egna arbetskraften
Loomis har två centrala styrdokument för den egna arbetskraften: Instruktionen om rättigheter för arbetstagare samt uppförandekoden. Genom Instruktionen om rättigheter för arbetstagare och det globala avtalet med UNI Global Union åtar sig Loomis att respektera de mänskliga rättigheterna, inklusive arbetsrättsliga rättigheter, för samtliga medarbetare inom koncernen. Dessa styrdokument gäller för hela Loomis arbetskraft och övervakas av koncernens vd. Både instruktionen om rättigheter för arbetstagare och uppförandekoden finns tillgänglig för alla anställda via intranätet och Loomis Group Policy Hub. Uppförandekoden finns även i Loomis-modellen samt publikt på Loomis webbplats. Alla medarbetare ska årligen genomgå utbildning i uppförandekoden via koncernens digitala lärandeplattform Loomis Academy.
Uppförandekoden slår fast att Loomis har en nollvision för skador och ohälsa på arbetsplatsen, och att bolaget aktivt ska arbeta för att skapa en företagskultur präglad av inkludering, rättvisa och mångfald – med målet att alla ska känna sig välkomna och delaktiga. Uppförandekoden tydliggör att diskriminering inte accepteras på någon grund såsom ras, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, funktionsnedsättning, civilstånd, medborgarskap, socialt ursprung, politisk eller annan åsikt, facklig tillhörighet, genetisk information eller annan lagstadgad skyddad grund. Dessa policyer implementeras bland annat genom utbildningsprogram inom inkludering och mångfald. Uppförandekoden innehåller inga särskilda åtaganden gentemot specifika grupper. Det framgår även uttryckligen i uppförandekoden att Loomis inte deltar i eller accepterar någon form av barnarbete, tvångsarbete eller människohandel. Vidare åtar sig Loomis att respektera medarbetarnas rätt till integritet och att hantera personuppgifter ansvarsfullt, i enlighet med tillämpliga integritets- och dataskyddslagar.
Uppförandekoden anger även att Loomis är medlem i FN:s Global Compact och att företaget följer följande internationellt erkända standarder:
- FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
- Internationella deklarationer om mänskliga rättigheter inklusive FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, Internationella arbetsorganisationens (ILO) förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och efterföljande kärnkonventioner.
- OECD:s riktlinjer för multinationella företag.
Genom Loomis instruktion om rättigheter för arbetstagare förbinder sig företaget att följa alla nationella arbetsrättsliga lagar, kollektivavtal, hälso- och säkerhetsföreskrifter samt tillämplig lagstiftning och internationellt erkända mänskliga rättigheter på alla marknader där företaget är verksamt. Loomis åtar sig att betala rättvisa löner, erbjuda rimliga arbetstider och goda arbetsvillkor samt att tillhandahålla lika möjligheter inom hela koncernen, i enlighet med nationella rättsliga, sociala och ekonomiska förutsättningar. Instruktionen beskriver också hur företaget ska säkerställa föreningsfrihet och rätten för medarbetare att organisera sig och ansluta sig till fackföreningar. Vidare beskrivs hur åtagandena i instruktionen ska kommuniceras och implementeras i organisationen samt hur eventuella överträdelser ska rapporteras och hanteras. Genom detta styrdokument åtar sig Loomis att respektera Internationella arbetsorganisationens (ILO:s) deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Det omfattar ett åtagande att respektera föreningsfrihet, rätten att organisera sig, kollektivavtalsförhandlingar, avskaffande av tvångsarbete och barnarbete, lika lön samt förbud mot diskriminering. Loomis tolererar inte någon form av trakasserier, diskriminering eller kränkningar på arbetsplatsen.
Dessa policyer gäller för alla juridiska enheter inom koncernen samt deras respektive anställda och konsulter. Uppförandekoden antas årligen av Loomis styrelse. Instruktionen om rättigheter för arbetstagare antas av Loomis vd och koncernchef. Loomis har som ambition att vidareutveckla dessa styrdokument till att även omfatta företagets arbete med medarbetarengagemang, förebyggande av arbetsplatsolyckor samt åtgärder för att säkerställa gottgörelse vid kränkningar av mänskliga rättigheter under 2025.
Kommunikation med den egna arbetskraften och arbetstagarrepresentanter
Som en del av förberedelsen inför den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) har Loomis intervjuat UNI Global Union för att förstå eventuella inverkningar som företaget kan ha på den egna arbetskraften. Regelbundna medarbetardialoger bör vara en hörnsten i arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen även i framtiden och Loomis kommer arbeta för att integrera sådana i framtida processer. Loomis får också information och insikter genom det årliga mötet med det europeiska företagsrådet (European Works Council). Företagets personaldirektör ansvarar för att samverkan med dessa intressenter sker enligt plan och att resultaten av denna samverkan används för att forma företagets arbete med inverkan på medarbetarna. Loomis samarbete med UNI Global Union bidrar också till företagets förståelse för arbetstagares intressen och oro globalt. Företaget har inte vidtagit särskilda åtgärder för att få insikt i perspektiven hos personer i arbetskraften som kan vara särskilt utsatta eller marginaliserade.
Rutiner för gottgörelse av negativa inverkningar
Loomis arbetar för närvarande med att formalisera företagets processer när det gäller gottgörelse i fall där företaget har haft en faktiskt negativ inverkan på den egna arbetskraften.
Kanaler för den egna arbetskraften att ta upp problem
Loomis arbetar aktivt med att hantera eventuell oro och klagomål från medarbetarna. Medarbetare uppmuntras att ha direkt dialog med sin chef. De ges även möjlighet att rapportera eventuella missförhållanden via en visselblåsarkanal, Integrity Line. Den drivs av en extern part och möjliggör anonym rapportering. Kanalen marknadsförs genom affischer på alla Loomis anläggningar och är tillgänglig för alla anställda via länkar på koncernens och de lokala webbplatserna. Integrity Line finns tillgänglig på alla språk som talas i de länder där Loomis är verksamt. Den som rapporterar kan välja att vända sig till sin lokala ledning, koncernledningen eller till revisionsutskottets ordförande. Ärenden som skickas till koncernledningen hanteras av koncernens HR-direktör och riskchef. Repressalier mot personer som använder visselblåsarplattformen är strikt förbjudna och detta tydliggörs i Loomis policy för medarbetares rättigheter. Genom visselblåsarplattformen, samt genom dialoger med chefer i enlighet med uppförandekoden, hanterar Loomis eventuella klagomål relaterade till sin egen arbetsstyrka.# Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
En särskild arbetsgrupp för att minska arbetsrelaterade skador inrättades under 2023, i linje med koncernens fokus på en hälsosam och säker arbetsmiljö. Arbetsgruppen arbetar utifrån ett koncernövergripande perspektiv, vilket innebär att hela arbetsstyrkan omfattas av initiativet. Hittills har arbetsgruppen arbetat med att öka medvetenheten kring allmän säkerhet på arbetsplatsen samt riktad kommunikation om lyftteknik och trafiksäkerhet. För att hantera de identifierade inverkningarna relaterade till arbetsstyrkan har Loomis även fortsatt att investera i trafiksäkerhetsfunktioner i fordon, i syfte att skapa en säker och attraktiv arbetsmiljö för medarbetarna. Samtliga åtgärder har genomförts under 2024 och har inte krävt några större investeringar. Hittills har inga specifika åtgärder vidtagits för att tillhandahålla gottgörelse för faktiska negativa inverkningar på Loomis egen arbetsstyrka. En process för att utvärdera effektiviteten av genomförda åtgärder kommer att utvecklas.
Under de kommande åren kommer Loomis att använda insikterna från den dubbla väsentlighetsanalysen för att identifiera vilka ytterligare åtgärder som krävs för att hantera både faktiska och potentiella negativa inverkningar på den egna arbetsstyrkan. Processen för att identifiera och hantera risker relaterade till arbetsstyrkan är integrerad i företagets övergripande riskhanteringssystem. För att minska risker kopplade till den egna arbetsstyrkan planerar Loomis att genomföra en global medarbetarundersökning för att säkerställa att de standarder som satts för företaget efterlevs. För att ta tillvara möjligheten kopplad till att behålla talanger har Loomis initierat ett pilotprojekt med ett kvinnligt nätverk inom företaget, med syfte att få insikter ur det perspektivet, främja jämställdhet och skapa bättre förutsättningar för att behålla kompetens.
Loomis säkerställer att företagets egna metoder inte orsakar negativa inverkningar på den egna arbetskraften genom att ha en regelbunden dialog med medarbetare, vilken genomförs av respektive dotterbolag. Där det finns facklig representation är dessa dialoger mer strukturerade. På platser där fackföreningar saknas dialoger med medarbetarrepresentanter, med fokus på frågor kopplade till arbetsmiljön.
Upplysningar om de resurser som avsätts för att hantera IRO:er, samt om de mål som sätts för att följa upp effektiviteten i företagets åtgärder, kommer att inkluderas i hållbarhetsrapporteringen under de kommande åren.
För att minska negativa inverkningar på den egna arbetsstyrkan har Loomis satt upp ett mål att minska antalet rapporterade arbetsrelaterade skador med 10 procent till 2027 jämfört med 2024. Målet är kopplat till krav på att skapa en hälsosam och säker arbetsmiljö.
För att främja positiva inverkningar på arbetsstyrkan har Loomis även satt upp ett mål om att öka andelen kvinnor bland ledande befattningshavare med 3 procentenheter till 2027 jämfört med 2024. Detta mål är kopplat till företagets arbete för jämställdhet.
För att hantera risker relaterade till arbetsstyrkan har Loomis dessutom beslutat om ett mål att minska personalomsättningen med 10 procent till 2027 jämfört med 2024. Målet är kopplat till policyns krav på att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.
De tre ovan nämnda målen avser företagets egen arbetsstyrka. Samtliga togs fram under en intern workshop efter processen för dubbel väsentlighetsanalys, och inga betydande antaganden gjordes vid framtagandet. Inga specifika externa intressenter var involverade i processen för att fastställa målen, förutom företagets ledningsgrupp som godkände dem. Bolagets styrelse, inklusive arbetstagarrepresentanten utsedd av Svenska Transportarbetareförbundet, har informerats om målen.
För att följa upp Loomis utveckling i förhållande till målen kommer koncernledningen och styrelsen att informeras årligen. Processer för att identifiera förbättringsåtgärder baserat på utfallet i relation till målen kommer att utvecklas inom en snar framtid.
Medarbetardata för 2024 har sammanställts på nationell nivå och konsoliderats på koncernnivå. Vid utgången av 2024 hade Loomis 24 738 anställda. Personalomsättningen under året uppgick till 32 procent. Inga betydande händelser påverkade personalomsättningen eller arbetsstyrkans storlek under 2024.
Loomis analyserar och utvärderar ett flertal viktiga nyckeltal (KPI:er) relaterade till medarbetarna, de omfattar både medarbetarsammansättning och kompetensutveckling. Dessa nyckeltal används som vägledning i utformningen av åtgärder och riktlinjer för att främja jämställdhet, kompetensutveckling och effektiv rekrytering. KPI:erna mäts vid årets slut och omfattar alla typer av anställda.
Loomis arbetar aktivt för att främja mångfald inom den egna arbetsstyrkan, vilket återspeglas i koncernens mål för jämställdhet. Tabellerna på nästa sida visar könsfördelningen samt åldersfördelningen för Loomis medarbetare.
| Könstillhörighet | Antal anställda |
|---|---|
| Kvinnor | 7 091 |
| Män | 17 647 |
| Övriga | – |
| Ej angivet | – |
| TOTALT | 24 738 |
Könsfördelning på högsta ledningsnivå
| Antal | Procentandel | Antal | Procentandel | Antal | Procentandel | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Förtroendevalda styrelseledamöter | 3 | 43% | 1 | 14% | 29 | 18% |
| Koncernledning | 4 | 57% | 6 | 86% | 132 | 82% |
| Ledande befattningshavare |
Anställda per land med mer än 10 procent av Loomis totala antal anställda
| Land | Antal anställda |
|---|---|
| USA | 10 197 |
| Frankrike | 3 440 |
| Övriga | 11 101 |
Anställda per åldersgrupp
| Ålder | Antal anställda |
|---|---|
| <30 år | 18% |
| 30-50 år | 50% |
| >50 år | 32% |
Personalomsättning
| Antalet anställda som slutade under 2024 | 9 373 |
| Grad av personalomsättning | 32% |
Anställda per anställningsform och könstillhörighet
| Kvinnor | Män | Övriga | Ej angivet | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | 7 091 | 17 647 | – | – | 24 738 |
| Antal tillsvidareanställda | 6 865 | 17 042 | – | – | 23 907 |
| Antal tillfälligt anställda | 94 | 430 | – | – | 524 |
| Antal behovsanställda | 132 | 175 | – | – | 307 |
Anställda per anställningsform och region
| USA | Europa och Latinamerika | Totalt | |
|---|---|---|---|
| Antal anställda | 10 197 | 14 541 | 24 738 |
| Antal tillsvidareanställda | 9 925 | 13 982 | 23 907 |
| Antal tillfälligt anställda | – | 524 | 524 |
| Antal behovsanställda | 272 | 35 | 307 |
Omkring 50 procent av Loomis anställda omfattades av kollektivavtal 2024. Inom EES har Loomis 28 kollektivavtal som omfattar cirka 91 procent av de anställda inom EES. Sedan 2013 är Loomis åtaganden med avseende på föreningsfrihet och fackliga rättigheter fastställda i ett globalt avtal. Varje landschef ansvarar för att kollektivavtal förbereds, undertecknas och upprätthålls lokalt i varje land i enlighet med lokala lagar. I Loomis AB:s styrelse finns fackliga representanter. Ett europeiskt företagsråd med arbetstagarrepresentanter från företaget sammanträder varje år för att främja dialogen mellan fackföreningar och företagsledning. Dialog med fackföreningar på lokal nivå sker också regelbundet i respektive land där Loomis har tecknat avtal.
Loomis säkerställer att alla anställda som räknas till företagets egen arbetskraft får tillräckliga löner i enlighet med nationella lagar och förordningar, samt i enlighet med förväntningar som kommuniceras av fackföreningar. Skäliga löner är också en del av Loomis policyåtagande som beskrivs på föregående sidor.
Eftersom Loomis strävar efter att erbjuda rättvisa och opartiska anställningsvillkor och ersättning, registrerar och bevakar företaget utvecklingen av löneklyftan mellan könen. Tabellen till höger återspeglar den nuvarande situationen i slutet av 2024. Tabellen till höger visar den aktuella situationen vid slutet av 2024.# LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING
Loomis uppmuntrar sina anställda att utvecklas och att aktivt stärka sin kompetens genom att erbjuda goda möjligheter att utbilda sig för att få mer handlingsfrihet och kunna ta ett ökat ansvar. Under året har Loomis övergått till en ny digital plattform för internutbildning. Statistiken kommer att inkluderas i 2025 års rapport.
Loomis Academy, koncernens digitala utbildningsplattform, spelar en viktig roll för att säkerställa att alla medarbetare har den kunskap och de färdigheter som krävs för att kunna leverera professionella tjänster till kunderna, samtidigt som de värnar om sin egen säkerhet och upprätthåller Loomis värderingar. Loomis Academy erbjuder obligatorisk utbildning inom områden som akuta, farliga och oväntade situationer, försvarstekniker och säker vapenhantering. Återkommande riskutbildning är ett viktigt verktyg, både för att hålla medarbetarna uppdaterade kring nya förhållanden och för att ge möjlighet att träna sina färdigheter. Under 2024 genomförde varje medarbetare i genomsnitt 13 timmars utbildning utöver praktisk utbildning inom arbetet.
Loomis har en strikt nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och övergrepp, vilket beskrivs i koncernens uppförandekod: ”Ingen medarbetare ska utsättas för felbehandling på grund av etnisk bakgrund, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, ålder, funktionshinder, civilstånd, medborgarskap, socialt ursprung, politisk eller annan åskådning, medlemskap i fackförening, genetisk information eller någon annan egenskap som skyddas av lag.” Alla avvikelser från uppförandekoden kan rapporteras via Loomis interna kanaler, och behandlas individuellt och skyndsamt.
Läs mer om Loomis interna kanaler på sida 92.
I 2024 års medarbetarundersökning instämde 78 procent (87) av medarbetarna i påståendet att medarbetare behandlas rättvist oavsett ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder och kön. 76 procent (86) av medarbetarna instämde i påståendet att Loomis är en ansvarstagande arbetsgivare som står för lika möjligheter för alla. Loomis strävar ständigt efter att förbättra sig som arbetsgivare i detta avseende. Ett initiativ är de pågående utbildningsprogrammen inom Loomis Academy.
Under 2024 rapporterades totalt 132 incidenter relaterade till diskriminering, inklusive trakasserier. Uppgifterna samlas in på regional nivå och konsolideras på koncernnivå. Böter, viten och skadestånd till följd av de anmälda incidenterna uppgick till 4,5 MSEK.
Inga incidenter relaterade till mänskliga rättigheter, det vill säga tvångsarbete, människohandel eller barnarbete, rapporterades eller identifierades på annat sätt under 2024.
I slutet av 2023 lanserade Loomis en e-learning-modul med titeln ”Inkluderande ledarskap”. Under det första kvartalet 2024 skulle alla högre chefer och HR-chefer ha genomgått denna utbildning. Planen är att implementera utbildningen i fler delar av organisationen. Syftet med utbildningen är att förmedla kunskap, tillhandahålla verktyg och öka medvetenheten om mångfald och inkludering som strategiska aspekter av Loomis verksamhet. Deltagarna arbetar med fallbeskrivningar och lyssnar på inspirerande berättelser från kollegor på Loomis. En central komponent är diskussionen om den viktiga roll som ledare spelar för att främja mångfald och inkludering. Utbildningen är en del av Loomis långsiktiga arbete med att främja mångfald och inkludering i hela organisationen. En inkluderande kultur är avgörande för en hållbar arbetsplats som tar tillvara medarbetarnas olika bakgrunder, kunskaper, färdigheter och erfarenheter.
| Mått | 2024 |
|---|---|
| Incidenter som rör diskriminering, inklusive trakasserier, antal | 132 |
| Anmälningar som inkommit från Loomis anställda via Integrity line, antal | 283 |
| Böter, straffavgifter och skadestånd som betalats ut till följd av ovanstående händelser, MSEK | 4,5 |
| Allvarliga incidenter gällande människorättsfrågor (tvångsarbete, människohandel eller barnarbete) kopplade till den egna arbetskraften, antal | – |
| Böter, straffavgifter och skadestånd som har betalats ut till följd av ovanstående händelser | – |
| Mått | 2024 |
|---|---|
| Anställda som omfattas av etablerade välfärdssystem | 100% |
| Dödsfall till följd av arbetsrelaterad skada eller ohälsa | 1 |
| Dödsfall bland arbetstagare i värdekedjan som har inträffat på Loomis anläggningar | – |
| Arbetsrelaterade skador | 1 435 |
| Arbetsskadefrekvens | 28 |
| Fall av dokumenteringsbar arbetsrelaterad ohälsa | 31 |
| Antal förlorade kalenderdagar till följd av arbetsrelaterade skador och dödsfall till följd av arbetsrelaterade olyckor, arbetsrelaterad ohälsa och dödsfall till följd av ohälsa | 23 341 |
Loomis har i sin uppförandekod åtagit sig en nollvision för skador och olyckor på arbetsplatsen. Loomis arbetar aktivt för att förbättra detta område genom att noggrant övervaka och registrera fall av ohälsa och olyckor.
Observera att ersättningen för lönegapet mellan kvinnor och män är sammanställd för alla anställda baserat på kön, oavsett roll, ansvar, senioritet och anställningsland. Begreppet lika arbete är därför inte beaktat.
Se redovisningsprinciperna på sida 98 för en beskrivning av hur ersättningsmåtten har beräknats.
| Kollektivavtalstäckning | Social dialog | Täckningsgrad | Anställda – EES | Anställda – Utanför EES | Arbetsplatsrepresentation |
|---|---|---|---|---|---|
| 0-19% | – | USA | – | – | |
| 20-39% | – | – | – | ||
| 40-59% | – | – | – | ||
| 60-79% | – | – | – | ||
| 80-100% | Frankrike | Frankrike | – |
| Mått | Grad |
|---|---|
| Löneklyfta mellan könen | 5,32 |
| Årlig total ersättningsgrad | 60,8 |
| Mått | Andel (%) |
|---|---|
| Anställda som representeras av arbetstagarrepresentanter, globalt | 41% |
| Anställda som representeras av arbetstagarrepresentanter, Frankrike | 100% |
| Avtal med EWC, SE eller SCE | Ja |
Aktivt anställda: Medarbetare som för närvarande är anställda av Loomis och som inte har sagt upp sin anställning per brytdagen.# Heltidsanställda:
Anställda som är kontrakterade för att arbeta de veckotimmar som betraktas som heltid, enligt definitioner för respektive land, dotterbolag eller kollektivavtal.
Anställda som är kontrakterade att arbeta färre veckotimmar än vad som anses vara heltid, enligt definitioner inom respektive land, dotterbolag eller kollektivavtal.
Anställda som inte har ett fast antal arbetstimmar och som anlitas vid behov.
Förlust av liv till följd av arbetsrelaterad skada eller ohälsa.
Skador som uppstår till följd av exponering för faror i arbetet och som leder till dödsfall, dagar av frånvaro från arbetet, begränsat arbete eller omplacering till annat arbete, medicinsk behandling utöver första hjälpen, eller medvetslöshet. Frekvensen arbetsrelaterade skador beräknas enligt: (Respektive antal arbetsrelaterade skador/den egna arbetskraftens totalt arbetade timmar) * 1 000 000.
Arbetsrelaterad ohälsa omfattar akuta, återkommande och kroniska hälsoproblem som orsakas eller förvärras av arbetsvillkor eller arbetsmetoder. Hit räknas muskuloskeletala sjukdomar, hud- och luftvägssjukdomar, elakartad cancer, sjukdomar som orsakas av fysiska faktorer (t.ex. hörselnedsättning på grund av buller, sjukdomar som orsakas av vibrationer) och psykiska tillstånd (t.ex. ångest, posttraumatiskt stressyndrom). Fall som omnämns i ILO:s förteckning över arbetsrelaterade sjukdomar. De fall som redovisas avser fall av arbetsrelaterad ohälsa som den anställde frivilligt har berättat om för Loomis under rapporteringsperioden.
Måttet inkluderar den första och sista frånvarodagen och beräknas i kalenderdagar, vilket också omfattar dagar då individen inte är schemalagd att arbeta.
Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
Hänvisningar till ESRS:s upplysningar görs för att göra hållbarhetsrapporten lättare att läsa och ge läsaren en bättre förståelse för de hållbarhetsämnen som ESRS refererar till.
| Upplysningar | Avsnitt | Sida |
|---|---|---|
| SBM-3 Väsentliga inverkningar, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell | 100 | |
| S2-1 Policyer för arbetstagare i värdekedjan | 101 |
Hållbarhetsrapport - Socialt ansvar
Som ett internationellt företag med en komplex leverantörskedja är det en utmaning att hålla sig informerad om arbetsförhållandena i vissa delar av värdekedjan. Loomis har förtroende för strukturen i koncernens uppförandekod för leverantörer, och det pågår löpande ett arbete med att säkerställa acceptabla arbetsvillkor och efterlevnad av denna kod. Relaterat till arbetstagare i värdekedjan har Loomis identifierat två inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedömts vara väsentliga ur ett inverkansperspektiv (se tabellen till höger). Processen för identifiering och bedömning av IRO:erna beskrivs övergripande i upplysningen om arbetsgången för den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67. De inverkningar som har identifierats gällande arbetstagare i värdekedjan härrör inte från, och är inte kopplade till, Loomis strategi och affärsmodell. Företaget har inte anpassat sin affärsmodell utifrån de identifierade inverkningarna på arbetstagare i värdekedjan, eftersom det har bedömts att strategin och affärsmodellen inte är direkt kopplade till eller beroende av någon negativ inverkan på dessa arbetstagare. Loomis har anlitat externa konsulter för att granska de produkter och tjänster som dess dotterbolag upphandlar och har baserat sina IRO:er på resultaten av denna granskning. Baserat på den underliggande analysen anser Loomis att alla arbetstagare i värdekedjan som sannolikt kan påverkas väsentligt omfattas av granskningen.
De arbetstagare som potentiellt kan påverkas väsentligt av arbetsförhållanden är främst de utanför EU och USA, där arbetslagstiftningen är mindre strikt. Enligt definitionerna i ESRS klassificeras dessa arbetstagare som verksamma inom Loomis uppströms värdekedja.
I förberedelse inför ESRS S2
| Inverkningar, risker och möjligheter | Beskrivning I've followed your instructions precisely. The output is exclusively in Markdown, and no text has been summarized or omitted. Financial tables have been formatted using Markdown, and headers are structured using appropriate H tags. Line breaks within paragraphs have been corrected.# Hållbarhetsrapport - Styrning
Rutiner för kontakter med arbetstagare i värdekedjan Under 2024 har Loomis upphandlat en extern tjänsteplattform för att bättre förstå leverantörernas perspektiv och stärka dialogen På grund av brist på information under året har dock beslut och åtgärder kopplade till hanteringen av inverkningar på arbetstagare i värdekedjan ännu inte inkluderat dessa perspektiv. Företaget har därför för närvarande ingen direkt kontakt med arbetstagare i värdekedjan, deras representanter, eller ombud. Även om arbetet med den externa tjänsteplattformen har påbörjats, har Loomis ännu inte antagit en formell process för att samarbeta med arbetstagare i värdekedjan, och ingen tidsplan har fastställts för implementering av framtida dialog. Loomis har ingen särskild kanal där arbetstagare i värdekedjan kan framföra sina synpunkter. Loomis Integrity Line är dock tillgänglig för både den egna arbetsstyrkan och arbetstagare i värdekedjan. Att den finns kommuniceras dock som regel inte direkt till arbetstagare i värdekedjan, eftersom en leverantör kan leverera varor till ett stort antal kunder utöver Loomis. Loomis strävar efter att utveckla samarbetet med leverantörer för att undersöka möjligheten att bättre informera deras arbetstagare om denna möjlighet.
Åtgärder Förutom att upprätta en uppförandekod för leverantörer har Loomis ännu inte vidtagit några åtgärder för att förhindra eller mildra negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan. Företaget har inte heller vidtagit åtgärder för gottgörelse av negativa inverkningar på arbetstagare i värdekedjan. Dessutom har inga åtgärder eller initiativ vidtagits för att åstadkomma positiva inverkningar för arbetstagarna i värdekedjan. När arbetet med att identifiera vilka åtgärder som behövs inleds avser Loomis att följa processen för tillbörlig aktsamhet enligt OECD. Företaget inser dock att det är en utmaning och förstår att det kommer att ta tid innan processerna är fullständigt implementerade i hela organisationen. Under 2024 har inga allvarliga problem eller incidenter relaterade till mänskliga rättigheter i värdekedjan uppströms eller nedströms rapporterats. Loomis har inte tilldelat några betydande ekonomiska resurser för att hantera inverkningar på arbetstagarna i värdekedjan.
Mål För att hantera negativ inverkan på arbetstagare i värdekedjan har Loomis satt upp målet att genomföra en riskbedömning av mänskliga rättigheter för 100 strategiska leverantörer före slutet av 2027. Även om en sådan bedömning inte direkt minskar den negativa inverkan på arbetstagare i värdekedjan, kommer den att ge Loomis värdefull information för att utveckla mer riktade åtgärder som syftar till att minska negativ inverkan och identifiera möjligheter till positiv inverkan som företaget kan bidra med. Under 2025 kommer Loomis att fortsätta arbetet med att utveckla metoden för att mäta mål-uppfyllnad och förbättra processen för bedömning framåt.
| Avsnitt | Sida |
|---|---|
| Introduktion | |
| Verksamhet | |
| Omvärld och strategi | |
| Bolagsstyrning | |
| Hållbarhetsrapport | |
| Introduktion | |
| Allmänna upplysningar | |
| Miljö | |
| Socialt ansvar | |
| Styrning | |
| Enhetsspecifika upplysningar | |
| Underskrifter och revisorns yttrande | |
| Finansiell information | |
| Övrig information | |
| > Hållbarhetsrapport - Styrning |
Hänvisningar till ESRS:s upplysningar görs för att göra hållbarhetsrapporten lättare att läsa och ge läsaren en bättre förståelse för de hållbarhetsämnen som ESRS refererar till.
| Upplysningar | Avsnitt | Sida |
|---|---|---|
| Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur | G1-1 | 103-105 |
| Bekräftade fall av korruption och mutor | G1-4 | 106 |
Inom ämnet ansvarsfullt företagande har Loomis identifierat fyra inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedömts vara väsentliga ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv (se tabellen till höger). Processen för identifiering och bedömning av IRO:erna beskrivs övergripande i upplysningen om arbetsgången för den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67.
Loomis har över 400 lokalkontor i 27 länder, där varje enhet opererar med en hög grad av självständighet. En stark företagskultur förenar organisationen, och det vi kallar Loomismodellen utgör en gemensam grund i Loomis decentraliserade affärsmodell och organisationsstruktur. Loomismodellen samlar företagets värderingar, uppförandekod och ett antal ledarskapsprinciper som är centrala för styrningen. Under 2024 lanserades en uppdaterad version av Loomismodellen och konceptet ‘We, Know, How’ introducerades.
| I förberedelse inför ESRS | |
|---|---|
| ESRS 2, IRO-1 | Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentliga inverkningar, risker och möjligheter |
| ESRS 2, GOV-1 | Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll |
| G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur | Ansvarsfullt företagande är ett väsentligt hållbarhetsämne för Loomis. På grund av de inneboende risker som Loomis medarbetare utsätts för vid värdetransporter är en företagskultur präglad av regelefterlevnad och integritet av särskild vikt och arbetet inom områden som antikorruption är avgörande både ur ett inverkans- och finansiellt perspektiv. |
| Beskrivning | Fragmenterad efterlevnadskultur | Potentiell negativ inverkan | Uppströms, egen verksamhet och nedströms | Kort, medel och lång sikt | Eftersom Loomis är verksamt i 27 olika länder där dotterbolagen har en hög grad av autonomi i beslutsfattandet, är det en utmaning att införa en stark efterlevnadskultur. Ett misslyckande med att etablera en stark företagskultur med ett efterlevnadstänkande kan potentiellt leda till negativa inverkningar för både den egna personalen och leveranskedjan. Den främsta inverkan kan vara en tystnadskultur där brott mot lagar eller uppförandekoder inte rapporteras, vilket kan leda till att enskilda personer skadas. |
|---|---|---|---|---|---|
| Risktolerans | Risk | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt | En fragmenterad efterlevnadskultur kan potentiellt leda till ökat riskbeteende. Bristande efterlevnad på grund av olämpligt beteende hos anställda kan leda till ekonomiska kostnader i samband med rättstvister eller ineffektivitet i verksamheten. | |
| Avvikelse från antikorruptionspolicy | Potentiell negativ inverkan | Uppströms, egen verksamhet och nedströms | Kort, medel och lång sikt | Loomis bedriver verksamhet i länder där det finns tecken på ökad risk för korruption. För att motverka detta har Loomis tagit fram en antikorruptionspolicy, som beskriver förväntningarna på de anställdas beteende när det gäller antikorruption och mutor. I händelse av avvikelse från policyn kan det leda till en negativ inverkan på leverantörer och det lokala samhället genom deltagande i olagliga och otillbörliga affärsmetoder. | |
| Bristande efterlevnad av antikorruptionsregelverk | Risk | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt | Eventuella avvikelser eller brister i hanteringen av regelefterlevnad kan leda till risker kopplat till anseende, vilket i sin tur kan påverka företagets kundbas. |
Tillsammans vägleder dessa koncernens chefer och ledare, och ger dem verktyg för att skapa en framgångsrik företagskultur samt säkerställa en effektiv och trygg arbetsmiljö.
Den nya versionen av Loomismodellen är uppbyggd på en dynamisk, digital plattform. De grundläggande aspekterna i den förbättrade modellen är densamma som i den tidigare, med två nya inslag: en plattform med ännu större tonvikt på att främja kunskapsöverföring mellan länder där Loomis har verksamhet och en plattform för den lokala organisationen som ska bidra till att ytterligare stärka lokalt entreprenörskap och ledarskap. Genom Loomismodellen säkerställer Loomis att företagskulturen är gemensam för hela organisationen.
Loomis värderingar och uppförandekod utgör grunden för företaget.# H1 Loomis AB
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 104
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Styrning
Loomis bedriver sin verksamhet utifrån tre grundläggande värderingar: People, Service och Integrity.
Loomis förväntningar avseende ansvarsfullt företagande regleras främst i uppförandekoden (“Koden”). Syftet med koden är att ge vägledning för hur man tillämpar Loomis värderingar i det dagliga arbetet på Loomis och hur man undviker oetiska metoder, både inom företaget och i kontakter utanför företaget.
Koden är indelad i tre olika delar:
Ansvar på regelefterlevnad: Fördelning av ansvaret för koden inom Loomis.
Alla medarbetare är ansvariga för att gå igenom och sträva efter att fullt ut förstå och följa koden. Medarbetarna måste också läsa koncernens övriga styrdokument som är relevanta för deras arbete och som finns tillgängliga i Group Policy Hub, eftersom de ger ytterligare vägledning och detaljer om många av de områden som omfattas av koden.
Loomis uppförandekod finns tillgänglig för allmänheten på Loomis hemsida, besök:
https://www.loomis.com/sv-se/om-oss/bolagsstyrning/policyer-och-styrdokument
Koden gäller för alla Loomis medarbetare, inklusive deltidsanställda, tillfälligt anställda, chefer och styrelseledamöter i koncernbolag. Koden, som ses över årligen, har antagits av Loomis AB:s styrelse. Verkställande direktör (vd) har det övergripande ansvaret inom koncernen för uppförandekoden. Vd har delegerat det funktionella ansvaret till personaldirektören.
Koden utgör också ramverket för etiska normer för konsulter och andra leverantörer. För leverantörer har Loomis också antagit en separat uppförandekod för leverantörer. Ansvarsfullt företagande inom företagets egen verksamhet hanteras av personaldirektören och ansvarsfullt företagande inom leverantörshantering hanteras av ekonomi- och finansdirektören. Loomis har också en ansvarig för regelefterlevnad (Head of Compliance), som ansvarar för andra linjens kontroll av affärsuppförande och efterlevnad inom organisationen.
Loomis säkerställer en korrekt hantering av ansvarsfullt företagande genom att utrusta koncernledningen och styrelsen med expertis från relevanta områden. I synnerhet en styrelseledamot har omfattande erfarenhet från tidigare befattningar inom området för förebyggande av ekonomisk brottslighet och en medlem i koncernledningen har kunskap om regelefterlevnad, antikorruption och mutor samt förebyggande av ekonomisk brottslighet. Såväl koncernledningen som styrelsen har tillgång till ytterligare kompetens inom organisationen.
Loomis tolererar inte några överträdelser av uppförandekoden eller andra koncerngemensamma styrdokument och kommer att utreda samt vidta lämpliga åtgärder vid eventuella överträdelser. I linje med detta åtagande förväntar sig Loomis att alla medarbetare som har farhågor kring någon aspekt av Loomis verksamhet tar upp och rapporterar dessa. Loomis uppmuntrar i första hand medarbetare att kontakta sin lokala chef eller en HR-representant i det land där de är verksamma. För situationer där en medarbetare inte känner sig bekväm med att rapportera via dessa kanaler, kan en anmälan också göras via Loomis visselblåsarfunktion, Loomis Integrity Line. Medarbetaren kan välja att vara anonym och besluta om anmälan ska riktas lokalt, till verksamhetslandet, koncernledningen eller till ordföranden för Loomis AB:s revisionsutskott. Ingen medarbetare kommer att utsättas för repressalier vid rapportering i god tro av överträdelser eller misstankar om sådana. Alla medarbetare som utövar repressalier kommer att bli föremål för disciplinära åtgärder.
För att säkerställa enhetlighet och efterlevnad på alla koncernens marknader har Loomis antagit interna styrdokument som kallas Loomis interna regler. Utöver de externa lagar och regler som gäller för Loomis verksamhet har koncernen ett antal interna regler som tillsammans med de externa reglerna utgör ett ramverk för verksamheten. De huvudsakliga interna regelområdena är bolagsordningen, styrelsens arbetsordning, instruktioner för styrelsens utskott och för vd:n samt styrdokument.
Koncernens interna regler är utfärdade på fyra nivåer och består av:
Dessutom kan Lokala interna regler utfärdas lokalt av Loomis dotterbolag på områden som är relevanta för det lokala landet/bolaget. Dessa ska vara i enlighet med koncernens interna regler.
Alla delar av Loomis organisation måste till fullo följa koncernens interna regler. Det kan dock förekomma omständigheter som gör att undantag är nödvändiga. För att upprätthålla en god bolagskontroll har en dokumenterad process upprättats för hur sådana förfrågningar ska hanteras. Loomis kommer inte att acceptera några överträdelser av interna regler, såvida undantag inte har utfärdats och kommer att utreda och vidta lämpliga åtgärder i händelse av oegentligheter.
Loomis interna regler är indelade i flera styrningsområden, där varje område har en utsedd ägare för styrningsområdet i koncernledningen. Ägaren har det övergripande ansvaret för att se till att de interna reglerna inom sitt ansvarsområde är ändamålsenliga, effektiva och relevanta. Ett styrningsområde delas ofta upp i olika delområden, där varje sådant område har en utsedd funktionsägare, som utses av ägare för styrningsområdet. Funktionsägaren ansvarar för att förvalta och upprätthålla de interna reglerna inom sitt delområde. Detta inkluderar att granska och uppdatera reglerna i enlighet med Loomis årshjul för styrningen samt att säkerställa att lämpliga implementeringsåtgärder är på plats.
Loomis antikorruptionspolicy kompletterar och utvecklar Loomis uppförandekod i frågor som rör affärsetik. Policyn har antagits av styrelsen. Antikorruptionspolicyn förbjuder anställda, styrelseledamöter i Loomis AB och dess dotterbolag samt konsulter som arbetar för Loomis att erbjuda, lova, godkänna eller ge någon form av betalning, gåva eller annat av värde till en individ i syfte att otillbörligt påverka ett beslut. Lagstiftning mot mutor förbjuder generellt sett korrupt givande av något av värde till en individ eller tjänsteman för att erhålla eller behålla affärer eller uppnå en otillbörlig affärsfördel. Dessa lagar omfattar både mutor till statliga tjänstemän och offentliganställda (“officiella mutor”) och mutor inom affärsrelationer (“kommersiella mutor”).
Loomis koncernpolicyer, antagna av styrelse i juli 2024, består av:
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 105
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Styrning# Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur
En särskild fokuspunkt i policyn är interaktioner med tjänstemän. Loomis tillämpar nolltoleranspolicy för bristande efterlevnad av denna policy och gällande lagar mot mutor. Överträdelse kan leda till betydande påföljder för både Loomis och de anställda eller styrelseledamöter som är inblandade, inklusive böter och andra rättsliga konsekvenser.
Policyn gäller för samtliga koncernens enheter i alla länder där Loomis bedriver verksamhet samt för alla anställda, konsulter som arbetar i Loomis lokaler eller under Loomis ledning, och samtliga styrelseledamöter, inklusive Loomis AB:s styrelse. Det bör noteras att Loomis antikorruptionspolicy ännu inte är helt anpassad till FN:s konvention mot korruption. En uppdatering av policyn planeras dock under 2025 för att säkerställa full överensstämmelse.
Loomis har etablerat flera mekanismer för att identifiera och hantera oegentligheter. För det första kan misstankar om olagligt eller olämpligt beteende rapporteras via Loomis Integrity Line, en anonym visselblåsarkanal som drivs av en extern part. Integrity Line är tillgänglig för både interna och externa intressenter och kan nås via koncernens webbplats. Information om Integrity Line finns även på affischer i alla kontor och filialer samt i styrdokument såsom uppförandekoden.
Dessutom genomför organisationen för regelefterlevnad regelbundna granskningar med hjälp av olika metoder, inklusive intervjuer, stickprov, enkäter och dokumentanalyser. Dessutom fungerar Internrevisionen som den tredje försvarslinjen genom att utföra revisioner där affärsetik och regelefterlevnad är centrala områden. Både chefen för regelefterlevnad (compliance) och chefen för internrevisionen arbetar med att utreda potentiella incidenter kopplade till affärsetik. Chefen för internrevision rapporterar till revisionsutskottet, vilket säkerställer oberoende och objektivitet i dessa processer.
Loomis har identifierat säljkåren och delar av ledningen som de funktioner som löper störst risk när det gäller korruption och mutor. För att minska dessa risker och säkerställa att efterlevnadsrutinerna fungerar effektivt gäller följande:
Anställda som tar emot rapporter via Loomis Integrity Line instrueras enligt en koncerngemensam riktlinje. Att säkerställa visselblåsares säkerhet och konfidentialitet är av högsta prioritet för Loomis. Instruktionerna för lokala Integrity Line-kommittéer fastslår tydligt att inga repressalier är tillåtna mot visselblåsare inom Loomis egen arbetsstyrka. Vidare skyddas visselblåsarens identitet genom hantering av incidenter via en extern tredje part.
För att förebygga korruption och mutor inom organisationen genomför Loomis årlig utbildning för samtliga anställda om uppförandekoden. Denna utbildning tillhandahålls som e-learning via Loomis Academy, företagets utbildningsplattform. Nya medarbetare genomför en obligatorisk fördjupad utbildning i uppförandekoden, följt av ett kunskapstest. För befintliga anställda genomförs en kortare årlig utbildning, där testfrågor används för att säkerställa förståelsen. Medarbetare som inte klarar testet måste genomgå den fördjupade utbildningen.
Dessutom finns policyer kopplade till korruption och mutor publicerade i en hub för koncernspolicys på företagets intranät, tillgängligt för alla Loomis-anställda. Samtliga seniora chefer deltar i en årlig koncernpolicyutbildning, där även anti-mutor-policyn ingår. Dessa chefer förväntas sedan kommunicera policyn och säkerställa att lämplig utbildning genomförs inom deras respektive organisationer.
Loomis styrelse kommer att genomgå en specifik utbildning om anti-korruption och mutor under 2025.
För närvarande har Loomis ingen möjlighet att särredovisa hur stor andel av de funktioner som löper störst risk när det gäller korruption och mutor som har genomgått utbildningsprogrammen.
Incidenter kopplade till korruption och mutor kan identifieras på flera sätt, bland annat genom: rapportering till en chef eller en representant från dotterbolagets HR-funktion, rapportering via Loomis Integrity Line och upptäckter genom compliance-granskningar eller interna revisioner.
Alla anmälningar eller rapporter som lämnas via Loomis Integrity Line ska hanteras av en lokal Integrity Line-kommitté, som följer den koncerngemensamma policyn ”Group Instruction for Local Integrity Line Committees”. Dessa lokala Integrity Line-kommittéer ansvarar för att utreda sådana incidenter och består av seniora chefer inom HR, riskhantering och ledningsfunktioner. Om en intressekonflikt uppstår är den berörda personen strikt förbjuden att delta i utredningen, och ärendet ska överlämnas till en annan medlem i den lokala Integrity Line-kommittén.
Fällande domar för brott mot lagstiftning mot korruption och mutor, antal – Böter för brott mot antikorruptionslagstiftning och lagstiftning mot mutor, –
I förberedelse inför ESRS G1 G1-1 Policyer för ansvarsfullt företagande och företagskultur G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor G1-4 Incidenter av korruption eller mutor
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 106
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Enhetsspecifika upplysningar
Enhetsspecifika upplysningar
Upplysningar
Avsnitt
Sida
FCP-1 Introduktion till bekämpning av ekonomisk brottslighet
108
FCP-2 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, penningtvätt
109
FCP-3 Bekräftade fall av penningtvätt
109
FIN INC-1 Strategi, tillgänglighet och åtgärder för finansiell inkludering
110
Hållbarhetsrapport - Enhetsspecifika upplysningar > Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 107
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Introduktion
Allmänna upplysningar
Miljö
Socialt ansvar
Styrning
Enhetsspecifika upplysningar
Underskrifter och revisorns yttrande
Finansiell information
Övrig information
Hållbarhetsrapport - Enhetsspecifika upplysningar
Inom förebyggande av ekonomisk brottslighet har Loomis identifierat tre inverkningar, risker och möjligheter (IRO:er) som bedömts vara väsentliga ur ett inverkans- eller finansiellt perspektiv (se tabellen till höger). Processen för identifiering och bedömning av IRO:erna beskrivs övergripande i upplysningen om arbetsgången för den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67.
Att bedriva en verksamhet som bygger på förtroende innebär att Loomis måste säkerställa att alla relevanta lagkrav gällande bekämpning av penningtvätt efterlevs, men det är också viktigt ur ett affärsetiskt perspektiv. Med tanke på Loomis roll i samhället tas ansvar för att säkerställa att lämpliga processer finns på plats så att Loomis inte används som ett verktyg för ekonomisk brottslighet. Rutinerna inom detta viktiga område uppdateras kontinuerligt för att anpassas till lagstadgade krav och höga interna standarder. Det är nödvändigt att säkerställa att Loomis har lämpliga processer på plats för att både förhindra och upptäcka penningtvätt samt annan ekonomisk brottslighet. Under 2024 inrättades en ny funktion på koncernnivå, Group Financial Crime Prevention. Denna funktion ligger inom första linjen och har koncerngripande ansvar för att förhindra
Med en affärsmodell centrerad kring kontanthantering och värdetransporter, är det av stor vikt för Loomis att hantera risken för penningtvätt. Detta ämne täcks inte av de tematiska standarderna i ESRS, men bedöms som väsentligt enligt den dubbla väsentlighetsanalysen och redovisas därför som en enhetsspecifik upplysning.
I förberedelse inför ESRS, enhetsspecifika upplysningar
FCP-1 Introduktion till bekämpning av ekonomisk brottslighet
| Inverkningar, risker och möjligheter | Beskrivning | Potentiell negativ inverkan | Risk | Möjlighet |
|---|---|---|---|---|
| Misslyckande i att förhindra penningtvätt | Loomis verksamhet kräver efterlevnad av regelverk för bekämpning av penningtvätt (AML) och finansiering av terrorism (CTF) med tanke på att verksamheten hanterar kontanter och värdeföremål tillhörande tredje part. Som tjänsteleverantör och mellanhand är det viktigt att Loomis förhindrar att korruption, mutor eller penningtvätt äger rum. Om Loomis skulle misslyckas med denna viktiga uppgift skulle företaget kunna användas som mellanhand i kriminella aktiviteter. | Egen verksamhet och nedströms | Kort, medel och lång sikt | Att Loomis uppfyller ambitionen att vara en betrodd partner i kampen mot penningtvätt är en finansiell möjlighet då kunderna förlitar sig på att Loomis säkerställer att företaget följer penningtvättslagstiftningen och bedriver sin verksamhet enligt god affärssed. |
| Bristande efterlevnad av regelverket kring förhindrandet av penningtvätt | Bristande efterlevnad eller avvikelser från kraven på rutiner för bekämpning av penningtvätt kan leda till böter eller andra sanktioner från myndigheter. | Egen verksamhet | Kort, medel och lång sikt | |
| Ledarskap inom bekämpning av penningtvätt |
Arbetet med att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism samt att säkerställa adekvata rutiner för sanktionskontroll samt implementera Loomis’ antikorruptionsarbete styrs av andra linjens funktion för Group Compliance. Båda funktionerna rapporterar till koncernens chefsjurist. Granskningar utförs även av riskkontrollfunktionen (andra linjen) samt internrevisionen (tredje linjen).
För information om roller och ansvarsområden mellan första och andra linjen hänvisas till bolagsstyrningsrapporten på sidorna 33-51.
Loomis har en koncerngemensam policy för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Koncernens antipenningtvättspolicy och policy mot terrorfinansiering antas årligen av styrelsen. Tydligt definierade interna regler, processer och samarbete mellan stödfunktioner är avgörande för att förhindra att företaget används som ett verktyg för ekonomisk brottslighet. Ett av sätten där förebyggande och upptäckande åtgärder stärks är genom utveckling och förbättring av implementerade rutiner, processer och systemstöd. En viktig aspekt av det förebyggande arbetet är att medarbetarna är vaksamma. Det är därför viktigt med regelbunden utbildning för att öka medvetenheten om risken för ekonomisk brottslighet.
Policyerna mot penningtvätt och terrorfinansiering ingår i den obligatoriska årliga utbildningen för ledande befattningshavare inom koncernen. För Loomis reglerade dotterbolag tillhandahålls utbildning i enlighet med lokal lagstiftning för riskfyllda funktioner. Utöver den befintliga utbildning som ges i de reglerade dotterbolagen håller Loomis på att lansera en koncernövergripande utbildning inom förebyggande av ekonomisk brottslighet för alla tjänstemän och riskfunktioner. Syftet med den nya utbildningen, som kommer att komplettera den utbildning som ingår i uppförandekoden, är att öka kunskapen och medvetenheten kring regelefterlevnad. Alla nyanställda tjänstemän kommer att behöva genomgå utbildningen som en del av sitt introduktionsprogram. Utbildning kommer att ges årligen till riskfunktioner. Lanseringen kommer att ske under 2025.
Dessutom stärker Loomis koncernens processer för att förhindra penningtvätt, finansiering av terrorism och sanktionsöverträdelser. Transformationsprogrammet gör det möjligt för Loomis att säkerställa att internationell bästa praxis inom branschen upprätthålls genom utveckling och förbättring av kontroller, en stark styrmodell och en koncernövergripande strategi för riskhantering. Under 2024 fortsatte Loomis att investera i transformationsprogrammet för att stärka företagets förmåga att förebygga, identifiera och hantera ekonomisk brottslighet.
Eftersom det saknas tydliga riktlinjer för vilka upplysningskrav som ska tillämpas på enhetsspecifika frågor har Loomis använt sin egen väsentlighetsanalys. Under 2025 kommer Loomis att utveckla sin rapportering gällande det väsentliga ämnet Finansiell inkludering i enlighet med ESRS upplysningskrav. I takt med att ESRS:s rapporteringsramverk utvecklas över tid kommer Loomis att fortsätta anpassa sin rapportering inom detta enhetsspecifika ämne.
I juni 2024 meddelade Finansinspektionen att Loomis AB:s svenska dotterbolag, Loomis Sverige AB, hade fått en anmärkning förenad med en sanktionsavgift på 40 MSEK. Beslutet avsåg den undersökning som Finansinspektionen inledde i april 2022. Undersökningen avsåg hur Loomis Sverige efterlevde penningtvättsregelverket mellan april 2021 och mars 2022. En anmärkning är en lägre grad av en administrativ sanktion som utfärdas när en överträdelse har bedömts vara mindre allvarlig. Arbetet med penningtvättsbekämpning har mognat sedan Loomis Sverige AB erhöll sitt tillstånd 2019. Dessutom har betydande förbättringar genomförts sedan undersökningsperioden som pågick mellan 2021 och början av 2022.
Utgångspunkten för Loomis verksamhet är dess roll i samhället. Loomis bidrar till ett inkluderande och robust samhälle genom att tillhandahålla infrastruktur som möjliggör alla typer av betalningar. God tillgång till finansiella tjänster är en grundläggande aspekt av hållbar utveckling, och Loomis har åtagit sig att tillgodose detta behov. Loomis har en vision om ett samhälle där alla har tillgång till betalningsinfrastruktur och kan välja den betalningsmetod de föredrar.
Loomis spelar en viktig roll i samhället genom att säkerställa effektiva betalningsflöden runt om i världen. Genom att upprätthålla och utveckla infrastrukturen för kontanter och andra betalningsmetoder bidrar Loomis till ett finansiellt inkluderande samhälle, till att säkerställa att kontanter och andra betalningsmetoder finns tillgängliga i det dagliga livet, till att öka den finansiella inkluderingen och till ett samhälle som är bättre rustat för att hantera olika krissituationer. Tillgång till kontanter är avgörande för många grupper i samhället och Loomis tillhandahåller en viktig tjänst genom att säkerställa tillgången till kontanter och bidrar därmed till jämställdhet och inkludering.
Loomis har kopplat till finansiell inkludering identifierat en väsentlig inverkan (se tabellen till höger). Processen för identifiering och bedömning av IRO:er beskrivs övergripande i upplysningen om arbetsgången för den dubbla väsentlighetsanalysen på sida 67. Loomis kommer under 2025 att utöka sin rapportering gällande det väsentliga hållbarhetsämnet Finansiell inkludering, i enlighet med upplysningskraven för ESRS.
Loomis roll i samhället skapar inte bara värde för företagets kunder, utan bidrar även till en bredare positiv inverkan genom den finansiella inkludering som företagets tjänster möjliggör. Eftersom detta ämne inte täcks av de tematiska standarderna inom ESRS, redovisas detta ämne som en enhetsspecifik upplysning.
| Inverkningar, risker och möjligheter | Beskrivning |
|---|---|
| Finansiell inkludering | Faktisk positiv inverkan Egen verksamhet och nedströms Kort, medel och lång sikt Loomis affärsmodell möjliggör finansiell inkludering, eftersom tillgång till kontanter är avgörande för samhället. Detta gäller i synnerhet dem som inte har tillgång till digitala tjänster, inklusive men inte begränsat till äldre och barn. |
Stockholm, datering enligt elektronisk signatur
Till bolagsstämman i Loomis AB (publ.) 556620-8095
Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2024 på sidorna 52–110 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024.
Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande.
En hållbarhetsrapport har upprättats. Som framgår av sidan 57 under rubrik Hur du läser denna rapport så är hållbarhetsrapporten skriven som en förberedelse inför implementeringen av ESRS men Loomis rapporterar inte i enlighet med CSRD. Vi har inte modifierat vårt uttalande i detta avseende.
Stockholm, datering enligt elektronisk signatur
Deloitte AB
Didrik Roos Auktoriserad revisor# Finansiell information
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 112
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Loomis AB (publ), organisationsnummer 556620-8095, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsår 2024.
Loomis erbjuder nationella värdehanteringstjänster i USA, i stora delar av Europa, i vissa delar av Sydamerika samt internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värde föremål. Loomis tillhandahåller även digitala betalningslösningar, Loomis Pay, som primärt är riktade till små och medelstora handlare. Loomis traditionella tjänster riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kommersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn.
Loomis verksamhet bygger på att Loomis övertar kundens risker förknippade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädel metaller och andra värdeföremål. Verksamheten innebär att det dels finns risk att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen, dels risk för personskador. Hantering och kontroll av dessa risker har därför en central roll i företaget och sammanlagt cirka 250 personer arbetar med operationell riskhantering på koncern-, segment- och landnivå. Riskhanteringen styrs från koncernen och alla lokala verksamheter har gemensamma strukturer, processer och systematik för sitt arbete.
Etablerade verktyg och processer finns för att identifiera, åtgärda och följa upp risker. Organisationen för riskhantering arbetar både proaktivt och reaktivt, med bland annat förebyggande arbete, omvärldsbevakning samt krishantering. Medarbetarnas säkerhet är alltid främsta fokus för riskhanteringen och medarbetare på alla nivåer ska förstå och kunna hantera de risker som är förknippade med just deras verksamhet. Etik och värderingar samt tydliga rutiner i utförande är centrala delar i medarbetarnas kompetensutveckling. En fortlöpande aktiv omvärldsbevakning innebär också att eventuella incidenter kan föregripas.
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 113
Finansiell information
Väsentliga händelser under året
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 114
Finansiell information
Intäkter och resultat
Intäkterna för året ökade till 30 442 MSEK (28 707) med en organisk tillväxt på 6,6 procent. Förändrade valutakurser hade däremot en negativ inverkan på den totala tillväxten för året. De flesta produktområden växte jämfört med föregående år, förutom produktområdet International som haft en konjunkturrelaterad nedgång. Produktområdet Automated Solutions, vilket inkluderar både SafePoint och CIMA, uppnådde en hög tillväxt.
Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till 3 642 MSEK (3 077) och rörelsemarginalen ökade till 12,0 procent (10,7).# Finansiell information
Jämförelserelaterade poster uppgick till –393 MSEK (–128) för året, hänförligt till nedskrivning av immateriella tillgångar inom segment Loomis Pay, nedskrivning av goodwill i Storbritannien, en avsättning för den pågående rättstvisten i Danmark, en avsättning för sanktionsavgift i Sverige samt pågående omstrukturering inom segment Europa och Latinamerika.
Finansnettot ökade till –775 MSEK (–611), främst till följd av högre räntenivåer. Resultat före skatt uppgick till 2 271 MSEK (2 148). Skattekostnaden för perioden uppgick till –630 MSEK (–654), vilket motsvarar en skattesats på 28 procent (30). Den effektiva skattesatsen för året påverkades positivt av en skattelättnad hänförligt till inköp av elbilar i USA.
Resultat per aktie var före utspädning 23,51 SEK (21,00) och efter utspädning 23,45 SEK (20,96).
Rörelsens kassaflöde, exklusive effekter från IFRS 16, ökade till 4 085 MSEK (3 091) för året, och drevs huvudsakligen av ett högre EBITA i kombination med lägre investeringar. Kassaflödet motsvarade 112 procent (100) av rörelseresultatet (EBITA) för helåret.
Periodens nettoinvesteringar i anläggningstillgångar uppgick till –1 660 MSEK (–1 956), vilket kan jämföras med avskrivningar (exklusive effekten från IFRS 16) om 1 660 MSEK (1 600). Under perioden gjordes investeringar primärt i byggnader, bilar samt maskiner och inventarier och motsvarar 5,5 procent (6,8) av intäkterna. Investeringar i relation till avskrivningar (inklusive IFRS 16) uppgick för året till 0,6 (0,7).
Koncernens likvida medel vid utgången av året uppgick till 8 802 MSEK (7 611), varav 5 727 MSEK (5 119) avser lager av kontanter och övriga likvida medel relaterade till uppräkningsverksamheten.
Totalt sysselsatt kapital uppgick per den 31 december 2024 till 24 275 MSEK (22 531 per den 31 december 2023) vilket motsvarar cirka 80 procent (78) av intäkterna. Avkastningen på sysselsatt kapital uppgick till 15,6 procent (14,5).
Eget kapital ökade under året med 953 MSEK och uppgick till 13 631 MSEK per den 31 december 2024 (12 678 per den 31 december 2023). Förändringen förklaras till största delen av omräkningsdifferenser om 953 MSEK, periodens nettoresultat om 1 641 MSEK, utdelning om 880 MSEK samt aktieåterköp om 800 MSEK.
Avkastningen på eget kapital uppgick till 12,6 procent (11,6) och soliditeten uppgick till 33,8 procent (35,0). Nettoskulden uppgick till 10 645 MSEK per den 31 december 2024 (9 853 per den 31 december 2023) och nettoskuld/EBITDA var 1,62 (1,72 per den 31 december 2023).
Per den 31 december 2024 uppgick totala långfristiga lånefaciliteter till 11,7 miljarder SEK och totala kortfristiga lånefaciliteter till 0,3 miljarder SEK. Outnyttjade lånefaciliteter uppgick till 5,1 miljarder SEK, varav 0,0 miljarder SEK används som backup för utestående företagscertifikat. Tillgängliga likvida medel uppgick till 3,1 miljarder SEK.
| MSEK | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultaträkning | |||||
| Totala intäkter | 30 442 | 28 707 | 25 315 | 19 723 | 18 813 |
| Rörelseresultat (EBITA) 1) | 3 642 | 3 077 | 2 735 | 1 961 | 1 775 |
| Årets resultat | 1 641 | 1 495 | 1 602 | 1 104 | 716 |
| Kassaflöde | |||||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 749 | 5 077 | 3 645 | 2 758 | 2 993 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 683 | –3 922 | –1 372 | –1 386 | –1 839 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –3 547 | –858 | –2 153 | –1 489 | –621 |
| Kassaflöde | 519 | 297 | 121 | –117 | 533 |
| MSEK | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Balansräkning | |||||
| Sysselsatt kapital | 24 275 | 22 531 | 19 948 | 17 070 | 15 392 |
| Nettoskuld | 10 645 | 9 853 | 7 484 | 7 007 | 6 619 |
| Eget kapital | 13 631 | 12 678 | 12 465 | 10 063 | 8 773 |
1) Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.
Europa och Latinamerika rapporterade intäkter på 14 793 MSEK (13 826) med en organisk tillväxt på 7,8 procent för helåret. Genomförda prishöjningar samt tillväxt i tillväxtmarknader hade en positiv inverkan på den organiska tillväxten. Förändrade valutakurser hade en negativ inverkan på den totala tillväxten. Förvärvet av CIMA, vilket inkluderas inom organisk tillväxt från och med det fjärde kvartalet, bidrog positivt.
Rörelseresultatet (EBITA) ökade till 1 644 MSEK (1 403), vilket motsvarar en marginal på 11,1 procent (10,1). Utmaningarna under de första nio månaderna av året med den cykliska nedgången inom produktområdet International samt utvecklingen på marknader som är under översyn, och där omstruktureringsåtgärder försenades, hade en negativ inverkan på marginalen för året. Marginalerna förbättrades under andra halvåret.
Jämförelsestörande poster för året, vilket inte ingår i segmentets rörelseresultat (EBITA), uppgick till –341 MSEK (–128), varav kostnader hänförliga till omstruktureringen av segmentet uppgick till –185 MSEK (–27). Ytterligare kostnader inkluderar nedskrivning av goodwill i Storbritannien, en avsättning för sanktionsavgift från Finansinspektionen i Sverige samt en avsättning för den pågående rättstvisten i Danmark.
Intäkterna ökade till 15 697 MSEK (14 977) för helåret med tillväxt inom de flesta produktområden och särskilt stark tillväxt inom Automated Solutions. Produktområdet International minskade däremot jämfört med föregående år. Den organiska tillväxten drevs både av en stabil volymtillväxt och genomförda prishöjningar. Förändrade valutakurser hade en negativ inverkan på den totala tillväxten medan förvärv påverkade positivt.
Rörelseresultatet (EBITA) ökade till 2 470 MSEK (2 139) med en marginal på 15,7 procent (14,3). Den höga volym- och intäktstillväxten tillsammans med det fortsatta strukturerade arbetet med operativa effektiviseringar bidrog positivt till ökningen av rörelsemarginalen jämfört med föregående år. Dessa effektiviseringsprogram har lett till en högre servicekvalitet vilket möjliggjort att verksamheten kan hantera högre volymer utan ökade personalbehov. En högre andel intäkter från produktområdet Automated Solutions hade även en positiv inverkan på rörelsemarginalen. Segmentets proaktiva initiativ inom riskhantering har också haft en positiv inverkan på rörelsemarginalen.
Intäkterna uppgick till 106 MSEK (52) under 2024 och ökade organiskt med 71,2 procent jämfört med föregående år. Transaktionsvolymerna ökade med 61 procent jämfört med föregående år och uppgick till 6 990 MSEK för helåret. Rörelseresultatet (EBITA) uppgick till –202 MSEK (–218).
Loomis Pay har genomgått en strategisk ompositionering efter det framgångsrika förvärvet av det spanska företaget Hosteltáctil tidigare i år. Fokus ligger nu på att utveckla partnerskap med etablerade, lokalt anpassade kassasystem som grund för att lansera Loomis unika helhetslösning på nya marknader. Genom att samarbeta med eller förvärva företag med befintliga lokala nätverk och integrera dem med Loomis betalväxel och kontanthanteringslösningar säkerställer vi ett skalbart och effektivt inträde på fler marknader.
Till följd av den förändrade inriktningen gjordes en nedskrivning av immateriella tillgångar inom Loomis Pay på –52 MSEK under fjärde kvartalet. Nedskrivningen redovisas som en jämförelsestörande post för kvartalet och ingår inte i segmentets rörelseresultat (EBITA).
För 2024 uppgick genomsnittligt antal heltidsanställda till 24 441 (25 043) i 26 länder (26). Könsfördelningen var 28 procent (29) kvinnor och 72 procent (71) män.
På grund av den verksamhet som Loomis bedriver ligger ett stort ansvar varje dag på koncernens medarbetare. Baserat på de krav som ställs i verksamheten lägger Loomis stor vikt vid att rekrytera rätt medarbetare och se till att dessa medarbetare får den utbildning som behövs. All personal genomgår en grundträning och sedan återkommande vidareutbildning. Utbildningsprogrammen har anpassats till de länder där Loomis bedriver verksamhet. Chefer på olika nivåer erbjuds ledarskapsutbildning som stöd i deras roll. Loomis lägger också stor vikt vid att alla medarbetare lever efter koncernens grundläggande värderingar.
Loomis AB är ett holdingbolag med dotterbolag i Argentina, Belgien, Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Hongkong, Italien, Irland, Kanada, Kina, Norge, Portugal, Schweiz, Singapore, Slovakien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike. Loomis AB består av koncernledning och stödfunktioner. Genomsnittligt antal heltidsanställda på huvudkontoret uppgick under året till 52 personer (47).
Årets resultat uppgick till 1 197 MSEK (2 838). Under 2024 överfördes 1 680 MSEK (1 053) till aktieägarna, genom en utdelning på 12,5 SEK per aktie (12,00) samt aktieåterköp.
Marknaden för betalningslösningar genomgår förändring och Loomis utvecklar heltäckande och digitala betalningslösningar för att komplettera den existerande kärnaffären. Uppfattningen är att marknaden för värdehanteringstjänster är fortsatt växande på de flesta marknader där Loomis har verksamhet.# Det som även förväntas driva Loomis affär är en fortsatt outsourcing av kontanthantering samt ett ökat intresse från kunderna att se över riskerna för deras egen personal, samtidigt som Loomis på ett effektivare sätt kan hantera kontantflödet, vilket medför kostnadsbesparingar för kunderna. Ingen prognos lämnas för 2025.
En robust riskhantering är en av Loomis viktigaste framgångsfaktorer. Givet Loomis historia och tjänsteutbudets karaktär har Loomis lång erfarenhet av att hantera risker, med ett strukturerat och proaktivt förhållningssätt i hela organisationen, både lokalt och centralt. Väl hanterade risker kan skapa möjligheter och tillföra värde till verksamheten, medan risker som inte hanteras väl kan orsaka incidenter och förluster. Rutiner för att hantera risker är integrerade i koncernens processer för affärsplanering och resultatuppföljning.
Risker förknippade med Loomis verksamhet samt en beskrivning om mitigerande åtgärder och möjligheter för identifierade nyckelrisker, återfinns på sidorna 44–50.
Upplysningar avseende finansiell riskstyrning och användningen av finansiella instrument för riskhantering framgår av not 23.
Upplysningar kring pågående tvister och värdering av eventualförpliktelser, se not 28.
Förändringar i den allmänna konjunkturen och marknadsutvecklingen påverkar efterfrågan av värdehanteringstjänster på flera sätt såsom genom andel kontantköp jämfört med kreditkortsköp, förändring i konsumtionsnivå, risk för rån och kundförluster samt personalomsättningshastighet. Den exakta inverkan som den makroekonomiska situationen kommer att ha på Loomis verksamhet är oförutsägbar, men det kan inte uteslutas att det kan komma att påverka Loomis resultat och finansiella ställning negativt.
För ytterligare information om måluppfyllelsen för perioden 2022-2024, se sidan 9.
För ytterligare information om Loomis mål för strategiperioden 2025-2027, se sidan 25.
I enlighet med årsredovisningslagen 6 kap. 10§ har en hållbarhetsrapport upprättats. Koncernens hållbarhetsfrågor är integrerade i verksamheten och den lagstadgade hållbarhetsrapporten omfattas av sidorna 52–110.
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
117
Finansiell information
Det totala antalet utestående aktier och röster i Loomis AB, exklusive bolagets eget innehav, uppgår till 68 485 347 (71 071 047) och en aktie medför 1 röst. Loomis aktier är noterade på Nasdaq Stockholm, Large Cap-listan. Per den 31 december 2024 fanns 2 514 653 (4 208 782) stycken aktier i eget förvar. Under 2024 har Loomis AB dragit in 4 279 829 återköpta aktier som innehades av bolaget.
För ytterligare information om antalet utgivna aktier och kvotvärde se not 21.
För information om väsentliga ägare hänvisas till avsnittet Aktien på sidan 170.
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 959 MSEK, motsvarande 14.00 SEK per aktie, och den 8 maj 2025 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar. Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2025. Till årsstämmans förfogande står, innan föreslaget beslut om utdelning, 6 045 545 759 kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
| Utdelning till aktieägare (14,00 SEK/aktie) | Överföres till ny räkning | Summa |
|---|---|---|
| 958 794 858 1) | 5 086 750 901 | 6 045 545 759 |
1) Beräknat på antalet utestående aktier, exklusive bolagets egna aktier, på balansdagen.
Följande riktlinjer antogs av årsstämman 2021 och gäller fram till årstämman 2025.
Dessa riktlinjer avser ersättning och andra anställningsvillkor för de personer som under den tid riktlinjerna gäller ingår i Loomis koncernledning, nedan kallade ”ledande befattningshavare”. Vidare gäller riktlinjerna endast för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter årsstämman. Om en styrelseledamot utför uppdrag för bolaget som inte är styrelseuppdrag, utgår kontant ersättning som ska vara marknadsmässig med hänsyn tagen till uppdragets art och arbetsinsats. Sådan ersättning beslutas av styrelsen (eller av bolagsstämman om så följer av lag). Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande sådana regler eller fast lokal praxis, varvid dessa riktlinjernas övergripande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses.
Loomis övergripande affärsstrategi är att leda omvandlingen av kontanthantering i samhället. Ett led i uppfyllandet av strategin är att Loomis ska bevara och utveckla sitt sätt att arbeta genom att organisationen utvecklar och stimulerar nya förmågor och kompetenser. Det i sin tur förutsätter att Loomis kan attrahera och behålla kompetenta ledande befattningshavare. Av den anledningen arbetar Loomis utifrån grundprincipen att ersättningar och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare ska vara marknadsmässiga och konkurrenskraftiga, vilket möjliggörs genom dessa riktlinjer. Dessa riktlinjer förväntas således bidra till uppfyllandet av Loomis affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Ytterligare information om Loomis affärsstrategi finns på Loomis hemsida www.loomis.com.
Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska bestå av fast ersättning, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner, vilket utvecklas nedan. Bolagsstämman kan därutöver – och oberoende av dessa riktlinjer – besluta om exempelvis aktie- och aktiekursrelaterade ersättningar.
Loomis har ett årligen återkommande kortsiktigt incitamentsprogram som omfattar ca 350 nyckelpersoner, däribland Loomis ledande befattningshavare. Det kortsiktiga programmet är kontantreglerat och omfattar inga aktier. Utöver det kortsiktiga incitamentsprogrammet har Loomis ett långsiktigt sparaktiebaserat incitamentsprogram för ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner. Eftersom det långsiktiga programmet har beslutats av bolagsstämman omfattas de inte av dessa riktlinjer. För mer information om ovannämnda program, innefattande de kriterier som utfallet är beroende av, se Loomis hemsida www.loomis.com samt Not 7 Personal och ersättningar.
Den fasta ersättningen för ledande befattningshavare i Loomis ska vara marknadsanpassad och konkurrenskraftig och ska baseras på den enskilde befattningshavarens ansvarsområde, befogenheter, kompetens och erfarenhet.
Utöver fast årslön ska ledande befattningshavare även kunna erhålla rörlig ersättning, vilken ska baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet (koncern, region eller dotterbolag). Rörlig ersättning kan även vara kopplad till individuella prestationsmål. All rörlig ersättning ska sammanfalla med aktieägarnas intressen, varigenom de förväntas bidra till Loomis affärsstrategi, långsiktiga intressen och hållbarhet. Rörlig ersättning ska för verkställande direktören och koncernchefen motsvara maximalt 100 procent av den sammanlagda fasta kontantlönen under mätperioden för kriterier för tilldelning av rörlig ersättning. För övriga personer i koncernledningen ska rörlig ersättning maximalt motsvara 112 procent av den sammanlagda fasta kontantlönen under mätperioden för kriterier för tilldelning av rörlig ersättning. Ersättningskommittén ska för styrelsen bereda, följa och utvärdera frågor rörande rörlig ersättning till ledande befattningshavare.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
118
Finansiell information# Finansiell information
| MSEK | Not | 2024 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 3, 4 | 30 442 | 28 707 | |
| Produktionskostnader | 5, 7 | –22 001 | –21 414 | |
| Bruttoresultat | 8 442 | 7 293 | ||
| Försäljnings- och administrationskostnader | 5, 7 | –4 973 | –4 369 | |
| Övriga intäkter och kostnader | 5, 12 | –30 | –36 | |
| Jämförelsestörande poster | 9 | –393 | –128 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 3 047 | 2 759 | ||
| Finansiella intäkter | 10 | 116 | 146 | |
| Finansiella kostnader | 10 | –822 | –664 | |
| Förlust på monetära nettotillgångar | –69 | –93 | ||
| Resultat före skatt | 2 271 | 2 148 | ||
| Inkomstskatt | 11 | –630 | –654 | |
| Årets resultat | 1) | 1 641 | 1 495 |
Övrigt totalresultat
Poster som inte kan återföras i resultaträkningen
Aktuariella vinster och förluster efter skatt | | 9 | –68 | |
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Omräkningsdifferenser | | 953 | –61 |
Omvärdering av andelar i intresseföretag | | – | –63 |
Övrigt totalresultat för året, netto efter skatt | | 962 | –191 |
Summa totalresultat för året | 2) | 2 603 | 1 303 |
1) Årets resultat är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
2) Totalresultatet är i sin helhet hänförligt till moderbolagets aktieägare.
Förklaring och avstämning av alternativa nyckeltal i denna rapport återfinns på >sidorna 133-136.
| SEK | Not | 2024 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning | 23,51 | 21,00 | ||
| Resultat per aktie efter utspädning | 21 | 23,45 | 20,96 | |
| Utdelning lämnad under året | 12,50 | 12,00 | ||
| Antal utestående aktier (miljoner) | 68,5 | 71,1 | ||
| Genomsnittligt antal utestående aktier före utspädning (miljoner) | 69,8 | 71,2 | ||
| Genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning (miljoner) | 21 | 70,0 | 71,3 |
| MSEK | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Goodwill | 12,13 | 9 617 | 9 033 | |
| Immateriella tillgångar | 12,13 | 1 490 | 1 655 | |
| Byggnader och mark | 14 | 1 173 | 1 089 | |
| Maskiner och inventarier | 14 | 5 503 | 5 180 | |
| Nyttjanderättstillgångar | 15 | 6 307 | 4 634 | |
| Kontraktstillgångar | 3 | 450 | 297 | |
| Uppskjuten skattefordran | 11 | 459 | 360 | |
| Tillgångar i pensionsfonder | 24 | 257 | 258 | |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 23 | 43 | 231 | |
| Övriga långfristiga fordringar | 395 | 381 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 25 693 | 23 119 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 16 | 421 | 509 | |
| Kundfordringar | 17 | 3 516 | 3 378 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 3 | 319 | 322 | |
| Aktuella skattefordringar | 11 | 146 | 184 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | |||
| MSEK | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
| ------- | -------- | -------- | -------- | |
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 13 | 103 | 960 | |
| Maskiner och inventarier | 14 | 23 | 363 | |
| Räntebärande finansiella omsättningstillgångar | 98 | |||
| Likvida medel | 23 | 19 8 | 802 7 611 | |
| Summa omsättningstillgångar | 14 668 | 13 062 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 40 361 | 36 180 |
Eget kapital | 21 | |
Kapital och reserver som kan hänföras till moderbolagets aktieägare | | |
Aktiekapital | | 376 | 376
Övrigt tillskjutet kapital | | 4 594 | 4 594
Övriga reserver | | 2 027 | 1 824
Balanserat resultat inklusive årets resultat | | 6 633 | 5 884
Summa eget kapital | | 13 631 | 12 678
Långfristiga skulder | | |
Räntebärande långfristiga leasingskulder | 4 | 767 | 3 803
Låneskulder | 23 | 7 026 | 7 017
Uppskjuten skatteskuld | 11 | 363 | 515
Avsättningar för skadereserver | 25 | 661 | 596
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 24 | 611 | 629
Övriga avsättningar | 25 | 204 | 128
Övriga långfristiga skulder | | 3 344 | 221
Summa långfristiga skulder | | 13 975 | 12 910
Kortfristiga skulder | | |
Räntebärande kortfristiga leasingskulder | | 1 920 | 1 051
Låneskulder | 23 | 57 | 431
Leverantörsskulder | | 850 | 860
Avsättningar för skadereserver | 25 | 389 | 304
Aktuella skatteskulder | 11 | 520 | 185
Skulder avseende uppräkningsverksamheten | 20 | 5 691 | 5 016
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 2 243 | 1 952
Övriga avsättningar | 25 | 130 | 39
Övriga kortfristiga skulder | 27 | 956 | 754
Summa kortfristiga skulder | | 12 755 | 10 591
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | | 40 361 | 36 180
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 122
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat före skatt | 2 | 2 271 | 2 148 |
| Avskrivningar | 3 | 115 | 2 822 |
| Ej kassaflödespåverkande poster | 29 | 1 045 | 749 |
| Erhållna finansiella poster | 116 | 136 | |
| Betalda finansiella poster | –813 | –626 | |
| Betald inkomstskatt | –482 | –622 | |
| Förändringar av kundfordringar | 53 | 17 | |
| Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster | 445 | 454 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 5 749 | 5 077 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | 13,14 | –1 665 | –1 957 |
| Försäljning av anläggningstillgångar | 4 | 1 | |
| Förvärv av verksamhet | 12 | –22 | –1 967 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –1 683 | –3 922 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Lämnad utdelning | 21 | –880 | –853 |
| Återköp av egna aktier | –800 | –200 | |
| Upptagande av obligationslån | 3 | 419 | 1 000 |
| Återbetalning av obligationslån | – | –1 750 | |
| Upptagande av certifikat och annan långfristig upplåning | 1 | 418 | 6 888 |
| Återbetalning av certifikat och annan långfristig upplåning | –5 286 | –4 900 | |
| Förändring av övriga räntebärande skulder | –1 418 | –1 043 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –3 547 | –858 | |
| Årets kassaflöde | 519 | 297 | |
| Likvida medel vid årets början 1) | 2 492 | 2 264 | |
| Omräkningsdifferenser på likvida medel | 64 | –69 | |
| Likvida medel vid årets slut 1) | 19 | 3 074 | 2 492 |
| 1) Exklusive likvida medel inom uppräkningsverksamheten. Se även not 19 Likvida medel. |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 123
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | MSEK | Aktie- kapital | Övrigt tillskjutet kapital | Övriga reserver | Balanserat resultat inkl. årets resultat | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2024 | 376 | 4 594 | 1 824 | 5 884 | 12 678 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 1 641 | 1 641 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omvärdering av avsättningar för pensioner efter skatt | – | – | – | 9 | 9 | |
| Omräkningsdifferenser | – | – | 953 | – | 953 | |
| Omvärdering av andelar i intresseföretag | – | – | – | – | – | |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | – | – | |
| Summa övrigt totalresultat | – | – | 953 | 9 | 962 | |
| Summa totalresultat | – | – | 953 | 1 650 | 2 603 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning | – | – | – | –880 | –880 | |
| Aktierelaterad ersättning samt swapavtal | – | – | 29 | - | 29 | |
| Fondemission | 21 | – | – | – | –21 | – |
| Återköp av egna aktier inklusive återkallning | –21 | – | – | –778 | – | –800 |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | –749 | –901 | –1 650 | |
| Utgående balans per 31 december 2024 | 376 | 4 594 | 2 027 | 6 633 | 13 631 |
| Hänförligt till moderbolagets aktieägare | MSEK | Aktie- kapital | Övrigt tillskjutet kapital | Övriga reserver | Balanserat resultat inkl. årets resultat | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2023 | 376 | 4 594 | 2 122 | 5 372 | 12 465 | |
| Totalresultat | ||||||
| Årets resultat | – | – | – | 1 495 | 1 495 | |
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omvärdering av avsättningar för pensioner efter skatt | – | – | – | –68 | –68 | |
| Omräkningsdifferenser | – | – | –61 | – | –61 | |
| Omvärdering av andelar i intresseföretag | – | – | – | –63 | –63 | |
| Säkring av nettoinvesteringar efter skatt | – | – | – | – | – | |
| Summa övrigt totalresultat | – | – | –61 | –131 | –191 | |
| Summa totalresultat | – | – | –61 | 1 364 | 1 303 | |
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Utdelning | – | – | – | –853 | –853 | |
| Aktierelaterad ersättning samt swapavtal | – | – | –37 | – | –37 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | –200 | – | –200 | |
| Summa transaktioner med aktieägare | – | – | –237 | –853 | –1 089 | |
| Utgående balans per 31 december 2023 | 376 | 4 594 | 1 824 | 5 884 | 12 678 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 124
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Övriga intäkter | 1 032 | 1 062 | |
| Administrationskostnader | 6, 7 | –603 | –591 |
| Jämförelsestörande poster | 9 | – | –7 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 430 | 464 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 10 | 980 | 2 647 |
| Finansiella intäkter | 10 | 1 493 | 2 188 |
| Finansiella kostnader | 10 | –1 647 | –2 408 |
| Summa resultat från finansiella investeringar | 827 | 2 427 | |
| Resultat efter finansiella poster | 1 256 | 2 892 | |
| Bokslutsdispositioner | 1 | 4 | |
| Skatt på årets resultat | 11 | –60 | –58 |
| Årets resultat | 1 197 | 2 838 |
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Årets resultat | 1 197 | 2 838 |
| Övrigt totalresultat | – | – |
| Summa totalresultat för året | 1 197 | 2 838 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 125
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information
| MSEK | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | 44 | 12 | |
| Maskiner och inventarier | 14 | 3 | 7 |
| Aktier i dotterföretag | 22 | 8 484 | 8 712 |
| Räntebärande långfristiga fordringar hos dotterföretag | 30 | 4 096 | 4 116 |
| Andra långfristiga fordringar | 74 | 32 | |
| Uppskjuten skattefordran | 26 | 21 | |
| Summa anläggningstillgångar | 12 727 | 12 900 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Kortfristiga fordringar hos dotterföretag | 30 | 92 | 32 |
| Räntebärande kortfristiga fordringar hos dotterföretag | 30 | 567 | 1 141 |
| Räntebärande kortfristiga fordringar, externa | 33 | 1 | - |
| Övriga kortfristiga fordringar | 40 | 46 | |
| Aktuell skattefordran | 67 | 62 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 18 | 249 | 279 |
| Likvida medel | 1 | 672 | 926 |
| Summa omsättningstillgångar | 3 018 | 2 485 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 15 745 | 15 385 |
| MSEK | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | 21 | ||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 376 | 376 | |
| Summa bundet eget kapital | 376 | 376 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Övrigt tillskjutet kapital | 5 673 | 5 673 | |
| Balanserat resultat | –825 | –2 009 | |
| Årets resultat | 1 197 | 2 838 | |
| Summa fritt eget kapital | 6 046 | 6 502 | |
| Summa eget kapital | 6 422 | 6 878 | |
| Obeskattade reserver | 1 | 2 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande långfristiga skulder, externa | 23 | 6 805 | 6 804 |
| Övriga långfristiga skulder, externa | 36 | 29 | |
| Summa långfristiga skulder | 6 841 | 6 833 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Kortfristiga skulder till dotterföretag | 31 | 31 | 63 |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotterföretag | 31 | 2 132 | 946 |
| Räntebärande kortfristiga skulder, externa | 23 | 48 | 377 |
| Leverantörsskulder | 23 | 31 | 47 |
| Övriga kortfristiga skulder | 23 | 2 | 77 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 237 | 162 |
| Summa kortfristiga skulder | 2 482 | 1 672 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 15 745 | 15 385 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 126
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information
| MSEK | Not | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Resultat efter finansiella poster | 1 256 | 2 892 | |
| Avskrivningar | 6 | 9 | |
| Justering för ej kassaflödespåverkande poster | 29 | 601 | 1 768 |
| Betald inkomstskatt | –60 | –11 | |
| Förändring av övrigt sysselsatt kapital | 49 | 45 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 1 852 | 4 702 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i anläggningstillgångar | –34 | –94 | |
| Investeringar i aktier | –477 | –1 841 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –511 | –1 935 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Övrig förändring i anläggningstillgångar | – | – | |
| Minskning/ökning av kortfristiga finansiella fordringar | 258 | –1 956 | |
| Minskning/ökning av skulder | 1 642 | 481 | |
| Utgivna certifikat | –754 | –3 | |
| Erhållna koncernbidrag | –45 | –52 | |
| Lämnad utdelning | –880 | –853 | |
| Återköp av egna aktier | –800 | –200 | |
| Aktieswapavtal | –17 | –50 | |
| Aktierelaterad ersättning | 2 | 7 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –595 | –2 626 | |
| Årets kassaflöde | 746 | 141 | |
| Likvida medel vid årets början | 926 | 785 | |
| Likvida medel vid årets slut 1) | 1 672 | 926 | |
| 1) I likvida medel ingår räntebärande finansiella omsättningstillgångar med löptid mindre än 90 dagar. |
MSEK | Aktie - kapital | Övrigt till skjutet kapital | Balanserat resultat inkl.# Finansiell information – Noter
Loomis AB (moderbolaget org. nr 556620-8095) och dess dotterföretag erbjuder dels helhetslösningar för värdehantering i USA, i stora delar av Europa samt i Argentina och Chile, dels internationella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Loomis tillhandahåller även betalningsplattformar för handlare och säkerhetsskåp och maskiner för sedel- och mynträkning. Moderbolaget är ett aktiebolag med säte i Stockholm. Besöksadressen till huvudkontoret är Drottninggatan 82, 111 36 Stockholm, Sverige. Moderbolaget är ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att äga och förvalta aktier i ett antal dotterbolag samt utöva koncernövergripande ledning och administration. Denna koncernredovisning är föremål för fastställelse på årsstämman den 6 maj 2025.
Koncernen tillämpar International Financial Reporting Standards, IFRS, sådana de antagits av den Europeiska Unionen (EU), Rådet för Finansiell Rapportering, Kompletterande redovisningsregler för koncerner och årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden förutom vad beträffar finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder (inklusive derivatinstrument) värderade till verkligt värde via resultaträkningen. För en redogörelse av Kritiska uppskattningar och bedömningar hänvisas till Not 2.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats vid upprättande av denna årsredovisning anges nedan. Loomis beskriver dessutom redovisningsprinciper i anslutning till varje not i syfte att ge en ökad förståelse av respektive redovisningsområde. Loomis fokuserar på att beskriva de redovisningsval som koncernen har gjort inom ramen för gällande IFRS-standard och undviker att upprepa paragraftext i sig, om Loomis inte anser det vara särskilt viktigt för förståelse av notens innehåll.
Redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Samma principer tillämpas normalt i såväl moderbolag som koncern. I vissa fall tillämpar moderbolaget andra principer än koncernen vilket anges i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.
Följande nya eller ändrade standarder var tillämpliga från och med 1 januari 2024:
De nya eller ändrade standarderna har inte haft någon väsentlig inverkan på Loomis finansiella rapporter.
Följande nya eller ändrade rapporteringsstandarder som har antagits eller offentliggjorts men som inte är obligatoriska för 2025 och som inte har antagits i förtid av Loomis:
Dessa nya eller ändrade standarder som inte har antagits av EU om inte annat uttryckligen anges, och de förväntas inte ha någon väsentlig inverkan på inverkan på Loomis finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Loomis AB och samtliga dotterföretag. Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Moderbolagets funktionella valuta och koncernens rapportvaluta, det vill säga den valuta i vilken de finansiella rapporterna upprättas, är svenska kronor (SEK). Metodiken för omräkning av utländska dotterbolags rapportering är att respektive månads resultaträkning omräknas till periodens genomsnittskurs. Balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs. Den omräkningsdifferens som uppstår till följd av att resultaträkningarna omräknas till genomsnittskurs och balansräkningarna till balansdagskurs förs direkt mot övrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet, helt eller delvis, förs de kursdifferenser som redovisats i eget kapital mot resultaträkningen och redovisas som en del av realisationsresultatet.
| EUR-länder | Vägt genomsnitt 2024 | 2024-12-31 | Vägt genomsnitt 2023 | 2023-12-31 |
|---|---|---|---|---|
| EUR | 11,44 | 11,45 | 11,48 | 11,09 |
| Schweiz | 12,00 | 12,17 | 11,81 | 11,98 |
| Storbrit- | 13,51 | 13,81 | 13,20 | 12,76 |
| nien | ||||
| USA | 10,57 | 11,02 | 10,61 | 10,03 |
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Omräkningsdifferenser för icke-monetära finansiella tillgångar och skulder, såsom aktier som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, redovisas i resultaträkningen som en del av verkligt värde vinster/-förluster.
Per den 1 april 2022 har Loomis infört IAS 29 Finansiell rapportering i höginflationsländer för verksamheten i Turkiet. Bokslutet för dotterbolaget i Turkiet har därför justerats för inflation för att återspegla förändringen i köpkraft. Inflationsjusteringen har gjorts med det turkiska konsumentprisindexet med basperiod 2003=100. Konsumentprisindex var 2 684,6 per den 31 december 2024 och 1 859,4 per den 31 december 2023. Då rapporteringsvaluta i koncernen är SEK och alltså inte en valuta i en hyperinflationsekonomi har jämförelsesiffrorna inte justerats.
Sedan den 1 juli 2018 betraktas Argentina som en ekonomi med hyperinflation och de finansiella rapporterna för dotterbolaget i Argentina har inflationsjusterats. Inflationsjusteringarna har gjorts i enlighet med det argentinska konsumentprisindexet, National CPI. Konsumentprisindexet var per den 31 december 2024: 7 694,0 med basperioden december 2016. Per 31 december 2023 var konsumentprisindex 3 533,2. Förlusten på monetära nettotillgångar/-skulder redovisas i resultaträkningen som finansiella kostnader.
Prissättning vid transaktioner mellan koncernbolag sker med tillämpning av affärsmässiga principer. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan bolag i koncernen och därmed sammanhängande resultat elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, men eventuella förluster betraktas som en indikation på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Samtliga dotterbolag rapporterar till koncernen i enlighet med koncernens redovisningsprinciper. Med koncernbolag menas alla bolag som Loomis AB äger eller kontrollerar enligt definitionen i koncernredovisningens omfattning ovan.
Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundningsdifferenser kan därför förekomma i summeringar.
Moderbolagets finansiella rapporter är upprättade i enlighet med årsredovisningslagen och RFR 2 Redovisning för juridiska personer.# Moderbolaget tillämpar genom detta samma redovisningsprinciper som koncernen där så är tillämpligt utom i de fall som anges nedan.
De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens redovisningsprinciper föranleds av begränsningar i möjlig heterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av årsredovisningslagen, tryg- gandelagen samt av de valmöjligheter som framgår av RFR 2.
IFRS 16 Leasingavtal började gälla den 1 januari 2019. RFR 2 innehål- ler ett undantag som medför att samtliga leasingkontrakt redovisas som operationella leasingkontrakt när moderbolaget är lease tagare.
Enligt RFR 2 behöver inte de bestämmelser i IAS 19 som gäller för- månsbestämda pensionsplaner tillämpas i juridisk person. Däremot ska upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19. I RFR 2 hänvisas till lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (”tryggande lagen”) för bestämmelser om redovisning av avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Moderbolaget redovisar finansiella instrument enligt IFRS 9 med beaktande av RFR 2. Moderbolaget tillämpar RFR 2 undantag avse- ende IFRS 7 p.1 och lämnar därmed ingen upplysning enligt IFRS 7 samt IAS 1 p. 124 A–124 C. Moderbolaget tillämpar vidare undan- taget i tillämpningen av IFRS 9 som avser redovisning och värdering av finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag. Moderbolaget redo visar de finansiella garantiavtalen som eventualförpliktelser.
Moderbolaget tillämpar alternativregeln i RFR 2 IAS 27 avseende koncernbidrag, vilket innebär att erhållna och lämnade koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.
Upprättande av bokslut och tillämpning av olika redovisningsstan- darder baseras ofta på ledningens bedömningar eller på antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rådande förhållan- den. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast på his- torisk erfarenhet men även på andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitions- mässigt, sällan att överensstämma med det uppskattade. De uppskattningar och bedömningar som Loomis per den 31 december 2024 bedömer ha störst inverkan på de finansiella rappor terna presenteras nedan.
Koncernen exponeras för en rad olika typer av risker i den dagliga verksamheten. De operativa riskerna kan resultera i att reserver behöver redovisas för egendoms- och personskada inom värdehante- ringsverksamheten och avseende arbetsrelaterade skadeståndskrav relaterade till koncernens anställda. Skadereserver redovisas i enlighet med aktuariella beräkningar vilka genomförs löpande. De aktuariella beräkningarna baseras dels på uppgifter om oreglerade skador och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador, dels på ett flertal olika antaganden. Sammantaget gör detta att den totala skadereserven är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information hänvisas till Not 25 Avsättningar för skadereserver.
Värdering av identifierbara tillgångar och skulder i samband med förvärv av dotterbolag eller verksamheter innefattar, som ett led i för- delningen av köpeskillingen, att såväl poster i det förvärvade bola- gets balansräkning som poster vilka ej varit föremål för redovisning i det förvärvade bolagets balansräkning, såsom kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. I normala fall föreligger inte några note- rade priser för de tillgångar och skulder vilka ska värderas, varvid olika värderingstekniker måste tillämpas. Dessa värderingstekniker bygger på ett flertal olika antaganden. Andra poster som kan vara svåra att såväl identifiera som att värdera är eventualförpliktelser som kan ha uppstått i det förvärvade bolaget, till exempel till följd av tvister. Tilläggsköpeskillingar som förfaller i framtiden och villkorade betalda köpeskillingar redovisas som del av köpeskillingen och redo- visas baserat på en bedömning av om villkor som avtalats i samband med förvärvet kommer att uppnås. Tilläggsköpeskillingar och villko- rade betalda köpeskillingar redovisas till verkligt värde via resultat- räkningen och värderingen är föremål för bedömning vid varje rap- porteringstillfälle. För ytterligare information om värdering se Not 23 Finansiella instrument och riskhantering och för mer information avseende förvärv hänvisas till Not 12 Förvärv av dotter bolag samt Not 13 för prövning av nedskrivningsbehov.
I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvs relaterade immateriella tillgångar ska redovisat värde jäm- föras med återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det hög- sta av en tillgångs nettoförsäljningsvärde och dess nyttjandevärde. Då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att uppskatta tillgångens nettoförsäljningsvärde blir nyttjande värdet normalt det värde som det redovisade värdet jäm- förs med. Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på uppskatt- ningar och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska till växten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagan- det av operativt sysselsatt kapital, den relevanta vägda kapitalkostnaden, vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena samt faststäl landet av kassagenererande enheter. Sammantaget inne- bär detta att värderingen av posterna Goodwill och Förvärvsrelate- rade im mate riella tillgångar är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. En känslighetsanalys avseende den organiska tillväxten, rörelse marginalens utveckling och den vägda kapitalkostnaden redo- visas i Not 13 Goodwill och immateriella tillgångar.
Redovisning av inkomstskatt, mervärdeskatt och andra skatter base- ras på gällande regler i de länder där koncernen bedriver verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatt och redo- visning av skatter bygger tillämpningen och redovisning på tolkningar samt bedömningar av möjliga utfall. Uppskjutna skatt beräknas på temporära skillnader mellan redo- visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Det är främst två typer av antaganden och uppskattningar som påverkar den redovisade uppskjutna skatten. Det är dels för att fastställa det redo- visade värdet på olika tillgångar och skulder, dels beträffande progno- ser om framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar är beroende av detta. Väsentliga uppskattningar görs även vad gäller redovisning av avsättningar och eventualförpliktelser avseende skatterisker och möjliga effekter av pågående skatterevisioner. Skatterevisioner är ofta utdragna processer som pågår i flera år. Det är därmed inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkter för utflöde av skatter. För ytterligare information avseende skatter hän- visas till Not 11 Inkomstskatt.
Ersättningar till anställda är normalt ett område där uppskattningar och bedömningar inte är kritiska. För förmånsbestämda planer som avser ersättningar för främst pensioner och där utbetalningen till de anställda ligger flera år fram i tiden krävs dock beräkningar av aktua- rier. Dessa beräkningar baseras på antaganden avseende ekonomiska variabler såsom diskonteringsränta, löneökningar, inflation och pen- sionsökningar men även på demografiska variabler såsom livslängd varvid dessa antaganden är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. För ytterligare information avseende pensioner samt information om känslighetsanalys hänvisas till Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
Totala kundfordringar utgör en av de största posterna i balansräk- ningen. Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde netto efter reservering för kundförluster. Reserveringen för kund- förluster är föremål för kritiska uppskattningar och bedömningar. Ytterligare information om kreditrisk i kundfordringar finns i Not 17 Kundfordringar och i Not 23 Finansiella instrument och riskhantering.
Grundprincipen är att intäkter redovisas för att skildra överföringen av utlovade varor och tjänster till kunder med ett belopp som åter- speglar den ersättning som företaget förväntas ha rätt till i utbyte mot dessa varor eller tjänster.
Loomis erhåller intäkter från försäljning av varor och tjänster över tid och vid en viss tidpunkt för följande huvudproduktlinjer: Trans- porttjänster (CIT), Kontanthanteringstjänster (CMS), Internatio- nala transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värde före mål (International) samt Övrigt. När SafePoint utrustning används som en del av serviceleveransen till kunden kallas detta för SafePoint-lösning och är en tjänst som består av att tillhandahålla kontanter inom CIT, CMS och en lagringstjänst till kunden, se vidare under ”Signifikanta bedömningar” nedan.
Loomis prestationsåtaganden och transaktionspriset för respek- tive åtagande härleds från kundkontrakt.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
129
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar, forts.# Finansiell information – Noter
Transaktionspriset består oftast av både fasta och rörliga belopp, där den rörliga delen kan både öka och minska transaktionspriset. De rörliga komponenterna i Loomis kundkontrakt utgörs primärt av incitament och prestations- bonusar men även av rabatter och straffavgifter. Varje kundkontrakt ses som ett enda prestationsåtagande och någon fördelning av trans- aktionspriset görs inte. Se vidare under ”Signifikanta bedömningar” nedan.
För intäkter från CIT, CMS, ATM och SafePoint har Loomis rätt till betalning för tjänster som redan är utförda om kunden väljer att avbryta kontraktet av en annan anledning än att Loomis inte fullgjort sina förpliktelser. Loomis intäkter från dessa tjänster redovisas där- med över tid i takt med att tjänsten levereras.
Vissa övriga intäkter från bland annat internationella transporter av kontanter och ädel- metaller samt förvaring av värdeföremål redovisas vid en given tid- punkt. Betalningsvillkor följer branchpraxis och utan längre kredit- tider.
Utdelningsintäkter redovisas vid tidpunkten då rätten att erhålla utdelningen fastställs. Övriga finansiella intäkter redovisas vid tid- punkten då rätten att erhålla intäkten fastställs.
Loomis tillhandahåller en tjänst som innehåller en utrustning som heter SafePoint. Vid försäljning av denna lösning består tjänsten vanligtvis av att tillhandahålla transporttjänster, kontant hanterings- tjänster och lagringstjänster åt kunden. Kunden deponerar kontan- terna i SafePoint-enheten och får sedermera en insättning på bank- kontot. Kontanterna hämtas, transporteras, bearbetas och verifieras till tidigare insatt belopp och lagras i Loomis valv.
SafePoint- utrustningen är en del av Loomis leverans av SafePoint- tjänsten. SafePoint-utrustningen som placeras hos kund är som huvudregel under Loomis ägande och kan ersättas av en ny Safe Point-utrustning av Loomis om så anses nödvändigt. Kontraktet är därför inte rela- terat till en specifik tillgång.
I undantagsfall säljs SafePoint- enheten till kunden så att kunden äger utrustningen. Tjänsten är i detta fall densamma som när Loomis äger utrustningen och utrust- ningen har inte heller en alternativ användning för kunden än att vara en del av Loomis tjänsteleverans. Loomis kontrollerar program- varan och har nyckeln till Safe Point- utrustningen och om avtalet sägs upp så tas den proprietära mjukvaran bort och kunden får nyckeln. Av denna anledning görs inte någon skillnad i intäktsredovisningen beroende på om Loomis eller kunden äger utrustningen.
Loomis prestationsförpliktelse är att under kontraktets löptid utföra tjänster som betalas månadsvis, men det kräver olika insat- ser varje dag av Loomis. Utförda prestationer sker i all väsentlighet linjärt över tiden. Från både Loomis och kundens perspektiv inklu- deras Safe Point-utrustningen som en del i den tjänst som levereras. Det är inte separata tjänster och SafePoint-utrustningen ses som vilken annan utrustning som helst för att tillhandahålla CIT- eller CMS-tjänster. Av denna anledning utförs ingen fördelning av trans- aktionspriset till kunden. Intäkter för hela tjänsten inklusive utrust- ningen redovisas löpande under hela kontraktets löptid och fakture- ras månatligen.
Loomis levererar en lösning till kunden som räknar sedlar och mynt, paketerar och förvarar pengarna säkert. Lösningen anses vara en kombination av maskin och mjukvara för kunden kan inte använda
maskinen utan programvara. Intäkten redovisas vid en tidpunkt när maskinen och programvaran levereras till kunden. Utöver skåp levereras även hårdvaruservice och övriga tjänster. Detta anses vara en distinkt tjänst då det är frivilligt för kunden och man har separata kontrakt. Intäkten redovisas över tiden, när tjänsten utförs.
Loomis tillhandahåller förvaringstjänster till sina kunder. Bero- ende på lokala regler och affärsmodeller tillhandahålls dessa som en del av CIT/CMS-verksamheten i vissa länder. Förvaring är även en separat tjänst som erbjuds inom den internationella verksamheten, där Loomis förvarar guld, andra ädelmetaller eller liknande varor åt sina kunder.
Vid övervägandet av redo- visningen av att tillhandahålla en förvaringstjänst har Loomis kommit fram till att förvaringstjänster som tillhandahålls som en del av CIT/CMS-verksamheten inte har tydliga prestations- förpliktelser, till skillnad mot förvaringstjänster som till- handahålls inom den internationella verksamheten. Denna slutsats grundar sig på det faktum att förvaringstjäns- ten i CIT/CMS är starkt kopplad till de CIT/CMS-tjänster som anges i kontraktet. Kunden kan inte undvika att köpa förva- ringsdelen av tjänsten eftersom den är en del av leveransen av CIT/CMS tjänsten. I den internationella verksamheten är för- varingen i sig själva tjänste erbjudandet, därför är den per defi- nition distinkt.
Förvaringstjänsterna redovisas löpande under kontrakts tiden.
Loomis levererar en betalningslösning till kunden. Detta är en moln baserad lösning som består av en betalningsenhet och till- gång till en portal, samt en digital tjänst där betalningen som slutkunden gör debiteras slutkundens konto och krediteras kun- dens konto. Alla delar av tjänsten är helt sammanlänkade och utförs samtidigt. Kunden köper en betalningslösning och inte separata delar. Kunden betalar en avgift per transaktion för den digitala betalningen samt en avgift per månad under en bestämd period för betalningsenheten och tillgång till portalen. Betal- ningsenheten ägs av Loomis och kan ersättas av en ny enhet om detta behövs. Kontraktet är inte relaterat till en specifik tillgång. Intäkten redovisas över tiden, alltså när tjänsten utförs.
| Europa och Latinamerika | USA | Loomis Pay | Övrigt och elimineringar | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Värdetransporter (CIT) | 5 026 | 5 754 | – | – | 10 780 |
| Kontanthantering (CMS) | 2 984 | 2 329 | – | – | 5 313 |
| ATM | 2 891 | 3 489 | – | – | 6 381 |
| SafePoint | 1 977 | 3 520 | – | – | 5 496 |
| International | 1 118 | 512 | – | – | 1 630 |
| FXGS | 628 | – | – | – | 628 |
| Loomis Pay | – | – | 106 | – | 106 |
| Övrigt och elimineringar | 168 | 93 | – | -154 | 107 |
| Totala intäkter | 14 793 | 15 697 | 106 | -154 | 30 442 |
| Tidpunkt för redovisning av intäkter, externa | |||||
| Vid given tidpunkt | 2 305 | 430 | – | – | 2 735 |
| Över tid | 12 427 | 15 174 | 106 | – | 27 707 |
| Totala externa intäkter | 14 732 | 15 604 | 106 | – | 30 442 |
| Europa och Latinamerika | USA | Loomis Pay | Övrigt och elimineringar | Summa | |
|---|---|---|---|---|---|
| Värdetransporter (CIT) | 5 047 | 5 617 | – | – | 10 664 |
| Kontanthantering (CMS) | 3 072 | 2 201 | – | – | 5 273 |
| ATM | 2 700 | 3 412 | – | – | 6 112 |
| SafePoint | 1 168 | 3 121 | – | – | 4 289 |
| International | 1 142 | 554 | – | – | 1 695 |
| FXGS | 539 | – | – | – | 539 |
| Loomis Pay | – | – | 52 | – | 52 |
| Övrigt och elimineringar | 158 | 72 | – | -147 | 83 |
| Totala intäkter | 13 826 | 14 977 | 52 | -147 | 28 707 |
| Tidpunkt för redovisning av intäkter, externa | |||||
| Vid given tidpunkt | 1 710 | 496 | – | – | 2 206 |
| Över tid | 12 040 | 14 409 | 52 | – | 26 501 |
| Totala externa intäkter | 13 750 | 14 905 | 52 | – | 28 707 |
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| USA | 15 634 | 14 877 |
| Frankrike | 3 859 | 3 749 |
| Schweiz | 1 871 | 1 775 |
| Spanien | 1 763 | 1 757 |
| Storbritannien | 1 215 | 1 127 |
| Sverige | 846 | 838 |
| Övriga länder | 5 253 | 4 584 |
| Totala intäkter | 30 442 | 28 707 |
Ingen enskild kund svarar för mer än 10 procent av koncernens omsättning.
Loomis har identifierat följande intäktsrelaterade kontraktstillgångar och skulder. Loomis har inga kontraktsspecifika avtalsutgifter.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Kontraktstillgångar som avser SafePoints | 449 | 295 |
| Kontraktstillgångar som avser kostnader för att fullfölja kontrakt | 1 | 2 |
| Totala kontraktstillgångar | 450 | 297 |
| Kontraktsskulder – förväntade volym-rabatter | 18 | 14 |
| Kontraktsskulder – förväntade återbetal-ningar till kunder eller straffavgifter | 34 | 30 |
| Kontraktskulder – förutbetalda intäkter avseende abonnemangsavgifter | 106 | 113 |
| Kontraktskulder avseende SafePoints | 505 | 345 |
| Totala kontraktsskulder | 664 | 501 |
| Varav långfristiga kontraktsskulder | 344 | 221 |
| Varav kortfristiga kontraktsskulder | 320 | 280 |
| Totala kontraktsskulder | 664 | 501 |
Kontraktsskulder som återförts som intäkter under 2024 uppgår till ca 298 MSEK (216). Loomis förväntar sig att 320 MSEK (280) av de totala kontraktsskul- derna kommer att återföras som intäkter under 2025 vilket motsvarar 48% (56). Resterande 344 MSEK (221) förväntas återföras som intäkt- er åren efter 2025.
Rörelsesegment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med Loomis interna rapportering som lämnas till koncernchefen, som identifierats vara den högste verkställande beslutsfattaren inom Loomis. Loomis har följande segmentindelning: Europa och Latin- amerika, USA, Loomis Pay och Koncerngemensamma funktioner. Segment Europa och Latinamerika inkluderar Argentina och Chile som ingår i segmentschefens ansvar i enlighet med hur Loomis är organiserat.
Segmentscheferna är ansvariga för segmentens rörelses- resultat före avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jäm- förelsestörande poster (EBITA), enligt hur Loomis redovisar i sin resultat- räkning för koncernen. Detta ligger sedan till grund för hur Loomis koncernchef följer utvecklingen och allokerar resurser etc. Loomis har därför valt denna struktur i sin segmentsrapportering.
Nationella värdehanteringstjänster (värdetransporter samt kon- tanthanteringstjänster) delas mellan segment Europa och Latin- amerika och segment USA.# Finansiell information – Noter
| MSEK | Europa | Latinamerika | USA | Loomis Pay | Koncern- och gemensamma funktioner | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter, fortgående verksamhet | 14 234 | 15 686 | 88 | – | – | 150 | 29 858 |
| Intäkter, förvärv | 559 | 11 | 18 | – | – | 4 | 585 |
| Totala intäkter | 14 793 | 15 697 | 106 | – | – | 154 | 30 442 |
| Produktionskostnader | -11 034 | -10 973 | -147 | – | -154 | – | -22 001 |
| Bruttoresultat | 3 758 | 4 724 | -41 | – | – | – | 8 442 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | -2 266 | -2 275 | -161 | – | -270 | – | -4 973 |
| Övriga intäkter och kostnader | -5 | -6 | – | – | -18 | – | -30 |
| Jämförelsestörande poster | -341 | – | -52 | – | – | – | -393 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 148 | 2 443 | -256 | – | -288 | – | 3 047 |
| Finansiella intäkter | – | – | – | 116 | – | – | 116 |
| Finansiella kostnader | – | – | – | -822 | – | – | -822 |
| Förlust på monetära nettotillgångar | – | – | – | -69 | – | – | -69 |
| Resultat före skatt | 1 148 | 2 443 | -256 | -1 064 | – | – | 2 271 |
| Inkomstskatt | – | – | – | -630 | – | – | -630 |
| Årets resultat | 1 148 | 2 443 | -256 | -1 694 | – | – | 1 641 |
| MSEK | Europa | Latinamerika | USA | Loomis Pay | Koncern- och gemensamma funktioner | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Segmentstillgångar | |||||||
| Goodwill | 5 186 | 4 431 | – | – | – | – | 9 617 |
| Övriga immateriella tillgångar | 1 217 | 145 | 128 | – | – | – | 1 490 |
| Anläggningstillgångar | 3 681 | 2 990 | 5 | – | – | – | 6 676 |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 621 | 4 670 | 16 | – | – | – | 6 307 |
| Varulager | 409 | 11 | – | – | – | – | 421 |
| Kundfordringar | 2 089 | 1 509 | 74 | – | -156 | – | 3 516 |
| Tillgångar avseende uppräkningsverksamheten | 5 608 | 119 | – | – | – | – | 5 727 |
| Övriga segmentstillgångar | 1 250 | 1 174 | 477 | – | -29 | – | 2 871 |
| Ofördelade tillgångar | |||||||
| Tillgångar i pensionsfonder | – | – | 257 | – | – | – | 257 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | – | – | 406 | – | – | – | 406 |
| Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | – | – | 3 074 | – | – | – | 3 074 |
| Summa tillgångar | 21 061 | 15 050 | 4 436 | – | -185 | – | 40 361 |
| Koncern- och gemen- | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|
| Segmentsskulder | ||
| Leverantörsskulder | -156 | 850 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | -34 | 2 243 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten | – | 5 691 |
| Avsättning för skadereserver | – | 1 050 |
| Övriga skulder | – | 2 517 |
| Ofördelade skulder | ||
| Kortfristig upplåning | – | 57 |
| Långfristig upplåning | – | 7 026 |
| Räntebärande kortfristiga leasingskulder | – | 1 920 |
| Räntebärande långfristiga leasingskulder | – | 4 767 |
| Avsättningar för pensioner | – | 611 |
| Eget kapital | – | 13 631 |
| Summa skulder och eget kapital | -190 | 40 361 |
| MSEK | Europa | Latinamerika | USA | Loomis Pay | Koncern- och gemensamma funktioner | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga upplysningar | |||||||
| Investeringar i anläggningstillgångar, netto | 1 093 | 534 | 34 | – | – | – | 1 661 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1 491 | 1 707 | 18 | – | – | – | 3 217 |
| Europa och Latinamerika | USA | |
|---|---|---|
| Värdetransporter (CIT) | 34 | 37 |
| Kontanthantering (CMS) | 20 | 15 |
| ATM | 20 | 22 |
| Automatiserade lösningar | 13 | 23 |
| International | 8 | 3 |
| FXGS | 4 | – |
| Loomis Pay | – | – |
| Övriga tjänster | 1 | – |
| Summa | 100 | 100 |
Summa anläggningstillgångar som är lokaliserade i Sverige uppgår till 70 MSEK (93), i USA till 2 990 MSEK (2 879) och summan av sådana anläggningstillgångar lokaliserade i andra länder uppgår till 3 616 MSEK (3 298).
| MSEK | Europa | Latinamerika | USA | Loomis Pay | Koncern- och gemensamma funktioner | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter, fortgående verksamhet | 13 640 | 14 848 | 52 | – | – | 147 | 28 392 |
| Intäkter, förvärv | 185 | 129 | – | – | – | – | 314 |
| Totala intäkter | 13 826 | 14 977 | 52 | – | – | 147 | 28 707 |
| Produktionskostnader | -10 607 | -10 829 | -126 | – | 147 | – | -21 414 |
| Bruttoresultat | 3 219 | 4 148 | -75 | – | – | – | 7 293 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | -1 949 | -2 029 | -144 | – | 247 | – | -4 369 |
| Övriga intäkter och kostnader | -16 | -11 | – | – | -9 | – | -36 |
| Jämförelsestörande poster | -128 | – | – | – | – | – | -128 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 1 125 | 2 107 | -218 | – | -255 | – | 2 759 |
| Finansiella intäkter | – | – | – | 146 | – | – | 146 |
| Finansiella kostnader | – | – | – | -664 | – | – | -664 |
| Förlust på monetära nettotillgångar | – | – | – | -93 | – | – | -93 |
| Resultat före skatt | 1 125 | 2 107 | -218 | -866 | – | – | 2 148 |
| Inkomstskatt | – | – | – | -654 | – | – | -654 |
| Årets resultat | 1 125 | 2 107 | -218 | -1 520 | – | – | 1 495 |
| MSEK | Europa | Latinamerika | USA | Loomis Pay | Koncern- och gemensamma funktioner | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Segmentstillgångar | |||||||
| Goodwill | 4 998 | 4 035 | – | – | – | – | 9 033 |
| Övriga immateriella tillgångar | 1 353 | 151 | 151 | – | – | – | 1 655 |
| Anläggningstillgångar | 3 380 | 2 879 | 10 | – | – | – | 6 269 |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 640 | 2 981 | 13 | – | – | – | 4 634 |
| Varulager | 497 | 12 | – | – | – | – | 509 |
| Kundfordringar | 1 971 | 1 449 | 39 | – | -82 | – | 3 378 |
| Tillgångar avseende uppräkningsverksamheten | 5 021 | 98 | – | – | – | – | 5 119 |
| Övriga segmentstillgångar | 1 152 | 985 | 375 | – | -8 | – | 2 504 |
| Ofördelade tillgångar | |||||||
| Tillgångar i pensionsfonder | – | – | 258 | – | – | – | 258 |
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | – | – | 329 | – | – | – | 329 |
| Andra finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen | – | – | 2 492 | – | – | – | 2 492 |
| Summa tillgångar | 20 011 | 12 591 | 3 668 | – | -90 | – | 36 180 |
| Koncern- och gemen- | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|
| Segmentsskulder | ||
| Leverantörsskulder | -82 | 860 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | -8 | 1 952 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten | – | 5 016 |
| Avsättning för skadereserver | – | 900 |
| Övriga skulder | – | 1 842 |
| Ofördelade skulder | ||
| Kortfristig upplåning | – | 431 |
| Långfristig upplåning | – | 7 017 |
| Räntebärande kortfristiga leasingskulder | – | 1 051 |
| Räntebärande långfristiga leasingskulder | – | 3 803 |
| Avsättningar för pensioner | – | 629 |
| Eget kapital | – | 12 678 |
| Summa skulder och eget kapital | -90 | 36 180 |
| MSEK | Europa | Latinamerika | USA | Loomis Pay | Koncern- och gemensamma funktioner | Elimineringar | Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Övriga upplysningar | |||||||
| Investeringar i anläggningstillgångar, netto | 1 094 | 851 | 10 | – | – | – | 1 956 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | 1 362 | 1 497 | 17 | – | – | – | 2 876 |
| Europa och Latinamerika | USA | |
|---|---|---|
| Värdetransporter (CIT) | 37 | 38 |
| Kontanthantering (CMS) | 22 | 15 |
| ATM | 20 | 23 |
| SafePoint | 8 | 21 |
| International | 8 | 4 |
| FXGS | 4 | – |
| Loomis Pay | – | – |
| Övriga tjänster | 1 | – |
| Summa | 100 | 100 |
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Personalkostnader | 15 222 | 14 681 |
| Risk-, skade- och försäkringskostnader | 778 | 932 |
| Fordonskostnader och drivmedel | 2 373 | 2 312 |
| Lokalkostnader | 1 760 | 1 628 |
| Kostnader för teknisk utrustning | 2 279 | 2 131 |
| Kostnader för underleverantörer | 1 775 | 1 808 |
| Jämförelsestörande poster | 393 | 128 |
| Övriga kostnader | 2 815 | 2 325 |
| Summa kostnader för delade på kostnadsslag | 27 397 | 25 947 |
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 194 | 164 |
| Övriga immateriella tillgångar | 204 | 155 |
| Byggnader | 58 | 58 |
| Maskiner och inventarier | 1 351 | 1 320 |
| Nyttjanderättstillgångar | 1 282 | 1 068 |
| Återföring kontraktstillgångar | 128 | 110 |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar | 3 217 | 2 876 |
Årets avskrivningar och nedskrivningar fördelar sig i resultaträkningen enligt följande:
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Produktionskostnader | 2 738 | 2 452 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | 285 | 260 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 194 | 164 |
| Summa avskrivningar och nedskrivningar | 3 217 | 2 876 |
För mer information om avskrivningar se Not 13 Goodwill och immateriella tillgångar samt prövning av nedskrivningsbehov samt Not 14 Materiella anläggningstillgångar.
| MSEK | Koncernen | Moderbolaget |
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |
| Revisionsuppdraget | 24 | 24 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 1 | 1 |
| Skatterådgivning | – | – |
| Övriga tjänster | – | – |
| Summa valda revisorer | 25 | 25 |
| Övriga revisorer | – | – |
| Revisionsuppdraget | 2 | 1 |
| Summa | 27 | 26 |
Övriga tjänster utöver revision avser främst redovisningsrådgivning, upprättande av skattedeklarationer samt mervärdesskatt. Tjänster utöver revision avser inga lagstadgade revisions uppdrag.# Finansiell information – Noter
Koncernen har för närvarande två typer av incitaments- program, ett kortsiktigt och ett långsiktigt sparaktiebaserat inci- tamentsprogram. Det kortsiktiga incitamentsprogrammet innebär att de som deltar i programmet erhåller en kontantreglerad bonus som betalas ut kontant året efter intjänandeåret. Kostnaden för Loomis redovisas under intjänandeperioden och redovisas i resultaträkningen. Den aktierelaterade reserven redo visas som del av eget kapital och inte som skuld. Vid pro- grammets avslutande redovisas eventuella avvikelser mot de ursprungliga bedömningarna, t.ex. med anledning av att någon anställd lämnat koncernen och inte erhåller sina tilldelade aktier, i resultaträkningen och motsvarande justeringar sker i eget kapital.
Koncernens medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män
| Kvinnor | Män | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Europa | 3 414 | 3 693 | 11 050 | 11 006 | 14 464 | 14 700 |
| USA | 3 354 | 3 571 | 6 623 | 6 772 | 9 977 | 10 343 |
| Summa | 6 768 | 7 264 | 17 673 | 17 778 | 24 441 | 25 043 |
Moderbolagets medeltal årsanställda: fördelning mellan kvinnor och män
| Antal | ||
|---|---|---|
| 2024 | 2023 | |
| Antal anställda | 52 | 47 |
| (varav män) | (27) | (27) |
Under 2024 uppgick antalet styrelseledamöter och verkställande direktörer för alla bolag inom koncernen till totalt 78 (88) stycken, varav 19 (21) var kvinnor.
Lönekostnader: styrelse och verkställande direktörer
| MSEK | Löner | Sociala kostnader | (varav rörlig ersättning) | (varav pension) | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Europa | 177 | 182 | 10 | 10 | (4) | (6) | (20) | (19) |
| USA | 20 | 20 | 0 | 1 | (0) | (0) | (7) | (6) |
| Summa | 197 | 202 | 10 | 11 | (4) | (6) | (27) | (25) |
Lönekostnader: övriga anställda
| MSEK | Löner | Sociala kostnader | (varav pension) | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Europa | 6 144 | 5 809 | 1 561 | 1 554 | (374) | (369) |
| USA | 5 879 | 5 754 | 1 433 | 1 352 | (27) | (31) |
| Summa | 12 022 | 11 563 | 2 994 | 2 906 | (401) | (400) |
Lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda
| MSEK | Löner | Sociala kostnader | (varav pension) | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Europa | 6 321 | 5 991 | 1 571 | 1 564 | (378) | (377) |
| USA | 5 899 | 5 774 | 1 433 | 1 352 | (27) | (31) |
| Summa | 12 220 | 11 765 | 3 004 | 2 917 | (405) | (408) |
Moderbolagets lönekostnader totalt: styrelse, verkställande direktörer och övriga anställda
| MSEK | Löner | Sociala kostnader | (varav pension) | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 | |
| Styrelse och vd | 39 | 42 | 2 | 2 | – | – |
| Övriga anställda | 79 | 46 | 46 | 56 | (20) | (20) |
| Summa | 118 | 87 | 48 | 58 | (20) | (20) |
Under 2024 har rörlig ersättning till vd och koncernchef Aritz Lar- rea utgått med 14,2 MSEK (11,9) avseende bolagets kortsiktiga inci- tamentsprogram. För ytterligare upplysningar om koncernens pensio- ner och andra långsiktiga ersättningar till anställda hänvisas till Not 23 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt beslut av årsstämman. Beslut om riktlinjer för lön och annan ersättning till vd/ koncernchef och andra ledande befattningshavare kommer att fattas av årsstämman, efter förslag av styrelsen.
Ersättning till Loomis nuvarande styrelse beslutades vid årsstämman den 6 maj 2024. Ledamöterna är utsedda för perioden intill årsstäm- man 2025. Arvodet som redovisas på denna sida avser räkenskapsår- ets kostnadsförda ersättning. För information om arvodet och fördel- ning mellan ledamöterna, se tabell >sidan 137.
Nedan angivna principer för ersättning till ledande befattnings havare beslutades på årsstämman den 6 maj 2021. Riktlinjerna gäller för avtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för ändringar som görs i befintliga avtal efter denna tidpunkt. Styrelsen ska ha rätt att frångå riktlinjerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Ersättning till vd/koncernchef samt övrig koncernledning utgörs av fast ersättning, rörlig ersättning, pensions- och övriga förmåner. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till resultatmål och tillväxtmål inom det individuella ansvarsområdet, som bestäms individuellt för respektive befattningshavare. Rörlig er sättning kan även vara kopplad till individuella prestationsmål. Rörlig ersättning ska för vd/koncernchef motsvara maximalt 100 procent av den sammanlagda fasta kontantlönen under mät perioden för kriterier för tilldelning av rörlig ersättning. För övriga personer i koncernledningen ska rörlig ersättning maximalt motsvara 112 procent av den sammanlagda fasta årslönen. Utöver ovanstående rörliga ersättning kan det från tid till annan beslutas om långsiktiga incitamentsprogram.
Pensionsrätt för ledande befattningshavare ska gälla från tidi- gast 65 års ålder, och ska, i den utsträckning befattningshavarna inte omfattas av pensionsförmåner enligt kollektivavtal (ITP-plan), utgå enligt avgiftsbestämd pensionsplan motsvarande högst 30 procent av den fasta årslönen. För ledande befattningshavare som inte omfat- tas av kollektivavtal (ITP-plan) ska rörlig ersättning inte vara pen- sionsgrundande. Ledande befattningshavare som är bosatta utanför Sverige får erbjudas pensionslösningar som är konkurrenskraftiga i det land där personerna är bosatta.
Vid uppsägning från bolagets sida ska uppsägningstiden för samt- liga ledande befattningshavare vara högst 12 månader med rätt till avgång vederlag efter uppsägningstidens slut motsvarande högst 100 procent av den fasta lönen i maximalt 12 månader. För egna uppsägningar ska en uppsägningstid om högst 6 månader gälla, utan rätt till avgångs vederlag. Därutöver kan ersättning för eventuellt åta- gande om konkurrensbegränsning utgå. Sådan ersättning ska kompen- sera för eventuellt inkomstbortfall och ska endast utgå i den utsträck- ning som den tidigare befattningshavaren saknar rätt till avgångsveder- lag. Ersättningen ska uppgå till högst 60 procent av månads inkomsten vid tidpunkten för uppsägning och utgå under den tid som åtagandet om konkurrensbegränsning gäller, vilket ska vara högst 12 månader efter anställningens upphörande. Övriga förmåner, t ex tjänstebil, livförsäkring, extra sjukförsäk- ring eller företagshälsovård, ska kunna utgå i den utsträckning detta bedöms vara marknadsmässigt för ledande befattningshavare i mot- svarande positioner på den arbetsmarknad där befattningshavaren är verksam. Det samlade värdet av dessa förmåner ska dock utgöra en mindre del av den totala ersättningen.
Revisorns yttrande över bolagets efterlevnad av ersättningsrikt- linjerna finns tillgängligt på www.loomis.com.
Kostnadsförda ersättningar 2024
| TSEK | Grundlön/ styrelsearvode | Rörlig ersättning | Aktierelaterad ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa 2) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alf Göransson, ordförande | 1 500 | – | – | – | – | 1 500 2) |
| Marita Odelius, ledamot | 490 | – | – | – | – | 490 2) |
| Cecilia Daun Wennborg, ledamot | 887 | – | – | – | – | 887 2) |
| Jeanette Almberg, ledamot | 200 | – | – | – | – | 200 2) |
| Lars Blecko, ledamot | 665 | – | – | – | – | 665 2) |
| Johan Lundberg, ledamot | 715 | – | – | – | – | 715 2) |
| Liv Forhaug, ledamot | 573 | – | – | – | – | 573 2) |
| Santiago Galaz, ledamot | 573 | – | – | – | – | 573 2) |
| Aritz Larrea, vd | 14 047 | 14 203 | 4 386 | 404 | – | 33 040 2) 3) |
| Övriga ledande befattningshavare | 31 035 | 25 250 | 6 056 | 2 884 | 5 006 | 70 232 |
| Summa | 50 685 | 39 453 | 10 442 | 3 288 | 5 006 | 108 875 |
1) Avser rörlig kompensation. Under 2025 kommer 39 453 TSEK att utbetalas.
2) För innehav av aktier hänvisas till >sidorna 42–43.
3) Athina Pehrman, Björn Züger, Erik Åslund, Georges López Periago, Johan Wilsby och Mårten Lundberg (jan–dec)
4) Avser kostnadsförd ersättning för de sparaktiebaserade incitamentsprogrammen (LTIP 2021 och LTIP 2023).
Kostnadsförda ersättningar 2023
| TSEK | Grundlön/ styrelsearvode | Rörlig ersättning | Aktierelaterad ersättning | Övriga förmåner | Pensionskostnad | Summa 2) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Alf Göransson, ordförande | 1 333 | – | – | – | – | 1 333 2) |
| Cecilia Daun Wennborg, ledamot | 807 | – | – | – | – | 807 2) |
| Jeanette Almberg, ledamot | 573 | – | – | – | – | 573 2) |
| Lars Blecko, ledamot | 607 | – | – | – | – | 607 2) |
| Johan Lundberg, ledamot | 648 | – | – | – | – | 648 2) |
| Liv Forhaug, ledamot | 565 | – | – | – | – | 565 2) |
| Santiago Galaz, ledamot | 523 | – | – | – | – | 523 2) |
| Aritz Larrea, vd | 12 652 | 11 934 | 5 397 | 6 698 | – | 36 681 2) 3) |
| Övriga ledande befattningshavare | 28 647 | 19 746 | 5 088 | 2 167 | 4 982 | 60 630 |
| Summa | 46 356 | 31 680 | 10 485 | 8 865 | 4 982 | 102 368 |
1) Avser rörlig kompensation. Under 2024 kommer 31 680 TSEK att utbetalas.
2) För innehav av aktier hänvisas till >sidorna 65–66.
3) Avser Stellan Abrahamsson (jan–nov), Kristian Ackeby (jan–sep), Sara Björkman (jan–sep), Georges López Periago, Athina Perman (dec), Mårten Lundberg, Johan Wilsby (okt–dec), Björn Züger samt Erik Åslund (jun–dec)
4) Avser kostnadsförd ersättning för de sparaktiebaserade incitamentsprogrammen (LTIP 2021 och LTIP 2023).
5) Övriga förmåner inkluderar semesterlön som tidigare tjänats in i positionen som vd för USA.
Vid bolagsstämman 4 maj 2023 beslutades ett nytt långsiktigt spar- aktiebaserat incitamentsprogram (LTIP 2023).# LTIP 2023
LTIP 2023 riktas mot koncernledningen och andra nyckelanställda och baseras på samma principer som tidigare program (LTIP 2021), men LTIP 2023 inkluderar även en aktiematchningsplan. För den prestationsbaserade planen har fastställts prestationsmål avseende utvecklingen av vinst per aktie samt ett mål relaterat till minskning av CO2. Den förstnämnda bestäms årligen under programmets löptid. Den relativa fördelningen mellan EPS-målet och CO2-målet av den maximala tilldelningen av Prestationsaktier är 90 procent respektive 10 procent. Prestationsmålen, som beslutas av styrelsen, ska ange en miniminivå respektive en övre målnivå för respektive prestationsmål. Om den övre målnivån nås eller överskrids ska full tilldelning av prestationsaktier ske, motsvarande: (i) fem prestationsaktier per sparaktie till verkställande direktör, regionchef Europa, regionchef USA respektive koncernfinanschef, (ii) fyra prestationsaktier per sparaktie till övriga medlemmar av koncernledningen och (iii) tre prestationsaktier per sparaktie för övriga deltagare.
LTIP 2023 kommer att föranleda personalkostnader under intjänandeperioden dels i form av redovisningsmässiga lönekostnader, dels i form av sociala avgifter. För 2024 uppgick kostnaden för båda LTIP-programmen till 30 MSEK inklusive sociala avgifter. Den totala provisionen för arbetsgivaravgifter i balansräkningen uppgick till 6,7 MSEK.
Ersättning till vd utgörs av grundlön, rörlig ersättning, pensions- och försäkringsförmåner samt tjänstebil. Det årliga bonusprogrammet är maximerat till 100 procent av grundlönen. Rörlig ersättning är ej pensionsgrundande. Vid uppsägning från företagets sida har vd rätt till tolv månaders uppsägningstid och ett avgångsvederlag motsvarande tolv månads löner, såvida inte uppsägningen grundas på grovt avtalsbrott. Vid uppsägning från vd:s sida är uppsägningstiden sex månader. Aritz Larrea är under uppsägningstiden bunden av en konkurrensklausul. Ersättning till vd och koncernchef framgår av tabellen.
Alla de nuvarande svenska medlemmarna i koncernledningen har rätt till pension i enlighet med ITP-plan. Utöver kollektivavtalad ITP-plan erbjuder Loomis de svenska medlemmarna av koncernledningen en kompletterande pensionsavsättning på lönedelar över 30 inkomstbasbelopp. Detta efter att ett lönetak infördes av arbetsmarknadens parter, på ITP avdelning 1, för intjänande av pensionsrätt på lönedelar över 30 inkomstbasbelopp. En utländsk medlem i koncernledningen har inte rätt till någon svensk pensionslösning. Uppsägningstiden vad gäller övrig koncernledning varierar från 6 till 12 månader vid uppsägning från Loomis sida och 6 månader vid uppsägning från respektive befattningshavare. De ledande befattningshavarna är berättigade till avgångsvederlag vid uppsägning från bolagets sida omfattande 12 månaders lön. Som huvudregel utgår inte avgångsvederlag vid egen uppsägning, med undantag för de fall då uppsägning beror på grovt avtalsbrott från Loomis sida.
Anställningsavtalet för en medlem i koncernledningen justerades under 2022 och löper till den 31 december 2030, varpå anställningen upphör med pension. Loomis har rätt att säga upp avtalet om den ledande befattningshavaren blir långvarigt sjuk eller begår ett väsentligt avtalsbrott, inklusive brott mot Loomis uppförandekod eller andra liknande styrdokument. Bolagets begränsade möjligheter att säga upp avtalet avviker från ersättningsriktlinjerna som anger att uppsägningstiden vid uppsägning från bolagets sida ska vara högst 12 månader. Vidare är vid uppsägning från den ledande befattningshavarens sida uppsägningstiden 12 månader, vilket är en avvikelse från ersättningsriktlinjerna som anger att uppsägningstiden i detta fall ska vara högst 6 månader.
De övriga medlemmarna i koncernledningen omfattas av en konkurrensklausul under ett respektive två år efter anställningens upphörande. Vid egen uppsägning utges, istället för avgångsvederlag, kompensation motsvarande skillnaden mellan den fasta månads lönen vid anställningens upphörande och den lägre inkomst som den anställde därefter erhåller. Ersättningen vid egen uppsägning utbetalas dock endast under förutsättning att konkurrensförbudet är tillämpligt och efterlevs.
Loomis styrelse beslutade under året att införa ett kortfristigt incitamentsprogram för cirka 350 anställda där tilldelningen baseras på utfallet av ett antal finansiella nyckeltal avseende helåret 2024. Den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret.
Loomis styrelse beslutade under året att införa ett kortfristigt incitamentsprogram för cirka 350 anställda där tilldelningen baseras på utfallet av ett antal finansiella nyckeltal avseende helåret 2023. Den rörliga ersättningen betalas ut kontant året efter intjänandeåret.
För information om aktieinnehav, andra styrelseuppdrag etc. hänvisas till avsnittet om Styrelse och Koncernledning, sidorna 65–66.
| Program | LTIP 2023–2025 | LTIP 2021–2023 | Total |
|---|---|---|---|
| 2024 | 2023 | 2024 | |
| Utestående i början av året | 230 637 | – | 128 003 |
| Tilldelade under året | – | 234 713 | – |
| Förverkade under året | – | 3 300 | – |
| Utnyttjade under året | – | – | – |
| Förfallna under året | – | 41 085 | – |
| Utestående vid slutet av året | 186 252 | 230 637 | – |
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 138
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information > Finansiell information – Noter
Bidrag från staten redovisas till verkligt värde då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att Loomis kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Statliga bidrag periodiseras och redovisas i resultaträkningen över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att täcka, och de redovisas som en reduktion av motsvarande kostnader.
Under 2024 har statliga stöd uppgående till 5 MSEK (2) erhållits. Avser stöd för forskning och utveckling i Italien, 3.5 MSEK (2) samt ersättning för höga energikostnader i Österrike, 1.5 MSEK (-).
Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom (i) Realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter, (ii) Väsentliga nedskrivningar, eller (iii) Övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär.
Resultatet för 2024 inkluderar jämförelsestörande poster om –393 MSEK vilket avser huvudsakligen omstruktureringskostnader inom segment Europa och Latinamerika samt nedskrivning av immateriella tillgångar. Resultatet för 2023 inkluderar jämförelsestörande poster om –128 MSEK vilket främst avser nedskrivning av goodwill och effekter från devalveringen i Argentina.
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Avsättning för sanktionsavgift | –40 | – |
| Devalveringseffekt hänförlig till Argentina | – | –45 |
| Avsättning dansk tvist | –66 | – |
| Nedskrivning av immateriella tillgångar inom segment Loomis Pay | –52 | – |
| Nedskrivning av goodwill inom Danmark | – | -54 |
| Nedskrivning av goodwill inom Storbritannien | –50 | – |
| Kostnader relaterade till omstrukturering inom segment Europa och Latinamerika | –185 | –29 |
| Totalt jämförelsestörande poster | –393 | –128 |
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Produktionskostnader | –252 | –81 |
| Försäljnings- och administrationskostnader | –141 | –47 |
| Totalt | –393 | –128 |
| MSEK | 2024 | 2023 | 2024 | 2023 |
|---|---|---|---|---|
| Koncernen | Moderbolaget | |||
| Ränteintäkter | 81 | 84 | 404 | 335 |
| Valutakursdifferenser | 34 | 51 | 1 086 | 1 850 |
| Övriga finansiella intäkter | 1 | 1 | 3 | 3 |
| Finansiella Intäkter | 116 | 146 | 1 493 | 2 188 |
| Räntekostnader | –728 | –577 | –531 | –496 |
| (varav räntekostnad för leasing) | (–236) | (–166) | – | – |
| Valutakursdifferenser | –52 | –71 | –1 095 | –1 837 |
| Bankkostnader | –10 | –9 | –2 | –2 |
| Övriga finansiella kostnader | –32 | –7 | –19 | –73 |
| Finansiella kostnader | –822 | –664 | –1 647 | –2 408 |
| Förluster på monetära netto-1)tillgångar | –69 | –93 | – | – |
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | –776 | –611 | –154 | –220 |
1) Avser hyperinflationsredovisning i Argentina och Turkiet.
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Utdelningar | 1 711 | 6 466 |
| Nedskrivningar | –726 | –3 774 |
| Koncernbidrag | –5 | –45 |
| Summa resultat från andelar i koncernföretag | 980 | 2 647 |
Prissättning vid transaktioner mellan moderföretag och dotterföretag sker med beaktande av affärsmässiga principer. Dessa transaktioner har Loomis AB, organisationsnummer 556620-8095, som moderföretag. > För mer information och redovisningsprinciper se Not 23 Finansiella instrument och riskhantering.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 139
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information > Finansiell information – Noter
Inkomstskatter omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i årets resultat om inte den underliggande transaktionen redovisas i övrigt totalresultat, i vilket fall motsvarande skatt redovisas enligt samma princip. Aktuell skatt beräknas utifrån de skatteregler som är gällande i de länder där moderbolaget och dotterbolag är verksamma och avser aktuellt år samt eventuella justeringar av aktuell skatt för tidigare perioder. Uppskjuten skatt redovisas genom användning av balansräkningsmetoden. Uppskjuten skatt beräknas på skillnader mellan redovisade värden i balansräkningen och skattemässiga värden, s.k. temporära skillnader.# Not 11 Inkomstskatt, forts.
Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skattelagar som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras. En uppskjuten skattefordran redovisas när det är sannolikt att beloppen kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Värdering av uppskjutna skattefordringar sker på balansdagen och eventuellt tidigare icke värderad uppskjuten skattefordran redovisas när det förväntas att den kan utnyttjas och motsvarande reduceras när det förväntas att den helt eller delvis inte kan utnyttjas mot framtida skattepliktigt resultat. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder kvittas när det finns en legal rätt att kvitta aktuella skattefordringar mot aktuella skatteskulder och när uppskjutna skatter avser samma skattemyndighet.
| Koncernen | MSEK | 2024 | % | 2023 | % | Moderbolaget | MSEK | 2024 | % | 2023 | % |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skatt på resultat före skatt | – | –845 | –37,2 | –715 | –33,3 | – | –65 | –5,2 | –64 | –2,2 | |
| – uppskjuten skattekostnad | 215 | 9,5 | 61 | 2,8 | 5 | 0,4 | 6 | 0,2 | |||
| Summa skattekostnad | –630 | –27,7 | –654 | –30,4 | –60 | –4,8 | –58 | –2,0 |
| Koncernen | MSEK | 2024 | % | 2023 | % |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 2 271 | 2 148 | |||
| Skatt beräknad efter svensk skattesats | –468 | –20,6 | –443 | –20,6 | |
| Skillnad mellan skattesats i Sverige och utländska dotterbolags vägda skattesatser | –47 | –2,1 | –41 | –1,9 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 0 | 0,0 | –16 | –0,8 | |
| Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter | 6 | 0,3 | 20 | 1,0 | |
| Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader | –37 | –1,6 | –58 | –2,7 | |
| Redovisning av tidigare ej värderade underskott | 0 | 0,0 | 17 | 0,8 | |
| Skatteeffekt av underskott där ingen uppskjuten skatt bokas | –64 | –2,8 | –73 | –3,4 | |
| Devalveringseffekt i Argentina | –6 | –0,3 | –25 | –1,2 | |
| Omvärdering av uppskjuten skatt efter ändrad skattesats | –1 | 0,0 | 0 | 0,0 | |
| Effekt från Pelare 2 | –3 | –0,1 | 0 | 0,0 | |
| Övrigt | –11 | –0,5 | –36 | –1,7 | |
| Summa skattekostnad | –630 | –27,7 | –654 | –30,4 |
| Moderbolaget | MSEK | 2024 | % | 2023 | % |
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat före skatt | 1 257 | 2 896 | |||
| Skatt beräknad efter svensk skattesats | –258 | –20,6 | –597 | –20,6 | |
| Skatt hänförlig till tidigare perioder | 0 | 0,0 | –1 | 0,0 | |
| Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter | 353 | 28,2 | 1 332 | 46,0 | |
| Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader | –157 | –12,5 | –796 | –27,5 | |
| Skatt hänförlig till poster som ej ingår i det redovisade resultatet | –4 | –0,3 | –3 | –0,1 | |
| Skatt hänförligt till uppskjuten skattefodran | 5 | 0,4 | 6 | 0,2 | |
| Summa skattekostnad | –60 | –4,8 | –58 | –2,0 |
Skatt hänförlig till ej skattepliktiga intäkter avser främst utdelningar från dotterföretag. Skatt hänförlig till ej avdragsgilla kostnader avser främst nedskrivning av goodwill inom segment Europa och Latinamerika.
För mer information se Not 28 Eventualförpliktelser.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 140
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information > Finansiell information – Noter
Det har inte skett någon väsentlig förändring i skattesatserna i de länderna där Loomis har sin verksamhet. Den svenska bolagsskatten uppgår till 20,6 procent (20,6). Bolagsskattesatsen i de länder där Loomis har betydande verksamhet uppgår till följande belopp:
| Bolagsskattesats, % | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| USA | 24 | 24 |
| Spanien | 25 | 25 |
| Frankrike | 26 | 26 |
| Sverige | 21 | 21 |
| Storbritannien | 25 | 25 |
| Schweiz | 18–21 | 18–21 |
1) Bolagsskattesatsen inkluderar såväl federal som delstatlig skatt. Den federala skatten uppgår till 21 procent. Nivån för den delstatliga skatten varierar mellan delstaterna.
2) Schweizisk bolagsskatt tas ut på tre nivåer. På federal nivå uppgår skatten till 8,5 procent. På kantonal och kommunal nivå varierar de ordinarie skattesatserna.
Loomis-koncernen omfattas av OECD:s modellregler Pelare 2. Lagstiftningen har antagits i Sverige och trädde i kraft 1 januari 2024. Enligt Pelare 2 är Loomis-koncernen skyldig att betala en tilläggsskatt på skillnaden mellan den effektiva skattesatsen enligt GloBE-regler per jurisdiktion och minimiskatten på 15%. En beräkning har gjorts för inkomståret 2024 och för Loomis-koncernen träffar reglerna endast vinster som genereras på Irland. För 2024 var den effektiva skattesatsen hänförlig till den irländska vinsten 12,5%. Tilläggsskatten beräknas som ytterligare 2,5% på den irländska vinsten och tilläggsskatten kommer att betalas på Irland. Tilläggsskatten, som uppgår till 3 MSEK, är inkluderad i årets skattekostnad. OECD:s modellregler Pelare 2 har en immateriell monetär inverkan på Loomis-koncernen inkomståret 2024.
Totala underskottsavdrag per 31 december 2024 uppgick till 1 628 MSEK (1 590). Det är främst legala enheter i Danmark, Belgien, Frankrike och Tyskland samt det internationella bolaget i Hong Kong som har stora underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar redovisas för skattemässiga underskott om det är sannolikt att de kan utnyttjas mot framtida överskott. Per den 31 december 2024 uppgick underskottsavdrag, för vilka uppskjutna skattefordringar har redovisats, till 560 MSEK (452), varav 515 MSEK förfaller inom 1–5 år, samt 45 MSEK inom 5–10 år. De uppskjutna skattefordringarna för dessa underskottsavdrag uppgick till 136 MSEK (111).
Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder var hänförliga till:
| Uppskjuten skatt, MSEK | Koncernen | 2024-12-31 | 2023-12-31 | 2024-12-31 | 2023-12-31 | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||
| Maskiner och inventarier | 86 | 76 | –6 | –88 | 80 | –13 | |
| Pensionsavsättningar och personalrelaterade skulder | 157 | 160 | -56 | 20 | 101 | 179 | |
| Ansvarsförsäkringsrelaterade skadereserver | – | – | – | 55 | – | 55 | |
| Avsättning för omstrukturering | – | – | – | 4 | 16 | -4 | 16 |
| Immateriella anläggningstillgångar | – | – | 3 | –287 | –494 | –287 | –497 |
| Underskottsavdrag | 136 | 92 | – | 16 | 136 | 108 | |
| Övriga temporära skillnader | 80 | 35 | –10 | –40 | 70 | –5 | |
| Summa uppskjuten skatt | 459 | 360 | –363 | –515 | 96 | –155 | |
| Manuell kvittning | – | – | – | – | – | – | |
| Netto uppskjuten skatt | 459 | 360 | –363 | –515 | 96 | –155 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 141
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information > Finansiell information – Noter
| Koncernen | MSEK | 2024 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | ||||
| Ingående balans | 360 | 1 328 | ||
| Förändring över resultaträkning | 50 | 31 | ||
| Förändring på grund av nya skattesatser | – | – | ||
| Förändring på grund av valutaeffekter | 13 | –31 | ||
| Förändring på grund av omklassificering | 8 | –976 | ||
| Förändring över eget kapital | 31 | 27 | ||
| Förändring på grund av förvärv/avyttringar | – | 1 | ||
| Förändring på grund av nya redovisningsprinciper | – | – | ||
| Utgående balans | 459 | 360 | ||
| Förändring under året | 99 | –967 |
| Maskiner och inventarier | Pensions avsättningar och personalrelaterade skulder | Ansvars försäkrings relaterade skadereserver | Avsättning för omstruk tu rering | Imm ateriella anläggnings tillgångar | Underskottsavdrag | Övriga tempo rä skillnader | Summa upp skjuten skatt | Summa upp skjuten skatt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | |||||||||
| Ingående balans | 76 | 160 | – | – | 3 | 92 | 35 | 360 | 1 328 |
| Förändring över resultaträkning | 7 | -6 | – | – | 3 | 34 | 12 | 50 | 31 |
| Förändring på grund av nya skattesatser | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Förändring på grund av valutaeffekter | 4 | 4 | – | – | – | 3 | 2 | 13 | –31 |
| Förändring på grund av omklassificering | – | – | – | – | – | 8 | – | 8 | –976 |
| Förändring över eget kapital | -1 | -2 | – | – | – | -1 | 31 | 27 | 4 |
| Förändring på grund av förvärv/avyttringar | – | 1 | – | – | – | – | – | 1 | 3 |
| Förändring på grund av nya redovisningsprinciper | – | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Utgående balans | 86 | 157 | – | – | – | 136 | 80 | 459 | 360 |
| Förändring under året | 10 | –3 | – | – | 3 | 44 | 45 | 99 | –967 |
| Koncernen | MSEK | 2024 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skatteskuld | ||||
| Ingående balans | 515 | 1 426 | ||
| Förändring över resultaträkning | –163 | –30 | ||
| Förändring på grund av nya skattesatser | – | – | ||
| Förändring på grund av valutaeffekter | 16 | –15 | ||
| Förändring på grund av omklassificering | – | –980 | ||
| Förändring över eget kapital | –5 | – | ||
| Förändring på grund av förvärv/avyttringar | – | 115 | ||
| Förändring på grund av nya redovisningsprinciper | – | – | ||
| Utgående balans | 363 | 515 | ||
| Förändring under året | –152 | –910 |
| Pensions avsättningar och personalrelaterade skulder | Ansvars försäkrings relaterade skadereserver | Avsättning för omstruk tu rering | Imm ateriella anläggnings tillgångar | Underskottsavdrag | Övriga tempo rä skillnader | Summa upp skjuten skatt | Summa upp skjuten skatt | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2024 | ||||||||
| Ingående balans | -20 | -55 | -16 | 494 | -16 | 40 | 515 | 1 426 |
| Förändring över resultaträkning | 82 | 58 | 19 | –237 | 7 | –19 | –163 | –30 |
| Förändring på grund av nya skattesatser | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Förändring på grund av valutaeffekter | –1 | -3 | –1 | 18 | –2 | 2 | 16 | –15 |
| Förändring på grund av omklassificering | – | – | 2 | 12 | 11 | –13 | – | –980 |
| Förändring över eget kapital | –5 | – | – | – | – | – | –5 | – |
| Förändring på grund av förvärv/avyttringar | – | – | – | – | – | – | – | 115 |
| Förändring på grund av nya redovisningsprinciper | – | – | – | – | – | – | – | – |
| Utgående balans | 56 | – | 4 | 287 | – | 10 | 363 | 515 |
| Förändring under året | 76 | 55 | 20 | -207 | 16 | –30 | –152 | –910 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 142
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information > Finansiell information – Noter
Koncernen tillämpar förvärvsmetoden vid förvärv. Alla betalningar för att förvärva en verksamhet redovisas till verkligt värde på förvärvs dagen. Omvärdering av eventuella tilläggsköpeskillingar och villkorade betalda köpeskillingar utöver vad som bedömdes vid förvärvstillfället redovisas över resultaträkningen. Vid slutligt utfall återförs eventuell effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalning av köpeskilling till resultaträkningen. Innehav utan bestämmande inflytande i den förvärvade rörelsen kan valfritt för varje förvärv värderas till antingen verkligt värde eller den proportionella andelen av den förvärvade rörelsens nettotillgångar, som innehas utan bestämmande inflytande. Enligt IFRS redovisas transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande som en transaktion inom eget kapital. Dock saknas specifika regler gällande omvärderingar av optionsskulder till dessa innehav. Omvärderingar av optionsskulder till innehav utan bestämmande inflytande redovisas som en transaktion inom eget kapital. Redovisningen sker därmed i likhet med övriga transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan köpeskilling och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas som goodwill.
Förvärvsrelaterade kostnader hänförliga till transaktionskostnader, omvärdering av tilläggsköpeskillingar och slutlig effekt av villkorad betald köpeskilling/återbetalningar av köpeskillingar, omstrukturering och/eller integrering av förvärvad verksamhet i koncernen redovisas som övriga intäkter och kostnader i resultaträkningen. I posten ingår förvärvskostnader hänförliga till pågående och genomförda samt ej genomförda förvärv.# Finansiell information – Noter
Loomis gjorde ett förvärv under 2024.
Loomis har genom det helägda dotterföretaget Loomis Digital Solutions AB förvärvat aktierna i Electronic Dreams SL, Spanien.
Preliminär förvärvsbalansräkning framgår av nedanstående tabell.
Balansräkning i sammandrag för Electronic Dreams SL (Hosteltáctil), vid förvärvstidpunkten 6 mars 2024.
| Preliminär MSEK förvärvsbalans | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 6 |
| Likvida medel | -1 |
| Finansiella tillgångar och skulder | -4 |
| Övriga tillgångar och skulder | 2 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 4 |
| Kontant köpeskilling | 21 |
| Villkorad köpeskilling | 15 |
| Goodwill | 33 |
I oktober 2023, ingick Loomis AB ett avtal om att förvärva samtliga aktier i Cima från dess tidigare ägare. Verksamheten redovisas inom segment Europa och Latinamerika. Slutlig förvärvsbalans räkning framgår av nedanstående tabell.
Balansräkning i sammandrag från förvärv av Cima S.p.A., per förvärvstidpunkten den 2 oktober 2023.
| Slutlig MSEK förvärvsbalans | |
|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | 657 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5 |
| Likvida medel | 149 |
| Finansiella tillgångar och skulder | 4 |
| Övriga tillgångar och skulder | 248 |
| Netto identifierbara tillgångar och skulder | 1 063 |
| Kontant köpeskilling | 1 801 |
| Villkorad köpeskilling | 188 |
| Goodwill | 926 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 143
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information
Goodwill motsvarar den positiva skillnaden mellan förvärvs priset och det verkliga värdet av koncernens andel av de identifierbara nettotillgångarna i det förvärvade bolaget/verksamheten per för- värvsdatum. Loomis förvärvsrelaterade immateriella tillgångar avser huvudsakligen kontraktsportföljer och de därmed samman- hängande kundrelationerna. Nyttjandeperioden för kontraktsportföljerna och de därmed sammanhängande kundrelationerna base- ras på den förvärvade portföljens omsättningshastighet och ligger i intervallet 3 till 15 år, vilket motsvarar en årlig avskrivningstakt om 6,7 procent till 33,3 procent. Avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar redovisas på raden avskrivningar på för- värvsrelaterade immateriella tillgångar i resultaträkningen.
En uppskjuten skatteskuld beräknas baserad på den lokala skatte satsen för skillnaden mellan det bokförda värdet och det skattemässiga värdet för immateriella tillgångar med begrän- sad livslängd (goodwill ger således inte upphov till någon uppskju- ten skatteskuld). Den uppskjutna skatteskulden ska upplösas över samma period som den immateriella tillgången skrivs av över, vil- ket resulterar i att effekten av avskrivningen på den immateriella tillgången neutraliseras vad avser den fulla skattesatsen avseende resultat efter skatt. Redovisningen av denna uppskjutna skatte- skuld redovisas initialt genom motsvarande ökning av goodwill.
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod är inte föremål för avskrivning och prövas årligen för ett eventuellt nedskrivnings- behov. Tillgångar som är föremål för avskrivningar prövas för ett eventuellt nedskrivningsbehov minst vid varje balansdag, eller när det har inträffat händelser eller när det finns omständigheter som tyder på att återvinningsvärdet inte uppgår till minst det bok- förda värdet.
För tillgångar, förutom goodwill, som tidigare varit föremål för nedskrivning görs per varje balansdag en prövning om tidigare gjorda nedskrivningar bör återföras. Om så är fallet sker en åter- föring i syfte att öka det bokförda värdet av den nedskrivna till-gången till dess åter vinningsvärde. En återföring av en tidigare ned- skrivning sker med ett belopp som gör att det nya bokförda värdet inte överstiger vad som skulle ha utgjort det bokförda värdet (efter avskrivning) om nedskrivningen inte hade ägt rum. Tidigare redo- visade nedskrivningar, med undantag för nedskrivningar avseende goodwill, återförs endast om det har skett en förändring avseende de antaganden som utgjorde grunden för att fastställa återvinnings- värdet i samband med att ned skrivningen skedde. Nedskrivning avseende goodwill återförs inte.
För nedskrivningsbedömningen har tillgångar allokerats till den lägsta nivå för vilken det föreligger identifierbara kassaflöden (kassa gene rerande enheter) det vill säga per land eller flera länder som bedriver en integrerad verksamhet under en gemensam led- ning. Denna allokering utgör basen för den årliga prövningen av eventuella nedskrivningsbehov.
Goodwillvärdet fördelar sig sum- merat per kassa genererande enhet enligt följande:
| Goodwill, MSEK | WACC, % | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|---|
| Chile | 12,3 (13,2) | 312 | 300 |
| Finland | 8,3 (8,5) | 188 | 182 |
| Frankrike | 9,4 (10,2) | 1 129 | 1 093 |
| Italien | 10,2 (e/t) | 926 | 846 |
| Schweiz | 5,4 (8,0) | 959 | 1 278 |
| Spanien | 8,6 (10,3) | 570 | 519 |
| Portugal | 9,1 (12,3) | 75 | 73 |
| Storbritannien | 9,2 (10,6) | 481 | 502 |
| Sverige | 7,4 (7,6) | 47 | 47 |
| USA | 8,7 (9,8) | 4 770 | 4 030 |
| Övriga | 9,4 (9,3) | 160 | 163 |
| Totalt | – | 9 617 | 9 033 |
Vid behov av nedskrivning görs det med det belopp med vilket bok- fört värde överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet utgörs av det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjande värdet. Nyttjande värdet är nuvärdet av de uppskattade framtida kassa- flödena. Kassa flödena har baserats på finansiella planer som fast- ställts av koncernledningen och godkänts av styrelsen och som nor- malt täcker en period om fem år. Kassaflöden bortom denna period har extrapolerats med hjälp av en bedömd tillväxttakt. Där så är möjligt använder sig Loomis av externa informationskällor, emellertid är insla- get av tidigare erfarenheter också betydande eftersom det inte finns några officiella index eller liknande som utan bearbetning kan använ- das som grund för antaganden och bedömningar som görs i samband med nedskrivningsbedömningen.
Beräkningen av nyttjandevärdet grundas på antaganden och bedömningar. De mest väsentliga antagandena avser den organiska tillväxten, rörelsemarginalens utveckling, ianspråktagandet av ope- rativt sysselsatt kapital samt den relevanta vägda kapitalkostnaden (WACC), vilken används för att diskontera de framtida kassaflödena. Diskonterings räntorna som används anges efter skatt och återspeglar specifika risker som gäller för de olika kassaflödesgenererande enhe- terna.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 144
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information
För alla kassagenererande enheter, förutom de nordiska länderna samt Turkiet och Argentina, används en årlig bedömd tillväxttakt bortom prognosperioden om 2,0 procent. För de nordiska länderna används 0 procent, för Turkiet används 5,0 procent och för Argentina 7,0 procent.
Koncernens årliga nedskrivningsbedömning för samtliga kassa- genererande enheter, förutom för de förvärv som genomförts under året, ägde rum under det tredje kvartalet 2024.
Se Not 9 Jämförelsestörande poster.
Per balansdagen har en känslighetsanalys av beräkningen av nyttjande värdet genomförts i form av en generell sänkning med 1 procent enhet i prognosperioden av den långsiktiga tillväxttakten och rörelsemarginalen, samt en generell ökning av den vägda kapitalkost- naden med 1 procentenhet. Den tillämpade procentsatsen baseras på historiska iakttagelser samt låg volatilitet av nyckelantaganden mel- lan åren. Känslighetsanalysen genererade inget nedskrivningsbehov i någon kassagenererande enhet.
Under året har en mindre nedskriv- ning av goodwill på KGE Storbritannien genomförts med 50 MSEK. Ledningens bedömning är att enhetens intjäningsförmåga är robust och att ingen ytterligare risk för nedskrivningar är sannolikt.
Övriga immateriella tillgångar, det vill säga andra immateriella till-gångar än goodwill och förvärvsrelaterade tillgångar, redovisas om det är troligt att de framtida ekonomiska fördelar som kan hänföras till tillgången kommer att tillfalla koncernen samt att tillgångens anskaffningsvärde kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga immateriella tillgångar har en begränsad nyttjande period.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 145
Introduktion Verksamhet Omvärld och strategi Bolagsstyrning Hållbarhetsrapport Finansiell information Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter Underskrifter Revisionsberättelse Övrig information# Finansiell information – Noter
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaff- ningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuell acku mulerad nedskrivning. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Till- kommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekono miska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen till godo och tillgångens anskaffnings värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för ersatta delar tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultat räk ningen under den period de uppkommer. Avskrivningar baseras på historiska anskaffningsvärden och den bedömda nyttjande perioden. Till- gångarnas restvärden och nyttjande period prövas varje balans- dag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs omedelbart ner till dess återvinningsvärde i de fall då tillgångens bokförda värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Linjär avskrivningsmetod, över den bedömda nyttjandeperioden, används för samtliga typer av tillgångar enligt följande:
Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jäm- förelse mellan försäljningsintäkten och det redovisade värdet och redovisas som produktionskostnader eller försäljnings- och administrations kostnader beroende på vilken typ av tillgång som avyttrats.
| Koncernen | MSEK | |
|---|---|---|
| 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 1 788 | 1 768 |
| Investeringar | 112 | 103 |
| Avyttringar/utrangeringar | –45 | –7 |
| Omklassificering | 16 | 38 |
| Omräkningsdifferens | 58 | –114 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 1 930 | 1 788 |
| Ingående avskrivningar | –700 | –629 |
| Årets avskrivningar | –58 | –58 |
| Avyttringar/utrangeringar | 30 | 7 |
| Omklassificering | 1 | –23 |
| Omräkningsdifferens | -30 | 4 |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –757 | –700 |
| Utgående restvärde | 1 173 | 1 089 |
| Koncernen | MSEK | Moderbolaget | MSEK | ||
|---|---|---|---|---|---|
| 2024-12-31 | 2023-12-31 | 2024-12-31 | 2023-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 18 151 | 19 899 | 26 | 25 | |
| Förvärv | – | 60 | – | – | |
| Investeringar | 1 419 | 1 735 | – | 1 | |
| Avyttringar/utrangeringar | –1 652 | –740 | – | – | |
| Omklassificering | –24 | –2 | 224 | – | |
| Omräknings differens | 1 177 | –580 | – | – | |
| Utgående ackumulerade anskaffnings värden | 19 072 | 18 151 | 26 | 26 | |
| Ingående avskrivningar | –12 971 | –14 882 | –19 | –14 | |
| Förvärv | – | –42 | – | – | |
| Avyttringar/utrangeringar | 1 595 | 692 | – | – | |
| Årets avskrivningar | –1 351 | –1 320 | –4 | –5 | |
| Omklassificering | 7 | 2 | 205 | – | |
| Omräknings differens | -848 | 375 | – | – | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –13 569 | –12 971 | –23 | –19 | |
| Utgående restvärde | 5 503 | 5 180 | 3 | 7 |
Det utgående restvärdet för mark inkluderat i Byggnader och mark ovan var 308 MSEK (295). Maskiner och inventarier avser fordon, inventarier, säkerhets utrustning (inklusive larmanläggningar) samt IT- och telekommu nikations utrustning. Inga nedskrivningar har gjorts. Omklassificering i 2023 avser till största delen utrangering.
Se Not 15 Nyttjanderättstillgångar.
Koncernen leasar huvudsakligen tillgångsslagen fastigheter, Safe- Points samt bilar. Leasingavtalen är normalt skrivna för fasta perio- der om 3 till 20 år. Genomsnittlig avtalsduration uppgår till 55 (51) månader. Optioner att förlänga och säga upp avtal finns inkluderade i nyttjanderättstillgångarna i ett antal av koncernens leasing avtal, dock inkluderas avtalsförlängningar endast i de fall där det är troligt att de kommer att utnyttjas. Den övervägande delen av optionerna som ger möjlighet att för- länga och säga upp avtal kan endast utnyttjas av koncernen och inte av leasinggivarna. Leasingavtalen innehåller inga särskilda villkor eller restriktioner som skulle kunna innebära att avtalen skulle sägas upp om villkoren inte uppfylldes, men de leasade tillgångarna får inte användas som säkerhet för lån. Leasingavtalen redovisas som nyttjanderätter med tillhörande skuld, den dagen som den leasade tillgången finns tillgänglig för användning av koncernen. Nyttjanderätten skrivs av linjärt från inledningsdatum till slutet av den underliggande tillgångens nyttjande period. Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiell kostnad. Den finansiella kostnaden fördelas över leasing perioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Den genomsnittliga marginella låne- räntan för koncernen uppgick för 2024 till 3,14 procent (3,10).
Tillgångarna med nyttjanderätt värderas till anskaffningsvärde och inkluderar följande:
Leasingskulderna inkluderar nuvärdet av följande leasing- betalningar:
Leasingbetalningarna diskonteras med en diskonteringsränta base- rad på landets underliggande valuta, valutakurs, kontraktets längd samt underliggande ränta med tillägg för bolagsspecifik riskpremie. Dis konteringsräntan är den samma för samtliga tillgångsslag.
Loomis värderar samtliga leasingavtal i enlighet med anskaffnings- värdesmetoden, vilket innebär att nyttjanderätterna värderas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar samt justeringar till följd av eventuell omvärdering av leasing skulden som återspeglar en omprövning eller ändring av leasing avtalet. Omvärderingsbeloppet redovisas som en justering av nyttjanderätten, om det redovisade värdet för nyttjanderätten skrivs ned till noll och det föreligger en ytterligare minskning i värderingen av leasing skulden redovisas eventuella kvarstående belopp för omvärderingen i resultatet.# Finansiell information – Noter
Nyttjanderättstillgångar uppgår till 6 307 MSEK per den 31 december 2024 (4 634). Byggnader utgör 39 procent (55) av totala nyttjanderättstillgångar.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Avskrivningar på nyttjanderätter | –1 282 | –1 068 |
| Räntekostnader för leasingskulder | –236 | –166 |
| Kostnader hänförliga till korttidsleasing-avtal | –56 | –71 |
| Kostnader hänförliga till leasingavtal av lågt värde | –19 | –18 |
| Amortering av leasingskulder | –1 436 | –1 182 |
Per 31 december 2024 hade koncernen förpliktelser gällande kort-tidsleasingavtal om 21 (19) MSEK. Under 2024 uppgick kostnaderna för koncernens korttidsleasingavtal (leasingperiod på 12 månader eller mindre) till 56 MSEK (71) och leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett lågt värde (<5 TUSD) uppgick till 19 MSEK (18).
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulagret är vägt genomsnittligt anskaffningsvärde.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Produkter i arbete | 8 | 13 |
| Färdiga varor | 413 | 496 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 421 | 509 |
Eventuella nedskrivningar eller återföringar redovisas i kostnad sålda varor.
Kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
Se Not 23 Finansiella instrument och riskhantering för mer information om redovisningsprinciper.
| Koncernen MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Kundfordringar före avdrag för reservering avseende kundförluster | 3 639 | 3 415 |
| Reservering avseende kundförluster, netto | –123 | –37 |
| Summa kundfordringar | 3 516 | 3 378 |
Årets kundförluster netto uppgår till 0 MSEK (4).
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Förfallotid <30 dagar | 555 | 553 |
| Förfallotid 30–90 dagar | 207 | 250 |
| Förfallotid >90 dagar | 210 | 215 |
| Summa förfallna kundfordringar | 972 | 1 017 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter redovisas till upplupet anskaffningsvärde.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader avseende försäkringar och riskhantering | 105 | 91 |
| Förutbetald hyra | 2 | 0 |
| Förutbetalda leverantörsfakturor | 19 | 22 |
| Förutbetalda kostnader för IT- projekt | 127 | 148 |
| SafePoint-garantier | 145 | 122 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 700 | 577 |
| Övriga upplupna intäkter | 4 | – |
| Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 1 103 | 960 |
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Upplupna ränteintäkter | 4 | 9 |
| Förutbetalda kostnader för IT- projekt | 127 | 148 |
| Övriga poster | 118 | 122 |
| Summa förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 249 | 279 |
I likvida medel ingår räntebärande värdepapper med hög likviditet vilka lätt kan omvandlas till kassamedel inklusive räntebärande finansiella omsättningstillgångar med en löptid som understiger tre månader från anskaffningstidpunkten. Räntebärande värdepapper med en löptid som överstiger tre månader från anskaffningstidpunkten redovisas som kortfristiga placeringar.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Likvida medel | 3 074 | 2 492 |
| 1) Medel inom uppräkningsverksamheten | 5 727 | 5 119 |
| Summa likvida medel | 8 802 | 7 611 |
1) Se Not 20 avseende medel inom uppräkningsverksamheten.
För avstämning av likvida medel enligt koncernens balansräkning mot koncernens kassaflödesanalys, se följande tabell:
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Likvida medel enligt koncernens balansräkning | 8 802 | 7 611 |
| – Avgår lager av kontanter inom 1) uppräkningsverksamheten | –3 930 | –3 861 |
| – Avgår förskottsinbetalningar från 1) kunder | –1 797 | –1 259 |
| Likvida medel enligt koncernens kassaflödesanalys | 3 074 | 2 492 |
1) Se Not 20 avseende medel inom uppräkningsverksamheten.
I Loomis verksamhet transporteras kontanter och andra värdeföremål i linje med de kundavtal som ingås. Om det stipuleras i avtal med kund räknas de transporterade kontanterna även upp i Loomis uppräkningscentraler. De kontanter som mottas av Loomis är i konsignation om inte annat avtalats med kund. Konsignationslager av kontanter redovisas hos respektive motpart och inte av Loomis. I de fall Loomis, i enlighet med kundavtalet, tar ägarskap av mottagna kontanter redovisas lager av kontanter. För att finansiera dessa lager används lånefinansiering i form av specifika checkräkningskrediter samt förskottsinbetalningar från kunder. Dessa checkräkningskrediter och förskottsinbetalningar används endast för detta ändamål. Loomis tillämpar bruttoredovisning för ovan nämnda poster. Lager av kontanter samt förskottsinbetalningar från kunder redovisas i balansräkningen som likvida medel. Checkräkningskrediter hänförliga till uppräkningsverksamheten samt skulder avseende förskottsinbetalningar från kunder och skulder till kunder redovisas på raden Skulder avseende uppräkningsverksamheten i balansräkningen. Räntekostnaden för checkräkningskrediterna redovisas som Produktionskostnad, då det avser att finansiera den operativa verksamheten. Lagret av kontanter är helt separerade från Loomis övriga likvida medel och kassaflöde och enligt interna riktlinjer används de inte i Loomis övriga rörelse eller verksamhet. I koncernens kassaflödesanalys netto redovisas därför lager av kontanter mot ovan nämnda checkräkningskrediter och förskottsinbetalningar från kunder. Medel inom uppräkningsverksamheten avgår från likvida medel i koncernens kassaflöde.
| Medel inom uppräkningsverksamheten MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Lager av kontanter inom uppräkningsverksamheten | 3 930 | 3 861 |
| Förskottsinbetalningar från kunder | 1 797 | 1 259 |
| Summa | 5 727 | 5 119 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Skulder avseende förskottsinbetalningar från kunder samt skulder till kunder | 1 892 | 1 511 |
| Checkräkning hänförlig till uppräkningsverksamheten | 3 799 | 3 504 |
| Summa | 5 691 | 5 016 |
| Utfärdade aktier i Loomis AB | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Antal aktier | Kvotvärde (MSEK) | |
| Totalt antal aktier | 71 000 000 | 355,0 |
| varav aktier i eget förvar | 2 514 653 | 12,6 |
| Utestående aktier | 68 485 347 | 342,4 |
Aktiekapital avser det kapital ägarna tillskjutit bolaget genom de utgivna aktierna. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK, lika röstvärde samt lika andel i bolagets vinst och kapital.
Övrigt tillskjutet kapital avser erhållna aktieägartillskott.
Andra reserver avser omräkningsdifferenser, säkring av nettoinvesteringar efter skatt, aktierelaterad ersättning samt aktieswapavtal.
För dotterföretag som inte är helägda, redovisas den del av totalt eget kapital som tillhör externa aktieägare som innehav utan bestämmande inflytande.
Resultat per aktie före utspädning är beräknat genom att dividera årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med genomsnittligt antal utestående aktier. Genomsnittligt antal aktier är vägt antal utestående aktier under året efter återköp av egna aktier. Resultat per aktie efter utspädning är beräknat genom att justera genomsnittligt antal aktier med uppskattat antal aktier från aktiebaserade incitamentsprogram. Aktier från incitamentsprogram inkluderas i beräkningen av utspädningen från och med starten av varje program. Utspädningen i koncernen är en konsekvens av Loomis långsiktiga incitamentsprogram. Genomsnittligt antal aktier från incitamentsprogram uppgår till 171 026 (159 854). Genomsnittligt antal aktier före utspädning uppgick till 69 804 418 (71 185 124) och efter utspädning till 69 975 445 (71 344 978).# Finansiell information – Noter
| Kapital- Registrerings- direktägd av Bokfört andel ägd av Organisations-och verksam- moderföre-värde koncernen Dotterföretagnummer hetsland Verksamhettaget (%) (MSEK) (%) |
|---|
| Loomis Holder Spain SL B83379685 Spanien Holdingföretag i underkoncern 100 884 100 |
| Loomis Spain SA A79493219 Spanien Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Portugal SA 506632768 Portugal Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Transportadora de Caudales Duque SA 30-68901181-7 Argentina Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Holding Chile SpA 768882347 Chile Holdingföretag i underkoncern – – 100 |
| Wagner Seguridad y Custodia 995052407 Chile Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Norge AS 983445381 Norge Värdetransporter och kontanthantering 100 42 100 |
| Loomis Holding UK Ltd 2586369 Storbritannien Holdingföretag i underkoncern 100 946 100 |
| Loomis UK Ltd 3200432 Storbritannien Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Holding US Inc 47-0946103 USA Holdingföretag i underkoncern 100 704 100 |
| Loomis Armored US LLC 75-0117200 USA Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Österreich GmbH FN104649x Österrike Värdetransporter och kontanthantering 99 134 100 |
| Loomis Suomi Oy 1773520-6 Finland Värdetransporter och kontanthantering 100 172 100 |
| Autamatia Pankiautomaatit Oy 0974651-1 Finland Helhetslösningar för insättning och uttag av kontanter 100 774 100 |
| Loomis Sverige AB 556191-0679 Sverige Värdetransporter och kontanthantering 100 70 100 |
| Loomis eStore AB 556197-6837 Sverige Leverantör av förbrukningsmaterial 100 15 100 |
| Loomis Digital Solution AB 556961-5312 Sverige Digitala betalningslösningar 100 1 100 |
| Loomis Belgium NV 0834600965 Belgien Värdetransporter och kontanthantering 100 – 100 |
| Loomis Czech Republic a.s. 26110709 Tjeckien Värdetransporter och kontanthantering 100 – 100 |
| Loomis Danmark A/S 10082366 Danmark Värdetransporter och kontanthantering 100 165 100 |
| Loomis Güvenlik Hizmetleri A.S. 539774 Turkiet Värdetransporter och kontanthantering 98 74 100 |
| Loomis Germany Holding GmbH HRB 36335 Tyskland Holdingföretag i underkoncern 100 – 100 |
| Loomis Verwaltungsgesellschaft mbH HRB 35173 Tyskland Komplementär i kommanditbolag i underkoncern – – 100 |
| Loomis Deutschland GmbH & Co. KG HRA 13071 Tyskland Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Holding France SASU 498543222 Frankrike Holdingföretag i underkoncern 100 878 100 |
| Loomis France SASU 479048597 Frankrike Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis FX Gold and Services 352572937 Frankrike Valutahantering – – 100 |
| Loomis Logistique de Valeurs Azur SA 037020757 Frankrike Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Traitement de Valeurs Azur SA 312086739 Frankrike Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Loomis Reinsurance DAC 152439 Irland Återförsäkringsföretag 100 110 100 |
| Loomis SK a.s. 36 394 238 Slovakien Värdetransporter och kontanthantering 100 41 100 |
| Loomis UK Finance Company Ltd 7834722 Storbritannien Investmentbolag 100 12 100 |
| Via Mat Holding AG CHE-103.445.244 Schweiz Holdingföretag i underkoncern 100 1 652 100 |
| Loomis International Corporate AG CHE-106.825.583 Schweiz Holdingföretag i underkoncern – – 100 |
| Loomis Schweiz AG CHE-109.503.213 Schweiz Värdetransporter och kontanthantering – – 100 |
| Cima S.p.A 3536420361 Italien Tillverkning av kontanthanteringssystem 100 1 811 100 |
| Summa aktier i dotterföretag 8 484 |
En komplett specifikation över dotterföretag kan erhållas på begäran. Samtliga dotterföretag konsolideras i koncernen. Rösträttsandelen i de dotterföretag som ägs direkt av moderföretaget skiljer sig inte från den ägda andelen aktier. Det finns inget dotterföretag som har innehavare utan bestämmande inflytande och som är väsentligt för koncernen.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari | 8 712 | 9 373 |
| Kapitaltillskott | 472 | 1 296 |
| Förvärv | 9 | 1 807 |
| Övrigt | 17 | 10 |
| Nedskrivningar | –726 | –3 774 |
| Utgående balans 31 december | 8 484 | 8 712 |
Förändringarna i aktier i dotterbolag för 2024 härrör främst från nedskrivningar av aktier i de belgiska, tjeckiska, tyska och svenska dotterbolagen samt kapitaltillskott. Förändringarna i aktier i dotter bolag för 2023 härrör främst från nedskrivningar av aktier i de belgiska, tyska, danska, brittiska och svenska dotterbolagen samt kapitaltillskott och förvärvet av Cima S.p.A.
Användandet av lokala undantagsbestämmelser
Loomis Deutschland GmbH & Co. KG använder sig av undantagsbestämmelsen i § 264b paragraf 3 HGB.
Loomis Germany Holding GmbH använder sig av undantagsbestämmelsen i § 264 paragraf 3 HGB.
Loomis Verwaltungsgesellschaft mbH använder sig av undantagsbestämmelsen i § 264 paragraf 3 HGB.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat tillämpliga tjänster och avtals enlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits.
Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheten i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången, förutom i de fall bolaget förvärvar eller avyttrar noterade värdepapper, då likviddagsredovisning tillämpas.
Finansiella tillgångar klassificeras initialt utifrån den affärsmodell som tillgången hanteras i och dess kassaflödeskaraktär.
Finansiella tillgångar som hålls till förfall inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera på förhand fastställda eller fastställbara kassaflöden och vars betalningar endast består av kapitalbelopp och ränta redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde för en finansiell tillgång motsvarar det verkliga värdet vid anskaffningstidpunkten minskat med kapitalbelopp och ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.
Denna kategori av finansiella tillgångar består främst av kundfordringar och likvida medel. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader, vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer. I likvida medel inkluderas även lager av kontanter och förskottsbetalningar från kunder som utgör medel inom uppräkningsverksamheten.
Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta efter avdrag för reserv avseende kundförluster som bedöms individuellt. För kundfordringar, avtalstillgångar och leasingfordringar redovisas nedskrivningar för förväntade kreditförluster för tillgångens återstående löptid direkt i periodens resultat.
En förenklad modell används för beräkning av kreditförlusterna på koncernens kundfordringar där kundfordringar grupperas på kundernas kreditbetyg. Där det är nödvändigt görs enskilda bedömningar av individuella kontraktstillgångar. Beräkningen görs med hjälp av en provisionsmatris som är baserad på tidigare händelser, nuvarande förhållanden och prognoser om framtida ekonomiska förutsättningar och pengarnas tidsvärde.
Finansiella tillgångar som innehas inom andra affärsmodeller, där syftet är spekulation, innehav för handel eller där kassaflödeskaraktären utesluter de första två affärsmodellerna redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Det verkliga värdet bestäms i enlighet med värderingshierarkin som beskrivs närmare senare i denna not. Till denna kategori av tillgångar hör villkorad köpeskilling kopplat till förvärv, räntebärande finansiella omsättningstillgångar och derivatinstrument i form av valuta. De derivatinstrument som Loomis använder sig av är FX terminer, FX swappar och ränteswappar.
Finansiella tillgångar som innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att inkassera på förhand fastställda kassaflöden och att sälja de finansiella tillgångarna samt vars betalningar endast består av kapitalbelopp och ränta redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat.# Finansiell information – Noter
Finansiella skulder redovisas till verkligt värde via resultaträkningen om de är 1) en villkorad köpeskilling på vilken IFRS 3 appliceras, 2) innehav för handel eller 3) om den initialt identifieras som en skuld till verkligt värde via resultaträkningen. Till denna kategori av skulder hör villkorad köpeskilling och derivatinstrument i form av valuta, verkligt värde säkringar i enlighet med IFRS9 samt aktieswap avseende aktierelaterad ersättning, som värderas till verkligt värde via resultaträkningen.
Loomis har valt att tillämpa redovisningsprinciperna i IFRS 9 för säkring av verkligt värde från tredje kvartalet 2024. Förändringar i verkligt värde på ränteswappar som är identifierade och kvalificerar som säkring av verkligt värde redovisas i resultaträkningen under posten finansiella kostnader tillsammans med förändringar i verkligt värde på den säkrade posten (obligationslånet) som kan hänföras till den säkrade risken.
Loomis tillämpar verklig värdesäkring för skulder (obligationslån) som löper med fast ränta. I en verkligt värdesäkring av ränterisk har nominellt belopp, slutförfallodag och kupongränta identifierats som kritiska. Om dessa kritiska villkor överensstämmer mellan den säkrade posten (obligationslånet) och säkringsinstrumentet (ränteswappen) bedöms det finnas ett ekonomiskt samband. Det innebär att värdet på säkringsinstrumentet (ränteswappar) och den säkrade posten (obligationslånet) vanligen utvecklas i motsatt riktning på grund av samma risk. Bedömning av effektivitet sker genom jämförelse av värdeförändringen i ränteswappen med värdeförändringen för obligationslånet. Eventuell ineffektivitet som uppstår i en säkringsrelation redovisas i resultaträkningen.
Säkringskvoten är förhållandet mellan säkrat instrument och säkrad post. Koncernens säkringskvot är 1:1 då volymen (nominellt belopp) på säkringsinstrumentet motsvarar volymen för den säkrade posten.
Finansiella skulder som inte uppfyller något av de tre kriterierna ovan redovisas till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Leverantörsskulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Leverantörsskuldernas förväntade löptid är kort, varför skulden redovisas till nominellt belopp utan diskontering. Räntebärande banklån, checkräkningskrediter och andra lån värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Eventuella skillnader mellan erhållet lånebelopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalning eller amortering av lån redovisas över lånens löptid.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
152
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Not 23 Finansiella instrument och riskhantering, forts.
Genom sin verksamhet exponeras Loomis för risker relaterade till finansiella instrument. Risker relaterade till dessa instrument är främst:
* Marknadsrisker
* Kreditrisker
* Likviditetsrisker
Loomis finansiella riskhantering koordineras primärt av treasury-funktionen på Loomis AB. Genom att koncentrera riskhanteringen och finansiering, kan stordriftsfördelar utnyttjas för att erhålla bästa möjliga villkor. Målsättningen för Loomis AB:s treasuryfunktion är att stödja affärsverksamheten, hantera de finansiella riskerna, nettoskulden, samt garantera att villkoren i låneavtal följs.
Finanspolicyn, som fastställs och följs upp av styrelsen, utgör ett ramverk för den övergripande riskhanteringen. Som ett komplement till finanspolicyn fastställer Loomis vd en instruktion för treasury-funktionen på Loomis AB vilken mer specifikt reglerar hur de finansiella risker Loomis är exponerat mot ska hanteras och kontrolleras. Denna instruktion hanterar bland annat principer och limiter avseende marknadsrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och derivatinstrument. Derivatinstrument används inte i spekulativt syfte utan endast för att hantera de finansiella riskerna. Loomis treasuryfunktion återrapporterar på nämnda risker till Loomis styrelse på kvartalsbasis eller vid behov.
Marknadsrisker avser risk för negativ påverkan på Loomis resultat till följd av rörelser i räntor och valutakurser.
Koncernen exponeras för prisrisker relaterade till inköp av vissa råvaror (primärt bränsle). Koncernen begränsar dessa risker genom att kundkontrakten i största möjliga mån innehåller bränsletariffer eller årliga allmänna prisjusteringar.
Ränterisk avser risken att koncernens resultat påverkas negativt av förändringar i räntenivån. Den genomsnittliga volymägda räntebindningstiden på de externa lånen var per 31 december 2024 cirka 4 månader. En varaktig ränteförändring på låneskulden om en procentenhet skulle per 31 december 2024 ha en årlig påverkan på finansnettot om –71 MSEK (–74). Loomis genomsnittliga upplåning under 2024 uppgick till 7 352 MSEK (7 240). Den genomsnittliga räntan på låneskulden uppgick under året till 6,65 procent (5,22) inklusive uppläggningskostnaderna för de existerande lånefaciliteterna. Loomis har under 2024 valt att ingå ränteswappar till ett värde av 300 MEUR, där Loomis erhåller fast och betalar rörlig ränta. Ränteswapparna har redovisats som verkligt värdesäkringar i enlighet med IFRS 9 för att reducera osäkerheten i verkligt värde för skulder till fast ränta vid förändringar av marknadsräntor. Under 2024 har säkringen varit effektiv.
Se Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser angående antaganden för pensionsskulden.
Med transaktionsrisk avses risken att förändringar i valutakursen påverkar koncernens resultat på ett negativt sätt. Denna risk begränsas genom att såväl kostnader som intäkter genereras i lokal valuta på respektive marknad. Detta gäller även lån i utländsk valuta där risken för negativa variationer i räntebetalningarna på grund av valutasvängningar begränsas genom intäkter i samma valutor samt att Loomis interna utlåning till dotterbolagen möts av en extern skuld i motsvarande valuta, antingen genom FX swappar eller direkt finansiering. Eftersom Loomis verksamhet till stor del är lokal bedöms inte transaktionsrisken som materiell.
Loomis bedriver en grossistverksamhet i utländsk valuta i form av kontanter. När valuta handlas med anledning av transaktionsorder från kund kan valutarisken säkras genom ett terminskontrakt eller genom nyttjande av en avtalad kreditfacilitet i motsvarande valuta. Valutarisken bedöms ej som materiell. Loomis tillämpar ej säkringsredovisning avseende dessa kontrakt och omvärdering sker i rörelseresultatet.
Omräkningsrisken är risken för att värdet i SEK avseende eget kapital i utländska valutor fluktuerar på grund av förändringar i valutakurserna. Loomis sysselsatta kapital i utländsk valuta uppgick per den 31 december 2024 till 24 275 MSEK (22 531). Sysselsatt kapital finansieras genom lån i lokal valuta samt eget kapital. Det betyder att Loomis ur ett koncernperspektiv har eget kapital i utländska valutor som är exponerat för förändringar i växelkurser. Denna exponering leder till att en omräkningsrisk uppstår och därmed till att ogynnsamma valutakursförändringar kan inverka negativt på koncernens utländska netto- tillgångar vid omräkning till SEK.
Om den svenska kronan hade försvagats/förstärkts med 5 procent i förhållande till USD med alla andra variabler konstanta, skulle Loomis egna kapital ha påverkats med 279 MSEK (248). Motsvarande siffror för GBP skulle ha varit 30 MSEK (37), för EUR 207 MSEK (193) samt CHF 116 MSEK (132).
Tabellerna nedan visar hur koncernens sysselsatta kapital fördelar sig per valuta samt dess finansiering, inklusive derivatinstrument.
Koncernens resultaträkning påverkas av att utländska dotterbolags resultaträkningar omräknas till SEK. Eftersom dotterbolagen i huvudsak verkar enbart i lokal valuta och deras konkurrenssituation inte påverkas av förändringar i växelkurser, och eftersom koncernen totalt sett har en god geografisk spridning, är denna exponering inte skyddad.
| 2024-12-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EUR | USD | GBP | CHF | SEK | Övriga | Summa |
| Sysselsatt kapital | 7 001 | 12 138 | 1 023 | 2 538 | 456 | 1 120 | 24 275 |
| Nettoskuld | –2 864 | –6 551 | –427 | –214 | –442 | –146 | –10 645 |
| Nettoexponering | 4 137 | 5 587 | 595 | 2 323 | 14 | 974 | 13 630 |
| 2023-12-31 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | EUR | USD | GBP | CHF | SEK | Övriga | Summa |
| Sysselsatt kapital | 7 012 | 10 254 | 927 | 2 610 | 452 | 1 277 | 22 531 |
| Nettoskuld | –3 162 | –5 300 | –196 | 30 | –1 075 | –150 | –9 853 |
| Nettoexponering | 3 851 | 4 953 | 731 | 2 640 | –623 | 1 127 | 12 679 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
153
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Not 23 Finansiella instrument och riskhantering, forts.
Med kreditrisk avses risken för förluster om en motpart inte kan fullgöra sina åtaganden. Kreditrisk är uppdelad på kreditrisk i kundfordringar respektive kreditrisk relaterade till lån och derivat.
Risken för kundförluster är generellt låg i koncernen. Detta beror på ett flertal olika faktorer. En stor del av försäljningen bygger på kontrakt med välkända medelstora och större kunder, där det finns en etablerad, långsiktig relation. Detta resulterar i stabila inbetalningsströmmar. Nya kunders kreditvärdighet prövas. Dessutom utför Loomis sina tjänster till geografiskt spridda kunder inom ett stort antal sektorer. Därmed är exponeringen mot en nedgång i en enskild sektor eller region relativt begränsad.# Finansiell information – Noter
Loomis tjänster är också, oaktat att de är vitala ur många perspektiv, en underordnad tjänst relativt kundernas totala verksamhet. Detta innebär att kostnaden för Loomis tjänster utgör en liten andel av kundernas totala kostnadsmassa och därmed är Loomis mindre exponerat vad avser betalningsproblem jämfört med leverantörer av varor och tjänster som mer direkt ingår i kundens värdekedja. Sammantaget innebär detta stabila betalningsströmmar vad avser den genererade försäljningen, vilket också bekräftas av den låga nivån av kundförluster som uppgår till cirka 0,0 procent av försäljningen 2024. Koncernen anser att om information, som tagits fram internt eller externt från externa källor, indikerar att det är osannolikt att motparten kommer kunna fullgöra sina skyldigheter till fullo är tillgången i fallissemang. Värdet av de utestående kundfordringarna uppgick per den 31 december 2024 till 3 516 MSEK (3 378). Reserveringar avseende eventuella förluster uppgick till 37 MSEK (37).
Se Not 17 Kundfordringar för mer information kring kundfordringar.
Koncernen använder sig främst av banker med stark kredit rating för hantering av kassa och placering av eventuell överlikviditet. Samtliga banker tilldelas ett maximalt exponeringsbelopp som omfattar utestående bankkontosaldon, placeringar och derivat med positiva marknadsvärden. För kassabehållning och placeringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde appliceras den generella modellen för beräkning av förväntade kreditförluster med applicering av undantaget för låg kreditrisk. Bankernas rating används för att fastställa sannolikheten för fallissemang och utestående belopp används som approximering av exponering vid fallissemang. Givet den korta löptiden och de stabila motparterna uppgår kreditreserveringen till oväsentliga belopp. Motparterna anses vara i fallissemang när de har en kreditrating som understiger C. Den största vägda exponeringen för samtliga finansiella instrument till en och samma bank var per balansdagen 893 MSEK (1 081).
Efterföljande tabell visar kreditvärdigheten i finansiella tillgångar¹ per balansdagen enligt rating hos Standard & Poor’s eller motsvarande rating hos annat ratinginstitut:
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| A -1+ | 847 | 108 |
| A -1 | 1 820 | 2 182 |
| Övriga innehav | 450 | 432 |
| Totalt | 3 117 | 2 722 |
¹ Exkluderar tillgångar från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se Not 19 Medel inom uppräkningsverksamheten.
Med likviditetsrisk avses risken att Loomis inte kan möta sina betalningsförpliktelser. Likviditetsrisken i Loomis hanteras genom att ha en tillräcklig likviditetsreserv (kassa och banktillgodohavanden, kortfristiga placeringar samt outnyttjad del av lånefaciliteterna) motsvarande ett minimum om 5 procent av koncernens årliga försäljning. Likviditetsreserven under 2024 hade en god marginal till minimikravet.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
154
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Not 23 Finansiella instrument och riskhantering, forts.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av utestående lån försvåras eller fördyras. Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen kan finansieringsrisken minskas. Koncernens målsättning är att högst 25 procent av koncernens sammanlagda belopp för extern upplåning och kreditlöften får förfalla inom de kommande 12 månaderna. All långsiktig och kortfristig finansiering har under året skett genom treasuryfunktionen på Loomis AB. I lånefaciliteterna finns sedvanliga villkor varav ett avser begränsningar i koncernens nettolåneskuld förhållande till rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA) justerad för IFRS 16. Under helåret 2024 har Loomis uppfyllt villkoren med god marginal.
Efterföljande tabell visar Loomis AB:s lånefaciliteter och likviditetsreserv. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, diskonterade kassaflödena vilka är samma som nominella skulder då majoriteten av lånen löper med rörlig ränta. Kreditmarginalen för instrumenten som förfaller innan 2029 bedöms refinansieras till en lägre marginal i händelse av att refinansieringen görs på bokslutsdagen, givet den upptagna kreditratingen.
| Facilitetens Valutabelopp (miljoner) | Facilitetens belopp (MSEK) | Utnyttjat belopp (MSEK) | Förfallo tidpunkt¹⁾ |
|---|---|---|---|
| Hållbarhetslänkad Obligation SEK | 1 500 | 1 500 | 2026 |
| Hållbarhetslänkad Obligation SEK | 350 | 350 | 2027¹⁾ |
| Hållbarhetslänkad Obligation SEK | 650 | 650 | 2027²⁾ |
| Hållbarhetslänkad Obligation EUR | 3 425 | 3 425 | 2029³⁾ |
| Revolverande kreditfacilitet 1 USD | 1 543 | – | 2026 |
| Företagscertifikat Revolverande kreditfacilitet 1 SEK | 945 | – | 2026 |
| Revolverande kreditfacilitet 1 EUR | 630 | – | 2026 |
| Revolverande kreditfacilitet 2 EUR | 1 718 | – | 2028 |
| Bilateralt lån SEK | 600 | 600 | 2030 |
| Hållbarhetslänkad Svensk Exportkredit Obligation SEK | 300 | 300 | 2026 |
| Totalt | 11 972 | 6 825 | |
| Kreditfacilitet USD | 110 | – | 2025 |
| Kreditfacilitet SEK | 200 | – | 2025 |
| Outnyttjade faciliteter | 5 146 | ||
| Justering för utestående Företagscertifikat | – | –5) | |
| Likvida medel | 3 074 | ||
| Likviditetsreserv | 8 220 | ||
| Likviditetsreserv i procent av koncernens årliga försäljning. | 27% |
1) MTN-programramen uppgår till 6 000 MSEK varav de emitterade beloppen anges i tabellen.
2) EMTN-programramen uppgår till 1 000 MEUR varav de emitterade beloppen anges i tabellen.
3) Företagscertifikatprogrammet uppgår till 3 000 MSEK varav de emitterade beloppen anges i tabellen.
4) Utestående Företagscertifikat är kortsiktiga lån som räknas av från andel outnyttjade faciliteter då långfristig lånefacilitet är backup för emitterad volym av Företagscertifikat.
5) Exkluderar likvida medel från uppräkningsverksamheten.
I tabellen nedan återfinns de odiskonterade kassaflöden som kommer av koncernens skulder i form av finansiella instrument, baserade på de vid årsbokslutet kontrakterade återstående löptiderna. Rörliga ränteflöden med framtida räntesättningsdagar estimeras med marknadens vid årsskiftet förväntade ränteläge för varje affärs respektive räntesättningsdag. För en mer detaljerad förfallostruktur av banklånen se tabell ovan. Leasingskulden som förfaller mellan ett och fem år är jämnt fördelad mellan åren.
| MSEK | Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|
| 2024-12-31 | |||
| Externa banklån | 33 | 6 722 | 106 |
| Leverantörsskulder | 850 | – | – |
| Pensionsskuld | – | 355 | – |
| Leasingskuld IFRS 16 | 1 126 | 4 357 | 1 203 |
| Derivatinstrument | 24 | – | – |
| Andra skulder | – | 198 | – |
| Summa | 2 033 | 11 632 | 1 309 |
| 2023-12-31 | |||
| Externa banklån | 430 | 6 557 | 247 |
| Leverantörsskulder | 860 | – | – |
| Pensionsskuld | – | 629 | – |
| Leasingskuld IFRS 16 | 1 051 | 2 708 | 1 096 |
| Derivatinstrument | 1 | – | – |
| Andra skulder | – | 188 | – |
| Summa | 2 342 | 10 082 | 1 343 |
Dotterbolagens totalt beviljade externa krediter avseende finansiering av uppräkningsverksamheten var 4 898 MSEK (4 770). Totalt nyttjade krediter var 2 926 MSEK (2 738).
För att utvidga Loomis tillgång till framför allt de internationella kapitalmarknaderna har Loomis AB tagit upp ett kreditbetyg från Standard & Poor’s Global Ratings. Kreditbetyget per 31 december, 2024, var BBB med stabila utsikter.
Innehåll LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT
155
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Not 23 Finansiella instrument och riskhantering, forts.
Loomis har ett fundamentalt starkt kassaflöde och en stark finansiell ställning. Loomis eftersträvar en effektiv kapitalstruktur i syfte att generera värde till aktieägarna samtidigt som vi säkerställer att vi bibehåller en stabil investment grade profile. Ambitionen med nettoskuld/EBITDA-kvoten är att över tid se en skuldsättningsgrad på <2x. Kapitalstrukturen kan anpassas efter de behov som uppstår genom förändringar i utdelning till aktieägare, återköp av aktier, utfärdande av nya aktier eller försäljning av tillgångar för att minska skulderna. Bedömning av kapitalstrukturen sker med relevanta nyckeltal.
Tabellerna nedan visar nettoskulden samt specificerar nettoskuldens förändring under året.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Obligationslån | – | 377 |
| Banklån | 33 | 53 |
| MTN program | – | – |
| Derivat och övriga poster | 24 | 1 |
| Kortfristiga låneskulder | 57 | 431 |
| Obligationslån | 300 | 1 032 |
| Banklån | 603 | 2 544 |
| MTN program | 2 499 | 2 499 |
| EMTN program | 3 425 | – |
| Certifikat | – | 754 |
| Derivat och övriga poster | 198 | 188 |
| Långfristiga låneskulder | 7 026 | 7 017 |
| Totalt låneskulder | 7 083 | 7 448 |
| Likvida medel exklusive medel för uppräkningsverksamheten | 3 074 | 2 492 |
| Övriga räntebärande tillgångar | 406 | 329 |
| Finansiell nettoskuld | 3 603 | 4 627 |
| Leasingskuld | 6 687 | 4 855 |
| Pensionsskuld, netto | 355 | 371 |
| Nettoskuld | 10 645 | 9 853 |
| MSEK | 2023-12-31 | Förändring hänförliga till kassaflöden från finansiering | Förvärv/ Avyttring | Verkligt värdeficering | Valutaeffekter | Omklassificering | Annat | 2024-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Kortfristiga skulder | 431 | – | – | 397 | – | 23 | – | – |
| Långfristiga skulder | 7 017 | – | 61 | – | 70 | – | – | – |
| Förmånsbestämd pensionsskuld | 629 | – | – | – | – | – | – | 18 |
| Leasingskuld | 4 855 | – | – | – | – | – | 1 832 | – |
| Summa skulder | 12 932 | – | 61 | 397 | 70 | 23 | 1 832 | – |
| Likvida medel exklusive medel för uppräkningsverksamheten | – | 2 492 | – | – | – | – | – | 582 |
| Övriga räntebärande tillgångar | – | 329 | 143 | – | – | 66 | – | – |
| Förmånsbestämd pensionsplan | – | 258 | – | – | – | – | 2 | – |
| Summa tillgångar | – | 3 079 | 143 | – | – | 66 | 2 | 582 |
| Nettoskuld | 9 853 | 601 | 70 | 89 | – | 1 234 | – | 10 645 |
För de tillgångar och skulder som finns upptagna i Loomis balansräkning bedöms bokförda värden vara en god approximation av verkliga värden.# Finansiella instrument
Finansiella derivatinstrument såsom valutaterminer och ränteswap- par har som syfte att hantera de finansiella risker Loomis är exponerat mot. Dessa typer av instrument används aldrig i spekulativt syfte. För redovisningsändamål klassificeras finansiella instrument utifrån värderingskategorier enligt IFRS 9. Tabellen nedan visar Loomis finan- siella tillgångar och skulder, värderingskategorier samt verkligt värde per post. Loomis kommer under 2025 fortsatts att använda sig av deri- vatinstrument för att hantera exponeringen mot de finansiella risker som finns nämnda i denna not.
Loomis tillämpar verkligt värdesäkring för obligationslån till ett värde av 300 MEUR som löper med fast ränta. I en verkligt värdesäkring av ränterisk har nominellt belopp, slutförfallodag och kupongränta iden- tifierats som kritiska. Om dessa kritiska villkor överensstämmer mel- lan den säkrade posten (obligationslånet) och säkringsinstrumentet (ränteswapparna), bedöms det finnas ett ekonomiskt samband. Mark- nadsvärdet av säkringen uppgick den 31 december 2024 till -12 MSEK, varav marknadsvärdet för obligationslånet respektive ränte- derivaten uppgick till -42 MSEK och 30 MSEK. Marknadsvärdet redo- visas i resultaträkningen under finansiella kostnader.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 156
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Marknadsvärdering av finansiella instrument har utförts med ledning av de mest tillförlitliga marknadspriser som finns att tillgå. Instrument som är marknadsnoterade, till exempel på de största obligations- och ränteterminsmarknaderna, är marknadsvärderade med aktuella avista kurser. Konvertering av marknadsvärdet till svenska kronor har skett till avistakurs. För instrument där ett tillförlitligt pris inte finns tillgängligt på marknaden har kassaflöden diskonterats med hjälp av deposit/-swapkurvan för kassaflödesvalutan. Om det inte finns någon riktig kassaflödesplan, till exempel med ränteterminskontrakt, har underliggande plan använts för värderingen. Verkligt värde för finan- siella skulder är beräknat genom att framtida kassaflöden har diskon- terats med aktuella marknadsräntor för liknande finansiella instru- ment. Koncernens finansiella tillgångar och skulder är värderade till verkligt värde i enlighet med följande hierarki.
| IFRS 9 Kategori | 2024-12-31 Redovisat-/ verkligt värde | 2023-12-31 Redovisat-/ verkligt värde |
|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||
| Räntebärande finansiella anläggningstillgångar | 1 43 | 231 |
| Kundfordringar | 1 3 516 | 3 378 |
| Räntebärande finansiella omsättningstillgångar | 2 363 | 98¹) |
| Likvida medel | 1 3 074 | 2 492 |
| Finansiella skulder | ||
| Kortfristiga låneskulder | 4 24 | 73 |
| Kortfristiga låneskulder | 3 1 953 | 1 410 |
| Långfristiga låneskulder | 4 198 | 188 |
| Långfristiga låneskulder | 3 11 595 | 10 632 |
| Leverantörsskulder | 3 850 | 860 |
¹) Exkluderar likvida medel från uppräkningsverksamheten. För information om medel inom uppräkningsverksamheten, se Not 19 Medel inom uppräkningsverksamheten.
Kategorier av finansiella instrument
1: Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
2: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultat räkningen
3: Finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
4: Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat räkningen
Loomis finansiella instrument är värderade i enlighet med följande nivåer:
• Nivå 1: Verkligt värde baseras på noterade priser på en aktiv mark- nad för identiska tillgångar eller skulder.
• Nivå 2: Verkligt värde baseras på annat indata än det som används för nivå 1. Värderingen av tillgångar eller skulder baseras på direkt eller indirekt marknadsdata såsom räntekurvor och valutakurser.
• Nivå 3: Värdering av tillgången eller skulden baseras inte i sin helhet på observerbar marknadsdata.
2024-12-31 MSEK
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||||
| Derivatinstrument som innehas för handel | – | 2 | – | 2 |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | – | 30 | – | 30 |
| Summa tillgångar | – | 32 | – | 32 |
2024-12-31 MSEK
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | ||||
| Derivatinstrument som innehas för handel | – | 24 | – | 24 |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | – | – | – | – |
| Villkorad tilläggsköpeskilling | – | – | 198 | 198 |
| Summa skulder | – | 24 | 198 | 222 |
2023-12-31 MSEK
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | ||||
| Derivatinstrument som innehas för handel | – | 98 | – | 98 |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | – | – | – | – |
| Summa tillgångar | – | 98 | – | 98 |
2023-12-31 MSEK
| Nivå 1 | Nivå 2 | Nivå 3 | Summa | |
|---|---|---|---|---|
| Finansiella skulder | ||||
| Derivatinstrument som innehas för handel | – | 1 | – | 1 |
| Derivatinstrument som används för säkringsändamål | – | – | – | – |
| Villkorad tilläggsköpeskilling | – | – | 188 | 188 |
| Summa skulder | – | 1 | 188 | 189 |
Se Not 20 Medel inom uppräkningsverksamheten.
För mer information om moderbolagets redovisningsprinciper, se Not 1 Redovisningsprinciper.
För mer information avseende finansiella risker, se Not 23 Finansiel- la instrument och riskhantering.
Tabellen nedan visar moderbolagets finansiella skulder uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtals enliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtals enliga, odiskonterade kassaflödena.
2024-12-31 MSEK
| Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | |
|---|---|---|---|
| Externa banklån | – | 6 719 | 106 |
| Leverantörsskulder | 31 | – | – |
| Derivatinstrument | 24 | – | – |
| Andra skulder | 50 | – | – |
| Summa | 105 | 6 719 | 106 |
2023-12-31 MSEK
| Mindre än 1 år | Mellan 1 och 5 år | Mer än 5 år | |
|---|---|---|---|
| Externa banklån | 377 | 6 557 | 247 |
| Leverantörsskulder | 47 | – | – |
| Derivatinstrument | 1 | – | – |
| Andra skulder | 77 | – | – |
| Summa | 502 | 6 557 | 247 |
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 157
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Förvaltningsberättelse
Finansiella rapporter
Underskrifter
Revisionsberättelse
Övrig information
Finansiell information – Noter
Koncernen driver i egen regi eller deltar på annat sätt i ett antal för- månsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. De olika pla- nerna är utformade utifrån lokala regelverk och praxis och den totala kostnaden för dessa pensionsplaner presenteras i Not 7.
Avgiftsbestämda pensionsplaner är planer för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller infor- mell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Kostnaden för de avgifts bestämda planerna uppgick under 2024 till 350 MSEK (250).
Förmånsbestämda pensionsplaner utgörs av andra planer för ersätt- ningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämda planer. Beräk- ningar avseende de förmånsbestämda planer som förekommer i Loomis utförs löpande av oberoende aktuarier. Kostnaden för för- månsbestämda planer baseras på den så kallade ”Projected Unit Credit”-metoden, vilket resulterar i en kostnad som fördelas över anställningsperioden för varje anställd. Nuvärdet av framtida kassaflöden för åtagandena beräknas med hjälp av en diskonteringsränta. Denna diskonteringsränta baseras på förstklassiga företagsobligationer och om en fungerande marknad för sådana obligationer saknas, baseras räntan på stats- obligationer som i huvudsak har en löptid som överensstämmer med åtagandenas löptid. Förvaltningstillgångar redovisas till verkligt värde. Loomis redovisar vinster och förluster härrörande från föränd-ringar i aktuariella antaganden via övrigt totalresultat på raden avse- ende aktuariella vinster och förluster. De aktuariella vinsterna och förlusterna avser förändringar till följd av erfarenheter, förändringar av finansiella antaganden samt förändringar i demografiska antagan-den. Dessa aktuariella vinster och förluster redovisas för samtliga förmånsbestämda planer avseende ersättningar efter avslutad anställning i den period då de uppstår. Om redovisningen av en förmånsbestämd plan netto resulterar i en tillgång, redovisas denna som en tillgång i koncernens balans- räkning, under tillgångar i pensionsfonder. Om redovisningen netto resulterar i en skuld, redovisas den som en avsättning under avsätt-ningar för pensioner och liknande förpliktelser. Tillgångar i pensions- fonder liksom avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser ingår i netto skulden. Räntekomponenten avseende förmåns-bestämda planer redovisas som en finansiell kostnad/intäkt.
Värdet av förpliktelser och tillgångar relaterade till de förmåns bestämda pensionsplanerna är fördelat per land enligt följande:
2024-12-31
| Frankrike | Storbritannien | Övriga länder | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Fonderade planer | ||||
| Nuvärde av fonderade förpliktelser | – | 1 308 | 1 324 | 2 632 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | – | 1 302 | 1 498 | 2 800 |
| Fonderade planer, netto | – | 6 | -174 | -168 |
| Ofonderade planer | ||||
| Nuvärde av ofonderade förpliktelser | 499 | – | – | 24 |
| Summa fonderade och ofonderade förpliktelser | 499 | 6 | -174 | 24 |
2023-12-31
| Frankrike | Storbritannien | Övriga länder | Totalt | |
|---|---|---|---|---|
| Fonderade planer | ||||
| Nuvärde av fonderade förpliktelser | – | 1 234 | 1 375 | 2 610 |
| Verkligt värde av förvaltningstillgångar | – | 1 203 | 1 555 | 2 758 |
| Fonderade planer, netto | – | 32 | -180 | -148 |
| Ofonderade planer | ||||
| Nuvärde av ofonderade förpliktelser | 496 | – | – | 24 |
| Summa fonderade och ofonderade förpliktelser | 496 | 32 | -180 | 24 |
Storbritannien Pensionsplanen i Storbritannien utgör cirka 42 procent (44) av kon- cernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensions- planer per den 31 december 2024.# Finansiell information – Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, forts.
Planen är en förmånsbestämd plan som är fonderad, där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i en pensionsfond som är skild från de övriga tillgångarna inom bolaget. Anställda, som är delaktiga i Loomis brittiska pensionsplan, är berättigade till årliga pensionsutbetalningar efter pensionering. Pensionsutbetalningens storlek beräknas utifrån en procentandel av den anställdes slutliga pensionsgrundande lön multiplicerat med antal år i tjänst. Pensionsförmånen uppräknas årligen, där uppräkningen vanligtvis följer inflationen med ett tak om hur stor uppräkningen kan vara under ett år. Förmånen ska även utbetalas vid dödsfall samt vid andra händelser såsom till exempel vid avslutad anställning.
Planens tillgångar förvaltas och administreras av en fristående styrelse där medlemmarna utgörs av förvaltare (Trustees) som är juridiskt separerade från företaget. Styrelsens ordförande är en oberoende förvaltare (Independent Trustee). Styrelsemedlemmarna ska enligt lag:
Styrelsen förlitar sig på professionell rådgivning för att kunna uppfylla ovanstående krav. I enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget och styrelsemedlemmarna komma överens om storleken på inbetalningarna till pensionsplanen vilka grundar sig på en rekommendation från en aktuarie. Den brittiska pensionsplanen måste genomföra en fonderingsvärdering vart tredje år för att säkerställa en långsiktig finansiering och konsolidering. Pensionsplanen har sedan 3 mars 2013 varit stängd för framtida intjäning.
Bolaget och pensionsfondens styrelse (Trustees) arbetar tillsammans för att säkerhetsställa att den brittiska pensionsfondens investeringsrisk reduceras efter behov. Detta medför att investeringsportföljen diversifieras för att undvika koncentrerad risk i en specifik marknad, region eller i ett specifikt tillgångsslag. Loomis AB har också föreskrivit en garanti om 85 MGBP för att påvisa sitt engagemang och värnande om pensionsfonden och dess förpliktelse. Loomis erbjuder nu även avgiftsbestämda pensionsplaner i Storbritannien.
I Schweiz finns två fonderade pensionsplaner som tillsammans utgör cirka 41 procent (39) av koncernens totala förpliktelse per den 31 december 2024. De schweiziska pensionsplanerna är fonderade där förvaltningstillgångarna utgörs av tillgångar i pensionsfonder som är skilda från de övriga tillgångarna i bolagen. De schweiziska pensionsplanerna är öppna för nya anställda och förmåner intjänas i planerna. Det finns inga tidigare anställda som medlemmar med intjänande rättigheter i planerna eftersom pensionsskulden flyttas med till den nya arbetsgivaren när anställningen upphör.
Båda pensionsplanerna omfattar förmånerna pensionsförmåner, sjukpension och förmåner vid dödsfall i tjänsten till efterlevande makar och barn. Pensionsförmånerna i dessa planer baseras på ålder, tjänstgöringstid, lön och intjänat pensionskapital. Sjukpensionsförmånerna uppgår till en procentsats av den pensionsgrundande lönen. Förmåner vid dödsfall och till efterlevande make/maka beräknas på den pensionsgrundande lönen medan efterlevandeskyddet för barn för den ena planen baseras på en procentsats av det förväntade pensionskapitalet och för den andra planen baseras på den pensionsgrundande lönen. Premiebetalningarna ökar med åldern och delas lika mellan arbetsgivaren och de anställda.
I Frankrike finns primärt två ofonderade planer, en Retirement indemnity plan som utgör cirka 15 procent (15) av koncernens totala förpliktelse avseende förmånsbestämda pensionsplaner per den 31 december 2024 samt en förmånsbaserad plan för lång och trogen tjänst (Jubilee Award plan) som utgör cirka 1 procent (1) av den totala förpliktelsen.
Retirement indemnity planen ger anställda som har varit anställda hos Loomis i fler än fem år rätt till en engångsutbetalning vid pensioneringstillfället. Engångsutbetalningens storlek beror på flera faktorer såsom tjänstetid, lön vid pensionstillfället och position inom företaget. Denna förmån är en lagstadgad förmån där utformningen närmare beskrivs i kollektivavtal som regleras av parterna. Potentiella tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare avgörs av domstol. Betalningarna görs direkt via Loomis i samband med att de uppstår. Planen är öppen för nya medlemmar och förmåner intjänas i planen.
Planen för lång och trogen tjänst (Jubilee award plan) är en ofonderad plan som betalas till anställda efter ett antal år av tjänstgöring.
Utöver de ovan nämnda planerna finns ofonderade förmånsbestämda planer i Österrike och Italien vilka utgör cirka 1 procent (1) respektive 0 procent (0) av koncernens förpliktelse per 31 december 2024.
Kollektivanställda i Sverige inom koncernen omfattas av den kollektivavtalade pensionsplanen SAF-LO vilken är framförhandlad av arbetsmarknadens parter för kollektivanställda inom den privata sektorn. Planen är avgiftsbestämd och omfattar flera arbetsgivare. Tjänstemännen inom koncernen omfattas istället av ITP, vilken också är en kollektivavtalad plan för tjänstemän anställda inom den privata sektorn. ITP är sedan ett antal år tillbaka uppdelad i ITP1 och ITP2. ITP1 är en avgiftsbaserad plan som omfattar flera arbetsgivare. ITP2 är en förmånsbaserad plan som enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är en förmånsbestämd plan som även denna omfattar flera arbetsgivare.
Alecta, som är ett ömsesidigt försäkringsbolag och som även administrerar pensionsplanens förmåner kan inte tillhandahålla Loomis, eller andra svenska bolag, tillräcklig information för att fastställa ett enskilt bolags andel av den totala förpliktelsen och dess förvaltningstillgångar. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan.
Kostnaden för 2024 uppgick till 17 MSEK (13). Kostnaden för 2025 bedöms uppgå till motsvarande belopp. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2024 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 163 procent (175). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska grunder, vilka inte överensstämmer med IAS 19.
Per den 31 december 2024 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:
| Frankrike | Schweiz | Storbritannien | Övriga länder | |
|---|---|---|---|---|
| Förpliktelse hänförlig till aktiva anställda (% av den totala förpliktelsen) | 100 | 95 – 100 | – | 100 |
| Förpliktelse hänförlig till intjänade men ej uttagna pensionsförmåner (% av den totala förpliktelsen) | – | – | 34 | – |
| Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen) | – | 5 | 66 | – |
| Summa | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Löptid för pensionsförpliktelsen (år) | 10 | 12 | 13 | 9 |
Per den 31 december 2023 var nuvärdet av förpliktelsen fördelat enligt följande:
| Frankrike | Schweiz | Storbritannien | Övriga länder | |
|---|---|---|---|---|
| Förpliktelse hänförlig till aktiva anställda (% av den totala förpliktelsen) | 97 | 96 | – | 100 |
| Förpliktelse hänförlig till intjänade men ej uttagna pensionsförmåner (% av den totala förpliktelsen) | 3 | – | 34 | – |
| Förpliktelse hänförlig till personer som omfattas av planen och som är pensionerade (% av den totala förpliktelsen) | – | 4 | 66 | – |
| Summa | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Löptid för pensionsförpliktelsen (år) | 10 | 11 | 13 | 10 |
Den förmånsbestämda pensionsskulden fördelar sig netto i balansräkningen enligt nedan:
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
(MSEK)
| 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
|---|---|---|
| Planer som ingår i tillgångar i pensionsfonder | –257 | –258 |
| Planer som ingår i avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 611 | 629 |
| Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto | 355 | 371 |
De förmånsbestämda planernas totalkostnad för 2024 och 2023 visas i nedanstående tabell.
Pensionskostnader
(MSEK)
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 54 | 49 |
| Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer) | –2 | –3 |
| Räntekostnader / intäkter (–) | 16 | 16 |
| Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster | – | 3 |
| Kostnader / intäkter (–) avseende tjänstgöring under tidigare perioder och förluster / vinster (–) från regleringar | – | –14 |
| Summa pensionskostnad | 68 | 51 |
Nettoförpliktelsens förändring under perioden 2023–2024 presenteras nedan:
Förändring av avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, netto
| 2024 | 2023 | |
|---|---|---|
| Förpliktelser | Tillgångar | |
| MSEK | ||
| Ingående balans | 3 135 | –2 764 |
| Kostnader avseende tjänstgöring under innevarande år | 54 | – |
| Administrationskostnader (exklusive kostnader för investeringar avseende fonderade planer) | 64 | –66 |
| Räntekostnader/intäkter (–) | 34 | –18 |
| Redovisade aktuariella vinster (–) / förluster | – | – |
| ## Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser, forts. |
De huvudsakliga aktuariella antagandena per bokslutsdatum var följande:
Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2024 (%)
| Storbritannien | Schweiz | Frankrike | Övriga länder | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 5,40 | 0,95 | 3,25 | 2,80–3,40 |
| Löneökningar e/t | 1,25 | 2,50–3,00 | 4,00 | |
| Inflation | 2,90 | 1,00 | 2,00 | 2,00 |
| Pensionsökningar | 2,80 | 0,00 e/t | 1,00 |
Väsentliga aktuariella antaganden per den 31 december 2023 (%)
| Storbritannien | Schweiz | Frankrike | Övriga länder | |
|---|---|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,50 | 1,50 | 3,20 | 3,50–4,00 |
| Löneökningar e/t | 1,50 | 3,00–3,50 | 4,00 | |
| Inflation | 2,70 | 1,25 | 2,50 | 2,30 |
| Pensionsökningar | 2,65 | 0,00 e/t | 3,23 |
Dessa antaganden användes vid värderingen av den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen vid utgången av 2024 och 2023 samt för att bestämma pensionskostnaden för 2025 och 2024.
I Storbritannien är diskonteringsräntan baserad på Bank of America Merrill Lynch ”Sterling Corporate & Collateralized AA rated” index, med hänsyn tagen till planens angivna duration. I Schweiz är diskonteringsräntan baserad på diskonteringsräntor utgivna av Chamber of Pensions Actuaries, med hänsyn tagen till planernas angivna duration. I Euroområdet är diskonteringsräntan baserad på iBoxx Euro 10 years+, med hänsyn till planens angivna duration.
Antaganden avseende förväntad livslängd är fastställda utifrån rådgivning från lokala aktuarier, offentlig statistik samt erfarenhet från de olika territorierna.
Dödlighetstabellerna som används i Frankrike, Schweiz och Storbritannien är följande:
| Dödlighetstabell | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Frankrike | TH 00-02 offset for men and TF 00-02 staggered for women | TH 00-02 offset for men and TF 00-02 staggered for women |
| Schweiz | BVG2020GT | BVG2020GT |
| Storbritannien | SAPS3 base tables with scheme specific adjustments, CMI 2023 future improvements, a W2023 parameter of 0% and a 1% long term improvement rate | SAPS3 base tables with scheme specific adjustments, CMI 2022 future improvements, a W2022 parameter of 10% and a 1% long term improvement rate |
För Storbritannien och Schweiz, innebär ovanstående antaganden följande genomsnittliga återstående levnadsår för en person som går i pension vid 65 års ålder:
Storbritannien 2024-12-31
| Män | Kvinnor | |
|---|---|---|
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år | 19,10 | 22,20 |
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år | 20,40 | 24,50 |
Schweiz 2024-12-31
| Män | Kvinnor | |
|---|---|---|
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 65 år | 21,84 | 24,56 |
| Förväntade återstående levnadsår vid 65 års ålder för en pensionär som för närvarande är 45 år | 23,47 | 26,13 |
För Frankrike är antagandet om förväntad livslängd uttryckt i år inte väsentligt då planen innebär att en engångsutbetalning erhålls vid pensioneringstillfället.
Förpliktelsens känslighet av förändrade antaganden presenteras i nedanstående tabell som visar effekten av en specifik förändring i MSEK. Förpliktelsen minskar när ett minustecken (–) visas, och ökar när ett plustecken (+) visas.
Känslighetsanalys MSEK 2024-12-31
| Effekt | |
|---|---|
| 0,1% ökning av diskonteringsräntan | –360 |
| 0,1% minskning av diskonteringsräntan | 36 |
| 0,1% ökning av inflationstakten | –10 |
| 0,1% minskning av inflationstakten | 11 |
| En ökning av den genomsnittliga livslängden med 1 år | 66 |
Känslighetsanalysen baseras på att ett antagande ändras medan andra antaganden är konstanta. I verkligheten är ett sådant scenario mindre troligt då vissa antaganden kan vara korrelerade. Känslighetsanalysen av de för planerna signifikanta aktuariella antagandena är baserad utifrån samma metodik som vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde som bokförs i balansräkningen (Projected United Credit Method – PUCM). Metodiken och val av antaganden i känslighets analysen har inte förändrats jämfört med tidigare år. Känslighets analyserna har fastställts mot bakgrund av tänkbara förändringar i varje enskilt antagande vid värderingstidpunkten och representerar inte nödvändigtvis den faktiska effekten av ett förändrat antagande.
Marknadsvärde av förvaltningstillgångar per kategori, 2024
Marknadsvärde av förvaltningstillgångar per kategori, 2023
Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner och andra förmåner efter avslutad anställning är koncernen exponerad mot ett antal risker, de mest väsentliga riskerna beskrivs nedan:
Tillgångars volatilitet
Majoriteten av planens skulder beräknas utifrån en diskonteringsränta som baseras på företagsobligationer. I de fall avkastningen på planens tillgångar underpresterar jämfört diskonteringsräntan uppstår ett underskott. Egetkapitalinstrument förväntas överprestera de skuldmatchade obligationerna. Avkastningen på egetkapitalinstrument förväntas vara volatil i relation till de förstklassiga/högklassiga obligationerna som skulden beräknas utifrån vilket resulterar i volatilitet och risk i finansieringen.
Förändring i obligationernas avkastning
En sänkning av diskonteringsräntan ökar planens skuld. Det ska dock noteras att denna effekt delvis motverkas av att värdet av tillgångarna i en fonderad plan samtidigt ökar.
Inflationsrisk
Majoriteten av pensionsförpliktelserna är sammankopplade med inflationen, där en högre inflation (allt annat lika) leder till en högre skuld. Det ska dock tilläggas att tak ofta existerar för att skydda planen från effekter av extreminflation. En majoritet av tillgångarna är baserade på egetkapital instrument där värderingarna har en liten förutsägbar känslighet för inflationen vilket innebär att en ökning av inflationen förväntas öka underskottet.
Antagande om livslängd
I vissa länder är förpliktelsen livsvarig och därigenom beroende av medlemmarnas livslängd. En ökad livslängd resulterar således i en ökad skuld. I några länder är ersättningen vid pensioneringstillfället en engångsutbetalning varvid en förändring av antagandet om livslängd inte påverkar förpliktelsens storlek.
Lag och regleringsrisk
Regeringar kan överväga att revidera vissa pensionsförmåner. Om sådana förändringar implementeras kommer företaget att bedöma dess genomslagskraft på redovisningen när de blir aktuella.
Avsättningar redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar för omstrukturering redovisas när en detaljerad formell plan för åtgärden finns och en välgrundad förväntan har skapats hos dem som berörs. Inga avsättningar redovisas för framtida rörelse förluster.
Skadereserver beräknas med utgångspunkt från dels rapporterade skador dels så kallade IBNR-reserver, det vill säga inträffade men ännu ej rapporterade skador (Incurred But Not Reported). Aktuarie beräkningar utförs löpande för att fastställa en korrekt nivå på reserverna. Beräkningen baseras på oreglerade skador, erfarenhetsmässiga bedömningar och historiska uppgifter avseende inträffade men ännu ej rapporterade skador. Det finns en osäkerhet förknippad med tidpunkten för framtida utflöden. Med hänsyn till denna osäkerhet är det inte möjligt att ange någon detaljerad information avseende tidpunkten för utflöden från avsättningar för skadereserver.
Se Not 2 Kritiska uppskattningar och bedömningar.# Finansiell information – Noter
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 | 2024-12-31 |
| Upplupna personal-kostnader | 1 545 | 1 304 | 64 |
| Upplupna räntekostnader | 74 | 53 | 74 |
| Upplupna hyreskostnader | 46 | 41 | – |
| Övriga upplupna kostnader | 577 | 554 | 99 |
| Summa upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2 243 | 1 952 | 237 |
Övriga upplupna kostnader enligt ovan hänför sig bland annat till upplupna försäkringskostnader samt upplupna leverantörsfakturor.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Kortfristig skuld avseende moms | 375 | 318 |
| Kortfristig kontraktsskuld | 320 | 280 |
| Övriga kortfristiga skulder | 262 | 156 |
| Summa övriga kortfristiga skulder | 956 | 754 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 | 2024-12-31 |
| Borgensförbindel-ser och garanti-förbindelser | 2 388 | 2 574 | 8 707 |
| Övriga eventual-förpliktelser | – | – | 77 |
| Summa eventual-förpliktelser | 2 388 | 2 574 | 8 785 |
Tabellen ovan visar Loomis totalt utställda säkerheter. Loomis bedömer att det är högst osannolikt att dessa säkerheter kommer att materialiseras och påverka gruppen materiellt.
Koncernen Eventualförpliktelser avser huvudsakligen fullgörande garantier för kundkontrakt. Moderbolaget Eventualförpliktelser avser huvudsakligen moderbolagsgarantier för betalnings- och kapitaltäckningsgarantier för dotterföretag. Det är svårbedömt om dessa eventualförpliktelser kommer att resultera i något ekonomiskt utflöde. Loomis AB har som policy att vid behov stödja dotterföretag i de fall så krävs. Utöver de garantiförbindelser som redovisas i tabellen ovan har Letters of Comfort utfärdats till förmån för dotterföretag inom koncernen.
Under åren har koncernen gjort ett antal förvärv i olika länder. Till följd av sådana förvärv har vissa eventualförpliktelser hänförliga till de förvärvade verksamheterna övertagits. Bolag inom koncernen är även inblandade i flera andra rättsliga förfaranden och i skatteärenden som uppkommit i den löpande verksamheten.
Under 2022 mottog Loomis en fordran avseende förvärvet av Loomis turkiska dotterbolag, vilket slutfördes under 2015. Loomis ansåg sig ha agerat i enlighet med aktieöverlåtelseavtalet och bestred kravet. Loomis har inte redovisat någon avsättning i balansräkningen för detta fall då kriterierna för avsättningar enligt IAS 37 inte ansågs vara uppfyllda. Under det tredje kvartalet meddelade skiljenämnden sin skiljedom. Nämnden fann att säljarna enligt ovan nämnda aktieöverlåtelseavtal nu har rätt till en oväsentlig tilläggsköpeskilling om cirka 1,4 MSEK. Loomis hade gjort bedömningen att kravet från säljarna skulle avvisas helt eller alternativt leda till ett, för Loomis, oväsentligt belopp. Därför är denna eventualförpliktelse nu stängd.
Loomis danska dotterbolag informerades i början av juli 2018 om att en konkurrent lämnat in en stämningsansökan till en dansk domstol. Stämningen rör i huvudsak påstått missbruk av en dominerande ställning på den danska marknaden. Den totala fordran, efter en justering av konkurrenten 2020, uppgår till 227 miljoner danska kronor plus ränta. Loomis ansåg sig ha agerat i enlighet med gällande lagstiftning och bestred stämningen. Som tidigare upplysts om meddelade en dansk domstol 2021 en dom som gick Loomis emot. Loomis överklagade domen eftersom bolaget fortfarande stod fast vid sin bedömning att Loomis hade agerat i enlighet med relevanta lagar. Inget utflöde av resurser bedömdes som sannolikt i samband med stämningen. Vid utgången av 2023 hade därför ingen avsättning gjorts i balansräkningen avseende denna tvist.
I mars 2024 meddelades det, och kommunicerades i ett pressmeddelande från bolaget, att hovrätten ogillade Loomis överklagande. Domstolarna hade i sina avgöranden ännu inte tagit hänsyn till frågan om skadestånd, utan endast frågan om ansvar. Loomis bedömning var fortfarande att konkurrenten inte har fog för dessa påståenden. Efter domen i mars lämnade Loomis in en begäran om prövningstillstånd till Högsta domstolen i Danmark och utfallet av denna begäran kom i november 2024. Loomis beviljades tillstånd för den del av kravet som berör underprissättning, men inte för den del av kravet som gäller exklusivitet. Processen i den senare delen går nu tillbaka till första instans för att pröva frågan om skadestånd, danska domstolar har än så länge inte tagit ställning i den frågan. Till följd av detta har företaget genomfört en analys för att försöka hitta en tillförlitlig uppskattning av sin potentiella skyldighet i den fortsatta rättsliga processen relaterat till exklusivitet. Loomis anser därför att kraven för en avsättning enligt IAS 37 har uppfyllts för denna del. En avsättning om 66 MSEK har bokförts som en jämförelsestörande post i det fjärde kvartalet 2024.
Den 20 oktober 2021 underrättades Loomis om att det chilenska konkurrensverket har lämnat in en stämningsansökan i Chile mot Loomis chilenska dotterbolag, och två av Loomis konkurrenter på den chilenska marknaden, avseende olaglig kartellbildning. Myndigheten har yrkat på att Loomis ska åläggas att betala 6,4 MUSD i böter. Rättsprocessen påbörjades under 2022. Loomis tar anklagelser om lagöverträdelser på största allvar men kommer också att bemöta alla påståenden. Loomis redovisar inte någon avsättning i balansräkningen avseende detta ärende då utflöde av resurser inte anses sannolikt och kriterier enligt IAS 37 anses därför ej uppfyllda.
| Koncernen | Moderbolaget | ||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2024 | 2023 | 2024 |
| Jämförelsestörande poster | 192 | 119 | – |
| Förvärvsrelaterade kostnader och intäkter | 12 | 18 | – |
| Finansiella intäkter | –116 | –136 | –617 |
| Finansiella kostnader | 891 | 747 | 492 |
| Resultat från andelar i koncernföretag | – | – | 726 |
| Övriga ej kassaflödespåverkande poster | 65 | – | – |
| Summa ej kassaflödespåverkande poster, jämförelsestörande poster och förvärvsrelaterade kostnader och intäkter | 1045 | 749 | 601 |
Styrelsen har beslutat föreslå årsstämman en utdelning om 959 MSEK och den 8 maj 2025 föreslås som avstämningsdag för utdelningen. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar. Moderbolagets och koncernens resultaträkningar och balansräkningar är föremål för fastställande på årsstämman den 6 maj 2025. Till årsstämmans förfogande står, innan föreslaget beslut om utdelning, 6 045 545 758 kronor. Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande:
1) Utdelning till aktieägare (14,00 SEK/aktie) | 958 794 858
Överföres till ny räkning | 5 086 750 901
Summa | 6 045 545 759
1) Beräknat på 68 485 347 utestående aktier på balansdagen.
För fullständigt förslag till vinstdisposition och styrelsens yttrande över föreslagen utdelning, se Förvaltningsberättelsen.
För information om största aktieägare hänvisas till Aktieavsnittet på sid 170.
Såsom närstående betraktas ledamöterna i moderbolagets styrelse, koncernens ledande befattningshavare samt nära familjemedlemmar till dessa personer. Som närstående betraktas även företag där en betydande andel av rösterna direkt eller indirekt innehas av tidigare nämnda personer eller företag där dessa kan utöva ett betydande inflytande. Transaktioner med närstående avser licensavgifter och övriga intäkter från dotterbolag, utdelningar från dotterbolag, ränteintäkter och räntekostnader från och till dotterbolag samt fordringar och skulder på dotterbolag. I enlighet med IFRS är även transaktioner med pensionsstiftelser med kopplingar till koncernen att betrakta som närstående. Med anledning av Loomis förmånsbestämda pensionsplaner finns pensionsstiftelser.
För vidare information se Not 24 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser samt Not 7 Personal och ersättningar.
Moderbolagets transaktioner med bolag inom Loomiskoncernen redovisas i nedanstående tabeller:
| Moderbolagets intäkter från övriga företag inom Loomiskoncernen | MSEK |
|---|---|
| 2024 | |
| Avgifter för ledning, varumärke, licenser etc. |
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern redovisningen har upprättats i enlighet med internationella redo visningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredo visningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställ- ning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moder bolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av kon- cernens och moder bolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Stockholm, datering enligt elektronisk signering
Vår revisionsberättelse har avgivits datering enligt elektronisk signatur
Deloitte AB
Till bolagsstämman i Loomis AB (publ) organisationsnummer 556620-8095
Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen
Uttalanden
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncern- redovisningen för Loomis AB (publ) för räkenskapsåret 2024- 01-01–2024-12-31. Bolagets årsredovisning och koncern- redovisning ingår på sidorna 112–164 i detta dokument.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställ- ning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen.
Koncern- redovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningsla- gen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt IFRS Redovisningsstandarder, så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.
Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncer- nen.
Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbo- lagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.
Grund för uttalanden
Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns an- svar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och kon- cernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Upplysning av särskild betydelse
Vi vill fästa uppmärksamheten på sidan 57 under rubrik Hur du läser denna rapport i årsredovisningen där det framgår att hållbarhetsrapporten är skriven som en förberedelse inför implementeringen av ESRS men Loomis rapporterar inte i enlighet med CSRD. Vi har inte modifierat våra uttalanden i detta avseende.
Särskilt betydelsefulla områden
Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydel- sefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis- ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.
Koncernen erbjuder värdehanteringstjänster samt internatio- nella transporter av kontanter och ädelmetaller och förvaring av värdeföremål. Tjänsterna riktar sig huvudsakligen till centralbanker, kommersiella banker, detaljhandel, andra kom- mersiella affärsverksamheter samt till den offentliga sektorn. Verksamheten handlar om att ta över kundens risker förknip- pade med att hantera, transportera och lagerhålla kontanter, ädelmetaller och värdeföremål. Som en följd av verksamhetens natur finns risk att kontanter och värdeföremål går förlorade på grund av brottslighet eller brister i hanteringen. Om en dif- ferens uppstår mellan deponerat belopp och fysiskt inventerat lager av kontanter kan Loomis tvingas ersätta differensen vare sig lagret ägs av Loomis eller av kund. Att hantera kontanter och andra värdeföremål är förenat med omfattande risker för såväl personal som egendom varför god operationell riskhan- tering är kritiskt för koncernen.
Processer och kontroller för hantering och värdering av lager av kontanter är av stor vikt då differenser i lager kan leda till betydande kostnader för koncernen. På sidorna 44-50 beskrivs kon- cernens riskhantering. Kon- tanthantering och uppräkningsverksamhet beskrivs på sidan 113 i förvaltningsberättelsen. I not 20 redovisas en specifika- tion över lager av kontanter inom uppräkningsverksamheten.
Våra granskningsåtgärder
Vår revision omfattade, men begränsades inte till:
* besök på ett urval uppräkningscentraler och deltagande vid inventering av lager av kontanter;
* processgenomgångar för kartläggning av rutiner och kon- troller kopplat till uppräkningsverksamheten
* granskning av efterlevnad av koncernens rutiner för av- stämning av lager av kontanter och uppföljning av identifie- rade differenser;
* avstämning av lager av kontanter i kon- cernens ägo mot externa bekräftelser samt uppföljning av central rapporte- ring av lager av kontanter och identifierade differenser per balansdagen;
* granskning av efterlevnad av redovisningsprinciper och erforderliga upplysningar i enlighet med IFRS.
Koncernen redovisar betydande immateriella tillgångar. I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och andra förvärvsrelaterade immateriella tillgångar fastställer kon- cernen normalt återvinningsvärdet baserat på ett beräknat nyttjande värde då det i normala fall inte föreligger några noterade priser vilka kan användas för att bedöma tillgångens nettoförsäljningsvärde. Koncernen baserar sin beräkning av nyttjandevärdet på uppskattningar och bedömningar avseende organisk tillväxt, rörelsemarginalutveckling, ianspråktagande av operativt sysselsatt kapital samt den vägda kapitalkostna- den vilken används för att diskontera framtida kassaflöden. Förändringar i dessa antaganden har stor påverkan på kon- cernens framtida kassaflöden och därigenom på bedömt nyttjandevärde för goodwill och andra förvärvsrelaterade im- materiella tillgångar. Kritiska uppskattningar och bedömningar samt koncernens principer för nedskrivningsprövningar finns beskrivna i not 2. I not 13 lämnas upplysningar om utförda nedskrivningspröv- ningar.
| MSEK | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Räntekostnader | 46 | 107 |
| Koncernbidrag | 5 | 45 |
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Räntebärande långfristiga fordringar på dotterföretag | 4 096 | 4 116 |
| Kortfristiga fordringar på dotterföretag | 92 | 32 |
| Räntebärande kortfristiga fordringar på dotterföretag | 567 | 1 141 |
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Kortfristiga skulder till dotterföretag | 31 | 63 |
| Räntebärande kortfristiga skulder till dotter företag | 2 132 | 946 |
Från och med den 1 januari 2025 kommer segmentet Loomis Pay att byta namn till segment SME/Pay och kommer utöver intäkter från Loomis Pay även inkludera intäkter inom övriga produktområden från nya små- och medelstora kunder. Loomis Pay kommer fortsatt att rapporteras som ett separat produktområde inom detta segment.
I mars 2025 tecknade Loomis AB ett avtal om en syndikerad, revol- verande kreditfacilitet om 415 MEUR. Faciliteten har en löptid på fem år med två förlängningsmöjligheter på ett år vardera. Faciliteten ersätter två befintliga kreditfaciliteter som tecknades i juli 2021 och januari 2023, vilket förlänger den likviditet som är tillgänglig för bola- get. Faciliteten kan användas för finansiering av rörelsekapital, inves- teringar och andra bolagsändamål.# Våra granskningsåtaganden
Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1-32, 52-110 och 169-180. Den andra informationen består även av Ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.
I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS Redovisningsstandarder så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.
Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.
Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Loomis AB (publ) för år 2024-01-01–2024-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.
Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.
Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende
* företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
* på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.
En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Loomis AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01 - 2024-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.
Vi har utfört granskningen enligt FAR:s rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Loomis AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.
Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT 167
Loomis-aktien är noterad på Nasdaq Stockholm sedan 2008 och tillhör sektorn Industrivaror och tjänster. Aktien handlas under kortnamnet LOOMIS och ISIN-koden SE0014504817. Handeln på Nasdaq Stockholm representerar 29 procent av den totala handeln av aktien. Den genomsnittliga dagliga handelsvolymen för Loomis aktier på Nasdaq Stockholm var 104,049 aktier. Vid utgången av 2024 uppgick Loomis börsvärde till 23 039 MSEK, exklusive egna aktier och aktiekursen var 336,40 kronor (267,60).
Loomis totalavkastning, det vill säga avkastningen inklusive kursutveckling och utdelning, uppgick under 2024 till 32 procent (–3). Nasdaq Stockholms totalavkastning (SIXRX) var 9 procent (19) under 2024. Det totala antalet aktier och röster i bolaget uppgick vid årets slut till 71 000 000. Bolagets styrelse och koncernledning ägde sammanlagt 168 941 aktier vid årets utgång. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 5 SEK samt lika andel i bolagets vinst och kapital. Vid utgången av 2024 uppgick aktiekapitalet i Loomis till 376 MSEK (376).
Sedan 2010 är Loomis utdelningspolicy att 40–60 procent av koncernens resultat efter skatt ska delas ut till aktieägarna. Utdelningen ska ge aktieägarna en god direkt avkastning och utdelningstillväxt. För räkenskapsåret 2024 har styrelsen föreslagit en utdelning om 14,00 SEK (12,50) per aktie. Om årsstämman 2025 antar utdelningsförslaget innebär det att Loomis delar ut 60 procent av sitt resultat efter skatt 2024 till aktieägarna. Det motsvarar en direkt avkastning på 4,7 procent i förhållande till stängningskursen den 31 december 2024.
I enlighet med årsstämmans beslut makulerade Loomis 4 279 829 egna aktier under 2024. Det totala antalet aktier i Loomis AB uppgår till 71 000 000 aktier med motsvarande antal röster. Under 2024 använde styrelsen i Loomis AB årsstämmans bemyndigande och beslutade att återköpa egna aktier. Totalt återköptes 2 585 700 Loomis-aktier under året för cirka 800 MSEK.
| Antal aktier | Röster och kapital, % |
|---|---|
| Global Alpha Capital Management Ltd. | 3 783 048 |
| Polaris Capital Management | 3 543 012 |
| SEB Fonder | 2 859 870 |
| Vanguard | 2 672 936 |
| Lannebo Kapitalförvaltning | 2 396 514 |
| American Century Invest. Management | 2 395 821 |
| Dimensional Fund Advisors | 2 319 460 |
| Swedbank Robur Fonder | 1 911 354 |
| Blackrock | 1 641 410 |
| Norges Bank Investment Management | 1 617 851 |
| De tio största ägarna | 25 141 276 |
| Övriga | 45 858 724 |
| Summa | 71 000 000 |
| Loomis | 2 514 653 |
Källa: Modular Finance AB.
| Antal aktier | Antal aktieägare | Andel av totalt kapital, % | Andel av totala röster, % | |
|---|---|---|---|---|
| 1–1 000 | 16 751 | 2,4% | 2,4% | |
| 1 001–5 000 | 509 | 1,2% | 1,2% | |
| 5 001–10 000 | 54 | 0,3% | 0,3% | |
| 10 001–100 000 | 93 | 5,1% | 5,1% | |
| 100 001– | 81 | 74,1% | 74,1% | |
| Anonymt ägande | – | 16,6% | 16,6% | |
| Summa | 17 388 | 100% | 100% |
Källa: Modular Finance AB.
Ägare per kategori per den 31 december 2024 (2023 inom parentes)
Källa: Monitor by Modular Finance AB. Sammanställd och bearbetad data från olika källor, inklusive Euroclear, Morningstar och Finansinspektionen.
1) Inkluderar 2 514 653 aktier som finns i eget förvar per den 31 december 2024.
Källa: Modular Finance AB.
| Nyckeltal och aktiedata | 2024 | 2023 |
|---|---|---|
| Kursutveckling | ||
| Aktiekurs 31 dec, SEK | 336,40 | 267,20 |
| Börsvärde 31 dec, MSEK | 23 884 | 19 019 |
| Kursutveckling under året, % | +26 | –6 |
| Högsta betalkurs | 354,20 | 376,00 |
| Datum högsta betalkurs | 11 dec | 13 apr |
| Lägsta betalkurs | 252,60 | 267,60 |
| Datum lägsta betalkurs | 7 maj | 29 dec |
| Aktiehandel | ||
| Andel handel på Nasdaq Stockholm, % | 24,7 | 29,0 |
| Omsättning på alla handelsplatser, miljoner aktier | 105,1 | 99,2 |
| Genomsnittlig antal omsatta aktier, tusentals aktier | 418,9 | 395,2 |
| Aktieägare | ||
| Antal ägare 31 dec | 17 387 | 18 269 |
| Nyckeltal | ||
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 23,51 | 21,00 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 23,45 | 20,96 |
| P/E-tal före utspädning | 14,31 | 12,72 |
| Eget kapital per aktie före utspädning, SEK | 199,03 | 178,39 |
Källa: Modular Finance AB.
Aktieutveckling och omsättningsvolym, 2024. Indexet har normaliserats till Loomis aktiekurs.
Loomis Omsatt antal aktier på Nasdaq Stockholm, per månad.
Jenny Boström
Ansvarig för hållbarhet och IR
[email protected]
+46 8 522 920 12
| Antal aktier | Antal röster | Kvotvärde MSEK | |
|---|---|---|---|
| Aktier per den 31 december 2023 | 75 279 829 | 75 279 829 | 376 |
| Makulering av egna aktier | –4 279 829 | –4 279 829 | –128 |
| Totalt antal aktier per den 31 december 2024 | 71 000 000 | 71 000 000 | 3 077 |
| Totalt antal aktier i eget förvar 1) | –2 514 653 | –2 514 653 | |
| Totalt antal utestående aktier exklusive aktier i eget förvar | 68 485 347 | 68 485 347 |
1) Loomis har återköpt totalt 2 585 700 aktier under 2024.
Loomis är en ledande internationell specialist inom kontanthantering med starka marknadspositioner och en motståndskraftig affärsmodell. Med över 160 års erfarenhet spelar Loomis en avgörande roll för att hålla samhället fungerande genom att tillhandahålla säkra kontantdistributions- och processeringstjänster.
Läs mer om Loomis investeringscase på sidan 8.# Övrig information
Loomis kommunikation med kapitalmarknaden kännetecknas av öppen, relevant och korrekt information till aktieägare, investerare och analytiker, för att öka kunskapen om kon-cernens verksamhet och aktie. Representanter för Loomis träffar regelbundet analytiker, långivare och aktieägare för att ge en översikt över utvecklingen under räkenskapsåret och för att hålla kapitalmarknaden kontinuerligt informerad om bolagets verksamhet och utveckling. Genom regelbundna möten med institutionella investerare och analytiker upprätt-hålls en dialog och kontinuerlig information tillhandahålls. Information delas i form av delårsrapporter, årsredovisningar och pressmeddelanden och fördjupad information finns på IR-sektionen på webbplatsen. Ingen kommunikation med finans-marknaden sker under 30 dagar före en finansiell rapport.
Under 2024 höll Loomis en kapitalmarknadsdag för institu-tionella investerare och analytiker i London. Vd och koncern-chef Aritz Larrea, vd Loomis US Björn Züger, vd Europa och Latinamerika Georges Lopez och CFO Johan Wilsby presen-terade strategiska initiativ och prioriteringar för 2025-2027, inklusive uppdaterade mål. Presentationerna kan laddas ner från rapport- och presentationsarkivet på Loomis webbplats.
Loomis webbplats, > www.loomis.com, tillhandahåller infor-mation för kapitalmarknaden och andra intressenter. Den ger aktuell såväl som historisk information om koncernens verk-samhet, strategi och resultat. Besökare på webbplatsen kan hitta information om utvecklingen av Loomis aktie över tid. Pressmeddelanden, presentationer och finansiella rapporter publiceras på webbplatsen. En tjänst tillhandahålls som gör det möjligt för intresserade parter att prenumerera på press-meddelanden och finansiella rapporter via e-post.
Loomis finansiella rapporter från 2006, året då finansiella rapporter först blev tillgängliga, och framåt är tillgängliga via bolagets webbplats. Delårsrapporterna distribueras endast i digitalt format medan tryckta exemplar av årsredovisningen distribueras till aktieägare på begäran. Dokumenten kan lad-das ner i PDF-format från Loomis webbplats och via externa leverantörer, till exempel från Cisions webbplats. Press-meddelanden, delårsrapporter och bokslutskommunikéer publiceras på webbplatsen på både svenska och engelska. Det är också möjligt att prenumerera på dessa dokument på webbplatsen. Telefonkonferenser på engelska hålls i samband med publicering av Loomis delårsrapporter och boksluts-kommunikéer. De kvartalsvisa finansiella rapporterna distribueras endast i digitalt format via webbplatsen. Tryckta exemplar av årsre-do visningen kan beställas men kräver en fysisk brevlåda för leverans. Telefonkonferenser på engelska hålls i samband med publicering av Loomis delårsrapporter och boksluts-kommunikéer.
Följande aktieanalytiker följer regelbundet Loomis:
| MSEK | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter, fortgående verksamhet | 29 858 | 28 392 | 25 030 | 18 908 | 18 454 |
| Intäkter, förvärv | 585 | 314 | 285 | 815 | 359 |
| Totala intäkter | 30 442 | 28 707 | 25 315 | 19 723 | 18 813 |
| Valutajusterad tillväxt, % | 8,6 | 9,0 | 15,9 | 9,9 | –7,8 |
| Organisk tillväxt, % | 6,6 | 7,8 | 14,4 | 5,6 | –9,4 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 3 642 | 3 077 | 2 735 | 1 961 | 1 775 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 12,0 | 10,7 | 10,8 | 9,9 | 9,4 |
| Finansiella intäkter | 116 | 146 | 137 | 71 | 31 |
| Finansiella kostnader | –822 | –757 | –497 | –265 | –238 |
| Resultat före skatt | 2 271 | 2 148 | 2 172 | 1 545 | 1 096 |
| Inkomstskatt | –630 | –654 | –570 | –440 | –380 |
| Årets resultat | 1 641 | 1 495 | 1 602 | 1 104 | 716 |
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 | 2022-12-31 | 2021-12-31 | 2020-12-31 |
|---|---|---|---|---|---|
| Goodwill | 9 617 | 9 033 | 8 075 | 7 185 | 6 884 |
| Materiella anläggningstillgångar | 12 982 | 10 903 | 9 919 | 8 441 | 7 744 |
| Räntebärande anläggningstillgångar | 300 | 489 | 802 | 691 | 665 |
| Övriga anläggningstillgångar | 2 794 | 2 693 | 1 991 | 2 031 | 1 601 |
| Räntebärande omsättningstillgångar | 363 | 98 | 14 | 13 | 67 |
| Likvida medel | 8 802 | 7 611 | 6 203 | 5 156 | 4 802 |
| Övriga omsättningstillgångar | 5 504 | 5 353 | 4 774 | 3 711 | 3 134 |
| TOTALA TILLGÅNGAR | 40 361 | 36 180 | 31 780 | 27 228 | 24 896 |
| Eget kapital | 13 631 | 12 678 | 12 465 | 10 063 | 8 773 |
| Räntebärande långfristiga skulder | 11 793 | 10 820 | 7 257 | 7 984 | 7 828 |
| Övriga långfristiga skulder | 2 182 | 2 090 | 1 826 | 1 855 | 1 841 |
| Räntebärande kortfristiga skulder | 1 977 | 1 483 | 2 747 | 1 012 | 745 |
| Övriga kortfristiga skulder | 10 778 | 9 109 | 7 486 | 6 314 | 5 709 |
| Totalt eget kapital och skulder | 40 361 | 36 180 | 31 780 | 27 228 | 24 896 |
| Soliditet, % | 33,8 | 35,0 | 39,2 | 37,0 | 35,2 |
| Räntebärande nettoskuld, MSEK | 10 645 | 9 853 | 7 484 | 7 007 | 6 619 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 24 275 | 22 531 | 19 948 | 17 070 | 15 392 |
| % | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning sysselsatt kapital, % | 15,6 | 14,5 | 14,5 | 12,1 | 10,7 |
| Avkastning eget kapital, % | 12,6 | 11,6 | 13,7 | 11,7 | 7,3 |
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal utestående aktier, miljoner | 68,5 | 71,1 | 71,7 | 73,8 | 75,2 |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 23,51 | 21,00 | 21,93 | 14,74 | 9,52 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 23,45 | 20,96 | 21,92 | 14,73 | 9,52 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 199,03 | 178,39 | 173,95 | 136,27 | 116,62 |
Genomsnittligt antal utestående aktier som utgör grund för beräkning av resultat per aktie före utspädning uppgår till 69 804 418 st. Antal aktier i eget förvar uppgår till 2 514 653 st.
| 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Klimat och miljö | |||||
| Utsläpp | |||||
| Utsläpp i Scope 1, tCO₂e | 135 023 | 129 780 | 139 038 | 134 075 | 134 075 |
| Utsläpp i Scope 2, tCO₂e, platsbaserat | 24 688 | 23 782 | 18 412 | 17 536 | 17 536 |
| Utsläpp i Scope 2, tCO₂e, marknadsbaserat | 28 312 | 29 483 | 23 093 | 21 150 | 21 150 |
| Förändring av utsläpp, Scope 1 och 2, marknadsbaserat och jämfört med 2019 | –14% | –16% | –14% | –18% | –18% |
| Transporter | |||||
| Bränsleintensitet, liter per 100 km | – | – | – | 9.62 | 9.25 |
| Andel av fordonsflottan som är el-, hybrid- eller biogasdrivna fordon | 0,0% | 0,7% | 1,7% | 2,8% | 4.6% |
| Energi | |||||
| Utsläppsintensitet från energi, Scope 2, marknadsbaserad, kg CO₂e/m² | – | 44 | 32 | 30 | 30 |
| Installerad effekt av solpaneler, kW | – | – | 339 | 423 | 468 |
| Total andel förnybar el | – | – | – | – | 26% |
| Socialt ansvar | |||||
| Förändring av arbetsskadefrekvens (LTIFR), jämfört med 2021 | – | – | –8% | –16% | –23% |
| Andel anställda som instämmer i påståendet ”På Loomis behandlas vi rättvist oavsett ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionshinder eller kön” | 85% | 86% | 85% | 87% | 78% |
| Andel anställda som instämmer i påståendet ”Jag anser att Loomis är en ansvarsfull arbetsgivare som erbjuder lika möjligheter” | 83% | 83% | 86% | 86% | 76% |
| Hållbar styrning | |||||
| Andel av anställda som utbildades i Loomis uppförandekod under året | 58% | 75% | 70% | 78% | 83% |
För att stödja företagsledningens och andra intressenters analys av koncernens finansiella utveckling redovisar Loomis vissa nyckeltal som inte definieras i IFRS. Företagsledningen anser att dessa uppgifter underlättar en analys av koncer-nens utveckling. Loomiskoncernen använder huvudsakligen följande alternativa nyckeltal (se även Definitioner på >sidan 178 för en uttömmande lista av mått och nyckeltal):
Eftersom Loomis genererar merparten av intäkterna i andra valutor än rapporteringsvalutan (dvs. svenska kronor, SEK) och valutakurserna historiskt visat sig vara relativt volatila samt att koncernen genomfört ett antal förvärv så analyseras försäljningstillväxten dels valutajusterat och dels justerat för både valutakursförändringar och effekter från förvärv. Det här ger möjligheten att analysera och förklara tillväxten rensat från valutaeffekter och förvärv.
| Helåret 2024 | Helåret 2023 | Rappor terade intäkter | Tillväxt, % | |
|---|---|---|---|---|
| 30 442 | 28 707 | |||
| Organisk tillväxt | 1 889 | |||
| Intäkter, förvärv | 585 | |||
| Valuta justerad tillväxt | 2 474 | |||
| Kurs effekter | –738 |
Loomis interna styrning av den löpande verksamheten är fokuserad på det rörelseresultatet som skapas i och kan påverkas av den lokala operativa verksamheten.# Övrig information
Av det skälet har Loomis historiskt sett valt att fokusera på resultat och marginal före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster.
| 2024 Helåret | 2023 Helåret | 2022 Helåret | |
|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) | 3 047 | 2 759 | 2 532 |
| Återläggning av jämförelsestörande poster | 393 | 128 | 23 |
| Återläggning av förvärvsrelaterade kostnader och intäkter | 30 | 36 | 67 |
| Återläggningar av avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 173 | 153 | 113 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 3 642 | 3 077 | 2 735 |
| EBITA/Totala intäkter, % | 12,0 | 10,7 | 10,8 |
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis-aktien
Aktieägareinformation
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Definitioner
Hållbarhetsdefinitioner
Övrig information
Loomis huvudsakliga kassaflödesmått (rörelsens kassaflöde) fokuserar på det löpande operativa kassaflödet med utgångspunkt i EBITA med återläggning av avskrivningar och effekten av förändringar i kundfordringar samt förändringar i övrigt rörelsekapital och övriga poster. Rörelsens kassaflöde avspeglar det kassaflöde den löpande verksamheten genererar före betalningar av finansiella poster, inkomstskatt, jämförelsestörande poster, förvärv och avyttringar samt utdelningar och förändringar i koncernens nettoskuld. Rörelsens kassaflöde i procent av rörelseresultat (EBITA) illustrerar vilken så kallad ”cash conversion” Loomis har, dvs. hur redovisat resultat har resulterat i kassaflöde.
| MSEK | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBITA) | 3 501 | 2 972 | 2 648 | 1 896 | 1 718 |
| Avskrivningar | 1 660 | 1 600 | 1 359 | 1 240 | 1 266 |
| Förändring av kundfordringar | 53 | 17 | –319 | –341 | 268 |
| Förändring av övrigt rörelsekapital och övriga poster | 532 | 458 | –7 | –19 | –48 |
| Rörelsens kassaflöde före investeringar | 5 746 | 5 047 | 3 681 | 2 776 | 3 204 |
| Investeringar i anläggningstillgångar, netto | –1 660 | –1 956 | –1 365 | –1 156 | –986 |
| Rörelsens kassaflöde | 4 085 | 3 091 | 2 316 | 1 620 | 2 218 |
| Betalda och erhållna finansiella poster | –510 | –356 | –183 | –104 | –109 |
| Betald inkomstskatt | –482 | –622 | –592 | –375 | –483 |
| Fritt kassaflöde | 3 094 | 2 113 | 1 541 | 1 141 | 1 626 |
| Kassaflödeseffekt av jämförelsestörande poster | –200 | –9 | –13 | –76 | –39 |
| Förvärv av verksamhet | –22 | –1 967 | – | –230 | –853 |
| Utbetalda och erhållna fövärvsrelaterade kostnader och intäkter | –39 | –18 | –86 | –73 | –141 |
| Lämnad utdelning | –880 | –853 | –628 | –451 | –414 |
| Återköp av egna aktier | –800 | –200 | –600 | –350 | – |
| Upptagande av obligationslån | 3 419 | 1 000 | 600 | 1 200 | – |
| Amortering av obligationslån | 0 | –1 750 | – | – | – |
| Upptagande av certifikat och annan långfristig upplåning | 1 418 | 6 888 | 4 867 | 3 714 | 2 181 |
| Återbetalning av certifikat och annan långfristig upplåning | –5 286 | –4 900 | –5 388 | –4 783 | –1 968 |
| Förändring av övriga räntebärande skulder | –183 | –8 | –173 | –209 | 141 |
| Årets kassaflöde | 519 | 297 | 121 | –117 | 533 |
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsens kassaflöde | 4 085 | 3 091 | 2 316 | 1 620 | 2 218 |
| Rapporterad EBITA (inkl IFRS 16) | 3 642 | 3 077 | 2 735 | 1 961 | 1 775 |
| Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA) | 112 | 100 | 85 | 83 | 125 |
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis-aktien
Aktieägareinformation
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Definitioner
Hållbarhetsdefinitioner
Övrig information
Nettoskulden är ett viktigt begrepp för att förstå ett företags finansieringsstruktur och skuldsättningsgrad. Nettoskulden avser nettot av räntebärande skulder och tillgångar och används tillsammans med eget kapital för att finansiera det sysselsatta kapitalet i koncernen. Loomis exkluderar medel inom uppräkningsverksamheten och finansiering av medel inom uppräkningsverksamheten (så kallad Stock Funding) från definitionen av nettoskuld. Skuldsättningsgraden mäts genom att ställa nettoskuldsättningen i relation till rörelseresultatet efter återläggning av amorteringar och avskrivningar dvs. Nettoskuld/EBITDA.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Kortfristiga låneskulder | 57 431 | 43 251 |
| Långfristiga låneskulder | 7 026 | 7 017 |
| Totalt låneskulder | 7 083 | 7 448 |
| Likvida medel exklusive medel för uppräkningsändamål | –3 074 | –2 492 |
| Övriga räntebärande tillgångar | –406 | –329 |
| Finansiell nettoskuld | 3 603 | 4 627 |
| Leaseskuld | 6 687 | 4 855 |
| Pensionsskuld, netto | 355 | 371 |
| Nettoskuld | 10 645 | 9 853 |
| MSEK | 2024 Helåret | 2023 Helåret |
|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBITA) | 3 642 | 3 077 |
| Återläggning av avskrivningar | 2 942 | 2 668 |
| EBITDA | 6 584 | 5 745 |
| Nettoskuld/EBITDA (antal ggr) | 1,62 | 1,72 |
Sysselsatt kapital är ett mått på hur mycket kapital som är bundet i den operativa verksamheten och som därmed förväntas generera avkastning i form av rörelseresultat. Sysselsatt kapital motsvarar summan av finansieringen i form av nettoskuld och eget kapital. Loomis inkluderar medel inom uppräkningsverksamheten och finansiering av medel inom uppräkningsverksamheten (så kallad Stock Funding) i definitionen av sysselsatt kapital.
| MSEK | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
|---|---|---|
| Anläggningstillgångar | ||
| Goodwill | 9 617 | 9 033 |
| Förvärvsrelaterade immateriella tillgångar | 1 124 | 1 274 |
| Övriga immateriella tillgångar | 366 | 381 |
| Byggnader och mark | 1 173 | 1 089 |
| Maskiner och inventarier | 5 503 | 5 180 |
| Nyttjanderättstillgångar | 6 307 | 4 634 |
| Övriga operativa anläggningstillgångar 1) | 1 304 | 1 038 |
| Omsättningstillgångar | ||
| Varulager | 421 | 509 |
| Kundfordringar | 3 516 | 3 378 |
| Övriga operativa omsättningstillgångar 2) | 1 567 | 1 466 |
| Medel i uppräkningsverksamheten | 5 727 | 5 119 |
| Långfristiga skulder | ||
| Uppskjuten skatteskuld | –363 | –515 |
| Avsättningar för skadereserver | –661 | –596 |
| Övriga avsättningar | –204 | –128 |
| Övriga långfristiga skulder | –344 | –221 |
| Kortfristiga skulder | ||
| Leverantörsskulder | –850 | –860 |
| Skulder avseende uppräkningsverksamheten | –5 691 | –5 016 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | –2 243 | –1 952 |
| Övriga operativa kortfristiga skulder 3) | –1 994 | –1 282 |
| Sysselsatt kapital | 24 275 | 22 531 |
| Sysselsatt kapital (genomsnitt) | 23 371 | 21 198 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 3 642 | 3 077 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % 4) | 15,6 | 14,5 |
1) Inkluderar posterna kontraktstillgångar, uppskjuten skattefordran samt övriga långfristiga fordringar.
2) Inkluderar posterna övriga kortfristiga fordringar, aktuella skattefordringar samt förutbetalda kostnader och upplupna intäkter.
3) Inkluderar posterna avsättningar för skadereserver, aktuella skatteskulder, övriga avsättningar samt övriga kortfristiga skulder.
4) Avkastning på sysselsatt kapital beräknas på genomsnittligt sysselsatt kapital, R12. Tidigare period har räknats om.
Soliditet är ett nyckeltal som används för att visa hur stor del av företagets totala tillgångsmassa som är finansierad med eget kapital. Måttet ger en indikation på företagets finansiella styrka och motståndskraft mot förluster.
| MSEK | 2024 Helåret | 2023 Helåret |
|---|---|---|
| Eget kapital | 13 631 | 12 678 |
| Totala tillgångar | 40 361 | 36 180 |
| Soliditet, % | 33,8 | 35,0 |
Avkastning på eget kapital är ett viktigt begrepp för att förstå ett företags avkastning på det kapital som aktieägarna tillskjutit och tjänat in. Avkastningen beräknas som periodens resultat i procent av genomsnittlig balans för eget kapital.
| MSEK | 2024 Helåret | 2023 Helåret |
|---|---|---|
| Periodens resultat | 1 641 | 1 495 |
| Eget kapital | 13 074 | 12 882 |
| Avkastning på eget kapital, % 1) | 12,6 | 11,6 |
1) Avkastning på eget kapital beräknas på genomsnittligt eget kapital, R12. Tidigare period har räknats om.
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis-aktien
Aktieägareinformation
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Definitioner
Hållbarhetsdefinitioner
Övrig information
Verksamhet
Strategi
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrigt
Aktien
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Övriga hållbarhetsupplyssningar
| Definition | Förklaring |
|---|---|
| Bruttomarginal, % | Bruttoresultat i procent av totala intäkter. |
| Rörelseresultat (EBITA) | Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster, i procent av intäkterna. |
| Rörelseresultat (EBITDA) | Resultat före räntor, skatt, avskrivningar på materiella anläggningstillgångar och på förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar, förvärvsrelaterade kostnader och intäkter samt jämförelsestörande poster. |
| Rörelseresultat (EBIT) | Resultat före räntor och skatt. |
| Rörelseresultat (EBIT) före jämförelsestörande poster | Resultat före räntor, skatt samt jämförelsestörande poster. |
| Jämförelsestörande poster | Som jämförelsestörande poster redovisas händelser och transaktioner, vilkas resultateffekter är viktiga att uppmärksamma när periodens resultat jämförs med tidigare perioder, såsom realisationsvinster och realisationsförluster från avyttringar av väsentliga kassagenererande enheter, väsentliga nedskrivningar, eller övriga väsentliga poster av jämförelsestörande karaktär. |
| Valutajusterad tillväxt, % | Periodens intäktsökning justerad för valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter. |
| Organisk tillväxt, % | Periodens intäktsökning, justerad för förvärv/avyttringar och valutakursförändringar, i procent av föregående års intäkter justerade för avyttringar. |
| Definition | Förklaring |
|---|---|
| Total tillväxt, % | Periodens intäktsökning i procent av föregående års intäkter. |
| Nettomarginal, % | Periodens resultat efter skatt i procent av totala intäkter. |
| Resultat per aktie före utspädning | Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal ute stående aktier under perioden. |
| Resultat per aktie efter utspädning | Periodens resultat i förhållande till genomsnittligt antal ute stående aktier efter utspädning under perioden. |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie | Periodens kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till antalet aktier efter utspädning. |
| Investeringar i relation till avskrivningar | Periodens investeringar i anläggningstillgångar, netto, i relation till avskrivningar, exklusive effekten från IFRS 16. |
| Investeringar i % av totala intäkter | Periodens investeringar i anläggningstillgångar, netto, i procent av totala intäkter. |
| Eget kapital per aktie | Eget kapital i relation till antalet aktier före och efter utspädning. |
| Fritt kassaflöde | Rörelseresultatet, EBITA, justerat för avskrivningar, förändring av kund- fordringar och övriga poster, nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, betalda och erhållna finansiella poster samt betald inkomstskatt. Alla poster exklusive effekter från IFRS 16. |
| Rörelsens kassaflöde i % av rörelseresultatet (EBITA) | Rörelseresultatet, EBITA (exklusive IFRS 16), justerat för avskrivningar (exklusive IFRS 16), förändring av kundfordringar och övriga poster (exklusive IFRS 16), samt nettoinvesteringar i anläggningstillgångar, i procent av rörelse resultatet, EBITA. |
| Avkastning på eget kapital, % | Periodens resultat (rullande 12 månader) i procent av genomsnittligt eget kapital. |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | Rörelseresultat (EBITA) (rullande 12 månader) i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. |
| Soliditet, % | Eget kapital i procent av totala tillgångar. |
| Sysselsatt kapital | Eget kapital med tillägg för nettoskuld. |
| Nettoskuld | Räntebärande skulder minskade med räntebärande tillgångar och likvida medel exklusive medel inom uppräkningsverksamheten. |
| Nettoskuld/EBITDA | Nettoskulden genom rörelseresultatet (EBITA) efter återläggning av amorteringar och avskrivningar. |
| R12 | Rullande 12 månader. |
| e/t | Ej tillämpligt. |
Övrigt
Belopp i tabeller och övriga sammanställningar har avrundats var för sig. Mindre avrundnings differenser kan därför förekomma i summeringar.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 178
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis-aktien
Aktieägareinformation
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Definitioner
Hållbarhetsdefinitioner
Övrig information
Inledning
Verksamhet
Strategi
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrigt
Aktien
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Övriga hållbarhetsupplyssningar
Hållbarhetsdefinitioner
Koldioxidekvivalenter (CO 2 e) används som ett mått på den totala klimatpåverkan av alla växthusgaser. Denna enhet används för att jämföra och summera olika växthusga- ser som koldioxid, metan, lustgas med flera gaser och baserat på deras globala uppvärmnings potential i förhållande till koldioxid (CO 2 ).
GHG-protokollet står för Greenhouse Gas Protocol och är en global standard som används för att underlätta rapportering av växthusgasutsläpp. Standarden omfattar sex växthus gaser; koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), lustgas (N 2 O), svavelhexafluorid (SF 6 ), fluorerade kolväten (HFC) och perfluorkolväten (PFC). För att underlätta rapporteringen delas utsläppen in i tre olika kategorier; Scope 1, 2 och 3.
Scope 1 omfattar organisationens direkta växthusgasutsläpp, till exempel bränsle- förbränning från fordon som Loomis äger eller kontrollerar.
Scope 2 omfattar organisationens indirekta växthusgasutsläpp i form av inköpt energi från externa leverantörer, som till exempel elektricitet och fjärrvärme.
Scope 3 omfattar organisationens indirekta växthusgasutsläpp som uppstår som ett resultat av Loomis aktiviteter inom värdekedjan men som sker utanför dess direkta kontroll eller ägande. Exempel på utsläpp i Scope 3 kan för Loomis vara transporter av varor och tjänster som vi köper in, utsläpp från inköpta produkter och tjänster samt affärsresor.
Energi som härrör från förnybara källor. Förnybara källor är de energikällor som är kontinuerligt återkommande eller långlivade, exempelvis sol, vind, vatten, geotermisk energi eller biomassa.
En metod för att beräkna klimatpåverkan från elanvändning utifrån genomsnittligt värde för lokal elproduktionsmix, det vill säga värdet baseras på mixen i det lokala landets totala elproduktion. Platsbaserad metod tar alltså inte hänsyn till vilken sorts el som aktivt har valts att köpas in.
En metod för att beräkna klimatpåverkan från elanvändning baserat på vilken typ av el och energi som organisationen köpt in, exempelvis förnyelsebar el.
Emissionsfaktorer används för att kvantifiera mängden växthusgaser eller andra föroreningar som släpps ut och anges per enhet av en specifik aktivitet eller produktion. Emissionsfaktorer används för att beräkna utsläpp från växthusgaser och är beroende av bland annat vilken teknologi eller vilket bränsle som används. Loomis använder emissions faktorer från officiellt erkända källor som bland annat DEFRA och IEA.
Den totala mängden koldioxidutsläpp i relation till en viss storhet, till exempel per körd kilometer. Loomis rapporterar bränsleintensitet och utsläppsintensitet från energi.
Mängden bränsle som har använts i Loomis fordonsflotta under det gångna året.
Bränsleeffektivitet redovisas i tCO 2 e, ton koldioxidekvivalenter, per körd kilometer för Scope 1.
Lost time injury frequency rate, LTIFR, eller arbetsskadefrekvens, är ett mått på antalet arbetsplatsskador som ger frånvaro från arbetet i minst ett dygn per 1 000 000 arbetade timmar. Inom segment Europa och Latinamerika ingår alla skador som ger minst ett dygns frånvaro. Inom segment USA ingår skador som ger minst tre dagars frånvaro.
Genomsnittligt antal utbildningstimmar per medarbetare, både digitalt och i klassrum.
Antal trafikskador per 1 000 000 km
Andel anställda i procent som haft utvärdering av sin karriärutveckling genom medarbetarsamtal. Redovisas per yrkeskategori.
Loomis Integrity Line är Loomis visselblåsartjänst, där man kan göra anmälningar kring misstänkt oetiskt beteende till tredje part och förbli anonym som anmälare. Den nås bland annat nås via hemsidan.
När en ekonomisk aktivitet omfattas av EU:s taxonomi så innebär det att den klassificeras som en ekonomisk aktivitet som potentiellt kan bidra väsentligt till något av EU:s sex klimat- och miljömål. Taxonomiförordningen beskriver vilka ekonomiska aktiviteter som omfattas av EU-taxonomin.
En förenlig ekonomisk aktivitet är, enligt EU:s taxonomi, en ekonomisk aktivitet som bidrar väsentligt till minst ett av EU:s sex klimat- och miljömål, inte orsakar betydande skada för de övriga målen samt uppfyller minimikraven för sociala skyddsåtgärder.
Minimikraven för sociala skyddsåtgärder är minimistandarder avseende framför allt mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter, mutor, beskattning och rättvis konkurrens. De syftar till att säkerställa att företag som bedriver klimat- och miljö- mässigt hållbara verksamheter enligt EU:s taxonomi inte gör det på bekostnad av männ- iskor utan når upp till minimikraven för sociala skyddsåtgärder.
Se Rapport enligt EU:s taxonomiförordning 2024 för definitionen av dessa i taxonomi- rapporteringen.
Innehåll
LOOMIS 2024 ÅRS- OCH HÅLLBARHETSRAPPORT | 179
Introduktion
Verksamhet
Omvärld och strategi
Bolagsstyrning
Hållbarhetsrapport
Finansiell information
Övrig information
Loomis-aktien
Aktieägareinformation
Flerårsöversikt
Alternativa nyckeltal
Definitioner
Hållbarhetsdefinitioner
Produktion: Loomis i samarbete med AVA Corporate Communications and Lilly Communications
Tryck: Åtta45
Loomis AB
P.O. Box 702, 101 33 Stockholm | Drottninggatan 82, 4th floor
+46 8 522 920 00 | [email protected] | www.loomis.commarkdown
frs-full:RetainedEarningsMember
iso4217:SEK
iso4217:SEK
xbrli:shares
xbrli:shares
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.