Annual Report • Apr 12, 2013
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
Tänk så mycket enklare ett bygge löper om alla innerväggar, all ventilationsutrustning och all beklädnad av tak och fasad levereras som kompletta paket. Tänk sedan att paketen levereras precis när de behövs och att alla komponenter är märkta med positionshänvisningar som talar om exakt var varje del ska monteras.
Inom Lindab jobbar vi ständigt på att förenkla byggandet med den här typen av kloka och väl genomtänkta systemlösningar som utnyttjar stålets styrka, vikt och hållbarhet. Vi erbjuder kompletta paket för ventilation och takavvattning, för beklädnad av tak och fasader. Ja, till och med för hela byggnader i stål.
| Det här är Lindab | 4 |
|---|---|
| Året i korthet | 6 |
| VD har ordet | 8 |
| Lindabs strategi | 10 |
| Finansiella mål | 12 |
| Femårsöversikt | 13 |
| Marknad och omvärld | 14 |
| Reportage – Distribution i Göteborg | 16 |
| Affärsmodell | 18 |
| Affärsområde Ventilation | 20 |
|---|---|
| Affärsområde Building Components | 24 |
| Affärsområde Building Systems | 28 |
| Reportage – Distribution i Ryssland | 32 |
| Lindabaktien | 34 |
| Risker och riskhantering | 36 |
| Lindab Life | 38 |
|---|---|
| Verksamhet | 40 |
| Miljö | 42 |
| Medarbetare och Samhälle | 44 |
| Styrelseordförandens kommentar | 46 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport | 47 |
| Översikt av styrningen i Lindabkoncernen | 50 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 51 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 52 |
| Styrelse | 54 |
| Koncernledning | 56 |
| Förvaltningsberättelse | 57 |
|---|---|
| Utdelning och vinstdisposition | 58 |
| Koncernen | |
| Rapport över totalresultat | 61 |
| Rapport över kassaflöden | 63 |
| Rapport över finansiell ställning | 65 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 67 |
| Moderbolaget | 68 |
| Resultaträkning | 68 |
| Kassaflödesanalys | 68 |
| Balansräkning | 69 |
| Förändringar i eget kapital | 69 |
| Tio år i sammandrag | 70 |
| Noter | 72 |
| Revisionsberättelse | 110 |
| Finansiella definitioner | 111 |
| GRI-index | 112 |
|---|---|
| Ordlista | 113 |
| Information till aktieägare | 114 |
| Mer än 50 år av förenklat byggande | 115 |
Lindabs vision är att vara "den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa".
Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat.
Koncernen omsatte 6 656 MSEK 2012 och verksamheten bedrivs inom tre affärsområden; Ventilation, Building Components och Building Systems.
Förenklat byggande är tillsammans med energieffektivitet utgångspunkten och drivkraften när Lindab utvecklar nya produkter, förbättrar ITlösningar, optimerar distributionen och förstärker bolagets service.
Företaget grundades 1959 i Grevie utanför Båstad, Sverige. Med huvudkontoret kvar på samma plats har koncernen idag verksamhet i 31 länder och med cirka 4 300 anställda. Sedan 2006 är Lindab noterat på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Mid Cap, Stockholm. De fyra största aktieägarna är Creades, Systemair AB, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Lannebo fonder.
Varumärket Lindab är ett ledande och välkänt varumärke över hela Europa och kan sammanfattas av tre starka kärnvärden: Kundens framgång – Jordnära – Ordning och reda.
Försäljningsintäkterna minskade med 3 procent till 6 656 MSEK (6 878). Justerat för valuta och struktur uppgick minskningen till 5 procent.
Rörelseresultatet (EBIT) ökade med 13 procent till 460 MSEK (407). Inklusive engångsposter, vilket inkluderar kostnader för strukturåtgärder och entledigande av koncernchef, uppgick resultatet till 334 MSEK (348) .
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 222 MSEK (345). Minskningen förklaras delvis av ett lägre kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital om 246 MSEK (304).
6,9% (5,9)
Rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter, ökade till 6,9 procent (5,9).
Lindabs styrelse föreslår årsstämman den 15 maj att utdelning inte lämnas för 2012. Föregående år uppgick utdelningen till 1,00 SEK per aktie vilket totalt gav en utdelning om 76 MSEK.
0 SEK (1,0)
Första kvartalet, som är lågsäsong för Lindab, innebar högre försäljning, stabila fasta kostnader och ett starkt förbättrat underliggande rörelseresultat. Samtliga affärsområden och alla regioner bidrog positivt till den organiska tillväxten. Den starkaste utvecklingen uppvisade Norden och Ryssland. Förvärv av Plannjas sandwichpaneltillverkning.
Rörelsemarginalen ökade trots lägre försäljning och stålprisökningar. Försäljningen fortsatte att öka i Ryssland och i övriga CIS. Polska Centrum Klima S.A. förvärvades vilket gör Lindab till ledande inom ventilation i CEE.
| MSEK om inget annat anges | 2012 | 2011 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 6 656 | 6 878 | –3 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | –5 | 9 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 3 | 0 | |
| Valutaeffekt, % | –1 | –4 | |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 490 | 511 | –4 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 334 | 348 | –4 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter1) | 460 | 407 | 13 |
| Resultat före skatt (EBT) | 178 | 186 | –4 |
| Årets resultat | 122 | 91 | 34 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 222 | 345 | –36 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 5,0 | 5,1 | |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, %1) | 6,9 | 5,9 | |
| Eget kapital | 2 710 | 2 699 | 0 |
| Nettoskuld | 2 070 | 1 747 | 19 |
| Avkastning på eget kapital, % | 4,6 | 3,3 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,7 | 7,1 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,6 | |
| Medelantal anställda | 4 509 | 4 484 | 1 |
1) För engångsposter se tabell sidan 61.
Kapitalmarknadsdag i Grevie: Målmedveten resa mot högre lönsamhet.
Q3 Q4 Kostnadsbesparingar och effektiviseringar gav en högre rörelsemarginal trots minskad försäljning. Ökad makroekonomisk oro i Europa påverkade efterfrågan i byggsektorn negativt. Alla Lindabs marknader utom Ryssland uppvisade lägre försäljning. Ytterligare besparingsåtgärder genomfördes.
Fortsatt svag efterfrågan tillsammans med hårt vinterväder i december i bland annat Norden gav en lägre försäljning för koncernen. Inga marknader i Europa uppvisade en positiv volymtillväxt men orderingången i Ryssland och CIS var högre än föregående år. Rörelsemarginalen fortsatte att stärkas som ett resultat av utökade besparingar och effektiviseringar.
En kort tid efter att jag tackat ja till att bli ny VD för Lindab besökte jag huvudkontoret i Grevie och vår verksamhet i Ungern. Det var samma upplevelse på bägge dessa orter, så fort jag klivit innanför dörrarna kunde jag känna det som jag tidigare hört så mycket om – Lindabandan! Den som byggts på starka kärnvärden som Kundens framgång, Jordnära och Ordning och reda. Det var som om den satt i väggarna. Och där har den förmodligen suttit ända sedan Lage Lindh för över 50 år sedan startade det som idag utvecklats till en framgångsrik koncern med verksamhet i över 30 länder. Nu är det min och mina medarbetares uppgift att fortsätta skriva på denna historia.
På en europeisk byggmarknad som är på historiskt låga nivåer har Lindab presterat relativt väl. Rörelsemarginalen och resultatet har kontinuerligt stärkts under de senaste tre åren och bidrar till att göra oss motståndskraftiga i dåliga tider och ge oss en god hävstång i bättre tider. Bakom utvecklingen ligger framför allt ett intensivt arbete med kostnadsbesparingar och effektiviseringar av verksamheten.
Kostnadsbesparingarna har varit nödvändiga och effektiva, men att bara genomföra "kostnadsaktiviteter" räcker inte för att skapa en långsiktigt, framgångsrik verksamhet där lönsam tillväxt är i fokus. Vi behöver bli mer offensiva. Lindab är marknadsledande och har de muskler som krävs för att kunna öka sina marknadsandelar ytterligare. Lindab har ett starkt och respekterat varumärke, ett effektivt och omfattande distributionsnätverk samt branschens bästa produkter. Konkurrensfördelarna är många, men vi ska inte vänta på att konjunkturen hjälper oss att fullt ut kunna realisera dem. Istället ska vi, på ett klokt och kostnadsmedvetet sätt, fortsätta stärka vår distribution och utveckla nya, ledande produkter och lösningar inom alla våra affärsområden som ännu tydligare än tidigare lever upp till Lindabs ambition och affärsidé – att förenkla byggandet tillsammans med våra kunder. Men viktigast av allt – vi behöver själva inse, alla vi som dagligen för denna koncern framåt, att vi ska vara stolta över var vi arbetar. Vi är en del av ett företag med en lång historia av entreprenörskap. Vi är och lever varumärket Lindab!
I ett läge där prognoserna både är många och motstridiga när det gäller tidpunkten för en återhämtning på den europeiska byggmarknaden kan jag konstatera att Lindab är väl positionerat geografiskt, men att det naturligtvis även finns utrymme för fortsatt utvidgning både på existerande och nya geografier. Vår största marknad är Norden, vi finns i hela CEE och har en stark verksamhet i Ryssland. I Västeuropa är vi främst exponerade mot stabilare ekonomier i de centrala och norra delarna av regionen och har bara begränsad försäljning på de svagare sydeuropeiska marknaderna. Lindabs position i öst är särskilt intressant. I Ryssland kommer efterfrågan på nya industribyggnader att kunna fortsätta utvecklas starkt, och vi har en fördel med egen effektiv produktion på plats som kan utnyttjas för fler initiativ. Marknaden i CEE däremot har med några undantag minskat kraftigt de senaste åren. Samtidigt kan vi inte bortse från att det finns ett stort behov av såväl
nya industribyggnader och bostäder som av omfattande renoveringar av befintliga bestånd. Våra initiativ för att i denna region skapa en heltäckande distribution där varumärket Lindab är i fokus kommer att ge resultat på sikt. Förvärvet av polska ventilationsdistributören Centrum Klima och nyligen beslutade åtgärder för att effektivisera tillverkningen stärker vår position ytterligare.
En annan viktig trend, som i ett första skede främst påverkar den västeuropeiska byggmarknaden positivt, är behovet av energieffektiva byggnader – drivet av både lagstiftning och jakten på lägre boendekostnader. Vi ser redan hur många regeringar i regionen genom olika subventioner stimulerar energieffektiv nybyggnation och renovering av både bostäder och yrkesbyggnader. Den här typen av initiativ kommer att tillta ju närmare vi kommer 2020 och nya EU-regler införs inom området. Slogan "Bygg tätt – ventilera rätt" understryker två av de viktigaste komponenterna för energieffektiva byggnader – kvalitetsbyggnader och effektiv ventilation. Lindab är väl positionerat inom detta område, som en av de ledande europeiska aktörerna som täcker både ventilations- och byggmarknaden. Vi ska förenkla byggandet för kunderna genom att erbjuda dem de mest effektiva produkterna ur ett livscykelperspektiv. Några aktuella och bra exempel på detta är en ny serie av inomhusklimatlösningar, ett nytt koncept för bostadsventilation, flera nya taklösningar och den nya plattformen för mindre byggnader vi lanserar i början av 2013. Att skapa en hållbar utveckling och ta ett socialt ansvar är en av grundpelarna i Lindabs verksamhet och koncernens riktlinjer och program inom området är samlade under Lindab Life. Förutom arbetet med att ta fram energieffektiva lösningar med så liten miljöpåverkan som möjligt har Lindab under 2012 jobbat vidare med att förbättra kunskaperna och efterlevnaden av god affärsetik och säker arbetsmiljö.
Sammanfattningsvis konstaterar jag att Lindab står väl rustat för framtiden. Visst är det en utmanande marknadssituation där ute, men det är samma för alla. En av flera skillnader är just Lindabandan, tron på oss själva och vad vi kan göra för våra kunder. Det ger oss en fantastisk kraft och gör oss till vinnare oavsett hur marknaden utvecklas framöver.
VD och koncernchef fr.o.m 18 mars 2013
Lindabs vision om att vara "Den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa" ligger till grund för den strategiska inriktningen inom koncernen.
Lindab ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på styrkefaktorer. Gemensamt för affärsområdesstrategierna är att den organiska tillväxten ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka bolagets konkurrenskraft.
"Den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa"
Strategin fokuserar på: –Distribution
Förenkla
byggandet
–Kärnprodukter –Huvud- och tillväxtmarknader –Energieffektivitet
Lindab Life
Kundens framgång | Jordnära | Ordning och reda
Varumärket Lindab kännetecknas av tre kärnvärden, vilka utgör grunden för den entreprenörskultur som genomsyrar hela koncernen.
Vår uppfattning är att kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Genom vår strävan att förenkla byggandet för kunden bidrar vi till att göra deras verksamhet mer effektiv. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden.
Vi eftersträvar långvariga relationer som bygger på ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt och snabbt beslutsfattande där byråkrati undviks samt en kostnadsmedvetenhet.
Ordning och reda överallt påverkar positivt effektivitet såväl som företagets helhetsbild och bidrar till en känsla av stolthet när man presenterar Lindab.
För att på en marknad som präglas av låg aktivitet kunna skapa mer resurser för att utveckla företaget på lång sikt införde Lindab i början av 2012 ett nytt kortsiktigt rörelsemarginalmål. En mix av tillväxtfrämjande aktiviteter och effektiviseringar kommer att bidra till att uppnå en rörelsemarginal om 10 procent. Strategin för högre lönsamhet fokuserar på Lindabs styrkor, såsom Lindabs varumärke, kunderbjudande och distribution.
I början av 2012 aviserades ett kostnadsbesparingsprogram som beräknades spara cirka 150 MSEK före inflation, förvärv och säljaktiviteter. Då marknaden fortsatt att försvagas togs beslut om ytterligare åtgärder i början på 2013 som tillsammans med de ursprungliga programmet nu uppgår till totalt 300 MSEK före inflation, förvärv och säljaktiviteter. Efter inflation, förvärv och säljaktiviteter beräknas åtgärderna ge en årlig besparing om cirka 200 MSEK.
Målet för rörelsemarginalen är att uppnå en årstakt om 10 procent för helåret 2014.
Mål 2012, 2–4 procentenheter procentenheter
Den årliga organiska tillväxten ska överstiga relevant byggmarknadstillväxt med 2 till 4 procentenheter.
Försäljningen minskade med 3 procent (5). Lindabs organiska försäljningsutveckling var –5 procent (9). Enligt Lindabs uppskattningar minskade marknaden i samma omfattning.
10 Nettoskuldsättningsgrad, ggr
till
Det kapital bolaget lånar ska motsvara 0,8–1,2 gånger av bokfört eget kapital i koncernen. Kapitalet ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare. Genom att ligga inom detta intervall skapas handlingsutrymme.
Nettoskuldsättningsgraden var vid utgången av 2012 0,8 gånger (0,6), vilket är inom det finansiella målet. Under året har förvärv genomförts av Centrum Klima S.A. och Plannjas verksamhet för sandwichpaneler och högprofil. Dessutom har en utdelning om 76 MSEK utbetalats.
Den av styrelsen fastslagna utdelningspolicyn anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet, med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. För verksamhetsåret 2012 föreslår styrelsen ingen utdelning. Sedan Lindab börsintroducerades 2006 har i genomsnitt 41 procent av nettoresultatet delats ut varje år.
Det kortsiktiga målet är att uppnå en årstakt om minst 10 procent före slutet på 2013 och för helåret 2014.
Det långsiktiga målet om 14 procent bedöms nåbart under ett gynnsamt konjunkturläge.
Rörelsemarginalen ökade till 6,9 procent (5,9) under 2012. Den förbättrade rörelsemarginalen förklaras främst av minskade fasta kostnader till följd av genomfört kostnadsbesparingsprogram men också genom effektivare produktion vilket givit högre bruttomarginaler.
Byggaktiviteten i Europa sjönk kraftigt under krisåren 2009 och 2010, vilket även avspeglade sig i Lindabs försäljningsutveckling. Under 2011 återhämtade sig den europeiska byggmarknaden något för att sedan återigen sjunka under 2012 i spåren av den förvärrade skuldkrisen. Lindabs försäljning minskade med 3 procent under 2012 till följd av framförallt försvagade nordiska marknader under andra halvåret.
Rörelseresultatet (EBIT) fortsatte att förbättras 2012 men är alltjämt på en låg nivå jämfört med 2008. Resultatförbättringen under 2012 förklaras huvudsakligen av reducerade fasta kostnader till följd av genomfört kostnadsbesparingsprogram.
Avkastningen på sysselsatt kapital förbättrades under 2012. Det sysselsatta kapitalet ökade till följd av högre balansomslutning och lägre icke räntebärande skulder.
Resultat per aktie efter utspädning är ej justerat för engångsposter. Utspädningseffekter har ej beräknats för utestående incitamentsprogram då den genomsnittliga aktiekursen under året var lägre än teckningskursen.
Det genomsnittliga kassaflödet för de senaste fem åren uppgår till 470 MSEK per år.
Bruttoinvesteringar i anläggningar, exkl. förvärv och avyttringar, MSEK
350
Bruttoinvesteringarna var på en förhållandevis låg nivå även under 2012. Investeringen på totalt 200 MSEK i Building Systems ryska produktionsanläggning har fortsatt under 2012. Under 2012 har effektivitetsinvesteringar gjorts i Tjeckien med 20 MSEK och expansionsinvestering i Building Systems produktionsanläggning i Yaroslavl med 53 MSEK. Bruttoinvesteringarna i förhållande till försäljningen var under de senaste fem åren i genomsnitt 2,5 procent.
Trots ett stort behov i många länder av nya moderna bostäder och kontor fortsatte den europeiska byggmarknaden att utvecklas svagt under 2012. Orsaken är främst de statsfinansiella problemen i delar av Europa som lett till åtstramningar samt osäkerhet om framtiden, vilket hämmat efterfrågan.
Byggmarknaden omfattar nybyggnation respektive renovering och indelas vanligen i segmenten bostäder, yrkesbyggnader samt anläggningar/infrastruktur. Lindab är verksamt inom de två förstnämnda segmenten inom såväl nybyggnation som renovering och med Europa som huvudmarknad.
Den makroekonomiska oron i Europa fortsätter påverka byggmarknaden negativt och under året har ett flertal byggrelaterade marknadsindikatorer åter vikt av nedåt. Byggaktiviteten i Europa som helhet har minskat kraftigt sedan toppen 2007 och är nu tillbaka på 1996 års nivå. I många länder finns ett stort behov av såväl renovering som nya industribyggnader och bostäder men svårigheter med att få finansiering samt osäkerhet om framtiden håller tillbaka investeringarna. Över tiden följer byggmarknaden som regel BNP-utvecklingen, dock med större fluktuation. Marknaden för bostäder ligger ofta tidigt i cykeln då försäljning sker direkt till konsumenterna medan marknaden för yrkesbyggnader har en större eftersläpning då den är beroende av övriga branschers investeringsplaner.
De svagt positiva signaler om ett ökat bostadsbyggande som noterades på vissa av de nordiska marknaderna under 2011 har åter dämpats. Nybyggnationen av bostäder befinner sig på låga nivåer, i exempelvis Sverige sjönk antalet byggstarter till den lägsta nivån sedan 2002, undantaget krisåret 2009. Värst drabbat var byggnationen av småhus som var på lägsta nivån sedan 1998. Samtidigt är behovet av nya bostäder stort i framför allt storstadsregionerna i Norden. Utvecklingen för yrkesbyggnader var stabilare men visade på försämrad aktivitet i slutet av året.
Nybyggnationen av industrilokaler, kontor och affärslokaler sjönk i Västeuropa för femte året i rad. Det offentligt finansierade byggandet fortsatte påverkas negativt av de stora åtstramningspaket som genomförts i ett flertal länder. Marknaden för bostäder vände åter nedåt efter en viss återhämtning under 2011. Som helhet minskade bostadssegmentet i Västeuropa med fyra procent men med stor skillnad i aktivitet mellan enskilda länder där Tyskland stod ut positivt.
I takt med att ekonomierna utvecklas i CEE/ CIS finns ett stort behov av nya funktionella fastigheter. Tyngdpunkten ligger i första hand på nybyggnation av yrkesbyggnader och infrastruktur. På lite längre sikt förväntas även bostadsbyggandet få stark tillväxt till följd av ökad välfärd. Under de senaste åren har tillväxten i CEE/CIS uppvisat stora variationer beroende på region och land. I länder med stabila statsfinanser såsom Ryssland och Polen har utländska direktinvesteringar bidragit till en starkare
utveckling inom främst segmentet yrkesbyggnader. I Ryssland finns även en snabbt växande inhemsk industri som har stort behov av nya byggnader för produktion, logistik och lager. Svaga statsfinanser i länder som Ungern, Rumänien och Ukraina har lett till svag inhemsk efterfrågan och lågt intresse för utländska investeringar. Den senaste tidens tilltagande skuldproblem i Västeuropa har påverkat redan svaga ekonomier i öst och byggaktiviteten har fallit ytterligare från redan låga nivåer.
Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet vilket har en konjunkturutjämnande effekt. Under de senaste åren har marknaden för renovering påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader. Det fortsatt svaga nybyggandet har medfört att andelen renovering av den totala europeiska byggmarknaden ökat från 46 procent 2007 till 55 procent 2012. Andelen renovering har ökat i så gott som samtliga länder, med den största andelen i förhållande till totalmarknaden i Danmark, Italien och Tyskland. På marknaderna i öst är andelen renovering lägre.
Fastigheter står för närmare 40 procent av Europas energiförbrukning. Senast 2020 ska alla nya hus inom EU ha en energianvändning nära noll, det vill säga vara så gott som självförsörjande på energi. För att kunna infria detta behövs dels täta bygglösningar, dels effektiv ventilation. Som en viktig åtgärd för att nå EU:s klimatmål 2020 har krav även införts på renovering av byggnader som idag förbrukar mycket energi. Satsningarna på ökad energieffektivitet i befintliga byggnader och byggandet av lågenergihus skiljer sig åt mellan enskilda länder. Eftersom bra ventilation är en viktig faktor för ett hus energieffektivitet bedöms efterfrågan på ventilationslösningar växa snabbare än byggmarknaden som helhet.
Lindab möter en diversifierad konkurrens. De olika affärsområdena konkurrerar med både små, lokala aktörer och stora, multinationella bolag. Bland de multinationella aktörerna finns leverantörer av ventilationssystem, stålproducenter med byggkomponentdivisioner och specialiserade byggnadsmaterialproducenter.
Lindabs distributionsnätverk har anpassats utifrån varje enskild marknads speciella förutsättningar. Ambitionen är att alltid ha full kontroll över distributionen och att tillgodose kundens hela behov av lösningar för sitt arbete.
I Sverige o ch N orge delar sedan 1 982 a ffärsområdena Building Components och Ventilation på 38 filialer, ett framgångsrikt samarbete.
Lindabs filialverksamhet i Göteborg var tidigare utspridd på två platser, i Askim och i Hisingsbacka på Hisingen där själva butiken fanns. Det var ingen ideal situation för våra kunder. Under en ganska lång tid har vi dessutom vetat om att en flytt var nödvändig på grund av tunnelbyggen under lokaler lokalerna i Hisingsbacka. Frågan var bara vart. Storels gamla lagerlokal vid E45 hade stått övergiven i många år och vi hade den under uppsikt. Nu hade nya vägdragningar gjort placeringen av denna till en perfekt plats, precis vid en massiv trafikknutpunkt. Det blev helt plötsligt enkelt att ta beslutet att flytta.
Efter r renovering och viss ombyggnad kunde vi inviga den nya filialen i maj 2012. Butiksytan har utökats och byggts upp i enlighet med Lindabs butikskoncept och de installatörer och plåtslagare som använder filialen finner hos oss allt de behöver för sina arbeten. Vi har utökat vårt sortiment både i butiken och på lagret, bland annat med fler kulörer på vattenavrinning, byggreglar och ett mer komplett utbud av don. Resultatet har inte låtit vänta på sig. Förutom att gamla kunder följt med har ett stort antal nya tillkommit och försäljningen ökade med hela 10 procent under 2012. ocent
Distributionsnätverk med 120 filialer
Ja, på Hisingen behövde kunderna anpassa tidpunkten för sina besök på filialen utifrån hur trafiksituationen såg ut. Det är inget de behöver tänka på nu utan de kan hämta sitt material när de vill. Det har medfört ett jämnare flöde i hämtningarna av material, och vi ser att antalet besök ökat med över 20 procent jämfört med Hisingsbacka. Vi har förenklat för kunderna i deras dagliga arbete vilket också förenklat för oss – i hanteringen av såväl våra kunder som våra produkter.
Peter Runesson är sedan 2009 chef för Lindabs filial i Göteborg. På filialen finns 20 medarbetare inom bland annat säljstöd, administration och lagerhantering. Butiken innehåller över 700 olika artiklar, varav 50 procent egentillverkade.
Lindabs förädlingskedja kännetecknas av en god balans mellan centraliserade och decentraliserade funktioner.
Stålet köps in och konfektioneras centralt. Produktionen är dels högautomatiserad (pressade ventilations- och takavvattningskomponenter), dels förlagd till lågkostnadsländer (främst Tjeckien) och dels lokal (t. ex. skrymmande produkter). Distributionen har byggts upp med målsättningen att vara nära kunden. För Ventilation och Building Components sker försäljningen genom drygt 120 egna filialer och drygt 2 000 lagerförande återförsäljare, samt för Building Systems genom ett nätverk av drygt 300 byggentreprenörer.
Verksamheten bedrivs i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems.
Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Affärsområde Ventilation erbjuder ett brett produktsortiment och en hög servicegrad för ventilationsinstallatörer över hela Europa och USA, med Norden som den största marknaden. Av försäljningen går cirka 90 procent till yrkesbyggande och 10 procent till bostadsbyggande.
Air Duct Systems: Kanalsystem (främst cirkulära) och tillbehör
Comfort: Ventilations-, kyl- och värmelösningar för inneklimat
–Förvärv av Centrum Klima S.A. –Lansering av bostadskonceptet Lindab Inside –Nya energieffektiva produkter –Effektivisering av tillverkningen
5 stora produktionsenheter 14 lokala produktionsenheter 60 kanalproduktionsenheter
120 egna lagerförande filialer i Europa, varav 38 gemensamma med Building Components
Närvarande i 20 länder Fem största: Sverige, Storbritannien, Danmark, Tyskland och Norge
Ventilationsinstallatörer Ventilationsentreprenörer Återförsäljare
VVS-konsult Arkitekt Fastighetsägare
Handel Offentlig verksamhet Bostäder
| 2012 | 2011 | Föränd ring, % |
|
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 3 591 | 3 612 | –1 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 263 | 221 | 19 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 7,3 | 6,1 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 48 | 61 | |
| Antal anställda | 2 597 | 2 415 |
1) Exklusive engångsposter om –48 MSEK (–23).
Vi har under året sett en successivt försvagad efterfrågan. Det rör sig dock inte om några dramatiska nedgångar då många marknader befinner sig på låga nivåer vad gäller byggandet. Det talar för att vi inte kommer att se ett kraftigt fall i byggaktiviteten, men frågan är när det vänder upp igen – det kan ta lite tid.
Visst finns det olika faktorer på olika marknader som driver efterfrågan men övergripande är det trenden mot en ökad energieffektivisering i Europa som skapar tillväxt. Nya bostäder och industribyggnader byggs allt tätare ur ett energiperspektiv. För att klara ventilationen behövs effektiva system för från- och tilluft. Vi ligger i täten med vårt erbjudande och ser en långsiktigt allt starkare marknad.
Orsaken till den förbättrade rörelsemarginalen beror i första hand på högre effektivitet. Vi har gjort stora investeringar i logistik och produktion. Vi har centraliserat och automatiserat och vi har tagit ut kostnader i underpresterande verksamheter. Trots allt vi har gjort går det att göra mer för att öka lönsamheten, bland annat vad gäller våra inköp.
Med förvärvet av Centrum Klima har vi blivit en av de största aktörerna inom ventilations- och inneklimatsystem i centrala och östra Europa. Jag ser detta förvärv som ett perfekt förhållande. Centrum Klima tar över Lindabs polska verksamhet, bland annat de säljare vi har i landet. Lindab kan producera en del av de produkter som Centrum Klima säljer samtidigt som vi kan dra fördel av den inköpsorganisation de byggt upp under de senaste tio åren. Vi kan också konstatera att Centrum Klima fortsätter att utvecklas väl, med en fortsatt god lönsamhet 2012. Även några mindre förvärv gjordes under 2011, de har stärkt våra positioner i bland annat Danmark, Frankrike och Belgien.
Våra satsningar fortsätter. För det första är distribution så mycket mer än att bara sälja produkter till kunderna. Det handlar om rätt produkter till rätt pris, effektiv logistik genom hela kedjan och att alltid vara nära kunden. För det andra är det viktigt att förstå att distributionen av våra ventilationsprodukter skiljer sig markant från land till land. I Sverige och Norge har vi ett filialnätverk som vi framgångsrikt delar med affärsområde Building Components, där cirka 30 procent av produkterna inte tillverkas av oss. I Tyskland är denna siffra något lägre medan den i Storbritannien är klart högre. Tittar vi på lönsamheten så är det troligt att vi ska öka utbudet av inköpta produkter i Tyskland och ta in nya leverantörer. Men varje marknad är unik. Det är inte helt säkert att det som fungerar på en marknad fungerar lika bra på en annan. I Tjeckien gjorde vi en satsning och breddade utbudet av produkter vilket har medfört att Lindab är det enda inköpsstället som ventilationsinstallatörerna behöver. I Göteborg har flytt av filialen till en lokal i bättre läge tillsammans med förbättrat säljstöd gett en kraftig försäljningsökning och i danska Odense har vi lanserat Nordens första obemannade självbetjäningsfilial. Att förenkla för kunderna genom att erbjuda ett One Stop Shop-koncept är något vi strävar efter på alla marknader.
Med vårt nya koncept Lindab Inside har vi skapat en plattform för ventilationslösningar speciellt inriktade mot bostäder. Med starka produkter som Incapsa och våra kanalsystem, vår kompetens och fokus på design så har vi stora förutsättningar att lyckas på denna snabbt växande marknad. Men det är samtidigt en marknad utsatt för hård konkurrens och som en helt ny aktör behöver vi pröva oss fram. Under året har vi fortsatt utrullningen av vårt koncept anpassat för olika marknader. I exempelvis Frankrike och Italien går verksamheten mycket bra och vi tar marknadsandelar.
Ryssland är en prioriterad marknad för oss och har stor potential i takt med att kraven på effektiva ventilationslösningar inom industrin ökar. Vi utvärderar nu samarbete med en distributör för att nå ut på denna stora marknad. Under året har vi fortsatt att expandera försäljningen vilket också kommer att främjas av att vi startar lokal produktion av kanalsystemsdetaljer i Yaroslavl 2013. Vi har också genomfört ett antal större projekt tillsammans med Building Systems i Ryssland och i Vitryssland där vi erbjuder kunderna en lösning för nya byggnader som inkluderar våra ventilationssystem.
Vi har under de senaste åren jobbat hårt med att öka lönsamheten inom Comfort, och resultatet under 2012 bekräftar att vi är på rätt väg. Det beror dels på ökad effektivitet i produktionen, där vi nu är i gång på allvar med vår anläggning i Tjeckien, dels på det positiva mottagandet av nyligen lanserade produkter såsom kylbafflarna Premum/Premax och det variabla luftflödessystemet Pascal. Med tanke på den starka energieffektiviseringstrenden i Europa ser vi att ventilation bedöms växa snabbare än byggmarknaden som helhet och Comfort i sin tur kommer att kunna växa snabbare än vår övriga verksamhet inom ventilation.
Mycket av vår produktutveckling inriktas på att dels finna lösningar som förenklar för våra kunder, dels ligga i frontlinjen inom vårt huvudfokus – energieffektiva produkter. Pascal som jag nämnde är ett utmärkt exempel (läs mer på s. 41). En annan produkt jag vill lyfta fram är vår nya värme- och kylpanel Atrium Plana. Det är marknadens lättaste kylpanel och med en diskret design som gör att den smälter in väl. Eftersom omvärlden förändras snabbt gäller det också att vi är snabba i vår produktutveckling. Under de närmaste åren kommer vi att fortsätta lansera en rad energieffektiva produkter.
Vi vill vara våra kunders främsta partner och vi ska bli ännu bättre på att serva dem. Det ska ske bl a genom att öka produktutbudet så att vi i fler av våra filialer blir en One Stop Shop för våra kunder, samtidigt som vi ska utveckla vår distribution och bättre anpassa den till varje enskild marknads förutsättningar. Vi ska också förbättra inköpsbilden genom att bland annat dra fördel av den inköpsorganisation som Centrum Klima etablerat. Vi ska helt enkelt köpa in och tillverka rätt produkter till rätt pris och ge våra kunder marknadens bästa service. Samtidigt bedömer jag att vi kommer att se de positiva effekterna av våra satsningar inom Comfort där vi har nya produkter, effektiv tillverkning och stor kompetens.
Av affärsområde Building Components kunder finns cirka 45 procent inom bostäder och resterande inom yrkesbyggnader. Produkter för tak- och väggbeklädnad samt takavvattning står för merparten av försäljningen. De största marknaderna är Norden och CEE och av försäljningen står renovering och nybyggande för ungefär lika stor del.
Construline (lättbyggnadsprodukter i stål för vägg-, tak och bjälklag)
Doorline (garage- och industriportar)
Coverline (tak- och väggbeklädnad) Rainline (takavvattning)
–Förvärv av Plannjas sandwichpaneltillverkning
4 centrala produktionsenheter 6 lokala produktionsenheter
Cirka 2100 lagerförande byggmaterialhandlare, 47 filialer varav 38 delade med affärsområde Ventilation
Närvarande i 16 länder Fem största: Sverige, Danmark, Norge, Rumänien och Tjeckien
Byggentreprenörer Byggmaterialhandlare Plåtslagare
Konstruktörer Arkitekter Fastighetsägare
Bostäder Tillverkning Handel Lager Kontor
| 2012 | 2011 | Föränd ring, % |
|
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 2 052 | 2 268 | –10 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 135 | 192 | –30 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 6,6 | 8,5 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 41 | 46 | |
| Antal anställda | 932 | 995 |
1) Exklusive engångsposter om –22 MSEK (–20).
Efter en godkänd start blev det allt trögare i samtliga regioner. Även i CEE, där vi efter de senaste årens mycket låga aktivitet hade räknat med att botten passerats under 2011, blev det ännu svagare. Den ökade osäkerheten över hela Europa påverkar investeringsviljan och möjligheten till finansiering. Vi är nere på låga nivåer vad gäller byggande och renovering, men förr eller senare kommer vändningen och då står vi redo.
Vi har snabbt anpassat kostymen och bland annat infört den plan vi hade för CEE om marknaden skulle försvagas ytterligare. Även i Norden har vi gjort mer än beräknat. Vi har minskat kostnaderna avsevärt och samtidigt effektiviserat våra inköp och varit framgångsrika med att erbjuda mervärden till våra kunder. Vi ser förstås över våra kostnader löpande, men samtidigt är det viktigt att fortsätta med offensiva säljinsatser samt med produktutveckling som driver utvecklingen på marknaden och stärker våra positioner ytterligare.
Genom förvärvet har vi stärkt affärsområdets exponering mot yrkesbyggnader i Norden, vilket har varit ett prioriterat tillväxtområde under en längre tid. Vi har inte bara fått konkurrenskraftiga, nya produkter utan även en organisation inom projektförsäljning och som nu säljer såväl sandwichpaneler som tillhörande industriella produkter. Både produktionen av sandwichpaneler och projektförsäljningen har integrerats väl i koncernen. När vi presenterade det nya panelsortimentet vid Nordbyggmässan i Stockholm i mars fick vi ett väldigt positivt mottagande. Sandwichpaneler har stora fördelar jämfört med andra lösningar, såsom kortare ledtider och lägre energianvändning, och vi ser att denna typ av produkt kan fortsätta ta stora marknadsandelar på sikt.
Vi genomför kontinuerligt satsningar för att öka marknadspenetrationen inom bostadssegmentet i Västeuropa, bland annat i Tyskland där vi under året ingått ett distributionsavtal med en bayersk byggvaruhandelskedja med nio lagerförande filialer. Våra egna filialer i tyska Nürnberg och i franska Lyon är fortfarande i sin linda och 2013 blir det första verkliga utvärderingsåret. I Storbritannien fortsätter vi framgångsrikt våra satsningar inom takavvattning.
Vi har under de senaste åren minskat våra kostnader i CEE med närmare 50 procent, vilket har medfört att vi kunnat bibehålla god lönsamhet trots att omsättningen halverats på fem år. Marknaden har kraftigt påverkats av problemen i regionen. Vi försvarar våra marknadsandelar genom att fortsätta rulla ut våra Lindab Centers och lojalitetsprogram. Antalet centers var vid årsskiftet cirka 100 och antalet installatörer i vårt lojalitetsprogram översteg 4 500. På sikt kommer marknaden i CEE att återhämta sig. Behovet av renovering och nya moderna bostäder och industribyggnader är mycket stort. Men innan efterfrågan tar fart behöver vi först se starkare ekonomier i Västeuropa.
På den nordamerikanska marknaden har vi sålt takavvattning via en återförsäljare sedan 2011. Nu är vi redo för att ta nästa steg på denna spännande marknad, där marknaden för takavvattning beräknas vara värd dubbelt så mycket som i Europa. Vi har ett väldigt starkt erbjudande med produkter och lösningar som idag inte finns i USA. Innan sommaren planerar vi att ha en egen säljorganisation på plats i landet, i Virginia på östkusten. Eftersom kraven på produkterna liknar de vi har i Norden kan vi utnyttja vår effektiva produktionsanläggning i Förslöv.
En annan stor och spännande marknad är givetvis Ryssland, där vi ser över alternativen för etablering.
Vi fortsätter bland annat att utveckla olika lösningar för passivhus och plushus, ett segment inom bostäder som har stor potential på sikt med tanke på kommande energiregleringar. Våra sandwichpaneler är ett annat viktigt steg i att möta behovet av energieffektiva byggnadslösningar. Förutom att sandwichpaneler är täta och energieffektiva kan de monteras snabbt och enkelt, vilket är helt i linje med vår satsning på att förenkla byggandet.
Det har genomförts en rad produktlanseringar 2012 framför allt inom segmentet yrkesbyggnader. Vi har lanserat en ny fasadkassett och två nya högprofiler. Den ena är en helt ny design och den andra är särskilt utformad för tak med breda spännvidder samt där det finns behov av goda akustiska egenskaper. Inom sandwichpaneler har vi introducerat en version som uppfyller högt ställda krav på inbrottskydd. Vi har även tagit fram nya beräkningsverktyg för att enkelt projektera tak- och vägglösningar enligt europeiska normer. Taklösningar har alltid spelat en central roll i Lindabs produktprogram och våra innovativa taksystem SRP Click och Roca som lanserades 2011 säljer bra. Kontinuerliga produktförbättringar görs också inom takavvattning, ett exempel 2012 är en ny ränngavel.
Vi ska satsa i både Sverige och Norge med att utöka vårt filialnätverk och komma både befintliga och nya kunder ännu närmare med våra produkter. Vårt nya projektteam inom sandwichpaneler och andra yrkesbyggnadsprodukter ska få ordentlig fart på leveranserna. Vi ska påbörja vår Rysslandssatsning, vi ska utveckla ett nytt sortiment inom takavvattning – med målet att först lanseras på våra östeuropeiska marknader under hösten – och vi ska ha gått vidare med expansionen i USA. Samtidigt ska vi vara proaktiva vad gäller våra kostnader och anpassa kostymen efter efterfrågan, precis lika framgångsrikt som under 2012.
Building Systems kunder finns inom segmentet nybyggnation av yrkesbyggnader. Det tongivande erbjudandet är ett effektivt helhetskoncept för att bygga stora enplans- eller flerplansbyggnader i stål för industri-, handel- och fritidsändamål.
Building Systems: Kompletta system i stål för; Affärsbyggnader Kontorsbyggnader Industribyggnader och fritidsanläggningar
–Fortsatt rysk expansion –Småbyggnadskoncept färdigt för lansering –Effektivisering av tillverkningen
3 produktionsenheter 300 Byggentreprenörer i 35 länder, även direktförsäljning till nyckelkunder
Närvarande i 20 länder Fem största: Ryssland, Tyskland, Vitryssland, Polen och Frankrike
Handelsföretag Industriföretag
Arkitekter Stadsplanerare
| 2012 | 2011 | Föränd ring, % |
|
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 1 013 | 998 | 2 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 100 | 38 | 163 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 9,9 | 3,8 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 68 | 20 | |
| Antal anställda | 720 | 821 |
1) Exklusive engångsposter om –23 MSEK (–16).
Vi såg en fortsatt stark försäljningstillväxt i Ryssland och andra CIS-länder, med en hög aktivitet hos såväl våra byggentreprenörer som i vår direktförsäljning via Key Accounts. I CEE och Västeuropa har förstås skuldkrisen påverkat efterfrågan för nybyggnation negativt, vilket medfört att vi sett vikande försäljning.
I CIS ökar behovet av byggnadslösningar för att tillgodose den snabba tillväxten inom olika industri- och handelssektorer. I Västeuropa har vi sett minskad efterfrågan på industribyggnader och har därför riktat in oss på andra användningsområden såsom byggnader för olika sport- och fritidsaktiviteter, varuhus, kontorsbyggnader samt parkeringshus.
Det är främst två faktorer som bidragit till förbättringen av marginalen. Vi har ökat försäljningen och så har vi implementerat betydande kostnadsbesparingar. Vi har bland annat skurit ner produktionen i Tjeckien och flyttat denna till vår anläggning i Diekirch, Luxemburg där vi har en högautomatiserad tillverkningsprocess och lågt kapacitetsutnyttjande. Vi koncentrerar nu vår huvudsakliga tillverkning till vår anläggning i Luxemburg samt till ryska Yaroslavl. Både kapacitet och placering av produktionen är nu bättre anpassad till marknadsläget. Samtidigt har vi expanderat kapaciteten i Yaroslavl under året som planerat.
I Ryssland och övriga CIS har vi levererat fem flervåningsbyggnader med ett totalt värde om över 100 MSEK, och mer än tio stora enplansbyggnader med ett totalt värde om över 250 MSEK främst för projekt inom detaljhandeln och industrin. Vi har bland annat levererat ett 100 000 kvm stort shoppingcenter i Barnaul, två läkemedelsfabriker för Berline Chimie och Takeda Pharmaceuticals International och en 60 000 kvm glasfabrik åt Guardian i Rostov. Guardian är en av våra största Key Accounts och vi har tidigare levererat sex större fabriker i Europa och Ryssland åt dem. Vi har även genomfört en del intressanta projekt i Västeuropa under året, exempelvis i Italien där vi levererat en 22 MSEK lagerbyggnad för jordbruksutrustning och ett nytt flervåningsgarage åt ikoniska biltillverkaren Ferrari.
Vi investerade i lokal produktion och kom in på marknaden vid rätt tillfälle, precis när efterfrågan på kvalitetsbyggnader började ta fart. Vi har rekryterat bra folk och har byggt en mycket kompetent organisation. Genom att hjälpa en rad västerländska företag att expandera i Ryssland fick vi ett antal referensobjekt som vi kunnat dra fördel av i vår fortsatta marknadsbearbetning. Vi marknadsför oss också till lokala kunder via vårt växande nätverk av byggentreprenörer. Våra produkter passar det tuffa klimatet i regionen, t.ex. vårt täta falsade taksystem vilket hjälpt oss vinna marknadsandelar. Försäljningen har ökat med i genomsnitt drygt 40 procent per år under de senaste tre åren och Rysslands andel av affärsområdets totala försäljning var 42 procent år 2012.
Vi fokuserar främst på att öka våra marknadsandelar i CEE och i Västeuropa. Ryssland och övriga CIS-länder kommer att fortsätta att erbjuda goda tillväxtmöjligheter för våra byggnader och vi är nu väl positionerade på dessa marknader för att kunna dra nytta av denna tillväxt fullt ut. Vi tar även projekt på andra marknader, t.ex. Nordafrika och Turkiet.
Idag går cirka 75 procent av försäljningen via vårt nätverk av byggentreprenörer och resterande del direktsäljs via våra Key Accounts. Vi fortsätter att bygga ut vårt nätverk, framför allt på marknaderna i öst. Under 2012 har vi adderat sammanlagt 37 nya byggentreprenörer varav 21 i Ryssland. Samtidigt har vi arbetat med ett program för att aktivera byggentreprenörer som varit inaktiva de senaste åren. Arbetet har medfört att 23 byggentreprenörer som under de senaste två–tre åren inte genomfört något projekt levererade minst ett var under 2012. När det gäller våra Key Accounts fortsätter vi att utveckla våra täta samarbeten med företag som har planer att expandera internationellt. Vi har dessutom förstärkt ingenjörs- och säljsupportstyrkan, bland annat genom att anställa särskilt i Ryssland.
Vår egenutvecklade programvara Cyprion förbättras kontinuerligt för att hjälpa våra kunder att anpassa byggnaderna till de krav som ställs på bland annat energieffektivitet och täthet. Täta byggnader blir allt viktigare, och vi har lanserat flera produkter som minimerar luftläckaget såsom våra tak- och väggsystem. Vi är dessutom engagerade i ett flertal viktiga forskningsprojekt för att driva denna utveckling ytterligare.
Tillsammans med våra byggentreprenörer har vi identifierat en stor potential för industribyggnader med bredder på 8 till 25 meter framför allt på marknaderna i Västeuropa och CEE. Vi uppskattar att närmare 15 000 byggnader i denna kategori byggs varje år i Europa. Vi har tidigare inte kunnat leverera tillräckligt kostnadseffektiva lösningar inom segmentet, men med vårt nya Eco Build system är vi nu redo att ta marknadsandelar i detta segment. Vår marknadskampanj har startat och våra försäljningsteam bearbetar nu våra huvudmarknader.
Det har varit ett intensivt produktutvecklingsår med många lanseringar. Vi har lanserat innovativa lösningar för isolering i väggarna som bidrar till högre täthet och bättre värmehållning. Vi har förbättrat våra takkomponenter och byggt ett ännu mer vädertätt system för integrerad takavvattning. Sedan har vi utvecklat nya lösningar i produktionen som gör oss ännu mer konkurrenskraftiga, såsom nästa generations konstruktions- och orderprocessystem i Diekirch där vi också genom robotisering kunnat öka produktiviteten kraftigt. Dessa investeringar är viktiga för att driva produktionsförbättringar som i sin tur hjälper oss att serva kunderna bättre.
31
Vi fortsätter prioritera utvecklingen av våra nätverk av byggentreprenörer och våra Key Accounts i Europa, Ryssland och övriga CISländer. Vi kommer också att fortsätta att jobba nära våra byggentreprenörer för att förbättra kvalitén på våra produkter och tjänster så vi kan möta deras lokala marknadsbehov bättre. Varje marknad har specifika behov och vi måste anpassa oss för att lyckas. Annars gäller att fortsätta expandera vår försäljningsorganisation och säljsupport i Ryssland och övriga CIS, vilket underlättas av att vi nu har 300 anställda och en produktionskapacitet på 35 000 ton per år i Yaroslavl. I Västeuropa och CEE ska vi ta marknadsandelar med hjälp av nya lösningar. Samtidigt kommer vi att fortsätta investera i effektiviseringsprojekt för våra produktionsenheter. Och så ska vi förstås nå våra mål med lanseringen av nya Eco Build.
Produktion Yaroslavl
Lindab har vuxit snabbt i Ryssland tack vare affärsområde Building Systems satsningar i landet.
Några framgångsfaktorer är den egna tillverkningen i Yaroslavl, rätt produkter samt en effektiv distribution via Key Accounts och via ett nätverk av lokala byggentreprenörer.
Ryssland är ett stort land med många olika kulturer och inte minst varierande och ibland hårda väderförhållanden. Tillväxten i de olika regionerna påverkas också av utveckling av kommunikationer och övrig infrastruktur. De stora naturtillgångarna har varit positiva för landets ekonomi. Nu är det viktigt att andra delar tar fart, såsom utvecklingen av det privata näringslivet och att fler mindre företag startas i olika typer av branscher.
Vi arbetar dels med direktförsäljning via Key Accounts, dels med försäljning via ett landsomfattande nätverk av byggentreprenörer. Inledningsvis följde vi med västerländska kunder när de skulle etablera sig i Ryssland och med dessa projekt som referenser har vi fortsatt att växa i landet. Direktförsäljning har varit det dominerande inslaget men i takt med att vi vuxit och marknaden mognat har andelen försäljning via byggentreprenörer ökat. Under 2012 sålde vi ungefär lika mycket i varje kanal.
Vår typiske slutkund är antingen en inhemsk aktör eller ett utländskt internationellt företag som bestämt sig för att expandera verksamheten i en speciell del av landet genom att bygga en distributionslokal eller produktionsanläggning. Och det ska vara stort. I jämförelse med väst så är den genomsnittliga byggnaden i Ryssland mer än dubbelt så stor. De projekt vi levererade under 2012 var mellan 300 och 100 000 kvadratmeter stora.
För kunder som expanderar sin verksamhet över gränserna i Ryssland och CIS erbjuder vi en personlig service genom vår Key Account-funktion. Vi jobbar väldigt nära dessa kunder i deras ursprungsländer och har redan hjälpt ett antal av dem med att utveckla liknande projekt på andra marknader.
Key Account-funktionen ser till att kvalitet och ledtider för byggnationen respekteras varhelst kunden önskar bygga. Med support från Lindabs vidsträckta nätverk av byggentreprenörer, lokala arkitekter, fastighetsägare, mäklare och generella entreprenörsfirmor kan vi erbjuda en hel rad tjänster från att hitta byggtomt till kontrakt för en färdigrest stålbyggnad.
2010 2011 2012
352
476
228
Försäljningsutvecklingen i Ryssland, MSEK
Sedan öppnandet av vår produktionsenhet i Yaroslavl 2009 har vi arbetat direkt med mer än 20 internationella koncerner och stora ryska företag för att hjälpa dem med expansionen i Ryssland och andra CISländer. Guardian Glass, Oriflame och Tarkett är några av de företag vi arbetar med i Ryssland.
Vårt försäljningsteam arbetar med byggentreprenörer över hela den ryska kontinenten, från Sankt Petersburg till City of Chita, 500 kilometer öster om Bajkalsjön i östra Ryssland, och dessutom i länder såsom Vitryssland, Kazakstan och Ukraina. Just kunskapen om den lokala marknaden är väldigt viktigt i vårt val av vilka byggentreprenörer vi vill samarbeta med eftersom skillnaderna och avstånden är så stora mellan olika delar av Ryssland. Vi hjälper dem att utveckla sin service, utbildar dem i våra bygglösningar och tillhörande IT-system samt bearbetar marknaden tillsammans. Vid ett byggprojekt får vi en order av byggentreprenören, noggrant utvald och utbildad i våra bygglösningar, där alla tekniska detaljer är specificerade. Under 2012 adderade vi ytterligare 21 entreprenörer till nätverket som nu omfattar sammanlagt 44.
Vi har nolltolerans vad gäller korruption. Någon enstaka gång har vi kommit i kontakt med aktörer som vill lösa det på detta sätt och som vi tagit avstånd ifrån. Det är ovanligt med korruption på det sätt vi gör affärer. Att vi håller västerländsk standard avseende policys och sättet att göra affärer är en nyckelfaktor för att vi ska kunna utvecklas framgångsrikt i Ryssland.
Pavel Korenkov är landschef i Ryssland och har varit med och byggt upp verksamheten sedan Lindab gjorde sin första affär i landet 2001.
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange, och ingår i sektorn Building Products. Under 2012 steg aktiekursen med 15 procent till 43,00 SEK och investmentbolaget Creades och ventilationskoncernen Systemair blev nya storägare.
Lindab har en tydlig strategi för kommunikationen med finansmarknadens olika intressenter vilken koordineras via Lindabs koncernfunktion Investor Relations (IR). Under 2012 erhöll Lindab utnämningen Bästa Redovisning, NAS-DAQ OMX Mid Cap. Kontakterna sker via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, aktiesparträffar och seminarier.
Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på, inklusive de av bolaget återköpta, 78 707 820 aktier av endast Serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och därtill lika andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst vid årsstämma/bolagsstämma i Lindab.
Vid utgången av 2012 noterades Lindabaktien till 43,00 SEK, en uppgång med 15 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Börsvärdet motsvarade vid årsskiftet 3 384 MSEK (2 817). Aktien omsattes under året till ett värde av 2 338 MSEK (2 509). Omsättningshastigheten var 62 procent (51), vilket kan jämföras med hela Stockholmsbörsens snitt på 74 procent (96).
Under året skedde en del större ägarförändringar i Lindab. Ratos och Sjätte AP- fonden, som tillsammans med Livförsäkringsaktiebolaget Skandia, varit huvudägare i Lindab sedan 2001 sålde sina återstående innehav i bolaget. Istället blev investmentbolaget Creades och ventilationskoncernen Systemair AB Lindabs största aktieägare under året. Systemair anses vara närstående till bolaget och transaktioner med dem redovisas i not 29. Lindabs eget innehav av aktier i bolaget uppgick vid årsskiftet till 2 375 838 aktier (3 375 838), motsvarande 3,0 procent av aktiekapitalet, efter att 1 000 000 aktier sålts i maj för att delvis finansiera förvärvet av Centrum Klima. Antalet aktieägare ökade under 2012 och var vid årets slut 6 328 (6 129).
För verksamhetsåret 2012 föreslår styrelsen att ingen utdelning lämnas. För verksamhetsåret 2011 utdelades 1,00 SEK per aktie. Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 40–50 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Sedan börsnoteringen 2006 har i genomsnitt 41 procent av nettoresultatet delats ut.
Årsstämman 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa den andra delen i ett långsiktigt prestationsbaserat aktiesparprogram för 83 ledande befattningshavare i Lindab. Deltagandet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. 63 personer accepterade programmet och förvärvade sammanlagt 69 347 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, om vissa krav uppfylls relaterat till bolagets resultat och tillväxt. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2011. Vid maximal tilldelning kommer 324 288 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Lindab kan då välja att överlåta delar av de aktier som finns i eget förvar. Ett liknande program infördes 2011.
Läs mer på s. 92 i not 6.
| Lindabs största | 2012 | 2011 | Aktieägarstruktur | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| aktieägare | Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
Innehav | Antal aktieägare |
Antal aktier |
Innehav, % |
| Creades AB | 9 277 011 | 12,2 | - | 1–500 | 4 414 | 908 278 | 1,2 |
| Systemair AB* | 9 150 000 | 12,0 | - | 501–1 000 | 883 | 765 479 | 1,0 |
| Lannebo fonder | 6 855 321 | 9,0 | 7,0 | 1 001–5 000 | 684 | 1 623 309 | 2,1 |
| Livförsäkringsaktiebolaget Skandia | 6 689 166 | 8,8 | 9,5 | 5 001–10 000 | 128 | 973 472 | 1,3 |
| Swedbank Robur fonder | 6 487 359 | 8,5 | 9,5 | 10 001–15 000 | 43 | 534 645 | 0,7 |
| CBLDN-IF Skadeförsäkring AB | 3 890 055 | 5,1 | 5,2 | 15 001–20 000 | 26 | 449 235 | 0,6 |
| Norges Bank Investment Management | 1 974 142 | 2,6 | 2,6 | 20 001– | 150 | 71 077 564 | 93,1 |
| Övriga | 32 008 928 | 41,9 | 66,2 | Totalt antal | 6 328 | 76 331 982 | 100,0 |
| Totalt antal | 76 331 982 | 100,0 | 100,0 |
*) Därutöver kontrollerar Gerald Engström, VD Systemair AB, ytterligare 614 501 aktier i Lindab.
Övriga världen, 21 (18)
Finansiella företag, 42 (59)
| Aktiekapitalet | Antal aktier | Förändring av aktiekapitalet |
Totalt aktiekapital |
||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B1) | (KSEK) | (KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar vid årets början | –3 375 838 | - | - | - | |
| Försäljning av egna aktier under året | 1 000 000 | ||||
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - | |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
| Data per aktie | |||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| SEK/aktie om inget annat anges | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 |
| Resultat per aktie1) | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | - | - |
| Utdelning | -2) | 1,00 | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - |
| Direktavkastning, %3) | ET | 2,67 | 1,13 | ET | 5,7 | 3,6 | 2,5 | - | - |
| Utdelning i %1) | ET | 82,4 | 277,8 | ET | 28,4 | 45,9 | 43,7 | - | - |
| Börskurs, vid periodens slut | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | - | - |
| Högsta börskurs | 57,95 | 95,80 | 105,00 | 91,00 | 163,00 | 205,00 | 132,00 | - | - |
| Lägsta börskurs | 37,17 | 31,84 | 61,25 | 40,00 | 36,50 | 125,00 | 111,00 | - | - |
| Eget kapital, efter utspädning | 35,50 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 76 331 982 | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 122 940 000 | 122 736 000 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
För att ännu mer strukturerat kunna arbeta med och förebygga olika risker har Lindab under 2012 infört ett heltäckande program för riskhantering – ERM. Riskhanteringen under året har framför allt fokuserats på att hantera effekterna av den fortsatt låga aktiviteten i den europeiska byggsektorn.
Lindab har under 2012 infört ett nytt program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. Syftet är att ännu mer strukturerat än tidigare kunna arbeta med och förebygga olika risker. Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden och för varje enskild risk bedöms kontinuerligt sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer en beskrivning av några av de viktigaste riskerna inom koncernen.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av främst tunnplåt och påverkas av utvecklingen på råvarumarknaden. Under 2012 förbrukades cirka 183 000 ton stålprodukter och annat direkt material för ett värde om 3 157 MSEK (3 312), vilket motsvarade 49,3 procent (50,1) av Lindabs totala kostnader. Centraliserade stålinköp stärker Lindabs möjlighet att förhandla fram konkurrenskraftiga priser och villkor. Dessutom har bolaget genom mångåriga relationer upprättat en inköpsstrategi som gör att inköpen kan göras direkt från stålverken, utan mellanhänder. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter.
På de olika marknaderna möter Lindab både ett större antal lokala aktörer och ett litet antal nationella eller multinationella företag. För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter, som enkelt kan transporteras. Lindab har också valt att tidigt etablera sig i så kallade lågkostnadsregioner för att kunna öka konkurrenskraften. Lindabs distribution är anpassad efter respektive marknadssituation. Närheten till kunden är alltid den gemensamma nämnaren.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret. Affärsområdena Building Components och Building Systems har nästan uteslutande produkter för utomhusbruk och följer årstiderna med vintern som lågsäsong och sommar och höst som högsäsong. Installation av ventilationssystem utförs huvudsakligen inomhus, varför affärsområde Ventilation är mindre beroende av säsong och väder.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer, vilka i sin tur kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Många av Lindabs kunder är beroende av fungerande finansiella system för projektfinansiering, och drabbas hårdare än exempelvis företag som tillverkar konsumentprodukter om bankfinansiering inte finns tillgänglig.
Koncernens verksamhet är spridd i över 30 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande svaga konjunkturen i Europa påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför fått en stor inverkan på Lindabs verksamhet.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. De finansiella riskerna omfattar främst områdena Skatt, Finansiering och Valuta. Lindabs finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten vilken är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Detta för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner och för att uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncernens gemensamma intressen.
Lindabs arbete med socialt ansvarstagande som i huvudsak handlar om att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och därmed minimera risker beskrivs i avsnittet Lindab Life, s. 38–45.
Lindabs verksamhet medför en relativt liten miljöpåverkan och de tillstånd som krävs är huvudsakligen verksamhetstillstånd för industri. Varken under 2012 eller tidigare har brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekommit. Risken för olyckor som kan ge en negativ miljöpåverkan bedöms som mycket liten. Lindab har en väl implementerad koncerngemensam miljöpolicy. Bolaget har säkerställt att hänsyn tas till miljörisker i samband med t.ex. förvärv eller större förändringar.
Se vidare Lindab Life s. 40, En god affärsetik. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns. Policyn uppdaterades under 2012 för att följa UK Bribery Act.
För djupare beskrivning av risker och riskhantering, se not 3, s. 81–85.
Källa: SBB och CRU (Norra Europa och Tyskland).
| För ändring |
Resultat påverkan, MSEK |
|
|---|---|---|
| Variationer i volym, % | +/–5 | +/–98 |
| Variationer i stålpriset, % | +/–10 | +/–150 |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–21 |
Beräkningarna baseras på 2012 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, t.ex. att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring.
Lindab ser sitt hållbarhetsarbete som ett värdeskapande kretslopp där de insatser som gynnar omvärld och intressenter även gynnar företaget. Under 2012 har Lindab prioriterat arbeten inom områdena affärsetik, energieffektivisering, klimat- och miljöpåverkan samt säker arbetsmiljö.
Att skapa en hållbar utveckling och ta ett socialt ansvar har alltid varit grundläggande hos Lindab. Koncernens riktlinjer och program för ett ansvarsfullt företagande och hållbarhet är samlade under begreppet Lindab Life. Detta sammanfattar hur Lindab ska uppträda i den dagliga verksamheten och hur bolaget ska agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Lindab Life styr också uppträdandet mot medarbetare och de samhällen där bolaget finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur process och produktperspektiv.
Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle, vilka också fungerar som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
Lindab har i hela koncernen implementerat ett tydligt regelverk – Code of Ethics – som behandlar synen på vad som är hållbar affärsetik. Koden är baserad på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principerna för hur medarbetare ska agera i relationer med andra anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Alla anställda har rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar. Lindab gör egna riskbedömningar av sina geografiska marknader avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete
och tvångsarbete. Risken för sådana överträdelser bedöms som låg inom koncernen och under året har inga överträdelser rapporterats.
Lindab accepterar inte kränkning och diskriminering och arbetar för mångfald och jämställdhet.
De data som presenteras avser kalenderåret 2012 och omfattar då inte annat anges, koncernens samtliga rörelsedrivande dotterbolag som ingick från årets början. För de bolag som avyttrats eller upphört rapporteras data för den tiden de varit verksamma. Föregående hållbarhetsrapport publicerades i april 2012.
Lindab erhåller olika statliga stöd för sin verksamhet. Under 2012 uppgick dessa till cirka 16 MSEK. Huvuddelen, 52 procent, var nationellt stöd i Ryssland i form av skattelättnader och investeringsstöd. I Sverige erhölls statligt stöd avseende inlösen av en fastighet, vilket utgjorde 13 procent. Resterande del utgjordes framför allt av utbildnings- och fraktstöd.
Lindabs etiska kod och kärnvärden är vägledande för Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med FN:s Global Compact, hållbarhetsrapporteringen enligt GRI samt ISO 26000 utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Det är viktigt att samtliga medarbetare reagerar och agerar då avvikelser sker från Lindab Lifes principer. En del av Lindabs etiska kod beskriver funktionen "visselpipa" – alla anställdas möjlighet att anonymt kunna anmäla missförhållanden som strider mot Lindab Life. Inga anmälningar har inkommit under 2012.
VD och koncernledning ansvarar för Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande, vilket verkställs av koncernstab Juridik. Arbetet drivs av en SR-grupp bestående av medarbetare från funktionerna Juridik, Ekonomi och Finans,
–Affärsetik
Inköp, HR, Kommunikation och Försäljning.
De frågor som under året kommit fram i Lindabs dialoger med olika intressenter rör exempelvis affärsetiska aspekter såsom antikorruption och fri konkurrens, miljöaspekter såsom stålets miljöpåverkan, energieffektiva produkter, samt koncernens energiförbrukning och klimatpåverkan. En risk-och väsentlighetsanalys har gjorts utifrån dessa, där Lindabs prioriteringar fastslagits.
Lindabs försäljningsintäkter uppgick under 2012 till 6 656 MSEK (6 878), och utgörs av försäljning av bolagets produkter och tjänster. Huvuddelen av detta fördelas mellan bolagets intressenter.
Leverantörer, 65% (67) Anställda, löner inkl. soc. avg. och pensioner, 26% (25)
1) Övrigt består av poster som inte kan anses hänförliga till enskilda intressenter. Främst utgörs denna post av avskrivningar, nedskrivning av goodwill, valutakursdifferenser och realisationsresultat vid försäljning av tillgångar.
Lindabs verksamhet grundas på energieffektiva produkter och tjänster som förenklar byggandet. Tillsammans med en god affärsetik bidrar detta till sunda och långsiktiga relationer med bolagets kunder.
Lindabs strävan efter att i byggprocessens alla faser bidra till att förenkla byggandet ligger till grund för koncernens produktutveckling. Målet är att utveckla hållbara och energieffektiva produkter. Under 2012 har Lindab bland annat lanserat ett nytt koncept för bostadsventilation på flera europeiska marknader, ett behovsstyrt och energisnålt system för inneklimat samt innovativa lösningar för väggisolering i byggnader som bidrar till ökad täthet och värme.
Eftersom en stor del av människors tid spenderas inomhus är det viktigt att inomhusmiljön är hälsosam och att byggnadens ingående komponenter inte medför några hälsorisker. Lindab arbetar aktivt med att identifiera och ersätta material i byggnader som kan bedömas som miljö- eller hälsofarligt. Forskning och utvecklingsprojekt bedrivs i egen regi men även tillsammans med leverantörer, inom bland annat ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet samt hälso- och miljöaspekter.
Resurser läggs på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. De produkter som utvecklas testas och dokumenteras kontinuerligt för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. De levereras tillsammans med den dokumentation som efterfrågas för de olika marknaderna såsom bruksanvisning, certifikat och byggvarudeklarationer. På Lindabs svenska hemsida finns byggvarudeklarationer upplagda för alla produkter som anger vilka olika material som ingår. För många av kärnprodukterna anges även produktens klimatpåverkan, s.k. Carbon Footprint, från utvinning av råmaterial till och med att produkten lämnar Lindabs fabriker. Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är låg. Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO 14001. Inga överträdelser har under året identifierats avseende koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan.
En god affärsetik eftersträvas i all Lindabs verksamhet. Alla större leverantörer måste ta del av Lindabs etiska kod och förbinder sig därigenom att uppfylla tillhörande krav. Tyvärr förekommer det inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte är acceptabelt. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum i bolaget. Policyn uppdaterades under 2012 för att följa UK Bribery Act. Inga fall av brott mot koncernens etiska regler har rapporterats under 2012.
I Lindabs produkter utgör stål och tunnplåt det dominerande materialet. Även om stål har en lång livslängd jämfört med många andra byggnadsmaterial samarbetar Lindab med stålverken för att få fram ännu hållbarare material, med hänsyn till både miljö och kvalitet. Eftersom stålet är ett oorganiskt material som inte absorberar vätska krävs inte bekämpningsmedel eller andra kemikalier för att mota skadedjur, mögel eller röta när det används som byggmaterial.
I princip allt stål kan återvinnas och idag är stål ett av de mest återvunna materialen i världen. Av det stål som Lindab förbrukar beräknas cirka 20 procent komma från återvunna källor.
I Europa står fastigheter för cirka 40 procent av energiförbrukningen. Samtidigt visar studier av moderna kontorsbyggnader att anställda bara vistas 50–70 procent av sin dagliga arbetstid i sina kontorsrum. För att kunna behovsanpassa luftflödet och minska energiförbrukningen behövs en flexibel inneklimatlösning. Lindabs nya VAV-system, Pascal, är marknadens mest förenklade lösning som bidrar till att optimera energianvändningen. Med Pascal kan inneklimatet till exempel styras via en närvarogivare som känner om det inte finns närvaro i rummen. När så är fallet går luftflödet ner till ett standby-läge för att sänka energiförbrukningen ännu mer. Lindab Pascal lanserades i början av 2012 och mottagandet bland kunderna har varit mycket positivt.
Lindab Pascal
VAV=Variable Air Volume (variabelflöde) Med hjälp av ett VAV-system kan man få ett varierande behovsanpassat luftflöde och på så sätt energioptimera fläktens användning.
41
41
Det ökande intresset i byggbranschen för miljövänliga produkter och produktionsprocesser gynnar Lindabs moderna tillverkning av produkter i stål, med lösningar för förenklat byggande som bidrar till en mindre påverkan på miljön.
Inom koncernen bedrivs en rad projekt med fokus på bland annat lägre miljöpåverkan, energieffektivisering och minskning av mängden skrot. Det löpande miljöarbetet styrs av miljöpolicyn och de uppsatta miljömålen. Det direkta ansvaret för miljöfrågor ligger hos de lokala bolagen med en person som ansvarar för det lokala miljöarbetet. På koncernnivå finns en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet.
Lindab har satt upp tre långsiktiga mål med ambitionen att minska koncernens påverkan på miljön och klimatet. Målen är baserade på EU:s klimatmål för 2020. De långsiktiga målen kompletteras av kortare mer lokalt förankrade mål och aktiviteter. Dessa handlar framför allt om effektivare processer och minskad energianvändning.
Förbrukningen av huvudråvaran stål har minskat med ca 6 procent. Energiförbrukningen har minskat under 2012 liksom utsläppet av växthusgaser. Minskningen är såväl i absoluta tal som per producerat ton stål. Orsaken är framförallt produktionsminskningen men även energieffektivseringsprojekten har gett resultat.
av energin komma från förnyelsebara källor
20%
Miljökrav ställs i centrala upphandlingar av transporter. Samlastning och logistikplanering minskar också transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förny-
Utsläppen av växthusgaser minska med
–20%
elsebart material och återvinns. Lindabs livscykelanalyser visar att transporter står för en liten del av produktens totala påverkan på klimatet.
Lindabs verksamhet med modern tillverkning av produkter i stål medför en relativt liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. De processer som kan medföra utsläpp till vatten utnyttjar idag slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året. Flertalet av koncernens produktionsanläggningar är anslutna till kommunala avlopp. Vatten som släpps ut över markytor är dagvatten och kylvatten, vilket normalt är rent men mindre spår av metallavlagringar kan förekomma. För att skydda mot oavsiktliga utsläpp finns oljeavskiljare och sedimenteringsfällor. Läckagekontroller på kyl/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats under året.
–20%
Energiförbrukningen minska med
| 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Stål, ton | 183 000 | 193 000 | 182 000 |
| Oljor, m3 | 132 | 80 | 210 |
| Färg, ton | 521 | 446 | 640 |
| Lösningsmedel, m3 | 12 | 20 | 20 |
| Gummi, ton | 1 008 | 675 | 1 280 |
| 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Wellpapp, ton | 1 861 | 1 914 | 2 130 |
| Plast, ton | 679 | 380 | 730 |
| Trä, ton | 7 424 | 7 290 | 11 580 |
| 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Totalt, ton | 55 987 | 61 086 | 52 366 |
| Direkta utsläpp, ton | 11 349 | 11 896 | 10 392 |
| Indirekta utsläpp, ton | 15 146 | 22 118 | 19 798 |
| Övriga källor, ton | 29 492 | 27 073 | 22 176 |
| Vatten | |||
| 2012 | 2011 | 2010 | |
| Total förbrukning av vatten, m3 | 169 676 | 175 864 | 191 786 |
| 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Stålskrot, ton | 13 491 | 14 574 | 13 590 |
| Farligt avfall, ton | 655 | 635 | 490 |
| Totalt övrigt avfall, ton | 4 345 | 4 705 | 6 340 |
| Återvinningsgrad, % | 87 | 90 | 90 |
| Energi | 2012 | 2011 | 2010 |
| Total, TJ | 370 | 396 | 403 |
| Direkt energi, TJ | 185 | 198 | 170 |
| Indirekt energi, TJ | 185 | 198 | 232 |
Investeringar i nya presslinjer, omflyttning av linjerna samt flytt och ombyggnad av lager har lett till mindre materialåtgång, ökad effektivitet, lägre energiförbrukning och inte minst en bättre arbetsmiljö för de närmare 300 personer som arbetar i Lindabs anläggning för tillverkning av ventilationsprodukter i Grevie, Sverige. Patrik Svensson är fabrikschef vid anläggningen.
Vi arbetar kontinuerligt med långsiktiga planer för att finna lösningar på att öka effektiviteten och förbättra arbetsmiljön i produktionen. Beslutet att koncentrera presslinjerna och göra om lagerhanteringen togs för flera år sedan och vi har sedan dess arbetat med att få det på plats. Vi har dessutom ökat produktionskapaciteten genom att komplettera med en ny presslinje.
I och med att vi optimerat produktion och lager innebär det färre interna palltransporter, och kortare sådana. Vi pratar om ett minskat behov av att flytta upp till 20 000 pallar per år. Detta medför förstås energibesparingar. Dessutom har investeringar i nya presslinjer reducerat materialåtgången. Vi återvinner även spillvärmen från maskiner och utrustning i presshallen och utnyttjar den för uppvärmning av lokalerna, vilket minskat förbrukningen av naturgas.
Den förändring vi gjort i lagret har gett en klart bättre arbetsmiljö som en konsekvens av jämnare golvytor, bättre belysning och enklare hantering. De nya presslinjerna har medfört att tidigare monotona arbeten som ökar risken för arbetsskador försvunnit.
Vi ser kontinuerligt över effektiviteten i tillverkningen. Det gäller alla aspekter såsom tid, material och energi. Vi arbetar bland annat med att minska ställtiden, den tid det tar att växla från en produkt till en annan i maskinen. Och vi söker förstås nya vägar för att ytterligare förbättra arbetsmiljön och säkerheten. Vår produktionsanläggning ska även i fortsättningen vara en av de effektivaste i branschen.
Patrik Svensson är fabrikschef för Lindabs ventilationsfabrik i Grevie. Vid fabriken tillverkas drygt 13 000 ton produkter årligen.
Oberoende kontroller av verksamheten har visat att inga föroreningar ägt rum som kan kräva sanering av mark eller vatten.
De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot. Återvinningsgraden är hög; metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till nästan 90 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. Farligt avfall som uppkommer består bland annat av färg- och lösningsmedelavfall, absorberingsmedel och annat oljehaltigt avfall. Avfallet tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag, ingen information finns om att något har exporterats.
Lindab använder kemikalier i produktionen och berörs därför av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare eftersom Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden. Lindabs arbete inom detta område är framför allt inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor.
Lindab bedriver verksamhet i 31 länder och är en stor arbetsgivare på många orter. Lindabs framgång bygger på att koncernen kan attrahera, utveckla och behålla rätt medarbetare. Fokus ligger på en stark företagskultur, medarbetar- och organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
Initiativ för att utveckla Lindabs medarbetare pågår på såväl koncernnivå som i lokala verksamheter och företag. Under året har cirka 350 nyckelpersoner i koncernen deltagit i Performance and Development Talk med sin närmaste chef. Detta formaliserade utvecklingssamtal är ett viktigt verktyg vid utvecklingen av såväl medarbetare som organisation för att kunna nå koncernens mål och öka medarbetarnas motivation. Kopplat till detta initiativ finns Talent Review och Succession Planning, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner.
På lokal nivå genomförs bland annat rekryteringar, olika teamaktiviteter och utbildningar. Flera enheter har en Lindab Academy där såväl egna medarbetare som kunder utbildas i Lindabs produkter, tekniker och system.
Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på såväl individ, grupp som bolagsnivå. För att stödja en hälsosam och säker arbetsmiljö erbjuds exempelvis upprättande av hälsoprofiler, ergonomiska hjälpmedel och traditionella hälsokontroller. Stor vikt läggs vid att uppmuntra medarbetare till en aktiv och hälsosam livsstil. Detta stöds av coachning, vissa ekonomiska bidrag och inkluderar fysisk aktivitet, balanserad kost och balans mellan arbete och fritid.
En säker arbetsmiljö har högsta prioritet för Lindab och engagemanget inom området är starkt i hela organisationen. Uppgifter om olyckor och tillbud samlas varje månad in från koncernens alla enheter varvid statistiken kommenteras och sedan rapporteras till koncernledningen. Inom varje affärsområde finns en ansvarig person som operativt driver förbätt-
Kampanjen "Passionate about Lindab" lanserades under 2012. Målet är att öka motivationen bland anställda genom att presentera medarbetare som lever Lindabs kultur och kärnvärden. Under 2012 har åtta dedikerade medarbetare från Östeuropa och Ryssland porträtterats på koncernens intranät. Kampanjen fortsätter 2013 med porträtt av medarbetare från övriga delar av Europa.
ringsarbete kopplat till olyckor, och handlingsplaner upprättas på de enheter som har högst antal olyckor. De olycksfall som förekommer är vanligtvis skär- och klämskador av händer och fingrar. För att motverka dessa utbildas personalen i bland annat vikten av att använda skyddshandskar och annan skyddsutrustning. Lindab mäter LTIF (Lost Time Injury Frequency) – frånvaro per miljoner arbetade timmar – och låg under 2012 på 15. Målet är att i närtid komma ner till knappt 10 och på lång sikt till 0.
Genom samarbeten med olika organisationer och myndigheter på de platser verksamhet bedrivs vill Lindab bidra till en generellt positiv utveckling och att långsiktigt stärka regionens attraktions-och konkurrenskraft, något som gynnar både samhället och Lindab. Lindab har en lång historia av framgångsrika samarbeten med skolor och universitet i många av de länder koncernen finns. Medarbetare deltar som gästföreläsare och studenter erbjuds att genomföra praktik hos Lindab och få hjälp med examensarbeten. I Biatorbagy i Ungern pågår ett aktivt arbete för att öka kontakterna med universiteten i regionen genom studentbesök, bidrag till innehåll i kurser och samarbeten med olika forskningsprogram och professurer. I Sverige deltar Lindab, via arbetsgivarföreningen Teknikföretagen, i Teknikcollege, som verkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar. Lindab söker även nya vägar att interagera såsom i Rumänien där studenter fungerar som ambassadörer för Lindab på Facebook.
På lokal nivå genomförs det en rad initiativ för att tillgodose behovet av utbildning, rekryteringar och teamaktiviteter speciellt anpassade för verksamheten.
Lindabs snabba ryska expansion har medfört ett behov av att inte bara kraftigt utöka produktionskapaciteten utan även antalet medarbetare vid den egna anläggningen i Yaroslavl. Under 2012 rekryterades 136 personer till verksamheten, bland annat ingenjörer inom olika funktioner. Lindab har deltagit på jobbmässor och ordnat en Karriärdag där studenter inbjudits till anläggningen för att lära mer om företaget och vilka karriärmöjligheter som finns. För att kunna möta det framtida behovet av nya ingenjörer har ett program startat för 16 toppstudenter som under ett och ett halvt års tid ska utbildas inom företaget. Samtidigt med det viktiga rekryteringsarbetet har satsningarna på utbildning intensifierats för befintlig personal. Alla anställda garanteras minst tio dagars utbildning varje år, delvis subventionerat av staten, inom vitt skilda områden såsom affärsengelska och Lean Management. Utöver dessa satsningar genomförs det i Yaroslavl en rad olika teamstärkande aktiviteter samt initiativ för att skapa branschens bästa arbetsmiljö.
Bilder från Lindabs familjedag i Yaroslavl 2012.
Lindabs dedikerade arbete med att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö genomsyrar hela koncernen. Flera produktionsenheter har arbetat intensivt med förbättringar under året. Vid Karlovarska i Tjeckien har förbättringar av skyddsutrustning, framför allt användningen av handskar, inneburit en kraftigt minskad risk för skärskador i produktionen av ventilationsprodukter. Kombinerat med detta har all personal utbildats i förstahjälpen och de som ska använda bolagets nyligen inköpta defibrillator har fått tydliga instruktioner hur denna fungerar. Arbetet mot koncernens nollvision kommer att fortsätta under 2013.
När jag i oktober 2012 valdes till ny styrelseordförande var jag väl medveten om förutsättningarna. Den europeiska byggsektorn, som Lindab är en del av, befinner sig i en lång och utdragen lågkonjunktur som inom vissa geografiska områden inte haft sin motsvarighet i modern tid. Lindab har med detta i beaktande gjort ett gott arbete och kunnat parera den fallande marknaden. Det skapar handlingsläge, en möjlighet att utnyttja de dåliga tiderna och våga satsa. De förvärv och den fortsatta expansionen av distributionsnätet som genomfördes under förra året är bra exempel på detta. Lindab ska nu utnyttja sitt starka produktsortiment, det starka varumärket och intensifiera alla försäljningsinsatser.
Under 2013 kommer vi i styrelsen att bland annat stötta ledningens expansion av Lindabs distribution. Att ett starkt distributionsnätverk är en av Lindabs absolut viktigaste konkurrensfördelar är något som det inte gjorts så stort väsen av externt. Det är naturligtvis ett prioriterat område och det finns fortsatt stora möjligheter att utveckla denna viktiga faktor för långsiktig framgång.
Tidpunkten för när byggkonjunkturen i Europa som helhet vänder upp igen är avhängig många faktorer i omvärlden och är därför svår att förutspå, men vår bedömning är att vi passerat botten. På vissa marknader och inom vissa segment ser vi även att det sker en tillväxt. Där ska Lindab vara med och växa. På en europeisk byggmarknad i omvandling är Lindab en av de starkare spelarna som med rätt strategi och prioritering av resurser ska fortsätta ta marknadsandelar och samtidigt bygga ut sitt framgångsrika distributionsnätverk. Att vi i styrelsen har ett intressant men utmanande år framför oss är ett försiktigt konstaterande.
Grevie, mars 2013
Kjell Nilsson Styrelseordförande
Lindab International AB är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive ersättning till ledande befattningshavare och rapport om intern kontroll är reviderad av bolagets revisorer.
Lindab lägger stor vikt vid bolagsstyrningen som också stöds av Lindabs kärnvärden, "ordning och reda". Bolagsstyrningen i Lindab grundas formellt på bolagsordningen, aktiebolagslagen, antagen arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Bolagsstyrningen i Lindab är åskådliggjord på sidan 50.
Valberedningen består av fem ledamöter varav tre, d.v.s. en majoritet är styrelseledamöter. Valberedningens sammansättning kommunicerades den 7 september 2012 i samband med kallelse till extra bolagsstämma. Sedan den 16 oktober utgör styrelsen i sin helhet dels revisionsutskott dels ersättningsutskott.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 2 375 838 egna aktier efter försäljning av egna aktier under 2012. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 76 331 982 st. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 6 328 (6 129) per den 31 december 2012. De fyra största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Creades 12,2 procent (-), Systemair AB 12,0 procent (-), Lannebo fonder 9,0 procent (7,0) och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 8,8 procent (9,5). Systemair anses vara till Bolaget närstående och transaktioner med dem redovisas i not 29. Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2012 finns på sidorna 34–35.
Årsstämma för räkenskapsåret 2011 hölls den 9 maj 2012 i Lindab Arena, Ängelholms kommun. Antalet deltagande aktieägare uppgick till 202. Protokollet från årsstämman 2012 finns sedan den 23 maj 2012 tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid stämman fattades – utöver beslut i ordinarie frågor – beslut avseende:
På begäran av aktieägaren Systemair AB hölls en extra bolagsstämma den 16 oktober 2012. Antalet deltagande aktieägare uppgick till 30.
Vid bolagsstämman beslutades
Årsstämma för räkenskapsåret 2012 kommer att hållas den 15 maj 2013 kl. 14,00 Lindab Arena, Ishallsvägen, Ängelholms kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett skall annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, d.v.s. den 8 maj 2013, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelsen till årsstämman 2013. Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman ska, som anges på bolagets hemsida, ha inkommit med ärendet till styrelsens ordförande senast den 27 mars 2013.
Vid årsstämman i maj 2012 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar varav en ska vara styrelsens ordförande. Det uppdrogs åt denne att i samråd med bolagets tre största aktieägare utse valberedning inför årsstämman 2013. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts.
Med anledning av påkallelse av extra bolagsstämma konstituerades en valberedning den 31 augusti 2012 bestående av
Valberedningen i denna sammansättning föreslog den extra stämman i enlighet med vad som redovisats under extra bolagsstämma ovan.
Valberedningen har vid sammanträde den 19 november utökats med Peter Rönnström, företrädare för Lannebo fonder och Ulf Gundemark har ersatts av Kjell Nilsson.
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till 2013 års årsstämma avseende:
Valberedningen har under 2012 haft nio protokollförda möten. Under 2013 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2013.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Vid årsstämman den 9 maj 2012 beslutades att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter utan suppleanter. Vid den extra bolagsstämman den 16 oktober beslutades att styrelsen skall bestå av sex ledamöter. Bolagets VD är föredragande i styrelsen. Dess sammansättning och ledamöternas olika uppdrag framgår nedan och på sidorna 54–55 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets VD, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets tidigare VD, David Brodetsky, samt CFO, Per Nilsson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson, som fört styrelsens protokoll.
Antalet styrelsemöten under 2012 uppgick till sjutton (två enbart hänförliga till marknadsrapporter), varav åtta extra möten. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Under 2012 har väsentliga förändringar skett i styrelsens sammansättning. Utvärdering av styrelsens arbete kommer därför ske först under 2013. Utvärdering av VD har dock genomförts av styrelsen.
| − 9 januari | Förvärvsfråga, finansiella mål, finansieringsfråga |
|---|---|
| − 13 februari | Bokslutskommentarer, rapport från revisorerna |
| (närvarande), finansieringsfråga, förslag till års | |
| stämman, vinstutdelning, ersättningsfrågor, | |
| intern kontroll, förvärvsfråga | |
| − 9 mars | Årsredovisning |
| − 21 mars | Förvärvsfråga |
| − 2 april | Kallelse årsstämma, incitamentsprogram, |
| investeringsbeslut | |
| − 26 april | Delårsrapport, förvärvsfråga, överlåtelse av egna aktier |
| − 9 maj | Prognos, marknadsgenomgång, förvärvsfrågor, |
| produktionsanläggningar, ersättningsfrågor | |
| − 9 maj | Konstituerande möte |
| − 27 juni | Förvärvsfråga, investeringar, produktionsanläggningar, |
| strategifrågor | |
| − 16 juli | Delårsrapport, förvärvsfrågor |
| − 22 augusti | Informationsmöte |
| − 6 september | Resultatuppföljning, prognos 2, förvärvsfrågor, |
| marknadsgenomgång, strategi, produktionsanläggningar | |
| − 25 september Produktionsanläggningar | |
| − 16 oktober | Konstituerande möte |
| − 25 oktober | Kvartalsrapport |
| − 10 december | Förändring av arbetsordning |
| − 13 december Budget, finansieringsfråga, förvärvsfrågor, riskhantering, | |
| intern kontroll, policyfråga, ersättningsfrågor | |
| Styrelse | Utskotts | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | arvode | arvode | Totalt |
| Kjell Nilsson1) | Ordförande | 136 291 | 136 291 | |
| Pontus Andersson2) | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Sonat Burman-Olsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Stefan Charette3) | Ledamot | 203 904 | 203 904 | |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 300 000 | - | 300 000 |
| Gerald Engström1) | Ledamot | 62 903 | 62 903 | |
| Markku Rantala | Ledamot | 25 000 | 25 000 | |
| Birgit Nørgaard3) | Ledamot | 193 904 | 193 904 | |
| Per Frankling4) | Ledamot | 237 903 | 20 000 | 257 903 |
| Ulf Gundemark4) | Ordförande | 515 460 | 60 000 | 575 460 |
| Stig Karlsson4) | Ledamot | 237 903 | 45 000 | 282 903 |
| Anders C. Karlsson5) | Ledamot | 98 565 | 98 565 | |
| Annette Sadolin5) | Ledamot | 107 258 | - | 107 258 |
| Jens Wikstedt6) | Ledamot | 131 807 | 131 807 | |
| Totalt | 2 477 333 | 145 000 | 2 622 333 |
Arvodena har fördelats proportionellt.
| Styrelsen | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Närvaro på antal möten | Invald | |||||
| Namn | Styrelse 17 möten |
Ersättnings utskott 2 möten |
Revisions utskott 3 möten |
År | Bolag | Ägare |
| Kjell Nilsson, Ordf.1) | 4 | 2012 | Oberoende | Oberoende | ||
| Pontus Andersson2) | 15 | 1995 | ||||
| Sonat Burman-Olsson | 16 | 2 | 2011 | Oberoende | Oberoende | |
| Stefan Charette3) | 10 | 1 | 2012 | Oberoende | Beroende | |
| Erik Eberhardson | 14 | 2009 | Oberoende | Oberoende | ||
| Gerald Engström1) | 3 | 2012 | Oberoende | Beroende | ||
| Markku Rantala2) | 17 | 1998 | ||||
| Birgit Nørgaard3) | 10 | 2012 | Oberoende | Oberoende | ||
| Per Frankling4) | 13 | 2 | 2009 | Oberoende | Beroende | |
| Ulf Gundemark, Ordf.4) | 13 | 2 | 3 | 2009 | Oberoende | Oberoende |
| Stig Karlsson4) | 12 | 3 | 2004 | Oberoende | Beroende | |
| Anders C. Karlsson5) | 7 | 2 | 2001 | Oberoende | Oberoende | |
| Annette Sadolin5) | 6 | 2006 | Oberoende | Beroende | ||
| Jens Wikstedt6) | 6 | 2012 | Oberoende | Oberoende |
1) Valdes in i styrelsen 16 oktober, mandattid omfattar 4 möten.
2) Arbetstagarrepresentanter som vid frånvaro ersatts av arbetstagarsuppleanter.
3) Valdes in i styrelsen 9 maj 2012, mandattid omfattar 10 möten.
4) Avgick 16 oktober 2012, mandattid omfattar 13 möten.
5) Avgick 9 maj 2012, mandattid omfattar 7 möten.
6) Valdes in i styrelsen 9 maj 2012, avgick 16 oktober 2012. Mandattid omfattar 6 möten.
Vid årsstämman den 9 maj 2012 fastställdes ett totalt arvode till 2 990 000 SEK, varav i styrelsearvode 2 800 000 SEK, arvode till revisionsutskottet 120 000 SEK och arvode till ersättningsutskottet 70 000 SEK, se nedan. Genom att styrelsen reducerades till sex ledamöter vid den extra bolagsstämman den 16 oktober 2012 och genom att ersättningsutskottet och revisionsutskottet utgörs av styrelsen i sin helhet och att utskottsarvoden därför inte finns reduceras styrelsens totalarvode till 2 200 000 SEK. Ersättning till avgående och tillträdande styrelseledamöter och utskottsledamöter har för del av 2012 betalts proportionellt.
Ersättningsutskottet har för tiden intill den 16 oktober 2012, bestått av styrelseordföranden Ulf Gundemark, ordförande, och styrelseledamöterna Sonat Burman-Olsson och Per Frankling, och för tiden därefter av styrelsen i sin helhet. Styrelsen skall i egenskap av ersättningsutskott bereda förslag till principer för ersättning till bolagsledningen för godkännande av årsstämman. Utskottets uppgift är också att i övrigt bereda frågor om ersättning till bolagsledningen för beslut av styrelsen. Ersättningsutskottet utsågs vid konstituerande styrelsemöte den 9 maj 2012 och har haft två protokollförda möten, varvid handlagts frågor rörande ersättning till ledande befattningshavare.
Revisionsutskottet har för tiden intill den 16 oktober bestått av Stig Karlsson (ordförande), Stefan Charette och Ulf Gundemark, som oberoende och sakkunnig och för tiden därefter av styrelsen i sin helhet. Styrelsen i sin egenskap av revisionsutskott med Sonat Burman- Olsson som oberoende och särskilt sakkunnig skall säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen, ha fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen, biträda valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställa att bolaget har ett fullgott system för intern kontroll samt hantera andra därtill relaterade frågor.
Vid årsstämman 2010 valdes auktoriserade revisorn Staffan Landén, och vid årsstämman 2012 valdes Jan Birgerson som ersättare för Bertel Enlund som avgick på grund av pensionering, Ernst & Young, att vara bolagets revisorer för tiden till och med årsstämman 2014. Staffan Landén och Jan Birgerson innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisorerna innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
För 2012 uppgick revisionsarvodet till Ernst & Young för moderbolaget till 0,3 MSEK och för koncernen till 6,5 MSEK. Därutöver har arvoden för andra uppdrag i koncernen uppgått till 5,1 MSEK. Uppdragen har bestått av skatterådgivning, utredning och analys i samband med förvärv och avyttringar samt utredningar i vissa redovisningsfrågor.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 9 maj 2012 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsen och dess utskott, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD-uppgifter och ansvar. Styrelsen, i sin sammansättning från och med den 16 oktober, har justerat arbetsordningen i huvudsak avseende revisionsutskott och ersättningsutskott som borttagits och uppgifterna härvidlag utförs av styrelsen i sin helhet.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
För Lindab och samtliga dess medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt allmänna etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs Etiska kod som löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Denna styr hur Lindabkoncernen hanterar finansieringsfrågor, räntebindningstid, likviditet och valutaexponering, se not 3.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande ekonomiska mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Immateriella rättigheter, som består av registrerade rättigheter såsom patent, varumärken och mönster och av andra rättigheter såsom upphovsrätt, företagshemligheter och know-how, utgör värdefulla tillgångar för Lindab. Policyn beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av sina immateriella rättigheter.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens ITanvändning och – styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som stöder Lindabs nolltolerans i frågan. Policyn är uppdaterad efter de svenska lagändringar som gjorts under 2012.
Koncernens och medarbetares efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy, vilken implementerats bland annat genom löpande utbildning av befattningshavare och medarbetare inom koncernen, förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor vilka redovisas på sidorna 42–43.
Lindabs operativa verksamhet är uppdelad i tre affärsområden. Koncernledningen består av VD, chefer för koncernens affärsområden, CFO och chefsjurist. För tiden fram till och med november månad 2012 har även HR-chefen ingått i koncernledningen. Sammansättningen av gruppen gör att beslutsvägarna är korta.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i maj månad i Båstad. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen eller bolagskoden.
Valberedningen lämnar i olika frågor förslag till årsstämman. Se sidan 47.
Ersättningskommittén bistår styrelsen i ersättningsfrågor. Se sidan 49. Från och med den 16 oktober 2012 utgör styrelsen i sin helhet ersättningsutskott.
Revisionsutskottets huvudsakliga uppgift är att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs. Se sidan 49. Från och med den 16 oktober 2012 utgör styrelsen i sin helhet revisionsutskott.
Lindabs bolagsstämmovalda revisorer granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorerna arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet löpande under året samt en gång årligen till styrelsen. Revisorerna deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Den externa bolagsstyrningen består av svensk och utländsk aktiebolagsrätt, börsens regelverk, bolagskoden och annan lagstiftning som tvingande eller dispositivt styr Lindabs verksamhet och bolagsstyrning.
Den interna bolagsstyrningen utgörs av antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys grundade på Lindabs kärnvärden.
VD leder verksamheten enligt de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för VD. I samråd med styrelsens ordförande tar VD fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. VD föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut samt rapporterar till styrelsen om Lindabs utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.
Styrelsen består av sex ledamöter. De anställda har utsett två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig upprättat två utskott, revisionsutskottet och ersättningskommittén.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Lindabs funktion, intern kontroll, rapporterar löpande till koncernledningen och till Lindabs Revisionsutskott. Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledning fastställt. Se sidan 52–53.
Vid årsstämman 2012 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget.
Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på ovanstående och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål och utgå som en procentdel på den fasta lönen och därmed ha ett fastställt tak om 20, 30 respektive 40 procent beroende på position. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen.
Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2012 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 7,9 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
David Brodetskys fasta ersättning för 2012 uppgår till 4 841 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen, med rätt att omvandla högst 35 procent av rörlig ersättning till pension. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden samt fri bil och vissa andra förmåner. Vad David Brodetsky erhållit under 2012 framgår i särskild tabell. Anställningen löper med en uppsägningstid om ett år från Bolagets sida och sex månader från David Brodetskys sida. David Brodetsky är bunden av en för bolaget oåterkallelig konkurrensklausul som är giltig under ett år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande fast och rörlig del och rätt till pensionspremier enligt ovan. I samband med att David Brodetsky entledigades under begynnelsen av första kvartalet 2013 har de samlade uppsägningskostnaderna belastat fjärde kvartalet 2012 eftersom förfarandet påbörjades under 2012. Kostnaderna beräknas uppgå till 27 MSEK.
Rörlig ersättning baseras på de principer som beskrivs i avsnittet Ersättningsprinciper.
I koncernledningen har under hela året 2012 Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Hans Berger och Carl-Gustav Nilsson och Per Nilsson ingått. För tiden fram till november har Christina Imméll ingått i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen innehåller uppsägningstider om högst 24 månader från företagets sida och är förenade med konkurrensklausuler.
| SEK | David Brodetsky |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 4 918 456 | 11 927 242 | 16 845 698 |
| Rörlig ersättning | 1 016 610 | 1 449 152 | 2 465 762 |
| Incitamentsprogram | 200 000 | 630 312 | 830 312 |
| Pensioner | 2 827 625 | 2 348 766 | 5 176 391 |
| Förmåner | 370 220 | 715 119 | 1 085 339 |
| Summa | 9 332 911 | 17 070 591 | 26 403 502* |
| SEK | Totalt |
|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 13 002 463 |
| Rörlig ersättning | 4 030 729 |
| Incitamentsprogram | 0 |
| Pensioner | 5 536 904 |
| Förmåner | 415 000 |
| Summa | 22 985 096* |
*) I ovanstånde belopp ingår ej sociala avgifter.
Årsstämman 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 83 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 63 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 69 347 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2011. Vid maximal tilldelning kommer 324 288 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 45,66 kronor.
Inför årsstämman 2011 utfördes en extern utvärdering genom Nordea av ersättningssystemet inom Lindabkoncernen. Resultatet av utvärderingen återfanns i stämmomaterialet inför årsstämman 2011 och redovisades på årsstämman. Inför årsstämman 2012 har styrelsen genom sitt ersättningsutskott gjort en intern utvärdering. Slutsatsen av utvärderingen sammanfaller väl med de uttalanden och slutsatser som Nordea gjorde inför stämman 2011. Ersättningssystemet är väl balanserat och målformuleringar för den rörliga ersättningen grundas på i förväg bestämda mål. Under 2013 kommer en översyn av riktlinjerna och ersättningsprinciperna att ske.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll. Från och med den 16 oktober 2012 utgör styrelsen i sin helhet revisionsutskott och ersättningsutskott.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Revisorerna deltar vid styrelsemötena i normalfallet två gånger per år och avrapporterar då sina noteringar från granskningen av den interna kontrollen, den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut samt granskningen av årsbokslutet.
Sedan 2008 har Lindab en internrevisionsfunktion som rapporterar löpande direkt till Lindabs Koncernledning samt till Lindabs revisionsutskott. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Avrapportering av genomförda internrevisioner sker även direkt till revisionsutskottet. Funktionen har under 2012 fortsatt att utveckla den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan samt genom utveckling av koncernens policies och riktlinjer. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning till stabsfunktioner i samband med uppdatering av koncernövergripande policies samt diverse interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Inom Lindab har internrevisionsfunktionen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, identifiera och rekommendera förbättringar.
Internrevision är en dynamisk process som utvecklas i takt med att verksamhetens interna och externa förutsättningar förändras. Den syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler för att uppnå en rimlig försäkran avseende tillförlitlighet.
Båstad den 7 mars 2013
Styrelsen i Lindab International AB
org.nr 556606-5446
Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2012 på sidorna 52–53 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
Vi har läst bolagsstyrningsrapporten och baserat på denna läsning och vår kunskap om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Detta innebär att vår lagstadgade genomgång av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Båstad den 8 mars 2013
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Jan Birgerson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Född 1948. Invald i styrelsen 2012, oberoende. Styrelseordförande sedan 2012.
Kjell Nilsson har tidigare varit VD i Semcon AB, Boliden AB och Trelleborg AB. Han är ordförande i Semcon AB och Symbrio AB. Ledamot i Choice Hotels AS, Home Properties AB och i Home Invest AS.
Huvudsaklig utbildning: Ekonom Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Innehav: 10 000 aktier.
Född 1958. Invald i styrelsen 2012, oberoende.
Erik Eberhardson Född 1970. Invald i styrelsen 2009, oberoende.
Birgit Nørgaard var under åren 2006–2010 VD i teknikkonsultföretaget Grontmij, Carl Bro A/S samt COO i Grontmij N.V. Under åren 2003- 2006 var hon VD inom Carl Bro Group A/S. Hon har även erfarenhet som Vice President i TDC Mobile International samt som Executive Vice President i Danisco Distillers. Birgit Nørgaard är styrelseordförande i StockRate Invest, E. Pihl & Søn A.S. och NNE Pharmaplan A/S, samt styrelseledamot i bl.a. IMI Plc, Danish Growth Capital, DSV A/S och Sonion A/S.
Huvudsaklig utbildning: M.Sc. Ekonomi och MBA, INSEAD. Innehav: 0 aktier.
Vice styrelseordförande och grundare av Ferronordic Machines AB och Ferronordic Group Ltd. Har omfattande operativ erfarenhet från Ryssland och Ukraina. Han var bl.a. VD för Volvo Ukraine LLC under åren 1996–2000 och VD för Volvo Construction Equipment i OSS-länderna från 2002 till 2005. Mellan 2005 och 2009 har han arbetat i olika positioner inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande. Mellan 2008 och 2009 ingick han även i styrelsen för Magna International Ltd.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Innehav: 0 aktier.
Född 1966.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
Född 1952.
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall. Innehav: 250 aktier.
Född 1948. Invald i styrelsen 2012, beroende av aktieägaren Systemair AB.
Styrelsemedlem samt VD och koncernchef i Systemair, samt styrelseordförande i Bluefish Pharmaceuticals AB.
Huvudsaklig utbildning: Gymnasieingenjör, ekonomistudier Stockholms Universitet. Innehav: 14 501 aktier och indirekt 9 150 000 aktier genom Systemair AB och 600 000 aktier genom Färna Invest AB.
Född 1958. Invald i styrelsen 2011, oberoende.
Sedan 2007 vice VD och CFO för ICA-koncernen. Innan hon började på ICA var Sonat Burman-Olsson Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Hon har även haft ledande befattningar som Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europa och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika). Innan dess innehade hon Executive Director tjänster på Siemens och British Petroleum.
Sonat Burman-Olsson är ledamot i Tredje APfonden, ICA Banken och KappAhl.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom och Executive MBA. Innehav: 0 aktier.
Född 1972.
Invald i styrelsen 2012, beroende av aktieägaren Creades AB.
Stefan Charette är VD i investmentbolaget Creades AB. Han har tidigare varit VD i Investment AB Öresund, AB Custos och Brokk Group.
Stefan Charette är styrelseordförande i Athanase Capital Partners AB, Concentric AB och NOTE AB samt styrelseledamot i Creades AB, Haldex AB och Transcom S.A.
Huvudsaklig utbildning: M.Sc. i Finansiell Matematik och Elektroingenjörsexamen (B.Sc). Innehav: 96 546 aktier.
Född 1964.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1994 och arbetar för närvarande som industriplåtslagare på Lindab Ventilation AB. Ej på bild.
Innehav: 400 aktier.
Född 1982.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 2006 och arbetar för närvarande som konstruktionschef på Lindab Profil AB. Sandra är maskiningenjör. Ej på bild. Innehav: 50 aktier.
Född 1972. VD och Koncernchef fr. o. m. 18 mars 2013. Anställd sedan 2013. Innehav: 400 aktier.
Född 1974. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 4 800 aktier och 13 000 teckningsoptioner.
Född 1950. Chefsjurist. Tf VD och Koncernchef till den 18 mars 2013. Anställd sedan 2002. Innehav: 110 700 aktier.
Född 1962. Affärsområdeschef Ventilation. Anställd sedan 1999. Innehav: 125 295 aktier.
Född 1966. Affärsområdeschef Building Components. Anställd sedan 1990. Innehav: 39 000 teckningsoptioner och 5 000 aktier genom jur. person.
Född 1947. Affärsområdeschef Building Systems. Anställd sedan 2010. Innehav: 50 000 aktier.
Revisor i Lindab sedan 2010. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag. Ej på bild.
Född 1954.
Revisor i Lindab sedan 2012. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag. Ej på bild.
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2012.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindabs strategi är att fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på styrkefaktorer. Gemensamt för affärsområdesstrategierna är att den organiska tillväxten ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka bolagets konkurrenskraft.
Lindabs kortsiktiga mål är att uppnå en rörelsemarginal om minst 10 procent per år, före slutet på 2013 och för helåret 2014. EBIT-marginalen, exklusive engångsposter, uppgick till 6,9 procent (5,9). Förbättringen förklaras främst genom reducerade fasta kostnader. Det långsiktiga målet om 14 procent bedöms nåbart under ett gynnsamt konjunkturläge. Den årliga organiska tillväxten skall överstiga relevant byggmarknadstillväxt med 2 till 4 procentenheter. Lindabs organiska försäljningsutveckling för året var –5 procent (9) jämfört med 2011. Enligt Lindabs uppskattningar minskade marknaden i samma omfattning. Målet för nettoskuldsättningsgraden ligger kvar i intervallet på 0,8–1,2 ggr, vilket är i linje med historiska nivåer. Det kapital bolaget lånar ska alltså motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,8 ggr (0,6).
Den 19 mars förvärvades Plannjas verksamhet för sandwichpanel och högprofil genom ett inkråmsförvärv. Rörelsen omsätter årligen runt 150 MSEK och sysselsätter cirka 50 personer. Köpeskillingen uppgick till 44 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med motsvarande belopp. Någon goodwill uppstod inte.
Under året förvärvades, Centrum Klima S.A., till 100 procent i tre steg med start 30 april. Bolaget är en ledande polsk tillverkare och distributör av ventilations- och inneklimatsystem. Bolaget har en årlig omsättning om ca 205 MSEK och har runt 200 anställda. Bolaget var noterat på Warzawa-börsen tills det avnoterades i november 2012. Köpeskillingen uppgick till 277 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 243 MSEK. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 139 MSEK.
Lindabs affärsverksamhet bygger på att förenkla byggandet genom utveckling av innovativa produkter. Bolaget strävar efter att vara ledande vad gäller utveckling inom de tre affärsområdena.
Affärsidén "Förenkla byggandet" och kärnvärdet "Kundens framgång" står i centrum för produktutvecklingen och ska leda till produkter som ökar kundvärdet. För att säkerställa detta tillvaratar Lindab kundernas synpunkter och önskemål, liksom egna idéer till hur kundernas vardag kan förenklas. Utveckling drivs i nära samarbete med såväl högskolor som materialleverantörer för att försäkra oss om att alltid ha tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden.
De mest betydande produktlanseringarna för året för respektive affärsområde:
För 2012 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 44 MSEK (40) varav 19 MSEK (20) inom Ventilation, 13 MSEK (11) inom Building Components och 12 MSEK (9) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 59 (49), varav 24 (25) inom Ventilation, 21 (13) inom Building Components och 14 (11) inom Building Systems.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 4 509 (4 484), en ökning med 25 personer. Antalet anställda vid årets slut var 4 363 (4 347), en ökning med 16 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 040 (1 010) vilket motsvarade 24 procent (22) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Lindabs framgång bygger på att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som delar Lindabs kärnvärden, vision och mål. Grundstenar är det pågående arbetet kring företagskultur, medarbetaroch organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
Initiativ för att utveckla Lindabs medarbetare pågår på såväl koncernnivå som i lokala verksamheter och företag. Under året har cirka 350 nyckelpersoner i koncernen deltagit i Performance and Development Talk med sin närmaste chef. Se vidare sidan 44.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma, framgår av not 6, och är samma riktlinjer som för innevarande år.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en Vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2012 avsattes 6 (6) MSEK inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2012 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 584 300 i Ratos. En vinstandelsplan finns också i våra danska bolag och i övrigt tillämpas olika bonussystem inom koncernen. Se vidare not 6.
Årsstämman 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Se vidare not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Alla Lindabs större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001 och miljöledningssystemet 14001. De långsiktiga miljö- och klimatmål som antogs under 2008 kombineras med korta mål och handlingsplaner som upprättas av affärsområdena. De långsiktiga målen är baserade på EU:s mål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska energiförbrukningen minska med 20 procent, 20 procent av energin komma från förnyelsebara källor och utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de ej omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrörs bland annat från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47–56 samt not 3 på sidorna 81–85. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömning utmynnat i risk.
Koncernbolag är inblandade i mindre tvister direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk. För en av tvisterna avseende leverans inom Building Systems har tidigare reservering gjorts med 11 MSEK. Efter framgång i första rättsinstans har reserveringen reducerats till 4 MSEK, grundat av att domen överklagats. Därutöver pågår tvist mot ett koncernbolag grundat på en påstådd skyldighet att uppfylla ett skriftligt garantiåtagande. Lindab har bestritt ansvar. Lindabs exponering uppgår till 15 MSEK. Baserat på riskutvärdering har någon reservering inte gjorts.
Per den 6 februari beslutade styrelsen i Lindab att entlediga bolagets VD och koncernchef, David Brodetsky, med omedelbar verkan. Per den 12 februari meddelades att Anders Berg, utsetts till ny VD och koncernchef, med tillträde den 18 mars 2013.
Som tillförordnad VD och koncernchef, till dess att Anders Berg tillträder sin position, har bolagsjuristen Carl-Gustav Nilsson utsetts.
Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelning om 40–50 procent av nettoresultatet föregående räkenskapsår ska lämnas. Enligt denna utdelningspolicy ska styrelsen vid framläggandet av utdelningsförslag beakta Lindabs finansiella mål, förvärvsmöjligheter, förväntade framtida resultat, finansiella ställning, kassaflöden, kreditvillkor samt andra faktorer. Någon garanti för att utdelning kommer att föreslås eller beslutas för ett enskilt år kan inte lämnas.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 15 maj 2013, med följande förslag till vinstdisposition:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 619 690 129 |
| Utdelning | –76 331 982 |
| Försäljning av egna aktier | 52 180 520 |
| Årets förlust | –51 853 |
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 595 486 814 |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 15 maj beslutar om att utdelning inte lämnas för 2012. Till förfogande stående balanserade vinstmedel balanseras i ny räkning. Under 2012 betalades 76 MSEK i utdelning.
Försäljningsintäkterna uppgick till 6 656 MSEK (6 878), vilket är en minskning med 3 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter och strukturförändringar var minskningen 5 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen negativt med 1 procent medan strukturförändringar har påverkat positivt med 3 procent. Försäljningsintäkterna i utlandet uppgick till 5 062 MSEK (5 206), en minskning med 3 procent, vilket motsvarade 76 procent (76) av koncernens totala försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 31 länder och är en ledande leverantör av ventilationsprodukter och byggkomponenter i Norden, ventilationsprodukter i delar av Västeuropa samt byggkomponenter i delar av CEE/CIS.
Den makroekonomiska oron tilltog i Europa under 2012 vilket bidrog till en tydlig nedgång i såväl konjunktur som byggaktivitet. Nedgången inom byggbranschen var bred och drabbade både bostadsbyggandet och byggandet av yrkesbyggnader i merparten av de europeiska marknaderna. Minskningstakten tilltog under andra halvåret.
Affärsområdena Ventilation och Building Components minskade båda sin försäljning under 2012 medan affärsområde Building Systems ökade sin försäljning. Försäljningstillväxten för Building Systems förklaras till stor del av en framgångsrik satsning i Ryssland med ökad produktionskapacitet och riktade försäljningsaktiviteter. Sammantaget för koncernen sjönk dock försäljningen under 2012 i samtliga Lindabs huvudregioner; Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom affärsområde Building Components och Building Systems. Installation av ventilationssystem utförs huvudsakligen inomhus, varför affärsområde Ventilation är mindre beroende av säsong och väder. Normalt sker en planerad lageruppbyggnad av främst färdigvaror under det första halvåret, som under tredje och fjärde kvartalet successivt övergår till lagerminskning till följd av den ökade aktiviteten på byggmarknaden.
Koncernens verksamhet bedrivs inom tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Fördelningen av försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) per affärsområde framgår av tabellen på sidan 60.
Affärsområde Ventilation erbjuder ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme. Försäljningsintäkterna uppgick till 3 591 MSEK (3 612), en minskning med 1 procent, justerat för valuta och struktur var minskingen 3 procent. Strukturförändringar har haft en sammantagen positiv effekt på omsättningen med 4 procent, vilket inkluderar förvärvet av Centrum Klima under 2012, förvärven av Juvenco, Airflux och Elia under 2011 samt avyttringen av Benone under 2011. Generellt sker ventilationsinstallationer sent i byggfasen, varför det försämrade konjunkturläget i Europa påverkade Ventilations försäljning främst under andra halvåret. Försäljningsutvecklingen i Västeuropa var mer stabil under året medan försäljningen i Norden gick från god tillväxt under första halvåret till en tydlig nedgång under andra halvåret.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, ökade med 19 procent till 263 MSEK (221). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 7,3 procent (6,1). Förbättringen förklaras främst av lägre fasta kostnader. Effektiviteten inom produktionen har också förbättrats vilket bidragit till högre bruttomarginal.
Affärsområde Building Components erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg, tak och bjälklagskonstruktioner.
Försäljningsintäkterna uppgick till 2 052 MSEK (2 268), en minskning med 10 procent, justerat för valuta och struktur minskade omsättningen med 12 procent. Förvärvet av Plannjas verksamhet för sandwichpanel och högprofil bidrog positivt med 4 procent. Försäljningen minskade i såväl Norden som Östeuropa under året. I Östeuropa fortsatte försäljning att påverkas negativt av en svag bostadsmarknad och försämrat affärsklimat i spåren av den tilltagande konjunkturnedgången i Västeuropa. Försäljningen på den svenska marknaden, affärsområdets största, har tyngts av låg aktivitet inom nybyggnation av bostäder och industribyggnader.
Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, uppgick till 135 MSEK (192), en minskning med 30 procent. Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 6,6 procent (8,5). Försämringen förklaras främst av lägre volymer, vilket till viss del kompenserats med lägre fasta kostnader.
Affärsområde Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer. Försäljningsintäkterna uppgick till 1 013 MSEK (998), vilket är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter var ökningen 4 procent. Försäljningstillväxten har varit särskilt stark i affärsorådets största marknad, Ryssland, men även försäljningen i övriga CIS länder har utvecklats väl. Den försämrade konjunkturen i Eu-
| 2012 | 2011 | 2010 | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 6 656 | 6 878 | 6 527 |
| Förändring, MSEK | –222 | 351 | –492 |
| Förändring, % | –3 | 5 | –7 |
| Varav | |||
| Volymer och pris, % | –5 | 9 | –1 |
| Förvärv/avyttring, % | 3 | 0 | 0 |
| Valutaeffekter, % | –1 | –4 | –6 |
| MSEK | 2012 | Andel, % |
2011 | Andel, % |
2010 | Andel, % |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 3 019 | 45 | 3 158 | 46 | 2 911 | 45 |
| Västeuropa | 1 895 | 29 | 1 949 | 28 | 1 926 | 29 |
| CEE/CIS | 1 542 | 23 | 1 553 | 23 | 1 416 | 22 |
| Övriga marknader | 200 | 3 | 218 | 3 | 274 | 4 |
| Totalt | 6 656 | 100 | 6 878 | 100 | 6 527 | 100 |
ropa har haft en negativ påverkan på försäljningen i Västeuropa. Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, ökade till 100 MSEK (38). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 9,9 procent (3,8). Förbättringen förklaras främst av reducerade fasta kostnader och förbättrad bruttomarginal. Under året har en större omstrukturering av produktionsverksamheten genomförts vilket medfört att tillverkningen koncentrerats till fabrikerna i Luxemburg och Ryssland. Merparten av produktionsverksamheten i Prerov, Tjeckien, lades ner under våren 2012.
Bruttoresultatet minskade med 1 procent till 1 870 MSEK (1 891). Bruttomarginalen låg på 28 procent (27) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 85 MSEK (77) och utgörs framför allt av kursvinster på operativa rörelsefordringar/skulder.
Försäljnings- och administrationskostnaderna minskade med 5 procent, till 1 384 MSEK (1 456), motsvarande 21 procent (21) av försäljningsintäkterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 44 MSEK (40), motsvarande 0,7 procent (0,6) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 193 MSEK (124). I årets övriga rörelsekostnader ingår engångskostnader med 117 MSEK (42), där 83 MSEK (18) avser kostnadsbesparingsprogram. Utöver detta ingår även kursförluster på operativa rörelsefordringar/skulder.
Årets totala av- och nedskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 8) uppgick till 156 MSEK (163). De lägre av- och nedskrivningarna jämfört med föregående år beror på att Lindab haft en lägre investeringstakt de senaste åren.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 334 MSEK (348), vilket är en minskning med 4 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter, uppgick till 460 MSEK (407), vilket är 13 procent högre än föregående år. Det lägre rörelseresultatet (EBIT), förklaras av lägre volymer som till stor del kompenserats av genomförda kostnads- och effektiviseringsaktiviteter vilket lett till att rörelsemarginalen (EBIT), exklusive engångsposter, ökat till 6,9 procent (5,9).
Det under inledningen av 2012 aviserade kostnadsbesparingsprogrammet har genererat positiv effekt under året. Programmet har varit framgångsrikt och då vissa marknader har haft en svagare efterfrågan än förväntat har ytterligare besparingsåtgärder genomförts vilka bidragit positivt till att de totala kostnadsbesparingarna nu är högre än vad som planerades vid aviseringen av programmet.
Rörelseresultatet (EBIT) har belastats med engångskostnader om totalt –126 MSEK (–59). Dessa förklaras av strukturåtgärder som en del av kostnadsbesparingsprogrammet, kostnader hänförliga till byte av koncernchef samt transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag, se specifikation av engångsposter sidan 61.
Resultat före skatt uppgick till 178 MSEK (186), en minskning med 4 procent. Finansnettot uppgick till –156 MSEK (–162). Minskningen beror på en lägre räntenivå under 2012 jämfört med 2011.
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 56 MSEK (95) och den faktiska skattesatsen uppgick till 31 procent (51) av resultatet före skatt. Kostnaden för aktuell skatt har minskat till följd av lägre resultat i koncernbolagen. Kostnaden för uppskjuten skatt har påverkats positivt med 11 MSEK av att fordringar och skulder avseende uppskjuten skatt i svenska bolag har omräknats till den nya skattesatsen, 22 procent. Kostnaden för uppskjuten skatt har även ökat till följd av att återföring har skett av uppskjuten skatt på underskott med 14 MSEK, framför allt i Tyskland. Den totala skattekostnaden har även påverkats negativt, med 17 MSEK, av att uppskjuten skatt på årets underskott i vissa koncernbolag ej har aktiverats. Den genomsnittliga skattesatsen var 19 procent (25). För ytterligare information se not 14, sidorna 96–97.
Årets resultat uppgick till 122 MSEK (91). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 1,61 SEK (1,21).
Totalresultat uppgick till 42 MSEK (36). Totalresultat inkluderar Övrigt totalresultat, som består av omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK samt justering av värdet på kassaflödessäkringar beaktat uppskjuten skatt.
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | Rörelseresultat (EBIT) | engångsposter, % | |||||||
| MSEK | 2012 | 2011 | 2010 | 2012 | 2011 | 2010 | 2012 | 2011 | 2010 |
| Ventilation | 3 591 | 3 612 | 3 535 | 263 | 221 | 189 | 7,3 | 6,1 | 5,3 |
| Building Components | 2 052 | 2 268 | 2 118 | 135 | 192 | 185 | 6,6 | 8,5 | 8,7 |
| Building Systems | 1 013 | 998 | 874 | 100 | 38 | 18 | 9,9 | 3,8 | 2,1 |
| Övrig verksamhet | - | - | - | –38 | –44 | –45 | ET | ET | ET |
| Engångsposter | - | - | - | –126 | –59 | –63 | ET | ET | ET |
| Totalt | 6 656 | 6 878 | 6 527 | 334 | 348 | 284 | 6,9 | 5,9 | 5,3 |
| (Resultaträkning) | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2012 | 2011 |
| Försäljningsintäkter | 7 | 6 656 | 6 878 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –4 786 | –4 987 |
| Bruttoresultat | 1 870 | 1 891 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 85 | 77 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –907 | –939 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –477 | –517 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –44 | –40 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –193 | –124 |
| Summa rörelsekostnader | –1 536 | –1 543 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 334 | 348 | |
| Ränteintäkter | 13 | 12 | 8 |
| Räntekostnader | 13 | –162 | –168 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –6 | –2 |
| Finansnetto | –156 | –162 | |
| Resultat före skatt (EBT) | 178 | 186 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –56 | –95 |
| Årets resultat | 122 | 91 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 122 | 91 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | 11 | –2 | |
| Inkomstskatt hänförligt till kassaflödessäkringar | –3 | 1 | |
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –88 | –54 | |
| Övrigt totalresultat | –80 | –55 | |
| Totalresultat | 42 | 36 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 42 | 36 | |
| Resultat per aktie, SEK | |||
| Före utspädning | 15 | 1,61 | 1,21 |
| Efter utspädning | 15 | 1,61 | 1,21 |
| 2012 | Ventilation | Building Components |
Building Systems |
Övrig verksamhet |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 263 | 135 | 100 | –38 | 460 |
| Engångsposter | –48 | –22 | –23 | –33 | –126* |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 215 | 113 | 77 | –71 | 334 |
| 2011 | |||||
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 221 | 192 | 38 | –44 | 407 |
| Engångsposter | –23 | –20 | –16 | - | –59** |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 198 | 172 | 22 | –44 | 348 |
Rörelseresultatet (EBIT) har justerats med följande engångsposter, vilka redovisats som Kostnad för sålda varor,
Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader:
2012* –92 MSEK gällande kostnadsbesparingsprogram.
–7 MSEK till följd av transaktionskostnader vid förvärv av dotterbolag. –27 MSEK till följd av uppsägningskostnader för koncernchef.
2011** –17 MSEK, avseende flytt av Ventilations tillverkning i S:t Petersburg, Ryssland, till Tallinn, Estland, samt byte av affärsområdeschef. –22 MSEK, avseende kostnadsbesparingsprogram. –20 MSEK, avseende ledningsförändring inom affärsområdet Building Systems samt för nedskrivning av tillgångar i produktionsanläggningar i CEE.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 222 MSEK (345). Minskningen förklaras delvis av ett lägre kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital om 246 MSEK (304). Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 334 MSEK jämfört med 348 MSEK för motsvarande period föregående år, vilket förklaras av högre engångsposter för perioden. Återlagda poster som inte påverkar kassaflödet har minskat med 26 MSEK jämfört med föregående år. Minskningen förklaras främst av lägre orealiserade kursdifferenser men även av större förändring av avsättningar. Även betald skatt om –125 MSEK (–71), har bidragit till minskningen, samtidigt som skattefordringarna netto jämfört med samma period föregående år är högre. Kassaflöde från skattefordringen förväntas under första kvartalet 2013. Förändringen av rörelsekapitalet påverkade negativt med –24 MSEK (41), detta förklaras främst av periodiseringseffekt i betalningar till leverantör men också av något högt färdigvarulager i slutet på året till följd av inbromsningen av försäljning/leverans under framförallt fjärde kvartalet.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av orealiserade kursdifferenser, avsättningar och avskrivningar, eftersom de inte är kassamässiga poster. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –441 MSEK (–143). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till –162 MSEK (–143) medan avyttringar uppgick till 8 MSEK (22). Investeringarna avser i huvudsak effektiviseringsinvesteringar i Tjeckien och expansionsinvesteringar i Ryssland. Netto uppgick kassaflödet från investeringsverksamheten till –154 MSEK, exklusive förvärv och avyttringar av dotterbolag.
Den 19 mars förvärvades Plannjas verksamhet för sandwichpanel och högprofil genom ett inkråmsförvärv. Kassaflödet påverkades negativt med 44 MSEK.
Centrum Klima S.A., förvärvades till 100 procent, i tre steg med start 30 april. Bolaget är en ledande polsk tillverkare och distributör av ventilationsoch inneklimatsystem. Kassaflödet påverkades negativt med 243 MSEK.
För närmare redogörelse se not 5, Företagsförvärv och avyttringar, sidorna 88–89.
Finansieringsverksamheten gav ett kassaflöde om netto 291 MSEK (–202) bestående av ökad upplåning med 315 MSEK (–127), försäljning av egna aktier med 52 MSEK (-) samt utbetald utdelning –76 MSEK (–75).
| (Indirekt metod) | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2012 | 2011 |
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 334 | 348 | |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar | 8 | 156 | 163 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörselseresultatet | 0 | 4 | |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | 24 | 6 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | 1 | 34 | |
| Summa | 515 | 555 | |
| Erhållen ränta | 7 | 4 | |
| Erlagd ränta | –151 | –184 | |
| Betald skatt | –125 | –71 | |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 246 | 304 | |
| Förändring av rörelsekapital* | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | 44 | 68 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | 64 | –138 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | –132 | 111 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | –24 | 41 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 222 | 345 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag, nettoeffekt på likvida medel | 5 | –287 | –32 |
| Avyttring av verksamhet, nettoeffekt på likvida medel | 5 | 0 | 3 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 16 | –21 | –32 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –141 | –111 |
| Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar | 17 | 8 | 22 |
| Erhållna statliga stöd | - | 7 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –441 | –143 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån/Amortering av skuld | 315 | –127 | |
| Försäljning av egna aktier | 52 | - | |
| Utdelning till aktieägare | –76 | –75 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 291 | –202 | |
| Årets kassaflöde | 72 | 0 | |
| Likvida medel vid årets början | 235 | 239 | |
| Kursdifferens likvida medel | –6 | –4 | |
| Likvida medel vid årets slut | 301 | 235 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 111.
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till kassaflödesanalysen på sidan 62.
Varulagret ligger i nivå med föregående år, medan kundfordringarna minskade med 6 procent. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till försäljningsintäkterna uppgick till 15 procent (14) respektive 14 procent (15).
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 301 MSEK (235). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 095 MSEK (1 944), baserat på en underliggande kreditram på 2 900 MSEK.
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 5 124 MSEK (4 724), vilket är en ökning med 8 procent. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 6,7 procent (7,1). Minskningen beror dels på ett lägre justerat resultat men också på ett högre genomsnittligt sysselsatt kapital, eftersom de totala tillgångarna har ökat.
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 2 710 MSEK (2 699). Under året delades det ut 76 MSEK från moderbolaget till aktieägarna för verksamhetsåret 2011. Eget kapital per aktie uppgick till 35,50 SEK (35,83). Avkastning på eget kapital, eller årets resultat i förhållande till eget kapital, har ökat till 4,6 procent (3,3).
Det operativa kapitalet uppgick till 4 780 MSEK (4 446). Avkastning på operativt kapital uppgick till 7,1 procent (7,4). Justerat för engångsposter är avkastningen 9,8 procent (8,7).
Nettoskulden uppgick per sista december 2012 till 2 070 MSEK (1 747). Ökningen beror i huvudsak på företagsförvärv om 278 MSEK samt utdelning till aktieägare om 76 MSEK. Valutaförändringar har haft marginell inverkan. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 2 415 MSEK (2 026) varav avsatt till pensioner uppgick till 142 MSEK (135). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/ bank uppgick till 345 MSEK (279).
Nettoskuldsättningsgraden ingår i våra finansiella mål. Målet är att den ska ligga i intervallet 0,8–1,2 ggr. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt, eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,8 ggr (0,6).
Räntetäckningsgraden vilket är ett mått på hur många gånger resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna berörs, uppgick till 2,1 ggr (2,1).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 41 procent (42).
Nuvarande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken löper fram till februari 2015. Från avtalets början fram till och med 30 december 2012 uppgick den totala kreditramen till 3 000 MSEK. Från och med 31 december 2012 uppgår den totala kreditramen till 2 900 MSEK enligt det gällande kreditavtalet.
Ställda säkerheter uppgår till 400 MSEK (344). Eventualförpliktelser uppgår till 14 MSEK (24).
| (Balansräkning) | |||
|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande |
16 | 0 | 0 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 0 | 0 |
| Goodwill | 16 | 2 682 | 2 591 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 65 | 66 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 2 747 | 2 657 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 593 | 546 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 511 | 456 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 104 | 82 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1 208 | 1 084 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 23 | 39 | 36 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 150 | 313 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 18 | 4 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 2 | 4 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 195 | 356 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 150 | 4 097 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 966 | 962 |
| Kundfordringar | 21 | 962 | 1 023 |
| Övriga fordringar | 21 | 80 | 71 |
| Aktuell skattefordran | 67 | 16 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 21 | 83 | 67 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande |
21 | 5 | 8 |
| Likvida medel | 301 | 235 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 464 | 2 382 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 614 | 6 479 |
| Belopp i MSEK | Not 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 227 | 2 234 | |
| Reserver | –96 | –16 | |
| Balanserad vinst inklusive årets resultat | 500 | 402 | |
| Summa eget kapital | 2 710 | 2 699 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 2 056 | 1 772 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser |
23 | 142 | 135 |
| Summa räntebärande skulder | 2 198 | 1 907 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 140 | 302 |
| Övriga avsättningar | 24 | 30 | 36 |
| Övriga skulder | 12 | 13 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 182 | 351 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 380 | 2 258 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 11 | 6 |
| Checkräkningskredit | 25 | 193 | 98 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 12 | 14 |
| Summa räntebärande skulder | 216 | 118 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 137 | 134 | |
| Leverantörsskulder | 569 | 708 | |
| Aktuell skatteskuld | 22 | 44 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 73 | 49 |
| Övriga skulder | 103 | 116 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 26 | 404 | 353 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 308 | 1 404 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 524 | 1 522 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 614 | 6 479 | |
| Ställda säkerheter | 28 | 400 | 344 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 14 | 24 |
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2012 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 2 375 838 egna aktier (3 375 838), vilket motsvarar 3,0 procent (4,3) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är har ökat till 76 331 982 st (75 331 982).
Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 3 384 MSEK (2 817) och 6 328 aktieägare (6 129) per den 31 december 2012. Den största aktieägaren är Creades AB som äger 12,2 procent (-). Därefter följer Systemair AB 12,0 procent (-), Lannebo Fonder 9,0 procent (7,0), Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 8,8 procent (9,5), och Swedbank Robur Fonder 8,5 procent (9,9). Dessa fem största ägare innehar tillsammans 50,5 procent (26,4) av aktiekapitalet och rösterna. De fem största ägarna föregående år innehade tillsammans 48,5 procent.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktiga incitamentsprogram i form av prestationsbaserade aktiesparprogram. För utförligare beskrivning se not 6.
Deltagande i programmen förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 respektive 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2010 respektive 2011. En bedömning har gjorts om villkorens uppfyllnad och därmed har en kostnad för ersättningsprogrammen och en motsvarande bokning redovisats mot eget kapital.
I avsikt att säkerställa ett innehav av nödvändiga aktier, ingicks en termin med extern part, att denne anskaffade motsvarande det antal som i enlighet med det aktierelaterade ersättningsprogrammet maximalt kan komma att överlåtas till deltagarna. Denna förpliktelse redovisas som en finansiell skuld och reduktion av Övrigt tillskjutet kapital i Eget kapital.
Årsstämman den 9 maj 2012 beslutade om utdelning till aktieägarna. Utdelningen uppgick till 1 kr per aktie, totalt motsvarande 76 331 982 SEK. Återstoden av balanserade vinstmedel beslutades överföras i ny räkning, 543 358 147 SEK. Årsstämman beslutade även om försäljning av egna aktier, vilket skedde under andra kvartalet 2012. Försäljningen ökade balanserade vinstmedel med 52 180 520 SEK.
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 4 780 MSEK (4 446).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån tre finansiella mål, som framgår nedan:
Exempel på aktiva åtgärder är bland annat att Lindabs styrelse inte kommer att föreslå någon utdelning för 2012. Under 2011 lämnades utdelning med 76 MSEK. Se även not 25 och 28.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs finanspolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödesinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Om räknings reserv |
Balanse rad vinst inkl. årets resultat |
Summa | Innehav utan bestäm mande inflytade |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2011 | 79 | 2 251 | –7 | 46 | 386 | 2 755 | - | 2 755 |
| Årets resultat | 91 | 91 | - | 91 | ||||
| Övrigt totalresultat | –1 | –54 | –55 | - | –55 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | –1 | –54 | 91 | –36 | - | –36 |
| Incitamentsprogram | 1 | 1 | - | 1 | ||||
| Termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram1) | –18 | –18 | - | –18 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –75 | –75 | - | –75 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | –17 | - | - | –75 | –92 | - | –92 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 79 | 2 234 | –8 | –8 | 402 | 2 699 | - | 2 699 |
| Årets resultat | 122 | 122 | - | 122 | ||||
| Övrigt totalresultat | 8 | –88 | –80 | - | –80 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | 8 | –88 | 122 | 42 | - | 42 |
| Försäljning av egna aktier | 52 | 52 | - | 52 | ||||
| Incitamentsprogram | 2 | 2 | - | 2 | ||||
| Termin att förvärva egna aktier, incitamentsprogram1) | –9 | –9 | - | –9 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –76 | –76 | - | –76 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | –7 | - | - | –24 | –31 | - | –31 |
| Innehav utan bestämmande inflytande som uppkommit vid förvärv |
- | 126 | 126 | |||||
| Förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande | - | –126 | –126 | |||||
| Utgående balans per 31 december 2012 | 79 | 2 227 | 0 | –96 | 500 | 2 710 | - | 2 710 |
1) Vid ordinarie stämma 2012 beslöts, i likhet med föregående år, att införa ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Erbjudandet riktades till 83 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningshavare inom Lindab. 63 har accepterat erbjudandet. Vid maximal tilldelning kan 324 288 aktier komma att överlåtas på deltagarna. Dessa aktier har säkerställts i form av termin att förvärva egna aktier med tredje part, vilket innebär att ingen utspädning uppstår. Avsättningar för incitamentsprogrammet, initierat 2011, fortlöpte under 2012.
Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i.
För detaljerad information avseende förändring i aktiekapitalet, se not 22, sidan 102.
Sverige, 79 (82) Övriga världen, 21 (18)
Pensionsfonder, 2 (15) Utländska ägare, 21 (18) Finansiella företag, 42 (59) Övriga juridiska personer, 29 (3) Intresseorganisationer, 0 (0) Privatpersoner, 6 (5)
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolaget hade inga försäljningsintäkter under räkenskapsåret.
Årets resultat uppgick till 0 MSEK (0). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 95 MSEK (111). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2012 eller 2011.
Årsstämman den 9 maj 2012 beslutade att utdelning till aktieägarna skulle lämnas med 1,00 SEK per aktie motsvarande 76 MSEK och återstoden 619 690 129 SEK överfördes i ny räkning. Under 2011 betalades utdelning om 75 MSEK för verksamhetsåret 2010.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2012 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Antalet utestående aktier är 76 331 982 (75 331 982). Försäljning av 1 000 000 egna aktier har skett under andra kvartalet 2012, vilket har ökat balanserade vinstmedel med 52 MSEK.
För vidare information se not 22, Aktiekapital.
Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 47–56 samt not 3 på sidorna 81–85.
| Belopp i MSEK | Not | 2012 | 2011 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 9, 10 | –5 | –3 |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 8 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 9, 10, 12 | 0 | –3 |
| Rörelseresultat | 3 | –6 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 95 | 111 |
| Räntekostnader interna | 13 | –98 | –106 |
| Resultat efter finansiella poster | –3 | –1 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 0 | 1 |
| Årets resultat* | 0 | 0 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| Belopp i MSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | 3 | –6 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | –3 | 2 |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –98 | –106 |
| Betald skatt | –2 | 9 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital |
–100 | –101 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | 0 | –2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –100 | –103 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernbolag | 118 | 184 |
| Amortering av skuld | - | - |
| Lämnad utdelning | –76 | –75 |
| Försäljning av egna aktier | 52 | - |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 94 | 109 |
| Årets kassaflöde | –6 | 6 |
| Likvida medel vid årets början | 7 | 1 |
| Likvida medel vid årets slut | 1 | 7 |
| Belopp i MSEK | Not 2012-12-31 | 2011-12-31 | |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 30 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande | 7 | 7 | |
| Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar |
2 3 476 |
2 3 476 |
|
| Omsättningstillgångar | |||
| Aktuell skattefordran | 2 | - | |
| Likvida medel | 1 | 7 | |
| Summa omsättningstillgångar | 3 | 7 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 479 | 3 483 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 506 | 530 | |
| Årets resultat* | 0 | 0 | |
| Summa eget kapital | 1 383 | 1 407 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar, räntebärande | 7 | 10 | |
| Summa avsättningar | 7 | 10 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Skuld till koncernföretag, räntebärande | 2 087 | 2 064 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 087 | 2 064 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 0 | 0 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 2 | 2 |
| Summa icke räntebärande skulder | 2 | 2 | |
| Summa kortfristiga skulder | 2 | 2 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 479 | 3 483 | |
| Ställda säkerheter | 28 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | 28 | - | - |
| moderbolagets aktieägare | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Årets resul tat* |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2011 |
79 | 708 | 90 | 605 | 0 | 1 482 |
| Årets resultat | 0 | 0 | ||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||
| Överlåtelse av egna aktier vid bolagsförvärv |
–75 | –75 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2011 |
79 | 708 | 90 | 530 | 0 | 1 407 |
| Årets resultat | 0 | 0 | ||||
| Transaktioner med aktieägare |
||||||
| Utdelning till aktieägare |
–76 | –76 | ||||
| Försäljning av egna aktier |
52 | 52 | ||||
| Utgående balans per 31 december 2012 |
79 | 708 | 90 | 506 | 0 | 1 383 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| MSEK om ej annat anges | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter och resultat | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* |
| Försäljningsintäkter | 6 656 | 6 878 | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 | 5 302 |
| Tillväxt, % | –3 | 5 | –7 | –29 | 6 | 22 | 22 | 13 | 3 | 1 |
| varav volymer och pris | –5 | 9 | –1 | –33 | 2 | 14 | 10 | 6 | 7 | 3 |
| varav förvärv/avyttring | 3 | 0 | 0 | 1 | 3 | 8 | 13 | 5 | –3 | 1 |
| varav valutaeffekter | –1 | –4 | –6 | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 | –1 | –3 |
| Omsättning i utlandet, % | 76 | 76 | 77 | 81 | 82 | 82 | 80 | 77 | 75 | 72 |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 490 | 511 | 565 | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 | 569 | 472 |
| Avskrivningar | 156 | 163 | 280 | 225 | 225 | 203 | 209 | 194 | 185 | 285 |
| Rörelseresultat (EBITA)3) | 334 | 348 | 401 | 265 | 1 172 | 1 318 | 903 | 560 | 384 | 305 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 334 | 348 | 284 | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 | 384 | 187 |
| Engångsposter1) | –126 | –59 | –63 | –47 | –116 | - | –39 | 7 | - | ET |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 460 | 407 | 347 | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 | 384 | ET |
| Resultat före skatt (EBT) | 178 | 186 | 112 | 119 | 990 | 1 175 | 797 | 484 | 297 | 92 |
| Årets resultat | 122 | 91 | 27 | 34 | 723 | 901 | 585 | 351 | 203 | 26 |
| Totalresultat | 42 | 36 | –298 | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 | 485 | 220 | –42 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 222 | 345 | 391 | 719 | 673 | 875 | 778 | 730 | 426 | 395 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –441 | –143 | 241 | –188 | –418 | –225 | –424 | –667 | –159 | –112 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | 291 | –202 | –616 | –541 | –396 | –487 | –395 | 58 | –370 | –165 |
| Årets kassaflöde | 72 | 0 | 16 | –10 | –141 | 163 | –40 | 121 | –103 | 118 |
| Operativt kassaflöde | 319 | 361 | 418 | 731 | 931 | 985 | 821 | 659 | - | - |
| Sysselsatt kapital och finansiering | ||||||||||
| Balansomslutning | 6 614 | 6 479 | 6 570 | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 |
| Sysselsatt kapital | 5 124 | 4 724 | 4 897 | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 | 4 377 | 4 247 |
| Operativt kapital | 4 780 | 4 446 | 4 611 | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 | 4 227 | 4 001 |
| Nettoskuld | 2 070 | 1 747 | 1 856 | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 | 1 858 | 1 791 |
| Eget kapital | 2 710 | 2 699 | 2 755 | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 369 | 2 210 |
| Data per aktie, SEK | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal2) | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 120 000 120 000 120 000 | |||
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal2) | 75 998 | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 122 940 122 736 122 736 | |||
| Antal utestående aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 120 000 120 000 120 000 | |||
| Antal utestående aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 76 332 | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 122 940 122 736 122 736 | |||
| Resultat per aktie före utspädning | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 | 1,69 | 0,22 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal utestående aktier | 1,61 | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 | 1,69 | 0,22 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 35,50 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 | 19,74 | 18,42 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 35,50 | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 | 18,00 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 2,92 | 4,58 | 5,20 | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 | 3,47 | 3,22 |
| Utdelning per aktie (för 2012 enligt styrelsens förslag) |
- | 1,0 | 1,0 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - | - |
| P/E-tal | 26,7 | 30,9 | 245,1 | 163,3 | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET | ET | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 43,00 | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET | ET | ET |
| Börsvärde vid årets slut | 3 384 | 2 817 | 6 648 | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET | ET | ET |
| Investeringar | ||||||||||
| Anläggningar (brutto) | 162 | 143 | 128 | 182 | 301 | 195 | 146 | 218 | 199 | 195 |
| Nyckeltal | 2012 | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 7,4 | 7,4 | 8,7 | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 | 10,4 | 8,9 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 5,0 | 5,1 | 6,1 | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 11,9 | 9,0 | 7,0 | 5,8 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 5,0 | 5,1 | 4,4 | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 | 7,0 | 3,5 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 6,9 | 5,9 | 5,3 | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 | 7,0 | ET |
| Vinstmarginal (EBT), % | 2,7 | 2,7 | 1,7 | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 | 1,7 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 6,7 | 7,1 | 5,5 | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 | 10,7 | 4,7 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 7,1 | 7,4 | 5,6 | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 | 9,4 | 7,53) |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % | 9,8 | 8,7 | 6,9 | 5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 | 9,4 | ET |
| Avkastning på eget kapital, % | 4,6 | 3,3 | 0,9 | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 | 9,0 | 1,2 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 5,0 | 5,2 | 4,1 | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 | 8,5 | 3,8 |
| Soliditet, % | 41,0 | 41,7 | 41,9 | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 | 43,7 | 43,3 | 42,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 | 0,8 | 0,8 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 2,1 | 2,1 | 1,6 | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 | 4,1 | 1,9 |
| Personal | ||||||||||
| Medelantal anställda | 4 509 | 4 484 | 4 454 | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 | 4 138 | 3 920 |
| varav utomlands | 3 469 | 3 474 | 3 460 | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 | 2 936 | 2 617 |
| Antal anställda vid periodens slut | 4 363 | 4 347 | 4 381 | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 | 4 011 | 3 874 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader |
1 706 | 1 735 | 1 724 | 1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 | 1 385 | 1 374 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 476 | 1 534 | 1 465 | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 | 1 324 | 1 352 |
*) Nyckeltalen avseende åren 2003 är ej omräknade enligt IFRS.
1) Engångsposter för
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
2) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
3) För att möjliggöra jämförelse med åren 2004–2006 är 2003 beräknade på rörelseresultatet (EBITA).
Finansiella definitioner, se sidan 111.
| 1 | Allmän information | 72 | 16 | Immateriella anläggningstillgångar | 98 |
|---|---|---|---|---|---|
| 2 | Sammanfattning av viktiga redovisnings | 17 | Materiella anläggningstillgångar | 100 | |
| principer | 73 | 18 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 101 | |
| 3 | Risker och riskhantering | 81 | 19 | Andra långfristiga fordringar | 101 |
| 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar | 20 | Varulager | 101 | |
| för redovisningsändamål | 86 | 21 | Kortfristiga fordringar | 101 | |
| 5 | Företagsförvärv och avyttringar | 88 | 22 | Aktiekapital och antal aktier | 102 |
| 6 | Personal och ledande befattningshavare | 90 | 23 | Avsättningar till pensioner och liknande | |
| 7 | Segmentsredovisning | 93 | förpliktelser | 102 | |
| 8 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 24 | Övriga avsättningar | 104 | |
| och funktion | 94 | 25 | Koncernens upplåning och finansiella | ||
| 9 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 94 | instrument | 104 | |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till | 26 | Upplupna kostnader och förutbetalda | ||
| revisorer | 95 | intäkter | 105 | ||
| 11 | Forskning och utveckling | 95 | 27 | Leasing | 106 |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 95 | 28 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/ | |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 95 | ansvarsförbindelser | 106 | |
| 14 | Skatt på årets resultat | 96 | 29 | Transaktioner med närstående | 107 |
| 15 | Resultat per aktie | 97 | 30 | Koncern- och intresseföretag | 108 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 7 mars 2013, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 15 maj, 2013.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU, och Rekommendation 1, Kompletterande redovisning för koncerner, från Rådet för finansiell rapportering.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde över årets resultat.
Inga av de IFRS som har trätt i kraft på räkenskapsår som inleddes 1 januari 2012 har haft någon inverkan på koncernen.
Vid upprättande av koncernredovisningen per 31 december 2012 har ett antal nya och ändrade IFRS publicerats vilka träder i kraft under kommande år. De IFRS som träder i kraft 2013 eller senare har inte tilllämpats i förtid. Nedan beskrivs de nya eller ändrade IFRS som kommer få eller bedöms kunna få effekter på koncernens finansiella rapporter. De nya IFRS som har publicerats per 31 december 2012 av IASB och inte beskrivs nedan väntas inte få någon effekt på koncernens finansiella rapporter.
Förslag finns om tillämpning för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2015 eller senare. I avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har koncernen ännu inte utvärderat effekterna av den nya standarden.
poster som skall återföras till resultatet, exempelvis omräkningsdifferenser, och poster som inte ska återföras, aktuariella vinster och förluster vid tillämpning av reviderade IAS 19 (se beskrivning nedan). Detta innebär att koncernen kommer påverkas av ändringen av IAS 1.
Ř IAS 19 Ersättning till anställda. Ändringarna innebär betydande förändringar avseende redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner, exempelvis försvinner möjligheten att periodisera aktuariella vinster och förluster som en del av "korridoren". Aktuariella vinster och förluster skall istället löpande redovisas i övrigt totalresultat. I resultaträkningen redovisas de poster hänförliga till intjäningen av förmånsbestämda pensioner samt vinster och förluster som uppkommer vid reglering av en pensionsskuld samt det finansiella nettot avseende den förmånsbestämda planen. Känslighetsanalyser skall upprättas med avseende på rimliga förändringar i samtliga antaganden som gjorts vid beräkningen av pensionsskulden. I samband med att reviderade IAS 19 tillämpas skall även UFR 9 Redovisning av avkastningsskatt tillämpas på de svenska enheterna. UFR 9 anger att avkastningsskatt som tas ut på avsättningar i rapporten över finansiell ställning ska redovisas löpande som en kostnad i resultatet för den period skatten avser. Sådan avkastningsskatt ska således inte innefattas i skuldberäkningen avseende förmånsbestämda pensionsplaner. IAS 19 och UFR 9 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare. Koncernen redovisar idag i enlighet med korridormetoden, vilket innebär att införandet av reviderade IAS 19 kommer att ha en beloppsmässig effekt på koncernens finansiella rapporter. De tidigare oredovisade aktuariella förluster uppgår per 1 januari 2012 till ett värde på 28 MSEK och kommer påverka ingående balanserat resultat i eget kapital.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Den omfattar moderbolaget Lindab International AB samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt intressebolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS medför en del redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar av redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är av komplex karaktär eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller en tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Detsamma gäller för intresseföretag, till den del som motsvaras av koncernens andel. Se not 29, Transaktioner med närstående.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv. Denna kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället. Anskaffningsutgiften för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen.
När det beräknade förvärvsvärdet för dotterföretaget överstiger marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. Uppkommen goodwill skrivs inte av utan prövning av nedskrivningsbehovet görs löpande, minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under beräknad nyttjandeperiod.
Om förvärvsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under året ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. För dotterföretag i Lindab se not 30, Koncern- och intresseföretag.
Transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande redovisas som transaktioner med aktieägare. Vid förvärv kan Lindab välja mellan att värdera dessa innehav till antingen proportionerlig andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar eller dess verkliga värde, vilket påverkar redovisad goodwill kopplat till förvärvet.
Vid förvärv som sker i steg fastställs goodwill den dag då bestämmande inflytande uppkommer. För köp av innehav utan bestämmande inflytande sker redovisning i eget kapital som skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernens konsoliderade rapporter över totalresultat och finansiell ställning enligt IAS 28, Innehav av intresseföretag, och därmed enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter (dotterbolag och intressebolag) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader (not 12) och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader (not 13).
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde. Lindab följer IFRS 8, Rörelsesegment, som kräver upplysningar om rörelsesegment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment är de tre affärsområdena, Ventilation, Building Components och Building Systems.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Allokering sker av kostnader och nettotillgångar efter behov. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar moderbolagsfunktioner och Group Treasury. Redovisning av segment framgår av not 7, Segmentredovisning.
Intäktsredovisning sker enligt IAS 18, Intäkter. Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom affärsområdet Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Incitamentsprogram redovisas i enlighet med IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar. Inom Lindabkoncernen finns det ett aktierelaterat incitamentsprogram som genomfördes 2010, vilket berättigar nyckelpersoner att köpa optioner att teckna aktier i bolaget. Optionerna kan användas under tiden 1 juni 2012-31 maj 2013. Deltagarna betalar initialt ett verkligt värde för sina optioner men kommer under intjäningsperioden, så länge de kvarstår i tjänst, erhålla återbetalning av upp till halva det verkliga värde som erlagts för optionerna. Programmet ger av denna anledning upphov till en förmån för de enskilda individerna och kostnaden för denna förmån redovisas löpande under den aktuella intjäningsperioden. I de fall optionerna blir inlösta kommer de att ge upphov till en utspädningseffekt. Om teckningskursen för aktierna är högre än den genomsnittliga börskursen under perioden anses optionerna inte förväntas leda till någon utspädningseffekt.
Årsstämmorna 2011 och 2012 beslutade att införa, ett för respektive år, långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa villkor uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 respektive 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2010 respektive 2011.
Aktierna, som tilldelas de anställda som en del av det totala ersättningspaketet, värderas på basis av det verkliga värdet på de tilldelade egetkapitalinstrumenten enligt IFRS 2, punkt 11. Om villkor uppfylls redovisas en kostnad för ersättningsprogrammet och en motsvarande bokning redovisas mot eget kapital enligt IFRS 2, punkt 7.
Löpande omvärderas förväntad kostnad för ersättningsprogrammen.
Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet och säkringsinstrument som redovisas i finansnettot.
Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, effekter av upplösningar av nuvärdesberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värderas till verkligt värde via resultatet och säkringsinstrument som redovisas i finansnettot.
Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden. Utdelningsintäkter redovisas när rätten till att erhålla utdelning fastställts. Valutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto.
All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader. Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23, Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Koncernen tillämpar IAS 12, Inkomstskatter. Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, d.v.s. i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och –skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och –skulder, se not 14.
Poster som inte ingår i de ordinarie affärstansaktionerna samt när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter.
Redovisning av resultat per aktie sker enligt IAS 33, Resultat per aktie. Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier. Incitamentprogrammet som genomfördes 2010, varvid 732 000 tecknades och 52 000 reserverades, för ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Optionerna kan användas under perioden 1 juni 2012 – 31 maj 2013 för att teckna en aktie i Lindab International AB. Någon utspädningseffekt har inte beaktats för optionerna i incitamentprogrammet eftersom den genomsnittliga börskursen under året har varit lägre än konverteringskurserna i respektive program.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värderas enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 74. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de tre affärsområdena Ventilation, Building Components samt Building Systems som kassagenererande enheter för vilka en nedskrivningsprövning görs. Verksamheten i USA betraktas som en separat kassagenererande enhet.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år. Nyttjandeperioden omprövas årligen.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till det bokförda restvärdet, d.v.s. anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden omprövas årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s.k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta ej är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 3–5 |
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar i Lindabs fall likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet och samtliga derivat, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader.
Gränsdragningen mellan och redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som förväntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstillgångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kortfristiga skulder.
Finansiella tillgångar klassificeras i koncernen antingen som;
Finansiella skulder klassificeras i koncernen antingen som;
Klassificeringen avgör värderingen och redovisningen av värdeförändringar efter initial redovisning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet, omfattar derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehas för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på tillgångar i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
Verkligt värde för Lindabs finansiella instrument fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker.
För valutakontrakt (som valutaterminer) beräknas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserad på statsobligationer.
För ränteswappar beräknas det verkliga värdet som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde, utgår ifrån hur verkligt värde i värderingshierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Lindab har enbart derivatinstrument som löpande värderas till verkligt värde. Dessa återfinns i sin helhet i nivå 2.
Investeringar som hålles till förfall, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningar och fastställd löptid och som koncernen har för avsikt att behålla till förfall. Tillgångarna redovisas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av den s.k. effektivräntemetoden, vilket innebär att en periodisering görs så att en konstant förräntning erhålls.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga placeringar med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Lånefordringar och kundfordringar, är icke-derivata finansiella tillgångar med fastställda eller fastställbara betalningsströmmar och som inte är föremål för handel på en aktiv marknad. Denna typ av fordringar uppkommer vanligen när koncernen erlägger kontanter till en motpart eller förser en kund med varor eller tjänster utan att ha för avsikt att omsätta denna fordran. Lånefordringar och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde, det vill säga till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.
Vid varje balansdag utvärderar Lindab om det finns objektiva indikationer om att en finansiell tillgång eller grupp av finansiella tillgångar är i behov av nedskrivning på grund av inträffade händelser. Objektiva indikationer kan vara avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, betydande finansiella svårigheter för gäldenären och försämring av kundernas kreditvärdighet. I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Borttagande av tillgången från rapporten över finansiell ställning sker vid en eventuell konkurs.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga fordringar, som kundfordringar, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella tillgångar som kan säljas, inkluderar icke-derivata finansiella tillgångar som antingen klassificeras som tillgängliga för försäljning eller inte har klassificerats i någon av de andra kategorierna. Tillgångarna värderas till sina verkliga värden direkt mot övrigt totalresultat. Vid försäljning återförs ackumulerade värdeförändringar mot årets resultat. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde inte kan fastställas. Andra långfristiga värdepappersinnehav, not 18, ingår i denna kategori eftersom de inte har klassificerats i någon annan kategori.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde antingen utifrån noterade priser på en aktiv marknad eller om noterade priser inte finns genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kortfristiga placeringar med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat, omfattar derivatskulder som inte används i säkringsredovisning och som därmed ingår i underkategorin som benämns innehas för handel. Resultat från förändringen i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori redovisas i resultaträkningen, årets resultat, i den period de uppkommer.
För beskrivning av hur verkligt värde beräknas se ovan under "Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet".
Till denna kategori hör lån, övriga finansiella skulder och leverantörsskulder. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Transaktionskostnader i samband med upptagande av finansiella skulder amorteras över lånets löptid som en finansiell kostnad.
I upplysningssyfte beräknas ett verkligt värde för räntebärande skulder genom en diskontering av framtida kassaflöden avseende kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuell marknadsränta. För kortfristiga skulder, som leverantörsskulder, med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Koncernen identifierar vissa derivat som säkring av en särskild risk som är kopplad till en redovisad skuld eller en mycket sannolik prognostiserad transaktion (kassaflödessäkring).
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valutakontrakt ingås med extern part för de första bruttoflödena i respektive period. För valutarisken tillämpas dock ingen säkringsredovisning enligt IFRS, vilket innebär att förändringar i verkligt värde för valutakontrakt redovisas löpande över resultatet (se beskrivning ovan under "Finansiella instrument").
Lindab tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra kassaflödet i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och vissa framtida kommersiella kassaflöden. Transaktionerna dokumenteras vid ingåendet, liksom målet för riskhanteringen. Dessutom dokumenteras också bedömningen, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflödet för de säkrade posterna. Vid ingåendet av en säkringsåtgärd utformas den så att den förväntas vara effektiv.
För säkring av osäkerheten i mycket sannolika prognostiserade ränteflöden avseende upplåning till rörlig ränta används ränteswappar där Lindab erhåller rörlig ränta och betalar fast ränta. Ränteswapparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. Räntekupongdelen redovisas löpande i årets resultat som en del av räntekostnaden. Orealiserade förändringar i verkligt värde på ränteswapparna redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven tills dess att den säkrade posten påverkar årets resultat och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. Den vinst eller förlust som hänför sig till den ineffektiva delen av orealiserade värdeförändringar på ränteswapparna redovisas i årets resultat.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan prövas minst årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkliga värdet, minskat med försäljningskostnader, och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på lägsta nivå, d.v.s. i första hand per tillgång, men om detta ej är lämpligt, per kassagenererande enheter. Nedskrivningsbeloppet fördelas i första hand till goodwill och därefter görs en proportionerlig nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i den kassagenerande enheten.
Varulager redovisas i enlighet med IAS 2. Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker, när det är aktuellt, enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 22, Aktiekapital och antal aktier.
Lindab har ingått en transaktion med extern part som en följd av incitamentsprogrammet för att säkerställa att innehav av nödvändiga aktier finns då incitamentsprogrammet förfaller. Transaktionen innebär att Lindab har avtalat att vid en framtida tidpunkt förvärva egna aktier av extern motpart. Värdet av avtalade aktier är initialt bestämt och avtalet kräver leverans av underliggande kapitalinstrumentet. Lindabs förpliktelse redovisas initialt som en finansiell skuld till dess verkliga värde i form av nuvärdet av de framtida betalningarna och en reduktion av övrigt tillskjutet kapital i eget kapital. Vid efterföljande värdering redovisas skulden till upplupet anskaffningsvärde. Ingen efterföljande omvärdering görs av egetkapitalkomponenten.
För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas när, och endast när:
åtagandet, och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Lindab tillämpar IAS 19, Ersättningar till anställda. Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag eller förvaltande fonder, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner.
En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl.a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Utmärkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning.
Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna, med justering för ej redovisade aktuariella vinster och förluster samt för oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. De förmånsbestämda pensionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämpning av den s.k. projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktelsen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av räntesatsen för förstklassiga företagsobligationer som är utfärdade i samma valuta som ersättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktuella pensionsförpliktelsen.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t.ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Årets pensionskostnad består av nuvärdet av årets pensionsintjäning och ränta på förpliktelsen vid årets början med avdrag för avkastning på respektive pensionsplans förvaltningstillgångar. Härtill kommer amortering av aktuariella vinster/förluster och för planändringar. Ackumulerade vinster och/eller förluster understigande 10 procent av det högsta av pensionsförpliktelsen och verkligt värde på förvaltningstillgångarna amorteras inte. Då den ackumulerade vinsten eller förlusten överstiger denna 10-procentsgräns amorteras det överskjutande beloppet över den genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för respektive pensionsplans anställda.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Uppgifter om leasing, se not 27.
Finansiell leasing. I början av leasing perioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Operationell leasing. Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal, och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen.
Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 28.
Statliga stöd redovisas enligt IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24, Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29, Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
Enligt RFR 2 ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag ska redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
Moderbolaget tillämpar inte IAS 39 utan finansiella instrument redovisas med utgångspunkt i anskaffningsvärde enligt ÅRL, vilket innebär att finansiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minus eventuell nedskrivning och finansiella omsättningstillgångar enligt lägsta värdets princip.
I moderbolaget redovisas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan uppdelning i uppskjuten skatteskuld och andra reserver i eget kapital.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet och samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindabs har under 2012 infört ett nytt program för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM) som omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärsområden som koncernfunktioner. Syftet är att mer strukturerat än tidigare kunna arbeta med att förebygga olika risker. Koncernens risker har delats in i fyra övergripande riskområden; Operativa risker, Strategiska risker, Finansiella risker och Efterlevnadsrisker. För varje enskild risk bedöms kontinuerligt sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Nedan följer koncernens identifierade risker.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med sina viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs goda relation till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Genom att centralisera stålinköpen kan bolaget stärka sin förhandlingsposition och förhandla fram bättre priser. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att samla alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki, Tata Steel, Marley, Plannja, Fläkt Woods, Swegon, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s.k. "lågkostnadsländer" för att kunna öka konkurrenskraften. Under 2012 har Lindab avslutat expansionsinvesteringen vid produktionsanläggningen i Karlovarska, Tjeckien samt den under 2011 påbörjade utbyggnaden av kapaciteten vid produktionsenheten i Yaroslavl, Ryssland.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkterna och tjänsterna till nya situationer.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas självklart av förändringar av priserna på råvaran. Lindab försöker att rationalisera produktionen och organisationen för att vara konkurrenskraftig. Stål har många fördelar framför konkurrerande material såsom plast och betong. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga goda långsiktiga relationer med potentiella kunder samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t.ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstörningar. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Koncernens sedvanliga globala försäkringsprogram täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott samt driftstörningar på maskiner.
Lindab harmoniserar affärsprocesser och konsoliderar koncernens IS/ IT-system som en del av det ständiga förbättringsarbetet. För att möjliggöra hög tillgänglighet och minimera risken för driftstörning etableras redundant IT-infrastruktur (kommunikationslinjer och serverhallar). Regelbundna riskanalyser, innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärd utförs på affärskritiska IS/IT-system.
Risk för produktansvar avser de kostnader koncernen kan drabbas av då någon produkt som har levererats orsakar skador på person och egendom. Inom Building Systems har Lindab konstruktionsansvaret och därmed en risk för produktansvar vid skada. Erforderliga försäkringar finns tecknade samtidigt som rutiner för eliminering av risken för skada finns och utvecklas.
Reklamationsnivån inom affärsområde Ventilation har historiskt varit låg för produktgruppen kanalsystem, medan den för Comfort varit något högre beroende på en tekniskt mer komplicerad produkt.
För Building Components har reklamationsnivån historiskt varit låg.
Inom Building Systems är Lindab i huvudsak endast leverantör till lokala byggentreprenörer, vilka har ansvaret för uppförandet av byggnaderna varför någon reklamationsrisk för uppförandet inte ska föreligga. Viss försäljning sker dock direkt till slutkunden och i sådant fall vilar reklamationsansvaret för uppförandet på Lindab. Oavsett vem som har risk för uppförandet svarar Lindab för att levererat material är korrekt.
För räkenskapsåret 2012 var 32 MSEK (39) reserverat. Se not 24, Övriga avsättningar.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket medför naturligt att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen ej får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för cirka 2,1 procent av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserven för kundförluster per den 31 december 2012 uppgick till 80 MSEK (70). Under året har kostnadsförts 23 MSEK (19) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,3 procent (0,3) av koncernens försäljningsintäkter.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika tvister. Dessa kostnader kan uppkomma genom exempelvis förlikning och utdömda ersättningar.
Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom koncernen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen görs en kvartalsvis genomlysning av samtliga bolag inom koncernen.
Koncernbolag är inblandade i mindre tvister direkt hänförliga till verksamheten. Vederbörliga avsättningar är gjorda där bedömningen utmynnat i risk. För en av tvisterna avseende leverans inom Building Systems har tidigare reservering gjorts med 11 MSEK. Efter framgång i första rättsinstans har reserveringen reducerats till 4 MSEK, grundat av att domen överklagats. Därutöver pågår tvist mot ett koncernbolag grundat på en påstådd skyldighet att uppfylla ett skriftligt garantiåtagande. Lindab har bestritt ansvar. Lindabs exponering uppgår till 15 MSEK. Baserat på riskutvärdering har någon reservering inte gjorts.
Inom de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems finns olika säsongsvariationer. Ventilations produkter är inomhusprodukter och är därför inte direkt exponerade för väderleksförändring. Försäljningen är traditionellt svagare under semestertider. Building Components och Building Systems har huvudsakligen produkter för utomhusbruk och följer årstiderna. Vintern är normalt lågsäsong och de högsta försäljningssiffrorna sträcker sig från sommaren och fram till hösten.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Förändringar i den politiska situationen och/eller andra politiska beslut kan ha inflytande och därmed påverka kundens investeringar. Lindab har en spridning i 31 länder, vilket balanserar de olika landsspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock ej att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska lågkonjunkturen påverkar fortfarande merparten av Lindabs marknader och har därför fått en stor inverkan på Lindab.
Inom affärsområde Ventilation finns en trend som inte påverkas något nämnvärt av konjunkturen, det ökade kravet på bättre inomhusklimat och energieffektivitet. Luften ska bytas oftare, utan ljud och den ska vara ren och allt detta ska ske till en låg energikostnad.
Inom affärsområdena Building Components och Building Systems finns en liknande trend där byggmaterial i stål vinner marknad på bekostnad av bl.a. träkonstruktioner. Fördelarna med stål är bl.a. att det inte möglar och i många fall kan återvinnas. Dessutom kan en större andel av produkterna tillverkas i fabriker vilket ger en lägre kostnad och bättre logistik.
Lindab bedriver verksamhet i många olika länder, framför allt i Europa, och upplever generellt att skattelagstiftning och -regler blir mer komplexa. Förutsägbarheten har minskat och det är allt mer angeläget att hålla system och processer för hantering av skatter uppdaterade och välfungerande. Följande skatter och avgifter ska hanteras korrekt av Lindab direkt eller indirekt inom de olika jurisdiktioner där verksamhet bedrivs eller där det krävs: inkomstskatt, mervärdesskatt, tull, sociala avgifter och liknande samt personalens källskatt och andra skatter, såsom kupongskatt och punktskatter.
Inom inkomstskatteområdet har framför allt internprissättningsfrågor, som avser de priser som avtalas vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag, fått ökad uppmärksamhet under de senaste åren. Internpriserna påverkar intäkter och kostnader och därmed beskattningsbart resultat i de länder där verksamheten bedrivs. Det internationellt vedertagna synsättet är att villkoren ska överensstämma med de som skulle ha avtalats mellan oberoende parter, den s.k. armslängdsprincipen. För att skapa en likartad syn på hur denna ska tillämpas, och försöka undvika dubbelbeskattning, har OECD tagit fram riktlinjer, OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations. I princip samtliga länder, där Lindab har bolag, är medlemmar i OECD och/eller har anslutit sig till modellkonventionen. Lindab arbetar kontinuerligt med att försöka tillse att koncernen följer de regler som modellkonventionen stipulerar, både vad gäller prissättningen, dokumentation och i övrigt.
Lindab arbetar i övrigt med att utveckla och anpassa rutiner för att identifiera risker på skatteområdet och för att kunna hantera dessa på ett ändamålsenligt sätt. Lindab har även löpande kontakt med skatterådgivare för tolkning av skatteregler och bedömning av hur olika frågor ska hanteras. Vid en felaktig hantering kan Lindab drabbas både av högre rörelsekostnader och/eller skattekostnader jämte räntekostnader och straffavgifter.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
lagens lokala valuta.
| Risk | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansieringsrisk | ||
| Med finansieringsrisk avses risken för att finansie ringen av koncernens kapitalbehov samt refinansie ring av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
Lindabs totala kreditram har till och med 30 decem ber 2012 uppgått till 3 000 MSEK. Från och med den 31 december 2012 uppgår den totala kreditramen till 2 900 MSEK (3 500). |
Lindabs kreditavtal med Nordea och Handelsbanken innehåller två kovenanter i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab bedömer att kreditvillko ren kommer att uppfyllas. |
| Likviditetsrisk | ||
| Likviditetsrisk definieras som risken att koncernen drab bas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. |
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 1 095 MSEK (1 944), baserat på en underliggande kreditram uppgående till 2 900 MSEK. |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditetsbehovet. Lindabs verk samhet är säsongsbetonad vilket får effekt på kassa flödet. Under perioden januari–juni är kassaflödet ne gativt för att sedan vara positivt under juli–december. |
| Ränterisk | ||
| Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränte läge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 2 070 MSEK (1 747), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. |
All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn an vändas till amortering av befintliga lån. Även ränte bindningstiden regleras i finanspolicyn. |
| Valutarisk | ||
| Valutarisk är risk att förändringar i valutakurser nega tivt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar på verkar dessutom Lindabs rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning på följande sätt: − Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. − Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. |
||
| Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräk ningsexponering. |
||
| Transaktionsrisk | ||
| Transaktionsrisk uppstår vid handel mellan koncern företag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Va lutakursförändringar hänförliga till transaktionsex ponering redovisas i rapporten över totalresultatet. |
75 procent (75) av koncernens försäljning sker i ut ländsk valuta. Totalt sker försäljning i 16 (16) olika valu tor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK och RUB. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 600 MSEK (300) årligen. Den ökade exponeringen beror på ökad fakturering i lokal valuta samt ökade inköp i EUR, detta påverkar matchningen av in- och utflöden negativt. Av transaktionsexpone ringen upptagen i balansräkningen var 25 MSEK (26) säkrat vid årets utgång. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvs att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag fattar beslut om säk ring av transaktionsexponering ska ske, som därefter sköts av Lindab AB. |
| Omräkningsexponering | ||
| Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kro nor uppstår en omräkningsdifferens. Den beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Om räkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Om räkningsexponeringen utgörs av den risk som omräk ningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Lindab har inte under 2012 eller 2011 gjort någon säkring av denna exponering. |
Koncernens nettotillgångar i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2012 till 3 621 MSEK (3 260). Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2012 till 404 MSEK (461) respektive 322 MSEK (138). |
I enlighet med Lindabs finanspolicy har någon säk ring av denna exponering inte skett under varken 2012 eller 2011. Valutarisken i dessa mellanhavanden säkras med hjälp av terminskontrakt. Värdering av dessa sker månads vis, och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultatet. |
| Lindab AB har valutarisker i sin utlåning och inlåning till koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbo |
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2012 | < 3 mån | 3–12 mån | 1–2 år | 2–5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 37 | 292 | 2 149 | 2 | 3 |
| Skulder avseende finanisell leasing | 18 | 4 | 10 | 10 | 27 |
| Derivatinstrument | 246 | 110 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 896 | 103 | 12 | - | - |
| Finansiella garantiavtal | - | - | - | - | - |
| Per 31 december 2011 | < 3 mån | mellan 3–12 mån |
mellan 1–2 år |
mellan 2–5 år |
> 5 år |
|---|---|---|---|---|---|
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 59 | 211 | 292 | 1 759 | 6 |
| Skulder avseende finanisell leasing | 4 | 11 | 18 | - | - |
| Derivatinstrument | 36 | 361 | - | - | - |
| Leverantörsskulder och andra skulder | 990 | 116 | 13 | - | - |
| Finansiella garantiavtal | - | - | - | - | - |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden förutom för derivatinstrument, vilka inkluderas till dess verkliga värde.
| 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löptid | Löptid | ||||
| Motvärde i MSEK | Belopp | månader | Belopp | månader | |
| Sälj | CZK | - | - | –9 | 2 |
| Sälj | DKK | - | - | –12 | 3 |
| Sälj | EUR | –244 | 3 | –158 | 4 |
| Sälj | NOK | –27 | 5 | –27 | 5 |
| Sälj | HUF | - | - | –12 | 3 |
| Sälj | LTL | –2 | 2 | –2 | 2 |
| Sälj | LVL | - | - | –1 | 2 |
| Sälj | RUB | –83 | 12 | –164 | 12 |
| Sälj total | –356 | –385 | |||
| Köp | USD | 23 | 4 | 5 | 6 |
| Köp | CZK | - | - | - | - |
| Köp | DKK | 188 | 3 | - | - |
| Köp | EUR | 19 | 2 | 23 | 0 |
| Köp | NOK | - | - | 1 | 6 |
| Köp | HUF | 5 | 3 | - | - |
| Köp | CHF | 70 | 3 | 70 | 3 |
| Köp | GBP | 52 | 3 | - | - |
| Köp total | 357 | 99 | |||
| Netto | 1 | –286 |
| Genomsnittskurs jan–dec |
Balansdagens kurs |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta Valutakod | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Euroland | 1 EUR | 8,71 | 9,03 | 8,62 | 8,94 | ||
| Danmark | 1 DKK | 1,17 | 1,21 | 1,16 | 1,20 | ||
| Lettland | 1 LVL | 12,58 | 12,79 | 12,35 | 12,79 | ||
| Litauen | 1 LTL | 2,52 | 2,62 | 2,50 | 2,59 | ||
| Norge | 1 NOK | 1,16 | 1,16 | 1,17 | 1,15 | ||
| Polen | 1 PLN | 2,08 | 2,20 | 2,12 | 2,03 | ||
| Rumänien | 1 RON | 1,95 | 2,13 | 1,94 | 2,07 | ||
| Ryssland | 100 RUB | 21,82 | 22,11 | 21,47 | 21,54 | ||
| Schweiz | 1 CHF | 7,23 | 7,34 | 7,13 | 7,36 | ||
| Storbritannien | 1 GBP | 10,74 | 10,41 | 10,49 | 10,68 | ||
| Tjeckien | 100 CZK | 34,66 | 36,76 | 34,36 | 34,64 | ||
| Ungern | 100 HUF | 3,01 | 3,26 | 2,96 | 2,88 | ||
| USA | 1 USD | 6,78 | 6,50 | 6,52 | 6,92 |
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
SEK/GBP SEK/EUR
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till upp emot 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Inga kända miljöskulder finns. För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Vi strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där vi är verksamma. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen, för att säkerställa att samtliga anställda på våra marknader följer god affärssed.
Inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt förekommer det att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte följer god affärsed. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur. Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och en antikorruptionspolicy finns för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum i bolaget. Policyn uppdaterades under 2012 för att följa UK Bribery Act. Under verksamhetsåret har disciplinära åtgärder vidtagits mot anställda som brutit mot koncernens etiska principer.
För att säkerställa att den finansiella rapporteringen är korrekt och fullständig samt följer tillämpliga lagar, regler och rekommendationer, ger en rättvisande beskrivning av bolagets verksamhet, samt stödjer en rationell och initierad värdering av verksamheten, har Lindab utvecklat en intern kontrollfunktion som utgår ifrån kraven i den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Den interna kontroll strukturen har sin utgångspunkt i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission), vilket är ett ramverk för intern kontroll. Se vidare i Styrelsens rapport om intern kontroll, sidorna 52–53.
| Förändring | Resultatpåverkan, MSEK |
|
|---|---|---|
| Variationer i volym, % | +/–5 | +/–98 |
| Variationer i stålpriset, % | +/–10 | +/–150 |
| Variationer i ränta, % | +/–1 | +/–21 |
Beräkningarna baseras på 2012 års volymer och förutsätter att allt annat är oförändrat, t.ex. att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring.
Variationer i volym med 5 procent ger förändrat rörelseresultat om +/–98 MSEK.
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med cirka 150 MSEK förutsatt att försäljningspriset inte ändras.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 21 MSEK, varav räntekostnader utgör 17 MSEK och hyreskostnader på befintliga "sale and leasback" kontrakt utgör 4 MSEK.
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler utan utvecklar istället de övergripande principer som skall prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet, och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter.
Med implementeringen av IFRS 3, Rörelseförvärv, följde att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder inte längre skrivs av, utan i stället testas för eventuellt nedskrivningsbehov, minst en gång årligen eller när indikation finns.
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se not 16.
Inget nedskrivningsbehov har identifierats i koncernen. Redovisad goodwill uppgick till 2 682 MSEK (2 591) vid utgången av året.
Det är ledningens bedömning att en försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är möjlig inte skulle leda till något nedskrivningsbehov. Baserat på antaganden och uppskattningar som gjorts finns det en god marginal mellan återvinningsvärde och redovisat värde.
Leasingavtal skall i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt samt att det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av ett leasingavtal som finansiella eller som operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningar i Tjeckien och Luxemburg samt vad avser Sverige såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter. Fastigheterna i Sverige och i Luxemburg ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är så kallade sale and leasebacktransaktioner.
För samtliga dessa avtal har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som skall erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med ca 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning skall göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs en bedömning av utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods m.m.
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna.
Vår bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även not 3.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter.
Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 103 MSEK (85) redovisas som övriga avsättningar, se not 24. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Kostnader liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick till netto 103 MSEK (99) efter avdrag för finansiella placeringar. Det är viktigt att korrekta bedömningar görs vid val av parametrar för värderingen av pensioner. Eftersom koncernen tillämpar den s.k. "korridoren" får dock större ändringar ej så stor inverkan under ett enskilt år. Förändringarna redovisas endast när de avviker med mer än 10 procent av åtagandenas nuvärden eller det verkliga värdet för förvaltningstillgångar. Resultatjusteringen fördelas då ut på den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de personer som omfattas av planen.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även not 3.
Under året har Lindabkoncernen förvärvat samtliga aktier i Centrum Klima S.A. i Polen samt Lindab Panel AB i Sverige genom ett inkråmsförvärv.
Den 19 mars 2012 förvärvades merparten av Plannjas projektförsäljningsorganisation i form av ett inkråmsförvärv, som placerats i ett nyskapat bolag, Lindab Panel AB. Bolaget omsätter drygt 150 MSEK och har ca 50 anställda. Köpeskillingen uppgick till 44 MSEK. Förvärvet innebar att kassaflödet påverkades negativt med 44 MSEK. Förvärvet stärker Lindab Building Components i Norden som nu kan erbjuda egenproducerade sandwichpaneler till både nya och existerande kunder.
Det polska bolaget Centrum Klima S.A. som är baserat i Warszawa var vid förvärvstillfället noterat på Warszawa-börsen och har ca 200 anställda och omsatte helåret 2011, 205 MSEK. Bolaget är en ledande polsk tillverkare och distributör av ventilations- och inneklimatssystem. Centrum Klima förvärvades i tre steg, där Lindab den 30 april förvärvade 51,8 procent, vilket redovisas i tabellen. Köpeskillingen per den 30 april uppgick till 152 MSEK. Förvärvet redovisades enligt principen för full goodwill baserat på nettotillgångarnas verkliga värde. Den 26 juni förvärvades ytterligare 44,9 procent av aktierna och slutligen återstående 3,3 procent den 7 augusti. Köpeskillingen för de senare 48,2 procenten av aktierna uppgick till 125 MSEK och redovisades som en eget kapital-transaktion. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 139 MSEK och kassaflödet totalt påverkades negativt med 243 MSEK. Förvärvet stärker distributionen och positionen inom kanalsystem, samtidigt som det kommer generera viktiga synergier.
Lindab Panel AB konsoliderades från och med 19 mars 2012. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december, 2012, ökade med 88 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades marginellt negativt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2012 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 40 MSEK och koncernens resultat efter skatt beräknas påverkas marginellt negativt.
Centrum Klima S.A. konsoliderades från och med 30 april 2012. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till och med 31 december, 2012, ökade med 131 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades positivt. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2012 beräknas nettoomsättningen för koncernen ha ökat med 64 MSEK och koncernens resultat efter skatt bedöms påverkas marginellt.
Under föregående år förvärvade Lindabkoncernen samtliga aktier i Juvenco A/S i Danmark, Airflux BVBA i Belgien och Elia Sarl i Frankrike. Benone AG i Schweiz avyttrades under året.
Den danska distributören av ventilationsfläktar, Juvenco A/S, med årlig omsättning om cirka 13 MSEK, förvärvades den 19 april 2011. Antalet anställda uppgick till 4. Köpeskillingen uppgick till 12 MSEK. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 10 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 12 MSEK. Goodwillen som uppstod hänförde sig till synergieffekter som förväntades genom ett utökat produktmix. Förvärvet stärkte produktutbudet inom affärsområdet Ventilation på den danska marknaden.
Den 23 maj 2011 förvärvades belgiska Airflux BVBA, en ventilationsdistributör med tre försäljningsställen i Belgien, varav ett var ett distributionscenter och två var obemannade filialer. Företaget omsatte drygt 20 MSEK och antalet anställda uppgick till 5. Köpeskillingen uppgick till 14 MSEK. Goodwillen som uppstod hänförde sig till synergieffekter som förväntades genom ett utökad tillgänglighet på marknaden. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 10 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 14 MSEK. Förvärvet stärkte distributionen och ökade tillgängligheten inom affärsområdet Ventilation i Belgien.
Den 1 november 2011 förvärvades Elia Sarl, en ventilationsdistributör med stark lokal marknadsnärvaro i södra Frankrike. Företaget omsatte cirka 20 MSEK årligen och antalet anställda uppgick till 5. Köpeskillingen uppgick till 6 MSEK och förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 5 MSEK. Goodwillen som uppstod hänförde sig till synergieffekter som förväntades genom ett utökad tillgänglighet på marknaden. Kassaflödet påverkades negativt med 6 MSEK. Förvärvet kompletterade vår geografiska täckning i Frankrike inom affärsområdet Ventilation.
Den 21 juli 2011 avyttrades det schweiziska dotterbolaget Benone AG, med verksamhet inom affärsområdet Ventilation, en årlig omsättning på cirka 30 MSEK och 16 anställda. Försäljningspriset uppgick till 4 MSEK. Avyttringen påverkade kassaflödet positivt med 3 MSEK, men innebar ingen förändring av koncernmässig goodwill.
Juvenco A/S konsoliderades från och med den 19 april, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till 31 december, 2011, ökade med 8 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades inte. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2011 beräknas nettoomsättningen för koncernen att ha ökat med 3 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknades öka med 1 MSEK.
Airflux BVBA konsoliderades från och med den 23 maj, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till 31 december, 2011, ökade med 15 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades inte. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2011 beräknas nettoomsättningen för koncernen att ha ökat med 9 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknades öka med 1 MSEK.
Elia Sarl konsoliderades från och med den 1 november, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärvstidpunkten till 31 december, 2011, ökade med 3 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades inte. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2011 beräknas nettoomsättningen för koncernen öka med 14 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknades öka med 1 MSEK.
Benone AG konsolideras till och med den 21 juli, 2011. Bolaget omsatte 2010, 32 MSEK och bidrog med 1 MSEK till koncernens resultat efter skatt.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel.
| yttringarnas inverkan på koncernens likvida medel. | Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||||
| Centrum Klima |
Lindab Panel AB |
Summa | Benone | ||||
| Köpeskilling | 152 | 44 | 196 | 32 | - | 4 | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 7 | 0 | 7 | 1 | - | 0 | |
| Summa förvärv | 159 | 44 | 203 | 33 | - | 4 | |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv | –7 | - | –7 | –1 | - | 0 | |
| Sammanlagd köpeskilling | 152 | 44 | 196 | 32 | - | 4 | |
| Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/–skulder | –139 | –44 | –183 | –7 | - | –3 | |
| Innehav utan bestämmande inflytande | 126 | - | 126 | - | - | - | |
| Goodwill/realiserat resultat | 139 | 0 | 139 | 25 | - | 1 | |
| Köpeskilling | 152 | 44 | 196 | 32 | - | 4 | |
| Förvärv av innehav utan bestämmande inflytande | 126 | - | 126 | - | - | - | |
| Ej utbetald köpeskilling | –16 | - | –16 | - | - | - | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 7 | - | 7 | - | - | - | |
| Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget | –26 | 0 | –26 | 0 | - | –1 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring | 243 | 44 | 287 | 32 | - | 3 |
Förvärvet av Centrum Klima ovan avser förvärvet av 51,8 procent av aktierna som gjordes per 30 april. De resterande 48,2 procent av aktierna som förvärvades senare under året redovisades som en eget kapitaltransaktion.
Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer med bokfört värde.
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv framgår nedan. Redovisade för avyttrad verksamhet avser värden bokförda vid avyttringstillfället. Förvärv 2011 utgörs av förvärv av Juvenco A/S, Airflux BVBA och Elia Sarl.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |||
| Centrum Klima |
Lindab Panel AB |
Summa | Benone | |||
| Materiella anläggningstillgångar | 111 | 33 | 144 | 2 | - | 1 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 | 0 | 1 | - | - | - |
| Uppskjuten skattefordran | 6 | 0 | 6 | - | - | 0 |
| Varulager | 52 | 16 | 68 | 6 | - | 1 |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 49 | 0 | 49 | 9 | - | 4 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 26 | 0 | 26 | 0 | - | 1 |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | 245 | 49 | 294 | 17 | - | 7 |
| Uppskjutna skatteskulder | 2 | - | 2 | - | - | - |
| Kortfristiga och långfristiga skulder | 104 | 5 | 109 | 10 | - | 4 |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | 106 | 5 | 111 | 10 | - | 4 |
| Förvärvade/avyttrade nettotillgångar | 139 | 44 | 183 | 7 | - | 3 |
| Goodwill | 139 | 0 | 139 | 25 | - | - |
| Innehav utan bestämmande inflytande | –126 | - | –126 | - | - | - |
| Realiserat resultat | - | - | - | - | - | 1 |
| Köpeskilling/försäljningspris | 152 | 44 | 196 | 32 | - | 4 |
| 2012 | 2011 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | ||
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - | |
| Dotterföretag | |||||||
| Sverige | 834 | 206 | 1 040 | 804 | 206 | 1 010 | |
| Belgien | 22 | 4 | 26 | 20 | 5 | 25 | |
| Bulgarien | 0 | 0 | 0 | 2 | 3 | 5 | |
| Danmark | 343 | 115 | 458 | 343 | 154 | 497 | |
| Estland | 27 | 4 | 31 | 22 | 4 | 26 | |
| Finland | 97 | 21 | 118 | 104 | 21 | 125 | |
| Frankrike | 82 | 21 | 103 | 86 | 21 | 107 | |
| Irland | 18 | 3 | 21 | 17 | 4 | 21 | |
| Italien | 9 | 19 | 28 | 19 | 10 | 29 | |
| Kroatien | 3 | 3 | 6 | 5 | 1 | 6 | |
| Lettland | 4 | 1 | 5 | 4 | 1 | 5 | |
| Litauen | 4 | 1 | 5 | 4 | 1 | 5 | |
| Luxemburg | 213 | 19 | 232 | 223 | 21 | 244 | |
| Nederländerna | 13 | 2 | 15 | 14 | 3 | 17 | |
| Norge | 65 | 22 | 87 | 68 | 20 | 88 | |
| Polen | 239 | 67 | 306 | 84 | 37 | 121 | |
| Rumänien | 90 | 22 | 112 | 116 | 29 | 145 | |
| Ryssland | 246 | 52 | 298 | 235 | 54 | 289 | |
| Schweiz | 111 | 17 | 128 | 126 | 19 | 145 | |
| Slovakien | 34 | 9 | 43 | 38 | 12 | 50 | |
| Storbritannien | 228 | 48 | 276 | 232 | 55 | 287 | |
| Tjeckien | 584 | 187 | 771 | 598 | 175 | 773 | |
| Tyskland | 108 | 26 | 134 | 124 | 28 | 152 | |
| Ungern | 128 | 30 | 158 | 147 | 37 | 184 | |
| USA | 88 | 20 | 108 | 106 | 22 | 128 | |
| Dotterföretag totalt | 3 590 | 919 | 4 509 | 3 541 | 943 | 4 484 | |
| Koncernen totalt | 3 590 | 919 | 4 509 | 3 541 | 943 | 4 484 | |
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | |||||||
| Moderbolaget | |||||||
| Styrelsen, inkl. arbetstagar- |
| representanter | 6 | 2 | 8 | 7 | 2 | 9 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| VD/ledningsgrupp | 6 | 1* | 7 | 6 | 1 | 7 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 6 | 1* | 7 | 6 | 1 | 7 |
*) För tiden fram till november har Christina Imméll ingått i koncernledningen.
| Personalkostnader | 2012 | 2011 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
|
| Moderbolaget, Sverige | 2,6 | - | 2,6 | 2,4 | - | 2,4 | |
| Dotterföretag totalt | 88,1 | 1 256,5 | 1 344,6 | 95,7 | 1 260,1 | 1 355,8 | |
| Koncernen totalt | 90,7 | 1 256,5 | 1 347,2 | 98,1 | 1 260,1 | 1 358,2 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,9 | - | 0,9 | 0,6 | - | 0,6 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | 0,1 | - | 0,1 | - | - | - |
| Koncernen totalt | 42,0 | 344,0 | 386,0 | 31,9 | 344,9 | 376,8 |
| varav pensioner | 18,2 | 78,7 | 96,9 | 11,4 | 71,5 | 82,9 |
| Summa personalkostnader | 132,7 | 1 600,5 | 1 733,2 | 130,0 | 1 605,0 | 1 735,0 |
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen baseras på avtal med nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer och uppgår till 42 MSEK (34). Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 39 MSEK (36). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till nuvarande och tidigare verkställande direktörer och styrelseledamoter, uppgår till 8,9 MSEK (3,4).
Total under 2012 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 622 KSEK (2 660), enligt nedanstående fördelning.
Vid extra årsstämman den 16 oktober 2012 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 200 KSEK fördelat på 650 KSEK till styrelsens ordförande, 300 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode för arbete i revisionsutskottet beslutades till 120 KSEK, varav 60 KSEK till ordföranden och 30 KSEK till övriga två ledamöter. Vidare beslutades att inget arvode för arbete i ersättningsutskottet skulle utgå. Styrelsen utser själv ledamöterna i detta utskott.
| KSEK | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Kjell Nilsson (ny ordförande fr.o.m. 2012) | 136,3 | - |
| Svend Holst-Nielsen (avgått som ordförande 2011) | - | 267,1 |
| Pontus Andersson | 25,0 | 25,0 |
| Sonat Burman-Olsson | 320,0 | 200,0 |
| Erik Eberhardson | 300,0 | 300,0 |
| Per Frankling (avgått 2012) | 257,9 | 350,0 |
| Ulf Gundemark (avgått 2012) | 575,5 | 553,3 |
| Anders C. Karlsson (avgått 2012) | - | 320,0 |
| Stig Karlsson (avgått 2012) | 282,9 | 320,0 |
| Markku Rantala | 25,0 | 25,0 |
| Annette Sadolin (avgått 2012) | 107,3 | 300,0 |
| Birgit Nørgaard (invald 2012) | 193,9 | - |
| Jens Wikstedt (invald 2012) | 131,8 | - |
| Stefan Charette (invald 2012) | 203,9 | - |
| Gerald Engström (invald 2012) | 62,9 | - |
| Totalt | 2 622,4 | 2 660,4 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat samt individuella mål.
För närvarande baseras 80 procent av den rörliga lönen på koncernens resultat och 20 procent på individuella mål, vilka fastställs specifikt för varje anställd.
Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 75 procent av den årliga fasta lönen.
David Brodetskys fasta ersättning för 2012 uppgår till 4 841 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen, med rätt att omvandla högst 35 procent av rörlig ersättning till pension. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden samt fri bil och vissa andra förmåner. Vad David Brodetsky erhållit under 2012 framgår i särskild tabell. David Brodetskys rätt till pension var valutasäkrad i EUR till och med räkenskapsåret 2011, vilket avräknats 2012. Valutasäkringen gällde för såväl David Brodetsky som bolaget. Densamma har således upphört i och med utgången av 2011.
I koncernledningen har under helåret 2012 David Brodetsky, Nils- Johan Andersson, Peter Andsberg, Carl-Gustav Nilsson, Per Nilsson och Hans Berger ingått. För tiden fram till november 2012 har Christina Imméll, HR-chef, ingått i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit.
2012 års ersättningar till David Brodetsky, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| SEK | David Brodetsky |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 4 918 456 | 11 927 242 | 16 845 698 |
| Rörlig ersättning | 1 016 610 | 1 449 152 | 2 465 762 |
| Incitamentsprogram | 200 000 | 630 312 | 830 312 |
| Pensioner | 2 827 625 | 2 348 766 | 5 176 391 |
| Förmåner | 370 220 | 715 119 | 1 085 339 |
| Summa | 9 332 911 | 17 070 591 | 26 403 502* |
Lönerelaterade kostnader med anledning av entledigande av koncernchef och HR-chef framgår i tabellen nedan.
| SEK | Totalt |
|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg | 13 002 463 |
| Rörlig ersättning | 4 030 729 |
| Incitamentsprogram | 0 |
| Pensioner | 5 536 904 |
| Förmåner | 415 000 |
| Summa | 22 985 096* |
| *) I ovanstående belopp ingår ej sociala avgifter. |
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
stående kriterier och respektives särskilda kompetens.
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Vid uppsägning av David Brodetskys anställning löper en uppsägningstid om ett år från Bolagets sida och sex månader från David Brodetskys sida. David Brodetsky är bunden av en för bolaget oåterkallelig konkurrensklausul som är giltig under ett år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande fast och rörlig del och rätt till pensionspremier. I samband med att David Brodetsky entledigades under begynnelsen av första kvartalet 2013 har de samlade uppsägningskostnaderna belastat fjärde kvartalet 2012 eftersom förfarandet påbörjades under 2012. Kostnaderna beräknas uppgå till 27 MSEK.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är 12–24 månader, vid uppsägning från bolagets sida, och 6–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida. Dessa ledande befattningshavare är också bundna av konkurrensbegränsningsklausuler under 12 månader efter avslutad tjänst.
David Brodetsky eller bolaget har rätt att kräva att han ska gå i pension vid 60 år. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för David Brodetsky motsvarande minst 55 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 2 828 KSEK (2 824), exklusive uppsägningskostnader.
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 2 349 KSEK (4 819).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 20, 30 eller 40 procent av årslönen, beroende på befattning. Programmet omfattar för närvarande cirka 80 anställda.
För Building Systems finns ett separat bonussystem som omfattar cirka 130 anställda. Även Building Systems program baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 5–40 procent av årslönen beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2012. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 031 KSEK (6 101) inklusive arbetsgivaravgifter.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien ej var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2012 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 584 300 i Ratos.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor.
Årsstämman 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 83 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 63 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 69 347 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2011. Vid maximal tilldelning kommer 324 288 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 45,66 kronor.
Sedan tidigare har årsstämman beslutat om ett annat slags incitamentsprogram.
Incitamentsprogrammet initierat 2009 fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och gav rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK under tiden 2011-06-01–2012-05-31.
Incitamentsprogrammet som initierades 2010 innehöll 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 93,00 SEK, under tiden 2012-06-01–2013-05- 31. Under sista kvartalet 2010 tecknades 39 000 optioner av nyanställda befattningshavare, priset per option fastställdes då till 12,20 SEK.
Utspädningseffekten kan uppgå till cirka 1 procent av aktiekapitalet per program, d.v.s. totalt 1 procent. Lindab har möjlighet att vid inlösen överlåta delar av de egna aktier som återköptes 2008.
Någon utspädningseffekt har inte beaktats för optionerna i incitamentsprogrammet initierat 2010 eftersom den genomsnittliga börskursen under året har varit lägre än konverteringskursen i programmet.
| Ventilation | Components | Building | Building Systems |
Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Försäljningsintäkter, externt | 3 591 | 3 612 | 2 052 | 2 268 | 1 013 | 998 | - | - | 6 656 | 6 878 | - | - | 6 656 | 6 878 |
| Försäljningsintäkter, internt | 14 | 20 | 4 | 11 | 0 | 1 | - | - | 18 | 32 | –18 | –32 | 0 | 0 |
| Försäljningsintäkter, totalt | 3 605 | 3 632 | 2 056 | 2 279 | 1 013 | 999 | 0 | 0 | 6 674 | 6 910 | –18 | –32 | 6 656 | 6 878 |
| Rörelseresultat (EBITDA) före engångsposter | 341 | 297 | 188 | 249 | 120 | 60 | –33 | –36 | 616 | 570 | - | - | 616 | 570 |
| Avskrivningar | –78 | –76 | –53 | –57 | –20 | –22 | –5 | –8 | –156 | –163 | - | - | –156 | –163 |
| Rörelseresultat (EBITA) före engångsposter | 263 | 221 | 135 | 192 | 100 | 38 | –38 | –44 | 460 | 407 | 0 | 0 | 460 | 407 |
| Rörelseresultat (EBIT) före andra engångsposter än nedskrivning av goodwill |
263 | 221 | 135 | 192 | 100 | 38 | –38 | –44 | 460 | 407 | 0 | 0 | 460 | 407 |
| Engångsposter (exklusive nedskrivning av goodwill) | –48 | –23 | –22 | –20 | –23 | –16 | –33 | 0 | –126 | –59 | - | - | –126 | –59 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 215 | 198 | 113 | 172 | 77 | 22 | –71 | –44 | 334 | 348 | 0 | 0 | 334 | 348 |
| Finansnetto | –156 | –162 | ||||||||||||
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 178 | 186 | ||||||||||||
| Skatt på årets resultat | –56 | –95 | ||||||||||||
| Årets resultat | 122 | 91 | ||||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 2 008 | 1 904 | 1 144 | 1 188 | 625 | 598 | 178 | 51 | 3 955 | 3 741 | - | - | 3 955 | 3 741 |
| Varulager | 452 | 408 | 383 | 366 | 131 | 188 | - | - | 966 | 962 | - | - | 966 | 962 |
| Övriga tillgångar | 684 | 708 | 371 | 339 | 133 | 116 | 192 | 120 | 1 380 | 1 283 | –255 | –121 | 1 125 | 1 162 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 568 | 614 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 6 301 | 5 986 | –255 | –121 | 6 614 | 6 479 | ||||||||
| Eget kapital | 2 710 | 2 699 | ||||||||||||
| Övriga skulder | 697 | 679 | 512 | 453 | 265 | 318 | 107 | 80 | 1 581 | 1 530 | –255 | –121 | 1 326 | 1 409 |
| Ej fördelningsbara skulder | 2 578 | 2 371 | ||||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 581 | 1 530 | –255 | –121 | 6 614 | 6 479 | ||||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 48 | 61 | 41 | 46 | 68 | 20 | 5 | 16 | 162 | 143 | - | - | 162 | 143 |
Nedan redovisas externa försäljningsintäkter på Lindabs största marknader baserad på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 2,1 procent (1,5) av koncernens totala försäljningsintäkter, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2012 Procent | 2011 Procent | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 611 | 24 | 1 671 | 24 |
| Danmark | 669 | 10 | 698 | 10 |
| Storbritannien | 582 | 9 | 570 | 8 |
| Tyskland | 496 | 7 | 548 | 8 |
| Ryssland | 476 | 7 | 352 | 5 |
| Övriga | 2 822 | 43 | 3 039 | 45 |
| Summa | 6 656 | 100 | 6 878 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2012 Procent | 2011 Procent | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 092 | 28 | 1 056 | 28 |
| Danmark | 543 | 14 | 577 | 15 |
| Luxemburg | 388 | 10 | 404 | 11 |
| Polen | 320 | 8 | 72 | 2 |
| Storbritannien | 236 | 6 | 243 | 6 |
| Ryssland | 223 | 6 | 174 | 5 |
| Övriga | 1 153 | 28 | 1 215 | 33 |
| Summa | 3 955 | 100 | 3 741 | 100 |
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde, vilka därför utgör grund för koncernens segmentsindelning. Grunden för uppdelningen på affärsområden och därmed på segment är att olika produkter tillhandahålls. Affärsområde Ventilation omfattar koncernens kompletta verksamhet inom ventilation och inneklimatsystem. Affärsområde Building Components förser byggsektorn med kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt. Affärsområde Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Övrigt omfattar moderbolagsfunktioner inklusive Group Treasury. Ingen förändring har skett i grunderna för segmentindelning eller i beräkningen av segmentens resultat sedan föregående år.
Lindab styrs utifrån tre finansiella mål, organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal (EBIT) och nettoskuldsättningsgrad, varav affärsområdena huvudsakligen ansvarar för de två förstnämnda och huvudkontoret för det sistnämnda.
Affärsområdena ansvarar även för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Group Treasury ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed utfördelas inte likvida medel, räntebärande fordringar och skulder och eget kapital. Som en följd härav är det inte heller möjligt att fördela ränteintäkter och –kostnader på segmenten. Skattefordringar och –skulder fördelas inte heller på segmenten.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till affärsområdena.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Avskrivningar | 2012 | 2011 |
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader (not 16) | 0 | 0 |
| Patent (not 16) | 0 | 0 |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 24 | 19 |
| Varumärken (not 16) | - | - |
| Goodwill (not 16) | - | - |
| Fastigheter (not 17) | 22 | 28 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 81 | 84 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 19 | 22 |
| Summa | 146 | 153 |
| Nedskrivningar | ||
| Fastigheter (not 17) | 2 | - |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 7 | 10 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 1 | 0 |
| Summa | 10 | 10 |
| Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag | 156 | 163 |
| Totala avskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 106 | 118 |
| Försäljningskostnader | 16 | 15 |
| Administrationskostnader | 24 | 20 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | - | - |
| Summa | 146 | 153 |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | ||
| Försäljningskostnader (not 16) | 0 | 0 |
| Summa | 0 | 0 |
| Totala nedskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 10 | 10 |
| Summa | 10 | 10 |
| Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion | 156 | 163 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Kostnad för direkt material | 3 157 | 3 312 | - | - |
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 708 | 1 733 | 4 | 3 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 156 | 163 | - | - |
| Övriga rörelsekostnader | 1 386 | 1 399 | 1 | 3 |
| Summa | 6 407 | 6 607 | 5 | 6 |
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 6 407 MSEK (6 607). Här visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 703 MSEK och inhyrd personal, 5 MSEK.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | ||
| Ernst & Young | |||||
| Revisionsuppdrag | 6,5 | 6,9 | 0,3 | 0,4 | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 | - | - | |
| Skatterådgivning | 1,4 | 2,3 | - | - | |
| Övriga uppdrag | 3,6 | 2,6 | 0,1 | 0,8 | |
| Totalt Ernst & Young | 11,6 | 11,9 | 0,4 | 1,2 | |
| Övriga | |||||
| Revisionsuppdrag | 1,0 | 0,8 | - | - | |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | - | - | - | - | |
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,1 | - | - | |
| Övriga uppdrag | 0,9 | 0,9 | - | - | |
| Totalt Övriga | 2,0 | 1,8 | - | - | |
| Totalt | 13,6 | 13,7 | 0,4 | 1,2 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 43 MSEK (40) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 0 MSEK (0) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 16.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/skulder | 59 | 63 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 14 | 4 | - | - |
| Övrigt | 12 | 10 | 8 | - |
| Summa | 85 | 77 | 8 | - |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/fordringar | –63 | –76 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –12 | –8 | - | - |
| Nedskrivning av goodwill | - | - | - | - |
| Omstruktureringskostnader | –83 | –18 | - | - |
| Övrigt | –35 | –22 | - | –3 |
| Summa | –193 | –124 | - | –3 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 95 | 111 | |
| Summa | - | - | 95 | 111 | |
| Ränteintäkter | |||||
| Externa | 12 | 8 | 0 | 0 | |
| Summa | 12 | 8 | 0 | 0 | |
| Räntekostnader | |||||
| Externa | –156 | –162 | 0 | 0 | |
| Till koncernbolag | - | - | –98 | –106 | |
| För pensioner, netto | –6 | –6 | - | - | |
| Summa | –162 | –168 | –98 | –106 | |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Valutakursvinster | 0 | 1 | - | - | |
| Valutakursförluster | –3 | - | - | - | |
| Övriga finansiella kostnader | –3 | –3 | - | - | |
| Summa | –6 | –2 | - | - | |
| Totalt | –156 | –162 | –3 | 5 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Aktuell skatt | ||||
| Aktuell skatt på årets resultat | –57 | –71 | 0 | 0 |
| Justeringar avseende tidigare år | 5 | 8 | 0 | 1 |
| Summa aktuell skatt | –52 | –63 | 0 | 1 |
| Uppskjuten skatt | ||||
| Uppkomst och återföring av temporära skillnader | –13 | –30 | - | - |
| Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder | 9 | –2 | - | - |
| Summa uppskjuten skatt | –4 | –32 | - | - |
| Totalt redovisad skattekostnad | –56 | –95 | 0 | 1 |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 56 MSEK (95) och den faktiska skattesatsen uppgick till 31 procent (51) av resultatet efter finansnetto. Skattesatsen i Sverige uppgår till 26,3 procent, men ändras från och med 2013 till 22 procent. Avstämning av redovisad skatt framgår nedan.
Kostnaden för aktuell skatt har minskat till följd av lägre resultat i koncernbolagen.
Kostnaden för uppskjuten skatt har påverkats positivt med 11 MSEK av att fordringar och skulder avseende uppskjuten skatt i svenska bolag har omräknats till den nya skattesatsen, 22 procent. Skattesatserna har även ändrats för andra bolag, bland annat i Ryssland och England, vilket har inverkat negativt på kostnaden för uppskjuten skatt. Denna har därutöver påverkats negativt med 14 MSEK av nedskrivningar av uppskjutna skattefordringar avseende underskottsavdrag, framför allt i Tyskland.
Den totala skattekostnaden har även påverkats negativt, med 17 MSEK, av att uppskjuten skatt på årets underskott i vissa koncernbolag ej har aktiverats.
Den genomsnittliga skattesatsen var 19 procent (25). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt (EBT) med lokal skattesats för respektive land.
Avvikelsen mellan den faktiska och den genomsnittliga skattesatsen uppgår till 12 procentenheter (26) och beror dels på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, såsom återföring av uppskjuten skatt på underskottsavdrag. Förändringar i skattesatser i olika länder får även konsekvenser då skulder och fordringar avseende uppskjuten skatt måste anpassas till de nya skattesatserna. Därutöver inverkar bland annat skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och att uppskjuten skatt ej har aktiverats på underskott i vissa koncernbolag. Justeringar får även en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | Procent | 2011 | Procent | |
| Resultat före skatt | 178 | 186 | ||
| Skatt enligt gällande svensk skattesats | –47 | –26,3 | –49 | –26,3 |
| Avstämning mot redovisad skatt | ||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 13 | 7,3 | 3 | 1,6 |
| Ej aktiverade underskott, uppkomna under året | –17 | –9,6 | –11 | –5,9 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 3 | 1,7 | 6 | 3,2 |
| Ej avdragsgilla kostnader | –7 | –3,9 | –22 | –11,8 |
| Ej skattepliktiga intäkter | 2 | 1,1 | 7 | 3,8 |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | 9 | 5,1 | –2 | –1,1 |
| Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag | –14 | –7,9 | –30 | –16,1 |
| Övrigt | 2 | 1,1 | 3 | 1,6 |
| Redovisad skattekostnad | –56 | –31,4 | –95 | –51,0 |
Uppskjutna skattefordringar och –skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 47 | 146 | 0 | –87 | 47 | 59 |
| Materiella anläggningstillgångar | 4 | 9 | –58 | –64 | –54 | –55 |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | - | –3 | –4 | –3 | –4 |
| Lager | 14 | 22 | –1 | –1 | 13 | 21 |
| Fordringar | 4 | 5 | 0 | 0 | 4 | 5 |
| Avsättningar | 22 | 17 | 0 | –1 | 22 | 16 |
| Leasing | 2 | 0 | –1 | 1 | 1 | 1 |
| Övrigt | 12 | 6 | –75 | –73 | –63 | –67 |
| Underskottsavdrag | 105 | 108 | - | - | 105 | 108 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –62 | –73 | –62 | –73 |
| Summa | 210 | 313 | –200 | –302 | 10 | 11 |
| Enligt balansräkningen | 150 | 313 | –140 | –302 | 10 | 11 |
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 11 | 46 |
| Redovisat i rapporten över totalresultat | –4 | –32 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | 8 | 0 |
| Avyttring av dotterbolag (not 5) | - | –2 |
| Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital; | ||
| säkringsreserv | –3 | 1 |
| Omräkningsdifferenser | –2 | –1 |
| Övrigt | 0 | –1 |
| Vid årets slut | 10 | 11 |
Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster.
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 789 MSEK (690), varav 383 MSEK (389) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 105 MSEK (108).
Kvarvarande underskottsavdrag om 406 MSEK (301), skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 112 MSEK (85). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem.
| Förfallotider för | Koncern | |
|---|---|---|
| underskottsavdragen | 2012 | 2011 |
| Nästa år | 9 | 11 |
| Om 2–4 år | 42 | 32 |
| Om 5–6 år | 97 | 32 |
| Efter 6 år | 641 | 615 |
| –därav utan förfallotid | 470 | 435 |
| 789 | 690 |
| Före utspädning | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 122 | 91 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 75 997 735 | 75 331 982 |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) | 1,61 | 1,21 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | ||
|---|---|---|
| Efter utspädning | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 122 | 91 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 75 997 735 | 75 331 982 |
| Aktieoptioner | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 75 997 735 | 75 331 982 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 1,61 | 1,21 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. Vid utgång av 2012 fanns totalt 784 000 utestående aktieoptioner avseende incitamentsprogram för 2010. Eftersom Lindabaktiens genomsnittliga börskurs under 2012 har varit lägre än konverteringskursen för optionerna i incitamentsprogrammen, finns för närvarande inte anledning att räkna med några utspädningseffekter.
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och | IT och övriga immateriella |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2011 | och liknande | liknande | tillgångar | Varumärken | Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 10 | 82 | 178 | 50 | 2 695 | 3 015 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 0 | - | - | 0 |
| Nyanskaffningar | 5 | - | 20 | - | 26 | 51 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –5 | - | - | - | –6 |
| Omklassificeringar | –4 | - | 9 | - | - | 5 |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | 0 | 1 | –4 | –25 | –29 |
| Vid årets slut | 9 | 77 | 208 | 46 | 2 696 | 3 036 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –10 | –80 | –117 | –50 | - | –257 |
| Årets avskrivningar | 0 | - | –19 | - | - | –19 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 3 | - | - | - | 4 |
| Omklassificeringar | - | - | –5 | - | - | –5 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –1 | 4 | - | 3 |
| Vid årets slut | –9 | –77 | –142 | –46 | 0 | –274 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | –2 | - | - | –104 | –106 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | 0 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | 2 | - | - | - | 2 |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | –1 | –1 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | - | - | –105 | –105 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 61 | 0 | 2 591 | 2 652 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 66 | 0 | 2 591 | 2 657 |
| 1 januari–31 december 2012 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 9 | 77 | 208 | 46 | 2 696 | 3 036 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 2 | - | - | 2 |
| Nyanskaffningar | 3 | 0 | 18 | - | 136 | 157 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –21 | - | - | –21 |
| Omklassificeringar | –3 | 0 | 8 | - | - | 5 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –4 | - | –51 | –55 |
| Vid årets slut | 9 | 77 | 211 | 46 | 2 781 | 3 124 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –9 | –77 | –142 | –46 | 0 | –274 |
| Årets avskrivningar | - | 0 | –24 | - | - | –24 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 21 | - | - | 21 |
| Omklassificeringar | - | 0 | –5 | - | - | –5 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 4 | - | - | 4 |
| Vid årets slut | –9 | –77 | –146 | –46 | 0 | –278 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | 0 | - | - | –105 | –105 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | - | 6 | 6 |
| Vid årets slut | 0 | 0 | 0 | - | –99 | –99 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 0 | 0 | 66 | 0 | 2 591 | 2 657 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 65 | 0 | 2 682 | 2 747 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling. Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är den strategiska plan som ligger för kommande perioder. Lindab utförde sitt nedskrivningstest per 31 oktober, 2012.
Värdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen, normalt anses vara de så starkt integrerade affärsområdena, vilka också är operativa och rapporterande segment. Utöver detta definieras Ventilations verksamhet i USA som en kassagenerande enhet, då verksamheten inte stödjs av synergieffekter i form av gemensamma stålinköp och distributionskanaler som affärsområden i övrigt påverkas av.
Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella budgetar, för respektive affärsområde, som godkänts av styrelsen och som täcker en tvåårsperiod samt prognoser för därefter kommande treårsperiod. De framtida kassaflödena har blivit uppdaterade för att reflektera de svåra marknadsförhållandena inom byggbranschen samt vikande volymer. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är volymutveckling, bruttomarginaler, råmaterialpriser samt antaganden om tillväxt efter budgetperiodernas slut.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,6 procent (8,8) och har använts för samtliga kassagenererande enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserat på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 11,6 procent (11,9) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats.
Diskonteringsräntan representerar den nuvarande marknadens bedömning av risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuella risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassaflödet. Beräkningen av diskonteringsräntan är baserad på specifika förhållanden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapitalkostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapitalkostnaden för eget kapital baseras den förväntade avkastningen från koncernens investerare. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktiga att infria. Koncernspecifik risk beaktas genom individuellt beaktad betafaktor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata.
Kassaflödet bortom 2017 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltillväxt, på 2 procent (2), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där affärsområdena verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Då samtliga affärsområdena bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål. Affärsområdena agerar även på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsräntan samt långsiktig tillväxt för respektive affärsområde.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är möjlig visar att en god marginal finns mellan återvinningsvärde och redovisade värde. Ledningen har därför gjort bedömningen att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2012.
| Fördelad goodwill per affärsområde | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Ventilation | 1 489 | 1 381 |
| Building Components | 848 | 852 |
| Building Systems | 345 | 358 |
| Summa goodwill | 2 682 | 2 591 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyan läggningar byggnader |
Pågående nyan läggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari–31 december 2011 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid |
800 | 1 700 | 437 | 9 | 35 | 2 981 |
| årets början | - | - | - | - | - | 0 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 0 | - | - | 0 |
| Nyanskaffningar | 14 | 35 | 22 | 16 | 24 | 111 |
| Avyttringar och utrangeringar | –29 | –27 | –12 | - | - | –68 |
| Omklassificeringar | –3 | –10 | –7 | 1 | 1 | –18 |
| Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut |
–13 769 |
–20 1 678 |
–3 437 |
0 26 |
0 60 |
–36 2 970 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början |
–207 | –1 250 | –349 | - | - | –1 806 |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid | ||||||
| årets början | - | - | - | - | - | 0 |
| Årets avskrivningar | –28 | –84 | –22 | - | - | –134 |
| Avyttringar och utrangeringar Omklassificeringar |
8 - |
24 12 |
10 6 |
- - |
- - |
42 18 |
| Årets omräkningsdifferenser | 4 | 11 | 2 | - | - | 17 |
| Vid årets slut | –223 | –1 287 | –353 | 0 | 0 | –1 863 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | - | –10 | - | –4 | - | –14 |
| Årets nedskrivning | - | –10 | - | - | - | –10 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | - | 1 | - | 0 | - | 1 |
| Vid årets slut | 0 | –19 | - | –4 | 0 | –23 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 593 | 440 | 88 | 5 | 35 | 1 161 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 546 | 372 | 84 | 22 | 60 | 1 084 |
| 1 januari–31 december 2012 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början |
||||||
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid | ||||||
| årets början | 769 | 1 678 | 437 | 26 | 60 | 2 970 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 70 | 66 | 6 | 0 | 2 | 144 |
| Nyanskaffningar Avyttringar och utrangeringar |
12 –2 |
80 –21 |
17 –16 |
39 0 |
–7 0 |
141 –39 |
| Omklassificeringar | - | –6 | –7 | –3 | –8 | –24 |
| Årets omräkningsdifferenser | –18 | –26 | –5 | –1 | 0 | –50 |
| Vid årets slut | 831 | 1 771 | 432 | 61 | 47 | 3 142 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –223 | –1 287 | –353 | 0 | 0 | –1 863 |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid årets början |
- | - | - | - | - | - |
| Årets avskrivningar | –22 | –81 | –19 | - | - | –122 |
| Avyttringar och utrangeringar | 2 | 16 | 14 | - | - | 32 |
| Omklassificeringar | 0 | 12 | 7 | - | - | 19 |
| Årets omräkningsdifferenser | 8 | 21 | 4 | - | - | 33 |
| Vid årets slut | –235 | –1 319 | –347 | 0 | 0 | –1 901 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | –19 | - | –4 | 0 | –23 |
| Årets nedskrivning | –2 | –7 | –1 | - | - | –10 |
| Återförda nedskrivningar | - | –1 | - | - | - | –1 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | 1 | 0 | - | - | 0 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut |
0 –3 |
1 –25 |
- –1 |
- –4 |
- 0 |
1 –33 |
| Planenligt restvärde vid årets början Planenligt restvärde vid årets slut |
546 593 |
372 427 |
84 84 |
22 57 |
60 47 |
1 084 1 208 |
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 3 | ||
| Förvärv | 1 | - | ||
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | ||
| Bokfört värde | 4 | 3 |
Här redovisas de långsiktiga innehav av onoterade aktier och andelar som inte avser koncernföretag. De klassificeras som finansiella tillgångar som kan säljas. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 4 MSEK (3), utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 418 | 458 | |
| Varor under tillverkning | 44 | 46 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 504 | 458 | |
| Summa | 966 | 962 |
Inom Lindabkoncernen uppgick upparbetade internvinster till 35 MSEK (54), vilka har eliminerats på koncernnivå. Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 157 MSEK (3 312), inklusive –1 MSEK (3) i nedskrivning. Därutöver har nedskrivningen för färdigvarulager justerats med 2 MSEK (–2). Utgående varulager har skrivits ner med 53 MSEK (56), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för nedskrivning. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 0 MSEK.
| fordringar | Koncern | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | |||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 2 | ||
| Minskning/ökning | –2 | 2 | ||
| Bokfört värde | 2 | 4 |
Andra långfristiga fordringar består framförallt av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Ej förfallet | 669 | 748 | 8 | 12 | 65 | 60 |
| < 90 dagar | 230 | 219 | - | - | 13 | 9 |
| 90–180 dagar | 49 | 46 | - | - | - | - |
| 180–360 dagar | 13 | 20 | - | - | - | - |
| > 360 dagar | 81 | 60 | - | - | - | - |
| Summa kundfordringar | 1 042 | 1 093 | 8 | 12 | 78 | 69 |
| Reservering för kundförluster | –80 | –70 | - | - | - | - |
| Summa | 962 | 1 023 | 8 | 12 | 78 | 69 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 2 MSEK (6) och bonusintäkt 6 MSEK (6).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 65 MSEK (60) och övriga fordringar 13 MSEK (9).
Övriga fordringar specificeras i sin helhet nedan.
| Förändring i avsättning | Koncern | |
|---|---|---|
| för osäkra kundfordringar | 2012 | 2011 |
| Ingående balans | 70 | 80 |
| Tillfört genom förvärv | 2 | 1 |
| Ökning av avsättning | 29 | 21 |
| Konstaterade förluster | –14 | –27 |
| Återförda avsättningar | –5 | –2 |
| Omräkningsdifferenser | –2 | –3 |
| Utgående balans | 80 | 70 |
| Förutbetalda kostnader | Koncern | ||
|---|---|---|---|
| och upplupna intäkter | 2012 | 2011 | |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing |
9 | 14 | |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 2 | 6 | |
| Försäkringskostnader | 24 | 11 | |
| Upplupna bonusintäkter | 6 | 6 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 47 | 38 | |
| Summa | 88 | 75 |
Kreditriskhantering
Kundkreditrisk hanteras av varje affärsenhet som omfattas av koncernens etablerade policy, rutiner och kontroll. Individuella kreditlimiter identifieras och bedömning görs. Utestående kundfordringar bevakas regelbundet och delar av utestående kundfordringar omfattas av kreditförsäkring. Lindab är begränsat exponerad av enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 2,1 procent av koncernens totala försäljningsintäkter.
Under året har kostnadsförts 23 MSEK (19) avseende reservering för kundförluster.
Reservation för kundförluster sker normalt då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter reserveras med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2012 | 2011 | |
| Momsfordran | 65 | 60 | |
| Förskott till anställda | 0 | 0 | |
| Reseförskott | 1 | 1 | |
| Övriga fordringar | 14 | 10 | |
| Summa | 80 | 71 |
Kreditrisk från tillgodohavanden hos banker och finansinstitut hanteras av koncernens centrala treasuryavdelning i enlighet med koncernens policy. Investeringar av överskottsmedel sker endast med godkända motparter och inom kreditlimiter som har tilldelats varje motpart. Gränser sätts för att minimera koncentrationen av risker och därmed minska ekonomiska förluster.
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| Förändring av | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | aktiekapitalet (KSEK) |
aktiekapital (KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar vid årets början | –3 375 838 | - | - | - | |
| Försäljning av egna aktier under året | 1 000 000 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 76 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 2 375 838 och utestående aktier ökade till 76 331 982.
Sedan tidigare har årsstämman beslutat om ett annat slags incitamentsprogram.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor.
Årsstämman 2012 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 83 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 63 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 69 347 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2014 och jämförs med räkenskapsåret 2011. Vid maximal tilldelning kommer 324 288 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till 5 MSEK baseras på en aktiekurs på 45,66 kronor.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t. ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Hur pensionskostnaden beräknats framgår vidare av not 2.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2 planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till 11 MSEK (10).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 129 procent (113). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
Åtagande för kollektiv pensionsplan förekommer även i USA. Pensionsplanen är per definition en förmånsbestämd men då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna pensionsplan som sådan redovisas den därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för denna plan uppgår till 3 MSEK (3).
| Redovisning i rapporten över totalresultat | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Pensioner och ersättningar intjänade under året | 9 | 7 |
| Räntekostnad på åtaganden | 6 | 6 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –2 | –2 |
| Aktuariell vinst/förlust redovisad under året | 3 | 3 |
| Kostnad för tjänstgöring under tidigare år | - | 0 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | 16 | 14 |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 81 | 75 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 97 | 89 |
| varav redovisat inom rörelseresultat (not 6) | 91 | 83 |
| varav redovisat inom finansnetto (not 13) | 6 | 6 |
| Nettoförpliktelser för förmånsbaserade planer | 2012 | 2011 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser m.m. | 181 | 173 |
| Finansiella placeringar | –42 | –46 |
| Nettoskuld | 139 | 127 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –36 | –28 |
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 71 | 67 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –42 | –46 |
| Nettovärde fonderade planer | 29 | 21 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 110 | 106 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –36 | –28 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | - | - |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 103 | 99 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 39 | 36 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 142 | 135 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –39 | –36 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –39 | –36 |
I balansräkningen redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 142 MSEK (135), utgör 36 MSEK (34) pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 39 MSEK (36).
| 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändring av förvaltningstillgångar och pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Ingående balans | –46 | 173 | –45 | 167 | |
| Avkastning på förvaltningstillgångar | –2 | - | –2 | - | |
| Räntekostnader | - | 6 | - | 6 | |
| Tillskjutna medel | –4 | - | –3 | - | |
| Pensioner intjänade under året | - | 9 | - | 7 | |
| Utbetalda pensioner | 8 | –13 | 3 | –9 | |
| Aktuariella vinster eller förluster | 2 | 3 | 1 | 10 | |
| Omklassificeringar och övrigt | - | 2 | - | –8 | |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 1 | 0 | 0 | |
| Utgående balans | –42 | 181 | –46 | 173 | |
| 2012 | 2011 |
| 2012 | 2011 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga |
| Diskonteringsränta, % | 3,5 | 2,8 | 2,2 | 3,0–6,0 | 3,3–6,0 |
| Förväntad avkastning på tillgångar, % | ET | 2,8 | 3,6 | 0,0–2,0 | 4,6–4,8 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 3,3 | 2,0–4,0 | 1,0–4,0 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,0 | 0,0 | 0,0 | 1,8–2,0 | 0,7–3,0 |
| Nettoskuldens fördelning 2012, MSEK | 73 | 10 | 9 | 11 | - |
| Nettoskuldens fördelning 2011, MSEK | 70 | 14 | 9 | 5 | - |
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, för Lindab 3,5 procent (3,8).
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchef är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |
| Vid årets början | 35 | 39 | 11 | 85 |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | 2 | –6 | 23 | 19 |
| Valutakursdifferenser | –1 | –1 | 1 | –1 |
| Vid årets slut | 36 | 32 | 35 | 103 |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 7 | 16 | 7 | 30 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 29 | 16 | 28 | 73 |
| Totalt | 36 | 32 | 35 | 103 |
Omstruktureringsreserven utgörs av reserver för det aviserade kostnadsbesparingsprogrammet.
Omstruktureringsreserven hänförlig till kostnadsbesparingsprogrammet förväntas bli utnyttjad i sin helhet under första halvåret 2013.
Garantiavsättningarna, 32 MSEK (39), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
En stor del av garantireserverna avser Building Systems, 26 MSEK (35).
De generella avsättningarna redovisas vid den tidpunkt då försäljning sker, eller, om fel har uppkommit för specifika produkter, då behov uppkommer. Avsättningar görs för reklamationer, som brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser, 15 MSEK (8). Beräkningen baseras på faktiska reklamationer. Detta belopp ingår som en del i den avsättning som beräknas för garantier avsedda att täcka hela garantitiden. En gemensam beräkningsprincip har införts, vilken beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Resterande del av avsättningen, avseende framtida beräknade garantikostnader, uppgår till 13 MSEK (15). Garantitiden sträcker sig ofta fem till tio år framåt i tiden, men i de flesta fall löses problemen inom ett år. Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 4 MSEK (12).
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Banklån | 2 056 | 1 772 | - | - |
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 11 | 6 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 193 | 98 | - | - |
| Summa upplåning | 2 260 | 1 876 | - | - |
| Förfallostrukturer för långfristig upplåning | Koncern | Moderbolag | ||
|---|---|---|---|---|
| fördelar sig enligt följande: | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| mellan 1 och 2 år | 5 | 20 | - | - |
| mellan 2 och 5 år | 2 003 | 1 736 | - | - |
| mer än 5 år | 37 | 6 | - | - |
| 2 045 | 1 762 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld i enlighet med IFRS om 47 MSEK (18). Kortfristig del av leasingskulden uppgick till 22 MSEK (15) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 8 MSEK (9). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 095 MSEK (1 944). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz, dessa lån uppgick till 8 MSEK (9).
Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader, per den 31 december 2012 uppgick den till 4 månader. Under 2011 var bindningstiden 15 månader på grund av ingångna ränteswapavtal. Merparten av koncernens upplåning har idag rörlig ränta.
Koncernens upplåning fördelat på olika valutor:
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| SEK | 2 086 | 1 789 | - | - |
| DKK | 37 | 46 | - | - |
| EUR | 46 | 26 | - | - |
| NOK | 4 | - | - | |
| CHF | 8 | 9 | - | - |
| RUB | 22 | - | - | - |
| PLN | 57 | 6 | - | - |
| 2 260 | 1 876 | - | - |
Räntefria finansiella instrument såsom kundfordringar och leverantörsskulder redovisas till verkligt värde. Räntebärande finansiella instrument såsom koncernens upplåning redovisas också till verkligt värde.
| 2012 | 2011 | |||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över årets resultat | 01) | 0 | 61) | 6 |
| Investeringar som hålles till förfall | 39 | 39 | 36 | 36 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 1 2872) | 1 287 | 1 3392) | 1 339 |
| Totala finansiella tillgångar | 1 326 | 1 326 | 1 381 | 1 381 |
| Finansiella skulder | ||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde över årets resultat | 13) | 1 | 133) | 13 |
| Övriga finansiella skulder | 3 2824) | 3 282 | 2 9944) | 2 994 |
| Totala finansiella skulder | 3 283 | 3 283 | 3 007 | 3 007 |
1) Redovisas som derivattillgångar.
2) Redovisas som kundfordringar, övriga långfristiga fordringar, del av övriga kortfristiga fordringar, upplupna intäkter och kassa bank.
3) Redovisas som derivatskulder.
4) Redovisas som leverantörsskuld, långfristiga skulder, del av övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Löne- och semesterskulder | 145 | 145 | 2 | 2 |
| Intjänade resultatandelar | 12 | 9 | - | - |
| Sociala kostnader | 76 | 71 | - | - |
| Bonusskuld till kunder | 99 | 95 | - | - |
| Räntekostnader | 12 | 14 | - | - |
| Övriga kostnader | 72 | 33 | 0 | 0 |
| Summa | 416 | 367 | 2 | 2 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 46 MSEK (53), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 41 MSEK (47).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 83 MSEK (150) och fördelar sig enligt följande:
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 6 MSEK.
| 2012 | 2011 | |
|---|---|---|
| 2013 | 37 | 52 |
| 2014–2017 | 36 | 83 |
| 2018 och senare | 10 | 15 |
| 83 | 150 |
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 5 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finanisieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
2004 ingicks ett operationellt leasingavtal med DIL Czech Leasing Boskovice Koncernova s.r.o. avseende en produktionsfastighet i Tjeckien. Avtalet löper på 10 år och har en option att återköpa produktionsfastigheten vid avtalets slut. Hyran för 2012 uppgick till 9 MSEK.
I augusti 2005 avyttrades fastigheter i Båstad. Dessa förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 191 MSEK. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt på 10 år. Hyran uppgick under 2012 till 11 MSEK.
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab hyrde samtidigt fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och har option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång. Hyran uppgick under 2012 till 16 MSEK. Leasingavtalet är förknippat med åtagande vilket beskrivs i not 28.
För leasingtransaktionerna ovan finns en möjlighet att förlänga leasingavtalen om möjligheten nyttjas i enlighet med upprättat avtal. Om Lindab väljer att inte förlänga leasingavtalet, har Lindab i normalfallet en förpliktelse att garantera huvuddelen av restvärdet.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 74 MSEK (25) och under maskiner och mjukvara 16 MSEK (0). Under 2012 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 26 MSEK (3). Framtida förpliktelser för för finansiella avtal uppgår till 90 (33) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | |||
|---|---|---|---|
| 2012 | 2011 | ||
| År 1 | 25 (24) | 15 (15) | |
| År 2–5 | 26 (23) | 18 (16) | |
| År 6 och senare | 39 (29) | - (-) | |
| 90 (76) | 33 (31) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 | |
| Fastighetsinteckningar | 18 | 18 | - | - | |
| Företagsinteckningar | 382 | 326 | - | - | |
| Summa | 400 | 344 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 4 | 13 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 10 | 11 | - | - |
| Summa | 14 | 24 | - | - |
Nuvarande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken löper fram till februari 2015. Totala kreditramen uppgick fram till och med 30 december 2012 till 3 000 MSEK (3 500) och uppgår från och med 31 december 2012 till 2 900 MSEK enligt gällande kreditavtal. Avtalet innehåller kovenanter vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Lindab ingår i en pensionsplan omfattande ett flertal anställda i USA. För det fall Lindab avvecklar sin verksamhet i USA eller utträder ur kollektivavtalet med den lokala fackföreningen aktualiseras ett åtagande att täcka Lindabs andel av det underskott som uppstått i den kollektiva pensionsplanen. Beloppet för åtagandet har beräknats och bedömts till 55 MSEK, vilket är baserat på uppgifter från 31 december 2011 och är inte beräknat på normala försäkringstekniska grunder utan representerar ett åtagande vid ett eventuellt utträde ur kollektivavtalet. Uppgift saknas om aktuell information per 31 december 2012.
För att säkerställa att Lindab långsiktigt kan nyttja Building Systems anläggning i Luxemburg till bättre ekonomiska villkor har Lindab ingått avtal med nuvarande fastighetsägare, DAL, att förvärva samtliga aktier i det bolag som äger fastigheten. Tillträde kommer att ske, för det fall förtida tillträde inte påkallas, i samband med att nuvarande hyresförhållande går ut den 29 januari 2015. Köpeskillingen motsvarar eget kapital och beräknas inte överstiga 2 MSEK.
De likvida tillgångarna i bolaget motsvarar köpeskillingen. Fastighetens bokförda värde vid tidpunkten för tillträde beräknas uppgå till 25 MEUR, vilket motsvarar ett uppskattat marknadsvärde. Belåningen av fastigheten uppgår till motsvarande belopp.
Samtidigt har Lindab ingått avtal med tredje man om att vidareförsälja fastigheten och ingå ett långsiktigt hyresavtal. Den samlade effekten av de ingångna avtalen blir att Lindabs hyreskostnader från och med 2012 reduceras och tryggar därmed nyttjande av anläggningen på rimlig kostnadsnivå.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Huvudägare som betraktas som närstående är sedan tidigare Ratos AB och en av nuvarande huvudägare, Systemair AB (publ).
Från och med 20 augusti är transaktioner med Systemair AB (publ) att betrakta som närståendetransaktioner. Transaktioner med Systemair AB (publ) för tiden 20 augusti till årsskiftet är försäljningsintäkter om 9,9 MSEK och inköp om 6,5 MSEK. Transaktionerna har skett på marknadsmässiga villkor, så kallat armslängds avstånd.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 30. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt det som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/ koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna, och Lindab Innovation AB i Sverige, ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Pensionsskuld till | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Tidigare VD | 29 | 29 | - | - |
| Koncernföretag | Moderbolag | |||
| Moderbolaget | 2012 | 2011 | 2012 | 2011 |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 95 | 111 | ET | ET |
| Ränteintäkter från moderbolag | 98 | 106 | ET | ET |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 087 | 2 064 | ET | ET |
| Koncernföretag | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag från koncernbolag | ET | ET | 95 | 111 | ||||
| Räntekostnader till koncernföretag | ET | ET | 98 | 106 | ||||
| Långfristiga skulder till koncernföretag | ET | ET | 2 087 | 2 064 |
För information om incitamentsprogram riktat till deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab, se not 6 sidan 92.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 100 | 3 4671) |
| Lindab Sverige AB | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 0 | |
| Lindab Profil AB | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| U-nite Fasteners Technology AB | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Lindab S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.'ar.l | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings S.A.S. | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab Buildings s.r.o. | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Lindab Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA | LVL | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Spiro S.A. | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Protol AG | CHF | CH-160.3.001.249-2 | Glarus, Schweiz | 100 | |
| Lindab Holding Inc. | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab Profile Inc. | USD | 90-091 66 93 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab SRL | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD | BGN | 175097637 | Sofia, Bulgarien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab S.r.l | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Airflux BVBA | EUR | 0461.085.144 | Brugge, Belgien | 100 | |
| Lindab A/S | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Door B.V. | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings GmbH | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab AG | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab S.A.S. | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Elia Sarl | EUR | B 493 610 158 | Saint-Aunes, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab a.s. | SKK | 36 214 604 | Spišská Nová Ves, Slovakien | 100 | |
| IVK Kiinteistöt Oy | EUR | 2324254-7 | Jyväskylä, Finland | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB | SEK | 556629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AG | CHF | CH-020.3.036.274-9 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Centrum Klima S.A. | PLN | 0000299712 | Mazowiecki, Polen | 100 | |
| Lindab Innovation AB | SEK | 556897-8505 | Båstad, Sverige | 50 | |
| Lindab Panel AB | SEK | 556855-7481 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Kalnesa Holdings Limited | EUR | 303110 | Nicosia, Cypern | 100 | |
1) Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
Vi försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Båstad den 7 mars 2013
Kjell Nilsson Ordförande
Carl-Gustav Nilsson Tf Verkställande direktör
Pontus Andersson Markku Rantala
Erik Eberhardson
Birgit Nørgaard Sonat Burman-Olsson
Stefan Charette Gerald Engström
Vår revisionsberättelse har lämnats den 8 mars 2013.
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Jan Birgerson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Org. nr 556606-5446
Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB för år 2012. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 57–109.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamåls-enligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB för år 2012.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Båstad den 8 mars 2013
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Jan Birgerson Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Rörelseresultat (EBITDA) utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBITA) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Genomsnittligt antal aktier beräknat med hänsyn till utspädning av teckningsoptioner som utfärdats av bolaget i enlighet med IAS 33. Utestående optioner bedöms för närvarande ej komma att utnyttjas.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal (EBITDA) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBITA) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal (EBT) har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt* sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt* operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt* eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig* balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
*) Genomsnittligt kapital baseras på kvartalsvärden från och med 2004. För tidigare år baseras beräkningarna på helårsvärden.
Lindab följer GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och redovisar enligt egen bedömning enligt GRI nivå C.
| Indikator | Status | Hänvisning | |
|---|---|---|---|
| 1. Strategi & analys | |||
| 1.1 | VD:s uttalande om Social Responsibility | F | s. 8 |
| 2. Organisationsprofil | |||
| 2.1 | Organisationens namn | F | Framsida |
| 2.2 | Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänsterna | F | s. 4 |
| 2.3 | Organisationsstruktur | F | Not 30 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor | F | Not 1 |
| 2.5 | Länder som organisationen har verksamhet i | F | Not 30 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform | F | s. 34–35 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på | F | s. 14–15 |
| 2.8 | Redovisande organisationens storlek | F | s. 57 ff |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | F | s. 57 ff |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden | F | s. 34 |
| 3. Information om redovisningen | |||
| 3.1 | Redovisningsperiod | F | s. 38 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen | F | s. 38 |
| 3.3 | Redovisningscykel | F | s. 38 |
| 3.4 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | P | Baksida |
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen | F | s. 38 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning | F | s. 38 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar av redovisningen | F | s. 38 |
| 3.8 | Redovisning av objekt som väsentligt kan påverka tids- eller organisations jämförelser | F | s. 38 |
| 3.10 | Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats tidigare | F | s. 38 |
| 3.11 | Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder | F | s. 38 |
| 3.12 | GRI-index | F | s. 112 |
| 4. Styrning, åtaganden och intressentrelationer | |||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning | F | s. 47–53 |
| 4.2 | Styrelseordförandens ställning | F | s. 46 |
| 4.3 | Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter | F | s. 47–53 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att anmäla ärenden till styrelsen eller företagsledningen | F | s. 47–53 |
| 4.14 | Organisationens intressenter | F | s. 18–19, s. 32, s. 50 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter | P | s. 39 |
| 5. Hållbarhetsstyrning och resultatindikatorer | |||
| Ekonomiska resultatindikatorer | |||
| EC1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | F | s. 39 |
| EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | F | Not 6, not 23 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn | F | s. 38 |
| Miljömässiga resultatindikatorer | |||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym | F | s. 42 |
| EN2 | Återvunnet material | F | s. 42 |
| EN3 | Direkt energianvändning | F | s. 42 |
| EN4 | Indirekt energianvändning | F | s. 42 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom effektivisering | P | s. 42 |
| EN8 | Total vattenanvändning | P | s. 42 |
| EN16 | Totala utsläpp av växthusgaser | F | s. 42 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser | F | s. 38–39, s. 42–43 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och behandlingsmetod | P | s. 42–43 |
| EN28 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för överträdelser mot miljölagstiftningen | F | s. 37 |
| Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor | |||
| LA1 | Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region | P | s. 44, s. 50, not 6 |
| LA2 | Totalt antal anställda och personalomsättning | P | s. 44, s. 50, not 6 |
| LA7 | Omfattning av skador, sjukdomar, frånvaro, arbetsolyckor | P | s. 50–51, not 6 |
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning | F | s. 50 |
| Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter | |||
| HR4 | Antal fall av diskriminering | F | s. 38 |
| HR6 | Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete, samt åtgärder | F | s. 38 |
| HR7 | Verksamheter där det finns risk för fall av tvångsarbete, samt åtgärder | F | s. 38 |
| Resultatindikatorer för samhällsfrågor | |||
| SO2 | Andel affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption | F | s. 40 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter | F | s. 40 |
| Resultatindikatorer för produktansvar | |||
| PR1 | Produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet i livscykeln | F | s. 40–41 |
| PR2 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter | F | |
| under deras livscykel inte följts | s. 40 | ||
| PR9 | Belopp för betydande böter avseende lagöverträdelser gällande produkter och tjänster | F | s. 40 |
ET= Ej tillämpbart
F = Fullständig P = Partiell
Byggvarudeklaration – En byggvarudeklaration (BVD) är ett formulär för redovisning av miljöinformation av byggvaror. Lindab har beslutat att upprätta BVD för alla sina produkter och dessa finns tillgängliga på koncernens svenska hemsida.
CEE – Central- och Östeuropa.
CIS – Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
EU:s klimatmål – Klimatmålen ska vara uppnådda senast 2020 och omfattar en 20 procentig minskning av energianvändning och utsläppen av växthusgaser samt att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara källor, se www.europa.eu.
Hållbar utveckling – definieras vanligen som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen.
ISO 9001 – Internationell standard för kvalitetsledning, se www.iso.org.
ISO 14001 – Internationell standard för miljöledning, se www.iso.org.
ISO 26000 – Ej certifierbar internationell standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande, se www.iso.org.
Lindab Life – det sammanhållande namnet för Lindabs långsiktiga ansvar gentemot våra intressenter, de samhällen vi verkar i och den miljö vi lever i. Omfattar områdena Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle.
Lindab Rainline Centers – Lagerförande återförsäljare för Lindabprodukter, med betoning på Rainline, i CEE/CIS.
Livscykelanalys – analys av en produkts totala miljöpåverkan under dess livscykel, d.v.s. från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Key Accounts-funktion – strategiskt arbete med företagets nyckelkunder i syfte att skapa långsiktiga partnerrelationer.
Kvalitetsledningssystem – ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter.
Miljöledningssystem – ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
Ozonnedbrytande ämnen – Ämnen som bryter ned ozonskiktet innehåller antingen klor (Cl) eller brom (Br). Dessa ämnen förångas lätt och är mycket stabila. Det innebär att de kan nå stratosfären där ozonskiktet finns.
Pascal – Lindabs nya VAV-lösning som är utvecklad och designad i syfte att förenkla och optimera alla faser av byggnadens konstruktion från projektering till drift. Pascal eliminerar all onödig energianvändning, minskar behovet av spjäll i kanalerna samt möjliggör en mycket enkel installation och driftsättning.
Performance and Development Talk – En djupare dialog mellan chef och medarbetare med syfte att skapa en meningsfull utveckling av såväl medarbetare som organisation. Dialogen omfattar medarbetarens situation, individuella mål och måluppföljning, kompetensbedömning, framtida utveckling och utvecklingsplan.
UK Bribery Act – Brittisk anti-korruptionslag som även kan vara tilllämplig på svenska företag med någon typ av verksamhetskoppling till Storbritannien.
REACH – En kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG-förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
ROCA – Profil med stengranulat som efterliknar betongpannor.
Sandwichpanel – Byggelement för tak och/eller vägg, isolerkärna av mineralull eller olika typer av skumplast, täckt på in- och utsida av plåt.
Social Responsibility (SR) – företagets ansvar för dess påverkan på samhället och miljön. Ett transparent och etiskt uppförande som motsvarar samhällets och olika intressenters krav på företaget.
SRP Click – Profil med traditionellt bandtäckningsutseende som klickas samman vid montering.
Succession Planning – Ersättarplanering för nyckelpersoner.
Talent Review – Identifiering av nyckelpersoners potential att utvecklas vidare i företaget.
Växthusgas – De gaser som bidrar till klimatpåverkan kallas växthusgaser t. ex. koldioxid, metan och lustgas.
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 15 maj 2013 kl.14.00 i Lindab Arena, Ängelholm. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 8 maj 2013 för att ha rätten att deltaga vid årsstämman. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman ska göras senast onsdagen den 8 maj 2013 klockan 16.00 per:
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas.
För att underlätta, bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 8 maj 2013.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor. Valberedningen inför 2013 års årsstämma utgörs av:
Som angivits på bolagets hemsida, kan aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen skicka:
Rapporter kan beställas från Lindab International AB:
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställt den.
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 26 april 2013 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 19 juli 2013 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 28 oktober 2013 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2014 Årsredovisning 2013 mars/april 2014
AB Lidhults Plåtindustri registrerades som företag i februari 1959 i Grevie på Bjärehalvön där huvudkontoret finns än idag. Verksamheten hade redan startats några år tidigare av de två kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Det initiala produktutbudet bestod av aluminiumlister och fönsterbleck. Efterhand breddades produktsortimentet till att idag omfatta kompletta systemlösningar för byggbranschen. Stålet som insatsvara har varit den gemensamma nämnaren genom åren och strävan att förenkla byggandet är ständigt lika aktuell.
1984 introducerades Lindab på den svenska småbolagsbörsen (OTC) och 1991 på den danska börsen. 2001 köptes Lindab ut från börsen av Ratos AB tillsammans med Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden via Lindab Intressenter AB. Moderbolaget bytte namn till Lindab International AB år 2006. Den första december 2006 återvände Lindab till Stockholmsbörsen och blev åter ett noterat bolag.
Lindab har expanderat kraftigt och omsatte 2012 cirka 6,7 miljarder kronor, med dotterbolag eller representationskontor i 31 länder.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.