Annual Report • Apr 4, 2012
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
För att mindre är mer. Speciellt när du använder Lindabs byggprodukter av stål. Stål är nämligen ett av få material som kan återvinnas till nästan hundra procent. Det betyder att det går åt mindre råmaterial och att det släpps ut mindre CO2 i naturen. Stålet gör också att vi kan skapa lösningar som är väldigt starka men som väger väldigt lite. Det betyder mindre jobb för dig när du monterar byggnaden, lägre kostnader för transport till bygget och lägre bensinförbrukning. Stålet gör också att vi kan skapa effektiva isolerings- och ventilationslösningar. Och det betyder att mindre energi går till spillo.
Vi förenklar byggandet. För oss handlar mycket om att tänka i mindre banor och tillverka smartare lösningar som gör livet enklare för dig. På följande sidor kan du läsa mer om hur vi förenklar byggandet genom våra affärsområden Ventilation, Building Components och Building Systems. Du kan också läsa om hur vi arbetar för att minska vår miljöpåverkan.
Styrkan med stål. Som byggnadsmaterial är stål oöverträffat. Det är inte bara starkt och flexibelt. Det är också ett av få material som i princip är helt återvinningsbart. Med rätt ytbeläggning påverkas inte stål av fukt och vatten och det förändras heller inte med tiden. Det är med andra ord ett idealiskt material för tak och väggbeklädnad, för väggkonstruktioner och för ventilationslösningar. Och hur många gånger man än återvinner stål, behåller det sina egenskaper.
lindab | think less
1
På Lindab är vår ambition att förenkla byggandet åt våra kunder. Vi anser också att det är viktigt att minska vårt ekologiska fotavtryck.
| Det här är Lindab | 4 |
|---|---|
| Året i korthet | 6 |
| VD har ordet | 8 |
| Lindabs strategi | 10 |
| Finansiella mål | 12 |
| Femårsöversikt | 13 |
| Marknad och omvärld | 14 |
| Reportage – Framtidens lågenergihus | 16 |
| Affärsmodell | 18 |
| Reportage – Lägre klimatpåverkan | 44 |
|---|---|
| Lindab Life | 46 |
| Verksamhet | 48 |
| Miljö | 50 |
| Medarbetare | 52 |
| Samhälle | 54 |
| GRI-index | 56 |
| Styrelseordförandens kommentar | 58 |
|---|---|
| Bolagsstyrningsrapport | 59 |
| Översikt av styrningen i Lindabkoncernen | 62 |
| Ersättning till ledande befattningshavare | 63 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 64 |
| Styrelse | 66 |
| Koncernledning | 68 |
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
| Affärsområde Ventilation | 20 |
|---|---|
| Reportage – Service dygnet runt | 24 |
| Affärsområde Building Components | 26 |
| Reportage – Rumänskt arenabygge | 30 |
| Affärsområde Building Systems | 32 |
| Reportage – Miljöcertifierat | 36 |
| Lindabaktien | 38 |
| Risker och riskhantering | 40 |
| Förvaltningsberättelse | |||
|---|---|---|---|
| Koncernen | |||
| Rapport över totalresultat | 72 | ||
| Rapport över kassaflöden | 76 | ||
| Rapport över finansiell ställning | 78 | ||
| Rapport över förändringar i eget kapital | 80 | ||
| Övrigt | 82 | ||
| Utdelning och vinstdisposition | 83 | ||
| Moderbolaget | |||
| Resultaträkning | 84 | ||
| Kassaflödesanalys | 84 | ||
| Balansräkning | 85 | ||
| Förändringar i eget kapital | 85 | ||
| Tio år i sammandrag | 86 | ||
| Noter till koncernredovisningen | 88 | ||
| Revisionsberättelse | 128 | ||
| Finansiella definitioner | 129 |
| Information till aktieägare | 130 |
|---|---|
| Ordlista | 131 |
| Mer än 50 år av förenklat byggande | 132 |
Lindabs vision är att vara "den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa".
Lindab är en internationell koncern som utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Koncernen omsatte 6 878 MSEK 2011 och verksamheten bedrivs inom tre affärsområden; Ventilation, Building Components och Building Systems.
Förenklat byggande är tillsammans med energieffektivitet utgångspunkten och drivkraften när Lindab utvecklar nya produkter, förbättrar IT- lösningar, optimerar distributionen och förstärker bolagets service.
Företaget grundades 1959 i Grevie utanför Båstad, Sverige. Med huvudkontoret kvar på samma plats har koncernen idag verksamhet i 31 länder och med cirka 4 300 anställda. Sedan 2006 är Lindab noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm. De fyra största aktieägarna är Ratos, Sjätte AP-fonden, Swedbank Robur fonder och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia.
Varumärket Lindab är ett ledande och välkänt varumärke över hela Europa och kan sammanfattas av tre starka kärnvärden: Kundens framgång – Jordnära – Ordning och reda.
FÖRDELNING SEGMENT
FÖRDELNING RENOVERING OCH NYBYGGNATION
FÖRDELNING FÖRSÄLJNINGS-INTÄKTER PER AFFÄRSOMRÅDE
5
Lindab är sedan länge marknadsledande inom Building Components och Ventilation på de nordiska marknaderna.
Västeuropa 28% (29%)
I Västeuropa är Lindab etablerat på de stora marknaderna sedan mitten av 70-talet och har förstärkt sin position genom ett flertal förvärv.
Övriga marknader består till stora delar av verksamheten i USA, där Lindab funnits sedan tidigt 90-tal.
Lindab etablerade sig i CEE/CIS i början på 90-talet och har upplevt stark tillväxt på dessa marknader.
4 3
1
2
Affärsområde Ventilation erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
| NYCKELTAL | 2011 |
|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 3 612 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 221 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 6,1 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 61 |
| Antal anställda | 2 415 |
Affärsområde Building Components erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner.
| NYCKELTAL | 2011 |
|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 2 268 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 192 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 8,5 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 46 |
| Antal anställda | 995 |
Affärsområde Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
| NYCKELTAL | 2011 |
|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 998 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK | 38 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 3,8 |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 20 |
| Antal anställda | 821 |
Försäljningsintäkterna för 2011 uppgick till 6 878 MSEK, vilket är en ökning med 5 procent jämfört med 2010. Justerat för valuta och struktur uppgick ökningen till 9 procent.
Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 407 MSEK, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med 2010. Inklusive engångsposter, vilket inkluderar kostnadsbesparingsprogram, byte av affärsområdeschefer och omstruktureringskostnader, uppgick resultatet till 348 MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade med 12 procent till 345 MSEK (391), trots ett förbättrat rörelsekapital på 41 MSEK (–1). Föregående års inlösta terminskontrakt och skattebetalningarnas inverkan 2010 förklarar förändringen mellan åren.
Den europeiska byggmarknaden för bostäder uppvisade en svag tillväxt under året medan marknaden för yrkesbyggnader fortsatte att minska, för tredje året i rad. En hög exponering mot regioner med hög byggaktivitet relativt övriga Europa, såsom Norden och Ryssland, samt gynnsamma väderförhållanden bidrog till att Lindab, trots den svaga underliggande marknaden, kunde uppvisa en försäljningstillväxt på 9 procent i lokala valutor.
Av Lindabs totala omsättning per geografisk marknad svarade Norden för 46 procent (45), Västeuropa för 28 procent (29), CEE/CIS för 23 procent (22) och övriga marknader för 3 procent (4).
Kvartal 1 – Stark tillväxt
Fortsatt återhämtning inom alla affärsområden, men stora skillnader mellan regioner och enskilda länder. CEE/CIS med Ryssland i spetsen visar den starkaste försäljningsökningen. Affärsområde Ventilation stärker distributionen genom förvärv av den danska distributören av ventilationsfläktar, Juvenco samt förvärv av den belgiska ventilationsdistributören Airflux.
Mer gynnsamma väderförhållanden jämfört med motsvarande kvartal 2010, bidrar till kraftiga försäljningsökningar i alla regioner. Arbete inleds inom Building Components med att utöka distributionen i Västeuropa. Hög orderingång i CEE/ CIS för Building Systems. Nils-Johan Andersson utses till ny affärsområdeschef för Ventilation och Per Nilsson efterträder honom som CFO.
| 2011 | 2010 | Föränd ring, % |
|
|---|---|---|---|
| MSEK om inget annat anges | |||
| Försäljningsintäkter | 6 878 | 6 527 | 5 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | 9 | –1 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 0 | 0 | |
| Valutaeffekt, % | –4 | –6 | |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 511 | 565 | –10 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 348 | 401 | –13 |
| Rörelseresultat (EBIT), | |||
| exkl. engångsposter1) | 407 | 347 | 17 |
| Resultat före skatt (EBT) | 186 | 112 | 66 |
| Årets resultat | 91 | 27 | 237 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 345 | 391 | –12 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 5,1 | 6,1 | |
| Rörelsemarginal (EBIT), | |||
| exkl. engångsposter, %1) | 5,9 | 5,3 | |
| Eget kapital | 2 699 | 2 755 | –2 |
| Nettoskuld | 1 747 | 1 856 | –6 |
| Avkastning på eget kapital, % | 3,3 | 0,9 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 7,1 | 5,5 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,7 | |
| Medelantal anställda | 4 484 | 4 454 | 1 |
1) För engångsposter se tabell sidan 75.
Lägre tillväxttakt i Norden men högre i CEE/CIS. Building Systems noterar den högsta orderingången för ett kvartal sedan tredje kvartalet 2008. Bland annat erhålls den största ordern någonsin för en flervåningsbyggnad, på 80 miljoner kronor i Ryssland. Ventilation lanserar självbetjäningskoncept för obemannade ventilationsfilialer i Belgien. Svag marknad för bostäder i CEE påverkar Building Components försäljning negativt.
En mild inledning på vintern tillsammans med hög aktivitetsnivå ger en stark avslutning på året, framför allt för Building Components som bland annat noterar försäljningsrekord på den svenska marknaden. Ventilation tar flera viktiga ordrar, förvärvar en fransk ventilationsdistributör samt lanserar In-Capsa – en patentsökt lösning för energirenovering av nordiska bostäder. Hans Berger utses till ny affärsområdeschef för Building Systems.
Intervju med David Brodetsky, VD och koncernchef.
—Trots en nästan obefintlig underliggande marknadstillväxt kunde vi öka vår organiska försäljning med 9 procent under året. Orsaken är framför allt våra försäljningsinitiativ som ökat våra marknadsandelar i många länder. Från ett makroperspektiv så var det däremot ett kontrasternas år. Den första halvan präglades av en ökande tilltro på en fortsatt ekonomisk återhämtning medan den andra halvan överskuggades av oro kring hur ekonomin skulle påverkas från i första hand "eurokrisen". I samband med att denna eurokris utvecklas är det mest sannolikt att, till skillnad mot finanskrisen 2009, det inte blir en större nedgång i den europeiska byggsektorn, men att en återhämtningen blir mer utdragen än vad som förväntats. Som jag tidigare nämnde så ökade vi våra marknadsandelar under 2011. Dessutom gav gynnsamma väderförhållanden, jämfört med samma perioder 2010, i både det första och fjärde kvartalet stöd åt vår försäljning, framför allt inom Building Components. Om vi tittar på marknaderna med den bästa utvecklingen så skulle jag vilja lyfta fram Sverige och Ryssland. Det momentum vi såg på svenska marknaden, delvis drivet av ROTavdrag och fortsatt stabila fastighetspriser, har lett till ökad efterfrågan på våra produkter. Mest påverkades Building Components, som noterade nytt försäljningsrekord i Sverige under 2011. I Ryssland drivs utvecklingen av en omfattande utbyggnad av industrin som skapar behov av kostnadseffektiva industribyggnader. Under året ökade vi den sammantagna försäljningen i Sverige med 14 procent och med över 50 procent i Ryssland.
—I samband med finanskrisen 2009 genomförde vi en kraftig omstrukturering av verksamheten och uppdaterade sedan vår strategi. Vi positionerade oss inför en förväntad återhämtning i den europeiska byggbranschen. Men saker och ting har förändrats. Nu bedöms återhämtningen i den europeiska byggsektorn bli mer utdragen än vad som tidigare förväntats. Även om vi vuxit snabbare än marknaden det senaste året och ökat lönsamheten så är det inte tillräckligt för att vi ska kunna ta oss till nästa nivå. Vi behöver skapa mer resurser för att kunna fortsätta att utveckla företaget. Därför har vi infört ett nytt kortsiktigt rörelsemarginalmål på 10 procent i årstakt i slutet av 2013 samt för helåret 2014. Detta kommer att generera mer eller mindre det dubbla nuvarande kassaflödet och stödja såväl den framtida tillväxten som aktieägarvärdet. Det nya kostnadsbesparingsprogrammet, som betyder att kostnader och kapacitet anpassas till den nuvarande marknadsefterfrågan, är ett viktigt steg för att kunna nå vårt nya kortsiktiga rörelsemarginalmål.
—I hela koncernen har det genomförts en rad aktiviteter under året som redan gett resultat. Ett av de områden som sticker ut är aktiviteterna kopplade till distribution och försäljning. Vi har bland annat adderat tio fi-
8
8
lialer i Europa genom att både öppna egna och förvärva bolag. Vi har också adderat 40 nya Lindab Rainline-centers i CEE och startat säljinitiativ i Frankrike och södra Tyskland inom Building Components. Building Systems har adderat 30 nya byggentreprenörer, varav hälften i Ryssland. Dessa aktiviteter ger oss en stark plattform för framtiden. Vi finns med där det händer och vi bygger viktiga relationer som gör det lättare för oss att ta nya affärer och, som vi såg under 2011, bidrar till att öka försäljningen även när marknaden är svag.
—Vi har vidtagit en rad åtgärder för att öka effektiviteten i våra verksamheter, bland annat inom tillverkningen. Dessa är nödvändiga för vår långsiktiga konkurrenskraft, men de initiala kostnaderna kopplade till dessa aktiviteter blev högre än väntat vilket hade en negativ påverkan på resultatet.
—På koncernnivå finns omfattande synergier kopplade till inköp och förädling av stål samt inom administrativa funktioner. Dessutom uppnår vi marknadssynergier genom att våra affärsområden delar på försäljningsenheter, filialer och kombinerar sina produkterbjudanden vid olika kundprojekt. Detta är ett område vi ska fokusera ännu mer på framöver. Under 2011 har vi bland annat utvecklat ett konkurrenskraftigt säljkoncept i Ryssland för att kunna erbjuda byggentreprenörerna våra lösningar för stålbyggnadssystem tillsammans med ventilations- och inneklimatlösningar. Fokus ligger på kostnadseffektivitet och snabba leveranser, vilket vi kan erbjuda utifrån vår utbyggda produktionsanläggning i ryska Yaroslavl. Vi har även fortsatt utvecklingen av vårt koncept för mindre yrkesbyggnader, ett samarbete mellan Building Components och Building Systems. Vår nya patentsökta ventilationslösning för energirenovering av bostäder, InCapsa, är resultatet av ett tätt samarbete mellan Building Components och Ventilation.
—Ju närmare vi kommer 2020 – då nya hårda regler för energieffektivitet införs för alla nya byggnader inom EU – desto större blir behovet av smarta lösningar inom området. Fokus ligger förstås på effektiva metoder och lösningar för att bygga tätt och ventilera rätt. Lindab har en ledande position inom området, och kommer som en kvalitetsleverantör av byggprodukter kunna dra stora fördelar av denna starka och viktiga långsiktiga trend. Inom alla affärsområden pågår en rad projekt för att ytterligare spetsa vårt erbjudande. Att kontinuerligt komma med innovationer som förenklar byggandet, såsom ovanstående In-Capsa, är en viktig del. Att utveckla samarbeten och göra selektiva förvärv som bidrar till att stärka vårt miljöfokus är en annan. Mot den bakgrunden ska vårt nyligen aviserade förvärv av Plannjas sandwichpanelverksamhet i Norden, ses. Sandwichpaneler ger såväl kortare ledtider som högre energieffektivitet och är en produkt som kommer att kunna ta stora marknadsandelar på sikt.
—Allt vi gör har ett viktigt syfte – att stödja Lindabs verksamhet och affärer på ett hållbart sätt. Vi gör det på vårt eget sätt, i sann Lindabanda baserat på våra starka kärnvärden kundens framgång, jordnära och ordning och reda. Arbetet med att skapa en hållbar utveckling sammanfattas i Lindab Life. Vi har stort fokus på vilka marknader och segment vi etablerar oss inom och löpande prioriteringar baseras på en dialog med våra intressenter. Under 2011 har vi förutom att fortsätta arbetet med att minska vår klimatpåverkan haft ett särskilt starkt fokus på affärsetik, energieffektivisering och att skapa en ännu säkrare arbetsmiljö för våra medarbetare.
—Vår strategi står fast. Vi expanderar och konsoliderar vår distribution steg för steg. Det vi gjort under 2011 har stärkt vår position bland installatörer och plåtslagare i såväl västra som östra Europa. Under 2012 och framåt ska vi fortsätta att stärka vår distribution på såväl kärnmarknader som tillväxtmarknader. Vi kommer också kunna dra fördel av de förbättringar i distributionen som Ventilations ökade fokus på effektivitet ger genom att utbyta lärdomar mellan våra 120 filialer, våra affärsenheter och våra inköp. När det gäller tillväxtmarknader så ligger huvudfokus på Ryssland. Medan Building Systems redan har en stark position på denna marknad så utvecklar Ventilation och Building Components planer för att öka sin närvaro på den ryska marknaden. Naturligtvis ska vi även i år fortsätta ta fram produkter och lösningar som förenklar och effektiviserar för våra kunder, med ett särskilt fokus inom området energieffektivitet.
—Vår ambition är att ta ytterligare ett steg mot vårt mål om en rörelsemarginal på 10 procent. Detta innebär att vi behöver fokusera på tre områden:
—Först av allt ska vi fokusera på marknader, kunder och olika försäljningsinitiativ så att vi kan fortsätta att öka vår försäljning och våra marknadsandelar även i en marknad med mer eller mindre oförändrad efterfrågan. Detta innebär förstås att fortsätta utveckla lösningar som förenklar byggandet för våra kunder och som hjälper dem att bygga tätt och ventilera rätt!
—För det andra så ska vi implementera kostnadsbesparingsprogrammet för att anpassa verksamheten till nuvarande efterfrågenivå.
—Slutligen så ska vi se till att behålla våra bruttomarginaler genom att förändringar i stålpriset avspeglas i våra försäljningspriser.
Jag förväntar mig ännu ett utmanande men intressant år för Lindab. Vi har ett lag som har presterat väl under nedgången och med Lindabs entreprenörsanda är jag säker på att vi kommer kunna prestera igen. Slutligen skulle jag vilja ta tillfället i akt och tacka alla medarbetare för deras värdefulla bidrag under 2011.
Grevie, mars 2012 David Brodetsky VD och koncernchef Lindabs vision om att vara "Den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa" ligger till grund för den strategiska inriktningen inom koncernen.
Lindab ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på styrkefaktorer. Gemensamt för affärsområdesstrategierna är att den organiska tillväxten ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka bolagets konkurrenskraft.
"Den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa"
Förenkla byggandet –Distribution –Kärnprodukter
Strategin fokuserar på:
–Kärn- och tillväxtmarknader Lindab Life
Kundens framgång – Jordnära – Ordning och reda
Varumärket Lindab kännetecknas av tre kärnvärden, vilka utgör grunden för den entreprenörskultur som genomsyrar hela koncernen.
Vår uppfattning är att kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Genom vår strävan att förenkla byggandet för kunden bidrar vi till att göra deras verksamhet mer effektiv. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden.
Vi eftersträvar långvariga relationer som bygger på ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt och snabbt beslutsfattande där byråkrati undviks samt en kostnadsmedvetenhet.
Ordning och reda överallt påverkar positivt effektivitet såväl som företagets helhetsbild och bidrar till en känsla av stolthet när man presenterar Lindab.
| Affärs- områden | Ventilation | Building Components | Building Systems |
|---|---|---|---|
| Vision | Marknadsledande ventilationsleve rantör och distributör i Europa. |
Ledande leverantör av takavvattning och taklösningar i stål för bostäder i Europa. Marknadsledare för tak- och vägglösningar i stål för yrkesbyggnader på huvudmarknaderna. |
Främsta partner för hållbara indu stribyggnader i Europa och Ryssland och övriga CIS. |
| Distribution | • Separat organisation • Expandera egen distribution på prioriterade marknader |
• Förbättra täckningen i CEE • Öka satsningar på bygg materialhandeln i Norden |
• Fokus på direktförsäljning i Ryssland • Förstärka återförsäljarnätet |
| Fokusområden | Kanalsystemsdetaljer | Sortiment för bostäder | Stora industribyggnader |
| Comfort | Sortiment för industri | Stärka konkurrenskraften med förbättrat småbyggnadskoncept |
|
| Kärn och till växtmarknader |
Kärnmarknad Tillväxtmarknad |
Kärnmarknad Tillväxtmarknad |
Kärnmarknad Tillväxtmarknad |
| Genomfört 2011 |
Affärsområde Ventilation har gjort en tydlig organisatorisk uppdelning mellan tillverkning och distribution. Den ledande produktgruppen kanal systemsdetaljer har högsta prioritet. Genomförda satsningar riktade mot bostadssegmentet kommer att bidra till ökad tillväxt framöver. Distribu tionen har förstärkts både organiskt och genom förvärv. 10 nya filialer har tillkommit under 2011. Produktdivi sionen Comfort har påbörjat initiativ för att öka lönsamheten, bl. a. genom att effektivisera produktionen som nu |
Affärsområde Building Components har under 2011 utökat distributionen av takavvattningssystem och takprodukter. I CEE har 40 nya Rainline/Lindab cen ters (återförsäljare) öppnats. I Norden har antalet försäljningsställen genom avtal med byggvaruhandeln ökat. I Västeuropa fortsätter satsningarna i Storbritannien och en etablering av filialer har påbörjats i södra Tyskland och i Frankrike. Nya takprodukter för bostadssegmentet har lanserats under året med goda försäljningsresultat. |
Affärsområde Building Systems fokuserar på stora yrkesbyggnader. Östeuropa och Ryssland bedöms ha starkare tillväxtpotential än andra regioner för denna typ av byggna der framöver och affärsområdets nya produktionsenhet i Ryssland utökar sin kapacitet. Under 2011 har produktionen effektiviserats genom lansering av egenutvecklad mjukvara för robotiserad svetsning direkt från ritning. Parallellt med expansion av nätverket av byggentreprenörer, har satsningar på direktförsäljning gjorts |
är koncentrerad till affärsområdets stora produktionsenhet utanför Prag
i Tjeckien.
under 2011, främst på den ryska marknaden, med mycket gott resultat.
Genom stärkt distribution och fokus på regioner med hög tillväxt ska en organisk tillväxt på minst 8 procent kunna nås per år. Detta mål utgår från antagandet om en genomsnittlig marknadstillväxt på 3–4 procent per år.
Försäljningen ökade med 5 procent (–7). Lindabs organiska tillväxt var 9 procent (–1). Enligt Lindabs uppskattningar var marknaden under samma period oförändrad.
Genom volymtillväxt, gynnsam geografisk- och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar ska en rörelsemarginal (EBIT) om 14 procent kunna nås under goda ekonomiska förutsättningar.
Rörelsemarginalen ökade till 5,9 procent (5,3) under 2011. Förbättringen förklaras främst av högre volymer. Valutaeffekterna på rörelseresultatnivå var marginella.
Det kapital bolaget lånar ska motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Kapitalet ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare. Genom att ligga inom detta intervall skapas handlingsutrymme.
Nettoskuldsättningsgraden var vid utgången av 2011 0,6 gånger (0,7). Det är lägre än det finansiella målet, vilket skapar möjligheter att agera vid förvärv eller andra investeringar. Under 2011 har flera mindre förvärv genomförts inom affärsområde Ventilation. Dessutom har en utdelning om 75 MSEK utbetalats.
Den av styrelsen fastslagna utdelningspolicyn anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet, med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Utdelning för verksamhetsåret föreslås av styrelsen till 1,00 kronor per aktie. Sedan Lindab börsintroducerades 2006 har i genomsnitt 43 procent av nettoresultatet delats ut varje år.
2006 2007 2008 2009 2010 2011
Den årliga organiska tillväxten ska överstiga relevant byggmarknadstillväxt med 2 till 4 procentenheter.
Genom volymtillväxt, gynnsam geografisk- och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar ska målet om en rörelsemarginal (EBIT) om 14 procent kunna nås under goda ekonomiska förutsättningar.
Det kortsiktiga målet är att uppnå en årstakt om minst 10 procent före slutet på 2013 och för helåret 2014.
Det kapital bolaget lånar ska motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Kapitalet ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare. Genom att ligga inom detta intervall skapas handlingsutrymme.
Utdelningspolicy, %
40–50% av nettovinst
Den av styrelsen fastslagna utdelningspolicyn anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet, med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov.
Den genomsnittliga omsättningsförändringen under perioden 2007– 2011 var –7 procent. Byggaktiviteten i Europa sjönk kraftigt under krisåret 2009 och 2010, vilket även avspeglade sig i Lindabs försäljningsutveckling. 2011 ökade dock försäljningsintäkterna med 5 procent till följd av en förbättrad utveckling i framförallt Norden och Ryssland.
Avkastningen på sysselsatt kapital förbättrades under 2011. Det sysselsatta kapitalet minskade något till följd av lägre balansomslutning och något högre icke räntebärande skulder.
Rörelseresultatet (EBIT) fortsatte att förbättras 2011 men är alltjämt på en låg nivå jämfört med 2007–2008. Resultatförbättringen under 2011 förklaras huvudsakligen av ökad volym.
Resultat per aktie efter utspädning är ej justerat för engångsposter. Utspädningseffekter har ej beräknats för utestående incitamentsprogram då den genomsnittliga aktiekursen under året var lägre än teckningskursen.
Det genomsnittliga kassaflödet för de senaste fem åren uppgår till 601 MSEK per år. Rörelsekapitalet låg vid utgången av 2011 på en fortsatt historiskt låg nivå.
Bruttoinvesteringarna var på en förhållandevis låg nivå även under 2011. Lindabs största investering under perioden, den nya ryska produktionsanläggningen för Building Systems, har påverkat nivåerna med 200 MSEK. Under 2011 har effektivitetsinvesteringar gjorts i Ventilations produktionsanläggning i Tjecken med 12 MSEK samt start av expansionsinvesteringen i Building Systems produktionsanläggning i Yaroslavl med 10 MSEK. Bruttoinvesteringarna i förhållande till försäljningen var under de senaste fem åren i genomsnitt 2,4 procent.
Problemen på de finansiella marknaderna och den svaga konjunkturen i många länder ledde till en fortsatt låg aktivitet på de europeiska byggmarknaderna under året. Den långsiktigt starka trenden med ökade krav på bättre energieffektivitet och inomhusklimat bidrar samtidigt till att utjämna effekterna från en svagare konjunktur.
Byggmarknaden, som omfattar både nybyggnation och renovering, indelas vanligtvis i tre segment – yrkesbyggnader, bostäder och anläggningar/infrastruktur. Lindab är enbart verksamt inom de två förstnämnda segmenten.
Euroconstruct, ett europeiskt nätverk för bygginriktade analysbolag, bedömer att i Västeuropa och Norden står bostäder för cirka 60 procent och yrkesbyggnader för 40 procent av byggmarknaden exkluderat anläggningar/infrastruktur. I CEE råder däremot det omvända förhållandet.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen. Bostadsmarknaden reagerar snabbast på konjunkturutvecklingen eftersom försäljning sker direkt till konsumenterna. Marknaden för yrkesbyggnader har en större eftersläpning, oftast på omkring ett år efter marknaden för bostadsbyggande, då den är beroende av övriga branschers investeringsplaner samt består av projekt med genomsnittligt längre byggnadstid. De senaste årens kraftiga försvagning av byggaktiviteten i Europa har inneburit att de sammanlagda volymerna nu är tillbaka på 1995 års nivåer.
Nybyggnation inom segmentet bostäder drabbades först av nedgången i efterfrågan i samband med finanskrisen 2008. Under 2010 påbörjades återhämtningen på ett fåtal enskilda marknader, däribland Sverige och Finland, medan bostadsbyggandet i Europa som helhet fortsatte att sjunka. Återhämtningen har breddats under 2011 men skillnaden mellan enskilda europeiska länder är stor. Under året ökade bostadsbyggandet i Norden, fast nu med Norge i täten. Den starka återhämtningen i Sverige fortsatte under början av året men därefter har en tydlig nedgång i antal byggstarter noterats. Vissa marknader i Västeuropa noterade mindre uppgångar medan efterfrågan i södra Europa och Östeuropa var fortsatt svag. För Europa som helhet ökade bostadssegmentet med drygt 1 procent.
Inom segmentet yrkesbyggnader fortsatte nybyggnationen av industrilokaler, kontor och affärslokaler att sjunka under 2011, dock med en betydligt lägre takt än under åren 2009 och 2010. Offentligt finansierat byggande, som tidigare stått emot väl i lågkonjunkturen, påverkades negativt av de stora åtstramningspaket som genomförts i ett flertal länder. Den totala europeiska marknaden för yrkesbyggnader sjönk med drygt 1 procent under 2011 och förväntas enligt Euroconstruct inte börja växa igen förrän 2013. Skillnaderna mellan enskilda marknader är emellertid stora, där ett flertal länder i Nordeuropa visade på en högre aktivitet redan under 2011.
Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet vilket har en dämpande effekt i såväl konjunkturuppgångar som -nedgångar. Under de senaste åren har marknaden för renovering påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader. Det svaga nybyggandet av såväl bostäder som yrkesbyggnader har medfört att andelen renovering av den totala europeiska byggmarknaden ökat från 46 procent 2007 till 55 procent 2011. Störst andel renovering i förhållande till totalmarknad har Sverige, Tyskland, Danmark och Italien.
Bygginvesteringarna i CEE/CIS-regionen motsvarar idag i genomsnitt endast cirka 15–20 procent av bygginvesteringarna i Västeuropa. I takt med att ekonomierna utvecklas finns ett stort behov av nya funktionella fastigheter. Tyngdpunkten ligger i första hand på nybyggnation av yrkesbyggnader och infrastruktur. På lite längre sikt förväntas även bostadsbyggandet få stark tillväxt till följd av ökad välfärd. Under de senaste åren har tillväxten i CEE/CIS uppvisat stora variationer beroende på region och land. Länder med stabila statsfinanser såsom Ryssland och Polen har kunnat attrahera utländska direktinvesteringar som bidragit till en starkare utveckling inom segmentet yrkesbyggnader. Ungern, Rumänien och Ukraina är exempel på länder vars svaga statsfinanser lett till lågt intresse för utländska investeringar i landet och en svag inhemsk efterfrågan. Långsiktigt förväntas dock såväl BNP som byggaktivitet i regionen växa snabbare än i Norden och i Västeuropa.
Lindab möter en diversifierad konkurrens. De olika affärsområdena konkurrerar med både små, lokala aktörer och stora, multinationella bolag. Bland de multinationella aktörerna finns leverantörer av ventilationssystem, stålproducenter med byggkomponentdivisioner och specialiserade byggnadsmaterialproducenter.
""Redan från vårt första passivhusprojekt med Lindab involverat såg vi hur vi genom att addera fler produkter ur Lindabs sortiment kunde öka kvaliteten och funktionaliteten på våra lösningar." Jan Segerström,
Husen i Berga Kulle kräver enbart hälften av den energiförbrukning som normen i Boverkets Byggregler (BBR) anger. De klassas därför som lågenergihus. Idag svarar fastigheter för cirka 40 procent av Europas energiförbrukning. Senast 2020 ska alla nya hus inom EU vara så kallade nollenergihus, det vill säga självförsörjande på energi. Lindab har många olika lösningar som passar utmärkt för att både bygga tätt och ventilera rätt i framtidens lågenergihus.
Ett exempel på detta är samarbetet med Ecodo, ett svenskt byggföretag som specialiserat sig på modulbyggda stållösningar med höga energikrav. Ecodo levererar lösningar för ett hälsosamt och energieffektivt boende till bland annat NCC:s 24 nya lågenergihus i Berga Kulle i Linköping. Till detta projekt har Lindab levererat en komplett Lindableverans bestående av prefabricerade väggelement, innerväggsreglar, tak- och väggprofiler, takavvattning samt villaventilation till de 24 husen. Genom att samarbeta med Lindab kan ett företag som Ecodo vidareutveckla helt nya och ännu mer effektiva och energisnåla byggsystem.
nästan färdiga väggelementen till byggplatsen och lyfts snabbt och smidigt på plats.
Lindabs förädlingskedja kännetecknas av en god balans mellan centraliserade och decentraliserade funktioner.
Verksamheten bedrivs i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
| Installatörer Återförsäljare |
Kontor Handel Offentlig verksamhet Bostäder |
|---|---|
| Återförsäljare Bygghandel Plåtslagare Byggare |
Bostäder Tillverkning Handel Lager Kontor |
| Nätverk av bygg entreprenörer Key accounts |
Tillverkning Lager Kontor Handel |
| 2011 | 2010 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 3 612 | 3 535 | 2 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 221 | 189 | 17 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 6,1 | 5,3 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 61 | 40 | |
| Antal anställda | 2 415 | 2 488 |
1) Exklusive engångsposter om –23 MSEK (–128).
Webb-verktyg som gör valet av Lindabs inneklimatprodukter snabbt och enkelt.
| Produktion | Distribution | Marknader | Kunder | Indirekta kunder |
|
|---|---|---|---|---|---|
| 21 produktionsanläggningar | 120 egna lagerförande filialer i Europa |
Närvarande i 20 länder Fem största: Sverige, Storbri tannien, Danmark, Tyskland och Norge |
Ventilationsinstallatörer Ventilationsentreprenörer |
VVS-konsult Arkitekt Fastighetsägare |
Övriga marknader*
* USA 5%/–25%
6%/–23%
21
Affärsområde Ventilation erbjuder ett brett produktsortiment och en hög servicegrad för ventilationsinstallatörer över hela Europa och USA, med Norden som den största marknaden. Av försäljningen går cirka 90 procent till yrkesbyggande och 10 procent till bostadsbyggande.
Intervju med Nils-Johan Andersson, Affärsområdeschef Ventilation.
—Trots den ekonomiska oron har vi sett en svag men ändå tydlig ökning av försäljningen på de flesta av våra marknader. Den bästa utvecklingen har vi noterat i Norden, där framför allt den svenska och norska marknaden varit drivande. En viktig anledning till att vi kunnat öka vår försäljning under året är alla de marknads- och försäljningsaktiviteter vi lanserat. Vi kan sammanfatta 2011 som ett år då vi tagit ett viktigt första steg i att realisera den strategiplan vi tidigare beslutat om.
—Jag säger bygg tätt, ventilera rätt! Att öka energieffektiviteten i byggnaderna blir allt viktigare för företag och hushåll, både från ett miljö- och kostnadsperspektiv. Vi har produkter som ligger i framkant inom området och stora möjligheter att fortsätta växa snabbare än marknaden.
—Marknaden för ventilation i bostäder kommer att kunna uppvisa kraftig tillväxt under många år framöver, främst drivet av de nya regleringar för energieffektivitet som kommer att gälla för alla nybyggda hus i EU från 2020. Vi bedömer att marknadstillväxten uppgår till minst 20 procent i snitt per år och då känns det förstås självklart att vi med vårt starka produkterbjudande är med på denna marknad. Vi har utvecklat koncept för olika marknader då efterfrågan varierar beroende på olika krav på teknik och kvalitet. Koncepten kommer att lanseras under första halvåret av 2012. Först ut är produkten InCapsa, vars målgrupp är fastighetsbolag och ventilationsinstallatörer som ska arbeta med renovering. Introduktion sker i Sverige och kommer att följas av Norge och Danmark.
—Vi har öppnat sex nya filialer och förvärvat fyra stycken genom att köpa tre distributörer i tre olika länder. Satsningarna ska ses mot bakgrund att vi behöver fler filialer runt om i Europa för att komma närmare kunderna. Ventilationsinstallatörerna vill oftast inte
ha längre än 5–10 mil till närmaste distributör då snabbheten är en viktig konkurrensfördel för dem. Våra nya självbetjäningsbutiker Flexi Shop, öppna dygnet runt alla dagar i veckan, är framgångsrikt lanserade i Belgien och i Tyskland. Vi undersöker nu möjligheten att lansera Flexi Shop även på andra marknader i Europa. Möjligheten att kunna köpa från filial eller via en webbshop finns redan. Genom att komplettera med ytterligare en kanal i form av Flexi Shop så är vi helt ensamma om att ge våra kunder fulla valmöjligheter.
—Vi tar fler och fler affärer på marknaderna i öst, bland annat en order värd cirka 12 miljoner kronor för att leverera ventilationssystem till Audis tillbyggnad av bilfabriken i Györ i nordvästra Ungern. Vi har även tagit en stor order till danska Legos utbyggnad av sin verksamhet i Tjeckien. En affärsmöjlighet som vi har utvecklat under 2011 är samarbetet med affärsområde Building Systems på den ryska marknaden. I många av de byggnader som Building Systems levererar finns behov av ventilation, här finns en stor potential.
—Comfort, som är vår verksamhet för inneklimatprodukter, utvecklas allt bättre. Verksamheten består av tre grundläggande delar – vatten, luft och akustik. Inom vattenprodukterna har vi lanserat nya kylbafflar som innebär att vi kan erbjuda våra kunder det senaste inom utvecklingen. Luftdelen, såsom tryckfördelningslådan MBB, har under året fått helt andra förutsättningar med den nya fabriken i Prag på cirka 10 000 kvadratmeter som förbättrar effektiviteten. Vi kan nu efter vår investering erbjuda kunderna ett brett produktprogram och här har vi en stor utvecklingspotential. Akustikdelen har förstås blivit en större och viktigare del i och med förvärvet av finska IVK, under 2010, och vi expanderar nu denna affär på nya marknader. Att erbjuda kunderna innovativa lösningar för bättre inneklimat tillsammans med marknadens ledande kanalsystem är en konkurrensfördel som vi ska bli ännu bättre på att utnyttja.
—Vi har arbetat mycket med den inre effektiviteten, bland annat, som nämnt tidigare, genom att samla alla luftprodukter inom Comfort i en ny produktionsenhet i direkt anslutning till vår befintliga fabrik i Prag. I huvudfabriken i Grevie, Sverige, har vi samlat produktionen av pressade produkter under ett tak och är mitt i ett stort logistikprojekt där vi optimerar våra lager för att kunna ge en bättre service och sänka våra kostnader. Dessa projekt fortsätter under inledningen av 2012. All tid och kraft vi lagt ner på dem är en investering inför framtiden. Vi har idag en väldigt effektiv produktion som vi ändå ständigt förbättrar.
—Våra nya produkter och lösningar tas emot väl på marknaden. I Storbritannien har vår nya tryckfördelningslåda MBB nyligen erhållit ett branschpris och i USA har samma sak skett vad gäller våra cirkulära kanalsystem. I slutet av året lanserade vi den nya generationens kylbaffel Premum/ Premax, som ger möjlighet att kontrollera luftflödet även efter att rummet genomgått en större förändring vad gäller till exempel inredningen. Genom vårt nya system Pascal introducerar vi för första gången en lösning för variabla luftflöden, med potential att förverkliga behovsstyrd och energibesparande ventilation.
— Vårt övergripande mål är att förenkla byggandet, detta driver även produktutvecklingen. Mer konkret är målet mer energieffektiva system och förbättrat inneklimat. På kanalsystemsidan gäller det till exempel täta system och låga tryckfall. Inom Comfort utvecklar vi lösningar för behovsstyrd ventilation, d.v.s. system för behagligt inneklimat anpassat utifrån hur många som vistas i rummet.
—Vi är rätt positionerade för långsiktig tillväxt. Med våra ventilationsprodukter bör vi kunna växa snabbare än byggmarknaden generellt, drivet av den starka energitrenden och våra försäljningsinitiativ. Vi ska nu bara fortsätta att utnyttja den befintliga filialstrukturen men även komplettera med nya filialer för att öka vår service till kunderna. I början av 2012 har vi lanserat ett betydande effektiviseringsprogram, med fokus på att öka lönsamheten inom de enheter som underpresterat. Dessa åtgärder tillsammans med det stora antalet aktiviteter inom försäljning och distribution gör att vi ser fram mot ett spännande år.
chef affärsområde Ventilation
Flexi Shop-konceptet har utvecklats av det belgiska bolaget Airflux som Lindab förvärvade i början av 2011. I mars 2012 fanns fem självbetjäningsbutiker, fyra i Belgien och en i Tyskland. Arbetet med att utveckla och stärka Lindabs distribution och service går vidare. I Belgien och södra Tyskland förenklar Lindab tillvaron för ventilationsinstallatörerna genom att erbjuda dem möjligheten att dygnet runt alla dagar i veckan göra sina inköp i Lindabs nya självbetjäningsbutiker Flexi Shop.
Flexi Shopen innebär att kunden slipper bekymra sig om öppettider, får en god överblick över sortimentet och kan planera och förbereda morgondagens arbete smidigt. Butikerna tillhandahåller ett brett standardsortiment av kanaler och tillbehör, men genom att förbeställa produkter som till exempel fläktar, specialkanaler med mera, kan installatören även avhämta dessa i speciella "beställningsboxar" i butiken. Kunden tecknar ett Flexi Shop-avtal och får en streckkodsmärkt IDbricka som fungerar som portnyckel till den helt obemannade Flexi Shopen. Produkter plockas och scannas och när kunden är klar kan han eller hon via Flexi Shopens terminal gå igenom sina inköp och skriva ut en följesedel. Sedan är det bara att lasta och köra iväg.
"Möjligheten att kunna köpa från filial eller via en webbshop finns redan, och genom att komplettera med ytterligare en kanal i form av Flexi Shop så är Lindab helt ensamma om att ge kunderna fulla valmöjligheter", säger Nils-Johan Andersson, chef affärsområde Ventilation.
I den obemannade Flexishopen plockar och scannar kunden själv sina produkter. Han eller hon skriver sedan ut en följesedel på inköpen via Flexishopens terminal, lastar bilen och kör iväg.
| 2011 | 2010 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 2 268 | 2 118 | 7 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 192 | 185 | 4 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 8,5 | 8,7 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 46 | 31 | |
| Antal anställda | 995 | 998 |
Lindab Roofer
Programvara för att enkelt designa och specificera kompletta taklösningar.
| Produktion | Distribution | Marknader | Kunder | Indirekta kunder |
|---|---|---|---|---|
| 9 produktionsanläggningar | 1 300 återförsäljare i CEE 38 filialer i Sverige och Norge (tillsammans med affärs område Ventilation) 700 lagerförande bygg materialhandlare i Norden |
Närvarande i 19 länder Fem största: Sverige, Danmark, Norge, Rumänien och Tjeckien |
Byggentreprenörer Byggmaterialhandlare Plåtslagare |
Konstruktörer Arkitekter Fastighetsägare |
Övriga marknader 0%/0%
30%/–5%
Av affärsområde Building Components kunder finns cirka 45 procent inom bostäder och resterande inom yrkesbyggnader. Produkter för tak- och väggbeklädnad samt takavvattning står för merparten av försäljningen. De största marknaderna är Norden och CEE och av försäljningen står renovering och nybyggande för ungefär lika stor del.
Intervju med Peter Andsberg, Affärsområdeschef Building Components.
—Året började bra tack vare ett uppdämt efterfrågebehov och, ur byggsynpunkt, relativt gynnsamma väderförhållanden. Men därefter har efterfrågan på våra produkter påverkats negativt framförallt av en svag bostadsmarknad i CEE. Det är egentligen bara Norden, framför allt Sverige, som utvecklats starkt under hela året.
—Främst beror det på problem med att få finansiering till nya privata projekt samt att många konsumenter påverkas av omfattande statliga besparingsprogram, införda efter finanskrisen 2008–2009. De nya problemen i det europeiska banksystemet under andra halvan av 2011 har bidragit till ytterligare osäkerhet inom segmentet. Segmentet yrkesbyggnader visar en något stabilare utveckling, men kan inte kompensera helt för det svaga bostadssegmentet.
—Vi tog beslut redan för fyra år sedan att ge oss in på den brittiska marknaden med vårt produkterbjudande inom takavvattning. Vi såg en potential på en stor marknad som domineras av nästan enbart plastmaterial. Vår strategi är att fortsätta växa i väst, dels genom att etablera oss på fler platser i Storbritannien, dels på nya, starka marknader såsom Frankrike och södra Tyskland. Vi har ett starkt erbjudande för dessa marknader och vi kan expandera snabbt genom att bland annat utnyttja affärsområde Ventilations filialer i de olika länderna. Den utökade satsningen i Västeuropa ska ses mot bakgrund av vår redan starka position i Norden och på flera av de största marknaderna i CEE.
—I enlighet med vår strategi har vi haft ett starkt fokus på att öka produktportföljen inom såväl segmentet bostäder som segmentet yrkesbyggnader. Vi utvecklar både egna produkter och etablerar samarbeten med andra aktörer inom branschen, men utvecklingen kan också ske genom förvärv. Det nyligen aviserade förvärvet av Plannjas sandwichpaneltillverkning är
en viktig strategisk satsning inom segmentet yrkesbyggnader. Sandwichpaneler har stora fördelar jämfört med andra lösningar, såsom kortare ledtider och lägre energipåverkan, och vi ser att denna typ av produkt kan ta stora marknadsandelar på sikt.
—Ryssland uppvisar en stark ökning av den inhemska efterfrågan och vi ser en stor potential på sikt för det erbjudande vi idag har i CEE. Fokus ligger nu på att färdigställa strategin för satsningen. Produktion måste finnas på plats, vi måste vara kostnadseffektiva och ha hög servicegrad. Med fokus på i första hand segmentet bostäder är målet att sedan rulla ut vårt Rainline-koncept.
—Vi har ökat antalet Rainline-centers från 50 till cirka 90 under året. Vad vi har gjort är att ha förädlat våra starkaste återförsäljare till att få dem att fokusera på vårt koncept. Tanken är att ge våra slutkunder såsom takläggare, plåtslagare och installatörer en ännu bättre service än tidigare. I strategin ingår att ha 300–400 centers i regionen på sikt, från Polen till Balkan, och så småningom döpa om dem till Lindab Centers där hela vårt produktsortiment ingår. Vi har också vidareutvecklat vårt lojalitetsprogram och har idag cirka 5 000 anslutna installatörer.
—Vi har lanserat de innovativa taksystemen SRP Click och Roca. Taklösningar har alltid spelat en central roll i Lindabs produktprogram, och med dessa två produkter höjer vi ribban ytterligare. De är enkla att installera, slitstarka, effektiva och med tilltalande utseende. Under året har vi bland annat sett ett mycket positivt mottagande av både Roca och SRP Click, från såväl slutkunder som konstruktörer, arkitekter och installatörer.
—Vår produktutveckling ska vara helt kunddriven, och vi ska se till att leda utvecklingen, inte följa den. Just nu arbetar vi väldigt mycket med att ta fram olika typer av hjälpmedel som ska underlätta installationen för våra kunder. En sådan lösning är Lindab Roofer, som på ett väldigt smart och enkelt sätt hjälper takläggare, plåtslagare, installatörer och återförsäljare att beräkna och lägga nya tak. Vi har också ett antal helt nya programvaror på gång som underlättar för montören. När det gäller lösningar för att förbättra energieffektiviteten så fokuserar vi på att ta fram rätt lösningar för passivhus och plushus, ett segment inom bostäder som har stor potential på sikt med tanke på kommande energiregleringar. Vi fokuserar även på lösningar för solceller, där vi har samarbeten med flera stora tillverkare. Alla våra tak och taksystem kan levereras med infästningslösningar för alla typer av solceller.
—I Norden arbetar vi ju redan tätt med affärsområde Ventilation med gemensamma filialer. Nu går vi vidare med detta samarbete på några av de större marknaderna i Västeuropa. Vårt projekt tillsammans med affärsområde Building Systems för att ta fram ett konkurrenskraftigt erbjudande inom mindre byggnader utvecklas enligt plan. Vi ser också möjligheter till ett tätare samarbete med Building Systems på den ryska marknaden.
—Vi ska etablera oss i nya länder, och vi ska fortsätta förenkla byggandet genom att lansera nya produkter som bidrar till såväl detta som till att förbättra energieffektiviteten. Våra verksamheter i Frankrike och Tyskland ska ta fart och vårt mål är att få Rysslandsatsningen på plats. Våra satsningar inom sandwichpaneler ska också etableras, med en stor framtida marknad på sikt.
Cristian Manitiu,
Lindab levererade 20 000 kvm takbeklädnad, 7 500 kvm fasadkassetter och 2 000 kvm vävd fasad i en specialbeställd färg. Lindab bjöd dessutom in personal från byggföretaget till Lindab Academy, anordnade montage-övningar och levererade CAD-ritningar för alla kritiska montagedetaljer. Banbrytande arkitektur kännetecknar ofta stora arenabyggen. Det gäller i högsta grad den nya arenan i Cluj, Rumäniens fjärde största stad, som genom detta stadium med över 30 000 sittplatser gett hela regionen ett landmärke av klass. Lindab har levererat en komplett och arkitektanpassad lösning för byggnadens hela skal.
"Vår vision byggde redan från start på att skapa unika uttryck för byggnadens två huvuddelar", förklarar Serban Tiganas, ledande arkitekt på designkonsortiet Dicositiganas. "Taket skulle hänga samman och flöda som en tidvattenvåg och fasaderna skulle ge transparens och öppenhet. Det innebar också att vi tidigt såg ett skal i metall framför oss."
Idén om ett metallskal medförde att användning av metaller med olika termiska egenskaper skulle krävas. "Valet av Lindab blev logiskt. Vi kände till deras kompetens kring tak och fasadlösningar och var den enda av en handfull stora leverantörer som kunde leverera och tillgodose Dicositiganas krav", förklarar Cristian Manitiu på Con-A Construction, ett ledande byggföretag i regionen. "Lindabs förståelse för de arkitektoniska kraven, liksom deras flexibilitet, kapacitet och perfekta support gör att nya samarbeten kan komma fortare än man tror."
Erfarna alpinister svarade för de mest komplicerade momenten i montaget av takbygget. Lindabs strikta kvalitets- och produktionskontroller var avgö-
| 2011 | 2010 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 998 | 874 | 14 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 38 | 18 | 111 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 3,8 | 2,1 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 20 | 38 | |
| Antal anställda | 821 | 788 |
1) Exklusive engångsposter om –16 MSEK (65).
| Produktion | Distribution | Marknader | Kunder (slutkunder) | Indirekta kunder (föreskrivande) |
|---|---|---|---|---|
| 3 produktionsanläggningar | 330 Byggentreprenörer i 35 länder, även direktförsäljning till nyckelkunder |
Närvarande i 20 länder Fem största: Ryssland, Tysk land, Vitryssland, Polen, och Frankrike |
Handelsföretag Industriföretag |
Arkitekter Stadsplanerare |
Building Systems kunder finns inom segmentet nybyggnation av yrkesbyggnader. Det tongivande erbjudandet är ett effektivt helhetskoncept för att bygga stora enplans- eller flerplansbyggnader i stål för industri-, handel- och fritidsändamål.
Intervju med Hans Berger, Affärsområdeschef Building Systems.
—Vi har sett en kraftig ökning av efterfrågan på nybyggnation av stora industribyggnader på flera av våra marknader, även om det är från låga nivåer. Förutom en mycket stark ökning av orderingången i CIS-regionen så har bland annat den tyska marknaden utvecklats väl.
—Vår långsiktiga strategi med att etablera resurser på denna stora marknad har nu börjat ge resultat. Ryssland favoriserar en snabb industriell utveckling för att komma bort från det tidigare så starka beroendet av råvaruexport. Genom landets höga importtullar har ett behov skapats hos såväl inhemska som utländska aktörer av att ha tillverkning i landet. Vi gynnas med att redan ha produktion på plats och har bland annat kunnat bearbeta många västerländska företag som vill etablera sig i landet. Vi tar också affärer direkt på den ryska marknaden, såväl som i andra länder i CIS, genom vårt växande nät av lokala byggentreprenörer.
—Under året ökade antalet projekt för flervå-
ningsbyggnader med över 50 procent. Bland annat tog vi en order värd 80 MSEK för ett kombinerat affärs- och fritidscenter i Sibirien, Ryssland. Vi har också sett en stark efterfrågan på nya fritidsbyggnader såväl som parkeringshus.
—Vår försäljning sker dels genom vårt nätverk av byggentreprenörer, dels genom direktförsäljning till ett antal multinationella kunder, så kallade Key Accounts. Trots den ekonomiska osäkerheten har vi under 2011 knutit till oss ytterligare 30 byggentreprenörer, varav hälften av dessa i Ryssland. Annars är direktförsäljningen oftast större på tillväxtmarknader än på de mer mogna marknaderna i väst. Bearbetningen av multinationella företag som vill etablera sig på marknaderna i öst har visat sig vara en framgångsrik strategi.
—Sedan krisen inleddes har vi minskat våra fasta kostnader med närmare 30 procent, inklusive kostnaderna för att starta tillverkningen i Ryssland. Utvecklingen i Ryssland har gått fort, det tog inte lång tid från start till full produktion i fabriken i Yaroslavl, vilket förstås medfört en del flaskhalsar. Effektiviteten i fabriken ökar dock för varje kvartal. Vi bygger ut från cirka 14 000 till drygt 24 000 kvadratmeter vilket ger oss en produktionskapacitet på 35 000 ton per år och en bättre förmåga att smidigt hantera de kundorder som kommer in. Samtidigt har vi kunna öka effektiviteten betydligt genom ökad robotisering i fabriken i Luxemburg.
—Intresset för design och energieffektiva lösningar ökar snabbt, i takt med allt hårdare krav inom området. Bland annat har vi byggt system som ska leva upp till olika miljöcertifieringar, såsom LEED, vilket är ett erkännande av att ett byggprojekt använt sig av miljövänliga byggnadsmetoder. Vår egenutvecklade mjukvara för energiberäkning, Cyprion har hjälpt våra byggentreprenörer att öka energieffektiviteten i byggnaderna, och därmed skapat en bättre affär för slutkunden. Nu fokuserar vi på att minimera luftläckaget i byggnaderna, bland annat genom en rad olika tester som dokumenteras. Med hjälp av denna dokumentation kan vi i beräkningarna minimera risken för energiförluster i de byggnader som sedan byggs. Vårt kompletta stålbyggnadssystem ger oss i detta hänseende en klar fördel jämfört med traditionella tillverkare.
—Tillsammans med affärsområde Building Components har vi genomfört flera projekt där vi använt deras fasadkasettsystem. Vi samarbetar ju även kring ett koncept för att kunna erbjuda kunderna konkurrenskraftiga mindre byggnader. Går allt som planerat kan vi rulla ut erbjudandet någon gång under 2012. Med affärsområde Ventilation har vi genomfört flera gemensamma kundprojekt i Ryssland och andra CIS-länder. Vi har också inlett ett samarbete inom tillverkning vid vår fabrik i Yaroslavl.
—Vi har lanserat ett nytt system för integrerad takavvattning – Inside Gutter, liksom koncept för byggnation av effektiva, ekonomiska parkeringshus i stål. För våra stålbyggnadssystem är ett takintegrerat system som Inside Gutter en stor fördel. Inte minst ger det våra byggentreprenörer ett enkelt och okomplicerat montage med överlägsen täthet.
—Vi förenklar byggandet genom att erbjuda konkurrenskraftiga och fullständiga byggnadslösningar, som kräver mindre tid från beställning till byggplatsmontering än de flesta konkurrerande alternativ. Vi fokuserar bland annat på att ta fram lösningar som sedan kan standardiseras vad gäller konstruktion och tillverkning, men skräddarsys för den enskilde kunden. Under 2012 kommer vi att fortsätta utveckla vårt koncept inom mindre byggnader såväl som ny byggnadsdesign för lägre energiförbrukning. Bland annat ska bättre isoleringslösningar bidra till byggnader som enklare ger överskott av energi – och på så sätt väldigt tidigt anpassar sig till och överträffar nya miljökrav i EU.
—Högsta prioritet är att förse våra byggentreprenörer och kunder med produkter och tjänster som skapar mervärde. Givetvis ska vi fortsätta expandera nätverket av byggentreprenörer och öka aktiviteterna inom direktförsäljning på våra kärnmarknader. Ett nyckelområde för 2012 är genomförandet av de åtgärder för kostnadsbesparingar som vi identifierat. Detta inkluderar neddragningar av vår produktionskapacitet för väst-, central- och östeuropeiska marknader i syfte att anpassa kapaciteten till efterfrågan och höja effektiviteten. Samtidigt bygger vi som sagt ut kapaciteten vid vår produktionsenhet i Yaroslavl, Ryssland för att möta den ökande efterfrågan på våra produkter i såväl Ryssland som i andra CIS-länder. Denna expansion blir klar i slutet av 2012. Vi har en duktig och motiverad organisation, och med resurser som anpassats till intjäningsmöjligheterna tar vi nu bestämda steg mot att nå våra långsiktiga mål.
Alexander Seleznov, VD på StoryTech 5
LEED-CERTIFIERING LEED är ett av världens ledande system för att miljöcertifiera byggnader. Det tar ett helhetsgrepp på byggnadens miljöprestanda och omfattar innovation och design, lokalisering och byggarbetsplats, energi och atmosfär, vatten, material och resurser samt inomhusmiljö.
Lindab växer snabbt på den ryska marknaden med erbjudanden inom prefabricerade stålbyggnadssystem och ventilation. Erbjudandena vänder sig till bland annat internationella kunder som vill expandera verksamheten i Ryssland och andra CIS-länder. En sådan kund är den svenska kosmetikjätten Oriflame. Företaget har vuxit kraftigt i Ryssland och för att tillgodose efterfrågan har man börjat uppföra ett helt nytt distributions- och produktionscenter i Noginsk, strax utanför Moskva. Den 56 000 kvadratmeter stora anläggningen består av två sammankopplade byggnader, utrustat med ett komplett ventilationssystem – samtliga delar från Lindab. Förutom att erbjuda europeisk kvalitet till rysk prisnivå var det förmågan att tillgodose Oriflames miljöpolicy som ledde till att Lindab fick uppdraget.
"Lindabs lösning med ett komplett inneklimat- och ventilationssystem i kombination med Lindabs optimering av byggnadens isoleringsvärden innebär att byggnaden kvalificerar sig för LEED-certifiering och därmed tillgodoser Oriflames hårda miljökrav, "förklarar Alexander Seleznov, VD på StoryTech 5, huvudentreprenör för projektet.
Oriflames nya, energieffektiva distributions- och produktionscenter i Noginsk, strax utanför Moskva, beräknas stå färdig våren 2012. Lindab har levererat såväl stålbyggnadssystem som kompletta lösningar för ventilation och inneklimat.
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange, och ingår i sektorn Building Products. Under 2011 sjönk aktiekursen med 58 procent till 37,40 SEK. Utvecklingen påverkades av en generellt svag aktiemarknad och fortsatt låg aktivitet på Lindabs marknader.
Lindab har en tydlig strategi för kommunikationen med finansmarknadens olika intressenter vilken koordineras via Lindabs koncernfunktion Investor Relations (IR). Kontakterna sker via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna och möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser, aktiesparträffar och seminarier. Vid IR Nordic Market Awards 2011 utsågs Lindab till tredje bästa Mid Cap-bolag. Tävlingen baseras på en undersökning där cirka 600 analytiker och fondförvaltare från Norden och Storbritannien betygsätter de svenska börsbolagens IR-arbete.
Vid utgången av 2011 noterades Lindabaktien till 37,40 SEK, en nedgång med 58 procent jämfört med samma tidpunkt föregående år. Nedgången under året kan förklaras dels av en generellt svag aktiemarknad, dels av fortsatt låg aktivitet på många av Lindabs marknader. Börsvärdet motsvarade vid årsskiftet 2 817 MSEK (6 648), vilket innebar att Lindab var det 90:e (76:e) värdemässigt största företaget på den nordiska börsen i Stockholm. Aktien omsattes under året till ett värde av 2 509 MSEK (4 082). Omsättningshastigheten var 51 procent (61), vilket kan jämföras med hela Stockholmsbörsens snitt på 96 procent (98).
Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på, inklusive de av bolaget återköpta, 78 707 820 aktier av endast Serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och därtill lika andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst vid årsstämma/bolagsstämma i Lindab. En börspost utgörs av 100 aktier.
Ratos AB, Sjätte AP-fonden och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia har varit huvudägare i Lindab sedan 2001. Vid årsskiftet var Swedbank Robur den tredje största ägaren i Lindab, efter ytterligare aktieköp under året och efter att Livförsäkringsaktiebolaget Skandia minskat sitt innehav något. Lindabs eget innehav av aktier i bolaget uppgick vid årsskiftet till 3 375 838 aktier (3 375 838), motsvarande 4,3 procent av aktiekapitalet. Det sammanlagda antalet aktieägare minskade under 2011 och var vid årets slut 6 129 (6 934). Inga nya stora aktieägare tillkom.
För verksamhetsåret 2011 föreslår styrelsen att 1,00 SEK per aktie, motsvarande 75 MSEK, utdelas till aktieägarna. Utdelningen motsvarar 82 procent av nettoresultatet baserat på årets resultat. Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 40–50 procent av nettoresultatet, men alltid ta hänsyn till Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Sedan börsnoteringen 2006 har i genomsnitt 43 procent av nettoresultatet delats ut.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt prestationsbaserat aktiesparprogram för 92 ledande befattningshavare i Lindab. Deltagandet i programmet förutsatte egen initial investering i Lindabaktier. 79 personer accepterade programmet och förvärvade sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, om vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Lindab kan då välja att överlåta delar av de aktier som finns i eget förvar. Utöver detta program finns sedan tidigare tre andra incitamentsprogram som innebär tilldelning av optioner varav det första löpte ut under 2011. De beskrivs i förvaltningsberättelsen under rubriken incitamentsprogram på sidan 80 samt i not 6, personal på sidan 110.
Läs mer på www.lindabgroup.com om Lindabs IR-arbete.
2011 2010
| Aktier | Kapital & röster, % |
Kapital & röster, % |
|
|---|---|---|---|
| Ratos AB | 8 849 157 | 11,7 | 11,7 |
| Sjätte AP-fonden | 8 023 810 | 10,7 | 10,7 |
| Swedbank Robur fonder | 7 177 101 | 9,5 | 9,9 |
| Livförsäkringsaktiebolaget Skandia | 7 170 338 | 9,5 | 11,2 |
| Lannebo fonder | 5 288 252 | 7,0 | 5,8 |
| CBLDB-IF Skadeförsäkring AB | 3 890 055 | 5,2 | 4,4 |
| Öresund Investment AB | 2 085 914 | 2,8 | 1,3 |
| Övriga ägare | 32 847 355 | 43,6 | 45,0 |
| Totalt antal | 75 331 982 | 100,0 | 100,0 |
| Innehav | Antal aktieägare |
Antal aktier |
Innehav, % |
|---|---|---|---|
| 1–500 | 4 453 | 931 190 | 1,2 |
| 501–1 000 | 833 | 711 910 | 0,9 |
| 1 001–5 000 | 569 | 1 338 526 | 1,8 |
| 5 001–10 000 | 109 | 783 935 | 1,0 |
| 10 001–15 000 | 27 | 342 856 | 0,5 |
| 15 001–20 000 | 19 | 326 114 | 0,4 |
| 20 001– | 119 | 70 897 451 | 94,1 |
| Totalt antal | 6 129 | 75 331 982 | 100,0 |
Finansiella företag, 59 (59)
Pensionsfonder, 15 (17) Utländska ägare, 18 (16)
Svenska privatpersoner, 5 (5)
Övriga svenska juridiska personer, 3 (3)
Förändring
Intresseorganisationer, 0 (0)
| av aktie | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | kapitalet (KSEK) |
aktiekapital (KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | 1 000 | |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | 1 000 | |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | 74 542 | 75 168 | ||
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | 75 168 | ||
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –3 375 838 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 75 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
| SEK/aktie om inget annat anges | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 |
| Resultat per aktie1) | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | ||
| Utdelning | 1,002) | 1,00 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | ||
| Direktavkastning, %3) | 2,67 | 1,13 | ET | 5,7 | 3,6 | 2,5 | ||
| Utdelning i %1) | 82,4 | 277,8 | ET | 28,4 | 45,9 | 43,7 | ||
| Börskurs, vid periodens slut | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ||
| Högsta börskurs | 95,80 | 105,00 | 91,00 | 163,00 | 205,00 | 132,00 | ||
| Lägsta börskurs | 31,84 | 61,25 | 40,00 | 36,50 | 125,00 | 111,00 | ||
| Eget kapital, efter utspädning | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 75 331 982 | 75 331 982 | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 | 122 940 000 | 122 736 000 |
1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Förmågan att hantera risker är en viktig del av styrningen och kontrollen av Lindabs affärsverksamhet, i syfte att kunna nå koncernens mål. Under 2011 har riskhanteringen bland annat fokuserats på att hantera de stora stålprisrörelserna samt effekterna av en fortsatt låg aktivitet i den europeiska byggsektorn.
Lindabs risker kan i huvudsak delas in i risker relaterade till affärsverksamheten och risker relaterade till finansieringsverksamheten. Affärsriskerna hanteras normalt av de operativa enheterna i koncernen medan de finansiella riskerna är centraliserade till Koncernstab Ekonomi och Finans. Nedan redogörs för ett urval av de väsentligaste operativa och finansiella riskerna som Lindab är exponerat mot. För fördjupad information om risker och riskhantering, se not 3 på sidan 98.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer, vilka i sin tur kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindabs kunder är beroende av fungerande finansiella system för projektfinansiering, och drabbas hårdare än exempelvis företag som tillverkar konsumentprodukter om bankfinansiering inte finns tillgänglig.
Koncernens verksamhet är idag spridd i 31 länder, vilket balanserar de olika landspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock inte att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska lågkonjunkturen påverkar merparten av Lindabs marknader och har därför fått en stor inverkan på Lindabs verksamhet.
Den i Europa starka trenden med ökade krav på bättre energieffektivitet och inomhusklimat dämpar påverkan från en svagare konjunktur, framför allt inom affärsområde Ventilation.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret. Affärsområdena Building Components och Building Systems har nästan uteslutande produkter för utomhusbruk och följer årstiderna med vintern som lågsäsong och sommar och höst som högsäsong. Installation av ventilationssystem utförs huvudsakligen inomhus, varför affärsområde Ventilation är mindre beroende av säsong och väder.
På de olika marknaderna möter Lindab både ett större antal lokala aktörer och ett litet antal nationella eller multinationella företag. Lindab arbetar med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter, och för att reducera kostnader har bolaget också valt att etablera sig i länder med fördelaktiga produktionskostnader för att öka konkurrenskraften. Under 2011 har Lindab ökat andelen av produktionen vid Karlovarska i Tjeckien samt påbörjat en utbyggnad av kapaciteten vid produktionsenheten i Yaroslavl, Ryssland. Lindabs distribution är anpassad efter respektive marknadssituation. Närheten till kunden är alltid den gemensamma nämnaren.
Lindab har drygt 20 000 kunder från sammanlagt 60 länder. Koncernens största kund stod för 1,5 procent av den totala omsättningen 2011, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder. För att minimera kundförlusterna har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sig mot kundförluster. Kreditupplysningar tas på nya kunder och existerande kunder följs upp kontinuerligt. Den totala reserven för kundförluster uppgick till 70 MSEK (80) vid slutet av 2011. Under året har 19 MSEK (24) kostnadsförts avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,3 procent (0,4) av koncernens omsättning.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form
av främst tunnplåt och påverkas av utvecklingen på råvarumarknaden. Under 2011 förbrukades cirka 193 000 ton stålprodukter och annat direkt material för ett värde om 3 312 MSEK (3 016), vilket motsvarade 51,2 procent (48,8) av Lindabs totala kostnader. Centraliserade stålinköp stärker Lindabs möjlighet att förhandla fram konkurrenskraftiga priser och villkor. Dessutom har bolaget genom mångåriga relationer upprättat en inköpsstrategi som gör att inköpen kan göras direkt från stålverken, utan mellanhänder. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Inköpen görs både i Asien och i Europa. Under 2011 genomfördes huvudparten av stålinköpen i Europa. Prisdifferensen mot Asien var marginella och de kortare europeiska ledtiderna prioriterades till följd av starkt fokus på lager och kassaflöde. Lindab har arbetat med att bredda sin leverantörsbas och prioriterar leverantörer som är beredda att arrangera så kallade justin-time-upplägg till konkurrenskraftiga villkor.
*) HDG = varmgalvaniserad tunnplåt.
Källa: SBB och CRU (Norra Europa och Tyskland)
Variationer i volym med 5 procent ger förändrat rörelseresultat om +/– 95 MSEK.
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med cirka 190 MSEK förutsatt att försäljningspriset inte ändras.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 9 MSEK. Detta inkluderar befintliga s. k. "sale and lease back" kontrakt på fastigheter samt befintliga ränteswapavtal.
Valutaförändringar påverkar Lindabs verksamhet både vad gäller transaktioner och konsolidering av verksamheten. En förändring av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna påverkar omsättningen med 525 MSEK och rörelseresultatet med 6 MSEK givet samma volymer.
| Förändring | Resultatpåverkan, MSEK |
|
|---|---|---|
| Variationer i volym, % | +/–5 | +/–95 |
| Variationer i stålpriset, % | +/–10 | +/–190 |
| Variationer i ränta, procentenhet | +/–1 | +/–9 |
| Variationer i valuta, % | +/–10 | +/–6 |
Beräkningarna baseras på 2011 års volymer.
Carbon Footprint (koldioxidutsläpp av växthusgaser som kan hänföras till en aktivitet, produkt. Att beräkna sitt Carbon Footprint kan vara ett värdefullt första steg mot att göra kvantifierbara Byggnader motsvarar idag närmare 40 procent av EU:s totala utsläpp av växthusgaser. En del av utsläppen kan hänföras till byggmaterialet. För att minska byggnaders klimatpåverkan är det viktigt att få kontroll över och känna till materialets klimatpåverkan. Att få information om olika produkters koldioxidutsläpp under deras livstid, så kallad Carbon Footprint (koldioxidavtryck), efterfrågas därför i allt större utsträckning inom byggbranschen.
Merparten av Lindabs produkter har under året analyserats och försetts med information om sitt Carbon Footprint. Beräkningarna har utförts av en extern part och görs från "vagga till grind" – från utvinning av råmaterial till och med att produkten lämnar Lindabs fabriker. Som grund för analysen finns den information materialleverantörerna lämnat om de material som finns i produkten. Dessutom har Lindabs processer med hänsyn till värme- och energiförbrukning, avfall, materialspill i produktionen samt transporter analyserats. Belastningen har sedan räknats om till växthuspåverkan uttryckt i GWP, Global Warming Potential. De beräknade värdena för Carbon Footprint redovisas per kg färdig produkt som lämnar Lindabs fabriker och presenteras i bland annat byggvarudeklarationer och övrig produktinformation.
Resultatet av analyserna visar att huvuddelen av Lindabs produkters klimatpåverkan utgörs av materialet, det vill säga produktionen av stål. Tillverkning, transport och förpackningsmaterial utgör mindre än 10 procent av produkternas totala miljöpåverkan.
CARBON FOOTPRINT – TAKAVVATTNING LINDAB RAINLINE, TAKAVVATTNING I PLAST OCH 10 KM BILKÖRNING
Lindab tillverkar takavvattning i stål vilket innebär lång livslängd jämfört med exempelvis takavvattning i plast, som fortfarande är vanligt på många marknader i Europa. Stålinnehållet i Lindabs takavvattning leder till en betydligt mindre klimatpåverkan än hos de i plast. Om analysen även tog hänsyn till återvinning av materialet skulle stålets fördelar framgå ännu tydligare.
Lindabs del: Tillverkning, transport och förpackning 10%
Stålproduktion 90%
Ett arbete pågår med att upprätta byggvarudeklarationer (BVD3) enligt Kretsloppsrådets riktlinjer för Lindabs produkter. Av byggvarudeklarationen framgår GWP per kg färdig produkt.
GWP=Global Warming Potential eller klimatpåverkan.
Lindabs arbete med socialt ansvarstagande ger positiva effekter för såväl verksamheten och medarbetarna som för miljön och samhället. Lindab ser sitt hållbarhetsarbete som ett värdeskapande kretslopp där de insatser som gynnar omvärld och intressenter även gynnar företaget.
Arbetet med att skapa en hållbar utveckling har alltid varit en del av Lindabs värderingar och socialt ansvarstagande är grundläggande för all Lindabs verksamhet. Löpande prioriteringar för detta arbete baseras på en dialog med bolagets intressenter. Riktlinjer för Lindabs ansvarstagande för det dagliga agerandet inom området är samlade under begreppet Lindab Life.
Lindab Life sammanfattar hur Lindab ska uppträda i den dagliga verksamheten, och hur bolaget ska agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Lindab Life styr också uppträdandet mot medarbetare och de samhällen där bolaget finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur process- och produktperspektiv.
Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle, vilka också fungerar som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
Lindabs etiska kod och kärnvärden är vägledande för Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med FN:s Global Compact, hållbarhetsrapporteringen enligt GRI samt ISO 26000 utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Lindabs etiska kod (Code of Ethics) är implementerad på flera språk i hela koncernen och följs upp kontinuerligt. Koden är baserad på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principerna för hur alla medarbetare ska agera i relationer med andra anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Koden används också för att säkerställa att även bolagets leverantörer agerar på ett sätt som överensstämmer med koden.
Koncernchefen och koncernledningen ansvarar för Lindabs arbete inom socialt ansvarstagande, vilket verkställs av koncernstab Juridik. Arbetet drivs av en grupp bestående av medarbetare från funktionerna Juridik, Ekonomi och Finans, Inköp, HR samt Kommunikation.
De data som presenteras avser kalenderåret 2011 och omfattar då inte annat anges, Lindabkoncernens samtliga rörelsedrivande dotterbolag som ingick från årets början. Även för de bolag som avyttrats eller upphört rapporteras data för den tiden de varit verksamma. Föregående hållbarhetsrapport publicerades i april 2011.
*) SR=Social Responsibility d.v.s socialt ansvarstagande.
Det är av stor betydelse att samtliga medarbetare reagerar och agerar då avvikelser sker från Lindab Lifes principer. En viktig del av Lindabs etiska kod beskriver därför funktionen "visselpipa", det vill säga alla anställdas möjlighet att anonymt kunna anmäla missförhållanden som strider mot Lindab Life. Under 2011 har anmälningar inkommit, vilka lett till utredning och i något fall disciplinära åtgärder.
Lindabs intressenter utgörs i första hand av kunder, leverantörer, investerare, anställda och samhället. Under året har dialoger genomförts med representanter för dessa grupper, med syfte att diskutera de frågor som bedöms som viktigast för bolaget. Grundat på utbytet i dessa intressentdialoger har sedan en väsentlighetsanalys gjorts, där Lindabs prioriteringar fastslagits. De frågor som framkommit som viktigast rör exempelvis affärsetiska aspekter såsom antikorruption och fri konkurrens, miljöaspekter såsom stålets miljöpåverkan, energieffektiva produkter, samt koncernens energiförbrukning och klimatpåverkan.
Att förenkla byggandet för kunderna är grundläggande vid Lindabs utveckling av nya energieffektiva produkter och tjänster. I merparten av produkterna utgör stål och tunnplåt den gemensamma nämnaren, vilket är material som ger en rad fördelar ur miljö- och hållbarhetsperspektiv.
Lindabs verksamhet grundas på energieffektiva produkter och tjänster som förenklar byggandet. Tillsammans med en god affärsetik bidrar det till sunda och långsiktiga relationer med bolagets kunder liksom ett socialt ansvarstagande. Lindabs arbete med socialt ansvarstagande omfattar även att uppmuntra leverantörer och andra affärspartners att stärka sitt eget arbete kring dessa frågor. Alla större leverantörer måste ta del av Lindabs etiska kod och förbinder sig därigenom att uppfylla tillhörande krav. Lokala leverantörer väljs när det är möjligt.
I Lindabs produkter utgör stål och tunnplåt det dominerande materialet. Förutom utsläpp i tillverkningsprocessen har stål en relativt liten påverkan på miljön. Stålets viktigaste egenskaper som bidrar till att bevara naturresurser är dess lätta vikt, höga hållfasthet och goda återvinningsbarhet. Stålets höga hållfasthet och ständiga utveckling möjliggör lättare byggnader med mindre material. Eftersom stålet är ett mycket starkt material innebär det att det går åt en mindre mängd stål än trä eller betong för att fylla samma funktion. Detta bidrar också till minskade transporter när stål används i konstruktioner.
Lindab samarbetar med stålverken för att få fram mer hållbara material, både med hänsyn till miljö och kvalitet. Ett exempel är ett nyutvecklat rostskydd, där man uppnår bättre effekt med halva mängden zink (som är en begränsad resurs). Under 2012 kommer Lindab inom vissa produktgrupper att använda tunnplåt med helt kromatfritt lacksystem som dessutom endast innehåller runt halva mängden lösningsmedel.
Stål har en lång livslängd jämfört med många andra byggnadsmaterial. Stål kräver inte bekämpningsmedel eller andra kemikalier för att mota skadedjur, mögel eller röta eftersom stål är ett oorganiskt material som inte absorberar vätska. Därför utgör inte byggnader med stålstomme någon grogrund för mögel och andra allergener. Stål avger inga emissioner som kan ge upphov till överkänslighet eller allergi. I princip allt stål kan återvinnas och idag är stål ett av de mest återvunna materialen i världen. För att kommunicera stål ur ett hållbarhetsperspektiv lanserade Lindab under 2011 det nya kommunikationskonceptet Think Less. Målet är att få mottagaren att "tänka till" och bättre förstå hur användningen av stål och Lindabs lösningar för förenklat byggande bidrar till en mindre påverkan på miljön, men också hur det egna företaget gynnas av bland annat effektivare planering och snabbare montage.
Lindab strävar efter att i alla byggprocessens faser bidra till att förenkla byggandet, såväl vad gäller projekteringsfasen som själva produkten, dess installation och leverans, och detta ligger till grund för bolagets produktutveckling. Målet är att fortsätta utveckla hållbara och energieffektiva produkter. Under 2011 har lanseringar skett av bland annat ny behovsstyrd och energibesparande inneklimatisering, energieffektiva ventilationslösningar för det svenska miljonprogrammet samt programvara som bidrar till att minimera risken för energiförluster i nya byggnader.
Lindabs försäljningsintäkter uppgick under 2011 till 6 878 MSEK (6 527), och utgörs av försäljning av bolagets produkter och tjänster. Huvuddelen av detta fördelas mellan bolagets intressenter.
Leverantörer, 67% (65)
Investerare, årets resultat, 2% (1) Anställda, löner inkl. soc. avg. och pensioner, 25% (26)
Samhälle, skatt, 2% (1)
Banker m. fl., ränteintäkter och -kostnader, 1% (3) Övrigt1), 3% (4)
1) Övrigt består av poster som inte kan anses hänförliga till enskilda intressenter. Främst utgörs denna post av avskrivningar, nedskrivning av goodwill, valutakursdifferenser och realisationsresultat vid försäljning av tillgångar.
Eftersom en stor del av människors tid spenderas inomhus är det viktigt att inomhusmiljön är hälsosam och att byggnadens ingående komponenter inte medför några hälsorisker. Lindab arbetar aktivt med att identifiera och ersätta sådant som kan bedömas som miljö- eller hälsofarligt. Materialforskning och utvecklingsprojekt bedrivs också tillsammans med leverantörer, inom bland annat ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet samt hälsooch miljöaspekter.
Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. Lindab testar och dokumenterar de produkter som utvecklas för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. Kvalitetsledningssystem tilllämpas inom alla delar av verksamheten och alla Lindabs större produktionsenheter har kvalitetssystem certifierade enligt ISO 9001.
Produkterna levereras tillsammans med den dokumentation som efterfrågas för de olika marknaderna såsom bruksanvisning, certifikat och byggvarudeklarationer.
Den höga kvaliteten och funktionaliteten på Lindabs produkter bidrar till att risken för negativ påverkan på hälsa och säkerhet är låg. Inga överträdelser har under året identifierats avseende koncernens tillhandahållande av produkter eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan.
Lindab har i samarbete med det internationella analys- och teknikföretaget WSP tagit fram så kallade livscykelanalyser för en stor del av koncernens produkter. Analyserna, som omfattar produkternas klimatpåverkan i form av växthusgaser – Carbon Footprint, förs in i byggvarudeklarationen. Beräkningarna görs från "vagga till grind", det vill säga från utvinning av råmaterial till och med att produkten lämnar Lindabs fabriker. Resultatet av analyserna har visat att innehållet av stål i Lindabs produkter innebär lägre klimatpåverkan än produkter med annat material. Läs mer på sidan 44–45.
En god affärsetik eftersträvas i all Lindabs verksamhet. Tyvärr förekommer det inom byggbranschen och på de olika geografiska marknader där Lindab är verksamt att vissa aktörer agerar på ett sätt som inte är acceptabelt. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy som löpande uppdateras. Agerande i strid mot konkurrensreglerna accepteras inte. Bolagets anställda informeras och utbildas om innehållet i Lindabs policy för att undvika överträdelser av konkurrensrättslig natur.
Lindab har nolltolerans vad gäller korruption och antikorruptionspolicyn är framtagen för att säkerställa att handlande som kan betraktas som korruption inte äger rum i bolaget. Vår syn på nolltolerans möter allt större förståelse på marknaden och utgör ett positivt försäljningsargument.
Under verksamhetsåret har disciplinära åtgärder vidtagits mot anställda som brutit mot koncernens etiska principer.
Att bygga tätt och ventilera rätt blir allt viktigare för att kunna leva upp till EU-kraven om energieffektiva byggnader. Största delen av de cirka en miljon lägenheter byggda i Sverige mellan 1965–1975 som ingår i det så kallade miljonprogrammet, är i akut behov av renovering och energieffektivisering. En del i detta är energieffektiv ventilation. Lindabs patentsökta renoveringssystem, InCapsa, är en smart ventilationslösning som består av Lindabs kanalsystem och en diskret inklädnad i vitlackerad plåt. Den är resultatet av kundfokuserad innovation som förenklar för både fastighetsägare och ventilationsinstallatör, samtidigt som den bidrar till ett mer energieffektivt bostadsbestånd. Samma yrkeskategori utför hela arbetet och allt blir klart vid ett tillfälle, vilket betyder att hyresgästen slipper flytta ut under tiden som arbetet utförs.
Lindabs moderna tillverkning av produkter i stål medför en relativt liten miljöpåverkan. Inom koncernen bedrivs dessutom flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot.
Lindabs löpande miljöarbete styrs av miljöpolicyn och de uppsatta miljömålen.
Det direkta ansvaret för miljöfrågor inom Lindab ligger hos de lokala bolagen där det finns en person som ansvarar för det lokala miljöarbetet. Koncernen har en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. Ett koncernövergripande miljöråd – med representanter från de olika affärsområdena – följer upp affärsenheterna, sammanställer handlingsplaner och utbyter goda exempel.
Lindab har satt upp tre långsiktiga mål med ambitionen att minska koncernens påverkan på miljön och klimatet. Målen är baserade på EU:s klimatmål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska
De långsiktiga målen kompletteras av kortare mer lokalt förankrade mål och aktiviteter. Dessa handlar framför allt om bättre processer och minskad energianvändning. Energiförbrukningen har minskat under 2011 men bränslemixen gör att utsläppen av växthusgaser har ökat något. Ett arbete pågår med att se över bränslemixen, i första hand för de största enheterna inom koncernen.
Merparten av Lindabs större produktionsenheter är miljöcertifierade enligt ISO 14001 och fler kommer att certifieras. Icke certifierade bolag utgörs framför allt av försäljningsbolag.
Lindabs produktionsenheter ligger generellt inom områden avsedda för industri där verksamheten inte har någon direkt inverkan på den biologiska mångfalden.
De tillstånd som krävs för Lindabs verksamhet handlar oftast om vanliga verksamhetstillstånd för industri. På vissa platser handlar det om tillstånd rörande storleken på fabriksområdet samt hanteringen av oljor. Rapporter lämnas till tillsynsmyndigheter i respektive land. Varken under 2011 eller tidigare har brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekommit.
Klimatförändringarna påverkar Lindabs verksamhet i allt större utsträckning. Dessa förändringar behandlas som risker och bedömning sker fortlöpande för att identifiera och förebygga nya risker. Identifierade risker omfattar bland annat extremt väder med ökad nederbörd och översvämning samt längre och kallare vintrar och med detta ökade energikostnader.
Lindabs påverkan på klimatet härrör bland annat från energiförbrukning och förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen. Koncernen rapporterar till Carbon Disclosure Project, som mäter växthusgaser och delar ut poäng baserat på utsläpp. Lindabs poäng har förbättrats för varje år. I den senaste rapporten fick Lindab poängen 70 (62), att jämföra med det nordiska genomsnittet (Nordic 260 average disclosure score) på 64 (60).
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Stål, ton | 193 000 | 182 000 |
| Oljor, m3 | 80 | 210 |
| Färg, ton | 446 | 640 |
| Lösningsmedel, m3 | 20 | 20 |
| Gummi, ton | 675*) | 1 280 |
*) Delvis beräknad mängd.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Wellpapp, ton | 1 914 | 2 130 |
| Plast, ton | 380 | 730 |
| Trä, ton | 7 290 | 11 580 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Stålskrot, ton | 14 574 | 13 590 |
| Farligt avfall, ton | 635 | 490 |
| Totalt övrigt avfall, ton | 4 705 | 6 340 |
| Återvinningsgrad, % | 90 | 90 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Total, TJ | 396 | 403 |
| Direkt energi, TJ | 198 | 170 |
| Indirekt energi, TJ | 198 | 232 |
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| Totalt, ton | 60 084 | 52 366 |
| Direkta utsläpp, ton | 11 895 | 10 392 |
| Indirekta utsläpp, ton | 23 016 | 19 798 |
| Övriga källor, ton | 25 173 | 22 176 |
Lindabs viktigaste råvara är stål. Av det stål som Lindab förbrukar beräknas 20 procent komma från återvunna källor. Utöver detta används tillsatsämnen som färg, gummitätningar samt smörjmedel och oljor för metallbearbetning. Dessutom kräver produktionen bränslen för drift av ugnar, fordon, truckar samt uppvärmning.
Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. År 2011 förbrukade Lindab 176 tm3 (193) vatten, främst från egna brunnar. Åtgärder för att minska vattenförbrukningen består till exempel av installation av vattensparande kranar samt recirkulering av processvatten.
Energibesparing är ett viktigt område för Lindab. År 2011 förbrukade koncernen cirka 396 TJ (403 TJ) varav cirka 10 (15) procent från förnyelsebara källor. Flera projekt pågår för att minska den totala energiförbrukningen som till exempel installation av mer energieffektiv armatur i våra lokaler.
Under 2011 genomfördes en ombyggnation av ventilationsaggregaten i presshallen på ventilationsfabriken i Grevie. Maskinernas kylvatten kan nu bättre återvinnas och mängden färskvatten som förbrukas för kyla kan därmed minska. Vidare kan maskinernas spillvärme utnyttjas bättre vilket minskar behovet av att tillföra extern värme för att värma upp lokalerna.
Miljökrav ställs i centrala upphandlingar av transporter. Samlastning och logistikplanering minskar också transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns.
Lindabs livscykelanalyser visar att transporter står för en liten del av produktens totala påverkan på klimatet.
Lindabs verksamhet med modern tillverkning av produkter i stål medför en relativt liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. De processer som kan medföra utsläpp till vatten utnyttjar idag slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året.
Flertalet av koncernens produktionsanläggningar är anslutna till kommunala avlopp. Vatten som släpps ut över markytor är dagvatten och kylvatten, vilket normalt är rent men mindre spår av metallavlagringar kan förekomma. För att skydda mot oavsiktliga utsläpp finns oljeavskiljare och sedimenteringsfällor.
Läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning görs för att undvika att ozonnedbrytande ämnen läcker ut. Inga utsläpp har registrerats under året.
Oberoende kontroller av verksamheten har visat att inga föroreningar ägt rum som kan kräva sanering av mark eller vatten.
Lindabs produkter är återvinningsbara och är enkla att separera vid en eventuell ombyggnation eller rivning.
De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot men även andra typer av avfall uppkommer. Återvinningsgraden är hög; metallskrot återvinns helt och övrigt avfall återvinns till cirka 90 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Farligt avfall som uppkommer består bland annat av färg- och lösningsmedelavfall, absorberingsmedel och annat oljehaltigt avfall. Avfallet tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag, ingen information finns om att något har exporterats.
Lindab använder kemikalier i produktionen och berörs därför av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Verksamheten definieras som nedströmsanvändare eftersom Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden. Lindabs arbete inom detta område är framför allt inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor.
Lindab jobbar med ständiga förbättringar av energiprestanda och minskning av driftskostnader inom produktionen. Ett projekt som genomförts under 2011 är byte av lysrörsarmatur i en av Building Components större produktionshallar i Förslöv. De 310 lysrörsarmaturerna var av äldre modell, i dåligt skick och med en energislukande teknik. Beslut togs därför att ersätta alla armaturer med en industriarmatur med hög ljusprestanda och låg energiåtgång. Investeringen i ny armatur kommer snart att vara intjänad. Kontrollmätningar före och efter bytet visar på en energibesparing på cirka 25 procent, vilket motsvarar närmare 60 000 kronor per år vid en kostnad på 1 SEK/kWh.
Lindabs framgång bygger på att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som delar Lindabs kärnvärden, vision och mål. Grundstenar är det pågående arbetet kring företagskultur, medarbetar- och organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
På koncernnivå har flera gemensamma initiativ lanserats 2011, bland annat den nya Performance and Development Talk-processen. Den är ett viktigt verktyg vid utvecklingen av såväl medarbetare som organisation för att kunna nå koncernens mål och öka medarbetarnas motivation. Kopplat till detta initiativ finns Talent Review och Succession Planning, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner. Under 2011 har dessa tre initiativ implementerats för 90 ledande befattningshavare i koncernen, för att sedan under 2012 appliceras på nästa nivå i organisationen.
Förutom rekryteringar av nya medarbetare så genomförs det ett stort antal initiativ på lokal nivå, från utbildning till teamaktiviteter. Flera enheter har en Lindab Academy med utbildningsresurser, där försäljnings- och produktionsmedarbetare såväl som kunder utbildas i Lindabs produkter, tekniker och system.
Produktionsenheten i Haderslev, Danmark, har under flera år arbetat med att förbättra läs- och skrivkunnigheten hos dyslektiska anställda. Under 2011 har 11 medarbetare fått undervisning och hjälpmedel, vilket har underlättat för dem såväl arbetsmässigt som privat. I Jels, Danmark, har alla timavlönade genomgått grundläggande kurs i Lean. Syftet har varit att få alla att förstå resonemanget bakom Lean och att ta ansvar för de förändringsprocesser som pågår i Jels vad gäller att effektivisera produktionen och säkerställa ägandeskapet i hela verksamheten. Grundkursen är delvis betald av staten och har varit både dynamisk och interaktiv i sitt upplägg vilket har skapat engagemang hos deltagarna. Fabriken i Yaroslavl i Ryssland har vuxit snabbt sedan starten och för att säkerställa att viktiga kompetenser uppfylls investeras det i 26 timmars utbildning per medarbetare och år. Dessa omfattar exempelvis förhandlings- och presentationsteknik, affärsengelska och Lean-koncept.
Ett starkt entreprenörskap är en del av Lindabs företagskultur och avgörande för att koncernen ska kunna utvecklas framgångsrikt. Vid tillverkningsenheterna i Sverige har det sedan länge lagts vikt vid att uppmuntra de anställda att komma med förslag till förbättringar. Under de senaste åren har tre av enheterna rankats bland de tio bästa i Sverige vad gäller antal förbättringsförslag per anställd.
Produktionsenheten i Förslöv, Sverige har belönats med ett prestigefyllt Lean pris av Teknik och Kompetenscentrum samt Sydsvenska industri- och handelskammaren. Motiveringen baserades på "kontinuerliga förbättringar genom ett långsiktigt ledarskap som engagerar alla".
Lindab arbetar aktivt med förebyggande hälsoarbete på såväl individ-, grupp- som bolagsnivå. För att stödja en hälsosam och säker arbetsmiljö erbjuds exempelvis upprättande av hälsoprofiler, ergonomiska hjälpmedel och traditionella hälsokontroller. Stor vikt läggs vid att uppmuntra medarbetare till en aktiv och hälsosam livsstil. Detta stöds av coachning, vissa ekonomiska bidrag och inkluderar fysisk aktivitet, balanserad kost och balans mellan arbete och fritid.
Arbetet med nollvisionen av arbetsskador ser olika ut inom koncernen. Varje affärsenhet har ansvar för att lagar och regelverk följs och att all personal genomgår utbildning för de arbetsuppgifter som ska genomföras. Under 2011 har en ny koncerngemensam rutin initierats för uppföljning av arbetsskador i syfte
att skapa gemensamma riktmärken och möjliggöra proaktivitet inom kritiska riskområden.
I bland annat affärsområde Ventilation i Schweiz arbetar ledningen aktivt med att förebygga olyckor genom att varje månad diskutera viktiga teman inom arbetsmijöområdet såsom behovet av rätt skyddsutrustning och att följa säkerhetsföreskrifter. Alla anställda tränas dessutom regelbundet i säkerhet.
Lindabs etiska kod (Code of Ethics) är implementerad på flera språk i hela koncernen och följs upp kontinuerligt. Koden är baserad på FN:s konvention för mänskliga rättigheter och beskriver principerna för hur alla anställda ska agera i relationer med kollegor, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Alla anställda har rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar. Lindab gör egna riskbedömningar av sina geografiska marknader avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete. Risken för dylika överträdelser bedöms som låg inom Lindabkoncernen och under året har inga överträdelser rapporterats.
Lindab uppmuntrar mångfald och behandlar anställda utan att diskriminera avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter, fackföreningstillhörighet, socialt eller etiskt ursprung. Många enheter från såväl den svenska som internationella delen av koncernen lämnar positiva rapporter avseende ökad mångfald. Ett fall av diskriminering har rapporterats och utretts under 2011.
År 2001 anställde Lindab en hälsoinspiratör för bolagen på Bjärehalvön, och blev samma år, som första industriföretag i Sverige, hälsodiplomerat® via bland annat Folkhälsoinstitutet. Detta blev startskottet för ett tioårigt förebyggande hälsoarbete som idag omfattar hela den svenska verksamheten och som bidragit till en väsentligt ökad frisknärvaro. I oktober 2011 firades tioårsjubileet på Lindab Arena dit anställda med familjer bjudits in.
I Danmark har Lindab genomfört ett omfattande hälsoprojekt, som finansierats till 80 procent av The Danish Prevention Fund. Målet har varit att förbättra den fysiska, psykiska och sociala situationen för de anställda genom en rad aktiviteter och att därmed kunna minska sjukfrånvaron och bidra till en allmänt ökad livskvalité. Projektet ska också bidra till att skapa branschens bästa arbetsplats.
Lindab bedriver verksamhet i 31 länder och är en stor arbetsgivare på många orter. Goda och nära relationer med lokala myndigheter och organisationer, samt satsningar som stöttar och bidrar till en god lokal samhällsutveckling är viktigt för Lindabs fortsatta framgångar.
Det är självklart för Lindab att ta det samhällsansvar som kan förväntas av ett stort företag och ambitionen är att bidra till lokal utveckling. Bakom engagemanget på såväl central som lokal nivå ligger det starka entreprenörstänkande som sedan länge varit en del av koncernens företagskultur. På flera platser där Lindab verkar är koncernen ledande och en av de största arbetsgivarna, framför allt på de orter i Sverige, Danmark och Luxemburg där koncernens större produktionsenheter finns.
Lindab är involverat i en rad aktiviteter för att stödja lokala samhällen. Genom samarbeten med olika organisationer och myndigheter på de platser verksamhet bedrivs försöker Lindab bidra till en generellt positiv utveckling och att långsiktigt stärka regionens attraktions- och konkurrenskraft, något som gynnar både samhället och Lindab. En bidragande orsak till Lindabs engagemang är att huvuddelen av rekryteringen av nya medarbetare, såväl chefer som övriga anställda, sker i de samhällen där koncernens enheter är lokaliserade. Lindab är bland annat aktivt vid arbetsmarknadsdagar på högskolor och på olika arbetsförmedlingar i de regioner verksamhet bedrivs. I syfte att främja och uppmuntra till kunskap erbjuder Lindab i flera länder anställdas barn i skolåldern läromedel för skola och förskola inför varje läsår. I Grevie och Förslöv i Sverige inbjuds de närmast boende till grannträffar där Lindab informerar om sina planer för produktionen i området och "grannarna" får möjlighet att kommentera och ställa frågor.
Lindab ger stöd till olika hjälporganisationer samt lokala idrottsföreningar där företaget är etablerat. Ett exempel från 2011 är att Lindab bidrog med kompletta taksystem till åtta nyuppförda hus för att hjälpa familjer som blev hemlösa genom översvämningskatastrofen sommaren 2010 i Dorohoi i Rumänien.
I Sverige sponsrar Lindab evenemang som tennisturneringen Swedish Open i Båstad, liksom Lindab Arena i Ängelholm som är hemmaarena för ishockeyklubben Rögle BK.
Samarbeten med skolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner och deras studenter är vanligt förekommande inom Lindab. Bland annat deltar medarbetare från Lindab som gästföreläsare på olika universitetskonferenser och sponsrar forskning som rör utvecklingen inom byggnadssystem och ventilation. Lindab erbjuder även studenter från såväl gymnasium som högskola arbetslivserfarenhet, genom att erbjuda dem praktikplatser och hjälp med examensarbeten. I Biatorbagy, Ungern och i Yaroslavl, Ryssland pågår ett aktivt arbete för att öka kontakterna med universiteten i regionen genom studentbesök, bidrag till innehåll i kurser och samarbeten med olika forskningsprogram och professurer. I Sverige deltar Lindab, via arbetsgivarföreningen Teknikföretagen, i Teknikcollege, som är en kvalitetsstämpel på utbildningar där kommuner, utbildningsanordnare och företag samverkar för att öka attraktionskraften och kvaliteten på tekniskt inriktade utbildningar.
Erhållna bidrag uppgick under 2011 till cirka 34 MSEK. Huvuddelen, 59 procent, var nationellt stöd avseende förkortad arbetstid, vilket i huvudsak avser Luxemburg. Stödet utbetalades för att minska effekterna av lågkonjunkturen och säkra arbetstillfällen i landet. Resterande del utgjordes framför allt av utbildnings- samt fraktstöd.
Om någon har en idé med koppling till plåtslageri, ventilation eller lättbyggnadsteknik kan pengar sökas ur Lindabfonden och Lindabs Stipendiefond. Fonderna inrättades 1984 och har sedan dess delat ut stipendier varje år för att stimulera till utbildning, uppmuntra till nya idéer och främja forskning och utveckling inom plåtslageri- och ventilationsbranschen. Bakom fonderna står Lindab, Plåtslageriernas Riksförbund och Byggnads. Under 2011 delade fonderna ut stipendier till gymnasieklasser inom Plåtslageri för studieresor till Köpenhamn och Prag samt till filmaren Björn Hammar för produktion av film om plåtslagaryrket. I juni 2010 delades stipendier ut till var och en av de elva nyanlända invandrare som precis avslutat en kvalificerad yrkesutbildning till byggnadsplåtslagare i Örebro. Samtliga elever fick jobb direkt efter utbildningen.
Lindab följer GRI:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning och redovisar enligt egen bedömning enligt GRI nivå C.
| Indikator | Status | Hänvisning | |
|---|---|---|---|
| 1. STRATEGI & ANALYS | |||
| 1.1 | VD:s uttalande om Social Responsibility | F | s. 9 |
| 2. ORGANISATIONSPROFIL | |||
| 2.1 | Organisationens namn | F | Framsida |
| 2.2 | Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänsterna | F | s. 4 |
| 2.3 | Organisationsstruktur | F | Not 30 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor | F | Not 1 |
| 2.5 | Länder som organisationen har verksamhet i | F | Not 30 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform | F | s. 38–39 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på | F | s. 14–15 |
| 2.8 | Redovisande organisationens storlek | F | s. 71ff |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | F | s. 71ff |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden | F | ET |
| 3. INFORMATION OM REDOVISNINGEN | |||
| 3.1 | Redovisningsperiod | F | s. 46 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen | F | s. 46 |
| 3.3 | Redovisningscykel | F | s. 46 |
| 3.4 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | P | Baksida |
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen | F | s. 46 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning | F | s. 46 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar av redovisningen | F | s. 46 |
| 3.8 | Redovisning av objekt som väsentligt kan påverka tids- eller organisations jämförelser | F | s. 46 |
| 3.10 | Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats tidigare | F | s. 46 |
| 3.11 | Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder | F | s. 46 |
| 3.12 | GRI-index | F | s. 56–57 |
| 4. STYRNING, ÅTAGANDEN OCH INTRESSENTRELATIONER | |||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning | F | s. 59–65 |
| 4.2 | Styrelseordförandens ställning | F | s. 58 |
| 4.3 | Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter | F | s. 59–65 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att anmäla ärenden till styrelsen eller företagsledningen | F | s. 59–65 |
| 4.14 | Organisationens intressenter | F | s. 18–19, s. 47–48, s. 62 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter | F | s. 47 |
| 5. HÅLLBARHETSSTYRNING OCH RESULTATINDIKATORER | |||
| Ekonomiska resultatindikatorer | |||
| EC1 | Skapat och levererat direkt ekonomiskt värde | F | s. 48 |
| EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | F | Not 6, not 23 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn | F | s. 55 |
| Miljömässiga resultatindikatorer | |||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym | F | s. 50 |
| EN2 | Återvunnet material | F | s. 50 |
| EN3 | Direkt energianvändning | F | s. 50 |
| EN4 | Indirekt energianvändning | F | s. 50 |
| EN5 | Minskad energianvändning genom effektivisering | P | s. 50–51 |
| EN8 | Total vattenanvändning | P | s. 51 |
| EN16 | Totala utsläpp av växthusgaser | F | s. 50 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser | F | s. 44–45, s. 50 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och behandlingsmetod | P | s. 50–51 |
| EN28 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för överträdelser mot miljölagstiftningen | F | s. 50 |
| Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor | |||
|---|---|---|---|
| LA1 | Total personalstyrka uppdelad på anställningsform och region | P | s. 52, s. 62, not 6 |
| LA2 | Totalt antal anställda och personalomsättning | P | s. 52, s. 62, not 6 |
| LA7 | Omfattning av skador, sjukdomar, frånvaro, arbetsolyckor | P | Not 6 |
| LA13 | Sammansättning av styrelse och ledning | F | s. 62 |
| Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter | |||
| HR4 | Antal fall av diskriminering | F | s. 53 |
| HR6 | Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete, samt åtgärder | F | s. 53 |
| HR7 | Verksamheter där det finns risk för fall av tvångsarbete, samt åtgärder | F | s. 53 |
| Resultatindikatorer för samhällsfrågor | |||
| SO2 | Andel affärsenheter som analyserats avseende risk för korruption | F | s. 49 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter | F | s. 49 |
| Resultatindikatorer för produktansvar | |||
| PR1 | Produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet i livscykeln | F | s. 44–45, s. 48–49 |
| PR2 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter | F | |
| under deras livscykel inte följts | s. 49 | ||
| PR9 | Belopp för betydande böter avseende lagöverträdelser gällande produkter och tjänster | F | s. 49 |
Dagens Lindab, med 4 300 anställda och verksamhet i 31 länder via tre affärsområden, ställer höga krav på struktur och tydlighet i styrning och ansvarsområden. Den starka och sunda företagskulturen i koncernen underlättar detta arbete. Ett av Lindabs kärnvärden är "ordning och reda", vilket sedan lång tid tillbaka är väl förankrat inom organisationen.
Under året har styrelsens arbete främst handlat om frågor kopplade till den uppdatering av strategin som genomfördes 2010. Lindab har förvärvat bolag, expanderat på tillväxtmarknader och lanserat nya, innovativa produkter och lösningar som stärker den marknadsledande positionen. Vi agerar på en marknad med hård konkurrens där alla våra strategiska aktiviteter ger oss stabilitet och långsiktiga fördelar. Samtidigt ser vi att en bredare återhämtning på den europeiska byggmarknaden skjutits på framtiden, bland annat som ett resultat av de växande statsfinansiella problemen i ett flertal av Europas ekonomier. Vår tydliga strategi ger oss i detta hänseende stöd när vi åter måste anpassa oss och agera för att hantera en fortsatt svag efterfrågan.
Precis som för min föregångare är mitt viktigaste ansvar som styrelseordförande att se till att styrelsens arbete genomförs på bästa möjliga sätt. Att fortsätta integrera frågor som rör styrning och kontroll, strategier, riskhantering och socialt ansvarstagande är en viktig del i vårt arbete kommande år. Vi ska ta de beslut som bidrar till att ytterligare utveckla och förbättra Lindabs förutsättningar på en fortsatt utmanande marknad.
Bolagsstyrningen handlar även om att skapa transparens så att ägare och övriga intressenter kan förstå och följa bolagets utveckling – något som förstås är ännu viktigare i tider med kärva marknadsförutsättningar. Våra övergripande finansiella mål innebär ju ytterst att vi ska skapa värde för bolagets aktieägare genom lönsam tillväxt. En god bolagsstyrning är en förutsättning för en långsiktig och hållbar utveckling med god avkastning.
Grevie, mars 2012
Ulf Gundemark Styrelseordförande
Lindab International AB är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid NASDAQ OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive ersättning till ledande befattningshavare och rapport om intern kontroll är reviderad av bolagets revisorer.
Lindab lägger stor vikt vid bolagsstyrningen som också stöds av Lindabs kärnvärden, "ordning och reda". Bolagsstyrningen i Lindab grundas formellt på bolagsordningen, aktiebolagslagen, antagen arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Bolagsstyrningen i Lindab är åskådliggjord på sidan 62.
Några avvikelser från bolagskoden finns inte.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 3 375 838 egna aktier efter återköp under 2008. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 75 331 982 st. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 6 129 (6 934) per den 31 december 2011. De fyra största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Ratos 11,7 procent (11,8), Sjätte AP-fonden 10,7 procent (10,7), Swedbank Robur Fonder 9,5 procent (9,9) och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 9,5 (11,2). Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2011 finns på sidorna 38–39.
Årsstämma för räkenskapsåret 2010 hölls den 11 maj 2011 i Lindab Arena, Ängelholms kommun. Antalet deltagande aktieägare uppgick till 212. Protokollet från årsstämman 2011 finns sedan den 25 maj 2011 tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid stämman fattades – utöver beslut i ordinarie frågor – beslut avseende:
Årsstämma för räkenskapsåret 2011 kommer att hållas den 9 maj 2012 kl. 14:00 Lindab Arena, Ishallsvägen, Ängelholms kommun. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett skall annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem vardagar före stämman, d.v.s. den 3 maj 2012, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelsen till årsstämman 2012. Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman ska, som anges på bolagets hemsida, ha inkommit med ärendet till styrelsens ordförande senast den 21 mars 2012.
Vid årsstämman i maj 2011 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar varav en ska vara styrelsens ordförande. Det uppdrogs åt denne att i samråd med bolagets tre största aktieägare utse valberedning inför årsstämman 2012. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts. Ordförande i valberedningen skall, vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren. I enlighet härmed har bolagets större aktieägare utsett en valberedning. Bolaget har den 17 oktober 2011 offentliggjort valberedningens utseende och denna består av:
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till 2012 års årsstämma avseende:
Valberedningen har under 2011 haft fem protokollförda möten. Under 2012 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2012.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Vid årsstämman den 11 maj 2011 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. Bolagets VD är föredragande i styrelsen. Dess sammansättning och ledamöternas olika uppdrag framgår nedan och på sidorna 66–67 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets VD, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets VD, David Brodetsky, samt CFO, Per Nilsson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson, som fört styrelsens protokoll.
Antalet styrelsemöten under 2011 uppgick till fjorton varav 5 extra möten. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur samarbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Huvudfrågor vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete har ägt rum under 2011. Utvärderingen genomfördes internt och grundades på samma principer som tidigare externt gjord utvärdering. Styrelsens sammansättning ansågs bra, dess arbete bedömdes fungera mycket väl och dialogen mellan styrelsen och bolagets ledning var god. Även utvärdering av VD har genomförts av styrelsen.
Vid årsstämman den 11 maj 2011 fastställdes ett totalt arvode till 2 640 000 SEK, varav i styrelsearvode 2 500 000 SEK, arvode till revisionsutskottet 70 000 SEK och arvode till ersättningsutskottet 70 000 SEK, se nedan.
| • 9 februari | Bokslut, rapport från revisorerna | |
|---|---|---|
| (närvarande), förslag till årsstämman, | ||
| vinstutdelning, ersättningsfrågor. | ||
| • 9 mars | Årsredovisning. | |
| • 18 mars | Organisationsfrågor, ledningsfrågor | |
| • 1 april | Incitamentsprogram, investeringsbeslut, | |
| kallelse årsstämma. | ||
| • 18 april | Årsstämmofrågor. | |
| • 28 april | Delårsrapport, Förvärvsfråga. | |
| • 11 maj | Resultatuppföljning, prognos 1, | |
| ersättningsfrågor, marknadsgenomgång. | ||
| • 11 maj | Konstituerande möte. | |
| • 16 juni | Förvärvsfråga, investeringar. | |
| • 15 juli | Delårsrapport, förvärvsfrågor. | |
| • 8 september Resultatuppföljning, prognos 2, | ||
| förvärvsfrågor, marknadsgenomgång, | ||
| strategi. | ||
| • 24 oktober | Kvartalsrapport, rapport från revisorerna | |
| (närvarande), prognos 3, förvärvsfrågor. | ||
| • 25 november Organisationsförändring. | ||
• 14 december Resultatuppföljning och balansgenomgång, budget, strategiuppföljning, förvärvsfrågor, ersättningsfrågor.
| Styrelse | Utskotts | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | arvode | arvode | Totalt |
| Pontus Andersson | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Sonat Burman-Olsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 300 000 | - | 300 000 |
| Per Frankling | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Ulf Gundemark | Ordförande | 650 000 | 50 000 | 700 000 |
| Anders C. Karlsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Stig Karlsson | Ledamot | 300 000 | 30 000 | 330 000 |
| Markku Rantala | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Annette Sadolin | Ledamot | 300 000 | - | 300 000 |
| Totalt | 2 500 000 | 140 000 | 2 640 000 |
| Närvaro på antal möten | Invald | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Styrelse 14 möten |
Ersättnings utskott 5 möten |
Revisions utskott 6 möten |
År | Bolag | Ägare |
| Svend Holst-Nielsen, Ordf.1) | 7 | 2 | 1 | 1995 | Oberoende | Oberoende |
| Ulf Gundemark, Ordf. | 14 | 5 | 6 | 2009 | Oberoende | Oberoende |
| Pontus Andersson3) | 14 | 1995 | ||||
| Sonat Burman-Olsson2) | 5 | 3 | 2011 | Oberoende | Oberoende | |
| Erik Eberhardson | 11 | 2009 | Oberoende | Oberoende | ||
| Per Frankling | 13 | 5 | 1 | 2009 | Oberoende | Beroende |
| Anders C. Karlsson4) | 13 | 2 | 5 | 2001 | Oberoende | Oberoende |
| Stig Karlsson | 14 | 6 | 2004 | Oberoende | Beroende | |
| Markku Rantala3) | 14 | 1998 | ||||
| Annette Sadolin | 13 | 2006 | Oberoende | Beroende |
1) Avgick 11 maj 2011, mandattid omfattar 7 möten.
2) Valdes in i styrelsen 11 maj 2011, mandattid omfattar 7 möten.
3) Arbetstagarrepresentanter.
4) Oberoende av större ägare sedan juli månad 2011.
Ersättningsutskottet består av styrelseordföranden Ulf Gundemark, ordförande, och styrelseledamöterna Sonat Burman-Olsson och Per Frankling. Utskottet ska biträda styrelsen med att bereda förslag till principer för ersättning till bolagsledningen för godkännande av årsstämman. Utskottets uppgift är också att i övrigt bereda frågor om ersättning till bolagsledningen för beslut av styrelsen. Ersättningsutskottet utsågs vid konstituerande styrelsemöte den 11 maj 2011 och har haft fem protokollförda möten, varvid handlagts frågor rörande ersättning till ledande befattningshavare avseende utfall 2010 och mål för rörlig ersättning 2011 och incitamentsprogram. Under 2012 har utskottet haft två protokollförda frågor inför verksamhetsåret och årsstämma 2011.
Revisionsutskottet består av Stig Karlsson (ordförande), Anders C. Karlsson och Ulf Gundemark, som oberoende och sakkunnig. Revisionsutskottet ska säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen, ha fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen, biträda valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställa att bolaget har ett fullgott system för intern kontroll samt hantera andra därtill relaterade frågor. Revisionsutskottet har under 2011 haft 6 protokollförda sammanträden där även CFO, ansvarig för intern revision och chefsjuristen varit närvarande. Vid fyra sammanträden har revisorerna varit närvarande. Vid dessa möten har revision planerats och genomgåtts samt kvaliteten på den finansiella rapporteringen säkerställts. Under 2012 har utskottet haft ett protokollfört sammanträde, med revisorerna närvarande, avseende bokslut 2011.
Vid årsstämman 2010 valdes auktoriserade revisorerna Staffan Landén och Bertel Enlund, båda Ernst & Young, att vara bolagets revisorer för tiden till och med årsstämman 2014. Staffan Landén och Bertel Enlund innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisorerna innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
För 2011 uppgick revisionsarvodet till Ernst & Young för moderbolaget till 0,4 MSEK och för koncernen till 6,9 MSEK. Därutöver har arvoden för andra uppdrag i koncernen uppgått till 5,0 MSEK. Uppdragen har bestått av skatterådgivning, utredning och analys i samband med förvärv och avyttringar samt utredningar i vissa redovisningsfrågor.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 11 maj 2011 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsen och dess utskott, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD-uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
För Lindab och samtliga dess medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt allmänna etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs Etiska kod som löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Denna styr hur Lindabkoncernen hanterar finansieringsfrågor, räntebindningstid, likviditet och valutaexponering, se not 3.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande ekonomiska mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Immateriella rättigheter, som består av registrerade rättigheter såsom patent, varumärken och mönster och av andra rättigheter såsom upphovsrätt, företagshemligheter och know-how, utgör värdefulla tillgångar för Lindab. Policyn beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av sina immateriella rättigheter.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens ITanvändning och –styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Lindab har nolltolerans avseende korruption. Policyn är det regelverk som stöder Lindabs nolltolerans i frågan.
Koncernens och medarbetares efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy, vilken implementerats bland annat genom löpande utbildning av befattningshavare och medarbetare inom koncernen, förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy styr Lindabs arbete med miljöfrågor vilka redovisas på sidorna 50–51.
Lindabs operativa verksamhet är uppdelad i tre affärsområden. Koncernledningen består av VD, chefer för koncernens affärsområden, CFO samt chefsjurist och HR-chef, men affärsområdeschefen för Building Systems Hans Berger som ersatte Venant Krier ingår tills vidare inte i koncernledningen. Sammansättningen av gruppen gör att beslutsvägarna är korta.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i maj månad i Båstad. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen eller bolagskoden.
Valberedningen lämnar i olika frågor förslag till årsstämman. Se sidan 59.
Revisionsutskottets huvudsakliga uppgift är att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och den interna kontrollen efterlevs. Se sidan 61.
Ersättningskommittén bistår styrelsen i ersättningsfrågor. Se sidan 61.
Lindabs bolagsstämmovalda revisorer granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorerna arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet löpande under året samt en gång årligen till styrelsen. Revisorerna deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Den externa bolagsstyrningen består av svensk och utländsk aktiebolagsrätt, börsens regelverk, bolagskoden och annan lagstiftning som tvingande eller dispositivt styr Lindabs verksamhet och bolagsstyrning.
Den interna bolagsstyrningen utgörs av antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys grundade på Lindabs kärnvärden.
VD leder verksamheten enligt de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för VD. I samråd med styrelsens ordförande tar VD fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. VD föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut samt rapporterar till styrelsen om Lindabs utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.
sammansättning Styrelsen består av sju ledamöter. De anställda har utsett två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig upprättat två utskott, revisionsutskot-
tet och ersättningskommittén.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorerna.
Lindabs funktion, intern kontroll rapporterar löpande till koncernledningen och till Lindabs Revisionsutskott. Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledning fastställt. Se sidan 64–65.
Vid årsstämman 2011 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget.
Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på ovanstående och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål och utgå som en procentdel på den fasta lönen och därmed ha ett fastställt tak om 20, 30 respektive 40 procent beroende på position. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen.
Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2011 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 9,8 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
David Brodetskys fasta ersättning för 2011 uppgår till 4 841 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen, med rätt att omvandla högst 35 procent av fast och rörlig ersättning till pension. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. David Brodetskys rätt till fast och rörlig lön var till och med räkenskapsåret 2010 valutasäkrad i EUR. På samma sätt var rätten till pension valutasäkrad till och med räkenskapsåret 2011, vilket avräknas 2012. Valutasäkringen gällde för såväl David Brodetsky som bolaget. Densamma har således upphört i och med utgången av 2011. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden samt fri bil och vissa andra förmåner. Vad David Brodetsky erhållit under 2011 framgår till höger. Anställningen löper med en uppsägningstid om ett år från Bolagets sida och sex månader från David Brodetskys sida. David Brodetsky är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under ett år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande fast och rörlig del och rätt till pensionspremier enligt ovan.
Rörlig ersättning baseras på de principer som beskrivs i avsnittet Ersättningsprinciper.
I koncernledningen har under hela året 2011 Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Christina Imméll och Carl-Gustav Nilsson ingått. Nils-Johan Andersson, tidigare CFO i Lindab, har ersatt Anders Thulin som affärsområdeschef för Ventilation från och med den 21 mars 2011. Samtidigt tillträdde Per Nilsson som ny CFO. Venant Krier, affärsområdeschef för Building Systems, slutade 1 december 2011. Hans Berger har ersatt Venant Krier som affärsområdeschef men ingår inte i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen föl
| David Brodetsky |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|
| 4 958 287 | 22 716 478 | 27 674 765 |
| 2 080 129 | 2 572 688 | 4 652 817 |
| 339 881 | 1 375 003 | 1 714 884 |
| 2 824 362 | 4 818 641 | 7 643 003 |
| 333 000 | 702 976 | 1 035 976 |
| 10 535 659 | 32 185 785* | 42 721 444 |
*) I beloppet ingår lönerelaterade kostnader med anledning av byte av affärsområdeschef inom Ventilation samt Building Systems, vilka även ingick i koncernledningen, med 13 MSEK.
jer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen innehåller uppsägningstider om högst 24 månader från företagets sida och är förenade med konkurrensklausuler.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor.
Inför årsstämman 2011 utfördes en extern utvärdering genom Nordea av ersättningssystemet inom Lindabkoncernen. Resultatet av utvärderingen återfanns i stämmomaterialet inför årsstämman 2011 och redovisades på årsstämman. Inför årsstämman 2012 har styrelsen genom sitt ersättningsutskott gjort en intern utvärdering. Slutsatsen av utvärderingen sammanfaller väl med de uttalanden och slutsatser som Nordea gjorde inför stämman 2011. Ersättningssystemet är väl balanserat och målformuleringar för den rörliga ersättningen grundas på i förväg bestämda mål.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på NASDAQ OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningsutskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Styrelsen sammanträffar med revisorerna två gånger årligen för dels en genomgång av den interna kontrollen och dels i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra särskild granskning av intern kontroll.
Sedan 2008 har Lindab en internrevisionsfunktion som rapporterar löpande direkt till Lindabs Koncernledning samt till Lindabs revisionsutskott. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Avrapportering av genomförda internrevisioner sker även direkt till revisionsutskottet. Head of Internal Audit deltar på varje revisionsutskottsmöte. Funktionen har under 2011 fortsatt att utveckla den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan samt genom utveckling av koncernens policies och riktlinjer. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning till stabsfunktioner i samband med uppdatering av koncernövergripande policies samt diverse interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Totalt under 2011 har 14 dotterbolagsbesök gjorts. Internrevision har även fortsatt arbetet med att utveckla en enhetlig riskhanteringsprocess som ytterligare förstärker koncernens verksamhetsstyrning. Inom Lindab har internrevisionsfunktionen som mål att skapa mervärde för varje operativ enhet genom att tillhandahålla en oberoende och objektiv kontroll av dess processer, identifiera och rekommendera förbättringar.
Internrevision är en dynamisk process som utvecklas i takt med att verksamhetens interna och externa förutsättningar förändras. Den syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler för att uppnå en rimlig försäkran avseende tillförlitlighet.
Båstad den 13 februari 2012
Styrelsen i Lindab International AB
org. nr. 556606-5446
Vi har granskat bolagsstyrningsrapporten för år 2011 på sidorna 59– 69. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Vårt ansvar är att uttala oss om bolagsstyrningsrapporten på grundval av vår revision.
Granskningen har utförts i enlighet med RevU 16, Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet uttala oss om att bolagsstyrningsrapporten inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för informationen i bolagsstyrningsrapporten. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats och att den är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.
Båstad den 9 mars 2012
Bertel Enlund Staffan Landén Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Ernst & Young AB Ernst & Young AB
Ulf har bred internationell erfarenhet och har varit verksam inom ABB som affärsområdeschef, inom IBM som Global Manager Utilities och senast inom Hagemeyer/Elektroskandia med ansvar för Norden, Baltikum, Ryssland och Kina. Ulf Gundemark ingår i styrelserna för Papyrus, Constructor Group, Lönne Scandinavia och AQ Gruppen, samt är styrelseordförande i Ripasso Energy samt Bridge to China. Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör. Innehav: 10 000 aktier.
Investment Director på Ratos, där han är anställd sedan år 2000 och har ansvar för Ratos innehav i Lindab, Jøtul, Finnkino, Stofa och Contex. Under perioden 2001–2006 var han suppleant i Lindabs styrelse. Per Frankling är styrelseledamot i Jøtul AS, Contex Group A/S, Stofa Holding ApS och Finnkino Oy. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom och civilingenjör. Innehav: 0 aktier.
Industrial Advisor, Ratos. Styrelseordförande i HAFA Bathroom Group AB, Diab Group AB, HL Display Förvaltnings AB och i IVF Stockholm AB. Han är även styrelseledamot i Acobia-Flux AB samt i Lagerstedt & Krantz AB. Han har tidigare varit verkställande direktör i Atle Tjänste och Handel. Huvudsaklig utbildning: Ekonomexamen, Örebro Universitet. Innehav: 0 aktier.
Sedan 2007 vice VD och CFO för ICA-koncernen. Innan hon började på ICA var Sonat Burman-Olsson Vice President för Electroluxkoncernen med ansvar för Globala Marknadsstrategier. Hon har även haft ledande befattningar som Senior Vice President, Operational Development för Electrolux Europa och Vice President, Finance för Electrolux International (Asien & Latinamerika). Innan dess innehade hon Executive Director tjänster på Siemens och British Petroleum. Sonat Burman-Olsson är ledamot i Tredje AP-fonden, ICA Banken och KappAhl. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom och Executive MBA. Innehav: 0 aktier.
Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall. Innehav: 250 aktier.
Född 1970.
Invald i styrelsen 2009, oberoende.
VD och grundare av Ferronordic Machines AB samt Ferronordic Group Ltd. Har omfattande operativ erfarenhet från Ryssland och Ukraina. Han var bl. a. VD för Volvo Ukraine LLC under åren 1996–2000 och VD för Volvo Construction Equipment i OSS-länderna från 2002 till 2005. Mellan 2005 och 2009 har han arbetat i olika positioner inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande. Mellan 2008 och 2009 ingick han även i styrelsen för Magna International Ltd. Huvudsaklig utbildning: Studier vid Uppsala universitet, Internationella ekonomlinjen, samt Kungliga Tekniska Högskolan, Teknisk Fysik. Innehav: 0 aktier.
Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
9
10
Styrelseordförande i Inwido AB, H+H International A/S, WSP Europe AB och AB Gustaf Kähr. Styrelseledamot i WSP Group plc., Lasabotte AB och Anders C. Management Sarl. Han har tidigare varit medlem i Skanskas koncernledning med ansvar för Industri och Europa. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Innehav: Indirekt 57 600 aktier genom Lasabotte AB.
Styrelseordförande i Ostre Gasvaerk Teater. Styrelseledamot i Ratos, Topdanmark A/S, DSV, DSB, Skodsborg Kurhotel og Spa A/S, Blue Square Re. N.V. samt Danish Standards. Hon har tidigare varit ledamot av management board i GE Frankona Re, München och GE Employers Re, Köpenhamn. Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Köpenhamns Universitet och Special Law Program, Columbia University, New York. Innehav: 0 aktier.
1 8
Född 1964.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1994 och arbetar för närvarande som industriplåtslagare på Lindab Ventilation AB. Ej på bild.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1988 och arbetar för närvarande som innesäljare inom Lindab Steel AB. Han är gymnasieingenjör. Ej på bild.
67
Född 1955. VD och Koncernchef. Anställd sedan 2005. Innehav: 55 700 aktier och 118 750 teckningsoptioner.
Född 1962. Affärsområdeschef Ventilation. Anställd sedan 1999. Innehav: 144 295 aktier och 65 000 teckningsoptioner.
Född 1964. HR Direktör. Anställd sedan 2010. Innehav: 0 aktier och 39 000 teckningsoptioner.
Född 1974. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 3 000 aktier och 29 913 teckningsoptioner.
jur. person.
Affärsområdeschef Building Components. Anställd sedan 1990. Innehav: 39 000 teckningsoptioner. 100 000 aktier och 38 375 teckningsoptioner genom
Född 1950. Chefsjurist. Anställd sedan 2002. Innehav: 110 700 aktier, 77 375 teckningsoptioner.
Född 1950. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2010. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag. Ej på bild.
Född 1963. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2010. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag. Ej på bild.
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2011.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på NASDAQ OMX Nordic Exchange "Mid Cap", listan för medelstora bolag, under kortnamnet LIAB.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Verksamheten bedrivs i tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Vid kapitalmarknadsdagen i juni 2010 presenterade Lindab en revidering av strategin för de kommande tre till fem åren, en ny vision samt uppdaterade finansiella mål. Visionen lyder: "att vara den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa". Strategin fokuserar på lönsam tillväxt med en tydligare och mer detaljerad handlingsplan för de tre affärsområdenas inriktning framöver. Ambitionen är att växa i en snabbare takt och dra fördel av de starka trender som finns på marknaden. Varje affärsområde ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Strategin är resultatet av nya marknadsförutsättningar, som större efterfrågan på miljövänliga och energieffektiva lösningar samt en förstärkt tillväxtpotential inom CEE/CIS. I grunden handlar strategin om att genomföra satsningar som bidrar till att förenkla byggandet för kunder och samarbetspartners. Gemensamt för affärsområdesstrategierna är att den organiska tillväxten ska kompletteras med selektiva förvärv för att ytterligare förstärka Lindabs konkurrenskraft.
Mot bakgrund av det rådande ekonomiska klimatet aviserade Lindab den 10 januari 2012 ett kompletterande kortsiktigt lönsamhetsmål och ett omformulerat tillväxtmål. Det långsiktiga rörelsemarginalmålet (EBIT) om 14 procent kvarstår, men på kortare sikt är Lindabs mål att uppnå en rörelsemarginal om minst 10 procent per år, före slutet av 2013 och för helåret 2014. EBIT-marginalen, exklusive engångsposter, uppgick till 5,9 procent (5,3). Den långsiktiga EBIT-marginalen bedöms kunna nås genom volymtillväxt, gynnsam geografisk och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar och under goda ekonomiska förutsättningar. Den årliga organiska tillväxten skall överstiga relevant byggmarknadstillväxt med 2 till 4 procentenheter. Lindabs organiska tillväxt för året var 9 procent (–1) jämfört med 2010. Målet för nettoskuldsättningsgraden ligger kvar i intervallet på 0,8–1,2 ggr, vilket är i linje med historiska nivåer. Det kapital bolaget lånar ska alltså motsvara 0,8–1,2 ggr av bokfört eget kapital i koncernen. Lindab arbetar kontinuerligt med att öka graden av måluppfyllelse. Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,6 ggr (0,7).
Den danska distributören av ventilationsfläktar, Juvenco A/S, med årlig omsättning om cirka 13 MSEK, förvärvades den 19 april 2011. Köpeskillingen uppgick till 12 MSEK. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 10 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 12 MSEK. Antalet anställda är fyra.
Den 23 maj 2011 förvärvades belgiska Airflux BVBA, en ventilationsdistributör med tre försäljningsställen i Belgien, varav ett är ett distributionscenter och två är obemannade filialer. Företaget omsätter drygt 20 MSEK och har fem anställda. Köpeskillingen uppgick till 14 MSEK. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 10 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 14 MSEK.
Den 21 juli 2011 avyttrades det schweiziska dotterbolaget Benone AG, med verksamhet inom affärsområdet Ventilation, en årlig omsättning på ca 30 MSEK och 16 anställda. Försäljningspriset uppgick till 4 MSEK. Avyttringen påverkade kassaflödet positivt med 3 MSEK, men innebar ingen förändring av koncernmässig goodwill.
Den 1 november 2011 förvärvades Elia Sarl, en ventilationsdistributör med stark lokal marknadsnärvaro i södra Frankrike. Företaget omsätter cirka 20 MSEK årligen och har 5 anställda. Köpeskillingen uppgick till 6 MSEK och förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 5 MSEK. Kassaflödet påverkades negativt med 6 MSEK.
Försäljningsintäkterna uppgick till 6 878 MSEK (6 527), vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Justerat för valutaeffekter och strukturförändringar var ökningen 9 procent. Valutaeffekter har påverkat omsättningen negativt med 4 procent medan strukturförändringar har haft marginell nettoeffekt på omsättningen.
Samtliga affärsområden och huvudsakliga regioner bidrog positivt till den organiska tillväxten. En mildare vinter jämfört med föregående år har haft en positiv effekt på försäljningstillväxten under första och fjärde kvartalet, speciellt vad gäller affärsområde Building Components.
Försäljningstillväxten under året var starkast i regionen CEE/CIS, där Ryssland och Vitryssland visade särskilt god utveckling. Sverige och Norge var de starkaste marknaderna i Norden, men även Danmark och Finland bidrog med positiv tillväxt. I Västeuropa visade de två största marknaderna, Storbritannien och Tyskland, god stabil försäljningstillväxt medan utvecklingen i Frankrike och Italien var svagare. Någon försvagning av efterfrågan till följd av höstens ökade marknadsoro relaterat till "Eurokrisen" hade inte märkts av vid årets utgång.
Försäljningsintäkterna i utlandet uppgick till 5 206 MSEK (5 040), en ökning med 3 procent, vilket motsvarade 76 procent (77) av koncernens försäljning.
Lindab har egen verksamhet i 31 länder och är en ledande leverantör av ventilationsprodukter och byggkomponenter i Norden, ventilationsprodukter i delar av Västeuropa samt byggkomponenter i delar av CEE/CIS. Under de två senaste åren har andelen försäljning till Norden och CEE/CIS ökat på bekostnad av Västeuropa, se tabell nedan.
Byggmarknaden delas normalt sett in i tre segment: bostäder, yrkesbyggnader och anläggningar/infrastruktur. Av Lindabs försäljning går cirka 80 procent till marknaden för yrkesbyggnader medan resterande 20 procent går till bostadsbyggande.
Den generella byggkonjunkturen följer som regel den allmänna ekonomiska utvecklingen. Bostadsmarknaden reagerar snabbast på konjunkturutvecklingen eftersom försäljning sker direkt till konsumenterna. Marknaden för yrkesbyggnader har en större eftersläpning, oftast på omkring ett år efter marknaden för bostadsbyggande. Den är beroende av övriga branschers investeringsplaner samt består av projekt med genomsnittligt längre byggnadstid. Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet vilket har en dämpande effekt i såväl konjunkturuppgångar som -nedgångar. Under de senaste åren har marknaden för renovering påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader. De senaste årens kraftiga försvagning av byggaktiviteten i Europa har inneburit att de sammanlagda volymerna nu är tillbaka på 1995 års nivåer samt att andelen renovering av den totala europeiska byggmarknaden ökat från 46 procent 2007 till 55 procent 2011. Den i Europa starka trenden med ökade krav på bättre energieffektivitet och inomhusklimat bidrar emellertid till att begränsa effekterna av en svagare konjunktur.
Nybyggnation inom segmentet bostäder drabbades först av nedgången i efterfrågan i samband med finanskrisen 2008. Under 2010 påbörjades återhämtningen på ett fåtal enskilda marknader, däribland Sverige och Finland, medan bostadsbyggandet i Europa som helhet fortsatte att sjunka. Återhämtningen har breddats under 2011 men skillnaden mellan enskilda europeiska länder är stor. Under året ökade bostadsbyggandet i Norden, fast nu med Norge i täten. Den starka återhämtningen i Sverige fortsatte under början av året men därefter har en tydlig nedgång i antal byggstarter noterats. Vissa marknader i Västeuropa noterade mindre uppgångar medan efterfrågan i södra Europa och Östeuropa var fortsatt svag. För Europa som helhet ökade bostadssegmentet med drygt 1 procent.
Inom segmentet yrkesbyggnader fortsatte nybyggnationen av industrilokaler, kontor och affärslokaler att sjunka under 2011, dock med en betydligt lägre takt än under åren 2009 och 2010. Offentligt finansierat byggande, som tidigare stått emot väl i lågkonjunkturen, påverkades negativt av de stora åtstramningspaket som genomförts i ett flertal länder. Den totala europeiska marknaden för yrkesbyggnader sjönk med drygt 1 procent under 2011 och förväntas enligt Euroconstruct inte börja växa igen förrän 2013. Skillnaderna mellan enskilda marknader är emellertid stora, där ett flertal länder i Nordeuropa visade på en högre aktivitet redan under 2011.
Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongsvariationer och den största försäljningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom affärsområde Building Components och Building Systems. Installation av ventilationssystem utförs huvudsakligen inomhus, varför affärsområde Ventilation är mindre beroende av säsong och väder.
| 2011 | 2010 | 2009 | |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter, MSEK | 6 878 | 6 527 | 7 019 |
| Förändring, MSEK | 351 | –492 | –2 821 |
| Förändring, % | 5 | –7 | –29 |
| Varav | |||
| Volymer och pris, % | 9 | –1 | –33 |
| Förvärv/avyttring, % | 0 | 0 | 1 |
| Valutaeffekter, % | –4 | –6 | 3 |
| MSEK | 2011 Andel, % | 2010 Andel, % | 2009 Andel, % | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Norden | 3 158 | 46 | 2 911 | 45 | 2 986 | 42 |
| Västeuropa | 1 949 | 28 | 1 926 | 29 | 2 220 | 32 |
| CEE/CIS | 1 553 | 23 | 1 416 | 22 | 1 487 | 21 |
| Övriga marknader | 218 | 3 | 274 | 4 | 326 | 5 |
| Totalt | 6 878 | 100 | 6 527 | 100 | 7 019 | 100 |
Normalt sker en planerad lageruppbyggnad av främst färdig färdigvaror under det första halvåret, som under tredje och fjärde kvartalet successivt övergår till lagerminskning till följd av den ökade aktiviteten på byggmarknaden.
Koncernens verksamhet bedrivs inom tre affärsområden, Ventilation, Building Components och Building Systems. Strategin fokuserar på lönsam tillväxt med tydligare och mer detaljerad handlingsplan för de tre affärsområdenas inriktning framöver. Varje affärsområde ska fokusera sina satsningar inom de mest lönsamma marknadssegmenten och där det finns störst tillväxtpotential. Tillvägagångssättet ska anpassas marknad för marknad, baserat på affärsområdets styrkefaktorer. Strategin för affärsområdena beskrivs i korthet nedan. Fördelningen av försäljningsintäkter och rörelseresultat (EBIT) per affärsområde framgår av tabellen nedan.
Affärsområde Ventilation erbjuder ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme.
Försäljningsintäkterna uppgick till 3 612 MSEK (3 535), en ökning med 2 procent, justerat för valuta och struktur var ökningen 5 procent. Förvärven av Juvenco, Airflux och Elia samt avyttringen av Benone har sammantaget påverkat omsättningen marginellt. Generellt sker ventilationsinstallationer sent i byggfasen, varför den senaste tidens ökade marknadsoro inte påverkat efterfrågan. Tillväxten har varit måttlig men ändå relativt stabil på de flesta marknaderna. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter ökade med 17 procent till 221 MSEK (189). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 6,1 procent (5,3), förbättringen förklaras främst av ökad volym.
Strategi: Tydligare organisatorisk uppdelning mellan tillverkning och distribution. Den ledande produktgruppen kanalsystemdetaljer får högsta prioritet tillsammans med effektivisering och förstärkning av distributionskanalerna. Distributionskanalerna har förstärkts, både organiskt och genom förvärv. 10 nya filialer har tillkommit under 2011. Produktdivisionen Comforts verksamhet skall förbättra lönsamheten samt tillväxt prioriteras främst på de nordiska marknaderna. Ett steg i arbetet med att förbättra lönsamheten är den under 2011 genomförda flytten av arbetskraftsintensiva produkter till den nya produktionsenheten på 10 000 kvm i Karlovarska, utanför Prag i Tjeckien.
Affärsområde Building Components erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och vägg samt stålprofiler för vägg, tak och bjälklagskonstruktioner.
Försäljningsintäkterna uppgick till 2 268 MSEK (2 118), en ökning med 7 procent, justerat för valuta och struktur ökade omsättningen med 10 procent. Merparten av tillväxten härrör från Norden, där framförallt Sverige men även Norge hade stark försäljningsutveckling. I Östeuropa påverkades försäljning negativt av en svag bostadsmarknad och försämrat affärsklimat i spåren av Eurokrisen. Försäljningen har under första och fjärde kvartalet gynnats av bättre väderförhållanden jämfört med föregående år. Norden, framför allt Sverige, har haft en god tillväxt. Rörelseresultatet (EBIT), exklusive engångsposter uppgick till 192 MSEK (185), en ökning med 4 procent. Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 8,5 procent (8,7). Marginalförsämringen förklaras främst av hård priskonkurrens i CEE/CIS, vilket påverkat bruttomarginalen negativt.
Strategi: Ledande leverantör av takavvattning och taklösningar i stål för bostäder i Europa. Marknadsledare för tak och vägglösningar i stål för yrkesbyggnader på huvudmarknaderna. Täckningen för distribution ska förbättras i CEE samt även ökad satsning på distribution för byggmaterialhandeln i Norden. Components har under 2011 utökat distributionen av takavvattningssystem och takprodukter, i CEE har 40 nya Rainline/Lindab centers öppnats. I Norden har antalet försäljningsställen genom avtal med byggvaruhandeln ökat. I Västeuropa fortsätter satsningarna i Storbritannien och etablering av filialer har påbörjats i södra Tyskland och i Frankrike. Fokus ligger även på produktsortimentet för bostäder och industri.
Affärsområde Building Systems erbjuder kompletta monteringsfärdiga stålbyggnadssystem och egna IT-programvaror som förenklar projekterings- och offertprocessen för både konstruktörer och entreprenörer.
Försäljningsintäkterna uppgick till 998 MSEK (874), en ökning med 14 procent, justerat för valuta och struktur var ökningen 21 procent. Försäljningsutvecklingen var särskilt stark i Östeuropa, framförallt drivet av Ryssland och Vitryssland, men även Västeuropa visade på god tillväxt. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter ökade till 38 MSEK (18). Rörelsemarginalen (EBIT) uppgick till 3,8 procent (2,1), förbättringen förklaras främst av ökad volym.
Strategi: Främsta partner för hållbara industribyggnader i Europa och Ryssland och övriga CIS. Building Systems fokuserar på stora yrkesbyggnader och kommer därtill att lägga ett konkurrenskraftigt småbyggnadskoncept. Östeuropa och Ryssland bedöms ha starkare tillväxtpotential än andra regioner för denna typ av byggnader framöver och affärsområdets nya produktionsenhet i Ryssland utökar sin kapacitet.
| PER AFFÄRSOMRÅDE (EBIT), exkl. |
|||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | Rörelseresultat (EBIT) | engångsposter, % | |||||||
| MSEK | 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 | 2011 | 2010 | 2009 |
| Ventilation | 3 612 | 3 535 | 3 878 | 221 | 189 | 190 | 6,1 | 5,3 | 4,9 |
| Building | 2 268 | 2 118 | 2 144 | 192 | 185 | 135 | 8,5 | 8,7 | 6,3 |
| Components | |||||||||
| Building | 998 | 874 | 978 | 38 | 18 | 7 | 3,8 | 2,1 | 0,7 |
| Systems | |||||||||
| Övrig | - | 19 | –44 | –45 | –31 | ET | ET | ET | |
| verksamhet*) | |||||||||
| Engångsposter | - | –59 | –63 | –47 | ET | ET | ET | ||
| Totalt | 6 878 | 6 527 | 7 019 | 348 | 284 | 254 | 5,9 | 5,3 | 4,3 |
*) Övrig verksamhet avser moderbolagsfunktioner och Group Treasury och till och med 2009 även viss stålbearbetning till externa kunder.
Bruttoresultatet ökade med 3 procent till 1 891 MSEK (1 837). Bruttomarginalen låg på 27 procent (28) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 77 MSEK (173) och utgörs framför allt av kursvinster på operativa rörelsefordringar/skulder. För 2010 ingår realisationsvinsten på fastighetsaffären i Luxemburg med 75 MSEK.
Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 1 procent, till 1 456 MSEK (1 436), motsvarande 21 procent (22) av försäljningsintäkterna. Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 40 MSEK (36), motsvarande 0,6 procent (0,6) av försäljningsintäkterna.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 124 MSEK (254). Kursförluster på operativa rörelsefordringar/skulder utgör en stor andel av kostnaden. Utöver detta ingår bland årets övriga rörelsekostnader omstruktureringskostnader med 40 MSEK (19). Huvuddelen av övriga rörelsekostnader bestod 2010 av nedskrivning av goodwill på affärsområde Ventilations verksamhet i USA med 110 MSEK. Förgående år ingick även nedläggningen av Ventilations enhet i Texas, USA med 7 MSEK.
Årets totala avskrivningar, som ingår i kostnaderna per funktion (se not 8) uppgick till 163 MSEK (280) varav 11 MSEK (110) är hänförliga till nedskrivningar och 0 MSEK (6) avsåg avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar. De lägre avskrivningarna beror framför allt på vidtagna omstruktureringsåtgärder och på att Lindab haft en lägre investeringstakt de senaste åren. 2010 gjordes nedskrivning av goodwill med 110 MSEK, enligt ovan. För immateriella tillgångar såsom varumärke, avslutades avskrivningarna under tredje kvartalet 2010.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 348 MSEK (284) vilket är en ökning med 23 procent jämfört med föregående år. Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter uppgick till 407 MSEK (347), vilket är 17 procent högre än föregående år. Ett av Lindabs kortsiktigt reviderade finansiella mål är att nå en EBIT-marginal på 10 procent. För 2011 nåddes en rörelsemarginal (EBIT) på 5,1 procent (4,4). Exklusive engångsposter uppgår rörelsemarginalen till 5,9 procent (5,3). Engångsposterna för 2011 uppgick till netto –59 MSEK (–63). Det förbättrade resultatet under året förklaras av högre volymer. Samtidigt har lägre bruttovinstmarginaler och högre kostnader haft negativ påverkan.
Redan i inledningen av 2010 fick de två kostnadsbesparings- och effektiviseringsprogrammen, lanserade under 2009, full effekt. Kostnaderna har sedan dess successivt ökat och under inledningen av 2012 aviserades ett nytt kostnadsbesparingsprogram som beräknas spara cirka 150 MSEK per år. Planen har börjat genomföras och kommer att vara slutförd före andra kvartalets utgång. Den riktas främst mot lågpresterande affärsenheter inom koncernen och omfattar personalminskning om cirka 250 personer samt minskade rörelsekostnader. Kostnadsbesparingsprogrammet innehåller ett mindre antal aktiviteter som påbörjades redan i slutet på 2011, vilket medfört engångskostnader om 22 MSEK för året. De totala engångskostnaderna för programmet beräknas till cirka 110 MSEK och kommer att tas fram till och med andra kvartalet 2012. Kostnadsbesparingsprogrammet beräknas bidra med över 100 MSEK till rörelseresultatet (EBIT) på årsbasis efter beaktande av inflation och kostnader för nya tillväxtfrämjande aktiviteter.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 186 MSEK (112), en ökning med 66 procent. Finansnettot uppgick till –162 MSEK (–172). Minskningen beror på en lägre nettoskuld under 2011 jämfört med 2010.
Skattekostnaden för året var 95 MSEK (85), varav 63 MSEK (90) aktuell skatt och 32 MSEK (–5), uppskjuten skatt (för 2010 resulterade förändringar i uppskjuten skatt i en nettointäkt). Den faktiska skattesatsen var 51 procent (38 exklusive goodwillnedskrivning 2010). Den högre faktiska skattesatsen under året förklaras främst av att uppskjuten skatt på underskottsavdrag har återförts med 30 MSEK samt att ej avdragsgilla kostnader är högre än föregående år.
Den genomsnittliga skattesatsen var 25 procent (28 exklusive goodwillnedskrivning 2010). Avvikelsen mellan den faktiska och den genomsnittliga skattesatsen beror framför allt på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, såsom återföring av uppskjuten skatt på underskottsavdrag. Därutöver inverkar bland annat skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och att skatt ej har aktiverats på underskott i vissa koncernbolag. För ytterligare information se not 14, sidan 114.
Årets resultat uppgick till 91 MSEK (27). Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 1,21 SEK (0,36).
Några utspädningseffekter har ej beaktats för optionerna i incitamentsprogrammen eftersom den genomsnittliga börskursen under året har varit lägre än konverteringskurserna i respektive program.
Totalresultat efter skatt uppgick till 36 MSEK (–298). Totalresultat efter skatt inkluderar, förutom årets nettoresultat, även de omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK samt justering av värdet på kassaflödessäkringar. Förändringen av omräkningsdifferenserna beror framför allt på att den svenska kronan stärkts något, bland annat i förhållande till EUR och GBP.
(Resultaträkning)
| Belopp i MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter | 7 | 6 878 | 6 527 |
| Kostnad för sålda varor | 6, 8, 9, 27 | –4 987 | –4 690 |
| Bruttoresultat | 1 891 | 1 837 | |
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 77 | 173 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 27 | –939 | –917 |
| Administrationskostnader | 6, 8, 9, 10, 27 | –517 | –519 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –40 | –36 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –124 | –254 |
| Summa rörelsekostnader | –1 543 | –1 553 | |
| Rörelseresultat (EBIT)1) | 348 | 284 | |
| Ränteintäkter | 13 | 8 | 9 |
| Räntekostnader | 13 | –168 | –179 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | 13 | –2 | –2 |
| Finansnetto | –162 | –172 | |
| Resultat före skatt (EBT) | 186 | 112 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –95 | –85 |
| Årets resultat | 91 | 27 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 91 | 27 | |
| Övrigt totalresultat | |||
| Kassaflödessäkringar | –2 | 1 | |
| Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter | –54 | –326 | |
| Inkomstskatt hänförligt till kassaflödessäkringar | 1 | 0 | |
| Övrigt totalresultat | –55 | –325 | |
| Totalresultat | 36 | –298 | |
| – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare | 36 | –298 | |
| Resultat per aktie, SEK | |||
| Före utspädning | 15 | 1,21 | 0,36 |
| Efter utspädning | 15 | 1,21 | 0,36 |
| 2011 | Ventilation | Building Components |
Building Systems |
Övrig verksamhet |
Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 221 | 192 | 38 | –44 | 407 |
| Engångsposter | –23 | –20 | –16 | - | –59* |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 198 | 172 | 22 | –44 | 348 |
| 2010 | |||||
| Rörelseresultat (EBIT) exkl. engångsposter | 189 | 185 | 18 | –45 | 347 |
| Engångsposter | –128 | - | 65 | - | –63** |
| Rörelseresultat (EBIT) inkl. engångsposter | 61 | 185 | 83 | –45 | 284 |
Övriga rörelseintäkter och Övriga rörelsekostnader:
–110 MSEK, avseende nedskrivning av goodwill i affärsområde Ventilations verksamhet i USA.
2011* –17 MSEK, avseende flytt av Ventilations tillverkning i S:t Petersburg, Ryssland, till Tallinn, Estland, samt byte av affärsområdeschef. –22 MSEK, avseende kostnadsbesparingsprogram.
Kassaflödet från den löpande verksamheten minskade till 345 MSEK (391), trots ett förbättrat rörelsekapital på 41 MSEK (–1). Kassaflödet från den löpande verksamheten, justerat för ej kassaflödespåverkande poster, innehöll föregående år en positiv post avseende inlösta terminskontrakt. Minskningen förklaras även av negativ inverkan från skattebetalningar jämfört med föregående år.
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs av avsättningar och avskrivningar, eftersom de inte är kassamässiga poster. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttring av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten. Föregående år återfinns bland återläggningarna bland annat nedskrivning av goodwill avseende affärsområde Ventilations verksamhet i USA med 110 MSEK och realisationsvinsten på fastighetsaffären i Luxemburg med 75 MSEK. Justeringen av övriga ej kassapåverkande poster föregående år utgjordes bland annat av inlösta terminskontrakt avseende interna mellanhavanden. Inga poster av denna karaktär återfinns för 2011.
Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till –143 MSEK (241). Försäljningen av materiella anläggningstillgångar gav ett kassaflöde om 22 MSEK jämfört med föregående års 365 MSEK, till vilket fastighetsaffären i Luxemburg bidrog med 285 MSEK. Under 2010 såldes även fastigheter, från det då nyförvärvade bolaget Lindab Fastigheter AB (f. d. LB Kiel Linden AB), för ett sammanlagt försäljningspris om 49 MSEK.
Den danska distributören av ventilationsfläktar, Juvenco A/S förvärvades den 19 april 2011. Kassaflödet påverkades med 12 MSEK.
Den 23 maj 2011 förvärvades belgiska Airflux BVBA, en ventilationsdistributör med tre försäljningsställen i Belgien, varav ett är ett distributionscenter och två är obemannade filialer. Köpeskillingen uppgick till 14 MSEK, vilket också var förvärvets kassaflödespåverkan.
Den 21 juli 2011 avyttrades det schweiziska dotterbolaget Benone AG, med verksamhet inom affärsområdet Ventilation. Försäljningspriset uppgick till 4 MSEK. Avyttringen påverkade kassaflödet positivt med 3 MSEK.
Den 1 november 2011 förvärvades Elia Sarl, en ventilationsdistributör med stark lokal marknadsnärvaro i södra Frankrike. Kassaflödet påverkades med 6 MSEK.
För närmare redogörelse se not 5, Företagsförvärv och avyttringar, sidan 106.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 32 MSEK (25). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 111 MSEK (103). Investeringarna avser i huvudsak expansions- och underhållsinvesteringar.
(Indirekt metod)
| Belopp i MSEK Not |
2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Löpande verksamheten Rörelseresultat |
348 | 284 |
| Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar 8 |
163 | 280 |
| Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörselseresultatet | 4 | –66 |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | 6 | –34 |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | 34 | 109 |
| Summa | 555 | 573 |
| Erhållen ränta | 4 | 16 |
| Erlagd ränta | –184 | –172 |
| Betald skatt | –71 | –25 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 304 | 392 |
| Förändring av rörelsekapital*) Varulager (ökning – /minskning +) |
68 | –199 |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | –138 | 47 |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | 111 | 151 |
| Summa förändring av rörelsekapital | 41 | –1 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 345 | 391 |
| Investeringsverksamheten | ||
| Förvärv av koncernföretag 5 |
–32 | 4 |
| Avyttring av verksamhet 5 |
3 | |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 16 |
–32 | –25 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar 17 |
–111 | –103 |
| Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar 17 |
22 | 365 |
| Erhållna statliga stöd | 7 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –143 | 241 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Amorteringar | –127 | –623 |
| Optionspremier för teckningsoptioner | - | 7 |
| Utdelning till aktieägare | –75 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –202 | –616 |
| Årets kassaflöde | 0 | 16 |
| Likvida medel vid årets början | 239 | 248 |
| Kursdifferens likvida medel | –4 | –25 |
| Likvida medel vid årets slut | 235 | 239 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 129.
Information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till kassaflödesanalysen på sidan 76.
Varulagret minskade med 8 procent, medan kundfordringarna ökade med 14 procent. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till försäljningsintäkterna uppgick till 14 procent (16) respektive 15 procent (14).
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 235 MSEK (239). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 944 MSEK (1 791), baserat på en underliggande kreditram på 3 500 MSEK.
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 4 724 MSEK (4 897), vilket är en minskning med 4 procent. Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 7,1 procent (5,5). Ökningen beror dels på ett högre justerat resultat och dels på ett lägre genomsnittligt sysselsatt kapital, eftersom de totala tillgångarna har minskat.
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 2 699 MSEK (2 755). Under året delades det ut 75 MSEK från moderbolaget till aktieägarna för verksamhetsåret 2010. Eget kapital per aktie uppgick till 35,83 SEK (36,57). Avkastning på eget kapital, eller årets resultat i förhållande till eget kapital, har ökat till 3,3 procent (0,9).
Det operativa kapitalet uppgick till 4 446 MSEK (4 611). Avkastning på operativt kapital uppgick till uppgick till 7,4 procent (5,6). Justerat för engångsposter är avkastningen 8,7 procent (6,9).
Nettoskulden uppgick per sista december 2011 till 1 747 MSEK (1 856). Minskningen beror i huvudsak på en lägre kapitalbindning samt en förbättrad lönsamhet. Valutaförändringar har haft marginell inverkan. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 2 026 MSEK (2 142) varav avsatt till pensioner uppgick till 135 MSEK (130). Räntebärande tillgångar inklusive kassa/ bank uppgick till 279 MSEK (286).
Nettoskuldsättningsgraden ingår i våra finansiella mål. Målet är att den ska ligga i intervallet 0,8–1,2 ggr. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt, eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,6 ggr (0,7). Eftersom nettoskuldsättningsgraden är lägre än det finansiella målet betyder detta att upplåningen kan öka innan taket på 1,2 ggr nås.
Räntetäckningsgraden vilket är ett mått på hur många gånger resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna berörs, uppgick till 2,1 gånger (1,6).
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 42 procent (42).
Nuvarande kreditavtal har förlängts. Totala kreditramen kommer att uppgå till 3 000 MSEK (3 500) och löper fram till februari 2015. I övrigt har betydande ändringar inte skett i väsentliga villkor.
Ställda säkerheter uppgår till 344 MSEK (345). Eventualförpliktelser uppgår till 24 MSEK (23).
| (Balansräkning) | |
|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande |
16 | 0 | 0 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 66 | 61 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 0 | 0 |
| Goodwill | 16 | 2 591 | 2 591 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 2 657 | 2 652 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 27 | 546 | 593 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 456 | 528 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar |
17 | 82 | 40 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1 084 | 1 161 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 23 | 36 | 26 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 313 | 365 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 18 | 3 | 3 |
| Andra långfristiga fordringar | 19 | 4 | 2 |
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 356 | 396 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 097 | 4 209 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 20 | 962 | 1 040 |
| Kundfordringar | 21 | 1 023 | 897 |
| Övriga fordringar | 21 | 71 | 72 |
| Aktuell skattefordran | 16 | 34 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
21 | 67 | 58 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäk ter, räntebärande |
21 | 8 | 21 |
| Kassa och bank | 235 | 239 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 382 | 2 361 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 6 479 | 6 570 |
| Belopp i MSEK | Not | 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||
| Aktiekapital | 22 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 234 | 2 251 | |
| Reserver | –16 | 39 | |
| Balanserad vinst | 402 | 386 | |
| Summa eget kapital | 2 699 | 2 755 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 1 772 | 1 926 |
| Avsättningar till pensioner och liknande | |||
| förpliktelser Summa räntebärande skulder |
23 | 135 1 907 |
130 2 056 |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 302 | 319 |
| Övriga avsättningar | 24 | 36 | 33 |
| Övriga skulder | 13 | 12 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 351 | 364 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 258 | 2 420 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 25 | 62 | 6 |
| Checkräkningskredit | 25 | 42 | 62 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 14 | 18 |
| Summa räntebärande skulder | 118 | 86 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 134 | 119 | |
| Leverantörsskulder | 708 | 622 | |
| Aktuell skatteskuld | 44 | 64 | |
| Övriga avsättningar | 24 | 49 | 42 |
| Övriga skulder | 116 | 99 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter |
26 | 353 | 363 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 404 | 1 309 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 522 | 1 395 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 6 479 | 6 570 | |
| Ställda säkerheter | 28 | 344 | 345 |
| Eventualförpliktelser | 28 | 24 | 23 |
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2011 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Lindab innehar 3 375 838 egna aktier (3 375 838), vilket motsvarar 4,3 procent (4,3) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier är oförändrat 75 331 982 st (75 331 982).
Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Bolaget hade ett börsvärde på 2 817 MSEK (6 648) och 6 129 aktieägare (6 934) per den 31 december 2011. Den största aktieägaren är Ratos AB som äger 11,7 procent (11,7). Därefter kommer tre institutionella placerare, Sjätte AP-fonden som har 10,7 procent (10,7), Swedbank Robur Fonder som har 9,5 procent (9,9) och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia som har 9,5 (11,2) av antalet utestående aktier. Dessa fyra största ägare innehar tillsammans 41,4 procent (43,5) av aktiekapitalet och rösterna.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Aktierna har säkerställts i form av aktieswapar med tredje part, vilket innebär att ingen utspädning uppstår. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor. Se även not 6.
Årsstämman den 11 maj 2011 beslutade om utdelning till aktieägarna.
Utdelningen uppgick till 1 kr per aktie, totalt motsvarande 75 331 982 SEK, återstoden 619 605 510 SEK överfördes i ny räkning. För räkenskapsåret 2009 betalades ingen utdelning.
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 4 446 MSEK (4 611).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål, som framgår nedan:
Målen ska nås genom volymtillväxt, gynnsam geografisk- och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar.
• Nettoskuldsättningsgrad 0,8–1,2 gånger Målet innebär att det kapital Lindab lånar ska motsvara 0,8–1,2 gånger av bokfört eget kapital i koncernen. Målet är satt för att få en optimerad balans mellan avkastning och risk. Genom att ligga inom ett intervall ges handlingsutrymme.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen exempelvis ta upp nya lån, amortera av på befintliga lån, anpassa kreditavtal, anpassa utdelning till aktieägare, återköpa/ge ut nya aktier, betala tillbaka kapital till aktieägarna eller sälja anläggningstillgångar.
Exempel på aktiva åtgärder är bland annat att Lindabs styrelse kommer att föreslå för årsstämman att utdelning ska lämnas 2012. Under 2011 lämnades utdelning med 75 MSEK. Se även not 25 och 28.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs finanspolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans per 1 januari 2010 | 79 | 2 244 | –8 | 372 | 316 | 3 003 |
| Periodens resultat | 27 | 27 | ||||
| Övrigt totalresultat | 1 | –326 | –325 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | 1 | –326 | 27 | –298 |
| Premier för teckningsoptioner1) | 7 | 7 | ||||
| Överlåtelse av egna aktier vid bolagsförvärv | 43 | 43 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | 7 | - | - | 43 | 50 |
| Utgående balans per 31 december 2010 | 79 | 2 251 | –7 | 46 | 386 | 2 755 |
| Periodens resultat | 91 | 91 | ||||
| Övrigt totalresultat | –1 | –54 | –55 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | –1 | –54 | 91 | 36 |
| Personaloptionsprogram | 1 | 1 | ||||
| Säkring av optionsprogrammet genom aktieswap2) | –18 | –18 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –75 | –75 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | –17 | - | - | –75 | –92 |
| Utgående balans per 31 december 2011 | 79 | 2 234 | –8 | –8 | 402 | 2 699 |
1) Vid ordinarie årsstämma 2010 beslöts emittera ytterligare 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare. 771 000 optioner tecknades och 7 MSEK har inbetalts avseende dessa.
2) Vid ordinarie årsstämma 2011 beslöts att införa ett långsiktigt aktierelaterat incitamentsprogram. Erbjudandet riktades till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningshavare i Lindab. 79 har accepterat erbjudandet och därmed förvärvat 62 711 aktier i Lindab. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier att överlåtas på deltagarna. Dessa har säkerställts i form aktieswapar med tredje part, vilket innebär att ingen utspädning uppstår.
För detaljerad information avseende förändring i aktiekapitalet, se not 22, sidan 120. Övriga upplysningar om aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag, enligt paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen, återfinns i not 6, sidan 108.
Sverige, 82 (85) Övriga världen, 18 (15)
Övriga svenska juridiska personer, 3 (3) Pensionsfonder, 15 (17) Finansiella företag, 59 (59) Utländska ägare, 18 (16) Intresseorganisationer, 0 (0) Svenska privatpersoner, 5 (5)
Lindabs affärsverksamhet bygger på att förenkla byggandet genom utveckling av innovativa produkter. Bolaget strävar efter att vara ledande vad gäller utveckling inom de tre affärsområdena.
Affärsidén "Förenkla byggandet" och kärnvärdet "Kundens framgång" står i centrum för produktutvecklingen och ska leda till produkter som ökar kundvärdet. För att säkerställa detta tillvaratar Lindab kundernas synpunkter och önskemål, liksom egna idéer till hur kundernas vardag kan förenklas. Utveckling drivs i nära samarbete med såväl högskolor som materialleverantörer för att försäkra oss om att alltid ha tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden.
Ventilation har utvecklat ett nytt VAV-system, Pascal, med syftet att förenkla och optimera ventilationsprojektets alla faser, från projektering till driftsättning och användande. Denna lösning eliminerar all onödig energianvändning, minskar behovet av spjäll i kanalerna samt möjliggör en mycket enkel installation och driftsättning. För bostadssegmentet har Ventilation utvecklat InCapsa, ett renoveringssystem som består av Lindabs välkända kanalsystem och diskret inklädnad. Systemet har många fördelar både för installatören och fastighetsägaren jämfört med traditionella lösningar på marknaden, såsom enkelt montage och avsevärt förkortad montagetid.
Building Components har utvecklat ett innovativt taksystem SPR Click. Taklösningar har alltid spelat en central roll i Lindabs produktprogram. De är enkla att installera, slitstarka, effektiva och med tilltalande utseende. Produktutveckling är helt kunddriven. Building Components tar nu fram olika typer av hjälpmedel som ska underlätta installationen för våra kunder, såsom Lindab Roofer, som på ett enkelt sätt hjälper takläggare, plåtslagare, installatörer och återförsäljare att beräkna och lägga nya tak. Det finns också ett antal helt nya programvaror under utveckling som underlättar för montören.
Affärsområdet Building Systems har utvecklat ett nytt system för integrerad takavvattning – Inside Gutter, liksom koncept för byggnation av effektiva, ekonomiska parkeringshus i stål. För stålbyggnadssystem är ett takintegrerat system som Inside Gutter en stor fördel, inte minst ger det byggentreprenörer ett enkelt och okomplicerat montage.
För 2011 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 40 MSEK (36) varav 20 MSEK (18) inom Ventilation, 11 MSEK (11) inom Building Components och 9 MSEK (7) inom Building Systems. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 28 (29), varav 23 (23) inom Ventilation och 5 (6) inom Building Components.
Ett ansvarsfullt företagande är grundläggande för Lindabs verksamhet. För att vidareutveckla och stärka den kultur som redan finns i koncernen har de värderingar, policys och riktlinjer som styr verksamheten samlats under begreppet Lindab Life.
Lindabs vision är att vara den professionella byggindustrins främsta val av partner inom Lindabs kärnprodukter i Europa. Ett ansvarsfullt företagande är en viktig del i att uppnå visionen. Lindabs etiska kod och kärnvärden har en central roll för styrningen av Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med stödjandet av FN:s Global Compact och hållbarhetsrapporteringen enligt GRI utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Lindab Life sammanfattar hur Lindab ska uppträda i den dagliga verksamheten, och hur bolaget ska agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Lindab Life styr också uppträdandet mot medarbetare och de samhällen där bolaget finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur ett process- och produktperspektiv. Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle. Förutom att beskriva regelverk och policys fungerar Lindab Life:s fyra områden också som ram för rapporteringen av bolagets hållbarhetsarbete.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 4 484 (4 454), en ökning med 30 personer. Antalet anställda vid årets slut var 4 347 (4 381), en minskning med 34 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 010 (994) vilket motsvarade 22 procent (22) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Lindabs framgång bygger på att attrahera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare som delar Lindabs kärnvärden, vision och mål. Grundstenar är det pågående arbetet kring företagskultur, medarbetar- och organisationsutveckling samt förebyggande hälsovård.
På koncernnivå har flera gemensamma initiativ lanserats 2011, bland annat den nya Performance and Development Talk-processen. Den är ett viktigt verktyg vid utvecklingen av såväl medarbetare som organisation för att kunna nå koncernens mål och öka medarbetarnas motivation. Kopplat till detta initiativ finns Talent Review och Succession Planning, som stödjer identifiering och utveckling av potentiella ersättare till nyckelfunktioner. Under 2011 har dessa tre initiativen implementerats för 90 ledande befattningshavare i koncernen, för att sedan under 2012 appliceras på nästa nivå i organisationen.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma, framgår av not 6.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en Vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. För 2011 avsattes 6 (6) MSEK inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2011 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 593 100 i Ratos. En vinstandelsplan finns också i våra danska bolag och i övrigt tillämpas olika bonussystem inom koncernen. Se vidare not 6.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Se vidare not 6.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument som ligger till grund för miljöarbetet inom koncernen. Det styr Lindabs miljöarbete inom tillverkning, energiförbrukning och minskade koldioxidutsläpp. Merparten av de stora produktionsenheterna är ISO 14001 certifierade och fler kommer att certifieras. De långsiktiga miljö- och klimatmål som antogs under 2008 har kombinerats med korta mål som upprättas av affärsområdena. Dessa mål ska uppnås genom att en rad projekt genomförs i affärsområdena, vilka leder till bättre processer och minskad energiförbrukning. De långsiktiga målen är baserade på EU:s mål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska energiförbrukningen minska med 20 procent, 20 procent av energin komma från förnyelsebara källor och utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda. För att ytterligare kunna förbättra våra produkter, och för att ge våra kunder möjligheten att se dess klimatpåverkan pågår arbetet med att ta fram livscykelanalyser för en stor andel av koncernens produkter.
Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheterna i respektive land enligt lokala regler.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheterna i Grevie och Förslöv. Tillstånden avser verkstadsindustri med mer än 20 000 m2 verkstadsyta och ytbehandling av metall samt nyttjande av mer än 2 000 liter processolja/år. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de ej omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten. De restprodukter som uppstår i produktionen består framför allt av metallskrot som återvinns helt och övrigt avfall återvinns till 90 procent. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning.
Lindabs påverkan på klimatet härrörs bland annat från energiförbrukning, men även från förbrukning av råvaror. Flera projekt med fokus på energieffektivisering och minskning av mängden skrot bedrivs inom koncernen. Koncernen rapporterar till Carbon Disclosure Project som mäter växthusgaser och delar ut poäng baserat på utsläpp.
Se not 3 på sidorna 98–103.
Koncernen är inblandad i tvister motsvarande normal omfattning för koncernens verksamhet. En tvist pågår grundad på ett garantiansvar. Lindab har bestritt ansvar. Lindabs exponering uppgår till högst 15 MSEK. Härutöver pågår en tvist avseende fel i levererade byggnader. En reservering är gjord uppgående till 11 MSEK.
Mot bakgrund av det rådande ekonomiska klimatet aviserade Lindab den 10 januari ett kompletterande kortsiktigt lönsamhetsmål och ett omformulerat tillväxtmål enligt följande:
Samtidigt aviserades ett kostnadsbesparingsprogram som beräknas spara cirka 150 MSEK per år.
Lindab ingick den 27 februari 2012, avtal om att förvärva merparten av Plannjas projektförsäljningsorganisation, genom ett inkråmsförvärv. Den förvärvade rörelsen omfattar främst produktion av sandwichpaneler samt högprofil. Verksamheten omsatte runt 150 MSEK på de nordiska marknaderna under 2011 och sysselsatte cirka 50 personer. Tillträdesdag är planerad till den 19 mars 2012, varvid priset för övertagna nettotillgångar fastställs.
Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelning om 40–50 procent av nettoresultatet föregående räkenskapsår ska lämnas. Enligt denna utdelningspolicy ska styrelsen vid framläggandet av utdelningsförslag beakta Lindabs finansiella mål, förvärvsmöjligheter, förväntade framtida resultat, finansiella ställning, kassaflöden, kreditvillkor samt andra faktorer. Någon garanti för att utdelning kommer att föreslås eller beslutas för ett enskilt år kan inte lämnas.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 11 maj 2012, med följande förslag till vinstdisposition:
| SEK | |
|---|---|
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 694 937 492 |
|---|---|
| Utdelning | –75 331 982 |
| Årets vinst | 84 619 |
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 619 690 129 |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 11 maj beslutar om en utdelning på 1 SEK per aktie, vilket totalt ger en utdelning om 75 MSEK. Återstående balanserade vinstmedel balanseras i ny räkning. Under 2011 betalades 75 MSEK i utdelning. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 14 maj 2012, varvid utdelning beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 18 maj 2012.
Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB, som är det ursprungliga moderbolaget i Lindabkoncernen äger också flertalet dotterbolag direkt.
Moderbolaget hade inga försäljningsintäkter under räkenskapsåret.
Årets resultat uppgick till 0 MSEK (9). Mottagna koncernbidrag från dotterbolag uppgick till 111 MSEK (111). Utdelning från dotterbolag har ej erhållits under 2011 eller 2010.
Årsstämman den 11 maj 2011 beslutade att utdelning till aktieägarna skulle lämnas med 1,00 SEK per aktie motsvarande 75 MSEK och återstoden 694 937 492 SEK överfördes i ny räkning. Under 2010 betalades inte någon utdelning för verksamhetsåret 2009.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2011 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Antalet utestående aktier är 75 331 982 (75 331 982).
För vidare information se not 22, Aktiekapital.
| Belopp i MSEK | Not | 2011 | 2010 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 9, 10 | –3 | –11 |
| Övriga rörelseintäkter/kostnader | 6, 9, 10, 12 | –3 | 2 |
| Rörelseresultat | –6 | –9 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 111 | 111 |
| Räntekostnader interna | 13 | –106 | –88 |
| Resultat efter finansiella poster | –1 | 14 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | 1 | –5 |
| Årets resultat* | 0 | 9 |
*) Totalresultat överensstämmer med årets resultat.
| Belopp i MSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –6 | –9 |
| Avsättningar, ej kassaflödespåverkande | 2 | |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –106 | –88 |
| Betald skatt | 9 | 7 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten | ||
| före förändring av rörelsekapital | –101 | –90 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | –2 | –2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –103 | –92 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån från koncernbolag | 184 | 93 |
| Amortering av skuld | ||
| Lämnad utdelning | –75 | |
| Återköp av egna aktier | ||
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 109 | 93 |
| Årets kassaflöde | 6 | 1 |
| Likvida medel vid årets början | 1 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 7 | 1 |
| FÖRÄNDRINGAR I MODERBOLAGETS EGNA KAPITAL | ||
|---|---|---|
| ------------------------------------------- | -- | -- |
| TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 30 3 467 3 467 Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande 7 7 Uppskjuten skattefordran 2 4 Summa anläggningstillgångar 3 476 3 478 Omsättningstillgångar Aktuell skattefordran - 6 Kassa och bank 7 1 Summa omsättningstillgångar 7 7 SUMMA TILLGÅNGAR 3 483 3 485 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 22 79 79 Reservfond 708 708 Fritt eget kapital Överkursfond 90 90 Balanserad vinst 530 596 Årets resultat 0 9 Summa eget kapital 1 407 1 482 Avsättningar Räntebärande avsättningar 10 8 Summa avsättningar 10 8 Långfristiga skulder Skuld till koncernföretag (räntebärande) 2 064 1 991 Summa långfristiga skulder 2 064 1 991 Kortfristiga skulder Icke räntebärande skulder Leverantörsskulder 0 1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 2 3 Summa icke räntebärande skulder 2 4 Summa kortfristiga skulder 2 4 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 483 3 485 Ställda säkerheter 28 Ansvarsförbindelser 28 |
Belopp i MSEK | Not 2011-12-31 | 2010-12-31 |
|---|---|---|---|
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
|||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
Reserv fond |
Över kurs fond |
Balan serad vinst |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2010 |
79 | 708 | 90 | 553 | 1 430 |
| Årets resultat | 9 | 9 | |||
| Transaktioner med aktieägare |
|||||
| Överlåtelse av egna aktier vid bolagsförvärv |
43 | 43 | |||
| Utgående balans per 31 december 2010 |
79 | 708 | 90 | 605 | 1 482 |
| Årets resultat | 0 | 0 | |||
| Transaktioner med aktieägare |
|||||
| Utdelning till aktieägare | –75 | –75 | |||
| Utgående balans per 31 december 2011 |
79 | 708 | 90 | 530 | 1 407 |
| MSEK om ej annat anges | ||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Försäljningsintäkter och resultat | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
| Försäljningsintäkter | 6 878 | 6 527 | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 | 5 302 | 5 235 |
| Tillväxt, % | 5 | –7 | –29 | 6 | 22 | 22 | 13 | 3 | 1 | 2 |
| varav volymer och pris | 9 | –1 | –33 | 2 | 14 | 10 | 6 | 7 | 3 | –1 |
| varav förvärv/avyttring | 0 | 0 | 1 | 3 | 8 | 13 | 5 | –3 | 1 | 3 |
| varav valutaeffekter | –4 | –6 | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 | –1 | –3 | 0 |
| Omsättning i utlandet, % | 76 | 77 | 81 | 82 | 82 | 80 | 77 | 75 | 72 | 72 |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 511 | 565 | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 | 569 | 472 | 511 |
| Avskrivningar | 163 | 280 | 225 | 225 | 203 | 209 | 194 | 185 | 285 | 300 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 348 | 401 | 265 | 1 172 | 1 318 | 903 | 560 | 384 | 305 | 325 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 348 | 284 | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 | 384 | 187 | 211 |
| Engångsposter1) | –59 | –63 | –47 | –116 | - | –39 | 7 | - | ET | ET |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 407 | 347 | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 | 384 | ET | ET |
| Resultat före skatt (EBT) | 186 | 112 | 119 | 990 | 1 175 | 797 | 484 | 297 | 92 | 83 |
| Årets resultat | 91 | 27 | 34 | 723 | 901 | 585 | 351 | 203 | 26 | 21 |
| Totalresultat | 36 | –298 | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 | 485 | 220 | –42 | –58 |
| Kassaflöde | ||||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 345 | 391 | 719 | 673 | 875 | 778 | 730 | 426 | 395 | 118 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –143 | 241 | –188 | –418 | –225 | –424 | –667 | –159 | –112 | 19 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –202 | –616 | –541 | –396 | –487 | –395 | 58 | –370 | –165 | –177 |
| Årets kassaflöde | 0 | 16 | –10 | –141 | 163 | –40 | 121 | –103 | 118 | –40 |
| Operativt kassaflöde | 361 | 418 | 731 | 931 | 985 | 821 | 659 | |||
| Sysselsatt kapital och finansiering | ||||||||||
| Balansomslutning | 6 479 | 6 570 | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 | 5 298 |
| Sysselsatt kapital | 4 724 | 4 897 | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 | 4 377 | 4 247 | 4 316 |
| Operativt kapital | 4 446 | 4 611 | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 | 4 227 | 4 001 | 4 183 |
| Nettoskuld | 1 747 | 1 856 | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 | 1 858 | 1 791 | 1 931 |
| Eget kapital | 2 699 | 2 755 | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 369 | 2 210 | 2 252 |
| Data per aktie, SEK | ||||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal2) | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 120 000 120 000 120 000 120 000 | ||||
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal2) | 75 332 | 75 203 | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 122 940 122 736 122 736 122 736 | ||||
| Antal utestående aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 120 000 120 000 120 000 120 000 | ||||
| Antal utestående aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 75 332 | 75 332 | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 122 940 122 736 122 736 122 736 | ||||
| Resultat per aktie före utspädning | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 | 0,17 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal utestående aktier | 1,21 | 0,36 | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 | 19,74 | 18,42 | 18,77 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 35,83 | 36,57 | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,3 | 18,00 | 18,35 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 4,58 | 5,20 | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 | 3,47 | 3,22 | 0,96 |
| Utdelning per aktie (för 2011 enligt styrelsens förslag) |
1,0 | 1,0 | - | 2,75 | 5,25 | 3,25 | ||||
| P/E-tal | 30,9 | 245,1 | 163,3 | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET | ET | ET | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 37,40 | 88,25 | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET | ET | ET | ET |
| Börsvärde vid årets slut, MSEK | 2 817 | 6 648 | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET | ET | ET | ET |
| Investeringar | ||||||||||
| Anläggningar (brutto) | 143 | 128 | 182 | 301 | 195 | 146 | 218 | 199 | 195 | 176 |
| Nyckeltal | 2011 | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 7,4 | 8,7 | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 | 10,4 | 8,9 | 9,8 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 5,1 | 6,1 | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 11,9 | 9,0 | 7,0 | 5,8 | 6,2 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 5,1 | 4,4 | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 | 7,0 | 3,5 | 4,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 5,9 | 5,3 | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 | 7,0 | ET | ET |
| Vinstmarginal (EBT), % | 2,7 | 1,7 | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 | 1,7 | 1,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 7,1 | 5,5 | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 | 10,7 | 4,7 | 5,0 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 7,4 | 5,6 | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 | 9,4 | 7,53) | 7,43) |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % | 8,7 | 6,9 | 5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 | 9,4 | ET | ET |
| Avkastning på eget kapital, % | 3,3 | 0,9 | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 | 9,0 | 1,2 | 0,9 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 5,2 | 4,1 | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 | 8,5 | 3,8 | 4,1 |
| Soliditet, % | 41,7 | 41,9 | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 | 43,7 | 43,3 | 42,5 | 42,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,6 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,9 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 1,6 | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 | 4,1 | 1,9 | 1,6 | |
| Personal | ||||||||||
| Medelantal anställda | 4 484 | 4 454 | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 | 4 138 | 3 920 | 3 766 |
| varav utomlands | 3 474 | 3 460 | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 | 2 936 | 2 617 | 2 400 |
| Antal anställda vid periodens slut | 4 347 | 4 381 | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 | 4 011 | 3 874 | 3 835 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader |
1 735 | 1 724 | 1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 | 1 385 | 1 374 | 1 360 |
| Försäljning per anställd, KSEK | 1 534 | 1 465 | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 | 1 324 | 1 352 | 1 390 |
*) Nyckeltalen avseende åren 2002–2003 är ej omräknade enligt IFRS.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
2) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
3) För att möjliggöra jämförelse med åren 2004–2006 är 2002–2003 beräknade på rörelseresultatet (EBITA).
Finansiella definitioner, se sidan 129.
| NOT | 1 | ALLMÄN INFORMATION | 89 |
|---|---|---|---|
| 2 | SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER | 89 | |
| 3 | RISKER OCH RISKHANTERING | 96 | |
| 4 | VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL | 104 | |
| 5 | FÖRETAGSFÖRVÄRV OCH AVYTTRINGAR | 106 | |
| 6 | PERSONAL OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE | 108 | |
| 7 | SEGMENTSREDOVISNING | 111 | |
| 8 | AV- OCH NEDSKRIVNINGAR PER TILLGÅNGSSLAG OCH FUNKTION | 112 | |
| 9 | KOSTNADER FÖRDELADE PÅ KOSTNADSSLAG | 112 | |
| 10 | ARVODEN OCH KOSTNADSERSÄTTNINGAR TILL REVISORER | 112 | |
| 11 | FORSKNING OCH UTVECKLING | 113 | |
| 12 | ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER OCH KOSTNADER | 113 | |
| 13 | FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER | 113 | |
| 14 | SKATT PÅ ÅRETS RESULTAT | 114 | |
| 15 | RESULTAT PER AKTIE | 115 | |
| 16 | IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 116 | |
| 17 | MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR | 118 | |
| 18 | ANDRA LÅNGFRISTIGA VÄRDEPAPPERSINNEHAV | 119 | |
| 19 | ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR | 119 | |
| 20 | VARULAGER | 119 | |
| 21 | KORTFRISTIGA FORDRINGAR | 119 | |
| 22 | AKTIEKAPITAL OCH ANTAL AKTIER | 120 | |
| 23 | AVSÄTTNINGAR TILL PENSIONER OCH LIKNANDE FÖRPLIKTELSER | 120 | |
| 24 | ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR | 122 | |
| 25 | KONCERNENS UPPLÅNING OCH FINANSIELLA INSTRUMENT | 122 | |
| 26 | UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER | 123 | |
| 27 | LEASING | 124 | |
| 28 | STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER/ANSVARSFÖRBINDELSER | 124 | |
| 29 | TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE | 125 | |
| 30 | KONCERN- OCH INTRESSEFÖRETAG | 126 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 9 mars 2012, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 9 maj, 2012.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), sådana de antagits av EU, och Rekommendation 1 från Rådet för finansiell rapportering. Lindab tilllämpar även uttalanden från IFRIC, International Financial Reporting Interpretations Committee.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde över årets resultat (i förekommande fall baserat på bedömningar).
Följande ändringar av redovisningsprinciper har trätt i kraft från och med 1 januari 2011, som skulle kunna vara relevanta för koncernen:
redovisa en förskottsbetalning av ett lägsta fonderingskrav som en tillgång. (Godkänd av EU 19 juli 2010).
• Förbättringar av IFRS-standarder avser vissa tillägg till IFRS. I förekommande fall har bestämmelserna beaktats. (Godkänd av EU i februari 2011).
Implementeringen av dessa ändringar i standarder och nya tolkningar har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens finansiella rapporter.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande standarder eller tolkningar som kan vara relevanta för koncernen, men som träder i kraft så att de ej behöver tillämpas i föreliggande årsredovisning. Senaste tillämpningsdatum anges i anknytning till respektive rekommendation.
• IAS 12, Inkomstskatter. Uppskjuten skatt på fastigheter som värderas till sina verkliga värden skall beräknas baserat på skattekonsekvenserna vid en försäljning av fastigheterna om det inte finns indikationer på att förvaltningsfastigheten kommer att återvinnas på annat sätt. Uppskjuten skatt avseende tillgångar värderade i enligt med omvärderingsmetoden (se IAS 16 och 38) skall beräknas baserat på skattekonsekvenserna vid en försäljning av fastigheterna om affärsmodellen inte indikerar annan form av återvinning. Förändringen medför att SIC 21 Redovisning av uppskjuten skatt vid omvärdering av icke-avskrivningsbara tillgångar dras tillbaka. (Förväntas godkännas av EU Q2 2012). IAS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2012 eller senare.
• IFRS 10 Consolidated financial statements och ändring IAS 27 Separata finansiella rapporter. IFRS 10 ersätter avsnittet i IAS 27 som behandlar upprättandet av koncernredovisning. Det som kvarstår i IAS 27 fortsättningsvis rör hanteringen av dotterföretag, joint ventures och intresseföretag i separata finansiella rapporter. Reglerna avseende hur koncernredovisning skall upprättas har inte förändrats. Förändringen avser snarare hur ett företag skall gå tillväga för att avgöra om bestämmande inflytande föreligger och således huruvida ett företag skall konsolideras. Kontroll (bestämmande inflytande) föreligger när investeraren:
Av IFRS 10 framgår vidare att en investerare är en part som har ett potentiellt bestämmande inflytande över ett företag. Ett bestämmande inflytande behöver inte enbart uppstå genom aktieinnehav (rösträtt). Ett aktieinnehav är på dessa grunder inte ett krav för att en aktör skall utgöra en investerare. En investerare kan, trots att majoriteten av utestående aktier inte innehas, ha ett bestämmande inflytande över en annan enhet (så kallad de facto kontroll). Ett företag skall konsolideras tills den dagen kontrollen upphör, även om kontroll endast föreligger under en kortare period. (Förväntas godkännas av EU Q3 2012). IFRS 10 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare.
Gemensamt styrda företag (joint ventures), där innehavaren äger ett intresse i företagets nettotillgångar, får inte längre konsolideras i enlighet med klyvningsmetoden (proportionell konsolidering) utan kapitalandelsmetoden skall tillämpas. Detta innebär att andelen redovisas på en rad i koncernens rapport över finansiell ställning samt att andelen av resultatet redovisas på en rad i koncernens rapport över totalresultat. (Förväntas godkännas av EU Q3 2012). IFRS 11 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare.
Betydande kvalitativa och kvantitativa upplysningar skall lämnas om respektive innehav. Upplysningskraven innefattar bland annat följande:
(Förväntas godkännas av EU Q3 2012). IFRS 12 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare.
• IFRS 13 Fair value measurement. IFRS 13 beskriver inte när ett verkligt värde skall användas utan snarare hur det skall fastställas när ett sådant skall eller får användas i enlighet med respektive IFRS standard. I enlighet med IFRS definieras ett verkligt värde som "the price that would be received to sell an asset or paid to transfer a liability in an orderly transaction between market participants at the measurement date (i. e. an exit price)".
I standarden presenteras förtydliganden vad avser begreppet verkligt värde inkluderande följande områden:
Nya upplysningar skall i enlighet med IFRS 13 lämnas för att förtydliga vilka värderingsmodeller som tillämpas samt vilken information (data) som används i dessa modeller samt vilka effekter värderingen har givit upphov till i resultatet. (Förväntas godkännas av EU Q3 2012). IFRS 13 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare.
Ändringarna inkluderar ytterligare ändringar som inte fokuserar på redovisning av pensioner utan övriga former av ersättningar till anställda. Ersättningar vid uppsägning skall redovisas vid det tidigare av tillfället för när erbjudandet om ersättning inte kan dras tillbaka alternativt i enlighet med IAS 37 som en del av exempelvis omstrukturering av verksamheten. För de svenska enheterna kommer de aktuariella beräkningarna att även omfatta framtida betalningar av särskild löneskatt och avkastningsskatt. (Förväntas godkännas av EU Q1 2012.) IAS 19 ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2013 eller senare.
Lindab kommer att utvärdera effekterna av tillämpningen av ovanstående uttalanden/standarder under 2012.
Rådet för finansiell rapportering har givit ut RFR 1 respektive RFR 2, samt UFR 1–8. RFR står för Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering och UFR står för Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningslagen (ÅRL) klargör vilka regler som ett noterat företag ska tillämpa vid upprättande av delårsrapporter. RFR 1 har tillämpats i förekommande fall vid utformningen av Lindabs finansiella rapporter.
Från och med räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
I övrigt har RFR 2 justerats för de borttagna upplysningskraven i ÅRL. Majoriteten av dessa ändringar träder i kraft i år och ska därmed tilllämpas i årsredovisningen 2011. Förenklingar avseende upplysningar som gäller är slopat krav på att lämna upplysning om sjukfrånvaro, slopat krav på att lämna upplysning om taxeringsvärden samt slopat krav på att lämna upplysning om lönernas fördelning per land. Lindab har beaktat dessa förenklingar i upplysningarna.
Ändringar och kompletteringar av IFRS standarder har inte föranlett några ändringar av RFR 2.
Koncernredovisningen upprättas i enlighet med IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter. Den omfattar moderbolaget Lindab International AB samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt intressebolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS medför en del redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar av redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är av komplex karaktär eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller en tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Detsamma gäller för intresseföretag, till den del som motsvaras av koncernens andel. Se not 29, Transaktioner med närstående.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv. Denna kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället. Anskaffningsutgiften för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet.
När det beräknade förvärvsvärdet för dotterföretaget överstiger marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. Uppkommen goodwill skrivs inte av utan prövning av nedskrivningsbehovet görs löpande, minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under beräknad nyttjandeperiod.
Om förvärvsvärdet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under året ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. För dotterföretag i Lindab se not 30, Koncern- och intresseföretag.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernens konsoliderade rapporter över totalresultat och finansiell ställning enligt IAS 28, Innehav av intresseföretag, och därmed enligt kapitalandelsmetoden.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter (dotterbolag och intressebolag) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader (not 12) och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader (not 13).
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde. Lindab följer IFRS 8, Rörelsesegment, som kräver upplysningar om rörelsesegment. Rörelsesegmenten rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment är de tre affärsområdena, Ventilation, Building Components och Building Systems.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Allokering sker av kostnader och nettotillgångar efter behov. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar moderbolagsfunktioner och Group Treasury. Till och med 2009 även viss stålbearbetning till externa kunder. Redovisning av segment framgår av not 7, Segmentredovisning.
Intäktsredovisning sker enligt IAS 18, Intäkter. Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. För vissa större projekt förekommer även att vinstavräkning sker i takt med färdigställandet. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Incitamentsprogram redovisas i enlighet med IAS 2 Aktierelaterade ersättningar. Inom Lindabkoncernen finns det ett aktierelaterat incitamentsprogram som berättigar nyckelpersoner att köpa optioner att teckna aktier i bolaget. Deltagarna betalar initialt ett verkligt värde för sina optioner men kommer under intjäningsperioden, så länge de kvarstår i tjänst, erhålla återbetalning av upp till halva det verkliga värde som erlagts för optionerna. Programmet ger av denna anledning upphov till en förmån för de enskilda individerna och kostnaden för denna förmån redovisas löpande under den aktuella intjäningsperioden. I de fall optionerna blir inlösta kommer de att ge upphov till en utspädningseffekt. Om teckningskursen för aktierna är högre än den genomsnittliga börskursen under perioden anses optionerna inte förväntas leda till någon utspädningseffekt.
Årsstämman 2011 beslutade att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010.
All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader. Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23, Lånekostnader, ska de i så fall aktiveras.
Koncernen tillämpar IAS 12, Inkomstskatter. Redovisad skatt utgörs
av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och –skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och –skulder, se not 14.
Redovisning av resultat per aktie sker enligt IAS 33, Resultat per aktie. Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier. Incitamentsprogram genomfördes under åren 2008–2010, varvid för åren 2008–2010, totalt 2 339 000 teckningsoptioner förvärvades av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Optionerna kan användas under tiden 1 juni 2010–31 maj 2011, 1 juni 2011–31 maj 2012, respektive 1 juni 2012–31 maj 2013 för att teckna en aktie i Lindab International AB. Det första programmet från 2008 löpte ut under 2011 men inga optioner utnyttjades. För närvarande finns inte anledning att beräkna någon utspädningseffekt för de två senaste incitamentsprogrammen eftersom teckningskursen för aktierna är högre än den genomsnittliga börskursen för 2011. Återköp av egna aktier skedde under 2008 och under 2010 överläts delar som likvid för företagsförvärv. Detta har beaktats vid beräkningen av resultat per aktie.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värderas enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Förvärv gjorda före denna standards ikraftträdande har inte räknats om. Lindabs förvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Lindab värderar förvärvade identifierbara tillgångar, såväl materiella som immateriella, och skulder till verkligt värde. Det belopp varmed köpeskilling, eventuellt minoritetsinnehav samt verkligt värde på förvärvsdagen på tidigare aktieinnehav, överstiger verkligt värde på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar, redovisas som goodwill. Eventuellt understigande belopp, så kallad negativ goodwill, redovisas över resultaträkningen. Från och med 2010 får inte transaktionskostnader och justeringar av villkorade köpeskillingar ingå i underlaget för beräkning av goodwill. Se även avsnittet om koncernredovisning sidan 91. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen görs normalt beräkningen på koncernnivå och på respektive affärsområde. Denna princip frångicks under 2010 då en separat värdering har skett av affärsområde Ventilations verksamhet i USA.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter/intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker och kontor. Dessa redovisas till det bokförda restvärdet, d.v.s. anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s. k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta ej är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 3–5 |
Redovisning av finansiella instrument styrs av tre redovisningsstandarder; IAS 39 Finansiella instrument: redovisning och värdering, IAS 32 Klassificering och IFRS 7 Upplysningar. Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Likvida medel utgörs av kassa och bank.
Finansiella tillgångar som hanteras inom ramen för IAS 39 klassificeras antingen som
Finansiella skulder redovisas antingen till upplupet anskaffningsvärde eller till verkligt värde via resultaträkningen.
Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärsdagen. En finansiell tillgång avförs från balansräkningen när väsentligen alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till extern part.
Finansiella instrument värderade till verkligt värde, utgår ifrån hur verkligt värde i värderingshierarkin gjorts. De olika nivåerna definieras enligt följande:
Verkligt värde för Lindabs tillgångar fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda tillgångar med hjälp av olika värderingstekniker. Transaktionskostnaderna inkluderas i tillgångarnas verkliga värde förutom i de fall då värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. Transaktionskostnader i samband med upptagande av finansiella skulder amorteras över lånets löptid som en finansiell kostnad.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits. Redovisning av finansiella anläggningstillgångar sker till sina respektive upplupna anskaffningsvärden. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningsvärdet. Se vidare not 18 och 19, Långfristiga anläggningstillgångar, för uppgifter om värde och tillgångsslag.
Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Gränsdragningen mellan och redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som förväntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstillgångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar samt valutaterminer.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering i utländsk verksamhet föreligger. Uppfylls kriterierna ovan tillämpas säkringsredovisning.
Derivat som inte identifierats som säkringsinstrument klassificeras i rapporten över finansiell ställning som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde över årets resultat. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i rapporten över totalresultatets finansiella poster i den period de uppstår. Säkring av valutarisker, i Lindab AB:s utlåning till och inlåning från koncernbolag, som sker med hjälp av terminskontrakt redovisas till verkligt värde över årets resultat.
Derivatinstrument redovisas vid första redovisningstillfället till verkligt värde vid tidpunkten för kontraktets ingående och därefter görs en omvärdering till verkligt värde. Metoden för redovisning av vinst eller förlust är beroende av om derivatinstrumentet klassificeras som ett säkringsinstrument och i så fall den säkrade postens karaktär. Derivatinstrument kan klassificeras som antingen;
Lindab tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra kassaflödet i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning och vissa framtida kommersiella kassaflöden. Transaktionerna dokumenteras vid ingåendet, liksom målet för riskhanteringen. Dessutom dokumenteras också bedömningen, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflödet för de säkrade posterna. Vid ingåendet av en säkringsåtgärd utformas den så att den förväntas vara effektiv.
Lindabkoncernen använder inte finansiella instrument för att säkra finansiella risker i utlandsverksamheter varför säkringsredovisning i detta fall inte är aktuellt. Inte heller tillämpas säkringsredovisning för de säkringar av valutarisker, i Lindab AB:s utlåning till och inlåning från koncernbolag, som sker med hjälp av terminskontrakt. Se även sidan 102.
Lindab har inga inköpsavtal med kontraktsvillkor som är av karaktären att de ska betraktas som derivatinstrument eller inbäddade derivat.
Inköp av råmaterial görs framför allt i SEK, EUR och USD. Inköp för ett bolag som görs på dess lokala marknad kan även göras i bolagets lokala valuta, exempelvis i RUB och GBP. Lindab har i mindre omfattning förbundit sig att köpa vissa volymer, före ett avtalat datum, från en leverantör som tillhandahåller ett överenskommet lager för Lindabs räkning. Lindab kan lägga beställningar vid behov och betalning sker efter leverans.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas minst årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkliga värdet, minskat med försäljningskostnader, och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på lägsta nivå, d.v.s. i första hand per tillgång, men om detta ej är lämpligt, per kassagenererande enheter (KGE).
Varulager redovisas i enlighet med IAS 2. Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade internvinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker, när det är aktuellt, enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se sidan 81, Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen samt för inlösen se not 22, Aktiekapital och antal aktier.
För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Lindab tillämpar IAS 19, Ersättningar till anställda, vilket innebär att pensionsförmåner och andra ersättningar, såsom vid uppsägning, till anställda efter avslutad anställning beräknas med hänsyn till bland annat uppskattade framtida löneökningar och inflation. I rekommendationen skiljs mellan avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl. a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Avgiftsbestämda planer föranleder ingen omvärdering i koncernredovisningen. Utbetalningar för dessa kostnadsförs i den period de anställda har utfört de tjänster avgiften avser. Kostnaderna redovisas i sin helhet inom rörelseresultatet.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser.
Förmånsbaserade åtaganden däremot, värderas i princip årligen. Åtaganden av mindre värde omvärderas med rimliga intervall eller vid behov. Beräkningarna utförs av oberoende aktuarier. Kostnader som uppkommer p.g.a. omvärderingen redovisas i rörelseresultatet. Räntedelen i pensionsskuldernas förändring redovisas dock som finansiella kostnader.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t. ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Värderingen av skulden för de förmånsbestämda planerna görs till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med användande av en diskonteringsränta. För beräkningen används den s. k. "Projected Unit Credit Method". Denna innebär att varje tjänstgöringsperiod ger upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. För varje enhet görs en separat beräkning och tillsammans utgör enheterna den totala förpliktelsen på balansdagen. På det här sättet kostnadsförs (pensions) betalningarna linjärt under anställningstiden.
Vid beräkningen av skulden används s. k. "aktuariella antaganden", som innefattar bl. a. förväntade löne- och pensionsökningar samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den diskonteringsränta som tillämpas är den som gäller på balansdagen för förstklassiga företagsobligationer eller, om dylika saknas, statsobligationer för respektive valuta. Räntan bör ha en återstående löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna om möjligt. Förändringar i aktuariella anta ganden och utfall som avviker från antaganden ger upphov till så kalllade aktuariella vinster eller förluster.
Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas ej när de faller inom den s. k. tioprocentiga "korridoren". Det är först när de aktuariella vinsterna/förlusterna faller utanför "korridoren", d.v.s. överstiger 10 procent av nuvärdet av åtagandet eller av det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar, som intäkterna respektive kostnaderna redovisas. Resultatfördelningen görs då över återstående tjänstgöringstid för de personer som omfattas av planen.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Leasingavtal där Lindab i stor utsträckning tar över samtliga risker och fördelar med tillgången redovisas som finansiella leasingavtal. Alla övriga leasingavtal klassificeras som operationella leasingavtal. Lindab har ingått finansiella och operationella leasingavtal. Uppgifter om leasing, se not 27.
Finansiell leasing. I början av leasing perioden redovisas finansiella leasingavtal till det lägre av verkligt värde för tillgången i leasingavtalet och nuvärde av minimileaseavgifterna. Motsvarande betalningsskyldighet till leasegivaren ingår i balansräkningen under övriga lån. Leaseavgifter är proportionellt fördelade mellan finansiella kostnader och minskad leasingförpliktelse så att man får en konstant ränta på den återstående skulden. Tillgångens nyttjandeperiod överensstämmer med koncernens policy för ägda tillgångar.
Vinst från sale and leaseback av egendom och utrustning under finansiella leasingavtal skjuts upp och periodiseras över leasingperioden. Sale and leasebackavtal klassificeras i enlighet med ovan nämnda principer för finansiell respektive operationell leasing.
Operationell leasing. Avgifter som ska betalas under operationella leasingavtal belastar resultatet linjärt över perioden för respektive leasingavtal. Förmåner som erhållits och eventuellt kommer att erhållas som stimulans för att sluta ett operationellt leasingavtal fördelas också linjärt över leasingperioden.
Om en sale and leasebacktransaktion resulterar i ett operationellt leasingavtal, och det är uppenbart att transaktionen genomförs till verkligt värde, redovisar koncernen eventuell vinst eller förlust omedelbart.
Lindab tillämpar indirekt metod i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investeringsoch finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen. Se vidare not 28.
Händelser efter rapportperiodens slut redovisas enligt IAS 10, Händelser efter rapportperioden.
Statliga stöd redovisas enligt IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24, Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 29, Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt det är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras.
Koncernen har från och med 2009 infört rapporter över totalresultat samt finansiell ställning, i stället för resultat- och balansräkning. Vidare rapporterar koncernen endast transaktioner med ägare i rapporten avseende förändringar i eget kapital. Övriga transaktioner, som tidigare redovisats i eget kapital, redovisas nu som övrigt totalresultat för perioden inom rapporten över totalresultat. Rådet för finansiell rap portering har, med verkan från och med 2010, beslutat att räkningarna ska följa IAS 1 i möjligaste mån, dock ska alternativet med en resultaträkning och en separat rapport över totalresultatet tillämpas.
Enligt RFR 2 ska koncernbidrag som ett moderföretag erhåller från dotterföretag redovisas som finansiell intäkt, och koncernbidrag som ett moderföretag lämnar till dotterföretag ska redovisas antingen mot andelar i dotterföretag, d.v.s. i likhet med aktieägartillskott, eller som kostnad p.g.a. sambandet mellan redovisning och beskattning.
IFRS 3, Rörelseförvärv, har ändrats med verkan från och med 2010, men enligt RFR 2 ska anskaffningsvärdet även fortsättningsvis redovisas enligt ÅRL och balansposten därmed inkludera transaktionskostnader och villkorade köpeskillingar. Negativ goodwill behöver inte intäktsföras direkt. ÅRL har vidare ändrats och möjliggör redovisning av skuld till verkligt värde, vilket inte tillämpas. Frivilligt undantag kvarstår dock på grund av osäkra skattekonsekvenser.
I moderbolaget redovisas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan uppdelning i uppskjuten skatteskuld och andra reserver i eget kapital.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet och samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. De risker Lindab kan utsättas för är strategiska, operativa och finansiella, legala risker men också det som kan hota vårt goda anseende och rykte.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindabs styrelse har fattat beslut om att, under andra kvartalet 2012, införa ett ERM-projekt som ytterligare ska förstärka Lindabs riskhantering.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki, Corus Panels and Profiles, Marley, Plannja, Fläkt Woods, Swegon, Goldbeck och Llentab.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s. k. "lågkostnadsländer" för att kunna öka konkurrenskraften. Under 2011 har Lindab ökat andelen av produktionen vid Karlovarska i Tjeckien samt påbörjat en utbyggnad av kapaciteten vid produktionsenheten i Yaroslavl, Ryssland. Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkterna och tjänsterna till nya situationer.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas självklart av förändringar av priserna på råvaran. Lindab försöker att rationalisera produktionen och organisationen för att vara konkurrenskraftig. Under de senaste åren har även priser på flera insatsvaror för konkurrerande material stigit, såsom plast och betong, vilket totalt medförde att konkurrenssituationen åtminstone inte försämrades. Stål har många fördelar framför plast och betong, vilka bör framhållas än mer. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga goda långsiktiga relationer med potentiella kunder samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Förändringar i den politiska situationen och/ eller andra politiska beslut kan ha inflytande och därmed påverka kundens investeringar. Lindab har en spridning i 31 länder, vilket balanserar de olika landsspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock ej att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska lågkonjunkturen påverkar fortfarande merparten av Lindabs marknader och har därför fått en stor inverkan på Lindab.
Inom affärsområde Ventilation finns en trend som inte påverkas något nämnvärt av konjunkturen, det ökade kravet på bättre inomhusklimat och energieffektivitet. Luften ska bytas oftare, utan ljud och den ska vara ren och allt detta ska ske till en låg energikostnad.
Inom affärsområdena Building Components och Building Systems finns en liknande trend där byggmaterial i stål vinner marknad på bekostnad av bl. a. träkonstruktioner. Fördelarna med stål är bl. a. att det inte möglar och i många fall kan återvinnas. Dessutom kan en större andel av produkterna tillverkas i fabriker vilket ger en lägre kostnad och bättre logistik.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med sina viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Genom att centralisera stålinköpen kan bolaget stärka sin förhandlingsposition och förhandla fram bättre priser. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att samla alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
En förändring av stålpriset med 10 procent påverkar Lindabs resultat med cirka 190 MSEK förutsatt att försäljningspriserna inte ändras. Historiskt sett har dock företaget justerat priserna när stålpriserna förändrats.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket medför naturligt att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen ej får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för cirka 1,5 procent av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserven för kundförluster per den 31 december 2011 uppgick till 70 MSEK (80). Under året har kostnadsförts 19 MSEK (24) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,3 procent ( 0,4 ) av koncernens försäljningsintäkter.
Inom de tre affärsområdena Ventilation, Building Components och Building Systems finns olika säsongsvariationer. Ventilations produkter är inomhusprodukter och är därför inte direkt exponerade för väderleksförändring. Försäljningen är traditionellt svagare under semestertider. Building Components och Building Systems har huvudsakligen produkter för utomhusbruk och följer årstiderna. Vintern är normalt lågsäsong och de högsta försäljningssiffrorna sträcker sig från sommaren och fram till hösten.
Inom affärsområde Ventilation har reklamationsnivån historiskt varit låg för produktgruppen kanalsystem, medan den för Comfort varit något högre beroende på en tekniskt mer komplicerad produkt. För Building Components har reklamationsnivån historiskt varit låg.
Inom Building Systems är Lindab i huvudsak endast leverantör till lokala byggentreprenörer, vilka har ansvaret för uppförandet av byggnaderna varför någon reklamationsrisk för uppförandet inte ska föreligga. Viss försäljning sker dock direkt till slutkunden och i sådant fall vilar reklamationsansvaret för uppförandet på Lindab. Oavsett vem som har risk för uppförandet svarar Lindab för att levererat material är korrekt. Reklamationer har förekommit under 2005–2010 avseende rostangrepp för takdetaljer.
För räkenskapsåret 2011 var 39 MSEK (58) reserverat. Se not 24, Övriga avsättningar.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att anpassa sig till ny eller strängare miljölagstiftning. Det kan också gälla sanering av mark för tidigare eller nu ägda fastigheter, avfallshantering etc. Inga kända miljöskulder finns och verksamheten är inte av den karaktären att den ger upphov till föroreningar av mark eller vatten vilket skulle kunna medföra saneringsbehov. Koncernen ska arbeta efter och följa såväl den svenska som den internationella lagstiftningen. För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor har Lindab där så krävs enligt lokal lagstiftning miljöförsäkringar och i några fall har det utökats med frivillig miljöansvarsförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika tvister. Dessa kostnader kan uppkomma genom exempelvis förlikning och utdömda ersättningar.
Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom koncernen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen görs en kvartalsvis genomlysning av samtliga bolag inom koncernen.
Koncernen är inblandad i tvister motsvarande normal omfattning för koncernens verksamhet. En tvist pågår som är grundad på ett garantiansvar. Lindab har bestritt ansvar. Lindabs exponering uppgår till högst 15 MSEK. Härutöver pågår en tvist avseende fel i levererade byggnader. En reservering är gjord uppgående till 11 MSEK.
Koncernen är inte inblandad i några skattetvister som kan medföra negativ inverkan på koncernens resultat och ställning.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av då någon produkt som har levererats orsakar skador på person och egendom. Inom Building Systems har Lindab konstruktionsansvaret och därmed en risk för produktansvar vid skada. Erforderliga försäkringar finns tecknade samtidigt som rutiner för eliminering av risken för skada finns och utvecklas.
Dessa risker avser de kostnader som Lindab kan drabbas av på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende produkt, egendom, avbrott, ansvar, transport, liv, pensioner etc. Koncernen har sedvanliga globala försäkringsprogram som täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott, driftstörningar på som maskiner, allmän ansvarsskyldighet och produktansvar, transport av varor, fordon och brott. Som ett naturligt led i Lindabs olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med externa rådgivare. I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för olika skador.
Även Lindabs ledande befattningshavare och styrelseledamöter är försäkrade med ett försäkringsskydd som bolaget anser lämpligt för ett företag av denna storlek och inom denna bransch. Lindab anser sig ha fullgott försäkringsskydd, sedvanligt i denna bransch, tillräckligt för de risker som verksamheten vanligtvis kan vara förenad med. Det finns givetvis ingen garanti att Lindab inte kommer att ådra sig förluster utöver vad dessa försäkringsskydd täcker.
Lindabs organiska tillväxt och lönsamhet på lång sikt är delvis beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. Om vi inte lyckas med detta på ett framgångsrikt sätt kan det påverka intäkterna på ett negativt sätt.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Vi strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där vi är verksamma. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen, för att säkerställa att samtliga anställda på våra marknader följer god affärssed.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t. ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstopp. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Förlust av nyckelpersoner kan påverka koncernens intjäningsförmåga på ett negativt sätt. Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska kunna fullfölja sin strategi. För att säkerställa återväxten och identifiera framtida ledare inom koncernen arbetar vi med verktyget, Manager Profile. Ledande befattningshavare utvärderas regelbundet i syfte att identifiera ledarskap och kompetens. Modellen omfattar nu cirka 90 personer.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses finansieringsrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk.
Lindabs finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten vilken är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Detta för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner och för att uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncernens gemensamma intressen.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras.
Nuvarande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken har förlängts. Totala kreditramen kommer att uppgå till 3 000 MSEK (3 500) och löper fram till februari 2015.
Kreditavtalet innehåller två s. k. "covenants" i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i gällande kreditavtal.
Likviditetsrisken definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Alla förfall på koncernens centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket även ger effekter på kassaflödet. Det är, generellt sett, svagt negativt under perioden januari till juni varje år, för att sedan vara positivt under perioden juli till december.
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets slut till 1 944 MSEK (1 791), baserat på en underliggande kreditram uppgående till 3 500 MSEK.
Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 1 747 MSEK (1 856), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn användas till att amortera befintliga lån.
För att begränsa ränterisken ingick Lindab i november 2009 två stycken treåriga ränteswapsavtal uppgående till 1,2 miljarder SEK. Innebörden av ränteswapsavtalen är att den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens upplåning förlängts från tre månader till femton månader.
Vid höjningar av räntan påverkas förutom koncernens räntekostnader även hyreskostnader. En höjning av räntan får inte full effekt första året tack vare ovan nämnda räntebindningstid. På hyresavtalen är räntan bunden i 3 månader. Vid en höjning av räntan med 1 procentenhet ökar koncernens kostnader med 9 MSEK (11), varav räntekostnader 5 MSEK (6) och hyreskostnader 4 MSEK (5).
Kassaflödessäkring – ränteswappar. I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –12 MSEK (–9) före skatt det verkliga värdet för ränteswappar. Med oförändrade räntor kommer detta värde att försämra resultatet med 12 MSEK 2012. Någon värderingsförändring som skall omklassificeras från övrigt totalresultat till resultaträkningen har inte förekommit under 2011. Inte heller har någon värdeöverföring inkluderats i tillgångs anskaffningsvärde.
Valutarisken är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar påverkar dessutom Lindabs rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning på följande sätt:
En försvagning av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar omsättningen med cirka 525 MSEK och rörelseresultatet EBIT med cirka 6 MSEK, givet 2011 års nivåer och mix för försäljning och intjäning.
75 procent (77) av Lindabkoncernens försäljning sker i utländsk valuta. Totalt sker försäljning i 16 (16) olika valutor, varav de viktigaste är EUR, DKK och GBP, vilket överensstämmer med föregående år.
Valutarisken kan delas upp i två olika kategorier beroende på hur själva exponeringen uppstår.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen.
| mellan | mellan | mellan | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Per 31 december 2011 | < 3 mån | 3–12 mån | 1–2 år | 2–5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 59 | 211 | 292 | 1 759 | 6 |
| Skulder avseende finanisell leasing | 4 | 11 | 18 | ||
| Derivatinstrument | 36 | 361 | |||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 990 | 116 | 13 | ||
| mellan | mellan | mellan | |||
| Per 31 december 2010 | < 3 mån | 3–12 mån | 1–2 år | 2–5 år | > 5 år |
| Upplåning (exkl. skulder avseende finansiell leasing) | 59 | 173 | 2 048 | 9 | 6 |
| Skulder avseende finanisell leasing | 4 | 10 | 19 | ||
| Derivatinstrument | 636 | 319 | 4 | ||
| Leverantörsskulder och andra skulder | 934 | 99 | 12 |
De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden förutom för derivatinstrument, vilka inkluderas till dess verkliga värde.
Uppstår vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 300 MSEK (350) årligen. Av transaktionsexponeringen upptagen i rapporten över finansiell ställning var 26 MSEK (26) säkrat vid årets utgång.
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Enligt finanspolicyn fattar varje enskilt koncernföretag beslut om huruvida säkring av transaktionsexponering ska ske. Eventuella säkringar av valutaexponering utförs därefter av Lindab AB.
Vid omräkning av utländska dotterbolags rapporter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en omräkningsdifferens. Den beror på att innevarande år omräknas till en annan bokslutskurs än föregående år. Resultaträkningen räknas om till årets genomsnittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Omräkningsdifferensen förs till övrigt totalresultat. Omräkningsexponeringen utgörs av den risk som omräkningsdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Lindab har inte under 2010 eller 2011 gjort någon säkring av denna exponering.
Lindab AB:s utlåning och inlåning till koncernbolag sker i huvudsak i koncernbolagens lokala valuta. Valutarisken i dessa mellanhavanden koncentreras därför till Lindab AB som säkrar dem med hjälp av terminskontrakt. Värdering av terminskontrakten sker månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultat.
| 2011 | 2010 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löptid | Löptid | ||||||
| Motvärde i MSEK | Belopp | månader | Belopp | månader | |||
| Sälj | GBP | - | –158 | 1 | |||
| Sälj | USD | - | –167 | 1 | |||
| Sälj | CZK | –9 | 2 | –14 | 3 | ||
| Sälj | DKK | –12 | 3 | –18 | 3 | ||
| Sälj | CHF | - | –7 | 1 | |||
| Sälj | EUR | –158 | 4 | –240 | 2 | ||
| Sälj | NOK | –27 | 5 | –20 | 3 | ||
| Sälj | HUF | –12 | 3 | –127 | 6 | ||
| Sälj | RON | - | –8 | 2 | |||
| Sälj | LTL | –2 | 2 | –2 | 1 | ||
| Sälj | LVL | –1 | 2 | –1 | 1 | ||
| Sälj | RUB | –164 | 12 | –188 | 10 | ||
| Sälj total | –385 | –950 | |||||
| Köp | USD | 5 | 6 | ||||
| Köp | CZK | - | 4 | 3 | |||
| Köp | CHF | 70 | 3 | 69 | 2 | ||
| Köp | EUR | 23 | 0 | 153 | 3 | ||
| Köp | NOK | 1 | 6 | 1 | 2 | ||
| Köp total | 99 | 227 | |||||
| Netto | –286 | –723 |
| Genomsnittskurs jan-dec | Balansdagens kurs | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Bosnien-Herzegovina | 1 | BAM | 4,69 | 4,93 | 4,68 | 4,64 |
| Belgien | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Bulgarien | 1 | BGN | 4,62 | 4,88 | 4,57 | 4,60 |
| Danmark | 1 | DKK | 1,21 | 1,28 | 1,20 | 1,21 |
| Estland | 1 | EUR | 9,03 | 0,61 (EEK) | 8,94 | 0,58 (EEK) |
| Finland | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Frankrike | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Irland | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Italien | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Kazakstan | 100 | KZT | 4,45 | 4,95 | 4,71 | 4,67 |
| Kosovo | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Kroatien | 1 | HRK | 1,21 | 1,30 | 1,19 | 1,22 |
| Lettland | 1 | LVL | 12,79 | 13,48 | 12,79 | 12,68 |
| Litauen | 1 | LTL | 2,62 | 2,77 | 2,59 | 2,61 |
| Luxemburg | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Montenegro | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Nederländerna | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Norge | 1 | NOK | 1,16 | 1,19 | 1,15 | 1,15 |
| Polen | 1 | PLN | 2,20 | 2,39 | 2,03 | 2,27 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,13 | 2,27 | 2,07 | 2,10 |
| Ryssland | 100 | RUB | 22,11 | 23,74 | 21,54 | 22,31 |
| Schweiz | 1 | CHF | 7,34 | 6,91 | 7,36 | 7,24 |
| Serbien | 100 | RSD | 8,94 | 9,29 | 8,62 | 8,63 |
| Slovakien | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 10,41 | 11,13 | 10,68 | 10,55 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 36,76 | 37,77 | 34,64 | 35,54 |
| Tyskland | 1 | EUR | 9,03 | 9,55 | 8,94 | 9,00 |
| Ukraina | 100 | UAH | 82,09 | 92,05 | 87,35 | 86,65 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,26 | 3,47 | 2,88 | 3,22 |
| USA | 1 | USD | 6,50 | 7,21 | 6,92 | 6,80 |
IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omständigheter inte några detaljerade regler utan utvecklar istället de övergripande principer som skall prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab och som kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet, och dessa kombineras med utförliga upplysningar.
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden.
Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter.
Med implementeringen av IFRS 3, Rörelseförvärv, följde att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder inte längre skrivs av, utan i stället testas för eventuellt nedskrivningsbehov, minst en gång årligen eller när indikation finns.
Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärden. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras, se not 16.
Inget nedskrivningsbehov har identifierats i koncernen. Redovisad goodwill uppgick till 2 591 MSEK (2 591) vid utgången av året.
Det är ledningens bedömning att en försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är möjlig inte skulle leda till något nedskrivningsbehov. Baserat på antaganden och uppskattningar som gjorts finns det en god marginal mellan återvinningsvärde och redovisat värde.
Leasingavtal skall i enlighet med IAS 17 klassificeras som finansiella eller operationella. Enligt IAS 17 är ett finansiellt leasingavtal ett avtal vari de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet av ett objekt i allt väsentligt överförs från leasegivaren till leasetagaren. Ett leasingavtal som inte är ett finansiellt leasingavtal är ett operationellt leasingavtal.
En sale and leaseback-transaktion är till sin form en försäljning av en tillgång och efterföljande lease av samma tillgång enligt efterföljande leasingavtal. Vid förekomsten av en sale and leaseback-transaktion, där leasingavtalet är operationellt samt att det framgår att försäljningspriset och villkoren i leasingavtalet bygger på verkligt värde bedöms försäljning ha skett och således redovisas vinst eller förlust som uppkommit i den period som försäljningen sker.
I IAS 17 presenteras ett antal kriterier som enskilt eller tillsammans är vägledande vid klassificeringen av ett leasingavtal som finansiella eller som operationella.
I not 27 beskrivs de mest väsentliga leasingavtalen som Lindab har ingått. Dessa avser produktionsanläggningar i Tjeckien och Luxemburg samt vad avser Sverige såväl produktionsanläggningar som kontorsfastigheter. Fastigheterna i Sverige och i Luxemburg ägdes tidigare av Lindab, varför dessa transaktioner är så kallade sale and leaseback-transaktioner.
För samtliga dessa avtal har Lindab en option att förvärva fastigheterna till ett marknadsvärde vid leasingavtalets slut. Marknadsvärdet baseras på en oberoende värdering. Optionerna är således inte utformade på ett sådant sätt att det är uppenbart att de kommer att utnyttjas. Lindab har också en möjlighet att förlänga avtalen varvid marknadsmässig ersättning då kommer att utgå. Sammantaget innebär detta att den ekonomiska fördelen hänförlig till fastigheternas värde i sin helhet tillfaller leasegivaren.
Leasingavtalens löptid understiger fastigheternas ekonomiska livslängd och nuvärdet av de minimileaseavgifter som skall erläggas, inklusive restvärdesgarantier, understiger fastigheternas bedömda verkliga värde vid avtalens ingång med ca 15 procent.
Av IAS 17 framgår att en helhetsbedömning skall göras för att klargöra huruvida de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet av ett leasingobjekt åvilar leasetagaren eller leasegivaren. Lindab har vid en sammanvägd bedömning av de kriterier som beskrivits i IAS 17 bedömt att de ekonomiska förmånerna och riskerna förknippade med ägandet i huvudsak åvilar leasegivaren, varför avtalen redovisas som operationella.
Ytterligare upplysningar avseende dessa leasingavtal lämnas i not 27.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs en bedömning av utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods m.m.
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna.
Vår bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även not 3.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter.
Koncernens redovisning av avsättningar innebär att 85 MSEK (75) redovisas som övriga avsättningar, se not 24. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Kostnader liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick till netto 98 MSEK (104) efter avdrag för finansiella placeringar. Det är viktigt att korrekta bedömningar görs vid val av parametrar för värderingen av pensioner. Eftersom koncernen tillämpar den s. k. "korridoren" får dock större ändringar ej så stor inverkan under ett enskilt år. Förändringarna redovisas endast när de avviker med mer än 10 procent av åtagandenas nuvärden eller det verkliga värdet för förvaltningstillgångar. Resultatjusteringen fördelas då ut på den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de personer som omfattas av planen.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även not 3.
Under året har Lindabkoncernen förvärvat samtliga aktier i Juvenco A/S i Danmark, Airflux BVBA i Belgien och Elia Sarl i Frankrike. Benone AG i Schweiz har avyttrats under året.
Den danska distributören av ventilationsfläktar, Juvenco A/S, med årlig omsättning om cirka 13 MSEK, förvärvades den 19 april 2011. Antalet anställda är 4. Köpeskillingen uppgick till 12 MSEK. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 10 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 12 MSEK. Goodwillen som uppstod hänför sig till synergieffekter som förväntas genom ett utökat produktmix. Förvärvet stärker produktutbudet inom affärsområdet Ventilation på den danska marknaden.
Den 23 maj 2011 förvärvades belgiska Airflux BVBA, en ventilationsdistributör med tre försäljningsställen i Belgien, varav ett är ett distributionscenter och två är obemannade filialer. Företaget omsätter drygt 20 MSEK och har 5 anställda. Köpeskillingen uppgick till 14 MSEK. Goodwillen som uppstod hänför sig till synergieffekter som förväntas genom ett utökad tillgänglighet på marknaden. Förvärvet innebar att koncernmässig goodwill ökade med 10 MSEK och kassaflödet påverkades negativt med 14 MSEK. Förvärvet stärker distributionen och ökar tillgängligheten inom affärsområdet Ventilation i Belgien.
Den 1 november 2011 förvärvades Elia Sarl, en ventilationsdistributör med stark lokal marknadsnärvaro i södra Frankrike. Företaget omsätter cirka 20 MSEK årligen och har 5 anställda. Köpeskillingen uppgick till 6 MSEK och förvärvet innebar en koncernmässig goodwill på 5 MSEK. Goodwillen som uppstod hänför sig till synergieffekter som förväntas genom ett utökad tillgänglighet på marknaden. Kassaflödet påverkades negativt med 6 MSEK. Förvärvet kompletterar vår geografiska täckning i Frankrike inom affärsområdet Ventilation.
Den 21 juli 2011 avyttrades det schweiziska dotterbolaget Benone AG, med verksamhet inom affärsområdet Ventilation, en årlig omsättning på ca 30 MSEK och 16 anställda. Försäljningspriset uppgick till 4 MSEK. Avyttringen påverkade kassaflödet positivt med 3 MSEK, men innebar ingen förändring av koncernmässig goodwill.
Under föregående år förvärvade Lindabkoncernen samtliga aktier i IVK-Tuote Oy i Finland och i Lindab Fastigheter AB (f. d. LB Kiel Linden AB) i Sverige.
Aktierna i IVK-Tuote Oy förvärvades per den 25 mars 2010. Bolaget producerar och marknadsför ventilationsprodukter för inneklimat. Förvärvet stärkte affärsområde Ventilation på den finska marknaden, genom en fördjupning av sortimentet för Comfortprodukter. Under 2009 omsatte företaget 6 MEUR och hade ett rörelseresultat om 0,7 MEUR. Antalet anställda uppgick till 57 personer.
Köpeskillingen uppgick till 4,4 MEUR och erlades genom att Lindab överlät 559 553 av aktier i eget förvar. Priset per aktie motsvarade den per överlåtelsedagen sist noterade betalkursen för aktie i Lindab International AB på NASDAQ OMX Stockholm. Förvärvet innebar att nettoskulden ökade med 10 MSEK och att koncermässig goodwill ökade med 9 MSEK.
Fastighetsbolaget, Lindab Fastigheter AB (f. d. LB Kiel Linden AB) förvärvades från DAL Nordic Finance AB. Bolaget förvärvades till följd av att en planerad refinansiering av fastighetsbolaget försvårades då fastighetsbeståndet skulle minskas. Lindab Fastigheter AB hyr ut fastigheter till svenska bolag i Lindabkoncernen. Bolaget har inga anställda. Köpeskillingen uppgick till 1 MSEK vilket i princip motsvarar det egna kapitalet i bolaget och även bolagets likvida medel. Förvärvet innebar att nettoskulden ökade med 76 MSEK. Det bokförda värdet på fastigheterna uppgick till 76 MSEK och bolagets lån uppgick till samma belopp, d.v.s. 76 MSEK. Värdet på de fastigheter som ingick vid förvärvet bedömdes överensstämma med netto bokfört värde. Under fjärde kvartalet, såldes 6 av 11 fastigheter från Lindab Fastigheter AB för ett sammanlagt försäljningspris om 49 MSEK, dock utan påverkan på koncernens resultat. Bokfört värde på kvarvarande fastigheter uppgick 26 MSEK.
Juvenco A/S konsoliderades från och med den 19 april, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärstidpunkten till 31 december, 2011, ökade med 8 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades inte. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2011 beräknas nettoomsättningen för koncernen att ha ökat med 3 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknas ha ökat med 1 MSEK.
Airflux BVBA konsoliderades från och med den 23 maj, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärstidpunkten till 31 december, 2011, ökade med 15 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades inte. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2011 beräknas nettoomsättningen för koncernen att ha ökat med 9 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknas öka med 1 MSEK.
Elia Sarl konsoliderades från och med den 1 november, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljning från förvärstidpunkten till 31 december, 2011, ökade med 3 MSEK. Koncernens resultat efter skatt påverkades inte. Om förvärvet hade genomförts per den 1 januari 2011 beräknas nettoomsättningen för koncernen öka med 14 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknas öka med 1 MSEK.
Benone AG konsolideras till och med den 21 juli, 2011. Bolaget omsatte 2010, 32 MSEK och bidrog med 1 MSEK till koncernens resultat efter skatt.
IVK konsoliderades från och med 26 mars 2010, vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Förvärvet medförde att koncernens försäljningsintäkter för perioden 1 april till 31 december 2010 ökade med 46 MSEK samt att koncernens resultat efter skatt ökade med 3 MSEK. Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2010 beräknas försäljningsintäkterna, för koncernen, ha uppgått till 6 539 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknas ha uppgått till 28 MSEK, vilket hade motsvarat en ökning med 1 MSEK.
Lindab Fastigheter AB konsoliderades från och med förvärvsdagen 5 oktober 2010, då Lindab också fick bestämmande inflytande. Eftersom bolaget hyr ut fastigheter till Lindabkoncernen har koncernens försäljningsintäkter ej påverkats av förvärvet. Koncernens resultat efter skatt har dock ökat med 3 MSEK på grund av förvärvet. Om förvärvet hade genomförts den 1 januari 2010 beräknas koncernens resultat efter skatt ha ökat med 1 MSEK.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||||
| Köpeskilling | Juvenco | Airflux | Elia | Summa | Benone | ||
| Kontant betalt | 12 | 14 | 6 | 32 | 1 | 4 | |
| Andra betalningsmedel | - | 43 | |||||
| Direkta kostnader i samband med förvärvet* | 0 | 0 | 1 | 1 | 1 | 0 | |
| Summa förvärv | 12 | 14 | 7 | 33 | 45 | 4 | - |
| Avgår direkta kostnader i samband med förvärv | 0 | 0 | –1 | –1 | –1 | 0 | |
| Sammanlagd köpeskilling | 12 | 14 | 6 | 32 | 44 | 4 | 0 |
| Verkligt värde för förvärvade/avyttrade nettotillgångar/–skulder | 2 | 4 | 1 | 7 | 35 | 3 | |
| Slutreglering som endast påverkar likvida medel för förvärv tidigare år | |||||||
| Goodwill/realiserat resultat | 10 | 10 | 5 | 25 | 9 | 1 | - |
| Kontant betald köpeskilling | 12 | 14 | 6 | 32 | 1 | 4 | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | |||||||
| Likvida medel i det förvärvade/avyttrade dotterbolaget | 0 | 0 | 0 | 0 | –5 | –1 | |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring | 12 | 14 | 6 | 32 | –4 | 3 | - |
| Avgår direkt kostnader i samband med förvärv | |||||||
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring exklusive direkta kostnader |
12 | 14 | 6 | 32 | 0 | 3 | 0 |
*) IFRS3, Rörelseförvärv har ändrats med verkan för Lindab fr.o.m. 2010. Detta innebär bl. a. att alla transaktionsutgifter avseende förvärv ska kostnadsföras, se vidare not 2.
Ingen del av redovisad goodwill förväntas vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv framgår nedan. Redovisade för avyttrad verksamhet avser värden bokförda vid avyttringstillfället. Förvärv 2010 utgörs av förvärv av IVK och Lindab Fastigheter AB (f. d. LB Kiel).
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||||
| Juvenco | Airflux | Elia | Summa | Benone | |||
| Materiella anläggningstillgångar | - | 1 | 1 | 2 | 103 | 1 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 12 | |||||
| Uppskjuten skattefordran | - | 0 | 0 | ||||
| Varulager | 1 | 3 | 2 | 6 | 5 | 1 | |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | 2 | 4 | 3 | 9 | 7 | 4 | |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 0 | 0 | 0 | 0 | 5 | 1 | |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | 3 | 8 | 6 | 17 | 132 | 7 | - |
| Uppskjutna skatteskulder | - | 0 | |||||
| Kortfristiga och långfristiga skulder | 1 | 4 | 5 | 10 | 97 | 4 | |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | 1 | 4 | 5 | 10 | 97 | 4 | - |
| Förvärvade/avyttrade nettotillgångar | 2 | 4 | 1 | 7 | 35 | 3 | - |
| Goodwill | 10 | 10 | 5 | 25 | 9 | ||
| Realiserat resultat | - | 1 | |||||
| Köpeskilling/försäljningspris | 12 | 14 | 6 | 32 | 44 | 4 | - |
| 2011 | 2010 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |||
| Moderbolaget, Sverige | - | - | - | - | - | - | ||
| Dotterföretag | ||||||||
| Sverige | 804 | 206 | 1 010 | 795 | 199 | 994 | ||
| Belgien | 20 | 5 | 25 | 20 | 4 | 24 | ||
| Bulgarien | 2 | 3 | 5 | 4 | 3 | 7 | ||
| Danmark | 343 | 154 | 497 | 380 | 132 | 512 | ||
| Estland | 22 | 4 | 26 | 16 | 4 | 20 | ||
| Finland | 104 | 21 | 125 | 113 | 23 | 136 | ||
| Frankrike | 86 | 21 | 107 | 82 | 20 | 102 | ||
| Irland | 17 | 4 | 21 | 17 | 4 | 21 | ||
| Italien | 19 | 10 | 29 | 20 | 9 | 29 | ||
| Kroatien | 5 | 1 | 6 | 3 | 2 | 5 | ||
| Lettland | 4 | 1 | 5 | 1 | 6 | 7 | ||
| Litauen | 4 | 1 | 5 | 3 | 1 | 4 | ||
| Luxemburg | 223 | 21 | 244 | 228 | 27 | 255 | ||
| Nederländerna | 14 | 3 | 17 | 13 | 3 | 16 | ||
| Norge | 68 | 20 | 88 | 77 | 18 | 95 | ||
| Polen | 84 | 37 | 121 | 81 | 26 | 107 | ||
| Rumänien | 116 | 29 | 145 | 122 | 37 | 159 | ||
| Ryssland | 235 | 54 | 289 | 204 | 57 | 261 | ||
| Schweiz | 126 | 19 | 145 | 123 | 21 | 144 | ||
| Slovakien | 38 | 12 | 50 | 41 | 14 | 55 | ||
| Storbritannien | 232 | 55 | 287 | 227 | 58 | 285 | ||
| Tjeckien | 598 | 175 | 773 | 570 | 172 | 742 | ||
| Tyskland | 124 | 28 | 152 | 124 | 28 | 152 | ||
| Ungern | 147 | 37 | 184 | 138 | 35 | 173 | ||
| USA | 106 | 22 | 128 | 125 | 24 | 149 | ||
| Dotterföretag totalt | 3 541 | 943 | 4 484 | 3 527 | 927 | 4 454 | ||
| Koncernen totalt | 3 541 | 943 | 4 484 | 3 527 | 927 | 4 454 | ||
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | ||||||||
| Moderbolaget | ||||||||
| Styrelsen, inkl. arbetstagar | ||||||||
| representanter | 7 | 2 | 9 | 8 | 1 | 9 | ||
| VD/ledningsgrupp | 6 | 1 | 7 | 6 | 1 | 7 | ||
| Koncernen |
| Personalkostnader | 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse och verkställande direktör |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse och verkställande direktör |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
| Moderbolaget, Sverige | 2,4 | - | 2,4 | 2,8 | - | 2,8 |
| Dotterföretag totalt | 63,5 | 1 292,3 | 1 355,8 | 64,2 | 1 296,6 | 1 360,8 |
| Koncernen totalt | 65,9 | 1 292,3 | 1 358,2 | 67,0 | 1 296,6 | 1 363,6 |
| Moderbolaget, Sverige | 0,6 | - | 0,6 | 0,3 | - | 0,3 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| varav pensioner | ||||||
| Koncernen totalt | 25,2 | 351,6 | 376,8 | 24,4 | 336,4 | 360,8 |
| varav pensioner | 10,6 | 72,3 | 82,9 | 5,0 | 77,2 | 82,2 |
| Summa personalkostnader | 91,1 | 1 643,9 | 1 735,0 | 91,4 | 1 633,0 | 1 724,4 |
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen baseras på avtal med nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer och uppgår till 34 MSEK (34). Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 36 MSEK (26). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till nuvarande och tidigare verkställande direktörer och styrelseledamoter, uppgår till 2,8 MSEK (2,6).
Total under 2011 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 660 KSEK (2 793), enligt vidstående fördelning.
Vid årsstämman den 11 maj 2011 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 640 KSEK fördelat på 650 KSEK till styrelsens ordförande, 300 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 KSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode för arbete i revisionsutskottet beslutades till 70 KSEK, varav 30 KSEK till ordföranden och 20 KSEK till övriga två ledamöter. Vidare beslutades att arvode för arbete i ersättningsutskottet skulle utgå med 70 KSEK, varav 30 KSEK till ordföranden och 20 KSEK till övriga två ledamöter. Styrelsen utser själv ledamöterna i detta utskott.
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat samt individuella mål.
För närvarande baseras 60–80 procent av den rörliga lönen på koncernens resultat och 20–40 procent på individuella mål, vilka fastställs specifikt för varje anställd.
Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 75 procent av den årliga fasta lönen.
David Brodetskys fasta ersättning för 2011 uppgår till 4 841 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen, med rätt att omvandla högst 35 procent av fast och rörlig ersättning till pension. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. David Brodetskys rätt till fast och rörlig lön var till och med räkenskapsåret 2010 valutasäkrad i EUR. På samma sätt var rätten till pension valutasäkrad till och med räkenskapsåret 2011, vilket avräknas 2012. Valutasäkringen gällde för såväl David Brodetsky som bolaget. Densamma har således upphört i och med utgången av 2011. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden samt fri bil och vissa andra förmåner.
| KSEK | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Svend Holst-Nielsen, (avgått som ordf. under 2011) | 267,1 | 704,4 |
| Pontus Andersson | 25,0 | 25,0 |
| Sonat Burman-Olsson (invald 2011) | 200,0 | |
| Erik Eberhardson | 300,0 | 300,0 |
| Per Frankling | 350,0 | 350,0 |
| Ulf Gundemark, (ny ordförande fr o m 2011) | 553,3 | 320,0 |
| Anders C. Karlsson | 320,0 | 320,5 |
| Stig Karlsson | 320,0 | 320,0 |
| Hans-Olov Olsson (avgått under 2010) | - | 127,7 |
| Markku Rantala | 25,0 | 25,0 |
| Annette Sadolin | 300,0 | 300,0 |
| Summa | 2 660,4 | 2 792,6 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
I koncernledningen har under hela året 2011 Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Christina Imméll och Carl-Gustav Nilsson ingått. Nils-Johan Andersson, tidigare Finans- och ekonomidirektör i Lindab, har ersatt Anders Thulin som affärsområdeschef för Ventilation från och med den 21 mars 2011. Samtidigt tillträdde Per Nilsson som ny CFO. Venant Krier, affärsområdeschef for Building Systems, slutade 1 december 2011. Hans Berger har ersatt honom som affärsområdeschef men ingår ej i koncernledningen. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit.
2011 års ersättningar till David Brodetsky, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| SEK | David Brodetsky |
Ersättning övrig koncernledning |
Totalt |
|---|---|---|---|
| Fast lön inkl. sem. tillägg |
4 958 287 | 22 716 478 | 27 674 765 |
| Rörlig ersättning | 2 080 129 | 2 572 688 | 4 652 817 |
| Incitamentsprogram | 339 181 | 1 375 003 | 1 714 884 |
| Pensioner | 2 824 362 | 4 818 641 | 7 643 003 |
| Förmåner | 333 000 | 702 976 | 1 035 976 |
| Summa | 10 535 659 | 32 185 785*) | 42 721 444 |
*) I beloppet ingår lönerelaterade kostnader med anledning av byte av affärsområdeschef inom Ventilation samt Building Systems, vilka även ingick i koncernledningen, med 13 MSEK.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
stående kriterier och respektives särskilda kompetens.
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Vid uppsägning av David Brodetskys anställning gäller en uppsägningstid om 12 månader vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från David Brodetskys sida. Vidare finns en konkurrensbegränsningsklausul som gäller 12 månader efter uppsägningstiden. Han har då rätt till en ersättning motsvarande den totala summan av hans fasta årslön vid tidpunkten för uppsägningen, pensionspremier för den aktuella perioden samt ett belopp motsvarande den genomsnittliga rörliga lönen per år under de senaste tre åren.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är 6–24 månader, vid uppsägning från bolagets sida, och 6–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida. Dessa ledande befattningshavare är också bundna av konkurrensbegränsningsklausuler under 12 månader efter avslutad tjänst.
David Brodetsky eller bolaget har rätt att kräva att han ska gå i pension vid 60 år. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för David Brodetsky motsvarande minst 55 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 2 824 KSEK (2 585).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 4 819 KSEK (3 380).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 20, 30 eller 40 procent av årslönen, beroende på befattning. Programmet omfattar för närvarande cirka 80 anställda.
För Building Systems finns ett separat bonussystem som omfattar cirka 130 anställda. Även Building Systems program baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 5–40 procent av årslönen beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2011. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 6 101 KSEK (5 650) inklusive arbetsgivaravgifter.
Under åren 2001–2006, då Lindabaktien ej var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindabaktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att placeras i Lindabaktier. Vid utgången av 2011 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 593 100 i Ratos.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor.
Sedan tidigare har årsstämman beslutat om ett incitamentsprogram som har skett i tre steg.
Det första incitamentsprogrammet (2008) fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner förvärvades av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option uppgick till 17,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 173,70 SEK under tiden 2010-06-01–2011-05-31. Inga optioner har utnyttjats för detta program.
Det andra incitamentsprogrammet (2009) fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK under tiden 2011-06-01–2012-05-31.
Det tredje incitamentsprogrammet (2010) innehöll 784 000 optioner, varav 732 000 optioner erbjöds och tecknades av redan anställda medan 52 000 reserverades för tillträdande befattningshavare. Priset per option fastställdes till 8,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 93,00 SEK, under tiden 20120601– 20130531. Under sista kvartalet 2010 tecknades 39 000 optioner av nyanställda befattningshavare, priset per option fastställdes då till 12,20 SEK.
Utspädningseffekten kan uppgå till cirka 1 procent av aktiekapitalet per program, d.v.s. totalt 2 procent. Lindab har möjlighet att vid inlösen överlåta delar av de egna aktier som återköptes 2008.
| Ventilation | Components | Systems | Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Försäljningsintäkter, externt | 3 612 | 3 535 | 2 268 | 2 118 | 998 | 874 | - | 6 878 | 6 527 | - | 6 878 | 6 527 | ||
| Försäljningsintäkter, internt | 20 | 6 | 11 | 21 | 1 | 0 | - | 32 | 27 | –32 | –27 | 0 | 0 | |
| Försäljningsintäkter, totalt | 3 632 | 3 541 | 2 279 | 2 139 | 999 | 874 | 0 | 0 | 6 910 | 6 554 | –32 | –27 | 6 878 | 6 527 |
| Rörelseresultat (EBITDA) före engångsposter | 297 | 270 | 249 | 238 | 60 | 49 | –36 | –40 | 570 | 517 | - | - | 570 | 517 |
| Avskrivningar | –76 | –81 | –57 | –53 | –22 | –25 | –8 | –5 | –163 | –164 | - | –163 | –164 | |
| Rörelseresultat (EBITA) före engångsposter | 221 | 189 | 192 | 185 | 38 | 24 | –44 | –45 | 407 | 353 | 0 | 0 | 407 | 353 |
| Avskrivningar/nedskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella anläggningstillgångar*) |
- | –110 | - | 0 | - | –6 | - | –116 | - | –116 | ||||
| Rörelseresultat (EBIT) före andra engångsposter än nedskrivning av goodwill |
221 | 79 | 192 | 185 | 38 | 18 | –44 | –45 | 407 | 237 | 0 | 0 | 407 | 237 |
| Övriga engångsposter (exklusive nedskrivning av goodwill) |
–23 | –18 | –20 | - | –16 | 65 | 0 | 0 | –59 | 47 | - | –59 | 47 | |
| Rörelseresultat (EBIT) | 198 | 61 | 172 | 185 | 22 | 83 | –44 | –45 | 348 | 284 | 0 | 0 | 348 | 284 |
| Finansnetto Resultat efter finansiella poster (EBT) Skatt på årets resultat Årets resultat |
–162 186 –95 91 |
–172 112 –85 27 |
||||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar | 1 904 | 1 931 | 1 188 | 1 231 | 598 | 608 | 51 | 43 | 3 741 | 3 813 | - | 3 741 | 3 813 | |
| Varulager | 408 | 434 | 366 | 366 | 188 | 240 | - | 962 | 1 040 | - | 962 | 1 040 | ||
| Övriga tillgångar | 708 | 618 | 339 | 273 | 116 | 151 | 120 | 164 | 1 283 | 1 206 | –121 | –178 | 1 162 | 1 028 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 614 | 689 | ||||||||||||
| Summa tillgångar | 5 986 | 6 059 | –121 | –178 | 6 479 | 6 570 | ||||||||
| Eget kapital | 2 699 | 2 755 | ||||||||||||
| Övriga skulder | 679 | 635 | 453 | 431 | 318 | 326 | 80 | 76 | 1 530 | 1 468 | –121 | –178 | 1 409 | 1 290 |
| Ej fördelningsbara skulder | 2 371 | 2 525 | ||||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 530 | 1 468 | –121 | –178 | 6 479 | 6 570 | ||||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 61 | 40 | 46 | 31 | 20 | 38 | 16 | 19 | 143 | 128 | - | 143 | 128 |
Building
Building
*) Inklusive engångspost goodwillnedskrivning.
Nedan redovisas externa försäljningsintäkter på Lindabs största marknader baserad på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,5 procent (1,5) av koncernens totala försäljningsintäkter, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2011 Procent | 2010 | Procent | |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 671 | 24 | 1 487 | 23 |
| Danmark | 698 | 10 | 701 | 11 |
| Storbritannien | 570 | 8 | 568 | 9 |
| Tyskland | 548 | 8 | 529 | 8 |
| Norge | 454 | 7 | 421 | 6 |
| Övriga | 2 937 | 43 | 2 821 | 43 |
| Summa | 6 878 | 100 | 6 527 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2011 Procent | 2010 | Procent | |
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 056 | 28 | 1 050 | 28 |
| Danmark | 577 | 15 | 576 | 15 |
| Ungern | 201 | 5 | 235 | 6 |
| Ryssland | 174 | 5 | 190 | 5 |
| Tjeckien | 112 | 3 | 121 | 3 |
| Luxemburg | 404 | 11 | 400 | 10 |
| Övriga | 1 217 | 33 | 1 241 | 33 |
| Summa | 3 741 | 100 | 3 813 | 100 |
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde, vilka därför utgör grund för koncernens segmentsindelning. Grunden för uppdelningen på affärsområden och därmed på segment är att olika produkter tillhandahålls. Affärsområde Ventilation omfattar koncer nens kompletta verksamhet inom ventilation och inneklimatsystem. Affärsområde Building Components förser byggsektorn med kompletta system för takavvattning, lättbyggnation samt tak- och fasadlösningar i tunnplåt. Affärsområde Building Systems marknadsför och tillverkar kompletta byggnadssystem i stål. Övrigt omfattar moderbolagsfunktioner inklusive Group Treasury. Ingen förändring har skett i grunderna för segmentindelning eller i beräkningen av segmentens resultat sedan föregående år.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål, organisk försäljningstillväxt, rörelsemarginal (EBIT) och nettoskuldsättningsgrad, varav affärsområdena huvudsakligen ansvarar för de två förstnämnda och huvudkontoret för det sistnämnda.
Affärsområdena ansvarar även för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Group Treasury ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed utfördelas inte likvida medel, räntebärande fordringar och skulder och eget kapital. Som en följd härav är det inte heller möjligt att fördela ränteintäkter och –kostnader på segmenten. Skattefordringar och –skulder fördelas inte heller på segmenten.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till affärsområdena.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader (not 16) | 0 | 1 |
| Patent (not 16) | 0 | 0 |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 19 | 12 |
| Varumärken (not 16) | - | 7 |
| Goodwill (not 16) | - | 110 |
| Fastigheter (not 17) | 28 | 31 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 94 | 94 |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 22 | 25 |
| Summa | 163 | 280 |
| Totala av- och nedskrivningar fördelade per funktion | ||
| Kostnader för sålda varor | 128 | 133 |
| Försäljningskostnader | 15 | 20 |
| Administrationskostnader | 20 | 17 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 0 | 0 |
| Övriga rörelsekostnader | - | 110 |
| Summa | 163 | 280 |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | ||
| Försäljningskostnader (not 16) | 0 | 6 |
| Summa | 0 | 6 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Kostnad för direkt material | 3 312 | 3 016 | ||
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 733 | 1 735 | 3 | 7 |
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 163 | 280 | ||
| Övriga rörelsekostnader | 1 399 | 1 384 | 3 | 4 |
| Summa | 6 607 | 6 415 | 6 | 11 |
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 6 607 MSEK (6 415). Här visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 730 MSEK och inhyrd personal, 3 MSEK.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören. Övriga uppdrag avser rådgivning inom revisionsnära områden såsom redovisning, due diligence och skatt etc.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Ernst & Young | ||||
| Revisionsuppdrag | 6,9 | 7,4 | 0,4 | 1,7 |
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | 0,1 | 0,1 | ||
| Skatterådgivning | 2,3 | 2,1 | - | 0,1 |
| Övriga uppdrag | 2,6 | 4,4 | 0,8 | 1,5 |
| Totalt Ernst & Young | 11,9 | 14,0 | 1,2 | 3,3 |
| Övriga | ||||
| Revisionsuppdrag | 0,8 | 0,8 | ||
| Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget | ||||
| Skatterådgivning | 0,1 | 0,2 | ||
| Övriga uppdrag | 0,9 | 0,6 | ||
| Totalt Övriga | 1,8 | 1,6 | - | - |
| Totalt | 13,7 | 15,6 | 1,2 | 3,3 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 40 MSEK (36) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 0 MSEK (0) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/skulder | 63 | 74 | ||
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 4 | 99 | ||
| Övrigt | 10 | 0 | - | 2 |
| Summa | 77 | 173 | - | 2 |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/fordringar | –76 | –96 | ||
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –8 | –31 | ||
| Nedskrivning av goodwill | - | –110 | ||
| Övrigt | –40 | –17 | –3 | |
| Summa | –124 | –254 | –3 | - |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Erhållet koncernbidrag | - | 111 | 111 | |
| Summa | - | - | 111 | 111 |
| Ränteintäkter | ||||
| Externa | 8 | 9 | 0 | 0 |
| Summa | 8 | 9 | 0 | 0 |
| Räntekostnader | ||||
| Externa | –162 | –171 | 0 | 0 |
| Till koncernbolag | - | –106 | –88 | |
| För pensioner, netto | –6 | –8 | ||
| Summa | –168 | –179 | –106 | –88 |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | ||||
| Valutakursvinster | 1 | 1 | ||
| Valutakursförluster | –3 | –3 | ||
| Summa | –2 | –2 | - | - |
| Totalt | –162 | –172 | 5 | 23 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Aktuell skattekostnad | –63 | –90 | 1 | –5 |
| Uppskjuten skattekostnad | –32 | 5 | ||
| Totalt redovisad skattekostnad | –95 | –85 | 1 | –5 |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 95 MSEK (85) och den faktiska skattesatsen uppgick till 51 procent (76) av resultatet efter finansnetto. Skattesatsen i Sverige uppgår till 26,3 procent. Avstämning av redovisad skatt framgår nedan.
Kostnaden för aktuell skatt har minskat till följd av lägre resultat i koncernbolagen samt att justeringar av föregående års skatt har bokförts under året.
Kostnaden för uppskjuten skatt utgörs huvudsakligen av återföring av uppskjuten skatt på underskott under året, i bland annat Tyskland och Slovakien.
Föregående år påverkades skattesatsen mycket av nedskrivningen av goodwill i USA, med 110 MSEK, som genomfördes i slutet av 2010. Eftersom nedskrivning av goodwill inte är skattemässigt avdragsgill får den inte någon effekt på skattekostnaden. Om nedskrivningen inte hade skett hade den faktiska skattesatsen föregående år i stället blivit 38 procent.
Den genomsnittliga skattesatsen var 25 procent (28 exklusive nedskrivningen av goodwill). Den genomsnittliga skattesatsen har beräknats genom en viktning av dotterbolagens resultat före skatt (EBT) multiplicerat med lokal skattesats för respektive bolags hemland.
Avvikelsen mellan den faktiska och den genomsnittliga skattesatsen uppgår till 26 procentenheter (10) och beror dels på justeringar av skatt hänförlig till tidigare år, såsom återföring av uppskjuten skatt på underskottsavdrag. Därutöver inverkar bland annat skattemässiga justeringar av redovisat resultat, såsom ej avdragsgilla kostnader och att uppskjuten skatt ej har aktiverats på underskott i vissa koncernbolag. Justeringar får även en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall. Vidare har fördelningen av resultaten på länder med höga respektive låga skattesatser inverkan.
| Koncern | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | Procent | 2010 | Procent | ||
| Resultat före skatt | 186 | –112 | |||
| Skatt enligt gällande svensk skattesats | –49 | –26,3 | –29 | –26,3 | |
| Avstämning mot redovisad skatt | |||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 3 | 1,6 | 11 | 9,8 | |
| Ej aktiverade underskott, uppkomna under året | –11 | –5,9 | –13 | –11,6 | |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 6 | 3,2 | –5 | –4,5 | |
| Nedskrivning av goodwill | - | –44 | –39,3 | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –22 | –11,8 | –13 | –11,6 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 7 | 3,8 | 2 | 1,8 | |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | –2 | –1,1 | –7 | –6,2 | |
| Aktiverade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | - | 6 | 5,4 | ||
| Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag | –30 | –16,1 | –1 | –0,9 | |
| Övrigt | 3 | 1,6 | 8 | 7,1 | |
| Redovisad skattekostnad | –95 | –51,0 | –85 | –76,3 |
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 146 | 146 | –87 | –77 | 59 | 69 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 9 | 15 | –64 | –75 | –55 | –60 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | –4 | –4 | –4 | –4 | ||
| Lager | 22 | 21 | –1 | –1 | 21 | 20 | |
| Fordringar | 5 | 8 | 0 | –1 | 5 | 7 | |
| Avsättningar | 17 | 22 | –1 | –1 | 16 | 21 | |
| Leasing | 0 | 0 | 1 | - | 1 | 0 | |
| Övrigt | 6 | 12 | –73 | –78 | –67 | –66 | |
| Underskottsavdrag | 108 | 141 | - | 108 | 141 | ||
| Periodiseringsfonder | - | –73 | –82 | –73 | –82 | ||
| Summa | 313 | 365 | –302 | –319 | 11 | 46 |
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 46 | 50 |
| Redovisat i rapporten över totalresultat | –32 | 5 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | 0 | 0 |
| Avyttring av dotterbolag (not 5) | –2 | |
| Redovisat i eget kapital; säkringsreserv | 1 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | –1 | –12 |
| Övrigt | –1 | 3 |
| Vid årets slut | 11 | 46 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 690 MSEK (733), varav 389 MSEK (445) utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 108 MSEK (141). Kvarvarande underskottsavdrag om 301 MSEK (288), motsvarande en uppskjuten skattefordran på 85 MSEK (54), har inte beaktats, då det för närvarande inte anses troligt att Lindab inom överskådlig framtid kan utnyttja dessa. Underskottsavdrag som förfaller 2012 uppgår till 11 MSEK, därefter men före 2017 till 64 MSEK och efter 2017 till 615 MSEK, varav 435 MSEK utan förfallodatum.
| Före utspädning | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 91 | 27 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 75 331 982 | 75 203 208 |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) | 1,21 | 0,36 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 91 | 27 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 75 331 982 | 75 203 208 |
| Aktieoptioner | ||
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 75 331 982 | 75 203 208 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 1,21 | 0,36 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. För 2011 fanns totalt 1 568 000 utestående aktieoptioner avseende Incitamentsprogrammen 2009 och 2010. Eftersom Lindabaktiens genomsnittliga börskurs under 2011 har varit lägre än konverteringskursen för optionerna i incitamentsprogrammen, finns för närvarande inte anledning att räkna med några utspädningseffekter.
| Balanserade utgifter för utvecklings |
IT och övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| arbeten och liknande |
Patent och liknande |
immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
| 1 januari–31 december 2010 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 35 | 81 | 154 | 52 | 2 922 | 3 244 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | 2 | - | 9 | 11 | |
| Nyanskaffningar | 5 | - | 37 | - | 11 | 53 |
| Avyttringar och utrangeringar | –24 | - | –5 | - | –1 | –30 |
| Omklassificeringar | - | 10 | - | 10 | ||
| Årets omräkningsdifferenser | –6 | 1 | –20 | –2 | –246 | –273 |
| Vid årets slut | 10 | 82 | 178 | 50 | 2 695 | 3 015 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –17 | –79 | –114 | –45 | - | –255 |
| Årets avskrivningar | –1 | - | –12 | –7 | - | –20 |
| Avyttringar och utrangeringar | 6 | - | 4 | - | 10 | |
| Omklassificeringar | - | –10 | - | –10 | ||
| Årets omräkningsdifferenser | 2 | –1 | 15 | 2 | - | 18 |
| Vid årets slut | –10 | –80 | –117 | –50 | - | –257 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –4 | –2 | - | –6 | ||
| Årets nedskrivningar | - | –110 | –110 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | - | 3 | |||
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | - | 6 | 7 | ||
| Vid årets slut | 0 | –2 | - | - | –104 | –106 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 14 | 0 | 40 | 7 | 2 922 | 2 983 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 0 | 0 | 61 | 0 | 2 591 | 2 652 |
| 1 januari–31 december 2011 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 10 | 82 | 178 | 50 | 2 695 | 3 015 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | 0 | - | 0 | ||
| Nyanskaffningar | 5 | - | 20 | - | 26 | 51 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –5 | - | –6 | ||
| Omklassificeringar | –4 | - | 9 | - | 5 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | 0 | 1 | –4 | –25 | –29 |
| Vid årets slut | 9 | 77 | 208 | 46 | 2 696 | 3 036 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –10 | –80 | –117 | –50 | - | –257 |
| Årets avskrivningar | 0 | - | –19 | - | –19 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 3 | - | 4 | ||
| Omklassificeringar | - | –5 | - | –5 | ||
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | –1 | 4 | - | 3 |
| Vid årets slut | –9 | –77 | –142 | –46 | 0 | –274 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | –2 | - | –104 | –106 | |
| Årets nedskrivningar | - | 0 | ||||
| Avyttringar och utrangeringar | - | 2 | - | 2 | ||
| Årets omräkningsdifferenser | - | –1 | –1 | |||
| Vid årets slut | 0 | 0 | - | - | –105 | –105 |
Planenligt restvärde vid årets början 0 0 61 0 2 591 2 652 Planenligt restvärde vid årets slut 0 0 66 0 2 591 2 657
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling. Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för beräkningen är den strategiska planen för kommande perioder. Lindab utförde sitt impairment test per 31 oktober, 2011.
Värdering av nedskrivningsbehov ska baseras på minsta kassagenererande enhet, vilket för Lindabkoncernen normalt anses vara de starkt integrerade affärsområdena, vilka också är operativa och rapporterande segment. Utöver detta definieras Ventilations verksamhet i USA som en kassagenerande enhet, då verksamheten inte stöds av synergieffekter i form av gemensamma stålinköp och distributionskanaler som affärsområden i övrigt påverkas av. För USA skedde föregående år en nedskrivning med 110 MSEK, vilket motsvarade den kassagenererande enhetens allokerade goodwill.
Återvinningsbart belopp för de kassagenererande enheterna baseras på beräkningar av nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgår från uppskattade framtida kassaflöden efter skatt baserade på finansiella prognoser, för respektive affärsområde, som godkänts av styrelsen och som täcker en fyraårsperiod. De framtida kassaflödena har under 2011 blivit uppdaterade för att reflektera en försvagning av efterfrågan inom byggbranschen till följd av ovissheten kring det finansiella läget inom EU samt med beaktande av byggbranschens konjunkturinstituts prognoser om tillväxt för perioden.
Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjandevärde är volymutveckling, bruttomarginaler, råmaterialpriser samt antaganden om tillväxt efter budgetperiodernas slut.
Diskonteringsräntan har estimerats baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt om 8,8 procent (8,3) och har använts för samtliga kassagenererande enheter för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Den har baserats bland annat på de ingående ländernas inflationstal, räntenivåer, risker samt den genomsnittliga skattesatsen för koncernen. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserat på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarar en diskonteringsränta före skatt på 11,9 procent (11,2) och har baserats på koncernens vägda genomsnittliga skattesats och är oförändrad jämfört med 2010.
Kassaflödet bortom 2015 har extrapolerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt på 2 procent (2), vilket är i nivå med den genomsnittliga tillväxt på marknaderna där affärsområdena verkar enligt prognoser för byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktning gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska marknaderna Norden, Västeuropa och CEE/CIS.
Samtliga affärsområdena bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål. De agerar även på snarlika geografiska marknader, varför riskprofilen anses enhetlig. Samma antaganden har härmed gjorts avseende diskonteringsränta samt långsiktig tillväxt för respektive affärsområde.
För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår affärsplanerna eller en försämring av den årliga omsättningstillväxten eller en höjning av diskonteringsräntan som var och en för sig är möjlig visar att en god marginal finns mellan återvinningsvärde och redovisade värde. Ledningen har därför gjort bedömningen att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2011.
| Fördelad goodwill per affärsområde | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Ventilation | 1 381 | 1 354 |
| Building Components | 852 | 877 |
| Building Systems | 358 | 360 |
| Summa goodwill | 2 591 | 2 591 |
| mark | tekniska anläggningar |
verktyg och installationer |
läggningar byggnader |
nyan läggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari – 31 december 2010 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 896 | 1 881 | 461 | 9 | 16 | 3 263 |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, | ||||||
| vid årets början Tillförda tillgångar genom förvärv |
284 99 |
5 2 |
- - |
289 101 |
||
| Nyanskaffningar | 37 | 36 | 14 | 1 | 31 | 119 |
| Avyttringar och utrangeringar | –394 | –55 | –14 | - | –10 | –473 |
| Omklassificeringar | 5 | –31 | –3 | - | –29 | |
| Årets omräkningsdifferenser | –127 | –138 | –21 | –1 | –2 | –289 |
| Vid årets slut | 800 | 1 700 | 437 | 9 | 35 | 2 981 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –252 | –1 311 | –349 | - | –1 912 | |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, | ||||||
| vid årets början | –69 | –3 | - | –72 | ||
| Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar |
–31 114 |
–94 30 |
–25 9 |
- - |
–150 153 |
|
| Omklassificeringar | –5 | 33 | 1 | - | 29 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 36 | 95 | 15 | - | 146 | |
| Vid årets slut | –207 | –1 250 | –349 | 0 | 0 | –1 806 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | 0 | –11 | - | –4 | - | –15 |
| Årets nedskrivning | ||||||
| Avyttringar och utrangeringar | ||||||
| Årets omräkningsdifferenser | - | 1 | - | 0 | - | 1 |
| Vid årets slut | - | –10 | - | –4 | 0 | –14 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 644 | 559 | 112 | 5 | 16 | 1 336 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 593 | 440 | 88 | 5 | 35 | 1 161 |
| 1 januari – 31 december 2011 Ackumulerade anskaffningsvärden |
||||||
| Vid årets början | 800 | 1 700 | 437 | 9 | 35 | 2 981 |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid årets början |
- | 0 | ||||
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | 0 | - | 0 | ||
| Nyanskaffningar | 14 | 35 | 22 | 16 | 24 | 111 |
| Avyttringar och utrangeringar | –29 | –27 | –12 | - | –68 | |
| Omklassificeringar | –3 | –10 | –7 | 1 | 1 | –18 |
| Årets omräkningsdifferenser | –13 | –20 | –3 | 0 | 0 | –36 |
| Vid årets slut | 769 | 1 678 | 437 | 26 | 60 | 2 970 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –207 | –1 250 | –349 | - | –1 806 | |
| Anläggningstillgångar som innehades till försäljning, vid årets början |
- | 0 | ||||
| Årets avskrivningar | –28 | –84 | –22 | - | –134 | |
| Avyttringar och utrangeringar | 8 | 24 | 10 | - | 42 | |
| Omklassificeringar | - | 12 | 6 | - | 18 | |
| Årets omräkningsdifferenser Vid årets slut |
4 –223 |
11 –1 287 |
2 –353 |
- 0 |
0 | 17 –1 863 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början Årets nedskrivning |
- - |
–10 –10 |
- - |
–4 | - | –14 –10 |
| Avyttringar och utrangeringar | ||||||
| Omklassificeringar | ||||||
| Årets omräkningsdifferenser | - | 1 | - | 0 | - | 1 |
| Vid årets slut | 0 | –19 | - | –4 | 0 | –23 |
| Planenligt restvärde vid årets början Planenligt restvärde vid årets slut |
593 546 |
440 372 |
88 84 |
5 22 |
35 60 |
1 161 1 084 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 3 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | |
| Bokfört värde | 3 | 3 |
Här redovisas de långsiktiga innehav av aktier och andelar som inte avser koncernföretag. De är finansiella instrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 29. Övriga innehav, 3 MSEK (3), har funnits sedan länge och utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 458 | 542 | |
| Varor under tillverkning | 46 | 54 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 458 | 444 | |
| Summa | 962 | 1 040 |
Inom Lindabkoncernen uppgick upparbetade internvinster till 54 MSEK (61), vilka har eliminerats på koncernnivå. Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 312 MSEK (3 016), inklusive +3 MSEK (+10) i justering av inkuransreserv. Därutöver har inkuransreserven för färdigvarulager justerats med –2 MSEK (0). Reserv för inkurans i utgående varulager uppgår till 56 MSEK (57), vilket motsvarar 5 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Valutakurseffekter har under året minskat reserven med 0 MSEK.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 2 | 3 | ||
| Ökning/minskning | 2 | –1 | ||
| Bokfört värde | 4 | 2 |
Andra långfristiga fordringar består framförallt av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Ej förfallet | 748 | 644 | 12 | 11 | 60 | 65 |
| < 90 dagar | 219 | 200 | - | 9 | 4 | |
| 90–180 dagar | 46 | 33 | - | 0 | 1 | |
| 180–360 dagar | 20 | 20 | - | 0 | 1 | |
| > 360 dagar | 60 | 80 | - | 0 | 0 | |
| Summa kundfordringar | 1 093 | 977 | 12 | 11 | 69 | 71 |
| Reservering för kundförluster | –70 | –80 | ||||
| Summa | 1 023 | 897 | 12 | 11 | 69 | 71 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 6 MSEK (5) och bonusintäkt 6 MSEK (6).
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 60 MSEK (58) och övriga fordringar 9 MSEK (13).
Övriga fordringar specificeras i sin helhet nedan.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Förändring i avsättning för osäkra kundfordringar | 2011 | 2010 |
| Ingående balans | 80 | 99 |
| Tillfört genom förvärv | 1 | |
| Ökning av avsättning | 21 | 26 |
| Konstaterade förluster | –27 | –32 |
| Återförda avsättningar | –2 | –2 |
| Omräkningsdifferenser | –3 | –11 |
| Utgående balans | 70 | 80 |
Koncern Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2011 2010 Förutbetalda kostnader för hyra och leasing 14 10 Upplupen kursvinst terminskontrakt 6 5 Försäkringskostnader 11 5 Upplupna bonusintäkter 6 6 Övriga förutbetalda kostnader 38 53 Summa 75 79 Under året har kostnadsförts 19 MSEK (24) avseende reservering för kundförluster.
Reservation för kundförluster sker normalt då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter reserveras med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2011 | 2010 |
| Momsfordran | 60 | 58 |
| Förskott till anställda | 0 | 0 |
| Reseförskott | 1 | 1 |
| Övriga fordringar | 10 | 13 |
| Summa | 71 | 72 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| antalet aktier fr. o.m 2001. | Förändring av | Totalt | |||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | aktiekapitalet (KSEK) |
aktiekapital (KSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | 1 000 | |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | 1 000 | |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | 74 542 | 75 168 | ||
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | 75 168 | ||
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –3 375 838 | ||||
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut |
75 331 982 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 KSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy, genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Antalet aktier i eget förvar sjönk därmed till 3 375 838 och utestående aktier ökade till 75 331 982.
Sedan tidigare har årsstämman beslutat om ett incitamentsprogram som har skett i tre steg. Det första programmet från 2008 har löpt ut under 2011 men inga optioner utnyttjades.
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Totala kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t. ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Hur pensionskostnaden beräknats framgår vidare av not 2.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till 5 MSEK (6).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 113 procent (146). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
| Redovisning i rapporten över totalresultat | 2011 | 2010 |
|---|---|---|
| Pensioner och ersättningar intjänade under året | 7 | 5 |
| Räntekostnad på åtaganden | 6 | 7 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –2 | –2 |
| Aktuariell vinst/förlust redovisad under året | 3 | 3 |
| Kostnad för tjänstgöring under tidigare år | 0 | –2 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | 14 | 11 |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 75 | 82 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 89 | 93 |
| varav redovisat inom rörelseresultat (not 6) | 83 | 85 |
| varav redovisat inom finansnetto (not 13) | 6 | 8 |
| Redovisning i rapporten över finansiell ställning | ||
|---|---|---|
| Nettoförpliktelser för förmånsbaserade planer | 2011 | 2010 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser m.m. | 173 | 167 |
| Finansiella placeringar | –46 | –45 |
| Nettoskuld | 127 | 122 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –28 | –18 |
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 67 | 68 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –46 | –45 |
| Nettovärde fonderade planer | 21 | 23 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 106 | 99 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –28 | –18 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | ||
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 99 | 104 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 36 | 26 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 135 | 130 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –36 | –26 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –36 | –26 |
I balansräkningen redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 135 MSEK (130), utgör 34 MSEK (34) pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 36 MSEK (26).
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Förändring av förvaltningstillgångar och pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Ingående balans | –45 | 167 | –52 | 170 | |
| Räntekostnader | - | 6 | - | 7 | |
| Tillskjutna medel | –5 | - | –3 | ||
| Pensioner intjänade under året | - | 7 | - | 5 | |
| Utbetalda pensioner | 3 | –9 | 4 | –9 | |
| Aktuariella vinster eller förluster | 1 | 10 | 3 | 4 | |
| Omklassificeringar och övrigt | - | –8 | - | –2 | |
| Omräkningsdifferenser | 0 | 0 | 5 | –8 | |
| Utgående balans | –46 | 173 | –45 | 167 |
| 2011 | 2010 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga |
| Diskonteringsränta, % | 3,8 | 5,0 | 3,3 | 4,3–6,0 | 3,2–6,0 |
| Förväntad avkastning på tillgångar, % | ET | 4,6 | 4,8 | - | 0,0–4,6 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 4,0 | 1,0–3,0 | 1,0–4,0 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,0 | 3,0 | 0,7 | 1,8 | 0,5–3,0 |
| Nettoskuldens fördelning 2011, MSEK | 70 | 14 | 9 | 5 | |
| Nettoskuldens fördelning 2010, MSEK | 75 | 15 | 9 | 5 |
Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig återstående löptid på förpliktelsen, för Lindab 3,8 procent (4,0).
Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchef är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |
| Vid årets början | 10 | 58 | 7 | 75 |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | 25 | –18 | 4 | 11 |
| Valutakursdifferenser | 0 | –1 | 0 | –1 |
| Vid årets slut | 35 | 39 | 11 | 85 |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 7 | 25 | 4 | 36 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 28 | 14 | 7 | 49 |
| Totalt | 35 | 39 | 11 | 85 |
Omstruktureringsreserven utgörs främst av reserver för det aviserade kostnadsbesparingsprogrammet samt reserver för ledningsförändring inom affärsområdet Building Systems.
Omstruktureringsreserven förväntas bli utnyttjad i sin helhet under första halvåret 2012.
Garantiavsättningarna, 39 MSEK (58), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
En stor del av garantireserverna avser Building Systems, 35 MSEK (50).
De generella avsättningarna redovisas vid den tidpunkt då försäljning sker, eller, om fel har uppkommit för specifika produkter, då behov uppkommer. Avsättningar görs för reklamationer, som brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser, 8 MSEK (10). Beräkningen baseras på faktiska reklamationer. Detta belopp ingår som en del i den avsätttning som beräknas för garantier avsedda att täcka hela garantitiden. En gemensam beräkningsprincip har införts, vilken beräknas på en statistikbaserad procentsats i förhållande till omsättning de senaste tio åren med avdrag för faktiska garantikostnader. Resterande del av avsättningen, avseende framtida beräknade garantikostnader, uppgår till 15 MSEK (18). Garantitiden sträcker sig ofta fem till tio år framåt i tiden, men i de flesta fall löses problemen inom ett år och därför är merparten av garantiavsättningarna redovisade som kortfristiga. Utöver dessa återfinns individuella avsättningar för specifika produkter, 12 MSEK (30). Införandet av enhetlig beräkningsprincip har påverkat förändringen i garantiavsättningar jämfört med föregående år.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| Banklån | 1 762 | 1 915 | ||
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 16 | 17 | ||
| Checkräkningskrediter | 98 | 62 | ||
| Summa upplåning | 1 876 | 1 994 | - | - |
| Förfallostrukturer för långfristig upplåning | Koncern | Moderbolag | ||
|---|---|---|---|---|
| fördelar sig enligt följande: | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| mellan 1 och 2 år | 20 | 1 900 | ||
| mellan 2 och 5 år | 1 736 | 9 | ||
| mer än 5 år | 6 | 6 | ||
| 1 762 | 1 915 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld i enlighet med IFRS 18 MSEK (19). Kortfristig del av leasingskulden uppgick till 15 MSEK (14) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 9 MSEK (9). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Under 2009 ingick Lindab ränteswapavtal i syfte att förlänga den genomsnittliga ränebindningstiden vilken per 31 december var 15 månader. Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz, dessa lån uppgick till 9 MSEK (9).
Outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 944 MSEK (1 791), baserat på en underliggande kreditram uppgående till 3 500 MSEK. Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
Koncernens upplåning fördelat på olika valutor:
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 |
| SEK | 1 789 | 1 870 | ||
| DKK | 46 | 27 | ||
| EUR | 26 | 52 | ||
| USD | - | 5 | ||
| GBP | - | 3 | ||
| RUB | - | 27 | ||
| PLN | 6 | 1 | ||
| Andra valutor | 9 | 9 | ||
| 1 876 | 1 994 | - | - |
Räntefria finansiella instrument såsom kundfordringar och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Räntebärande finansiella instrument såsom koncernens upplåning redovisas också till upplupet anskaffningsvärde.
| 2011 | 2010 | |||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Redovisat värde | Verkligt värde | Redovisat värde | Verkligt värde |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över årets resultat | 61) | 6 | 201) | 20 |
| Investeringar som hålles till förfall | 36 | 36 | 262) | 26 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 1 3393) | 1 339 | 1 1593) | 1 159 |
| Totala finansiella tillgångar | 1 381 | 1 381 | 1 205 | 1 205 |
| Finansiella skulder | ||||
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde över årets resultat | 134) | 13 | 164) | 16 |
| Övriga finansiella skulder | 2 9945) | 2 994 | 3 0325) | 3 032 |
| Totala finansiella skulder | 3 007 | 3 007 | 3 048 | 3 048 |
1) Redovisas som derivattillgångar.
2) Redovisas som finansiell placering. 3) Redovisas som kundfordringar, övriga långfristiga fordringar, del av övriga kortfristiga fordringar, upplupna intäkter och kassa bank.
4) Redovisas som derivatskulder.
5) Redovisas som leverantörsskuld, långfristiga skulder, del av övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Löne- och semesterskulder | 145 | 144 | 2 | 3 |
| Intjänade resultatandelar | 9 | 4 | ||
| Sociala kostnader | 71 | 58 | ||
| Bonusskuld till kunder | 95 | 78 | ||
| Räntekostnader | 14 | 19 | ||
| Övriga kostnader | 33 | 78 | 0 | 0 |
| Summa | 367 | 381 | 2 | 3 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 53 MSEK (59), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 47 MSEK (43).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 150 MSEK (293) och fördelar sig enligt följande:
Ingående variabla avgifter utgörs av rörlig ränta. En höjning av räntan med en procentenhet ökar de sammanlagda leasingavgifterna med 6 MSEK.
| 2011 | 2010 | |
|---|---|---|
| 2012 | 52 | 59 |
| 2013–2016 | 83 | 142 |
| 2017 och senare | 15 | 33 |
| 150 | 234 |
Befintliga leasingavtal varierar i längd från 5 till 22 år. I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till leasingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas ska fastigheten marknadsvärderas för att därigenom fastställa förvärvspriset. Inget av koncernens leasingavtal innehåller restriktioner avseende eget kapital eller finanisieringsmöjligheter.
I ovanstående tabell ingår större poster enligt nedan.
2004 ingicks ett operationellt leasingavtal med DIL Czech Leasing Boskovice Koncernova sro avseende en produktionsfastighet i Tjeckien. Avtalet löper på 10 år och har en option att återköpa produktionsfastigheten vid avtalets slut till marknadsvärde. Hyran för 2011 uppgick till 10 MSEK.
I augusti 2005 avyttrades fastigheter i Båstad. Dessa förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 191 MSEK. Fastigheterna återhyrs av Lindab via operationella leasingkontrakt på 10 år och Lindab har option att återköpa fastigheterna vid leasingkontraktets utgång till marknadsvärde. Hyran uppgår under 2011 till 13 MSEK.
Lindab sålde i januari 2010 en produktionsfastighet i Luxemburg. Denna förvärvades av DAL Nordic Finance AB till en köpeskilling om 285 MSEK. Lindab återhyrde samtidigt fastigheten via ett operationellt leasingkontrakt på 5 år och har option på att återköpa produktionsfastigheten vid leasingkontraktets utgång till marknadsvärde. Hyran uppgår under 2011 till 19 MSEK.
För leasingtransaktionerna ovan finns en möjlighet att förlänga leasingavtalen om möjligheten nyttjas i enlighet med upprättat avtal. Om Lindab väljer att inte förlänga leasingavtalet, har Lindab i normalfallet en förpliktelse att garantera huvuddelen av restvärdet.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 25 MSEK (27). Under 2011 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 3 MSEK (6). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 34 MSEK (37) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2011 | 2010 | |||
| År 1 | 15 (15) | 16 (15) | ||
| År 2–5 | 18 (16) | 21 (18) | ||
| År 6 och senare | - (-) | - (-) | ||
| 33 (31) | 37 (33) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Fastighetsinteckningar | 18 | 18 | |||
| Företagsinteckningar | 326 | 327 | |||
| Summa | 344 | 345 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 13 | 13 | |||
| Pensionsförpliktelser | 11 | 10 | |||
| Summa | 24 | 23 | - | - |
Nuvarande kreditavtal har förlängts. Totala kreditramen kommer att uppgå till 3 000 MSEK (3 500) och löper fram till februari 2015. I övrigt har betydande ändringar inte skett i väsentliga villkor. Kreditavtalet innehåller åtagande gentemot bankerna i form av finansiella nyckeltal s. k. "covenants", nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Bolaget uppfyller för närvarande dessa krav.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Från och med börsnoteringen har det inte tillkommit några nya aktieägare som kan anses som stora ägare med inflytande på koncernen. Huvudägarna sedan tidigare, Ratos AB, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden har under året varit att betrakta som närstående.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 30. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt det som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 23.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna, ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
Dotterbolaget Benone AG har avyttrats bl. a. till dotterbolagets VD i enlighet med beslut vid årsstämman 11 maj 2011. Överlåtelsen har inte någon väsentlig påverkan på bolagets resultat och ställning.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsskuld till | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Tidigare VD | 29 | 31 | |||
| Koncernföretag | Moderbolag | ||||
| Moderbolaget | 2011 | 2010 | 2011 | 2010 | |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 111 | 111 | ET | ET | |
| Ränteintäkter från moderbolag | 106 | 88 | ET | ET | |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 064 | 1 991 | ET | ET | |
| Koncernföretag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag från koncernbolag | ET | ET | 111 | 111 |
| Räntekostnader till koncernföretag | ET | ET | 106 | 88 |
| Långfristiga skulder till koncernföretag | ET | ET | 2 064 | 1 991 |
Årsstämman 2011 beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att införa ett långsiktigt incitamentsprogram i form av ett prestationsbaserat aktiesparprogram. Erbjudandet har riktats till 92 deltagare i olika managementpositioner och ledande befattningar i Lindab. Deltagande i programmet förutsätter egen initial investering i Lindabaktier. Erbjudandet har accepterats av 79 personer, vilka därmed förvärvat sammantaget 62 711 aktier. Deltagandet ger rätt att erhålla nya aktier, förutsatt att vissa krav uppfylls. Prestationen mäts under räkenskapsåret 2013 och jämförs med räkenskapsåret 2010. Vid maximal tilldelning kommer 270 344 aktier i Lindab överlåtas på deltagarna. Kostnaden för programmet beräknas till cirka 5 MSEK baserat på en aktiekurs på 73,75 kronor.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab AB | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 98,311) | 3 4672) |
| Lindab Sverige AB | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 0 | |
| Lindab Profil AB | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| U-nite Fasteners Technology AB | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Lindab S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.'ar.l | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab Treasury AB | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Buildings S.A.S. | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab Buildings s.r.o. | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Lindab Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA | LVL | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| LLC Spiro | RUB | 1117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Spiro International S.A. | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| LLC Spiro | RUB | 117604013108 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Spiro S.A. | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Protol AG | CHF | CH-160.3.001.249-2 | Glarus, Schweiz | 100 | |
| Lindab Holding Inc. | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab SRL | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD | BGN | 175097637 | Sofia, Bulgarien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab S.a.r.l | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab Holding A/S | DKK | CVR nr. 25 77 56 78 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab A/S | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Airflux BVBA | EUR | 0461.085.144 | Brugge, Belgien | 100 | |
| Lindab Door B.V. | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Juvenco A/S | DKK | 54038313 | Ishøj, Danmark | 100 | |
| Lindab GmbH | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings GmbH | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab Buildings Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| Lindab AG | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab S.A.S. | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Elia Sarl | EUR | B 493 610 158 | Saint-Aunes, Frankrike | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Vios a.s. | SKK | 36 593 176 | Jamnik, Slovakien | 100 | |
| Lindab a.s. | SKK | 36 214 604 | Spišská Nová Ves, Slovakien | 100 | |
| IVK Kiinteistöt Oy | EUR | 2324254-7 | Jyväskylä, Finland | 100 | |
| Lindab Fastigheter AB | SEK | 5566629-2271 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AG | CHF | CH-020.3.036.274-9 | Wetzikon, Schweiz | 100 |
1) Resterande 1,7 procent i Lindab AB, d.v.s. 417 143 st, utgörs av egna återköpta aktier.
2) Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
Vi försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Båstad den 9 mars 2012
Stig Karlsson
Per Frankling Annette Sadolin
Pontus Andersson Markku Rantala
Ulf Gundemark
Ordförande
David Brodetsky Verkställande direktör
Anders C. Karlsson
Erik Eberhardson Sonat Burman-Olsson
Vår revisionsberättelse har lämnats den 9 mars 2012.
Bertel Enlund Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Org. nr 556606-5446
Vi har reviderat årsredovisningen och koncernredovisningen för Lindab International AB för år 2011. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 71–127.
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflöden enligt internationella redovisningsstandarder, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapporten över totalresultat och rapporten över finansiell ställning för koncernen.
Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Lindab International AB för år 2011.
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Båstad den 9 mars 2012
Bertel Enlund Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Staffan Landén Auktoriserad revisor Ernst & Young AB
Rörelseresultat (EBITDA) utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBITA) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella och materiella anläggningstillgångar.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Genomsnittligt antal aktier beräknat med hänsyn till utspädning av teckningsoptioner som utfärdats av bolaget i enlighet med IAS 33. Utestående optioner bedöms för närvarande ej komma att utnyttjas.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal (EBITDA) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBITA) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal (EBT) har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt** sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt** operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt** eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig** balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
**) Genomsnittligt kapital baseras på kvartalsvärden från och med 2004. För tidigare år baseras beräkningarna på helårsvärden.
Årsstämma för Lindab International AB (publ) hålls den 9 maj 2012 kl. 14.00 i Lindab Arena, Ängelholm. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senaste torsdagen den 3 maj 2012 för att ha rätten att deltaga vid årsstämman. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman ska göras senast torsdagen den 3 maj 2012 klockan 16.00 per:
Vid anmälan ska anges:
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas.
För att underlätta, bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast torsdagen den 3 maj 2012.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor. Valberedningen inför 2012 års årsstämma utgörs av:
Som angivits på bolagets hemsida, kan aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen skicka:
Rapporter kan beställas från Lindab International AB:
Tryckt årsredovisning skickas endast till aktieägare och intressenter som beställt den.
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 27 april 2012 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 17 juli 2012 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 26 oktober 2012 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2013 Årsredovisning 2012 mars/april 2013
CDP – Carbon Disclosure Project (CDP) – CDP är en oberoende organisation som arbetar för att reducera utsläppen av växthusgaser och för en hållbar vattenanvändning av företag och städer, se www.cdproject.net.
CEE – Central- och Östeuropa.
CIS – Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
EU:s klimatmål – Klimatmålen ska vara uppnådda senast 2020 och omfattar en 20 procentig minskning av energianvändning och utsläppen av växthusgaser samt att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara källor, se www.europa.eu.
GRI – Global Reporting Initiative är en ideell organisations som tagit fram ett globalt redovisningsalternativ med riktlinjer för hållbarhetsredovisning, se www.globalreporting.org.
Hållbar utveckling – definieras vanligen som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen.
ISO 9001 – Internationell standard för kvalitetsledning, se www.iso.org.
ISO 14001 – Internationell standard för miljöledning, se www.iso.org.
ISO 26000 – Ej certifierbar internationell standard med riktlinjer för socialt ansvarstagande, se www.iso.org.
Koldioxid (CO2) – CO2 bildas vid alla processer där kol förbränns t. ex. vid användning av petroleumprodukter. Utsläpp av koldioxid i atmosfären ökar den globala uppvärmningen.
Koldioxidekvivalent (CO2e) – Mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan.
Lindab Life – det sammanhållande namnet för Lindabs långsiktiga ansvar gentemot våra intressenter, de samhällen vi verkar i och den miljö vi lever i. Omfattar områdena Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle.
Lindab Rainline Centers – Lagerförande återförsäljare för Lindabprodukter, med betoning på Rainline, i CEE/CIS.
Livscykelanalys – analys av en produkts totala miljöpåverkan under dess livscykel, d.v.s. från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Kromatfritt – fritt från salter av kromsyra.
Kvalitetsledningssystem – ett verksamhetssystem för att säkerställa kvaliteten på företagets produkter och tjänster omfattande organisatorisk struktur, ansvar och aktiviteter.
MBB – MBB är en tryckfördelningslåda för tilluft och frånluft, avsedd att ge ett stabilt luftflöde in i spridaren, en noggrann luftflödesmätning och injustering samt att dämpa ljud från kanalsystemet.
Miljöledningssystem – ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
Pascal – Lindabs nya VAV-lösning som är utvecklad och designad i syfte att förenkla och optimera alla faser av byggnadens konstruktion från projektering till drift. Pascal eliminerar all onödig energianvändning, minskar behovet av spjäll i kanalerna samt möjliggör en mycket enkel installation och driftsättning.
Performance and Development Talk – En djupare dialog mellan chef och medarbetare med syfte att skapa en meningsfull utveckling av såväl medarbetare som organisation. Dialogen omfattar medarbetarens situation, individuella mål och måluppföljning, kompetensbedömning, framtida utveckling och utvecklingsplan.
REACH – En kemikalielagstiftning som ersätter stora delar av de kemikalieregler som gällde före den 1 juni 2007 i EU och i Sverige. Reglerna finns i en EG-förordning och ska därför tillämpas direkt av företagen, utan att översättas i svenska regler. Reach står för Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals. På svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier.
ROCA – Profil med stengranulat som efterliknar betongpannor.
Sandwichpanel – Byggelement för tak och/eller vägg, isolerkärna av mineralull eller olika typer av skumplast, täckt på in- och utsida av plåt.
Social Responsibility (SR) – företagets ansvar för dess påverkan på samhället och miljön. Ett transparent och etiskt uppförande som motsvarar samhällets och olika intressenters krav på företaget.
SRP Click – Profil med traditionellt bandtäckningsutseende som klickas samman vid montering. (Bild på s. 7).
Succession Planning – Ersättarplanering för nyckelpersoner.
Talent Review – Identifiering av nyckelpersoners potential att utvecklas vidare i företaget.
VAV – Variable Air Volume (variabelflödessystem). Med hjälp av ett VAV-system kan man få ett varierande behovsanpassat luftflöde och på så sätt energioptimera fläktens användning.
Växthusgas – De gaser som bidrar till klimatpåverkan kallas växthusgaser t. ex. koldioxid, metan och lustgas.
AB Lidhults Plåtindustri registrerades som företag i februari 1959 i Grevie på Bjärehalvön där huvudkontoret finns än idag. Verksamheten hade redan startats några år tidigare av de två kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Det initiala produktutbudet bestod av aluminiumlister och fönsterbleck. Efterhand breddades produktsortimentet till att idag omfatta kompletta systemlösningar för byggbranschen. Stålet som insatsvara har varit den gemensamma nämnaren genom åren och strävan att förenkla byggandet är ständigt lika aktuell.
1984 introducerades Lindab på den svenska småbolagsbörsen (OTC) och 1991 på den danska börsen. 2001 köptes Lindab ut från börsen av Ratos AB tillsammans med Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden via Lindab Intressenter AB. Moderbolaget bytte namn till Lindab International AB år 2006. Den första december 2006 återvände Lindab till Stockholmsbörsen och blev åter ett noterat bolag.
Lindab har expanderat kraftigt och omsatte 2011 cirka 6,9 miljarder kronor, med dotterbolag eller representationskontor i 31 länder.
© 2012, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB. AD/Grafisk form: Madeleine Terne. Foto: Lars Owesson m. fl. Repro och tryck: Ljungbergs Tryckeri AB. Papper: Multiart Gloss.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Lindab International AB SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel +46 (0) 431 850 00 Fax +46 (0) 431 850 10 E-post [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB med säte i Båstad
Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.