Annual Report • Apr 9, 2010
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
AB Lidhults Plåtindustri registrerades som företag i februari 1959 i Grevie på Bjärehalvön där Lindabs huvudkontor finns än idag. Verksamheten hade redan startats några år tidigare av de två kompanjonerna Lage Lindh och Valter Persson i en liten tunnplåtsverkstad i Lidhult. Det initiala produktutbudet bestod av aluminiumlister och fönsterbleck. Efterhand breddades produktsortimentet till att idag omfatta kompletta systemlösningar för byggbranschen. Stålet som insatsvara har varit den gemensamma nämnaren genom åren och strävan att förenkla byggandet är ständigt lika aktuell.
1984 introducerades Lindab på den svenska småbolagsbörsen (OTC) och 1991 på Köpenhamnsbörsen. 2001 köptes Lindab ut från börsen av Ratos AB tillsammans med Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden via Lindab Intressenter AB. Moderbolaget bytte namn till Lindab International AB år 2006. Den första december 2006 återvände Lindab till Stockholmsbörsen och blev åter ett noterat bolag.
Lindab har haft en god tillväxt och omsatte 2009 cirka 7 miljarder kronor, med dotterbolag eller representationskontor i 31 länder.
| Det här är Lindab | 2 |
|---|---|
| 2009 i korthet | 4 |
| VD har ordet | 6 |
| Vision, affärsidé och strategi | 8 |
| Reportage: Synergier med tryck i Ryssland | 10 |
| Finansiella mål | 12 |
| Femårsöversikt | 13 |
| Lindabaktien | 14 |
| Risker och riskhantering | 16 |
| CFO har ordet | 18 |
| Reportage: Lindabs lösningar passar passivhus | 20 |
| Marknad och omvärld | 22 |
| Affärsområde Profile | 24 |
| Lindab – ett enkelt val för våra intressenter | 28 |
| Affärsområde Ventilation | 30 |
| Reportage: Stål – en stark och hållbar insatsvara | 34 |
| Hållbarhet – Lindab Life | 38 |
| Verksamhet | 40 |
| Miljö | 42 |
| Medarbetare | 46 |
| Samhälle | 48 |
| Reportage: Cy-nergy, en stark konkurrensfördel för Building Systems |
50 |
| Styrelseordförande har ordet | 52 |
| Bolagsstyrningsrapport | 53 |
| Styrelsens rapport om intern kontroll | 58 |
| Styrelse och koncernledning | 60 |
| Förvaltningsberättelse | 65 |
| Koncernen | |
| Åtta år i sammandrag | 70 |
| Rapport över totalresultat | 72 |
| Rapport över finansiell ställning | 74 |
| Rapport över förändringar i eget kapital | 77 |
| Rapport över kassaflöden | 79 |
| Moderbolaget | |
| Resultaträkning | 81 |
| Kassaflödesanalys | 81 |
| Balansräkning | 82 |
| Förändringar i eget kapital | 83 |
| Noter till koncernredovisningen | 84 |
| Revisionsberättelse | 120 |
| Finansiella definitioner | 121 |
| Information till aktieägare | 122 |
| GRI-index | 123 |
| Ordlista | 124 |
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
Lindabs vision är att vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och byggnadslösningar i Europa.
Lindab är en internationell koncern som utvecklar, producerar och marknadsför produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat.
Verksamheten bedrivs inom affärsområdena Profile och Ventilation. (Från 2010 redovisas Profiles divisioner Building Components och Building Systems som separata affärsområden.) Koncernen omsatte 7 019 MSEK år 2009, är etablerad i 31 länder och har cirka 4 500 anställda. Huvudkontoret ligger i Grevie utanför Båstad, Sverige.
Lindabaktien är sedan 2006 noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm. De tre största aktieägarna är Ratos, Sjätte APfonden och Livförsäkringsaktiebolaget Skandia.
Lindabs bärande idé är att i alla byggprocessens faser bidra till att förenkla byggandet för sina kunder. Förenklat byggande är tillsammans med energieffektivitet alltid den självklara utgångspunkten och drivkraften när Lindab utvecklar nya produkter, förbättrar IT-lösningar, optimerar distributionen och förstärker bolagets service.
Affärsområde Ventilation förser ventilationsbranschen med såväl ventilationskomponenter som kompletta inneklimatlösningar.
Affärsområdet består av två divisioner:
Fördelning nettoomsättning per division
Norden Sedan länge är företaget marknads-
Västeuropa I Västeuropa är Lindab etablerat på de stora marknaderna sedan mitten av 70-talet och har förstärkt sin position genom ett flertal förvärv.
Övriga marknader Övriga marknader består till stora delar av verksamheten i USA, där Lindab funnits sedan tidigt 90-tal.
Affärsområde Profile förser byggbranschen med ett omfattande utbud av byggkomponenter och kompletta byggnadssystem i stål.
Affärsområdet består av två divisioner:
tillväxt på dessa marknader.
MSEK (9 840)
Omsättning 7 019
Omsättningen för 2009 uppgick till 7 019 MSEK, vilket är en minskning med 29 procent jämfört med 2008. Den organiska tillväxten uppgick till –33 procent. Valutaeffekter bidrog positivt med 3 procentenheter och förvärv bidrog med 1 procentenhet.
MSEK (1279)
Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 301 MSEK, vilket är en minskning med 76 procent. Inklusive engångsposter, vilket inkluderar kostnadsreduceringsprogram och reavinster, uppgick resultatet till 254 MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 719 MSEK, vilket är 46 MSEK högre än föregående år. Förklaringen är främst att koncernens kapitaleffektiviseringsprogram minskade rörelsekapitalet med 583 MSEK.
Den allmänna konjunkturnedgången och oron på finansmarknaden påverkade efterfrågan på Lindabs produkter negativt under 2009. Den vikande trenden i efterfrågan började plana ut under andra halvåret och mot slutet av året visade några av Lindabs marknader tecken på stabilisering. I Sverige, som är Lindabs största marknad, skedde en viss återhämtning av efterfrågan inom bostadssektorn under det fjärde kvartalet. Under året uppvisade efterfrågan inom nybyggnation den svagaste utvecklingen medan aktiviteten inom renoveringssegmentet visade en stabilare utveckling, bland annat till följd av statliga subventioner. Geografiskt föll efterfrågan mest i CEE/CIS. Två kostnadsbesparingsprogram implementerades vilket kommer att reducera de fasta kostnaderna med totalt 550 MSEK på årsbasis från inledningen av 2010.
Av den totala nettoomsättningen per geografisk marknad svarade Norden för 42 procent (39), Västeuropa för 32 procent (28), CEE/CIS för 21 procent (30) och övriga marknader för 5 procent (3).
Omsättningen minskade med 17 procent och rörelseresultatet (EBIT) minskade med 88 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Inom Building Components inleddes leveranser av fasadkassettsystemet Premium till flera projekt och den nya stålregeln RdBX med "klickmontage" lanserades i Tjeckien. Inom Building Systems lanserades den nya energiberäkningsmjukvaran "Cy-nergy" till byggentreprenörerna. Division Air Duct Systems lanserade fler Smart Tools.
Omsättningen minskade med 29 procent och rörelseresultatet (EBIT) minskade med 76 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Building Systems nya enhet i Yaroslavl, Ryssland inledde produktionen. Åtgärder vidtogs för att förbättra produktions- och logistikstrukturen inom koncernen. Bland annat togs beslut om att flytta Building Components enhet i Edsvära i Sverige till Förslöv i Sverige. Division Comfort fick en order på 2 500 kylbafflar till ett projekt med mycket stränga miljö- och energikrav.
Omsättningen minskade med 33 procent och rörelseresultatet (EBIT) minskade med 68 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Ett nytt kostnads- och effektiviseringsprogram introducerades som bland annat inkluderade stängningen av Building Systems produktionsenhet i Ungern. Inom affärsområde Ventilation lanserades en ny version av beräkningsprogrammet CADvent. Tecken på en stabilisering i efterfrågan kunde skönjas.
Omsättningen minskade med 34 procent och rörelseresultatet (EBIT) minskade med 84 procent jämfört med samma kvartal föregående år. Tidigare signaler om en stabilisering av efterfrågan förstärktes under kvartalet. Den tidiga och stränga vintern i Europa påverkade dock efterfrågan negativt, främst inom affärsområde Profile. Tidigare aviserade kostnadsbesparingsprogram implementerades fullt ut under kvartalet.
| MSEK om inget annat anges | 2009 | 2008 Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 019 | 9 840 | –29 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | –33 | 2 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 1 | 3 | |
| Valutaeffekt, % | 3 | 1 | |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 479 | 1 388 | –65 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 265 | 1 172 | –77 |
| Rörelseresultat (EBIT), exkl. engångsposter1) |
301 | 1 279 | –76 |
| Resultat före skatt (EBT) | 119 | 990 | –88 |
| Årets resultat | 34 | 723 | –95 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 719 | 673 | 7 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 3,8 | 11,9 | |
| Rörelsemarginal (EBIT), exkl. engångsposter, %1) |
4,3 | 13,0 | |
| Eget kapital | 3 003 | 3 346 | |
| Nettoskuld | 2 422 | 2 774 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 1,1 | 23,4 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 4,3 | 20,0 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,8 | |
| Medelantal anställda | 4 586 | 5 389 |
1) Engångsposter för
– 2009, totalt netto –47 MSEK, består av kostnader för besparingsprogram, 45 MSEK, resultat från försäljning av verksamheten i Folke Perforering,
10 MSEK samt kostnader för nedläggning av Lindab Plåt i Edsvära, 12 MSEK.
– 2008, totalt netto –116 MSEK, består av kostnadsreduceringsprogrammet, 117 MSEK, nedskrivning av varulager 18 MSEK, realisationsvinst fastighets försäljning 14 MSEK samt reavinst på avyttring av delägande i företag om 18 MSEK och kostnader för byte av koncernchef 13 MSEK.
Förra året blev ett extremt besvärligt år för många företag, framför allt i byggsektorn. Antalet nya byggprojekt minskade drastiskt, bland annat som en följd av begränsade möjligheter till extern finansiering. Geografiskt var troligen CEE/CIS (CEE, Östeuropa samt CIS, forna sovjetstater) några av de mest drabbade regionerna. Lindabs höga försäljningsandel inom nybyggnation och i CEE/CIS ledde under 2009 till en aldrig tidigare upplevd nedgång i försäljningen. Jämfört med tidigare lågkonjunkturer är denna annorlunda. Den är mycket djupare och geografiskt mer utbredd, i stort sett världsomspännande.
Trots denna utveckling är jag väldigt stolt över hur vi har hanterat utmaningarna under 2009, som blev ett av de besvärligaste åren någonsin inom vår bransch.
Resultatet minskade från nästan rekordnivå under 2008, till 301 MSEK (EBIT), motsvarande 4,3 procent av omsättningen 2009. Kostnadsbesparingarna spelade en viktig roll för att begränsa effekten av försäljningsnedgången. Vi genomförde tidiga och kraftfulla åtgärder för att försäkra oss om att ta oss ur krisen med en än starkare position inför framtiden. Vi anpassade våra kostnader till lägre volymer genom att minska vår fasta kostnadsbas med totalt 550 MSEK på årsbasis varav 461 MSEK under 2009. Detta motsvarar en sammanlagd minskning av de icke-volymrelaterade kostnaderna med 20 procent jämfört med 2008. Vi minskade samtidigt våra lager med 44 procent och vidtog andra åtgärder som genererade 719 MSEK i kassaflöde från den löpande verksamheten. Vi omförhandlade också vårt kreditavtal till mer marknadsmässiga och flexibla villkor. Alla insatser har gjorts på vårt vanliga pragmatiska och jordnära vis, med stor hänsyn och omtanke för medarbetarna, vilket är något som kännetecknat Lindab under bolagets 50-åriga historia.
Vid utformningen av kostnadsbesparingsprogrammen lades stor vikt vid att bibehålla vår förmåga att tillvarata framtida tillväxtmöjligheter. Vi beslutade redan från början att vi inte skulle ge upp våra starka lokala marknadspositioner genom att lämna marknader. Nu har vi resurser på plats för att ligga i framkant när efterfrågan så småningom återhämtar sig.
Vi skyddade våra marknadspositioner under 2009. År 2010 ska vi fokusera på kunder, marknader, nya produkter och smarta lösningar för att förenkla byggandet och spara energi. Många konkurrerande företag möter svårigheter och 2010 kommer att ge tillfälle att växa och utvecklas på våra marknader.
Även om vi förväntar oss att affärsklimatet kommer att förbli svårt på många marknader, går vi nu från en kostnadsminskningsfas till en kostnadsbevakningsfas. Vi är beredda att göra ytterligare insatser om det är nödvändigt, men vi förväntar oss att de blir selektiva snarare än övergripande åtgärder.
Även om tidpunkten för återhämtningen är oviss, samt att det kan dröja innan vi åter ser starka BNP-nivåer, så är Lindab väl positionerade för att stärka både försäljning och resultat när återhämtningen börjar:
Ventilation: Lindab är marknadsledare inom kanalsystem i Europa och med en växande Comfort-division för inneklimat. Den växande trenden för energieffektivitet kommer ofrånkomligen att leda till ökat användande av effektiva ventilationssystem, vilket betyder att ventilationssegmentet kommer att se god tillväxt framöver. Lindabs cirkulära kanalsystem är mer energieffektiva och kommer därför fortsätta att ta andelar från rektangulära system. Vi har ett privilegierat utgångsläge tack vare ett utbrett distributionsnätverk med 109 ventilationsfilialer i många nordiska och västeuropeiska marknader.
Building Components: Lindab inriktar sig på byggsegmentet och de marknader som har mest attraktiv avkastning på lång sikt. Geografiskt är Building Components starka i Norden där man delar filialnätverk med Ventilation. Vår styrka i Östeuropa har sitt ursprung i en tidig marknadsnärvaro, stark varumärkeskännedom, samt hög kvalitet på produkterna och leveranssäkerheten. Marknaderna i CEE och ännu längre österut förser oss med särskilt goda tillväxtmöjligheter under kommande år allteftersom invånarna strävar efter att komma ifatt västerländsk levnadsstandard.
Building Systems: Lindab är ledande i Europa inom kompletta stålbyggnadssystem. Systemet innefattar unik design som ger hög kvalitet och konkurrenskraftiga industribyggnader med kortare leveranstider än andra tekniska lösningar. Snabbhet är en av de viktigaste drivkrafterna bakom en investerares val av leverantör och när marknaderna i Öst påbörjar återhämtningen har vi en stark position som kan dra full nytta av en förbättrad efterfrågan.
Vår inställning till socialt ansvarstagande har under 2009 sammanfattats i "Lindab Life", som kommer att vara grundsatsen till våra aktiviteter och handlingar vartefter vi fortsätter att ta ansvar för vår verksamhet, vår miljö, våra medarbetare och vårt samhälle. Även om Lindab Life är ett nytt begrepp, så är värderingarna i grunden desamma som Lindab alltid haft. Likaså är det vi kallar Lindabandan, som bygger på handlingskraft och entreprenörskap, grunden för vår speciella företagskultur.
Lindabandan blev ännu mer påtaglig under 2009 när jag reste runt och besökte olika affärsenheter i koncernen på en "50 års jubileumstur". Trots alla utmaningar var humöret på topp och fokus var tydligt på att ta vara på affärsmöjligheterna. Denna Lindabanda kombinerat med en stark positionering inom våra affärsområden ger mig stor tillförsikt till vår förmåga att skapa tillväxt under kommande år.
Slutligen vill jag tacka alla Lindabs anställda och våra affärspartners för deras betydelsefulla insatser under vad som varit ett svårt 2009.
Grevie, februari 2010
David Brodetsky VD och koncernchef
Lindab ska vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och byggnadslösningar i Europa.
Lindab ska utveckla, tillverka, marknadsföra och distribuera produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat.
Verksamheten bedrivs i två affärsområden, Ventilation och Profile (från och med 2010 tre affärsområden: Ventilation, Building Components och Building Systems), och produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Varumärket Lindab står för tre kärnvärden, vilka utgör grunden för den entreprenörskultur som genomsyrar hela koncernen:
På Lindab ska vi vara snabba, flexibla och alltid leverera hög kvalitet i alla avseenden. Vi ska tillgodose kundernas behov och skapa mervärden som förenklar kundernas vardag. Produkter och systemlösningar ska ständigt utvecklas så att vi alltid tillgodoser nya kundkrav.
Inom Lindab finns en stolthet över produkterna, verksamheten och bolaget. Det ger medarbetarna en trygghet i möten med kunder och andra. Enkelhet, rakt och rejält agerande och samarbeten byggda på förtroende eftersträvas. Förtroende och engagemang är nyckelord.
Kunder och andra intressenter ska känna att Lindab är ett välskött företag och att de valt rätt företag att samarbeta med. Lindab ska vara och agera som ett företag i frontlinjen. Vi ska stå för trovärdighet, kunskap och handlingskraft. Det ska vara tryggt att vara kund och medarbetare på Lindab.
Kanalsystem
Lindabs strategi stödjer visionen att vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och byggnadslösningar i Europa. Strategin kan sammanfattas i följande punkter:
Plexus
Styrelsen har under 2009 fått två medlemmar med omfattande Rysslandskompetens. Därtill har en regionschef för CIS rekryterats som ansvarar för att koordinera verksamheterna och driva tillväxten tillsammans med de befintliga affärsområdena.
Försäljningsutveckling 2004–2009
Marknadspositionen har förstärkts genom tidigare förvärv:
Ledningen för ett av Rysslands största förlag, Azbuka-Atticus, såg att tryckerikapaciteten i landet var för låg samtidigt som efterfrågan på kvalitetstryck ökade. Beslut togs därför att bygga det nya tryckeriet Pareto-Print i staden Tver utanför Moskva. Till den 18 000 m2 stora anläggningen, som stod klar i maj 2009, har Lindab levererat såväl byggnader som ventilationssystem. Ryssland har därmed utökat sin tryckkapacitet med hela 8 procent eller motsvarande 69 miljoner böcker per år.
Pareto-Print i Tver uppfördes av det ryska byggbolaget Alan-Invest, som sedan flera år är en Lindab Astron Builder och har levererat ett antal större Astronbyggnader i Moskvaregionen. Till det nya tryckeriet användes byggnader med ett spann på 84 meter, med en interiörlösning som maximerar den fria ytan. Då tryckeriverksamhet ställer höga krav på temperaturreglering och luftfuktighet försågs byggnaden med ett komplett inneklimatsystem från Lindab Ventilation. Den angränsande kontorsbyggnaden försågs med Astrons unika taklösning.
"För oss är Lindab-Astron en perfekt partner genom sina snabba och effektiva lösningar, ett mycket gott samarbete och en teknisk support som betyder mycket för oss. Att Astronbyggnaderna helt kan anpassas efter kundernas behov utan avkall på det estetiska intrycket är avgörande fördelar för vår konkurrenskraft. När vi nu kan erbjuda lösningar som också innefattar byggnadens inneklimat innebär det en intressant utökning av vårt erbjudande till marknaden." säger Valery Aramovich Avalov på Alan-Invest.
Nu planeras för fas två av Pareto-Print och Lindab-Astron är högst upp på Alan-Invests prioritetslista.
" Snabb byggtid och Lindab-Astrons goda rykte vad gäller kvalitet och skräddarsydda lösningar var skälet till valet av leverantör.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål:
Organisk omsättningstillväxt/år, 6%
Rörelsemarginal (EBIT), 14%
Målen har inte varit möjliga att nå under rådande lågkonjunktur men de är realistiska, uppnåeliga mål under goda konjunkturförhållanden.
Av styrelsen fastslagen utdelningspolicy anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet. Dock alltid med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov.
MÅL
Det övergripande målet är att skapa värde för aktieägarna och andra intressenter genom en lönsam tillväxt. Målet för Lindabs långsiktiga omsättningstillväxt är 6 procent per år.
Den organiska tillväxten ska uppnås genom befintliga produkter, egen produktutveckling samt genom etablering på nya geografiska marknader.
MÅL
Genom volymtillväxt, gynnsam geografisk- och produktmix, produktivitetsförbättringar och kostnadseffektiviseringar ska målet nås.
Omsättningen minskade under 2009 med 29 procent. Den organiska tillväxten var –33 procent.
Under 2009 uppgick rörelsemarginalen till 4,3 procent vilket är en minskning med 8,7 procentenheter jämfört med föregående år. Under de senaste fem åren har rörelsemarginalen i genomsnitt uppgått till 10,5 procent.
Måluppfyllelse 2009
Målet är att nettoskuldsättningsgraden ska ligga mellan 1,0 ggr och 1,4 ggr, det vill säga att det kapital bolaget lånar ska motsvara 1,0–1,4 ggr av eget kapital i koncernen. Målet är satt för att få en optimerad balans mellan avkastning och risk.
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Nettoskuldsättningsgraden var vid utgången av 2009 0,8 gånger, vilket är samma nivå som 2008. Under 2009 har utdelning på totalt 206 MSEK lämnats. Nettoskuldsättningsgraden ligger utanför målet, men ger Lindab större finansiell flexibilitet under rådande konjunkturläge.
Den genomsnittliga omsättningsökningen under perioden 2005–2008 var 17 procent. Under 2009 minskade omsättningen med 29 procent till följd av den vikande marknaden.
Rörelseresultatet (EBIT) 2009 blev sämre än under åren 2005–2008. Omfattande kostnadsbesparingsprogram har implementerats vilket dämpade den negativa resultateffekten under 2009 med 461 MSEK.
Resultat per aktie efter utspädning är ej justerat för engångsposter.
Avkastningen på sysselsatt kapital sjönk 2009 på grund av sämre resultat. Det sysselsatta kapitalet minskade kraftigt under 2009 till följd av lägre rörelsekapital och fortsatt låga investeringar.
Det genomsnittliga kassaflödet från den löpande verksamheten under de senaste åren uppgår till 755 MSEK per år. Trots ett sämre rörelseresultat 2009 har kassaflöde genererats i linje med genomsnittet de senaste åren.
Bruttoinvesteringarna har hållits på en lägre nivå under 2009 trots pågående investering i rysk produktionsanläggning. Denna investering har påverkat 2007 med 30 MSEK, 2008 med 110 MSEK och 2009 med 60 MSEK. Bruttoinvesteringarna i förhållande till försäljningen var under de senaste fem åren i genomsnitt 2,3 procent.
Lindabs aktiekurs ökade under 2009 med 51,5 procent samtidigt som Stockholmsbörsen (OMXSPI) steg 43,7 procent. Antalet aktieägare ökade och informationsgivningen gentemot finansmarknadens intressenter var intensiv med särskilt fokus på Lindabs hantering av den ekonomiska krisen.
Vid utgången av 2009 noterades Lindabaktien till 73,50 kronor. Börsvärdet motsvarade 5 496 MSEK (3 626) vilket betydde att Lindab var det 69:e (64:e) värdemässigt största företaget på den nordiska börsen i Stockholm. Aktien omsattes under året till ett värde av 2 164 MSEK kronor (4 544). Omsättningshastigheten var 44 procent (56), vilket kan jämföras med hela Stockholmsbörsens snitt på 119 procent (152).
Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast Serie A, inklusive återköpta aktier. Lindab International innehar 3 935 391 egna aktier, efter återköp under andra halvåret 2008. Därmed har antalet utestående aktier minskat till 74 772 429. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och därtill lika andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst vid årsstämma/bolagsstämma i Lindab. En börspost utgörs av 100 aktier.
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange, och ingår i sektorn Building Products.
Antalet aktieägare fortsatte att öka under 2009 och var vid årets slut 7 908 (7 314). Det utländska ägandet minskade något och uppgick till 9,4 procent (10,0) vid årsskiftet. De tre största ägarna Ratos, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden stod för 46,9 procent av aktiekapitalet och rösterna och har varit huvudägare i Lindab sedan 2001.
Det andra steget av koncernens treåriga incitamentsprogram lanserades i november 2009. 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Det nya programmet, som har samma struktur som föregående års program, löper mellan november 2009 och maj 2012 och varje option ger rätt att teckna en aktie för 89,10 SEK mellan 1 juni 2011 och 31 maj 2012. Priset på optionerna fastställdes till 6,00 kronor. Utspädningseffekten för de två första stegen av incitamentsprogrammet kan tillsammans uppgå till högst 2 procent av aktiekapitalet.
Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen ska motsvara 40–50 procent av nettoresultatet, men alltid med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov.
För räkenskapsåret 2009 föreslår styrelsen att utdelning inte ska lämnas. Bakgrunden till förslaget är bolagets försämrade lönsamhet och en bedömning om en fortsatt svag efterfrågan de kommande kvartalen.
| Aktier Kapital, % | Röster, % | ||
|---|---|---|---|
| Ratos AB | 17 699 157 | 23,7 | 23,7 |
| Livförsäkringsaktiebolaget Skandia | 9 063 171 | 12,1 | 12,1 |
| Sjätte AP-fonden | 8 278 874 | 11,1 | 11,1 |
| Swedbank Robur fonder | 5 407 789 | 7,2 | 7,2 |
| Andra AP-fonden | 3 692 400 | 4,9 | 4,9 |
| Lannebo fonder | 3 595 462 | 4,8 | 4,8 |
| CBLDN-IF Skadeförsäkring AB | 3 086 818 | 4,1 | 4,1 |
| Övriga ägare | 23 948 758 | 32,1 | 32,1 |
| Totalt antal | 74 772 429 | 100,0 | 100,0 |
| Antal | Antal | ||
|---|---|---|---|
| Innehav | aktieägare | aktier Innehav, % | |
| 1–500 | 5 899 | 1 279 850 | 1,7 |
| 501–1 000 | 1 070 | 920 024 | 1,2 |
| 1 001–5 000 | 621 | 1 406 226 | 1,9 |
| 5 001–10 000 | 107 | 816 845 | 1,1 |
| 10 001–15 000 | 43 | 537 634 | 0,7 |
| 15 001–20 000 | 16 | 281 315 | 0,4 |
| 20 001– | 152 | 69 530 535 | 93,0 |
| Totalt antal | 7 908 | 74 772 429 | 100,0 |
Lindab har en tydlig strategi för kommunikationen med finansmarknadens olika intressenter. Kontakterna sker via presentationer i samband med de fyra kvartalsrapporterna och genom möten med analytiker, investerare och journalister på kapitalmarknadsdagar, konferenser och seminarier. Vid IR Nordic Market Awards 2009 kom Lindab på fjärde plats bland Large Cap-bolagen. Tävlingen baseras på en undersökning där cirka 600 analytiker och fondförvaltare från Norden och England betygsätter de svenska börsbolagens IR-arbete.
Under 2009 var behovet av informationsgivning särskilt omfattande i och med att finanskrisen och lågkonjunkturen skapade osäkerhet och väckte många nya frågor. Cirka nio analytiker följer Lindab kontinuerligt. För en aktuell uppdatering av analytiker som följer Lindab se www.lindabgroup.com.
Förändring
| av aktie | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | kapitalet (kSEK) |
aktiekapital (kSEK) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –3 935 391 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut | 74 772 429 | - | - | - | |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
| SEK/aktie om inget annat anges | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 20031 ) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 |
| Resultat per aktie2 ) | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | - | - | - |
| Utdelning | -3) | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - | - |
| Direktavkastning, %4 ) | ET | 5,7 | 3,6 | 2,5 | - | - | - |
| Utdelning i %2 ) | ET | 28,4 | 45,9 | 43,7 | - | - | - |
| Börskurs, vid periodens slut | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | - | - | - |
| Högsta börskurs | 91,00 | 163,00 | 205,00 | 132,00 | - | - | - |
| Lägsta börskurs | 40,00 | 36,50 | 125,00 | 111,00 | - | - | - |
| Eget kapital, efter utspädning | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 | 18,00 |
| Antal utestående aktier, efter utspädning | 74 772 429 | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 | 122 940 000 | 122 736 000 | 122 736 000 |
1) Ej omräknade enligt IFRS. 2) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut.
3) Föreslagen utdelning.
4) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Riskhanteringen inom Lindab syftar till att minimera risker men också till att säkerställa att möjligheter tillvaratas på bästa sätt. Turbulensen på finansmarknaden och den globala recessionen har inneburit att Lindabs arbete med att begränsa och kontrollera risktagandet varit särskilt i fokus under 2009. Det ses som viktigt att kunna balansera verksamheten genom att uppvisa lönsamhet baserat på de nuvarande lägre volymnivåerna och samtidigt behålla kapacitet och personal för att effektivt kunna hantera en uppgång.
Lindabs risker kan i huvudsak delas in i risker relaterade till affärsverksamheten och risker relaterade till finansieringsverksamheten. Affärsriskerna hanteras normalt av de operativa enheterna i koncernen medan de finansiella riskerna är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Nedan redogörs för ett urval av de väsentligaste operativa och finansiella riskerna som Lindab är exponerat mot. För fördjupad information om risker och riskhantering, se not 3 på sidan 93.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer, vilka i sin tur kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindabs kunder är beroende av fungerande finansiella system för projektfinansiering, och drabbas hårdare än exempelvis företag som tillverkar konsumentprodukter om bankfinansiering inte finns tillgänglig.
Koncernens verksamhet är idag spridd i 31 länder och cirka 45 procent av försäljningen är mot renoveringssegmentet vilket normalt är mindre konjunkturkänsligt. Lindabs produkter har historiskt vunnit marknadsandelar från traditionella produkter och material. Den kraftiga försvagningen av efterfrågan under slutet av 2008 och 2009 har av Lindab mötts av åtgärder med fokus på att balansera kostnadsstrukturen och kassaflödet. Målet med kostnadsbesparingsprogrammen har varit att anpassa kostnadsmassan efter rådande efterfrågenivå utan att förstöra framtida tillväxtmöjligheter.
På de olika marknaderna möter Lindab både ett större antal lokala aktörer och ett litet antal regionala, nationella eller multinationella företag.
Lindab arbetar med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter, och för att reducera kostnader har bolaget också valt att etablera sig i länder med fördelaktiga produktionskostnader för att öka konkurrenskraften. Samtidigt är distributionen anpassad efter respektive marknadssituation. Närheten till kunden är dock den gemensamma nämnaren.
Lindab har drygt 20 000 kunder från sammanlagt cirka 60 länder. Koncernens största kund står för 1,3 procent av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder. För att minimera kundförlusterna har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sig mot kundförluster. Kreditupplysningar tas på nya kunder och existerande kunder följs upp kontinuerligt. Den totala reserven för kundförluster uppgick till 99 MSEK (77) vid slutet av 2009. Under året har kostnadsförts 57 MSEK (20) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,8 procent (0,2) av koncernens omsättning.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av främst tunnplåt och påverkas av utvecklingen på råvarumarknaden. Under 2009 förbrukades cirka 180 000 ton stålprodukter och andra råvaror för ett värde om 3 282 MSEK (4 592), vilket motsvarar 48,5 procent (52,0) av Lindabs totala kostnader. Centraliserade stålinköp stärker Lindabs möjlighet att förhandla fram konkurrenskraftiga priser och villkor. Dessutom har bolaget genom mångåriga relationer upprättat en inköpsstrategi som gör att inköpen kan göras direkt från stålverken, utan mellanhänder. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Inköpen görs både i Asien och i Europa. Under 2009 genomfördes huvudparten av stålinköpen i Europa. Prisdifferenserna mot Asien var marginella och de kortare europeiska ledtiderna prioriterades till följd av starkt fokus på lager och kassaflöde.
Variationer i volym
Variation i volym med 5 procent ger ett förändrat rörelseresultat om +/– 95 MSEK.
Lindabs försäljningspriser justeras normalt i linje med stålprisfluktuationer. Teoretiskt påverkar en förändring i stålpriset med 10 procent Lindabs resultat med 180 MSEK förutsatt att försäljningspriserna inte ändras.
| Finansiella risker | Exponering | Kommentar |
|---|---|---|
| Finansieringsrisk Med finansieringsrisk avses risken för att finan sieringen av koncernens kapitalbehov samt re finansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
I december 2007 slöt Lindab ett nytt kreditavtal med en löptid på fem år med Nordea och Han delsbanken. Avtalet innehåller två s. k. "cove nants" i form av nettoskuldsättning i förhållan de till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Under tredje kvartalet 2009 gjor des två justeringar, totala kreditramen minska des från 4 500 MSEK till 3 500 MSEK och kre ditvillkoren anpassades till nuvarande marknads läge. |
Lindab bedömer att kreditvillkoren kommer att uppfyllas. |
| Likviditetsrisk Likviditetsrisk definieras som risken att koncer nens verksamhet försvåras på grund av brist på likviditet. |
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets slut till 1 432 MSEK (2 207). |
Alla förfall på centralt administrerade lån pla neras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovannämnda kreditavtal säkerställer likviditets behovet. |
| Ränterisk Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. |
Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 2 422 MSEK (2 774), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av sti gande räntor. |
All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn användas till amortering av befintliga lån. Även räntebindningstiden regleras i finanspolicyn. Under 2009 ingicks två treåriga ränteswap-avtal i syfte att minska ränterisken. |
| Valutarisk Valutarisk är risk att förändringar i valutakurser negativt påverkar koncernens resultat och egna kapital. Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräkningsexponering. |
||
| Transaktionsrisk Transaktionsrisk uppstår vid handel mellan kon cernföretag, leverantörer och kunder om betal ning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Valutakursförändringar hänförliga till transaktionsexponering redovisas i rappor ten över totalresultat. |
81 procent (82) av koncernens försäljning sker i utländsk valuta. Totalt sker försäljning i 17 (18) olika valutor, varav de viktigaste är EUR, DKK och GBP. För föregående år var det EUR, DKK och HUF. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 500 MSEK (500) årligen. Av transaktionsexponeringen upptagen i rapporten över finansiell ställning var 29 MSEK (48) säkrat |
För att minska valutaexponeringen eftersträ vas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag fattar beslut om säkring av transaktionsexpone ring ska ske, som därefter sköts av Lindab AB. |
Uppstår vid omräkning av utländska koncernföretags egna kapital till SEK. Effekten redovisas i omräkningsdifferenser, utländska verksamheter i rapport över totalresultatet för koncernen, s.72.
vid årets utgång.
Koncernens egna kapital i utländsk valuta uppgår till 739 MSEK (1 287).
I enlighet med Lindabs finanspolicy har någon säkring av denna exponering inte skett under varken 2009 eller 2008.
Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 12 MSEK. Detta inkluderar s. k. "sale and lease back" kontrakt på fastigheter samt befintliga ränteswapavtal.
Valutaförändringar påverkar Lindabs verksamhet både vad gäller transaktioner och konsolidering av verksamheten. En förändring av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna påverkar omsättningen med 560 MSEK och rörelseresultatet med 9 MSEK givet samma volymer.
Under slutet av 2008 ökade vi vårt fokus på kostnader och kassaflöde. För kassaflödet sattes ett tufft mål, att sänka rörelsekapitalet med 400 MSEK. Detta projekt drevs mycket framgångsrikt under 2009 och medförde att rörelsekapitalet minskade med hela 583 MSEK. Den enskilt största posten är ett lägre lager med 722 MSEK, vilket motsvarar en lagerminskning på 44 procent under året. Minskningen är till stora delar relaterat till volym och till en mindre del relaterat till valutaeffekter och prissänkningar.
Det starka kassaflödet tillsammans med ett omförhandlat kreditavtal innebär att Lindabkoncernen har förstärkt sin finansiella position.
Under tredje kvartalet omförhandlades vårt kreditavtal och två betydelsefulla justeringar gjordes, dels av kreditramens storlek och dels av kreditvillkoren. I takt med ett starkt kassaflöde och därmed en lägre nettoskuld kunde kreditramen minskas från 4 500 MSEK till 3 500 MSEK. Nettoskulden uppgick vid årsskiftet 2009/10 till 2 400 MSEK vilket innebär att det finns ett betydande utrymme för satsningar och förvärv trots den lägre kreditramen. De dramatiskt försämrade marknadsförutsättningarna under slutet av 2008 och under 2009 medförde att en dialog startades med bankerna för att anpassa villkoren i avtalet för att behålla flexibiliteten. Totalt innebär förändringarna en något högre finansieringskostnad, dock fortfarande tillfredsställande givet nuvarande marknadsförutsättningar.
Under slutet av 2008 initierades det första kostnads- och effektiviseringsprogrammet. Då efterfrågan fortsatte att falla under första hälften av 2009 lanserades ett andra program efter sommaren 2009. Fokus i båda programmen har varit att minska kostnaderna och samtidigt behålla marknadsorganisationer och produktionsresurser för att kunna ta tillvara framtida tillväxtmöjligheter. Två produktionsenheter har lagts ner, en för Building Systems i Ungern och en för Building Components i Sverige. Samtidigt har Building Systems nya anläggning i Ryssland öppnats. Totalt har fasta kostnader minskats med 550 MSEK och antalet anställda har minskat med över 1 100 personer motsvarande drygt 20 procent av personalstyrkan i slutet av tredje kvartalet 2008. Bedömningen är att kostnaderna nu har anpassats till nuvarande marknadssituation, men utvecklingen följs mycket noga. Fortsätter marknaden att försvagas kommer ytterligare åtgärder att vidtas.
Kassaflödet kommer att fortsätta att vara i fokus. Vår målsättning är att behålla den nivå vi uppnådde under slutet av 2009 då rörelsekapitalet uppgick till cirka 20 procent av omsättningen. Kostnadsminskning har övergått till kostnadskontroll även om vi inte utesluter ytterligare neddragningar, som i sådana fall kommer att beröra enskilda marknader och anläggningar.
Grevie, februari 2010
Nils-Johan Andersson CFO
Lindabs cirkulära kanalsystem och takdon i Lindab Arena, Ängelholm
Baserat på Lindabs lösningar inom lättbyggnadsteknik och ventilation bygger NCC fem passivhus om vardera elva bostadsrätter i Beckomberga utanför Stockholm. Passivhus är lågenergihus där uppvärmningen främst sker genom kroppsvärme, elektrisk apparatur och solvärme. Värmen bevaras genom att ventilationsluften återvinns.
NCC:s koncept för lågenergihus uppfyller kriterierna för passivhus, och är en viktig del i utvecklingen av deras tekniska plattformar för såväl småhus som flerbostadshus. Möjligheten att kunna producera de nya husen till samma kostnad som mer traditionellt byggande ska förbereda NCC för den starka tillväxt som väntar miljövänligt byggande. I Beckomberga har NCC valt att basera sin ytterväggsplattform på Lindabs produkt-, logistik- och mjukvarulösningar inom lättbyggnadsteknik.
För att inomhusklimatet i passivhusen i Beckomberga ska få lagom temperatur och ren, fräsch luft utan drag eller buller används ventilation med värmeåtervinning. I täta och energisnåla hus behöver hela luftväxlingen ske genom ventilationsanläggningen. En värmeväxlare återför den gamla luftens värme till den nya fräscha luften och på så vis bevaras den tillförda energin i byggnaden. Om otäta kanaler används kommer energin att dräneras på fel ställe med en mycket lägre verkningsgrad som följd. Det är därför viktigt att använda cirkulära kanalsystem, såsom Lindab Safe, som uppfyller det strängaste täthetskravet klass D.
"Lindabs kompletta paket med konstruktionsstöd, ventilationssystem och fabrikskapade byggsatser för stålreglar ger klara fördelar. Det gör att Lindab ligger väl framme när vi väljer lösningar för bland annat kommande utfackningsväggar, och eftersom detta sätt att bygga är nytt för många av oss är det viktigt med en fortsatt god support och gott samarbete med Lindab", säger Mats Öberg som ansvarar för NCC:s Tekniska Plattformar för Bostäder.
Passivhus bygger på fem viktiga steg: Att kunna reducera energiförlusterna, effektivisera energianvändningen, utnyttja solenergi, individuellt kunna mäta och visa energianvändningen och slutligen välja miljöanpassade energikällor. När det gäller de två första stegen "reducera värmeförlusterna och effektivisera energianvändningen" spelar Lindabs ytterväggsreglar och ventilationslösningar en viktig roll.
" Lindabs koncept för lättbyggnadsteknik och ventilation löser flera problem på en gång.
Under 2009 var det totala värdet av den europeiska byggmarknaden inklusive Ryssland och CIS, cirka 17 000 miljarder SEK. Byggmarknaden, som omfattar både nybyggnation och renovering, indelas vanligtvis i tre segment – yrkesbyggnader, bostäder och anläggningar/infrastruktur. I Västeuropa och Norden motsvarar bostäder 50 procent, yrkesbyggnader 30 procent och anläggningar/infrastruktur 20 procent. I CEE/CIS däremot är 25 procent bostäder, 40 procent yrkesbyggnader och 35 procent anläggningar/infrastruktur. Lindab är verksamt inom yrkesbyggnader (80 procent) och bostäder (20 procent) och av försäljningen består cirka 55 procent av nybyggnation och 45 procent av renovering.
Lågkonjunktur och osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen har lett till en kraftig minskning av investeringar i byggnader och därmed efterfrågan på Lindabs produkter. Detta har förvärrats av att banker och finansiella institut blivit mer restriktiva med utlåning och kräver högre riskpremier. Många aktörer har därför svårt att få finansiering till byggprojekt och blir tvungna att skjuta upp eller annullera planerade projekt.
Förutom byggandet av bostäder är det industrilokaler, kontor och affärslokaler som påverkats mest av lågkonjunkturen. Däremot har en stabilare och till och med ökande efterfrågan kunnat noteras på vissa marknader vad gäller offentligt finansierade nybyggen som skolor, sjukhus och olika sporthallar. Dessutom förväntas infrastruktursatsningar i en del länder leda till framtida ökad efterfrågan på bland annat lagerlokaler.
Efterfrågan inom Lindabs affärsområden har utvecklats olika under lågkonjunkturen. Särskilt drabbat under 2009 var division Building Systems inom affärsområde Profile. Divisionen är verksamt inom nybyggnation av yrkesbyggnader varav industri- och lagerlokaler står för cirka 80 procent.
Affärsområde Ventilation riktar sig också i stor utsträckning till yrkesbyggnader medan Building Components har en relativt stor andel försäljning till bostadsbyggande, cirka 50 procent, i sin verksamhet.
Segmentet bostäder var den del av byggmarknaden som drabbades först av nedgång i efterfrågan och där en återhämtning förväntas ske tidigare än för yrkesbyggnader. Återhämtningen förväntas inledas på de mer mogna marknaderna i Norden och Västeuropa för att sedan följas av marknaderna i CEE/CIS.
Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet, och andelen renovering ökar traditionellt i lågkonjunktur vilket varit ett tydligt mönster under 2009. Marknaden för renovering har även påverkats positivt av olika statliga subventioner för bland annat ökad energieffektivitet i byggnader. Renovering står för runt hälften av både Building Components och affärsområde Ventilations försäljning.
CEE och CIS har drabbats hårdare av den globala recessionen än de mer mogna marknaderna i Västeuropa och Norden. Investerarna är försiktiga och banksystemen fungerar inte ordentligt vilket har medfört att många kunder inte får lån. Utöver det har flera länder såsom Ukraina, Ungern och länderna i Baltikum allvarliga interna ekonomiska problem som påverkar aktiviteten i byggsektorn negativt.
På lång sikt kommer marknaderna i CEE/CIS tillbaka som en tillväxtregion och med en tillväxt som är högre än i väst. Dessa länder har en lång bit kvar innan de når samma levnadsstandard som i väst och behovet av ny infrastruktur och byggnadskonstruktion är stort.
Lindab ser en växande marknad med stora affärsmöjligheter kopplade till de skärpta krav på energieffektivitet och minskade utsläpp från byggnader som lanseras inom EU. Enligt EU-kommissionen står byggnader idag för cirka 40 procent av energiförbrukningen i Europa och är därför den största källan till utsläppen av koldioxid i regionen. Att minska byggnadens energiförbrukning över livscykeln är således ett effektivt sätt att motverka klimatförändringarna. I december 2009 antogs ett nytt direktiv av EU:s ministerråd som handlar om att införa minimikrav på energiprestanda för byggnader, vid både nybyggnation och renovering. Medlemsländerna ska införa direktivet senast 2012 och målet är att alla nya byggnader ska vara "nästan-noll-energihus" från 2020. Lindab kan bidra med energieffektiva lösningar, byggkomponenter såväl som ventilationssystem, men även hela stålbyggnader som designas så att energiförbrukningen under användningsfasen minimeras.
Bygginvesteringarna i CEE/CIS-regionen motsvarar idag endast knappt 20 procent av de totala bygginvesteringarna i hela Europa. Tyngdpunkten ligger på nybyggnation av yrkesbyggnader eftersom företagandet utvecklas och behovet av nya, funktionella fastigheter är stort. Ett i många fall undermåligt underhåll under de senaste 50 åren har gjort många byggnader omöjliga att återställa i brukbart skick. Även bostadsbyggandet förväntas få stark tillväxt framöver till följd av den ökade välfärden.
inom takavvattning, tak- och väggplåt och kompletta stålbyggnadssystem inom CEE/CIS.
Förväntad BNP-tillväxt 2009–2014, BNP uttryckt i köpkraftsparitet. Källa: IMF, World Economic Outlook, oktober 2009.
Lindab möter en diversifierad konkurrens. De olika divisionerna konkurrerar med både små, lokala aktörer och stora, multinationella bolag. Bland de multinationella aktörerna finns leverantörer av ventilationssystem, stålproducenter med byggkomponenttillverkning och specialiserade byggnadsmaterialproducenter.
| Affärsområde Profile | Affärsområde Ventilation | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Division | Building Components | Building Systems | Air Duct Systems | Comfort | |
| Geografiska huvudmarknader |
Norden, CEE/CIS | Västeuropa, CEE/CIS | Norden, Västeuropa | Norden | |
| Lindabs produkter |
Takavvattning Tak- och väggplåt Lättbyggnadsprodukter i stål |
Kompletta stålbyggnads system |
Kanalsystem | Inneklimatprodukter | |
| Huvudkonkurrenter | Corus Ruukki Arcelor Mittal Hoesch Thyssen Marley Plannja Lokala aktörer |
Goldbeck Llentab Ruukki Atlas Ward Zamil Lokala aktörer |
Fläkt Woods Lokala aktörer |
Swegon Fläkt Woods Trox Halton |
Leverans av Lindabs ytterväggsreglar till Maria Park, Helsingborg
Produktmix
Building Components Building Systems
Building Components: Rainline (takavvattning), Coverline (tak- och väggbeklädnad), Construline (lättbyggnadsprodukter i stål för vägg-, tak och bjälklag), Doorline (garage- och industriportar).
Building Systems: Kompletta system i stål för industribyggnader, affärsbyggnader, fritidsanläggningar och kontorsbyggnader.
| 2009 | 2008 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 122 | 4 993 | –37 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 142 | 860 | –83 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 4,5 | 17,2 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 128 | 195 | |
| Antal anställda | 1 759 | 2 171 |
1) Exklusive engångsposter om 38 MSEK (59).
Affärsområde Profile, som består av divisionerna Building Systems och Building Components, har en stor andel av försäljningen i CEE/CIS. Eftersom CEE/CIS är den marknad som drabbats hårdast i konjunkturnedgången har arbetet inom affärsområdet under 2009 främst fokuserats på att anpassa kostnaderna till den lägre efterfrågan. Building Systems produktionsenhet i Nyiregyháza, Ungern har stängts liksom Building Components produktionsenhet i Edsvära, Sverige. Dessutom har avtal om kortare arbetstid tecknats med anställda i flera länder. Trots neddragningarna har satsningar inom försäljningsarbetet fortsatt och tillräckliga resurser finns kvar i organisationen för att tillvarata den ökning av efterfrågan som kommer med nästa konjunkturuppgång. Under året inleddes produktionen vid Building Systems nya produktionsenhet i ryska Yaroslavl.
Building Components har en bra balans mellan renovering och nybyggande, och av kunderna finns cirka 40 procent inom bostadssektorn. Bostadssektorn var först med att drabbas av minskad efterfrågan under lågkonjunkturen och noterade vissa tecken på återhämtning andra halvåret 2009, framför allt på den svenska marknaden. Produkter för takavvattning (Rainline) samt tak- och väggbeklädnad (Coverline) står för sammanlagt 63 procent av divisionens omsättning. På byggmarknaden tar stålreglar och lättbyggnadsteknik andelar när allt fler nordiska byggbolag väljer stålreglar för både ytter- och mellanväggslösningar. Utvecklingen gynnar Building Components starka erbjudande inom lättbyggnadsteknik, med projekteringsmjukvaran ADT Tools och produkter som är fuktresistenta, brandsäkra, ljudisolerande och har låg värmeledning. De nordiska länderna står idag för cirka 60 procent av omsättningen inom Building Components. Divisionen är också marknadsledande i flera länder inom CEE såsom Rumänien, Tjeckien och Ungern. Däremot är försäljningen i Västeuropa liten.
Det nya fasadkassettsystemet Premium har börjat levereras till flera
projekt i Sverige och Danmark och har fått ett positivt mottagande. Lanseringen är i linje med Lindabs strategi att utveckla ett komplett erbjudande inom byggkomponenter med tillhörande projekteringsmjukvara. Fasadkassett Premium är en högkvalitetsprodukt som främst riktas till den nordiska marknaden via Building Components, men även Building Systems erbjuder den till sina kunder.
Den nya mellanväggsregeln RdBX lanserades i Tjeckien under året. Den tillverkas och säljs därmed i tre länder. Förutom i Tjeckien, även i Sverige och Danmark. Den patenterade RdBX-regeln, med god ljudisoleringsförmåga, kan fixeras med ett "klick" utan verktyg och fästdon, vilket ger stort kundvärde.
I Västeuropa fortsätter satsningen på den brittiska takavvattningsmarknaden. Än så länge är Lindab en liten spelare på denna marknad där merparten av alla system som säljs idag är i plast. Lindab har dock lång erfarenhet av att ta marknadsandelar från plast.
Integrationen av det slovakiska företaget SIPOG a.s., som förvärvades 2008, fortsätter att utvecklas väl. Förvärvet har medfört att Lindab nu är marknadsledande i Slovakien och har stärkt positionerna i Tjeckien och Rumänien. Stordriftsfördelar och synergier har uppnåtts inom inköp, tillverkning och marknadsföring. I slutet av 2010 beräknas integrationen av SIPOG vara helt genomförd.
Förvärvet 2008 av finska Koto-Pelti Oy, med tillverkning i Kyyjärvi, har medfört att Building Components kunnat stärka sin position i Finland. Den finska marknaden inom Building Components produktområde beräknas vara lika stor som den svenska.
Building Systems kunder finns främst i Västeuropa och CEE/CIS, inom segmentet nybyggnation av yrkesbyggnader. Marknadsklimatet under 2009, med kunder som varit mer återhållsamma och haft svårare att få krediter, har drabbat Building Systems särskilt hårt.
Flera av divisionens största marknader såsom Tyskland, Frankrike, Polen och Rumänien noterade kraftiga försäljningsnedgångar under året. Efterfrågan på den ryska marknaden, som är divisionens näst största, stod emot bättre. Marknaderna i CEE/CIS stod för sammanlagt 55 procent av omsättningen 2009. Under året har divisionen expanderat försäljningen till nya marknader i CIS.
Building Systems lösningar i stål och egna IT-programvaror förenklar byggandet för både konstruktörer och entreprenörer. Det tongivande erbjudandet är ett effektivt koncept för att bygga enplansbyggnader för industri och lager. Det omfattar stålstommar, väggoch taksystem samt design- och projekteringsstöd. Byggnaderna säljs till omkring 360 associerade byggentreprenörer runt om i Europa, samt säljs direkt till ett antal multinationella företagskunder (key accounts).
Under året lanserades den nya energiberäkningsmjukvaran Cy-nergy till byggentreprenörerna. Building Systems genomför seminarier med entreprenörerna för att utveckla deras kunskap om Cy-nergy och om EU:s nya energidirektiv EPBD. I Cy-nergy påvisas även fördelarna med Lindabs ventilationssystem.
Förnyelsebara energikällor såsom solenergi efterfrågas allt mer, framför allt i Tyskland och Frankrike. Building Systems samarbetar med flera solenergiföretag och under 2009 levererades 15 projekt med solenergipaneler på taken.
På lång sikt är Ryssland, med ett stort industrialiseringsbehov, en stark tillväxtmarknad och viktig i Lindabs tillväxtstrategi. Koncernens investering i en ny stor produktionsenhet i Yaroslavl cirka 30 mil nordost om Moskva stod färdig under 2009 och har börjat leverera. Satsningen på lokal tillverkning är en förutsättning för att till fullo kunna ta tillvara på den stora potentialen i landet. Det innebär även en fördel på kort sikt då en kraftig nedgång i den ryska rubeln omöjliggjort lönsam export av byggnader till Ryssland.
Building Systems har idag en bra produktionsstruktur med tre produktionsenheter – i Luxemburg, Tjeckien och Ryssland – vilka täcker divisionens viktigaste marknader och med tillräcklig kapacitet för att säkra en uthållig tillväxt.
Building Systems arbetar långsiktigt med att öka andelen icke-industriella projekt, i syfte att skapa en bättre balans och minska volatiliteten i försäljningen under en konjunkturcykel. Bland de segment som bearbetas finns sporthallar, hotell och kontor. Under året har Building Systems färdigställt tre hotell och varit involverade i cirka 30 byggprojekt med koppling till sport och fritid.
Inom Building Components ska arbetet i första hand fokuseras på att öka marknadsaktiviteterna. Bland annat ska en satsning genomföras för att öka marknadspenetrationen inom bostadsbyggande.
Möjligheter kommer även att uppstå till följd av att konkurrenter har dragit sig ur vissa marknader.
För Building Systems blir 2010 fortsatt utmanande på grund av marknadsexponeringen. Det finns få nya stora projekt på marknaden och banksystemet fungerar ännu inte helt tillfredsställande i många länder. På lång sikt däremot finns fortfarande ett stort behov av att modernisera byggnader i både öst och väst. Satsningarna på produktutveckling och utveckling av tillväxtmarknader i CEE/CIS, där den största långsiktiga potentialen finns, fortsätter därför. I Ryssland ligger fokus på att utöka nätverket av byggentreprenörer.
Bra inomhusklimat så jag kan prestera
och må väl!
Lättillgängliga filialer där jag kan köpa allt jag behöver, snabba leveranser, enkelt och snabbt att montera!
Installatör
Komplett sortiment av produkter i de dimensioner och kvaliteter som jag vill ha och alla verktyg därtill!
Människa som vistas i byggnaden
Byggfas Nyttjandefas
Lindab levererade 9 300 m cirkulära kanaler och över 150 kylbafflar till Varbergs sjukhus
Produktmix
Air Duct Systems Comfort
| 2009 | 2008 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 3 878 | 4 783 | –19 |
| Rörelseresultat (EBIT), MSEK1) | 190 | 454 | –58 |
| Rörelsemarginal (EBIT), %1) | 4,9 | 9,5 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 48 | 85 | |
| Antal anställda | 2 555 | 2 960 |
1) Exklusive engångsposter om 19 MSEK (38).
55% 63% 58%
Affärsområde Ventilation, som består av divisionerna Air Duct Systems och Comfort, erbjuder ett komplett produktsortiment och en hög servicegrad för ventilationsinstallatörer över hela Europa. Av försäljningen går cirka 90 procent till yrkesbyggande och 10 procent till bostadsbyggande. Under 2009 var marknaden för yrkesbyggnader svag, framför allt inom nybyggnation. Aktiviteten inom renoveringssegmentet var stabilare, bland annat som en följd av statliga subventioner för minskad energianvändning i byggnader.
Genomförda kostnadsbesparingsprogram, som främst omfattat effektiviseringar, har minskat de fasta kostnaderna och bidragit positivt till resultatet. Produktions- och marknadsföringsstrukturen har behållits för att tillvarata framtida tillväxtmöjligheter.
Hos affärsområdets största kundgrupp, ventilationsinstallatörerna, sker en viss konsolidering. Den ökade standardiseringen av byggnormer i Europa underlättar för främst de större aktörerna att växa på nya geografiska marknader. Denna trend gynnar Lindab eftersom kunderna föredrar att teckna avtal med leverantörer som har standardiserade processer och internationella distributionsnätverk. Genom ett attraktivt produkterbjudande och en effektiv logistik med hög leveranssäkerhet, bland annat genom 109 filialer, har Lindab idag en stark position på den europeiska marknaden. Under 2009 har flera avtal tecknats med internationella ventilationsinstallatörer. I Lindabs erbjudande till dessa kunder ingår bland annat Lindab Partnership och verktygssortimentet Smart Tools.
Lindabs erbjudande till installatörerna om partnerskap, Lindab Partnership, fortsätter att förstärka kundrelationerna. Den egenutvecklade programvaran CADvent, servicetjänsterna inom Partnership inklusive Lindabs breda produktsortiment förenklar hela processen för installatören, vilket innebär både tids- och kostnadsbesparingar. Antalet Partners uppgick vid årsskiftet till 15 stycken efter att sex nya Partners tillkommit 2009.
Division Air Duct Systems är idag marknadsledande inom sitt område i både Norden och Västeuropa och erbjuder innovativa systemlösningar inom ventilation som förenklar för kunderna. Under året har flera så kallade Smart Tools lanserats. Smart Tools är ett produktpaket som hjälper installatörer att arbeta effektivare genom att underlätta hantering, kapning och montering av kanaler.
En ny version av beräknings- och designprogrammet CADvent, som omfattar produkter från både division Air Duct Systems och Comfort, lanserades hösten 2009 med fler produkter och förbättrat användargränssnitt.
Lanseringen av produktserien Lindab Safe Click har fortsatt under året och följts upp med kompletteringar av produktsortimentet. Lindab Safe Click är nu introducerat på merparten av Lindabs marknader, och nya hjälpmedel för att förenkla byggandet presenteras kontinuerligt.
Under det senaste året har även oberoende tester av kanalsystemet genomförts. Slutsatsen i rapporterna från tyska TÜV (Technischer Uberwachungs Verein) och finska Arbetshälsoinstitutet (FIOH) visar att paketlösningen Lindab Safe Click, SR Cutter och Smart Tools är överlägset skruv-, nit- och tapemontage av ventilationskanaler. Systemet ger bättre arbetsergonomi vid både kapning, montage och övriga moment, liksom snabbare, enklare och tätare installationer.
På lång sikt förväntas Lindabs försäljning att öka till följd av de ökande miljökrav och den miljölagstiftning som är relaterad till energieffektivitet. Bland annat byggs många byggnader i Europa fortfarande med rektangulära ventilationskanaler, vilket jämfört med cirkulära kanalsystem ger större energispill och sämre driftsekonomi. Cirkulära kanalsystem blir därför en allt viktigare faktor i takt med att EU:s nya energinormer för byggnader införs. I Norden är höga krav på energieffektivitet redan praxis och cirkulära system dominerar.
Division Comforts systemkunnande, produkter och IT-lösningar gör det enklare för konstruktörer och installatörer att skapa ett behagligt, hälsosamt och produktivt inneklimat. Attraktiv formgivning av synliga don och detaljer är också ett viktigt inslag i produktprogrammet.
De under 2008 lanserade nya produkterna, kylbaffeln Plexus och ljuddämparen Aerodim, har fortsatt att generera ökad försäljning. Bland annat erhölls en order på 2 500 kylbafflar till ett projekt i Australien med mycket stränga miljö- och energikrav. Under 2009 har det intensiva produktutvecklingsarbetet fortsatt, vilket kommer att resultera i flera produktlanseringar under 2010. Under vintern 2009 färdigställdes den andra generationen av kylbaffeln Plexus som bidrar till att sänka ventilationsenergiförbrukningen.
Comforts fokus på funktion, energieffektivitet och design är en viktig konkurrensfördel då man befinner sig tidigt i byggprocessen och ofta samarbetar med projektörer för att utveckla rätt produkter och lösningar.
Lindab Ventilation kommer att fokusera på säljinitiativ baserat på affärsområdets unika kundlösningar. Bland annat ska den europeiska
filialstrukturen utnyttjas i ännu större omfattning för att fler internationella avtal ska kunna tecknas. Produkter och system ska fortsätta att utvecklas med utgångspunkt i att förenkla för kunden genom fokus på energi, miljö och inneklimat. Kostnadskontrollen kommer fortsatt att vara i fokus och åtgärder kommer att vidtas om marknaderna visar en fortsatt negativ trend.
Lindabs cirkulära kanalsystem Lindab Safe Click
Lindab hör till Sveriges största inköpare av stål och tunnplåt. Dessa utgör den gemensamma nämnaren för merparten av Lindabs produkter.
Stålverken svarar för ca 6–7 procent av världens koldioxidutsläpp*) och arbetar kontinuerligt med att minimera sin miljöpåverkan, optimera processerna och utveckla stålets positiva egenskaper. Stålindustrin världen över satsar miljardbelopp på bättre rening och andra åtgärder för en minskad miljöpåverkan. Målet är en hållbar utveckling och att samtidigt klara av den globalt ökande efterfrågan på stål.
Järn är jordskorpans fjärde vanligaste grundämne. Ett grundämne varken skapas eller försvinner, utan recirkulerar runt i samhällen och ekosystem i eviga kretslopp. Stål är därför ensamt att som byggmaterial skapa slutna kretslopp. I princip allt stål kan återvinnas och idag är stål ett av de mest återvunna materialen i världen.
Stålets höga hållfasthet och ständiga utveckling möjliggör lättare byggnader med mindre material.
Eftersom stålet är ett mycket starkt material innebär det att det går åt en mindre mängd stål än trä eller betong för att fylla samma funktion. Stålets egenskaper förändras inte under byggnadens liv. Livslängden på en byggnad med stålstomme begränsas därför bara av dess arkitektur och möjligheter att anpassas efter framtida behov.
Stål kräver inte bekämpningsmedel eller andra kemikalier för att mota skadedjur, mögel eller röta eftersom stål är ett oorganiskt material som inte absorberar vätska. Därför utgör inte byggnader med stålstomme någon grogrund för mögel och andra allergener. Stål avger inga emissioner som kan ge upphov till överkänslighet eller allergi.
Lång livslängd minskar underhålls- och reparationsbehovet vilket minskar energiförbrukningen under byggnadens livscykel.
" Stålets viktigaste egenskaper som bidrar till att bevara naturresurser är dess lätta vikt, hållfasthet och återvinningsbarhet.
Med stålet som råvara tillverkas kanalsystem, ljuddämpare, don samt kylbafflar som ingår i ett behovsstyrt inneklimatsystem med värmeåtervinning. Ett bra inneklimat ökar människors välbefinnande och prestationsförmåga samt minskar sjukfrånvaron. Inneklimat omfattar luftkvalitet, lufthastigheter, ljud, temperatur och ljus.
Ett komplett takavvattningssystem i tio kulörer med genomtänkta detaljer som förenklar monteringen. Rainline ger byggnaden en vacker, beständig och funktionell inramning.
Ett lättbyggnadssystem som omfattar reglar, balkar och läkt i stål, samt ett antal IT-hjälpmedel för konstruktion, beräkning och mängdning. Genom att projektera rätt från början minskar behovet av kapningar och material på arbetsplatsen med bättre ergonomi som följd. Stålreglarnas egenskaper med låga värmeförluster, bra ljudegenskaper samt ett oorganiskt material gör att de är väl lämpade för passivhus.
Ett komplett monteringsfärdigt stålbyggnadssystem som skräddarsys för varje kunds behov.
Det är naturligt för moderna företag och människor att uppträda på ett ansvarsfullt sätt. Det är ett synsätt som Lindab helt stödjer och har tillämpat sedan länge. Socialt ansvarstagande gentemot våra intressenter och mot miljön blir allt mer betydelsefullt. Det handlar helt enkelt om hur vi som företag tar ansvar för den påverkan vårt handlande har på samhälle och miljö.
Företagsrutiner och regelverk inom socialt ansvarstagande är något som omvärlden fäster allt större vikt vid. Att hantera dessa frågor på ett bra och genomtänkt sätt är viktigt för Lindabs fortsatta framgångar och därför har vi samlat våra riktlinjer, policys och normer för detta under det gemensamma namnet Lindab Life.
Lindab Life handlar om hur vi ska uppträda i den dagliga verksamheten. Om hur vi ska agera mot kunder, leverantörer och andra partners. Om vårt uppträdande mot våra medarbetare och de samhällen där vi finns närvarande. Dessutom täcker det in alla betydelsefulla miljöfrågor, både ur ett process- och produktperspektiv.
Lindab Life består av fyra områden – Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle – och beskriver de policys och regelverk som styr vårt handlande. Dessa principer är inte nya för Lindab, utan sedan länge kända och bekanta för oss. Med Lindab Life stärker vi budskapet och gör detta förhållningssätt klart och tydligt för oss alla. Genom att följa dess riktlinjer stärker vi både företaget och varumärket Lindab ytterligare.
Våra affärsmetoder, Lindabs välkända entreprenörsanda, omtanken om vår personal och inte minst våra energieffektiva, hållbara och stålbaserade lösningar är saker vi alla kan vara stolta över. Genom att vara klar och tydlig samt ytterligare öka våra ansträngningar, är vi övertygade om att Lindab Life kommer att gynna både våra intressenter och Lindab, i såväl det korta som det långa perspektivet.
Grevie, februari 2010
David Brodetsky VD och koncernchef
koden, grundad bl. a. på FN:s deklaration för mänskliga rättigheter. Lindabs etiska kod är det övergripande policydokumentet som anger förhållningssättet gentemot omvärlden i frågor avseende ett socialt ansvarstagande inom varje aktuellt område.
lindab | hållbarhet
En hållbar utveckling med
Ansvarsfullt företagande är förenat med Lindabs vision att bli Europas ledande företag inom industrialiserade ventilationsoch bygglösningar. Under 2009 beslutade Lindab att samla de värderingar, policys och riktlinjer som styr och påverkar organisationen under begreppet Lindab Life. Med Lindab Life tas nya, viktiga steg, men framför allt vidareutvecklar och stärker Lindab den kultur som redan finns i koncernen.
Lindab Life sammanfattar Lindabs sätt att agera i den dagliga affärsverksamheten, gentemot personalen och de samhällen Lindab verkar i och inte minst ur ett miljöperspektiv. Lindab Lifes fyra områden fungerar även som ram för rapporteringen av Lindabs hållbarhetsarbete.
Lindab arbetar med ständigt förbättringsarbete och har hela tiden stärkta kundvärden för ögonen, bland annat genom fortsatta satsningar på energieffektiva och miljövänliga produkter och lösningar.
Avsikten med Lindab Life har inte enbart varit att sätta ned foten och deklarera Lindabs position inom dessa frågor utan också att göra Lindab Life till en naturlig ingrediens i Lindabs vardag och lyfta fram detta i presentationer av Lindab, till exempel i trycksaker, på hemsidan och i finansiell information.
Att agera då avvikelser sker från Lindab Lifes principer är av stor betydelse. En viktig punkt i Lindabs etiska kod beskriver därför funktionen "whistleblower", det vill säga alla anställdas möjlighet att anonymt kunna anmäla missförhållanden som strider mot Lindab Life.
Lindabs vision är att "vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och bygglösningar i Europa". Att vara den goda och trovärdiga affärspartnern, med lösningar som marknaden efterfrågar, liksom den ansvarstagande och motiverande arbetsgivaren har alltid varit en viktig del i Lindabs agerande.
Koncernens satsning på Social Responsibility (SR) baseras dels på en intern aspekt- och intressentanalys och dels på diskussioner med några av de intressenter som identifierats. De aspekter som bedömts som viktigast omfattar bland annat affärsetiska aspekter såsom antikorruption och fri konkurrens, och miljöaspekter såsom användning av kemikalier, koncernens energiförbrukning samt klimatpåverkan.
Koncernchefen och koncernledningen ansvarar för Lindabs SR-arbete, som verkställs av koncernstab Juridik. Arbetet med SR drivs av en grupp bestående av medarbetare från koncernstabsfunktionerna Juridik, Ekonomi och Finans samt HR.
De data som presenteras avser kalenderåret 2009 och omfattar då inte annat anges, Lindabkoncernens rörelsedrivande dotterbolag som ingick från årets början, totalt 39 stycken. Även för de bolag som avyttrats eller upphört rapporteras data för den tiden de varit verksamma. Föregående års siffror redovisas inte i miljödelen av rapporten då dessa inte omfattade en lika stor del av verksamheten. Nyckeltal redovisas endast i absoluta tal. Föregående hållbarhetsrapport publicerades i april 2009.
Lindabs etiska kod och kärnvärden har en central roll för styrningen av Lindabs organisation och verksamhet. Tillsammans med stödjandet av FN:s Global Compact och hållbarhetsrapporteringen enligt GRI utgör de viktiga förtroendeskapande byggstenar och grunden för ett starkt varumärke.
Lindabs etiska kod (Code of Ethics) är implementerad i hela koncernen och följs upp kontinuerligt. Koden beskriver principerna för hur alla medarbetare inom koncernen ska uppföra sig i relationer med andra anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Principerna är baserade på FN:s konvention för mänskliga rättigheter. Arbete har påbörjats med att tillse att Lindabs leverantörer följer de principer som Lindab antagit i sin etiska kod. Under 2009 avbröt Lindab samarbetet med en leverantör i Tjeckien efter att avvikelser gentemot Lindabs etiska principer upptäckts.
Inom byggbranschen förekommer att aktörer tillgriper medel och åtgärder som inte är acceptabla. Lindab har sedan lång tid en konkurrenspolicy vilken löpande genomgås och uppdateras.
Lindabs inställning är att ett agerande i strid mot konkurrensreglerna inte accepteras. Löpande informeras och utbildas de Lindabanställda som kan komma i kontakt med frågor av konkurrensrättslig natur om innehållet i Lindabs policy och att Lindab inte accepterar brott mot dessa regler. Under verksamhetsåret har förfarande i strid mot reglerna inte upptäckts eller rapporterats.
Lindab har i sin antikorruptionspolicy angivit att korruption i Lindabs verksamhet inte accepteras. Utöver policyn finns olika instruktioner som ska följas i olika situationer för att förhindra ett handlande som kan betraktas som korruption. Under verksamhetsåret har förfarande i strid mot reglerna inte upptäckts eller rapporterats.
Lindab har en informationspolicy som uppfyller de krav som ställs på ett noterat bolag och fastslår att informationen ska vara begriplig, ärlig och relevant för målgruppen. Snabb, samtidig och konsekvent information ska förhindra ryktesspridning och missförstånd samt säkerställa att alla marknadens aktörer har tillgång till samma information. Den finansiella rapporteringen upprättas i enlighet med gällande regelverk och utvecklas ständigt för att ytterligare öka transparensen. Information angående verksamheten, framför allt finansiell information och kurspåverkande information hanteras av IRfunktionen och offentliggörs enligt EU:s transparensdirektiv på både svenska och engelska via en nyhetsdistributör. Koncernens hemsida www.lindabgroup.com finns på svenska och engelska och är en central informationskälla för alla intressenter.
Lindabs åtagande vad gäller ansvar på produktområdet styrs övergripande av koncernens etiska kod (Miljöskydd och Arbetsplatssäkerhet) och Miljöpolicyn. Då kraven varierar mycket mellan de olika produktsegmenten ligger ansvaret för produktutveckling och sammanhängande produktansvarsfrågor inom respektive affärsområde.
Lindabs bärande idé är att i alla byggprocessens faser bidra till att förenkla byggandet, såväl vad gäller projekteringsfasen som själva produkten, dess installation och leverans. Lindab bedriver även materialforskning och utvecklingsprojekt tillsammans med leverantörerna, inom bland annat ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet och hälso- samt miljöaspekter.
Många människor spenderar 80–90 procent av all sin tid inomhus. Därför är det viktigt att inomhusmiljön är hälsosam och att byggnadens ingående komponenter inte medför några hälsorisker. Lindab har sedan länge arbetat aktivt med att identifiera och ersätta sådant som kan bedömas som miljö- eller hälsofarligt. Ett aktuellt exempel på denna substitution är övergången till plåt som är fri från hexavalent krom.
Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. Lindab testar och dokumenterar de produkter som utvecklas för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. Kvalitetsledningssystem tillämpas inom alla delar av verksamheten. Nästan alla av Lindabs produktionsenheter har kvalitetssystem certifierade enligt ISO 9001. Produkterna levereras tillsammans med den dokumentation som efterfrågas för de olika marknaderna såsom bruksanvisning, certifikat och miljövarudeklarationer.
Lindab har genom lång erfarenhet byggt upp den kunskap som krävs för att möta kundens alla behov och önskemål. Genom att tillvarata kundernas synpunkter och önskemål ökar förståelsen och därigenom kan Lindab arbeta närmare kunden. Ett exempel är framtagandet av en serie hjälpmedel för att förbättra ergonomin för installatörer och förenkla processen på byggarbetsplatsen, lanserad under begreppet "Smart Tools".
Under året har inga överträdelser av regler identifierats rörande koncernens marknadsföring, produktinformation, tillhandahållande av produkter, eller produkternas hälso- och säkerhetspåverkan. Således har heller inga böter rörande dylika överträdelser tilldömts eller betalats.
Koncernens miljöpolicy fokuserar på fyra kärnområden: Miljöhänsyn, Produkter, Tillverkning och Kommunikation. Detta innebär att
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda.
Lindabs miljöpolicy är ett centralt dokument till grund för miljöarbetet inom koncernen. Det styr Lindabs miljöarbete inom tillverkning, energiförbrukning och minskade koldioxidutsläpp. Idag är 40 procent av Europas energiförbrukning kopplad till byggnader. Lindab arbetar aktivt för att bidra till att sänka denna höga siffra bland annat genom kraftfulla satsningar på energieffektiva lösningar för hälsosamt inneklimat och byggande.
Det direkta ansvaret för miljöfrågor inom Lindab ligger hos de lokala bolagen där det finns en person som ansvarar för det lokala miljöarbetet. Koncernen har en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. Tillsammans med en representant för varje affärsområde har ett koncernövergripande miljöråd tillsatts. Varje affärsenhet följs kontinuerligt upp och jämförs med andra enheter i koncernen. Affärsenheter som är framgångsrika lyfts fram som goda exempel i syfte att få andra att ta efter.
Miljöledningsstandarden ISO 14001 skapar struktur i miljöarbetet. Vid utgången av året var merparten av Lindabs större produktionsenheter miljöcertifierade och flera kommer att certifieras. Bland annat har arbetet med att förbereda certifieringen av produktionsenheterna inom divisionen Building Systems påbörjats. Målsättningen är att samtliga stora produktionsenheter ska vara certifierade enligt denna standard. Icke certifierade bolag utgörs framför allt av försäljningsbolag.
Lindab arbetar med att ta fram livscykelanalyser på en stor andel av koncernens produkter. Analyserna, som omfattar produkternas klimatpåverkan från tillverkning till återvinning, kommer att presenteras i bland annat miljövarudeklarationer och övrig produktinformation. Att kunna få information om produkternas koldioxidutsläpp under deras livstid, så kallad Carbon Footprint, efterfrågas i allt större utsträckning av kunderna. Analyserna ger till exempel möjlighet att beräkna klimatpåverkan från en komplett byggnation eller systemlösning. På sikt kan analyserna kompletteras med uppgifter om produkternas påverkan vad avser övergödning, försurning, landanvändning, luftföroreningar och vattenförbrukning.
Under 2009 förbrukade Lindabkoncernen ca 180 000 ton stål varav ca 20 procent beräknas komma från återvunnet stål. Lindabs produkter i sig, är helt återvinningsbara då de är enkla att separera vid en eventuell ombyggnation eller rivning.
Lindabs viktigaste råvara är stål samt tillsatsämnen såsom polyesterfärg, gummitätningar samt smörjmedel och oljor för metallbearbetning. Dessutom kräver produktionen en del kemikalier och bränslen för drift av ugnar, fordon, truckar samt uppvärmning.
Målning utförs endast av ett litet antal produkter och detaljer. Lindabs måleriprocesser bedrivs på ett fåtal enheter i slutna system utan betydande extern miljö- eller hälsopåverkan. Lösningsmedelsbaserade färger används normalt inte. Den stora mängden lackade produkter tillverkas av prelackad plåt. Lackeringen utförs på stålverken och orsakar ingen extra miljöpåverkan från Lindabs processer. Ytbehandlingen och färgen har endast en mycket liten miljöpåverkan och har inga hälsoaspekter vid normal användning.
| Stål | 180 000 | ton |
|---|---|---|
| Oljor | 100 | m3 |
| Färgpulver | 140 | ton |
| Övrig färg | 610 | ton |
| Gummi | 1 400 | ton |
Förpackningsmaterial som används är framför allt plast, wellpapp, trä och stål.
| Wellpapp | 2 000 | ton |
|---|---|---|
| Plast | 1 700 | ton |
| Trä | 6 900 | ton |
Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av några särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. De tillstånd som krävs varierar till omfattning och sort men normalt handlar det om vanliga verksamhetstillstånd för industri, och på vissa platser tillstånd rörande storleken på fabriksområdet samt hanteringen av oljor. Rapporter lämnas till tillsynsmyndigheter i respektive land. Varken under 2009 eller tidigare har brott mot tillståndsvillkor eller lokal miljölagstiftning förekommit. Inga böter eller sanktioner har tilldömts Lindab.
Miljökrav ställs i centrala upphandlingar som görs av transporter. Samlastning och logistikplanering minskar också transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns.
Lindabs produktionsenheter ligger generellt inom områden avsedda för industri där verksamheten inte har någon direkt inverkan på den biologiska mångfalden, dock kan lokala regler kring buller förekomma.
Några undantag finns dock. Ett exempel är Lindabs produktionsenhet i utkanten av Prag (Tjeckien) som ligger intill en skyddad vattenreservoar. Flera oljeavskiljare har byggts kring fabriken för att skydda reservoaren mot oavsiktligt spill. Prover på vattnet tas regelbundet och rapporteras till myndigheterna. Ett annat exempel är Lindabs produktionsenhet i Portsmouth (USA) som ligger inom ett skyddat område intill Chesapeake Bay vilket innebär restriktioner kring nybyggnation på en mindre del av fastigheten.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. De processer som kan medföra utsläpp till vatten utnyttjar slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året.
På de svenska Lindabbolagen utförs periodvisa läckagekontroller på kyl-/värmepumpsutrustning. Inga utsläpp av ozonnedbrytande ämnen har registrerats.
Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten.
De restprodukter som uppstår i produktionen består till vikten framför allt av metallskrot men även andra typer av avfall uppkommer. Återvinningsgraden är hög; metallskrot återvinns helt och för övrigt avfall är det cirka 70 procent. En del inkommande och överblivet förpackningsmaterial återanvänds på plats. Det som blir över sorteras och tas om hand enligt gällande lagstiftning. Statistik om avfallshanteringen lämnas av avfallshanteringsföretaget.
Farligt avfall som uppkommer består bland annat av färg- och lösningsmedelavfall, absorberingsmedel och annat oljehaltigt avfall. Avfallet tas om hand av lokala avfallshanteringsföretag, ingen information finns om att något har exporterats.
| Metallskrot* | 36 000 | ton |
|---|---|---|
| Total avfallsmängd (ej skrot) | 9 300 | ton |
| Farligt avfall | 700 | ton |
| Återvinningsgrad (inkl. skrot) | 93 | % |
* Cirka 9 800 ton skrot kan härledas till nedläggningen av en stor produktionsenhet.
Energibesparing är ett viktigt område för Lindab. Flera projekt pågår för att minska den totala energiförbrukningen. Ett exempel är Lindabs satsningar på Grön IT vilket lett till en beräknad energibesparing om cirka 506 MWh (ca 1,8 TJ) per år. Grön IT omfattar satsningar på ett flertal olika energibesparande IT-lösningar såsom virtuella servrar, tunna klienter och videokonferensutrustning. En virtuell server ersätter ett stort antal fysiska servrar och sparar på så sätt både energi och plats.
Av koncernens totala energiförbrukning kommer ca 15 procent från förnyelsebara källor.
| Total energiförbrukning | 113 GWh | (= 407 TJ) |
|---|---|---|
| Direkt energiförbrukning | 46 GWh | (= 166 TJ) |
| Indirekt energiförbrukning | 67 GWh | (= 241 TJ) |
Lindab har satt upp tre långsiktiga mål med ambitionen att minska koncernens påverkan på miljön och klimatet. Målen är baserade på EU:s mål för 2020 och innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska
Utsläppen av växthusgaser redovisas i koldioxidekvivalenter (CO2e) och delas in i två kategorier; direkta och indirekta. Direkta utsläpp är utsläpp från Lindabs anläggningar och fordon. Indirekta utsläpp är utsläpp från andra företags verksamhet vars produkter och tjänster Lindab förbrukar såsom elektricitet och värme.
Under 2009 har varje affärsområde upprättat kortsiktiga (årliga) mål. Dessa mål ska uppnås genom att en rad projekt genomförs i affärsområdena, vilka leder till bättre processer och minskad energiförbrukning. Listan uppdateras kontinuerligt med nya projekt samt med lärdomar och resultat från de projekt som avslutats.
| Totala utsläpp av växthusgaser | 29 200 | ton |
|---|---|---|
| Direkta utsläpp | 10 400 | ton |
| Indirekta utsläpp | 18 800 | ton |
Klimatförändringarna har och kommer att påverka Lindabs verksamhet i en allt större utsträckning. Dessa förändringar behandlas som risker och riskbedömningen sker fortlöpande så att nya identifierade risker kan förebyggas.
Lagstiftningen skärps allt mer kring processer och produkter som är energikrävande och/eller bidrar till klimatförändringar på annat sätt. Lindab övervakar de ändringar som görs och anpassar verksamheten och produkterna därefter. Kravet på energibesparingar uttrycks även i koncernens miljömål och resultatet rapporteras.
Systemet för handel med utsläppsrätter innebär att ett pris sätts på utsläpp av koldioxid. Det innebär att kostnaden för att producera el med fossila bränslen ökar vilket ger ett högre pris till slutkunden. Detta innebär att Lindabs energikostnader kommer att öka på sikt.
Vatten används i produktionen främst till kylning och tvättning. Åtgärder för att minska vattenförbrukningen består till exempel av installation av vattensparande kranar samt recirkulering av processvatten.
Flertalet av koncernens produktionsanläggningar är anslutna till kommunala avlopp. Vatten som släpps ut över markytor är dagvatten och kylvatten, detta är normalt rent men mindre spår av metallavlagringar kan förekomma. För att skydda mot oavsiktliga utsläpp finns oljeavskiljare och sedimenteringsfällor.
| Total förbrukning av vatten | 187 000 | m3 |
|---|---|---|
| Totala utsläpp av vatten (inkl. dagvatten) | 169 000 | m3 |
Som kemikalieanvändare berörs Lindab av EU:s kemikalielagstiftning REACH. Då Lindab varken tillverkar eller importerar kemiska produkter till den europeiska marknaden definieras verksamheten som nedströmsanvändare. Som sådan har Lindabs arbete framför allt varit inriktat på kommunikation med leverantörer och kunder om REACH-relaterade frågor.
Engagerad personal och entreprenörstänkande har alltid varit av central betydelse för Lindab. För att säkerställa en framtida utveckling satsar därför Lindab på bred kompetensutveckling och implementering av bolagets företagskultur.
Under de senaste åren har Lindab arbetat med verktyget Lindab Lifestyle, som är ett program för att med enkelhet och tydliga budskap föra ut och implementera företagskulturen och Lindabs syn
på ledarskap. Exempelvis tydliggörs betydelsen och innebörden av entreprenörskap. Det måste också finnas öppenhet för att anpassa entreprenörskulturen till lokala förhållanden eftersom kundstrukturen och kundvärden kan variera.
Under 2009, då Lindab firade sitt 50-års jubileum, besökte VD David Brodetsky 16 affärsenheter vilka omfattar cirka 70 procent av Lindabs anställda, för att sprida
kunskap om företagets historia, kärnvärden och strategier. En bok om företagets historia, "50 år av förenklat byggande", har givits ut på nio språk och delats ut till anställda.
Förutom Lindab Lifestyle genomförs kontinuerliga utbildningar för ledarna inom organisationen. En stor del av utvecklingen inom en organisation sker genom dagliga kontakter mellan olika enheter och den problemlösning som ständigt pågår i processen.
Ledare utvecklas genom att få ta sig an nya uppgifter i nya miljöer. Tack vare företagets snabba utveckling på nya marknader har många ledare tillgodogjort sig erfarenheter som är mycket viktiga för företagets expansion. Genom verktyget Manager Profile identifieras olika medarbetares ledar- och resultategenskaper vilket ligger till grund för utbildning och rekrytering av framtida ledare inom koncernen.
Genom ett offensivt hälsoarbete stödjer Lindab de olika affärsenheternas arbete med olika aktiviteter som kan öka frisknärvaron i koncernen. Friskvårdsarbetet är samtidigt integrerat med olika insatser för en effektiv rehabilitering och god arbetsmiljö. Detta ska bidra till god hälsa hos medarbetarna, en hållbar verksamhet och ökad konkurrenskraft. Dessutom skapas en attraktiv arbetsplats där friska medarbetare bygger friska företag. Genom ett långsiktigt
arbete med tydliga rutiner strävar Lindab efter att sjukskrivna medarbetare snabbt ska kunna komma tillbaka i arbete. Lindab arbetar även för att minimera ohälsa och arbetsskador. Varje affärsenhet har ansvar för att lagar och regelverk följs och att all personal genomgår utbildning för de arbetsuppgifter som ska genomföras. Alla medarbetare ska också informeras om och utbildas i de lagar och krav som gäller för arbetsplatsen.
Lindab uppmuntrar mångfald och behandlar anställda utan att diskriminera avseende kön, ras, religion, ålder, funktionshinder, sexuell läggning, nationalitet, politiska åsikter, fackföreningstillhörighet, socialt eller etiskt ursprung. Inga fall av diskriminering har rapporterats under 2009.
Alla aktiviteter inom koncernen måste respektera mänskliga rättigheter. Alla anställda har rätt att bilda, delta eller avstå från att delta i fackföreningar eller andra organisationer som ägnar sig åt kollektiva förhandlingar. Lindab gör egna riskbedömningar av sina geografiska marknader avseende faktorer såsom förtryck, barnarbete och tvångsarbete. Risken för dylika överträdelser bedöms som låg inom Lindabkoncernen och under året har inga överträdelser registrerats.
Lindab är ofta det ledande industriföretaget på de orter där koncernens huvudenheter ligger. Goda och nära relationer med lokala myndigheter och organisationer, samt lokala satsningar som stöttar och bidrar till en god lokal samhällsutveckling är betydelsefullt för Lindab.
Lindab bedriver verksamhet i 31 länder. På flera av dessa orter är Lindab ett av de ledande företagen, framför allt på de platser i Sverige, Danmark, Tjeckien och Luxemburg där koncernens största produktionsenheter finns. Det är självklart för Lindab att ta det samhällsansvar som kan förväntas av ett stort företag och ambitionen är att bidra till lokal utveckling.
Lindabkoncernen uppmuntrar leverantörer och andra affärspartners att stärka sitt arbete kring frågor rörande Social Responsibilty. Alla större leverantörer måste ta del av Lindabs etiska kod och förbinder sig därigenom att uppfylla tillhörande krav. Lokala leverantörer väljs när det är möjligt.
På de flesta platser där koncernen finns sker även ett samarbete med olika organisationer och myndigheter i syfte att stärka affärsklimatet och den lokala samhällsutvecklingen. Genom att samarbeta med och verka i dessa försöker Lindab bidra till en generellt positiv utveckling och att långsiktigt stärka regionens attraktions- och konkurrenskraft, något som gynnar både samhället och Lindab.
En viktig faktor till Lindabs engagemang är att huvuddelen av rekryteringen av nya medarbetare, såväl chefer som övriga anställda, i stor utsträckning, sker i de samhällen där koncernens enheter är lokaliserade och där Lindab i många fall är en stor och viktig arbetsgivare.
Lindab är genom sina bolag involverade i en rad aktiviteter för att stödja det lokala samhället och dess medborgare. Under 2009 har Lindabkoncernen bidragit med ca 5 MSEK i form av sponsring och donationer. Stöd till skolor, universitet och andra utbildningsinstitutioner och deras studenter är vanligt förekommande inom Lindab. Bland annat deltar medarbetare från Lindab som gästföreläsare på olika universitetskonferenser och sponsrar forskning som rör utvecklingen inom byggnadssystem och ventilation. Lindab deltar också i program som ger studenter arbetslivserfarenhet, genom att erbjuda dem praktiktjänster och hjälp med examensarbeten. Ett sådant exempel är stödjandet av Opportunity Inc.'s ungdomsprogram i Portsmouth, USA.
Många av Lindabs bolag stödjer också senior- och ungdomsverksamhet inom sportklubbar. Genom organisationen Hello Sweden stöttar Lindabkoncernen bland annat lovande svenska idrottare på deras väg till toppen. I andra fall tar engagemanget inom sport formen av sponsorskap då Lindab försöker nå en bredare publik för att på så sätt stärka varumärket. Ett sådant exempel är Lindab Arena, vilket ger Lindab en naturlig exponering genom elitserieishockeyklubben Rögles insatser. Ett annat exempel är det årliga stödet till ATP tennisturneringen Swedish Open i Båstad. Liknande former av sponsring förekommer på andra platser, dock i mindre skala.
Lindabkoncernen har sedan länge stöttat Cancerfonden som är den ledande finansiären av svensk cancerforskning. Många Lindab-bolag har även valt att ge lokalt stöd till olika välgörenhetsorganisationer. Stödet sker bland annat genom donationer till internationella och lokala organisationer såsom Chance 4 Children i deras arbete med barn som på olika sätt har det svårt och Jedlička's Institutets stiftelse som hjälper handikappade att integreras i samhället. Även idrottsverksamhet sponsras lokalt för både ungdomar och vuxna.
Erhållna bidrag uppgick under 2009 till ca 26 MSEK. Huvuddelen, 85 procent, var nationellt stöd avseende förkortad arbetstid, vilket i huvudsak avser Luxemburg. Resterande del utgjordes framför allt av utbildnings- samt fraktstöd.
Lindabs beräkningsmjukvara för Building Systems, Cyprion, har utökats med en ny modul för energieffektivitet. Cy-nergy kallas den nya användarvänliga energiberäkningsmodulen som låter byggentreprenörerna anpassa byggnaderna till rådande tyska energisparkravet EnEV och referensnormen DIN V 18599.
"Det här verktyget är väldigt viktigt under beräkningsprocessen, särskilt som beslutsstöd för fastighetsägare och arkitekter när de ska bestämma vilken typ av isolering de ska ha", säger Horst Stöhr, vd för den framgångsrika byggentreprenören KPS Hallen+Bausysteme GmbH från Thüringen. "Dessutom så är det här programmet mycket utslagsgivande när man bestämmer vilka tillbehör och värmesystem som bör användas."
En stor fördel för Horst Stöhr är den inbyggda flexibiliteten vad gäller optimeringen av byggnaden. "Genom bara ett par klick kan man prova flera olika lösningar. Det gör mitt arbete betydligt enklare."
Särskilt tycker Stöhr att Cy-nergy ger hans företag en stark konkurrensfördel . "Med Cy-nergys resultat visar vi vår kompetens och vi är mycket bättre förberedda än andra. Det imponerar på både fastighetsägare och arkitekter eftersom detta komplexa ämne oftast skjuts åt sidan av många konkurrenter. Ibland kommer de till och med tillbaka efter att de fått ordern och begär tillägg för att göra anpassningar enligt normerna. Tack vare Cy-nergy kan vi hantera optimering och beräkningar på ett professionellt och tillförlitligt sätt."
"Just nu förbereder vi en offert för en tillverkningsenhet i östra Tyskland. Med Cy-nergy kan vi visa vår kund hur resultatet blir med olika val av isolering, värmesystem och byggnadsteknik för att komma fram till den bästa lösningen. Tack vare Cy-nergy får kunden professionell support och rätt beslut kan fattas redan i planeringsfasen."
51
" Med Cy-nergy kan vi hantera beräkningar på ett professionellt och tillförlitligt sätt.
En god bolagsstyrning är en förutsättning för en långsiktig och hållbar utveckling med god avkastning. Ett av Lindabs kärnvärde är "ordning och reda" vilket också är väl förankrat inom organisationen och stödjer en god bolagsstyrning.
Rutiner kring kontroll och beslutsfattande och olika policys utvärderas och genomgås löpande för att stärka Lindabs bolagsstyrning. Dessa rutiner och policys bygger på svensk aktiebolagsrätt och är också anpassade till Lindabs verksamhet och förhållandena på de marknader där Lindab är verksamma. Avdelningen för intern kontroll har under 2009 förstärkt vårt arbete i denna del.
Lindab eftersträvar transparens i sin rapportering så att aktieägare och övriga intressenter löpande kan följa koncernens utveckling.
I synnerhet under svåra omvärldsförhållanden som den finanskris som präglat vår omvärld under hela 2009 är det viktigt med goda rutiner och en bra bolagsstyrning.
Lindab följer i alla delar Svensk Kod för Bolagsstyrning.
Grevie, februari 2010
Svend Holst-Nielsen Styrelseordförande
Lindab International AB är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen ska utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterat vid Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive ersättning till ledande befattningshavare och rapport om intern kontroll är översiktligt granskad av bolagets revisor.
Lindab lägger stor vikt vid bolagsstyrningen som också stöds av Lindabs kärnvärde, "ordning och reda". Bolagsstyrningen i Lindab grundas formellt på bolagsordningen, aktiebolagslagen, antagen arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Bolagsstyrningen i Lindab är åskådliggjord på sidan 56.
Några avvikelser från bolagskoden finns inte.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab innehar 3 935 391 egna aktier efter återköp under 2008. Antalet utestående aktier uppgår därmed till 74 772 429 st. Lindab har inte rösträtt för de återköpta aktierna. Antalet aktieägare uppgick till 7 908 (7 314) per den 31 december 2009. De tre största aktieägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Ratos 23,7 procent (23,7), Livförsäkringsaktiebolaget Skandia 12,1 procent (12,3) och Sjätte AP-fonden 11,1 procent (11,8). Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2009 finns på sidorna 14–15.
Årsstämma för räkenskapsåret 2008 hölls den 6 maj 2009 i Boarp, Båstad kommun. Antalet deltagande aktieägare uppgick till 129. Protokollet från årsstämman 2008 finns tillgängligt på bolagets hemsida. Vid stämman fattades – utöver beslut i ordinarie frågor – beslut avseende:
Årsstämma för räkenskapsåret 2009 kommer att hållas den 11 maj 2010 kl. 13.00 i Boarp, Båstad. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem dagar före stämman, d.v.s. den 5 maj 2010, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelsen till årsstämman 2009. Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman ska, som anges på bolagets hemsida, inkomma med ärendet till styrelsens ordförande senast den 26 mars 2010.
Vid årsstämman i maj 2009 beslutades att bolaget ska ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar varav en ska vara styrelsens ordförande. Det uppdrogs åt denne att i samråd med bolagets större aktieägare utse valberedning inför årsstämman 2010. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts. Ordförande i valberedningen ska, om inte ledamöterna enas om annat, vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren. I enlighet härmed har bolagets större aktieägare utsett en valberedning. Bolaget har den 23 oktober 2009 offentliggjort valberedningens utseende och denna består av:
I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till 2010 års årsstämma avseende:
Valberedningen har haft tre protokollförda möten, vid vilka samtliga medlemmar varit närvarande.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Vid årsstämman den 6 maj 2009 beslutades att styrelsen ska bestå av åtta ledamöter utan suppleanter. Bolagets VD är föredragande i styrelsen. Dess sammansättning och ledamöternas olika uppdrag framgår nedan och på sidorna 60–61 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets VD, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets VD, David Brodetsky, samt CFO, Nils-Johan Andersson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson, som fört styrelsens protokoll.
Antalet styrelsemöten under 2009 uppgick till fjorton varav sju extra möten. Vid varje sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av VD och CFO vid vilket den ekonomiska rapporteringen genomgåtts. Huvudfrågor i övrigt vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete har ägt rum under 2009. Utvärderingen genomfördes externt och grundades på samma principer som föregående års gjorda utvärderingar, med tillägg att även företagsledningen har yttrat sig i värderingen. Styrelsens sammansättning ansågs bra, dess arbete bedömdes fungera mycket väl och dialogen mellan styrelsen och bolagets ledning var god.
Vid årsstämman den 6 maj 2009 fastställdes ett totalt arvode till 2 960 000 SEK, varav i styrelsearvode 2 800 000 SEK, arvode till revisionsutskottet 90 000 SEK och arvode till ersättningsutskottet 70 000 SEK, se nedan.
| Styrelse | Utskotts | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | arvode | arvode | Totalt |
| Svend Holst-Nielsen | Ordförande | 650 000 | 50 000 | 700 000 |
| Pontus Andersson | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Erik Eberhardson | Ledamot | 300 000 | - | 300 000 |
| Per Frankling | Ledamot | 300 000 | 50 000 | 350 000 |
| Ulf Gundemark | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Anders C. Karlsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Stig Karlsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Hans-Olov Olsson | Ledamot | 300 000 | - | 300 000 |
| Markku Rantala | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Annette Sadolin | Ledamot | 300 000 | - | 300 000 |
| Totalt | 2 800 000 | 160 000 2 960 000 |
| Närvaro på antal möten | Invald | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Namn | Styrelse 14 möten |
Ersättnings kommitté 5 möten |
Revisions utskott 4 möten |
År | Bolag | Ägare |
| Svend Holst-Nielsen, Ordf. | 14 | 5 | 4 | 1995 | Oberoende | Oberoende |
| Pontus Andersson3) | 14 | 1995 | ||||
| Erik Eberhardson1) | 9 | 2009 | Oberoende | Oberoende | ||
| Per Frankling1) | 9 | 5 | 4 | 2009 | Oberoende | Beroende |
| Ulf Gundemark1) | 8 | 5 | 2009 | Oberoende | Oberoende | |
| Anders C. Karlsson | 12 | 3 | 2001 | Oberoende | Beroende | |
| Stig Karlsson | 14 | 4 | 2004 | Oberoende | Beroende | |
| Hans-Olov Olsson | 12 | 2001 | Oberoende | Oberoende | ||
| Markku Rantala3) | 14 | 1998 | ||||
| Annette Sadolin | 14 | 2006 | Oberoende | Beroende | ||
| Kjell Åkesson2) | 4 | 2003 | Beroende |
1) Valdes 6 maj 2009, mandattid omfattar nio möten.
2) Avgick 6 maj 2009, mandattid omfattar fem möten.
3) Arbetstagarrepresentanter.
Ersättningskommittén består av styrelseordföranden Svend Holst-Nielsen, ordförande, och styrelseledamöterna Per Frankling och Ulf Gundemark. Kommittén ska biträda styrelsen med att bereda förslag till principer för ersättning till bolagsledningen för godkännande av årsstämman. Kommitténs uppgift är också att i övrigt bereda frågor om ersättning till bolagsledningen för beslut av styrelsen. Ersättningskommittén utsågs vid konstituerande styrelsemöte den 6 maj 2009 och har haft fem protokollförda möten. Ersättningskommittén har under år 2009 handlagt frågor rörande ersättning till ledande befattningshavare avseende utfall 2008 och mål för rörlig ersättning 2009 och incitamentsprogram.
Revisionsutskottet består av Per Frankling (ordförande), Svend Holst-Nielsen, Stig Karlsson och Anders C. Karlsson. Revisionsutskottet ska säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen, ha fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen, biträda valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställa att bolaget har ett fullgott system för intern kontroll samt hantera andra därtill relaterade frågor. Revisionsutskottet har haft fyra protokollförda sammanträden. Vid tre sammanträden har revisorerna varit närvarande samt CFO, ansvarig för intern kontroll och chefsjuristen. VD har deltagit vid ett tillfälle. Vid dessa möten har revision planerats och genomgåtts samt kvaliteten på den finansiella rapporteringen säkerställts. Vidare har revisionsutskottet genomfört upphandling av revisionstjänster för 2010–2013 att utgöra förslag till årsstämma 2010.
Vid årsstämman 2008 valdes Ernst & Young med auktoriserade revisor Ingvar Ganestam att vara bolagets revisorer för tiden till och med årsstämman 2010. Ingvar Ganestam innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisorn innehar inte uppdrag som gör att hans oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorn haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
För 2009 uppgick revisionsarvodet för moderbolaget till 1,0 MSEK och för koncernen till 8,6 MSEK. Därutöver har arvoden för andra uppdrag i koncernen uppgått till 4,3 MSEK. Uppdragen har bestått av skatterådgivning, utredning och analys i samband med förvärv och avyttringar samt utredningar i vissa redovisningsfrågor.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 6 maj 2009 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsen och dess utskott, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD-uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
För Lindab och samtliga dess medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt allmänna etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs Etiska kod som implementerats under början av 2007 och löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Denna styr hur Lindabkoncernen hanterar finansieringsfrågor, räntebindningstid, likviditet och valutaexponering, se not 3.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande ekonomiska mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Lindabs IT-policy innehåller övergripande regler för koncernens IT användning och –styrning. Målet är att den ska säkerställa tillgång till den IT-struktur som är uppbyggd för att verksamheten ska bedrivas effektivt. Den innehåller bland annat regler för hur datacenter ska organiseras inklusive hantering av kritisk IT utrustning, tillgång till support, rutiner för säkerhetskopiering och behörighetsadministration.
Koncernens och medarbetares efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy, vilken implementerats bland annat genom utbildning av ca 450 ledande befattningshavare och medarbetare inom koncernen, förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy har antagits under 2007. Lindabs arbete med miljöfrågor redovisas på sidorna 42–45.
Lindabs operativa verksamhet är uppdelad i affärsområden. Under 2009 bestod verksamheten av två affärsområden och från den 1 januari 2010 är verksamheten uppdelad i tre affärsområden. Koncernledningen består av VD, chefer för koncernens affärsområden, finans- och ekonomidirektören samt cheferna för HR, Legal & IPR. Sammansättningen av gruppen gör att beslutsvägarna är korta.
Aktieägares rätt att besluta i Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall vid extra bolagsstämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i maj månad i Båstad. Stämman beslutar i de frågor som anges i aktiebolagslagen eller bolagskoden.
Se sidan 53.
slag till årsstämman. Revisionsutskott Revisionsutskottets huvudsakliga uppgift är att säkerställa att fastlagda principer för den finansiella rapporteringen och den interna kontrol-
len efterlevs. Se sidan 55.
Ersättningskommittén bistår styrelsen i ersättningsfrågor.
Styrelsen består av åtta ledamöter. De anställda har utsett två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig upprättat två utskott, revisionsutskottet och ersättningskommittén.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare väldefinierade frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den finansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorn.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet löpande under året samt en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Den externa bolagsstyrningen består av svensk och utländsk aktiebolagsrätt, börsens regelverk, bolagskoden och annan lagstiftning som tvingande eller dispositivt styr Lindabs verksamhet och bolagsstyrning.
Den interna bolagsstyrningen utgörs av antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys grundade på Lindabs kärnvärden. Se sidan 55.
VD leder verksamheten enligt de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för VD. I samråd med styrelsens ordförande tar VD fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. VD föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut samt rapporterar till styrelsen om Lindabs utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.
Lindabs funktion, intern kontroll rapporterar löpande till CFO och till Lindabs Revisionsutskott. Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledning fastställt. Se sidan 58.
Vid årsstämman 2009 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget.
Ersättningen ska bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna ska vara individuellt fastställda och grundade på ovanstående och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen ska grundas på tydliga mål och utgå som en procentdel på den fasta lönen och därmed ha ett fastställt tak. Pensionen ska vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Vid årsstämman 2008 och 2009 infördes också ett incitamentsprogram.
Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2009 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen nedan. Därutöver har 5,5 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
David Brodetskys fasta ersättning för 2009 uppgår till 4 700 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden och under en övergångsperiod om två år (2009– 2010) omfattar denna rätt även löpande kostnader och en kompensation för skatteffekten av förmånen. David Brodetskys rätt till pensionspremie är valutasäkrad i EUR och hans fasta och rörliga ersättning är från den 1 januari 2010 också valutasäkrad i EUR. David Brodetsky har vidare rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad David Brodetsky erhållit under 2009 framgår nedan. Anställningen löper med en uppsägningstid om ett år från Bolagets sida och sex månader från David Brodetskys sida. David Brodetsky är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under ett år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande fast och rörlig del och rätt till pensionspremier enligt ovan.
Rörlig ersättning baseras på de principer som beskrivs i avsnittet Ersättningsprinciper. För 2009 har därtill överenskommits att en viss lönsamhetsnivå måste uppnås. Denna nivå har dock ej uppnåtts och rörlig ersättning har därför ej utbetalats.
I koncernledningen har under hela året 2009 Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Venant Krier, Carl-Gustav Nilsson och Anders Persson ingått. Hannu Paitula har ingått i koncernledningen fram till och med 30 juni 2009. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen innehåller uppsägningstider om högst 24 månader från företagets sida och är förenade med konkurrensklausuler.
| Ersättning | |||
|---|---|---|---|
| David | övrig | ||
| SEK | Brodetsky | koncernledning | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 4 743 866 | 12 897 857 | 17 641 723 |
| Rörlig ersättning | - | - | - |
| Incitamentsprogram | 521 715 | 1 566 104 | 2 087 819 |
| Pensioner | 2 133 771 | 4 796 344 | 6 930 115 |
| Förmåner | 242 110 | 840 345 | 1 082 455 |
| Summa | 7 641 462 | 20 100 650 | 27 742 112 |
Vid årsstämman 2009 antogs den andra delen i ett treårigt incitamentsprogram bestående av teckningsoptioner. 68 medarbetare erbjöds att teckna totalt 784 000 optioner. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK, mellan 1 juni 2011 och 31 maj 2012. Optionerna har externt marknadsvärderats enligt Black & Scholes. Deltagarnas förvärv av teckningsoptioner subventioneras genom en kontant ersättning som efter skatt uppgår till halva förvärvskostnaden utspritt över en period om tre år under förutsättning att respektive deltagare är fortsatt anställd inom koncernen och ägare till optionerna. Kostnaden för 2009 uppgick till 8,2 MSEK. Vid fullt utnyttjande utgör dessa aktier cirka 1 procent av antalet aktier i bolaget. Det är styrelsens avsikt att föreslå stämman att anta motsvarande program vid stämman 2010. Då några äldre incitamentsprogram inte finns och utfallet i det pågående inte kan avläsas kan utvärdering av pågående program ännu inte göras.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen ska avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Rapporten ska inte obligatoriskt granskas av revisorerna men den ska vara en del av bolagsstyrningsrapporten. Lindabs interna kontroll lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekt affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljö åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive etiska koden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. Den kontinuerliga analys som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med den analys som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen, och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgänglig och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (Lindnet), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningskommitté och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Styrelsen sammanträffar med revisorerna tre gånger årligen för dels en genomgång av den interna kontrollen och dels i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra särskild intern kontroll. Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen är god.
Sedan 2008 har Lindab en etablerad funktion för riskbedömning som rapporterar löpande direkt till CFO samt periodvis också till Lindabs Revisionsutskott. Funktionen har under 2009 fortsatt att utveckla den interna kontrollen genom revisioner enligt en årlig plan samt genom utveckling av koncernens policys och riktlinjer. Detta arbete har bland annat inneburit rådgivning till stabsfunktioner i samband med uppdatering av koncernövergripande policys samt diverse interna kontrollfrågor inom verksamheten. I den mån kontrollåtgärd består i dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats till att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Totalt har 11 dotterbolag besökts. Intern kontroll har även fortsatt arbetet med att utveckla en enhetlig riskhanteringsprocess som ytterligare förstärker koncernens verksamhetsstyrning.
Intern kontroll är en dynamisk process som utvecklas i takt med att verksamhetens interna och externa förutsättningar förändras. Den syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås vad gäller ändamålsenliga och effektiva processer, att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler för att uppnå en rimlig försäkran avseende tillförlitlighet.
Funktionen intern kontroll är ett stöd och komplement för verksamheten och arbetar på uppdrag av den verkställande ledningen i syfte att förbättra intern styrning och kontroll.
Lindab har ingen särskild granskningsfunktion (intern revision). Styrelsen har inte bedömt att det finns särskilda omständigheter i verksamheten som motiverar att en sådan funktion inrättas.
Grevie den 4 mars 2010
Styrelsen i Lindab International AB
Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag som avrapporterats genom vår revisionsberättelse daterad den 4 mars 2010, har vi på styrelsens uppdrag översiktligt granskat bolagsstyrningsrapporten (sidorna 53–59) för Lindab International AB för 2009. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att bolagsstyrningsrapporten inte har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod för bolagsstyrning.
Båstad den 4 mars 2010
Ernst & Young AB
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Invald i styrelsen 1995, oberoende. Styrelseordförande sedan 1998. Styrelseordförande i Sreg International AB, Spendrups Bryggaktiebolag och Glashuset Design Studio Malmö AB. Han var tidigare koncernchef för Unilever Norden samt medlem av Unilevers europeiska ledningsgrupp. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, HD, Handelshögskolan i Köpenhamn. Innehav: Indirekt 200 000 aktier genom HB Life and Pension Ltd.
Invald i styrelsen 2009, beroende av aktieägaren Ratos AB.
Investment Director på Ratos, där han är anställd sedan år 2000 och har ansvar för Ratos innehav i Lindab, Jøtul, Medisize och Contex. Under perioden 2001–2006 var han suppleant i Lindabs styrelse. Per Frankling är styrelseledamot i Jøtul AS, Contex Group A/S och Medisize Oy.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom och civilingenjör.
Invald i styrelsen 2009, oberoende. Har omfattande operativ erfarenhet från Ryssland och Ukraina. Han var bl.a. VD för Volvo Ukraine LLC under åren 1996 – 2000 och VD för Volvo Construction Equipment i CIS och Ryssland från 2002 till 2005. Mellan 2005 och 2009 har han arbetat i olika positioner inom OJSC "GAZ", Rysslands största tillverkare av kommersiella fordon, som strategichef, VD och styrelseordförande. Mellan 2008 och 2009 ingick han även i styrelsen för Magna International Ltd. Sedan 2009 är han VD och huvudägare i Ferronordic LLC.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet. Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2001, beroende av aktieägaren Ratos AB.
Industrial Advisor, Ratos. Styrelseordförande i Inwido AB, AH Industries A/S, H+H International A/S, WSP Europe AB, IPEG AB och Rapid Granulator AB. Styrelseledamot i WSP Group plc., Ludesi AB, ATO Fritid AB, Lasabotte AB och Anders C. Management AB. Han har tidigare varit medlem i Skanskas koncernledning med ansvar för Industri och Europa.
Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Uppsala Universitet.
Innehav: Indirekt 57 600 aktier genom Lasabotte AB.
Invaldes i styrelsen 2006, beroende av aktieägaren Ratos AB.
Styrelseordförande i Ostre Gasvaerk Teater. Styrelseledamot i Ratos, Topdanmark A/S, DSV, DSB, Skodsborg Kurhotel og Spa A/S samt Danish Standards. Hon har tidigare varit ledamot av management board i GE Frankona Re, München och GE Employers Re, Köpenhamn.
Huvudsaklig utbildning: Jur. kand., Köpenhamns Universitet och Special Law Program, Columbia University, New York. Innehav: 0 aktier.
60
Invald i styrelsen 2004, beroende av aktieägaren Ratos AB.
Industrial Advisor, Ratos. Styrelseordförande i Haglöfs Scandinavia AB och i Diab Group AB. Han är även styrelseledamot i HL Display AB, Lagerstedt & Krantz AB och i EDB Business Partner ASA. Han har tidigare varit verkställande direktör i Atle Tjänste och Handel.
Huvudsaklig utbildning: Ekonomexamen, Örebro Universitet.
Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 2001, oberoende. Tidigare Styrelseordförande och VD för Volvo Personvagnar 2000–2006. Medlem i Ford företagsledning 2006. Styrelseordförande Chalmers Tekniska Högskola AB, vice ordförande i Vattenfall AB, styrelsemedlem i Elanders AB och AB SKF. Medlem i Rotschild European Advisory Board.
Huvudsaklig utbildning: Pol. mag. examen från Göteborgs Universitet. Hedersdoktor i ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. Innehav: 57 600 aktier.
Invald i styrelsen 2009, oberoende. Ulf har bred internationell erfarenhet och har varit verksam inom ABB som affärsområdeschef, inom IBM som Global Manager Utilities och senast inom Hagemeyer/Elektroskandia med ansvar för Norden, Baltikum, Ryssland och Kina. Ulf Gundemark ingår i styrelserna för Papyrus, Constructor Group och AQ Gruppen, samt är styrelseordförande i Bridge to China.
Huvudsaklig utbildning: Civilingenjör. Innehav: 0 aktier.
Invald i styrelsen 1998. Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall. Innehav: 250 aktier.
Född 1966. Invald i styrelsen 1995. Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
Invald i styrelsen 2009. Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som maskinoperatör riggare på Lindab Profil AB. Har verkstadsutbildning. Ej på bild.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1988 och arbetar för närvarande som innesäljare inom Lindab Steel AB. Han är gymnasieingenjör. Ej på bild.
Född 1955. VD och Koncernchef. Anställd sedan 2005. Innehav: 40 200 aktier och 117 050 teckningsoptioner.
Född 1962. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 164 295 aktier och 54 000 teckningsoptioner.
Född 1966. Affärsområdeschef Profile – Building Components. Anställd sedan 1990. Innehav: 66 375 teckningsoptioner genom jur. person.
Född 1958. Affärsområdeschef Profile – Building Systems. Anställd sedan 2005. Innehav: 1 252 aktier och 54 000 teckningsoptioner.
Född 1950. Chefsjurist. Anställd sedan 2002. Innehav: 95 700 aktier, 15 000 aktier genom jur. person och 52 375 teckningsoptioner.
Född 1950. HR Direktör. Anställd sedan 1988. Innehav: 126 720 aktier och 14 000 teckningsoptioner.
Född 1963. Affärsområdeschef Ventilation. Tillträdde i mars 2010. Innehav: 0 aktier och 0 teckningsoptioner. Ej på bild.
Revisor Ingvar Ganestam Född 1949. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Lindab sedan 2002. Omvald vid årsstämma 2006. Ansvarig revisor sedan Ernst & Young valts som revisorer 2008. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag.
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2009.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Verksamheten bedrivs i två affärsområden, Ventilation och Profile, och produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange "Large Cap", listan för stora bolag, under kortnamnet LIAB.
Bolaget hade ett börsvärde på 5 496 MSEK (3 626) och 7 908 (7 314) aktieägare per den 31 december 2009. Den största aktieägaren är Ratos AB som äger 23,7 procent (23,7). Därefter kommer två institutionella placerare, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia som har 12,1 procent (12,3) och Sjätte AP-fonden som har 11,1 procent (11,8) ägarandelar. Dessa tre största ägare innehar tillsammans 46,9 procent (47,8) av aktiekapitalet och rösterna.
Lindab återköpte under 2008 3 935 391 aktier, motsvarande 5 procent av totalt 78 707 820 utestående aktier. De återköpta aktierna finns fortfarande i eget förvar.
Övriga upplysningar om aktierelaterad information som ska lämnas i förvaltningsberättelsen för noterade bolag, enligt paragraf 2a i kapitel 6 av den svenska årsredovisningslagen, återfinns i rapport över förändringar i eget kapital för koncernen, sidan 77 samt i not 6.
Inga nya förvärv har genomförts under året. Däremot slutförhandlades köpeskillingen för förvärvet av SIPOG a.s. under 2009, innebärande att en ytterligare köpeskilling om 41 MSEK jämte ränta och förvärvskostnader om 3 MSEK bokfördes. SIPOG-koncernen konsoliderades från och med 1 september 2008. En första delbetalning av köpeskillingen erlades 2008 med 18 MEUR och därutöver bokfördes förvärvskostnader, sammanlagt motsvarande 178 MSEK. Totalt uppgår nu förvärvet till 222 MSEK. Integrationen av SIPOG förväntas vara helt genomförd i slutet av 2010. Föregående år förvärvades även Koto-Pelti Oy i Finland.
Under tredje kvartalet avyttrades verksamheten i Folke Perforering AB i Borlänge, Sverige. Köpare var RMIG Sweden AB som är marknadsledande inom perforering i Europa. Försäljningspriset var 15 MSEK och kassaflödespåverkan likaså, medan reavinsten blev 10 MSEK.
Avyttringen bedöms ha minskat Lindabs nettoomsättning med 25 MSEK jämfört med utfallet 2008.
Lindabs verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde, Ventilation och Profile. Från och med 2010 kommer dock affärsområde Profile att delas upp på två nya affärsområden, Building Components och Building Systems. För mer information se not 7 sidan 104.
Koncernens finansiella mål är att den organiska försäljningstillväxten ska uppgå till 6 procent per år och att EBIT-marginalen ska uppgå till 14 procent. Nettoskuldsättningsgraden ska ligga i intervallet 1,0– 1,4 ggr.
Målen har varit svåra att nå under rådande lågkonjunktur men de är realistiska, uppnåeliga mål under normala konjunkturförhållanden. Målen är långsiktiga, och Lindab arbetar kontinuerligt med att öka graden av måluppfyllelse.
Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelning om 40–50 procent av nettoresultatet föregående räkenskapsår ska lämnas. Enligt denna utdelningspolicy ska styrelsen vid framläggandet av utdelningsförslag beakta Lindabs finansiella mål, förvärvsmöjligheter, förväntade framtida resultat, finansiella ställning, kassaflöden, kreditvillkor samt andra faktorer. Någon garanti för att utdelning kommer att föreslås eller beslutas för ett enskilt år kan inte lämnas.
För innevarande år kommer utdelning ej att föreslås.
Nettoomsättningen uppgick till 7 019 MSEK (9 840), vilket är en minskning med 29 procent. Justeras nettoomsättningen för årets förvärv och avyttringar uppgår minskningen till 30 procent. Valutaeffekter har bidragit positivt med 3 procent.
Nettoomsättningen i utlandet uppgick till 5 701 MSEK (8 075), en minskning med 30 procent, vilket motsvarade 81 procent (82) av koncernens försäljning.
Lindab har idag egen verksamhet i 31 länder. Huvudmarknaderna är Norden, CEE/CIS samt delar av Västeuropa. Försäljningsfördelning framgår nedan.
| MSEK | 2009 | Andel, % | 2008 | Andel, % |
|---|---|---|---|---|
| Norden | 2 986 | 42 | 3 799 | 39 |
| Västeuropa | 2 220 | 32 | 2 739 | 28 |
| CEE/CIS | 1 487 | 21 | 2 953 | 30 |
| Övriga marknader | 326 | 5 | 349 | 3 |
| Totalt | 7 019 | 100 | 9 840 | 100 |
CEE/CIS har drabbats hårdare av den globala recessionen än de mer mogna marknaderna i Västeuropa och Norden. På längre sikt kommer dock marknaderna i CEE/CIS tillbaka som en tillväxtregion och med en tillväxt som är högre än i väst. Dessa länder har en lång bit kvar innan de når samma levnadsstandard som i väst och behovet av ny infrastruktur och byggnadskonstruktion är stort.
Byggmarknaden delas normalt sett in i tre segment: bostäder, yrkesbyggnader och anläggningar/infrastruktur. Av Lindabs försäljning går cirka 80 procent till marknaden för yrkesbyggnader medan resterande 20 procent går till bostadsbyggande.
Lindab är idag en ledande leverantör av ventilationsprodukter och byggkomponenter i Norden, cirkulära kanalsystem i delar av Västeuropa samt byggkomponenter i delar av CEE/CIS.
Den allmänna konjunkturnedgången och oron på finansmarknaderna påverkade efterfrågan på Lindabs produkter negativt under hela 2009. Den vikande trenden i efterfrågan började dock plana ut under andra halvåret och några av Lindabs marknader visade tecken på stabilisering mot slutet av året.
Aktiviteten inom nybyggnation har varit särskilt svag medan renoveringssegmentet visade en stabilare utveckling, bland annat till följd av statliga subventioner. I Sverige kunde en viss återhämtning av efterfrågan inom bostadsmarknaden skönjas under det fjärde kvartalet.
Den finansiella krisen och kraftiga konjunkturnedgången har medfört att banker och finansiella institut blivit mer restriktiva med utlåning och kräver högre riskpremier. Många aktörer har därför svårigheter att få tag i finansiering till byggprojekt och blir därmed tvungna att skjuta upp eller annullera planerade projekt. Den ekonomiska krisen har också gjort att investerare generellt blivit mindre riskbenägna. Dessa faktorer drabbar särskilt framväxande marknader såsom CEE/CIS.
Rörelseresultatet (EBIT) exklusive engångsposter uppgick till 301 MSEK, vilket är 76 procent lägre än föregående år, då det uppgick till 1 279 MSEK. Rörelsemarginalen (EBIT) exklusive engångsposter uppgår till 4,3 procent (13,0). Engångsposterna för 2009 uppgår till netto 47 MSEK (116). Det försämrade resultatet förklaras huvudsakligen av lägre efterfrågan. De flesta länder i Europa och CEE/CIS har påverkats av finanskrisen, många aktörer har svårt att hitta finansiering till sina byggprojekt, vilket gör att de skjuts på framtiden.
Lindab har genomfört två kostnadsbesparings- och effektiviseringsprogram under året i syfte att sänka de icke volymrelaterade kostnaderna med 300 MSEK respektive 250 MSEK, på årsbasis. Programmen är helt implementerade och ska ge fullt utslag från inledningen av 2010. Justerat för valuta och struktur har fasta kostnader, innefattande produktionsomkostnader, försäljnings- och administrationskostnader, sänkts med totalt 461 MSEK, jämfört med föregående år. Förmågan att tillvarata framtida tillväxtmöjligheter har dock bibehållits. Totala engångskostnader för programmen uppgick till 174 MSEK.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 119 MSEK (990). Finansnettot uppgick till –135 MSEK (–173). Minskningen beror i huvudsak på lägre marknadsräntor.
Årets nettoresultat uppgick till 34 MSEK (723). Effektiv skatt för Lindab uppgick till 72 procent (27). Den höga skattesatsen beror dels på skattemässiga justeringar, som får en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat och dels på att justeringar har genomförts av uppskjuten skatt på underskottsavdrag, se vidare not 14.
Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 0,45 SEK (9,32). Då aktuell börskurs är lägre än konverteringskursen för optionerna i incitamentsprogrammet har ingen utspädningseffekt beaktats.
Totalresultat efter skatt uppgick till –142 MSEK (1 124). Begreppet har införts i koncernredovisningen från och med 2009 i enlighet med en omarbetning av IAS 1. Totalresultat efter skatt inkluderar, förutom årets nettoresultat, även de omräkningsdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK samt en justering av värdet på en kassaflödessäkring.
Periodens totala avskrivningar uppgick till 225 MSEK (225) varav 11 MSEK (10) avser koncernmässiga avskrivningar på övervärde i immateriella tillgångar.
Bruttoinvesteringarna exklusive företagsförvärv för helåret 2009 uppgick till 182 MSEK (301). Investeringarna avser i huvudsak expansions- och underhållsinvesteringar, främst i produktionsanläggningen i Ryssland för divisionen Building Systems.
Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 4,3 procent (20,0) som följd av lägre resultat.
Avkastningen på eget kapital minskade till 1,1 procent (23,4).
Avkastningen på operativt kapital justerat för engångsposter minskade till 5,1 procent (22,8).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 719 MSEK (673). Trots ett lägre rörelseresultat förbättrades kassaflödet med 7 procent, främst beroende på ett lägre rörelsekapital. Lindab har genomfört ett kapitalrationaliseringsprogram under året med ett mål att sänka rörelsekapitalet med 400 MSEK. Målet överträffades och rörelsekapitalet har minskat med 583 MSEK, främst beroende på lägre kapitalbindning i lager med 722 MSEK. Kassaflödet från investeringsverksamheten har också förbättrats från föregående år och uppgick till –188 MSEK (–418), justerat för förvärv och avyttringar –158 MSEK (–237). Föregående år medförde förvärven av SIPOG-gruppen och Koto-Pelti Oy att kassaflödet minskade med 181 MSEK och samtidigt pågick investeringen i Ryssland under hela året.
Nettoskulden, skillnaden mellan räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, uppgick per sista december 2009 till 2 422 MSEK (2 774). Räntebärande skulder uppgick till 2 698 MSEK (3 073) varav avsatt till pensioner 133 MSEK (116). Soliditeten uppgick till 40 procent (39). Skuldsättningsgraden vid årsskiftet uppgick till 0,8 jämfört med 0,8 föregående år.
För helåret uppgick finansnettot till –135 MSEK (–173). Förbättringen beror i huvudsak på lägre marknadsräntor.
Lindab har sedan december 2007 ett bindande femårigt kreditavtal med Nordea och Handelsbanken. Avtalet omförhandlades under oktober 2009 varvid kreditramen minskades från 4,5 miljarder SEK till 3,5 miljarder SEK, motsvarande ett bedömt framtida finansieringsbehov. Samtidigt anpassades kreditvillkoren, "covenants" till rådande marknadsförutsättningar. Löptiden är oförändrad, med förfallodatum den 17 december 2012.
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 248 MSEK (258).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 1 432 MSEK (2 207).
Lindabs affärsverksamhet bygger på att förenkla byggandet genom utveckling av innovativa produkter. Bolaget strävar efter att vara ledande vad gäller utveckling inom de två affärsområdena.
Kärnvärdet "Förenkla byggandet" står i centrum för produktutvecklingen och ska leda till produkter som ökar kundvärdet. För att säkerställa detta tillvaratar Lindab kundernas synpunkter och önskemål, liksom egna idéer till hur vi kan förenkla kundernas vardag. Utveckling drivs i nära samarbete med såväl högskolor som materialleverantörer för att försäkra oss om att alltid ha tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden och därmed kunna skapa de lösningar som bäst motsvarar våra kunders förväntningar. Tillsammans bedriver vi materialforskning och utvecklingsprojekt. Exempel på ämnen som berörs är ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet och hälsosamt miljöaspekter. Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan. En stor del av energiförbrukningen och huvuddelen av koldioxidutsläppen kan på ett eller annat sätt relateras till byggnader och därför är en annan av Lindabs drivkrafter för att förstärka kundvärdena även att bidra med energieffektiva lösningar.
Affärsområde Profile, Building Systems, har under året lanserat den nya energiberäkningsmjukvaran "Cy-nergy" till byggentreprenörerna. Building Components har utvecklat Lindab Truss takstolskonstruktioner som tillvaratar Lindabs lättbyggnadsteknik.
Affärsområde Ventilation, division Comfort, har fortsatt lanseringen av kylbaffeln Plexus som har uppgraderats ytterligare under året. Den ger nu en mer optimal värmefördelning och en sänkt ventilationsenergiförbrukning med upp till 10 procent. Division Air Duct Systems lanserade fler Smart Tools.
För 2009 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 47 MSEK (58) varav 24 MSEK (29) inom Profile, 23 MSEK (28) inom Ventilation och 0 MSEK (1) inom övrig verksamhet. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 26 (45), varav 19 (17) inom Ventilation och 7 (28) inom Profile. Förklaringen till att antalet anställda inom produktutveckling har minskat är att vissa arbetsuppgifter för dessa konstruktörer har ändrats och nu avser ordinarie verksamhet.
Det är naturligt för moderna företag och människor att uppträda på ett ansvarsfullt sätt. Det är ett synsätt som Lindab helt stödjer och har tillämpat sedan länge. Under 2009 beslutade Lindab att samla de värderingar, policys och riktlinjer som styr och påverkar organisationen under begreppet Lindab Life. Lindab Life sammanfattar Lindabs sätt att agera i den dagliga affärsverksamheten, gentemot personalen och de samhällen Lindab verkar i och inte minst ur ett miljöperspektiv.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan koncernens verksamhet och produkter ger upphov till. Merparten av våra stora produktionsenheter är ISO 14001 certifierade och arbetet har inletts med att certifiera ytterligare bolag. De långsiktiga miljö- och klimatmål som antogs under 2008 har kompletterats med korta mål. Arbetet med att mäta och följa upp dessa har påbörjats och som en del i detta har bolagen fått i uppdrag att identifiera möjliga aktiviteter som ska leda till att målen uppnås.
Genom att fokusera på produktutveckling och ständiga förbättringar har produkter tagits fram som dels är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt, dels förbättrar kundernas miljöprestanda. För att ytterligare kunna förbättra våra produkter, och för att ge våra kunder möjligheten att se dess klimatpåverkan har arbetet med att ta fram Carbon Footprints för en stor andel av koncernens produkter påbörjats.
Flera av Lindabs produktionsenheter omfattas av särskilda miljöbestämmelser och tillstånd. Bolagen rapporterar enligt sina villkor till tillsynsmyndigheter i respektive land.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheterna i Grevie och Förslöv. Tillstånden avser verkstadsindustri med mer än 20 000 m2 verkstadsyta och ytbehandling av metall samt nyttjande av mer än 2 000 liter processolja/år. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typen att de ej omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Många processer utnyttjar slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Oljeavskiljare och sedimenteringsfällor finns för att skydda mot oavsiktliga utsläpp.
Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten.
Plåten som används är belagd med ett korrosionsskyddande skikt av zink samt ett passiveringsskikt som ger ett förstärkt skydd mot rost. Från och med årsskiftet 2008/2009 är all plåt som köps fri från hexavalent krom i passiveringsskiktet.
Koncernens klimatpåverkan sker framför allt genom inköp av transporter samt användandet av fossila bränslen och indirekt genom förbrukning av el och fjärrvärme. Arbetet med att minska Lindabs klimatpåverkan sker på många plan t. ex. arbetar vi aktivt för att minska vår elförbrukning.
Lindabs utsläpp av koldioxid har sedan 2007 rapporterats i CDP, Carbon Disclosure Project.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 4 586 (5 389), en minskning med 803 personer. Antalet anställda vid årets slut var 4 435 (5 291), en minskning med 856 personer jämfört med föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 948 (1 178) vilket motsvarade 21 procent (22) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Kompetensutveckling bedrivs inom hela koncernen. Centrala utbildningar organiseras vid huvudenheterna. Det är dock varje bolag i koncernen som ansvarar för att det lokalt sker en kompetensutveckling som svarar upp mot lokala behov och som stärker verksamheten för framtiden. För att på bred front öka medarbetarnas förståelse för kundvärde, prissättning och resultat startades 2004 Business Acumen, en utbildning i affärsmannaskap. Sedan starten har ungefär 600 anställda från våra europeiska bolag deltagit. Under det senaste året har utbildningen bedrivits lokalt för att öka bredden och göra fler medarbetare delaktiga. Utbildningsmaterialet har dock tagits fram centralt.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma, framgår av not 6.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en Vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. Ingen avsättning gjordes under 2009. Föregående år avsattes 7 MSEK inklusive särskild löneskatt. Vid utgången av 2009 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 387 700 i Ratos. Senast i april 2011 kommer alla icke kontanta medel att kunna bestå av enbart Lindabaktier igen.
En vinstandelsplan finns också i våra danska bolag och i övrigt tillämpas olika bonussystem inom koncernen. Se vidare not 6.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet som inleddes under 2008 ska fortsätta och steg två genomfördes under inledningen av november 2009. Även det andra incitamentsprogrammet fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK, mellan 1 juni 2011 och 31 maj 2012.
Incitamentsprogrammet har samma struktur som det program som tecknades under föregående år. Teckningsoptionerna har marknadsvärderats enligt vedertagen värderingsmodell, Black & Scholes. Programmet berättigar också till en så kallad "stay-subvention", d.v.s. att alla som har förvärvat optioner får ut 50 procent av köpeskillingen i subvention efter skatt, fördelat på tre tillfällen under löptiden, förutsatt att de fortfarande är anställda i Lindabkoncernen och fortfarande är ägare till optionerna. Utspädningseffekten kan uppgå till cirka 1 procent av aktiekapitalet. Lindab har möjlighet att vid inlösen överlåta delar av de egna aktier som återköptes 2008.
Se not 3 på sidorna 93–97.
Koncernen är inblandad i tvister motsvarande normal omfattning för
koncernens verksamhet. I dotterbolaget Astron Buildings S.A. pågick vid förvärvstillfället tvister avseende fel i levererade byggnader. Avtal fanns med säljaren om att denne skulle ta risken för utgången av tvisten. Dessa tvister är nu avslutade. Mindre tvister har uppkommit efter förvärvet.
Bolaget är part sedan 2005 i en skattetvist i Tjeckien. Lindab har överklagat till högsta instans och målet är nu åter förvisat till första instans. Hela kostnaden har tagits i räkenskaperna under tidigare år. Det saknas uppgift om när målet kan bli avgjort.
Se vidare not 3.
Resultatet uppgick till 127 MSEK (236). Det lägre resultatet beror i stort sett på att moderbolaget har mottagit lägre koncernbidrag och utdelning från dotterbolagen än föregående år.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 11 maj 2010, med följande förslag till vinstdisposition:
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 642 613 081 |
|---|---|
| Årets vinst | 126 756 669 |
| verksamhetsåret 2008 | –205 624 180 |
| Betald utdelning till aktieägare avseende | |
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 721 480 592 |
| SEK |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 11 maj 2010 beslutar om att inte lämna någon utdelning och att balanserade vinstmedel därmed överförs i ny räkning.
Bakgrunden till förslaget är bolagets försämrade lönsamhet och en bedömning om en fortsatt svag efterfrågan de kommande kvartalen.
MSEK om ej annat anges
| Nettoomsättning och resultat | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 019 | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 | 5 302 | 5 235 |
| Tillväxt, % | –29 | 6 | 22 | 22 | 13 | 3 | 1 | 2 |
| varav volymer och pris | –33 | 2 | 14 | 10 | 6 | 7 | 3 | –1 |
| varav förvärv/avyttring | 1 | 3 | 8 | 13 | 5 | –3 | 1 | 3 |
| varav valutaeffekter | 3 | 1 | 0 | 1 | 2 | –1 | –3 | 0 |
| Omsättning i utlandet, % | 81 | 82 | 82 | 80 | 77 | 75 | 72 | 72 |
| Rörelseresultat (EBITDA) | 479 | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 | 569 | 472 | 511 |
| Avskrivningar | 225 | 225 | 203 | 209 | 194 | 185 | 285 | 300 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 265 | 1 172 | 1 318 | 9421) | 5531) | 384 | 305 | 325 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 254 | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 | 384 | 187 | 211 |
| Engångsposter2) | –47 | –116 | - | –39 | 7 | - | ET | ET |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångsposter | 301 | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 | 384 | ET | ET |
| Resultat före skatt (EBT) | 119 | 990 | 1 175 | 797 | 484 | 297 | 92 | 83 |
| Resultat efter skatt | 34 | 723 | 901 | 585 | 351 | 203 | 26 | 21 |
| Totalresultat efter skatt | –142 | 1 124 | 1 035 | 439 | 485 | 220 | –42 | –58 |
| Kassaflöde | ||||||||
| Kassaflöde från löpande verksamhet | 719 | 673 | 875 | 778 | 730 | 426 | 395 | 118 |
| Kassaflöde från investeringsverksamhet | –188 | –418 | –225 | –424 | –667 | –159 | –112 | 19 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamhet | –541 | –396 | –487 | –395 | 58 | –370 | –165 | –177 |
| Årets kassaflöde | –10 | –141 | 163 | –40 | 121 | –103 | 118 | –40 |
| Operativt kassaflöde | 731 | 931 | 985 | 821 | 659 | - | - | - |
| Sysselsatt kapital och finansiering | ||||||||
| Balansomslutning | 7 442 | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 | 5 298 |
| Sysselsatt kapital | 5 701 | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 | 4 377 | 4 247 | 4 316 |
| Operativt kapital | 5 425 | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 | 4 227 | 4 001 | 4 183 |
| Nettoskuld | 2 422 | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 | 1 858 | 1 791 | 1 931 |
| Eget kapital | 3 003 | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 369 | 2 210 | 2 252 |
| Data per aktie, SEK | ||||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, 1000-tal3) | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 90 702 | 120 000 | 120 000 | 120 000 | 120 000 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, 1000-tal3) | 74 772 | 77 548 | 78 708 | 93 062 | 122 940 | 122 736 | 122 736 | 122 736 |
| Antal aktier vid årets utgång före utspädning, 1000-tal | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 | 120 000 | 120 000 | 120 000 | 120 000 |
| Antal aktier vid årets utgång efter utspädning, 1000-tal | 74 772 | 74 772 | 78 708 | 78 708 | 122 940 | 122 736 | 122 736 | 122 736 |
| Resultat per aktie före utspädning | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Resultat per aktie efter utspädning (EPS) | 0,45 | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 | 0,17 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal | 0,45 | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 | 19,74 | 18,42 | 18,77 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 40,16 | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,3 | 18,00 | 18,35 |
| Kassaflöde från löpande verksamhet per aktie | 9,62 | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 | 3,47 | 3,22 | 0,96 |
| Utdelning per aktie (för 2009 enligt styrelsens förslag) |
- | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - | - | - |
| P/E-tal | 163,3 | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET | ET | ET | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 73,50 | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET | ET | ET | ET |
| Börsvärde vid årets slut | 5 496 | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET | ET | ET | ET |
| Investeringar | ||||||||
| Anläggningar (brutto) | 182 | 301 | 195 | 146 | 218 | 199 | 195 | 176 |
| Nyckeltal | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Rörelsemarginal (EBITDA), % | 6,8 | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 | 10,4 | 8,9 | 9,8 |
| Rörelsemarginal (EBITA), % | 3,8 | 11,9 | 14,2 | 12,41) | 8,91) | 7,0 | 5,8 | 6,2 |
| Rörelsemarginal (EBIT), % | 3,6 | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 | 7,0 | 3,5 | 4,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångsposter, % | 4,3 | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 | 7,0 | ET | ET |
| Vinstmarginal (EBT), % | 1,7 | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 | 1,7 | 1,6 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 4,3 | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 | 10,7 | 4,7 | 5,0 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 4,3 | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 | 9,4 | 7,54) | 7,44) |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % |
5,1 | 22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 | 9,4 | ET | ET |
| Avkastning på eget kapital, % | 1,1 | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 | 9,0 | 1,2 | 0,9 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 3,3 | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 | 8,5 | 3,8 | 4,1 |
| Soliditet, % | 40,4 | 38,8 | 38,6 | 30,9 | 43,7 | 43,3 | 42,5 | 42,5 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,9 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 1,8 | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 | 4,1 | 1,9 | 1,6 |
| Personal | ||||||||
| Medelantal anställda | 4 586 | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 | 4 138 | 3 920 | 3 766 |
| varav utomlands | 3 638 | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 | 2 936 | 2 617 | 2 400 |
| Antal anställda vid periodens slut | 4 435 | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 | 4 011 | 3 874 | 3 835 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader |
1 874 | 2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 | 1 385 | 1 374 | 1 360 |
| Försäljning per anställd, kSEK | 1 531 | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 | 1 324 | 1 352 | 1 390 |
*) Nyckeltalen avseende åren 2002–2003 är ej omräknade enligt IFRS.
1) Rörelseresultatet (EBITA) redovisas exklusive engångsposter, såsom de rapporterades ursprungligen.
2) Engångsposter för
– 2009, totalt –47 MSEK, består av kostnader för besparingsprogram, 45 MSEK, resultat från försäljning av verksamheten i Folke Perforering, 10 MSEK samt kostnader för nedläggning av Lindab Plåt i Edsvära, 12 MSEK.
– 2008, totalt –116 MSEK, består av kostnadsreduceringsprogrammet, 117 MSEK, nedskrivning av varulager 18 MSEK, realisationsvinst fastighetsför-
säljning 14 MSEK samt reavinst på avyttring av delägande i företag om 18 MSEK och kostnader för byte av koncernchef 13 MSEK. – 2006, totalt –39 består av omstruktureringskostnader på 41 MSEK, kostnader i samband med börsnoteringen med 25 MSEK samt reavinst på
försäljning av fastigheter med 27 MSEK.
– 2005, totalt 7 MSEK, består av omstruktureringskostnader med 40 MSEK samt reavinst på försäljning av fastigheter med 47 MSEK.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
3) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
4) För att möjliggöra jämförelse med åren 2004–2006 är 2002–2003 beräknade på rörelseresultatet (EBITA).
Finansiella definitioner, se sidan 121.
(resultaträkning)
| Nettoomsättning 7 7 019 9 840 Kostnad för sålda varor 6, 8, 9, 28 –5 137 –6 7551) Bruttoresultat 1 882 3 085 Övriga rörelseintäkter 12 1452) 1632) Försäljningskostnader 6, 8, 9, 28 –1 036 –1 104 Administrationskostnader 6, 8, 9, 10, 28 –539 –6393) Forsknings- och utvecklingskostnader 6, 8, 9, 11 –47 –58 Övriga rörelsekostnader 9, 12 –1514) –284 1 1635) Rörelseresultat 254 Ränteintäkter 13 13 22 Räntekostnader 13 –142 –183 Övriga finansiella intäkter och kostnader 13 –6 –12 Finansnetto –135 –173 Resultat före skatt (EBT) 119 990 Skatt på årets resultat 14 –85 –267 Årets resultat 34 723 – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare 34 723 Övrigt totalresultat Kassaflödessäkringar –11 - Omräkningsdifferenser, utländska verksamheter –168 401 Inkomstskatt hänförligt till kassaflödessäkringar 3 - Övrigt totalresultat –176 401 Totalresultat efter skatt –142 1 124 – därav hänförligt till moderbolagets aktieägare –142 1 124 |
Belopp i MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|---|
| Resultat per aktie, SEK | ||||
| Före utspädning 15 0,45 9,32 |
||||
| Efter utspädning 15 0,45 9,32 |
1) Belastat med lagernedskrivning 18 MSEK p.g.a. fallande stålpriser.
2) Inklusive engångsposter för 2009 avseende resultat från försäljning av verksamheten i Folke Perforering, 10 MSEK och för 2008,
reavinster på fastighetsförsäljning 14 MSEK och på försäljning av andelar 18 MSEK.
3) Extra kostnader till och med mars 2009 p.g.a. byte av koncernchef ingår i administrationskostnader med 13 MSEK.
4) Belastat med kostnader för besparingsprogram, 45 MSEK samt kostnader för nedläggning av Lindab Plåt i Edsvära, 12 MSEK.
5) Belastat med kostnader avseende kostnadsreduceringsprogram 117 MSEK.
Kommentarer till de enskilda resultatraderna återfinns i not 6–15, 28.
Nettoomsättningen uppgick till 7 019 MSEK (9 840), vilket är en minskning med 29 procent jämfört med föregående år.
Justerat för företagsförvärv och avyttringar har koncernens nettoomsättning minskat med 30 procent. Valutaeffekterna har bidragit positivt med 3 procent, vilket framgår av tabell på sidan 73.
Nettoomsättningen per marknad har minskat jämfört med tidigare år. Som framgår av tabell på sidan 73 har dessutom de olika marknadernas andel av försäljningen ändrats, bland annat till följd av hur pass påverkade de har blivit av den allmänna konjunkturen och oron på finansmarknaden. Låga räntenivåer samt subventioner, i många fall riktade mot byggsektorn har påverkat marknaderna positivt.
Lindabs omsättning i de individuella länderna och sammanhängande regionerna har därmed även påverkats av utformningen av eventuella subventioner. Omsättningsminskningen i CEE/CIS var 50 procent medan minskningen för Västeuropa var 19 procent och Norden 21 procent. Omsättningen på övriga marknader minskade med 7 procent.
Fördelningen av nettoomsättningen och rörelseresultat (EBIT) per affärsområde framgår nedan. Därav framgår även att rörelsemarginalerna sjunkit. Marginalförsämringarna förklaras främst av lägre volymer. Åtgärder för att minska kostnadsmassan har vidtagits och har bidragit positivt till resultatet.
Tillväxten är ej justerad för företagsförvärv/avyttringar samt valuta.
Bruttoresultatet minskade med 39 procent till 1 882 MSEK (3 085). För 2008 belastades kostnad sålda varor med lagernedskrivning 18 MSEK p.g.a. fallande marknadspriser på stål. Bruttomarginalen låg på 27 procent (31) av nettoomsättningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 145 MSEK (163). Huvuddelen består av kursvinster på operativa rörelsefordringar/skulder. För året ingår även reavinst från försäljning av verksamheten i Folke Perforering med 10 MSEK. Föregående år ingick reavinst från försäljning av fastighet med 14 MSEK, samt reavinst på försäljning av andelar 18 MSEK.
Försäljnings- och administrationskostnaderna minskade med 10 procent, till 1 575 MSEK (1 743), motsvarande 22 procent (18) av nettoomsättningen.
Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 47 MSEK (58), motsvarande 0,7 procent (0,6) av nettoomsättningen.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 151 MSEK (284), huvuddelen består av kursförluster på operativa rörelsefordringar/skulder samt kostnader för besparingsprogrammet med 45 MSEK och kostnader för nedläggning av Lindab Plåt med 12 MSEK.
Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 254 MSEK (1 163) vilket är en minskning med 78 procent jämfört med föregående år.
Ett av Lindabs finansiella mål är att nå en EBIT-marginal på 14 procent. För 2009 nåddes en rörelsemarginal (EBIT) på 3,6 procent (11,8). Exklusive engångsposter var motsvarande siffra 4,3 procent (13,0).
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 7 019 | 9 840 |
| Förändring, MSEK | –2 821 | 560 |
| Förändring, % | –29 | 6 |
| Varav | ||
| Volymer och pris, % | –33 | 2 |
| Förvärv/avyttring, % | 1 | 3 |
| Valutaeffekter, % | 3 | 1 |
| MSEK | 2009 | Andel, % | 2008 | Andel, % |
|---|---|---|---|---|
| Norden | 2 986 | 42 | 3 799 | 39 |
| Västeuropa | 2 220 | 32 | 2 739 | 28 |
| CEE/CIS | 1 487 | 21 | 2 953 | 30 |
| Övriga marknader | 326 | 5 | 349 | 3 |
| Totalt | 7 019 | 100 | 9 840 | 100 |
Verksamhetsåret 2009 har belastats med engångsposter avseende kostnadsreduceringsprogrammet med 45 MSEK, resultat från försäljningen av Folke Perforering 10 MSEK samt kostnader för nedläggningen av Lindab Plåt i Edsvära 12 MSEK. Totala engångsposter uppgår sålunda till en kostnad om netto 47 MSEK.
Av- och nedskrivningar ingår med 225 MSEK (225) varav avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar utgör 11 MSEK (10).
Finansiella nettot uppgick under året till –135 MSEK (–173). Förändringen av finansnettot beror i huvudsak på lägre marknadsräntor.
Resultat efter finansiella poster minskade med 88 procent, till 119 MSEK (990).
Skattekostnaden för året uppgick till 85 MSEK (267), varav 75 MSEK (290) inkomstskatt och 10 MSEK skattekostnad avseende uppskjuten skatt. Föregående år utgjordes uppskjuten skatt av en intäkt om 23 MSEK. Den effektiva skattesatsen uppgick till 71,7 procent (27,0). För ytterligare information se not 14.
Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 0,45 SEK (9,32).
| Nettoomsättning | Rörelseresultat (EBIT) | Rörelsemarginal | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ventilation | 3 878 | 4 783 | 190 | 454 | 4,9 | 9,5 |
| Profile | 3 122 | 4 993 | 142 | 860 | 4,5 | 17,2 |
| Övrig verksamhet | 19 | 64 | –31 | –35 | Neg | Neg |
| Engångsposter | - | - | –47 | –116 | ET | ET |
| Totalt | 7 019 | 9 840 | 254 | 1 163 | 3,6 | 11,8 |
(balansräkning)
| Belopp i MSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande | 16 | 14 | 11 |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 47 | 63 |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 0 0 |
|
| Goodwill | 16 | 2 922 | 2 972 |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 2 983 | 3 046 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader och mark | 17, 18, 28 | 644 | 841 |
| Maskiner och inventarier | 17 | 671 | 675 |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 17 | 21 | 188 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1 336 | 1 704 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Finansiell placering | 24 | 25 | 7 |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 448 | 385 |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 19 | 3 4 |
|
| Andra långfristiga fordringar | 20 | 3 3 |
|
| Summa finansiella anläggningstillgångar | 479 | 399 | |
| Summa anläggningstillgångar | 4 798 | 5 149 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Varulager | 21 | 896 | 1 645 |
| Kundfordringar Övriga fordringar |
22 | 976 83 |
1 269 82 |
| Aktuell skattefordran | 133 | 115 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 88 | 73 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande | 22 | 3 34 |
|
| Anläggningstillgångar som innehas för försäljning1) | 217 | - | |
| Kassa och bank | 248 | 258 | |
| Summa omsättningstillgångar | 2 644 | 3 476 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 7 442 | 8 625 | |
1) Anläggningstillgångar som innehas för försäljning avser produktionsanläggningar för Building Systems i Diekirch, Luxemburg och i Nyiregyháza, Ungern.
| Belopp i MSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| Aktiekapital | 23 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 244 | 2 239 | |
| Reserver | 364 | 540 | |
| Balanserad vinst | 316 | 488 | |
| Summa eget kapital | 3 003 | 3 346 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 26 | 2 384 | 2 637 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 24 | 133 | 116 |
| Summa räntebärande skulder | 2 517 | 2 753 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 398 | 326 |
| Övriga avsättningar | 25 | 46 | 65 |
| Övriga skulder | 15 | 15 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 459 | 406 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 976 | 3 159 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 26 | 49 | 131 |
| Checkräkningskredit | 26 | 117 | 158 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 15 | 31 |
| Summa räntebärande skulder | 181 | 320 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 42 | 184 | |
| Leverantörsskulder | 550 | 764 | |
| Aktuell skatteskuld | 101 | 132 | |
| Övriga avsättningar | 25 | 74 | 120 |
| Övriga skulder | 133 | 104 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 382 | 496 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 282 | 1 800 | |
| Summa kortfristiga skulder | 1 463 | 2 120 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 7 442 | 8 625 | |
| Ställda säkerheter | 29 | 35 | 41 |
| Eventualförpliktelser | 29 | 33 | 70 |
För kommentarer till de enskilda balansposterna hänvisas till not 14, 16–29. För definitioner av nyckeltal, se sidan 121.
Ytterligare information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till kassaflödesanalysen på sidan 79.
Varulagret sjönk med 46 procent, medan kundfordringarna sjönk med 23 procent. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till nettoomsättningen uppgick till 13 procent (17) respektive 14 procent (13).
Lindab har, i januari 2010, träffat avtal om försäljning av Building Systems anläggning i Diekirch, Luxemburg och samtidigt tecknat ett nytt hyresavtal. Det bokförda värdet var ca 199 MSEK vid utgången av 2009. Försäljningspriset är ca 285 MSEK och affären ger en reavinst på ca 75 MSEK, inklusive försäljningskostnader.
Vidare har Building Systems-fabriken i Nyiregyháza, Ungern stängts och anläggningen och vissa maskiner är till försäljning. Bokfört värde ca 18 MSEK.
Likvida medel uppgick till 248 MSEK (258).
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 5 701 MSEK (6 419), vilket är en minskning med 11 procent.
Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 4,3 procent (20,0).
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 3 003 MSEK (3 346). Under året delades ut 206 MSEK från moderbolaget till aktieägare för verksamhetsåret 2008. Eget kapital per aktie uppgick till 40,16 SEK (44,75).
Årets resultat i förhållande till eget kapital har minskat till 1,1 procent (23,4).
Det operativa kapitalet uppgick till 5 425 MSEK (6 120).
Avkastning på operativt kapital uppgick till 4,3 procent (20,7). Justerat för engångsposter är avkastningen 5,1 procent (22,8).
Vid utgången av året uppgick nettoskulden till 2 422 MSEK (2 774). Minskningen beror i huvudsak på en lägre kapitalbindning samt en minskad skuldsättning. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden.
Räntebärande skulder uppgick till 2 698 MSEK (3 073) varav avsatt till pensioner uppgick till 133 MSEK (116).
Skuldsättningsgraden ingår i våra finansiella mål. Målet är att den ska ligga i intervallet 1,0–1,4 ggr. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt eller uttryckt på annat sätt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,8 ggr (0,8). Eftersom nettoskuldsättningsgraden är lägre än det finansiella målet betyder detta att vi kan öka upplåningen innan vi når taket på 1,4 ggr.
Räntetäckningsgraden uppgick till 1,8 gånger (6,1), vilket är ett mått på hur många gånger resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna kommer i fara.
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar uppgick till 40 procent (39).
Förändringen i eventualförpliktelser från 70 MSEK till 33 MSEK beror på krediter lösta under 2009.
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
| Övrigt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktie kapital |
tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Omräknings reserv |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 79 | 2 225 | - | 139 | 526 | 2 969 |
| Årets resultat | 723 | 723 | ||||
| Övrigt totalresultat | 401 | 401 | ||||
| Totalresultat efter skatt | - | - | - | 401 | 723 | 401 |
| Optionspremie för ledningsoptioner1) | 14 | 14 | ||||
| Återköp av egna aktier2) | –348 | –348 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –413 | –413 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | 14 | - | - | –761 | –747 |
| Utgående balans per 31 december 2008 | 79 | 2 239 | - | 540 | 488 | 3 346 |
| Årets resultat | 34 | 34 | ||||
| Övrigt totalresultat | –8 | –168 | –176 | |||
| Totalresultat efter skatt | - | - | –8 | –168 | 34 | –142 |
| Optionspremie för ledningsoptioner3) | 5 | 5 | ||||
| Utdelning till aktieägare | –206 | –206 | ||||
| Transaktioner med aktieägare | - | 5 | - | - | –206 | –201 |
| Utgående balans per 31 december 2009 | 79 | 2 244 | –8 | 372 | 316 | 3 003 |
1) Vid ordinarie årsstämma den 7 maj 2008 beslutades att emittera 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare. 14 MSEK har inbetalts avseende dessa. 2) Vid samma årsstämma bemyndigades styrelsen att ta ställning till förvärv av egna aktier upp till 400 MSEK eller max 5 procent av utestående aktier. Återköp har skett med 348 MSEK vilket motsvarar det maximala beslutade antalet om 5 procent av utestående aktier.
3) Vid ordinarie årsstämma 2009 beslöts emittera ytterligare 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare. 5 MSEK har inbetalts avseende dessa.
Uppställningen har förändrats i enlighet med att standarden IAS 1 har omarbetats. Förändringarna innebär att en uppdelning av förändringar i eget kapital görs på det som följer av transaktioner med ägare och andra förändringar. Specifikationen över förändringar i eget kapital ska endast innehålla detaljer avseende ägartransaktioner. Andra förändringar som tidigare endast rapporterats i eget kapital redovisas nu, under rubriken Övrigt totalresultat, i Rapporten över totalresultat som har ersatt Resultaträkningen från och med 2009, se sidan 72. Som framgår ovan har jämförelsetalen för 2008 anpassats till den nya uppställningsformen.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2009 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Efter återköp av 3 935 391 aktier under 2008, som nu innehas i eget förvar, uppgår antalet utestående aktier till 74 772 429.
Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet.
Det tre största ägarna, Ratos AB, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden innehar tillsammans 46,9 procent av (47,8) av aktiekapitalet och rösterna. De har samtidigt mer än 10 procent av de utestående aktierna och därmed röstetalet vardera.
Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid en bolagsstämma. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begränsningar i deras rätt att överlåta aktierna.
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid årsstämman. Tillsättande och entledigande av styrelseledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i aktiebolagslagen och koden för bolagsstyrning.
Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet, som inleddes 2008, ska fortsätta och steg två genomfördes under inledningen av november 2009. Även det andra incitamentsprogrammet fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Incitamentsprogrammet har samma struktur som det program som tecknades under föregående år. Utnyttjande av optionerna kan ske mellan 1 juni 2011 och 31 maj 2012.
Varje teckningsoption ger rätt till teckning av en ny aktie, vilket ger en maximal utspädningseffekt på 1 procent per program, tillsammans 2 procent av aktiekapitalet. Då aktuell börskurs är lägre än konverteringskursen för aktierna har ingen utspädningseffekt beaktats.
Årsstämman den 6 maj 2009 beslutade om utdelning till aktieägarna. Utdelningen uppgick till 2,75 SEK per aktie, totalt motsvarande 205 624 180 SEK, återstoden 515 856 412 SEK överfördes i ny räkning.
Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 5 425 MSEK (6 120).
Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibilitet och finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital ska överföras till Lindabs aktieägare.
Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål:
Målen har varit svåra att nå under rådande lågkonjunktur, men de är realistiska, uppnåeliga mål under normala konjunkturförhållanden.
För att upprätthålla en bra kapitalstruktur kan koncernen exempelvis ta upp nya lån, amortera av på befintliga lån, anpassa kreditavtal, anpassa utdelning till aktieägare, återköpa/ge ut nya aktier, betala tillbaka kapital till aktieägarna eller sälja anläggningstillgångar.
Exempel på aktiva åtgärder är bland annat att Lindabs styrelse kommer att föreslå att utdelning ej ska lämnas för innevarande år. Vidare har produktionsanläggningen i Luxemburg sålts under 2010 och under 2008 återköptes aktier motsvarande 5 procent av aktiekapitalet. Därtill har koncernens kreditavtal med Nordea och Handelsbanken omförhandlats under året, varvid bland annat kreditramen omförhandlades till att motsvara ett bedömt framtida finansieringsbehov, se vidare not 26 och 29.
För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtaganden gentemot bankerna som följer av kreditavtalet. Lindab uppfyller dessa krav.
Lindabs finanspolicy har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad.
För detaljerad information avseende förändring i aktiekapitalet se not 23 sidan 112.
(indirekt metod)
| Belopp i MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 254 | 1 163 | |
| Återläggning av avskrivningar | 8 | 225 | 225 |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | –67 | 69 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | –3 | –80 | |
| Summa | 409 | 1 377 | |
| Erhållen ränta | 11 | 24 | |
| Erlagd ränta | –160 | –186 | |
| Betald skatt | –124 | –418 | |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 136 | 797 | |
| Förändring av rörelsekapital*) | |||
| Varulager (ökning – /minskning +) | 722 | –132 | |
| Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) | 302 | 134 | |
| Rörelseskulder (ökning + /minskning –) | –441 | –126 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | 583 | –124 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 719 | 673 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag | 5 | –45 | –181 |
| Avyttring av verksamhet | 5 | 15 | - |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 16 | –20 | –26 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –162 | –275 |
| Förändringar av finansiella anläggningstillgångar | 1 | 21 | |
| Försäljning/utrangering av immateriella anläggningstillgångar | 2 | - | |
| Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar | 17 | 21 | 43 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –188 | –418 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Ökning/minskning av upplåning | –340 | 351 | |
| Optionspremier för teckningsoptioner | 5 | 14 | |
| Utdelning till aktieägare | –206 | –413 | |
| Återköp av aktier | - | –348 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –541 | –396 | |
| Årets kassaflöde | –10 | –141 | |
| Likvida medel vid årets början | 258 | 371 | |
| Kursdifferens likvida medel | 0 | 28 | |
| Likvida medel vid årets slut | 248 | 258 |
*) Rörelsekapital, se definition sidan 121.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 5, 8, 16 och 17.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 719 MSEK (673).
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs av avsättningar och avskrivningar, eftersom de inte är kassamässiga poster. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Rörelsekapitalet minskade med 583 MSEK (ökning med 124) under året. Bindningen av rörelsekapital har minskat i jämförelse med föregående år, framför allt på grund av det kraftigt minskade varulagret.
Årets nettoinvesteringar inklusive förvärv gav ett kassaflöde på –188 MSEK (–418).
Köpeskillingen för SIPOG a.s. i Slovakien, som förvärvades 2008, har fastställts och under året har bokförts ytterligare 44 MSEK, allt som koncernmässig goodwill.
Under tredje kvartalet avyttrades verksamheten i Folke Perforering AB i Borlänge, Sverige. Försäljningen gav en reavinst på 10 MSEK och påverkade kassaflödet positivt med 15 MSEK.
Föregående år förvärvades Koto-Pelti Oy i Finland och SIPOG. Kassaflödet påverkades negativt med 20 MSEK respektive 161 MSEK.
För närmare redogörelse se not 5, Företagsförvärv.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 20 MSEK (26). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 162 MSEK (275). Investeringarna avser i huvudsak expansions- och underhållsinvesteringar, främst i produktionsanläggningen i Ryssland för division Building Systems.
| Belopp i MSEK | Not | 2009 | 2008 |
|---|---|---|---|
| Administrationskostnader | 10 | –15 | –31 |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 10, 12 | - | –2 |
| Rörelseresultat | –15 | –33 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 186 | 387 |
| Räntekostnader interna | 13 | –40 | –83 |
| Resultat efter finansiella poster | 131 | 271 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –4 | –35 |
| Årets resultat | 127 | 236 |
| Belopp i MSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –15 | –33 |
| Erhållen ränta | 0 | 0 |
| Erlagd ränta | –40 | –83 |
| Betald skatt | 31 | –148 |
| Kassaflöde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | –24 | –264 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelseskulder | –7 | 2 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –31 | –262 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 238 | 1 023 |
| Amortering av skuld | - | - |
| Lämnad utdelning | –207 | –413 |
| Återköp av egna aktier | - | –348 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | 31 | 262 |
| Årets kassaflöde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
| Belopp i MSEK | Not | 2009-12-31 | 2008-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 31 | 3 467 | 3 467 |
| Finansiella anläggningstillgångar, räntebärande | 11 | - | |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | - | |
| Summa anläggningstillgångar | 3 480 | 3 467 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Aktuell skattefordran | 18 | 55 | |
| Kassa och bank | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 18 | 55 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 498 | 3 522 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 23 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 426 | 396 | |
| Årets resultat | 127 | 236 | |
| Summa eget kapital | 1 430 | 1 509 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Räntebärande avsättningar | 11 | - | |
| Skuld till koncernföretag | 2 051 | 2 000 | |
| Summa räntebärande skulder | 2 062 | 2 000 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 062 | 2 000 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | 1 | - | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 27 | 5 | 13 |
| Summa icke räntebärande skulder | 6 | 13 | |
| Summa kortfristiga skulder | 6 | 13 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 498 | 3 522 | |
| Ställda säkerheter | 29 | - | - |
| Ansvarsförbindelser | |||
| 29 | - | - |
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Aktiekapital | Reserv fond |
Över kursfond |
Balanserad vinst |
Totalt eget kapital |
| Ingående balans per 1 januari 2008 | 79 | 708 | 90 | 1 157 | 2 034 |
| Årets resultat | 236 | 236 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning till aktieägare | –413 | –413 | |||
| Återköp egna aktier | –348 | –348 | |||
| Utgående balans per 31 december 2008 | 79 | 708 | 90 | 632 | 1 509 |
| Årets resultat | 127 | 127 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning till aktieägare | –206 | –206 | |||
| Utgående balans per 31 december 2009 | 79 | 708 | 90 | 553 | 1 430 |
Årsstämman den 6 maj 2009 beslutade om utdelning till aktieägarna. Utdelningen uppgick till 2,75 SEK per aktie, totalt motsvarande 205 624 180 SEK, återstoden 515 856 412 SEK överfördes i ny räkning.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2009 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK.
Efter återköp av 3 935 391 aktier under 2008, motsvarande 5 procent av det totala antalet aktier, uppgår antalet utestående aktier till 74 772 429.
För vidare information se not 23, Aktiekapital.
| Not | 1 | Allmän information | 85 |
|---|---|---|---|
| 2 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper | 85 | |
| 3 | Risker och riskhantering | 93 | |
| 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål | 98 | |
| 5 | Företagsförvärv | 99 | |
| 6 | Personal och ledande befattningshavare | 100 | |
| 7 | Segmentredovisning | 104 | |
| 8 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion | 105 | |
| 9 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 105 | |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 105 | |
| 11 | Forskning och utveckling | 105 | |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 106 | |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 106 | |
| 14 | Skatt på årets resultat | 107 | |
| 15 | Resultat per aktie | 108 | |
| 16 | Immateriella anläggningstillgångar | 108 | |
| 17 | Materiella anläggningstillgångar | 110 | |
| 18 | Taxeringsvärden | 111 | |
| 19 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 111 | |
| 20 | Andra långfristiga fordringar | 111 | |
| 21 | Varulager | 111 | |
| 22 | Kortfristiga fordringar | 111 | |
| 23 | Aktiekapital och antal aktier | 112 | |
| 24 | Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 112 | |
| 25 | Övriga avsättningar | 114 | |
| 26 | Koncernens upplåning och finansiella instrument | 114 | |
| 27 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 115 | |
| 28 | Leasing | 116 | |
| 29 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 116 | |
| 30 | Transaktioner med närstående | 117 | |
| 31 | Koncern- och intresseföretag | 118 |
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 (Moderbolaget) och dess dotterföretag (sammantaget Koncernen) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad.
Denna koncernredovisning har, den 4 mars 2010, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 11 maj, 2010.
Om ej annat anges avses belopp i MSEK.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Alla standarder som koncernen har börjat tillämpa kräver retroaktiv tillämpning utom IAS 39, Finansiella instrument som började gälla först den 1 januari 2005.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) och Rekommendation 1:2 från Rådet för finansiell rapportering. Detta är Lindabs femte årsredovisning i enlighet med IFRS. Lindab tillämpar även uttalanden från IFRIC, International Financial Reporting Interpretations Committee.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde över årets resultat (i förekommande fall baserat på bedömningar).
Följande ändringar av redovisningsprinciper har trätt i kraft fr. o.m. 1 januari 2009, som skulle kunna vara relevanta för koncernen:
Ř IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, som delar upp förändringar i eget kapital på transaktioner med ägare respektive andra förändringar. Standarden anger att endast ägartransaktioner ska redovisas i rapporten avseende förändringar i eget kapital. Övriga transaktioner som tidigare redovisats i eget kapital ska redovisas som övrigt totalresultat för perioden inom rapporten över totalresultat för perioden. Den omarbetade standarden innebär också att en tredje rapport över finansiell ställning, avseende ingången av jämförelseåret, ska presenteras när redovisningsprinciper ändras och det innebär omräkning av tidigare perioder. Tillämpad fr. o.m. 2009.
Bestämmelserna har inte fått några direkta konsekvenser för Lindab. Däremot har de givit upphov till ändringar i utformningen av de finansiella rapporterna samt ytterligare notupplysningar, inklusive, i vissa fall uppdateringar av redovisningsprinciper.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller ändrade redovisningsrekommendationer som kan vara relevanta för koncernen, men som träder i kraft så att de ej behöver tillämpas i föreliggande årsredovisning. Senaste tillämpningsdatum anges i anknytning till respektive rekommendation.
anskaffningsvärde) och verkligt värde över årets resultat. För vissa investeringar i eget kapitalinstrument finns möjligheten att redovisa till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning med värdeförändringen redovisad direkt i övrigt totalresultat, där ingen överföring sker till periodens resultat vid avyttring. Denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. (Ännu ej godkänd av EU och tidplan för godkännande saknas f.n.) IFRS 9 måste tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013 eller senare.
Lindab kommer att tillämpa ändringarna i IAS 1 och IFRS 3R och IAS 27R samt i övrigt utvärdera effekterna av tillämpningen av ovanstående uttalanden/standarder under 2010.
Rådet för finansiell rapportering har givit ut RFR 1:2 respektive RFR 2:2, samt UFR 1–8. RFR står för Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering och UFR står för Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningslagen (ÅRL) klargör vilka regler som ett noterat företag ska tillämpa vid upprättande av delårsrapporter. RFR 1:2 har tillämpats i förekommande fall vid utformningen av Lindabs finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt intressebolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS medför en del redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar av redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är av komplex karaktär eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller en tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Detsamma gäller för intresseföretag, till den del som motsvaras av koncernens andel. Se not 30, Transaktioner med närstående.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv. Denna kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället.
Överstiger anskaffningsvärdet för dotterföretaget marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. Uppkommen goodwill skrivs inte av utan prövning av nedskrivningsbehovet görs löpande, minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under beräknad nyttjandeperiod.
Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i rapporten över totalresultatet. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under året ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. För dotterföretag i Lindab se not 31, Koncern- och intresseföretag.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernens konsoliderade rapporter över totalresultat och finansiell ställning enligt IAS 28, Innehav av intresseföretag, och därmed enligt kapitalandelsmetoden. I rapporten över finansiell ställning redovisas dessa andelar bland finansiella anläggningstillgångar. Koncernens andel av intresseföretagets resultat efter finansiella poster (som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet), redovisas i rapporten över totalresultatet under rubriken Övriga finansiella intäkter och kostnader. I rapporten över finansiell ställning redovisas anskaffningskostnaden för aktierna, efter justering för koncernens andel i intresseföretagets resultat, som andra långfristiga värdepappersinnehav av väsentlighetsskäl. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas bland reserver. Andelar av intressebolagens resultat ska i enlighet med IAS 1 redovisas på separata rader i de finansiella rapporterna. Lindabs innehav av intressebolag utgör dock mindre värde och redovisas därför ej på egna rader.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter (dotterbolag och intressebolag) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader (not 12) och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader (not 13).
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindabs verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde. Från och med 2009 har Lindab följt IFRS 8, Rörelsesegment, eftersom denna har ersatt IAS 14, Segmentrapportering. IFRS 8 kräver upplysningar om rörelsesegment och ersätter kravet på att bestämma primära och sekundära segment. Implementeringen har inte haft någon effekt på koncernens finansiella position eller resultat och har inte givit upphov till andra segment än de som tidigare ansågs vara primära. Koncernens segment är de två affärsområdena, Profile och Ventilation. Från och med 2010 kommer dock nuvarande affärsområde Profile att delas upp i två, Building Components och Building Systems, varvid också segmentindelningen ändras.
Segmenten ansvarar för rörelseresultat och de nettotillgångar som används i deras verksamheter, medan finansnetto och skatter liksom nettoupplåning och eget kapital inte rapporteras per segment. Rörelseresultat och nettotillgångar för segmenten konsolideras enligt samma principer som för koncernen totalt. Segmenten består av separata bolag och divisioner inom bolag med flera segment. Allokering sker av kostnader och nettotillgångar efter behov. Rörelsekostnader som inte ingår i segmenten redovisas under posten Övrigt och omfattar moderbolaget och stålservice samt stålbearbetning till externa kunder. Redovisning av segment framgår av not 7, Segmentredovisning.
Intäktsredovisning sker enligt IAS 18, Intäkter. Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
Inom Lindabkoncernen finns det ett aktierelaterat incitamentsprogram som berättigar nyckelpersoner att köpa optioner att teckna aktier i bolaget. Deltagarna betalar initialt ett marknadsvärde för sina optioner men kommer under intjäningsperioden, så länge de kvarstår i tjänst, erhålla återbetalning av upp till halva det verkliga värde som erlagts för optionerna. Programmet ger av denna anledning upphov till en förmån för de enskilda individerna och kostnaden för denna förmån redovisas löpande under den aktuella intjäningsperioden. I de fall optionerna kommer inlösas kommer de att ge upphov till en utspädningseffekt. I de fall optionerna är out of money (d.v.s. när teckningskursen för aktierna är högre än gällande börskurs) leder de inte till någon utspädningseffekt.
All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader. Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt en ändring i IAS 23, Lånekostnader, giltig fr. o.m. 2009, ska de i så fall aktiveras.
Koncernen tillämpar IAS 12, Inkomstskatter. Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden ska betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och –skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och –skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och –skulder, se not 14.
Redovisning av resultat per aktie sker enligt IAS 33, Resultat per aktie. Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens rapport över totalresultat. Resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier. Incitamentsprogram har genomförts under 2008 och 2009, varvid för respektive år 784 000 teckningsoptioner förvärvades av ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Optionerna kan användas under tiden 1 juni 2010–31 maj 2011, respektive 1 juni 2011–31 maj 2012 för att teckna en aktie i Lindab International AB. För närvarande finns inte anledning att beräkna någon utspädningseffekt eftersom teckningskursen för aktierna är högre än gällande börskurs. Återköp av egna aktier har skett under 2008, vilket har beaktats vid beräkningen av resultat per aktie.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värderas enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar, vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid ska beräkningen göras på lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen görs beräkningen på koncernnivå och på respektive affärsområde.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter/intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, filialer och kontor. Dessa redovisas till bokfört restvärdet, d.v.s. anskaffningsvärde minskat med de ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nyttjandeperiod, s. k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer fr. o.m. tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta ej är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 5 |
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Likvida medel utgörs av kassa och bank.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits.
Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Gränsdragningen mellan och redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som förväntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstillgångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kortfristiga skulder.
Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att täcka riskerna i valuta- och ränteexponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av ränte- och valutaswappar samt valutaterminer.
Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning per kontraktsdagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande omvärderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärderingen beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument och huruvida säkring av verkligt värde, kassaflöde eller nettoinvestering föreligger.
Derivat som inte identifierats som säkringsinstrument klassificeras i rapporten över finansiell ställning som finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde över årets resultat. Realiserade och orealiserade vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i rapporten över totalresultatets finansiella poster i den period de uppstår.
Lindab tillämpar säkringsredovisning för finansiella instrument som syftar till att säkra kassaflödet i framtida räntebetalningar avseende koncernens upplåning. Transaktionen dokumenteras vid ingåendet, liksom målet för riskhanteringen. Dessutom dokumenteras också bedömningen, både vid säkringens början och löpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktionen är effektiva när det gäller att motverka förändringar i kassaflödet för de säkrade posterna. Vid ingåendet av en säkringsåtgärd utformas den så att den förväntas vara effektiv.
Lindabkoncernen använder inte finansiella instrument för att säkra finansiella risker såsom, framtida kommersiella kassaflöden eller nettoinvesteringar i utlandsverksamheter varför säkringsredovisning i dessa fall inte är aktuellt.
Lindab har inga inköpsavtal med kontraktsvillkor som är av karaktären att de ska betraktas som derivatinstrument eller inbäddade derivat.
Inköp av råmaterial görs i SEK, EUR och USD. Valutaklausuler som ger möjlighet till omförhandling av avtalet kan förekomma i vissa avtal. Inga avtal avseende råmaterial är tvingande, d.v.s. Lindab har inte förbundit sig att köpa vissa minimivolymer från leverantörerna.
Redovisning av finansiella anläggningstillgångar sker till sina respektive upplupna anskaffningsvärden. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningsvärdet. Nedskrivningen görs över rapporten över totalresultatet. Se vidare not 19 och 20, Långfristiga anläggningstillgångar, för uppgifter om värde och tillgångsslag.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan prövas minst årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkliga värdet, minskat med försäljningskostnader, och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på lägsta nivå, d.v.s. kassagenererande enheter (KGE). För Lindabkoncernen görs beräkning på respektive affärsområde.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster, vilket påverkat rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror samt till tillverkningskostnad för producerade varor, i enlighet med IAS 2. Lagret har i inget fall upptagits över verkliga värdet. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser. Avdrag har skett för erforderlig inkurans.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna ska vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Redovisning av koncernbidrag i moderbolaget görs i enlighet med ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Dessa uttalar att koncernbidrag ska redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Erhållna koncernbidrag har därför redovisats som utdelning i rapporten över totalresultatet. Då koncernbidrag lämnas redovisas det alltid, tillsammans med sitt skattebelopp, som avgående poster från balanserad vinst i eget kapital.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansiella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se sidan 77, Rapport över förändringar i eget kapital för koncernen samt för inlösen se not 23, Aktiekapital och antal aktier.
För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
Lindab tillämpar IAS 19, Ersättningar till anställda, vilket innebär att pensionsförmåner och andra ersättningar, såsom vid uppsägning, till anställda efter avslutad anställning beräknas med hänsyn till bland annat uppskattade framtida löneökningar och inflation. I rekommendationen skiljs mellan avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. De mest omfattande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge och Luxemburg. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl. a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Avgiftsbestämda planer föranleder ingen omvärdering i koncernredovisningen. Utbetalningar för dessa kostnadsförs i den period de anställda har utfört de tjänster avgiften avser. Kostnaderna redovisas i sin helhet inom rörelseresultatet.
Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäkring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden av karaktären är avgiftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring som verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser.
Förmånsbaserade åtaganden däremot, värderas i princip årligen. Åtaganden av mindre värde omvärderas med rimliga intervall eller vid behov. Beräkningarna utförs av oberoende aktuarier. Kostnader som uppkommer p.g.a. omvärderingen redovisas i rörelseresultatet. Räntedelen i pensionsskuldernas förändring redovisas dock som finansiella kostnader.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t. ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning.
Värderingen av skulden för de förmånsbestämda planerna görs till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med användande av en diskonteringsränta. För beräkningen används den s. k. "Projected Unit Credit Method". Denna innebär att varje tjänstgöringsperiod ger upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. För varje enhet görs en separat beräkning och tillsammans utgör enheterna den totala förpliktelsen på balansdagen. På det här sättet kostnadsförs (pensions) betalningarna linjärt under anställningstiden.
Vid beräkningen av skulden används s. k. "aktuariella antaganden", som innefattar bl. a. förväntade löne- och pensionsökningar samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den diskonteringsränta som tillämpas är den som gäller på balansdagen för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer för respektive valuta. Räntan bör ha en återstående löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna om möjligt. Förändringar i aktuariella antaganden och utfall som avviker från antaganden ger upphov till så kallade aktuariella vinster eller förluster.
Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas ej när de faller inom den s. k. tioprocentiga "korridoren". Det är först när de aktuariella vinsterna/förlusterna faller utanför "korridoren", d.v.s. överstiger 10 procent av nuvärdet av åtagandet eller av det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar, som intäkterna respektive kostnaderna redovisas. Resultatfördelningen görs då över förpliktelsernas förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Redovisning av finansiell leasing medför att anläggningstillgångar upptas som tillgångspost i rapporten över finansiell ställning och att motsvarande lång- och kortfristig skuld bokförs. Anläggningstillgångar avskrivs enligt plan över den ekonomiska livslängden, medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulden. Tillgångarna redovisas i rapporten över finansiell ställning under det tillgångsslag som de tillhör.
Vid operationell leasing redovisas inte någon tillgångs- eller skuldpost i rapporten över finansiell ställning. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i rapporten över totalresultatet linjärt över leasingperioden. Uppgifter om leasing, se not 29.
Lindab tillämpar indirekt metod i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investeringsoch finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen. Se vidare not 29.
Händelser efter balansdagen redovisas enligt IAS 10, Händelser efter balansdagen.
Statliga stöd redovisas enligt IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Redovisning av sjukfrånvaro och könsfördelning bland ledande befattningshavare görs i enlighet med rekommendation RFR 2:2 från Rådet för finansiell rapportering, Redovisning för juridisk person.
Uppgifter lämnas om frånvaro, p.g.a. sjukdom, för anställda i Sverige, under räkenskapsåret. Uppgifter om könsfördelning redovisas som fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i Lindabs ledning. Fördelningen redovisas var för sig och uppgifterna avser förhållanden på balansdagen, se not 6.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24, Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncerninterna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav.
För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 30, Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering (RFR), RFR 2:2.
I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan dessa uppdelas i uppskjuten skatteskuld, vilken redovisas som en ej räntebärande skuld, och andra reserver i eget kapital. Uppdelning sker efter respektive lands skattesats.
Koncernen har från och med 2009 infört rapporter över totalresultat samt finansiell ställning, i stället för resultat- och balansräkning, vilket moderbolaget fortfarande redovisar. Vidare rapporterar koncernen endast transaktioner med ägare i rapporten avseende förändringar i eget kapital. Övriga transaktioner, som tidigare redovisats i eget kapital, redovisas nu som övrigt totalresultat för perioden inom rapporten över totalresultat för perioden. Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer därutöver med koncernens i allt utom:
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet och samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. De risker Lindab kan utsättas för är strategiska, operativa och finansiella, legala risker men också det som kan hota vårt goda anseende och rykte.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora regionala, nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Corus Panels and Profiles, Marley, Plannja, Monier, Hörman, Fläkt Woods, Swegon och Trox.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s. k. "lågkostnadsländer" för att kunna vara konkurrenskraftigt.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkterna och tjänsterna till nya situationer.
Lindabs huvudråvara är stål, huvudsakligen i form av tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas självklart av ökade priser på råvaran. Lindab försöker att rationalisera produktionen och organisationen för att vara konkurrenskraftig. Under de senaste åren har även priser på flera insatsvaror för konkurrerande material stigit, såsom plast och betong, vilket totalt medförde att konkurrenssituationen åtminstone inte försämrades. Den snabba nedgången på världsmarknaden under slutet av 2008 har dock gjort att priserna på stål har fallit med 30 procent. Stål har många fördelar framför plast och betong, vilka bör framhållas än mer. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga goda långsiktiga relationer med potentiella kunder samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Förändringar i den politiska situationen och/eller andra politiska beslut kan ha inflytande och därmed påverka kundens investeringar. Lindab har en spridning i 31 länder, vilket balanserar de olika landsspecifika riskerna i byggbranschen. Då byggbranschen är en cyklisk bransch går det dock ej att skydda sig mot en nedgång i världskonjunkturen. Den nuvarande ekonomiska krisen är världsomspännande och har därför fått en stor inverkan på Lindab.
Inom affärsområde Ventilation finns en trend som inte påverkas något nämnvärt av konjunkturen, det ökade kravet på bättre inomhusklimat och energieffektivitet. Luften ska bytas oftare, utan ljud och den ska vara ren och allt detta ska ske till en låg energikostnad.
Inom affärsområde Profile finns en liknande trend där byggmaterial i stål vinner marknad på bekostnad av bl. a. träkonstruktioner. Fördelarna med stål är bl. a. att det inte möglar och i många fall kan återvinnas. Dessutom kan en större andel av produkterna tillverkas i fabriker vilket ger en lägre kostnad och bättre logistik.
Vid en generell ekonomisk nedgång och när den globala konjunkturen och världsmarknaden viker ned är det viktigt att reagera snabbt och vidta erforderliga åtgärder. Den snabba förändring av marknadsförutsättningarna som inträffade under 2008 fortsatte in i 2009. Lindab agerade snabbt under 2008 och stor vikt har lagts vid att bemöta konjunkturnedgången först och främst med fokus på att balansera kostnadsstrukturen och kassaflödet. Två kostnadsbesparingsprogram, varav det ena påbörjades 2008, har genomförts under året i syfte att sänka de icke volymrelaterade årliga kostnaderna med 550 MSEK. Full effekt har uppnåtts från inledningen av 2010. Vidare har ett kapitaleffektiviseringsprogram genomförts med ett mål att sänka rörelsekapitalet med 400 MSEK. Målet överträffades, rörelsekapitalet har minskat med 583 MSEK under året.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med sina viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Genom att centralisera stålinköpen kan bolaget stärka sin förhandlingsposition och förhandla fram bättre priser. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att samla alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
En förändring av stålpriset med 10 procent påverkar Lindabs resultat med 180 MSEK förutsatt att försäljningspriserna inte ändras. Historiskt sett har dock företaget justerat priserna när stålpriserna förändrats.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket medför naturligt att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen ej får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för 1,3 procent av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reserven för kundförluster per den 31 december 2009 uppgick till 99 MSEK (77). Under året har kostnadsförts 57 MSEK (20) avseende reservering för kundförluster, motsvarande 0,8 procent (0,2) av koncernens omsättning.
Inom de två affärsområdena Ventilation och Profile, finns olika säsongsvariationer. Ventilations produkter är inomhusprodukter och är därför inte direkt exponerade för väderleksförändring. Försäljningen är traditionellt svagare i juli och december, under semestertider. Även påsken påverkar försäljningen negativt. Juni är en stark månad, då grossister och distributörer bygger upp lager inför juli månad, då deras egen personal har semester. Profile har nästan uteslutande produkter för utomhusbruk och följer årstiderna. Vintern är normalt lågsäsong och de högsta försäljningssiffrorna sträcker sig från sommaren och fram till hösten.
Inom divisionerna Air Duct Systems – Ventilation och Building Components – Profile har reklamationsnivån historiskt varit låg. Vissa kostnader har uppstått inom produktgruppen Topline där beläggningsmaterialet Plastisol har flagnat. Numera används ett nytt beläggningsmaterial.
Inom Comfort – Ventilation har reklamationsnivån varit något högre beroende på en tekniskt mer komplicerad produkt.
Inom Building Systems – Profile, är Lindab i huvudsak endast leverantör till lokala byggentreprenörer, vilka har ansvaret för uppförandet av byggnaderna varför någon reklamationsrisk för uppförandet inte ska föreligga. Viss försäljning sker dock direkt till slutkunden och i sådant fall vilar reklamationsansvaret för uppförandet på Lindab. Oavsett vem som har risk för uppförandet svarar Lindab för att levererat material är korrekt. Reklamationer har förekommit under 2005–2009 avseende rostangrepp för takdetaljer.
För räkenskapsåret 2009 var 80 MSEK (91) reserverat. Se not 25, Övriga avsättningar.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att anpassa sig till ny eller strängare miljölagstiftning. Det kan också gälla sanering av mark för tidigare eller nu ägda fastigheter, avfallshantering etc. Inga miljöskulder finns och verksamheten är inte av den karaktären att den ger upphov till föroreningar av mark eller vatten vilket skulle kunna medföra saneringsbehov. Koncernen ska arbeta efter och följa såväl den svenska som den internationella lagstiftningen. För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor finns en särskild miljöförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika tvister. Dessa kostnader kan uppkomma genom exempelvis förlikning och utdömda ersättningar.
Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom koncernen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen görs en kvartalsvis genomlysning av samtliga bolag inom koncernen.
Koncernen är inblandad i tvister motsvarande normal omfattning för koncernens verksamhet. I dotterbolaget Astron Buildings S.A. pågick vid förvärvstillfället tvister avseende fel i levererade byggnader. Lindab har med säljaren av Astron avtalat att denne tar risken för utgången av dessa tvister. Dessa tvister är nu avslutade. Mindre tvister har uppkommit efter förvärvet. En reservering är gjord i räkenskaperna på 2 MSEK (2).
Bolaget är part i en skattetvist i Tjeckien. Tvisten är resultatet av en skatterevision 2003 av bolagets tjeckiska dotterbolag, Lindab s.r.o., avseende taxeringsåren 2001 och 2000. Mot bakgrund av vad som framkom i skatterevisionen ålade det tjeckiska skatteverket Lindab s.r.o. att betala ett sammanlagt belopp om 8 MSEK i bolagsskatt, mervärdeskatt och straffavgift. Skatteverket hävdade att Lindab s.r.o. på ett icke tillfredsställande sätt redovisat de aktuella transaktionerna. Det belopp som Lindab ålades att betala baserades på den av skatteverket gjorda bedömningen. Bolaget delar inte det tjeckiska skatteverkets uppfattning och överklagade beslutet i dess helhet i februari 2005 hos det tjeckiska finansdepartementet. Bolaget har redan betalat den beslutade bolags- och mervärdeskatten. Hela kostnaden har tagits i räkenskaperna. Domstol i Tjeckien har ogillat bolagets överklagande. Bolaget har överklagat till högsta instans, som under 2008 återförvisade ärendet till första instans grundat på att förfarandet i den första taxeringen var felaktig. Bolaget saknar uppgift om när målet kan bli avgjort. Bolaget återfick under 2007 halva straffavgiften avseende bolagsskatt och halva straffavgiften avseende mervärdeskatt.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av då någon produkt som har levererats orsakar skador på person och egendom. Inom Building Systems – Profile, har Lindab konstruktionsansvaret och därmed en risk för produktansvar vid skada. Erforderliga försäkringar finns tecknade samtidigt som rutiner för eliminering av risken för skada finns och utvecklas.
Dessa risker avser de kostnader som Lindab kan drabbas av på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende produkt, egendom, avbrott, ansvar, transport, liv, pensioner etc. Koncernen har sedvanliga globala försäkringar som omfattar huvudkontoret, tillverknings- och lagerutrymmen samt som täcker den egna transportverksamheten. Försäkringarna täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott, driftstörningar på maskiner, allmän ansvarsskyldighet och produktansvar, transport av varor på bolagets fordon, fordon och brott. Som ett naturligt led i Lindabs olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med externa rådgivare. I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för olika skador.
Även Lindabs ledande befattningshavare och styrelseledamöter är försäkrade med ett försäkringsskydd som bolaget anser lämpligt för ett företag av denna storlek och inom denna bransch. Lindab anser sig ha fullgott försäkringsskydd, sedvanligt i denna bransch, tillräckligt för de risker som verksamheten vanligtvis kan vara förenad med. Det finns givetvis ingen garanti att Lindab inte kommer att ådra sig förluster utöver vad dessa försäkringsskydd täcker.
Lindabs organiska tillväxt och lönsamhet på lång sikt är delvis beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. Om vi inte lyckas med detta på ett framgångsrikt sätt kan det påverka intäkterna på ett negativt sätt.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Vi strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där vi är verksamma. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen, för att säkerställa att samtliga chefer på våra marknader följer god affärssed.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t. ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstopp. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Förlust av nyckelpersoner kan påverka koncernens intjäningsförmåga på ett negativt sätt. Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska kunna fullfölja sin strategi. För att säkerställa återväxten och identifiera framtida ledare inom koncernen arbetar vi med verktyget, Manager Profile. Ledande befattningshavare utvärderas regelbundet i syfte att identifiera ledarskap och kompetens. Modellen omfattar nu ca 90 personer.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses finansieringsrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk.
Lindabs finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten vilken är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Detta för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner och för att uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar, kompetensuppbyggnad och tillvarata koncernens gemensamma intressen.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras.
Lindabkoncernen har sedan december 2007 ett bindande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken. Mot bakgrund av bl. a. de försämrade marknadsförutsättningarna omförhandlades avtalet under oktober 2009, varvid kreditramen minskades från 4,5 miljarder SEK till 3,5 miljarder SEK, motsvarande ett bedömt framtida finansieringsbehov. Löptiden är oförändrad, med förfallodatum den 17 december 2012. Kreditavtalet innehåller två s. k. "covenants" i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i kreditavtalet.
Likviditetsrisken definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Alla förfall på koncernens centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket även ger effekter på kassaflödet. Det är, generellt sett, svagt negativt under perioden januari till juni varje år, för att sedan vara positivt under perioden juli till december.
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets slut till 1 432 MSEK (2 207).
Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 2 422 MSEK (2 774), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn användas till att amortera befintliga lån.
För att begränsa ränterisken ingick Lindab i november 2009 två stycken treåriga ränteswapsavtal uppgående till 1,2 miljarder SEK. Innebörden av ränteswapsavtalen är att den genomsnittliga räntebindningstiden på koncernens upplåning förlängts från fyra månader till arton månader.
Vid höjningar av räntan påverkas förutom koncernens räntekostnader även hyreskostnader. En höjning av räntan får inte full effekt första året tack vare ovan nämnda räntebindningstid. På hyresavtalen är räntan bunden i 3 månader. Vid en höjning av räntan med 1 procentenhet ökar koncernens kostnader med 12 MSEK (17), varav räntekostnader 9 MSEK (14) och hyreskostnad 3 MSEK (3).
Valutarisken är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar påverkar dessutom Lindabs rapport över totalresultat och rapport över finansiell ställning på följande sätt:
En försvagning av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar omsättningen med cirka 560 MSEK och rörelseresultatet EBIT med cirka 9 MSEK, givet 2009 års nivåer och mix för försäljning och intjäning.
81 procent (82) av Lindabkoncernens försäljning sker i utländsk valuta. Totalt sker försäljning i 17 (18) olika valutor, varav de viktigaste är EUR, DKK och GBP. För föregående år var det EUR, DKK och HUF.
Valutarisken kan delas upp i två olika kategorier beroende på hur själva exponeringen uppstår.
Uppstår vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta.
Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 500 MSEK (500) årligen. Av transaktionsexponeringen upptagen i rapporten över finansiell ställning var 29 MSEK (48) säkrat vid årets utgång.
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Enligt finanspolicyn fattar varje enskilt koncernföretag beslut om huruvida säkring av transaktionsexponering ska ske. Eventuella säkringar av valutaexponering utförs därefter av Lindab AB.
Uppstår vid omräkning av utländska koncernföretags egna kapital till SEK. I enlighet med Lindabs finanspolicy har någon säkring av denna exponering inte skett under varken 2009 eller 2008.
Lindab AB:s utlåning och inlåning till koncernbolag sker i huvudsak i koncernbolagens lokala valuta. Valutarisken i dessa mellanhavanden koncentreras därför till Lindab AB som säkrar dem med hjälp av terminskontrakt. Värdering av terminskontrakten sker månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i rapporten över totalresultat.
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löptid | Löptid | ||||
| Motvärde i MSEK | Belopp | månader | Belopp | månader | |
| Sälj | GBP | –204 | 0 | –222 | 3 |
| Sälj | USD | –174 | 0 | –176 | 3 |
| Sälj | CZK | –64 | 1 | –120 | 1 |
| Sälj | DKK | –763 | 3 | –843 | 6 |
| Sälj | EUR | –212 | 3 | –218 | 4 |
| Sälj | NOK | –9 | 3 | –13 | 6 |
| Sälj | HUF | –114 | 8 | –125 | 7 |
| Sälj | LTL | –2 | 1 | –3 | 3 |
| Sälj | LVL | –1 | 1 | –4 | 0 |
| Sälj | RUB | –162 | 5 | –113 | 7 |
| Sälj total | –1 705 | –1 837 | |||
| Köp | EUR | 201 | 3 | 448 | 4 |
| Köp | GBP | - | - | 6 | 3 |
| Köp | DKK | 67 | 3 | 22 | 6 |
| Köp | CHF | 136 | 1 | 203 | 1 |
| Köp | CZK | - | - | 9 | 1 |
| Köp | NOK | - | - | 9 | 3 |
| Köp | EEK | 7 | 1 | 7 | 3 |
| Köp | HUF | 8 | 4 | - | - |
| Köp | RUB | - | - | 5 | 0 |
| Köp total | 419 | 709 | |||
| Netto | 1 286 | –1 128 |
Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländska koncernföretags rapporter över totalresultat och rapporter över finansiell ställning
| Genomsnittskurs jan-dec | Balansdagens kurs | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Bosnien-Herzegovina | 1 | BAM | 5,50 | 5,01 | 5,36 | 5,68 |
| Bulgarien | 1 | BGN | 5,43 | 4,92 | 5,29 | 5,59 |
| Danmark | 100 | DKK | 142,65 | 128,95 | 139,15 | 146,80 |
| Estland | 1 | EEK | 0,68 | 0,61 | 0,66 | 0,70 |
| Finland | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Frankrike | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Irland | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Italien | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Kroatien | 100 | HRK | 144,39 | 133,89 | 140,70 | 150,84 |
| Lettland | 1 | LVL | 15,05 | 13,68 | 14,60 | 15,48 |
| Litauen | 1 | LTL | 3,08 | 2,78 | 3,00 | 3,17 |
| Luxemburg | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Montenegro | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Nederländerna | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Norge | 100 | NOK | 121,61 | 117,04 | 124,3 | 110,35 |
| Polen | 1 | PLN | 2,46 | 2,74 | 2,50 | 2,62 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,5 | 2,61 | 2,44 | 2,74 |
| Ryssland | 100 | RUB | 24,07 | 26,43 | 23,86 | 26,32 |
| Schweiz | 100 | CHF | 703,57 | 606,58 | 695,35 | 734,55 |
| Serbien | 1 | CSD | 0,11 | 0,12 | 0,11 | 0,12 |
| Slovakien | 100 | SKK | 35,26 | 31,91 | 34,37 | 36,30 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 11,92 | 12,09 | 11,49 | 11,25 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 40,16 | 38,55 | 39,22 | 41,00 |
| Tyskland | 1 | EUR | 10,62 | 9,61 | 10,35 | 10,94 |
| Ukraina | 100 | UAH | 96,31 | 125,46 | 90,80 | 102,64 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,79 | 3,82 | 3,79 | 4,09 |
| USA | 1 | USD | 7,65 | 6,59 | 7,21 | 7,75 |
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter. Även uppskattningar kan ha en betydande inverkan.
Med implementeringen av IFRS 3, Rörelseförvärv, följde att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder inte längre skrivs av, utan i stället testas för eventuellt nedskrivningsbehov, minst en gång årligen eller när indikation finns. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande om lönsamheten sjunker i koncernen eller inom vissa delar av koncernen, eftersom detta kan utlösa ett nedskrivningsbehov av goodwill. En sådan nedskrivning skulle påverka årets resultat. Redovisad goodwill uppgick till 2 922 MSEK (2 972) vid utgången av året.
För vidare information se not 16.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs en bedömning av utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods m.m.
Underlaget till osäkra kundfordringar utgörs av en bedömning av de obetalda fordringarna.
Vår bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även not 3.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedömningar samt erfarenheter.
Koncernens redovisning av avsättningar, enligt IAS 37, innebär att 120 MSEK (185) redovisas som övriga avsättningar, se not 25. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Kostnader liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick till netto 108 MSEK (109) efter avdrag för finansiella placeringar. Det är viktigt att korrekta bedömningar görs vid val av parametrar för värderingen av pensioner. Eftersom koncernen tillämpar den s. k. korridoren får dock större ändringar ej så stor inverkan under ett enskilt år. Förändringarna redovisas endast när de avviker med mer än 10 procent av åtagandenas nuvärden eller det verkliga värdet för förvaltningstillgångar. Resultatjusteringen fördelas då ut på den förväntade återstående tjänstgöringstiden som är förknippad med de aktuella förpliktelserna.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även not 3.
Inga nya förvärv har genomförts under året. Däremot slutförhandlades köpeskillingen för förvärvet av SIPOG a.s. under 2009, innebärande att en ytterligare köpeskilling om 41 MSEK jämte ränta och förvärvskostnader om 3 MSEK bokfördes. SIPOG-koncernen konsoliderades från och med 1 september 2008. En första delbetalning av köpeskillingen erlades 2008 med 18 MEUR och därutöver bokfördes förvärvskostnader, sammanlagt motsvarande 178 MSEK.
Under 2008 förvärvades även Koto-Pelti Oy, Finland, för 20 MSEK, vilket gav en koncernmässig goodwill om 17 MSEK.
Förvärvet av SIPOG har ökat koncernens nettoomsättningen med 120 MSEK och minskat resultat efter skatt med 22 MSEK, jämfört med utfallet 2008.
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens/ avyttringarnas inverkan på koncernens likvida medel. Förvärvsanalysen för SIPOG-gruppen har fastställts i slutet av 2009.
Under tredje kvartalet avyttrades verksamheten i Folke Perforering AB i Borlänge, Sverige. Köpare var RMIG Sweden AB som är marknadsledande inom perforering i Europa. Försäljningspriset var 15 MSEK och kassaflödepåverkan likaså medan reavinsten blev 10 MSEK.
Avyttringen bedöms ha minskat Lindabs nettoomsättning med 25 MSEK jämfört med utfallet 2008.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Köpeskilling | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Kontant betalt | 41 | 192 | 15 | - | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 3 | 8 | 0 | - | |
| Sammanlagd köpeskilling | 44 | 200 | 15 | - | |
| Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar/–skulder | - | –149 | –5 | - | |
| Slutreglering som endast påverkar likvida medel för förvärv tidigare år | 1 | - | - | - | |
| Goodwill/realiserat resultat | 45 | 51 | 10 | - | |
| Kontant betald köpeskilling | 41 | 192 | 15 | - | |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 3 | 8 | 0 | - | |
| Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget | ET | –19 | ET | - | |
| Förskjutning i förvärv | 1 | - | - | - | |
| Slutreglering och köpeskilling för förvärv tidigare år | 0 | 0 | - | - | |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv/avyttring | 45 | 181 | 15 | - |
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärvet framgår nedan. För 2008 avses SIPOG-gruppen och Koto-Pelti Oy. Avyttrad verksamhet utgörs av inkråmet i Folke Perforering. Redovisade värden avser bokförda värden vid avyttringstillfället.
| Förvärvade verksamheter | Avyttrad verksamhet | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | - | 75 | 0 | - | |
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 2 | 0 | - | |
| Uppskjuten skattefordran | - | 2 | ET | - | |
| Varulager | - | 137 | –3 | - | |
| Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar | - | 52 | –2 | - | |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | - | 19 | ET | - | |
| Summa förvärvade/avyttrade tillgångar | - | 287 | –5 | - | |
| Uppskjutna skatteskulder | - | 2 | ET | - | |
| Kortfristiga skulder | - | 135 | - | - | |
| Summa övertagna/avyttrade skulder | - | 137 | - | - | |
| Förvärvade/avyttrade nettotillgångar | - | 150 | –5 | - | |
| Goodwill | - | 50 | - | - | |
| Realiserat resultat | - | - | 10 | - | |
| Köpeskilling | - | 200 | 15 | - |
| 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |
| Moderbolaget, Sverige | 1 | - | 1 | 1 | - | 1 |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 727 | 220 | 947 | 958 | 219 | 1 177 |
| Belgien | 22 | 4 | 26 | 24 | 4 | 28 |
| Bulgarien | 6 | 4 | 10 | 9 | 3 | 12 |
| Danmark | 433 | 165 | 598 | 501 | 184 | 685 |
| Estland | 15 | 3 | 18 | 3 | 17 | 20 |
| Finland | 61 | 17 | 78 | 55 | 17 | 72 |
| Frankrike | 84 | 22 | 106 | 89 | 22 | 111 |
| Irland | 23 | 6 | 29 | 29 | 6 | 35 |
| Italien | 11 | 18 | 29 | 19 | 9 | 28 |
| Kroatien | 2 | 3 | 5 | 2 | 3 | 5 |
| Lettland | 7 | 2 | 9 | 8 | 2 | 10 |
| Litauen | 3 | 1 | 4 | 4 | 1 | 5 |
| Luxemburg | 239 | 30 | 269 | 317 | 44 | 361 |
| Nederländerna | 10 | 3 | 13 | 9 | 3 | 12 |
| Norge | 76 | 18 | 94 | 76 | 21 | 97 |
| Polen | 74 | 22 | 96 | 86 | 25 | 111 |
| Rumänien | 115 | 24 | 139 | 190 | 58 | 248 |
| Ryssland | 158 | 56 | 214 | 95 | 39 | 134 |
| Schweiz | 119 | 14 | 133 | 127 | 14 | 141 |
| Slovakien | 55 | 24 | 79 | 22 | 11 | 33 |
| Storbritannien | 255 | 61 | 316 | 295 | 55 | 350 |
| Tjeckien | 579 | 168 | 747 | 701 | 212 | 913 |
| Tyskland | 130 | 29 | 159 | 140 | 33 | 173 |
| Ukraina | - | - | - | 8 | 2 | 10 |
| Ungern | 225 | 41 | 266 | 341 | 56 | 397 |
| USA | 171 | 30 | 201 | 187 | 33 | 220 |
| Dotterföretag totalt | 3 600 | 985 | 4 585 | 4 295 | 1 093 | 5 388 |
| Koncernen totalt | 3 601 | 985 | 4 586 | 4 296 | 1 093 | 5 389 |
| Moderbolaget | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsen, inkl. arbetstagar- representanter |
9 | 1 | 10 | 7 | 1 | 8 |
| VD/ledningsgrupp | 6 | - | 6 | 7 | - | 7 |
| Koncernen | ||||||
| VD/ledningsgrupp | 6 | - | 6 | 7 | - | 7 |
Sjukfrånvaron avser endast koncernens svenska verksamheter, %
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av den ordinarie arbetstiden | 4,1 | 4,6 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer | 32,7 | 35,3 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||
| Kvinnor | 5,3 | 5,7 |
| Män | 3,9 | 4,3 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori | ||
| 29 år eller yngre | 4,0 | 4,1 |
| Mellan 30 och 49 år | 3,7 | 4,1 |
| 50 år eller äldre | 5,3 | 6,3 |
| Personalkostnader | 2009 | 2008 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar | Styrelse och verkställande direktör |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
Styrelse och verkställande direktör |
Övriga anställda |
Summa löner och ersättningar |
|
| Moderbolaget, Sverige | 7,8 | - | 7,8 | 16,1 | - | 16,1 | |
| Dotterföretag | |||||||
| Sverige | 6,5 | 335,8 | 342,3 | 6,7 | 390,9 | 397,6 | |
| Belgien | 1,8 | 8,6 | 10,4 | 1,4 | 7,9 | 9,3 | |
| Bulgarien | 0,4 | 1,3 | 1,7 | 0,1 | 1,0 | 1,1 | |
| Danmark | 3,9 | 293,9 | 297,8 | 3,7 | 305,0 | 308,7 | |
| Estland | 1,0 | 2,4 | 3,4 | 1,0 | 2,9 | 3,9 | |
| Finland | 2,2 | 30,6 | 32,8 | 2,2 | 33,5 | 35,7 | |
| Frankrike | 2,2 | 38,2 | 40,4 | 1,8 | 34,3 | 36,1 | |
| Irland | 1,4 | 13,1 | 14,5 | 1,6 | 15,6 | 17,2 | |
| Italien | 1,3 | 10,6 | 11,9 | 1,4 | 10,6 | 12,0 | |
| Kroatien | 0,2 | 0,6 | 0,8 | 0,6 | 0,4 | 1,0 | |
| Lettland | 0,5 | 1,3 | 1,8 | 0,4 | 1,2 | 1,6 | |
| Litauen | 0,3 | 0,6 | 0,9 | 0,3 | 0,6 | 0,9 | |
| Luxemburg | 7,3 | 109,9 | 117,2 | 5,2 | 171,6 | 176,8 | |
| Nederländerna | 0,9 | 5,7 | 6,6 | 0,7 | 3,8 | 4,5 | |
| Norge | 1,4 | 45,0 | 46,4 | 1,4 | 52,8 | 54,2 | |
| Polen | 4,3 | 14,2 | 18,5 | 3,6 | 21,1 | 24,7 | |
| Rumänien | 1,9 | 26,6 | 28,5 | 1,9 | 25,6 | 27,5 | |
| Ryssland | 0,5 | 17,4 | 17,9 | 0,9 | 13,8 | 14,7 | |
| Schweiz | 4,3 | 82,3 | 86,6 | 8,3 | 84,6 | 92,9 | |
| Slovakien | 0 | 8,9 | 8,9 | 0 | 2,9 | 2,9 | |
| Storbritannien | 4,0 | 82,0 | 86,0 | 4,3 | 103,0 | 107,3 | |
| Tjeckien | 2,7 | 107,9 | 110,6 | 2,8 | 111,9 | 114,7 | |
| Tyskland | 0 | 70,0 | 70,0 | 2,9 | 60,4 | 63,3 | |
| Ukraina | 0 | 0,6 | 0,6 | 0,4 | 1,7 | 2,1 | |
| Ungern | 5,4 | 29,4 | 34,8 | 8,6 | 49,0 | 57,6 | |
| USA | 3,1 | 102,0 | 105,1 | 3,7 | 94,8 | 98,5 | |
| Dotterföretag totalt | 57,5 | 1 438,9 | 1 496,4 | 65,9 | 1 600,9 | 1 666,8 | |
| Koncernen totalt | 65,3 | 1 438,9 | 1 504,2 | 82,0 | 1 600,9 | 1 682,9 | |
| Sociala kostnader | |||||||
| Moderbolaget, Sverige | 5,2 | - | 5,2 | 12,9 | - | 12,9 | |
| varav pensioner | 2,1 | - | 2,1 | 6,1 | - | 6,1 |
Koncernen totalt 19,9 349,7 369,6 34,4 380,7 415,1 varav pensioner 7,1 85,5 92,6 14,6 80,9 95,5 Summa personalkostnader 85,2 1 788,6 1 873,8 116,4 1 981,6 2 098
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen baseras på avtal med nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer och uppgår till 33 MSEK (20,0). Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 25 MSEK (9,7). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till nuvarande och tidigare verkställande direktörer och styrelseledamoter, uppgår till 2,2 MSEK (0,3).
Total under 2009 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 2 675 kSEK (1 888), enligt vidstående fördelning.
Vid årsstämman den 6 maj 2009 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 2 960 kSEK fördelat på 650 kSEK till styrelsens ordförande, 300 kSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 25 kSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode för arbete i revisionsutskottet beslutades till 90 kSEK, varav 30 kSEK till ordföranden och 20 kSEK till övriga tre ledamöter. Vidare beslutades att arvode för arbete i ersättningsutskottet skulle utgå med 70 kSEK, varav 30 kSEK till ordföranden och 20 kSEK till övriga två ledamöter. Styrelsen utser själv ledamöterna i detta utskott.
| kSEK | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Svend Holst-Nielsen, ordförande | 711,5 | 631,3 |
| Pontus Andersson | 20,0 | 20,0 |
| Erik Eberhardson | 200,0 | - |
| Per Frankling | 200,0 | - |
| Ulf Gundemark | 200,0 | - |
| Anders C. Karlsson | 341,0 | 304,1 |
| Stig Karlsson | 340,0 | 303,3 |
| Hans-Olov Olsson | 322,3 | 305,5 |
| Markku Rantala | 20,0 | 20,0 |
| Annette Sadolin | 320,0 | 303,5 |
| Kjell Åkesson, tidigare VD och koncernchef | - | - |
| Summa | 2 674,8 | 1 887,7 |
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat samt individuella mål.
För närvarande baseras 60–80 procent av den rörliga lönen på koncernens resultat och 20–40 procent på individuella mål, vilka fastställs specifikt för varje anställd.
Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 75 procent av den årliga fasta lönen.
David Brodetskys fasta lön för 2009 uppgår till 4 700 000 SEK. David Brodetsky har under hela anställningstiden rätt till fri bostad och under en övergångsperiod om två år (2009-2010) omfattar denna rätt även löpande kostnader och en kompensation för skatteffekten av förmånen. David Brodetsky har vidare rätt till fri bil och vissa andra förmå-
För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
ner. Från och med den 1 januari 2010 är David Brodetskys ersättning valutasäkrad i EUR.
I koncernledningen har under hela året 2009 Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Venant Krier, Carl-Gustav Nilsson och Anders Persson ingått. Hannu Paitula har ingått i koncernledningen fram till och med 30 juni 2009. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit.
2009 års ersättningar till David Brodetsky, verkställande direktör, och övrig koncernledning framgår i tabellen nedan.
| David | Ersättning övrig | ||
|---|---|---|---|
| SEK Fast lön inkl. sem. |
Brodetsky | koncernledning | Totalt |
| ersättning | 4 743 866 | 12 897 857 | 17 641 723 |
| Rörlig ersättning | - | - | - |
| Incitamentsprogram | 521 715 | 1 566 104 | 2 087 819 |
| Pensioner | 2 133 771 | 4 796 344 | 6 930 115 |
| Förmåner | 242 110 | 840 345 | 1 082 455 |
| Summa | 7 641 462 | 20 100 650 | 27 742 112 |
Vid uppsägning av David Brodetskys anställning gäller en uppsägningstid om 12 månader vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från David Brodetskys sida. Vidare finns en konkurrensbegränsningsklausul som gäller 12 månader efter uppsägningstiden. Han har då rätt till en ersättning motsvarande den totala summan av hans fasta årslön vid tidpunkten för uppsägningen, pensionspremier för den aktuella perioden samt ett belopp motsvarande den genomsnittliga rörliga lönen per år under de senaste tre åren.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är 6–24 månader, vid uppsägning från bolagets sida, och 6–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida. Dessa ledande befattningshavare är också bundna av konkurrensbegränsningsklausuler under 12 månader efter avslutad tjänst.
David Brodetsky eller bolaget har rätt att kräva att han ska gå i pension vid 60 år. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för David Brodetsky motsvarande minst 55 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 2 134 kSEK (1 751).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension, antingen motsvarande det svenska ITP-systemet eller förmåner som är begränsade maximalt till 20–25 procent av den fasta årslönen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 4 796 kSEK (2 685).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 20, 30 eller 40 procent av årslönen, beroende på befattning. Programmet omfattar för närvarande ca 80 anställda.
För Astron finns ett separat bonussystem som omfattar ca 135 anställda. Även Astrons program baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 5–40 procent av årslönen beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2011. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning uppgick till 0 kSEK (6 752) inklusive arbetsgivaravgifter.
Under åren 2001–2006, då Lindab-aktien ej var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindab-aktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att kunna placeras om från Ratosaktier till Lindabaktier. Vid utgången av 2009 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 387 700 i Ratos. Senast i april 2011 kommer alla icke kontanta medel att kunna bestå av enbart Lindabaktier igen.
Anställda i koncernens danska bolag får del av en kontantbaserad vinstandelsplan. Enligt planen avsätter Lindab fem procent av vinsten i de danska koncernbolagen till de anställda i Danmark, dock högst 3 500 DKK per anställd. De som har varit anställda i mer än ett kalenderår har rätt till full kontantersättning och de som anställdes före den 1 juli ett visst år har rätt till hälften av den fulla kontantersättningen. Styrelsen för Lindab A/S fastställer storleken på årets utbetalning med hänsyn tagen till årets resultat.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogram som inleddes under 2008 ska fortsatta och steg två genomfördes under inledningen av november 2009.
Det första incitamentsprogrammet (2008) fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner förvärvades av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option uppgick till 17,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 173,70 SEK under tiden 2010-06-01–2011-05-31.
Även det andra incitamentsprogrammet (2009) fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK under tiden 2011-06-01– 2012-05-31.
Båda incitamentsprogrammen har samma struktur. Teckningsoptionerna har marknadsvärderats enligt vedertagen värderingsmodell, Black & Scholes. Programmen berättigar till en sa kallad "stay-subvention", d.v.s. att alla som har förvärvat optioner får en kontant ersättning som, efter skatt, motsvarar 50 procent av köpeskillingen, fördelat på tre tillfallen under löptiden, förutsatt att de fortfarande är anställda i Lindabkoncernen och fortfarande är ägare till optionerna.
Kostnaden för incitamentsprogrammen under 2009 uppgick till 8,2 MSEK (5,6). Utspädningseffekten kan uppgå till cirka 1 procent av aktiekapitalet per program, dvs. totalt 2 procent. Lindab har möjlighet att vid inlösen överlåta delar av de egna aktier som återköptes 2008.
De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I framför allt Sverige, Luxemburg och Norge kan anställda dock även omfattas av förmånsbestämda planer. I Italien finns en förmånsbestämd plan för ersättningar vid uppsägning. Under 2009 uppgick skulden för ersättningar efter avslutad anställning till 133 MSEK (116), se not 24.
| Not 7 Segmentredovisning | |
|---|---|
| -- | -------------------------- |
| Ventilation | Profile | Övrigt | Totalt | Eliminering | Summa | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Extern omsättning | 3 878 | 4 783 | 3 122 | 4 993 | 19 | 64 | 7 019 | 9 840 | - | - | 7 019 | 9 840 |
| Intern omsättning | 5 | 5 | 21 | 21 | 2 | 5 | 28 | 31 | –28 | –31 | 0 | 0 |
| Summa omsättning | 3 883 | 4 788 | 3 143 | 5 014 | 21 | 69 | 7 047 | 9 871 | –28 | –31 | 7 019 | 9 840 |
| Rörelseresultat (EBITDA) före | ||||||||||||
| engångsposter | 285 | 559 | 250 | 961 | –9 | –16 | 526 | 1 504 | - | - | 526 | 1 504 |
| Engångsposter | –19 | –38 | –38 | –59 | 10 | –19 | –47 | –116 | - | - | –47 | –116 |
| Avskrivningar | –95 | –105 | –97 | –91 | –22 | –19 | –214 | –215 | - | - | –214 | –215 |
| Rörelseresultat (EBITA) | 171 | 416 | 115 | 811 | –21 | –54 | 265 | 1 173 | - | - | 265 | 1 173 |
| Avskrivningar på koncernmässiga övervärden i | ||||||||||||
| immateriella anläggningstillgångar | - | - | –11 | –10 | - | - | –11 | –10 | - | - | –11 | –10 |
| Rörelseresultat (EBIT) | 171 | 416 | 104 | 801 | –21 | –54 | 254 | 1 163 | - | - | 254 | 1 163 |
| Finansnetto | –135 | –173 | ||||||||||
| Resultat efter finansiella poster (EBT) | 119 | 990 | ||||||||||
| Skatt på årets resultat | –85 | –267 | ||||||||||
| Årets resultat | 34 | 723 | ||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. finansiella tillgångar |
2 079 | 2 154 | 2 026 | 2 314 | 214 | 282 | 4 319 | 4 750 | - | - | 4 319 | 4 750 |
| Varulager | 438 | 677 | 458 | 965 | 0 | 3 | 896 | 1 645 | - | - | 896 | 1 645 |
| Övriga tillgångar | 711 | 826 | 690 | 587 | 137 | 330 | 1 538 | 1 743 | –174 | –319 | 1 364 | 1 424 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 863 | 806 | ||||||||||
| Summa tillgångar | 6 753 | 8 138 | –174 | –319 | 7 442 | 8 625 | ||||||
| Eget kapital | 3 003 | 3 346 | ||||||||||
| Övriga skulder | 640 | 806 | 639 | 1 154 | 136 | 107 | 1 415 | 2 067 | –174 | –319 | 1 241 | 1 748 |
| Ej fördelningsbara skulder | 3 198 | 3 531 | ||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 1 415 | 2 067 | –174 | –319 | 7 442 | 8 625 | ||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 48 | 85 | 128 | 195 | 6 | 21 | 182 | 301 | - | - | 182 | 301 |
Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserad på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,3 procent av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder.
| Land | 2009 Procent | 2008 Procent | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 1 318 | 19 | 1 729 | 18 |
| Danmark | 897 | 13 | 1 063 | 11 |
| Tyskland | 660 | 9 | 840 | 8 |
| Storbritannien | 657 | 9 | 860 | 9 |
| Norge | 459 | 7 | 588 | 6 |
| Övriga | 3 028 | 43 | 4 760 | 48 |
| Summa | 7 019 | 100 | 9 840 | 100 |
Anläggningstillgångar fördelade per enskilt betydelsefulla länder med avseende på produktionskapacitet.
| Land | 2009 Procent | 2008 Procent | ||
|---|---|---|---|---|
| Sverige | 736 | 17 | 969 | 21 |
| Danmark | 373 | 9 | 473 | 10 |
| Ungern | 297 | 7 | 330 | 7 |
| Ryssland | 203 | 5 | 152 | 3 |
| Tjeckien | 135 | 3 | 162 | 3 |
| Luxemburg | 92 | 2 | 90 | 2 |
| Övriga1) | 2 483 | 57 | 2 574 | 54 |
| Summa | 4 319 | 100 | 4 750 | 100 |
1) Exkl. anläggningstillgångar som innehas för försäljning.
Koncernens verksamhet styrs och rapporteras per affärsområde, vilka därför utgör grund för koncernens segmentsindelning. Grunden för uppdelningen på affärsområden och därmed på segment är att olika produkter tillhandahålls. Affärsområde Ventilation omfattar koncernens kompletta verksamhet inom ventilation och inneklimatsystem. Affärsområde Profile förser byggsektorn med byggkomponenter och byggsystem. Verksamheten drivs i de två divisionerna Building Components och Building Systems. Övrigt omfattar moderbolagsfunktioner inklusive Group Treasury samt stålservice och stålbearbetning till externa kunder. Ingen förändring har skett i grunderna för segmentindelning eller i beräkningen av segmentens resultat sedan föregående år. Från och med 2010 kommer dock nuvarande affärsområde Profile att delas upp i två, Building Components och Building Systems, varvid också segmentindelningen ändras.
Lindab styrs utifrån tre långsiktiga finansiella mål, organisk omsättningstillväxt, rörelsemarginal (EBIT) och nettoskuldsättningsgrad, varav affärsområdena huvudsakligen ansvarar för de två förstnämnda och huvudkontoret för det sistnämnda.
Affärsområdena ansvarar även för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Group Treasury ansvarar för finansieringen på koncern- och landnivå. Därmed utfördelas inte likvida medel, räntebärande fordringar och skulder och eget kapital. Som en följd härav är det inte heller möjligt att fördela ränteintäkter och –kostnader på segmenten. Skattefordringar och –skulder fördelas inte heller på segmenten.
Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultatposter från den del av denna verksamhet som säljs internt utfördelas i segmentkonsolideringen till affärsområdena.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader (not 16) | 2 | 3 | |
| Patent (not 16) | 0 | 0 | |
| IT och övriga immateriella tillgångar (not 16) | 16 | 15 | |
| Varumärken (not 16) | 11 | 10 | |
| Fastigheter (not 17) | 53 | 44 | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar (not 17) | 110 | 118 | |
| Inventarier, verktyg och installationer (not 17) | 33 | 32 | |
| Pågående nyanläggningar byggnader (not 17) | 0 | 3 | |
| Summa | 225 | 225 | |
| Totala av- och nedskrivningar fördelade per funktion | |||
| Kostnader för sålda varor | 175 | 170 | |
| Försäljningskostnader | 28 | 31 | |
| Administrationskostnader | 21 | 23 | |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 1 | 1 | |
| Summa | 225 | 225 | |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | |||
| Försäljningskostnader (not 16) | 11 | 10 |
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |||
| Kostnad för direkt material | 3 282 | 4 592 | - | - | ||
| Kostnader för arbetskraft (not 6) | 1 879 | 2 117 | 13 | 31 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar (not 8, 16, 17) | 225 | 225 | - | - | ||
| Övriga rörelsekostnader | 1 524 | 1 906 | 2 | 2 | ||
| Summa | 6 910 | 8 840 | 15 | 33 |
Summa 11 10
I rapporten över totalresultat/resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelsekostnader uppgår totalt till 6 910 MSEK (8 840). Här visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 1 874 MSEK och inhyrd personal, 5 MSEK.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören. Övriga uppdrag avser rådgivning inom revisionsnära områden såsom redovisning, due diligence och skatt etc.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Ernst & Young, revisionsuppdrag | 8,6 | 8,1 | 1,0 | 1,0 | |
| Ernst & Young, övriga uppdrag | 4,3 | 5,5 | - | - | |
| Totalt | 12,9 | 13,6 | 1,0 | 1,0 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 47 MSEK (58) och är direkt kostnadsförda i rapporten över totalresultat, varav 1 MSEK (1) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/skulder | 97 | 124 | - | - | |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 14 | 19 | - | - | |
| Övrigt | 34 | 20 | - | - | |
| Summa | 145 | 163 | - | - | |
| Kostnader | |||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/fordringar | –97 | –171 | - | - | |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –15 | –3 | - | - | |
| Övrigt | –39 | –110 | - | –2 | |
| Summa | –151 | –284 | - | –2 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Erhållen utdelning | - | - | 107 | 151 | |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 79 | 236 | |
| Summa | - | - | 186 | 387 | |
| Ränteintäkter | |||||
| Externa | 13 | 22 | 0 | 0 | |
| Summa | 13 | 22 | 0 | 0 | |
| Räntekostnader | |||||
| Externa | –137 | –177 | 0 | 0 | |
| Till koncernbolag | - | - | –40 | –83 | |
| För pensioner, netto | –5 | –6 | - | - | |
| Summa | –142 | –183 | –40 | –83 | |
| Övriga finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Valutakursvinster | 1 | 0 | - | - | |
| Valutakursförluster | –7 | –12 | - | - | |
| Summa | –6 | –12 | - | - | |
| Totalt | –135 | 173 | 146 | 304 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Aktuell skattekostnad | –75 | –290 | –7 | –35 | |
| Uppskjuten skatt | –10 | 23 | 3 | - | |
| Total redovisad skattekostnad | –85 | –267 | –4 | –35 |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 85 MSEK (267) eller 71,7 procent (27,0) av resultatet efter finansnetto. Skattesatsen i Sverige uppgår från och med 2009 till 26,3 procent. Dessförinnan var skattesatsen 28,0 procent.
Koncernens genomsnittliga skattesats har beräknats till 27,7 procent (25,1), genom en viktning av dotterbolagens resultat före skatt (EBT) multiplicerat med lokal skattesats.
Årets faktiska skattesats, 71,7 procent beror delvis på att skattemässiga justeringar av redovisat resultat får en större inverkan på skattesatsen vid låga resultat än under år med mer normala utfall och delvis på att justeringar har skett av uppskjuten skatt på underskottsavdrag.
Under året har återförts del av uppskjuten skatt på underskott i Tyskland med 33 MSEK så att kvarvarande skatt, 31 MSEK, nu motsvarar det skattemässiga värdet av de ansamlade underskotten.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2009 | Procent | 2008 | Procent | |||
| Resultat före skatt | 119 | 990 | ||||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –31 | –26,3 | –277 | –28,0 | ||
| Avstämning mot redovisad skatt | ||||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | –2 | –1,4 | 29 | 2,9 | ||
| Ej aktiverade underskott, uppkomna under året | –10 | –8,8 | –25 | –2,5 | ||
| Skatt hänförligt till tidigare år | –12 | –9,8 | 1 | 0,1 | ||
| Ej avdragsgilla kostnader | –20 | –16,9 | –20 | –2,0 | ||
| Ej skattepliktiga intäkter | 8 | 6,4 | 10 | 1,0 | ||
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | 0 | –0,1 | 5 | 0,5 | ||
| Aktiverade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | 9 | 7,4 | 0 | 0,0 | ||
| Tidigare ej aktiverade underskott utnyttjade för att sänka årets skatt | 2 | 1,6 | 0 | 0,0 | ||
| Återföring av tidigare aktiverade underskottsavdrag | –39 | –32,8 | 0 | 0,0 | ||
| Övrigt | 10 | 9 | 10 | 1,0 | ||
| Redovisad skattekostnad | –85 | –71,7 | –267 | –27,0 |
Uppskjutna skattefordringar och –skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdik-
| tion, framgår nedan: | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppskjuten skattefordran | Uppskjuten skatteskuld | Netto | |||||
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | 168 | 177 | –82 | –77 | 86 | 100 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 10 | 5 | –135 | –130 | –125 | –125 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | - | 2 | –6 | –20 | –6 | –18 | |
| Lager | 23 | 28 | –1 | –7 | 22 | 21 | |
| Fordringar | 7 | 10 | 0 | 0 | 7 | 10 | |
| Avsättningar | 26 | 16 | –1 | –2 | 25 | 14 | |
| Leasing | 7 | 7 | –10 | –10 | –3 | –3 | |
| Övrigt | 91 | 10 | –86 | –5 | 5 | 5 | |
| Underskottsavdrag | 116 | 130 | 0 | 0 | 116 | 130 | |
| Periodiseringsfonder | - | - | –77 | –75 | –77 | –75 | |
| Summa | 448 | 385 | –398 | –326 | 50 | 59 |
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 59 | 26 |
| Redovisat över rapporten över totalresultat | –10 | 24 |
| Förvärv av dotterbolag (not 5) | 0 | 0 |
| Redovisat i eget kapital; säkringsreserv | 3 | - |
| Omräkningsdifferenser | –6 | 10 |
| Övrigt | 4 | –1 |
| Vid årets slut | 50 | 59 |
Vid utgången av året hade koncernen underskottsavdrag om cirka 644 MSEK, varav 441 MSEK utgör underlag för den uppskjutna skattefordran om 116 MSEK (130).
Kvarvarande underskottsavdrag om 203 MSEK (136), motsvarande en uppskjuten skattefordran på 42 MSEK (43), har inte beaktats, då det för närvarande inte anses troligt att Lindab inom överskådlig framtid kan utnyttja dessa.
| Före utspädning | ||
|---|---|---|
| Före utspädning | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 34 | 723 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 74 772 429 | 77 547 921 |
| Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) | 0,45 | 9,32 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 34 | 723 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 74 772 429 | 77 547 921 |
| Aktieoptioner | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 74 772 429 | 77 547 921 |
| Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) | 0,45 | 9,32 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. För 2009 fanns totalt 1 568 000 utestående aktieoptioner avseende de två första stegen i Incitamentsprogrammet som inleddes 2008 och har fortsatt 2009. Eftersom Lindabaktiens börskurs fortfarande är lägre än konverteringskursen för optionerna i båda incitamentsprogrammen, finns för närvarande inte anledning att räkna med några utspädningseffekter.
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten och liknande |
Patent och liknande |
IT och övriga immateriella tillgångar |
Varumärken | Goodwill | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari - 31 december 2008 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 24 | 79 | 116 | 47 | 3 056 | 3 322 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 3 | - | - | 3 |
| Nyanskaffningar | 5 | - | 20 | - | 43 | 68 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | 10 | 10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 3 | 3 | 11 | 7 | 244 | 268 |
| Vid årets slut | 32 | 82 | 150 | 54 | 3 353 | 3 671 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –14 | –77 | –83 | –21 | –343 | –538 |
| Årets avskrivningar | –3 | - | –15 | –10 | - | –28 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | –1 | - | - | –1 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | - |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –3 | –6 | –5 | –38 | –52 |
| Vid årets slut | –17 | –80 | –105 | –36 | –381 | –619 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –2 | - | - | - | –5 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | - | - | - | –1 | |
| Vid årets slut | –4 | –2 | - | - | - | –6 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 7 | 0 | 33 | 26 | 2 713 | 2 779 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 11 | 0 | 45 | 18 | 2 972 | 3 046 |
| Balanserade utgifter för utvecklings arbeten |
Patent och | IT och övriga immateriella |
||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| och liknande | liknande | tillgångar | Varumärken | Goodwill | Totalt | |
| 1 januari - 31 december 2009 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 32 | 82 | 150 | 54 | 3 353 | 3 671 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | - | - | - | - |
| Nyanskaffningar | 5 | - | 15 | - | 45 | 65 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | - | –5 | - | - | –5 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | –2 | –1 | –6 | –2 | –112 | –123 |
| Vid årets slut | 35 | 81 | 154 | 52 | 3 286 | 3 608 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –17 | –80 | –105 | –36 | –381 | –619 |
| Årets avskrivningar | –2 | - | –16 | –11 | - | –29 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | - | - | - | - |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | - | 3 | - | - | 4 |
| Omklassificeringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 1 | 4 | 2 | 17 | 25 |
| Vid årets slut | –17 | –79 | –114 | –45 | –364 | –619 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –4 | –2 | - | - | - | –6 |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | - | - | - | - | 0 |
| Vid årets slut | –4 | –2 | - | - | - | –6 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 11 | 0 | 45 | 18 | 2 972 | 3 046 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 14 | 0 | 40 | 7 | 2 922 | 2 983 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling.
Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Kommentarer till boksluten not 2. Grund för beräkningen är den strategiska plan som ligger för den kommande treårsperioden.
Beräkningen ska baseras på kassagenererande enhet. Kassagenererande enhet för Lindabkoncernen utgörs av respektive affärsområde.
Avkastningskravet, Weight Average Capital Cost (WACC), har beräknats utifrån avkastningskrav på eget kapital samt låneränta och en bedömd skuldsättningsgrad baserad på analys av liknande bolags genomsnittliga skuldsättningsgrad. I enlighet med denna beräkning blir avkastningskravet, Weight Average Capital Cost (WACC) 11,25 procent (11,25) före skatt eller 8,3 procent (8,3) efter skatt. Prognosperioden omfattar sju år. Anledningen till att en längre period än fem år används för nuvärdesberäkningen är att koncernledningen anser att det är en för kort period att tillämpa för att den rimligen ska gälla en så kallad "fortlevande verksamhet." Vid beräkning har för 2010 budget använts och för resterande år den långsiktiga affärsplanen, samt en uthållig tillväxttakt på 3 procent, vilket bedöms motsvara förväntad tillväxt i ekonomin där Lindab verkar.
Vid givna förutsättningar föreligger inget nedskrivningsbehov. I den mån de ingående variablerna förändras i negativ bemärkelse, exempelvis en mindre ökning av diskonteringräntan eller reduktion av tillväxttakten, så uppkommer inte heller något nedskrivningsbehov.
| Fördelad goodwill per affärsområde | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Ventilation | 1 540 | 1 581 |
| Profile | 1 364 | 1 373 |
| Övrigt | 18 | 18 |
| Summa goodwill | 2 922 | 2 972 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyan läggningar byggnader |
Pågående nyan läggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari - 31 december 2008 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 962 | 1 662 | 408 | 14 | 57 | 3 103 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 37 | 49 | 25 | 3 | 1 | 115 |
| Nyanskaffningar | 40 | 81 | 29 | 83 | 42 | 281 |
| Avyttringar/utrangeringar | –30 | –29 | –15 | 0 | 0 | –80 |
| Omklassificeringar | 5 | –33 | 31 | –3 | –10 | –10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 135 | 128 | 21 | 0 | 4 | 288 |
| Vid årets slut | 1 149 | 1 858 | 499 | 97 | 94 | 3 697 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –222 | –1 150 | –300 | - | - | –1 672 |
| Årets avskrivningar | –38 | –110 | –32 | - | - | –180 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | –15 | –6 | –7 | –1 | - | –29 |
| Avyttringar/utrangeringar | 5 | 26 | 11 | 0 | - | 42 |
| Omklassificeringar | –1 | 25 | –25 | 1 | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | –30 | –88 | –15 | 0 | - | –133 |
| Vid årets slut | –301 | –1 303 | –368 | 0 | - | –1 972 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –3 | 0 | - | - | –6 |
| Årets nedskrivning | –6 | –8 | 0 | –3 | - | –17 |
| Årets omräkningsdifferenser | 3 | - | 0 | - | - | 3 |
| Vid årets slut | –7 | –11 | 0 | –3 | - | –21 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 737 | 509 | 108 | 14 | 57 | 1 425 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 841 | 544 | 131 | 94 | 94 | 1 704 |
| 1 januari - 31 december 2009 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början |
1 149 | 1 858 | 499 | 97 | 94 | 3 697 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | - | - | - | 0 |
| Nyanskaffningar | 428 | 154 | 26 | –78 | –63 | 467 |
| Avyttringar/utrangeringar | –327 | –71 | –54 | - | –1 | –453 |
| Omklassificeringar | 2 | 6 | 3 | –2 | –9 | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | –72 | –61 | –13 | –8 | –5 | –159 |
| Anläggningstillgångar som innehas till försäljning Vid årets slut |
–284 896 |
–5 1 881 |
- 461 |
- 9 |
- 16 |
–289 3 263 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –301 | –1 303 | –368 | - | - | –1 972 |
| Årets avskrivningar | –53 | –110 | –33 | - | - | –196 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | - | - | - | 0 |
| Avyttringar/utrangeringar | 19 | 58 | 46 | - | - | 123 |
| Omklassificeringar | - | 2 | –2 | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser Anläggningstillgångar som innehas till försäljning |
14 69 |
39 3 |
8 - |
- - |
- - |
61 72 |
| Vid årets slut | –252 | –1 311 | –349 | - | - | –1 912 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –7 | –11 | - | –3 | - | –21 |
| Årets nedskrivning | - | - | - | - | - | 0 |
| Avyttringar/utrangeringar | 7 | - | - | - | - | 7 |
| Årets omräkningsdifferenser | - | - | - | –1 | - | –1 |
| Vid årets slut | 0 | –11 | - | –4 | - | –15 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 841 | 544 | 131 | 94 | 94 | 1 704 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 644 | 559 | 112 | 5 | 16 | 1 336 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Fastigheter | 2009 | 2008 | |
| Byggnader | 0 | 0 | |
| Mark | 2 | 2 | |
| Summa | 2 | 2 |
Taxeringsvärden avser endast svenska koncernföretags fastighetsinnehav. Bokfört värde på dessa fastigheter uppgår till 2 MSEK (2).
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 4 | 6 | |
| Avyttringar | –1 | –2 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 0 | |
| Bokfört värde | 3 | 4 |
Här redovisas de långsiktiga innehav av aktier och andelar som inte avser koncernföretag. De är finansiella instrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK (0), se not 30 och 31. Övriga innehav, 3 MSEK (4), har funnits sedan länge och utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 3 |
| Ökning/minskning | 0 | 0 |
| Bokfört värde | 3 | 3 |
Andra långfristiga fordringar består framförallt av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |
| Råvaror och förnödenheter | 409 | 987 |
| Varor under tillverkning | 34 | 68 |
| Färdiga varor och handelsvaror | 453 | 590 |
| Summa | 896 | 1 645 |
Internvinster har reducerat varulagret med 54 MSEK (83). Av lagervärdet per den 31 december 2009 var 12 MSEK (46) redovisat till nettoförsäljningsvärde. Direkt materialkostnad under året uppgick till 3 282 MSEK (4 592) varav 9 MSEK (19) utgör nedskrivning av lager. Därutöver har färdigvarulager skrivits ned med 2 MSEK. Föregående år ingick nedskrivning med 18 MSEK, p.g.a. fallande stålpriser, i materialkostnaden.
| Koncern | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kundfordringar | Upplupna intäkter1) | Övriga fordringar2) | ||||
| Förfallet antal dagar | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Ej förfallet | 624 | 832 | 10 | - | 49 | - |
| < 90 dagar | 256 | 380 | - | - | 2 | - |
| 90–180 dagar | 55 | 49 | - | - | 2 | - |
| 180–360 dagar | 69 | 28 | - | - | - | - |
| > 360 dagar | 71 | 57 | - | - | - | |
| Summa kundfordringar | 1 075 | 1 346 | 10 | 45 | 53 | 77 |
| Reservering för kundförluster | –99 | –77 | - | - | - | - |
| Summa | 976 | 1 269 | 10 | 45 | 53 | 77 |
1) Upplupna intäkter avser endast kursvinst på terminskontrakt uppgående till 0 MSEK (34) och bonusintäkt 10 MSEK (11).
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter specificeras i sin helhet nedan.
2) Övriga fordringar avser endast moms uppgående till 37 MSEK (60) och övriga fordringar 16 MSEK (17). Övriga fordringar specificeras i sin helhet nedan.
| Förändring i avsättning för | Koncern | ||
|---|---|---|---|
| osäkra kundfordringar | 2009 | 2008 | |
| Ingående balans | 77 | 69 | |
| Tillfört genom förvärv | - | 3 | |
| Ökning av avsättning | 59 | 22 | |
| Konstaterade förluster | –32 | –22 | |
| Återförda avsättningar | –2 | –2 | |
| Omräkningsdifferenser | –3 | 7 | |
| Utgående balans | 99 | 77 |
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2009 | 2008 | |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing | 19 | 13 | |
| Upplupen kursvinst terminskontrakt | 0 | 34 | |
| Försäkringskostnader | 17 | 9 | |
| Upplupna bonusintäkter | 10 | 11 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 45 | 40 | |
| Summa | 91 | 107 |
Under året har kostnadförts 57 MSEK (20) avseende reservering för kundförluster.
Reservation för kundförluster sker normalt då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter reserveras med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| Övriga fordringar | 2009 | 2008 | |
| Momsfordran | 37 | 60 | |
| Förskott till leverantörer | 28 | 2 | |
| Förskott till anställda | 1 | 1 | |
| Reseförskott | 1 | 2 | |
| Övriga fordringar | 16 | 17 | |
| Summa | 83 | 82 |
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| År | Åtgärd | Antal aktier Serie A |
Serie B1) | Förändring av aktiekapitalet (kSEK) |
Totalt aktiekapital (kSEK) |
|---|---|---|---|---|---|
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit (100:1) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit (8:1) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit (15:1) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 | |
| Antal aktier i eget förvar | –3 935 391 | - | - | - | |
| Totalt antal utestående aktier vid årets slut |
74 772 429 | - | - | - |
1) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 kSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier.
Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier, uppgående till 348 MSEK.
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet som inleddes under 2008 ska fortsätta och steg två genomfördes under inledningen av november 2009. Även det andra incitamentsprogrammet fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen. Priset per option fastställdes i början av november till 6,00 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 89,10 SEK, mellan 1 juni 2011 och 31 maj 2012.
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t. ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Hur pensionskostnaden beräknats framgår vidare av not 2.
Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till 6 MSEK (4).
Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncernen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 141 procent (112). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på förvaltarens tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt förvaltarens försäkringstekniska beräkningsantaganden.
| Redovisning i rapporten över totalresultat | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Pensioner och ersättningar intjänade under året | 8 | 7 |
| Räntekostnad på åtaganden | 8 | 8 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –3 | –3 |
| Aktuariell vinst/förlust redovisad under året | 3 | 2 |
| Kostnad för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 0 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | 16 | 14 |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 82 | 89 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 98 | 102 |
| varav redovisat inom rörelseresultat (not 6) | 93 | 96 |
| varav redovisat inom finansnetto (not 13) | 5 | 6 |
| Nettoförpliktelser för förmånsbaserade planer | 2009 | 2008 |
|---|---|---|
| Nuvärde av pensionsförpliktelser m.m. | 170 | 169 |
| Finansiella placeringar | –52 | –53 |
| Nettoskuld | 118 | 116 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –11 | –9 |
| Specifikation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 70 | 76 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –52 | –53 |
| Nettovärde fonderade planer | 18 | 23 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 100 | 93 |
| Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (–) | –11 | –9 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | 1 | 2 |
| Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbaserade förpliktelser | 108 | 109 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 25 | 7 |
| Pensionsskuld enligt rapporten över finansiell ställning | 133 | 116 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –25 | –7 |
| Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning | –25 | –7 |
I balansräkningen redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i rapporten över finansiell ställning på 133 MSEK (116), utgör 33 MSEK (20) pensionsförpliktelser till nuvarande och tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 25 MSEK (10).
| Förändring av förvaltningstillgångar | 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|---|
| och pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser | |
| Ingående balans | –53 | 169 | –59 | 170 | |
| Förväntad avkastning | –3 | - | –3 | - | |
| Räntekostnader | - | 8 | - | 8 | |
| Tillskjutna medel | –3 | - | –8 | - | |
| Pensioner intjänade under året | - | 8 | - | 9 | |
| Intjänade pensioner tidigare år | - | - | - | - | |
| Utbetalda pensioner | 8 | –17 | 18 | –20 | |
| Tillgångar övertagna vid förvärv | - | - | - | - | |
| Pensionsskulder övertagna vid förvärv | - | - | - | - | |
| Aktuariella vinster eller förluster | 1 | 1 | 2 | –4 | |
| Omklassificeringar och övrigt | - | - | 0 | 2 | |
| Omräkningsdifferenser | –2 | 1 | –3 | 4 | |
| Utgående balans | –52 | 170 | –53 | 169 |
| 2009 | 2008 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga |
| Diskonteringsränta, % | 4,0 | 5,0 | 4,4 | 4,5–6,0 | 4,0–6,8 |
| Förväntad avkastning på tillgångar, % | 0,0 | 4,4 | 5,6 | 0,0–6,8 | 0,0–6,3 |
| Framtida löneökningar, % | 3,0 | 3,3 | 4,2 | 1–3 | 1,0–4,5 |
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,0 | 3,0 | 1,3 | 2–3 | 2,0–3,0 |
| Nettoskuldens fördelning 2009, MSEK | 72 | 21 | 10 | 5 | |
| Nettoskuldens fördelning 2008, MSEK | 67 | 29 | 7 | 6 |
Bolagets pensionsåtagande för koncernchefen är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Omstrukture ringsreserv |
Garantireserv | Övrigt | Totalt | |
| Vid årets början | 86 | 91 | 8 | 185 |
| Utnyttjat (–)/ökning under året (+) | –51 | –7 | 0 | –58 |
| Valutakursdifferenser | –3 | –4 | 0 | –7 |
| Vid årets slut | 32 | 80 | 8 | 120 |
| Fördelning i rapporten över finansiell ställning | ||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 8 | 35 | 3 | 46 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 24 | 45 | 5 | 74 |
| Totalt | 32 | 80 | 8 | 120 |
Omstruktureringsreserven utgörs i princip av kvarstående avsättningar för det senaste kostnadsreduceringsprogrammet, som beslutades under tredje kvartalet 2009. Bokförd engångskostnad för programmet 2009 uppgår till 45 MSEK.
Ingående omstruktureringsreserv, 86 MSEK avsåg framför allt avsättningar för det kostnadsreduceringsprogram som beslutades under slutet av 2008, men även kvarvarande belopp avseende den omstruktureringsreserv som avsattes för att täcka kostnader för synergieffekter från förvärvet av CCL Veloduct Ltd. 2006
Garantiavsättningarna, 80 MSEK (91), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
En stor del av garantireserverna avser Building Systems, 60 MSEK (79).
De generella avsättningarna redovisas vid den tidpunkt då försäljning sker, eller, om fel har uppkommit för specifika produkter, då behov uppkommer. Avsättningar görs för reklamationer, som brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser, 18 MSEK (17). Beräkningen baseras dels på faktiska reklamationer och dels på en s. k. kravkvot baserad på genomsnittet av erhållna krav i relation till försäljningen under de två senaste åren. Avsättningar görs även för garantier och är avsedda att täcka hela garantitiden. Merparten av dessa utgörs av individuella avsättningar för specifika produkter, 36 MSEK (55). Resterande avsättningar, 26 MSEK (19) görs enligt beräkningsprinciper som är individuella för de olika bolagen. Merparten av dessa avsättningar utgörs av 1,5 procent av försäljningsvolymen för de senaste sex månaderna. Garantitiden sträcker sig ofta fem till tio år framåt i tiden, men i de flesta fall löses problemen inom ett år och därför är merparten av garantiavsättningarna redovisade som kortfristiga.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Banklån | 2 384 | 2 637 | - | - |
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 49 | 131 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 116 | 158 | - | - |
| Summa upplåning | 2 549 | 2 926 | - | - |
| Förfallostrukturer för långfristig upplåning | Koncern | Moderbolag | ||
|---|---|---|---|---|
| fördelar sig enligt följande: | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| mellan 1 och 2 år | 16 | - | - | - |
| mellan 2 och 5 år | 2 321 | 2 492 | - | - |
| mer än 5 år | 47 | 145 | - | - |
| 2 384 | 2 637 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld i enlighet med IFRS uppgående till 91 MSEK (170). Kortfristig del av leasingskulden uppgick till 9 MSEK (9) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) på 10 MSEK (11). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Under 2009 ingick Lindab ränteswapsavtal i syfte att förlänga den genomsnittliga räntebindningstiden, vilken per den 31 december var 18 månader. Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz, dessa lån uppgick till 10 MSEK (11).
Information om kreditavtal återfinns i not 29.
Outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 1 432 MSEK (2 207). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
| Koncernens upplåning fördelat på olika valutor: | Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| SEK | 2 307 | 2 532 | - | - | |
| DKK | 62 | 145 | - | - | |
| EUR | 110 | 147 | - | - | |
| USD | 4 | 7 | - | - | |
| GBP | 18 | 16 | - | - | |
| RON | - | 19 | - | - | |
| RUB | 36 | 21 | - | - | |
| PLN | 2 | 4 | - | - | |
| SKK | - | 24 | - | - | |
| Andra valutor | 10 | 11 | - | - | |
| 2 549 | 2 926 | - | - |
värde för finansiella instrument
Räntefria finansiella instrument såsom kundfordringar och leverantörsskulder redovisas till verkligt värde. Räntebärande finansiella instrument såsom koncernens upplåning redovisas också till verkligt värde.
Kassaflödessäkring – ränteswappar. I utgående säkringsreserv i eget kapital avser –11 MSEK (0) före skatt det verkliga värdet för ränteswappar. Med oförändrade räntor kommer detta värde att försämra resultatet med 9 MSEK 2010 och 4 MSEK 2011 och förbättra resultatet med 2 MSEK 2012.
| 2009 | 2008 | |||
|---|---|---|---|---|
| Finansiella tillgångar | Redovisat värde |
Verkligt värde |
Redovisat värde |
Verkligt värde |
| Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över årets resultat | 01) | 0 | 341) | 34 |
| Investeringar som hålles till förfall | 252) | 25 | 72) | 7 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 1 2553) | 1 255 | 1 5603) | 1 560 |
| Totala finansiella tillgångar | 1 255 | 1 255 | 1 594 | 1 594 |
| Finansiella skulder värderade till verkligt värde över årets resultat | 164) | 16 | 34) | 3 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga finansiella skulder | 3 5715) | 3 571 | 4 2625) | 4 262 |
| Totala finansiella skulder | 3 587 | 3 587 | 4 265 | 4 265 |
1) Redovisas som derivattillgångar.
2) Redovisas som finansiell placering.
3) Redovisas som kundfordringar, övriga långfristiga fordringar, del av övriga kortfristiga fordringar, upplupna intäkter och kassa bank.
4) Redovisas som derivatskulder.
5) Redovisas som leverantörsskuld, långfristiga skulder, del av övriga kortfristiga skulder och upplupna kostnader.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Löne- och semesterskulder | 141 | 180 | 4 | 10 |
| Intjänade resultatandelar | 6 | 7 | - | - |
| Sociala kostnader | 57 | 70 | 1 | 2 |
| Bonusskuld till kunder | 79 | 117 | - | - |
| Räntekostnader | 16 | 31 | - | - |
| Övriga kostnader | 98 | 122 | 0 | 1 |
| Summa | 397 | 527 | 5 | 13 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 49 MSEK (69), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 34 MSEK (49).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 162 MSEK (229) och förfaller enligt följande:
(Ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp, se tabell nedan).
| 2009 | 2008 | |
|---|---|---|
| 2010 | 40 | 58 |
| 2011–2014 | 114 | 166 |
| 2015 och senare | 8 | 5 |
| 162 | 229 |
I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas för samtliga fastigheter medför det att soliditeten förändras från nuvarande 40 procent till 38 procent.
Finansiella leasingavtal ingår i balansräkningen under byggnader och mark med 72 MSEK (151). Under 2009 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 22 MSEK (14). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 99 MSEK (164) och fördelar sig enligt följande:
| Nominellt värde (nuvärde) | ||||
|---|---|---|---|---|
| 2009 | 2008 | |||
| År 1 | 35 (34) | 81 (77) | ||
| År 2–5 | 50 (44) | 67 (58) | ||
| År 6 och senare | 14 (10 | 16 (12) | ||
| 99 (88) | 164 (147) |
Räntesats har bestämts vid leasingavtalens ingående. Alla leasingavtal har fasta återbetalningar, ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Fastighetsinteckningar | 17 | 18 | - | - |
| Företagsinteckningar | 18 | 23 | - | - |
| Summa | 35 | 41 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 |
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 22 | 62 | - | - |
| Pensionsförpliktelser | 11 | 8 | - | - |
| Summa | 33 | 70 | - | - |
Lindab har sedan december 2007 ett bindande femårigt kreditavtal med Nordea och Handelsbanken. Avtalet omförhandlades under oktober 2009 varvid kreditramen minskades från 4,5 miljarder SEK till 3,5 miljarder SEK, motsvarande ett bedömt framtida finansieringsbehov. Löptiden är oförändrad, med förfallodatum den 17 december 2012. Kreditavtalet innehåller åtagande gentemot bankerna i form av finansiella nyckeltal s. k. "covenants", nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis.
Bolaget uppfyller för närvarande dessa krav.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Från och med börsnoteringen har det inte tillkommit några nya aktieägare som kan anses som stora ägare med inflytande på koncernen. Huvudägarna sedan tidigare, Ratos AB, Livförsäkringsaktiebolaget Skandia och Sjätte AP-fonden har under året varit att betrakta som närstående.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 31. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt det som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 24.
Som närstående har också intressebolaget Meak B.V. i Nederländerna, ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsskuld till | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Tidigare VD | 14 | 20 | - | - |
| Koncernföretag | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | 2009 | 2008 | 2009 | 2008 | |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 186 | 387 | ET | ET | |
| Ränteintäkter från moderbolag | 40 | 83 | ET | ET | |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 051 | 2 000 | ET | ET | |
| Koncernföretag | |||||
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag från koncernbolag | ET | ET | 186 | 387 | |
| Räntekostnader till koncernföretag | ET | ET | 40 | 83 | |
| Långfristiga skulder till koncernföretag | ET | ET | 2 051 | 2 000 |
Årsstämman beslutade att det treåriga incitamentsprogrammet som inleddes under 2008 ska fortsätta och steg två genomfördes under inledningen av november 2009. 68 ledande befattningshavare och nyckelpersoner har, inom det av årsstämman beslutade incitamentsprogrammet, förvärvat 784 000 optioner. Villkor framgår av not 6.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas ovan, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab International AB | SEK | 556606-5446 | Båstad, Sverige | ||
| Lindab AB | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 98,311) | 3 4672) |
| Lindab Sverige AB | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 0 | |
| Lindab Profil AB | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 15 | |
| Spiro Development AB | SEK | 556453-3569 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Plåt AB | SEK | 556585-7124 | Vara, Sverige | 100 | |
| U-nite Fasteners Technology AB | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Lindab i Borlänge (f.d. Folke Perforering AB) | SEK | 556047-7365 | Borlänge, Sverige | 100 | |
| Lindab i Grevie AB | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| LA Services S.`ar.l | EUR | B146465 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| NF Lux Buildings S.A. | EUR | B146466 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab-Astron S.A.S. | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab-Astron s.r.o. | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab-Astron Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA | LVL | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| UAB Lindab | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 85 | |
| Spiro International S.A. | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Spiro S.A. | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Protol AG | CHF | CH-160.3.001.249-2 | Glarus, Schweiz | 100 | |
| Lindab Holding Inc. | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab Building Systems Kft. | HUF | Cg.15-09-067868 | Nyiregyháza, Ungern | 100 | |
| Lindab SRL | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD | BGN | 175097637 | Sofia, Bulgarien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Lindab S.r.l | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab Holding A/S | DKK | CVR nr. 25 77 56 78 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab A/S | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab Door B.V. | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Grundstücksgesellschaft Kassel | |||||
| GmbH | EUR | HRB 4936 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab-Astron GmbH | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab-Astron Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| Lindab AG | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Benone AG | CHF | CH-280.3.914.897-4 | Muttenz, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab S.A.S. | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Aervent Holdings Ltd | EUR | 252361 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab (IRL) Ltd | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab Koto-Pelti Oy | EUR | 381.219 | Kyyjärvi, Finland | 100 | |
| Vios a.s. | SKK | 36 593 176 | Jamnik, Slovakien | 100 | |
| S.C. Vios-Ro S.R.L. | RON | J08/775/30.03.2006 | Brasov, Rumänien | 5 | |
| S.C. Vios-Ro S.R.L. | RON | J08/775/30.03.2006 | Brasov, Rumänien | 95 |
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Vios-Hungary Kft. | HUF | 13-09-113194 | Gödölö, Ungern | 100 | |
| S.C. Rova Romania S.R.L. | RON | J32/539/06.04.2004 | Sibiu, Rumänien | 0 | |
| Lindab a.s. | SKK | 36 214 604 | SpiŠská Nová Ves, Slovakien | 100 | |
| S.C. Rova Romania S.R.L. | RON | J32/539/06.04.2004 | Sibiu, Rumänien | 100 | |
| Lindab O.L.T. AB | SEK | 556761-5173 | Båstad, Sverige | 100 |
1) Resterande 1,7 procent i Lindab AB, d.v.s. 417 143 st, utgörs av egna återköpta aktier.
2) Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
Vi försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Stig Karlsson
Pontus Andersson Markku Rantala
Båstad den 4 mars 2010
Svend Holst-Nielsen Ordförande
David Brodetsky Verkställande direktör Hans-Olov Olsson Annette Sadolin
Erik Eberhardson Ulf Gundemark
Per Frankling
Anders C. Karlsson
Ernst & Young AB
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Org. nr 556606-5446
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lindab International AB för år 2009. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 65–119. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt rapporten över totalresultat och rapporten över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Båstad den 4 mars 2010 Ernst & Young AB
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Rörelseresultat (EBITDA) utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBITA) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat (EBIT) utgörs av resultat före finansiella poster och skatt.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande tillgångar samt kassa och bank.
Genomsnittligt antal aktier beräknat med hänsyn till utspädning av teckningsoptioner som utfärdats av bolaget i enlighet med IAS 33. Utestående optioner bedöms för närvarande ej komma att utnyttjas.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier före respektive efter utspädning.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassaflödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal (EBITDA) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBITA) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal (EBIT) har beräknats som resultat före finansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal (EBT) har beräknats som resultat före skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt** sysselsatt kapital.
Rörelseresultat (EBIT) i procent av genomsnittligt** operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av resultat efter skatt i procent av vägt genomsnittligt** eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat före skatt (EBT) plus finansiella kostnader i procent av genomsnittlig** balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt rapporten över finansiell ställning.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader i förhållande till finansiella kostnader.
**) Genomsnittligt kapital baseras på kvartalsvärden från och med 2004. För tidigare år baseras beräkningarna på helårsvärden.
Årsstämma för Lindab International AB hålls den 11 maj 2010 kl. 13.00 i Boarp, Båstad. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman ska:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senaste onsdagen den 5 maj 2010 för att ha rätten att deltaga i årsstämman. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman ska göras senast onsdagen den 5 maj 2010 klockan 16.00 per:
Vid anmälan ska anges:
Aktieägare som företräds av ombud ska utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år.
För att underlätta, bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 5 maj 2010.
Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman ska, som angivits på bolagets hemsida, inkomma med sådant förslag till styrelsens ordförande senast den 26 mars 2010.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor. Valberedningen inför 2010 års årsstämma utgörs av:
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Rapporter kan beställas från Lindab International AB:
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 28 april 2010 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 16 juli 2010 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 1 november 2010 Fjärde kvartalet och bokslutskommuniké februari 2011 Årsredovisning 2010 mars/april 2011
| Indikator | Status | Hänvisning | |
|---|---|---|---|
| 1. STRATEGI & ANALYS | |||
| 1.1 | VD:s uttalande om Social Responsibility | F | 38 |
| 2. ORGANISATIONSPROFIL | |||
| 2.1 | Organisationens namn | F | Framsida |
| 2.2 | Viktigaste varumärken, produkter och/eller tjänsterna | F | 2–3 |
| 2.3 | Organisationsstruktur | F | Not 31 |
| 2.4 | Lokalisering av organisationens huvudkontor | F | Not 1 |
| 2.5 | Länder som organisationen har verksamhet i | F | 125 |
| 2.6 | Ägarstruktur och företagsform | F | 14–15 |
| 2.7 | Marknader som organisationen är verksam på | F | 22 |
| 2.8 | Redovisande organisationens storlek | F | 65 |
| 2.9 | Väsentliga förändringar under redovisningsperioden | F | 65 |
| 2.10 | Utmärkelser och priser som mottagits under redovisningsperioden | F | 15 |
| 3. INFORMATION OM REDOVISNINGEN | |||
| 3.1 | Redovisningsperiod | F | 39 |
| 3.2 | Datum för publiceringen av den senaste redovisningen | F | 39 |
| 3.3 | Redovisningscykel | F | 39 |
| 3.4 | Kontaktperson för frågor angående redovisningen | F | Baksida |
| 3.5 | Processer för definition av innehållet i redovisningen | F | 39 |
| 3.6 | Redovisningens avgränsning | F | 39 |
| 3.7 | Beskriv eventuella särskilda begränsningar av redovisningen | F | 39 |
| 3.8 | Redovisning av objekt som väsentligt kan påverka tids- eller organisations jämförelser | F | 39 |
| 3.10 | Förklaring av effekten av förändringar av information som lämnats tidigare | F | 39 |
| 3.11 | Väsentliga förändringar sedan föregående redovisningsperiod vad gäller avgränsning, omfattning eller mätmetoder | F | 39 |
| 3.12 | GRI-index | F | 123 |
| 4. STYRNING, ÅTAGANDEN OCH INTRESSENTRELATIONER | |||
| 4.1 | Redogörelse för organisationens bolagsstyrning | F | 52–59 |
| 4.2 | Styrelseordförandens ställning | F | 52–59 |
| 4.3 | Antal oberoende, icke-verkställande styrelseledamöter | F | 54 |
| 4.4 | Möjligheter för aktieägare och anställda att anmäla ärenden till styrelsen eller företagsledningen | F | 53,56 |
| 4.14 | Organisationens intressenter | F | 28–29, 56, not 26 |
| 4.15 | Princip för identifiering och urval av intressenter | F | 39 |
| 5. HÅLLBARHETSSTYRNING OCH RESULTATINDIKATORER | |||
| Ekonomiska resultatindikatorer | |||
| EC1 | Skapat och fördelat direkt ekonomiskt värde | F | 65ff, 72 |
| EC2 | Finansiell påverkan samt risker och möjligheter kopplade till klimatförändringen | P | 45 |
| EC3 | Omfattning av organisationens förmånsbestämda åtaganden | F | Not 24 |
| EC4 | Väsentligt finansiellt stöd från den offentliga sektorn | F | 49, not 2 (s.92) |
| Miljömässiga resultatindikatorer | |||
| EN1 | Materialanvändning i vikt eller volym | F | 43–44 |
| EN2 | Återvunnet material i procent av materialanvändning | F | 43 |
| EN3 | Direkt energianvändning per primär energikälla | F | 45 |
| EN4 | Indirekt energianvändning per primär energikälla | F | 45 |
| EN8 | Total vattenanvändning per källa | F | 45 |
| EN11 | Lokalisering och storlek av ägda och hyrda fastigheter, i eller intill områden med högt biologiskt mångfaldsvärde | P | 44 |
| EN16 | Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser, i vikt | F | 45 |
| EN18 | Initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning | P | 45 |
| EN19 | Utsläpp av ozonnedbrytande ämnen | P | 44 |
| EN21 | Totalt utsläpp till vatten, per kvalitet och recipient | P | 45 |
| EN22 | Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod | P | 44 |
| EN23 | Totalt antal och volym av väsentligt spill | F | 44 |
| EN24 | Transporterat miljöfarligt avfall, vikt och andel exporterat avfall | F | 44 |
| EN28 | Betydande böter och sanktioner till följd av brott mot miljölagstiftning | F | 44 |
| Resultatindikatorer för anställningsförhållanden och arbetsvillkor | |||
| LA1 | Total personalstyrka, uppdelad på anställningsform och region | P | Not 6 |
| LA2 | Totalt antal anställda och personalomsättning | P | Not 6 |
| LA7 | Arbetsskador, arbetsrelaterade sjukdomar, förlorade arbetsdagar, frånvaro samt arbetsrelaterade dödsolyckor | P | Not 6 |
| LA13 | Sammansättning av styrelse, ledning och anställda per kategori (kön, ålder, minoriteter) | F | Not 6 |
| Resultatindikatorer för mänskliga rättigheter | |||
| HR4 | Antal fall av diskriminering, samt vidtagna åtgärder | F | 47 |
| HR6 | Verksamheter där det finns risk för fall av barnarbete, samt åtgärder | F | 47 |
| HR7 | Verksamheter där det finns risk för fall av tvångsarbete, samt åtgärder | F | 47 |
| Resultatindikatorer för samhällsfrågor | |||
| SO2 | Andel och totalt antal affärsenheter som analyserats avseende korruptionsrisk | F | 41 |
| SO4 | Åtgärder som vidtagits på grund av korruptionsincidenter | F | 41 |
| SO7 | Juridiska åtgärder som vidtagits mot organisationen för konkurrenshämmande aktiviteter, överträdelse av konkurrens | F | 41 |
| lagstiftning och monopolbeteende | |||
| SO8 | Betydande böter och icke-monetära sanktioner för lagöverträdelser | F | 41 |
| Resultatindikatorer för produktansvar | |||
| PR1 | Stadier i livscykeln då produkters påverkan på hälsa och säkerhet utvärderas i förbättringssyfte, och andelen av väsent | P | 41, 43ff |
| liga produktkategorier som genomgått sådana processer | |||
| PR2 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande hälso- och säkerhetspåverkan från produkter under deras livs | F | 41 |
| cykel inte följts | |||
| PR3 | Typ av produkt- och tjänsteinformation som krävs enligt rutinerna, samt andelen produkter och tjänster som berörs av | P | 41 |
| dessa krav | |||
| PR6 | Program för efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder för marknadskommunikation | P | 41 |
| PR7 | Antal fall där bestämmelser och frivilliga koder gällande marknadskommunikation inte följts | F | 41 |
| PR9 | Belopp för betydande böter avseende lagöverträdelser gällande produkter och tjänster | F | 41 |
Carbon Footprint – Livscykelanalys med fokus på klimatpåverkan.
CDP – Carbon Disclosure Project (CDP) – CDP är en engelsk organisation som arbetar med investerare och företag för att kartlägga storföretagens utsläpp av växthusgaser, se www.cdproject.net.
CEE/CIS – Central- och Östeuropa och Oberoende staters samvälde (forna Sovjetrepubliker).
COSO – The Committe of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. Ett ramverk för intern kontroll som fått störst spridning och är internationellt erkänt.
EPBD – Energy Performance of Buildings Directive = EU direktiv om byggnaders energiprestanda. Direktivet syftar till att energianvändningen i EU:s medlemsländer ska reduceras och därigenom reducera byggnaders bidrag till växthuseffekten. Vidare syftar direktivet till att minska EU:s beroende av importerade bränslen för att trygga energiförsörjningen samt att säkerställa en god inomhusmiljö.
EU:s klimatmål – Klimatmålen ska vara uppnådda senast 2020 och omfattar en 20 procentig minskning av energianvändning och utsläppen av växthusgaser (30 procent ifall en internationell uppgörelse nås) samt att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara källor, se www.europa.eu.
GRI – Global Reporting Initiative är en oberoende organisation som arbetar för att ta fram riktlinjer för hållbarhetsrapportering, se www. globalreporting.org.
Greenhouse Gas Protocol (GHG Protocol) – Den vanligaste internationella standarden för beräkning av utsläpp av växthusgaser, se www.ghgprotocol.org.
Hexavalent krom – ingår i passiveringsskiktet för att skydda mot korrosion. Hexavalent krom, ä. k. sexvärt krom (Cr6+), är p.g.a. dess farlighet ett så kallat utfasningsämne och kommer på sikt att ersättas.
Hållbar utveckling – definieras vanligen som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen.
ISO 9001 – Internationell standard för kvalitetsledning, se www. iso.org.
ISO 14001 – ISO standard för miljöledningssystem, se www.iso. org.
ISO 26000 – Ej certifierbar ISO standard för socialt och miljömässigt ansvarstagande (Guidance on Social Responsibility), se www. iso.org.
Koldioxid (CO2) – CO2 bildas vid alla processer där kol förbränns t. ex. vid användning av petroleumprodukter. Utsläpp av koldioxid i atmosfären ökar den globala uppvärmningen.
Koldioxidekvivalent (CO2e) – Mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan.
Lindab Life – Lindab koncernens samlade satsning på Social Responsibility. Omfattar områdena Verksamhet, Miljö, Medarbetare och Samhälle.
Livscykelanalys – analys av en produkts totala miljöpåverkan under dess livscykel, d.v.s. från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Miljöledningssystem – ett verksamhetssystem som effektiviserar och strukturerar miljöarbetet med ständiga förbättringar som mål. Certifieras enligt ISO 14001.
Passiveringsskikt – kemisk ytbehandling av plåten som ger ett förstärkt skydd mot korrosion.
Polyetenplast – PE eller etenplast. Återvinningsbar plast som enbart består utav kolväten. Inga skadliga ämnen avges vid deponering. Vid fullständig förbränning bildas inga giftiga gaser endast vatten och koldioxid.
Social Responsibility (SR) – företagets ansvar för dess påverkan på samhället och miljön. Ett transparent och etiskt uppförande som motsvarar samhällets och olika intressenters krav på företaget.
Täthetsklasser – kanalsystems täthet anges i fyra täthetsklasser A, B, C eller D. Varje klass är tre gånger tätare än nästa klass. D är tätast. Lindab Safe och Lindab Safe Click är typgodkänt i täthetsklass D.
Växthusgas – De gaser som bidrar till växthuseffekten kallas växthusgaser t. ex. koldioxid, metan och lustgas.
© 2010, Lindab AB. and LINDAB are registered trademarks of Lindab AB. Lindab AB reserves the right to make alterations without prior notice. Form och original: Madeleine Terne. Foto: Lars Owesson m. fl. Repro och tryck: Ljungbergs Tryckeri AB. Papper: Galerie Art Gloss och Maxioffset.
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel +46 (0) 431 850 00 Fax +46 (0) 431 850 10 E-post [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.