Annual Report • Apr 7, 2009
Annual Report
Open in ViewerOpens in native device viewer
®
Vi förenklar byggandet
Alla länder möter byggbranschen med samma utmaningar. Det handlar om snabbare, enklare, och mer kostnadseffektiva byggprocesser, smidigare transporter och mindre spill, bättre arbetsergonomi, och mindre miljöpåverkan och lägre energiförbrukning.
Listan är lång, men Lindabs lösning är kort: Kompletta systemlösningar i tunnplåt och stål. För även om vi är kulturellt olika länder emellan, med olika byggnadstraditioner och olika byggnormer, är likheterna större än olikheterna. Därför fungerar våra kompletta systemlösningar på alla marknader.
| Finansiella nyckeltal, data per aktie | 3 |
|---|---|
| Det här är Lindab | 4 |
| 2008 i korthet | 6 |
| Femårsöversikt | 7 |
| VD har ordet | 8 |
| Vision, affärsidé och strategi | 10 |
| Mål | 12 |
| Lindabaktien | 14 |
| Riskanalys | 18 |
| Reportage: Teleskopfunktion förenklar bygget av mellanväggar | 20 |
| Marknad och konkurrenter | 22 |
| Produkter och lösningar | 24 |
| Affärsområde Profile | 26 |
| Reportage: Lindab säkrar inneklimatet för Polens energileverantör | 30 |
| Affärsområde Ventilation | 32 |
| Reportage: Tekniska hjälpmedel mäter energiförbrukning i byggnader | 36 |
| Hållbarhet | 37 |
| Reportage: Äventyrspark i Ryssland med Lindabs konstruktion | 43 |
| Reportage: Partnerskap för ventilationslösningar | 44 |
| CFO har ordet | 46 |
| Bolagsstyrningsrapport | 48 |
| Styrelse och koncernledning | 56 |
| Finansiell rapportering | 60 |
| Förvaltningsberättelse | 61 |
| Koncernen | 68 |
| Sju år i sammandrag | 68 |
| Finansiella definitioner | 69 |
| Resultaträkning | 70 |
| Balansräkning | 72 |
| Eget kapital | 75 |
| Kassaflödesanalys | 76 |
| Moderbolaget | 79 |
| Resultaträkning | 79 |
| Kassaflödesanalys | 79 |
| Balansräkning | 80 |
| Eget kapital | 81 |
| Noter till koncernredovisningen | 82 |
| Revisionsberättelse | 120 |
| Information till aktieägare | 121 |
| Ordlista | 122 |
| Adresser i Lindabkoncernen | 123 |
Lindabs kultur med en stark entreprenörsanda är exceptionell. Vi tänker gå stärkta ur den här lågkonjunkturen, precis som vi gjorde i början på 90-talet. " "
VD, David Brodetsky
| MSEK om inget annat anges | 2008 | 2007 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 9 840 | 9 280 | +6 |
| Fördelning tillväxt, varav: | |||
| Organisk, % | 2 | 14 | |
| Förvärvad/avyttrad, % | 3 | 8 | |
| Valutaeffekt, % | 1 | 0 | |
| Rörelseresultat ( EBITDA ) | 1 388 | 1 512 | –8 |
| Rörelseresultat ( EBITA ) | 1 172 | 1 318 | –11 |
| Rörelseresultat ( EBIT ), exklusive engångsposter | 1 2791) | 1 309 | –2 |
| Resultat efter fi nansiella poster ( EBT ) | 990 | 1 175 | –16 |
| Årets resultat | 723 | 901 | –20 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet | 673 | 875 | –23 |
| Rörelsemarginal ( EBITA ), % | 11,9 | 14,2 | |
| Rörelsemarginal ( EBIT ), exklusive engångsposter, % | 13,0 | 14,1 | |
| Eget kapital | 3 346 | 2 969 | |
| Nettoskuld | 2 774 | 2 238 | |
| Avkastning på eget kapital, % | 23,4 | 35,9 | |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20,0 | 24,5 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,8 | |
| Medelantal anställda | 5 389 | 5 013 |
1 ) Engångsposterna består av kostnadsreduceringsprogrammet 117 MSEK, lagernedskrivning 18 MSEK, reavinst fastighetsförsäljning 14 MSEK samt reavinst från försäljning av delägande i ventilationsföretaget Øland A/S 18 MSEK och kostnader för byte av koncernchef med 13 MSEK.
| SEK/aktie om inget annat anges | 2008 | 2007 | Förändring, % |
|---|---|---|---|
| Resultat per aktie före utspädning | 9,32 | 11,45 | –19 |
| Resultat per aktie efter utspädning ( EPS ) | 9,32 | 11,45 | –19 |
| Resultat per aktie1 ) | 9,67 | 11,45 | –16 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet | 8,68 | 11,12 | –22 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 44,75 | 37,72 | +19 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 44,75 | 37,72 | +19 |
| Utdelning | 2,752) | 5,25 | |
| Antal aktier efter utspädning, 1000-tal | 74 772 | 78 708 |
1 ) Beräknat på aktuellt antal aktier vid årets slut.
2 ) Föreslagen utdelning.
Lindabs vision är att vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och byggnadslösningar i Europa.
Lindab är en internationell koncern som utvecklar, producerar och marknadsför produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat.
Verksamheten bedrivs inom affärsområdena Profile och Ventilation. Koncernen omsatte 9 840 MSEK år 2008, är etablerad i 31 länder och har cirka 5 000 anställda. Huvudkontoret ligger i Grevie utanför Båstad.
Lindabaktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm. De tre största aktieägarna är Ratos, Sjätte APfonden och Skandia Liv.
Lindabs bärande idé är att i alla byggprocessens faser bidra till att förenkla byggandet för sina kunder. Förenklat byggande är alltid den självklara utgångspunkten och drivkraften när Lindab utvecklar nya produkter, förbättrar IT-lösningar, optimerar distributionen och förstärker bolagets service.
Lindab är organiserat i de två affärsområdena Profi le och Ventilation med gemensam koncernstab för funktioner som ekonomi och fi nans, inköp och logistik, IT, juridik, HR och kommunikation.
Affärsområde Ventilation förser ventilationsbranschen med såväl ventilationskomponenter som kompletta inneklimatlösningar. Affärsområdet består av två divisioner:
Affärsområde Profile förser byggbranschen med ett omfattande utbud av byggkomponenter och kompletta byggnadssystem i stål. Affärsområdet består av två divisioner:
Lindab är en av Sveriges största inköpare av tunnplåt, som är gemensamt råmaterial för båda affärsområdenas verksamhet. Ett noggrant och konsekvent samordningsarbete skapar många effektivitetsvinster och synergieffekter genom hela värdekedjan från inköp, produktutveckling och produktion till distribution, support och leverans. Lindabs kunder är i första hand distributörer, entreprenörer och installatörer inom byggsektorn och ventilationsbranschen.
Lindab är delaktigt i stora delar av kundernas byggprojekt och samarbetar kontinuerligt med branschen för att utveckla bolagets produkter och ligga i framkant av utvecklingen. Behov av bolagets produkter uppstår hos kunden, antingen direkt eller från föreskrivande led såsom exempelvis arkitekter och konstruktörer. De färdiga produkterna säljs och distribueras till Lindabs kunder för användning i olika byggprojekt.
| Lindabs förädlingskedja | |||
|---|---|---|---|
| Produkt utveckling |
Inköp | Produktion | Försäljning, distribution |
| Kundens process |
Omsättningen för 2008 uppgick till 9 840 MSEK, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2007. Den organiska tillväxten uppgick till 2 procent. Valutaeffekter har bidragit med 1 procentenhet och förvärv har bidragit med 3 procentenheter.
Rörelseresultatet exklusive engångsposter uppgick till 1 279 MSEK, vilket är en minskning med 2 procent. Inklusive engångsposter, vilket inkluderar kostnadsreduceringsprogram och reavinster, uppgick resultatet till 1 163 MSEK.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 673 MSEK, vilket är 202 MSEK lägre än föregående år. Förklaringen är lägre rörelseresultat samt högre skattebetalningar.
Utvecklingen för Lindab var fram till och med tredje kvartalet mycket positiv, men under fjärde kvartalet inträffade ett trendbrott och en kraftig inbromsning. Redan i början av 2008 hade bostadsbyggandet försvagats, och den vikande efterfrågan tilltog i slutet av året. Marknaden för yrkesbyggnader hade en god utveckling fram till tredje kvartalet, men har därefter mattats av.
Av den totala nettoomsättningen per geografisk marknad svarade Norden för 39 procent ( 40 ), Västeuropa för 28 procent ( 28 ), CEE/CIS för 30 procent ( 28 ) och övriga marknader för 3 procent ( 4 ).
Under 2008 förvärvades SIPOG a.s. i Slovakien. Förvärvet är det första inom Building Components för Lindab i Östeuropa och gör att Lindab blir marknadsledande i Slovakien, som är en ny marknad för bolaget. Lindabs position i Tjeckien och Rumänien stärks också genom förvärvet. Dessutom uppnås stordriftsfördelar och synergier inom inköp, tillverkning och marknadsföring.
David Brodetsky tillträdde som VD och koncernchef i Lindab den 1 oktober 2008. David Brodetsky har sedan tidigare ingått i koncernledningen och efterträder Kjell Åkesson som går i pension.
Med anledning av den vikande efterfrågan implementerades ett kostnadsreduceringsprogram under fjärde kvartalet med syfte att sänka de årliga kostnaderna med 300 MSEK från början av 2009 och framåt. Kostnader för programmet belastar resultatet 2008 med 117 MSEK. Stor vikt har lagts vid att bemöta konjunkturnedgången, först och främst med fokus på att balansera kostnadsstrukturen och säkerställa kassaflödet. En tidigare planerad expansionsinvestering i Ukraina har skjutits på framtiden.
Under året gjordes stora satsningar för att förbereda programvaran Cy-nergy ( Cyprion Energy solutions ), inom Building Systems för lansering. Denna mjukvara beräknar energiåtgången i en byggnad och har utvecklats mot bakgrund av att länderna inom EU skärper kraven på kontrollerad energiförbrukning i byggnader.
Lanseringen av mellanväggsregeln RdBX, som installeras med "klickfunktion", utan verktyg och fästdon, inleddes i Sverige och Norge under början av året. Under året påbörjades också lanseringen av fasadkasettsystemet Cassette Premium i Danmark och kommer under 2009 att lanseras på övriga nordiska marknader.
Affärsområde Ventilation fortsatte under året att utöka programmet Lindab Partnership, vilket medför stora kostnadsbesparingar för kunden. Erbjudandet om partnerskap introducerades i Norden under 2007 och har under 2008 utvidgats till övriga marknader. I dagsläget fi nns det nio företag i fem länder, som har ingått Lindab Partnership-avtal och ytterligare tio är på gång.
Inom Ventilation gjordes också nya produktsatsningar inom division Comfort med fortsatt lansering av kylbaffeln Plexus och introduktion av ljuddämparen Aerodim, vilka genererade stora order under senare delen av 2008.
har uppgått till 16 procent. Den organiska tillväxten under samma period uppgick till 11 procent.
Resultat per aktie, efter utspädning, SEK
Rörelseresultaten är i förekommande fall justerade för engångsposter.
Sysselsatt kapital, MSEK/ Avkastning på sysselsatt kapital, %
Avkastningen har förbättrats 2004-2007. Utvecklingen bröts 2008 främst beroende på högre investeringar, kapitalbindning i varulager samt lägre resultat.
verksamheten, MSEK
Det genomsnittliga kassafl ödet från den löpande verksamheten under de senaste fem åren uppgår till 700 MSEK per år.
Bruttoinvesteringar i anläggningar, MSEK
2008 var investeringsnivån högre jämfört med tidigare år, bl. a. förklarat av Building Systems nya produktionsanläggning i Ryssand. Totalt uppgår investeringen till 230 MSEK varav 130 MSEK belastade 2008.
2008 var ett starkt år vad gäller både försäljning och lönsamhet för Lindab. Inledningen var bra, men avslutningen var svagare.
Under första delen var volymerna goda, kapacitetsplanering och produktion var de viktigaste frågorna för Lindab och lönsamheten var stark. Under den andra delen av året blev den reala ekonomin drabbad av den världsomspännande kreditåtstramningen mycket snabbare än väntat. Banker, företag och individer blev mycket försiktigare, investeringar senarelades och efterfrågan sjönk.
Lindab går in i denna ekonomiskt ovissa tid i bra form. Vi är ett mer diversifierat företag, både geografiskt och när det gäller produktutbud, än i tidigare lågkonjunkturer. Vi har starka kundvärden att bygga på. Vi har en vinnande entreprenörsanda. Vi har en bevisat god förmåga att generera kassaflöde, goda rörelsemarginaler och outnyttjade krediter, vilket är av stor betydelse i tider då bankerna är mer restriktiva vad gäller kreditgivning.
Vi har justerat vårt fokus i rådande lågkonjunktur. Det kan liknas vid att köra bil. När väderförhållandena är fina och vägen lång och rak, kan man köra snabbare och se längre fram. När dimman tätnar lägger man fokus närmare, saktar ner och kör mer försiktigt. Slutmålet förblir dock detsamma.
• Försäljning: Kunder och marknader förblir centrala. Det finns fortfarande många projekt och affärsmöjligheter. Lindabs produkter och tjänster har överlägsna kundvärden och det är ännu viktigare att betona dessa när tiderna är svåra. Genom att arbeta med dessa kundvärden tar vi marknadsandelar, upprätthåller priser och skyddar våra marginaler. Vi har nyligen utvecklat vårt utbildningsprogram för anställda, Business Acumen, med målsättningen att förhöja medvetandet om våra kundvärden och kommunicera dem mer effektivt externt.
Vi kommer att fortsätta att koncentrera oss på vår långsiktiga strategiska utveckling. Vi ska upprätthålla en bra balans mellan våra kortsiktiga och långsiktiga mål för att försäkra oss om att kunna utnyttja tillväxten när den återkommer. Under 2008 formulerade vi vår företagsvision för att klargöra bolagets strategiska kurs de närmsta tre till fem åren som följer:
Winston Churchill sade en gång "Pessimisten ser svårigheter i varje möjlighet. Optimisten ser möjligheter i varje svårighet." Affärsklimatet har blivit utmanande men det kommer att finnas många möjligheter. Dessa tänker vi ta vara på! " "
stop-shop" koncept genom att bredda vårt produktutbud såväl genom egen utveckling som förvärv.
• Geografiskt kommer vårt primära fokus att vara på Europa och närliggande länder. Vi har stor potential att växa i Europa utan behov att sprida våra resurser längre bort. Dessutom innebär konsolidering av vår position i Europa att vi säkerställer synergieffekter inom inköp och tillverkning. Vi kommer att fortsätta att förstärka vår verksamhet i Norden, Västeuropa och CEE men särskilt beakta den för Lindab relativt nya CIS marknaden. På kort sikt förväntar vi oss att de östeuropeiska marknaderna kommer att påverkas mer av de ekonomiska svårigheterna, men på längre sikt kommer de att visa större tillväxt. Under 2009 kommer vi att skapa ett särskilt ryskt ledarteam för att driva vår tillväxt i nära samarbete med de existerande affärsområdena. Building Systems fabrik i Yaroslavl, Ryssland, kommer att tas i bruk under första halvåret 2009, så att vi är redo när tillväxten på marknaden återvänder. En viktig del av tillväxten för Building Components i CEE kommer att bygga på 2008 års förvärv av SIPOG. I och med detta har vi nu en ledande position i Slovakien och starkare ställning i Tjeckien och Rumänien. Vi har beslutat att skjuta den planerade investeringen för Building Components i Ukraina på framtiden, tills marknadsförhållandena förbättras där.
Vi kommer att vara aktiva på marknaden och marknadsföra våra starkare kundvärden. Många av de värden vi erbjuder är nära associerade med att minska effekterna på miljön. Lindab har utvecklat produkter i ett material som är miljövänligt. Samtidigt som stål i princip är helt återvinningsbart, hjälper våra produkter dessutom kunderna att bli mer energieffektiva på sikt. Ett utmärkt exempel är våra cirkulära kanalsystem för ventilation som är mycket mer energieffektiva än rektangulära kanaler. Ett annat exempel är den nya programvaran för att beräkna energiåtgång i byggnader så att Lindabs Building Systems byggentreprenörer enkelt kan optimera byggnadsdesignen själva. Vi har för avsikt att förstärka Lindabs lönsamma tillväxt på lång sikt genom att tilldela resurser för att utveckla produkter och system som ger än mer energieffektiva lösningar.
Lindab har historiskt vuxit genom förvärv och vi tänker fortsätta växa på detta sätt. Svagare konkurrenter kommer att få det besvärligt att klara sig i svårare ekonomiska förhållanden och utmärkta förvärvstillfällen kommer att dyka upp. Kan vi säkra några av dessa förvärv kommer det att stärka Lindab ytterligare och vi kommer att vara bättre positionerade för att dra fördel av nästa ekonomiska tillväxtcykel. Vi kommer aktivt att identifi era och följa potentiella förvärvskandidater i hela Europa med målsättningen att öka våra marknadsandelar, utöka vårt produktutbud, växa i CIS samt utöka vår distribution.
Avslutningsvis: Den snabba förändringen i marknadsförhållanden som skett har överraskat hela affärsvärlden. Lindab agerade snabbt och verkställde nödvändiga åtgärder så snart vi såg att finanskrisen skulle få effekt på den reala ekonomin.
2009 firar Lindab sitt 50-års jubileum. Jag är väldigt glad och hedrad över att ha fått förtroendet att leda ett så respekterat företag som Lindab från den 1 oktober 2008, då Kjell Åkesson valde att gå i pension. Lindabs anställda har sedan starten 1959 byggt upp ett framstående företag med en solid grund. På Lindab har vi en stark företagskultur byggd på entreprenörskap som kommer att hjälpa oss att ta oss an utmaningarna.
Vårt arbete är inriktat på de långsiktiga målen. Kortsiktigt måste vi se till att vi kommer ut ur lågkonjunkturen i ännu bättre skick, att vi tar tillvara på möjligheter att stärka koncernen, och att alla byggklossarna fi nns på plats för att stödja en stark framtida tillväxt av företaget.
Grevie, februari 2009
David Brodetsky VD och Koncernchef
"Lindab ska vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och byggnadslösningar i Europa."
Lindab ska utveckla, tillverka, marknadsföra och distribuera produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat.
Verksamheten bedrivs i två affärsområden, Ventilation och Profi le, och produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Under hösten 2008 genomfördes en översyn av Lindabs strategi för de kommande tre till fem åren. Strategin stödjer Lindabs vision att vara det ledande företaget inom industrialiserade ventilations- och byggnadslösningar i Europa och kan sammanfattas i följande punkter:
Lindab kommer att fokusera på de områden där Lindab har sin styrka, att vidareförädla och industrialisera ventilations- och byggnadslösningar. Det innebär att erbjuda effektivt producerade produkter som förbättrar kundernas processer och gör dem mer effektiva, samt ökar kundvärdet genom att erbjuda helhetslösningar och inte enbart komponenter.
Lindabs primära geografiska fokus kommer att vara Europa och dess grannländer. Lindab kommer att fortsätta att förstärka verksamheten i Norden, Västeuropa och CEE/ CIS-regionen, med speciellt fokus på tillväxtmarknader inom CIS-regionen.
Lindab kommer att fortsätta växa organiskt och genom förvärv. Lindab ska arbeta aktivt för att identifiera och utnyttja synergier inom alla verksamhetsområden.
På Lindab ska vi vara snabba, flexibla och alltid leverera hög kvalitet i alla avseenden. Vi ska tillgodose kundernas behov och skapa mervärden som förenklar kundernas vardag. Produkter och systemlösningar utvecklas ständigt.
Inom Lindab finns en stolthet över produkterna, verksamheten och bolaget. Det ger medarbetarna en trygghet i möten med kunder och andra intressenter. Enkelhet, rakt och rejält agerande och samarbeten byggda på förtroende eftersträvas. Förtroende och engagemang är nyckelord.
Kunder och andra intressenter ska känna att Lindab är ett välskött företag och att de valt rätt företag att samarbeta med. Lindab ska vara och agera som ett företag i frontlinjen. Vi ska stå för trovärdighet, kunskap och handlingskraft. Det ska vara tryggt att vara kund eller medarbetare på Lindab.
| Organisk omsättningstillväxt/år, % | 6 |
|---|---|
| Rörelsemarginal ( EBIT ), % | 14 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 1,0–1,4 |
Under året har de finansiella målen analyserats och beslut har fattats om att målen ska ligga kvar på samma nivå som föregående år. Målen kan vara svåra att nå under rådande lågkonjunktur men de är realistiska, uppnåeliga mål under normala konjunkturförhållanden. Målen är långsiktiga, och Lindab arbetar kontinuerligt med att öka graden av måluppfyllnad.
Av styrelsen fastslagen utdelningspolicy anger att utdelning kan ske med 40–50 procent av nettoresultatet. Dock alltid med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov.
Lindabs aktie är sedan den 1 december 2006 noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm. Aktien återfinns på Large Cap, listan för stora bolag. Dock har Lindabaktien liksom flertalet övriga, sjunkit kraftigt i värde under året på grund av den starka konjunkturnedgången.
Sista betalkurs 2008 för Lindab International ABs aktie uppgick till 48,50 SEK (147,25), vilket motsvarar ett börsvärde på 3 626 MSEK (11 590). Aktiekursen har gått ned med 67 procent under året. Under samma period har OMXS index sjunkit med 41 procent. Den högsta slutkursen för aktien, 163,00 SEK, noterades den 1 april och den lägsta, 36,50 SEK, den 21 november 2008.
Lindabs börsvärde den 31 december 2008 var 3 626 MSEK ( 8 658 ), vilket är en minskning med 69 procent sedan föregående år.
Den totala omsättningen av Lindabaktier under 2008 var 44 173 333 ( 48 963 096 ), vilket motsvarar ett värde på 4 544 MSEK ( 8 113 ). I genomsnitt omsattes 175 291 aktier ( 197 432 ) per börsdag. Omsättningshastigheten var 56 procent ( 62 ), vilket kan jämföras med hela Stockholmsbörsens snitt på 152 procent (139).
Aktiekapitalet uppgår till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK och därtill lika andel i bolagets tillgångar och resultat samt berättigar till en röst vid årsstämma/ bolagsstämma i Lindab. En börspost utgörs av 100 aktier.
1 januari–31 december 2008, SEK
Lindab har under året återköpt 3 935 391 antal aktier i bolaget för sammanlagt 348 491 220 kronor, med stöd av bemyndigande från bolagsstämma och styrelsebeslut. Lindabs innehav av egna aktier motsvarar fem procent av samtliga aktier och röster i bolaget.
Antalet aktieägare var vid årets slut 7 314 ( 5 754 ). De tre största ägarna stod för 45 procent ( 45 ) av aktiekapitalet och rösterna och har varit huvudägare sedan 2001.
Lindab höll kapitalmarknadsdag den 27 november i Lindab Arena i Ängelholm. 35 externa besökare – Lindab-analytiker, investerare, och journalister – deltog.
Styrelsen föreslår att 2,75 SEK per aktie, 206 MSEK utdelas till aktieägarna för räkenskapsåret 2008, vilket motsvarar 28,4 procent av nettoresultatet. Lindabs utdelningspolicy är att utdelningen skall motsvara 40–50 procent av nettoresultatet. Dock alltid med beaktande av Lindabs långsiktiga finansieringsbehov. Bakgrunden till den lägre utdelningen är den osäkerhet som finns på marknaden 2009, samtidigt som marknadsläget kommer att ge förvärvsmöjligheter.
Alla tabeller relaterade till aktieägare och aktien avser 31 december 2008.
| Antal | Antal | ||
|---|---|---|---|
| Innehav | aktieägare | aktier Innehav, % | |
| 1–500 | 5 448 | 1 219 887 | 1,55 |
| 501–1 000 | 921 | 789 811 | 1,00 |
| 1 001–5 000 | 617 | 1 406 505 | 1,79 |
| 5 001–10 000 | 93 | 727 827 | 0,93 |
| 10 001–15 000 | 40 | 505 639 | 0,64 |
| 15 001–20 000 | 24 | 428 402 | 0,54 |
| 20 001– | 171 | 73 629 749 | 93,55 |
| Totalt antal | 7 314 78 707 820 | 100 |
| Aktier | Kapital, % | Röster, % | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Ratos AB | 17 699 157 | 22,49 | 22,49 | ||
| Skandia Liv | 9 176 965 | 11,66 | 11,66 | ||
| Sjätte AP-fonden | 8 798 874 | 11,18 | 11,18 | ||
| Andra AP-Fonden | 4 202 122 | 5,34 | 5,34 | ||
| Lindab International AB | 3 935 391 | 5,00 | 5,00 | ||
| If Skadeförsäkring AB | 2 776 142 | 3,53 | 3,53 | ||
| Lannebo Småbolag | 1 800 000 | 2,29 | 2,29 | ||
| 0 | Övriga ägare | 30 319 169 | 38,51 | 38,51 | |
| Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec | Totalt antal | 78 707 820 | 100 | 100 |
Ägande per land, % Ägarkategorier, %
Under 2008 har antalet aktieägare i Lindab ökat till 7 314 ( 5 754 ). Samtidigt har det utländska ägandet minskat såväl avseende USA som Storbritannien och övriga Europa.
Av rösterna i Lindab var per årsskiftet över 90 procent i svenska aktieägares händer. Under året har finansiella företag ökat sitt ägande.
| Aktiekapitalet | Antal aktier | Förändring av aktiekapitalet |
Totalt aktiekapital |
||
|---|---|---|---|---|---|
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B1 ) | ( kSEK ) | ( kSEK ) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit ( 100:1 ) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit ( 8:1 ) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit ( 15:1 ) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 |
1 ) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
| SEK/aktie om inget annat anges | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 20031 ) |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Resultat efter skatt och utspädning | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 |
| Resultat per aktie2 ) | 9,67 | 11,45 | 7,43 | - | - | - |
| Utdelning | 2,753) | 5,25 | 3,25 | - | - | - |
| Direktavkastning, %4 ) | 5,7 | 3,6 | 2,5 | - | - | - |
| Utdelning i %2 ) | 28,4 | 45,9 | 43,7 | - | - | - |
| Börskurs, vid periodens slut | 48,50 | 147,25 | 130,25 | - | - | - |
| Högsta börskurs | 163,00 | 205,00 | 132,00 | - | - | - |
| Lägsta börskurs | 36,50 | 125,00 | 111,00 | - | - | - |
| Eget kapital, efter utspädning | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,30 | 18,00 |
| Antal aktier, efter utspädning | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 | 122 940 000 | 122 736 000 | 122 736 000 |
1 ) Ej omräknade enligt IFRS. 2 ) Beräknat på aktuellt antal aktier vid årets slut. 3 ) Föreslagen utdelning. 4 ) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut.
| Företag | Namn | Telefonnummer | E-post |
|---|---|---|---|
| ABG Sundai Collier | Markus Steinby | +46 8 56 62 86 94 | [email protected] |
| Carnegie | Oscar Stjerngren | +46 8 676 87 69 | [email protected] |
| Erik Penser Bankaktiebolag | Kenneth Toll Johansson | +46 8 463 84 37 | [email protected] |
| Evli Bank | Magnus Eidemo | +46 8 407 81 31 | [email protected] |
| Handelsbanken | Jon Hyltner | +46 8 701 12 75 | [email protected] |
| Nordea | Ann-Sofi e Nordh | +46 8 534 914 52 | ann-sofi [email protected] |
| SEB | Anders Trapp | +46 8 52 22 97 57 | [email protected] |
| Swedbank | Ola Södermark | +46 8 58 59 23 74 | [email protected] |
Lindab är i sin verksamhet utsatt för ett antal risker av varierande slag, exempelvis strategiska, operativa och finansiella. Lindabs riskhantering består i att identifiera, mäta och begränsa riskerna och samtidigt ständigt genomföra förbättringar för att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador eller förluster för koncernen. Nedan redogörs för ett urval av de operativa och fi nansiella risker bolaget exponeras mot. För fördjupad information om risker och riskhantering, se not 3 på sidan 91.
| Operativa risker | Beskrivning | Åtgärder/handlingsplan | ||
|---|---|---|---|---|
| Konkurrens | Lindab möter på de olika markna derna både ett större antal lokala aktörer och ett litet antal regionala, nationella och multinationella före tag. |
Lindab arbetar med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter och för att reducera kostnader har bolaget också valt att etablera sig i länder med fördelaktiga produktionskostnader för att öka konkurrenskraften. Samtidigt är distributionen anpassad efter respektive marknadssituation. Närheten till kunden är dock den gemensamma nämnaren. |
||
| Marknadsrisker | Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kunder nas investeringsplaner och produk tionsnivåer, vilka i sin tur kan föränd ras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Lindabs kunder är beroende av fungerande fi nansiella system för projektfi nansiering, och drabbas hårdare än exempelvis företag som tillverkar konsumentprodukter om bankfi nansiering inte fi nns tillgänglig. |
Lindab har en spridning i 31 länder, vilket normalt sett balanserar de olika konjunktursvängningarna i byggbranschen. Bolagets produkter har historiskt vunnit marknadsandelar från traditio nella produkter och material. 40 procent av koncernens försäljning är mot renoveringssegmentet vilket normalt är mindre konjunkturkänsligt. |
||
| Råvarupriser | Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunn plåt och påverkas av förändringar i råvarupris. |
Centraliserade stålinköp stärker Lindabs möjlighet att förhandla fram konkurrenskraftiga villkor. Dessutom har bolaget genom mångåriga relationer upprättat en inköpsstrategi som gör att inköpen kan göras direkt från stålverken, utan mellanhänder. Inköpen görs både i Asien och i Europa. |
||
| Kundförluster Risken för kundförluster avser ris ken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin fi nansiella ställning. |
Lindabs största kund står för mindre än 1,5 procent av koncernens totala omsättning, vilket innebär att Lindab inte är beroende av en enskild kund. För att minimera kundförlusterna har ett antal bolag inom koncernen försäkrat sig mot detta. Kreditupplysningar tas på nya kun der och existerande kunder följs upp kontinuerligt. Inom vissa regioner/ marknader tas förskottsbetalningar alternativt bankgarantier. |
|||
| Förlust av nyckelkompetens | Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska kunna fullfölja sin strategi. |
För att säkerställa återväxten och identifi era framtida ledare har bolaget tagit fram verktyget Manager Profi le, som används för att identifi era olika medarbetares ledar- och resultategenskaper. |
||
| Säsongsvariationer | Säsongsvariationer påverkar fram förallt affärsområde Profi le, som har låg aktivitet under årets första kvartal och högst aktivitet under det tredje kvartalet. Affärsområde Ventilation är inte lika påverkat av säsongsvariationer. |
Lindab arbetar med fl exibel arbetstid samt säsongsanställda för att på ett fl exibelt sätt kunna anpassa verksamhetens aktiviteter. |
| Finansiella risker | Beskrivning | Åtgärder/handlingsplan |
|---|---|---|
| Finansieringsrisk | Med fi nansieringsrisk avses risken för att fi nansieringen av koncernens kapitalbehov samt refi nansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras. |
I december 2007 slöt Lindab ett nytt kreditavtal med en löptid på fem år med Nordea och Handelsbanken. Avtalet innehåller två s. k. "cove nants" i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och ränte täckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. |
| Likviditetsrisk | Likviditetsrisk defi nieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. |
Alla förfall på centralt administrerade lån planeras i förhållande till kon cernens kassafl öde. Ovan nämnda kreditavtal säkerställer likviditets behovet. |
| Ränterisk | Ränterisk är risk för att förändringar gällande ränteläge påverkar koncer nen negativt. |
Lindab är nettolåntagare, och påverkas negativt av stigande räntor. All överskottslikviditet måste enligt fi nanspolicyn användas till amortering av befi ntliga lån. Även räntebindningstiden regleras i fi nanspolicyn. |
| Valutarisk | Valutarisk är risk att förändringar i valutakurser negativt påverkar kassafl ödet. Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräknings exponering. |
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha infl öde och utfl öde i olika valutor genom att exempelvis styra inköpen av stål och tunnplåt till valutor där stora faktureringsvolymer fi nns. I vissa fall utförs säkringar av transaktionsexponering. |
| Risk | Förändring | Påverkan* |
|---|---|---|
| Variationer i volym | +/–5 % | Variation i volym med 5 procent ger ett förändrat rörelseresultat om +/–153 MSEK. Kostnad för såld vara bedöms vara 100 procent rörlig med volymen medan kostnaderna mellan bruttoresultat och rörelsere sultat bedöms vara 100 procent fasta. |
| Variationer i stålpriset | +/–10 % | Förändring i stålpriset med 10 procent påverkar Lindabs resultat med 270 MSEK förutsatt att försäljningspriserna inte ändras. Historiskt sett har dock företaget justerat priserna när stålpriserna förändrats. |
| Variationer i ränta | +/–1 %-enhet | Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassafl öde. En ränteförändring med 1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 33 MSEK. Detta inkluderar befi ntliga s. k. "sale and lease back" kontrakt på fastigheter, dock utan hänsyn tagen till aktuell räntebindningstid. |
| Variationer i valuta | +/–10 % | Valutaförändringar påverkar Lindabs verksamhet både vad gäller trans aktioner och konsolidering av verksamheten. En försvagning av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanväg ning av de viktigaste valutorna förbättrar omsättningen med cirka 800 MSEK och rörelseresultatet EBIT med cirka 70 MSEK, givet 2008 års nivåer och mix för försäljning och intjäning. |
| Lönekostnader | +/–3 % | Infl ation med 3 procent på Lindabs totala lönekostnader påverkar resul tatet negativt med 58 MSEK förutsatt oförändrad personalstyrka. 50 procent av Lindabs lönekostnad är rörlig eller semirörlig med volymen. |
*) Beräkningarna baseras på 2008 års volymer, priser, marknads- och produktmix.
På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge utanför Stockholm pågår bygget av en ny eftervårdsavdelning för transplantationspatienter. Lindabs RdBX-regel bidrar till ett effektivt byggande och till att ljudkraven för avdelningens olika rumstyper uppfylls.
Byggmaterialförsäljaren K-rauta står för leveranserna till Björklund och Castenhag Bygg, som är totalentreprenör för projektet. Byggnationen sker mitt inne i en huskropp utan tillgång till bygghiss, vilket ställer stora krav på en smidig logistik som inte stör den ordinarie verksamheten.
Beställaren har ställt ett antal strikta krav gällande ljud och brandsäkerhet, vilket ställer krav på mellanväggslösningen.
Lindabs mellanväggsregel RdBX valdes då den mötte alla kriterier, samt har en ytterligare fördel i det att den är enkel att montera. RdBX finns dessutom med en teleskopfunktion, vilket ger ökad flexibilitet vid olika takhöjder. Det minskar också behovet av kapning, och ger minskat spill.
Bygget vid Karolinska Universitetssjukhuset var det första projektet där Björklund och Castenhag Bygg använde Lindabs produkter. RdBXs egenskaper med teleskopfunktionen i kombination med den support de fått både från K-rauta och direkt från Lindab har resulterat i en väldigt nöjd slutkund.
– Tack vare teleskopfunktionen blev logistiken mycket lättare att hantera, säger Lars Holmberg på K-rauta. Vi kunde enkelt transportera reglarna i kortare längder, som sedan kunde skjutas ut för att anpassas till takhöjden.
" Tack vare RdBX med teleskopfunktion slipper man all kapning och har fått en avsevärt enklare transport upp till byggplatsen. "
Efter ett antal år med kraftig tillväxt drabbades byggbranschen under andra delen av 2008 av en avmattning. På Lindabs marknader är effekterna av avmattningen varierande.
Byggmarknaden indelas vanligtvis i yrkesbyggnader, bostäder och anläggningar/infrastruktur. I Västeuropa och Norden motsvarar bostäder 50 procent, yrkesbyggnader 30 procent och anläggningar/infrastruktur 20 procent. I CEE/CIS däremot är 25 procent bostäder, 40 procent yrkesbyggnader och 35 procent anläggningar/infrastruktur.
Lindab är verksamt inom yrkesbyggnader och bostäder. Cirka 80 procent av Lindabs försäljning används till nybyggnation och renovering inom yrkesbyggnader och 20 procent till bostadssektorn. Renoveringsmarknaden är stabilare än nybyggandet, och andelen renovering ökar traditionellt i lågkonjunktur. Lindabs försäljning består av ungefär 60 procent nybyggnation och 40 procent renovering.
Lindab är i huvudsak verksamt i Norden, Västeuropa samt CEE/CIS. I Norden har Lindab en mycket stark marknadsposition inom produktområden som takavvattning, tak- och väggplåt och ventilationssystem. Lindab är en ledande leverantör av cirkulära kanalsystem i Västeuropa samt takavvattning och tak- och väggplåt i CEE/CIS.
CEE/CIS är en nyckelregion för Lindabs fortsatta expansion på längre sikt, när den ekonomiska tillväxten återkommer. Genom förvärvet av SIPOG stärkte Lindab sin position i Slovakien, Tjeckien och Rumänien.
2008 blev ett turbulent år för den europeiska byggmarknaden, från tillväxt under början av året till nedgång under sista kvartalet. Slutet av året kännetecknades av lågkonjunktur i
Norden 3 799 ( 3 680 ) CEE/CIS 2 953 ( 2 616 ) Västeuropa 2 739 ( 2 637 ) Övriga marknader 349 ( 347 )
många länder, samt varsel och neddragningar inom många branscher.
I flera västeuropeiska länder började bostadsbyggandet avta redan under andra halvåret 2007. Den negativa utvecklingen fortsatte under 2008 och förstärktes ytterligare under fjärde kvartalet på grund av den ekonomiska och finansiella krisen. Även i CEE/CIS började bostadsbyggandet vända nedåt i slutet av året.
Byggaktiviteten inom yrkesbyggnader, Lindabs huvudsakliga slutmarknad, fortsatte att utvecklas väl under hela första halvåret 2008. Tillväxten avtog dock under tredje kvartalet för att även här vika kraftigt under slutet av året.
Under den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen har banker och finansiella institut blivit mer restriktiva med utlåning och kräver högre riskpremier, vilket leder till högre räntor. Många aktörer har därför svårt att få finansiering till byggprojekt och blir därmed tvungna att skjuta upp eller annullera planerade projekt. Lågkonjunkturen har också gjort att investerare generellt blivit mindre riskbenägna. Dessa faktorer drabbar särskilt framväxande marknader såsom CEE/CIS.
De länder som till stor del baserat sin tillväxt på lånefinansiering och investeringar från utlandet får det nu särskilt svårt. Detta gäller exempelvis Ungern, Ukraina och Rumänien.
På kort sikt förväntar vi oss att de östeuropeiska marknaderna kommer att påverkas mer av de ekonomiska svårigheterna, men på längre sikt kommer CEE/CIS att utvecklas bättre än Västeuropa och Norden.
Även i sämre ekonomiska tider finns det möjligheter. Lågkonjunkturen bör ge möjligheter till fördelaktiga förvärv för Lindab. Historiskt har Lindab genomfört flera förvärv i lågkonjunktur som medfört att Lindab stärkt sin verksamhet överlag.
Nettoomsättning per marknad, MSEK
| Typ av distributör | Antal | Division | Huvudsakliga marknader |
|---|---|---|---|
| Egna fi lialer | 109 | Air Duct Systems Comfort Building Components |
Norden, Västeuropa |
| Byggentreprenörer | 360 | Building Systems | Västeuropa, CEE/CIS |
| Återförsäljare | 1 500 | Building Components | CEE/CIS |
Lindabs kunder är i första hand distributörer, entreprenörer och installatörer inom byggsektorn och ventilationsbranschen.
Lindab är ledande på sina nyckelmarknader inom de flesta av de båda affärsområdenas produktsegment. Konkurrenssituationen skiljer sig åt mellan olika marknader. Förutom ett antal stora internationella aktörer fi nns en rad mindre lokala eller regionala företag med stark lokal förankring på sina marknader.
| Konkurrenter | Affärsområde Profi le | Affärsområde Ventilation | |||
|---|---|---|---|---|---|
| Division | Building Components | Building Systems | Air Duct Systems | Comfort | |
| Geografi ska | Norden, CEE/CIS | Västeuropa, CEE/CIS | Norden, Västeuropa | Norden | |
| huvudmarknader | |||||
| Lindabs produkter | Takavvattning | Förkonstruerade | Kanalsystem | Inneklimatprodukter | |
| Tak- och väggplåt | byggnader i stål | ||||
| Lättbyggnads | |||||
| produkter i stål | |||||
| Huvudkonkurrenter | Corus | Goldbeck | Fläkt Woods | Swegon | |
| Ruukki | Llentab | Lokala aktörer | Fläkt Woods | ||
| Arcelor Mittal | Ruukki | Trox | |||
| Hoesch Thyssen | Atlas Ward | Halton | |||
| Marley | Zamil | ||||
| Plannja | Lokala aktörer | ||||
| Lokala aktörer |
Rainline erbjuder ett komplett system i tio kulörer med detaljer som ger ett snabbt och korrekt montage. Resultatet är betydande tidsbesparingar och ett vackrare hus.
Lindabs mellanväggsreglar erbjuder enklare montering, tydliga installationsmärkningar samt kundanpassade logistik- och leveranslösningar. Tillsammans ger detta en smidigare vardag för hantverkare.
Astron Buildings är ett komplett system för byggnadsstomme, vägg, tak, isolering och tillbehör i ett erkänt koncept med fl exibla och hållbara lösningar som helt kan skräddarsys. Komponenterna gör att montaget blir enkelt, snabbt och säkert, vilket minimerar behovet av svets- och kaparbete på byggarbetsplatsen.
Lindab Safe Click sparar tid och förbättrar arbetsställningen för installatörer, eftersom användandet av skruvar eller popnitar minimeras. Slutresultatet blir dessutom ett ventilationssystem där man lättare säkerställer tätheten med lägre energikostnader som följd.
Med SR Cutter kan installatören enkelt och snabbt kapa cirkulära ventilationskanaler i dimension 80–315 mm. SR Cutter bidrar både till tidsvinster och till förbättrad ergonomi.
Versio består av en rad komponenter som kan sättas samman utifrån kundens behov. Genom Versio erbjuder Lindab en unik möjlighet att skräddarsy inneklimatsystem.
Kylbaffeln Plexus har ett optimalt spridningsmönster på 360°, mycket god kyleffekt genom induktionsteknik samt låg bygghöjd i en estetiskt tilltalande form.
Building Systems och Building Components
24 länder: CEE/CIS ( 52 procent ), Norden ( 33 procent ), Västeuropa ( 15 procent ). Fem största: Sverige, Polen, Rumänien, Danmark, Tyskland.
17 produktionsanläggningar.
1 250 återförsäljare av byggkomponenter.
360 byggentreprenörer säljer kompletta stålbyggnadssystem.
37 filialer i Sverige och Norge ( tillsammans med affärsområde Ventilation ).
Building Systems: Kompletta byggsystem i stål för industribyggnader, affärsbyggnader, fritidsanläggningar och kontorsbyggnader i flera våningar. Building Components: Rainline ( takavvattning ), Coverline ( tak- och väggbeklädnad ), Construline ( lättbyggnadsprodukter i stål för vägg-, tak och bjälklag ), Doorline ( garage- och industriportar ).
| 2008 | 2007 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 4 993 | 4 712 | +6,0 |
| Rörelseresultat ( EBIT ), MSEK1) | 860 | 859 | 0 |
| Rörelsemarginal ( EBIT ), %1) | 17,2 | 18,2 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 195 | 121 | |
| Antal anställda | 2 171 | 2 062 |
1) Exklusive engångsposter.
| Omsättning, % | Tillväxt, % | |
|---|---|---|
| Norden | 33 | –2 |
| Västeuropa | 15 | –3 |
| CEE/CIS | 52 | 15 |
| Övriga marknader | 0 | 0 |
Från och med 2007 ingår hänförlig internvinst i lager i respektive affärsområde. För att möjliggöra jämförelse har även 2006 års värde justerats på motsvarande sätt. Rörelseresultaten är i förekommande fall justerade för engångsposter.
Båda divisionerna inom affärsområde Profile har genererat goda resultat under 2008. Mot slutet av året drabbades dock divisionerna inom Profile, liksom bolagets konkurrenter, av en avmattning i efterfrågan som följd av den vikande konjunkturen.
Integrationen av förvärvet av Astron Building S.A. inom division Building Systems har slutförts under året. De förväntade synergierna överträffades vilket har bidragit till division Building Systems goda resultat.
Under året genomfördes förvärvet av SIPOG a.s. i Slovakien. Förvärvet är det första för division Building Components i Östeuropa och gör att Lindab blir marknadsledande i Slovakien, som är en ny marknad för Lindab. Bolagets position i Tjeckien och Rumänien stärks också ytterligare genom för-
värvet. Dessutom uppnås stordriftsfördelar och synergier inom inköp, tillverkning och marknadsföring.
Marknaden för Building Systems karaktäriseras av ett fåtal större byggbolag och en stor mängd lokala aktörer. De senare har stark lokal förankring och vinner därför ofta lokala upphandlingar. På grund av detta är det viktigt att även
Peter Andsberg
Lindab har lokal närvaro, vilket uppnås genom nätverket av lokala och oberoende byggentreprenörer som byggts upp. Under året tecknades avtal med 40 nya byggentreprenörer och totalt finns 360 byggentreprenörer i nätverket.
Lanseringen av mellanväggsregeln RdBX, som kan installeras med "klickfunktion", utan verktyg och fästdon, inleddes i Sverige och Norge under början av året. Introduktionen fortsätter nu på nya marknader med en stegvis introduktion i Danmark, England och Tjeckien. Den senare är en första provmarknad i Östeuropa, och kommer, om den faller väl ut, att följas av ytterligare marknader i regionen.
Under året har utvecklingen på affärsområde Profiles marknader varit varierad. Försäljningen till bostadsbyggnadssegmentet, som svarar för cirka 30 procent av Profiles verksamhet, minskade under 2008. Försäljningen till segmentet yrkesbyggande växte under första halvan av 2008. Dock minskade försäljningen på de flesta marknader mot slutet av 2008 till följd av den globala finanskrisen.
Byggandet av Building Components produktionsenhet i Ukraina som planerats till nästa år har tills vidare skjutits på framtiden på grund av de osäkra utsikterna på den ukrainska marknaden. Ryssland är fortsatt prioriterat avseende förvärv, men även förvärv i andra länder i CEE/CIS-regionen kan bli aktuella. Building Components siktar på att öka andelen försäljning inom yrkesbyggande, men också att öka marknadspenetrationen inom bostadsbyggande, främst vad gäller takavvattning och tillbehör.
Under 2008 slogs försäljningsrekord för division Building Systems. En förklaring är en fortsatt försäljningsframgång i CEE/ CIS, som nu står för 70 procent av divisionens totala omsättning. Tillväxten har framförallt varit god i Polen, Ryssland och Ukraina. Representationskontor har öppnats i Vitryssland och Kazakstan.
Division Building Systems färdigställde Cy-nergy, Cyprion Energy solutions, för energieffektiva byggnader som kommer att lanseras under första kvartalet 2009. Denna mjukvara för att beräkna energiåtgången i en byggnad har utvecklats mot bakgrund av att länderna inom EU skärper kraven på kontrollerad energiförbrukning i byggnader. Inom kort ska byggnader utrustas med energideklarationer som anger byggnadens årliga energiförbrukning. Cy-nergy stödjer detta genom att beräkna energiåtgången både när det gäller högsta tillåtna värde och beräknad åtgång baserad på exempelvis väggarnas isolering. Lindabs ventilationssystem kommer också att inkluderas i Cy-nergyberäkningarna, vilket kommer att bidra till att främja försäljningen av affärsområde Ventilations produkter.
Vidareutveckling har också skett av mjukvaran Cyprion, som började användas för flera år sedan som ett verktyg för prisberäkning. Under de senaste åren har verktyget utvecklats till ett komplett projektledningsverktyg där många aspekter av en byggnad läggs in. Verktyget kan användas för att beräkna pris för ett bygge, men visar också en virtuell miljö där kunden kan gå runt i byggnaden och exempelvis se hur ljuset kommer att falla med valda fönster och taklösning.
Building Components påbörjade under året lanseringen av fasadkasettsystemet Cassette Premium. En mjukvara har tagits fram som stöd och produkterna kommer successivt att lanseras på nya marknader.
Marknadens utveckling för 2009 är svår att förutspå. Byggandet av Building Systems produktionsenhet i Yaroslavl Ryssland fortskrider, med planerad produktionsstart under första halvåret 2009. Satsningarna på produktutveckling och utveckling av de långsiktiga tillväxtmarknaderna fortsätter. Stor vikt kommer att läggas på identifierade tillväxtområden och på att hantera avmattningen i konjunkturen. Profiles framgångsrika modell att utveckla försäljningen i nya, intressanta marknader kommer att fortsätta med särskild tonvikt på CIS-länder under de närmaste åren. Utvecklingstakten kommer att anpassas till rådande marknadsläge.
Peter Andsberg,
Manager Affärsområde Profi le - Building Components och Venant Krier,
Manager Affärsområde Profi le - Building Systems
Venant Krier
Lindabs lösningar för inneklimat ger lägre driftskostnader. I Polen skulle PSE-Operator S.A., som ansvarar för driften av det polska elnätet, flytta in i en ny byggnad, och valde Lindab som leverantör av inneklimatsystemet.
Den nya anläggningen består av fyra huskroppar. Lindab har levererat den kompletta inneklimatlösningen till byggnaderna. Denna omfattar bland annat kompletta kanalsystem och Comfortprodukter. För kanalsystemet och dess detaljer ställdes krav på den högsta täthetsklassen D, som resulterar i lägre energikostnader och ökad komfort med lägre ljudnivå.
I Polen har Lindab startat en VIP-klubb för ett antal ventilationsentreprenörer, i syfte att ytterligare sprida bolagets produkter på den polska marknaden. I dagsläget är nio företag medlemmar i VIP-klubben och fler är på väg in. Medlemmarna får bland annat regelbunden utbildning i Lindabs produktsortiment och arbetsmetoder med möjlighet att låna verktyg som SR Cutter, SR Roller och Lindab Leakage tester. Genom introduktionen av Lindab Safe Click kan installationsarbetet dessutom genomföras i snabbare takt, vilket också ger en ökad konkurrensfördel för Lindabs kunder.
– Utan tvekan ger medlemskapet en fördel när det gäller konkurrens om projekt med strikta krav och hög kvalitetsstandard, säger Marcin Wyszomierski, produkt- och marknadschef på Lindab i Polen.
31
" Det ökade antalet professionellt installerade Lindab Safe Click- och Comfortprodukter sparar mycket energi. "
Air Duct Systems och Comfort
20 länder: Norden ( 44 procent ), Västeuropa ( 41 procent ), CEE/CIS ( 8 procent ), Övriga ( 7 procent ). Fem största: Storbritannien, Sverige, Danmark, Tyskland, USA.
25 produktionsanläggningar. 109 egna lagerförande filialer i Europa.
Air Duct Systems: Kanalsystem. Comfort: Inneklimatprodukter och system.
| 2008 | 2007 | Förändring, % | |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 4 783 | 4 507 | +6,1 |
| Rörelseresultat ( EBIT ), MSEK1) | 454 | 474 | –4,2 |
| Rörelsemarginal ( EBIT ), %1) | 9,5 | 10,5 | |
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 85 | 80 | |
| Antal anställda | 2 960 | 3 033 |
1) Exklusive engångsposter.
| Omsättning, % | Tillväxt, % | |
|---|---|---|
| Norden | 44 | 8 |
| Västeuropa | 41 | 7 |
| CEE/CIS | 8 | 0 |
| Övriga marknader | 7 | 2 |
Från och med 2007 ingår hänförlig internvinst i lager i respektive affärsområde. För att möjliggöra jämförelse har även 2006 års värde justerats på motsvarande sätt. Rörelseresultaten är i förekommande fall justerade för engångsposter.
Affärsområdet Ventilation har haft framgång med ökat produktutbud under 2008 och har fortsatt den framgångsrika lanseringen av Lindab Safe Click-produkterna på fl er marknader. Slutet av året präglades dock av den världsomfattande lågkonjunkturen med vikande efterfrågan som följd.
Den lyckosamma introduktionen av produktserien Lindab Safe Click under 2007 har under 2008 följts upp med kompletteringar av produktsortimentet. Lindab Safe Click är nu lanserat på alla Lindabs marknader, och nya hjälpmedel introduceras kontinuerligt för att förenkla byggandet och göra installatörernas arbete enklare. Produktutbudet, inklusive programvaror, har breddats systematiskt för att erbjuda lösningar som effektiviserar kundens totala värdekedja. Under året har arbetet med att integrera tidigare förvärv fortsatt med gott resultat. Särskilt lyckad har den nu slutförda integrationen av verksamheten som förvärvades i Storbritannien under 2006 varit, vilken utgjorde affärsområdets största förvärv någonsin.
Hannu Paitula
Division Comfort har under 2008 successivt förbättrat sin lönsamhetsnivå och fick under året flera stororder på nyligen lanserade kylbaffelmodeller, bland annat till Regione Lombardias nya huvudkontor i Milano i Italien. Dessutom ska bolaget leverera kylbafflar till två Londonsjukhus samt till Edmund Bartonbyggnaden i Canberra i Australien. Detta visar att satsningarna på produktutveckling med tonvikt på design, funktionalitet och energieffektivitet burit frukt.
Lindabs erbjudande till installatörerna om partnerskap, Lindab
Partnership, passar alla marknader och innebär både tidsoch kostnadsbesparingar. Lindab Partnership förenklar hela processen från kalkyl till levererad anläggning. Den egenutvecklade programvaran CADvent, servicetjänsterna i Partnership inklusive Lindabs breda produktsortiment hjälper installatören från anbud till slutförande av projekt. Installatören kan effektivisera projektets genomförande. Samtidigt ger Lindab Partnership stora kostnadsbesparingar. Erbjudandet om partnerskap introducerades i Norden under 2007 och har under 2008 utvidgats till övriga marknader. Intresset har varit stort. I slutet på 2008 hade man nio officiella Partners i fem länder. Ytterligare tio Partners förväntas tillkomma inom kort.
Under senare delen av 2008 har Lindabs marknader påverkats av finanskrisen och den vikande konjunkturen.
Av affärsområde Ventilations försäljning går 90 procent till yrkesbyggande och 10 procent till bostadsbyggande. Av den totala försäljningen kommer cirka 50 procent från renoverings- och ombyggnadsmarknaden. Renoveringsmarknaden påverkas inte lika mycket av lågkonjunkturen och trenden är inte lika starkt nedåtgående.
Affärsområde Ventilation erbjuder ett komplett produktsortiment för installatören, innehållande de flesta produkter som behövs för ett ventilationsprojekt. Detta i kombination med Lindabs servicegrad gör att installatörer får stöd och hjälp i sina projekt, så att de blir mer kostnadseffektiva.
Förutom produkterna i sig utvecklas ständigt nya mjukvaror som stöd till byggentreprenörer och installatörer vid planering och installation av ventilationsanläggningar.
Division Comfort lanserade under året kylbaffeln Plexus på flera nya marknader. Plexus har ett unikt 360° luftspridningsmönster och är dessutom liten med stor luftflödeskapacitet. Plexus går utmärkt att kombinera med Lindab Safe Clickkanaler och tillsammans ger dessa produkter ett lättmonterat och energisnålt system. Under året har också den nya ljuddämparen, Aerodim, som har låg energianvändning, introducerats.
Utveckling pågår av ett verktygssortiment som går under arbetsnamnet Smart Tools. Sortimentet innehåller bland annat arbetsbänken SR Cutter och SR Roller, vilka är verktyg för kapning av cirkulära kanaler. Dessutom ingår läckagemätaren Lindab Leakage Tester. Avsikten är att nya produkter inom Smart Tools skall lanseras successivt.
Det tyska institutet TÜV ( Technischer Überwachungs Verein ) genomför oberoende och väldokumenterade produkttester till verksamheter över hela världen. Under året har TÜV testat och dokumenterat fördelarna med fem kanalsystem, med avseende på egenskaper som exempelvis installationsvänlighet och täthet. Resultatet av testerna visar att installationstiden för Lindab Safe Click-system är kortare än halva tiden jämfört med traditionella rektangulära kanalsystem. Kanalsystemets läckage påverkar energiförbrukning, komfort och ljudnivån i byggnader. Testen visade att Lindab Safe Click har enastående egenskaper med mindre än en tiondedel av läckaget jämfört med det rektangulära systemet.
Eurovent är en paraplyorganisation för femton nationella intresseorganisationer inom området luftbaserad värme, ventilation och kyla i Europa. En del av Eurovents arbete består i att certifi era produkter inom ventilationsområdet. Certifi eringen bidrar till att verifi era leverantörers produktdata, samt till att sätta
minimistandards vad gäller produkternas energieffektivitet. Lindabs kylbaffl ar har under året blivit certifi erade enligt Eurovents standard. Certifi eringen är en kvalitetssäkring och ger föreskrivande led och installatörer en ökad trygghet.
Marknadens utveckling för 2009 är svår att förutspå. Ventilation har ett unikt kunderbjudande, som baseras på att förenkla och effektivisera kundernas dagliga arbete från planering till genomförande av ventilationsprojekt. Norden och Västeuropa kommer även fortsättningsvis vara de största marknaderna med potential att utöka produktsortimentet. Samtidigt fortsätter den långsiktiga satsningen i CEE och CIS länderna. Utvecklingstakten kommer att anpassas till
rådande marknadsläge. Den långsiktiga strategin ligger kvar för affärsområde Ventilation, att fortsätta satsningarna på nuvarande marknader med bredare produktutbud och service-erbjudande.
Produktutveckling är ett fortsatt prioriterat område och ett stort antal projekt pågår för att lansera ytterligare innovationer som kompletterar Lindab Safe Click-systemet med olika hjälpmedel för att effektivisera installatörernas arbete. Comfort kommer även fortsättningsvis att lansera nya produktinnovationer.
Dessutom finns stora affärsmöjligheter kopplade till det ökade kravet på energieffektivitet i byggnader som lanseras inom EU. Effektiva ventilationslösningar kan bidra till minskad energiåtgång. Division Building Systems nya verktyg Cy-nergy, för beräkning av energiåtgång i byggnader, omfattar även ventilation, vilket kommer att framhäva Lindabs ventilationssystems täthet och energieffektivitet ytterligare.
Hannu Paitula, Manager Affärsområde Ventilation, Frank Ankersen, Manager Comfort och Christer Brovinius, Manager Air Duct Systems
Frank Ankersen
Christer Brovinius
Klimatförändringar och ökade krav på kontroll av utsläpp ställer högre krav på dagens byggnader. I många länder skärps nu kraven på lägre energiförbrukning och olika typer av miljödeklarationer införs för att kontrollera nivåerna. Mot bakgrund av detta har Lindab Building Systems utvecklat tekniska hjälpmedel som kan bidra till att byggnaders energiförbrukning optimeras.
Energiförbrukningen i en byggnad beror på flera faktorer. Exempelvis påverkas den av byggnadens tak- och väggsystem, vilken typ av golv som används, samt den totala fönsterytan och vilken typ av fönster som satts in. Dessutom påverkas energiförbrukningen av de lokala klimatförhållandena samt byggnadens storlek och placering.
Lindab har utvecklat en programvara, Cy-nergy, som enkelt kan användas för att beräkna energiförbrukningen. Programmet kommer att integreras i mjukvaran Cyprion, som redan idag används av de 360 byggentreprenörerna. Cyprion innehåller bland annat funktioner för prissättning, konstruktion och planering.
Uppgifter om exempelvis tak-, vägg- och golvsystem samt fakta om ventilations- och uppvärmningssystem importeras till programmet och kompletteras med lokala klimatdata från databasen Meteonorm. Cyprions energimodul använder sedan samtliga fakta för att beräkna byggnadens teoretiska energiförbrukning.
De ingående parametrarna kan ändras för att simulera alternativa energiförbrukningar. På så sätt kan byggentreprenören enkelt se hur olika val av exempelvis tak och väggar påverkar byggnadens totala energiförbrukning. Detta gör det också möjligt för byggentreprenören att försäkra sig om att byggnaden kommer att möta kraven på energieffektivitet, innan man lämnar offert. Det eliminerar också risken för kostsamma ändringar senare och gör det möjligt att optimera erbjudandet. Återigen förenklar Lindab byggandet för sina kunder.
Årets Hållbarhetsrapport är den första som publicerats av koncernen. Syftet är att ge en representativ bild av koncernens aktiviteter inom de områden som omfattas av rapporten samt dess affärsmässiga konsekvenser. Vår målsättning är att rapporten ska fortsätta att utvecklas i linje med GRIs riktlinjer samt vår Uppförandekod.
Redovisningen är baserad på GRIs ( Global Reporting Initiative ) riktlinjer för hållbarhetsrapportering, version G3. De data som presenteras avser kalenderåret 2008, om inte annat anges. Anläggningar som förvärvats eller nyetablerats under året ingår ej i redovisningen.
Informationen som redovisas i rapporten är vald utifrån GRIs kärnindikatorer med syftet att belysa koncernens betydande hållbarhetsaspekter.
Varje produktionsanläggning rapporterar in information enligt koncernens standard för hållbarhetsrapportering. Informationen har därefter granskats av koncernens miljö- och HR-stab. För beräkning av emissioner av växthusgaser används Greenhouse Gas Protocol ( GHG Protocol ).
| Profi l | Sidhänvisning | |
|---|---|---|
| Ekonomiska resultat | ||
| EC2 | Finansiell påverkan hänförlig till klimatförändringen | 38 |
| Miljömässiga resultatindikatorer | ||
| EN1 | Materialanvändning | 39 |
| EN3 | Direkt energianvändning per primär energikälla | 39 |
| EN4 | Indirekt energianvändning per primär energikälla | 39 |
| EN16 | Totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser | 39 |
| EN23 | Totalt antal samt volym av väsentligt spill | 38 |
| EN28 | Böter och andra sanktioner för brott mot miljölagstiftning och bestämmelser | 38 |
| Sociala faktorer | ||
| LA1 | Personalstyrka | 41 |
| LA2 | Antal anställda och personalomsättning | 41 |
| Mänskliga rättigheter | ||
| HR4 | Antal fall av diskriminering samt vidtagna åtgärder | 41 |
| HR6 | Risk för och åtgärder mot barnarbete | 41 |
| HR7 | Risk för och åtgärder mot tvångsarbete | 41 |
| Produkter | ||
| PR1 | De faser i livscykeln då produkters och tjänsters påverkan på hälsa och säkerhet ska utvärderas i förbättringssyfte, och andelen av väsentliga produkt- och tjänstekategorier som genomgått sådana utvärderingsprocesser. |
38, 42 |
| PR3 | Typ av information om produkter och tjänster som krävs enligt rutinerna, samt andel i procent av produkter och tjänster som berörs av dessa krav. |
42 |
Som en internationell koncern har Lindab ett ansvar för miljön och bedriver ett konsekvent arbete inom miljöområdet. Bolaget strävar efter att minimera resursförbrukning i form av råvaror, energi och transporter.
Lindab arbetar aktivt med att minimera den miljöpåverkan bolagets verksamhet och produkter ger upphov till. Bolagets fokus på produktutveckling och ständiga förbättringar har lett till produkter som inte bara är bra ur kvalitets- och miljösynpunkt utan även hjälper kunderna att förbättra sin miljöprestanda.
Det direkta ansvaret för miljöfrågor inom Lindab ligger hos de lokala bolagen. Vid varje bolag finns en person som ansvarar för det lokala miljöarbetet. Koncernen har en central miljöfunktion med ansvar för utveckling, samordning och uppföljning av miljöarbetet. Tillsammans med en representant för varje affärsområde har ett koncernövergripande miljöråd tillsatts.
Lindabs produkter tillverkas av återvinningsbart material. Produkterna utformas utifrån ett livscykelperspektiv och bidrar aktivt till att minska byggnaders miljöpåverkan.
Flera av Lindabs produktionsenheter omfattas av särskilda miljöbestämmelser och tillstånd. Erforderliga rapporter lämnas till tillsynsmyndigheter i respektive land. Inga brott mot varken tillståndsvillkor eller lokal
miljölagstiftning har förekommit.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. Det kan röra sig om mindre utsläpp av stoft, lösningsmedel från lackering och metaller till spillvatten. De processer som kan medföra utsläpp till vatten utnyttjar slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Oavsiktligt spill fångas upp i oljeavskiljare och sedimenteringsfällor. Inga oförutsedda utsläpp har skett under året.
Merparten av den plåt som används är lackerad vid stålverken och det är endast ett begränsat antal
produkter som lackeras lokalt. Tillsammans med stålverken arbetar vi för att hitta nya ytbehandlingar och färger som är ännu bättre ur miljö- och hälsosynpunkt men som även förbättrar kvalitén och därmed minskar produkternas totala miljöbelastning. Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten.
Miljökrav ställs också i alla upphandlingar som görs av transporter. Samlastning och logistikplanering minskar också transporternas miljöpåverkan. Huvuddelen av emballagen består av förnyelsebart material och återvinns.
Risker relaterade till klimatförändringar är bl. a. skärpta lagar och ökade kostnader inom energiområdet, väderförändringar och naturkatastrofer som påverkar flödet av råvaror och/eller produktionen. Bolagets insatser inriktas på de områden där inverkan och möjlighet att påverka bedöms vara störst. Koncernens klimatpåverkan sker framförallt direkt genom användandet av fossila bränslen och indirekt genom förbrukning av el och fjärrvärme. Lindab har antagit långsiktiga koncernövergripande miljöambitioner som är i linje med de internationella överenskommelser som har gjorts inom området. Strategin är att steg för steg, med start hos produktionsenheterna, minimera koncernens utsläpp av klimatpåverkande växthusgaser med fokus på koldioxid.
Lindabs utsläpp av koldioxid rapporteras i CDP, Carbon Disclosure Project. Ambitionen är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020 med start 2008. Under det kommande året kommer mycket kraft att läggas på koncernens energiförbrukning som även den omfattas av 20-procents ambitionerna.
Ett exempel på lokala aktiviteter är ventilationsfabriken i Grevie där det sedan länge bedrivits ett arbete med syfte att minska fabrikens energiförbrukning. Genom flera förbättringar och effektiviseringsåtgärder har energibehovet för uppvärmning minskat med 50 procent. Erfarenheter från detta och andra projekt förs nu vidare i koncernen.
Lindab arbetar fortlöpande med att utvärdera koncernens miljöpåverkan, med ständiga förbättringar som mål. Bolagets miljöpolicy fokuserar på fyra kärnområden: Miljöhänsyn, Produkter, Tillverkning och Kommunikation. Detta innebär att:
Lindabs långsiktiga energi- och klimatambitioner är att följa EUs mål för 2020. Detta innebär att med 2008 års värden som utgångspunkt ska:
En viktig del som skapar struktur i miljöarbetet är miljöledningsstandarden ISO 14001.
Vid utgången av 2008 var merparten av de större producerande enheterna certifierade, vilket innebär att över hälften av bolagets anställda arbetar i en miljöcertifierad fabrik.
| Stora materialposter | Ton |
|---|---|
| Stål | 250 000 |
| Färg | 705 |
| ( våt och pulver ) | |
| Lösningsmedel | 20 |
| Gummi | 675 |
| Antikondensationsmedel | 144 |
| Energi | MWh |
| Direkt energi | 29 360 |
| Indirekt energi | 57 842 |
| Växthusgaser ( CO2 ekvivalenter ) | Ton |
| Direkta koldioxidutsläpp | 6 061 |
| Indirekta koldioxidutsläpp | 19 716 |
Under hösten 2008 höll Lindab Ventilation i Danmark en serie Energiseminarier på platser runt om i landet. Intresset visade sig vara mycket stort och seminarierna besöktes av drygt 300 tekniska konsulter och andra personer inom ventilationsbranschen.
– Vårt syfte var att visa branschen att Lindab ligger i frontlinjen när det gäller utvecklingen av produkter för hela ventilationsområdet, berättar försäljningsdirektör Puk Spencer. – Det är inte bara det rent lufttekniska vi fokuserar på, utan även mycket på produkternas energiaspekter eftersom miljökraven ökar, elpriserna stiger och CO2 utsläppen måste minskas. Det som är standard idag kommer att vara morgondagens minimikrav.
– Självklart är syftet även att informera om våra nya produkter, men vi är medvetna om att det inte bara är det som har lockat så många deltagare. De flesta som deltar i sådana här seminarier vill få ut något konkret som kan användas i deras arbete. Därför diskuterar vi den kompletta ventilationslösningen, visar var fel kan uppstå och hur de åtgärdas, fortsätter hon.
– Det var mycket givande, en del repetition men också flera nya kunskaper som manade till eftertanke. Till exempel att se hur stort tryckfall avsaknaden av en liten skruv kan orsaka. Det kan läcka mycket luft från ett mycket litet hål. I fortsättningen ska vi säga till våra montörer att det är viktigt att de tätar ordentligt, säger projektledaren Henrik Batsberg från Ventek Ventilation i Nibe som deltog i ett av de sex seminarierna som hölls på Jylland.
– Detta är samtidigt ett exempel där Lindab Safe Click löser problem. Eftersom Lindab Safe Click-kanalerna sammanfogas med ett enkelt "klick" utan skruvar och popnitar blir det betydligt tätare än andra system, säger Puk Spencer. Detta har TÜV-testerna ( se s. 35 ) också bekräftat.
Entreprenörskap har alltid varit Lindabs framgångskoncept. Med engagerade medarbetare har företaget kunnat utvecklas och årligen kunnat leverera resultat.
För att säkerställa en framtida utveckling satsar Lindab på bred kompetensutveckling och implementering av bolagets företagskultur. En stark företagskultur är en förutsättning för att behålla och attrahera engagerade och kompetenta medarbetare.
Lindabs kärnvärden, "Förenkla byggandet", "Jordnära" samt "Ordning och reda" utgör grunden för den entreprenörskultur som genomsyrar hela företaget. I takt med att Lindab har vuxit och utvecklats, inte minst internationellt, har det blivit allt viktigare att tydliggöra och föra vidare den grundmurade företagskulturen. Även om det alltid har funnits en stor respekt för kulturella skillnader mellan olika länder där Lindab verkar, så har ambitionen varit att föra ut kärnvärdena bland nya medarbetare.
Under de senaste åren har Lindab arbetat med verktyget Lindab Lifestyle, som är ett program för att med enkelhet och tydliga budskap föra ut och implementera företagskulturen och Lindabs syn på ledarskap. I dialogform ska ledare och medarbetare inom Lindab klargöra vad som är gemensamma hörnstenar i det entreprenörskap som gör företaget konkurrenskraftigt på alla marknader. Det måste också finnas öppenhet för att anpassa entrepre-
nörskulturen till lokala förhållanden eftersom kundstrukturen och kundvärden kan variera. Under 2008 introducerades en reviderad version av Lindab Lifestyle.
Förutom Lindab Lifestyle genomförs kontinuerliga utbildningar för ledarna inom organisationen. Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska fortsätta att utvecklas och fullfölja strategin. En stor del av utvecklingen inom en organisation sker genom dagliga kontakter mellan olika enheter och den problemlösning som ständigt pågår i processen. Ledare utvecklas genom att få ta sig an nya uppgifter också i nya miljöer. Tack vare företagets snabba utveckling på nya marknader har många ledare tillgodogjort sig erfarenheter som är mycket viktiga för företagets expansion.
Genom verktyget Manager Profile identifieras olika medarbetares ledar- och resultategenskaper vilket ligger till grund för utbildning och rekrytering av framtida ledare inom koncernen. De organisationsförändringar som gjorts under 2008 har resulterat i en rad interna rekryteringar. På vissa marknader har nya ledare kommit in via extern rekrytering.
Business Acumen, en utbildning i affärsmannaskap, syftar till att på bred front öka medarbetarnas förståelse för kundvärde, prissättning och lönsamhet. Utbildningen sker i form av praktiska övningar, där deltagarna får diskutera olika möjligheter och vilka effekter åtgärderna får. Business Acumen främjar kunskapsöverföring och annat utbyte inom organisationen. Representanter från Lindabs koncernledning deltar vid utbildningarna. Den här formen av utbildning, träning och
Lindabs ledarskap bygger på en gedigen kunskap och förståelse av de fyra grundelementen: Människor, Siffror, Affärer och Framtiden.
Människor med rätt kompetens och rätt inställning är en nödvändig förutsättning för att skapa tillväxt.
Siffror ger nödvändig vägledning i bolagets strävan mot nya mål. Genom att analysera och förstå siffror kan felaktigheter rättas till och medarbetarna sporras att pröva nya vägar.
Affärer är hur andra ser på Lindab och hur bolaget skiljer sig från konkurrenterna. Det är viktigt att förstå vad som är viktigt för kunden och varför kunden väljer Lindab.
Framtiden skapas nu. Mod och framförhållning krävs för att lyckas med satsningar.
kunskapsöverföring har bedrivits under ett antal år med olika inriktning. Kundvärde var huvudtemat under 2008 och utbildningen ska nu drivas lokalt för att uppnå en djup och bred förankring inom organisationen.
Ständiga förbättringar har alltid varit av hög prioritet inom Lindab och det är enbart genom att skapa förståelse för kundernas behov som Lindab kan behålla en stark position på de olika marknaderna. Alla medarbetare kan bidra till att vi ständigt förändrar och förbättrar våra erbjudanden till kunderna.
Lindab är ett tillväxtföretag som under de senaste 15 åren har etablerat sig på nya marknader och förvärvat bolag. Nya medarbetare har kommit in i organisationen och företaget har blivit än mer internationellt.
Den nedgång på marknaden som kunde märkas under senhösten 2008 var en följd av den globala finanskrisen. Lindab tog i slutet av 2008 ett beslut att anpassa organisationen genom bland annat nedskärningar av personalstyrkan. Återgärderna görs för att behålla den finansiella styrka som möjliggör en framtida expansion.
Lindab arbetar aktivt för att minimera ohälsa och arbetsskador inom organisationen. Varje bolag har ansvar för att lagar och regelverk följs och att all personal genomgår utbildning för de arbetsuppgifter som ska genomföras. Alla medarbetare ska också informeras om och utbildas i de lagar och krav som gäller. Tillbud och olyckor sker tyvärr trots att det bedrivs ett omfattande arbetsmiljöarbete. Olyckor med eventuella arbetsskador som följd analyseras och förbättringar sker utan dröjsmål. Ett flertal av de produktionsutrustningar som används inom Lindab finns i olika anläggningar varför en standardisering har kunnat göras av skyddsutrustningen.
Friskvård i olika former är viktigt för att medarbetarna ska ha ett meningsfullt arbets- och fritidsliv. Lindabs bolag stödjer det arbetet på olika sätt, bland annat genom att främja olika fritidsaktiviteter.
Lindabs styrelse har antagit en uppförandekod som gäller för hela koncernen. Koden beskriver principerna för hur alla inom koncernen ska uppföra sig i relationer med anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Koden är implementerad i hela koncernen och följs upp kontinuerligt. Lindab lägger stor vikt vid att följa mänskliga rättigheter, och att undvika alla situationer av korruption, diskriminering, barnarbete eller tvångsarbete. Inga brott mot koncernens etiska principer har registrerats.
Lindab är, på många orter där bolaget är verksamt, ett ledande företag. När bolaget till exempel stödjer en fotbollsklubb i Budapest, ger bidrag till en förskola i Rumänien eller till Cancerfonden i Sverige så är det ett uttryck för Lindabs engagemang i samhället. Det är självklart för Lindab att ta det samhällsansvar som man kan förvänta sig av ett stort företag. I vissa fall är företagets engagemang förknippat med sponsring där avsikten är att mot en bredare publik förstärka bolagets varumärke. Ett sådant exempel är Lindab Arena, där Lindab får en tydlig exponering i olika media genom en framgångsrik ishockeyklubb. I de flesta fall sker engagemanget genom stöd till ungdomsverksamhet och kultur lokalt. Lindab har ambitionen att bidra till lokal utveckling. Kontakter med skolor och annan utbildningsverksamhet är betydelsefull.
Könsfördelning, %
Genom samarbeten med andra aktörer försäkrar vi oss om att vi alltid har tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden och att vi därmed kan skapa de lösningar som bäst motsvarar våra kunders förväntningar. Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan.
Under 2007 påbörjade affärsområde Ventilation lanseringen av innovationen kanalsystemet Lindab Safe Click, liksom av SR Cutter och SR Roller. Lanseringen av dessa har fortsatt under 2008.
En annan innovation inom affärsområde Ventilation är tredje generationens kylbaffel, Plexus, ensam på marknaden att erbjuda en spridningsbild på 360°, det mest naturliga och
optimala spridningsmönstret för ventilation, kyla och värme. Lanseringen startade i slutet av 2007 i Sverige och fortsatte successivt i övriga Europa under 2008. Aerodim, marknadens mest energieffektiva ljuddämpare, lanserades i hela Europa under 2008.
Affärsområde Profile lanserade produktinnovationen Lindab RdBX i början av 2008. Det är en förbättrad mellanväggsregel med "klickfunktion" som fixeras utan verktyg och fästdon. RdBX-regeln har fortsatt att lanseras på övriga marknader under året. Det nya fasadkassettsystemet, Cassette Premium med tillhörande mjukvara för projektering har introducerats på den danska marknaden under 2008.
Inom Lindabs båda affärsområden läggs mycket kraft på att utveckla IT-baserade hjälpmedel för entreprenörer och installatörer. Under året har exempelvis ett program för att beräkna en byggnads energiåtgång utvecklats. Cy-nergy är en del av Cyprion, som sedan flera år används för att planera byggprojekt, och räkna ut pris samt skapa en virtuell miljö för att visa för kunderna hur byggnaden kommer att se ut.
Lindab testar och dokumenterar de produkter som utvecklas, för att säkerställa kvalitet och funktionalitet. I danska Farum har Lindab
ett avancerat ljudlaboratorium, där forskning bedrivs för att minska buller från ventilation. I laboratoriet genomför Lindab fullskaleförsök för att säkerställa att ventilationssystem optimeras. Produkterna levereras tillsammans med den dokumentation som krävs för de olika marknaderna t. ex. bruksanvisning, certifikat, miljövarudeklarationer etc.
Lindabs centrala varumärken Lindab, Astron och Spiro är skyddade genom registrering på alla relevanta marknader där verksamhet bedrivs, men även på andra större marknader i skyddsintresse. Därjämte finns ett antal produktmärken som är skyddade på de marknader produkterna säljs.
Lindab har patent inom båda affärsområdena som skyddar vissa befintliga produkter och system. Vid varje ny innovation undersöks möjligheten att skapa ett immaterialrättsligt skydd och om det är möjligt söka registrering. Lindab bevakar sina rättigheter och vid intrång vidtages åtgärder för att intrånget skall upphöra.
Lindabs kvalitetsarbete sker med kunden i fokus och målet är att alltid överträffa alla behov och förväntningar som denna kan ha. För att uppnå detta arbetar vi med att ständigt utveckla Lindabs organisation, medarbetare och produktionsmetoder samt säljorganisationer.
Av Lindabs produktionsenheter har merparten kvalitetsledningssystem certifierade enligt ISO 9001:2000. Kvalitetsledningssystem tillämpas inom alla delar av verksamheten, och vi arbetar kontinuerligt med att förbättra vårt sätt att arbeta. Under 2008 har Lean production projekt och utbildningar genomförts inom delar av verksamheten.
Lindab har genom lång erfarenhet byggt upp den kunskap som krävs för att kunna erbjuda bästa möjliga produkt för att möta kundens alla behov och önskemål. Genom att ta tillvara på våra kunders synpunkter och önskemål ökar vi vår förståelse och därigenom kan vi arbeta närmare kunden. Ett exempel på detta är vårt nya reklamationssystem vilket vi arbetar med att implementera i hela koncernen.
För att uppnå bästa kvalitet arbetar vi tätt med våra leverantö-
rer. Tillsammans bedriver vi materialforskning och utvecklingsprojekt. Exempel på ämnen som berörs är ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet och hälso- samt miljöaspekter.
När en ny ungdomspark skulle byggas i Dmitrov i Ryssland föll valet på en stålbyggnad från Lindab.
Xtreme Park innehåller bland annat klätterväggar, hopptorn och skateboardramper, och erbjuder ungdomar en mängd fritidsaktiviteter. I byggnaden ryms 1 000 aktiva ungdomar. Anläggningen är på 4 000 m² och innehåller flera arkitektoniska effekter som exempelvis en välvd mur och markistak.
Grunden i byggnaden är en stålbyggnad från Lindab Astron Building Systems. Projektet leddes av det ryska byggföretaget Casa International, som har lång erfarenhet av att arbeta med Lindabs produkter. Såväl byggnaden som ventilationslösningen levererades av Lindab, vilket ger stordriftsfördelar såväl vad gäller pris och funktionalitet för alla inblandade parter.
– Lindabs ventilationssystem ökar kundvärdet ytterligare för Building Systems och blir därför ett starkt försäljningsargument som vi framhåller alltmer, säger Villi Muser, Business Development Manager, Building Systems. – Ventilationssystemet levererar först och främst frisk luft, men sammankopplat med ett värmeåtervinningssystem minskas värmeförlusterna avsevärt (20 procent eller mer av den totala energiåtgången i byggnaden) och därför också koldioxidutsläppen.
Xtreme Park invigdes i oktober 2006, och har fått ett mycket positivt mottagande från såväl myndigheten i Dmitrov som beställde bygget, som av ungdomarna som använder parken.
Lindab arbetar ständigt för att finna lösningar som underlättar kundernas arbete. Genom Lindab Partnership etableras ett nära samarbete med utvalda kunder, vilka får tillgång till en mängd hjälpmedel och utökad service.
Inom Lindab Partnership samlar affärsområde Ventilation ett antal kunder som har nära samarbete med Lindab. Fresh Air Ventilation är en sådan kund, som under 2008 bland annat genomförde ett installationsprojekt på Tott Resorts i Visby på Gotland.
– Medlemskapet i Lindab Partnership innebär bland annat att vi vid alla installationer, även de vi inte själva ritat i CADvent, ändå får tillgång till CADvent-ritningar genom den ritningsservice som avtalet ger, säger Gordon Jansson, VD på Fresh Air Ventilation.
Projektet för Tott Resorts omfattade 57 exklusiva bungalows och ett hotell. Lindabs Safe Click-system installerades i samtliga bungalows, och i hotelldelen installerades Lindabs kanalsystem i större dimensioner.
Vid alla installationer får Partnership-kunden tillgång till CADvent-ritningar, liksom 3D-ritningar, stycklistor, kollisionshantering, priser och mycket annat som förenklar processen.
Genom Lindab Partnership får kunden kontroll på hela processen från projektering och prissättning till beställning och montage, vilket förenklar arbetet för Lindabs kund och också ger bättre resultat och service till slutkunden.
" Lindab Partnership förenklar arbetet och ger oss lägre totalkostnader. "
Trots vikande marknad och lägre tillväxt uppnådde Lindab en god försäljningsutveckling under 2008, och rörelseresultatet ( EBIT ) blev 1 279 MSEK, vilket är i nivå med föregående år. Utvecklingen fram till och med tredje kvartalet var mycket positiv, men under fjärde kvartalet inträffade ett trendbrott och en kraftig inbromsning.
Under senare delen av 2008 skedde en kraftig avmattning i flera länder på Lindabs marknader. Redan i början av året kom signaler om en försvagning i bostadsbyggandet, vilken också tilltog i slutet av året. Marknaden för yrkesbyggnader hade en god utveckling fram till och med tredje kvartalet, men har därefter mattats av.
– Utvecklingen på marknaden har gått väldigt snabbt och det som hände under ett kvartal är det som normalt händer under ett helt år, säger Lindabs ekonomi- och finansdirektör Nils-Johan Andersson.
Redan under sommaren inleddes diskussioner i bolaget om hur man skulle möta den minskade efterfrågan som väntade, och samtidigt behålla konkurrenskraften. Ett program för kostnadsbesparingar utformades, vilka sammantaget kommer att medföra lägre kostnader om cirka 300 miljoner kronor. I besparingsprogrammet ingår bland annat personalneddragningar avseende fast anställd personal om 475 personer. Samtidigt har även visstidsanställda lämnat företaget.
– Vi räknar med att besparingarna ska vara realiserade under andra kvartalet 2009, säger Nils-Johan Andersson. Under 2008 belastades fjärde kvartalet med relaterade engångskostnader om 117 miljoner kronor.
Lindab har historiskt haft ett starkt kassaflöde. Under senare delen av 2008 bidrog minskad efterfrågan till fortsatt höga lagernivåer, vilket påverkade kassaflödet negativt.
– Vi arbetar aktivt för att normalisera nivåerna, bland annat genom att minska produktionen och inköpen av stål, säger Nils-Johan Andersson.
Investeringen i den ryska fabriken för Building Systems påverkade kassaflödet med 130 miljoner kronor under året. Fabriken innebär en total investering om 230 miljoner kronor, och beräknas tas i drift under första halvåret 2009.
Övriga investeringar under året innefattade exempelvis en målerianläggning för affärsområde Profile i Förslöv, liksom produktion av fasadkassetter i Farum i Danmark.
Ett prioriterat område under 2009 är kassaflöde. Investeringar kommer att hållas på en låg nivå. Samtidigt föreslår styrelsen en sänkning av utdelningen med i princip hälften. Vi kommer att arbeta mycket aktivt med kapitalbindningen, med syfte att behålla den finansiella styrkan och ha möjlighet att agera när förvärvsmöjligheter dyker upp. " "
Under året förvärvades SIPOG, vilket gör Lindab till marknadsledare i Slovakien och ytterligare förstärkte bolagets position i Tjeckien och Rumänien.
– Integrationsarbetet har påbörjats, och vi räknar med att de planerade synergierna om cirka 20 miljoner kronor kommer att realiseras enligt plan, säger Nils-Johan Andersson.
Lindab har under året återköpt 3 935 391 antal aktier i bolaget för sammanlagt 348 491 220 kronor, med stöd av bemyndigande från bolagsstämma och styrelsebeslut. Det totala antalet aktier i Lindab uppgår till 78 707 820. Lindabs aktuella innehav av egna aktier uppgår till 3 935 391 aktier, vilket därmed motsvarar fem procent av samtliga aktier och röster i bolaget.
Utöver detta har utdelning om 413 miljoner kronor betalats ut, vilket innebär att vi totalt under året överfört 761 miljoner kronor till aktieägarna, säger Nils-Johan Andersson.
Det kreditavtal som tecknades i december 2007 löper under fem år. Avtalet ger Lindab en finansiell flexibilitet och möjlighet att vara aktiva när möjligheter till förvärv uppenbarar sig på marknaden.
Lindab har under året beslutat att behålla de uppsatta finansiella målen, även om omsättnings- och lönsamhetsmålet kommer att bli svårare att uppnå under rådande konjunkturläge.
– Den osäkerhet som finns idag gällande efterfrågan och det finansiella systemet gör att det är väldigt svårt att uttala sig om utvecklingen för de kommande kvartalen, säger Nils-Johan Andersson. Det viktiga är att vi fortsätter att arbeta proaktivt både med kostnader och med erbjudanden till kunden.
Ett prioriterat område under 2009 är kassaflödet. Investeringar kommer att hållas på en låg nivå. Samtidigt föreslår styrelsen en sänkning av utdelningen med i princip hälften. Vi kommer att arbeta mycket aktivt med kapitalbindningen, med syfte att behålla den finansiella styrkan och ha möjlighet att agera när förvärvsmöjligheter dyker upp.
Lindab har en stor kundbas och ett brett produkterbjudande. Samordning i form av inköp och produktion ger stordriftsfördelar.
– Vår geografiska spridning gör också att vi blir mindre beroende av utvecklingen på enskilda marknader, avslutar Nils-Johan Andersson.
48
Lindab International AB är ett svenskt publikt bolag, som enligt bolagsordningen skall utveckla, producera och försälja produkter till såväl ventilationsbranschen som byggnadsindustrin. Lindab är noterad vid Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm.
Lindab tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning. Bolagsstyrningsrapporten inklusive ersättning till ledande befattningshavare och rapport om intern kontroll är översiktligt granskad av bolagets revisor.
Lindab lägger stor vikt vid bolagsstyrningen som också stöds av Lindabs kärnvärde, "Ordning och reda". Bolagsstyrningen i Lindab grundas formellt på bolagsordningen, aktiebolagslagen, antagen arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, svensk kod för bolagsstyrning samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Bolagsstyrningen I Lindab är åskådliggjord på sidan 52.
Några avvikelser från bolagskoden finns inte.
Lindabs aktiekapital uppgick vid årets slut till 78 707 820 SEK. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1 SEK varför antalet aktier, endast en serie, uppgår till 78 707 820. Varje aktie har en röst och lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Lindab har utnyttjat årsstämmans mandat avseende förvärv av egna aktier och innehar 3 935 391 aktier i bolaget per 31 december 2008. Lindab har inte rösträtt för dessa aktier. Antalet aktieägare i Lindab uppgick till 7 314 per den 31 december 2008. De tre största aktieägarna var Ratos AB med 22,49 procent, Skandia Liv med 11,66 procent och Sjätte AP-fonden med 11,18 procent.
Mer information om Lindabs aktieägare och aktiens utveckling under 2008 finns på sidorna 14–15.
Årsstämma för räkenskapsåret 2007 hölls den 7 maj 2008 i dotterbolaget Lindab Ventilations fabrikslokaler. Antalet deltagande aktieägare uppgick till 222. Protokollet från årsstämman 2008 finns tillgängligt på bolagets hemsida.
Vid stämman fattades - utöver beslut i ordinarie frågor - beslut avseende:
Årsstämma för räkenskapsåret 2008 kommer att hållas den 6 maj 2009 kl 14.00 i Ladan, Boarp. Kallelse till årsstämma skall enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post och Inrikes Tidningar och Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman skall dels vara upptagna i bolagets aktiebok fem dagar före stämman, d.v.s. den 29 april 2009, dels till bolaget göra anmälan på sätt som anges i kallelsen till årsstämman 2009. Aktieägare som önskat få ärende behandlat på årsstämman skall, som angivits på bolagets hemsida, ha inkommit med sådant förslag till styrelsens ordförande senast den 18 mars 2009.
Vid årsstämman i maj 2008 beslutades att bolaget skall ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar varav en skall vara styrelsens ordförande. Det uppdrogs åt denne att i samråd med bolagets större aktieägare utse valberedning inför årsstämman 2009. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning har utsetts. Ordförande i valberedningen skall, om inte ledamöterna enas om annat, vara den ledamot som representerar den till röstetalet största aktieägaren. I enlighet härmed har bolagets större aktieägare utsett en valberedning. Bolaget har den 22 oktober 2008 offentliggjort valberedningens utseende och denna består av:
I enlighet med bolagsstämmans beslut skall valberedningen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till 2009 års årsstämma avseende:
Valberedningen har haft fyra protokollförda möten, vid vilka samtliga medlemmar varit närvarande.
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Vid årsstämman den 7 maj 2008 beslutades att styrelsen skall bestå av sex ledamöter utan suppleanter. Bolagets VD är föredragande i styrelsen. Dess sammansättning och ledamöternas olika uppdrag framgår nedan och på sidan 57 i årsredovisningen.
Styrelsens arbete regleras av en årlig fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets VD, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policys. Samtliga handlingar anpassade efter Lindabs verksamhet och organisation. Bolagets VD, David Brodetsky, samt CFO, Nils-Johan Andersson, har varit närvarande vid styrelsens sammanträden liksom styrelsens sekreterare, chefsjuristen Carl-Gustav Nilsson, som fört styrelsens protokoll.
Antalet styrelsemöten under 2008 uppgick till 12 varav 4 extra möten. Vid varje sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rapporterats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av VD och CFO vid vilket den ekonomiska rapporteringen genomgåtts. Huvudfrågor i övrigt vid styrelsemötena framgår särskilt.
Utvärdering av styrelsens arbete har ägt rum under 2008. Utvärderingen genomfördes internt och grundades på samma principer som föregående års externt gjorda utvärdering. Styrelsens sammansättning ansågs bra, dess arbete bedömdes fungera mycket väl och dialogen mellan styrelsen och bolagets ledning var god. Begränsad utvärdering av VD har gjorts internt med beaktande av att han tillträdde den 1 oktober 2008. Dock har bolagets revisor granskat processen för överlämnandet från avgående till tillträdande verkställande direktör.
Vid årsstämman den 7 maj 2008 fastställdes ett totalt arvode till 2 080 000 SEK, varav i styrelsearvode 1 900 000 SEK, arvode till revisionsutskottet 110 000 SEK och arvode till ersättningsutskottet 70 000 SEK, se nedan.
| Styrelse | Utskotts | |||
|---|---|---|---|---|
| Namn | Funktion | arvode | arvode | Totalt |
| Svend Holst-Nielsen | Ordförande | 650 000 | 60 000 | 710 000 |
| Pontus Andersson | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Anders C. Karlsson | Ledamot | 300 000 | 40 000 | 340 000 |
| Stig Karlsson | Ledamot | 300 000 | 40 000 | 340 000 |
| Hans-Olov Olsson | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Markku Rantala | Ledamot | 25 000 | - | 25 000 |
| Annette Sadolin | Ledamot | 300 000 | 20 000 | 320 000 |
| Kjell Åkesson | Ledamot | - | - | - |
| Närvaro på antal möten | Invald | Ställning i förhållande till ( se s. 57 ) | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ersättnings | Revisions | |||||
| Styrelse | kommitté | utskott | ||||
| Namn | 12 möten | 3 möten | 2 möten | År | Bolag | Ägare |
| Svend Holst-Nielsen, Ordf. | 12 | 3 | 2 | 1995 | Oberoende | Oberoende |
| Pontus Andersson | 12 | 2 | 1995 | |||
| Anders C. Karlsson | 12 | 3 | 2 | 2001 | Oberoende | Beroende |
| Stig Karlsson | 12 | 3 | 2 | 2004 | Oberoende | Beroende |
| Hans-Olov Olsson | 10 | 1 | 2001 | Oberoende | Oberoende | |
| Markku Rantala | 12 | 2 | 1998 | |||
| Annette Sadolin | 10 | 2 | 2006 | Oberoende | Beroende | |
| Kjell Åkesson | 12 | 2003 | Beroende |
Ersättningskommittén består av styrelseordföranden Svend Holst-Nielsen, ordförande, och styrelseledamöterna Stig Karlsson och Anders C Karlsson.
Kommittén skall biträda styrelsen med att bereda förslag till principer för ersättning till bolagsledningen för godkännande av årsstämman. Kommitténs uppgift är också att i övrigt bereda frågor om ersättning till bolagsledningen för beslut av styrelsen. Ersättningskommittén utsågs vid konstituerande styrelsemöte den 7 maj 2008 och har haft tre protokollförda möten. Ersättningskommittén har under år 2008 handlagt frågor rörande ersättning till ledande befattningshavare avseende utfall 2007 och mål för rörlig ersättning 2008, incitamentsprogram och ersättningsfrågor kopplade till byte av VD och koncernchef.
Lindabs styrelse har beslutat att styrelsen ( exklusive VD ) skall utgöra revisionsutskott. Detta skall säkerställa kvaliteten på den finansiella rapporteringen, ha fortlöpande kontakter med revisorerna, utvärdera revisionsinsatsen, biträda valberedningen vid förberedelserna inför val av revisorer, säkerställa att bolaget har ett fullgott system för intern kontroll samt hantera andra därtill relaterade frågor. Revisionsutskottet har haft två protokollförda sammanträden med revisorerna. Vid dessa möten har revision planerats och genomgåtts samt kvaliteten på den finansiella rapporteringen säkerställts.
Vid årsstämman 2008 valdes Ernst & Young med auktoriserade revisor Ingvar Ganestam att vara bolagets revisorer för tiden till och med årsstämman 2010. Ingvar Ganestam innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsättes till Lindab. Revisorn innehar inte uppdrag som gör att hans oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorn haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning.
För 2008 uppgick revisionsarvodet för moderbolaget till 1,0 MSEK och för koncernen till 8,1 MSEK. Därutöver har arvoden för andra uppdrag i koncernen uppgått till 5,5 MSEK. Uppdragen har bestått av skatterådgivning, utredning och analys i samband med förvärv samt utredningar i vissa redovisningsfrågor.
Styrelsen har vid konstituerande styrelsemöte den 7 maj 2008 antagit en arbetsordning för fastställande av arbetsfördelning mellan styrelsen och dess utskott, ordförandens roll, beslutsordning samt frågor om ekonomisk rapportering och intern kontroll. En del av arbetsordningen utgörs av VD-instruktion för klargörande av VD-uppgifter och ansvar.
Styrelsen har också fastställt riktlinjer för bolagets och koncernens styrning och dessa riktlinjer framgår nedan:
För Lindab och samtliga dess medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt allmänna etiska värderingar respekteras och följs. Genom Lindabs Uppförandekod som implementerats under början av 2007 och löpande uppföljs tillförsäkrar sig Lindab detta.
Denna styr hur Lindabkoncernen hanterar fi nansieringsfrågor, räntebindningstid, likviditet och valutaexponering.
Genom policyn tillförsäkras att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande ekonomiska mål samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden.
Denna innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden.
Policyn innehåller regler för driften av koncernens IT-system för att förhindra obehörig åtkomst.
Koncernens och medarbetares efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy, vilken implementerats bland annat genom utbildning av ca 450 ledande befattningshavare och medarbetare inom koncernen, förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lagstiftning.
En internationell miljöpolicy har antagits under 2007. Lindabs arbete med miljöfrågor redovisas på sidan 39.
Lindabs operativa verksamhet är uppdelad i två affärsområden. Koncernledningen består av sju personer. VD, chefer för koncernens affärsområden, finans- och ekonomidirektören samt cheferna för HR, Legal & IPR. Sammansättningen av gruppen gör att beslutsvägarna är korta.
Styrelsen består av sex ledamöter. De anställda har utsett två ledamöter och två suppleanter till styrelsen. VD är föredragande i styrelsen. Koncernens CFO deltar vid styrelsemötena liksom koncernens chefsjurist som är styrelsens sekreterare. Styrelsen har inom sig upprättat två utskott, revisionsutskottet och ersättningskomittén.
Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD samt ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det fi nns en tillfredställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, att fastställa interna styrinstrument, att besluta i viktigare väldefi nierade frågor och att avge fi nansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering fi nnes. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten.
Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna fi nansiella rapporteringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer vidare kvaliteten i den fi nansiella externa rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och bokslutskommuniké på styrelsemöten samt vid genomgångar med revisorn.
Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och VDs förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till koncernledningen och revisionsutskottet löpande under året samt en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisionsberättelsen som beskriver granskningsarbetet och gjorda iakttagelser.
Den externa bolagsstyrningen består av svensk och utländsk aktiebolagsrätt, börsens regelverk, bolagskoden och annan lagstiftning som tvingande eller dispositivt styr Lindabs verksamhet och bolagsstyrning.
Den interna bolagsstyrningen utgörs av antagen arbetsordning jämte instruktioner och policys grundade på Lindabs kärnvärden. Se sidan 51.
VD leder verksamheten enligt de ramar styrelsen lagt fast bland annat i instruktion för VD. I samråd med styrelsens ordförande tar VD fram nödvändig information och dokumentation som underlag för styrelsens arbete och för att styrelsen ska kunna fatta väl underbyggda beslut. VD föredrar ärenden och motiverar förslag till beslut samt rapporterar till styrelsen om Lindabs utveckling. VD leder koncernledningens arbete och fattar beslut i samråd med övriga i ledningen.
Lindabs funktion, Intern kontroll rapporterar till CFO. Grunden för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av den övergripande kontrollmiljö som styrelsen och ledningen fastställt. Se sidan 54.
Vid årsstämman 2008 fastställdes riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i och ersättningen skall vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget.
Ersättningen skall bestå av komponenterna fast lön, rörlig lön, förmåner och pension. Den fasta lönen och förmånerna skall vara individuellt fastställda och grundade på ovanstående och på befattningshavarens särskilda kompetens. Den rörliga ersättningen skall grundas på tydliga mål och utgå som en procentdel på den fasta lönen och därmed ha ett fastställt tak. Pensionen skall vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta och rörliga ersättningen. Vid årsstämman 2008 infördes också ett incitamentsprogram.
Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2008 inte utnyttjat detta mandat.
Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen nedan. Därutöver har 9,3 MSEK bokförts avseende sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner.
Under året 2008 har ett byte av VD ägt rum varvid Kjell Åkesson lämnat sin befattning den 30 september och David Brodetsky tillträtt den 1 oktober.
Kjell Åkesson har rätt till full ersättning och står samtidigt till styrelsens och bolagets förfogande till den 31 mars 2009. Kjell Åkessons ersättning har grundats på en fast lön om 5 000 040 SEK och en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta lönen samt avsättning till pension med 3 502 800 SEK per år. Därjämte har Kjell Åkesson rätt till vissa förmåner. Bolaget har under 2008 kostnadsfört hela Kjell Åkessons rätt till ersättning för tiden från den 1 juli 2008 till den 31 mars 2009 med 13 MSEK.
David Brodetsky har tillträtt som VD den 1 oktober 2008, men för att underlätta chefsbytet anställdes han i bolaget redan den 1 juli 2008. Hans fasta ersättning för 2008 uppgår till 4 700 000 SEK per helår med en rörlig ersättning om högst 75 procent av den fasta ersättningen. Rätt till pensionspremie uppgår till 40 procent av den fasta och rörliga ersättningen, dock minst 55 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har David Brodetsky rätt till fri bostad under hela anställningstiden och under en övergångsperiod om två år ( 2009–2010 ) omfattar denna rätt även löpande kostnader och en kompensation för skatteffekten av förmånen. David Brodetskys rätt till pensionspremie är valutasäkrad i EUR och hans fasta och rörliga ersättning är från den 1 januari 2010 också valutasäkrad i EUR. David Brodetsky har vidare rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad David Brodetsky erhållit under tiden 1 juli 2008 och resten av året framgår nedan. Anställningen löper med en uppsägningstid om ett år från Bolagets sida och sex månader från David Brodetskys sida. David Brodetsky är bunden av en konkurrensklausul som är giltig under ett år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till ersättning motsvarande fast och rörlig del och rätt till pensionspremier enligt ovan.
David Brodetsky har från och med den 1 januari 2008 till och med den 30 juni 2008 ingått i koncernledningen. Vad han erhållit i ersättning under denna tid redovisas tillsammans med övriga i koncernledningen. I denna har dessutom under hela året 2008 ingått Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg och Hannu Paitula. Från mitten av november 2008 har koncernledningen utökats med Venant Krier, Carl-Gustav Nilsson och Anders Persson. För de sistnämnda befattningshavarna har deras ersättning för hela året 2008 medtagits. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen innehåller uppsägningstider om högst 24 månader och är förenade med konkurrensklausuler.
| Summa | Ersättning övrig | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| kSEK | Kjell Åkesson | David Brodetsky | ersättning VD | koncernledning | Totalt |
| Fast lön inkl. sem. ersättning | 5 153 115 | 2 389 168 | 7 542 283 | 14 376 629 | 21 918 912 |
| Rörlig lön | 4 027 622 | 300 000 | 4 327 622 | 2 410 734 | 6 738 356 |
| Incitamentsprogram | - | 376 300 | 376 300 | 679 608 | 1 055 908 |
| Pensioner | 4 369 275 | 1 751 400 | 6 120 675 | 2 684 634 | 8 805 309 |
| Förmåner | 108 204 | 95 645 | 203 849 | 676 610 | 880 459 |
| Summa | 13 658 216 | 4 912 513 | 18 570 729 | 20 828 215 | 39 398 944 |
Vid årsstämman 2008 antogs ett incitamentsprogram bestående av teckningsoptioner. Cirka 90 medarbetare erbjöds att teckna totalt 784 000 optioner vilka optioner kan omvandlas under tiden 1 juni 2010 till 31 maj 2011 för ett pris om 173,70 SEK per aktie i Lindab International AB. Optionerna har externt marknadsvärderats enligt Black & Scholes. Programmet fulltecknades under juni månad 2008 varvid 81 medarbetare deltog i tecknandet.
Deltagarnas förvärv av teckningsoptioner subventioneras genom en kontant ersättning som efter skatt uppgår till halva förvärvskostnaden utspritt över en period om tre år under förutsättning att respektive deltagare är fortsatt anställd inom koncernen och ägare till optionerna. Kostnaden för 2008 uppgick till 5,6 MSEK. Vid fullt utnyttjande utgör dessa aktier cirka en procent av antalet aktier i bolaget. Det är styrelsens avsikt att föreslå stämman att anta motsvarande program vid stämmorna 2009 och 2010. Då några äldre incitamentsprogram inte finns och utfallet i det pågående inte kan avläsas kan utvärdering av pågående program ännu inte göras.
Lindabs styrelse ansvarar för den interna kontrollen enligt den svenska aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq OMX Nordic Exchange, Stockholm och de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Styrelsen skall avge rapport över hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Rapporten skall inte obligatoriskt granskas av revisorerna men den skall vara en del av bolagsstyrningsrapporten. Lindabs interna kontroll lever upp till sina mål för den fi nansiella rapporteringen.
Mål för Lindabs finansiella rapportering:
Intern finansiell rapportering ska utöver dessa mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.
Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSOs ( Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission ) ramverk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats.
För att tillskapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö
har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och dess kommittéer. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regelbundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Utöver detta kommer rapportering från bolagets revisorer.
Den interna kontrollstrukturen bygger också på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontrollstrukturen spelar också de styrande dokumenten exempelvis policys och riktlinjer inklusive uppförandekoden där också affärsetik ingår. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen.
Dessa dokument uppdateras löpande vid ändringar av exempelvis redovisningsstandarder, lagstiftning och noteringskrav.
I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering av väsentliga risker avseende den finansiella rapporteringen. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller andra avvikelser. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker och för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policys, instruktioner samt etablerade uppföljningsrutiner, vilka syftar till att minska eventuella risker och främjar korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning.
Utformningen är till för att hantera de risker som styrelsen och ledning bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen.
Kontrollstrukturen består dels av tydliga roller i organisationen som möjliggör en effektiv ansvarsfördelning av specifika kontrollaktiviteter som syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risken för fel rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, andra typer av större investeringar, avyttringar, avtal och analytiska uppföljningar med mera.
En viktig uppgift för Lindabs staber är också att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner samt att utföra intern kontroll inriktad på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen. I boksluts- och rapporteringsprocesser finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla enheter har egna controllers/ekonomichefer som deltar i utvärderingen av sin egen rapportering. De kontinuerliga analyser som görs av den finansiella rapporteringen tillsammans med de analyser som görs på koncernnivå är mycket viktiga för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Koncernens controllerorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen och ansvarar för att den finansiella rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid.
Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna anvisningar, riktlinjer och policys avseende den finansiella rapporteringen. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapportering eller annan informationsgivning görs tillgängliga och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät ( Lindnet ), har organisationen tillgång till policys och riktlinjer.
Styrelsen erhåller månatligen finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Informationspolicy som beskriver Lindabs generella principer av informationsgivning.
Koncernens efterlevnad av antagna policys och riktlinjer följes upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättningskommittée och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och intern kontroll.
Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning går styrelsen igenom den finansiella rapporteringen. Lindabs ledning gör resultatuppföljningar månadsvis med analyser av avvikelser från budget, prognos och föregående år. Alla månadsbokslut diskuteras med respektive affärsområdes ledning. I de externa revisorernas uppgift ingår också att årligen övervaka den interna kontrollen i koncernföretagen. Styrelsen eller revisionsutskottet sammanträffar med revisorerna tre gånger årligen för dels en genomgång av den interna kontrollen och dels i särskilda fall ge revisorerna extra uppdrag att utföra särskild intern kontroll. Revisorernas bedömning är att den interna kontrollen är god.
Under 2008 har Lindab etablerat en funktion, Intern kontroll, för intern riskbedömning som rapporterar direkt till CFO. Funktionen har under 2008 rapporterat vidtagna kontrollåtgärder. I den mån en kontrollåtgärd består av dotterbolagsbesök utförs aktiviteten enligt en framtagen och utvecklad kontrollprocess som under året kontinuerligt har utvecklats i syfte att optimera arbetssätt och leverans av mervärdeskapande rapporter. Intern kontroll har även fortsatt arbetet med att utveckla en enhetlig riskhanteringsprocess såsom bland annat kundkreditpolicy och försäkringslösningar som ytterligare förstärker koncernens verksamhetsstyrning.
Lindab har ingen särskild granskningsfunktion ( intern revision ). Styrelsen har gjort bedömningen att det inte finns särskilda omständigheter i verksamheten som motiverar att en sådan funktion inrättas.
Grevie den 10 februari 2009 Styrelsen i Lindab International AB
Som en utvidgning av vårt revisionsuppdrag som avrapporterats genom vår revisionsberättelse daterad 2009-02-11, har vi på styrelsens uppdrag översiktligt granskat bolagsstyrningsrapporten ( sidorna 49–55 ) för Lindab International AB för 2008. Grundat på vår översiktliga granskning har det inte framkommit några omständigheter som ger oss anledning att anse att bolagsstyrningsrapporten inte har upprättats enligt de riktlinjer som anges i Svensk kod för bolagsstyrning.
Båstad den 11 februari 2009 Ernst & Young AB, Ingvar Ganestam, auktoriserad revisor
Född 1940.
Invald i styrelsen 1995. Oberoende. Styrelseordförande sedan 1998. Styrelseordförande i Sreg International AB, Spendrups Bryggaktiebolag och Glashuset Design Studio Malmö AB. Han var tidigare koncernchef för Unile-
ver Norden samt medlem av Unilevers europeiska ledningsgrupp. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, HD, Handelshögskolan i Köpenhamn. Innehav: Indirekt 250 000 aktier genom HB Life and Pension Ltd.
Född 1950.
Invald i styrelsen 2001. Beroende av större aktieägaren Ratos genom avtalsförhållande med Ratos. Industriell Rådgivare inom Ratos och styrelseordförande i Inwido AB, AH Industries A/S, H+H International A/S, IPEG AB, Rapid Granulator AB och WSP Europe AB. Styrelseledamot i WSP Group plc, ATO Fritid AB, Ludesi AB, Lasabotte AB och Anders C. Management AB. Han har tidigare varit medlem i Skanskas koncernledning med ansvar för Industri och Europa. Huvudsaklig utbildning: Civilekonom, Uppsala universitet. Innehav: Indirekt 57 600 aktier genom Lasabotte AB.
Innehav: 0 aktier.
Född 1952.
Invald i styrelsen 2004. Beroende av större aktieägaren Ratos genom avtalsförhållande med Ratos. Industriell Rådgivare inom Ratos och styrelseordförande i Haendig AB och Haglöfs Scandinavia AB. Han är även styrelseledamot i Diab International AB, HL Display AB, och Lagerstedt & Krantz AB. Han har tidigare varit verkställande direktör i Atle Tjänste och Handel. Huvudsaklig utbildning: Ekonomexamen, Örebro universitet.
Född 1966. Invald i styrelsen 1995. Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklingsingenjör. Han är gymnasieingenjör. Innehav: 250 aktier.
Född 1950. Invald i styrelsen 2003.
Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som maskinoperatör inom Lindab Steel. Han har tidigare varit arbetstagarsuppleant i Båstad Utvecklingsbolag Aktiebolag. Ej på bild.
Född 1949. VD och koncernchef t.o.m. 30 september 2008. Beroende av bolaget. Anställd sedan 2003. Invald i styrelsen 2003. Tidigare verkställande direktör i Bilia AB. Därförinnan var han vice VD i Svedala AB. Styrelseordförande i Gullbergs AB. Styrelseledamot i Peab Industri
AB, Ballingslöv Internaltional AB, Munters AB, Inwido AB, Arenabolaget. Huvudsaklig utbildning: Ekonomie kandidatexamen, Uppsala universitet samt examen i elektroteknik. Innehav: 492 900 aktier.
Född 1947. Invaldes i styrelsen 2006.
Beroende av större aktieägaren Ratos genom att ingå i Ratos styrelse. Styrelseordförande i Ostre Gasvaerk Teater. Styrelseledamot i Ratos, Topdanmark A/S, Skodsborg Kurhotel og Spa A/S samt Danish Standards. Hon har tidigare varit ledamot av management board i GE Frankona Re, München, och CEO i GE Employers Re, Köpenhamn. Huvudsaklig utbildning: Jur kand, Köpenhamns universitet och Special Law
Program, Columbia University, New York. Innehav: 0 aktier.
Född 1941. Invald i styrelsen 2001.
Oberoende.
Tidigare Styrelseordförande och VD för Volvo Personvagnar 2000–2006. Medlem i Ford företagsledning 2006. Styrelseordförande i Teknikföretagen, vice ordförande i Svenskt Näringsliv, vice ordförande i Vattenfall AB, styrelsemedlem i Elanders AB och AB SKF. Medlem i Rotschild European Advisory Board.
Huvudsaklig utbildning: Pol. mag examen från Göteborgs universitet. Hedersdoktor i ekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg. Innehav: 57 600 aktier.
Född 1952. Invald i styrelsen 1998. Arbetstagarrepresentant LO. Anställd sedan 1993 och arbetar för närvarande som ordförande för Verkstadsklubben Lindab IF Metall. Innehav: 250 aktier.
Född 1947. Invald i styrelsen 2004. Suppleant för arbetstagarrepresentant. Anställd sedan 1988 och arbetar för närvarande som innesäljare inom Lindab Steel. Han är gymnasieingenjör. Ej på bild.
David Brodetsky Född 1955. VD och Koncernchef. Anställd sedan 2005. Tillträdde som VD den 1 oktober 2008. Innehav: 40 200 aktier och 55 300 teckningsoptioner.
Peter Andsberg Född 1966. Manager Affärsområde Profi le - Building Components. Anställd sedan 1990. Innehav: 20 000 aktier genom PGA Holding Anstalt och 28 000 teckningsoptioner.
Nils-Johan Andersson Född 1962. Finans- och ekonomidirektör. Anställd sedan 1999. Innehav: 164 295 aktier och 28 000 teckningsoptioner.
Hannu Paitula Född 1948. Manager Affärsområde Ventilation. Anställd sedan 2005. Innehav: 164 295 aktier och 28 000 teckningsoptioner.
Carl-Gustav Nilsson Född 1950. Chefsjurist. Anställd sedan 2002. I koncernledningen fr. o.m. november 2008. Innehav: 95 700 aktier, 15 000 aktier genom jur. person och 14 000 teckningsoptioner.
Venant Krier Född 1958. Manager Affärsområde Profi le - Building Systems. Anställd sedan 2005. I koncernledningen fr. o.m. oktober 2008. Innehav: 1 252 aktier och 28 000 teckningsoptioner.
Född 1949. Auktoriserad revisor, Ernst & Young AB, Malmö. Revisor i Lindab sedan 2002. Omvald vid årsstämma 2006. Ansvarig revisor sedan Ernst & Young valts som revisorer 2008. Lång erfarenhet av revision av börsnoterade bolag.
Anders Persson Född 1950. HR Direktör. Anställd sedan 1988. I koncernledningen fr. o.m. november 2008. Innehav: 126 720 aktier och 14 000 teckningsoptioner.
Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB, org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2008.
Lindab utvecklar, tillverkar, marknadsför och distribuerar produkter och systemlösningar i tunnplåt och stål för förenklat byggande och bättre inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande, samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde.
Lindab International AB utgör moderbolag för Lindabkoncernen. Lindabaktien är noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange "Large Cap", listan för stora bolag, under kortnamnet LIAB.
Bolaget hade ett börsvärde på 3 626 MSEK ( 11 590 ) och 7 314 ( 5 754 ) aktieägare per den 31 december 2008. Den största aktieägaren är Ratos AB som äger 22,49 procent ( 22,49 ). Därefter kommer två institutionella placerare, Skandia Liv som har 11,66 procent ( 11,03 ) och Sjätte AP-fonden som har 11,18 procent ( 11,18 ) ägarandelar. Dessa tre största ägare innehar tillsammans 45,33 procent ( 44,70 ) av aktiekapitalet och rösterna.
Under året har Lindabkoncernen förvärvat samtliga aktier i SIPOG a.s. i Slovakien och i Koto-Pelti Oy i Finland. Lindab har även förvärvat distributionsverksamheten i OJ&C i Houston, USA.
Aktierna i Koto-Pelti Oy, som tillverkar tak- och väggplåt, förvärvades den 18 januari och konsolideras från och med 1 januari. Företaget har 6 anställda och nettoomsättningen uppgick under året till 23 MSEK. Förvärvet innebar att nettoskuldsättningen ökade med 19 MSEK samt gav en koncernmässig goodwill om 17 MSEK.
Tillgångarna i OJ&C förvärvades 1 juni och ingår i koncernkonsolideringen från samma datum ( inkråmsförvärv ). De har bidragit till koncernens försäljning med 8 MSEK under året. Lindab övertog genom förvärvet nio anställda. Köpeskillingen beräknas uppgå till 712 kUSD. Nettoskuldsättningen ökade med 5 MSEK samt gav en koncernmässig goodwill om 4 MSEK.
Aktierna i SIPOG konsolideras från och med den 1 september. SIPOG-gruppen består av sex bolag belägna i Slovakien, Rumänien, Tjeckien och Ungern och hade vid förvärvstillfället 190 anställda. Under 2007 omsatte gruppen 37 MEUR och rörelseresultatet EBIT uppgick till 4,7 MEUR. SIPOG-gruppen producerar tak- och väggbeklädnader samt takavvattningssystem. Genom förvärvet blir Lindab marknadsledande i Slovakien och får tillgång till kostnadseffektiv produktion samt ett utökat nätverk för distribution. Positionerna i Rumänien och Tjeckien förstärks också. Köpeskillingen för aktierna kan maximalt uppgå till 22 MEUR. Den första delbetalningen, om 18 MEUR gjordes 11 september och därutöver har förvärvskostnader bokförts. Förvärvet innebar att nettoskuldsättningen ökade med 197 MSEK inklusive övertagna nettoskulder vid förvärvet på 36 MSEK. Totalt förvärvsvärde 178 MSEK minus övertagna likvida tillgångar, 17 MSEK ger en påverkan på kassaflödet med 161 MSEK. SIPOG-gruppen har bidragit till Lindabkoncernens omsättning med 144 MSEK och till resultat efter skatt med 8 MSEK.
Lindabs primära segment är de två affärsområdena Ventilation och Profile. Koncernens sekundära segmentsindelning är de geografiska marknaderna. För mer information se not 7 sidan 104.
Koncernens finansiella mål är att den organiska försäljningstillväxten skall uppgå till 6 procent per år. Vidare ska EBIT-marginalen uppgå till 14 procent och nettoskuldsättningsgraden ska ligga i intervallet 1,0–1,4 ggr.
Under året har de finansiella målen analyserats och beslut har fattats om att målen ska ligga kvar på samma nivå som föregående år. Målen kan vara svåra att nå under rådande lågkonjunktur men de är realistiska, uppnåeliga mål under normala konjunkturförhållanden. Målen är långsiktiga, och Lindab arbetar kontinuerligt med att öka graden av måluppfyllnad.
Koncernens utdelningspolicy innebär att utdelning om 40–50 procent av nettoresultatet föregående räkenskapsår skall lämnas. Enligt denna utdelningspolicy ska styrelsen vid framläggandet av utdelningsförslag beakta Lindabs finansiella mål, förvärvsmöjligheter, förväntade framtida resultat, finansiella ställning, kassaflöden, kreditvillkor samt andra faktorer. Någon garanti för att utdelning kommer att föreslås eller beslutas för ett enskilt år kan inte lämnas.
Nettoomsättningen uppgick till 9 840 MSEK ( 9 280 ), vilket är en ökning med 6 procent. Justeras nettoomsättningen för årets förvärv och avyttringar uppgår ökningen till 3 procent. Valutaeffekter har bidragit med 1 procent.
Nettoomsättningen i utlandet uppgick till 8 075 MSEK ( 7 580 ), en ökning med 7 procent, vilket motsvarade 82 procent ( 82 ) av koncernens försäljning.
Lindab har idag egen verksamhet i 31 länder. Huvudmarknaderna är Norden, CEE/CIS samt delar av Västeuropa. Av den totala nettoomsättningen 2008 svarade Norden för 39 procent ( 40 ), CEE/CIS för 30 procent ( 28 ) och Västeuropa för 28 procent ( 28 ). Förvärvet av SIPOG-gruppen har tillsammans med organisk tillväxt bidragit till den ökande andelen försäljning i CEE/CIS.
Byggmarknaden delas normalt sett in i tre segment: bostäder, yrkesbyggnader och anläggningar/infrastruktur. Av Lindabs försäljning går cirka 80 procent till marknaden för yrkesbyggnader medan resterande 20 procent går till bostadsbyggande. I Västeuropa ( Norden exkluderat ) står bostadsmarknaden för mindre än 10 procent av Lindabs omsättning.
Lindab är idag en ledande leverantör av ventilationsprodukter och byggkomponenter i Norden, cirkulära kanalsystem i delar av Västeuropa samt byggkomponenter i delar av CEE/CIS.
2008 blev ett mycket turbulent år för den europeiska byggmarknaden. Från tillväxt under början av året till kraftig nedgång under sista kvartalet. Slutet av året kännetecknades av lågkonjunktur i många länder, samt varsel och neddragningar inom många branscher.
I flera nordiska och västeuropeiska länder började bostadsbyggandet avta redan under andra halvåret 2007. Den negativa utvecklingen fortsatte under 2008 och förstärktes ytterligare under fjärde kvartalet på grund av den ekonomiska och finansiella krisen. Även i CEE/CIS började bostadsbyggandet vända nedåt i slutet av året.
Byggaktiviteten inom segmentet yrkesbyggnader, Lindabs huvudsakliga slutmarknad, fortsatte att utvecklas starkt under
| MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Norden | 3 799 | 3 680 |
| Västeuropa | 2 739 | 2 637 |
| CEE/CIS | 2 953 | 2 616 |
| Övriga marknader | 349 | 347 |
| Totalt | 9 840 | 9 280 |
hela första halvåret 2008. Tillväxten avtog dock under tredje kvartalet för att även här vika kraftigt under slutet av året.
Under den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen har banker och finansiella institut blivit mer restriktiva med utlåning och kräver högre riskpremier. Många aktörer har därför svårighet att få tag i finansiering till byggprojekt och blir därmed tvungna att skjuta upp eller annullera planerade projekt. Den ekonomiska krisen har också gjort att investerare generellt blivit mindre riskbenägna. Dessa faktorer drabbar särskilt framväxande marknader såsom CEE/CIS.
De länder som till stor del baserat sin tillväxt på lånefinansiering och investeringar från utlandet får det nu särskilt svårt. Detta gäller exempelvis Ungern, Ukraina och Rumänien. På kort sikt förväntar vi oss att de östeuropeiska marknaderna kommer att påverkas mer av de ekonomiska svårigheterna, men på längre sikt kommer CEE/CIS att utvecklas bättre än Västeuropa och Norden.
Även i sämre ekonomiska tider finns dock möjligheter till tillväxt. Lågkonjunkturen bör ge möjligheter till fördelaktiga förvärv för Lindab. Historiskt har Lindab genomfört flera förvärv i lågkonjunktur och därmed stärkt företaget och kommit in på nya marknader.
Rörelseresultatet ( EBIT ) exklusive engångsposter uppgick till 1 279 MSEK, vilket är 2 procent lägre än föregående år, då det uppgick till 1 309 MSEK. Rörelsemarginalen ( EBIT ) exklusive engångsposter uppgår till 13,0 procent ( 14,1 ). Engångsposterna för 2008 uppgår till netto 116 MSEK ( - ). Det försämrade resultatet förklaras bland annat av en kraftig tillbakagång på marknaden under fjärde kvartalet. De flesta länder i Europa och CEE/CIS påverkas av finanskrisen. Många aktörer får inte lån till byggprojekt, vilket gör att de skjuts på framtiden.
Under november aviserade Lindab ett kostnads- och effektiviseringsprogram med syfte att sänka de icke volymrelaterade kostnaderna med 300 MSEK. Programmet innebär att personalstyrkan minskas med 475 personer. Kostnader för att genomföra programmet uppgår till 140 MSEK, varav 117 MSEK har tagits under 2008. Resterande del kommer att belasta resultatet under första halvåret 2009. Därutöver har ytterligare engångsposter uppkommit under året. Fallande stålpriser har lett till att Lindab har skrivit ned varulagret med 18 MSEK. En fastighet i Kroatien har sålts med en reavinst om 14 MSEK. Delägandet i ett danskt ventilationsföretag, Øland, har avyttrats med en reavinst om 18 MSEK. Kostnader för byte av koncernchef uppgick till 13 MSEK.
Resultat efter finansiella poster uppgick till 990 MSEK ( 1 175 ).
Årets nettoresultat uppgick till 723 MSEK ( 901 ). Effektiv skatt för Lindab uppgick till 27 procent ( 23 ). Föregående år aktiverades underskott hänförliga till tidigare år i de brittiska och tyska verksamheterna. Om inte dessa underskott aktiverats 2007, så hade den effektiva skatten varit 30 procent.
Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 9,32 SEK ( 11,45 ). Årsstämman 2008 beslutade om ett incitamentsprogram, varvid ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen fick förvärva teckningsoptioner. Därefter har aktiernas börskurser sjunkit kraftigt och för närvarande bedöms inte att några utspädningseffekter kommer att uppstå.
Periodens totala avskrivningar uppgick till 225 MSEK ( 203 ) varav 10 MSEK ( 9 ) avser koncernmässiga avskrivningar på övervärde i immateriella tillgångar. Ökningen beror bl. a. på att nedskrivningar på mark och maskiner relaterade till kostnadsreduceringsprogrammet ingår med 14 MSEK.
Bruttoinvesteringarna för helåret 2008 uppgick till 482 MSEK ( 243 ). Den enskilt största investeringen var förvärvet av SIPOG-gruppen som uppgick till 161 MSEK. Exklusive förvärven uppgår investeringarna till 301 MSEK ( 195 ). En stor del avser investeringen i den nya produktionsanläggningen för Building Systems i Ryssland.
Avkastningen på sysselsatt kapital minskade till 20,0 procent ( 24,5 ) som följd av lägre resultat.
Avkastningen på eget kapital minskade till 23,4 procent ( 35,9 ).
Avkastningen på operativt kapital justerat för engångsposter minskade till 22,8 procent ( 25,4 ).
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 673 MSEK ( 875 ). Huvudanledningen till det lägre kassaflödet jämfört med föregående år, är ett lägre rörelseresultat. Samtidigt betalades mer skatt under året, betalningarna uppgick till 418 MSEK ( 288 ). Kassaflödet i investeringsverksamheten har påverkats av årets förvärv. Det preliminära förvärvspriset för SIPOG-gruppen och Koto-Pelti Oy uppgick till 181 MSEK.
Nettoskulden – skillnaden mellan räntebärande tillgångar och räntebärande skulder – uppgick per sista december 2008 till 2 774 MSEK ( 2 238 ). Räntebärande skulder uppgick till 3 073 MSEK ( 2 625 ) varav avsatt till pensioner 116 MSEK ( 109 ). Soliditeten uppgick till 39 procent ( 39 ). Skuldsättningsgraden vid årsskiftet uppgick till 0,8 jämfört med 0,8 föregående år.
För helåret uppgick finansnettot till –173 MSEK ( –134 ). Försämringen på 39 MSEK beror i huvudsak på högre marknadsräntor.
Lindab tecknade i december 2007 ett nytt bindande kreditavtal på totalt 4 500 MSEK, med en löptid på 5 år. Avtalet har ingåtts med Nordea och Handelsbanken och innebär en förbättring av villkoren jämfört med tidigare avtal. Avtalet innehåller två s. k. "covenants" i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis.
Koncernens likvida medel uppgick vid årets utgång till 258 MSEK ( 371 ).
Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 2 207 MSEK ( 2 679 ).
Lindabs affärsverksamhet bygger på att förenkla byggandet genom utveckling av innovativa produkter. Bolaget strävar efter att vara ledande vad gäller utveckling inom de två affärsområdena.
Kärnvärdet "Förenkla byggandet" står i centrum för produktutvecklingen och skall leda till produkter som ökar kundvärdet. För att säkerställa detta tillvaratar vi våra kunders synpunkter och önskemål, liksom våra egna idéer till hur vi kan förenkla våra kunders vardag. Utveckling drivs i nära samarbete med såväl högskolor som materialleverantörer för att försäkra oss om att alltid ha tillgång till den senaste kunskapen inom våra områden och därmed kunna skapa de lösningar som bäst motsvarar våra kunders förväntningar. Tillsammans bedriver vi materialforskning och utvecklingsprojekt. Exempel på ämnen som berörs är ytbehandling, rostproblematik, hållfasthet och hälso- samt miljöaspekter. Resurser läggs också på att utveckla produkterna för att optimera tillverkningsprocessernas funktion, ekonomi och miljöpåverkan.
Affärsområde Profile, Building Components har introducerat det nya fasadkassettsystemet Cassette Premium i Danmark i slutet av 2008. Lanseringen fortsätter på övriga nordiska marknader under 2009. Building Systems har utvecklat och testat Cy-nergy, som är en mjukvara för att beräkna energiåtgång i byggnader. Den kommer att lanseras under första kvartalet 2009. Affärsområde Ventilation har intensifierat statsningen på försäljningskonceptet Lindab Partnership, som förenklar hela processen från projektering till installation.
Under 2007 introducerades fl era nyheter och innovationer. Lanseringarna av dessa på nya marknader har fortsatt under 2008.
Affärsområde Ventilation har fortsatt lanseringen av kylbaffeln Plexus. Den är ensam på marknaden om att erbjuda en spridningsbild på 360°, det mest naturliga och optimala spridningsmönstret för ventilation, kyla och värme. Affärsområde Ventilation har också fortsatt föra kanalsystemet Lindab Safe Click, samt tillbehören SR Cutter och SR Roller, vidare ut på nya marknader.
Affärsområde Profile fortsatte introduktionen av Lindab RdBX, en mellanväggsregel med klickfunktion som fästs utan verktyg eller fästdon.
För 2008 uppgick kostnaderna för forskning och utveckling till 58 MSEK ( 47 ) varav 29 MSEK ( 25 ) inom Profile, 28 MSEK ( 21 ) inom Ventilation och 1 MSEK ( 1 ) inom övrig verksamhet. Antalet anställda inom koncernens avdelningar för produktutveckling uppgick till totalt 45 ( 57 ), varav 17 ( 28 ) inom Ventilation och 28 ( 29 ) inom Profile. Förklaringen till att antalet anställda inom produktutveckling för Ventilation har minskat med 11 personer är att vissa arbetsuppgifter för dessa konstruktörer har ändrats och avser nu ordinarie verksamhet.
Inom Lindabkoncernen är målet att bedriva verksamheten på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt. Vårt arbete med hållbarhetsfrågor bidrar till att minska risker och på sikt omvandla dem till möjligheter. Miljö, medarbetare, sociala frågor, produktutveckling och kvalitet är områden som Lindab arbetar för att integrera i den dagliga verksamheten i hela koncernen. Grunden för detta arbete utgörs av koncernens uppförandekod. Rapporteringen sker från och med 2008 baserat på GRI, Global Reporting Initiative, inom samtliga områden för hållbarhetsredovisning: Ekonomi, Miljö och Sociala aspekter.
Verksamheten inom Lindab ställer krav på både organisationen och rutinerna för miljöarbetet. Dessa krav vill vi möta genom en medvetenhet som ska genomsyra hela verksamheten. Ett koncernövergripande miljöråd, med representanter från affärsområdena, har tillsatts för att driva utvecklingen av miljöarbetet.
Under 2008 fastställdes en serie långsiktiga miljö- och klimatambitioner. Dessa liksom det övriga miljöarbetet följs regelbundet upp och utvärderas. Resultatet sammanställs och kommuniceras internt såväl som externt.
De större producerande enheterna har certifierade miljöledningssystem enligt ISO 14001. Fler bolag kommer att certifieras efterhand.
Lindabs verksamhet bygger på långsiktigt hållbara och återvinningsbara produkter av stål. Produkterna utformas utifrån ett livscykelperspektiv med funktionen i centrum. Detta innebär att produkterna som under användningsfasen är en integrerad del i en byggnad aktivt bidrar till att minska dess miljöpåverkan.
Flera av Lindabs produktionsenheter omfattas av särskilda miljöbestämmelser och tillstånd. Erforderliga rapporter lämnas till tillsynsmyndigheter i respektive land.
I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produktionsenheterna i Grevie och Förslöv. Tillstånden avser verkstadsindustri med mer än 20 000 m2 verkstadsyta och ytbehandling av metall samt nyttjande av mer än 2 000 liter processolja/år. Övriga svenska verksamheter är antingen anmälningspliktiga eller av den typ att de ej omfattas av krav på tillstånd.
Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför mycket liten miljöpåverkan. De processer som kan medföra utsläpp till vatten utnyttjar slutna system och stoftbemängd luft renas kontinuerligt före utsläpp. Eventuella resterande föroreningar fångas upp i oljeavskiljare och sedimenteringsfällor.
Plåten som används är belagd med ett korrosionsskyddande skikt av zink samt ett passiveringsskikt som ger ett förstärkt skydd mot rost. Från och med årsskiftet 2008/2009 är all plåt som köps fri från hexavalent krom i passiveringsskiktet. Plåten levereras färdiglackerad från stålverken, endast ett fåtal produkter lackeras lokalt.
Oberoende mätningar har gjorts, vilka visar att Lindabs verksamhet inte ger upphov till föroreningar som kan kräva sanering av mark eller vatten.
Att minska påverkan på klimatet är en utmaning för Lindab. Koncernens klimatpåverkan sker framförallt genom inköp av transporter samt användandet av fossila bränslen och indirekt genom förbrukning av el och fjärrvärme.
Lindabs långsiktiga klimatambitioner ligger i linje med de internationella överenskommelser som gjorts inom området. En av ambitionerna är att minska koldioxidutsläppen med 20 procent till 2020. Lindabs utsläpp av koldioxid har sedan 2007 rapporterats i CDP, Carbon Disclosure Project.
Medelantalet anställda inom Lindabkoncernen uppgick under året till 5 389 ( 5 013 ), en ökning med 376 personer ( 324 ). Antalet anställda vid årets slut var 5 291 ( 5 112 ), en ökning med 179 personer ( 170 ) jämfört med föregående år. Bidragande orsaker till personalökningen är bl. a. de förvärv som har gjorts. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 178 ( 1 106 ) vilket motsvarade 22 procent ( 22 ) av samtliga anställda. Ytterligare uppgifter om personalkostnader och medelantalet anställda återfinns i not 6.
Kompetensutveckling som stärker både individen och företaget bedrivs inom hela koncernen. Det kan röra sig om allt från första hjälpen och truckhantering till säljteknik och produktkunskap. För att på bred front öka medarbetarnas förståelse för kundvärde, prissättning och resultat startades 2004 Business Acumen, en utbildning i affärsmannaskap. Sedan starten har över 600 anställda runt om i Europa deltagit och på så sätt fått en gemensam grundinställning till dessa frågor. Utbildningen är återkommande och representanter från Lindabs högsta ledning deltar alltid. Under hösten 2008 genomfördes ytterligare fyra Business Acumen-sessioner med inriktning på kundvärde.
Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska kunna fullfölja sin strategi. För att säkerställa återväxten och identifiera framtida ledare inom koncernen har vi tagit fram ett verktyg, Manager Profile. Ledande befattningshavare utvärderas regelbundet i syfte att identifiera ledarskap och kompetens. Verktyget har under 2008 spridits till fler befattningshavare och omfattar nu ca 90 personer. Ledarutvecklingen bygger på de fyra grundbegreppen människor, siffror, affären och framtiden. Genom utbildningar och seminarier ska dessa grundbegrepp, som är bärande i vår ledarfilosofi, implementeras och förstärkas hos alla nuvarande och framtida ledare. En ny version av Lindab Lifestyle implementerades under 2008.
Inom Lindab finns en ambition att internrekrytera i den mån det är möjligt. Men för ett växande och ambitiöst företag, som Lindab, måste kompetens även hämtas externt. Vi arbetar ständigt med att utveckla nya metoder som ska öka internrekryteringen och öka koncernens attraktionskraft.
Intern rörlighet är viktigt för ett dynamiskt företag som Lindab – det ökar effektiviteten och minimerar stagnationen. Vår starka entreprenörskultur gör att anställda har möjlighet att växa inom organisationen. Medarbetarna uppmuntras och uppmanas att söka nya utmaningar på andra positioner och över gränserna.
För att tydliggöra hur viktiga de etiska frågorna är, antog Lindabs styrelse 2007 en uppförandekod, som gäller för hela koncernen. Koden är baserad på Lindabs värderingar, på företagets tillförlitlighet och på att verksamheten bedrivs med integritet och i enlighet med lagar och förordningar. Den beskriver principerna för hur alla inom koncernen ska uppföra sig i relationerna med anställda, aktieägare, affärskontakter och andra intressenter. Koden är implementerad i hela koncernen.
De senaste beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare samt styrelsens förslag till riktlinjer, som ska gälla från och med nästa årsstämma, framgår av not 6.
För alla fast anställda i de svenska Lindabbolagen finns ett avtal om att avsättningar ska ske till en Vinstandelsstiftelse. De årliga avsättningarna baseras på resultatet i de svenska koncernföretagen. Årets avsättning uppgick till 7 MSEK ( 7 ) inklusive arbetsgivaravgifter. Vid utgången av 2008 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 387 700 i Ratos. Senast i april 2011 kommer alla icke kontanta medel att kunna bestå av enbart Lindabaktier igen.
En vinstandelsplan fi nns också i våra danska bolag och i övrigt tillämpas olika bonussystem inom koncernen. Se vidare not 6.
Det av årsstämman beslutade incitamentsprogrammet har genomförts.
Programmet fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen, vilket motsvarar 90 procent av de som erbjudits. Priset per option uppgick till 17,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 173,70 SEK under tiden 1 juni 2010–31 maj 2011. Utspädningseffekten kan maximalt uppgå till 1 procent av aktiekapitalet.
Teckningsoptionerna har marknadsvärderats enligt vedertagen värderingsmodell, Black & Scholes. Programmet berättigar också till en så kallad "stay-bonus", d.v.s. att alla som har förvärvat optioner får ut 50 procent av köpeskillingen i bonus efter skatt, fördelat på tre tillfällen under löptiden, förutsatt att de fortfarande är anställda i Lindabkoncernen och fortfarande är ägare till optionerna.
Se not 3 på sidorna 91–96.
Koncernen är inblandad i följande rättsliga tvister, sedan tidigare:
I dotterbolaget Astron Buildings S.A. pågick vid förvärvstillfället tvister avseende fel i levererade byggnader. Lindab har med säljaren av Astron avtalat att denne tar risken för utgången av dessa tvister. Mindre tvister efter förvärvet har också uppkommit.
Den finska konkurrensmyndigheten har lagt ned, utan åtgärd mot inblandade parter, den kartellutredning som pågått sedan 2003.
Förlikning har träffats i målet mot Berliner Luft.
Bolaget är part sedan 2005 i en skattetvist i Tjeckien. Lindab har överklagat till högsta instans och målet är nu åter förvisat till första instans. Hela kostnaden har tagits i räkenskaperna under tidigare år. Det saknas uppgift om när målet kan bli avgjort.
Se vidare not 3.
Ett av de viktigaste långsiktiga projekten är den nya fabriken i Yaroslavl, utanför Moskva. Produktionsstart planeras till första halvåret 2009.
Styrelsen har p.g.a. rådande förhållanden på marknaden fattat beslut om att avvakta med investeringen i en ny produktionsanläggning i Kiev, Ukraina.
Resultatet uppgick till 236 MSEK ( 842 ). Det lägre resultatet beror i stort sett på att moderbolaget har mottagit lägre koncernbidrag och utdelning från dotterbolagen än föregående år.
Årsstämman 2008 beslutade bemyndiga styrelsen att ta ställning till förvärv av egna aktier upp till ett belopp om maximalt 400 MSEK eller maximalt 5 procent av utestående aktier. Lindabs styrelse har beslutat verkställa återköpen. Lindab slutförde under fjärde kvartalet återköpen av egna aktier och innehar nu det beslutade maximala antalet 5 procent av utestående aktier eller 3 935 391 aktier, som är inköpta för 348 MSEK. Förvärv har skett på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm till ett pris inom det, vid var tid registrerade kursintervallet. Totalt antal aktier utgivna av Lindab är fortfarande 78 707 820 st.
Årsredovisningen kommer att framläggas till årsstämman den 6 maj 2009, enligt följande:
Till årsstämmans förfogande
| Balanserade vinstmedel vid årets slut | 721 480 592 |
|---|---|
| Årets vinst | 236 014 528 |
| Återköp av egna aktier | –348 491 220 |
| Utdelning till aktieägarna | –413 216 055 |
| Balanserade vinstmedel vid årets början | 1 247 173 339 |
| SEK |
Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 6 maj 2009 beslutar om en utdelning på 2,75 kr per aktie ( 5,25 ), vilket totalt ger en utdelning om 206 MSEK, en minskning med 48 procent jämfört med 2008, samt att återstoden 515 856 412 SEK överförs i ny räkning. Avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås till den 11 maj 2009, varvid utdelningen beräknas kunna betalas ut till aktieägarna den 14 maj 2009.
Den föreslagna utdelningen ligger lägre än den utdelningspolicy som styrelsen tidigare beslutat. Utdelningsförslaget motsvarar 28 procent av nettoresultatet ( 46 ). Bakgrunden till sänkningen av utdelningen är den osäkerhet som idag finns på marknaden, samtidigt som marknadsläget kommer att ge förvärvsmöjligheter.
Styrelsen har bedömt att den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig och att bolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning är beaktade, inkluderande framtida bedömda kassaflöde, för att kunna fullgöra förpliktelser på kort och lång sikt samt vidmakthåller förmåga att göra nödvändiga investeringar.
MSEK om ej annat anges
| Nettoomsättning och resultat | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 9 840 | 9 280 | 7 609 | 6 214 | 5 477 | 5 302 | 5 235 |
| Tillväxt, % | 6 | 22 | 22 | 13 | 3 | 1 | 2 |
| Omsättning i utlandet, % | 82 | 82 | 80 | 77 | 75 | 72 | 72 |
| Rörelseresultat ( EBITDA ) | 1 388 | 1 512 | 1 103 | 751 | 569 | 472 | 511 |
| Avskrivningar | 225 | 203 | 209 | 194 | 185 | 285 | 300 |
| Rörelseresultat ( EBITA ) | 1 172 | 1 318 | 9421 ) | 5531 ) | 384 | 305 | 325 |
| Rörelseresultat ( EBIT ) | 1 163 | 1 309 | 894 | 557 | 384 | 187 | 211 |
| Engångsposter | 1162) | - | 393) | –74) | - | ET | ET |
| Rörelseresultat (EBIT), exklusive engångs | |||||||
| poster | 1 279 | 1 309 | 933 | 550 | 384 | ET | ET |
| Resultat efter fi nansiella poster ( EBT ) | 990 | 1 175 | 797 | 484 | 297 | 92 | 83 |
| Årets resultat | 723 | 901 | 585 | 351 | 203 | 26 | 21 |
| Kassafl öde | |||||||
| Kassafl öde från löpande verksamhet | 673 | 875 | 778 | 730 | 426 | 395 | 118 |
| Kassafl öde från investeringsverksamhet | –418 | –225 | –424 | –667 | –159 | –112 | 19 |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamhet | –396 | –487 | –395 | 58 | –370 | –165 | –177 |
| Årets kassafl öde | –141 | 163 | –40 | 121 | –103 | 118 | –40 |
| Operativt kassafl öde | 931 | 985 | 821 | 659 | - | - | - |
| Sysselsatt kapital och fi nansiering | |||||||
| Balansomslutning | 8 625 | 7 700 | 7 077 | 6 525 | 5 510 | 5 178 | 5 298 |
| Sysselsatt kapital | 6 419 | 5 594 | 4 998 | 4 949 | 4 377 | 4 247 | 4 316 |
| Operativt kapital | 6 120 | 5 207 | 4 792 | 4 699 | 4 227 | 4 001 | 4 183 |
| Nettoskuld | 2 774 | 2 238 | 2 602 | 1 846 | 1 858 | 1 791 | 1 931 |
| Eget kapital | 3 346 | 2 969 | 2 190 | 2 853 | 2 369 | 2 210 | 2 252 |
| Data per aktie, SEK | |||||||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning5 ) | 77 547 921 | 78 707 820 | 90 701 895 | 120 000 000 | 120 000 000 | 120 000 000 | 120 000 000 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning5) | 77 547 921 | 78 707 820 | 93 061 875 | 122 940 000 | 122 736 000 | 122 736 000 | 122 736 000 |
| Antal aktier vid årets utgång före utspädning | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 | 120 000 000 | 120 000 000 | 120 000 000 | 120 000 000 |
| Antal aktier vid årets utgång efter utspädning | 74 772 429 | 78 707 820 | 78 707 820 | 122 940 000 | 122 736 000 | 122 736 000 | 122 736 000 |
| Resultat per aktie före utspädning | 9,32 | 11,45 | 6,45 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Resultat per aktie efter utspädning ( EPS ) | 9,32 | 11,45 | 6,29 | 2,86 | 1,65 | 0,21 | 0,17 |
| Resultat per aktie, aktuellt antal | 9,67 | 11,45 | 7,43 | 2,93 | 1,69 | 0,22 | 0,18 |
| Eget kapital per aktie före utspädning | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,77 | 19,74 | 18,42 | 18,77 |
| Eget kapital per aktie efter utspädning | 44,75 | 37,72 | 27,82 | 23,21 | 19,3 | 18,00 | 18,35 |
| Kassafl öde från löpande verksamhet per | |||||||
| aktie | 8,68 | 11,12 | 9,89 | 5,94 | 3,47 | 3,22 | 0,96 |
| Utdelning per aktie | |||||||
| ( för 2008 enligt styrelsens förslag ) | 2,75 | 5,25 | 3,25 | - | - | - | - |
| P/E-tal | 5,2 | 12,9 | 20,7 | ET | ET | ET | ET |
| Börskurs vid årets slut, LIAB | 48,50 | 147,25 | 130,25 | ET | ET | ET | ET |
| Börsvärde vid årets slut | 3 626 | 11 590 | 10 252 | ET | ET | ET | ET |
| Investeringar | |||||||
| Anläggningar ( brutto ) | 301 | 195 | 146 | 218 | 199 | 195 | 176 |
| Nyckeltal | |||||||
| Rörelsemarginal ( EBITDA ), % | 14,1 | 16,3 | 14,5 | 12,1 | 10,4 | 8,9 | 9,8 |
| Rörelsemarginal ( EBITA ), % | 11,9 | 14,2 | 12,41) | 8,91) | 7,0 | 5,8 | 6,2 |
| Rörelsemarginal ( EBIT ), % | 11,8 | 14,1 | 11,7 | 9,0 | 7,0 | 3,5 | 4,0 |
| Rörelsemarginal (EBIT), exklusive engångs | |||||||
| poster, % | 13,0 | 14,1 | 12,3 | 8,9 | 7,0 | ET 1,7 |
ET |
| Vinstmarginal ( EBT ), % | 10,1 | 12,7 | 10,5 | 7,8 | 5,4 | 1,6 |
| forts. Nyckeltal | 2008 | 2007 | 2006 | 2005 | 2004 | 2003* | 2002* |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 20,0 | 24,5 | 18,2 | 11,9 | 10,7 | 4,7 | 5,0 |
| Avkastning på operativt kapital, % | 20,7 | 25,4 | 19,1 | 12,2 | 9,4 | 7,56 ) | 7,46 ) |
| Avkastning på operativt kapital, exklusive engångsposter, % |
22,8 | 25,4 | 19,9 | 11,8 | 9,4 | ET | ET |
| Avkastning på eget kapital, % | 23,4 | 35,9 | 25,1 | 13,7 | 9,0 | 1,2 | 0,9 |
| Avkastning på totalt kapital, % | 14,3 | 17,4 | 13,3 | 9,4 | 8,5 | 3,8 | 4,1 |
| Soliditet, % | 39 | 39 | 31 | 44 | 43 | 43 | 43 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,8 | 0,8 | 1,2 | 0,7 | 0,8 | 0,8 | 0,9 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 6,1 | 8,6 | 8,4 | 6,9 | 4,1 | 1,9 | 1,6 |
| Personal | |||||||
| Medelantal anställda | 5 389 | 5 013 | 4 689 | 4 135 | 4 138 | 3 920 | 3 766 |
| varav utomlands | 4 211 | 3 907 | 3 611 | 3 011 | 2 936 | 2 617 | 2 400 |
| Antal anställda vid periodens slut | 5 291 | 5 256 | 4 942 | 4 479 | 4 011 | 3 874 | 3 835 |
| Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader |
2 098 | 1 938 | 1 706 | 1 480 | 1 385 | 1 374 | 1 360 |
| Försäljning per anställd, kSEK | 1 826 | 1 851 | 1 623 | 1 503 | 1 324 | 1 352 | 1 390 |
* ) Nyckeltalen avseende åren 2002–2003 är ej omräknade enligt IFRS.
1 ) Rörelseresultatet ( EBITA ) redovisas exklusive engångsposter, såsom de rapporterades ursprungligen.
2 ) Består av kostnadsreduceringsprogrammet, 117 MSEK, nedskrivning av varulager 18 MSEK, realisationsvinst fastighetsförsäljning 14 MSEK samt reavinst på avyttring
av delägande i företag om 18 MSEK och kostnader för byte av koncernchef 13 MSEK, totalt 116 MSEK.
3 ) Utgörs av omstruktureringskostnader på 41 MSEK, kostnader i samband med börsnoteringen med 25 MSEK samt reavinst på försäljning av fastigheter med 27 MSEK.
4 ) Består av omstruktureringskostnader med 40 MSEK samt reavinst på försäljning av fastigheter med 47 MSEK.
5 ) Genomsnittligt antal aktier är för 2006 justerade med hänsyn till split 8:1 och split 15:1.
6 ) För att möjliggöra jämförelse med åren 2004–2006 är 2002–2003 beräknade på rörelseresultatet ( EBITA ).
Rörelseresultat ( EBITDA )utgörs av resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat ( EBITA ) utgörs av resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar.
Rörelseresultat ( EBIT ) utgörs av resultat före fi nansiella poster och skatt.
Se uppställning på sidan 77, där ingående delar framgår.
Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder, och erhålls från balansräkningen, men justeras i förekommande fall för ej kassafl ödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej räntebärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörsskulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.
Summa tillgångar minskade med icke-räntebärande skulder och avsättningar inklusive uppskjuten skatteskuld.
Summa nettoskuld, minoritetsintresse och eget kapital.
Lång- och kortfristiga räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar, minus räntebärande till gångar samt kassa och bank.
Genomsnittligt antal aktier beräknat med hänsyn till utspädning av teckningsoptioner som utfärdats av bolaget i enlighet med IAS 33. Utestående optioner bedöms för närvarande ej komma att utnyttjas.
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i förhållande till genomsnittligt antal utestående aktier.
Eget kapital exklusive minoritetsintressen i förhållande till antalet utestående aktier vid periodens slut.
Kassafl ödet från löpande verksamhet i förhållande till genomsnittligt antal aktier vid årets slut.
Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie.
Rörelsemarginal ( EBITDA ) har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar och före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal ( EBITA ) har beräknats som resultat efter planenliga avskrivningar men före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Rörelsemarginal ( EBIT ) har beräknats som resultat före fi nansiella poster och skatt uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Vinstmarginal ( EBT ) har beräknats som resultat efter fi nansiella poster uttryckt i procent av årets nettoomsättning.
Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat efter fi nansiella poster plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittligt** sysselsatt kapital.
Rörelseresultat ( EBIT ) i procent av genomsnittligt** operativt kapital.
Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat i procent av vägt genomsnittligt** eget kapital.
Avkastning på totalt kapital utgörs av resultat efter fi nansiella poster ( EBT ) plus fi nansiella kostnader i procent av genomsnittlig** balansomslutning.
Soliditeten har beräknats som eget kapital i procent av summa tillgångar enligt balansräkningen.
Nettolåneskuld i förhållande till eget kapital.
Räntetäckningsgraden har beräknats som resultat efter fi nansnetto plus fi nansiella kostnader i förhållande till fi nansiella kostnader.
**) Genomsnittligt kapital baseras på kvartalsvärden från och med 2004. För tidigare år baseras beräkningarna på helårsvärden.
| Belopp i MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 7 | 9 840 | 9 280 |
| Kostnad för sålda varor1) | 6, 8, 9, 29 | –6 755 | –6 382 |
| Bruttoresultat | 3 085 | 2 898 | |
| Övriga rörelseintäkter2) | 12 | 163 | 79 |
| Försäljningskostnader | 6, 8, 9, 29 | –1 104 | –988 |
| Administrationskostnader3) | 8, 9, 10, 29 | –639 | –549 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 6, 8, 9, 11 | –58 | –47 |
| Övriga rörelsekostnader | 9, 12 | –284 | –82 |
| Rörelseresultat4) | 1 163 | 1 309 | |
| Ränteintäkter | 13 | 22 | 20 |
| Räntekostnader | 13 | –183 | –149 |
| Övriga fi nansiella intäkter och kostnader | 13 | –12 | –5 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 990 | 1 175 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –267 | –274 |
| Årets resultat | 723 | 901 | |
| Hänförligt till | |||
| Moderbolagets aktieägare | 723 | 901 | |
| Årets resultat | 723 | 901 | |
| Resultat per aktie före utspädning, SEK | 15 | 9,32 | 11,45 |
| Resultat per aktie efter utspädning, SEK | 15 | 9,32 | 11,45 |
1 ) Belastat med lagernedskrivning 18 MSEK p.g.a. fallande stålpriser.
2 ) Inklusive reavinster på fastighetsförsäljning 14 MSEK och på försäljning av andelar 18 MSEK.
3 ) Extra kostnader som uppkommer till och med mars 2009 p.g.a. byte av koncernchef ingår i administrationskostnader med 13 MSEK.
4 ) Belastat med kostnader avseende kostnadsreduceringsprogram 117 MSEK.
Kommentarer till de enskilda resultatraderna återfinns i not 6–15.
Nettoomsättningen uppgick till 9 840 MSEK ( 9 280 ), vilket är en ökning med 6 procent jämfört med föregående år.
Justerat för företagsförvärv och avyttringar har koncernens nettoomsättning ökat med 2 procent. Valutaeffekter har adderat ytterligare 1 procent.
Av den totala nettoomsättningen 2008 svarade Västeuropa för 28 procent och omsättningsökningen i regionen var 3 procent. CEE/CIS svarade för 30 procent av nettoomsättningen och försäljningstillväxten var 13 procent. Norden svarade för 39 procent av nettoomsättningen och ökningen uppgick till 3 procent. Slutligen svarade övriga marknader för 3 procent av den totala omsättningen och här ökade tillväxten med knappt 1 procent.
Tillväxten är ej justerad för företagsförvärv/avyttringar samt valuta.
Bruttoresultatet ökade med 6 procent till 3 085 MSEK ( 2 898 ). Kostnad sålda varor har belastats med lagernedskrivning 18 MSEK p.g.a. fallande marknadspriser på stål.
Bruttomarginalen låg kvar på 31 procent ( 31 ) av nettoomsättningen.
Övriga rörelseintäkter uppgick till 163 MSEK ( 79 ). Huvuddelen består av kursvinster på operativa rörelsefordringar/ skulder. För året ingår även reavinst på försäljning av fastighet med 14 MSEK, samt reavinst på försäljning av andelar 18 MSEK.
Försäljnings- och administrationskostnaderna ökade med 13 procent, till 1 743 MSEK ( 1 537 ), motsvarande 18 procent ( 17 ) av nettoomsättningen. I administrationskostnader ingår extrakostnader, med 13 MSEK p.g.a. byte av koncernchef.
Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick till 58 MSEK ( 47 ), motsvarande 0,6 procent ( 0,5 ) av nettoomsättningen.
Övriga rörelsekostnader uppgick till 284 MSEK ( 82 ), huvud-
delen består av kursförluster på operativa rörelsefordringar/ skulder samt vissa poster i kostnadsreduceringsprogrammet, se även not 12.
Rörelseresultatet ( EBIT ) uppgick till 1 163 MSEK ( 1 309 ) vilket är en minskning med 11 procent jämfört med föregående år.
Ett av Lindabs finansiella mål är att nå en EBIT-marginal på 14 procent. För 2008 nåddes en rörelsemarginal ( EBIT ) på 11,8 procent ( 14,1 ). Exklusive engångsposter var motsvarande siffra 13,0 procent ( 14,1 ). Verksamhetsåret 2007 innehåller inga engångsposter. Årets resultat har belastats med engångsposter avseende kostnadsreduceringsprogrammet med 117 MSEK, nedskrivning av varulager med 18 MSEK samt kostnader för VD-byte med 13 MSEK. Reavinst på försäljning av fastighet med 14 MSEK samt reavinst på avyttring av delägande i företag om 18 MSEK har minskat engångsposterna. Totala engångsposter uppgår sålunda till en kostnad om netto 116 MSEK.
Av- och nedskrivningar ingår med 225 MSEK ( 203 ) varav avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar utgör 10 MSEK ( 9 ).
Finansiella nettot uppgick under året till –173 MSEK ( –134 ). Det försämrade finansnettot beror på ett högre ränteläge under året. Nettoskulden har varit lägre 2008 än 2007, vilket i sig har påverkat räntekostnaden positivt.
Resultat efter finansiella poster minskade med 16 procent, till 990 MSEK ( 1 175 ).
Skattekostnaden för året uppgick till 267 MSEK ( 274 ), varav 290 MSEK ( 305 ) inkomstskatt och 23 MSEK ( 31 ) skatteintäkt avseende uppskjuten skatt. Den effektiva skattesatsen uppgick till 27,0 procent ( 23,3 ). Föregående år aktiverades underskott hänförliga till tidigare år i de brittiska och tyska verksamheterna. Om inte dessa underskott aktiverats 2007, så hade den effektiva skatten då varit 30 procent.
Resultat efter skatt per aktie före och efter utspädning uppgick till 9,32 SEK ( 11,45 ).
| Belopp i MSEK | Not | 2008-12-31 | 2007-12-31 | |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | ||||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande | 16 | 11 | 7 | |
| Övriga immateriella tillgångar | 16 | 63 | 59 | |
| Patent och liknande rättigheter | 16 | 0 | 0 | |
| Goodwill | 16 | 2 972 | 2 713 | |
| Summa immateriella anläggningstillgångar | 3 046 | 2 779 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Byggnader och mark | 17, 18, 29 | 841 | 737 | |
| Maskiner och inventarier | 17 | 675 | 617 | |
| Pågående nyanlägggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar | 17 | 188 | 71 | |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 1 704 | 1 425 | ||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||
| Finansiell placering | 25 | 7 | 7 | |
| Uppskjuten skattefordran | 14 | 385 | 343 | |
| Andra långfristiga värdepappersinnehav | 19 | 4 | 6 | |
| Andra långfristiga fordringar | 20 | 3 | 3 | |
| Summa fi nansiella anläggningstillgångar | 399 | 359 | ||
| Summa anläggningstillgångar | 5 149 | 4 563 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 21 | 1 645 | 1 278 | |
| Kundfordringar | 22 | 1 269 | 1 280 | |
| Övriga fordringar | 82 | 81 | ||
| Aktuell skattefordran | 115 | 47 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 23 | 73 | 70 | |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande | 23 | 34 | 10 | |
| Kassa och bank | 258 | 371 | ||
| Summa omsättningstillgångar | 3 476 | 3 137 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 8 625 | 7 700 |
| Belopp i MSEK | Not | 2008-12-31 | 2007-12-31 |
|---|---|---|---|
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare | |||
| Aktiekapital | 24 | 79 | 79 |
| Övrigt tillskjutet kapital | 2 239 | 2 225 | |
| Reserver | 540 | 139 | |
| Balanserad vinst | 488 | 526 | |
| Summa eget kapital | 3 346 | 2 969 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 27 | 2 637 | 2 398 |
| Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 25 | 116 | 109 |
| Summa räntebärande skulder | 2 753 | 2 507 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Uppskjuten skatteskuld | 14 | 326 | 317 |
| Övriga avsättningar | 26 | 65 | 35 |
| Övriga skulder | 15 | 3 | |
| Summa icke räntebärande skulder | 406 | 355 | |
| Summa långfristiga skulder | 3 159 | 2 862 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skulder till kreditinstitut | 27 | 131 | 15 |
| Checkräkningskredit | 27 | 158 | 86 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 31 | 17 |
| Summa räntebärande skulder | 320 | 118 | |
| Icke räntebärande skulder | |||
| Förskott från kunder | 184 | 156 | |
| Leverantörsskulder | 764 | 780 | |
| Aktuell skatteskuld | 132 | 177 | |
| Övriga avsättningar | 26 | 120 | 67 |
| Övriga skulder | 104 | 139 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 496 | 432 |
| Summa icke räntebärande skulder | 1 800 | 1 751 | |
| Summa kortfristiga skulder | 2 120 | 1 869 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 8 625 | 7 700 | |
| Ställda säkerheter | 30 | 41 | 60 |
För kommentarer till de enskilda balansposterna hänvisas till not 14, 16–30. För definitioner av nyckeltal, se sidan 69.
Ytterligare information om förändringar i sammansättningen av anläggningstillgångar återfinns i kommentarer till kassaflödesanalysen på sidan 76.
Varulagret steg med 29 procent, påverkat av högre priser och volymer, medan kundfordringarna sjönk med 1 procent. Varulager och kundfordringar vid årets slut i relation till nettoomsättningen uppgick till 17 procent ( 14 ) respektive 13 procent ( 14 ).
Likvida medel uppgick till 258 MSEK ( 371 ).
Koncernens sysselsatta kapital inklusive goodwill och övervärden uppgick till 6 419 MSEK ( 5 594 ), vilket är en ökning med 15 procent.
Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 20,0 procent ( 24,5 ).
Vid årets slut uppgick koncernens eget kapital till 3 346 MSEK ( 2 969 ). Under året delades ut 413 MSEK från moderbolaget till aktieägare för verksamhetsåret 2007. Återköp av egna aktier skedde med 348 MSEK. Eget kapital per aktie uppgick till 44,75 SEK ( 37,72 ).
Årets resultat i förhållande till eget kapital har minskat till 23,4 procent ( 35,9 ).
Det operativa kapitalet uppgick till 6 120 MSEK ( 5 207 ).
Avkastning på operativt kapital uppgick till 20,7 procent ( 25,4 ). Justerat för engångsposter är avkastningen 22,8 procent (25,4).
Vid utgången av året uppgick nettoskulden till 2 774 MSEK ( 2 238 ). Ökningen beror i huvudsak på ett lägre rörelseresultat samt en ökad skuldsättning. Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden.
Räntebärande skulder uppgick till 3 073 MSEK ( 2 625 ) varav avsatt till pensioner uppgick till 116 MSEK ( 109 ).
Skuldsättningsgraden ingår i våra finansiella mål. Målet är att den skall ligga i intervallet 1,0–1,4 ggr. Måttet visar relationen mellan lånat och eget kapital och därmed hävstångseffekt eller på annat sätt uttryckt, företagets finansiella styrka. Nettoskuldsättningsgraden, d.v.s. nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,8 ggr ( 0,8 ). Eftersom nettoskuldsättningsgraden är lägre än det finansiella målet betyder detta att vi kan öka upplåningen innan vi når taket på 1,4 ggr.
Räntetäckningsgraden uppgick till 6,1 gånger ( 8,6 ), vilket är ett mått på hur många gånger resultatet kan sjunka utan att räntebetalningarna kommer i fara.
Koncernens soliditet, d.v.s. eget kapital i förhållande till totala tillgångar låg kvar på 39 procent ( 39 ).
Under året har företagsinteckningar på 26 MSEK som utgjort säkerhet för checkkrediter frisläppts. Vidare har under fjärde kvartalet Lindab AB ingått garantiförbindelse, i syfte att frisläppa pantbrev i fastigheter avseende krediter inom den förvärvade SIPOG-gruppen, uppgående till 51 MSEK.
| Belopp i MSEK | EK hänförligt till moderbolagets aktieägare | Totalt eget kapital |
|||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Övrigt tillskjutet kapital |
Reserver1 ) | Balanserad vinst |
||
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 79 | 2 225 | 5 | –119 | 2 190 |
| Resultatposter bokade direkt i eget kapital | |||||
| Omräkningsdifferenser | 134 | 134 | |||
| Poster bokade direkt i eget kapital | 134 | 134 | |||
| Årets resultat | 901 | 901 | |||
| Summa intäkter och kostnader | - | - | - | 901 | 901 |
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning till aktieägare | –256 | –256 | |||
| Utgående balans per 31 december 2007 | 79 | 2 225 | 139 | 526 | 2 969 |
| Resultatposter bokade direkt i eget kapital | |||||
| Omräkningsdifferenser | 401 | 401 | |||
| Poster bokade direkt i eget kapital | 401 | 401 | |||
| Årets resultat | 723 | 723 | |||
| Summa intäkter och kostnader | 723 | 723 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Optionspremie för ledningsoptioner2) | 14 | 14 | |||
| Återköp av egna aktier3) | –348 | –348 | |||
| Utdelning till aktieägare | –413 | –413 | |||
| Utgående balans per 31 december 2008 | 79 | 2 239 | 540 | 488 | 3 346 |
1 ) I kolumnen med rubriken Reserver ingår endast omräkningsdifferenser. Ackumulerade omräkningsdifferenser vid årets utgång uppgick till 540 MSEK ( 139 ).
2 ) Vid ordinarie årsstämma den 7 maj 2008 beslutades att emittera 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare. 14 MSEK har inbetalts avseende dessa.
3 ) Vid samma årsstämma bemyndigades styrelsen att ta ställning till förvärv av egna aktier upp till 400 MSEK eller max 5 procent av utestående aktier. Återköp har skett
med 348 MSEK vilket motsvarar det maximala beslutade antalet om 5 procent av utestående aktier.
För detaljerad information avseende förändring i aktiekapitalet se not 24 sidan 112.
Årsstämman den 7 maj 2008 beslutade om utdelning till aktieägarna. Utdelningen uppgick till 5,25 SEK per aktie, maximalt 413 216 055 SEK, återstoden 833 957 284 SEK överfördes i ny räkning.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2008 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK. För vidare information se not 24, Aktiekapital.
Vid årsstämman den 7 maj 2008 beslutades att emittera 784 000 teckningsoptioner till ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Varje teckningsoption ger rätt till teckning av en ny aktie, vilket ger en maximal utspädningseffekt på 1 procent. Utnyttjande av optioner kan ske under perioden den 1 juni 2010 till och med den 31 maj 2011. Programmet fulltecknades och 14 MSEK har inbetalts. För tillfället bedöms inte att optionerna kommer att utnyttjas.
| Belopp i MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Löpande verksamheten | |||
| Rörelseresultat | 1 163 | 1 309 | |
| Återläggning av avskrivningar | 8 | 225 | 203 |
| Avsättningar, ej kassapåverkande | 69 | –25 | |
| Justering övriga ej kassapåverkande poster | –80 | 20 | |
| Summa | 1 377 | 1 507 | |
| Erhållen ränta | 24 | 21 | |
| Erlagd ränta | –186 | –148 | |
| Betald skatt | –418 | –288 | |
| Kassafl öde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | 797 | 1 092 | |
| Förändring av rörelsekapital*) | |||
| Varulager ( ökning – /minskning + ) | –132 | –161 | |
| Rörelsefordringar ( ökning – /minskning + ) | 134 | –24 | |
| Rörelseskulder ( ökning + /minskning – ) | –126 | –32 | |
| Summa förändring av rörelsekapital | –124 | –217 | |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | 673 | 875 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Förvärv av koncernföretag | 5 | –181 | –48 |
| Investeringar i immateriella anläggningstillgångar | 16 | –26 | –13 |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 17 | –275 | –182 |
| Förändringar av fi nansiella anläggningstillgångar | 21 | 1 | |
| Försäljning / utrangering av materiella anläggningstillgångar | 17 | 43 | 17 |
| Kassafl öde från investeringsverksamheten | –418 | –225 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 351 | 947 | |
| Amortering av skuld | 0 | –1 178 | |
| Optionspremier för teckningsoptioner | 14 | - | |
| Utdelning till aktieägare | –413 | –256 | |
| Återköp av aktier | –348 | - | |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | –396 | –487 | |
| Årets kassafl öde | –141 | 163 | |
| Likvida medel vid årets början | 371 | 199 | |
| Kursdifferens likvida medel | 28 | 9 | |
| Likvida medel vid årets slut | 258 | 371 |
*) Rörelsekapital, se defi nition sidan 69.
| Belopp i MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Operativt kassafl öde | |||
| Rörelseresultatet ( EBIT ) | 1 163 | 1 309 | |
| Engångsposter1) | 98 | - | |
| Avskrivningar | 225 | 203 | |
| Investeringar/försäljningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | –258 | –178 | |
| Förändring av rörelsekapitalet | –124 | –217 | |
| Erlagd och erhållen ränta | –162 | –127 | |
| Ej kassafl ödespåverkande poster | –11 | –5 | |
| Operativt kassafl öde | 931 | 985 | |
| Operativt kassafl öde/resultat före skatt | 0,94 | 0,84 |
| Belopp i MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Kassafl öde från löpande verksamheten | 673 | 875 | |
| Engångsposter1) | 98 | - | |
| Investeringar/försäljningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar | –258 | –178 | |
| Återläggning av betald skatt | 418 | 288 | |
| Operativt kassafl öde | 931 | 985 |
1 ) Består av kostnadsreduceringsprogrammet, 117 MSEK, nedskrivning av varulager 18 MSEK, realisationsvinst fastighetsförsäljning 14 MSEK och kostnader för byte av koncernchef 13 MSEK, totalt 98 MSEK.
För närmare kommentarer kring vissa enskilda rader i kassaflödesanalysen hänvisas till not 5, 8, 16 och 17.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 673 MSEK ( 875 ).
Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs av avsättningar och avskrivningar, eftersom de inte är kassamässiga poster. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av tillgångar måste elimineras eftersom kassaeffekten av avyttringar av anläggningstillgångar och verksamheter rapporteras separat under kassaflödet från investeringsverksamheten.
Rörelsekapitalet ökade med 124 MSEK ( 217 ) under året. Bindningen av rörelsekapital har fortsatt att öka jämfört med föregående år, framför allt på grund av det ökade varulagret. Lagret har en högre nivå vid utgången av 2008 eftersom priserna på stål ökade under de första kvartalen 2008 samtidigt som försäljningen minskade under fjärde kvartalet.
Årets nettoinvesteringar inklusive förvärv gav ett kassaflöde på –418 ( –225 ).
I september förvärvades SIPOG a.s. i Slovakien, som konsoliderades från och med den 1 september i Lindabkoncernen. Förvärvet påverkade kassaflödet negativt med 161 MSEK. Koto-Pelti Oy i Finland förvärvades den 18 januari och konsoliderades från och med den 1 januari. Kassaflödet påverkades negativt med 20. För närmare redogörelse se not 5, Företagsförvärv. Inga dotterbolag har avyttrats under året.
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick till 26 MSEK ( 13 ). Investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till 275 MSEK ( 182 ). Investeringarna avser i huvudsak expansions- och underhållsinvesteringar, främst i produktionsanläggningen i Ryssland för division Building Systems.
Försäljningen av delägandet i det danska ventilationsföretaget Øland A/S gav en reavinst på 18 MSEK. Försäljningspriset var 21 MSEK och ingår i posten förändringar av finansiella anläggningstillgångar. Försäljning av materiella anläggningstillgångar utgörs framför allt av fastigheten i Kroatien med ett försäljningspris om 34 MSEK, reavinst 14 MSEK. Vidare har mark sålts i Rumänien för 2 MSEK med i princip motsvarande reavinst.
| Belopp i MSEK | Not | 2008 | 2007 |
|---|---|---|---|
| Övriga rörelseintäkter | 12 | 0 | 4 |
| Administrationskostnader | –31 | –18 | |
| Övriga rörelsekostnader | 6, 10 | –2 | - |
| Rörelseresultat | –33 | –14 | |
| Resultat från dotterbolag | 13 | 387 | 1 003 |
| Ränteintäkter externa | 13 | 0 | 1 |
| Räntekostnader externa | 13 | 0 | –39 |
| Räntekostnader interna | 13 | –83 | –52 |
| Resultat efter fi nansiella poster | 271 | 899 | |
| Skatt på årets resultat | 14 | –35 | –57 |
| Årets resultat | 236 | 842 |
| Belopp i MSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Rörelseresultat | –33 | –14 |
| Erhållen ränta | 0 | 1 |
| Erlagd ränta | –83 | –95 |
| Betald skatt | –148 | –94 |
| Kassafl öde från löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital | –264 | –202 |
| Förändring av rörelsekapital | ||
| Rörelsefordringar | - | 14 |
| Rörelseskulder | 2 | –24 |
| Kassafl öde från den löpande verksamheten | –262 | –212 |
| Finansieringsverksamheten | ||
| Upptagna lån | 1 023 | 1 463 |
| Amortering av skuld | - | –995 |
| Lämnad utdelning | –413 | –256 |
| Återköp av egna aktier | –348 | - |
| Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten | 262 | 212 |
| Årets kassafl öde | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets början | 0 | 0 |
| Likvida medel vid årets slut | 0 | 0 |
| Belopp i MSEK | Not | 2008-12-31 | 2007-12-31 |
|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||
| Anläggningstillgångar | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | |||
| Andelar i koncernföretag | 32 | 3 467 | 3 467 |
| Summa anläggningstillgångar | 3 467 | 3 467 | |
| Omsättningstillgångar | |||
| Aktuell skattefordran | 55 | 0 | |
| Kassa och bank | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 55 | 0 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 3 522 | 3 467 | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||
| Eget kapital | |||
| Bundet eget kapital | |||
| Aktiekapital | 24 | 79 | 79 |
| Reservfond | 708 | 708 | |
| Fritt eget kapital | |||
| Överkursfond | 90 | 90 | |
| Balanserad vinst | 396 | 315 | |
| Årets resultat | 236 | 842 | |
| Summa eget kapital | 1 509 | 2 034 | |
| Långfristiga skulder | |||
| Räntebärande skulder | |||
| Skuld till koncernföretag | 2 000 | 1 365 | |
| Summa räntebärande skulder | 2 000 | 1 365 | |
| Summa långfristiga skulder | 2 000 | 1 365 | |
| Kortfristiga skulder | |||
| Icke räntebärande skulder | |||
| Leverantörsskulder | - | 0 | |
| Aktuell skatteskuld | - | 57 | |
| Övriga skulder | 0 | 0 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 28 | 13 | 11 |
| Summa icke räntebärande skulder | 13 | 68 | |
| Summa kortfristiga skulder | 13 | 68 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 3 522 | 3 467 | |
| Ställda säkerheter | 30 | - | - |
| Eventualförpliktelser | 30 | - | - |
| Belopp i MSEK | EK hänförligt till moderbolagets aktieägare | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Aktiekapital | Reserv fond |
Över kursfond |
Balanserad vinst |
||
| Ingående balans per 1 januari 2007 | 79 | 708 | 90 | 571 | 1 448 |
| Årets resultat | 842 | 842 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning till aktieägare | –256 | –256 | |||
| Utgående balans per 31 december 2007 | 79 | 708 | 90 | 1 157 | 2 034 |
| Årets resultat | 236 | 236 | |||
| Transaktioner med aktieägare | |||||
| Utdelning till aktieägare | –413 | –413 | |||
| Återköp av egna aktier | –348 | –348 | |||
| Utgående balans per 31 december 2008 | 79 | 708 | 90 | 632 | 1 509 |
Årsstämman den 7 maj 2008 beslutade om utdelning till aktieägarna. Utdelningen uppgick till 5,25 SEK per aktie, maximalt 413 216 055 SEK, återstoden 833 957 284 SEK överfördes i ny räkning.
Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2008 till 78 707 820 SEK fördelat på 78 707 820 aktier av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK. För vidare information se not 24, Aktiekapital.
Det beslut om återköp av egna aktier som togs på årsstämman 2008, har genomförts. Bolaget äger idag 3 935 391 aktier uppgående till 5 procent av det totala antalet aktier.
Det på årsstämman 2008 beslutade incitamentsprogrammet har genomförts och 784 000 teckningsoptioner finns utestående.
| Not | 1 | Allmän information | 83 |
|---|---|---|---|
| 2 | Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper | 83 | |
| 3 | Risker och riskhantering | 91 | |
| 4 | Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål | 97 | |
| 5 | Företagsförvärv | 98 | |
| 6 | Personal och ledande befattningshavare | 100 | |
| 7 | Segmentredovisning | 104 | |
| 8 | Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion | 105 | |
| 9 | Kostnader fördelade på kostnadsslag | 105 | |
| 10 | Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer | 105 | |
| 11 | Forskning och utveckling | 105 | |
| 12 | Övriga rörelseintäkter och kostnader | 106 | |
| 13 | Finansiella intäkter och kostnader | 106 | |
| 14 | Skatt på årets resultat | 106 | |
| 15 | Resultat per aktie | 107 | |
| 16 | Immateriella anläggningstillgångar | 108 | |
| 17 | Materiella anläggningstillgångar | 109 | |
| 18 | Taxeringsvärden | 110 | |
| 19 | Andra långfristiga värdepappersinnehav | 110 | |
| 20 | Andra långfristiga fordringar | 111 | |
| 21 | Varulager | 111 | |
| 22 | Kundfordringar | 111 | |
| 23 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 111 | |
| 24 | Aktiekapital och antal aktier | 112 | |
| 25 | Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser | 112 | |
| 26 | Övriga avsättningar | 114 | |
| 27 | Koncernens upplåning | 114 | |
| 28 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 115 | |
| 29 | Leasing | 116 | |
| 30 | Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 116 | |
| 31 | Transaktioner med närstående | 117 | |
| 32 | Koncern- och intresseföretag | 118 |
Belopp i MSEK om inget annat anges.
Lindab International AB med säte i Båstad, registrerat i Sverige under organisationsnummer 556606-5446 ( Moderbolaget ) och dess dotterföretag ( sammantaget Koncernen ) och dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen.
Denna koncernredovisning har den 11 februari, 2009 godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 6 maj, 2009.
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges.
Alla standarder som koncernen har börjat tillämpa kräver retroaktiv tillämpning utom IAS 39, Finansiella instrument som började gälla först den 1 januari 2005.
Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards ( IFRS ) och Rekommendation 1:2 och 2:2 från Rådet för finansiell rapportering. Detta är Lindabs fjärde årsredovisning i enlighet med IFRS. Lindab tillämpar även uttalanden från IFRIC, International Financial Reporting Interpretations Committee.
Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller finansiella tillgångar som kan säljas samt finansiella tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument, värderade till verkligt värde via resultaträkningen ( i förekommande fall baserat på bedömningar ). Se not 27.
Följande ändringar av redovisningsprinciper har trätt i kraft fr. o.m. 1 januari 2008, som skulle kunna vara relevanta för koncernen:
krav på redovisning av belöningar från kundlojalitetsprogram. Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 juli 2008 eller senare.
Bestämmelserna har inte fått några direkta konsekvenser för Lindab. IFRIC 11 är för tillfället ej aktuell att tillämpa eftersom föreliggande personaloptioner ej förväntas komma att utnyttjas.
International Accounting Standards Board (IASB) har utgivit följande nya eller ändrade redovisningsrekommendationer som kan vara relevanta för koncernen, men som träder i kraft så att de ej behöver tillämpas i föreliggande årsredovisning. Senaste tillämpningsdatum anges i anknytning till respektive rekommendation. IFRS 3R, IAS 27R, IFRIC 15 och 16 förväntas godkännas av EU i kvartal 1, 2009.
IFRS 3R, Rörelseförvärv och IAS 27R, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som kommer att påverka redovisningen av framtida förvärv, förlust av kontroll och transaktioner med minoritetsägare. Ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare.
IAS 1, Utformning av finansiella rapporter, som delar upp förändringar i eget kapital med ägare respektive andra förändringar. Vidare introduceras Statement of Comprehensive Income. Ska tillämpas fr. o.m. 2009.
IFRS 8, Rörelsesegment, som innehåller upplysningskrav avseende rörelsesegment och ersätter kravet att definiera primära och sekundära segment för koncernen baserade på rörelsegrenar och geografiska områden. Ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2009 eller senare.
IAS 23, Lånekostnader, kräver aktivering av lånekostnader när dessa hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Samma tillämpningsdatum som IFRS 8.
IAS 32, Finansiella instrument: Klassificering och IAS 1, Utformning av finansiella rapporter – Inlösningsbara instrument och förpliktelser som uppstår vid avveckling. Ska tillämpas fr. o.m. 2009.
IAS 39, Finansiella instrument: Redovisning och värdering – Eligible Hedged Items, bland annat avseende designation av risker i en säkrad post. Ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 juli 2009 eller senare.
Improvements to IFRS avser vissa tillägg till IFRS. I förekommande fall har bestämmelserna beaktats.
IFRIC 15, Agreement for the Construction of Real Estate, som för vissa fall klargör när intäkter och kostnader ska redovisas vid försäljning av fastighet. Ska tillämpas fr. o.m. 2009.
IFRIC 16, Hedges of a Net investment in a Foreign Operation, ger vägledning hur redovisning av en säkring av en nettoinvestering I ett utländskt dottebolag ska ske när det gäller identifiering av risker och säkringar. Ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 oktober 2008 eller senare.
Lindab kommer att anamma ändringarna i IAS 1 och IFRS 8 samt i övrigt utvärdera effekterna av tillämpningen av ovanstående uttalanden/standarder under 2009.
Rådet för finansiell rapportering har givit ut RFR 1:2 respektive RFR 2:2, samt UFR 1–8 ( nya versioner av RR 30 och RR 32 respektive URA 5–7 och 42–47 ). RFR står för Rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering och UFR står för Uttalanden från Rådet för finansiell rapportering. Årsredovisningslagen ( ÅRL ) klargör vilka regler som ett noterat företag ska tillämpa vid upprättande av delårsrapporter. RFR 1:2 och 2:2 har tillämpats i förekommande fall vid utformningen av Lindabs finansiella rapporter.
Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB samt de företag och verksamheter i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, har ett bestämmande inflytande samt intressebolag. Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden.
I koncernredovisningen redovisas inte bokslutsdispositioner och obeskattade reserver utan dessa uppdelas i uppskjuten skatteskuld, vilken redovisas som en ej räntebärande skuld, och andra reserver i eget kapital. Uppdelning sker efter respektive lands skattesats. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS medför en del redovisningsmässiga uppskattningar och bedömningar av redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är av komplex karaktär eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4.
Vinster och förluster som uppstår när ett koncernföretag säljer en vara eller en tjänst till ett annat koncernföretag elimineras i sin helhet. Detsamma gäller för intresseföretag, till den del som motsvaras av koncernens andel. Se not 31, Transaktioner med närstående.
Rörelseförvärv hanteras enligt förvärvsmetoden i IFRS 3, Rörelseförvärv. Denna kännetecknas av att förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas till marknadsvärde efter beaktande av uppskjuten skatt vid förvärvstillfället.
Överstiger anskaffningsvärdet för dotterföretaget marknadsvärdet på företagets nettotillgångar med beaktande av eventualförpliktelser, upptas skillnaden som koncernmässig goodwill. Uppkommen goodwill skrivs inte av utan prövning av nedskrivningsbehovet görs löpande, minst en gång per år. Övriga förvärvade immateriella tillgångar skrivs av under beräknad nyttjandeperiod.
Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförliga till förvärvet.
Avyttrade bolag ingår i koncernens redovisning till och med tidpunkten för avyttringen. Bolag som förvärvats under året ingår i koncernens redovisning från och med förvärvstidpunkten.
Företag i vilka moderbolaget, direkt eller indirekt, innehar mer än 50 procent av rösterna, eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande, konsolideras i sin helhet. För dotterföretag i Lindab se not 32, Koncern- och intresseföretag.
Med intresseföretag avses företag där koncernen kontrollerar 20–50 procent av rösterna. Innehav i intresseföretag redovisas i koncernens konsoliderade resultat- och balansräkningar enligt IAS 28, Innehav av intresseföretag, och därmed enligt kapitalandelsmetoden. I balansräkningen redovisas dessa andelar bland finansiella anläggningstillgångar. Koncernens andel av intresseföretagets resultat efter finansiella poster ( som uppkommit i intresseföretaget efter förvärvet ), redovisas i resultaträkningen under rubriken Övriga finansiella intäkter och kostnader. I balansräkningen redovisas anskaffningskostnaden för aktierna, efter justering för koncernens andel i intresseföretagets resultat, som andra långfristiga värdepappersinnehav av väsentlighetsskäl. Koncernens andel av förändringar i reserver efter förvärvet redovisas bland reserver. Ej utdelat resultat från intressebolag redovisas i koncernens eget kapital, bland bundna reserver.
Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor ( SEK ), vilken är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balansräkningar för utländska verksamheter ( dotterbolag och intressebolag ) tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporteringsvaluta med dagskursmetoden i enlighet med IAS 21, Effekterna av ändrade valutakurser. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning.
Samtliga tillgångar och skulder i dotterföretagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolidering uppstår omräkningsdifferenser, vilka förs direkt till eget kapital. Vid avyttring av dotterföretag redovisas den ackumulerade omräkningsdifferensen i det koncernmässiga resultatet i enlighet med IAS 21.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvinster och förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, förs till resultaträkningen. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga intäkter/övriga kostnader ( not 12 ) och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader ( not 13 ).
Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner.
Lindab har delat upp verksamheten i primära och sekundära segment för att anpassa redovisningen till IAS 14, Segmentrapportering. Koncernens primära segment är de två affärsområdena, Profile och Ventilation och det sekundära är geografiska marknader. De geografiska marknaderna är Norden, Västeuropa, CEE/CIS och övriga marknader. Redovisning av segment framgår av not 7, Segmentrapportering.
Intäktsredovisning sker enligt IAS 18, Intäkter. Försäljningsintäkter, d.v.s. nettoomsättning för produkter och tjänster i den ordinarie verksamheten redovisas när leverans skett och väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande överförts till köparen. Vid projekt inom Building Systems sker vinstavräkning i huvudsak vid respektive delleverans. Försäljningen redovisas netto efter avdrag för varuskatter, returer, frakter och rabatter.
Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom nettovinst på sålda anläggningstillgångar.
Ränteintäkter redovisas med beaktande av upplupen ränta på balansdagen. Erhållen utdelning redovisas när rätten att erhålla utdelning har fastställts.
All upplåning redovisas till verkligt värde d.v.s. netto efter transaktionskostnader. Lånekostnader kostnadsförs löpande i den period de uppstår, i enlighet med IAS 23, Lånekostnader.
Koncernen tillämpar IAS 12, Inkomstskatter. Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen skall betalas eller erhållas under det aktuella inkomståret. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redovisas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som i framtiden skall betalas. Värderingen av uppskjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och fordringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bolagen, som är beslutade eller aviserade på balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och -skulder och när de uppskjutna skatterna avser samma Skattemyndighet.
Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att medföra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. Skatt på årets resultat och uppskjutna skattefordringar och -skulder, se not 14.
Redovisning av resultat per aktie sker enligt IAS 33, Resultat per aktie. Posten redovisas i direkt anslutning till koncernens resultaträkning. Resultat per aktie påverkas ej av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för periodens utestående aktier. Ett incitamentsprogram har genomförts under 2008, varvid 784 000 teckningsoptioner förvärvades av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner. Optionerna kan användas under tiden 1 juni 2010–31 maj 2011 för att teckna en aktie i Lindab International AB. För närvarande förväntas inte optionerna komma att utnyttjas. Återköp av egna aktier har skett under 2008, vilket har beaktats vid beräkningen av resultat per aktie.
Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksamheter, värderas enligt IFRS 3, Rörelseförvärv. Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterföretagets identifierbara nettotillgångar, vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterföretag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar.
För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov görs beräkning av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Därvid skall beräkningen göras på lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. Beräkningen skall baseras på den kassagenererande enheten. För Lindabkoncernen görs beräkningen på koncernnivå och på respektive affärsområde. Beräkningen görs inte på underliggande nivå då affärsområdena är starkt integrerade och fungerar som en enhet.
Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter/intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den avyttrade enheten.
Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den bedömda nyttjandeperioden, 5–10 år.
Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av de kostnader som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och satts i drift. Dessa kostnader skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år.
Utgifter för forskningsaktiviteter, som görs för att vinna ny vetenskaplig eller teknisk kunskap, kostnadsförs i takt med att de uppstår.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultatet används för att planera eller skapa produktion av nya eller starkt förbättrade processer eller produkter, aktiveras om det bedöms att processen eller produkten är tekniskt och kommersiellt genomförbar. De utgifter som ska aktiveras inkluderar materialkostnader, direkta kostnader för arbetskraft och en skälig andel av indirekta kostnader. Aktiverade utvecklingskostnader upptas till anskaffningsvärdet med avdrag för ackumulerade av- och nedskrivningar. Den bedömda nyttjandeperioden är 3 år.
Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, butiker och kontor. Dessa redovisas till restvärdet, d.v.s. anskaffningsvärde minskat med de ackumulerade planenliga avskrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskrivningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och beräknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången, kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovisade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer.
Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga komponenter och varje komponent ska avskrivas separat över sin ekonomiska livslängd, s. k. komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggnader som maskiner och inventarier.
Under investeringsåret görs avskrivningar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer fr. o.m. tidpunkten då de tas i bruk, eller om detta ej är möjligt, med hälften av nedanstående redovisade avskrivningssatser.
| År | |
|---|---|
| Byggnader | 20–50 |
| Markanläggningar | 20 |
| Maskiner och inventarier | 5–15 |
| Fordon och datorer | 5 |
Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, räntebärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt derivatinstrument. Likvida medel utgörs av kassa och bank.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura skickats, leverantörsfakturor tas upp när faktura mottagits.
Den finansiella tillgången tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut.
Gränsdragningen mellan och redovisningen av korta och långa balansposter tillämpas konsekvent för alla finansiella instrument. När reglering eller avyttring förväntas ske mer än 12 månader efter balansdagen redovisas en finansiell tillgång som anläggningstillgång. Finansiella tillgångar som förväntas regleras eller avyttras inom 12 månader efter balansdagen klassificeras således som omsättningstillgångar. Finansiella skulder som förfaller senare än 12 månader efter balansdagen redovisas som långfristiga skulder och de som förfaller till betalning inom 12 månader efter balansdagen redovisas som kortfristiga skulder.
Säkringsredovisning är inte aktuellt inom Lindabkoncernen eftersom det inte görs säkringsåtgärder i syfte att säkra framtida flöden, eget kapital i utländska dotterbolag eller för att förändra räntebindningstiden i upplåningen.
Lindab har inga inköpsavtal med kontraktsvillkor som är av karaktären att de ska betraktas som derivatinstrument eller inbäddade derivat.
Inköp av råmaterial görs i SEK, EUR och USD. Valutaklausuler som ger möjlighet till omförhandling av avtalet kan förekomma i vissa avtal. Inga avtal avseende råmaterial är tvingande, d.v.s. Lindab har inte förbundit sig att köpa vissa minimivolymer från leverantörerna.
Redovisning av finansiella anläggningstillgångar sker till verkligt värde. Nedskrivning sker om verkligt värde understiger anskaffningsvärdet. Nedskrivningen görs över resultaträkningen. Se vidare not 19 och 20, Långfristiga anläggningstillgångar, för uppgifter om värde och tillgångsslag.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov.
Vid bedömning av nedskrivningsbehov tillämpas IAS 36, Nedskrivningar. Tillgångar som har en obestämd nyttjande period skrivs inte av utan prövas minst årligen av se ende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av verkliga värdet, minskat med försäljningskostnader, och nyttjandevärdet. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångarna på lägsta nivå, d.v.s. kassagene rerande enheter ( KGE ). För Lindabkoncernen görs beräkning på respek tive affärsområde.
Koncernens varulager har redovisats efter avdrag för internvinster, vilket påverkat rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbrukningsmaterial och inköpta färdigvaror samt till tillverkningskostnad för producerade varor, i enlighet med IAS 2. Lagret har i inget fall upptagits över verkliga värdet. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretagen sker till marknadspriser. Avdrag har skett för erforderlig inkurans.
I likvida medel ingår kassa- och banktillgodo havanden. I balansräkningen redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kortfristiga skulder.
Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden.
Redovisning av koncernbidrag i moderbolaget görs i enlighet med ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 2. Dessa uttalar att koncernbidrag ska redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Erhållna koncernbidrag har därför redovisats som utdelning i resultaträkningen. Då koncernbidrag lämnas redovisas det alltid, tillsammans med sitt skattebelopp, som avgående poster från balanserad vinst i eget kapital.
Utdelning till moderföretagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finansi ella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderföretagets aktieägare.
Inlösen av aktier har förts direkt mot balans erade vinstmedel.
För Inlösen av aktier, se sidan 63, Koncernens Egna kapital samt not 24, Aktiekapital och antal aktier.
För avsättningar tillämpas IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventual tillgångar förutom för avsättningar gällande personal, där IAS 19, Ersättningar till anställda, tillämpas.
En avsättning redovisas när, och endast när:
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen.
I Lindab anses engångsposter föreligga när det är fråga om händelser som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna och när respektive belopp är av en icke oväsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal.
Lindab tillämpar IAS 19, Ersättningar till anställda, vilket innebär att pensionsförmåner och andra ersättningar, såsom vid uppsägning, till anställda efter avslutad anställning beräknas med hänsyn till bland annat uppskattade framtida löneökningar och inflation. I rekommendationen skiljs mellan avgiftsbestämda och förmånsbestämda planer. Avgiftsbestämda planer definieras som planer där företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgöring fram till balansdagen.
Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Inom koncernen finns såväl avgiftsbestämda som förmånsbestämda planer. De mest om fatt ande förmånsbestämda pensionsplanerna finns i Sverige, Norge, Luxemburg och Tyskland. I Italien finns en förmånsbaserad plan för uppsägning. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bl. a. i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland.
Avgiftsbestämda planer föranleder ingen omvärdering i koncernredovisningen. Utbetalningar för dessa kostnadsförs i den period de anställda har utfört de tjänster avgiften avser. Kostnaderna redovisas i sin helhet inom rörelseresultatet.
Förmånsbaserade åtaganden däremot, värderas i princip årligen. Åtaganden av mindre värde omvärderas med rimliga intervall eller vid behov. Beräkningarna utförs av oberoende aktuarier. Kostnader som uppkommer p.g.a. omvärderingen redovisas i rörelseresultatet. Räntedelen i pensionsskuldernas förändring redovisas dock som finansiella kostnader.
Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonderade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till t. ex. särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det fram räknade pensionsåtagandet så att netto redovisning sker i balansräkningen.
Värderingen av skulden för de förmånsbestämda planerna görs till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna, med användande av en diskonteringsränta. För beräkningen används den s. k. "Projected Unit Credit Method". Denna innebär att varje tjänstgöringsperiod ger upphov till en tillkommande enhet av den totala slutliga förpliktelsen. För varje enhet görs en separat beräkning och tillsammans utgör enheterna den totala förpliktelsen på balansdagen. På det här sättet kostnadsförs ( pensions ) betalningarna linjärt under anställningstiden.
Vid beräkningen av skulden används s. k. "aktuariella antaganden", som inne fattar bl. a. förväntade löne- och pensions ökningar samt förväntad avkastning på förvaltningstillgångar. Den diskonteringsränta som tillämpas är den som gäller på balansdagen för förstklassiga företagsobligationer eller statsobligationer för respektive valuta. Räntan bör ha en återstående löptid som motsvarar pensionsförpliktelserna om möjligt. Förändringar i aktuariella antaganden och utfall som avviker från antaganden ger upphov till så kallade aktuariella vinster eller förluster.
Beräknade aktuariella vinster och förluster redovisas ej när de faller inom den s. k. tioprocentiga "korridoren". Det är först när de aktuariella vinsterna/förlusterna faller utanför "korridoren", d.v.s. överstiger 10 procent av nuvärdet av åtagandet eller av det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar, som intäkterna respektive kostnaderna redovisas. Resultatfördelningen görs då över förpliktelsernas förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstid.
Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjänas av de anställda.
Lindab följer IAS 17, Leasingavtal. Leasing klassificeras i kon-
cernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing.
Redovisning av finansiell leasing medför att anläggningstillgångar upptas som tillgångspost i balansräkningen och att motsvarande lång- och kortfristig skuld bokförs. Anläggningstillgångar avskrivs enligt plan över den ekonomiska livslängden, medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulden. Tillgångarna redovisas i balansräkningen under det tillgångsslag som de tillhör.
Vid operationell leasing redovisas inte någon tillgångs- eller skuldpost i balansräkningen. Betalningar som görs under leasingperioden kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Uppgifter om leasing, se not 29.
Lindab tillämpar indirekt metod i enlighet med IAS 7, Kassaflödesanalys. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma företagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts. Kassa och bank utgörs av kassa medel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluk tu ationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäktsgenererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finansieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i stor leken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning.
Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller koncernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i balansräkningen men inte nödvändigtvis. Säkerheterna kan vara knut na till tillgångar i balansräkningen eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen. Se vidare not 30.
Redovisning av anläggningstillgångar för försäljning och verksamhet under avveckling sker enligt IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Anläggningstillgångarna skall vara tillgängliga för försäljning och det måste vara sannolikt att försäljningen kommer att ske inom ett år från omklassificeringen.
Vid utgången av 2008 och 2007 omfattades inga anläggningstillgångar eller verksamheter av denna standard.
Händelser efter balansdagen redovisas enligt IAS 10, Händelser efter balansdagen.
Statliga stöd redovisas enligt IAS 20, Redovisning av statliga bidrag och upplysningar om statligt stöd. Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är begränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fallet stater eller myndigheter och liknande organ oavsett geografiskt läge. Bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en minskning av tillgångarnas redovisade värde och bidrag relaterade till resultatet redovisas som en minskning av de kostnader som bidraget avser.
Redovisning av sjukfrånvaro och könsfördelning bland ledande befattningshavare görs i enlighet med rekommendation RFR 2:2 från Rådet för finansiell rapportering, Redovisning för juridisk person.
Uppgifter lämnas om frånvaro, p.g.a. sjukdom, för anställda i Sverige, under räkenskapsåret. Uppgifter om könsfördelning redovisas som fördelningen mellan kvinnor och män bland styrelseledamöter, verkställande direktör och andra personer i Lindabs ledning. Fördelningen redovisas var för sig och uppgifterna avser förhållanden på balansdagen, se not 6.
Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redovisas enligt IAS 24, Upplysningar om närstå ende. I koncernen elimineras koncern interna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisningskrav.
För omfattningen av dessa transak tioner se vidare not 31, Transaktioner med närstående.
Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen ( ÅRL ) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rapportering ( RFR ), RFR 1:2 och 2:2.
Moderbolagets redovisningsprinciper överensstämmer med koncernens i allt utom:
Att vara utsatt för risker i mindre eller större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering är att identifiera, mäta och förhindra att dessa risker blir verklighet, samtidigt ständigt göra förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För koncernen är riskförebyggande huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/ eller förluster. Om man inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. De risker Lindab kan utsättas för är strategiska, operativa och finansiella, legala risker men också det som kan hota vårt goda anseende och rykte.
Likt andra globala företag riskerar Lindabkoncernen att drabbas av skador uppkomna av naturkatastrofer, terroraktioner och andra typer av konflikter. I koncernens riskhantering ingår att bevaka omvärlden och skapa rutiner för att dels reagera men också agera på ett klokt sätt när katastrofen är ett faktum.
Lindab möter på de olika marknaderna både ett större antal små lokala företag och ett litet antal relativt stora regionala, nationella och multinationella företag. Bland bolagets konkurrenter finns bland andra Ruukki Construction, Corus Panels and Profiles, Marley, Plannja, Monier, Hörman, Fläkt Woods, Swegon och Trox.
För att möta konkurrensen har Lindab valt att arbeta med högautomatiserade centrala produktionsenheter för volymprodukter. Dessa produkter kan enkelt transporteras. Detta kombineras med lokala mindre produktionsenheter för produkter som kräver lokal anpassning och är svåra att transportera.
Lindab har också valt att tidigt etablera sig i s. k. "lågkostnadsländer" för att kunna vara konkurrenskraftigt.
Genom Lindabs välutvecklade distributionsnät kan förändringar, trender och nya krav fångas upp från kunder och ligga till grund för anpassningar av produkterna och tjänsterna till nya situationer.
Lindabs huvudråvara är stål, i form av huvudsakligen tunnplåt, och Lindabs konkurrenskraft påverkas självklart av ökade priser på råvaran. Lindab försöker att rationalisera produktionen och organisationen för att vara konkurrenskraftig. Under de senaste åren har även priser på flera insatsvaror för konkurrerande material stigit, såsom plast och betong, vilket totalt medförde att konkurrenssituationen i varje fall inte försämrades. Den snabba nedgången på världsmarknaden under slutet av 2008 har dock gjort att priserna på stål har börjat falla. Prisnedgången på konkurrerande material bedöms ha skett snabbare. Konkurrenssituationen har givetvis påverkats av denna utveckling, men det är ännu för tidigt att bedöma effekterna. Stål har många fördelar framför plast och betong, vilka bör framhållas än mer. Kundkampanjer har också inflytande på kundernas val av produkter. Lindab arbetar för att bygga goda långsiktiga relationer med potentiella kunder samt att ge mervärde genom att förenkla byggandet med Lindabs produkter.
Efterfrågan på Lindabs produkter påverkas av förändringar i kundernas investeringsplaner och produktionsnivåer. Kundernas investeringar kan förändras om den ekonomiska situationen i ett land eller en bransch förändras. Förändringar i den politiska situationen och/eller andra politiska beslut kan ha inflytande och därmed påverka kundens investeringar. Lindab har en spridning i 31 länder, vilket balanserar de olika landsspecifika riskerna i byggbranschen.
Inom affärsområde Ventilation finns en trend som inte påverkas något nämnvärt av konjunkturen, det ökade kravet på bättre inomhusklimat och energieffektivitet. Luften skall bytas oftare, utan ljud och den skall vara ren och allt detta skall ske till en låg energikostnad.
Inom affärsområde Profile finns en liknande trend där byggmaterial i stål vinner marknad på bekostnad av bl. a. träkonstruktioner. Fördelarna med stål är bl. a. att det inte möglar och i många fall kan återvinnas. Dessutom kan en större andel av produkterna tillverkas i fabriker vilket ger en lägre kostnad och bättre logistik.
Vid en generell ekonomisk nedgång och när den globala konjunkturen och världsmarknaden viker ned är det viktigt att reagera snabbt och vidta erforderliga åtgärder. En snabb förändring av marknadsförutsättningarna har skett under 2008. Lindab agerade snabbt och stor vikt har lagts vid att bemöta konjunkturnedgången först och främst med fokus på att balansera kostnadsstrukturen och kassaflödet. Det föreliggande kostnadsbesparingsprogrammet som implementerades under fjärde kvartalet avser att sänka de årliga kostnaderna med 300 MSEK från början av 2009 och framåt. En tidigare planerad expansionsinvestering har också skjutits på framtiden.
Lindab köper in stora kvantiteter stål i form av huvudsakligen tunnplåt och är beroende av utvecklingen på råvarumarknaden. Baserat på mångåriga relationer med sina viktigaste leverantörer av stål och tunnplåt har Lindab skapat en inköpsstrategi som gör att bolaget utan mellanhänder kan köpa direkt från stålverken. Lindabs nära förhållande till stålverken har också möjliggjort utveckling av speciella stålkvaliteter och ytbehandlingar som är anpassade till bolagets system och produkter. Genom att centralisera stålinköpen kan bolaget stärka sin förhandlingsposition och förhandla fram bättre priser. Lindab köper enbart stål baserat på behov och spekulerar inte i eller säkrar framtida stålpriser.
Lindab har valt att samla alla inköp av stål centralt för att utnyttja sin storlek till att få konkurrenskraftiga priser och villkor gentemot stålverken och på detta vis skapa konkurrensfördelar mot mindre konkurrenter. En noggrann intern uppföljning sker även för att kunna reagera och anpassa priser gentemot kund, om prisökningar uppstår som inte kan absorberas av organisationen genom rationaliseringar.
En förändring av stålpriset med 10 procent påverkar Lindabs resultat med 270 MSEK förutsatt att försäljningspriserna inte ändras. Historiskt sett har dock företaget justerat priserna när stålpriserna förändrats.
Risken för kundförluster avser risken att kunden inte kan betala för levererade produkter på grund av sin finansiella ställning.
Koncernen säljer till ett stort antal kunder över hela världen, vilket medför naturligt att kunder går i konkurs eller att deras finansiella ställning gör att de har betalningsproblem som i sin tur kan medföra att koncernen ej får betalt för sina sålda produkter. För att minimera kundförlusterna har ett stort antal bolag inom koncernen försäkrat sina fordringar mot kundförluster. Koncernen tar kreditupplysningar på nya kunder och följer upp gamla kunder, vilket i sin tur leder till färre kundförluster. Den enskilt största kunden står för ca 1 procent av omsättningen.
I koncernen gäller generellt att kundfordringar som varit förfallna mellan 180 och 360 dagar ska reserveras till 50 procent och de som varit förfallna längre tid än 360 dagar ska reserveras till 100 procent. Hänsyn ska dock tas till förekomst av kreditförsäkringar och dylikt. Dessutom ska även individuella bedömningar göras vid behov. Reservering för kundförluster under 2008 uppgick till 77 MSEK ( 69 ) vilket utgjorde 0,8 procent ( 0,7 ) av koncernens omsättning.
Inom de två affärsområdena Ventilation och Profile, finns olika säsongsvariationer. Ventilations produkter är inomhusprodukter och är därför inte direkt exponerade för väderleksförändring. Försäljningen är traditionellt svagare i juli och december, under semestertider. Även påsken påverkar försäljningen negativt. Juni är en stark månad, då grossister och distributörer bygger upp lager inför juli månad, då deras egen personal har semester. Profile har nästan uteslutande produkter för utomhusbruk och följer årstiderna. Vintern är normalt lågsäsong och de högsta försäljningssiffrorna sträcker sig från sommaren och fram till hösten.
Inom divisionerna Air Duct Systems – Ventilation och Building Components – Profile har reklamationsnivån historiskt varit låg. Vissa kostnader har uppstått inom produktgruppen Topline där beläggningsmaterialet Plastisol har flagnat. Numera används ett nytt beläggningsmaterial.
Inom Comfort – Ventilation har reklamationsnivån varit något högre beroende på en tekniskt mer komplicerad produkt.
Inom Building Systems – Profile, är Lindab i huvudsak endast leverantör till lokala byggentreprenörer, vilka har ansvaret för uppförandet av byggnaderna varför någon reklamationsrisk för uppförandet inte skall föreligga. Viss försäljning sker dock direkt till slutkunden och i sådant fall vilar reklamationsansvaret för uppförandet på Lindab. Oavsett vem som har risk för uppförandet svarar Lindab för att levererat material är korrekt. Reklamationer har förekommit under 2005–2008 avseende rostangrepp för takdetaljer.
För räkenskapsåret 2008 var 91 MSEK ( 87 ) reserverat. Se not 26, Övriga avsättningar.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av för att anpassa sig till ny eller strängare miljölagstiftning. Det kan också gälla sanering av mark för tidigare eller nu ägda fastigheter, avfallshantering etc. Inga miljöskulder finns och verksamheten är inte av den karaktären att den ger upphov till föroreningar av mark eller vatten vilket skulle kunna medföra sanerings behov. Koncernen skall arbeta efter och följa såväl den svenska som den internationella lagstiftningen. För att skydda bolaget och tredje part vid eventuella miljöolyckor finns en särskild miljöförsäkring. Försäkringen omfattar skadeståndsskyldighet för skada som består i, eller är en följd av miljöskada.
Denna risk avser de kostnader som kan åsamkas koncernen som part i olika tvister. Dessa kostnader kan uppkomma genom exempelvis förlikning och utdömda ersättningar.
Ansvaret för att bevaka och styra den legala riskhanteringen inom koncernen ligger hos den legala funktionen som leds av chefsjuristen. Utöver den fortlöpande uppföljningen av den legala riskexponeringen görs en kvartalsvis genomlysning av samtliga bolag inom koncernen.
I dotterbolaget Astron Buildings S.A. pågick vid förvärvstillfället tvister avseende fel i levererade byggnader. Lindab har med säljaren av Astron avtalat att denne tar risken för utgången av dessa tvister. Mindre tvister efter förvärvet har uppkommit. Under 2006 kollapsade två, av Astron levererade, byggnader i Tjeckien och Tyskland till följd av ovanligt stora snölaster. Inga krav har framställts mot bolaget rörande dessa byggnader, men det finns inte några garantier för att krav inte kommer att framställas i framtiden. Bolaget har låtit göra en oberoende granskning av den tjeckiska byggnaden, vilket har visat att byggnaden hade monterats på ett felaktigt sätt av en tredje part. Händelsen är dock även föremål för en undersökning som genomförs av en tjeckisk allmän åklagare. En reservering är gjord i räkenskaperna på 2 MSEK ( 2 ).
Bolaget var föremål för en kartellutredning genomförd av den finska konkurrensmyndigheten, där bolagets och vissa av dess konkurrenters verksamheter inom ventilationsbranschen i Finland granskades. Utredningen inleddes 2003. Under 2008 har konkurrensverket lagt ner ärendet utan någon åtgärd.
Bolaget är part i en skattetvist i Tjeckien. Tvisten är resultatet av en skatterevision 2003 av bolagets tjeckiska dotterbolag, Lindab s.r.o., avseende taxeringsåren 2001 och 2000. Mot bakgrund av vad som framkom i skatterevisionen ålade det tjeckiska skatteverket Lindab s.r.o. att betala ett sammanlagt belopp om 8 MSEK i bolagsskatt, mervärdeskatt och straffavgift. Skatteverket hävdade att Lindab s.r.o. på ett icke tillfredsställande sätt redovisat de aktuella transaktionerna. Det belopp som Lindab ålades att betala baserades på den av skatteverket gjorda bedömningen. Bolaget delar inte det tjeckiska skatteverkets uppfattning och överklagade beslutet i dess helhet i februari 2005 hos det tjeckiska finansdepartementet. Bolaget har redan betalat den beslutade bolagsoch mervärdeskatten. Domstol i Tjeckien har ogillat bolagets överklagande. Bolaget har överklagat till högsta instans, som under 2008 återförvisade ärendet till första instans grundat på att förfarandet i den första taxeringen var felaktig. Bolaget saknar uppgift om när målet kan bli avgjort. Bolaget återfick under 2007 halva straffavgiften avseende bolagsskatt och halva straffavgiften avseende mervärdeskatt. Hela kostnaden har tagits i räkenskaperna.
Denna risk avser de kostnader koncernen kan drabbas av då någon produkt som har levererats orsakar skador på person och egendom. Inom Building Systems – Profile, har Lindab konstruktionsansvaret och därmed en risk för produktansvar vid skada. Erforderliga försäkringar finns tecknade samtidigt som rutiner för eliminering av risken för skada finns och utvecklas.
Dessa risker avser de kostnader som Lindab kan drabbas av på grund av ett otillräckligt försäkringsskydd avseende produkt, egendom, avbrott, ansvar, transport, liv, pensioner etc. Koncernen har sedvanliga globala försäkringar som omfattar huvudkontoret, tillverknings- och lagerutrymmen samt som täcker den egna transportverksamheten. Försäkringarna täcker egendomsskador, verksamhetsavbrott, driftstörningar på maskiner, allmän ansvarsskyldighet och produktansvar, transport av varor på bolagets fordon, fordon och brott. Som ett naturligt led i Lindabs olika verksamheter genomförs kontinuerligt skadebegränsande åtgärder, bland annat tillsammans med externa rådgivare. I detta arbete fastställs standarder för önskvärda skyddsnivåer i syfte att begränsa sannolikheten för olika skador.
Även Lindabs ledande befattningshavare och styrelseledamöter är försäkrade med ett försäkringsskydd som bolaget anser lämpligt för ett företag av denna storlek och inom denna bransch. Lindab anser sig ha fullgott försäkringsskydd, sedvanligt i denna bransch, tillräckligt för de risker som verksamheten vanligtvis kan vara förenad med. Det finns givetvis ingen garanti att Lindab inte kommer att ådra sig förluster utöver vad dessa försäkringsskydd täcker.
Lindabs organiska tillväxt och lönsamhet på lång sikt är delvis beroende av förmågan att utveckla och framgångsrikt lansera och marknadsföra nya produkter. Om vi inte lyckas med detta på ett framgångsrikt sätt kan det påverka intäkterna på ett negativt sätt.
Lindabs anseende är en värdefull tillgång som kan påverkas av Lindabs agerande men också av externa intressenter. Lindabkoncernen strävar efter att undvika handlingar som skulle kunna riskera Lindabs goda rykte. Vi strävar efter att vara en god samhällsmedborgare där vi är verksamma. En etisk kod är framtagen och implementerad i koncernen, för att säkerställa att samtliga chefer på våra marknader följer god affärssed.
Lindab kan av olika skäl såsom haveri, strejker och andra orsaker utanför koncernens kontroll, t. ex. naturkatastrofer, drabbas av driftstopp. Med sin globala närvaro har koncernen stora möjligheter att flytta verksamheter till andra platser utifall någon enhet skulle slås ut och på så sätt säkerställa att åtagna uppdrag slutförs.
Förlust av nyckelpersoner kan påverka koncernens intjäningsförmåga på ett negativt sätt. Kompetenta och engagerade ledare är avgörande för att Lindab ska kunna fullfölja sin strategi. För att säkerställa återväxten och identifiera framtida ledare inom koncernen arbetar vi med verktyget, Manager Profile. Ledande befattningshavare utvärderas regelbundet i syfte att identifiera ledarskap och kompetens. Verktyget har under 2008 spridits till fler befattningshavare och omfattar nu ca 90 personer.
Koncernen är genom sin verksamhet utsatt för finansiella risker. Med finansiella risker avses finansieringsrisk, likviditetsrisk, ränterisk och valutarisk.
Lindabs finanspolicy för hantering av finansiella risker har beslutats av styrelsen och bildar ett ramverk av riktlinjer och regler för finansverksamheten vilken är centraliserad till Koncernstab Ekonomi och Finans. Detta för att kunna bevaka koncernens sammanlagda finansiella riskpositioner och för att uppnå kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar,
1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
kompetensuppbyggnad och tillvarata koncernens gemensamma intressen.
Med finansieringsrisk avses risken att finansieringen av koncernens kapitalbehov samt refinansiering av utestående krediter försvåras eller fördyras.
I december 2007 slöt Lindabkoncernen ett nytt bindande kreditavtal på 4 500 MSEK och en löptid på 5 år med Nordea och Handelsbanken. Kreditavtalet innehåller två s. k. "covenants" i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyller villkoren i kreditavtalet.
Outnyttjade krediter inom koncernen uppgick vid årets slut till 2 207 MSEK ( 2 308 ).
Likviditetsrisken definieras som risken att koncernen drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Alla förfall på koncernens centralt administrerade lån planeras i förhållande till koncernens kassaflöde. Lindabs verksamhet är säsongsbetonad vilket även ger effekter på kassaflödet. Det är, generellt sett, svagt negativt under perioden januari till juni varje år, för att sedan vara positivt under perioden juli till december.
Ränterisk är risken för att förändringar i gällande ränteläge
påverkar koncernen negativt. Lindab är nettolåntagare, nettoskulden uppgick vid årets utgång till 2 774 MSEK ( 2 238 ), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stigande räntor. All överskottslikviditet måste enligt finanspolicyn användas till att amortera befintliga lån.
Finanspolicyn reglerar också räntebindningstiden på all upplåning. Enligt policyn ska den genomsnittliga räntebindningstiden vara 1–12 månader. Sista december 2008 uppgick räntebindningstiden till 6 månader ( 5 ).
Vid höjningar av räntan påverkas förutom koncernens räntekostnader även hyreskostnader. En höjning av räntan får inte full effekt första året tack vare ovan nämnda räntebindningstid. På hyresavtalen är räntan bunden i 3 månader. Vid en höjning av räntan med 1 procentenhet ökar koncernens kostnader första året med 17 MSEK ( 18 ), varav räntekostnader 14 MSEK ( 15 ) och hyreskostnad 3 MSEK ( 3 ). Året därefter ökar koncernens kostnader med 33 MSEK ( 30 ), varav räntekostnader med 29 MSEK ( 25 ) och hyror med 4 MSEK ( 5 ).
Valutarisken är risken att förändringar i valutakurser negativt påverkar kassaflödet. Valutakursförändringar påverkar dessutom Lindabs resultat-och balansräkning på följande sätt:
En försvagning av värdet på den svenska kronan med 10 procent jämfört med en sammanvägning av de viktigaste valutorna förbättrar omsättningen med cirka 800 MSEK och rörelseresultatet EBIT med cirka 70 MSEK, givet 2008 års nivåer och mix för försäljning och intjäning.
83 procent ( 80 ) av Lindabkoncernens försäljning sker i utländsk valuta. Totalt sker försäljning i 18 ( 19 ) olika valutor, varav de viktigaste är EUR, DKK och GBP. För föregående år var det EUR, DKK och HUF.
| Genomsnittskurs Balansdagens kurs jan-dec |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Land | Valuta | Valutakod | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Bosnien-Herzegovina | 1 | BAM | 5,01 | 4,76 | 5,68 | 4,83 |
| Bulgarien | 1 | BGN | 4,92 | 4,73 | 5,59 | 4,84 |
| Danmark | 100 | DKK | 128,95 | 124,18 | 146,80 | 127,05 |
| Estland | 1 | EEK | 0,61 | 0,59 | 0,70 | 0,61 |
| Finland | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Frankrike | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Irland | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Italien | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Kazakstan | 100 | KZT | 5,56 | 5,53 | 6,44 | 5,43 |
| Kroatien | 100 | HRK | 133,89 | 126,37 | 150,84 | 129,06 |
| Lettland | 1 | LVL | 13,68 | 13,22 | 15,48 | 13,60 |
| Litauen | 1 | LTL | 2,78 | 2,68 | 3,17 | 2,74 |
| Luxemburg | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Montenegro | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Nederländerna | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Norge | 100 | NOK | 117,04 | 115,47 | 110,35 | 118,75 |
| Polen | 1 | PLN | 2,74 | 2,45 | 2,62 | 2,63 |
| Rumänien | 1 | RON | 2,61 | 2,77 | 2,74 | 2,62 |
| Ryssland | 100 | RUB | 26,43 | 26,43 | 26,32 | 26,35 |
| Schweiz | 100 | CHF | 606,58 | 563,31 | 734,55 | 569,85 |
| Serbien | 1 | CSD | 0,12 | 0,12 | 0,12 | 0,12 |
| Slovakien | 100 | SKK | 31,91 | 27,39 | 36,30 | 28,18 |
| Storbritannien | 1 | GBP | 12,09 | 13,53 | 11,25 | 12,91 |
| Tjeckien | 100 | CZK | 38,55 | 33,36 | 41,00 | 35,62 |
| Tyskland | 1 | EUR | 9,61 | 9,25 | 10,94 | 9,47 |
| Ukraina | 100 | UAH | 125,46 | 134,75 | 102,64 | 128,78 |
| Ungern | 100 | HUF | 3,82 | 3,68 | 4,09 | 3,74 |
| USA | 1 | USD | 6,59 | 6,76 | 7,75 | 6,47 |
Valutarisken kan delas upp i två olika kategorier beroende på hur själva exponeringen uppstår.
Uppstår vid handel mellan koncernföretag, leverantörer och kunder om betalning sker i annan valuta än koncernföretagets lokala valuta. Lindabs nettoexponering omräknad till SEK uppgår till cirka 500 MSEK ( 300 ) årligen. Ökningen beror bl. a. på förvärvet av SIPOG. Av transaktionsexponeringen upptagen i balansräkningen var 48 MSEK ( 34 ) säkrat vid årets utgång.
För att minska valutaexponeringen eftersträvas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Enligt finanspolicyn fattar varje enskilt koncernföretag beslut om huruvida säkring av transaktionsexponering ska ske. Eventuella säkringar av valutaexponering utförs därefter av Lindab AB.
Uppstår vid omräkning av utländska koncernföretags egna kapital till SEK. I enlighet med Lindabs finanspolicy har någon säkring av denna exponering inte skett under varken 2008 eller 2007.
Lindab ABs utlåning och inlåning till koncernbolag sker i huvudsak i koncernbolagens lokala valuta. Valutarisken i dessa mellanhavanden koncentreras därför till Lindab AB som säkrar dem med hjälp av terminskontrakt. Värdering av terminskontrakten sker månadsvis och effekten redovisas i finansnettot i resultaträkningen.
| 2008 | 2007 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löptid | Löptid | ||||
| Motvärde i MSEK | Belopp | månader | Belopp | månader | |
| Sälj | GBP | –222 | 3 | –251 | 4 |
| Sälj | USD | –176 | 3 | –127 | 4 |
| Sälj | CZK | –120 | 1 | –76 | 1 |
| Sälj | DKK | –843 | 6 | –313 | 3 |
| Sälj | CHF | - | - | - | - |
| Sälj | EUR | –218 | 4 | –402 | 2 |
| Sälj | NOK | –13 | 6 | –14 | 3 |
| Sälj | HUF | –125 | 7 | –116 | 2 |
| Sälj | LTL | –3 | 3 | –2 | 3 |
| Sälj | LVL | –4 | 0 | –4 | 3 |
| Sälj | PLN | - | - | –11 | 3 |
| Sälj | RUB | –113 | 7 | –32 | 6 |
| Sälj total | –1 837 | –1 348 | |||
| Köp | EUR | 448 | 4 | 562 | 3 |
| Köp | GBP | 6 | 3 | - | - |
| Köp | USD | - | - | 13 | 3 |
| Köp | DKK | 22 | 6 | 30 | 3 |
| Köp | CHF | 203 | 1 | 96 | 2 |
| Köp | CZK | 9 | 1 | 3 | 1 |
| Köp | RON | - | - | - | - |
| Köp | NOK | 9 | 3 | 18 | 3 |
| Köp | EEK | 7 | 3 | 5 | 3 |
| Köp | HUF | - | - | 11 | 1 |
| Köp | RUB | 5 | 0 | - | - |
| Köp | PLN | - | - | 11 | 6 |
| Köp total | 709 | 749 | |||
| Netto | –1 128 | –599 |
Uppskattningar och bedömningar ut värderas löpande och baseras på hi storisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i våra finansiella rapporter. Även uppskattningar kan ha en betydande inverkan.
Med implementeringen av IFRS 3, Rörelseförvärv, följde att goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbara nyttjandeperioder inte längre skrivs av, utan i stället testas för eventuellt nedskrivningsbehov, minst en gång årligen eller när indikation finns. Effekten av IFRS 3 kan bli omfattande om lönsamheten sjunker i koncernen eller inom vissa delar av koncernen, eftersom detta kan utlösa ett nedskrivningsbehov av goodwill. En sådan nedskrivning skulle påverka årets resultat. Redovisad goodwill uppgick till 2 972 MSEK ( 2 713 ) vid utgången av året.
För vidare information se not 16.
Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är troligt att framtida skattemässiga överskott kommer att fi nnas tillgängliga, mot vilka de ackumulerade underskotten kan utnyttjas.
Lagret värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs en bedömning av utgående artiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods m.m.
Underlaget till osäkra kundfordringar ut görs av en bedömning av de obetalda fordringarna.
Vår bedömning är att gjorda antaganden om framtiden inte innebär någon betydande risk för väsentliga justeringar av de redovisade beloppen för nästkommande räkenskapsår, se även not 3.
Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen.
Avsättning för framtida kostnader på grund av garantiåtaganden redovisas till det uppskattade belopp som krävs för att reglera åtagandet på balansdagen. Uppskattningen baseras på kalkyler, bedöm ningar samt erfarenheter.
Koncernens redovisning av avsättningar, enligt IAS 37, innebär att 185 MSEK ( 102 ) redovisas som övriga avsättningar, vilket utgör 1,9 procent ( 1,1 ) av koncernens omsättning. Detta är viktigt för bedömningen av koncernens finansiella ställning, eftersom avsättningar i regel baseras på bedömningar av sannolikhet och uppskattningar av kostnader och risker.
Kostnader liksom värdet på pensionsförpliktelser för förmånsbaserade pensionsplaner baseras på aktuariella beräkningar som utgår från antaganden om diskonteringsränta, förväntad avkastning på förvaltningstillgångar, framtida löneökningar, inflation och demografiska förhållanden.
Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick till netto 116 MSEK ( 102 ) efter avdrag för finansiella placeringar. Det är viktigt att korrekta bedömningar görs vid val av parametrar för värderingen av pensioner. Eftersom koncernen tillämpar den s. k. korridoren får dock större ändringar ej så stor inverkan under ett enskilt år. Förändringarna redovisas endast när de avviker med mer än 10 procent av åtagandenas nuvärden eller det verkliga värdet för förvaltningstillgångar. Resultatjusteringen fördelas då ut på den förväntade återstående tjänstgöringstiden som är förknippad med de aktuella förpliktelserna.
I enlighet med IFRS redovisas en skuld när det finns en förpliktelse som en följd av en händelse och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt att en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga ärenden. En bedömning görs då av om det finns behov av reserver i de finansiella rapporterna. Till den del en bedömning har gjorts som inte överensstämmer med verkligt utfall kan de finansiella rapporterna påverkas, se även not 3.
Under året har Lindabkoncernen förvärvat samtliga aktier i SIPOG a.s. i Slovakien och i Koto-Pelti Oy i Finland.
Aktierna i SIPOG konsolideras från och med 1 september. SIPOG-gruppen består av sex bolag belägna i Slovakien, Rumänien, Tjeckien och Ungern och hade vid förvärvstillfället 190 anställda. Under 2007 omsatte gruppen 37 MEUR och rörelseresultatet EBIT uppgick till 4,7 MEUR. SIPOG-gruppen producerar tak- och väggbeklädnader samt takavvattningssystem. Genom förvärvet blir Lindab marknadsledande i Slovakien och får tillgång till kostnadseffektiv produktion samt ett utökat nätverk för distribution. Positionerna i Rumänien och Tjeckien förstärks också. Köpeskillingen för aktierna kan maximalt uppgå till 22 MEUR. Den första delbetalningen, om 18 MEUR gjordes 11 september och därutöver har förvärvskostnader bokförts. Nettoskuldsättningen ökade med 197 MSEK och koncernmässig goodwill med 34 MSEK genom förvärvet.
Förvärvsgoodwillen för SIPOG a.s. är hänförlig till deras starka marknadsposition men också de synergieffekter som förväntas uppstå efter förvärvet.
Aktierna i Koto-Pelti Oy förvärvades den 18 januari. Företaget, som producerar tak- och väggplåt, omsatte 2007 ca 30
Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvens inverkan på koncernens likvida medel. Förvärvsanalysen för SIPOG-gruppen är preliminär kommer att fastställas före utgången av 2009.
MSEK och vid förvärvstillfället hade de 6 anställda. Förvärvet innebar att nettoskuldsättningen ökade med 19 MSEK samt gav en koncernmässig goodwill på 17 MSEK.
SIPOG konsoliderades fr. o.m. 1 september 2008 vilket överensstämmer med när Lindab fick bestämmande inflytande. Detta medförde att koncernens nettoomsättning för perioden 1 september till 31 december 2008 ökade med 144 MSEK samt att koncernens resultat efter skatt ökade med 8 MSEK. Om förvärvet genomförts den 1 januari 2008 beräknas omsättningen, för koncernen, ha uppgått till 10 124 MSEK. Koncernens resultat efter skatt beräknas ha uppgått till 734 MSEK, vilket hade motsvarat en ökning med 11 MSEK.
Koto-Pelti konsoliderades från och med 1 januari 2008. Koncernens nettoomsättning för 2008 har därigenom ökat med 23 MSEK och resultat efter skatt med 2 MSEK.
Under 2007 förvärvades Aervent Holdings Ltd på Irland, köpeskilling 41 MSEK.
Vidare slutfördes förvärven av CCL Veloduct Ltd, Storbritannien, Airbat S.A.S. Frankrike och Lindab Buildings Systems Kft. Därmed ökades köpeskillingen med 7 MSEK.
| Övriga | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Köpeskilling | SIPOG | Koto-Pelti | förvärv | Summa | 2007 |
| Kontant betalt | 171 | 21 | - | 192 | 46 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 7 | 1 | - | 8 | 2 |
| Sammanlagd köpeskilling | 178 | 22 | - | 200 | 48 |
| Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar/-skulder | –144 | –5 | - | –149 | 3 |
| Slutreglering som endast påverkar likvida medel för förvärv tidigare år | - | - | - | –4 | |
| Goodwill | 34 | 17 | - | 51 | 47 |
| Kontant betald köpeskilling | 171 | 21 | - | 192 | 46 |
| Direkta kostnader i samband med förvärvet | 7 | 1 | - | 8 | 2 |
| Likvida medel i det förvärvade dotterbolaget | –17 | –2 | - | –19 | - |
| Slutreglering och köpeskilling för förvärv tidigare år | - | - | - | 0 | - |
| Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv | 161 | 20 | - | 181 | 48 |
Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterat till förvärvet av SIPOG-gruppen och Koto-Pelti framgår nedan:
| Bokfört värde Bokfört värde |
Verkligt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| SIPOG | Justering | Koto-Pelti | värde | 2007 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 73 | 2 | 75 | 3 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 1 | 1 | - | 2 | 6 |
| Uppskjuten skattefordran | 2 | - | 2 | 4 | |
| Varulager | 134 | 3 | 137 | 7 | |
| Kundfordringar och övriga omsättnings tillgångar | 52 | 0 | 52 | 38 | |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 17 | 2 | 19 | - | |
| Summa förvärvade tillgångar | 279 | 1 | 7 | 287 | 58 |
| Uppskjutna skatteskulder | 2 | - | 2 | - | |
| Kortfristiga skulder | 133 | 2 | 135 | 57 | |
| Summa övertagna skulder | 135 | 0 | 2 | 137 | 57 |
| Förvärvade nettotillgångar | 144 | 1 | 5 | 150 | 1 |
| Goodwill | 34 | –1 | 17 | 50 | 47 |
| Köpeskilling | 178 | 0 | 22 | 200 | 48 |
| 2008 | 2007 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Män | Kvinnor | Summa | Män | Kvinnor | Summa | |
| Moderbolaget, Sverige | 1 | - | 1 | 1 | - | 1 |
| Dotterföretag | ||||||
| Sverige | 958 | 219 | 1 177 | 893 | 212 | 1 105 |
| Belgien | 24 | 4 | 28 | 20 | 4 | 24 |
| Bosnien-Herzegovina | 0 | 0 | 0 | 10 | 3 | 13 |
| Bulgarien | 9 | 3 | 12 | 6 | 2 | 8 |
| Danmark | 501 | 184 | 685 | 538 | 125 | 663 |
| Estland | 3 | 17 | 20 | 22 | 3 | 25 |
| Finland | 55 | 17 | 72 | 51 | 15 | 66 |
| Frankrike | 89 | 22 | 111 | 64 | 13 | 77 |
| Irland | 29 | 6 | 35 | 7 | 2 | 9 |
| Italien | 19 | 9 | 28 | 18 | 9 | 27 |
| Kroatien | 2 | 3 | 5 | 12 | 6 | 18 |
| Lettland | 8 | 2 | 10 | 7 | 2 | 9 |
| Litauen | 4 | 1 | 5 | 4 | 1 | 5 |
| Luxemburg | 317 | 44 | 361 | 329 | 39 | 368 |
| Nederländerna | 9 | 3 | 12 | 9 | 2 | 11 |
| Norge | 76 | 21 | 97 | 80 | 21 | 101 |
| Polen | 86 | 25 | 111 | 86 | 24 | 110 |
| Rumänien | 190 | 58 | 248 | 131 | 36 | 167 |
| Ryssland | 95 | 39 | 134 | 30 | 22 | 52 |
| Schweiz | 127 | 14 | 141 | 134 | 15 | 149 |
| Slovakien | 22 | 11 | 33 | 0 | 0 | 0 |
| Storbritannien | 295 | 55 | 350 | 310 | 62 | 372 |
| Tjeckien | 701 | 212 | 913 | 663 | 180 | 843 |
| Tyskland | 140 | 33 | 173 | 135 | 33 | 168 |
| Ukraina | 8 | 2 | 10 | 6 | 2 | 8 |
| Ungern | 341 | 56 | 397 | 354 | 56 | 410 |
| USA | 187 | 33 | 220 | 171 | 33 | 204 |
| Dotterföretag totalt | 4 295 | 1 093 | 5 388 | 4 090 | 922 | 5 012 |
| Koncernen totalt | 4 296 | 1 093 | 5 389 | 4 091 | 922 | 5 013 |
| Könsfördelning, ledande befattningshavare | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||||||
| Styrelsen, inkl. arbetstagar- | ||||||||
| representanter | 7 | 1 | 8 | 7 | 1 | 8 | ||
| VD/ledningsgrupp | 7 | - | 7 | 4 | - | 4 | ||
| Koncernen | ||||||||
| VD/ledningsgrupp | 7 | - | 7 | 4 | - | 4 |
Sjukfrånvaron avser endast koncernens svenska verksamheter, %
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| Total sjukfrånvaro som en andel av den ordinarie arbetstiden | 4,6 | 5,3 |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser en sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer | 35,3 | 48,1 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter kön | ||
| Kvinnor | 5,7 | 7,1 |
| Män | 4,3 | 4,7 |
| Sjukfrånvaro fördelad efter ålderskategori | ||
| 29 år eller yngre | 4,1 | 3,8 |
| Mellan 30 och 49 år | 4,1 | 4,6 |
| 50 år eller äldre | 6,3 | 8,1 |
| 2008 | 2007 | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse och | Summa | Styrelse och | Summa | |||||
| verkställande | Övriga | löner och | verkställande | Övriga | löner och | |||
| Löner och ersättningar | direktör | anställda | ersättningar | direktör | anställda | ersättningar | ||
| Moderbolaget, Sverige | 16,1 | - | 16,1 | 9,9 | - | 9,9 | ||
| Dotterföretag | ||||||||
| Sverige | 6,7 | 390,9 | 397,6 | 6,0 | 354,8 | 360,8 | ||
| Belgien | 1,4 | 7,9 | 9,3 | 1,3 | 6,7 | 8,0 | ||
| Bosnien-Herzegovina | 0 | 0 | 0 | 0,0 | 0,9 | 0,9 | ||
| Bulgarien | 0,1 | 1,0 | 1,1 | 0,2 | 0,5 | 0,7 | ||
| Danmark | 3,7 | 305,0 | 308,7 | 3,4 | 279,7 | 283,1 | ||
| Estland | 1,0 | 2,9 | 3,9 | 0,5 | 3,2 | 3,7 | ||
| Finland | 2,2 | 33,5 | 35,7 | 2,0 | 25,4 | 27,4 | ||
| Frankrike | 1,8 | 34,3 | 36,1 | 7,5 | 32,0 | 39,5 | ||
| Irland | 1,6 | 15,6 | 17,2 | 0,4 | 3,7 | 4,1 | ||
| Italien | 1,4 | 10,6 | 12,0 | 1,1 | 8,9 | 10,0 | ||
| Kroatien | 0,6 | 0,4 | 1,0 | 0,4 | 2,8 | 3,2 | ||
| Lettland | 0,4 | 1,2 | 1,6 | 0,4 | 0,9 | 1,3 | ||
| Litauen | 0,3 | 0,6 | 0,9 | 0,3 | 0,4 | 0,7 | ||
| Luxemburg | 5,2 | 171,6 | 176,8 | 7,3 | 168,1 | 175,4 | ||
| Nederländerna | 0,7 | 3,8 | 4,5 | 0,7 | 3,2 | 3,9 | ||
| Norge | 1,4 | 52,8 | 54,2 | 1,4 | 46,9 | 48,3 | ||
| Polen | 3,6 | 21,1 | 24,7 | 3,3 | 18,0 | 21,3 | ||
| Rumänien | 1,9 | 25,6 | 27,5 | 1,8 | 22,5 | 24,3 | ||
| Ryssland | 0,9 | 13,8 | 14,7 | 1,0 | 5,9 | 6,9 | ||
| Schweiz | 8,3 | 84,6 | 92,9 | 8,0 | 78,3 | 86,3 | ||
| Slovakien | 0 | 2,9 | 2,9 | - | - | - | ||
| Storbritannien | 4,3 | 103,0 | 107,3 | 5,2 | 114,3 | 119,5 | ||
| Tjeckien | 2,8 | 111,9 | 114,7 | 1,7 | 93,6 | 95,3 | ||
| Tyskland | 2,9 | 60,4 | 63,3 | 2,2 | 61,4 | 63,6 | ||
| Ukraina | 0,4 | 1,7 | 2,1 | 0,4 | 1,1 | 1,5 | ||
| Ungern | 8,6 | 49,0 | 57,6 | 6,5 | 49,2 | 55,7 | ||
| USA | 3,7 | 94,8 | 98,5 | 3,0 | 86,5 | 89,5 | ||
| Dotterföretag totalt | 65,9 | 1 600,9 | 1 666,8 | 65,8 | 1 469,1 | 1 534,9 | ||
| Koncernen totalt | 82,0 | 1 600,9 | 1 682,9 | 75,7 | 1 469,1 | 1 544,8 | ||
| Sociala kostnader | ||||||||
| Moderbolaget, Sverige | 12,9 | - | 12,9 | 8,8 | - | 8,8 | ||
| varav pensioner | 6,1 | - | 6,1 | 3,7 | - | 3,7 | ||
| Koncernen totalt | 34,4 | 380,7 | 415,1 | 30,1 | 362,6 | 392,7 | ||
| varav pensioner | 14,6 | 80,9 | 95,5 | 14,9 | 74,4 | 89,3 | ||
| Summa personalkostnader | 116,4 | 1 981,6 | 2 098 | 105,8 | 1 831,7 | 1 937,5 |
Pensionsförpliktelser till styrelse och verkställande direktör i koncernen utgörs av avtal med tidigare verkställande och vice verkställande direktörer 20,0 MSEK ( 21,7 ). Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 9,7 MSEK ( 13,6 ). Årets kostnad för pensionsåtagande, hänförligt till tidigare verkställande direktör och styrelse ledamot, uppgår till 0,3 MSEK ( 0,1 ).
Total ersättning till styrelseledamöterna uppgår till 1 888 kSEK ( 1 696 ), enligt vidstående fördelning.
Vid årsstämman den 7 maj 2008 beslutades att arvode till styrelsens ledamöter ska utgå med totalt 1 900 kSEK fördelat på 650 kSEK till styrelsens ordförande, 300 kSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna, med undantag av tidigare verkställande direktören Kjell Åkesson, samt 25 kSEK vardera till arbetstagarrepresentanterna. Något särskilt revisionsutskott är ej inrättat utan styrelsen, exklusive verkställande direktören, upprätthåller i stället denna funktion. Arvode för arbete i revisionsutskottet beslutades till 110 kSEK, varav 30 kSEK till ordföranden och 20 kSEK till övriga ledamöter, ej anställda i Lindab. Vidare beslutades att arvode för arbete i ersättningsutskottet skulle utgå med 70 kSEK, varav 30 kSEK till ordföranden och 20 kSEK till övriga två ledamöter. Styrelsen utser själv ledamöterna i detta utskott.
| kSEK | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Svend Holst-Nielsen, ordförande | 631,3 | 520,0 |
| Hans-Olov Olsson | 305,5 | 263,3 |
| Anders C. Karlsson | 304,1 | 263,3 |
| Annette Sadolin | 303,5 | 263,3 |
| Stig Karlsson | 303,3 | 263,3 |
| Pontus Andersson | 20,0 | 20,0 |
| Markku Rantala | 20,0 | 20,0 |
| Walther Vishof Paulsen | - | 83,0 |
| Kjell Åkesson, tidigare VD och koncernchef | - | - |
| Summa arvoden till styrelseledamöter | 1 887,7 | 1 696,2 |
Inkluderar arvode för revisionsutskottet för de fem första namnen.
Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget.
Årsstämman fattade beslut om följande riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare:
Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön, där den rörliga delen baseras på uppnådda resultat samt individuella mål. Kjell Åkesson ( KÅ ) har avgått som VD den 30 september och efterträtts av David Brodetsky ( DB ), som dock anställdes redan 1 juli.
För närvarande baseras 60–80 procent av den rörliga lönen på koncernens resultat och 20–40 procent på individuella mål, vilka fastställs specifikt för varje anställd.
Den maximala rörliga lönen uppgår till 40 procent av den anställdes fasta lön, med undantag för bolagets VD och koncernchef som har rätt till en maximal rörlig lön uppgående till 75 procent av den årliga fasta lönen.
av aktier. För tiden från nästa årsstämma föreslår styrelsen att ovanstående riktlinjer bibehålls oförändrade.
Under 2008 erhöll verkställande direktörerna, DB respektive KÅ, en fast lön på 2 389 respektive 5 153 kSEK ( 4 880 ) och en rörlig ersättning på 676 respektive 4 028 kSEK ( 3 600 ) inklusive ersättning enligt incitamentsprogrammet. KÅs ersättning avser tiden t. o. m. 31 mars 2009. DB har för närvarande en baslön om 4 700 kSEK per år. Han har rätt till fri bostad under hela anställningstiden och under en övergångsperiod om två år omfattas även löpande kostnader och en kompensation för skatteffekten av förmånen. Därtill kommer rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Den sammanlagda summan av ersättningar till övriga ledande befattningshavare, Nils-Johan Andersson, Peter Andsberg, Hannu Paitula och Venant Krier, Anders Persson, Carl-Gustav Nilsson samt David Brodetsky för första halvåret 2008, uppgick till 14 377 kSEK ( 7 144 ) i fast lön och 3 090 kSEK ( 2 715 ) i rörlig ersättning inklusive ersättning enligt incitamentsprogrammet. Därutöver har medlemmarna i koncernledningen rätt till förmånsbil.
Vid uppsägning av David Brodetskys anställning gäller en uppsägningstid om 12 månader vid uppsägning från bolagets sida och sex månader vid uppsägning från David Brodetskys sida. Vidare finns en konkurrensbegränsningsklausul som gäller under 12 månader efter uppsägningstiden. Han har då rätt till en ersättning motsvarande den totala summan av hans fasta årslön vid tidpunkten för uppsägningen, pensionspremier för den aktuella perioden samt ett belopp motsvarande den genomsnittliga rörliga lönen per år under de senaste tre åren.
Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är 6–24 månader, vid uppsägning från bolagets sida, och 6–12 månader vid uppsägning från den anställdes sida. Dessa ledande befattningshavare är också bundna av konkurrensbegränsningsklausuler under 12 månader efter avslutad tjänst.
David Brodetsky eller bolaget har rätt att kräva att han ska gå i pension vid 60 år. Pensionsåldern för övriga ledande befattningshavare är 65 år.
Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för David Brodetsky motsvarande minst 55 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna uppgick till 1 751 kSEK ( - ).
Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner, utöver lagstadgad rätt till pension, antingen motsvarande det svenska ITP-systemet eller förmåner som är begränsade maximalt till 20–25 procent av den fasta årslönen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer, utöver lagstadgad rätt till pension, uppgick till sammanlagt 2 685 kSEK ( 1 305 ).
Utöver rörlig lön för koncernledningen, föreligger ett bonusprogram för övriga ledande befattningshavare. Bonusprogrammet baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 20, 30 eller 40 procent av årslönen, beroende på befattning. Programmet omfattar för närvarande ca 80 anställda.
För Astron finns ett separat bonussystem som omfattar ca 135 anställda. Även Astrons program baseras på resultatorienterade och individuella mål. Bonus uppgår till 5–40 procent av årslönen beroende på befattning.
Sedan 1980 gör bolaget avsättningar till en vinstandelsstiftelse för anställda i Sverige, i enlighet med avtal. Nuvarande avtal löper till och med 2011. Avsättningarna görs årligen baserat på resultatet i de svenska koncernbolagen. Det maximala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med Konsumentprisindex ( KPI ). Årets avsättning uppgick till 6 752 kSEK ( 6 560 ) inklusive arbetsgivaravgifter. Den maximala avsättningen per anställd var 6 185 SEK.
Under åren 2001–2006, då Lindab-aktien ej var noterad på börsen, gjordes placeringar i ägarbolaget Ratos AB. Från och med 2007 görs återigen placeringar i Lindab-aktien. Efterhand som äldre fonder kan skiftas ut kommer kvarstående medel att kunna placeras om från Ratosaktier till Lindabaktier. Vid utgången av 2008 innehade stiftelsen 22 500 aktier i Lindab och 387 700 i Ratos. Senast i april 2011 kommer alla icke kontanta medel att kunna bestå av enbart Lindabaktier igen.
Anställda i koncernens danska bolag får del av en kontantbaserad vinstandelsplan. Enligt planen avsätter Lindab fem procent av vinsten i de danska koncernbolagen till de anställda i Danmark, dock högst 3 500 DKK per anställd. De som har varit anställda i mer än ett kalenderår har rätt till full kontantersättning och de som anställdes före den 1 juli ett visst år har rätt till hälften av den fulla kontantersättningen. Styrelsen för Lindab A/S fastställer storleken på årets utbetalning med hänsyn tagen till årets resultat.
Det av årsstämman beslutade incitamentsprogrammet har genomförts.
Programmet fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen, vilket motsvarar 90 procent av de som erbjudits. Priset per option uppgick till 17,40 kr och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 173,70 kr under tiden 2010-06-01–2011-05-31. Utspädningseffekten kan maximalt uppgå till 1 procent av aktiekapitalet. Vid årsskiftet var avståndet mellan aktiekurs och teckningskurs så stort att någon utspädningseffekt inte beaktats vid beräkningen av nyckeltal.
Teckningsoptionerna har marknadsvärderats enligt vedertagen värderingsmodell, Black & Scholes. Programmet berättigar också till en så kallad "stay-bonus", d.v.s. att alla som har förvärvat optioner får ut 50 procent av köpeskillingen i bonus efter skatt, fördelat på tre tillfällen under löptiden, förutsatt att de fortfarande är anställda i Lindabkoncernen och fortfarande är ägare till optionerna.
De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I framför allt Sverige, Luxemburg och Norge kan anställda dock även omfattas av förmånsbestämda planer. I Italien finns en förmånsbestämd plan för ersättningar vid uppsägning. Under 2008 uppgick skulden för ersättningar efter avslutad anställning till 116 MSEK ( 109 ).
| Ventilation | Profi le | Övrigt | Totalt | Eliminering Summa |
||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Extern omsättning | 4 783 | 4 507 | 4 993 | 4 712 | 64 | 61 | 9 840 | 9 280 | - | - | 9 840 | 9 280 |
| Intern omsättning | 5 | 5 | 21 | 19 | 5 | 3 | 31 | 27 | –31 | –27 | 0 | 0 |
| Summa omsättning | 4 788 | 4 512 | 5 014 | 4 731 | 69 | 64 | 9 871 | 9 307 | –31 | –27 | 9 840 | 9 280 |
| Rörelseresultat ( EBITA ) | 416 | 474 | 811 | 868 | –54 | –24 | 1 173 | 1 318 | - | - | 1 173 | 1 318 |
| Rörelseresultat ( EBIT ) | 416 | 474 | 801 | 859 | –54 | –24 | 1 163 | 1 309 | - | - | 1 163 | 1 309 |
| Finansnetto | –173 | –134 | ||||||||||
| Resultat efter fi nansiella poster ( EBT ) | 990 | 1 175 | ||||||||||
| Skatt på årets resultat | –267 | –274 | ||||||||||
| Årets resultat | 723 | 901 | ||||||||||
| Anläggningstillgångar, exkl. | ||||||||||||
| fi nansiella tillgångar | 2 154 | 1 993 | 2 314 | 1 908 | 282 | 303 | 4 750 | 4 204 | - | 0 | 4 750 | 4 204 |
| Varulager | 677 | 586 | 965 | 690 | 3 | 2 | 1 645 | 1 278 | - | 0 | 1 645 | 1 278 |
| Övriga tillgångar | 1 030 | 967 | 822 | 815 | 695 | 745 | 2 547 | 2 527 | –831 | –716 | 1 716 | 1 811 |
| Ej fördelningsbara tillgångar | 514 | 407 | ||||||||||
| Summa tillgångar | 8 942 | 8 009 | –831 | –716 | 8 625 | 7 700 | ||||||
| Eget kapital | 3 346 | 2 969 | ||||||||||
| Övriga skulder | 918 | 959 | 1 199 | 1 203 | 254 | 159 | 2 371 | 2 321 | –319 | –596 | 2 052 | 1 725 |
| Ej fördelningsbara skulder | 3 227 | 3 006 | ||||||||||
| Summa eget kapital och skulder | 2 371 | 2 321 | –319 | –596 | 8 625 | 7 700 | ||||||
| Bruttoinvesteringar i anläggningar | 85 | 80 | 195 | 121 | 21 | –6 | 301 | 195 | - | - | 301 | 195 |
| Avskrivningar | 105 | 99 | 101 | 92 | 19 | 12 | 225 | 203 | - | - | 225 | 203 |
| Ventilation | Profi le | Övrigt | Summa | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Norden | 2 077 | 1 931 | 1 658 | 1 688 | 64 | 61 | 3 799 | 3 680 | |
| Västeuropa | 1 979 | 1 854 | 760 | 783 | - | - | 2 739 | 2 637 | |
| CEE/CIS | 389 | 389 | 2 564 | 2 227 | - | - | 2 953 | 2 616 | |
| Övriga marknader | 338 | 333 | 11 | 14 | - | - | 349 | 347 | |
| Summa | 4 783 | 4 507 | 4 993 | 4 712 | 64 | 61 | 9 840 | 9 280 |
Ovanstående avser fördelning av koncernens omsättning per marknad oavsett var produkten har tillverkats.
| Tillgångar totalt | Investeringar totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Norden | 3 110 | 3 001 | 84 | 53 | |
| Västeuropa | 2 787 | 2 633 | 48 | 33 | |
| CEE/CIS | 2 095 | 1 624 | 154 | 101 | |
| Övriga marknader | 633 | 442 | 15 | 8 | |
| Summa | 8 625 | 7 700 | 301 | 195 |
Ovanstående avser fördelning på geografiska områden efter var tillgångarna är belägna.
Affärsområde Ventilation omfattar koncernens kompletta verksamhet inom ventilation och inneklimatsystem. Affärsområde Profile omfattar koncernens verksamhet inom produkter och produktsystem riktade mot byggsektorn. Övrigt omfattar moderbolaget och stålservice samt stålbearbetning till externa kunder.
Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om "armlängds avstånd" det vill säga som mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Balanserade utgifter för utvecklingskostnader ( not 16 ) | 3 | 3 |
| Patent ( not 16 ) | 0 | 1 |
| IT och övriga immateriella tillgångar ( not 16 ) | 15 | 12 |
| Varumärken ( not 16 ) | 10 | 9 |
| Fastigheter ( not 17 ) | 44 | 35 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar ( not 17 ) | 118 | 113 |
| Inventarier, verktyg och installationer ( not 17 ) | 32 | 30 |
| Pågående nyanläggningar byggnader (not 17) | 3 | - |
| Summa | 225 | 203 |
| Totala av- och nedskrivningar fördelade per funktion Kostnader för sålda varor |
170 | 151 |
| Försäljningskostnader | 31 | 28 |
| Administrationskostnader | 23 | 23 |
| Forsknings- och utvecklingskostnader | 1 | 1 |
| Summa | 225 | 203 |
| Avskrivningar på immateriella övervärden fördelade per funktion | ||
| Försäljningskostnader ( not 16 ) | 10 | 9 |
| Summa | 10 | 9 |
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Kostnad för direkt material | 4 592 | 4 344 | - | - | |
| Kostnader för arbetskraft ( not 6 ) | 2 117 | 1 955 | 31 | 19 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar ( not 8, 16, 17 ) | 225 | 203 | - | - | |
| Övriga rörelsekostnader | 1 906 | 1 548 | 2 | –1 | |
| Summa | 8 840 | 8 050 | 33 | 18 |
I resultaträkningen är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, FoU-kostnader samt övriga rörelse kostnader uppgår totalt till 8 840 MSEK ( 8 050 ). Här visas en fördelning av dessa kostnader på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 2 098 MSEK och inhyrd personal, 19 MSEK.
Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redovisningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det inne fattar också en granskning för att kunna ge ut låtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrels en och verkställande direktören. Övriga uppdrag avser rådgivning inom revisionsnära områden såsom redovisning, due diligence och skatt etc.
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |||
| Ernst & Young, revisionsuppdrag | 8,1 | 7,9 | 1,0 | 0,6 | ||
| Ernst & Young, övriga uppdrag | 5,5 | 4,5 | - | - | ||
| Totalt | 13,6 | 12,4 | 1,0 | 0,6 |
Forsknings- och utvecklingskostnader uppgår till 58 MSEK ( 47 ) och är direkt kostnadsförda i resultaträkningen, varav 1 MSEK ( 1 ) avser avskrivningar på balanserade utgifter för utvecklingskostnader.
| Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Intäkter | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/skulder | 124 | 60 | - | - |
| Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar | 19 | 11 | - | - |
| Övrigt | 20 | 8 | - | 4 |
| Summa | 163 | 79 | - | 4 |
| Kostnader | ||||
| Valutakursdifferenser på rörelseskulder/fordringar | –171 | –74 | - | - |
| Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar | –3 | –8 | - | - |
| Omstruktureringskostnader | –110 | 2 | - | - |
| Övrigt | - | –2 | –2 | - |
| Summa | –284 | –82 | –2 | - |
| Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Resultat från andelar i koncernföretag | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Erhållen utdelning | - | - | 151 | 700 |
| Erhållet koncernbidrag | - | - | 236 | 303 |
| Summa | - | - | 387 | 1 003 |
| Ränteintäkter | ||||
| Externa | 22 | 20 | 0 | 1 |
| Summa | 22 | 20 | 0 | 1 |
| Räntekostnader | ||||
| Externa | –177 | –145 | 0 | –39 |
| Till koncernbolag | - | - | –83 | –52 |
| För pensioner, netto | –6 | –4 | - | - |
| Summa | –183 | –149 | –83 | –91 |
| Övriga fi nansiella intäkter och kostnader | ||||
| Valutakursvinster | 0 | 0 | - | - |
| Valutakursförluster | –12 | –5 | - | - |
| Summa | –12 | –5 | - | - |
| Totalt | 173 | –134 | 304 | 913 |
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Aktuell skattekostnad | –290 | –305 | –35 | –57 |
| Uppskjuten skatt | 23 | 31 | - | - |
| Total redovisad skattekostnad | –267 | –274 | –35 | –57 |
Skattekostnaden i koncernen för året uppgick till 267 MSEK ( 274 ) eller 27,0 procent ( 23,3 ) av resultatet efter finansnetto. Skattesatsen i Sverige uppgick till 28 procent till och med 2008. Från och med 2009 är skattesatsen 26,3 procent och uppskjuten skatt har därför omräknats med den nya skattesatsen.
| Koncern | Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | Procent | 2007 | Procent | ||
| Resultat före skatt | 990 | 1 175 | |||
| Skatt enligt gällande skattesats för bolaget | –277 | –28,0 | –329 | –28,0 | |
| Avstämning mot redovisad skatt | |||||
| Effekt av andra skattesatser för utländska bolag | 29 | 2,9 | 30 | 2,5 | |
| Ej aktiverade underskott, uppkomna under året | –25 | –2,5 | –5 | –0,4 | |
| Skatt hänförligt till tidigare år | 1 | 0,1 | –21 | –1,8 | |
| Ej avdragsgilla kostnader | –20 | –2,0 | –13 | –1,1 | |
| Ej skattepliktiga intäkter | 10 | 1,0 | 3 | 0,3 | |
| Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt | 5 | 0,5 | –40 | –3,4 | |
| Aktiverade underskottsavdrag hänförliga till tidigare år | 0 | 0,0 | 93 | 7,9 | |
| Övrigt | 10 | 1,0 | 8 | 0,7 | |
| Redovisad skattekostnad | –267 | –27,0 | –274 | –23,3 |
Uppskjutna skattefordringar och –skulder under året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan:
| Uppskjuten | Uppskjuten | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| skattefordran | skatteskuld | Netto | ||||
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Immateriella anläggningstillgångar | 177 | 149 | –77 | –57 | 100 | 92 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5 | 2 | –130 | –101 | –125 | –99 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 2 | 0 | –20 | –5 | –18 | –5 |
| Lager | 28 | 32 | –7 | –1 | 21 | 31 |
| Fordringar | 10 | 8 | 0 | 0 | 10 | 8 |
| Avsättningar | 16 | 19 | –2 | –2 | 14 | 17 |
| Leasing | 7 | 9 | –10 | –10 | –3 | –1 |
| Övrigt | 10 | 7 | –5 | –32 | 5 | –25 |
| Underskottsavdrag | 130 | 117 | 0 | - | 130 | 117 |
| Periodiseringsfonder | - | - | –75 | –109 | –75 | –109 |
| Summa | 385 | 343 | –326 | –317 | 59 | 26 |
| Avstämning av uppskjuten nettofordran | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Vid årets början | 26 | –7 |
| Redovisat över resultaträkningen | 24 | 31 |
| Förvärv av dotterbolag ( not 5 ) | 0 | 4 |
| Slutlig förvärvsanalys förvärv Astron | - | - |
| Övrigt | –1 | - |
| Omräkningsdifferenser | 10 | –2 |
| Vid årets slut | 59 | 26 |
Uppskjutna skattetillgångar relaterade till underskottsavdrag om 136 MSEK ( 49 ), motsvarande en uppskjuten skattefordran på 43 MSEK ( 17 ), har inte redovisats, då det för närvarande inte anses troligt att Lindab inom överskådlig framtid kan utnyttja dessa.
| Före utspädning | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 723 | 901 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 77 547 921 | 78 707 820 |
| Resultat per aktie före utspädning ( SEK per aktie ) | 9,32 | 11,45 |
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till moder företagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderföretaget.
| Efter utspädning | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK | 723 | 901 |
| Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier | 77 547 921 | 78 707 820 |
| Aktieoptioner | - | - |
| Vägt genomsnittligt antal stamaktier för beräkning av resultat per aktie efter utspädning | 77 547 921 | 78 707 820 |
| Resultat per aktie efter utspädning ( SEK per aktie ) | 9,32 | 11,45 |
För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella stamaktier. För 2008 fanns 784 000 utestående aktieoptioner. Då börskursen vid årsskiftet ligger långt under teckningskursen för aktien, föreligger ingen sannolikhet att optionerna kommer att utnyttjas. I och med detta blir det ingen utspädningseffekt.
| Balanserade utgifter för |
utvecklings IT och övriga |
|||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| arbeten | Patent och | immateriella | ||||
| 1 januari - 31 december 2007 | och liknande | liknande | tillgångar | Varumärken | Goodwill | Totalt |
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 21 | 79 | 102 | 45 | 2 950 | 3 197 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | - | 3 | - | - | 3 |
| Nyanskaffningar | 2 | - | 11 | - | 48 | 61 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | –4 | - | - | –4 |
| Omklassifi ceringar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | 1 | 0 | 4 | 2 | 58 | 65 |
| Vid årets slut | 24 | 79 | 116 | 47 | 3 056 | 3 322 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –10 | –77 | –69 | –12 | –334 | –502 |
| Årets avskrivningar | –3 | - | –13 | –9 | - | –25 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | - | –2 | - | - | –2 |
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | 4 | - | - | 4 |
| Omklassifi ceringar | - | - | 0 | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | 0 | –3 | 0 | –9 | –13 |
| Vid årets slut | –14 | –77 | –83 | –21 | –343 | –538 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –2 | - | - | - | –5 |
| Årets nedskrivningar | 0 | - | - | - | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | - | - | - | - | 0 |
| Vid årets slut | –3 | –2 | - | - | - | –5 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 8 | 0 | 33 | 33 | 2 616 | 2 690 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 7 | 0 | 33 | 26 | 2 713 | 2 779 |
| 1 januari - 31 december 2008 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 24 | 79 | 116 | 47 | 3 056 | 3 322 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | - | 3 | - | 3 | ||
| Nyanskaffningar | 5 | 20 | 43 | 68 | ||
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | - | - | |
| Omklassifi ceringar | - | - | - | - | 10 | 10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 3 | 3 | 11 | 7 | 244 | 268 |
| Vid årets slut | 32 | 82 | 150 | 54 | 3 353 | 3 671 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –14 | –77 | –83 | –21 | –343 | –538 |
| Årets avskrivningar | –3 | –15 | –10 | –28 | ||
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | - | –1 | –1 | |||
| Avyttringar och utrangeringar | - | - | - | |||
| Omklassifi ceringar | - | - | - | |||
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | –3 | –6 | –5 | –38 | –52 |
| Vid årets slut | –17 | –80 | –105 | –36 | –381 | –619 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –2 | - | - | –5 | |
| Årets nedskrivningar | - | - | - | - | - | - |
| Årets omräkningsdifferenser | –1 | - | - | - | –1 | |
| Vid årets slut | –4 | –2 | - | - | –6 | |
| Planenligt restvärde vid årets början | 7 | 0 | 33 | 26 | 2 713 | 2 779 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 11 | 0 | 45 | 18 | 2 972 | 3 046 |
Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande är till största delen internt genererade aktiverade kostnader för programutveckling.
Övriga immateriella tillgångar består av programvara och kundlista.
Koncernen undersöker minst årligen om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i Kommentarer till boksluten not 2. Grund för beräkningen är den strategiska plan som ligger för den kommande treårsperioden.
Beräkningen skall baseras på kassa genererande enhet. Kassagenererande enhet för Lindabkoncernen utgörs av respektive affärsområde.
Beräkningen görs inte på underliggande nivå då affärsområdena är starkt integrerade och fungerar som en enhet.
Avkastningskravet, Weight Average Capital Cost ( WACC ), har beräknats utifrån avkastningskrav på eget kapital samt låneränta och en bedömd skuldsättningsgrad baserad på analys av liknande bolags genomsnittliga skuldsättningsgrad. I enlighet med denna beräkning blir avkastningskravet, Weight Average Capital Cost ( WACC ) 8,3 procent ( 10,5 ) före skatt. Prognosperioden omfattar fem år. Vid beräkning har för 2009 budget använts och för resterande år den långsiktiga affärsplanen, samt en uthållig tillväxttakt på 3 procent, vilket bedöms motsvara förväntad tillväxt i ekonomin där Lindab verkar.
Vid givna förutsättningar föreligger inget nedskrivningsbehov.
| Fördelad goodwill per affärsområde | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Ventilation | 1 581 | 1 467 |
| Profi le | 1 373 | 1 227 |
| Övrigt | 18 | 19 |
| Summa goodwill | 2 972 | 2 713 |
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyan läggningar byggnader |
Pågående nyan läggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari - 31 december 2007 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 908 | 1 566 | 385 | 4 | 26 | 2 889 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 1 | 3 | 2 | 0 | 0 | 6 |
| Nyanskaffningar | 19 | 78 | 33 | 12 | 40 | 182 |
| Avyttringar/utrangeringar | –4 | –36 | –16 | –1 | 0 | –57 |
| Omklassifi ceringar | 5 | 16 | 2 | –1 | –10 | 12 |
| Årets omräkningsdifferenser | 33 | 35 | 2 | 0 | 1 | 71 |
| Vid årets slut | 962 | 1 662 | 408 | 14 | 57 | 3 103 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –179 | –1 035 | –278 | - | - | –1 492 |
| Årets avskrivningar | –35 | –113 | –30 | - | - | –178 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | –1 | –1 | –1 | - | - | –3 |
| Avyttringar/utrangeringar | 0 | 28 | 12 | - | - | 40 |
| Omklassifi ceringar | –2 | –8 | –1 | - | - | –11 |
| Årets omräkningsdifferenser | –5 | –21 | –2 | - | - | –28 |
| Vid årets slut | –222 | –1 150 | –300 | - | - | –1 672 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –3 | - | - | - | –6 |
| Årets nedskrivning | ||||||
| Årets omräkningsdifferenser | ||||||
| Vid årets slut | –3 | –3 | - | - | - | –6 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 726 | 528 | 107 | 4 | 26 | 1 391 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 737 | 509 | 108 | 14 | 57 | 1 425 |
forts. på nästa sida
| Byggnader och mark |
Maskiner och andra tekniska anläggningar |
Inventarier, verktyg och installationer |
Pågående nyan läggningar byggnader |
Pågående nyan läggningar maskiner |
Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 januari - 31 december 2008 | ||||||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||||||
| Vid årets början | 962 | 1 662 | 408 | 14 | 57 | 3 103 |
| Tillförda tillgångar genom förvärv | 37 | 49 | 25 | 3 | 1 | 115 |
| Nyanskaffningar | 40 | 81 | 29 | 83 | 42 | 281 |
| Avyttringar/utrangeringar | –30 | –29 | –15 | 0 | 0 | –80 |
| Omklassifi ceringar | 5 | –33 | 31 | –3 | –10 | –10 |
| Årets omräkningsdifferenser | 135 | 128 | 21 | 0 | 4 | 288 |
| Vid årets slut | 1 149 | 1 858 | 499 | 97 | 94 | 3 697 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||||||
| Vid årets början | –222 | –1 150 | –300 | - | - | –1 672 |
| Årets avskrivningar | –38 | –110 | –32 | - | - | –180 |
| Tillförda ack. avskrivningar genom förvärv | –15 | –6 | –7 | –1 | - | –29 |
| Avyttringar/utrangeringar | 5 | 26 | 11 | 0 | - | 42 |
| Omklassifi ceringar | –1 | 25 | –25 | 1 | - | 0 |
| Årets omräkningsdifferenser | –30 | –88 | –15 | 0 | - | –133 |
| Vid årets slut | –301 | –1 303 | –368 | 0 | - | –1 972 |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||||||
| Vid årets början | –3 | –3 | 0 | - | - | –6 |
| Årets nedskrivning | –6 | –8 | 0 | –3 | - | –17 |
| Årets omräkningsdifferenser | 3 | - | 0 | - | - | 3 |
| Vid årets slut | –7 | –11 | 0 | –3 | - | –21 |
| Planenligt restvärde vid årets början | 737 | 509 | 108 | 14 | 57 | 1 425 |
| Planenligt restvärde vid årets slut | 841 | 544 | 131 | 94 | 94 | 1 704 |
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fastigheter | 2008 | 2007 | ||
| Byggnader | 0 | - | ||
| Mark | 2 | 1 | ||
| Summa | 2 | 1 |
Taxeringsvärden avser endast svenska koncernföretags fastighetsinnehav. Bokfört värde på dessa fastigheter uppgår till 2 MSEK ( 1 ).
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 6 | 5 | |
| Avyttringar | –2 | 0 | |
| Årets omräkningsdifferenser | 0 | 1 | |
| Bokfört värde | 4 | 6 |
Här redovisas de långsiktiga innehav av aktier och andelar som inte avser koncernföretag. De är finansiella instrument som klassificeras som tillgångar som kan säljas. Intresseföretag ingår till bokförda värden, 0 MSEK ( 0 ), se not 31 och 32. Övriga innehav, 4 MSEK ( 6 ), har funnits sedan länge och utgörs framför allt av mindre innehav, ägda av koncernbolag.
Avyttring har skett av innehavet i ventilationsföretaget Øland, i Danmark, med ett bokfört värde om 2 MSEK. Reavinsten blev 18 MSEK efter beaktande av försäljningskostnader.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Anskaffningsvärde vid årets början | 3 | 4 | |
| Ökning/minskning | 0 | –1 | |
| Bokfört värde | 3 | 3 |
Andra långfristiga fordringar består framförallt av depositioner för hyrda lokaler.
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | ||
| Råvaror och förnödenheter | 987 | 741 | |
| Varor under tillverkning | 68 | 82 | |
| Färdiga varor och handelsvaror | 590 | 455 | |
| Summa | 1 645 | 1 278 |
Internvinster har reducerat varulagret med 83 MSEK ( 92 ). Av lagervärdet per den 31 december 2008 var 46 MSEK ( 8 ) redovisat till nettoförsäljningsvärde. Direkt materialkostnad under året uppgick till 4 592 MSEK ( 4 344 ) varav 19 MSEK ( 2 ) utgör nedskrivning av lager. Stål är Lindabs viktigaste insatsvara. Nedskrivning har skett av lager innehållande stålkomponenter med 18 MSEK p.g.a. fallande marknadspriser.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| Förfallet antal dagar | 2008 | 2007 |
| Ej förfallet | 832 | 896 |
| < 90 dagar | 380 | 331 |
| 90–180 dagar | 49 | 41 |
| 180–360 dagar | 28 | 29 |
| > 360 dagar | 57 | 52 |
| Summa kundfordringar | 1 346 | 1 349 |
| Reservering för värdeminskning | –77 | –69 |
| Summa | 1 269 | 1 280 |
| Förändring i avsättning för | Koncern | |
|---|---|---|
| osäkra kundfordringar | 2008 | 2007 |
| Ingående balans | 69 | 38 |
| Tillfört genom förvärv | 3 | - |
| Ökning av avsättning | 22 | - |
| Konstaterade förluster | –22 | - |
| Återförda avsättningar | –2 | - |
| Årets förändring | - | 31 |
| Omräkningsdifferenser | 7 | - |
| Utgående balans | 77 | 69 |
| Koncern | ||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| Förutbetalda kostnader för hyra och leasing | 13 | 15 |
| Förutbetalda räntor | 34 | 10 |
| Försäkringskostnader | 9 | 4 |
| Upplupna bonusintäkter | 11 | 16 |
| Programvarulicenser | 6 | 6 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 34 | 29 |
| Summa | 107 | 80 |
Under året har kostnadförts 20 MSEK ( 9 ) avseende nedskrivning av kundfordringar.
Reservation för kundförluster sker normalt då fordringarna har varit förfallna mer än 180 dagar. Fordringar som är förfallna upp till 360 dagar reserveras då med 50 procent. Därefter reserveras med 100 procent. Individuella bedömningar görs samtidigt och reserven justeras vid behov.
I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier fr. o.m 2001.
| Förändring av | Totalt | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier | aktiekapitalet | aktiekapital | |||
| År | Åtgärd | Serie A | Serie B1 ) | ( kSEK ) | ( kSEK ) |
| 2001 | Nybildning | 1 000 | - | 100 | 100 |
| Nyemission | 9 000 | - | 900 | 1 000 | |
| 2002 | Aktiesplit ( 100:1 ) | 1 000 000 | - | - | 1 000 |
| 2006 | Aktiesplit ( 8:1 ) | 8 000 000 | - | - | 1 000 |
| Nyemission | - | 2 988 810 | 374 | 1 374 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | –2 988 810 | - | –374 | 1 000 | |
| Inlösen av aktier och minskning av aktiekapital | - | –2 988 810 | –374 | 626 | |
| Fondemission | - | - | 74 542 | 75 168 | |
| Aktiesplit ( 15:1 ) | 75 167 850 | - | - | 75 168 | |
| Utnyttjande av optioner | 3 539 970 | - | 3 540 | 78 708 | |
| Vid årets slut | 78 707 820 | - | - | 78 708 |
1 ) Samtliga aktier av serie B inlöstes i maj 2006 och detta aktieslag har tagits bort genom ändring av bolagsordningen.
Aktiekapitalet, om 78 708 kSEK, är fördelat på 78 707 820 aktier. Kvotvärde per aktie är 1 kr. Alla aktier har samma rätt till vinst och överskott vid likvidation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000.
Årsstämman 2008 beslutade bemyndiga styrelsen att ta ställning till förvärv av egna aktier upp till ett belopp om maximalt 400 MSEK eller maximalt 5 procent av utestående aktier. Lindabs styrelse har beslutat verkställa återköpen. Lindab slutförde under fjärde kvartalet återköpen av egna aktier och innehar nu det beslutade maximala antalet 5 procent av utestående aktier eller 3 935 391 aktier, som är inköpta för 348
Not 25 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser
Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensioner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, t. ex. vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I nedanstående sammanställning av pensionskostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Hur pensionskostnaden beräknats framgår vidare av not 2.
MSEK. Förvärv har skett på Nasdaq OMX Nordic Exchange i Stockholm till ett pris inom det vid var tid registrerade kursintervallet. Totalt antal aktier utgivna av Lindab är fortfarande 78 707 820 st.
Årsstämman 2008 beslutade genomföra ett incitamentsprogram. Programmet fulltecknades och 784 000 teckningsoptioner har förvärvats av 81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner i koncernen, vilket motsvarar 90 procent av de som erbjudits. Priset per option uppgick till 17,40 SEK och ger rätt att teckna en aktie i Lindab International för 173,70 SEK under tiden 1 juni 2010–31 maj 2011. Utspädningseffekten kan maximalt uppgå till 1 procent av aktiekapitalet. Utestående optioner bedöms för närvarande ej komma att utnyttjas p.g.a. den låga börskursen.
Åtaganden för ålderspension och familje pension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för fi nansiell rapportering, UFR 3, är detta en förmånsbestämd plan som omfattar fl era arbetsgivare. För räkenskapsåren har bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Årets avgifter för pensionsförsäkringar, som är tecknade i Alecta, uppgår till 8 MSEK ( 7 ).
| Redovisning i resultaträkningen | 2008 | 2007 |
|---|---|---|
| Pensioner och ersättningar intjänade under året | 7 | 6 |
| Räntekostnad på åtaganden | 8 | 7 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –3 | –3 |
| Aktuariell vinst/förlust redovisad under året | 2 | 0 |
| Kostnad för tjänstgöring under tidigare år | 0 | 1 |
| Summa kostnad för förmånsbestämda planer | 14 | 11 |
| Kostnad för avgiftsbestämda planer | 89 | 82 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad anställning | 102 | 93 |
| varav redovisat inom rörelseresultat ( not 6 ) | 96 | 89 |
| varav redovisat inom fi nansnetto ( not 13 ) | 6 | 4 |
| Redovisning i balansräkningen | ||
|---|---|---|
| Nettoförpliktelser för förmånsbaserade planer | 2008 | 2007 |
| Nuvärde av pensionsförpliktelser m.m. | 169 | 170 |
| Finansiella placeringar | –53 | –59 |
| Nettoskuld | 116 | 111 |
| Oredovisade aktuariella vinster ( + )/förluster ( – ) | –9 | |
| Specifi kation av förmånsbaserade pensionsförpliktelser m.m. | ||
| Nuvärde av fonderade pensionsförpliktelser | 76 | 96 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar | –53 | –59 |
| Nettovärde fonderade planer | 23 | 37 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbaserade förpliktelser | 93 | 74 |
| Oredovisade aktuariella vinster ( + )/förluster ( – ) | –9 | –9 |
| Oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare år | 2 | - |
| Nettoskuld i balansräkningen för förmånsbaserade förpliktelser | 109 | 102 |
| Avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förpliktelser | 7 | 7 |
| Pensionsskuld enligt balansräkningen | 116 | 109 |
| Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser | –7 | –7 |
| Finansiell placering enligt balansräkningen | –7 | –7 |
I balansräkningen redovisas, för förmåns baserade fonderade planer, pensions åtagandet netto efter avdrag för planens förvaltningstillgångar. Fonderade planer med nettotillgångar, d.v.s. tillgångar överstigande åtagandena, redovisas som finansi ella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i balansräkningen, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser.
Av summa pensionsavsättningar i balans räkningen på 116 MSEK (109 ), utgör 20,0 MSEK ( 21,7 ) pensionsförpliktelser till tidigare verkställande och vice verkställande direktörer. Merparten av förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 9,7 MSEK ( 13,6 ).
| Förändring av förvaltningstillgångar | 2008 | 2007 | ||
|---|---|---|---|---|
| och pensionsförpliktelser under året | Tillgångar | Förpliktelser | Tillgångar | Förpliktelser |
| Ingående balans | –59 | 170 | –54 | 164 |
| Förväntad avkastning | –3 | - | –3 | - |
| Räntekostnader | - | 8 | - | 7 |
| Tillskjutna medel | –8 | - | –4 | - |
| Pensioner intjänade under året | - | 9 | - | 6 |
| Intjänade pensioner tidigare år | - | - | - | - |
| Utbetalda pensioner | 18 | –20 | 7 | –13 |
| Tillgångar övertagna vid förvärv | - | - | - | - |
| Pensionsskulder övertagna vid förvärv | - | - | - | - |
| Aktuariella vinster eller förluster | 2 | –4 | –1 | 1 |
| Omklassifi ceringar och övrigt | 0 | 2 | –1 | 0 |
| Omräkningsdifferenser | –3 | 4 | –3 | 5 |
| Utgående balans | –53 | 169 | –59 | 170 |
| 2008 | 2007 | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Mest väsentliga aktuariella antaganden | Sverige | Luxemburg | Norge | Övriga | Samtliga | ||
| Diskonteringsränta, % | 4,0 | 6,2 | 4,3 | 5,0–6,8 | 4,4–5,5 | ||
| Förväntad avkastning på tillgångar, % | 0,0 | 4,9 | 6,3 | - | 3,0–5,7 | ||
| Framtida löneökningar, % | 3,5 | 3,3 | 4,5 | 1,0–3,0 | 1,5–4,5 | ||
| Framtida ökningar av pensioner, % | 2,0 | 3,0 | 2,0 | 2,0 | 1,8–2,0 | ||
| Nettoskuldens fördelning 2008, MSEK | 67 | 29 | 7 | 6 | |||
| Nettoskuldens fördelning 2007, MSEK | 64 | 27 | 6 | 5 |
Bolagets pensionsåtagande för koncernchefen är klassificerat som avgiftsbaserad plan. Se vidare not 6.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| Strukturreserv | Garantireserv | Övrigt | Totalt | |
| Vid årets början | 15 | 87 | 0 | 102 |
| Utnyttjat ( – )/ökning under året ( + ) | 73 | –6 | 8 | 75 |
| Valutakursdifferenser | –2 | 10 | 0 | 8 |
| Vid årets slut | 86 | 91 | 8 | 185 |
| Fördelning i balansräkningen | ||||
| Övriga långfristiga avsättningar | 21 | 44 | 0 | 65 |
| Övriga kortfristiga avsättningar | 65 | 47 | 8 | 120 |
| Totalt | 86 | 91 | 8 | 185 |
Avsättningar för kostnadsreduceringsprogrammet, som beslutades under fjärde kvartalet 2008, har skett med 81 MSEK. Bokförd kostnad 2008 uppgår till 117 MSEK. Mellanskillnaden utgörs bl. a. av nedskrivning av anläggningstillgångar, 14 MSEK.
Den ingående strukturreserven avsattes 2006 för att täcka kostnader för synergieffekter från förvärvet av CCL Veloduct Ltd. Av denna reserv kvarstår 7 MSEK ( 15 ).
Garantiavsättningarna, 91 MSEK ( 87 ), innehåller dels uppskattade utgifter i framtiden för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav.
En stor del av garantireserverna avser Building Systems, 79 MSEK ( 71 ).
De generella avsättningarna redovisas vid den tidpunkt då försäljning sker, eller, om fel har uppkommit för specifika produkter, då behov uppkommer. Avsättningar görs för reklamationer, som brukar uppkomma i nära anknytning till leveranser, 17 MSEK ( 30 ). Beräkningen baseras dels på faktiska reklamationer och dels på en s. k. kravkvot baserad på genomsnittet av erhållna krav i relation till försäljningen under de två senaste åren. Avsättningar görs även för garantier och är avsedda att täcka hela garantitiden. Merparten av dessa utgörs av individuella avsättningar för specifika produkter, 55 MSEK ( 42 ). Resterande avsättningar, 19 MSEK ( 15 ) görs enligt beräkningsprinciper som är individuella för de olika bolagen. Merparten av dessa avsättningar utgörs av 1,5 procent av försäljningsvolymen för de senaste sex månaderna. Garantitiden sträcker sig ofta fem till tio år framåt i tiden, men i de flesta fall löses problemen inom ett år och därför är merparten av garantiavsättningarna redovisade som kortfristiga.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Långfristig | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Förfallostrukturer för långfristig upplåning fördelar sig enligt följande: |
||||
| mellan 1 och 2 år | - | 9 | - | - |
| mellan 2 och 5 år | 2 492 | 27 | - | - |
| mer än 5 år | 145 | 2 362 | - | - |
| Summa långfristiga banklån | 2 637 | 2 398 | - | - |
| Kortfristig | ||||
| Skulder till kreditinstitut | 131 | 15 | - | - |
| Checkräkningskrediter | 158 | 86 | - | - |
| Summa kortfristiga skulder | 289 | 101 | - | - |
| Summa upplåning | 2 926 | 2 499 | - | - |
I banklån ingår leasingskuld med 170 MSEK ( 155 ). Kortfristig del av leasingskulden uppgick till 9 MSEK ( 9 ) och ingår i skulder till kreditinstitut. I summa upplåning ingår säkerställda skulder ( banklån mot säkerhet ) på 11 MSEK ( 9 ). Säkerheten för dessa utgörs av pantbrev i fastigheter.
Enligt koncernens finanspolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12 månader, per den 31 december 2008 uppgick den till 6 månader ( 5 ). Detta innebär att merparten av koncernens upplåning har rörlig ränta. Fast ränta finns endast avseende finansiering av fastigheter i Schweiz, dessa lån uppgick till 11 MSEK ( 9 ).
Outnyttjade krediter i koncernen uppgick till 2 207 MSEK ( 2 308 ). Moderbolaget har inga outnyttjade krediter.
| Koncernens upplåning fördelat på olika valutor: Koncern |
Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| SEK | 2 532 | 2 237 | 0 | 0 |
| DKK | 145 | 85 | - | - |
| EUR | 147 | 93 | - | - |
| USD | 7 | 1 | - | - |
| GBP | 16 | 33 | - | - |
| RON | 19 | 26 | - | - |
| RUB | 21 | - | - | |
| PLN | 4 | 10 | - | - |
| SKK | 24 | - | - | - |
| Andra valutor | 11 | 14 | - | - |
| 2 926 | 2 499 | 0 | 0 |
Räntefria finansiella instrument såsom kundfordringar och leverantörsskulder redovisas till verkligt värde. Räntebärande finansiella instrument såsom koncernens upplåning redovisas också till verkligt värde. I övrigt existerar det inga finansiella instrument inom koncernen där det föreligger en differens mellan redovisat värde och verkligt värde.
| 2008 | 2007 | |||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Redovisat | Verkligt | |
| Finansiella tillgångar | värde | värde | värde | värde |
| Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen | 341) | 34 | 91) | 9 |
| Lånefordringar och kundfordringar | 1 5452) | 1 545 | 1 6742) | 1 674 |
| Totala fi nansiella tillgångar | 1 579 | 1 579 | 1 683 | 1 683 |
| Finansiella skulder till verkligt värde via resultaträkningen | 33) | 3 | 13) | 1 |
|---|---|---|---|---|
| Övriga fi nansiella skulder | 3 7054) | 3 705 | 3 2854) | 3 285 |
| Totala fi nansiella skulder | 3 708 | 3 708 | 3 286 | 3 286 |
1 ) Redovisas i balansräkningen som förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande. Utgörs av effekt av värdering av terminskontrakt till verkligt värde.
2 ) Redovisas i balansräkningen som kundfordringar, övriga långfristiga fordringar, del av övriga kortfristiga fordringar och kassa bank.
3 ) Redovisas i balansräkningen som upplupna kostnader och förutbetalda intäkter. Utgörs av effekt av värdering av terminskontrakt till verkligt värde.
4 ) Redovisas i balansräkningen som leverantörsskuld, långfristiga räntebärande skulder, kortfristiga räntebärande skulder, övriga långfristiga skulder, del av övriga kortfristiga skulder.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Löne- och semesterskulder | 180 | 152 | 10 | 5 | |
| Intjänade resultatandelar | 7 | 7 | - | - | |
| Sociala kostnader | 70 | 61 | 2 | 3 | |
| Bonusskuld till kunder | 117 | 125 | - | - | |
| Räntekostnader | 31 | 19 | - | 2 | |
| Övriga kostnader | 122 | 85 | 1 | 1 | |
| Summa | 527 | 449 | 13 | 11 |
Leasingkostnader för tillgångar som innehas via operationella leasingavtal såsom förhyrda lokaler, maskiner och kontorsutrustningar redovisas bland rörelsekostnader och uppgår till 69 MSEK ( 55 ), varav hyreskostnad för fastigheter uppgick till 49 MSEK ( 40 ).
Framtida betalningar för ej annullerbara operationella leasingavtal uppgår till 229 MSEK ( 232 ) och förfaller enligt följande:
( Ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp, se tabell nedan ).
| 2008 | 2007 | |
|---|---|---|
| 2009 | 58 | 56 |
| 2010–2013 | 166 | 168 |
| 2014 och senare | 5 | 8 |
| 229 | 232 |
I koncernen finns bolag som, genom optionsavtal om rätt till återköp, sålt fastigheter till rentingbolag.
Om optionen som ger rätt till återköp utnyttjas för samtliga fastigheter medför det att soliditeten förändras från nuvarande 39 procent till 37 procent.
Finansiella leasingavtal ingår i balans räkningen under byggnader och mark med 151 MSEK ( 137 ). Under 2008 uppgick kostnaden, exklusive beaktande av uppskjuten skatt, för dessa avtal till 14 MSEK ( 14 ). Framtida förpliktelser för finansiella avtal uppgår till 164 MSEK ( 175 ) och fördelar sig enligt följande:
( Ingående variabla avgifter uppgår inte till väsentliga belopp, se tabell nedan ).
| Nominellt värde ( nuvärde ) |
||
|---|---|---|
| 2008 | 2007 | |
| År 1 | 81 (77) | 15 ( 14 ) |
| År 2–5 | 67 (58) | 126 ( 109 ) |
| År 6 och senare | 16 (12) | 34 ( 26 ) |
| 164 (147) | 175 ( 149 ) |
| Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|
| Ställda säkerheter | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 |
| Fastighetsinteckningar | 18 | 14 | - | - |
| Företagsinteckningar | 23 | 46 | - | - |
| Summa | 41 | 60 | - | - |
Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut.
| Koncern | Moderbolag | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Eventualförpliktelser | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | ||
| Övriga borgens- och garantiförbindelser | 62 | 11 | - | - | ||
| Pensionsförpliktelser | 8 | 8 | - | - | ||
| Summa | 70 | 19 | - | - |
I december 2007 slöt Lindab AB ett nytt bindande kreditavtal med Nordea och Handelsbanken, på 4 500 MSEK med en löptid av 5 år. Kreditavtalet innehåller åtagande gentemot bankerna, i form av finansiella nyckeltal s. k. "covenants", nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA och räntetäckningsgrad, vilka kvartalsvis följs upp. Bolaget når för närvarande dessa mål med goda marginaler.
Under fjärde kvartalet 2008 har Lindab AB ingått garantiförbindelse i syfte att frisläppa pantbrev i fastigheter avseende krediter inom SIPOG-gruppen uppgående till 51 MSEK.
Jämförelsetalen för ställda säkerheter har ändrats med 20 MSEK avseende pantsatta kundfordringar. Inga kundfordringar är för närvarande pantsatta.
Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resultat och ställning. Information måste därför lämnas om de som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen.
Från och med börsnoteringen har det inte tillkommit några nya aktieägare som kan anses som stora ägare med inflytande på koncernen. Huvudägarna sedan tidigare, Ratos AB, Skandia Liv och Sjätte AP-fonden har under året varit att betrakta som närstående.
Moderbolaget har härutöver direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotterbolag, se not 32. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotterbolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt det som följer av avtal med företagsledningen, se not 6.
Nuvarande och tidigare styrelseledamöter, samt koncernledningen, med sina respektive närståendekretsar har varit närstående. Styrelsens, VD/koncernchefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner m.m., samt vid uppsägning framgår av noterna 6 och 25.
Som närstående har också intresse bolagen, IT-Clean i Åstorp AB ( andelarna sålda under 2007 ) och Meak B.V. i Nederländerna, ansetts vara. Omfattningen av dessa transaktioner är dock försumbara, varför de inte medtages nedan.
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Pensionsskuld till | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Carl-Gustaf Sondén | 20 | 20 | - | - | |
| Hans Schmidt-Hansen | - | 2 | - | - | |
| Koncernföretag | Moderbolag | ||||
| Moderbolaget | 2008 | 2007 | 2008 | 2007 | |
| Lämnade utdelningar och koncernbidrag till moderbolaget | 387 | 1 003 | ET | ET | |
| Ränteintäkter från moderbolag | 83 | 52 | ET | ET | |
| Långfristiga fordringar på moderbolag | 2 000 | 1 365 | ET | ET | |
| Koncernföretag | |||||
| Erhållna utdelningar och koncernbidrag från koncernbolag | ET | ET | 387 | 1 003 | |
| Räntekostnader till koncernföretag | ET | ET | 83 | 52 | |
| Långfristiga skulder till koncernföretag | ET | ET | 2 000 | 1 365 |
81 ledande befattningshavare och nyckelpersoner har, inom det av årsstämman beslutade incitamentsprogrammet, förvärvat 784 000 optioner. Villkor framgår av not 6.
Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelse suppleanter, ledande befattningshavare eller aktieägare har eller har haft, ut över vad som visas ovan, någon del aktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär eller villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste tre verksamhetsåren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgensförbindelser till förmån för någon av dem.
Generellt har transaktioner med när stående skett på villkor likvärdiga dem som gäller vid transaktioner på affärsmässig grund.
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab International AB | SEK | 556606-5446 | Båstad, Sverige | ||
| Lindab AB | SEK | 556068-2022 | Båstad, Sverige | 98,311 ) | 3 4672 ) |
| Lindab Sverige AB | SEK | 556247-2273 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Steel AB | SEK | 556237-8660 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ventilation AB | SEK | 556026-1587 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 0 | |
| Lindab Profi l AB | SEK | 556071-4320 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 0 | |
| Spiro Development AB | SEK | 556453-3569 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Lindab Plåt AB | SEK | 556585-7124 | Kvänum, Sverige | 100 | |
| U-nite Fasteners Technology AB | SEK | 556286-9858 | Uddevalla, Sverige | 100 | |
| Folke Perforering AB | SEK | 556047-7365 | Borlänge, Sverige | 100 | |
| Lindab i Grevie AB | SEK | 556044-4704 | Båstad, Sverige | 100 | |
| Astron Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 99 | |
| Lindab Ltd. Co. | RUB | 105781261234 | S:t Petersburg, Ryssland | 100 | |
| Astron Buildings S.A. | EUR | RC B91774 | Diekirch, Luxemburg | 100 | |
| Lindab-Astron S.A.S. | EUR | RCS 327 258 943 | Marne-la-Vallée, Frankrike | 100 | |
| Lindab-Astron s.r.o. | CZK | 633 19 675 | Prerov, Tjeckien | 100 | |
| OOO Astron Buildings LLC | RUB | OGRN 1047796961464 | Moskva, Ryssland | 100 | |
| Lindab-Astron Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 1 | |
| Astron Buildings LLC | RUB | USRN 1067611020840 | Yaroslavl, Ryssland | 1 | |
| Lindab SIA | LVL | 40003602009 | Riga, Lettland | 100 | |
| Lindab UAB | LTL | 11788414 | Vilnius, Litauen | 100 | |
| Lindab d.o.o. | HRK | 80182671 | Gornji Stupnik, Kroatien | 100 | |
| Lindab AS | EEK | 10424824 | Harju mk, Estland | 100 | |
| Oy Lindab Ab | EUR | 557.222 | Esbo, Finland | 100 | |
| Lindab s.r.o. | CZK | 49613332 | Prag, Tjeckien | 100 | |
| Spiro International S.A. | CHF | CH-217-0135550-1 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Spiro S.A. | CHF | CH-217-0130536-2 | Bösingen, Schweiz | 100 | |
| Protol AG | CHF | CH-160.3.001.249-2 | Glarus, Schweiz | 100 | |
| Lindab Holding Inc. | USD | 54-179 29 84 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Spiral Helix Inc. | USD | 36-4381930 | Chicago IL, USA | 100 | |
| Lindab Inc. | USD | 06-135 32 48 | Portsmouth VA, USA | 100 | |
| Lindab Building Systems Kft. | HUF | Cg.15-09-067868 | Nyiregyháza, Ungern | 100 | |
| Lindab SRL | RON | J23/1168/2002 | Ilfov, Rumänien | 100 | |
| Lindab EOOD | BGN | 175097637 | Sofi a, Bulgarien | 100 | |
| Lindab d.o.o. | BAM | 4201118950003 | Sarajevo, Bosnien | 100 | |
| Lindab Ukraine LLC | UAH | 34300449 | Kiev, Ukraina | 100 | |
| Lindab Kft. | HUF | 13-09-065422 | Biatorbagy, Ungern | 100 | |
| Lindab AS | NOK | 929805925 MVA | Oslo, Norge | 100 | |
| Spiro France S.A.S. | EUR | 31 602 619 400 035 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Lindab S.r.l | EUR | 12002580152 | Volpiano, Italien | 100 | |
| Lindab Holding A/S | DKK | CVR nr. 25 77 56 78 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab A/S | DKK | CVR nr. 33 12 42 28 | Haderslev, Danmark | 100 | |
| Lindab Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000043661 | Lomianki, Polen | 100 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 100 | |
| Lindab Door B.V. | EUR | 33291638 | Groeneken, Nederländerna | 100 | |
| Meak B.V. | EUR | 18042479 | Utrecht, Nederländerna | 40 | |
| Lindab GmbH | EUR | HRB 2276 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Grundstücksgesellschaft Kassel | |||||
| GmbH | EUR | HRB 4936 | Bargteheide, Tyskland | 100 | |
| Lindab-Astron GmbH | EUR | HRB 8007 | Mainz, Tyskland | 100 | |
| Lindab-Astron Sp. z o.o. | PLN | KRS 0000039952 | Lomianki, Polen | 99 | |
| Lindab N.V. | EUR | BE 464.910.211 | Gent, Belgien | 0 | |
| Lindab AG | CHF | CH-170.3.023.237-3 | Wetzikon, Schweiz | 100 | |
| Benone AG | CHF | CH-280.3.914.897-4 | Muttenz, Schweiz | 100 | |
| Lindab Ltd | GBP | 1641399 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| CCL Lindab Ltd | GBP | 1909033 | Northampton, Storbritannien | 100 | |
| Lindab S.A.S. | EUR | 31 228 513 300 061 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Lindab Production S.A.S. | EUR | 43 379 430 200 011 | Montluel, Frankrike | 100 | |
| Airbat S.A.S. | EUR | 77570676500028 | Freneuse, Frankrike | 100 | |
| Aervent Holdings Ltd | EUR | 252361 | Dublin, Irland | 100 |
| Andel | Bokfört | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Valutakod | Organisationsnr | Säte | i % | värde | |
| Lindab (IRL) Ltd | EUR | 44222 | Dublin, Irland | 100 | |
| Dan Chambers Ltd | EUR | 57911 | Dublin, Irland | 100 | |
| Lindab Koto-Pelti Oy | EUR | 381.219 | Kyyjärvi, Finland | 100 | |
| Sipog a.s. | EUR | 36 196 797 | SpŠská Nová Ves, Slovakien | 100 | |
| Rova-SK a.s. | SKK | 36 214 604 | SpŠská Nová Ves, Slovakien | 100 | |
| Rova-Czech a.s. | CZK | 269 28 752 | Hustopece, Tjeckien | 100 | |
| S.C. Rova Romania S.R.L. | RON | J32/539/06.04.2004 | Sibiu, Rumänien | 100 | |
| Vios-Hungary Kft. | HUF | 13-09-113194 | Gödölö, Ungern | 100 | |
| S.C. Vios-Ro S.R.L. | RON | J08/775/30.03.2006 | Brasov, Rumänien | 95 | |
| Vios a.s. | SKK | 36 593 176 | Jamnik, Slovakien | 100 | |
| S.C. Vios-Ro S.R.L. | RON | J08/775/30.03.2006 | Brasov, Rumänien | 5 | |
| Lindab O.L.T. AB | SEK | 556761-5173 | Båstad, Sverige | 100 |
1 ) Resterande 1,7 procent i Lindab AB, d.v.s. 417 143 st, utgörs av egna återköpta aktier.
2 ) Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857.
Vi försäkrar att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för aktiemarknadsbolag, lämnade uppgifter stämmer med de faktiska förhållandena och ingenting av väsentlig betydelse är utelämnat som skulle kunna påverka den bild av bolaget som skapats av årsredovisningen.
Båstad den 11 februari 2009
Stig Karlsson
Svend Holst-Nielsen Ordförande
Hans-Olov Olsson Annette Sadolin
Kjell Åkesson
David Brodetsky Verkställande direktör Pontus Andersson Markku Rantala
Anders C. Karlsson
Vår revisionsberättelse har lämnats den 11 februari 2009.
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Org. nr 556606-5446
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lindab International AB för år 2008. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 61–119. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Båstad den 11 februari 2009 Ernst & Young AB
Ingvar Ganestam Auktoriserad revisor
Årsstämma för Lindab International AB hålls i Ladan, Boarp onsdagen den 6 maj 2009 klockan 14.00. Aktieägare som önskar deltaga i årsstämman skall:
Aktieägare, som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare, måste begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av VPC AB förda aktieboken senaste onsdagen den 29 april 2009 för att ha rätten att deltaga i årsstämman. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag.
Anmälan om deltagande till årsstämman skall göras senast onsdagen den 29 april 2009 klockan 16.00 per:
Aktieägare som företräds av ombud skall utfärda fullmakt för ombudet. Om fullmakten utfärdats av juridisk person skall kopia av registreringsbeviset för den juridiska personen bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år.
För att underlätta, bör fullmakt i original och behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda senast onsdagen den 29 april 2009.
Aktieägare som önskar få ärende behandlat på årsstämman skall, som angivits på bolagets hemsida, inkomma med sådant förslag till styrelsens ordförande senast den 18 mars 2009.
Valberedningen har till uppgift att förbereda val av ordförande och övriga medlemmar i styrelsen, val av revisorer, val av ordförande vid årsstämman, arvodesfrågor och liknande frågor. Valberedningen inför 2009 års årsstämma utgörs av:
På bolagets hemsida har angivits att aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka:
Som avstämningsdag för utdelning föreslås den 11 maj 2009. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget beräknas utdelningen att utbetalas genom VPC AB den 14 maj 2009.
Rapporter kan beställas från Lindab International AB:
Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 6 maj 2009 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 17 juli 2009 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 28 oktober 2009 Fjärde kvartalet och årsrapport februari 2010 Årsredovisning 2009 mars/april 2010
Business Acumen – internutbildning i affärsmannaskap.
CDP – Carbon Disclosure Project ( CDP ) – CDP är en engelsk organisation som arbetar med investerare och företag för att kartlägga storföretagens utsläpp av växthusgaser, se www.cdproject.net.
CEE/CIS – Central- och Östeuropa och Oberoende staters samvälde ( forna Sovjetrepubliker ).
COSO – The Committe of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission. Ett ramverk för intern kontroll som fått störst spridning och är internationellt erkänt.
EUs klimatmål – Klimatmålen ska vara uppnådda senast 2020 och omfattar en 20 procentig minskning av energianvändning och utsläppen av växthusgaser ( 30 procent ifall en internationell uppgörelse nås ) samt att 20 procent av energin ska komma från förnyelsebara källor, se www.europa.eu.
Fill the Gap – verktyg för att identifiera aktiviteter och följa dess ekonomiska utfall.
GRI – Global Reporting Initiative är en oberoende organisation som arbetar för att ta fram riktlinjer för hållbarhetsrapportering, se www.globalreporting.org.
Greenhouse Gas Protocol ( GHG Protocol ) – Den vanligaste internationella standarden för beräkning av utsläpp av växthusgaser, se www.ghgprotocol. org.
Hexavalent krom – ingår i passiveringsskiktet för att skydda mot korrosion. Hexavalent krom, ä. k. sexvärt krom ( Cr6+ ), är p.g.a. dess farlighet ett så kallat utfasningsämne och kommer på sikt att ersättas.
Hållbar utveckling – definieras vanligen som "en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov". Definitionen kommer från Världskommissionen för Miljö och Utveckling, även kallad Brundtlandkommissionen.
ISO 9001 – Internationell standard för kvalitetsledning, se www.iso.org.
ISO 14001 – ISO standard för miljöledningssystem, se www.iso.org.
Koldioxid ( CO2 ) – CO2 bildas vid alla processer där kol förbränns t. ex. vid användning av petroleumprodukter. Utsläpp av koldioxid i atmosfären ökar den globala uppvärmningen.
Koldioxidekvivalent – Mängd av en växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan.
Lean production – En industriell produktionsmetod med syfte att öka produktionseffektiviteten.
Livscykelperspektiv – hänsyn tas till produktens totala miljöpåverkan under dess livscykel, d.v.s. från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden.
Metalloxider – kemiska föreningar mellan syre och ett eller flera grundämnen. Kan vara giftigt i stora koncentrationer.
Miljöledningssystem – ett verksamhetssystem för företag och organisationer som vill bedriva ett effektivt och strukturerat miljöarbete. Ledningssystemet utgör ett frivilligt verktyg som ska underlätta arbetet, och standarderna ( t. ex. ISO 14000 ) ger en arbetsmodell för ständiga förbättringar.
Passiveringsskikt – kemisk ytbehandling av plåten som ger ett förstärkt skydd mot korrosion.
Polyetenplast – PE eller etenplast. Återvinningsbar plast som enbart består utav kolväten. Inga skadliga ämnen avges vid deponering. Vid fullständig förbränning bildas inga giftiga gaser endast vatten och koldioxid.
Växthusgas – De gaser som bidrar till växthuseffekten kallas växthusgaser t. ex. koldioxid och kväveoxid.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 850 10 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com
Lindab N.V. Zeeschipstraat 149 BE-9000 Gent Tel: +32 9 385 5011 Fax: +32 9 385 6062 E-post: [email protected] www.lindab.be
Lindab d.o.o.
Luzansko Polje 40 BA-71210 Ilidza, Sarajevo BiH Tel: +387 33 762 360 Fax: +387 33 762 361 E-post: [email protected] www.lindab.ba
Lindab EOOD Drujba 1, 38 Cap.Dim.Spisarevski Str. BG-1528 Sofi a Tel: +359 2 979 97 00 Fax: +359 2 979 97 01 E-post: offi [email protected] www.lindab.bg
Postbox 1071 Langkaer 20 DK-6100 Haderslev Tel: +45 73 23 23 23 Fax: +45 73 23 23 24 E-post: [email protected] www.lindab.dk
Lucernemarken 17 DK-3520 Farum Tel: +45 73 23 25 25 Fax: +45 73 23 25 26 E-post: [email protected] www.lindab.dk
Langkaer 20 DK-6100 Haderslev Tel: +45 73 23 23 23 Fax: +45 73 23 23 24 E-post: [email protected] www.lindab.dk
Finnmarken 1, Jels DK-6630 Rødding Tel: +45 73 99 73 73 Fax: +45 74 55 22 94 E-post: profi [email protected] www.lindab.dk
Saha-Loo tee 4 EE-74201 Joelähtme v. Harju mk. Tel: +372 6348 200 Fax: +372 6348 210 E-post: [email protected]
Juvan Teollisuuskatu 3 FI-02920 Espoo Tel: +358 9 2534 4500 Fax: +358 9 2534 4590 E-post: [email protected] www.lindab.fi
Linjalantie 2 FI- 43700 Kyyjärvi Tel: +358 14 471 475 Fax: +358 14 471 523 E-post: [email protected] www.lindab.fi
Airbat S.A.S. Zi de La Ravine - BP 7 F-78840 Freneuse Tel: +33 1 30 93 04 04 Fax: +33 1 30 93 90 35 E-post: [email protected]
Parc d'Activités FR-01120 Montluel Tel: +33 4 78 06 36 41 Fax: +33 4 78 06 36 16 E-post: [email protected] www.lindab.fr
Parc d'Activités FR-01120 Montluel Tel: +33 4 78 06 36 41 Fax: +33 4 78 06 36 16 E-post: [email protected] www.lindab.fr
Les Prés Seigneurs Zones Industrielle FR-01120 Montluel Tel: +33 4 78 06 57 04 Fax: +33 4 78 06 57 58 E-post: [email protected] www.lindab.fr
20 rue Pierre Mendès-France Torcy - B.P. 73 FR-77202 Marne-la-Vallée Cédex 01 Tel: +33 1 6462 16 16 Fax: +33 1 6462 10 92 E-post: [email protected] www.astron.fr
Lindab ( Irl ) Ltd Unit 2B, Nangor Road Business Park Nangor Road
IE-Dublin 12 Tel: +353 1 456 8200 Fax: +353 1 456 8210 E-post: [email protected] www.lindab.ie
Lindab S.r.l Via Pisa 5-7 IT-10088 Volpiano ( TO ) Tel: +39 011 99 520 99 Fax: +39 011 99 524 99 E-post: [email protected] www.lindab.it
Representationskontor Via S. Martino Solferino 40 IT-35122 Padova Tel: +39 333 3286388 Fax: +39 049 658367 E-post: [email protected] www.astron.biz
Representationskontor 124 Kopernika str., offi ce 100 KZ-Almaty Tel: +7 727 230 25 60 Fax: +7 727 230 25 60 E-post: [email protected] www.astron.biz
Lindab Kft. Representationskontor Enver Maloku Street 4/A. CS-3800 Pristine Tel: +381 38 245-424 Fax: +381 38 245-424 E-post: [email protected] www.lindabkosovo.com
Lindab d.o.o. Petrovaradinska 1 HR-10000 Zagreb Tel: +385 1 6588 636 Fax: +385 1 6588 627 E-post: [email protected]
Lindab SIA Kurzemes Pr. 23 LV-1067 Riga Tel: +371 780 43 71 Fax: +371 780 43 80 GSM: +371 913 65 30 E-post: [email protected]
LT-08410 Vilnius Tel: +370 52 729 729 Fax: +370 52 729 730 GSM: +370 68 68 48 06 E-post: [email protected]
P.O. Box 152 Route d'Ettelbruck LU-9202 Diekirch Tel: +352 80 29 1-1 Fax: +352 8034 66 E-post: [email protected] www.astron.biz
Postbus 9025 NL-3506 GA Utrecht Tel: +31 346 217 161 Fax: +31 346 217 155 E-post: [email protected] www.lindab.nl
Lindab A/S Postboks 171 Kalbakken NO-0903 Oslo Tel: +47 22 80 39 00 Fax: +47 22 80 39 03 E-post: [email protected] www.lindab.no
ul. Kolejowa 311, Sadowa PL-05-092 Lomianki Tel: +48 22 489 88 00 Fax: +48 22 751 96 67 E-post: [email protected] www.lindab.pl
ul. Kolejowa 311, Sadowa PL-05-092 Lomianki Tel: +48 22 489 88 91 Fax: +48 22 489 88 98 E-post: [email protected] www.astron.biz
Soseaua de Centura, nr. 8 Stefanestii de Jos RO-077175 - Ilfov Tel: +40 21 2094 100 Fax: +40 21 2094 124 E-post: offi [email protected] www.lindab.ro
Florilor Street 39-41 Floresti RO-407280-Cluj Tel: +40 264 266 088 Fax: +40 264 265 428 E-post: [email protected] www.lindab.ro
5 Turnului Street, Hala Echipare Cabine RO-Brasov Tel: +40 268 440 522 Fax: +40 268 440 331 www.vios.ro
Str. Stefan cel Mare RO-550321 Sibiu Tel: +40 269 206 637 Fax: +40 269 206 636 E-post: [email protected] www.rovaromaina.ro
Sestroretsk, st. Voskova, h.2., Litera V RU-197701 S:t Petersburg Tel: +7 812 360 53 60 Fax: +7 812 360 53 59 E-post: [email protected] www.lindab.ru
Sovetskaya str., 69 offi ce 409, RU-150003 Yaroslavl Tel: +7 4852 42 70 43 Fax: +7 4852 42 70 43 E-post: [email protected] www.astron.biz
Representationskontor 14G, 2-ya Magistralnaya Str., Bld.1 34 RU-123290 Moskva Tel: +7 8 495 981 3960 Fax: +7 8 495 981 3961 E-post: [email protected] www.astron.biz
Industriestrasse 173 CH-3178 Bösingen Tel: +41 31 740 31 00 Fax: +41 31 740 31 31 E-post: [email protected] www.spiro.ch
Hofstrasse 94 CH-8620 Wetzikon Tel: +41 58 800 31 00 Fax: +41 58 800 31 31 E-post: [email protected] www.lindab.ch
Ventilationsspenglerei Wildensteinerstrasse 21 CH-4132 Muttenz Tel: +41 61 467 92 22 Fax: +41 61 461 72 20 E-post: [email protected]
Lindab Kft. Representationskontor YU-Biznis centar Bulevar Mihaila Pupina 10D lok.99-100 RS-11070 Belgrad Tel: +381 11 311 0485 Fax: +381 11 311 0486 E-post: [email protected] www.lindab.co.yu
Radlinského 20 SK-052 01 Spišská Nová Ves Tel: +421 53 41 76 220 Fax: +421 53 44 94 494 E-post: [email protected] www.rova-sk.sk
Jamník 278 SK-053 22 Jamník Tel: +421 53 42 97 006 Fax: +421 53 42 97 005 www.vios.sk
Lindab Ltd Units 9-10 Carousel Way Riverside Business Park GB-Northampton NN3 9HG Tel: +44 1604 788 350 Fax: +44 1604 788 351 E-post: [email protected] www.lindab.co.uk
Building Components Division Shenstone Industrial Estate Bromsgrove Road Halesowen GB-West Midlands, B63 3XB Tel: +44 121 585 27 80 Fax: +44 121 585 27 82 E-post: buildingproducts@lindab. co.uk
Lindab Building Systems Kft.
Evans Business Centre Mitchelston Industrial Estate Mitchelston Drive GB-Kirkcaldy, Fife Scotland KY1 3UF Tel: +44 1592 65 23 00 Fax: +44 1592 65 31 35 E-post: [email protected] www.lindabbuildingsystems.com
Lustbergsgatan 8 SE-781 71 Borlänge Tel: 0243 27 50 00 Fax: 0243 874 68 E-post: [email protected] www.folkeperf.se
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 850 10 E-post: [email protected] www.lindab.com
Edsvära SE-535 93 Kvänum Tel: 0512 574 00 Fax: 0512 700 15 E-post: [email protected] www.lindabplat.com
SE-269 82 Båstad Besök: Vistorps Industriområde, Förslöv Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 851 50 E-post: profi [email protected] www.lindab.se
SE-269 82 Båstad Besök: Stålhögavägen 115, Grevie Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 853 51 E-post: [email protected]
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 850 65 E-post: [email protected] www.lindab.se
SE-269 82 Båstad Besök: Stålhögavägen 115, Grevie Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 853 10 E-post: [email protected] www.lindab.se
SE-269 82 Båstad Besök: Stålhögavägen 115, Grevie Tel: 0431 850 00 Fax: 0431 853 35 www.lindab.se
Hogstorp SE-451 95 Uddevalla Tel: 0522 65 33 90 Fax: 0522 873 51 E-post: [email protected] www.unitefasteners.com
Lindab s.r.o. Na hurce 1081/6 CZ-161 00 Prag 6 - Ruzynê Tel: +420 233 107 100/107 200 Fax: +420 233 107 163/107 250 E-post: [email protected]
www.lindab.cz
Kojetínská 71 CZ-75053 Prerov Tel: +420 581 250-222 Fax: +420 581 250-205 E-post: [email protected] www.astron-haly.cz Rova-Czech a.s. Javorová 1A/788 CZ-693 01 Hustopeče, Tel: +420 519 360-181-9 Fax: +420 519 360 180 E-post: [email protected] www.rova-czech.cz O Tyskland Lindab GmbH Carl-Benz Weg 18 DE-22941 Bargteheide Tel: +49 4532 2859-0 Fax: +49 4532 5666 E-post: [email protected] www.lindab.de Lindab-Astron GmbH Wilh.-Theod.-Römheld-Str. 32
DE-55130 Mainz Tel: +49 6131 8309 00 Fax: +49 6131 8309 20 E-post: [email protected] www.astron-hallen.de
Tel: +1 224 659 7870 Fax: +1 224 659 7871 www.spiral-helix.com
Representationskontor BY-220116 Belarus Minsk pr-1 gasety "PRAWDA", 11 Tel: +375 17 270 3895 Fax: +375 17 270 3895 E-post: [email protected] www.astron.biz
Copyright © 2009 Lindab AB.
Varje form av eftertryck, avbildning och kopiering är förbjuden. är Lindab ABs registrerads varumärke. Övriga i denna trycksak nämnda produktgrupper eller produktbeteckningar utgör även dessa Lindab ABs varu märken. Lindab förbehåller sig rätten att förändra innehållet i denna trycksak.
Form och original: Madeleine Terne. Foto: Lars Owesson m. fl . Repro och tryck: AB Laholms Lito. Papper: Galerie Art Gloss och Lessebo Linné vit.
Saksaganskogo Street 123, offi ce 3. UA-01032 Kiev Tel: +38 44 235 52 56 Fax: +38 44 490 67 59 E-post: [email protected] www.lindab.com.ua
Állomás u. 1/A. HU-2051 Biatorbágy Tel: +36 23 531 100 Fax: +36 23 310 703 Profi l +36 23 311 878 Vent E-post: [email protected] www.lindab.hu
Derkovits u. 119. HU-4400 Nyíregyháza Tel: +36 42 501 310 Fax: +36 42 312 029 E-post: [email protected] www.lindabbuildingsystems.com
Representationskontor Állomás. u. 1/A HU-2051 Biatorbágy Tel: +36 23 531 380 Fax: +36 23 531 390 E-post: [email protected] www.lindabbuildingsystems.com
Ganz Ábrahám u. 2. HU-2100 Gödöllő Tel/Fax: +36-28 417 245 E-post: [email protected]
2600 Airline Blvd US-Portsmouth, VA 237 01 Tel: +1 757 488 1144 Fax: +1 757 488 5672 E-post: [email protected] www.lindabusa.com
1450 Arthur Avenue, Suite B Elk Grove Village, IL 60007 E-post: [email protected]
På Lindabs hemsida finns omfattande information om koncernen. Där finner du också kontaktuppgifter och adresser till våra bolag världen över.
SE-269 82 Båstad Besök: Järnvägsgatan 41, Grevie Tel: +46 ( 0 ) 431 850 00 Fax: +46 ( 0 ) 431 850 10 E-post: [email protected] www.lindabgroup.com Lindab International AB med säte i Båstad Organisationsnummer 556606-5446
Building tools?
Free accounts include 100 API calls/year for testing.
Have a question? We'll get back to you promptly.