Annual Report (ESEF) • Apr 9, 2025
Preview not available for this file type.
Download Source File54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-3154930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-3154930085MH6IRQ1JP2272023-12-3154930085MH6IRQ1JP2272022-12-3154930085MH6IRQ1JP2272024-12-3154930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMemberiso4217:SEKiso4217:SEKxbrli:shares54930085MH6IRQ1JP2272023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-01-012024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272024-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272022-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:RetainedEarningsMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:ReserveOfExchangeDifferencesOnTranslationMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:IssuedCapitalMember54930085MH6IRQ1JP2272023-01-012023-12-31ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember Lindab För ett bättre klimat Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Energi- effektiva lösningar för hälso samma inomhus - miljöer 13,3 Nettoomsättningen ökade med 2 procent till 13 323 MSEK 2024. 7,8 Den justerade rörelsemarginalen uppgick till 7,8 procent 2024. –42 CO 2 e-utsläppen i scope 1 och 2 har minskat med 42 procent sedan 2022. 80 80 procent av omsättningen som omfattas av EU:s taxonomi klassas som taxonomiförenlig. Vi bidrar till ett bättre klimat LINDAB ÄR ETT LEDANDE ventilationsbolag i Europa med lösningar för energieffektiv ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montage vänlighet och hållbarhet. Lindab har även ett omfattande erbjudande av tak, väggar och takavvattning som främst riktar sig till de skandinaviska marknaderna. 20 Lindab är etablerat med egen verksamhet i 20 länder i Europa samt i USA. 5 123 Vid årsskiftet hade Lindab 5 123 medarbetare på mer än 200 orter. Vår vision: Att vara det marknadsledande ventilationsbolaget i Europa, specialiserat på att transportera och fördela luft. Varför investera i Lindab? Växande marknad driven av ökat fokus på energi besparingar och förbättrat inomhusklimat. Väletablerade varumärken, hög kvalitet och omfattande distributionsnätverk. Tydlig förvärvsstrategi med förvärv av kompletterande och välskötta bolag. Fokus på resultat med en decentraliserad organisation som arbetar nära kunden. Hållbarhet som naturlig del i produkt- erbjudandet och verksamheten. 2 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 KORT OM LINDAB Nettoomsättning, region Innehåll Norden, 42% Västeuropa, 44% Centraleuropa, 10% Övriga marknader, 4% Nettoomsättning, affärsområde Ventilation Systems, 77% Profile Systems, 23% Justerat rörelseresultat, affärsområde Ventilation Systems, 85% Profile Systems, 15% Vägen framåt 4 VD har ordet 6 Starka drivkrafter 8 Strategi 10 Mål och utfall 12 Hållbarhetsplan 14 Året i sammandrag 18 Aktien 20 Värdeskapande i Lindab 24 Marknad och erbjudande 26 Energieffektiva produkter 28 Geografisk expansion 34 Högkvalitativa förvärv 36 Kraftfulla investeringar 38 Engagemang och kompetens 42 Styrelseordförande har ordet 48 Bolagsstyrning 49 Styrelse 54 Koncernledning 56 Risker och riskhantering 62 Finansiella rapporter 64 Förvaltningsberättelse 66 Revisionsberättelse 130 Hållbarhetsrapport 138 Årsstämma och finansiell kalender Den formella årsredovisningen som innehåller för- valtningsberättelse och finansiella rapporter omfattar sidorna 62–129, 138–220 samt del av sidorna 221 och 222. Hållbarhets rapporten, som ingår i förvaltnings- berättelsen på sidorna138–220 samt del av sidorna 221 och 222, utgör bolagets och koncernens lag stadgade hållbarhetsrapport enligt Årsredovisnings lagen samt European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 3 INNEHÅLL Fokus på lönsam tillväxt Lindab har en tydlig bild av var bolaget ska vara år 2027. Förvärvstakten fortsätter att vara hög, samtidigt som fokus på lönsamhet bibehålls. Detta är möjligt tack vare den stegvisa förändring som skett sedan 2009. Stegvisa förändringar Minskning av skulderna 2009–2017 • Lindab hade en omsättning på cirka 7 miljarder kronor årligen och en rörelsemarginal på 6 procent. • De genererade vinsterna och kassaflödena användes för att betala av skulder och för att få Lindab konkurrenskraftigt igen efter finanskrisen. 4 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Investering i verksamheten 2018–2023 • Med fokus på färre marknader och produkt - områden nådde rörelsemarginalen målet om 10 procent. • Omsättningen ökade till 13 miljarder kronor genom en kombination av organisk tillväxt och genomförda förvärv. • Den förbättrade lönsamheten möjliggjorde genomförandet av Lindabs största investeringsprogram någonsin med syfte att öka kapacitet, effektivitet samt förbättra säkerheten för våra medarbetare. Fokus på lönsam tillväxt 2024–2027 • Efter genomfört investeringsprogram inom produktion flyttas investeringsfokus till digitalisering och effektivisering av den befintliga verksamheten. • Konsolidering av den europeiska ventilations branschen leds av Lindab och förvärv bidrar till tillväxten. • Ytterligare satsningar inom strategiska produktområden såsom rektangulära ventilationskanaler och tekniska produkter. • Renodlingen av verksamheten mot ventilation fortsätter, bland annat genom att profil verksam- heten koncentreras till de skandinaviska hemma- marknaderna. Konjunkturkänsliga verksamheter med låg lönsamhet avyttras. 20 miljarder SEK år 2027 med >10% rörelse- marginal Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 5 Starka tillväxtmöjligheter hållbar framtid En stabil plattform för nästa steg Sedan jag tillträdde som VD 2018 har vi tillsammans inom Lindab tagit viktiga steg för att bli ett ledande europeiskt ventilations- bolag. Nu inleder vi nästa kapitel i Lindabs spännande resa, med målet att nå en omsättning över 20 miljarder kronor med en rörelsemarginal väl över tio procent. Under de senaste åren har vi byggt en solid plattform för lönsam tillväxt, genom renodling mot ventilation och med vårt investeringsprogram för ökad produktions kapacitet och automation. Marknadsledande position inom fler områden Lindab är väl positionerat för att ta en marknadsledande roll även inom produktsegment där vi idag ännu inte är störst. Vi är sedan länge nummer ett inom kanalsystem för transport av luft. Vi har även en stark ställning inom tekniska ventilations produkter såsom luftdon, ljuddämpning och brandspjäll men här finns utrymme att ytterligare stärka vår produktportfölj och marknads- position. Potentialen är stor och vi har goda förutsättningar att lyckas tack vare innovativ produktutveckling, stark lokal närvaro och vidare förvärv. LINDAB ÄR ETT LEDANDE VENTILATIONSBOLAG i Europa med goda tillväxtmöjligheter. Insikten om ett hälsosamt inomhusklimat växer och efterfrågan på hållbara byggnader ökar, samtidigt som höga energipriser och krav på minskade utsläpp driver på behovet av energieffektivisering och fastighetsrenovering. ”Inom vår kärnverksamhet För ett bättre klimat Varje dag blir jag motiverad av Lindabs övergripande syfte, som är att skapa bättre inomhusklimat för människors välbe- finnande samtidigt som energiåtgången i fastigheten minskas. Denna affärsidé bygger på hållbarhet och öppnar dörrar för nya affärsmöjligheter, samtidigt som den ger oss en fördel som arbetsgivare. Jag är stolt över att vi stärker vår position som en ledande aktör inom hållbarhet. Under 2024 godkändes våra utsläpps- mål av Science Based Targets initiative (SBTi), ett internationellt ramverk för vetenskapsbaserade klimatmål i linje med Paris- avtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5° C. Vi har också en viktig roll i att minska våra kunders klimat påverkan och bidra till bättre energieffektivitet, bland annat genom miljösmarta produkter, digitala hjälpmedel och cirkula- ritet. Detta ger oss en tydlig konkurrensfördel. 6 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 VD HAR ORDET De finansiella målen ligger fast Under 2024 har marknadsläget varit utmanande. Återhämt- ningen har ännu inte tagit fart i Norden samtidigt som aktiviteten i flera länder i de centrala delarna av Europa varit betydligt lägre än normalt. Det har påverkat lönsamheten och för att stärka den har vi vidtagit kraftfulla åtgärder i form av strukturförändringar, kostnadsreduktioner och renodling av verksamheten i Östeuropa mot ventilation. Tack vare ett starkt kassaflöde har vi fortsatt att förvärva kvalitetsbolag. Förvärven bidrog till att vi under 2024 uppnådde den högsta försäljningen någonsin. Försäljningen blev 13,3 miljarder kronor vilket motsvarar en tillväxt på 2 procent. Ventilation Systems, vårt största affärsområde som utgjorde 77procent av verksamheten, hade en justerad rörelsemarginal på 9,1procent och Profile Systems 7,2procent. För koncernen som helhet var den justerade rörelsemarginalen 7,8 procent. Vi följer hur den osäkra geopolitiska situationen utvecklas och förbereder oss för eventuella konsekvenser på Lindabs verksam- het, bland annat till följd av ökade handelstullar. Det är svårt att bedöma hur marknaden kommer att utveckla sig framöver men allt tyder på att återhämtningen låter vänta på sig. Vi planerar för en fortsatt dämpad efterfrågan under första halvåret 2025 men bedömer att marknadsaktiviteten kommer att börja öka under det andra halvåret. Våra aktiviteter utformas och genomförs med sikte på att nå våra finansiella mål. Om förutsättningarna ändras är vi redo att vidta fler åtgärder för att stärka lönsamheten. Till sist vill jag rikta min uppskattning till alla kunder samt tacka alla medarbetare för goda insatser under ett utmanande år. Grevie, mars 2025 Ola Ringdahl VD och koncernchef Enkla att ha att göra med En stor möjlighet ligger i att ytterligare förbättra kundupplevelsen. Det gäller inte minst kunder som mer sällan är i kontakt med Lindab. I kontakten med Lindab ska de uppleva att vi är enkla att ha att göra med – på flera plan. Det ska vara smidigt att använda våra digitala verktyg för att designa ventilationssystem och simu- lera deras effekt. Det ska vara enkelt att beräkna energiförbruk- ning och byggnadens miljöpåverkan. Installationen av systemen ska vara snabb och okomplicerad. Och sist men inte minst – stålet i våra ventilationsprodukter ska vara lätt att återvinna vid renovering eller återbruk. Genom att konsekvent utgå från kundens perspektiv och förenkla deras arbete bygger vi vidare på Lindabs långa tradition av fokus på kundens framgång, som är ett av våra kärnvärden. Kombination av förvärvad och organisk tillväxt När vi blickar framåt mot nästa kapitel i Lindabs tillväxtresa ser vi framför oss en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. Vi räknar med att cirka två tredjedelar av Lindabs tillväxt kommer att vara förvärvad och en tredjedel organisk, sett över en konjunktur cykel. Inom vår kärnverksamhet finns fortfarande många områden där vi kan stärka den organiska tillväxten. För produktområden som brand och rök, rektangulära kanalsystem och tekniska pro- dukter finns stor potential för att ta en ännu starkare marknads- position. Vi kan även öka försäljningen mot föreskrivande kunder som tekniska konsulter, fastighetsägare och arkitekter. Den organiska tillväxten gynnas också när renoverings marknaden åter börjar växa. Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen att förvärva intressanta bolag och konsolidera den europeiska ventilations- marknaden. De förvärvade bolagen har utvecklats väl tack vare en varsam integration i linje med Lindabs decentraliserade modell. Detta har bidragit till en ökad geografisk närvaro och en breddning av vårt produktsortiment. Under 2024 välkomnade vi sex bolag i Danmark, Frankrike, Tyskland och USA och framöver räknar vi med att hålla ungefär samma förvärvstempo som under de senaste fem åren. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 7 VD HAR ORDET Trender som styr marknaden STARKA DRIVKRAFTER I OMVÄRLDEN har en positiv inverkan på den marknad där Lindab verkar, med ett ökat fokus på energieffektiva lösningar som skapar hälsosamma inomhusklimat. EU:s Green Deal har accelererat satsningen på hållbar nybyggnation och renovering med målet att 35 miljoner byggnader ska renoveras fram till 2030. Dessutom har stigande energipriser satt fokus på behovet av att öka energieffektiviteten i byggnader. 57 % EU-kommissionens initiativ Fit for 55 ska sänka utsläppen av växthusgaser i EU med minst 57 procent till 2030 jämfört med 1990. Fram till och med 2023 hade utsläppen minskat med 37 procent. 2/3 Två tredjedelar av Europas byggnader är inte energieffektiva och i många av dessa bor låginkomstfamiljer. Energieffektiva renoveringar kan minska hushållens energikostnader och samtidigt förbättra livskvaliteten. 95 % Upp till 95 procent av de befintliga byggnaderna i EU förväntas vara kvar 2050 och stå för den överväldigande majoriteten av fastighetsbeståndet. För att kunna nå klimatmålen behöver befintligt fastighets- bestånd göras grönt. 1 % Varje år är det bara 1 procent av byggnaderna i EU som renoveras för att minska energiförbrukningen. Målet i EU:s Green Deal är att 35miljoner byggnader ska renoveras fram till 2030. Källor: EU-kommissionen: ”A European Green Deal” (2019), ”Renovation Wave Strategy” (2020), The European Ventilation Industry Association (EVIA). EU-kommissionen "State of the Energy Union" (2024), https://climate.ec.europa.eu/eu-action/climate-strategies-targets/progress-climate-action_en. 8 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 STARKA DRIVKRAFTER Klimatmålen sätter agendan EU avser att bli världens första klimatneutrala kontinent år 2050. Eftersom byggnader står för 36 procent av alla växthusgasutsläpp i EU kommer energi effektivisering av bostäder och andra fastigheter att vara prioriterat. EU vill öka takten i energirenoveringar Fastighetsbeståndet i Europa är ålderdomligt och nybyggnationen låg. EU vill med sin "Renovation Wave strategy" fördubbla antalet energi- renoveringar per år i Europa. Energieffektivitet i byggnader bidrar till klimatneutralitet, men också till lägre kostnader. Europas energikris, delvis till följd av kriget i Ukraina, har ökat energipriserna vilket gett ytterligare drivkraft till energieffektivisering. Medvetandet om välmåendet växer EU-kommissionen har lyft fram människors hälsa och välbefinnande som en av de viktigaste sidofördelarna med energieffektivitet. Covid-19- pandemin medvetandegjorde betydelsen av ett bra inomhusklimat. Tekniken driver upp tempot Uppkopplade och smarta system för bland annat ventilation, kyla och värme införs i allt snabbare takt även i äldre fastigheter. Investeringen betalar sig snabbt och underhåll av systemet kan ske på distans. Källor: EU-kommissionen: “The European Green Deal Investment Plan and Just Transition Mechanism explained” (2020), “Commission Recommendation on Energy Efficiency First: from principles to practice” (2021), "Renovation Wave strategy" (2020) samt Healthy Homes Barometer 2022. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 9 STARKA DRIVKRAFTER Strategi för lönsam tillväxt LINDAB VILL SKAPA ETT BÄTTRE KLIMAT. Det gör vi genom att producera och erbjuda energieffektiva lösningar för hälsosamma inomhusmiljöer. Visionen är att bli ledande inom det område där vi är som starkast – ventilation i Europa. Vi fokuserar på "air distribution" och "air diffusion", det vill säga att transportera och fördela luft. För ett bättre klimat Strategi Lindabs strategi fokuserar på fem områden som sätter ramar och riktning för verksamheten och som möjliggör för oss att uppnå vision och mål. Kvalitet Effektiv Lokal Pålitlig Marknadsledande • Skapa hälsosamma byggnader • Minska kundernas klimatpåverkan • Bedriva en hållbar verksamhet Vision Att vara det marknadsledande ventilationsbolaget i Europa, specialiserat på att transportera och fördela luft. Mål för hållbar utveckling För att mäta om vi är på rätt väg har Lindab både finansiella mål och hållbarhetsmål. Läs mer om målen på sidorna 12–13. 10 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 STRATEGI Kvalitet Lindab har välkända varu märken som alla står för hög kvalitet. Kunderna vet att pro- dukterna är lätta att installera och att de går att lita på. Dessutom har vi medarbetare med rätt kompetens, vilket gör oss till en kunnig samarbetspartner som kunderna kan vända sig till med sina ventilations- och bygg projekt. Vi har hög kompetens inom avancerade produktions metoder vilket gör att Lindab kan tillverka högkvalitativa produkter på ett effektivt sätt. Ökad automation bidrar till att höja både effektivitet och säkerhet. Vi ska dra nytta av digitala kanaler till marknaden och systemstöd i vår verksamhet. Lindab arbetar för ständiga förbättringar inom alla delar av verksamheten. Pålitlig Vi levererar det vi lovar i tid. Kunden ska känna att Lindab alltid har den produkt som behövs på lager. Förtroendet för Lindab har byggts upp genom mångårig entreprenörs anda där varje med arbetare tar ansvar och löser problem när de uppstår. De som är närmast kunderna vet bäst vad som behöver göras. Marknadsledande Lindab ska vara bäst och gärna störst på det vi gör. Vi fokuserar på utvalda marknader i Europa där vi kan skapa starka kund relationer och fördjupar oss i de delar av erbjudandet där vi har hög kompetens och lång erfarenhet. Produkterna ska hålla hög teknisk nivå och vara kompatibla med övriga delar av ventilations- systemet. Lokal Lindab ska vara nära sina kunder och erbjuda det som efterfrågas på varje marknad. Det innebär att erbjudandet ser olika ut i olika delar av Europa, beroende på vad ventilations- installatörer och plåt slagare efterfrågar. Vi tror på lokal produktion för att minska transporterna och ge bästa service. För ett bättre klimat De flesta av oss spenderar merparten av vår tid inomhus. Luften vi andas är avgörande för hur mycket vi orkar och för att hålla oss friska. Genom energieffektiva ventilationslösningar bidrar Lindab till ett bättre inomhusklimat samt till ett bättre globalt klimat. Strategin är att erbjuda högkvalitativa produkter som är anpassade till varje lands krav. Vi levererar det vi lovar i tid genom en effektiv värdekedja. Det har gett oss en marknads- ledande position i Europa, där kraven på ventilation är som högst. Utforska nya tillväxtmöjligheter Bredda Lindab genom förvärv inom kompletterande produkt- områden och nya geografier. Strategisk riktning Stärk nuvarande produktportfölj Uppnå skalfördelar inom Lindabs existerande verksamhetsområden genom effektivisering, organisk tillväxt samt kompletterande förvärv. Tillväxt inom tekniska ventilations produkter Stärka Lindabs position med attraktiva produkter och säljförmåga genom strategiska förvärv och egen utveckling. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 11 STRATEGI Definition Mål Utfall Kommentar Årlig tillväxt Målet är att den årliga tillväxten ska uppgå till minst 10procent som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. > 10 % 2020 2021 2022 20242023 1,7 Lindab uppnådde under 2024 den högsta försäljningen någonsin. Förvärv bidrog positivt med 7procent medan den organiska tillväxten var negativ med 5 procent. Försäljnings tillväxten under 2024, rensat för valuta, uppgick till 1,7 procent. Rörelsemarginal Målet är att rörelsemarginalen ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångs- poster och omstruktureringskostnader. > 10 % 2020 2021 2022 2023 2024 7,8 Den justerade rörelsemarginalen för helåret uppgick till 7,8 procent. Låg marknadsaktivitet i flertalet länder ledde till negativ organisk tillväxt. Detta har delvis motverkats av stärkt brutto- marginal. Nettoskuld/EBITDA Målet för nettoskulden är att den inte ska vara högre än tre gånger EBITDA. < 3,0 2020 2021 2022 2023 2024 2,5 Nettoskuld/EBITDA uppgick till 2,5 under 2024, framför allt som ett resultat av ökad belåning som en konsekvens av genomförda förvärv. Nettoskuld/EBITDA exklusive IFRS 16, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader (så kallad Finansiell nettoskuld/EBITDA) uppgick till 2,0. Utdelning Lindab har en stark finansiell ställning och avser att varje år dela ut minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt. Hänsyn ska tas till bolagets finansiella ställning, förvärvs- möjlig heter och långsiktiga finansiella behov. 40 % 2020 2021 2022 2023 2024 5,40 Lindab har en god intjäningsförmåga, en solid finansiell ställning och ett starkt kassaflöde. Med det i beaktande föreslår styrelsen en utdel- ning på 5,40 SEK för verksamhetsåret 2024. Detta är i enlighet med gällande policy och monetärt i linje med föregående år. Långsiktiga mål Finansiella mål 1) 1) För 2021 redovisas utfallet avseende årlig tillväxt och justerad rörelsemarginal exklusive avyttrad verksamhet, medan nettoskuld/EBITDA redovisas inklusive avyttrad verksamhet. LÅNGSIKTIGA MÅL FÖRSER LINDAB med en tydlig riktning och styr satsningar till prioriterade områden. De finansiella målen fokuserar på tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Lindab har därutöver en tydlig ambition att dela ut minst 40 procent av nettoresultatet till aktieägarna. Fem av målen från Lindabs hållbarhetsplan har fått ökat fokus för att säkerställa en kontinuerlig utveckling. 12 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 MÅL OCH UTFALL Hållbarhetsmål Definition Mål Utfall Kommentar Lägre CO 2 e-utsläpp – egen verksamhet Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgas utsläppen inom scope 1 och 2 1) med 56 procent till år 2030, från basåret 2022. 2) – 56 % 2022 2023 2024 –42 Lindabs CO 2 e-utsläpp minskade med 42procent, från 20 856 ton år 2022 till 12 158 ton år 2024. Den positiva utvecklingen är främst ett resultat av att flera bolag inom koncernen har övergått till förny- bar el, vilket har en betydande effekt på utsläpp inom scope 2. Lindabs klimatmål är godkänt av Science Based Targets initiative (SBTi), läs mer på sidorna 41 och 175. Lägre CO 2 e-utsläpp – värdekedja Lindab åtar sig också att minska de abso- luta växthusgasutsläppen inom scope 3 1) från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten samt användning av sålda produkter med i genomsnitt 25procent till år 2030 från basåret 2022. 3) –25 % 2022 2023 2024 –8 CO 2 e-utsläppen från värdekedjan scope 3 minskade med 8 procent, från 942 688 ton år2022 till 869 486 ton år 2024. Denna utveckling beror främst på en minskad inköpsvolym av rå- material, vilket i sin tur är en effekt av den rådande lågkonjunkturen. Lindabs klimatmål är godkänt av Science Based Targets initiative (SBTi), läs mer på sidorna 41 och 175. Motiverade medarbetare Det ska kännas bra att arbeta på Lindab. Vi vill att minst 90 procent av våra med- arbetare ska kunna rekommendera Lindab som arbetsgivare. Detta mäts i Lindab Pulse Survey varje år. 90 % 2020 2021 2022 2023 2024 90 Lindab ska vara en arbetsgivare som både kan attrahera nya talanger och behålla rätt kompetens. För 2024 skulle 90 procent av med- arbetarna rekommendera Lindab som arbets- givare, vilket innebar att målnivån uppnåddes för femte året i rad. Färre arbetsskador De arbetsrelaterade skadorna enligt LTIF (antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar) ska uppgå till högst 4,0 år 2026. Den långsiktiga nollvisionen för arbets- skador ligger samtidigt fast. < 4,0 2020 2021 2022 2023 2024 3,6 Under 2024 minskade LTIF till 3,6, jämfört med 9,0 år 2023. De åtgärder som implementerades under 2023 har haft en positiv effekt och bidragit till att minska riskbeteenden samt skapa en säk- rare arbetsmiljö. Utvecklingen följs noga för att uppnå fortsatt förbättring. Läs mer om Lindabs arbete med hälsa och säkerhet på sidorna 43, 45 och 207. Leverantörsutvärdering Lindabs leverantörer i första led ska hållbarhets certifieras på regelbunden basis. Målet är att samtliga leverantörer 4) ska vara certifierade. Lindab är fortfarande i färd med att genomlysa sina leverantörer en första gång. 100 % 2021 2022 2023 2024 91 Sedan 2021 när certifieringsprocessen infördes har 91 procent av leverantörerna certifierats, vilket är lägre takt än Lindab önskat. Det förklaras delvis av nytillkomna leverantörer via förvärv. Från att inledningsvis ha fokuserat på certifiering av leverantörer i länder med hög risk ligger nu fokus på certifiering av samtliga leverantörer. 1) Scope 1: direkta utsläpp som sker i den egna verksamheten. Scope 2: indirekta utsläpp från produktion av köpt el, ånga, värme och kyla som förbrukas av företaget. Scope 3: övriga indirekta utsläpp som sker i ett företags värdekedja men som företaget inte äger eller kontrollerar. 2) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. 3) Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport till kund som Lindab betalar. 4) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 13 MÅL OCH UTFALL 14 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 LINDABS HÅLLBARHETSPLAN PÅVERKAR hur vi genomför den övergripande strategin inom samtliga områden. Utifrån ledorden ”För ett bättre klimat” kan vi göra skillnad på flera plan. Vi bidrar framför allt till: Fokusområde Åtgärder Sida Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft Öka den allmänna kunskapen och medvetenheten om bra inomhusluft. Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor eller andra inomhus miljöer. 32 Driva lagstiftning och bransch standarder Påverka och driva regler och standarder i branschorganisationer och andra samarbets organ på alla våra marknader. Om det inte finns samarbetsforum i ett land ska vi arbeta för att skapa ett. 32 160 Vi bidrar framför allt till: Fokusområde Åtgärder och mål Sida Hållbara och energi- effektiva lösningar Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter. Publicera miljövarudeklarationer motsvarande 50 procent av försäljningen av egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025. Publicera Lindabs materialguide 2025. 28–31 33 185–191 Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi- användningen Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhus klimatet och minska energiförbrukningen. Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda bättre kringtjänster. Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala produktkataloger under 2025. 28–31 33 Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning Designa produkter som kan uppgraderas, renoveras eller återvinnas. Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära flöden med fokus på att reducera miljöpåverkan. Ett mätbart mål kommer att fastställas efter att Lindabs materialguide har publicerats. 33 185–191 Tre tydliga perspektiv för hållbar utveckling Inom ”Skapa hälsosamma byggnader” fokuserar Lindab på hur vi kan bidra till ett bättre samhälle. ”Minska kundernas klimat- påverkan” handlar, bland annat, om hur Lindabs produkter bidrar till högre energieffektivitet. Slutligen har ”Bedriva en hållbar verk- samhet” fokus på hur verksamheten i hela värdekedjan kan bli säkrare, mer socialt hållbar och klimateffektiv. Ett övergripande mål är att Lindab åtar sig att uppnå nettonoll utsläpp av växthus- gaser i hela värdekedjan till år 2050. HÅLLBARHETSPLAN Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 15 Vi bidrar framför allt till: Fokusområde Åtgärder och mål Sida Hållbara inköp Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer 2) i första led ha skrivit under leverantörskoden. Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer 2) i första led vara hållbarhetscertifierade. Lindab åtar sig också att minska de absoluta absoluta växthusgasutsläppen inom scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter 25 procent till år 2030 från basåret 2022. 1) Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxidreducerat. 39–41 166–176 208–212 Hållbar produktion Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1 och 2 med 56procent till år 2030, från basåret 2022. 3) Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1, 2 och 3 med 90procent till år 2050 från basåret 2022. 3) Lindab ska använda 100% fossilfri el i egen verksamhet år 2030. Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9 procent till 2030, jämfört med 2023. 39–41 166–179 185–191 Hållbara transporter 50 procent av alla godstransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och 100 procent till 2040. 100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030. Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leverantörer 2) i första led inkludera miljökrav. Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transportlösningar med fokus på att minska miljöpåverkan. 40–41 181–185 Attraktiv arbetsgivare och säker arbetsplats Se fler delmål på sidorna 197 och 204. Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna. Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i Lindab koncernen som helhet senast 2030. Lindab ska ha en personalomsättning på 5–10 procent. Minska antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år2026. Långsiktig vision om noll olyckor. 42–45 194–207 Samhälls engagemang Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de orter där Lindab finns. Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta i ideella engagemang. 44 213 Etiskt företagande Årligen upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot alla visselblåsare. Årligen upprätthålla noll förekomst av korruption i all Lindabs verksamhet. 44 214–218 Vilka steg har Lindab tagit i sitt hållbarhetsarbete under året? Vi har gjort betydande framsteg i vårt hållbarhetsarbete. Vi publicerade våra Science Based Targets-verifierade utsläppsmål och kopplade samtliga lån till hållbarhetsmål, vilket ytterligare stärker och accelererar vårt arbete. Dessutom lanserade vi vår första hållbarhetsrapport anpassad till Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och European Sustainability Reporting Standards (ESRS), vilket inkluderade en första översiktlig granskning av rapporten. En av årets största milstolpar var leveransen av våra första produkter tillverkade av fossilfritt stål – ett viktigt steg för att driva på omställningen mot mer hållbara byggnader. Vad är fokus för 2025? Under 2025 kommer vi att fortsätta genomföra våra omställningsplaner för att nå de utsläpps- minskningsmål vi har satt upp. Samtidigt gör vi en stor satsning på digitalisering för att effektivt möta både kundernas krav och de nya regelverk som införs. Den hållbara omställningen ser vi inte bara som en utmaning och ett bidrag till mer hållbara byggnader, utan också som en stor affärsmöjlighet som stärker vår konkurrenskraft. Matilda Isaksson Hållbarhetsansvarig på Lindab 1) Målet är kopplat till flera fokusområden i hållbarhetsplanen. Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport till kund som Lindab betalar. 2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 3) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. HÅLLBARHETSPLAN Året i sammandrag Året har präglats av en svag efterfrågan på stora delar av den europeiska marknaden. Lindab har anpassat verksamheten till en lägre marknadsaktivitet och åtgärder har vidtagits för att öka lönsamheten. Ett flertal förvärv har bidragit till försäljningstillväxten. Året i sammandrag 18 Aktien 20 16 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Källa: Sick Leave – IAQ Risk of Sick Leave Associated with Outdoor Air Supply Rate, Humidification, and Occupant Complaints. Indoor Air 2000:10. ISSN 0905-6947 35 % Arbetsgivare riskerar upp till 35 procent fler korttids - sjukskrivningarpå grund av dålig luftkvalitet på arbetsplatsen. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 17 Högst försäljning någonsin tack vare förvärv FÖRSÄLJNINGEN FÖR 2024 var den högsta någonsin och ökade med 2 procent tack vare förvärv. Låg byggaktivitet på flera marknader dämpade efterfrågan och den utmanande marknads situationen medförde en anpassning av kostnadsstrukturen. Den justerade rörelse marginalen uppgick till 7,8 procent. Det operativa kassaflödet för helåret var starkt. 1,7% 7,8% 2,5 Valutarensad tillväxt Justerad rörelsemarginal 1) Nettoskuld/EBITDA Högst försäljning under ett enskilt år Under året har efterfrågan på flera europeiska nyckel marknader varit låg vilket ledde till negativ organisk tillväxt. Samtliga regio ner präglades av en låg aktivitet, även om det finns enskilda länder där marknadsläget varit bättre. Nettoomsättningen uppgick till 13323MSEK (13 114), en ökning med 2 procent. Den organiska till växten var –5 procent och valutaeffekten var neutral. Förvärv bidrog positivt med 7 procent och Lindab uppnådde därmed den högsta försäljningen någonsin under ett enskilt år. Lönsamhetsstärkande åtgärder Den utmanande marknadssituationen påverkade lönsamheten och under året har strukturåtgärder, kostnadsreduceringar och en omstrukturering av verksamheten i Östeuropa aviserats för att anpassa kostnadsstrukturen. Justerat rörelseresultat uppgick till 1 044 MSEK (1 178). Rörelseresultatet är justerat med engångs- poster och omstruktureringskostnader om netto –308 MSEK (–), varav –36 MSEK var kassaflödespåverkande. Justerad rörelse- marginal uppgick till 7,8 procent (9,0). Ventilation Systems växer med förvärv Ventilation Systems ökade omsättningen med 5 procent till 10207 MSEK (9 688). Den organiska försäljningstillväxten var –5 procent och valutaeffekter hade en neutral påverkan. Förvärv bidrog positivt med 10 procent. För helåret uppnådde Ventilation Systems en justerad rörelsemarginal på 9,1 procent (10,1). Profile Systems lämnar Östeuropa Minskad byggaktivitet och lägre efterfrågan på de nordiska och östeuropeiska marknaderna, framför allt inom nybyggnation, påverkade försäljningen för Profile Systems. Nettoomsättningen uppgick till 3 116 MSEK (3 426), en minskning med 9 procent. Den organiska tillväxten var –9 procent. Valutaeffekten var neu- tral. Justerad rörelsemarginal uppgick till 5,4 procent (7,2). Profilverksamheterna i Östeuropa har under en längre tid präglats av svag marknadsutveckling, volatila råmaterialpriser och hög kostnadsinflation vilket har medfört att Lindab under året aviserade en renodling av verksamheten genom att avyttra och avveckla profilverksamheterna i Östeuropa. Starkt kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1438MSEK (1 711). Förändringen var dels relaterad till utveck- ling av rörelsekapital, dels utfall av kassaflöde före förändring av rörelsekapital. Investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar uppgick till 229 MSEK (294), varav 50MSEK (43) avsåg investeringar i immateriella tillgångar. Nettoskuld/EBITDA uppgick till 2,5 (1,9) och den finansiella netto skulden/EBITDA till 2,0 (1,4) per den 31 december 2024. 1) Exkluderar engångsposter och omstruktureringskostnader. Lars Ynner, CFO, Lindab Group 18 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 ÅRET I SAMMANDRAG Finansiella nyckeltal 2024 2023 2022 2021 2020 Kvarvarande verksamhet Nettoomsättning, MSEK 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220 Tillväxt, % 1,6 6,0 28,2 17,4 –3,4 varav organiskt –5,6 –8,9 10,9 17,4 –2,2 varav förvärv/avyttring 7,3 10,3 13,5 2,2 0,4 varav valutaeffekter –0,1 4,6 3,8 –2,2 –0,6 Justerat rörelseresultat 1) 2) , MSEK 1 044 1 178 1 347 1 266 860 Rörelseresultat, MSEK 736 1 178 1 325 1 266 790 Justerad rörelsemarginal 1) 2) , % 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5 Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,10 11,07 12,73 12,53 – Medelantal anställda, antal 5 147 4 960 4 801 4 534 4 546 Total verksamhet Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,10 11,07 12,73 7,02 7,80 Utdelning per aktie, SEK 5,40 3) 5,40 5,20 4,00 3,40 Avkastning på eget kapital 2) , % 4,3 12,0 15,8 9,9 11,6 Avkastning på sysselsatt kapital 2) , % 6,2 10,7 14,1 11,0 11,5 Nettoskuld/EBITDA, exkl engångsposter 2) , ggr 2,5 1,9 1,6 1,0 1,4 Finansiell nettoskuld/EBITDA exkl IFRS 16 1) 2,0 1,4 1,0 0,4 0,5 Kassaflöde från löpande verksamhet, MSEK 1 438 1 711 691 704 1 129 Nyckeltal hållbarhet 2024 2023 Minskning av CO 2 e-utsläpp (scope 1 och 2), jmf 2022, % –42 –10 Minskning av CO 2 e-utsläpp (scope 3) 1) , jmf 2022, % 8 5 Andel av medarbetarna som rekommenderar Lindab som arbetsgivare, % 90 90 LTIF, antal arbetsplats olyckor per miljon arbetade timmar 3,6 9,0 Hållbarhetscertifierade leverantörer 2) i första led 91 73 1) Absoluta scope 3-växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten samt användning av sålda produkter. 2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer ihögrisk länder som representerar inköp för minst 25 KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. Q1 Q2 Q3 Q4 Lindab levererade ett stabilt resultat i första kvartalet trots en fortsatt svag marknad. Omsättningen minskade något. Lindab ökade både omsättning och rörelsemarginal under andra kvartalet. Affärsområde Ventilation Systems levererade sin högsta omsättning och sitt högsta rörelseresultat någonsin. Omsättningen ökade till följd av genomförda förvärv. Marknaden präglades av en svag konjunktur i Europa. Ett utmanande marknadsläge dämpade efterfrågan för Lindabs produkter i det fjärde kvartalet, vilket påverkade såväl försäljning som lönsamhet. Tillväxt: –2% Just. rörelsemarginal: 7,1% Tillväxt: –5% Just. rörelsemarginal: 9,6% Tillväxt: 3% Just. rörelsemarginal: 9,1% Tillväxt: 1% Just. rörelsemarginal: 5,4% 1) Exkluderar engångsposter och omstrukturerings kostnader. 2) Nyckeltalet utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition, se sidan 136. 3) Föreslagen utdelning. Nettoomsättning, affärsområde Ventilation Systems, 77% Profile Systems, 23% Rörelseresultat, affärsområde Ventilation Systems, 85% Profile Systems, 15% Nettoomsättning, affärsområde Ventilation Systems Profile Systems 2020 2021 20232022 2024 0 5 000 10 00 0 15 000 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 19 ÅRET I SAMMANDRAG Aktiens utveckling Lindabaktiens börskurs hade en uppgång med 15 procent under 2024. Detta kan jämföras med Nasdaq Stockholm som överlag steg med 6 procent och sektorn Stockholm Industrials SX50PI, där Lindab ingår, som steg med 7 procent. Under året om sattes sammanlagt cirka 30 miljoner (40) Lindabaktier till ett värde av cirka 6,8 miljarder SEK (6,5). Lindab aktien handlas på flera börser och handelsplattformar. Den officiella handeln via Nasdaq Stockholm stod för huvuddelen av omsättningen i aktien. Övrig omsättning skedde på inofficiella handelsplattformar som BATS Chi-X Europe och Turquoise. Totalavkastning Lindabaktiens totalavkastning under 2024 var cirka 18 procent. Det kan jämföras med OMX Stockholm Gross Index (GI) som ökade med knappt 9 procent. Lindabs genomsnittliga total avkastning under de senaste fem åren uppgår till cirka 31 procent per år. Motsvarande siffra för OMX Stockholm GI är 12 procent. Aktien och ägarna Lindab har endast ett aktieslag, serie A. Varje aktie har en röst och lika stor andel i bolagets resultat. Vid årsskiftet fanns 15 836 (17675) aktieägare i Lindab. Största aktieägare vid samma tidpunkt var Carnegie Fonder med 10,0 procent av antalet utestående aktier. Fjärde AP-fonden var näst största aktieägare med 8,8 procent av utestående aktier följt av Lannebo Kapital- förvaltning med 7,0 procent. De tio största aktieägarnas andel av utestående aktier uppgick till 53,0 procent. Det utländska ägandet uppgick till 26,4 procent. Lindab innehade vid års skiftet 1806888 egna aktier, som inte ger rätt att rösta eller rätt till utdelning. Innehavet motsvarar 2,3 procent av antalet aktier. Under 2024 har 183 950 egna aktier sålts vid inlösen av köpoptioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 222,00 SEK. Lindabs koncernledning, inklusive närstående, ägde vid årsskiftet 203 700 aktier och 606 350 köpoptioner. Incitamentsprogram För mer information om ersättningar och personaloptions- program, bland annat ovannämnda köpoptionsprogram, se not 6 på sidorna 102–104. Interaktion med finansmarknaden Lindab erbjuder aktieägare, finansanalytiker och andra parter på finansmarknaden möjlighet att delta digitalt vid presentation av kvartalsresultatet. Vid dessa tillfällen finns det även möjlig- het att ställa frågor. Dessutom deltar Lindab på seminarier och presenta tioner som banker arrangerar, både i Sverige och utomlands. Finansiella rapporter samt presentationer som arrangeras av Lindab publiceras på webbplatsen. Starkt börsår för Lindabaktien LINDABAKTIEN NOTERADES PÅ Nasdaq Stockholm i december 2006. Aktien ingår i sektorn Industri och är en del av Nasdaqs Large Cap-segment. Under 2024 ökade aktiekursen med 15 procent och stängde 31 december på 229,20 SEK, vilket gav ett börsvärde på cirka 17,7 miljarder SEK vid årsskiftet. Kursutveckling 1 januari–31 december 2024, SEK Totalavkastning Lindab jämfört med OMX Stockholm Gross Index (GI), 2020–2024 Lindab OMX Stockholm Gross Index 0 50 100 150 200 250 300 350 400 2020 2021 2022 2023 2024 0 50 100 150 200 250 300 Jan Mar Apr Jun Jul SepFeb Maj Aug NovOktDec 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Källa: WebFinancialGroup Omsättning antal aktier i 1000-tal per månad Lindab OMX Stockholm Industrials SX50PI 20 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 AKTIEN 2024 2023 Aktier Kapital & röster, % Kapital & röster, % Carnegie Fonder 7 728 695 10,0 0,0 Fjärde AP-fonden 6 794 462 8,8 9,0 Lannebo Kapitalförvaltning 5 429 209 7,0 2,6 Första AP-fonden 3 917 414 5,1 4,7 Swedbank Robur Fonder 3 538 793 4,6 3,3 Cliens Kapitalförvaltning 3 000 923 3,9 3,9 Övriga 46 626 436 60,6 76,5 Totalt antal utestående aktier 1) 77 035 932 100,0 100,0 SEK/aktie om inget annat anges 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 Resultat per aktie före utspädning (kvarvarande verksamhet) 1 ) 4,10 11,07 12,73 12,50 7,25 – – – Resultat per aktie före utspädning (total verksamhet) 1 ) 4,10 11,07 12,73 7,02 7,80 8,89 5,16 4,54 Resultat per aktie efter utspädning (total verksamhet) 1 ) 4,10 11,07 12,70 7,00 7,80 8,89 5,16 4,54 Utdelning 5,40 2) 5,40 5,20 4,00 3,40 1,75 1,75 1,55 Direktavkastning, % 3 ) 2,36 2,71 4,08 1,24 1,99 1,46 2,75 2,27 Totalavkastning, % 4) 17,8 60,9 –59,3 91,5 44,8 91,5 –4,9 –5,2 Utdelning i % av resultatet efter skatt 1) 131,7 48,8 40,9 57,1 40,3 20,0 34,0 34,1 Börskurs vid periodens slut 229,20 199,10 127,40 321,40 170,40 119,60 63,50 68,20 Högsta börskurs 229,40 209,10 325,00 325,00 172,90 121,00 74,50 98,00 Lägsta börskurs 181,60 127,70 110,10 168,30 64,30 63,80 56,10 64,75 Eget kapital, efter utspädning 95,54 94,16 88,08 73,89 67,82 65,89 58,49 54,09 Antal utestående aktier 77 035 932 76 851 982 76 641 982 76 466 982 76 356 982 76 331 982 76331982 76331982 1) Beräknat på aktuellt antal utestående aktier vid årets slut. 2) Föreslagen utdelning. 3) Utdelning i procent av börskursen vid periodens slut. 4) Totalavkastning = aktiekursutveckling inklusive återinvesterad utdelning under angiven tidsperiod. Sverige, 74 (63) Fondbolag, 36 (25) Övriga, 7 (7) Svenska privatpersoner, 7 (8) Utlandsboende ägare, 26 (37) Pension & försäkring, 24 (23) Lindabs största aktieägare Data per aktie Fördelning av ägande, % 1) Totalt antal aktier exklusive Lindabs egna innehav om 1 806 888 aktier (1 990 838). Aktiekapitalet uppgår till 78 842 820 SEK fördelat på 78 842 820 aktier. Varje aktie har en röst. Lindabs eget innehav saknar rösträtt och rätt till utdelning. Källa: Euroclear 31 december Ticker: LIAB Börs: Nasdaq Stockholm Lista: Large Cap Sektor: Industri Börsvärde: 17,7 miljarder SEK Övriga världen, 26 (37) Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 21 AKTIEN Vår verksamhet Lindab utvecklar, tillverkar och säljer högkvalitativa produkter som skapar hälsosamma byggnader och minskar kundernas klimatpåverkan. Vi finns på mer än 200 platser i Europa. Värdeskapande i Lindab 24 Marknad och erbjudande 26 Energieffektiva produkter 28 Geografisk expansion 34 Högkvalitativa förvärv 36 Kraftfulla investeringar 38 Engagemang och kompetens 42 22 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Källa: https://www.epa.gov/report-environment/indoor-air-quality 90 % Vi är inomhus 90 procent av tiden. Inomhusluft kan vara fem gånger mer förorenad än utomhusluft. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 23 Så skapas värde KOMBINATIONEN AV CENTRAL EFFEKTIVITET och lokal flexibilitet ger konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet som tillhandahålls nära kunderna via egna butiker och distributionscentra. För att skapa ytterligare värde för kunder, aktieägare och medarbetare görs investeringar i automation och ökad effektivitet. Dessutom förvärvas kvalitetsbolag som kompletterar den befintliga verksamheten. Lindabs värdekedja bygger på närhet till kunderna och att erbjuda det som efterfrågas på varje marknad, med fokus på högkvalitativa produkter som har lång livslängd och alltid finns på lager. Genom ett eget distributionsnät och effektiv lager- hållning kan kunden lita på att Lindab levererar i tid och med hög precision. I egna butiker och distributions centra finns kunniga medarbetare som hjälper kund erna med produktval och teknisk support. Decentraliserat ansvar nära kund kombi- neras med centrala inköp av stål för att sänka kostnaden och öka effektiviteten. Egen produktutveckling med kundens behov i fokus säkerställer värdeskapande produkter med minskad resursförbrukning. Dessutom erbjuds tjänster som förenklar processen vid såväl planering som inköp och installation. Ett fåtal centrala produktionsenheter tillverkar volym produkter med hög grad av automation. Specialtillverkade maskiner effektiviserar produktionen och gör den såväl kvalitativ och kostnads effektiv som flexibel, med hög precision och minimalt med svinn. Lokal produktion av skrymmande produkter som ventilations kanaler Vår värdekedja Centrala inköp av stål gör inköpsprocessen effektiv och ger Lindab fördelar såsom säker tillgång på råmaterial. Inköp av andra varor sker på centrala, regionala och lokala nivåer beroende på omfattning och vad som är mest lämpligt. Produktutveckling med kundens behov i fokus ska- par produkter och digitala tjänster som effektiviserar byggandet, förbättrar energi- effektiviteten och minskar resursförbrukningen. Råmaterial Inköp Produktutveckling Produktion Central produktion ger möjlig het till hög grad av auto- mation och annan avancerad produktions teknik, vilket leder till kostnads effektiv tillverkning. Lokal produktion av kund- anpassade och skrymmande produkter nära kund ger flexi- bilitet, lägre transportkostnader och lägre miljöpåverkan. Lokalt sortiment av tredje- parts produkter i butikerna säkerställer att kunden erbjuds de produkter som efterfrågas på respektive marknad. 24 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 VÅRDESKAPANDE I LINDAB minskar transporterna och ger dessutom högre service då produkten snabbt är på plats. Investeringar har genomförts i produktionen för att öka graden av automation, minska energi åtgången och höja säkerheten för medarbetarna. Den geografiska närvaron och produktutbudet har stärkts med 28förvärv sedan 2020. Vid årsskiftet fanns Lindab på mer än 200orter runt om i Europa, på flera ställen med såväl produk- tion och lager som butik. Där utöver har Lindab en mindre verksamhet i USA. ”Oavsett kravbild och komplexitet ger vi kunden möjlighet att skapa ett gott och säkert inomhusklimat med hjälp av våra tekniska lösningar och vår erfarna personal." Greger Juhlin, Head of Global Products and Innovation 98 % Distribution Leverans Färdig byggnad Återvinning Återvinning av stål är effektivt då 100 procent kan återvinnas utan att stålets egenskaper går förlorade. Lindabs höga leverans- precision på 98 procent är en viktig konkurrensfaktor vid leveranser till byggprojekt där tidsramar och byggförhållanden kan ändras med kort varsel. Eget distributionsnät gör att hög tillgänglighet kan garan- teras, via egna proffsbutiker och distributions centra där personal med rätt kompetens kan bistå kunderna. Intressenter finns i flera led och omfattar allt från ventilationsinstallatörer och plåtslagare till arkitekter, konsulter, fastighetsägare och byggherrar. Effektiv lagerhantering av tusentals produkter gör att kunden kan vara säker på att Lindab har rätt produkt redo för leverans. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 25 VÄRDESKAPANDET I LINDAB En stark marknadsposition med goda förutsättningar för tillväxt LINDAB ÄR ETT LEDANDE VENTILATIONSFÖRETAG som tillverkar och erbjuder lösningar för energieffektiv och högkvalitativ ventilation inom Europa. Vi är nummer ett i Europa när det gäller transport av luft och decentraliserad ventilation, och är bland de tre främsta när det gäller fördelning av luft samt brand och rök. Transport av luft Kanalsystem används för att transportera luft. Lindab erbjuder både cirku lära och rektangu lära kanal system, som ofta kombineras i samma ventilations system. Denna produktgrupp omfattar även exempelvis ljud dämpare och spjäll som monteras som en del av kanal systemet. Exempel på andra aktörer i segmentet är BerlinerLuft, ETS Nord, Rokaflex och Vento. Lindabs fokusområden Vi är #1 på marknaden Brand och rök Certifierade produkter som spjäll, fläktar och kanaler för hindrar gas- och brand spridning. Exempel på andra aktörer i segmentet är Rft, Smay och Mandik. Decentra- liserad ventilation Stående, vägg- eller tak monterade ventilations aggregat installeras på rums- nivå och tillför frisk luft utan behov av kanal system i taket. Exempel på andra aktörer i segmentet är Lunos, Exhausto och Trox. Vi är #1-3 på marknaden Fördelning av luft Ventilationssystem styr klimatet i rummet genom att reglera luft flödet och säkerställa god luft kvalitet. Inom denna produkt kategori finns exempelvis ventiler och don som tillför friskt luft samt bafflar som bland annat reglerar rumstemperaturen. Exempel på andra aktörer i segmentet är Aldes, Swegon, Schako Group, Systemair och Trox. Vi är #1 på marknaden Vi är #1-3 på marknaden Ventilationsmarknadens olika segment Lindabs fokusområden Ventilationsaggregat Ett ventilationsaggregat är huvudingången för luft till fastig heten. Det fräschar upp, rengör, värmer och kyler luften innan den transporteras vidare in i ventilationssystemet. Lindab fokuserar inte på denna del av ventilationssystemet. Exempel på aktörer i segmentet är Swegon, Systemair, IV Produkt och Trox. Centrala styrsystem Det centrala systemet hanterar styrning och övervakning av byggnadens totala inomhusmiljö. Lindab har produkter som kommunicerar med det centrala styrsystemet, men tillhanda- håller inte ett centralt styrsystem för hela byggnaden. Exempel på aktörer i segmentet är Johnson Controls, Schneider Electric och Siemens. 26 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 MARKNAD OCH ERBJUDANDE Simulering av komplexa miljöer Lindab har kompetens att simulera komplexa miljöer och därmed erbjuda stöd till storskaliga projekt. En av Lindabs kunder valde Lindab av just den anledningen när de skulle uppgradera den tekniska utrustningen i en offentlig lokal där många personer rör sig. Den nya utrustningen alstrade fem gånger mer värme än den befintliga utrustningen och ventilationssystemet behövde därför byggas om. En storskalig miljö byggdes upp på Lindabs utvecklingslabb i Farum, Danmark. Där kunde olika besöksströmmar simuleras för att undersöka hur ventilationen skulle utformas på bästa sätt. Det gav kunden en kvalitativ och kostnadseffektiv lösning i ett komplext projekt. Integrerad del av kundens projektverktyg Lindabs erbjudande omfattar både fysiska produkter och digitala lösningar som underlättar för kunden. Med ett omfattande utbud av digitala verktyg ger Lindab kunden möjlighet att designa ett avancerat ventilations- system och optimera dess energieffektivitet, samt dela information om bedömningssystem och så småningom klimatpåverkansdata. En av Lindabs större installations- kunder har valt att ta integrationen ett steg längre. Ritningen över ventilationssystemet resulterar i en förteckning över systemets alla delar som importeras in i kundens projektverktyg. Lindab levererar produkterna uppdelade per rum för att underlätta installationen på byggarbetsplatsen. Kunden kan på ritningen följa vilka delar som är installerade och vilka som återstår. Det gör att kunden smidigt kan planera sin bemanning för den kommande perioden. Renovering av äldre byggnader Kravet på hälsosamma inomhusmiljöer är extra högt på skolor, samtidigt som skol- byggnader i Europa kan vara utmanande att renovera på grund av byggnadskonstruk- tioner utan plats för ett större ventilationssystem. Decentraliserad ventilation har därför använts av flera skolor för att på ett enkelt sätt förbättra luftkvaliteten i skolmiljön. Installationen sker snabbt och utan stora ingrepp i byggnaden vilket gör att verksam- heten påverkas minimalt. En kanal dras genom yttervägg eller tak och kopplas till ett ventilationsaggregat. Enkelt, effektivt och utan behov av kanalsystem i innertaket. Vi förenklar för kunden Arkitekten kan enkelt skapa hälsosamma inomhus miljöer som samtidigt är estetiskt tilltalande. Ventilationskonsulten kan enkelt bygga ihop ventilationssystemet i Lindabs onlineverktyg och simulera dess effektivitet. Beställaren får tillgång till hållbarhets- information för produkterna, vilket möjliggör en enkel och effektiv design av ventilationssystem. Lindab levererar produkterna direkt till rätt våning och rätt sektion av fastig- heten, med alla delar uppmärkta så att det blir enklare att montera rätt. Produkterna är utformade för att det ska gå så enkelt som möjligt för ventilations installatören att montera systemet. Fastighetsägaren kan enkelt se hur mycket energi som går åt och göra justeringar. Med behovsstyrd ventilation gör systemet dessutom jobbet automatiskt genom att känna av var ventilation behövs i byggnaden. Vid renovering kan stålet i ventilations- produkterna enkelt åter vinnas. Vissa ventilationsprodukter lämpar sig för återbruk. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 27 MARKNAD OCH ERBJUDANDE Smarta produkter ger bra klimat Kanalsystem Kanaler, såväl cirkulära som rektangu lära, transporterar luft till olika delar av fastigheten. Bafflar Bafflar fördelar luften i rummet. Finns i varianter med enbart luft eller i en kombination med kyla/ värme. LINDAB ERBJUDER allt från enskilda komponenter till marknadens mest energieffektiva ventilationslösningar. Det skapar ett optimalt inomhusklimat med betydligt lägre energi förbrukning. Försäljningen av ventilations - produkter utgör 77 procent av omsättningen. Decentraliserad ventilation Enskilda aggregat installeras på rumsnivå för flexibel och energi- effektiv ventilation, utan att kanal- system behöver dras i taket. Hög teknisk funktionalitet Ett ventilationssystem kan vid första anblicken se enkelt ut, men har ofta smart teknisk funktionalitet och flera smarta funktioner som inte syns för blotta ögat. Transport av luft Ventilationsaggregatet har som uppgift att transportera luften i systemet, men det är kanalsystemet som säkerställer att rätt mängd luft kommer till rätt del av byggnaden. Lindab produ- cerar spjäll och sensorer som kommunicerar med behovsstyrd ventilation för att ge ett optimalt luftflöde, men även spjäll med smarta funktioner som kontrollerar brandgaser och leder ut dem ur byggnaden. Ljuddämpare är en viktig del av kanalsystemet för att få en behaglig ljudnivå isamtliga delar av byggnaden. Fördelning av luft I tak och väggar sitter bafflar och ventiler som leder in och ut luften ur varje enskilt rum. De innehåller sensorer som kan mäta luft kvalitet, temperatur och närvaro i rummet, vilket i sin tur leder till förändring av luftflödet. Bafflar kan även ha funktionalitet för att kyla eller värma luften. En baffel behöver utformas så att luften sprids på ett så effektivt sätt som möjligt. Ett luftflöde som är för lågt resulterar i för låg syrehalt och risk för spridning av viruspartiklar. Ett luftflöde som är för högt riskerar att skapa drag. En avancerad baffel är utformad för att sprida luften längs väggarna eller golvet, utan att de som befinner sig irummet ska känna luftdraget. Produkter som förenklar byggandet Lindabs byggprodukter i stål och tunnplåt omfattar lösningar för tak, väggar och reglar. Detta sortiment utgör 23 procent av försäljningen och erbjuds framför allt i Skandinavien. 28 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER Ljuddämpare De akustiska lösningarna inkluderar ett komplett program av ljud- dämpare för ett tyst och behagligt inomhusklimat. Brand- och brandgasspjäll Cirkulära och rektangulära brand- och brandgasspjäll som förhindrar att brand och gaser sprids genom ventilationssystemet. Rökkanaler/rökevakuering Ett rökevakueringssystem kontrollerar förbränningsgaser och leder ut dem ur byggnaden. Spjäll och mätdon Spjäll och mätdon reglerar luftflödet i kanalerna så att rätt mängd luft transporteras till rätt del av byggnaden. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 29 ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER Exempel på energibesparing vid renovering 1) En kontorsfastighet på 5 000 kvm som installerar behovsstyrd ventilation kan årligen spara cirka 24 kWh per kvm, vilket motsvarar 120 000 kWh per år. Det skulle betyda en minskning med cirka 64 000 kg CO 2 e. Exempel på energibesparing vid nybyggnation 1) En nybyggd kontorsfastighet på 5 000 kvm som instal- lerar behovsstyrd ventilation med hög täthetsklass kan minska energiåtgången med 21 kWh per kvm eller cirka 106 000 kWh per år, motsvarande cirka 56 500 kg CO 2 e. Vid renovering kan energi besparing om 70 procent uppnås med det behovsstyrda ventilationssystemet Ultra BT. Lindab DCV One har avancerade sensorer som känner av närvaro och luftkvalitet i rum, varefter ventilationen anpassas. 80 % energibesparing vid nybyggnation 70 % energibesparing vid renovering Renovering, 50% Nybyggnation, 50% Fördelningen av Lindabs försäljning mellan nybyggnation och renovering varierar beroende på konjunkturen. Sett över en längre tids period sker cirka hälften av försäljningen inom respektive område. 1) Gjorda antaganden för beräkningen i exemplet finns tillgängliga på https://www.lindabgroup.com/sv/energibesparingar-exempel. system. Genom förvärvet av Airmaster i inledningen av 2024 lade Lindab grunden för ett nytt produktområde med fokus på decentraliserad ventilation. Nybyggnation Nya byggnader i EU ska enligt kraven vara nära-nollenergihus, vilket betyder att mycket lite energi ska tillföras för uppvärm- ning och kyla. De måste därför vara välisolerade och då behövs effektiv ventilation för att tillföra frisk luft. Vid valet av ventilation kan olika täthetsklasser väljas, där D är den tätaste. Lindab var först i världen att få produkter certifierade av Eurovent i denna klass. Täthetsklass D är tre gånger så tät som klass C, vilken i sin tur är tre gånger så tät som klass B och så vidare. Med en högre täthetsklass kan energiåtgången minskas med 8–12 procent. Ventilation anpassad efter hur byggnaden används påverkar även energiåtgången. Behovsstyrd ventila tion kan minska energi- åtgången med ytterligare 70 procent i en nybyggd fastighet. Hög kvalitet, låg energiåtgång LINDABS VENTILATIONSPRODUKTER har som syfte att förbättra luftkvaliteten inomhus samtidigt som de sänker energiåtgången. I västvärlden spenderar vi upp mot 90 procent av vår tid inomhus, i en miljö där inomhusluften kan vara så mycket som fem gånger mer förorenad än utomhusluften. För att förbättra människors hälsa är ökat fokus på luftkvaliteten nödvändig. Renovering Renovering av byggnader är ett av de viktigaste områdena när det gäller att minska energiförbrukningen. En energirenovering av ett ventilationssystem är motiverat av såväl miljömässiga som ekonomiska skäl, men ger också ett bättre inomhusklimat för den som arbetar eller bor i huset. Många befintliga ventilations- system är integrerade i tak och väggar vilket kräver lösningar som minimerar åverkan på fastigheten. Lindabs rums kontroll- system Ultra BT möjliggör installation av ett behovsstyrt ventila- tionssystem i en befintlig byggnad. En del av ventilationskanalen i ett innertak byts ut till en enhet som mäter och anpassar luft- till förseln baserat på luftkvaliteten i rummet. Genom att gå över till ett behovsstyrt ventilationssystem i en befintlig byggnad kan energiåtgången minskas med upp till 70 procent. Ett annat sätt att renovera en byggnad är genom så kallad decentraliserad ventilation. Genom att installera frisk lufts ventila- tion i varje rum behövs inte ventilationskanaler eller ett centralt 30 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER 73 % av energi förbrukningen under en byggnads livstid står driften för Drift (exempelvis ventilation), 73% Förvaltning (exempelvis reparation och underhåll), 20% Nybyggnation, 7% Energianvändning under en byggnads livstid 1) 1) Källa: Boverket, Byggnaders inbyggda energi: en livscykelmodell (KTH), samt Lindabs egna beräkningar. Energiåtgång under en byggnads livslängd Genom att se på energiåtgången under byggnadens hela livslängd kan nybyggnation designas för att ha så lite miljö- påverkan som möjligt. En byggnads energiåtgång och klimat- påverkan styrs framför allt av dess design, materialval och energi effektivitet. Om en byggnad i Sverige antas ha en livstid på 50år går 73 procent av energin åt till drift av byggnaden medan endast 7procent är relaterat till uppförandet. Resterande 20 procent är relaterat till fastighetsförvaltning.¹ ) Kyla, värme och ventilation är de områden som drar mest energi och de står även för störst kostnad. Utformningen av ventilationssystemet är därför av central betydelse för att minska energiåtgången. En aspekt som påverkar detta är flexibiliteten att ändra använd- ningsområdet under byggnadens livslängd. Behovsstyrd ventila- tion gör att byggnaden exempelvis kan omvandlas från kontor till bostäder utan större förändringar av ventilationssystemet. Inneklimat Låg klimat- påverkan från materialen Energi- effektivitet Lindabs helhetsgrepp Produkter med hög kvalitet och lång livslängd kan ha ett högre klimatavtryck initialt, men ur ett långsiktigt perspektiv vara ett mer hållbart alternativt. Det är därför av stort värde att se på pro- duktens hela livscykel. Det omfattar att använda materialval med låg miljöpåverkan, att produkten helst är såväl återbrukbar och återvinningsbar som energieffektiv, samt att slutresultatet ska vara ett sunt inomhus klimat under lång tid. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 31 ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER 80 % En aktiv aktör för hållbara byggnader Lindab har målsättningen att bygga en stark position på varje marknad. I detta ingår även engagemang i regionala och lokala organisationer som bidrar till att skynda på utvecklingen av hållbara byggnader. Under 2024 var Lindab engagerade i mer än 50forum på europeisk och nationell nivå på 16 av de 20 marknader där vi har verksamhet. Läs mer på sidan 160. Lindabs hållbarhetsplan Skapa hälsosamma byggnader Reviderat direktiv sporrar energirenovering EU:s reviderade direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) innehåller ett antal nya regler som syftar till att öka takten för energirenovering i Europa. Bland annat ska all nybyggnation uppfylla kravet på nettonollutsläpp senast 2030 och EU:s byggnads- bestånd ska möta kraven på nollutsläppsbyggnader till 2050. På kort sikt ska varje medlemsland anta sin egen nationella plan för att minska bostadshusens genomsnittliga primärenergianvändning med 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035. Implemente- ringen av dessa nya regler ska följas upp av EU-kommissionen 2028. Det här är ytterligare ett bevis på att behovsstyrd, och därmed energieffektiv, ventilation är framtiden. Samarbete ger förändring via Eurovent Eurovent är en europeisk icke-vinstdrivande industriorganisa- tion för inomhusklimat, med medlemmar som representerar fler än 1 000 företag. Målet är att tillsammans driva utveck- lingen av innovativa, energieffektiva och hållbara lösningar som möjliggör en bättre livskvalitet för människor världen över. Lindab arbetar med att ta fram standardiserade synsätt, format och metoder för beräkning av ventilationsprodukters miljöprestanda under deras livscykel. Vi driver bland annat standardiseringsdiskussioner om EPD (Environmental Product Declaration) och taxonomin i Europa. Lindab är också med i gruppen "CEN TC 156 Ventilation for buildings" för att säker- ställa ett harmoniserat tillvägagångssätt, vilket förenklar för både kunder och tillverkare vid val av produkter. Lindab tar rollen som kunskapsledare Lindab arbetar för att öka kunskapen kring ventilation och vikten av ett bra inomhusklimat. I Tjeckien arrangerades "Summer school of HVAC" för att visa hur till synes likartade ventilations- installationer kan skilja sig åt i både monteringstid och täthet. Lindab Irland har förutom att delta på ett antal mässor under året även arrangerat kompetensutvecklande kurser för kunder i såväl Dublin som Cork, medan Lindab Norge hade framgång med konceptet "Lunch med Lindab", en serie livestreamade 30-minuters webbseminarier. Utöver detta delar Lindab konti- nuer ligt ventilationsfakta globalt och lokalt via webbplatser, isociala medier och bloggposter. För att bidra till bättre inomhus- miljöer arbetar vi med lösningar som får människor att må bra och prestera bättre. 32 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 ENERGIEFFEKTIVA PRODUKTER Goda utsikter för möjligheterna till återbruk Möjligheten till återbruk är en viktig del av det cirkulära erbjudandet. Lindab har sett en växande efterfrågan från bygg- och fastighetsbolag som önskar återbruka ventila- tionskanaler vid renovering, varför en intern projektgrupp startades upp på Lindab Sverige under 2024. Gruppen har arbetat fram strukturen kring hur vägen från demontering av ett kanalsystem till färdig återmontering ska se ut. Ett sam- arbete med Stadsfastigheter i Malmö har varit av stor vikt för detta arbete, då de demonterade 19 ventilationskanaler i olika dimensioner efter instruktioner från Lindab. Kanalerna genomgick sedan tester på plats i Lindabs lokaler för att dels bena ut vilka kvalitetssäkringar som måste göras, dels för att kunna upp- skatta kostnaden för en återbrukbar rak kanal. Vi har identifierat vilka krav som ska ställas på nedmontering och mottagning av återbrukbara kanal- system, vilka tester som behöver göras och hur en rekonditionering ska gå till. Spåra transporters klimatpåverkan Under 2024 lanserade Lindab tjänsten ”Spåra din leverans”. Tjänsten gör det möjligt att följa Lindab-leveranser av sand- wichpaneler och högprofil via ett mobilanpassat leverans- system. Med ”Spåra din leverans” går det bland annat att se exakt vilka produkter som ingår i leveransen och var i den digitala modellen dessa finns. Mottagaren kan på ett enkelt sätt generera en rapport om transporternas klimat- påverkan som kan delas med projekt ägaren. ”Spåra din leverans” ger kunden tillgång till kompletta och detaljerade klimat deklara- tioner och effektiviserar hantering av leveranser. Lindabs hållbarhetsplan Minska kundernas klimatpåverkan Tillsammans med våra kunder kan vi minska miljöpåverkan, bland annat genom att erbjuda ledande energi effektiva produkter och system med hög grad av återvinning. 44 % Ännu fler miljövarudeklarationer på plats Lindabkoncernen har under 2024 publicerat fler miljövarudeklarationer, EPD (Environmental Product Declaration), som visar produktens totala miljö påverkan under dess livscykel. Det betyder att Lindab har EPD:er för egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga motsvarande 44 procent av omsättningen. Det finns stor efterfrågan från kunder på EPD:er, vilket visar på ökad medveten- het och kunskap om produkternas miljö påverkan. För sex år sedan publicerade Lindab sin första EPD. Världens första nybyggnation med ventilation i fossilfritt stål Lindab levererade inte mindre än en kilometer ventilationskanaler i fossilfritt stål till Höjdpunkten 5 i Lund. Det innovativa byggprojektet har utvecklats och förvaltas av fastighetsbolaget Vectura, medan Skanska sköter bygget. Med sikte på LEED Gold-certifiering ska den 24 000 kvadratmeter stora byggnaden, som inrymmer såväl kontor som forskningsanläggningar, uppfylla stränga miljökrav och bidra till en mer hållbar framtid. Det fossilfria stålet kommer från SSAB och tillverkas med hjälp av HYBRIT ® -tekniken. Som en av få leverantörer har Lindab fått en provleverans vilket gör det möjligt att leverera produkter flera år innan den planerade reguljära produktionen av fossilfritt stål. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 33 Expansion inom Europa Västeuropa 1) 4 procent av koncernens omsätt- ning avser Övriga marknader. KLIMATET HAR GJORT att det traditionellt byggs välisolerade byggnader i Norden, vilket kräver god ventilation. Det har i sin tur medfört att nordiska bolag, som Lindab, blivit världsledande på ventilationslösningar. I dag har vi verksamhet på mer än 200 orter i 20 länder, främst i Europa men även en mindre verksamhet i USA. Målet är att finnas på marknader där vi kan bygga starka positioner och uppnå lönsam tillväxt. Från nordisk dominans till europeisk bredd Under 2024 utgjorde Västeuropa 44procent av försäljningen, Norden 42 procent, Centraleuropa 10 procent och Övriga marknader 4procent. Det är en förändring från tre år tidigare då Norden stod för mer än hälften av försäljningen. Den region som expanderat mest under perioden är Västeuropa. Västeuropa uppvisar stora lokala variationer vad gäller regle- ring och mognad. I länder med kallare klimat, som exempelvis Tyskland och Nederländerna, är husen mer välisolerade, vilket medfört högre krav på effektiv ventilation. Längre söderut, som i Italien och Frankrike, är graden av reglering lägre. Även Storbritannien har relativt få regleringar vad gäller ventilation jämfört med de nordiska länderna. Där är däremot brand- skyddet välreglerat, vilket infördes efter en stor brandkatastrof för ett antal år sedan. Försäljningen i Västeuropa sker via egna distributionscentra och i mindre utsträckning via butiker. En hög andel åter försäljare används. Lindab har en ledande position på transport av luft och är bland de ledande på fördelning av luft. Marknaden präglas av ett stort antal lokala aktörer. Under 2024 har marknaden i Västeuropa varit varierad där framför allt Irland har gynnats positivt, bland annat till följd av en stark inhemsk marknad. Även den italienska marknaden har utvecklats väl. Övriga större marknader som Tyskland, Stor- britannien och Frankrike har i kölvattnet av hög kostnadsinflation påverkats av lägre aktivitetsnivå, vilket medfört att den organiska försäljningsutvecklingen för regionen som helhet var –4 procent medan förvärv bidrog med 9 procents tillväxt. Andel av koncernens nettoomsättning 1) 44 % Ventilation Systems 97% Profile Systems 3% Försäljningsutveckling 2019–2024, MSEK 2020 2021 2022 2023 2024 5 807 2 530 4 208 5 513 2 842 +5% Andel nettoomsättning per affärsområde Försäljning per region Norden Centraleuropa Västeuropa 2021 MSEK 2024 0 5 000 10 000 15 000 ”Vi stärker vår position på den europeiska ventilationsmarknaden genom att utöka vår närvaro samt fokusera på hållbarhet och kvalitet för att möta våra kunders behov." Mette Brøndum, Director of Region West Europe Övriga marknader 34 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 GEOGRAFISK EXPANSION Norden 1) 4 procent av koncernens omsätt- ning avser Övriga marknader. Den nordiska marknaden är välreglerad med tydliga krav vid nybyggnation och renovering. Dessutom är efterfrågan på håll- bara lösningar och hållbarhetscertifierade byggnader hög, vilket gynnar Lindab. Försäljningen sker via egna butiker och distribu- tions centra och endast en mindre del går via åter för säljare. Lindab har en ledande position på transport av luft och är bland de ledande på fördelning av luft. Sverige är hemvist för flera av de stora, världsledande ventilations bolagen såsom Swegon och Systemair, vilka delvis har överlappande verksamhet med Lindab. Marknaden domineras i övrigt av ett stort antal lokala aktörer. I Norden utgörs en betydande del av omsättningen av bygg- produkter och på detta område är vi ledande på takavvattning och bland de ledande leverantörerna av plåttak. Under 2024 har den nordiska marknaden varit svag, vilket för- klaras av att verksamheten har hög exponering mot den svenska marknaden och nybyggnation, där byggaktiviteten är fortsatt låg. Försäljningstillväxten har även påverkats av att Lindab aktivt arbetat med avvägningen mellan volym och lönsamhet, med tydlig målsättning att prioritera lönsamhet. Försäljningen i Norden har minskat med 3 procent under 2024. Den organiska försäljningen har minskat med 6 procent. Andel av koncernens nettoomsättning 1) 42 % Ventilation Systems 56% Profile Systems 44% Försäljningsutveckling 2019–2024, MSEK 2020 2021 2022 2023 2024 5 669 4 380 6 510 5 873 5 296 –3% Andel nettoomsättning per affärsområde Centraleuropa 1) 4 procent av koncernens omsätt- ning avser Övriga marknader. Region Centraleuropa präglas av stor variation i köpkraft, regle- ringar och preferenser. Försäljningen sker via egna distributions- center och en låg andel återförsäljare används. Lindab har en ledande position på transport av luft och är bland de ledande på fördelning av luft, varför verksamheten i regionen framöver renodlas för att fullt ut fokusera på lönsam tillväxt för ventilations- affären. I regionen har Profile Systems under ett antal år haft en otillfredsställande lönsamhet på grund av svag marknadsutveck- ling, volatila råmaterialpriser och hög kostnadsinflation. Efter en strategisk översyn fattades beslut i slutet av 2024 om att avyttra profilverksamheterna i Slovakien, Rumänien och Ungern under 2025. Därutöver avvecklades profil verksam- heten i Tjeckien vid årsskiftet 2024/2025, samt i Polen och Estland under första kvartalet 2025. Omsättningen för helåret 2024 minskade med 11 procent. Den organiska försäljningen minskade med 12 procent. Andel av koncernens nettoomsättning 1) 10 % Ventilation Systems 68% Profile Systems 32% Försäljningsutveckling 2019–2024, MSEK 2020 2021 2022 2023 2024 –11% 1 179 1 471 1 522 1 350 1 351 Andel nettoomsättning per affärsområde Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 35 GEOGRAFISK EXPANSION Teknologi Kompletterande Strategiskt ProdukterDistribution DiSYS 18 MSEK Muncholm 250 MSEK Girovent 55 MSEK R-Vent 500 MSEK Liftasud 250 MSEK Felderer 700 MSEK Ekovent 130 MSEK KAMI 100 MSEK Klimatek 30 MSEK Tecnovent 20 MSEK Nord Trade 20 MSEK H.A. Helgesen 15 MSEK Crenna 120 MSEK Profilplåt 70 MSEK Alig Ventilation 60 MSEK Thor Duct 15 MSEK Förvärv 2023 Förvärv 2024 Förvärv 2020–2022 Omsättning anges vid förvärvstillfället. Framgångsrik förvärvsstrategi FÖRVÄRV ÄR EN VIKTIG DEL av Lindabs strategi. Bolagen som förvärvas är välskötta, framgångsrika företag som kompletterar Lindab inom valda produktområden eller geografiska marknader. De förvärvade bolagen fortsätter i normala fall att agera självständigt samtidigt som de drar nytta av Lindabs försäljningsnätverk och centrala resurser. Firmac 40 MSEK Airmaster 540 MSEK Vicon 260 MSEK ATIB 250 MSEK Raab 160 MSEK Irish Ventilation & Filtration 100 MSEK HAS-Vent 280 MSEK Ventilace 40 MSEK Aer Faber 50 MSEK Venti 120 MSEK Acomat 80 MSEK Strategin att förvärva kvalitet har varit framgångsrik. Vi fortsätter på den inslagna vägen." Lars Christensson, Director of Business Development and M&A, Lindab Group TGA Klima partner 50 MSEK 36 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÖGKVALITATIVA FÖRVÄRV Airmaster är en dansk tillverkare av produkter för decentrali- serad ventilation. Bolaget har verksamhet i stora delar av Europa och omsatte 540 MSEK vid förvärvs tillfället och med en rörelse marginal som är högre än Lindabs. Venti är en dansk tillverkare av rektangulära och cirkulära ventila- tions kanaler och är också distri- butör av ventilations produkter. Bolaget är verksamt i Danmark och omsätter cirka 120 MSEK årligen med en rörelsemarginal som är lägre än Lindabs. Acomat är en grossist av venti- lationsprodukter på den franska marknaden, med fokus på flexibla kanalsystem och tillbehör. Bolaget omsätter cirka 80 MSEK årligen med en rörelsemarginal som är i linje med Lindabs. Vicon är ledande i USA på maskiner för tillverkning av rektangulära ventilationskanaler. Med förvärvet stärker Lindab sin position i USA. Bolaget omsätter cirka 260 MSEK årligen med en rörelsemarginal som är i linje med Lindabs. Tyska TGA Klimapartner är en väletablerad distributör av ventilations- och inneklimat- produkter med stark närvaro i norra Tyskland. Bolaget omsätter cirka 50MSEK årligen med en rörelsemarginal som är lägre än Lindabs. ATIB är en väletablerad fransk distributör av ventilations- och inneklimatprodukter, främst vad gäller ventilationssystem till kommersiella fastigheter. Bolaget omsätter cirka 250 MSEK årligen med en rörelsemarginal som är ilinje med Lindabs. Årets förvärv Under 2024 gjordes sex förvärv motsvarande en årsomsättning på 1,3 miljarder kronor. Sedan 2020 har Lindab förvärvat 28 bolag med en sammanlagd årsomsättning på 4,3 miljarder kronor. Totalt förvärvsvärde 2020–2024 4,3 miljarder i omsättning Det väletablerade franska ventilationsbolaget ATIB var ett av de bolag Lindab förvärvade under 2024. Här ges en introduktion till bolaget av Sarah Rousseau, ansvarig för avdelningarna logistik och försäljningsadministration, samt ekonomi chefen Charles Pavot. Hur känns det att bli en del av Lindab? Charles: Det är en känsla av stolthet att bli en del av ett av Europas ledande ventilationsföretag. Lindab och ATIB har liknande visioner med stort fokus på kundnytta och hög kvalitet. Vad har ni för förhoppningar om synergieffekter? Sarah: Att kombinera Lindabs och ATIB:s kompetens kommer att vara mycket viktigt för oss, inte minst för att bli en full fjädrad aktör inom ventilation på ett nationellt plan. Vad skiljer ATIB från andra företag, enligt er? Sarah: Expertis och kunnande i komplexa fall. Vi arbetar i sam arbete med tillverkare för att erbjuda kompletta och effektiva lösningar till våra kunder. Det är nödvändigt att känna till projekten väl för att på bästa sätt uppfylla de specifikationer som designbyråerna utarbetat. Vår expert har en Qualiopi-certifiering och ger regelbundet utbildning i våra luftbehandlingsaggregat. Vad är er vision om var företaget befinner sig om 5 år? Charles: Vi utvecklas ytterligare och vill stärka vår position och närvaro i hela Frankrike, genom att öppna nya kontor och utöka vår säljstyrka i de olika geografiska områdena. * Qualiopi är en fransk kvalitetscertifiering, nödvändig för utbildningsleverantörer som vill verka inom landets ekosystem för professionell utbildning. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 37 HÖGKVALITATIVA FÖRVÄRV Över 2 miljarder kronor investerade sedan 2019 År 2019 sjösattes det största investerings programmet i Lindabs historia. Det har bland annat omfattat implementeringen av ett digitalt system för effektivare lagerarbete, investeringar i nya maskinlinjer med hög automation för ökad kapacitet och säkerhet, samt nya lokaler för höjd lager- och produktionskapacitet. Investe- ringsprogrammet har snabb återbetalning och totalt sett har mer än 2 miljarder kronor investerats sedan 2019, varav 229miljoner kronor under 2024. När efterfrågan ökar står vi redo att snabbt kunna öka kapaciteten avsevärt utan större kostnads ökningar. Från 2025 kommer investeringarna att uppgå till cirka 250miljo ner kronor per år. Fokus skiftas mot digitala investe- ringar för att säkerställa att Lindabs onlinetjänster och stöd- system följer med i den snabba utvecklingen. Kraftfulla investeringar DET STÖRSTA INVESTERINGSPROGRAMMET i Lindabs historia slutfördes under 2024. Fokus har legat på automation, ökad kapacitet och effektivitet, samtidigt som vi minskat miljöpåverkan och ökat säkerheten. Investeringarna fortsätter men nu i lägre takt och med ökat fokus på digitala satsningar. Ny presshall i Grevie En ny presshall om cirka 4500 m 2 stod 2024 färdig på Lindabs produktionsenhet i Grevie. Det var en nödvändig åtgärd då produktionen ökat från cirka 17 000 detaljer/dygn när den äldre presshallen byggdes, till cirka 150 000 detaljer/ dygn i dag. Vi kan nu samla nya linjer för ökad kapacitet, effektivitet och bättre redundans samtidigt som den nya presshallen ligger intill vårt höglager, vilket ger stora vinster iinternlogistiken. Moderniserad digital miljö Under 2024 har hela den digitala IT-miljön setts över och en långsiktig plan lagts för att stärka Lindabs konkurrenskraft. Med många nyförvärvade bolag i koncernen finns det ett behov av att standardisera affärs system, säkerställa att all produktdata finns i samma system och att de digitala tjänster som riktar sig mot kunder täcker in samtliga produkter. ”De kommande åren kommer vi att göra stora investeringar i Lindabs IT-miljö och digitala system för att säkerställa Lindabs konkurrenskraft för framtiden." Thomas Lorentzon, CIO, Lindab Group 38 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 KRAFTFULLA INVESTERINGAR Koldioxidreducerat stål från flera olika stålverk Att ha tillgång till koldioxidreducerat stål är en förutsättning för att Lindab skall lyckas med en hållbar omställning. Av den anledningen samarbetar vi med en rad stålverk i Europa för att driva utvecklingen av koldioxidreducerat stål framåt, och för att kunna säkerställa volymer av koldioxid reducerat stål framgent. Ett exempel är Tata Steel Netherlands med vilka Lindab under 2024 ingick en avsiktsförklaring kring leveran- ser av det koldioxidreducerade stålet Zeremis ® . Ett annat exempel är Stegra (tidigare H2 Green Steel) med vilka Lindab omvandlade det tidigare avtalet till ett sjuårigt leveransavtal med leveranser planerade att starta 2026. Den totala volym som omfattas av avtalet med Stegra är 159000ton av deras så kallade "near-zero emission steel". Mindre mängd, samma kvalitet Lindab har en lång tradition av att tillverka cirkulära ventila- tions kanaler och stegvis har mängden stål som används till dessa minskat. Nu är det dags att ta nästa steg. Under 2024 genomfördes omfattande tester gällande produktion, installa- tion, täthet och transport. Detta för att säkerställa att Lindabs standardkanaler i ännu tunnare plåt inte kompromissar med kvalitet eller funktion. När detta gradvis implementeras på de olika marknaderna minskar vi vår stålförbrukning för tillverkning av cirkulära kanaler med 13 procent, vilket skulle motsvara cirka 4 200 ton för referensår 2024 samtidigt som installatörens jobb underlättas tack vare den lägre vikten. Lindabs utsläppsmål godkända av Science Based Targets initiative Science Based Targets initiative (SBTi) är en internationell organisation för vetenskapsbaserade klimatmål i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C. Efter en process med att lämna in datastödda mål för extern validering, inklusive ett långsiktigt netto noll- mål, blev det under 2024 klart att dessa mål har godkänts av SBTi. Det innebär att Lindab ansluter sig till en skara bolag i framkant inom den privata sektorn som är registre- rade och godkända av SBTi för att agera mot ökade växthusgasutsläpp. Lindabs klimatmål i korthet: Minska utsläppen i scope 1 och 2 med 56 procent, samt i scope 3 med 25 procent, till 2030. Nå nettonollutsläpp av växthus- gaser i hela värde kedjan till 2050, samt minska de absoluta ut släppen i scope 1, 2 och 3 med 90 procent till 2050. Att Lindab godkänts visar på höga ambitioner och att hållbarhets arbetet håller en god nivå. Lindabs hållbarhetsplan Bedriva en hållbar verksamhet För att nå en cirkulär ekonomi och kunna erbjuda våra kunder hållbara lösningar ska alla delar av vår värdekedja genomsyras av lösningar för minskad resursanvändning och därmed lägre koldioxidutsläpp. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 39 RUSTADE FÖR FRAMTIDEN Satsning på solenergi i Tjeckien Som en del av Lindabs pågående arbete med att utveckla en hållbar produktion har vi installerat Pragområdets största solcellsanläggning vid Lindab Karlovarska i Tjeckien. Den nya sol cells anlägg ningen har en total kapacitet på 1MWp (Megawatt peak). Det innebär att sol celler nas maximala effekt under optimala förhållanden förväntas täcka nästan 30procent av enhetens elförbrukning. Produktion på plats hos kund Lindab har sedan tidigare en containerlösning för mobil produktion av ventilationskanaler direkt på byggprojektet. Intresset har varit stort och under 2024 tog vi ytterligare kliv med produktion på plats. På BRA:s bygge av en batteri- sammansättningsfabrik i Torslanda och hos NOVO Energy i Torslanda, har Lindab varit på plats med maskin och egen personal för att producera ventilationskanaler efter kundens behov. Maskinen är monterad på flak vilket gör den mobil och enkel att flytta med kran eller teleskopslastare. Denna typ av lösning är bra ur ett miljö- och kostnadsperspektiv och ökar flexibiliteten mot kund. Övergång till förnyelsebar el Under 2024 fortsatte det sedan tidigare påbörjade arbetet med en övergång till förnyelsebar el för Lindabs lokala enheter. Bland annat har Lindabs största produktionsenhet Karlovarska i Tjeckien numera enbart förnyelsebar el, likt samtliga bolag i Sverige och Tyskland. Arbetet att hjälpa fler enheter med övergången fortsätter och beräkningar visar att denna aktivitet har potential att minska koncernens totala utsläpp från egen verksamhet med 52 procent. Förnybart drivmedel i Storbritannien Lindab UK som står för den största interna lastbilsflottan lät under 2024 fyra av sina mest nyttjade lastbilar gå över till HVO-bränsle. HVO står för ”Hydrerad vegetabilisk olja” och framställs av 100procent förnybart avfall. De fyra berörda lastbilarna körde tillsammans under 2024 424795 kilometer. Övergången till HVO sänker växthusgasutsläppen för dessa lastbilar med upp till 90 procent. Viktiga steg för att minska skrot På Lindabs enhet i Haderslev, Danmark, är alla inomhus- containrar numera utrustade med en QR-kod som skannas vid tömning. Avdelning, materialtyp och vikt registreras varpå en Power BI- rapport identifierar eventuella problem med speci fika typer av skrot. Möjligheten att kunna rikta aktiviteter och insatser är, i kombina- tion med medarbetarnas engagemang och idéer, väsentlig för att lyckas med skrotreduktion. 40 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 RUSTADE FÖR FRAMTIDEN Utfall – inköp, produktion och transport 2024 1) Scope 1, 2 och 3 är klassificeringar av olika kategorier av CO 2 e-utsläpp. Förenklat kan scope 1 och 2 beskrivas som utsläpp kopplat till företagets interna verksamhet som exempelvis produktionsanläggningar och dess elförbrukning. Scope 3 avser övriga utsläpp som exempelvis inköp från leverantörer. 2) Absoluta scope 3-växthusgasutsläpp från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter. Målet är att 50 procent av Lindabs finansierade godstransporter mellan anläggningar och till kund ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030. Lindab är i början av övergången och andelen var 7procent för Lindabs ägda eller leasad lastbilar under 2024. 7 % Lindab har som mål att minska utsläppen i scope 1 och 2 med 56 procent och i scope 3 med 25 procent till år 2030, jämfört med 2022. Dessutom har Lindab som ambition att nå netto- nollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan senast 2050, med en minskning av de absoluta utsläppen i scope 1, 2 och 3 med 90 procent till samma år. Till 2024 har utsläppen i scope1 och 2 minskat med 42 procent, medan utsläppen i scope 3 2) har minskat med 8 procent, jämfört med 2022. Scope 3 står för 99 procent av Lindabs totala utsläpp under året. För mer detaljerad redovisning, se sidan 176. Ton CO 2 e 2024 2023 2022 Scope 1 1) 6 808 7 582 8 505 Scope 2 (market based) 1) 5 351 11 229 12 351 Scope 3 1) 869 486 895 073 942 688 Utanför scopen 824 919 812 0 5 000 10 00 0 15 00 0 20 00 0 25 000 2022 2023 2024 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 2022 2023 2024 ton CO 2 e ton CO 2 e Scope 1 och 2 Scope 3 Andelen certifierade leverantörer har ökat från 73 procent till 91 procent under 2024. Från att inledningsvis ha fokuserat på certifiering av leveran törer i länder med hög risk ligger nu fokus på samtliga leverantörer, med målet att samtliga leverantörer ska certifieras. Lindab har 96 procent av sina leverantörer i länder med låg eller medelhög risk. 2023 20242022 0 25 50 75 100 % Scope 1 Scope 2 Lågriskländer Medelriskländer Högriskländer Lindabs energiförbrukning per omsatt miljon kronor har minskat med 12 procent från 2022 till 2024. Den främsta anledningen är investeringar i modernare produktionsteknik, men även minskad produktion under 2024. Förnyelsebart Icke förnyelsebart 2023 20242022 0 2 4 6 8 10 MWh per omsatt MSEK Scope 3 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 41 RUSTADE FÖR FRAMTIDEN Eget ansvar skapar engagemang Lindabs kärnvärden Kundens framgång Jordnära Ordning och reda Kundernas framgång bidrar till Lindabs framgång. Detta uppnår vi genom att leda utvecklingen av lösningar inom våra huvudområden. Vi eftersträvar relationer baserade på ett okomplicerat, ödmjukt och trovärdigt agerande. En viktig del är ett effektivt, snabbt besluts fattande. Ordning och reda överallt påverkar såväl effektiviteten som företagets helhetsbild och bidrar till en känsla av stolthet bland med arbetarna. Vad fick dig att söka dig till Lindab? Jag drogs till de starka värderingarna kring hållbarhet och innova- tion. Jag ville vara en del av ett företag som inte bara pratar om en grönare framtid, utan genomför faktiska åtgärder för att få det att hända. Att börja på Lindab kändes som en perfekt chans att använda mina kunskaper för att göra verklig skillnad i en organisa- tion som delar min passion för hållbarhet. Berätta vad som motiverar dig i din yrkesroll? Det som gör mig motiverad är att veta att mitt arbete direkt påverkar vår resa mot en mer hållbar framtid. Varje projekt, stort som litet, spelar sin roll i att hjälpa till att minska vårt miljöavtryck och vår sociala påverkan, och att se resultaten gör det hela värt besväret. Att dessutom få arbeta med ett så stöttande och framåtsträvande team gör att det aldrig blir en tråkig stund. Det finns alltid nya utmaningar, och vi tacklar dem tillsammans med mycket kreativitet och skratt längs vägen. Är det något du är extra stolt över under din tid hittills på Lindab? Ett av mina stoltaste ögonblick var när vi implementerade ett nytt sätt att beräkna externa transporter, något som i sin tur avsevärt förbättrade vårt sätt att hållbarhetsrapportera. Det kändes som om jag precis hade knäckt en komplex kod, och att se den positiva effekten var otroligt givande. Giuseppe Volino Hållbarhetsspecialist Region Syd sedan juni 2023. VI TROR PÅ ETT DECENTRALISERAT ansvar där varje dotterbolag snabbt kan anpassa verksamheten. Förtroendet för Lindab har byggts upp sedan 1959 genom entreprenörsanda där varje medarbetare får ta ansvar och lösa eventuella problem när de uppstår. Det sätter fokus på genomförande och att visa resultat. 42 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 ENGAGEMANG OCH KOMPETENS Vår medarbetarstrategi Hälsa och säkerhet Lindabs långsiktiga mål är att vara en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och motiverade medarbetare. Vår medarbetarstrategi är kopplad till Lindabs fem övergripande strategi områden och sätter ramar och riktning för att vi ska kunna uppnå visionen och målen. Lokal Vi strävar efter att skapa lokala och globala samarbeten för att kunna öka möjligheterna för våra medarbetare att växa internt inom Lindabkoncernen. Effektiv Genom moderna arbetssätt, en kultur för samarbeten internt och externt samt ett jordnära sätt att tänka, skapar vi säkrare, roligare och effektivare arbetsplatser. Kvalitet Vi ska erbjuda våra medarbetare stöd, utveckling och en trevlig arbetsmiljö med ordning och reda, som bidrar till att skapa motivation och stolthet i företaget. Pålitlig Lindab ska ta ansvar för att ge sina medarbetare bra ledare och de rätta förutsättningarna för en säker, utvecklande och inkluderande arbetsplats. Marknadsledande Genom att ha marknadens mest kompetenta och engagerade medarbetare skapar vi rätt förutsättningar för att vara en del av våra kunders framgångar. Lindab arbetar sedan flera år systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Från början låg fokus på att minska antalet allvar- liga olyckor, vilket har varit framgångsrikt. Ett koncerngemen- samt system för att rapportera in situationer som skulle kunna leda till en olycka infördes under 2021, vilket har ökat kunskapen om risker i koncernen. De risker som har kunnat byggas bort med moderna maskiner och förbättrad säkerhetsutrustning har genomförts som en del av Lindabs investeringsprogram. Numera fokuseras arbetet på att få bort de olyckor som kopplas till beteende, till exempel att obligatorisk skyddsutrustning inte används eller att en instruktion inte följs för att det går snabbare att göra på ett annat sätt. Lindab kan glädjande konstatera att antalet olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) har sjunkit från 9,0 under 2023 till 3,6 under 2024. Efter en negativ utveckling under 2023 sattes fler talet åtgärder in vilka har gett reell effekt under 2024. Bland annat har en del av säkerhetsarbetet handlat om att belysa de olyckor som skett och se vilka beteenden som lett fram till dem. Kunskap delas internt i gemensamma månadsmöten där koncernledningen deltar för att tydliggöra hur viktig frågan är. Fokus har även legat på förbättringar inom skyddsutrustning där till exempel Lindab Tyskland har införskaffat nya arbetshandskar med högre skärskyddsklass än tidigare. I Haderslev, Danmark, har Lindab ett team dedikerat till att arbeta med säkerhets- lösningar för våra maskiner. De har bland annat implementerat laserstrålar för att förhindra att händer hamnar innanför farliga områden på maskiner. Alla aktiviteter under året har samman- taget bidragit till en ökad medvetenhet bland anställda om vilka risker som omger dem i deras olika roller. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 43 ENGAGEMANG OCH KOMPETENS Lindabs hållbarhetsplan Bedriva en hållbar verksamhet Hälsa och säkerhet Aktiviteter och dagar med fokus på hälsa och säkerhet har genomförts för att öka kunskapen i ämnet och med vet ande- göra risker. Lindab Slovakien blev till exempel certifierade mot den internationella standarden ISO 45001, ett verktyg för organisationer att arbeta systematiskt med att stärka den fysiska och sociala hälsan på arbetsplatsen. Att certifiera sig mot standarden är ett kvitto på att organisationer arbetar systematiskt med sin arbetsmiljö. I Tjeckien anordnades eventet Health Day, där medarbetarna övade på första hjälpen genom interaktiva simulatorer och lärde sig hur de reagerar korrekt i nödsituationer. Lindab Ungern arrange- rade kostnadsfria ögontester och expertråd för förbättrad ögonhälsa. Lindab Polen har i sin tur skapat en dedikerad yta i form av Safety Corner. Den rymmer information om första hjälpen, brandsäkerhet och regler gällande använd- ning av lyfttruckar, men även defibrillatorer och möjlighet att arrangera utbildningar i hälsa och säkerhet. Uppförandekoden Arbetet med Lindabs uppförandekod (Code of Conduct) fortsatte under 2024. Samtliga anställda har tagit del av uppförandekoden via sitt årliga medarbetarsamtal eller via ett separat utskick, och har fått bekräfta att de både har läst dokumentet och förstått innebörden av det. Vid nyanställningar är uppförandekoden en del av introduk tionen. En utbildning kring upp förande koden i Lindab Academy har tagits fram och kommer att lanseras under 2025. Lindab engagerar sig På Lindab vill vi visa om tanke och uppmuntrar till olika engagemang som kan bidra till ett bättre samhälle. Detta gör vi på många olika sätt. Danska TV2 sänder årligen galan Knæk Cancer i samarbete med organisationen Kræftens Bekæmpelse, för att upp lysa om och samla in pengar till kampen mot cancer. Via en intern insamling skänkte såväl Lindab Danmark som medarbetarna själva pengar till detta ändamål. Medarbetare i Sverige, Norge och Danmark engagerade sig i Fotbollströjefredag, där deltagare en given fredag bar sitt favoritlags matchtröja och samtidigt skänkte pengar till Barncancerfonden. Förbättrad fysisk arbetsmiljö För att fortsatt vara en attraktiv arbetsgivare med hög grad av medarbetarnöjdhet, utför Lindab kontinuerligt nybyggna- tioner och renoveringar av lokalerna. Exempel på detta är helt nya lokaler för Lindab Steel vilket inkluderar såväl kontor som kök och omklädningsrum. Research & Development har flyttat in tillsammans med Customer Software Solutions i nya lokaler vilket skapar förbättrade och förenklade samarbetsmöjligheter med förhoppning om synergieffek- ter. På produktionsanlägg- ningen i Grevie invigdes en ny presshall under 2024 vilket dubblerar ytan och eliminerar trångboddhet för den delen av produktionen. Lindab ska vara en arbetsplats som medarbetare är stolta över. 44 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 ENGAGEMANG OCH KOMPETENS Utfall – medarbetare 2024 2024 skulle 90 procent av medarbetarna rekommendera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att vi för femte året irad uppnådde målet om 90 procent. De implementerade åtgärderna för en säkrare arbetsmiljö har haft en positiv effekt. Under 2024 minskade LTIF¹ ) till 3,6, jämfört med 9,0 föregående år. LTIF ska uppgå till högst 4,0 till år 2026. 2022 2023 2024 0 3 6 9 12 LTIF 20232022 2024 0 25 50 75 100 % I de tre länder med flest medarbetare vid årets slut, Sverige, Danmark och Tjeckien, har Lindab de största produktionsanläggningar. Vid årets slut hade Lindab 5 123 medarbetare i 20 länder. Antalet medarbetare har ökat med 288 personer till följd av förvärven 2024. Sverige 25% Danmark 13% Tjeckien 12% Storbritannien 9% Tyskland 6% Övriga 35% 5 123 20232022 2024 0,0 2,5 5,0 7,5 10,0 % 1) LTIF står för Lost Time Injury Frequency och mäter antalet arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar. Andelen kvinnor var 23 procent i Lindab under 2024, vilket är samma andel som året innan. Kvinnor utgjorde 25 procent av lednings- grupperna i Lindab med dotter bolag. Det är något högre än målet att könsfördelningen ska vara samma som i företaget som helhet. I Lindabs styrelse är tre av sju stämmo- valda ledamöter kvinnor. Lindab har haft en styrelse med jämn fördelning av kvinnor och män sedan 2016. 23 % 25 % 3 + 4 Målet är att personal omsättningen ska ligga på 5–10 procent. Under 2024 uppgick den till 3,5 procent vilket ligger något lägre än intervallet. En tät dialog mellan medarbetare och chef är en förutsättning för hög trivsel. Under 2024 genomfördes samtal med 91 procent av tjänste- männen. Målet är 100 procent. 0 20 40 60 80 100 20232022 2024 % Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 45 ENGAGEMANG OCH KOMPETENS Bolagsstyrnings- rapport och risker Lindabs bolagsstyrning har fortsatt att utvecklas under 2024, inte minst inom hållbarhetsområdet. Bolagsstyrningen är central för Lindab som växer både organiskt och genom förvärv. Styrelseordförande har ordet 48 Bolagsstyrningsrapport 49 Styrelse 54 Koncernledning 56 Ersättningsrapport 58 Intern kontroll 59 Risker och riskhantering 62 46 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Källa: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8672270/ 100 liter Vid vila andas vi in cirka 6 liter luft i minuten och vid intensiv träning över 100 liter i minuten. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 47 Under 2024 har marknadsläget varit fortsatt utmanande, med svag konjunktur på många av Lindabs viktigaste marknader. Även om det självklart skapar utmaningar i det korta perspek- tivet, känner jag mig trygg i att företaget har en stark plattform med en handlingskraftig organisation som är beredd att ta till kraftfulla åtgärder för att anpassa kostnaderna och fortsätta det lönsamhetsfokus som finns i bolaget. Det gör att styrelsen har kunnat rikta blicken mot det som skapar långsiktigt värde. Vi kan därmed hålla ett högt tempo i det strategiska förändringsarbetet som innebär att Lindab går mot att bli ett renodlat ventilations- bolag med fokus på lönsam tillväxt. Lindab verkar på en marknad med goda framtidsutsikter. Inriktningen mot energieffektivisering och hållbarhet i samhället skapar intressanta affärsmöjligheter. Den stora renoveringsvåg som förväntas komma under de närmaste åren gynnar Lindab. Förvärvsresan fortsätter När jag blickar tillbaka på Lindabs förvärvsresa, där 28 bolag har förvärvats under de senaste fem åren, står det klart att strategin är mycket framgångsrik och har skapat betydande värde för aktieägarna. Tack vare ett starkt kassaflöde förvärvades sex intressanta bolag under året. De stärker Lindabs geografiska position på ventilationsmarknaden och breddar vårt erbjudande till kund. Ett spännande exempel är förvärvet av amerikanska Vicon som tillverkar maskiner för rektangulära ventilationskana- ler. Vi har nu en intressant plattform för att utforska fler tillväxt- möjligheter på den stora ventilationsmarknaden i Nordamerika. Satsningar på digitalisering och hållbarhet Under de senaste åren har vi stärkt våra positioner inom håll- barhetsområdet och jag kan stolt konstatera att vi är ledande i branschen. Hållbarhet handlar inte bara om att minska negativ påverkan på omvärlden utan också om affärsmöjligheter. Här är det spännande att se Lindab ta en viktig roll för att lösa våra kunders hållbarhetsutmaningar. En annan fråga som styrelsen är engagerad i är de investeringar som nu görs inom IT och digitalisering. De har ett tydligt kundperspektiv och stärker vår konkurrenskraft, precis som satsningarna på automation och ökad produktionskapacitet har gjort under de senaste åren. I ett utmanande konjunkturläge visar Lindab handlingskraft genom strukturåtgärder, kostnadsprogram och en fortsatt ren- odling av verksamheten. Därmed fortsätter transformationen av Lindab, med fokus på ventilationsaffären där framtidsutsikterna är ljusa. Lindab är och ska vara ett aktieägarvänligt företag. Ett starkt kassaflöde ger goda möjligheter att fortsätta tillväxtresan samtidigt som vi kan ge aktieägarna avkastning via utdelning. Nu spänner vi bågen ytterligare på väg mot att bli ett världsledande ventilationsbolag med hög lönsamhet. Peter Nilsson Styrelseordförande Styrelseordförande har ordet Vi bygger ett ledande ventilationsbolag LINDAB FORTSÄTTER UTVECKLAS till ett ledande ventilationsbolag i Europa. Omsättningen har ökat kraftigt under de senaste åren, både organiskt och genom förvärv. Ett tydligt fokus på hållbarhet och digitalisering samt en breddning av erbjudandet inom flera produktområden gör att Lindab stärker sina positioner och skapar långsiktigt värde för aktieägarna. 48 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 STYRELSEORDFÖRANDE HAR ORDET Bolagsstyrningsrapport Aktieägarna Lindab har 77 035 932 (76 851 982) utestående aktier av endast en serie och med lika rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Utöver detta innehar Lindab 1 806 888 (1990838) egna aktier av samma serie, vilket innebär att det totala antalet aktier uppgår till 78 842 820 (78 842 820). Per den 31 december 2024 fanns 15 836 (17 675) aktieägare i Lindab. De största aktie ägarna, i relation till antalet utestående aktier, var Carnegie Fonder 10,0 procent (0,0), Fjärde AP-fonden 8,8 procent (9,0), Lannebo Kapitalförvaltning 7,0 procent (2,6), Första AP-fonden 5,1 procent (4,7), Swedbank Robur Fonder 4,6 procent (3,3) och Cliens Kapitalförvaltning 3,9 procent (3,9). De tio största aktie ägarna innehade vid års skiftet 53,0 procent (44,0) av antalet utestående aktier. Ytter ligare information om aktieägare och aktiens utveckling under 2024 finns på sidorna 20–21. Bolagsstämman Aktieägares rätt att besluta om Lindabs angelägenheter utövas vid årsstämman eller, i förekommande fall, vid extra bolags- stämma, som är Lindabs högsta beslutande organ. Årsstämman äger vanligen rum i april–maj i Båstad kommun. Stämman beslutar i de frågor som anges i Aktiebolagslagen och Koden inklusive frågor om ändring av bolagsordningen och val av styrelse respektive revisor. Årsstämma 2024 Årsstämma för räkenskapsåret 2023 hölls den 14 maj 2024 på Lindab Experience Center i Grevie. Aktieägare gavs möjlighet att utöva sin rösträtt per post före stämman. 331 aktieägare var företrädda vid årsstämman och dessa representerade 68,0 procent av kapital och röster. Protokollet från årsstämman VD och koncernledning Styrelse Bolagsstämman Aktieägarna Revisor Valberedning Revisionsutskott Ersättningsutskott Extern styrning Intern styrning Internrevision Hållbarhet Efterlevnad Så här styrs Lindab BOLAGSSTYRNINGEN I LINDAB grundas på bolagsordningen, Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, styrelsens arbetsordning, Stockholmsbörsens regelverk, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) samt andra tillämpliga svenska lagar och regler. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 49 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT finns sedan den 31 maj 2024 tillgängligt på bolagets webbplats. Vid årsstämman 2024 fattades bland annat beslut avseende: • omval av styrelseledamöterna Peter Nilsson, Per Bertland, Sonat Burman-Olsson, Viveka Ekberg, Anette Frumerie, Marcus Hedblom och Staffan Pehrson • omval av Peter Nilsson som styrelsens ordförande • omval av revisionsbolaget Deloitte AB som bolagets revisor • godkännande av ersättningsrapport • beslut att fastställa resultat- och balansräkningar för 2023 (för såväl moderbolag som koncern) • beslut om nya/uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare • köpoptionsprogram för ledande befattningshavare • utdelning om 5,40 SEK per aktie med utbetalning halvårsvis om 2,70 SEK per aktie med avstämningsdag fastställd till den 16 maj och en andra utdelning om 2,70 SEK per aktie med fastställd avstämningsdag den 1 november • bemyndigande för styrelsen att besluta om överlåtelse av egna aktier med syfte att möjliggöra förvärvsfinansiering genom utnyttjande av dessa • bemyndigande för styrelsen att besluta om rätten att besluta om emission av aktier, tecknings optioner och/eller konvertibler Årsstämma 2025 Årsstämma 2025 kommer att hållas den 13 maj 2025. Kallelse till årsstämma ska enligt bolagsordningen ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar samt på bolagets webbplats. Att kallelse har skett ska annonseras i Dagens Industri. Aktieägare som vill delta i stämman genom poströstning ska dels vara upptagna i bolagets aktiebok sex vardagar före stämman, det vill säga den 5 maj 2025, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman. Valberedning Valberedningen lämnar förslag till årsstämman avseende val av ordförande vid stämman, styrelse, styrelseordförande, revisor, arvode till styrelse och revisor. I enlighet med av årsstämman antagen instruktion för val- bered ningen ska bolaget ha en valberedning bestående av minst fyra medlemmar, varav en ska vara styrelsens ordförande. Valbered ningens ordförande ska vara den ledamot som utsetts av den största aktieägaren för det fall valberedningen inte överens kommer annat. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att en ny valberedning konstituerats. En val- bered ning konstituerades den 23 oktober 2024 bestående av: • Kristian Åkesson, utsedd av Carnegie Fonder (ordförande) • Thomas Ehlin, utsedd av Fjärde AP-fonden • Erik Durhan, utsedd av Lannebo Kapitalförvaltning AB • Peter Nilsson, som ordförande i Lindab International AB (publ). I enlighet med årsstämmans beslut ska valberedningen årligen utvärdera styrelsens sammansättning och arbete samt ta fram förslag till årsstämman 2025 avseende: • val av ordförande för årsstämman 2025 • val av styrelse, styrelseordförande och revisor • arvode till styrelse, eventuella utskott och revisor Valberedningen genomför en årlig utvärdering av styrelsens arbete, styrelseledamöterna och styrelsens sammansättning samt av styrelseordförandens redogörelse. Valberedningen har konstaterat att styrelsen och styrelsearbetet fungerar väl. I syfte att verka för jämställdhet och mångfald inom Lindab har styrelsen antagit en policy om likabehandling som säkerställer att ingen inom Lindab diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Valberedningens policy är att uppnå mångfald och jämn könsfördelning även i styrelsen och har som mångfaldspolicy tillämpat regel 4.1 i Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”) vid framtagande av sitt förslag till val av styrelseledamöter. Av nu föreslagna styrelseledamöter är tre kvinnor och fyra män (42,9 respektive 57,1 procent). Val- beredningen anser det angeläget att bolaget fortsatt arbetar aktivt för att främja mångfald i såväl styrelsen som generellt i bolaget. Valberedningen anser att styrelsens sammansättning, med beaktande av vad som anges i punkt 4.1 i Koden, har varit ändamålsenlig med hänsyn till bolagets verksamhet, utvecklings- skede och förhållanden i övrigt samt präglad av mångsidighet och bredd avseende de bolagsstämmovalda ledamöternas kompe tens, erfarenhet och bakgrund. Valberedningen har 11 jan Förvärv 6 feb Bokslutskommuniké, utdelning, rapport från revisor, förvärv, finansiering och kreditfaciliteter 24 mars Årsredovisning inklusive bolagsstyrningsrapport och hållbarhetsrapport Fastställande av kallelse och övriga dokument till årsstämma 2 maj Delårsrapport 14 maj Förvärv, presentation Region North Europe samt besök på lokal Lindabenhet 14 maj Konstituerande möte 31 maj Per Capsulam – refinansiering 19 juni Prognos, kapitalallokering, hållbarhet (Science Based Targets), förvärv, Deloittes revisionsplan för 2024 samt IS/IT- uppdatering Januari Februari Mars April Maj Juni 50 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT 18 juli Delårsrapport, förvärv, internrevision och intern kontroll 25–26 sept Strategi och affärsplan, hållbarhet och förvärv Besök på lokal Lindabenhet, hälsa och säkerhet samt presentation av Region West Europe 17 okt Hållbarhet, IT-strategi, fokus strategisk utvärdering och presentation av Region South Europe 23 okt Delårsrapport och förvärv 11 dec Strategisk utvärdering Profil Östeuropa 18 dec Budget, långsiktiga mål och utdelningspolicy, hållbarhet samt riskhantering slut ligen gjort bedömningen att styrelsen uppfyller tillämpliga krav på oberoende som uppställs i Koden. Valberedningen har under 2024 haft två protokollförda möten. Under 2025 har valberedningen haft ett protokollfört möte inför årsstämman 2025. Aktieägare som önskar komma i kontakt med valberedningen kan skicka e-post till [email protected] eller brev till ”Lindabs Valberedning, Att: Ola Ranstam, Lindab International AB, 269 82 Båstad”. Styrelse Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av lägst tre och högst tio ledamöter med högst tio suppleanter. Ledamöterna och suppleanterna väljs på årsstämman för tiden intill slutet av den första årsstämma som hålls därefter. Medarbetarna utser två arbets tagar represen tanter och två suppleanter att ingå i styrelsen. Styrelsens sammansättning 2024 Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades att styrelsen ska bestå av sju ledamöter utan suppleanter. VD är föredragande i styrelsen. Delar av koncernledningen deltar vid styrelsemötena. Styrelseledamöternas olika uppdrag framgår på sidorna 54–55. Ordförandens ansvar Ordföranden leder styrelsens arbete och följer verksamheten i dialog med VD och ansvarar för att övriga styrelseledamöter får den information och dokumentation som är nödvändig för hög kvalitet i diskussion och beslut. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor. Styrelsens ansvar Styrelsen ska säkerställa att koncernens organisation, ledning och riktlinjer för förvaltning av koncernens angelägenheter är ändamålsenliga och att det finns en tillfredsställande intern kontroll. Styrelsens ansvar omfattar vidare att fastställa strategier och mål, interna styrinstrument, att besluta i viktigare frågor och att avge finansiella rapporter samt att utvärdera den operativa ledningen och att tillse att efterträdarplanering finns. Styrelsens ansvar omfattar att övervaka verkställande direktörens arbete genom löpande uppföljning av verksamheten. Styrelsens arbete Styrelsens arbete regleras av en årligt fastställd arbetsordning. I arbetsordningen fastställs bland annat instruktion för bolagets verkställande direktör, ordförandens uppgifter, mötesordning för styrelsen samt beslutsordning jämte instruktioner och policyer. Antalet styrelsemöten under 2024 uppgick till fjorton. Vid varje ordinarie sammanträde har den ekonomiska utvecklingen rappor- terats och följts upp. Styrelsen har haft ett möte med revisorn utan närvaro av företagsledningen vid vilket genomgåtts hur sam- arbetet med företagsledningen för genomförande av revisionen fungerat och därmed sammanhängande frågor. Delar av koncern- ledningen har varit närvarande vid samtliga styrelsemöten. Utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete har skett under verksamhetsåret. Utvärderingen har visat på väl fungerande VD- och styrelsearbete. Styrelsens ersättning Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades om följande arvode till styrelsens ordförande samt stämmovalda ledamöter. Det totala arvodet för det ordinarie styrelsearbetet är 4 752 500 SEK fördelat med 1 400 000 SEK till styrelsens ordförande, 550 000 SEK till envar av de övriga stämmovalda ledamöterna samt 26 250 SEK till envar av de ordinarie fackliga ledamöterna. Dessutom beslutades att det till revisionsutskottets ordförande ska utgå 225 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie leda- möter ska utgå 110 000 SEK, samt att till ersättnings utskottets ordförande ska utgå 150 000 SEK och till envar av utskottets ordinarie ledamöter ska utgå 60 000 SEK. Styrelsens ansvar för den finansiella rapporteringen Styrelsen säkerställer kvaliteten i den interna finansiella rappor- teringen dels genom instruktion för VD, dels genom instruktion för ekonomisk rapportering till styrelsen. Styrelsen säkerställer kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen genom att ingående behandla delårsrapport, årsredovisning och boksluts- kommuniké på styrelsemöten och vid genomgångar med revisorerna. Juli Augusti September Oktober November December Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 51 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Revisionsutskott Styrelsen har inom sig utsett ett revisionsutskott med syfte att fördjupa och effektivisera styrelsens övervakande ansvar avseende intern kontroll, revision, internrevision, riskhantering, redovisning och finansiell rapportering. Revisionsutskottet ska även bereda frågor om upphandling av revision och andra tjänster från revisorn samt bereda vissa redovisnings- och revisions- frågor som ska behandlas av styrelsen. Under 2024 bestod revisionsutskottet av Viveka Ekberg, ordförande, samt Anette Frumerie och Marcus Hedblom. Revisionsutskottets arbete styrs av en arbetsordning som antagits av styrelsen. Utskottet har under 2024 sammanträtt vid sju tillfällen. Revisorerna har deltagit vid samtliga tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga och skriftliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till revisionsutskottet utgick under 2024 med 225 000 SEK till utskottets ordförande och med 110 000 SEK till envar av utskottets ordinarie ledamöter. Ersättningsutskott Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som ska bistå styrelsen med förslag i ersättningsfrågor samt löpande följa och utvärdera ersättningsstrukturer och ersättnings nivåer för verkställande direktören och andra befattningshavare i koncernens högsta ledning. Under 2024 bestod ersättnings- utskottet av Peter Nilsson, ordförande, och Per Bertland. Utskottet har under 2024 sammanträtt vid sex tillfällen. Utskottet lämnar fortlöpande muntliga rapporter till styrelsen samt lämnar förslag i frågor som erfordrar styrelsens beslut. Arvodet till ersättningsutskottet utgick under 2024 med 150 000 SEK till utskottets ordförande och med 60 000 SEK till utskottets ordinarie ledamot. VD och koncernledning Ola Ringdahl är VD och koncernchef sedan 18 juni 2018. I koncernledningen ingick under hela 2024 Ekonomi- och finans direktör Lars Ynner, Director Central Operations Karel Kleinmond, Director of Business Development and M&A Lars Christensson, Director of Region West Europe Mette Brøndum, Director of Region North Europe Joakim Lönnberg och Director of Region South Europe Pascal Gelugne. Director of Region East Europe Sorin Badea ingick i koncernledningen fram till 31oktober 2024. Från och med 1 november 2024 ingår Director of Region Central Europe Klaus-Philipp Felderer i koncernledningen. Revisor Lindabs bolagsstämmovalda revisor granskar bolagets års- redo visning och bokföring samt styrelsens och VD:s förvaltning. Revisorn arbetar utifrån en revisionsplan och rapporterar sina iakttagelser till revisionsutskottet, till delar av koncernledningen löpande under året och minst en gång årligen till styrelsen. Revisorn deltar också vid årsstämman för att föredra revisions- berättelsen och beskriva granskningsarbetet samt gjorda iakttagelser. Vid årsstämman 2024 valdes revisionsbolaget Deloitte AB till Antikorruptionspolicy Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Lindab har nolltolerans avseende korruption. Arbetsmiljöpolicy Policyn består av ett tydligt ramverk och riktlinjer för en säker arbetsmiljö, med betoning på förebyggande arbete. Ersättningspolicy Policyn anger regler och principer rörande ersättning till medarbetare inom Lindab- koncernen. Principerna för ersättning är byggda på Lindabs vision, värderingar, marknadspraxis och gällande lagar och regler. Insiderpolicy Innehåller regler för att hindra att otillbörlig handel sker i aktier eller andra finansiella instrument i Lindab av personer som innehar information som inte är känd på marknaden. IPR-Policy Beskriver strategin och riktlinjerna för Lindabs hantering och skydd av immateriella rättigheter. IS/IT-Policy Innehåller övergripande regler för koncer- nens IT-användning och styrning. Målet är att säkerställa tillgång till den IT-struktur som krävs för att verksamheten ska bedrivas effektivt och säkert. Kommunikationspolicy Säkerställer att omvärlden erhåller en samstämmig och korrekt information om Lindab och dess verksamhet inkluderande finansiella mål och hållbarhetsmål, samt att Lindab uppfyller börsens krav på information till aktiemarknaden. Konkurrensrättspolicy Koncernens och medarbetarnas efterlevnad av konkurrenslagstiftning är viktig. Genom antagen konkurrensrättspolicy förebyggs överträdelser av konkurrensrättslig lag stiftning. Klimat- och miljöpolicy Energieffektiva produkter som främjar energieffektiva byggnader och hälsosamt inneklimat skapar värde för intressenter och stödjer FN:s Agenda 2030. Lindab minskar växthusgasutsläpp i hela värdekedjan, i linje med Parisavtalet, och prioriterar cirkularitet, resurseffektivitet och minskade föroreningar. Likabehandlingspolicy Riktlinjer för att säkerställa att medarbetare inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Treasurypolicy Definierar regelverket för koncernens hante- ring av finansiella risker och transaktioner. Dessa frågor hanteras centralt av koncer- nens treasuryfunktion i syfte att minimera kostnaderna. Uppförandekod För Lindab och samtliga medarbetare är det angeläget att lagar och förordningar samt etiska värderingar respekteras och följs. Policyer 52 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT bolagets revisor. Auktoriserade revisorn Harald Jagner utsågs till huvudansvarig revisor. Harald Jagner innehar uppdrag för andra börsnoterade bolag, men inte i sådan omfattning att erforderlig tid inte avsätts till Lindab. Revisionsbolaget Deloitte AB innehar inte uppdrag som gör att deras oberoende kan ifrågasättas. De uppdrag revisorerna haft för Lindab, utöver revisionsuppdraget, ändrar inte heller denna bedömning. Ersättning till revisorer Revisionsarvodet till Deloitte uppgick för 2024 till 0,6 MSEK för moderbolaget och 12,3 MSEK för koncernen. Arvodet till Deloitte för övriga uppdrag i koncernen uppgick till 1,5 MSEK. Extern styrning De externa regler som rör Lindabs bolagsstyrning omfattar bland annat Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, regelverket för aktieemittenter på huvudmarknaden samt Koden. Intern styrning Den interna bolagsstyrningen utgörs bland annat av styrelsens arbetsordning jämte koder, policyer antagna av styrelsen samt andra bolagsstyrningsdokument såsom direktiv antagna av koncernchefen. Lindabs uppförandekod utgör det viktigaste övergripande policy dokumentet. Lindab har en bolags styrnings- kommitté vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen. Internrevision Lindab använder en extern part för av revisionsutskottet identi- fierade internrevisionsuppdrag. Arbetet med intern revision avrapporteras minst en gång per år av den externa parten till revisionsutskottet samt löpande av Ekonomi- och finans- direktören. Revisionsutskottet rapporterar i sin tur till styrelsen. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål upp- nås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Efterlevnad Efterlevnad handlar om att tillse att Lindab följer lagar och andra tillämpliga regler samt att verksamheten bedrivs med högt ställda krav på integritet och etik. Inom detta område har Lindab bland annat antagit policyer för att motverka alla former av korrup tion och agerande som strider mot konkurrens- rätten. Policyer ses årligen över av styrelsen. Respektive bolag är ansvarig för att implementera policyer vilket innefattar att övervaka tillämpningen av policyn och dess effektivitet, utforma lämpliga interna kontroller och tillhandahålla tillräcklig träning. Alla styrelsemedlemmar, ledningsgruppsmedlemmar och medarbetare har tillgång till samtliga policyer genom intra nätet eller styrelseportalen. Upp date ringar kommuniceras ut via e-mail till lokala bolag för vidare informationsspridning. Schema lagd utbildning för medarbetare kopplad till policyer genomförs inte för närvarande. Utbildning kopplad till Lindabs policyer kommer bli en del av den digitala utbildnings plattformen Lindab Academy.Under året har Lindab inte haft några betyd ande fall av bristande efterlevnad av lagar och förordningar. Hållbarhetsstyrning Uppförandekoden och affärsstrategin ligger till grund för styr- ningen av Lindabs hållbarhetsarbete. Lindabs hållbarhetsplan påverkar hur strategin genomförs inom samtliga områden. Hållbarhets planen bygger på dubbel väsentlighetsanalys samt upp fyllelse av de långsiktiga hållbarhetsmålen samt att främja FN:s hållbara utvecklingsmål och Parisavtalet. Andra utgångs- punkter är de krav som ställs på företaget enligt lagstiftning samt ramar och standarder för rapportering. Styrelsen innehar det övergripande ansvaret för företagets hållbarhetsarbete och är tillsammans med koncernledningen involverade i beslut om strategier, policyer och mål. Hållbarhets- risker är en integrerad del av riskbedömningsprocessen, där styrelsen innehar det övergripande ansvaret för bedömningen. För mer information om styrningen av hållbarhetsarbetet, se sidorna 148–149. Hållbarhetsrapportering Hållbarhetsrapporten, som finns på sidorna 138–222, har upp- rättats enligt CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) och ESRS (European Sustainability Reporting Standards) och genomgått översiktlig granskning. Uppföljning av hållbarhets- rapporte ring sker två gånger per år på bolagsnivå och aggre- geras på koncernnivå. Vissa mål följs upp månadsvis, såsom LTIF (Lost Time Injury Frequency). Den externa rapporteringen kompletteras med en intern hållbarhetsrapport som presenterar detaljerad information per bolag för att ge underlag och förstå- else för bolagens hållbarhetsinitiativ. Revisionsutskottet för en löpande dialog med kravställning på rapportering. Hållbarhetsrelaterad ersättning Det kortsiktiga incitamentsprogrammet för 2024 inkluderade två hållbarhetsmål som motsvarade 10 procent av den rörliga ersättningen, läs mer på sidan 150. Due diligence Lindab arbetar med granskning av potentiella partners, leverantörer och investeringsmöjligheter för att identifiera samt hantera faktisk och potentiell påverkan på människor, miljö och samhälle. Lindabs due diligence-process innefattar en granskning av finansiella förhållanden, juridiska förpliktel- ser samt kvalitets- och hållbarhetsaspekter. Lindabs upp- förandekod fastställer förväntningarna på alla medarbetare och de som representerar bolaget. Dessutom kräver Lindab att leverantör erna följer samma höga standarder genom att skriva under Lindabs leverantörskod. Läs mer om due diligence på sidan 151. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 53 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelse Styrelsens utskott Revisor Ersättningsutskott Ersättningsutskottet består av två styrelseledamöter: Peter Nilsson (ordförande) och Per Bertland. Revisionsutskott Revisionsutskottet består av tre styrelse- ledamöter: Viveka Ekberg (ordförande), Anette Frumerie och Marcus Hedblom. Deloitte AB Huvudansvarig revisor: Harald Jagner Född: 1971 Auktoriserad revisor, Deloitte AB, Göteborg. Revisor i Lindab sedan 2021. Lång erfaren- het av börsnoterade bolag. Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Född 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968 Invald 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020 Nationalitet svensk svensk svensk svensk svensk svensk svensk Beroendeställning Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Huvudsaklig utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjör Väg och Vatten, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköpings Universitet. Civilingenjör Teknisk Fysik, Uppsala Universitet, MS Systemteknik Case Western Reserve University, Executive MBA, Handels högskolan i Stockholm. Nuvarande uppdrag Styrelseledamot i Creades AB, Cavotec SA och styrelseordförande iNilfisk Holding AS. Styrelseordförande i Inwido, InArea Group och Dendera Holding. Styrelseledamot i Beijer Ref, Fortnox och IV Produkt Partner i Small Cap Partners SCP. Styrelseledamot i Postnord AB, Lantmännen och Raizen S.A. Styrelseledamot i AutoStore Holdings Ltd, Dellner Couplers Group AB, Nilfisk Holding AS och Storebrand ASA. VD i Rikshem AB. Styrelseledamot iBonava AB. VD och koncernchef för Ovako. Styrelse ledamot i Kalmar Oy, Svensk stål industris intresseorganisation Jernkontoret och Arbetsgivar- förbundet Stål & Metall. Ledamot i Delega tionen för cirkulär ekonomi. Vice ordförande Edsbyn Senab- gruppen, Styrelseledamot Archtech Innovation Ltd (fr 2025). Tidigare uppdrag Vice styrelseordförande i Cramo OYJ och Creaspac AB, Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelse- ordförande i Duni AB, Securitas Direct AB, Adapteo OYJ, Unilode Aviation Solutions och Sanitec Holdings Oy. Chefs posi tioner inom Swedish Match- koncernen. VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Chefspositioner i Aritmos- koncernen. Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, Vice President för Electrolux koncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordförande i Svensk Daglig varu handel, styrelseledamot i Svensk Handel, NESTE Corpora- tion, ICC Sverige, Tredje AP- fonden, ICA Banken och iZettle. VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Management, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutionell Förvaltning, aktie- analytiker på Alfred Berg Fond- kommission och Affärsvärlden. VD i Besqab AB. Business Unit President Residential Develop- ment Nordic på Skanska (publ), Affärs enhets chef Utland Fastighets- utveckling & Entreprenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. CFO för Ovako. Olika ledande positioner på SAS, bl a Deputy CFO SAS Group, CEO för dotterbolaget Spanair samt CFO för SAS Sverige. VD och koncernchef Anticimex gruppen, VD och koncernchef för NEFAB gruppen. Ledande befatt- ningar inom Ericsson gruppen i USA, Europa och Asien. Styrelseersättning 1 483 333 593 333 535 417 750 000 641 250 641 250 535 417 Närvaro ersättningsutskott 6/6 6/6 – – – – – Närvaro revisionsutskott – – – 7/7 7/7 7/7 – Närvaro styrelsemöten 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 Innehav per 31 dec 2024 150 000 aktier 34 000 aktier 3 135 aktier 19 850 aktier 4 600 aktier 16 500 aktier 21 000 aktier 54 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Peter Nilsson, ordf. Per Bertland Sonat Burman-Olsson Viveka Ekberg Anette Frumerie Marcus Hedblom Född 1962 1957 1958 1962 1968 1970 1968 Invald 2016 2016 2011 2016 2017 2020 2020 Nationalitet svensk svensk svensk svensk svensk svensk svensk Beroendeställning Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Oberoende Huvudsaklig utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civil ekonom, Lunds Universitet. Civilekonom, Executive MBA, Strategic Man. Oxford och Harvard. Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilingenjör Väg och Vatten, Kungliga Tekniska Högskolan. Civilingenjör Industriell Ekonomi, Linköpings Universitet. Civilingenjör Teknisk Fysik, Uppsala Universitet, MS Systemteknik Case Western Reserve University, Executive MBA, Handels högskolan i Stockholm. Nuvarande uppdrag Styrelseledamot i Creades AB, Cavotec SA och styrelseordförande iNilfisk Holding AS. Styrelseordförande i Inwido, InArea Group och Dendera Holding. Styrelseledamot i Beijer Ref, Fortnox och IV Produkt Partner i Small Cap Partners SCP. Styrelseledamot i Postnord AB, Lantmännen och Raizen S.A. Styrelseledamot i AutoStore Holdings Ltd, Dellner Couplers Group AB, Nilfisk Holding AS och Storebrand ASA. VD i Rikshem AB. Styrelseledamot iBonava AB. VD och koncernchef för Ovako. Styrelse ledamot i Kalmar Oy, Svensk stål industris intresseorganisation Jernkontoret och Arbetsgivar- förbundet Stål & Metall. Ledamot i Delega tionen för cirkulär ekonomi. Vice ordförande Edsbyn Senab- gruppen, Styrelseledamot Archtech Innovation Ltd (fr 2025). Tidigare uppdrag Vice styrelseordförande i Cramo OYJ och Creaspac AB, Koncernchef för Sanitec och för Duni AB. Styrelse- ordförande i Duni AB, Securitas Direct AB, Adapteo OYJ, Unilode Aviation Solutions och Sanitec Holdings Oy. Chefs posi tioner inom Swedish Match- koncernen. VD och koncernchef för Beijer Ref AB. Chefspositioner i Aritmos- koncernen. Koncernchef/VD för COOP Sverige, Vice VD och CFO för ICA Gruppen, Vice President för Electrolux koncernen med ansvar för Globala marknadsstrategier. Styrelseordförande i Svensk Daglig varu handel, styrelseledamot i Svensk Handel, NESTE Corpora- tion, ICC Sverige, Tredje AP- fonden, ICA Banken och iZettle. VD på PP Pension, Nordenchef på Morgan Stanley Investment Management, Associate Partner på Brummer & Partners, chef för SEB Institutionell Förvaltning, aktie- analytiker på Alfred Berg Fond- kommission och Affärsvärlden. VD i Besqab AB. Business Unit President Residential Develop- ment Nordic på Skanska (publ), Affärs enhets chef Utland Fastighets- utveckling & Entreprenad på JM AB (publ) samt andra positioner inom JM-koncernen. CFO för Ovako. Olika ledande positioner på SAS, bl a Deputy CFO SAS Group, CEO för dotterbolaget Spanair samt CFO för SAS Sverige. VD och koncernchef Anticimex gruppen, VD och koncernchef för NEFAB gruppen. Ledande befatt- ningar inom Ericsson gruppen i USA, Europa och Asien. Styrelseersättning 1 483 333 593 333 535 417 750 000 641 250 641 250 535 417 Närvaro ersättningsutskott 6/6 6/6 – – – – – Närvaro revisionsutskott – – – 7/7 7/7 7/7 – Närvaro styrelsemöten 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 14/14 Innehav per 31 dec 2024 150 000 aktier 34 000 aktier 3 135 aktier 19 850 aktier 4 600 aktier 16 500 aktier 21 000 aktier Ulf Jönsson Född: 1966 Invald: 2022 Arbetstagarrepresentant IF Metall. Anställd sedan 2003 och arbetar för närvarande heltid som ordförande i verkstadsklubben IF Metall. Innehav: 0 aktier Pontus Andersson Född: 1966 Invald: 1995 Arbetstagarrepresentant Unionen. Anställd sedan 1987 och arbetar för närvarande som utvecklings- ingenjör. Innehav: 250 aktier Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 55 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Koncernledning Medlemmarna kommer från operativa ledningsfunktioner i Sverige, Danmark, Frankrike, Tjeckien och Tyskland. En bred lednings grupp ger mer affärsnära beslut och bidrar till stärkt kunskapsöverföring mellan olika enheter. Ola Ringdahl Lars Ynner Lars Christensson Karel Kleinmond Mette Brøndum Joakim Lönnberg Pascal Gelugne Klaus-Philipp Felderer VD och koncernchef/CEO Ekonomi- och finansdirektör/ CFO Director of Business Development and M&A Director Central Operations Director of Region West Europe Director of Region North Europe Director of Region South Europe Director of Region Central Europe Född 1972 1970 1971 1969 1963 1966 1964 1965 Anställd 2018 2023 2019 2007 1997 1991 2007 2022 Medlem 2018 2023 2019 2019 2019 2019 2019 2024 Nationalitet svensk svensk svensk tjeckisk dansk svensk fransk tysk Huvudsaklig utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilekonom, Handelshögskolan Göteborgs universitet. Civilingenjör Teknisk fysik, Lunds Tekniska Högskola. Maskiningenjör, University of West Bohemia, Tjeckien. Sälj, strategi, affärsutveckling och ledarskap. Commercial Pilot, Företags- ekonomi vid IHM och Företags- ekonomi vid Lunds universitet. Civilekonom, Bethel College, USA. Kandidatexamen i Handel och Ekonomi (CCI), Handelsfachwirt, Tyskland. Sysselsättning och erfarenhet Koncernchef Nord-Lock Group 2013–2018. Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Mellan 2003 och 2011 i ledande positioner inom Crawford som sedan 2011 ingår i Assa Abloy Entrance Systems. Olika finansiella positioner inom Assa Abloy Entrance Systems senast som VP Finance Industrial Segment 2017–2023 och före det Director of Financial Control 2011–2017. Tidigare erfarenheter som investeringschef på Bure och verkställande direktör samt finansdirektör, Celemi. Affärsutveckling och M&A inom ett brett spektrum av branscher, senast med Nord-Lock Group. Tidigare erfarenhet inkluderar TV4 och Brio. Olika positioner inom LEGO 1999–2007, närmast som Managing Director LEGO Production CZ. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom det tekniska fältet hos General Electric Transporta tion Systems och Škoda Pilsen, Tjeckien. Purchase Manager i Builders Merchant Group. Olika positioner i Lindab sedan 1997 bl.a. Sales and Marketing Manager, Product Manager, Business Unit Manager, Business Area Manager och Country Manager i Danmark. Country Manager, Sales Manager och Product Manager i Lindabkoncernen. Tidigare pilot för Eastern Air Charter och Chief Flight Instructor vid Marlboro Airport, New York, USA. Olika positioner inom Lennox/ Outokumpu 2002–2006, senast som SVP och General Manager of European opera- tions. Tidigare bland annat VP Business Development i Europa och USA för ABB Fläkt Group 1989–2002. Olika positioner på Felderer GmbH sedan 1985. Ägare och VD på Felderer GmbH sedan 2005. VD på Lindab GmbH sedan 2023. Innehav per 31 dec 2024 130 000 aktier 5 000 aktier 31 000 aktier 7 400 aktier 9 800 aktier 12 000 aktier 8 500 aktier 0 aktier Köpoptioner 1) 299 350 75 000 90 000 3 000 30 000 68 000 33 000 8 000 1) 2022, 2023, 2024 års program Globala koncernfunktioner Paula Terne Fredrik Wahrolén Ola Ranstam Madeleine Hjelmberg Thomas Lorentzon Greger Juhlin Group HR Manager Head of Communi ca tions and Sustainability Group General Counsel Group Financial Manager Chief Information Officer (IS/IT) Head of Global Products and Innovation R&D Född 1963 1973 1977 1974 1978 1968 Anställd 2011 2024 2013 2017 2023 2023 56 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ola Ringdahl Lars Ynner Lars Christensson Karel Kleinmond Mette Brøndum Joakim Lönnberg Pascal Gelugne Klaus-Philipp Felderer VD och koncernchef/CEO Ekonomi- och finansdirektör/ CFO Director of Business Development and M&A Director Central Operations Director of Region West Europe Director of Region North Europe Director of Region South Europe Director of Region Central Europe Född 1972 1970 1971 1969 1963 1966 1964 1965 Anställd 2018 2023 2019 2007 1997 1991 2007 2022 Medlem 2018 2023 2019 2019 2019 2019 2019 2024 Nationalitet svensk svensk svensk tjeckisk dansk svensk fransk tysk Huvudsaklig utbildning Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm. Civilekonom, Handelshögskolan Göteborgs universitet. Civilingenjör Teknisk fysik, Lunds Tekniska Högskola. Maskiningenjör, University of West Bohemia, Tjeckien. Sälj, strategi, affärsutveckling och ledarskap. Commercial Pilot, Företags- ekonomi vid IHM och Företags- ekonomi vid Lunds universitet. Civilekonom, Bethel College, USA. Kandidatexamen i Handel och Ekonomi (CCI), Handelsfachwirt, Tyskland. Sysselsättning och erfarenhet Koncernchef Nord-Lock Group 2013–2018. Regional Director på Capio Healthcare 2011–2013. Mellan 2003 och 2011 i ledande positioner inom Crawford som sedan 2011 ingår i Assa Abloy Entrance Systems. Olika finansiella positioner inom Assa Abloy Entrance Systems senast som VP Finance Industrial Segment 2017–2023 och före det Director of Financial Control 2011–2017. Tidigare erfarenheter som investeringschef på Bure och verkställande direktör samt finansdirektör, Celemi. Affärsutveckling och M&A inom ett brett spektrum av branscher, senast med Nord-Lock Group. Tidigare erfarenhet inkluderar TV4 och Brio. Olika positioner inom LEGO 1999–2007, närmast som Managing Director LEGO Production CZ. Tidigare erfarenheter inkluderar olika roller inom det tekniska fältet hos General Electric Transporta tion Systems och Škoda Pilsen, Tjeckien. Purchase Manager i Builders Merchant Group. Olika positioner i Lindab sedan 1997 bl.a. Sales and Marketing Manager, Product Manager, Business Unit Manager, Business Area Manager och Country Manager i Danmark. Country Manager, Sales Manager och Product Manager i Lindabkoncernen. Tidigare pilot för Eastern Air Charter och Chief Flight Instructor vid Marlboro Airport, New York, USA. Olika positioner inom Lennox/ Outokumpu 2002–2006, senast som SVP och General Manager of European opera- tions. Tidigare bland annat VP Business Development i Europa och USA för ABB Fläkt Group 1989–2002. Olika positioner på Felderer GmbH sedan 1985. Ägare och VD på Felderer GmbH sedan 2005. VD på Lindab GmbH sedan 2023. Innehav per 31 dec 2024 130 000 aktier 5 000 aktier 31 000 aktier 7 400 aktier 9 800 aktier 12 000 aktier 8 500 aktier 0 aktier Köpoptioner 1) 299 350 75 000 90 000 3 000 30 000 68 000 33 000 8 000 1) 2022, 2023, 2024 års program Globala koncernfunktioner Paula Terne Fredrik Wahrolén Ola Ranstam Madeleine Hjelmberg Thomas Lorentzon Greger Juhlin Group HR Manager Head of Communi ca tions and Sustainability Group General Counsel Group Financial Manager Chief Information Officer (IS/IT) Head of Global Products and Innovation R&D Född 1963 1973 1977 1974 1978 1968 Anställd 2011 2024 2013 2017 2023 2023 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 57 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Ersättningsprinciper Gällande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare utgår från en ersättning grundad på den marknad och den miljö som respektive befattningshavare är verksam i. Ersättningen ska vara konkurrenskraftig, möjliggöra rekrytering samt motivera medarbetare till att stanna i företaget. Ersättningen kan bestå av fast lön, kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning, pension samt övriga förmåner. Fast lön ska vara individuellt fastställd utifrån respektive befattningshavares särskilda ansvarsområden, erfarenhet, kompetens och uppnådda resultat. Den fasta lönen ska utvärderas minst vartannat år. Rörlig kontant ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella, men tydligt koppla an till bolagets fördefinierade finansiella, hållbara och kvalitativa mål. De kan vidare utgöras av individ- anpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och lång- siktiga intressen för fortsatt lönsam och hållbar tillväxt. Den kortsiktiga kontanta rörliga ersättningen till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 100 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40procent av den fasta lönen. Långsiktig kontant rörlig ersättning till verkställande direktören kan maximalt uppgå till 70 procent av den fasta lönen och för övriga ledande befattningshavare till maximalt 40 procent av den fasta lönen. Eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersätt- ning förutsätts investeras i Lindabaktier för att öka befattnings- havarens aktieägande i Lindab och knyta samman aktieägares och ledande befattningshavares intressen. Pensionen ska vara premiebestämd. Ledande befattnings- havare som inte omfattas av ITP-plan ska erhålla högst 30 procent av den årliga fasta lönen i årlig premiebaserad pensions- avsättning. Övriga förmåner ska inte utgöra en väsentlig del av den totala ersättningen. Styrelsen äger rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2024 inte utnyttjat detta mandat. Ersättning och övriga förmåner till koncernledningen framgår i tabellen till höger. Därutöver har 8,5 MSEK bokförts för sociala kostnader inklusive särskild löneskatt på pensioner. Ersättning till VD Ola Ringdahls fasta ersättning 2024 uppgick till 7 855 080 SEK. Enligt avtal kan Ola Ringdahl vidare erhålla kort- och långsiktig kontant rörlig ersättning. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. Vad Ola Ringdahl erhållit under 2024 framgår av tabell till höger. Anställningen löper med en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Ola Ringdahl är bunden av en konkurrens klausul under två år från anställningens upphörande under vilken tid han har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl. Ersättning till koncernledningen i övrigt I koncernledningen har under hela året ingått VD och koncern- chef Ola Ringdahl, Ekonomi- och finansdirektör Lars Ynner, Director Central Operations Karel Kleinmond, Director of Business Development and M&A Lars Christensson, Director of Region West Europe Mette Brøndum, Director of Region North Europe Joakim Lönnberg och Director of Region South Europe Pascal Gelugne. Director of Region East Europe Sorin Badea ingick i koncernledningen fram till 31 oktober 2024. Från och med 1 november 2024 ingår Director of Region Central Europe Klaus-Philipp Felderer i koncern ledningen. Ersättningen till koncernledningen följer de riktlinjer stämman antagit. Anställningsavtalen för nuvarande koncernledning innehåller uppsägningstider om maximalt tolv månader från bolagets sida och sex månader från den anställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den anställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska av - räknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägnings- tiden. Koncernledningen i övrigt är bunden av konkurrens- klausuler under ett år från anställningens upphörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde. Utvärdering Styrelsen har följt och utvärderat bolagets program för rörliga ersättningar till bolagsledningen, tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och gällande ersättnings- strukturer och ersättningsnivåer i bolaget. Tillämpningen av riktlinjerna samt de rörliga ersättningarna till bolagsledningen har konstaterats vara ändamålsenliga och i enlighet med de av årsstämman fastställda riktlinjerna. Styrelsens bedömning är att ersättningen för ledande befattningshavare ger en bra balans mellan att motivera medarbetarna och att ge kompensation på ett konkurrenskraftigt sätt. De ersättningsstrukturer och ersättnings nivåer som finns i bolaget är således marknads- mässiga och väl avvägda. Ersättning till ledande befattningshavare Ersättningar och övriga förmåner till koncernledningen 2024 SEK Ola Ringdahl 1) Ersättning övrig koncern- ledning 1) Totalt Fast lön inkl. semestertillägg 7 855 080 16 691 897 24 546 977 Rörlig ersättning 1 990 393 1 027 957 3 018 350 Pensioner 2 345 782 2 395 558 4 741 340 Förmåner 226 680 387 413 614 093 Summa 12 417 935 20 502 825 32 920 760 1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. Ersättningen till övrig koncernledning avser 8 (8) personer. 58 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Styrelsens rapport om intern kontroll för räkenskapsåret 2024 Styrelsen i Lindab ansvarar för den interna kontrollen i koncernen, ett ansvar som regleras i Aktiebolagslagen och i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs finansiella rapportering följer såväl de lagar och regler som gäller för bolag noterade på Nasdaq Stock- holm, som de lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Beskrivningen i denna rapport har utformats i enlighet med Aktiebolagslagen, Årsredovisningslagen, Nasdaq Nordics regel- verk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning. Syftet med rapporten är att ge aktieägare och övriga intressenter en förståelse för hur den interna kontrollen är organiserad i Lindab. Styrelsens beskrivning av den interna kontrollen har som utgångspunkt den struktur som finns i COSO:s (Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission) ram- verk för intern kontroll. Mot bakgrund härav har denna rapport upprättats. Kontrollmiljö och styrinstrument För att skapa och vidmakthålla en fungerande kontrollmiljö har styrelsen fastställt ett antal grundläggande dokument av betydelse för den finansiella rapporteringen. Däribland särskilt styrelsens arbetsordning och instruktion för den verkställande direktören och styrelsens utskott. Ansvaret för att i det dagliga arbetet upprätthålla den av styrelsen anvisade kontrollmiljön åvilar primärt den verkställande direktören. Denne rapporterar regel bundet till styrelsen utifrån fastställda rutiner. Styrelsen har även ett revisionsutskott som beredande forum, vilket bland annat behandlar frågor relaterade till koncernens finansiella rapporter, hållbarhet, intern kontroll, internrevision, rapporterings frågor och redovisningsprinciper samt konsekven- ser av even tuella förändringar av dessa. Revisionsutskottets protokoll delges styrelsen regelbundet och utskottets ordförande avrapporterar löpande vid styrelsemöten. Revisionsutskottet har även en löpande kontakt med bolagets externa revisorer och ansvarar även för att säkerställa revisorernas oberoende, kvalifi- kationer samt att följa överenskommen arvodering. Den interna kontrollstrukturen inom Lindab bygger på ett ledningssystem baserat på koncernens organisation och sätt att bedriva verksamheten, med tydligt definierade roller, ansvars- områden och delegering av befogenheter. En viktig roll i kontroll- strukturen spelar även fastställda, styrande dokument såsom exempelvis manualer, policyer och riktlinjer inklusive antagen uppförandekod. De styrande dokumenten rörande redovisning och finansiell rapportering samt hållbarhetsrapportering utgör de väsentligaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen. Under 2024 har Lindab fortsatt arbetet med att utveckla, förbättra och ytterligare höja mognadsgraden av intern kontroll inom koncernen. Kontrollmiljön ska säkerställa såväl effekti- vitet i koncernens processer som en god intern kontroll och detta bygger bland annat på minimikrav för god intern kontroll i identifierade väsentliga processer. Bolaget arbetar kontinuerligt pro aktivt med den interna kontrollmiljön och genomför även granskningar med syfte att validera kontrollmiljöns reella funk- tionalitet. Lindab har under 2024 intensifierat arbetet med intern kontroll inom rapporte ring av hållbarhetsinformation. Utifrån fastställd rapporteringsprocess, med tydlig ansvarsfördelning och uppföljning, har granskning utförts som föranlett observatio- ner, rekommendationer och åtgärder samt utbildningsinsatser. Ytterligare ett under året tillkommande fokusområde har varit att förstärka internkontrollperspektivet i pågående ERP-projekt, med syfte att initiera utökad integrering av effektiva och system- baserade kontroller i möjligaste mån inför kommande system- uppgradering. Riskbedömning I koncernen genomförs löpande riskbedömning för identifiering och utvärdering av väsentliga risker. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och göra aktiva ställningstaganden kring identifierade risker, med syfte att antingen acceptera, minimera eller eliminera en potentiell risk utifrån antagen strategi. Lindab har ett program för riskhantering, Lindab Risk Management (LRM), som omfattar alla delar av verksamheten, såväl affärs- områden som regioner och koncernfunktioner. Syftet är att strukturerat kunna arbeta med att förebygga olika risker och stödja ständiga förbättringar. Återkoppling och genomgång av väsentliga risker sker på årlig basis till styrelsen. Utöver detta sker genomgång av de väsentliga riskerna med koncern- ledningen minst två gånger om året. Beträffande den finansiella rapporteringen bedöms främst risken ligga i väsentliga felaktigheter i redovisningen, till exempel avseende bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter, kostnader, bedömningar av komplexa och/eller ändrade affärs- förhållanden etc. Bedrägeri och förlust genom förskingring är en annan risk. Vad gäller hållbarhetsrapporteringen bedöms risken för väsentliga felaktigheter främst vara relaterad till tillgängliga korrekta data inom ett område som präglas av snabb utveck- ling och omfattande ny reglering samtidigt som praxis är under framväxt. Riskhantering är inbyggd i varje process och olika metoder används för att värdera och begränsa risker samt för att säkerställa att de risker som Lindab är utsatt för hanteras i enlighet med fastställda policyer, instruktioner samt etable- rade uppföljningsrutiner. All riskhantering syftar till att begränsa väsentliga risker och främja korrekt redovisning, rapportering och informationsgivning. Kontrollaktiviteter Utformningen av kontrollaktiviteter syftar till att på ett effektivt sätt hantera de risker som styrelsen och ledningen bedömer vara väsentliga för verksamheten, den interna kontrollen och den finansiella rapporteringen samt hållbarhetsrapporteringen. Ändamålsenliga, effektiva och tillförlitliga processer är grund- läggande i arbetet med att säkerställa efterlevnad av gällande lagar, förordningar och riktlinjer. Kontrollstrukturen består av tydliga roller i organisationen som möjliggör effektiv ansvarsfördelning av specifika kontroll- aktiviteter, vilka syftar till att upptäcka eller i tid förebygga risk för fel i rapportering. Sådana kontrollaktiviteter kan exempelvis vara tydlig beslutsordning och beslutsprocesser för större beslut såsom förvärv, större investeringar, avyttringar, avtal och analy- tiska uppföljningar. Styrelsens rapport om intern kontroll Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 59 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT En viktig uppgift för Lindabs organisation är att implementera, vidareutveckla och upprätthålla koncernens kontrollrutiner, även med inriktning på affärskritiska frågor. Processansvariga på olika nivåer är ansvariga för utförande av nödvändiga kontroller avseende den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrappor- teringen. Iboksluts- och rapporterings processer finns kontroller vad gäller värdering, redovisningsprinciper och uppskattningar. Alla rapporterande enheter har en ansvarig controller/ekonomi- chef, vilken har till ansvar att säkerställa korrekt finansiell rappor- te ring. Ihållbarhets rapporterings processen finns kontroller för att verifiera underlag som stödjer rapporterade data. Den kontinuer- liga analys som görs i respektive enhet av finansiella rapportering och hållbarhetsrapportering tillsammans med den analys som görs på region- och koncernnivå, är viktiga för att säkerställa att rapporteringen inte innehåller några väsentliga felaktigheter. Kon- cernens controller organisation och hållbarhetsorganisation spelar en viktig roll i den interna kontrollprocessen och ansvarar för att rapporteringen från varje enhet är korrekt, fullständig och i tid. Information och kommunikation Lindab har interna informations- och kommunikationsvägar. Dessa syftar till att främja fullständighet och riktighet i den finansiella rapporteringen och hållbarhetsrapporteringen, till exempel genom styrdokument i form av interna riktlinjer, direktiv och policyer. Regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, ändringar på krav i rapporte- ring eller annan informationsgivning görs tillgängliga och kända för berörda medarbetare. Genom koncernens intranät (LindNet) har organisationen tillgång till samtliga centrala styrdokument för intern kontroll och styrning. Lindab har ett visselblåsarsystem, WhistleB, för att öka till gänglig heten för samtliga medarbetare att anonymt kunna rapportera problem och/eller oegentligheter inom verksamheten. Med arbetare blir årligen påminda om visselblåsarsystemet och dess tillgänglighet och samtliga nyanställda får genomgång och utbildning i systemet. WhistleB tillhandahåller funktioner med bland annat möjlig het att anonymt rapportera problem och/eller oegentlig heter via lokala telefonnummer. Bolaget har tillsett att en av de som mottager, analyserar och vid behov utreder meddelanden, är en advokat irespektive land tillsammans med koncernens chefs jurist, tillika medlem i dotterbolagets styrelse eller annan person/personer som anses lämpliga att utreda det som rapporterats. Respektive advokat tillser även att den eller de personer som är involverade iarbetet hålls uppdaterade kring eventuell lokal lagstiftning och/eller regler. Då en advokat får information direkt från WhistleB om ett nytt ärende säkerställs att en extern insyn och kompetens omedelbart kan hantera och rådgöra i ärendet oavsett karaktär. Anonymitet ska garan- teras enligt gällande lagar och regler för de som rapporterar in problem och/eller oegentligheter. Styrelsen erhåller regelbundet finansiella rapporter. Den externa informationen och kommunikationen styrs bland annat av bolagets Kommunikationspolicy som beskriver Lindabs generella principer för informationsgivning. Uppföljning Koncernens efterlevnad av antagna policyer och riktlinjer följs upp av styrelsen och företagsledningen. Vid varje styrelsemöte behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens ersättnings- utskott och revisionsutskott spelar en viktig roll när det gäller exempelvis ersättningar, finansiell rapportering och hållbarhets- rapportering samt intern kontroll. Inför publicering av kvartalsrapporter och årsredovisning granskar revisionsutskottet och styrelsen den finansiella rapporte ringen samt hållbarhetsrapporteringen. Lindab gör månadsvis resultatuppföljning med analys av avvikelser från budget, prognos och föregående år. De externa revisorerna avrapporterar sina noteringar till styrelsen från den översiktliga granskningen av tredje kvartalets bokslut respektive gransk- ningen av årsbokslutet och av granskningen av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. De externa reviso- rerna avrapporterar även sina noteringar från utförd översiktlig granskning av hållbarhetsrapporten till styrelsen. Vanligtvis deltar revisorerna vid två styrelsemöten per år. Lindab har identifierat tre huvudsakliga områden (hållbarhet, intern kontroll och efterlevnad) som centrala inom sin bolags- styrning och har en bolagsstyrningskommitté, vars huvudsak- liga ansvarsområde är att säkerställa god bolagsstyrning inom koncernen. Internrevision Lindab har en internrevisionsfunktion integrerad i koncernens centrala finansorganisation som upprätthålls av extern part. Funktionen rapporterar löpande till koncernens Ekonomi- och finansdirektör samt direkt till revisionsutskottet minst en gång per år. Inriktning och omfattning av internrevisionens arbete fastställs av revisionsutskottet. Internrevisionen syftar till att säkerställa att koncernens mål uppnås genom ändamålsenliga och effektiva processer samt att den finansiella rapporteringen är upprättad i enlighet med tillämpliga lagar och regler. Båstad den 6 april 2025 Styrelsen i Lindab International AB (publ) 60 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Revisorsyttrande om bolagsstyrningsrapporten Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446 Göteborg den 6 april 2025 Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Uppdrag och ansvarsfördelning Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2024 på sidorna 49–60 och för att den är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen. Granskningens inriktning och omfattning Vår granskning har skett enligt FAR:s rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta inne- bär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. Uttalande En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 Års redo- visningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är fören liga med årsredovisningen och koncernredovisningens övriga delar, samt är i överensstämmelse med Årsredovisnings- lagen. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 61 BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT Verksamhetsrisker Risk Trend Hantering Hälsa och säkerhet I Lindabs anläggningar kan olyckor och bristande säkerhet leda till skador eller dödsfall. Hälsorisker inkluderar även psykisk ohälsa till exempel på grund av trakasserier, höga stressnivåer och/eller dålig arbetsmiljö. Den fysiska säkerheten för medarbetarna är ett högprioriterat område och systematiskt arbete för att förebygga olyckor genomförs dagligen, framför allt i Lindabs produktionsanläggningar där riskerna är som störst. Sedan ett antal år tillbaka har Lindab intensifierat arbetet kring god arbetsmiljö genom att arbeta med värderingar, beteenden och utbildning. Lindab har en arbetsmiljöpolicy med tydligt formulerat ansvar för såväl chefer som medarbetare. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet som sker i samarbete mellan ledning, med arbetare, skyddsorganisation och företagshälsovård. Inträffade olyckor, som gett upphov till förlorad arbetstid i minst en dag, följs upp månadsvis och redovisas som LTIF (Lost Time Injury Frequency). Under 2024 uppgick LTIF till 3,6 (9,0), vilket är en minskning från föregående år. Efter en negativ utveckling under 2023 sattes åtgärder in vilka har gett reell effekt under året. För information om genomförda åtgärder, se sidan 43, samt sidan 207. Vid allvarliga olyckor, med risk för bestående men, informeras Group Health and Safety Manager och koncern chefen inom 24 timmar. Korrigerande åtgärder vidtas omedelbart och förebyggande åtgärder vidtas så snart som möjligt och följs upp. Under 2024 inträffade 0 allvarliga olyckor. För mer detaljerad rapportering om incidenter samt olyckor, se sidan 207. Lindab följer noggrant upp inträffade skador för att säkerställa att berörda personer får bästa möjliga stöd för att återgå i arbetet. Lindabs investeringsprogram som medför en moderni serad maskinpark har också en positiv påverkan på säkerheten på arbetsplatsen. En god och säker arbetsmiljö är en strategiskt viktig fråga i koncernen. Hälsa och säkerhet är även en del av Lindabs leverantörsutvärde- ringsprogram för att skydda människor i Lindabs värdekedja. Riskhantering RISKER I MINDRE ELLER större omfattning är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att dessa risker blir verklighet och ständigt göra förbättringar för att minska den potentiella exponeringen. För koncernen är risk förebyggande insatser huvudinriktningen, att förhindra att potentiella risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. Koncernens verksamhetsrisker utgörs bland annat av operativa risker, strategiska risker, efterlevnadsrisker och hållbarhets- risker. Därutöver hanterar Lindab även finansiella risker. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påfölj ande åtgärdsplan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Identifierade risker uppdateras kvartalsvis av koncernledningen. Arbetet med att mitigera dem sker löpande, såväl på bolagsnivå som i regioner och koncernen. Varje kvartal granskas riskerna. Vid behov lämnas feedback till riskägarna som i sin tur ser till att ansvarig medarbetare hanterar risken. Styrelsen får en årlig genomgång av koncernens allvarligaste risker och uppdateras vid behov. Risker på regions- och lands- nivå ansvarar respektive chef för, liksom att rapportera allvarliga risker uppåt iorganisationen. Riskbedömningen beaktar även resultaten från den dubbla väsentlighetsanalysen, som syftar till att identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter kopplade till hållbarhet. Risker i fokus Övriga väsentliga risker Hälsa och säkerhet Digitalisering IT-säkerhet Produkter med lägre klimat- påverkan Kompetens Legala risker Efterfrågan Påverkan av politiska beslut Globala och regionala kriser Råvarupriser Driftstörningar Konkurrens Kundexponering Leverantörer Investeringar Förvärv Förtroenderisker Affärsetik Miljö- och klimatrisker behandlas i hållbarhetsrapporten och finansiella risker behandlas i de finansiella rapporterna. 62 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 RISKER OCH RISKHANTERING Risk Trend Hantering Digitalisering Nya digitala lösningar medför nya möjligheter att göra affärer och effektivisera verksamheten, men även risker för teknikval som leder till problem eller höga kostnader. Det finns även en risk för att inte införa system i tid när kunderna kräver ökat digitalt stöd. Den digitala utvecklingen går snabbt och skapar nya förutsättningar och möjligheter. Det kan till exempel handla om mer energieffektiva system som levererar ett bättre inneklimat, men även nya digitala lösningar som möjliggör nya tjänster samt förändrar kundernas och investerarnas efterfrågan och beteende. Med ökad digitalisering ställs krav på uppkopplade produkter och kringtjänster där data analyseras. Lindab har nära kontakt med kunder samt teknikpartners för att säkerställa att efterfrågade produkter utvecklas samtidigt som Lindabs kompetens på området höjs. En annan aspekt av digitaliseringen är att mer data och rapportering efterfrågas från externa parter. Det innefattar exempelvis finansiella data, hållbarhetsdata och produktdata. Ny teknik behöver utnyttjas för att efterfrågan på data inte ska leda till ineffektiv och manuell hantering och reducera tid för värde- skapande aktiviteter. IT-säkerhet Störningar eller felaktigheter i kritiska system kan få en direkt påverkan på produktions- och affärsprocesser. Intrång av obehöriga kan orsaka ekonomiska förluster och andra skador. IT-säkerhetsarbetet omfattar kontinuerlig riskbedömning samt införande av förebyggande åtgärder och användandet av säkerhetsteknologier. För att möjliggöra hög tillgänglighet, katastrofberedskap och minimera risken för driftstörning på verksamhetskritiska system har IS/IT-säkerhetslösningar implementerats och tillämpliga grader av redundans i IT-infrastrukturutrustning (kommunikations linjer, servrar, lagring och serverhallar) etablerats. Regelbundna riskanalyser innefattande identifiering, analys samt riskreducerande åtgärder utförs för verksamhetskritiska IS/IT-system. Med en ökad grad av digitalisering bedöms riskerna inom detta område successivt stiga. Produkter med lägre klimatpåverkan För att fortsätta vara en attraktiv leverantör behöver klimatpåverkan från tillverkning och material i produkterna minska. Lindabs klimat- och miljöpolicy, tillsammans med hållbarhetsplanen, utgör grunden för miljöarbetet. Minskning av växthusgasutsläpp är avgörande för att bibehålla Lindabs attraktivitet som leverantör och investering. Lindab är anslutet till Science Based Target initiative (SBTi), där uppfyllelse av utsläppsmål är viktigt för att undvika ekonomiska påföljder och skydda företagets hållbarhetsrykte. För mer information om Lindabs vetenskapliga mål för minskade utsläpp, se sidan 168. Utsläpp från stålinköp är en betydande del av Lindabs klimatpåverkan. Lindab har inlett en övergång till koldioxidreducerat stål, som tillverkas med återvunnen råvara eller ny teknik för att minska utsläppen. Lindab behöver även se över hur klimatpåverkan från andra material kan hanteras. Övergången följer med kundkrav och regelverk som prioriterar produkter med låg klimatpåverkan och återvunnen råvara. Hållbara alternativ är för närvarande dyrare än traditionella, och betalningsviljan är ännu inte tillräcklig för att helt motivera övergången. Stålindustrins omställning och bristen på metallskrot kan begränsa tillgången på koldioxidreducerat stål. Samtidigt kan den hållbara omställningen innebära risker för värdekedjan i form av energibrist och ökade kostnader. Beskattning av högutsläppsmaterial, som traditionellt stål, kan leda till prisökningar men samtidigt minska prisskillnaden mellan traditionellt och koldioxidreducerat stål. Cirkularitet är också en viktig del i att minska klimatpåverkan på Lindabs produkter och verksamhet. En balanserad omställning är avgörande för att hantera riskerna, där kundernas betalningsvilja för håll- bara lösningar, stöd från regelverk och tillgången på koldioxidreducerat material är centrala faktorer. Lindab har omställningsplaner på plats för att minska klimatpåverkan från egen tillverkning och värde- kedjan. Läs mer om Lindabs arbete kopplat till klimatförändringarna på sidan 166–179. Kompetens Att attrahera kompetent personal samt behålla nyckelpersoner har betydelse för Lindabs fortsatta framgång. Bristen på arbetskraft blir alltmer påtaglig och arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare blir därmed ännu viktigare. Lindab arbetar med riktade insatser för att attrahera kritiska kompetenser och stärka arbetsgivarvarumärket. Genom utbildning, coachning och årliga medarbetarsamtal utvecklas medarbetarnas kompetens. Löner och andra villkor ska vara marknadsanpassade samt kopplas till bolagets affärsmässiga prioriteringar. Lindab eftersträvar goda relationer med de fackliga organisa- tionerna. Lindabs investerings program automatiserar delar av produktionen, vilket till del motverkar brist på arbetskraft inom tillverkningen. Läs mer om Lindabs arbete för att stärka sin attraktivitet som arbetsgivare på sidorna 42–44 och 194–207. Legala risker Lindab kan bli föremål för kommersiella tvister och andra rättsliga förfaranden. Lindab följer rättsutvecklingen inom relevanta områden för att säkra efterlevnad av regelverk. En central funktion som leds av koncernens chefsjurist har ansvar för att bevaka och styra den legala riskhanteringen. Koncernbolagen har under året endast varit inblandade i mindre tvister som är direkt hänförliga till verksamheten. Inom Ventilation Systems och Profile Systems görs avsättningar för uppkomna tvister som bedöms mynna ut i betalningsansvar. Garantiavsättningen vid utgången av räkenskapsåret uppgick till –5 (–6) MSEK. För ytterligare information, se not 27 på sidan 122.. Den intensiva regelutveckling som pågår inom EU innebär både möjligheter och risker. Nya och omfattande krav, såsom CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive), ESPR (Ecodesign for Sustainable Products Regulation) och fler regelverk kopplade till den gröna given kräver stora resurser för att säkerställa efterlevnad. För Lindab innebär detta en risk för ökade kostnader, både för att säkerställa regelefterlevnad och för att anpassa verksamheten till nya krav. Det kan också skapa en konkurrensnackdel gentemot aktörer utanför EU som inte omfattas av samma regelverk. Dessutom finns risken att kunder och leverantörer, särskilt mindre aktörer, har svårigheter att anpassa sig till regelverken. Detta kan påverka Lindabs värdekedja negativt. Lindab hanterar riskerna genom att stärka den interna kapaciteten, investera i digitala verktyg och förbättra styrningen. Hållbarhetsrapporten, på sidorna 138–222, följer CSRD och ESRS. Leverantörs- programmet som syftar till att stärka leverantörernas hållbarhetsarbete är en början till att uppfylla kraven i CSDDD. Effektiva metoder krävs för att balansera ökade rapporteringskrav med värde- skapande aktiviteter. En framgångsrik hantering av regelverken skapar inte bara efterlevnad, utan också möjlig heter att stärka Lindabs position som en ledande aktör inom ventilation. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 63 RISKER OCH RISKHANTERING Finansiella rapporter Källa: https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0360132311002617?via%3Dihub 15 % En studie visar att god ventilation kan öka elevers kognitiva förmåga med upp till 15 procent. 64 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Förvaltningsberättelse 66 Utdelning och vinstdisposition 70 Koncernen 71 Rapport över totalresultat 74 Rapport över kassaflöde 76 Rapport över finansiell ställning 78 Rapport över förändringar i eget kapital 79 Moderbolaget 80 Resultaträkning 80 Balansräkning 80 Kassaflödesanalys 80 Förändringar i eget kapital 81 Fem år i sammandrag 82 Noter 85 Revisionsberättelse 130 Avstämningar 133 Finansiella definitioner 136 Innehåll Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 65 Verksamhet Lindabs erbjudande omfattar produkter och hela system för energieffektiv ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat. I vissa länder har Lindab även ett omfattande erbjudande av tak, fasader och takavvattning. Produkterna kännetecknas av hög kvalitet, montagevänlighet, energi- och miljötänkande samt levereras med en hög servicegrad, vilket sammantaget ger ett ökat kundvärde. Lindabs verksamhet styrs utifrån en matrisorganisation där grunden för den externa rapporteringsstrukturen hänför sig till de olika kunderbjudanden som respektive affärsområde tillhandahåller. Verksamheten inom Ventilation Systems erbjuder huvudsakligen ventilationsrelaterade produkter samt inneklimat- lösningar. Profile Systems är inriktad på produkter och system i tunnplåt för bland annat takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt olika stålprofiler. Ur ett matrisperspektiv styrs även verksamheten utifrån en geografiskt uppdelad säljorganisation, vilken stöttas av ett antal produkt- och systemområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respek- tive affärsområde. Ur ett marknadsperspektiv är koncernens verksamhet huvudsakligen centrerad till Europa och Lindab har en god marknadsandel i flertalet geografiska områden där koncernen är representerad. Finansiella nyckeltal MSEK om inget annat anges 2024 2023 Förändring % Nettoomsättning 13 323 13 114 2 Tillväxt, % 2 6 varav organisk –5 –9 varav förvärv/avyttring 7 10 varav valutaeffekter 0 5 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1) 1 704 1 781 –4 EBITDA-marginal,% 1) 12,8 13,6 Justerat rörelseresultat 1) 2) 1 044 1 178 –11 Rörelseresultat 736 1 178 –38 Justerad rörelsemarginal, % 1) 2) 7,8 9,0 Rörelsemarginal, % 5,5 9,0 Resultat före skatt 461 1 008 –54 Årets resultat 315 849 –63 Resultat per aktie före utspädning, SEK 4,10 11,07 –63 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,10 11,07 –63 Utdelning per aktie, SEK 5,40 3) 5,40 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 438 1 711 –16 Eget kapital 7 360 7 237 2 Nettoskuld 1) 4 510 3 264 38 Finansiell nettoskuld 1) 2 649 1 670 59 Avkastning på eget kapital, % 1) 2) 4,3 12,0 Avkastning på sysselsatt kapital, % 1) 2) 6,2 10,7 Nettoskuld/EBITDA, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader 1) 2) 2,5 1,9 Finansiell nettoskuld/EBITDA, exkl. IFRS 16, exkl. engångsposter och omstruktureringskostnader 1) 2) 2,0 1,4 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 1) 2) 0,6 0,5 Medelantal anställda 5 147 4 960 3 1) Utgör ett så kallat alternativt nyckeltal som inte är definierat enligt IFRS. För definition se sidan 136. 2) Justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, se tabell sidan 133. 3) Styrelsens förslag till utdelning för 2024. • Nettoomsättningen uppgick till 13 323 MSEK (13114), en ökning med 2 procent (6) jämfört med föregående år. • Justerat rörelseresultat uppgick till 1 044MSEK (1178) och resultatet var justerat med engångs- poster och omstruktureringskostnader om –308MSEK (–). • Justerad rörelsemarginal var 7,8 procent (9,0). • Rörelseresultatet uppgick till 736 MSEK (1 178) och rörelsemarginalen var 5,5 procent (9,0). • Årets resultat var 315 MSEK (849). • Styrelsen föreslår en utdelning om 5,40 SEK (5,40) per aktie. Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Lindab International AB (publ) , org. nr 556606-5446, registrerat i Sverige med säte i Båstad och adress 269 82 Båstad, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2024. Lindab International AB (publ) utgör moderbolag för Lindab- koncernen. Aktien är noterad på Nasdaq Stockholm, Large Cap, under kortnamnet LIAB. FINANSIELLA RAPPORTER 66 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Finansiella mål och måluppfyllelse 2024 Lindab har finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsätt- ning. Lindabs ambition är att vara värdeskapande för kunder och miljö. Koncernens målsättning syftar också till att skapa värde för aktieägare samt övriga intressenter utifrån en affärsmodell med tydliga finansiella mål. Sedan ett flertal år tillbaka har Lindab arbetat mot av styrelsen antagna finansiella mål inom katego- rierna tillväxt, lönsamhet och skuldsättning. Det underliggande syftet med målen är att långsiktigt skapa värde för aktieägarna, stärka Lindabs finansiella ställning och möjliggöra koncernens framtida strategiska satsningar. Lindabs finansiella mål är: • Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. • Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader. • Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat utifrån 12 månaders genomsnittliga värden. Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvs- möjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Lindabs försäljningstillväxt, exklusive valutaeffekter, uppgick under året till 1,7 procent (1,4). Rörelsemarginalen för 2024, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader, uppgick till 7,8 procent (9,0). Vid utgången av 2024 uppgick netto skulden i relation till EBITDA till 2,5 (1,9). Lindabs styrelse föreslår årsstämman att besluta om en utdelning om 5,40 SEK (5,40) per aktie, vilket motsvarar en utdelning om 416 MSEK (415) baserat på nu utestående antal aktier. Förslaget är i enlighet med koncernens utdelnings- policy. Tidigare avyttring av segment I december 2021 avyttrades segmentet Building Systems. Nyckel tal för tidigare perioder än 2022 inkluderar avyttrad verksamhet, vilket medför att nyckeltal för rullande tolv månader 2022 är beräknade utifrån både inklusive och exklusive av yttrad verksamhet. Definitionen total verksamhet inkluderar även Building Systems medan kvarvarande verksamhet endast inkluderar de nuvarande segmenten Ventilation Systems och Profile Systems. Finansiella mål Lindab har följande finansiella mål för tillväxt, lönsamhet och skuldsättning: Årlig tillväxt, >10% 1) Justerad rörelsemarginal, >10% Nettoskuld/EBITDA, <3,0 4) 20242023202220212020 24,3 3) 1,4 1,7 –5,2 2) 19,6 3) 20242023202220212020 1,4 2) 1,0 2) 1,6 1,9 2,5 20242023202220212020 10,0 2) 13,1 3) 9,0 7,8 10,9 1) Tillväxt baserat på en kombination av förvärvad och organisk tillväxt, det vill säga exklusive valutaförändringar. 2) Inkluderar det tidigare segmentet Building Systems vilket avyttrades 2021. 3) Utfallet i årlig tillväxt, inklusive avyttrad verksamhet, var 13,0 procent för 2022 samt 18,5 procent för 2021. Justerad rörelsemarginal, inklusive avyttrad verksamhet,var 12,2 procent för 2021. 4) Nettoskuld/EBITDA är beräknad inklusive IFRS 16 Leasingavtal samt justerad för engångsposter och omstruktureringskostnader. Finansiell nettoskuld/EBITDA uppgår till 2,0 för 2024, 1,4 för 2023, 1,0för 2022, 0,4 för 2021 och 0,5 för 2020. För fullständig definition av finansiell nettoskuld samt finansiell nettoskuld/EBITDA, se sidan 136. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 67 Investeringar Lindabs investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar uppgick till 229 MSEK (294). Den lägre investeringstakten hade sin grund i att Lindab är i slutfasen av det investeringsprogram som initierades 2019 med inriktning på effek- tivisering, kapacitetsökning, säkrare arbetsmiljö och investering i förnyelsebar energi. Under året redovisade investeringar är i linje med en normaliserad investeringstakt för koncernen, en investe- ringstaktsnivå som förväntas bibehållas från och med 2025. Företagsförvärv och avyttringar I februari 2024 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i de amerikanska Vicon-bolagen: Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC. Vicon är en ledande tillverkare av maskiner för tillverkning av rektangulära ventilationskanaler i USA. Med förvärvet ökar Lindabs närvaro betydligt i USA och koncernens globala försäljning av maskiner för kanalproduktion fördubblas. Bolagen omsatte årligen cirka 260 MSEK och hade vid förvärvstillfället 64 medarbetare. I mars 2024 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det danska bolaget Airmaster A/S med tillhörande dotterbolag. Koncernen är en ledande aktör inom produktion och försäljning av decentraliserad ventilation med primärt fokus på marknad erna i Tyskland, Danmark, Benelux, Norge och Frankrike. Med förvärvet av Airmaster lägger Lindab grunden till ett nytt produktområde inom koncernen, med målsättning att komplettera produkt erbjud andet inom ventilation samt skapa en grund för fortsatt expansion inom decentraliserad ventilation. Airmaster A/S med dotterbolag omsatte årligen cirka 550 MSEK och hade vid förvärvs tillfället 190 medarbetare. I april 2024 slutförde Lindab förvärvet av verksamheten i det tyska bolaget TGA KlimaPartner. TGA KlimaPartner är en väl- etablerad distributör av ventilations- och inne klimat produkter med stark närvaro i norra Tyskland. Felderer, som Lindab för värvade under 2022, kom som del av avtalet att överta TGA KlimaPartners verksamhet. Produktutbudet som TGA KlimaPartner tillhandahåller har stora likheter med Felderers produkt utbud som distributör. Verksamheten omsatte årligen cirka 50 MSEK och hade vid förvärvs tillfället 10 medarbetare. I juli 2024 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det danska bolaget Venti A/S. Bolaget producerar cirkulära och rektangu lära ventilationskanaler och är även en distributör av ventilationsprodukter såsom ljuddämpare och tekniska produkter för distribution av luft. Genom förvärvet får Lindab bättre geografisk täckning i Danmark och utökad produktion av ventilations kanaler. Bolaget omsatte årligen cirka 120MSEK och hade vid förvärvstillfället 34 medarbetare. I oktober 2024 slutförde Lindab förvärvet av samtliga aktier och röster i det franska bolaget Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS (ATIB). Bolaget är en väletablerad fransk distributör av ventilations- och inneklimatprodukter. Genom förvärvet stärker Lindab sin position inom tekniska ventilationsprodukter och utökar distributionen i västra Frankrike. Bolaget omsatte årligen cirka 250MSEK och hade vid förvärvstillfället 40 medarbetare. I december 2024 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det franska bolaget Acomat International SAS. Bolaget är en grossist av ventilationsprodukter med fokus på flexibla kanal- system och tillbehör för den franska marknaden. Genom för- värvet får Lindab en starkare position i Frankrike och tillgång till nya kundsegment, exempelvis tillverkare inom ventilations- branschen och distributörer som inte enbart är fokuserade på ventilation. Bolaget omsatte årligen cirka 80 MSEK och hade vid förvärvstillfället åtta medarbetare. Under 2023 förvärvades fem verksamheter: Raab Lüftungs- technik GmbH (Tyskland), Irish Ventilation & Filtration Ltd (Irland), Firmac Ltd. (Storbritannien), HAS-Vent Holdings Ltd. med dotter- bolag (Storbritannien) och inkråmet i Ventilace EU (Tjeckien). Inga bolag avyttrades under 2024 eller 2023. För ytterligare uppgifter om företagsförvärv, se not 5. Forskning och utveckling Lindab är drivande i utvecklingen mot mer effektiva och resurs- snåla byggnader. Fokus är bland annat på lösningar som ska öka standardisering i byggprojekt, bidra till ett lägre använd ande av resurser och skapa ett bättre inomhusklimat. Detta innefattar även utveckling av programvara och ny teknik för att underlätta planeringsprocessen för kundernas bygg projekt och installa- tioner. Utvecklingsprojekt bedrivs både i egen regi och tillsammans med leverantörer och universitet, inom bland annat inneklimat, hållfasthet samt hälso- och hållbarhetsaspekter. Lindabs forskning och utveckling har under de senaste åren ännu tydligare riktat in sin verksamhet mot kommande produkt- och systemerbjudanden, vilka svarar mot högt ställda krav på framtida hållbarhet. Digitalisering, uppkopplade enheter och erbjudanden med hjälp av modern sensorteknik bedöms spela en än mer fram- trädande roll i kommande produktgenerationer. Övervakning och styrning av inomhusklimatet förväntas vara en förutsättning för hållbarhet, energieffektivisering och hälsosamma och produktiva inomhusmiljöer. För 2024 uppgick kostnader för forskning och utveckling till 87 MSEK (68), varav 73 MSEK (52) var relaterade till Ventilation Systems och 14 MSEK (16) till Profile Systems. Antalet anställda inom avdelningar för produktutveckling uppgick till 71 (64), varav 59 (50) inom Ventilation Systems och 12 (14) inom Profile Systems. Personal och personalutveckling För 2024 uppgick medelantalet anställda inom Lindab koncernen till 5 147 (4 960). Antalet anställda vid årets slut uppgick till 5123 (4 909). Justerat för förvärv och avyttringar har antalet anställda minskat med 74 personer jämfört med mot svar ande tidpunkt föregående år. Medelantalet anställda i Sverige uppgick till 1 284 (1 379), vilket motsvarade 25 procent (28) av samtliga anställda inom koncernen. För ytterligare uppgifter om medelantalet anställda och personalkostnader hänvisas till not 6. Lindab arbetar ständigt för att ha en enhetlig kultur inom organisationen och verkar för ett professionellt arbetssätt genom FINANSIELLA RAPPORTER 68 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 koncernövergripande riktlinjer och principer, såsom exempelvis implementerad uppförandekod och likabehandlingspolicy. Med syfte att säkerställa en solid plattform för verksamheten sam- tidigt som medarbetarnas styrkor tillvaratas på bästa möjliga sätt har Lindab standardiserade processer och verktyg för medar- betarsamtal, arbetsbeskrivningar, successionsplaneringar och kompetensutveckling. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare De senaste av årsstämman beslutade principerna för ersättning till ledande befattningshavare framgår av not 6. Vinstandelsstiftelse För fast anställda i ett antal svenska bolag inom Lindab finns ett avtal om att avsättning årligen ska ske till en vinstandelsstiftelse. För år 2024 skedde en avsättning med 8 MSEK (8) inklusive sär- skild löneskatt. Vid utgången av 2024 hade vinstandelsstiftelsen ett innehav om 457 200 aktier (463 400) i Lindab. Utöver den svenska vinstandelsplanen finns det även en mindre vinstandels- plan i Lindabs franska bolag. Se vidare not 6. Bolagsstyrning Se Bolagsstyrningsrapporten på sidorna 49–61. Hållbarhetsrapport Lindabs hållbarhetsrapport utgör en del av årsredovisningen men ingår inte som ett separat avsnitt i förvaltnings berättelsen för räkenskapsåret 2024. Hållbarhetsrapporten återfinns i sin helhet på sidorna 138–222. På sidan 222 finns ett sidindex med hänvisningar till var information om de olika ämnena för hållbar- hetsrapport enligt Årsredovisningslagen (ÅRL) (1995:1554) går att finna i årsredovisningen. Hållbarhetsrapportens innehåll upp- fyller kraven enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), European Sustainability Reporting Standards (ESRS) och ÅRL 6 kap 10–16§§. Lindab om fattas av de nya reglerna om hållbarhetsrapportering enligt ÅRL, CSRD och ESRS från räkenskapsåret 2025, men har anpassat hållbarhetsrapportens innehåll till de nya reglerna och standard erna redan från det innevarande räkenskapsåret. Rapporten har varit föremål för en översiktlig granskning och revisorns yttrande återfinns på sidan 222. Hållbarhetsrapporten avser perioden 1januari till 31december 2024 och inkluderar samtliga dotter bolag. Risker och riskhantering Att vara utsatt för risker är en del av affärsverksamheten. Lindabs riskhantering består av att identifiera, mäta och försöka förhindra att väsentliga risker realiseras och koncernen gör stän- diga förbättringar för att minska de potentiella riskerna. För kon- cernen syftar de riskförebyggande åtgärderna till att för hindra att risker utvecklas till skador och/eller förluster. Om Lindab inte lyckas fullt ut med detta gäller det i andra hand att mildra verkan av redan inträffade skador. Det finns olika karaktärer på risker såsom exempelvis opera- tionella verksamhetsrisker, strategiska risker, finansiella risker, efterlevnadsrisker och hållbarhetsrisker. Förmågan att identifiera, utvärdera, hantera och följa upp risker spelar en central roll i styrningen av Lindab. För varje enskild risk bedöms sannolikhet och påverkan på Lindabs verksamhet med påföljande åtgärds- plan. Rapportering, uppföljning och kontroll sker genom formellt etablerade rutiner och processer. Beskrivning av centrala risker och riskhantering härav återfinns på sidorna 62–63 i denna årsredovisning och utgör en del av förvaltningsberättelsen. Aktiekapitalet Aktiekapitalet uppgick per den 31 december 2024 till 78 842 820 SEK (78 842 820) fördelat på 78 842 820 aktier (78 842 820) av endast serie A. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 1,00 SEK. Per den 31 december 2024 ägde Lindab 1806888 egna aktier (1 990 838), vilket motsvarar 2,3 procent (2,5) av det totala antalet Lindabaktier. Antalet utestående aktier var 77035 932 (76 851 982). Vid årsstämman 2024 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner. Med anled- ning av detta program har ledande befattningshavare i Lindab tecknat 275 000 köpoptioner under året enligt marknads- mässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till en lösenkurs om 264,50 SEK. Förvärv av aktier med stöd av option kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårsrapporten för år 2027 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2021, 2022 respektive 2023 beslutades också om köpoptions- program för ledande befattningshavare. Under tredje kvartalet 2024 utnytt jades samtliga 183 950 externt ägda optioner i 2021 års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt program- mets villkor. Detta medförde att 183 950 egna aktier i Lindab International AB (publ.) såldes vid inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 222,00 SEK per aktie. Från 2022 års köpoptionsprogram finns 238 050 utestående optioner med en lösenkurs på 219,90 SEK per aktie som förfaller som- maren 2025. Från 2023 års köpoptionsprogram finns 225500 utestående optioner med en lösenkurs på 209,70 SEK som förfaller sommaren 2026. Alla aktier har samma rätt till utdelning och överskott vid likvi- dation samt berättigar till en röst vid Lindabs årsstämma. Aktier i eget förvar berättigar dock inte till utdelning. Enligt Lindabs bolagsordning får det emitterade aktiekapitalet inte understiga 60 MSEK och inte överstiga 240 MSEK och antalet aktier inte understiga 60 000 000 och inte överstiga 240 000 000. Det finns inga begränsningar i lag eller i bolagsordningen med avseende på aktiernas överlåtbarhet. Bolaget hade per den 31 december 2024 ett börsvärde på 17 657 MSEK (15 301) och 15 836 aktieägare (17 675). Lindabs största aktieägare vid årsskiftet var Carnegie Fonder 10,0 pro- cent (0,0), Fjärde AP-fonden 8,8 procent (9,0), Lannebo Kapital- förvaltning 7,0 procent (2,6), Första AP-fonden 5,1 procent (4,7) och Swedbank Robur Fonder 4,6 procent (3,3). De fem största ägarna hade tillsammans 35,5 procent (29,7) av aktiekapitalet och rösterna. De tio största innehavarna utgjorde vid årsskiftet FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 69 53,0procent (44,0) av aktierna och rösterna. Lindabs eget inne- hav av aktier är exkluderat vid beräkningen av samtliga i stycket angivna procenttal. Det föreligger inga begränsningar i hur många aktier en aktieägare kan representera vid bolagsstämman. Lindab känner inte till några avtal mellan aktieägare som kan medföra begräns- ningar i rätten att överlåta aktierna. Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter väljs vid års- stämman. Tillsättande och entledigande av styrelse ledamöter regleras i övrigt av bestämmelserna i Aktiebolagslagen och Svensk kod för bolagsstyrning. Aktiebolagslagen anger vidare att ändringar i bolagsordningen i förekommande fall ska beslutas vid bolagsstämmor. Utdelning Utdelningspolicy Lindabs utdelningspolicy anger att föreslagen utdelning ska mot- svara minst 40 procent av bolagets resultat, med beaktande av Lindabs finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Förslag till vinstdisposition för verksamhetsåret 2024 Lindabs styrelse föreslår att årsstämman den 13 maj 2025 beslutar om en utdelning på 5,40 SEK (5,40) per aktie, vilket är i enlighet med bolagets utdelningspolicy och ger en utdelning om totalt 416 MSEK (415) baserat på nu antal utestående aktier. Till årsstämmans förfogande: SEK 2024 Balanserade vinstmedel 2 381 915 880 Årets vinst 12 116 303 Balanserade vinstmedel vid årets slut 2 394 032 183 Styrelsen föreslår att vinstmedel disponeras enligt följande: SEK Till aktieägarna utdelas 5,40 SEK per aktie 415 994 033 I ny räkning balanseras 1 978 038 150 Totalt 2 394 032 183 I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 1806888 är återköpta egna aktier. Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräk- nad på antalet utestående aktier, det vill säga 77035 932 aktier. Faktiskt utbetald total utdelning kan komma att ändras om antalet återköpta aktier ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning. FINANSIELLA RAPPORTER 70 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Nettoomsättning och resultat • Nettoomsättningen uppgick till 13 323 MSEK (13114), en ökning med 2 procent (6) jämfört med föregående år. • Justerat rörelseresultat uppgick till 1 044MSEK (1 178) och resultatet var justerat med engångs- poster och omstruktureringskostnader om –308MSEK (–). • Justerad rörelsemarginal uppgick till 7,8 procent (9,0). • Årets resultat uppgick till 315 MSEK (849) och resultat per aktie efter utspädning uppgick till 4,10SEK (11,70). Nettoomsättning och tillväxt, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning, MSEK 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220 Förändring, MSEK 209 748 2 718 1 428 –292 Förändring, % 2 6 28 17 –3 varav organisk –5 –9 11 17 –2 varav förvärv/avyttring 7 10 13 2 0 varav valutaeffekter 0 5 4 –2 –1 Nettoomsättning Nettoomsättningen uppgick till 13 323 MSEK (13 114), en ökning med 2 procent (6) jämfört med föregående år. Den organiska försäljningstillväxten var negativ med 5 procent (negativ med 9) medan valutaeffekter hade en neutral påverkan på tillväxten med 0 procent (positiv med 5). Strukturförändringar bidrog positivt med 7 procent (10). Nettoomsättningen utanför Sverige ökade med 5 procent (17) och uppgick till 10 632 MSEK (10 145), vilket motsvarade 80 procent (77) av koncernens totala försäljning. Den ökade försäljningen utanför Sverige var till stor del driven av förvärv, huvudsakligen i Västeuropa. Lindab hade vid utgången av 2024 egen verksamhet i 20 länder (20). Under året hade koncernen en geografisk fördelning med 44 procent (42) av den totala försäljningen inom Västeuropa, 42procent (45) inom Norden, 10 procent (12) inom Central europa samt 4 procent (1) inom övriga marknader. I relation till föregående år har årets samtliga kvartal präglats av att den europeiska byggmarknaden varit på en lägre aktivitets- nivå jämfört med tidigare år, framförallt när det gäller nyproduk- tion av bostäder och kommersiella fastigheter. Till följd av detta rapport erade Lindab negativ organisk tillväxt under samtliga kvartal under 2024. Det större segmentet Ventilation Systems hade en negativ organisk försäljningsutveckling för helåret på 5procent (negativ med 4) och Profile Systems minskade orga- niskt sin försäljning med 9 procent (minskade med 19). Förvärv påverkade nettoomsättningen positivt med 10 procent (13) för Ventilation Systems och 0 procent (4) för Profile Systems. Säsongsvariationer Lindabs verksamhet påverkas av byggbranschens säsongs- variationer och den högsta nettoomsättningen uppnås normalt under andra halvåret. De största säsongsvariationerna återfinns inom segmentet Profile Systems. Installation av ventilation utförs huvudsakligen inomhus, varför segmentet Ventilation Systems är mindre beroende av säsong och väder. Bruttoresultatet Bruttoresultatet ökade till 3 691 MSEK (3 558). Bruttomarginalen uppgick till 28 procent (27) i relation till nettoomsättningen. Övriga rörelseintäkter Övriga rörelseintäkter uppgick till 300 MSEK (105). Av intäkten relaterade 48 MSEK (69) till kursvinster på operationella rörelsefordringar/-skulder och 234 MSEK (5) till ändrad bedöm- ning av villkorad tilläggsköpeskilling. Av sistnämnda belopp avsåg 220 MSEK (–) reviderat estimat avseende förväntad villkorad tilläggsköpeskilling att framledes reglera för förvärvet av Airmaster A/S med dotterbolag och beaktat beloppets mate- rialitet klassificeras intäkten om 220 MSEK under definitionen engångsposter och omstruktureringskostnader. Nettoomsättning per region, kvarvarande verksamhet MSEK 2024 % 2023 % 2022 % 2021 % 2020 % Norden 5 669 42 5 873 45 6 510 53 5 296 55 4 380 53 Västeuropa 5 807 44 5 513 42 4 208 34 2 842 29 2 530 31 Centraleuropa 1 350 10 1 522 12 1 471 12 1 351 14 1 179 14 Övriga marknader 497 4 206 1 177 1 159 2 131 2 Totalt 13 323 100 13 114 100 12 366 100 9 648 100 8 220 100 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 71 Specifikation av engångsposter och omstruktureringskostnader 2024 2023 Ventilation Systems 1) Profile Systems 2) Övrigt 3) Totalt Ventilation Systems Profile Systems Övrigt 3) Totalt Justerat rörelseresultat 932 169 –57 1 044 981 246 –49 1 178 Engångsposter och omstruktureringskostnader 124 –427 –5 –308 – – – – Rörelseresultat 1 056 –258 –62 736 981 246 –49 1 178 1) Engångsposter och omstruktureringskostnader avser dels intäkt om 220 MSEK för ändrad bedömning av förväntad villkorad tilläggsköpeskilling att framledes reglera avseende förvärvet av AirmasterA/S med dotterbolag, dels 42 MSEK i kostnad för beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka segmentets lönsamhet, dels 30 MSEK för nedskrivning av tillgångar i intresseföretag och dels 24 MSEK för övriga beslutade strukturrelaterade åtgärder. 2) Engångsposter och omstruktureringskostnader avser dels 400 MSEK i kostnader som en konsekvens av strategiskt beslut att avyttra och avveckla koncernens profilverksamheter i Östeuropa, dels 27MSEK för beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka segmentets lönsamhet. 3) Övrigt representerar kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. Redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader avser beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka koncernens lönsamhet. Indirekta kostnader Försäljnings- och administrationskostnader ökade med 11 procent (15) och uppgick till 2 540 MSEK (2291), vilket motsvarade 19procent (17) av nettoomsättningen. Ökningen var bland annat relaterad till tillkommande kostnader från förvärvade bolag. Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till 87 MSEK (68), vilket motsvarade 0,7 procent (0,5) av nettoomsättningen. Övriga rörelsekostnader Övriga rörelsekostnader uppgick till 614 MSEK (124). Av kost- naden relaterade 54 MSEK (78) till kursförluster på operatio- nella rörelsefordringar/-skulder. Dessutom inkluderade övriga rörelsekostnader engångsposter och omstruktureringskostnader motsvarande 514 MSEK (–), ett belopp som huvudsakligen relaterade till strategiskt beslut att avyttra och avveckla profil- verksamheterna i Östeuropa, strukturåtgärder för att anpassa bolagets fasta kostnader, nedskrivning av finansiell fordran intressebolag och övriga beslutade strukturrelaterade åtgärder. Avskrivningar och nedskrivningar Årets totala avskrivningar, som ingår i kostnaderna per funk- tion (se not 9), uppgick till 675 MSEK (603), varav 69 MSEK (58) var relaterade till immateriella tillgångar och 375 MSEK (327) avsåg nyttjanderättstillgångar relaterade till hyres- och leasing- avtal. Utöver detta redovisades nedskrivningar om 293 MSEK (0), huvudsakligen relaterat till strategiskt beslut att avyttra och avveckla profilverksamheterna i Östeuropa. Av nedskrivningarna var 250 MSEK (–) hänförligt till goodwill för den profilverksamhet som klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning per balansdagen. Nedskrivningar motsvarande 293 MSEK (–) rappor- te rades som övriga rörelsekostnader i koncernens resultat räkning och klassificeras som engångsposter och omstrukturerings- kostnader. Rörelseresultat Rörelseresultatet uppgick till 736 MSEK (1 178) och rörelse- margi nalen var 5,5 procent (9,0). Justerat rörelseresultat uppgick till 1 044 MSEK (1 178). Förändringen av justerat rörelse resultat berodde huvudsakligen på minskad organisk försäljning i jäm- förelse med föregående år inom både Ventilation Systems och Profile Systems. Justerad rörelsemarginal uppgick till 7,8 procent (9,0). Under året redovisades engångsposter och omstrukturerings- kostnader om netto –308 MSEK (–), varav 220 MSEK rapportera- des under Övriga rörelseintäkter, –14 MSEK under Resultat från andelar i intresseföretag och –514 MSEK under Övriga rörelse- kostnader. Resultat före skatt Resultat före skatt uppgick till 461 MSEK (1 008). I saldot ingick ett finansnetto motsvarande –275 MSEK (–170). Förändringen av finansnettot beror huvudsakligen på ökade räntekostnader till följd av en högre genomsnittlig nettoskuld under året, primärt som en konsekvens av genomförda förvärv. Skatt på årets resultat Skattekostnaden för året uppgick till –146 MSEK (–159) och den effektiva skattesatsen var 32 procent (16). Den genom- snittliga skattesatsen uppgick till 21 procent (21). Den högre effektiva skattesatsen jämfört med föregående år hade delvis sin grund i bedömda ej avdragsgilla kostnader, främst relaterat till beslutad avyttring och avveckling av profilverksamhet i Östeuropa. Därtill etablerade Lindab föregående år en skatte- union i Tyskland, vilket medförde att koncernen då erhöll en positiv effekt på skatt som en konsekvens av att Lindab kunde tillgodoräkna sig tidigare ej aktiverade underskottsavdrag. Skillnaden mellan periodens effektiva skattesats och genom- snittliga skattesats var primärt relaterad till ovan nämnda bedömda ej avdragsgilla kostnader. För ytter ligare information se not 15. Årets resultat och resultat per aktie Årets resultat uppgick till 315 MSEK (849), vilket motsvarar ett resultat per aktie efter utspädning om 4,10 SEK (11,07). Totalresultat Totalresultatet uppgick till 489 MSEK (859). Totalresultatet inklu- derar Övrigt totalresultat, vilket består av valutakursdifferenser som uppkommer då utländska verksamheter omräknas till SEK, värdet på säkring av nettoinvesteringar, aktuariella vinster och förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner samt till det hänförlig skatt. Valutakursdifferenser avseende utländska verksamheter tillsammans med säkring av nettoinvesteringar uppgick till 216 MSEK (28). Utvecklingen av valutakursdifferenser drivs i huvudsak av nettoinvesteringar i utländska dotter bolag. Utveckling per segment Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile Systems. FINANSIELLA RAPPORTER 72 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Nettoomsättning, rörelseresultat och rörelsemarginal, procent per segment, kvarvarande verksamhet Nettoomsättning MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Ventilation Systems 10 207 9 688 8 444 6 391 5 654 Profile Systems 3 116 3 426 3 922 3 257 2 566 Övrigt 1) – – – – – Totalt 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220 Rörelseresultat MSEK 2024 2023 2022 2021 2020 Ventilation Systems 932 981 881 822 586 Profile Systems 169 246 526 505 318 Övrigt 1) –57 –49 –60 –61 –44 Totalt, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader 1 044 1 178 1 347 1 266 860 Engångsposter och omstruktureringskostnader –308 – –22 – –70 Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 736 1 178 1 325 1 266 790 Rörelsemarginal Procent 2024 2023 2022 2021 2020 Ventilation Systems (justerad rörelsemarginal) 9,1 10,1 10,4 12,9 10,4 Profile Systems (justerad rörelsemarginal) 5,4 7,2 13,4 15,5 12,4 Övrigt 1) – – – – – Totalt, justerat för engångsposter och omstruktureringskostnader 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5 Totalt, inklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 5,5 9,0 10,7 13,1 9,6 1) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. Segment Ventilation Systems Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventilationsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventilation, kyla och värme. Nettoomsättningen uppgick till 10 207 MSEK (9 688), vilket motsvarade en ökning med 5 procent (15). Organiskt minskade omsättningen med 5 procent (minskade med 4). Valutaeffekter hade en neutral påverkan med 0 procent (6) och förvärv bidrog positivt med 10 procent (13). Ventilation Systems rapporterade sitt försäljningsmässigt högsta räkenskapsår någonsin, främst drivet av förvärvad tillväxt. Under 2024 har sex förvärv slutförts, vilka sammantaget representerar en årsomsättning om cirka 1 300 MSEK. Den negativa organiska försäljningstillväxten förklarades av att den underliggande marknaden under året varit svag till följd av fort- satt dämpad byggaktivitet i Europa. Västeuropa, som representerade 55 procent (55) av Ventila- tion Systems totala omsättning, rapporterade negativ organisk försäljning men med signifikanta skillnader mellan individuella marknader. Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Neder- länderna rapporterade en tydlig inbromsning av byggaktiviteten, vilket resulterade i att dessa marknader rapporterade negativ organisk tillväxt. Av de övriga större marknaderna rapporterade Irland och Italien positiv organisk tillväxt. Norden, som stod för 31 procent (33) av segmentets omsättning, påverkades särskilt av den dämp ade byggkonjunkturen och samtliga marknader rapporterade minskad organisk försäljning med undantag för Danmark. I Centraleuropa, som stod för 9 procent (10) av seg- mentets omsättning, minskade försäljningen för helåret jämfört med föregående år då den underliggande marknaden varit fortsatt svag. Justerat rörelseresultat uppgick till 932 MSEK (981). Justerad rörelsemarginal uppgick till 9,1 procent (10,1). Det lägre justerade rörelseresultatet förklaras främst av att den organiska tillväxten minskade, vilket delvis motverkats av stärkt brutto marginal, men även positiva effekter från förvärv och valuta effekter. Segment Profile Systems Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner. Nettoomsättningen uppgick till 3 116 MSEK (3 426), vilket motsvarade en minskning med 9 procent (minskning med 13). Organiskt minskade omsättningen med 9 procent (minskade med 19). Valutaeffekter hade en neutral påverkan med 0procent (2), vilket även förvärv hade med 0 procent (4). Profile Systems minskade organiska försäljningstillväxt förklaras av tydligt lägre efterfrågan på byggmarknaden, inom framförallt nybyggnation. Den största regionen Norden, som står för 80 procent (79) av Profile Systems totala nettoomsättning, rapporterade minskad organisk tillväxt. Regionens största marknad Sverige, som i sin tur står för cirka hälften av Profile Systems totala omsättning, har under 2024 bromsat in ytterligare. Detta är en följd av lägre aktivitetsnivå inom framför allt nybyggnation av bostäder och kommersiella fastigheter. Även Danmark och Norge rappor- terade negativ organisk tillväxt. I Centraleuropa, som står för 14 procent (16) av segmentets omsättning, minskade försälj- ningstillväxten i relation till år 2023. Efterfrågan i Centraleuropa har påverkats av en fortsatt kraftigt dämpad byggmarknad, där framför allt större byggprojekt har senarelagts. Profilverk- samheterna i Centraleuropa har under en längre tid präglats av svag marknads utveckling, volatila råmaterial priser och hög kostnadsinflation, vilket har medfört att Lindab under slutet av 2024 aviserade beslutet att renodla verksamheten genom att avyttra och avveckla profilverksamheterna i Östeuropa, något som delvis också påverkat försäljningen negativt. Verksamheten i Väst europa var i linje med föregående år, men påverkan var margi nell då regionen endast representerar en mindre del av Profile Systems totala försäljning. Justerat rörelseresultat uppgick till 169 MSEK (246). Justerad rörelsemarginal uppgick till 5,4 procent (7,2). Det lägre justerade rörelseresultatet förklaras främst av minskad försäljning, vilket delvis motverkats av stärkt bruttomarginal. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 73 MSEK Not 2024 2023 Nettoomsättning 7, 8 13 323 13 114 Kostnad för sålda varor 6, 9, 10, 30 –9 632 –9 556 Bruttoresultat 3 691 3 558 Övriga rörelseintäkter 13 300 10 5 Försäljningskostnader 6, 9, 10, 30 –1 671 –1 576 Administrationskostnader 6, 9, 10, 11, 30 –869 –7 15 Forsknings- och utvecklingskostnader 6, 9, 10, 12, 30 –87 –68 Övriga rörelsekostnader 9, 10, 13 –6 14 –124 Resultat från andelar i intresseföretag 10, 20 –14 –2 Summa rörelsekostnader –2 955 –2 380 Rörelseresultat 736 1 178 Ränteintäkter 14 17 11 Räntekostnader 14 –272 –18 0 Övriga finansiella intäkter och kostnader 14 –20 –1 Finansnetto –2 75 –17 0 Resultat före skatt 461 1 008 Skatt på årets resultat 15 –14 6 –15 9 Årets resultat 3 15 849 – hänförligt till moderbolagets aktieägare 315 8 49 Resultat per aktie, före utspädning, SEK 16 4 ,10 11, 0 7 Resultat per aktie, efter utspädning, SEK 16 4 ,10 11, 0 7 Koncernens resultaträkning Koncernens rapport över totalresultatet MSEK Not 2024 2023 Årets resultat 3 15 8 49 Poster som inte ska återföras i resultaträkningen Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer 26 –52 –22 Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda planer 15 10 4 Poster som senare kommer återföras i resultaträkningen Valutakursdifferenser, utländska verksamheter 234 41 Säkring av nettoinvestering –23 –16 Skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering 15 5 3 Övrigt totalresultat, netto efter skatt 174 10 Totalresultat 489 859 – hänförligt till moderbolagets aktieägare 489 859 FINANSIELLA RAPPORTER 74 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 • Kassaflöde från den löpande verksamheten upp- gick till 1 438 MSEK (1 711). • Kassaflöde relaterat till investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar uppgick till –229 MSEK (–294). • Under året genomförde Lindab sex förvärv. Kassa- flöde hänförligt till förvärv av koncernföretag uppgick till –1 382 MSEK (–473). Kassaflöde från den löpande verksamheten Kassaflöde före förändring av rörelsekapital uppgick till 1153MSEK (1 296). Det lägre utfallet i relation till föregående år var huvudsakligen relaterat till lägre underliggande kassaflöde från den operativa verksamheten. Rörelseresultatet för året uppgick till 736 MSEK (1178), ett resultat som dock innehöll ett antal betydande ej likviditetspåverkande poster (se nedan). Irelation till föregående år ökade likvidmässig reglering av ränta med 71 MSEK, samtidigt som betalning av skatt minskade med 72MSEK. Kassaflöde från förändring av rörelsekapital uppgick till 285MSEK (415). Vid jämförelse med föregående år var utveck- lingen huvudsakligen relaterad till att effekten från minskad kapital bindning i lager var lägre 2024 än motsvarande period 2023. Förändring i utestående rörelsefordringar-/skulder var netto i linje med föregående år. Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 1438 MSEK (1711). Poster som inte påverkar kassaflödet Poster som inte påverkar kassaflödet utgörs bland annat av av- och nedskrivningar, orealiserade kursdifferenser och avsättningar. Realiserade vinster och förluster i samband med försäljning av anläggningstillgångar elimineras eftersom kassa- flödes effekten från avyttring av dessa tillgångar och verksam- heter rapporteras separat under kassaflödet från investerings- verksamheten. Årets resultat inkluderade engångsposter och omstruktureringskostnader uppgående till netto –308 MSEK (–). Av detta saldo var 220 MSEK relaterat till en intäkt avseende ändrad bedömning av tilläggsköpeskilling (ej kassa flödes- påverk ande) och –528 MSEK hänförligt till beslutade strategiska strukturåtgärder samt nedskrivningar av tillgångar i intresse- bolag. Av engångsposterna och omstruktureringskostnaderna motsvarande –528 MSEK bedömdes cirka –393 MSEK vara ej kassaflödespåverkande. Av den kassaflödespåverkande delen om –135MSEK påverkade –36 MSEK årets kassaflöde och resterande del kommer ha en inverkan på år 2025. Redovisade av- och nedskrivningar uppgick under året till 968MSEK (603), varav 375 MSEK (327) relaterade till avskriv- ningar på nyttjanderättstillgångar avseende hyres- och leasing- avtal. Årets nedskrivningar uppgick till 293 MSEK (0), varav 250MSEK avsåg nedskrivning av goodwill relaterad till beslutad avyttring av profilverksamheterna i Östeuropa och 43MSEK avsåg nedskrivning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar relaterade till det strategiska beslutet att avyttra och avveckla profil verksam heterna i Öst europa. Redo- visade nedskrivningar om 293MSEK (–) klassificerades som engångsposter och omstruktureringskostnader. Kassaflöde från investeringsverksamheten Koncernens investeringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar påverkade kassaflödet med –229 MSEK (–294). Den lägre investeringstakten har sin grund i att Lindab är i slutfasen av det investeringsprogram som initierades 2019 med inriktning på effektivisering, kapacitetsökning, säkrare arbets- miljö och investeringar i förnyelsebar energi. Under året redo- visade investeringar är i linje med en normaliserad investerings- takt för koncernen, en investeringstaktsnivå som förväntas bibehållas från och med 2025. Utöver genomförda investeringar påverkades investeringsverksamheten även av ett positivt kassa- flöde om 10MSEK (7) till följd av avyttrade immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar. Netto uppgick kassaflöde från investeringsverksamheten till –219 MSEK (–287), exklusive förvärv och avyttring av dotterbolag. Företagsförvärv och avyttringar Under året genomförde Lindab sex förvärv. Fem av dessa transak tioner skedde genom förvärv av samtliga aktier och röster i bolag och en av förvärvstransaktionerna genomfördes via en inkråmstransaktion. Samtliga förvärv reglerades med likvida medel. Vid tre av transaktionerna reglerades köpe- skillingen till sin helhet vid tillträdet, vid två av transaktionerna betalades köpeskillingen till huvudsaklig del vid tillträdet och för en av transaktionerna reglerades köpeskillingen till betydande del vid tillträdet. Förvärven resulterade för året i ett ackumu- lerat likvidmässigt utflöde om –1354 MSEK. Utöver nya förvärv påverkades även årets kassaflöde av reglering för tidigare av talad villkorad respektive ovillkorad tilläggsköpeskilling rela- terad till tio av de förvärvade bolagen under perioden 2021 till 2023. Totalt kassaflöde relaterat till förvärv uppgick för året till –1382MSEK. Föregående år var motsvarande likviditetsutflöde –473 MSEK. Under 2024 respektive 2023 genomförde Lindab inga verk- samhets- eller bolagsavyttringar. För ytterligare information om företagsförvärv och avyttringar, se not 5. Finansieringsverksamheten Kassaflöde från finansieringsverksamheten uppgick till 65MSEK (–843). I detta saldo ingick likvidmässiga betalningar med –375MSEK (–327) avseende leasingrelaterade skulder. Utdel- ningen till aktieägare ökade med 16 MSEK (93) och påverkade kassaflödet med –415 MSEK (–399). Under 2024 tecknade Lindab nytt kreditavtal, vilket medförde betydande likvidmässiga bruttoflöden huvudsakligen relaterade till förändring i upplåning. Den nettomässiga förändringen i upplåning och utnyttjande av kreditlimiter motsvarade 806 MSEK (–143). FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 75 MSEK Not 2024 2023 Löpande verksamheten Rörelseresultat 736 1 17 8 Återläggning av avskrivningar och nedskrivningar 9 968 603 Återläggning av realisationsvinster (–)/förluster (+) rapporterade i rörelseresultatet –4 –2 Avsättningar, ej kassapåverkande poster 15 0 10 Justering övriga ej kassapåverkande poster 13 –205 0 Summa 1 645 1 789 Erhållen ränta 17 12 Erlagd ränta –2 51 –17 5 Betald skatt –25 8 –330 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 1 153 1 296 Förändring av rörelsekapital 1) Varulager (ökning – /minskning +) 3 41 471 Rörelsefordringar (ökning – /minskning +) 14 0 35 Rörelseskulder (ökning + /minskning –) –19 6 –91 Summa förändring av rörelsekapital 285 415 Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 438 1 7 11 Investeringsverksamheten Förvärv av koncernföretag 5 –1 38 2 –473 Avyttring av koncernföretag – – Investeringar i immateriella tillgångar 17 –50 –43 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 18 –17 9 –2 51 Förändring i finansiella anläggningstillgångar 0 0 Försäljning av immateriella tillgångar 17 0 1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 18 10 6 Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 601 –760 Finansieringsverksamheten Upptagna lån 28 5 375 272 Amortering av lån 28 –4 569 –41 5 Amortering av leasingrelaterade skulder 28, 30 –375 –327 Emission/inlösen av köpoptioner 49 26 Utdelning till aktieägare –415 –399 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 65 –843 Årets kassaflöde –98 10 8 Likvida medel vid årets början 587 4 81 Kursdifferens likvida medel 10 –2 Likvida medel vid årets slut 28 499 5 87 1) Rörelsekapital, se definition sidan 136. FINANSIELLA RAPPORTER 76 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Anläggningstillgångar och investeringar Information om förändringar i sammansättningen av anlägg- ningstillgångar återfinns i kommentarer till koncernens rapport över kassaflöde på sidan 75. Varulager och kundfordringar Varulagret uppgick till 2 214 MSEK (2 377), vilket var en minskning med 7 procent (minskning med 14) i relation till föregående år. Lindab har under året fortsatt arbetet med att aktivt reducera och optimera lager nivå erna avseende volym. Lagervärdet har också påverkats av råmaterialprisutvecklingen för stål samt tillkom- mande lager genom förvärvade bolag. Kundfordringarna uppgick till 1964MSEK (1937), vilket motsvarade en ökning om en pro- cent jämfört med föregående år då de minskade med en procent. Varu lager och kundfordringar i relation till nettoomsättningen upp- gick vid årets slut till 17 procent (18) respektive 15 procent (15). Likvida medel Likvida medel uppgick vid utgången av året till 499 MSEK (587). Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade krediter uppgick till 3 241 MSEK (1 885), baserat på en underliggande kreditram på 5 428 MSEK (3 077) per den 31 december 2024. Tillgångar/skulder som innehas för försäljning I slutet av 2024 aviserade Lindab beslut om att omstrukturera koncernens verksamhet i Östeuropa och renodla denna för att endast fokusera på ventilationsaffären i regionen. Som en konsekvens av beslutet kommer Lindab att avyttra profilverk- samheterna i Slovakien, Rumänien och Ungern. Baserat på detta beslut och verksamheternas befintliga struktur per balansdagen redovisas dessa nettotillgångar som verksamhet som innehas för försäljning. För ytterligare information om dessa nettotillgångar, se not 31. Sysselsatt kapital Koncernens genomsnittliga sysselsatta kapital inklusive goodwill och koncernmässiga övervärden uppgick till 12 274 MSEK (11124). Avkastning på sysselsatt kapital inklusive goodwill upp- gick till 6,2 procent (10,7). Eget kapital Eget kapital uppgick vid utgången av 2024 till 7 360 MSEK (7237). Nettot av valutakursdifferenser, utländska verksam heter och säkring av nettoinvesteringar, exklusive skatt, påverkade eget kapital positivt under året med 211 MSEK (25). Det egna kapitalet minskade med 52 MSEK (22), exklusive skatt, till följd av aktuariella vinster/förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner. Utdelning till aktieägare i Lindab InternationalAB (publ) uppgick till –415 MSEK (–399), i enlighet med beslut på årsstämman. Eget kapital per aktie uppgick till 95,54 SEK (94,16) vid utgången av året och avkastning på genomsnittligt eget kapital uppgick för året till 4,3 procent (12,0). Nettoskuld Nettoskulden uppgick per 31 december 2024 till 4 510 MSEK (3 264). Nettoskulden utgörs av långa och korta räntebärande skulder, inklusive räntebärande avsättningar minskade med räntebärande tillgångar samt kassa- och banktillgodohavanden. Räntebärande skulder uppgick till 5 033 MSEK (3 904), varav leasingrelaterade skulder motsvarade 1 581 MSEK (1 370) och avsättningar till pensioner uppgick till 302 MSEK (246). Ränte- bärande tillgångar inklusive kassa/bank uppgick till 523 MSEK (640). Nettoskulden ingår som en del av koncernens finansiella mål. Målet är att genomsnittlig nettoskuld i relation till EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, inte ska överstiga 3,0. Nettoskulden i relation till EBITDA uppgick per 31 december 2024 till 2,5 (1,9). Finansiell nettoskuld i relation till EBITDA uppgick till 2,0 (1,4). Nettoskuldsättningsgraden, det vill säga nettoskulden i förhållande till eget kapital, uppgick till 0,6ggr (0,5). Soliditet Koncernens soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, uppgick till 47,7 procent (53,4). Kreditavtal Under 2024 tecknade Lindab ett nytt långfristigt kreditavtal med Nordea, DNB Bank, Svenska Handelsbanken samt Danske Bank. Avtalet inkluderar en revolverande kreditfacilitet med en kreditram om 4050 MSEK och ett lån om 120 MEUR. Det nya avtalet löper till andra kvartalet 2027 med förlängningsoption om ett plus ett år. Avtalet är villkorat en kovenant med kvartalsvis uppföljning. Lindab uppfyllde villkoren per den 31 december 2024. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Per den 31 december 2024 uppgick ställda säkerheter till 94MSEK (95) och eventualförpliktelser uppgick till 26 MSEK (25). • Soliditeten uppgick till 47,7 procent (53,4). • Nettoskulden uppgick till 4 510 MSEK (3 264), varav 1 581 MSEK (1 370) avsåg leasingrelaterade skulder. • Nettoskuldsättningsgraden uppgick till 0,6 ggr (0,5). Finansiell ställning FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 77 MSEK Not 2024-12-31 2023-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Goodwill 17 5 802 4 378 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten och liknande 17 101 17 Patent och liknande rättigheter 17 1 1 Övriga immateriella tillgångar 17 4 81 282 Summa immateriella tillgångar 6 385 4 678 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 18 996 9 74 Maskiner och inventarier 18 899 1 016 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 18 14 5 133 Nyttjanderättstillgångar 19, 30 1 510 1 310 Summa materiella anläggningstillgångar 3 550 3 433 Finansiella anläggningstillgångar Finansiell placering 26 22 22 Andra långfristiga värdepappersinnehav 21 4 4 Andelar i intresseföretag 20 – 14 Andra långfristiga fordringar 22 9 7 Summa finansiella anläggningstillgångar 35 47 Uppskjuten skattefordran 15 14 0 86 Summa anläggningstillgångar 10 110 8 244 Omsättningstillgångar Varulager 23 2 214 2 377 Kundfordringar 24 1 964 1 937 Övriga fordringar 24 68 91 Aktuell skattefordran 151 99 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 24 222 19 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter, räntebärande 24 2 31 Likvida medel 499 587 Tillgångar som innehas för försäljning 31 201 – Summa omsättningstillgångar 5 321 5 315 SUMMA TILLGÅNGAR 15 4 31 13 55 9 MSEK Not 2024-12-31 2023-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Aktiekapital 25 79 79 Övrigt tillskjutet kapital 2 272 2 272 Omräkningsreserv 767 551 Balanserad vinst inklusive årets resultat 4 242 4 335 Summa eget kapital 7 360 7 237 Långfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut 28 3 121 2 241 Skulder avseende leasing 28, 30 1 204 1 054 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 26 302 24 6 Summa räntebärande skulder 4 627 3 5 41 Icke räntebärande skulder Uppskjuten skatteskuld 15 2 14 15 3 Övriga avsättningar 27 15 15 Övriga skulder 372 53 Summa icke räntebärande skulder 6 01 2 21 Summa långfristiga skulder 5 228 3 762 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder Skulder till kreditinstitut 28 6 11 Checkräkningskredit 28 15 3 Skulder avseende leasing 28, 30 377 316 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 8 33 Summa räntebärande skulder 406 363 Icke räntebärande skulder Förskott från kunder 10 2 97 Leverantörsskulder 1 001 964 Aktuell skatteskuld 65 93 Övriga avsättningar 27 15 5 10 Övriga skulder 222 264 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 820 76 9 Skulder som innehas för försäljning 31 72 – Summa icke räntebärande skulder 2 437 2 197 Summa kortfristiga skulder 2 843 2 560 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 15 4 31 13 559 FINANSIELLA RAPPORTER 78 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Övrigt Balanserad tillskjutet Omräknings- vinst inkl. Totalt MSEK Not Aktiekapital kapital reserv årets resultat eget kapital Ingående balans per 1 januari 2024 79 2 272 551 4 335 7 237 Årets resultat 315 315 Övrigt totalresultat Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer 26 –52 –52 Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer 10 10 Valutakursdifferenser, utländska verksamheter 234 234 Säkring av nettoinvestering –23 –23 Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering 5 5 Summa övrigt totalresultat – – 216 –42 174 Summa totalresultat – – 216 273 489 Utdelning till aktieägare –415 –41 5 Emission/inlösen av köpoptioner 49 49 Transaktioner med aktieägarna – – – –366 –366 Utgående balans per 31 december 2024 79 2 272 767 4 242 7 360 Ingående balans per 1 januari 2023 79 2 272 52 3 3 877 6 751 Årets resultat 849 849 Övrigt totalresultat Aktuariella vinster/förluster, förmånsbestämda planer 26 –22 –22 Uppskjuten skatt hänförligt till förmånsbestämda planer 4 4 Valutakursdifferenser, utländska verksamheter 41 41 Säkring av nettoinvestering –16 –16 Skatt hänförligt till säkring av nettoinvestering 3 3 Summa övrigt totalresultat – – 28 –18 10 Summa totalresultat – – 28 831 859 Utdelning till aktieägare –399 –399 Emission/inlösen av köpoptioner 26 26 Transaktioner med aktieägarna – – – –373 –373 Utgående balans per 31 december 2023 79 2 272 551 4 335 7 237 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 79 Balansräkning MSEK Not 2024-12-31 2023-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 35 3 467 3 467 Finansiella räntebärande anläggnings- tillgångar 4 4 Uppskjuten skattefordran 1 1 Summa anläggningstillgångar 3 472 3 472 Omsättningstillgångar Fordran på koncernföretag 20 85 Aktuell skattefordran 1 – Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 0 0 Likvida medel 0 0 Summa omsättningstillgångar 21 85 SUMMA TILLGÅNGAR 3 493 3 557 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital 25 79 79 Reservfond 708 708 Fritt eget kapital Överkursfond 90 90 Balanserad vinst 2 293 1 379 Årets resultat 1) 12 1 280 Summa eget kapital 3 182 3 536 Avsättningar Räntebärande avsättningar 4 4 Summa avsättningar 4 4 Kortfristiga skulder Icke räntebärande skulder Skuld till koncernföretag 303 0 Leverantörsskulder – 1 Aktuell skatteskuld – 10 Övriga skulder 1 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 29 3 6 Summa icke räntebärande skulder 307 17 Summa kortfristiga skulder 307 17 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 493 3 557 1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder. Eget kapital Se not 25, Eget kapital och antal aktier, för information om aktie- transaktioner och mandat godkända av årsstämman. Risker, riskhantering och intern kontroll Se Förvaltningsberättelse på sidorna 66–70, Riskhantering på sidorna 62–63 samt not 3 på sidorna 92–95. Kassaflödesanalys MSEK 2024 2023 Löpande verksamheten Rörelseresultat –1 –9 Avsättningar, ej kassaflödespåverkande 0 0 Erlagd ränta –4 –17 Betald skatt –13 –5 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital –18 –31 Förändring av rörelsekapital Rörelsefordringar 19 –20 Rörelseskulder 300 –881 Kassaflöde från den löpande verksamheten 301 –932 Finansieringsverksamheten Mottaget koncernbidrag 65 55 Utdelning från koncernföretag – 1 250 Utdelning till aktieägare –415 –399 Emission/inlösen av köpoptioner 49 26 Kassaflöde från finansieringsverksamheten –301 932 Årets kassaflöde 0 0 Likvida medel vid årets början 0 0 Likvida medel vid årets slut 0 0 Moderbolaget är ett holdingbolag som innehar aktierna i Lindab AB, där huvudkontorets funktioner bedrivs. Lindab AB äger övriga i koncernen ingående dotterbolag direkt och indirekt. Moderbolagets nettoomsättning uppgick under räkenskaps- året till 6 MSEK (6). Årets resultat uppgick till 12 MSEK (1 280) och inkluderade erhållet koncernbidrag från dotterbolag mot- svarande 19 MSEK (65). Föregående år erhölls även utdelning från dotterbolag om 1 250 MSEK. Resultaträkning MSEK Not 2024 2023 Nettoomsättning 6 6 Administrationskostnader 6, 10, 11 –12 –10 Övriga rörelsekostnader 13 5 –5 Rörelseresultat –1 –9 Resultat från dotterbolag 14 19 1 315 Ränteintäkter, koncerninterna 14 1 – Räntekostnader, koncerninterna 14 –5 –17 Resultat före skatt 14 1 289 Skatt på årets resultat 15 –2 –9 Årets resultat 1) 12 1 280 1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder. FINANSIELLA RAPPORTER 80 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Rapport över förändring i moderbolagets egna kapital Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Bundet eget kapital Fritt eget kapital MSEK Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserad vinst Årets resultat 1) Totalt eget kapital Ingående balans per 1 januari 2024 79 708 90 2 659 3 536 Årets resultat 12 12 Transaktioner med aktieägare Utdelning till aktieägare –415 –415 Emission/inlösen av köpoptioner 49 49 Utgående balans per 31 december 2024 79 708 90 2 293 12 3 182 Ingående balans per 1 januari 2023 79 708 90 1 752 2 629 Årets resultat 1 280 1 280 Transaktioner med aktieägare Utdelning till aktieägare –399 –399 Emission/inlösen av köpoptioner 26 26 Utgående balans per 31 december 2023 79 708 90 1 379 1 280 3 536 1) Totalresultat överensstämmer med årets resultat för alla perioder. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 81 MSEK om ej annat anges 2024 2023 2022 2021 2020 Nettoomsättning och resultat, kvarvarande verksamhet Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220 Tillväxt, % 2 6 28 17 –3 varav organiskt –5 –9 11 17 –2 varav förvärv/avyttring 7 10 13 2 0 varav valutaeffekter 0 5 4 –2 –1 Omsättning utanför Sverige, % 80 77 70 68 72 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 660 1 185 Av- och nedskrivningar 968 603 483 394 395 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 1 266 790 Engångsposter och omstruktureringskostnader 1) –308 – –22 – –70 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 266 860 Resultat före skatt 461 1 008 1 238 1 223 752 Nettoomsättning och resultat, total verksamhet Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 10 619 9 166 Tillväxt, % 2 6 16 16 –7 varav organiskt –5 –9 10 17 –6 varav förvärv/avyttring 7 10 3 2 1 varav valutaeffekter 0 5 3 –3 –2 Omsättning utanför Sverige, % 80 77 70 71 74 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 645 1 284 Av- och nedskrivningar 968 603 483 804 438 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846 Engångsposter och omstruktureringskostnader 1) –308 – –22 –456 –70 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916 Resultat före skatt 461 1 008 1 238 802 811 Årets resultat 315 849 974 537 596 Totalresultat 489 859 1 381 719 281 Kassaflöde, total verksamhet Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 438 1 711 691 704 1 129 Kassaflöde från investeringsverksamheten –1 601 –760 –1 340 –404 –663 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 65 –843 556 –319 –395 Årets kassaflöde –98 108 –93 –19 71 Operativt kassaflöde 1 503 1 747 662 979 965 Sysselsatt kapital och finansiering, total verksamhet Balansomslutning 15 431 13 559 12 957 10 305 9 405 Sysselsatt kapital 12 465 11 141 10 571 7 920 7 419 Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640 Finansiell nettoskuld 2 649 1 670 1 906 578 414 Eget kapital hänförligt till moderbolagets ägare 7 360 7 237 6 751 5 650 5 178 Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande inflytande – – – – 0 1) Engångsposter och omstruktureringskostnader för: – 2024, intäkt om 220 MSEK relaterat till ändrad bedömning av förväntad villkorad tilläggsköpeskilling och total kostnad om –528 MSEK. Kostnaden om –528 MSEK, klassificerad som engångsposter och omstruktureringskostnader, var relaterad till strategiskt beslut att avsluta koncernens profilverksamhet i Östeuropa (–400 MSEK, varav –250 MSEK relaterad till nedskrivning av goodwill i samband med omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning), beslutade strukturåtgärder med syfte att genomföra en kostnadsanpassning för att öka koncernens lönsamhet (–74 MSEK), nedskrivning av tillgångar i intresseföretag (–30 MSEK) och övriga beslutade strukturrelaterade åtgärder (–24 MSEK). – 2023, inga engångsposter eller omstruktureringskostnader. – 2022, totalt –22 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av verksamheten i Ryssland. – 2021, totalt –456 MSEK, relaterat till Lindabs avyttring av Building Systems. Kostnaden redovisas i avvecklad verksamhet. – 2020, totalt –70 MSEK, relaterat till Lindabs avveckling och avyttring av IMP Klima Group. Kostnaden redovisas i kvarvarande verksamhet. FINANSIELLA RAPPORTER 82 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 För finansiella definitioner, se sidan 136. MSEK om ej annat anges 2024 2023 2022 2021 2020 Data per aktie, total verksamhet Genomsnittligt antal utestående aktier, tusental 76 944 76 743 76 552 76 396 76 340 Antal utestående aktier, tusental 77 036 76 852 76 642 76 467 76 357 Resultat per aktie efter utspädning, SEK 4,10 11,07 12,70 7,00 7,8 0 Eget kapital per aktie, SEK 95,54 94,16 88,08 73,89 67,82 Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK 18,69 22,30 9,03 9,22 14,79 Utdelning per aktie, SEK 5,40 1) 5,40 5,20 4,00 3,40 P/E-tal 55,9 18,0 10,0 45,9 21,8 Börskurs vid årets slut, SEK 229,20 199,10 127,40 321,40 170,40 Börsvärde vid årets slut 17 657 15 301 9 764 24 576 13 011 Investeringar, total verksamhet Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar 229 294 359 395 425 Nyckeltal, kvarvarande verksamhet EBITDA–marginal, % 12,8 13,6 14,6 17, 2 14,4 Rörelsemarginal, % 5,5 9,0 10,7 13,1 9,6 Justerad rörelsemarginal, % 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5 Vinstmarginal (före skatt), % 3,5 7,7 10,0 12,7 9,1 Nyckeltal, total verksamhet EBITDA–marginal, % 12,8 13,6 14,6 15,5 14,0 Rörelsemarginal, % 5,5 9,0 10,7 7,9 9,2 Justerad rörelsemarginal, % 7,8 9,0 10,9 12,2 10,0 Vinstmarginal (före skatt), % 3,5 7,7 10,0 7,6 8,8 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,2 10,7 14,1 11,0 11,5 Avkastning på eget kapital, % 4,3 12,0 15,8 9,9 11,6 Soliditet, % 47,7 53,4 52,1 54,8 55,1 Nettoskuld/EBITDA, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 2,5 1,9 1,6 1,0 1,4 Finansiell nettoskuld/EBITDA, exklusive IFRS 16, exklusive engångsposter och omstrukture- ringskostnader 2,0 1,4 1,0 0,4 0,5 Nettoskuldsättningsgrad, ggr 0,6 0,5 0,5 0,3 0,3 Räntetäckningsgrad, ggr 2,7 6,6 16,2 20,0 19,0 Personal Medelantal anställda 5 147 4 960 4 801 5 189 5 271 varav utanför Sverige 3 863 3 581 3 401 3 906 4 114 varav avvecklad verksamhet – – – 655 707 Antal anställda vid periodens slut 5 123 4 909 4 853 4 549 5 078 varav avvecklad verksamhet – – – – 692 Lönekostnad inklusive sociala avgifter och pensionskostnader 3 301 2 999 2 619 2 503 2 336 Försäljning per medelantal anställd, KSEK 2 588 2 644 2 576 2 046 1 739 1) Styrelsens förslag till utdelning för 2024. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 83 FINANSIELLA RAPPORTER 84 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Noter Not Innehåll sid 01 Allmän information 86 02 Sammanfattning av tillämpliga redovisningsprinciper 86 03 Finansiella risker 92 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 96 05 Företagsförvärv och avyttringar 99 06 Personal och ledande befattningshavare 102 07 Segmentsredovisning 104 08 Intäktsredovisning 106 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion 107 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag 108 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer 108 12 Forskning och utveckling 108 13 Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader 109 14 Finansiella intäkter och kostnader 109 15 Skatt 110 16 Resultat per aktie 112 17 Immateriella tillgångar 113 18 Materiella anläggningstillgångar 115 19 Nyttjanderättstillgångar 116 20 Intresseföretag 117 21 Andra långfristiga värdepappersinnehav 117 22 Andra långfristiga fordringar 117 23 Varulager 117 24 Kortfristiga fordringar 118 25 Eget kapital och antal aktier 119 26 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 120 27 Övriga avsättningar 122 28 Koncernens upplåning och finansiella instrument 122 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 125 30 Leasing 125 31 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 126 32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar/-förpliktelser 126 33 Transaktioner med närstående 127 34 Händelser efter rapportperioden 127 35 Koncern- och intresseföretag 128 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 85 Lindab International AB (publ.) med säte i Båstad, registrerat i Sverige under or- ganisationsnummer 556606-5446 (moderbolaget) och dess dotterbolag (sam- mantaget koncernen) samt dess verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. Huvudkontorets adress är Lindab International AB, 269 82 Båstad. Denna koncernredovisning har, den 6 april 2025, godkänts av styrelsen och verkställande direktören för publicering. Koncernens rapport över totalresultat Redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upp- rättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presen- terade år, om inte annat anges. För upplysningar om väsentlig information om redovisningsprinciper, se text markerad i blått nedan. Grund för rapportens upprättande Lindab upprättar koncernredovisningen i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS ® Redovisningsstandarder) och tolkningar från IFRS ® Interpretations Committee (IFRIC-tolkningar) sådana de antagits av EU och Rekommenda tion 1, Kompletterande redovisningsregler för koncerner, från Rådet för hållbarhets- och finansiell rapportering samt Årsredovisningslagen. Lindab tillämpar anskaffningsvärdemetoden vid värdering av tillgångar och skulder utom vad gäller vissa finansiella instrument, förvaltningstillgångar och direktpensioner som värderas till verkligt värde. Nya eller ändrade IFRS Redovisningsstandarder och nya tolkningar 2024 Inga av de nya eller omarbetade standarder, tolkningar och förbättringar som givits ut av International Accounting Standards Board (IASB) eller IFRS Inter- pretations Committee (IFRS IC) och antagits av EU under 2024 har haft någon väsent lig effekt på koncernen på innevarande period och hade ingen inverkan på beloppen som redovisades i jämförelseperioden. Följande standarder och ändringar tillämpas av koncernen för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2024: Klassificering av skulder som kortfristiga eller långfristiga samt Långfristiga skulder med kovenanter – Ändringar av IAS 1 Förtydligar kriterierna för klassificering av en skuld som antingen kortfristig eller långfristig beroende på vilka rättigheter som finns vid slutet av rapportperioden, samt inför nya upplysningskrav för långfristiga skulder som härrör från låne- arrange mang. Kovenanter påverkar inte klassificeringen av en skuld som kort- eller långfristig om villkoren måste uppfyllas efter rapportperioden. Om villkoren måste uppfyllas före eller på balansdagen påverkar det klassificeringen, även om de testas efter rapportperioden. Ändringarna resulterade inte i någon förändring av klassificeringen av den befintliga upplåningen. Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar vilka ännu inte trätt i kraft Nya eller ändrade standarder samt tolkningar som har givits ut av Inter national Accoun ting Standards Board (IASB) samt IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) och som träder i kraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2025 har inte förtidstillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Nya eller ändrade standarder och nya tolkningar, som ännu inte trätt i kraft per 31 december 2024, bedöms utifrån känd information inte ha väsentlig på- verkan, förutom den nedan beskrivna effekten avseende IFRS 18, på koncer- nens finan siella rapporter. Presentation and Disclosure in Financial Statements (Presentation och upplys - ningar i finansiella rapporter) – IFRS 18 IFRS 18 förväntas ge särskild påverkan på presentation och upplysningar, rela - terat till resultaträkningen och vad gäller av ledningen definierade resultatmått. Standarden kommer inte att påverka redovisningen eller värderingen av poster i de finansiella rapporterna. Ledningen utvärderar för närvarande de exakta kon - sekvenserna av att tillämpa den nya standarden på koncernredovisningen. Stan- darden kommer att gälla för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller se- nare. Koncernen kommer att tillämpa den nya standarden från det obligatoriska ikraftträdandedatumet, den 1 januari 2027. Retroaktiv tillämpning kommer krä- vas, och därför kommer jämförande information för räkenskapsåret som slutar 31 december 2026 att omräknas i enlighet med IFRS 18. Standarden är ännu inte godkänd av EU. Koncernredovisning Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Lindab International AB (publ) och de företag över vilka moderbolaget har bestämmande inflytande, dotter- bolag. Bestämmande inflytande föreligger när moderbolaget har inflytande över investeringsobjektet, är exponerad för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i investeringsobjektet och kan använda sitt inflytande över inves - teringsobjektet till att påverka sin avkastning. Moderbolaget gör en ny bedömning av om bestämmande inflytande föreligger i de fall fakta och omständigheter tyder på att en eller flera av de faktorer som anges ovan har ändrats. Konsolidering av ett dotterbolag sker från och med den dag moderbolaget får bestämmande inflytande och fram till den dag det upphör att ha det bestäm- mande inflytandet över dotterbolaget. Detta innebär att intäkter och kostnader för ett dotterbolag som förvärvats eller avyttrats under innevarande räkenskaps- år inkluderas i koncernens resultaträkning samt övrigt totalresultat från den dag moderbolaget får det bestämmande inflytandet fram till den dag moderbolaget upphör att ha det bestämmande inflytandet. Koncernens resultat och komponenter i övrigt totalresultat är hänförligt till moder bolagets ägare. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har vid behov justerats för att överens- stämma med koncernens redovisningsprinciper. Alla koncerninterna transaktio- ner, mellanhavanden samt orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncern- interna transaktioner har eliminerats vid upprättandet av koncernredovisningen. Rörelseförvärv Rörelseförvärv redovisas enligt förvärvsmetoden. Överförd ersättning för rörelse förvärvet värderas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten, vilket be- räknas som summan av de verkliga värdena per förvärvstidpunkten för er- lagda tillgångar, uppkomna eller övertagna skulder samt emitterade eget kapitalandelar i utbyte mot kontroll över den förvärvade rörelsen. Förvärvs- relaterade kostnader redovisas under övriga rörelsekostnader i resultaträk- ningen när de uppkommer. I överförd ersättning ingår även verkligt värde vid förvärvstidpunkten för de tillgångar eller skulder som är följden av en över- enskommelse om villkorad köpeskilling. Förändringar i verkligt värde för en villkorad köpeskilling som uppkommer på grund av ytterligare information som erhållits efter förvärvstidpunkten om fakta och förhållanden som före- låg per förvärvstidpunkten, kvalificerar som justeringar under värderingspe- rioden och justeras retroaktivt med motsvarande justering av goodwill. Alla andra förändringar i det verkliga värdet för en villkorad köpeskilling som klas- sificeras som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med tillämplig stan- dard, det vill säga som en övrig rörelseintäkt alternativt övrig rörelsekostnad i resultaträkningen. Villkorad köpeskilling som klassificeras som eget kapi - tal omvärderas inte och efterföljande reglering redovisas inom eget kapital. Vid rörelseförvärv där summan av överförd ersättning, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande och verkligt värde vid förvärvstidpunkten på tidigare aktieinnehav överstiger verkligt värde vid förvärvstidpunkten på iden- tifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas skillnaden som goodwill i rap- porten över finansiell ställning. Redovisning av rörelseförvärv framgår av not 5 . och rapport över finansiell ställning och moderbolagets resultat- och balans- räkning blir föremål för fastställelse på ordinarie årsstämma den 13 maj 2025. Information om koncernens sammansättning vid räkenskapsårets utgång framgår av not 35. Om ej annat anges avses belopp i MSEK. Not 01 Allmän information Not 02 Sammanfattning av tillämpliga redovisningsprinciper FINANSIELLA RAPPORTER 86 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 2, forts. Omräkning av utländska dotterbolag och utländsk valuta Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och rapporteringsvaluta. Resultat- och balans- räkningar för utländska verksamheter, dotterbolag och intresseföretag, tas in med deras funktionella valuta och räknas om till koncernens rapporterings valuta. Funktionell valuta är densamma som den lokala valutan för den rapporterande enhetens redovisning. Samtliga tillgångar och skulder i dotterbolagen räknas om till balansdagskurs och intäkter och kostnader räknas om till årets genomsnittskurs. Vid konsolide - ring uppstår valutakursdifferenser, vilka förs direkt till övrigt totalresultat. Vid av- yttring av dotterbolag där bestämmande inflytande förloras återförs den acku- mulerade valutakursdifferensen och redovisas i det koncernmässiga resultatet som en del av realisationsresultatet. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt valutakurser på transaktionsdagen. De svenska koncernföretagens fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurser. Valutakursvin- ster och -förluster som uppkommer vid betalning och vid omräkning av mone- tära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i rapporten över totalresultatet. Kursdifferenser av rörelsekaraktär redovisas som övriga rörelseintäkter och kostnader, not 13, och ingår därmed i rörelseresultatet. Kursdifferenser av finansiell karaktär redovisas bland finansiella intäkter och kostnader, not 14. Intern prissättning Marknadsbaserad prissättning tillämpas vid koncerninterna transaktioner. Segmentsrapportering Lindabs verksamhet rapporteras per segment. Rörelsesegmenten rappor- teras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapporteringen som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Koncernens segment består sedan januari 2022 av följande två segment, Ventilation Systems och Profile Systems. Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprin- ciper som beskrivs i denna not. Normala kommersiella villkor i branschen till- lämpas vid transaktioner mellan segmenten. Internpriser mellan koncernens segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras inom det segment i vilket tillgången finns samt disponeras. Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. Redovisning av seg- ment framgår av not 7. Intäktsredovisning Intäkter redovisas vid den tidpunkt när kontroll över de produkter och tjänster som levererats övergått till motpart i enlighet med avtal. Redovisade intäkter avspeglar då förväntad ersättning i samband med fullgörandet av kontrak- tuella åtaganden mot kund och motsvarar den ersättning som koncernen bedöms vara berättigad till. Intäktsströmmar Intäktsströmmarna som finns representerade inom segmenten Ventilation Systems samt Profile Systems är i huvudsak relaterade till att Lindab erbju- der enskilda standardiserade produkter. Ventilation Systems intäkter hänför sig primärt till försäljning av ventilationsprodukter, anpassade tekniska lös - ningar eller system för ventilation, inneklimat och kyla/värme. Profile Systems intäkter och erbjudande inriktar sig huvudsakligen på byggprodukter såsom takavvattning i stål, beklädnad av tak/vägg, stålprofiler för vägg-, tak- och bärlagskonstruktioner samt hallbyggnader. Eventuella installationstjänster säljs endast i samband med försäljning av produkt och marknadsförs ej som separata tjänster i koncernens produktportfölj. Prestationsåtaganden och tidpunkt för intäktsredovisning Försäljning av produkt (enskild eller integrerad) bedöms vara ett prestations- åtagande och intäkten redovisas när prestationsåtagandet har uppfyllts samt kunden fått kontroll över produkten, det vill säga vid en viss tidpunkt (vanligt- vis i samband med fysisk leverans till motpart). När Lindab tillverkar och säljer hallar eller byggnadssystem, kan försäljning- en vara i form av projektorienterad verksamhet. Intäktsredovisningen sker då i huvudsak vid respektive delleverans i enlighet med vad som regleras i kon- traktet och då kunden fått kontroll över produkten. Eventuella installations-/driftsättningstjänster intäktsförs vanligen när åta- gandet slutförts, men tidpunkten kan påverkas av om tjänsten är en separat komponent eller produktintegrerad del utifrån avtalade villkor. Om det är sannolikt att totala projektkostnader kommer att överstiga tota- la intäkter redovisas den förväntade förlusten omedelbart som en kostnad. Garantier Vid försäljning av produkter lämnas garantier beroende på produktens karaktär, beskaffenhet och användningsområde. Lämnade garantivillkor täcker i huvudsak endast ursprungligt produktfel. Långa garantitider kan förekomma inom enskilda produktgrupper, men med utgångspunkt i vad garantin täcker samt med krav på hur produkten ska användas/underhållas ses inte lämnade garantier som adde- rande servicegarantier. Därmed redovisas inte lämnade garantier som separata prestationsåtaganden enligt IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder, utan redovisas i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Transaktionspris Inom verksamheten förekommer volymrabatt, baserad på försäljning till mot- part under fördefinierad period, samt kassarabatter. Intäkter från denna form av försäljning redovisas till avtalat pris netto efter avdrag för eventuella rabat- ter. Rabatter beräknas utifrån förväntat värdemetoden. Övriga intäkter Övriga intäkter inkluderar ersättning för sådan försäljning som sker utöver den ordinarie verksamheten, såsom exempelvis nettovinst på sålda anläggningstill - gångar och kursvinster av rörelsekaraktär. Personalkostnader Incitamentsprogram Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes vid årsstämman 2024, principer som ska framläggas för fastställelse vid års- stämman minst vart fjärde år. Enligt antagna riktlinjer ska ersättningsprogram- met för dessa personer bland annat omfatta kontant rörlig ersättning. Denna er- sättningsdel ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka åter speglar för definie- rade finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare be - slut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram implementerats år 2024, ett program som har en treårig mätperiod. Incitamentsprogrammet har i allt väsent ligt samma utformning som motsvarande program, vilka antogs vid års stämmorna 2022 respektive 2023. Samtliga incitamentsprogram redovisas enligt IAS 19 Ersätt ning till anställda och under intjänandeperioden redovisas de som en kostnad och en kortfristig skuld. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter består av ränteintäkter på investerade medel och utdelningar samt vinster på finansiella instrument som värderas via resultatet. I posten ingår även vinst på säkringsinstrument av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och vinst när säkringen inte längre uppfyller vill - koren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resul- taträkningen i finansnettot. Finansiella kostnader består av räntekostnader på lån, räntekomponent hän - förlig till förmånsbaserade pensionsplaner, effekter av upplösningar av nuvär- desberäknade avsättningar samt förluster på finansiella instrument som värde- ras till verkligt värde via resultatet. I posten ingår även förlust på säkringsinstru- ment av nettoinvesteringar, vilka bedömts som den ineffektiva delen av säkringen och förlust när säkringen inte längre uppfyller villkoren för säkringsredovisning. Transaktionen redovisas då omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Under finansiella kostnader redovisas även räntekostnader för hyres- och leasingavtal i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Ränteintäkter respektive räntekostnader på finansiella instrument redovisas enligt effektivräntemetoden med beaktande av upplupen ränta per balansda- gen. Utdelningsintäkter redovisas när rätten att erhålla utdelning fastställts. Va- lutakursvinster och valutakursförluster redovisas netto . Låneutgifter Låneutgifter kostnadsförs löpande i den period de uppstår om de inte hänför sig till tillgångar som med nödvändighet tar en betydande tid i anspråk att fär- digställa för avsedd användning eller försäljning. Enligt IAS 23 Låneutgifter ska de i så fall aktiveras. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 87 Not 2, forts. Inkomstskatter Redovisad skatt utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är den skatt som antingen ska betalas eller erhållas under det aktuella inkomst- året. Tidigare perioders justeringar ingår också här. Uppskjuten skatt redo- visas på temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder som ska betalas i framtiden. Värderingen av upp - skjutna skatter görs med utgångspunkt från förväntade skulder och ford- ringar på balansdagen med användande av skattesatser för de enskilda bo- lagen som är beslutade eller aviserade på balansdagen. Skatteeffekten redovisas på samma sätt som hänförlig transaktion, det vill säga i resultatet, i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Uppskjutna skattefordringar redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga mot vilka de temporära skillnaderna kan utnyttjas. Uppskjutna skattefordringar och skatte- skulder kvittas när det finns legal kvittningsrätt för aktuella skattefordring- ar och skatteskulder och när de uppskjutna skatterna avser samma skatte- myndighet. Uppskjutna skattefordringar på underskottsavdrag redovisas i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna nyttjas för att med- föra lägre skattebetalningar inom överskådlig framtid. För skatt på årets re- sultat och uppskjutna skattefordringar respektive skatteskulder, se not 15. Koncernen tillämpar undantaget gällande att redovisa och lämna upplys - ningar om uppskjutna skattefordringar och -skulder relaterade till inkomst- skatter avseende Pelare 2. Resultat per aktie Resultat per aktie påverkas inte av preferensaktier eller konvertibla skuldebrev, eftersom sådana saknas i Lindab. Under de fyra senaste räkenskapsåren har köp optioner utställts, vilka indirekt påverkar beräkning av resultat per aktie efter utspädning. Under tredje kvartalet 2024 utnyttjades samtliga 183 950 köp op tioner i det äldsta, 2021 års, optionsprogrammet för att förvärva aktier i Lindab enligt programmets villkor. Vid utgången av 2024 fanns därmed följande tre framåtrik - tade program av förvärvsmöjligheter med stöd av köpoption, med förvärvsmöj- ligheter som påverkar beräkningen av resultat per aktie efter utspädning: Förvärv av aktier med stöd av köpoption sommaren år 2025 (nyttjanderätt för 238 050 köpoptioner), sommaren år 2026 (nyttjanderätt för 225 500 köpoptioner) samt sommaren 2027 (nyttjanderätt för 275sommaren 2027 (nyttjanderätt för 275 000 köpoptioner). En köpoption ger rätt att förvärva en aktie i Lindab. Om antalet aktier förändras under året beräknas ett vägt genomsnitt för pe - riodens utestående aktier. Intresseföretag Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro- cent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlig- het med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens andel, med justeringar för upplösning av förvärvade över- och un - dervärden, redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i intresseföretag. Redovisning av intresseföretag framgår i not 20. Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill, som uppkommer som en del vid förvärv av företag och verksam - heter värderas enligt IFRS 3 Rörelseförvärv. Se även avsnittet om koncern- redovisning sidan 86. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som im- materiella tillgångar. Goodwill testas minst årligen, eller när indikation finns, för att identifiera om det föreligger något nedskrivningsbehov. Goodwill redo- visas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade nedskrivningar. För att komma fram till om det föreligger nedskrivningsbehov bestäms åter- vinningsvärdet genom att en beräkning genomförs av diskonterade framtida kassaflöden för den verksamhet till vilken goodwillvärdet är hänförligt. Där- vid ska beräkningen göras på de lägsta kassagenererande enheterna inom verksamheterna. För Lindabkoncernen betraktas de redovisade segmen- ten som den lägsta nivå som goodwill följs upp på och som nedskrivnings- prövning utförs på. Vinst eller förlust vid avyttring av ett dotter- eller intresseföretag inkluderar kvarvarande redovisat värde på den återstående goodwill som avser den av- yttrade enheten. Redovisning av goodwill framgår i not 17. Varumärken, patent och liknande rättigheter Varumärken, patent och liknande rättigheter redovisas till anskaffningsvärde mins- kat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningarna görs linjärt över den be- dömda nyttjandeperioden, 3–20 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Programvara Förvärvade programvarulicenser samt viss kodning respektive anpassning av programvara aktiveras på basis av de utgifter som uppstått då den ak - tuella programvaran/funktionaliteten utvecklas samt driftsätts, under förut- sättning att koncernen har kontroll över den immateriella tillgången i fråga. Dessa aktiverade utgifter skrivs av under den bedömda nyttjandeperioden 3–5 år. Nyttjandeperioden omprövas minst årligen. Materiella anläggningstillgångar Nedan beskrivna redovisningsprinciper avseende materiella anläggningstill- gångar avser tillgångar som ägs av koncernen. För aktiverade nyttjanderätts- tillgångar avseende materiella anläggningstillgångar, hänförliga till hyres- och leasingavtal, se avsnitt för Leasing. Byggnader och mark innefattar huvudsakligen fabriker, lager och kontor. Dessa redovisas till anskaffningsvärdet minskat med de ackumulerade av - skrivningar och eventuella nedskrivningar som gjorts. De planenliga avskriv - ningarna baseras på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärden och be- räknas med hänsyn till uppskattad nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden om- prövas minst årligen. Inga avskrivningar görs på mark. Tillkommande utgif- ter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat till- gång, beroende på vad som är lämpligt. Endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och om tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt är det lämpligt att lägga till tillkommande utgifter till tillgångars redovi- sade värde. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i rapporten över totalresultat under den period de uppkommer. Anläggningarnas anskaffningsvärden delas upp på väsentliga kompo- nenter och varje komponent ska skrivas av separat över sin bedömda nytt- jandeperiod, så kallad komponentavskrivning. Detta gäller såväl byggna- der som maskiner och inventarier. Under investeringsåret görs avskrivning- ar enligt plan på maskiner, inventarier, fordon och datorer från och med tid- punkten då de tas i bruk. Följande avskrivningstider har använts Byggnader 15–50 år Markanläggningar 20 år Maskiner och inventarier 5–15 år Fordon och teknisk utrustning 3–10 år Nedskrivningar Prövningar av nedskrivningsbehov för immateriella tillgångar exklusive good- will görs så snart det uppstår indikationer på att en tillgång har minskat i värde. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock minst årligen oavsett om indikation föreligger. Nedskrivning re- dovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nytt- jandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av det beräknade framtida kassa- flödet efter skatt. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivnings- behovet har minskat eller inte längre föreligger. En nedskrivning återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkning - en av återvinningsvärdet och om återvinningsvärdet är högre än det redovi- sade värdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beak - tande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs årligen under fjärde kvartalet, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Prövningar av behovet av ned- skrivning liksom redovisning av nedskrivning av goodwill sker på samma sätt som för immateriella tillgångar. Nedskrivningar av goodwill återförs dock inte. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar avseende materiella tillgångar sker på samma sätt som för immateriella tillgångar enligt ovan. FINANSIELLA RAPPORTER 88 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 2, forts. Finansiella instrument Finansiella instrument är varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång, finansiell skuld eller ett eget kapitalinstrument i ett annat företag. Detta omfattar likvida medel, placeringar, långfristiga värdepapper, ränte- bärande fordringar, kundfordringar, leverantörsskulder, upplåning samt de- rivatinstrument. Köp och försäljningar av finansiella tillgångar och skulder redovisas på affärs dagen. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finan siell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Den finansiella tillgången tas bort från rapporten över finansiell ställ - ning när rätten att erhålla kassaflöden från tillgången löper ut eller överförs till annan part genom att alla risker och förmåner förknippade med tillgången har överförts till den andra parten. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när åtagandet uppfyllts, upphävts eller löpt ut. Vad gäller kundfordringar specifikt tas dessa upp i rapport över finansiell ställ- ning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte motta- gits. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Finansiella instrument redovisas initialt till ett anskaffningsvärde motsva - rande instrumentets verkliga värde vid tidpunkten för anskaffning med till- lägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom de finan siella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultatet där transaktionskostnader redovisas direkt i resultat räkningen. Efterföljande värdering av instrumentet är beroende på dess karak tär och klassificering. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Klassificering av finansiella tillgångar beror på Lindabs affärsmodell och styrs därmed av syftet med innehavet av den finansiella tillgången samt den finan- siella tillgångens kontraktsenliga kassaflöden. Finansiella tillgångar klassifi- ceras utifrån följande kategorier: • Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat • Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde eller verkligt värde via resultatet. Upplupet anskaffningsvärde Upplupet anskaffningsvärde innebär det belopp som tillgången eller skulden ursprungligen redovisades till med avdrag för amorteringar och nedskrivning- ar samt tillägg för periodisering av den initiala skillnaden mellan anskaffnings- värde och förväntat belopp att erhålla på förfallodagen. Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Finansiella tillgångar som värderas till upplupet anskaffningsvärde är instru - ment som innehas med syfte att inkassera/reglera avtalsenliga kassaflöden, att de avtalade villkoren anger tidpunkt för förväntat kassaflöde från under- liggande instrument och betalningarna endast består av kapitalbelopp samt eventuell räntekomponent. Tillgångarna uppstår som ett led i att likvida medel erläggs till motpart eller som en följd av att koncernen i sin operativa verk- samhet förser kund med avtalade varor eller tjänster. Fastställda eller fast- ställbara betalningsströmmar föreligger för fordringarna, som inte är före mål för handel på en aktiv marknad och där koncernens syfte är att inkassera underliggande kassaflöde. I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för långfristiga fordringar genom en diskontering av framtida kassaflöden med nu gällande ränta. För kort- fristiga fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering. Verkligt värde Verkligt värde är det pris som vid värderingstidpunkten skulle erhållas vid för - säljning av en tillgång eller betalats vid överlåtelse av en skuld genom en ordnad transaktion mellan marknadsaktörer. Verkligt värde för Lindabs finansiella instru- ment fastställs utifrån gällande marknadspriser i de fall sådana finns. Verkligt värde för noterade placeringar och derivat baseras på aktuella köpkurser och räntor. Om marknadspriser inte finns tillgängliga fastställs det verkliga värdet för enskilda instrument med hjälp av olika värderingstekniker. Effekt av föränd- ring i verkligt värde på tillgångar som värderas enligt denna metodik redovisas i övrigt totalresultat alternativt resultaträkningen i den period de uppkommer. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat är tillgångar som innehas med syfte att samla avtalsenliga kassaflöden och sälja underliggande finansiella instrument för att uppnå detta, att de avtalade villko- ren anger tidpunkt för förväntade kassaflöden från instrumenten i fråga och att betalningarna endast består av kapitalbelopp samt even tuell räntekomponent. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaff- ningsvärde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över resultaträkningen. För koncernen är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisning och därmed redovisas via resultat- räkningen till verkligt värde. För valutakontrakt, som valutaterminer, beräk- nas det verkliga värdet genom en diskontering av skillnaden mellan den av- talade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balans dagen för den återstående kontraktsperioden. Nedskrivning av finansiella tillgångar I enlighet med IFRS 9 Finansiella instrument redovisas förlustreserver för fi - nansiella tillgångar värderade till anskaffningsvärde, vilka reducerar respek- tive tillgångs enskilda värde. Förlustreserverna värderas vid varje balansdag och då till ett belopp som motsvarar de förväntade kreditförlusterna för till - gångarnas återstående löptid. Vad gäller kundfordringar och förekomman- de leasingfordringar tillämpar Lindab en förenklad matrismodell, vilket inne- bär att förlustreserven utöver individuell värdering värderas till ett belopp som motsvarar återstående löptid. För metodik vid värdering av kundford- ringar, se vidare not 24. Värdering av förväntade kreditförluster har till syfte att återspegla ett ob - jektivt och sannolikhetsvägt belopp, pengars tidsvärde, rimliga och verifier- bara uppgifter för tidigare händelser, nuvarande förhållanden och progno- ser för framtida ekonomiska förutsättningar. Lindab baserar beräkningen av förväntade kreditförluster på såväl kollektiv som individuell bedömning av den aktuella fordran tillsammans med information om historiska förluster för likartade tillgångar och motparter samt med en framåtriktad justering. An - tagandena för kreditförluster utvärderas och justeras kontinuerligt för att på bästa möjliga sätt återspegla den aktuella situationen och Lindabs förvän - tan om framtida händelser. Lindab definierar fordringar som kreditförsämra- de vid förfall överstigande 90 dagar eller när andra kreditförsämrande fakto- rer identifierats. Kreditförluster betraktas som fallerade när det företag som Lindab har fordran på har försatts i konkurs. Den finansiella tillgången bokas då bort från rapport över finansiell ställning. Placering av likvida tillgångar får endast göras i banker med hög kreditvärdig- het enligt Lindabs Treasurypolicy. Historiskt sett har aldrig några kundförlus- ter avseende likvida medel uppstått och bedöms heller ej göra det framöver. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen omfattar i huvudsak derivatskulder som inte används i säkringsredovisning. Resultat från förändring i verkligt värde på finansiella instrument i denna kategori re - dovisas i resultaträkningen i den period de uppstår. Andra finansiella skulder Till denna kategori hör lån, leasingskulder, övriga finansiella skulder och le - verantörsskulder. Andra finansiella skulder värderas efter det första redo- visningstillfället till upplupet anskaffningsvärde genom användning av ef- fektivräntemetoden. Långfristiga skulder är skulder som inte ska regleras inom tolv månader efter rapportperioden. Lån som löper med kovenanter och som koncernen måste uppfylla, vid eller före rapportperiodens slut, beaktas när skulder klas- sificeras som kort- eller långfristiga. Kovenanter som koncernen är skyldig att uppfylla efter rapportperioden påverkar inte klassificeringen. Övriga långfristiga skulder utgörs av finansiell skuld avseende förvärvsre - laterad villkorad tilläggsköpeskilling värderad till verkligt värde. Det verkliga värdet har fastställts med tillämpning av diskonterade kassaflöden hänförliga till nivå 3 i värderingshierarkin enligt definition i IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Redovisat verkligt värde motsvaras av nuvärdet från diskontering av sannolikhetsvägt genomsnitt av möjliga framtida kassaflöden som bedöms kunna behöva regleras enligt gällande förvärvsavtal och med diskonterings- faktor som baseras på riskjusterad diskonteringsränta. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 89 Not 2, forts. I upplysningssyfte beräknas verkligt värde för skulder till kreditinstitut genom en diskontering av framtida kassaflöden med gällande ränta. För kortfristiga fordringar redovisas värdet till nominellt belopp utan diskontering . Likvida medel I likvida medel ingår kassa- och banktillgodohavanden samt kortfristiga pla - ceringar med hög likviditet vilka snabbt kan omvandlas till ett känt belopp och som är utsatta för en obetydlig risk för värdefluktuationer. I rapport över finansiell ställning redovisas checkräkningskredit som upplåning bland kort- fristiga skulder. Derivat Lindabkoncernen utnyttjar derivatinstrument för att hantera riskerna i valuta- exponeringen. Innehavet av finansiella derivatinstrument utgörs av valuta swappar samt valutaterminer. Valutarisken i koncernen hanteras genom att valuta- kontrakt ingås med extern part för de största bruttoflödena i respektive period. Derivatinstrument redovisas i rapporten över finansiell ställning på affärs- dagen och värderas till verkligt värde, både initialt och vid efterföljande om- värderingar. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstru- ment och, om så är fallet, karaktären hos den post som säkrats. Säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter Säkringar av nettoinvesteringar i utländska verksamheter redovisas enligt prin- ciperna för säkringsredovisning i IFRS 9 Finansiella instrument. Vid tillämp- ningen av dessa regler sker dokumentation av det identifierade säkringsför- hållandet mellan säkringsinstrumenten och de säkrade posterna samtidigt som det finns ett säkerställande av överensstämmelse med Lindabs riskhan- teringspolicy och de mål som finns avseende riskhantering. Vidare ska redo- visad säkring i nettoinvestering vara effektiv i sin karaktär och effektiviteten ska kunna mätas på ett tillförlitligt sätt. Lindab använder lån och valutaswappar som säkringsinstrument. Effekti - vitet i säkring identifieras och utvärderas enligt koncernens riktlinjer när ett enskilt säkringsförhållande ingås. Kraven på effektivitet dokumenteras och säkringsförhållandet analyseras samt redovisas därefter löpande. Den vinst eller förlust på säkringsinstrumentet som bedöms som effektiv säkring re- dovisas i övrigt totalresultat. Den ineffektiva delen av vinsten eller förlusten redovisas omedelbart i resultaträkningen i finansnettot. Resultat som redo - visats under övrigt totalresultat omförs till resultaträkningen när den utländ- ska verksamheten avyttras. Varulager Koncernens varulager redovisas exklusive internvinster. Upparbetade intern- vinster inom Lindabkoncernen elimineras på koncernnivå och har därmed ingen påverkan på rörelseresultatet. Värderingen av varulagret har skett till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet för råvaror, förbruknings- material och inköpta färdigvaror. Detsamma gäller produkter i arbete, vars anskaffningsvärde beräknas utifrån värdet på upparbetade tillverkningskost- nader i förädlingsprocessen. I anskaffningsvärdet inkluderas en rimlig andel indirekta tillverkningskostnader baserat på normalt kapacitetsutnyttjande. Egentillverkade varor har värderats till det lägsta av tillverkningskostnaden och nettoförsäljningsvärdet. Inkurans har således beaktats vid värderingen. Prissättningen vid leveranser mellan koncernföretag sker till marknadspriser. Eget kapital Aktiekapital Transaktionskostnader som direkt hänför sig till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som ett avdrag från emissionslikviden. Utdelning Utdelning till moderbolagets aktieägare redovisas som skuld i koncernens finan- siella rapporter i den period då utdelningen fastställs av moderbolagets aktieägare. Återköp och inlösen av aktier Återköp och inlösen av aktier förs i förekommande fall direkt mot balanserade vinstmedel. För återköp och inlösen av aktier, se not 25. Köp- och teckningsoptioner Vid årsstämmorna 2022, 2023 respektive 2024 beslutades om ett köpoptions - program för ledande befattningshavare i Lindabkoncernen. Köpoptioner har för- värvats av ledande befattningshavare i Lindab enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal. Programmet är således baserat på en marknadsmässig transaktion med närstående och ingen del i programmet är att se som aktie- baserad ersättning. Varje köpoption ger innehavaren en rätt att vid viss tidpunkt i framtiden förvärva en aktie i Lindab till avtalad lösenkurs. Vid inlösen av köp- optio ner har Lindab International AB (publ) skiftat ut egna aktier. Värdering av utställda köpoptioner sker enligt Black & Scholes optionsvärderingsmodell och eventuell justering av värdet redovisas mot eget kapital. Avsättningar För avsättningar tillämpas IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar förutom för avsättningar gällande personal där IAS 19 Ersätt- ningar till anställda tillämpas. En avsättning redovisas endast när: • Det finns ett aktuellt legalt eller informellt åtagande som en följd av en inträf - fad händelse, det är sannolikt att en kostnad kommer att uppstå för att regle- ra åtagandet och en tillförlitlig uppskattning kan göras av åtagandets belopp. • Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den kostnad som krävs för att reglera det aktuella åtagandet per balansdagen. Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser Pensionerna finansieras vanligen genom betalningar till försäkringsbolag, där betalningarna fastställs utifrån periodiska aktuarieberäkningar. Koncernen har både förmånsbestämda och avgiftsbestämda pensionsplaner. En avgiftsbestämd pensionsplan är en plan där företag betalar fastställda av - gifter till en separat juridisk enhet och inte har någon som helst förpliktelse att betala ytterligare avgifter, inte ens om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala de ersättningar till anställda som hänför sig till tjänstgö - ring fram till balansdagen. Avgiftsbestämda pensionsplaner av väsentlig storlek finns bland annat i Sverige, Danmark, Finland och Tyskland. Alla planer som inte är avgiftsbestämda anses vara förmånsbestämda. Ut - märkande för förmånsbestämda planer är att de anger ett belopp för den pensionsförmån en anställd erhåller efter pensionering, vanligen baserat på faktorer som ålder, tjänstgöringstid och lön. De mest omfattande förmåns - bestämda pensionsplanerna finns i Sverige. Den skuld som redovisas i balansräkningen för förmånsbestämda planer är nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen vid rapportperiodens slut minus verkligt värde på förvaltningstillgångarna. De förmånsbestämda pen- sionsförpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med tillämp- ning av den så kallade projected unit credit method. Nuvärdet av förpliktel- sen fastställs genom diskontering av uppskattade framtida kassaflöden med användning av diskonteringsränta som är utfärdad i samma valuta som er- sättningarna kommer att utbetalas i med löptider jämförbara med den aktu- ella pensionsförpliktelsen. Diskonteringsränta för respektive land fastställs på grundval av marknadsräntan på förstklassiga företagsobligationer. I länder där det inte finns en fungerande marknad för sådana obligationer används räntan för statsobligationer. Beräkningarna baseras på aktuariella antagan - den, utvärderade varje kvartal och beräknas som minimum årligen. Diskon- teringsräntan för den svenska pensionsförpliktelsen har fastställts genom att använda bostadsobligationers marknadsränta enligt dess avkastningskurva. Aktuariella vinster och förluster till följd av erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden redovisas i övrigt totalresultat under den period då de uppstår. Löneskatt hänförlig till aktuariella vinster och för- luster beaktas i beräkningen av aktuariella vinster och förluster. Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder redovisas direkt i resultaträkningen. Förmånsbestämda planer kan vara ofonderade eller helt eller delvis fonde- rade. Vid fonderade planer avsätter bolaget medel till exempelvis särskilda fonder eller stiftelser. Dessa förvaltningstillgångar värderas till verkligt värde och minskar det framräknade pensionsåtagandet så att nettoredovisning sker i rapporten över finansiell ställning. Pensionsåtagande i Sverige har i vissa fall tryggats genom köp av kapitalförsäk- ring till förmån för den försäkrade. I de fall dessa åtaganden till karaktären är av- giftsbestämda redovisas de som avsatt till pensioner, avgiftsbaserade förplik- telser och motsvarande tillgång i kapitalförsäkring till verkligt värde som förvalt- ningstillgångar för avgiftsbaserade förpliktelser. Skulden för kapitalförsäkringen värderas till den bästa uppskattningen av vad som kommer att utbetalas, vilket motsvaras av tillgångens verkliga värde. Avsättning för särskild löneskatt görs beräknad på kapitalförsäkringens redovisade värde. Övriga ersättningar till anställda kostnadsförs i takt med att förmånerna intjä - nas av de anställda. FINANSIELLA RAPPORTER 90 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 2, forts. Leasing Redovisning av leasing baseras på att samtliga hyres- och leasingavtal redo- visas i leasetagarens rapport över finansiell ställning. I IFRS 16 Leasingavtal finns möjlighet att undanta vissa avtal, korta hyres- och leasingavtal samt avtal där underliggande tillgång uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa den av IFRS Redovisningsstandarder delgivna lättnadsregeln, vil- ken innebär att koncernens rapport över finansiell ställning inte inkluderar hyres- och leasingkontrakt med förväntad kortare nyttjandetid än 12 måna- der samt leasingavtal för vilka den underliggande tillgången har ett mindre värde (5 KEUR enligt Lindabs tillämpning). Leasingavgifterna från dessa ex - kluderade avtal redovisas som en rörelsekostnad linjärt över leasingperioden. Lindab utvärderar vid ingången av nya kontrakt om de innehåller leasing- komponenter som ska aktiveras i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal. Lea- singrelaterade avgifter som aktiveras är primärt fasta avgifter respektive va- riabla index-/prisavgifter samt eventuella relevanta restvärdesgarantier, op- tionspriser eller termineringsavgifter. Avtal som innehåller både en aktiver- bar och en icke aktiverbar avtalskomponent aktiveras till sin helhet om sist- nämnda del är av mindre värde. Aktivering av hyres- och leasingavtal sker initialt till nuvärdet av framtida lea- singavgifter, diskonterade utifrån avtalets implicita ränta eller för koncernen fastställda marginella låneräntor utifrån respektive valuta och tillgångsslag. Tillgångsvärdet inkluderar även avgifter erlagda vid eller före inledningsdatu- met för leasingavtalet, förekommande initiala direkta utgifter och eventuella beräknade återställandekostnader för vilka det finns redovisade avsättningar i enlighet med IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar. Vid aktiveringen görs också ställningstagande kring förväntad kontraktstid/ nyttjandeperiod av tillgången i fråga inom ramen för befintligt avtal. De materiella tillgångar/nyttjanderätter som ingår i koncernens finansiella ställning i enlighet med IFRS 16 Leasingavtal redovisas i efterföljande perio - der till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar och eventuella ned- skrivningar samt justeringar för gjorda omvärderingar. Avskrivning sker linjärt från avtalets startdatum och över den nyttjandetid som är kortast av beräk- nad ekonomisk livslängd och avtalad leasingtid. Nedskrivningar redovisas i enlighet med IASenlighet med IAS 36 Nedskrivningar. Vad gäller leasingskulderna som redovisas i rapporten över finansiell ställ - ning inkluderas de löpande till upplupet anskaffningsvärde minskat med gjor- da leasingbetalningar och med beaktande av den beräknade ränteeffekten. Omvärdering av de leasingrelaterade balansposterna sker löpande utifrån förändringar i ränte-/indexkomponenter, leasingperioder, restvärdesgaran- tier etc. Den vägda genomsnittliga marginella låneräntan för koncernen per 3131 december 2024 var 5,3 procent (5,0). Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som innehas för försäljning Anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) klassificeras som tillgångar som innehas för försäljning när deras redovisade värde kommer att återvinnas i huvud- sak genom en försäljning och en försäljning anses mycket sannolik. De redo- visas till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde med avdrag för försälj- ningskostnader, med undantag för uppskjutna skattefordringar och finansiella tillgångar, som värderas till verkligt värde. Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och tillgångar i en avyttrings- grupp som innehas för försäljning redovisas separerade från andra tillgångar i balans räkningen. Skulderna hänförliga till en avyttringsgrupp som innehas för försäljning presenteras separerade från andra skulder i balansräkningen. Koncernen redovisar en förlust på grund av värdenedgång för varje första eller efterföljande nedskrivning av tillgången (eller avyttringsgruppen) till motsvaran- de verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader. En vinst redovisas för varje efterföljande ökning av det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskost- nader, men inte till högre belopp än det ackumulerade värdet för nedskrivningar som tidigare redovisats. En vinst eller förlust som inte tidigare redovisats när en anläggnings tillgång (eller avyttringsgrupp) säljs, ska redovisas per det datum när tillgången eller avyttringsgruppen tas bort ur rapporten över finansiell ställning. Anläggningstillgångar (inklusive sådana som är del av en avyttringsgrupp) skrivs inte av så länge de är klassificerade som att de innehas för försäljning. Ränta och andra kostnader hänförliga till skulderna i en avyttringsgrupp som innehas för försäljning redovisas fortlöpande. Rapport över kassaflöden Lindab tillämpar indirekt metod. Syftet är att ge ett underlag för att bedöma fö- retagets förmåga att skapa likvida medel och företagets behov av dessa likvida medel. Följande definitioner har använts: Kassa och bank utgörs av kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banken och motsvarande institut. Andra likvida medel än kassa och bank utgörs av kortfristiga likvida placeringar som lätt kan omvandlas till känt belopp av kassa och bank och som är utsatt för endast en obetydlig risk för valutafluktuationer. Kassaflöde utgörs av in- och utflöde av likvida medel. Löpande verksamhet utgörs av företagets huvudsakliga intäkts - genererande verksamheter samt andra verksamheter än investerings- och finan- sieringsverksamheten. Investeringsverksamhet utgörs av förvärv och avyttring av anläggningstillgångar och sådana placeringar som inte inryms i begreppet likvida medel. Finansieringsverksamhet utgörs av åtgärder som medför förändringar i storleken på och sammansättningen av företagets eget kapital och upplåning. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser Ställda säkerheter redovisas i det fall Lindab ställt säkerhet för bolagets eller kon- cernens skulder eller förpliktelser. Dessa kan vara skulder och avsättningar som kan finnas i rapporten över finansiell ställning. Säkerheterna kan vara knutna till tillgångar i rapporten över finansiell ställning eller inteckningar. Tillgångarna tas upp till sitt redovisade värde och inteckningarna till sitt nominella värde. Aktier i koncernföretag tas upp till sitt värde i koncernen. Eventualförpliktelser redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och förekomst bekräftas endast av en eller flera osäk - ra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Se vidare not 32. Statliga stöd Statliga stöd är en åtgärd av staten att lämna en ekonomisk fördel som är be- gränsad till antingen ett företag eller en kategori av företag som uppfyller vissa kriterier. Statliga stöd är villkorade av att mottagaren uppfyller eller kommer att uppfylla vissa villkor. Med staten avses i detta fall stater eller myndigheter och lik- nande organ oavsett geografiskt läge. Statliga stöd redovisas vid den tidpunkt då det bedöms rimligt säkert att Lindab uppfyller villkoren som är förknippade med stöden och att stöden kommer att erhållas. Statliga stöd som kompenserar för specifika kostnader redovisas som en kostnadsreduktion över resultaträkningen och klassificeras därmed till samma kategori som den underliggande kostnaden. Statligt stöd som är bidrag av mer generell karaktär redovisas under övriga rörel- seintäkter. I de fall stöd erhålls i samband med förvärv av anläggningstillgångar minskas anläggningsvärdet på de förvärvade tillgångarna. Upplysningar om närstående Transaktioner och avtal med närstående företag och/eller fysiska personer redo- visas enligt IAS 24 Upplysningar om närstående. I koncernen elimineras koncern- interna transaktioner och faller således utanför detta upplysnings-/redovisnings- krav. För omfattningen av dessa transaktioner se vidare not 33. Moderbolagets redovisning Moderbolagets finansiella rapporter upprättas och presenteras i enlighet med Årsredovisningslagen (ÅRL) och Rekommendationerna från Rådet för finansiell rappor te ring (RFR), RFR 2. RFR 2 innebär att moderbolaget ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS Redovisningsstandarder och uttalanden så långt det är möj- ligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen innehåller vilka undantag från IFRS Redovisningsstandarder som ska beaktas och vilka tillägg som ska göras. Det kan tilläggas att moderbolaget inte innehar några leasingavtal. Skillnaderna mellan moder bolagets och koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan: Klassificering och uppställningsformer Moderbolagets resultat- och balansräkning är uppställda enligt Års redo vis nings- lagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilken tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter, gäller främst redo- vis ning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar, eget kapi tal samt förekomsten av avsättningar som egen rubrik. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 91 Finansiella risker omfatter finansieringsrisker, likviditetsrisker, ränterisker, valuta- risker och finan siella kreditrisker. Arbetet med finansiella risker är en integrerad del av Lindabs verksamhet. Samtliga risker hanteras i enlighet med Lindabs fastställda policyer. Koncernens Treasuryfunktion ansvarar för dessa risker och stödjer också koncernens bolag vid implementeringen av finansiella policyer och riktlinjer. Uppfölj- ning av hur Treasurypolicyn efterlevs görs regelbundet och avrapporteras till styrelsen. Not 03 Finansiella risker Likviditet Risk Likviditetsrisk definieras som risken att koncer - nen inte kan fullfölja sina förpliktelser och/eller drabbas av ökade kostnader på grund av brist på likviditet. Exponering Disponibla likvida medel inklusive outnyttjade kre- diter inom koncernen uppgick vid årets utgång till 3 241 MSEK (1 885), baserat i huvudsak på ovan nämnda kreditramar samt checkkrediter. För finan siella skulder på balansdagen och dess för- fallostruktur se tabell ”Likviditetsrisk” på sidanfallostruktur se tabell ”Likviditetsrisk” på sidan 93. Samtliga finansiella skulder per 31Samtliga finansiella skulder per 31 decem ber 2024, vilka förfaller inom 12 månader och inte möts av kontraktsenligt brutto inflöde från valuta swappar, täcktes av disponibla likvida medel och outnytt- jade krediter vid tidpunkten i fråga. Kommentar Alla förfall på centralt administrerade lån plane - ras i förhållande till koncernens kassaflöde. Ovan- nämnda kreditavtal säkerställer likviditets behovet. Lindabs verksamhet är delvis säsongs betonad, vilket får effekt på kassaflödet. Enligt koncer- nens Treasurypolicy ska koncernen vid varje till- fälle inneha disponibla medel inklusive outnytt- jade krediter för att täcka likviditetsbehovet i den löpande verksamheten. Ränta Risk Ränterisk är risk för att förändringar i gällande ränteläge påverkar koncernen negativt. Exponering Lindab är nettolåntagare. Nettoskulden upp- gick vid årets utgång till 4 510 MSEK (3 264), vilket innebär att koncernen drabbas negativt av stig ande räntor. IFRS 16 Leasingavtal på verkar netto skulden per 31 december 2024 med 1 581 MSEK (1 370). Kommentar Överskottslikviditet används till amortering av befintliga lån. Räntebindningstiden ska enligt Treasury policyn vara 1–12 månader. Per 31 decem- ber 2024 uppgick den till 2 månader (3). Ränte- satsen, beräknad som koncernens räntekostnad i förhållande till genomsnittliga skulder, uppgick till 5,3 procent (5,0). Kommentar I juni förnyade Lindab sin grundfinansiering då den befintliga skulle löpa ut. Enligt koncernens Treasurypolicy ska alltid en långfristig finansie- ring finnas på plats senast 12 månader innan befintlig finansiering förfaller. Det nya avtalet med Nordea, Handelsbanken, DNB Bank och Danske Bank inkluderar en revolverande kredit- facilitet med en kreditram om 4 050 MSEK och ett lån om 120MEUR. Den totala kreditlimitenett lån om 120 MEUR. Den totala kreditlimiten höjdes därmed med 1 000 MSEK och 50 MEUR. Avtalet är villkorat med en kovenant med kvar- talsvis uppföljning. Lindab uppfyllde villkoren per den 31 december 2024. Finansiering Risk Med finansieringsrisk avses risken för att finansie- ringen av koncernens kapitalbehov samt refinan- sie ring av utestående krediter försvåras och/eller fördyras. Exponering Lindabs totala kreditramar uppgick per den 3131 december 2024 till 5 428 MSEK (3 077) och löper till juni 2027 med en förlängningsoption om ett plus ett år. Koncernföretag Andelar i koncernföretag redovisas till anskaffningsvärde i moderbolagets finan- siella rapporter. Förvärvsrelaterade kostnader för koncernföretag, som kostnads- förs i koncernredovisningen, ingår som en del i anskaffningsvärdet för andelar i koncernföretag hos moderbolaget. Koncernbidrag Koncernbidrag till eller från Lindabs koncernföretag redovisas, i enlighet med RFR 2, i moderbolagets resultaträkning. Nedskrivning av finansiella tillgångar IFRS 9 Finansiella instrument ska tillämpas även i moderbolaget för nedskriv - ning av finansiella tillgångar. De fordringar som finns i moderbolaget på kon- cernbolagen är kortfristiga, varför den förenklade matrismodellen kan till- lämpas, se avsnitt om Nedskrivning av finansiella tillgångar. Inga kortfristiga koncernfordringar föranleder förlustreservering. Not 2, forts. FINANSIELLA RAPPORTER 92 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 3, forts. Valuta Valutarisk är risken för negativa effekter på koncernens rapport över totalresultat, kassaflöde och rapport över finansiell ställning på grund av växelkursförändringar: • Resultatet påverkas när intäkter och kostnader i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. • Rapporten över finansiell ställning påverkas när tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till svenska kronor. Risken kan delas upp i transaktionsrisk och omräkningsrisk. Transaktionsrisk Risk Transaktionsrisk uppstår vid handel i annan va - luta än det lokala bolagets funktionella valuta. Ett enskilt bolag kan också ha monetära tillgångar och skulder i annan valuta än den funktionella valutan, vilka omräknas till den lokala valutan på balans dagens kurs. Omräkningen av de mone- tära tillgångarna och skulderna ger upphov till valutakurseffekter, vilka redovisas i rapporten över totalresultatet. Exponering 79 procent (77) av försäljningen sker i annan va - luta än SEK. Totalt sker försäljning i 10 (10) olika valutor, varav de viktigaste vid sidan av SEK är EUR, DKK, GBP och NOK. Lindabs nettoexpone- ring omräknad till SEK uppgår till cirka 200 MSEK (900) årligen. Av transaktionsexponeringen upp- tagen i balansräkningen var 0 MSEK (0) säkrad vid årets utgång. Kommentar För att minska valutaexponeringen eftersträ- vas att matcha inflöde och utflöde i olika valutor genom att exempelvis fakturera i samma valuta som inköp görs i. Varje enskilt koncernföretag är ansvarigt för att identifiera sin egen valuta- exponering. Vissa speciella order, projekt, investe- ringar och inköp kan säkras för att skapa visshet om framtida kassaflöden. Treasuryfunktionen är ansvarig för koncernens övergripande valutaexponering samt fattar till- sammans med CFO beslut om och genomför eventuell säkring av dotterbolagens exponering. Omräkningsrisk Risk Vid omräkning av utländska dotterbolags rap- porter över finansiell ställning i lokal valuta till svenska kronor uppstår en valutakursdifferens. Resultaträkningen räknas om till årets genom- snittskurs och rapporten över finansiell ställning räknas om till kursen den 31 december. Valuta - kursdifferensen förs till övrigt totalresultat. Om- räkningsexponeringen utgörs av den risk som valutakursdifferensen representerar i form av påverkan på totalt resultat. Sedan 2013 säkras delar av denna exponering. Lindab AB har valutarisker i sin ut- och inlåning till respektive från koncernbolag, som i huvudsak sker i koncernbolagens lokala valuta. Exponering Koncernens nettoinvesteringar i utländsk valuta uppgick vid utgången av 2024 till 7 737 MSEK (6(6 182). De största valutorna utgörs av EUR 2182). De största valutorna utgörs av EUR 2 627 MSEK (2 453), DKK 2 571 MSEK (800) och GBP 691 MSEK (617). 1MSEK (617). 1 378 MSEK (672) är säkrat via upp- tagande av lån i utländsk valuta, som klassificeras som en långfristig räntebärande skuld under posten Skulder till kredit institut. Säkrings instrumentens nominella belopp uppgår till 120nominella belopp uppgår till 120 MEUR (41). Före- gå ende år fanns även säkringsinstrument motsva- rande 19 MCHF. Säkringseffekten redovisas över koncernens rapport över totalresultatet. Lindab AB:s utlåning respektive inlåning i ut- ländsk valuta uppgick vid utgången av 2024 till 11 594 MSEK (1 618) respektive 731 MSEK (567). Kommentar Valutasäkring av koncernens omräkningsexpo - nering beslutas av CFO, vilket är i enlighet med koncernens Treasurypolicy. Säkring kan ske med upp till 90 procent av underliggande tillgångs värde. Säkring kan ske via valutaswappar eller lån. Lindab skyddar nettoinvesteringar i EUR med lån för vilka säkringsredovisning tillämpas. Likviditetsrisk Nedanstående tabell visar koncernens finansiella skulder, uppdelade efter den tid som på balansdagen återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. Per 31 december 2024 < 3 mån Mellan 3-12 mån Mellan 1-2 år Mellan 2-5 år > 5 år Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 48 3 36 3 084 0 Skulder avseende leasing 114 334 349 678 334 Derivatinstrument 1 510 – – – – Leverantörsskulder och andra skulder 1 001 527 – – – Per 31 december 2023 < 3 mån Mellan 3–12 mån Mellan 1–2 år Mellan 2–5 år > 5 år Upplåning (exklusive skulder avseende leasing) 43 95 1 132 1 368 26 Skulder avseende leasing 96 281 296 559 343 Derivatinstrument 940 – – – – Leverantörsskulder och andra skulder 964 450 – – – De belopp som ingår i tabellen är avtalsenliga odiskonterade kassaflöden. Derivatflödet hänför sig till bruttoflödet av valutaterminer. Likviditetsrisken är begränsad då den täcks av garanterade tillgängliga kreditramar, kontraktsenligt bruttoflöde vid förfall av valutaswappar och av inflöde av finansiella tillgångar. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 93 Not 3, forts. Valutaterminer 2024-12-31 2023-12-31 Motvärde i MSEK Belopp Löptid månader Belopp Löptid månader Sälj EUR –402 1 – – Sälj EUR –253 3 –630 3 Sälj DKK –77 3 – – Sälj CHF – – –1 3 Sälj GBP –234 3 – – Sälj NOK –26 3 –26 3 Sälj CZK –72 1 – – Sälj CZK –73 2 – – Sälj CZK –73 3 –276 3 Sälj PLN – – –1 3 Sälj USD –199 1 – – Sälj RON –5 3 –6 3 Sälj total –1 414 –940 Köp EUR 56 1 – – Köp EUR – – 48 3 Köp CZK 2 3 45 3 Köp USD 22 1 – – Köp RON 2 3 – – Köp HUF 14 1 – – Köp total 96 93 Netto –1 318 –847 Valutakursutveckling 2020–2024 EUR/SEK (V. axel) 0 4 8 12 16 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 GBP/SEK (V. axel) DKK/SEK (H. axel) NOK/SEK (H. axel) Dec 2019 Jan 2020 Jan 2021 Jul 2020 Jan 2022 Jul 2021 Jan 2023 Jul 2022 Jan 2024 Jul 2023 Jul 2024 Dec 2024 Valutakursutveckling januari–december 2024 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 0,8 1,0 1,2 1,4 1,6 1,8 2,0 Dec 2024 Nov 2024 Okt 2024 Sep 2024 Aug 2024 Juli 2024 Juni 2024 Maj 2024 Apr 2024 Mar 2024 Feb 2024 Jan 2024 Dec 2023 EUR/SEK (V. axel) GBP/SEK (V. axel) DKK/SEK (H. axel) NOK/SEK (H. axel) Kvittning av tillgångar och skulder under ISDA-avtal Lindab kvittar ingenting i balansräkningen, då kvittningsrätten är villkorad enligt ISDA-avtal. Kvittningsrätten uppgår till 1 MSEK (6) enligt nedanstående tabell. 2024-12-31 Tillgångar valutaderivat Skulder valutaderivat Summa Belopp redovisade i balansräkningen 2 –1 1 Finansiella avtal –1 1 0 Netto 1 0 1 2023-12-31 Belopp redovisade i balansräkningen 30 –24 6 Finansiella avtal –6 24 18 Netto 24 0 24 Följande valutakurser har använts vid omräkning av utländska verksamheter Genomsnittskurs Balansdagskurs Land Valuta Valuta- kod 2024 2023 2024 2023 Euroområdet 1 EUR 11,43 11,47 11,49 11,10 Danmark 1 DKK 1,53 1,54 1,54 1,49 Norge 1 NOK 0,98 1,00 0,97 0,99 Polen 1 PLN 2,66 2,53 2,69 2,56 Rumänien 1 RON 2,30 2,32 2,31 2,24 Schweiz 1 CHF 12,00 11,81 12,17 11,98 Storbritannien 1 GBP 13,51 13,19 13,85 12,77 Tjeckien 100 CZK 45,51 47,8 0 45,53 44,88 Ungern 100 HUF 2,89 3,01 2,79 2,90 USA 1 USD 10,57 10,60 11,00 10,04 Känslighetsanalys Resultatpåverkan, MSEK Förändring procent 2024-12-31 2023-12-31 Variation i valuta, försäljning +/–1 +/–105 +/–101 Variation i valuta, inköp råmaterial +/–1 +/–57 +/–53 Variation i valuta, nettotillgångar +/–1 +/–64 +/–55 Variation i valuta, nettoskuld +/–1 +/–21 +/–16 Variationer i ränta, % +/–1 +/–35 +/–27 Beräkningarna baseras på 2024 respektive 2023 års volymer och förutsätter att allt annat är oför- ändrat, till exempel att försäljningspriser ej justeras på grund av stålprisförändring. Beräkningen är exklusive skatteeffekt. Variation i valuta, försäljning och inköp av råmaterial Lindab hade 79 procent (77) av försäljningen och 82 procent (81) av totala inköp av råmaterial i annan valuta än SEK, vilket innebär att fluktuationer i SEK påverkar koncernens bruttoresultat. Inköp av råmaterial utgör den enda väsentliga valuta- expone ringen på kostnadssidan. En variation på +/–1 procent för SEK påverkar försäljningen med 105 MSEK (101) och inköp av råmaterial med 57 MSEK (53). De viktigaste valutorna utgörs av EUR, DKK, NOK och GBP. USD är också en betydelsefull valuta vad beträffar inköp av råmaterial. FINANSIELLA RAPPORTER 94 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 3, forts. Variation i valuta, nettotillgångar Lindab har nettotillgångar i utländsk valuta, det vill säga nettoinvesteringar i ut- ländsk verksamhet i utländsk valuta, uppgående till 7 737 MSEK (6 182). Den största enskilda nettotillgången återfinns i EUR följt av DKK, GBP och PLN. 1 378 MSEK (672) av nettotillgångarna är säkrade via lån. En variation på +/– 1 procent för SEK påverkar nettotillgångarna med 64 MSEK (55). Variation i valuta, nettoskuld Lindabs nettoskuld uppgår till 4 510 MSEK (3 264). 46 procent (50) av netto- skulden är i andra valutor än SEK. Den största exponeringen i utländsk valuta utgörs av lån i EUR. En variation på +/–1 procent för SEK påverkar nettoskulden med 21 MSEK (16) varav 7 MSEK (8) redovisas i övrigt totalresultat. Variationer i ränta Förändringar i räntenivån påverkar Lindabs lönsamhet och kassaflöde. En ränte- förändring med +/–1 procentenhet påverkar Lindabs resultat med 35 MSEK (27). Kapitalförvaltning Lindabs förvaltade kapital utgörs av summan av eget kapital och koncernens nettoskuld, totalt 11 870 MSEK (10 501). Koncernens kapital ska användas för att behålla en hög grad av finansiell flexibi li tet och för att finansiera förvärv. Eventuellt överskottskapital kan över- föras till Lindabs aktieägare. Det övergripande målet för kapitalförvaltningen är att säkerställa koncernens förmåga att fortsätta som en fortlevande verksamhet och samtidigt säkerställa att koncernens medel används på bästa sätt för att både ge aktieägare en god avkastning och långivare en god trygghet. Lindab styrs sedan ett antal år tillbaka av finansiella mål. Dessa mål är följande: • Den årliga tillväxten ska vara minst 10 procent, som en kombination av organisk och förvärvad tillväxt. • Rörelsemarginalen (EBIT) ska överstiga 10 procent per år, justerat för engångs- poster och omstruktureringskostnader. • Nettoskulden ska inte vara högre än tre gånger EBITDA, beräknat utifrån 1212 månaders genomsnittliga värden. Lindabs utdelningspolicy är att föreslagen utdelning ska motsvara minst 40 procent av bolagets resultat efter skatt, med hänsyn tagen till bolagets finansiella ställning, förvärvsmöjligheter och långsiktiga finansieringsbehov. Lindabs styrelse föreslår till årsstämman en utdelning om 5,40 SEK (5,40) per aktie för år 2024, se not 25. För att säkerställa tillgången på finansiering är det viktigt att uppfylla de åtag- anden gentemot bankerna som följer av kreditavtalen. Kreditavtalen innehåller en kovenant i form av nettoskuldsättning i förhållande till EBITDA. Lindab upp - fyller detta krav per den 31 december 2024. Lindabs Treasurypolicy antas av styrelsen årligen och bildar ett ramverk av rikt - linjer och regler för finansverksamheten, vilken är centraliserad till koncernstab Ekonomi och Finans. Därigenom kan koncernens sammanlagda finansiella risk- positioner bevakas och gemensamma intressen tillvaratas. Samtidigt uppnås kostnadseffektivitet, stordriftsfördelar och kompetensuppbyggnad. Kreditriskhantering En kreditrisk för koncernen är finansiella tillgångar i form av kundfordringar. I den löpande verksamheten hanteras kundkreditrisken av varje enskild affärsenhet och detta sker utifrån av koncernen etablerad policy, rutin och kontroll. Indivi- duella kreditlimiter per kund identifieras utifrån satta riktlinjer och ställningsta- gande av limit görs utifrån bedömd riskprofil. Det kan även noteras att Lindab i vissa kundrelaterade transaktioner arbetar med förskottsregleringar från motpart, vilket kan ha sin grund i såväl kassaflödesoptimering som kreditriskhantering. Lindab arbetar aktivt med att bevaka och säkerställa regleringen av utestå- ende kundfordringar. Delar av kundfordringsportföljen omfattas dessutom av kreditförsäkring. Koncernen är begränsat exponerad mot enskilda kunder, då Lindabs största kund står för 1,8 procent (1,8) av koncernens nettoomsättning. För redovisade kundfordringar finns en kreditförlustreserv, vilken utöver indi - viduell värdering motsvarar förväntade förluster utifrån återstående löptid. Ute- stående fordringar kategoriseras per balansdagen utifrån förfallotidpunkt samt antal dagars dröjsmål. Baserat på detta sker beräkning av förlustreserv utifrån sex olika värderingsnivåer, nivåer som både reflekterar koncernens förlusthistorik och en framåtriktad förväntad kreditförlustjustering utifrån rådande marknads- förhållanden. För metodik vid värdering av kundfordringar och förlustreservens förändring under året, se vidare not 24. Per balansdagen uppgick redovisad kredit förlust reserv till –61 MSEK (–66). Lindab har även en kreditriskexponering i tillgodohavanden hos banker och finans institut. Denna kreditrisk hanteras av koncernens centrala Treasury funktion i enlighet med Lindabs Treasurypolicy. Med beaktande av motparternas finan- siella ställning samt oberoende värderingsinstituts gradering av dessa bedöms den totala kreditriskexponeringen motsvara det redovisade värdet för dessa finan siella tillgångar. Generellt kan även nämnas att koncernens Treasury policy speci ficerar lägsta tillåtna rating, av oberoende värderingsinstitut, för banker som Lindab nyttjar avseende in- och utlåning. Övriga finansiella tillgångar anses generellt ha en inneboende låg kreditrisk. Värdering sker löpande för att bedöma eventuellt inneboende förlustrisk utifrån objektiva grunder, baserade på historiska erfarenheter och därtill även reflek- tera bedömda framtida ekonomiska förutsättningar hos motparterna. Individuell värde ring tillämpas. Värderingsprocessen hänförlig till övriga finansiella tillgångar är decentraliserad med syfte att säkerställa att bästa möjliga kunskaper tillämpas i bedömningen av eventuell förlustreserv. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 95 Not 04 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål IFRS utgör ett principbaserat regelverk och innehåller under normala omstän- digheter inte några detaljerade regler, utan utvecklar i stället de övergripande principer som ska prägla den finansiella rapporteringen. Detta för med sig att väsentliga uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan ge upphov till specifika konsekvenser i den finansiella rapporteringen. Gjorda bedömningar är centrala för det finansiella utfallet och dessa kombineras med utförliga upplysningar. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på histo - risk erfarenhet samt andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händel- ser som anses rimliga under rådande förhållanden. Vid tillämpning av redovisningsprinciper har olika bedömningar gjorts som avsevärt kan påverka de belopp som redovisas i Lindabs finansiella rapporter. Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Koncernen prövar löpande om något nedskrivningsbehov föreligger i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Prövning av nedskrivnings- behov baseras på en genomgång av återvinningsvärdet. Värdet uppskattas ut ifrån ledningens beräkningar av framtida kassaflöden, vilka huvudsakligen grundas på interna affärsplaner samt finansiella budgetar och prognoser. Koncernens nedskrivningsprövning av goodwill sker på segmentsnivå, vilket bedöms vara lägsta kassagenererande enhet för löpande monitorering av denna post utifrån högste verkställande beslutfattares perspektiv (se not 2 respektive 17). Per 31 december 2024 uppgick redovisad goodwill till 5 802 MSEK (4 378). Av detta saldo var 4 975 MSEK (3 303) relaterat till Ventilation Systems och 827 MSEK (1 075) till Profile Systems. Vid prövning av nedskrivningsbehov krävs ledningens bedömningar av olika aspekter, speciellt vad gäller om händelser inträffat som kan påverka goodwillens värde samt att de antaganden som används vid kassaflödesprognoser och dis- kontering av dessa kassaflöden är rimliga. Förändringarna i de antaganden som är gjorda av ledningen kan resultera i ett annat resultat och en annan framtida finansiell ställning och då det i viss mån föreligger osäkerheter, kan detta i sig påverka gjorda värderingar. I samband med nedskrivningsprövning av goodwill och estimering av nyttjande- värde för lägsta kassagenererande enheter har bland annat klimatrelaterade risker särskilt beaktats. Utifrån gjord analys bedöms det inte föreligga några klimat- relaterade risker som väsentligt uppfattas kunna påverka beräkningen av nytt- jandevärdet utifrån nu känd information. Instabilitet i marknadsutveckling och/eller betydande volatilitet i räntor respek- tive valutor kan föranleda och indikera ett nedskrivningsbehov. Lindab har ana- lyserat huruvida en negativ justering av gjorda antaganden för exempelvis dis- konteringsränta och/eller rörelseresultat skulle kunna resultera i en förändrad be- dömning. Utifrån gjorda känslighetsanalyser föreligger inte heller något indikerat nedskrivningsbehov för någon av de kassagenererande enheterna. För ytterliga- re information om utförd prövning av nedskrivningsbehov av goodwill, se not 17. Leasingavtal Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar och bedömningar vid tillämpning av koncernens redovisningsprinciper I samband med redovisning av hyres- och leasingavtal finns vissa inslag av subjek tiva uppskattningar och bedömningar, både vad gäller möjlighet/sannolikhet att nyttja förlängnings-, terminerings- och köpoptioner, bedömd nyttjandetid för kontrakt som löpande förlängs om ingen part aktivt säger upp avtalet och faktisk förväntad nyttjandeperiod av tillgången inom ramen för befintliga avtal. Ur ett väsentlighets - perspektiv är de för koncernen viktigaste avtalen primärt relaterade till hyresavtal för fastigheter, där dessa bedömningar kan få en materiell effekt på den finansiella ställningen. Lindab har en struktur för hur bedömning av dessa komponenter bör ske och vad gäller fastigheter är denna struktur till stor del baserad på fastigheter - nas huvudsakliga karaktär (produktion, lager, filia ler respektive kontor). Riktlinjerna syftar till att på ett rättvisande sätt vägleda och återspegla förväntade nyttjande tider och därmed också värdet av nyttjanderättstillgångarna samt skuld ernas redovisade värde i form av framtida leasingavgifter. Detta utifrån vid varje bokslut känd informa- tion. I bedömningarna ingår också att i enlighet med IAS 36 Nedskrivningar pröva tillgångarnas redovisade värde ur ett nedskrivningsperspektiv. Ytterligare en komponent som påverkar redovisade värden av hyres- och leasing avtal i koncernens finansiella ställning är underliggande diskonterings- faktorer. Lindab tillämpar för beräkning av balansvärden bedömd relevant margi- nell låneränta för respektive valuta och tillgångsslag, allt med syfte att på bästa sätt återspegla hyres- och leasingrelaterade tillgångar samt finansiella åtagan - den på ett rättvisande sätt. Den genomsnittliga vägda marginella låneräntan uppgick vid ingången av år 2024 till 5,0 procent (3,3) och per den 31 december 2024 till 5,3 procent (5,0). Ytterligare upplysningar avseende leasingavtal lämnas i not 30. Uppskjutna skattefordringar Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Uppskjutna skattefordringar och -skulder redovisas för temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjutna skattefordringar, vilka är hänförliga till underskottsavdrag, redovisas i den omfattning det är sannolikt att framtida skattemässiga överskott kommer att finnas tillgängliga, mot vilka de ackumule - rade underskotten kan utnyttjas. Koncernens underskottsavdrag är främst hän- förliga till länder med lång eller obegränsad nyttjandetid. Lindab redovisar upp- skjutna skattefordringar baserat på ledningens bedömningar av framtida skatte- pliktiga resultat i olika skattejurisdiktioner. Uppskjutna skattefordringar relaterade till underskottsavdrag uppgick vid 2024 års utgång till 69 MSEK (53), se not 15. Redovisning av varulager Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljnings - värdet. Värdering och bedömningar avseende varulager regleras genom ett in- ternt regelverk, vilket är obligatoriskt att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet är att säkerställa att varulagret värderas till det lägsta av anskaffnings värdet och nettoförsäljningsvärdet vid varje tidpunkt. Vid beräkningen av nettoförsäljningsvärdet görs antagande om utgående ar - tiklar, artiklar med övertalighet, skadat gods samt uppskattat försäljningsvärde baserat på tillgänglig information. Reserven för inkurans i varulager uppgick per den 31 december 2024 till 171 MSEK (119), se not 23. Förväntade kundkreditförluster Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Lindab tillämpar i sin värdering för utestående kundfordringar en beräkning om förväntade kundförluster. Värderingsmetoden baseras på en uppskattning av för- väntade kreditförluster för samtliga utestående fordringar, inklusive ej för fallna fordringar. Reservationen för förväntade kundkreditförluster beräknas utifrån cen- trala riktlinjer, som baseras på gjorda bedömningar av förväntade kredit förluster i olika förfallokategorier och utifrån en kombination av historisk erfarenhet samt framtida förväntade förändringar i enskilda kategorier/marknader. Utöver beräk- ningen av kundkreditförlustreserv, utifrån givna reserve rings rikt linjer, sker även in- dividuell bedömning av enskilda materiella kundexponeringar. Denna bedömning görs utifrån omständigheter vilka kan medföra väsentlig påverkan av värde ringen, till exempel förändringar i betydande kunders betalningsförmåga och finan siella ställning som är kända på balansdagen. För ytterligare information kring värde- ringsmetodik, se not 2 respektive not 24. Vid 2024 års slut uppgick reserven för förväntade kundkreditförluster till 61 MSEK (66), se not 24. Övriga avsättningar Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Lindabs verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begrän - sad miljöpåverkan. Koncernen bedriver verksamheter i fastigheter där det kan förekomma markföroreningar. I de fall risk för miljöåtaganden föreligger görs en bedömning huruvida avsättning ska göras baserat på känd information, upp- fattningar av ombud och andra rådgivare, sannolikheten för att ett åtagande före ligger samt tillförligheten i det belopp som åtagandet beräknas uppgå till. Det belopp som redovisas som en avsättning är den bästa uppskattningen av den utgift som krävs för att reglera ett aktuellt åtagande per balansdagen. Kon - cernens redovisning av avsättningar innebär att 170 MSEK (25) redovisas som övriga avsättningar per den 31 december 2024. Dessa avsättningar avser om - struktureringsreserv, garantireserv och övriga avsättningar. Ökningen av avsätt- ningar i relation till föregående år avser huvudsakligen kategorin omstrukture - ringsreserv. I detta belopp ingår för 2024 bland annat avsättningar relaterade till beslutad avyttring och avveckling av koncernens profilverksamhet i Östeuropa samt beslutade strukturåtgärder för att stärka Lindabs lönsamhet samt anpassa fasta kostnader till rådande marknadsförutsättningar, se not 27. En regelbunden granskning görs av utestående rättsliga förfaranden. En be - dömning görs då av om det finns behov av att redovisa en skuld och om det finns FINANSIELLA RAPPORTER 96 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 4, forts. en förpliktelse som en följd av en händelse. Vidare görs en bedömning om det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och om en tillförlitlig beloppsuppskattning kan göras. Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte. Pensioner Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Avsättningar och kostnader för ersättningar efter avslutad anställning, huvud- sakligen pensioner, är avhängiga de antaganden som görs när skulden räknas fram. Särskilda antaganden och aktuariella beräkningar görs för varje land där Lindab har verksamhet som medför sådana förpliktelser. Antagandena avser diskonteringsräntor, inflation, löneökningstakt, avgångsintensitet, mortalitet och andra faktorer. Vid fastställande av diskonteringsräntan beaktar Lindab diskonteringsräntan för respektive land uttryckt i den valuta i vilken ersättningarna kommer att utbetalas och som har löptid som motsvarar bedömningarna för den aktuella pensionsför- pliktelsen. Andra viktiga antaganden baseras delvis på rådande marknadsvillkor. Lindab utvärderar kvartalsvis tillämpade aktuariella antaganden och gör justeringar av dessa vid behov. Varje förändring i dessa antaganden kommer att inverka på pensionsförpliktelsernas redovisade värde. För känslighetsanalys, se not 26. Koncernens avsättningar för förmånsbaserade pensioner uppgick per balans- dagen till netto 280 MSEK (224) efter avdrag för förvaltningstillgångar. Makroekonomiska faktorer Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Det finns ständigt olika makroekonomiska faktorer vilka påverkar alternativt kan påverka koncernens verksamhet framåtriktat. Graden av potentiell inverkan är beroende på de enskilda faktorernas karaktär i relation till Lindabs verksamhet. Under de senaste åren har exempelvis möjliga effekter monitorerats, analyse- rats och reflekterats i verksamhetsstyrningen utifrån ökad osäkerhet i ett flertal omvärldsfaktorer med påföljande marknadsinstabilitet i vissa länder där Lindab verkar, betydande inflation, höga energipriser, turbulent stålprisutveckling, dis - kussioner om införandet av handelstullar som kan påverka marknaden i form av handelshinder samt det konjunkturella läget med en till del lägre byggakti- vitet inom delar av Europa. Lindabs kontinuerliga utvärdering av faktorer som kan få betydande inverkan på koncernen påverkar, förutom verksamhetsstyr- ningen, även vissa väsent liga bedömningar som skett ur ett finansiellt värde - ringsperspektiv, då stigande inflation och räntor kan ge en påverkan på verkligt värde-värderingar, uppskattningar gällande förväntade framtida kassaflöden, diskonteringsräntor som används för att fastställa nuvärdet av kassaflöden, in- dikatorer på nedskrivnings behov och nedskrivningstester. Bedömda framtida kassaflöden vid nedskrivningsprövningar återspeglar förväntade framtida utfall, diskonteringsfaktorer reflekterar bedömd underliggande risk och så vidare. Kon- cernen följer noggrant för verksam heten relevanta makroekonomiska faktorers utveckling och utvärderar regelbundet olika scenarier för att med rimlig snabb - het kunna anpassa verksamheten till råd ande omständigheter och även reflek- tera detta i finansiella ställningstaganden samt värderingar. Bedömningar av klimatrelaterade faktorers påverkan på de finansiella rapporterna Inriktningen “För ett bättre klimat” är vägledande för Lindabs hållbarhets arbete. Hållbarhetsplanen utgår från tre perspektiv: ”Skapa hälsosamma byggnader”, ”Minska kundernas klimatpåverkan” och ”Bedriva en hållbar verksamhet”. Lindabs klimatrelaterade mål är: • Minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent till år 2030, från basåret 2022 1) • Minska de absoluta scope 3-växthusgasutsläppen från Inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter med i genomsnitt 25 procent till år 2030 från basåret 2022 2) • Uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till år 2050 • Minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 1, 2 och 3 med 90 procent till år 2050 från basåret 2022 3) Processen för ett bättre klimat kan medföra omställningsrisker och fysiska klimat- risker men även möjlig heter. De finansiella effekterna avseende aktiviteter för ett bättre klimat har inte haft någon betydande påverkan på de finansiella rappor- terna per den 31 terna per den 31 december 2024. Lindab bedömer de fysiska klimat risk erna som låga på kort och medellång sikt och de bedöms ha en begränsad påverkan på Lindabs verksamhet. Baserat på detta är bedömningen att de identifierade klimat risk erna i hållbarhets rapporten inte kommer att påverka Lindabs finansiella ställning i betyd ande grad, se Hållbarhets rapporten sidan 166. Tabellen nedan sammanfattar i förekommande fall klimatrelaterade faktorers påverkan och risker i de finansiella rapporterna. 1) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. 2) Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs siter och transport till kund som Lindab betalar. 3) Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. Bedömningar av klimatrelaterade faktorers påverkan på de finansiella rapporterna Finansiell post Not Typ av påverkan Hållbarhets- rapport, se sid Uppskattningar och bedömningar om klimatförändringars påverkan på de finansiella rapporterna 4 Vid upprättandet av de finansiella rapporterna har ledningen gjort sina bästa bedömningar av vissa belopp som inkluderas i de finansiella rapporterna med hänsyn tagen till dess väsentlighet. Verkligt utfall kan avvika från tidigare gjorda uppskattningar. I enlighet med IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ska upplysning lämnas om de antaganden och andra viktiga källor till osäkerheter i uppskattningar som, om verkligt utfall inte stämmer, kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna. Med beaktande av ledningens användning av uppskattningar och bedömningar avseende klimatförändringar tas hänsyn till deras väsentlighet inom finansiell rapportering. Koncernen har också tagit hänsyn till klimat förändringens inverkan i betydelsefulla bedömningar. Identifierade omställningsrisker som kan komma att påverka Lindabs verksamhet: • Stålindustrins omställning – misslyckad omställning inom stålindustrin kan komma att påverka Lindab negativt. • Beskattning av växthusgasutsläpp – Lindabs verksamhet kan komma att påverkas av det kommande systemet för utsläppshandel inom byggnads- och transportsektorerna, ETS 2 (Emissions Trading System 2) genom ökade energikostnader. Utvecklingen av utsläppshandelssystem och andra regulatoriska krav kommer även att påverka prisläget för olika ståltyper framöver. • Kunders betalningsvilja – kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig eftersom mer miljöbelastande produkter planeras bära en högre kostnad. 168 166 Ersättningar till ledande befattningshavare 6 Lindab har under år 2024 infört incitamentsmål om minskning av utsläpp av växthusgaser kopplat till koncern- ledningens rörliga ersättning. Ersättningen är kopplad både till finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Det kortsiktiga incitaments- programmet för 2024 inkluderade två hållbarhetsmål som motsvarade 10 procent av den rörliga ersättningen: • Utsläpp av växthusgaser i scope 1 och scope 2. • Arbetsrelaterade olyckor, LTIF (Lost Time Injury Frequency). 150, 169, 173 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 97 Not 4, forts. Finansiell post Not Typ av påverkan Hållbarhets- rapport, se sid Banklån finansiering 34 Lindab har under januari 2025 länkat den befintliga kreditfaciliteten till tre hållbarhetsmål. Målen följs upp årligen och räntemarginalen justeras baserat på måluppfyllelse, vilket innebär att en del av finansieringsvillkoren är direkt beroende av hållbarhetsarbetet. Kreditfaciliteten är länkad till följande mål: • Säkrare arbetsmiljö: En förbättring av arbetsmiljön genom en minskning av LTIF. • Minskade utsläpp inom scope 1 och scope 2: En kontinuerlig minskning av bolagets direkta och indirekta växthusgas utsläpp kopplade till verksamheten. • Minskade utsläpp från inköpt stål (del av scope 3): En reducering av utsläpp kopplade till inköpt stål som används i Lindabs produkter. 169, 173 Efterlevnad av miljö- krav – Elcertifikat – Elcertifikat Lindab är engagerat i att minska växthusgasutsläpp längs hela värdekedjan, i linje med Parisavtalet och Science Based Targets. Energieffektivitet är en viktig komponent i hållbarhetsarbetet för att minska klimat påverkan och resursbehov. Under året har ett avtal tecknats gällande obundna Energy Attribute Certificates (EACs) för att på så sätt stödja pro- duktionen av förnybar energi och för att verifiera och dokumentera användningen av förnybar energi. Kostnaderna redovisas löpande som övriga rörelsekostnader. Det finns inga övriga åtaganden som skulle föranleda behov av ytterligare avsättning. 166, 170, 178 Värdering av icke- finansiella tillgångar 9, 17, 18 Bedömning görs av effekterna relaterade till eventuella åtaganden i linje med Parisavtalet vad gäller värdering av icke-finansiella tillgångar, med särskilt avseende på återstående nyttjandeperiod för vissa tillgångar och nedskrivnings prövning. Lindab har under de senaste åren genomfört större investeringar för att uppnå stordriftsfördelar och effek tivitet i produk tion och för att skapa en säkrare produktionsmiljö. Lindab gör bedömningen att det inte föreligger betydande investeringsbehov för att möta nuvarande och framtida miljökrav. Enligt den nuvarande bedömningen föreligger det inga större tillkommande investeringsbehov för att möta åtaganden för att nå satta miljömål. Enligt gjorda bedömningar har inga justeringar behövts göras av återstående nyttjandeperioder eller avsättningar. Nedskrivningar har skett under det fjärde kvartalet i samband med omstruktureringen av profilverksamheten i Östeuropa. Nedskrivningarna är inte hänförliga till åtaganden föranledda av miljökrav, utan drivna av beslutet att fullt ut fokusera på ventilation och lönsam tillväxt i regionen. Lindab har därför bedömt effekterna som begränsade relaterat till koncernens åtaganden vad gäller värdering av icke-finansiella tillgångar, med särskilt avseende på återstående nyttjandeperiod för vissa tillgångar och nedskrivnings prövning. Lindab har även bedömt att fysiska klimatrisker har en begränsad påverkan på Lindabs verksamhet på kort och medellång sikt. 162–163, 166–167, 170, 172, 192, 206 Värdering av icke- finansiella tillgångar Nedskrivnings- prövning goodwill Effekter på klimat- förändringarna 9,17 De kassaflödesprognoser som används vid prövningen av nedskrivning av goodwill baseras på bästa tillgängliga framåtblickande information och återspeglar de investeringsplaner som finns i varje kassagenererande enhet vid tidpunkten för att upprätthålla de kassagenererande enheternas operativa kapacitet. Dessa prognoser är i linje med Lindabs strategi som tar hänsyn till satta miljömål och har därför utarbetats baserat på de olika ekonomiska villkor som kan råda inom överskådlig framtid i förhållande till klimatförändringar och energiomställning. Vid upprättandet av koncernredovisningen, och härledningen av framtida kassaflöden för nedskrivningsprövning, beaktades den potentiella effekten av framtida regulatoriska krav och behov av omställningar på grund av klimat- förändringar. Antaganden om ökade kostnader: • I samband med omställning inom stålindustrin kan det uppkomma utmaningar såsom brist på metallskrot som kan begränsa tillgången på koldioxidreducerat stål. Ökad efterfrågan på energi i samband med den hållbara omställningen kan medföra risk för högre kostnader. • Beskattning av växthusgasutsläpp, såsom för tung industri och traditionellt stål, kan leda till prisökningar. Vidare kan utvecklingen av utsläppshandelssystem och andra regulatoriska krav påverka prisläget för olika ståltyper framöver. Lindabs verksamhet kan också påverkas av det kommande systemet för utsläppshandel inom byggnads- och transport sektorerna (ETS 2), vilket kan innebära ökade energikostnader. Därtill kan framtida system för utsläppsrätter för fossil energi i fastigheter även leda till ökade kostnader. • Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Incitament och regelverk planeras från EU för att stödja omställningen, där mer miljöbelastande produkter ska bära en högre kostnad. Tillväxttakt är bedömd utifrån marknadsfaktorer på kärnmarknaderna och i rörelseresultat på försäljning fram till 2029 för kassagenererande enheter till vilka goodwill allokeras. Användningen av känslighetsanalyser, baserade på ett lägre rörelseresultat jämfört med de antaganden som anges i not 17 visade att återvinningsvärdet överstiger redovisat värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som Profile Systems per 31 december 2024. Policyer/ Klimat- och miljöpolicy/52, 182, 186 166, 171, 174, 180, 185 Avsättningar 27 Lindabs egen verksamhet med tillverkning av produkter i stål medför relativt begränsad miljöpåverkan. Generellt arbetar koncernen med att minimera uppkomst av miljöskador och miljörisker. Lindab har därför bedömt riskerna som begränsade. Det föreligger inga formella åtaganden som skulle föranleda avsättning för framtida händelser per 31 december 2024. Det föreligger inte heller behov av ytterligare avsättningar för att möta åtaganden på grund av klimat- förändringar eller energiomställning. Lindab arbetar aktivt för att säkerställa att tillämpliga miljölagar och regelverk, som ofta är komplexa och obestämda, efterlevs. Om Lindab misslyckas med att möta klimatrelaterade mål eller miljökrav skulle Lindab kunna drabbas av sanktioner som skulle kunna ha en påverkan på den finansiella rapporteringen. 158 170–171, 174, 178, 181–182, 185–187 141, 146–147, 152, 156, 159, 209, 215 Varulager 2, 23 Lindab har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål. Stålindustrins övergång och bristen på metallskrot utgör en potentiell risk för begränsad tillgång på koldioxidreducerat stål. Beskattning av högutsläppsmaterial som tradi- tionellt stål, kan resultera i prisökningar men samtidigt minska prisgapet gentemot koldioxidreducerat stål. Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Framåtriktat är det viktigt att Lindab balanserar volymer på koldioxidreducerat stål för att på bästa sätt möta efter- frågan hos kunderna för att minimera riskerna att hamna i ett nedskrivningsbehov av varulagret. Lindab bedömer att det inte föreligger någon risk för nedskrivning i innevarande lager. 156, 166–167, 171, 173–174 FINANSIELLA RAPPORTER 98 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 05 Företagsförvärv och avyttringar Förvärv och avyttringar 2024 Vicon Den 2 januari 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och rös- ter i de amerikanska Vicon-bolagen: Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC. Förvärven slutfördes den 8 februari 2024. Vicon är en ledande tillverkare av maskiner för till- verkning av rektangulära ventilationskanaler i USA. Genom verksamheterna Spiro respektive Firmac har Lindab sedan tidigare starka varumärken för tillverkning av maskiner för cirkulära respektive rektangulära ventilationskanaler i Europa. Med förvärvet ökar Lindabs närvaro betydligt i USA och koncernens globala försälj- ning av maskiner för kanalproduktion fördubblas. Vicons huvud kontor är base- rat i Bohemia, New York, USA. Verksamheten omsatte årligen cirka 260erksamheten omsatte årligen cirka 260 MSEK och har en rörelsemarginal i linje med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Vicon hade vid förvärvstillfället 64 medarbetare. Förvärvet av Vicon-bolagen regleras med likvida medel och köpeskillingarna betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvs analys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin närvaro i USA, erhåller expertis inom tillverkning av maskiner för pro- duktion av rektangulära ventilationskanaler och att verksamheten utgör ett ytter- ligare komplement till Spiro och Firmac för automatiserad maskinteknik inom seg- mentet ventilation. Identifierade immateriella tillgångar avser främst varumärket Vicon. Vicon är en del av segmentet Ventilation Systems. Airmaster A/S med dotterbolag Den 19 januari 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och röster i det danska bolaget Airmaster A/S med tillhörande dotterbolag, ett förvärv som slutfördes den 1 mars 2024. Airmaster är en ledande aktör inom produktion och försäljning av decentraliserad ventilation med primärt fokus på marknaderna i Tyskland, Danmark, Benelux, Norge och Frankrike. Med förvärvet av Airmaster lägger Lindab grunden till ett nytt produktområde inom koncernen, med målsätt- ning att komplettera produkterbjudandet inom ventilation samt skapa en grund för fortsatt expansion inom decentraliserad ventilation. Airmaster A/S har sitt säte i Aars, Danmark. Verksamheten omsatte årligen cirka 550 MSEK och har en rörelse marginal överstigande Lindabkoncernens rörelsemarginal. Verksam - heten hade vid förvärvstillfället 190 medarbetare. Förvärvet av Airmaster A/S regleras med likvida medel och köpeskillingen be - talades till betydande del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys re- sulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till expertis inom decentraliserad ventilationsteknologi, basen för ett inom Lindab nytt produkt- område som stärker koncernens erbjudande ytterligare inom ventilation och skapar möjliga framåtriktade köparspecifika synergier. Identifierade immateriel- la tillgångar avser främst teknologi, kund- respektive distributörsrelationer och varumärket Airmaster. Airmaster A/S med dotterbolag är en del av segmentet Ventilation Systems. TGA KlimaPartner Den 11 mars 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva verksamheten i tyska TGA KlimaPartner, ett förvärv som slutfördes den 2 april 2024. Genom för värvet kommer Lindab att stärka sin försäljning och distribution av ventilations- och inneklimatprodukter i norra Tyskland. Felderer, som Lindab förvärvade under 2022, kommer som del av avtalet att överta TGA KlimaPartners verksamhet. Produkt- utbudet som TGA KlimaPartner tillhandahåller har stora likheter med Felderers produktutbud som distributör. TGA KlimaPartner har sin bas i Ritterhude, Tyskland. Verksamheten omsatte årligen cirka 50 MSEK och har en rörelse marginal som i nuläget är lägre än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Verksamheten hade vid förvärvstillfället 10 medarbetare. Förvärvet av TGA KlimaPartner regleras med likvida medel och köpeskillingen betalades vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvär- vet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin närvaro i norra Tyskland. Inga materiella värden har identifierats avseende övriga imma - teriella tillgångar i samband med förvärvet. TGA KlimaPartner är en del av seg- mentet Ventilation Systems. Venti A/S Den 31 maj 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och rös - ter i det danska bolaget Venti A/S, ett förvärv som slutfördes den 2 juli 2024. Venti A/S producerar cirkulära och rektangulära ventilationskanaler. Bolaget är även en distributör av ventilationsprodukter såsom ljuddämpare och tekniska produkter för distribution av luft. Genom förvärvet får Lindab bättre geografisk täckning i Danmark och utökad produktion av ventilationskanaler. Venti A/S har sitt säte i Hørning, Danmark. Verksamheten omsatte årligen cirka 120 MSEK och har en rörelsemarginal som i nuläget är lägre än Lindabkoncernens rörelse- marginal. Bolaget hade vid förvärvstillfället 34 medarbetare. Förvärvet av Venti A/S regleras med likvida medel och köpeskillingen betala - des vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab får bättre geografisk täck- ning i Danmark samt utökad kompetens inom exempelvis tekniska ventilations- produkter samt produktion av ventilationskanaler. Inga materiella värden har iden- tifierats avseende övriga immateriella tillgångar i samband med förvärvet. Venti A/S är en del av segmentet Ventilation Systems. ATIB SAS Den 6 augusti 2024 tecknade Lindab avtal om att förvärva samtliga aktier och rös- ter i det franska bolaget Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS (ATIB), ett förvärv som slutfördes den 2 oktober 2024. ATIB är en väletablerad fransk distri- butör av ventilations- och inneklimatprodukter. Genom förvärvet stärker Lindab sin position inom tekniska ventilationsprodukter och utökar distributionen i västra Frankrike. ATIB har sitt säte i Nantes, Frankrike. Verksamheten omsatte årligen cirka 250 MSEK och har en rörelsemarginal i linje med Lindabkoncernens rörelse- marginal. Bolaget hade vid förvärvstillfället 40 medarbetare. Förvärvet av ATIB regleras med likvida medel och köpeskillingen betalades vid tillträdet. Enligt upprättad preliminär förvärvsanalys förväntas förvärvet resultera i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin närvaro i väs- tra Frankrike samt erhåller utökad expertis inom försäljning av tekniska ventila- tionsprodukter. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket ATIB. Verksamheten är en del av segmentet Ventilation Systems. Acomat International SAS Den 19 december 2024 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det franska bolaget Acomat International SAS. Bolaget är en grossist av ventilations produkter med fokus på flexibla kanalsystem och tillbehör för den franska marknaden. Genom förvärvet får Lindab en starkare position i Frankrike och tillgång till nya kund segment, såsom exempelvis tillverkare inom ventilationsbranschen och distributörer som inte enbart är fokuserade på ventilation. Acomat Inter national SAS har sitt säte i Aubergenville, Frankrike. Verksamheten omsatte årligen cirka 80MSEK och har en rör80 MSEK och har en rörelsemarginal i linje med Lindabkoncernens rörelse- marginal. Bolaget hade vid förvärvstillfället åtta medarbetare. Förvärvet av Acomat International SAS regleras med likvida medel och köpe- skillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad preliminär förvärvsanalys förväntas förvärvet resultera i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab genom förvärvet stärker sin position ytterligare i Frankrike. Inga materiella värden har identifierats avseende övriga immateriella tillgångar i sam- band med förvärvet. Verksamheten är en del av segmentet Ventilation Systems. Avyttringar Inga bolag eller verksamheter avyttrades år 2024. Generell information om förvärv Samtliga förvärvade bolag har konsoliderats i Lindab från och med förvärvstid - punkten, det vill säga då Lindab övertog ägandeskapet över förvärvade aktier och röster samt fick ett bestämmande inflytande över förvärvad verksamhet. Tillsammans har förvärvade bolag under 2024 medfört att Lindabs omsättning, ackumulerat från respektive förvärvstidpunkt fram till den 31 december 2024, ökade med 718 MSEK. Koncernens justerade rörelseresultat har samtidigt på- verkats positivt med 84 MSEK till följd av redovisade resultat från bolagen i fråga. Om samtliga förvärv hade genomförts per den 1 januari 2024 hade koncernens netto omsätt ning ökat med cirka 1ning ökat med cirka 1 134 MSEK. Förvärvsrelaterade kostnader för under året genomförda förvärv uppgick till 26 MSEK (15), varav 13 MSEK (13) ingår i övriga rörelsekostnader år 2024 och resterande redovisades föregående år. Förvärven av Vicon (Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh- Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC), Airmaster A/S med dotterbolag och Acomat International SAS inkluderade villkorade tilläggs köpe- skillingar om ackumulerat 511 MSEK, vilka utbetalas helt eller delvis beroende på om framtida förväntningar avseende identifierade resultatnivåer uppfylls under en definierad tidsperiod (maximalt 36 månader). Möjligt odiskonterat belopp för framtida villkorade tilläggsköpeskillingar avseende dessa förvärv och tidigare FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 99 Not 5, forts. genomförda förvärv uppgick per balansdagen till mellan 0–712 MSEK. Den 31 december 2024 förväntades 55 procent av maximalt utfall inträffa. Justering av villkorad tilläggsköpeskilling, från förvärvstidpunkten fram till tid - punkten för reglering, redovisas i resultaträkningen. De finansiella effekterna från ändrade bedömningar redovisas som övriga rörelseintäkter respektive övriga rö- relsekostnader. Diskonteringseffekter i samband med nuvärdesberäkning av till - läggsköpeskilling redovisas i koncernens finansnetto tillsammans med eventu- ella uppkomna valutakurseffekter. Redovisat rörelseresultat har under 2024 påverkats med en intäkt om netto 233233 MSEK relaterat till ändrade bedömningar av utestående tilläggs köpe skillingar. De finansiella effekterna från ändrade bedömningar redovisas med 234 MSEK under övriga rörelseintäkter och –1 MSEK under övriga rörelsekostnader. Ut- över detta har koncernens finansnetto belastats med en kostnad om 22 MSEK för diskonteringseffekt avseende villkorade tilläggsköpeskillingar värderade till verkligt värde enligt nivå 3 i värderingshierarkin samt påverkats av en kostnad om 13 MSEK avseende orealiserade valutakurseffekter. Kassaflödet hänförligt till förvärv av verksamheter för år 2024 inkluderar, utöver under förvärven nämnda transaktioner, även reglering om 32 MSEK för villkorad tilläggsköpeskilling från tidigare gjorda förvärv. Förvärv och avyttringar 2023 Raab Lüftungstechnik GmbH Den 28 februari 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det tyska ven- tilationsbolaget Raab Lüftungstechnik GmbH. Bolaget är en ledande till verkare av högkvalitativa rektangulära ventilationskanaler i södra Tyskland. Genom att addera bolaget till Lindabs verksamhet stärkte koncernen sin position ytter ligare på den tyska marknaden, en marknad som bedöms ha stor potential för kon- cernen framåtriktat. Raab Lüftungstechnik GmbH har sitt säte i Großmehring, Tyskland. Bolaget omsatte årligen cirka 160 MSEK och har en rörelsemarginal som är i nivå med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget hade vid förvärvs- tillfället 95 medarbetare. Förvärvet av Raab Lüftungstechnik GmbH reglerades med likvida medel och köpeskillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin ställning på en viktig marknad för koncernen, både avse- ende försäljning och produktion av rektangulära ventilationskanaler. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Raab. Raab Lüftungstechnik GmbH är en del av segmentet Ventilation Systems. Irish Ventilation & Filtration Ltd. Den 3 mars 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det irländska ventilationsbolaget Irish Ventilation & Filtration Ltd. Bolaget är en ledande distri- butör av ventilationsprodukter och riktar sig främst till underhållsavdelningar på stora företag samt underhållsentreprenörer. I bolagets produktutbud ingår fram- för allt filter och fläktar, men även spjäll, galler och ventilationskanaler. Bolaget har egen design och produktion av ventilationsaggregat. Med förvärvet erhöll Lindab tillgång till nya kundkategorier och ett utökat produktsortiment samt stärkte sin närvaro ytterligare på Irland. Irish Ventilation & Filtration Ltd. har sitt säte i Crumlin, Irland. Bolaget omsatte årligen cirka 100 MSEK och har en högre rörelse marginal än Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget hade vid för- värvstillfället 19 medarbetare. Förvärvet av Irish Ventilation & Filtration Ltd. reglerades med likvida medel och köpeskillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slut- lig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hän- för sig till att Lindab stärker sin närvaro på Irland, erhåller expertis inom ventila- tionsdistribution och får ett bredare produktsortiment inom ventilation. Identi- fierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Irish Ventilation & Filtration. Irish Ventilation & Filtration Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems. Firmac Ltd. Den 2 maj 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i det brittiska venti- lationsbolaget Firmac Ltd. Bolaget är marknadsledande i Europa avseende ma- skiner för tillverkning av rektangulära ventilationskanaler. Genom verksamheten Spiro har Lindab sedan tidigare ett starkt varumärke för tillverkning av maskiner för cirkulära ventilationskanaler. Med förvärvet erhöll koncernen motsvarande verksamhet för rektangulära kanaler. Firmac Ltd. har sitt säte i Scarborough, Storbritannien. Bolaget omsatte årligen cirka 40 MSEK och har en rörelse marginal i linje med Lindabkoncernens rörelsemarginal. Bolaget hade vid förvärvs till fället 32 medarbetare. Förvärvet av Firmac Ltd. reglerades med likvida medel och köpeskillingen be - talades vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab erhåller expertis inom tillverkning av maskiner för produktion av rektangulära ventilationskanaler och ett komplement till Spiro för annan maskinteknik inom segmentet ventilation. Identifierade immateriella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Firmac. Firmac Ltd. är en del av segmentet Ventilation Systems. Ventilace EU Den 24 april 2023 tecknade Lindab avtal om att förvärva den tjeckiska ventilations- verksamheten Ventilace EU, ett förvärv som slutfördes den 5 juni 2023. Ventilace EU är en väletablerad tillverkare av rektangulära ventilationskanaler i Tjeckien. Med förvärvet stärkte Lindab både försäljning och produktion av rektangulära venti- lationskanaler i framför allt Tjeckien. Det förvärvande bolaget Ventilace EU s.r.o. har sitt säte i Prag, Tjeckien. Verksamheten omsatte årligen cirka 42erksamheten omsatte årligen cirka 42 MSEK och har en rörelsemarginal som är något lägre än Lindab koncernens rörelse marginal. Verksamheten hade vid förvärvstillfället 30 medarbetare. Förvärvet av verksamheten Ventilace EU reglerades med likvida medel och köpe skillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad slutlig förvärvsanalys resulterade förvärvet i en goodwill, vilken bland annat hänför sig till att Lindab stärker sin ställning i Tjeckien, erhåller lokal expertis om rektangulär produktion och förväntas uppnå köparspecifika synergier. Identifierade immate- riella tillgångar avser främst kundrelationer och varumärket Ventilace. Ventilace EU är en del av segmentet Ventilation Systems. HAS-Vent Holdings Ltd. med dotterbolag Den 5 oktober 2023 förvärvade Lindab samtliga aktier och röster i den brittiska ventilationskoncernen HAS-Vent. Det verksamhetsdrivande bolaget är en be- tydande aktör i Storbritannien med avseende på tillverkning och distribution av ventilationsprodukter. I bolagets produktportfölj ingår bland annat egentillverkade cirkulära, ovala och rektangulära ventilationskanaler. Distributionen drivs utifrån tio filialer i landet, varav några på orter där Lindab idag inte har egen verksam - het. Med förvärvet stärkte Lindab sin ställning på en viktig ventilationsmarknad i Europa. HAS-Vent Holdings Ltd. har sitt säte i Wolverhampton, Storbritannien. Verksamheten omsatte årligen cirka 280 MSEK och HAS-Vent hade vid förvärvs- tillfället cirka 100 medarbetare. Förvärvet av HAS-Vent Holdings Ltd. reglerades med likvida medel och köpe - skillingen betalades till huvudsaklig del vid tillträdet. Enligt upprättad preliminär förvärvsanalys förväntas förvärvet resultera i ytterligare goodwill och identifiera - de immateriella tillgångar avseende kundrelationer samt varumärket HAS-Vent. Beaktat brittiska konkurrensverkets prövning av Lindabs förvärv av koncernen (se nedan) har tillgång till finansiell information varit begränsad, varmed förvärvs- analysen kommer att slutföras först under 2025. Den 10 november 2023 aviserade det brittiska konkurrensverket en prövning av Lindabs förvärv av HAS-Vent Holdings Ltd., en prövning som syftade till att bedöma om transaktionen gav upphov till några konkurrensbegränsningar på marknaden i Storbritannien. Den formella granskningen påbörjades i början av mars 2024 och i oktober samma år offentliggjordes det brittiska konkurrens- verkets beslut. Enligt detta beslut ska antingen HAS-Vents eller Lindabs filialer i Stoke-on-Trent respektive Nottingham avyttras. Avyttringsprocessen är initie - rad och bedömda ekonomiska konsekvenser härav beaktade i bokslutet per 31 31 december 2024. Det kan tilläggas att utifrån IFRS är koncernens bedöm- ning att ett bestämmande inflytande per definition förelegat sedan förvärvs tid- punkten och därmed har HAS-Vent Holdings Ltd. med dotterbolag konsolide - rats in i Lindab från och med förvärvstillfället den 5 oktober 2023. Bolagen är en del av segmentet Ventilation Systems. Avyttringar Inga bolag eller verksamheter avyttrades år 2023. FINANSIELLA RAPPORTER 100 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 5, forts. Överförd ersättning, goodwill och påverkan på likvida medel Nedan framgår uppgifter om köpeskilling, goodwill och förvärvs inverkan på koncernens likvida medel. Förvärvade verksamheter 2024 2023 Airmaster Övriga förvärv 1) Summa Summa 2) Överförd ersättning vid förvärvstillfället 997 487 1 484 492 Villkorad framtida tilläggsköpeskilling 477 34 511 72 Ovillkorad framtida tilläggsköpeskilling – 18 18 15 Direkta kostnader i samband med förvärv 3) 4) 11 15 26 15 Summa förvärv 1 485 554 2 039 594 Avgår direkta kostnader i samband med förvärv –11 –15 –26 –15 Sammanlagd ersättning/tilläggsköpeskilling 1 474 539 2 013 579 Verkligt värde för förvärvade nettotillgångar 340 191 531 178 Goodwill/realiserat resultat 1 134 348 1 482 401 Överförd ersättning vid förvärvstillfället Överförd ersättning vid förvärvstillfället 997 487 1 484 492 Likvida medel i förvärvat dotterbolag –29 –101 –130 –61 Påverkan på koncernens likvida medel vid förvärv 968 386 1 354 431 1) Förvärvade verksamheter består av Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC, Venti A/S, Acomat International SAS, Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS och inkråmet från TGA KlimaPartner GmbH. 2) Förvärvade verksamheter består av Raab Lüftungstechnik GmbH, Irish Ventilation & Filtration Ltd., Firmac Ltd., HAS-Vent Holdings Ltd. och inkråmet från Ventilace EU. 3) Direkta kostnader samt realisationsförlust redovisas i resultaträkningen under övriga rörelsekostnader, medan realisationsvinster redovisas under övriga rörelseintäkter. 4) Av direkta kostnader för genomförda förvärv år 2024 har 13 MSEK (13) belastat övriga rörelsekostnader innevarande år och resterande 13 MSEK (2) föregående år. Utöver tidigare nämnd redovisad påverkan på koncernens likvida medel vid för- värv har Lindab under år 2024 även reglerat del av villkorad respek tive ovill korad tilläggsköpeskilling från under året genomförda samt tidigare gjorda förvärv. Dessa reglerade tilläggsköpeskillingar uppgick till 28 MSEK (42) och utbetala- des till de tidigare ägarna. Återstående villkorade tilläggsköpeskillingar hän för- liga till förvärv uppskattas per 31 december 2024 till 55 procent (92) av maxi malt utfall. Resultaträkningen har under året påverkats positivt med 233MSEK (5)utfall. Resultaträkningen har under året påverkats positivt med 233 MSEK (5) relaterat till ändrade bedömningar av utestående tilläggsköpeskillingar. Dessa transaktionsrelaterade intäkter redovisas som övriga rörelseintäkter respektive övriga rörelsekostnader. Verkligt värde på förvärvade tillgångar och skulder överensstämmer i huvudsak med bokfört värde, med undantag för fastigheter och i samband med förvärv identifierade immateriella tillgångar, och förvärvade tillgångars nettovärde är i allt väsentligt samma som dess bruttovärde. 7 MSEK av redovisad goodwill är skattemässigt avdragsgill. Förvärvade tillgångar och övertagna skulder Förvärvade nettotillgångar, övertagna skulder och goodwill relaterade till förvärv framgår i tabellen nedan. Redovisade identifierade immateriella tillgångar avsåg för 2024 primärt distributionsnätverk samt kund- respektive varumärkesrelate - rade värden. År 2023 var identifierade immateriella tillgångar huvud sak ligen hän- förliga till kund- och varumärkesrelaterade värden. Förvärvade verksamheter 2024 2023 Airmaster Övriga förvärv 1) Summa Summa 2) Immateriella tillgångar 241 52 293 32 Materiella anläggningstillgångar 13 13 26 76 Nyttjanderättstillgångar 42 78 120 60 Finansiella anläggningstillgångar 1 2 3 – Andra långfristiga fordringar – 0 0 – Uppskjuten skattefordran 0 4 4 1 Varulager 117 89 206 77 Kundfordringar och övriga omsättningstillgångar 53 111 164 95 Likvida medel 29 101 130 61 Summa förvärvade tillgångar 496 450 946 402 Uppskjuten skatteskuld –52 –15 –67 –8 Pensioner – –1 –1 – Långfristiga skulder avseende leasing –36 –63 –99 –53 Långfristiga skulder – –3 –3 –4 Kortfristiga skulder avseende leasing –7 –14 –21 –11 Kortfristiga skulder –61 –163 –224 –148 Summa övertagna skulder –156 –259 –415 –224 Verkligt värde förvärvade nettotillgångar 340 191 531 178 Goodwill 1 134 348 1 482 401 Realiserat resultat – – – – Överförd ersättning vid förvärvstillfället inklusive framtida villkorad/ovillkorad tilläggsköpeskilling/köpeskilling 1 474 539 2 013 579 1) Förvärvade verksamheter består av Vicon Machinery LLC, Plasma Automation Inc., Walsh-Atkinson Company Inc. och Central States Machinery LLC, Venti A/S, Acomat International SAS, Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS och inkråmet från TGA KlimaPartner GmbH. 2) Förvärvade verksamheter består av Raab Lüftungstechnik GmbH, Irish Ventilation & Filtration Ltd., Firmac Ltd., HAS-Vent Holdings Ltd. och inkråmet från Ventilace EU. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 101 Not 06 Personal och ledande befattningshavare Medelantal anställda 2024 2023 Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Moderbolaget, Sverige – – – – – – Dotterbolag Sverige 998 286 1 284 1 100 279 1 379 Belgien 26 3 29 21 3 24 Danmark 475 176 651 381 109 490 Estland 54 15 69 55 13 68 Finland 65 18 83 67 17 84 Frankrike 190 63 253 173 51 224 Irland 97 8 105 94 8 102 Italien 82 50 132 87 53 140 Lettland 8 1 9 9 1 10 Nederländerna 117 36 153 117 37 154 Norge 108 20 128 106 18 124 Polen 193 104 297 202 104 306 Rumänien 83 12 95 87 14 101 Schweiz 97 12 109 96 12 108 Slovakien 30 15 45 32 13 45 Storbritannien 411 82 493 340 74 414 Tjeckien 482 170 652 503 186 689 Tyskland 267 56 323 278 58 336 Ungern 119 38 157 117 38 155 USA 67 13 80 6 1 7 Dotterbolag totalt 3 969 1 178 5 147 3 871 1 089 4 960 Koncernen totalt 3 969 1 178 5 147 3 871 1 089 4 960 Könsfördelning, ledande befattningshavare 2024-12-31 2023-12-31 Män Kvinnor Summa Män Kvinnor Summa Moderbolaget, Sverige Styrelsen, stämmovalda 4 3 7 4 3 7 Styrelsen, arbetstagarrepresentanter 2 – 2 2 – 2 Koncernen VD/ledningsgrupp 7 1 8 1) 7 1 8 2) 1) I koncernledningen har Sorin Badea ingått fram till oktober 2024 och Klaus-Philipp Felderer har ingått från november 2024. 2) I koncernledningen har Jonas Arkestad ingått fram till april 2023 och Lars Ynner har ingått från april 2023. Personalkostnader 2024 2023 Löner och ersättningar Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp Övriga anställda Summa löner och ersättningar Styrelse/ verkställande direktör och ledningsgrupp Övriga anställda Summa löner och ersättningar Moderbolaget, Sverige 5,2 – 5,2 4,9 – 4,9 Dotterbolag totalt 79,8 2 530,1 2 609,9 79,1 2 267,5 2 346,6 Koncernen totalt 85,0 2 530,1 2 615,1 84,0 2 267,5 2 351,5 Sociala kostnader Moderbolaget, Sverige 1,6 – 1,6 1,5 – 1,5 varav pensioner 0,0 – 0,0 0,0 – 0,0 Dotterbolag totalt 27,4 658,6 686,0 26,9 619,9 646,8 varav pensioner 10,3 168,5 178,8 8,3 145,3 153,6 Summa personalkostnader 114,0 3 188,7 3 302,7 112,4 2 887,4 2 999,8 FINANSIELLA RAPPORTER 102 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 6, forts. Av summa avsättningar till pensioner i rapporten över finansiell ställning på 302302 MSEK (246), utgör 10 MSEK (16) pensionsförpliktelser till tidigare verkstäl- lande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 10 MSEK (16) per balansdagen. Total under 2024 utbetald ersättning till styrelseledamöterna uppgick till 55 232232 KSEK (4 944), enligt nedanstående fördelning. Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades att arvode till styrelsens leda- möter ska utgå med totalt 4 753 KSEK fördelat på 1 400 KSEK till styrelsens ord- förande, 550 KSEK till envar av de stämmovalda ledamöterna samt 26 KSEK var- dera till arbetstagarrepresentanterna. Arvode till styrelsens ledamöter inom revi- sions utskottet ska utgå med 225 KSEK till ordförande och 110 KSEK till envar av revi sions utskottets ordinarie ledamöter. Arvode till styrelsens ledamöter inom ersättningsutskottet ska utgå med 150 KSEK till ordförande och 60 KSEK till er- sättningsutskottets ordinarie ledamot. Revisions- och ersättningsutskottets sam- manlagda arvoden ska ej överstiga 655 KSEK. Totalt kan ersättning utgå med 55 408 KSEK till styrelsen och ledamöter i utskott enligt beslut på stämman 2024. Styrelsearvoden inklusive arvode i utskott KSEK 2024 2023 Peter Nilsson 1 483,3 1 376,7 Per Bertland 593,3 565,0 Sonat Burman-Olsson 535,4 510,0 Viveka Ekberg 750,0 710,0 Anette Frumerie 641,3 610,0 Marcus Hedblom 641,3 610,0 Staffan Pehrson 535,4 510,0 Pontus Andersson 26,2 26,2 Ulf Jönsson 26,2 26,2 Summa 5 232,4 4 944,1 Ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna har rätt till några förmåner vid avslutande av styrelseuppdraget. Ersättning till koncernledning och andra anställningsvillkor 2024 SEK Ola Ringdahl 1) Ersättning övrig koncernledning 1) Totalt Fast lön inkl. sem. ersättning 7 855 080 16 691 897 24 546 977 Rörlig ersättning 1 990 393 1 027 957 3 018 350 Pensioner 2 345 782 2 395 558 4 741 340 Förmåner 226 680 387 413 614 093 Summa 12 417 935 20 502 825 32 920 760 2023 SEK Ola Ringdahl 1) Ersättning övrig koncernledning 1) Totalt Fast lön inkl. sem. ersättning 6 808 294 15 708 389 22 516 683 Rörlig ersättning 1 289 241 2 558 610 3 847 851 Pensioner 1 957 380 3 057 612 5 014 992 Förmåner 217 693 358 354 576 047 Summa 10 272 608 21 682 965 31 955 573 1) Ersättningen är exklusive sociala avgifter och särskild löneskatt. Ersättning övrig koncern- ledning, det vill säga exklusive VD och koncernchef, avser 7 (7) personer. Fast och rörlig ersättning Ersättning till koncernledningen baseras på en kombination av fast och rörlig lön. Prestationsperiod för kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning mäts under en period om ett eller flera år och den rörliga ersättningen får uppgå till högst 170 procent av fast lön för bolagets verkställande direktör och koncern- chef samt högst 100 procent för övriga ledande befattningshavare. Ola Ringdahls fasta ersättning för 2024 uppgick till 7855 080 SEK. Rätt till pensions fasta ersättning för 2024 uppgick till 7 855 080 SEK. Rätt till pensions premie uppgår till 30 procent av den fasta ersättningen. Dessutom har Ola Ringdahl rätt till fri bil och vissa andra förmåner. 2024 års ersättningar till verkställande direktör och övrig koncernledning fram- går i tabellen på denna sida. Regler vid uppsägning Vid uppsägning av Ola Ringdahls anställning löper en uppsägningstid om tolv månader från bolagets sida och sex månader från Ola Ringdahls sida. Under uppsägningstiden har Ola Ringdahl rätt till oförändrad lön och anställningsför- måner med undantag för rörlig ersättning. Ola Ringdahl är bunden av en kon- kurrensklausul som är giltig under två år från anställningens upphörande under vilken han för tiden har rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till Ola Ringdahl. Uppsägningstiden för övriga ledande befattningshavare är tolv månader, vid uppsägning från bolagets sida, och sex månader vid uppsägning från den an - ställdes sida. Under uppsägningstiden äger bolaget rätt att arbetsbefria den an- ställde, varvid eventuell lön från annan arbetsgivare ska avräknas mot den lön den anställde erhåller under uppsägningstiden. Övriga ledande befattningshavare är bundna av konkurrensklausuler under tolv månader från anställningens upp- hörande under vilken tid de äger rätt till särskild ersättning. Bolaget äger rätt att avstå från konkurrensklausulen, varvid ingen ersättning ska utgå till den anställde. Pensioner Pensionsåldern för samtliga ledande befattningshavare är 65 år. Bolaget har åtagit sig att betala pensionspremier för Ola Ringdahl motsvarande 30 procent av hans årliga bruttolön. Kostnaderna för pensionspremierna under 2024 uppgick till 2 346 KSEK (1 957). Övriga ledande befattningshavare har pensionsförmåner. Pensionen ska följa gällande avtal, vara premiebestämd och grundas på samma principer som den fasta ersättningen. Kostnaden för pensionspremier avseende dessa personer uppgick till sammanlagt 2 396 KSEK (3 058) . Vinstandelsplan Sedan 1980 gör Lindab årligen avsättningar till en vinstandelsstiftelse för fast an- ställda i vissa svenska bolag, i enlighet med avtal. Avsättningen baseras på re- sultatet i de svenska koncernbolagen. Sedan 2019 har villkoren för avsättningen förändrats till viss del för att tydligare reflektera hur hela Lindab uppfyller koncer- nens finansiella mål med en rörelsemarginal motsvarande 10 procent. Det max- imala avsättningsbeloppet uppräknas årligen med konsumentprisindex (KPI). Årets avsättning till vinstandelsplanen uppgick till 8 225 KSEK (8 127) inklusive särskild löneskatt. Vinstandelsstiftelsens aktieinnehav utgörs av aktier i Lindab. Vid utgången av 2024 ägde stiftelsen 457 200 aktier (463 400) i Lindab. Det finns också en mindre vinstandelsplan i Lindabs franska bolag. Incitamentsprogram Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes vid årsstämman 2024, principer som enligt beslut ska framläggas för fastställelse vid årsstämman minst vart fjärde år. Enligt dessa antagna riktlinjer ska ersättnings- programmet för ledande befattningshavare bland annat omfatta kontant rörlig ersättning. Denna ersättning ska vara baserad på mätbara kriterier, vilka åter- speglar fördefinierade finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Baserat på tidigare beslut av årsstämman har ett långsiktigt incitamentsprogram imple- menterats år 2024. Programmet har en treårig mätperiod och eventuellt utfall av långsiktig kontant rörlig ersättning ska på marknadsmässiga villkor investeras i aktier eller aktierelaterade instrument i Lindab. Total kostnad vid maximalt utfall för den treåriga mätperioden 2024 till 2026 uppskattas till 15 MSEK. De lång - siktiga incitamentsprogrammen från 2022 respektive 2023 har i allt väsentligt samma utformning som programmet för 2024 och dessa programs mätperioder är 2022 till 2024 respektive 2023 till 2025. Optionsprogram Vid årsstämman 2024 beslutades om ett köpoptionsprogram för ledande befatt- ningshavare i Lindabkoncernen genom en riktad emission av högst 275 000 köp- optioner. Programmet har i allt väsentligt samma utformning och syfte som tidigare implementerade köpoptionsprogram. Med anledning av detta program har ledande befattningshavare i Lindab tecknat 275 000 köpoptioner enligt marknads mässig värdering utifrån fastställda avtal. Varje köpoption ger innehavaren rätt att förvärva en aktie i Lindab till lösenkurs om 264,50 SEK. Förvärv av aktier med stöd av op- tion kan ske efter att Lindab offentliggjort halvårs rapporten för år 2027 och fram till och med den 31 augusti samma år. Vid årsstämmorna 2021, 2022 respek tive 2023 beslutades också om köpoptionsprogram för led ande befattnings havare. Under tredje kvartalet 2024 utnyttjades samtliga 183Under tredje kvartalet 2024 utnyttjades samtliga 183 950 externt ägda optioner i 2021 års köpoptionsprogram för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 183 950 egna aktier i Lindab Inter national AB (publ.) såldes vid inlösen av optioner. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 222,00. Inlösen av optioner skedde till en lösenkurs om 222,00 SEK FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 103 Not 6, forts. per aktie. Från 2022 års köpoptionsprogram finns 238 050 utestående optioner med en lösenkurs på 219,90 SEK per aktie som förfaller sommaren 2025. Från 2023 års köpoptionsprogram finns 225 500 utestående optioner med en lösen - kurs på 209,70 SEK som förfaller sommaren 2026. Vid utnyttjande av köpoption kan Lindab använda aktier i eget förvar för att av- yttra aktie till innehavaren av köpoption. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Principer om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare fastställdes vid årsstämman 2024, principer som enligt beslut ska framläggas för fastställelse vid årsstämman minst vart fjärde år. Enligt dessa principer ska följande gälla för ersättning till ledande befattningshavare: • Total ersättning ska vara marknadsmässig och får bestå av följande komponenter: fast kontant lön, rörlig kontant ersättning, pensionsförmån samt andra förmåner. • Ersättningen ska vara konkurrenskraftig. • Rörlig kontant ersättning som omfattas av dessa riktlinjer ska syfta till att främja bolagets affärsstrategi samt långsiktiga intressen. • Rörlig kontant ersättning ska vara kopplad till förutbestämda och mätbara kriterier som kan vara finansiella eller icke-finansiella, med tydlig koppling till bolagets fördefinierade finansiella, hållbara eller kvalitativa mål. De kan vidare utgöras av individanpassade kvantitativa eller kvalitativa mål. Kriterierna ska vara utformade så att de främjar bolagets affärsstrategi och långsiktiga intresse för fortsatt lönsam och hållbar tillväxt. • Prestationsperiod för kriterier för utbetalning av rörlig kontantersättning ska kunna mätas under en period om ett eller flera år. • Den rörliga kontant ersätt ningen får uppgå till högst 170 procent av fast lön för bolagets VD och koncernchef samt högst 100 procent för övriga ledande befattningshavare. • För samtliga medlemmar i bolagets ledning (som inte omfattas av kollektiv- avtalad pensionsförmån, ITP-plan) ska pensionspremie på fast kontant lön inte överstiga 30 procent. • Styrelsen har rätt att i särskilda fall frångå riktlinjerna. Styrelsen har under 2024 ej utnyttjat detta mandat. • Utöver vad som fastställs i riktlinjerna kan årsstämman besluta om exempelvis aktie- eller aktiekursrelaterade ersättningar. Vad avser riktlinjer till ledande befattningshavare för tiden från nästa årsstämma hänvisas till styrelsens kommande förslag inför årsstämman 2025. Not 07 Segmentsredovisning Ventilation Systems Profile Systems Övrigt Totalt Eliminering Summa 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 2024 2023 Nettoomsättning, externt 10 207 9 688 3 116 3 426 – – 13 323 13 114 – – 13 323 13 114 Nettoomsättning, internt mellan segment 3 3 45 37 – – 48 40 –48 –40 – – Nettoomsättning, totalt 10 210 9 691 3 161 3 463 – – 13 371 13 154 –48 –40 13 323 13 114 Justerat rörelseresultat före av- och nedskrivningar 1 466 1 452 292 360 –39 –31 1 719 1 781 – – 1 719 1 781 Av- och nedskrivningar –534 –471 –123 –114 –18 –18 –675 –603 – – –675 –603 Justerat rörelseresultat 932 981 169 246 –57 –49 1 044 1 178 – – 1 044 1 178 Engångsposter och omstruktureringskostnader 124 – –427 1) – –5 – –308 1) – – – –308 1) – Rörelseresultat 1 056 981 –258 246 –62 –49 736 1 178 – – 736 1 178 Finansnetto –275 –170 Resultat före skatt 461 1 008 Skatt på årets resultat –146 –159 Årets resultat 315 849 Anläggningstillgångar, exklusive finansiella tillgångar 8 260 6 125 1 478 1 805 196 181 9 934 8 111 – – 9 934 8 111 Varulager 1 631 1 588 583 789 – – 2 214 2 377 – – 2 214 2 377 Övriga tillgångar 2) 1 756 1 627 600 630 143 189 2 499 2 446 –245 –225 2 254 2 221 Tillgångar som innehas för försäljning 3) 201 – 201 – Ej fördelade tillgångar 828 850 828 850 Summa tillgångar 15 431 13 559 Eget kapital 7 360 7 237 7 360 7 237 Övriga skulder 4) 3 325 3 023 717 665 472 79 4 514 3 767 –245 –225 4 269 3 542 Skulder som innehas för försäljning 3) 72 – 72 – Ej fördelade skulder 3 730 2 780 3 730 2 780 Summa eget kapital och skulder 15 431 13 559 Bruttoinvesteringar i anläggningstillgångar 176 179 35 96 18 19 229 294 – – 229 294 1) Inkluderar nedskrivningar om 293 MSEK. Se vidare not 9. 2) Övriga tillgångar avser kundfordringar och kortfristiga icke räntebärande tillgångar med undantag för aktuell skattefordran. 3) För tillgångar och skulder som innehas för försäljning, se not 31. 4) Övriga skulder avser långfristiga och kortfristiga icke räntebärande skulder med undantag för uppskjuten och aktuell skatteskuld, men inklusive leasingrelaterade skulder. FINANSIELLA RAPPORTER 104 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 7, forts. Segmentinformation Koncernens segment består av Ventilation Systems och Profile Systems. Grunden för uppdelning på segment är de olika kunderbjudanden som respektive affärs- område tillhandahåller. Kunderbjudandena inom respektive segment är enligt följande: • Ventilation Systems erbjuder installatörer och andra beställare inom ventila- tionsbranschen kanalsystem med tillbehör samt inneklimatlösningar för ventila- tion, kyla och värme. • Profile Systems erbjuder byggsektorn produkter och system i tunnplåt för takavvattning, beklädnad av tak och väggar samt stålprofiler för vägg-, tak- och bjälklagskonstruktioner. Både Ventilation Systems och Profile Systems verksamheter styrs utifrån geo - grafiskt uppdelade säljorganisationer, vilka stöttas av ett antal produkt- och sys- temområden med gemensamma produktions- och inköpsfunktioner för respek- tive affärsområde. Övrigt avser ej fördelade poster och omfattar bland annat moderbolagsfunktioner. Lindabs finansiella mål som verksamheten styrs utifrån är tillväxt, lönsamhet, nivå på skuldsättning och utdelningspolicy, se sidan 67. Segmenten ansvarar för förvaltningen av de operativa tillgångarna och deras resultat beräknas på denna nivå, medan Treasuryfunktionen ansvarar för finan - sieringen på koncern- och landnivå. Därmed består ej fördelade tillgångar huvud- sak ligen av pensionstillgångar samt aktuella och uppskjutna skattefordringar. Ej fördelade skulder består huvudsakligen av nettoupplåning, pensions avsätt ningar samt aktuella och uppskjutna skatteskulder. Inköp av stål och bearbetning därav sker i huvudsak centralt. Resultat poster från den del av denna verksamhet som säljs internt fördelas i konsolideringen till segmenten. Information om intäkter från externa kunder samt justerat rörelseresultat per rörelsesegment framgår i tabellerna på sidan 73. Internpris mellan koncernens segment sätts utifrån principen om armlängds avstånd, det vill säga mellan parter som är oberoende av varandra, välinformerade och har ett intresse av att transak- tionen genomförs. Tillgångar och investeringar rapporteras där tillgången finns. Geografisk information Nettoomsättning från externa kunder (baserad på hemvist) Nedan redovisas extern nettoomsättning på Lindabs största marknader baserade på kundens hemvist. Lindabs största kund står för 1,8 procent (1,8) av koncer- nens nettoomsättning, vilket innebär att Lindab har ett begränsat beroende av enskilda kunder. Land 2024 Procent Land 2023 Procent Sverige 2 691 20 Sverige 2 969 23 Danmark 1 654 12 Danmark 1 512 11 Tyskland 1 430 11 Tyskland 1 473 11 Frankrike 992 7 Frankrike 989 8 Storbritannien 930 7 Storbritannien 944 7 Norge 860 6 Norge 930 7 Irland 681 5 Irland 601 5 Övriga 4 085 32 Övriga 3 696 28 Summa 13 323 100 Summa 13 114 100 Anläggningstillgångar per land Anläggningstillgångar avser immateriella tillgångar och materiella anläggnings - tillgångar samt nyttjanderättstillgångar och är fördelade per enskilt betydelse- fulla länder med avseende på produktionskapacitet. Land 2024 Procent Land 2023 Procent Sverige 1 179 29 Sverige 1 110 30 Danmark 629 15 Danmark 317 8 Tjeckien 367 9 Tjeckien 436 12 Frankrike 341 8 Frankrike 275 7 Storbritannien 293 7 Storbritannien 278 7 Nederländerna 238 6 Nederländerna 259 7 Tyskland 175 4 Tyskland 169 5 Irland 163 4 Irland 168 5 Övriga 748 18 Övriga 721 19 Summa 4 133 100 Summa 3 733 100 Goodwill 5 802 – Goodwill 4 378 – Summa 9 935 – Summa 8 111 – FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 105 Not 08 Intäktsredovisning Lindabs erbjudande omfattar produkter och hela system för energieffektiv ventila- tion och ett hälsosamt inomhusklimat. I vissa länder har Lindab även ett omfatt- ande erbjudande av tak, fasader och takavvattning. Produktportföljen består av såväl enskilda artiklar som hela system för ventilation, kyla och värme, samt bygg - produkter och bygglösningar såsom takavvattning i stål, beklädnads produkter för tak respektive väggar, stålprofiler för vägg-, tak- och bjälk lags konstruk tioner samt hallbyggnader. Baserat på karaktären av de produkter som ingår i Lindabs produktportfölj och de varor som erbjuds på marknaden, så anses ett avtalsenligt prestationsåta- gande gentemot kund huvudsakligen leda till en intäktsredovisning vid en viss tidpunkt. Detta sker vanligen i samband med fysisk leverans till motpart då kun - den i realiteten får kontroll över produkten. Vid försäljning av större stål byggnads- system, i vilka delleveranser kan förekomma, så sker i allt väsentligt intäkts redo- visningen vid fysisk leveranstidpunkt och i enlighet med vad som reglerades i kontrakt. Försäljning av större stålbyggnadssystem, avser en ytterst begränsad del i förhållande till koncernens totala omsättning Utifrån rådande verksamhetsinriktning och produktportfölj är Lindabs bedömning att intäkter i allt väsentligt redovisas vid viss tidpunkt. De redovisade intäkt erna reflekterar då värdet av den ersättning som Lindab netto förväntas vara berätti - gad till när ett enskilt prestationsåtagande är uppfyllt. Detta innebär att eventuell volymrabatt och/eller förväntat nyttjande av förekommande kassarabatt redo- visnings mässigt reducerar det bruttomässiga försäljnings priset vid tid punkten för intäktsredovisningen. Intäktsreduktion och avsättning för förekommande volym- relaterade rabatter baseras på såväl erfarenhets mässiga grunder som förvän- tade utfall utifrån innevarande avtal och indikativa framåtriktade inköps trender hos enskilda kunder. Samma kriterier utgör grunden för bedömning och redo - visning av nyttjande av eventuella kassarabatter, men då med återspegling på förväntade framtida betalningsmönster. Förekomsten av volym- respektive kas- sarabatter är differentierad mellan såväl olika geografiska marknader som olika kundkategorier och produkter. Med hänsyn till att Lindab i allt väsentligt redovisar intäkter vid viss tidpunkt, det vill säga huvudsakligen i samband med fysisk leverans till motpart, så är upplupna intäkter per balansdagen av mindre värde i relation till koncernens totala omsätt- ning. Redovisad nettoomsättning är reducerad med volym-/kassarabatter, för vilka det finns reservationer på balansdagen uppgående till –250 MSEK (–252), se not 29. Detta utgörs av avtalsskulder, vilka vanligtvis regleras inom ett års tid. Upplysning lämnas ej om ouppfyllda eller delvis ouppfyllda prestationsåtaganden då dessa är del av avtal som löper under 12 månader och uppgår till mindre värde. Koncernens intäkter redovisas och utvärderas huvudsakligen utifrån segmen- tens respektive geografiska marknader. Ventilation Systems intäkter hänför sig huvudsakligen till försäljning av ventilationsrelaterade produkter och inneklimat - lösningar och Profile Systems omsättning baseras primärt på olika bygg produkter och byggsystem i tunnplåt samt olika stålprofiler. Koncerninterna transaktioner mellan segmenten är marginella, se not 7. Nettoomsättning per segment och region 2024 Norden Västeuropa Central- europa Övriga marknader Summa Ventilation Systems 3 176 5 637 913 481 10 207 Profile Systems 2 493 170 437 16 3 116 Summa 5 669 5 807 1 350 497 13 323 2023 Ventilation Systems 3 184 5 344 967 193 9 688 Profile Systems 2 689 169 555 13 3 426 Summa 5 873 5 513 1 522 206 13 114 FINANSIELLA RAPPORTER 106 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 09 Av- och nedskrivningar per tillgångsslag och funktion Koncern Avskrivningar Not 2024 2023 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten 17 12 3 Patent och liknande rättigheter 17 0 1 IT och övriga immateriella tillgångar 17 47 47 Varumärken 17 10 7 Byggnader och mark 18 53 53 Nyttjanderätter byggnader och mark 19 299 260 Maskiner och andra tekniska anläggningar 18 134 124 Inventarier, verktyg och installationer 18 44 41 Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar 19 76 67 Summa 675 603 Nedskrivningar Goodwill 17 250 – IT och övriga immateriella tillgångar 17 1 – Byggnader och mark 18 0 – Maskiner och andra tekniska anläggningar 18 39 0 Inventarier, verktyg och installationer 18 2 0 Övriga nyttjanderätter av materiella anläggningstillgångar 19 1 – Summa 1) 293 0 Summa av- och nedskrivningar per tillgångsslag 968 603 Totala avskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor 325 296 Försäljningskostnader 271 256 Administrationskostnader 68 48 Forsknings- och utvecklingskostnader 11 3 Summa 675 603 Totala nedskrivningar fördelade per funktion Kostnad för sålda varor 0 0 Försäljningskostnader 0 – Administrationskostnader 0 – Övriga rörelsekostnader 293 – Summa 1) 293 0 Summa av- och nedskrivningar fördelade per funktion 968 603 1) Varav 293 MSEK (–) är rapporterade som engångsposter och omstruktureringskostnader . FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 107 Not 10 Kostnader fördelade på kostnadsslag Not Koncern Moderbolag 2024 2023 2024 2023 Kostnad för direkt material 6 417 6 555 – – Övriga externa kostnader 1 812 1 710 5 3 Kostnader för arbetskraft 3 355 3 047 7 7 Av- och nedskrivningar 9, 17, 18, 19 675 603 – – Övriga rörelsekostnader 1) 13 614 124 – 5 Resultat från andelar i intresseföretag 2) 20 14 2 – – Summa 12 887 12 041 12 15 1) Övriga rörelsekostnader inkluderar för 2024 engångsposter och omstruktureringskostnader om 514 MSEK, se not 13. 2) Resultat från andelar intressebolag inkluderar för 2024 engångsposter och omstruktureringskostnader om 14 MSEK, se not 20 . I koncernens resultaträkning är kostnaderna klassificerade efter funktion. Kostnad för sålda varor, försäljningskostnader, administrationskostnader, forsknings- och utvecklingskostnader, övriga rörelsekostnader samt resultat från andelar i intresse- företag uppgår totalt till 12 887 MSEK (12 041), varav 528 MSEK (–) är relaterade till engångsposter och omstruktureringskostnader. Ovan visas en fördelning av kostnaderna på de viktigaste kostnadsslagen. Kostnader för arbetskraft består av anställd personal, 3 303 MSEK (2 999) och inhyrd personal, 52 MSEK (48). Övriga externa kostnader hänför sig bland annat till frakter och övriga omkost- nader som exempelvis underhåll, förbrukningsmaterial och IT inom kategorierna produktions-, försäljnings- och administrationskostnader. Not 11 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Ersättning till revisorer Ett revisionsuppdrag innefattar att granska årsredovisningen, tillämpade redo- visningsprinciper och väsentliga bedömningar som gjorts av företagsledningen. Det innefattar också en granskning för att kunna ge utlåtande om ansvarsfrihet ska beviljas styrelsen och verkställande direktören. Koncern Moderbolag 2024 2023 2024 2023 Deloitte Revisionsuppdrag 11,2 9,8 0,6 0,5 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 0,3 – – – Skatterådgivning 0 0,0 – – Övriga uppdrag 1,5 – 1,3 – Totalt Deloitte 13,0 9,8 1,9 0,5 Övriga Revisionsuppdrag 4,4 3,7 – – Skatterådgivning 1,9 0,7 – – Övriga uppdrag 0,4 0,8 – – Totalt övriga 6,7 5,2 – – Summa 19,7 15,0 1,9 0,5 Not 12 Forskning och utveckling Forsknings- och utvecklingskostnader uppgick till 87 MSEK (68) och var direkt kostnadsförda i koncernens resultaträkning, varav 11 MSEK (3) avsåg avskriv - ningar på balanserade utgifter för utvecklingsarbeten. Ökningen av avskriv- ning på balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, i relation till föregående år, var primärt relaterad till förvärvet av Airmaster och även förändringen av forsk - nings-och utvecklingskostnaderna var till väsentlig del relaterad till detta förvärv. För balanserade utgifter för utvecklingsarbeten, se not 17. FINANSIELLA RAPPORTER 108 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 13 Övriga rörelseintäkter och övriga rörelsekostnader Koncern Moderbolag Intäkter 2024 2023 2024 2023 Valutakursdifferenser på rörelsefordringar/-skulder 48 69 – – Realisationsvinst vid avyttring av anläggningstillgångar 6 3 – – Ändrad bedömning av villkorad tilläggsköpeskilling 1) 234 5 – – Övrigt 2) 12 28 5 – Summa 300 105 5 – Kostnader Valutakursdifferenser på rörelseskulder/-fordringar –54 –78 – – Realisationsförlust vid avyttring av anläggningstillgångar –2 –1 – – Avyttring och avveckling profilverksamheter Östeuropa 3) –400 – – – Strukturåtgärder för kostnadsanpassning 4) –74 – – – Övriga strukturrelaterade avsättningar 5) –24 – – – Nedskrivning lånefordran intressebolag 6) –16 – – – Övrigt 7) –44 –45 – –5 Summa –614 –124 – –5 1) Redovisad intäkt 2024 avseende ändrad bedömning av villkorad tilläggsköpeskilling relaterar huvudsakligen till reviderat estimat avseende förväntad villkorad tilläggsköpeskilling att framledes reglera avseende förvärvet av Airmaster A/S med underkoncern. Beloppet för denna enskilda ändrade bedömning uppgår till 220 MSEK och beaktat beloppets materialitet klassificeras intäkten relaterad till Airmaster som engångsposter och omstruktureringskostnader. Beloppet ingår även i justeringsposten för övriga ej kassapåverkande poster i koncernens rapport över kassaflöde. 2) Övrigt 2023 inkluderar bland annat energistöd om 14 MSEK. Motsvarande intäkt förekom inte 2024. 3) Avyttring och avveckling profilverksamheter Östeuropa hänför sig till strategiskt beslut att avsluta koncernens profilverksamhet till sin helhet inom angivet geografiskt område. Av kostnaden hänför sig 250hänför sig 250 MSEK till nedskrivning av goodwill i samband med omklassificering av tillgångar som innehas för försäljning, 43 MSEK till nedskrivning av övriga immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar respektive nyttjanderättstillgångar och 107 MSEK avser övriga kostnader som är en konsekvens av fattat beslut. Samtliga 400 MSEK redovisas och klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader. 4) Strukturåtgärder för kostnadsanpassning avser kostnader relaterade till beslutade och aviserade strukturåtgärder för att anpassa bolagets fasta kostnader till rådande marknadssituation. Beloppet om 74 MSEK redovisas och klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader. 5) Övriga strukturrelaterade avsättningar hänför sig bland annat till verksamhetsflytt av koncernens tillverkning av sandwichpaneler. Beloppet om 24 MSEK redovisas och klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader. 6) Nedskrivning lånefordran intressebolag hänför sig till Leapcraft ApS, ett bolag som till del ägdes av Lindab fram till och med december 2024 då det avyttrades. Se not 20. Beaktat beloppets materiella värde redovisas och klassificeras kostnaden om 16 MSEK som engångsposter och omstruktureringskostnader. 7) Övrigt 2024 inkluderar bland annat förvärvsrelaterade kostnader om 16 MSEK (26), varav 13 MSEK (13) avser under året genomförda förvärv, se not 5 . Not 14 Finansiella intäkter och kostnader Not Koncern Moderbolag Resultat från andelar i koncernföretag 2024 2023 2024 2023 Erhållet koncernbidrag 33 – – 19 65 Erhållen aktieutdelning 33 – – – 1 250 Summa – – 19 1 315 Finansiella intäkter Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar 17 11 – – Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 17 4 – – Ränteintäkter från dotterbolag – – 1 – Summa finansiella intäkter 17 11 1 – Finansiella kostnader Avtalsenlig ränta på finansiella skulder –206 –135 – – Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –150 –121 – – Räntor förmånsbestämda pensioner, netto 26 –8 –7 – – Räntekostnader avseende leasingskulder 30 –58 –38 – – Räntekostnader till dotterbolag 33 – – –5 –17 Övriga finansiella kostnader –4 –4 – – Summa finansiella kostnader –276 –184 –5 –17 Valutaeffekter vinster/förluster, netto –16 3 – – Summa finansiella intäkter och kostnader –275 –170 15 1 298 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 109 Not 15 Skatt Inkomstskatten i resultaträkningen och rapporten över totalresultat i koncernen består huvudsakligen av följande komponenter. Koncern Moderbolag 2024 2023 2024 2023 Resultaträkningen Aktuell skatt Aktuell skatt på årets resultat –188 –212 –2 –9 Justeringar avseende tidigare år 8 0 – 0 Summa aktuell skatt –180 –212 –2 –9 Uppskjuten skatt Uppkomst och återföring av temporära skillnader 34 55 0 0 Effekter av förändringar i skattesatser i olika länder 0 –2 – – Summa uppskjuten skatt 34 53 0 0 Totalt redovisad skattekostnad i resultaträkningen –146 –159 –2 –9 Övrigt totalresultat Uppskjuten skatt hänförlig till förmånsbestämda pensionsplaner 10 4 – – Aktuell skatt hänförlig till säkring av nettoinvestering 5 3 – – Totalt redovisad skattekostnad i övrigt totalresultat 15 7 – – Skattekostnaden för koncernens verksamhet uppgick för året till 146 MSEK (159) och den effektiva skattesatsen uppgick till 32 procent (16). Den genom- snittliga skattesatsen var 21 procent (21). Den har beräknats genom en vägning av dotterbolagens resultat före skatt med lokal skattesats för respektive land. Skillnaden mellan effektiv och genomsnittlig skattesats för innevarande år upp- gick till 11 procentenheter. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av bedömda ej avdragsgilla kostnader, främst relaterade till beslutad avyttring och avveckling av profilverksamheterna i Östeuropa. Skillnaden om 16 procentenheter mellan perio dens effektiva skattesats jämfört med motsvarande period föregående år har sin grund dels i att årets skatt påverkats negativt av tidigare nämnda bedömda ej avdragsgilla kostnader, dels i att föregående års skatt påverkades positivt av etablering av skatte union i Tyskland, vilken medförde att Lindab då kunde till- godo räkna sig tidigare ej aktiverade underskottsavdrag. Skattesatsen i Sverige uppgår till 20,6 procent (20,6). De främsta orsakerna till skillnaden i skattesats mellan svensk bolagsskattesats och Lindabkoncer- nens skatte sats med utgångspunkt från resultat före skatt framgår av nedan- stående tabell . Koncern 2024 Procent 2023 Procent Resultat före skatt 461 1 008 Skatt enligt gällande skattesats för moderbolaget –95 –20,6 –208 –20,6 Avstämning mot redovisad skatt Effekt av andra skattesatser för utländska bolag –2 –0,4 –5 –0,5 Ej redovisade underskott, uppkomna under året –6 –1,3 –3 –0,3 Skatt hänförlig till tidigare år 8 1,7 0 0,0 Ej avdragsgilla kostnader 1) –58 –12,6 –12 –1,3 Ej skattepliktiga intäkter 9 2,0 4 0,4 Effekt av förändrade skattesatser på uppskjuten skatt 0 0,0 –2 –0,2 Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag 2) 9 2,0 58 5,8 Omvärdering av övriga uppskjutna skattefordringar 5 1,1 4 0,4 Övrigt 3) –16 –3,5 5 0,5 Redovisad skattekostnad –146 –31,6 –159 –15,8 1) Ej avdragsgilla kostnader har för 2024 bland annat påverkats materiellt av bedömda ej avdragsgilla kostnader relaterade till beslutad avyttring och avveckling av profilverksamhet i Östeuropa. 2) Omvärdering av uppskjuten skatt hänförlig till underskottsavdrag 2023 avser huvudsakligen Tyskland där skatteunion etablerades under året. 3) Övrigt inkluderar för 2024 effekt från redovisade engångsposter och omstruktureringskostnader avseende nedsättning av villkorad tilläggsköpeskilling Airmaster samt nedskrivning goodwill profilverksamhet Östeuropa i samband med omklassificering till tillgångar som innehas för försäljning. FINANSIELLA RAPPORTER 110 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 15, forts. Uppskjutna skattefordringar och -skulder vid utgången av året, utan hänsyn tagen till kvittningar som gjorts inom samma skatterättsliga jurisdiktion, framgår nedan. Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Immateriella tillgångar 3 2 –123 –60 –120 –58 Materiella anläggningstillgångar 8 5 –87 –82 –79 –77 Finansiella anläggningstillgångar 0 – – – 0 – Lager 16 16 –2 –1 14 15 Fordringar 3 4 –1 –1 2 3 Avsättningar 50 22 0 0 50 22 Skulder 0 – 0 – 0 – Leasing 14 11 – 0 14 11 Övrigt 4 3 –25 –25 –21 –22 Underskottsavdrag 69 53 – – 69 53 Periodiseringsfonder – – –3 –14 –3 –14 Summa 167 116 –241 –183 –74 –67 Kvittning av fordringar /skulder –27 –30 27 30 – – Enligt koncernens rapport över finansiell ställning 140 86 –214 –153 –74 –67 Avstämning av uppskjuten skatteskuld/-fordran, netto Not 2024 2023 Vid årets början –67 –114 Redovisat i resultaträkningen 34 53 Förvärv av dotterbolag 5 –63 –7 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning 31 1 – Redovisat i övrigt totalresultat samt i eget kapital: – justering förmånsbestämda planer pensioner 10 4 Omklassificeringar 10 – Valutakursdifferenser 1 –3 Vid årets slut –74 –67 Förfallotider för outnyttjade underskottsavdrag 2024-12-31 2023-12-31 Inom 1 år 0 0 Mellan 1–4 år 0 1 Mellan 4–6 år 24 0 Efter 6 år 41 76 – därav utan förfallotid 41 76 Summa 65 77 Uppskjutna skattefordringar för skattemässiga underskottsavdrag redovisas i den utsträckning som det är sannolikt att de kommer att kunna tillgodogöras för att sänka framtida skattepliktiga vinster. Vid utgången av året hade koncernen totala underskottsavdrag om cirka 294MSEK (242), varav 229 MSEK (165) utgjor294 MSEK (242), varav 229 MSEK (165) utgjorde underlag för den redovisade uppskjutna skatte fordran om 69 MSEK (53). Kvarvarande underskottsavdrag om 65 MSEK (77) skulle kunna ge en uppskjuten skattefordran på 15 MSEK (23). Dessa har dock inte beaktats, då det inte anses möjligt att bedöma om Lindab inom en överskådlig framtid kan utnyttja dessa, alternativt att det inte anses troligt att Lindab kommer att kunna utnyttja dem . Fördelning av koncernens underskott vid utgången av räkenskapsåret Totala underskottsavdrag 1) Total uppskjuten skattefordran Varav redovisad uppskjuten skattefordran Lindab GmbH (Tyskland) 200 64 54 Lindab Ltd. (Storbritannien) 53 13 13 Lindab Kft. (Ungern) 17 2 – Lindab Sales s.r.o. (Tjeckien) 13 3 2 Lindab N.V. (Belgien) 9 2 0 Lindab d.o.o. (Kroatien) 1 0 – Airmaster AB (Sverige) 1 0 – Summa 294 84 69 1) Vid utgången av 2023 hade koncernen totala underskottsavdrag om 242 MSEK, varav 218 MSEK var relaterade till Lindab GmbH (Tyskland), 21 MSEK till Lindab N.V. (Belgien), 1 MSEK till Lindab d.o.o. (Kroatien), 1 MSEK till MP3 S.r.l. (Italien) och 1 MSEK till Irish Ventilation and Filtration Ltd. ((Irland). Ej redovisad uppskjuten skattefordran uppgick till 18 MSEK i Lindab GmbH (Tyskland), 5 MSEK i Lindab N.V. (Belgien) och 0 MSEK i Lindab d.o.o. (Kroatien). Lindab omfattas av reglerna om tilläggsskatt, Pelare 2, vilka trädde i kraft den 1januari 2024. Lindab har bedömt reglernas inverkan på koncernen och konkluderat att verksamheten på Irland påverkas negativt av reglerna om tilläggsskatt. Effekt på skattekostnaden 2024 är emellertid begränsad och beräknas uppgå till 2 MSEK. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 111 Not 16 Resultat per aktie Före och efter utspädning 2024 2023 Resultat som är hänförligt till moderbolagets aktieägare, MSEK 315 849 Vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier, antal 76 943 624 76 742 815 Resultat per aktie före utspädning (SEK per aktie) 4,10 11,07 Resultat per aktie efter utspädning (SEK per aktie) 4,10 11,07 Resultat per aktie före utspädning Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hän- förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden exklusive återköpta aktier som innehas som egna aktier av moderbolaget. Antalet utestående aktier ökade under 2024 med 183 950 till följd av att Lindab International AB (publ) sålde 183 950 egna aktier vid inlösen av externt ägda op- tioner från 2021 års köpoptionsprogram. År 2023 ökade antalet utestående ak- tier med 210 000 till följd av att Lindab International AB (publ) sålde 210 000 egna aktier till optionsinnehavarna av 2020 års köpoptionsprogram. Se not 6 och 25. Resultat per aktie efter utspädning Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hän- förligt till moderbolagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående stamaktier under perioden inklusive de stamaktier som förutsätts bli emitterade. Dessa beräknas utifrån stamaktiernas genomsnittliga aktiekurs under perioden. FINANSIELLA RAPPORTER 112 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 1 januari – 31 december 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Not Balanserade utgifter för utvecklings- arbeten Patent och liknande rättigheter IT och övriga immateriella tillgångar Varumärken Goodwill Totalt Vid årets början 73 104 530 103 4 378 5 188 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 83 2 132 109 1 482 1 808 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 – – –8 – –259 –267 Nyanskaffningar 28 0 22 – – 50 Avyttringar och utrangeringar – – –3 – – –3 Omklassificeringar – – 3 – 39 42 Årets valutakursdifferenser 3 1 20 0 162 186 Vid årets slut 187 107 696 212 5 802 7 004 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –53 –103 –271 –69 – –496 Årets avskrivningar 9 –12 0 –47 –10 – –69 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –17 –2 –14 – – –33 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 – – 6 – – 6 Avyttringar och utrangeringar – – 2 – – 2 Omklassificeringar – – – – – – Årets valutakursdifferenser –1 –1 –12 –1 – –15 Vid årets slut –83 –106 –336 –80 – –605 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början –3 0 –9 –2 0 –14 Årets nedskrivningar 9 – – –1 – –250 –251 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 – – 1 – 250 251 Årets valutakursdifferenser 0 0 0 0 – 0 Vid årets slut –3 0 –9 –2 0 –14 Planenligt restvärde vid årets början 17 1 250 32 4 378 4 678 Planenligt restvärde vid årets slut 101 1 351 130 5 802 6 385 1 januari – 31 december 2023 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 69 103 471 93 3 967 4 703 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 – 0 22 10 401 433 Nyanskaffningar 4 0 39 – – 43 Avyttringar och utrangeringar – – –1 – – –1 Omklassificeringar – 0 0 – – 0 Årets valutakursdifferenser 0 1 –1 0 10 10 Vid årets slut 73 104 530 103 4 378 5 188 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –50 –101 –226 –62 – –439 Årets avskrivningar 9 –3 –1 –47 –7 – –58 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 – – 0 – – 0 Avyttringar och utrangeringar – – 0 – – 0 Omklassificeringar – – – – – – Årets valutakursdifferenser 0 –1 2 0 – 1 Vid årets slut –53 –103 –271 –69 – –496 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början –3 0 –10 –2 0 –15 Årets nedskrivningar 9 – – – – – – Årets valutakursdifferenser 0 0 1 0 – 1 Vid årets slut –3 0 –9 –2 0 –14 Planenligt restvärde vid årets början 16 2 235 29 3 967 4 249 Planenligt restvärde vid årets slut 17 1 250 32 4 378 4 678 Not 17 Immateriella tillgångar FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 113 Goodwill per segment 2024-12-31 2023-12-31 Ventilation Systems 4 975 3 303 Profile Systems 827 1 075 Summa 5 802 4 378 Balanserade utgifter för utvecklingsarbeten är till största delen internt generera- de aktiverade kostnader för programutveckling och certifikat. IT och övriga im- materiella tillgångar består främst av programvara och förvärvade kundrelationer. Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill Koncernen analyserar minst årligen om det föreligger något nedskrivnings- behov av goodwill, i enlighet med de redovisningsprinciper som beskrivs i not 2. Grunden för analyserna är finansiella budgetar, prognoser och affärsplaner som godkänts av styrelsen och/eller koncernledningen. Utifrån dessa görs estime - ringar och beräkningar. Samtliga nedskrivningsprövningar av goodwill baseras på antagande om fortsatt drift. Utvärdering av nedskrivningsbehov avseende goodwill ska baseras på lägsta kassagenererande enhet och motsvara den lägsta nivån i koncernen på vilken goodwill övervakas i den interna styrningen. För Lindabkoncernen bedöms denna nivå utgöras av de respektive integrerade operativa och rapporterande segmenten, Ventilation Systems respektive Profile Systems. Lindab utförde sin senaste analys av eventuellt nedskrivningsbehov avseende goodwill per den 31 december 2024 för att återspegla den beslutade omstruktu- re ringen av verksamheterna i Östeuropa. Beslutet om omstrukturering av verk- samheterna i Östeuropa resulterade bland annat i omklassificering av tillgångar som innehas för försäljning och proportionerlig andel av goodwill allokerades till denna definition utifrån relativa värden baserat på estimerade nyttjande värden. Omklassificeringen och den efterföljande värderingen till det lägsta av redovisat värde och verkligt värde efter avdrag för försäljningskostnader för definierade till- gångar som innehas för försäljning resulterade i en nedskrivning om 250 MSEK av goodwill hänförlig till segmentet Profile Systems. Omklassificering samt ned - skrivning skedde under fjärde kvartalet och värdet av nedskrivning goodwill redo- visas under Övriga rörelse kostnader i resultaträkningen. Vid upprättad nedskrivningsprövning baserades återvinningsbart belopp för de två kassagenererande enheterna på beräkningar av bedömt nyttjandevärde. Dessa beräkningar utgick från upp skattade framtida kassaflöden efter skatt ba- serade på finansiella budgetar och prognoser samt adderande bedömningar, för respektive segment, för tiden fram till år 2029. Väsentliga antaganden som använts i beräkningarna för nyttjande värde var förväntad försäljningstillväxt, bruttomargi- naler, diskonteringsränta samt antaganden om tillväxt efter prognosperiodens slut. För att prognostisera bruttomarginalen har väsentliga antaganden om för- säljningsvolym, försäljningspriser och råmaterialpriser gjorts. Dessa baserades på tidigare historiska utfall samt bedömning av framtida utveckling. När möjlig - het funnits har bedömning av framtida utveckling även beaktat externa infor- mationskällor, exempelvis information från Euroconstruct för framåtriktade för- säljningsprognoser. Diskonteringsräntan estimerades baserat på en vägd kapitalkostnad efter skatt till 9,3 procent (9,4). Förändringen i diskonteringsränta i jämförelse med 2023 hade sin huvudsakliga grund i en beräknad lägre kostnad för såväl eget kapital som koncernens skuldsättning, primärt relaterat till den riskfria räntekomponentens utveckling. Samtidigt ökade kvoten för verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens skuldsättning, vilket till del motverkade den riskfria räntekomponen- tens inverkan på slutligt beräknad diskonteringsränta. Det bör noteras att kvoten för verkligt värde på eget kapital i relation till koncernens skuldsättning baseras på rullande 12 månader för att balansera ut viss volatilitet i underliggande värde. Beräknad diskonteringsränta användes för båda kassagenererande enheter i samband med nedskrivningsprövningens diskontering av bedömda framtida kassa flöden efter skatt. Belopp efter skatt användes i beräkningarna både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Denna diskon- te ring är inte materiellt annorlunda jämfört med diskontering baserad på fram- tida kassaflöden före skatt och diskonteringsnivåer före skatt som IFRS kräver. Applicerad diskonteringsränta motsvarade en diskonteringsränta före skatt på 11,7 procent (11,8) för Ventilation Systems respektive 12,0 procent (11,8) för Profile Systems och baserades på koncernens vägda genomsnittliga skattesats. Diskonteringsräntan representerar ett bedömt uppskattat avkastningskrav utifrån de risker som är specifika för Lindab, med beaktande av individuel- la risker i de underliggande tillgångar som inte har tagits med i beräkningarna för kassa flödet. Beräkningen av diskonteringsräntan har baserats på specifika för håll anden i koncernen och kommer från dess vägda genomsnittliga kapital- kostnad (WACC). WACC tar hänsyn till både skulder och eget kapital. Kapital- kostnaden för eget kapital baseras på en teoretiskt bedömd förväntad avkast - ning för externa intressenter. Kostnaden för koncernens skulder baseras på de räntebärande skulder Lindab är förpliktigad att infria. Koncernspecifik risk be - aktas genom indi vi duellt beräknad betafaktor och ett extra riskpåslag avseende kreditspread för gällande sektor. Betafaktorn utvärderas årligen på grundval av allmänt tillgängliga marknadsdata. Både Ventilation Systems och Profile Systems bedriver sin verksamhet inom huvudbranschen Bygg med det gemensamma konceptet utveckling, tillverkning, marknadsföring och distribution av produkter samt systemlösningar. Även om de geografiska marknaderna viktar något olika, så bedöms riskprofilen som hel- het vara tämligen enhetlig. Därför har samma antaganden tillämpats avseende diskonteringsränta för båda segmenten. Vad gäller förväntat framtida kassaflöde bortom år 2029 har detta extra- polerats med hjälp av en bedömd genomsnittlig långsiktig tillväxt, terminaltill- växt, på 1,0procent (1,0) för Vväxt, på 1,0 procent (1,0) för Ventilation Systems respektive 0,8 procent (1,0) för Profile Systems. Denna långsiktiga tillväxt ska reflektera och vara i nivå med den genom snittliga tillväxten på de marknader där segmenten är verksamma, allt enligt prognoser från byggbranschens konjunkturinstitut. I antagandet har viktningar gjorts för tillväxtprognosen för de underliggande geografiska mark- naderna Norden, Västeuropa samt Centraleuropa och en tämligen konservativ tillväxtanpassning har tillämpats. För att stödja nedskrivningsprövningen som gjorts av goodwill inom koncernen har en övergripande analys gjorts av känsligheten i de variabler som använts i modellen. En försämring av vart och ett av de väsentliga antagandena som ingår i beräkningen av nyttjandevärdet visar att återvinningsvärdet överstiger redovi- sat värde i samtliga tester för såväl Ventilation Systems som Profile Systems. I analysen har en förändring om 1 procentenhet av bruttomarginalen, diskonte - ringsräntan respektive antagande om tillväxt beaktats. Känslighetsanalyser har även gjorts beaktat kapitalstruktur hos jämförbara bolag i stället för att tillämpa koncernens kvot för eget kapital i relation till skuldsättning. Samtliga känslighets- analyser visar betryggande marginal till nedskrivningsbehov. Konsekvensen av beräkningarna är att det inte finns något behov av nedskrivning av goodwill vid utgången av 2024 utifrån antagandet om fortsatt drift. Not 17, forts. FINANSIELLA RAPPORTER 114 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 1 januari – 31 december 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Not Byggnader och mark Maskiner och andra tekniska anläggningar Inventarier, verktyg och installationer Pågående ny- anläggningar byggnader Pågående ny- anläggningar maskiner Totalt Vid årets början 1 706 2 702 770 35 100 5 313 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 22 54 23 – – 99 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 –37 –130 –50 –1 0 –218 Nyanskaffningar 27 47 39 16 50 179 Avyttringar och utrangeringar –1 –50 –21 – 0 –72 Omklassificeringar 32 0 12 –36 –11 –3 Årets valutakursdifferenser 45 51 8 –1 2 105 Vid årets slut 1 794 2 674 781 13 141 5 403 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –732 –1 851 –590 – – –3 173 Årets avskrivningar 9 –53 –134 –44 – – –231 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 –13 –40 –20 – – –73 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 18 80 35 – – 133 Avyttringar och utrangeringar 0 46 19 – – 65 Omklassificeringar – – – – – – Årets valutakursdifferenser –18 –33 –11 – – –62 Vid årets slut –798 –1 932 –611 – – –3 341 Ackumulerade upp- och nedskrivningar Vid årets början 0 –15 0 –2 0 –17 Årets nedskrivningar 9 0 –32 –2 – –7 –41 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 – – – – – – Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 – 32 1 – – 33 Återförda nedskrivningar – – – – – – Avyttringar och utrangeringar 0 2 – – – 2 Omklassificeringar – – – – – – Årets valutakursdifferenser 0 1 0 0 0 1 Vid årets slut 0 –12 –1 –2 –7 –22 Planenligt restvärde vid årets början 974 836 180 33 100 2 123 Planenligt restvärde vid årets slut 996 730 169 11 134 2 040 1 januari – 31 december 2023 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 615 2 529 706 21 134 5 005 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 54 52 8 – 0 114 Nyanskaffningar 19 141 30 37 24 251 Avyttringar och utrangeringar –1 –43 –10 – 0 –54 Omklassificeringar 15 27 35 –23 –58 –4 Årets valutakursdifferenser 4 –4 1 0 0 1 Vid årets slut 1 706 2 702 770 35 100 5 313 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –680 –1 756 –538 – – –2 974 Årets avskrivningar 9 –53 –124 –41 – – –218 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 – –35 –3 – – –38 Avyttringar och utrangeringar 0 41 9 – – 50 Omklassificeringar – 20 –16 – – 4 Årets valutakursdifferenser 1 3 –1 – – 3 Vid årets slut –732 –1 851 –590 – – – 3 173 Ackumulerade upp- och nedskrivningar Vid årets början –1 –15 0 –1 0 –17 Årets nedskrivningar 9 – 0 0 – – 0 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 0 – – – – 0 Återförda nedskrivningar – – – – – – Avyttringar och utrangeringar – – – – – – Omklassificeringar – – – – – – Årets valutakursdifferenser 1 0 0 –1 – 0 Vid årets slut 0 –15 0 –2 0 –17 Planenligt restvärde vid årets början 934 758 168 20 134 2 014 Planenligt restvärde vid årets slut 974 836 180 33 100 2 123 Not 18 Materiella anläggningstillgångar FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 115 1 januari – 31 december 2024 Ackumulerade anskaffningsvärden Not Nyttjanderätter bygg- nader och mark Övriga nyttjanderätter av materiella anlägg- ningstillgångar Totalt Vid årets början 1 911 251 2 162 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 115 5 120 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 –7 –17 –24 Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 348 96 444 Avslutade nyttjanderättsavtal –100 –48 –148 Omklassificeringar – – – Årets valutakursdifferenser 48 7 55 Vid årets slut 2 315 294 2 609 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –745 –107 –852 Årets avskrivningar 9 –299 –76 –375 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 4 9 13 Avslutade nyttjanderättsavtal 93 43 136 Omklassificeringar – – – Årets valutakursdifferenser –18 –3 –21 Vid årets slut –965 –134 –1 099 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början – – – Årets nedskrivningar 9 – –1 –1 Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning 31 – 1 1 Avslutade nyttjanderättsavtal – – – Omklassificeringar – – – Årets valutakursdifferenser – – – Vid årets slut – – – Planenligt restvärde vid årets början 1 166 144 1 310 Planenligt restvärde vid årets slut 1 350 160 1 510 1 januari – 31 december 2023 Ackumulerade anskaffningsvärden Vid årets början 1 577 226 1 803 Poster avseende förvärv av dotterbolag 5 60 0 60 Nya och förändrade nyttjanderättsavtal 331 98 429 Avslutade nyttjanderättsavtal –47 –71 –118 Omklassificeringar – – – Årets valutakursdifferenser –10 –2 –12 Vid årets slut 1 911 251 2 162 Ackumulerade avskrivningar enligt plan Vid årets början –540 –107 –647 Årets avskrivningar 9 –260 –67 –327 Avslutade nyttjanderättsavtal 47 67 114 Omklassificeringar – – – Årets valutakursdifferenser 8 0 8 Vid årets slut –745 –107 –852 Ackumulerade nedskrivningar Vid årets början – – – Årets nedskrivningar 9 – – – Avslutade nyttjanderättsavtal – – – Omklassificeringar – – – Årets valutakursdifferenser – – – Vid årets slut – – – Planenligt restvärde vid årets början 1 037 119 1 156 Planenligt restvärde vid årets slut 1 166 144 1 310 Not 19 Nyttjanderättstillgångar FINANSIELLA RAPPORTER 116 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Koncern 2024 2023 Bokfört värde vid årets början 4 5 Valutakursdifferenser 0 –1 Vid årets slut 4 4 Not 21 Andra långfristiga värdepappersinnehav Här redovisas långfristiga innehav av onoterade aktier och andelar. Intresse företag redovisas separat i not 20. Andra långsiktiga värdepappersinnehav om 4depappersinnehav om 4 MSEK (4) utgörs framför allt av mindre innehav ägda av koncernbolag . Koncern 2024 2023 Bokfört värde vid årets början 7 6 Minskning/ökning 2 1 Vid årets slut 9 7 Not 22 Andra långfristiga fordringar Koncern 2024-12-31 2023-12-31 Råvaror och förnödenheter 913 1 009 Varor under tillverkning 115 123 Färdiga varor och handelsvaror 1 186 1 245 Summa 2 214 2 377 Direkt materialkostnad uppgick under året till 6 417 MSEK (6 555), inklusive 45MSEK (9) i ökad justering av inkuransreserv. Inkuransr45 MSEK (9) i ökad justering av inkuransreserv. Inkuransreserven för färdig- varu lager har minskat med netto 34 MSEK (ökat med 12 MSEK). Reserven för inkurans i totalt varu lager uppgick per balansdagen till 171 MSEK (119), vilket motsvarar 7 procent (5) av lagervärdet före avdrag för inkurans. Under året för - ändrade valuta kurs effekter värdet av den totala inkuransreserven med 2 MSEK (0) och strukturella förändringar ökade reserven med 5eserven med 5 MSEK (4). Not 23 Varulager Koncern 2024 2023 Ingående värde intresseföretag vid årets början 14 16 Nedskrivning av andelar i intresseföretag –14 – Årets resultat från andelar i intresseföretag 0 –2 Avyttring av andelar i intresseföretag 0 – Vid årets slut – 14 Intresseföretag är bolag för vilka moderbolaget har ett betydande men inte ett bestämmande inflytande, vanligtvis genom andelsinnehav mellan 20 och 50 pro- cent av röstetalet. Intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i enlig- het med IAS 28 Innehav i intresseföretag och joint ventures. Enligt denna metod värderas andelen i intresseföretaget till anskaffningsvärde vid förvärvstillfället. Det resultat som uppkommer efter förvärvet i intresseföretaget och som avser koncernens andel med justeringar för upplösning av förvärvade över- och un- dervärden redovisas som en separat post i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i intresseföretag. Under 2023 och merparten av 2024 ägde Lindab 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS, ett ägarandelsinnehav som avyttrades i december 2024. I september 2024 skedde en nedskrivning av redovisat värde på andelar i intresse företag, det vill säga Leapcraft ApS, en nedskrivning som ingår i beloppet för under året rapporterade engångsposter och omstruktureringskostnader. Not 20 Intresseföretag FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 117 Koncern Kundfordringar Upplupna intäkter 1) Övriga fordringar Förfallet antal dagar 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Ej förfallet 1 653 1 549 43 78 60 82 < 6 dagar 162 212 – – 0 0 Mellan 6–90 dagar 134 164 – – 7 6 Mellan 90–180 dagar 17 15 – – 0 3 Mellan 180–360 dagar 10 13 – – – – > 360 dagar 49 50 – – 1 0 Summa 2 025 2 003 43 78 68 91 Reservering för förväntade kundkreditförluster –61 –66 – – – – Summa 1 964 1 937 43 78 68 91 1) Upplupna intäkter avser kursvinst på terminskontrakt uppgående till 2 MSEK (31), rabatter på inköp motsvarande 35 MSEK (39) och övriga upplupna intäkter om 6 MSEK (8). Lindab tillämpar en värderingsmetod för beräkning av kreditförlustreserv för kund- fordringar, vilken baseras på förväntade kreditförluster. Metoden för att beräkna förväntade kreditförluster baseras på sex olika nivåer av förfallodagar (se tabell ovan), allt från ej förfallna kundfordringar till fordringar med mer än 360 dagars förfall. Respektive nivå har en förväntad kreditförlustgrad, utifrån vilka redovis - ningsmässiga förlustreserveringar sker så till vida individuell bedömning inte in- dikerar annat. Graderingen av kreditförlust per nivå baseras på historiska förlust- mönster inom Lindab under en sexårsperiod justerat med en framåtblickande faktor, vilken reflekterar en framtida förväntan om förändrade betalningsstruk- turer utifrån konjunkturläge och andra väsentliga faktorer. Kreditförlustgraderna för de olika kategorierna var per den 31 december 2024 i intervallet 0,5–95,3 procent (0,5–95,3). En lägre reservationsnivå än angivna kreditförlustgrader accep teras endast om koncernen har en reell säkerhet eller motsvarande som matchar fordringsbeloppet. I enlighet med tidigare år skrivs enskilda kundfordringar bort vid den tidpunkt då det inte finns någon rimlig förväntan alls om reglering av motpart. Under 2024 har resultatet belastats med 13 MSEK (26) avseende reserve- ring för förväntade kundkreditförluster och för årets konstaterade, kostnads- förda kundförluster . Not 24 Kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Koncern 2024-12-31 2023-12-31 Upplupen kursvinst terminskontrakt 2 31 Upplupna rabatter på inköp 35 39 Övriga upplupna intäkter 6 8 Förutbetalda mjukvarulicenser 22 18 Förutbetalda försäkringar 15 14 Övriga förutbetalda kostnader 144 114 Summa 224 224 Förändring i avsättning för förväntade kundkreditförluster Koncern 2024 2023 Vid årets början 66 67 Förändring förvärv/avyttring 4 0 Ökning av avsättning 16 30 Konstaterade förluster –11 –22 Återförda avsättningar –9 –9 Tillgångar som innehas för försäljning –5 – Valutakursdifferenser 0 0 Vid årets slut 61 66 Övriga fordringar Koncern 2024-12-31 2023-12-31 Momsfordran 28 26 Förskott till leverantörer 24 18 Fordran intresseföretag – 15 Fordran levererat återvinningsmaterial 4 6 Depositioner 6 3 Reseförskott och förskott anställda 4 3 Övriga fordringar 2 20 Summa 68 91 FINANSIELLA RAPPORTER 118 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 År Åtgärd Antal aktier Förändring av aktiekapital (SEK) Totalt aktiekapital (SEK) Serie A Serie B 2006 1) Antal aktier 78 707 820 – – 78 707 820 2020 2) Utnyttjande av teckningsoptioner 25 000 – 25 000 25 000 2021 2) Utnyttjande av teckningsoptioner 110 000 – 110 000 110 000 Vid årets slut 78 842 820 – 135 000 78 842 820 Antal aktier i eget förvar –1 806 888 – Totalt antal utestående aktier vid årets slut 77 035 932 – 1) Den 1 december 2006 noterades Lindab på Nasdaq Stockholm, Mid Cap. Sedan 3 januari 2022 är Lindab noterat på Nasdaq Stockholm, Large Cap. 2) 2017 respektive 2018 inrättades teckningsoptionsprogram för ledande befattningshavare vilka resulterade i att teckningsoptioner utnyttjades och aktier emitterades år 2020 respektive 2021. Efter detta finns inga fler teckningsoptionsprogram utestående. Aktiekapitalet om 78 842 820 SEK är fördelat på 78 842 820 aktier. Aktier i eget förvar Under 2008 genomfördes ett återköp av 3 935 391 egna aktier uppgående till 348 MSEK. Under 2010 förvärvades IVK-Tuote Oy genom att 559 553 aktier i eget förvar överläts till säljarna av bolaget. Under 2012 gjordes en försäljning av 1 000 000 egna aktier, uppgående till 52 MSEK. Under år 2022, 2023 respek- tive 2024 minskade antalet aktier i eget förvar med 175 000, 210 000 respek- tive 183 950 aktier till följd av att Lindab International AB (publ) sålde egna aktier till optionsinnehavare från 2019, 2020 samt 2021 års köpoptionsprogram, se not 33. Efter dessa transaktioner uppgår antal aktier i eget förvar till 1 806 888. Not 25 Eget kapital och antal aktier I tabellen nedan anges förändringarna i Lindabs aktiekapital och antalet aktier från och med 2006. Karaktär och syfte med reserverna inom eget kapital Omräkningsreserven omfattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräk- ning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättat sina rapporter i en annan valuta än den valuta som koncernens finansiella rapporter presenteras i. Omräkningsreserven omfattar även den ackumulerade nettoför - ändringen av säkring av nettoinvesteringar i utländska verksamheter. Lindab an- vänder valutaswappar och lån som säkringsinstrument. Den föreslagna utdelningen för år 2023 på 5,40 SEK per aktie, som besluta - des av årsstämman den 14 maj 2024, har i enlighet med detta beslut utbetalats. Total utbetald utdelning uppgick till 415 497 368 SEK. Förslag till vinstdisposition SEK 2024 Balanserade vinstmedel 2 381 915 880 Årets vinst 12 116 303 Summa balanserade vinstmedel vid årets slut 2 394 032 183 Styrelsen föreslår att ovanstående belopp disponeras enligt följande: SEK Till aktieägarna utdelas 5,40 SEK per aktie 415 994 033 I ny räkning balanseras 1 978 038 150 Summa 2 394 032 183 I bolaget finns totalt 78 842 820 aktier, varav 1 806 888 är återköpta egna aktier. Summa föreslagen utdelning till aktieägare är beräknad på antalet utestående ak - tier, det vill säga 77 035 932 aktier. Faktiskt utbetald total utdelning kan komma att ändras om antalet återköpta aktier ändras innan avstämningsdag(ar) för utdelning. Vid årsstämman den 14 maj 2024 beslutades om att bemyndiga styrelsen att fatta besluta om återköp och överlåtelse av bolagets egna aktier. Beslutsbemyndi- gandet var baserat på vissa fördefinierade kriterier och beslutet om bemyndigan- de syftade till att möjliggöra justering av bolagets kapitalstruktur för att därigenom bidra till ökat aktieägarvärde samt för att tillvarata attraktiva förvärvsmöjligheter genom att helt eller delvis finansiera dessa med egna aktier. Vid årsstämman beslutades även om att bemyndiga styrelsen att fatta beslut om emission av ak- tier, teckningsoptioner och/eller konvertibler motsvarande högst tio procent av utestående aktier i bolaget. Syftet med bemyndigandet var att kunna genom- föra och helt eller delvis finansiera förvärv därigenom, att stärka bolagets kapi- talbas och soliditet alternativt för att kunna utöka ägarkretsen med en eller flera ägare av strategisk betydelse för bolaget. Möjlighet till att besluta om återköp och överlåtelse av bolagets egna aktier eller beslut om emission av aktier, teck- ningsoptioner och/eller konvertibler har inte nyttjats av styrelsen. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 119 I rapporten över finansiell ställning redovisas, för förmånsbaserade fonderade planer, pensionsåtagandet netto efter avdrag för planens förvaltnings till gångar. Fonderade planer med nettotillgångar, det vill säga tillgångar över stigande åtagan dena, redovisas som finansiella placeringar. Avgiftsbaserade planer som är fonderade redovisas brutto i rapporten över finansiell ställning, tillgångarna som Finansiell placering och åtagandena som Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser. Redovisning i rapporten över finansiell ställning Specifikation av förmånsbestämda pensionsförpliktelser m.m. 2024-12-31 2023-12-31 Nuvärde av fonderade förmånsbestämda förpliktelser 187 129 Verkligt värde på förvaltningstillgångar för förmånsbestämda förpliktelser –138 –100 Nettovärde fonderade planer 49 29 Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser 231 195 Nettoskuld i rapporten över finansiell ställning för förmånsbestämda förpliktelser 280 224 Avsatt till pensioner, avgiftsbestämda förpliktelser 22 22 Avsättningar till pensioner enligt rapporten över finansiell ställning 302 246 Verkligt värde på förvaltningstillgångar för avgiftsbestämda förpliktelser –22 –22 Finansiell placering enligt rapporten över finansiell ställning –22 –22 Av summa avsättningar till pensioner i rapporten över finansiell ställning på 302302 MSEK (246), utgör 10 MSEK (16) pensionsförpliktelser till tidigare verkstäl- lande direktörer. Förpliktelserna har fonderats i kapitalförsäkringar. Värdet på dessa uppgår till 10 MSEK (16). Kostnader redovisade i resultaträkningen enligt tabellen på nästa sida inklude- rar kostnader för tjänstgöring under innevarande år, kostnader för tjänstgöring under tidi gare år, nettoräntekostnader samt vinster och förluster vid regleringar. Ränte nettot redovisas i finansnettot. Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser innefattar, förutom pensio - ner, även andra ersättningar till anställda efter avslutad anställning, till exempel vid uppsägning. De flesta av Lindabkoncernens anställda omfattas av avgiftsbe- stämda pensionsplaner. I vissa länder förekommer dock även förmånsbestämda planer för pensioner eller uppsägning. I följande sammanställning av pensions- kostnadernas respektive pensionsskuldernas sammansättning framgår även de väsentliga antaganden som gjorts vid beräkningarna. Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas bland annat genom försäkring i Alecta, i den så kallade ITP2-planen. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 10, är detta en förmåns- bestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåren 2024 och 2023 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa sin proportio- nella andel av planens förpliktelser, förvaltningstillgångar och kostnader vilket har medfört att det inte varit möjligt att redovisa detta som en förmåns bestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP, som tryggas genom en försäkring i Alecta, redo visas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålders- och familjepensionen är individuellt beräknad och är bland annat beroende av lön, tidigare intjänad pension och förväntad återstående tjänstgöringstid. För- väntade avgifter nästa rapportperiod för ITP2-försäkringar som är tecknade i Alecta uppgår till 4 MSEK (3). Koncernens andel av de sammanlagda avgifterna till planen och koncernens andel av det totala antalet aktiva medlemmar i planen uppgår till 0,03 procent (0,02) respektive 0,07 procent (0,07). Ett över- eller underskott hos Alecta kan innebära en återbetalning till koncer - nen alternativt lägre eller högre framtida avgifter. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott, i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 162 procent (158). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäk - ringstekniska beräkningsantaganden. Kostnaderna för avgiftsbestämda planer uppgår till 156 MSEK (141). Genom sina förmånsbestämda pensionsplaner är Lindab exponerat mot ett antal kategorier av risker. Det avser bland annat risker förknippade med den fak- tiska utbetalningens storlek. Ökad livslängd hos förmånstagarna, vilket påverkar pensionernas löptid, samt inflation som påverkar löne- och pensions kostnader är risker som påverkar den framtida utbetalningens storlek och därmed även skuldens storlek. Diskonteringsräntan som används för att beräkna nuvärdet av pensions skulden varierar och påverkar därmed skulden. Diskonterings räntan påverkar även räntekostnaden eller intäkten bland de finansiella posterna samt även kostnaderna för årets intjäning. En annan kategori avser avkastning på investe ringar. Pensionsmedel är investerade i olika finansiella instrument där av- kastningen är exponerad för marknadsförändringar. Svag avkastning kan redu- cera investeringarnas storlek och leda till att pensionsmedlen inte räcker för att täcka framtida pensionsutbetalningar. Not 26 Avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser FINANSIELLA RAPPORTER 120 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Förändring av förvaltningstillgångar och förmånsbestämda pensionsförpliktelser under året Not 2024 2023 Tillgångar Förpliktelser Tillgångar Förpliktelser Vid årets början –100 324 –22 214 Pensionskostnader redovisade i resultaträkningen -Kostnader för tjänstgöring under innevarande år – 8 – 11 -Räntekostnader/-intäkter 14 –2 10 –2 9 Summa –102 342 –24 234 Omvärderingar redovisade i övrigt totalresultat -Avkastning på förvaltningstillgångar exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter –9 – –4 – -Vinst/förlust till följd av förändrade demografiska antaganden – 4 – 2 -Vinst/förlust till följd av förändrade finansiella antaganden – 50 – 0 -Erfarenhetsbaserade vinster/förluster – 7 – 24 Summa –9 61 –4 26 Omklassificering –13 13 –66 66 Valutakursdifferenser –2 3 –1 3 Poster avseende förvärv/avyttring av dotterbolag 5 –1 2 – – Avgifter betalda av arbetsgivaren –19 13 –9 5 Utbetalda pensioner 8 –16 4 –10 Vid årets slut –138 418 –100 324 Mest väsentliga aktuariella antaganden 2024-12-31 2023-12-31 Sverige Övriga Sverige Övriga Diskonteringsränta, % 3,1 0,8–3,2 3,9 1,5–3,8 Framtida löneökningar, % 3,0 1,4–5,5 3,0 1,9–5,5 Framtida ökningar av pensioner, % 2,0 0,0–2,0 2,0 0,0–2,2 Livslängdsantagande DUS23 – DUS23 – Vägd genomsnittlig löptid för den förmånsbestämda pensionsförpliktelsen uppgår till 18,0 år (17,3). Övriga innefattar huvudsakligen pensionsplaner i Italien, Frankrike och Schweiz. Valet av diskonteringsränta i Sverige har baserats på den marknadsränta som gäller för bostadsobligationer med duration motsvarande genomsnittlig åter- stående löptid på förpliktelsen. Av totala förmånsbaserade pensionsförpliktelser avsåg 196 MSEK (162) pensions- åtaganden i Sverige och 84 MSEK (62) var relaterade till övriga länder. Not 26, forts. Löptidsanalys avseende förväntade betalningar för de förmånsbestämda planerna i framtiden 2024-12-31 2023-12-31 Inom 12 månader 19 17 Mellan 1 och 5 år 67 55 Mellan 5 och 10 år 93 80 Summa 179 152 Känsligheten i den förmånsbestämda förpliktelsen för ändringar i de mest väsentliga antagandena Inverkan på de förmånsbestämda planerna 2024-12-31 2023-12-31 Ökning i antagande Minskning i antagande Ökning i antagande Minskning i antagande Diskonteringsränta +/– 0,5% –34 38 –25 28 Förändringar i framtida löneökningar +/– 0,5% 11 –10 10 –8 Förändringar i framtida ökningar av pensioner +/– 0,5% 22 –21 16 –15 Känslighetsanalysen har baserats på en förändring i ett antagande samtidigt som övriga antaganden är konstanta. Vid beräkning av känsligheten i de för- månsbestämda förpliktelserna för väsentliga aktuariella antaganden används samma metod, den så kallade projected unit credit method (PUC), som vid be- räkning av pensionsskulden . Moderbolaget Bolagets pensionsåtagande för tidigare koncernchefer är klassificerat som av- giftsbaserad plan. Se vidare not 6. Förvaltningstillgångarnas sammansättning 2024-12-31 2023-12-31 MSEK Procent MSEK Procent Aktier 62 45 44 44 Obligationer 23 17 13 13 Fastigheter 31 22 27 27 Övrigt 22 16 16 16 Summa 138 100 100 100 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 121 Den 31 december 2024 uppgick redovisad avsättning för omstrukturerings- åtgärder till 155 MSEK (2). Av beloppet relaterade 64 MSEK till beslutad avytt- ring och avveckling av koncernens profilverksamhet i Östeuropa, 62 MSEK var hänförliga till aviserade strukturåtgärder för att stärka lönsamheten samt anpassa bolagets fasta kostnader till rådande marknadsförutsättningar och 7 MSEK hän- förde sig till verksamhetsflytt av koncernens tillverkning av sandwichpaneler. Övriga Koncern 2024 Not Omstrukture- ringsreserv Garantireserv Övrigt Totalt Vid årets början 2 6 17 25 Ökning under året 153 1 7 161 Utnyttjat under året –3 –1 –14 –18 Poster avseende förvärv 5 – 1 – 1 Skulder som innehas för försäljning 31 – –2 0 –2 Valutakursdifferenser 3 0 0 3 Vid årets slut 155 5 10 170 Fördelning i rapporten över finansiell ställning Övriga långfristiga avsättningar 8 3 4 15 Övriga kortfristiga avsättningar 147 2 6 155 Totalt 155 5 10 170 2023 Vid årets början 3 6 9 18 Ökning under året 3 1 10 14 Utnyttjat under året –4 –1 –6 –11 Poster avseende förvärv 5 – – 4 4 Valutakursdifferenser 0 0 0 0 Vid årets slut 2 6 17 25 Fördelning i rapporten över finansiell ställning Övriga långfristiga avsättningar – 3 12 15 Övriga kortfristiga avsättningar 2 3 5 10 Totalt 2 6 17 25 Not 27 Övriga avsättningar Koncern Moderbolag Långfristig upplåning 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Banklån 3 121 2 241 – – Leasing 1 204 1 054 – – Kortfristig upplåning Skulder till kreditinstitut 6 11 – – Checkräkningskredit 15 3 – – Leasing 377 316 – – Summa upplåning 4 723 3 625 – – I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) om 35I summa upplåning ingår säkerställda skulder (banklån mot säkerhet) om 35 MSEK (42) som avser finansiering av fastigheter i Schweiz. Säkerheten utgörs av pant - brev i fastigheterna och räntan på dessa lån är fast. Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 3 241Outnyttjade krediter i koncernen inklusive likvida medel uppgick till 3 241 MSEK (1 885). Enligt koncernens Treasurypolicy får inte räntebindningstiden vara längre än 12månader12 månader. Per den 31 december 2024 uppgick den till 2 månader (3). Mer- parten av koncernens upplåning har rörlig ränta. Not 28 Koncernens upplåning och finansiella instrument omstruktureringsreserver utgjordes, i enlighet med föregående år, av definierade reserver relaterade till specifika kostnadsbesparingsåtgärder. Redovisade garantiavsättningar avsåg dels uppskattade framtida utgifter för fel i levererade artiklar eller utförda arbeten, dels avsättningar för faktiska krav. Övriga avsättningar avsåg huvudsakligen personalrelaterade respektive legala avsättningar . FINANSIELLA RAPPORTER 122 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Koncernens upplåning fördelad på olika valutor Koncern Moderbolag Belopp i MSEK 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 SEK 2 210 1 606 – – EUR 2 003 1 362 – – GBP 181 346 – – DKK 100 49 – – CHF 93 125 – – NOK 77 81 – – USD 28 2 – – CZK 23 36 – – PLN 6 9 – – HUF 2 2 – – RON 0 9 – – 4 723 3 625 – – Förändring av skulder i finansieringsverksamheten Koncern Moderbolag Långfristiga finansiella skulder Kortfristiga finansiella skulder Leasing- skulder Check- räknings- kredit Derivat Totala finansiella skulder inkl. derivat Långfristiga finansiella skulder Totala finansiella skulder inkl. derivat 2023-12-31 2 241 11 1 370 3 0 3 625 – – Kassaflöde 836 –5 –375 12 –899 –431 – – Förvärv/avyttring 3 – 120 – – 123 – – Poster avseende tillgångar som innehas för försäljning – – –10 – – –10 – – Nya och förändrade nyttjanderättsavtal – – 444 – – 444 – – Avslutade nyttjanderättsavtal – – –15 – – –15 – – Valutakursdifferenser 41 0 38 0 –39 40 – – Värdering till verkligt värde – – – – – – – – Övrigt – – 9 – 938 947 – – 2024-12-31 3 121 6 1 581 15 0 4 723 – – 2022-12-31 2 349 12 1 212 0 0 3 573 – – Kassaflöde –110 –1 –327 –1 –31 –470 – – Förvärv/avyttring – – 64 4 – 68 – – Nya och förändrade nyttjanderättsavtal – – 429 – – 429 – – Avslutade nyttjanderättsavtal – – –6 – – –6 – – Valutakursdifferenser 2 0 3 0 24 29 – – Värdering till verkligt värde – – – – – – – – Övrigt – – –5 – 7 2 – – 2023-12-31 2 241 11 1 370 3 0 3 625 – – Upplysningar om redovisat och verkligt värde per kategori Verkligt värde via resultaträkning Upplupet anskaffningsvärde Totalt redovisat värde Verkligt värde Finansiella tillgångar 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Andra långfristiga värdepappersinnehav 1 0 – – 1 0 1 0 Andra långfristiga fordringar – – 9 7 9 7 – – Derivattillgångar 2 30 – – 2 30 2 30 Kundfordringar – – 1 964 1 937 1 964 1 937 – – Övriga fordringar – – 46 50 46 50 – – Upplupna intäkter – – 35 39 35 39 – – Likvida medel – – 499 587 499 587 – – Summa finansiella tillgångar 3 30 2 553 2 620 2 556 2 650 3 30 Finansiella skulder 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Checkräkningskrediter – – –15 –3 –15 –3 –15 –3 Skulder till kreditinstitut – – –3 127 –2 252 –3 127 –2 252 –3 127 –2 247 Övriga långfristiga skulder –293 – – – –293 – –293 – Derivatskulder –1 –6 – – –1 –6 –1 –6 Leverantörsskulder – – –1 001 –964 –1 001 –964 – – Övriga skulder – – –43 –63 –43 –63 – – Upplupna kostnader – – –393 –387 –393 –387 – – Summa finansiella skulder –294 –6 –4 579 –3 669 –4 873 –3 675 –3 436 –2 256 Not 28, forts. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 123 Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde Kundfordringar Kundfordringar uppstår i koncernens operativa verksamhet och är ett resultat av att Lindab förser kunder med avtalade varor och tjänster. Kontraktuella betal- nings villkor finns i dessa underliggande avtal, villkor som reglerar tidpunkt för kommande betalningsströmmar. Lindab innehar samtliga kundfordringar med syfte att insamla dessa avtalsenliga och verksamhetsrelaterade kassaflöden ut- ifrån kontraktuella villkor. Kundfordringar klassificeras utifrån sin karaktär som omsättningstillgångar och värderas initialt till transaktionspriset. Med hänsyn till fordringarnas kort fristiga löptid redovisas dessa även vid efterföljande redovisningstidpunkter till nominellt belopp utan diskontering. Kundfordringarnas bruttomässigt redovisade värde om 2 025 MSEK (2 003) är dock reducerat med nedskrivningar om –61 MSEK (–66) för att reflektera förväntat värde att få reglerat av motparterna. För koncer- nens redovisningsprinciper avseende nedskrivning och beräkning för reserve- ring av förväntade kundkreditförluster hänvisas till not 24. Övriga fordringar och upplupna intäkter Även övriga fordringar och upplupna intäkter uppkommer normalt som följd av transaktioner inom koncernens normala verksamhet. Vanligen kan tidpunkt för kommande kassaflöden relaterade till tillgångarna identifieras och vid reglering hänför sig de likvidmässiga flödena till kapitalbelopp samt eventuell ränta på ute- stående kapitalbelopp. Koncernen innehar de finansiella instrumenten inom dessa kategorier med syfte att inkassera de underliggande kassaflödena hänförliga till tillgångarna vid förfall och de är inte föremål för handel på en aktiv marknad. Ingen materiell kreditreservering finns på övriga fordringar och upplupna intäkter, baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan. Likvida medel Vid balansdagen uppgår koncernens likvida medel till 499 MSEK (587). Dessa avser bank och tillgodohavanden. I det redovisade värdet för likvida medel ingår spärrade medel med 0 MSEK (0). Ingen kreditreservering finns på likvida medel, baserat på historisk erfarenhet och framåtriktad förväntan i kombination med de motpartskrav som finns i koncernens Treasurypolicy . Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillgångar som inte uppfyller kraven för att redovisas till upplupet anskaffnings- värde eller verkligt värde via övrigt totalresultat värderas till verkligt värde över resultat räkningen. För Lindab är det huvudsakligen derivattillgångar som inte används i säkringsredovisningen som hamnar inom denna kategori. I kategorin Finan siella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen ingår även vissa tillgångar i form av värdepapper. Den bakomliggande faktorn till klassifice- ringen är att dessa egetkapitalinstrument inte är strategiska och vid första redo- visningstillfället fattades ej heller beslut om att oåterkalleligt redovisa dessa till verkligt värde via övrigt totalresultat. Under året har koncernens resultaträkning påverkats med 0 MSEK (0) avseende vinster/förluster från finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Beskrivning av verkligt värde Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingen information om verkligt värde lämnas avseende aktier och andelar. Då Lindab bedömer att ett verkligt värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas innehavet till anskaffningsvärde. Marknaden för dessa innehav är begränsad. För andra långfristiga värdepappersinnehav anses det redovisade värdet mot- svara en rimlig approximation av verkligt värde. Räntebärande skulder Verkligt värde för räntebärande skulder lämnas i upplysningssyfte och beräknas genom diskontering av framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonte- rade till aktuell marknadsränta . Derivat Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av mellan- skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Övriga finansiella tillgångar och skulder För likvida medel, kundfordringar, övriga fordringar, upplupna intäkter, leverantörs- skulder, checkräkningskrediter, övriga skulder och upplupna kostnader med en kvarvarande löptid på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflek tera verkligt värde . Övriga långfristiga skulder Övriga långfristiga skulder utgörs av finansiell skuld avseende förvärvsrelate- rad villkorad tilläggsköpeskilling värderad till verkligt värde. Det verkliga värdet har fastställts med tillämpning av diskonterade kassaflöden hänförliga till nivå 3 i värderingshierarkin enligt definition i IFRS 13 Värdering till verkligt värde. Redo- visat verkligt värde motsvaras av nuvärdet från diskontering av sannolikhetsvägt genom snitt av möjliga framtida kassaflöden som bedöms kunna behöva regleras enligt gällande förvärvsavtal och med diskonteringsfaktor som baseras på risk- justerad diskonteringsränta. En förändring av diskonteringsräntan med 1 pro- cent skulle endast ge en marginell påverkan på verkligt värde, medan en änd- rad bedömning av förväntat kassaflöde om 10 procent skulle påverka verkligt värde med cirka 29 MSEK. Övriga långfristiga skulder avseende tilläggsköpe- skilling har under 2024 påverkats av orealiserade valutaförluster/diskonterings- effekter motsvarande en kostnad om 35 MSEK, vilken redovisats i finansnettot under perioden. Se även not 13 gällande resultateffekt efter ändrad bedömning. Verkligt värdehierarkin Tabellen nedan visar finansiella instrument värderade till verkligt värde, utifrån hur klassi- ficeringen i verkligt värdehierarkin gjorts. De olika nivåerna defi nie ras enligt följande: • Noterade priser (ojusterade) på aktiva marknader för identiska tillgångar eller skulder (nivå 1). • Andra observerbara indata för tillgången eller skulden än noterade priser inklu- derade i nivå 1, antingen direkt (det vill säga som prisnoteringar) eller indirekt (det vill säga härledda från prisnoteringar) (nivå 2). • Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbara marknads- data (det vill säga icke observerbara indata) (nivå 3). Not 28, forts. 2024-12-31 2023-12-31 Tillgångar Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivattillgångar – 2 – 2 – 30 – 30 Summa tillgångar – 2 – 2 – 30 – 30 Skulder Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Derivatskulder – –1 – –1 – –6 – –6 Övriga långfristiga skulder – – –293 –293 – – – – Värderade till verkligt värde i upplysningssyfte Checkräkningskrediter – –15 – –15 – –3 – –3 Skulder till kreditinstitut – –3 103 – –3 103 – –2 247 – –2 247 Summa skulder – –3 119 –293 –3 412 – –2 256 – –2 256 Det har inte skett någon överföring mellan nivåerna under året. Bolaget har inte kvittat några finansiella instrument i balansräkningen. Vid utgången av 2024 respektive 2023 fanns ingen förpliktelse om att för värva egna aktier. FINANSIELLA RAPPORTER 124 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Not 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Koncern Moderbolag 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Löne- och semesterskulder 251 232 – – Intjänade resultatandelar 9 10 – – Sociala kostnader 130 113 2 1 Bonusskuld till kunder 250 252 – – Upplupen kursförlust terminskontrakt 1 6 – – Övriga kostnader 187 189 1 5 Summa 828 802 3 6 Not 30 Leasing Grunden i IFRS 16 Leasingavtal är att samtliga hyres- och leasingavtal ska redo- visas i leasetagarens rapport över finansiell ställning, med möjlighet för undan- tag vad gäller korta hyres- och leasingavtal eller avtal där den underliggande nyttjande rätten uppgår till mindre värde. Lindab har valt att tillämpa lättnads- regler och utifrån detta är den redovisningsmässiga effekten på koncernens finan siella ställning följande: Nyttjanderättstillgångar Not 2024-12-31 2023-12-31 Byggnader och mark 19 1 350 1 166 Övriga nyttjanderättstillgångar 19 160 144 Summa 1 510 1 310 Leasingskulder Not 2024-12-31 2023-12-31 Långfristiga skulder avseende leasing 28 1 204 1 054 Kortfristiga skulder avseende leasing 28 377 316 Summa 1 581 1 370 Ovanstående redovisade nyttjanderättstillgångar hänför sig till cirka 1 200 hyres- och leasingkontrakt. Byggnader och mark Redovisade nyttjanderätter för hyres- och leasingavtal avseende fastigheter upp- gick på balansdagen till ett värde om 1 350 MSEK (1 166). Detta saldo hänför sig till avtal avseende såväl produktionsfastigheter som lager, filialer och/eller kontor. De underliggande avtalen innehåller olika villkor, som bedömts och värde rats på individuell bas i kombination med förväntad nyttjandetid av den under ligg ande tillgången inom ramen för respektive befintligt avtal. I denna process har också avtalen/fastigheterna kategoriserats för att säkerställa en bedömnings- och värde rings process som reflekterar strategiska aspekter och vid vilken tidpunkt ställningstagande ska göras för enskilda förlängningsoptioner eller mot svar ande. De enskilda kontraktens bedömda avtalstid varierar inom intervallet 1–18 år, men det är endast ett fåtal kontrakt som har en förfallotid över stig ande 10 år. Ett antal kontrakt innehåller konkreta förlängningsoptioner, men flertalet har också en avtals konstruk tion där förlängning sker löpande om ingen part agerar aktivt. Dessa optioner medför bedömningar som beaktats vid redovisning av leasing - skulden. Lindab har beaktat optionsmöjligheter i de hyresavtal där det bedöms rimligt säkert att optionen kommer att nyttjas. Övriga nyttjanderättstillgångar Övriga nyttjanderättstillgångar redovisas till ett ackumulerat värde om 160 MSEK (144). Av detta värde avser 117 MSEK (98) fordon och resterande belopp hänför sig huvudsakligen till maskiner och inventarier samt IT och annan teknisk utrust- ning. Durationen för dessa kontrakt är relativt tidsbegränsad och för fordon är den kontraktuella avtalstiden vanligen 3–4 år. Resultaträkning och kassaflöden Enligt IFRS 16 Leasingavtal redovisas den huvudsakliga kostnaden för balanse- rade nyttjanderättstillgångar som linjära avskrivningar respektive ränte kostnader. Följ ande tabell visar fördelning av hyres- och leasingrelaterade kostnader i resultat- räkningen för koncernen under år 2024 och 2023: Not 2024 2023 Övriga leasingrelaterade kostnader –21 –18 Avskrivningar 9, 19 –375 –327 Nedskrivningar 9, 19 –1 – Räntekostnader 14 –58 –38 Summa –455 –383 Övriga leasingrelaterade kostnader hänför sig till korta hyres- och leasingavtal, leasingavtal där den underliggande nyttjanderätten uppgår till mindre värde samt variabla leasingavgifter som inte inkluderas i värderingen av redovisad leasing- skuld. Redovisade variabla leasingavgifter hänför sig primärt till fastighetsskatt. Redovisade räntekostnader avseende leasingrelaterade skulder för total verk- samhet uppgår för året till 58 MSEK (38). I detta saldo ingår inte ränte kostnader relaterade till hyres- och leasingkontrakt med förväntad nyttjandetid under stig- ande 12 månader, räntekostnader för avtal där den underliggande nyttjande- rättstillgången har ett mindre värde eller räntekostnader som bedöms uppgå till mindre värde. Det totala kassaflödet hänförligt till i balansräkningen redovisade hyres- och lea- singavtal uppgår till 433 MSEK (365), varav 58 MSEK (38) avser ränte kostnader som redovisas i kassaflödet från den löpande verksamheten. Resterande kassa- flöde ingår som en del i koncernens kassaflöde från finansieringsverksamheten. För estimerat förväntat kassaflöde hänförligt till redovisade leasingskulder per balansdagen, se under avsnitt Likviditetsrisk i not 3. Likviditetsrisken hänförlig till leasingskulderna bevakas löpande och integrerat med koncernens övriga finan- siella skulder av Lindabs Treasuryfunktion. Det fanns vid årsskiftet inga ingångna väsentliga hyres- eller leasingavtal, vilka träder i kraft under 2025 eller senare. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 125 Koncern Moderbolag Ställda säkerheter 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Fastighetsinteckningar 94 95 – – Summa 94 95 – – Koncern Moderbolag Eventualförpliktelser 2024-12-31 2023-12-31 2024-12-31 2023-12-31 Borgensåtagande för ingångna kreditavtal – – 3 098 2 193 Övriga borgens- och garantiförbindelser 23 22 – – Pensionsförpliktelser 3 3 – – Summa 26 25 3 098 2 193 Under året ingånget kreditfacilitetsavtal om 4 050 MSEK och 120 MEUR med Nordea, Svenska Handelsbanken, DNB Bank och Danske Bank ersätter tidigare kreditavtal med Nordea och Raiffeisen Bank International. Avtalet löper till andra kvar talet 2027 med en förlängningsoption om ett plus ett år. Kredit facilitets- avtalet innehåller en kovenant, vilken följs upp kvartalsvis. Lindab uppfyllde vill- koren per 31 december 2024. I de befintliga leasingavtalen avseende fastigheterna i Båstad, Sverige, och Schweiz har koncernbolag tecknat borgensåtagande för hyresbetalningarnas fullgörande till kontraktens utgång. Som ett led i koncernens normala affärsverksamheter och enligt normal bransch - praxis har koncernen tecknat garantier för fullgörande av olika kontraktsenliga åtaganden gentemot större leverantörer. Ingen indikation fanns vid årsskiftet att dessa lämnade kontraktsgarantier kommer att med föra någon utbetalning. Samtliga ställda säkerheter avser säkerhet för skulder till kreditinstitut. Not 32 Ställda säkerheter och eventualtillgångar /-förpliktelser I december 2024 aviserade Lindab beslut om att omstrukturera verksamheten i Östeuropa och renodla denna för att endast fokusera på ventilationsaffären i regio- nen. Beslutet var ett resultat av genomförd strategisk översyn av verksamheten inom affärsområdet Profile Systems på marknaderna i fråga. Som en konsekvens av beslut att omstrukturera verksamheten i Östeuropa kommer Lindab avyttra profil- verk sam het erna i Slovakien, Rumänien och Ungern under det kommande året. Baserat på beslut om att avyttra profilverksamheterna i Slovakien, Rumänien och Ungern samt verksamheternas befintliga struktur, så bedöms samtliga rele- vanta förutsättningar vara uppfyllda för att redovisa dessa enheter som verksam- het som innehas för försäljning enligt IFRS 5 Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. Denna klassificeringsprincip till- lämpas från och med utgången av 2024 för verksamheterna i fråga i Slovakien, Rumänien respektive Ungern. Se nedan sammanställning för värdet på samt- liga tillgångar och skulder som innehas för försäljning enligt denna definition. Not 2024-12-31 2023-12-31 Goodwill och övriga immateriella tillgångar 17 10 – Materiella anläggningstillgångar 52 – Nyttjanderättstillgångar 10 – Uppskjuten skattefordran 3 – Varulager 69 – Kundfordringar 39 – Övriga omsättningstillgångar 18 – Summa tillgångar som innehas för försäljning 201 – Uppkjuten skatteskuld 4 – Långfristiga skulder avseende leasing 6 – Långfristiga skulder 5 – Kortfristiga skulder avseende leasing 4 – Kortfristiga skulder 53 – Summa skulder som innehas för försäljning 72 – Nettoomsättning för verksamhet som per balansdagen är klassificerad som till- gångar som innehas för försäljning uppgick under 2024 till 396 MSEK och justerat rörelseresultat till –10 MSEK. Beslut att omstrukturera verksamheten i Östeuropa resulterade även i att profil- verksam het erna i Estland, Polen och Tjeckien kommer avvecklas till sin helhet under inledningen av 2025. Avsättning för detta beslut redovisas per balans dagen under Övriga avsättningar, se not 27. Profilverksamheten i Estland, Polen och Tjeckien redovisade 2024 en nettoomsättning motsvarande 110 MSEK och ett justerat rörelseresultat om –10 MSEK. Därmed uppgick under året total netto- omsätt ning till 506 MSEK och justerat rörelseresultat till –20 MSEK för de enheter som är föremål för avyttring respektive avveckling utifrån det strategiska beslutet att omstrukturera verksamheten i Östeuropa. Not 31 Tillgångar och skulder som innehas för försäljning FINANSIELLA RAPPORTER 126 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Nedan specificeras övriga transaktioner med närstående Moderbolag Not 2024 2023 Koncernintern nettoomsättning 6 6 Koncernbidrag från dotterbolag 14 19 65 Utdelning från dotterbolag 14 – 1 250 Koncerninterna ränteintäkter 14 1 – Koncerninterna räntekostnader 14 –5 –17 Kortfristiga fordringar på dotterbolag 20 85 Kortfristiga skulder till dotterbolag 303 0 Transaktioner med närstående parter kan påverka ett företags finansiella resul- tat och ställning. Information måste därför lämnas om dem som kan betraktas som närstående till Lindabkoncernen. Närståendekretsen Moderbolaget har direkt och indirekt bestämmande inflytande över sina dotter- bolag, se not 35. Moderbolagets transaktioner och mellanhavanden med dotter- bolag utgörs av de transaktioner som visas nedan samt de som följer av avtal med företagsledningen, se not 6. Nuvarande och tidigare styrelseledamöter samt koncernledningen med sina respektive närståendekretsar är/har varit närstående. Styrelsens, VD/koncern- chefens och övriga ledande befattningshavares ersättningar, förmåner, rättigheter beträffande pensioner med mera, samt vid uppsägning framgår av not erna 6 och 26. Under 2023 och merparten av 2024 ägde Lindab 36,6 procent av andelarna och rösterna i Leapcraft ApS, ett ägarandelsinnehav som avyttrades i decem - ber 2024. Omfattningen av verksamhetsrelaterade transaktioner med intresse- företaget fram till och med avyttringstidpunkten anses försumbara, varför de inte heller specificeras nedan. I samband med avyttring av andelar i Leapcraft ApS efterskänktes dock ett lån, ett lån som tidigare under året varit föremål för nedskrivning, se not 13. Övriga transaktioner med närstående Vid årsstämman 2024 beslutades om inrättandet av ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare. Programmet har samma syfte och huvudsaklig ut - formning som de köpoptionsprogram vilka årsstämman fattade beslut om 2021, 2022 respektive 2023. Med anledning av beslutet på årsstämman 2024 gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulterade i att 275 000 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering utifrån fastställda avtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. Under 2024 utnyttjades även samtliga 183 950 ägda optioner i 2021 års köpoptions - program för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 183183 950 egna aktier i Lindab International AB (publ) såldes vid inlösen av optioner. Vid årsstämman 2023 beslutades om inrättandet av ett köpoptionsprogram för ledande befattningshavare. Med anledning av beslutet på årsstämman 2023 gjordes en riktad emission av högst 275 000 köpoptioner, vilket resulte- rade i att 225rade i att 225 500 köpoptioner förvärvades av ledande befattningshavare inom Lindab. Förvärv av köpoptioner har skett enligt marknadsmässig värdering uti - från fastställda avtal och optionerna utgör inte någon aktiebaserad ersättning till närstående. Under 2023 utnyttjades även samtliga 210 000 ägda optioner i 2020 års köp options program för att förvärva aktier enligt programmets villkor. Detta medförde att 210Detta medförde att 210 000 egna aktier i Lindab International AB (publ) såldes vid inlösen av optioner. För vidare information om Lindabs samtliga utestående köpoptionsprogram, se not 6. I not 6 återfinns även information om incitamentsprogram riktade till deltagare i olika ledande befattningar inom koncernen. Ingen av Lindabs styrelseledamöter, styrelsesuppleanter, ledande befattnings- havare eller aktieägare har eller har haft, utöver vad som visas i denna not, någon delaktighet i någon affärstransaktion med bolaget, som är eller var ovanlig till sin karaktär, sina villkor eller väsentlig för bolagets totala verksamhet och som ägt rum under innevarande verksamhetsår eller under de senaste två verksamhets - åren. Detta gäller även transaktioner under tidigare verksamhetsår som i något avseende kvarstår oreglerade eller oavslutade. Lindab har inga lån utestående till någon av dessa personer och har inte heller lämnat garantier eller borgens - förbindelser till förmån för någon av dem. Generellt har transaktioner med närstående skett på villkor likvärdiga de som gäller vid transaktioner på armlängds avstånd samt affärsmässig grund. Not 33 Transaktioner med närstående I januari 2025 hållbarhetslänkade Lindab befintligt kreditfacilitetsavtal om 40504 050 MSEK och 120 MEUR. Hållbarhetslänkningen är kopplad till tre centrala hållbarhetsmål, vilka har till syfte att minska utsläpp inom scope 1 och 2, minska utsläpp från inköpt stål respektive bibehålla en säker arbetsmiljö. I februari 2025 tecknade Lindab avtal om att avyttra Lindab a.s. i Slovakien. Av- yttringen är en del av tidigare aviserad omstrukturering inom affärsområde Profile Systems i Östeuropa. Verksamheten har en årlig omsättning på cirka 100 MSEK och ett 50-tal anställda. De finansiella resultateffekterna från avyttringen var i allt väsentligt beaktade i årsbokslutet för 2024 då bolaget klassificerades som tillgångar som innehas för försäljning. Avyttringen slutförs under andra kvartalet 2025. Not 34 Händelser efter rapportperioden I mars 2025 tecknade Lindab avtal om att förvärva det polska bolaget Ventia Sp.z.o.o. Bolaget är en distributör av ventilationsprodukter. Genom förvärvet kompletterar Lindab sin verksamhet på den polska marknaden och koncernen tar ytterligare ett steg för att öka försäljningen av tekniska ventilationsprodukter. Ventia Sp.z.o.o. har en årlig omsättning på cirka 240 MSEK, en rörelsemarginal i linje med Lindab och ett 60-tal anställda. Förvärvet kommer slutföras efter god- kännande av polsk konkurrensmyndighet. Inga övriga väsentliga händelser har inträffat efter rapportperiodens slut. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 127 Andel ägare i % Bokfört värde Valutakod Organisationsnr Säte Lindab AB 1) SEK 556068-2022 Båstad, Sverige 100 3 467 Lindab Sverige AB 2) 3) SEK 556247-2273 Båstad, Sverige 100 Crenna Plåt AB 2) 3) SEK 556457-3854 Enköping, Sverige 100 Giroventilation AB 2) 3) SEK 556369-8686 Stockholm, Sverige 100 Ekovent AB 2) 3) SEK 556173-4640 Vellinge, Sverige 100 Fastighetsaktiebolaget EKO1 5) SEK 556994-3375 Vellinge, Sverige 100 Fastighetsaktiebolaget EKO2 5) SEK 556994-3383 Vellinge, Sverige 100 Alig Ventilation AB 2) 3) SEK 556489-8707 Mariestad, Sverige 100 Lindab Steel AB 3) 4) SEK 556237-8660 Båstad, Sverige 100 Lindab Ventilation AB 3) SEK 556026-1587 Båstad, Sverige 100 Skellefteå LDS Fastighet AB 6) SEK 559426-7410 Båstad, Sverige 100 Lindab Profil AB 2) 3) SEK 556071-4320 Båstad, Sverige 100 Lindab Byggpartner AB 6) SEK 559398-1060 Piteå, Sverige 100 KAMI, Kalix Mekaniska Industrier AB 2) 3) SEK 556193-7086 Kalix, Sverige 100 Profilplåt i Sverige AB 2) 3) SEK 556818-4385 Sundsvall, Sverige 100 Lindab s.r.o. 2) CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 15 Lindab Sales s.r.o. 3) CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 15 Ventilace EU s.r.o. 2) 3) CZK 179 37 761 Prag, Tjeckien 100 Lindab SRL 2) 3) RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 0 U-nite Fasteners Technology AB 2) 3) 4) SEK 556286-9858 Uddevalla, Sverige 100 Lindab SIA 2) EUR 40003602009 Riga, Lettland 100 Lindab d.o.o 6) EUR 80182671 Zaprešić, Kroatien 100 Lindab AS 2) 3) EUR 10424824 Harju Maakond, Estland 100 Oy Lindab Ab 2) 3) EUR 0920791-3 Esbo, Finland 100 Lindab s.r.o. 2) CZK 496 13 332 Prag, Tjeckien 85 Lindab Sales s.r.o. 3) CZK 096 74 063 Prag, Tjeckien 85 Ventilace EU s.r.o. 2) 3) CZK 179 37 761 Prag, Tjeckien 100 Spiro International S.A. 2) 3) CHF CH-217.0.135.550-1 Bösingen, Schweiz 100 Spiro Sweden AB 8) SEK 559300-5019 Båstad, Sverige 100 Spiral Helix Inc. 2) USD 36-4381930 Chicago, USA 100 Vicon Machinery LLC 2) 3) USD 20-2511851 Pevely, USA 100 Plasma Automation Inc. 2) 3) USD 11-3138442 Meadville, USA 100 Walsh-Atkinson Company Inc. 2) USD 11-2142428 Bohemia, USA 100 Central States Machinery LLC 2) USD 11-3443420 Pevely, USA 100 Lindab SRL 2) 3) RON J23/1168/2002 Ilfov, Rumänien 100 Lindab Kft. 2) 3) HUF 13-09-065422 Biatorbagy, Ungern 100 Lindab AS 2) 3) NOK 929 805 925 Oslo, Norge 100 Aer Faber AS 2) 3) NOK 994 273 728 Spydeberg, Norge 100 H.A. Helgesen & Sønner AS 2) 3) NOK 926 931 237 Eidsnes, Norge 100 Lindab Sp. z.o.o. 2) 3) PLN KRS 0000043661 Wieruchow, Polen 100 Lindab S.r.l 2) 3) EUR 12002580152 Milano, Italien 100 MP3 S.r.l 2) 3) EUR 3345850964 Milano, Italien 100 Lindab N.V. 2) 3) EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 100 Lindab A/S 2) 3) DKK 33 12 42 28 Haderslev, Danmark 100 Klimatek Ventilationsmateriel A/S 2) 3) DKK 10 20 80 09 Skive, Danmark 100 Muncholm A/S 2) 3) DKK 20 10 61 74 Hadsten, Danmark 100 Lindab Aarhus A/S 2) 3) DKK 70 53 60 13 Hørning, Danmark 100 Lindab GmbH 2) 3) 9) 10) EUR HRB 2276 AH Bargteheide, Tyskland 100 Felderer GmbH 2) 9) EUR HRB 216017 Feldkirchen, Tyskland 100 Raab Lüftungstechnik GmbH 2) 3) 9) EUR HRB 6209 Großmehring, Tyskland 100 Lindab N.V. 2) 3) EUR BE 464.910.211 Gent, Belgien 0 Lindab AG 2) 3) CHF CH-170.3.023.237-3 Otelfingen, Schweiz 100 Tecnovent SA 2) 3) CHF CH-514.3.014.243-4 Bioggio, Schweiz 100 Firmac Ltd 2) 3) GBP 1840612 Scarborough, Storbritannien 100 Lindab Ltd 2) 3) GBP 1641399 Northampton, Storbritannien 100 Ductmann Ltd 2) 3) GBP 2887867 Dudley, Storbritannien 100 Disys Technologies Ltd 2) 8) GBP 4226796 Llanelli, Storbritannien 100 HAS-Vent Holdings Ltd 5) 7) GBP 12468655 Wolverhampton, Storbritannien 100 HAS-Vent Group Ltd 7) GBP 12449774 Wolverhampton, Storbritannien 100 HAS-Vent Ltd 2) 3) GBP 11477431 Wolverhampton, Storbritannien 100 Lindab France SAS 2) 3) EUR 312 285 133 Montluel, Frankrike 100 Liftasud SAS 2) 3) EUR 327 879 300 Torcy, Frankrike 100 Aeraulique Thermique Industrie Batiment SAS 2) EUR 301 192 100 Nantes, Frankrike 100 Acomat International SAS 2) EUR 329 199 590 Aubergenville, Frankrike 100 Lindab (IRL) Ltd 2) 3) EUR 44222 Dublin, Irland 100 A.C. Manufacturing Ltd 2) 3) EUR 311282 Dublin, Irland 100 Irish Ventilation & Filtration Ltd 2) 3) EUR 445702 Crumlin, Irland 100 Smofir Trading Ltd 2) 8) EUR 668864 Dublin, Irland 100 Lindab a.s. 2) 3) EUR 36 214 604 Jamník, Slovakien 100 R-Vent Netherlands B.V. 2) 3) EUR 24107770 Bergschenhoek, Nederländerna 100 Airmaster A/S 2) 3) 8) DKK 29 52 73 93 Aars, Danmark 100 Airmaster AS 2) NOK 913 056 892 Lørenskog, Norge 100 Airmaster AB 2) SEK 556681-7028 Båstad, Sverige 100 Airmaster B.V. 2) EUR BE 1008360035 Deurne, Belgien 100 Airmaster B.V. 2) EUR 77608631 Breda, Nederländerna 100 * Antal ägda aktier uppgår till 23 582 857 i Lindab AB. 1) Koncernfunktioner 5) Fastighetsbolag 9) Applicerat undantag i tysk lag (Handelsgesetzbuch (HGB), sektion 264, paragraf 3) vad gäller extern publicering av årsredovisning. 2) Säljbolag 6) Vilande bolag 3) Produktionsbolag 7) Holdingbolag 10) Applicerat undantag i tysk lag (Handelsgesetzbuch (HGB), sektion 291, paragraf 2) och därmed inte upprättat koncernredovisning, med referens till konsoliderade finansiella rapporter för Lindab International AB (publ) i denna årsredovisning. 4) Inköpsbolag 8) Utvecklingsbolag Koncernen bedriver verksamhet på ett flertal marknader, vilket innebär att koncernen har dotterbolag i många delar av världen. Moderbolag har bestämmande inflyt ande över ett dotterbolag när det är exponerat för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt engagemang i dotterbolaget och kan påverka avkastningen med hjälp av sitt bestämmande inflytande över dotterbolaget. I princip ägs samtliga dotter bolag direkt, eller indirekt, till 100 procent av moderbolaget Lindab International AB (publ). Not 35 Koncern- och intresseföretag FINANSIELLA RAPPORTER 128 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Båstad den 6 april 2025 Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncern- redovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, respektive god redovisningssed och ger en rättvisande bild av koncernens och moder bolagets Vår revisionsberättelse har lämnats den 6 april 2025. Per Bertland Styrelseledamot Peter Nilsson Ordförande Anette Frumerie Styrelseledamot Sonat Burman-Olsson Styrelseledamot Staffan Pehrson Styrelseledamot Pontus Andersson Arbetstagarrepresentant Viveka Ekberg Styrelseledamot Ola Ringdahl Verkställande direktör Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Ulf Jönsson Arbetstagarrepresentant Marcus Hedblom Styrelseledamot ställning och resultat samt att förvaltningsberättelsen ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhets faktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 129 Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ) organisationsnummer 556606-5446 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Uttalanden Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31 med undantag för hållbarhetsrapporten på sidorna 138–220 samt del av sidorna 221 och 222. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 62–129, 138–220 samt del av sidorna 221–222 i detta dokument. Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2024 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovis- ningslagen. Våra uttalanden omfattar inte hållbarhetsrapporten på sidorna 138–220 samt del av sidorna 221 och 222. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultat- räkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen. Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kom- pletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/ EU) artikel 11. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelse- fulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovis- ningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden. Värdering av goodwill I koncernens rapport över finansiell ställning finns per den 31 december 2024 goodwill redovisad om 5 802 Mkr. Denna har uppkommit i samband med förvärv. Värdet på den redovisade goodwillen är avhängigt framtida avkastning och lönsamhet i de kassagenererande enheter goodwillen avser och prövas minst årligen. Företagsledningen baserar sin nedskrivningsprövning på ett flertal antaganden och bedömningar såsom omsättnings- tillväxt, rörelsemarginalutveckling och kapitalkostnad (WACC) samt andra förhållanden som är komplexa. Felaktiga bedöm- ningar och antaganden kan ge en betydande påverkan på koncernens resultat och finansiella ställning. För ytterligare information hänvisas till not 2 om koncernens redovisningsprinciper, not 4 om viktiga uppskattningar och bedömningar och not 17 om immateriella tillgångar. Våra granskningsåtgärder Vår revision omfattade följande granskningsåtgärder men var inte begränsad till dessa: • Granskning och bedömning av Lindabs rutiner för nedskriv- ningsprövning av goodwill och utvärdering av att gjorda antaganden är rimliga, att rutinerna är konsekvent tillämpade och att integritet finns i gjorda beräkningar; • Verifiering av indata i beräkningar mot budget och affärsplaner för prognosperioden; • Test av säkerhetsmarginalerna för respektive kassagenererande enhet genom utförande av känslighets analyser; och • Granskning av fullständigheten och riktigheten i relevanta noter till de finansiella rapporterna. Vid genomförandet av utvalda granskningsåtgärder har våra värderingsexperter medverkat. Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredo- visningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–48 och 133–221, del av sidorna 221 och 222 samt sidan 223. Den andra informationen består även av ersättningsrapporten som vi inhämtade före datumet för denna revisionsberättelse. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncern- redovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår revision av årsredovisningen och koncern - redovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncern- redovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehål- ler en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. FINANSIELLA RAPPORTER 130 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredo- visningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhåll- anden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksam- heten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering. Revisorns ansvar Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upp- täcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan för- väntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsin- spektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisorns- ansvar. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredo- visningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verk ställande direktörens förvaltning för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskaps året. Grund för uttalanden Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full- gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings- behov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överens- stämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. Revisorns ansvar Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende: • företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försum- melse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller • på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är för- enligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen. En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsinspektionens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/revisornsansvar. Denna beskriv- ning är en del av revisionsberättelsen. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 131 Revisorns uttalande om ESEF-rapporten Uttalande Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovis- ningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elek- tronisk rapportering (ESEF-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2024-01-01–2024-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lag- stadgade kravet. Enligt vår uppfattning har ESEF-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Grund för uttalandet Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR18 Revisorns granskning av ESEF-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Lindab International AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ända- målsenliga som grund för vårt uttalande. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att ESEF-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4a§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verk- ställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta ESEF- rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om ESEF- rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappers- marknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra gransk- ningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att ESEF-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i ESEF- rapporten. Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att ESEF-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentlig- heter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttal- ande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimlig- heten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden. Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att ESEF-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att ESEF-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassa- flödesanalys samt noter i ESEF-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av ESEF-förordningen. Revisorns yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten Det är styrelsen som har ansvaret för hållbarhetsrapporten på sidorna som är omnämnda i Lindabs sidindex över hållbarhets- rapport enligt Årsredovisningslagen på sidan 222 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen i enlighet med den äldre lydelsen som gällde före den 1 juli 2024. Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrap- porten. Detta innebär att vår granskning av hållbarhetsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för vårt uttalande. En hållbarhetsrapport har upprättats. Deloitte AB, utsågs till Lindab International AB (publ) revisor av bolagsstämman 2024-05-14 och har varit bolagets revisor sedan 2014-04-29. Göteborg den 6 april 2025 Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor FINANSIELLA RAPPORTER 132 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 MSEK om ej annat anges Avkastning på eget kapital, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Årets resultat 315 849 974 547 596 Genomsnittligt eget kapital 7 379 7 079 6 180 5 410 5 125 Avkastning på eget kapital, % 4,3 12,0 15,8 9,9 11,6 Avkastning på sysselsatt kapital, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Balansomslutning 15 431 13 559 12 957 10 305 9 405 Uppskjuten skatteskuld 214 153 150 107 92 Övriga avsättningar 15 15 7 5 24 Övriga långfristiga skulder 372 53 41 7 8 Summa långfristiga skulder 601 221 198 119 124 Förskott från kunder 102 97 64 63 182 Leverantörsskulder 1 001 964 974 1 062 712 Aktuell skatteskuld 65 93 110 158 88 Övriga avsättningar 155 10 11 18 27 Övriga kortfristiga skulder 222 264 212 149 163 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 820 769 817 816 690 Summa kortfristiga skulder 2 365 2 197 2 188 2 266 1 862 Sysselsatt kapital 12 465 11 141 10 571 7 920 7 419 Resultat före skatt 461 1 008 1 238 802 811 Finansiella kostnader 295 183 85 42 49 Summa 756 1 191 1 323 844 860 Genomsnittligt sysselsatt kapital 12 274 11 124 9 428 7 741 7 522 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6,2 10,7 14,1 11,0 11,5 Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Investeringar i immateriella anläggningstillgångar 50 43 40 20 27 Investeringar i materiella anläggningstillgångar 179 251 319 375 398 Bruttoinvesteringar i anläggningar, exklusive förvärv och avyttringar 229 294 359 395 425 Engångsposter och omstruktureringskostnader, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 1 266 790 Ventilation Systems 1) 124 – –22 – –70 Profile Systems 1) –427 – – – – Övrigt 1) 2) –5 – – – – Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 266 860 Engångsposter och omstruktureringskostnader 1) , total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846 Engångsposter och omstruktureringskostnader –308 – –22 –456 –70 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916 Bolaget presenterar ett antal finansiella mått i årsredovisningen som inte definieras enligt IFRS. Dessa alternativa nyckeltal är bland annat avkastning på eget kapital, avkastning på sysselsatt kapital, justerat rörelseresultat, justerad rörelsemarginal, netto- skuld sättnings grad, nettoskuld/EBITDA, räntetäckningsgrad och EBITDA-marginal. Bolaget anser att dessa mått ger värdefull fördjupad och kompletterande information till investerare och bolagets ledning. De alternativa nyckeltalen används av företags- ledningen för att utvärdera utvecklingen i verksamheten och bedöma strategiskt viktiga trender. De ger även ägare, analytiker och övriga intressenter värdefull kompletterande information om bolagets utveckling. Presenterade alternativa finansiella nyckeltal ska ses som ett komplement snarare än en ersättning för nyckeltal som definieras enligt IFRS. Lindabs definitioner av dessa nyckeltal kan skilja sig från andra företags definitioner av samma begrepp. Nedan pre- senteras specifikation och avstämning av nyckeltal som inte defi- nieras enligt IFRS och som inte nämns på annan plats i års redo- vis ningen. Då belopp i tabeller nedan har avrundats till MSEK, summerar inte alltid beräkningen på grund av avrundningar. 1) För specifikation över engångsposter och omstruktureringskostnader, se fotnot 1 på sidan 82. 2) Kostnader för koncernövergripande funktioner och aktiviteter. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 133 Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 266 860 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 1 266 790 Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220 Justerad rörelsemarginal 7,8 9,0 10,9 13,1 10,5 Rörelsemarginal 5,5 9,0 10,7 13,1 9,6 Justerad rörelsemarginal och rörelsemarginal, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846 Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 10 619 9 166 Justerad rörelsemarginal 7,8 9,0 10,9 12,2 10,0 Rörelsemarginal 5,5 9,0 10,7 7,9 9,2 Nettoskuld, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Långfristiga räntebärande avsättningar till pensioner och liknande förpliktelser 302 246 217 270 279 Långfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 3 121 2 241 2 349 1 110 976 Långfristiga räntebärande skulder avseende leasing 1 204 1 054 930 643 745 Kortfristiga räntebärande skulder till kreditinstitut 6 11 12 4 5 Kortfristiga räntebärande skulder avseende leasing 377 316 282 233 232 Kortfristig räntebärande checkräkningskredit 15 3 0 0 0 Kortfristiga räntebärande upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 8 33 30 10 4 Summa räntebärande avsättningar och skulder 5 033 3 904 3 820 2 270 2 241 Räntebärande finansiell placering 22 22 25 28 30 Räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 31 4 4 30 Likvida medel 499 587 481 542 541 Summa räntebärande tillgångar 523 640 510 574 601 Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640 Finansiell nettoskuld, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640 Skulder avseende leasing –1 581 –1 370 –1 212 –876 –977 Pensionsrelaterade tillgångar 22 22 25 28 30 Pensionsrelaterade skulder –302 –246 –217 –270 –279 Finansiell nettoskuld 2 649 1 670 1 906 578 414 Nettoskuldsättningsgrad, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Nettoskuld 4 510 3 264 3 310 1 696 1 640 Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande 7 360 7 237 6 751 5 650 5 178 Nettoskuldsättningsgrad 0,6 0,5 0,5 0,3 0,3 Nettoskuld / EBITDA, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Genomsnittlig nettoskuld 4 313 3 465 2 851 1 787 1 824 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916 Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 675 603 481 424 398 EBITDA 1 719 1 781 1 828 1 721 1 314 Nettoskuld / EBITDA, ggr 2,5 1,9 1,6 1,0 1,4 Finansiell nettoskuld / EBITDA, exklusive IFRS 16, total verksamhet 2024-12-31 2023-12-31 2022-12-31 2021-12-31 2020-12-31 Genomsnittlig finansiell nettoskuld 2 552 1 943 1 620 579 568 Justerat rörelseresultat 1 044 1 178 1 347 1 297 916 Återläggning av leasing definierad enligt IFRS 16 –419 –362 –281 –262 –245 Avskrivningar och nedskrivningar, exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader 675 603 481 424 398 EBITDA exklusive IFRS 16 1 300 1 419 1 547 1 459 1 069 Finansiell nettoskuld / EBITDA, exklusive IFRS 16, ggr 2,0 1,4 1,0 0,4 0,5 FINANSIELLA RAPPORTER 134 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Tillväxt, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Förändring nettoomsättning 209 748 2 718 1 428 –292 varav organiskt –732 –1 096 1 045 1 432 –188 varav förvärv/avyttring 958 1 274 1 303 179 35 varav valutaeffekter –17 570 370 –183 –139 Tillväxt, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Förändring nettoomsättning 209 748 1 747 1 453 –706 varav organiskt –732 –1 096 1 044 1 513 –550 varav förvärv/avyttring 958 1 274 333 179 35 varav valutaeffekter –17 570 370 –239 –191 Räntetäckningsgrad, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Resultat före skatt 461 1 008 1 238 802 811 Räntekostnader 272 180 82 42 45 Summa 733 1 188 1 320 844 856 Räntekostnader 272 180 82 42 45 Räntetäckningsgrad 2,7 6,6 16,2 20,0 19,0 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, kvarvarande verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Rörelseresultat 736 1 178 1 347 1 266 790 Avskrivningar och nedskrivningar 968 603 483 394 395 varav engångsposter och omstruktureringskostnader 293 – 2 – 40 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 660 1 185 Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 9 648 8 220 EBITDA-marginal, % 12,8 13,6 14,6 17,2 14,4 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA, total verksamhet 2024 2023 2022 2021 2020 Rörelseresultat 736 1 178 1 325 841 846 Avskrivningar och nedskrivningar 968 603 483 804 438 varav engångsposter och omstruktureringskostnader 293 – 2 380 40 Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA 1 704 1 781 1 808 1 645 1 284 Nettoomsättning 13 323 13 114 12 366 10 619 9 166 EBITDA-marginal, % 12,8 13,6 14,6 15,5 14,0 FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 135 Finansiell nettoskuld Nettoskuld exklusive skulder avseende leasing och pensions- relaterade poster. Finansiell nettoskuld/EBITDA exklusive IFRS 16 Genomsnittlig finansiell nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive IFRS 16 och exklusive engångsposter och omstrukturerings kostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning. Försäljningstilllväxt exklusive valutaförändringar (årlig tillväxt) Tillväxt genererad från organisk tillväxt och förvärv utan beaktande av valutaförändringar. Investeringar i immateriella/materiella anläggningar Investeringar i anläggningstillgångar exklusive förvärv- och avyttring av bolag/rörelse. Justerad rörelsemarginal Justerat rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning. Justerat rörelseresultat Rörelseresultat justerat för engångsposter och omstrukturerings- kostnader när belopp är av väsentlig storlek. Kassaflöde från den löpande verksamheten per aktie, SEK Kassaflödet från löpande verksamhet i relation till antal utestående aktier. Kvarvarande verksamhet Lindabkoncernen exklusive avvecklad verksamhet. Nettoskuld Räntebärande avsättningar och skulder minskat med ränte- bärande tillgångar och likvida medel. Nettoskuldsättningsgrad Nettoskuld i relation till eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande. Nyckeltal definierade enligt IFRS Resultat per aktie, SEK Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till genomsnittligt antal utestående aktier. Nyckeltal ej definierade enligt IFRS Antal aktier efter utspädning Vägt genomsnittligt antal utestående aktier vid periodens slut samt potentiellt tillkommande aktier i enlighet med IAS 33 Resultat per aktie. Avkastning på eget kapital Avkastning på eget kapital utgörs av årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare. Avkastning på sysselsatt kapital Avkastning på sysselsatt kapital utgörs av koncernens resultat före skatt efter återläggning av finansiella kostnader uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avvecklad verksamhet Affärsområdet Building Systems, vilket avyttrades i december 2021. EBITDA-marginal EBITDA-marginal har beräknats som resultat före planenliga avskrivningar, före avskrivningar på koncernmässiga övervärden i immateriella tillgångar och nedskrivningar uttryckt i procent av nettoomsättning. Eget kapital per aktie, SEK Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till antalet utestående aktier vid periodens slut. Engångsposter och omstruktureringskostnader Poster som inte ingår i de ordinarie affärstransaktionerna samt respektive belopp av en väsentlig storlek och därmed får en inverkan på resultat och nyckeltal, klassificeras som engångsposter och omstruktureringskostnader. FINANSIELLA RAPPORTER 136 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Nettoskuld/EBITDA Genomsnittlig nettoskuld i förhållande till EBITDA exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader, baserad på rullande tolvmånaders beräkning. Omsättning utanför Sverige Omsättning rapporterad till respektive land, som produkt eller tjänst har levererats, uttryckt i procent av årets nettoomsättning. Operativt kassaflöde Kassaflödet från den löpande verksamheten exklusive engångsposter och omstruktureringskostnader samt betald skatt men inklusive nettoinvesteringar i immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar. Organisk tillväxt Försäljningsförändringen justerad för valutaeffekter samt förvärv och avyttringar jämfört med samma period föregående år. P/E-tal Börskursen vid årets slut dividerad med resultat per aktie. Räntetäckningsgrad, ggr Resultat före skatt med tillägg för räntekostnader i relation till räntekostnader. Rörelsekapital Rörelsekapitalet utgörs av varulager, rörelsefordringar och rörelseskulder och erhålls från rapporten över finansiell ställning, men justeras i förekommande fall för ej kassaflödespåverkande poster. Rörelsefordringarna består av kundfordringar, övriga fordringar samt ej räntebärande förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. I rörelseskulderna ingår övriga ej ränte- bärande långfristiga skulder, förskott från kunder, leverantörs- skulder, övriga kortfristiga skulder samt ej räntebärande upp- lupna kostnader och förutbetalda intäkter. Rörelsemarginal Rörelseresultat uttryckt i procent av nettoomsättning. Rörelseresultat Resultat före finansiella poster och skatt. Rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBITDA Resultat före planenliga avskrivningar och nedskrivningar. Soliditet Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande, uttryckt i procent av balansomslutning. Sysselsatt kapital Balansomslutning minskat med icke räntebärande avsättningar och skulder. Total verksamhet Kvarvarande verksamhet och avvecklad verksamhet. Vinstmarginal Resultat före skatt uttryckt i procent av nettoomsättning. FINANSIELLA RAPPORTER Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 137 Hållbarhets- rapport Under 2024 fortsatte Lindab att utveckla hållbarhetsarbetet för att möta förändrade regelverk och samtidigt skapa värde för kunder och samhället, i linje med inriktningen ”För ett bättre klimat”. Allmän information om hållbarhetsrapporten 140 Om hållbarhetsrapporten 140 ESRS index 141 Lindabs affärsmodell 143 Lindabs hållbarhetsplan 143 Lindabs värdekedja 146 Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell 147 Finansiella konsekvenser 147 Hållbarhetsstyrning 148 Dubbel väsentlighetsanalys 153 Intressentdialog 158 Externa initiativ och utmärkelser 160 Miljöinformation 161 EU:s taxonomi 161 Klimatförändringar 166 Föroreningar 181 Resursanvändning och cirkulär ekonomi 185 Samhällsansvarsinformation 194 Den egna arbetskraften 194 Arbetstagare i värdekedjan 208 Bolagsstyrningsinformation 214 Affärsetik 214 Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning 219 TCFD index 221 Revisorns yttrande 221 138 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 Källa: https://www.eea.europa.eu/publications/europes-air-quality-status-2024 96 % 96 procent av Europas stadsbor utsätts för ohälsosamma nivåer av luftburna partiklar, vilket ställer krav på god ventilation. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 139 Om hållbarhetsrapporten (BP-1, BP-2) Hållbarhetsrapporten utgör Lindabs lagstadgade hållbarhets- rapport i enlighet med Årsredovisningslagen. Lindab har valt att förtidstillämpa de uppdaterade kraven i Årsredovisningslagen samt upprättar hållbarhetsrapporten i enlighet med European Sustainability Reporting Standards (ESRS) samt taxonomiför- ordningen. Hållbarhetsrapporten uppfyller även de krav enligt Årsredovisningslagens äldre lydelse som gällde före den 1 juli 2024. Rapporten har varit föremål för en översiktlig granskning av Deloitte och revisorns uttalande återfinns på sidorna 221–222. Hållbarhetsrapporten avser perioden 1 januari till 31 december och inkluderar samtliga dotterbolag, vilket överensstämmer med omfattningen av Lindabs finansiella rapporter per december 2024. Lindab följer noggrant utvecklingen av Omnibus-förslaget inom Europa och beaktar eventuella förändringar som kan ske framöver Hållbarhetsrapporteringen bygger på kontinuerliga intressent- dialoger och väsentlighetsanalyser. Relevant information om immateriella rättigheter, know-how och innovationsresultat har inkluderats. Påverkan, risker och möjligheter har bedömts för Lindabs egen verksamhet samt för värdekedjan där det är rele- vant och möjligt. Värdekedjan samt metod för dess kartläggning beskrivs på sidan 146–147 under rubriken Lindabs värdekedja. För varje väsentligt område redovisas var i värdekedjan som påverkan, risker och möjligheter uppstår. Lindab har en aktiv dialog med aktörer i värdekedjan för att samla in data till hållbar- hetsrapporteringen. Samtidigt finns flera utmaningar i värde- kedjan, såsom låg mognadsgrad, variation i datakvalitet och begränsad digitalisering. Lindab arbetar för att hantera dessa utmaningar och stärka datainsamlingen med fokus på digitala stöd. Rapporten bygger där så är möjligt på specifika data, övriga delar baseras på underbyggda antaganden. Under året har Lindab haft regelbundna avstämningar med revisorer som en del av förberedelserna inför Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD)-implementeringen. Lindab planerar att kontinuerligt se över och förbättra rapport- strukturen i takt med att mognad och praxis för CSRD utvecklas iEuropa. Framåt kommer Lindab att arbeta vidare med digi- talisering och vidareutveckling av systemstöd för hållbarhets- rapportering, med målet att ytterligare stärka kvaliteten och effektiviteten i rapporteringsprocessen och samtidigt frigöra tid för att skapa mer värde inom hållbarhetsarbetet. Principer, begränsningar och eventuella ändringar i rapporte- ringen av olika hållbarhetsnyckeltal beskrivs i respektive avsnitt och i enlighet med kraven i ESRS. För ytterligare information finns ett ESRS-index på sidan 141. Flera hållbar hets frågor är strategiska och integrerade i affärsmodellen och berörs därför i andra delar av årsredovisningen. Hänvisningar görs då till dessa delar. Referenser till de finansiella rapporterna anges med not och sidnummer, medan andra rapporter anges med sidnummer, rapportnamn och rubrik. Inom hållbarhetsrapporten används endast sidnummer och rubrik där det behövs. Hänvisningar till företagsbeskrivningen utgör inte en del av hållbarhets rapporten. Externa webbplatser och rapporter som nämns är endast avsedda som information och utgör inte heller en del av rappor- ten. Framåtblickande uttalanden kan baseras på standarder och processer som fortfarande utvecklas och bör inte ses som exakta eller definitiva prognoser. Lindab rapporterar även enligt Task Force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD), med ett översiktligt index på sidan221. Lindab har valt att inte fortsätta rapportera i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI). Allmän information om hållbarhetsrapporten SYFTET MED HÅLLBARHETSRAPPORTEN är att ge intressenter en tydlig och transparent bild av hur Lindab arbetar för att skapa långsiktigt värde och samtidigt hantera affärsmässiga, samhälleliga utmaningar och möjligheter. Ledorden ”För ett bättre klimat” fungerar som en tydlig vägvisare för Lindabs hållbarhetsarbete. 140 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT ESRS index (BP-2) Lista över upplysningskrav Rubrik: sidhänvisning ESRS 2 Allmänna upplysningar BP-1 Allmän grund för utarbetandet av hållbarhetsförklaringarna Om hållbarhetsrapporten: 140 BP-2 Upplysningar med avseende på särskilda omständigheter Om hållbarhetsrapporten: 140, Övergripande redovisningsprinciper: 150, Policyer: 152, Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Externa initiativ och utmärkelser: 160 GOV-1 Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll Styrning: 148 GOV-2 Information som lämnas till och hållbarhetsfrågor som behandlas av företagets förvaltnings-, lednings- och tillsynsorgan Styrning: 148 GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Ersättning: 150 GOV-4 Förklaring om tillbörlig aktsamhet Due diligence: 151 GOV-5 Riskhantering och intern kontroll över hållbarhetsrapportering Rapporteringsprocess och hantering av rapporteringsrisker: 149 SBM-1 Strategi, affärsmodell och värdekedja Lindabs affärsmodell och erbjudande: 143, Lindabs värdekedja: 146–147, Styrning: 148 SBM-2 Intressenters intressen och synpunkter Intressentdialog: 158–159 SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157 IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 166, 181, 185, 194, 197, 204, 208, 214, Dialog med medarbetare/arbetstagare i värdekedjan samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga påverkan, risker och möjligheter: 196, 211 IRO-2 Upplysningskrav i ESRS-standarder som omfattas av företagets hållbarhetsförklaring Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157 MDR-A Antagna policyer för hur väsentliga hållbarhetsfrågor ska hanteras Åtgärder: 168, 182, 187, 195, 210, 216, Åtgärder och resurser:169–172, 183, 188–189, 199, 210, 216 MDR-P Åtgärder och resurser med avseende på väsentliga hållbarhetsfrågor Policyer: 152, Policy: 167, 181, 186, 195, 209, 215 MDR-M Mått i förhållande till väsentliga hållbarhetsfrågor Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Mått: 168, 182, 187, 196, 198, 205, 210, 216 MDR-T Uppföljning av policyernas och åtgärdernas ändamålsenlighet genom mål Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Mål: 167, 182, 186, 195, 197, 204, 209, 215 ESRS E1 Klimatförändringar N/A Upplysningar enligt artikel 8 i förordning (EU) 2020/852 (Taxonomi- förordningen) EU:s taxonomi: 161–165 E1.GOV-3 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem och lånestruktur: 169 E1-1 Omställningsplan för begränsning av klimatförändringar Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimatförändringar: 169–172 E1.SBM-3 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Förhållande till strategi och affärsmodell: 173 E1.IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 166 E1-2 Policyer för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Policy: 167 E1-3 Åtgärder och resurser med avseende på klimatförändringspolicyer Åtgärder: 168, Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimat- förändringar: 169–172 E1-4 Mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar Mål: 167 E1-5 Energianvändning och energimix Energianvändning i egen verksamhet: 178–179 E1-6 Bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 1, 2, 3 och totala växthus gas- utsläpp Begränsning av klimatförändringar: 174–177 E1-7 Växthusgasupptag och begränsningsprojekt för växthusgaser som finansieras genom koldioxidkrediter Koldioxidkrediter och borttagning av växthusgaser: 173 E1-8 Intern koldioxidprissättning Internt koldioxidpris: 173 E1-9 Förväntade finansiella effekter genom väsentliga fysiska risker och omställningsrisker och potentiella klimatrelaterade möjligheter Förväntade finansiella effekter: 173 ESRS 2 Föroreningar E2.IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter i samband med föroreningar Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 181 E2-1 Policyer relaterade till förorening Policy: 181 E2-2 Åtgärder och resurser relaterade till förorening Åtgärder: 182, Åtgärder och resurser: 183 E2-3 Mål relaterade till förorening Mål: 182 ESRS 5 Resursanvändning och cirkulär ekonomi E5.IRO-1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig klimatrelaterade påverkan, risker och möjligheter Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 185 E5-1 Policyer för resursanvändning och cirkulär ekonomi Policy: 186 E5-2 Åtgärder och resurser för resursanvändning och cirkulär ekonomi Åtgärder: 187, Åtgärder och resurser: 188–189 E5-3 Mål för resursanvändning och cirkulär ekonomi Mål: 186 E5-4 Resursinflöden Resursinflöden, inklusive resursanvändning: 190 E5-5 Resursutflöden Metallskrot och avfall: 191 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 141 HÅLLBARHETSRAPPORT Lista över upplysningskrav Rubrik: sidhänvisning ESRS S1 Den egna arbetskraften SBM-1.S1 Intressenters intressen och synpunkter Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga påverkan, risker och möjligheter: 196 SBM-3.S1 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell: 147 S1-1 Policyer för den egna arbetskraften Policy: 195 S1-2 Rutiner för kontakter med medarbetare och deras företrädare angående påverkan Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga påverkan, risker och möjligheter: 196 S1-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka de egna medarbetarna kan uppmärksamma problem Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentliga påverkan, risker och möjligheter: 196 S1-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för den egna arbetskraften och strategier för att minska de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller den egna arbetskraften, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Åtgärder: 195, Åtgärder och resurser: 199, 206 S1-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål: 195, 197, 204 S1-6 Uppgifter om företagets anställda Antal anställda: 200 S1-7 Uppgifter om medarbetare i den egna arbetskraften som inte är anställda Antal anställda: 200 S1-8 Kollektivavtalstäckning och social dialog Social dialog, kollektivavtal och föreningsfrihet: 195 S1-9 Mångfaldsindikatorer Mångfald: 202 S1-10 Tillräckliga löner Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete: 202 S1-11 Socialt skydd Skydd för anställda: 207 S1-12 Personer med funktionsvariation – S1-13 Utbildning och kompetensutveckling Utbildning och kompetensutveckling: 201 S1-14 Arbetsmiljö Olyckor och incidenter: 207 S1-15 Balans mellan arbete och fritid Balans mellan arbete och privatliv: 203 S1-16 Ersättningsmått (löneskillnader och total ersättning) Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete: 202 S1-17 Incidenter, anmälningar och allvarlig påverkan relaterade till mänskliga rättigheter Åtgärder mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen: 203 ESRS S2 Medarbetare i värdekedjan SBM-2.S2 Intressenters intressen och synpunkter Dialog med arbetstagare i värdekedjan och bedömning av påverkan, risker och möjligheter: 211 SBM-3.S2 Väsentlig påverkan, risker och möjligheter och deras förhållande till strategi och affärsmodell Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell: 147 S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan Policy: 209 S2-2 Rutiner för kontakter med medarbetare i värdekedjan angående påverkan Dialog med arbetstagare i värdekedjan och bedömning av påverkan, risker och möjligheter: 211 S2-3 Rutiner för att gottgöra för negativ påverkan och kanaler genom vilka medarbetare i värdekedjan kan uppmärksamma problem Policy: 209 S2-4 Åtgärder avseende väsentlig påverkan för medarbetare i värdekedjan och strategier för att hantera de väsentliga riskerna och utnyttja de väsentliga möjligheterna, vad gäller medarbetare i värdekedjan, och dessa åtgärders ändamålsenlighet Åtgärder, Åtgärder och resurser: 210 S2-5 Mål för hur väsentlig negativ påverkan ska hanteras, positiv påverkan stärkas och väsentliga risker och möjligheter hanteras Mål: 209 ESRS G1 Affärsetik GOV-1.G1 Förvaltnings-, tillsyns- och ledningsorganens ansvar Styrning: 215 IRO-1.G1 Beskrivning av arbetsgången för att fastställa och bedöma väsentlig påverkan, risker och möjligheter Metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 217 G1-1 Affärsetiska policyer och företagskultur Företagskultur: 217 G1-3 Förebyggande arbete mot, och upptäckt av, korruption och mutor Skydd för visselblåsare: 217 G1-4 Bekräftade fall av korruption och mutor Korruption och konkurrens: 218 142 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Lindabs affärsmodell och erbjudande (SBM-1) av de ESRS-sektorsstandarder som för närvarande diskuteras. En växande efterfrågan drivs av ökat fokus på energibespa- ringar och förbättrade inomhusmiljöer. Lindab finns idag på 20marknader. Antalet anställda per land redovisas i not 6 på sidan 102. Lindab kombinerar central effektivitet med lokal flexibilitet för att erbjuda konkurrenskraftiga produkter och skräddarsydda lösningar som stärker kundernas driftseffektivitet och minskar klimatpåverkan. Företaget investerar i automation, effektivitet, digitalisering och strategiska förvärv för att skapa långsiktigt värde för kunder, aktieägare och medarbetare, samtidigt som det bidrar till en mer hållbar byggbransch. Mer information om Lindabs affärsmodell och erbjudande finns på sidan 24–33 i företagsbeskrivningen under avsnitten Värdeskapande i Lindab, Marknad och erbjudande samt Energi- effektiva produkter. Lindabs hållbarhetsplan Inriktningen ”För ett bättre klimat” är vägledande för Lindabs hållbarhetsarbete. Hållbarhets- planen utgår från tre perspektiv: ”Skapa hälsosamma byggnader”, ”Minska kundernas klimat påverkan” och ”Bedriva en hållbar verksamhet”. Nedan presen teras en översikt av Lindabs hållbarhetsplan samt en kort sammanfattning om status för respektive mål. En mer detaljerad redovisning finns under respektive avsnitt ihållbarhets rapporten. Ett övergripande mål Fokusområde Åtgärder och mål Status Sida Alla Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till år 2050. Under 2024 minskade Lindab sina utsläpp inom scope 1, 2 och 3 med totalt 10 procent jämfört med basåret 2022. 1) 169 176 1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. Skapa hälsosamma byggnader Fokusområde Åtgärder Status Sida Öka kunskapen om hälsosam inomhusluft Öka den allmänna kunskapen och med veten heten om bra inomhusluft. På flertalet marknader har Lindab under 2024 deltagiti, såväl som arrangerat, evenemang med fokus på ventilation. 32 Öka efterfrågan på hälsosamt inomhusklimat vid val av bostad, kontor eller andra inomhus miljöer. Lindab delar kontinuerligt hälsofördelarna av god ventilation globalt och lokalt via webbplatser, i sociala medier och bloggposter. 32 Driva lagstiftning och bransch- standarder Påverka och driva regler och standarder i bransch- organisationer och andra samarbets organ på alla våra marknader. 2024 var Lindab engagerad i mer än 50 forum på europeisk och nationell nivå på 16 av de 20 marknaderna. 160 Om det inte finns samarbetsforum i ett land ska vi arbeta för att skapa ett. På de marknader där Lindab inte är del av ett sam- arbets forum, finns det redan befintliga forum som Lindab planerar att ansluta sig till. 160 Lindabs affärsmodell fokuserar på att utveckla och leverera innovativa och hållbara lösningar inom ventilation och byggnads- komponenter. Syftet är att skapa energieffektiva system för bättre inomhusklimat och minska fastigheters klimatpåverkan. Det ger en affärsidé som bygger på hållbarhet. Visionen är att bli ledande inom transport och fördelning av luft i Europa. Lindabs affärsmodell strävar efter att skapa långsiktigt värde för både sina kunder och aktieägare, samtidigt som företaget arbetar för att uppnå sina hållbarhetsmål och bidra till en mer hållbar byggbransch. Som ett av Europas ledande ventilationsföretag erbjuder Lindab produkter med hög kvalitet, montagevänlighet och hållbarhet. Dessutom erbjuds tak- och bygglösningar, främst för den skandinaviska marknaden. Mer information om intäkter, kostnadsstruktur och tillgångsfördelning per affärssegment finns i not 7 på sidan 104. Lindabs verksamhet omfattas inte Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 143 HÅLLBARHETSRAPPORT Minska kundernas klimatpåverkan Fokusområde Åtgärder och mål Status Sida Hållbara och energi effektiva lösningar Minska kundernas miljöpåverkan genom våra produkter. 2024 levererade Lindab världens första ventilations produkter i fossilfritt stål och återvunnet stål. 33 39 Publicera miljövarudeklarationer motsvarande 50procent av försäljningen av egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025. 1) Lindab har EPD:er för egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga, vilket motsvarar 44 procent av omsättningen. 189 Publicera Lindabs materialguide 2025. 1) Arbetet pågår. 188 Digitala hjälp medel och ny teknik för att optimera energi- användningen Erbjuda uppkopplade produkter för att kunna optimera inomhus klimatet och minska energi- förbrukningen. Under 2024 lanserade Lindab en distansbaserad support- funktion för de uppkopplade UltraLink-produkterna. Lösningen minskar behovet av resor, sparar tid för kunderna och har bidragit till ökad kundnöjdhet. – Utveckla smarta produkter med syfte att öka livslängden samt erbjuda bättre kringtjänster. Lindabs uppkopplade UltraLink-produkter har fått utökad funktionalitet genom en mjukvaruuppdatering som integrerar ventilationssystemet med värme- och kylsystem. Uppdate- ringen optimerar driften genom att förhindra att systemen motverkar varandra. Mjukvaruuppdateringar har sedan tidigare varit tillgängliga för samtliga kunder. – Utöka och förbättra hållbarhetsinformationen i webbshop och digitala produktkataloger under 2025. Från 2024 visas information om miljöbedöm ningar direkt i webbshopen på vissa marknader, vilket underlättar för kunder att välja mer hållbara produkter. Under 2024 lanserade Lindab tjänsten "Spåra din leverans", som gör det möjligt att följa leveranser av sandwichpaneler och högprofil via ett mobil anpassat system, samt visa transport ernas klimatpåverkan. 33 Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning Designa produkter som kan uppgraderas, renoveras eller återvinnas. Lindab har återtagssystem för vissa produkter, som ventila- tionsmaskiner och decentraliserade enheter, där produkterna renoveras och säljs igen. På flera marknader drivs projekt för att utöka erbjudandet om återtag och möjliggöra återbruk. 33 Samarbeta inom branschen för att skapa cirkulära flöden med fokus på att reducera miljöpåverkan. Lindab deltar i flera forum för att öka kunskapen, diskutera hinder och lösningar samt utveckla praxis inom området. Exempel på detta är Nordic Circular Design Program, LFM30 och lokala branschorganisationer. 160 Ett mätbart mål kommer att fastställas efter att Lindabs materialguide har publicerats. Arbetet pågår. – 1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. Bedriva en hållbar verksamhet Fokusområde Åtgärder och mål Status Sida Hållbara inköp Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer 1) iförsta led ha skrivit under leverantörskoden. 2) 98 procent av Lindabs leverantörer har signerat Lindabs leverantörs kod eller egen uppförandekod godkänd av Lindab. 212 Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer 1) iförsta led vara hållbarhetscertifierade. 2) 91 procent av Lindabs leverantörer har certifierats. 212 Lindab åtar sig att minska de absoluta växthus- gas utsläppen inom scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter 25procent till år 2030 från basåret 2022. 3) Under 2024 minskade utsläppen inom Scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter med 8procent jämfört med basåret 2022. 175 År 2030 ska utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Vilket skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxid reducerat. Utsläppen från stål minskade med 13 ton jämfört med 2022, och 0,2 procent av den inköpta volymen stål råmaterial var koldioxidreducerat. 176 144 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Hållbar produktion Lindab åtar sig att minska de absoluta växthus gas- utsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent till år 2030, från basåret 2022. 4) Lindabs CO 2 e-utsläpp minskade med 42 procent, från 20857ton år 2022 till 12 158 ton år 2024. 175 Lindab ska använda 100procent fossilfri el i egen verksamhet år 2030. 5) 2024 kom 88 procent av Lindabs elkonsumtion från förnybar el, vilket är en ökning jämfört med 66 procent 2023. 178 Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9procent till 2030, jämfört med 2023. Andelen skrot i förhållande till använda metaller ökade med 3procent jämfört med 2023. 191 Hållbara transporter 50 procent av alla godstransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och 100 procent till 2040. 5) 7 procent av Lindabs lastbilar och 3 procent av transporter med externa lastbilar drivs med el eller förnybart bränsle. 184 100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030. 5) 55 procent av Lindabs företagsbilar drivs av förnybara drivmedel eller el, vilket är en ökning från 50 procent 2023. 184 Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leverantörer i första led inkludera miljökrav. 5) 90 procent av Lindabs transportleverantörer har under- tecknat Lindabs miljökrav för transportörer. 184 Samarbeta med kunder och leverantörer för att skapa transport lösningar med fokus på att minska miljö- påverkan. Lindab har flera samarbeten med kunder och leverantörer, bland annat mobila containerlösningar för produktion av ventilationskanaler på byggprojekt. Under 2024 utökades konceptet med ytterligare en container. 40 Attraktiv arbets- givare och säker arbetsplats Målen omfattar Lindabs direkt- anställda. Se fler delmål på sidorna 197 och 204. Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90procent av medarbetarna. 2) Under 2024 minskade LTIF till 3,6 jämfört med 9,0 år 2023. 207 Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i Lindabkoncernen som helhet senast 2030. 5) Andelen kvinnor på Lindab var 23 procent under 2024, och andelen kvinnor i seniora chefspositioner var 22 procent. 202 Lindab ska ha en årlig personalomsättning på 5–10procent. 2) Personalomsättningen, baserat på de som slutat av fri vilja, var 3,5 procent under året. 200 Minska antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år2026. Långsiktig vision om noll olyckor. 5) För 2024 skulle 90 procent av medarbetarna rekommen- dera Lindab som arbetsgivare, vilket innebar att målnivån uppnåddes för femte året i rad. 196 Samhälls- engagemang Stödja samhällsaktiviteter kopplade till Lindabs verksamhet på de orter där Lindab finns. Lindab har fortsatt att stödja lokala initiativ för barn och unga, exempelvis genom samarbeten med Rögle Hockey och Engelholms Volleybollklubb för att främja sysselsättning och inkludering. 213 Skapa förutsättningar i arbetslivet för att kunna delta iideella engagemang. Lindab i Danmark och Storbritannien erbjuder medarbetare en betald ledig dag för att engagera sig i ideellt välgören- hetsarbete. 213 Etiskt företagande Upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot vissel blåsare. 2) Inga fall av repressalier mot visselblåsare har rapporterats eller kommit till Lindabs kännedom. 217 Upprätthålla nolltolerans av korruption i all Lindabs verksamhet. 2) Inga incidenter kopplade till korruption har inträffat under året eller kommit till Lindabs kännedom. 218 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant. 3) Målet är kopplat till flera fokusområden i hållbarhetsplanen. Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport till kund som Lindab betalar. 4) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. 5) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 145 HÅLLBARHETSRAPPORT Lindabs värdekedja (SBM-1) Lindabs värdekedja grundar sig på kundnärhet och tillhandahållande av produkter av hög kvalitet med snabb leverans. Långsiktiga relationer med leverantörer och kunder främjar effektivitet, kvalitet och ansvarsfullt beteende genom hela värdekedjan. Genom att anta ett värdekedjeperspektiv kan Lindab fatta välgrundade beslut som gynnar verksamheten samtidigt som påverkan på intressenter och miljö beaktas. Uppströms Lindab är beroende av stabila leverantörskedjor som omfattar råmaterial, komponenter och produkter. Leverantörskedjan om fattar olika material som metaller, isolering, gummi, plast, kemikalier, kartong, trä samt komponenter och färdiga produkter. Läs mer om Lindabs materialanvändning på sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive resursanvändning. Återvunnen råvara används i vissa material för att minska klimat påverkan. Transport av råmaterial, material och färdiga produkter ingår också i leverantörskedjan. Lindab strävar efter att minimera påverkan genom att främst genomföra inköp från företag inom EU. Lindabs leverantörer har en avgörande roll i att minska företagets totala växthus gas utsläpp, då majoriteten av utsläppen härrör från materialinköp. Leverantörsprogrammet strävar efter att säkerställa att policyer och regelverk efterlevs, läs mer på sidorna 208–212 under rubriken Arbetstagare i värdekedjan. Lindabs verksamhet och erbjudande Lindab är ett ledande ventilationsbolag i Europa. Huvudaffärs- området Ventilation Systems levererar lösningar för energieffektiv ventilation och ett hälsosamt inomhusklimat, medan Profile Systems fokuserar på produkter i tunnplåt för tak, fasader och takavvattning i norra Europa. Mer information om intäkter, kostnadsstruktur och tillgångsfördelning per affärssegment finns i not 7 på sidan 104. Lindab har under året stärkt sin geogra- fiska närvaro och sitt produkt utbud genom företagsförvärv. Vid utgången av 2024 fanns Lindab på mer än 200 platser fördelat på 20 länder i Europa och USA, med produktion, lager, butiker och kontor. Centrala stålinköp för koncernen effektiviserar pro- cessen och säkrar råvarutillgång. Lindabs produktutveckling är inriktad på att möta kundernas behov och förväntningar samtidigt som Lindab bidrar till deras lönsamhet genom bland annat minskade driftskostnader. Pro- duktutvecklingen prioriterar energieffektivitet och inomhusklimat, med ökat fokus på materialens klimat påverkan under de senaste åren. Effektiv produktion i centraliserade en heter och lokal närvaro minskar transporter samt förbättrar service. Lindabs distributionsnät och lagerhållning säkerställer tillgänglighet och pålitliga leveranser. Lokalt sortiment säkerställer att kunden erbjuds de produkter som efterfrågas på respektive marknad. Lindab har investerat i egna butiker och distributionscenter där personal med rätt kompetens kan erbjuda kundnära support och service. E-handel vidareutvecklas för att möta nya köpbeteenden. För vissa av Lindabs produkter sträcker sig engagemanget bortom försäljningen, där support och service erbjuds för att säkerställa optimal användning av produkterna. Lindabs IT-lösningar för- enklar planering av energieffektiva ventilationssystem och inklu- derar avancerade dimensionerings- och simuleringsprogram. Lindabs egen verksamhet omfattar också företagsinfrastruktur för personal, IT, juridik, ekonomi och marknadsföring. Nedströms Lindab strävar efter att vara det självklara leverantörsvalet för energieffektiva ventilationssystem i byggnader med bra inom- husklimat, vilket också minskar kundernas miljöpåverkan. Läs mer om produkterbjudandet på sidorna 28–31 i företagsbeskriv- ningen under avsnittet Energieffektiva produkter. Direkta kunder inkluderar installatörer, ventilationsentreprenörer, plåtslagare, distributörer, grossister inom byggmaterial och entreprenörer, medan indirekta kunder utgörs av konsulter, ingenjörer, fastig- hetsägare och arkitekter. Lindabs affärsmodell fokuserar på att utveckla hållbara lös- ningar inom ventilation och byggnadskomponenter för energi- effektiva system som förbättrar inomhusklimatet och minskar klimatpåverkan, vilket skapar långsiktigt värde för kunder, investe rare och andra intressenter. Produkterna installeras och driftsätts i nya eller renoverade byggnader. Lindab erbjuder Centrala inköp Inköp av andra varor Central produktion Lokal produktion Lokalt sortiment Råmaterial Inköp Produktutveckling Produktion Distribution Byggarbetsplats Färdig byggnad Återvinning Hög leveransprecision Eget distributionsnät Effektiv lagerhantering 146 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT även produkter för uppgradering av ventilationssystem. När produkterna når slutet av sin livscykel eller om förutsättningarna för byggnaden förändras, demonteras de för vidare hante- ring. För vissa produkter erbjuds återtagssystem för att främja återanvändning. Vanligtvis klassificeras produkterna som avfall och återvinns, med hänsyn till gällande avfallsregler på varje marknad. På vissa marknader undersöks möjligheter för mer återbruk, där produkter renoveras för återanvändning. Lindabs eget avfall, mestadels stål, hanteras enligt avfallstrappan och tas om hand av lokala avfallshanterare enligt gällande regelverk. Metod för kartläggning Lindabs kartläggning av värdekedjan omfattar identifiering av relevanta aktörer och flöden, från leverantörer till kunder. För att säkerställa en grundlig och korrekt bild har experter från olika områden på Lindab varit delaktiga och externa konsulter har anlitats för att förstå specifika flöden. Processen inkluderade en aktiv dialog med leverantörer, partners samt externa experter för att samla in data om påverkan samt identifiera risker och möjlig- heter. Arbetet är en kontinuerlig process som utvecklas för att skapa en mer komplett bild och förbättra både datainsamlingen och hållbarhetsarbetet i värdekedjan. Resiliensen i Lindabs strategi och affärsmodell (SBM-3.S1, SBM-3.S2) Lindabs strategi och affärsmodell är utformade för att säkerställa motståndskraft och långsiktig framgång genom att hantera väsentlig miljömässig, social och styrningsrelaterad påverkan samtidigt som möjligheter för hållbar tillväxt nyttjas. En del av strategin är att hantera klimatrelaterade risker, vilket bland annat inkluderar övergången till koldioxidreducerade lösningar och en stärkt leverantörskedja via partnerskap och certifieringar. Satsningar på energieffektiva lösningar och koldioxidreducerade material stärker Lindabs förmåga att möta lagkrav och kundför- väntningar. Lindab följer noga intressenters behov och föränd- ringar i regelverk för att säkerställa en balanserad omställning. En balanserad omställning kommer innebära tillväxt för Lindab. Som en attraktiv arbetsgivare är Lindab övertygat om att engagerade och välmående medarbetare är en grundpelare för framgång. Hållbarhetsarbetet drivs av definierade åtgärdsplaner som säkerställer att uppsatta mål nås på ett effektivt sätt. Dessa planer, tillsammans med tillhörande resurser, redovisas under respektive avsnitt i rapporten. En detaljerad analys av resiliensen i Lindabs strategi kopplat till klimatförändringarna presenteras på sidorna 173–174 under rubriken Förhållande till strategi och affärsmodell. Finansiella konsekvenser För Lindab är den hållbara omställningen en strategisk möjlighet att stärka marknadsposition och driva lönsam tillväxt. Strategi och planer anpassas för att möta framtida utmaningar och möjligheter med syfte att fånga nya affärsmöjligheter. Lindab har identifierat väsentliga risker och möjligheter kopplade till klimat- för änd ringar och energi avseende skärpta regulatoriska krav och förändrade kundförväntningar, läs mer på sidan 166 under rubriken Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i avsnittet för Klimatförändringar. Identifierade finansiella effekter av risker och möjligheter kopplade till hållbar omställning hanteras genom Lindabs riskhanteringsprocess. Under 2024 har inga väsentliga effekter i de finansiella rappor- terna noterats som är kopplade till den hållbara omställningen. Även om användning av koldioxidreducerat stål ökar något så är påverkan i de finansiella rapporterna i dagsläget inte väsentlig. De finansiella risker och möjligheter som kan uppstå fram- över beskrivs på sidan 166 under rubriken Väsentlig påverkan, risker och möjligheter i avsnittet för Klimatförändringar. Under 2024 lanserades produkter i återvunnet stål, men försäljningen av dessa står än så länge för en ytterst liten del av Lindabs omsättning. För den kommande rappor te rings perioden bedöms inga väsentliga justeringar av redovisade värden på tillgångar och skulder föreligga till följd av klimatrelaterade risker eller möjligheter. Lindabs bedömning är att identifierade klimat risker och -möjligheter på kort och medellång sikt påverkas av kunders efterfrågan och betalningsvilja vad gäller energieffektiva produk- ter med låg klimatpåverkan. Vidare påverkas Lindab av externa faktorer såsom stålindustrins omställningsförmåga och kom- mande beskattning av växthusgasutsläpp. Lindabs bedömning är att fokus på energieffektiva produkter kommer att påverka koncernen positivt, men att effekterna i de finansiella rappor- terna är svårbedömda både på kort och lång sikt. I dagsläget bedöms dock identifierade klimatrisker och möjlig heter inte ha en väsentlig påverkan på Lindabs finansiella rapporter på kort eller medellång sikt, eftersom Lindab har goda möjligheter att anpassa sitt erbjudande efter marknadens efterfrågan. För mer information om klimatrelaterade faktorers påverkan på de finan- siella rapporterna se not 4 på sidorna 97–98. På längre sikt förväntas de finansiella rapporterna att på - verkas positivt av den hållbara omställningen. Omfattningen av effekterna är dock beroende av en stor mängd framtida faktorer såsom tillgång till koldioxidreducerat stål, regulatoriska krav samt kunders efterfrågan och betalningsvilja. Lindab har upprättat scenarioanalyser enligt riktlinjerna i TCFD. Analyserna belyser potentiell påverkan på finansiella resultat under två framtida klimatrelaterade scenarier, se mer på sidorna 179–180. Lindabs tillväxtstrategi innefattar fortsatta strategiska förvärv inom ventilationsområdet för att bland annat komplettera Lindabs erbjudande med ny teknologi, nya kundsegment och nya marknader. Samtidigt förblir fokus på produktutveckling en prioritet, med målet att erbjuda kunder lösningar som har låg klimatpåverkan genom hela produktlivscykeln. Dessa strategier är centrala och en del i verksamhetens aktiviteter med syfte att uppnå finansiella mål och skapa långsiktigt värde för såväl kunder som aktieägare. Lindab har under 2024 tecknat ett långfristigt kreditavtal som under januari 2025 länkades till ett antal hållbarhetsmål, se kom- mentarer till koncernens rapport över finansiell ställning sidan 78 och not 34 sidan 127. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 147 HÅLLBARHETSRAPPORT Styrning (GOV-1, GOV-2, SBM-1) Styrelsen Styrelsen har det övergripande ansvaret för Lindabs hållbarhets- arbete och är delaktig i beslut om strategier, policyer och mål. På verkan, möjligheter och risker identifieras genom dubbel väsent lig hetsanalys och riskbedömning, där styrelsen ansvarar för att säkerställa den övergripande bedömningen samt god- känner resultatet. Policyer, åtgärder, målsättningar och resultat utvärderas årligen av styrelsen för att säkerställa ändamålsenlighet och effektivitet. Vid beslut om strategi och större strukturella trans- aktioner beaktar styrelsen påverkan, risker och möjligheter samt väger in eventuella kompromisser för att säkerställa en balans mellan finansiella och hållbarhetsmässiga mål. Väsent- lig påverkan, risker och möjligheter som beaktas under 2024 avser de som framkommit i den dubbla väsentlighets analysen, sidorna153–157, i not 3 på sidan 92 samt i bolags styrnings- rapporten på sidorna 62–63 under rubriken Riskhantering. Informa tion om styrel sens sammansättning återfinns på sidan 202 under rubriken Mångfald samt i not 6 på sidan 102. Ytterligare detaljer om styrel sens arbete finns i bolags styrnings- rapporten, sidorna 50–52 under rubriken Styrelse. Styrelsen följer årligen upp samtliga väsentliga hållbarhetsini- tiativ och tillhörande mål. Särskilt strategiskt viktiga hållbarhets- områden följs upp mer frekvent. Koncernens hållbarhetschef har under året gett en uppdatering om utvecklingen inom hållbar- hetsarbetet vid varje möte med revisionsutskottet. Hållbarhets- frågor kopplade till den finansiella rapporteringen och hållbar- hetsrapporteringen behandlas av revisionsutskottet. Lindabs hållbarhetsrapport godkänns gemensamt av styrel sen och VD. Avvikelser eller åtgärder vid incidenter som rör Lindabs hållbarhetsinitiativ eller uppförandekod rapporteras till styrelsen. Denna transparenta och involverande process är avgörande för att säkerställa ansvarstagande och effektivitet i hållbarhetsarbetet. Styrelsens kompetens inom hållbarhet har byggts upp genom erfarenheter som operativa chefer i bolag med liknande regelverk som Lindab samt via styrelse upp drag i andra bolag. Styrelseleda- möterna har kunskap som är relevant för Lindabs bransch, geo- grafiska marknader och produkter. Styrelsen har erfarenhet inom fastighetsbranschen, stålindustrin, cirkularitet, bolagsstyrning och ledarskap för att driva företag med engagerade med arbetare. Denna kompetens är direkt kopplad till Lindabs identifierade påverkan, risker och möjligheter. För att säkerställa att styrelsen är välinformerad och har relevant kompetens inom hållbarhetsfrågor hålls regelbundna upp date rings möten. Under 2024 genomfördes även en riktad utbildning om EU:s nuvarande och kommande Hållbarhetsstyrning hållbar hets regel verk. Vidare utbildningsinsatser planeras för 2025 för att ytterligare stärka styrelsens kunskap. Koncernnivå Lindabs VD och koncernchef har det strategiska ansvaret för företagets hållbarhetsarbete. VD och koncernchef är involverad i arbetet och är den som fattar beslut om nya större initiativ samt tillsammans med styrelsen godkänner hållbarhets rapporten. Koncern ledningen bidrar genom att utveckla strategier, policyer och mål, och har varit delaktig i arbetet med den dubbla väsentlighets analysen. I sitt arbete beaktar koncernledningen väsentlig påverkan samt risker och möjligheter som identifierats genom dubbla väsentlighetsanalysen sidorna 153–157, i not 3 på sidan 92 samt i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62–63 under rubriken Riskhantering. Koncernledningens sammansätt- ning presenteras på sidan 202 under rubriken Mångfald samt i not 6 på sidan 102. Hållbarhetsarbetet på koncernnivå leds av koncernens hållbarhetschef som arbetar i nära samarbete med centrala funktioner såsom finans, HR, inköp, sälj, logistik och kommunikation. Hållbarhetschefen rapporterar till kommunika- tionschefen, som i sin tur rapporterar till VD och koncernchef och deltar vid koncern lednings möten. Koncernens hållbarhets- chef ansvarar för att regelbundet informera koncernledningen om hållbarhetsarbetets framsteg. Genom möten och rapporter följs pågående initiativ och måluppfyllelse upp, och hållbarhets- målen utvärderas för att säkerställa deras relevans. Uppfölj- ningen sker minst två gånger per år, eller oftare vid behov, med både kvantitativa och kvalitativa mått. Under året har Lindab initierat halvårsuppföljningsmöten med respektive region för att gå igenom resultat, rapportering och status för den lokala hållbarhetsplanen som varje bolag åtagit sig att genomföra. Dessa möten har visat sig vara mycket fram- gångsrika, då de har bidragit till en ökad förståelse för hållbar- hetsarbetet och ytterligare accelererat framstegen. Koncernledningens hållbarhetskompetens baseras på praktisk erfarenhet och strategiskt arbete inom relevanta branscher och marknader. Den kompletteras med expertkunskap från andra roller inom områden relaterade till Lindabs identifierade påverkan, risker och möjligheter. Tillsammans driver detta arbetet för att förvalta möjligheter och minska risker samt negativ påverkan. Regelbundna uppdateringar och informationsmöten säkerställer att ledningen håller sig uppdaterade kring hållbarhetsregelverk. Under 2023 deltog delar av ledningen i en utbildning om CSRD och ESRS med fokus på dubbel väsentlighetsanalys och under 2024 har dialogen kring regel verken fortsatt. Denna kombination av erfarenhet och kontinuerlig utbildning gör koncernledningen väl rustad att driva Lindabs hållbarhetsagenda framåt. Uppförandekoden och affärsstrategin ligger till grund för styrningen av Lindabs hållbarhets- arbete. Lindabs hållbarhetsplan påverkar hur strategin genomförs inom hela verksamheten. Hållbarhets planen bygger på dubbel väsentlighetsanalys, intressent dialog och uppfyllelse av de långsiktiga hållbarhetsmålen, FN:s hållbara utvecklingsmål samt Parisavtalet. Andra utgångspunkter är de krav som ställs på företaget enligt lagstiftning samt ramar och standarder för rapportering. 148 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Hållbarhetsnätverk Lindab har etablerat ett hållbarhetsnätverk inom koncernen som består av regionala hållbarhetsspecialister och leds av koncer- nens hållbarhetschef. Nätverket syftar till att samordna utveck- ling, led ning, styrning och uppföljning av hållbarhetsarbetet inom koncer nen. Ansvar för implementering av hållbarhetsplanen och upp fyll an det av målen är delegerat till dotterbolagen, som utarbetar lokalt anpassade hållbarhetsplaner med specifika mål och aktiviteter för att nå dessa. De regionala hållbarhetsspecia- listerna stödjer dotterbolagen i att integrera hållbarhetsplanerna och bistår i att uppnå de över grip ande målen. Utöver detta finns även nätverk för specifika områden inom hållbarhetsarbetet, exempelvis nätverket för miljövarudeklara- tioner. Syftet med dessa nätverk är att identifiera effektiva och gemensamma metoder inom koncernen samt att dela kunskap för att stärka och effektivisera arbetet med hållbarhet. Rapporteringsprocess och hantering av rapporteringsrisker (GOV-5) För att hantera risker i rapporteringen tillämpar Lindab en tydlig och välstrukturerad styrning av hållbarhetsfrågor, använder redo- visningsprinciper som följer ESRS-kraven och har implementerat ett dedikerat rapporteringssystem, Position Green, som möjlig- gör transparens och spårbarhet i data. Rapportering av hållbarhetsdata sker två gånger per år på bolagsnivå och resultaten aggregeras samt presenteras sedan på koncernnivå. Vissa mål, såsom arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) har bedömts nödvändigt att följa upp med ett tätare intervall, varför rapportering och uppföljning görs månadsvis. Den externa hållbarhetsrapporteringen kompletteras med en intern rapport som ger detaljerad information per bolag. Detta hjälper till att skapa en djupare förståelse för bolagens hållbarhetsinitiativ och status mot uppsatta mål. Nästa steg är att se över formatet på den interna rapporteringen för att göra resultaten mer tillgängliga för alla inom koncernen, vilket ska bidra till att integrera hållbarhet ytterligare i den dagliga verksam- heten och tydliggöra hur väl Lindab utvecklas mot uppsatta hållbarhetsmål. För att säkerställa hög kvalitet på hållbarhetsdata och minska riskerna för fel eller ofullständighet genomförs kontinuerliga förbättringar av såväl intern som extern data, inklusive utbild- ningar och kravställning gentemot leverantörer. Under 2024 har Lindab anpassat mätpunkterna till kraven i ESRS. Vidare har flera interna riktlinjer arbetats fram för att säkerställa enhetlig tolkning och rapportering till bolagen av Lindab. Under 2025 kommer fokus ligga på att effektivisera rapporteringen genom att använda mer digitala stöd. Den rapporteringsprocess för hållbarhetsspecifika data som antogs under hösten 2023 har under året förbättrats och förtyd- ligats. Detta med syfte att säkerställa rapportering i enlighet med CSRD och för att ytterligare förtydliga ansvarsfördelning, upp- följning för att på så sätt höja kvaliteten på hållbarhetsdata och minska risken för felaktigheter. Genom rapporterings processen säkerställs att rapporterad data granskas och analyseras av annan person än den som rapporterat data. Inhämtning och rapportering av hållbarhetsdata är en utmaning då området genomgår betyd ande förändring och utveckling, vilket kräver nya arbetsmetoder och ny kunskap på flera nivåer inom koncernen. Kvaliteten i rapporteringen har förbättrats över tid, men över- gången till hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS har medfört att betydligt mer fokus har riktats mot kvaliteten på rapporteringen. Det finns fortsatt utmaningar med osäkerhet i hållbarhetsrapporteringen, särskilt när det gäller delning av data inom värdekedjan. För att öka kompetensen inom hållbarhets- området och dela erfarenheter har Lindab under 2024 anordnat flera interna webbinarier för de medarbetare som är involverade i rapporteringen av hållbarhetsdata. Intern kontroll arbetar för att säkerställa att en robust hållbar- hetsrapporteringsprocess föreligger och efterlevs. Genom detta läggs grunden för att säkerställa enhetlig hållbarhetsrapportering inom Lindabbolagen. Lindab har etablerat interna kontroll system för att säkerställa identifiering och minimering av risker för hållbarhetsrapportering. Processer och kontroller för håll bar hets- rappor te ring övervakas kontinuerligt och optimeras vid behov. Årliga riskbedömningar genomförs med syfte att identifiera risker baserat på väsentlighet, komplexitet och sannolikhet för avvikel- ser baserat på erfarenhet. Internkontrollfunktionen inom Lindab genomför stickprovskontroller på olika områden av rapporterade hållbarhetsdata, exempelvis medarbetares medvetenhet om rapporteringsprocessen samt dokumentation och spårbar- het för rapporterad hållbarhetsdata. Identifierade avvikelser vid genomförd internkontrollgranskning rapporteras till berört bolag tillsammans med föreslagna åtgärder för att avhjälpa noterade avvikelser. Koncernens hållbarhetschef informeras vid behov. Beroende på typ av avvikelse involveras relevanta parter i hållbarhetsrapporteringsprocessen för att tillsammans genomföra nödvändiga förbättringar. Iakttagelser från interna kontrollgranskningar under året rapporteras till revisionsutskottet två gånger per år och till styrelsen en gång per år. Arbetet med intern kontroll beskrivs ytterligare på sidan 53 i bolagsstyrnings- rapporten under rubriken Intern styrning. Revisionsutskottet för en löpande dialog med koncernens hållbarhetschef kring efterlevnad av nya hållbarhetsregelverk och ställer krav på hållbarhetsrapporteringen. Därutöver har revisions utskottet ett övervakande ansvar avseende intern kon- troll och behandlar frågor som rör revisorernas oberoende. Lindabs hållbarhetsrapport är föremål för översiktlig gransk- ning av bolagets revisor. Det innebär att granskning av håll- barhetsrapporten och årsredovisningen genomförs av samma revisor och att revisorn är oberoende i förhållande till Lindab. Revisorn avrapporterar observationer till företagsledning, revisionsutskott och styrelse. Alla observationer från genomförd granskning hanteras genom handlingsplan med ansvarsfördel- ning och tidsfrist, med regelbunden uppföljning med revisions- utskottet. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 149 HÅLLBARHETSRAPPORT Övergripande redovisningsprinciper (BP-2) Hållbarhetsrapporten omfattar både Lindabs egen verksamhet och värdekedjan samt innehåller beskrivningar av påverkan, risker och möjligheter. Lindab inkluderar alla hållbarhetsområden i hållbarhetsrapporten som har bedömts väsentliga. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter presenteras för varje väsentligt område med hänvisning till Lindabs policyer, relevanta nyckeltal, fastställda mål, åtgärder, resurser och aktuell status. Rapporten har utformats för att möta kraven i CSRD och ESRS, där specifika avgränsningar och redovisningsprinciper anges. CSRD och ESRS är nya regelverk och praxis är under utveckling. Vidare är hållbarhetsområdet kopplat till ämnen där specifika data inte alltid finns tillgänglig. Det för med sig att uppskattningar och bedömningar måste göras av Lindab, vilka kan ge upphov till specifika konsekvenser i hållbarhetsrappor- teringen. Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på vägledningar och erfarenhet samt redovisade angreppssätt. Användningen av uppskattningar och bedömningar ingår som en väsentlig del av upprättandet av koncernens hållbarhets- rapport. Lindab gör ett antal uppskattningar och bedömningar som baseras på vägledningar inom olika standarder, såsom Green house Gas Protocol (GHG)-protokollet, och andra rele- vanta riktlinjer. Där detta saknas utvecklas riktlinjer inom Lindab för att erhålla en konsekvent tillämpning inom koncernen. Even- tuell justering av historiska hållbarhetsdata till följd av identifie- rade avvik elser upplyses och förklaras under respektive område. Insamling av hållbarhetsdata är förenat med omfattande arbetsinsatser och i vissa fall utmaningar med att få tillgång till kvalitativa data. Lindab bedömer att störst osäkerhet förekommer i data från värdekedjan, där insamling och kvalitetssäkring ofta är utmanande. Eftersom hållbarhetsrapporteringen genomgår stora förändringar finns viss osäkerhet inom flera områden. Betydande osäkerheter i data kommenteras under respektive område i tabellen för Redovisningsprinciper. Nedan listas de områden där osäkerheten bedöms vara störst. Mätpunkt Osäkerhet Scope 3 Utsläpp av växthusgaser från värdekedjan medför stora utmaningar i datainsamling från leverantörer och kunder. Bristande transparens, varierande rapporteringsförmåga och osäkerheter i emissionsfaktorer försvårar noggrannheten, särskilt inom inköp av varor och tjänster, användning av sålda produkter och transporter. Begränsningar i interna system försvårar ytterligare, men ett nytt affärssystem förväntas minska osäkerheten. Andelen primära data, som mått på kvalitet, redovisas per mätpunkt. Avfall Rapportering av avfallsflöden kräver data från flera aktörer, vilket kan leda till variationer i kvalitet och metoder. Klassificering av avfall som återvunnet, återanvänt eller deponerat är särskilt utmanande i länder med olika tolkningar. Under 2024 togs förtydligade interna riktlinjer fram och Lindab arbetar med avfallsleverantörerna för att höja datakvaliteten. Arbetsvillkor Uppföljning och rapportering av sociala mått, såsom kompetensut- veckling och mångfald, är utmanande på grund av skillnader i lokala lagkrav och interna processer. Lindab har beslutat att implemen- tera ett koncernövergripande HR-system som förväntas minska osäkerheten. Redovisning av driftskostnader och investeringar för genomför- ande av åtgärder kommande år är uppskattade och påverkas av många faktorer såsom organisatoriska förändringar, tillgång och efterfrågan, ändrade regelverk med mera. Lindab arbetar aktivt för att förbättra tillgången till relevant statistik, eftersom data är avgörande för att fatta välgrundade beslut om resurser och åtgärder. Driftskostnader och investeringar som redovisas som en del av åtgärdsplanerna under respektive avsnitt tillämpar samma definitioner som i den finansiella redovisningen. Det innebär att de avgränsningar som görs för investeringar och driftskostnader iEU-taxonomin inte tillämpas. Genom att ständigt förbättra datakvaliteten, förtydliga metoder och samarbeta med intressenter inom värdekedjan har Lindab som tydlig målbild att minska osäkerheten och öka transparensen i hållbarhetsrapporteringen. Ersättning (GOV-3) Lindabs ersättningspolicy bygger på koncernens vision, värde- ringar och marknadspraxis samt följer gällande lagar. Det inne- bär att ersättning är kopplad både till finansiella, hållbara och kvalitativa mål för Lindab. Ersättningsutskottet ansvarar för att besluta om samt utforma incita ments programmet. Det kortsik- tiga incitamentsprogrammet för 2024 inkluderade två hållbar- hetsmål som motsvarade 10 procent av den rörliga ersättningen: • Utsläpp av växthusgaser i scope 1 och scope 2: Ingen ersättning utgår vid 0 procent minskning och full ersättning utgår vid absolut minskning om 8 procent för 2024 jämfört med 2023. Ersättningen är linjär mellan dessa nivåer, vilket innebär att en gradvis större minskning leder till proportionellt högre ersättning. Målet gäller för koncernledning och koncern- funktioner. Lindab minskade utsläpp i scope 1 och 2 med 42procent vilket resulterade i full ersättning. • Arbetsrelaterade olyckor (LTIF): 25 procent ersättning utgår vid ett LTIF-utfall på 7och full ersättning utgår vid ett LTIF på 4. Ersättningen är linjär mellan dessa nivåer, vilket innebär att en gradvis större minskning leder till proportionellt högre ersättning. Målet gäller samtliga medarbetare som är del av det kortsiktiga incitamentsprogrammet. LTIF uppgick till 3,6 2024 vilket resulterade i full ersättning. Lindabs kortsiktiga incitamentsprogram för 2025 kommer fort- satt kopplas till utsläppsminskning i scope 1 och 2 samt målet om arbetsolyckor LTIF. 150 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Due diligence (GOV-4) Lindab granskar potentiella partners, leverantörer och investe- rings möjlig heter för att identifiera och hantera påverkan på människor, miljö och samhälle. Due diligence-processen om - fattar aspekter kopplade till finans, juridik, kvalitet och hållbarhet. Upp för ande koden styr förväntningarna på medarbetare och leverantörs koden ställer samma krav på leverantörer. Arbetet syftar till att minimera negativa effekter och främja posi tiva bidrag. Lindab har processer för att identifiera och han- tera påverkan på mänskliga rättigheter, särskilt inom leverantörs- ledet. Lindab bedriver ingen egen verksamhet i av Lindab bedömda högriskländer. Direktivet för handelssanktioner och exportkontroll fastställer att alla bolag och medarbetare måste följa EU- och FN-sanktioner samt undvika affärer med personer eller företag på sanktions listor. Lindabs arbete med due diligence i hela värdekedjan inklusive egen verksamhet är under utveckling och kommer anpassas enligt kommande Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Centrala delar i due diligence Sidor i hållbarhetsrapporten Att bygga in tillbörlig aktsamhet i styrning, strategi och affärsmodell 148–149, 209–210 Att samarbeta med påverkade intressenter i alla huvudstegen med tillbörlig aktsamhet 158–159, 211 Att identifiera och bedöma negativ påverkan 153–157, 208, 211 Att vidta åtgärder för att behandla dessa negativa påverkan 210–212 Att följa upp hur ändamålsenliga dessa insatser är och kommunicera det 210–212 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 151 HÅLLBARHETSRAPPORT Uppförandekod – Definierar hur Lindab som företag agerar gentemot sina medarbetare, kunder, affärs partners, leverantörer, konkurrenter och myndigheter. Att förstå och följa uppförandekoden är obligatoriskt för alla som arbetar på eller representerar Lindab. Chefer för väntas vara före- bilder och stödja medarbetare att följa upp för ande koden. Upp förande koden är överordnad andra policyer och ligger till grund för allt arbete. Koden och andra policyer grundar sig på FN:s Global Compact och stödjer dess tio principer, OECD:s riktlinjer för multi natio nella företag och FN:s riktlinjer för mänskliga rättigheter. Klimat- och miljöpolicy – Policyn strävar efter att skapa långsiktigt värde för Lindab och Lindabs intressenter sam- tidigt som den bidrar till att uppnå FN:s Agenda 2030. Fokus ligger på att leverera produkter med låg klimatpåverkan som främjar energi effek tiva byggnader och ett hälsosamt inne- klimat. Lindab är engagerat i att minska växthusgasutsläpp längs hela värdekedjan, i linje med Parisavtalet och Science Based Targets. Nyckel initiativ inkluderar att främja cirkula- ritet, öka resurs effektivi teten och minska föroreningar. Lindab prioriterar nära sam arbete med intressenter, hög transparens och strikt efterlevnad av miljölagstiftning. Arbetsmiljöpolicy – Hälsa och säkerhet för varje med- arbetare är av grundläggande vikt. Policyn beskriver de över- grip ande principerna för arbetsmiljö och säkerhet, med beto- ning på förebyggande arbete. Lindabs vision är noll olyckor, skador eller arbetsrelaterad sjukdom. Lindab implementerar inte bara lagkrav, utan även tillämpliga branschstandarder. Resultat och efterlevnad övervakas noggrant. Likabehandlingspolicy – Riktlinjer för att säkerställa att medarbetare inom Lindab behandlas lika och att ingen diskrimineras på grund av kön, religion, etnicitet eller av andra liknande skäl. Lindab som arbetsplats ska vara fri från kränk- ningar av med arbet arnas integritet. Vid incidenter uppmanas medarbetare att rapportera omedelbart till medarbetarens chef, personalchef eller genom system för visselblåsning. Antikorruptionspolicy – Utgör det regelverk som gäller för Lindabs verksamhet och medarbetare. Policyn under- stryker principer mot mutor och korruption med strikt efter- levnad, riktlinjer för gåvor, normer för gästfrihet, affärsoriente- rade aktivi teter, begränsningar för donationer och sponsring, översyn av mellanhänder samt överväganden vid förvärv och joint ventures. Lindab har nolltolerans avseende korruption. Utbildning, rapporteringsmekanismer och visselblåsnings- procedurer hanteras av policyn. Ersättningspolicy – Lindabs ersättningspolicy bygger på företagets vision, värderingar och marknadspraxis samt följer gällande lagar. En lönesättningsprocess tillämpas där chefers löneförslag kräver godkännande från överordnad chef enligt ansvarig godkännare (farfarsprincipen). Principen gäller även vid personalrelaterade frågor såsom nyanställningar och löne- justeringar. Ersättning till koncernledning och koncernfunktio- ner följer godkända riktlinjer vid årsstämman och ersättnings- nivåer bereds av ersättningsutskottet. Kommunikationspolicy – Säkerställer korrekt information om Lindab till omvärlden. Den uppfyller eller ställer högre krav än Aktiebolagslagen, Nasdaqs börsregler och Svensk kod för bolagsstyrning för kommunikation och informationssprid- ning i noterade företag. Lindab betonar korrekthet, relevans, transpa rens, aktualitet och tydlighet vid anpassning av infor- mation till mottagare. Konkurrenspolicy – Fastställer riktlinjer för hur koncernen och medarbetarna ska säkerställa efterlevnad av gällande konkurrens lagstiftning. Policyn betonar vikten av att agera i enlighet med lagar och regler som främjar rättvis konkurrens, förhindrar konkurrensbegränsande beteenden och skyddar marknadens integritet. Policyer (BP-2, MDR-P) I enlighet med Lindabs decentraliserade styrningsmodell är varje bolag ansvarigt för att säkerställa att verksamheten bedrivs i överensstämmelse med Lindabs policyer. Bolagen inom koncernen har möjlighet att komplettera befintliga policyer med strängare krav. Styrelsen godkänner och går igenom samtliga policyer årligen. Vid framtagning och uppdatering av policyer beaktas intressenternas behov och krav i Lindabs värdekedja och omgivning. Detta syftar till att skapa långsiktiga relationer och främja ömsesidigt värdeskapande. Samtliga policyer finns tillgängliga på Lindabs intranät och webbplats. Under 2024 genomfördes en omfattande uppdatering av kvalitets- och miljöpolicyn, som nu har namnändrats till klimat- och miljöpolicy. Den nya policyn adresserar de väsentliga områdena inom klimat och miljö och inkluderar redovisnings- principer kopplade till Lindabs Science Based Targets-mål. Lindab har även direktiv som godkänts av koncernchefen, som stödjer hållbarhetsarbetet med fokus på värdekedjan. Dessa inklu- derar leverantörskod, miljö krav för transportörer, vissel blåsning, handelssanktioner och exportkontroll samt konfliktmineraler. Dessa direktiv beskrivs under respektive väsentligt område. 152 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Dubbel väsentlighetsanalys (BP-2, SBM-3, IRO-1, IRO-2, MDR-M, MDR-T) Vid den senaste översynen har Lindab tagit hänsyn till de förtyd- ligade riktlinjer för dubbel väsentlighetsanalys som publicerats av EFRAG. Förvärven av Airmaster och Vicon inkluderades redan i den ursprungliga analysen, medan övriga förvärv under 2024 kompletterar Lindabs sortiment och geografiska områden utan att påverka analysens resultat. Makrotrenderna på Lindabs största marknader bedöms fortsatt utvecklas i linje med förvänt- ningarna. Det osäkra politiska läget kan få en påverkan, men omfattningen är i nuläget svårbedömd. Därför bedöms resultatet från den dubbla väsentlighetsanalys som slutfördes vid årsskiftet 2023/2024 fortsatt vara giltigt för 2024. Styrelsen godkänner årligen resultatet av den dubbla väsentlighetsanalysen. Hållbarhetsplanen har uppdaterats för att anpassas till CSRD och Lindabs ökande mognad inom hållbarhets området. Lindabs tillväxtstrategi fram till 2027 ligger i linje med de risker och möjligheter som har identifierats. Resultatet från den dubbla väsentlighetsanalysen sammanställs i en matris där samtliga hållbarhetsfaktorer är viktiga, men vissa bedöms mer väsentliga. Den blå färgen i grafen och fetstilen i listan markerar de faktorer som har bedömts som väsentliga. Lindab har ett långsiktigt perspektiv i verksamheten där hållbarhet är en central del av affärsmodellen. Den dubbla väsentlighetsanalysen utgör grunden för Lindabs hållbarhets- plan och -mål samt rapportering av påverkan, risker och möjligheter. Arbetet med dubbel väsentlighet är en kontinuerlig process som följer Lindabs utveckling samt förändringar i omvärlden. Analysen bygger på intressentdialoger, omvärldsanalyser, marknads trender och strategiska prioriteringar. Lindab tar hänsyn till helheten för att förstå effekterna från verksamheten men också påverkan på bolagets resultat. Dubbel väsentlighet innebär att såväl finansiella risker och möjligheter som Lindabs påverkan på människor och miljö beaktas. Denna process utgår från egen verksamhet samt uppströms och nedströms värde- kedja. Lindab ämnar integrera övrig riskbedömning med dubbel väsentlighetsanalys för att få en mer komplett bild av påverkan, risker och möjligheter. Lindabs övergripande riskhantering och de mest väsentliga identifierade riskerna presenteras i not 3 på sidan 92 samt i bolagsstyrningsrapporten under rubriken Risk- hantering på sidorna 62–63. Hur Lindab påverkar människor och miljön Hur externa hållbarhetsfaktorer påverkar Lindabs möjligheter att skapa värde Stor påverkanIngen påverkan Ingen påverkan Stor påverkan Ekonomisk påverkan Väsentlighet S4.1 E5.1: Resurs inflöden, inklusive resurs- användning G1.1: Företagskultur G1.2: Skydd för visselblåsare S1.3 E1.3: Energi E2.1: Förorening av luft G1.4 S2.2 E2.2 G1.5 S2.3 E2.3 G1.6: Korruption och mutor E4.1 S3.1 E2.4 E4.2 S3.2 E2.5 E4.3 S4.2 E3.1 E5.2 S3.3 E2.6 E4.4 E5.3: Avfall E1.1 E1.2: Begränsning av klimat- förändringar S2.1: Arbetsvillkor S1.2: Likabehandling och lika möjlig heter för alla S1.1: Arbetsvillkor Väsentliga ämnen Numreringen av punkterna i grafen är avsedd att framhäva de väsentliga faktorer och reflekterar inte specifika redovisningskrav enligt ESRS. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 153 HÅLLBARHETSRAPPORT HÅLLBARHETSRAPPORT E1 Klimatförändringar 1.1 Anpassning till klimatförändringar 1.2 Begränsning av klimatförändringar 1.3 Energi E2 Förorening 2.1 Förorening av luft 2.2 Förorening av vatten 2.3 Förorening av mark 2.4 Förorening av levande organismer och livsmedelsresurser 2.5 Ämnen som inger betänkligheter 2.6 Ämnen som inger mycket stora betänkligheter 2.7 Mikroplast E3 Vatten och marina resurser 3.1 Vatten 3.2 Marina resurser E4 Biologisk mångfald och ekosystem 4.1 Direkta påverkansfaktorer som leder till förlust av biologisk mångfald 4.2 Påverkan på arters tillstånd 4.3 Påverkan på ekosystems omfattning och tillstånd 4.4 Påverkan på och beroenden av ekosystemtjänster E5 Cirkulär ekonomi 5.1 Resursinflöden, inklusive resursanvändning 5.2 Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster 5.3 Avfall S1 Den egna arbetskraften 1.1 Arbetsvillkor 1.2 Likabehandling och lika möjligheter för alla 1.3 Andra arbetsrelaterade rättigheter S2 Arbetstagare i värdekedjan 2.1 Arbetsvillkor 2.2 Likabehandling och lika möjligheter för alla 2.3 Andra arbetsrelaterade rättigheter S3 Påverkade samhällen 3.1 Samhällens ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter 3.2 Samhällens civila och politiska rättigheter 3.3 Urfolks rättigheter S4 Konsumenter och slutanvändare 4.1 Informationsrelaterad påverkan för konsumenter och/eller slutanvändare 4.2 Personlig säkerhet för konsumenter och/eller slutanvändare 4.3 Social inkludering för konsumenter och/eller slutanvändare G1 Ansvarsfullt företagande 1.1 Företagskultur 1.2 Skydd för visselblåsare 1.3 Djurskydd 1.4 Politiskt engagemang 1.5 Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner 1.6 Korruption och mutor Lindabs metod för dubbel väsentlighetsanalys Lindab genomför årligen en översyn av den dubbla väsentlighets- analysen för att säkerställa att den reflekterar förändringar i omvärlden, den egna verksamheten och värdekedjan. Bedömningarna omfattar faktisk eller potentiell positiv och negativ påverkan samt potentiella risker och möjligheter för både den egna verksamheten och värdekedjan, där det är relevant och möjligt. Bedömningarna av värdekedjan baseras på intern kunskap och externa informationskällor. Processen involverar interna ämnesexperter från olika marknader och områden samt koncernfunktioner. För att öka objektiviteten har externa experter inom miljö och mänskliga rättigheter bistått med insikter inom respektive område. Intressentperspektivet är centralt, med konti- nuerlig dialog och strukturerade intervjuer med utvalda intres- senter, vilket ger värdefulla insikter om viktiga hållbarhetsfrågor. Mer information om intressentdialogen finns på sidorna 158–159. Vilken information som använts för att identifiera och bedöma påverkan, risker och möjligheter beskrivs i respektive avsnitt under rubriken Metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Analysen fokuserar främst på det första leverantörsledet, där Lindab har större möjlighet att påverka. Risker i senare leverantörsled beaktas också, men om de uppstår oberoende 154 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT av Lindabs verksamhet anses de ligga utanför vår kontroll. Ämnen som redan tidigare bedömts som väsentliga för Lindab genomgick en mer detaljerad analys, medan vissa ämnen kunde exkluderas direkt. Lindab kopplar all bedömd påverkan, risker och möjligheter till relevanta ESRS-standarder för respektive ämnesområde. Vid flera aspekter som är kopplade till en specifik ESRS-standard används ett genomsnitt för att avgöra placeringen i matrisen. Om en aspekt är väsentlig hamnar den inom väsentlighets- området, även om genomsnittet skulle bli lägre. Processteg för årlig uppdatering eller vid strukturella förändringar 1. Förberedelse och avgränsning: För att säkerställa en relevant analys kartläggs och granskas värdekedjan och intressenter med fokus på att identifiera eventuella föränd- ringar. Tröskelvärden för väsentlighet och bedömnings kriterier för sannolikhet, finansiell påverkan och allvarlighetsgrad uppdateras vid behov. Allvarlighetsgraden baseras på tre dimensioner: skala, omfattning och återställbarhet. 2. Kartläggning av påverkan, risker och möjligheter: Alla identifierade aspekter granskas och kompletteras vid behov med nya. Det fastställs om påverkan, risker eller möjligheter är faktiska eller potentiella och var i värdekedjan de uppstår. Dessutom bedöms tidsaspekten, där kort sikt definieras som mindre än ett år, medellång sikt mellan ett och fem år, och lång sikt som mer än fem år 1) . Lindabs koppling till respek- tive ämne analyseras och kategoriseras som direkt orsakat, bidragit till eller kopplad till. 3. Bedömning: Information samlas in från intressenter för att utgöra en del av grunden för bedömning av identifierad påverkan, risk och möjlighet. Om intressenter framför nya aspekter inkluderas dessa i analysen. Varje ny aspekt bedöms enligt de fastställda bedömningsskalorna, medan tidigare bedömda aspekter noggrant ses över för att säker- ställa att bedömningen förblir korrekt och aktuell. 4. Validering och rapportering: Resultaten från analysen pre- senteras för koncernledningen, relevanta koncernfunktioner och styrelsen. Slutligen godkänner styrelsen resultaten som en del av den formella processen. Bedömningskriterier Lindab använder sjugradiga skalor för att möjliggöra en detalje- rad analys och anpassning till övrigt riskarbete. Skalorna och till- hörande kriterier har utvecklats i enlighet med kraven i ESRS 1. Bedömningen av påverkan, risker och möjligheter är komplex och bygger på Lindabs erfarenhet. För att öka objektiviteten har extern expertis och relevant extern information som marknads- analyser och branschtrender beaktats. • Sannolikhet: Hur sannolikt det är att den identifierade påverkan, risken eller möjligheten och dess effekt inträffar. Påverkan kan vara potentiell eller faktisk. Steg 1 motsvarar en mycket osannolik händelse, medan steg 7 avser något som med säkerhet kommer att inträffa. Om händelsen redan inträffat bedöms den som faktisk, och sannolikhet tillämpas inte. 1) Tidshorisonterna följer ESRS och den finansiella redovisningen. • Skala: Hur stor påverkan effekten har på miljö eller människor. Steg 1 innebär ingen betydande påverkan, medan steg 7 motsvarar en stor och långsiktig påverkan. • Omfattning: Hur spridd effekten är, baserat på parametrar som andel berörda anläggningar, geografisk spridning eller andel av anställda som påverkas. Steg 1 innebär en begränsad spridning som påverkar ett fåtal individer eller en mycket avgränsad plats, medan steg 7 motsvarar en global spridning. • Återställbarhet: Hur svårt det är att åtgärda skadan, sett ur både kostnads- och tidsaspekt. Återställbarhet prioriteras framför sannolikhet vid bedömning av påverkan relaterad till mänskliga rättigheter. Steg 1 innebär en påverkan som kan återställas på kort sikt utan externa hjälpmedel, medan steg 7 avser en oåterställbar påverkan. Lindab har inte identifierat någon potentiell eller faktisk negativ påverkan av en sådan allvarlighetsgrad att den väsentligt påverkar bedömningen • Finansiell effekt: Den finansiella betydelsen av identifierade risker och möjligheter på koncernnivå. Den finansiella effekten bedöms i första hand i relation till rörelseresultatet. Steg 1 innebär ingen påverkan, medan steg 7 representerar en betydande påverkan över 30 procent. Väsentlighetsbedömning Nivå fem och högre på den sjugradiga skalan bedöms som väsentliga. Bedömningen tar hänsyn till både sannolikhet samt allvarlighetsgrad eller finansiell effekt, där en trappa avgör vad som anses vara väsentligt baserat på den sammanlagda effekten. • Väsentlig positiv påverkan: Bedömningen grundas på sanno likhet (potentiell eller faktisk) och allvarlighetsgrad. Allvarlighetsgrad bedöms genom skala och omfattning, där dessa parametrar viktas lika. För potentiella positiva effekter viktas allvarlighet och sannolikhet lika. • Väsentlig negativ påverkan: Bedömningen grundas på sannolikhet (potentiell eller faktisk) och allvarlighetsgrad. Allvarlighetsgrad bedöms genom skala, omfattning och åter- ställbarhet, där dessa parametrar viktas lika. För potentiella negativa effekter viktas allvarlighet och sannolikhet lika, men om allvarligheten är mycket hög ges den företräde framför sannolikhet. • Väsentlig risk eller möjlighet: Bedömningen utgår från potentiell sannolikhet och finansiell effekt, som viktas lika. Vid bedömning beaktas den potentiella omfattningen av finansiella effekter baserat på olika utlösande faktorer som EBITDA, CAPEX och OPEX. Då det kan vara svårt att kvantifiera exakt värde för risker och möjligheter, kompletteras den monetära kvantifieringen med kvalitativa bedömningar. • Redovisning av information: För respektive väsentlig på - verkan, risk och möjlighet genomför Lindab en väsentlighets- bedömning för att fastställa vilken information som anses vara väsentlig att redovisas. Varje redovisningskrav utvärderas mot varför området är väsentligt, och information som inte är relevant för väsentligheten exkluderas. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 155 Väsentligt ämne Klimatförändringar Förorening Cirkulär ekonomi Den egna arbetskraften Arbetstagare i värdekedjan Ansvarsfullt företagande Begränsning av klimatförändringarna (E1.2) Energi (E1.3) Förorening av luft (E2.1) Resursinflöden, inklusive resursanvändning (E5.1) Avfall (E5.3) Arbetsvillkor (S1.1) Likabehandling och lika möjligheter för alla (S1.2) Arbetsvillkor (S2.1) Företagskultur (G1.1) Skydd för visselblåsare (G1.2) Korruption och mutor (G1.6) Påverkan, Risker och Möjligheter Utsläpp av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen och mer än 50 procent av Lindabs utsläpp härrör från inköp av stål. Regelverk och kundkrav premierar produkter med låg klimat påverkan och åter- vunnen råvara. Lindab har påbörjat övergången till koldioxid reducerat stål och är bland de första att erbjuda produkter i detta material. Stål- industrins övergång till koldioxidredu- cerat stål och bristen på metallskrot utgör en potentiell risk för begränsad tillgång på koldioxid reducerat stål. Beskattning av högutsläpps material som traditionellt stål, kan resultera i prisökningar men samtidigt minska prisgapet gentemot koldioxidredu- cerat stål. Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Lindab är anslutna till SBTi, och uppfyllelse av målen krävs för att undvika negativa ekonomiska effekter samt bevara företagets fokus på hållbarhet. Byggnader står för ungefär 40 procent av EU:s energiför- brukning och 36 procent av de energi relaterade växthus gas- utsläppen. Lindabs produkter bidrar till mer energieffektiva byggnader, vilket mins- kar växthus gas utsläppen. Den ökande efter frågan på energieffektiva produkter är en affärsmöjlighet för Lindab, med särskilt fokus på renovering av befintligt byggnadsbestånd som ett led av bland annat EU-direktivet om byggnadens energiprestanda. Lindab prioriterar energi- effektivi se ring och övergång till förnybar energi genom sol- cells installa tioner och certifierad förnybar el, med fokus på att stärka lokala energisystem. Den ökande efterfrågan på el i den hållbara omställningen medför dock risker som energibrist och ökade kostnader. Luftföroreningar, exklusive växthusgasutsläpp, genereras främst genom transporter. Lindab ställer krav på bland annat luftföroreningsaspekter i leverantörsutvärderingar. Användningen av intermodala transporter har positiva effekter. Lindabs åtgärder för att minska föroreningar av luft inkluderar bland annat lokal produktion närmare kunder för att minimera transportrelaterade föroreningar. I Sverige erbjuds on-site-pro- duktion för relevanta projekt. Lindab arbetar med övergången till elektriska lastbilar eller lastbi- lar med förnybart bränsle. Lindab erbjuder utvalda pro- dukter i återvunnet stål som en del av ordinarie sortiment. Be- gränsad tillgång till metall skrot och olika stålkvaliteter möjliggör inte en fullständig övergång till återvunnet stål. Framställningen av fossilfritt stål är därför viktig. Förpacknings kartonger tillverkas av återvunna material och på vissa marknader finns retur- system för förpackningar. För att vara en eftertraktad leveran- tör är det avgörande att möta kunders önskan om produkter med låg klimatpåverkan och hög andel återvunnen råvara. Negativ påverkan uppstår från det fortsatt höga resursinflödet av jungfruliga material och produkter. Kritiska mineraler förekommer men i begränsad omfattning. Lindabs material- guide är under utveckling, vilken kommer att kräva redovisning av återvunnet innehåll. Lindab arbetar med att redu cera avfall med fokus på metall skrot, farligt avfall och deponi. Vid tillverkning och material hante ring uppstår avfall både inom Lindabs verksamhet och i den uppströms värde- kedjan. Majoriteten, såsom metall skrot från stålbearbetning, åter vinns, medan en mindre del deponeras. Avfallet sorteras enligt lagkrav i sam arbete med lokala avfalls hanterare. Felaktig avfallshantering kan inne bära ökade kostnader och miljö risker, varför Lindabs leverantörs- utvärderings program ställer krav på effektiv avfallshantering. Lindab designar produkter enligt gällande standarder för att minimera installationsspill och därmed bidra till en mer resurseffektiv process. Avfall från förpackningsmaterial och visst installationsspill uppstår nedströms. Lindab strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med fokus på medarbetarnas välmående och rättigheter. 90 procent av medarbe- tarna rekommenderar Lindab som arbetsgivare, och genom regelbund- na samtal och undersökningar får Lindab kontinuerlig feedback. De flesta upplever en balanserad arbets- belastning, vilket förebygger stress och hälsoproblem. Säkerheten i arbetsmiljön prioriteras genom investeringar i nya maskiner, riskbedömningar, säkerhets kampanjer och skyddsutrustning. Arbetsrelate- rade olyckor har lett till frånvaro, men inga döds olyckor har inträffat. Att främja välmående och säkerställa en trygg arbetsmiljö är viktigt för Lindabs fortsatta positiva utveckling. Lindab fokuserar på lärande genom arbete och uppmuntrar medarbetare att utveckla sina färdigheter. Lindab Academy erbjuder utbildning, dock har samtliga medarbetare inte tillgång än. Brist på utbildning kan påverka effektiviteten negativt och minska medarbetarnas engagemang och utveckling. Genom investeringar i utbildning stärks produktivitet, kon- kurrensfördelar och riskhantering, vilket även underlättar anpassning till förändringar. Lindab strävar efter lika möjligheter för män och kvinnor. 22 procent av Lindabs medarbetare är kvinnor. Mångfaldsmätningar för andra aspekter saknas, och anpassningar för personer med funktionsvariation är begränsade. Likabehandling och lika möjligheter kan stärka företagets rykte och ge ekonomiska fördelar. Lindab gör huvudsakligen inköp inom EU och har begränsad handel med högriskländer. Risker för negativa arbetsvillkor finns främst tidigare i leverantörs- kedjan. Lindab arbetar för att säkerställa att leverantörer följer hållbarhetsstandarder och arbetar aktivt för att förbättra arbetsvillkoren. En hållbar och certifierad leve- rantörskedja stärker Lindabs varumärke och rykte. För att ytterligare förbättra hållbarheten är det viktigt att utvärdera fler leverantörs- nivåer i kedjan, särskilt beak- tat att lågkonjunkturen kan öka risken för försämrade arbetsvillkor. Problematiska arbetsförhållanden kan förekomma, särskilt inom uppströms värdekedja och transporter. Lindab främjar en öppen företagskultur där medarbetare växer och utvecklas tillsammans med företaget. Genom en tydlig uppförandekod och gemensamma värde- ringar skapas en sund kultur. En utmaning är att effektivt kommuni- cera med medarbetare i nyförvärvade bolag eller de utan tillgång till e-post eller intranät, vilket kan påverka beslut och samarbete. En enhetlig företagskultur är viktig för att stärka både interna relationer och Lindabs rykte som arbetsgivare. För att ytterligare stärka kulturen infördes en ny uppfö- randekod 2023, och under 2025 kommer en digital utbildning lanseras kopplad till denna. Lindab har ett vissel- blåsar system som följer gällande lagar och direk- tiv och erbjuder anonymi- tet. Endast ansvariga per- soner, såsom koncernens chefsjurist och extern jurist, har åtkomst till inrapporterade ärenden. Skyddet av visselblåsare är avgörande för att säkerställa anonymitet och effektivitet. Ett fungerande visselblå- sarsystem möjliggör för Lindab att få information om misstänkta oegent- ligheter samt stärker investerarförtroende och varumärkeslojalitet. Lindabs arbete mot korruption anpassas efter risker i värdekedjan. Byggbranschen medför risk för mutor och korrup- tion, vilket kan hindra ut- veckling. Lindab bedömer korruptionsrisken som låg, då verksamheten sker i länder med låg eller måttlig risk enligt Corruption Perception Index (CPI). Korrup- tionsincidenter har inte direkt kopplats till Lindab. Förebyggande åtgärder och due diligence vid för- värvsprocesser minskar risken för korruption samt interna granskningar och uppföljningar säkerställer efterlevnad av regler och policyer. Effektiva åtgärder mot korruption främjar ansvar, stabilitet och minskar risker. Var i värde- kedjan Hela värdekedjan Hela värdekedjan Hela värdekedjan Uppströms Hela värdekedjan Egen verksamhet Egen verksamhet Uppströms Egen verksamhet Hela värdekedjan Hela värdekedjan Lindabs involvering Direkt orsakat Bidragit till Kopplad till Direkt orsakat Bidragit till Kopplad till Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Kopplad till Tidshorisont Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Policy • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Leverantörskod • Miljökrav för transportörer • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Miljökrav för transportörer • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Leverantörskod • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Leverantörskod • Uppförandekod • Arbetsmiljöpolicy • Uppförandekod • Arbetsmiljöpolicy • Likabehandlingspolicy • Ersättningspolicy • Vissel blåsnings direktiv • Uppförandekod • Leverantörskod • Visselblåsningsdirektiv • Uppförandekod • Uppförandekod • Leverantörskod • Visselblåsningsdirektiv • Uppförandekod • Antikorruptionspolicy Fokus område i hållbarhets- plan • Hållbara och energieffektiva lösningar • Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi användningen • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Hållbara transporter • Hållbara och energieffektiva lösningar • Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi- användningen • Hållbar produktion • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Hållbara transporter • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Attraktiv arbetsgivare • Attraktiv arbetsgivare • Hållbara inköp • Attraktiv arbetsgivare • En del av samtliga fokusområden • En del av samtliga fokusområden Mått • Scope 1, 2 och 3 • Energianvändning i egen verk- samhet • Återvunnet material i metaller • Ägda eller leasade företagsbilar • Ägda eller leasade lastbilar • Extern transport, fördelning av transportsätt • Andel certifierade leverantörer • Energianvändning i egen verksamhet • Ägda eller leasade företagsbi- lar, fördelning per drivmedel • Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per drivmedel • Extern transport, fördelning av transportsätt • Extern transport, fördelning per drivmedel för lastbilar • Andel certifierade leverantörer • Råmaterial, inköpt mängd per materialtyp • Förpackningsmaterial, inköpt mängd per materialtyp • Återvunnet material i metaller • Publicerade miljövarudekla- rationer • Begränsning av klimatföränd- ringar: scope 3 • Andel certifierade leverantörer • Avfall, typ och mängd per avfallshanteringsmetod • Begränsning av klimatför- ändringar: scope 3 • Andel certifierade leveran- törer • Antal anställda, uppdelat per land och kön • Personalomsättning, antal avslutade anställningar samt andelen i procent • Kollektivavtal, uppdelat per land • Antal utbildningar och antal medarbetare med access till Lindab Academy • Antal genomförda medarbetar- samtal • Motiverade medarbetare, med- arbetar under sök ning, Lindab Pulse Survey, med frågor om arbetssituation • Mångfald, könsfördelning bland medarbetare på olika organisato- riska nivåer • Certifierade ledningssystem, vilka enheter som är certifierade och andel personal som omfattas • Andel riskbedömda maskiner • Utbildning, antal som gått utbildning • Incidenter, antal genomförda incidentrapporter • Olyckor, antal rapporterade olyckor med och utan frånvaro • Andel leverantörer som godkänt Lindabs leveran- törskod eller har en egen leverantörskod godkänd av Lindab. • Andel certifierade leve- rantörer • Motiverade medarbe- tare, medarbetarunder- sökning, Lindab Pulse Survey, med frågor om arbetssituation • Antalet rapporterade överträdelser, via Lindabs visselblåsar- system • Antalet identifierade korruptionsincidenter Mål • Lindab åtar sig att minska de abso- luta växthusgasutsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent till år 2030, från basåret 2022 • Lindab åtar sig att minska de abso luta växthusgasutsläppen inom scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter 25procent till år 2030 från basåret 2022 • Lindab åtar sig att uppnå nettonoll- utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till år 2050 • Lindab åtar sig att minska de absoluta växt hus gas utsläppen inom scope 1, 2 och 3 med 90procent till år 2050 från basåret 2022 • Delmål presenteras på sidan 167 • Lindabs mål för minskade växthusgasutsläpp • Lindab ska använda 100procent fossilfri el i egen verksamhet år 2030 • Minska kundernas miljö- påverkan genom våra produkter • 50procent av alla god- stransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med 50procent förnybara bränslen eller el till 2030 och 100procent till 2040 • 100procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscerti- fierade • Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leverantörer i första led inkludera miljökrav • Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43procent av det inköpta stålet är koldioxidreducerat • Publicera Lindabs material- guide 2025 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscerti- fierade • Publicera miljövarudeklaratio- ner motsvarande 50 procent av försäljningen av egentillver- kade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025 • Lindabs mål för minskade växthusgasutsläpp • Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9 procent till 2030, jämfört med 2023 • Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna • Lindab ska ha en personalomsätt- ning på 5–10 procent • Minska antal arbetsplats olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år 2026. Långsiktig vision om noll arbetsolyckor • Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna • Lindab ska ha samma procen- tandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i Lindabkon- cernen som helhet senast 2030. • Alla tjänstemän deltar årligen i processen för medarbetarsam- tal, och samtliga medarbetare kommer att delta i processen från och med 2027 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led ha skrivit under leverantörskoden • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbar- hetscertifierade • Långsiktig vision att inköp ska göras från demokra- tiska länder med låg risk inom Europa • Årligen vara rekom- menderad som arbetsgivare av minst 90 procent av Lindabs medarbetare • Årligen upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot alla visselblåsare • Årligen upprätthålla noll förekomst av korruption i all Lindabs verksamhet Sidhänvisning 166–180 166–180 181–186 185–191 185–191 194–207 194–207 208–212 214–218 214–218 214–218 Översikt väsentliga ämnen 156 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Väsentligt ämne Klimatförändringar Förorening Cirkulär ekonomi Den egna arbetskraften Arbetstagare i värdekedjan Ansvarsfullt företagande Begränsning av klimatförändringarna (E1.2) Energi (E1.3) Förorening av luft (E2.1) Resursinflöden, inklusive resursanvändning (E5.1) Avfall (E5.3) Arbetsvillkor (S1.1) Likabehandling och lika möjligheter för alla (S1.2) Arbetsvillkor (S2.1) Företagskultur (G1.1) Skydd för visselblåsare (G1.2) Korruption och mutor (G1.6) Påverkan, Risker och Möjligheter Utsläpp av växthusgaser bidrar till den globala uppvärmningen och mer än 50 procent av Lindabs utsläpp härrör från inköp av stål. Regelverk och kundkrav premierar produkter med låg klimat påverkan och åter- vunnen råvara. Lindab har påbörjat övergången till koldioxid reducerat stål och är bland de första att erbjuda produkter i detta material. Stål- industrins övergång till koldioxidredu- cerat stål och bristen på metallskrot utgör en potentiell risk för begränsad tillgång på koldioxid reducerat stål. Beskattning av högutsläpps material som traditionellt stål, kan resultera i prisökningar men samtidigt minska prisgapet gentemot koldioxidredu- cerat stål. Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Lindab är anslutna till SBTi, och uppfyllelse av målen krävs för att undvika negativa ekonomiska effekter samt bevara företagets fokus på hållbarhet. Byggnader står för ungefär 40 procent av EU:s energiför- brukning och 36 procent av de energi relaterade växthus gas- utsläppen. Lindabs produkter bidrar till mer energieffektiva byggnader, vilket mins- kar växthus gas utsläppen. Den ökande efter frågan på energieffektiva produkter är en affärsmöjlighet för Lindab, med särskilt fokus på renovering av befintligt byggnadsbestånd som ett led av bland annat EU-direktivet om byggnadens energiprestanda. Lindab prioriterar energi- effektivi se ring och övergång till förnybar energi genom sol- cells installa tioner och certifierad förnybar el, med fokus på att stärka lokala energisystem. Den ökande efterfrågan på el i den hållbara omställningen medför dock risker som energibrist och ökade kostnader. Luftföroreningar, exklusive växthusgasutsläpp, genereras främst genom transporter. Lindab ställer krav på bland annat luftföroreningsaspekter i leverantörsutvärderingar. Användningen av intermodala transporter har positiva effekter. Lindabs åtgärder för att minska föroreningar av luft inkluderar bland annat lokal produktion närmare kunder för att minimera transportrelaterade föroreningar. I Sverige erbjuds on-site-pro- duktion för relevanta projekt. Lindab arbetar med övergången till elektriska lastbilar eller lastbi- lar med förnybart bränsle. Lindab erbjuder utvalda pro- dukter i återvunnet stål som en del av ordinarie sortiment. Be- gränsad tillgång till metall skrot och olika stålkvaliteter möjliggör inte en fullständig övergång till återvunnet stål. Framställningen av fossilfritt stål är därför viktig. Förpacknings kartonger tillverkas av återvunna material och på vissa marknader finns retur- system för förpackningar. För att vara en eftertraktad leveran- tör är det avgörande att möta kunders önskan om produkter med låg klimatpåverkan och hög andel återvunnen råvara. Negativ påverkan uppstår från det fortsatt höga resursinflödet av jungfruliga material och produkter. Kritiska mineraler förekommer men i begränsad omfattning. Lindabs material- guide är under utveckling, vilken kommer att kräva redovisning av återvunnet innehåll. Lindab arbetar med att redu cera avfall med fokus på metall skrot, farligt avfall och deponi. Vid tillverkning och material hante ring uppstår avfall både inom Lindabs verksamhet och i den uppströms värde- kedjan. Majoriteten, såsom metall skrot från stålbearbetning, åter vinns, medan en mindre del deponeras. Avfallet sorteras enligt lagkrav i sam arbete med lokala avfalls hanterare. Felaktig avfallshantering kan inne bära ökade kostnader och miljö risker, varför Lindabs leverantörs- utvärderings program ställer krav på effektiv avfallshantering. Lindab designar produkter enligt gällande standarder för att minimera installationsspill och därmed bidra till en mer resurseffektiv process. Avfall från förpackningsmaterial och visst installationsspill uppstår nedströms. Lindab strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare med fokus på medarbetarnas välmående och rättigheter. 90 procent av medarbe- tarna rekommenderar Lindab som arbetsgivare, och genom regelbund- na samtal och undersökningar får Lindab kontinuerlig feedback. De flesta upplever en balanserad arbets- belastning, vilket förebygger stress och hälsoproblem. Säkerheten i arbetsmiljön prioriteras genom investeringar i nya maskiner, riskbedömningar, säkerhets kampanjer och skyddsutrustning. Arbetsrelate- rade olyckor har lett till frånvaro, men inga döds olyckor har inträffat. Att främja välmående och säkerställa en trygg arbetsmiljö är viktigt för Lindabs fortsatta positiva utveckling. Lindab fokuserar på lärande genom arbete och uppmuntrar medarbetare att utveckla sina färdigheter. Lindab Academy erbjuder utbildning, dock har samtliga medarbetare inte tillgång än. Brist på utbildning kan påverka effektiviteten negativt och minska medarbetarnas engagemang och utveckling. Genom investeringar i utbildning stärks produktivitet, kon- kurrensfördelar och riskhantering, vilket även underlättar anpassning till förändringar. Lindab strävar efter lika möjligheter för män och kvinnor. 22 procent av Lindabs medarbetare är kvinnor. Mångfaldsmätningar för andra aspekter saknas, och anpassningar för personer med funktionsvariation är begränsade. Likabehandling och lika möjligheter kan stärka företagets rykte och ge ekonomiska fördelar. Lindab gör huvudsakligen inköp inom EU och har begränsad handel med högriskländer. Risker för negativa arbetsvillkor finns främst tidigare i leverantörs- kedjan. Lindab arbetar för att säkerställa att leverantörer följer hållbarhetsstandarder och arbetar aktivt för att förbättra arbetsvillkoren. En hållbar och certifierad leve- rantörskedja stärker Lindabs varumärke och rykte. För att ytterligare förbättra hållbarheten är det viktigt att utvärdera fler leverantörs- nivåer i kedjan, särskilt beak- tat att lågkonjunkturen kan öka risken för försämrade arbetsvillkor. Problematiska arbetsförhållanden kan förekomma, särskilt inom uppströms värdekedja och transporter. Lindab främjar en öppen företagskultur där medarbetare växer och utvecklas tillsammans med företaget. Genom en tydlig uppförandekod och gemensamma värde- ringar skapas en sund kultur. En utmaning är att effektivt kommuni- cera med medarbetare i nyförvärvade bolag eller de utan tillgång till e-post eller intranät, vilket kan påverka beslut och samarbete. En enhetlig företagskultur är viktig för att stärka både interna relationer och Lindabs rykte som arbetsgivare. För att ytterligare stärka kulturen infördes en ny uppfö- randekod 2023, och under 2025 kommer en digital utbildning lanseras kopplad till denna. Lindab har ett vissel- blåsar system som följer gällande lagar och direk- tiv och erbjuder anonymi- tet. Endast ansvariga per- soner, såsom koncernens chefsjurist och extern jurist, har åtkomst till inrapporterade ärenden. Skyddet av visselblåsare är avgörande för att säkerställa anonymitet och effektivitet. Ett fungerande visselblå- sarsystem möjliggör för Lindab att få information om misstänkta oegent- ligheter samt stärker investerarförtroende och varumärkeslojalitet. Lindabs arbete mot korruption anpassas efter risker i värdekedjan. Byggbranschen medför risk för mutor och korrup- tion, vilket kan hindra ut- veckling. Lindab bedömer korruptionsrisken som låg, då verksamheten sker i länder med låg eller måttlig risk enligt Corruption Perception Index (CPI). Korrup- tionsincidenter har inte direkt kopplats till Lindab. Förebyggande åtgärder och due diligence vid för- värvsprocesser minskar risken för korruption samt interna granskningar och uppföljningar säkerställer efterlevnad av regler och policyer. Effektiva åtgärder mot korruption främjar ansvar, stabilitet och minskar risker. Var i värde- kedjan Hela värdekedjan Hela värdekedjan Hela värdekedjan Uppströms Hela värdekedjan Egen verksamhet Egen verksamhet Uppströms Egen verksamhet Hela värdekedjan Hela värdekedjan Lindabs involvering Direkt orsakat Bidragit till Kopplad till Direkt orsakat Bidragit till Kopplad till Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Direkt orsakat Direkt orsakat Kopplad till Kopplad till Tidshorisont Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Kort, medel, lång Policy • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Leverantörskod • Miljökrav för transportörer • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Miljökrav för transportörer • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Leverantörskod • Uppförandekod • Klimat- och miljöpolicy • Leverantörskod • Uppförandekod • Arbetsmiljöpolicy • Uppförandekod • Arbetsmiljöpolicy • Likabehandlingspolicy • Ersättningspolicy • Vissel blåsnings direktiv • Uppförandekod • Leverantörskod • Visselblåsningsdirektiv • Uppförandekod • Uppförandekod • Leverantörskod • Visselblåsningsdirektiv • Uppförandekod • Antikorruptionspolicy Fokus område i hållbarhets- plan • Hållbara och energieffektiva lösningar • Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi användningen • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Hållbara transporter • Hållbara och energieffektiva lösningar • Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi- användningen • Hållbar produktion • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Hållbara transporter • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Attraktiv arbetsgivare • Attraktiv arbetsgivare • Hållbara inköp • Attraktiv arbetsgivare • En del av samtliga fokusområden • En del av samtliga fokusområden Mått • Scope 1, 2 och 3 • Energianvändning i egen verk- samhet • Återvunnet material i metaller • Ägda eller leasade företagsbilar • Ägda eller leasade lastbilar • Extern transport, fördelning av transportsätt • Andel certifierade leverantörer • Energianvändning i egen verksamhet • Ägda eller leasade företagsbi- lar, fördelning per drivmedel • Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per drivmedel • Extern transport, fördelning av transportsätt • Extern transport, fördelning per drivmedel för lastbilar • Andel certifierade leverantörer • Råmaterial, inköpt mängd per materialtyp • Förpackningsmaterial, inköpt mängd per materialtyp • Återvunnet material i metaller • Publicerade miljövarudekla- rationer • Begränsning av klimatföränd- ringar: scope 3 • Andel certifierade leverantörer • Avfall, typ och mängd per avfallshanteringsmetod • Begränsning av klimatför- ändringar: scope 3 • Andel certifierade leveran- törer • Antal anställda, uppdelat per land och kön • Personalomsättning, antal avslutade anställningar samt andelen i procent • Kollektivavtal, uppdelat per land • Antal utbildningar och antal medarbetare med access till Lindab Academy • Antal genomförda medarbetar- samtal • Motiverade medarbetare, med- arbetar under sök ning, Lindab Pulse Survey, med frågor om arbetssituation • Mångfald, könsfördelning bland medarbetare på olika organisato- riska nivåer • Certifierade ledningssystem, vilka enheter som är certifierade och andel personal som omfattas • Andel riskbedömda maskiner • Utbildning, antal som gått utbildning • Incidenter, antal genomförda incidentrapporter • Olyckor, antal rapporterade olyckor med och utan frånvaro • Andel leverantörer som godkänt Lindabs leveran- törskod eller har en egen leverantörskod godkänd av Lindab. • Andel certifierade leve- rantörer • Motiverade medarbe- tare, medarbetarunder- sökning, Lindab Pulse Survey, med frågor om arbetssituation • Antalet rapporterade överträdelser, via Lindabs visselblåsar- system • Antalet identifierade korruptionsincidenter Mål • Lindab åtar sig att minska de abso- luta växthusgasutsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent till år 2030, från basåret 2022 • Lindab åtar sig att minska de abso luta växthusgasutsläppen inom scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter 25procent till år 2030 från basåret 2022 • Lindab åtar sig att uppnå nettonoll- utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till år 2050 • Lindab åtar sig att minska de absoluta växt hus gas utsläppen inom scope 1, 2 och 3 med 90procent till år 2050 från basåret 2022 • Delmål presenteras på sidan 167 • Lindabs mål för minskade växthusgasutsläpp • Lindab ska använda 100procent fossilfri el i egen verksamhet år 2030 • Minska kundernas miljö- påverkan genom våra produkter • 50procent av alla god- stransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med 50procent förnybara bränslen eller el till 2030 och 100procent till 2040 • 100procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscerti- fierade • Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leverantörer i första led inkludera miljökrav • Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43procent av det inköpta stålet är koldioxidreducerat • Publicera Lindabs material- guide 2025 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscerti- fierade • Publicera miljövarudeklaratio- ner motsvarande 50 procent av försäljningen av egentillver- kade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025 • Lindabs mål för minskade växthusgasutsläpp • Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9 procent till 2030, jämfört med 2023 • Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna • Lindab ska ha en personalomsätt- ning på 5–10 procent • Minska antal arbetsplats olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år 2026. Långsiktig vision om noll arbetsolyckor • Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90 procent av medarbetarna • Lindab ska ha samma procen- tandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i Lindabkon- cernen som helhet senast 2030. • Alla tjänstemän deltar årligen i processen för medarbetarsam- tal, och samtliga medarbetare kommer att delta i processen från och med 2027 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led ha skrivit under leverantörskoden • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbar- hetscertifierade • Långsiktig vision att inköp ska göras från demokra- tiska länder med låg risk inom Europa • Årligen vara rekom- menderad som arbetsgivare av minst 90 procent av Lindabs medarbetare • Årligen upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot alla visselblåsare • Årligen upprätthålla noll förekomst av korruption i all Lindabs verksamhet Sidhänvisning 166–180 166–180 181–186 185–191 185–191 194–207 194–207 208–212 214–218 214–218 214–218 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 157 HÅLLBARHETSRAPPORT faktorer påverkar också dialogens innehåll och riktning, vilket kräver flexibilitet och anpassningsförmåga. Intressentperspektiv spelar även en central roll i hållbarhets- rapporteringen där återkoppling från kunder, investerare, med- arbetare och leverantörspartners används för att validera innehållet. Lindabs hållbarhetsorganisation övervakar dialoger och koncern- ledningen informeras löpande om hållbarhetsfrågor genom regelbundna möten och som en del av arbetet med den dubbla väsentlighetsanalysen för att säkerställa att strategiska beslut grundas på aktuella och relevanta intressentperspektiv. Under 2023 genomfördes flera intervjuer som en del av den dubbla väsentlighetsanalysen, vilket gav fördjupade insikter i relevanta hållbarhetsfrågor. Lindab anpassar sin strategi utifrån insikterna från intressentdialogerna. Feedback från intressenter har till exem- pel påverkat Lindabs hållbarhetsmål, prioriteringen av energi- effektiva produkter och satsningar på fossilfri produktion. Genom att löpande integrera intressenternas perspektiv i strategiarbetet stärker Lindab sitt värdeskapande och minimerar affärsrisker. Intressentdialog (SBM-2) Lindab strävar efter att upprätthålla starka relationer genom en transparent, öppen och långsiktig dialog med intressen- terna. Dialogen är avgörande för att framgångsrikt identifiera utmaningar och förväntningar. Lindab tar hänsyn till intressent- perspektivet vid strategiuppdateringar och för bedömning av väsentliga hållbarhetsfrågor. Dialogen sker löpande genom undersökningar och möten, kompletterat med djupgående intervjuer med experter och aktörer från värdekedjan. En öppen dialog upprätthålls, särskilt vid betydande förändringar, för att säkerställa att relevanta aspekter beaktas i beslutsprocessen. Den kontinuerliga intressentdialogen hjälper Lindab att identifiera och hantera väsentliga frågor på ett effektivt och proaktivt sätt. Samtidigt innebär intressentdialoger vissa utmaningar. Olika intressentgrupper har olika prioriteringar, vilket kan leda till motstridiga förväntningar och avvägningar vid strategiska beslut. Dessutom varierar tillgången till tillförlitlig information och det kan vara en utmaning att säkerställa att alla relevanta perspektiv inkluderas. Förändrade lagkrav, marknadstrender och externa Leverantörer För att uppnå målen behövs samma hållbarhets ambitioner i leverantörs ledet som inom Lindab Lindab samlar in synpunkter från leverantörer genom Lindabs leverantörsprogram. Långsiktiga partner- skap kring strategiska frågor och dagliga dialoger äger rum genom lokala inköpskontor. Revisioner på plats, främst hos leverantörer i högriskländer, ger återkoppling om leverantörernas kvalitets- och hållbarhetsarbete samt en djupare förståelse för gemensamma frågor. Strukturerade intervjuer hölls med leverantörer under 2023, kontinuerlig dialog har fortsatt under 2024. Samarbetet med partners förbättrar hållbarhetsarbetet genom att material med lägre klimatpåverkan introduceras och innovativa energi- effektiva lösningar implementeras. Leverantörernas expertkunskap hjälper Lindab att ligga i framkant. Kunder (installatörer och konsulter) Lindabs hållbarhetsarbete måste överens stämma med kundförväntningar och hjälpa kunderna att nå sina mål Lindab får återkoppling från kunder via aktiviteter som sälj- och marknadsorganisationen genomför, allt från diskus sioner med nyckelkundsansvariga till dagliga samtal mellan kunder i butiker och kundansva- riga lokalt. Lindab anordnar och deltar i nätverksträffar. Information samlas in via kundenkäter och kund- analyser. Strukturerade intervjuer hölls med installatörer och konsulter under 2023, kontinuerlig dialog har fortsatt under 2024. Kundinsikter spelar en central roll för att öka medvetenheten på marknaden om vikten av energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan som skapar ett bra inneklimat. Byggherrar, fastighetsägare och arkitekter Valen och behoven hos indirekta kunder påverkar verksamheten och driver hållbarhets arbetet Lindab har inlett en fördjupad dialog med byggherrar, fastighetsägare och arkitekter för att tillsammans genomföra pilotprojekt för att testa nya produkter och affärsmodeller. Strukturerade intervjuer hölls med byggherrar, fastighetsägare och arkitekter under 2023, kontinuerlig dialog har fortsatt under 2024. Det nära samarbetet möjliggör för Lindab att fortsätta utveckla och erbjuda ett attraktivt och hållbart produkt- sortiment som uppfyller nuvarande och framtida krav. Den cirkulära omställningen kräver samarbete genom hela värdekedjan, där slutkundernas krav spelar en avgörande roll. Medarbetare Hållbarhetsarbetet bidrar till att attrahera, motivera och utveckla medarbetare Lindab för en kontinuerlig dialog med representanter från olika delar av koncernen kring bland annat arbetsmiljö. Arbets tagar representanter ingår även i Lindabs styrelse. Medarbetarundersökningar och med arbetar samtal genomförs för att kunna driva ständiga förbättringar och utveckla hållbarhetsarbetet. Fokus ligger särskilt på att främja öppna och dagliga kommunikationskanaler. Lindab integrerar med- arbetarinsikter i strategiska och operativa initiativ på lokal, regional och koncernnivå. Med arbetare ges möjlighet att kommentera, ställa frågor och föreslå initiativ via webbinarier och intranät. Lindab strävar efter att göra intranätet tillgängligt för alla, inklusive all produktionspersonal och nyförvärvade bolag. 158 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Investerare och ägare Investerare och ägare påverkar hållbarhets arbetet framåt med fokus på miljömässiga, sociala och styrnings- mässiga aspekter Koncernens strategi och resultat kommuniceras till befintliga och potentiella investerare, analytiker och media. Dialog sker via olika kanaler såsom presentationer av kvartalsrapporter, möten med investerare, seminarier, kapital marknads dagar, webbplatsen, analysrapporter samt pressmeddelanden. Strukturerade intervjuer hölls med investerare under 2023. Dialog med bankerna genomfördes under 2024 som en del av förberedelserna för hållbarhetslänkade lån. Investe rares och ägares krav har särskilt påverkat Lindabs rapportering om växthusgasutsläpp genom redovisning till Carbon Disclosure Project (CDP), Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD) och EU-taxonomin. Samhället Välmående samhällen är viktiga för Lindab På de orter där Lindab bedriver verksamhet finns viktiga intressenter för företaget och deras återkopp- ling formar den lokala verksamheten. Samverkan sker genom olika aktiviteter och initiativ, från affärs- relaterade aktiviteter till volontär insatser, välgören hets arbete och sponsring. Lindab har också ett nära samarbete med flera universitet och högskolor. Lagstiftare och myndigheter Lindab strävar efter att nyttja förändrade regelverk som en möjlighet för att skapa affärsnytta och stärka hållbarhetsarbetet Lindab följer aktivt lagkrav och myndighetskrav för att säkerställa efterlevnad samt möjliggöra en proaktiv anpassning och utveckling av verksamheten. Genom engagemang i branschorganisationer hålls Lindab uppdaterade och bidrar till relevanta lagstiftningsprocesser genom gemensamma remissvar. De senaste årens utveckling inom lagstiftning har påverkat Lindabs arbete och bidragit till anpassningar i företagets strategi och verksamhet. Framtida generationer Säkerställer långsiktig hållbarhet och socialt ansvarstagande Även intressenter som ännu inte kan göra sin röst hörd tas i beaktning genom att studera framtids- analyser och forskning så att framtida generationer får en bättre och säkrare värld att leva i. Icke-statliga organisationer och experter Samarbete möjliggör att vi håller oss uppdaterade om centrala hållbarhets- ämnen Lindab är engagerade i flera branschorganisationer och samarbetsforum. På både lokal och EU-nivå drivs hållbarhets frågor aktivt inom byggsektorn med fokus på ventilation. Det ger en tidig förståelse för kommande trender och lagändringar. Kontinuerliga dialoger med experter och organisationer upprätthålls angående miljömässiga, sociala och styrningsmässiga frågor. För mer information om Lindabs externa initiativ, se sidan 160. Andra industrier Genom att jämföra och dela insikter vill Lindab bibehålla positionen som marknadsledare Konkurrentanalyser håller Lindab informerade om marknaden. Lindab engagerar sig i flera nätverk där metoder för hållbarhetspraxis delas, vilket påskyndar koncernens egen och branschens omställning. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 159 HÅLLBARHETSRAPPORT • Eurovent • Svensk Ventilation samt andra lokala bransch- organisationer för ventilation • Svenska institutet för standarder – tekniska kommittéer för ventilation och fästelement • Tightvent • Stålbyggnadsinstitutet och andra lokala bransch- organisationer för stål • Passivhaus Trust i Storbritannien • LFM30, Göteborgs klimatplattform och andra lokala initiativ kopplade till hållbart byggande 2024 certifierades Lindab som Nasdaq ESG Transparency Partner. Utmärkelsen tilldelas företag med en hög grad av öppenhet gentemot sina investerare när det gäller frågor som rör miljö, sociala förhållanden och styrning (ESG). Lindab har mål för minskade växthusgasutsläpp som är verifie- rade av Science Based Targets initiative. Läs mer på sidan 167 under rubriken Mål. Science Based Targets initiative (SBTi) är ett samarbete mellan Carbon Disclosure Project (CDP), World Resources Institute, WWF och FN:s Global Compact. Lindab ställer sig bakom Parisavtalet och Agenda 2030 samt FN:s 17 globala mål för en hållbar och rättvis värld. De produkter och lösningar som utvecklas och säljs av Lindab och det sätt Lindab arbetar på, bidrar främst till tolv av målen. Lindab har som ambition att rapportera enligt Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD). TCFD bildades av Financial Stability Board, ett internationellt organ som strävar efter att stärka och skydda de globala finansmarknaderna från systemrisker såsom klimatförändringar. Rekommendationerna från TCFD ger vägledning till rapportering om ekonomiska konsekvenser kopplade till klimatrelaterade risker och möjligheter. Se index på sidan 221. Lindab deltar aktivt i olika branschorganisationer och forum både på europeisk och lokal nivå med syfte att påskynda och förbättra hållbart byggande med krav på hälsosamt inneklimat. Frågor som Lindab drivit under 2024 är: • Standarder för beräkning av klimatpåverkan för ventilations- produkter. • Behovet av att se till hela byggnadens livscykel för att bygga hållbart. • Ventilationssystemets roll i energiminskning för byggnader. Lindab planerar att starta upp ett arbete för att skapa mer lik riktade standarder för rektangulär ventilation inom Europa. Under 2024 var Lindab engagerade i mer än 50 bransch- organisa tioner och forum på sammanlagt 16 av 20 marknader. Lindab är medlem i bland annat följande: Lindab rapporterar enligt CDP och 2024 rapporterade Lindab enligt den nya modellen. CDP är en oberoende ideell organisa- tion med världens största samling av information om företags påverkan på klimatet. Externa initiativ och utmärkelser (BP-2) Lindab stödjer FN:s vägledande principer för företag och mänsk- liga rättigheter (UNGP) och är medlemmar i FN:s Global Compact sedan 2009. Rapportering sker årligen enligt rikt linjerna. Lindab arbetar också enligt OECD:s riktlinjer för multi nationella företag. 160 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Miljöinformation LINDABS PRODUKTER SKA vara kundernas förstahandsval i frågor som rör hållbarhet. Vårt åtagande speglar en proaktiv inställning till miljöansvar och leder till ansträngningar för att positivt bidra till miljöfrämjande åtgärder. EU:s taxonomi Av Lindabs totala omsättning omfattas 62 procent av taxonomin, varav 50 procent klassas som taxonomiförenlig enligt kriterierna. Omsättning i enlighet med taxonomin Ventilation Lindab tillverkar produkter som ingår i energieffektiva ventila- tionssystem i byggnader. En stor del av ventilationssortimentet ger ett väsentligt bidrag till att mildra klimatförändringar och uppfyller dessutom kriterierna för att inte göra någon väsentlig skada Do No Significant Harm (DNSH). Läs mer om bedöm- ningen på sidan 162 under rubriken Väsentligt bidrag samt på sidan 163 under rubriken Kriterier för Do No Significant Harm (DNSH). Lindab uppfyller också de sociala minimiskyddsåtgärder som anges i de delegerade akterna, mer information finns på sidan163 under motsvarande rubrik. 79 procent av omsättningen från ventilations sortimentet omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 64 procent av denna omsättning som taxonomiförenlig. Det betyder att 81 procent av de produkter som omfattas av taxonomin är taxonomi fören liga enligt kriterierna. För definition av omsättning se tabellen för redovisningsprinciper sidan 164. Bakgrundsinformation med en uppdelning av omsättning per affärsområde och region finns i not 8 på sidan 106. Förändringar i nettoomsättningen beskrivs under rubriken Nettoomsättning och resultat på sidorna 71–73 i de finansiella rapporterna. Lindab arbetar aktivt för att påverka utvecklingen av EU-taxo- nomin så att fler delar av ventilationssystem och produkter med stor påverkan på byggnaders energieffektivitet inkluderas. Under året har en arbetsgrupp inom den europeiska branschorganisa- tionen Eurovent arbetat för att vidareutveckla Svensk Ventilations gemensamma tolkning av kriterierna för ventilation. Syftet är att ha en enhetlig europeisk tolkning samt utöka antalet omfattade Andel taxonomiförenlig omsättning av omfattad omsättning enligt EU:s taxonomin Totalt Ventilation Systems Profile Systems 81%80% 71% Omsättning som omfattas av EU-taxonomin men inte klassas som förenlig Omsättning som omfattas av EU-taxonomin och som klassas som förenlig Lindab strävar efter att samtliga produkter som omfattas av taxonomin också ska klassas som taxonomiförenliga. Antalet taxonomiförenliga produkter styrs av standarder och byggregler med ökade krav, där direktiv som energieffektiviseringsdirektivet (EED) och direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) skärper kraven. Lindab arbetar aktivt på nationell och europeisk nivå för att stärka dessa krav, särskilt för ventilationsprodukter. Lindab har ett brett sortiment av energi effektiva produkter som möter dessa ökade krav. För närvarande är 80 procent av omsättningen från taxono- miomfattande produkter klassad som förenlig enligt gällande kriterier. Lindabs verksamhet omfattas av kriterier för tillverkning av energi effektiv utrustning till byggnader. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 161 HÅLLBARHETSRAPPORT produkter inom HVAC (Heating, Ventilation, Air Conditioning). Eurovents rekommendation för vidareutveckling av kriterierna kommer att delas med taxonomins expertgrupp, Platform for Sustainable Finance. Profil En stor del av byggprodukterna berörs inte av taxonomins kriterier. Därmed är det en mindre andel av sortimentet som ger ett väsentligt bidrag till att mildra klimatförändringar. Den del av produkterna som bidrar väsentligt uppfyller kriterierna för att inte göra någon väsentlig skada DNSH samt sociala minimi skydds- åtgärder som anges i de delegerade akterna. 22 procent av omsättningen från byggproduktsortimentet omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 16 procent av denna omsättning som taxonomiförenlig. Det betyder att 71 procent av de produkter som omfattas enligt taxonomin är taxonomiförenliga enligt kriterierna. Kapitalutgifter i enlighet med taxonomin Lindabs redovisning av taxonomiförenliga kapitalutgifter 1) inklu- derar kapitaliserade immateriella tillgångar, materiella anlägg- ningstillgångar och nyttjanderättstillgångar samt tillägg genom förvärv. 90procent av kapitalutgifterna omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 17 procent av kapitalutgifterna som taxonomi fören liga. Det betyder att 19 procent av kapital utgift- erna som omfattas enligt taxonomin är hållbara enligt kriterierna. Bedömningen av vad som anses omfattas samt vara taxonomi- förenligt baseras på analysen för omsättning. För en detaljerad beskrivning av vilka kapitalutgifter som ingår i taxonomi redovis- ningen samt hur allokeringen kopplad till omsättning är fördelad, se tabellen för redovisningsprinciper på sidan 164. Bakgrundsinformation om immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar redovisas i not 17 på sidan 113 respektive not 18 på sidan 115. Företagsförvärv och avyttringar redovisas i not 5 på sidan 99 och nyttjanderättstillgångar redovisas i not 19 på sidan 116. Under 2024 uppdaterades metoden för redovisning av kapital- utgifter kopplat till EU-taxonomin, vilket medförde en justering av rapporteringen för 2023. Justeringen förbättrar allokeringen kopplad till omsättning och innebär en förändring för 2023 års redovisning från 63procent till 18procent taxonomiförenliga kapitalutgifter. Förändringen innebär en mer specifik allokerings- nyckel, anpassad per affärsområde eller på företagsnivå. Driftskostnader i enlighet med taxonomin 66 procent av driftskostnader omfattas av taxonomin. Enligt Lindabs analys klassas 57 procent av driftskostnader som taxo- nomiförenliga. Det betyder att 86 procent av driftskostnader som om fattas enligt taxonomin är taxonomiförenliga enligt kriterierna. Bedömning av vad som anses omfattas samt vara taxonomiför- enligt baseras på analysen för omsättningen. För en detaljerad beskrivning av vilka driftskostnader som ingår i taxonomiredovis- ningen samt hur allokeringen kopplad till omsättning är fördelad, se tabellen för redovisningsprinciper på sidan 164. 1) I andra delar av hållbarhetsrapporten än avsnittet EU:s taxonomi benämns motsvarande investeringar. 2) https://www.svenskventilation.se/publikation/svensk-ventilations-tolkning-av-eu-taxonomin-2e/ Bakgrundsinformation om kostnader fördelade per kostnads slag redovisas i not 10 på sidan 108. Väsentliga ändringar som skett under 2024 beskrivs i de finansiella rapporterna under rubriken Nettoomsättning och resultat på sidorna 71–73. Under 2024 uppdaterades metoden för redovisning av driftskostnader kopplat till EU-taxonomin, vilket har inneburit en justering av rapporteringen för 2023. Skillnaden är att kortsiktiga leasing avtal nu inkluderas. Därutöver har Lindab justerat den generella allokeringsmetodiken vilket innebär en förändring för 2023 års redovisning från 51procent taxonomiförenliga driftskost- nader till 53 procent. Förändringen innebär en mer specifik alloke- ringsnyckel, anpassad per affärsområde eller på företagsnivå. Väsentligt bidrag För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig med taxonomin måste den bidra väsentligt till något av de sex miljömålen i taxonomin. Nedan följer en beskrivning av väsent- liga bidrag till relevanta mål. Följande mål bedöms dock inte vara relevanta för Lindabs sortiment 2: Anpassning till klimatföränd- ringar 3: Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser 5: Förebyggande och begränsning av föroreningar och 6: Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. Mål 1 – Begränsning av klimatförändringar Lindabs ventilationssortiment omfattas av de produkter och komponenter som listas i följande punkter: i, m, n och q inom 3.5 Tillverkning av energieffektiv utrustning till byggnader. Lindab tillämpar Svensk Ventilations branschgemensamma tolkning för att avgöra väsentligt bidrag. Nedan presenteras en enklare sammanfattning. För en tydligare definition per produkt- slag hänvisas till Svensk Ventilations tolkning av EU-taxonomin, andra upplagan, utgiven 28 mars 2024. 2) Smarta produkter som används för att övervaka och styra ventilationssystem leder till väsentliga energibesparingar och berörs därför av taxonomin. Produkter som kan klassificeras avseende prestanda enligt europeiska standarder eller tredje- partscertifiering omfattas också. Kanalsystem, med syfte att transportera luften i ventilationssystemet, anses förenliga om de uppfyller täthetsklass C eller D. Tillbehör såsom upphängning och stödsystem till produkter är också inkluderade om de anses vara del av en taxonomiförenlig produkt. Produkter som don, vattenburna lösningar och takhuvar omfattas inte av specifik prestanda klassi fice ring och omfattas därför inte av taxonomin. En del av det omfattade sortimentet anses inte bidra väsentligt till kriterierna i taxonomin, exempelvis luftkanalsystem i täthets- klass A eller B, samt produkter med för låg energieffektivitets- klass. Produkter där det saknas information för att fastställa väsentligt bidrag eller överensstämmelse med DNSH uppfyller inte heller kraven. Lindabs byggproduktsortiment omfattas av de produkter och komponenter som listas i följande punkter: b, c, d och e inom 3.5 Tillverkning av energieffektiv utrustning till byggnader. Taxonomin omfattar endast byggprodukter som minskar energiförbrukningen genom isolering, såsom väggar och portar. 162 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Plåttak och plåtfasader där isoleringen tillförs vid montering samt produkter som takavvattning och taksäkerhet omfattas inte. Endast en liten del av byggproduktsortimentet omfattas av taxonomin, men uppfyller inte kraven för begränsning av klimat- förändringar på grund av höga U-värden. Mål 4 – Övergång till cirkulär ekonomi Lindab fokuserar på att tillhandahålla produkter med lång livslängd och låg miljöpåverkan över hela livscykeln och som går att återanvända eller återvinna. Kriterierna under mål fyra berör ventilationssortimentet. Lindab tillämpar Svensk Ventilations branschgemensamma tolkning för att avgöra väsentligt bidrag. Lindab bedömer att kriterierna under avsnitt 5 även är relevanta för byggproduktsortimentet. De ekonomiska aktiviteter som idag väsentligt bidrar klassas redan in under mål 1 Begränsning av klimatförändringar. För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig med taxonomin måste den uppfylla kriterierna för att inte orsaka väsentlig skada inom de övriga miljömålen som ingår i taxonomin. DNSH 2 – Anpassning till klimatförändringar Lindab bedömer fysiska klimatrisker som låga på kort och mede llång sikt. Riskerna utvärderas genom försäkringsarbete och externa analyser för koncernens fastigheter. Utvärderingarna omfattar både akuta risker som extrema väderhändelser och kroniska risker som stigande havsnivåer och ökade tempera- turer. Den poten tiella finansiella påverkan på tillgångar och verk- samhet analyseras på koncernnivå för att identifiera materiella risker. DNSH 3 – Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser Lindab bedriver inte vattenintensiv verksamhet. Den största för- brukningen av vatten sker på produktionsenheterna i Grevie och Förslöv, Sverige, samt Karlovarska, Tjeckien. Dessa områden har i dag ingen vattenstress och bedöms därför inte ha någon väsentlig påverkan. DNSH 4 – Övergång till cirkulär ekonomi Enheterna för tillverkning och produktutveckling utvärderar till- gängligheten av och, när det är möjligt, antar tekniker som stöd- jer kraven enligt de tre underkriterierna: återanvändning, design och avfallshantering. Lindabs huvudsakliga material är stål vilket är världens mest återvunna material 1) . För att följa kriterierna om spårbarhet av ämnen arbetar Lindab med leverantörerna för att minska förekomsten av farliga ämnen. DNSH 5 – Förebyggande och begränsning av föroreningar Lindab följer lagar och tillhandahåller byggvarudeklarationer för större delen av sortimentet för att redovisa produkters material- innehåll. Lindab strävar efter säkrare och mer miljövänliga material för att minimera miljöpåverkan och för att främja hållbara byggnader. Lindab orsakar ingen väsentlig skada för någon av de fem underkriterierna: persistenta organiska föroreningar, kvicksilver, ozonnedbrytande ämnen, ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning samt vissa farliga ämnen. DNSH 6 – Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem Lindab har verksamhet i 20 länder och på mer än 200 orter, varav 11 orter ligger nära skyddat område. Påverkan bedöms som låg, och för anläggningar med större produktion har miljökonsekvensanalyser genomförts. Nödvändiga åtgärder har vidtagits för att minimera risken för påverkan. Sociala minimiskyddsåtgärder För att en ekonomisk aktivitet ska klassificeras som förenlig med taxonomin måste den ekonomiska aktiviteten även följa de sociala minimiskyddsåtgärder som specificeras i artikel 18. Lindabs verksamhet bedrivs i överenskommelse med dessa åtgärder. Mänskliga rättigheter Lindab har ingen verksamhet i högriskländer enligt risk bedöm- ningen som beskrivs på sidan 209 under rubriken Styrning. Lindab stödjer de 10 princip erna för FN:s Global Compact om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och mot korruption. OECD:s riktlinjer för multinationella företag (MNE), FN:s riktlinjer för företag och mänskliga rättigheter och ILO:s åtta grund lägg- ande konventioner ligger till grund för Lindabs uppförandekod. Under kommande år kommer Lindab utvärdera samtliga egna verksamheter enligt kraven i Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), när direktivet börjar gälla i EU. Korruption Lindab har nolltolerans mot korruption oavsett form och är starkt engagerat i rättvis konkurrens. Läs mer om Lindabs arbete på sidan 218 under rubriken Korruption och konkurrens. Skatt Lindab är en ansvarsfull skattebetalare och arbetar kontinuerligt med att säkerställa att tillämpliga skattelagar, regler och förord- ningar följs av bolagen i de jurisdiktioner där koncernen har verk- samhet. Lindab följer OECD:s riktlinjer för gränsöverskridande interna transaktioner i multinationella koncerner. Lindab strävar efter att betala rätt skatt i rätt land i enlighet med relevanta lagar och föreskrifter i det berörda landet. Antikonkurrensaktiviteter Lindab värdesätter upprätthållande av rättvis konkurrens och ska inte agera på ett sätt som kan påverka marknaden på ett olämpligt sätt. Läs mer om Lindabs arbete på sidan 218 under rubriken Korruption och konkurrens. 1) https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/stalkretsloppet_slutrapport_miljohandbok_svensk_web.pdf Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 163 HÅLLBARHETSRAPPORT Omsättning Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) EKONOMISKA VERKSAMHETER (1) Kod/koder (2) Omsättning (3) Andel av omsättningen (4) Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimat förändringar (11) Anpassning till klimat- förändringar (12) Vatten (13) Cirkulär ekonomi (14) Föroreningar (15) Biologisk mångfald och ekosystem (16) Minimiskydds- åtgärder (17) Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) omsättning, år 2023 (18) Kategori möjlig- görande verksamhet (19) Kategori om- ställnings- verksamhet (20) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader CCM 3.5 6 620 50% J N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL J J J J J J J 49% E Elproduktion med hjälp av solcellsteknik CCM 4.1 6 0% J N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL J J J J J J J 0% E De miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheternas omsättning (A.1) 6 626 50% 50% – – – – – J J J J J J J 49% Varav möjliggörande verksamheter 6 626 100% 50% – – – – – J J J J J J J 49% E Varav omställningsverksamheter – – – J J J J J J J - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader CCM 3.5 1 653 12% EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL 15% Elproduktion med hjälp av solcellsteknik CCM 4.1 – – EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL - Omsättningen hos de verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxono miförenliga) (A.2) 1 653 12% 12% – – – – – 15% A. Omsättning för verksamheter som omfattas av taxonomin (A.1+A.2) 8 279 62% 62% – – – – – 64% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Omsättningen hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 5 044 38% J: Ja, verksamheten omfattas av och är förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet. N: Nej, verksamheten omfattas av men är inte förenlig med taxonomin för det relevanta miljömålet. N/EL: Omfattas ej, verksamheten omfattas inte av taxonomin för det relevanta miljömålet. E – Möjliggörande (Enabler) T – Omställning (Transitional) Totalt (A+B) 13 323 100% Kapitalutgifter Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) EKONOMISKA VERKSAMHETER (1) Kod/koder (2) Kapitalutgifter (3) Andel av kapitalutgifter (4) Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimat förändringar (11) Anpassning till klimat- förändringar (12) Vatten (13) Cirkulär ekonomi (14) Föroreningar (15) Biologisk mångfald och ekosystem (16) Minimiskydds- åtgärder (17) Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) kapitalutgif- ter, år 2023 (18) Kategori möjlig- görande verksamhet (19) Kategori om- ställnings- verksamhet (20) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader CCM 3.5 132 17% J N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL J J J J J J J 18% E Kapitalutgifter för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 132 17% 17% – – – – – J J J J J J J 18% Varav möjliggörande verksamheter 132 100% 17% – – – – – J J J J J J J 18% E Varav omställningsverksamheter – – – J J J J J J J - T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader CCM 3.5 585 74% EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL 67% Kapitalutgifter för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 585 74% 74% – – – – – 67% Totalt (A.1+A.2) 717 90% 90% – – – – – 85% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Kapitalutgifter hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 77 10% Totalt (A+B) 794 100% 2024 2024 Andel av total omsättning Taxonomi förenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 50% 62% Anpassning till klimatförändringar 0% 0% Vattenresurser och marina resurser 0% 0% Den cirkulära ekonomin 0% 0% Förebyggande och begränsning av föroreningar 0% 0% Biologisk mångfald och ekosystem 0% 0% Andel av totala kapitalutgifter Taxonomi förenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 17% 90% Anpassning till klimatförändringar 0% 0% Vattenresurser och marina resurser 0% 0% Den cirkulära ekonomin 0% 0% Förebyggande och begränsning av föroreningar 0% 0% Biologisk mångfald och ekosystem 0% 0% Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund I enlighet med taxonomin Förordning (EU) 2020/852, artikel 3, fastställer kriterier som en ekonomisk aktivitet måste uppfylla för att kvalificera som miljömässigt hållbar (taxonomiförenlig): • Bidra väsentligt till ett eller flera av de sex miljömålen genom att uppfylla de tekniska granskningskriterierna (TSC). • Inte orsaka betydande skada (DNSH) på de övriga fem miljömålen. • Uppfylla minimikraven avseende sociala och styrningsmässiga standarder. TSC och DNSH för miljömålen har utvärderats per aktivitet, medan minimikraven har bedömts på koncernnivå. Omsättning Rapporteringen avser den omsättning som redovisas i den finansiella rapporten under rubriken Nettoomsättning och resultat på sidan 71. Taxonomiförenlig omsättning avser intäkter från taxonomiförenliga verksamheter som andel av total omsättning. Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Kapitalutgifter Rapportering av kapitalutgifter visar satsningar på aktiverade och pågående immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar samt nyttjanderättstillgångar. Goodwill exkluderas. Koncernens kapitalutgifter fördelas via en allokeringsnyckel, vilket innebär att alla kapitalutgifter som är hänförbara till en taxonomiförenlig omsättningsverksamhet, kan klassificeras som taxonomiförenliga. Allokeringsnyckeln anpassas efter affärsområde eller på företagsnivå utifrån den omsättning som genereras av taxonomiförenlig verksamhet och ses över årligen. 164 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Driftskostnader Kriterier för väsentligt bidrag Kriterier avseende att inte orsaka betydande skada (DNSH) EKONOMISKA VERKSAMHETER (1) Kod/koder (2) Driftkostnader (3) Andel av Driftkostnader (4) Begränsning av klimatförändringar (5) Anpassning till klimatförändringar (6) Vatten (7) Föroreningar (8) Cirkulär ekonomi (9) Biologisk mångfald (10) Begränsning av klimat förändringar (11) Anpassning till klimat- förändringar (12) Vatten (13) Cirkulär ekonomi (14) Föroreningar (15) Biologisk mångfald och ekosystem (16) Minimiskydds- åtgärder (17) Andel förenliga med taxonomi- kraven (A.1) eller som omfattas av taxonomikraven (A.2) drifts- kostnader, år 2023 (18) Kategori möjlig- görande verksamhet (19) Kategori omställ- ningsverk- samhet (20) MSEK % J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J; N; N/EL J/N J/N J/N J/N J/N J/N J/N % E T A. VERKSAMHETER SOM OMFATTAS AV TAXONOMIN A.1 Miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheter Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader CCM 3.5 124 57% J N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL J J J J J J J 53% E Driftskostnader för de miljömässigt hållbara (taxonomiförenliga) verksamheterna (A.1) 124 57% 57% – – – – – J J J J J J J 53% Varav möjliggörande verksamheter 124 100% 51% – – – – – J J J J J J J 53% E Varav omställningsverksamheter – – – J J J J J J J – T A.2 Verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) EL; N/EL (f) Tillverkning av energieffektiv utrustning för byggnader CCM 3.5 21 10% EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL N/ EL 13% Driftskostnader för verksamheter som omfattas av taxonomin men som inte är miljömässigt hållbara (ej taxonomiförenliga) (A.2) 21 10% 10% – – – – – 13% Totalt (A.1+A.2) 145 66% 66% – – – – – 66% B. VERKSAMHETER SOM INTE OMFATTAS AV TAXONOMIN Driftskostnader hos verksamheter som inte omfattas av taxonomin (B) 74 34% Totalt (A+B) 220 100% Kärnenergi- och fossilgasrelaterade verksamheter Kärnenergirelaterade verksamheter 1. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot forskning, utveckling, demonstration och utbyggnad av innovativa elproduktionsanläggningar som producerar energi från kärn energiprocesser med minimalt avfall från bränslecykeln. Nej 2. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar för produktion av el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion, samt för säkerhetsuppgraderingar av dessa, med hjälp av bästa tillgängliga teknik. Nej 3. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot säker drift av befintliga kärntekniska anläggningar som producerar el eller processvärme, inbegripet för fjärrvärme eller industriella processer, såsom vätgasproduktion från kärnenergi, samt säkerhetsuppgraderingar av dessa. Nej Fossilgasrelaterade verksamheter 4. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande eller drift av elproduktionsanläggningar som producerar el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej 5. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av anläggningar för kombinerad produktion av värme/kyla och el med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej 6. Företaget utför, finansierar eller är exponerat mot uppförande, renovering och drift av värmeproduktionsanläggningar som producerar värme/kyla med hjälp av fossila gasformiga bränslen. Nej Andel av driftskostnader Taxonomi förenlighet per mål Mål som omfattas av taxonomin Begränsning av klimatförändringar 57% 66% Anpassning till klimatförändringar 0% 0% Vattenresurser och marina resurser 0% 0% Den cirkulära ekonomin 0% 0% Förebyggande och begränsning av föroreningar 0% 0% Biologisk mångfald och ekosystem 0% 0% 2024 Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Driftskostnader Rapportering av driftskostnader avser direkta driftskostnader för forskning och utveckling (FoU), renovering av byggnader, kortsiktiga leasingavtal (<1 år) samt reparation och underhåll. Driftskostnaderna är förknippade med tillgångens fortlöpande och ändamåls- enliga funktion. Koncernens driftskostnader fördelas via en allokeringsnyckel, vilket innebär att alla drift skostnader som är hänförbara till en taxonomiförenlig omsättningsverksamhet, kan klassificeras som taxonomiförenliga. Allokeringsnyckeln anpassas efter affärsområde eller på företagsnivå utifrån den omsättning som genereras av taxonomiförenlig verksamhet och ses över årligen. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 165 HÅLLBARHETSRAPPORT Klimatförändringar (ESRS: E1) I en värld där klimatförändringar utgör en av de mest påtagliga globala utmaningarna, integrerar Lindab klimat- och hållbarhets insatser i verksamheten och i erbjudandet till kund för att påskynda omställningen. Lindabs produkter bidrar till ett bättre inneklimat samtidigt som energieffektivitet främjas, vilket leder till mer hållbara byggnader. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1) Klimatförändringar är ett av Lindabs mest väsentliga områden, utifrån både påverkan och finansiellt perspektiv. Detta arbete är nära kopplat till energieffektivisering och övergången till fossilfri energi. Mer information om klimatrelaterade riskers påverkan på de finansiella rapporterna finns i not 4 på sidorna 97–98. Fysiska klimatrisker bedöms däremot ha en begränsad påverkan på Lindabs verksamhet, då före tagets anläggningar är lokaliserade i områden med lägre risk för extrema väderförhållanden, läs mer på sidan 192 under rubriken Anpassning till klimatförändringar. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till klimatförändringar Typ Värdekedja Tidshorisont 1) Energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan Regelverk och kundkrav värdesätter produkter med låg klimatpåverkan och återvunnen råvara. Den växande efterfrågan på energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan är en möjlighet för Lindab att öka sin omsättning där en övergång till koldioxid reducerat stål redan är påbörjad. Möjlighet Positiv påverkan Nedströms Egen verksamhet Kort Medel Lång Stålindustrins omställning Utmaningar med införandet av nya teknologier och brist på metallskrot kan begränsa tillgången på koldioxidreducerat stål. Ökad efterfrågan på energi i samband med den hållbara omställ- ningen kan även medföra risker för hela värdekedjan, såsom energibrist och högre kostnader. Omställnings risk Hela värdekedjan Medel Lång Beskattning på växthusgasutsläpp Beskattning av tung industri eller högutsläppsmaterial som traditionellt stål kan leda till pris- ökningar men samtidigt minska skillnaden i pris mellan traditionellt och koldioxid reducerat stål. Det kommande systemet, Emissions Trading System 2 (ETS 2), för utsläppsrätter för fossil energi i fastigheter, kan innebära ökade kostnader för Lindab, men framför allt utgör det en möjlighet då det driver på behovet av energi effektivisering i nya och befintliga fastigheter. Möjlighet Omställnings risk Hela värdekedjan Medel Lång Kunders betalningsvilja Kunders vilja att betala för hållbara produkter är viktig. Incitament och regelverk planeras från EU för att stödja omställningen, där mer miljöbelastande produkter ska bära en högre kostnad. Lindab strävar efter att använda styrkan i företagets storlek och specialist kunskap för att vara ledande på marknaden med att erbjuda lösningar som minskar beroendet av fossila bränslen och bidrar till ökad energi effektivitet. Möjlighet Omställnings risk Nedströms Kort Medel Lång Utsläpp av växthusgaser I hela värdekedjan och inom egen verksamhet sker utsläpp av växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen. Faktisk negativ påverkan Hela värdekedjan Kort Medel Lång Oförmåga att nå utsläppsmål Lindab är anslutet till Science Based Targets initiative (SBTi) där uppfyllelse av målen krävs för att undvika ekonomiska påföljder samt bevara företagets goda rykte inom hållbarhet. Omställnings risk Uppströms Medel Lång Ökat fokus på energieffektivisering och renovering Byggnader står för cirka 40 procent av EU:s energiförbrukning och 36 procent av dess energi relaterade växthusgasutsläpp. Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) och Energi effektivi se rings direktivet (EED) påskyndar omställningen till energieffektiva byggnader. Lindabs produkter kan minska utsläppen genom energieffektivisering i nya och befintliga byggnader. Möjlighet Potentiell positiv påverkan Nedströms Kort Medel Lång Energieffektivisering och fossilfri energi inom Lindab Energi används i Lindabs dagliga verksamhet och en del härrör från fossila bränslen. Genom installation av solceller och partnerskap med Becour, en leverantör av certifierad förnybar el, går Lindab över till fossilfri el samtidigt som utbyggnaden av det lokala energisystemet stöttas. Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Kort Medel 1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. 166 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Policy (MDR-P, E1-2) Lindabs policyer för att hantera identifierade påverkan, risker och möjligheter består av uppförandekod samt klimat- och miljö- policy, med fokus på den egna verksamheten. Uppförandekoden utgör grunden för hållbarhetsarbetet och definierar hur Lindab och dess medarbetare agerar internt och gentemot externa intressenter. Klimat- och miljöpolicyn adresserar centrala områden som klimat förändrings begränsning, klimatanpassning, energieffektivi- sering och främjande av förnybar energi. Lindab minskar utsläpp i hela värdekedjan i linje med Parisavtalet och vetenskapligt baserade mål. Lindab fasar ut fossilenergi till förmån för fossilfri energi och optimerar resursutnyttjandet genom effektivare produktion. Klimatrisker hanteras genom årliga riskbedömningar och anpassningsstrategier. Policyn syftar till att skapa långsiktigt värde för Lindab och dess intressenter, med fokus på produkter som har låg klimatpåverkan och bidrar till energieffektiva bygg- nader med hälsosamt inomhusklimat. För påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan tillämpas ett leverantörsutvärderingsprogram, där leverantörskoden tydliggör Lindabs krav på sina leverantörer. Läs mer om Lindabs policyer och deras implementering på sidan 152 under rubriken Policyer. Mål (MDR-T, E1-4) Lindabs mål för minskade växthusgasutsläpp antogs av styrelsen 2024 och har verifierats av Science Based Targets initiative (SBTi). I linje med Parisavtalet och EU:s klimatmål syftar målen till att begränsa uppvärmningen till 1,5°C och nå klimatneutralitet senast 2050. Målen omfattar CO 2 , CH 4 och N 2 O och är centrala för Lindabs hållbarhetsarbete och klimat- och miljöpolicy. Metodiken och antagandena bakom beräkningarna redo visas i tabellerna för redovisningsprinciper på sidorna 177 och 179. Målen är kopplade till Lindabs tillväxtstrategi fram till 2027, vilket säkerställer att hållbarhet och finansiell tillväxt är integre- rade. Basåret är 2022, då verksamheten återhämtade sig från pandemin och Scope 3-data är tillgängligt. Intressenter har efterfrågat vetenskapligt baserade utsläpps- Kortsiktiga vetenskapliga mål • Lindab åtar sig att minska de abso - luta växthus gas utsläppen inom scope 1 och 2 med 56 procent till år 2030, från basåret 2022 1) • Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgasutsläppen inom scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksamheten och användning av sålda produkter 25procent till år 2030 från basåret 2022 2) Delmål för uppfyllelse av kortsiktiga mål • Lindab ska använda 100 procent fossilfri el i egen verksamhet år 2030 3) • Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxidreducerat • 50 procent av alla godstransporter som finan- sieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och 100procent till 2040 3) • 100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030 • Årligen ska 100 procent av Lindabs leveran- törer i första led vara hållbarhetscertifierade 4) Långsiktiga vetenskapliga mål • Lindab åtar sig att uppnå netto- noll utsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till år 2050 3) • Lindab åtar sig att minska de absoluta växthusgas utsläppen inom scope 1, 2 och 3 med 90procent till år 2050 från basåret 2022 5) 1) Marknadsbaserad metod. Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. 2) Målet inkluderar inköp av direkt material samt transport mellan Lindabs anläggningar och transport till kund som Lindab betalar. 3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. 4) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 5) Målgränsen inkluderar markrelaterade utsläpp och borttagningar från bioenergiråvaror. mål enligt SBTi, men har inte varit involverade i att fastställa de specifika målen. Fokus ligger på att säkerställa att målen är ambitiösa, vetenskapligt grundade och i linje med globala och regionala klimatmål. För det kortsiktiga målet för scope 1 och 2 till 2030 förväntas huvuddelen av utsläppsminskningarna komma från scope 2. Lindabs omställningsplan redovisar både planerade åtgärder och förväntade resultat, samt företagets drivkraft att fasa ut fossila bränslen, se mer på sidorna 169–172 under rubriken Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimatförändringar. Det långsiktiga målet om 90 procents minskning till 2050 kräver att utsläppen inom både scope 1 och 2 minskar med minst motsvarande andel. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 167 HÅLLBARHETSRAPPORT Styrning Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets- arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD, koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av en intern rapport med detaljerad hållbarhetsdata per bolag. Hållbarhetsplanen koordineras centralt men integreras operativt tillsammans med policyer i affärsområden och koncern funk- tioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om styrning på sidan 148. De områden i hållbarhetsplanen som är kopplade till klimat för ändringarna är: • Hållbara och energieffektiva lösningar. • Digitala hjälpmedel och ny teknik för att optimera energi- användningen. • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning. • Hållbara inköp. • Hållbar produktion. • Hållbara transporter. Större produktionsenheter är certifierade enligt kvalitets lednings- systemet ISO 9001 och miljöledningssystemet ISO14001. 21bolag är certifierade enligt ISO 9001, vilket motsvarar 58 procent av omsättningen. 11 bolag är certi fierade enligt ISO14001, vilket motsvarar 43procent av omsättningen. Åtgärder (MDR-A, E1-3) Lindab har vidtagit, och planerar att vidta, åtgärder inom den egna verksamheten och i värdekedjan för att begränsa klimat- förändringarna. Nedan presenteras de åtgärder som förväntas ha störst påverkan för att uppfylla målen. Se sidorna 169–172 för en mer detaljerad beskrivning samt status under rubriken Åtgärder och resurser för klimatomställning samt begränsning av klimatförändringar. Egen verksamhet • Övergång till fossilfri el. • Företagsbilar som drivs av el eller förnybart bränsle. • Energieffektivisering. Värdekedjan • Partnerskap med leverantörer och kunder. • Övergång till koldioxidreducerat stål. • Förnybart bränsle och intermodala transportlösningar. • Utbyggnad av fossilfri el i Europa. • Byte av F-gaser med höga utsläppsvärden. Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot uppsatta mål. Måtten för utsläpp av växthusgaser har validerats av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. • Begränsning av klimatförändringar: scope 1, 2 och 3. Redovisas på sidorna 174–177. • Energianvändning i egen verksamhet. Redovisas på sidorna 178–179. • Återvunnet material i metaller. Redovisas i avsnittet Resurs- användning och cirkulär ekonomi på sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive resursanvändning. • Ägda eller leasade företagsbilar, fördelning per drivmedel. Redovisas i avsnittet Föroreningar på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. • Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per drivmedel. Redovisas i avsnittet Föroreningar på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. • Extern transport, fördelning av transportsätt. Redovisas i avsnittet Föroreningar på sidan 184 under rubriken Omställ- ning av transporter. • Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets- tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. väsentlig påverkan, risker och möjligheter (E1.IRO-1) Lindab bedömer klimatrelaterade påverkan, risker och möjlig- heter inom hela verksamheten och värdekedjan genom dubbel väsentlighetsanalys och klimatscenarioanalys, läs mer på sidorna 153–157 och 179–180. Analysen gör det möjligt för Lindab att positionera sig fördelaktigt på marknaden genom att investera i hållbar teknik och ett efterfrågat produkt utbud. Fysiska klimatrisker utvärderas som en del i försäkringsarbetet eller via extern riskrevision för de fastigheter där Lindab bedriver verksamhet. Hänsyn tas till ökade utsläpp, ökade temperaturer, extrema väderhändelser och stigande havsnivåer. Den finansiella påverkan på tillgångar och verksamhet bedöms, och resultaten konsolideras på koncernnivå för att identifiera materiella risker. Iarbetet tas hänsyn till både akuta och kroniska risker. Lindab använder GHG-protokollet för att mäta och rappor- tera utsläpp och energianvändning i scope 1, 2 och relevanta scope3-kategorier, baserat på operationell kontroll. Om undantag från reglerna görs, beskrivs och förklaras dessa i enlighet med principen om fullständighet. Den stora majoriteten av GHG- utsläppen sker i Lindabs värdekedja, cirka 99 procent. Utsläppen härstammar främst från inköp av varor och tjänster samt från elförbrukning under användningsfasen av sålda produkter. Även om utsläppen från Lindabs direkta verksam- heter (scope1 och 2) utgör mindre än 1 procent av det totala koldioxid avtrycket, anses de fortfarande vara materiella då alla sektorer av ekonomin behöver minska utsläppen för att uppnå globala överens kommelser om klimatåtgärder. Övergångsrisker, inklusive regeländringar och marknads- skiften mot hållbara produkter, bedöms kontinuerligt. Lindabs produkter är ett viktigt bidrag till att minska utsläppen från byggnader genom energibesparingar och samtidigt förbättra inneklimatet. Klimatscenarioanalyser enligt Task Force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD):s rekommenda- tioner används för att bedöma och informera om fysiska risker samt övergångsrisker och möjligheter. 168 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimatförändringar (MDR-A, E1-1, E1-3) Lindabs omställningsplan stödjer strategin och affärsmodellen i arbetet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och uppnå klimatneutralitet till 2050, i linje med Parisavtalet och EU:s klimatmål. Planen beskriver åtgärder för att nå Lindabs kortsiktiga mål verifierade av SBTi. Omställningsplanen, som består av två delar, antogs av företagsledningen och styrelsen under 2024. Första delen om fattar de utsläpp som Lindab har större kontroll över i scope 1 och 2 vilket motsvarar 1 procent av koncernens totala utsläpp. Den andra delen avser utsläpp i scope 3 vilket står för 99 procent av utsläppen. Omställnings- planen är integrerad i Lindabs strategi och finansieras genom den årliga finansiella budgetprocessen, som godkänns av kon- cernledningen och styrelsen. Lindabs syn på en rättvis omställ- ning betonar behovet av en hållbar klimat omställning som gynnar samhället och biologisk mångfald. Lindab samarbetar med medarbetare, samhällen och partners i hela värdekedjan för att gemensamt förstå och hantera avvägningar. Tillvägagångssättet hjälper Lindab att mildra negativa effekter och öka de positiva resultaten. Påverkan, risker och möjligheter som har identifierats för andra områden presenteras under respektive avsnitt. Koldioxidborttagning 2030 2050 Netto-noll Scope 1+2 –56% Scope 3 –25% Scope 3 det som ingår i kortsiktiga mål Scope 3 totalt Scope 1+2 20242022 Basår kton CO 2 e 900 800 400 500 600 700 1 200 1 100 1 300 1 000 300 200 100 0 Integration av hållbarhetsrelaterade resultat i incitamentssystem och lånestruktur (E1.GOV-3) Från och med år 2024 är mål om absolut minskning av växt- husgasutsläpp kopplat till koncernledningens ersättning. Läs mer om ersättning till ledande befattningshavare i not 6 på sidorna 169–172. Från januari 2025 har Lindab kopplat hållbarhetsmål till befint- ligt kreditavtal om 4 050 MSEK och 120 MEUR, vilket innebär att en del av finansieringsvillkoren nu är direkt beroende av framsteg inom hållbarhetsområdet. Genom att knyta kredit avtalet till specifika hållbarhetsmål skapas ytterligare drivkraft att uppnå målen. Kreditavtalet är kopplat till målen om LTIF, scope 1 och 2 samt koldioxidreducerat stål. För ytterligare information se not34 och not 4 sidorna 97–98 respektive 127, som samman- fattar klimat relaterade faktorers påverkan på de finansiella rapporterna. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 169 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Övergång till fossilfri el Användningen av fossilfri el förväntas sänka utsläppen i scope 1 och 2 med 56procent för basåret 2022. För att påskynda och förenkla övergången till fossilfri el ingick Lindab ett partnerskap med Becour under 2024, genom detta partnerskap bidrar Lindab till utbyggnaden av förnybara energikällor i de marknader Lindab har verksamhet. Utöver samarbetet investerar Lindab i solcellspaneler på utvalda fastigheter. Kostnaden för fossilfri el varierar beroende på efterfrågan och tillgång. Certifikat för fossilfri el hanteras som en drift skostnad och förväntas uppgå till cirka 3,5MSEK per år när samtliga bolag har övergått till denna lösning. Kostnadsberäkningen är baserad på genomsnittligt pris för 2023 och inkluderar inte eventuella framtida förvärv. Lindab investerar i solcells paneler på egna eller hyrda fastigheter om detta bedöms attraktivt. Sedan 2022 har Lindab investerat cirka 11 MSEK i solcellsanläggningar. Pågående och planerade godkända investe ringar uppgår till 7 MSEK. Fler projekt kan tillkomma till 2030. Lindab ska använda 100procent fossilfri el i egen verksamhet år 2030. År 2024 kom 79 procent av Lindabs elkonsum- tion från fossilfri el. Under 2024 gick en av de största fabrikerna, i Karlovarska i Tjeckien, över till förnybar el. Även andra bolag i bland annat Tyskland, Estland samt Sverige bytte till förnybar el. Företagsbilar som drivs av el eller förnybart bränsle Utsläpp från företagsbilar stod för 10 procent av scope 1 och 2 basåret 2022. Övergången till andra drivmedel och elektrifiering är därför viktig för att ytterligare minska kol- dioxidutsläpp samt minska beroendet av fossila bränslen. Uppgraderingen till en utsläppsfri fordons flotta sker successivt i linje med pågående leasingavtal. Därför innebär inte åtgärden några ökade driftskostnader. Detta beaktar nuvarande bolag och inkluderar inte potentiella förvärv. 100procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030. 2024 bestod 55 procent av fordonsflottan av företagsbilar som drivs av el eller förnybart bränsle. Energieffektivisering Lindab arbetar för att minska energiförbrukningen genom att optimera produktionsprocesser och fastigheter med energieffektiv teknik. Detta inkluderar även uppgradering av belysningssystem, uppvärmnings- och kylsystem samt övergång till fossilfri energi. Förväntad utsläpps minskning samt investeringar till 2030 behöver kvantifieras. Dessa aktiviteter spelar en viktig roll i arbetet mot Lindabs långsiktiga mål, men de utgör inte den avgörande komponenten i omställningsplanen fram till 2030. Lindab har ännu inte fastställt ett mål om energieffektivi- sering av egen verksamhet. Lindabs energiför- brukning minskade till 6,7MWh per MSEK år 2024 från 7,1 MWh per MSEK år 2023. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. 25 000 Basår 2022 Mål 2030Tillväxt 2030 Fossilfri el Företagsbilar 20 856 2 086 9 177 Åtagande: –11 684 Ambition: –12 938 Åtagande: –2 081 Ambition: –2 602 Åtagande: –56% Ambition: –67% Åtgärder 20 000 15 000 10 000 5 000 0 ton CO 2 e Ökning Minskning Ambition Mål Scope 1 och 2 170 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx Mål Status Globala mål Partnerskap med leverantörer och kunder Lindab arbetar med att skapa starka partnerskap med både leverantörer och kunder för att driva hållbarhetsar- betet framåt. Genom nära samarbete med leverantörer kan Lindab säkerställa tillgången till hållbara material och innovativa lösningar som minskar Lindabs miljöpåverkan. Genom att ta hänsyn till kundkrav under utvecklings- processen skapas produkter och lösningar som möter kundernas behov samtidigt som Lindab tillsammans med kunderna arbetar för att minska koldioxidutsläpp och öka energieffektiviteten. Aktiviteten är inte direkt kopplad till driftskostnader och investe- ringar. Påverkar samtliga mål och åtgärder. Under året ingick Lindab avsiktsförkla- ringar om att köpa koldioxidreducerat stål med TATA Steel Netherlands och Salzgitter. Detta kompletterar avtalen med Stegra, SSAB och Arcelor. Koldioxidreducerat stål Stål är ett optimalt material för ventilationsprodukter. Det ger robusta produkter som är brandsäkra och hygieniska med lång livslängd, vilket gör dem mer lämpliga att återbruka. Stål står dock för 7 procent av världens växthusgasutsläpp, och cirka 50 procent av Lindabs totala växthusgasutsläpp. För att möta denna utmaning har Lindab påbörjat övergången till koldioxidreduce- rat stål, vilket inkluderar återvunnet och fossilfritt stål. Aktiviteten förväntas sänka utsläppen med 101kton CO 2 e motsvarande 11 procent av scope 3. I december 2023 tog Lindab emot den första leveransen av fossilfritt stål från SSAB. Även om den ordinarie produk- tionen av detta stål planeras till 2028, har Lindab redan fått tillgång till pilotvolymer. Lindab erbjuder också produkter i återvunnet stål som en del av standardsortimentet, vilket kommer att utökas i framtiden. Genom partnerskap med leverantörer som SSAB, Stegra, Arcelor, Salzgitter och TATA Steel har Lindab säkrat tillgången till koldioxidredu- cerat stål. 43 procent koldioxidreducerat stål innebär ökade driftskostna- der om cirka 146 MSEK per år, baserat på 2023 års volym och priser för återvunnet stål kontra traditionellt stål. Potentiella förvärv och tillväxt från 2024 har inte beaktats i kostnaden. Lagstiftning förväntas införa skatter och ta bort subven- tioner för traditionellt stål till år 2035, vilket förväntas öka kostnaderna. Detta kan minska prisgapet mellan traditionellt stål och fossilfritt eller återvunnet stål, vilket gör övergången viktig för att nå Lindabs finansiella mål. Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxid reducerat. År 2024 var 0,2procent av koncernens totala inköp koldioxid- reducerat stål. Utsläppen från inköp av stål minskade med 13procent jämfört med 2022. Under 2024 levererade Lindab världens första ventilationsprodukter tillverkade av fossilfritt stål från SSAB. Två projekt genomfördes, ett med Castellum och ett med Skanska samt Vectura. Förnybart bränsle och intermodala transportlösningar För att minska utsläppen från transporter arbetar Lindab med att övergå till förnybart bränsle och implementera intermodala transportlösningar, som kombinerar olika transport medel för att minimera koldioxidavtrycket. Den förväntade utsläppsminskningen är 5 kton CO 2 e. Lindab samarbetar med transport partners för att optimera logis- tiklösningarna, vilket inte bara reducerar ut släppen utan också ökar effektiviteten i leveranskedjan. Driftskostnaderna förväntas öka för den del av transporterna som använder HVO-bränsle. Baserat på transportdata och bränslekostnader för 2023 innebär åtgärden en ökning på cirka 55 MSEK per år. Potentiella förvärv och tillväxt från 2024 har inte beaktats. 50procent av alla godstransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och 100procent till 2040. 7 procent av Lindabs lastbilar och 3 procent av transporter med externa lastbilar drivs med el eller förnybart bränsle. 1 200 Basår 2022 Mål 2030 Tillväxt till 2030 Fossilfri el Kylmedia Koldioxid- reducerat stål Transport 943 94 707 Åtagande: – 25% –101 –5 –75 –149 1 000 400 600 800 200 0 kton CO 2 e Minskning Ökning Mål Scope 3 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 171 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx Mål Status Globala mål Utbyggnad av fossilfri el i Europa EU:s ambitiösa klimatplaner fastställs i ”Fit for 55”. EU:s mål är att minska utsläppen av växthusgaser med 57 procent till år 2030, och att bli klimatneutrala till år 2050. En del av lagstiftningen handlar om att uppdatera EU:s direktiv om förnybar energi för att höja andelen förnybar energi i EU:s energimix. EU har som mål att minst 42,5 procent av EU:s energiförbrukning ska komma från förnybara energikällor senast 2030. 1) Utbyggnaden av fossilfri el är viktig för Lindab, eftersom användningen av våra produkter står för en betydande del av våra utsläpp. Detta förväntas sänka utsläppen med 149 kton CO 2 e motsvarande 16 procent av scope 3. Lindab arbetar aktivt med produkt utveckling för att skapa energieffektiva och smarta lösningar som bidrar till minskad energiförbrukning i byggnader. Energieffektiva ventilationssystem är viktigt för att EU ska klara sina klimatmål. Utbyggnaden av fossilfri el i Europa innebär inte ökade investeringar för Lindab. N/A N/A Byte av F-gaser med höga utsläppsvärden F-gaser, som används i vissa kyl- och ventilationssys- tem, har en betydande påverkan på klimatet på grund av deras höga växthusgaspotential. Dessa produkter står för en mycket liten andel av Lindabs försäljning och är något som köps in och distribueras vidare. I enlighet med F-gasförordningen EU/517/2014 kommer Lindab minska och eliminera användningen av F-gaser med höga utsläppsvärden i produkterna vilket förväntas leda till en minskning om 75 kton CO 2 e motsvarande 8 procent av scope 3. Driftskostnader och investe- ringar för övergång till F-gaser med lägre utsläpp eller alternativa lösningar beror inte på omställningsplanen utan krävs oavsett. Därför betraktas detta inte som en kostnad kopplad till omställningsplanen. Minska utsläppen från F-gaser med 75 kton CO 2 e. År 2024 var utsläppen från F-gaser 123 kton CO 2 e. 1) Renewable energy targets – European Commission (europa.eu) Omställning till 2050 Omställningsplanen för perioden 2030 till 2050 bygger på fortsatt utsläppsminskning. Att uppnå nettonoll till 2050 kräver framsteg inom hela värdekedjan och effektiva partnerskap. Avancerade ventilations lösningar, tillverkade av fossilfria material och stödda av utsläppsfri logistik och tillverkning, kommer att bidra till en utsläppsfri bygg sektor. Utsläpp som inte går att eliminera balan- seras med lösningar som gynnar både människor och miljön. Koldioxidinfångning och -lagring visar potential för framtiden och Lindab förväntar framsteg inom dessa teknologier till 2050. 172 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Plan för att anpassa Lindabs ekonomiska aktiviteter till EU:s taxonomi Lindabs omställningsplan syftar till att minska klimatpåverkan från produkter, men är inte direkt kopplad till taxonomiförenlig omsättning enligt EU-taxonomin eftersom detta främst avgörs av tekniska prestandakrav. Antalet taxonomiförenliga produkter styrs av höjda standarder och byggregler, där direktiv som energi effektiviserings direktivet (EED) och direktivet om bygg- naders energiprestanda (EPBD) skärper kraven. Lindab arbetar aktivt på nationell och europeisk nivå för att stärka dessa krav, särskilt för ventilationsprodukter. Lindab har ett brett sortiment av hög kvalitativa, energieffektiva produkter som möter dessa ökade krav. Läs mer om Lindabs EU-taxonomiredovisning på sidorna 161–165. Lindab har inte identifierat några potentiella inlåsta växt- hus gas utsläpp från väsentliga eller betydande tillgångar och produkter som äventyrar Lindabs mål till 2050. Lindab har inga investeringar kopplade till olja, gas eller kol. Den bransch som Lindab verkar inom är inte exkluderad från EU-referensvärden för anpassning till Parisavtalet. Koldioxidkrediter och borttagning av växthusgaser (E1-7) Lindab använder för närvarande inte koldioxidkrediter och arbetar inte med koldioxidinfångning. Lindabs främsta fokus ligger på att minska direkta utsläpp. Lindab överväger att använda tekno- lo gier för koldioxidborttagning, såsom koldioxidinfångning och -lagring, för att neutralisera den ofrånkomliga delen av utsläppen i värdekedjan och nå målet om nettonoll till 2050. När sådana tekno logier används måste de uppfylla höga standarder för att säkerställa trovärdighet och effektivitet. Internt koldioxidpris (E1-8) Lindab tillämpar för närvarande inte interna koldioxidprissätt- ningssystem. Lindab har redovisat stora utsläppsminskningar de senaste åren. Bolagens aktiviteter och resultat följs upp på koncernnivå två gånger per år för att säkerställa framsteg i enlig- het med drifts kostnader och investeringar. Från och med 2024 är utsläppsminskningsmålen en del av incitamentsprogrammet till ledande befattningshavare, vilket har ökat fokus och ansvars- tagande inom organisationen. Från januari 2025 har Lindab även kopplat hållbarhetsmål till befintligt kreditavtal om 4 050 MSEK och 120 MEUR. (E1-9) Lindab utnyttjar övergångstillståndet och lämnar därför inte kvantitativ information om finansiella effekter av materiella fysiska och övergångsrisker eller potentiella klimatrelaterade möjlig heter. Företaget ser den hållbara omställningen som en strategisk möjlighet att stärka sin marknadsposition och driva lönsam tillväxt. Identifierade risker och möjligheter hanteras genom Lindabs dubbla väsentlighetsanalys och riskhanteringsprocess. Scenarioanalyser enligt TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) har genomförts för att belysa den potenti- ella påverkan under olika framtida klimatrelaterade scenarier och resultaten redovisas på sidorna 179–180. För mer information om de klimatrelaterade faktorernas påverkan på de finansiella rapporterna se not 4 på sidorna 97–98. (E1.SBM-3) Omställningen av byggbranschen innebär både utmaningar och affärsmöjligheter för Lindab. Bedömningen är att de identifie- rade klimatriskerna inte kommer att påverka Lindabs finansiella ställning i betydande grad på kort och medellång sikt. Däremot bedöms affärsmöjligheterna vara betydande, särskilt inom energi effektivi se ring och erbjudande av produkter i koldioxid- reducerat stål. Strategin och hållbarhetsplanen hanterar klimatförändringarna för att säkra finansiell framgång på kort, medellång och lång sikt. Genom medvetna överväganden i besluts processer och verksamhet navigerar Lindab genom de utmaningar som klimat för änd ringen medför och strävar efter att öka sin marknads ledande position i ventilationsbranschen med fokus på framåt blickande och anpassningsbara affärs metoder. Lindab beaktar även sociala effekter av åtgärderna i omställ- ningsplanen. Lindab stärker resiliensen genom investeringar i kompetens utveckling, trygg arbetsmiljö och samarbete med leverantörer och kunder. Se mer information om detta under respektive avsnitt. Lindabs resiliensanalys genomförs årligen som en del av företagets strategiska planering och klimatriskhantering. Den är nära kopplad till arbetet med dubbel väsentlighetsanalys och grundas på insamling av data från verksamheten och värde- kedjan, scenarioanalyser av framtida klimatutveckling samt vid behov externa konsultationer. Kritiska antaganden baseras på övergången till fossilfri energi, teknologiska framsteg och ökad efterfrågan på hållbara produkter. Osäkerheter finns kring poli- tiska beslut, tillgång till fossilfritt material och omställningstakten hos kunder och leverantörer. Resiliensanalysen omfattar både Lindabs egen verksamhet och värdekedjan, där kritiska leveran- törer och råvaror prioriteras. Nedan presenteras resiliensen i Lindabs strategi för de identi- fierade faktorerna. Mer detaljer om väsentlig påverkan, risker och möjligheter återfinns på sidan 166. Klimatscenarioanalysen och dess omfattning redovisas på sidorna 179–180. Nedan risker är omställningsrisker. Lindab har inga betydande fysiska klimat- relaterade risker. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 173 HÅLLBARHETSRAPPORT Påverkan, risker och möjligheter Värdekedja Lindabs resiliens Energieffektiva produkter med låg klimatpåverkan Nedströms Egen verksamhet Lindabs energieffektiva produkter bidrar till att optimera byggnaders energiprestanda, vilket minskar växthusgasutsläppen. Den ökande efterfrågan på energieffektiva lösningar, särskilt inom renovering av befintligt byggnadsbestånd som en del av EPBD, öppnar nya affärsmöjligheter. Lindabs förvärvsstrategi syftar till att utöka det befintliga erbjudandet och bredda både kundbasen och marknaden. Lindab har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål och ska vara ledande inom energieffektiva ventilationsprodukter med låg klimatpåverkan. Genom partner skap med stålleverantörer som driver omställningen har Lindab säkrat tillgången på koldioxid- reducerat stål. Kunder blir alltmer medvetna om miljöpåverkan och genom att erbjuda hållbara produkter kan Lindab inte bara minska klimatpåverkan, utan även bygga långvariga relationer med kunder som prioriterar miljömedvetna val. Stålindustrins omställning Hela värdekedjan Lindab är beroende av att stålleverantörerna lyckas med sin planerade omställning. En misslyckad omställning inom stålindustrin skulle påverka Lindab negativt, men företaget har kapacitet att hitta alternativa lösningar. Utvecklingen inom stålindustrin följs noggrant. Beskattning på växthusgasutsläpp Hela värdekedjan Stål är det mest använda materialet i ventilationsprodukter, och ökad beskattning på traditionellt stål kan göra andra material mer attraktiva. Lindab har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål och är bland de första att erbjuda produkter i detta material. Högre skatt och ökade kostnader genom CBAM (Carbon Border Adjustment Mechanism) och ETS (Emissions Trading System) på traditionellt stål främjar övergången till koldioxidreducerat stål. Lindabs verksamhet påverkas av det kommande systemet för utsläppshandel inom byggnads- och transportsektorerna, ETS 2 (Emissions Trading System 2). Systemet kan innebära ökade energikostnader men skapar även starka incitament för ökad energieffektivitet i befintligt byggnadsbestånd. Betalningsvilja Nedströms Koldioxidreducerat stål är för närvarande dyrare än traditionellt stål. Utvecklingen av utsläppshandelssystem och andra regulatoriska krav kommer att påverka prisläget för olika ståltyper framöver. Lindab arbetar med att intensifiera dialogen med fastighets- ägare och beställare för att utbilda och ge råd, med syfte att öka efterfrågan på alternativ med lägre koldioxidutsläpp. Incitament som driver omställningen är mycket viktiga. Utsläpp av växthusgaser Hela värdekedjan Lindabs omställningsplan beskriver strategin för hur utsläpp av växthusgaser ska minska. I takt med att fler aktörer i värdekedjan sätter vetenskapligt baserade utsläppsmål och tar fram omställningsplaner kommer påverkan att minska. Oförmåga att nå utsläppsmål Uppströms Nära samarbete i hela värdekedjan med leverantörer och kunder är avgörande för att klara utsläppsmålen. Arbetet förklaras närmare under övriga punkter. Ökat fokus på energieffektivisering och renovering Nedströms Lindab är väl positionerat för att möta det ökande fokuset på energieffektivisering inom byggsektorn. Den växande efterfrågan möts genom att fokusera på produkter för energi effektivisering både gällande nybyggnation och renovering samt genomföra förvärv som kompletterar erbjudandet. Energieffektivisering och fossilfri energi inom Lindab Egen verksamhet Lindabs omställningsplan beskriver strategin för hur utsläpp av växthusgaser ska minska, vilket inkluderar övergång till fossilfri energi samt energieffektivisering. Detta är avgörande för att kapitalisera på andra identifierade möjligheter. Begränsning av klimatförändringar (E1-6) Under året genomfördes en noggrann analys av utsläpps- beräk ning arna av externa revisorer och konsulter. Detta ledde till förbättringar, inklusive en ny definition av vad som ingår i scope 1 respektive scope 3, baserat på operationell kontroll och hantering av kontrollerade lastbilar. Dessutom utvecklades en mer robust metod för uppdatering och val av emissions- faktorer. Det tidigare utsläppsmålet att minska CO 2 e-utsläppen inom scope 1 och 2 med 50 procent till 2030, jämfört med 2019 beräknat i relation till omsättning, har ersatts med strängare mål som är verifierade av Science Based Targets Initiative. Målen beskrivs på sidan 167 och har basåret 2022. Förbättringar och metodförändringar har implementerats för samtliga redovisade år. Med det nya målet för utsläppsminskning i åtanke bedöms det inte vara nödvändigt att redogöra för avvikelser jämfört med tidigare publicerad rapportering. Omräkning av basåret följer principerna och beskrivs i Lindabs klimat- och miljöpolicy. Omräkning sker vid identifierade fel som påverkar utfallet med mer än 5 procent för scope 1 och 2 eller scope 3. Utsläppsdata från förvärvade bolag adderas, medan data från avyttrade bolag dras bort för att möjliggöra jämfö- relse. Stängda enheter ingår fortfarande i målen och basåret för att säkerställa jämförbar rapportering. Mer information om förvärv och avyttringar finns i not 5 på sidan 99. Basåret 2022 har juste rats enligt riktlinjerna i Lindabs klimat- och miljö policy, där för värvade bolags utsläpp motsvarande 803 ton CO 2 e har adderats till scope 1 och 2 samt 176 880 ton CO 2 e till scope3. 174 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Vid redovisning av intensiteten används den faktiska förbruk- ningen eller värdet för det aktuella året i relation till ett annat värde, såsom netto omsätt ningen för samma år. Förvärvade bolag inkluderas från den dagen Lindab har kontroll över bolaget. Utsläpp från värdekedjan medför betydande utmaningar i datainsamling från leverantörer och kunder. Bristande trans- parens, varierande rapporteringsförmåga och osäkerheter i konsumtionsdata och emissionsfaktorer gör att rapporteringen får göras utifrån tillgängliga data och lämpliga uppskattningar, vilket innebär visst avkall på exakthet i rapporterade data. Särskilt utmanande är områden som inköp av varor och tjänster, användning av sålda produkter samt transporter. Begränsningar i interna system försvårar ytterligare möjligheten att samla och analysera den nödvändiga informationen. För att hantera dessa utmaningar investerar Lindab kraftigt i digitalisering. För att hantera de interna utmaningarna med att effektivt hantera data- insamling investerar Lindab i ett nytt affärssystem som kommer frigöra mer tid för analys och uppföljning. Andelen primära data, som fungerar som ett mått på kvalitet, redovisas per mätpunkt i tabellen för redovisningsprinciper på sidan 177, vilket ger en tydlig översikt över datakvaliteten och de områden som kräver ytterligare förbättring. Scope 1 och 2 Lindab har minskat utsläppen med 42 procent jämfört med 2022. Lindabs kortsiktiga mål är att minska dessa utsläpp med 56 procent till 2030. Läs mer om Lindabs vetenskapligt baserade mål på sidan 167 under rubriken Mål. Minskningen om 42procent av utsläpp i scope 1 och 2 under 2024 kan tillskrivas en kombination av minskad produktion, energieffektiviserings- åtgärder och en ökad andel förnybar el. Den fabrik som tidigare stod för den största andelen av utsläppen i scope 2 övergick under 2024 till att använda förnybar el, vilket ledde till en betydande minskning av utsläppen. Fördelningen av olika typer av el samt andel som kommer från instrument med ursprungs- garantier redovisas på sidan 178 under rubriken Energianvänd- ning i egen verksamhet. Scope 3 Lindab har minskat utsläppen med 10 procent jämfört med 2022. Lindabs kortsiktiga mål är att minska dessa utsläpp med 25 procent till 2030. Läs mer om Lindabs vetenskapligt baserade CO 2 e-utsläpp Scope 3 – absolut Kortsiktigt SBT-mål CO 2 e-utsläpp Scope 1, 2 – absolut Kortsiktigt SBT-mål Lindabs absoluta utsläpp inom scope 3 från inköpta varor och tjänster, uppströms transporter, avfall genererat i verksam- heten och användning av sålda produkter minskade med 8 procent till 869486ton CO 2 e från 2022 till 2024, främst till följd av minskad produktionsvolym. Lindabs absoluta CO 2 e-utsläpp i scope 1 och 2 minskade 42 procent till 12 158 ton från 2022 till 2024. Scope 1 Scope 2 2022 20242023 0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 2022 20242023 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 Ton CO 2 e Ton CO 2 e mål på sidan 167 under rubriken Mål. Lindab har störst påverkan på omvärlden via värdekedjan, där scope 3 står för 99 procent av de totala utsläppen. Inköpta varor och tjänster, kategori 3.1, står för störst andel utsläpp, där råmaterialet stål i sin tur står för mest utsläpp inom kategorin och för 54 procent av de totala utsläppen. Utsläpps reduktionen i kategorin beror främst på minskad produktion samt minskade lagernivåer av råmaterial. Stål ger robusta, brandsäkra och hygieniska produkter och materialet kan återvinnas om och om igen. Utmaningen är dock att produktionen av stål står för en stor del av världens utsläpp. Läs mer om Lindabs initiativ inom koldioxidreducerat stål samt om samarbeten med stål leveran törer på sidan 171 samt i företagsbeskrivningen på sidan 39 under rubriken Koldioxid- reducerat stål från flera olika stålverk. Lindabs näst största påverkan på omvärlden kommer från kategori 3.11, användning av sålda produkter. Fläktar, aggregat och luftkonditionering som köps in och säljs vidare står för störst andel av utsläppen i kategori 3.11. Ventilationsbranschen har, likt många andra branscher, påbörjat en digital resa med fler smarta och uppkopplade produkter för att förbättra energieffek- tiviteten och inneklimatet. Dessa produkter kräver energi för att fungera, men en väldigt liten mängd i förhållande till den ener- gibesparing som uppnås. GHG-protokollet tar bara hänsyn till utsläppen från användningsfasen i scope 3 och inte den bespa- ring av energi och utsläpp som produkterna ger. Lindab deltar i diskussioner inom Svensk Ventilation för att utveckla metoder för att beräkna scope 4, vilket skulle redovisa de utsläppsminsk- ningar som uppnås genom Lindabs produkter. Läs mer om hur Lindabs produkter bidrar till energieffektivisering i företags- beskrivningen på sidorna 28–33 under rubriken Energieffektiva produkter. Kategorierna 8, 13, 14 och 15 i scope 3 är exkluderade från Lindabs redovisning. I december 2024 sålde Lindab samtliga aktier i intressebolaget Leapcraft ApS, Danmark. Utsläppen från verksamheten, både före och efter försäljningen, är exkluderad i Lindabs hållbarhetsrapportering, då de stod för mindre än 0,001 procent av scope 3. Lindab har operationell kontroll över sin egen verksamhet, vilket innebär att utsläpp från verksamhet i hyrda lokaler inkluderas i scope 1 och scope 2. Därför har Lindab inga utsläpp i kategori 8. Företaget har inte heller några nedströms uthyrda tillgångar och är inte involverat i franchise- verksamhet, vilket gör att kategori 13 och 14 exkluderas. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 175 HÅLLBARHETSRAPPORT 2022 20242023 0 250 000 500 000 750 000 1 000 000 1 250 000 1 500 000 2022 20242023 2,50 2,52 2,54 2,56 2,58 2,60 CO 2 e-utsläpp Scope 1, 2, 3 – absolut Långsiktigt SBT-mål CO 2 e-utsläpp för stål – intensitet Lindabs totala CO 2 e-utsläpp i scope 1, 2 och 3 minskade med 10 procent från 2022 till 2024. Reduktionen beror främst på minskad produktion och lägre lagernivåer för råmaterial. Utsläpp per vikt för Lindabs mest inköpta material, galvaniserat stål och zink- magnesium belagt stål, har minskat från 2,56ton CO 2 e per ton 2022 till 2,53ton CO 2 e per ton 2024, vilket motsvarar en minskning med 1,4procent. Scope 2 Scope 1 Scope 3 Ton CO 2 e Ton CO 2 e Scope 1, 2 och 3 – absolut Retroaktivt År för delmål och mål Absoluta utsläpp anges i ton CO 2 e Basår 2022 2023 2024 2024/2023 2030 2050 Årligt mål/ Basår Scope 1 – växthusgasutsläpp Bruttoväxthusgasutsläppp scope 1 (tCO 2 e) 8505 7582 6 808 –10% 7 274 851 –3% Procentandel scope 1 – växthusgasutsläpp från reglerade utsläppshandelssystem 0% 0% 0% 0% Scope 2 – växthusgasutsläpp Platsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp inom scope 2 (tCO 2 e) 8 032 7417 7277 –2% Marknadsbaserade bruttoväxthusgasutsläpp scope 2 (tCO 2 e) 12351 11229 5351 –52% 1902 1 235 –3% Betydande växthusgasutsläpp inom scope 3 Totala indirekta bruttoutsläpp scope 3 (tCO 2 e) 1 237 919 1 196 639 1 120 885 –6% 123 792 -4% 1. Inköpta varor och tjänster 813 738 731 270 682 356 –7% 786 164 2. Kapitalvaror 2 189 1 580 1 543 –2% 3. Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 2 016 1 878 1 829 –3% 4. Uppströms transport och distribution 17 884 17 451 14 844 –15% 13 202 5. Avfall genererat i verksamheter 1 035 953 899 –6% 1 035 6. Tjänsteresor 1 114 1 134 989 –13% 7. Anställdas pendling 5 265 4 778 5 139 8% 8. Tillgångar som leasas i uppströms 9. Nedströms transport och distribution 2 876 2 847 2 379 –16% 10. Bearbetning av sålda produkter 21 923 13 624 28 022 106% 11. Användning av sålda produkter 363 169 415 393 376 757 –9% 159 753 12. Avfallshantering av sålda produkter 6 709 5 718 6 126 7% 13. Tillgångar som leasas i nedströms 14. Franchise 15. Investeringar Totala utsläpp av växthusgaser Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) (tCO 2 e) 1 254 457 1 211 638 1 134 969 6% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) (tCO 2 e) 1 258 775 1 215 450 1 133 043 –7% 125 878 –4% Scope 1, 2 och 3 – intensitet Växthusgasintensitet per nettoomsättning 1) (ton CO 2 e/MSEK) Basår 2022 2023 2024 2024/2023 Scope 1 och 2 – växthusgasutsläpp Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 1,3 1,1 1,0 –9% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 1,6 1,4 0,9 –36% Scope 1, 2 och 3 – växthusgasutsläpp Totala utsläpp av växthusgaser (platsbaserade) per nettointäkt 91,0 91,6 91,5 –0,1% Totala utsläpp av växthusgaser (marknadsbaserade) per nettointäkt 91,3 91,8 91,4 –0,4% Scope 1 – Biogena växthusgasutsläpp Absoluta utsläpp anges i ton CO 2 e Basår 2022 2023 2024 2024/2023 Scope 1 – växthusgasutsläpp Biogena utsläpp (tCO 2 e) 812 919 824 –10% 1) Nettoomsättning framgår av not 8 på sidan 106. Beräkningen av intensitet sker utifrån valutarensad nettoomsättning, se nyckeltal Koncernen: Fem år i sammandrag. 176 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Metod Aktivitetsdata Emissionsfaktorer Primära data Scope 1 Förbränning av energi såsom naturgas, biogas och olja i fastigheter och tillverkning. Påfyllnad av köldmedia. Tjänsteresor med företags- bilar samt förbränning av bränslen i ägda eller leasade lastbilar samt andra fordon. Bränsle baserad Distans baserad Förbrukningsdata per energislag hämtas direkt hos leverantören eller via avläsning från källan. Utsläpp från köldmedia hämtas från respektive fastighet och baseras på påfylld mängd. Tankad mängd bränsle eller körd sträcka och medelförbrukning för varje bil och fordon. Vid avsaknad av primära data görs antaganden om fördelning mellan företags- och privatkilometer, baserat på resultat från andra bolag som har primära data. Förbränning av energi: Business, Energy and Industrial Strategy (BEIS) 2023 Köldmedia: BEIS 2023 Bränslen för bilar och fordon: BEIS 2023 85 procent Scope 2 Förbrukning av el i fastigheter. Förbrukning av fjärrvärme och fjärrkyla i fastigheter. Tjänsteresor med företags- bilar som använder el samt förbrukning av el från andra elektrifierade fordon som ägs eller leasas. Bränsle baserad Distans baserad Förbrukningsdata hämtas direkt hos leverantören eller via avläsning från källan. Körd sträcka och medelförbrukning för varje bil och fordon. Lindabs egna laddstationer för elbilar kan användas för både privata och företagskilometer, vilket kan leda till viss dubbelrapportering av el. Påverkan bedöms som marginell. El: Ursprungsmärkt förnybar el 0 g CO 2 e/ MWh. Residualmix: Association of Issuing Bodies (AIB) 2023 eller U.S. Energy Information Adminis- tration (EIA) 2023 Fjärrvärme eller fjärrkyla: BEIS 2023 eller lokal faktor från leverantören 96 procent Scope 3 kategori 1 Inköpta varor och tjänster Hybridmetod Rapportering av inköpt råmaterial och förpackningsmaterial görs i vikt. Beräkningarna för de största källorna, som stål, baseras på leverantörsspecifik data. Utsläpp från övriga material och produkter beräknas utifrån inköps- statistik, där den största leverantören per kategori används som representant. Inköpsstatistiken omfattar perioden juli 2023 till juni 2024, vilket skapar viss osäkerhet i redovisningen. Lindab arbetar med att effektivisera och digitalisera processen för att minska osäkerheten. För tjänster beräknas växthusgasutsläppen baserat på utgiftsdata. Leverantörsspecifika data från EPD Generiska data från Ecoinvent 3.8, World Steel Association 2021, World Stainless Steel 2020 eller ÖKOBAUDAT 2021 45 procent Scope 3 kategori 2 Kapitalvaror Hybridmetod Genomsnittlig utgiftsbaserad Inköp av kapitalvaror rapporteras per företag och kategori såsom fastigheter, maskiner och IT-utrustning. Exiobase 3 För maskiner och utrustning används en utsläppsfaktor beräknad av Lindab 100 procent Scope 3 kategori 3 Bränsle- och energi- relaterade aktiviteter Bränslebaserad Baseras på specifik rapportering från varje bolag och omfattar användningen av bränslen och elektricitet för både stationära och mobila källor. Bränslen och energi: BEIS 2023 El: IEA 2023 91procent Scope 3 kategori 4 Uppströms transport och distribution Distansbaserad Primärdata används för transport från inköp av stål samt för vissa maskiner. Data samlas in årligen och representerar den specifika transportmetoden och avståndet. För kapitalvaror och övriga inköpta varor beräknas utsläppen baserat på representativ transportmetod och avstånd per inköpskategori. Utsläpp från transporter inom Lindab och till kund beräknas utifrån data som samlats in från affärssystem, transportsystem eller från transportleverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet utifrån omsätt- ningen per företag samt baserat på det totala antalet ton som satts på marknaden enligt scope 3.12. Global Logistics Emissions Council (GLEC) 3.4 Network for Transport Measures (NTM) 2023 26 procent Scope 3 kategori 5 Avfallshantering Avfallsspecifik Mängden avfall och skrot rapporteras årligen per avfallshanterings- metod per bolag. Om avfallsleverantören inte kan leverera primärdata görs antaganden om avfall baserat på avfallskärlets storlek, tömnings- frekvens och nationell statistik om avfallshantering. I enlighet med GHG-protokollet används cut-off-metoden för material som går till återvinning eller förbränning med energiåtervinning, vilket innebär att ingen belastning eller lättnad från återvinningsprocessen tilldelas avfallet. BEIS 2023 86 procent Scope 3 kategori 6 Tjänsteresor Distansbaserad Utgiftsbaserad Affärsresor, inklusive resor med anställdas privata bilar, hyrbilar, tåg, båtar och flygplan, rapporteras årligen av bolagen. BEIS 2023 60 procent Scope 3 kategori 7 Pendlingsresor Genomsnittliga data Medelantalet anställda per dotterbolag samt antaganden baserade på europeisk statistik för pendling används för att uppskatta arbetsrela- terade utsläpp. NTM 2023 0 procent Scope 3 kategori 9 Nedströms transport och distribution Distansbaserad Se scope 3, kategori 4. Andelen transporter till kund som betalas av kund baseras på den finansiella redovisningen. GLEC 3.4 20 procent Scope 3 kategori 10 Bearbetning av såld produkt Genomsnittliga data Ett fåtal produkter, såsom stål för vidare tillverkning, kräver ytterligare bearbetning. Utsläppen baseras på såld mängd av berörda produkter. Den mest förekommande bearbetningen är manuell och kräver begränsad elektricitet (handverktyg), men inget bränsle eller liknande konsumtion. Ecoinvent 3.8 2 procent Scope 3 kategori 11 Användning av såld produkt Direkta utsläpp under använd- ningsfasen Scenarier baserade på behovsstyrd ventilation har utvecklats för de berörda produktgrupperna, med användning i timmar, dagar, veckor och år. Elförbrukningen för utrustningen beräknas utifrån information från leverantörerna. Den faktiska elförbrukningen beror på den över- gripande designen och installationen av hela ventilationssystemet. 1) För produkter som använder köldmedier antas att 100 procent släpps ut. European Energy Agency (EEA) 2022 BEIS 2023 0 procent Scope 3 kategori 12 Avfallshantering av sålda produkter Avfallsspecifik Försäljning i vikt per produktgrupp beräknas baserat på data från bolaget med störst försäljning. Materialfördelning per produktgrupp baseras på information från byggvarudeklarationer. Avfallsscenario tas fram per materialtyp baserat på europeisk statistik. BEIS 2023 49 procent 1) Eftersom beräkningen baseras på scenarier finns det inga primärdata om den faktiska användningen eller energiförbrukningen för de sålda produkterna. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 177 HÅLLBARHETSRAPPORT Energianvändning i egen verksamhet (E1-5) Energieffektivitet är en viktig komponent i hållbarhetsarbetet för att minska klimatpåverkan och resursbehov. Lindab har ännu inte fastställt ett koncernövergripande mål om energieffektivise- ring av egen verksamhet. Mål finns idag lokalt hos bolagen. Som tillverkande bolag ingår Lindab i sektorer med hög klimat påver- kan, även om Lindab har låg energianvändning sett till andra delar av värdekedjan. Informationen i tabellen avser direkt och indirekt energi i egen verksamhet. En av Lindabs största fabriker, i Tjeckien, certifierades 2023 enligt ISO 50001, en internationell standard som fastställer krav och riktlinjer för ett energilednings- system (EnMS). Syftet är att effektivisera energianvändningen, minska kostnaderna och förbättra den övergripande energi- prestandan. Fler enheter förväntas följa efter. Lindab övergår till fossilfri el och satsar på egna sol cells- anlägg ningar på flera platser. Under 2024 installerades Prag- områdets största solcellsanläggning vid Lindab Karlovarska i Tjeckien, med en kapacitet på 1 MWp (Megawatt peak). Direkt och indirekt energikonsumtion – absolut Absoluta värden anges i MWh och intensitet i MWh per omsatt MSEK. Inkluderar energi- förbrukning på Lindabs anläggningar. 2024 2023 2022 Direkt energikonsumtion Bensin 3 491 3 711 3 093 Biodiesel, HVO100 523 106 216 Biogas 2 507 2 737 2 899 Diesel 10 480 13 386 15 333 Eldningsolja 502 597 746 Gasol (LPG) 42 116 259 Kol och kolprodukter – – – Kärnenergi – – – Naturgas 18 554 18 718 21 237 Pellets 280 522 0 Råolja och petroleum – – – Förnybart 3 310 3 365 3 114 Icke förnybart 33 069 36 528 40 669 Summa direkt energikonsumtion 36 379 39 893 43 783 Indirekt energi Elektricitet förnybar 34 274 20 670 20 231 Elektricitet icke förnybar 9 791 22 805 25 244 Fjärrvärme förnybar 6 595 6 231 6 349 Fjärrvärme icke förnybar 2 890 3 630 3 736 Förnybart 40 869 26 901 26 580 Icke förnybart 12 681 26 436 28 980 Summa indirekt energikonsumtion 53 550 53 337 55 560 Total energikonsumtion (direkt + indirekt) 89 929 93 230 99 343 Elförbrukning Egenproducerad el El med EAC-c certifikat Icke förnybar el Användning av förnybar el har ökat till 79procent 2024 från 45 procent 2022 sett till absoluta värden. 0 20 40 60 80 100 202420232022 % Energiförbrukning Lindabs energiförbrukning har minskat med 12 procent per omsatt MSEK från 2022 till 2024. Den främsta anledningen är investeringar i modernare produktions- teknik, men även minskad produktion. Direkt energi Indirekt energi 0 2 4 6 8 10 202420232022 MWh per omsatt MSEK Under 2023 inledde Lindab ett samarbete med Becour på koncernnivå avseende avtalsenligt köp av förnybar el som paket med instrument eller fristående instrument utan paket. Genom partnerskapet bidrar Lindab aktivt till utbyggnaden av förny- bara energikällor på de marknader där Lindab har verksamhet, då instrumenten köps direkt av de lokala producenterna som Lindab har valt. Idiagrammet för elförbrukning redovisas andelen förnybar el som köpts som fristående instrument med ursprungs- garantier Energy Attribute Certificates och avbok nings certi- fikat. Läs mer i not 2 på sidorna 86–92, not 4 på sidorna 97–98 och not 10 på sidan 108, där det framgår att kostnaderna för elcertifikaten redovisas löpande som övriga rörelsekostnader, utan ytterligare åtaganden för Lindab. Lindab använder el från kärnkraft i de länder där detta ingår i den nationella elmixen samt där bolagen ännu inte övergått till förnybar el via samarbetet med Becour. Lindabs mål avser fossilfri el, men prioriterar förnybar el när sådan finns tillgänglig och tillgången är stabil. 178 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Direkt energikonsumtion Inkluderar all energikonsumtion som leder till växthusgasutsläpp i scope 1. Energi- konsumtion omfattar alla bränslen som används i tillverkning, för uppvärmning samt i ägda och leasade fordon. För mer detaljer se redovisningsprinciper for scope 2, sidan 177. Osäkerheten bedöms inte vara betydande Indirekt energikonsumtion Inkluderar all energikonsumtion som leder till växthusgasutsläpp i scope 2. Detta omfattar köpt och konsumerad el, värme och kyla för samtliga anläggningar. För mer detaljer se redovisningsprinciper for scope 2, sidan 177. Kärnenergi ingår endast som en del av landsmixen och redovisas som icke förnybar el. Osäkerheten bedöms inte vara betydande Förnybar andel av total direkt och indirekt energiförbrukning Den förnybara andelen beräknas som förnybar energi som inhämtas (biomassa och certifierad el) för egen konsumtion dividerat med den totala energin som inhämtas för egen konsumtion. Antagande om andel förnybar fjärrvärme baseras på tillgänglig statistik per land eller europeisk nivå Direkt och indirekt energikonsumtion – intensitet Energiförbrukning per nettointäkt. 2024 2023 2022 Direkt energi 2,7 3,0 3,2 Indirekt energi 4,0 4,1 4,4 Klimatscenarier (E1.SBM-3) Lindab använder utsläppsscenarier för att identifiera ekonomiska samt operativa risker och möjligheter kopplade till klimatför- ändringar som påverkar företaget både på kort, medellång och lång sikt. Omställningen av byggbranschen ställer Lindab inför betydande utmaningar, men den erbjuder också många affärs- möjligheter. Lindab har valt klimatrelaterade scenarier baserade på de senaste vetenskapliga modellerna för att bedöma omställ- ningsrelaterade risker. De två utsläppsscenarier som används är utvecklade av FN:s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Scenarierna bygger på politiska, makroekono- miska, energirelaterade och tekniska drivkrafter som påverkar verksamheten. EU, Lindabs främsta marknad, påverkas av sociala, teknologiska, ekonomiska, miljömässiga och politiska driv krafter. Förändrade konsumtionsmönster och urbani- sering formar samhället, medan fossilfritt stål, elektrifiering och digitalisering driver omställningen. Ekonomin påverkas av inflation, handelspolitik och gröna investeringar, samtidigt som klimatrelaterade risker ökar och regelverk kring energi, avfall och cirkulär ekonomi skärps. EU:s klimatlagstiftning styr utvecklingen, men förändrade globala förutsättningar kan påverka riktningen. Osäkerheter relaterade till geografi, politik och ekonomi har beaktats för att säkerställa en realistisk och heltäckande bedömning. Rapporteringen av fysiska risker kommer att utökas, om sådana risker skulle visa sig väsentliga ur koncernens perspektiv i fram- tiden. Fysiska klimatrelaterade risker för produktionsverksam- heter analyseras utifrån platsbaserade data samt nationella och regionala nivåer. Begränsningar finns i tillgången till detaljerade lokala klimat- data samt osäkerheter kring framtida politiska beslut och teknik utveck ling. Bedömningen är att de identifierade klimat- riskerna inte kommer att ha en betydande påverkan på Lindabs finansiella ställning på kort- och medellång sikt. Å andra sidan bedöms möjligheterna vara betydande, särskilt inom områden som energieffektivisering och genom att erbjuda produkter i koldioxid reducerat stål. Lindabs strategi tar hänsyn till klimat- risker och implementerar aktivt åtgärder för att öka motstånds- kraften mot förändringar i lagar och marknadskrav. Genom medvetna klimatöverväganden i beslutsprocesser inom verksamheten navigerar Lindab genom de utmaningar som klimatförändringen medför och strävar efter att positionera sig inom ventilationsbranschen med fokus på framåtblickande och anpassningsbara system- och produktlösningar. Finansiella risker redovisas i not 3 på sidan 92, medan verksamhetsrisker redovisas i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 62–63 under rubriken Riskhantering. För fullständig rapportering, se TCFD-index på sidan 221. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 179 HÅLLBARHETSRAPPORT Växthusgasutsläppen ökar i samma takt som i dag, samtidigt som kraven och beteende från kunder och investerare förblir oförändrade. Det leder till stigande havsnivåer, fler dagar med extremväder, ökat antal bränder, hög energiintensitet och stort beroende av fossila bränslen. Försämrat inomhusklimat påverkar dessutom människors hälsa negativt. Risker och möjligheter Finansiell påverkan Energibrist Ökad risk för att el- och kraftförsörjningen inte räcker till, vilket även leder till höjda energi priser och högre driftskostnader. Det gör åtgärder för att öka energieffektiviteten mer lönsamma vilket förväntas ge höjd efter- frågan på energieffektiv ventilation. Det ligger i linje med Lindabs satsning på produkter för renovering. Tidshorisont: Kort, medel, lång Väderpåverkan Med mer extremväder ökar fokus på inom- husmiljön, vilket gynnar Lindabs lösningar för ett bättre inomhusklimat och god inomhus- luft. Försämrat väder kommer även utsätta byggnader för mer slitage och öka behovet av underhåll. Det är en risk för Lindabs egna fastigheter men skapar möjligheter för ökad försäljning av produkter. Tidshorisont: Lång Konkurrens Höjda energipriser leder till ökade kost- nader för tillverkning av stål, där fram- ställningen av det fossilfria stålet initialt använder mer energi än övrigt stål. Det försvårar omställningen och ökar risken för priskonkurrens från aktörer som inte prioriterar den hållbara omställningen. Tidshorisont: Medel, lång Anpassningsbara fastigheter Ökat krav på inomhusmiljön samt föränd- rade väderförhållanden ställer krav på mer anpassningsbara fastigheter. Det kan leda till ökad efterfrågan på behovsstyrd ventila- tion som förändrar sig med användningen av fastigheten. Ökad befolkning i Europa kräver mer byggnation. Tidshorisont: Medel, lång • Ökade investeringar för att hantera klimatförändringarnas effekter. • Ökade drifts- och underhålls kostnader. • Volatila eller ökade energikostnader vilket påverkar priset på stål, den enskilt största råvaran för Lindab. • Höjda försäkringskostnader. • Ökad försäljning av energieffektiva och smarta produkter. • Behovet av bättre inneklimat ökar fokuset på ventilation. Parisavtalet uppnås och utsläppen av växthusgaser halveras till 2030. Ny energieffektiv teknik införs i stor skala. Lagstiftning som påskyndar den hållbara omställningen införs. Samtidigt förändras marknadens krav på företag och produkter, och kunder väljer hållbara alternativ för att bidra till omställningen. Risker och möjligheter Finansiell påverkan Cirkulär ekonomi Krav på nollutsläpp i värdekedjan leder till förändrade affärsmodeller. Cirkulära modeller för ventilationssystem behöver utvecklas när ventilationssystem återbrukas istället för att nya produkter köps in. Med stål som huvud- råvara i ventilationsprodukterna är möjligheten till återbruk hög. Produkter som kan tillverkas i återvunnet stål blir det nya normala. Tidshorisont: Medel, lång Tullar och avgifter Regleringar, skatter och avgifter för koldioxid- utsläpp kommer att leda till högre kostnader för stål. Det skapar möjligheter för Lindab att positionera sig på marknaden med produkter tillverkade av koldioxidreducerat stål samtidigt som det ökar kostnaden för inköp av råvara samt övriga driftskostnader. Tidshorisont: Kort, medel, lång Energieffektiva lösningar Volatila energipriser och ny lagstiftning påskyndar omställningen till energi effektiva lösningar. Det ökar efterfrågan på reno- vering och smarta ventilations lösningar, vilket gynnar Lindab. Det ökar samtidigt risken för att göra felsatsningar inom produkt utveckling. Om omställningen till produktion av fossilfritt stål inte lyckas kan nya material behöva utvärderas. Tidshorisont: kort, medel, lång Obeprövad teknik Risken för olönsamma investeringar ökar när obeprövad teknik behöver användas för att klara klimatomställningen. Tidshorisont: Medel, lång Finansiell påverkan • Ökade investeringar till följd av klimat- omställning. • Ökade drifts- och underhållskostnader. • Ökad beskattning. • Mer investeringar i produktutveckling. • Ökad försäljning av energieffektiva och smarta produkter. • Ökad efterfrågan på produkter med lägre klimatpåverkan. • Möjlighet att öka marknadsandel med nya affärsmodeller. • Ökade tullar och avgifter. 180 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Föroreningar (ESRS: E2) Transporter bedöms vara den största källan till föroreningar i Lindabs verksamhet. Lindab arbetar aktivt med att ställa om både den egna fordonsflottan och externa transporter, såväl processer kopplade till tillverkningskedjan (uppströms) som distribution och användning (nedströms). Även tillverkning av råmaterial bedöms ha påverkan på föroreningar. Fokus ligger på att minska klimat påverkan, där växthus gas utsläpp är den primära faktorn. Därför presenteras delar av mål, mått, åtgärder och resultat relaterade till transporter och tillverkning av råmaterial under avsnittet Klimat förändringar på sidorna 166–180. Nedan ges en kort summering av hur Lindab arbetar för att motverka luftföroreningar. Policy (MDR-P, E2-1) Lindabs policyer omfattar uppförandekod, klimat- och miljö- policy, leverantörskod samt miljökrav för transportörer. Upp- förande koden anger de grundläggande principerna för hur Lindab ska bedriva sin verksamhet och hur medarbetare för- väntas agera, vilket utgör grunden för hållbarhetsarbetet. Lindab prioriterar samarbete med intressenter, transparens och strikt efterlevnad av miljölagstiftning. Klimat- och miljöpolicyn fokuserar på Lindabs egen verk- samhet och inkluderar åtgärder som lågutsläppstransporter, minskade luftföroreningar via lokal produktion, användning av koldioxidreducerade material och säker avfallshantering. Miljöpåverkan övervakas, och riskbedömningar genomförs för att skydda luft, vatten och mark, särskilt för anläggningar nära känsliga områden eller där lokala tillstånd kräver det. Kartlägg- ning av farliga ämnen säkerställer trygg hantering och möjliggör substitution. För påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan används ett leverantörsutvärderingsprogram. Detta inkluderar signering av leverantörskod och miljökrav för transportörer. Miljökraven, uppdaterade 2023, beskriver hur Lindab och leverantörerna gemensamt ska minska utsläpp och tydliggör vilka data som behöver rapporteras för att följa utvecklingen. En anpassad självskattningsenkät stärker samarbetet med transportörer för att ytterligare minska luftföroreningar. Läs mer om Lindabs policyer och deras implementering på sidan 152 under rubriken Policyer. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1) Luftföroreningar, särskilt växthusgasutsläpp och påverkan uppströms vid tillverkning av råmaterial och transporter, bedöms som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs dubbla väsentlighetsanalys. Påverkan hanteras främst genom arbetet med att minska klimat påverkan, vilket redovisas på sidorna 169–172 under rubriken Åtgärder och resurser för klimat- omställning och begränsning av klimatförändringar. Övriga delar inom föroreningar anses viktiga men inte väsentliga. Läs mer på sidan 192 under rubriken Föroreningar av vatten, mark, levande organismer och livsmedelsresurser samt rubriken Föroreningar: Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter om varför och hur Lindab hanterar dessa områden. Nedan presenteras de delar som bedöms som väsent- liga för Lindab. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till föroreningar Typ Värdekedja Tidshorisont 1) Luftföroreningar från transporter Transporter, särskilt med fossildrivna fordon, är en källa till luftföroreningar och växthusgas- utsläpp, inklusive kväveoxider, flyktiga organiska föreningar (VOC) och partiklar, som kan påverka luftkvaliteten och bidra till hälsoproblem. Skrymmande delar av Lindabs sortimentet försvårar optimeringen av lastkapaciteten, vilket påverkar behovet av transporter. Faktiskt negativ påverkan Potentiell negativ påverkan Hela värdekedjan Kort Medel Lång Tillverkning av råmaterial Vid tillverkning av råmaterial, däribland stål, kan luftföroreningar inklusive partiklar och VOC frigöras. Föroreningar i närheten av produktionsanläggningar kan påverka både lokala ekosystem och människors hälsa. Potentiell negativ påverkan Uppströms Kort Medel Lång On-site produktion On-site produktion, där produkter tillverkas direkt på plats hos kunden, minimerar transport behov och utsläpp, samt möjliggör snabbare leveranser och minskat spill. Lindab tillhandahåller en on-site produktion, om än i liten skala men med betydande kundintresse, vilket ger Lindab en strategisk möjlighet att minska transportrelaterade utsläpp. Positiv påverkan Egen verksamhet Nedströms Kort Medel Lång 1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 181 HÅLLBARHETSRAPPORT Styrning Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets- arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD, koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av en intern rapport med detaljer per bolag. Hållbarhetsplanen koordineras centralt men integreras operativt tillsammans med policyer i affärsområden och koncernfunktioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om styrning på sidan 148. De områden i hållbarhetsplanen som är kopplade till föroreningar är: • Hållbara inköp • Hållbar produktion • Hållbara transporter Åtgärder (MDR-A, E2-2) Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom både egen verksamhet och i värdekedjan för att minska negativ påverkan relaterad till föroreningar, samtidigt som den positiva påverkan förstärks. Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskriv- ning och aktuell status, se sidan 183 under rubriken Åtgärder och resurser. Egen verksamhet • Transporter som drivs av el eller förnybara bränslen • Lokal produktion och on-site-produktion Värdekedjan • Samarbete med transportleverantörer • Transporter som drivs av el eller förnybara bränslen • Intermodala transporter Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot uppsatta mål. Måtten kopplade till utsläpp av växthusgaser har validerats av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått redo- visas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. • Ägda eller leasade företagsbilar, fördelning per driv medel. Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. • Ägda eller leasade lastbilar, andel, fördelning per driv medel. Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. • Extern transport, fördelning av transportsätt. Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. • Extern transport, fördelning per drivmedel för lastbilar. Redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. • Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets- tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. Mål (MDR-T, E2-3) Lindabs mål för föroreningar som antagits av styrelsen är direkt kopplade till de utsläppsminskningsmål som antogs 2024 och som är godkända av Science Based Targets initiative. Målen syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och uppnå klimatneutralitet till 2050, i enlighet med Parisavtalet och EU:s klimatmål. Målen är centrala för Lindabs hållbarhetsarbete och klimat- och miljöpolicy. Läs mer om Lindabs vetenskapligt baserade mål på sidan 167 under rubriken Mål. Nedanstående mål fokuserar på att minska luftföroreningar från transporter som drivs med fossila bränslen, vilket främst omfattar växthusgasutsläpp samt andra skadliga gaser och partiklar. Dessa mål omfattas för närvarande inte av specifika direktiv eller lagkrav. Mål för att minska föroreningar • 50 procent av alla godstransporter som finansieras av Lindab, mellan Lindabs anläggningar och till kund, ska drivas med förnybara bränslen eller el till 2030 och 100procent till 2040 1) • 100 procent av Lindabs tjänstebilar ska drivas med förnybara drivmedel eller el år 2030 1) • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscertifierade 2), 3) • Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leverantörer i första led inkludera miljökrav 1) 1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. 2) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant. 182 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser (MDR-A, E2-2) Resurser för att främja eldrivna transporter, användning av förnybara bränslen, intermodala transporter samt minskning av föroreningar från råmaterial redovisas som en del av Lindabs omställningsplan på sidan 171 under rubriken Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsning av klimatför- ändringar. Resultaten av transport åtgärderna, utöver minskade växt hus gas utsläpp, redovisas på sidan 184 under rubriken Omställning av transporter. Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Samarbete med leverantörer Lindabs miljökrav för transportörer publicerades 2023 och förtydligar hur Lindab tillsammans med leverantören ska sänka utsläppen och specificerar tydligare vilken typ av data som behöver rapporteras för att mäta utvecklingen. Flera av leverantörerna delar Lindabs hållbarhetsambitioner, och ställda krav ligger i linje med deras planer. För några innebär kraven utmaningar som kan kräva investe- ringar hos leverantören. Åtgärder som ecodriving och ruttoptimering bidrar samtidigt till sänkta driftskostnader. Lindab förväntar sig inga materiella kostnads ökningar då detta arbete redan är en branschförväntan. Senast 2025 ska 100 procent av transportavtalen mellan Lindab och leveran- törer i första led inkludera miljökrav. 90 procent av transport- kontrakten innehåller Lindabs miljökrav för transportörer. En ökning jämfört med 61 procent 2023. Lokal produktion Lindabs strategi är att vara nära kunden, vilket innebär att produktion av skrymmande produkter flyttas från centrala till lokala enheter. Detta minskar transportbehovet, ökar flexibiliteten, möjliggör snabbare leveranser och reducerar spill. On-site- produktion av cirkulära ventilationskanaler är särskilt lämpliga för stora projekt och dimensioner. Lindab tillämpar redan denna metodik genom att bedriva mindre produktionsenheter för skrymmande produkter på platser där företaget redan har verksamhet. Dessa platser väljs utifrån både hållbarhets- mässiga och finansiella fördelar. Åtgärden bedöms minska transport- föroreningar och utsläpp inom scope 3. Lindab har två mobila produktionsanläggningar i Sverige. Konceptet planeras att expandera till andra marknader och implementeras där det bedöms vara relevant och värdeskapande. Specialiserad tillverkning Lindab arbetar aktivt för att använda resurser effektivt, inklusive energi, material och kompetens. Genom att samla specialistkompetens och centralisera tillverkningen av produkter som lämpar sig för detta, skapas möjligheter för optimal utveckling och ökad resurseffektivitet. Lindab har påbörjat en utvärdering av fördelarna med storskalig och specialiserad produktion. Detta innebär att lokalt tillverkade eller inköpta produkter kan ersättas av en mer effektiv, central produktion där resurser och kompetens samlas på gemensamma anläggningar. Samtidigt förblir lokal närvaro en prioritet, och skrym mande produkter kommer fortsatt att tillverkas lokalt. Genomförande kan innebära vissa investeringar kopplat till produktion och driftskostnader för produkt- utveckling. Förväntad utsläpps- minskning samt investeringar till 2030 behöver kvantifieras. Åtgärden bedöms minska transport- föroreningar och utsläpp inom scope 3. Lindab har idag 105produktions- anläggningar. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. väsentlig påverkan, risker och möjligheter (E2.IRO-1) Lindab utvärderar kontinuerligt påverkan, risker och möjligheter i hela verksamheten och värdekedjan genom en dubbel väsentlig- hetsanalys, se sidan 153–157. Detta stärker Lindabs marknads- position genom investeringar i hållbar teknik och ett relevant produktutbud. Lindab analyserar löpande övergångsrisker, såsom föränd- rade regelverk och marknadskrav för hållbara produkter, för att proaktivt identifiera och hantera påverkan, risker och möjligheter. Transporter utgör en betydande del av klimatpåverkan och luft- föroreningar, både inom Lindabs marknader och i de uppströms transporterna som sker över ett större geografiskt område. Livscykelanalyser på produktnivå bekräftar transpor t ernas miljöpåverkan, och intressenter betonar vikten av att övergå till fossilfria alternativ. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 183 HÅLLBARHETSRAPPORT Ägda eller leasade företagsbilar, andel Andelen företagsbilar som drivs med el, är hybrider eller använder förnybart bränsle har ökat från 50 till 55 procent från 2023 till 2024. El Diesel Hybrid Bensin 0 25 50 75 100 2024 2023 % Företagsbilar, andel, % 2024 2023 Företagsbilar som drivs med el, är hybrider eller använder förnybart bränsle 55 50 Omställning av transporter Nedan presenteras resultaten av åtgärder för att främja trans- porter med el eller förnybara drivmedel. Resultat kopplade till minskning av växthusgasutsläpp redovisas under avsnittet Klimatförändring på sidorna 174–177. Transportörer som har signerat Lindabs miljökrav, andel Lindabs miljökrav för transportörer lanserades under 2023 och hittills har 90procent av de berörda leverantörerna 1) signerat kraven. 0 25 50 75 100 2024 2023 % Avtal med miljökrav, andel, % 2024 2023 Transportörer som har signerat Lindabs miljökrav 90 61 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 KEUR omfattas. Ägda eller leasade lastbilar, andel, % 2024 2023 Ägda eller leasade lastbilar som drivs med el eller förnybart bränsle 7 2 Ägda eller leasade lastbilar, andel 7 procent av de lastbilar som Lindab äger eller kontrollerar drivs av förnybart bränsle. Lindab har som mål att samtliga transporter ska ske med förnybart bränsle 2040. Diesel, bensin El, hybrid, förnybart 0 25 50 75 100 2024 2023 % Extern transport, fördelning av transportsätt, % 2024 2023 Väg 77 78 Järnväg 12 12 Vatten 11 10 Flyg 0 0 Extern transport, fördelning av transportsätt Under 2024 genomfördes 77procent av Lindabs transporter med lastbil, 12procent med tåg, 11procent med båt och 0,01procent med flyg. Lindab fokuserar på inter modala transportlösningar och strävar efter att välja de metoder med lägst miljöpåverkan. Järnväg Väg Flyg Vatten 0 25 50 75 100 2024 2023 % Truckar, andel 93 procent av de truckar som används inom Lindabs egen verksamhet drivs idag med förnybart bränsle eller el. Diesel, bensin El, hybrid, förnybart 0 25 50 75 100 2024 2023 % Truckar, andel, % 2024 2023 Truckar som drivs med el eller förnybara bränslen 93 92 Extern transport, lastbilar, andel 3procent av externa lastbilstransporter genom fördes med förnybart drivmedel eller el under 2024, en minskning jämfört med 2023. Lindab siktar på att alla transporter ska drivas med förnybart bränsle senast 2040. Diesel, bensin El, hybrid, förnybart 0 25 50 75 100 2024 2023 % Extern transport: lastbilar, andel, % 2024 2023 Externa lastbilar som går på el eller förnybart bränsle 3 9 184 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Resursanvändning och cirkulär ekonomi (ESRS: E5) Cirkularitet och resurseffektivitet är en del av Lindabs hållbarhetsplan och kopplas direkt till Lindabs utsläppsminskningsmål som antogs 2024 och som är godkända av Science Based Targets initiative. Lindab arbetar för att integrera cirkulära principer, från design och produktion till återanvändning och återvinning. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1) Resursinflöde, resursanvändning och avfall bedöms som väsent- liga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs dubbla väsent- lighetsanalys. Resursutflöde anses inte väsentligt i dag, men området följs noggrant och har potential att bli väsentligt fram över. Det finns flera möjligheter och omställningsrisker kopplade till resursanvändning och cirkularitet, vilka hanteras inom området Klimatförändringar och beskrivs under rubriken Väsentlig påverkan, risker och möjligheter på sidan 166. Ett exempel är produkterna med lägre klimatpåverkan, där återvunnen råvara spelar en viktig roll, men där också risken för brist på metallskrot finns. Världens stålproduktion förväntas öka från 1 950 miljoner ton år 2021 till 2 500 miljoner ton år 2050, där 50 procent av stål behovet 2050 beräknas komma från återvunnet stål. 1) Resterande 50procent beräknas komma från jungfruligt stål, vilket innebär att en övergång till enbart åter vunnet stål inte är realistisk inom en överskådlig framtid. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till resursanvändning och cirkulär ekonomi Typ Värdekedja Tidshorisont 2) Användning av jungfruligt material Merparten av Lindabs resursinflöde kommer från jungfruliga material och produkter. Kritiska mineraler förekommer men endast i begränsad omfattning. Faktisk negativ påverkan Uppströms Kort Medel Lång Avfall för tillverkning av produkter Vid tillverkning och hantering av material uppstår avfall inom verksamheten och i upp ströms värdekedja. Lindab arbetar för att förebygga avfall. Majoriteten av Lindabs avfall återvinns, exempelvis metallskrot från stålbearbetning, medan en mindre del deponeras. Felaktig hantering av avfall kan innebära ökade kostnader och miljörisker. Lindabs leverantörs- utvärderings program behandlar effektiv avfallshantering. Positiv påverkan Potentiell negativ påverkan Uppströms Egen verksamhet Kort Medel Standardiserade produkter Lindabs produkter är designade enligt gällande standarder och är utformade på ett sätt som genererar minimalt med installationsspill. Positiv påverkan Nedströms Kort Medel Lång 1) Källa: https://www.jernkontoret.se/globalassets/publicerat/handbocker/stalkretsloppet_slutrapport_miljohandbok_svensk_web.pdf. 2) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Andel transportleverantörer med avtal som innehåller Lindabs miljökrav för transportörer Inköpsvolymen för de avtal som inkluderar Lindabs miljökrav för transportörer i förhållande till total inköpsvolym för transporter. Avser leverantörer i första led. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Ägda eller leasade företags bilar Antalet företagsbilar redovisas per bolag och fördelas efter typ av drivmedel. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Ägda eller leasade lastbilar Antalet lastbilar och övriga fordon, exklusive företagsbilar, redovisas per bolag och fördelas efter typ av drivmedel. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Ägda eller leasade truckar Antalet truckar redovisas per bolag och fördelas efter typ av drivmedel. Bolag förvärvade under året inkluderas först året därpå. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Extern transport: Fördelning av transportsätt Transporttyp inom Lindab och till kund beräknas baserat på data från affärs- och transportsystem eller direkt från transport leverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet utifrån omsättningen per företag. Datainsamling för transporter är utmanande, och Lindab arbetar kontinuerligt för att få tillgång till relevant information och med förbättringar för att effektivisera processen genom att tydliggöra kriterier för datainsamling och beräkningar. Extern transport: Bränsle lastbilar Bränsletyp för lastbilar vid transporter inom Lindab och till kund beräknas utifrån data från affärs- och transportsystem eller transportleverantörer. Vid dataluckor justeras resultatet utifrån omsättningen per företag. Där primära data saknas tillämpas försiktighetsprincipen, där icke-förnybara drivmedel antas som standard samt sämre utsläppsklass. Datainsamling för transporter är utmanande, och Lindab arbetar kontinuerligt för att få tillgång till relevant information och med förbättringar för att effektivisera processen genom att tydliggöra kriterier för datainsamling och beräkningar. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 185 HÅLLBARHETSRAPPORT Mål (MDR-T, E5-3) Lindabs mål, som antagits av styrelsen, för resursanvändning och cirkulär ekonomi är direkt kopplade till de utsläppsminsk- ningsmål som antogs 2024 och som är godkända av Science Based Targets initiative. Målen syftar till att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C och uppnå klimatneutralitet till 2050, i enlighet med Parisavtalet och EU:s klimatmål. Målen är centrala för Lindabs hållbarhetsarbete och klimat- och miljö policy. Läs mer om Lindabs vetenskapligt baserade mål på sidan 167 under rubriken Mål. Den cirkulära omställningen kräver ett nära samarbete inom branschen för att skapa cirkulära flöden och minska miljö- Mål för hållbar resursanvändning och cirkulär ekonomi • Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxid- reducerat • Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9procent till 2030, jämfört med 2023 • Publicera Lindabs materialguide 2025. Målet är kopplat till Lindabs resursinflöde men är avgörande för att förbättra Lindabs cirkulära produktdesign och förebygga avfall i enlighet med steg 1 i EU:s avfallshierarki • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscertifierade. 1), 2) Målet är kopplat till avfall i uppströms värdekedja och bidrar till alla steg i EU:s avfalls- hierarki • Publicera miljövarudeklarationer motsvarande 50 procent av försäljningen av egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025 3) 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant. 3) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. påverkan. Även om dessa mål idag inte regleras av direktiv eller lagar, är kommande EU-lagstiftning direkt kopplad till flera av dem. Delmålen för Lindabs utsläppsminskningsmål grundar sig på vetenskaplig forskning, medan övriga mål sätts utifrån Lindabs verksamhet. Metodiken och antagandena bakom målen redovisas i tabellerna för redovisningsprinciper på sidorna 190–191. Målen kommer att revideras när Lindabs kommande materialguide är klar. Intressenter har efterfrågat vetenskapligt baserade utsläppsmål enligt SBTi, men har inte varit involverade i att fastställa de specifika målen. Policy (MDR-P, E5-1) Lindabs policyer för att hantera identifierade påverkan, risker och möjligheter består av uppförandekod, klimat- och miljö- policy samt leverantörskod. Uppförandekoden anger de grund- läggande principerna för hur Lindab ska bedriva sin verksamhet och hur medarbetare förväntas agera, vilket utgör grunden för hållbarhetsarbetet. Lindab prioriterar samarbete med intres- senter, transparens och strikt efterlevnad av miljölagstiftning. Klimat- och miljöpolicyn adresserar behovet att minimera avfall, maximera resurseffektivitet och övergå till hållbara material vilket uppnås genom cirkulär produktdesign där återvunnen råvara och effektivare tillverkning används. Lindab följer EU:s avfallshierarki och ser avfall som en resurs. Lindab arbetar för att förebygga avfall. För vissa produkter, såsom maskiner för ventilationsproduktion och decentraliserade ventilationsenheter, erbjuds alternativ för återanvändning, reparation, ombyggnad och/eller återtillverkning. Flera produktionsanläggningar åter vinner metallskrot till nya produkter och återanvänder förpacknings material, vilket minskar avfall och ökar resurs- effektiviteten. Lindab hanterar värdekedjans väsentliga påverkan genom ett leverantörsutvärderingsprogram där leverantörskoden och utvärderingen omfattar återvunnet material och avfallshantering. Leverantörer förväntas följa miljölagstiftning och bidra till global hållbarhet genom försiktighetsprincipen, initiativ för ökat miljö- ansvar och utveckling av hållbara teknologier. Själv skattnings- formuläret innehåller frågor om avfallshantering, och vid plats- revision granskas avfallssystem och hantering av farligt avfall för att minska risken för felaktig hantering. Lindabs kommande materialguide kommer att tydliggöra krav och förväntningar kopplade till cirkularitet på produktnivå. Läs mer om Lindabs policyer och deras implementering på sidan 152 under rubriken Policyer. 186 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Styrning Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets- arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD, koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av en intern rapport med detaljerade hållbarhetsdata per bolag. Hållbarhetsplanen koordineras centralt men integreras opera- tivt tillsammans med policyer i affärsområden och koncern- funktioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om styrning på sidan 148. De områden i hållbarhets- planen som är kopplade till resursanvändning och cirkulär ekonomi presenteras nedan. • Cirkulär ekonomi med en hög grad av återanvändning • Hållbara inköp • Hållbar produktion Åtgärder (MDR-A, E5-2) Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom både egen verksamhet och värdekedjan för att minska negativ påverkan relaterad till resursanvändning och främja en cirkulär ekonomi, samtidigt som den positiva påverkan ska förstärkas. Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskrivning och aktuell status, se sidorna 188–189 under rubriken Åtgärder och resurser. Egen verksamhet • Hantera avfall som en värdefull resurs • Lindabs materialguide • Cirkulär produktdesign • Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer för produkter Värdekedjan • Partnerskap med leverantörer och kunder • Användning av återvunnet stål Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot uppsatta mål. Måtten kopplade till utsläpp av växthusgaser har validerats av SBTi. Metoder och antaganden för varje mått redo- visas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. • Råmaterial, inköpt mängd per materialtyp. Redovisas på sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive resurs- användning. • Förpackningsmaterial, inköpt mängd per materialtyp. Redo- visas på sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive resurs användning. • Återvunnet material i metaller. Redovisas på sidan 190 under rubriken Resursinflöden, inklusive resursanvändning. • Publicerade miljövarudeklarationer. Redovisas som en del i listan för åtgärder och resurser på sidan 189. • Avfall, typ och mängd per avfallshanteringsmetod. Redovisas på sidan 191 under rubriken Metallskrot och avfall. • Begränsning av klimatförändringar: scope 1, 2 och 3. Redovisas i avsnittet Klimatförändringar på sidorna 174–177. • Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets- tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. väsentlig påverkan, risker och möjligheter (E5.IRO-1) Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan genom dubbel väsentlighetsanalys och klimatscenarioanalys, läs mer på sidorna 153–157 och 179–180. Denna process möjliggör för Lindab att stärka sin marknadsposition genom investeringar i hållbar teknik och ett relevant produktutbud. Användningen av jungfruligt material bidrar till höga utsläpp inom scope 3, medan avfallet står för en mindre del eftersom merparten återvinns. Livscykelanalyser för produkter visar på områden med störst miljöpåverkan, där jungfruligt mate- rial är den största faktorn, men där även avfall bidrar. Effektiv avfallshantering är viktig för att säkerställa att skrot återförs till ståltillverkning, vilket säkrar tillgången på återvunnet stål. Lindab bedömer löpande övergångsrisker, som regeländringar och marknadsförändringar mot hållbara produkter. Regelverk som EU-taxonomin och ekodesignförordningen för hållbara produkter, ESPR, främjar cirkulära produkter. Lindab invol verar intressenter för att bedöma och identifiera påverkan, risker och möjligheter, läs mer på sidorna 158–159 under rubriken Intressent dialog. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 187 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser (MDR-A, E5-2) Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Hantera avfall som en värdefull resurs Lindab arbetar med att minska alla typer av avfall i verksamheten, med ett särskilt fokus på metallskrot, vilket står för den största andelen av avfallet. För att förbättra spårbarheten och effek- tivisera resursfördelningen införs mer detaljerad mätning av metallskrot i produktionen. Lindab investerar i ny teknik och förbättrade processer för att minska materialspill. Dessutom erbjuds regelbundna utbildningar för att säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens att hantera avfall effektivt och korrekt. Lindab ska samarbeta med certifierade avfallsleverantörer för att förbättra avfalls hante ringen och säkerställa en hög nivå av återvinning. De förväntade investeringarna fram till 2030 behöver kvanti- fieras och sammanställas på koncernnivå. För närvarande redovisas inte kapital utgifter relaterade till minskning av skrot. Minska andelen metallskrot från egen tillverkning med 9 procent till 2030, jämfört med 2023. Skrotandelen har ökat med 3 procent jämfört med 2023 till följd av lägre volymer, vilket har påverkat produktions- effektiviteten, särskilt vid Lindabs stålservicecenter. Samtidigt har den totala avfallsmängden minskat med 2 procent jämfört med 2023. Framtagning av Lindabs materialguide Lindab utvecklar en materialguide för att främja hållbara materialval. Guiden fungerar som ett verktyg för att välja material med låg miljö påverkan som samtidigt uppfyller gällande lagstiftning och marknadskrav, inklusive regler om förbjudna och begränsade ämnen i produkter. Målet med material guiden är att optimera resurs- användningen, öka andelen återvunna material, minska avfall och minska miljöpåverkan genom att fokusera på materialens livscykel och åter vinnings- barhet. Framtagandet av materialguiden medför inga direkta drifts- kostnader eller investeringar. Extern specialist kompetens kan bli aktuell inom vissa områden, vilket skulle innebära en mindre driftskostnad. Vissa krav i guiden kan innebära material byten, vilket potentiellt kan påverka drifts- kostnaderna. Eftersom guiden fortfarande är under framtagning är det för tidigt att genomföra en fullständig analys. Publicera Lindabs materialguide 2025. Pågående arbete. Cirkulär produktdesign Arbetet med det cirkulära erbjudandet fortgår. Lindabs produkter är designade för att möta höga kvalitets- och prestandakrav samt ha en lång livslängd. Genom att integrera cirkulär produkt- design minskar miljöpåverkan vilket främjar hållbarhet under hela produktens livscykel. Cirkulär produktdesign fokuserar på att optimera resurs- användning och minska avfall, vilket inte bara minskar ekologiska fotavtryck utan också skapar ett mer attraktivt och hållbart erbjudande för kunderna. Lindabs materialguide är en viktig komponent för mer cirkulära produkter. Cirkulär produktdesign främjar effektiv resurshantering och kan även bidra till lägre drifts- kostnader. Lindab är i början av sin resa att implementera fler principer för cirkulär produktdesign, även om delar av metodiken alltid har funnits med i verksamheten. Merparten av produkterna lämpar sig för återvinning. Initialt fokuserar Lindab på att stärka kompetensen inom den befintliga organisationen. Därefter kommer behovet av investeringar i personal, verktyg, metoder eller andra resurser att analyseras och utvärderas. Mål kommer definieras när Lindabs materialguide är publicerad. Under 2024 och 2025 deltar Lindab i Nordic Circular Design Program för att fördjupa sin kunskap inom cirkulär produkt design. Lindabs cirkulära kanaler tillverkas nu, efter omfattande tester, i ännu tunnare plåt men med samma kvalitet. Implemen- teringen sker gradvis, och stålförbrukningen för cirkulära kanaler beräknas minska med 13 procent, motsvarande 4 200 ton för referensår 2024. Produkten UltraBT möjliggör uppgrade- ring av befintliga ventilations- system för bättre energi- effektivitet och inneklimat. Återbruk av cirkulära ventilationskanaler planeras till 2025 i Sverige. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. 188 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärd till 2030 CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Livscykelanalyser och miljövarudeklarationer för produkter Livscykelanalyser (LCA) är en bra metod för att få en helhetssyn på de miljömässiga effekterna av sina produkter – från råmaterialutvinning och produktion till användning och slutlig avfalls- hantering. Detta hjälper till att identifiera var resurser kan användas mer effektivt och vilka steg som bidrar mest till en produkts totala miljö- påverkan. Med stöd av LCA kan Lindab förbättra produktens miljöprestanda, uppfylla cirkularitets- mål och skapa värde för kunder som efterfrågar hållbara lösningar. Lindab använder extern programvara för att genomföra LCA och skapa miljövarudeklara- tioner. Arbetet drivs av specialist- personal och medarbetare med utökat ansvar. Driftskostnaderna uppgår till cirka 3 MSEK per år. För att möta ökade krav på LCA-data utvärderar Lindab möjligheter att effektivisera arbetet genom integrationer mellan befintliga systemstöd, vilket förväntas hålla kostnaderna stabila. Publicera miljö- varudeklarationer motsvarande 50 procent av försäljningen av egentillverkade produkter som är globalt tillgängliga till år 2025. År 2024 hade Lindab miljö- varudeklarationer (EPD:er) som täckte 44 procent av försäljningen av egen till- verkade produkter tillgäng- liga globalt. Partnerskap med leverantörer och kunder Lindab arbetar aktivt med att skapa starka partnerskap med både leverantörer och kunder för att driva hållbarhetsagendan framåt. Genom nära samarbete med leverantörer säkerställs tillgången till mer cirkulära material. Aktiviteten är inte direkt kopplad till driftskostnader och investe- ringar. N/A Under året ingick Lindab avsiktsförklaringar om att köpa koldioxid reducerat stål med TATA Steel Netherlands och Salzgitter. Dessa kom- pletterar avtalen med Stegra, SSAB och Arcelor. Lindab deltar i flera nätverk såsom LFM30 och Green Building Council på olika marknader, för att diskutera en mer cirkulär byggbransch. Övergång till koldioxidreducerat stål Stål är ett optimalt material för ventilations- produkter då det ger robusta produkter som är brandsäkra och hygieniska med en lång livslängd. Lindab använder i dag främst jungfruligt stål men har påbörjat övergången till koldioxidreducerat stål, vilket inkluderar återvunnet och fossilfritt stål. Lindab erbjuder produkter i återvunnet stål som en del av standardsortimentet, vilket kommer att utökas i framtiden. Lindab samarbetar med flera leverantörer av återvunnet och fossilfritt stål och väljer det mest lämpliga materialet för varje produkt. 43 procent koldioxidreducerat stål innebär ökade driftskostna- der om cirka 146 MSEK per år, baserat på 2023 års volym och priser för återvunnet stål kontra traditionellt stål. Potentiella förvärv och tillväxt från 2024 har inte beaktats i kostnaden. Lagstiftning förväntas införa skatter och ta bort subventioner för traditionellt stål till år 2035, vilket förväntas öka kostnaderna. Detta kan minska prisgapet mellan traditionellt stål och fossilfritt eller återvunnet stål, vilket gör övergången viktig för att nå Lindabs finansiella mål. Utsläppen för inköpt stål enligt förväntad volym ska minska med 101 kton CO 2 e till år 2030 från basåret 2022. Det skulle innebära att 43 procent av det inköpta stålet är koldioxid- reducerat. År 2024 utgjorde 0,2procent av koncernens totala inköp koldioxidreducerat stål, varav 100procent var återvunnet stål. Under 2025 planerar fler marknader att lansera produkter tillverkade av återvunnet stål. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 189 HÅLLBARHETSRAPPORT (E5-4) Effektiv resurshantering och ökad användning av återvunna material är avgörande för att bevara naturresurser, minska miljöpåverkan och hantera avfall hållbart, samtidigt som det ger ekonomiska fördelar. Lindab använder stora mängder råmate- rial, där stål utgör den största andelen, både i förbrukning och utsläpp inom scope 1, 2 och 3. För att göra största möjliga skill- nad riktas resurser främst där den största effekten kan uppnås. Prioriteringen av råmaterial och komponenter baseras på deras relativa förbrukning, påverkan på utsläpp samt kundefterfrågan. Förbrukningen framgår i tabellen till höger. Förpackningsmaterial har en mindre påverkan än råmaterial, på grund av den lägre förbrukningen, där trä och kartong står för störst andel. Lindabs kartonger är antingen återbrukade eller tillverkade av återvunnet material och är FSC Mix-certifierade. Framöver kommer Lindab arbeta mer med förpackningsmaterial för att minska klimatpåverkan och uppfylla kommande regle- ringar kopplade till förpackningsmaterial. Inköpen av råmaterial och förpackningsmaterial har ökat något under 2024 jämfört med 2023. Under 2023 minskade inköpen till följd av lägre ordervolymer, vilket möjliggjorde en större användning av befintligt lager. Under 2024 har situationen stabiliserats på flera marknader, även om vissa fortsatt står inför utmaningar till följd av en förändrad konjunktur. Lindab arbetar med att övergå till mer återvunnet stål men lågkonjunktur och höga materialkostnader har varit utmanande under 2024. Lindab köper enbart biobränsle för energi produktion och transport. Råmaterial Absoluta värden, anges i ton 2024 2023 Inköpt mängd Åter vunnen mängd Inköpt mängd Metall 150 326 31 148 145 619 Isolering 10 019 – 10 166 Gummi 810 – 872 Plast 277 – 244 Oljor 36 – 41 Färg 69 – 85 Lösningsmedel 17 – 18 Övrigt 1 379 – 18 Råmaterial 162 934 31 148 157 045 Förpackningsmaterial Absoluta värden, anges i ton 2024 2023 Kartong, papper 3 246 3 184 Plast 808 806 Trä 11 034 11 000 Metall 197 158 Förpackningsmaterial 15 285 15 147 Återvunnet material i metall år 2024 Andel, % Marknads snitt återvunnen råvara Inköpt materialmix Stålplåt: färgbelagd, galvaniserad, zinkmagnesium, etc. 20 98,5 Aluminium 60 0,7 Rostfritt 75 0,6 Koppar 97 <0,1 Återvunnet stål >75 0,2 Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Råmaterial – inköpt mängd Inköpt mängd avser den totala mängden material som Lindab har köpt in under en specifik period, oavsett om det är nytt eller återvunnet. Data baseras på antaganden och mätvärden, såsom årlig råmaterialrapportering och inköps- statistik. Rapporteringen av övrigt råmaterial påbörjades under 2024, vilket innebär att det saknas jämförbara data för 2023. Komponenter och färdiga produkter för vidare distribution ingår inte i tabellerna, då datainsamlingen på denna nivå är utmanande. Det nya affärssystemet förväntas underlätta detta framöver. Det är en utmaning att få fram fullständig information om förbrukad materialmängd, där antaganden om genom- snittlig vikt görs vid databrist. Osäkerheten, till följd av ofullständig information, förväntas minska i takt med att det nya affärssystemet implementeras inom koncernen. Råmaterial –återvunnen mängd Återvunnen mängd avser den mängd material som kommer från återvunnen råvara som Lindab köpt in under en specifik period. För närvarande samlas data in om andelen återvunnet material i metaller, och Lindab undersöker möjligheter att effektivt samla in motsvarande data för fler materialtyper. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Förpackningsmaterial – inköpt mängd Data baseras på en kombination av antaganden och direkta mätvärden. Antaganden utgår från medelvärden som tagits fram från mätningar, såsom årlig rapportering av förpacknings- material. Inköpt mängd avser den totala mängden material som Lindab har köpt in under en specifik period, oavsett om det är nytt eller återvunnet. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Återvunnet material imetall Andelen återvunnet stål per metallslag baseras på uppgifter från miljövarudeklarationer (EPD:er), material certifikat från leverantörer samt information från branschorganisationer såsom Worldsteel och Worldstainless. Den inköpta material- mixen visar fördelningen av stålsorter som Lindab har köpt in under 2024. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. 190 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Avfall Absoluta värden anges i ton 2024 2023 Återvinning övrigt 2 562 2 276 Förbränning (energiåtervinning) 2 415 2 149 Deponi 1 072 1 185 Farligt avfall 520 528 varav återvinning 128 191 varav elektronik 23 19 Metallskrot från egen verksamhet 15 505 16 369 Avfall från egen verksamhet 22 074 22 507 Skrotandel – intensitet Skrot utgör den största delen av Lindabs avfall. Andelen skrot i förhållande till använda metaller ökade med 3 procent jämfört med 2023 till följd av lägre volymer, vilket har påverkat produktionseffektiviteten, särskilt vid Lindabs stålservicecenter. 20232024 0 1 2 3 4 5 6 7 Ton skrot per använt ton metall, % Metallskrot och avfall (E5-5) Lindab arbetar med att förebygga alla typer av avfall med extra fokus på metallskrot, vilket står för den största andelen av avfallet. Sortering av avfall sker enligt gällande lagstiftning och samarbeten med lokala avfallshanterare. Lindab ser avfall som en värdefull resurs med hänsyn till naturresurser och biologisk mångfald. Nedan presenteras exempel på typ av material som ingår i respektive avfallskategori. Det varierar per land eftersom möjlig- heterna att återvinna vissa material varierar. • Metallskrot: all metall som skickas för återvinning • Återvinning övrigt: papper och kartong, vissa plaster, samt isolering där avtal för återvinning finns • Förbränning med energiåtervinning: träavfall och restavfall som inte är återvinningsbart men har ett energivärde • Deponi: isoleringsmaterial som inte kan återvinnas, gips, plast • Farligt avfall: kemikalier och lösningsmedel, batterier, lysrör, målarfärg och lackrester Fördelning återvunnet/icke återvunnet avfall Återvunnet avfall Icke återvunnet avfall 82 procent av Lindabs avfall åter- vinns. Återvunnet avfall inkluderar metallskrot, återvinning övrigt och farligt avfall som återvinns. Fördelning avfall Deponi 5% Återvinning övrigt 12% Farligt avfall 2% Förbränning/energiåtervinning 11% Metallskrot 70% Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Avfall Lindab mäter avfall i kategorierna: återvinning (metallskrot), energiåtervinning, deponi och farligt avfall. Data delas av de leverantörer som hanterar och tar hand om Lindabs avfall, vilket också intygar att hanteringen av avfallet sker korrekt. Vid dataluckor uppskattas avfallsmängder utifrån kärlens storlek, hämtningar och nationell avfallsstatistik. Skrotandel Bolagen rapporterar mängden metallskrot och använd mängd metaller under rappor te rings perioden, fördelat per metalltyp. Skrotandelen beräknas genom att ställa mängden skrot från egen produktion i relation till den totala mängden använda metaller. Skrotandel – intensitet, % 2024 2023 Andelen ton skrot per använt ton metall 6,5 6,3 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 191 HÅLLBARHETSRAPPORT Viktiga men inte väsentliga områden Anpassning till klimatförändringar Lindab bedömer risken för fysiska klimatrisker som låg på kort och medellång sikt. Fysiska klimatrisker utvärderas genom extern riskrevision eller som en del av försäkringsarbetet för de fastigheter där Lindab bedriver produktionsverksamhet. Analysen omfattar både akuta risker, såsom extrema väder- händelser, och kroniska risker, exempelvis stigande havsnivåer och ökade temperaturer. Den potentiella finansiella påverkan på tillgångar och verksamhet analyseras och sammanställs på koncernnivå för att identifiera materiella risker. Större risker identifieras i leverantörsledet, där Lindab arbetar för att minska beroendet av enskilda leverantörer. Begränsningar i materialtillgång kan medföra ökade priser och påverka rörelse- resultatet, men dessa risker bedöms för närvarande inte som väsentliga. Samtidigt förväntas ett varmare klimat driva ökad efterfrågan på energieffektiv ventilationsutrustning, vilket kan förväntas stärka Lindabs marknadsposition. Föroreningar av vatten, mark, levande organismer och livsmedelsresurser Lindabs verksamhet involverar inte stora mängder miljöfarliga ämnen och historiskt sett har inga allvarliga föroreningar inträffat. Lindab ska samarbeta med certifierade avfallsföretag för hantering av farligt avfall. Leverantörers insatser för att minska klimat- och miljöpåverkan bedöms som en del av leverantörs- utvärderingen. I övrigt är Lindabs möjlighet att påverka dessa åtgärder begränsad. Under 2024 har inga utsläpp av farliga ämnen som kan skada människor, land, vatten eller biodiversitet inträffat. Lindab bedriver verksamhet där det förekommer spår av markförore- ningar, undersökningar indikerar att det finns ett område beläget under den tidigare produktionshallen i Grevie, Sverige, där de påträffade halterna inte föranleder några åtgärder med nuva- rande verksamhet. Verksamheten arbetar efter ett framtaget kontrollprogram för uppföljning av föroreningarna. Stålproduktion kan orsaka markförorening genom gruvbryt- ning, utsläpp av tungmetaller och kemikalier samt bristfällig avfallshantering. Den största risken finns inom gruvindustrin, där erosion och spridning av skadliga ämnen kan påverka miljön. Lindabs möjlighet att påverka dessa processer är begränsad, och området bedöms därför inte som väsentligt. För att minska sitt beroende av jungfrulig råvara arbetar Lindab aktivt med att öka användningen av återvunnet stål. Föroreningar: Ämnen som inger betänkligheter och ämnen som inger mycket stora betänkligheter Kemikalier och farliga ämnen i produkterna granskas via bygg- varudeklarationer, där insamling av data från leverantörer utgör en central del. Lindab använder mycket begränsade mängder av av särskilt farliga ämnen. Produkter med särskilt farliga ämnen rapporteras till SCIP-databasen (Substance of Concern In Products), vars syfte är att främja substitution och cirkulär ekonomi. Särskilt farliga ämnen förekommer främst i produkter med elektronik, där bly ingår i vissa homogena metaller. Lindab strävar efter att använda material som främjar hälso- sam arbetsmiljö, minskar miljöpåverkan och bidrar till hållbara byggnader. Byggvarudeklarationer redovisar produktinnehåll och ger riktlinjer för demontering och avfallshantering. Samtliga leve- rantörer ska uppfylla kraven i Lindabs kommande materialguide för hantering av förbjudna och begränsade ämnen i levererade produkter. Substitution av skadliga ämnen följer lagkrav och stödjer Lindabs hållbarhetsarbete, även om det kan medföra ökade driftskostnader. Vattenresurser Lindab bedriver inte vattenintensiv verksamhet, men påverkan på vattenresurser uppstår i värdekedjan uppströms vid tillverkning av material och råvaruutvinning. Vattenresurser är inte bedömt som väsentligt. Det är bortom Lindabs kontroll att styra över till- verkningsmetoder uppströms, men samarbete med leverantörer syftar till att påverka implementering av hållbara metoder för att säkerställa ansvarsfull hantering av vatten resurser i värdekedjan. Nedan tabell redovisar Lindabs totala förbrukning av vatten. Av denna förbrukning används 81procent av produktionsenheterna i Grevie och Förslöv i Sverige samt Karlovarska i Tjeckien. Dessa områden har idag ingen vatten stress. Vattenförbrukning egen verksamhet, m 3 2024 2023 Dricksvatten 41 877 38 042 Egen brunn 153 025 138 927 Total förbrukning 194 902 176 969 Lindab har ett holistiskt perspektiv i hållbarhetsarbetet där flera områden samverkar för att främja hållbarhet inom miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Samtliga områden är betydelsefulla och ingår i Lindabs arbete, men vissa områden bedöms som mer väsentliga än andra. Nedan ges en kort beskrivning av hur Lindab hanterar de områden som inte bedöms som väsentliga. 192 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Biologisk mångfald och ekosystem Lindab arbetar för att minska produkternas påverkan under hela livscykeln och i detta sammanhang är produkt utvecklings- processen betydelsefull för att minska negativ påverkan. Biodiver- sitet bedöms inte som ett väsentligt område för Lindab på grund av företagets begränsade påverkan och möjligheter att styra över påverkan i produktionsledet, särskilt vid råmaterialutvinning. Frågan hanteras som en del av E1.2 Begränsning av klimatföränd- ringar och E5.1 Resursinflöden, inklusive resurs användning. Huvuddelen av Lindabs produktionsenheter omfattas normalt inte av särskilda miljöbestämmelser eller tillstånd. Bolagen rapporterar till tillsynsmyndigheter i respektive land enligt lokala regler. I Sverige bedrivs tillståndspliktig verksamhet vid produk- tionsenheten i Grevie. Tillståndet avser anläggning där det före- kommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för oljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 m 3 . Lindabs verksamheter är vanligtvis belägna i befintliga industriområden, och nyetableringar sker sällan. Kartläggning sker av verksamheter inom en radie på 10km från skyddade områden. Lindab bedriver verksamhet i 20länder och på mer än 200 orter, varav 11 produktionsanläggningar är belägna i närheten av skyddade områden. Påverkan bedöms som låg, och för anläggningar med större produktion har miljö konsekvens analyser genomförts. Nödvändiga åtgärder har vidtagits för att minimera risken för påverkan. Påverkan i värdekedjan är större, särskilt kopplat till gruv industrin. Lindab välkomnar initiativ som Mining with Nature, som syftar till netto- positiv biologisk mångfald senast år 2030. Lindab har begränsad möjlighet att styra över påverkan så långt bak i produktionsledet där utvinning av råmaterialet sker. Resursanvändning och cirkulär ekonomi: Resursutflöden relaterade till produkter och tjänster Stål, som är världens mest återvunna material, ger robusta produkter med lång livslängd, vilket är viktiga faktorer för en mer cirkulär byggbransch. Lindab förutser att cirkulära erbjud- anden, särskilt återbruk av produkter som ventilationskanaler eller mer tjänsterelaterad försäljning, kommer att bli allt viktigare framöver. I dag är efterfrågan begränsad och ofta kopplad till pilotprojekt på några få marknader. Utmaningar finns, exem- pelvis att återbruk kan bli dyrare på grund av manuell hantering vid demonte ring, rengöring samt transport och lagerhållning. Dessutom är det viktigt att säkerställa att återbrukade produkter främjar energi effektiva byggnader med goda inneklimat. Även om resursutflöden i dag inte anses väsentliga, följs området noggrant då det har stor potential framöver. Den största delen av Lindabs produkter genererar dessutom inget eller mycket lite spill under installationsfasen. En fördelning av materialen i Lindabs sålda produkter, inklusive förpackningsmaterial, presenteras i nedan tabell. Fördelning av material i sålda produkter Material Andel 2024 Metall/stål 84,7% Trä 6,4% Isolering 5,1% Kartong/papper 1,6% Plast 1,0% Gummi 0,5% Elektronik 0,3% Övrigt 0,5% Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 193 HÅLLBARHETSRAPPORT Samhällsansvarsinformation LINDAB STRÄVAR EFTER ATT skapa långsiktigt värde för samhället genom att fokusera på de områden där Lindab har störst påverkan, såsom ansvarsfull arbetsmiljö och hållbara inköp. Den egna arbetskraften (ESRS: S1) Lindabs uppförandekod lägger grunden för ett ansvarsfullt affärsbeteende och bygger förtroende bland intressenter på de marknader där Lindab är verksamma. Chefer har ansvar för områden såsom anställnings förfarande, arbetsmiljö, arbetsvillkor, personlig utveckling och mångfald. För att hantera dessa frågor på ett effektivt sätt stöttas chefer av både lokal och central HR-organisation, samt av ledningen. Lindab definierar den egna arbetskraften som individer med anställningsförhållande hos Lindab, vilket omfattar tillsvidare- och visstidsanställda. Hädanefter omnämnt som anställda. Rappor- tering under avsnittet Arbetsvillkor omfattar anställda och täcker följande områden: anställning, utbildning, jämställdhet, mångfald och personalomsättning. Rapporte ring i avsnittet Hälsa och säkerhet inkluderar även inhyrd personal, det vill säga anställda i annat bolag som tillfälligt anlitas av Lindab för att täcka exempelvis produktionstoppar, specialistkompetens eller frånvaro. Defini tionen av såväl anställda som inhyrd personal kommer att ses över i samband med implementeringen av det koncern över grip ande HR- systemet. Samtliga medarbetardata baseras på faktiska uppgifter och geografisk nedbrytning görs för utvalda delar. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1, SBM-3) Arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla bedöms som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs dubbla väsentlighetsanalys. Identifierad påverkan för arbetsvillkor är till största del kopplad till anställd arbetskraft, medan hälsa och säkerhet berör hela arbetskraften. Väsentlig påverkan redovisas under respektive delområde: Arbetsvillkor sidorna 196–203 samt Hälsa och Säkerhet sidorna 204–207. Identifierad påverkan och målutveckling formar Lindabs strategi genom satsningar på säker arbetsmiljö, kompetensutveckling och bättre arbetsvillkor. Efter en ökning av arbetsplatsolyckor 2023 infördes tätare uppföljning, ökad ledningsinvolvering och mer utbildning, vilket halverade olyckorna under 2024. Lindab ser den hållbara omställningen som en affärsmöjlighet som inte bara bidrar till långsiktig tillväxt, utan också skapar positiva möjligheter för anställda att utvecklas och växa inom före taget. Den hållbara omställningen och nya kompetenser innebär att Lindab, för att kunna lyckas med rekrytering och succes sion, ytterligare behöver stärka sin position som attraktiv arbetsgivare. Lindab värdesätter arbetsrelaterade rättigheter högt, men området bedöms inte som väsentligt i den egna verksamheten eftersom Lindab inte har någon verksamhet i högriskländer enligt den riskbedömning som tillämpas för leverantörer. Lindab följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s tio väg led- ande principer i alla sina verksamheter. Under de kommande åren kommer Lindab att utvärdera samtliga egna verksamheter i enlighet med kraven i det kommande Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Under året rapporterades inga brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten. 194 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Policy (MDR-P, S1-1) Lindab tar ansvar för att förhindra eller mildra negativ påverkan på mänskliga rättigheter som kan kopplas till verksamheten och dess medarbetare. Lindabs arbete med att hantera påverkan, risker och möjligheter styrs av flera centrala policyer: upp för- ande kod, arbets miljö policy, likabehandlingspolicy, ersättnings- policy och vissel blåsnings direktiv. Arbetsmiljöpolicyn fastslår Lindabs vision om noll arbetsplats- olyckor, skador eller arbetsrelaterade sjukdomar. Likabehand- lingspolicyn syftar till att främja jämställdhet och mångfald samt åtgärda obalanser i arbetsvillkor baserade på kön, könsidentitet, etnicitet inklusive hudfärg och ursprung, religion, funktions varia- tion, sexuell läggning, ålder eller andra skäl som anges i nationell tillämplig lagstiftning. Ersättningspolicyn reglerar principerna för ersättning inom koncernen och baseras på Lindabs vision, värderingar, marknadspraxis samt nationella lagar och regler. Visselblåsningsdirektivet uppmuntrar medarbetare och externa parter att rapportera misstänkta oegentligheter utan risk för repressalier samt säkerställer rättvisa och noggranna utred- ningar. Sammantaget utgör dessa policyer en grund läggande del av Lindabs ansvarstagande och bidrar till en trygg och rättvis arbetsmiljö. Policyer som likabehandlingspolicy och uppförandekod är i linje med internationella standarder, såsom FN:s vägledande principer och ILO:s (Internationella arbetsorganisationen) kärn- konventioner, och förbjuder människohandel, tvångsarbete och barnarbete. Läs mer om Lindabs policyer och deras implementering på sidan 152 under rubriken Policyer. Styrning Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets- arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD, koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av en intern rapport med detaljerad hållbarhetsdata per bolag. Håll- barhetsplanen koordineras centralt men integreras operativt till- sammans med policyer i affärsområden och koncernfunktioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om styrning på sidan 148. Lindabs förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger är nära kopplat till medarbetarupplevelsen. HR-organisationen driver centralt arbetet för att stödja med- arbetarnas utveckling. Området Attraktiv arbetsgivare i hållbarhets- planen omfattar den egna arbetskraften. Mer information om styrning redovisas under respektive avsnitt. Åtgärder (MDR-A, S1-4) Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder för att minska negativ påverkan på egen arbetskraft samtidigt som den positiva påverkan förstärks. Under varje avsnitt listas de insatser som förväntas ha störst effekt för att uppnå målen. Lindab strävar efter att säkerställa att verksamheten och den hållbara omställningen inte orsakar negativ påverkan för med- arbetarna genom att följa fastställda policyer och arbeta med dubbel väsentlighetsanalys. Vidare arbetar Lindab för en nära och öppen dialog med medarbetare, fackliga represen tanter och andra intressenter för att bättre förstå deras behov och förväntningar. Genom medarbetarsamtal och medarbetarunder- sökningar kan eventuella problem identifieras i ett tidigt skede. Detta förhållningssätt gör det möjligt att vidta rätt åtgärder för att förhindra oönskad negativ påverkan, samtidigt som hållbarhets- målen uppfylls utan att kompromissa med medarbetarnas välbefinnande. Mål (MDR-T, S1-5) Lindabs mål är att främja medarbetarnas välbefinnande och utveckling samt stärka organisationen genom ett inkluderande och rättvist arbetsklimat. Målen är nära kopplade till Lindabs policyer för jämställdhet, mångfald, arbetsmiljö och kompetens- utveckling. Genom att arbeta aktivt med dessa mål säkerställer Lindab att företaget förblir en attraktiv arbetsgivare, är väl rustat för att möta framtida utmaningar och fortsätter att växa på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Målen omfattar alla anställda inom Lindab och målen för hälsa och säkerhet inkluderar även inhyrd personal. De är utformade för att stödja internationella och nationella riktlinjer, såsom FN:s globala mål för hållbar utveckling. Framtagandet av målen baseras på analys av interna behov och utmaningar, samt dialog med nyckelintressenter, inklusive medarbetare, fackliga represen- tanter och ledningsgrupper. De två arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för Lindab International AB (publ) deltar i beslut om mål, vilket ytterligare säkerställer att medarbetarnas perspektiv tas i beaktande. Mer information om dialogen med medarbetare finns på sidan 196 under rubriken Dialog med medarbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter. Metoder och antaganden för varje mått som ligger till grund för målen redovisas i de till hör ande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. Uppföljning sker kontinuerligt via nyckeltal, och avvikelser hanteras genom uppdaterade åtgärdsplaner. Resultaten analyseras regelbundet och rapporteras till ledningen för att säkerställa att målen nås och att insatserna vidareutvecklas vid behov. Varje avdelning har ansvar för att analysera sina resultat, dra lär domar och föreslå förbättringsåtgärder. Detta är en del av Lindabs engagemang för att skapa en säker, inkluderande och ständigt förbättrad arbetsmiljö. Mål för att hantera väsentlig påverkan presenteras under varje avsnitt. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 195 HÅLLBARHETSRAPPORT Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot uppställda mål. För en del av målen har koncernen utmaningar med att få fram relevanta data. Det pågår ett koncern över- gripande arbete för att säkerställa harmonisering av processer och arbetssätt relaterat till den egna arbetskraften. Mått redo- visas under respektive avsnitt. Dialog med medarbetare samt metod för att risker och möjligheter (SBM-1.S1, IRO-1, S1-1, S1-2, S1-3) Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter kopplade till egen arbetskraft genom dubbel väsentlighetsanalys, se sidorna153–157. Denna metod identifierar de mest betydelse- fulla frågorna för både Lindab och intressenterna. Identi fierade områden prioriteras för att maximera positiva effekter och minimera negativ påverkan. Lindabs metod innefattar fler steg, bland annat intressent dialoger och regelbundna interna utvärde- ringar. Lindab kartlägger och analyserar påverkan, risker och möjligheter inom områden som arbetsmiljö, arbetsvillkor, hälsa och säkerhet, mångfald, etik och regelefterlevnad, samt externa faktorer som förändringar i lagstiftning och marknads trender. Medarbetarsamtal genomförs årligen och ger medarbetarna en värdefull möjlighet att diskutera sin arbetssituation, sina utvecklingsmöjligheter och framtida mål. För tjänstemän på Lindab bolag erbjuds samtal årligen, och ett pågående arbete syftar till att integrera förvärvade bolag i de koncerngemen- samma processerna. Lindabs mål är att samtliga anställda ska erbjudas medarbetarsamtal från och med 2027. Redan idag erbjuder flera bolag medarbetarsamtal till alla anställda. Samtliga medarbetare, inklusive de i bolag som förvärvats under året, erbjuds att delta i medarbetarundersökningen Lindab Pulse Survey. Resul taten från medarbetarsamtal och medarbetar- undersökning används för att identifiera förbättringsområden och fortsatt arbete mot att nå uppsatta mål. Utöver dessa regel- bundna interna utvärderingar samt kanalen för visselblåsning har Lindabs medarbetare alltid möjlighet till löpande kontakt och dialog med närmaste chef, HR eller facklig företrädare där facklig företrädare finns utsedd. Lindab följer noggrant upp resultaten från dessa kanaler genom att övervaka andelen genomförda med arbetar samtal, svarsfrekvensen i Lindab Pulse Survey samt antalet rapporterade fall i visselblåsningssystemet. Läs mer om Lindabs visselblåsningssystem och hur Lindab undersöker kännedomen om och tilliten till visselblåsningskanalen på sidan 217. Resultaten från Lindab Pulse Survey fungerar som en viktig indikator på hur väl med arbetar nas synpunkter tas tillvara. Lindab har idag begränsade möjligheter att mäta effektiviteten i dialog eller information utöver medarbetarsamtal eller Lindabs Pulse Survey. Flertalet initiativ till att bredda informations- och kommunikationskanaler samt möjlighet att mäta dessa pågår och planeras att delvis vara klara under 2026. I flera länder har specifika ledarforum införts. De syftar till att ge Lindabs chefer möjlighet att gemensamt lyfta frågor och dela erfarenheter kring det dagliga arbetet. Ledar forumen skapar för- utsättningar för att stärka ledare och ger dem ytterligare kanaler till löpande erfarenhetsutbyte. Inför varje förvärv genomförs en due diligence-process som bland annat omfattar en analys av både arbetskraften och arbets- miljön i det förvärvade bolaget. Denna process säker ställer att Lindab kan identifiera potentiella risker och möjligheter, och vidta åtgärder för att harmonisera och förbättra arbetsmiljön över hela koncernen. VD i respektive bolag bär det yttersta ansvaret för arbets- miljön och ansvarar för att Lindabs rutiner och policyer efterlevs i bolaget. HR-organisationen stödjer chefer genom att erbjuda system och vägledning för att säkerställa löpande dialoger med medarbetare. Via internkommunikation och chefer får med- arbetare tydlig information om hur de kan dela sina åsikter och bidra med feedback, vilket säkerställer att deras engagemang tas i beaktande i arbetet med att förbättra arbetsmiljön. Arbetsvillkor Lindab är en decentraliserad organisation där medarbetarna ges förtroende att ta ansvar och lösa problem när de uppstår. Uppförandekoden är en grundläggande del av företagets kultur och syftar till att säkerställa ett ansvarsfullt affärsbeteende på alla nivåer. Lindab strävar ständigt efter att attrahera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare genom att erbjuda säkra anställningar, rättvisa löner och en god arbetsmiljö. För Lindab är det viktigt att kunna erbjuda alla medarbetare utbildning och kompetensveckling. Lindab främjar en kultur av öppen och kon- struktiv kommunikation mellan medarbetare och arbetsgivare. Visionen är att erbjuda en arbetsplats som inte bara är modern och flexibel, utan även rättvis, säker och inkluderande. För att mäta hur attraktiv Lindab är som arbetsgivare genom- förs regelbundna medarbetarundersökningar som täcker hela koncernen, även nyförvärvade bolag. Dessa undersökningar är frivilliga och anonyma för att säkerställa möjligheten till uppriktiga svar. Lindab strävar efter att ha en svarsfrekvens om 75 procent för att få mer representativa svar. Under 2024 genomfördes med arbetar under sök ningen, Lindab Pulse Survey, med den högsta svarsfrekvensen någonsin, 77 procent, och för femte året i rad svarade hela 90 procent av medarbetarna att de skulle rekommendera Lindab som arbetsgivare. Motiverade medarbetare, % 2024 2023 2022 Svarsfrekvens Lindab Pulse Survey 77 75 47 Motiverade medarbetare 90 90 90 Motiverade medarbetare Under 2024 uppnåddes en nivå där 90 procent skulle rekommendera Lindab som arbetsgivare, vilket markerade det femte året i rad med måluppfyllelse. 0 25 50 75 100 2022 2023 2024 Mål % Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Motiverade medarbetare Beräknas baserat på svaren från Lindab Pulse Survey, ett mätverktyg som används i samtliga koncernbolag och som säkerställer anonymitet för att främja ärliga och öppna svar. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. 196 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1, SBM-3) Arbetsvillkor samt likabehandling och lika möjligheter för alla bedöms som väsentliga ur ett påverkansperspektiv enligt Lindabs dubbla väsentlighetsanalys. Att vara en attraktiv arbets givare kräver att Lindab erbjuder jämställda arbetsplatser som tydligt värnar om medarbetarnas hälsa och välbefinnande och som skapar förutsättning för medarbetarnas långsiktiga utveckling. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till egen arbetskraft Typ Värdekedja Tidshorisont 1) Attraktiv arbetsgivare 90 procent av Lindabs medarbetare rekommenderar Lindab som arbetsgivare, vilket visar på fokus på medarbetarnas välmående och rättigheter. En majoritet känner sig trygga att dela åsikter. Regelbundna medarbetarsamtal och Lindab Pulse Survey möjliggör kontinuerlig feedback. För hållbar tillväxt krävs fortsatt driv och utveckling av Lindabs roll som attraktiv arbetsgivare. Lindabs förvärvsstrategi innebär att nya företag med olika arbetsmiljöer integreras i koncernen. Positiv påverkan Egen verksamhet Kort Medel Lång Utbildning och utveckling Lindab främjar lärande genom arbete och uppmuntrar medarbetare att utveckla sina färdig- heter. Lindab Academys onlineplattform erbjuder utbildning, men är ännu inte tillgänglig för alla. Brist på utbildning kan hindra kompetensutveckling och minska effektiviteten. Investeringar i utbildning stärker produktivitet, konkurrensfördelar och riskhantering, vilket kan ge långsiktig positiv påverkan. Genom lokala utvecklingsprogram stödjer Lindab medarbetarnas potential och ambitioner. Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Kort Medel Lång Jämställdhet Lindab arbetar för att säkerställa lika lön för lika arbete, främja jämställdhet och garantera lika tillgång till resurser och möjligheter. Detta förbättrar sammanhållningen och välbefinnandet bland medarbetare. Totalt utgör kvinnor 23 procent av medarbetarna. Andel kvinnor i seniora chefs positioner varierar mellan dotterbolagen, vissa bolag uppvisar en jämn fördelning i linje med andelen kvinnor totalt, medan andra står inför större utmaningar att uppnå en balans. För närvarande saknas mätningar för andra aspekter av mångfald. Anpassningar för personer med funk- tionsvariation inom produktionen är begränsade. Några koncernbolag har sam arbete med lokala arbetsförmedlare för att möjliggöra arbetsträning samt erbjuda arbete till personer med funktionsnedsättning. Lindabs uppförandekod och medarbetarundersökning berör diskriminering och trakasserier. Potentiell negativ påverkan Egen verksamhet Kort Medel Lång 1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. Mål (MDR-T, S1-5) Lindabs mål syftar till att främja medarbetarnas välbefinnande och utveckling, samtidigt som Lindab strävar efter att stärka organisationen genom ett inkluderande och rättvist arbets- klimat. Genom att arbeta med dessa mål strävar Lindab efter att företaget förblir en attraktiv arbetsgivare, kan möta framtida utmaningar och fortsätta att växa på ett ansvarsfullt sätt. Läs mer om intressenters involvering, metodik, uppföljnings processer och avgränsningar kopplade till målen på sidan 196 under rubriken Mål. Mål för att stärka Lindabs position som attraktiv arbetsgivare • Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90procent av medarbetarna 1) • Alla tjänstemän deltar årligen i processen för medarbetar- samtal, och samtliga medarbetare kommer att delta i processen från och med 2027 1) • Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i Lindabkoncernen som helhet senast 2030 2) • Lindab ska ha en årlig personalomsättning på 5–10 procent 1) 1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant. 2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 197 HÅLLBARHETSRAPPORT Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot uppsatta mål. För en del av målen har koncernen utmaningar med att få fram relevanta data. Det pågår ett koncern över grip- ande arbete för att säkerställa harmonisering av processer och arbetssätt relaterat till den egna arbetskraften. Det kommer att öka Lindabs möjlighet att mäta fler parametrar på en mer regel- bunden basis. En hel del mätningar sker lokalt ute i respektive bolag, men konsolideras inte på koncernnivå. Metoder och antaganden för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. • Antal anställda, uppdelat per land och kön. Redovisas på sidan 200 under rubriken Antal anställda. • Personalomsättning, antal avslutade anställningar samt andelen i procent. Redovisas på sidan 200 under rubriken Personalomsättning. • Kollektivavtal, uppdelat per land. Redovisas på sidan 200 under rubriken Social dialog, kollektivavtal och föreningsfrihet. • Antal utbildningar och antal medarbetare med access till Lindab Academy. Redovisas på sidan 201 under rubriken Utbildning och kompetensutveckling. • Antal genomförda medarbetarsamtal. Redovisas på sidan 201 under rubriken Utbildning och kompetensutveckling. • Motiverade medarbetare, medarbetarundersökning, Lindab Pulse Survey, med frågor om arbetssituation. Redovisas på sidan 196 under rubriken Arbetsvillkor. • Mångfald, könsfördelning bland medarbetare på olika organisa toriska nivåer. Redovisas på sidan 202 under rubriken Mångfald. Styrning Lindabs förmåga att attrahera, utveckla och behålla talang är starkt kopplad till den upplevelse företaget erbjuder sina med- arbetare. Lindab strävar efter att hjälpa sina medarbetare att nå sin fulla potential och skapa långsiktigt värde för verksamheten. Arbetet för att främja en positiv påverkan på medarbetare drivs centralt av koncernens HR-organisation, med lokalt ansvar på varje bolags HR-avdelning. Planer och policyer för medarbetare integreras operativt inom alla funktioner och affärsområden. Varje bolag inom koncernen ansvarar för att genomföra sina respek tive planer och mål. Prestation, kompetens och talang- hantering sker lokalt, med uppmuntran till öppen dialog och proaktiv identifiering av kompetensbehov. För likabehandling kombineras globala och lokala initiativ, där en säker och inklude- rande arbetsmiljö främjas genom att uppmuntra medarbetare att ta ansvar för den gemensamma arbetsmiljön. Området Attraktiv arbets givare i hållbarhetsplanen omfattar den egna arbets- kraften. Läs mer om styrning på sidan 148 och 195. 198 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser (MDR-A, S1-4) Resultatet från de genomförda åtgärderna har haft en positiv effekt och bidragit till att målet om motiverade medarbetare upp- fylls för femte året i rad. Att 90procent av medarbetarna rekom- menderar Lindab som arbetsgivare kräver ständiga förbättringar. De planerade åtgärderna bedöms fortsatt främja medarbetarnas trivsel och stärka Lindabs position som en attraktiv arbetsgivare, vilket gör Lindab mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden. Åtgärd CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Lindab Pulse Survey För att mäta hur attraktiv Lindab är som arbetsgivare genomförs regelbundna medarbetarundersökningar som täcker hela koncernen, även nyförvärvade bolag. Dessa undersökningar är frivilliga och anonyma för att säkerställa möjlighet till uppriktiga svar. Hög svars- frekvens är viktig för att få ett representativt resultat. Kostnaden för mätverktyget uppgår till cirka 200KSEK per år. Varje år vara rekommenderad som arbets- givare av minst 90 procent av medarbetarna. 90procent av med- arbet arna rekommen- derar Lindab som arbets givare. Svarsfrekvens i Lindab Pulse Survey 2024 var 77procent, vilket är den högsta någonsin. Aktivitetsplaner Efter genomförd medarbetarundersökning, Lindab Pulse Survey, ska bolagen och de olika avdelning- arna inom koncernen sammanställa aktiviteter i syfte att följa upp resultatet och ytterligare förbättra arbetsmiljö, arbetsvillkor och trivsel. Arbetet genomförs i plattformen för medarbetarundersökningen, Lindab Pulse Survey. Mål om aktiviteter är ännu inte fastställt. Lindab strävar efter att alla avdelningar i koncernen ska arbeta med aktivitetsplaner för att förbättra arbetsmiljön. Efter 2024 års Pulse Survey har hittills 305 aktiviteter dokumen- terats. Medarbetarsamtal Genomförs kontinuerligt i syfte att förbättra varje medarbetares arbetssituation och främja utveckling. Lindab har under 2024 startat ett projekt för att se över process och systemstöd för medarbetar samtalet i syfte att förbättra underlag, säkerställa bättre mätmetoder och öka tillgängligheten till materialet. Kostnad för befintligt system uppgår till cirka 1,5 MSEK per år. Det nya systemstödet är under implementering, men det är för tidigt att uppskatta de förväntade kostnaderna. Alla tjänstemän deltar årligen i processen för medarbetarsam- tal, och samtliga medarbetare kommer att delta i processen från och med 2027. 91procent av de inbjudna tjänste männen hade samtal under 2024. Jämställd rekrytering Lindab har under året ökat samverkan med externa rekryteringsbolag i syfte att nå en bredare och mer jämställd målgrupp. Ett projekt som syftar till att ta fram en global rekryteringsprocess och ett koncerngemensamt rekryteringssystem har också initierats under 2024. Systemstödet ska också underlätta intern rörlighet och skapa bättre översikt över kvinnliga medarbetare med hög potential. Kostnader för externa rekryte- ringsbolag konsolideras inte på koncernnivå i dagsläget. Det nya systemstödet är under implementering, men det är för tidigt att uppskatta de förväntade kostnaderna. Lindab ska ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefs- positioner som i Lindabkoncer- nen som helhet senast 2030. 2024 var fördelningen 23procent kvinnor och 77procent män i koncernen. I seniora chefsposition var fördelningen 22procent kvinnor och 78 procent män. Det är ungefär samma fördelning som tidigare år. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 199 HÅLLBARHETSRAPPORT Antal anställda (S1-6, S1-7) Medarbetardata är baserade på faktiska data och omfattar anställda. Syftet utgörs delvis av att uppfylla kraven i CSRD, men ger också Lindab möjlighet att följa upp förändringar i specifik nationell lagstiftning såsom svensk lagstiftning kopplad till uthyrningslagen. Lindab har idag inte möjlighet att redovisa antal anställda efter avtalstyp då informationen inte konsolideras på koncernnivå. Lindab implementerar ett koncernövergripande HR-system för att underlätta datainsamling och möjliggöra mer detaljerad redovisning och ytterligare stärka Lindab som en attraktiv arbetsgivare. Antal anställda, uppdelat per land och kön, redovisas i not 6 på sidan 102. Personalomsättning Lindabs personalomsättning för 2024 uppgick till 3,5 procent, vilket ligger utanför målområdet. Den totala personalomsättningen om 5,3 procent uppfyller målet. Mål 0 2 4 6 8 10 2022 20242023 % Personalomsättning 2024 2023 2022 Egen uppsägning 179 267 296 Uppsägning 84 89 98 Pension 8 5 17 Totalt 271 361 411 Personalomsättning, % 5,3 7,4 9,3 Personalomsättning, egen uppsägning, % 3,5 5,4 6,7 Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Personal- omsättning Omfattar Lindabs anställda och beräknas utifrån antal anställda, där varje bolag rapporterar antalet anställda under innevarande år som avslutat sin anställ ning hos Lindab, specificerat efter olika orsaker. Personalomsätt- ningen i procent baseras på antalet anställda som avslutat sin anställning under året och medelantalet anställda under samma period. Medelantalet anställda är en mätpunkt som har använts inom den finansiella rapporteringen under lång tid, varför osäkerheten kring denna information bedöms som lägre. Vidare implemente- rar Lindab ett koncern- över gripande HR-system för att underlätta datainsamling och möjliggöra mer detaljerad redovisning. Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Andel anställda som omfattas av kollektivavtal Varje bolag rapporterar årligen om de har kollektiv avtal samt vilka grupper av anställda som omfattas. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Land Medarbetare som omfattas av kollektiv- avtal 2024, % Belgien 83 Danmark 46 Estland 0 Finland 100 Frankrike 97 Irland 0 Italien 100 Lettland 0 Nederländerna 99 Norge 75 Land Medarbetare som omfattas av kollektiv- avtal 2024, % Polen 0 Rumänien 100 Schweiz 0 Slovakien 0 Storbritannien 0 Sverige 100 Tjeckien 0 Tyskland 0 Ungern 0 USA 0 Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Antal anställda Omfattar Lindabs anställda och redovisas utifrån medelanta- let anställda innevarande år. Medelantalet anställda är en mätpunkt som har använts inom den finansiella rapporte- ringen under lång tid, varför osäker heten kring denna information bedöms som lägre. Vidare implementerar Lindab ett koncern över gripande HR-system för att underlätta datainsamling och möjlig göra mer detaljerad redovisning. Personalomsättning (S1-6) När medarbetare lämnar Lindab ska de lämna nöjda och med- vetna om den positiva påverkan de har haft på företaget. Det är av stor vikt för Lindab att få en god förståelse för varför en med- arbetare beslutat sig för att lämna bolaget. Därför hålls avslutnings- intervjuer med medarbetare för att identifiera möjliga förbättrings- områden inom verksamheten. Om Lindab tvingas avsluta en anställning erbjuds rättvisa och avtalsenliga avgångspaket. Social dialog, kollektivavtal och föreningsfrihet (S1-8) Lindab strävar efter att skapa en arbetsmiljö som präglas av en öppen atmosfär där varje individ känner sig välkommen och uppmuntrad att dela sina idéer och åsikter. I 2024 års medarbetar- undersökning, Lindab Pulse Survey, angav 77 procent att de känner sig trygga att dela sina åsikter och att deras avdelning är präglad av förtroende och öppenhet. 48 procent av medarbetarna i Lindabkoncernen omfattas av kollektivavtal. Villkor för medarbetare som inte omfattas av kollektivavtal bestäms enligt lokal lagstiftning och formuleras i anställningskontraktet. Information vid betydande organisations- förändringar delges vanligtvis i god tid till arbetstagarrepresen- tanter eller direkt till medarbetaren vars anställning påverkas. Lindab följer lokal lagstiftning och/eller kollektivavtal. 200 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT På Lindab har alla medarbetare rätt till föreningsfrihet och befogen het att förhandla fritt med arbetsgivaren. Eftersom lag- stiftningen om fackföreningars oberoende varierar mellan länder kan metoden för att hantera föreningsfrihet och fackliga förhand- lingar skilja sig åt. Lindab respekterar varje medarbetares rätt att bilda och ansluta sig till en fackförening, organisera sig och delta i kollektiva eller individuella förhandlingar. Det inkluderar även rätten att avstå från att gå med i en fackförening. Andelen medarbetare som är medlemmar i oberoende fackföreningar sammanställs inte på koncernnivå. Lindab strävar efter att upprätthålla goda relationer med fackliga organisationer och har löpande dialog med fackliga företrädare på de arbetsplatser som har kollektivavtal. Fackliga företrädare involveras alltid vid organisationsförändringar eller andra strukturella förändringar som har en direkt påverkan på koncernen och dess medarbetare. Utbildning och kompetensutveckling (S1-13) Lindab strävar efter att erbjuda varje medarbetare möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. Tjänstemän erbjuds årliga med arbetar samtal, och från och med 2027 kommer samtliga medarbetare delta i processen. Lokala avvikelser förekommer och några bolag inom koncernen har redan medarbetarsamtal med samtliga medarbetare varje år. Utbildning och karriärutveckling är en viktig del i dessa samtal där behovet identifieras utifrån önskemål hos såväl individen som hos bolaget. Tydligare uppföljning behöver införas för att säkerställa att alla anställda får möjlighet till samtal och tillgäng- lighet till informationsmaterial behöver förbättras för produktions- personal. Process och nytt systemstöd för med arbetar samtal håller på att implementeras. Syftet med arbetet är att skapa bättre tillgänglighet till underlag och bättre förutsättningar för löpande uppföljning under året och på det sättet stärka med- arbet arnas möjlighet i att påverka sin utveckling. Lindab har idag ingen möjlighet att redovisa medarbetarsamtal fördelat på kön eller samtliga medarbetare. Andel som genomfört medarbetarsamtal 0 25 50 75 100 2022 2023 2024 Mål Tjänstemän % Andel som genomfört medarbetarsamtal, % 2024 2023 2022 Tjänstemän 91 88 86 Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Andel genomförda medarbetar- samtal Omfattar Lindabs anställda. Andelen genomförda samtal är antalet genomförda samtal dividerat med antalet inbjudna. Bolagen rapporterar årligen om medarbetar samtal genomförs och för vilka grupper av anställda. Om Lindabs verktyg för medarbetarsamtal, CatalystOne, används hämtas resultaten direkt därifrån. I de fall verktyget inte används, rapporteras resultaten manuellt av respektive bolag. Lindab implementerar ett koncern över gripande HR-system för att underlätta data insamling, öka kvalitet på data och möjliggöra mer detaljerad redovisning, vilket på sikt kommer minska osäkerhet i siffrorna samt täcka in alla medarbetare. Alla nyanställda erbjuds introduktionsutbildning och får en personlig introduktionsplan. Lindab erbjuder på flera orter och inom olika verksamheter sommarjobb, vilket utgör en viktig bas för Lindabs tillgång till nya medarbetare, samtidigt som unga erbjuds arbetslivserfarenhet. Lindab Academy är Lindabs utbildningsprogram, som omfattar klassrumsbaserade utbildningar, webbinarier och en onlinebaserad utbildningsplattform. Den onlinebaserade plattformen och dess kurser har fortsatt att implementeras i fler delar av verksamheten och omfattar 2024 29 bolag och cirka 1 764 medarbetare. Målet är att samtliga länder och medarbe- tare ska ha tillgång till platt formens utbildningar. Eftersom alla medarbetare i koncernen inte har åtkomst till Lindab Academy, eller systemstöd för uppföljning av utbildningsrelaterad data, kan siffror på genomförda utbildningstimmar inte redovisas. Ett koncern projekt är påbörjat för att implementera ett koncernöver- gripande HR-system, där alla medarbetare förväntas få åtkomst till den onlinebaserade delen av Lindab Academy inom ett till två år. På det sättet ökar Lindab möjlig heten till löpande utbildning och kompetensutveckling för samtliga medarbetare. Alla medarbetare som anställdes under 2024 och befintliga medarbetare som genomförde medarbetarsamtal för 2024, har bekräftat att de läst och förstått Lindabs upp förande kod. Under 2025 kommer en digital utbildning lanseras kring uppförande- koden. Merparten av dotterbolagen anordnar även egna lokala utbildningar inom olika områden för att möta specifika behov och stärka medarbetarnas kompetens. Det finns totalt 187 utbild- ningar att tillgå, via Lindab Academy, varav vissa är centrala och andra lokala. Nedan redovisas antal utbildningar fördelat per kategori. Antal utbildningar per kategori Säkerhet och hälsa 14 HR 27 Hållbarhet 11 Legalt 3 Produktion 48 Stål 4 Antal utbildningar per kategori Ventilation 38 Profil 2 Försäljning 10 Programvarulösningar 9 Generella 21 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 201 HÅLLBARHETSRAPPORT Mångfald (S1-9) Lindab strävar efter att erbjuda moderna och flexibla arbets- platser som är rättvisa, säkra och inkluderande. Lindabs målsättning är att ha samma procentandel kvinnor och män i seniora chefspositioner som i företaget som helhet senast 2030. Totalt i koncernen är förhållandet mellan antal kvinnor och män i seniora chefspositioner relativt jämnt. Däremot finns det utma- ningar inom vissa bolag där arbetet med jämställd rekrytering och succession måste förbättras ytterligare. 2024 var fördelningen 23procent kvinnor och 77procent män i koncernen. I seniora chefspositioner var fördelningen 22procent kvinnor och 78procent män. Det är ungefär samma fördelning som tidigare år. Lindab har i dag ingen möjlighet att redovisa könsfördelningen i förhållande till ålder. Lindab mäter i dagsläget inte heller andra mångfaldsaspekter. För fördelning av kvinnor och män per land, se not 6 på sidan102. Könsfördelning 2024, andel Kvinnor Män 0 20 40 60 80 100 Seniora chefs- positioner Koncern Arbetstagar- represen- tanter StyrelseKoncern- ledning Lokala lednings- grupper % Könsfördelning, % 2024 2023 2022 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Koncern 23 77 22 78 22 78 Seniora chefs- positioner 22 78 19 81 19 81 Lokala lednings- grupper 25 75 26 74 26 74 koncernledning 13 87 13 87 13 87 Styrelse, vald av årsstämman 43 57 43 57 43 57 Styrelse, arbets- tagarrepresentanter 0 100 0 100 0 100 Könsfördelning, antal 2024 2023 2022 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Koncern 1 178 3 969 1 089 3 871 1 060 3 741 Seniora chefs- positioner 104 359 89 368 83 345 Lokala lednings- grupper 55 162 50 145 37 105 koncernledning 1 7 1 7 1 7 Styrelse, vald av årsstämman 3 4 3 4 3 4 Styrelse, arbets- tagarrepresentanter 0 2 0 2 0 2 Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Könsfördelning Omfattar Lindabs anställda. Fördelningen av kvinnor och män inom koncernen och i seniora chefspositioner redovisas baserat på medel antalet anställda. Seniora chefspositioner avser medarbetare med per- sonalansvar, strategiskt ansvarsområde eller budgetansvar. Lednings- grupper rapporteras årligen av respektive bolag, där de redovisar totalt antal personer och antal kvinnor. Medelantalet anställda och fördelningen mellan kvinnor och män är mätpunkter som har använts inom den finansiella rapporteringen under lång tid, varför osäkerheten kring denna information bedöms som lägre. Tolkning av seniora chefspositioner innebär idag viss osäkerhet. Lindab implementerar ett koncernövergripande HR-system för att öka effektiviteten vid data- insamling och rapporte- ring, vilket även kommer minska risken för misstag vid manuell hantering. Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete (S1-10, S1-16) Lindab värdesätter medarbetare genom att säkerställa rättvisa och lika löner. Arbetsmiljön ska vara balanserad och varje individ ska känna sig rättvist belönad för sitt engage mang och sina prestationer. Lindabs svenska, norska och finska verksamheter genomför, enligt gällande lag och aktuella kollektivavtal, årligen lönekartläggning i syfte att säkerställa att alla löner är satta på saklig grund. De eventuella skillnader som framkommer diskuteras med fackliga företrädare och åtgärdsplan på hur skillnaderna ska hanteras och balanseras tas fram i samråd med närmaste chef. Löneprocesser i andra länder görs enligt rådande nationell lagstiftning och kollektivavtal. Under 2025 kommer Lindab att skapa en gemensam jobb- arkitektur för hela koncernen. En global jobbarkitektur ökar Lindabs möjlighet att värdera samtliga befattningar utifrån samma principer och förstärker möjlighet till transparens i löne- sättning för att på ett bättre sätt kunna möta löne transparens- direktivet. Personalkostnader redovisas i not 6 på sidan 102. Lindab sammanställer i dag inte löneskillnader på koncernnivå. En ersättningsrapport där bland annat VD:s löneutveckling jämförs med genomsnittlig ersättning för övriga anställda tas fram och presenteras på års stämman. 202 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Balans mellan arbete och privatliv (S1-15) Balans mellan arbete och privatliv är avgörande för med arbet- arnas välbefinnande. Alla medarbetare på Lindab har rätt till ledighet av familjeskäl till exempel vid föräldraledighet eller omhändertagande av nära anhörig. Redovisning av medarbetare som tagit ledigt på grund av familjeskäl sammanställs ännu inte på koncernnivå. Rimlig arbetsmängd och bra arbetstider främjar både fysisk och mental hälsa, skapar balans mellan arbete och fritid, ökar arbetsengagemanget och minskar risken för utmattning och sjukfrånvaro. Lindab strävar efter att skapa en hälsosam arbetsmiljö som inte bara stärker medarbetarnas välbefinnande utan även driver ökad produktivitet och långsiktig framgång för företaget. 71 procent av de svarande i 2024 års Lindab Pulse Survey angav att de känner sig nöjda med arbetsbelastningen. Mot svar- ande siffra 2023 var 70 procent. Åtgärder mot diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen (S1-17) Lindab har nolltolerans mot alla former av våld och trakasserier. Detta åtagande framgår tydligt i Lindabs uppförandekod och likabehandlingspolicy, som beskriver hur Lindab hanterar dessa frågor. På koncernnivå följs och övervakas situationer som rör diskriminering, trakasserier och kränkningar av mänskliga rät- tigheter genom visselblåsarsystemet och medarbetarundersök- ningen, Lindab Pulse Survey. Incidenter och anmälningar utöver detta konsolideras dock inte på koncernnivå. Enligt koncernens kända information har inga böter eller ersättningar relaterade till diskrimineringsfall utbetalats. Vidare har inga incidenter eller överträdelser av mänskliga rättigheter rapporterats inom den egna verksamheten. Varje enskilt bolag inom Lindab är ansvarigt för att arbeta förebyggande och för att hantera de situationer som kan uppstå. Ett av de ärenden som anmäldes via visselblåsarsystemet under 2023 var kopplat till trakasserier. Ärendet har utretts och resul- terade i en varning. För mer information om inrapporterade fall i visselblåsningssystemet, se sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare. I 2024 års Lindab Pulse Survey inkluderades frågor om diskri- minering, mobbning och sexuella trakasserier. 2 procent angav att de utsatts för diskriminering eller mobbning de senaste tolv månaderna och 5 procent avböjde att svara på frågan. 0 procent uppgav att de utsatts för oönskad sexuell uppmärksamhet medan 2 procent avböjde att svara. Lindab kommer under 2025 att lägga ett ökat fokus på åtgärder för att minska risken för diskriminering, mobbning och trakasserier. Typen av åtgärder och det konkreta arbetet kommer att bestämmas under året, med målet att skapa än ännu mer inkluderande arbetsmiljö för alla medarbetare. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 203 HÅLLBARHETSRAPPORT Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1, SBM-3) En säker arbetsmiljö där Lindab värnar om medarbetarnas hälsa och välbefinnande är ett väsentligt område i hållbarhetsarbetet. Att skapa trygga arbetsförhållanden är avgörande för att främja trivsel, förebygga olyckor och säkerställa långsiktig framgång för både medarbetare och verksamhet. Arbetsvillkor kopplat till hälsa och säkerhet bedöms som väsentligt utifrån ett påverkans- perspektiv. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till egen arbetskraft Typ Värdekedja Tidshorisont 1) Säker arbetsmiljö Majoriteten av medarbetarna arbetar i produktionsanläggningar där hantering av maskiner medför risk för olyckor. Arbetsrelaterade olyckor eller sjukdomar kan uppstå vid bristande säkerhetsrutiner eller dålig arbetsmiljö, vilket kan leda till frånvaro. Inga dödsolyckor har inträffat. Lindab prioriterar kontinuerlig förbättring av hälsa och säkerhet för att minimera risker och skydda medarbetare. Att främja välmående och erbjuda en säker arbetsmiljö är centralt för fortsatt positiv utveckling. Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Kort Medel Hälsa och välbefinnande i arbetslivet Arbetsrelaterad stress och ohälsa kan negativt påverka både bolagets produktivitet och den enskilde medarbetarens välbefinnande. Genom att erbjuda stödjande arbetsmiljöer, hälsoprogram och flexibilitet har Lindab möjlighet att stärka medarbetarnas välbefinnande och engagemang. Nedläggningar och uppsägningar till följd av byggsektorns nedgång har lett till förändrade arbetstider och skift, vilket kan påverka medarbetarnas balans mellan arbete och fritid. Faktisk negativ påverkan Egen verksamhet Kort Medel 1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. Mål (MDR-T, S1-5) Lindabs mål är att skapa en säker och attraktiv arbetsplats där varje medarbetares hälsa och välbefinnande prioriteras. Läs mer Kortsiktigt mål • Minska antal arbetsplatsolyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) till 4 eller lägre till år 2026 1) Delmål för uppfyllelse av kortsiktiga mål • Samtliga bolag ska använda det gemensamma rapporterings- systemet, TIA 1) • Samtliga maskiner ska vara risk- bedömda 2026. Förvärvade bolag ska riskbedöma sina maskiner inom två år efter förvärvet 1) Långsiktig vision • Noll arbetsolyckor 1) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är mätning mot basår ej relevant. om intressenters involvering, metodik, uppföljnings processer och avgränsningar kopplade till målen på sidan 195 under rubriken Mål. Hälsa och säkerhet Lindab strävar efter noll arbetsolyckor vilket främjas av policyn för hälsa och säkerhet. De åtgärder som implementerades under 2023 har gett positiva resultat, och målet om LTIF under 4 uppnåddes för 2024. Efter en ökning av antalet olyckor under 2023, infördes omfattande åtgärder under årets andra hälft. Varje olycka följs upp noggrant hela vägen från det lokala bolaget till koncern ledningen, som deltar i månatliga möten för att understryka vikten av att förbättra arbetsmiljön och förebygga olyckor. Från och med 2024 ingår LTIF-målet i det kortsiktiga incitaments programmet, vilket ytterligare stärker drivkrafterna för förbättringar. I kombination med kraftfulla lokala åtgärder har dessa åtgärder lett till en halvering av antalet olyckor under 2024 jämfört med 2023. Detta avsnitt omfattar personal anställd av Lindab och inhyrd personal. 204 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Styrning Arbetet leds av koncernansvarig för säkerhet och hälsa i nära samarbete med ansvariga inom respektive dotterbolag. 62procent av dotterbolagen har en dedikerad resurs med ansvar för säkerhet och hälsa. Rapportering av tillbud och olyckor är grundläggande i Lindabs arbete och något som alla medarbetare ansvarar för. Genom att arbeta proaktivt och identifiera osäkra situationer och hantera dem kan olyckor förhindras. Samtliga bolag har specifika mål avseende rapportering av incidenter. Rapporterade incidenter hanteras likt risker enligt metoden Åtgärdstrappan, som innebär att situationer bedöms utifrån allvarlighetsgrad och prioriteras för att säkerställa att rätt åtgärder vidtas i rätt ordning, från omedelbara insatser till långsiktiga förbättringar. Registrerade olyckor rapporteras och följs upp på bolagsnivå. Sedan slutet av 2023 följs respektive olycka upp från det lokala bolaget hela vägen till koncern ledningen. Utredningar som leder till att korrigerande eller förebyggande åtgärder vidtas måste göras efter varje registrerad olycka. Om olyckan är kopplad till risker som kan vara relevanta för andra enheter delas olyckans orsaker samt korrigerande och förebyggande åtgärder som vid- tagits för att undvika upprepning med dessa enheter, så kallade Safety Alerts. 40procent av dotterbolagen har en formell kommitté för samarbete mellan ledning och arbetstagare inom hälso- och säkerhetsfrågor. Samtliga bolag arbetar enligt principen ”Take5” vilket betyder att man innan en uppgift påbörjas går igenom stegen: stanna upp, tänk igenom, identifiera, planera och genomför. Det är en del av varje medarbetares ansvar att följa instruktioner samt identifiera risker för att minimera arbetsplats- olyckor. Alla medarbetare har rätt att avbryta sitt arbete om de anser att situationen är farlig. Involvering av medarbetare skapar en arbetsmiljö som främjar säkerhet, bidrar till positivt samarbete och skapar arbetsglädje. Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framdrift mot uppsatta mål nom hälsa och säkerhet. Metoder och antaganden för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. • Certifierade ledningssystem, vilka enheter som är certifierade och andel personal som omfattas. Redovisas som en del i listan för åtgärder och resurser på sidan 206. • Andel riskbedömda maskiner. Redovisas som en del i listan för åtgärder och resurser på sidan 206. • Utbildning, antal som gått utbildning. Redovisas som en del i listan för åtgärder och resurser på sidan 206. • Incidenter, antal genomförda incidentrapporter. Redovisas på sidan 207 under rubriken Olyckor och incidenter. • Olyckor, antal rapporterade olyckor med och utan frånvaro. Redovisas på sidan 207 under rubriken Olyckor och incidenter. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 205 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser (S1-3) Antalet olyckor per miljon arbetade timmar (LTIF) har minskat till 3,6 för 2024 jämfört med 9,0 för 2023. Detta reflekterar effekterna av de åtgärder som implementerats efter den negativa utvecklingen under 2023. Lindab har under flera år systematiskt arbetat för att förbättra arbetsmiljön, med initialt fokus på att minska allvarliga olyckor, vilket har visat sig framgångsrikt. Idag ligger fokus på att hantera olyckor som är kopplade till beteenden, exempelvis när skyddsutrustning inte används eller instruktioner ignoreras för att snabbt komma till en lösning. Genom att fokusera på både beteendemässiga förändringar och tekniska lösningar fortsätter Lindab att skapa en säkrare arbetsmiljö, och det långsiktiga arbetet för att minska olyckor och skador är en prioritet för hela koncernen. Åtgärd CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Certifierat ledningssystem Syftet med certifiering är att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö genom att förebygga arbets- olyckor, hantera risker och främja medarbetarnas välmående. Standarden hjälper produk tions enhet- erna att uppfylla lagkrav, involvera medarbetare i arbetsmiljöarbetet och kontinuerligt förbättra arbetsmiljön. De förväntade kostnaderna beror på det valda målet och behöver sammanställas på koncernnivå. Lindab har ännu inte fastställt ett mål för vilka enheter som ska ha certi- fierade lednings- system. 15 procent av anställda omfattas av ett certifierat system för hälsa och säkerhet. AC Manufacturing, Irish Ventilation & Filtration, Lindab Factory Karlovarska, Lindab Irland, Lindab Rumänien och Lindab Slovakien har certifierade ledning ssystem för arbetsmiljö. Flera bolag har ledningssystem och förbereder sig för certifiering. Gemensamt system Alla verksamheter ska använda ett gemensamt system för att rapportera incidenter och olyckor, vilket främjar enhetlighet och möjliggör effektiv uppföljning inom hela koncernen. Bolagen behöver ett system för att hantera rapportering av incidenter och olyckor. Ett gemensamt system ökar inte driftskostnaderna. Samtliga bolag ska använda det gemensamma systemet, TIA. Alla anställda omfattas av det gemensamma incident- och olycksrapporteringssystemet, TIA. Riskbedömning Lindab minskar risken för olyckor genom riskbedöm- ning, där risker i första hand elimineras eller hanteras genom kontroller och skyddsåtgärder. Allvaret bedöms med matriser baserade på sannolikhet och konsekvens. Varje chef ansvarar för uppdaterade riskbedömningar och inspektioner, som genomförs med stöd av skyddsombud och medarbetare. Arbetet utförs till största delen av interna resurser med ansvar för hälsa, säkerhet och produktion. Ett fåtal bolag anlitar externa resurser, för närvarande sammanställs inte driftskostnaderna för detta på koncernnivå. Lindabs samtliga maskiner ska vara riskbedömda 2026. Förvärvade bolag ska riskbedöma sina maskiner inom två år efter förvärvet. 83procent av maskinerna har genomgått risk bedömning. Investeringar i en bättre arbetsmiljö Lindab arbetar sedan flera år systematiskt med att förbättra arbetsmiljön. Dels via direkta åtgärder som ny skyddsutrustning och moderniserade maskiner, men även genom informationsspridning om risker kopplat till beteende. Huvudfokus ligger på att eliminera antalet olyckor kopplade till beteende, genom ökad riskmedvetenhet bland samtliga anställda. Åtgärden är kopplad till målet om minskat antal arbetsrelaterade olyckor. Status redovisas på sidan207. Utbildning Lindab genomför kontinuerliga informa tions- kampanjer för att öka medvetenheten kring hälsa och säkerhet hos medarbetarna. Alla nyanställda får en introduktion och säkerhetsgenomgång, samt utbildningar anpassade till deras arbetsuppgifter. Vid process- eller maskinändringar genomförs utbildningar för alla berörda. Utbildning genomförs av ansvariga för säkerhet och hälsa, samt via etablerade plattformar som Lindab Academy, vilket inte leder till ökade driftskostnader. Lindab har ännu inget fastställt mål för utbildnings- timmar, då det är en integrerad del av introduktionen för nyanställda och det dagliga arbetet. 2825 medarbetare har utbildats inom säkerhet och hälsa under året, varav 482 var nyanställda. 7 Safety Alerts publicerades av inom koncernen under 2024. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. 206 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Olyckor och incidenter (S1-14) De länder med flest arbetsrelaterade olyckor i förhållande till antalet arbetade timmar är Sverige, Belgien och Danmark. Sett till det totala antalet olyckor rapporterar Danmark, Tyskland och Sverige flest arbetsplatsolyckor.. Skärskador är den vanligast före kommande olyckan både för med arbetare och för inhyrd personal. Inga olyckor med mer än 6 månaders frånvaro Skydd för anställda (S1-11) Lindab arbetar med att stärka förutsättningarna för hälsa utifrån tre perspektiv: främja, förebygga och efterhjälpa/rehabilitera. Friskvård erbjuds till medarbetare för att inspirera till att behålla, förändra och/eller förbättra sin personliga hälsostatus, visa vikten av balans i livet samt tydliggöra medarbetarens eget ansvar för sin hälsa. Respektive dotterbolag är ansvarigt för att erbjuda friskvård till sina medarbetare. I Sverige, där Lindab har flest antal medarbetare, är Lindab anslutet till Falck som erbjuder tjänster för sjukanmälan och rådgivning av utbildad sjukvårds- personal. Vidare erbjuds friskvårdsbidrag till samtliga tills vidare- anställda samt till de medarbetare med en visstidsanställning Arbetsrelaterade olyckor, LTIF LTIF har minskat till 3,6 jämfört med 9,0 för 2023. De åtgärder som infördes under 2023 har haft positiv effekt och bidragit till att minska riskbeteenden. Utveck- lingen följs noga för att uppnå fortsatt förbättring. 0 2 4 6 8 10 2023 2024 Mål LTIF Incidenter Rapportering och hantering av incidenter är en viktig del i att skapa en säkrare arbetsmiljö. 2024 rapporterades 8 542 incidenter. 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 2023 2024 Mål Rapporterade incidenter Arbetsplatsolyckor anställd och inhyrd personal 2024 2023 Antal Frekvens Antal Frekvens Antal rapporterade incidenter 8 542 – 7 755 – Arbetsrelaterade olyckor som lett till dödsfall 0 0 0 0 Arbetsrelaterade olyckor med allvarlig konsekvens (exklusive dödsfall) 0 0 0 0 Registrerade arbetsplatsolyckor med medicinsk vård NLTA (No Lost Time Accident) + LTA (Lost Time Accident) 78 8,3 121 13,6 Arbetsrelaterade olyckor med förlorad arbetstid, antal = LTA (Lost Time Accident), frekvens = LTIF 34 3,6 80 9,0 Antal arbetade timmar 9 373 675 – 8 878 126 – som överstiger sex månader. Om skada redan har inträffat utarbetas en rehabiliteringsplan som anpassas efter varje fall. Socialt skydd för anställda vid större livshändelser varierar beroende på lokal lagstiftning. I Sverige omfattas alla anställda av socialt skydd vid sjukdom, arbetslöshet, arbetsskador och förvärvad funktionsvariation, föräldraledighet och pension. Detta skydd täcks delvis av Lindab, men huvudsakligen genom offentliga förmåner, försäkringar och system. Lindab planerar att påbörja insamling av information om socialt skydd för anställda i övriga länder under 2025. Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Olyckor och incidenter Omfattar personal anställd av Lindab och inhyrd personal. Incidenter och olyckor rapporteras i Lindabs koncern- gemensamma rapporteringssystem TIA. Antal arbetade timmar redovisas i den finansiella rapporteringen och används tillsammans med arbetsrelaterade olyckor som resulterat i frånvaro för att beräkna LTIF. För LTA måste skadan bekräftas av en läkare, och det är läkaren som utfärdar sjukfrånvaro på grund av skadan. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. har rapporterats under åren 2021 till 2024. Nedan redovisas rappor te ring av olyckor och incidenter. Under 2024 förlorades 699dagar på grund av arbetsplatsolyckor, motsvarande siffra 2023 var 1044 dagar. Lindab registrerar inte arbetsrelaterad ohälsa i de fall där lagstiftning begränsar möjligheten att samla in sådan information. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 207 HÅLLBARHETSRAPPORT Arbetstagare i värdekedjan (ESRS: S2) Lindab arbetar med att identifiera, förebygga och motverka potentiella eller faktiska risker och påverkan på mänskliga rättigheter. Uppförandekoden utgör grunden för detta arbete. Lindab prioriterar anständiga arbetsvillkor, rättvis lön och en trygg arbetsmiljö. Lindab strävar efter att säkerställa att ingen arbetare behöver avstå från sina grundläggande rättigheter för att upprätthålla sin funktion i värde kedjan. I dagsläget fokuserar Lindab främst på arbetare hos leverantörer i första ledet, där möjligheterna att påverka är störst. Samtidigt varierar Lindabs ansvar och inflytande över olika delar av värdekedjan, och ju längre bort i leverantörskedjan, desto större är utmaningarna att påverka. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1, SBM-3) Arbetsvillkor för arbetstagare i värdekedjan är ett väsentligt område enligt Lindabs dubbla väsentlighetsanalys. Negativ påverkan är mer sannolik uppströms i värdekedjan, särskilt i regioner med svagare arbetslagstiftning eller bristande efter- levnad. Lindabs leverantörsprogram fokuserar på att förbättra arbetsvillkoren och stärka hållbarhetsarbetet hos leverantörerna i första ledet, där Lindab har störst möjlighet att påverka. Sam- tidigt ökar risken för negativ påverkan längre upp i värdekedjan, där insynen och möjligheten att påverka är mer begränsad. För att hantera detta arbetar Lindab med att utveckla leverantörs- programmet så att det successivt kan omfatta fler nivåer i leverantörs kedjan och bidra till förbättrade förhållanden även längre bort i värdekedjan. Arbetstagare nedströms i värdekedjan, såsom installatörer, är viktiga men påverkan bedöms inte som väsentlig. Läs mer på sidan 213 om hur Lindab arbetar för att hantera den påverkan som uppstår under rubriken Arbetstagare i värdekedjan: Ned- ströms arbetstagare samt likabehandling och lika möjligheter för alla och andra arbetsrelaterade rättigheter. Likabehandling och lika möjligheter för alla samt andra arbets relaterade rättigheter ingår i Lindabs leverantörsprogram, men bedöms inte vara lika väsentliga som arbetsvillkor med hänsyn till den bransch som Lindab verkar i. Byggbranschens omställning mot ökad hållbarhet kommer att påverka Lindabs värdekedja. För att nå de uppsatta målen är partnerskap med aktörer som delar Lindabs hållbar hets ambi- tioner avgörande. Genom leverantörsprogrammet strävar Lindab efter att samarbeta med leverantörer som värdesätter och aktivt arbetar med hållbarhet, vilket skapar förutsättningar för långsiktigt samarbete. Leverantörer som inte prioriterar omställning kommer få svårt att möta Lindabs strävan att uppnå anständiga arbets- villkor och trygg arbetsmiljö samt nettonollutsläpp till år 2050. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till arbetstagare i värdekedjan Typ Värdekedja Tidshorisont 1) Lokalt inköp Lindab gör huvudsakligen inköp från företag inom EU. Inköpen från högriskländer 2) , där risken för negativ påverkan på arbetstagare bedöms som högre, är begränsade. Potentiell risk för negativ påverkan på arbetsvillkor och rättigheter kan finnas, men sannolikt inte hos leverantörer i första ledet utan snarare tidigare i leverantörskedjan. Potentiell negativ påverkan Uppströms Kort Medel Hållbarhetscertifierade leverantörer Leverantörsprogrammet behöver utvecklas för att utvärdera och inkludera fler nivåer i leverantörskedjan, med målet att säkerställa att ansvarsfulla metoder efterlevs även längre upp i kedjan. Lindab arbetar för att säkerställa att leverantörer följer hållbarhetsstandarder och förbättrar arbetsvillkor. En certifierad och transparent leverantörskedja stärker inte bara Lindabs hållbarhetsarbete, utan bidrar även till att stärka företagets varumärke och rykte. Potentiell negativ påverkan Uppströms Kort Medel Lång Arbetsvillkor Problematiska arbetsförhållanden, särskilt osäkra arbetsmiljöer, kan förekomma uppströms i leverantörskedjan, främst inom stålproduktion, gruvdrift och bearbetningsindustrin. Transporter bedöms även medföra en viss risk för bristande arbetsvillkor. Lindab kan vara kopplat till negativa effekter på arbetsvillkor som långa arbetstider och föreningsfrihet, särskilt genom leverantörer som bedöms ha en högre risknivå. Den rådande lågkonjunkturen ökar risken för negativa effekter på arbetsförhållandena genom bland annat effektivitets- och besparingskrav. Problematiska arbetsförhållanden och arbetsvillkor som kan förekomma bedöms inte vara systematiska och kopplade till enskilda incidenter. Sannolikheten för negativ påverkan bedöms störst i medel- respektive högriskländer. Potentiell negativ påverkan Uppströms Kort Medel Lång 1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. 2) Lindab använder Corruption Perceptions Index (CPI) och Human Freedom Index (HFI) för att fastställa risk baserat på leverantörens geografiska plats. 208 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Policy (MDR-P, S2-1, S2-3, S2-4) Lindabs policyer för att hantera påverkan, risker och möjlig- heter kopplat till arbetstagare i värdekedjan omfattar upp- förande kod, leverantörskod samt direktiv för visselblåsning och handels sanktioner. Uppförandekoden definierar förväntningar på arbetsvillkor, säkerhet och mänskliga rättigheter, medan leverantörs koden ställer krav på att leverantörer ska följa samma höga standarder. Lindab ställer krav på sina leverantörer för att säkerställa etiska och lagliga affärsmetoder. Leverantörerna förväntas agera med integritet, följa gällande lagar och undvika intressekonflikter. De ska skydda Lindabs och andra partners tillgångar, samt säkerställa rättvisa arbetsvillkor och säkra arbetsmiljöer. Leverantörerna ska respektera individers privatliv och följa internationella arbetsrättsliga normer. Koden förbjuder all form av brott och kränkningar mot mänskliga rättigheter, inklusive barn- och tvångsarbete. Vidare ska leverantörerna efterleva miljölagar och aktivt arbeta för ökad hållbarhet. För att säkerställa efterlevnad av dessa principer förväntas alla leveran- törer genomföra egna revisioner hos sina underleverantörer. Vissel blåsar direktivet uppmuntrar rapportering av misstänkta oegentligheter utan repressalier. Läs mer om Lindabs vissel- blåsar system på sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare. Där beskrivs systemets tillgänglighet, de åtgärder som skyddar visselblåsare, samt hur inkomna ärenden följs upp och hanteras. Direktivet för handelssanktioner syftar till att säkerställa att Lindab ska följa sanktioner beslutade av FN eller EU för att trygga fred och säkerhet samt för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Tillsammans stödjer dessa policyer Lindabs arbete för rättvisa och hållbara arbetsförhållanden. Lindabs policyer är i linje med internationella standarder, såsom FN:s vägledande principer, ILO:s kärn konventioner och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. När incidenter eller problem i värdekedjan kommer till Lindabs kännedom eskaleras dessa till en kommitté inom Lindab som ansvarar för att besluta om direkta åtgärder samt korrigerande åtgärder. Lindab tar ansvar för att förhindra eller mildra negativ påverkan på mänskliga rättigheter som kan kopplas till verk- samheten, produkterna, tjänsterna eller affärsrelationerna. Om det fastställs att Lindab har orsakat eller bidragit till betydande negativ påverkan för medarbetare i värdekedjan, är det viktigt att följa upp och utvärdera de åtgärder som görs. Detta säkerställer att åtgärderna är tillräckliga och effektiva för att adressera och åtgärda situationen. Påverkan bedöms främst ske i de tidiga delarna av den uppströms värdekedjan. Hittills har inga allvarliga fall av överträdelser av mänskliga rättigheter eller internationella riktlinjer rapporterats eller kommit till Lindabs kännedom. Lindabs leverantörsprogram fokuserar på att identifiera och hantera potentiella risker genom riskanalyser, självskattningar och revisioner. Styrning (SBM-3, S2-1) Lindabs styrelse har det övergripande ansvaret för hållbarhets- arbetet och utvärderar påverkan, risker, möjligheter och mål. VD, koncernledning och hållbarhetschefen driver strategin och följer regelbundet upp arbetet. Hållbarhetsdata rapporteras halvårsvis på bolagsnivå och aggregeras till koncernnivå, kompletterat av en intern rapport med detaljerad hållbarhetsdata som integreras operativt tillsammans med policyer i affärsområden och koncern- funktioner, där varje bolag ansvarar för att genomföra sina mål. Läs mer om styrning på sidan 148. Området Hållbara inköp i hållbarhetsplanen är kopplat till arbetstagare i värde kedjan. Valet av leverantörer är en strategisk fråga för Lindab, och alla leverantörer förväntas följa Lindabs leverantörskod. Lindabs långsiktiga mål är att inköp ska göras från demokratiska länder med låg risk inom Europa. Corruption Perceptions Index (CPI) Mål (MDR-T, S2-5) Lindab arbetar för att säkerställa hållbara och etiska arbets- villkor i leverantörskedjan. Målen är nära kopplade till Lindabs uppförandekod och leverantörskod. Leverantörer måste uppfylla definierade krav för att bli en del av Lindabs leverantörsbas. Initialt fokuserar arbetet på leverantörer i första led, men Lindab planerar att utvidga programmet till fler nivåer i leverantörs- kedjan. Målen är utformade för att stödja internationella och nationella riktlinjer, såsom OECD:s riktlinjer för multinationella företag, inklusive krav på due diligence. Lindab tar hänsyn till resultat från leverantörsgranskningar och inrapporterade klagomål i sitt arbete för att engagera arbetstagare i värdekedjan. Dock är arbetstagarnas direkta involvering i dagsläget begränsad. Mer information om Lindabs dialog med arbetstagare i värdekedjan finns på sidan 211 under rubriken Dialog med arbetstagare i värde kedjan och bedömning av påverkan, risker och möjligheter. De metoder och antaganden som används för att mäta framsteg i målen beskrivs i tabellerna för redovisningsprinciper. Uppföljning sker löpande och eventuella avvikelser hanteras med uppdaterade åtgärdsplaner. Resultaten analyseras regelbundet och rapporteras till ledningen för att säkerställa att målen nås och för att vidareutveckla insatserna vid behov. Mål för leverantörsansvar och hållbara inköp Långsiktig vision • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led ha skrivit under leverantörskoden 1), 2) • Årligen ska 100 procent av Lindabs leverantörer i första led vara hållbarhetscertifierade 1), 2) • Inköp från demokratiska länder med låg risk inom Europa 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 2) Då målet uteslutande är kopplat till innevarande år är målår samt mätning mot basår ej relevant. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 209 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser (MDR-A, S2-4) Åtgärd CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Due diligence vid affärsrelationer Lindabs leverantörsprogram, som består av tre steg, är utformat för att säkerställa och stärka leverantörernas hållbarhetsarbete, minska potentiella negativa effekter och främja positiva förändringar. Programmet bygger på principer för due diligence, tydliga arbets standarder och nära samarbete med intressenter för att säkerställa säkra och rättvisa arbetsförhållanden i hela värdekedjan. För en mer detaljerad beskrivning av programmet, se sidan 212 Lindabs leverantörsprogram. Arbetet är resurskrävande men integrerat som en naturlig del av Lindabs inköpsprocess. Ansvar för att genomföra certifieringar och följa upp förbättringar ligger hos respektive leverantörsägare. För att möta kommande krav enligt CSDDD 2) krävs en effektivisering och vidareutveckling av leverantörs- programmet. Detta kommer att innebära förändrade driftskostnader framöver, men det är ännu för tidigt att fastställa omfattningen av dessa kostnader. Årligen ska 100 procent av Lindabs leveran- törer i första led ha skrivit under leverantörs - k oden 3) . Årligen ska 100 procent av Lindabs leveran- törer i första led vara hållbarhets- certifierade 3) . 98 procent av leveran- törerna har signerat Lindabs leverantörskod eller har en egen av Lindab godkänd kod 3) . 91 procent av leveran- tör erna har certifierats 3) . Inköp från leverantörer med låg eller medel risk Genom att styra inköp till länder med bedömd låg eller medel risk och/eller lokala leverantörer säker- ställer Lindab bättre förutsättningar för anständiga arbetsvillkor. Vid inköp från högriskländer är det viktigt att leverantörsprogrammet följs. Bransch- specifika risker behöver beaktas för att säkerställa hållbarhet i fler leverantörsled. När Lindab avslutar samarbete med leverantörer med bedömd hög risk beaktas eventuell påverkan på arbetstagare. Driftskostnader för ökat lokalt inköp är svåra att uppskatta, eftersom de påverkas av riskhantering och störningar i försörjningskedjan. Det är en strategisk fråga, då CBAM 4) kan påverka kostnader för importvaror med hög klimat- påverkan. Lokala inköp kan minska dessa kostnader och stärka marknads positionen. Långsiktig vision att inköp ska göras från demo- kratiska länder med låg risk inom Europa. 89 procent av inköps- volymen är lokal. Med lokalt inköp avses leverantörer baserade i de länder där Lindab har verksamhet. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. 2) Corporate Sustainability Due Diligence Directive. 3) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. 4) Carbon Border Adjustment Mechanism. och Human Freedom Index (HFI) används för att fastställa risk baserat på leverantörens geografiska plats. Framöver kommer typ av bransch inkluderas i riskklassificeringen för att avgöra var en djupare analys än förstaledsleverantörer behöver göras. Håll- barhetsavdelningen och inköpsavdelningen på Lindab ansvarar för att säkerställa att platsrevisioner genomförs enligt fastställda riktlinjer, med aktiv involvering av arbetstagare. Informationen som framkommer under revisionerna används sedan som under- lag för att fastställa mål, nyckeltal och åtgärdsplaner. Åtgärder (MDR-A, S2-4) Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom värdekedjan för att minska potentiell negativ påverkan på arbetstagare i värdekedjan, samtidigt som den positiva påverkan förstärks. Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskrivning och aktuell status, se rubriken Åtgärder och resurser. Värdekedjan • Due diligence vid affärsförbindelser • Inköp från leverantörer med bedömd låg eller medel risk Mått (MDR-M, S2-4) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framsteg mot de uppsatta målen. På vissa marknader, såsom Norge, Tyskland och Storbritannien, kopplas måtten till lokal lagstiftning om leverantörshantering. Lindab planerar att vidareutveckla sitt leverantörsprogram för att anpassa det till kraven i kommande Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), där måtten kan knytas till direktivets specifika krav. Metoder och antaganden för varje mått redovisas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisningsprinciper. • Andel leverantörer som godkänt Lindabs leverantörskod eller har en egen leverantörskod godkänd av Lindab. Redovisas på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. • Andel certifierade leverantörer. Redovisas på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. 210 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT 1. Signering av Lindabs leverantörskod 2. Självskatt- ningsformulär 3. Revision på plats om leverantören befinner sig i ett högriskland Dialog med arbetstagare i värdekedjan och bedömning av påverkan, risker och möjligheter (IRO-1, SBM-2.S2, S2-2, S2-4) Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter i värde- kedjan genom dubbel väsentlighetsanalys, sidorna 153–157, vilket ger en djupgående förståelse för vår påverkan på arbets- tagare. Bedömningarna baseras på internationella standarder som OECD:s vägledning för due diligence och FN:s vägledande principer för mänskliga rättigheter. Involvering av arbetstagare är viktigt för att få en bättre upp- fatt ning om arbetsmiljön och är en naturlig del vid plats revisioner hos leverantörer. Medarbetare och externa intressenter upp- manas rapportera misstänkta överträdelser av Lindabs upp- förande kod och andra policyer, inklusive kränkningar av mänsk- liga rättigheter. Om negativ påverkan sker tar Lindab kontakt med arbetstagare i värdekedjan, legitimt utsedda företrädare eller trovärdiga ombud. Lindabs leverantörsprogram hjälper till för att identifiera och åtgärda negativ påverkan och stärka positiva effekter. För att fastställa risker baserat på leverantörens geografiska place- ring används Corruption Perceptions Index (CPI) och Human Freedom Index (HFI). Lindab planerar framåtriktat att även typ av bransch ska beaktas i riskklassificeringen för att avgöra var djupare analyser krävs. Lindabs vissel blåsar system, WhistleB, är också en viktig källa för att identifiera negativ påverkan. Läs mer på sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare. Lindabs leverantörsprogram Lindabs metod för leverantörsutvärdering består av tre steg. Resultatet omvandlas till anpassade planer som är utformade för att hjälpa leverantörerna att förbättra sitt sociala och miljö- mässiga avtryck. Utvärderingen anpassas efter vilken risk- klassificering leverantören har och vilken typ av leverans som avses. Leverantörer förväntas hålla sina egna leverantörer ansvariga för samma höga standarder. Steg 1 syftar till att säkerställa efterlevnad av lagkrav och höga etiska standarder genom signering av Lindabs leverantörs- kod eller en av Lindab godkänd egen uppförandekod. I steg 2 utför leverantören en självskattning som täcker kvalitet, miljö, hälsa och säkerhet samt mänskliga rättigheter. Om resultaten är under acceptansnivå, skapas en åtgärdsplan som leverantören måste genomföra inom rimlig tid. Leverantören godkänns när resultaten uppfyller acceptansnivån. Målet är att säkerställa att leverantörerna möter Lindabs krav på kvalitet, socialt ansvar och miljöstandarder. Steg 3 innebär revision på plats för leverantörer som verkar i högriskländer. Urvalet av leverantörer för revision baseras på deras geografiska risknivå och resultatet från tidigare självskattningar. Revisionen delas in i två delar: kvalitet och hållbarhet. Efter revisionen skapas en åtgärdsplan för att hjälpa leverantören att förbättra sina resultat. Om resultatet är över acceptansnivån avslutas revisionen, men om det är under krävs åtgärder och godkännande från Lindab innan slutgodkännande erhålls. Leverantörsprogrammet är en pågående process där omvärde ring av befintliga leverantörer sker baserat på risken kopplad till deras geografiska placering. Andra faktorer, som identifierade problem, kan leda till en ny utvärdering tidigare än bestämda intervaller. För leverantörer i högriskländer granskas alla med en inköps- summa på minst 25 000 EUR. Motsvarande belopp för låg- och medelriskländer är minst 100000 EUR. Dessutom granskas samtliga strategiska leverantörer även om den förväntade inköpssumman är lägre än de tidigare nämnda belopps gräns- erna. För att klassas som certifierad har leverantören fått godkänt på samtliga aktuella steg i Lindabs utvärdering. Ingen certifierad leverantör bedöms ha kvarstående stora risker. Inga incidenter som kränkt mänskliga rättigheter har kommit till Lindabs kännedom under 2024. Leverantörsprogrammet utvärderar leverantörers arbete inom flera områden: • Säkerhet och hälsa • Anställnings- och arbetsvillkor inklusive lön och arbetstider • Social dialog, förenings- och förhandlingsfrihet • Icke-diskriminering och rättvis behandling • Tvångsarbete • Barnarbete • Miljö och klimat • Kvalitet • Affärsetik • Utvärdering av egna leverantörer Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 211 HÅLLBARHETSRAPPORT Arbetet med att certifiera leverantörerna har gått långsammare än förväntat, särskilt i låg- och medelriskländer. Utvecklingen under andra halvåret 2024 är positiv, och Lindab har gjort fram- steg jämfört med 2023. Trots detta nås inte målet om 100procent certifiering. Detta beror delvis på nyförvärvade bolag som behöver mer tid för att implementera koncernövergripande processer, samt att en större andel av den totala inköpsvolymen nu om - fattas av certifieringskraven. Flera åtgärder har vidtagits, där bland annat övergripande ansvarig för leverantörs programmet haft individuella möten med bolag och leverantörsägare för att stödja och skapa prioritet. Styrelsen och ledningsgruppen har haft löpande uppföljning av målet, där regionansvariga har bidragit för att säkerställa nödvändiga resurser för genom- förandet. Under 2025 kommer arbetet att fortsätta med att effektivisera processen genom ökat digitalt stöd samt införande av nödvändiga anpassningar till Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Andelen certifierade leverantörer 1) har ökat från 73procent till 91procent under 2024. Målet är att nå 100 procent, vilket inte uppnåddes fullt ut under 2024. Under 2025 kommer Lindab utvärdera systemstöd som kan effektivera och underlätta processen. 98procent av leverantörerna 1) har signerat Lindabs leverantörskod eller har en egen leverantörskod godkänd av Lindab. Arbetet fortsätter med mål om att nå 100procent. Andel certifierade leverantörer Lindabs leverantörskod Certifierade leverantörer som andel av inköpsvolym, % 2024 2023 Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt Lågrisk Medelrisk Högrisk Totalt Leverantörer som signerat Lindabs leverantörskod eller egen uppförandekod godkänd av Lindab 98 99 100 98 95 76 98 91 Certifierade leverantörer 93 92 40 91 79 57 42 73 0 25 50 75 100 2021 2022 2023 2024 Mål % 0 25 50 75 100 2021 2022 2023 2024 Mål % Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Andel leverantörer som signerat Lindabs leverantörs kod eller har en egen leverantörskod godkänd av Lindab Andelen beräknas utifrån faktisk inköpsvolym för perioden Q3 2023 till Q2 2024. Resultatet följs upp i en gemensam inköps statistik fil som de flesta koncernbolag deltar i. Övriga koncern- bolag rapporterar separat sina resultat två gånger per år för respektive riskkategori. En leverantör anses ha klarat steg1 om den signerat Lindabs leverantörskod eller om Lindab har analyserat leverantörens egen kod och bedömt att den uppfyller Lindabs krav. Bolag förvärvade under året inkluderas först året därpå. Andel certifierade leverantörer Andelen beräknas utifrån faktisk inköpsvolym för perioden Q3 2023 till Q2 2024. Resultatet följs upp i en gemensam inköps statistik fil som de flesta koncernbolag deltar i. Övriga koncern- bolag rapporterar separat sina resultat två gånger per år för respektive riskkategori. En certifierad leverantör har blivit godkänd i samtliga relevanta steg av utvärderingen. Bolag förvärvade under året inkluderas först året därpå. 1) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25 KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. Riskvärdering av de länder där Lindab har leverantörer Medelriskländer Lågriskländer Högriskländer 212 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Viktiga men inte väsentliga områden Egen arbetskraft: Andra arbetsrelaterade rättigheter Lindab har ingen egen verksamhet i högriskländer enligt risk- bedömning som tillämpas för leverantörer, se sidan 209 rubrik Styrning. Lindab följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag och FN:s tio vägledande principer i samtliga verksamheter. Under året rapporterades inga brott mot mänskliga rättigheter inom den egna verksamheten. Arbetstagare i värdekedjan: Nedströms arbetstagare samt likabehandling och lika möjligheter för alla och andra arbetsrelaterade rättigheter Likabehandling och lika möjligheter för alla och andra arbets- relaterade rättigheter ingår i Lindabs leverantörsprogram men bedöms inte vara lika väsentliga som arbetsvillkor där en större sannolikhet bedöms föreligga för negativ påverkan i den bransch Lindab är verksam i. Lindab prioriterar nedströms arbetstagares säkerhet genom att designa produkter som är enkla att montera, följer lagkrav och standarder samt levereras med tydliga installationsguider. Inga allvarliga arbetsplatsolyckor kopplade till Lindabs produkter har kommit till Lindabs kännedom under året. Lindab erbjuder utbildningar för installatörer och plåtslagare för att främja kompetens utveckling. Fokus ligger på hållbara lösningar och energieffektiva ventilationssystem. För att säkerställa ansvarsfulla affärsrelationer tillämpar Lindab riktlinjer för handelssanktioner och exportkontroller. Lindab har mindre rådighet över senare led i nedströms värdekedjan, där påverkan bedöms som begränsad. Berörda samhällen Lindabs intressentanalys inkluderar utvärdering av samhällens perspektiv. Lindabs verksamhet bedöms ha begränsad negativ påverkan på omgivande samhällen och ingen negativ påverkan har rapporterats under året. Lindabs produkter förbättrar inom- husklimatet och har därigenom positiva effekter på samhället. Lindab är en stor och stabil arbetsgivare på några få orter, där företaget bidrar positivt till samhällets välfärd. Lindab uppmunt- rar samhällsengagemang som stödjer strategin, visionen och kärnvärden samtidigt som de är fördelaktiga för såväl Lindab som samhället. Lindabs verksamhet påverkar inte samhällens tillgång till mat, vatten och sanitet. Påverkan på ursprungs- befolkning är ett samhällsproblem i vissa delar av världen och kan förekomma i de delar av Lindabs värdekedja där det finns begränsade möjligheter att påverka. Fokus på hållbar utveckling betonas genom initiativ riktade mot barn och ungdomar, främst uppströms. I respektive land stöttar Lindab organisationer för välgörenhet och/eller lokala verksamheter som erbjuder aktiviteter för barn och unga. Lindab har ett holistiskt perspektiv i sitt hållbarhetsarbete. Flera områden samverkar för att främja hållbarhet inom miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Samtliga områden är betydelsefulla och ingår i Lindabs arbete, men vissa områden bedöms som mer väsentliga än andra. Nedan ges en kort beskrivning av hur Lindab hanterar de områden som är viktiga men inte väsentliga. ISverige har Lindab under många år stöttat den ideella sektorn på Bjärehalvön, där Lindabs huvudkontor är placerat. Lokala föreningar i Båstads och Ängelholms kommuner har möjlighet att årligen söka sponsorpengar för att utveckla sina verksam- heter. Lindab deltar exempelvis i Grönvit hållbarhet, ett samar- bete med ishockeyklubben Rögle i Ängelholm samt samarbetar med Engelholms volleybollklubb. Syftet är att skapa meningsfulla aktiviteter som främjar sysselsättning, rörelse och inkludering för både barn och vuxna. Några koncernbolag har samarbete med lokala arbetsförmedlare för att möjliggöra arbetsträning samt erbjuda arbete till personer med funktionsvariation. Lindab i Danmark och Storbritannien erbjuder medarbetare en betald ledig dag för att engagera sig i ideellt välgörenhetsarbete. Lindab ger inga bidrag, direkt eller indirekt, till någon kandidat för offentligt ämbete, politiska partier eller andra politiska organi- sationer, utan enbart till branschorganisationer. Konsumenter och slutanvändare För att uppfylla både lag- och marknadskrav samt säkerställa en hållbar hantering av produkter krävs relevant, korrekt och transparent information. Tillgänglig dokumentation inkluderar datablad, drifts- och underhållsinformation, CE-märknings- deklarationer, byggvarudeklarationer och miljövarudeklarationer. Lindab genomför marknadsföringskampanjer och annan kommunikation vilket vanligtvis riktas mot företag och inte mot konsument. Lindabs globala kommunikationspolicy fastställer kommunikationsstandarder och vägleder medarbetare för att säkerställa efterlevnad av lagar och etiska principer. I linje med Nasdaq Nordic Main Market Rulebook och svenska Aktie bolags- lagen överstiger kommunikationspolicyn kraven i Svensk kod för bolagsstyrning. Lindabs kommunikationspolicy är antagen av styrelsen och tillsammans med kommunikationsriktlinjer som är antagna av VD, gör det kommunikationsområdet välreglerat. Sam- tidigt finns det i alla typer av kommunikationsaktiviteter risken att påståenden kan sakna bevis eller transparens, vilket kan leda till vilseledande eller opålitlig information såsom överdrivna miljö- eller hållbarhetsfördelar med produkter (greenwashing) eller obefogade hälsoanspråk om produkters fördelar. Även om marknads förings- praxis kan driva samhällsproblem, anses detta vara mindre troligt inom ventilationsbranschen jämfört med andra branscher. Lindab strävar efter att följa Green Claim-lagstiftningen och ha transpa- rent kommunikation. Lindab strävar efter att hantera privata kunddata enligt gällande lagstiftning och GDPR. I policyn för IS/IT- och data- skydd framgår hur detta hanteras. Under året har inga incidenter kopplade till kunddata kommit till Lindabs kännedom. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 213 HÅLLBARHETSRAPPORT Affärsetik (ESRS: G1) Lindabs uppförandekod föreskriver att verksamheten ska bedrivas på ett rättvist och lagenligt sätt. Bolagsstyrningsinformation LINDAB STRÄVAR EFTER EFFEKTIV och ansvarsfull styrning genom transparens, tydliga strukturer och en etisk företagskultur. Styrningen baseras på ansvarstagande och uppfyller både lagkrav och interna riktlinjer för långsiktigt värdeskapande. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter (IRO-1) Lindab bedömer företagskultur, skydd för visselblåsare samt korruption och konkurrens som väsentliga frågor ur ett på verkans- perspektiv, enligt den dubbla väsentlighetsanalysen. Politiskt engagemang och hantering av leverantörsrelationer bedöms inte som väsentliga. Lindab är engagerat i flera branschorganisationer, men påverkan är begränsad till en liten del av byggbranschen. Djurskydd är inte relevant för Lindabs verksamhet. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter relaterat till affärsetik Typ Värdekedja Tidshorisont 1) En hälsosam företagskultur som driver företaget mot gemensamma mål Lindab främjar en öppen företagskultur där medarbetare utvecklas tillsammans med företaget. Genom en tydlig uppförandekod och värderingar skapas en sund kultur. En utmaning är att kommunicera effektivt, särskilt med förvärvade bolags medarbetare och de utan e-post eller tillgång till intranät, vilket kan påverka beslut och samarbete. En enhetlig kultur stärker både interna relationer och Lindabs externa rykte som arbetsgivare. Potentiell negativ påverkan Positiv påverkan Egen verksamhet Kort Medel Lång Visselblåsarsystem för transparens och medarbetarskydd Lindab har ett visselblåsarsystem som följer lagar och direktiv, erbjuder anonymitet och kan användas från valfri enhet, även utanför organisationen. Endast ansvariga, chefsjurist och extern jurist, har åtkomst till ärenden. Skyddet av visselblåsare säkerställer anonymitet och effektivitet. Ett fungerande visselblåsarsystem möjliggör för Lindab att få information om och agera på misstänkta missförhållanden. Detta bidrar till långsiktig stabilitet. Positiv påverkan Hela värdekedjan Kort Medel Lång Affärsmetoder för långsiktig stabilitet Byggbranschen står inför risker kopplade till mutor, korruption och konkurrensbegränsande metoder, vilket kan hindra ekonomisk och social utveckling. Den övergripande bedömningen är att korruptionsrisken är låg för Lindab, eftersom verksamhet bedrivs i länder med låg eller måttlig risk enligt Corruption Perceptions Index (CPI). Inga korruptionsincidenter kopplade till Lindab har kommit till bolagets kännedom. Effektiva åtgärder mot korruption bidrar till långsiktig stabilitet. Potentiell negativ påverkan Positiv påverkan Hela värdekedjan Kort Medel Lång 1) Lindab följer de tidshorisonter som specificeras i European Sustainability Reporting Standards: kort sikt: <1 år, medellång sikt: >1 år till 5 år och lång sikt: >5 år. 214 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Policy (MDR-P, G1-1) Lindabs policyer för att hantera påverkan, risker och möjligheter omfattar uppförandekod, leverantörskod, antikorruptionspolicy, konkurrenspolicy, direktiv för handelssanktioner och export- kontroll samt direktiv för visselblåsning. Uppförandekoden, antikorruptionspolicyn och konkurrenspolicyn är främst inriktade på Lindabs egen verksamhet, medan leverantörskoden och direktiven fokuserar på värdekedjan. Leverantörskoden riktar sig huvudsakligen mot första ledet i värdekedjan, medan direktivet för handelssanktioner och exportkontroll främst reglerar affärs- rela tioner med de partners som Lindab säljer till. Uppförandekoden är central och övergripande, och den definierar förväntat beteende och värderingar för att främja en öppen och etisk företagskultur. Leverantörskoden säkerställer att våra leverantörer efterlever våra höga krav på etik, hållbarhet och mänskliga rättigheter. Antikorruptionspolicyn hanterar risker kopplade till mutor och korruption och tydliggör Lindabs noll tolerans mot korruption. Policyn uppfyller FN:s konvention mot korruption. Lindabs konkurrenspolicy fastställer riktlinjer för hur koncernen och medarbetarna ska säkerställa efter levnad av gällande konkurrenslagstiftning. Policyn betonar vikten av att agera i enlighet med lagar och regler som främjar rättvis konkurrens, förhindrar konkurrensbegränsande beteenden och skyddar marknadens integritet. Direktivet för handelssanktioner och exportkontroll säkerställer Lindabs efterlevnad av handels- och exportlagar i och från de länder där Lindab är verksamt eller berörs av sådan lagstiftning, med krav på due diligence, screening och god kännanden för handel med högriskländer eller känsliga produkter. Direktivet för visselblåsning uppmuntrar med- arbetare och externa parter att rapportera misstänkta missför- hållanden utan risk för repressalier och med garanti om en rättvis och noggrann utredning. Uppförandekoden länkar till Lindabs riktlinjer om visselblåsning. Tillsammans stärker dessa policyer Lindabs ansvarstagande och etiska verksamhet, vilket minskar risker och skapar lång- siktig stabilitet. Läs mer om Lindabs policyer och deras imple- mentering på sidan 152 under rubriken Policyer. Styrning (GOV-1.G1) Lindab hanterar affärsetiska risker genom att kontinuerligt stärka efterlevnadskultur och inkludera integritet i arbets metoder. Detta görs genom tydliga riktlinjer, ett visselblåsarsystem, utbildning och ökad medvetenhet, regelbundna revisioner samt genom att ledare föregår med gott exempel. Ledningen kommunicerar vikten av affärsetik och integritet, vilket främjar en kultur präglad av transparens, samarbete och öppna dialoger. Alla med arbetare förväntas följa uppförandekoden, söka stöd vid osäkerhet och rapportera eventuella överträdelser. Ledare har en central roll i att driva en kultur av integritet, uppmuntra öppna diskussioner om etik och efterlevnad samt identifiera och hantera potentiella risker. Styrelsen har det övergripande ansvaret för Lindabs hållbarhets- arbete och är involverad i beslut om strategier, policyer och mål. Hållbarhetsrisker ingår i riskbedömningsprocessen och styrelsen följer årligen upp hållbarhetsinitiativ. Koncernchefen har det strategiska ansvaret medan hållbarhetsarbetet leds av koncer- nens avdelning för hållbarhet som samarbetar med centrala avdelningar och samtliga regioner. Implementeringen av hållbar- hetsplanen sker på dotter bolags nivå med stöd från hållbarhets- specialister. På operativ nivå integreras planer och policyer för klimatåtgärder över alla affärsområden samt koncernfunktioner. Varje bolag inom koncernen ansvarar för att genomföra sina respektive planer och mål. Affärsetik är en grundsten i hela håll- barhetsplanen och tydliggörs särskilt inom fokusområdet Etiskt företagande, medan företagskultur är kopplat till fokusområdet Attraktiv arbetsgivare. Styrelse och ledningsgrupp har relevant kompetens inom affärsetik, hållbarhet och uppförandekod. Genom regelbundna utbildningar och uppdateringar om aktuella frågor säkerställs att de är väl rustade att fatta informerade beslut. Detta främjar hållbart företagande och ansvarsfull affärspraxis. Läs mer om styrning på sidan 148. Mål (MDR-T) Lindabs mål med affärsetik är att all verksamhet ska bedrivas på ett rättvist och lagenligt sätt, vilket främjar långsiktig stabilitet och hållbar tillväxt samtidigt som intressenternas förtroende för Lindab upprätthålls. Dessa mål grundar sig i Lindabs upp- förandekod och antikorruptionspolicy samt är anpassade till nationella och internationella riktlinjer samt lagar, inklusive FN:s globala mål för antikorruption och skydd av visselblåsare. De metoder och antaganden som används för att mäta framsteg beskrivs i tabellerna för redovisningsprinciper. För detaljer om hur intressenters perspektiv beaktas, se sidorna 158–159 rubrik Intressentdialog, och för information om uppföljning av hållbarhets arbetet, se avsnittet om styrning på sidan 148. Mål för affärsetisk verksamhet • Varje år vara rekommenderad som arbetsgivare av minst 90procent av medarbetarna • Årligen upprätthålla nolltolerans mot repressalier mot alla visselblåsare • Årligen upprätthålla noll förekomst av korruption i all Lin- dabs verksamhet Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 215 HÅLLBARHETSRAPPORT Åtgärder och resurser Åtgärd CapEx/OpEx 1) Mål Status Globala mål Stärkande och engagerande företagskultur Effektiv och engagerande internkommunikation som säkerställer att alla medarbetare nås av tydlig och relevant information om Lindabs kärnvärden, företagskultur, strategi, mål och policyer. Syftet är att stärka företagets kultur och att medarbetare arbetar för gemensamma mål. Driftskostnader för att samtliga medarbetare ska nå Lindabs intern- kommunikation förväntas öka. Årligen vara rekom- menderad som arbetsgivare av minst 90 procent av Lindabs medarbetare. 90 procent av medarbe- tarna rekommenderar Lindab som arbets- givare. Utbildning Lindab arbetar med att ta fram en åtkommande utbildning baserad på uppförandekoden. Utbildningen fokuserar bland annat på att stärka medarbetares kunskap om antikorruption, rättvist besluts fattande och Lindabs visselblåsarsystem. Utbildningen ska vara interaktiv, anpassad efter olika roller och inklu dera praktiska exempel för att säkerställa en hög förstå else och tillämpning i det dagliga arbetet. Utbildningen förväntas inte driva några ökade driftskostnader eller investeringar eftersom befintliga utbildnings- och kommunikations- plattformar används. Lansera utbildning om Uppförande kod 2025. Framtagandet av utbildningen är i sitt slutskede. Due diligence vid förvärv Lindab genomför systematiska granskningar för att säkerställa att potentiella förvärv följer affärsetiska standarder. Driftskostnader för due diligence vid förvärv beror inte enbart på hållbar- hetsarbetet, utan krävs oavsett. Lindab har inget specifikt mål för due diligence, utan ser detta som en naturlig del i arbetet med förvärv. Ingår som en del i arbetet med förvärv. Due diligence vid affärsförbindelser Lindab arbetar med att identifiera och hantera affärsetiska frågor genom leverantörsprogrammet, samt engagerar sig i affärsrelationer som främjar transparens och hållbarhet. Läs mer om leverantörs- programmet på sidan 212. Lindab arbetar med att ta fram en arbetsmetod för hur kraven i CSDDD 2) ska införlivas i verksam- heten. Det är för tidigt att kvantifiera relaterade driftskostnader och investeringar. Årligen ska 100 procent av Lindabs leveran- törer i första led vara hållbarhets certifierade. 3) Mål sett till hela värde kedjan behöver definieras. 91 procent av leveran- törerna har certifierats. 1) CapEx avser investeringar medan OpEx avser driftskostnader. Hänvisning till specifik uppgift i de finansiella rapporterna är inte möjlig eftersom så detaljerad information kring hållbarhetsrelaterade investeringar och driftskostnader inte inkluderas. Posterna ingår/kommer ingå i not 17 sidorna 113–114, not 18 sidan 115, not 19 sidan 116 och not 10 sidan 108. 2) Corporate Sustainability Due Diligence Directive. 3) Leverantörer i låg- och medelriskländer som representerar inköp för mer än 100 KEUR samt leverantörer i högriskländer som representerar inköp för minst 25KEUR omfattas. Leverantörer som tillkommer via förvärv ska certifieras under sitt första år som del av koncernen. Åtgärder (MDR-A) Lindab har genomfört och planerar ytterligare åtgärder inom både egen verksamhet och värdekedjan för att hantera påverkan kopplat till affärsetik. Nedan listas de insatser som förväntas ha störst effekt för att uppnå målen. För en mer detaljerad beskriv- ning och aktuell status, se rubriken Åtgärder och resurser. Egen verksamhet • Stärkande och engagerande företagskultur • Utbildning • Due diligence vid företagsförvärv Värdekedjan • Due diligence vid affärsförbindelser Mått (MDR-M) Lindab följer upp flera aktiviteter för att säkerställa framsteg mot de uppsatta målen. Metoder och antaganden för varje mått redo- visas i de tillhörande tabellerna benämnda redovisnings principer. Medarbetarundersökningen, Lindab Pulse Survey, inkluderar frågor om arbetssituation och redovisas i avsnittet Den egna arbetskraften på sidan 196 under rubriken Arbetsvillkor. • Antalet rapporterade överträdelser, via Lindabs vissel blåsar- system. Redovisas på sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare. • Antalet identifierade korruptionsincidenter. Redovisas på sidan218 under rubriken Korruption och konkurrens. • Andel certifierade leverantörer. Redovisas i avsnittet Arbets- tagare i värdekedjan på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. 216 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT väsent lig påverkan, risker och möjligheter (G1.IRO-1) Lindab utvärderar påverkan, risker och möjligheter i hela verk- samheten och värdekedjan genom dubbel väsentlighets analys, läs mer på sidorna 153–157. Bedömningen omfattar geogra- fiska risker, såsom länders nivåer av korruption och affärs- etiska förhållanden, baserat på erkända index som Corruption Perceptions Index (CPI). Verksamhetens karaktär granskas för att säkerställa att affärsmodeller, processer och produkter överensstämmer med Lindabs riktlinjer. Samarbete och analys av kunder och leverantörer är avgörande för att Lindabs krav på affärsetik, hållbarhet och transparens ska genomsyra värde- kedjan. Genom att tillämpa dessa kriterier, tillsammans med intern due diligence och årliga riskbedömningar, strävar Lindab efter att bedriva en ansvarsfull verksamhet och bygga förtroende hos både interna och externa intressenter. Företagskultur (G1-1) Lindab är stolta över sin företagskultur. Lindab har ett öppet klimat där varje medarbetare har möjlighet att utvecklas och växa tillsammans med bolaget. Genom en tydligt utformad uppförandekod och väldefinierade värderingar skapas grunden för en sund företagskultur. För att mäta Lindabs attraktivitet som arbetsgivare genomförs regelbundna medarbetarundersökningar inom hela koncernen med syfte att hitta förbättringsmöjligheter inom respektive grupp och avdelning. För femte året i rad är det över 90 procent av medarbetarna som rekommenderar Lindab som arbetsgivare. Flera bolag inom koncernen är certifierade enligt Great Place to Works globala standard vilket är ett kvalitetsbevis. En öppen och inkluderande kultur tillsammans med ett starkt ledarskap skapar en arbetsmiljö med ständiga förbättringar som säkrar framtida tillväxt och lönsamhet. Skydd för visselblåsare (G1-1) Lindabs långsiktiga framgång är beroende av att affärer görs på ett rättvist och etiskt sätt, vilket tydligt återspeglas i upp för- ande koden och övriga policyer. Lindab uppmanar medarbetare, representanter och externa intressenter att aktivt rapportera alla överträdelser. För att stödja detta har Lindab implementerat ett visselblåsarsystem, WhistleB, i enlighet med EU:s direktiv 2019/1937 och relevant lagstiftning. På intranätet och Lindabs webbplats finns information och webbplatsadress till WhistleB och kan användas från alla enheter. Systemet möjlig gör anonym rapportering, i den mån lokal lagstiftning tillåter, vilket ökar trygg- heten för den som rapporterar. Medarbetare påminns årligen om vissel blåsar systemet, och alla nyanställda får information om det i början av sin anställning. Lindab strävar efter en öppen och transparent arbetsmiljö där medarbetare, representanter och externa intressenter känner till och har förtroende för de strukturer och rutiner som finns för att rapportera problem eller behov. Som en del av internrevisionen 2024 har det undersökts hur väl nyanställda informerats om visselblåsningskanalen. Vid medarbetarsamtal ska anställda läsa igenom och bekräfta sin förståelse av Lindabs uppförandekod, där visselblåsningsfunktionen lyfts fram. För närvarande genom- förs inga ytterligare undersökningar om kännedom om och tillit till rapporteringskanalen. Utredningarna utförs i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för att säkerställa snabb och oberoende hantering av ärendena. Endast de personer som ansvarar för vissel blåsar- systemet, koncernens chefsjurist som sitter i dotter bolagens styrelser eller motsvarande funktion och extern jurist i respek- tive land, har åtkomst till meddelanden som inkommit. Deras aktiviteter loggas och hanteringen är konfidentiell. Den externa advokaten är speciali serad inom området och har kunskap om lokal lagstiftning. Vid behov kan ytterligare experter involveras för att stärka utredningen. Dessa personer förbinder sig till sekre- tess och får endast tillgång till relevant data. Rapporter hanteras konfidentiellt och Lindab har strikta rutiner för att skydda vissel- blåsare från negativ påverkan. Lindab tar aktivt ansvar för att minska den negativa påverkan på mänskliga rättigheter som kan ha orsakats av vår verksamhet, våra produkter, tjänster eller affärsrelationer. Lindab strävar efter att själva avhjälpa, eller samarbeta kring avhjälpandet av, sådan eventuell påverkan. De två ärenden som identifierades som vissel- blåsar ärenden under 2024 rör frågor kopplade till arbetsmiljö och är inte relaterade till kränkningar av mänskliga rättigheter. Antalet rapporterade överträdelser 2024 2023 Inrapporterade meddelanden 8 6 Meddelanden som uppfyller riktlinjerna för visselblåsning 2 1 Meddelanden som ledde till disciplinära åtgärder 1 1 Disciplinär åtgärd samtal varning Redovisningsprinciper Mätpunkt Beräkningsgrund Osäkerhet Antal rappor- terade överträ- delser, deras karaktär och nödvändiga åtgärder Omfattar alla inrapporterade meddelanden. Vad som bedöms som ett visselblåsarärende fastställs enligt riktlinjerna i Lindabs direktiv för vissel- blåsning. Koncernens chefsjurist deltar i uppföljningen och åtgärder beslutas av utredningsteamet. Resultatet samlas in från WhistleB och utredningar, där koncernens chefsjurist delar resultatet för att säkerställa visselblåsarskydd. Osäkerheten bedöms inte vara betydande. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 217 HÅLLBARHETSRAPPORT Viktiga men inte väsentliga områden Politiskt engagemang Lindab är engagerade i flera branschorganisationer. Mer information om arbetet för att utveckla standarder och påverka lagstiftning i syfte att främja energieffektiv ventilation som skapar ett hälsosamt inomhusklimat med låg klimatpåverkan finns på sidan 160 under rubriken Externa initiativ och utmärkelser. Efter- som detta arbete påverkar en begränsad del av byggbranschen bedöms det inte som ett väsentligt område. Lindab ger inga finansiella bidrag till politiska organisationer, utan bidrar enbart genom medlemskap i branschorganisationer. Förvaltning av förbindelser med leverantörer, inbegripet betalningsrutiner Lindab värdesätter långsiktiga relationer med leverantörer och strävar efter att skapa villkor som gynnar både Lindab och leverantörernas verksamhet. Valet av leverantörer är en strate- giskt viktig fråga för Lindab och hanteras delvis genom ett leverantörs program. Läs mer om detta på sidan 212 under rubriken Lindabs leverantörsprogram. Korruption och konkurrens (G1-1, G1-3, G1-4) Lindab har nolltolerans mot korruption i alla dess former och är starkt engagerat i att upprätthålla rättvis konkurrens på samtliga marknader. Lindab ska inte agera på ett sätt som otillbörligt kan påverka marknaden. Lindabs antikorruptions- och konkurrens- policyer kommuniceras systematiskt till alla bolag genom etablerade rutiner. De lokala ledningsgrupperna ansvarar för att implementera respektive policy i sina organisationer, medan respektive bolag ansvarar för att säkerställa att medarbetarna informeras och följer riktlinjerna. Från och med 2025 kommer antikorruption och konkurrensrätt att integreras i Lindabs nya utbildning i bolagets uppförandekod. Utbildningen syftar till att öka kunskapen om ansvarsfullt före- tagande och kommer att inkludera både koncernledningen och bolagets samtliga medarbetare över tid. Styrelsens kompetens inom ansvarsfullt företagande bedöms tillräcklig utifrån nuva- rande och tidigare befattningar för att säkerställa att Lindabs höga krav på affärsetik och hållbart ledarskap möts. Lindabs riskbedömning visar att risken för brott mot kon- kurrenslagstiftningen är högre än risken för korruption, vilket beror på Lindabs ledande position på flera marknader. Före- taget använder Corruption Perceptions Index (CPI) för att bedöma korruptions risken i olika verksamheter. För närvarande verkar Lindab endast i länder med låg eller medelhög risk för korrup tion. Due diligence genomförs vid alla nya förvärv för att identifiera eventuell förekomst av korruption eller konkurrens- begränsande åtgärder. Leverantörer informeras om Lindabs anti korrup tions krav via företagets leverantörsprogram. Misstankar om korruption uppmanas att rapporteras via Lindabs visselblåsarsystem men kan även rapporteras direkt till chefer. Vid rapporterade misstankar genomförs oberoende utredningar av interna och externa aktörer inom ramen för visselblås- ningsprocessen. Mer information om denna process finns på sidan 217 under rubriken Skydd för visselblåsare. Utredningarna utförs i enlighet med gällande lagstiftning och regelverk för att säkerställa snabb och oberoende hantering av ärendena. Inga incidenter relaterade till korruption har rapporterats under 2024. Inköps- och försäljningsavdelningarna identifieras som områden där risken för korruption är störst. Dessa risker hanteras lokalt av respektive bolag, som ansvarar för att medarbetarna har rätt kompetens och att medarbetare i utsatta positioner erbjuds relevant utbildning för att säkerställa en effektiv implementering av antikorruptionspolicyn. Status för dessa utbildningsinsatser konsolideras för närvarande inte på koncernnivå. Lindab genom- för årliga interna revisioner för att säkerställa regelefterlevnad och minimera riskerna för korruption i verksamheten. Alla verksamheter och medarbetare inom Lindab är skyldiga att följa konkurrenslagstiftningen vid kontakt med kunder, leve- rantörer och konkurrenter. För marknader där Lindab har över 40procent marknadsandel, eller en lägre procentsats enligt lokal lagstiftning, beaktas även bolagets marknadsposition för att säkerställa regelefterlevnad. Lindab har ett holistiskt perspektiv i sitt hållbarhetsarbete. Flera områden samverkar för att främja hållbarhet inom miljömässiga, sociala och ekonomiska dimensioner. Samtliga områden är betydelsefulla och ingår i Lindabs arbete, men vissa områden bedöms som mer väsentliga än andra. Nedan ges en kort beskrivning av hur Lindab hanterar de områden som är viktiga men inte väsentliga. 218 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i för ord ningen om hållbar- hets upplys- ningar(23) Referens i tredje- pelaren(24) Referens i referens- värdes förord- ningen(25) Referens i EU:s klimat- lag(26) Rubrik: sidhänvisning ESRS 2 GOV-1 Jämnare könsfördelning i styrelserna punkt 21 d X X Mångfald: 202 ESRS 2 GOV-1 Procentandel oberoende styrelseledamöter punkt 21e X Styrning: 148 ESRS 2 GOV-4 Redogörelse för due diligence (tillbörlig aktsamhet) punkt30 X Due diligence: 151 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till fossila bränslen punkt 40 d i X X X Lindabs affärsmodell och erbjudande: 143 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till kemikalieproduktion punkt 40 d ii X X Lindabs affärsmodell och erbjudande: 143 ESRS 2 SBM-1 Deltagande i verksamheter med anknytning till kontroversiella vapen punkt 40 d iii X X Lindabs affärsmodell och erbjudande: 143 ESRS 2 SBM-1 Inblandning i verksamheter kopplade till odling och produktion av tobak punkt 40 d iv X Lindabs affärsmodell och erbjudande: 143 ESRS E1-1 Omställningsplan för att uppnå klimatneutralitet senast 2050 punkt 14 X Åtgärder och resurser för klimat omställning och begränsning av klimatföränd- ringar:169–172 ESRS E1-1 Företag som är uteslutna från EU-referensvärdena för anpassning till Parisavtalet punkt 16g X X Åtgärder och resurser för klimat omställning och begränsning av klimatför- ändringar:169–172. Plan för att anpassa Lindabs ekonomiska aktiviteter till EU:s taxonomi: 173 ESRS E1-4 Minskningsmål för utsläpp av växthusgaser punkt 34 X X X Mål: 167 ESRS E1-5 Energiförbrukning från fossila källor uppdelad efter källor (endast sektorer med hög klimatpåverkan) punkt 38 X Energianvändning iegen verksamhet: 178–179 ESRS E1-5 Energiförbrukning och energimix punkt 37 X Energianvändning iegen verksamhet: 178–179 ESRS E1-5 Energiintenanläggningt förknippad med verksamheter i sektorer med hög klimatpåverkan punkterna 40–43 X Energianvändning iegen verksamhet: 178–179 ESRS E1-6 Brutto och totala växthusgasutsläpp scope 1, 2, 3 punkt44 X X X Begränsning av klimat- förändringar: 174–177 ESRS E1-6 Bruttoutsläppsintenanläggningt för växthusgasutsläpp punkterna53–55 X X X Begränsning av klimat- förändringar: 174–177 ESRS E1-7 Upptag av växthusgaser och koldioxidkrediter punkt 56 X Koldioxidkrediter och bort- tagning av växthus gaser: 173 ESRS E1-9 Referensportföljens exponering mot klimatrelaterade fysiska risker punkt 66 X Förväntade finansiella effekter: 173 ESRS E1-9 Uppdelning av monetära belopp efter akut och kronisk fysisk risk, punkt 66 a X - ESRS E1-9 Plats för betydande tillgångar utsatta för väsentlig fysisk risk, punkt 66 c X - ESRS E1-9 Uppdelning av det redovisade värdet på sina fastighets- tillgångar efter energieffektivitetsklasser punkt67 c X - ESRS E1-9 Portföljens grad av exponering mot klimatrelaterade möjligheter punkt 69 X - ESRS E2-4 Mängden av varje förorening som förtecknas i bilaga II till förordningen om ett europeiskt register över utsläpp och överföringar som släpps ut i luft, vatten och mark punkt 28 X Inte väsentligt ESRS E3-1 Vattenresurser och marina resurser punkt 9 X Inte väsentligt ESRS E3-1 Särskild strategi punkt 13 X Inte väsentligt ESRS E3-1 Hållbara oceaner och hav punkt 14 X Inte väsentligt ESRS E3-4 Totalt återvunnet och återanvänt vatten punkt 28 c X Inte väsentligt ESRS E3-4 Total vattenförbrukning i m 3 per nettoinkomst av egen verksamhet punkt 29 X Inte väsentligt ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 a i X Inte väsentligt ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 b X Inte väsentligt ESRS 2 – IRO 1 – E4 Punkt 16 c X Inte väsentligt ESRS E4-2 Hållbara mark-/jordbruksmetoder/-policyer punkt 24 b X Inte väsentligt ESRS E4-2 Hållbara metoder/policyer för hållbarhet i haven punkt 24 c X Inte väsentligt ESRS E4-2 Policyer för att behandla avskogning punkt 24 d X Inte väsentligt ESRS E5-5 Icke-återvunnet avfall punkt 37 d X Metallskrot och avfall: 191 ESRS E5-5 Farligt avfall och radioaktivt avfall punkt 39 X Metallskrot och avfall: 191 Datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning Tabellen nedan innehåller alla datapunkter som härrör från annan EU-lagstiftning enligt lista i ESRS 2 bilaga B. Den visar var datapunkterna finns i hållbarhetsrapporten och vilka datapunkter som bedöms som ”Ej väsentliga”. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 219 HÅLLBARHETSRAPPORT Upplysningskrav och relaterad datapunkt Referens i för ord ningen om hållbar- hets upplys- ningar(23) Referens i tredje- pelaren(24) Referens i referens- värdes förord- ningen(25) Referens i EU:s klimat- lag(26) Rubrik: sidhänvisning ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för tvångsarbete punkt 14 f X Inte väsentligt ESRS 2 – SBM3 – S1 Risk att utsättas för barnarbete punkt 14 g X Inte väsentligt ESRS S1-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 20 X Policy: 152, 195 ESRS S1-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 21 X Policy: 152, 195, Dialog med med arbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 196 ESRS S1-1 Processer och åtgärder för att förhindra människohandel punkt 22 X Policy: 152, 195, Dialog med med arbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 196 ESRS S1-1 Strategi för förebyggande av arbetsplatsolyckor eller ett system för att hantera sådana punkt 23 X Policy: 152, 195, Dialog med med arbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 196 ESRS S1-3 Mekanismer för klagomålshantering i samband med personalfrågor punkt 32 c X Dialog med med arbetare samt metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 196 ESRS S1-14 Antal dödsfall och antal och andel arbetsrelaterade olyckor punkt 88 b och c X X Olyckor och incidenter: 207 ESRS S1-14 Antal dagar förlorade på grund av skador, olyckor, dödsfall eller sjukdom punkt 88 e X Olyckor och incidenter: 207 ESRS S1-16 Ojusterad löneklyfta mellan könen punkt 97 a X X Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete: 202 ESRS S1-16 Överdrivet hög VD-lön punkt 97 b X Rimliga löner och lika lön för likvärdigt arbete: 202 ESRS S1-17 Fall av diskriminering, punkt 103 a X Åtgärder mot diskriminering och trakasserier på arbets- platsen: 203 ESRS S1-17 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 104 a X X Policy: 195, Åtgärder mot diskriminering och trakasse- rier på arbetsplatsen: 203 ESRS 2 – SBM3 – S2 Betydande risk för barnarbete eller tvångsarbete i värdekedjan punkt 11 b X Inte väsentligt ESRS S2-1 Åtaganden i policy för mänskliga rättigheter punkt 17 X Policy: 209, Styrning: 209 ESRS S2-1 Policyer för medarbetare i värdekedjan punkt 18 X Policy: 209 ESRS S2-1 Respekterar inte FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 19 X X Policy: 209 ESRS S2-1 Strategier för tillbörlig aktsamhet i frågor som behandlas i Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner 1–8, punkt 19 X Policy: 209, Styrning: 209. ESRS S2-4 Människorättsfrågor och människorättsfall kopplade till företagets värdekedja i tidigare och senare led punkt 36 X Inte väsentligt ESRS S3-1 Människorättsåtaganden punkt 16 X Inte väsentligt ESRS S3-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s principer eller OECD:s riktlinjer punkt 17 X X Inte väsentligt ESRS S3-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt36 X Inte väsentligt ESRS S4-1 Policyer för konsumenter och slutanvändare punkt 16 X Inte väsentligt ESRS S4-1 Underlåtenhet att iaktta FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer punkt 17 X X Inte väsentligt ESRS S4-4 Människorättsfrågor och människorättsincidenter punkt35 X Inte väsentligt ESRS G1-1 FN:s konvention mot korruption punkt 10 b X Policy: 215 ESRS G1-1 Skydd för visselblåsare punkt 10 d X Skydd för vissel blåsare: 217 ESRS G1-4 Böter för brott mot lagar mot korruption och mutor punkt24 a X X Korruption och konkurrens: 218 ESRS G1-4 Standarder för bekämpning av korruption och mutor punkt 24 b X Korruption och konkurrens: 218 220 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT TCFD index Innehållsförteckning över TCFD:s rekommenderade upplysningar Rubrik: sidhänvisning Styrning Organisationens styrning av klimatrelaterade frågeställningar och möjligheter Styrelsens tillsyn över klimatrelaterade risker och möjligheter. Styrning: 148–149, 168 Ledningens roll vad gäller att bedöma och hantera klimatrelaterade risker och möjligheter. Styrning: 148–149, 168, Dubbel väsentlighetsana- lys: 153–157, Metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 168 Strategi Faktisk och potentiell påverkan av klimatrela- terade risker och möjligheter på organisa- tionens verksamhet, strategi och finansiella planering i de fall sådana upplysningar är av väsentlig karaktär Klimatrelaterade risker och möjligheter som organisationen har identifierat på kort, medellång och lång sikt. Väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 166 Påverkan av klimatrelaterade risker och möjligheter på organisationens verksamhet, strategi och finansiella planering. Förhållande till strategi och affärs modell: 173–174 Motståndskraften i organisationens strategi med hänsyn tagen till olika klimatrelaterade scenarier, inklusive ett scenario med 2°C eller lägre. Förhållande till strategi och affärsmodell: 173–174, Klimatscenarier: 179–180 Riskhantering Organisationens metod att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker Företagets processer för att identifiera och bedöma klimatrelaterade risker. Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157, Metod för att bedöma och identifiera väsentlig påverkan, risker och möjligheter: 168, Klimatscenarier: 179–180 Organisationens processer för att hantera klimatrelaterade risker. Åtgärder och resurser för klimatomställning och begränsningar av klimatförändringar: 169–172, Klimatscenarier: 179–180 Processer för att identifiera, bedöma och hantera klimatrelaterade risker är integrerade i organisationens övergripande riskhantering. Dubbel väsentlighetsanalys: 153–157 Mätmetoder och mål Mätetal och mål som används för att bedöma och hantera relevanta klimatrelaterade risker och möjligheter där sådan information är väsentlig De mätmetoder som organisationen använder för att bedöma klimatrelaterade risker och möjligheter i enlighet med sina strategi- och riskhanteringsprocesser. Begränsning av klimatförändringar: 174–177 Scope 1-, scope 2- och, om så är tillämpligt, scope3-utsläpp av växthusgaser och därtill relaterade risker. Begränsning av klimatförändringar: 174–177 De verksamhetsmål som organisationen använder för att hantera klimatrelaterade risker och möjligheter samt resultat iförhållande till dessa mål. Mål: 167 Revisorns granskningsberättelse av Lindab International ABs frivilligt upprättade hållbarhetsrapport Till bolagsstämman i Lindab International AB (publ), org.nr 556606-5446 Slutsats Vi har fått i uppdrag av styrelsen att översiktligt granska hållbarhets- rapporten för Lindab International AB (publ) för räkenskapsåret 2024. Hållbarhetsrapporten ingår på sidorna 138–221 i detta dokument. Grundat på vår översiktliga granskning som beskrivs i avsnittet Revisorns ansvar har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet medårsredovisningslagenvilket inbegriper • om hållbarhetsrapporten uppfyller kraven i European Sustainability Reporting Standards (ESRS), • om den process som företaget har genomfört för att identifiera rapporterad hållbarhetsinformation har utförts såsom den beskrivs på sidorna 153–157 i hållbarhetsrapporten • efterlevnaden av rapporteringskraven i EU:s gröna taxonomi- förordning artikel 8 (EU-taxonomin) Grund för slutsats Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets- rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls- enliga som grund för vår slutsats. Övriga upplysningar Hållbarhetsrapporten för föregående räkenskapsår har inte varit före- mål för översiktlig granskning i enlighet med RevR 19 och granskning av jämförelsetalen i hållbarhetsrapporten för räkenskapsåret 2024 har därmed inte utförts i enlighet med denna standard. Annan information än hållbarhetsrapporten Detta dokument innehåller även annan information än hållbarhets- rapporten och återfinns på sidorna 1–48, 61–137, del av sidan 222 samt sidan 223. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vår slutsats avseende hållbarhetsrapporten omfattar inte denna information och vi uttalar ingen slutsats med bestyrkande avseende denna andra information. I samband med vår översiktliga granskning av hållbarhets- rapporten är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med hållbarhetsrapporten. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under den översiktliga granskningen samt bedömer om informationen i övrigt verkar inne- hålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet. Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 221 HÅLLBARHETSRAPPORT Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att hållbarhetsrapporten har upprättats i enlighet med 6kap.12–12f §årsredovisningslagen, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta hållbarhetsrapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala en slutats om hållbarhetsrapporten är upprättad enligt 6 kap.12–12f §årsredovisningslagen på grundval av vår granskning. Granskningen har utförts enligt FARs rekommen- dation RevR19 Revisorns översiktliga granskning av den lagstadgade hållbarhets rapporten. Denna rekommendation kräver att vi planerar och utför våra granskningsåtgärder för att uppnå begränsad säker- het att hållbarhetsrapporten är upprättad i enlighet med dessa krav. De granskningsåtgärder som har utförts för att inhämta bevis är mer begränsade än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet och den säkerhet som har uppnåtts är därför lägre än för ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet. Det innebär att det inte är möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om ett uppdrag där uttalandet görs med rimlig säkerhet utförts. Revisionsföretaget tillämpar ISQM1 (International Standard on Quality Management), som kräver att företaget utformar, implemen- terar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Lindab International AB (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkes- etiska ansvar enligt dessa krav. Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta underlag till hållbarhetsrapporten. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i hållbarhetsrapporten vare sig dessa beror på oegent- ligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrel- sen och verkställande direktören upprättar hållbarhetsrapporten i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att uttala en slutsats om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsrapporten, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Våra granskningsåtgärder avseende den process som företaget har genomfört för att identifiera hållbarhetsinformation att rapportera inkluderade, men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen genom att: – Genomföra förfrågningar för att förstå källorna till den informa- tion som används av företagsledningen, och – Granska företagets interna dokumentation av sin process • Utvärdera om den information som erhållits från våra åtgärder om den process som implementerats av företaget överensstämmer med beskrivningen av processen på sidorna 153–157 ihållbarhets- rapporten Våra granskningsåtgärder avseende hållbarbetsrapporten inklude- rade, men var inte begränsade till följande: • Genom förfrågningar erhålla en allmän förståelse för den interna kontroll miljön, rapporteringsprocesserna, och informations- systemen som är relevanta för upprättandet av informationen i hållbarhets rapporten • Utvärdera om information som identifierats som väsentlig genom den process som företaget genomfört för att identifiera innehållet hållbarhetsrapporten också ingår • Utvärdera om strukturen och presentationen av hållbarhets- rapporten är förenlig med kraven i ESRS • Genomföra förfrågningar till relevant personal och analytiska granskningsåtgärder avseende utvalda upplysningar i hållbarhets- rapporten • Utföra substansgranskningsåtgärder baserat på ett stickprov på utvalda upplysningar i hållbarhetsrapporten • Genom förfrågningar och analytisk granskning utvärdera metoderna för att ta fram väsentliga uppskattningar och framåt- blickande information och hur dessa metoder tillämpats Våra granskningsåtgärder avseende EU-taxonomin inkluderade men var inte begränsade till följande: • Erhålla en förståelse för processen för att identifiera ekonomiska verksamheter som omfattas av- och är förenliga med EU-taxonomin och de motsvarande upplysningarna i hållbarhetsrapporten • Utvärdera att aktiviteter enligt EU-taxonomin stämmer överens med de finansiella rapporterna och tillhörande noter • Utvärdera processer, dokumentation och bedömningar av omfatt- ning och förenlighet med ekonomiska aktiviteter och tekniska granskningskriterier inom ramen för EU-taxonomin • Utvärdera att rapportering är förenlig med kraven i EU- taxonomin Begränsningar Vid rapportering av framåtblickande information i enlighet med ESRS måste Lindab International AB (publ) förbereda framåtblick- ande information utifrån angivna antaganden om händelser som kan inträffa i fram tiden och möjliga framtida aktiviteter av företaget. Faktiska utfall kommer sannolikt att vara annorlunda eftersom för- väntade händelser ofta inte inträffar som förväntat. Göteborg den 6 april 2025 Deloitte AB Harald Jagner Auktoriserad revisor Sidindex Lindabs hållbarhetsrapport enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) Ämne Policy (inkl. granskningsförfaranden) Resultat av policyn Risker och riskhantering Resultat- indikatorer Miljöfrågor 148–150, 152 161–183 156–157, 166, 181, 185 143–145, 161–183 Personal 148–150, 152 194–207 156–157, 194, 197, 204 143–145, 196–207 Sociala förhållanden 148–150, 152 194–213 156–157, 194, 197, 204, 208 143–145, 196–212 Mänskliga rättigheter 148–150, 152 203, 210–213 156–157, 194, 208 143–145, 210–212 Antikorruption 148–150, 152, 215 218 156–157, 214 145, 218 För beskrivning av Lindabs affärsmodell, se sidorna 24–25 och 66. 222 Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 HÅLLBARHETSRAPPORT Årsstämma 2025 Årsstämma 2025 för Lindab International AB (publ) hålls tisdagen den 13 maj 2025 kl. 15.00 på Lindab Experience Center i Grevie, Båstads kommun. Anmälan Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast måndagen den 5 maj 2025, dels anmäla sitt deltagande till Lindab International AB (publ) senast onsdagen den 7 maj 2025. Anmälan kan göras på följande sätt: • via webbplatsen med adress www.lindabgroup.com • per telefon till Lindab, 0431-850 00, eller • per post till Lindab International AB (publ), ”Årsstämma”, 269 82 Båstad Aktieägare som önskar delta i årsstämman genom post röstning ska dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktie- boken senast måndagen den 5 maj 2025, dels anmäla sig genom att avge sin poströst på sätt som anges i kallelsen till årsstämman. Aktieägare som har förvaltarregistrerade aktier genom bank eller annan förvaltare ska, för att få delta på stämman och utöva sin rösträtt, begära att tillfälligt vara införd i eget namn i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken. Sådan registrering ska vara verkställd hos Euroclear Sweden AB senast måndagen den 5 maj 2025. Aktieägaren måste underrätta sin bank eller annan förvaltare i god tid före denna dag. Rösträttsregistrering som av aktieägare har begärts i sådan tid att registreringen har gjorts av förvaltaren senast onsdagen den 7 maj 2025 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken. Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda skriftlig daterad fullmakt för ombudet. Fullmaktsformulär finns tillgängligt på bolagets webbplats www.lindabgroup.com. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registrerings beviset för den juridiska personen bifogas. Rapporter Rapporter finns tillgängliga i digital form och är nedladdnings- bara på vår webbplats www.lindabgroup.com. Valberedning Valberedningen föreslår val av styrelseledamöter, val av revisor, val av ordförande vid årsstämman, arvoden samt utseende av valberedning inför årsstämman 2026. Inför årsstämman 2025 utgörs valberedningen av • Kristian Åkesson, Carnegie Fonder, valberedningens ordförande • Thomas Ehlin, Fjärde AP-fonden • Erik Durhan, Lannebo Kapitalförvaltning AB • Peter Nilsson, ordförande i Lindab International AB (publ) Finansiell rapportering för räkenskapsåret 2025 Delårsrapport januari–mars, kvartal 1 6 maj 2025 Delårsrapport januari–juni, kvartal 2 18 juli 2025 Delårsrapport januari–september, kvartal 3 24 oktober 2025 Bokslutskommuniké januari–december, kvartal 4 februari 2026 Årsredovisning 2025 mars/april 2026 © 2024, Lindab AB. är registrerade varumärken av Lindab AB. Produktion: Lindab och RHR Corporate Communication. Årsstämma Lindab | Årsredovisning och hållbarhetsrapport 2024 223 ÅRSSTÄMMA Lindab International AB (publ) SE-269 82 Båstad Tel: +46 (0) 431 850 00 www.lindabgroup.com De flesta av oss tillbringar större delen av tiden inom- hus. Inomhusklimatet är avgörande för hur vi mår, hur mycket vi orkar och om vi håller oss friska. Vi på Lindab har därför gjort till vår viktigaste uppgift att bidra till ett inomhusklimat som förbättrar männi- skors liv. Det gör vi genom att utveckla energieffektiva ventilationslösningar och hållbara byggprodukter. Vi vill också bidra till ett bättre klimat för vår planet genom att arbeta på ett sätt som är hållbart för både människor och miljön. Lindab | För ett bättre klimat
Have a question? We'll get back to you promptly.