Lagercrantz Group — Annual Report 2011

Jul 4, 2011

OM LAGERCRANTZ
Året i korthet
	1
Kort om Lagercrantz Group	3
VD har ordet	5
VÅR AFFÄR
Affärsidé, vision, mål och strategi	6
Aktien
	8
FINANSIELLA RAPPORTER
Flerårsöversikt	10
Förvaltningsberättelse 2010/11	12
Förslag till vinstdisposition	21
Resultaträkning för koncernen	22
Totalresultat för koncernen	22
Rapport över finansiell ställning för koncernen	23
Rapport över förändringar i koncernens eget kapital	25
Rapport över kassaflöden för koncernen	26
Resultaträkning för moderbolaget	27
Totalresultat för moderbolaget	27
Balansräkning för moderbolaget	28
Förändringar i eget kapital för moderbolaget	30
Kassaflödesanalys för moderbolaget	31
Noter	32
Revisionsberättelse	54
STYRELSE OCH LEDNING
Styrelse och revisorer	55
Ledning	56
OVRIG INFORMATION
Årsstämma	57
Kalendarium	57
Om årsredovisningen	57
Adresser

Året i korthet

1 april 2010–31 mars 2011

• Nettoomsättningen för 2010/11 ökade med 18 procent till 2 029 MSEK (1 720).
• Rörelseresultatet uppgick till 147 MSEK (67), motsvarande en ökning med 119 procent. Rörelsemarginalen ökade till 7,2 procent (3,9).
• Det förbättrade resultatet förklaras av ökad försäljning i befintliga verksamheter i kombination med bibehållna kostnader samt bidrag från förvärvade bolag.
• Resultat efter finansiella poster ökade med 136 procent till 137 MSEK (58). Resultat efter skatt ökade till 102 MSEK (42).
• Resultat per aktie efter utspädning ökade med 141 procent till 4,61 SEK (1,91).
• Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 118 MSEK (87), motsvarande 5,33 SEK (3,96) per aktie.
• Avkastning på eget kapital uppgick till 20 procent (8) och soliditeten uppgick till 42 procent (56). Förändring i soliditet är hänförlig till den ökade förvärvstakten under året.
• Sex förvärv genomförda under 2010/11 som bidragit med 205 MSEK i nettoomsättning och 23 MSEK i resultat före skatt och efter förvärvskostnader.
• Styrelsen föreslår en höjning av utdelningen till 2,25 SEK (1,50) per aktie.

Avkastning på eget kapital

Lagercrantz Group AB (publ) – Årsredovisning 2010/11

Nyckeltal

	2010/11	2009/10
Nettoomsättning, MSEK	2 029	1 720
Rörelseresultat, MSEK	147	67
Rörelsemarginal, %	7,2	3,9
Resultat efter finansiella poster, MSEK	137	58
Resultat efter skatt, MSEK	102	42
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK	118	87
Soliditet, %	42	56
Resultat per aktie, SEK¹	4,61	1,91
Antal anställda periodens slut	731	608
Avkastning på eget kapital, %	20	8
Utdelning, SEK²	2,25	1,50

¹ Beräknat på genomsnittligt antal aktier efter full utspädning.

² Styrelsens förslag avseende 2010/11.

Kort om Lagercrantz Group

Lagercrantz är en teknikkoncern inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Koncernen arbetar med värdeskapande försäljning nära sina kunder och har marknadsledande positioner i flera expansiva nischer.

Verksamheten är organiserad i tre divisioner:

• Electronics erbjuder specialprodukter inom industriell trådlös kommunikation samt inbyggnadselektronik.
• Mechatronics erbjuder elektriska förbindningssystem, elektriskt installationsmaterial, el- och elektromekaniska produkter, kundanpassade kablage samt nischade stålprodukter.
• Communications erbjuder produkter, system och tjänster inom digital bildöverföring/teknisk säkerhet, access och programvara.

Lagercrantz arbetar decentraliserat vilket innebär att affärsbesluten fattas i dotterbolagen, nära kunder och leverantörer. Det skapar ett stort engagemang och personalens goda affärsmanskap blir en viktig konkurrensfördel.

Lagercrantz skapar värde genom att erbjuda egna produkter och produkter från världsledande tillverkare i kombination med hög kunskap inom teknik och affärer. Kundkretsen består huvudsakligen av tillverkande industriföretag. En allt större andel av försäljningen sker på export utanför de nordiska länderna.

Lagercrantz är verksamt i åtta länder i Nordeuropa och i Kina. Koncernen omsätter drygt två miljarder kronor och har omkring 700 anställda. Bolagets aktie är listad på Nasdaq OMX Stockholm sedan 2001.

Försäljning per geografisk marknad 2010/11

Övriga = huvudsakligen Kina, Polen, Schweiz och Storbritannien.

VD har ordet

VERKSAMHETSÅRET 2010/11 – DET BÄSTA SEDAN NOTERINGEN

Med glädje kan vi konstatera att räkenskapsåret 2010/11 blev koncernens bästa hittills. Resultatet efter finansnetto uppgick till 137 MSEK, vilket är rekord och en ökning med 136 procent jämfört med året innan. Rörelsemarginalen nådde 7,2 procent, den bästa någonsin, och det interna måttet avkastning på rörelsekapital nådde målet om 45 procent, vilket också det är den bästa nivån sedan noteringen. Gensvaret från aktiemarknaden har varit mycket positivt med en kursökning från 31,50 SEK till 61,75 SEK under räkenskapsåret. Tillsammans med utdelningen ger det en avkastning till aktieägarna om drygt 100 procent under 2010/11.

Bakom framgångarna ligger både det förbättrade marknadsläget och den strategi som vi sedan flera år konsekvent genomför. Avseende strategin ser vi att vår organisationsmodell med decentralisering och målstyrning blir alltmer inarbetad, vi breddar oss in i nya teknikområden med gott resultat, förädlingsvärdena ökar konsekvent och vi genomför fler förvärv.

Operationellt präglades året av ett gediget arbete med återhämtning efter lågkonjunkturen. De flesta av koncernens enheter ökade sina försäljningsvolymer, ökade förädlingsvärdena och stärkte sina bruttomarginaler. I de allra flesta fall med bibehållen låg kostnadsbas och hög kapitalomsättningshastighet. Här vill jag framföra ett hjärtligt tack till alla dedikerade medarbetare för ett fantastiskt arbete och många goda insatser under året.

Under året har vi också genomfört fler förvärv än tidigare. Tjugoen resultatenheter i början på året har blivit tjugosex under året och vi känner oss mycket nöjda med de nya enheterna. Förvärven innebär att koncernens portfölj av nischade teknikföretag med starka marknadspositioner med god lönsamhet stärkts ytterligare. Av de fem förvärven är tre produktbolag och två värdeadderande distributörer. Härmed ökar vi förädlingsvärdena ytterligare och inslaget av egna produkter i koncernen närmar sig 30 procent. En andel som var nästan obefintlig bara för några år sedan.

FRAMTID

När vi tittar framåt ser vi stor potential i att fortsätta utveckla Lagercrantz Group på den inslagna vägen. Vi fortsätter med vår decentraliserade modell där varje enhet arbetar mot tydligt uppsatta mål avseende resultattillväxt och lönsamhet. Vi fokuserar fortsatt på förädlingsvärdena och vi fortsätter bredda verksamheten med nya förvärv. Mellan- och starkström, teknisk säkerhet och elektromekanik har varit exempel de senaste åren, men här kan vi också tänka oss andra områden.

Juni 2011

Jörgen Wigh VD och koncernchef

Affärsidé, vision, mål och strategi

Lagercrantz är en teknikkoncern som skapar kundnytta baserat på egna produkter och produkter från världsledande tillverkare i kombination med hög teknisk och industriell kunskap.

Lagercrantz affärsidé är att – inom väl definierade nischer och i partnerskap med kunder och leverantörer – erbjuda värdeskapande tekniska lösningar inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Lagercrantz erbjuder specialprodukter, tjänster, programvara och system inom sina teknikområden. Kunden erbjuds hög kompetens, tillgänglighet och service. Lagercrantz leverantörer får en engagerad partner med en aktiv marknadsbearbetning, stor kunskap om en lokal marknad och goda kundrelationer.

VISION

"Ledande inom värdeskapande teknik med marknadsledande positioner i flera expansiva nischer" är Lagercrantz vision. Ledande innebär god tillväxt och lönsamhet samt att skapa en gynnsam utveckling för kunderna baserat på ny teknik eller nya koncept, driva branschens utveckling samt att förfina den egna verksamheten.

Värdeskapande innebär att tillföra ett mervärde i varor och tjänster som erbjuds genom att utnyttja samlade erfarenheter, teknisk och industriell kunskap. Kunderna erbjuds unika lösningar med nya kombinationer, ny teknik, design och anpassning samt service, support och utbildning.

En marknadsledande position innebär att vara nummer ett eller två inom en definierad delmarknad – en nisch.

MÅL

Lagercrantz finansiella mål är:

• Resultattillväxt om 15 procent per år.
• Avkastning på eget kapital om minst 25 procent.

Tillväxt mäts över en konjunkturcykel på resultat efter finansnetto. Lönsamhet motsvaras internt av att avkastningen på rörelsekapitalet ska uppgå till minst 45 procent.

Uppföljning mot målen görs löpande under året för att möjliggöra snabba åtgärder. Koncernen arbetar sedan några år med en tydlig intern benchmarking så att varje dotterbolag kan mäta det egna utfallet i förhållande till övriga bolag i koncernen.

STRATEGIER

Lagercrantz ska befästa sin position som ett lönsamt och växande bolag genom att utveckla befintliga verksamheter och förvärva fler bolag med starka positioner i väl definierade nischer.

För att nå de uppsatta målen om resultattillväxt och lönsamhet arbetar Lagercrantz med sex koncerngemensamma strategier:

• Decentralisering och målstyrning
• Stark företagskultur
• Affärsmanskap
• Starka marknadspositioner i nischer
• Ökade förädlingsvärden
• Förvärv

DECENTRALISERING OCH MÅLSTYRNING

Varje dotterbolags ledning utvecklar sin verksamhet med stor frihet under eget ansvar. De viktigaste affärsbesluten fattas där kunskapen är som störst - nära kunder och marknad. Varje dotterbolag upprättar årligen en affärsplan med kvartalsvisa mål för resultat och kapitalbindning. Den följs upp löpande och åtgärder vidtas av dotterbolaget allt efter behov.

STARK FÖRETAGSKULTUR

Lagercrantz odlar en stark företagskultur. Den gemensamma värdegrunden i Lagercrantz företagskultur vilar på fyra begrepp:

• Affärsmanskap att se möjligheter, skapa goda relationer, se kundnytta och fokusera på resultat för kunder och leverantörer.
• Ansvar och frihet att styra själv och förverkliga egna idéer som genererar resultat.
• Enkelhet och effektivitet att arbeta koncentrerat och finna enkla lösningar, prioritera rätt saker och att utföra dem på rätt sätt.
• Förändringsvilja att fånga upp nyheter och anpassa sig till marknaden.

AFFÄRSMANSKAP

Affärsmanskap är att bidra med kunskap och agera så att ett mervärde skapas för kunden. Det innebär ett helhetsperspektiv och att se nya affärsmöjligheter och kommande behov. Det innebär också att odla goda relationer, en kreativ förmåga och personlig försäljning.

STARKA MARKNADSPOSITIONER I NISCHER

Alla Lagercrantz dotterbolag strävar efter en stark marknadsposition inom sin nisch. En nisch utgörs av ett väl definierat teknikområde, kundsegment eller geografiskt område med ett totalt marknadsvärde som normalt uppgår till 200–1 000 MSEK.

ÖKADE FÖRÄDLINGSVÄRDEN

Med lokal marknadskunskap och teknisk specialistkunskap bidrar Lagercrantz till förädlingsvärdet genom att anpassa, utveckla och kombinera olika produkter i de lösningar som erbjuds kunderna. Förädlingsgraden ökas kontinuerligt genom att egna produkter erbjuds i allt större utsträckning och standardkomponenter fasas ut.

FÖRVÄRV

Tillväxtmålen ska nås genom organisk tillväxt och förvärv. Förvärvade bolag stärker marknadspositionen inom befintliga områden eller banar väg in på nya områden. Avgörande är en beprövad affärsmodell, god intjäningsförmåga, hög kompetens och goda tillväxtmöjligheter.

Aktien

Över en femårsperiod mellan 1 april 2006–31mars 2011 har kursutvecklingen för Lagercrantz aktie uppgått till 104 procent. Det breda börsindexet OMX Stockholm Price Index har under samma period stigit med 7 procent, och jämförelseindexet Carnegie Small Cap Index, som visar den sammantagna utvecklingen för mindre bolag, nådde en uppgång om 15 procent. Under denna femårsperiod var kursen som högst 67,50 SEK under januari 2011. Den lägsta kursen under femårsperioden var 17,00 SEK i december 2008. Aktiekursen den 31 mars 2011 var 61,75 SEK (31,50). Kursutvecklingen under räkenskapsåret 2010/11 (april–mars) innebar en uppgång om 96 procent (34). OMX Stockholm Price Index steg under samma period med 12 procent (57) och Carnegie Small Cap Index steg med 16 procent (79).

Lagercrantz hade ett börsvärde om 1 370 MSEK (690) den 31 mars 2011 beräknat på antal utestående aktier efter återköp och ingår i Small Cap-segmentet för bolag med börsvärde under 150 MEUR på Nasdaq OMX Stockholms huvudlista.

FÖRSLAG TILL ÅRSSTÄMMAN 2011

Styrelsens förslag till utdelning för räkenskapsåret 2010/11 innebär en höjning till 2,25 SEK (1,50) per aktie. Utdelningen motsvarar totalt 50 MSEK (33).

AKTIENS OMSÄTTNING PÅ BÖRSEN

Under räkenskapsåret omsattes 6,6 miljoner aktier (3,4) motsvarande ett värde om 306 MSEK (95). Omsättningshastighet för utestående antal aktier uppgick till 30 procent (21). Bolagen inom Small Cap-segmentet hade under 2010 en genomsnittlig omsättningshastighet om 52 procent (55). I genomsnitt gjordes under året 52 avslut (13) per handelsdag i Lagercrantz aktie. Dagar med avslut uppgick till 100 procent.

INCITAMENTSPROGRAM

Sedan 2006 finns incitamentsprogram för chefer och ledande befattningshavare i koncernen enligt beslut av årsstämman. Programmen syftar till att höja motivationen och skapa delaktighet för chefer och ledande befattningshavare avseende möjligheterna i bolagets utveckling. Programmen har getts ut 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 varav de tre sista fortfarande är utestående.

Årsstämman 2008 beslutade om tilldelning av 180 500 köpoptioner. Årsstämman 2009 beslutade om tilldelning av 255 000 köpoptioner. Årsstämman 2010 beslutade om tilldelning av 260 000 köpoptioner. Programmen har samtliga blivit fulltecknade. Totalt antal utestående optioner uppgick till 685 000 efter återköp av 10 500 optioner från medarbetare som lämnat koncernen.

Varje option ger rätt att förvärva en aktie till lösenpriset 36,80 SEK (program 2008), 31,10 SEK (program 2009) samt 42,00 SEK (program 2010). Optionerna kan utnyttjas mellan 27 september–27 december 2011 (program 2008) samt senast den 30 september 2012 (program 2009) och den 4 oktober 2013 (program 2010). Sammantaget motsvarar programmen vid fullt utnyttjande knappt 3 procent av antalet aktier och cirka 2 procent av rösterna i bolaget.

INFORMATIONSGIVNING

Lagercrantz Group informerar om väsentliga händelser i bolaget genom offentliggörande av pressmeddelande. Bolaget lämnar periodisk ekonomisk information i form av kvartalsrapporter. Pressmeddelanden och kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets webbplats, där även ekonomiska översikter och aktuell bolagsstyrningsinformation publiceras.

Kursutveckling och omsättning 1 år

Ägarstruktur i Lagercrantz Group 2011-03-31

Aktiefakta		Antal aktier	Antal ägare	Innehav	Röster
Kortnamn	LAGR B	1–500	2 310	2,1%	1,4%
		501–1 000	629	2,4%	1,7%
ID	SSE14335	1 001–10 000	712	10,0%	8,1%
ISIN kod	SE0000808396	10 001–50 000	77	6,9%	5,8%
Segment		50 001–100 000	22	7,1%	6,3%
	Small Cap	100 001–	27	71,5%	76,7%
Sektor	45203030 Technology Distributors	Summa	3 777	100,0%	100,0%
Noterad sedan	3 september 2001
		Juridiska personer	404	60,5%	43,4%
		Fysiska personer	3 373	39,5%	56,6%
		Summa	3 777	100,0%	100,0%

varav Sverigeboende 3 622 83,3% 88,4%

Största ägarna i Lagercrantz Group 2011-03-31

Ägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Innehav	Röster
Anders Börjesson med familj	492 558	402 500	4,0%	16,6%
Tom Hedelius med familj	477 558	5 400	2,2%	14,9%
Skandia Liv		2 407 543	10,8%	7,5%
Nordea Investment Funds		1 834 681	8,3%	5,7%
Odin Fonder		1 796 060	8,1%	5,6%
Swedbank Robur Fonder		1 635 418	7,4%	5,1%
Didner & Gerge Fonder		1 001 341	4,5%	3,1%
Pär Stenberg (dödsbo)		919 122	4,1%	2,9%
Handelsbanken Fonder		846 016	3,8%	2,6%
Marianne Rapp		716 000	3,2%	2,2%
Fondita Nordic Micro Cap		650 000	2,9%	2,0%
Carl T. Säve med familj (dödsbo)	10 000	433 289	2,0%	1,7%
Christina Mörner	10 000	346 411	1,6%	1,4%
Margareta von Matérn	10 000	341 661	1,6%	1,4%
Avanza Pension		426 278	1,9%	1,3%
Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling		395 000	1,8%	1,2%
CBNY Int Small Cap		233 635	1,1%	0,7%
Kronprissessan Margaretas Minnesfond	17 476	50 000	0,3%	0,7%
Familjen Matern		200 806	0,9%	0,6%
Björn Nordenwall		200 000	0,9%	0,6%
Summa 20 största ägarna	1 017 592	14 841 161	71,4%	78,1%
Summa övriga ägare	77 062	6 260 494	28,6%	21,9%
Totalt exklusive återköpta aktier	1 094 654	21 101 655	100,0%	100,0%
Lagercrantz Group (återköp)		977 000
Totalt	1 094 654	22 078 655

Flerårsöversikt

Resultaträkning

Belopp i MSEK	2010/11	2009/10	2008/09	2007/08	2006/07
Nettoomsättning	2 029	1 720	2 138	2 172	1 974
Rörelseresultat före avskrivningar	176	92	130	154	120
Avskrivningar	–29	–25	–25	–23	–21
Rörelseresultat	147	67	105	131	99
Finansiella intäkter och kostnader	–10	–9	–11	–10	–9
Resultat efter finansiella poster	137	58	94	121	90
Skatter & innehav utan bestämmande inflytande	–35	–16	–26	–30	–25
Årets resultat	102	42	68	91	65

Rapport över finansiell ställning

Belopp i MSEK	2011-03-31	2010-03-31	2009-03-31	2008-03-31	2007-03-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	505	283	306	238	225
Materiella anläggningstillgångar	91	51	56	51	83
Finansiella anläggningstillgångar	11	17	23	30	39
Övriga omsättningstillgångar	621	503	604	657	678
Likvida medel och kortfristiga placeringar	56	29	60	79	94
Summa tillgångar	1 284	883	1 049	1 055	1 119
Eget kapital och skulder
Eget kapital & innehav utan bestämmande inflytande	545	494	518	459	432
Räntebärande avsättningar och skulder	299	67	138	172	255
Icke räntebärande avsättningar och skulder	440	322	393	424	432
Summa eget kapital och skulder	1 284	883	1 049	1 055	1 119
Sysselsatt kapital	844	561	656	631	687
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	32	31	63	61	61

Kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	2010/11	2009/10	2008/09	2007/08	2006/07
Resultat efter finansiella poster	137	58	94	121	90
Justeringar för betald skatt & poster som inte ingår i kassaflödet	11	–2	1	–19	3
Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital	148	56	95	102	93
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital	–30	31	42	18	–17
Kassaflöde från den löpande verksamheten	118	87	137	120	76
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–297	–18	–77	17	–170
Kassaflöde från den löpande verksamheten och
investeringsverksamheten	–179	69	60	137	–94
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	206	–99	–77	–151	134
Årets kassaflöde	27	–30	–17	–14	40

Nyckeltal

Belopp i MSEK om inte annat anges	2010/11	2009/10	2008/09	2007/08	2006/07
Omsättningsförändring, %	18,0	–19,6	–1,6	10,0	22,8
Rörelsemarginal, %	7,2	3,9	4,9	6,0	5,0
Vinstmarginal, %	6,8	3,4	4,4	5,6	4,6
Avkastning på sysselsatt kapital, %	21	11	17	21	18
Avkastning på eget kapital, %	20	8	14	21	16
Soliditet, %	42	56	49	44	39
Skuldsättningsgrad, ggr	0,5	0,1	0,3	0,4	0,6
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,4	0,1	0,2	0,2	0,4
Räntetäckningsgrad, ggr	12	6	7	9	9
Netto räntebärande skulder (+) / fordran (–)	243	38	78	93	161
Antal anställda årets slut	731	608	742	763	751
Genomsnittligt antal anställda	692	661	782	769	741
Lönekostnader inkl sociala avgifter	405	366	442	409	381
Omsättning utanför Sverige	1 355	1 155	1 486	1 496	1 352

Data per aktie

	2010/11	2009/10	2008/09	2007/08	2006/07
Antal aktier vid årets slut efter återköp ('000)	22 196	21 978	21 978	22 478	23 678
Vägt antal aktier efter återköp ('000)	22 046	21 978	22 287	23 212	23 678
Rörelseresultat per aktie, SEK	6,64	3,05	4,71	5,64	4,18
Vinst per aktie, SEK	4,63	1,91	3,05	3,92	2,75
Vinst per aktie efter utspädning, SEK	4,61	1,91	3,05	3,92	2,75
Kassaflöde från rörelsen per aktie efter utspädning, SEK	5,33	3,96	6,15	5,17	3,21
Kassaflöde per aktie efter utspädning, SEK	1,22	–1,37	–0,76	–0,60	1,69
Utdelning per aktie, SEK (Årets utdelning enligt förslag)	2,25	1,50	1,50	1,50	1,25
Eget kapital per aktie, SEK	24,60	22,50	23,60	20,40	18,20
Senaste betalkurs per aktie, SEK	61,75	31,50	23,50	28,80	33,50

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antal aktier vid årets slut efter återköp.

Genomsnittligt antal anställda Medeltalet årsanställda under året.

Kassaflöde per aktie efter utspädning Årets kassaflöde i relation till vägt antal aktier efter återköp och utspädning.

Kassaflöde från rörelsen per aktie efter

utspädning Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till vägt antal aktier efter återköp och utspädning

Netto räntebärande skulder/fordran

Räntebärande avsättningar och skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande avsättningar och skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar i förhållande till eget kapital plus innehav utan bestämmande inflytande.

Omsättningsförändring

Förändring av nettoomsättningen i procent av föregående års nettoomsättning.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.

Skuldsättningsgrad

Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital plus innehav utan bestämmande inflytande.

Soliditet

Eget kapital plus innehav utan bestämmande inflytande i procent av balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning reducerat med icke räntebärande avsättningar och skulder.

Vinst per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till vägt antal aktier efter återköp.

Vinst per aktie efter utspädning

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till vägt antal aktier efter återköp och utspädning.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster minus andel i intressebolag i procent av nettoomsättningen.

Förvaltningsberättelse 2010/11

Styrelsen och verkställande direktören för Lagercrantz Group AB (publ) med organisationsnummer 556282-4556 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2010/11. Även bolagsstyrningsrapporten ingår i förvaltningsberättelsen.

Den legala årsredovisningen utgörs av förvaltningsberättelse, inklusive bolagsstyrningsrapport, med förslag till vinstdisposition, samt de finansiella rapporterna.

VERKSAMHETEN

Lagercrantz Group AB (publ) och dess dotterbolag är en teknikkoncern inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Koncernens produkter och tjänster kännetecknas av ett högt teknikinnehåll, kundanpassning och värdeskapande.

Koncernen verkar inom ett antal produktsegment på flera geografiska marknader. Koncernen arbetar med tydligt nischfokus och präglas av ett decentraliserat synsätt där varje dotterbolag utgör en egen resultatenhet med ansvar för sin valda strategi. Lagercrantzkoncernen består av moderbolaget Lagercrantz Group AB och 26 rörelsedrivande dotterbolag. Dotterbolagen är organiserade i de tre divisionerna Electronics, Mechatronics och Communications.

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT

Lagercrantzkoncernens nettoomsättning för räkenskapsåret 2010/11 (1 april 2010–31 mars 2011) uppgick till 2 029 MSEK (1 720), motsvarande en ökning om 18 procent. Under året förvärvade verksamheter har bidragit med 205 MSEK till räkenskapsårets omsättning. Den organiska tillväxten var 6 procent och mätt i lokal valuta 13 procent.

Affärsklimatet har varit gynnsamt under året och de allra flesta av koncernens verksamheter noterade en starkare efterfrågan än föregående år.

Rörelseresultatet för året ökade till 147 MSEK (67) och rörelsemarginalen uppgick till 7,2 procent (3,9). Under kvartal fyra ökade rörelseresultatet till 45 MSEK (22) vilket innebar att rörelsemarginalen uppgick till 8,2 procent (5,1) vilket är den högsta koncernen har redovisat under ett kvartal.

Högre omsättning i kombination med kostnadsfokus och andra marginalstärkande åtgärder i befintliga verksamheter och bidrag från förvärv skapade resultatförbättringen under året.

Effekten från valuta i rörelseresultatet uppgick till –3 MSEK (–4) under året.

Resultatet efter finansnetto för året uppgick till 137 MSEK (58). Finansnettot påverkades av valutaeffekter med 0 MSEK (–1) under året.

Resultat efter skatt för året uppgick till 102 MSEK (42), motsvarande ett resultat per aktie om 4,61 SEK (1,91) efter utspädning. Resultatet innebär det hittills högsta sedan börsnoteringen i 2001.

LÖNSAMHET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Avkastningen på sysselsatt kapital för räkenskapsåret uppgick till 21 procent mot 11 procent föregående år. Motsvarande siffror för avkastning på eget kapital var 20 respektive 8 procent.

Eget kapital per aktie uppgick till 24,60 SEK, mot 22,50 SEK vid räkenskapsårets ingång.

Soliditeten uppgick till 42 procent jämfört med 56 procent vid räkenskapsårets början. Vid periodens slut uppgick den finansiella nettoskulden till 243 MSEK inklusive pensionsskuld om 50 MSEK jämfört med 38 MSEK inklusive pensionsskuld om 49 MSEK vid periodens början. Förändringen av soliditet och nettoskuld beror huvudsakligen på genomförda förvärv. Nettoskuldsättningsgraden i koncernen uppgick till 0,4 gånger.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 118 MSEK (87) under året. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till brutto 19 MSEK (17). Förvärv av verksamheter påverkade kassaflödet med –278 MSEK (–2) under året. Inga aktier har återköpts under räkenskapsåret.

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT PER DIVISION

Electronics

Nettoomsättningen för året ökade till 586 MSEK (552). Successivt förbättrad efterfrågan under året har inneburit att kvartalen omsättningsmässigt ökat under året. Även förvärv har bidragit till omsättningsökningen under andra halvåret.

Under året har förändringsarbetet i divisionens verksamheter fortsatt. Dels har koncentrationen till de större kundmarknaderna slutförts, vilket innebär att verksamheterna i Polen, Asien och UK omstrukturerats. Dels har utfasningen av standardprodukter med sämre marginaler pågått. Volymtappet av denna utfasning har kompenserats genom att divisionens bolag flyttat fram positionen inom system- och lösningsförsäljning, bland annat genom breddning av erbjudandet i Sverige till att omfatta inbyggnadssystem inom displaylösningar.

Rörelseresultatet uppgick till 30 MSEK (17), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 5,1 procent (3,1). Förbättringen är en följd av ökad omsättning i kombination med de kostnadsanpassningar som gjorts i befintliga verksamheter, minskad exponering mot marknader och segment med sämre marginaler samt bidrag från förvärv.

Mechatronics

Nettoomsättningen för året ökade till 740 MSEK (511). Omsättningen per kvartal under året har varit relativt stabil och på högre nivåer än föregående år. Den ökade omsättningen förklaras av den förbättrade efterfrågan från exportrelaterade industrikunder till divisionens befintliga bolag samt de förvärv som genomförts i divisionen under året.

Under året har inslaget av egna produkter i divisionens erbjudande ökat kraftigt, framför allt tack vare genomförda förvärv. Från att ha utgjort en begränsad del av divisionens omsättning för några år sedan stod denna försäljning för knappt hälften av omsättningen under 2010/11 där nischproduktion och handel inom främst elmekanik utgjorde de övriga delarna med cirka 30 respektive 20 procent av omsättningen.

Rörelseresultatet uppgick till 77 MSEK (30), motsvarande en rörelsemarginal om 10,4 procent (5,9). Förbättringen är en följd av ökad omsättning i kombination med återhållsamhet avseende kostnader, intern effektivisering och ökade förädlingsvärden samt bidrag från förvärv.

Communications

Nettoomsättningen för året ökade till 703 MSEK (657). Försäljningsframgångar nåddes framför allt inom divisionens verksamheter inom access och mjukvara där efterfrågan successivt stärkts under året. Inom accessområdet bidrog även förvärv till ökningen. Även inom divisionens tredje område, digital bildöverföring, sågs en ökad efterfrågan mot slutet av året.

Arbetet under året har präglats av att stärka positionerna inom divisionens marknadsnischer, framför allt genom ökad säljaktivitet och förstärkning av erbjudandet. Det sistnämnda bland annat genom att öka inslaget av egna produkter och genom att i större utsträckning erbjuda tjänster i form av service och rådgivning.

Rörelseresultatet ökade till 53 MSEK (34), vilket motsvarar en rörelsemarginal om 7,5 procent (5,2). Förbättringen är en följd av den ökade omsättningen i kombination med bibehållen kostnadsmassa i befintliga verksamheter samt bidrag från förvärv.

MODERBOLAGET OCH ÖVRIGA KONCERNPOSTER

Moderbolagets interna nettoomsättning för året uppgick till 25 MSEK (22) och resultatet efter finansnetto till 8 MSEK (60). I resultatet ingår kursjusteringar på koncernintern utlåning om –3 MSEK (–3). Utdelningar från dotterbolag uppgick till 32 MSEK (86). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till netto 0 MSEK (0). Av moderbolagets checkräkningskredit om 400 MSEK utnyttjades vid periodens utgång 175 MSEK (22). Förändringen förklaras av förvärv. I övrigt fanns likvida medel om 0 MSEK (0). Moderbolagets soliditet uppgick till 54 procent (76).

MEDARBETARE

Vid periodens utgång uppgick antalet medarbetare inom koncernen till 731, vilket kan jämföras med 608 vid ingången av räkenskapsåret. Ökningen är ett resultat av förvärv.

AKTIEFÖRDELNING, ÅTERKÖP OCH STÖRRE AKTIEÄGARE

Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till 48,9 MSEK. Fördelningen på aktieslag är 1 094 654 aktier av serie A och 22 078 655 aktier av serie B, totalt 23 173 309 aktier. A-aktien är ej noterad. Kvotvärdet per aktie uppgår till 2,11 SEK. Bolagsordningen medger konvertering av aktier av serie A till serie B. Under året konverterades inga aktier.

Lagercrantz äger 977 000 aktier av serie B, vilket motsvarar 4,2 procent av antalet aktier och 3,0 procent av röstetalet i Lagercrantz. Det genomsnittliga anskaffningspriset för återköpta aktier uppgår till 25,57 SEK per aktie. Återköpta aktier täcker bland annat bolagets åtagande i utestående optionsprogram.

Årsstämman 2010 gav styrelsen ett mandat att till nästa årsstämma återköpa aktier upp till 10 procent av totala antalet aktier i bolaget. Återköp skall ske över börsen. Mandatet omfattade bland annat även möjligheten att täcka bolagets åtagande i incitamentsprogram där köpoptioner på återköpta aktier förvärvats av chefer och nyckelpersoner i koncernen. Under året har inga aktier återköpts.

Bolagets åtagande i utestående optionsprogram uppgår till totalt 685 000 optioner som har förvärvats av chefer och ledande befattningshavare (tilldelning 2008, 2009 och 2010) med lösenpris 36,80 SEK, 31,10 SEK respektive 42,00 SEK per köpoption (se not 6 för ytterligare information).

Två aktieägare har mer än tio procent av rösterna: Anders Börjesson med familj 16,6 procent och Tom Hedelius med familj 14,9 procent. Skandia Liv är med 10,8 procent av kapitalet den största ägaren sett till innehav.

Ovanstående andelar är beräknade baserat på antal aktier och röster exklusive de aktier som innehas av Lagercrantz.

AVTALSFÖRHÅLLANDEN

Det finns inga väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen av bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.

FÖRETAGSFÖRVÄRV

Under maj 2010 har bolaget Norwesco AB förvärvats och ingår i division Mechatronics från och med maj.

Under juni 2010 har bolaget SwedWire AB förvärvats och ingår i division Mechatronics från och med juni.

Under juli 2010 har bolaget Leteng AS förvärvats och ingår i division Communications från och med juli.

Under oktober 2010 har Vanpée & Westerberg A/S förvärvats och ingår i division Electronics från och med oktober.

Under februari 2011 genomfördes ett mindre rörelseförvärv (Capax) som komplement till dotterbolaget Acte Solutions inom division Electronics.

Under mars 2011 har bolaget Svensk Stålinredning AB förvärvats och ingår i division Mechatronics från samma månad.

Beräknad köpeskilling för förvärvade verksamheter uppgår till 301 MSEK. I beloppet ingår reserverad tilläggsköpeskilling om 21 MSEK för Leteng AS, Vanpée & Westerberg A/S, Svensk Stålinredning AB samt Capax, beräknad baserad på sannolikhetsviktat väntevärde. Beloppet utgör cirka 90 procent av maximalt utfall. Ingen tilläggsköpeskilling föreligger i övriga bolag. Transaktionskostnader för de förvärv som genomförts under året uppgick till 3 MSEK och ingår i Administrationskostnader. Genom förvärven har goodwill i koncernen ökat med 150 MSEK och övriga immateriella anläggningstillgångar med 89 MSEK och avser framför allt varumärken. Uppskjuten skatteskuld uppgår till 25 MSEK.

Effekten av förvärv på koncernens omsättning under räkenskapsåret är 205 MSEK och på resultatet före skatt 23 MSEK efter transaktionskostnader. Om de förvärvade verksamheterna konsoliderats från och med 1 april 2010 skulle effekten på omsättning och resultat före skatt varit 302 MSEK respektive 33 MSEK efter transaktionskostnader.

Förvärvsanalys avseende förvärvade verksamheter framgår av not 38.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner mellan Lagercrantz och närstående som väsentligen påverkat ställning och resultat har inte ägt rum.

SOCIALT ANSVAR

Lagercrantz bygger sin långsiktiga utveckling på ett ansvarsfullt företagande avseende moral och affärsmanskap. Koncernens verksamhet bygger på långvariga och starka relationer med kunder och leverantörer, samt god etik och stor respekt för alla individer såväl inom företaget som vid externa kontakter.

Liksom övriga delar av koncernens verksamhet är det konkreta arbetet med socialt ansvar i hög grad decentraliserat inom ramen för de riktlinjer Lagercrantz antagit och som baseras på den etiska policy som IT & Telekomföretagen inom Almega antog den 15 oktober 2008. Policyn återfinns på Lagercrantz hemsida och innefattar viktiga grundprinciper avseende: Diskriminering, Arbetsmiljö, Miljö, Immateriella rättigheter, Barnarbete, Mutor och bestickning.

MILJÖPÅVERKAN

Ansvar för att förbättra miljön och medverkan till en varaktig hållbar utveckling är en viktig utgångspunkt för koncernens verksamhet. Den huvudsakliga verksamheten utgörs av handel och distribution och endast några av koncernens bolag har egen tillverkning. Koncernens påverkan på miljön är därför begränsad och sker huvudsakligen i samband med transporter av färdiga produkter, tjänsteresor samt hantering av avfall. Koncernens bolag arbetar kontinuerligt med att minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöarbetet bedrivs lokalt med utgångspunkt från varje bolags specifika förutsättningar.

Bolagen i koncernen strävar efter hög effektivitet i användning av energi och naturresurser, gynnar system för återanvändning och återvinning av material och energi samt förebygger och begränsar förorening av miljön. Ambitionen är att ha en stor lyhördhet för kunders och leverantörers önskemål och därmed kunna möta marknadens krav avseende ett proaktivt miljöarbete. Många av bolagen inom koncernen arbetar med kvantitativa målsättningar i sitt miljöarbete. Koncernen bedriver i ett dotterbolag tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Inga kända hot föreligger som ur miljösynpunkt skulle äventyra verksamheten.

FORSKNING OCH UTVECKLING

I syfte att stärka och utveckla Lagercrantz position inom elektronik, el och kommunikation satsar koncernen framför allt resurser på utveckling av olika lösningar för kunder och samarbetspartners, produkter samt viss uppbyggnad av egna varumärken. Genomförda aktiviteter under 2010/11 inkluderade framför allt produktutveckling. Utvecklingen görs i nära samarbete med kunden och hela tiden utifrån ett identifierat kundbehov. Ren forskning bedrivs inte.

Utgifterna för forskning och utveckling ökade något under året men utgör fortsatt mindre än en procent av omsättningen. Under räkenskapsåret aktiverades utgifter för utveckling av en ny produktgeneration larmtelefoner samt för PC-lösningar för inbyggnad i komplexa miljöer.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Lagercrantz resultat, finansiella ställning samt den framtida utvecklingen påverkas av såväl interna faktorer som koncernen själv råder över samt externa faktorer där möjligheten att påverka händelseförloppet är begränsat utan där fokus ligger på att hantera konsekvenserna av dessa. De riskfaktorer som har störst betydelse för koncernen är konjunkturläget, strukturförändringar på koncernens marknader, leverantörs- och kundberoende, konkurrenssituationen samt finansiella risker, vilka beskrivs i det följande.

Oron på världens finansiella marknader och den omfattande generella konjunkturavmattningen under 2008-2009 påverkade efterfrågan negativt för flertalet av koncernens bolag. En rad åtgärder vidtogs därför under räkenskapsåren 2008/09– 2009/10 för att möta den lägre efterfrågan, bland annat avseende kostnader, rörelsekapital och investeringar. När 2010/11 inleddes hade de flesta av dessa åtgärder implementerats och en positiv effekt börjat ses. När så efterfrågan stärktes i början av 2010 hade koncernen ett gynnsamt läge med en reducerad kostnadsbas och en stark finansiell ställning vilket innebar att den ökande försäljningen kunde omsättas i ett förbättrat resultat samtidigt som ett antal förvärv genomfördes under året vilka bidrog till den positiva utvecklingen av resultat och marginaler.

Konjunkturläget

Lagercrantz påverkas av den generella konjunkturutvecklingen som brukar mätas i termer av BNP-tillväxt. Då Lagercrantz nästan uteslutande säljer sina produkter och tjänster till företag och myndigheter är det framför allt dessas köpbeslut som påverkar Lagercrantz. Lagercrantz försöker möta de risker som följer av konjunkturpåverkan genom branschspridning, nischfokus och sin decentraliserade struktur. Branschspridning innebär att sett över hela koncernen så befinner sig koncernens kunder i olika faser i en konjunkturcykel. Som ett resultat av koncernens nischfokus är koncernen mindre beroende av en eller ett fåtal slutmarknader för dess tillväxt och lönsamhet. Detta innebär att en konjunkturförändring inom en sektor eller ett land kan ha en påverkan på ett individuellt bolag nischat mot delar av denna sektor eller geografi men har mindre effekt på koncernens totala utveckling. Lagercrantz strävar efter att en allt större del av försäljningen ska komma från eftermarknadsförsäljning och serviceintäkter vilka bedöms som mindre konjunkturkänsliga än investeringsvaror. Den decentraliserade strukturen innebär att det är de enskilda resultatenheternas ansvar att känna av sin marknad och snabbt vidta åtgärder när de börjar se tendenser till konjunkturförändringar. Detta underlättar en snabb och effektiv förändring då åtgärder kan sättas in lokalt med en tydlig koppling till den enskilda resultatenhetens omgivning.

Strukturförändringar

Lagercrantz arbetar aktivt med att öka värdeinslaget i sitt erbjudande oavsett kundgrupp. Detta har varit en klart bidragande orsak till koncernens förbättrade lönsamhet och att koncernen fortsatt är en prioriterad leverantör till många kunder. En viktig del i detta arbete har varit att mer selektivt välja kunder och marknadssegment där koncernen har möjlighet att skapa en stark marknadsposition vilket gör det svårare att ersätta oss med en annan leverantör.

En annan strukturförändring som påverkar verksamheterna är den allt snabbare tekniska utvecklingen och de, generellt, kortare produktlivscyklerna. Detta ställer ökade krav på bolagen att ligga nära kunderna för att fånga upp trender och

att veta när det är kommersiellt motiverat att ta upp ett nytt teknikområde eller fasa ut ett befintligt.

Leverantörs- och kundberoende

Beroendet av enskilda leverantörer är en av de viktigaste rörelseriskerna för ett enskilt dotterbolag att hantera. Många av bolagen inom koncernen har utvecklat sin verksamhet baserat på en eller några starka leverantörsrelationer. Om en sådan skulle falla bort drabbar det bolaget, framför allt på kort sikt innan alternativ funnits. För att minimera denna risk arbetar dotterbolagen nära sina leverantörer för att skapa starka relationer på flera plan. Dessutom arbetar koncernen i allt högre utsträckning med att analysera leverantörs- och kundrelationer utifrån avtalsstruktur, produktansvarsfrågor och försäkringsbara risker för att minimera konsekvenserna av ett bortfall av en leverantör eller kund. Koncernen har under de senaste åren dessutom arbetat framgångsrikt med att minska riskerna sammankopplade till sena eller uteblivna betalningar från kunder. Åtgärderna har innefattat kreditbedömningar och uppföljning av nya och befintliga kunder samt en aktiv hantering av sena betalningar.

Totalt i koncernen finns ett stort antal leverantörer och distributionsavtal och av dessa är ett 20-tal av så stor ekonomisk betydelse, att det krävs speciella åtgärder om något av dessa skulle falla bort. Ingen leverantör representerar mer än cirka tio procent av koncernens samlade omsättning. Att ett antal leverantörsavtal upphör och tillkommer varje år är dock en normal del av verksamheten.

Lagercrantz har en bred kundstruktur fördelat på ett antal industrisegment och geografiska marknader. Ingen kund representerar mer än fem procent av koncernens samlade omsättning.

Konkurrenssituationen

Generellt kan sägas att de marknadssegment där Lagercrantz är aktiv präglas av förändring och ökad konsolidering även om stor variation råder. Inom framför allt elektronikbranschen har den konsolidering som skedde i början av 2000-talet skapat prispress inom området standardkomponenter till större kunder. Fortfarande finns dock många nischer som erbjuder god lönsamhet, framför allt tack vare att kundstrukturen där ser annorlunda ut med fler mindre, lokala kunder. Det är inom denna typ av nischer Lagercrantz vill vara. Inom andra områden där Lagercrantz är aktiv har utflyttning inom kundledet lett till att kvarvarande aktörer "tävlar" om samma kunder och den organiska tillväxten är låg. Så är till exempel fallet inom kablagetillverkning. Lagercrantz försöker här inta en unik position genom flexibel produktion, hög kvalitet och goda kundrelationer. Inom många andra marknader där Lagercrantz verksamheter är aktiva är marknadstillväxten så god och graden av konsolidering så låg att konkurrenssituationen tillåter såväl tillväxt som förbättrad lönsamhet.

Säsongsvariationer

Lagercrantz verksamhet präglas i begränsad omfattning av säsongsvariationer. Verksamheten följer normalt den producerande industrins säsongsmönster, vilket innebär lägre försäljning under semesterperioder. Baserat på ett historiskt mönster genereras normalt knappt hälften av resultatet under de två första kvartalen, det vill säga perioden april–september, och drygt hälften under de två sista kvartalen av räkenskapsåret, med andra ord oktober–mars. I takt med att sammansättningen av bolag inom koncernen förändras med en ökad andel exportrelaterad verksamhet har säsongsmönster dock jämnats ut i stor utsträckning. Avvikelser från detta kan även ske vid snabba konjunkturella förändringar.

Finansiella risker och känslighetsanalys

För en beskrivning av koncernens och moderbolagets finansiella risker och känslighetsanalys hänvisas till not 41.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Från och med räkenskapsåret 2009/10 upprättar styrelsen i Lagercrantz Group en lagstadgad bolagsstyrningsrapport i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554) 6 kap. 6–9 §§ som därmed skall granskas av bolagets revisor. Lagercrantz Group tillämpar därutöver Svensk kod för bolagsstyrning i enlighet med den reviderade koden som trädde i kraft den 1 februari 2010. Då lagstiftningen och koden är delvis sammanfallande lämnar Lagercrantz Group i det följande bolagsstyrningsrapport med beaktande av såväl årsredovisningslagen som Svensk kod för bolagsstyrning. Bolaget följer koden i allt väsentligt. På fyra punkter (varav två återfinns i avsnittet om valberedning, en i avsnittet om revisionsutskott och en i avsnittet om incitamentsprogram) lämnas en förklaring till avvikelse. Rapporten innehåller även en redogörelse för valberedningens arbete inför årsstämman 2011.

Bolagsstyrningsstruktur

Lagercrantz Group är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolaget bedriver genom sina dotterbolag teknisk försäljning och är sedan 2001 börsnoterat på Stockholmsbörsen. Styrning och kontroll över bolaget regleras av en kombination av skrivna regler och praxis. Till regelverket hör i första hand aktiebolagslagen och årsredovisningslagen men också bland annat Svensk kod för bolagsstyrning och de regler som gäller på den reglerade marknad där bolagets aktier är upptagna till handel.

Aktiebolagslagen innehåller grundläggande regler om bolagets organisation. Av aktiebolagslagen framgår att det ska finnas tre beslutsorgan: bolagsstämman, styrelsen och verkställande direktör, vilka står i ett hierarkiskt förhållande till varandra. Det skall även finnas ett kontrollorgan, revisor, som utses av bolagsstämman.

Aktieägare

Den 31 mars 2011 var antalet aktieägare 3 777 mot 3 365 vid ingången av räkenskapsåret. Privatpersoner ägde 40 procent (41) av antalet aktier och 57 procent (57) av rösterna i bolaget. Resterande andel ägdes av juridiska personer, framför allt aktiefonder, försäkringsbolag och pensionsfonder. Utländska aktieägare ägde 17 procent (18) av aktierna och 12 procent (12) av rösterna. De tio största aktieägarna hade ett totalt aktieinnehav om 57 procent (58) av aktierna och 66 procent (67) av rösterna. Två aktieägare har mer än tio procent av rösterna: Anders Börjesson med familj 16,6 procent och Tom Hedelius med familj 14,9 procent. Skandia Liv är med 10,8 procent av kapitalet den största ägaren sett till innehav.

Ovanstående är beräknat exklusive de aktier som Lagercrantz Group har återköpt.

Bolagsstämma och bolagsordning

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet inom Lagercrantz Group. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut. Stämman kan avgöra varje fråga i bolaget som inte uttryckligen faller under ett annat bolagsorgans exklusiva kompetens. Varje aktieägare har rätt att delta i och utöva rösträtt för sina aktier vid bolagsstämman enligt vad som sägs i bolagsordningen.

Lagercrantz Groups ordinarie årliga bolagsstämma, årsstämman, ska hållas i Stockholm inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Årsstämman utser bolagets styrelse och revisorer samt bestämmer arvoden till dessa. Vidare fastställer årsstämman bokslutet och beslutar om disposition av vinstmedel samt ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör samt beslutar i övriga ärenden som enligt lag eller bolagsordningen ankommer på stämman.

En bolagsordning har antagits av bolagsstämman. Där framgår att bolagets aktier är fördelade på två aktieserier där aktier av serie A har 10 röster, aktier av serie B en röst per aktie. Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst tjugofem miljoner (25 000 000) SEK och högst etthundra miljoner (100 000 000) SEK. Antalet aktier skall vara lägst 12 500 000 stycken och högst 50 000 000 stycken. Båda aktieslagen äger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Bolagsordningen medger konvertering av aktier av serie A till serie B. I bolagsordningen framgår vidare att bolagets styrelse skall bestå av minst tre och högst nio ledamöter samt formerna för kallelse till bolagsstämma.

Kallelse till årsstämma samt kallelse till extra bolagsstämma där ändring av bolagsordningen kommer att behandlas skall utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman. Kallelse till annan extra bolagsstämma skall utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Kallelse skall ske genom annonsering i Post- & Inrikes Tidningar samt i Dagens Industri. Kallelse skall finnas att tillgå på bolagets hemsida.

Aktieägare, som vill delta i förhandlingarna vid bolagsstämman, skall dels vara upptagen i utskrift eller annan framställning av hela aktieboken avseende förhållandena fem vardagar före stämman, dels göra anmälan till bolaget för sig och högst två biträden senast kl 15.00 den dag som anges i kallelsen till stämman.

Sedan 2005 har årsstämman även bestämt formen för hur en valberedning ska utses.

Årsstämma 2010

Årsstämma 2010 hölls den 31 augusti i Stockholm. Kallelse till stämman infördes den 23 juli 2010 i Dagens Industri och Post och Inrikes tidningar samt offentliggjordes samma dag i ett pressmeddelande. Vid stämman var aktieägare representerande 8,4 miljoner aktier respektive 17,4 miljoner röster närvarande. Det motsvarar 38 procent av antalet utestående aktier och 55 procent av rösterna i bolaget.

Vid årsstämman beslutades bland annat om följande:

• Utdelningen fastställdes till 1,50 SEK per aktie i enlighet med styrelsens förslag.
• Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för 2009/10 års förvaltning.
• I enlighet med valberedningens förslag omvaldes samtliga styrelseledamöter och styrelsens ordförande.
• Arvoden till styrelse och revisorer fastställdes.
• Rutiner för tillsättande av valberedning inför nästa stämma bestämdes.
• Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare beslutades.
• Årsstämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bolaget, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, erbjuder chefer och ledande befattningshavare att förvärva högst 260 000 köpoptioner på återköpta aktier av serie B.
• Styrelsen bemyndigades att under perioden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, förvärva och överlåta aktier motsvarande upp till 10 procent av aktierna i bolaget.

Styrelse

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Lagercrantz Group AB:s styrelse bestod under 2010/11 av fem ordinarie ledamöter som tillsammans representerar en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet:

• Pirkko Alitalo
• Anders Börjesson, styrelsens ordförande
• Tom Hedelius, styrelsens vice ordförande
• Lennart Sjölund
• Jörgen Wigh, VD och koncernchef

En detaljerad presentation av styrelsens ledamöter, inklusive uppgift om andra uppdrag återfinns under Styrelse och

revisorer på sidan 55. Andra befattningshavare i koncernen deltar i styrelsens sammanträden som föredragande eller sekreterare.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och har ett särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena samt säkerställa att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordförande håller löpande kontakt med företagsledningen och genomför möten med dem allt efter behov. Ordförande svarar också för att styrelsens arbete utvärderas och att valberedningen får ta del av resultatet från utvärderingen.

Styrelsens arbete

Under verksamhetsåret 2010/11 hade styrelsen nio protokollförda möten, varav ett konstituerande möte i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som fastställs årligen. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande ledningen, ordförandens respektive VD:s ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen.

VD är ledamot av styrelsen och föredragande vid styrelsemöten. Styrelsen har utsett koncernens vice VD till sekreterare. Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande och beslut fattas om möjligt efter diskussion som leder till konsensus. Styrelsen har varit fulltalig vid samtliga möten under året.

Under varje ordinarie styrelsemöte avhandlas företagets ekonomiska och finansiella ställning samt en punkt som behandlar förvärv. Styrelsen informeras löpande genom skriftlig information om företagets verksamhet samt annan information som är av betydelse.

Under 2010/11 har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt förvärvsfrågor. Styrelsens arbete har även präglats av frågor kring marknadsutveckling och affärsmodell. Ett extra styrelsemöte under året har avhållits som enbart behandlat förvärv. Styrelsen har också hållit ett möte enbart inriktat på koncernens position och strategi.

Styrelsens arbete utvärderas årligen efter en etablerad process som omfattar diskussioner kring:

• Agenda och styrelsematerial
• Antal möten
• Strategisk plan och inriktning
• Revisionsgenomgång
• Övergripande ansvar
• Kompetens
• Ordförandes arbete

Styrelsen behandlade den senaste utvärderingen under ett sammanträde i februari månad. Styrelsen har i enlighet med koden utvärderat VD:s arbete vid ett möte där VD eller andra ledande befattningshavare inte varit närvarande.

Det totala styrelsearvodet i Lagercrantz Group för 2010/11 uppgick till 1 100 kSEK (1 100). Enligt beslut av årsstämman erhöll styrelsens ordförande 400 kSEK (400), vice ordförande 300 kSEK (300) och övriga ordinarie ledamöter som inte är anställda i bolaget erhöll 200 kSEK (200) vardera.

Ersättningsutskott

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som har till uppgift att förbereda styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Utskottet har också till uppgift att följa upp årsstämmans beslut avseende principer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet under 2010/11 har bestått av styrelsens ordförande Anders Börjesson och vice ordförande Tom Hedelius. VD är föredragande, men deltar inte i frågor som rör honom själv. Under året har utskottet haft ett sammanträde. Utskottet har varit fulltaligt vid detta möte.

Revisionsutskott

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som har till uppgift att analysera och diskutera bolagets riskhantering, styrning och interna kontroll. Utskottet har under 2010/11 bestått av samtliga styrelseledamöter utom VD. Det är styrelsens uppfattning att detta är mest lämpligt med hänsyn till Lagercrantz storlek och verksamhet. Revisionsutskottet har kontakt med bolagets revisorer för att diskutera inriktning och omfattning av revisionsarbetet. I samband med fastställande av årsbokslutet rapporterar bolagets revisorer sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning om den interna kontrollen. Till sitt förfogande har utskottet även en intern kontrollgrupp.

Under året har utskottet haft ett sammanträde. Utskottet har varit fulltaligt vid detta möte.

Tack vare strukturen med en intern kontrollgrupp som övervakar och rapporterar avvikelser till utskottet samt det omfattande arbete som en traditionell granskning av bolagets revisorer skulle medföra har styrelsen valt att frångå koden för bolagsstyrnings rekommendation om att halvårsrapporten eller delårsrapporten för tredje kvartalet skall granskas.

Revisorer

På årsstämman 2009 valdes det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor. Revisionsfirman har inom sig utsett auktoriserade revisorn Joakim Thilstedt till huvudansvarig revisor.

För att säkerställa styrelsens insyn ges styrelsen tillfälle att årligen lämna synpunkter på revisorernas planering av revisionens omfång och fokus. Efter genomförd granskning av intern kontroll och räkenskaper, rapporterar revisorerna sina iakttagelser vid styrelsens sammanträde i maj. Utöver detta

bereds revisorerna tillträde till styrelsemöten när styrelse eller revisorer anser att behov föreligger.

Revisorernas oberoendeställning säkerställs av revisionsfirmans interna riktlinjer. Oberoendet har bekräftats till revisionsutskottet.

Företagsledning

Verkställande direktören och koncernledningen utarbetar och genomför Lagercrantz övergripande strategier samt behandlar frågor om förvärv, avyttringar och större investeringar. Sådana ärenden bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagets styrelse. VD, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens beslut och riktlinjer.

Lagercrantz Groups koncernledning består av VD och två vice VD:ar. Ledningsgruppen utgörs av koncernledningen samt divisions/affärsområdeschefer, totalt sju personer som utgör ledande befattningshavare i koncernen. Ledningsgruppen möts månadsvis för att diskutera koncernens och dotterbolagens resultat och finansiella ställning samt frågor om strategi, resultatuppföljning, prognoser och verksamhetens utveckling. På dessa möten deltar även koncerncontroller samt en person inom affärsutveckling. Till uppgifterna hör även frågor om förvärv, gemensamma projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö och kvalitet.

Ersättning till ledande befattningshavare

Lagercrantz principer för ersättning till ledande befattningshavare innebär att ersättning till verkställande direktören och andra personer i företagsledningen kan utgöras av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga förmåner samt finansiella instrument.

Av årsstämman 2010 beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt information om befintliga incitamentsprogram framgår av not 6 i denna årsredovisning och sammanfattas nedan.

Den sammanlagda ersättningen skall vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga årliga lönedelen skall vara maximerad till omkring 40 procent av den fasta lönen. Vidare skall den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer.

Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITP-plan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom befintliga och till stämman föreslagna incitamentsprogram skall inte några aktie- eller kursrelaterade program förekomma.

I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan.

Styrelsens förslag till årsstämman 2011 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare innebär att principerna för ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare skall vara oförändrade mot ovan beskrivna principer.

Operativ styrning

Koncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Lagercrantz Group. I samtliga dotterbolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av divisionscheferna. Dotterbolagsstyrelserna följer den löpande verksamheten och fastställer affärsplaner. Verksamhet bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av koncernledningen samt av riktlinjer fastlagda av respektive dotterbolagsstyrelse. Dotterbolagscheferna har resultatansvar för sina respektive bolag samt ansvar att säkerställa tillväxt och utveckling inom sina respektive bolag. Fördelning av investeringskapital inom koncernen sker efter beslut i moderbolaget Lagercrantz Groups styrelse enligt en årligen uppdaterad investeringspolicy.

Den operativa styrningen präglas av ett tydligt kravställande från koncernledningen och en stor frihet för respektive dotterbolag att fatta beslut och agera så att uppsatta mål nås.

Intern kontroll

Den interna kontrollen ska säkerställa att bolagets strategier och mål följs upp och aktieägarnas investeringar skyddas. Den syftar också till att informationen till aktiemarknaden ska vara tillförlitlig, relevant och i överensstämmelse med god redovisningssed samt att lagar, förordningar och andra krav på noterade bolag efterlevs inom hela koncernen. Styrelsen i Lagercrantz Group har delegerat det praktiska ansvaret till VD som fördelat ansvaret till övriga i ledningen och till dotterbolagschefer.

Kontrollaktiviteter förekommer i hela organisationen på alla nivåer. Uppföljningen ingår som en integrerad del av ledningens löpande arbete.

För den finansiella rapportering föreligger policies och riktlinjer samt såväl automatiska kontroller i systemen som en manuell rimlighetsbedömning av flöden och belopp.

Ledningen bedömer regelbundet vilka nya finansiella risker respektive risker för fel i den finansiella rapporteringen som föreligger. Till sin hjälp har ledningen en intern kontrollgrupp bestående av personer från finansavdelningen. Gruppen har till uppgift att gå igenom koncernens interna kontrollrutiner och dess efterlevnad och rapportera sina iakttagelser och rekommendationer till revisionsutskottet.

Kontrollen görs med beaktande av transaktionsflöde, bemanning och kontrollmekanismer. Fokus är på väsentliga resultatoch balansposter samt områden där konsekvenserna av eventuella fel riskerar att bli stora.

Det är styrelsens uppfattning att en handelsrörelse av Lagercrantz omfattning i en decentraliserad organisation, på en avgränsad geografisk marknad inte kräver en mer omfattande granskningsfunktion, till exempel en internrevision. Styrelsen gör varje år en förnyad utvärdering av den frågan.

För att säkerställa en god kapitalmarknadskommunikation har styrelsen fastställt en kommunikationspolicy. I den anges vad som ska kommuniceras, av vem och hur. Grunden är att regelbunden finansiell information lämnas genom:

• pressmeddelanden om betydelsefulla eller kurspåverkande händelser
• delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsstämmokommuniké
• årsredovisning

Lagercrantz styrelse och företagsledning arbetar för att genom öppenhet och tydlighet förse bolagets ägare och aktiemarknaden med relevant och korrekt information.

Valberedning

Valberednings huvudsakliga uppgift är att föreslå styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa på ett sätt så att årsstämman kan fatta välgrundade beslut. Årsstämman 2010 beslutade att ge styrelsens ordförande i uppdrag att kontakta de röstmässigt största aktieägarna per sista december 2010 och be dessa att utse ledamöter, att tillsammans med styrelsens ordförande utgöra valberedning. I enlighet med det har en valberedning utsetts, som består av:

• Anders Börjesson, styrelsens ordförande
• Tom Hedelius, styrelsens vice ordförande
• Bengt Belfrage, Nordea fonder
• Erik Sjöström, Skandia Liv
• Tomas Ramsälv, Odin Fonder

Valberedningen har tillgång till den utvärdering som styrelsen gör av sitt arbete samt information om bolagets verksamhet och strategiska inriktning. Valberedningens förslag och motiv offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och görs också tillgängligt på bolagets webbplats. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. Arvode för arbete i valberedningen utgår ej.

Med avvikelse från den svenska bolagsstyrningskoden har det i Lagercrantz hittills varit så att styrelsens ordförande Anders Börjesson även haft ordförandeuppdraget i valberedningen. Det har också varit så att Tom Hedelius, vice ordförande, ingått i valberedningen. Förklaring till avvikelsen är att såväl Anders Börjesson som Tom Hedelius tillika är bolagets två största ägare sett till antalet röster. Lagercrantz strategiska inriktning och affärs- och styrmodell bygger bland annat på ett starkt engagemang från bolagets huvudägare. Detta synsätt genomsyrar Lagercrantz företagskultur och har visat sig betydelsefullt för en framgångsrik utveckling av koncernen.

Styrelsens och valberedningens bedömning är att majoriteten av styrelsens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa ledamöter också är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Incitamentsprogram

Sedan 2006 har ett långsiktigt incitamentsprogram funnits för chefer och ledande befattningshavare i koncernen enligt beslut av årsstämman. Programmet syftar till att höja motivationen och skapa delaktighet för chefer och ledande befattningshavare avseende möjligheterna i bolagets utveckling. Vidare är avsikten att motivera chefer och ledande befattningshavare till fortsatt anställning i koncernen. Programmet är ett återkommande program baserat på köpoptioner på återköpta aktier av serie B. Optioner har getts ut 2006, 2007, 2008, 2009 och 2010 i enlighet med beslut av årsstämman respektive år. För närvarande är programmen 2008, 2009 och 2010 utestående. Program 2009 och 2010 innebär att aktier kan förvärvas vid tre olika tillfällen varav två infaller inom tre år från utgivandet och innebär sålunda en avvikelse mot Koden för Bolagsstyrning. Syftet med detta är att möjliggöra lösen vid flera tillfällen. En fullständig beskrivning av utestående optionsprogram återfinns i not 6.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga för bolaget väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen den 31 mars 2011.

FRAMTIDA UTVECKLING

Koncernens två viktigaste framtida uppgifter är dels att fortsatt utveckla befintlig verksamhet, dels att fortsatt fokusera på tillväxt, både organiskt och genom förvärv.

Det förbättrade affärsklimatet under räkenskapsåret innebar goda möjligheter för bolagen i koncernen att öka sin försäljning. Detta i kombination med en lägre kostnadsmassa och ökat värdeskapande har skapat förbättrad lönsamhet. Dessutom tillkommer den omsättning och resultat som följer av framgångsrika förvärv. Koncernens ambition är att öka inslaget av egna produkter och systemintegration, huvudsakligen genom förvärv.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning om 2,25 SEK (1,50) per aktie. Utdelningen motsvarar totalt 50 MSEK (33) och utgör 49 procent (79) av årets vinst. Storleken på utdelningen är baserad på en avvägning mellan koncernens kapitalstruktur och framtida expansionsmöjligheter. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 430 686 kSEK disponeras enligt följande:

Utdelas till aktieägarna 2,25 SEK × 22 196 309 aktier	49 942
Balanseras i ny räkning	380 744
Totalt	430 686

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Koncernens och moderbolagets resultaträkningar samt rapport över koncernens finansiella ställning och moderbolagets balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 augusti 2011. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernen och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolagen i koncernen står inför.

Stockholm den 28 juni 2011

Anders Börjesson Ordförande

Pirkko Alitalo Ledamot

Tom Hedelius Vice ordförande Lennart Sjölund Ledamot

Jörgen Wigh Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 28 juni 2011

KPMG AB

Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor

Resultaträkning för koncernen

Belopp i MSEK Not		2010/11	2009/10
Nettoomsättning 3,4		2 029	1 720
Kostnad för sålda varor		-1 461	-1 265
Bruttoresultat		568	455
Övriga rörelseintäkter	7	15	10
Försäljningskostnader		-280	-257
Administrationskostnader		-129	-120
Forsknings- och utvecklingskostnader		-17	-13
Övriga rörelsekostnader	8	-10	-8
Rörelseresultat 3, 5, 6, 9, 10, 13		147	67
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter 11		2	3
Finansiella kostnader 12		-12	-12
Resultat före skatt 13		137	58
Skatt 14		-35	-16
Årets resultat		102	42
Vinst per aktie efter utspädning, SEK 40		4,61	1,91
Vinst per aktie, SEK 40		4,63	1,91
Antal aktier efter periodens återköp ('000)		22 196	21 978
Vägt antal aktier efter periodens återköp, justerat efter utspädning ('000)		22 133	21 978
Vägt antal aktier efter periodens återköp ('000)		22 046	21 978
Föreslagen utdelning per aktie, SEK		2,25	1,50

Totalresultat för koncernen

Belopp i MSEK Not	2010/11	2009/10
Årets resultat	102	42
Övrigt totalresultat
Förändring av säkringsreserv	1	1
Förändring omräkningsreserv	-29	-34
Årets totalresultat	74	9

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Belopp i MSEK Not	2011-03-31	2010-03-31
TILLGÅNGAR 3
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill 15	320	179
Varumärken 16	108	39
Övriga immateriella tillgångar 17	77	65
	505	283
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark & markanläggningar 18	31	2
Nedlagda kostnader på annans fastighet 19	2	4
Maskiner och andra tekniska anläggningar 20	40	29
Inventarier, verktyg och installationer 21	18	16
	91	51
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran 31	9	15
Andra långfristiga fordringar 24,33	2	2
	11	17
Summa anläggningstillgångar	607	351
Omsättningstillgångar
Varulager m m 25
Råvaror och förnödenheter	62	51
Varor under tillverkning	17	9
Färdiga varor och handelsvaror	144	117
	223	177
Kortfristiga fordringar 33
Kundfordringar 26	323	254
Upparbetad men ej fakturerad intäkt 27	14	15
Skattefordringar	8	13
Övriga fordringar	31	14
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	22	30
	398	326
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och bank 33	56	29
Summa omsättningstillgångar	677	532
SUMMA TILLGÅNGAR	1 284	883

Rapport över finansiell ställning för koncernen

Belopp i MSEK	Not	2011-03-31	2010-03-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	29
Aktiekapital		49	49
Övrigt tillskjutet kapital		345	345
Reserver Balanserat resultat		-20 171	8 92
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		545	494
Långfristiga skulder	3,33,34
Långfristiga räntebärande skulder
Avsättningar till pensioner	30	50	49
Skulder till kreditinstitut	34	75	0
Övriga långfristiga räntebärande skulder		–	0
		125	49
Långfristiga icke räntebärande skulder
Långfristiga Icke räntebärande skulder		0	0
Uppskjuten skatteskuld	31	60	30
Övriga avsättningar	32	1	2
		61	32
Summa långfristiga skulder		186	81
Kortfristiga skulder	3,33,34
Kortfristiga räntebärande skulder
Checkräkningskredit	34	174	16
Skulder till kreditinstitut	34	0	2
		174	18
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Förskott från kunder		3	1
Leverantörskulder		188	158
Skatteskulder		17	7
Övriga skulder		86	60
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		84	58
Avsättningar	32	1	6
		379	290
Summa kortfristiga skulder		553	308
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 284	883
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser koncernen
Belopp i MSEK	Not	2011-03-31	2010-03-31
Ställda säkerheter
För egna skulder och avsättningar	34
Företagsinteckningar		29 29	28 28
Eventualförpliktelser	39
Garantiåtaganden, FPG/PRI		0	0
Borgensförbindelser, övriga		3	3
		3	3

Rapport över förändringar i koncernens eget kapital

Belopp i MSEK

Belopp i MSEK				Reserver
2011-03-31	Aktie kapital	Övrigt Tillskjutet kapital	Säkrings reserver	Omräknings reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående balans	49	345	-2	10	92	494
Årets resultat					102	102
Övrigt totalresultat Årets totalresultat			1 1	-29 -29	– 102	-28 74
Utdelning Utnyttjande av optioner på					-33	-33
återköpta aktier					10	10
Likvid optionsprogram Vid årets slut	49	0 345	-1	-19	171	0 545
				Reserver
2010-03-31	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserver	Omräknings reserver	Balanserade vinstmedel	Totalt eget kapital
Ingående balans	49	345	-3	44	83	518
Årets resultat					42	42
Övrigt totalresultat Årets totalresultat			1 1	-34 -34	– 42	-33 9
Utdelning					-33	-33
Likvid optionsprogram		0				0
Vid årets slut	49	345	-2	10	92	494

Not 29 innehåller ytterligare information om det egna kapitalet.

Rapport över kassaflöden för koncernen

Belopp i MSEK	Not	2010/11	2009/10
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	36	137	58
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.	37	23	14
		160	72
Betald skatt		-12	-16
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av		148	56
rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager		-8	54
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar		-48	16
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder		26	-39
Kassaflöde från den löpande verksamheten		118	87
Investeringsverksamheten
Investeringar i verksamheter	38	-278	-2
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-10	-6
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-9	-11
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		0	1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-297	-18
Finansieringsverksamheten
Utnyttjande av optioner på återköpta aktier		10	–
Utbetald utdelning		-33	-33
Förändring av låneskulder		229	-66
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		206	-99
Årets kassaflöde		27	-30
Likvida medel vid årets början		29	60
Kursdifferens i likvida medel		0	-1
Likvida medel vid årets slut		56	29
Förändring av nettolåneskuld/fordran		2010/11	2009/10
Nettolåneskuld (+)/ fordran (-) vid årets början		38	78
Förändring av räntebärande skulder		228	-68
Räntebärande skulder i förvärvade verksamheter		3	–
Förändringar i räntebärande pensionsavsättningar		1	-3
Likvida medel i förvärvade verksamheter		-3	–
Förändring av likvida medel i övrigt		-24	31
Nettolåneskuld(+)/ fordran (-) vid årets slut		243	38

Resultaträkning för moderbolaget

Belopp i MSEK	Not	2010/11	2009/10
Nettoomsättning	3,4	25	22
Kostnad för sålda varor		–	–
Bruttoresultat		25	22
Administrationskostnader		-35	-34
Rörelseresultat	3,6,9,10,13	-10	-12
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter	11	35	88
Finansiella kostnader	12	-17	-16
Resultat efter finansiella poster	13	8	60
Bokslutsdispositioner
Förändring obeskattade reserver		1	-2
Resultat före skatt		9	58
Skatt Årets resultat	14	4 13	5 63

Moderbolagets rapport över totalresultat

Belopp i MSEK	Not	2010/11	2009/10
Årets resultat		13	63
Övrigt totalresultat		–	–
Årets totalresultat		13	63

Balansräkning för moderbolaget

Belopp i MSEK	Not	2011-03-31	2010-03-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer	21	0	0
		0	0
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernbolag	22	774	539
Fordringar hos koncernbolag	23	96	47
Uppskjuten skattefordran	31	0	0
		870	586
Summa anläggningstillgångar		870	586
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar	33
Fordringar hos koncernbolag		29	46
Skattefordringar		1	1
Övriga fordringar		3	2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	28	2	2
		35	51
Kassa och bank	33	0	0
Summa omsättningstillgångar		35	51
SUMMA TILLGÅNGAR		905	637

Balansräkning för moderbolaget

Belopp i MSEK	Not	2011-03-31	2010-03-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	29
Aktiekapital		49	49
Reservfond		13	13
Bundna medel		62	62
Balanserat resultat		418	360
Årets resultat		13	63
Fria medel		431	423
Summa Eget kapital		493	485
Obeskattade reserver		2	3
Långfristiga skulder	33,34
Långfristiga räntebärande skulder
Avsättningar till pensioner	30	21	22
Skulder till koncernbolag		1	17
Skulder till kreditinstitut	34	75	–
Summa långfristiga skulder		97	39
Kortfristiga skulder	33,34
Kortfristiga räntebärande skulder
Checkräkningskredit	34	175	22
Skulder till kreditinstitut	34	–	–
		175	22
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Leverantörskulder		1	2
Skulder till koncernbolag		107	72
Skatteskulder		3	2
Övriga skulder		19	7
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	8	5
Avsättningar	32	–	–
		138	88
Summa kortfristiga skulder		313	110
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		905	637
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser moderbolaget
Belopp i MSEK	Not	2011-03-31	2010-03-31
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Garantiåtaganden, FPG/PRI		24	23
Borgensförbindelser, övriga		4	7
		28	30

Moderbolaget garanterar dotterbolagens pensionsåtaganden via FPG/PRI.

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

Belopp i MSEK
2011-03-31	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Utgående balans enligt balansräkning föregående år	49	13	423	485
Årets resultat			13	13
Övrigt totalresultat			–	–
Årets totalresultat			13	13
Utdelning			-33	-33
Utnyttjande av optioner på återköpta aktier			10	10
Likvid optionsprogram			0	0
Koncernbidrag			25	25
Skatteeffekt på koncernbidrag			-7	-7
Vid årets slut	49	13	431	493

2010-03-31	Aktie kapital	Reserv fond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Utgående balans enligt balansräkning föregående år	49	13	373	435
Årets resultat			63	63
Övrigt totalresultat Årets totalresultat			– 63	– 63
Utdelning			-33	-33
Likvid optionsprogram			0	0
Koncernbidrag			27	27
Skatteeffekt på koncernbidrag			-7	-7
Vid årets slut	49	13	423	485

Not 29 innehåller ytterligare information om det egna kapitalet.

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2010/11	2009/10
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster 36	8	60
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m. 37	6	8
	14	68
Betald skatt	-1	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av	13	68
rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar	7	-5
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder	44	-5
Kassaflöde från den löpande verksamheten	64	58
Investeringsverksamheten
Investeringar i verksamheter	-225	-2
Avyttring av dotterbolag	–	3
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	0	0
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar	-51	10
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-276	11
Finansieringsverksamheten
Utbetald utdelning	-33	-33
Förändring av låneskulder	219	-95
Erhållet/lämnat koncernbidrag	26	29
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	212	-99
Årets kassaflöde	0	-30
Likvida medel vid årets början	0	7
Fusion av dotterbolag	–	23
Likvida medel vid årets slut	0	0

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

(a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från IFRS Interpretations Committee så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.

De finansiella rapporterna omfattar Förvaltningsberättelse med förslag till vinstdisposition samt räkenskaperna med noter. Koncernredovisningen och moderbolagets årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 28 juni 2011. Koncernens resultaträkning och rapport över finansiell ställning samt moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 30 augusti 2011.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs ibland annat not 2.

Med händelser efter rapportperiodens slut avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan rapportperiodens slut och den dag i början på nästkommande räkenskapsår då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter rapportperiodens slut som inte beaktats när resultaträkningen och rapporten över finansiell ställning fastställts. Endast sådana händelser som bekräftar förhållandena som förelåg vid rapportperiodens slut beaktas vid rapporternas fastställande.

De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent vid rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 april 2010. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 april 2010 har inte haft någon väsentlig effekt på koncernens redovisning.

Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter

Dessa medför bland annat följande ändringar: definitionen av rörelse ändras, transaktionsutgifter vid rörelseförvärv kostnadsförs, villkorade köpeskillingar fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Andra nyheter är att det finns två alternativa sätt att redovisa innehav utan bestämmande inflytande (tidigare benämnt minoritet) och goodwill, antingen till verkligt värde, det vill säga goodwill inkluderas i innehav utan bestämmande inflytande eller alternativt att innehav utan bestämmande inflytande utgörs av andel av nettotillgångarna. Val mellan dessa två metoder kommer att göras individuellt för varje förvärv. Vidare betraktas ytterligare förvärv som sker efter att det bestämmande inflytandet erhållits som ägartransaktioner och redovisas direkt i eget kapital, vilket utgör en ändring av Lagercrantz nuvarande princip som är att redovisa överskjutande belopp som goodwill. De omarbetade och ändrade standarderna tillämpas från och med 1 april 2010. Ändringarna har endast framåtriktade effekter för Lagercrantz.

Förtida tillämpning av under räkenskapsåret 2010/2011 nyutkomna eller reviderade eller reviderade IFRS tolkningar

Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.

Nya eller reviderade IFRS som ännu inte börjat tillämpas

Nya standarder, tillägg till standarder och nya tolkningsuttalanden som publicerats fram till avgivandet av denna årsredovisning bedöms inte få någon väsentlig inverkan på koncernens redovisning.

(c) Rörelsesegmentsrapportering

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådrar sig kostnader och för vilka det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av koncernens högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att kunna allokera resurser till rörelsesegmentet. Se not 3 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

(d) Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från rapportperiodens slut. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som

förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från rapportperiodens slut.

(e) Konsolideringsprinciper

(i) Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Lagercrantz Group AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser samt eventuella innehav utan bestämmande inflytande. Transaktionsutgifter som uppkommer redovisas direkt i årets resultat. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Villkorande köpeskillingar redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och omvärderas vid varje rapporttidpunkt och förändringen redovisas i årets resultat.

I de fall förvärvet inte avser 100 procent av dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande görs förvärv för förvärv.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

(ii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

(f) Utländsk valuta

(i) Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger vid rapportperiodens slut. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring.

(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder vid rapportperiodens slut. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och

ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, omräkningsreserven. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring, varvid de omklassificeras från omräkningsreserven i eget kapital till årets resultat.

Vad avser utlandsverksamheter så har Lagercrantz Group valt att nollställa de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 april 2004, dvs. vid tidpunkten för övergång till IFRS.

(g) Intäkter

(i) Försäljning av varor

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installation slutförts. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Intäkter från fastighetsförsäljning

Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle.

(ii) Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter vid rapportperiodens slut i relation till beräknade totala utgifter. I vissa bolag används upparbetad tid som grund för färdigställandegrad. En befarad förlust redovisas omedelbart i koncernens resultaträkning.

(iii) Hyresintäkter

Hyresintäkter från fastigheter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i leasingavtalet. Den sammanlagda kostnaden för lämnade förmåner redovisas som en minskning av hyresintäkterna linjärt över leasingperioden.

(iv) Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i rapporten över finansiell ställning som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader

(i) Betalningar avseende operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

(ii) Betalningar avseende finansiella leasar

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

(iii) Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivningar av finansiella tillgångar samt vinster och förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Låneutgifter redovisas i resultatet med tillämpning av effektivräntemetoden utom till den del de är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning, i vilket fall de ingår i tillgångarnas anskaffningsvärde.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i rapporten över finansiell ställning inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, förskott till leverantörer samt derivat.

Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, förskott från kunder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från rapporten över finansiell ställning

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i rapporten över finansiell ställning när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i rapporten över finansiell ställning när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från rapporten över finansiell ställning när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiellskuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen.

Värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Ett finansiellt instruments klassificering avgör hur det värderas efter det första redovisningstillfället. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificering sker utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades. Nedanstående kategorier är relevanta för koncernen:

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Andra finansiella skulder samt Derivat som används för säkringsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument (se nedan).

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata tillgångar med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter rapportperiodens slut, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i posterna Kundfordringar och Övriga fordringar i rapporten över finansiell ställning.

Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel, derivat som inte används för säkringsredovisning samt villkorade köpeskillingar. Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringen i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till denna kategori hör koncernens låneskulder, finansiella leasingskulder, leverantörsskulder samt förskott från kunder.

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid verkligt värdesäkring. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan, under Derivat och säkringsredovisning.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar.

(j) Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument anskaffas för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

Säkring av prognostiserad försäljning i utländsk valuta – kassaflödessäkring

De valutaterminer som används för säkring av mycket sannolik prognostiserad försäljning i utländsk valuta redovisas i rapport över finansiell ställning till verkligt värde. Periodens värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital (säkringsreserv)till dess att det säkrade flödet påverkar årets resultat, varvid säkringsinstrumentets ackumulerade värdeförändringar omklassificeras till årets resultat i samband med att den säkrade posten (försäljningsintäkten) påverkar årets resultat.

Säkring av räntebindning – kassaflödessäkring

För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i rapporten över finansiell ställning. I resultaträkningen redovisas i räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapar redovisas i övrigt totalresultat och ingår som en del av säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk kan valutaterminer användas. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen avseende valutakursdifferenser. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Nettoinvesteringar

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av lån i motsvarande valuta. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i en särskild komponent av eget kapital (omräkningsreserven). Detta för att neutralisera de omräkningsdifferenser som påverkar övrigt totalresultat när koncernföretagen konsolideras.

(k) Materiella anläggningstillgångar

(i) Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i rapporten över finansiell ställning om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning ingår i anskaffningsvärdet.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort från rapporten över finansiell ställning vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

(ii) Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens rapport över finansiell ställning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

(iii) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

(iv) Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:

– byggnader, rörelsefastigheter	15–50 år
– maskiner och andra tekniska anläggningar	3–10 år
– inventarier, verktyg och installationer	3–5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.

Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15–50 år på dessa komponenter.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(l) Immateriella tillgångar

(i) Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 april 2004 har koncernen vid övergången till IFRS tillämpat IFRS retroaktivt från den 1 augusti 2002. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 augusti 2002 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 april 2004.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper n).

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

(ii) Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer. Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I rapport över finansiell

ställning redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

(iii) Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Här ingår bland annat aktiverade IT utgifter för utveckling och köp av programvaror. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

(iv) Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i rapporten över finansiell ställning endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

(v) Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbar. Goodwill, varumärken och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

De beräknade nyttjandeperioderna är:

– Patent, innovationer och kundrelationer	5–20 år
– Balanserade utvecklingsutgifter och programvaror	3–7 år

(m) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) eller vägd genomsnittlig anskaffningskostnad och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(n) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar.

För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.

Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

(i) Nedskrivning av finansiella tillgångar

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna placeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.

(ii) Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

(o) Eget kapital

Koncernens kapital delas upp i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver, balanserat resultat samt innehav utan bestämmande inflytande.

(i) Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

(ii) Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

(iii) Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen.

(p) Ersättningar till anställda

(i) Avgiftsbestämda planer

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

(ii) Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder.

Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. Åtagandena värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar, därvid beaktande beräknade framtida löneökningar. Diskonteringsräntan är

räntan vid rapportperiodens slut på en förstklassig företagsobligation inklusive bostadsobligationer med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företags eller bostads-obligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade värdet.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 april 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 april 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

Åtaganden för ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt ITPplanen hanteras huvudsakligen inom det s.k. FPG/PRI-systemet. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2010 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 procent (2009: 141 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

(iii) Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

(iv) Optionsprogram

Koncernens optionsprogram möjliggör för ledande befattningshavare att förvärva aktier i företaget. För detta har de anställda erlagt en marknadsmässig premie. Optionsprogrammet innehåller en subvention som innebär att den anställde erhåller motsvarande belopp som optionspremien i form av kontant ersättning. Betalning av subventionen sker två år efter emissionsbeslutet under förutsättning att optionsinnehavaren vid denna tidpunkt alltjämt är anställd i koncernen och äger köpoptioner. Denna subvention med tillhörande sociala avgifter periodiseras som personalkostnad över intjänandeperiodens två år.

(q) Avsättningar

En avsättning redovisas i rapporten över finansiell ställning när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

(i) Garantier

En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

(ii) Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

(iii) Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

(r) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade vid rapportperiodens slut. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotteroch intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade vid rapportperiodens slut.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

(s) Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas

(t) Kassaflödesanalys

In- och utbetalningar har delats upp i kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.

Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.

Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.

(u) Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. Även av Rådet för finansiell rapportering utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisning inom de områden som anges nedan.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar samt eget kapital.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar från dotterbolagens balanserade vinstmedel. Större utdelningar kan medföra nedskrivningar och reducerar därmed andelens redovisade värde.

Intäkter

Finansiella instrument och säkringsredovisning

Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Lånekostnader

I moderbolaget belastar lånekostnader resultatet under den period till vilken de hänför sig till. Inga lånekostnader aktiveras på tillgångar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

(v) Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

(x) Fusioner

Fusioner redovisas enligt BFNAR 1999:1.

(y) Finansiella garantier

Lagercrantz Group har valt att inte tillämpa bestämmelserna i IAS 39 om finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag i överensstämmelse med RFR 2.

Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Styrelse och företagsledning har diskuterat utvecklingen, valet av och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Koncernen prövar varje år om något nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen baserar sig på verksamhetens affärsplan och förväntade framtida kassaflöden för verksamheten. Diskonteringsfaktorn som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena är de av koncernen fastställda vägda genomsnittliga kapitalkostnaderna (WACC). Årets genomgång har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

Uppskjutna skatter

Värdet av förlustavdrag och andra uppskjutna skattefordringar/skulder beaktas i den mån det anses som sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas i framtiden.

Exponering mot utländska valutor

En analys av exponeringen för utländska valutor samt risker som är förknippade med förändringar i valutakurser ges i not 40.

Pensionsantaganden

Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden – diskonteringsräntan och förväntad avkastning på förvaltningstillgångar – är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografiska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det aktuella utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker. Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta skall motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån (inklusive bostadsobligationer) eller om en fungerande marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.

Not 3 Segmentsrapportering

Segmentsrapporteringen upprättas för koncernens rörelsesegment och är baserad på företagsledningens uppföljning av verksamheten. Koncernens interna rapporteringssystem är därmed uppbyggt utifrån uppföljning av de resultat, kassaflöden och avkastning som koncernens varor och tjänster genererar. Denna uppföljning genererar företagsledningens beslut om bästa möjliga resursfördelning till det koncernen säljer och producerar inom segmenten. I segmentens resultat och anläggningstillgångar har direkt hänförbara poster inkluderats samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar dvs i så väl immateriella som materiella tillgångar, förutom de tillgångar som uppkommer som en följd av förvärv. Däremot ingår avskrivningar på koncernmässiga övervärden.

Rörelsesegment

Koncernen består av följande rörelsesegment:

Division Electronics:

Säljer specialkomponenter och lösningar för elektronik.

Division Mechatronics:

Bedriver nischproduktion av kablage, stålprodukter, elektriska förbindningssystem och liknande produkter.

Division Communications:

Verkar inom IT-relaterade områden såsom Digital bild/teknisk säkerhet, Access samt Programvara.

Försäljning och resultat per rörelsesegment

		Electronics		Mechatronics		Communications
			2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10
Intäkter
Extern försäljning	586	552	740	511	703	657
Intern försäljning	25	12	8	1	1	–
Summa intäkter	611	564	748	512	704	657
Resultat
Rörelseresultat	30	17	77	30	53	34

	Moderbolag samt
	elimineringar		Summa
	2010/11	2009/10	2010/11	2009/10
Intäkter
Extern försäljning	–	–	2 029	1 720
Intern försäljning	–34	–13	–	–
Summa intäkter	–34	–13	2 029	1 720
Resultat
Rörelseresultat	–13	–14	147	67
Finansiella intäkter			2	3
Finansiella kostnader			–12	–12
Resultat före skatt			137	58
Skatt			–35	–16
Nettoresultat			102	42

Internprissättningen mellan rörelsesegmenten sker till marknadsmässiga villkor.

Övriga upplysningar per rörelsesegment

	Electronics		Mechatronics		Communications
			2010/11 2009/10 2010/11 2009/10 2010/11 2009/10
Tillgångar	278	216	595	302	375	332
Ofördelade tillgångar	–	–	–	–	–	–
Summa tillgångar	278	216	595	302	375	332
Skulder	79	68	133	90	137	132
Ofördelade skulder	–	–	–	–	–	–
Summa skulder	79	68	133	90	132	132
Investeringar	6	4	5	7	8	6
Avskrivningar	6	6	14	10	9	9
Kostnader, utöver avskrivning som ej
motsv. av utbetalning	–	–	–	–	–	–

		Moderbolag		Summa
	2010/11	2009/10	2010/11	2009/10
Tillgångar	5	9	1 253	859
Ofördelade tillgångar	–	–	31	24
Summa tillgångar	5	9	1 284	883
Skulder	48	38	397	328
Ofördelade skulder	–	–	342	61
Summa skulder	48	38	739	389
Investeringar	0	0	19	17
Avskrivningar	0	0	29	25
Kostnader, utöver avskrivning som ej motsv. av utbetalning	–	–	–	–

Extern försäljning per geografisk marknad

	2010/11	2009/10
Sverige	674	565
Danmark	399	362
Norge	323	262
Finland	145	137
Storbritannien	57	47
Tyskland	116	106
Polen	41	37
Övriga Europa	119	100
Övriga världen	155	104
	2 029	1 720

Investeringar och anläggningstillgångar per geografisk marknad

	Investeringar		Anläggningstillgångar
	2010/11		2009/10 2011-03-31 2010-03-31
Sverige	12	10	407	191
Danmark	7	4	86	71
Norge	0	1	42	4
Finland	0	1	44	50
Tyskland	0	1	18	19
Polen	0	0	-	1
Övriga Europa	0	0	0	0
Övriga världen	0	0	0	0
Ofördelade tillgångar	–	–	10	15
	19	17	607	351

Intern nettoomsättning per rörelsesegment

Moderbolaget	2010/11	2009/10
Electronics	7	7
Mechatronics	9	7
Communications	9	8
	25	22

Intern nettoomsättning per geografisk marknad

Moderbolaget	2010/11	2009/10
Sverige	13	10
Danmark	7	7
Norge	2	2
Finland	2	2
Tyskland	1	1
Övriga länder	0	0
	25	22

Not 4 Nettoomsättningens fördelning

Nettoomsättning per produktkategori	2010/11	2009/10
Koncernen
Handel	1 066	938
Nischproduktion	247	222
Egna produkter	513	345
Systemintegration	128	131
Service och övrigt	75	84
	2 029	1 720

Beträffande övriga intäktsslag så redovisas utdelningar och ränteintäkter i finansnettot, se not 11.

Not 5 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen	2010/11	2009/10
Lönerelaterade personalkostnader	405	366
Avskrivningar	29	25

Not 6 Antal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer

Medelantalet anställda

	2010/11	varav män	2009/10	varav män
Moderbolaget
Sverige	10	80 %	9	78 %
Övriga koncernbolag
Sverige	386	74 %	352	76 %
Danmark	150	51 %	162	54 %
Norge	38	76 %	25	68 %
Finland	69	48 %	72	46 %
Tyskland	23	65 %	20	65 %
Polen	15	80 %	17	82 %
Övriga länder	1	100 %	4	75 %
Totalt i koncernbolag	682	66 %	652	66 %
Koncernen totalt	692	66 %	661	66 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

		2010/11		2009/10
	Löner och ersättningar	Sociala kostnader	Löner och ersättningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	15	9	11	7
(varav pensionskostnad)		(3)¹		(3)¹
Övriga koncernbolag	294	87	272	76
(varav pensionskostnad)		(23)		(19)
Koncernen totalt	309	96	283	83
(varav pensionskostnad)		(26)²		(22)²

1) Av moderbolagets pensionskostnader avser MSEK 1 (1) gruppen styrelse och VD. Gruppen innefattar även vice verkställande direktörer. Inga utestående pensionsförpliktelser finns.

2) Av koncernens pensionskostnader avser MSEK 5 (3) gruppen styrelse, VD och vice verkställande direktörer samt VD:ar i koncernbolag. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till MSEK 0 (0).

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter med flera och övriga anställda

	2010/11		2009/10
	Styrelse	Övriga	Styrelse	Övriga
	och VD	anställda	och VD	anställda
Moderbolaget
Sverige	8	7	6	5
(varav tantiem o.d.)	(2)	(1)	(–)	(0)
Övriga koncernbolag i Sverige	11	131	7	116
(varav tantiem o.d.)	(0)	(3)	(1)	(2)
Sverige totalt	19	138	13	121
	(2)	(4)	(1)	(2)
Utomlands
Danmark	9	76	9	80
(varav tantiem o.d.)	(1)	(2)	(1)	(2)
Norge	4	23	2	15
(varav tantiem o.d.)	(0)	(1)	(0)	(0)
Finland	3	20	4	21
(varav tantiem o.d.)	(0)	(1)	(0)	(1)
Storbritannien	-	-	1	0
(varav tantiem o.d.)	(–)	(–)	(–)	(–)
Tyskland	1	11	1	10
(varav tantiem o.d.)	(–)	(0)	(–)	(0)
Polen	1	3	1	3
(varav tantiem o.d.)	(–)	(–)	(–)	(–)
Övriga länder	–	1	–	2
(varav tantiem o.d.)	(–)	(–)	(–)	(–)
Utländska koncernbolag
totalt	18	134	18	131
(varav tantiem o.d.)	(1)	(4)	(1)	(3)
Koncernen totalt	37	272	31	252
(varav tantiem o.d.)	(3)	(8)	(2)	(5)

Gruppen styrelse och vd innefattar styrelseledamöter, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer.

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar

	2011-03-31 Andel kvinnor	2010-03-31 Andel kvinnor
Moderföretaget
Styrelsen	20 %	20 %
Övriga ledande befattningshavare	0 %	0 %
Koncernen totalt
Styrelsen i moderbolag samt dotterbolag	7 %	7 %
Övriga befattningshavare	3 %	3 %

Ersättningsprinciper för styrelse och ledande befattningshavare Arvode till styrelsens ordförande och övriga ledamöter fastställdes på årsstämman. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete.

I enlighet med årsstämmans beslut avseende riktlinjer för ledande befattningshavare så utgörs ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Den sammanlagda ersättningen bör vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter.

Den rörliga årliga lönedelen skall vara maximerad till omkring 40 procent av den fasta lönen. Vidare skall den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer. Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITPplan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom befintliga och det till stämman föreslagna incitamentsprogrammet skall inte några aktie- eller kursrelaterade program förekomma.

Vad avser ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har styrelsen utsett en ersättningskommitté, som består av styrelsens ordförande och styrelsens vice ordförande med verkställande direktören som föredragande.

Kommitténs uppgift är utvärdera och föreslå ersättningsprinciper till styrelsen, (se bolagsstyrningsrapporten). Styrelsen lämnar förslag till årsstämman för beslut. Förslaget till årsstämman 2011 framgår av förvaltningsberättelsen.

Ersättningar och övriga förmåner styrelse och ledande befattningsinnehavare 2010/11

Tkr	Grundlön, styrelsearvode	Rörlig ersättning	Övriga ersättningar	Övriga förmåner	Pensions kostnad	Summa
Styrelsens ordförande
Anders Börjesson	400					400
Styrelseledamot
Tom Hedelius	300					300
Pirkko Alitalo	200					200
Lennart Sjölund	200					200
Verkställande direktör
Jörgen Wigh	2 269	666	51	99	690	3 775
Vice verkställande direktör
Niklas Enmark	1 325	389	38	89	269	2 110
Magnus Söderlind	1 441	425	38	123	361	2 391
Andra ledande befattningshavare
4 personer	4 261	927	82	270	1 114	6 654
Summa	10 399	2 407	209	581	2 434	16 030

Ersättningar och övriga förmåner styrelse och ledande befattningsinnehavare 2009/10

	Grundlön,	Rörlig	Övriga	Övriga	Pensions
Tkr	styrelsearvode	ersättning	ersättningar	förmåner	kostnad	Summa
Styrelsens ordförande
Anders Börjesson	400					400
Styrelseledamot
Tom Hedelius	300					300
Pirkko Alitalo	200					200
Lennart Sjölund	200					200
Verkställande direktör
Jörgen Wigh	2 146			94	650	2 890
Vice verkställande direktör
Niklas Enmark	1 226			88	255	1 569
Magnus Söderlind	1 371			120	349	1 840
Andra ledande befattningshavare
3,5 personer	3 615	60	13	271	1 061	5 020
Summa	9 458	60	13	573	2 315	12 419

Med ledande befattningshavare avses ledningsgruppen som utöver verkställande direktören består av: Vice verkställande direktörer (2 personer), divisions och affärsområdesansvariga (4 personer).

Ersättning till denna grupp, som totalt utgör 7 (6,5) personer 2010/11, omfattades av beslutet på årsstämman 2010 kring ersättningsprinciper för ledande befattningshavare. Ersättningskommittén har kontrollerat efterlevnaden av årsstämmans beslut, bland annat har ersättningens marknadsmässighet stämts av genom en jämförelse med ersättningen i andra liknande noterade bolag.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pension utgör motsvarande ITP-plan och är avgiftsbestämd.

Avgångsvederlag

Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 12 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida är VD utöver lön under uppsägningstiden berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande en årslön.

Avgångsvederlag utbetalas inte vid avgång på egen begäran. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster.

Uppsägningstiden för övriga personer i ledningsgruppen är 6– 12 månader från bolagets sida och upp till 6 månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida är personerna i ledningsgruppen utöver lön under uppsägningstiden berättigade till ett avgångsvederlag motsvarande upp till en årslön. Avgångsvederlag utbetalas inte vid avgång på egen begäran. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster.

Optionsprogram

Årsstämman 2010 beslutade om ett incitamentsprogram för chefer och ledande befattningshavare i Lagercrantzkoncernen. Köpoptionsprogrammet utgörs av köpoptioner på av Lagercrantz Group återköpta aktier där varje köpoption ger rätt att förvärva en återköpt aktie av serie B.

Lösen kan ske under tre tillfällen; (i) under två veckor från och med dagen efter att bolaget offentliggör delårsrapport för perioden 1 april 2012–30 september 2012, (ii) under två veckor från och med dagen efter att bolaget offentliggör delårsrapport för perioden 1 april 2012– 31 mars 2013, samt (iii) under perioden 23 september–4 oktober 2013.

Ett liknade köpoptionsprogram för chefer och ledande befattningshavare beslutades av årsstämman 2009.

Ett tidigare treårigt köpoptionsprogram för chefer och ledande befattningshavare beslutades av årsstämman 2008. Detta optionsprogram utgörs av köpoptioner på av Lagercrantz Group återköpta aktier där varje köpoption ger rätt att förvärva en återköpt aktie av serie B efter 3,25 år, med möjlig lösen efter tre år.

Aktien i samtliga program förvärvas till en lösenkurs som fastställts som ett procentuellt påslag på en genomsnittlig aktiekurs efter årsstämman enligt de noterade betalkurserna.

Programmen omfattar ledande befattningshavare och chefer med direkt möjlighet att påverka koncernens resultat.

Styrelsens ledamöter har inte haft rätt att förvärva köpoptioner med undantag för bolagets VD.

En förutsättning för att ha tilldelats köpoptioner är att den anställde undertecknat särskilt hembudsavtal med bolaget.

Hembud skall ske till marknadsvärdet vid anställnings upphörande, bud från tredje man på samtliga aktier i bolaget och i det fall köpoptionerna skall överlåtas till tredje man. I övrigt är köpoptionerna fritt överlåtbara.

Premien för köpoptionerna har motsvarat köpoptionernas marknadsvärde enligt extern värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmetod (Black & Scholes-modellen).

I syfte att uppmuntra till deltagande ska en subvention betalats ut motsvarande upp till betald premie. Den anställde tjänstebeskattas för subventionen som därmed kommer att motsvara endast en del av erlagd premie. Betalning av subventionen sker två år efter emissionsbeslutet under förutsättning att optionsinnehavaren vid denna tidpunkt alltjämt är anställd i koncernen och äger köpoptioner.

Den av årsstämman 2008 beslutade tilldelningen för 2008 omfattade 27 personer och totalt 180 500 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 3 500–29.600 optioner per person. Verkställande direktören förvärvade 29 600 och övriga i ledningsgruppen 102 100.

Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 29,41 SEK var 4 september–17 september 2008. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 125 procent av genomsnittskursen fastställdes till 36,80 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 2,10 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2008 uppgick till cirka 0,6 MSEK, mestadels hänförlig till subventionen med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaderna för pågående optionsprogram belastade cirka 0,3 MSEK 2008/09 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till 0,2 MSEK.

Den av årsstämman 2009 beslutade tilldelningen för 2009 omfattade 23 personer och totalt 255 000 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 3 000–44 000 optioner per person. Verkställande direktören förvärvade 44 000 och övriga i ledningsgruppen 108 000.

Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 25,92 SEK var 7 september–18 september 2009. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 120 procent av genomsnittskursen fastställdes till 31,10 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 2,00 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2009 uppgick till cirka 1,0 MSEK, mestadels hänförlig till subventionen med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaderna för pågående optionsprogram belastade cirka 0,4 MSEK 2009/10 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till 0,1 MSEK.

Den av årsstämman 2010 beslutade tilldelningen för 2010 omfattade 26 personer och totalt 260 000 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 5 000–40 500 optioner per person. Verkställande direktören förvärvade 40 500 och övriga i ledningsgruppen 105 000.

Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 35,00 SEK var 6 september–17 september 2010. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 120 procent av genomsnittskursen fastställdes till 42,00 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 2,40 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2010 uppgick till cirka 0,8 MSEK, mestadels hänförlig till subventionen med endast en marginell påverkan på resultat per aktie.

Av kostnaderna för pågående optionsprogram belastade cirka 0,4 MSEK 2010/11 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till 0,4 MSEK. Utöver detta har utnyttjande av optioner avseende 2007 års program inneburit ett tillskott på eget kapital om 9,7 MSEK, i samband med att moderbolaget avyttrade återköpta aktier av serie B till optionsinnehavarna.

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	Koncern		Moderbolag
	2010/11	2009/10	2010/11	2009/10
KPMG
Revisionsuppdrag	2	3	0,6	0,6
Andra uppdrag	0	0	0,1	0,2
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	0	0	–	–
Skatterådgivning	0	0	–	–
Andra uppdrag	0	0	–	–

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning.

Not 7 Övriga rörelseintäkter

	2010/11	2009/10
Koncernen
Reavinster	1	0
Hyresintäkter	0	0
Övriga ersättningar	2	2
Kursvinster på fordringar/skulder av
rörelsekaraktär	9	3
Övrigt	3	5
	15	10

Not 8 Övriga rörelsekostnader

	–10	–8
Övriga kostnader	–1	–1
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	–9	–7
Koncernen
	2010/11	2009/10

Not 9 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2010/11	2009/10
Koncernen
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång
Immateriella tillgångar	–12	–11
Byggnader och mark	–1	0
Nedlagda kostnader på annans fastighet	–1	–1
Maskiner och andra tekniska anläggningar	–10	–5
Inventarier, verktyg och installationer	–4	–8
	–29	–25
Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor	–9	–9
Forskning och utveckling	–6	–3
Försäljningskostnader	–10	–9
Administrationskostnader	–4	–4
	–29	–25
Moderbolaget
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång
Inventarier, verktyg och installationer	0	0
	0	0
Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion
Administrationskostnader	0	0
	0	0

Not 10 Leasingavgifter avseende operationell leasing samt hyreskontrakt

	2010/11	2009/10
Koncernen
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter och
hyror	34	29
Framtida betalningar förfaller per år med:
1 år efter räkenskapsåret	29	23
2 år efter räkenskapsåret	21	16
3 år efter räkenskapsåret	14	11
4 år efter räkenskapsåret	7	3
5 år efter räkenskapsåret	5	2
	76	55
Moderbolaget
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter och
hyror	2	2
Framtida betalningar förfaller per år med:
1 år efter räkenskapsåret	2	1
2 år efter räkenskapsåret	2	1
Mer än 3 år efter räkenskapsåret	1	0
	5	2

Leasingavgifter och hyror avser till största delen lokalhyror.

Not 11 Finansiella intäkter

	2010/11	2009/10
Koncernen
Ränteintäkter	1	1
Valutakursvinster	1	2
	2	3
Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernbolag
Ränteintäkter från koncernbolag	2	1
Utdelningar	32	86
	34	87
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Valutakursvinster	1	0
Övriga ränteintäkter	–	1
	1	1
	35	88

Not 12 Finansiella kostnader

Koncernen	2010/11	2009/10
Räntekostnader pensioner	–2	–2
Övriga räntekostnader	–7	–5
Effekt av räntesäkring	–2	–2
Valutakursförluster	–1	–3
Övrigt	0	0
	–12	–12
Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernbolag
Räntekostnader till koncernbolag	–1	0
Valutakursförluster	–3	–3
Nedskrivningar	–4	–7
	–8	–10
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter
Övriga räntekostnader	–7	–4
Effekt av räntesäkring	–2	–2
Övrigt	0	0
	–9	–6
	–17	–16

Not 13 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

	2010/11	2009/10
Koncernen
Valutakursdifferenser som påverkat
rörelseresultatet	–3	–4
Finansiella kursdifferenser	0	–1
	–3	–5
Moderbolaget
Finansiella kursdifferenser	–2	–3
	–2	–3

Not 14 Skatt på årets resultat

	2010/11	2009/10
Koncernen
Aktuell skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+)
Periodens skatt	–28	–13
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	1	–1
	–27	–14
Uppskjuten skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	–4	–2
Uppskjuten skatt avseende förändring av
aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	–4	0
	–8	–2
Totalt redovisad skattekostnad/skatteintäkt i
koncernen	–35	–16

Värdet av förlustavdrag beaktas när det anses att dessa kommer att resultera i lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Avstämning av effektiv skatt	2010/11	2009/10
Koncernen
Resultat före skatt	137	58
Skatt enligt skattesats för moderbolaget, 26,3%	–36	–15
Effekt av andra skattesatser för utländska koncernbolag	1	0
Icke-avdragsgilla kostnader	–1	0
Ej skattepliktiga intäkter i övrigt	0	0
Skatt hänförlig till tidigare år	1	–1
Redovisad effektiv skatt	–35	–16

Aktuell skattekostnad (-)/ skatteintäkt (+)	2010/11	2009/10
Moderbolaget
Periodens skattekostnad	4	5
	4	5
Uppskjuten skattekostnad (-)/ skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	0	0
Uppskjuten skatt avseende förändring av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	0	–
	0	0
Total redovisad skattekostnad/skatteintäkt i moderbolaget	4	5

Avstämning av effektiv skatt	2010/11	2009/10
Moderbolaget
Resultat före skatt	9	58
Skatt enligt gällande skattesats, 26,3 %	–2	–15
Effekt av nedskrivningar	–2	–2
Utdelningar från koncernbolag	8	22
Icke-avdragsgilla kostnader	0	0
Redovisad effektiv skatt	4	5

Skatteposter som redovisats

	–7	–7
Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag	–7	–7
Moderbolaget
direkt mot eget kapital	2010/11	2009/10

Not 15 Goodwill

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	179	192
Nyanskaffningar	150	–
Justering tilläggsköpeskilling	–3	–3
Kursdifferens	–6	–10
Redovisat värde vid periodens slut	320	179
Goodwill uppdelad per koncernbolag
Acte Solutions AB	2	–
CAD-Kompagniet	25	26
COBS AB	8	11
Direktronik AB	9	9
Elpress	40	40
ISG Systems AB	12	12
ISIC A/S	5	5
K&K Active Oy	30	33
Leteng AS	22	–
Nordic Alarm	20	20
Norwesco	31	–
STV Sv Tele & Video Konsult	5	5
Swedwire AB	61	–
Svensk Stålinredning	21	–
Unitronic AG	16	18
Vanpée & Westerberg A/S	13	–
Total goodwill	320	179

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Koncernens redovisade goodwill uppgår till 320 MSEK (179). Efter övergången till IFRS skrivs inte goodwill av utan värdet prövas årligen i enlighet med IAS 36. Prövning gjordes senast under mars 2011.

Goodwill fördelas på kassagenererande enheter, vilka i normalfallet sammanfaller med det förvärvade företaget. I de fall då den förvärvade verksamheten integreras med annan Lagercrantzverksamhet i en sådan omfattning, att det inte går att särskilja tillgångar och kassaflöden hänförliga till det förvärvade företaget, görs prövningen av goodwillvärden på högre nivå. Återvinningsvärdet har beräknats utifrån nyttjandevärdet och utgår från en aktuell bedömning av kassaflöden för den kommande femårs-perioden. Antaganden har gjorts om försäljningsutveckling, bruttomarginal, omkostnadsnivå, rörelsekapitalbehov och investeringsbehov. I normalfallet har parametrarna satts till att motsvara prognostiserade nivåer för nästkommande räkenskapsår, huvudsakligen baserat på bolagets affärsplan. Åren därefter har en tillväxt baserat på bedömd uthållig BNP-tillväxt med smärre justeringar

använts. Där större förändringar förväntas har anpassning gjorts för att bättre spegla dessa förväntningar.

Kassaflöden har diskonterats med en vägd kapitalkostnad som motsvarar cirka 12–13,5 procent före skatt (motsvarande föregående år). Beräkningen visar att nyttjandevärdet överstiger det redovisade värdet. Således resulterade nedskrivningsprövningen inte i något nedskrivningsbehov. Känsligheten i beräkningarna innebär att goodwillvärdet fortsatt försvaras även om vissa ingående parametrar skulle förändras.

Övrig nedskrivningsprövning: Några händelser eller ändrade förhållanden som motiverat en nedskrivningsprövning av övriga immateriella anläggningstillgångar har inte identifierats.

Not 16 Varumärken

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	39	40
Nyanskaffningar	70	–
Kursdifferens	–1	–1
Redovisat värde vid periodens slut	108	39
Varumärken uppdelade per koncernbolag
Acte Solutions AB	3	–
COBS AB	3	3
Direktronik AB	2	2
Elpress AB	15	15
ISIC A/S	8	9
Leteng AS	17	–
Nordic Alarm	7	7
Norwesco AB	15	–
SVT Sv Tele & Video Konsult AB	3	3
Swedwire AB	25	–
Vanpée & Westerberg A/S	10	–
Total varumärken	108	39

Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov av varumärken enligt samma principer som vid goodwill.

Not 17 Övriga immateriella tillgångar

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	109	108
Nyanskaffningar	27	6
Kursdifferens	–5	–5
	131	109
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–44	–34
Årets avskrivning enligt plan	–12	–11
Kursdifferens	2	1
	–54	–44
Redovisat värde vid perioden slut	77	65

Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av patent, kundrelationer, aktiverade utvecklingskostnader och programvaror. Av totalt redovisat värde avser 27 MSEK (24) internt upparbetade immateriella tillgångar. Totalt har under året 11 MSEK (10) kostnadsförts som forskning och utveckling.

Not 18 Byggnader, mark och markanläggningar

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden¹
Vid årets början	3	3
Anskaffningar via nya bolag	30	–
	33	3
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–1	–1
Årets avskrivning enligt plan	–1	–
	–2	–1
Redovisat värde vid perioden slut	31	2

¹ I anskaffningsvärdena ingår ingen aktiverad ränta

Not 19 Nedlagda kostnader på annans fastighet

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	7	8
Nyanskaffningar	0	0
Kursdifferens	–1	–1
	6	7
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–3	–3
Årets avskrivning enligt plan	–1	–1
Kursdifferens	0	1
	–4	–3
Redovisat värde vid periodens slut	2	4

Not 20 Maskiner och andra tekniska anläggningar

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	77	75
Nyanskaffningar	4	5
Anskaffningar via nya bolag	46	–
Omklassificeringar	0	0
Avyttringar och utrangeringar	–2	0
Kursdifferens	–2	–3
	123	77
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–48	–45
Anskaffningar via nya bolag	–30	–
Avyttringar och utrangeringar	2	0
Årets avskrivning enligt plan	–10	–5
Kursdifferens	3	2
	–83	–48
Redovisat värde vid periodens slut	40	29

Not 21 Inventarier, verktyg och installationer

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	110	124
Nyanskaffningar	8	6
Anskaffningar via nya bolag	7	–
Avyttringar och utrangeringar	–5	–15
Omklassificeringar	0	0
Kursdifferens	–4	–5
	116	110
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–94	–105
Anskaffningar via nya bolag	–8	–
Avyttringar och utrangeringar	5	15
Omklassificeringar	0	0
Årets avskrivning enligt plan	–5	–8
Kursdifferens	4	4
	–98	–94
Redovisat värde vid periodens slut	18	16
	2011-03-31	2010-03-31
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1	1
Nyanskaffningar	0	0
	1	1
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	–1	–1
Årets avskrivning enligt plan	0	0
	–1	–1
Redovisat värde vid periodens slut	0	0

Not 22 Andelar i koncernbolag

	2011-03-31	2010-03-31
Moderbolag
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	645	665
Förvärv externt	239	–
Avyttring till koncernbolag	–	–10
Justering av tilläggsköpeskilling	–2	–3
Fusioner	–	–7
	882	645
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	–106	–112
Fusioner	–	6
Årets nedskrivningar	–2	–
	–108	–106
Redovisat värde vid periodens slut	774	539

Dotterbolaget Heath Comm AS har under året fusionerats in i systerbolag.

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

	Antal	Andel	Redovisat värde	Redovisat värde
Koncernbolag²/ Org nr / Säte	andelar	i %¹	2011-03-31	2010-03-31
Acte Solutions AB, 556600-8032, Norrköping	500	100,0	13	13
Acte Systems AS, 927 714 574, Bergen, Norge	600	100,0	1	1
Acte Components Ltd, 4209447, Hampshire, UK	49 999	100,0	0	2
Acte AS, 923 148 442, Oslo, Norge	5 000	100,0	44	33
Acte Supply AB, 556213-2406, Norrköping	50 000	100,0	20	20
Acte Oy, 239 992, Helsingfors, Finland	300	100,0	3	3
COBS AB, 556524-3788, Göteborg	3 000	100,0	21	23
Direktronik AB, 556281-9663, Nynäshamn	3 000	100,0	24	24
Elpress AB, 556031-5607, Kramfors	80 000	100,0	99	99
Elpress A/S, CVR 26162629, Silkeborg, Danmark	100	100,0	–	–
Elpress GmbH, HBR 3252, Viersen, Tyskland	100	100,0	–	–
Elpress (Beijing) Electrical Components Co. Ltd, Beijing, Kina	100	100,0	–	–
Kablema AB, 556746-2196, Kramfors	100	100,0	–	–
EFC Finland Oy, 1750567-0, Korsholm, Finland	1 550	100,0	13	13
ISG Systems AB, 556468-2192, Höganäs	200	100,0	18	18
K& K Active OY, 0980670-5, Helsingfors, Finland	100	100,0	51	51
Kablageproduktion i Västerås AB, 556509-1096, Västerås	5 000	100,0	20	20
Lagercrantz Communication AB, 556260-2127, Solna	1 000	100,0	3	3
Leteng AS, 952 002 872, Tynset, Norge	12 968	95,0	51	–
Nordic Alarm AB, 556318-0032, Solna	38 300	100,0	30	30
Norwesco AB, 556038-4090, Täby STV Sv Tele & Video Konsult AB,	15 000	100,0	61	–
556307-4565, Stockholm Svensk Stålinredning AB, 556842-	65 000	100,0	16	16
6000, Värnamo Swedwire AB, 556297-0060, Varberg	100 000 100 000	100,0 100,0	32 95	– –
Unitronic AG, HRB 40042 , Düsseldorf, Tyskland	153 600	100,0	28	28
Secos GmbH , Baar, Schweiz Lagercrantz A/S,	20 000	100,0	–	–
81 74 67 10 , Köpenhamn, Danmark Acte A/S, 71 28 89 19, Köpenhamn,	6	100,0	131	131
Danmark	2	100,0	–	–
Lagercrantz Asia Ltd, Hong Kong Acte Poland Sp Z o.o., 5 753, Warszawa, Polen	20 000 2	100,0 100,0	– –	– –
IWSFE Sp Z o o., 296 322, Warszawa, Polen	4 000	100,0	–	–
Elfac A/S, 17 46 50 31, Silkeborg, Danmark	1	100,0	–	–
ISIC A/S, 16 70 45 39, Århus , Danmark	33 400	100,0	–	–
Vanpée & Westerberg A/S, 25 69 58 01, Köpenhamn, Danmark	500	100,0	–	–
Betech Data A/S, 10 51 07 32, Köpenhamn, Danmark	1	100,0	–	–
CAD-Kompagniet A/S, 21 69 77 88, Köpenhamn, Danmark	8	100,0	–	–
Under året sålda och fusionerade bolag			–	11
			774	539

¹ Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

² Koncernbolag redovisas med bokfört värde, övriga bolag är ägda indirekt via koncernbolag.

Not 23 Fordringar hos koncernbolag

	2011-03-31	2010-03-31
Moderbolag Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	47	58
Tillkommande fordringar	78	50
Reglerade fordringar	–26	–58
Kursdifferens	–3	–3
Redovisat värde vid periodens slut	96	47

Not 24 Andra långfristiga fordringar

Redovisat värde vid årets slut	2	2
Reglerade fordringar	0	0
Tillkommande fordringar	0	0
Vid årets början	2	2
Koncernen Ackumulerade anskaffningsvärden
	2011-03-31	2010-03-31

Not 25 Varulager

Under året har nedskrivningar av lagervärdet gjorts med 6 MSEK (7).

Not 26 Kundfordringar

Summa	323	254
Förfallna kundfordringar > 180 dagar	0	2
Förfallna kundfordringar > 90–180 dagar	1	1
Förfallna kundfordringar > 30–90 dagar	2	1
Förfallna kundfordringar 0–30 dagar	20	15
Ej förfallna kundfordringar	300	235
Koncernen
Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar	2011-03-31	2010-03-31

Avsättningskonto

Avsättningskonto för kundförluster	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Vid årets början	4	5
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	–1	–2
Årets nedskrivningar	0	1
Kursdifferens	0	0
Utgående balans	3	4

Under året har kundförluster om 1 MSEK (3) belastat resultaträkningen.

Not 27 Upparbetad men ej fakturerad intäkt

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Pågående uppdrag
Ackumulerade uppdragsinkomster som redovisats som intäkt	102	113
Fakturerade intäkter	–88	–98
Summa fordran på beställare	14	15
Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst (efter avdrag för redovisad förlust)
vid periodens slut	102	113
Erhållna förskott	–	–
Av beställare innehållet belopp	–	–

Uppdragsinkomster från pågående fastprisuppdrag redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen sker på basis av nedlagd tid i förhållande till beräknad tidsåtgång för hela uppdraget.

Not 28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2011-03-31	2010-03-31
Moderbolag
Förutbetalda hyror	0	0
Förutbetalda försäkringspremier	0	0
Övriga poster	2	2
	2	2

Not 29 Eget kapital

Moderbolag

Eget kapital ska enligt svensk lag fördelas mellan icke utdelningsbara (bundna) respektive utdelningsbara (fria) medel.

Bundna reserver

Bundna medel består av aktiekapital och följande fonder:

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivnings beloppet till en uppskrivningsfond. Reservfond

Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fritt eget kapital

Fria medel består av balanserad vinst och överkursfond: Balanserade vinstmedel

Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och överkursfond summa fritt eget kapital, dvs. det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, dvs. för aktierna betalas mer än aktiernas nominella belopp, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden.

Aktiekapital

Fördelning och förändring av aktieslag

Aktieslag	Antal aktier	Antal röster
A-aktier, 10 röster per aktie	1 094 654	10 946 540
B-aktier, 1 röst per aktie	22 078 655	22 078 655
Bolagets återköpta B-aktier	–977 000	–977 000
Totalt	22 196 309	32 048 195

	A-aktier	B-aktier
Antal aktier vid periodens början och slut	1 094 654	22 078 655
Totalt	1 094 654	22 078 655

Återköpta aktier	A-aktier	B-aktier
Vid periodens början	–	1 195 500
Utnyttjade aktier vid lösen av optioner		–218 500
Totalt	–	977 000

Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till 48,9 MSEK. B-aktien är noterad på OMX Nordic Exchange Stockholm. Aktiekapitalet får enligt bolagsordningen lägst uppgå till 25 MSEK och högst till 100 MSEK. Aktiens kvotvärde är 2,11 SEK.

Föreslagen utdelning för året är 2,25 SEK (1,50) per aktie. Optionsprogrammen beskrivna i not 6 är säkrade via återköpta aktier till en genomsnittskurs om 25,57 SEK.

Vid utnyttjande av köpoptionerna med lösenpris om 36,80 SEK,

31,10 respektive 42,00 per aktie kan därmed utestående aktier öka

med antalet inlösta köpoptioner som totalt är 685 000. Återköpta aktier minskar i så fall med motsvarande mängd.

Koncernen

Koncernens egna kapital består av aktiekapital och följande poster:

Övrigt tillskjutet kapital.

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.

Reserver

Reserver avser omräkningsreserv samt säkringsreserv.

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter. Dessa upprättar sina finansiella rapporter i annan valuta än koncernen och moderbolaget som rapporterar i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Årets resultat särredovisas i rapport över finansiell ställning. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Kapitalhantering

Enligt koncernens finanspolicy är målsättningen att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende. Därutöver utgör detta en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital, ej omfattande innehav utan bestämmande inflytande.

Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning och tryggheten i en stor kapitalbas.

Koncernens mål är att uppnå en avkastning på eget kapital om minst 25 procent per år. Räkenskapsåret 2010/11 var avkastningen 20 procent (8). Förbättringen har uppnåtts genom att resultatet ökat till 102 MSEK (42) samt att det genomsnittliga egna kapitalet under året har uppgått till 520 MSEK (506), det vill säga att resultatet ökat mer än det egna kapitalet. Detta beror bland annat på under året lämnad utdelning om cirka 33 MSEK samt negativa omräkningsdifferenser.

Koncernens utdelningspolicy är att lämna en utdelning som uppgår till 30–50 procent av årets resultat och med beaktande av kassaflöde och investeringsbehov. Inför årsstämman 2011 har styrelsen föreslagit en utdelning om 2,25 SEK (1,50) per aktie.

Den föreslagna utdelningen innebär en utdelningsandel om 49 procent (79). Utdelningen motsvarar vidare 9 procent (7) av det egna kapitalet i koncernen per bokslutsdagen.

Koncernens styrelse har ett mandat från årsstämman 2010 att återköpa aktier. Koncernen har under tidigare år genomfört återköp av aktier. Tidpunkten för dessa har delvis bestämts av aktiekursen. De återköpta aktierna är till viss del avsedda för att täcka koncernens åtagande i utestående optionsprogram där ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner har möjlighet att förvärva återköpta aktier av serie B genom att utnyttja förvärvade optioner. Det finns ingen formell återköpsplan utan köp- och försäljningsbeslut beträffande koncernens aktier fattas av styrelsen inom ramen för årsstämmans mandat. Styrelsen föreslår att även bolagsstämman 2011 bemyndigar styrelsen att fatta beslut att återköpa egna aktier. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering.

Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar Lagercrantz Group har förmånsbestämda pensionsplaner i ett fåtal länder. Planerna i Sverige täcker vissa koncernbolag. Planerna tillhandahåller förmåner baserade på de ersättningar och den anställningstid de anställda har vid eller nära pensionering. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas som en avgiftsbestämd plan då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd.

2011-03-31	2010-03-31
49	57
49	57
1	–8
1	–8
50	49
50	49
50	49

	48
0	0
1	1
	49
	49 50

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster.

Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna vid föregående års utgång som överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna resultatförs jämnt fördelat över de anställdas genomsnittliga återstående anställningstid.

Pensionskostnad	2010/11	2009/10
Koncernen
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	0	–1
Räntekostnad	–2	–2
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–	–
Aktuariella vinster (–) och förluster (+) som
redovisats under året	0	0
Kostnad förmånsbestämda planer	–2	–3
Kostnad avgiftsbestämda planer	–24	–19
Total kostnad för ersättningar efter avslutad
anställning	–26	–22

Pensionskostnaden avseende de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna på 2 MSEK (4) redovisas i resultaträkningen på raderna Försäljningskostnader, Administrationskostnader samt Räntekostnader. Räntekomponenten av pensionskostnaden som redovisas som finansiell kostnad uppgick till 2 MSEK (2). Pensionskostnaden för avgiftsbaserade planer var 24 MSEK (18). Total pensionskostnad för förmåns- och avgifts-baserade planer uppgick till 26 MSEK (22).

Avstämning av nettobelopp för pensioner i rapport över finansiell ställning

Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i rapport över finansiell ställning har förändrats under perioden.

	2010/11	2009/10
IB Förpliktelsens nuvärde	49	63
Kostnad förmånsbestämda planer	2	3
Utbetalning av ersättningar	–1	–1
Inbetalningar av avgifter från företaget	0	0
Förändring aktuariella vinster / förluster	0	0
Inlösen och överförda förpliktelser	–	–16
Valutakursdifferenser	0	0
UB Förpliktelsens nuvärde	50	49
Nettobelopp i rapporten över finansiell ställning för koncernen, UB	50	49

Aktuariella antaganden

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna: (vägda genomsnittsvärden)

	2011-03-31	2010-03-31
Diskonteringsränta	4,9%	3,9%
Förväntad inflation	2,2%	2,0%
Framtida löneökningar	3,2%	3,0%
Personalomsättning	5,0%	5,0%
Förändring i inkomstbelopp	3,2%	3,0%

Grunden för diskonteringsränta i Sverige har under året ändrats från statsobligationsränta till bostadsobligationsränta. Koncernen uppskattar att 2 MSEK blir betalda under 2010/11 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.

Moderbolaget	2011-03-31	2010-03-31
Avsatt till pensioner	21	22
	21	22

Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser

Moderbolaget har ställt borgen för koncernbolagens PRI-skulder.

Not 31 Uppskjuten skatt

2011-03-31	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncern
Övriga anläggningstillgångar	5	–48	–43
Övriga avsättningar	0	–	0
Obeskattade reserver	–	–12	–12
Övrigt	1	0	1
Underskottsavdrag	3	–	3
	9	–60	–51

2010-03-31	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncern
Övriga anläggningstillgångar	5	–25	–20
Övriga avsättningar	1	–	1
Obeskattade reserver	–	–5	–5
Övrigt	2	0	2
Underskottsavdrag	7	–	7
	15	–30	–15

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskott om 1 MSEK (1) har inte redovisats. Värdet av förlustavdrag beaktas i den mån det anses som sannolikt att dessa kommer att resultera i lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncern

	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkningen	Belopp vid årets utgång
Övriga anläggningstillgångar	–20	0	–43
Övriga avsättningar	1	–1	0
Obeskattade reserver	–5	–4	–12
Övrigt	2	1	1
Underskottsavdrag	7	–4	3
	–15	–8	–51

Differensen på förändringen per skatteslag som ej tagits över resultatet förklaras av uppskjutna skatter vid förvärv och omräkningsdifferenser.

Bolaget redovisar ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader hänförliga till investeringar i koncernbolag.

Eventuella framtida effekter redovisas när bolaget inte längre kan styra återföringen av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.

Moderbolaget har en uppskjuten skattefordran om 0 MSEK (0).

Not 32 Övriga avsättningar

	2011-03-31	2010-03-31
Koncernen
Övriga avsättningar som långfristiga skulder
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	0	0
Garantiavsättningar	0	1
Övrigt	1	1
	1	2
Övriga avsättningar som kortfristiga skulder
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	1	6
Övrigt	0	0
	1	6
Redovisat värde vid periodens ingång	8	15
Avsättningar som gjorts under perioden	1	6
Belopp som tagits i anspråk under perioden	–7	–13
Redovisat värde vid periodens utgång	2	8

Omstrukturering

Reserverade omstruktureringskostnader utgörs främst av åtgärder hänförda till personalförändringar.

Not 33 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument per kategori

Verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med redovisade värden.

2011-03-31	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Tillgångar i rapporten över finansiell ställning för koncernen
Långfristiga fordringar	2		2
Kundfordringar	323		323
Likvida medel	56		56
Summa	381	–	381

Koncernens rapport över finansiell ställning visar övriga fordringar om 31 MSEK. Samtliga poster är icke finansiella.

2011-03-31	Finansiella skulder	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Skulder i rapporten över finansiell ställning för koncernen
Långfristiga skulder till kreditinstitut Kortfristiga skulder till	75		75
kreditinstitut	174		174
Leverantörsskulder	188		188
Övriga kortfristiga skulder	21	1	22
Summa	458	1	459

Koncernens rapport över finansiell ställning visar övriga skulder om 86 MSEK. Som finansiella instrument redovisas derivat om 1 MSEK samt villkorade köpeskillingar om 21 MSEK vilka värderas till verkligt värde. Övriga poster är icke finansiella.

2010-03-31	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Tillgångar i rapporten över finansiell ställning för koncernen
Långfristiga fordringar	2		2
Kundfordringar	254		254
Övriga kortfristiga fordringar	–	1	1
Likvida medel	29		29
Summa	285	1	286

Koncernens rapport över finansiell ställning visar övriga fordringar om 14 MSEK. Som finansiella instrument redovisas derivat om 1 MSEK. Övriga poster är icke finansiella.

2010-03-31	Finansiella skulder	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Skulder i rapporten över finansiell ställning för koncernen
Långfristiga skulder till kreditinstitut	0		0
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	18		18
Leverantörsskulder	158		158
Övriga kortfristiga skulder	–	3	3
Summa	176	3	179

Koncernens rapport över finansiell ställning visar övriga skulder om 60 MSEK. Som finansiella instrument redovisas derivat om 3 MSEK. Övriga poster är icke finansiella.

Moderbolaget

Summa	125	–	125
Likvida medel	0		0
Övriga kortfristiga fordringar	29		29
Långfristiga fordringar hos dotterbolag	96		96
Tillgångar i balansräkningen
2011-03-31	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkrings redovisning	Summa

2011-03-31	Finansiella skulder	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder till koncernbolag	1		1
Långfristiga skulder till kreditinstitut	75		75
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	175		175
Leverantörsskulder	1		1
Övriga kortfristiga skulder	107		107
Summa	358	–	358

Av övriga skulder avser 13 MSEK villkorade köpeskillingar vilka värderas till verkligt värde.

2010-03-31	Låne- och kundfordringar	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Långfristiga fordringar hos
dotterbolag	47		47
Övriga kortfristiga fordringar	46		46
Likvida medel	0		0
Summa	93	–	93
2010-03-31	Finansiella skulder	Derivat för säkrings redovisning	Summa
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder till kreditinstitut	17		17
Långfristiga skulder till koncernbolag	22		22
Leverantörsskulder	2		2
Övriga kortfristiga skulder	72		72
Summa	113	–	113

Not 34 Räntebärande skulder och avsättningar

Koncernens räntebärande skulder fördelar sig i rapport över finansiell ställning enligt följande: Avsättningar för pensioner 50 MSEK (49), Långfristiga skulder 75 MSEK (0), Kortfristiga skulder till kreditinstitut 174 MSEK (18) och Övriga kortfristiga skulder 0 MSEK (0). Totalt 299 MSEK (67). Avsättningar till pensioner definieras som en räntebärande avsättning eftersom de förmånsbaserade pensionsåtagandena i enlighet med IAS 19 nuvärdeberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. För detaljer se not 30.

Kredittider på leverantörsskulder i koncernen följer normal branschpraxis. Den av moderbolaget upptagna ränteswapen på 100 MSEK löper fram till den 30 mars 2012. Nominella värden avseende räntebärande skulder och avsättningar överensstämmer i allt väsentligt med bokförda värden.

Skulder till kreditinstitut

Koncernen	2011-03-31	2010-03-31
Kortfristig del	0	2
Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen	75	0
Förfallotidpunkt, senare än fem år från
balansdagen	–	–
	75	2

2011-03-31	2010-03-31
–	–
75	–
–	–
75	–

Avser förvärvslån utan specifik ställd säkerhet. Lånet amorteras över 3 år med rörlig ränta.

Checkräkningskredit

Koncernen	2011-03-31	2010-03-31
Beviljad kreditlimit	455	309
Outnyttjad del	–281	–293
Utnyttjat kreditbelopp	174	16

Kreditlimiter på checkräkningskrediter förnyas årligen.

Moderbolaget	2011-03-31	2010-03-31
Beviljad kreditlimit	400	250
Outnyttjad del	–225	–228
Utnyttjat kreditbelopp	175	22

Kreditlimiten på checkräkningskrediten förnyas årligen.

Ställda säkerheter för checkräkningskredit

Koncernen	2011-03-31	2010-03-31
Företagsinteckningar	29	28
	29	28

Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget	2011-03-31	2010-03-31
Personalkostnader	5	2
Övriga poster	3	3
	8	5

Not 36 Betalda räntor

	2010/11	2009/10
Koncernen
Erhållen ränta	1	1
Erlagd ränta	–9	–7
Moderbolag
Erhållen ränta	2	1
Erlagd ränta	–9	–6

Not 37 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Koncernen	2010/11	2009/10
Avskrivningar	29	25
Övriga avsättningar	–4	–11
Nedskrivningar och utrangeringar	0	0
Realisationsresultat avyttrade anläggningstillgångar	–1	0
Förändringar periodiserade räntor	1	2
Övriga poster	–2	–2
	23	14

Moderbolag	2010/11	2009/10
Avskrivningar	0	0
Nedskrivningar	4	7
Omstruktureringsreserv	0	0
Förändring periodiserade räntor	2	1
	6	8

Not 38 Investeringar i verksamheter

Under året har följande bolag förvärvats (100 procent om inte annat anges): Norwesco AB ingår i division Mechatronics från och med maj. SwedWire AB ingår i division Mechatronics från och med juni. Leteng AS (95 procent) ingår i division Communications från och med juli. Vanpée & Westerberg A/S ingår i division Electronics från och med oktober. Svensk Stålinredning AB ingår i division Mechatronics från och med mars. Ett mindre rörelseförvärv (Capax) har också genomfört som komplement till dotterbolaget Acte Solutions. Samtliga förvärv är genomförda med kontant betalning.

Specifikation av förvärven

Under maj 2010 förvärvades Norwesco AB. Norwesco utvecklar, tillverkar och marknadsför ett nischsortiment av elektromekaniska produkter för elektronik- och byggbranschen. Norwesco omsatte 2009 cirka 50 MSEK med god lönsamhet. Bolagets huvudkontor ligger i Täby och produktionen sker i Öregrund.

Under juni 2010 förvärvades SwedWire AB. SwedWire utvecklar, tillverkar och marknadsför nischade stålprodukter såsom stag- och vägräckeslinor, tråd för armering av sjökabel och kraftledningar. SwedWire omsatte 2009 cirka 80 MSEK med god lönsamhet. Bolaget ligger i Varberg.

Under juli 2010 förvärvades 95 procent av aktierna i det norska bolaget Leteng AS. Bindande optionsavtal finns om förvärv av resterande 5 procent. Leteng är en värdeskapande distributör av hårdvara inom A/V, data och nätverkskommunikation. Bolaget erbjuder nischade produkter i kombination med hög teknisk kompetens och service. Leteng hade 2009 en försäljning om cirka 56 MNOK med god lönsamhet. Bolagets kontor ligger i Oslo och Tynset.

Under oktober 2010 förvärvades det danska företaget Vanpée & Westerberg A/S. Vanpée är en värdeskapande distributör av eltekniska produkter inom områdena belysningsautomatik och elsäkring. Bolaget erbjuder nischade produkter i kombination med hög teknisk kompetens. Vanpée hade 2009 en försäljning om cirka 30 MDKK med god lönsamhet. Bolaget ligger i Köpenhamn.

Under mars 2011 förvärvades Svensk Stålinredning AB. Svensk Stålinredning är en nischad tillverkare av specialdesignade förvaringslösningar för professionella miljöer. Svensk Stålinredning omsatte 2010 cirka 50 MSEK med god lönsamhet. Bolaget ligger i Bredaryd.

Då upplysningarna om förvärven på individuell basis är oväsentliga lämnas dessa i aggregerad form. Lagercrantz använder normalt tilläggsköpeskillingar som komplement till basköpeskillingen. I beloppet för beräknad köpeskilling ingår reserverad tilläggsköpeskilling om 21 MSEK för Leteng AS, Vanpée & Westerberg A/S och Svensk Stålinredning AB, beräkningen är baserad på sannolikhetsviktat väntevärde. Beloppet utgör knappt 90 procent av maximalt utfall. Utebliven tilläggsköpeskilling är det lägsta utfall som kan ske, detta är dock inte sannolikt. Ingen tilläggsköpeskilling föreligger i övriga bolag.

Övervärden på materiella anläggningstillgångar avser fastigheter som värderats till marknadsvärde. Värdet på varumärken baseras på den starka marknads- och kundposition bolagen har och är värderat baserat på den marknadsföring som måste ske för att bygga upp en motsvarande position. Övriga övervärden avser främst starka produktsortiment och innovationer som motiverar bra pris och position på marknaden. Goodwill motiveras av värdet avseende den tekniska expertis bolagen besitter samt god lönsamhet. I förvärvad goodwill ingår skattemässigt avdragsgill del om 2 MSEK som kommer från tilläggsförvärvet i Acte Solutions.

Det förvärvade bolagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, MSEK	Redovisat värde i bolagen	Verkligt värde justering	Verkligt värde i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	–	89	89
Övriga anläggningstillgångar	39	9	48
Varulager	45	–	45
Övriga omsättningstillgångar	49	–	49
Likvida medel	3	–	3
Räntebärande skulder	–28	–	–28
Övriga skulder	–30	–25	–55
Netto identifierbara tillgångar/skulder	78	73	151
Goodwill			150
Beräknad köpeskilling			301

Effekt på kassaflödet	2010/11	2009/10
Koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	–239
Materiella anläggningstillgångar	–48
Varulager	–46
Övriga omsättningstillgångar	–54
Uppskjuten skatteskuld	28
Kortfristiga skulder	58
Total köpeskilling	–301
Likvida medel i de förvärvade verksamheterna	3
Påverkan på koncernens likvida medel från årets
förvärv	–298	–
Justering av beräknad tilläggsköpeskilling äldre förvärv	2
Amortering/ökning av skulder avseende förvärvade verksamheter	18
Kassaflöde hänförligt till investeringar i
verksamheter	–278	–

Inga temporära skatteskillnader uppkom i samband med förvärven.

Fördelning av immateriella tillgångar i samband
med förvärv	2010/11	2009/10
Koncerngoodwill	150
Varumärken	70
Övriga immateriella tillgångar	19	–
Totala immateriella tillgångar via förvärv	239	–

De förvärvade enheternas bidrag till koncernens

Resultatbidrag efter finansieringskostnader	23	–
Finansieringskostnader	-7
Resultatbidrag efter förvärvskostnader	30	–
Avskrivning på övervärden	–1	–
Transaktionsomkostnader	–3	–
Resultatbidrag före förvärvskostnader	34
Omsättning	205
omsättning och resultat	2010/11	2009/10

De förvärvade enheternas bidrag till koncernens

omsättning och resultat om enheterna hade ingått hela året	2010/11	2009/10
Omsättning	302
Resultatbidrag före förvärvskostnader	48
Transaktionsomkostnader	-3	–
Avskrivning på övervärden	-2	–
Resultatbidrag efter förvärvskostnader	43	–
Finansieringskostnader	-10
Resultatbidrag efter finansieringskostnader	33	–

Transaktionsomkostnader avseende årets förvärv om 3 MSEK redovisas som administrationskostnader.

Not 39 Eventualförpliktelser

Koncernen	2011-03-31	2010-03-31
Garantiåtaganden FPG/PRI	0	0
Bankgarantier	3	3
Totalt	3	3

Not 40 Resultat per aktie

	2010/11	2009/10
Resultat per aktie, SEK	4,63	1,91
Resultat per aktie efter utspädning, SEK	4,61	1,91

Beräkningen av resultat per aktie för 2010/11 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 102 MSEK (42) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2010/11 uppgående till 22 046 145 (21 977 809). Vägt antal aktier inkluderat utspädning uppgår till 22 133 388 (21 977 809).

Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt

Företaget hade under 2010/11 tre utestående köpoptionsprogram där aktiernas genomsnittskurs (42,00 SEK per aktie) översteg lösenkursen (36,80, 31,10 respektive 42,00 SEK per aktie). Dessa optioner tillför en utspädningseffekt och har inkluderats i beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. För beskrivning av optionsprogrammet se not 6. Återköpta aktier används som hedge för detta program.

Not 41 Riskhantering

Finansiella risker

Det är för Lagercrantz väsentligt att en effektiv och systematisk riskbedömning sker av finansiella likväl som affärsmässiga risker. Lagercrantz riskhanteringsmodell för affärsrisker innebär inte att risk undvikes utan syftar till att identifiera, hantera och prissätta dessa risker.

Lagercrantz styrelse ansvarar för att fastställa finanspolicyn som anger riktlinjer, mål och limiter för finansförvaltning och hantering av finansiella risker inom koncernen.

Finanspolicyn reglerar ansvarfördelningen mellan Lagercrantz styrelse, koncernledning och koncernbolagen. Inom koncernen har koncernledningen det operativa ansvaret för att säkerställa koncernens finansiering, att effektivt förvalta kassalikviditet, finansiella tillgångar och skulder.

Valutarisk

Trots att Lagercrantz har en internationell närvaro, så är Lagercrantz verksamhet normalt av lokal natur avseende valutarisker. Valutarisken är den största finansiella risken som Lagercrantz Group är exponerat för vilken definieras som risken för negativ resultatpåverkan orsakad av valutakursförändringar. Valutakursernas förändring påverkar företagets resultat, eget kapital och konkurrenssituation på olika sätt:

Resultatet påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktionsexponering).

Resultatet påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräkningsexponering).

Resultatet påverkas när dotterföretagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).

Det egna kapitalet påverkas när dotterföretagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).

Transaktionsexponering

I ett internationellt verksamt handelsföretag som Lagercrantz Group är det viktigt att erbjuda kunder och leverantörer betalningsmöjligheter i deras egen valuta. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både bland kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta.

Eftersom den största delen av försäljningen ligger i Norden har Lagercrantz Group där överskott av utländska valutaflöden, vilka är utsatta för transaktionsrisker. Koncernens inköp och försäljning i viktiga utländska valutor uppgick under året till 1 192 MSEK respektive 1 354 MSEK.

Inköp/försäljning i viktiga valutor

Belopp i MSEK	Inköp	Försäljning
USD	258	117
EUR	734	714
GBP	13	26
DKK	133	411
NOK	7	33
JPY	47	32
PLN	0	21
Koncernen totalt	1 192	1 354

Likvida medel per valuta

Belopp i MSEK	2011-03-31	2010-03-31
SEK	3	1
USD	7	3
EUR	10	8
DKK	12	3
NOK	16	4
Övriga valutor	8	10
Koncernen totalt	56	29

Enligt Lagercrantz Groups riktlinjer skall den utländska valutaexponeringen reduceras i viss utsträckning. De valutaexponeringar som uppkommer elimineras i möjligaste mån genom valutaklausuler och fakturering i samma valuta som inköpsvalutan. Terminssäkring av löpande exponering i utländsk valuta används sparsamt. Värdet på terminssäkringarna per bokslutsdagen var 1 MSEK. Den långsiktiga nyttan med valutasäkringar bedöms vara liten i kombination med ökad komplexitet i redovisningen av finansiella derivat.

Omräkningsexponering i rapport över finansiell ställning

Ett enskilt dotterföretag skall normalt inte ha någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning. Detta betyder att ett dotterföretags fordringar och skulder i utländsk valuta skall vara balanserade. Ett dotterföretag gör dessutom som regel sin upplåning i egen valuta. I praktiken blir detta endast aktuellt då lån upptas i samband med förvärvet och vid lån mellan dotter- och moderbolag. Eget kapital i utländska koncernbolag valutasäkras normalt inte, då dessa betraktas såsom investeringar av långsiktig karaktär. Undantag kan dock förekomma.

Omräkningsexponeringen i koncernens egna kapital kan, för vissa perioder med kraftiga valutakursfluktuationer, vara markant. De största exponeringarna finns i DKK, EUR och NOK. Omräkningsdifferensers

påverkan på eget kapital framgår i sammanställningen över förändringar i eget kapital.

Valutakurskänslighet

Som en tumregel kan anges att en förändring av eurokursen (inklusive den danska kronan vars växelkurs är kopplade till EUR) relativt den svenska kronan med plus eller minus 5 procent beräknas ändra Lagercrantz Groups bruttoresultat med plus respektive minus 10 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde under räkenskapsåret. En ändring av dollarkursen med plus eller minus 5 procent skulle ge en motsvarande effekt med minus respektive plus 5 MSEK. Valutakursändringarna har även andra effekter på resultatet då omkostnadsmassan delvis är i utländsk valuta, framför allt DKK och EUR, samt att åtgärder löpande vidtas för att minimera negativa effekter av valutakursförändringar. Detta gör att slutliga effekterna på resultatet kan vara svåra att förutse och att analysera. Tumregeln skall därför användas med försiktighet.

Ränterisk

Finanspolicyn anger att upplåning och räntebindning skall maximalt avse den period där ett lånebehov bedöms existera. Generellt gäller att maximalt 50 procent av upplåningen kan räntebindas för en löptid av ett till fem år. Ränterisken uppstår på två sätt:

Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.

Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.

Lagercrantz Group har ingen långfristig överskottslikviditet och placerar normalt inte medel i annat än kortfristig bankinlåning/kortfristiga penningmarknadsinstrument med förfall kortare än 90 dagar. Det finns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar. Förändringar i ränteläget påverkar därmed främst företagets upplåningskostnad. En förändring av den vägda genomsnittliga räntesatsen med 1 procent för koncernen beräknas påverka räntekostnaden före skatt med cirka 2 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde under räkenskapsåret. En räntesäkring finns upptagen på 100 MSEK . Räntan på detta belopp kommer ej att överstiga 4,55 procent under nästa år. Koncernens målsättning är att ha en anpassad likviditetsreserv tillgänglig genom kassalikviditet och checkräkningskredit eller bindande kreditlöften.

Vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på lån

	Koncernen		Moderbolaget
Procent	2010/11	2009/10	2010/11	2009/10
Långfristiga skulder till
kreditinstitut	3,49%	4,66%	3,49%	4,67%
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	1,89%	1,51%	1,69%	1,11%

Kreditrisk

Lagercrantz kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt och andra affärsavtal av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier på ett stort antal geografiska marknader. Företaget har därmed ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Finansiell kredit- och motpartsrisk identifieras, hanteras och rapporteras enligt ramar definierade enligt koncernens finanspolicy samt riskpolicy och attestregler. I samband med finansiering av projekt och andra affärsavtal kan Lagercrantz i vissa fall ikläda sig ansvar för bankgarantier, i form av moderbolagsgarantier, i syfte att gentemot tredje part säkerställa finansiering under en begränsad tid. Enligt finanspolicyn skall så få kreditmotparter som möjligt eftersträvas och de skall alltid vara av bästa kreditvärdighet.

Inga materiella förluster av finansiell karaktär har inträffat under året.

Likviditetsrisk

Etablerade relationer med kapitalmarknaderna är en förutsättning för Lagercrantz Groups möjligheter att säkerställa kapitalförsörjningen till marknadsmässiga villkor med beaktande av långsiktighet. Genom upphandlade kreditramar föreligger en god beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov. För förfallotidpunkter se not 34.

Lagercrantz Groups bekräftade bankkreditfaciliteter består av:

• Checkkredit om 400 MSEK i moderbolaget
• Checkkrediter om 55 MSEK i dotterbolag
• Förvärvslån om 75 MSEK i moderbolaget

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är anpassat till syftet att trygga förmågan till fortsatt verksamhet, så att den kan fortsätta generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en kapitalstruktur som ger en låg kapitalkostnad. Risken i koncernens kapitalnivå bedöms i termer som soliditet och räntetäckningsgrad. De nuvarande nivåerna på dessa mått uppfyller väl de från kapitalgivare ställda kraven.

Not 42 Närstående

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation till sina koncernbolag. Företagets styrelseledamöter och dess nära familjemedlemmar kontrollerar cirka 31 procent av rösterna i företaget.

Närståendetransaktioner

Moderbolaget fakturerar koncernbolagen för koncerninterna tjänster. Försäljning mellan koncernbolag har skett med ringa belopp. Handeln sker till marknadsmässiga villkor. Inga närståendetransaktioner i övrigt har skett inom koncernen. Inga inköp och försäljningar i övrigt har skett mellan moderbolaget och koncernbolagen.

Not 43 Händelser efter balansdagen

Inga för bolaget väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen den 31 mars 2011.

Not 44 Upplysningar om Lagercrantz Group AB Lagercrantz Group AB (publ) med säte i Stockholm. Box 3508, Torsgatan 2 103 69 STOCKHOLM, SVERIGE Organisationsnummer 556282-4556

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att självt eller genom heleller delägt koncernbolag främst idka handel med och tillverka produkter inom data och elektronik samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Medelantalet anställda för året är 10. Moderbolagets aktier är registrerade på NasdaqOMX.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen och verkställande direktören den 28 juni 2011.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Lagercrantz Group AB (publ) Org nr 556282-4556

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lagercrantz Group AB (publ) för räkenskapsåret 2010-04-01–2011-03-31. Bolagets årsredovisning ingår i detta dokument på sidorna 12–53. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget samt resultaträkningen och rapport över finansiell ställning för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 28 juni 2011 KPMG AB

Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor

Lagercrantz Group AB (publ) – Årsredovisning 2010/11

Styrelse och revisorer

Anders Börjesson, född 1948.

Styrelseordförande. Civilekonom. Styrelseordförande i Addtech AB och Cibenon AB. Vice ordförande i B&B Tools AB. Styrelseledamot i Boomerang AB, Bostad Direkt AB, Futuraskolan AB, Ventilationsgrossisten Stockholms Byggplåt AB och Inomec AB. Tidigare arbetslivserfarenhet: Koncernchef Bergman &

Beving. Innehav (familj)1 : 492 558 A-aktier och 402 500 B-aktier. Invald 2001.

Tom Hedelius, född 1939.

Vice styrelseordförande. Ekon. dr. hc, civilekonom. Hedersordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseordförande i Anders Sandrews stiftelse, B&B Tools AB och Jan Wallanders och Tom Hedeliusstiftelse. Vice ordförande i Addtech AB.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Styrelseordförande, VD och chefspositioner inom Svenska Handelsbanken. Innehav (familj)¹: 477 558 A-aktier och 5 400 B-aktier. Invald 2001.

Pirkko Alitalo, född 1949. Styrelseledamot. Civilekonom. Tidigare arbetslivserfarenhet: Vice VD och chefspositioner inom Pohjola-Gruppen. Direktör i Midland Montague Aktiebank. Innehav¹: 5 000 B-aktier. Invald 2001.

Lennart Sjölund, född 1949.

Styrelseledamot. Civilekonom. Styrelseordförande i ErySave AB. Styrelseledamot i Godiva AB, Quickcool AB och Zarismo AB.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Företagsledande befattningar i bolag verksamma inom byggnadsmaterial, förpackningar, bryggeri och medicinteknik. Innehav (familj)¹: 110 000 B-aktier. Invald 2001.

Jörgen Wigh, född 1965.

Verkställande direktör. Civilekonom. Tidigare arbetslivserfarenhet: Vice VD Bergman & Beving, grundare av PriceGain, dessförinnan managementkonsult McKinsey & Co och investment manager Spira Invest.

Innehav¹: 14 784 A-aktier, 38 000 B-aktier och 114 100 köpoptioner på B-aktier. Invald 2006.

Revisorer

Av bolagsstämman 2009 utsedd revisor är det registrerade revisionsbolaget KPMG AB. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Joakim Thilstedt.

¹ Innehav avser förhållandena per 28 juni 2011.

Ledning

Jörgen Wigh, född 1965.2 Verkställande direktör och koncernchef. Civilekonom. Innehav¹: 14 784 A-aktier, 38 000 B-aktier och 114 100 köpoptioner på B-aktier.

Niklas Enmark, född 1972. Vice verkställande direktör och finansdirektör. Civilekonom. Innehav¹: 16 500 B-aktier och 60 250 köpoptioner på B-aktier.

Magnus Söderlind, född 1966. Vice verkställande direktör. Ansvarig för affärsutveckling. Civilekonom och civilingenjör. Innehav¹: 10 875 B-aktier och 65 250 köpoptioner på B-aktier.

Gunnar Almeling, född 1956. Vice President Mechatronics. Innehav¹: 1 800 B-aktier och 43 000 köpoptioner på B-aktier.

Kjell Eriksson, född 1954. Vice President Communications. Produktområde Digital Bildöverföring/Teknisk säkerhet. Innehav¹: 1 500 B-aktier och 43 000 köpoptioner på B-aktier.

Ulf Gladh, född 1961. Vice President Electronics. Innehav¹: 12 600 B-aktier och 43 000 köpoptioner på B-aktier.

Per Ikov, född 1961. Vice President Business Development. Civilekonom. Innehav¹: 9 600 B-aktier och 34 500 köpoptioner på B-aktier.

Olli-Pekka Kulmala, född 1957. Vice President Communications. Produktområde Access. Civilingenjör. Innehav¹: 35 200 köpoptioner på B-aktier.

Anders Larsson, född 1961. Koncerncontroller. Civilekonom. Innehav¹: 4 000 B-aktier och 18 000 köpoptioner på B-aktier.

¹ Innehav avser förhållandena per 28 juni 2011.

Årsstämma

Årsstämma 2011 i Lagercrantz Group AB hålls tisdagen den 30 augusti 2011 klockan 16.00 i IVA Konferenscenter på Grev Turegatan 16 i Stockholm.

ANMÄLAN OM DELTAGANDE

För att äga rätt att delta i stämman ska aktieägare

• dels vara införd i eget namn (ej förvaltarregistrerad) i den av Euroclear Sweden (tidigare VPC) förda aktieboken onsdagen den 24 augusti 2011,
• dels anmäla sig till bolagets huvudkontor under adress Lagercrantz Group AB (publ), Box 3508, 103 69 Stockholm, per telefon 08-700 66 70, fax 08-28 18 05 eller via mail info@lagercrantz.com senast fredagen den 26 augusti 2011, kl 15.00.

Vid anmälan ska uppges aktieägarens namn, personnummer (organisationsnummer), adress, telefon och antal aktier samt i förekommande fall antal biträden.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få utöva rösträtt på stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering ska vara verkställd senast den 24 augusti 2011. Begäran om sådan registrering måste anmälas till förvaltaren i god tid före den 24 augusti 2011 för att registrering ska hinna ske.

Kalendarium

21 JULI 2011 Delårsrapport för perioden 1 april–30 juni 2011.

30 AUGUSTI 2011 Årsstämma 2011.

8 NOVEMBER 2011 Delårsrapport för perioden 1 april–30 september 2011.

8 FEBRUARI 2012 Delårsrapport för perioden 1 april–31 december 2011.

3 MAJ 2012 Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2011/12.

Publicerad information är tillgänglig på www.lagercrantz.com

Om årsredovisningen

PRODUKTION

Innehåll: Henrik Ekelund och Lagercrantz Group Produktion: Hallvarsson & Halvarsson Formgivning: Tintin Timén och Hallvarsson & Halvarsson Foto: Magnus Fond Översättning: Ole Böök och David Murphy