Lagercrantz Group — Annual Report 2009

Jun 30, 2009

Årsredovisning 2008/09

Innehållsförteckning

Om Lagercrantz

Året i korthet	1
Kort om Lagercrantz Group	3
VD har ordet	5

Vår affär

Affärsidé, vision, mål och strategi	6
Marknad	9
Division Electronics	12
Division Mechatronics	15
Division Communications	18
Förvärv	20
Aktien	21

Finansiella rapporter

Flerårsöversikt	24
Nyckeltal	25
Förvaltningsberättelse 2008/09	26
Förslag till vinstdisposition	31
Koncernredovisning	32
Moderbolagets redovisning	37
Noter	42
Revisionsberättelse	62

Bolagsstyrning

Bolagsstyrning	63
Styrelse och revisorer	67
Ledning	68

Övrig information

Årsstämma	69
Om årsredovisningen	70
Adresser	71

Året i korthet

1 april 2008–31 mars 2009

• Nettoomsättningen för 2008/09 uppgick till 2 138 MSEK (2 172). Andra halvåret präglades av ökad osäkerhet, finanskris och lågkonjunktur vilket medförde vikande försäljning i många resultatenheter. Under året förvärvade bolag bidrog med 53 MSEK i omsättning.
• Kraftfulla åtgärder har genomförts under senare delen av året för att reducera kostnader och rörelsekapital. Den mest kraftfulla åtgärden är att minska antalet anställda. Lager och kundfordringar har minskat under det andra halvåret.
• Rörelseresultatet uppgick till 105 MSEK (131). Resultatet har påverkats av poster av jämförelsestörande karaktär om -21 MSEK (+4), huvudsakligen under det fjärde kvartalet. Justerat för dessa poster uppgick rörelsemarginalen till 5,9 procent (5,8).
• Resultat efter finansiella poster uppgick till 94 MSEK (121) och resultatet efter skatt till 68 MSEK (91). Resultat efter finansiella poster exklusive jämförelsestörande poster uppgick till 115 MSEK (117).
• Resultat per aktie uppgick till 3,05 SEK (3,92).
• Kassaflödet från den löpande verksamheten per aktie ökade till 6,15 SEK (5,17).
• Avkastningen på eget kapital var 14 procent (21) och soliditeten uppgick till 49 procent (44) vid periodens slut.
• Styrelsen föreslår en utdelning om 1,50 SEK (1,50) per aktie.

¹ exklusive jämförelsestörande poster

MSEK

Resultatutveckling per kvartal

2004/05 2005/06 2006/07 2007/08¹ 2008/09¹

Rörelseresultat Rörelsemarginal 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08¹ 2008/09¹

¹ exklusive jämförelsestörande poster

Avkastning på eget kapital

¹ exklusive jämförelsestörande poster

Nyckeltal

	2008/09	2007/08
Nettoomsättning, MSEK	2 138	2 172
Rörelseresultat, MSEK	105	131
Rörelsemarginal, %	4,9	6,0
Resultat efter finansiella poster, MSEK	94	121
Resultat efter skatt, MSEK	68	91
Kassaflöde från den löpande verksamheten, MSEK	137	120
Soliditet, %	49	44
Resultat per aktie, SEK¹	3,05	3,92
Antal anställda periodens slut	742	763
Avkastning på eget kapital, %	14	21
Utdelning, SEK²	1,50	1,50

¹ Beräknat på genomsnittligt antal aktier. ² Styrelsens förslag avseende 2008/09.

Kort om Lagercrantz Group

Lagercrantz är en teknikhandelskoncern inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Koncernen arbetar med värdeskapande försäljning nära sina kunder och har marknadsledande positioner i flera expansiva nischer. Verksamheten är organiserad i tre divisioner:

• Electronics erbjuder specialprodukter inom industriell trådlös kommunikation samt elektroniksystem för inbyggnad i kundernas produkter.
• Mechatronics säljer el- och elektromekaniska produkter samt erbjuder elektriska förbindningssystem och produktion av kundanpassat kablage.
• Communications erbjuder produkter, system och tjänster inom digital bildöverföring/teknisk säkerhet och accessområdet samt distribuerar programvara.

Lagercrantz arbetar decentraliserat vilket innebär att affärsbesluten fattas i dotterbolagen, nära kunder och leverantörer. Detta skapar ett stort engagemang och ansvarstagande bland medarbetarna samtidigt som det goda affärsmanskapet bland de anställda blir en viktig konkurrensfördel.

Lagercrantz skapar värde genom att erbjuda hög kunskap inom teknik och affärer i kombination med produkter från världsledande tillverkare eller egna produkter. Kunden får genom Lagercrantz den bästa lösningen av prestanda, leveranssäkerhet och totalkostnad. Kundkretsen består huvudsakligen av industriföretag.

Lagercrantz är verksamt i åtta länder i Nordeuropa och i Kina. Koncernen omsätter drygt 2 miljarder kronor och har omkring 700 anställda. Bolagets aktie är listad på Nasdaq OMX Stockholm sedan 2001.

Siffrorna i parentes avser föregående år.

Övriga = huvudsakligen Kina, Polen, Schweiz och Storbritannien.

VD har ordet

Två halvår med avsevärt olika förutsättningar

Verksamhetsåret 2008/09 inleddes med fortsatta framgångar för Lagercrantz Group. Efter första halvåret kunde vi konstatera att vi lagt ytterligare två kvartal till raden av totalt 14 med ökade resultat jämfört med samma period året innan. Vi fortsatte också vår förvärvsstrategi och slutförde två förvärv. Vi menar att dessa framgångar kommer från den strategi som vi genomför sedan snart fyra år. I korthet innebär strategin en organisationsmodell med decentralisering och målstyrning, en breddning av verksamheten in i nya områden, ökat fokus på förädlingsvärden och fortsatta förvärv. De förändringarna kombinerat med en gynnsam marknadsutveckling är förklaringen till Lagercrantz positiva utveckling de senaste åren.

Andra halvåret har däremot präglats av ökad osäkerhet, finanskris och lågkonjunktur. Till en början påverkades marknaderna i UK och Tyskland samt vissa delar av våra verksamheter med inriktning mot byggsektorn. Successivt har sedan många av våra verksamheter påverkats. Marknadsförutsättningarna har därmed försämrats vilket inneburit vikande försäljning i många av våra resultatenheter.

KRAFTFULLA ÅTGÄRDER

Årets sista fyra månader genomfördes kraftfulla åtgärder för att reducera kostnader och rörelsekapital. Åtgärderna är omfattande och förväntas ge positiva effekter under kommande kvartal. Kostnadsfokus gäller på alla områden där den största åtgärden är personalreduktioner. Omkring 110 medarbetare kommer i dessa åtgärder tyvärr att behöva lämna koncernen. Fokus på reducering av kapitalbindningen har också varit stor. Under andra halvåret uppgick kassaflödet från den löpande verksamheten till motsvarande 112 MSEK. Det är främst kapital bundet i lager och kundfordringar som minskat.

LAGERCRANTZ MODELL I TIDER AV NEDGÅNG

I osäkra tider utgör Lagercrantz struktur med omkring 25 nischinriktade autonoma bolag en styrka. Nischinriktningen innebär en riskspridning avseende produktgrupper, affärsmodeller, geografier, segment och slutkundsmarknader. Varje enhet utgör härtill en fokuserad, flexibel enhet som arbetar mycket nära sina kunder och leverantörer. Den nära relationen gör att nya önskemål från kunder snabbt kan fångas upp och överföras till affärsmöjligheter. Alla medarbetare i affärsenheten känner också till hur verksamheten utvecklas vilket medför korta ledtider mellan ord och handling när extraordinära in-

satser krävs. Likaledes innebär vår modell att vi i första hand har rörliga kostnader som relativt snabbt kan anpassas. Att vi saknar stor fast tillgångsmassa och samtidigt fokuserar på att reducera rörelsekapital innebär goda möjligheter till snabb anpassning och positiva kassaflöden även i sämre tider.

FRAMTID

Fortsatt lågkonjunktur med press på våra försäljningsvolymer är det mest sannolika scenariot för verksamhetsåret 2009/10. Någon förbättring av konjunkturläget ser vi ännu inte. Samtidigt inger vissa makroekonomiska signaler med lägre räntor, ökade infrastruktursatsningar och ett mera positivt börsklimat ett visst hopp. Marknadsutvecklingen följs noga runt om i koncernens bolag och åtgärder sätts in om de blir nödvändiga. Trots utmaningarna i närtid ser vi att Lagercrantz spännande inriktning, en väl fungerande strategi och organisationsmodell samt den starka finansiella ställningen innebär stora möjligheter när marknaden stabiliseras.

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla koncernens engagerade medarbetare. Tiderna kräver extraordinära insatser av er och ni har gjort många avgörande insatser under det gångna året.

Stockholm i juni 2009

Jörgen Wigh VD och koncernchef

Affärsidé, vision, mål och strategi

Lagercrantz är en teknikhandelskoncern som skapar kundnytta baserat på hög teknisk och affärsmässig kunskap i kombination med produkter från världsledande tillverkare eller egna produkter. Visionen är att vara ledande inom värdeskapande teknikhandel med marknadsledande positioner i flera expansiva nischer.

Lagercrantz affärsidé är att – inom väl definierade nischer och i partnerskap med kunder och leverantörer – erbjuda värdeskapande tekniska lösningar inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Lagercrantz erbjuder kundanpassade produkter, special- och standardkomponenter, tjänster, programvara och system inom sina teknikområden. Det mervärde som Lagercrantz skapar ger koncernen plats som en integrerad del i kundernas produktutveckling och löpande produktion. Kunden erbjuds en hög grad av kompetens, tillgänglighet och service. För Lagercrantz leverantörer innebär affärsmodellen ett partnerskap med en aktör med effektiv marknadsbearbetning som bygger på stor kunskap om den lokala marknaden och starka kundrelationer.

VISION

"Ledande inom värdeskapande teknikhandel med marknadsledande positioner i flera expansiva nischer" är Lagercrantz vision. Visionen omfattar tre grundläggande begrepp: ledande, värdeskapande och marknadsledande positioner.

Ledande innebär att koncernen och dess affärsenheter över tiden ska leva upp till tre grundläggande krav: tillväxt, lönsamhet och utveckling. De två första kraven motsvarar koncernens finansiella mål. Det tredje kravet, utveckling, innebär att i de nischer verksamhet bedrivs skapa positiva förändringar baserat på ny teknik eller nya lösningar, att driva branschens utveckling samt att utveckla den egna verksamhetens organisation.

Värdeskapande innebär att Lagercrantz i sin försäljning ska addera värde till de varor och tjänster som erbjuds marknaden. Genom att tillvarata Lagercrantz samlade erfarenheter, tekniska och affärsmässiga kunskap, produktutbud och breda kontaktyta skapas ett mervärde för de kunder som väljer att handla från Lagercrantz. Kunderna erbjuds utveckling av lösningar baserat på nya produkter och tekniker, design och anpassning till ett specifikt behov samt service, support och utbildning.

Marknadsledande positioner i flera expansiva nischer är också grundläggande. Historiskt har Lagercrantz lyckats bäst med verksamheter som har haft en betydande roll i en nisch. En nisch betecknas inom Lagercrantz normalt som en väl avgränsad marknad. En marknadsledande position innebär att vara nummer ett eller två i kraft av marknadsandelar inom nischen.

Den positionen erbjuder stora möjligheter till uthållig lönsamhet och utveckling genom att vara en viktig länk mellan de främsta teknikleverantörerna och de mest krävande kunderna. Därutöver skapas möjlighet att bygga upp ett starkt sortiment av egna produkter anpassat till ett speciellt kundbehov. En stark ställning inom ett väl definierat område innebär också att kompetenta medarbetare kan rekryteras och behållas. Det är betydelsefullt för att säkerställa ledarskap och kompetens på lång sikt.

MÅL

Lagercrantz finansiella mål är:

• Resultattillväxt om 15 procent per år över en konjunkturcykel, mätt på resultat efter finansnetto.
• Avkastning på eget kapital om minst 25 procent.

Tillväxtmålet innebär att resultatet ska fördubblas över en femårsperiod. Lagercrantz övergripande mål bryts ned på varje resultatenhet i den affärsplan som upprättas årligen i varje dotterbolag. Kravet på lönsamhet motsvaras internt av att avkastningen på rörelsekapitalet inom en resultatenhet ska uppgå till minst 45 procent. Uppföljning mot målen görs löpande under året för att möjliggöra snabba åtgärder. Sedan några år arbetar koncernen med en tydlig intern benchmarking så att varje dotterbolag kan mäta det egna utfallet i förhållande till övriga bolag i koncernen. Ett viktigt arbete har pågått inom koncernen för att utbilda samtliga anställda i grundläggande ekonomiska begrepp och de använda mätetalen.

Koncernen har under en lång period, fjorton kvartal i rad till och med halvårsskiftet 2008/09, redovisat ett förbättrat resultat jämfört med motsvarande period året innan. Detta har inneburit att målet avseende resultattillväxt har överträffats. Denna resultatförbättring har åstadkommits genom ett konsekvent arbete med att utveckla befintliga verksamheter samtidigt som ett antal framgångsrika förvärv genomförts. Fokus för arbetet har varit att stärka affärsmodeller, organisationsutveckling och sortimentsförändringar. Förvärven har inneburit att Lagercrantz kunnat växa in i nya områden, bland annat kraftgenerering och teknisk säkerhet, och att inslaget av egna produkter ökat. Under andra halvåret 2008/09 drabbades koncernen, liksom andra företag, av den finansiella kris som sedermera övergick i en omfattande lågkonjunktur. Som ett resultat av detta har Lagercrantz i sina affärsenheter genomfört ett antal

åtgärder, framför allt inriktade på kostnadsreduktioner och kapitalrationaliseringar. Det försämrade marknadsläget i kombination med kostnaderna för dessa åtgärder har påverkat resultatet och måluppfyllelsen under andra delen av året. Avkastningen på eget kapital har ökat successivt under de senaste åren i takt med det förbättrade resultatet. Dock nåddes inte nivån 25 procent, utan avkastningen uppgick till 17 procent justerat för jämförelsestörande poster vid utgången av 2008/09.

STRATEGIER

Lagercrantz ska befästa sin position som ett lönsamt och stabilt tillväxtbolag genom att fortsätta utveckla befintliga verksamheter i koncernen och förvärva fler bolag med starka positioner i väl definierade nischer. För att nå de uppsatta målen om resultattillväxt och lönsamhet arbetar Lagercrantz med sex gemensamma strategier som beskrivs i det följande:

• Decentralisering och målstyrning
• Stark företagskultur
• Affärsmanskap
• Starka marknadspositioner i nischer
• Ökade förädlingsvärden
• Förvärv

Decentralisering och målstyrning

Lagercrantz har omkring 25 rörelsedrivande dotterbolag som var för sig arbetar som en egen resultatenhet med tydlig egen affärsidé, egna mål och egna strategier. Varje ledning utvecklar sin verksamhet med stor frihet under eget ansvar. På så sätt fattas de affärskritiska besluten nära kunder och marknad. Här är kunskapen om kundens behov som störst. Dessutom skapar det korta beslutsvägar och en hög grad av delaktighet.

Dotterbolagen styrs genom mål, som långsiktigt är baserade på koncernens tre grundläggande krav om tillväxt, lönsamhet och utveckling. För varje bolag upprättas årligen affärsplaner med kvartalsvisa mål för resultat och kapitalbindning. De följs upp löpande tillsammans med de åtgärder som vidtas i affärsenheterna alltefter behov.

Verksamhetsåret 2008/09 innebar dramatiska förändringar i affärsläget. Det medförde att de flesta dotterbolag vidtog omfattande åtgärder för att i motsvarande mån anpassa organisation, aktiviteter och kostnadsnivå till nya förutsättningar.

Stark företagskultur

Lagercrantz odlar en stark företagskultur som har sitt ursprung i det arbetssätt och den syn på affärer som präglar framgångsrika teknikhandelsföretag. Inom koncernen finns en stor samlad erfarenhet som systematiskt tillvaratas och sprids. Det sker genom kurser och utbildningar men också genom att uppmuntra engagemang och samspel mellan medarbetare inom olika delar av koncernen.

Den gemensamma värdegrunden i Lagercrantz företagskultur vilar på fyra begrepp:

• Affärsmanskap att se möjligheter, skapa goda relationer och fokusera på resultatet
• Ansvar och frihet att styra själv och förverkliga egna idéer som genererar resultat
• Enkelhet och effektivitet att arbeta koncentrerat och finna enkla lösningar, prioritera rätt saker och att utföra dem på rätt sätt
• Förändringsvilja att fånga upp nyheter och anpassa sig till marknaden

Affärsmanskap

Affärsmanskap är något av det mest grundläggande inom Lagercrantz och präglar allt arbete som utförs. I det ligger att bidra med kunskap och agera så att ett mervärde skapas för kunden – genom att förädla andras produkter eller att erbjuda egna produkter. Affärsmanskap innebär att ha ett helhetsperspektiv och att se nya affärsmöjligheter och kommande behov på marknaden. Det innebär också att arbeta nära sina kunder och leverantörer och att skapa goda relationer som håller på lång sikt baserat på god etik och ärlighet. Personlig försäljning är en viktig del i affärsmanskap. Lagercrantz är en värdeskapande partner för användare av teknik.

Starka marknadspositioner i nischer

Lagercrantz dotterbolag strävar efter en stark marknadsposition inom sin nisch. En nisch utgörs av ett väl definierat teknikområde, kundsegment eller geografiskt område med ett totalt marknadsvärde som normalt uppgår till 200–1 000 MSEK.

Det innebär att agera på en avgränsad marknad med stor möjlighet att påverka affärsvillkoren. Närhet till kunderna, en hög teknisk kompetens och ett fokuserat arbetssätt skapar uthålliga konkurrensfördelar även gentemot de största internationella aktörerna. En ledande position innebär för Lagercrantz att vara nummer ett eller två i respektive nisch.

Ökade förädlingsvärden

Lagercrantz är inriktat på att leverera ett högt förädlingsvärde till sina kunder, och strävan är att hela tiden höja det. Med kunskap om en lokal marknad och teknisk specialistkunskap bidrar Lagercrantz till förädlingsvärdet genom att anpassa, utveckla och kombinera produkter från olika leverantörer i de lösningar som presenteras för kunderna. Det ligger också kundnytta i att Lagercrantz gör olika tillverkares produkter tillgängliga på marknaden och erbjuder utbildning, support och service. Förädlingsgraden ökas kontinuerligt genom att standardkomponenter fasas ut och ersätts med produkter som ger ett större kundvärde. Dessutom erbjuds egna produkter och tjänster i allt större utsträckning. Utvecklingen går mot produktområden som är tekniskt komplicerade eller öppnar för ett unikt erbjudande.

Förvärv

Lagercrantz mål om vinsttillväxt ska nås dels genom organisk tillväxt, dels genom förvärv. De förvärvade bolagen stärker marknadspositionen inom befintliga områden eller gör det möjligt att komma in på nya intressanta områden. Avgörande är att bolagen har en beprövad affärsmodell, god intjäningsförmåga, stor kompetens hos ledare och medarbetare samt goda tillväxtmöjligheter. Expansion inom teknikområden där Lagercrantz är etablerat görs i norra Europa. För andra områden, som är nya för Lagercrantz, ska förvärven i första hand ske i Norden. I det konjunkturläge som råder 2009 är inriktningen att finna och förvärva bolag primärt i Norden.

STRATEGIERNA LIGGER FAST

Den kraftfulla konjunkturavmattningen i slutet av 2008 och inledningen av 2009 har medfört att Lagercrantz fokus är att säkerställa lönsamhet även i en nedgångsfas. Åtgärder inriktas på att reducera kostnadsmassan och kapitalbindningen i koncernen. Lagercrantz långsiktiga arbete med att skapa tillväxt, lönsamhet och utveckling i koncernen utifrån dess strategier kommer att fortgå och bedömningen är att decentralisering och målstyrning, odlandet av en stark företagskultur, affärsmanskapet, nischtänkandet, ökat värdeskapande och förvärv är minst lika viktigt i turbulenta tider.

Marknad

Lagercrantz är en teknikhandelskoncern inom områdena elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Kunderna är huvudsakligen industriföretag i norra Europa. I Sverige och Danmark har Lagercrantz sin största försäljning. De största slutkundssegmenten är kraftgenerering och eldistribution samt elektronik.

Lagercrantz är en teknikhandelskoncern verksam i norra Europa. De största marknaderna är Sverige och Danmark. Lagercrantz arbetar uteslutande med försäljning till andra företag, så kallad "business-to-business". Kunderna är huvudsakligen industriföretag. I takt med att tjänstesektorn i Norden och norra Europa blivit allt större har Lagercrantz försäljning till den sektorn ökat.

Lagercrantz har omkring 25 rörelsedrivande enheter som arbetar med tydligt nischfokus. Det innebär fokusering inom en begränsad marknad där det enskilda bolaget kan ta en ledande marknadsposition.

Slutkunderna till Lagercrantz produkter återfinns framför allt inom kraftgenerering och eldistribution, elektronik, bygg/konstruktion, transport och telekommunikation.

DRIVKRAFTER

De övergripande drivkrafterna som påverkar Lagercrantz kunder och därmed efterfrågan på Lagercrantz produkter utgörs av den kontinuerligt ökande efterfrågan på energi, den pågående globaliseringen av handeln, ökande informationsflöden och tillväxten av nya marknader i framför allt Asien. Även om dessa drivkrafter har påverkats av det dramatiska fallet i orderingång och industriproduktion under slutet av kalenderåret 2008 och början av 2009 är investeringarna i infrastruktur för att möta den globala efterfrågan på elektricitet i en långsiktig tillväxt, främst knutet till den ekonomiska utvecklingen i Kina, Indien och andra delar av Asien. Energidistributörer runt om i världen behöver bygga nya nät och förbättra de befintliga för att öka kapaciteten. Regleringar och ekonomiska förutsättningar talar för en utbyggnad av en allt effektivare och mindre miljöpåverkande energiframställning.

Den ökande handeln och globala konkurrensen tvingar fram en ökad produktivitet i tillverkningsindustrin, och fokus har riktats på bland annat inköpsfunktioner och linjeprocesser.

Den ökande informationsmängden i fasta och trådlösa nätverk driver på kapacitetsutbyggnaden och utvecklingen av ny teknik.

Framväxten av nya, stora marknader i Asien har lett till ökade investeringar för att möta den stora efterfrågan som skapas.

AFFÄRSTYPER INOM TEKNIKHANDEL

Affärsmodellerna på de tekniska marknaderna är huvudsakligen två. Direkt försäljning från tillverkare till slutanvändare respektive försäljning via någon form av partner. Endast ett fåtal globala företag kan nå ut till alla sina slutkunder via egna kanaler. Ofta väljer stora företag att agera själva på några nyckelmarknader medan man söker en stark lokal partner på andra marknader. För mindre tillverkningsföretag är partnerskap med lokala säljbolag ofta enda sättet att nå ut till sina kunder.

Lagercrantz är ett teknikhandelsföretag med starka band till såväl sina kunder som leverantörer. Platsen i värdekedjan motiveras av att Lagercrantz kan erbjuda teknisk och affärsmässig kunskap, problemlösning, lokal anpassning, kombinationer och system samt utbildning och service. Teknikhandelsföretaget är den lokala länk som gör världsledande teknik tillgänglig för en större marknad. För tillverkarna säkerställer teknikhandelsföretaget kvalificerad rådgivning, service och eftermarknadsaktiviteter på den lokala marknaden.

Dotterbolagen inom Lagercrantz bedriver huvudsakligen handel på en väldefinierad marknad. Detta är en viktig del i Lagercrantz strategi varigenom bolagen kan arbeta med stor lokal marknadskunskap och skapa långsiktiga kundrelationer.

Handel i olika former utgör den största delen av koncernens försäljning, eller knappt 60 procent. Handelsföretagen finns representerade i framför allt divisionerna Electronics och Communications. Handel innefattar såväl hårdvara (till exempel elektronikkomponenter, nätverksprodukter, IT-hårdvara) som mjukvara (till exempel CAD-programvara) för kunder inom flera marknadsområden och inkluderar försäljning av allt från enskilda komponenter till olika delsystem för integration i de produkter kunderna tillverkar.

Några bolag inom koncernen arbetar med ett exportperspektiv. Det är främst bolagen med egna produkter som säljer på en världsmarknad, antingen själva genom dotterbolag eller med hjälp av partners. Drygt 15 procent av koncernens omsättning utgörs av denna typ av försäljning som återfinns framför allt i divisionerna Mechatronics (elektriska förbindningssystem) och Electronics (PC-lösningar för inbyggnad, routers). Strävan är att öka denna andel av koncernens omsättning.

Nischproduktion utgör knappt 15 procent av koncernens omsättning och innebär att bolagen tillverkar speciallösningar för kundens räkning. Huvudsakligen bedrivs denna typ av försäljning i division Mechatronics i samband med produktion av kablage för framför allt användning i vindkraftverk eller frekvensomriktare.

Cirka 5 procent av koncernens omsättning utgörs av systemintegration där bolagen inom Lagercrantz tar på sig att leverera en helhetslösning, ofta med efterföljande service. Denna typ av försäljning är förekommande i framför allt en del av division Communications (integrerade säkerhetssystem, CCTV-infrastruktur, videokonferenslösningar).

VÄRDEKEDJAN

Lagercrantz arbetar med värdeskapande teknikhandel. Det är därför viktigt att bolagen i koncernen kan synliggöra värdeskapandet för kund. En aspekt på det är att arbeta så nära slutkunden som möjligt. Idag går knappt 40 procent av koncernens försäljning direkt till slutkund. Knappt 30 procent av försäljningen går via försäljningspartners och återförsäljare till slutkund. Exempel på sådana partners är installationsföretag, distributörer eller grossister. Drygt 15 procent av koncernens omsättning går till kontraktstillverkare. En annan viktig kundgrupp är systemintegratörer som utgör drygt 10 procent av koncernens försäljning.

FÖRÄNDRADE INKÖPSMÖNSTER

Viktiga trender hos Lagercrantz kunder som påverkar förutsättningarna för koncernen är kortare ledtider ("time-to-market"), outsourcing av vissa funktioner och utflyttning av produktion. Av dessa kan de två förstnämnda sägas utgöra positiva faktorer, medan utflyttning fortfarande innebär ett hot mot Lagercrantz lokala försäljning.

Kortare ledtider och outsourcing innebär att kunderna i större utsträckning behöver arbeta med partners för en del av det arbete som tidigare bedrevs internt. Detta öppnar möjligheter för ett starkt teknikhandelsföretag i såväl utvecklingsfasen som senare under en produkts livscykel. För kunden innebär detta ökad trygghet genom att man kan köpa beprövade lösningar där fokus kan läggas på anpassning till kundens specifika behov. Kunden frigör resurser för sin marknadsbearbetning och hela värdekedjan kan effektiviseras.

Konjunkturavmattningen har bland annat inneburit att komponentlagren hos tillverkarna minskats till ett minimum och därmed ökat kraven på korta leveranstider och flexibla lösningar i gränssnittet mellan Lagercrantz och kunderna.

Generellt har inköpsmönstret blivit ryckigare med kort framförhållning och ökat krav på snabb leverans. Toleranserna för misstag i logistiken har minskat avsevärt. Lagercrantz affärsmodell med nyckelord som närhet och flexibilitet har visat sig framgångsrik i denna förändring och medfört att många kundrelationer stärkts, även om volymerna överlag minskat.

KONKURRENS

Lagercrantz är verksamt på nischmarknader och konkurrensen skiljer sig mellan dessa beroende på produkter, volymer, värdeinnehåll och geografiskt omfång. Generellt kan sägas att det inom teknikhandel ofta finns många alternativa produkter och aktörer på varje marknad. Små lokala aktörer som representerar utländska tillverkare dominerar på de nordiska marknaderna. De har en hög kunskapsnivå om sina produkter som kan mätas med Lagercrantz. Flera av de globala tillverkarna har egna försäljningsorganisationer i Norden och kan erbjuda god service och teknisk kompetens. Det finns också ett antal större grossistföretag som har ett brett sortiment och distribuerar stora volymer. Bland dessa är specialistkunskapen om enskilda produkter inte lika utpräglad.

KUNDER OCH LEVERANTÖRER

Lagercrantz försäljning är spridd över ett stort antal marknader och mot flera kunder. Detta innebär att beroendet av enskilda kunder är relativt begränsat. Ingen enskild kund står för mer än cirka 5 procent av koncernens försäljning. Även för ett enskilt dotterbolag är beroendet av de största kunderna begränsat. I genomsnitt står de tio största kunderna hos ett dotterbolag för cirka 65 procent av företagets försäljning.

Motsvarande situation råder avseende leverantörer där Lagercrantz dotterbolag arbetar inom en rad olika tekniknischer. Endast ett fåtal leverantörsrelationer omfattar mer än ett bolag i koncernen. Lagercrantz försöker arbeta nära sina leverantörer och aktivt utveckla samarbetet.

VALUTOR

En majoritet av koncernens försäljning och inköp görs i andra valutor än svenska kronor. Den största transaktionsvalutan är euro som motsvarar drygt 35 procent av försäljningen och 50 procent av inköpen. Danska kronan, vars växelkurs är kopplad till euron, utgör drygt 20 procent av försäljningen och 10 procent av inköpen. Amerikanska dollar är den tredje största transaktionsvalutan med cirka 10 procent av försäljningen och knappt 20 procent av inköpen. Av koncernens försäljning och inköp utgjorde utländsk valuta 75 procent respektive 85 procent.

Lagercrantz analyserar löpande sin riskexponering i utländska valuta. Baserat på försäljningsvolym och observerad volatilitet under räkenskapsåret 2008/09 påverkas koncernens omsättning mest av förändringar i euro, amerikanska dollar följt av danska kronor mätt mot den svenska kronan. Störst effekt på bruttoresultatet, där hänsyn tas till även inköpsvolym i utländsk valuta, har förändringar i växelkursen för norska kronor följt av amerikanska dollar. Detta beror på att den stora skillnaden i inköpsvolym kontra försäljningsvolym i dessa valutor.

De senaste årens stora förändringar i växelkurser har gjort att Lagercrantz försöker att arbeta med euro som transaktionsvaluta för både försäljning och inköp. I övrigt försöker koncernen minska risken som kommer av valutakursfluktuationer genom aktiv prissättning och valutaklausuler. Se vidare i not 41 om riskhantering.

Division Electronics

Division Electronics erbjuder lösningar baserade på specialkomponenter från världsledande tillverkare samt egna produkter. Kunderna är vanligtvis tillverkande företag inom områdena marin industri, medicinteknik, automation, telekommunikation samt annan industri med höga krav. Divisionen har huvudsakligen verksamhet i Danmark, Norge, Sverige, Finland, Tyskland, Polen och Kina.

De flesta bolagen inom Electronics agerar som värdeadderande distributörer. Kunden erbjuds produkter och lösningar från världsledande tillverkare med en hög grad av kundanpassning, service, support och tjänster. För leverantörerna utgör våra verksamheter en säljorganisation som utvecklar efterfrågan genom gott affärsmanskap och hög teknisk kompetens. I syfte att ytterligare stärka värdeadderingen kompletteras erbjudandet med egenutvecklade produkter. Så sker i synnerhet på den marina sidan. Många av kunderna ställer höga krav, bland annat då de är underkastade certifiering och myndighetskontroll. Exempel är navigeringsutrustning i fartyg, sensorer för gasmätning och medicinteknisk utrustning inom sjukvården.

MARKNAD

Electronics vänder sig till i huvudsak till OEM-kunder inom elektronik i Norden, Tyskland och Polen. Electronics verkar inom tillväxtnischer och söker ledande positioner. Inom kommunikation är Electronics ledande inom bland annat distribution av GSM-moduler. Inom inbyggnadselektronik har divisionen framskjutna positioner inom flera områden, bland annat marina PC.

VERKSAMHETEN 2008/09

Omsättningen för division Electronics minskade under året till 727 MSEK (778). Redan tidigt under perioden sågs en minskad efterfrågan på marknaderna utanför Norden, framför allt i Tyskland och UK. Minskningen var ett resultat av en lägre investeringsvilja bland många företag till följd av låg-konjunkturen. Under året spreds det sämre efterfrågeläget till flertalet bolag inom divisionen. Kostnads- och kapitalreducerande åtgärder sattes därför in under andra halvåret. Åtgärderna bestod i att effektivisera och koncentrera verksamheterna till de större marknaderna. I Sverige innebär detta att bolaget för trådlös kommunikation (Acte Wireless) och bolaget för inbyggda system (Acte Embedded) integreras från och med 1 april 2009 i ett bolag: Acte Solutions. Verksamheterna i UK och Schweiz

integreras i den danska respektive tyska verksamheten. Totalt har en neddragning av organisationen genomförts.

Rörelseresultatet minskade under året till 24 MSEK (38). Resultatet innehåller poster av jämförelsestörande karaktär om -4 MSEK (0). Dessa härrör från vidtagna åtgärder under framförallt det fjärde kvartalet. Rörelsemarginalen exklusive dessa jämförelsestörande poster uppgick till 3,9 procent (4,9).

STRATEGI OCH AFFÄRSUTVECKLING

Utvecklingsarbetet inom divisionen fokuseras på att bygga starka marknadspositioner i tillväxtnischer och att öka värdeskapandet i försäljningen. Tack vare de förbättringar av sortiment och kompetens som genomförts har bruttomarginalen fortsatt att stärkas under året. Andelen projektförsäljning av halvfabrikat och moduler för små och medelstora produktionsserier ökar på bekostnad av standardkomponenter för stora produktionsserier. Inslaget av tjänster och egna produkter ökar också.

Ett exempel på framgångsrik strategisk utveckling är det mindre förvärv som genomfördes i Norge under föregående år. Det tar den norska verksamheten in på ett nytt kundsegment, IT-lösningar för digitaliseringen och datoriseringen av hälsooch sjukvården.

Ett annat exempel är etableringen av kompetenscentret i Polen för kundspecifik utveckling av produkter inom kommunikationsområdet. Det innebär möjligheter till ökade mervärden till kunder såväl i Polen som på övriga marknader.

UTSIKTER

Strategierna och arbetsmodellen, med tydlig decentralisering och målstyrning, har under senare år lett till tydliga förbättringar i verksamheten. Långsiktigt kommer Electronics fortsätta att utvecklas på den inslagna vägen. Konjunkturutsikterna för det närmaste året innebär emellertid betydande osäkerhet. Electronics kommer därför kortsiktigt noggrant följa utvecklingen och anpassa verksamheten till rådande läge.

Omsättning fördelat på affärstyp

Nyckeltal

Division Electronics		2008/09 2007/08 2006/07
Nettoomsättning, MSEK	727	778	751
Rörelseresultat, MSEK	24	38	23
Rörelsemarginal, %	3,9	4,9	3,1

Rörelsemarginal angiven exklusive jämförelsestörande poster.

ACTE AS ger viktigt stöd i klinisk miljö

ACTE Norges installationer gör att information presenteras för snabba beslut. Ökad användning av IT system i vården har framtiden för sig och kan bli avgörande för liv och hälsa.

ACTE har en djup specialistkunskap om hur modern IT kan anpassas och installeras i klinisk miljö som passar användarna. Den information som ligger till grund för sekundsnabba beslut måste vara korrekt och tillgänglig på rätt plats i en ofta komplex situation.

Helse Midt-Norge har ansvar för sjukhus och specialistsjukvård i de tre mellannorska fylkena. HEMIT är en regional IT-enhet inom Helse Midt-Norge som förvaltar de centrala servrarna, gemensam programvara och infrastruktur. Omkring 20 000 av Norges mest krävande IT-användare ska dygnet runt sju dagar i veckan ha tillgång till 600 servrar via 12 000 PC. Normalt används 3 500 PC samtidigt i ett arbete där snabbhet, precision och driftsäkerhet kan vara skillnaden mellan liv och död.

Utvecklingen går mot allt mindre enheter med total rörlighet. Intel har lanserat konceptet "Mobile Clinical Assistant" – en handhållen PC som gör vital information om patienten tillgänglig oavsett plats. Till den norska marknaden har ACTE lanserat en lösning baserat på en PC som tillverkas av Motion Computing och bygger på Intels MCA-teknologi.

För mer information:

• ACTE AS: www.acte.no
• Helse Midt-Norge: www.hemit.no
• Intel Mobile Clinical Assistant: www.intel.com

Electronics affärsmodell – värdeadderande distribution

Electronics dotterbolag under namnet Acte i Norden och Polen samt Unitronic i Tyskland arbetar som värdeadderande distributörer. Affärsmodellen beskrivs förenklat i ovanstående illustration. Bolagen arbetar fokuserat med ett fåtal leverantörers produkter i nischer, söker upp och arbetar nära kunder i produktutvecklingsfasen, kundanpassar och erbjuder många olika mervärden som support och service. Leveransen sker till kunden eller utsedd kontraktstillverkare.

Flera andra distributörer på marknaden är globala spelare med mycket brett sortiment, vars fokus naturligt blir lagerhållning och logistik av mera standardbetonade komponenter

Division Mechatronics

Mechatronics erbjuder system och produkter till kunder inom tillverkningsindustri, kraftproduktion och eldistribution med höga krav på kvalitet, närhet och support. Mechatronics har verksamhet i Danmark, Finland, Sverige, Tyskland och Kina.

Mechatronics erbjudande omfattar: Produktion av kundanpassat kablage och angränsande produkter och tjänster, tillverkning och marknadsföring av elektriska förbindningssystem samt handel med mekaniska och elektromekaniska produkter samt elektronikprodukter. Produkterna som divisionens bolag tillverkar karaktäriseras av hög kvalitet, tillförlitlighet och lång användbarhet. Handeln inom Mechatronics omfattar egna produkter och kompletterande produkter från ledande tillverkare. Huvudfokus för bolagen inom divisionen är att ligga nära sina kunder för att kunna erbjuda kundspecifika produkter, ge tekniska råd och erbjuda god logistik och hög tillgänglighet.

MARKNAD

Mechatronics erbjudande riktas mot två huvudsakliga kundkategorier. Dominerande är den nordiska tillverkningsindustrin, särskilt inom kraftgenerering, tåg och järnväg, tunga fordon och maskiner samt telekommunikation. Den andra kategorin är elnätsägare och kraftdistribution. Divisionen har en marknadsledande position inom elektriska förbindningssystem på den nordiska elnätsmarknaden och är en viktig lokal leverantör av kablage för flera stora industriföretag.

VERKSAMHETEN 2008/09

Nettoomsättningen ökade till 628 MSEK (604). Tillväxten sågs under de tre första kvartalen av räkenskapsåret. Under tredje kvartalet noterades en minskad efterfrågan, vilken ytterligare förstärktes det fjärde kvartalet. Framför allt påverkades divisionen mot slutet av räkenskapsåret av den lägre investeringstakten i slutkundsled. Detta fick som följd en successivt lägre efterfrågan som fick återverkningar genom produktionskedjan, bland annat genom lagerreduktioner hos

divisionens kunder. Som ett resultat av den lägre omsättningen under slutet av året påverkades divisionens beläggningsgrad varför resultatet sjönk. Under årets slut har åtgärder vidtagits för att minska överkapacitet i divisionens producerande verksamheter, bland annat genom personalreduktioner och genom att skjuta på kapacitetsinvesteringar. Ytterligare åtgärder har innefattat ett arbete med att sänka rörelsekapitalet, framför allt lager och försäljningsfordringar.

Rörelseresultatet uppgick till 49 MSEK (50). Resultatet innehåller poster av jämförelsestörande karaktär om -4 MSEK (0), huvudsakligen under det fjärde kvartalet, som ett resultat av de åtgärder som vidtagits. Rörelsemarginalen exklusive dessa jämförelsestörande poster uppgick till 8,4 procent (8,3) för 2008/09.

STRATEGI OCH AFFÄRSUTVECKLING

Mechatronics har under året arbetat med att förstärka, förbättra och effektivisera produktionsapparaten. Divisionen ska erbjuda närhet, flexibilitet och lösningskunskap. Mechatronics ska ta ansvar för kvalitet, ledning, kontroll och materialförsörjning för sina kunder.

Mechatronics erbjudande har kompletterats för att utveckla affären mot större åtaganden i de prioriterade nischerna. Med mer komplexa leveranser bestående av flera produkter sammansatta efter kundens krav kan Mechatronics tekniska kunskap och breda sortiment komma till sin rätt fullt ut och förädlingsvärdet ökas ytterligare. Under året har Mechatronics därför förstärkt marknads- och supporterbjudandet.

Många bolag inom divisionen har lyckats bredda sin kundbas under senare år. Detta har skett på såväl befintliga geografiska marknader som nya. Här har dotterbolaget Elpress etablering i Kina varit en framgång. Erbjudandet har inledningsvis riktats mot befintliga kunder från hemmamarknaden i Norden som etablerar sig i Kina. En breddning mot lokala aktörer inom samma segment har påbörjats. Även i andra delar av världen har exportsatsningen mot några utvalda segment fortsatt med framgång.

Inom några områden har initiativ tagits till lågkostnadsproduktion utanför de nordiska länderna. Ett partnernätverk har skapats och tillverkning har påbörjats för en del av divisionens produkter.

UTSIKTER

Den globala klimatfrågan och kraven på säker eldistribution till samhällets olika funktioner stödjer efterfrågan. Mechatronics och dess kunder verkar inom marknadssegment som är långsiktigt intressanta att investera i, som till exempel vindkraftsproduktion, energieffektivisering och effektiva transporter.

Omsättning fördelat på affärstyp

• Handel 24 %
• Tjänster 2 %

Nyckeltal

Division Mechatronics		2008/09 2007/08 2006/07
Nettoomsättning, MSEK	628	604	541
Rörelseresultat, MSEK	49	50	35
Rörelsemarginal, %	8,4	8,3	6,5

Rörelsemarginal angiven exklusive jämförelsestörande poster.

Elpress bidrar till att öka säkerhet och effekt i Sveriges största kärnkraftverk

Kunskap om starka förbindningar ingår som en viktig del i förbättringarna av Sveriges största kärnkraftverk – Ringhals. Genom utbildning, hög kvalitet och helhetssyn bidrar Elpress till utvecklingen

I Sveriges största kärnkraftverk Ringhals investeras totalt 12 miljarder SEK för att

uppgradera säkerhetssystemen och förstärka skyddet, men också i att samtidigt höja

effekten. I det arbetet ska många komponenter bytas ut och digital teknik införas. De elektriska anslutningarna blir fler och ska tåla högre belastning. För en förhållandevis liten andel av den totala investeringen kan en mekaniskt och elektriskt stark förbindning med lång livslängd säkerställas genom System Elpress.

System Elpress är en helhetslösning som innefattar dels pressverktyg och kabelskor, dels en utbildning av montörerna. Alla delar i systemet är utprovade för att passa varandra. Bland annat är material i såväl pressverktyg som förbindning belastningstestat enligt internationell standard. Montörerna genomgår en kvalificerad utbildning och erbjuds möjlighet till certifiering. Genom att leverera ett helt system kan Elpress ha god kontroll på alla delar.

I såväl säkerheten som effekthöjningen krävs god precision och åldersbeständig kapacitet vilket System Elpress erbjuder.

För mer information:

• Elpress AB: www.elpress.se
• Strålsäkerhetsmyndigheten: www.stralsakerhetsmyndigheten.se
• IAEA: www.iaea.org
• Sveriges första kärnreaktor R1: http://sv.wikipedia.org/wiki/R1_(reaktor)

Division Communications

Communications erbjuder produkter, system och tjänster inom de tre områdena digital bildöverföring/teknisk säkerhet, accessprodukter och mjukvara. Divisionens bolag är verksamma i Sverige, Danmark, Norge och Finland.

Divisionens bolag erbjuder lösningar till marknaden i kraft av värdeskapande distributörer eller systemintegratörer. En ökande andel av omsättningen inom divisionen utgörs av tjänster.

MARKNAD

Divisionen är marknadsledare inom flera områden, bland annat inom videokonferenslösningar i Sverige och CAD-programvara i Danmark och Norge. Vidare har divisionen en stark position inom kamerabaserade övervakningssystem, säkerhetslösningar för sjukvården och andra produkter för teknisk säkerhet samt inom accessprodukter för telekom- och bredbandsnät. Oavsett inriktning har Lagercrantz genom sina bolag valt en tydlig nischstrategi, antingen mot en viss typ av kunder eller produktsegment. I samtliga fall är verksamheterna lokala med stor kund- och marknadskännedom.

VERKSAMHETEN UNDER 2008/09

Nettoomsättningen uppgick till 783 MSEK (790). Inom divisionen utvecklades området digital bild/teknisk säkerhet väl. Omsättningen ökade och resultatet stärktes. Inom området bidrog det under året förvärvade bolaget COBS AB till den positiva utvecklingen.

Accessområdet var fortsatt en stark bidragare till divisionens resultat. Dock minskade såväl omsättning som resultat jämfört med föregående år, framför allt på grund av lägre efterfrågan för divisionens datasäkerhetsprodukter. Därutöver minskade omsättningen i Norge på grund av ett sämre efterfrågeläge inom satellitkommunikation för fartyg. Efterfrågan inom nischade IT-produkter var fortsatt god.

Inom divisionens mjukvaruområde ökade omsättningen. Här bidrog det under året förvärvade företaget CAD Kompagniet.

Rörelseresultatet uppgick till 52 MSEK (51). I resultatet ingår kostnader av jämförelsestörande karaktär om

-5 MSEK (0). Rensat för dessa ökade rörelsemarginalen till 7,3 procent (6,5).

STRATEGI OCH AFFÄRSUTVECKLING

Inom accessområdet fortsatte under året en anpassning av sortiment och erbjudande för att hitta tydligare nischer att agera inom.

Inom teknisk säkerhet gjordes föregående år en översyn av organisationen vilket innebär att verksamheten har fokuserats mot områden där divisionen redan idag har en stark position. Arbete har lagts på att utveckla eftermarknadserbjudandet. Denna förändring har inneburit en positiv förändring och verksamheten har kunnat stärka sin marknadsposition, framför allt mot kunder inom detaljhandeln. Sedan september 2008 ingår COBS AB i området. Bolaget har en stark ställning inom säkerhetslösningar baserade på DECT-telefoni till sjukvård och kriminalvård i Norden. Under året har bolagets exportförsäljning utvecklats positivt. Företaget utvecklar för närvarande nästa generations handenhet.

CAD Kompagniet ingår från årets början inom divisionens mjukvaruområde. Divisionen har därigenom breddat sitt erbjudande inom CAD-lösningar till att även innefatta konsulttjänster.

En stark drivkraft för divisionens utveckling är det ökade informationsutbytet vilket driver på investeringar i IT/Telekom-infrastruktur. Videokonferens framstår som ett allt tydligare alternativ till resor när företag drar ned på resekostnader. En annan drivkraft är trenden mot ett mer övervakat samhälle i form av säkerhets- och kamerasystem som är relativt opåverkat av konjunkturläget. Inom accessområdet fokuserar divisionen på nischade produkter för telekomoperatörer som behövs för infrastrukturutbyggnad. Området innefattar även nischade ITprodukter.

UTSIKTER

Inom flera områden finns möjlighet att stärka rollen i värdekedjan, dels genom egenutvecklade koncept/lösningar, dels genom en ökad andel tjänsteförsäljning. Detta arbete, tillsammans med förvärv, bedöms bli de viktigaste faktorerna för framtida tillväxt inom divisionen. Utöver detta är en breddning av sortiment och en ökad försäljning av egna produkter ytterligare sätt för divisionen att stärka sin marknadsposition.

Under det kommande året kommer förändringsarbetet inom accessverksamheten att fortsätta.

Omsättning fördelat på affärstyp

Nyckeltal

Division Communications		2008/09 2007/08 2006/07
Nettoomsättning, MSEK	783	790	682
Rörelseresultat, MSEK	52	51	43
Rörelsemarginal, %	7,3	6,5	6,3

Rörelsemarginal angiven exklusive jämförelsestörande poster.

Sörmlands Sparbank satsar säkert

Sörmlands Sparbank erbjuder ett långsiktigt stöd för regionens medborgare och företagare. Trygghet för kunden, omtanke och helhetssyn är själen i bankens arbete. Detta ställer krav på en ansvarsfull förvaltning och en genuin säkerhet.

Säkerhet och IT är de viktigaste systemen för en bankrörelse. Investeringarna är betydande och driften kräver mycket personal – ofta dygnet runt. Lars Fogelberg är säkerhetschef hos Sörmlands Sparbank. Sedan mitten av 1990-talet har han utvecklat en struktur för hur

säkerhetssystemet i banken skall se ut. De grundläggande larmfunktionerna i en bankrörelse är inbrottslarm, överfallslarm, inpasseringskontroll, TV-övervakning och brandlarm. Därutöver skall systemet vara framtidssäkrat att hantera fler funktioner. För att möta kraven fordras en programvara uppbyggd på moduler som kan utvecklas i takt med ändrade behov och en stabil centraldator med extremt hög tillgänglighet.

Alla larmfunktioner ska integreras och information presenteras för operatören i ett lättanvänt och tydligt gränssnitt. Det ska också finnas funktioner för behörighetsnivåer och historik. Det ska gå att i detalj ange vad var och en får göra och när det får göras. Det ska också vara möjligt att i efterhand se vad som gjorts av vem och vilka händelser som förevarit. Om larmet går, ska ljud och bild vara klart att spela upp när Polisen kommer till banken.

Valet föll på Nordic Alarm, vars integrerade säkerhetssystem Nordic Integral uppfyller alla krav från Sörmlands Sparbank. Det har också visat sig ha en fördelaktig totalkostnad för investering, drift och service sett över en längre period.

För mer information:

• Nordic Alarm och Nordic Integral: www.nordicalarm.se
• Sörmlands Sparbank: www.sormlandssparbank.se

Förvärv

Förvärv är en viktig del av Lagercrantz tillväxtstrategi. Målgruppen av tänkbara bolag att förvärva är bred i syfte att öka takten i tillväxten. Ambitionen är att växa i befintliga och nya teknikområden och att förvärva i genomsnitt tre till fem bolag per år.

PROCESS

I dotterbolagen identifieras intressanta kompletteringsförvärv, på divisionsnivå förvärv för att bredda divisionens verksamhet och i Lagercrantz koncernledning bearbetas större strategiska förvärv. I koncernen arbetar två personer dedikerat med förvärvsfrågor. För att nå framgång i förvärv följs en väl genomarbetad process för att identifiera, utvärdera och genomföra företagsköp. Lagercrantz process omfattar fem huvudsakliga faser:

• Identifiering av tänkbara målbolag utifrån olika strategiska perspektiv samt finansiella nyckeltal.
• Kontakt med bolag och ägare, klarläggande av idé, förutsättning, syfte och samsyn.
• Analys av marknad och bolag, utarbetande av affärsplan och villkorsförhandling.
• Slutförhandling, kvalitetssäkring, köpeavtal och pressmeddelande.
• Tillträde, implementering av affärsplan, införande av styrning och rapportering, samt information till medarbetare samt kunder och leverantörer.

Dotterbolagen inom koncernen har en mycket viktig roll i kontakter och initial utvärdering tack vare deras lokala marknadskännedom. Allt fler av de tänkbara målbolagen kommer via Lagercrantz dotterbolag.

MÅLBOLAG

De bolag som Lagercrantz söker är ofta entreprenörsledda företag. Det är då viktigt att säljaren känner att bolaget hamnar i rätt miljö och ges fortsatt goda utvecklingsmöjligheter. Lagercrantz erbjuder en stabil och finansiellt stark plattform i en decentraliserad organisation med stor frihet och ett tydligt ansvar. Bolaget behåller normalt varumärke, lokalisering och organisation.

AKTIVITETER UNDER ÅRET

Under verksamhetsåret 2008/09 förvärvades två bolag: CAD Kompagniet A/S med tillträde från och med 1 april 2008 och COBS AB med tillträde den 1 september 2008. I inledningen av verksamhetsåret var aktivitetsnivån hög med ett antal parallella processer. I takt med att konjunkturläget försämrades valde Lagercrantz att dra ned på aktivitetsnivån inom förvärvsområdet. Ett antal dialoger upprätthålls vilket skapar goda möjligheter att snabbt initiera processer när affärsläget stabiliseras. Under året har koncernen också stärkt sina finanser vilket inneburit en ökad soliditet och en lägre nettolåneskuld. Koncernens utgångsläge att kunna genomföra förvärv har därför stärkts.

UTSIKTER

Lagercrantz ledning ser goda möjligheter att genomföra företagsförvärv, och söker bolag med en bevisad intjäningsförmåga och väl fungerande organisation primärt i Norden. Bolagen bör ha en stark marknadsposition inom en nisch. Lagercrantz tillför kunskap och resurser som gör det möjligt för förvärvade bolag att fortsätta utvecklingen.

Aktien

Över en femårsperiod har kursutvecklingen för Lagercrantz uppgått till 5 procent. Det breda börsindexet OMX Stockholm Price Index har under samma period fallit med 6 procent, och jämförelseindexet Carnegie Small Cap Index, nådde en uppgång om 4 procent. Under denna femårsperiod var kursen som högst 42,80 SEK under juli 2007. Det är den högsta noteringen sedan bolaget börsnoterades i september 2001. Den lägsta kursen var 16,50 SEK i november 2004. Aktiekursen den 31 mars 2009 var 23,50 SEK (28,80). Kursutvecklingen under räkenskapsåret 2008/09 (april–mars) innebar en nedgång om 20 procent. OMX Stockholm Price Index föll under samma period med 45 procent och Carnegie Small Cap Index, som visar den sammantagna utvecklingen för mindre bolag föll med 38 procent.

Lagercrantz, som hade ett börsvärde på cirka 546 MSEK (650) den 31 mars 2009, ingår i Small Cap-segmentet för bolag med börsvärde under 100 MEUR på Nasdaq OMX Stockholms huvudlista.

FÖRSLAG TILL ÅRSSTÄMMAN 2009

Styrelsens förslag till utdelning för räkenskapsåret 2008/09 är 1,50 SEK (1,50) per aktie. Utdelningen motsvarar totalt cirka 33 MSEK (34).

AKTIENS OMSÄTTNING PÅ BÖRSEN

Under räkenskapsåret omsattes drygt 4,4 miljoner aktier (9,8) motsvarande ett värde om 115 MSEK (327). Omsättningshastighet för tillgängliga aktier uppgick till 24 procent (51). Bolagen inom Small Cap-segmentet hade under 2008 en genomsnittlig omsättningshastighet om 35 procent (74). I genomsnitt gjordes under året 14 avslut per handelsdag (19) i Lagercrantz aktie.

AKTIEKAPITAL

Aktiekapitalet uppgick den 31 mars 2009 till 48,9 MSEK fördelat på 1 094 654 aktier av serie A och 22 078 655 aktier av serie B. Varje aktie har ett kvotvärde om 2,11 SEK. Aktier i serie A ger rätt till tio röster medan aktier i serie B ger rätt till en röst. Båda aktieslagen äger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Bolagsordningen medger konvertering av A-aktier till B-aktier. Under året konverterades 1 344 aktier (–), varefter antalet röster i bolaget uppgår till 33 025 195.

Årsstämman 2008 beslutade om indragning utan återbetalning av aktier av serie B. Under 2008 har totalt 1 240 923 aktier av serie B dragits in. Genom en samtidig fondemission om drygt 2,5 MSEK har aktiekapitalet bibehållits fullt ut.

ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Årsstämman 2008 gav styrelsen bemyndigande att återköpa aktier. Under året genomfördes återköp av 500 000 aktier (1 200 000) av serie B. Lagercrantz totala innehav av egna aktier uppgick den 31 mars till 1 195 000 aktier av serie B (1 936 423) motsvarande 5,2 procent (7,9) av antalet aktier och 3,6 procent (5,6) av röstetalet i Lagercrantz. Av återköpta aktier är 695 500 aktier avsedda att fullgöra bolagets åtagande i utestående optionsprogram där lösenkursen uppgår till 36,00 SEK, 44,40 SEK respektive 36,80 SEK per köpoption. Det genomsnittliga anskaffningspriset för återköpta aktier uppgår till 25,57 SEK per aktie.

INCITAMENTSPROGRAM

2006 infördes ett incitamentsprogram för chefer och ledande befattningshavare i koncernen enligt beslut av årsstämman. Programmet syftar till att höja motivationen och skapa delaktighet för chefer och ledande befattningshavare avseende möjligheterna i bolagets utveckling. Vidare är avsikten att motivera chefer och ledande befattningshavare till fortsatt anställning i koncernen. Programmet är ett återkommande treårigt program baserat på köpoptioner på återköpta aktier av serie B. Det totala antalet utestående köpoptioner utgivna enligt programmet får inte vid något tillfälle motsvara mer än cirka tre procent av det totala antalet utestående aktier (av såväl serie A som serie B). Årsstämman 2006 beslutade om tilldelning av 255 000 köpoptioner och årsstämman 2007 beslutade om tilldelning av 260 000 köpoptioner. Årsstämman 2008 beslutade om tilldelning av ytterligare 180 500 köpoptioner. Programmen fulltecknades. Varje option ger rätt att förvärva en aktie till lösenpriset 36,00 SEK (program 2006), 44,40 SEK (program 2007) respektive 36,80 (program 2008). Optionerna kan utnyttjas 20 september–20 december 2009 (program 2006), 21 september–21 december 2010 (program 2007) respektive 27 september–27 december 2011 (program 2008). Sammantaget motsvarar programmet vid fullt utnyttjande 3 procent av antalet aktier och cirka 2 procent av rösterna i bolaget.

ÄGARE

Skandia Liv är bolagets största ägare mätt som andel av kapital. Anders Börjesson och Tom Hedelius äger aktier av såväl serie A som B och innehar 13,1 procent respektive 11,4 procent av rösterna. Under året förvärvade Swedbank Robur fonder Carnegie fonder varvid Robur ökade sitt ägande i Lagercrantz. Andelen utlandsägda aktier uppgick till 25,3 procent (26,7) på balansdagen. Antalet aktieägare förändrades marginellt under

året och per den 31 mars 2009 hade Lagercrantz 3 497 aktieägare (3 614).

INFORMATIONSGIVNING

Lagercrantz Group informerar om väsentliga händelser i bolaget genom offentliggörande av pressmeddelande. Bolaget lämnar periodisk ekonomisk information i form av kvartalsrapporter. Pressmeddelanden och kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets webbplats, där även ekonomiska översikter och aktuell bolagsstyrningsinformation publiceras. På webbplatsen, www.lagercrantz.com, finns också möjlighet att ladda ner pdf-filer för utskrift och prenumerera på pressmeddelanden

via e-post samt en förteckning över de analytiker som följer Lagercrantz Group.

Årsredovisning, delårsrapporter och kommunikéer görs omedelbart tillgängliga på svenska och engelska via Lagercrantz webbplats. Samtidigt distribueras de genom en etablerad tjänsteleverantör och registreras hos Finansinspektionen. Det är bolagets uppfattning att detta förfarande bäst uppfyller kraven i EU-direktivet om icke-diskriminerande spridning och samtidig europeisk tillgänglighet. Som en följd av det distribueras inte rapporterna i tryckt form annat än på begäran.

Kursutveckling och omsättning 1 år

Ägarstruktur i Lagercrantz Group 2009-03-31

		Antal aktier	Antal ägare	Innehav	Röster
		1–500	1 980	1,9%	1,3%
Aktiefakta		501–1 000	634	2,5%	1,7%
Kortnamn	LAGR B	1 001–10 000	759	11,1%	9,1%
ID	SSE14335	10 001–50 000	78	7,7%	6,5%
		50 001–100 000	18	6,1%	4,7%
ISIN kod	SE0000808396	100 001–	28	70,6%	76,6%
Segment	Small Cap	Summa	3 497	100,0%	100,0%
Sektor	45203030 Technology Distributors
Noterad sedan	3 september 2001	Juridiska personer	381	58,9%	42,4%
		Fysiska personer	3 116	41,1%	57,6%
		Summa	3 497	100,0%	100,0%
		varav Sverigeboende	3 343	74,7%	82,5%

Största ägarna i Lagercrantz Group 2009-03-31

Ägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Innehav	Röster
Anders Börjesson med familj	377 982	402 500	3,6%	13,1%
Tom Hedelius med familj	362 982	5 400	1,7%	11,4%
Pär Stenberg	229 152	919 122	5,2%	10,1%
Skandia Liv		2 436 041	11,1%	7,7%
Swedbank Robur Fonder		2 283 513	10,4%	7,2%
Odin Fonder		1 810 503	8,2%	5,7%
Nordea Bank Finland		1 505 522	6,9%	4,7%
Brita Säve, dödsbo	30 000	973 983	4,6%	4,0%
Aktia Sparbank		752 500	3,4%	2,4%
Marianne Rapp		716 000	3,3%	2,2%
Länsförsäkringar Fonder		712 751	3,2%	2,2%
Stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling		400 000	1,8%	1,3%
Björn Nordenwall		270 000	1,2%	0,8%
Annika Wendell	15 000	100 000	0,5%	0,8%
Kronprissessan Margaretas Minnesfond	17 476	75 000	0,4%	0,8%
Citibank		233 635	1,1%	0,7%
Familjen Mörner		221 070	1,0%	0,7%
Handelsbanken Fonder		205 751	0,9%	0,6%
Familjen Matern		200 806	0,9%	0,6%
Nordic Small Cap		149 962	0,7%	0,5%
Summa 20 största ägarna	1 032 592	14 374 059	70,1%	77,6%
Summa övriga ägare	62 062	6 509 096	29,9%	22,4%
Totalt exklusive återköpta aktier	1 094 654	20 883 155	100,0%	100,0%
Lagercrantz Group (återköp)		1 195 500
Totalt	1 094 654	22 078 655

Aktiekapitalets utveckling

	Händelse	Förändring antal	Antal aktier	Andel av kapital, %	Antal röster	Andel av röster, %
Serie A
IB			1 840 286	7%	18 402 860	41%
2001/02	Konvertering A- till B-aktier	-725 464	1 114 822	4%	11 148 220	29%
2002/03	Konvertering A- till B-aktier	-8 320	1 106 502	4%	11 065 020	29%
2003/04	Indragning av återköpta aktier		1 106 502	4%	11 065 020	31%
2003/04	Konvertering A- till B-aktier	-4 692	1 101 810	4%	11 018 100	31%
2004/05	Konvertering A- till B-aktier	-4 468	1 097 342	4%	10 973 420	31%
2005/06	Indragning av återköpta aktier		1 097 342	4%	10 973 420	32%
2006/07	Konvertering A- till B-aktier	-1 344	1 095 998	4%	10 959 980	32%
2008/09	Indragning av återköpta aktier		1 095 998	5%	10 959 980	33%
2008/09	Konvertering A- till B-aktier	-1 344	1 094 654	5%	10 946 540	33%
Serie B
IB			26 023 946	93%	26 023 946	59%
2001/02	Konvertering A- till B-aktier	725 464	26 749 410	96%	26 749 410	71%
2002/03	Konvertering A- till B-aktier	8 320	26 757 730	96%	26 757 730	71%
2003/04	Indragning av återköpta aktier	-1 950 000	24 807 730	96%	24 807 730	69%
2003/04	Konvertering A- till B-aktier	4 692	24 812 422	96%	24 812 422	69%
2004/05	Konvertering A- till B-aktier	4 468	24 816 890	96%	24 816 890	69%
2005/06	Indragning av återköpta aktier	-1 500 000	23 316 890	96%	23 316 890	68%
2006/07	Konvertering A- till B-aktier	1 344	23 318 234	96%	23 318 234	68%
2008/09	Indragning av återköpta aktier	-1 240 923	22 077 311	95%	22 077 311	67%
2008/09	Konvertering A- till B-aktier	1 344	22 078 655	95%	22 078 655	67%

Flerårsöversikt

Resultaträkning

Belopp i MSEK	2008/09	2007/08	2006/07	2005/06	2004/05
Nettoomsättning	2 138	2 172	1 974	1 608	1 518
Rörelseresultat före avskrivningar	130	154	120	72	23
Avskrivningar	-25	-23	-21	-15	-19
Rörelseresultat	105	131	99	57	4
Finansiella intäkter och kostnader	-11	-10	-9	-2	-5
Resultat efter finansiella poster	94	121	90	55	-1
Skatter & minoritetsintressen	-26	-30	-25	-16	6
Årets resultat	68	91	65	39	5

Balansräkning

Belopp i MSEK	2009-03-31	2008-03-31	2007-03-31	2006-03-31	2005-03-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	306	238	225	63	38
Materiella anläggningstillgångar	56	51	83	95	92
Finansiella anläggningstillgångar	23	30	39	38	42
Övriga omsättningstillgångar	604	657	678	501	479
Likvida medel och kortfristiga placeringar	60	79	94	55	78
Summa tillgångar	1 049	1 055	1 119	752	729
Eget kapital och skulder
Eget kapital & minoritetsintresse	518	459	432	393	374
Räntebärande avsättningar och skulder	138	172	255	46	73
Icke räntebärande avsättningar och skulder	393	424	432	313	282
Summa eget kapital och skulder	1 049	1 055	1 119	752	729
Sysselsatt kapital	656	631	687	439	447
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	63	61	61	48	58

Kassaflödesanalys

Belopp i MSEK	2008/09	2007/08	2006/07	2005/06	2004/05
Resultat efter finansiella poster	94	121	90	55	1
Justeringar för betald skatt & poster som inte ingår i kassaflödet	1	-19	3	-3	6
Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital	95	102	93	52	7
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital	42	18	-17	34	29
Kassaflöde från den löpande verksamheten	137	120	76	86	36
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-77	17	-170	-45	-6
Kassaflöde från den löpande verksamheten och
investeringsverksamheten	60	137	-94	41	30
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-77	-151	134	-65	-89
Årets kassaflöde	-17	-14	40	-24	-59

Nyckeltal

Belopp i MSEK om inte annat anges.	2008/09	2007/08	2006/07	2005/06	2004/05
Omsättningsförändring, %	-1,6	10,0	22,8	5,9	-3,2
Rörelsemarginal,%	4,9	6,0	5,0	3,5	0,3
Vinstmarginal, %	4,4	5,6	4,6	3,4	0,1
Avkastning på sysselsatt kapital, %	17,0	20,6	18,0	13,4	1,3
Avkastning på eget kapital, %	13,9	20,5	15,8	10,2	1,3
Soliditet, %	49,4	43,5	38,6	52,3	51,3
Skuldsättningsgrad, ggr	0,3	0,4	0,6	0,1	0,2
Nettoskuldsättningsgrad, ggr	0,2	0,2	0,4	0,0	0,0
Räntetäckningsgrad, ggr	7	9	9	14	1
Netto räntebärande skulder (+) / fordran (-)	78	93	161	-9	-5
Antal anställda årets slut	742	763	751	541	512
Genomsnittligt antal anställda	782	769	741	551	562
Lönekostnader inkl sociala avgifter	442	409	381	288	298
Omsättning utanför Sverige	1 486	1 496	1 352	1 053	941

Data per aktie

	2008/09	2007/08	2006/07	2005/06	2004/05
Antal aktier vid årets slut efter återköp ('000)	21 978	22 478	23 678	23 678	24 078
Vägt antal aktier efter återköp ('000)	22 287	23 212	23 678	23 923	24 078
Rörelseresultat per aktie, SEK	4,71	5,64	4,18	2,38	0,17
Vinst per aktie, SEK	3,05	3,92	2,75	1,63	0,21
Kassaflöde från rörelsen per aktie, SEK	6,15	5,17	3,21	3,59	1,50
Kassaflöde per aktie, SEK	-0,76	-0,60	1,69	-1,00	-2,45
Utdelning per aktie, SEK (Årets utdelning enligt förslag)	1,50	1,50	1,25	1,00	0,75
Eget kapital per aktie, SEK	23,60	20,40	18,20	16,60	15,70
Senaste betalkurs per aktie, SEK	23,50	28,80	33,50	30,10	19,50

Definitioner

Avkastning på eget kapital

Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Eget kapital per aktie

Eget kapital i relation till antal aktier vid årets slut efter återköp.

Genomsnittligt antal anställda

Medeltalet årsanställda under året.

Kassaflöde från rörelsen per aktie

Kassaflöde från den löpande verksamheten i relation till vägt antal aktier efter återköp.

Kassaflöde per aktie

Årets kassaflöde i relation till vägt antal aktier efter återköp.

Netto räntebärande skulder/fordran Räntebärande avsättningar och skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar.

Nettoskuldsättningsgrad

Räntebärande avsättningar och skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar i förhållande till eget kapital plus minoritet.

Omsättningsförändring

Förändring av nettoomsättningen i procent av föregående års nettoomsättning.

Räntetäckningsgrad

Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal

plus minoritet.

Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital

Soliditet Eget kapital plus minoritet i procent av

balansomslutningen.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning reducerat med icke räntebärande avsättningar och skulder.

Vinst per aktie

Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till vägt antal aktier efter återköp.

Vinstmarginal

Resultat efter finansiella poster minus andel i intressebolag i procent av nettoomsättningen.

Förvaltningsberättelse 2008/09

Styrelsen och verkställande direktören för Lagercrantz Group AB (publ) med organisationsnummer 556282- 4556 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2008/09.

Den legala årsredovisningen utgörs av Förvaltningsberättelse med förslag till vinstdisposition, samt de finansiella rapporterna.

VERKSAMHETEN

Lagercrantz Group AB (publ) och dess dotterbolag är en teknikhandelskoncern inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Koncernens produkter och tjänster kännetecknas av ett högt teknikinnehåll.

Koncernen verkar inom specifika produktsegment och med tydligt nischfokus. Koncernen präglas av ett decentraliserat synsätt där varje dotterbolag har ett stort ansvar för sin valda strategi. Lagercrantzkoncernen består av moderbolaget Lagercrantz Group AB och ett 25-tal dotterbolag som är organiserade i de tre divisionerna Electronics, Mechatronics och Communications.

NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT

Lagercrantzkoncernens nettoomsättning för 2008/09 (1 april 2008–31 mars 2009) uppgick till 2 138 MSEK (2 172). Förvärvade enheter bidrog med 53 MSEK i omsättning under året.

Under det tredje och fjärde kvartalet har kraftfulla åtgärder vidtagits för att anpassa koncernens verksamhet till en tydlig konjunkturförsämring. Åtgärderna inriktas mot kostnadsminskningar och kapitalrationaliseringar. Under kvartal fyra har cirka 60 fast anställda samt ett drygt 15-tal inhyrda medarbetare lämnat koncernen. Ytterligare personalminskningar har initierats under kvartalet vilket kommer att medföra att personalstyrkan minskar med totalt cirka 110 personer sedan september 2008. Därutöver råder en allmän återhållsamhet avseende kostnader. Vissa strukturåtgärder har genomförts vilket inneburit att dotterbolagen i UK och Schweiz inom division Electronics integrerats i andra resultatenheter.

Kapitalrationaliseringsåtgärder har framför allt varit inriktade mot att sänka varulagret samt att reducera försäljningsfordringar. Tack vare riktade åtgärder har dessa minskat kraftigt det andra halvåret och kassaflödet stärkts.

Som ett resultat av ovan nämnda åtgärder påverkades kvartal fyra av poster av jämförelsestörande karaktär om cirka -17 MSEK. Totalt under året uppgick de jämförelsestörande posterna till -21 MSEK jämfört med en positiv påverkan om 4 MSEK föregående år. Rörelseresultatet för 2008/09 uppgick till 105 MSEK (131) och exklusive poster av jämförelsestörande karaktär till 126 MSEK (127). Rörelsemarginalen exklusive jämförelsestörande poster ökade till 5,9 procent (5,8). Resultat efter finansnetto uppgick till 94 MSEK (121) för helåret. Motsvarande siffror exklusive jämförelsestörande poster var 115 MSEK (117).

Förändrade valutakurser påverkade koncernens resultat efter finansnetto med totalt +4 MSEK (-2) under helåret.

Årets resultat 2008/09 uppgick till 68 MSEK (91), motsvarande ett resultat per aktie om 3,05 SEK (3,92).

LÖNSAMHET OCH FINANSIELL STÄLLNING

Avkastningen på sysselsatt kapital för 2008/09 uppgick till 17 procent mot 21 procent föregående år. Motsvarande avkastning exklusive poster av jämförelsestörande karaktär var 20 procent för båda åren. Avkastning på eget kapital var 14 procent (21) och exklusive jämförelsestörande poster 17 procent (20). Avkastningen på eget kapital påverkas av att det egna kapitalet bland annat har ökat på grund av kronans försvagning vid omräkning av utländska dotterbolag med cirka 39 MSEK (3). Eget kapital per aktie uppgick till 23,60 SEK, mot 20,40 SEK vid årets ingång. Soliditeten vid periodens utgång uppgick till 49 procent jämfört med 44 procent vid årets början. Koncernen uppvisade en finansiell nettoskuld vid periodens slut om 78 MSEK, att jämföra med 93 MSEK vid årets början. Vid periodens utgång fanns en behållning om 7 MSEK på moderbolagets checkräkningskredit om totalt 250 MSEK, mot ett utnyttjande om 19 MSEK vid periodens början. Nettoskuldsättningsgraden i koncernen är oförändrad 0,2 gånger.

KASSAFLÖDE OCH INVESTERINGAR

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 137 MSEK (120) under 2008/09, motsvarande ett kassaflöde per aktie från den löpande verksamheten om 6,15 SEK (5,17). Arbetet med att sänka rörelsekapitalet har medfört att koncernens varulager och försäljningsfordringar minskat kraftigt mot slutet av året. Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till brutto 23 MSEK (25) och förvärv av bolag 57 MSEK (27) för helåret. Under året - samtliga under kvartal tre – återköptes aktier motsvarande 11 MSEK (37). Utdelning lämnades med 34 MSEK (30). Föregående års kassaflöde påverkades av fastighetsförsäljningar med 70 MSEK.

Electronics

Nettoomsättningen uppgick till 727 MSEK (778). Under året sågs en försämrad efterfrågan. Detta drabbade först verksamheterna i Tyskland och UK. Gradvis under året spreds denna effekt till flertalet bolag inom divisionen. Kostnadsreducerande åtgärder sattes därför in i divisionens bolag under året. Därutöver har verksamheterna i UK och Schweiz minskats och integrerats med andra enheter i divisionen för att skapa ökad kostnadseffektvitet. Totalt har detta inneburit att divisionen påverkats att poster av jämförelsestörande karaktär om -4 MSEK (0), varav huvuddelen under det sista kvartalet.

En högre bruttomarginal som ett resultat av förändrad sortimentsmix kompenserar till viss del den minskade omsättningen. Rörelseresultatet minskade till 24 MSEK (38) och 28 MSEK (38) justerat för jämförelsestörande poster. Rörelsemarginalen uppgick till 3,9 procent (4,9) exklusive jämförelsestörande poster.

Mechatronics

Nettoomsättningen uppgick till 628 MSEK (604). Även om årets omsättning översteg fjolårets sågs en kraftig minskning mot slutet av året. Då huvuddelen av divisionens verksamhet är tillverkande har åtgärder vidtagits för att skyndsamt anpassa kapaciteten till den lägre efterfrågan. Detta arbete innefattar en lägre investeringstakt och personalreduktioner. Därutöver har arbete gjorts för att reducera rörelsekapitalet.

Åtgärderna har belastat resultatet under året med cirka -4 MSEK (0). Rensat för dessa uppgick rörelseresultatet till 53 MSEK (50), motsvarande en marginal om 8,4 procent (8,3). Det redovisade resultatet uppgick till 49 MSEK (50).

Communications

Nettoomsättningen uppgick till 783 MSEK (790). Bland divisionens olika verksamheter ökade omsättningen inom området digital bild/teknisk säkerhet, framför allt tack vare att förvärvet COBS ingår från och med september 2008. Inom access- och mjukvaruområdet minskade omsättningen under året. I de flesta enheter inom divisionen vidtogs åtgärder för att möta den lägre efterfrågan.

Totalt har detta inneburit att divisionen påverkats att poster av jämförelsestörande karaktär om –5 MSEK (0) under det sista kvartalet. Rörelseresultatet under året uppgick till 57 MSEK (51), motsvarande en rörelsemarginal om 7,3 procent (6,5) exklusive jämförelsestörande poster. Det redovisade resultatet uppgick till 52 MSEK (51).

MODERBOLAGET OCH ÖVRIGA KONCERNPOSTER

Moderbolagets interna nettoomsättning för helåret uppgick till 26 MSEK (26) och resultatet efter finansnetto till 77 MSEK (32). I resultatet ingår kursjusteringar på koncernintern

utlåning om 3 MSEK (–1). Utdelningar från dotterbolag uppgick till netto 140 MSEK (81). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till netto 0 MSEK (0). Moderbolaget har en beviljad checkkredit om 250 MSEK. Tillgodohavandet vid periodens utgång var 7 MSEK, mot ett utnyttjande om 19 MSEK vid ingången av räkenskapsåret. Moderbolaget har en långfristig förvärvskredit om 69 MSEK. I övrigt fanns likvida medel om 0 MSEK mot 0 MSEK vid ingången av räkenskapsåret. Moderbolagets soliditet uppgick till 65 procent vid utgången av perioden mot 56 procent vid årets ingång.

Bland Moderbolaget/Övriga koncernposter finns poster av jämförelsestörande karaktär som under 2008/09 påverkat resultatet med totalt –9 MSEK, mot positivt netto 4 MSEK föregående år. Kostnaderna kvartal fyra uppgick till –5 MSEK och avser framför allt personalneddragningar och andra omstruktureringar. Föregående år påverkades resultatet positivt av jämförelsestörande poster om netto 4 MSEK. Dessa avsåg främst fastighetsförsäljningar.

MEDARBETARE

Vid periodens utgång uppgick antalet medarbetare inom koncernen till 742, vilket kan jämföras med 763 vid periodens ingång. Under året ökade antalet medarbetare till som mest 810 personer i september 2008 tack vare förvärvade verksamheter. Minskningen under senare del av året förklaras av de kostnadsreducerande åtgärder som genomförts i koncernen.

AKTIEFÖRDELNING, ÅTERKÖP OCH STÖRRE AKTIEÄGARE

Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till 48,9 MSEK. Fördelningen på aktieslag är 1 094 654 aktier av serie A och 22 078 655 aktier av serie B, totalt 23 173 309 aktier. Aktier av serie A har 10 röster, aktier av serie B en röst per aktie. Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst tjugofem miljoner (25 000 000) SEK och högst etthundra miljoner (100 000 000) SEK. Antalet aktier skall vara lägst 12 500 000 stycken och högst 50 000 000 stycken.

A-aktien är ej noterad. Båda aktieslagen äger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet per aktie uppgår till 2,11 SEK. Bolagsordningen medger konvertering av aktier av serie A till serie B. Under året konverterades 1 344 Aaktier till B-aktier på uppmaning av en aktieägare.

Årsstämman 2008 gav styrelsen ett mandat att till nästa årsstämma återköpa aktier upp till 10 procent av totala antalet aktier i bolaget. Återköp skall ske över börsen. Mandatet omfattade även möjligheten att använda återköpta aktier som likvid vid förvärv samt för att täcka bolagets åtagande i incitamentsprogram. Under året har 500 000 aktier förvärvats för totalt cirka 11 MSEK. Lagercrantz ägde vid periodens slut 1 195 500 aktier av serie B, vilket motsvarar 5,2 procent av antalet aktier och 3,6 procent av röstetalet i Lagercrantz. Återköpta aktier täcker bland annat bolagets åtagande i utestående optionsprogram om totalt 695 500 optioner som ställts ut

(tilldelning 2006, 2007 och 2008) där lösenkursen uppgår till 36,00 SEK, 44,40 SEK respektive 36,80 SEK per köpoption (se Not 6 för vidare information). Det genomsnittliga anskaffningspriset för återköpta aktier uppgår till 25,57 SEK per aktie.

Den 31 mars 2009 var antalet aktieägare 3 497. Tre aktieägare har mer än tio procent av rösterna: Anders Börjesson med familj 13,1 procent, Tom Hedelius med familj 11,4 procent samt Pär Stenberg 10,1 procent. Skandia Liv är med 11,1 procent av kapitalet den största ägaren sett till innehav.

BOLAGSORDNING OCH AVTALSFÖRHÅLLANDEN

Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter skall utses på årsstämma. Bolaget styrelse skall bestå av minst tre och högst nio ledamöter.

Det finns inga väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen av bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Det finns inget avtal mellan bolaget och dess styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa, som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande, säger upp sig.

FÖRETAGSFÖRVÄRV

Förvärv detta år är COBS AB med tillträde under kvartal två samt CAD Kompagniet A/S under kvartal ett. Båda bolagen ingår i division Communications. Förvärvade verksamheter har påverkat koncernens nettoomsättning med cirka 53 MSEK och koncernens resultat före skatt med 1 MSEK under 2008/09. Hade samtliga förvärv genomförts vid räkenskapsårets ingång hade påverkan på koncernens nettoomsättning och resultat före skatt varit uppskattningsvis 72 MSEK respektive 3 MSEK.

TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Transaktioner mellan Lagercrantz och närstående som väsentligen påverkat ställning och resultat har inte ägt rum.

STYRELSENS ARBETE

Under verksamhetsåret 2008/09 hade styrelsen åtta protokollförda möten, varav ett konstituerande i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid det konstituerande mötet. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande ledningen, ordförandens respektive VD:s ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen.

VD är ledamot av styrelsen och föredragande vid styrelsemöten. Styrelsen har utsett koncernens vice VD till sekreterare. Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande och beslut fattas om möjligt efter diskussion som leder till konsensus. Styrelsen har varit fulltalig vid samtliga möten under året.

Under varje ordinarie styrelsemöte avhandlas företagets ekonomiska och finansiella ställning samt en punkt som behandlar förvärv. Styrelsen informeras löpande genom skriftlig information om företagets verksamhet samt annan information som är av betydelse.

Under 2008/09 har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor kring förvärv, struktur och marknadsläge. Styrelsens arbete har sedan präglats av strukturfrågor och åtgärdsprogram för att möta konjunkturnedgången. Styrelsen har också hållit ett möte enbart inriktat på koncernens position och strategi.

Styrelsens arbete utvärderas årligen efter en etablerad process. Den senaste utvärderingen gjordes under ett sammanträde i februari månad. Bland punkterna som diskuterades fanns:

• Agenda och styrelsematerial
• Antal möten
• Strategisk plan och inriktning
• Revisionsgenomgång
• Övergripande ansvar
• Kompetens
• Ordförandes arbete
• Mötesteknik och gruppdynamik

SOCIALT ANSVAR

Lagercrantz bygger sin långsiktiga utveckling på ett ansvarsfullt företagande avseende moral och affärsmanskap. Koncernens verksamhet bygger på långvariga och starka relationer med kunder och leverantörer, samt god etik och stor respekt för alla individer såväl inom företaget som vid externa kontakter.

Liksom övriga delar av koncernens verksamhet är det konkreta arbetet med socialt ansvar i hög grad decentraliserat inom ramen för de riktlinjer Lagercrantz antagit och som baseras på den etiska policy som IT & Telekomföretagen inom Almega antog den 15 oktober 2008. Policyn återfinns på Lagercrantz hemsida och innefattar viktiga grundprinciper avseende: Diskriminering, Arbetsmiljö, Miljö, Immateriella rättigheter, Barnarbete, Mutor och bestickning.

MILJÖPÅVERKAN

Ansvar för att förbättra miljön och medverkan till en varaktig hållbar utveckling är en viktig utgångspunkt för koncernens verksamhet. Den huvudsakliga verksamheten utgörs av handel och distribution och endast ett fåtal av koncernens bolag har egen tillverkning. Koncernens påverkan på miljön är därför begränsad och sker huvudsakligen i samband med transporter av färdiga produkter, tjänsteresor samt hantering av avfall. Koncernens bolag arbetar kontinuerligt med att minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöarbetet bedrivs lokalt med utgångspunkt från varje bolags specifika förutsättningar. Bolagen i koncernen strävar efter hög effektivitet i användning av energi och naturresurser, gynnar system för återanvändning och återvinning av material och energi samt förebygger och begränsar förorening av miljön. Ambitionen är att ha en stor lyhördhet för kunders och leverantörers önskemål och därmed kunna möta marknadens krav avseende ett proaktivt miljöarbete. Många av bolagen inom koncernen arbetar med kvantitativa målsättningar i sitt miljöarbete. Koncernen bedriver i ett dotterbolag miljöpliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser "anläggning för verkstadsindustri med ytbehandling". Inga kända hot föreligger som ur miljösynpunkt skulle äventyra koncernens verksamhet.

FORSKNING OCH UTVECKLING

I syfte att stärka och utveckla Lagercrantz position som en av de ledande leverantörerna av lösningar inom elektronik, el och kommunikation satsar koncernen framför allt resurser på utveckling av olika koncept för kunder och samarbetspartners samt viss uppbyggnad av egna varumärken. Genomförda aktiviteter under 2008/09 inkluderade bland annat produktutveckling. Utgifterna för forskning och utveckling utgör mindre än en procent av omsättningen. Under räkenskapsåret aktiverades utgifter för utveckling av viss programvara samt utveckling av en ny produktgeneration inom inbyggnadsdatorer.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Lagercrantz resultat, finansiella ställning samt den framtida utvecklingen påverkas av såväl interna faktorer som koncernen själv råder över samt externa faktorer där möjligheten att påverka händelseförloppet är begränsat. De riskfaktorer som har störst betydelse för koncernen är konjunkturläget, strukturförändringar på koncernens marknader, leverantörs- och kundberoende, konkurrenssituationen samt finansiella risker. Oron på världens finansiella marknader och en omfattande generell konjunkturavmattning har skapat ökad osäkerhet och påverkat efterfrågan för flertalet av koncernens bolag under 2008 och inledningen av 2009. Koncernen vidtar därför ett antal åtgärder avseende kostnader, rörelsekapital och investeringar samt har en ökad vaksamhet kring den fortsatta utvecklingen. Genom Lagercrantz verksamhet, med ett 25-tal rörelsedrivande dotterbolag verksamma på ett flertal olika geografiska marknader och inom olika marknadssegment begränsas dock de affärsmässiga riskerna.

Konjunkturläget

Lagercrantz påverkas av den generella konjunkturutvecklingen som brukar mätas i termer av BNP-tillväxt. Då Lagercrantz nästan uteslutande säljer sina produkter och tjänster till företag och myndigheter är det framför allt dessas köpbeslut som påverkar Lagercrantz. Lagercrantz försöker möta de risker som följer av konjunkturpåverkan genom branschspridning och nischfokus. Branschspridning innebär att sett över hela koncernen så befinner sig koncernens kunder i olika faser i en konjunkturcykel. Som ett resultat av koncernens nischfokus är koncernen mindre beroende av en eller ett fåtal slutmarknader för dess tillväxt och lönsamhet. Detta innebär att en konjunkturförändring inom en sektor, till exempel transport, eller ett land kan ha en stor påverkan på ett individuellt bolag nischat

mot delar av denna sektor eller geografi men har mindre effekt på koncernens totala utveckling. Lagercrantz strävar efter att en allt större del av försäljningen ska komma från eftermarknadsförsäljning och serviceintäkter vilka bedöms som mindre konjunkturkänsliga än investeringsvaror.

Strukturförändringar

Lagercrantz arbetar aktivt med att öka värdeinslaget i sitt erbjudande oavsett kundgrupp. Detta har varit en klart bidragande orsak till koncernens förbättrade lönsamhet och att koncernen fortsatt är en prioriterad leverantör till många kunder. En viktig del i detta arbete har varit att mer selektivt välja kunder och marknadssegment där koncernen har möjlighet att skapa en stark marknadsposition vilket gör det svårare att ersätta oss med en annan leverantör.

En annan strukturförändring som påverkar verksamheterna är den allt snabbare tekniska utvecklingen och de, generellt, kortare produktlivscyklerna. Detta ställer ökade krav på bolagen att ligga nära kunderna för att fånga upp trender och att veta när det är kommersiellt motiverat att ta upp ett nytt teknikområde eller fasa ut ett befintligt.

Leverantörs- och kundberoende

Beroendet av enskilda leverantörer är en av de viktigaste rörelseriskerna för ett enskilt dotterbolag att hantera. Många av bolagen inom koncernen har utvecklat sin verksamhet baserat på en eller några starka leverantörsrelationer. Om en sådan skulle falla bort skulle det drabba bolaget, framför allt på kort sikt innan alternativ funnits. För att minimera denna risk arbetar dotterbolagen nära sina leverantörer för att skapa starka relationer på flera plan. Dessutom arbetar koncernen i allt högre utsträckning med att analysera leverantörs- och kundrelationer utifrån avtalsstruktur, produktansvarsfrågor och försäkringsbara risker för att minimera konsekvenserna av ett bortfall av en leverantör eller kund.

Totalt i koncernen finns ett stort antal leverantörer och distributionsavtal och av dessa är ett 20-tal av så stor ekonomisk betydelse, att det krävs speciella åtgärder om någon eller några av dessa skulle falla bort. Ingen leverantör representerar mer än cirka 10 procent av koncernens samlade omsättning. Att ett antal leverantörsavtal upphör och tillkommer varje år är dock en normal del av verksamheten.

Lagercrantz har en bred kundstruktur fördelat på ett antal industrisegment och geografiska marknader. Ingen kund representerar mer än cirka 5 procent av koncernens samlade omsättning.

Konkurrenssituationen

Generellt kan sägas att de marknadssegment där Lagercrantz är aktiv präglas av förändring och ökad konsolidering även om stor variation råder. Inom framför allt elektronikbranschen har

den konsolidering som skedde i början av 2000-talet skapat prispress inom området standardkomponenter till större kunder. Fortfarande finns dock många nischer som erbjuder god lönsamhet, framför allt tack vare att kundstrukturen där ser annorlunda ut med fler mindre, lokala kunder. Det är inom denna typ av nischer Lagercrantz vill vara. Inom andra områden där Lagercrantz är aktiv har utflyttning inom kundledet lett till att kvarvarande aktörer "tävlar" om samma kunder och den organiska tillväxten är låg. Så är till exempel fallet inom kablagetillverkning. Lagercrantz försöker här inta en unik position genom flexibel produktion, hög kvalitet och goda kundrelationer. Inom många andra marknader där Lagercrantz verksamheter är aktiva är marknadstillväxten så god och graden av konsolidering så låg att konkurrenssituationen tillåter såväl tillväxt som förbättrad lönsamhet.

Säsongsvariationer

Lagercrantz verksamhet präglas i begränsad omfattning av säsongsvariationer. Verksamheten följer normalt den producerande industrins säsongsmönster, vilket innebär lägre försäljning under semesterperioder. Baserat på ett historiskt mönster genereras normalt knappt hälften av resultatet under de två första kvartalen, det vill säga perioden april–september, och drygt hälften under de två sista kvartalen av räkenskapsåret, med andra ord oktober–mars. Avvikelser från detta mönster kan ske vid snabba konjunkturella förändringar under ett räkenskapsår så som skedde under 2008/09.

Finansiella risker och känslighetsanalys

För en beskrivning av koncernens och moderbolagets finansiella risker och känslighetsanalys hänvisas till Not 41.

REDOVISNINGSPRINCIPER OCH KOMMENTARER

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EGkommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper" i Not 1. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

ERSÄTTNINGSPRINCIPER FÖR LEDANDE BEFATTNINGS-HAVARE

Av årsstämman 2008 beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt information om befintliga incitamentsprogram framgår av Not 6 i denna årsredovisning.

Styrelsens förslag till årsstämman 2009 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare innebär att ersättning till verkställande direktören och andra personer i företagsledningen kan utgöras av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga förmåner samt finansiella instrument. Den sammanlagda ersättningen bör vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga årliga lönedelen ska vara maximerad till omkring 40 procent av den fasta lönen. Vidare ska den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer.

Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITP-plan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom nuvarande incitamentsprogram förekommer inte några aktie- eller kursrelaterade program.

I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Inga för bolaget väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen den 31 mars 2009.

FRAMTIDA UTVECKLING

Koncernens två viktigaste framtida uppgifter är dels att fortsatt lyfta lönsamheten i befintlig verksamhet, dels att fortsatt fokusera på tillväxt, inte minst genom förvärv. Kortsiktigt är fokus att anpassa kostnadsmassan i koncernen efter det efterfrågeläge som råder i början av 2009 samt att fortsatt effektivisera användandet av rörelsekapitalet.

UTDELNING

Styrelsen föreslår en utdelning om 1,50 SEK (1,50) per aktie. Utdelningen motsvarar totalt 33 MSEK (34) och utgör 49 procent av årets vinst. Storleken på utdelningen är baserad på en avvägning mellan koncernens kapitalstruktur och framtida expansionsmöjligheter. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 372 461 TSEK disponeras enligt följande:

372 461
339 494
32 967

STYRELSENS FÖRSÄKRAN

Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 augusti 2009. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernen och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolagen i koncernen står inför.

Stockholm den 24 juni 2009

Anders Börjesson Ordförande

Pirkko Alitalo Ledamot

Tom Hedelius Vice ordförande Lennart Sjölund Ledamot

Jörgen Wigh Verkställande direktör

Resultaträkning för koncernen

Belopp i MSEK	Not	2008/09	2007/08
Nettoomsättning	3, 4	2 138	2 172
Kostnad för sålda varor		-1 576	-1 622
Bruttoresultat		562	550
Övriga rörelseintäkter	7	16	24
Försäljningskostnader		-302	-301
Administrationskostnader		-157	-128
Forsknings- och utvecklingskostnader		-10	-8
Övriga rörelsekostnader	8	-4	-6
Rörelseresultat	3, 5, 6, 9, 10, 13	105	131
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter	11	7	7
Finansiella kostnader	12	-18	-17
Resultat före skatt	13	94	121
Skatt	14	-26	-30
Årets resultat		68	91
Resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		68	91
Minoritetsintresse		0	0
Årets resultat		68	91
Vinst per aktie, SEK	40	3,05	3,92
Antal aktier efter periodens återköp ('000)		21 978	22 478
Vägt antal aktier efter periodens återköp ('000)		22 287	23 212
Föreslagen utdelning per aktie, SEK		1,50	1,50

Balansräkning för koncernen

Belopp i MSEK Not	2009-03-31	2008-03-31
TILLGÅNGAR 3
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Goodwill 15 Varumärken 16	192 40	140 36
Övriga immateriella tillgångar 17	74	62
	306	238
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader, mark & markanläggningar 18	2	2
Nedlagda kostnader på annans fastighet 19	5	2
Maskiner och andra tekniska anläggningar 20	30	31
Inventarier, verktyg och installationer 21	19	16
	56	51
Finansiella anläggningstillgångar
Uppskjuten skattefordran 31	21	26
Andra långfristiga fordringar 24, 33	2	4
	23	30
Summa anläggningstillgångar	385	319
Omsättningstillgångar
Varulager med mera 25 Råvaror och förnödenheter	66	63
Varor under tillverkning	8	12
Färdiga varor och handelsvaror	166	163
	240	238
Kortfristiga fordringar 33
Kundfordringar 26	301	339
Upparbetad men ej fakturerad intäkt 27	15	13
Skattefordringar	14	11
Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	10 24	10 46
	364	419
Kortfristiga placeringar	0	0
Kassa och bank 33	60	79
Summa omsättningstillgångar	664	736
SUMMA TILLGÅNGAR	1 049	1 055

Belopp i MSEK Not		2009-03-31	2008-03-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	29
Aktiekapital		49	49
Övrigt tillskjutet kapital		345	345
Reserver Balanserat resultat		41 15	5 -31
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare		68	91
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		518	459
Minoritetsintresse		0	0
Summa Eget Kapital		518	459
Långfristiga skulder 3, 33, 34
Långfristiga räntebärande skulder
Avsättningar till pensioner	30	52	59
Skulder till kreditinstitut	34	70	83
Övriga långfristiga räntebärande skulder		0 122	0 142
Långfristiga icke räntebärande skulder
Långfristiga Icke räntebärande skulder		0	0
Uppskjuten skatteskuld	31	35	29
Övriga avsättningar	32	5	3
		40	32
Summa långfristiga skulder		162	174
Kortfristiga skulder 3, 33, 34
Kortfristiga räntebärande skulder
Checkräkningskredit Skulder till kreditinstitut	34 34	2 13	17 13
		15	30
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Förskott från kunder		4	1
Leverantörskulder		168	219
Skatteskulder		9	12
Övriga skulder		89	83
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter		74	74
Avsättningar	32	10	3
		354	392
Summa kortfristiga skulder		369	422
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 049	1 055
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Belopp i MSEK Not		2009-03-31	2008-03-31
Ställda säkerheter För egna skulder och avsättningar	34
Företagsinteckningar		58	57
		58	57
Eventualförpliktelser	39
Garantiåtaganden, FPG/PRI		1	1
Borgensförbindelser, övriga		4	3
		5	4

Förändringar i eget kapital för koncernen

			Reserver
Belopp i MSEK 2009-03-31	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserver	Omräknings reserver	Balanserade vinstmedel	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående balans	49	345	0	5	60	0	459
Indragning av B-aktier	-2				2		0
Fondemission	2				-2		0
Utdelning					-34		-34
Förvärv av egna aktier					-11		-11
Årets resultat					68	0	68
Likvid optionsprogram		0					0
Förändring av verkligt värde			-3				-3
Omräkningsdifferens				39			39
Vid årets slut	49	345	-3	44	83	0	518
			Reserver

Belopp i MSEK 2008-03-31	Aktiekapital	Övrigt tillskjutet kapital	Säkrings reserver	Omräknings reserver	Balanserade vinstmedel	Minoritets intresse	Totalt eget kapital
Ingående balans	49	344	0	3	36	0	432
Utdelning					-30		-30
Förvärv av egna aktier					-37		-37
Årets resultat					91	0	91
Likvid optionsprogram		1					1
Förändring av verkligt värde			0				0
Omräkningsdifferens				2			2
Vid årets slut	49	345	0	5	60	0	459

I not 29 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.

Kassaflödesanalys för koncernen

Belopp i MSEK	Not	2008/09	2007/08
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	36	94	121
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.	37	27	15
		121	136
Betald skatt		-26	-34
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av		95	102
rörelsekapital
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av varulager		17	1
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar		95	16
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder		-70	1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		137	120
Investeringsverksamheten
Investeringar i verksamheter	38	-57	-27
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar		-6	-7
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		-17	-18
Avyttring av materiella anläggningstillgångar		1	70
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar		2	-1
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-77	17
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		-11	-37
Utbetald utdelning		-34	-30
Förändring av låneskulder		-32	-84
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-77	-151
Årets kassaflöde		-17	-14
Likvida medel vid årets början		79	94
Kursdifferens i likvida medel		-2	-1
Likvida medel vid årets slut		60	79
Förändring av nettolåneskuld/fordran		2008/09	2007/08
Nettolåneskuld (+)/ fordran (-) vid årets början		93	161
Förändring av räntebärande skulder		-28	-85
Räntebärande skulder i förvärvade verksamheter		1	0

Förändringar i räntebärande pensionsavsättningar -7 2 Likvida medel i förvärvade verksamheter -1 6

Förändring av likvida medel 20 9

Nettolåneskuld(+)/ fordran (-) vid årets slut 78 93

Resultaträkning för moderbolaget

Belopp i MSEK	Not	2008/09	2007/08
Nettoomsättning	3, 4	26	26
Administrationskostnader		-32	-36
Rörelseresultat	3, 6, 9, 10, 13	-6	-10
Resultat från finansiella poster
Finansiella intäkter	11	146	86
Finansiella kostnader	12	-63	-44
Resultat efter finansiella poster	13	77	32
Bokslutsdispositioner
Förändring obeskattade reserver		0	0
Resultat före skatt		77	32
Skatt	14	3	4
Årets resultat		80	36

Balansräkning för moderbolaget

Belopp i MSEK Not	2009-03-31	2008-03-31
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier, verktyg och installationer 21	0	0
	0	0
Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernbolag 22	553	578
Fordringar hos koncernbolag 23	58	58
Uppskjuten skattefordran 31	0	6
	611	642
Summa anläggningstillgångar	611	642
Omsättningstillgångar
33 Kortfristiga fordringar
Fordringar hos koncernbolag	49	31
Skattefordringar	1	0
Övriga	1	1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 28	1	1
	52	33
Kassa och bank 33	7	0
Summa omsättningstillgångar	59	33
SUMMA TILLGÅNGAR	670	675

Belopp i MSEK	Not	2009-03-31	2008-03-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	29
Aktiekapital		49	49
Reservfond		13	13
		62	62
Balanserat resultat		293	280
Årets resultat		80	36
		373	316
Summa Eget Kapital		435	378
Obeskattade reserver		0	0
Långfristiga skulder	33, 34
Långfristiga räntebärande skulder
Skulder till koncernbolag		54	67
Skulder till kreditinstitut	34	69	78
Summa långfristiga skulder		123	145
Kortfristiga skulder	33, 34
Kortfristiga räntebärande skulder
Checkräkningskredit	34	–	19
Skulder till kreditinstitut	34	10	10
		10	29
Kortfristiga icke räntebärande skulder
Leverantörskulder		1	1
Skulder till koncernbolag		84	100
Skatteskulder		0	–
Övriga skulder		13	12
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	35	4	7
Avsättningar	32	0	3
		102	123
Summa kortfristiga skulder		112	152
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		670	675
Ställda säkerheter och eventualförpliktelser
Belopp i MSEK	Not	2009-03-31	2008-03-31
Ställda säkerheter		Inga	Inga
Eventualförpliktelser	39
Garantiåtaganden, FPG/PRI		43	43
Borgensförbindelser, övriga		7	4
		50	47

Moderbolaget garanterar dotterbolagens pensionsåtaganden via FPG/PRI.

Förändringar i eget kapital för moderbolaget

Belopp i MSEK 2009-03-31	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Utgående balans enligt balansräkning föregående år	49	13	316	378
Indragning av B-aktier	-2		2	0
Fondemission	2		-2	0
Utdelning			-34	-34
Förvärv av egna aktier			-11	-11
Likvid optionsprogram			0	0
Koncernbidrag			30	30
Skatteeffekt på koncernbidrag			-8	-8
Årets resultat			80	80
Vid årets slut	49	13	373	435

Belopp i MSEK 2008-03-31	Aktiekapital	Reservfond	Fritt eget kapital	Totalt eget kapital
Utgående balans enligt balansräkning föregående år	49	13	332	394
Utdelning			-30	-30
Förvärv av egna aktier			-37	-37
Likvid optionsprogram			1	1
Koncernbidrag			19	19
Skatteeffekt på koncernbidrag			-5	-5
Årets resultat			36	36
Vid årets slut	49	13	316	378

I not 29 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.

Kassaflödesanalys för moderbolaget

Belopp i MSEK	Not	2008/09	2007/08
Den löpande verksamheten
Resultat efter finansiella poster	36	77	32
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, m.m.	37	48	29
		125	61
Betald skatt		0	0
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital		125	61
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar		-10	10
Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder		-19	4
Kassaflöde från den löpande verksamheten		96	75
Investeringsverksamheten
Investeringar i verksamheter		-28	-32
Kapitaluttag av dotterbolag		–	17
Förvärv av materiella anläggningstillgångar		0	0
Avyttring/minskning av finansiella tillgångar		1	27
Kassaflöde från investeringsverksamheten		-27	12
Finansieringsverksamheten
Återköp av egna aktier		-11	-37
Utbetald utdelning		-34	-30
Förändring av låneskulder		-36	-27
Erhållet/lämnat koncernbidrag		19	6
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		-62	-88
Årets kassaflöde		7	-1
Likvida medel vid årets början		0	1
Likvida medel vid årets slut		7	0

Noter

Not 1 Redovisningsprinciper

(a) Överensstämmelse med normgivning och lag

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1.1. Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter

Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.

Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.

De finansiella rapporterna omfattar avsnitten Förvaltningsberättelse med förslag till vinstdisposition samt räkenskaperna med noter. Koncernredovisningen och moderbolagets årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 24 juni 2009. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 31 augusti 2009.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs ibland annat not 2.

Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande räkenskapsår då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som inte beaktats när balansoch resultaträkningarna fastställts. Endast sådana händelser som bekräftar förhållandena som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.

De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent vid rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.

Ändrade redovisningsprinciper

Inga nya och ändrade standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av föreliggande finansiella rapporter:

Förtida tillämpning av under räkenskapsåret 2008/2009 nyutkomna eller reviderade eller reviderade IFRS tolkningar.

Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.

Nya eller reviderade IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas

Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har Företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter.

Omarbetad IFRS 3 Rörelseförvärv och ändrad lAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter medför ändringar avseende koncernredovisning och redovisning av förvärv. De omarbetade standarderna ska tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 juli 2009 eller senare.

IFRS 8 Rörelsesegment anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden, som är antagen av EU, ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.

Ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter medför att presentationen av de finansiella rapporterna förändras i några avseenden samt att nya, icke-obligatoriska, benämningar för rapporterna föreslås. Ändringen påverkar inte fastställandet av de belopp som rapporteras. Den ändrade IAS 1 ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.

Ändringar i IAS 23 Lånekostnader anger att aktivering måste ske av lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av tillgångar som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa för avsedd användning eller försäljning. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.

Ändringar i lAS 27 som berör bland annat redovisning av utdelningar som erhålls från dotterföretag, intresseföretag och joint venture företag samt hur bildandet av ett nytt moderbolag ska redovisas. Ändringen ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.

(c) Segmentsrapportering

Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen. Koncernens primära segment är rörelsegrenar.

(d) Klassificering med mera

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och

koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

(e) Konsolideringsprinciper

i. Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Lagercrantz Group AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.

Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

ii. Transaktioner som elimineras vid konsolidering

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.

(f) Utländsk valuta

i. Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring.

ii. Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.

Vad avser utlandsverksamheter så har Lagercrantz Group valt att nollställa de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 april 2004, dvs. vid tidpunkten för övergång till IFRS.

(g) Intäkter

i. Försäljning av varor

Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, d.v.s. normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installation slutförts.

Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.

Intäkter från fastighetsförsäljning

Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle.

ii. Tjänsteuppdrag

Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen i relation till beräknade totala utgifter. I vissa bolag används upparbetad tid som grund för färdigställandegrad. En befarad förlust redovisas omedelbart i koncernens resultaträkning.

iii. Hyresintäkter

Hyresintäkter från fastigheter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i leasingavtalet. Den sammanlagda kostnaden för lämnade förmåner redovisas som en minskning av hyresintäkterna linjärt över leasingperioden.

iv. Statliga stöd

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader

i. Betalningar avseende operationella leasingavtal

Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

ii. Betalningar avseende finansiella leasar

Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

iii. Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivningar av finansiella tillgångar samt vinster och förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden.

Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.

(i) Finansiella instrument

Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, förskott till leverantörer samt derivat.

Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, förskott från kunder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen.

Värdering

Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Ett finansiellt instruments klassificering avgör hur det värderas efter det första redovisningstillfället. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificering sker utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades. Nedanstående kategorier är relevanta för koncernen: Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Andra finansiella skulder samt Derivat som används för säkringsredovisning.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Lånefordringar och kundfordringar

Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata tillgångar med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i posterna Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningar redovisas i rörelsens kostnader.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat som inte används för säkringsredovisning. Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringen i resultaträkningen.

Under räkenskapsåret har koncernen inte innehaft några instrument tillhörande denna kategori.

Andra finansiella skulder

Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till denna kategori hör koncernens låneskulder, finansiella leasingskulder, leverantörsskulder samt förskott från kunder.

Derivat som används för säkringsredovisning

Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid verkligt värdesäkring. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan, under Derivat och säkringsredovisning.

Likvida medel

Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.

Finansiella placeringar

Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar

(j) Derivat och säkringsredovisning

Koncernens derivatinstrument anskaffas för att säkra de risker för ränteoch valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.

För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.

Säkring av räntebindning – kassaflödessäkring

För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas i räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk kan valutaterminer användas. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen avseende valutakursdifferenser. Värdeförändringar avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan värdeförändringar avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Nettoinvesteringar

Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av lån i motsvarande valuta. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser elimineras i koncernredovisningen mot omräkning av nettotillgångarna i dotterbolaget som förts mot eget kapital.

(k) Materiella anläggningstillgångar

i. Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.

Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

ii. Leasade tillgångar

Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.

Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.

Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.

iii. Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.

iv. Avskrivningsprinciper

Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.

Beräknade nyttjandeperioder:
Byggnader, rörelsefastigheter	15–50 år
Maskiner och andra tekniska anläggningar	3–10 år
Inventarier, verktyg och installationer	3–5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15 – 50 år på dessa komponenter.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.

(l) Immateriella tillgångar

i. Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 april 2004 har koncernen vid övergången till IFRS tillämpat IFRS retroaktivt från den 1 augusti 2002. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 augusti 2002 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 april 2004.

Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov (se redovisningsprinciper n).

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.

ii. Forskning och utveckling

Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.

Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

iii. Övriga immateriella tillgångar

Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Här ingår bland annat även aktiverade IT utgifter för utveckling och köp av programvaror. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.

iv. Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.

v. Avskrivning

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbar. Goodwill, varumärken och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.

Beräknade nyttjandeperioder;

Patent, innovationer och kundrelationer	5–20 år
Balanserade utvecklingsutgifter och programvaror	3–7 år

(m) Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.

Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först ut-metoden (FIFU) eller vägd genomsnittlig anskaffningskostnad och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.

(n) Nedskrivningar

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar.

För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.

Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna

grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

i. Nedskrivning av finansiella tillgångar

Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna placeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.

ii. Återföring av nedskrivningar

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.

En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Nedskrivningar på goodwill återförs inte.

(o) Eget kapital

Koncernens kapital delas upp i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver, balanserat resultat samt minoritet.

i. Återköp av egna aktier

Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.

ii. Utdelningar

Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

iii. Resultat per aktie

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen.

(p) Ersättningar till anställda

i. Avgiftsbestämda planer

Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.

ii. Förmånsbestämda planer

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder.

Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. Åtagandena värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar, därvid beaktande beräknade framtida löneökningar. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade värdet.

När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.

När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.

Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 april 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 april 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.

Åtaganden för ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt ITP-planen hanteras huvudsakligen inom det s.k. FPG/PRI-systemet. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2008 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 112 procent (2007:152 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.

iii. Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

iv. Optionsprogram

Koncernens optionsprogram möjliggör för ledande befattningshavare att förvärva aktier i företaget. För detta har de anställda erlagt en marknadsmässig premie. Optionsprogrammet innehåller en subvention som innebär att den anställde erhåller motsvarande belopp som optionspremien i form av kontant ersättning. Betalning av subventionen sker två år efter emissionsbeslutet under förutsättning att optionsinnehavaren vid denna tidpunkt alltjämt är anställd i koncernen och äger köpoptioner. Denna subvention med tillhörande sociala avgifter periodiseras som administrationskostnad över intjänandeperiodens två år.

(q) Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

i. Garantier

En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.

ii. Omstrukturering

En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

iii. Förlustkontrakt

En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.

(r) Skatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

(s) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

(t) Kassaflödesanalys

In- och utbetalningar har delats upp i kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.

Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen

av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.

Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.

(u) Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2:1. Redovisning för juridisk person, även av redovisningsrådets akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RFR 2:1 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som skall göras från IFRS.

Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisning inom de områden som anges nedan.

Klassificering och uppställningsformer

Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar samt eget kapital.

Dotterföretag

Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.

Intäkter

Finansiella instrument och säkringsredovisning

Med anledning av sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.

Anteciperade utdelningar

Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.

Materiella anläggningstillgångar

Ägda tillgångar

Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Leasade tillgångar

I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.

Skatter

I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.

(v) Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Rådet för finansiell rapportering. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i

syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.

Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.

(w) Fusioner

Fusioner redovisas enligt BFNAR 1999:1.

(x) Finansiella garantier

Lagercrantz Group har valt att inte tillämpa bestämmelserna i IAS 39 om finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag i överensstämmelse med RFR 2:1.

Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar

Styrelse och företagsledning har diskuterat utvecklingen, valet av och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Nedskrivningsprövning av goodwill

Koncernen provar varje år om något nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen baserar sig på verksamhetens affärsplan och förväntade framtida kassaflöden för verksamheten. Diskonteringsfaktorn som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena är den av koncernen fastställda vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Årets genomgång har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

Uppskjutna skatter

Värdet av förlustavdrag och andra uppskjutna skattefordringar/skulder beaktas i den mån det anses som sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas i framtiden.

Exponering mot utländska valutor

En analys av exponeringen för utländska valutor samt risker som är förknippade med förändringar i valutakurser ges i not 41.

Pensionsantaganden

Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden – diskonteringsräntan och förväntad avkastning på förvaltningstillångar – är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografiska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det aktuella utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker. Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta skall motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller om en fungerade marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.

Not 3 Segmentsrapportering

Segmentsrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar och geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar det vill säga i så väl immateriella som materiella tillgångar. Tillgångar som uppkommer som en följd av förvärv ingår ej i investeringsbeloppet. Däremot ingår avskrivningar på koncernmässiga övervärden. I segmentredovisningen ingår inte skatte- eller koncerninterna fordringar/skulder.

Rörelsegrenar

Rörelsegrenar utgör koncernens primära segment. Koncernen består av följande rörelsegrenar:

• Division Electronics: Säljer specialkomponenter och lösningar för elektronik.
• Division Mechatronics: Bedriver nischproduktion av kablage, elektriska förbindningssystem och liknande produkter.
• Division Communications: Verkar inom IT-relaterade områden såsom Digital bild/teknisk säkerhet, Access samt Programvara.

Geografiska områden

Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.

Försäljning och resultat per rörelsegren

		Electronics		Mechatronics		Communications
					2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08
Intäkter
Extern försäljning	727	778	628	604	783	790
Intern försäljning	16	15	3	5	–	–
Summa intäkter	743	793	631	609	783	790
Resultat
Rörelseresultat	24	38	49	50	52	51

	Moderbolag samt elimineringar		Summa
	2008/09	2007/08	2008/09	2007/08
Intäkter
Extern försäljning	–	–	2 138	2 172
Intern försäljning	-19	-20	–	–
Summa intäkter	-19	-20	2 138	2 172
Resultat
Rörelseresultat	-20	-8	105	131
Finansiella intäkter			7	7
Finansiella kostnader			-18	-17
Resultat före skatt			94	121
Skatt och minoritetsandelar			-26	-30
Nettoresultat			68	91

Internprissättningen mellan rörelsegrenarna sker till marknadsmässiga villkor.

Övriga upplysningar per rörelsegren

	Electronics		Mechatronics		Communications
					2008/09 2007/08 2008/09 2007/08 2008/09 2007/08
Tillgångar	297	322	327	335	388	349
Ofördelade tillgångar	–	–	–	–	–	–
Summa tillgångar	297	322	327	335	388	349
Skulder	95	116	99	110	150	156
Ofördelade skulder	–	–	–	–	–	–
Summa skulder	95	116	99	110	150	156
Investeringar	8	8	10	13	5	4
Avskrivningar	5	5	10	9	9	8
Kostnader, utöver avskrivning som ej motsv. av utbetalning	–	–	–	–	–	–

	Moderbolag		Summa
	2008/09	2007/08	2008/09	2007/08
Tillgångar	9	2	1 021	1 008
Ofördelade tillgångar	–	–	28	47
Summa tillgångar	9	2	1 049	1 055
Skulder	18	23	362	405
Ofördelade skulder	–	–	169	191
Summa skulder	18	23	531	596
Investeringar	0	0	23	25
Avskrivningar	1	1	25	23
Kostnader, utöver avskrivning som ej motsv. av utbetalning	–	–	–	–

Extern försäljning per geografisk marknad

	2008/09	2007/08
Sverige	652	676
Danmark	463	495
Norge	349	347
Finland	179	189
Storbritannien	52	45
Tyskland	120	126
Polen	42	60
Övriga Europa	146	154
Övriga världen	135	80
	2 138	2 172

Investeringar och tillgångar per geografisk marknad

		Investeringar		Tillgångar
	2008/09	2007/08	2008/09	2007/08
Sverige	8	10	480	472
Danmark	5	10	293	282
Norge	3	3	52	65
Finland	6	1	117	110
Storbritannien	0	0	4	12
Tyskland	1	1	51	51
Polen	0	0	11	15
Övriga Europa	0	0	3	5
Övriga världen	0	0	4	6
Ofördelade tillgångar	–	–	34	37
	23	25	1 049	1 055

Intern nettoomsättning per rörelsegren

Moderbolaget	2008/09	2007/08
Electronics	10	11
Mechatronics	7	6
Communications	9	9
	26	26

Intern nettoomsättning per geografisk marknad

	2008/09	2007/08
Sverige	11	11
Danmark	8	7
Norge	2	2
Finland	3	3
Tyskland	1	1
Övriga länder	1	2
	26	26

Not 4 Nettoomsättningens fördelning

Nettoomsättning per produktkategori	2008/09	2007/08
Koncernen
Specialprodukter och system	1 137	1 238
Standardkomponenter	181	188
Service och Konsulttjänster	92	66
Egen produktion	728	680
	2 138	2 172

Beträffande övriga intäktsslag så redovisas utdelningar och ränteintäkter i finansnettot, se not 11. Lagercrantz har inte haft några royaltyintäkter under 2008/09 och 2007/08.

Not 5 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag

Koncernen	2008/09	2007/08
Lönerelaterade personalkostnader	441	409
Avskrivningar	25	23

Not 6 Antal anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer

Medelantalet anställda

	2008/09	varav män	2007/08	varav män
Moderbolaget
Sverige	9	78 %	10	80 %
Övriga koncernbolag
Sverige	407	73 %	384	74 %
Danmark	184	47 %	198	45 %
Norge	39	74 %	40	73 %
Finland	82	43 %	80	44 %
Storbritannien	4	50 %	8	63 %
Tyskland	24	67 %	24	67 %
Polen	27	74 %	18	61 %
Övriga länder	6	67 %	7	43 %
Totalt i koncernbolag	773	64 %	759	61 %
Koncernen totalt	782	64 %	769	61 %

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader	Löner och ersätt ningar	Sociala kostnader
Moderbolaget	12	7	14	7
(varav pensionskostnad)		(3)¹		(3)
Övriga koncernbolag	325	97	303	85
(varav pensionskostnad)		(17)		(19)
Koncernen totalt	337	104	317	92
(varav pensionskostnad)		(20)²		(22)

¹ Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 MSEK (1) gruppen styrelse och VD. Gruppen innefattar även vice verkställande direktörer. Inga utestående pensionsförpliktelser finns.

² Av koncernens pensionskostnader avser 4 MSEK (4) gruppen styrelse och VD samt VD:ar i koncernbolag. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 MSEK (1).

Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter med flera och övriga anställda

	2008/09		2007/08
	Styrelse och VD	Övriga anställda	Styrelse och VD	Övriga anställda
Moderbolaget
Sverige	6	6	5	9
(varav tantiem o.d.)	(0)	(0)	(1)	(2)
Övriga koncernbolag i Sverige	9	134	11	123
(varav tantiem o.d.)	(1)	(2)	(1)	(3)
Sverige totalt	15	140	16	132
	(1)	(2)	(2)	(5)
Utomlands
Danmark	8	92	8	88
(varav tantiem o.d.)	(3)	(3)	(1)	(3)
Norge	3	20	2	21
(varav tantiem o.d.)	(0)	(0)	(–)	(0)
Finland	3	29	3	23
(varav tantiem o.d.)	(0)	(1)	(0)	(1)
Storbritannien	2	3	1	3
(varav tantiem o.d.)	(0)	(0)	(–)	(–)
Tyskland	1	11	1	11
(varav tantiem o.d.)	(–)	(0)	(0)	(1)
Polen	2	5	1	4
(varav tantiem o.d.)	(0)	(0)	(0)	(1)
Övriga länder	1	2	1	2
(varav tantiem o.d.)			(–)	(–)
Utländska koncernbolag
totalt	20	162	17	152
(varav tantiem o.d.)	(3)	(4)	(1)	(6)
Koncernen totalt	35	302	33	284
(varav tantiem o.d.)	(4)	(6)	(3)	(11)

Gruppen styrelse och vd innefattar styrelseledamöter, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer.

Redovisning av könsfördelning i företagsledningar

	2009-03-31 Andel kvinnor	2008-03-31 Andel kvinnor
Moderföretaget
Styrelsen	20 %	20 %
Övriga ledande befattningshavare	0 %	0 %
Koncernen totalt
Styrelsen i moderbolag samt dotterbolag	6 %	3 %
Övriga ledande befattningshavare	3 %	0 %

Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget 2008/09

Sjukfrånvaro

Uppgiften avser de svenska bolagen	2008/09	2007/08
Total sjukfrånvaro som en andel av ordinarie arbetstid	4 %	4 %
Andel av den totala sjukfrånvaron som avser sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar
eller mer	60 %	56 %
Sjukfrånvaron fördelad efter kön
Män	3 %	4 %
Kvinnor	7 %	5 %
Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori
29 år eller yngre	3 %	5 %
30–49 år	4 %	3 %
50 år eller äldre	6 %	7 %

I moderbolaget uppgick den totala sjukfrånvaron till under 1 (1) procent. Sjukfrånvaro per kategori redovisas inte av integritetsskäl.

Ersättningsprinciper för styrelse och ledande befattningshavare

Arvode till styrelsens ordförande och övriga ledamöter fastställdes på årsstämman. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. I enlighet med årsstämmans beslut avseende riktlinjer för ledande befattningshavare så utgörs ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Den sammanlagda ersättningen bör vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga årliga lönedelen skall vara maximerad och aldrig överstiga den fasta lönen. Vidare skall den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer. Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITP-plan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom befintligt och det till stämman föreslagna incitamentsprogrammet skall inte några aktie- eller kursrelaterade program förekomma.

Vad avser ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har styrelsen utsett en ersättningskommitté, som består av styrelsens ordförande och styrelsens vice ordförande med verkställande direktören som föredragande. Kommitténs uppgift är att utvärdera och föreslå ersättningsprinciper för ledande befattningshavare till styrelsen. Styrelsen lämnar förslag till årsstämman för beslut. Förslaget till årsstämman 2009 framgår av förvaltningsberättelsen.

	Grundlön,		Övriga
Tkr	styrelsearvode	Rörlig ersättning	ersättningar	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande
Anders Börjesson	400					400
Styrelseledamot
Tom Hedelius	300					300
Pirkko Alitalo	200					200
Lennart Sjölund	200					200
Verkställande direktör
Jörgen Wigh	2 146		88	95	650	2 979
Vice verkställande direktör
Niklas Enmark	1 226			90	255	1 571
Magnus Söderlind	1 371		58	132	349	1 910
Andra ledande befattningshavare
3,5 personer	3 730	88	25	326	1 113	5 282
Summa	9 573	88	171	643	2 367	12 842

Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget 2007/08

	Grundlön,		Övriga
Tkr	styrelsearvode	Rörlig ersättning	ersättningar	Övriga förmåner	Pensionskostnad	Summa
Styrelsens ordförande
Anders Börjesson	350					350
Styrelseledamot
Tom Hedelius	250					250
Pirkko Alitalo	175					175
Lennart Sjölund	175					175
Verkställande direktör
Jörgen Wigh	1 962	511		91	550	3 114
Vice verkställande direktör
Niklas Enmark	1 141	256		91	244	1 732
Andra ledande befattningshavare
3,5 personer	5 462	1 051		500	1 646	8 659
Summa	9 515	1 818	0	682	2 440	14 455

Andra ledande befattningshavare består av divisionsansvariga. För ledningsgruppens sammansättning, se avsnittet Ledning. Ersättning till denna grupp, som totalt utgör 3,5 (5) personer 2008/09, omfattades av beslutet på årsstämman 2008 kring ersättningsprinciper för ledande befattningshavare. Ersättningskommittén har kontrollerat efterlevanden av årsstämmans beslut, bland annat har ersättningens marknadsmässighet stämts av genom en jämförelse med ersättningen i andra liknande noterade bolag.

Pensioner

Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pension utgör motsvarande ITP-plan och är avgiftsbestämd.

Avgångsvederlag

Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 12 månader från bolagets sida och sex månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida är VD utöver lön under uppsägningstiden berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande en årslön. Avgångsvederlag utbetalas inte vid avgång på egen begäran. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Uppsägningstiden för övriga personer i ledningsgruppen är 6–12 månader från bolagets sida och upp till sex månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida är personerna i ledningsgruppen utöver lön under uppsägningstiden berättigade till ett avgångsvederlag motsvarande upp till en årslön. Avgångsvederlag utbetalas inte vid avgång på egen begäran. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster.

Optionsprogram

Ett treårigt köpoptionsprogram för ledande befattningshavare beslutades av årsstämman 2006. Köpoptionsprogrammet utgörs av köpoptioner på av Lagercrantz Group återköpta aktier där varje köpoption ger rätt att förvärva en återköpt aktie av serie B efter 3,25 år, med möjlig lösen efter tre år. Aktien förvärvas till en lösenkurs som fastställts som ett procentuellt påslag på en genomsnittlig aktiekurs under tio börsdagar efter årsstämman enligt noterade betalkurserna. Programmet omfattade ledande befattningshavare och chefer med direkt möjlighet att påverka koncernens resultat. Styrelsens ledamöter har inte haft rätt att förvärva köpoptioner med undantag för bolagets VD.

En förutsättning för att ha tilldelats köpoptioner är att den anställde undertecknat särskilt hembudsavtal med bolaget. Hembud skall ske till marknadsvärdet vid anställnings upphörande, bud från tredje man på samtliga aktier i bolaget och i det fall köpoptionerna skall överlåtas till tredje man. I övrigt är köpoptionerna fritt överlåtbara. Premien för köpoptionerna har motsvarat köpoptionernas marknadsvärde enligt extern värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmetod (Black & Scholes-modellen).

I syfte att uppmuntra till deltagande har en subvention betalats ut motsvarande upp till betald premie. Den anställde tjänstebeskattas för subventionen som därmed kommer att motsvara endast en del av erlagd premie. Betalning av subventionen har skett två år efter emissionsbeslutet under förutsättning av optionsinnehavaren vid denna tidpunkt alltjämt varit anställd i koncernen och äger köpoptioner. Köpoptioner motsvarande maximalt cirka 3,0 procent av det totala antalet aktier, innefattande A och B aktier samt även inkluderande återköpta aktier får ges ut. Genom att tilldelning skett under tre år premieras lojala medarbetare

och kursuppgångar och nedgångar har hanterats mer effektivt med en bättre riskspridning.

Den av årsstämman 2006 beslutade tilldelningen för 2006 omfattade 27 personer och totalt 255 000 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 5 000–37 600 optioner per person. Verkställande direktören förvärvade 37 600 och övriga i ledningsgruppen 112 900. Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 28,81 SEK var 31 augusti–13 september 2006. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 125 procent av genomsnittskursen fastställdes till 36,00 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 2,90 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2006, mestadels hänförlig till subventionen, uppgick till cirka 1,0 MSEK med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaden belastade cirka 0,2 MSEK 2006/07 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till noll.

Den av årsstämman 2007 beslutade tilldelningen för 2007 omfattade 27 personer och totalt 260 000 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 5 000–43 300 optioner per person. Verkställande direktören förvärvade 43 300 och övriga i ledningsgruppen 111 500. Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 35,48 SEK var 3 september–14 september 2007. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 125 procent av genomsnittskursen fastställdes till 44,40 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 3,50 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2007, mestadels hänförlig till subventionen, uppgick till cirka 1,1 MSEK med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaden belastade cirka 0,5 MSEK 2007/08 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till 0,8 MSEK.

Den av årsstämman 2008 beslutade tilldelningen för 2008 omfattade 27 personer och totalt 180 500 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 3 500–29 600 optioner per person. Verkställande direktören förvärvade 29 600 och övriga i ledningsgruppen 102 100. Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 29,41 SEK var 4 september–17 september 2008. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 125 procent av genomsnittskursen fastställdes till 36,80 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 2,10 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2008, mestadels hänförlig till subventionen, uppgick till cirka 0,6 MSEK med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaden belastade cirka 0,3 MSEK 2008/09 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till 0,2 MSEK.

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

	Koncern		Moderbolag
	2008/09	2007/08	2008/09	2007/08
KPMG
Revisionsuppdrag	3	3	0,6	0,6
Andra uppdrag	1	1	0,1	0,3
Övriga revisorer
Revisionsuppdrag	0	0	–	–
Andra uppdrag	0	0	–	–

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.

Not 7 Övriga rörelseintäkter

	2008/09	2007/08
Koncernen
Reavinster	0	13
Hyresintäkter	0	0
Övriga ersättningar	6	5
Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	8	4
Övrigt	2	2
	16	24

Not 8 Övriga rörelsekostnader

	2008/09	2007/08
Koncernen
Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär	-3	-5
Övriga kostnader	-1	-1
	-4	-6

Not 9 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	2008/09	2007/08
Koncernen
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång
Immateriella tillgångar	-10	-8
Byggnader och mark	0	0
Nedlagda kostnader på annans fastighet	-1	-1
Maskiner och andra tekniska anläggningar	-6	-5
Inventarier, verktyg och installationer	-8	-9
	-25	-23
Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion
Kostnad för sålda varor	-9	-8
Forskning och utveckling	-3	-2
Försäljningskostnader	-9	-9
Administrationskostnader	-4	-4
	-25	-23
Moderbolaget
Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång
Inventarier, verktyg och installationer	0	0
	0	0
Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion
Administrationskostnader	0	0
	0	0

Not 10 Leasingavgifter avseende operationell leasing samt hyreskontrakt

	2008/09	2007/08
Koncernen
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter och hyror	33	37
Framtida betalningar förfaller per år med:
1 år efter räkenskapsåret	29	29
2 år efter räkenskapsåret	17	19
3 år efter räkenskapsåret	10	12
4 år efter räkenskapsåret	5	8
5 år efter räkenskapsåret	3	7
	64	75
Moderbolaget
Räkenskapsårets betalda leasingavgifter och hyror	2	2
Framtida betalningar förfaller per år med:
1 år efter räkenskapsåret	2	2
2 år efter räkenskapsåret	1	2
Mer än 3 år efter räkenskapsåret	–	1
	3	5

Leasingavgifter och hyror avser till största delen lokalhyror.

Not 11 Finansiella intäkter

	2008/09	2007/08
Koncernen
Ränteintäkter	3	5
Effekt av räntesäkring	–	0
Valutakursvinster	4	2
	7	7
Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernbolag
Ränteintäkter från koncernbolag	3	4
Utdelningar	140	81
	143	85
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter
Valutakursvinster	3	1
Effekt av räntesäkring	–	0
Övriga ränteintäkter	0	0
	3	1
	146	86

Not 12 Finansiella kostnader

Koncernen	2008/09	2007/08
Räntekostnader pensioner	-2	-2
Övriga räntekostnader	-10	-12
Effekt av räntesäkring	0	0
Valutakursförluster	-6	-3
Övrigt	0	0
	-18	-17
Moderbolaget
Resultat från andelar i koncernbolag
Räntekostnader till koncernbolag	-3	-3
Valutakursförluster	0	0
Nedskrivningar	-52	-30
	-55	-33
Övriga räntekostnader och liknande resultatposter
Övriga räntekostnader	-8	-10
Effekt av räntesäkring	0	0
Övrigt	0	-1
	-8	-11
	-63	-44

Not 13 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet

	2008/09	2007/08
Koncernen
Valutakursdifferenser som påverkat
rörelseresultatet	6	-1
Finansiella kursdifferenser	-2	-1
	4	-2
Moderbolaget
Finansiella kursdifferenser	3	1
	3	1

Not 14 Skatt på årets resultat

	2008/09	2007/08
Koncernen
Aktuell skattekostnad (-)/ skatteintäkt (+)
Periodens skatt	-18	-26
Justering av skatt hänförlig till tidigare år	-2	2
	-20	-24
Uppskjuten skattekostnad (-)/ skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	0	2
Uppskjuten skatt avseende förändring av aktiverat
skattevärde i underskottsavdrag	-6	-8
	-6	-6
Totalt redovisad skattekostnad/skatteintäkt i
koncernen	-26	-30

Värdet av förlustavdrag beaktas när det anses att dessa kommer att resultera i lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Avstämning av effektiv skatt	2008/09	2007/08
Koncernen
Resultat före skatt	94	121
Skatt enligt skattesats för moderbolaget, 28%	-26	-34
Effekt av andra skattesatser för utländska
koncernbolag	1	1
Icke-avdragsgilla kostnader	-1	-1
Ej skattepliktiga intäkter i övrigt	0	–
Effekt ändrad skattesats	1	2
Skatt hänförlig till tidigare år	-1	2
Redovisad effektiv skatt	-26	-30

Aktuell skattekostnad (-)/ skatteintäkt (+)	2008/09	2007/08
Moderbolaget
Periodens skattekostnad	8	5
	8	5
Uppskjuten skattekostnad (-)/ skatteintäkt (+)
Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader	-1	0
Uppskjuten skatt avseende förändring av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag	-4	-1
	-5	-1
Total redovisad skattekostnad/skatteintäkt i moderbolaget	3	4

Avstämning av effektiv skatt	2008/09	2007/08
Moderbolaget
Resultat före skatt	77	32
Skatt enligt gällande skattesats, 28%	-22	-9
Effekt av nedskrivningar	-14	-8
Utdelningar från koncernbolag	39	22
Icke-avdragsgilla kostnader	0	-1
Redovisad effektiv skatt	3	4

Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital	2008/09	2007/08
Moderbolaget Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag	-8	-5
	-8	-5

Not 15 Goodwill

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	140	128
Nyanskaffningar	45	11
Kursdifferens	7	1
Redovisat värde vid perioden slut	192	140
Goodwill uppdelad per koncernbolag
Direktronik AB	9	9
STV Sv Tele & Video Konsult AB	5	5
ISG Systems AB	12	12
Elpress AB	40	40
Nordic Alarm AB	20	20
COBS AB	15	–
K&K Active OY	35	27
K&K Sales OY	–	4
CAD-Kompagniet A/S	30	–
ISIC A/S	6	5
Unitronic AG	20	18
Total goodwill	192	140

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Det sker ej någon avskrivning på goodwillvärden. Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov av goodwill där förväntade framtida kassaflöden utgör grunden för beräkningen för respektive kassagenererande enhet. Dessa fastställs utifrån respektive enhets affärsplan.

Vid nuvärdeberäkning av förväntade framtida kassaflöden används aktuell vägd genomsnittlig kapitalkostnad (WACC), weighted average cost of capital, baserat på den aktuella enhetens avkastningskrav på eget kapital och marknadsmässig låneränta. Därutöver beaktas den enskilda enhetens unika risk i form av en särskild justeringsfaktor. De i koncernen använda vägda kapitalkostnaderna uppgår till 12,0-13,5 procent före skatt.

Diskonterade kassaflöden jämförs sedan med bokfört värde per kassagenererande enhet. Prövning av nedskrivningsbehov görs normalt under kvartal fyra och de tre senaste årens prövning har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.

Not 16 Varumärken

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	36	34
Nyanskaffningar	3	2
Kursdifferens	1	0
Redovisat värde vid perioden slut	40	36
Varumärken uppdelade per koncernbolag
Direktronik AB	2	2
STV Sv Tele & Video Konsult AB	3	3
Elpress AB	15	15
Nordic Alarm AB	7	7
COBS AB	3	–
ISIC A/S	10	9
Total Varumärken	40	36

Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov av varumärken enligt samma principer som vid goodwill.

Not 17 Övriga immateriella tillgångar

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	84	77
Nyanskaffningar	17	7
Anskaffningar via nya bolag	0	–
Avyttringar och utrangeringar	–	0
Kursdifferens	7	0
	108	84
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-22	-14
Anskaffningar via nya bolag	0	–
Årets avskrivning enligt plan	-10	-8
Avyttringar och utrangeringar	–	0
Kursdifferens	-2	0
Omklassificeringar	–	–
	-34	-22
Redovisat värde vid perioden slut	74	62

Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av patent, kundrelationer, aktiverade utvecklingskostnader och programvaror. Av totalt redovisat värde avser 26 MSEK (24) internt upparbetade immateriella tillgångar. Totalt har under året 8 MSEK (6) kostnadsförts som forskning och utveckling.

Not 18 Byggnader, mark och markanläggningar

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	3	49
Nyanskaffningar	–	0
Avyttringar och utrangeringar	–	-46
Kursdifferens	–	0
¹	3	3
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-1	-11
Avyttringar och utrangeringar	–	10
Årets avskrivning enligt plan	0	0
Kursdifferens	–	0
	-1	-1
Redovisat värde vid perioden slut	2	2
Taxeringsvärden, byggnader (Sverige)	1	1
Taxeringsvärden, mark (Sverige)	0	0

¹ I anskaffningsvärdena ingår ingen aktiverad ränta

Not 19 Nedlagda kostnader på annans fastighet

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	4	2
Nyanskaffningar	3	2
Kursdifferens	1	0
	8	4
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-2	-1
Årets avskrivning enligt plan	-1	-1
Kursdifferens	0	0
	-3	-2
Redovisat värde vid periodens slut	5	2

Not 20 Maskiner och andra tekniska anläggningar

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	69	60
Nyanskaffningar	4	10
Omklassificeringar	0	–
Avyttringar och utrangeringar	-1	-1
Kursdifferens	3	0
	75	69
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-38	-34
Avyttringar och utrangeringar	1	1
Omklassificeringar	–	0
Årets avskrivning enligt plan	-6	-5
Kursdifferens	-2	0
	-45	-38
Redovisat värde vid periodens slut	30	31

Not 21 Inventarier, verktyg och installationer

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	111	104
Nyanskaffningar	9	6
Anskaffningar via nya bolag	2	5
Avyttringar och utrangeringar	-5	-5
Omklassificeringar	0	1
Kursdifferens	7	0
	124	111
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-95	-86
Anskaffningar via nya bolag	-1	-3
Avyttringar och utrangeringar	4	3
Omklassificeringar	0	0
Årets avskrivning enligt plan	-8	-9
Kursdifferens	-5	0
	-105	-95
Redovisat värde vid periodens slut	19	16

	2009-03-31	2008-03-31
Moderbolaget
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	1	1
Nyanskaffningar	0	0
	1	1
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-1	-1
Årets avskrivning enligt plan	0	0
	-1	-1
Redovisat värde vid periodens slut	0	0

Not 22 Andelar i koncernbolag

	2009-03-31	2008-03-31
Moderbolag
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	638	631
Förvärv externt	27	24
Avyttring till koncernbolag	–	0
Kapitaluttag	–	-17
Fusioner	–	0
	665	638
Ackumulerade nedskrivningar
Vid årets början	-60	-30
Årets nedskrivningar	-52	-30
	-112	-60
Redovisat värde vid periodens slut	553	578

Externa förvärv under året framgår av not 38. Koncernbolaget K&K Sales OY har under året fusionerats in i K&K Active OY. De vilande koncernbolagen 2B Electronics A/S, Heath Comm A/S samt BBE A/S har under året likviderats.

Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag

Koncernbolag²/ Org nr / Säte	Antal andelar	Andel i %¹	Redovisat värde 2009-03-31	Redovisat värde 2008-03-31
Acte Solutions AB, 556600-8032, Norrköping	500	100,0	13	13
Acte Systems AS, 927 714 574, Bergen, Norge	600	100,0	1	1
Acte Components Ltd, 4209447, Hampshire, UK	49 999	100,0	2	7
Acte AS, 923 148 442, Oslo, Norge	5 000	100,0	33	33
Acte Supply AB, 556213-2406, Norrköping	50 000	100,0	20	25
Acte Oy, 239 992, Helsingfors, Finland	300	100,0	3	3
Acte Wireless AB, 556530-0406, Solna	1 000	100,0	8	8
B2B Tech AB, 556201-1154, Stockholm	5 000	100,0	1	7
COBS AB, 556524-3788, Göteborg	3 000	100,0	27	–
Direktronik AB, 556281-9663, Nynäshamn	3 000	100,0	24	24
Elpress AB, 556031-5607, Kramfors	80 000	100,0	99	99
Elpress A/S, CVR 26162629, Silkeborg, Danmark	100	100,0	–	–
Elpress GmbH, HBR 3252, Viersen, Tyskland	100	100,0	–	–
Elpress (Beijing) Electrical Components Co. Ltd, Beijing, Kina	100	100,0	–	–
Kablema AB, 556746-2196, Kramfors	100	100,0	–	–
EFC Finland Oy, 1750567-0, Korsholm, Finland	1 550	100,0	13	13
HeathComm AB, 556552-1217, Solna	500	100,0	2	2
HeathComm AS, 933 199 665, Bergen, Norge	7 000	100,0	8	13
ISG Systems AB, 556468-2192, Höganäs	200	100,0	21	21
K& K Active OY, 0980670-5, Helsingfors, Finland	100	100,0	50	42
Kablageproduktion i Västerås AB, 556509-1096, Västerås	5 000	100,0	20	30
Lagercrantz Communication AB, 556260-2127, Solna	1 000	100,0	3	3
Nordic Alarm AB, 556318-0032, Solna	38 300	100,0	30	42
STV Sv Tele & Video Konsult AB, 556307-4565, Stockholm	65 000	100,0	16	16
Unitronic AG, HRB 40042 , Düsseldorf, Tyskland
Secos GmbH , Baar, Schweiz	153 600 20 000	100,0 100,0	28 –	38 –
Lagercrantz A/S, 81 74 67 10 , Köpenhamn, Danmark	6	100,0	131	131
Acte A/S, 71 28 89 19, Köpenhamn, Danmark	2	100,0	–	–
Lagercrantz Asia Ltd, Hong Kong Acte Poland Sp Z o.o.,	20 000	100,0	–	–
5 753, Warszawa, Polen IWSFE Sp Z o o.,	2	100,0	–	–
296 322, Warszawa, Polen Elfac A/S, 17 46 50 31, Silkeborg,	4 000	100,0	–	–
Danmark ISIC A/S, 16 70 45 39, Århus ,	1	100,0	–	–
Danmark Betech Data A/S, 10 51 07 32,	33 400	100,0	–	–
Köpenhamn, Danmark CAD-Kompagniet A/S, 21 69 77	1	100,0	–	–
88, Köpenhamn, Danmark Under året sålda och fusionerade bolag	8	100,0	–	– 7
			553	578

¹ Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt antal aktier.

² Koncernbolag redovisas med bokfört värde, övriga bolag är ägda indirekt via koncernbolag.

Not 23 Fordringar hos koncernbolag

	2009-03-31	2008-03-31
Moderbolag
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	58	85
Tillkommande fordringar	54	9
Reglerade fordringar	-59	-35
Kursdifferens	5	-1
Redovisat värde vid periodens slut	58	58

Not 24 Andra långfristiga fordringar

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	4	4
Tillkommande fordringar	0	0
Reglerade fordringar	-2	0
Redovisat värde vid årets slut	2	4

Not 25 Varulager

Under året har större engångsnedskrivningar av lagervärdet gjorts med 11 MSEK (9).

Not 26 Kundfordringar

Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Ej förfallna kundfordringar	276	254
Förfallna kundfordringar 0–30 dagar	19	54
Förfallna kundfordringar > 30–90 dagar	4	21
Förfallna kundfordringar > 90–180 dagar	2	5
Förfallna kundfordringar > 180 dagar	0	5
Summa	301	339

Avsättningskonto

Avsättningskonto för kundförluster	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Vid årets början	4	5
Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar	0	-1
Årets nedskrivningar	1	0
Kursdifferens	0	0
Utgående balans	5	4

Under året har konstaterade kundförluster om 3 MSEK (1) belastat resultaträkningen.

Not 27 Upparbetad men ej fakturerad intäkt

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Pågående uppdrag
Ackumulerade uppdragsinkomster som redovisats
som intäkt	138	115
Fakturerade intäkter	-123	-102
Summa fordran på beställare	15	13
Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst (efter avdrag för redovisad förlust)
vid periodens slut	138	115
Erhållna förskott	–	0
Av beställare innehållet belopp	–	–

Uppdragsinkomster från pågående fastprisuppdrag redovisas med tillämpning av successiv vinstavräkning. Beräkningen sker på basis av nedlagd tid vid periodens i förhållande till beräknad tidsåtgång för hela uppdraget.

Not 28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

	2009-03-31	2008-03-31
Moderbolag
Förutbetalda hyror	0	0
Förutbetalda försäkringspremier	0	0
Övriga poster	1	1
	1	1

Not 29 Eget kapital

Moderbolag

Eget kapital ska enligt svensk lag fördelas mellan icke utdelningsbara (bundna) respektive utdelningsbara (fria) medel.

Bundna reserver

Bundna medel består av aktiekapital och följande fonder:

Uppskrivningsfond

Vid en uppskrivning av en materiell eller finansiell anläggningstillgång avsätts uppskrivningsbeloppet till en uppskrivningsfond.

Reservfond

Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

Fritt eget kapital

Fria medel består av balanserad vinst och överkursfond:

• Balanserade vinstmedel
• Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, dvs. det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
• Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, dvs. för aktierna betalas mer än aktiernas nominella belopp, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver kvotvärdet på aktierna, föras till överkursfonden.

Aktiekapital

Fördelning och förändring av aktieslag

Aktieslag	Utestående aktier	Antal röster
A-aktier, 10 röster per aktie	1 094 654	10 946 540
B-aktier, 1 röst per aktie	22 078 655	22 078 655
Bolagets återköpta B-aktier	-1 195 500	-1 195 500
Totalt	21 977 809	31 829 695

	A-aktier	B-aktier
Antal utestående aktier vid periodens början	1 095 998	23 318 234
Inlösen av aktier		-1 240 923
Konvertering av A-aktier	-1 344	1 344
Antal utestående aktier vid periodens slut	1 094 654	22 078 655

Återköpta aktier	A-aktier	B-aktier
Antal återköpta aktier vid periodens början	–	1 936 423
Inlösen av aktier		-1 240 923
Under året återköpta aktier		500 000
Antal återköpta aktier vid periodens slut	–	1 195 500

Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till 48,9 MSEK. B-aktien är noterad på OMX Nordic Exchange Stockholm. Aktiekapitalet får enligt bolagsordningen lägst uppgå till 25 MSEK och högst till 100 MSEK. Aktiens kvotvärde är 2,11 SEK.

Föreslagen utdelning för året är 1,50 (1,50) SEK per aktie.

Optionsprogrammen beskrivna i not 6 är säkrade via återköpta aktier till en genomsnittskurs om 25,57 SEK.

Vid utnyttjande av köpoptionerna med lösenpris om 36,00 SEK, 44,40 respektive 36,80 per aktie kan därmed utestående aktier öka med antalet inlösta köpoptioner som totalt är 675 000. Återköpta aktier minskar i så fall med motsvarande mängd.

Koncernen

Koncernens egna kapital består av aktiekapital och följande poster:

Övrigt tillskjutet kapital.

Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.

Reserver

Reserver avser omräkningsreserv samt säkringsreserv.

Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter. Dessa upprättar sina finansiella rapporter i annan valuta än koncernen och moderbolaget som rapporterar i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Årets resultat särredovisas i balansräkningen. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.

Kapitalhantering

Enligt koncernens finanspolicy är målsättningen att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende. Därutöver utgör detta en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital, ej omfattande minoritetsintressen.

Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning och tryggheten i en stor kapitalbas. Koncernens mål är att uppnå en avkastning på eget kapital om minst 25 procent per år. Räkenskapsåret 2008/09 var avkastningen 14 procent (21).

Koncernens utdelningspolicy är att lämna en utdelning som uppgår till 30–50 procent av årets resultat. Inför årsstämman 2009 har styrelsen föreslagit en utdelning om 1,50 SEK (1,50) per aktie. Den föreslagna utdelningen innebär en utdelningsandel om 49 procent (38). Utdelningen motsvarar vidare 6 procent (7) av det egna kapitalet i koncernen per bokslutsdagen.

Koncernens styrelse har ett mandat från årsstämman 2008 att återköpa aktier. Koncernen har vid flera tillfällen genomfört återköp av aktier. Tidpunkten för dessa har delvis bestämts av aktiekursen. De återköpta aktierna är till viss del avsedda för att täcka koncernens åtagande i utestående optionsprogram där ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner har möjlighet att förvärva återköpta aktier av serie B genom att utnyttja förvärvade optioner. Det finns ingen formell återköpsplan utan köp- och försäljningsbeslut beträffande koncernens aktier fattas av styrelsen inom ramen för årsstämmans mandat. Styrelsen föreslår att även bolagsstämman 2009 bemyndigar styrelsen att fatta beslut att återköpa egna aktier. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering.

Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar

Lagercrantz Group har förmånsbestämda pensionsplaner i ett fåtal länder. Planerna täcker i princip alla anställda i Norge och även i vissa koncernbolag i Sverige. Planerna tillhandahåller förmåner baserade på de ersättningar och den anställningstid de anställda har vid eller nära pensionering. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas som en avgifts bestämd plan då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd.

	2009-03-31	2008-03-31
Koncernen
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	19	28
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-11	-17
Överskott (-)/Underskott (+) i pensionsplanen	8	11
Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser	50	60
Nettoförpliktelser före justeringar	58	71
Justeringar:
Erfarenhetsbaserade justeringar av pensionsförpliktelser	-1	-2
Andra aktuariella vinster och förluster på pensionsförpliktelser	-5	-10
Delsumma ackumulerade oredovisade aktuariella vinster(+) och förluster(-)	-6	-12
Nettobelopp i balansräkningen förpliktelse (+), tillgång (-)	52	59
Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen:
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser	52	59
Nettobelopp i balansräkningen	52	59

Beloppet fördelar sig på planer i följande

länder:	2009-03-31	2008-03-31
Sverige	47	46
Norge	4	10
Tyskland	1	3
Belopp i balansräkningen	52	59

Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna vid föregående års utgång som överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna resultatförs jämnt fördelat över de anställdas genomsnittliga återstående anställningstid.

Pensionskostnad	2008/09	2007/08
Koncernen
Förmånsbestämda planer
Kostnad för pensioner intjänade under året	-2	-2
Räntekostnad	-3	-3
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	1	1
Aktuariella vinster (-) och förluster (+) som
redovisats under året	0	0
Kostnad förmånsbestämda planer	-4	-4
Kostnad avgiftsbestämda planer	-16	-18
Total kostnad för ersättningar efter avslutad
anställning	-20	-22

Pensionskostnaden avseende de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna på 4 MSEK (4) redovisas i resultaträkningen på raderna Försäljningskostnader, Administrationskostnader samt Räntekostnader. Räntekomponenten av pensionskostnaden som redovisas som finansiell kostnad uppgick till -3 MSEK (-3). Pensionskostnaden för avgiftsbaserade planer var 16 MSEK (18). Total pensionskostnad för förmåns- och avgiftsbaserade planer uppgick till 20 MSEK (22).

Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen

Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden

	2008/09	2007/08
IB Förvaltningstillgångars verkliga värde	-17	-16
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	-1	-1
Tillskjutna medel från arbetsgivare	-2	-1
Utbetalda förmåner	5	–
Ersättning överförd verksamhet	3	1
Aktuariell vinst (+) eller förlust (-) på förvaltnings
tillgångar	1	0
Övrigt	0	0
UB Förvaltningstillgångars verkliga värde	-11	-17

IB Förpliktelsens nuvärde	76	73
Kostnad förmånsbestämda planer	4	5
Utbetalning av ersättningar	-6	-2
Inbetalningar av avgifter från företaget	-2	0
Förändring aktuariella vinster / förluster	-1	0
Inlösen och överförda förpliktelser	-9	–
Valutakursdifferenser	1	0
UB Förpliktelsens nuvärde	63	76
Nettobelopp i balansräkningen UB	52	59

Förvaltningstillgångarna utgörs av riskspridda placeringar via etablerade livförsäkringsbolag.

Aktuariella antaganden

Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna: (vägda genomsnittsvärden)

	2009-03-31	2008-03-31
Diskonteringsränta	4,0%	4,3%
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna	5,8%	5,5%
Förväntad inflation	2,0%	2,2%
Framtida löneökningar	3,0%	3,5%
Personalomsättning	5,0%	5,0%
Förändring i inkomstbelopp	3,0%	3,4%

Historisk information

	2008/09	2007/08	2006/07
Koncernen
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	19	28	20
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	-11	-17	-16
Överskott (-)/Underskott (+) i pensionsplanen	8	11	4
Erfarenhetsbaserad justering avseende förmånsbestämda
förpliktelser	-1	-2	-4

Koncernen uppskattar att 5 MSEK blir betalda under 2009/10 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.

Moderbolaget	2009-03-31	2008-03-31
Avsatt till pensioner	–	–
Övriga pensionsavsättningar	–	–

Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser

Moderbolaget har ställt borgen för koncernbolagens PRI-skulder.

Not 31 Uppskjuten skatt

2009-03-31	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncern
Övriga anläggningstillgångar	8	-28	-20
Övriga avsättningar	2	–	2
Obeskattade reserver	–	-6	-6
Övrigt	4	-1	3
Underskottsavdrag	7	–	7
	21	-35	-14

2008-03-31	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto
Koncern
Övriga anläggningstillgångar	9	-26	-17
Övriga avsättningar	1	–	1
Obeskattade reserver	–	-3	-3
Övrigt	3	0	3
Underskottsavdrag	13	–	13
	26	-29	-3

Ej redovisade uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskott om 1 (2) har inte redovisats. Värdet av förlustavdrag beaktas i den mån det anses som sannolikt att dessa kommer att resultera i lägre skatteutbetalningar i framtiden.

Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag

Koncern

	Belopp vid årets ingång	Redovisat över resultat räkningen	Belopp vid årets utgång
Övriga anläggningstillgångar	-17	-3	-20
Övriga avsättningar	1	1	2
Obeskattade reserver	-3	-3	-6
Övrigt	3	0	3
Underskottsavdrag	13	-6	7
	-3	-5	-14

Differensen på förändringen per skatteslag som ej tagits över resultatet förklaras av uppskjutna skatter vid förvärv och omräkningsdifferenser. Bolaget redovisar ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader hänförliga till investeringar i koncernbolag. Eventuella framtida effekter redovisas när bolaget inte längre kan styra återföringen av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.

Moderbolaget har en uppskjuten skattefordran om 0 MSEK (6).

Not 32 Övriga avsättningar

	2008/09	2007/08
Koncernen
Övriga avsättningar som långfristiga skulder
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	4	–
Garantiavsättningar	1	2
Övrigt	0	1
	5	3
Övriga avsättningar som kortfristiga skulder
Kostnader för omstruktureringsåtgärder	10	2
Övrigt	0	1
	10	3
Redovisat värde vid periodens ingång	6	7
Avsättningar som gjorts under perioden	15	4
Belopp som tagits i anspråk under perioden	1	-5
Redovisat värde vid periodens utgång	22	6

Omstrukturering

Reserverade omstruktureringskostnader utgörs främst av åtgärder hänförda till personalförändringar.

Övrigt

Posten innehåller bl.a. garantiavsättningar. Moderbolaget har en avsättning för omstrukturering om 0 (3) varav kortfristig del 0 (3).

Not 33 Finansiella tillgångar och skulder

Finansiella instrument per kategori

Verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med redovisade värden.

	Låne- och kundford	Derivat försäkrings
2009-03-31	ringar	redovisning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Långfristiga fordringar	2		2
Kundfordringar	301		301
Övriga kortfristiga fordringar	–	0	0
Likvida medel	60		60
Summa	363	0	363

Koncernens balansräkning visar övriga fordringar om 10 MSEK. Som finansiella instrument redovisas derivat om 0 MSEK. Övriga poster är icke finansiella.

2009-03-31	Övriga finansiella skulder	Derivat försäkrings redovisning	Summa
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder till kreditinstitut	70		70
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	15		15
Leverantörsskulder	168		168
Övriga kortfristiga skulder	–	4	4
Summa	253	4	257

Koncernens balansräkning visar övriga skulder om 89 MSEK. Som finansiella instrument redovisas derivat om 0 MSEK. Övriga poster är icke finansiella.

2008-03-31	Låne- och kundford ringar	Derivat försäkrings redovisning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Långfristiga fordringar	4		4
Kundfordringar	339		339
Övriga kortfristiga fordringar	–	0	–
Likvida medel	79		79
Summa	422	0	422

Koncernens balansräkning visar övriga fordringar om 10 MSEK. Som finansiella instrument redovisas derivat om 0 MSEK. Övriga poster är icke finansiella.

2008-03-31	Övriga finansiella skulder	Derivat försäkrings redovisning	Summa
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder till kreditinstitut	83		83
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	30		30
Leverantörsskulder	219		219
Summa	332	-	332

Moderbolaget

2009-03-31	Låne- och kund fordringar	Derivat försäkrings redovisning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Långfristiga fordringar hos dotterbolag	58		58
Övriga kortfristiga fordringar	49		49
Likvida medel	7		7
Summa	114	–	114

2009-03-31	Övriga finansiella skulder	Derivat försäkrings redovisning	Summa
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder till kreditinstitut	69		69
Långfristiga skulder till koncernbolag	54		54
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	10		10
Leverantörsskulder	1		1
Övriga kortfristiga skulder	84		84
Summa	218	–	218
	Låne- och	Derivat

2008-03-31	kund fordringar	försäkrings redovisning	Summa
Tillgångar i balansräkningen
Långfristiga fordringar hos dotterbolag	58		58
Övriga kortfristiga fordringar	31	0	31
Likvida medel	0		0
Summa	89	0	89

2008-03-31	Övriga finansiella skulder	Derivat försäkrings redovisning	Summa
Skulder i balansräkningen
Långfristiga skulder till kreditinstitut	78		78
Långfristiga skulder till koncernbolag	67		67
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	29		29
Leverantörsskulder	1		1
Övriga kortfristiga skulder	100		100
Summa	275	–	275

Not 34 Räntebärande skulder och avsättningar

Koncernens räntebärande skulder fördelar sig i balansräkningen enligt följande: Avsättningar för pensioner 52 MSEK (59), Långfristiga skulder 70 MSEK (83), Kortfristiga skulder till kreditinstitut 15 MSEK (30) och Övriga kortfristiga skulder 0 MSEK (0). Totalt 137 MSEK (172). Avsättningar till pensioner definieras som en räntebärande avsättning eftersom de förmånsbaserade pensionsåtagandena i enlighet med IAS19 nuvärdeberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. För detaljer se not 30.

Kredittider på leverantörsskulder i koncernen följer normal branschpraxis. Den av moderbolaget upptagna ränteswapen på 100 MSEK löper fram till den 30 mars 2012. Den av moderbolaget upptagna terminssäkringen om 15 MDKK respektive 1 MEUR löper fram till den 1 september 2009.

Övriga förfallotidpunkter redovisas nedan. Nominella värden avseende räntebärande skulder och avsättningar överensstämmer i allt väsentligt med bokförda värden.

Skulder till kreditinstitut

Koncernen	2009-03-31	2008-03-31
Kortfristig del	13	13
Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen	41	44
Förfallotidpunkt, senare än fem år från
balansdagen	29	39
	83	96

Moderbolaget	2009-03-31	2008-03-31
Kortfristig del	10	10
Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen	40	40
Förfallotidpunkt, senare än fem år från
balansdagen	29	38
	79	88

Avser förvärvslån utan specifikt ställd säkerhet. Lånet amorteras över 10 år med rörlig ränta.

Checkräkningskredit

Koncernen	2009-03-31	2008-03-31
Beviljad kreditlimit	315	306
Outnyttjad del	-313	-289
Utnyttjat kreditbelopp	2	17

Kreditlimiter på checkräkningskrediter förnyas årligen.

Moderbolaget	2009-03-31	2008-03-31
Beviljad kreditlimit	250	250
Outnyttjad del	-250	-231
Utnyttjat kreditbelopp	–	19

Ställda säkerheter för checkräkningskredit

Koncernen	2009-03-31	2008-03-31
Företagsinteckningar	58	57
	58	57

Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Moderbolaget	2008/09	2007/08
Personalkostnader	2	4
Övriga poster	2	3
	4	7

Not 36 Betalda räntor

	2008/09	2007/08
Koncernen
Erhållen ränta	4	5
Erlagd ränta	-13	-11
Moderbolag
Erhållen ränta	5	4
Erlagd ränta	-11	-13

Not 37 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

Koncernen	2008/09	2007/08
Avskrivningar	25	23
Övriga avsättningar	2	4
Nedskrivningar och utrangeringar	0	0
Realisationsresultat avyttrade anläggningstillgångar	0	-13
Förändringar periodiserade räntor	2	-1
Övriga poster	-2	2
	27	15

Moderbolag	2008/09	2007/08
Avskrivningar	0	0
Nedskrivningar	52	30
Omstruktureringsreserv	-2	0
Förändring periodiserade räntor	-2	-1
	48	29

Not 38 Investeringar i verksamheter

Under räkenskapsåret förvärvades 100 procent av COBS AB samt CAD-Kompagniet A/S. Totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel var enligt följande:

Koncernen	2008/09	2007/08
Immateriella anläggningstillgångar	-54	-13
Materiella anläggningstillgångar	-1	-2
Varulager	-4	-4
Övriga omsättningstillgångar	-14	-12
Uppskjuten skatteskuld	5	0
Kortfristiga skulder	11	5
Total köpeskilling	-57	-26
Likvida medel i de förvärvade verksamheterna	1	7
Påverkan på koncernens likvida medel från årets förvärv	-56	-19
Amortering/ökning av skulder avseende förvärvade verksamheter	-1	-8
Kassaflöde hänförligt till investeringar i verksamheter	-57	-27

Inga temporära skatteskillnader uppkom i samband med förvärven.

Fördelning av immateriella tillgångar i

samband med förvärv	2008/09	2007/08
Koncerngoodwill	41	9
Varumärken	3	2
Övriga immateriella tillgångar	10	–
Förvärvade immateriella tillgångar	54	11
Tilläggsinvestering i befintligt bolag	–	2
Totala immateriella tillgångar via förvärv	54	13

De förvärvade enheternas bidrag till koncernens omsättning och resultat	2008/09	2007/08
Omsättning	53	55
Resultatbidrag före förvärvskostnader	3	7
Avskrivning på övervärden	-1	–
Resultatbidrag efter förvärvskostnader	2	7
Finansieringskostnader	-1	-1
Resultatbidrag efter finansieringskostnader	1	6

De förvärvade enheternas bidrag till

koncernens omsättning och resultat om enheterna hade ingått hela året	2008/09	2007/08
Omsättning	72	55
Resultatbidrag före förvärvskostnader	5	7
Avskrivning på övervärden	-1	–
Resultatbidrag efter förvärvskostnader	4	7
Finansieringskostnader	-1	-1
Resultatbidrag efter finansieringskostnader	3	6

Specifikation av större förvärv

Lagercrantz Group förvärvade den 1 april 2008 samtliga aktier i CAD Kompagniet A/S för 24 MDKK. Detta skedde via dotterbolaget Betech Data A/S. CAD Kompagniet driver konsultverksamhet inom CAD-området (computer-aided design) och kommer att samverka med den mjukvaruverksamhet inom detta område som Lagercrantz idag bedriver i division Communications. CAD Kompagniet har 10 anställda och omsatte MDKK 18 under 2008/09.

Lagercrantz Group förvärvade den 1 september 2008 samtliga aktier i COBS AB för 30 MSEK. COBS utvecklar och marknadsför trådlösa telefonisystem med funktioner för bland annat personsäkerhet och positionsbestämning i en och samma bärbara handenhet. COBS har 21 anställda och omsätter cirka 50 MSEK på helårsbasis. Goodwill består av värdet avseende den tekniska expertis bolagen besitter och synergieffekter i form av samarbete/effektiviseringar inom divisionen. Förvärven ingår i division Communications.

Det förvärvade bolagens nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, MSEK	Redovisat värde i bolagen	Verkligt värde justering	Verkligt värde i koncernen
Immateriella
anläggningstillgångar	–	14	14
Övriga anläggningstillgångar	1	–	1
Varulager	5	–	5
Övriga omsättningstillgångar	11	–	11
Likvida medel	1	–	1
Räntebärande skulder	0	–	0
Långfristiga skulder	-1	–	-1
Övriga skulder	-11	-4	-15
Netto identifierbara tillgångar/
skulder	6	10	16
Goodwill			41
Beräknad köpeskilling			57

Not 39 Eventualförpliktelser

Koncernen	2009-03-31	2008-03-31
Garntiåtaganden FPG/PRI	1	1
Bankgarantier	4	3
	5	4

Not 40 Resultat per aktie

	2008/09	2007/08
Resultat per aktie, SEK	3,05	3,92

Beräkningen av resultat per aktie för 2008/09 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 68 MSEK (91) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2008/09 uppgående till 22 287 398 (23 211 689).

Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt

Företaget hade under 2008/09 tre utestående köpoptionsprogram vars lösenkurser (36,00, 44,40 respektive 36,80 SEK per aktie) översteg

aktiernas genomsnittskurs (26,10 SEK per aktie). Dessa optioner anses därför sakna utspädningseffekt och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. För beskrivning av optionsprogrammet se not 6. Om börskursen i framtiden går upp till en nivå över lösenkursen kommer dessa optioner att medföra utspädning. Återköpta aktier används som hedge för detta program.

Not 41 Riskhantering

Finansiella risker

Det är för Lagercrantz väsentligt att en effektiv och systematisk riskbedömning sker av finansiella likväl som affärsmässiga risker. Lagercrantz riskhanteringsmodell för affärsrisker innebär inte att risk undvikes utan syftar till att identifiera, hantera och prissätta dessa risker.

Lagercrantz styrelse ansvarar för att fastställa finanspolicyn som anger riktlinjer, mål och limiter för finansförvaltning och hantering av finansiella risker inom koncernen. Finanspolicyn reglerar ansvarfördelningen mellan Lagercrantz styrelse, koncernledning och koncernbolagen. Inom koncernen har koncernledningen det operativa ansvaret för att säkerställa koncernens finansiering, att effektivt förvalta kassalikviditet, finansiella tillgångar och skulder.

Valutarisk

Trots att Lagercrantz har en internationell närvaro, så är Lagercrantz verksamhet normalt av lokal natur avseende valutarisker. Valutarisken är den största finansiella risken som Lagercrantz Group är exponerat för vilken definieras som risken för negativ resultatpåverkan orsakad av valutakursförändringar. Valutakursernas förändring påverkar företagets resultat, eget kapital och konkurrenssituation på olika sätt:

• Resultatet påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktionsexponering).
• Resultatet påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräkningsexponering).
• Resultatet påverkas när dotterföretagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
• Det egna kapitalet påverkas när dotterföretagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).

Transaktionsexponering

I ett internationellt verksamt handelsföretag som Lagercrantz Group är det viktigt att erbjuda kunder och leverantörer betalningsmöjligheter i deras egen valuta. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både bland kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta.

Eftersom den största delen av försäljningen ligger i Norden har Lagercrantz Group där överskott av utländska valutaflöden, vilka är utsatta för transaktionsrisker. Koncernens inköp och försäljning i viktiga utländska valutor uppgick under året till 1 336 MSEK respektive 1 601 MSEK.

Inköp/försäljning i viktiga valutor

Belopp i MSEK	Inköp	Försäljning
USD	291	181
EUR	826	707
GBP	18	39
DKK	134	443
NOK	23	170
JPY	43	27
PLN	1	34
Koncernen totalt	1336	1601

Likvida medel per valuta

Belopp i MSEK	2009-03-31	2008-03-31
SEK	5	9
USD	6	11
EUR	27	32
DKK	3	8
NOK	9	8
Övriga valutor	10	11
Koncernen totalt	60	79

Omräkningsexponering i balansräkningen

Ett enskilt dotterföretag skall normalt inte ha någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning. Detta betyder att ett dotterföretags fordringar och skulder i utländsk valuta skall vara balanserade. Ett dotterföretag gör dessutom som regel sin upplåning i egen valuta. I praktiken blir detta endast aktuellt då lån upptas i samband med förvärvet och vid lån mellan dotter- och moderbolag. Eget kapital i utländska koncernbolag valutasäkras normalt inte, då dessa betraktas såsom investeringar av långsiktig karaktär. Undantag kan dock förekomma. Omräkningsexponeringen i koncernens egna kapital kan, för vissa perioder med kraftiga valutakursfluktuationer, vara markant. De största exponeringarna finns i DKK, EUR och NOK. En terminssäkring finns upptagen om 15 MDKK respektive 1 MEUR med förfallodag 2009-09-01. Terminskursen är avtalad till 1,47 DKK respektive 11,00 EUR. Omräkningsdifferensers påverkan på eget kapital framgår i sammanställningen över förändringar i eget kapital.

Valutakurskänslighet

Som en tumregel kan anges att en förändring av eurokursen (inklusive den danska kronan vars växelkurs är kopplade till EUR) med plus eller minus 5 procent beräknas ändra Lagercrantz Groups bruttoresultat med plus respektive minus 10 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde under räkenskapsåret. En ändring av dollarkursen med plus eller minus 5 procent skulle ge en motsvarande effekt med minus respektive plus 5 MSEK.

Valutakursändringarna har även andra effekter på resultatet då omkostnadsmassan delvis är i utländsk valuta, framför allt DKK och EUR, samt att åtgärder löpande vidtas för att minimera negativa effekter av valutakursförändringar. Detta gör att slutliga effekterna på resultatet kan vara svåra att förutse och att analysera. Tumregeln skall därför användas med försiktighet.

Ränterisk

Finanspolicyn anger att upplåning och räntebindning skall maximalt avse den period där ett lånebehov bedöms existera. Generellt gäller att maximalt 50 procent av upplåningen kan räntebindas för en löptid av ett till fem år. Företagets exponering för räntefluktuationer (ränterisk) är betydligt mindre än valutarisken. Ränterisken uppstår på två sätt:

Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.

Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras. Lagercrantz Group har ingen långfristig överskottslikviditet och placerar normalt inte medel i annat än kortfristig bankinlåning/kortfristiga penningmarknadsinstrument med förfall kortare än 90 dagar. Det finns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar. Förändringar i ränteläget påverkar därmed främst företagets upplåningskostnad. En förändring av den vägda genomsnittliga räntesatsen med 1 procent för koncernen beräknas påverka räntekostnaden före skatt med cirka 2 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde under räkenskapsåret. En räntesäkring finns upptagen på 100 MSEK. Räntan på detta belopp kommer ej att överstiga 4,55 procent de närmaste 3 åren. Koncernens målsättning är att ha en anpassad likviditetsreserv tillgänglig genom kassalikviditet och bindande kreditlöften.

Vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på lån

	Koncernen		Moderbolaget
Procent	2008/09	2007/08	2008/09	2007/08
Långfristiga skulder till kreditinstitut	5,97%	4,09%	5,99%	4,04%
Kortfristiga skulder till kreditinstitut	4,33%	4,53%	4,11%	4,52%

Kreditrisk

Lagercrantz kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt och andra affärsavtal av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier på ett stort antal geografiska marknader. Företaget har därmed ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Finansiell kredit- och motpartsrisk identifieras, hanteras och rapporteras enligt ramar definierade enligt koncernens finanspolicy samt riskpolicy och attestregler. I samband med finansiering av projekt och andra affärsavtal kan Lagercrantz i vissa fall ikläda sig ansvar för bankgarantier, i form av moderbolagsgarantier, i syfte att gentemot tredje part säkerställa finansiering under en begränsad tid. Enligt finanspolicyn skall så få kreditmotparter som möjligt eftersträvas och de skall alltid vara av bästa kreditvärdighet.

Inga materiella förluster av finansiell karaktär har inträffat under året.

Likviditetsrisk

Etablerade relationer med kapitalmarknaderna är en förutsättning för Lagercrantz Groups möjligheter att säkerställa kapitalförsörjningen till marknadsmässiga villkor med beaktande av långsiktighet. Genom upphandlade kreditramar föreligger en god beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov.

• Lagercrantz Groups bekräftade bankkreditfaciliteter består av:
• Förvärvslån om 79 MSEK
• Checkkredit om 250 MSEK i moderbolaget
• Checkkrediter om 64 MSEK i dotterbolag

Kapitalrisk

Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är anpassat till syftet att trygga förmågan till fortsatt verksamhet, så att den kan fortsätta generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en kapitalstruktur som ger en låg kapitalkostnad.

Risken i koncernens kapitalnivå bedöms i termer som soliditet och räntetäckningsgrad. De nuvarande nivåerna på dessa mått uppfyller väl de från kapitalgivare ställda kraven.

Not 42 Närstående

Närståenderelationer

Moderbolaget har en närståenderelation till sina koncernbolag. Företagets styrelseledamöter och dess nära familjemedlemmar kontrollerar drygt 24 procent av rösterna i företaget.

Närståendetransaktioner

Moderbolaget fakturerar koncernbolagen för koncerninterna tjänster. Försäljning mellan koncernbolag har skett med ringa belopp. Handeln sker till marknadsmässiga villkor. Inga närståendetransaktioner i övrigt har skett inom koncernen. Inga inköp och försäljningar i övrigt har skett mellan moderbolaget och koncernbolagen.

Not 43 Händelser efter balansdagen

Inga för bolaget väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen den 31 mars 2009.

Not 44 Upplysningar om Lagercrantz Group AB

Lagercrantz Group AB (publ) med säte i Stockholm. Box 3508, Torsgatan 2 103 69 STOCKHOLM, SVERIGE Organisationsnummer 556282-4556

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att självt eller genom hel- eller delägt koncernbolag främst idka handel med och tillverka produkter inom data och elektronik samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Medelantalet anställda för året är 9. Moderbolagets aktier är registrerade på Stockholmsbörsen.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Lagercrantz Group AB Org nr 556282-4556

Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lagercrantz Group AB för räkenskapsåret 2008-04-01–2009-03-31. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26–61. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 juni 2009 KPMG AB

Joakim Thilstedt Auktoriserad revisor

Bolagsstyrning

Lagercrantz Group är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolaget bedriver handel med teknik och är sedan 2001 börsnoterat i Stockholm. Styrning och kontroll över bolaget fördelas i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen mellan aktieägare på bolagsstämman, styrelsen och VD.

Lagercrantz Group AB (publ) tillämpar svensk kod för bolagsstyrning och lämnar här bolagsstyrningsrapport för verksamhetsåret 2008/09. Bolaget följer koden i allt väsentligt. På tre punkter lämnas en förklaring till avvikelse. Rapporten har inte granskats av bolagets revisor.

Till grund för ägarnas styrning av bolaget och koncernen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen samt ytterligare en rad svenska och utländska lagar och förordningar. Styrningen regleras även i ett avtal mellan bolaget och Nasdaq OMX Stockholm, där bolagets aktier är listade.

BOLAGSSTÄMMA

Bolagsstämman är det högsta beslutande organet inom Lagercrantz Group AB. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut.

Samtliga aktieägare som är upptagna i aktieboken fem dagar innan bolagsstämman kan delta personligen eller via ombud. Anmälan ska göras till bolaget enligt vad som sägs i kallelse.

Lagercrantz Groups ordinarie årliga bolagsstämma, årsstämman, ska hållas i Stockholm inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelsen annonseras i Dagens Industri och Post och Inrikes Tidningar samt publiceras på bolagets webbplats – www.lagercrantz.com.

Årsstämman utser bolagets styrelse och revisorer samt bestämmer arvoden till dessa. Vidare fastställer årsstämman bokslutet och beslutar om disposition av vinstmedel samt ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör.

Årsstämman bestämmer också formen för hur en valberedning ska utses.

Årsstämma 2008

Årsstämma 2008 hölls den 1 september i Stockholm. Kallelse till stämman infördes den 25 juli 2008 i Dagens Industri och Post och Inrikes Tidningar samt offentliggjordes samma dag i ett pressmeddelande. Vid stämman var aktieägare representerande 7,4 miljoner aktier respektive 16,4 miljoner röster närvarande. Det motsvarar 33 procent av antalet utestående aktier och 51 procent av rösterna i bolaget.

Vid årsstämman beslutades bland annat om följande:

• Att utse Anders Börjesson till ordförande vid stämman i enlighet med valberedningens förslag.

• Utdelningen fastställdes till 1,50 SEK per aktie i enlighet med styrelsens förslag.

• Styrelsen och verkställande direktören beviljades ansvarsfrihet för 2007/08 års förvaltning.

• I enlighet med valberedningens förslag omvaldes samtliga styrelseledamöter och styrelsens ordförande.
• Arvoden till styrelse och revisorer fastställdes.
• Rutiner för tillsättande av valberedning inför nästa stämma bestämdes.
• Principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen beslutades.
• Årsstämman beslutade att bolagets aktiekapital nedsätts med 2 481 846 SEK genom indragning utan återbetalning av 1 240 923 B-aktier som bolaget med stöd av beslut från tidigare årsstämmor återköpt.
• Årsstämman beslutade även att skrivningen om C aktier i bolagsordningen utgår.
• Årsstämman beslutade, i enlighet med styrelsens förslag, att bolaget, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, erbjuder ledande befattningshavare att förvärva högst 180 500 köpoptioner på återköpta aktier av serie B.
• Styrelsen bemyndigades att under perioden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, förvärva och avyttra aktier i bolaget.

VALBEREDNING

Valberednings huvudsakliga uppgift är att föreslå styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa på ett sätt så att årsstämman kan fatta välgrundade beslut. Årsstämman 2008 beslutade att ge styrelsens ordförande i uppdrag att kontakta de röstmässigt största aktieägarna per sista december 2008 och be dessa att utse ledamöter, att tillsammans med styrelsens ordförande utgöra valberedning. I enlighet med det har en valberedning utsetts, som består av:

• Anders Börjesson, styrelsens ordförande
• Tom Hedelius
• Pär Stenberg
• Kerstin Stenberg, Swedbank Robur fonder
• Erik Sjöström, Skandia Liv

Valberedningen har tillgång till den utvärdering som styrelsen gör av sitt arbete samt information om bolagets verksamhet och strategiska inriktning. Valberedningens förslag offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och görs också tillgängligt på bolagets webbplats tillsammans med en beskrivning av

dess arbete. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. Arvode för arbete i valberedningen utgår ej.

Med avvikelse från den svenska bolagsstyrningskoden har det i Lagercrantz hittills varit så att styrelsens ordförande Anders Börjesson även haft ordförandeuppdraget i valberedningen. Det har också varit så att Tom Hedelius, vice ordförande i styrelsen, ingått i valberedningen. Förklaring till avvikelserna är att såväl Anders Börjesson som Tom Hedelius tillika är bolagets två största ägare sett till antalet röster och att Lagercrantz strategiska inriktning och affärs- och styrmodell bland annat bygger på ett starkt engagemang och kunskap från bolagets huvudägare. Detta synsätt genomsyrar Lagercrantz företagskultur och har visat sig betydelsefullt för en framgångsrik utveckling av koncernen.

STYRELSE

Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Lagercrantz Group AB:s styrelse består av fem ordinarie ledamöter som tillsammans representerar en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. Vid årsstämman 2008 omvaldes till styrelse:

• Pirko Alitalo
• Anders Börjesson, styrelsens ordförande
• Tom Hedelius
• Lennart Sjölund
• Jörgen Wigh, VD

Styrelsens och valberedningens bedömning är att majoriteten av styrelsens ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt att minst två av dessa ledamöter också är oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.

Styrelsens ordförande

Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och har ett särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena samt säkerställa att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordförande håller kontakt med VD och vice VD och genomför möten med dem allt efter behov. Ordförande svarar också för att styrelsens arbete utvärderas och att valberedningen får ta del av resultatet från utvärderingen.

Styrelsens arbete

Under verksamhetsåret 2008/09 hade styrelsen åtta protokollförda möten, varav ett konstituerande i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid det konstituerande mötet. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande ledningen, ordförandens respektive VD:s ansvar samt formerna för den ekonomiska rapporteringen.

VD är ledamot av styrelsen och föredragande vid styrelsemöten. Styrelsen har utsett koncernens vice VD till sekreterare. Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande och beslut fattas om möjligt efter diskussion som leder till konsensus. Styrelsen har varit fulltalig vid samtliga möten under året.

Under varje ordinarie styrelsemöte avhandlas företagets ekonomiska och finansiella ställning samt en punkt som behandlar förvärv. Styrelsen informeras löpande genom skriftlig information om företagets verksamhet samt annan information som är av betydelse.

Under 2008/09 har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor kring förvärv, struktur och marknadsläge. Styrelsens arbete har under senare delen av året präglats av strukturfrågor och åtgärdsprogram för att möta konjunkturnedgången. Styrelsen har också hållit ett möte enbart inriktat på koncernens position och strategi.

Styrelsens arbete utvärderas årligen efter en etablerad process.

• . Bland punkterna som diskuteras finns:
• Agenda och styrelsematerial
• Antal möten
• Strategisk plan och inriktning
• Revisionsgenomgång
• Övergripande ansvar
• Kompetens
• Ordförandes arbete
• Mötesteknik och gruppdynamik

Styrelsen behandlade den senaste utvärderingen under ett sammanträde i februari månad.

Arvoden till styrelsen

Det totala styrelsearvodet i Lagercrantz Group AB för 2008/09 uppgick till 1 100 kSEK (950). Enligt beslut av årsstämman erhöll styrelsens ordförande 400 kSEK (350), vice ordförande 300 kSEK (250) och övriga ordinarie ledamöter som inte är anställda i bolaget erhöll 200 kSEK (175) var.

ERSÄTTNINGSUTSKOTT

Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som har till uppgift att förbereda styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Utskottet har också till uppgift att följa upp och genomföra årsstämmans beslut avseende principer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande Anders Börjesson och vice ordförande Tom Hedelius. VD är föredragande, men deltar inte i frågor som rör honom själv. Under året har utskottet haft ett sammanträde.

REVISION OCH REVISIONSUTSKOTT

Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som består av samtliga styrelseledamöter utom VD. Det är styrelsens uppfattning att detta är mest lämpligt med hänsyn till Lagercrantz storlek och verksamhet. Revisionsutskottet har till sitt förfogande en intern kontrollgrupp. Utskottet har till uppgift att gå igenom koncernens interna kontrollrutiner, dess efterlevnad och rapportera sina iakttagelser och rekommendationer till styrelsen. Revisionsutskottets möten har hållits i samband med de ordinarie styrelsemötena.

Tack vare strukturen med en intern kontrollgrupp som övervakar och rapporterar avvikelser till utskottet samt det omfattande arbete som en traditionell granskning av bolagets revisorer skulle medföra har styrelsen valt att frångå koden för bolagsstyrnings rekommendation om att halvårsrapporten skall granskas.

För att säkerställa styrelsens insyn och kontroll ges styrelsen tillfälle att årligen lämna synpunkter på revisorernas planering av revisionens omfång och fokus. Efter genomförd granskning av intern kontroll och räkenskaper, rapporterar revisorerna sina iakttagelser vid styrelsens sammanträde i maj. Utöver detta bereds revisorerna tillträde till styrelsemöten när styrelse eller revisorer anser att behov föreligger.

REVISORER

På årsstämman 2005 valdes det registrerade revisionsbolaget KPMG AB till revisor för perioden till och med årsstämman 2009. Under 2008 har revisionsfirman inom sig utsett auktoriserade revisorn Joakim Thilstedt till huvudansvarig revisor.

VD OCH LEDNINGSGRUPP

Verkställande direktören och koncernledningen utarbetar och genomför Lagercrantz övergripande strategier samt behandlar frågor om förvärv, avyttringar och större investeringar. Sådana ärenden bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagets styrelse. VD, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens beslut och riktlinjer.

Lagercrantz Groups koncernledning består av VD och två vice VD:ar. Ledningsgruppen utgörs av koncernledningen samt tre divisionschefer. Ledningsgruppen möts månadsvis för att diskutera koncernens och dotterbolagens resultat och finansiella ställning samt frågor om strategi, resultatuppföljning, prognoser och verksamhetens utveckling. Till uppgifterna hör även frågor om förvärv, gemensamma projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö och kvalitet.

OPERATIV STYRNING

Koncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Lagercrantz Group. I samtliga dotterbolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av divisionscheferna. Dotterbolagsstyrelserna följer den löpande verksamheten och fastställer affärsplaner. Verksamhet bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av koncernledningen samt av riktlinjer fastlagda av respektive dotterbolagsstyrelse. Dotterbolagscheferna har resultat- och lönsamhetsansvar för sina respektive bolag samt ansvar att säkerställa tillväxt och utveckling inom sina respektive bolag. Fördelning av investeringskapital inom koncernen sker efter beslut i moderbolaget Lagercrantz Groups styrelse enligt en årligen uppdaterad investeringspolicy.

Den operativa styrningen präglas av ett tydligt kravställande från koncernledningen och en stor frihet för respektive dotterbolag att fatta beslut och agera så att uppsatta mål nås.

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Lagercrantz principer för ersättning till ledande befattningshavare innebär att ersättning till verkställande direktören och andra personer i företagsledningen kan utgöras av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga förmåner samt finansiella instrument.

Den sammanlagda ersättningen bör vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga årliga lönedelen skall vara maximerad till omkring 40 procent av den fasta lönen. Vidare skall den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer.

Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITP-plan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom befintliga och till stämman föreslagna incitamentsprogram skall inte några aktie- eller kursrelaterade program förekomma.

I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan.

INCITAMENTSPROGRAM

2006 infördes ett långsiktigt incitamentsprogram för chefer och ledande befattningshavare i koncernen enligt beslut av årsstämman. Programmet syftar till att höja motivationen och skapa delaktighet för chefer och ledande befattningshavare avseende möjligheterna i bolagets utveckling. Vidare är avsikten att motivera chefer och ledande befattningshavare till fortsatt anställning i koncernen. Programmet är ett återkommande treårigt program baserat på köpoptioner på återköpta aktier av serie B. Det totala antalet utestående köpoptioner utgivna enligt programmet får inte vid något tillfälle motsvara mer än cirka tre procent av det totala antalet utestående aktier (av såväl serie A som serie B).

INTERN KONTROLL

Den interna kontrollen ska säkerställa att bolagets strategier och mål följs upp och aktieägarnas investeringar skyddas. Den syftar också till att informationen till aktiemarknaden ska vara tillförlitlig, relevant och i överensstämmelse med god redovisningssed samt att lagar, förordningar och andra krav på noterade bolag efterlevs inom hela koncernen. Styrelsen i Lagercrantz Group har delegerat det praktiska ansvaret till VD som fördelat ansvaret till övriga i ledningen och till dotterbolagschefer.

Kontrollaktiviteter förekommer i hela organisationen på alla nivåer. Uppföljningen ingår som en integrerad del av ledningens löpande arbete.

För den finansiella rapporteringen föreligger policies och riktlinjer samt såväl automatiska kontroller i systemen som en manuell rimlighetsbedömning av flöden och belopp. Riktlinjer och uppföljning av efterlevnad hanteras av revisionsutskottet.

Ledningen bedömer regelbundet vilka nya finansiella risker respektive risker för fel i den finansiella rapporteringen som föreligger. Till sin hjälp har ledningen en intern kontrollgrupp bestående av två personer från finansavdelningen. Bedömningen görs med beaktande av transaktionsflöde, bemanning

och kontrollmekanismer. Fokus ligger över fel i den finansiella rapporteringen avseende väsentliga resultat- och balansposter med höga belopp samt områden där konsekvenserna av eventuella fel riskerar att bli stora.

Det är styrelsens uppfattning att en handelsrörelse av Lagercrantz omfattning i en decentraliserad organisation, på en avgränsad geografisk marknad inte kräver en mer omfattande granskningsfunktion. Styrelsen gör varje år en förnyad utvärdering av den frågan.

För att säkerställa en god kapitalmarknadskommunikation har styrelsen fastställt en kommunikationspolicy. I den anges vad som ska kommuniceras, av vem och hur. Grunden är att regelbunden finansiell information lämnas genom:

• pressmeddelanden om betydelsefulla eller kurspåverkande händelser
• delårsrapporter, bokslutskommuniké och stämmokommuniké
• årsredovisning

Lagercrantz styrelse och företagsledning arbetar för att genom öppenhet och tydlighet förse bolagets ägare och aktiemarknaden med relevant och korrekt information.

Styrelse och revisorer

Anders Börjesson

Styrelseordförande. Född 1948. Civilekonom. Styrelseordförande i Addtech AB, Boomerang AB och Cibenon AB. Vice ordförande i B&B Tools AB. Styrelseledamot i Inomec AB, Bostad Direkt AB och Futuraskolan AB. Innehav (familj): 377 982 A-aktier och 402 500 B-aktier. Invald 2001.

Tom Hedelius

Vice styrelseordförande. Född 1939. Ekon. dr. hc, civilekonom. Hedersordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseordförande i Anders Sandrews stiftelse, B&B Tools AB, Industrivärden AB och Jan Wallanders och Tom Hedeliusstiftelse. Vice ordförande i Addtech AB. Styrelseledamot i SCA AB och LE Lundbergföretagen AB. Innehav (familj): 362 982 A-aktier och 5 400 Baktier. Invald 2001.

Pirkko Alitalo Styrelseledamot. Född 1949. Civilekonom. Innehav: 5 000 B-aktier. Invald 2001.

Lennart Sjölund Styrelseledamot. Född 1949. Civilekonom. Styrelseordförande i Quickcool AB, ErySave AB och Parkallen Invest AB. Styrelseledamot i Godiva AB. Innehav (familj): 110 000 B-aktier. Invald 2001.

Jörgen Wigh Verkställande direktör. Född 1965. Civilekonom. Innehav:6 720 A-aktier, 28 000 B-aktier och 110 500 köpoptioner på B-aktier. Invald 2006.

Revisorer

Av bolagsstämman 2005 utsedd revisor är det registrerade revisionsbolaget KPMG AB. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn Joakim Thilstedt.

Ledning

Från vänster: Magnus Söderlind, Per Ikov, Kjell Eriksson, Jörgen Wigh, Gunnar Almeling, Anders Larsson, Niklas Enmark, Ulf Gladh.

Jörgen Wigh

Verkställande direktör och koncernchef. Född 1965. Civilekonom. Innehav: 6 720 A-aktier, 28 000 B-aktier och 110 500 köpoptioner på B-aktier.

Gunnar Almeling

Vice President Mechatronics. Född 1956. Innehav: 1 800 B-aktier och 45 000 köpoptioner på B-aktier.

Niklas Enmark

Vice verkställande direktör och finansdirektör. Född 1972. Civilekonom. Innehav: 6 000 B-aktier och 62 250 köpoptioner på B-aktier.

Kjell Eriksson

Vice President Communications. Född 1954. Produktområde Digital Bildöverföring/Teknisk säkerhet. Innehav: 45 000 köpoptioner på B-aktier.

Ulf Gladh

Vice President Electronics. Född 1961. Innehav: 10 000 B-aktier och 45 000 köpoptioner på B-aktier.

Per Ikov

Vice President Business Development. Född 1961. Innehav: 9 600 B-aktier och 30 500 köpoptioner på B-aktier.

Anders Larsson

Koncerncontroller. Född 1961. Innehav: 4 000 B-aktier och 16 000 köpoptioner på B-aktier.

Magnus Söderlind

Vice verkställande direktör och ansvarig för affärsutveckling. Född 1966. Civilekonom och Civilingenjör. Innehav: 7 500 B-aktier och 40 500 köpoptioner på B-aktier.

Årsstämma

Årsstämma 2009 i Lagercrantz Group AB hålls måndagen den 31 augusti 2009 klockan 16.00 i IVA Konferenscenter på Grev Turegatan 16 i Stockholm.

ANMÄLAN OM DELTAGANDE

För att äga rätt att delta i stämman ska aktieägare

• dels vara införd i eget namn (ej förvaltarregistrerad) i den av Euroclear Sweden (tidigare VPC) förda aktieboken tisdagen den 25 augusti 2009
• dels anmäla sig till bolagets huvudkontor under adress Lagercrantz Group AB (publ), Box 3508, 103 69 Stockholm, per telefon 08-700 66 70, fax 08-28 18 05 eller via mail info@lagercrantz.com senast torsdagen den 27 augusti 2009, kl 15.00.

Vid anmälan ska uppges aktieägarens namn, personnummer (organisationsnummer), adress, telefon och antal aktier samt i förekommande fall antal biträden.

Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få utöva rösträtt på stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering ska vara verkställd senast den 25 augusti 2009. Begäran om sådan registrering måste anmälas till förvaltaren ett par bankdagar före den 25 augusti 2009 för att registrering ska hinna ske.

Kalendarium

21 JULI 2009

Delårsrapport för perioden 1 april–30 juni 2009.

31 AUGUSTI 2009

Årsstämma 2009.

11 NOVEMBER 2009

Delårsrapport för perioden 1 april–30 september 2009.

9 FEBRUARI 2010

Delårsrapport för perioden 1 april–31 december 2009.

11 MAJ 2009

Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2009/10.

Publicerad information är tillgänglig på www.lagercrantz.com

Om årsredovisningen

POLICY OM PERSONUPPGIFTER

Lagercrantz vidarebefordrar ingen personlig information som samlats in via årsredovisningen. Insamlad information om en besökare används heller inte för att spåra enskilda personer som har besökt årsredovisningen.

I Lagercrantz webbaserade årsredovisning används cookies. Syftet med det är att underlätta besöket, att föra statistik över antalet besökare samt att se vilka sidor som är besökta.

KONTAKTINFORMATION

Lagercrantz Group AB (publ) Besöksadress: Torsgatan 2, Postadress: Box 3508, SE-103 69 Stockholm, Sverige Tel: +46 8 700 66 70 Fax: +46 8 28 18 05 info@lagercrantz.com www.lagercrantz.com

PRODUKTION

Innehåll: Lagercrantz Group och Taurus Kommunikation Produktion: Lagercrantz Group i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson Teknisk produktion: Hallvarsson & Halvarsson Formgivning: Tintin Timén och Hallvarsson & Halvarsson Foto: Magnus Fond och Annika Örnborg

Den fullständiga pdf-versionen av Lagercrantz Årsredovisning 2008/09 laddas ned här.

Adresser

LAGERCRANTZ GROUP AB

Torsgatan 2 P.O. Box 3508 SE-103 69 Stockholm SWEDEN Tel: + 46 8 700 66 70 Fax: + 46 8 28 18 05 www.lagercrantz.com

ELECTRONICS

ACTE A/S Vallensbaeksvej 41 DK-2605 Brøndby DENMARK Tel: + 45 46 900 400 Fax: + 45 46 900 500 www.acte.dk

ACTE AS

P.O. Box 190 Vestvollveien 10 NO-2021 Skedsmokorset NORWAY Tel: + 47 63 898 900 Fax: + 47 63 879 000 www.acte.no

ISIC A/S

Edwin Rahrs Vej 54 DK-8220 Brabrand DENMARK Tel: + 45 70 207 077 Fax: + 45 70 207 976 www.isic.dk

ACTE OY P.O. Box 36

Larin Kyöstin tie 4 FI-00641 Helsinki FINLAND Tel: + 358 9 752 761 Fax: + 358 9 752 766 59 www.acte.fi

ACTE SOLUTIONS AB

P.O. Box 4115 Allén 6 A, Sundbyberg SE-171 04 Solna SWEDEN Tel: + 46 8 445 28 00 Fax: + 46 98 26 19 www.actesolutions.se

UNITRONIC AG

Mündelheimer Weg 9 DE-40472 Düsseldorf GERMANY Tel: + 49 211 951 10 Fax: + 49 211 951 11 11 www.unitronic.de

ACTE SP. Z O.O. ul Krancowa 49 PL-02-493 Warsawa POLAND Tel: + 48 22 336 02 00 Fax: + 48 22 336 02 01 www.acte.pl

IWSFE SP. Z O.O.

146 D Jerozolimskie Avenue PL-02-305 Warsawa POLAND Tel: + 48 22 257 02 40 Fax: + 48 22 257 02 40 www.iwsfe.com

MECHATRONICS

ELFAC A/S Priorsvej 23 DK-8600 Silkeborg DENMARK Tel: + 45 86 801 555 Fax: + 45 86 824 050 www.elfac.dk

EFC FINLAND OY

Nyåkersvägen 6 FI-65610 Korsholm FINLAND Tel: + 358 6 322 62 22 Fax: + 358 6 322 62 00 www.efc.fi

KABLAGEPRODUKTION I

VÄSTERÅS AB Omformargatan 12 SE-721 37 Västerås SWEDEN Tel: + 46 21 81 51 51 Fax: + 46 21 81 51 61 www.kablageproduktion.com

ACTE SUPPLY AB

P.O. Box 13 Allén 6 A, Sundbyberg SE-601 02 Norrköping SWEDEN Tel: + 46 8 445 28 00 Fax: + 46 8 98 26 19 www.acte.se

ELPRESS AB

P.O. Box 186 Industrivägen 15 SE-872 24 Kramfors SWEDEN Tel: + 46 612 71 71 00 Fax: + 46 612 130 20 www.elpress.se

COMMUNICATIONS

ISG SYSTEMS AB

Sporthallsvägen 10 SE-263 34 Höganäs SWEDEN Tel: + 46 42 36 21 40 Fax: + 46 42 36 21 49 www.isg.se

STV VIDEO DATA AB Anderstorpsvägen 12, 2tr SE-171 54 Solna SWEDEN Tel: + 46 8 568 441 00 Fax: + 46 8 568 441 01 www.stv.se

NORDIC ALARM AB

Englundavägen 11 SE-171 41 Solna SWEDEN Tel: + 46 8 27 27 27 Fax: + 46 8 735 52 58 www.nordicalarm.se

COBS AB

Norra Långebergsgatan 4 SE- 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA SWEDEN Tel: + 46 31 333 38 40 Fax: + 46 31 14 80 90 www.cobs.se

HEATH COMM AS

P.O. Box 7265 C. Sundtsgate 29 NO-5020 Bergen NORWAY Tel: + 47 55 304 600 Fax: + 47 55 304 602 www.heathcomm.no

LAGERCRANTZ

COMMUNICATION AB P.O. Box 6004 Korta Gatan 9 SE-171 54 Solna SWEDEN Tel: + 46 8 626 41 00 Fax: + 46 8 754 77 59 www.lagercrantz.se

K & K ACTIVE OY

Itälahdenkatu 22 B FI-00210 Helsinki FINLAND Tel: + 358 9 6855 0550 Fax: + 358 9 6855 0551 www.kandk.fi

DIREKTRONIK AB

P.O. Box 234 Konsul Johnsons väg 15 SE-149 23 Nynäshamn SWEDEN Tel: + 46 8 52 400 700 Fax: + 46 8 520 181 21 www.direktronik.se

BETECH DATA A/S

Herstedvang 7C, 2. Sal DK-2620 Albertslund DENMARK Tel: + 45 43 487 470 Fax: + 45 43 487 488 www.betechdata.dk

CAD KOMPAGNIET A/S

Dampfærgevej 8 DK-2100 Köpenhamn DENMARK Tel: + 45 70 22 22 17 Fax: + 45 70 22 22 84 www.cad-komp.dk