AI assistant
Lagercrantz Group — Annual Report 2008
Jun 30, 2008
2936_10-k_2008-06-30_4d0f3472-70cf-4883-a750-1791195cdc97.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
INNEHÅLL
| Årsstämma 2008 och kalendarium | Denna sida |
|---|---|
| Kort om Lagercrantz Group | 3 |
| 2007/08 i korthet | 4 |
| VD har ordet | 6 |
| Affärsidé, vision, mål och strategi | 8 |
| Förvärv | 11 |
| Marknad | 12 |
| Divisioner | 16 |
| – Electronics | 16 |
| – Mechatronics | 18 |
| – Communications | 20 |
| Aktien | 22 |
| Flerårsöversikt | 26 |
| Finansiella rapporter och revisionsberättelse | 28 |
| Bolagsstyrning | 55 |
| Styrelse och revisorer | 57 |
| Ledning | 58 |
| Adresser | 59 |
Finansiella rapporter och revisionsberättelse
| Förvaltningsberättelse | 28 |
|---|---|
| Förslag till vinstdisposition | 31 |
| Resultaträkning | 32 |
| Balansräkning | 33 |
| Förändringar i eget kapital | 35 |
| Kassaflödesanalys | 36 |
| Noter | 37 |
| Revisionsberättelse | 54 |
ÅRSSTÄMMA 2008
Årsstämma i Lagercrantz Group AB hålls måndagen den september klockan . i IVA Konferenscenter på Grev Turegatan i Stockholm.
ANMÄLAN OM DELTAGANDE
För att äga rätt att delta i stämman ska aktieägare
- dels vara införd i eget namn (ej förvaltarregistrerad) i den av VPC AB förda aktieboken måndagen den augusti .
- dels anmäla sig till bolagets huvudkontor under adress Lagercrantz Group AB (publ), Box , Stockholm, per telefon - , fax - eller via mail [email protected] senast onsdagen den augusti , kl ..
Vid anmälan ska uppges aktieägarens namn, personnummer (organisationsnummer), adress, telefon och antal aktier samt i förekommande fall antal biträden.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få utöva rösträtt på stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast den augusti . Begäran om sådan registrering måste anmälas till förvaltaren ett par bankdagar före måndagen den augusti för att registrering ska hinna ske.
KALENDARIUM
| 14 augusti 2008 | Delårsrapport för perioden april– juni . |
|---|---|
| 1 september 2008 | Årsstämma för räkenskapsåret /. |
| 11 november 2008 | Delårsrapport för perioden april– september . |
| 10 februari 2009 | Delårsrapport för perioden april– december . |
| 13 maj 2009 | Bokslutskommuniké för perioden april – mars . |
Publicerad information är tillgänglig på www.lagercrantz.com
Omslag: Bryggan på den danska minsveparen m/s Hirsholm, som är utrustad med ett integrerat system för navigering och manövrering – Electronic Chart Display and Information System (ECDIS). Informationen från en mängd enheter presenteras samlat på bildskärmar levererade av Lagercrantz bolag ISIC. Fartyget tas i drift sommaren 2008.
Omslagsfoto: Brian Hørup Foto: Magnus Fond och Magnus Skoglöf Taurus Kommunikation / Jernström Offset, Stockholm 2008
Kort om Lagercrantz Group
Lagercrantz är en teknikhandelskoncern inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Koncernen arbetar med värdeskapande försäljning nära sina kunder och har marknadsledande positioner i flera expansiva nischer. Verksamheten är organiserad i tre divisioner:
- Electronics marknadsför specialprodukter inom industriell trådlös kommunikation samt elektroniksystem för inbyggnad i kundernas produkter.
- Mechatronics säljer el- och elektromekaniska produkter samt erbjuder elektriska förbindningssystem och produktion av kundanpassat kablage.
- Communications erbjuder produkter, system och tjänster inom digital bildöverföring/teknisk säkerhet och accessområdet samt distribuerar programvara.
Lagercrantz arbetar med en decentraliserad styrmodell som innebär att affärsbesluten fattas i dotterbolag nära kunder och leverantörer där affärsmanskapet är en viktig konkurrensfördel.
Lagercrantz skapar värde genom att erbjuda hög kunskap inom teknik och affärer i kombination med produkter från världsledande tillverkare eller egna produkter. Kunden får genom Lagercrantz den bästa lösningen av prestanda, leveranstid och totalkostnad. Kundkretsen består huvudsakligen av industriföretag.
Lagercrantz är verksamt i åtta länder i Nordeuropa och i Kina. Koncernen omsätter cirka , miljarder kronor och har anställda. Bolagets aktie är noterad på OMX Nordic Exchange sedan .
- Nettoomsättningen ökade med 10 % till 2 172 MSEK (1 974)
- Rörelseresultatet ökade med 32 % till 131 MSEK (99)
- Rörelsemarginalen ökade till 6,0 % (5,0)
- Resultatet efter skatt ökade till 91 MSEK (65)
- Avkastningen på eget kapital ökade till 21 % (16)
- Resultatet per aktie ökade till 3,92 SEK (2,75)
- Utdelningen föreslås till 1,50 SEK (1,25) per aktie
- Tre förvärv genomfördes under året
RESULTATTILLVÄXT
Lagercrantz fokus på resultattillväxt ledde under 2007/08 till att rörelseresultatet ökade till 131 MSEK (99). Rörelsemarginalen stärktes till 6,0 % under året (5,0 ). Samtliga divisioner ökade sina resultat och marginaler under 2007/08. Resultatet efter finansiella poster ökade till 121 MSEK (90), en ökning med 34 %, vilket innebär att Lagercrantz återigen nådde sitt mål om minst 15 % tillväxt i resultat.
FÖRBÄTTRAD LÖNSAMHET
Koncernens avkastning på eget kapital ökade till 21 % från 16 % vilket innebär ett klart steg mot att nå även det andra av de två finansiella målen om en avkastning på eget kapital om 25 %.
FÖRVÄRV
Lagercrantz fortsatte under året med att genomföra förvärv. Direktronik AB förvärvades med tillträde från början av räkenskapsåret 2007/08. Under året gjordes ytterligare ett par förvärv: System Solution i Norge som stärker den norska elektronikverksamheten och CAD Kompagniet i Danmark som breddar koncernens erbjudande inom CAD-programvara. CAD Kompagniet tillträddes i april 2008.
Utfall per kvartal 2007/08 och 2006/07
STARKT KASSAFLÖDE
Kassaflödet från rörelsen ökade under 2007/08 till 120 MSEK (76) tack vare resultat- och rörelsekapitalförbättringar.
ÖKAD OMSÄTTNING
Omsättningen ökade under året med 10 % till 2 172 MSEK (1 974). Till ökningen bidrog förvärv med cirka 6 % och jämförbara enheter med 4 %. Samtliga divisioner ökade omsättningen under året.
UTDELNING OCH ÅTERKÖP AV AKTIER
Under året återköptes 1 200 000 aktier av serie B över börsen för totalt 37 MSEK. Till årsstämman 2008 har styrelsen föreslagit ett förnyat återköpsbemyndigande och inlösen av en del av de återköpta aktierna. Styrelsen har också föreslagit en utdelning om 1,50 SEK (1,25) per aktie.
| Nyckeltal | 2007/08 | 2006/07 |
|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 2 172 | 1 974 |
| Rörelseresultat, MSEK | 131 | 99 |
| Rörelsemarginal, % | 6,0 | 5,0 |
| Resultat efter finansiella poster, MSEK | 121 | 90 |
| Resultat efter skatt, MSEK | 91 | 65 |
| Soliditet, % | 44 | 39 |
| Resultat per aktie, SEK (beräknat på genomsnittligt antal aktier) | 3,92 | 2,75 |
| Antal anställda periodens slut | 763 | 751 |
| Avkastning på eget kapital, % | 21 | 16 |
| Utdelning, SEK (föreslagen utdelning avseende 2007/08) | 1,50 | 1,25 |
Tre år av resultatförbättringar
Tre år av resultatförbättringar visar att vi hittat inriktningen och strategin för Lagercrantz. Stärkta av framgångarna bygger vi nu vidare med fortsatt fokus på marginaler och tillväxt, såväl organiskt som via förvärv.
Det är speciellt glädjande att kunna konstatera att förbättringarna kommer från alla våra tre divisioner.
Verksamhetsåret / innebar ett tredje år med påtagligt förbättrade resultat. Resultatet efter finansiella poster ökade till msek, att jämföra med msek för året innan och msek för två år sedan. Med årets sista kvartal har vi nu presterat kvartal i följd med förbättrad intjäning jämfört med samma period året innan. Vinsten per aktie för verksamhetsåret ökade med procent till , kronor (,). Koncernens ena finansiella mål om en resultattillväxt om minst procent per år har därigenom överträffats under de senaste åren. För det andra finansiella målet, en avkastning på eget kapital om procent, uppvisades en tydlig positiv trend och vi nådde för helåret nivån procent (). Här har vi en bit kvar men ökningen från föregående år visar att vi är på god väg att nå även detta mål.
TRE JÄMNSTORA DIVISIONER
Det är speciellt glädjande att kunna konstatera att förbättringarna kommer från alla våra tre divisioner. Lagercrantz har idag tre jämnstora divisioner och ett -tal resultatenheter i nio länder. Denna plattform har under året ytterligare förstärkts på flera sätt.
Electronics uppvisar den kanske tydligaste resultatförbättringen. Rörelseresultatet ökade med procent till msek och rörelsemarginalen steg till , procent (,). Detta är resultatet av vår strategi med nischfokus och ökade förädlingsvärden.
Inom divisionen satsar vi alltmer utpräglat på de expansiva nischerna inbyggnadselektronik och industriell trådlös kommunikation. Detta har under året kommit till uttryck i tilläggsförvärv med inriktning mot IT och elektronik inom sjukvården i Norge och satsningen i Polen med egna produkter och designtjänster.
Mechatronics rörelseresultat ökade med procent till msek, motsvarande en rörelsemarginal om , procent (,). Här har framförallt verksamheten inom Elpress som vi förvärvade i juni utvecklats väl. Nya positioner har inarbetats hos viktiga kunder och under året har vi etablerat bolaget på den kinesiska marknaden. Även våra danska och finska verksamheter inom specialanpassat kablage utvecklades väl.
Communications ökade sitt rörelseresultat med procent till msek med en något förbättrad rörelsemarginal till , procent. Inom divisionen uppvisar framför allt delområdet Access tydliga förbättringar. Leverantörsbyten, bolagsomstrukturering i Sverige och förvärvade enheter (K&K i Finland och Direktronik i Sverige) ligger bakom förbättringarna. Inom delområdet Mjukvara fortsätter den fina omsättningstillväxten sedan tidigare. I divisionens tredje delområde Digital Bild/Teknisk säkerhet minskade dock resultatet under året vilket har varit en besvikelse. Orsaken är att större projekt inte utfallit som planerat och åtgärder för ökad kontroll och organisationsanpassningar har därför satts in.
FÖRVÄRV
Under året har vi också flyttat fram positionerna när det gäller företagsförvärv. Detta är en viktig del i vår tillväxtstrategi och under de senaste drygt två åren har Lagercrantz genomfört ett antal förvärv med gott resultat. Idéer kring förvärvsobjekt kommer ofta från våra dotterbolag och vi driver kontinuerligt en handfull processer i syfte att förvärva nya bolag. Vi går nu vidare med dessa ambitioner och har bla under / förstärkt den centrala organisationen med ytterligare förvärvskompetens.
STARKA POSITIONER I ALLT FLER NISCHER
Under / har Lagercrantz arbete med att nå ut i flera marknadsnischer burit frukt. Jämfört med tidigare fördelar sig nu försäljningen över fler kundsegment och med en jämnare balans mellan de olika marknadskanalerna. Det ökar vår riskspridning och bidrar till att stabilisera tillväxttakten.
MÅLSTYRNING OCH DECENTRALISERING
Sammantaget är jag övertygad om att vår organisationsmodell med tydlig målstyrning och decentraliserat beslutsfattande ger goda resultat. Strategier utgår från varje resultatenhets lokala kund- och marknadsförutsättningar och genomförandet sker med stora påverkansmöjligheter från våra många engagerade ledare och medarbetare.
Ett särskilt tack vill jag rikta till alla koncernens medarbetare för ett fantastiskt engagemang och många goda insatser under året!
FRAMTID
Den senaste tidens oro på de internationella finansmarknaderna har ökat osäkerheten kring utvecklingen av den europeiska industrikonjunkturen. Vi ser emellertid ännu inga påtagliga tecken på någon mera generell avmattning i efterfrågan. Vi arbetar därför fortsatt vidare med fokus att bygga starka marknadspositioner i nischer. Lagercrantz uppbyggda plattform med tre lönsamma divisioner, en väl fungerande strategi och spridning avseende affärsidéer, kundgrupper och marknader är en bra utgångspunkt för att hantera ett osäkert konjunkturläge.
Stockholm den juni
Jörgen Wigh VD och koncernchef
Affärsidé, vision, mål och strategi
Lagercrantz är en teknikhandelskoncern som skapar kundnytta baserat på hög teknisk och affärsmässig kunskap i kombination med produkter från världsledande tillverkare eller egna produkter. Visionen är att vara ledande inom värdeskapande teknikhandel med marknadsledande positioner i flera expansiva nischer.
Lagercrantz affärsidé är att – inom väl definierade nischer och i partnerskap med kunder och leverantörer – erbjuda värdeskapande tekniska lösningar inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Lagercrantz erbjuder kundanpassade produkter, standardkomponenter, tjänster, programvara och system inom de definierade teknikområdena. Det mervärde som Lagercrantz skapar ger koncernen plats som en integrerad del i kundernas produktutveckling och löpande produktion. Kunden erbjuds en hög grad av kompetens, tillgänglighet och service. För Lagercrantz leverantörer innebär affärsmodellen ett partnerskap med en aktör med effektiv marknadsbearbetning som bygger på stor kunskap om den lokala marknaden och starka kundrelationer.
VISION
Lagercrantz vision är att vara ledande inom värdeskapande teknikhandel med marknadsledande positioner i flera expansiva nischer. Lagercrantz ska befästa sin position som ett lönsamt och stabilt tillväxtbolag genom att fortsätta utveckla befintliga verksamheter i koncernen och förvärva fler bolag med starka positioner i väl definierade nischer. Visionen omfattar tre grundläggande begrepp: ledande, värdeskapande och marknadsledande positioner.
Ledande innebär att koncernen och dess affärsenheter över tiden ska leva upp till tre grundläggande krav: tillväxt, lönsamhet och utveckling. De två första kraven motsvarar koncernens finansiella mål. Det tredje kravet, utveckling, innebär att i de nischer verksamhet bedrivs skapa positiva förändringar baserat på ny teknik eller nya lösningar, att driva branschens utveckling samt att utveckla den egna verksamhetens organisation.
Värdeskapande innebär att Lagercrantz i allt vi gör adderar värde till de varor och tjänster som erbjuds marknaden. Genom att tillvarata Lagercrantz samlade erfarenheter, tekniska och affärsmässiga kunskap och breda kontaktyta skapas ett mervärde för de kunder som väljer att handla från Lagercrantz. Det uppnås genom utveckling av nya lösningar baserat på nya produkter och tekniker, genom att erbjuda design och anpassning till kunders specifika behov samt genom att addera service, support och utbildning.
Marknadsledande positioner i flera expansiva nischer är också grundläggande. Historiskt har Lagercrantz lyckats bäst med verksamheter som har haft en betydande roll i en nisch. Den rollen erbjuder stora möjligheter till uthållig lönsamhet
och utmaning genom att arbeta med de främsta teknikleverantörerna såväl som de mest krävande kunderna. En stark ställning på ett väl definierat område innebär också att kompetenta medarbetare kan rekryteras och behållas. Det är en betydande faktor för att säkerställa ledarskapet på lång sikt.
En nisch betecknas inom Lagercrantz normalt som en avgränsad marknad med ett totalt värde om – msek. En marknadsledande position innebär att vara nummer ett eller två i kraft av marknadsandelar inom nischen.
MÅL
Lagercrantz finansiella mål är:
- Resultattillväxt om procent per år över en konjunkturcykel, mätt på resultat efter finansnetto.
- Avkastning på eget kapital om minst procent.
Detta innebär att resultatet ska fördubblas över en femårsperiod. Internt för varje resultatenhet uttrycks målen i termer av krav på tillväxt, lönsamhet och utveckling. Kravet på lönsamhet motsvaras av att avkastningen på rörelsekapitalet inom en affärsenhet ska uppgå till minst procent. Övriga mål sätts inför varje år i samband med det affärsplanearbete som genomförs i varje dotterbolag. Uppföljning mot målen görs löpande under året för att möjliggöra snabba åtgärder. Sedan ett par år arbetar koncernen med en tydlig intern benchmarking så att varje dotterbolag kan mäta det egna utfallet i förhållande till övriga bolag i koncernen.
Koncernen har arbetat med ett tydligt fokus på att förbättra marginalerna i befintliga verksamheter och att addera till ytterligare resultat och omsättning genom förvärv. Detta har lett till att Lagercrantz under / har överträffat målet för resultattillväxten. Avkastningen på eget kapital har under året ökat med fem procentenheter till procent.
STRATEGI
För att nå de uppsatta målen om resultattillväxt och lönsamhet arbetar Lagercrantz efter sex huvudsakliga strategier:
- Decentralisering och målstyrning
- Stark företagskultur
- Affärsmanskap
- Starka marknadspositioner i nischer
- Ökade förädlingsvärden
- Förvärv
När Lagercrantz i bokslutet för / redovisar tolv kvartal i rad med förbättrat resultat jämfört med motsvarande period föregående år är en stor del av förklaringen en konsekvent tilllämpning av dessa strategier. De lades fast efter ett strategiarbete under –.
DECENTRALISERING OCH MÅLSTYRNING
Lagercrantz har omkring rörelsedrivande dotterbolag som var för sig arbetar som en egen resultatenhet med egen identitet, egna mål och egna strategier. Varje ledning utvecklar sin verksamhet med stor frihet under eget ansvar. På så sätt fattas de affärskritiska besluten nära kunder och marknad. Här är kunskapen om kundens behov som störst. Dessutom skapar det korta beslutsvägar och en hög grad av delaktighet.
Dotterbolagen styrs genom mål, som långsiktigt är baserade på koncernens tre grundläggande krav om tillväxt, lönsamhet och utveckling. För varje bolag upprättas årligen affärsplaner med även kvartalsvisa mål för resultat och kapitalbindning. De följs upp löpande och åtgärder vidtas alltefter behov.
STARK FÖRETAGSKULTUR
Lagercrantz odlar en stark företagskultur som har sitt ursprung i det arbetssätt och den syn på affärer som präglar ett framgångsrikt teknikhandelsföretag. Inom koncernen finns en stor samlad erfarenhet som systematiskt tillvaratas och sprids. Det sker genom kurser och utbildningar men också genom att uppmuntra engagemang och samspel mellan medarbetare inom olika delar av koncernen.
Den gemensamma värdegrunden i Lagercrantz företagskultur vilar på fem begrepp:
- Affärsmanskap att se möjligheter, skapa goda relationer och fokusera på resultatet
- Ansvar och frihet att styra själv och förverkliga egna idéer som genererar resultat
- Enkelhet att arbeta genomtänkt och koncentrerat och finna enkla lösningar
- Effektivitet att prioritera rätt saker och att utföra dem på rätt sätt
- Förändringsvilja att fånga upp nyheter och anpassa sig till marknaden
AFFÄRSMANSKAP
Affärsmanskap är något av det mest grundläggande inom Lagercrantz och präglar allt arbete som utförs. I det ligger att bidra med kunskap och agera så att ett mervärde skapas för kunden – genom att förädla andras produkter eller att erbjuda egna produkter. Affärsmanskap innebär att ha ett helhetsperspektiv och att se nya affärsmöjligheter och kommande behov på marknaden. Det innebär också att arbeta nära sina kunder och leverantörer och att skapa goda relationer som håller på lång sikt baserat på hög etik och ärlighet. Personlig försäljning är en viktig del i affärsmanskap. Lagercrantz är en värdeskapande partner för användare av teknik.
STARKA MARKNADSPOSITIONER I NISCHER
Lagercrantz dotterbolag strävar efter en stark marknadsposition inom sin nisch. En nisch utgörs av ett väl definierat teknikområde, kundsegment eller geografiskt område med ett totalt marknadsvärde som normalt ligger inom – msek. Det innebär att agera på en avgränsad marknad med stor möjlighet att påverka affärsvillkoren. Närhet till kunderna, en hög teknisk kompetens och ett fokuserat arbetssätt gör att vi kan skapa uthålliga konkurrensfördelar även gentemot de största internationella aktörerna. Att ha en ledande position innebär för Lagercrantz att vara nummer ett eller två i respektive nisch.
ÖKADE FÖRÄDLINGSVÄRDEN
Lagercrantz är inriktat på att leverera ett högt förädlingsvärde till sina kunder, och strävan är att hela tiden höja det. Med kunskap om en lokal marknad och ett specialiserat tekniskt kunnande bidrar Lagercrantz till förädlingsvärdet genom att kundanpassa, utveckla och kombinera produkter från olika leverantörer i de lösningar som presenteras för kunderna. Det ligger också kundnytta i att Lagercrantz gör olika tillverkares produkter tillgängliga på marknaden och erbjuder utbildning, support och service. Förädlingsgraden ökas kontinuerligt genom att standardkomponenter fasas ut och ersätts med produkter som ger ett större kundvärde. Dessutom erbjuds egna produkter och tjänster i allt större utsträckning. Utvecklingen går mot områden som är tekniskt komplicerade eller öppnar för ett unikt erbjudande.
FÖRVÄRV
Lagercrantz mål om vinsttillväxt ska nås, dels genom organisk tillväxt, dels genom förvärv. De förvärvade bolagen stärker marknadspositionen inom befintliga områden. Förvärv genomförs även för att komma in på nya intressanta områden. Avgörande är att bolagen har en beprövad affärsmodell och intjäningsförmåga, stor kompetens hos ledare och medarbetare och goda tillväxtmöjligheter. Expansion inom de teknikområden där Lagercrantz är etablerat görs över hela norra Europa. För andra områden, som är nya för Lagercrantz, ska förvärven i första hand ske i Norden.
STRATEGIER FÖR TILLVÄXT, LÖNSAMHET OCH UTVECKLING
Lagercrantz sammanlagda strategi ger vinsttillväxt och lönsamhet. Decentralisering och målstyrning skapar växtkraft. Företagskulturen ger en organisation som förstår och drar nytta av samband på ett engagerat vis. Affärsmanskapet bygger upp långsiktiga relationer. Starka marknadspositioner attraherar de främsta teknikleverantörerna och de mest kompetenta medarbetarna. Ökade förädlingsvärden innebär att kunna ta bättre betalt och högre marginal. Tillväxt genom förvärv bidrar till strävan mot ökat värdeskapande, vitaliserad kunskap och nya idéer.
Förvärv
Förvärv är en viktig del av Lagercrantz tillväxtstrategi. Den strategiska målgruppen av tänkbara bolag att förvärva breddades under verksamhetsåret / i syfte att öka takten i tillväxten. Det beslutet öppnade för att växa in på nya teknikområden, och angav en långsiktig ambition att förvärva tre till fem bolag per år.
PROCESS
I dotterbolagen identifieras intressanta kompletteringsförvärv, hos Lagercrantz ledning bearbetas större förvärv. Under året har förvärvsförmågan förstärkts med två personer som arbetar parallellt med förvärvsfrågor tillsammans med dotterbolagen.
För att genomföra framgångsrika förvärv används en process för att identifiera, utvärdera och genomföra företagsköp. Lagercrantz arbetar med en väl strukturerad process som omfattar fem faser:
- Listning av tänkbara målbolag utifrån olika strategiska perspektiv.
- Kontakt med bolag och ägare, klarläggande av idé, förutsättning, syfte och samsyn.
- Analys av marknad och bolag, utarbetande av affärsplan och villkorsförhandling.
- Slutförhandling, kvalitetssäkring, etablering av integrationsplan och köpeavtal.
- Integration av styrning och rapportering samt intern information.
Dotterbolagen inom gruppen har en mycket viktig roll framför allt i utvärderings- och kontaktfasen tack vare deras lokala marknadskännedom och allt fler av de tänkbara målbolagen kommer via Lagercrantz dotterbolag.
MÅLBOLAG
De bolag som Lagercrantz söker är ofta entreprenörsledda företag. Det är då viktigt att säljaren känner att bolaget hamnar i rätt miljö och ges fortsatt goda utvecklingsmöjligheter.
Lagercrantz erbjuder en stabil och finansiellt stark plattform i en decentraliserad organisation med stor frihet och ett tydligt ansvar där bolaget behåller sitt namn, lokalisering och organisation.
AKTIVITETER UNDER ÅRET
Resultatet av Lagercrantz arbete med förvärv under verksamhetsåret / är att tre bolag förvärvats: Direktronik i Sverige och System Solution i Norge samt CAD Kompagniet, med tillträde från och med april . Under året har diskussioner också utmynnat i beslut att inte fullfölja möjliga förvärv. I några av dessa fall låg säljarens prisförväntningar högt i den
CASE Direktronik
Direktronik AB är en värdeadderande importör och återförsäljare av hårdvara för
data- och nätverkskommunikation. Bolagets affärsidé är att erbjuda ett nischat sortiment kombinerat med hög teknisk kompetens och god service. Bolaget vänder sig till svenska företag och distributörer. Sedan Lagercrantz förvärvade Direktronik har omsättningen ökat med mer än procent och marginalerna stärkts. Huvudanledningen är det framgångsrika arbetet med sortimentsutveckling och säljfokus som de tidigare ägarna ägnat sig åt i egenskap av ledande befattningshavare i bolaget. Planer för en nordisk expansion har också utformats på senare tid.
CASE System Solution
System Solution i Norge förvärvades av Acte AS under året. Bolaget ingår numera som ett affärsområde i Acte. System Solution har ett nischat sortiment av IT-produkter riktat mot hälso- och sjukvården i Norge. Genom förvärvet skapas möjligheter att börja bearbeta detta kundsegment med ett breddat sortiment.
CASE CAD Kompagniet
CAD Kompagniet i Danmark är en konsultverksamhet inom Computer-Aided Design. Bolaget ingår i CAD-programvarurörelsen i division Communications från och med /. Förvärvet stärker Lagercrantz marknadsposition ytterligare och bolaget ges samtidigt förbättrade möjligheter att expandera.
fullt utblommade högkonjunktur som dominerade . Det är viktigt för Lagercrantz att ta initiativ till förvärvsdiskussioner men också att avstå när förutsättningarna inte bedöms vara de rätta.
UTSIKTER
Lagercrantz ser idag goda möjligheter att genomföra företagsförvärv. Vi söker bolag med en bevisad intjäningsförmåga och en bra ledning. Det geografiska området är främst Norden och norra delarna av Europa. Bolagen bör ha en nischinriktning och en stark marknadsposition inom denna nisch. Lagercrantz bidrag i form av kompetens och utvecklingsmöjligheter möjliggör att ett bra bolag kan fortsätta att bli ännu bättre.
Marknad
Lagercrantz är en teknikhandelskoncern inom områdena elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Kunderna är huvudsakligen industriföretag i norra Europa. I Sverige och Danmark har Lagercrantz sin största försäljning. De största slutkundssegmenten är kraftgenerering och eldistribution samt elektronik.
Lagercrantz är en teknikhandelskoncern verksam på den marknad som skapats kring tillverkningsindustrin i Nordeuropa. Lagercrantz arbetar uteslutande med försäljning till andra företag, så kallad business-to-business.
Lagercrantz har ett -tal rörelsedrivande enheter som arbetar med ett tydligt nischfokus, som innebär fokusering på en begränsad marknad, cirka – msek i storlek där det enskilda bolaget kan uppnå en marknadsposition som nummer ett eller två.
Slutkunderna till Lagercrantz produkter återfinns framför allt inom kraftgenerering och eldistribution, elektronik, bygg/ konstruktion, transport och telekommunikation. I takt med att tjänstesektorn i Norden och norra Europa blivit allt större har Lagercrantz försäljning till den sektorn ökat.
DRIVKRAFTER
De övergripande drivkrafterna som påverkar Lagercrantz kunder och därmed efterfrågan på Lagercrantz produkter utgörs av den kontinuerligt ökande efterfrågan på tillförlitlig energi, den pågående globaliseringen av handeln och tillväxten av nya marknader i framför allt Asien. Dessa drivkrafter är starkt bidragande till att världsekonomin utvecklades starkt för fjärde året i rad med en global tillväxt av bruttonationalprodukten med ca procent. Tillväxten i världsekonomin höjer levnadsstandarden och efterfrågan på tillverkningsindustrins produkter.
Investeringarna i infrastruktur för att möta den globala
efterfrågan på elektricitet är i en fas av tillväxt, främst knutet till den ekonomiska tillväxten i Kina, Indien och andra delar av Asien. Energiföretag runt om i världen behöver bygga nya nät och förbättra de befintliga för att öka kapaciteten.
Den ökande handeln och globala konkurrensen tvingar fram en ökad produktivitet i tillverkningsindustrin, och fokus har riktats på bland annat inköpsfunktioner och linjeprocesser.
Framväxten av nya, stora marknader i Asien har lett till att en allt större del av expansionsinvesteringar söker sig till dessa länder för att möta den stora efterfrågan som skapas.
AFFÄRSTYPER INOM TEKNIKHANDEL
Affärsmodellerna på de tekniska marknaderna är huvudsakligen två. Direkt försäljning från tillverkare till slutanvändare respektive försäljning via någon form av partner. Endast ett fåtal globala företag kan nå ut till alla sina slutkunder via egna kanaler. Ofta väljer stora företag att agera själva på några nyckelmarknader medan man söker en stark lokal partner på andra marknader. För mindre tillverkningsföretag är partnerskap med lokala säljbolag ofta enda sättet att nå ut till sina kunder.
Lagercrantz är ett teknikhandelsföretag med starka band till såväl sina kunder som leverantörer. Platsen i värdekedjan motiveras av att Lagercrantz kan erbjuda teknisk och affärsmässig kunskap, problemlösning, lokal anpassning, kombinationer och system samt utbildning och service. Teknikhandelsföretaget är för köparen den lokala länk som gör världsledande teknik tillgänglig på en liten marknad. För tillverkarna är det en väg
| ELECTRONICS | MECHATRONICS | COMMUNICATIONS | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Område | Marknadsposition | Område | Marknadsposition | Område | Marknadsposition | |
| Inbyggda system | Ledande tillverkare av marin-PC och ledande värde- adderande distributör av |
Kablage | Marknadsledande tillverkare av kundanpassade kablage inom vissa segment. |
Videokonferens | Marknadsledande lösningsförsäljare av distans- möteslösningar i Sverige. |
|
| Industriell trådlös kommunikation |
industri-PC för inbyggnad. Marknadsledande distributör av GSM-moduler i Norden och Polen. |
Elektriska | Marknadsledande förbindningssystem tillverkare för elnäts- och eloperatörsmarknaden i Norden. |
CCTV / Teknisk säkerhet |
Ledande systemintegratör inom infrastruktur-CCTV och inom tekniska säkerhetslösningar för högsäkerhetsobjekt. |
|
| CAD | Enda distributör i Danmark och Norge av en världsledande lösning för designmjukvara. |
STARKA MARKNADSPOSITIONER I NISCHER
ut på små marknader och säkerställer kvalificerad rådgivning, service och eftermarknadsaktiviteter.
Dotterbolagen inom Lagercrantz bedriver huvudsakligen handel på en geografiskt begränsad marknad. Detta är en viktig del i Lagercrantz strategi varigenom bolagen kan arbeta med stor lokal marknadskunskap och skapa långsiktiga kundrelationer. Den lokala prägeln i Lagercrantz modell visas av att i genomsnitt procent av det enskilda företagets försäljning är till det egna landet.
Handel i olika former utgör den största delen av koncernens försäljning, eller knappt procent. Handelsföretagen finns representerade i framför allt divisionerna Electronics och Communications. Handel innefattar såväl hårdvara som mjukvara för kunder inom flera marknadsområden och inkluderar försäljning av allt från enskilda komponenter till olika delsystem för integration i de produkter kunderna tillverkar.
Några bolag inom koncernen arbetar med ett exportperspektiv. Det är främst bolagen med egna produkter som säljer på en världsmarknad, antingen själva genom dotterbolag eller med hjälp av partners. Cirka procent av koncernens omsättning utgörs av denna typ av försäljning som återfinns framför allt i divisionerna Mechatronics och Electronics. Strävan är att öka denna andel av koncernens omsättning.
Nischproduktion utgör drygt procent av koncernens omsättning och innebär att bolagen tillverkar speciallösningar för kundens räkning. Huvudsakligen bedrivs denna typ av försäljning i division Mechatronics i samband med produktion av kablage.
Cirka procent av koncernens omsättning utgörs av systemintegration där bolagen inom Lagercrantz tar på sig att leverera en helhetslösning, ofta med efterföljande service. Denna typ av försäljning är förekommande i framför allt en del av division Communications.
VÄRDEKEDJAN
Lagercrantz arbetar med värdeskapande teknikhandel. Det är därför viktigt att bolagen i koncernen kan synliggöra värdeskapandet för kund. En aspekt på det är att arbeta så nära slutkunden som möjligt. Idag går cirka procent av koncernens försäljning direkt till slutkund. Lika mycket, eller drygt procent av försäljningen går via försäljningspartners och återförsäljare till slutkund. Exempel på sådana partners är installationsföretag, distributörer eller grossister. Cirka procent av koncernens omsättning går till kontraktstillverkare. En annan viktig kundgrupp är systemintegratörer som utgör drygt procent av koncernens försäljning.
Ingen enskild kund står för mer än cirka procent av koncernens försäljning. Även för ett enskilt dotterbolag är beroendet av de största kunderna begränsat. I genomsnitt står de största kunderna hos ett dotterbolag för cirka procent av företagets
försäljning. Lagercrantz har genom sina dotterbolag ledande marknadspositioner inom en rad olika områden.
FÖRÄNDRADE INKÖPSMÖNSTER
Viktiga trender hos Lagercrantz kunder som påverkar förutsättningarna för koncernen är kortare ledtider (time-to-market), outsourcing av vissa funktioner och utflyttning av produktion. Av dessa kan de två förstnämnda sägas utgöra positiva faktorer, medan utflyttning fortfarande innebär ett hot mot Lagercrantz lokala försäljning.
Kortare ledtider och outsourcing innebär att kunderna i större utsträckning behöver arbeta med partners för en del av det arbete som tidigare bedrevs internt. Detta öppnar möjligheter för ett starkt teknikhandelsföretag i såväl utvecklingsfasen som senare under en produkts livscykel. För kunden innebär detta ökad trygghet genom att man kan köpa beprövade lösningar där fokus kan läggas på anpassning till kundens specifika produkt. Kunden frigör resurser för sin marknadsbearbetning och hela värdekedjan kan effektiviseras.
KONKURRENS
Lagercrantz är verksamt på nischmarknader och konkurrensen skiljer sig mellan dessa beroende på produkter, volymer, värdeinnehåll och geografiskt omfång. Generellt kan sägas att det inom teknikhandel ofta finns många alternativa produkter och aktörer på varje marknad. Små lokala aktörer som representerar utländska tillverkare dominerar på de nordiska marknaderna. De har en hög kunskapsnivå om sina produkter som kan mätas med Lagercrantz. Flera av de globala tillverkarna har egna försäljningsorganisationer i Norden och kan erbjuda god service och teknisk kompetens. Det finns också ett antal större grossistföretag som har ett brett sortiment och distribuerar stora volymer. Bland dessa är specialistkunskapen om enskilda produkter inte lika utpräglad.
VALUTOR
En majoritet av koncernens försäljning och inköp görs i andra valutor än svenska kronor. Den största transaktionsvalutan är euro som motsvarar cirka procent av försäljningen och inköpen. Danska kronan, vars växelkurs är kopplad till euro, utgör knappt procent av försäljningen och procent av inköpen. Amerikanska dollar är den tredje största transaktionsvalutan med cirka procent av försäljningen och inköpen.
De senaste årens stora förändringar i växelkursen för framför allt den amerikanska dollarn har gjort att allt fler kunder och leverantörer valt att arbeta med euro som transaktionsvaluta. Lagercrantz arbetar aktivt med att försöka minska risken som kommer av valutakursfluktuationer genom att prissätta i inköpsvaluta och genom valutaklausuler. Se vidare i not om riskhantering.
Övrigt 17%
Omsättning per marknadskanal
Systemintegratörer 6%
Övrigt 5%
Omsättning per affärstyp
Division Electronics
Division Electronics erbjuder framför allt kundanpassad elektronik inom nischerna industriell trådlös kommunikation och inbyggda system. Kunderna är tillverkningsföretag inom transport, marin industri, medicinteknik, automation, telekommunikation och annan industri med höga krav. Divisionen har verksamhet i Danmark, Finland, Norge, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och Polen samt Kina.
Electronics erbjuder ett sortiment av produkter från världsledande tillverkare samt egna produkter. Bolagen inom divisionen erbjuder spetskunskap kring hur dessa specialkomponenter kan kombineras till system som stärker kundernas erbjudande. Electroncis kan minska kundens "time-to-market" genom att utforma och leverera lösningar för viktiga funktioner i en nyutvecklad produkt. Många av kunderna till Electronics ställer höga krav, bland annat då de är underkastade certifiering och myndighetskontroll, som tex navigeringsutrustning i fartyg och medicinteknisk utrustning inom sjukvården.
VERKSAMHETEN 2007/08
Electronics uppvisade en tydlig förbättring i såväl rörelseresultat, som ökade med procent, och marginal, som ökade till , procent från , procent. Detta är resultatet av ett konsekvent arbete mot ökat värdeskapande och fokus på utvalda marknadsnischer. Försäljningen har under året utvecklats mot en större andel projektförsäljning. Det har medfört en förändrad säljprocess med större möjligheter till värdeskapande. Under året har försäljningsorganisationen därför utvecklats
och säljtekniken förfinats med fokus på marknadskunskap och kundnytta.
Divisionen har gjort ett insteg på nya geografiska marknader i Baltikum. Under året har marknadsbearbetning och försäljning påbörjats med bas i Finland och Polen. Vid divisionens kontor i Kina har sourcing-tjänsterna vidareutvecklats för att möta behoven inom alla Lagercrantz verksamheter.
AFFÄRSUTVECKLING
I Norge har det mindre företaget System Solution förvärvats. Det innebär ett insteg i en ny nisch som omfattar IT-lösningar för digitaliseringen och datoriseringen av hälso- och sjukvården. I förlängningen skapar det möjligheter att bearbeta detta kundsegment med ett bredare utbud.
Ökade förädlingsvärden är en del av Lagercrantz samlade strategi och inom division Electronics har den delen varit fokus för affärsutvecklingsarbetet. Högre värdeskapande eftersträvas hela tiden. Det görs dels genom en anpassning av sortimentet, dels genom att öka säljarnas tekniska kunskap.
Det görs också genom lyfta fram divisionens erbjudande som en integr erad del av kundernas produktutveckling. I det gemensamma arbetet med att fi nna den bästa lösningen kan Electronics föreslå lösningar av produktkombinationer som redan är utvecklade och beprövade. Det förhållningssättet till försäljning och inköp har såväl sälj are som köpare mycket att vinna på och det befäster långsiktiga relationer. Som ett led i denna utveckling har division Electronics under året påbörjat etabler ingen av ett särskilt kompetenscentrum med specialister inom produktutveckling. Cent ret är beläget i Polen och arbetar med kundanpassning och med att ta fram divisionens egna produkt er. Kunderna kan därigenom erbjudas lösningar utan de stora kostnader och långa utvecklingstider som unik hårdvara ofta medför.
MARKNAD OCH STRATEGI
Electronics agerar på nischmarknaderna för industriell trådlös kommunikation och inbyggda system. Inom trådlös kommunikation är Electronics ledande inom bland annat distribution av GSM moduler. Inom inbyggnadssystem har divisionen framskjutna positioner inom en rad områden, bland annat marina PC.
Kundunderlaget breddas allt eftersom tekniken blir tillräckligt billig vilket skapar möjligheter till nya tillämpningar av den etablerade tekniken och driver på framtag andet av ny teknik.
Strategin för Electronics del syftar till en förfl yttning i värdekedjan till områden med högre specialistkunskap och unika produkter samt öka andelen egna produkter i försäljningen.
TRENDER OCH UTSIKTER
Det utvecklas nya marknader och kundgrupper i takt med att ny teknik blir tillgänglig till försvarbara kostnader. Hälsooch sjukvård respektive energi är exempel på sektorer där Electronics ser nya applikationsområden växa fram.
Konkurrenssituationen ställer nya krav på elektroniktillverkarna, framför allt krävs allt kortare utvecklingstid från koncept till färdig produkt på marknaden. Det medför en ökande efterfrågan på beprövade tekniska lösningar inom vitala områden som kommunikation mellan maskiner (mm), nätverkskommunikation och positioneringsutrustning. Det utvecklas en marknad för moduler och halvfabrikat som direkt kan appliceras i tillverkningen av en ny elektronikprodukt eller vidareutvecklas i samarbete med kunden.
Det utvecklas ständigt nya tillämpningar inom elektronikindustrin och det underliggande behovet av industriell kommunikation och inbyggda styrsystem bedöms fortsätta att växa.
Omsättning fördelat på affärstyp
| Division Electronics | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 778 | 751 | 745 |
| Rörelseresultat, MSEK | 38 | 23 | 22 |
| Rörelsemarginal, % | 4,9 | 3,1 | 3,0 |
CASE Marin radar i världsklass
Det danska bolaget Termas övervakningsradar Scanter är byggd med den senaste tekniken och kan möta högt ställda krav på prestanda och kostnadseff ektivitet. Den brittiska fl ottan har valt att installera modellen på sina fartyg med motiveringen: Finns det något där ute så måste vi kunna se det – i alla lägen! Det kravet omfattar rör elser och farkoster såväl i luften som på havsytan. En av de stora svårigheterna har varit att konstruera en radar med högsta prestanda till ett tillräckligt lågt pris för att myndigheter ska kunna utrusta många fartyg inom ramen för sina anslag. Termas produkter är byggda för att stå emot extrema påfrestningar och fungera utan avbrott i lägen när människoliv och stora ekonom iska värden står på spel. Lagercrantz bolag ISIC levererar en robust marin-PC till Terma.
Division Mechatronics
Mechatronics marknadsför system och produkter i utvalda nischer till kunder inom tillverkningsindustri och eldistribution med höga krav på kvalitet, närhet och support. Mechatronics har verksamhet i Danmark, Finland, Sverige, Tyskland och Kina inom tre områden: Produktion av kundanpassat kablage och angränsande produkter och tjänster, tillverkning och marknadsföring av elektriska förbindningssystem samt handel med mekaniska och elektromekaniska produkter samt elektronikprodukter.
Mechatronics erbjudande riktas mot två huvudsakliga kundkategorier. Dominerande är den nordiska tillverkningsindustrin, särskilt inom kraftgenerering, tåg och järnväg, tunga fordon och maskiner samt telekommunikation. Den andra kategorin är elnätsägare och kraftdistribution. Det specialanpassade kablage och de elektriska förbindningssystem som divisionen levererar skall leva upp till kundernas högt ställda krav avseende kvalitet och livslängd. Handeln inom Mechatronics omfattar egna produkter och kompletterande produkter från ledande tillverkare. Huvudfokus är att ligga nära kunderna och ge de bästa tekniska råden och erbjuda korta leveranstider.
VERKSAMHETEN 2007/08
Mechatronics uppvisade en positiv utveckling jämfört med föregående år. Nettoomsättning såväl som rörelseresultat ökade, med procent respektive procent. Tillväxten i resultat kan tillskrivas framför allt det fokuserade arbete mot marginalförstärkande åtgärder som gjorts. Rörelsemarginalen ökade till , procent från , procent.
I Finland samordnades under året två verksamheter för att förbättra effektiviteten och kapacitetsutnyttjandet i organisationen. Inom handelsverksamheten i Sverige har arbetet med att stärka marknadspositionerna i de etablerade nischerna fortsatt framgångsrikt. Kablageverksamheten i Sverige har fortsatt att aktivt bredda kundbasen för att sprida risker och minska säsongsvariationer. I den danska delen har kapacitetsutnyttjandet varit gott under året.
Dotterbolaget Elpress har etablerat sig i Kina. Erbjudandet har inledningsvis riktats mot befintliga kunder från hemmamarknaden i Norden som etablerar sig i Kina. En breddning mot lokala aktörer inom samma segment har påbörjats. Även i andra delar av världen har exportsatsningen mot några utvalda segment fortsatt med framgång.
AFFÄRSUTVECKLING
Mechatronics har under året arbetat med att förstärka, förbättra och effektivisera produktionsapparaten. Inom några områden har initiativ tagits till lågkostnadsproduktion utanför de
nordiska länderna, främst i östra Europa. Ett partnernätverk har skapats och tillverkning har påbörjats för en del av divisionens produkter. Mechatronics uttalade ambition är att agera i hela värdekedjan och ta ansvar för kvalitet, ledning, kontroll och material tillsammans med sina kunder.
Mechatronics erbjudande har kompletterats för att utveckla affären mot större åtaganden i de prioriterade nischerna. Med mer komplexa leveranser bestående av flera produkter sammansatt efter kundens krav kan Mechatronics tekniska kunskap och breda sortiment komma till sin rätt fullt ut och förädlingsvärdet ökas ytterligare. Under året har Mechatronics därför förstärkt marknads- och supportorganisationerna.
Elpress har ett kvalificerat högspänningslaboratorium med kompetent bemanning. Där pågår ett kontinuerligt arbete med att förfina teknik och material. Den nya kunskap som genereras tillvaratas i egna produkter och överförs till kunder genom utbildning på olika håll i världen.
MARKNAD OCH STRATEGI
Mechatroncis är verksamt på lokala marknader i de nordiska länderna och där har marknadsutvecklingen under / varit fortsatt stark. De viktiga sektorerna tillverkningsindustri, kraftdistribution och kraftgenerering har bidragit till att en hög produktion upprätthållits. Den globala klimatfrågan och kraven på säker eldistribution till samhällets olika funktioner har drivit på efterfrågan.
Det är en uttalad strategi att finna tydliga nischer och tillvarata de fördelar det ger. I det ligger att utveckla specialistkunskap som kundkretsen kan dra nytta av.
TRENDER OCH UTSIKTER
Kundernas strävan är att förfina produktionsteknik och effektivitet samt förbättra processerna för materialinköp. Kompetensen inom inköpsfunktionerna har förstärkts och inköp har fått högre prioritet i företagsledningarnas arbete. Köpmönstret går alltmer mot det industriella "lean-tänket" och den fråga kunderna ställer är:
– Hur mycket kan ni öka vår effektivitet i år? Mechatronics svar är att erbjuda den bästa avvägningen i prestanda, leveranstid och totalkostnad.
Tillsammans med kunder har Mechatronics identifierat funktioner i kundernas produkter som Mechatronics kan leverera i ett paket – ett delsystem. Den utvecklingen medför ökade förädlingsvärden.
Omsättning fördelat på affärstyp
Tjänster 4%
| Division Mechatronics | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 604 | 541 | 331 |
| Rörelseresultat, MSEK | 50 | 35 | 15 |
| Rörelsemarginal, % | 8,3 | 6,5 | 4,5 |
CASE Nya krav på säker elförsörjning
Samhällets krav på driftsäker elförsörjning har ökat som en följd av effekterna av omfattande oväder. Ett nybyggande pågår samtidigt som många äldre luftledningar grävs ner i jorden för att skyddas mot väder, och kvalitetskraven på de elektriska förbindningarna i anläggningarna har ökat. Stora transformatorer i elnätens knutpunkter kräver starka anslutningar.
För en förhållandevis liten andel av den totala investeringskostnaden kan en stark och säker förbindning tryggas genom det elektriska förbindningssystem som Mechatronics bolag Elpress erbjuder. Systemet omfattar leverans av kabelskor och pressverktyg som ger en mekaniskt och elektriskt stark förbindning med lång livslängd.
Division Communications
Communications erbjuder produkter, system och tjänster inom de tre områdena digital bildöverföring /teknisk säkerhet, accessprodukter och mjukvara. Divisionens tio bolag erbjuder sina lösningar till marknaden i kraft av värdeskapande distributörer eller systemintegratörer. En ökande andel av omsättningen inom divisionen utgörs av olika tjänster. Divisionens bolag är verksamma i Sverige, Danmark, Norge och Finland.
Divisionen är marknadsledare inom flera områden, bland annat inom videokonferenslösningar i Sverige samt CAD-programvara i Danmark och Norge. Vidare har divisionen en stark position inom kamerabaserade övervakningssystem och andra produkter för teknisk säkerhet samt inom accessprodukter för telekom- och bredbandsnät samt datasäkerhet.
VERKSAMHETEN UNDER 2007/08
Nettoomsättningen ökade med procent och rörelseresultatet förbättrades med procent under året. Även rörelsemarginalen ökade något och uppgick till , procent (,).
Accessområdet var det som bidrog mest till divisionens positiva utveckling. Framgångar i områdets finska verksamheter, det under året förvärvade bolaget Direktronik samt en lyckad omstrukturering av områdets svenska verksamheter inom IT/ Telekom gjorde att såväl resultat som rörelsemarginalen ökade.
Området mjukvara utvecklades starkt omsättningsmässigt. Bland annat breddades erbjudandet inom CAD-programvara under året till nya områden vilket bidrog positivt.
Inom området digital bildöverföring/teknisk säkerhet påbörjades under året omstrukturering inom en verksamhet då några större projekt ej utvecklats enligt plan. Bland annat förstärks bolagets installationskapacitet och eftermarknadserbjudande. Övriga verksamheter inom digital bildöverföring/ teknisk säkerhet stärkte resultatet men sammantaget presterade detta område ett sämre resultat än föregående år.
AFFÄRSUTVECKLING
Sedan årets början ingår Direktronik AB i divisionen. Bolaget har arbetat mycket med sortimentsutveckling vilket skapat en stark resultattillväxt under året. Inom teknisk säkerhet gjordes en översyn av organisationen vilket innebär att verksamheten i ökad utsträckning inriktas mot projektförsäljning och eftermarknad varvid installationstjänster genomförs med hjälp av partners.
Inom accessområdet sågs en fortsatt ogynnsam utveckling inom IT-säkerhet och där genomfördes under året en anpassning av sortiment och erbjudande för att hitta tydligare nischer att agera inom.
Under året förvärvades CAD Kompagniet med tillträde från och med /. Divisionen har därigenom breddat sitt erbjudande inom CAD-lösningar till att även innefatta konsulting.
MARKNAD OCH STRATEGI
Marknaden för divisionens verksamheter utvecklades i de flesta fall positivt under /. Inom digital bildöverföring/teknisk säkerhet, mjukvara och de flesta områden inom accessprodukter sågs en tillväxt i de marknadsnischer divisionen är verksam inom. Marknaden förväntas även växa framledes tack vare de effektiviseringar som skapas genom en effektivare kommunikation. En stark drivkraft är det ökade informationsutbytet vilket driver på investeringar i IT/Telekom-infrastruktur. En annan drivkraft är trenden mot ett mer övervakat samhälle i form av säkerhets- och kamerasystem.
Oavsett verksamhet har Lagercrantz genom sina bolag valt en tydlig nischstrategi, antingen mot en viss typ av kunder eller enligt en produksegmentering. I samtliga fall är verksamheterna lokala med stor kund- och marknadskännedom. Inom digital bildöverföring/teknisk säkerhet är verksamheterna nischade mot större, mer komplexa kunder/projekt där divisionens tekniska kompetens och möjlighet till helhetsåtagande har ett stort värde för kunden. Inom mjukvara har divisionen en tydlig nischinriktning mot CAD-programvaror. Det har lett till stora framgångar genom en stark underliggande marknadsutveckling och en klart marknadsledande position. Den kan nu användas för att bredda verksamheten, bland annat inom konsulting inom området. Inom accessområdet fokuserar divisionen på nischade produkter för telekomoperatörer som behövs för infrastrukturutbyggnad. Området innefattar även nischade IT-produkter och marina kommunikationslösningar.
TRENDER OCH UTSIKTER
Inom flera områden finns möjlighet att stärka rollen i värdekedjan, dels genom egenutvecklade koncept/lösningar, dels genom en ökad andel tjänster. Detta arbete, tillsammans med förvärv, kommer att vara de viktigaste faktorerna för framtida tillväxt inom divisionen. Utöver detta är en breddning av sortiment och en ökad försäljning av egna produkter ytterligare sätt för divisionen att stärka sin marknadsposition.
Under det kommande året kommer förändringsarbetet inom accessverksamheten att fortsätta. Ytterligare fokus på att öka försäljningen mot vissa kundgrupper inom videokonferens kommer att ske. Under året väntas också flera större projekt inom infrastruktur och teknisk säkerhet handlas upp vilket bedöms påverka divisionens verksamhet positivt. Även integrationen av CAD Kompagniet kommer att vara en viktig åtgärd under året.
Omsättning fördelat på affärstyp
| Division Communications | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 |
|---|---|---|---|
| Nettoomsättning, MSEK | 790 | 682 | 532 |
| Rörelseresultat, MSEK | 51 | 43 | 28 |
| Rörelsemarginal, % | 6,5 | 6,3 | 5,3 |
CASE Videomöten värnar miljö
Kunden Sveaskog har under hela använt tjänsten Smart Meeting video istället för att låta medarbetare resa lång väg mellan kontoren för sina möten. Med videomötesrum på fyra av sina kontor i Sverige har Sveaskog sparat många resdagar och minskat sin miljöpåverkan. För många innebär det ett mindre slitsamt arbete, och värdefull tid som kan användas bättre.
Smart Meeting är en tjänst för videomöten som STV utvecklat. Den omfattar en bemannad help-desk som förbereder varje enskilt möte, och ger den omedelbara hjälp som kan behövas under ett möte. Tjänsten omfattar också all teknik som behövs i mötesrum och som krävs för säker kommunikation över telefon och internet. STV ingår i Lagercrantz division Communications.
Aktien
Lagercrantz aktie nådde , sek under juli . Det är den högsta noteringen sedan bolaget börsnoterades i september . Kursutvecklingen under räkenskapsåret / (april– mars) stannade dock på ett minus om procent orsakat av en negativ kursutveckling under det andra halvåret. Aktiekursen den mars slutade på , sek. Det breda börsindexet OMX Stockholm Price Index föll under samma period med procent och Carnegie Small Cap Index, som visar den sammantagna utveckingen för mindre bolag föll med procent.
Lagercrantz som hade ett börsvärde på cirka msek vid utgången av mars ingår i Small Cap-segmentet för bolag med börsvärde under meur.
FÖRSLAG TILL ÅRSSTÄMMAN 2008
Styrelsens förslag till utdelning för räkenskapsåret / är , sek (,) per aktie. Utdelningen motsvarar totalt cirka msek ().
Därutöver har styrelsen föreslagit indragning av återköpta aktier av serie B utöver det antalet aktier som skall användas till att täcka bolagets åtagande i incitamentsprogram samt ett förnyat mandat för styrelsen att återköpa aktier upp till procent av samtliga aktier i bolaget. Återköp ska ske över börsen. Mandatet föreslås även omfatta möjligheten att använda återköpta aktier som likvid vid förvärv eller att avyttra aktier på annat sätt än över börsen för att finansiera förvärv samt för att täcka bolagets åtagande i incitamentsprogram.
AKTIENS OMSÄTTNING PÅ BÖRSEN
Under räkenskapsåret omsattes drygt , miljoner aktier (,) motsvarande ett värde om msek (). Det motsvarar en omsättningshastighet på cirka procent (). Bolagen inom Small Cap-segmentet hade under en genomsnittlig omsättningshastighet om procent. I genomsnitt gjordes under året avslut per handelsdag () i Lagercrantz aktie.
AKTIEKAPITAL
Aktiekapitalet uppgick den mars till , msek fördelat på A-aktier och B-aktier. Varje aktie har ett kvotvärde om sek. Aktier i serie A ger rätt till tio röster medan aktier i serie B ger rätt till en röst. Båda aktieslagen äger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Bolagsordningen medger konvertering av A-aktier till B-aktier. Under året konverterades inga aktier.
ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER
Årsstämman beslutade om att ge styrelsen mandat att återköpa aktier. Under året genomfördes återköp av aktier av serie B. Lagercrantz totala innehav av egna aktier uppgick till aktier av serie B motsvarande , procent av antalet aktier och , procent av röstetalet i Lagercrantz. Av återköpta aktier är aktier avsedda att fullgöra bolagets åtagande i utestående optionsprogram (tilldelning och ) där lösenkursen uppgår till , sek respektive , sek per köpoption. Det genomsnittliga anskaffningspriset för återköpta aktier uppgår till , sek per aktie.
INCITAMENTSPROGRAM
Under de senaste åren har ett incitamentsprogram för chefer och ledande befattningshavare i koncernen införts. Syftet med programmet är att höja motivationen och skapa delaktighet för chefer och ledande befattningshavare avseende möjligheterna i bolagets utveckling. Vidare är avsikten att motivera chefer och ledande befattningshavare till fortsatt anställning i koncernen. Årsstämman beslutade om programmet som är ett återkommande treårigt program baserat på köpoptioner på återköpta aktier av serie B. Det totala antalet utestående köpoptioner utgivna enligt programmet får inte vid något tillfälle motsvara mer än cirka tre procent av det totala antalet utestående aktier (av såväl serie A som serie B). Årsstämman beslutade om tilldelning av köpoptioner och årsstämman beslutade om tilldelning av köpoptioner. Båda programmen fulltecknades. Varje option ger rätt att förvärva en aktie till lösenpriset , sek (program ) respektive , sek (program ). Optionerna kan utnyttjas mellan september och december (program ) respektive september till och med den december (program ).
ÄGARE
Under räkenskapsåret blev Nordea fonder och Carnegie fonder stora ägare i Lagercrantz. Anders Börjesson och Tom Hedelius är bolagets röstmässigt största ägare med , procent respektive , procent av rösterna. Skandia Liv är bolagets kapitalmässigt största ägare. Utlandsägandet ökade under året från , procent till , procent. Antalet aktieägare förändrades marginellt under året och per den sista mars hade Lagercrantz aktieägare.
INFORMATIONSGIVNING
Lagercrantz Group informerar om viktiga händelser i bolaget genom offentliggörande av pressmeddelande. Bolaget lämnar också ekonomisk information i form av kvartalsrapporter. Pressmeddelanden och kvartalsrapporter finns tillgängliga på bolagets webbplats. Där finns också möjlighet att prenumerera på pressmeddelanden via e-post.
Årsredovisningen trycks och distribueras till alla aktieägare. Delårsrapporterna distribueras inte i tryckt form. Följande analytiker följer Lagercrantz Group:
- Lars Hallström, Handelsbanken Capital Markets
- Johan Isaksson, Remium
- Henrik Alveskog, Redeye
- Christian Hellman, Kaupthing
ÄGARSTRUKTUR I LAGERCRANTZ GROUP 2008-03-31
| AKTIEFAKTA | Antal aktier | Antal ägare | Innehav | Röster | |
|---|---|---|---|---|---|
| 1–500 | 2 009 | 1,9% | 1,3% | ||
| Kortnamn | LAGR B | 501–1 000 | 654 | 2,6% | 1,8% |
| ID | SSE14335 | 1 001–10 000 | 812 | 11,9% | 9,7% |
| 10 001–50 000 | 91 | 9,2% | 7,5% | ||
| ISIN kod | SE0000808396 | 50 001–100 000 | 18 | 6,1% | 4,3% |
| Handelspost | 500 | 100 001– | 30 | 68,4% | 75,4% |
| Segment | Small Cap | Summa | 3 614 | 100,0% | 100,0% |
| Sektor | Electronic Equipment Manufacturers |
Kategori | Antal ägare | Innehav | Röster |
| Noterad sedan | 3 september 2001 | Juridiska personer | 410 | 61,5% | 44,6% |
| Fysiska personer | 3 204 | 38,5% | 55,4% | ||
| Summa | 3 614 | 100,0% | 100,0% | ||
| varav Sverigeboende | 3 453 | 73,3% | 81,5% |
STÖRSTA ÄGARNA I LAGERCRANTZ GROUP 2008-03-31
| Ägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Innehav | Röster |
|---|---|---|---|---|
| Anders Börjesson m familj | 377 982 | 65 000 | 2,0% | 11,9% |
| Tom Hedelius m familj | 362 982 | 5 400 | 1,6% | 11,2% |
| Pär Stenberg | 229 152 | 919 222 | 5,1% | 9,9% |
| Skandia Liv | 2 416 741 | 10,8% | 7,5% | |
| Odin Fonder | 1 846 000 | 8,2% | 5,7% | |
| Nordea Bank Finland | 1 473 775 | 6,6% | 4,6% | |
| Brita Säve | 30 000 | 973 982 | 4,5% | 3,9% |
| Swedbank Robur Fonder | 1 181 483 | 5,3% | 3,7% | |
| Carnegie Fonder | 1 069 500 | 4,8% | 3,3% | |
| Johan Rapp | 715 000 | 3,2% | 2,2% | |
| Aktia Sparbank | 512 500 | 2,3% | 1,6% | |
| Stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling | 400 000 | 1,8% | 1,2% | |
| Bernt Plotek | 397 000 | 1,8% | 1,2% | |
| Länsförsäkringar Fonder | 363 600 | 1,6% | 1,1% | |
| Kronprissessan Margaretas Minnesfond | 17 476 | 100 000 | 0,5% | 0,8% |
| Friends Provident International | 270 000 | 1,2% | 0,8% | |
| Annika Wendell | 15 000 | 100 000 | 0,5% | 0,8% |
| Citibank | 226 635 | 1,0% | 0,7% | |
| Familjen Mörner | 221 070 | 1,0% | 0,7% | |
| Summa 19 största ägarna | 1 032 592 | 13 256 908 | 63,6% | 72,9% |
| Summa övriga ägare | 63 406 | 8 124 903 | 36,4% | 27,1% |
| Totalt exklusive återköpta aktier | 1 095 998 | 21 381 811 | 100,0% | 100,0% |
| Lagercrantz Group (återköp) | 1 936 423 | |||
| Totalt | 1 095 998 | 23 318 234 |
AKTIEKAPITALETS UTVECKLING
| Händelse | Förändring antal |
Antal aktier |
Andel av kapital, % |
Antal röster |
Andel av röster, % |
|
|---|---|---|---|---|---|---|
| SERIE A | ||||||
| IB | 1 840 286 | 7 | 18 402 860 | 41 | ||
| 2001/2002 | Konvertering A- till B-aktier | –725 464 | 1 114 822 | 4 | 11 148 220 | 29 |
| 2002/2003 | Konvertering A- till B-aktier | –8 320 | 1 106 502 | 4 | 11 065 020 | 29 |
| 2003/2004 | Indragning av återköpta aktier | 1 106 502 | 4 | 11 065 020 | 31 | |
| 2003/2004 | Konvertering A- till B-aktier | –4 692 | 1 101 810 | 4 | 11 018 100 | 31 |
| 2004/2005 | Konvertering A- till B-aktier | –4 468 | 1 097 342 | 4 | 10 973 420 | 31 |
| 2005/2006 | Indragning av återköpta aktier | 1 097 342 | 4 | 10 973 420 | 32 | |
| 2006/2007 | Konvertering A- till B-aktier | –1 344 | 1 095 998 | 4 | 10 959 980 | 32 |
| SERIE B | ||||||
| IB | 26 023 946 | 93 | 26 023 946 | 59 | ||
| 2001/2002 | Konvertering A- till B-aktier | +725 464 | 26 749 410 | 96 | 26 749 410 | 71 |
| 2002/2003 | Konvertering A- till B-aktier | +8 320 | 26 757 730 | 96 | 26 757 730 | 71 |
| 2003/2004 | Indragning av återköpta aktier | –1 950 000 | 24 807 730 | 96 | 24 807 730 | 69 |
| 2003/2004 | Konvertering A- till B-aktier | +4 692 | 24 812 422 | 96 | 24 812 422 | 69 |
| 2004/2005 | Konvertering A- till B-aktier | +4 468 | 24 816 890 | 96 | 24 816 890 | 69 |
| 2005/2006 | Indragning av återköpta aktier | –1 500 000 | 23 316 890 | 96 | 23 316 890 | 68 |
| 2006/2007 | Konvertering A- till B-aktier | +1 344 | 23 318 234 | 96 | 23 318 234 | 68 |
Lagercrantz Group AB (publ)
| Flerårsöversikt | 26 |
|---|---|
| Finansiella rapporter | |
| Förvaltningsberättelse | 28 |
| Förslag till vinstdisposition | 31 |
| Resultaträkning | 32 |
| Balansräkning | 33 |
| Förändringar i eget kapital | 35 |
| Kassaflödesanalys | 36 |
| Noter | 37 |
| Revisionsberättelse | 54 |
| Bolagsstyrning | 55 |
| Styrelse och revisorer | 57 |
| Ledning | 58 |
Flerårsöversikt
År 2004/05 och framåt är baserade på IFRS, år 2003/04 är baserad på tidigare redovisningsprinciper.
RESULTATRÄKNING
| Belopp i MSEK | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | 2003/04 |
|---|---|---|---|---|---|
| Nettoomsättning | 2 172 | 1 974 | 1 608 | 1 518 | 1 568 |
| Rörelseresultat före avskrivningar | 154 | 120 | 72 | 23 | 46 |
| Avskrivningar | –23 | –21 | –15 | –19 | –19 |
| Rörelseresultat | 131 | 99 | 57 | 4 | 27 |
| Finansiella intäkter och kostnader | –10 | –9 | –2 | –5 | –4 |
| Resultat efter finansiella poster | 121 | 90 | 55 | –1 | 23 |
| Skatter & minoritetsintressen | –30 | –25 | –16 | 6 | –9 |
| Årets resultat | 91 | 65 | 39 | 5 | 14 |
| BALANSRÄKNING | |||||
| Belopp i MSEK | 2008-03-31 | 2007-03-31 | 2006-03-31 | 2005-03-31 | 2004-03-31 |
| TILLGÅNGAR | |||||
| Immateriella anläggningstillgångar | 238 | 225 | 63 | 38 | 47 |
| Materiella anläggningstillgångar | 51 | 83 | 95 | 92 | 96 |
| Finansiella anläggningstillgångar | 30 | 39 | 38 | 42 | 40 |
| Övriga omsättningstillgångar | 657 | 678 | 501 | 479 | 528 |
| Likvida medel och kortfristiga placeringar | 79 | 94 | 55 | 78 | 138 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 055 | 1 119 | 752 | 729 | 849 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital & minoritetsintresse | 459 | 432 | 393 | 374 | 402 |
| Räntebärande avsättningar och skulder | 172 | 255 | 46 | 73 | 139 |
| Icke räntebärande avsättningar och skulder | 424 | 432 | 313 | 282 | 308 |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 055 | 1 119 | 752 | 729 | 849 |
| Sysselsatt kapital | 631 | 687 | 439 | 447 | 541 |
| Ställda säkerheter och eventualförpliktelser | 61 | 61 | 48 | 58 | 47 |
| KASSAFLÖDESANALYS | |||||
| Belopp i MSEK | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | 2003/04 |
| Resultat efter finansiella poster | 121 | 90 | 55 | 1 | 23 |
| Justeringar för betald skatt & poster som inte ingår i kassaflödet |
–19 | 3 | –3 | 6 | 12 |
| Kassaflöde före förändringar av rörelsekapital | 102 | 93 | 52 | 7 | 35 |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | 18 | –17 | 34 | 29 | 37 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 120 | 76 | 86 | 36 | 72 |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 17 | –170 | –45 | –6 | –33 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten och investeringsverksamheten |
137 | –94 | 41 | 30 | 39 |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –151 | 134 | –65 | –89 | –9 |
| Årets kassaflöde | –14 | 40 | –24 | –59 | 30 |
NYCKELTAL
| Belopp i MSEK där inte annat anges | 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | 2003/04 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättningsförändring, % | 10,0 | 22,8 | 5,9 | –3,2 | 7,2 |
| Rörelsemarginal,% | 6,0 | 5,0 | 3,5 | 0,3 | 1,7 |
| Vinstmarginal, % | 5,6 | 4,6 | 3,4 | 0,1 | 1,5 |
| Avkastning på sysselsatt kapital, % | 21 | 18 | 13 | 1 | 6 |
| Avkastning på eget kapital, % | 21 | 16 | 10 | 1 | 3 |
| Soliditet, % | 44 | 39 | 52 | 51 | 47 |
| Skuldsättningsgrad, ggr | 0,4 | 0,6 | 0,1 | 0,2 | 0,3 |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | 0,2 | 0,4 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 9 | 9 | 14 | 1 | 4 |
| Netto räntebärande skulder (+) / fordran (–) | 93 | 161 | –9 | –5 | 2 |
| Antal anställda årets slut | 763 | 751 | 541 | 512 | 585 |
| Genomsnittligt antal anställda | 769 | 741 | 551 | 562 | 595 |
| Lönekostnader inkl sociala avgifter | 409 | 381 | 288 | 298 | 305 |
| Omsättning utanför Sverige | 1 496 | 1 352 | 1 053 | 941 | 1 071 |
DATA PER AKTIE
| 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | 2004/05 | 2003/04 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Antal aktier vid årets slut efter återköp ('000) | 22 478 | 23 678 | 23 678 | 24 078 | 24 078 |
| Vägt antal aktier efter återköp ('000) | 23 212 | 23 678 | 23 923 | 24 078 | 24 696 |
| Rörelseresultat per aktie, SEK | 5,64 | 4,18 | 2,38 | 0,17 | 1,09 |
| Vinst per aktie, SEK | 3,92 | 2,75 | 1,63 | 0,21 | 0,57 |
| Kassaflöde per aktie, SEK | –0,60 | 1,69 | –1,00 | –2,45 | 1,21 |
| Utdelning per aktie, SEK (Årets utdelning enligt förslag) | 1,50 | 1,25 | 1,00 | 0,75 | 0,90 |
| Eget kapital per aktie, SEK | 20,40 | 18,20 | 16,60 | 15,70 | 16,70 |
| Senaste betalkurs per aktie, SEK | 28,80 | 33,50 | 30,10 | 19,50 | 22,60 |
DEFINITIONER
Avkastning på eget kapital
Årets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Avkastning på sysselsatt kapital
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Eget kapital per aktie
Eget kapital i relation till antal aktier vid årets slut efter återköp.
Genomsnittligt antal anställda
Medeltalet årsanställda under året.
Kassaflöde per aktie
Årets kassaflöde i relation till vägt antal aktier efter återköp.
Netto räntebärande skulder/fordran
Räntebärande avsättningar och skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar.
Nettoskuldsättningsgrad
Räntebärande avsättningar och skulder minus likvida medel och kortfristiga placeringar i förhållande till eget kapital plus minoritet.
Omsättningsförändring
Förändring av nettoomsättningen i procent av föregående års nettoomsättning.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal
Rörelseresultat i procent av nettoomsättningen.
Skuldsättningsgrad
Räntebärande skulder i förhållande till eget kapital plus minoritet.
Soliditet
Eget kapital plus minoritet i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital
Balansomslutning reducerat med icke räntebärande avsättningar och skulder.
Vinst per aktie
Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare i relation till vägt antal aktier efter återköp.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster minus andel i intressebolag i procent av nettoomsättningen.
Förvaltningsberättelse
Styrelsen och verkställande direktören för Lagercrantz Group AB (publ) med organisationsnummer 556282-4556 avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2007/08.
VERKSAMHETEN
Lagercrantz Group AB (publ) och dess dotterbolag är en teknikhandelskoncern inom elektronik, el, kommunikation och angränsande områden. Koncernens produkter och tjänster kännetecknas av ett högt teknikinnehåll.
Koncernen verkar inom specifika produktsegment och med ett tydligt nischfokus. Koncernen präglas av ett decentraliserat affärsansvar där varje dotterbolag har ett stort ansvar för sin valda strategi. Lagercrantzkoncernen består av moderbolaget Lagercrantz Group AB och ett 25-tal dotterbolag som är organiserade i de tre divisionerna Electronics, Mechatronics och Communications.
NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT
Lagercrantz nettoomsättning för räkenskapsåret 2007/08 (1 april 2007 – 31 mars 2008) ökade med 10 % till 2 172 MSEK (1 974). Omsättningsökningen för jämförbara enheter uppgick till cirka 4 %.
Orderingången utvecklades positivt under året jämfört med året innan.
För räkenskapsåret uppgick rörelsemarginalen till 6,0 %. Rörelseresultatet för helåret ökade med 32 % till 131 MSEK (99). I resultatet ligger en positiv påverkan med totalt cirka 4 MSEK från poster av engångskaraktär jämfört med cirka 5 MSEK föregående år. Rensat för poster av engångskaraktär ökade resultatet under räkenskapsåret med 35 %.
Resultatet efter finansnetto uppgick till 121 MSEK (90) under året.
Förändrade valutakurser påverkade koncernens resultat med cirka –2 MSEK (1) under räkenskapsåret.
Den effektiva skattesatsen uppgick till 25 % (28) och påverkades av en lägre företagsskattesats i Danmark än föregående år samt effekt av realisationsvinster från fastighetsförsäljningar.
Resultatet per aktie ökade till 3,92 SEK (2,75) baserat på det genomsnittliga antalet utestående aktier efter återköp.
LÖNSAMHET, FINANSIELL STÄLLNING OCH INVESTERINGAR
Avkastningen på sysselsatt kapital för räkenskapsåret uppgick till 21 % att jämföra med 18 % för föregående år. Även avkastningen på eget kapital har stärkts, till 21 % mot 16 % föregående år. Koncernen uppvisade en finansiell nettoskuld vid periodens slut om 93 MSEK, att jämföra med 161 MSEK vid räkenskapsårets ingång.
Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 120 MSEK (76) under räkenskapsåret. Såväl resultat som rörelsekapitalförbättringar har bidragit till det starkare kassaflödet. Investeringar i anläggningstillgångar har uppgått till brutto 25 MSEK (34) medan fastighetsförsäljningar har påverkat kassaflödet positivt med 70 MSEK (25) under året. Återköp av egna aktier har genomförts för cirka 37 MSEK och utdelning lämnats med 30 MSEK. Totalt har 1 200 000 aktier återköpts under 2007/08.
Eget kapital per aktie vid periodens utgång uppgick till 20,40 SEK, att jämföra med 18,20 SEK vid räkenskapsårets ingång.
Soliditeten vid periodens slut uppgick till 44 % jämfört med 39 % vid räkenskapsårets ingång.
NETTOOMSÄTTNING OCH RESULTAT PER DIVISION
Electronics
Nettoomsättningen för 2007/08 uppgick till 778 MSEK (751). Omsättningen ökade inom områden med högre marginaler medan däremot omsättningen från standardkomponenter minskade. Rörelseresultatet ökade till 38 MSEK (23), motsvarande en marginal om 4,9 % (3,1 %). Förbättringen är hänförlig till främst verksamheterna i Danmark och Norge där resultatförstärkande åtgärder haft effekt. Inom divisionen ses också i övrigt positiva effekter av arbetet med att förändra och utveckla sortimentet mot ökad värdeaddering.
Mechatronics
Nettoomsättningen uppgick till 604 MSEK (541). Omsättningen stärktes till följd av ett fortsatt gynnsamt marknadsläge för de tillverkande enheterna samt att Elpress är inkluderat under hela året mot 10 månader året innan. Rörelseresultatet ökade till 50 MSEK (35), motsvarande en rörelsemarginal om 8,3 % (6,5 %). Resultatförbättringen beror på ett gynnsamt kapacitetsutnyttjande i divisionens tillverkande enheter samt att åtgärder för bättre marginaler haft effekt.
Communications
Nettoomsättningen uppgick till 790 MSEK (682). Ökningen kommer från förvärvade verksamheter samt från ökad omsättning inom divisionens mjukvaruverksamhet. Rörelseresultatet under året uppgick till 51 MSEK (43), motsvarande en rörelsemarginal om 6,5 % (6,3 %). Resultatet har påverkats positivt av förvärvade verksamheter samt av ett förbättrat resultat inom divisionens accessområde. Divisionens område digital bild / teknisk säkerhet uppvisade ett sämre resultat än jämförelseåret.
Åtgärder har satts in för att vända utvecklingen.
MODERBOLAGET OCH ÖVRIGA KONCERNPOSTER
Moderbolagets interna nettoomsättning för året uppgick till 26 MSEK (24) och resultatet efter finansnetto till 32 MSEK (13). I resultatet ingår kursjusteringar på koncernintern utlåning om –1 MSEK (–1) och nedskrivning av aktier i dotterbolag med 30 MSEK (0) med anledning av lämnade utdelningar från dotterbolag om 81 MSEK (32). Investeringar i anläggningstillgångar uppgick till netto 0 MSEK (0).
Moderbolaget har en beviljad checkkredit om 250 MSEK. Av denna har 19 MSEK utnyttjats mot 89 MSEK vid ingången av räkenskapsåret. Därutöver har moderbolaget en långfristig förvärvskredit om 78 MSEK. Under föregående år räntesäkrades 100 MSEK av koncernens upplåning över en bindningstid om 5 år. I övrigt finns likvida medel om 0 MSEK mot 1 MSEK vid ingången av räkenskapsåret.
MEDARBETARE
Vid periodens utgång uppgick antalet medarbetare inom koncernen till 763, vilket kan jämföras med 751 vid periodens ingång. Ökningen förklaras av förvärvad verksamhet.
AKTIEFÖRDELNING, ÅTERKÖP OCH STÖRRE AKTIEÄGARE
Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till 48,8 MSEK. Fördelningen på aktieslag är 1 095 998 aktier av serie A och 23 318 234 aktier av serie B, totalt 24 414 232 aktier. Aktier av serie A har 10 röster, aktier av serie B en röst per aktie. Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst tjugofem miljoner (25 000 000) SEK och högst etthundra miljoner (100 000 000) SEK. Antalet aktier skall vara lägst 12 500 000 stycken och högst 50 000 000 stycken.
A-aktien är ej noterad. Båda aktieslagen äger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Kvotvärdet per aktie uppgår till 2 SEK. Bolagsordningen medger konvertering av aktier av serie A till serie B.
Årsstämman 2007 gav styrelsen ett mandat att till nästa årsstämma återköpa aktier upp till 10 % av totala antalet aktier i bolaget. Återköp skall ske över börsen. Mandatet omfattade även möjligheten att använda återköpta aktier som likvid vid förvärv samt för att täcka bolagets åtagande i incitamentsprogram. Under året har 1 200 000 aktier förvärvats för totalt cirka 37 MSEK. Lagercrantz äger 1 936 423 aktier av serie B, vilket motsvarar 7,9 % av antalet aktier och 5,6 % av röstetalet i Lagercrantz. Av återköpta aktier är 515 000 aktier avsedda att fullgöra bolagets åtagande i utestående optionsprogram (tilldelning 2006 och 2007) där lösenkursen uppgår till 36,00 SEK respektive 44,40 SEK per köpoption. Det genomsnittliga anskaffningspriset för återköpta aktier uppgår till 28,25 SEK per aktie.
Den 31 mars 2008 var antalet aktieägare 3 614. Två aktieägare har mer än tio procent av rösterna: Anders Börjesson med familj 11,9 % samt Tom Hedelius med familj 11,2 %. Skandia Liv är med 10,2 % av kapitalet den största ägaren sett till innehav.
BOLAGSORDNING OCH AVTALSFÖRHÅLLANDEN
Bolagsordningen anger att styrelsens ledamöter skall utses på årsstämma. Bolaget styrelse skall bestå av minst tre och högst nio ledamöter.
Det finns inga väsentliga avtal som bolaget är part i och som får verkan eller ändras eller upphör att gälla om kontrollen av bolaget förändras som följd av ett offentligt uppköpserbjudande.
Det finns inget avtal mellan bolaget och dess styrelseledamöter eller anställda som föreskriver ersättningar om dessa, som en följd av ett offentligt uppköpserbjudande, säger upp sig.
INCITAMENTSPROGRAM
I Lagercrantz finns 515 000 köpoptioner på återköpta aktier av serie B utställda till chefer och ledande befattningshavare i koncernen. Under perioden september – december 2009 kan 255 000 optioner användas för att förvärva motsvarande antal aktier till en kurs om 36,00 SEK per option. Under perioden september – december 2010 kan 260 000 optioner användas för att förvärva motsvarande antal aktier till en kurs om 44,40 SEK per option.
FÖRETAGSFÖRVÄRV
Under året förvärvad verksamhet har påverkat koncernens nettoomsättning och resultat före skatt med cirka 55 MSEK respektive 6 MSEK.
I mars 2008 förvärvades det danska företaget CAD Kompagniet. Tillträde var den 1 april 2008.
TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Transaktioner mellan Lagercrantz och närstående som väsentligen påverkat ställning och resultat har inte ägt rum.
STYRELSENS ARBETE
Detta beskrivs i årsredovisningen, sidan 55.
MILJÖPÅVERKAN
Ansvar för att förbättra miljön och medverkan till en varaktig hållbar utveckling är en viktig utgångspunkt för koncernens verksamhet. Koncernens bolag arbetar kontinuerligt med att minska verksamhetens miljöpåverkan. Miljöarbetet bedrivs lokalt med utgångspunkt från varje bolags specifika förutsättningar. Koncernen bedriver i ett dotterbolag miljöpliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser "anläggning för verkstadsindustri med ytbehandling". Inga kända hot föreligger som ur miljösynpunkt skulle äventyra koncernens verksamhet.
FORSKNING OCH UTVECKLING
I syfte att stärka och utveckla Lagercrantz position som en av de ledande leverantörerna av lösningar inom elektronik, el och kommunikation satsar koncernen framför allt resurser på utveckling av olika koncept för kunder och samarbetspartners samt viss uppbyggnad av egna varumärken. Genomförda aktiviteter under 2007/08 inkluderade bland annat produktutveckling. Utgifterna för forskning och utveckling utgör mindre än cirka en procent av omsättningen. Under räkenskapsåret aktiverades utgifter för utveckling av viss programvara samt utveckling av en ny produktgeneration inom inbyggnadsdatorer.
RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER
Lagercrantz resultat, finansiella ställning samt den framtida utvecklingen påverkas av såväl interna faktorer som koncernen själv råder över samt externa faktorer där möjligheten att påverka händelseförloppet är begränsat. De riskfaktorer som har störst betydelse för koncernen är konjunkturläget, strukturförändringar på koncernens marknader, leverantörs- och kundberoende, konkurrenssituationen samt finansiella risker. Genom Lagercrantz verksamhet, med ett 25-tal rörelsedrivande dotterbolag verksamma på ett flertal olika geografiska marknader och inom olika marknadssegment begränsas dock de affärsmässiga riskerna.
Konjunkturläget
Lagercrantz påverkas av den generella konjunkturutvecklingen som brukar mätas i termer av BNP-tillväxt. Då Lagercrantz nästan uteslutande säljer sina produkter och tjänster till företag och myndigheter är det framför allt dessas köpbeslut som påverkar Lagercrantz. Lagercrantz försöker möta de risker som följer av konjunkturpåverkan genom branschspridning och nischfokus. Branschspridning innebär att sett över hela koncernen så befinner sig koncernens kunder i olika faser i en konjunkturcykel. Som ett resultat av koncernens nischfokus är koncernen mindre beroende av en eller ett fåtal slutmarknader för dess tillväxt och lönsamhet. Detta innebär att en konjunkturförändring inom en sektor, till exempel telekom, eller ett land kan ha en stor påverkan på ett individuellt bolag nischat mot delar av denna sektor eller geografi men har mindre effekt på koncernens totala utveckling. Lagercrantz strävar efter att en allt större del av försäljningen ska komma från eftermarknadsförsäljning och serviceintäkter vilka bedöms som mindre konjunkturkänsliga än investeringsvaror.
Strukturförändringar
Lagercrantz arbetar aktivt med att öka värdeinslaget i sitt erbjudande oavsett kundgrupp. Detta har varit en klart bidragande orsak till koncernens förbättrade lönsamhet och att koncernen fortsatt är en prioriterad leverantör till många kunder. En viktig del i detta arbete har varit att mer selektivt välja kunder och marknadssegment där koncernen har möjlighet att skapa en stark marknadsposition vilket gör det svårare att ersätta oss med en annan leverantör.
En annan strukturförändring som påverkar verksamheterna är den allt snabbare tekniska utvecklingen och de, generellt, kortare produktlivscyklerna. Detta ställer ökade krav på bolagen att ligga nära kunderna föratt fånga upp trender och att veta när det är kommersiellt motiverat att ta upp ett nytt teknikområde eller fasa ut ett befintligt.
Leverantörs- och kundberoende
Beroendet av enskilda leverantörer är en av de viktigaste rörelseriskerna för ett enskilt dotterbolag att hantera. Många av bolagen inom koncernen har utvecklat sin verksamhet baserat på en eller några starka leverantörsrelationer. Om en sådan skulle falla bort skulle det drabba bolaget, framför allt på kort sikt innan alternativ funnits. För att minimera denna risk arbetar dotterbolagen nära sina leverantörer för att skapa starka relationer på flera plan. Dessutom arbetar koncernen i allt högre utsträckning med att
analysera leverantörs- och kundrelationer utifrån avtalsstruktur, produktansvarsfrågor och försäkringsbara risker för att minimera konsekvenserna av ett bortfall av en leverantör eller kund.
Totalt i koncernen finns ett stort antal leverantörer och distributionsavtal och av dessa är ett 20-tal av så stor ekonomisk betydelse, att det krävs speciella åtgärder om någon eller några av dessa skulle falla bort. Ingen leverantör representerar mer än cirka 10 procent av koncernens samlade omsättning. Att ett antal leverantörsavtal upphör och tillkommer varje år är dock en normal del av verksamheten.
Lagercrantz har en bred kundstruktur fördelat på ett antal industrisegment och geografiska marknader. Ingen kund representerar mer än cirka 5 procent av koncernens samlade omsättning.
Konkurrenssituationen
Generellt kan sägas att de marknadssegment där Lagercrantz är aktiv präglas av förändring och ökad konsolidering även om stor variation råder. Inom framför allt elektronikbranschen har den konsolidering som skedde i början av 2000-talet skapat prispress inom området standardkomponenter till större kunder. Fortfarande finns dock många nischer som erbjuder god lönsamhet, framför allt tack vare att kundstrukturen där ser annorlunda ut med fler mindre, lokala kunder. Det är inom denna typ av nischer Lagercrantz vill vara. Inom andra områden där Lagercrantz är aktiv har utflyttning inom kundledet lett till att kvarvarande aktörer "tävlar" om samma kunder och den organiska tillväxten är låg. Så är till exempel fallet inom kablagetillverkning. Lagercrantz försöker här inta en unik position genom flexibel produktion, hög kvalitet och goda kundrelationer. Inom många andra marknader där Lagercrantz verksamheter är aktiva är marknadstillväxten så god och graden av konsolidering så låg att konkurrenssituationen tillåter såväl tillväxt som förbättrad lönsamhet.
Säsongsvariationer
Lagercrantz verksamhet präglas i begränsad omfattning av säsongsvariationer. Verksamheten följer normalt den producerande industrins säsongsmönster, vilket innebär lägre försäljning under semesterperioder. Baserat på ett historiskt mönster genereras normalt knappt hälften av resultatet under de två första kvartalen, det vill säga perioden april–september, och drygt hälften under de två sista kvartalen av räkenskapsåret, med andra ord oktober–mars. Avvikelser från detta mönster kan ske vid snabba konjunkturella förändringar under ett räkenskapsår.
Finansiella risker och känslighetsanalys
För en beskrivning av koncernens och moderbolagets finansiella risker och känslighetsanalys hänvisas till Not 41.
REDOVISNINGSPRINCIPER OCH KOMMENTARER
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:05 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges i avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper" i Not 1. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
ERSÄTTNINGSPRINCIPER FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Av årsstämman 2007 beslutade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare framgår av Not 6 i denna årsredovisning. Styrelsens förslag till årsstämman 2008 om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare innebär att ersättning till verkställande direktören och andra personer i företagsledningen kan utgöras av grundlön, rörlig ersättning, pension, övriga förmåner samt finansiella instrument. Den sammanlagda ersättningen bör vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga årliga lönedelen ska vara maximerad och aldrig överstiga den fasta lönen. Vidare ska den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer.
Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITP-plan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom nuvarande incitamentsprogram ska inte några aktie- eller kursrelaterade program förekomma.
I enskilda fall och om särskilda skäl föreligger kan styrelsen avvika från riktlinjerna ovan.
HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN
CAD Kompagniet A/S förvärvades med tillträde from 1 april 2008. Bolaget bedriver konsultverksamhet inom CAD-området (computer-aided design) och kommer att samverka med den mjukvaruverksamhet inom detta område som finns i division Communications. CAD Kompagniet omsatte under 2007 knappt 30 MDKK med god lönsamhet.
FRAMTIDA UTVECKLING
Koncernens två viktigaste framtida uppgifter är dels att fortsatt lyfta lönsamheten i befintlig verksamhet, dels att fortsatt fokusera på tillväxt, inte minst genom förvärv.
UTDELNING
Styrelsen föreslår en utdelning om 1,50 SEK (1,25) per aktie. Utdelningen motsvarar totalt 34 MSEK (30) och utgör 38 procent av årets vinst. Storleken på utdelningen är baserad på en avvägning mellan koncernens kapitalstruktur och framtida expansionsmöjligheter. Styrelsen bedömer att den föreslagna utdelningen ger utrymme för koncernen att fullgöra sina förpliktelser och genomföra nödvändiga investeringar.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, 316 275 kSEK disponeras enligt följande:
| Totalt | 316 275 |
|---|---|
| Balanseras i ny räkning | 282 558 |
| Utdelas till aktieägarna 1,50 SEK x 22 477 809 aktier | 33 717 |
STYRELSENS FÖRSÄKRAN
Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 september 2008. Vi anser att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tilllämpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernen och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolagen i koncernen står inför.
Stockholm den 25 juni 2008
Anders Börjesson Styrelseordförande
Pirkko Alitalo Tom Hedelius Lennart Sjölund Vice styrelseordförande
Jörgen Wigh Verkställande direktör
Resultaträkning
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | |
| Nettoomsättning | 3,4 | 2 172 | 1 974 | 26 | 24 | |
| Kostnad för sålda varor | –1 622 | –1 490 | - | - | ||
| Bruttoresultat | 550 | 484 | 26 | 24 | ||
| Övriga rörelseintäkter | 7 | 24 | 24 | - | - | |
| Försäljningskostnader | –301 | –275 | - | - | ||
| Administrationskostnader | –128 | –120 | –36 | –38 | ||
| Forsknings- och utvecklingskostnader | –8 | –10 | - | - | ||
| Övriga rörelsekostnader | 8 | –6 | –4 | - | - | |
| Rörelseresultat | 3,5,6,9,10,13 | 131 | 99 | –10 | –14 | |
| Resultat från finansiella poster | ||||||
| Finansiella intäkter | 11 | 7 | 4 | 86 | 36 | |
| Finansiella kostnader | 12,13 | –17 | –13 | –44 | –9 | |
| Resultat före skatt | 121 | 90 | 32 | 13 | ||
| Skatt | 14 | –30 | –25 | 4 | 6 | |
| Årets resultat | 91 | 65 | 36 | 19 | ||
| Resultat hänförligt till | ||||||
| Moderbolagets aktieägare | 91 | 65 | ||||
| Minoritetsintresse | 0 | 0 | ||||
| Årets resultat | 91 | 65 | ||||
| Vinst per aktie, SEK | 3,92 | 2,75 | ||||
| Antal aktier efter periodens återköp ('000) | 22 478 | 23 678 | ||||
| Vägt antal aktier efter periodens återköp ('000) | 23 212 | 23 678 |
Balansräkning
| Koncernen | Moderbolaget | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2008-03-31 | 2007-03-31 | 2008-03-31 | 2007-03-31 | |
| TILLGÅNGAR | 3 | |||||
| Anläggningstillgångar | ||||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||||
| Goodwill | 15 | 140 | 128 | - | - | |
| Varumärken | 16 | 36 | 34 | - | - | |
| Övriga immateriella tillgångar | 17 | 62 | 63 | - | - | |
| 238 | 225 | - | - | |||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||||
| Byggnader, mark & markanläggningar | 18 | 2 | 38 | - | - | |
| Nedlagda kostnader på annans fastighet | 19 | 2 | 1 | - | - | |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 20 | 31 | 26 | - | - | |
| Inventarier, verktyg och installationer | 21 | 16 | 18 | 0 | 0 | |
| 51 | 83 | 0 | 0 | |||
| Finansiella anläggningstillgångar | ||||||
| Andelar i koncernbolag | 22 | - | - | 578 | 601 | |
| Fordringar hos koncernbolag | 23 | - | - | 58 | 85 | |
| Uppskjuten skattefordran | 31 | 26 | 35 | 6 | 6 | |
| Andra långfristiga fordringar | 24 | 4 | 4 | - | - | |
| 30 | 39 | 642 | 692 | |||
| Summa anläggningstillgångar | 319 | 347 | 642 | 692 | ||
| Omsättningstillgångar | ||||||
| Varulager mm | 25 | |||||
| Råvaror och förnödenheter | 63 | 62 | - | - | ||
| Varor under tillverkning | 12 | 11 | - | - | ||
| Färdiga varor och handelsvaror | 163 | 161 | - | - | ||
| 238 | 234 | - | - | |||
| Kortfristiga fordringar | 33 | |||||
| Kundfordringar | 26 | 339 | 359 | - | - | |
| Fordringar hos koncernbolag | - | - | 31 | 16 | ||
| Upparbetad men ej fakturerad intäkt | 27 | 13 | 34 | - | - | |
| Skattefordringar | 11 | 8 | 0 | 0 | ||
| Övriga fordringar | 10 | 26 | 1 | 1 | ||
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 28 | 46 | 17 | 1 | 1 | |
| 419 | 444 | 33 | 18 | |||
| Kortfristiga placeringar | 0 | 0 | - | - | ||
| Kassa och bank | 33 | 79 | 94 | 0 | 1 | |
| Summa omsättningstillgångar | 736 | 772 | 33 | 19 | ||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 1 055 | 1 119 | 675 | 711 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | Not | 2008-03-31 | 2007-03-31 | 2008-03-31 | 2007-03-31 |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital | 29 | ||||
| Aktiekapital | 49 | 49 | 49 | 49 | |
| Övrigt tillskjutet kapital / Reservfond | 345 | 344 | 13 | 13 | |
| Reserver | 5 | 3 | - | - | |
| 62 | 62 | ||||
| Balanserat resultat | –31 | –29 | 280 | 313 | |
| Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 91 | 65 | 36 | 19 | |
| 316 | 332 | ||||
| Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare |
459 | 432 | 378 | 394 | |
| Minoritetsintresse | - | 0 | - | - | |
| Summa eget kapital | 459 | 432 | 378 | 394 | |
| Långfristiga skulder | 3,33,34 | ||||
| Långfristiga räntebärande skulder | |||||
| Avsättningar till pensioner | 30 | 59 | 57 | - | - |
| Skulder till koncernbolag | - | - | 67 | 12 | |
| Skulder till kreditinstitut | 34 | 83 | 96 | 78 | 88 |
| Övriga långfristiga räntebärande skulder | 0 | 0 | - | - | |
| 142 | 153 | 145 | 100 | ||
| Långfristiga icke räntebärande skulder | |||||
| Långfristiga Icke räntebärande skulder | 0 | 0 | - | - | |
| Uppskjuten skatteskuld | 31 | 29 | 32 | - | - |
| Övriga avsättningar | 32 | 3 | 4 | - | - |
| 32 | 36 | - | - | ||
| Summa långfristiga skulder | 174 | 189 | 145 | 100 | |
| Kortfristiga skulder | 3,33,34 | ||||
| Kortfristiga räntebärande skulder | |||||
| Checkräkningskredit | 34 | 17 | 89 | 19 | 89 |
| Skulder till kreditinstitut | 34 | 13 30 |
13 102 |
10 29 |
10 99 |
| Kortfristiga icke räntebärande skulder | |||||
| Förskott från kunder | 1 | 1 | - | - | |
| Leverantörskulder | 219 | 224 | 1 | 1 | |
| Skulder till koncernbolag | - | - | 100 | 86 | |
| Skatteskulder | 12 | 18 | - | - | |
| Övriga skulder | 83 | 77 | 12 | 21 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 35 | 74 | 73 | 7 | 7 |
| Avsättningar | 32 | 3 | 3 | 3 | 3 |
| 392 | 396 | 123 | 118 | ||
| Summa kortfristiga skulder | 422 | 498 | 152 | 217 | |
| SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER | 1 055 | 1 119 | 675 | 711 |
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK | 2008-03-31 | 2007-03-31 | 2008-03-31 | 2007-03-31 | |
| Ställda säkerheter | |||||
| För egna skulder och avsättningar | 34 | ||||
| Företagsinteckningar | 57 | 58 | - | - | |
| 57 | 58 | - | - | ||
| Eventualförpliktelser | 39 | ||||
| Garantiåtaganden, FPG / PRI | 1 | 1 | 43 | 42 | |
| Borgensförbindelser, övriga | 3 | 2 | 4 | 2 | |
| 4 | 3 | 47 | 44 |
Moderbolaget garanterar dotterbolagens pensionsåtaganden via FPG / PRI.
Förändringar i eget kapital
Belopp i MSEK
| Koncernen 2008-03-31 |
Aktie kapital |
Övrigt tillskjutet kapital |
Säkrings reserv |
Om räknings reserv |
Balanser ade vinst medel |
Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 49 | 344 | - | 3 | 36 | 0 | 432 |
| Utdelning | –30 | –30 | |||||
| Förvärv av egna aktier | –37 | –37 | |||||
| Årets resultat | 91 | 0 | 91 | ||||
| Likvid optionsprogram | 1 | 1 | |||||
| Förändring av verkligt värde säkringsreserv | 0 | 0 | |||||
| Omräkningsdifferenser | 2 | 2 | |||||
| Vid årets slut | 49 | 345 | 0 | 5 | 60 | - | 459 |
| Koncernen 2007-03-31 |
Aktie kapital |
Övrigt till skjutet ka pital |
Om räknings reserv |
Balanser ade vinst medel |
Minoritets intresse |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans | 49 | 344 | 5 | –5 | 0 | 393 |
| Utdelning | –24 | –24 | ||||
| Årets resultat | 65 | 0 | 65 | |||
| Omräkningsdifferenser | –2 | –2 | ||||
| Vid årets slut | 49 | 344 | 3 | 36 | 0 | 432 |
Optionsprogrammet har påverkat eget kapital med intäkter om 0,7 och kostnader om 0,7 vilket ger netto 0.
| Moderbolaget 2008-03-31 |
Aktie kapital |
Reserv fond |
Fritt eget kapital |
Totalt eget kapital |
|---|---|---|---|---|
| Utgående balans enligt balansräkning föregående år | 49 | 13 | 332 | 394 |
| Utdelning | –30 | –30 | ||
| Förvärv av egna aktier | –37 | –37 | ||
| Likvid optionsprogram | 1 | 1 | ||
| Koncernbidrag | 19 | 19 | ||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | –5 | –5 | ||
| Årets resultat | 36 | 36 | ||
| Vid årets slut | 49 | 13 | 316 | 378 |
| Moderbolaget 2007-03-31 |
Aktie kapital |
Reserv fond |
Fritt eget kapital |
Totalt eget kapital |
| Utgående balans enligt balansräkning föregående år | 49 | 13 | 333 | 395 |
| Utdelning | –24 | –24 | ||
| Koncernbidrag | 6 | 6 | ||
| Skatteeffekt på koncernbidrag | –2 | –2 | ||
| Årets resultat | 19 | 19 | ||
| Vid årets slut | 49 | 13 | 332 | 394 |
Optionsprogrammet har påverkat eget kapital med intäkter om 0,7 och kostnader om 0,7 vilket ger netto 0.
I Not 29 framgår ytterligare information om det egna kapitalet.
Kassaflödesanalys
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Belopp i MSEK Not |
2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | |
| Den löpande verksamheten | |||||
| Resultat efter finansiella poster 36 |
121 | 90 | 32 | 13 | |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm 37 |
15 | 9 | 29 | 1 | |
| 136 | 99 | 61 | 14 | ||
| Betald skatt | –34 | –6 | 0 | - | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital |
102 | 93 | 61 | 14 | |
| Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | |||||
| Ökning(–) / Minskning(+) av varulager | 1 | 0 | - | - | |
| Ökning(–) / Minskning(+) av rörelsefordringar 37 |
16 | –65 | 10 | 1 | |
| Ökning(+) / Minskning(–) av rörelseskulder | 1 | 48 | 4 | 10 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 120 | 76 | 75 | 25 | |
| Investeringsverksamheten | |||||
| Investeringar i verksamheter 38 |
–27 | –160 | –32 | –174 | |
| Kapitaluttag ur dotterbolag | - | - | 17 | - | |
| Förvärv av immateriella anläggningstillgångar | –7 | –13 | - | - | |
| Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –18 | –21 | 0 | 0 | |
| Avyttring av materiella anläggningstillgångar | 70 | 25 | - | - | |
| Avyttring /minskning av finansiella tillgångar | –1 | –1 | 27 | –26 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 17 | –170 | 12 | –200 | |
| Finansieringsverksamheten | |||||
| Återköp av egna aktier | –37 | - | –37 | - | |
| Utbetald utdelning | –30 | –24 | –30 | -24 | |
| Förändring av låneskulder | –84 | 158 | –27 | 185 | |
| Erhållet/lämnat koncernbidrag | - | - | 6 | 10 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –151 | 134 | –88 | 171 | |
| Årets kassaflöde | –14 | 40 | –1 | –4 | |
| Likvida medel vid årets början | 94 | 55 | 1 | 5 | |
| Kursdifferens i likvida medel | –1 | –1 | - | - | |
| Likvida medel vid årets slut | 79 | 94 | 0 | 1 |
| Förändring av nettolåneskuld /fordran | 2007/08 | 2006/07 |
|---|---|---|
| Nettolåneskuld (+) / fordran (–) vid årets början | 161 | –9 |
| Förändring av räntebärande skulder | –85 | 160 |
| Räntebärande skulder i förvärvade verksamheter | - | 33 |
| Förändringar i räntebärande pensionsavsättningar | 2 | 16 |
| Likvida medel i förvärvade verksamheter | 6 | - |
| Förändring av likvida medel | 9 | –39 |
| Nettolåneskuld(+) /fordran (–) vid årets slut | 93 | 161 |
Noter
Not 1 Redovisningsprinciper
(a) Överensstämmelse med normgivning och lag
Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har godkänts av EG-kommissionen för tillämpning inom EU. Vidare har Redovisningsrådets rekommendation RR 30:06 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.
Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet "Moderbolagets redovisningsprinciper". De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av ÅRL och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.
(b) Förutsättningar vid upprättande av moderbolagets och koncernens finansiella rapporter
Moderbolagets funktionella valuta är SEK som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste miljontal kronor. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella tillgångar klassificerade som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.
Anläggningstillgångar och avyttringsgrupper som innehas för försäljning redovisas till det lägsta av det tidigare redovisade värdet och det verkliga värdet efter avdrag för försäljningskostnader.
Kvittning av fordringar och skulder och av intäkter och kostnader görs endast om detta krävs eller uttryckligen tillåts i en redovisningsrekommendation.
De finansiella rapporterna omfattar sidorna 28–53. Koncernredovisningen och moderbolagets årsredovisning har godkänts för utfärdande av styrelsen den 25 juni 2008. Koncernens och moderbolagets resultat- och balansräkningar blir föremål för fastställelse på årsstämman den 1 september 2008.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av IFRS som har inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs i bland annat Not 2.
Med händelser efter balansdagen avses både gynnsamma och ogynnsamma händelser som inträffar mellan balansdagen och den dag i början på nästkommande räkenskapsår då de finansiella rapporterna undertecknas av styrelsens ledamöter. Upplysningar lämnas i årsredovisningen om väsentliga händelser efter balansdagen som inte beaktats när balans- och resultaträkningarna fastställts. Endast sådana händelser som bekräftar förhållandena som förelåg på balansdagen beaktas vid räkningarnas fastställande.
De angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent vid rapportering och konsolidering av moderbolag och dotterföretag.
Ändrade redovisningsprinciper
Nedanstående nya och ändrade standarder och tolkningar har tillämpats vid upprättandet av föreliggande finansiella rapporter:
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar och sammanhängande ändringar i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter ställer krav på omfattande upplysningar om den betydelse som finansiella instrument har för företagets finansiella ställning och resultat samt kvalitativa och kvantitativa upplysningar om riskers karaktär och omfattning. IFRS 7 och sammanhängande ändringar i IAS 1 har medfört ytterligare upplysningar i koncernens finansiella rapporter för år 2007 med avseende på koncernens finansiella mål och kapitalhantering.
Standarden har inte medfört något byte av redovisningsprincip utan endast förändringar i upplysningskraven avseende finansiella instrument.
Förtida tillämpning av under räkenskapsåret 2007/08 nyutkomna eller reviderade eller reviderade IFRS tolkningar
Inga nyutkomna IFRS eller tolkningar har tillämpats i förtid.
Nya eller reviderade IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Bedömningen är att ingen väsentlig effekt kommer att uppstå på resultat och ställning vid tillämpning av nyutkomna eller reviderade IFRS och tolkningar.
IFRS 8 Rörelsesegment anger vad ett operativt segment är och vilken information som ska lämnas om dessa i de finansiella rapporterna. Standarden, som är antagen av EU, ska tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
(c) Segmentsrapportering
Ett segment är en redovisningsmässigt identifierbar del av koncernen som antingen tillhandahåller produkter eller tjänster (rörelsegrenar), eller varor eller tjänster inom en viss ekonomisk omgivning (geografiskt område), som är utsatta för risker och möjligheter som skiljer sig från andra segment. Segmentsinformation lämnas i enlighet med IAS 14 endast för koncernen.
(d) Klassificering mm
Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.
(e) Konsolideringsprinciper
(i) Dotterföretag
Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från Lagercrantz Group AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, skall potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras beaktas.
Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Metoden innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion varigenom koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till rörelseförvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder och eventualförpliktelser utgör koncernmässig goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.
Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.
(ii) Transaktioner som elimineras vid konsolidering
Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättandet av koncernredovisningen.
(f) Utländsk valuta
(i) Transaktioner i utländsk valuta
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Valutakursförändringen redovisas sedan på samma sätt som övrig värdeförändring.
(ii) Utländska verksamheters finansiella rapporter
Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas till svenska kronor till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter och vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas direkt i omräkningsreserven i eget kapital. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning.
Vad avser utlandsverksamheter så har Lagercrantz Group valt att nollställa de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 april 2004, d.v.s. vid tidpunkten för övergång till IFRS.
1
(g) Intäkter
(i) Försäljning av varor
Intäkter för försäljning av varor redovisas i resultaträkningen när väsentliga risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överförts till köparen, det vill säga normalt i samband med leverans. Om produkten kräver installation hos köparen och installationen utgör en väsentlig del av leveransen redovisas intäkten när installation slutförts. Intäkter redovisas inte om det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna inte kommer att tillfalla koncernen.
(ii) Intäkter från fastighetsförsäljning
Intäkt av fastighetsförsäljningar redovisas normalt på tillträdesdagen om inte risker och förmåner övergått till köparen vid ett tidigare tillfälle.
(iii) Tjänsteuppdrag
Intäkter från tjänsteuppdrag redovisas normalt i samband med att tjänsten utförs. Intäkter från tjänsteuppdrag av typen service- och underhållsavtal redovisas enligt principerna för så kallad successiv vinstavräkning. Färdigställandegraden fastställs normalt utifrån förhållandet mellan nedlagda utgifter på balansdagen i relation till beräknade totala utgifter. I vissa bolag används upparbetad tid som grund för färdigställandegrad. En befarad förlust redovisas omedelbart i koncernens resultaträkning.
(iv) Hyresintäkter
Hyresintäkter från fastigheter redovisas linjärt i resultaträkningen baserat på villkoren i leasingavtalet. Den sammanlagda kostnaden för lämnade förmåner redovisas som en minskning av hyresintäkterna linjärt över leasingperioden.
(v) Statliga stöd
Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som förutbetald intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas som en reduktion av tillgångens redovisade värde.
(h) Rörelsekostnader och finansiella intäkter och kostnader
(i) Betalningar avseende operationella leasar
Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett avtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.
(ii) Betalningar avseende finansiella leasar
Minimileaseavgifterna fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.
(iii) Finansiella intäkter och kostnader
Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel, fordringar och räntebärande värdepapper, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser , värdeförändring på finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, nedskrivning av finansiella tillgångar samt vinster och förluster på säkringsinstrument som redovisas i resultaträkningen.
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Räntekomponenten i finansiella leasingbetalningar är redovisad i resultaträkningen genom tillämpning av effektivräntemetoden. Ränteintäkter inkluderar periodiserade belopp av transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran och det belopp som erhålls vid förfall.
Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.
Koncernen och moderbolaget aktiverar inte ränta i tillgångars anskaffningsvärden. Utdelningsintäkt redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts.
(i) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i koncernen i enlighet med reglerna i IAS 39. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, förskott till leverantörer samt derivat. Bland skulder återfinns leverantörsskulder, låneskulder, förskott från kunder samt derivat.
Redovisning i och borttagande från balansräkningen
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part till instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder tas upp när faktura har mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av finansiell skuld. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen.
Värdering
Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde. Ett finansiellt instruments klassificering avgör hur det värderas efter det första redovisningstillfället. IAS 39 klassificerar finansiella instrument i kategorier. Klassificering sker utifrån vilket syfte instrumentet förvärvades. Nedanstående kategorier är relevanta för koncernen:
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Lånefordringar och kundfordringar, Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, Andra finansiella skulder samt Derivat som används för säkringsredovisning.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är icke-derivata tillgångar med fasta betalningar eller med betalningar som går att fastställa, och som inte är noterade på en aktiv marknad. Fordringarna uppkommer då företag tillhandahåller pengar, varor och tjänster direkt till en kund utan avsikt att handla med uppkommen fordran. De ingår i omsättningstillgångar, med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Lånefordringar och kundfordringar ingår i posterna Kundfordringar och Övriga fordringar i balansräkningen.
Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Kundfordringar redovisas till det belopp som beräknas inflyta, det vill säga efter avdrag för osäkra fordringar. Nedskrivningar redovisas i rörelsens kostnader.
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Denna kategori består av finansiella skulder som innehas för handel samt derivat som inte används för säkringsredovisning. Skulder i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringen i resultaträkningen.
Under räkenskapsåret har koncernen inte innehaft några instrument tillhörande denna kategori.
Andra finansiella skulder
Finansiella skulder som inte innehas för handel värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Till denna kategori hör koncernens låneskulder, finansiella leasingsskulder, leverantörsskulder samt förskott från kunder.
Derivat som används för säkringsredovisning
Samtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen. Värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen vid verklig värdesäkring. Säkringsredovisning beskrivs närmare nedan, under Derivat och säkringsredovisning.
Likvida medel
Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida placeringar med en löptid från anskaffningstidpunkten understigande tre månader vilka är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer.
Finansiella placeringar
Finansiella placeringar utgör antingen finansiella anläggningstillgångar eller kortfristiga placeringar beroende på avsikten med innehavet. Om löptiden eller den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de finansiella anläggningstillgångar
(j) Derivat och säkringsredovisning
Koncernens derivatinstrument anskaffas för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som koncernen är utsatt för. Ett Inbäddat derivat särredovisas om det inte är nära relaterat till värdkontraktet. Derivat redovisas initialt till verkligt värde innebärande att transaktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen värderas derivatinstrument till verkligt värde och värdeförändringar redovisas på sätt som beskrivs nedan.
För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas. Vinster och förluster avseende säkringar redovisas i resultaträkningen vid samma tidpunkt som vinster och förluster redovisas för de poster som säkrats.
Säkring av räntebindning – kassaflödessäkring
För säkring av osäkerheten i framtida ränteflöden avseende lån till rörlig ränta används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas i räntekupongdelen löpande som ränteintäkt eller räntekostnad. Övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas direkt mot säkringsreserven i eget kapital till dess att den säkrade posten påverkar resultaträkningen och så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda.
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För säkring av tillgång eller skuld mot valutakursrisk kan valutaterminer användas. För dessa säkringar behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade
1
Nettoinvesteringar
Investeringar i utländska dotterbolag (nettotillgångar inklusive goodwill) har i viss utsträckning säkrats genom upptagande av lån i motsvarande valuta. Vid bokslutstillfället upptas dessa till balansdagskurs. I moderbolaget resultatförda kursdifferenser elimineras i koncernredovisningen mot omräkning av nettotillgångarna i dotterbolaget som förts mot eget kapital.
(k) Materiella anläggningstillgångar
(i) Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster.
Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
(ii) Leasade tillgångar
Avseende leasade tillgångar tillämpas IAS 17. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Finansiell leasing föreligger då de ekonomiska riskerna och förmånerna som är förknippade med ägandet i allt väsentligt är överförda till leasetagaren. Om så ej är fallet är det fråga om operationell leasing.
Tillgångar som förhyrs enligt finansiella leasingavtal redovisas som tillgång i koncernens balansräkning. Förpliktelsen att betala framtida leasingavgifter redovisas som lång- och kortfristiga skulder. De leasade tillgångarna avskrivs enligt plan medan leasingbetalningarna redovisas som ränta och amortering av skulderna.
Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs över löptiden med utgångspunkt från nyttjandet, vilket kan skilja sig åt från vad som de facto erlagts som leasingavgift under året.
(iii) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer.
(iv) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark skrivs inte av. Koncernen tillämpar komponentavskrivning vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
Beräknade nyttjandeperioder
| Byggnader, rörelsefastigheter | 15 –50 år |
|---|---|
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | 3 –10 år |
| Inventarier, verktyg och installationer | 3 –5 år |
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 15 –50 år på dessa komponenter. Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen.
(l) Immateriella tillgångar
(i) Goodwill
Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärvet och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.
Beträffande goodwill i förvärv som ägt rum före den 1 april 2004 har koncernen vid övergången till IFRS tillämpat IFRS retroaktivt från den 1 augusti 2002. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 augusti 2002 har inte omprövats enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 april 2004.
Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och testas årligen för nedskrivningsbehov (se Redovisningsprinciper (n)).
Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen.
(ii) Forskning och utveckling
Utgifter för forskning som syftar till att erhålla ny vetenskaplig eller teknisk kunskap redovisas som kostnad då de uppkommer.
Utgifter för utveckling, där forskningsresultat eller annan kunskap tillämpas för att åstadkomma nya eller förbättrade produkter eller processer, redovisas som en tillgång i balansräkningen, om produkten eller processen är tekniskt och kommersiellt användbar och företaget har tillräckliga resurser att fullfölja utvecklingen och därefter använda eller sälja den immateriella tillgången. Det redovisade värdet inkluderar utgifter för material, direkta utgifter för löner och indirekta utgifter som kan hänföras till tillgången på ett rimligt och konsekvent sätt. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.
(iii) Övriga immateriella tillgångar
Övriga immateriella tillgångar som förvärvas av koncernen redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. Här ingår även aktiverade IT utgifter för utveckling och köp av programvaror. Nedlagda kostnader för internt genererad goodwill och internt genererade varumärken redovisas i resultaträkningen när kostnaden uppkommer.
(iv) Tillkommande utgifter
Tillkommande utgifter för aktiverade immateriella tillgångar redovisas som en tillgång i balansräkningen endast då de ökar de framtida ekonomiska fördelarna för den specifika tillgången till vilka de hänför sig. Alla andra utgifter kostnadsförs när de uppkommer.
(v) Avskrivning
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över immateriella tillgångars beräknade nyttjandeperioder, såvida inte sådana nyttjandeperioder är obestämbara. Goodwill, varumärken och immateriella tillgångar med en obestämbar nyttjandeperiod prövas för nedskrivningsbehov årligen eller så snart indikationer uppkommer som tyder på att tillgången ifråga har minskat i värde. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning.
Beräknade nyttjandeperioder
| Patent, innovationer och kundrelationer | 5 –20 år |
|---|---|
| Balanserade utvecklingsutgifter och programvaror | 3 –7 år |
(m) Varulager
Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning.
Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tillämpning av först in, först utmetoden (FIFU) och inkluderar utgifter som uppkommit vid förvärvet av lagertillgångarna och transport av dem till deras nuvarande plats och skick. För tillverkade varor och pågående arbete, inkluderar anskaffningsvärdet en rimlig andel av indirekta kostnader baserad på en normal kapacitet.
(n) Nedskrivningar
De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas för prövning av nedskrivningsbehov för andra tillgångar än finansiella tillgångar vilka prövas enligt IAS 39, tillgångar för försäljning och avyttringsgrupper som redovisas enligt IFRS 5, varulager, förvaltningstillgångar som används för finansiering av ersättningar till anställda och uppskjutna skattefordringar.
För undantagna tillgångar enligt ovan prövas det redovisade värdet enligt respektive standard.
Om indikation på nedskrivningsbehov finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.
Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden (en så kallad kassagenererande enhet). En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen.
Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.
Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.
(i) Nedskrivning av finansiella tillgångar
Återvinningsvärdet på tillgångar tillhörande kategorierna placeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning redovisas som kostnad i resultaträkningen.
(ii) Återföring av nedskrivningar
Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.
Nedskrivningar på andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet.
En nedskrivning återförs endast till den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts, med beaktande av de avskrivningar som då skulle ha gjorts. Nedskrivningar på goodwill återförs inte.
(o) Eget kapital
Koncernens kapital delas upp i aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver, balanserat resultat samt minoritet.
(i) Återköp av egna aktier
Innehav av egna aktier och andra egetkapitalinstrument redovisas som en minskning av det egna kapitalet. Förvärv av sådana instrument redovisas som en avdragspost från eget kapital. Likvid från avyttring av egetkapitalinstrument redovisas som en ökning av eget kapital. Eventuella transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital.
(ii) Utdelningar
Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.
(iii) Resultat per aktie
Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året. Vid beräkningen av resultat per aktie efter utspädning justeras det genomsnittliga antalet aktier för att ta hänsyn till effekter av utspädande potentiella stamaktier, vilka under rapporterade perioder hänför sig till optioner utgivna till anställda. Utspädning från optioner påverkar antalet aktier och uppstår endast när lösenkursen är lägre än börskursen.
(p) Ersättningar till anställda
(i) Avgiftsbestämda planer
Förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår.
(ii) Förmånsbestämda planer
Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Beräkningen utförs av en kvalificerad aktuarie med användande av den så kallade projected unit credit method. Åtagandena värderas därvid till nuvärdet av förväntade framtida utbetalningar, därvid beaktande beräknade framtida löneökningar. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. För fonderade planer minskar verkliga värdet på förvaltningstillgångarna det framräknade värdet.
När beräkningen leder till en tillgång för koncernen begränsas det redovisade värdet på tillgången till nettot av oredovisade aktuariella förluster och oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare perioder och nuvärdet av framtida återbetalningar från planen eller minskade framtida inbetalningar till planen.
När ersättningarna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade ersättningen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills ersättningarna helt är intjänade. Om ersättningen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt.
Alla aktuariella vinster och förluster per den 1 april 2004, datumet för övergång till IFRS, har redovisats. För aktuariella vinster och förluster som uppkommer vid beräkningen av koncernens förpliktelser för olika planer efter den 1 april 2004 tillämpas den så kallade korridorregeln. Korridorregeln innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger 10 % av det största av förpliktelsernas nuvärde och förvaltningstillgångarnas verkliga värde redovisas i resultatet över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I övrigt beaktas inte aktuariella vinster och förluster.
Åtaganden för ålderspension till tjänstemän i Sverige enligt ITP-planen hanteras huvudsakligen inom det s.k. FPG/PRI-systemet. Åtaganden för familjepension tryggas dock genom försäkring i Alecta. Även dessa åtaganden är förmånsbestämda. Bolaget har dock inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa dessa åtaganden som en förmånsbestämd plan utan dessa genom försäkring i Alecta tryggade pensioner redovisas därför som avgiftsbestämd plan. Vid utgången av 2007 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 152 procent (2006: 143 procent). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade.
När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej. Nettot av ränta på pensionsskulder och förväntad avkastning på tillhörande förvaltningstillgångar redovisas i finansnettot. Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet.
(iii) Ersättningar vid uppsägning
En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.
(iv) Optionsprogram
Koncernens optionsprogram möjliggör för ledande befattningshavare att förvärva aktier i företaget. För detta har de anställda erlagt en marknadsmässig premie. Optionsprogrammet innehåller en subvention som innebär att den anställde erhåller motsvarande belopp som optionspremien i form av kontant ersättning. Betalning av subventionen sker två år efter emissionsbeslutet under förutsättning att optionsinnehavaren vid denna tidpunkt alltjämt är anställd i koncernen och äger köpoptioner. Denna subvention med tillhörande sociala avgifter periodiseras som administrationskostnad över intjänandeperiodens två år.
(q) Avsättningar
En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
(i) Garantier
En avsättning för garantier redovisas när de underliggande produkterna eller tjänsterna säljs. Avsättningen baseras på historiska data om garantier och en sammanvägning av tänkbara utfall i förhållande till de sannolikheter som utfallen är förknippade med.
(ii) Omstrukturering
En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.
(iii) Förlustkontrakt
En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet.
(r) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tilllämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktig resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
(s) Eventualförpliktelser (ansvarsförbindelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
(t) Kassaflödesanalys
In- och utbetalningar har delats upp i kategorier: löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den indirekta metoden tillämpas vid flöden från den löpande verksamheten.
Årets ändringar av rörelsetillgångar och rörelseskulder har justerats för effekter av valutakursförändringar. Förvärv och avyttringar redovisas inom investeringsverksamheten. De tillgångar och skulder som de förvärvade och avyttrade företagen hade vid ändringstidpunkten ingår ej i analysen av rörelsekapitalförändringar och ej heller i förändringar av balansposter redovisade inom investerings- och finansieringsverksamheterna.
Förutom kassa- och bankflöden gäller att till likvida medel hänförs kortfristiga placeringar, vilkas omvandlande till bankmedel kan ske till ett i huvudsak i förväg känt
1 2 3
belopp. Som likvida medel anses kortfristiga placeringar med en kortare löptid än tre månader.
Även av redovisningsrådets akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas.
(u) Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Redovisningsrådets rekommendation RR 32:06 Redovisning för juridisk person, även av redovisningsrådets akutgrupp utgivna uttalanden gällande för noterade företag tillämpas. RR 32:06 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen skall tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undan-
Sammantaget innebär detta skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisning inom de områden som anges nedan.
Klassificering och uppställningsformer
tag och tillägg som skall göras från IFRS.
Moderbolagets resultaträkning och balansräkning är uppställda enligt årsredovisningslagens scheman. Skillnaden mot IAS 1 Utformning av finansiella rapporter som tillämpas vid utformningen av koncernens finansiella rapporter är främst redovisning av finansiella intäkter och kostnader, anläggningstillgångar samt eget kapital.
Dotterföretag
Andelar i dotterföretag redovisas i moderbolaget enligt anskaffningsvärdemetoden. Som intäkt redovisas endast erhållna utdelningar under förutsättning att dessa härrör från vinstmedel som intjänats efter förvärvet. Utdelningar som överstiger dessa intjänade vinstmedel betraktas som en återbetalning av investeringen och reducerar andelens redovisade värde.
Intäkter
Finansiella instrument och säkringsredovisning
Med anledning av ändrade regler i Redovisningsrådets rekommendation RR 32 samt sambandet mellan redovisning och beskattning, tillämpas inte reglerna om finansiella instrument och säkringsredovisning i IAS 39 i moderbolaget som juridisk person.
Anteciperade utdelningar
Anteciperad utdelning från dotterföretag redovisas i de fall moderföretaget ensamt har rätt att besluta om utdelningens storlek och moderföretaget har fattat beslut om utdelningens storlek innan moderföretaget publicerat sina finansiella rapporter.
Materiella anläggningstillgångar
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar i moderbolaget redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar på samma sätt som för koncernen men med tillägg för eventuella uppskrivningar.
Leasade tillgångar
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal enligt reglerna för operationell leasing.
Skatter
I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital.
(v) Koncernbidrag och aktieägartillskott för juridiska personer
Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd. Det innebär att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för dess aktuella skatteeffekt.
Koncernbidrag som är att jämställa med en utdelning redovisas som en utdelning. Det innebär att erhållet koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas över resultaträkningen. Lämnat koncernbidrag och dess aktuella skatteeffekt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.
Koncernbidrag som är att jämställa med aktieägartillskott redovisas, med beaktande av aktuell skatteeffekt, hos mottagaren direkt mot balanserade vinstmedel. Givaren redovisar koncernbidraget och dess aktuella skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag, i den mån nedskrivning ej erfordras.
(x) Fusioner
Fusioner redovisas enligt BFNAR 1999:1.
(y) Finansiella garantier
Lagercrantz Group har valt att inte tillämpa bestämmelserna i IAS 39 om finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag i överensstämmelse med RR 32:06.
Not 2 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Styrelse och företagsledning har diskuterat utvecklingen, valet av och upplysningarna avseende koncernens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Vissa viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Nedskrivningsprövning av goodwill
Koncernen provar varje år om något nedskrivningsbehov föreligger vad gäller goodwill. Återvinningsvärdet för de kassagenererande enheterna fastställs genom beräkning av nyttjandevärdet. Beräkningen baserar sig på verksamhetens affärsplan och förväntade framtida kassaflöden för verksamheten. Diskonteringsfaktorn som används vid nuvärdeberäkningen av de förväntade framtida kassaflödena är de av koncernen fastställda vägda kapitalkostnaderna (WACC). Årets genomgång har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.
Uppskjutna skatter
Värdet av förlustavdrag och andra uppskjutna skattefordringar/skulder beaktas i den mån det anses som sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas i framtiden.
Pensionsantaganden
Pensionsantaganden är viktiga inslag i de aktuariella metoder som används för att mäta pensionsåtaganden och de kan ha en inverkan på redovisad nettoskuld och den årliga pensionskostnaden. Två kritiska antaganden – diskonteringsräntan och förväntad avkastning på förvaltningstillångar – är väsentliga för mätningen av såväl årets pensionskostnad som nuvärdet av de förmånsbaserade pensionsförpliktelserna. Dessa antaganden bedöms åtminstone varje år för varje plan i varje land. Andra antaganden som kan gälla demografiska faktorer som pensionsålder, dödlighet och personalomsättning omprövas inte lika ofta. Det aktuella utfallet avviker ofta från de aktuariella antagandena av ekonomiska och andra orsaker. Diskonteringsräntan gör det möjligt att mäta framtida kassautflöden till nuvärde vid mättidpunkten. Denna ränta skall motsvara avkastningen på förstklassiga företagsobligationslån eller om en fungerade marknad för sådana inte finns, statsobligationer. En sänkt diskonteringsränta ökar nuvärdet av pensionsskulden och den årliga kostnaden.
Not 3 Segmentsrapportering
Segmentsrapportering upprättas för koncernens rörelsegrenar och geografiska områden. Koncernens interna rapporteringssystem är uppbyggt utifrån uppföljning av avkastningen på koncernens varor och tjänster varför rörelsegrenar är den primära indelningsgrunden. I segmentens resultat, tillgångar och skulder har inkluderats direkt hänförbara poster samt poster som kan fördelas på segmenten på ett rimligt och tillförlitligt sätt. I segmentens investeringar i anläggningstillgångar ingår samtliga investeringar dvs i så väl immateriella som materiella tillgångar. Tillgångar som uppkommer som en följd av förvärv ingår ej. Däremot ingår avskrivningar på koncernmässiga övervärden. I segmentredovisningen ingår inte skatte- eller koncerninterna fordringar/skulder.
Rörelsegrenar
Rörelsegrenar utgör koncernens primära segment. Koncernen består av följande rörelsegrenar:
- Division Electronics: Säljer specialkomponenter och lösningar för elektronik.
- Division Mechatronics: Bedriver nischproduktion av kablage, elektriska förbind-
- ningssystem och liknande produkter. Division Communications: Verkar inom IT-relaterade områden såsom Digital bild/ teknisk säkerhet, Access samt Programvara.
Geografiska områden
Geografiska områden utgör koncernens sekundära segment. Informationen avseende segmentens tillgångar och periodens investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar är baserade på geografiska områden grupperade efter var tillgångarna är lokaliserade.
Försäljning och resultat per rörelsegren
| Electronics Mechatronics |
Communications | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | |
| Intäkter | ||||||
| Extern försäljning | 778 | 751 | 604 | 541 | 790 | 682 |
| Intern försäljning | 15 | 18 | 5 | 6 | - | 0 |
| Summa intäkter | 793 | 769 | 609 | 547 | 790 | 682 |
| Rörelseresultat | 38 | 23 | 50 | 35 | 51 | 43 |
Försäljning och resultat per rörelsegren (fortsättning)
| Moderbolag samt elimineringar | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | ||
| Intäkter | |||||
| Extern försäljning | - | - | 2 172 | 1 974 | |
| Intern försäljning | –20 | –24 | - | - | |
| Summa intäkter | –20 | –24 | 2 172 | 1 974 | |
| Rörelseresultat | –8 | –2 | 131 | 99 | |
| Finansiella intäkter | 7 | 4 | |||
| Finansiella kostnader | –17 | –13 | |||
| Resultat före skatt | 121 | 90 | |||
| Skatt och minoritetsandelar | –30 | –25 | |||
| Nettoresultat | 91 | 65 |
Internprissättningen mellan rörelsegrenarna sker till marknadsmässiga villkor.
Övriga upplysningar per rörelsegren
| Electronics | Mechatronics | Communications | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | ||
| Tillgångar | 322 | 330 | 335 | 332 | 349 | 325 | |
| Ofördelade tillgångar | - | - | - | - | - | - | |
| Summa tillgångar | 322 | 330 | 335 | 332 | 349 | 325 | |
| Skulder | 116 | 117 | 110 | 127 | 156 | 143 | |
| Ofördelade skulder | - | - | - | - | - | - | |
| Summa skulder | 116 | 117 | 110 | 127 | 156 | 143 | |
| Investeringar | 8 | 6 | 13 | 16 | 4 | 11 | |
| Avskrivningar | 5 | 5 | 9 | 9 | 8 | 6 | |
| Kostnader, utöver avskrivning som ej motsv. av utbetalning | - | - | - | - | - | - |
Övriga upplysningar per rörelsegren (fortsättning)
| Moderbolag | Summa | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | ||
| Tillgångar | 2 | 3 | 1 008 | 990 | |
| Ofördelade tillgångar | - | - | 47 | 129 | |
| Summa tillgångar | 2 | 3 | 1 055 | 1 119 | |
| Skulder | 23 | 219 | 405 | 606 | |
| Ofördelade skulder | - | - | 191 | 81 | |
| Summa skulder | 23 | 219 | 596 | 687 | |
| Investeringar | 0 | 1 | 25 | 34 | |
| Avskrivningar | 1 | 1 | 23 | 21 | |
| Kostnader, utöver avskrivning | |||||
| som ej motsv. av utbetalning | - | - | - | - |
Extern försäljning per geografisk marknad
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Sverige | 676 | 622 |
| Danmark | 495 | 440 |
| Norge | 347 | 330 |
| Finland | 189 | 153 |
| Storbritannien | 45 | 50 |
| Tyskland | 126 | 111 |
| Polen | 60 | 54 |
| Övriga Europa | 154 | 143 |
| Övriga världen | 80 | 71 |
| 2 172 | 1 974 |
Investeringar och tillgångar per geografisk marknad
| Investeringar | Tillgångar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 2008-03-31 2007-03-31 | |||||
| Sverige | 10 | 17 | 472 | 481 | ||
| Danmark | 10 | 14 | 282 | 294 | ||
| Norge | 3 | 1 | 65 | 70 | ||
| Finland | 1 | 2 | 110 | 124 | ||
| Storbritannien | 0 | 0 | 12 | 17 | ||
| Tyskland | 1 | 0 | 51 | 49 | ||
| Polen | 0 | 0 | 15 | 16 | ||
| Övriga Europa | 0 | 0 | 5 | 5 | ||
| Övriga världen | 0 | 0 | 6 | 7 | ||
| Ofördelade tillgångar | - | - | 37 | 56 | ||
| 25 | 34 | 1 055 | 1 119 | |||
| Moderbolaget | 2007/08 | 2006/07 | ||||
| Intern nettoomsättning per rörelsegren | ||||||
| Electronics | 11 | 10 | ||||
| Mechatronics | 6 | 6 | ||||
| Communications | 9 | 8 | ||||
| 26 | 24 | |||||
| Intern nettoomsättning per geografisk marknad | ||||||
| Sverige | 11 | 9 | ||||
| Danmark | 7 | 7 | ||||
| Norge | 2 | 3 | ||||
| Finland | 3 | 2 | ||||
| Tyskland | 1 | 1 | ||||
| Övriga länder | 2 | 2 | ||||
| 26 | 24 |
Not 4 Nettoomsättningens fördelning
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Specialprodukter och system | 1 238 | 1 130 |
| Standardkomponenter | 188 | 191 |
| Service och Konsulttjänster | 66 | 56 |
| Egen produktion | 680 | 597 |
| 2 172 | 1 974 |
Beträffande övriga intäktsslag så redovisas utdelningar och ränteintäkter i finansnettot, se Not 11. Lagercrantz har inte haft några royaltyintäkter under 2007/08 och 2006/07.
Not 5 Rörelsens kostnader fördelade på kostnadsslag
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Lönerelaterade personalkostnader | 409 | 381 |
| Avskrivningar | 23 | 21 |
Not 6 Anställda, personalkostnader och arvoden till styrelse och revisorer
Medelantalet anställda
| 2007/08 | varav män |
2006/07 | varav män |
|
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | ||||
| Sverige | 10 | 80% | 10 | 80% |
| Övriga koncernbolag | ||||
| Sverige | 384 | 74% | 367 | 75% |
| Danmark | 198 | 45% | 190 | 47% |
| Norge | 40 | 73% | 41 | 68% |
| Finland | 80 | 44% | 74 | 43% |
| Storbritannien | 8 | 63% | 11 | 64% |
| Tyskland | 24 | 67% | 22 | 64% |
| Polen | 18 | 61% | 19 | 58% |
| Övriga länder | 7 | 43% | 7 | 57% |
| Totalt i koncernbolag | 759 | 61% | 731 | 63% |
| Koncernen totalt | 769 | 61% | 741 | 63% |
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| 2007/08 | 2006/07 | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| Löner och ersättningar |
Sociala | Löner och kostnader ersättningar |
Sociala kostnader |
|||
| Moderbolaget (varav pensionskostnad) |
14 | 7 (3)1) |
14 | 6 (3)1) |
||
| Övriga koncernbolag (varav pensionskostnad) |
303 | 85 (19) |
281 | 80 (18) |
||
| Koncernen totalt (varav pensionskostnad) |
317 | 92 (22)2) |
295 | 86 (21)2) |
1) Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 MSEK (1) gruppen styrelse och VD. Gruppen innefattar även vice verkställande direktörer. Inga utestående pensionsförpliktelser finns.
2) Av koncernens pensionskostnader avser 4 MSEK (6) gruppen styrelse och VD samt VD:ar i koncernbolag. Koncernens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 1 MSEK (1).
Löner och andra ersättningar fördelade per land och mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda
| 2007/08 | 2006/07 | |||
|---|---|---|---|---|
| Moderbolaget | Styrelse | Övriga | Styrelse | Övriga |
| och VD | anställda | och VD | anställda | |
| Sverige | 5 | 9 | 7 | 7 |
| (varav tantiem o.d.) | (1) | (2) | (1) | (1) |
| Övriga koncernbolag i Sverige | 11 | 123 | 7 | 112 |
| (varav tantiem o.d.) | (1) | (3) | (0) | (2) |
| Sverige totalt | 16 | 132 | 14 | 119 |
| (varav tantiem o.d.) | (2) | (5) | (1) | (3) |
| Utomlands | ||||
| Danmark | 8 | 88 | 8 | 82 |
| (varav tantiem o.d.) | (1) | (3) | (0) | (2) |
| Norge | 2 | 21 | 2 | 20 |
| (varav tantiem o.d.) | (-) | (0) | (0) | (1) |
| Finland | 3 | 23 | 3 | 23 |
| (varav tantiem o.d.) | (0) | (1) | (0) | (1) |
| Storbritannien | 1 | 3 | 1 | 4 |
| (varav tantiem o.d.) | (-) | (-) | (0) | (0) |
| Tyskland | 1 | 11 | 1 | 11 |
| (varav tantiem o.d.) | (0) | (1) | (0) | (1) |
| Polen | 1 | 4 | 1 | 3 |
| (varav tantiem o.d.) | (0) | (1) | (0) | (0) |
| Övriga länder | 1 | 2 | 1 | 2 |
| (varav tantiem o.d.) | (-) | (-) | (-) | (-) |
| Utländska koncernbolag totalt | 17 | 152 | 17 | 145 |
| (varav tantiem o.d.) | (1) | (6) | (1) | (6) |
| Koncernen totalt | 33 | 284 | 31 | 264 |
| (varav tantiem o.d.) | (3) | (11) | (2) | (9) |
Gruppen styrelse och vd innefattar styrelseledamöter, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer.
Redovisning av könsfördelning i företagsledningar
| Andel kvinnor |
2008-03-31 2007-03-31 Andel kvinnor |
|
|---|---|---|
| Moderföretaget | ||
| Styrelsen | 20% | 20% |
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 0% |
| Koncernen totalt | ||
| Styrelsen | 0% | 3% |
| Övriga ledande befattningshavare | 0% | 3% |
| Sjukfrånvaro | ||
| Uppgiften avser de svenska bolagen | 2007/08 | 2006/07 |
| Total sjukfrånvaro som en andel av | ||
| ordinarie arbetstid | 4% | 4% |
| Andel av den totala sjukfrånvaron som avser | ||
| sammanhängande sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer | 56% | 56% |
| Sjukfrånvaron fördelad efter kön: | ||
| Män | 4% | 3% |
| Kvinnor | 5% | 7% |
| Sjukfrånvaron fördelad efter ålderskategori: | ||
| 29 år eller yngre | 5% | 2% |
| 30–49 år | 3% | 3% |
| 50 år eller äldre | 7% | 8% |
I moderbolaget uppgick den totala sjukfrånvaron till under 1 (1) procent. Sjukfrånvaro per kategori redovisas inte av integritetsskäl.
Ersättningsprinciper för styrelse och ledande befattningshavare
Arvode till styrelsens ordförande och övriga ledamöter fastställdes på årsstämman. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. I enlighet med årsstämmans beslut avseende riktlinjer för ledande befattningshavare så utgörs ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Den sammanlagda ersättningen bör vara marknadsmässig och konkurrenskraftig samt stå i relation till ansvar och befogenheter. Den rörliga årliga lönedelen skall vara maximerad och aldrig överstiga den fasta lönen. Vidare skall den rörliga lönedelen baseras på utfall i förhållande till uppsatta mål och av individuella prestationer. Pensionsåldern ska uppgå till 60–65 år och utöver ITP-plan ska normalt endast avgiftsbestämda planer förekomma. Vid uppsägning kan utöver lön under uppsägningstiden ett avgångsvederlag motsvarande maximalt upp till en årslön förekomma. Förutom befintligt och det till stämman föreslagna incitamentsprogrammet skall inte några aktie- eller kursrelaterade program förekomma.
Vad avser ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare har styrelsen utsett en ersättningskommitté, som består av styrelsens ordförande och styrelsens vice ordförande med verkställande direktören som föredragande. Kommitténs uppgift är utvärdera och föreslå ersättningsprinciper till styrelsen. Styrelsen lämnar förslag till årsstämman för beslut.
Förslaget till årsstämman 2008 framgår av förvaltningsberättelsen.
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget 2007/08
| kSEK | Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | |||||
| Anders Börjesson | 350 | 350 | |||
| Styrelseledamot | |||||
| Tom Hedelius, vice styrelseordförande | 250 | 250 | |||
| Pirkko Alitalo | 175 | 175 | |||
| Lennart Sjölund | 175 | 175 | |||
| Verkställande direktör | |||||
| Jörgen Wigh | 1 962 | 511 | 91 | 550 | 3 114 |
| Vice verkställande direktör | |||||
| Niklas Enmark | 1 141 | 256 | 91 | 244 | 1 732 |
| Andra ledande befattningshavare | |||||
| 5 personer | 5 462 | 1 051 | 500 | 1 646 | 8 659 |
| Summa | 9 515 | 1 818 | 682 | 2 440 | 14 455 |
Ersättningar och övriga förmåner, moderbolaget 2006/07
| kSEK | Grundlön, styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions kostnad |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande | |||||
| Anders Börjesson | 350 | 350 | |||
| Styrelseledamot | |||||
| Tom Hedelius, vice styrelseordförande | 250 | 250 | |||
| Pirkko Alitalo | 175 | 175 | |||
| Lennart Sjölund | 175 | 175 | |||
| Verkställande direktör | |||||
| Jörgen Wigh | 1 790 | 418 | 82 | 500 | 2 790 |
| Vice verkställande direktör | |||||
| Niklas Enmark | 1 059 | 245 | 71 | 240 | 1 615 |
| Andra ledande befattningshavare | |||||
| 5 personer | 6 345 | 1 116 | 469 | 1 160 | 9 090 |
| Summa | 10 144 | 1 779 | 622 | 1 900 | 14 445 |
Andra ledande befattningshavare består av övrig koncernledning samt divisionsansvariga. För ledningsgruppens sammansättning, se sidan 58. Ersättning till denna grupp, som totalt utgjorde fem personer 2007/08, omfattades av beslutet på årsstämman 2007 kring ersättningsprinciper för ledande befattningshavare. Ersättningskommittén har kontrollerat efterlevanden av årsstämmans beslut, bland annat har ersättningens marknadsmässighet stämts av genom en jämförelse med ersättningen i andra liknande noterade bolags.
Pensioner
Pensionsåldern för verkställande direktören är 60 år. För andra ledande befattningshavare uppgår pensionsåldern till 65 år. Pension utgör motsvarande ITP-plan och är avgiftsbestämd.
Avgångsvederlag
Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en uppsägningstid om 12 månader från bolagets sida och 6 månader från VD:s sida. Vid uppsägning från bolagets sida är VD utöver lön under uppsägningstiden berättigad till ett avgångsvederlag motsvarande en årslön. Avgångsvederlag utbetalas inte vid avgång på egen begäran. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster. Uppsägningstiden för övriga personer i ledningsgruppen är 6–12 månader från bolagets sida och upp till 6 månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida är personerna i ledningsgruppen utöver lön under uppsägningstiden berättigade till ett avgångsvederlag motsvarande upp till en årslön. Avgångsvederlag utbetalas inte vid avgång på egen begäran. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster.
Optionsprogram
Ett treårigt köpoptionsprogram för ledande befattningshavare beslutades av årsstämman 2006. Köpoptionsprogrammet skall utgöras av köpoptioner på av Lagercrantz Group återköpta aktier där varje köpoption ger rätt att förvärva en återköpt aktie av serie B efter 3,25 år, med möjlig lösen efter tre år. Aktien förvärvas till en lösenkurs som skall fastställas som ett procentuellt påslag på en genomsnittlig aktiekurs som fastställs på basis av det volymvägda medeltalet under tio börsdagar efter årsstämman enligt noterade betalkurserna. Programmet skall omfatta ledande befattningshavare och chefer med direkt möjlighet att påverka koncernens resultat. Proportionen mellan det antal köpoptioner som den anställde erbjuds att förvärva skall variera beroende på den anställdes ansvar och ställning; Lösenkurs och premie skall ta hänsyn till aktiekursutvecklingen under året och en ny marknadsvärdering skall göras vid varje emissionstillfälle; Styrelsens ledamöter har inte rätt att förvärva köpoptioner med undantag för bolagets VD.
En förutsättning för att tilldelas köpoptioner är att den anställde undertecknat särskilt hembudsavtal med bolaget. Hembud skall ske till marknadsvärdet vid anställnings upphörande, bud från tredje man på samtliga aktier i bolaget och i det fall köpoptionerna skall överlåtas till tredje man. I övrigt är köpoptionerna fritt överlåtbara.Premien för köpoptionerna skall motsvara köpoptionernas marknadsvärde enligt extern värdering med tillämpning av vedertagen värderingsmetod (Black & Scholesmodellen).
Mätperioden för beräkningen av optionspremien med tillämpning av Black & Scholes-
modellen skall vara under tio börsdagar efter årsstämman ifråga. I syfte att uppmuntra till deltagande i programmet skall en subvention betalas ut motsvarande upp till betald premie. Den anställde tjänstebeskattas för subventionen som därmed kommer att motsvara endast en del av erlagd premie. Betalning av subventionen föreslås ske två år efter emissionsbeslutet under förutsättning av optionsinnehavaren vid denna tidpunkt alltjämt är anställd i koncernen och äger köpoptioner. Köpoptioner motsvarande maximalt cirka 3,0% av det totala antalet aktier, innefattande A och B aktier samt även inkluderande återköpta aktier får ges ut. Avsikten är att cirka 1/3 av köpoptionerna ges ut vid årsstämman 2006, cirka 1/3 vid årsstämman 2007 och cirka 1/3 vid årsstämman 2008 motsvarande cirka en (1) procent per år av antalet utestående aktier beräknat vid utgivningstillfället. Genom att tilldelning sker under tre år premieras lojala medarbetare och kursuppgångar och nedgångar kan hanteras mer effektivt med en bättre riskspridning. Den av årsstämman 2006 beslutade tilldelningen för 2006 omfattade 27 personer och totalt 255 000 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 5 000–37 600 optioner. Verkställande direktören förvärvade 37 600 och övriga i ledningsgruppen 112 900. Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 28,81 SEK var 31 augusti–13 september 2006. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 125% av genomsnittskursen fastställdes till 36,00 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 2,90 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2006 uppgick till cirka 1,0 MSEK med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaden belastar cirka 0,2 MSEK 2006/07 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till noll. Den av årsstämman 2007 beslutade tilldelningen för 2007 omfattade 27 personer och totalt 260 000 köpoptioner. Tilldelningen varierade mellan 5 000–43 300 optioner. Verkställande direktören förvärvade 43 300 och övriga i ledningsgruppen 111 500. Mätperioden för att fastställa den genomsnittliga aktiekursen som blev 35,48 SEK var 3 september–14 september 2007. Lösenkursen för köpoptionerna som beslutades till 125% av genomsnittskursen fastställdes till 44,40 SEK. Det marknadsmässiga värdet på köpoptionerna fastställdes till 3,50 SEK per option av ett oberoende värderingsinstitut. Kostnaden för program 2007 uppgick till cirka 1,0 MSEK med endast en marginell påverkan på resultat per aktie. Av kostnaden belastar cirka 0,5 MSEK 2007/08 års resultat. Effekten på eget kapital uppgick till 0,8 MSEK.
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | |
| KPMG | ||||
| Revisionsuppdrag | 3 | 3 | 0,6 | 0,6 |
| Andra uppdrag | 1 | 2 | 0,3 | 1,4 |
| Övriga revisorer | ||||
| Revisionsuppdrag | 0 | 1 | - | - |
| Andra uppdrag | 0 | 1 | - | 0,1 |
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisning och bokföring samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning. Allt annat är andra uppdrag.
Not 7 Övriga rörelseintäkter
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Reavinster | 13 | 15 |
| Hyresintäkter | 0 | 2 |
| Övriga ersättningar | 5 | - |
| Kursvinster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | 4 | 1 |
| Övrigt | 2 | 6 |
| 24 | 24 |
Not 8 Övriga rörelsekostnader
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Kursförluster på fordringar/skulder av rörelsekaraktär | –5 | –2 |
| Övriga kostnader | –1 | –2 |
| –6 | –4 |
Not 9 Avskrivningar av materiella & immateriella anläggningstillgångar
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång | ||
| Immateriella tillgångar | –8 | –7 |
| Byggnader och mark | 0 | –1 |
| Nedlagda kostnader på annans fastighet | –1 | 0 |
| Maskiner och andra tekniska anläggningar | –5 | –4 |
| Inventarier, verktyg och installationer | –9 | –9 |
| –23 | –21 | |
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion | ||
| Kostnad för sålda varor | –8 | –6 |
| Forskning och utveckling | –2 | –2 |
| Försäljningskostnader | –9 | –8 |
| Administrationskostnader | –4 | –5 |
| –23 | –21 | |
| Moderbolaget | ||
| Avskrivningar enligt plan fördelade per tillgång | ||
| Inventarier, verktyg och installationer | 0 | 0 |
| 0 | 0 | |
| Avskrivningar enligt plan fördelade per funktion | ||
| Administrationskostnader | 0 | 0 |
| 0 | 0 |
Not 10 Leasingavgifter avseende operationell leasing samt hyreskostnader
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Räkenskapsårets betalda leasingavgifter och hyror | 37 | 34 |
| Framtida betalningar förfaller per år med: | ||
| 1 år efter räkenskapsåret | 29 | 28 |
| 2 år efter räkenskapsåret | 19 | 17 |
| 3 år efter räkenskapsåret | 12 | 10 |
| 4 år efter räkenskapsåret | 8 | 5 |
| 5 år efter räkenskapsåret | 7 | 4 |
| 75 | 64 | |
| Moderbolaget | ||
| Räkenskapsårets betalda leasingavgifter och hyror | 2 | 2 |
| Framtida betalningar förfaller per år med: | ||
| 1 år efter räkenskapsåret | 2 | 2 |
| 2 år efter räkenskapsåret | 2 | 2 |
| Mer än 3 år efter räkenskapsåret | 1 | 2 |
| 5 | 6 |
Leasingavgifter och hyror avser till största delen lokalhyror.
Not 11 Finansiella intäkter
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ränteintäkter | 5 | 3 |
| Valutakursvinster | 2 | 1 |
| 7 | 4 | |
| Moderbolaget | ||
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Ränteintäkter från koncernbolag | 4 | 4 |
| Utdelningar | 81 | 32 |
| 85 | 36 | |
| Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter | ||
| Valutakursvinster | 1 | – |
| Övriga ränteintäkter | 0 | 0 |
| 1 | 0 | |
| Totala finansiella intäkter i moderbolaget | 86 | 36 |
Not 12 Finansiella kostnader
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Räntekostnader pensioner | –2 | –2 |
| Övriga räntekostnader | –12 | –9 |
| Effekt av räntesäkring | 0 | - |
| Valutakursförluster | –3 | –2 |
| Övrigt | 0 | 0 |
| –17 | –13 | |
| Moderbolaget | ||
| Resultat från andelar i koncernbolag | ||
| Räntekostnader till koncernbolag | –3 | –2 |
| Valutakursförluster | 0 | –1 |
| Nedskrivningar | –30 | - |
| –33 | –3 | |
| Övriga räntekostnader och liknande resultatposter | ||
| Övriga räntekostnader | –10 | –6 |
| Effekt av räntesäkring | 0 | - |
| Övrigt | –1 | 0 |
| –11 | –6 | |
| Totala finansiella kostnader i moderbolaget | –44 | –9 |
Not 13 Valutakursdifferenser som påverkat resultatet
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Valutakursdifferenser som påverkat rörelseresultatet | –1 | 2 |
| Finansiella kursdifferenser | –1 | –1 |
| –2 | 1 | |
| Moderbolaget | ||
| Finansiella kursdifferenser | 1 | 0 |
| 1 | 0 |
Not 14 Skatt på årets resultat
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Aktuell skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) | ||
| Periodens skatt | –26 | –22 |
| Justering av skatt hänförlig till tidigare år | 2 | 0 |
| –24 | –22 | |
| Uppskjuten skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 2 | 1 |
| Uppskjuten skatt avseende förändring av aktiverat | ||
| skattevärde i underskottsavdrag | –8 | –4 |
| –6 | –3 | |
| Totalt redovisad skattekostnad/ | ||
| skatteintäkt i koncernen | –30 | –25 |
Värdet av förlustavdrag beaktas när det anses att dessa kommer att resultera i lägre skatteutbetalningar i framtiden.
| Avstämning av effektiv skatt | 2007/08 | 2006/07 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Resultat före skatt | 121 | 90 |
| Skatt enligt skattesats för moderbolaget, 28% | –34 | –25 |
| Effekt av andra skattesatser för utländska koncernbolag | 1 | 1 |
| Icke-avdragsgilla kostnader | –1 | –1 |
| Ej skattepliktiga intäkter i övrigt | 2 | 0 |
| Skatt hänförlig till tidigare år | 2 | 0 |
| Redovisad effektiv skatt | –30 | –25 |
| Moderbolaget | 2007/08 | 2006/07 |
| Aktuell skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) | ||
| Periodens skattekostnad | 0 | 2 |
| 0 | 2 | |
| Uppskjuten skattekostnad (–)/ skatteintäkt (+) | ||
| Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader | 0 | 0 |
| Uppskjuten skatt avseende förändring av aktiverat | ||
| skattevärde i underskottsavdrag | 4 | 4 |
| 4 | 4 | |
| Total redovisad skattekostnad/ | ||
| skatteintäkt i moderbolaget | 4 | 6 |
| Avstämning av effektiv skatt | 2007/08 | 2006/07 |
| Moderbolaget Resultat före skatt |
32 | 13 |
| Skatt enligt gällande skattesats, 28% | –9 | –4 |
| Effekt av nedskrivningar | –8 | - |
| Utdelningar från koncernbolag | 22 | 10 |
| Icke-avdragsgilla kostnader | –1 | 0 |
| Redovisad effektiv skatt | 4 | 6 |
| Skatteposter som redovisats direkt mot eget kapital | ||
| 2007/08 | 2006/07 | |
| Moderbolaget | ||
| Aktuell skatt i erhållna koncernbidrag | –5 | –2 |
| –5 | –2 | |
Not 15 Goodwill
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 128 | 38 |
| Nyanskaffningar | 11 | 90 |
| Kursdifferens | 1 | 0 |
| Redovisat värde vid perioden slut | 140 | 128 |
| Goodwill uppdelad per koncernbolag | ||
| Direktronik AB | 9 | - |
| STV Sv Tele & Video Konsult AB | 5 | 5 |
| ISG Systems AB | 12 | 12 |
| Elpress AB | 40 | 40 |
| Nordic Alarm AB | 20 | 20 |
| K&K Active OY | 27 | 26 |
| K&K Sales OY | 4 | 4 |
| ISIC A/S | 5 | 5 |
| Secos Gmbh | 2 | 0 |
| Unitronic AG | 16 | 16 |
| Total Goodwill | 140 | 128 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Det sker ej någon avskrivning på goodwillvärden. Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov av goodwill där förväntade framtida kassaflöden utgör grunden för beräkningen för respektive kassagenererande enhet. Dessa fastställs utifrån respektive enhets affärsplan.
Vid nuvärdeberäkning av förväntade framtida kassaflöden används aktuell vägd kapitalkostnad (WACC), weighted average cost of capital, baserat på den aktuella enhetens avkastningskrav på eget kapital och marknadsmässig låneränta. Därutöver beaktas den enskilda enhetens unika risk i form av en särskild justeringsfaktor. De i koncernen använda vägda kapitalkostnaderna uppgår till 12,0–13,5 % före skatt.
Diskonterade kassaflöden jämförs sedan med bokfört värde per kassagenererande enhet. Prövning av nedskrivningsbehov görs normalt under kvartal fyra och de tre senaste årens prövning har visat att det inte föreligger något nedskrivningsbehov.
Not 16 Varumärken
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 34 | 12 |
| Nyanskaffningar | 2 | 22 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| Redovisat värde vid perioden slut | 36 | 34 |
| Varumärken uppdelade per koncernbolag | ||
| Direktronik AB | 2 | - |
| STV Sv Tele & Video Konsult AB | 3 | 3 |
| Elpress AB | 15 | 15 |
| Nordic Alarm AB | 7 | 7 |
| ISIC A/S | 9 | 9 |
| Total Varumärken | 36 | 34 |
Varje år genomförs prövning av nedskrivningsbehov av varumärken enligt samma principer som vid goodwill.
Not 17 Övriga immateriella tillgångar
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 77 | 39 |
| Nyanskaffningar | 7 | 54 |
| Anskaffningar via nya bolag | - | 6 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | –22 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| 84 | 77 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –14 | –26 |
| Anskaffningar via nya bolag | - | –3 |
| Årets avskrivning enligt plan | –8 | –7 |
| Avyttringar och utrangeringar | 0 | 22 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| –22 | –14 | |
| Redovisat värde vid perioden slut | 62 | 63 |
Övriga immateriella tillgångar utgörs främst av patent, kundrelationer, aktiverade utvecklingskostnader och programvaror. Av totalt redovisat värde avser 24 MSEK (18) internt upparbetade immateriella tillgångar. Totalt har under året 6 MSEK (8) kostnadsförts som forskning och utveckling.
Not 18 Byggnader, mark och markanläggningar
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 49 | 95 |
| Nyanskaffningar | 0 | 1 |
| Avyttringar och utrangeringar | –46 | –47 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| 1) | 3 | 49 |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –11 | –26 |
| Avyttringar och utrangeringar | 10 | 16 |
| Årets avskrivning enligt plan | 0 | –1 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| –1 | –11 | |
| Redovisat värde vid perioden slut | 2 | 38 |
| Taxeringsvärden, byggnader (Sverige) |
1 | 7 |
| Taxeringsvärden, mark (Sverige) |
0 | 2 |
1) I anskaffningsvärdena ingår ingen aktiverad ränta
Not 19 Nedlagda kostnader på annans fastighet
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 2 | 2 |
| Nyanskaffningar | 2 | 0 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| 4 | 2 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –1 | –1 |
| Årets avskrivning enligt plan | –1 | 0 |
| –2 | –1 | |
| Redovisat värde vid periodens slut | 2 | 1 |
Not 20 Maskiner och andra tekniska anläggningar
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 60 | 17 |
| Nyanskaffningar | 10 | 10 |
| Anskaffningar via nya bolag | - | 34 |
| Avyttringar och utrangeringar | –1 | –1 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| 69 | 60 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –34 | –10 |
| Avyttringar och utrangeringar | 1 | 1 |
| Anskaffningar via nya bolag | - | –23 |
| Omklassificeringar | 0 | 2 |
| Årets avskrivning enligt plan | –5 | –4 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
| –38 | –34 | |
| Redovisat värde vid periodens slut | 31 | 26 |
Not 21 Inventarier, verktyg och installationer
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 104 | 95 |
| Nyanskaffningar | 6 | 8 |
| Anskaffningar via nya bolag | 5 | 11 |
| Avyttringar och utrangeringar | –5 | –11 |
| Omklassificeringar | 1 | 2 |
| Kursdifferens | 0 | –1 |
| 111 | 104 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –86 | –77 |
| Anskaffningar via nya bolag | –3 | –8 |
| Avyttringar och utrangeringar | 3 | 9 |
| Omklassificeringar | 0 | –2 |
| Årets avskrivning enligt plan | –9 | –9 |
| Kursdifferens | 0 | 1 |
| –95 | –86 | |
| Redovisat värde vid periodens slut | 16 | 18 |
| Moderbolaget | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 1 | 1 |
| Nyanskaffningar | 0 | 0 |
| 1 | 1 | |
| Ackumulerade avskrivningar enligt plan | ||
| Vid årets början | –1 | 0 |
| Årets avskrivning enligt plan | 0 | –1 |
| –1 | –1 | |
| Redovisat värde vid periodens slut | 0 | 0 |
Not 22 Andelar i koncernbolag
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Moderbolag | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 631 | 440 |
| Förvärv externt | 24 | 183 |
| Avyttring till koncernbolag | 0 | - |
| Kapitaluttag | –17 | |
| Fusioner | 0 | 0 |
| Aktieägartillskott | - | 8 |
| 638 | 631 | |
| Ackumulerade nedskrivningar | ||
| Vid årets början | –30 | –30 |
| Årets nedskrivningar | –30 | - |
Externa förvärv under året framgår av Not 38.
Koncernbolaget Enkom OY har under året fusionerats med Finn-Crimp OY och därmed bildat EFC Finland OY.
–60 –30 Redovisat värde vid periodens slut 578 601
Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar i koncernbolag
| koncernbolag2)/Org nr/Säte | Antal andelar |
Andel | i %1) 2008-03-31 2007-03-31 | Bokfört värde |
|---|---|---|---|---|
| Acte Embedded Technology AB, 556600-8032, Norrköping |
500 | 100,0 | 13 | 13 |
| Acte Systems AS, | ||||
| 927 714 574, Bergen, Norge | 600 | 100,0 | 1 | 1 |
| Acte Components Ltd, | ||||
| 4209447, Hampshire, UK | 49 999 | 100,0 | 7 | 10 |
| Acte AS, | ||||
| 923 148 442, Oslo, Norge | 5 000 | 100,0 | 33 | 44 |
| Acte Supply AB, | ||||
| 556213-2406, Norrköping | 50 000 | 100,0 | 25 | 41 |
| Acte Oy, | ||||
| 239 992, Helsingfors, Finland | 300 | 100,0 | 3 | 9 |
| Acte Wireless AB, | ||||
| 556530-0406, Solna | 1 000 | 100,0 | 8 | 8 |
| B2B Tech AB, | ||||
| 556201-1154, Stockholm | 5 000 | 100,0 | 7 | 7 |
| Direktronik AB, 556281-9663, Nynäshamn |
3 000 | 100,0 | 24 | - |
| Elpress AB, | ||||
| 556031-5607, Kramfors | 80 000 | 100,0 | 99 | 99 |
| Elpress A/S, | ||||
| CVR 26162629, Silkeborg, Danmark | 100 | 100,0 | - | - |
| Elpress GmbH, | ||||
| HBR 3252, Viersen, Tyskland | 100 | 100,0 | - | - |
| Elpress (Beijing) Electrical | ||||
| Components Co. Ltd, Beijing, Kina | 100 | 100,0 | - | - |
| Kablema AB, | ||||
| 556746-2196, Kramfors | 100 | 100,0 | - | - |
| EFC Finland Oy, | ||||
| 1750567-0, Korsholm, Finland | 1 250 | 100,0 | 13 | 8 |
| HeathComm AB, | ||||
| 556552-1217, Solna | 500 | 100,0 | 2 | 2 |
| HeathComm AS, | ||||
| 933 199 665, Bergen, Norge ISG Systems AB, |
7 000 | 100,0 | 13 | 13 |
| 556468-2192, Höganäs | 200 | 100,0 | 21 | 21 |
| K&K Active OY, | ||||
| 0980670-5, Helsingfors, Finland | 100 | 100,0 | 42 | 42 |
| K&K Sales OY, | ||||
| 0852696-3, Helsingfors, Finland | 100 | 100,0 | 7 | 7 |
| Kablageproduktion i Västerås AB, | ||||
| 556509-1096, Västerås | 5 000 | 100,0 | 30 | 41 |
| Lagercrantz Communication AB, | ||||
| 556260-2127, Solna | 1 000 | 100,0 | 3 | 3 |
| Nordic Alarm AB, | ||||
| 556318-0032, Solna | 38 300 | 100,0 | 42 | 42 |
| STV Sv Tele & Video Konsult AB, | ||||
| 556307-4565, Stockholm | 65 000 | 100,0 | 16 | 16 |
| Unitronic AG, | ||||
| HRB 40042 , Düsseldorf, Tyskland | 153 600 | 100,0 | 38 | 38 |
| Secos GmbH , Baar, Schweiz | 20 000 | 100,0 | - | - |
| Lagercrantz A/S, | ||||
| 81 74 67 10 , Köpenhamn, Danmark | 6 | 100,0 | 131 | 131 |
| Acte A/S, 71 28 89 19, Köpenhamn, Danmark |
2 | 100,0 | - | - |
Not 22 fortsättning
| Specifikation av moderbolagets och koncernens innehav av andelar | |
|---|---|
| ------------------------------------------------------------------ | -- |
| i koncernbolag | ||||
|---|---|---|---|---|
| koncernbolag2)/Org nr/Säte | Antal andelar |
Andel | Bokfört värde i %1) 2008-03-31 2007-03-31 |
|
| Lagercrantz Asia Ltd, Hong Kong | 20 000 | 100,0 | - | - |
| Acte Poland Sp Z o.o., | ||||
| 5 753, Warszawa, Polen | 2 | 100,0 | - | - |
| IWSFE Sp Z o o., | ||||
| 296 322, Warszawa, Polen | 4 500 | 100,0 | - | - |
| Elfac A/S, | ||||
| 17 46 50 31, Silkeborg, Danmark | 1 | 100,0 | - | - |
| 2B Electronics A/S, | ||||
| 81 50 38 18, Köpenhamn, Danmark | 5 000 | 100,0 | - | - |
| HeathComm A/S, | ||||
| 25 12 54 44, Köpenhamn, Danmark | 500 | 100,0 | - | - |
| ISIC A/S, | ||||
| 16 70 45 39, Århus , Danmark | 33 400 | 100,0 | - | - |
| BBE A/S, | ||||
| 17 83 92 33 Köpenhamn, Danmark | 25 000 | 100,0 | - | - |
| Betech Data A/S, | ||||
| 10 51 07 32, Köpenhamn, Danmark | 1 | 100,0 | - | - |
| Under året fusionerade bolag | - | 5 | ||
| 578 | 601 |
1) Ägarandelen av kapitalet avses, vilket även överensstämmer med andelen av rösterna för totalt
antal aktier. 2) Koncernbolag redovisas med bokfört värde, övriga bolag är ägda indirekt via koncernbolag.
Not 23 Fordringar hos koncernbolag
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Moderbolag | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 85 | 60 |
| Tillkommande fordringar | 9 | 68 |
| Reglerade fordringar | –35 | –42 |
| Kursdifferens | –1 | –1 |
| Redovisat värde vid periodens slut | 58 | 85 |
Not 24 Andra långfristiga fordringar
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ackumulerade anskaffningsvärden | ||
| Vid årets början | 4 | 3 |
| Tillkommande fordringar | 0 | 1 |
| Reglerade fordringar | 0 | 0 |
| Redovisat värde vid årets slut | 4 | 4 |
Not 25 Varulager
Under året har större engångsnedskrivningar av lagervärdet gjorts med 9 MSEK (11).
Not 26 Kundfordringar
| Åldersanalys, förfallna ej nedskrivna kundfordringar |
2008-03-31 2007-03-31 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Ej förfallna kundfordringar | 254 | 302 |
| Förfallna kundfordringar 0–30 dgr | 54 | 37 |
| Förfallna kundfordringar > 30 dgr–90 dgr | 21 | 10 |
| Förfallna kundfordringar > 90–180 dgr | 5 | 5 |
| Förfallna kundfordringar > 180 dgr | 5 | 5 |
| Summa | 339 | 359 |
| Avsättningskonto för kundförluster | 2008-03-31 2007-03-31 | |
| Koncernen | ||
| Vid årets början | 5 | 6 |
| Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar | –1 | –2 |
| Årets nedskrivningar | 0 | 1 |
| Kursdifferens | 0 | 0 |
Under året har konstaterade kundförluster om 1 MSEK (2) belastat resultaträkningen.
Not 27 Upparbetad men ej fakturerad intäkt
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Entreprenaduppdrag | ||
| Ackumulerade uppdragsinkomster som redovisats | ||
| som intäkt | 115 | 118 |
| Fakturerade intäkter | 102 | 84 |
| Summa fordran på beställare | 13 | 34 |
| Ackumulerade uppdragsutgifter och redovisad vinst | ||
| (efter avdrag för redovisad förlust) vid periodens slut | 115 | 118 |
| Erhållna förskott | 0 | - |
| Av beställare innehållet belopp | - | - |
Not 28 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Moderbolag | ||
| Förutbetalda hyror | 0 | 0 |
| Övriga poster | 1 | 1 |
| 1 | 1 |
Not 29 Eget kapital
Moderbolag
Eget kapital ska enligt svensk lag fördelas mellan icke utdelningsbara (bundna) respektive utdelningsbara (fria) medel.
Bundna reserver
Bundna medel består av aktiekapital och följande fond;
Reservfond
Syftet med reservfonden är att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel
Utgörs av föregående års fria egna kapital efter en eventuell reservfondsavsättning och efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat summa fritt eget kapital, d.v.s. det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.
Aktiekapital
Fördelning och förändring av aktieslag
| Aktieslag | Utestående aktier |
Antal röster |
|---|---|---|
| A-aktier, 10 röster per aktie | 1 095 998 10 959 980 | |
| B-aktier, 1 röst per aktie | 23 318 234 | 23 318 234 |
| Bolagets återköpta B-aktier | –1 936 423 | –1 936 423 |
| Totalt | 22 477 809 32 341 791 | |
| A-aktier | B-aktier | |
| Antal utestående aktier vid periodens början och slut |
1 095 998 23 318 234 | |
| Återköpta aktier | A-aktier | B-aktier |
| Antal återköpta aktier vid periodens början | - | 736 423 |
| Under året återköpta aktier | 1 200 000 | |
| Antal återköpta aktier vid periodens slut | - | 1 936 423 |
Aktiekapitalet uppgick vid periodens slut till MSEK 48,8. B-aktien är noterad på OMX Nordic Exchange Stockholm. Aktiekapitalet får enligt bolagsordningen lägst uppgå till MSEK 25 MSEK och högst till MSEK 100. Aktiens kvotvärde är 2 kronor.
Föreslagen utdelning för året är 1,50 (1,25) SEK per aktie.
Optionsprogrammen beskrivna i Not 6 är säkrade via återköpta aktier till en genomsnittskurs om 28,25 SEK.
Vid utnyttjande av köpoptionerna med lösenpris om 36,00 SEK respektive 44,40 per option kan därmed utestående aktier öka med antalet inlösta köpoptioner som totalt är 515.000. Återköpta aktier minskar i så fall med motsvarande mängd.
Koncernen
Koncernens egna kapital består av aktiekapital och följande poster:
Not 29 fortsättning
Övrigt tillskjutet kapital.
Avser eget kapital som är tillskjutet från ägarna.
Reserver
Reserver avser omräkningsreserv samt säkringsreserv.
Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter. Dessa upprättar sina finansiella rapporter i annan valuta än koncernen och moderbolaget som rapporterar i svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av nettoinvestering i en utländsk verksamhet.
Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till säkringstransaktioner som ännu inte har inträffat.
Balanserade vinstmedel
I balanserade vinstmedel ingår intjänade vinstmedel i moderbolaget och dess dotterföretag. Årets resultat särredovisas i balansräkningen. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna eget kapitalpost.
Kapitalhantering
Enligt koncernens finanspolicy är målsättningen att ha en god kapitalstruktur och finansiell stabilitet för att därigenom bibehålla investerares, kreditgivares och marknadens förtroende. Därutöver utgör detta en grund för fortsatt utveckling av affärsverksamheten. Kapital definieras som totalt eget kapital, ej omfattande minoritetsintressen.
Styrelsens ambition är att bibehålla en balans mellan hög avkastning och tryggheten i en stark kapitalbas. Koncernens mål är att uppnå en avkastning på eget kapital om minst 25% per år. Räkenskapsåret 2007/08 var avkastningen 21 % (16). Förbättringen har uppnåtts genom att resultatet ökat till 91 MSEK (65) samt att det genomsnittliga egna kapitalet under året har uppgått till 445 MSEK (412), det vill säga att resultatet ökat mer än det egna kapitalet. Detta beror bland annat på under året lämnad utdelning om cirka 30 MSEK samt återköp av aktier om cirka 37 MSEK.
Koncernens utdelningspolicy är att lämna en utdelning som uppgår till 30–50 % av årets resultat. Inför årsstämman 2008 har styrelsen föreslagit en utdelning om 1,50 SEK (1,25) per aktie. Den föreslagna utdelningen innebär en utdelningsandel om 38 %. Utdelningen motsvarar vidare 7 % (7) av det egna kapitalet i koncernen per 2008-03-31.
Koncernens styrelse har ett mandat från årsstämman 2007 att återköpa aktier. Koncernen har vid flera tillfällen genomfört återköp av aktier. Tidpunkten för dessa har delvis bestämts av aktiekursen. De återköpta aktierna är till viss del avsedda för att täcka koncernens åtagande i utestående optionsprogram där ledande befattningshavare och vissa nyckelpersoner har möjlighet att förvärva återköpta aktier av serie B genom att utnyttja förvärvade optioner. Det finns ingen formell återköpsplan utan köp- och försäljningsbeslut beträffande koncernens aktier fattas av styrelsen inom ramen för årsstämmans mandat. Styrelsen föreslår att även bolagsstämman 2008 bemyndigar styrelsen att fatta beslut att återköpa egna aktier. Under året har ingen förändring skett i koncernens kapitalhantering.
Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
Förmånsbestämda förpliktelser och värdet av förvaltningstillgångar
Lagercrantz Group har förmånsbestämda pensionsplaner i ett fåtal länder. Planerna täcker i princip alla anställda i Norge och även i vissa koncernbolag i Sverige. Planerna tillhandahåller förmåner baserade på de ersättningar och den anställningstid de anställda har vid eller nära pensionering. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas som en avgiftsbestämd plan då bolaget inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd.
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser | 28 | 20 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –17 | –16 |
| Överskott (–)/Underskott (+) i pensionsplanen | 11 | 4 |
| Nuvärdet av ofonderade förmånsbestämda förpliktelser | 60 | 59 |
| Nettoförpliktelser före justeringar | 71 | 63 |
| Justeringar: Erfarenhetsbaserade justeringar av pensionsförpliktelser Andra aktuariella vinster och förluster på pensionsförpliktelser |
–2 –10 |
–4 –2 |
| Delsumma ackumulerade oredovisade aktuariella vinster(+) och förluster(–) |
–12 | –6 |
| Nettobelopp i balansräkningen förpliktelse (+), tillgång (–) |
59 | 57 |
| Nettobeloppet redovisas i följande poster i balansräkningen: |
||
| Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 59 | 57 |
| Nettobelopp i balansräkningen | 59 | 57 |
| Beloppet fördelar sig på planer i följande länder: | 2008-03-31 2007-03-31 | |
|---|---|---|
| Sverige | 46 | 45 |
| Norge | 10 | 10 |
| Tyskland | 3 | 2 |
| Belopp i balansräkningen | 59 | 57 |
Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från det tidigare gjorda antagandet, eller att antagandena ändras. Den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna vid föregående års utgång som överstiger 10 procent av det högsta av förpliktelsernas nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna resultatförs jämnt fördelat över de anställdas genomsnittliga återstående anställningstid.
| Pensionskostnad | 2007/08 | 2006/07 |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Förmånsbestämda planer | ||
| Kostnad för pensioner intjänade under året | –2 | –3 |
| Räntekostnad | –3 | –3 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | 1 | 1 |
| Aktuariella vinster (–) och förluster (+) som redovisats | ||
| under året | 0 | 0 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | –4 | –5 |
| Kostnad avgiftsbestämda planer | –18 | –16 |
| Total kostnad för ersättningar efter avslutad | ||
| anställning | –22 | –21 |
Pensionskostnaden avseende de viktigaste förmånsbaserade pensionsplanerna på 5 MSEK (6) redovisas i resultaträkningen på raderna Försäljningskostnader, Administrationskostnader samt Räntekostnader. Räntekomponenten av pensionskostnaden som redovisas som finansiell kostnad uppgick till –3 MSEK (–3). Pensionskostnaden för avgiftsbaserade planer var 18 MSEK (16). Total pensionskostnad för förmåns- och avgiftsbaserade planer uppgick till 22 MSEK (21).
Avstämning av nettobelopp för pensioner i balansräkningen
Följande tabell förklarar hur nettobeloppet i balansräkningen har förändrats under perioden
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| IB Förvaltningstillgångars verkliga värde | –16 | –19 |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar | –1 | –1 |
| Tillskjutna medel från arbetsgivare | –1 | –1 |
| Utbetalda förmåner | 1 | 0 |
| Aktuariell vinst (+) eller förlust (–) på förvaltningstillgångar | 0 | 2 |
| Övrigt | 0 | 3 |
| UB Förvaltningstillgångars verkliga värde | –17 | –16 |
| IB Förpliktelsens nuvärde | 73 | 73 |
| Kostnad förmånsbestämda planer | 5 | 5 |
| Utbetalning av ersättningar | –2 | –1 |
| Inbetalningar av avgifter från företaget | 0 | –1 |
| Förändring aktuariella vinster / förluster | 0 | –3 |
| Valutakursdifferenser | 0 | 0 |
| UB Förpliktelsens nuvärde | 76 | 73 |
| Nettobelopp i balansräkningen UB | 59 | 57 |
Förvaltningstillgångarna utgörs av riskspridda placeringar via etablerade livförsäkringsbolag.
Aktuariella antaganden
Följande väsentliga aktuariella antaganden har tillämpats vid beräkning av förpliktelserna: (vägda genomsnittsvärden)
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Diskonteringsränta | 4,3% | 4,2% |
| Förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna | 5,5% | 5,5% |
| Förväntad inflation | 2,2% | 2,0% |
| Framtida löneökningar | 3,5% | 3,7% |
| Personalomsättning | 5,0% | 5,0% |
| Förändring i inkomstbelopp | 3,4% | 3,5% |
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
| Koncernen | ||
| Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser | Inga | Inga |
| Eventualförpliktelser för pensioner | 1 | 1 |
50
Not 30 fortsättning
| Historisk information | |||
|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2005/06 | |
| Koncernen | |||
| Nuvärdet av helt eller delvis fonderade | |||
| förpliktelser | 28 | 20 | 23 |
| Förvaltningstillgångarnas verkliga värde | –17 | –16 | –19 |
| Överskott (–)/Underskott (+) | |||
| i pensionsplanen | 11 | 4 | 4 |
| Erfarenhetsbaserad justering avseende | |||
| förmånsbestämda förpliktelser | –2 | –4 | –1 |
Koncernen uppskattar att 6 MSEK blir betalda under 2008/09 till fonderade och ofonderade förmånsbestämda planer.
Moderbolag
Avsatt till pensioner - - -
Ställda säkerheter för pensionsförpliktelser
Moderbolaget har ställt borgen för koncernbolagens PRI-skulder.
Not 31 Uppskjuten skatt
| 2008-03-31 | skattefordran skatteskuld | Uppskjuten Uppskjuten | Netto |
|---|---|---|---|
| Koncern | |||
| Byggnader och mark | - | - | - |
| Övriga anläggningstillgångar | 9 | –26 | –17 |
| Övriga avsättningar | 1 | - | 1 |
| Obeskattade reserver | - | –3 | –3 |
| Övrigt | 3 | 0 | 3 |
| Underskottsavdrag | 13 | - | 13 |
| 26 | –29 | –3 |
| 2007-03-31 | skattefordran skatteskuld | Uppskjuten Uppskjuten | Netto |
|---|---|---|---|
| Koncern | |||
| Byggnader och mark | - | –5 | –5 |
| Övriga anläggningstillgångar | 11 | –26 | –15 |
| Övriga avsättningar | 1 | - | 1 |
| Obeskattade reserver | - | –1 | –1 |
| Övrigt | 3 | 0 | 3 |
| Underskottsavdrag | 20 | - | 20 |
| 35 | –32 | 3 |
Ej redovisade uppskjutna skattefordringar
Uppskjutna skattefordringar avseende skattemässiga underskott om 2 MSEK (3) har inte redovisats. Värdet av förlustavdrag beaktas i den mån det anses som sannolikt att dessa kommer att resultera i lägre skatteutbetalningar i framtiden.
Förändring av uppskjuten skatt i temporära skillnader och underskottsavdrag
| Koncern | Belopp vid årets ingång |
Redovisat över resultat- räkningen |
Belopp vid årets utgång |
|---|---|---|---|
| Byggnader och mark | –5 | 5 | - |
| Övriga anläggningstillgångar | –15 | –2 | –17 |
| Övriga avsättningar | 1 | 0 | 1 |
| Obeskattade reserver | –1 | –2 | –3 |
| Övrigt | 3 | - | 3 |
| Underskottsavdrag | 20 | –7 | 13 |
| 3 | –6 | –3 |
Bolaget redovisar ingen uppskjuten skatt på temporära skillnader hänförliga till investeringar i koncernbolag. Eventuella framtida effekter redovisas när bolaget inte längre kan styra återföringen av sådana skillnader eller det av andra skäl inte längre är osannolikt att återföring kan komma att ske inom överskådlig tid.
Moderbolaget har en uppskjuten skattefordran om 6 MSEK (6). Posten avser i huvudsak underskottsavdrag.
Not 32 Övriga avsättningar
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Övriga avsättningar som långfristiga skulder | ||
| Garantiavsättningar | 2 | 2 |
| Övrigt | 1 | 2 |
| 3 | 4 | |
| Övriga avsättningar som kortfristiga skulder | ||
| Kostnader för omstruktureringsåtgärder | 2 | 2 |
| Övrigt | 1 | 1 |
| 3 | 3 | |
| Redovisat värde vid periodens ingång | 7 | 9 |
| Avsättningar som gjorts under perioden | 4 | 5 |
| Belopp som tagits i anspråk under perioden | –5 | –7 |
| Redovisat värde vid periodens utgång | 6 | 7 |
Omstrukturering
Reserverade omstruktureringskostnader utgörs främst av åtgärder hänförda till personalförändringar.
Moderbolaget har en avsättning för omstrukturering om 3 MSEK (3) varav kortfristig del 3 MSEK (3).
Not 33 Finansiella tillgångar och skulder
Finansiella instrument per kategori
Verkliga värden på finansiella tillgångar och skulder överensstämmer i allt väsentligt med redovisade värden.
Koncernen
| 2008-03-31 | Låne och kund- |
Derivat för säkrings fordringar redovisning |
Summa |
|---|---|---|---|
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Långfristiga fordringar | 4 | 4 | |
| Kundfordringar | 339 | 339 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | - | 0 | 0 |
| Likvida medel | 79 | 79 | |
| Summa | 422 | 0 | 422 |
Koncernens balansräkning visar övriga fordringar om 10 MSEK som finansiella instrument och redovisar derivat om 0 MSEK . Övriga poster är icke finansiella.
| 2008-03-31 | Övriga finansiella |
Derivat för säkrings skulder redovisning |
Summa |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen | |||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 83 | 83 | |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 30 | 30 | |
| Leverantörsskulder | 219 | 219 | |
| Summa | 332 | - | 332 |
| Låne och kund- |
Derivat för säkrings |
||
| 2007-03-31 | fordringar redovisning | Summa | |
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Långfristiga fordringar | 4 | 4 | |
| Kundfordringar | 359 | 359 | |
| Likvida medel | 94 | 94 |
| 2007-03-31 | Övriga finansiella |
Derivat för säkrings skulder redovisning |
Summa |
|---|---|---|---|
| Skulder i balansräkningen | |||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 96 | 96 | |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 102 | 102 | |
| Leverantörsskulder | 224 | 224 | |
| Summa | 422 | - | 422 |
Not 33 fortsättning
Moderbolaget
| Låne och kund- |
Derivat för säkrings |
||
|---|---|---|---|
| 2008-03-31 | fordringar redovisning | Summa | |
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Långfristiga fordringar hos dotterbolag | 58 | 58 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 31 | 0 | 31 |
| Likvida medel | 0 | 0 | |
| Summa | 89 | 0 | 89 |
| 2008-03-31 | Övriga finansiella |
Derivat för säkrings skulder redovisning |
Summa |
| Skulder i balansräkningen | |||
| Långfristiga skulder till kreditinstitut | 78 | 78 | |
| Långfristiga skulder till koncernbolag | 67 | 67 | |
| Kortfristiga skulder till kreditinstitut | 29 | 29 | |
| Leverantörsskulder | 1 | 1 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 100 | 100 | |
| Summa | 275 | - | 275 |
| 2007-03-31 | Låne och kund- |
Derivat för säkrings fordringar redovisning |
Summa |
| Tillgångar i balansräkningen | |||
| Långfristiga fordringar hos dotterbolag | 85 | 85 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 16 | 16 | |
| Likvida medel | 1 | 1 | |
| Summa | 102 | - | 102 |
| 2007-03-31 | Övriga finansiella |
Derivat för säkrings skulder redovisning |
Summa |
| Skulder i balansräkningen |
| 99 1 86 |
99 1 86 |
|---|---|
| 12 | 12 |
| 88 | 88 |
Not 34 Räntebärande skulder och avsättningar
Koncernens räntebärande skulder fördelar sig i balansräkningen enligt följande: Avsättningar för pensioner 59 MSEK (57), Långfristiga skulder 83 MSEK (96), Kortfristiga skulder till kreditinstitut 30 MSEK (102) och Övriga kortfristiga skulder 0 MSEK (0), Totalt 172 MSEK (255). Avsättningar till pensioner definieras som en räntebärande avsättning eftersom de förmånsbaserade pensionsåtagandena i enlighet med IAS 19 nuvärdeberäknas med hjälp av en diskonteringsränta. För detaljer se Not 30.
Kredittider på leverantörsskulder i koncernen följer normal branschpraxis. Den av moderbolaget upptagna ränteswapen på 100 MSEK löper fram till den 30 mars 2012. Övriga förfallotidpunkter redovisas nedan. Nominella värden avseende räntebärande skulder och avsättningar överensstämmer i allt väsentligt med bokförda värden .
Skulder till kreditinstitut
| Koncernen | 2008-03-31 2007-03-31 | |
|---|---|---|
| Kortfristig del | 13 | 13 |
| Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen | 44 | 47 |
| Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen | 39 | 49 |
| 96 | 109 | |
| Moderbolag | 2008-03-31 2007-03-31 | |
| Kortfristig del | 10 | 10 |
| Förfallotidpunkt, 2–5 år från balansdagen | 40 | 40 |
| Förfallotidpunkt, senare än fem år från balansdagen | 38 | 48 |
Avser förvärvslån utan specifikt ställd säkerhet. Lånet amorteras över 10 år med rörlig ränta.
Checkräkningskredit
| Koncernen | 2008-03-31 2007-03-31 | |
|---|---|---|
| Beviljad kreditlimit | 306 | 317 |
| Outnyttjad del | –289 | –228 |
| Utnyttjat kreditbelopp | 17 | 89 |
| Kreditlimiter på checkräkningskrediter förnyas årligen. | ||
| Moderbolag | ||
| Beviljad kreditlimit | 250 | 250 |
| Beviljad kreditlimit | 250 | 250 |
|---|---|---|
| Outnyttjad del | –231 | –161 |
| Utnyttjat kreditbelopp | 19 | 89 |
| Kreditlimiten på checkräkningskrediten förnyas årligen. |
Ställda säkerheter för checkräkningskredit
| Koncernen | 2008-03-31 2007-03-31 | |
|---|---|---|
| Företagsinteckningar | 57 | 58 |
| 57 | 58 |
Not 35 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Moderbolag | ||
| Personalkostnader | 4 | 4 |
| Övriga poster | 3 | 3 |
| 7 | 7 |
Not 36 Betalda räntor
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Erhållen ränta | 5 | 4 |
| Erlagd ränta | –11 | –8 |
| Moderbolag | ||
| Erhållen ränta | 4 | 3 |
| Erlagd ränta | –13 | –8 |
Not 37 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Avskrivningar | 23 | 21 |
| Övriga avsättningar | 4 | –2 |
| Nedskrivningar och utrangeringar | 0 | 1 |
| Realisationsresultat avyttrade anläggningstillgångar | –13 | –15 |
| Förändring periodiserade räntor | –1 | 2 |
| Övriga poster | 2 | 2 |
| 15 | 9 | |
| Moderbolag | ||
| Avskrivningar | 0 | 0 |
| Nedskrivningar | 30 | - |
| Omstruktureringsreserv | 0 | 0 |
| Förändring periodiserade räntor | –1 | 1 |
| 29 | 1 |
Förändring av rörelsefordringar 2007/08 har påverkats av ett förskott för betalning av aktierna i Cad Kompagniet A/S om 25 MSEK. Mer om detta förvärv i Not 43.
Not 38 Investeringar i verksamheter
Under räkenskapsåret förvärvades 100 % av Direktronik AB samt resterande 40% i Secos GmbH. Totala värdet av förvärvade tillgångar och skulder, köpeskillingar och påverkan på koncernens likvida medel var enligt följande:
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Immateriella anläggningstillgångar | –13 | –155 |
| Materiella anläggningstillgångar | –2 | –15 |
| Varulager | –4 | –49 |
| Övriga omsättningstillgångar | –12 | –63 |
| Uppskjuten skatteskuld | 0 | 12 |
| Långfristiga skulder | - | 19 |
| Kortfristiga skulder | 5 | 68 |
| Minoritetsandel | 0 | - |
| Total köpeskilling | –26 | –183 |
| Likvida medel i de förvärvade verksamheterna | 7 | 6 |
| Påverkan på koncernens likvida medel från årets förvärv | –19 | –177 |
| Amortering/ökning av skulder avseende | ||
| förvärvade verksamheter | –8 | 17 |
| Kassaflöde hänförligt till investeringar i | ||
| verksamheter | –27 | –160 |
Fördelning av immateriella tillgångar i samband med förvärv
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Immaterilla tillgångar i bolaget innan förvärvet | - | 2 |
| Koncerngoodwill | 9 | 90 |
| Varumärke | 2 | 22 |
| Övriga immateriella tillgångar | - | 41 |
| Förvärvade immateriella tillgångar | 11 | 155 |
| Tilläggsinvestering i befintligt bolag | 2 | - |
| Totala immateriella tillgångar via förvärv | 13 | 155 |
De förvärvade enheternas bidrag till koncernens omsättning och resultat
| 2007/08 | 2006/07 | |
|---|---|---|
| Omsättning | 55 | 305 |
| Resultatbidrag före förvärvskostnader | 7 | 26 |
| Avskrivning på övervärden | - | –2 |
| Resultatbidrag efter förvärvskostnader | 7 | 24 |
| Finansieringskostnader | –1 | –5 |
| Resultatbidrag efter finansieringskostnader | 6 | 19 |
Direktronik har ingått i koncernen under hela året.
Specifikation av större förvärv
Lagercrantz Group förvärvade den 2 april 2007 samtliga aktier i Direktronik AB för 24 MSEK. Bolaget är en värdeadderande importör och återförsäljare av hårdvara för data- och nätverkskommunikation. Direktronik har 19 anställda och omsatte 55 MSEK under 2007/08 med ett resultat efter finansnetto på 7 MSEK. Direktronik har efter förvärvskostnader påverkat koncernens resultat före skatt med 6 MSEK. Direktronik ingår i division Communications. Goodwill består av värdet avseende den tekniska expertis bolaget besitter och synergieffekter i form av samarbete/effektiviseringar med andra bolag i divisionen.
| Det förvärvade bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten | Redovisat värde i Direktronik |
Verkligt värde |
Verkligt värde justering i koncernen |
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | - | 2 | 2 |
| Övriga anläggningstillgångar | 2 | 2 | |
| Varulager | 5 | 5 | |
| Övriga omsättningstillgångar | 6 | 6 | |
| Likvida medel | 6 | 6 | |
| Övriga skulder | –5 | –1 | –6 |
| Netto identifierbara tillgångar/skulder | 14 | 1 | 15 |
| Goodwill | 9 | ||
| Beräknad köpeskilling | 24 |
Not 39 Eventualförpliktelser
| 2008-03-31 2007-03-31 | ||
|---|---|---|
| Koncernen | ||
| Garntiåtaganden FPG/PRI | 1 | 1 |
| Bankgarantier | 3 | 2 |
| 4 | 3 |
Not 40 Resultat per aktie 2007/08 2006/07
| Resultat per aktie, SEK | 3,92 | 2,75 |
|---|---|---|
Beräkningen av resultat per aktie för 2007/08 har baserats på årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare uppgående till 91 MSEK (65) och på ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under 2007/08 uppgående till 23 211 689 (23 677 809).
Instrument som kan ge framtida utspädningseffekt
Företaget hade under 2007/08 två utestående köpoptionsprogram vars lösenkurser (36,00 SEK resp 44,40 SEK per aktie) översteg aktiernas genomsnittskurs (33,40 SEK per aktie). Dessa optioner anses därför sakna utspädningseffekt och har exkluderats från beräkningen av resultat per aktie efter utspädning. För beskrivning av optionsprogrammet, se Not 6. Om börskursen i framtiden går upp till en nivå över lösenkursen kommer dessa optioner att medföra utspädning. Återköpta aktier används som hedge för detta program.
Not 41 Riskhantering
Finansiella risker
Det är för Lagercrantz väsentligt att en effektiv och systematisk riskbedömning sker av finansiella likväl som affärsmässiga risker. Lagercrantz riskhanteringsmodell för affärsrisker innebär inte att risk undvikes utan syftar till att identifiera, hantera och prissätta dessa risker.
Lagercrantz styrelse ansvarar för att fastställa finanspolicyn som anger riktlinjer, mål och limiter för finansförvaltning och hantering av finansiella risker inom koncernen. Finanspolicyn reglerar ansvarfördelningen mellan Lagercrantz styrelse, koncernledning och koncernbolagen. Inom koncernen har koncernledningen det operativa ansvaret för att säkerställa koncernens finansiering, att effektivt förvalta kassalikviditet, finansiella tillgångar och skulder.
Valutarisk
Trots att Lagercrantz har en internationell närvaro, så är Lagercrantz verksamhet normalt av lokal natur avseende valutarisker. Valutarisken är den största finansiella risken som Lagercrantz Group är exponerat för vilken definieras som risken för negativ resultatpåverkan orsakad av valutakursförändringar. Valutakursernas förändring påverkar företagets resultat, eget kapital och konkurrenssituation på olika sätt:
- Resultatet påverkas när försäljning och inköp är i olika valutor (transaktionsexponering).
- Resultatet påverkas när tillgångar och skulder är i olika valutor (omräkningsexponering).
- Resultatet påverkas när dotterföretagens resultat i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
- Det egna kapitalet påverkas när dotterföretagens nettotillgångar i olika valutor räknas om till svenska kronor (omräkningsexponering).
Transaktionsexponering
I ett internationellt verksamt handelsföretag som Lagercrantz Group är det viktigt att erbjuda kunder och leverantörer betalningsmöjligheter i deras egen valuta. Detta innebär att koncernen kontinuerligt tar valutarisker både bland kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta.
Eftersom den största delen av försäljningen ligger i Norden har Lagercrantz Group där överskott av utländska valutaflöden, vilka är utsatta för transaktionsrisker. Koncernens inköp och försäljning i viktiga utländska valutor uppgick under året till 1 391 MSEK respektive 1 628 MSEK.
Inköp/försäljning i viktiga valutor 2007/08
| Belopp i MSEK | Inköp Försäljning | |
|---|---|---|
| USD | 261 | 166 |
| EUR | 751 | 738 |
| GBP | 18 | 35 |
| DKK | 324 | 502 |
| NOK | 19 | 157 |
| JPY | 18 | 30 |
| Koncernen totalt | 1 391 | 1 628 |
Likvida medel per valuta
| Belopp i MSEK | 2008-03-31 2007-03-31 | |
|---|---|---|
| SEK | 9 | 7 |
| USD | 11 | 4 |
| EUR | 32 | 28 |
| DKK | 8 | 33 |
| NOK | 8 | 16 |
| Övriga valutor | 11 | 6 |
| Koncernen totalt | 79 | 94 |
Enligt Lagercrantz Groups riktlinjer skall den utländska valutaexponeringen reduceras i viss utsträckning. De valutaexponeringar som uppkommer elimineras i möjligaste mån genom valutaklausuler och fakturering i samma valuta som inköpsvalutan. Terminssäkring av löpande exponering i utländsk valuta används sparsamt. Den långsiktiga nyttan med valutasäkringar bedöms vara liten i kombination med ökad komplexitet i redovisningen av finansiella derivat.
Not 41 fortsättning
Omräkningsexponering i balansräkningen
Ett enskilt dotterföretag skall normalt inte ha någon omräkningsrisk i sin egen balansräkning. Detta betyder att ett dotterföretags fordringar och skulder i utländsk valuta skall vara balanserade. Ett dotterföretag gör dessutom som regel sin upplåning i egen valuta. I praktiken blir detta endast aktuellt då lån upptas i samband med förvärvet och vid lån mellan dotter- och moderbolag. Eget kapital i utländska koncernbolag valutasäkras normalt inte, då dessa betraktas såsom investeringar av långsiktig karaktär. Undantag kan dock förekomma. Omräkningsexponeringen i koncernens egna kapital kan, för vissa perioder med kraftiga valutakursfluktuationer, vara markant. De största exponeringarna finns i DKK, EUR och NOK. Omräkningsdifferensers påverkan på eget kapital framgår i sammanställningen över förändringar i eget kapital.
Valutakurskänslighet
Som en tumregel kan anges att en förändring av eurokursen med plus eller minus 5% beräknas ändra Lagercrantz Groups rörelseresultat med plus eller minus 1 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde under räkenskapsåret. En ändring av dollarkursen med 5% skulle ge en motsvarande effekt med 2 MSEK.
Erfarenheten visar att valutakursändringarna även har andra indirekta effekter på resultatet samt att åtgärder löpande vidtas för att minimera negativa effekter av valutakursförändringar. Detta gör att slutliga effekterna på resultatet kan vara svåra att förutse och att analysera. Tumregeln skall därför användas med försiktighet.
Ränterisk
Finanspolicyn anger att upplåning och räntebindning skall maximalt avse den period där ett lånebehov bedöms existera. Generellt gäller att maximalt 50% av upplåningen kan räntebindas för en löptid av ett till fem år. Företagets exponering för räntefluktuationer (ränterisk) är betydligt mindre än valutarisken. Ränterisken uppstår på två sätt:
- Företaget kan ha placerat i räntebärande tillgångar vars värde förändras när räntan ändras.
- Kostnaden för företagets upplåning förändras när ränteläget ändras.
Lagercrantz Group har ingen långfristig överskottslikviditet och placerar normalt inte medel i annat än kortfristig bankinlåning/kortfristiga penningmarknadsinstrument med förfall kortare än 90 dagar. Det finns således ingen nämnvärd ränterisk i koncernens kortfristiga placeringar. Förändringar i ränteläget påverkar därmed främst företagets upplåningskostnad. En förändring av den vägda genomsnittliga räntesatsen med 1 % för koncernen beräknas påverka räntekostnaden före skatt med cirka 2 MSEK på årsbasis vid de förhållanden som gällde under räkenskapsåret. En räntesäkring finns upptagen på 100 MSEK. Räntan på detta belopp kommer ej att överstiga 4,55 % de närmaste 4 åren. Koncernens målsättning är att ha en anpassad likviditetsreserv tillgänglig genom kassalikviditet och bindande kreditlöften.
Vägda genomsnittliga effektiva räntesatser på lån,%
| Koncernen | Moderbolaget | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| 2007/08 | 2006/07 | 2007/08 | 2006/07 | ||
| Långfristiga skulder | |||||
| till kreditinstitut Kortfristiga skulder |
4,09% | 3,92% | 4,04% | 3,95% | |
| till kreditinstitut | 4,53% | 3,44% | 4,52% | 3,43% |
Kreditrisk
Lagercrantz kreditrisk vad gäller kundfordringar har en hög grad av riskspridning genom ett stort antal projekt och andra affärsavtal av varierande storlek och typ med en mängd olika kundkategorier på ett stort antal geografiska marknader. Företaget har därmed ingen väsentlig koncentration av kreditrisker. Finansiell kredit- och motpartsrisk identifieras, hanteras och rapporteras enligt ramar definierade enligt koncernens finanspolicy samt riskpolicy och attestregler. I samband med finansiering av projekt och andra affärsavtal kan Lagercrantz i vissa fall ikläda sig ansvar för bankgarantier, i form av moderbolagsgarantier, i syfte att gentemot tredje part säkerställa finansiering under en begränsad tid. Enligt finanspolicyn skall så få kreditmotparter som möjligt eftersträvas och de skall alltid vara av bästa kreditvärdighet.
Inga materiella förluster av finansiell karaktär har inträffat under året.
Likviditetsrisk
Etablerade relationer med kapitalmarknaderna är en förutsättning för Lagercrantz Groups möjligheter att säkerställa kapitalförsörjningen till marknadsmässiga villkor med beaktande av långsiktighet. Genom upphandlade kreditramar föreligger en god beredskap för tillfälliga svängningar i koncernens likviditetsbehov.
- Lagercrantz Groups bekräftade bankkreditfaciliteter består av:
- Förvärvslån om MSEK 88
- Checkkredit om MSEK 250 i moderbolaget
- Checkkrediter om MSEK 56 i dotterbolag
Kapitalrisk
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är anpassat till syftet att trygga förmågan till fortsatt verksamhet, så att den kan fortsätta generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter samt att upprätthålla en kapitalstruktur som ger en låg kapitalkostnad.
Risken i koncernens kapitalnivå bedöms i termer som soliditet och räntetäckningsgrad. De nuvarande nivåerna på dessa mått uppfyller väl de från kapitalgivare ställda kraven.
Not 42 Närstående
Närståenderelationer
Moderbolaget har en närståenderelation till sina koncernbolag. Företagets styrelseledamöter och dess nära familjemedlemmar kontrollerar cirka 22% av rösterna i företaget.
Närståendetransaktioner
Moderbolaget fakturerar koncernbolagen för koncerninterna tjänster. Försäljning mellan koncernbolag har skett med ringa belopp. Handeln sker till marknadsmässiga villkor. Inga närståendetransaktioner i övrigt har skett inom koncernen. Inga inköp och försäljningar i övrigt har skett mellan moderbolaget och koncernbolagen.
Not 43 Händelser efter balansdagen
Lagercrantz Group har den 1 april 2008 förvärvat samtliga aktier i CAD Kompagniet A/S för 24 MDKK. CAD Kompagniet har 40 anställda och omsatte 29 MDKK under 2007 med ett resultat efter finansnetto på 3 MDKK. CAD Kompagniet driver konsultverksamhet inom CAD-området (computer-aided design) och kommer att samverka med den mjukvaruverksamhet inom detta område som Lagercrantz idag bedriver i division Communications. Förvärvet förväntas bidra positivt till vinst per aktie under det räkenskapsår som börjar den 1 april 2008. Förvärvet är gjort via det danska dotterbolaget Betech Data A/S. CAD Kompagniet kommer att ingå i division Communications.
| Det förvärvade bolagets nettotillgångar vid förvärvstidpunkten, MSEK | ||||
|---|---|---|---|---|
| Redovisat | Verkligt | Verkligt |
| värde i bolaget |
värde justering |
värde i koncernen |
|
|---|---|---|---|
| Immateriella anläggningstillgångar | - | - | |
| Övriga anläggningstillgångar | 0 | 0 | |
| Övriga omsättningstillgångar | 6 | 6 | |
| Räntebärande skulder | 0 | 0 | |
| Långfristiga skulder | –1 | –1 | |
| Övriga skulder | –3 | –3 | |
| Netto identifierbara tillgångar/skulder | 2 | - | 2 |
| Övervärden* | 28 | ||
| Beräknad köpeskilling | 30 |
* Slutlig fördelning av övervärden ej genomförd.
Not 44 Upplysningar om Lagercrantz Group AB
Lagercrantz Group AB (publ) med säte i Stockholm. Box 3508, Torsgatan 2 103 69 STOCKHOLM, SVERIGE Organisationsnummer 556282-4556
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att självt eller genom hel- eller delägt koncernbolag främst idka handel med och tillverka produkter inom data och elektronik samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Medelantalet anställda för året är 10. Moderbolagets aktier är registrerade på Stockholmsbörsen.
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Lagercrantz Group AB Org nr -
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Lagercrantz Group AB för räkenskapsåret -- – --. Bolagets årsredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna –. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Stockholm den juni
KPMG Bohlins AB
George Pettersson Auktoriserad revisor
Bolagsstyrning
Lagercrantz Group AB är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolaget bedriver handel med teknik och är sedan 2001 börsnoterat i Stockholm. Styrning och kontroll över bolaget fördelas i enlighet med aktiebolagslagen och bolagsordningen mellan aktieägare på bolagsstämman, styrelsen och VD.
Till grund för ägarnas styrning av bolaget och koncernen ligger bolagsordningen och den svenska aktiebolagslagen samt ytterligare en rad svenska och utländska lagar och förordningar. Styrningen regleras även i ett avtal mellan bolaget och OMX Nordic Exchange Stockholm, där bolagets aktier är noterade.
Lagercrantz Group har även tagit intryck av Svensk kod för bolagsstyrning, men tillämpar ännu inte denna fullt ut. Från och med juli omfattas Lagercrantz Group av koden.
BOLAGSSTÄMMA
Bolagsstämman är det högsta beslutande organet inom Lagercrantz Group AB. Där utövar aktieägarna sitt inflytande genom diskussioner och beslut.
Samtliga aktieägare som är upptagna i aktieboken fem dagar innan bolagsstämman kan delta personligen eller via ombud. Anmälan ska göras till bolaget enligt vad som sägs i kallelse.
Lagercrantz Groups ordinarie årliga bolagsstämma, årsstämman, ska hållas i Stockholm inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Kallelsen annonseras i Dagens Industri och Post och Inrikes Tidningar samt publiceras på bolagets webbplats – www.lagercrantz.com.
Årsstämman utser bolagets styrelse och revisorer samt bestämmer arvoden till dessa. Vidare fastställer årsstämman bokslutet och beslutar om disposition av vinstmedel samt ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör. Årsstämman bestämmer också formen för hur en valberedning ska utses. Årsstämman bemyndigade styrelsen att besluta om förvärv och överlåtelse av bolagets egna aktier. Vid årsstämman deltog aktieägare som representerade cirka () procent av antalet röster i bolaget.
VALBEREDNING
Valberednings huvudsakliga uppgift är att föreslå styrelseledamöter, styrelseordförande och revisorer samt arvoden till dessa på ett sätt så att årsstämman kan fatta välgrundade beslut. Årsstämman beslutade att ge styrelsens ordförande i uppdrag att kontakta de röstmässigt största aktieägarna per sista december och be dessa att utse ledamöter, att tillsammans med styrelsens ordförande utgöra valberedning. I enlighet med det har en valberedning utsetts, som består av:
- Anders Börjesson, styrelsens ordförande
- Tom Hedelius
- Pär Stenberg
- Kerstin Stenberg, SwedbankRobur fonder
- Erik Sjöström, Skandia Liv
Valberedningen har tillgång till den utvärdering som styrelsen gör av sitt arbete. Valberedningens förslag offentliggörs i samband med kallelsen till årsstämman och görs också tillgängligt på bolagets webbplats. Valberedningens mandatperiod sträcker sig fram till dess att ny valberedning utsetts. Arvode för arbete i valberedningen utgår ej.
STYRELSE
Styrelsens uppgift är att förvalta bolagets angelägenheter på bästa möjliga sätt och i sitt arbete tillvarata aktieägarnas intressen. Lagercrantz Group AB:s styrelse består av fem ordinarie ledamöter som tillsammans representerar en bred kommersiell, teknisk och publik erfarenhet. Vid årsstämman valdes till styrelse:
- Pirko Alitalo
- Anders Börjesson, styrelsens ordförande
- Tom Hedelius
- Lennart Sjölund
- Jörgen Wigh, VD
STYRELSENS ORDFÖRANDE
Styrelsens ordförande leder styrelsens arbete och har ett särskilt ansvar för att följa bolagets utveckling mellan styrelsemötena samt säkerställa att styrelsens ledamöter fortlöpande får den information som krävs för att utföra ett fullgott arbete. Ordförande håller kontakt med VD och vice VD och genomför möten med dem allt efter behov. Ordförande svarar också för att styrelsens arbete utvärderas och att valberedningen får ta del av resultatet från utvärderingen.
STYRELSENS ARBETE
Under verksamhetsåret / hade styrelsen sex protokollförda möten, varav ett konstituerande i anslutning till årsstämman. Styrelsens arbete följer en arbetsordning som årligen antas vid det konstituerande mötet. Arbetsordningen lägger fast arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande
VD är ledamot av styrelsen och föredragande vid styrelsemöten. Styrelsen har utsett koncernens vice VD till sekreterare. Styrelsen är beslutsför när minst fyra ledamöter är närvarande och beslut fattas om möjligt efter diskussion som leder till konsensus. Styrelsen har varit fulltalig vid samtliga möten under året.
Under varje ordinarie styrelsemöte avhandlas företagets ekonomiska och finansiella ställning samt en punkt som behandlar förvärv. Styrelsen informeras löpande genom skriftlig information om företagets verksamhet samt annan information som är av betydelse.
Under / har styrelsen ägnat särskild uppmärksamhet åt frågor kring förvärv och tillväxt. Styrelsen har också hållit ett möte enbart inriktat på koncernens position och strategi.
Styrelsens arbete utvärderas årligen. Styrelsen behandlade utvärderingen under ett sammanträde i februari månad.
ARVODEN TILL STYRELSEN
Det totala styrelsearvodet i Lagercrantz Group AB för / uppgick till () tsek. Enligt beslut av årsstämman erhöll styrelsens ordförande sek, vice ordförande sek och övriga ordinarie ledamöter som inte är anställda i bolaget erhöll sek var.
ERSÄTTNINGSUTSKOTT
Styrelsen har inom sig utsett ett ersättningsutskott som har till uppgift att förbereda styrelsens förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till VD och andra ledande befattningshavare. Utskottet har också till uppgift att följa upp och genomföra årsstämmans beslut avseende principer för ersättning till ledande befattningshavare. Ersättningsutskottet består av styrelsens ordförande Anders Börjesson och vice ordförande Tom Hedelius. VD är föredragande, men deltar inte i frågor som rör honom själv. Under året har utskottet haft ett sammanträde.
REVISION OCH REVISIONSUTSKOTT
Styrelsen har utsett ett revisionsutskott som består av samtliga styrelseledamöter utom VD. Det är styrelsens uppfattning att detta är mest lämpligt med hänsyn till Lagercrantz storlek och verksamhet. Revisionsutskottet har till sitt förfogande en intern kontrollgrupp bestående av personer som är oberoende av företagsledningen. Gruppen har till uppgift att gå igenom koncernens interna kontrollrutiner och dess efterlevnad och rapportera sina iakttagelser och rekommendationer till styrelsen.
För att säkerställa styrelsens insyn och kontroll ges styrelsen tillfälle att årligen lämna synpunkter på revisorernas planering av revisionens omfång och fokus. Efter genomförd granskning av intern kontroll och räkenskaper, rapporterar revisorerna sina iakttagelser vid styrelsens sammanträde i maj. Utöver detta bereds revisorerna tillträde till styrelsemöten när styrelse eller revisorer anser att behov föreligger.
REVISORER
På årsstämman valdes det registrerade revisionsbolaget KPMG Bohlins AB till revisor för perioden till och med årsstämman . Revisionsfirman har inom sig utsett auktoriserade revisorn George Pettersson att granska bolagets och koncernens redovisning samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning.
VD OCH LEDNINGSGRUPP
Verkställande direktören och koncernledningen utarbetar och genomför Lagercrantz övergripande strategier samt behandlar frågor om förvärv, avyttringar och större investeringar. Sådana ärenden bereds av koncernledningen för beslut av moderbolagets styrelse. VD, tillika koncernchef, ansvarar för den löpande förvaltningen av bolaget enligt styrelsens beslut och riktlinjer.
Lagercrantz Groups koncernledning består av VD, vice VD samt ansvarig för affärsutveckling. Därutöver finns en ledningsgrupp bestående av koncernledning och divisionscheferna. Ledningsgruppen möts månadsvis för att diskutera koncerns och dotterbolagens resultat och finansiella ställning samt frågor om strategi, resultatuppföljning, prognoser och verksamhetens utveckling. Till uppgifterna hör även frågor om förvärv, gemensamma projekt, koncernens finansiella rapportering, kommunikation med aktiemarknaden, intern och extern information samt samordning och uppföljning av säkerhet, miljö och kvalitet.
OPERATIV STYRNING
Koncernens operativa verksamhet utförs i dotterbolag till Lagercrantz Group. I samtliga dotterbolag bedrivs ett aktivt styrelsearbete under ledning av divisionscheferna. Dotterbolagsstyrelserna följer den löpande verksamheten och fastställer affärsplaner. Verksamhet bedrivs enligt de regler, riktlinjer och policies som fastställts av moderbolaget samt av riktlinjer fastlagda av respektive dotterbolagsstyrelse. Dotterbolagscheferna har resultatansvar för sina respektive bolag samt ansvar att säkerställa tillväxt och utveckling inom sina respektive bolag. Fördelning av investeringskapital inom koncernen sker efter beslut i moderbolaget Lagercrantz Groups styrelse enligt en årligen uppdaterad investeringspolicy.
INTERN KONTROLL
Den interna kontrollen ska säkerställa att bolagets strategier och mål följs upp och aktieägarnas investeringar skyddas. Den syftar också till att informationen till aktiemarknaden ska vara tillförlitlig, relevant och i överensstämmelse med god redovisningssed samt att lagar, förordningar och andra krav på noterade bolag efterlevs inom hela koncernen. Styrelsen i Lagercrantz Group har delegerat det praktiska ansvaret till VD som fördelat ansvaret till övriga i ledningen och till dotterbolagschefer.
Kontrollaktiviteter förekommer i hela organisationen på alla nivåer. Uppföljningen ingår som en integrerad del av ledningens löpande arbete.
Pirkko Alitalo, född 1949. Styrelseledamot. Civilekonom. Styrelseledamot i Svenska Handelsbanken AB. Innehav: 5 000 B-aktier. Invald 2001.
Lennart Sjölund, född 1949. Styrelseledamot. Civilekonom. Styrelseordförande i Quickcool AB. Styrelseledamot i Godiva AB och ErySave AB. Innehav (familj): 80 000 B-aktier. Invald 2001.
Jörgen Wigh, född 1965. Verkställande direktör. Civilekonom. Innehav:6 720 A-aktier, 28 000 B-aktier och 80 900 köpoptioner på B-aktier. Invald 2006.
Styrelse
och revisorer
Tom Hedelius, född 1939. Vice styrelseordförande. Ekon. dr. hc, civilekonom. Hedersordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseordförande i Anders Sandrews stiftelse, B&B Tools AB, Industrivärden AB och Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse. Vice ordförande i Addtech AB. Styrelseledamot i SCA AB, Volvo AB och LE Lundbergföretagen AB. Innehav (familj): 362 982 A-aktier och 5 400 B-aktier. Invald 2001.
Revisorer
Av bolagsstämman 2005 utsedd revisor är det registrerade revisionsbolaget KPMG Bohlins AB. Huvudansvarig revisor är auktoriserade revisorn George Pettersson.
Ledning
1 Magnus Söderlind, född 1966. Vice President Business Development. Ansvarig för affärsutveckling. Civilekonom. Innehav: 3 000 B-aktier och 22 000 köpoptioner på B-aktier.
2 Niklas Enmark, född 1972. Vice verkställande direktör / finansdirektör. Civilekonom. Innehav: 6 000 B-aktier och 47 000 köpoptioner på B-aktier.
3 Ulf Gladh, född 1961. Vice President Electronics Produktområde Embedded Systems. Innehav: 10 000 B-aktier och 33 000 köpoptioner på B-aktier.
4 Jörgen Wigh, född 1965. Verkställande direktör och koncernchef. Civilekonom. Innehav: 6 720 A-aktier, 28 000 B-aktier och 80 900 köpoptioner på B-aktier.
5 Per Ikov, född 1961. Vice President Business Development. Civilekonom. Innehav: 9 600 B-aktier och 27 000 köpoptioner på B-aktier.
6 Anders Arthur, född 1960. Vice President Electronics / Communications Produktområde Trådlös industriell
kommunikation och Design mjukvara. Innehav: 34 400 köpoptioner på B-aktier.
7 Gunnar Almeling, född 1956. Vice President Mechatronics. Innehav: 1 800 B-aktier och 33 000 köpoptioner på B-aktier.
8 Anders Larsson, född 1961. Koncerncontroller. Innehav: 4 000 B-aktier och 11 800 köpoptioner på B-aktier. 9 Kjell Eriksson, född 1954. Vice President Communications Produktområde Digital Bildöverföring /Teknisk säkerhet. Innehav: 33 000 köpoptioner på B-aktier.
LAGERCRANTZ GROUP AB
Torsgatan 2 P.O. Box 3508 SE-103 69 Stockholm SVERIGE Tel: + 46 8 700 66 70 Fax: + 46 8 28 18 05 www.lagercrantz.com
ELECTRONICS
ACTE A/S
Vallensbaeksvej 41 DK-2605 Brøndby DANMARK Tel: + 45 46 900 400 Fax: + 45 46 900 500 www.acte.dk
ACTE AS
P.O. Box 190 Vestvollveien 10 NO-2021 Skedsmokorset NORGE Tel: + 47 63 898 900 Fax: + 47 63 879 000 www.acte.no
ISIC A/S
Edwin Rahrs Vej 54 DK-8220 Brabrand DANMARK Tel: + 45 70 207 077 Fax: + 45 70 207 976 www.isic.dk
ACTE OY
P.O. Box 36 Larin Kyöstin tie 4 FI-00641 Helsingfors FINLAND Tel: + 358 9 752 761 Fax: + 358 9 752 766 59 www.acte.fi
ACTE EMBEDDED
TECHNOLOGY AB P.O. Box 13 Allén 6 A, Sundbyberg SE-601 02 Norrköping SVERIGE Tel: + 46 8 445 28 00 Fax: + 46 8 98 26 19 www.acteembedded.se
ACTE WIRELESS AB
P.O. Box 4115 Allén 6 A, Sundbyberg SE-171 04 Solna SVERIGE Tel: + 46 8 445 28 00 Fax: + 46 98 26 19 www.actewireless.se
UNITRONIC AG
Mündelheimer Weg 9 DE-40472 Düsseldorf TYSKLAND Tel: + 49 211 951 10 Fax: + 49 211 951 11 11 www.unitronic.de
SECOS G MBH
Zugerstrasse 74 CH-6341 Baar SCHWEIZ Tel: + 41 41 769 3538 Fax: + 41 41 769 3539 www.secos.ch
ACTE SP. Z O.O.
ul Krancowa 49 PL-02-493 Warsawa POLEN Tel: + 48 22 336 02 00 Fax: + 48 22 336 02 01 www.acte.pl
IWSFE SP. Z O.O.
146 D Jerozolimskie Avenue PL-02-305 Warsawa POLEN Tel: + 48 22 257 02 40 Fax: + 48 22 257 02 40 www.iwsfe.com
ACTE COMPONENTS LTD
2.2 Intec Business Park Wade Road, Basingstoke Hampshire, RG24 8NE, UK STORBRITANNIEN Tel: + 44 1 256 845 888 Fax: + 44 1 256 333 031 www.actecomponents.co.uk
LAGERCRANTZ ASIA CO LTD
Room 707 & 709, 7F, Premier Centre 20 Cheung Shun Street Cheung Sha Wan, Kowloon HONGKONG Tel: + 85 2 274 318 16 Fax: + 85 2 274 225 06 www.lagercrantz-asia.com
MECHATRONICS
ELFAC A/S
Priorsvej 23 DK-8600 Silkeborg DANMARK Tel: + 45 86 801 555 Fax: + 45 86 824 050 www.elfac.dk
EFC FINLAND OY
Nyåkersvägen 6 FI-65610 Korsholm FINLAND Tel: + 358 6 322 62 22 Fax: + 358 6 322 62 00 www.efc.fi
KABLAGEPRODUKTION
I VÄSTERÅS AB Omformargatan 12 SE-721 37 Västerås SVERIGE Tel: + 46 21 81 51 51 Fax: + 46 21 81 51 61 www.kablageproduktion.com
ACTE SUPPLY AB
P.O. Box 13 Allén 6 A, Sundbyberg SE-601 02 Norrköping SVERIGE Tel: + 46 8 445 28 00 Fax: + 46 8 98 26 19 www.acte.se
ELPRESS AB
P.O. Box 186 Industrivägen 15 SE-872 24 Kramfors SVERIGE Tel: + 46 612 71 71 00 Fax: + 46 612 130 20 www.elpress.se
COMMUNICATIONS
ISG SYSTEMS AB
Sporthallsvägen 10 SE-263 34 Höganäs SVERIGE Tel: + 46 42 36 21 40 Fax: + 46 42 36 21 49 www.isg.se
STV VIDEO DATA AB
Anderstorpsvägen 12, 2tr SE-171 54 Solna SVERIGE Tel: + 46 8 568 441 00 Fax: + 46 8 568 441 01 www.stv.se
NORDIC ALARM AB
Englundavägen 11 SE-171 41 Solna SVERIGE Tel: + 46 8 27 27 27 Fax: + 46 8 735 52 58 www.nordicalarm.se
HEATH COMM AS
P.O. Box 7265 C. Sundtsgate 29 NO-5020 Bergen NORGE Tel: + 47 55 304 600 Fax: + 47 55 304 602 www.heathcomm.no
LAGERCRANTZ COMMUNICATION AB
P.O. Box 6004 Korta Gatan 9 SE-171 54 Solna SVERIGE Tel: + 46 8 626 41 00 Fax: + 46 8 754 77 59 www.lagercrantz.se
BETECH DATA A/S
Herstedvang 7C, 2. Sal DK-2620 Albertslund DANMARK Tel: + 45 43 487 470 Fax: + 45 43 487 488 www.betechdata.dk
K & K ACTIVE OY
Itälahdenkatu 22 B FI-00210 Helsingfors FINLAND Tel: + 358 9 6855 0550 Fax: + 358 9 6855 0551 www.kandk.fi
K & K SALES OY
Itälahdenkatu 22 B FI-00210 Helsingfors FINLAND Tel: + 358 9 6855 0550 Fax: + 358 9 6855 0551 www.kandk.fi
DIREKTRONIK AB
P.O. Box 234 Konsul Johnsons väg 15 SE-149 23 Nynäshamn SVERIGE Tel: + 46 8 52 400 700 Fax: + 46 8 520 181 21 www.direktronik.se
CAD KOMPAGNIET A/S
Dampfærgevej 8 DK-2100 Köpenhamn DANMARK Tel: + 45 70 22 22 17 Fax: + 45 70 22 22 84 www.cad-komp.dk
Lagercrantz Group AB (publ) Box 3508 103 69 Stockholm
Tel 08-700 66 70 Fax 08-28 18 05
www.lagercrantz.com
Organisationsnummer 556282-4556 Säte Stockholm