Konecranes Oyj — Annual Report 2010

Mar 1, 2011

Lifting Businesses™

Konecranes är en världsledande koncern av dynamiska lyftföretag.

vårt mål är att erbjuda våra kunder effektivitets- och prestandahöjande utrustning och service med oöverträffad kvalitet, säkerhet och tillförlitlighet.

genom att tillämpa vår unika kunskap och teknologi – serviceattityd att alltid finnas till för kunden – utvecklar vi innovativa och integrerade lyftlösningar som våra kunder kan lita på.

Tack vare de lösningar vi erbjuder kan våra kunder öka både produktivitet och lönsamhet. Konecranes lyfter inte bara föremål, utan hela företag.

Innehåll

konecranes i korthet

Konecranes är en världsledande tillverkare av lyftutrustning och erbjuder produktivitetshöjande lyftlösningar och service för verkstads- och processindustrin, skeppsvarv, hamnar och kraftverk, inklusive kärnkraftverk. Våra omfattande resurser, teknologier och proaktiva synsätt garanterar att vi alltid lever upp till vårt löfte om att inte bara lyfta föremål utan våra kunders verksamhet – Lifting Businesses™.

Affärsområden

Service

Affärsområdet Service erbjuder servicelösningar och underhåll av alla fabrikat av industrikranar, hamnutrustning och verktygsmaskiner. Konecranes har 578 servicedepåer i 46 länder.

Produkter

Konecranes erbjuder fem olika servicenivåer som omfattar följande serviceprodukter: inspektioner, program för förebyggande underhåll, reparationer och förbättringar, jourverksamhet, reservdelar, moderniseringar och specialtjänster som driftservice, fjärrövervakningsservice och konsultverksamhet.

Marknadsposition

Klar marknadsledare inom kranservice med världens mest omfattande servicenätverk för kranar. En av de största internationella leverantörerna av verktygsmaskinservice inom verkstadsindustrin.

Serviceavtalsbasen

Underhållsavtal har ingåtts för över 375 000 enheter, varav cirka 25 procent är tillverkade av Konecranes.

Utrustning

Affärsområdet Utrustning erbjuder komponenter, kranar och materialhanteringslösningar för ett flertal olika industrier, inklusive processindustrier, kärnkraftindustrin, industrier för hantering av tunga laster, hamnar, intermodala terminaler, skeppsvarv och terminaler för bulkmaterial. Produkterna marknadsförs under flera olika varumärken: huvudvarumärket Konecranes och de fristående produktvarumärkena STAHL CraneSystems, SWF, Verlinde, R&M och Sanma. Konecranes varumärkesprodukter säljs direkt till slutkunderna, medan de fristående produktvarumärkena säljs till självständiga krantillverkare och distributörer.

Produkter

Industrikranar inklusive standardkranar, tunga industrikranar och kransystem för arbetsstationer t.ex. manipulatorer, komponenter inklusive lintelfrar, kranset, elektriska kättingtelfrar, handdrivna telfrar och tillbehör; kärnkraftskranar, hamnkranar, lyfttruckar och varvskranar.

Marknadsposition

Världens största leverantör av industrikranar. Världsledande inom explosionsskyddad kranteknologi. Världsledande inom elektriska traverskranar för processindustrier och portalkranar för skeppsvarv. Global leverantör av kranar och lyfttruckar för containerhantering och tung sammansatt last och kranar för bulkmaterialhantering.

Årlig tillverkning

Tiotusentals kranar, lintelfrar och elektriska kättingtelfrar och hundratals tunga industrikranar, lyftvagnar och tunga lyfttruckar.

2010 Höjdpunkter

Tillfredsställande lönsamhet trots lägre omsättning

• • Efterfrågan på underhållstjänster var stark under året tack vare högre beläggningsgrad inom kundindustrierna. Efterfrågan på utrustning var låg under första halvan av året, men återhämtade sig mot slutet av året. Geografiskt sett steg efterfrågan särskilt på tillväxtmarknaderna medan efterfrågan på ny utrustning på de utvecklade marknaderna drabbades av överkapacitet hos kunderna. Orderingången uppgick till 1 536,0 MEUR, vilket innebär en höjning på 13,9 procent jämfört med 2009.
• • 40 procent av de nya beställningarna kom från tillväxtmarknaderna.
• • Konecranes orderstock uppgick vid utgången av året till 756,2 MEUR.
• • Omsättningen sjönk med 7,5 procent jämfört med 2009 och var 1 546,3 MEUR.
• • Rörelsevinsten före omstruktureringskostnader var 115,1 MEUR, d.v.s. 3,2 procent lägre än motsvarande siffra 2009. Rörelsemarginalen före omstruktureringskostnader var 7,4 procent av omsättningen.
• • Rörelsevinsten inklusive omstruktureringskostnader var 112,4 MEUR, d.v.s. 14,8 procent högre än motsvarande siffra 2009. Rörelsemarginalen inklusive omstruktureringskostnader var 7,3 procent av omsättningen.
• • Besparingar i inköpskostnader och justeringar i produktionskapacitet stödde lönsamheten.

Resultat per affärsområde

• • Konecranes ändrade sin organisationsstruktur från och med början av 2010 så att affärsområdena Standardlyft och Tunga Lyftdon kombinerades till ett affärsområde: Utrustning. Den externa segmentrapporteringen ändrades också för att motsvara koncernens operativa struktur.
• • Omsättningen inom affärsområdet Service var 6,1 procent högre än året innan och låg vid 707,8 MEUR. Rörelsevinsten var 62,5 MEUR och svarade för 8,8 procent av omsättningen.
• • Omsättningen inom affärsområdet Utrustning var 14,9 procent lägre än året innan och låg vid 948,6 MEUR. Rörelsevinsten var 64,7 MEUR och svarade för 6,8 procent av omsättningen.

Viktiga tillväxtinvesteringar

• • Konecranes stärkte ytterligare sin ställning på de ökande tillväxtmarknaderna både organiskt och genom följdförvärv.
• • Konecranes förvärvade 9 företag under 2010. Dessutom meddelade Konecranes om köpet av indiska WMI Cranes Ltd. Företaget är en av de ledande tillverkarna av tunga industrikranar i Indien.
• • Konecranes köpte två företag för kranservice: ett i Frankrike och ett i Marocko.
• • Verktygsmaskinserviceverksamheten (MTS) utvidgades genom sex förvärv: två i Danmark, två i Storbritannien och två i USA.
• • Konecranes och det japanska telfer-, kran- och materialhanteringsutrustningsbolaget Kito Corporation ingick en strategisk allians. Enligt denna kommer Konecranes att sälja Kitos manuella produkter och Kito kommer att sälja lintelfrar tillverkade av Konecranes. För att förstärka den strategiska alliansen köpte Konecranes 22,0 procent av Kitos aktiekapital och innehar nu 24,4 procent av rösträtterna i bolaget.
• • Antalet anställda uppgick vid utgången av 2010 till 10 042, vilket innebär en ökning med 260 arbetstagare. Personalökningen berodde främst på förvärven.
• • Investeringarna i FoU var 1,4 procent av omsättningen (1,3 procent år 2009).
• • Den tunga industrikranen SMARTON® lanserades i januari 2010 och vann popularitet under året.
• • För att bättre utnyttja skalfördelar och ytterligare utveckla programvaror för alla affärslinjer, startade Konecranes under 2010 en enhet för utveckling av automation och mjukvara.
• • Utvecklingen fortsatte inom fjärrövervakningstjänster för att helt stödja Konecranes avancerade globala underhållskoncept.

Bästa aktieägare, kund och medarbetare,

Marknadsförhållandena för vår industri blev positivare under den senare hälften av 2010 efter att efterfrågan inom våra viktigaste kundsegment under ca 1,5 år varit mycket låg. Förbättringen drevs av en gradvis förbättrad beläggningsgrad inom våra huvudmarknader. Kundernas fortsatta försiktighet med besluten att investera i utrustning dämpade dock återhämtningen. Fjärde kvartalets utmärkta beställningar höjde den totala orderingången för utrustning för året så att den slutligen kom att ligga något över orderingången för 2009. Efterfrågan på tjänster förblev under hela året stark jämfört med 2009 och även den framtida potentialen inom området ser lovande ut. De flesta geografiska marknader återhämtade sig väl, särskilt tillväxtmarknaderna och Nordamerika. Den svaga punkten var fortsättningsvis efterfrågan på utrustning på de stora västeuropeiska marknaderna. Sammanlagt ökade orderingången 13,9 procent till 1 536,0 MEUR. Eftersom vi inledde året med en orderstock som var 27 procent lägre än orderstocken året innan och tillväxten på nya beställningar huvudsakligen ägde rum under den senare hälften av 2010, kom vår omsättning på 1 546,3 MEUR att ligga 7,5 procent under omsättningen 2009. För oss innebar lågkonjunkturen två på varandra följande år av minskade leveransvolymer. Vårt mål är att ändra den här trenden under 2011.

Vi har all anledning att vara nöjda med vårt finansiella resultat för 2010. Det faktum att rörelsevinsten före omstruktureringskostnader låg endast något under rörelsevinsten 2009 (115,1 MEUR vs. 118,8 MEUR), samtidigt som omsättningen var 125 MEUR lägre, visar hur framgångsrika våra kostnadsåtgärder har varit. Våra rörliga kostnader (egen tillverkning och materialinköp) utvecklades väl och hjälpte oss att t.o.m. något höja vår försäljningsmarginal trots priserosionen som ägde rum inom mindre och mer standard utrustning. Vår rörelsemarginal före omstruktureringskostnader steg i själva verket från 7,1 till 7,4 procent, vilket vårt team har anledning att vara stolt över med tanke på den sjunkande omsättningen under året. Balansräkningen förblev i gott skick och särskilt förbättringarna i fråga om rörelsekapitalets effektivitet hjälpte oss att än en gång uppnå en god avkastning på 24,2 procent på sysselsatt kapital.

En av de viktigaste delarna i vår strategi framöver kommer att vara att öka vår teknologiutveckling för att ytterligare förbättra vår förmåga att hjälpa våra kunder att höja sin produktivitet. Vi har ett flertal viktiga nya produkter och tjänster under planering, vissa av dem kommer att lanseras redan i år. Några av nyckeltemana för utvecklingen är säkerhet, ekoeffektivitet, automation, underhåll och kontrollsystem samt mjukvara i allmänhet. Som jag har sagt tidigare är innovationspotentialen när det gäller nya tjänster nästan obegränsad, och det är upp till oss att ändra spelets gång.

En annan nyckelstrategi går ut på att utveckla en verkligt global närvaro. Viktiga steg togs under 2010 när 33 nya servicedepåer öppnades. Det sammanlagda antalet servicedepåer uppgår nu till 578. En operativ allians med Kito Corporation, förstärkt genom en ägoandel, kommer att öppna nya dörrar för oss särskilt i Asien. Vi genomförde sammanlagt 9 förvärv under 2010, i huvudsak små serviceföretag, inklusive ett flertal verktygsmaskinserviceteam och vi tog ett viktigt steg framåt i Afrika genom förvärvet av Techniplus i Marocko. Jag vill speciellt lyfta fram den strategiska betydelsen av förvärvet av WMI Cranes Ltd. i Indien. Vi etablerade oss i landet 2007. Därefter har den organiska tillväxten varit uppmuntrande och Indien har redan kommit att höra till de viktigaste länderna för oss. I och med förvärvet av WMI har vi nu nått en ledande ställning inom våra segment både i Indien och Kina. Trots goda framsteg är vårt fotavtryck dock inte ännu färdigt. Latinamerika, Afrika, Mellanöstern, Östeuropa och flera delar av Asien kommer att erbjuda expansionsmöjligheter i flera år framåt.

Under 2010 ökade vi våra insatser i fråga om utbildning och utveckling av personal och vi följer regelbundet med våra anställdas åsikter och förväntningar för att kunna erbjuda dem en så bra yrkesbana som möjligt. I en värld där kampen om resurser fortsätter att intensifieras är det viktigt att fokusera inte bara på yrkeskompetensen utan också på de anställdas fysiska och psykiska välmående. En fullständig rapport över våra insatser i fråga om företagsansvar, inklusive säkerhet, kvalitet, miljö och vår uppdaterade Code of Conduct presenteras på sidan 26 framåt i den här årsredovisningen.

Här vill jag även betona våra investeringar i att höja den interna effektiviteten. Med en början i fältservice kommer vi gradvis att förnya alla våra viktigaste informationssystem med målet att skapa en fullständig synlighet i realtid i vår verksamhet och ta ett ytterligare språng framåt när det gäller produktiviteten. Vi kommer inte att ändra alla våra system på en gång, utan stegvis genom ett mångårigt program.

Ett varmt tack till alla för ert stöd!

Pekka Lundmark

VD och koncernchef

Bästa aktieägare,

Vårt aktiepris steg med mer än 60 procent under 2010. Konecranes var en av vinnarna i rallyt på börsen i Helsingfors. Vår utveckling från ca 10 EUR per aktie i november 2008 till dagens (10.1.2011) pris på ca 32 EUR har varit anmärkningsvärd.

Vi bör dock minnas att vårt högsta pris genom tiderna, nästan 35 EUR per aktie, noterades så sent som i juli 2007. Det tog alltså ungefär 3,5 år att nå tillbaka till en hyfsad nivå.

Vårt aktiepris har återhämtat sig, men när det gäller affärsvolymerna ligger vi fortfarande under siffrorna från år 2008. Nu är det viktigt att kunna visa hur vi ska växa vidare. Låt mig här lyfta fram några av våra egenskaper som jag anser definierar oss som ett tillväxtföretag.

Under lågkonjunkturen reagerade vår ledning snabbt när orderingången störtdök. Reaktionen var inte bara snabb, den var också välplanerad. Nu tar vi steget ut ur lågkonjunkturen med en balansräkning som är intakt. Ännu viktigare är att vi kunde hålla våra vinstmarginaler på samma nivå som före djupdykningen, detta trots att det rådde en knivskarp konkurrens på de affärsmöjligheter som trots allt fanns. Vi inte bara minskade våra fasta kostnader för att möta en lägre affärsvolym, vi minskade också våra direkta kostnader. Den nya kostnadskostymen passar oss väl nu när orderingången igen ökar.

Framför allt visar våra åtgärder under de senaste åren att vi har en betydande strategisk flexibilitet. Vår förmåga att reagera snabbt kommer att ha en stor betydelse i framtiden.

Under lågkonjunkturen flyttade vi fram våra marknadspositioner. Vi ökade vår närvaro i Kina i slutet av 2009 och nu har vi sammanlagt fem anläggningar där, med en personal på 1 471 personer. I mars 2010 slöt vi en strategisk allians i Japan. Trots att Japan är en mogen marknad är landet fortfarande en industriell jätte. Det här innebär en enorm potential för oss. Vi köpte också en stor aktiepost i vår japanska partner Kito. Vi är nu deras största aktieägare.

I Indien flyttade vi fram våra positioner när vi i oktober meddelade att vi kommer att förvärva kranbolaget WMI Cranes Ltd. WMI har en god position på den indiska marknaden. Vi har redan använt den här positionen när vi med framgång sålt in andra koncernprodukter i Indien.

Vi har också byggt ut vår närvaro i Sydafrika och i Marocko. Inom affärsområdet Service har vi ökat koncernens täckning både i Europa och i Amerika.

Vi har nu, när vi räknar med de förvärv vi gjorde under 2010, en närvaro i 46 länder med helägda dotterbolag. Därtill finns det ett dussintal länder som vi sköter via självständiga eller delägda partners. Totalt har vi ett nätverk som är ett av de mest omfattande inom hela vår industri.

Men vi kommer inte att stanna vid detta. Som vår VD påpekar i sitt brev är våra ambitioner långtifrån tillfredsställda.

I oktober bekräftade vi att vi något tidigare tagit en preliminär första kontakt med en av våra största europeiska konkurrenter. Vårt vänliga närmande avvisades, men vår strategiska tanke består: Vi kan inte bortse från att större affärsvolymer för med sig väsentliga stordriftsfördelar. Under lågkonjunkturen har den industriella makten i världen flyttat ett långt stycke mot öster och speciellt mot Kina. Vi anser att vi behöver en konsolidering för att på sikt kunna försvara Europas nuvarande ledande globala marknadsposition.

Vår kontakt till vår konkurrent var i och för sig ett seriöst försök. Vi har ändå självfallet ett stort antal andra möjligheter att växa och nå ökade affärsvolymer.

Som tillväxtföretag måste vi hela tiden bygga ut vår marknadsnärvaro. Samtidigt vill vi också konkurrera med teknik. Vi har valt att konkurrera med intelligenta, innovativa lösningar som förbättrar våra kunders egna processer och därmed också deras lönsamhet. Under hela lågkonjunkturen med alla sparåtgärder fanns det bara ett område som vi inte rörde: vår FoU verksamhet. I dag ökar vi våra FoUsatsningar.

Lågkonjunkturen är över, tillväxten återvänder. Tillväxten idag är dock en annan än den var före lågkonjunkturen. Kunderna finns på andra platser och de köper andra, nyutvecklade produkter.

Vi på Konecranes trivs i den här nya affärsmiljön. Vår grundläggande affärsidé – att lyfta – går ut på att möta ett universellt, bestående behov. Vår geografiska räckvidd gör att vi kan hitta våra kunder var än de finns och att vi kan tillverka där det är kostnadseffektivt. Och vårt produktsortiment är modernt och brett.

Jag hälsar alla nya aktieägare välkomna till ett dynamiskt företag. Jag tackar alla gamla aktieägare för fortsatt förtroende. Tillsammans kommer vi att uppleva en framtid som präglas av en lönsam tillväxt.

Stig Gustavson

Styrelseordförande

Strategiska hörnstenar

Vår mission

Vi lyfter inte bara föremål, utan hela företag.

Vår vision

Vi vill vara världsledande i lyftbranschen, det vill säga det företag som alla andra i branschen ser upp till i fråga om både affärsresultat och kundservice.

Våra värden

Tillit till människor: Vi vill vara kända för att vi har goda medarbetare.

Total satsning på service: Vi vill vara kända för att alltid hålla våra löften.

Varaktig lönsamhet: Vi vill vara kända som ett finansiellt starkt företag.

konecranes är en världsledande koncern av dynamiska lyftföretag.

STRATEGI

Differentiering genom innovativ service och teknologi.

Vi på Konecranes har förbundit oss att erbjuda en utmärkt, proaktiv service och att aldrig svika våra kunder – genom att alltid finnas där när våra kunder behöver oss. För att vi ska kunna leva upp till det måste vi kontinuerligt utveckla vårt serviceutbud och ytterligare förbättra kundupplevelsen.

Det som också skiljer oss från andra är teknologi och innovation. Vi har kontinuerligt ökat våra investeringar i FoU. Vi fokuserar fortsättningsvis på säkerhet och kvalitet och förbinder oss att införliva dessa i varje aspekt av vår inställning.

Personal

Våra anställda, med sin sakkunnighet och sin motivation är avgörande för vår framgång. Och det är därför som vi ständigt investerar i utbildning och i utvecklingen av våra anställdas ledaregenskaper. Ju mer kompetenta våra människor är, desto bättre är både vår service och våra produkter.

Globalt fotavtryck

Konecranes har förbundit sig att bli en ännu mera dynamisk och global kraft inom lyftindustrin. Trots att vi redan finns i mer än 40 länder finns det många områden där Konecranes kunde erbjuda mera, både i fråga om produkter och i fråga om service. Vi tror att vi kan nå detta genom en kombination av fortsatt organisk tillväxt och förvärv.

Direkta och indirekta distributionskanaler

Marknaden som vi arbetar på är mycket fragmenterad, och vi säljer både direkt till slutanvändare och till små självständiga krantillverkare och industriella distributörer. Genom direkta och indirekta distributionskanaler kan vi täcka hela marknaden maximalt, samtidigt som vi bibehåller skalfördelarna genom enhetliga produktplattformar.

En global efterfrågedriven leveranskedja

Vår globala närvaro och vårt engagemang för att betjäna våra kunder var än de befinner sig betyder att vi behöver en global leveranskedja som är så likartad som möjligt i de olika regionerna så vi får en optimal skalbarhet. Vår leveranskedja skall dessutom vara flexibel så att vi kan anpassa oss till fluktuationer i efterfrågan, samtidigt som vi erbjuder konkurrenskraftiga ledtider och leveranstider och undviker alltför stora lager.

Information i realtid

För att garantera snabba och välinformerade beslut tror Konecranes på ett decentraliserat beslutsfattande och på fördelarna med att ta besluten så nära kunderna som möjligt. För att vi ska kunna förbättra vårt resultat i det här hänseendet behöver våra anställda tillgång till transparent information i realtid. Därför investerar vi i den nya generationens IT-system som ger oss nya möjligheter.

En gradvis återhämtning på marknaden

Återhämtningen i världsekonomin som började under hösten 2009 fortsatte under 2010. Driven av en fördelaktig penningpolitik och låga räntesatser förbättrades de globala makroindikatorerna på bred basis och kom i många fall t.o.m. att överskrida förväntningarna. Tillväxtmarknaderna fortsatte att växa betydligt snabbare än de utvecklade länderna.

Det ekonomiska nyhetsflödet i Europa dominerades av oron för ett flertal europeiska länders ekonomier och flera länder tillgännagav åtstramningsåtgärder för att reducera sina budgetunderskott. Trots ökad turbulens på finansmarknaden förblev ändå de makroekonomiska indikatorerna generellt positiva. Exportstyrda ekonomier, liksom Tyskland och Sverige, uppvisade den kraftigaste återhämtningen.

Det ekonomiska nyhetsflödet i USA dominerades av oron för en ny recession på grund av den dämpade aktiviteten inom byggnadssektorn, den höga arbetslösheten och allmän skuldreducering. Makroekonomiska indikatorer visade en långsam återhämtning i den allmänna ekonomin.

Liksom åren innan, drev den kinesiska ekonomin den globala tillväxten. Den indiska ekonomin fortsatte att vinna betydelse globalt.

Den industriella beläggningsgraden förbättrades både i Europa och i USA, men var historiskt sett ändå låg. Inköpschefsindexen pekade uppåt runt om i världen och mot en expansion inom den ekonomiska aktiviteten, som trots allt började mattas av mot slutet av året.

Efterfrågan på ny utrustning fortsatte generellt att lida av överkapacitet inom kundsegmenten, speciellt under första hälften av året. Efterfrågan på industrikranar påverkades av bristen på större investeringar inom industrin medan efterfrågan på komponenter främjades av bredare användarbas och ersättning av gammal utrustning. Antalet nya förfrågningar inom segmenten energi, sophantering, papper och massa ökade, medan antalet förfrågningar inom verkstadsindustrin och stålindustrin förblev oförändrat.

Återhämtningen i världsekonomin som var kraftigare än förväntat var särskilt synlig inom containertrafiken. De världsomspännande containervolymerna ökade med 13 procent och nådde upp till den förra toppnivån 2008. Det här återspeglade sig i en större efterfrågan på lyfttruckar och reachstackers. Efter en lugn start på året ledde de högre transportvolymerna till ökad projektaktivitet i containerhamnarna mot slutet av året.

Den intensiva priskonkurrensen fortgick på grund av överkapaciteten inom krantillverkningsindustrin.

Efterfrågan på tjänster i anslutning till lyftutrustning ökade tack vare en förbättring av beläggningsgraden hos kunderna. Kunderna har också fortsatt att visa ökat intresse för köp av utlokaliserade underhållstjänster. Nya slag av tjänster

som utnyttjar de senaste IT- och mätningsteknologierna har visat sig vinna alltmer popularitet.

Priserna för stål och sjöfrakt steg under årets första hälft men jämnades ut under det tredje kvartalet. Kopparpriset var högt och steg ytterligare mot slutet av året. Värdet på US-dollarn steg mot euron under första halvåret. Under det tredje kvartalet var utvecklingen den motsatta, men under det fjärde kvartalet stärktes dollarn igen mot euron.

Huvudsakliga affärsmotiv

Tillväxtmarknadernas ökade ekonomiska inflytande, t.ex. BRIC-ländernas, kunde tydligt ses i Konecranes aktiviteter. Beställningarna från tillväxtmarknaderna stod för uppskattningsvis 40 procent av koncernens orderingång och för mer än 50 procent av orderingången inom Utrustning. På grund av investeringar både i organisk tillväxt och i förvärv har Konecranes byggt upp synnerligen starka ställningar speciellt i Kina och Indien.

Servicemarknaden och marknaden för lyftutrustning avviker tydligt på den utvecklade marknaden och på tillväxtmarknaden. Utlokalisering fortsätter att koncentreras till industriländerna. Konceptet med utlokaliserat kranunderhåll har först nyligen börjat vinna terräng på tillväxtmarknaderna i och med att den installerade basen av västerländsk utrustning har ökat. Konceptet om förebyggande underhåll, som redan har tagits emot väl i de utvecklade länderna, håller gradvis på att även nå ut till tillväxtmarknaderna.

Automation, ekoeffektivitet och säkerhet är de huvudsakliga aspekterna för verksamheten för ny utrustning i de utvecklade länderna. Lokala produkter på tillväxtmarknaderna omfattar vanligtvis en grundläggande robust teknologi, men det finns en klar trend gentemot samma egenskaper som på de utvecklade marknaderna. Detta är fördelaktigt för teknologi-inriktade företag som Konecranes.

Service

Konecranes affärsområde Service erbjuder servicelösningar för och underhåll av alla kranmärken, hamnutrustning och verktygsmaskiner. Konecranes har det största servicenätverket i branschen med 578 servicedepåer i 46 länder och 3 466 högt kvalificerade servicetekniker.

Bland Konecranes servicekunder finns allt från reparationsverkstäder och verkstadsindustrier med underhållskranar och verktygsmaskiner till pappersbruk, stålverk, kärnkraftverk och hamnar med lyftutrustning som kräver att kranarna är i funktion dygnet runt eftersom lyftutrustningen är en integrerad del av produktionen.

De globala affärsenheterna Kranservice, Hamnkranservice och Verktygsmaskinservice (MTS) säkerställer att kunderna får kvalitetsservice 24 timmar i dygnet. Affärsenheterna Moderniseringar och Reservdelar säljer sina produkter huvudsakligen genom servicenätverket men även direkt till olika slutkunder.

Konecranes erbjuder ett övergripande utbud av servicelösningar som utformats för att tillfredsställa kundernas varierande behov av underhåll och prestanda. Lösningarna omfattar allt från enstaka experttjänster för ett visst projekt eller en speciell produkt till fullständigt partnerskap för service och materialhantering. Ju djupare kundförhållande, desto bättre har kunden tillgång till Konecranes expertis och service för att utveckla sin verksamhet.

Resultatet 2010

Efterfrågan på underhåll förbättrades under hela året och orderingången steg med 21,5 procent till 605,7 MEUR. Omsättningen ökade 6,1 procent jämfört med 2009 och låg vid 707,8 MEUR. Rörelsevinsten var 62,5 MEUR och rörelsemarginalen 8,8 procent. Det totala antalet enheter i underhållsavtalsbasen ökade till 375 514 från 362 996 i slutet av 2009. Avtalsbasens årliga värde låg vid 145,7 MEUR.

Verksamhetsmiljön 2010

Beläggningsgraden inom kundindustrierna förbättrades under 2010 och främjade efterfrågan på tjänster i anslutning till lyftutrustning. Kunderna fortsatte också att visa ett ökat intresse för utlokalisering av underhåll. Nya serviceprodukter introducerades och togs väl emot av kunderna.

Utvecklingen 2010

Konecranes affärsområde Service firade sitt 50-års jubileum under år 2010. Hiss- och krantillverkaren KONE Corporation från vilket Konecranes lösgjorde sig 1994, grundade en kranservice-enhet 1960 för att se till underhåll och installeringar. Verksamheten begränsade sig ursprungligen till Helsingfors men expanderade snart till resten av Finland och småningom till de nordiska länderna. I dag, femtio år senare, har Konecranes blivit det ledande globala kranservicebolaget. Detta har skett både genom organisk tillväxt och via företagsförvärv.

År 2010 lanserade Konecranes affärsområde Service en ny unik metod för mätning och analys av kranskenor, RailQ. Instrumentet producerar en tredimensionell modell av den aktuella kranskenan och en ingående analysrapport som anger vad som bör förbättras och åtgärdas.

Utvecklingen av fjärrövervakningstjänster fortsatte under året. De uppnådda resultaten har varit mycket lovande och Konecranes kommer att höja fokuset inom det här området.

Service fortsatte att investera i utbildning. Ett stort antal servicetekniker deltog i den globala Technician Developmentutbildningen som är avsedd för alla servicetekniker runt om i världen. Dessutom fick teknikerna fortgående utbildning om nya produkter som allt mer fokuserar på automation. Försäljningsutbildning och servicechefsutbildning ägnades likaså mycket uppmärksamhet.

Viktiga beställningar 2010 omfattade moderniseringsbeställningar från kraftverk och skeppsvarv. Den förnyade moderniseringsorganisationen och marknaden som återhämtade sig från den ekonomiska nedgången främjade moderniseringsverksamheten. Andra viktiga beställningar inkluderade moderniseringar av hamnkranar i Slovenien och Kanada.

Ett nytt center för tillverkning av reservdelar (Parts Manufacturing Center, PMC) öppnades i Finland i mars 2010. Det nya centret och Konecranes etablerade PMC-center i USA förbättrar kundservicen särskilt med tanke på reservdelar för viktiga processkranar och renoverade eller reparerade delar. Dessutom förbättrade nätverket av distributionscenter den lokala tillgången på reservdelar.

Nätverket för verktygsmaskinsservice (MTS) expanderade under året genom förvärv av verktygsmaskinföretag i Danmark, Storbritannien och USA. Service expanderade även i Nordafrika genom förvärvet av ett hamnkranserviceföretag i Marocko. Därutöver undertecknade Konecranes ett avtal om partnerskap med ett företag i Ghana. Ett annat viktigt förvärv var ett kranservicebolag i Frankrike.

	Andel av koncernens
Nyckeltalen	totala %	2010	2009	Förändr. %
Orderingång, MEUR	38	605,7	498,4	21,5
Orderstock, MEUR	14	103,3	75,9	36,0
Omsättning, MEUR	43	707,8	667,2	6,1
Rörelsevinst (EBIT), MEUR	49	62,5	58,3	7,2
Rörelsemarginal (EBIT) %		8,8 %	8,7 %
Rörelsevinst (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader, MEUR	48	62,5	61,0	2,5
Rörelsemarginal (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader, %		8,8 %	9,1 %
Personal i slutet av perioden	54	5 397	4 991	8,1

Utrustning

Konecranes affärsområde Utrustning erbjuder lyftutrustning och materialhanteringslösningar för industriellt bruk, varav huvudparten utgörs av verkstadsindustrin, processindustrin, kraftverk, industrier som hanterar tunga laster, hamnar, intermodala terminaler, skeppsvarv och terminaler för bulkmaterial.

Affärsområdet Utrustning har en vidsträckt och mångskiftande global kundbas. Verkstadsindustrin bildar det största enskilda kundsegmentet. Andra viktiga kunder är hamnar, olja & gas, gruvindustrin, bilindustrin, distributionscenter, underhållning, energisektorn (vindenergi, kraftverk, sophantering), stålindustrin, petrokemisk industri och pappersbruk.

Produktsortimentet inkluderar industrikranar, lintelfrar, kättingtelfrar, krankomponenter, lätta kransystem för arbetsstationer inklusive manipulatorer och manuella telfrar. Vi har också produkter för effektiv containerhantering inklusive hamnkranar (STS), gummihjulsportalkranar (RTG), spårbundna portalkranar (RMG), automatiserade containergårdar med staplingskranar, grensletruckar, reachstackers och tunga lyfttruckar. Konecranes erbjuder skeppsvarv alla typer av kranar, ända upp till enorma Goliath portalkranar för hantering av extremt tunga fartygssektioner. För stora bulkterminaler kan vi erbjuda gripskopelossare med hög kapacitet. Konecranes erbjuder också all materialhanteringsutrustning för kärnkraftverk.

Kranar, telfrar och tjänster marknadsförs till slutkunder under Konecranes eget varumärke. Koncernens fristående varumärken – STAHL CraneSystems, SWF, Verlinde och R&M – säljer sina industrikranprodukter via självständiga krantillverkare och distributörer, medan Sanma riktar in sina produkter för den kinesiska marknaden. Dessa kanaler kompletterar varandra och garanterar en omfattande global marknadstäckning. Också produkter under varumärket P&H® säljs av Konecranes försäljningsorganisation.

Resultatet 2010

Affärsområdet Utrustning förbättrade allmänt sitt resultat jämfört med 2009, allt eftersom marknaden gradvis återhämtade sig under året. Orderingången steg till 1 004,9 MEUR vilket innebär en höjning på 7,5 procent jämfört med 2009. Omsättningen sjönk 14,9 procent till 948,6 MEUR. Rörelsevinsten var 64,7 MEUR och rörelsemarginalen 6,8 procent.

Verksamhetsmiljön 2010

Efterfrågan på ny utrustning fortsatte att lida av låga beläggningsgrader. Efterfrågan på tunga industrikranar påverkades av bristen på större industriella investeringar i processindustrierna, medan efterfrågan på lättare industrikranar och komponenter främjades av den gradvis livligare aktiviteten. Även om aktiviteterna i containerhamnarna började återhämta sig mot slutet av året, rådde det fortfarande osäkerhet i fråga om tidpunkten för nya investeringar. Förfrågningar från energi-, stål-, papper & massa och gruvsektorerna fortsatte att vara förhållandevis aktiva.

Utvecklingen 2010

I början av året introducerade Konecranes en ny industrikran SMARTON® på marknaden. I första hand är den avsedd för tunga processindustrier och tillämpningar som kräver hög lyftkapacitet med toppmoderna lasthanteringsegenskaper. SMARTON-kranen kan lyfta laster från 30 till 500 ton. Introduktionen på marknaden har varit framgångsrik med ett flertal beställningar.

Under 2010 ingick Konecranes en strategisk allians med det japanska företaget Kito Corporation. I enlighet med alliansen kommer Konecranes att börja sälja Kitos manuella produkter medan Kito kommer att sälja lintelfrar tillverkade av Konecranes. Genom alliansen kommer de båda koncernernas resurser att komplettera varandra.

Integreringen av den kinesiska tillverkaren av telfrar och kranar, Sanma, framskred väl under året.

Konecranes meddelade också om köpet av en av Indiens ledande tillverkare av tunga industrikranar, WMI Cranes Ltd. Den organiska tillväxten av vår utrustningsverksamhet i Indien som nu täcker hela vårt utbud var framgångsrik, och inkluderade t.ex. en viktig industrikranbeställning för stålindustrin, och lyfttruckar till en intermodal terminal. Dessutom fick Konecranes en större beställning på containerhanteringskranar.

Andra viktiga beställningar i andra områden omfattade en stor AGD gripskopelossare, som kan lossa 3000 ton järnmalm eller kol per timme, till en kund i Japan; 30 automatiserade staplingskranar för en kund i Förenade Arabemiraten, samt två RTG-beställningar från Turkiet, den ena av dem utgjorde Turkiets första Konecranes RTG-kranar och det andra landets första eldrivna RTG-kranar. Marknaden för lyftutrustning i Afrika var aktiv och Konecranes fick viktiga beställningar även från det här området. Dessutom emottog Konecranes beställningar på kokskranar från kunder inom den petrokemiska industrin i Indien, Sydamerika och Saudiarabien.

Integreringen av Konecranes och Morris Material Handling som inleddes 2009 utvecklades väl under 2010.

I oktober 2010 firades tillbyggnaden av Konecranes truckfabrik i Lingang New City, Shanghai. Genom expansionen fördubblades produktionskapaciteten.

Under 2010 utvidgade företagets fristående varumärken R&M, STAHL CraneSystems, SWF och Verlinde sina globala täckning. Bland de mest framträdande var den framgångsrika introduktionen av SWF-varumärket på den kinesiska marknaden. Alla varumärken lanserade nya produkter och förstärkte sålunda sina starka ställningar i en krävande marknadsmiljö. Innovationerna omfattade ett fullt sortiment av svängkranar för lätta laster på upp till 2 ton liksom också en ny serie av tunga vinschar som utvidgar produktportföljen till att innefatta en lyftkapacitet på upp till 160 ton jämfört med 80 ton tidigare.

	Andel av koncernens
Nyckeltalen	totala %	2010	2009	Förändr. %
Orderingång, MEUR	62	1 004,9	934,6	7,5
Orderstock, MEUR	86	652,9	547,8	19,2
Omsättning, MEUR	57	948,6	1 115,1	-14,9
Rörelsevinst (EBIT), MEUR	51	64,7	58,5	10,6
Rörelsemarginal (EBIT), %		6,8 %	5,2 %
Rörelsevinst (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader, MEUR	52	67,4	76,7	-12,2
Rörelsemarginal (EBIT) exklusive omstruktureringskostnader, %		7,1 %	6,9 %
Personal i slutet av perioden	46	4 600	4 742	-3,0

Regional översikt

För att förstå våra kunders industrier och deras behov, samt för att bygga långsiktiga kundrelationer har vi delat in Konecranes verksamhet i tre geografiska regioner – AME, EMEA och APAC.

Amerika (AME)

Konecranes har en mycket stark ställning i Amerika regionen, särskilt i USA. Amerika stod för 30 procent av omsättningen under 2010. USA är den mest utvecklade regionen i fråga om utlokaliserad kranservice, ungefär hälften av Konecranes försäljning i Amerika har anknytning till service.

• • Största marknadsområden: USA, Kanada och Mexico.
• • Verksamhet: 2 259 anställda, 135 servicedepåer.
• • Tillverkning: 5 fabriker för tillverkning av industri- och processkranar, inklusive kranar för kärnkraftverk, telfrar, reservdelar och relaterade komponenter.
• • Huvudvarumärken: Konecranes, P&H® (genom Morris Material Handling), STAHL CraneSystems, R&M och Crane Pro Parts.

Sydamerika erbjuder snabbt växande marknader med Brasilien och Chile som de mest märkbara med tanke på tillväxtmöjligheterna. Dessa länder expanderar och uppgraderar kapaciteten inom infrastruktur, tung industri och verkstadsindustri. Konecranes huvudsakliga verksamhetsområden i regionen är stål- och metallindustrier, energi och hamnar.

Europa, Mellanöstern och Afrika (EMEA)

EMEA är Konecranes största region och stod för 53 procent av omsättningen under 2010. Området består både av mogna marknader med en stor serviceförsäljning, och snabbt växande ekonomier där service fortfarande är en liten del jämfört med utrustningsförsäljningen. Andelen utlokaliserad service varierar mycket från land till land.

• • Verksamhet: 5 751 anställda, 326 servicedepåer.
• • Tillverkning: 11 anläggningar för tillverkning av kranar och telfrar, lyfttruckar och stålkonstruktioner för större kranar.
• • Huvudvarumärken: Konecranes, STAHL CraneSystems, SWF och Verlinde.

Västeuropa

På den mogna västeuropeiska marknaden fokuserar kunderna på hög effektivitet och produktivitet i materialhantering för att kompensera höga lönekostnader. Service står för en stor del, mellan 30–70 procent, av Konecranes omsättning i området, men variationen mellan länderna är stor.

• Största marknadsområden: Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna och Österrike.

Norden

Service står för en hög procentandel av omsättningen i de nordiska länderna och en stor del av serviceverksamheten baserar sig på långsiktiga serviceavtal. Efterfrågan på ny utrustning har drabbats av långsamma investeringsbeslut. Kundbasen är omfattande med huvudfokus på energi, verkstadsindustri och papper och massa.

• Största marknadsområden: Finland, Sverige.

Östeuropa

Tillväxtmarknaderna i Östeuropa drabbades av minskade exportmöjligheter och finansiella begränsningar. Situationen har nu börjat svänga och marknaden återhämtar sig. Efterfrågan på ny utrustning är högre och de ökade olje- och gaspriserna har en positiv inverkan speciellt på den ryska marknaden. Även efterfrågan på moderniseringar har ökat. De mest aktiva kundsegmenten är petrokemisk-, metall-, verkstads- och bilindustrin. Konecranes har fortsatt att utvidga sin marknadstäckning i Östeuropa med nya serviceoch försäljningskontor.

• Största marknadsområden: Ryssland.

Mellanöstern

Mellanöstern visar fortsättningsvis stark potential som drivs av omfattande investeringar i infrastruktur, petrokemisk industri och verkstadsindustri. Konecranes huvudsakliga verksamhetsområden är petrokemisk industri, energi, metall, hamnar och verkstadsindustri. Service utgör en liten del av omsättningen.

• Största marknadsområden: U.A.E., Saudiarabien och Egypten.

Afrika

Efterfrågan i Afrika växer eftersom flera länder fortsätter att investera i hamnar och annan infrastruktur. Konecranes fokuserar på Nordafrika, Sydafrika och andra marknader längs kusterna. De största verksamhetsområdena är hamnar och logistik, metall- och gruvindustri.

• Största marknadsområden: Sydafrika, Algeriet, Marocko, Ghana, Nigeria, Kenya och Tanzania.

Asien och Stillahavsområdet (APAC)

Denna region har drabbats minst av den ekonomiska nedgången. Regionen drivs av aktiviteter i Indien och den ekonomiska styrkan i Kina. Regionen omfattar en blandning både av mogna marknader i Australien och några av länderna i Sydostasien, samt snabbt växande marknader som Kina och Indien.

Energi, papper, stål och gruvdrift fortsatte att vara de mest aktiva kundsegmenten för utrustning under 2010. Ökad aktivitet inom hamn- och containerhanteringen i Asien ledde till en återhämtning i efterfrågan på lyfttruckar och hamnkranar.

• • Största marknadsområden: Kina, Indien, Australien, Thailand, Indonesien, Vietnam, Malaysia, Korea, Japan-Nya Zeeland, Singapore
• • Verksamhet: 2 032 anställda, 117 servicedepåer.
• • Tillverkning: 9 fabriker, inklusive joint-venture bolag, som tillverkar telfrar, industri- och processkranar, stålkonstruktioner, lyfttruckar och hamnkranar.
• • Huvudvarumärken: Konecranes, STAHL CraneSystems, SWF och Sanma.

Produktutveckling

Konecranes utnyttjar teknologin fördomsfritt både inom utvecklingen av nya lyftlösningar och underhållstjänster. En av våra sex nyckelstrategier går ut på att vi skiljer oss från andra tack vare våra service- och teknologiinnovationer. Vi tycker att en utmärkt proaktiv service är ett bra sätt att skilja sig från mängden. Vi utvecklar ständigt vårt serviceutbud för att ytterligare förbättra kundupplevelsen. Vår underhållsavtalsbas som innehåller mer än 375 000 enheter och våra 3 466 servicetekniker är en enastående konkurrensfördel som även spelar en viktig roll för vår utrustningsverksamhets tillväxt. Förutom vår egen utrustning underhåller vi även andra tillverkares utrustning och cirka 1,6 miljoner kundkontakter årligen ger oss en utmärkt möjlighet att hålla oss ajour med vad våra kunder behöver.

Vi har systematiskt ökat våra investeringar i FoU. Säkerhet och kvalitet är speciellt viktiga för oss; det är inte bara fråga om utveckling utan också om attityder. Materialhanteringssystemen är en del av våra kunders processer och därför innehar vår kunskap om områden såsom automation en nyckelställning när det gäller att förbättra kundernas produktivitet. Vi utvecklade vår verksamhet inom det här området under 2010.

Under 2010 använde Konecranes-koncernen 21,5 MEUR, d.v.s. 1,4 procent av omsättningen för forskning och produktutveckling.

SMARTON®utvidgade produktutbudet

År 2009 lanserade vi industrikranskonceptet SMARTON. Under 2010 utvidgades produktfamiljen till att täcka alla applikationsområden. Projektet har resulterat i ett flertal innovationer värda att patenteras och flera egenskaper som vi har konstaterat vara nyttiga i utvecklingen av SMARTON har använts även i andra Konecranes produkter.

SMARTON-kranen fyller vårt kundlöfte om att lyfta kundens affärsverksamhet. Den unika svängbara serviceplattformen gör att SMARTON-kranen är kompakt och sparar därför på kundens bygg- och uppvärmningskostnader. Den digitala styrteknologin möjliggör en mycket exakt styrning och problem relaterade till att lasten svajar och s.k. chocklast så gott som uteblir. Därför är kranen tryggare att använda och lättare att manövrera. Fjärrkontakten till Konecranes tekniska servicecenter garanterar att vi får exakt och aktuell information om kranen och hjälper till att minimera oplanerade servicestopp. Beroende på specifikationerna kan SMARTON-kranen lyfta gods mellan 30 ton och 500 ton.

Under 2010 utvidgades Konecranes-koncernens produktutbud när en ny serie större lyftvagnar utvecklades för de fristående varumärkena.

På CeMAT-mässan i Hannover, Tyskland 2011 lanseras nya Konecranes-produktutvecklingsnyheter.

Produktutveckling är samarbete över gränserna

RailQ mät- och analystjänsten, som lanserades 2010, är ett bra exempel på ett lyckat produktutvecklingsprojekt och på samarbete med kunder, forskningsinstitutioner och universitet. I projektet utvecklades mätinstrumentet samtidigt som man utnyttjade bl.a. kunnandet inom radioteknologi, elektronik och programmering.

Projekthanteringen och smidigt framåtskridande förutsatte effektiva nätverk och stark projektkompetens. Produktutvecklingens uppgift var att hantera helheten och utveckla och skräddarsy program i anslutning till systemet. Utvecklingen av mätvagnen är ett bra exempel på samarbete med utomstående forskningsinstitut. Eftersom representanter för Service deltog i utvecklingsarbetet redan från början, kunde produkten snabbt föras ut på fältet och tas i bruk.

Med hjälp av RailQ kan vi förebygga dyra reparationer av kundernas traverskranar genom att hålla kranskenan i bästa möjliga skick. Mätningen av kranskenor tog tidigare i genomsnitt åtta timmar; nu har tiden förkortats märkbart så att mätningen inte längre innebär ett långt avbrott i driften. RailQ ger genast en visuell tredimensionell bild av objektet och en exakt analys med korrigeringsförslag kan tas fram snabbt. Som arbetsmetod förbättrar RailQ säkerheten avsevärt jämfört med de traditionella mätmetoderna.

Utvecklingsprojektet RailQ belönades på våren 2010 med koncernens interna Development Award 2009-priset. I det lyckade projektet var det globala samarbetet huvudfaktorn.

Innovationerna på ny nivå

År 2010 lyfte Konecranes utnyttjandet av innovationer till en ny nivå. Målet är att utveckla, förenhetliga och utvidga handlingsrutiner på koncernnivå med vilkas hjälp vi kan samla in och förädla de bästa idéerna till nytta för vår egen och kundernas affärsverksamhet. Vi har ytterligare förstärkt de interna kanalerna längs vilka genomförbara idéer förädlas vidare och skapat en atmosfär där det är lätt att presentera nya idéer. På det här sättet blir innovationsverksamheten en del av företagets dagliga ledning och rutiner.

Konecranes-koncernens innovationsverksamhet fokuserar inte endast på produkter, teknologier eller servicelösningar trots att de är den del av våra innovationer som syns utåt. Vid sidan om de traditionella produktlösningarna vill vi också hitta nya handlingssätt både internt och genom hela leveranskedjan och nya affärsmodeller som förbättrar våra kunders verksamhet.

Ett gott exempel på det här är integreringen av de viktigaste leverantörerna i vår innovationsverksamhet. Med stöd av Early Supplier Involvement-initiativet har vi redan skapat nya innovativa lösningar samtidigt som vi har effektiverat utvecklingen av produkterna och förbättrat möjligheterna att framställa produkterna.

Säkerhetsinnovationsprojektet som inleddes i våras är ett annat bra exempel på innovationsverksamheten. Som en del av projektet publicerade koncernen en tävling med syfte att samla in idéer och lösningar som medför säkrare arbetsmetoder, arbetsredskap, produkter och tjänster.

Säkerheten är alltid på första plats

Vid sidan om de teknologiska toppegenskaperna utgör säkerheten alltid en väsentlig del av vårt forsknings- och utvecklingsarbete. På samma sätt är miljöfrågorna viktiga och vi tar hänsyn till dem under produkternas hela livscykel. Särskild uppmärksamhet ägnar vi bland annat en effektiv användning av material, återanvändning och energieffektivitet.

Industriell formgivning är en viktig del av produktformgivningsprocessen och ett sätt att skilja oss från konkurrenterna. Med hjälp av den får våra produkter ökad effektivitet, användarvänlighet, kostnadsbesparingar och nya material.

Vi är även en lockande arbetsgivare för unga: många av dem som har gjort sitt slutarbete hos oss har börjat arbeta hos Konecranes efter att de har utexaminerats.

PRODUKTÖVERSIKT

Service och modernisering

har som mål att maximera utrustningens tillgänglighet och produktivitet och på samma gång minimera ägandekostnaderna. Vi erbjuder fem olika servicenivåer som omfattar allt från enstaka experttjänster till heltäckande partnerskap för service och materialhantering. Lösningarna kallas: Contact, Condition, Care, Commitment och Complete.

Verktygsmaskinservice

erbjuder service, underhåll och modernisering av alla märkes verktygsmaskiner inom verkstadsindustrin. Vi erbjuder allt från underhåll av enstaka maskiner till totala partnerskapsavtal utifrån vilka vi tar hand om all utrustning hos kunden.

Lätta kranssystem för arbetsstationer

används för ergonomisk hantering av laster på upp till 7 500 kg. Typiska kunder är mindre tillverkningsverkstäder, bilindustrin och producenter av återvinningsbar energi.

Manipulatorer

används för utmanande materialhantering. De används vanligtvis i ömtåligare monteringsprocesser, t.ex. flygplans- och bilindustrin.

Standardkranar

innefattar Konecranes CXT-telfer med en lyftkapacitet på upp till 80 ton. Används vanligtvis inom verkstadsindustrin, bilindustrin, stål, papper och massa, byggnadsindustrin, återvinningsbar energi, flygplansindustrin och petrokemisk industri.

Tunga industrikranar

är konstruerade för tunga lyft upp till 1 000 ton eller mer. Typiska kunder är stål-, aluminium-, gruv- och verkstadsindustrier, massa och papper, petrokemisk industri, cement-, kraftverks- och sopförbränningsindustrier.

Kranar för kärnkraftverk

används för alla slag av tillämpningar från lyft av reaktorinneslutningar till hantering av kärnbränsle. Dessa kranar används vid kärnkraftverk, anläggningar för radioaktivt avfall och inom produktionen av kärnbränsle. Varumärkena Konecranes/P&H® levererar kärnsäkerhetsrelaterad utrustning inom 10CFR50 Bilaga "B" Nukleärt kvalitetsprogram.

Gaffeltruckar

med lyftkapacitet på 10–60 ton används för transport av material i processindustrier (trä, stål, papper, betong) och i hamnar.

Reachstackers

används för stapling av containrar i små och medelstora terminaler och järnvägsterminaler.

Grensletruckar

används vid transport av containrar från kaj till containerfält och lastområde. De har vanligtvis en lyftkapacitet på 50 ton och kan stapla en över tre containrar högt.

Containergårdskranar

RTG- och RMG-kranar används vid hamnar och inlandsterminaler för stapling av containrar. Dessa kranar har vanligtvis en lyftkapacitet på ca 50 ton och kan stapla en över fem containrar högt och sex plus lastbilfi l brett.

Hamnkranar

används för lastning och lossning av containrar från fartyg till kaj. Konecranes STS-kranar kan lyfta upp till 65 ton och har en räckvidd på upp till 61 meter.

Goliath portalkranar

har en räckvidd på över 150 meter och används för hantering av fartygssektioner på skeppsvarv. De har en lyftkapacitet på upp till 1 650 ton och kan lyfta upp till 90 meter högt.

Varumärken

Utgångspunkten för koncernens varumärkesstrategi är företags- och huvudvarumärket Konecranes, som i sin tur kompletteras av starka fristående varumärken. Konecranes produkter säljs direkt till slutkunderna, medan produkter under de fristående varumärkena säljs till distributörer och självständiga krantillverkare. De fristående varumärkena omfattar R&M, STAHL CraneSystems, SWF, Verlinde och Sanma.

Företagsansvar

Konecranes förbinder sig till att lyfta sina kunders företag ansvarsfullt. Vi tror att hållbar tillväxt är resultatet av stark ansvarsfull verksamhet. Vi är engagerade i att höja värdet på våra aktieägares investeringar under det att vi respekterar vår personal, miljön och de samhällen i vilka vi är verksamma. Kontinuerlig förbättring är utgångspunkten för allt vi gör.

Företagsansvaret är en väsentlig del av vår dagliga verksamhet. I vår globala verksamhet främjar vi lokalt välmående och följer god förvaltningssed. Våra värderingar och verksamhetsprinciper styr all vår verksamhet, i dem fastställer vi hur vårt företags affärsverksamhet ska bedrivas. Vi har i våra egna etiska anvisningar erkänt och beaktat ett flertal internationella initiativ och deklarationer, t.ex. FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. I april 2010 gick vi med i FN:s Global Compact initiativ för att uttrycka vårt stöd och engagemang i dessa viktiga frågor. Vi har införlivat dessa principer i våra etiska riktlinjer och även gett ur en särskild samling anvisningar som omfattar områdena som säkerhet och miljö.

En styrgrupp för företagsansvar har inrättats för att skapa diskussion och leda frågor i anslutning till företagsansvar. I gruppen ingår förutom företagets högsta ledning också företrädare för affärsområdena, produktionen, produktutvecklingen, personaladministrationen och juristerna. Under 2010 fäste styrgruppen uppmärksamhet vid att gå med i FN:s Global Compact initiativ, att gå igenom och främja Code of Conduct och att definiera företagsansvarets områden. Gruppen sammanträdde fyra gånger och hade en workshop under 2010.

Företagsansvar innefattar finansiellt, socialt och miljömässigt ansvar. I rapporteringen om företagsansvaret följer vi principerna för Global Reporting Initiative (GRI). Vi strävar efter att tillgodose våra intressentgruppers, d.v.s. våra kunders, ägares, nuvarande och framtida anställdas förväntningar och att skapa en grund för en dialog om företagsansvar. Vår rapportering uppfyller utgående från vår självutvärdering kraven på nivå C i GRI. GRI-jämförelsetabellen finns på sidan 32–33.

Rapporteringsperioden är densamma som för vår ekonomiska rapportering, d.v.s. ett kalenderår. Vår nuvarande rapportering omfattar alla viktiga produktionsenheter och funktioner. Verksamheter som köptes under 2010 är dock inte ännu inkluderade i rapporteringen. De indikatorer som rapporteras har valts ut med tanke på hur viktiga de är för vår verksamhet och därmed för våra intressentgrupper. Indikatorernas data har samlats in från företagets styrsystem

och kompletterats av information som vi samlat in separat. En del av uppgifterna har kalkylmässigt satts in på en skala för att beskriva hela koncernen, vilket kan medföra vissa inexaktheter i siffrorna.

Konecranes viktigaste intressenter inkluderar aktieägare, kunder, personal, leverantörer och andra partners, myndigheter, lokala samhällen och media.

Säkerheten är viktigast

För oss står säkerheten alltid på första plats. Människor utvecklar, bygger, använder och underhåller lyftutrustning på krävande ställen, under varierande förhållanden. Vi vill att alla Konecranes anställda, kunder och partner ska återvända hem välbehållna efter en avslutad arbetsdag. Vi vill gå i täten för säkerheten inom vår bransch.

Under 2010 fortsatte Konecranes att bygga ett globalt säkerhetsnätverk och att harmonisera koncernens handlingsrutiner. Syftet med det globala samarbetet är att dela information, goda exempel och höja medvetenheten. Säkerhetsnätverket förde regelbundna online-möten och en gång i samband med Konecranes globala seminarium HSEQ (Health & Safety, Environment, Quality) träffades medlemmarna personligen.

Vi fortsatte att tillämpa säkerhetsprocesser i enlighet med våra säkerhetshanteringsprinciper. Under 2010 skapade ett globalt projektteam processer och modeller för riskbedömning och flera av dem omsattes i praktiken. De globala säkerhetskontakterna har utbildats i att tillämpa rutiner som delas globalt och de stödjer och främjar betydelsen av bedömningarna lokalt.

Ett webbaserat verktyg för rapportering av tillbud togs i bruk 2009 och under 2010 spred sig tillämpningen av verktyget till de engelskspråkiga länderna. Hela koncernen kommer att tillämpa verktyget 2011 i samband med anmälningen av incidenter och delgivningen av kunskap.

Konecranes intresseNTgrupper

Konecranes strävar efter att erkänna och uppfylla olika intressenters behov och förväntningar relaterade till företagsansvar. Nedan är exempel på intressentgrupper och vårt sätt att föra en dialog med dem.

Kunder • Kontinuerlig dialog som del av normal affärsverksamhet, dessutom undersökningar och indikatorer om kundbelåtenhet.	Personal • Det finns många kanaler för kommunikation med anställda, t. ex. undersökning om personalbelåtenhet och andra kanaler för respons.	Leverantörer och underleverantörer • Kontinuerlig dialog som en del av normal affärsverksamhet, samt Supplier Days evenemanget. • Miljörelaterade och etiska krav inkluderade i allmänna leverantörsvillkor.
Studeranden, universitet och forskningsinstitut • Elevsamarbeten såsom möjligheter för praktikjobb och slutarbeten. • Olika typer av forsknings samarbetsprogram med universitet och forsknings institut.	Aktieägare • Årsredovisningen är ett sätt att informera investerare om Koneranes prestation och åtgärder inom företagsansvar och därigenom uppmuntra en dialog.	Det finns också många andra intressentgrupper såsom lokala samhällen, myndigheter, media, fackföreningar och icke statliga organisationer, som man kan kommunicera med på många sätt via många kanaler.

Tävling i säkerhetsinnovation: en koncernomfattande kanal för att delge idéer

Betydelsen av säkerhet underströks även i hela koncernen via det globala projektet om säkerhetsinnovationer. Projektet startade i april och kampanjen tar sig uttryck i en innovationstävling. Det var den första, globala kampanjen för hela personalen att tillsammans arbeta för att förstärka säkerheten. I tävlingsbidragen betonades de anställdas förhoppning om att även kunderna skulle förstå vikten av säkerhet på samma sätt som Konecranes-koncernen.

Säkerhetskampanjen fick ett mycket positivt emottagande. Det ordnades mer än hundra möten för generering av nya idéer runtom i världen – förutom särskilda workshops för kontaktpersonerna i de olika länderna. Utvärderingen och finslipningen av idéerna påbörjades i september 2010 och kommer att fortgå även under 2011. Eftersom responsen på fältet var så positiv kommer konceptet med att samla in idéer och innovationer att utvidgas ytterligare i samband med framtida innovationsprojekt.

Fortsatt säkerhetsutbildning

Ett omfattande globalt säkerhetsutbildningsmaterial togs fram 2010 för att stödja lokal utbildning. Högklassig säkerhetsutbildning innehar en viktig roll i Konecranes verksamhet och vårt minimivillkor är att alla ska delta regelbundet i grundläggande arbetssäkerhetsutbildning. Vi har sett positiva framsteg i anslutning till antalet olycksfall och säkerheten har förbättrats. Vårt fortsatta mål är emellertid 0 olycksfall på arbetsplatsen så vi har ännu en del utmaningar framför oss. Vårt mål för 2011 är att inrätta flera KPIs för säkerhet och ta fram indikatorer som främjar positivt beteende och vidtagande av förebyggande åtgärder.

Den globala verksamheten medför ett antal utmaningar när det gäller säkerheten. Säkerheten i anslutning till verksamheten på byggplatser förutsätter god planering och aktiv och effektiv ledning, eftersom projekten ibland fullföljs i synnerligen utmanande miljöer.

Olycksfallsfrekvens

Affärsområde	LTA 1
Konecranes totalt	11,7
Service	13
Utrustning	12

LTA 1 = (antal olyckor/utförda arbetstimmar) * 1,000,000 Inklusive operativt anställda och koncernstaben.

Säkerhet kan vara enkelt

Ett bra exempel på vårt ansvar och effekten på säkerheten är någonting så simpelt som skyddskor. Bland annat i det förvärvade företaget Sanma i Kina har medvetenheten om säkerheten och tillgången till personlig skyddsutrustning förbättrats avsevärt efter att företaget gick samman med Konecranes-koncernen.

Lifting people

En mångsidig kombination av talangfulla Konecranes anställda står bakom vårt kundlöfte "Lifting Businesses™". Våra anställdas välmående och kompetens är nyckeln till vårt företags framgång. För att vi ska vara framgångsrika på den globala marknaden är det allt viktigare att vi handlar mer gemensamt som ett enda företag.

Under 2010 fortsatte vi att betona hur viktiga våra människor är: deras kompetens och motivation. Denna nya generationens personalstrategi kallas "Lifting People". Strategin innefattar bl.a. kompetensutveckling, ledarskap, resultatledning, välmående osv. Vi har kraftigt ökat våra investeringar i utbildning men det räcker inte. Ledaregenskaper måste kontinuerligt utvecklas.

Många undersökningar visar att det råder ett direkt förhållande mellan det fysiska och det psykiska välmåendet. Olyckligtvis har människornas kondition avsevärt försämrats vilket medför en ökad risk för sjukdom, frånvaro från arbetet och för tidig pensionering. Detta är förbundet med höga kostnader både för individen och för arbetsgivaren. Även för Konecranes ökar vikten av våra anställdas fysiska kondition. Därför startade vi 2010, i syfte att höja våra anställdas välmående, ett pilotprojekt i Finland: det omfattar ett konditionstest för alla anställda och skräddarsydda individuella konditionsprogram som baserar sig på testresultatet.

En effektiv resultatledning blir allt viktigare för oss för att hjälpa oss att lyckas i framtiden. I framtiden ska alla resultat inte endast mätas enligt prestation utan också utgående från ett värdebaserat beteende. Hos Konecranes är resultatledning en ständig process som kulminerar i ett årligt utvecklingssamtal.

People-systemet främjar goda HR rutiner

Vårt nya HR informationssystem som samlar all arbetsrelaterad information på ett ställe online kallas People System. Systemet kommer att främja goda HR rutiner och processer och ska hjälpa oss att skapa ett gemensamt "språkbruk" inom organisationen. Systemet togs i bruk som ett pilotprogram i Finland och implementeringen fortsätter under 2011. Inom några år beräknas programmet tillämpas till fullo.

Kompetensutveckling är ett ständigt insatsområde hos Konecranes och vi har fortsatt att investera i våra medarbetare. Vi fokuserar på resursplanering och målinriktad utbildning som ska fylla ut kompetensgroparna nu och även tillmötesgå behovet i framtiden.

Olika lokala ledarskapsutbildningar har organiserats för att möta de lokala behoven. Branch Management Trainingskolningen inom affärsområdet Service fortsatte och har nu omfattat mer än 500 arbetstagare. Konecranes Academy avsett för den mellersta ledningen och experter antog 200 nya deltagare för ett utbildningsprogram på ett år. Samtidigt utexaminerades nästan 200 deltagare från akademigruppen som startade 2008. Utbildningsprogrammet för högsta ledningen upprepas under 2011. Under 2010 genomgick 40 deltagare det aktuella programmet i ledarskap, Konecranes Master.

Arbetstillfredsställelsen mäts årligen

Globala undersökningar om arbetstillfredsställelsen är ett viktigt redskap och en indikator för Konecranes. Vi genomförde den fjärde undersökningen 2010 och den omfattade nästan 10 000 medarbetare. Uppgifterna som samlades in i årets undersökning ger oss möjlighet att jämföra vårt resultat med de uppgifter som har samlats in under tre tidigare år och andra företags motsvarande siffror.

Svarsprocenten på koncernnivå låg 2010 vid 73 procent och är den högsta svarsprocenten i undersökningens fyraåriga historia. Resultaten visade att kommunikationen och samarbetet mellan olika enheter har förbättrats jämfört med året innan. Bilden av Konecranes som arbetsgivare fortsätter att vara positiv och vår utbildningsnivå och utbildningskvalitet uppfattas också som gynnsam.

Även i årets undersökning framgår förhållandet mellan de årliga utvecklingssamtalen och medarbetarnas tillfredsställelse i arbetet tydligt. Under dessa möten mellan två personer diskuteras och dokumenteras målen och de personliga utvecklingsplanerna liksom utbildningsbehovet, önskemål i fråga om karriärutvecklingen och intresset för arbetsrotation. Av dem som deltog i undersökningen verkar de medarbetare som har fört ett samtal med sina chefer under de senaste 12 månaderna vara mera tillfredsställda än de som inte har fört utvecklingssamtal. Diskussionsaktiviteten har kontinuerligt förbättrats och under 2010 fokuserade vi på diskussionernas kvalitet och startade ett skolningsprogram med syfte att förbättra resultatledning generellt och utvecklingssamtal som en del av detta.

Vår organisationen har gått igenom många förändringar och vi har harmoniserat ett antal processer. Undersökningen visade på områden som bör utvecklas här och vi kommer att fokusera på dessa under 2011.

Rent spel

Eftersom vi utgör en del av ett komplext affärsekosystem vill vi vara säkra på att vi handlar så transparent som möjligt och att vi redovisar för alla partner. År 2010 gick vi med i FN:s Global Compact och gick igenom vår egen Code of Conduct, samt kommunicerade den till alla i koncernen. Samtidigt betonade vi våra anvisningar om antikorruption och ordnade utbildningar särskilt avsedda för personer involverade i inköp och anskaffning.

För oss innebär finansiellt ansvar att Konecranes är lönsamt och konkurrenskraftigt på lång sikt. Genom att uppfylla våra aktieägares förväntningar på lönsamhet kan vi bäst främja våra övriga intressenters mål. Ett gott finansiellt resultat är viktigt för en fortsatt verksamhet men också för att försäkra sig om tillräckliga resurser för miljöarbete och för hanteringen av t.ex. sociala frågor.

Konecranes har satt upp krävande finansiella mål vars resultat vi ständigt övervakar och som även utgör basen för våra incentivsystem.

Konecranes förstår olika kunders och industriers behov och strävar efter att utveckla starka, långsiktiga kundförhållanden. Våra existerande partnerskap med kunder utgör, tillsammans med vår underhållsavtalsbas, en utmärkt grund för tillväxt, genom en utökning av samarbetet och genom att sälja ytterligare tjänster.

Ett redskap som vi använder för att ytterligare förbättra vår kundservice kallas Customer Voice. Detta verktyg är konstruerat att evaluera hur kunderna ser oss och har varit i bruk under två år. Vårt mål är att via telefon intervjua hundratals kunder globalt varje månad. Under 2010 förbättrade vi undersökningsprocessen och verktygen som täcker alla våra kunder i olika länder och affärsområden. Den kontinuerliga

utvecklingen baserar sig här på den respons som fås från undersökningen.

Långsiktiga leverantörsavtal

Konecranes strävar efter långsiktiga avtal med nyckelleverantörer. Vi kontrollerar regelbundet att avtalen är heltäckande och att täckningsgraden ständigt förbättras. Leverantörsrevisioner baserar sig på företagsomfattande processer och verktyg. Revisionerna genomförs i enlighet med en plan som uppdateras varje månad. Nästan 90 leverantörer utvärderades under 2010. Leverantörsresultaten förbättras ständigt med tanke på leveranstidpunkternas exakthet, kvalitet, totala kostnader och innovationer.

Ett gott exempel på det öppna samarbetet med våra leverantörer är den årliga Supplier Day-dagen. Konecranes bjöd in nyckelleverantörernas högsta ledning i september 2010 för att uppdatera dem om våra strategier och affärsbaserade utmaningar. Målet var också att förstärka leverantörernas tidiga engagemang och deltagande i nya initiativ.

Donation för filantropiska ändamål

Konecranes bolagsstämma 2010 beslutade att bevilja en donation på 1 250 000 EUR till ett eller flera finländska universitet för att sålunda stödja utbildningen och forskningen inom teknologi, ekonomi eller konst. Stödet beviljades Aaltouniversitetet (1 000 000 EUR) och Tammerfors tekniska universitet (250 000 EUR).

Smartare utbud

Användbarhet, ekoeffektivitet och säkerhet är våra ledande principer i livscykeln som gäller lyftutrustning och service. Vi är stolta över de ekoeffektiva och säkra egenskaperna i våra produkter och vårt serviceutbud, liksom också den övergripande användarupplevelse – både materiella och immateriella, som vi förmår ge kunderna. Många högteknologiska egenskaper har funnits tillgängliga i vårt utbud redan länge. För mera information om smarta lösningar se www.konecranes.com > Equipment > Smart solutions.

För att vidareutveckla och förstärka dessa egenskaper har vi lanserat ett miljömedvetet produktdesignkoncept (tidigare kallat design för miljön). Konceptet togs fram 2009 och pilottestades och fördes vidare 2010. Vårt globala projekt om säkerhetsinnovation 2010 fångade likaså upp många idéer om hur produktsäkerheten kan förbättras. Konecranes första miljöproduktdeklarationer kommer att ges ut 2011.

Konecranes började utveckla koncernens innovationsaktiviteter mera systematiskt under 2010. Dessa skall ingå som en viktig del av företagets dagliga ledning och rutiner. Nyckelelementen i samband med den här förnyelsen är att man ställer de rätta frågorna för att styra innovationerna till områden av strategisk betydelse, man utvecklar och gynnar en företagskultur som välkomnar innovationer och vidare utvecklar kanalerna som förvandlar idéer till affärsfördelar. Förutom den interna utvecklingen har betoningen även legat på att utvidga ramen så att vi kan inkludera våra nyckelleverantörer och kunder ännu mer i vårt innovationsarbete.

Små miljöfotavtryck i verksamheten

Vi arbetar intensivt på att utveckla vår miljöhantering som gör det möjligt att ställa upp övergripande mål och följa med resultaten. Energieffektivitet, återvinning, avfallshantering och kemikaliehantering är viktiga för Konecranes.

Konecranes globala miljönätverk fortsatte att ordna regelbundna online-möten och träffades personligen under Konecranes HSEQ-dagar. Nätverket erbjuder ett bra forum för globalt samarbetet och för utbyte av information och goda rutiner.

Miljömedvetenheten har fortsatt att förbättras. Vi har tagit fram utbildningsmaterial för att främja och lyfta fram miljöfrågor på lokal nivå. Vi erbjuder både globala och lokala online-utbildningar. Det är emellertid svårt att finna tillräckligt med utbildare för att kunna erbjuda miljöutbildning på lokala språk.

Nya riktlinjer för koncernens företagsansvar kommunicerades och marknadsfördes under 2010. Dessa slår fast de globala förväntningsnivåerna för Konecranes enheter och har utvecklats för att främja ett kontinuerligt förbättringsarbete på tre olika resultatmålsnivåer. Produktionsenheterna genomförde en självbedömning utgående från dessa riktlinjer 2010.

Miljöindikatorerna

Energiförbrukning och utsläpp		2010	2009
Totala utsläpp/omsättning	tCO2e/EUR	124	125
Total energiförbrukning/omsättning	MWh/EUR	332	319
Område 1, Energiförbrukning och direkta	Bränsleförbrukning för fordonspark, MWh	220 200	283 219
utsläpp	Förbrukning av naturgas, MWh	54 000	62 4001)
	Direkta utsläpp, tCO2e	85 000	102 6001)
Område 2, Energiförbrukning och indirekta utsläpp	Elförbrukning, MWh	158 000	149 0001)
	Fjärrvärmeförbrukning, MWh	80 500	39 000
	Indirekta utsläpp, tCO2e	73 000	52 0001)
Område 3, övriga indirekta utsläpp	Affärsresor, tCO2e	10 000	27 5001)
	Pendling till arbetet, tCO2e	22 950	24 000

Avfall (ton)

Metallskrot 2)	12 500	9 000
Kartong, papper och trä 2)	5 500	7 000
Riskabelt och elektroniskt avfall, och elavfall 3)	1 100	1 300
Blandat avfall 4)	950	900

Totala siffrorna extrapolerade på basen av fakta som samlats in från de flesta tillverkningsenheter och större serviceenheter.

1) Energiförbrukningen preciserats för 2009 pga mera tillgänglig information och emissionerna omräknats

2) Avfallet till återvinning

3) Hantering av avfallet uppdelat i återvinning, förbränning och annan lämplig behandling beroende på läge.

4) Hantering av avfallet uppdelat i återvinning, förbränning och nedgrävning av sopor beroende på läge.

	GRI-innehållsindex	Sida	Tilläggsinformation
Profil
1	Strategi och analys
1.1	Verkställande direktörens översikt	6
1.2	Centrala verkningar, risker och möjligheter	12–13, 44–49
2	Organisationsprofil
2.1	Organisationens namn	34
2.2	Huvudsakliga varumärken, produkter och tjänster	24–25
2.3	Operativ struktur	2–3, 34, 38
2.4	Huvudkontorets lokalisering	2
2.5	Antal verksamhetsländer och -ställen	2
2.6	Ägandeform och juridisk form	2
2.7	Marknader	2
2.8	Den rapporterade organisationens storlek	2
2.9	Betydande förändringar	4
2.10	Erhållna utmärkelser under rapporteringsperioden		Ej tillämplig
3	Rapportparametrar
3.1	Rapporteringsperiod	26
3.2	Datum för tidigare rapport	26
3.3	Rapporteringscykel	26
3.4	Kontaktinformation angående frågor om rapporten	129
3.5	Process för definition av rapportens innehåll	26
3.6	Avgränsningar av rapporten	26
3.7	Avgränsningar av rapportens omfattning	26
3.8	Rapporteringsgrund för dotterbolag och samföretag	26
3.9	Mätmetoder och beräkningsgrunder	26
3.10	Redovisning av förändringar i tidigare rapporterade uppgifter	31	tabell
3.11	Betydande förändringar jämfört med tidigare rapporteringsperioder	4
3.12	GRI-innehållsindex	32–33
4	Styrning, åtaganden och engagemang
4.1	Bolagsstyrningsstruktur	34
4.2	Styrelseordförandens ställning	36
4.3	Styrelseledamöternas oberoende	36, 54–55
4.4	Mekanismer för aktieägare och anställda att påverka styrelsen	29, 35
4.5	Samband mellan ledningens ersättning och organisationens prestation	40–43
4.7	Processer för kompetensbedömning	37
4.8	Bolagets värderingar, mission och verksamhetsprinciper	10, 26
4.9	Styrelsens rutiner för bevakning av riskhanteringen	44
4.10	Processer för bedömning av styrelsens resultat	37
4.14	Förteckning över intressenter	27
4.15	Identifiering av intressenter	27
4.16	Metoder för att engagera intressenter	27, 35

	GRI-innehållsindex	Sida	Tilläggsinformation
	Ledningsmetod och nyckeltal (huvudindikatorerna, om ej annat angetts)
	Ekonomiskt ansvar
EC1	Skapande och fördelning av direkt ekonomiskt värde	69–106	Bokslutsdelen
EC3	Täckning av fastställda förmånsplaner	86, 100
EC4	Betydande subventioner från offentliga sektorn	85
	Sociala indikatorer
LA1	Arbetskraft	18, 26	Delvis
LA7	Olycksfall, olycksfall med medföljande frånvaro, dödsolyckor, frånvarofrekvens	28
LA12	Andel anställda med regelbundna prestations- och karriärutvärderingar (tilläggsindikator)	28–29
	Mänskliga rättigheter
HR 2	Andel viktiga leverantörer och entreprenörer som granskats beträffande mänskliga rättigheter	30	Delvis
	Samhällsindikatorer
SO2	Andel affärsenheter som analyserats ifråga om korruptionsrisk	46–47	Delvis
SO3	Utbildningar i korruptionsbekämpning	29, 46–47	Delvis
	Produktansvar
PR1	Bedömning av produkters hälso- och säkerhetsaspekter i olika stadier av livscykeln	22–23	Delvis
PR5	Kundtillfredsställelse (tilläggsindikator)	29
	Miljöindikatorer
EN3	Direkt energiförbrukning	31
EN4	Indirekt energiförbrukning	31
EN6	Initiativ för att erbjuda produkter och tjänster som är energieffektiva eller baserar sig på förnybar energi, och initiativens inverkan på energiförbrukningen (tilläggsindikator)	22, 30	Delvis
EN7	Initiativ för att minska indirekt energiförbrukning och erhållna minskningar (tilläggsindikator)	30	Delvis
EN16	Direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser	31
EN17	Andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser	31
EN18	Initiativ att minska växthusgaser och erhållna minskningar (tilläggsindikator)	30	Delvis
EN22	Avfallsmängd	31
EN26	Initiativ för att minska produkternas och tjänsternas miljöpåverkan	22, 30

Förvaltning

Konecranes Abp (Konecranes, Bolaget) är ett finländskt offentligt aktiebolag som i beslutsfattande och förvaltning följer den finska lagen om aktiebolag, Värdepappersmarknadslagen och NASDAQ OMX Helsinkis föreskrifter, samt andra förordningar som gäller börsnoterade bolag och Konecranes bolagsordning.

Konecranes följer de finska börsbolagens förvaltningskod 2010 som trädde i kraft den 1.10.2010. Koden är godkänd av Värdepappersmarknadslagens styrelse och finns tillgänglig på www.cgfinland.fi. Konecranes följer kodens alla rekommendationer. Utgående från förvaltningskodens rekommendation 54 har Konecranes gett ett förvaltningsutlåtande och utgående från rekommendation 47 en rapport om löner och arvoden. Se www.konecranes.com > Investors > Corporate Governance för mera detaljer.

FÖRVALTNINGSSTRUKTUR FÖR KONECRANES-KONCERNEN

Bolagsstämma

Bolagsstämman är Konecranes högsta beslutande förvaltningsorgan. Vid bolagsstämman utövar aktieägarna sin rätt att övervaka och styra Bolagets verksamhet.

En ordinarie bolagsstämma skall hållas inom 6 månader efter utgången av ett finansiellt rapporteringsår. En extra bolagsstämma skall hållas om akteägare med åtminstone 10 procent av bolagets aktier så skriftligen kräver för att behandla ett givet ärende.

De ärenden som skall behandlas vid ordinarie bolagsstämma finns uppräknade i punkt 10 i Konecranes bolagsordning samt i aktiebolagslagen kapitel 5 paragraf 3. Ärendena inkluderar godkännande av bokslut, vinstutdelning, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna och verkställande direktören, val av styrelsemedlemmar och revisorer samt fastställande av deras arvoden. Konecranes bolagsordning finns tillgänglig på bolagets webbsida www.konecranes.com > Investors > Corporate Governance.

Förhandsinformation till aktieägare

Styrelsen sammankallar aktieägarna till bolagsstämma och extra bolagsstämma genom en kallelse som inkluderar de ärenden som ska behandlas. Kallelsen publiceras på Bolagets webbsida, eller i en eller två finländska rikstidningar, eller skickas till aktieägarna per post högst (3) månader och minst tre (3) veckor före bolagsstämman.

Bolaget meddelar på sin webbsida vilket datum aktieägare bör underrätta styrelsen om ett ärende som han eller hon kräver inkluderas i bolagsstämmans dagordning.

Bolaget publicerar bolagsstämmans beslut som börsmeddelande och på sin webbsida utan dröjsmål efter mötet. Bolagsstämmans protokoll, inklusive bilagor därtill som är del av ett taget beslut, kommer att publiceras på bolagets webbsida inom två veckor efter bolagsstämman.

Aktieägares deltagande

Ägare till förvaltarregistrerade aktier uppmanas i god tid begära av sin egendomsförvaltare nödiga anvisningar gällande aktieägarens införande i aktieägarförteckningen, utfärdande av fullmakter samt anmälan till bolagsstämman. Egendomsförvaltarens kontoförande institut anmäler ägare till förvaltarregistrerade aktier som vill delta i bolagsstämman att tillfälligt införas i bolagets aktieägarförteckning. Rätt att delta i bolagsstämman har aktieägare som på bolagsstämmans avstämningsdag har antecknats som aktieägare i Bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ab. Aktieägare vars aktier är registrerade på dennes personliga finska värdeandelskonto är antecknad som aktieägare i Bolagets aktieägarförteckning. Ändringar i aktieinnehav som äger rum efter avstämningsdagen för bolagsstämman påverkar inte aktieägarens rätt att delta i bolagsstämman eller aktieägarens röstantal.

Registrerade aktieägare som vill delta i bolagsstämman ska underrätta Bolaget om sina avsikter på det sätt och under den tid som anges i kallelsen till bolagsstämma. Underrättelse om tillfälligt införande av förvaltarregistrerade aktier i Bolagets aktieägarförteckning betraktas som förhandsanmälan om deltagande i bolagsstämman.

Deltagande genom ombud och fullmakt

Aktieägare kan delta i bolagsstämman personligen eller genom ett bemyndigat ombud. Ombudet ska inneha en daterad fullmakt eller på ett annat tillförlitligt sätt visa att hon/ han har rätt att representera aktieägaren på bolagsstämman. När en aktieägare deltar i bolagsstämman via många bemyndigade ombud som representerar aktieägare med aktier i olika värdepapperskonton, ska aktierna som varje bemyndigade ombud representerar aktieägaren identifieras i samband med registreringen i bolagsstämman.

Om deltagande sker med stöd av fullmakt ska detta uppges i samband med anmälan. Aktieägare och ombud får åtföljas av ett biträde.

Aktieägares rätt att ställa frågor och ge förslag till beslut

Vid bolagsstämman har varje aktieägare rätt att ställa frågor relaterade till ett ärende på bolagsstämmans dagordning. Aktieägaren kan skicka frågan att lämnas till Bolaget på förhand. En aktieägare har också rätt att under bolagsstämman ge beslutsförslag gällande ärenden som hör till bolagsstämman och som finns på dagordningen.

Styrelsemedlemmars, verkställande direktörens och revisorers deltagande i bolagsstämma

Verkställande direktören, styrelsens ordförande och ett tillräckligt antal styrelsemedlemmar ska närvara vid bolagsstämman. Dessutom ska revisorn delta i ordinarie bolagsstämman.

En person som för första gången kandiderar för en styrelsepost ska närvara vid den bolagsstämman där valet förrättas, såvitt det inte finns berättigade skäl till frånvaro.

Bolagsstämman för 2010 hölls 25.3.2010 i Hyvinge, Finland. Sammanlagt 295 aktieägare som representerade ca 46,1 procent av bolagets röster deltog i bolagsstämman, antingen själva eller via fullmakt.

Dokument relaterade till bolagsstämman

Kallelsen till bolagsstämman, dokument till bolagsstämman och beslutsförslag finns tillgängliga på Bolagets webbsida åtminstone tre veckor före bolagsstämman.

Styrelse

Styrelsens arbetsordning

Bolagets styrelse har godkänt en skriftlig arbetsordning som leder dess arbete. Denna arbetsordning kompletterar bestämmelserna i lagen om aktiebolag och Bolagets bolagsordning. Utifrån arbetsordningen kan Bolagets aktieägare utvärdera styrelsens verksamhet. Konecranes styrelses arbetsordning finns tillgänglig på www.konecranes.com > Investors > Corporate Governance.

Uppgifter

Styrelsen är ansvarig för administrationen och lämplig organiseringen av Bolagets verksamhet. Styrelsen har befogenhet och skyldighet att leda och övervaka bolagets verksamhet i enlighet med lagen om aktiebolag, bolagsordningen och övriga tillämpliga finska lagar och bestämmelser. Bolaget strävar efter att iaktta alla regler och bestämmelser tillämpliga på Bolaget och dess dotterbolag (nedan "koncernbolag") utanför Finland, förutsatt att den utländska lagstiftningen inte strider mot finsk lag.

Styrelsen har en allmän skyldighet att verka för Bolagets och aktieägarnas bästa, och svarar för sina åtgärder inför Konecranes aktieägare. Styrelsemedlemmarna ska handla med tillbörlig försiktighet och i god tro, med affärsmässigt omdöme och med utgångspunkt i den information de fått samt på det sätt som de anser vara i Bolagets och aktieägarnas bästa intresse.

Styrelsen beslutar om Bolagets affärsstrategi, om utnämning och entledigande av verkställande direktören, dennes ställföreträdare och Bolagets övriga högsta ledning, om koncernstrukturen, företagsförvärv och försäljningar, finansiella frågor och investeringar. Styrelsen skall också kontinuerligt hålla sig informerad om och följa upp koncernbolagens verksamhet och resultat, riskhanteringen och iakttagandet av tillämpliga lagar liksom också andra frågor som styrelsen fastställer. Styrelsen ska kontinuerligt hålla sig informerad om frågor och åtgärder av stor strategisk betydelse.

Styrelsen utser en sekreterare som närvarar vid alla möten.

Val och mandatperiod

Medlemmarna i Konecranes styrelse väljs av bolagsstämman för en mandatperiod på ett (1) år. Enligt bolagsordningen skall Konecranes styrelse bestå av minst fem (5) och högst åtta (8) personer. Styrelsen väljer inom sig en styrelseordförande. I bolagsordningen finns ingen bestämmelse om att utse styrelsemedlemmar enligt en viss ordningsföljd.

Namnet på person som kandiderar för en styrelsepost skall offentliggöras i kallelsen till bolagsstämman om förslaget framställts av nominerings- och kompensationskommittén eller om kandidaten understöds av aktieägare som innehar minst 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i Bolaget, och om kandidaten samtyckt till valet. Namnen på personer som föreslås till styrelseposter efter det att kallelsen utgått ska offentliggöras separat. Bolaget publicerar kandidaternas biografiska uppgifter på sin webbsida.

2010 bestod styrelsen av åtta (8) medlemmar: Svante Adde,

Tomas Billing, Kim Gran, Stig Gustavson (styrelseordförande), Tapani Järvinen, Matti Kavetvuo, Malin Persson, Mikael Silvennoinen.

De biografiska uppgifterna om styrelsemedlemmarna presenteras på sidorna 54–55 i årsredovisningen. De finns också tillgängliga på www.konecranes.com > Investors > Corporate Governance.

Styrelsemedlemmarnas oberoende

Enligt de finska börsbolagens förvaltningskod 2010 ska majoriteten av styrelsemedlemmarna vara oberoende av Bolaget. Dessutom ska åtminstone två av styrelsemedlemmarna som representerar denna majoritet vara utan några förbindelser av betydelse till viktiga Konecranes aktieägare. Konecranes styrelse utvärderar styrelsemedlemmarnas oberoende och meddelar vilka styrelsemedlemmar den anser vara oberoende av Bolaget och vilka styrelsemedlemmar den anser inte har några förbindelser av betydelse med Konecranes aktieägare.

Alla medlemmar som har valts i styrelsen för Konecranes med undantag av Stig Gustavson, har ansetts vara oberoende av Bolaget. Stig Gustavson anses enligt styrelsens allmänna utvärdering vara beroende av Bolaget p.g.a. hans tidigare och nuvarande position inom Konecranes och eftersom han är en betydande aktieägare i Bolaget.

Alla styrelsemedlemmar är oberoende av Bolagets betydande aktieägare.

Mera detaljerade kriterier för oberoende finns listade i rekommendationen 15 i förvaltningskoden 2010, som finns tillgänglig på www.cgfinland.fi.

Mötespraxis och självutvärdering

Utöver styrelsemedlemmarna och styrelsens sekreterare deltar också Bolagets verkställande direktör och finansdirektör i styrelsemötena. Styrelsemötets föredragningslista och behövligt bakgrundsmaterial levereras på förhand till styrelsemedlemmarna. Konecranes styrelse sammanträder så ofta som det behövs för att den ska kunna sköta sina åligganden. Årligen hålls ca åtta regelbundna styrelsemöten, dessutom kan styrelsen ha möte vid behov.

År 2010 sammanträdde styrelsen 13 gånger. Styrelsemedlemmarna närvar enligt följande:

	Styrelsemöten		Revisionskommitténs möten		Nominerings- och kompensationskommitténs möten
Medlem	Närvaro	Procent	Närvaro	Procent	Närvaro	Procent
Stig Gustavson	13/13	100%	-	-	3/3	100%
Svante Adde	13/13	100%	4/4	100%	-	-
Tomas Billing	12/13	92%	-	-	3/3	100%
Kim Gran	12/13	92%	4/4	100%	-	-
Tapani Järvinen	13/13	100%	4/4	100%	-	-
Matti Kavetvuo	12/13	92%	-	-	2/3	67%
Malin Persson	12/13	92%	-	-	3/3	100%
Mikael Silvennoinen	13/13	100%	4/4	100%	-	-

I genomsnitt var närvaroprocenten 96,2 procent.

Styrelsen och dess kommittéer utför årligen en utvärdering av sitt arbete för att klargöra om styrelsen och dess kommittéer fungerar effektivt. Styrelsen fastställer kriterierna för utvärderingen. Utvärderingen utförs som en intern självutvärdering. Resultatet av självutvärderingen behandlas av styrelsen efter utgången av varje räkenskapsperiod.

Styrelsekommittéer

Styrelsen bistås av revisionskommittén och nomineringsoch kompensationskommittén. Kommittéerna tillsattes första gången 2004.

Revisionskommittén

Styrelsen utser medlemmarna och ordföranden för revisionskommittén bland sina medlemmar. Revisionskommittén ska ha åtminstone tre (3) styrelsemedlemmar som är oberoende av Bolaget. Åtminstone en medlem ska vara oberoende av betydande aktieägare.

Revisionskommittén ska bistå styrelsen i skötseln av dess åligganden i fråga om ändamålsenliga arrangemang av övervakningen av bokföringen och finansiella processer i enlighet med lagen om aktiebolag. Kommitténs uppgifter och ansvarsområden har definierats i en av styrelsen fastställd arbetsordning som en del av Bolagets Kod för Bolagsstyrning, tillgänglig på www.konecranes.com > Investors > Corporate Governande.

Enligt arbetsordningen ska revisionskommittén sammanträda minst fyra gånger om året. Ordföranden ska för styrelsen presentera en rapport över varje möte som revisionskommittén har hållit.

Från och med 25.3.2010 består styrelsens revisionskommitté av följande fyra (4) medlemmar: Svante Adde (ordförande), Kim Gran (medlem), Tapani Järvinen (medlem),

Mikael Silvennoinen (medlem).

Alla medlemmar av revisionskommittén anses vara oberoende av Bolaget och dess betydande aktieägare. Alla medlemmar har tillräcklig kunskap om affärsledning. Dessutom har Svante Adde och Mikael Silvennoinen examen inom affärsadministration och/eller ekonomi.

Revisionskommittén sammanträdde fyra gånger under 2010. I genomsnitt var närvaroprocenten 100 procent. Medlemmarnas deltagande i möten kan ses i tabellen om styrelse- och kommittémöten.

Nominerings- och kompensationskommittén

Styrelsen utser medlemmarna och ordföranden för nominerings- och kompensationskommittén bland sina medlemmar. Nominerings- och kompensationskommittén ska ha 2–4 styrelsemedlemmar. Majoriteten av medlemmarna ska vara oberoende av Bolaget.

Kommittén ska t.ex. förbereda material gällande utnämning av styrelsemedlemmar, verkställande direktör och Bolagets övriga högsta ledning. Kommittén ska också utvärdera verkställande direktörens insatser och ersättning, samt göra upp förslag om Bolagets incentivprogram. Kommitténs uppgifter och ansvarsområden har definierats i en av styrelsen fastställd arbetsordning som en del av Bolagets Kod för Bolagsstyrning, tillgänglig på www.konecranes.com > Investors > Corporate Governance.

Nominerings- och kompensationskommittén ska sammanträda minst en gång per år. Ordföranden ska för styrelsen presentera en rapport över varje möte som kommittén har hållit.

Från och med 25.3.2010 består nominerings- och kompensationskommittén av följande fyra (4) medlemmar: Matti Kavetvuo (ordförande), Tomas Billing (medlem), Stig Gustavson (medlem), Malin Persson (medlem).

Stig Gustavson anses beroende av Bolaget medan alla andra medlemmar av nominerings- och kompensationskommittén är oberoende av Bolaget. Alla styrelsemedlemmar är oberoende av Bolagets betydande aktieägare.

Nominerings- och kompensationskommittén sammanträdde tre gånger under 2010. I genomsnitt var närvaroprocenten 91,7 procent. Medlemmarnas deltagande i möten kan ses i tabellen om styrelse- och kommittémöten.

Styrelsens arvoden

Styrelsearvoden fastställs av bolagsstämman. Ytterligare information om styrelsens arvoden finns i kapitlet Styrelsens kompensation på sida 39.

Verkställande direktören

Konecranes har en verkställande direktör som verkar som VD och koncernchef i enlighet med lagen om aktiebolag. Styrelsen beslutar om utnämning och entledigande av Bolagets verkställande direktör. Verkställande direktören kan vara medlem av styrelsen, men kan inte väljas till styrelseordförande. Nuvarande VD Pekka Lundmark är inte medlem av styrelsen.

Uppgifter

Enligt lagen om aktiebolag är verkställande direktören ansvarig för Bolagets löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av Bolagets verksamhet är osedvanliga eller av stor betydelse, får verkställande direktören vidta endast om styrelsen bemyndigat honom därtill. Verkställande direktören skall sörja för att Bolagets bokföring överensstämmer med lagen och att medelförvaltningen är ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktören svarar också för beredningen av de ärenden som ska behandlas av styrelsen och för strategisk styrning, finansiering, finansiell planering, redovisning och riskhantering.

Verkställande direktörens avtal

Villkoren för verkställande direktörens anställningsförhållande har fastställts i ett skriftligt avtal som styrelsen godkänt.

Verkställande direktörens avtal kan sägas upp med sex månaders varsel när som helst av verkställande direktören själv eller av Bolaget. Om Bolaget sagt upp avtalet utan särskilt skäl utbetalas till verkställande direktören, förutom lön för uppsägningstiden, även en ersättning motsvarande 18 månaders lön och naturaförmåner. Verkställande direktören kan gå i pension vid 60 års ålder, med ett pensionsmål på 60 procent av underliggande lön, exklusive bonus.

Koncernledningen

Konecranes har en tudelad ledningsstruktur bestående av ledningsgruppen och en utvidgad ledningsgrupp.

Ledningsgruppen

Ledningsgruppen består av följande medlemmar: Pekka Lundmark, VD och koncernchef

Hannu Rusanen, vice VD och ansvarig för affärsområdet Service

Mikko Uhari, vice VD och ansvarig för affärsområdet Utrustning

Harry Ollila, vice VD och ansvarig för Market Operations Teo Ottola, finansdirektör Pekka Lettijeff, inköpsdirektör

Ari Kiviniitty, teknologidirektör

Ledningsgruppsmedlemmarnas biografiska uppgifter finns på sida 50–51.

Ledningsgruppen bistår VD:n i hans arbete. Koncernledningen har ingen officiell bolagsrättslig ställning enligt bolagsordningen, men dess roll i Konecranes ledningsorganisation, förberedandet av strategin och beslutsfattandet är de facto betydande.

Den utvidgade ledningsgruppen

Den utvidgade ledningsgruppen består förutom av ledningsgruppsmedlemmarna av direktörerna för de olika regionerna, direktören för lagärenden, HR direktören, direktören för marknadsföring och kommunikation, samt direktören för informationsteknologi.

Den utvidgade ledningsgruppen består av följande medlemmar:

Pekka Lundmark, VD och koncernchef

Hannu Rusanen, vice VD, ansvarig för affärsområdet Service

Mikko Uhari, vice VD, ansvarig för affärsområdet Utrustning

Harry Ollila, vice VD, ansvarig för Market Operations

Teo Ottola, finansdirektör

Pekka Lettijeff, inköpsdirektör

Ari Kiviniitty, teknologidirektör

Pierre Boyer, direktör, Västeuropa, Mellanöstern och Afrika Aku Lehtinen, direktör, Norden, Östeuropa och Indien (f.o.m. 1.2.2010)

Pekka Päkkilä, direktör, Norden, Östeuropa och Indien (t.o.m. 31.1.2010)

Tom Sothard, direktör, Amerika

Ryan Flynn, direktör, Asien och Stillahavsområdet (f.o.m. 1.9.2010)

Edward Yakos, direktör, Sydasien och Stillahavsområdet (t.o.m. 31.8.2010)

Sirpa Poitsalo, direktör, lagärenden

Jaana Rinne, HR direktör

Mikael Wegmüller, direktör, marknadsföring och kommunikation

Antti Koskelin, direktör för informationsteknologi

Den utvidgade ledningsgruppens medlemmars biografiska information finns på sida 50–53.

F.o.m. den 1.9.2010 slog Konecranes ihop regionerna Nordostasien och Sydasien till en region. Den nya regionen Asien och Stillahavsområdet (APAC) leds av Ryan Flynn. Ryan Flynn var tidigare direktör för regionen Nordostasien.

Den utvidgade ledningsgruppen kommer att fokusera på en systematisk översikt över framskridandet av strategiutveckling och -implementering.

Verksamheten inom affärsområdena är länkad och synergidriven. Affärsområdena leds vardera av en vice VD som ansvarar för det dagliga arbetet inom respektive affärsområde, som har det slutliga vinst- och förlustansvaret i koncernen.

Fyra (fem t.o.m. 31.8.2010) regiondirektörer koordinerar koncernens verksamhet i olika regioner under Market Operations funktionen. Regionorganisationen och affärsområdena tillsammans utgör en enhetlig kundkontakt för koncernen, och har som huvudmål att maximera koncernens position inom alla regioner. Regiondirektören har, inom de riktlinjer som getts av affärsområdena, linjeansvar för verksamheten på fältet, som innefattar underhållstjänster och utrustningsförsäljning. De har även ansvar för att koordinera och erbjuda administrativa tjänster för verksamheter som inte direkt rapporterar till dem, såsom tillverkning.

Koncernstaben utgör en gemensam resurs som hanterar viktiga ärenden och intressen som gäller hela koncernen.

Mötespraxis

Koncernledningsgruppen ska sammanträda så ofta som behövs, vanligtvis varje månad. Den utvidgade ledningsgruppen ska sammanträda regelbundet två gånger per år. Dessutom håller den utvidgande ledningsgruppen månatliga möten under verkställande direktörens ledning för att gå igenom verksamheten och resultatutvecklingen tillsammans med andra direktörer. Affärsområdena och regionerna har egna ledningsgrupper som sammanträder regelbundet.

Kompensation

Principer för kompensationsarrangemang

Idén med kompensationsarrangemangen är att motivera Konecranes anställda till goda prestationer och att öka deras engagemang att uppnå Konecranes affärsmål. Kompensationsarrangemangens mål är att främja konkurrensförmågan och finansiell framgång på långsikt, samt att gynna ett ökat ägarvärde för Bolagets aktieägare.

Avsikten är att alla anställda, som en del av hans/hennes totala kompensation, har en varierande andel som baserar sig på personens prestation. Storleken på den varierande andelen varierar beroende på personens uppgift, organisationsnivå och ansvarsområden. De varierande andelarna i kompensationen baserar sig vanligtvis på Bolagets och/ eller enhetens finansiella resultat och den personliga prestationen. Kompensationsarrangemangen är skriftliga och innehåller numeriska evalueringar om möjligt.

Beslutsprocessen

Styrelsearvodena fastställs av bolagsstämman utgående från nominerings- och kompensationskommitténs rekommendationer.

Nominerings- och kompensationskommittén granskar och utfärdar direktiv i anslutning till koncernens kompensationsarrangemang. Nominerings- och kompensationskommittén utvärderar verkställande direktörens insatser. Utgående från utvärderingen och övrig relevant information beslutar styrelsen om verkställande direktörens totala kompensationsarrangemang.

Dessutom fastställer nominerings- och kompensationskommittén kompensationsarrangemang för de ledningsgruppsmedlemmar som rapporterar direkt till verkställande direktören. Verkställande direktören fastställer utvidgade ledningsgruppsmedlemmars kompensationsarrangemang.

Övriga kompensationsarrangemang ska också bekräftas enligt 'en-över' principen, d.v.s. en förmans förman måste alltid godkänna en persons kompensationsprinciper.

Styrelsens kompensation

Styrelsearvoden fastställs av bolagsstämman. Styrelsens kompensation enligt beslut av föregående bolagsstämma:

Kompensation som betalts till styrelsemedlemmar

	Årligt arvode 2010
Styrelseordförande	100 000,00
Videordförande	60 000,00
Styrelsemedlem	40 000,00
Arvode per styrelsemöte	1 500,00

Styrelsemedlemmarnas resekostnader ersattes också.

Styrelsemedlemmarnas kompensation kan också betalas i form av aktier. Styrelsemedlemmar anställda av Konecranes får ingen separat kompensation för sitt medlemskap i styrelsen. Styrelsemedlemmar som inte hör till den högsta ledningen får inga aktieoptioner.

Styrelsemedlemmarnas arvoden totalt 2010

	Årsarvode,	Arvoden betalda som	Antal aktier betalade som	Arvoden för kommitté
	kontant 2010, EUR	aktier 2010, EUR	del av arvodet 2010	möten 2010, EUR	Betalt totalt 2010
Gustavson Stig, styrelseordförande	60 004,96	39 995,04	1 718	4 500,00	104 500,00
Adde Svante, styrelsemedlem	40 000,00	0,00	0	6 000,00	46 000,00
Billing Tomas, styrelsemedlem	24 006,64	15 993,36	687	4 500,00	44 500,00
Gran Kim, styrelsemedlem	24 006,64	15 993,36	687	6 000,00	46 000,00
Järvinen Tapani, styrelsemedlem	24 006,64	15 993,36	687	6 000,00	46 000,00
Kavetvuo Matti, styrelsemedlem	24 006,64	15 993,36	687	3 000,00	43 000,00
Persson Malin, styrelsemedlem	24 006,64	15 993,36	687	4 500,00	44 500,00
Silvennoinen Mikael, styrelsemedlem	24 006,64	15 993,36	687	6 000,00	46 000,00
Totalt	244 044,80	135 955,20	5 840,00	40 500,00	420 500,00

Verkställande direktörens kompensation

Verkställande direktörens insatser utvärderas av nominerings- och kompensationskommittén. Utgående från utvärderingen och övrig relevant information beslutar styrelsen om verkställande direktörens totala kompensationsarrangemang.

Kompensationsarrangemangen inkluderar en grundlön, naturaförmåner, pensionsprogram och resultatbaserat bonusprogram. Verkställande direktörens bonusprogram baserar sig på Bolagets lönsamhet och tillväxt. Bonuset kan vara högst 50 procent av verkställande direktörens årliga baslön. Dessutom har styrelsemedlemmarna möjlighet, men inte skyldighet, att sätta vissa strategiska mål som kan ge extra bonus, höst 50 procent av verkställande direktörens årliga baslön.

Enligt pensionsprogrammet kan verkställande direktören gå i pension vid 60 års ålder, med ett pensionsmål på 60 procent av underliggande lön, exklusive bonus.

Verkställande direktörens lön och förmåner visas i tabellen.

Lön, bonus och andra förmåner	2010, EUR	2009, EUR
Lön och förmåner	402 022	382 938
Bonus	176 880	198 000
Ägda optionsrättigheter (antal optioner 31.12)	194 000	154 000
Aktieinnehav (antal aktier 31.12)	180 000	180 000
Aktieinnehav genom KCR Management Oy (antal aktier 31.12)	0	144 437
Övriga aktier efter aktiebyte (antal aktier)	83 606	-
Totalt aktieinnehav (antal aktier)	263 606	324 437
Pensionsålder	60 år	60 år
Pensionsmål	60 %	60 %
Uppsägningstid	6 månader	6 månader
Avgångsvederlag	18 månaders lön och naturaförmåner	18 månaders lön och naturaförmåner

Verkställande direktörens kompensation

Vid utgången av 2010 hade Konecranes en lånefordran på 211 736 EUR gentemot VD och koncernchef Pekka Lundmark med ränta på 2,544 procent. Lånet avser en skattebetalning till följd av incitamentsprogrammet riktat till VD och koncernchefen 2006. En överklagan av den ålagda betalningen har inlämnats och lånet gäller tills överklagandeproceduren är avslutad.

Konecranes koncernledning bildade ett företag med namnet KCR Management Oy i maj 2009. KCR Management Oy förvärvade 517 696 Konecranes Abp-aktier från marknaden. Förvärvet finansierades genom kapitalinvesteringar av cheferna med ett sammanlagt belopp på cirka 1,3 miljoner EUR samt genom ett lån på ungefär 7,1 miljoner EUR från Konecranes Abp. KCR Management Oy ägdes av de chefer som ingick i koncernens utvidgade ledningsgrupp vid bildandet av KCR Management Oy.

Arrangemanget utvidgade och fortsatte incitamentsprogrammet för verkställande direktören 2006. I samband med etableringen av det nya arrangemanget ändrades den femåriga överlåtelsebegränsningen för de 100 000 aktier som såldes till verkställande direktören i samband med 2006 års incitamentsprogram, så att verkställande direktören fick rättighet att avyttra dessa aktier på marknaden, under förutsättning att de erhållna medlen investerades i KCR Management Oy.

Enligt de avtal som reglerade KCR Management Oy hade KCR Management Oy skyldighet att återbetala lånet från Konecranes Abp i förtid om aktiekursen i Konecranes Abp annat än tillfälligt överskred en viss nivå som var fastställd i avtalen. Detta villkor uppfylldes i december 2010. Styrelsen i Konecranes Abp beslutade att lånet skulle återbetalas genom ett aktiebyte där Konecranes Abp förvärvar samtliga aktier i KCR Management Oy. För att genomföra aktiebytet beslutade styrelsen för Konecranes Abp om en riktad nyemission där bolaget skulle, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till teckning, erbjuda sammanlagt 281 007 nya Konecranes-aktier till aktieägarna i KCR Management Oy mot vederlag i aktier (aktiebyte). Vid aktiebytet överlämnade aktieägarna i KCR Management Oy de aktier de ägde i KCR Management Oy och fick nya Konecranes Abp-aktier i utbyte. De nya aktierna är föremål för överlåtelsebegränsning enligt styrelsens beslut i maj 2009 och som löper ut den 1.11.2012. VD och koncernchef Pekka Lundmark hade en andel på 27,9 procent i KCR Management Oy och som ett resultat av aktiebytet fick han 83 606 aktier i Konecranes.

De nya aktierna har registrerats på tecknarnas värdeandelskonton och registrerades i handelsregistret den 13.1.2011 och är föremål för offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki sedan den 14.1.2011.

Ersättning till koncernledningen (Utvidgad ledningsgrupp)

Nominerings- och kompensationskommittén granskar och utfärdar riktlinjer för bolagets kompensationssystem. Dessutom bekräftar nominerings- och kompensationskommittén ersättningarna till ledningsgruppsmedlemmar som rapporterar direkt till verkställande direktören. Kompensationsarrangemang till andra medlemmar i den utvidgade ledningsgruppen bekräftas av verkställande direktören. Kompensationsarrangemangen omfattar normalt grundlön, naturaförmåner (vanligen tjänstebil och mobiltelefon), premiebaserade pensionsprogram och prestationsbaserade bonusprogram. Bonusprogrammen grundar sig alltid på skriftliga avtal. Bonuskriterierna varierar men är ofta baserade på koncernens fem nyckelprestationsområden: säkerhet, kunder, människor, tillväxt och lönsamhet. Bonusar är kopplade till en individs prestation och prestationen av den enhet som han/hon tillhör. Numeriska utvärderingskriterier används i stället för personliga bedömningar. Den maximala bonusprocenten baseras på personens ansvarsnivå och var år 2010 30 eller 40 procent av personens årliga grundlön. År 2011 varierar den maximala bonusprocenten för medlemmar i den utvidgade ledningsgruppen mellan 30–50 procent.

De finländska medlemmarna i den utvidgade ledningsgruppen har en premiebaserad grupp-pensionsförsäkring, som kan tas ut från 60 års ålder. Pensionsåldern för medlemmarna i den utvidgade ledningsgruppen följer dock lagen om pension för arbetstagare (ArPL). En medlem av den utvidgade ledningsgruppen deltar i ett kompletterande premiebaserat pensionsförsäkringsprogram, som ersätts till fullo. Pensionsåldern för personen i fråga är 60 år.

Den utvidgade ledningsgruppens kompensation, exklusive VD och koncernchef

Lön, bonus och andra förmåner	2010, EUR	2009, EUR
Lön och förmåner	2 986 504	2 557 089
Bonus	396 534	649 355
Innehav av optionsrätter (antal optioner 31.12)	957 000	964 200
Aktieinnehav (antal aktier 31.12)	256 218	276 018
Aktieinnehav indirekt genom KCR Management Oy (antal aktier 31.12)	0	373 259
Ytterligare aktier till följd av aktiebyte (antal aktier)	183 467	-
Totalt aktieinnehav (antal aktier)	439 685	649 277

Grundlönerna för medlemmarna i den utvidgade ledningsgruppen var oförändrade från 2009 till 2010. Skillnaderna i "Lön och förmåner" mellan 2009 och 2010 förklaras främst av förändringar i antal medlemmar i den utvidgade ledningsgruppen och deras ansvar samt att vissa medlemmar i den utvidgade ledningsgruppen frivilligt avstod från vissa monetära förmåner 2009.

Konecranes koncernledning bildade ett företag med namnet KCR Management Oy i maj 2009. KCR Management Oy förvärvade 517 696 Konecranes Abp-aktier från marknaden. Förvärvet finansierades genom kapitalinvesteringar av cheferna med ett sammanlagt belopp på cirka 1,3 miljoner EUR samt genom ett lån på ungefär 7,1 miljoner EUR från Konecranes Abp. KCR Management Oy ägdes av de chefer som ingick i koncernens utvidgade ledningsgrupp vid bildandet av KCR Management Oy.

Enligt de avtal som reglerade KCR Management Oy hade KCR Management Oy skyldighet att återbetala lånet från Konecranes Abp i förtid om aktiekursen i Konecranes Abp annat än tillfälligt överskred en viss nivå som var fastställd i avtalen. Detta villkor uppfylldes i december 2010. Styrelsen i Konecranes Abp beslutade att lånet skulle återbetalas genom ett aktiebyte där Konecranes Abp förvärvar samtliga aktier i KCR Management Oy. För att genomföra aktiebytet beslutade styrelsen för Konecranes Abp om en riktad nyemission där bolaget skulle, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till teckning, erbjuda sammanlagt 281 007 nya Konecranes-aktier till aktieägarna i KCR Management Oy mot vederlag i aktier (aktiebyte). Vid aktiebytet överlämnade aktieägarna i KCR Management Oy de aktier de ägde i KCR Management Oy och fick nya Konecranes Abp-aktier i utbyte. De nya aktierna är föremål för överlåtelsebegränsning enligt styrelsens beslut i maj 2009 och som löper ut den 1.11.2012.

De nya aktierna har registrerats på tecknarnas värdeandelskonton och registrerades i handelsregistret den 13.1.2011 och är föremål för offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki sedan den 14.1.2011.

Det finns inga lån till den utvidgade ledningsgruppen (utom VD och koncernchefen) vid utgången av perioden 2010 och 2009.

Optionsprogram

Bolaget har ett antal optionsprogram för sina nyckelpersoner, som innefattar högsta ledningen och mellanchefer samt anställda i vissa expertbefattningar.

Optionsprogram kräver vederbörligt beslut av en bolagsstämma, och alla planer har enhälligt antagits av de relevanta bolagsstämmorna. Vissa större institutionella aktieägare har antagit riktlinjer för optionsprogram. Dessa riktlinjer ger råd om acceptabel (maximal) utspädningseffekt, incitamentsnivåer, låsningsperioder, längd på program osv. Bolagets optionsprogram är utformade att följa dessa riktlinjer i all väsentlighet.

Syftet med optionsprogrammen är att motivera nyckelpersoner att bidra till bolagets långsiktiga framgång och att lägga grunden till ett gemensamt engagemang för att skapa aktieägarvärde. En viktig målsättning är också att stärka känslan av gemensamt ägande inom ledningen, som är värdefullt för ett bolag som Konecranes, vars verksamhet omfattar flera länder, kulturer och kundbranscher.

Styrelsen beslutar om utdelning av optioner till nyckelpersoner enligt förslag från verkställande direktören. Optioner till verkställande direktören beviljar styrelsen utan föredragning. Konecranes Abp:s utestående optionsplaner omfattar optionsserierna 2007A, 2007B, 2009A och 2009B. Optionsrätterna 2007C utdelades inte och dessa optionsrätter förföll i enlighet med optionsrättsvillkoren för 2007C den 31.12.2009. Optionsrätterna 2009C godkändes av bolagsstämman 2009 men har inte ännu utdelats. En sammanfattning av optionsprogram och antal otecknade optionsrätter baserat på utestående optionsprogram och antal anställda som tillhör optionsprogram finns på Konecranes webbsida www.konecranes.com > Investors > Share information > Stock option plans.

Vid utgången av 2010 omfattades cirka 200 anställda av koncernens optionsrätter. Mer information om optionsrätterna finns tillgänglig på sidorna 95 av Bokslutet, not 29.

Rapport om löner och arvoden

Utgående från förvaltningskodens rekommendation 47 har Konecranes gett en rapport om löner och arvoden. Rapporten om löner och arvoden finns på Bolagets webbsida www.konecranes.com > Investors > Corporate Governance.

Insiders

Konecranes styrelse har antagit insiderregler för Bolaget. Dessa regler bygger på Värdepappersmarknadslagen, Finansinspektionens normer och NASDAQ OMX Helsinkis insiderregler för börsbolag som trädde i kraft från den 9.10.2009.

Konecranes offentliga insiderregister inkluderar styrelsemedlemmar, verkställande direktör, styrelsens sekreterare, koncernens revisorer och medlemmarna i den utvidgade ledningsgruppen samt genom beslut av Bolaget även andra personer med liknande positioner inom koncernen. Konecranes företagsspecifika insiderregister omfattar dessutom personer som av Bolaget definierats såsom insiders och som regelbundet innehar insiderinformation på grund av deras ställning i Bolaget.

En insider tillåts ingen handel i Konecranes aktier eller värdepapper som berättigar till aktier fr.o.m. första dagen efter utgången av kvartalet till att delårsrapporten för ifrågavarande period publicerats. Dessutom är handel inte tillåtet under hela publiceringsdagen. Bolaget upprätthåller även projektspecifika insiderregister över Bolagets alla insiderprojekt. En projektspecifik insider tillåts ingen handel i Konecranes aktier förrän projektet avslutats.

Konecranes register över insiderinnehav upprätthålls av Bolagets direktör för lagärenden som ansvarar för att Bolaget följer gällande insiderregler och bestämmelser om anmälningsskyldighet. Bolaget upprätthåller sitt offentliga och företagsspecifika insiderregister i Euroclear Finland Ab:s SIRE-system.

En förteckning över Konecranes offentliga insiders och deras aktie- och optionsinnehav finns till påseende i NetSireregistret.

Revision

Den lagstadgade revisionens huvudsakliga uppgift är att bestyrka att bokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens resultat och ekonomiska ställning under räkenskapsperioden. Räkenskapsperioden för Konecranes är ett kalenderår. Revisorn rapporterar regelbundet om sina iakttagelser till styrelsens revisionskommitté. Revisorn är förpliktad att granska riktigheten av bokslutet och Bolagets bokföring under räkenskapsperioden samt att till bolagsstämman avge en revisionsberättelse om den granskning han utfört. Konecranes revisorer utses av bolagsstämman tillsvidare. Samma revisor med yttersta ansvar får inte tjänstgöra mer än sju räkenskapsperioder. Ett förslag till val av revisor förbereds av revisionskommittén och ska meddelas i kallelsen till bolagsstämman. Revisionskommittén eftersträvar att regelbundet ordna ett anbudsförfarande om valet av externa revisorer.

Ernst & Young Oy har varit Bolagets externa revisor fr.o.m. år 2006. År 2010 var Roger Rejström revisor med huvudansvar. År 2010 uppgick kostnaden för revision av bolagen i Konecranes koncernen till sammanlagt 1 641 000 EUR. Därutöver betalades sammanlagt 760 000 EUR till Ernst & Young för övriga tjänster levererade till koncernen.

RISKHANTERING, INTERN KONTROLL OCH INTERN REVISION

Konecranes styrelse har definierat och antagit riskhanteringsprinciper som baserar sig på allmänt accepterade principer för internationell god bolagsstyrning. Revisionskommittén utvärderar bolagets riskhantering och interna kontroll och rapporterar till styrelsen om dess tillräcklighet och lämplighet.

Riskhanteringsprinciper

En risk är allt som klart kan påverka Konecranes möjlighet att nå sina affärsmål och genomföra sina strategier. Riskhanteringen utgör en del av Konecranes kontrollsystem och är avsedd att garantera att alla risker som kan relateras till företagets verksamhet är identifierade och hanteras tillfredställande och riktigt, så att kontinuiteten i verksamheten hela tiden säkerställs.

Koncernens riskhanteringsprinciper utgör en bas för riskhantering inom Konecranes-koncernen, och varje bolag eller enhet inom koncernen är ansvarig för sin egen riskhantering. Detta betraktelsesätt garanterar den bästa möjliga kunskapen om lokala förhållanden, erfarenhet och relevans.

Enligt koncernens riskhanteringsprinciper är riskhanteringen en kontinuerlig och systematisk aktivitet, som har som mål att skydda anställda mot personskador, säkra koncernbolagens och hela koncernens tillgångar, samt att säkerställa stabil och lönsam finansiell verksamhet. Genom att minimera skador från realiserade risker och genom att optimera riskhanteringskostnader, säkras Konecranes-koncernens långvariga konkurrenskraft.

Märkbara risker för Konecranes

Konecranes har analyserat sina strategiska, operativa och finansiella risker samt skaderisker. Riskerna som listas nedan och de beskrivna riskhanteringsmetoderna är endast exempel och inte på något vis fullständiga.

Marknadsrisker

Efterfrågan på Konecranes produkter och tjänster påverkas av den globala ekonomins utveckling och av konjunkturcyklerna inom Konecranes kundindustrier. För industrikranar varierar investeringar i kapital enligt utvecklingen av den industriella produktionen och produktionskapaciteten medan efterfrågan på hamnutrustning följer utvecklingen inom global transport och på kort sikt hamnarnas investeringscykler. Efterfrågan på underhåll styrs av kundernas beläggningsgrader. Förutom risker relaterade till försäljningsvolymer kan också förändringar i efterfrågan skapa överkapacitet och sålunda påverka marknadspriserna.

Konecranes har för avsikt att öka vinstandelen för service och därmed minska beroendet av ekonomiska konjunkturer. I allmänhet är efterfrågan på tjänster mindre volatil än efterfrågan på utrustning.

Som en del av sin strategi strävar Konecranes efter att upprätthålla en vidsträckt geografisk närvaro för att balansera olika ekonomiska trender på olika marknadsområden. Konecranes begränsar även riskerna från förändringar i efterfrågan inom olika kundsegment och efterfrågan på vissa produkter genom att ha en varierande kundbas och genom att kunna erbjuda ett brett produktsortiment.

Under 2010 fortsatte Konecranes att ägna ansenliga resurser på att förstärka sin synlighet på marknaden och till att aktivt söka tillgängliga möjligheter. Emedan Konecranes är medveten om marknadsriskerna utgår företaget ifrån att det med hjälp av rätt attityd har rikliga tillväxtmöjligheter.

Teknologiska risker

Konecranes inser att det finns olika hot och möjligheter relaterade till utvecklingen av nya produkter och tjänster inom industrin. En aktiv hantering av intellektuella rättigheter är av väsentlig betydelse på den globala marknaden.

Konecranes följer hela tiden utvecklingarna inom marknaden och konkurrenterna för att i ett tidigt skede upptäcka tecken på förändringar i produkter, marknader och kundbehov.

Hängiven produktutveckling med formella processer har gjort att Konecranes har kunnat behålla sitt ledarskap genom att erbjuda avancerad teknologi, produkter och tjänster som lyfter kundernas verksamheter. Företagsförvärv har gjorts och kommer fortsättningsvis att göras för att bolaget ska få tillgång till avancerad teknologi. Konecranes säkerställer att dess innovationer är skyddade genom internationella patent där detta går att tillämpa, även varumärkena är skyddade.

Under 2010 fortsatte Konecranes att fokusera på fjärrövervakningstjänster, på att effektivt utvidga detta produktinnehåll och öka den installerade basen. Med den här produkten förfinar Konecranes sensorisk data från kranar till information med innehåll. Efter professionella analyser i Konecranes globala tekniska center (GTS) kan informationen hjälpa oss att lyfta våra kunders affärer med hjälp av förbättrade produkter och serviceval.

Affärsverksamhet på tillväxt- och utvecklingsmarknader

Konecranes har tillverknings- och leverantörsnätverk i många utvecklingsländer. En del av omsättningen sker i tillväxtmarknader och utvecklingsländer. Plötsliga förändringar i det politiska klimatet, ekonomiska eller lagliga ramar i dessa områden kan ha en ogynnsam effekt på Konecranes verksamhet. Konecranes utför noggranna undersökningar av det politiska, sociala och ekonomiska klimatet i dessa länder för att säkerställa att bolaget känner till utvecklingen där.

Riskerna som kan relateras till tillväxt- och utvecklingsmarknader balanseras av Konecranes starka globala närvaro och en mer stabil serviceverksamhet i utvecklade marknader, som Europa och Nordamerika.

Tillväxtmarknaderna kommer att utgöra en betydande marknadsmöjlighet i framtiden eftersom den ekonomiska tillväxten i genomsnitt förväntas vara snabbare på tillväxtmarknader än globalt. Konecranes kommer att fortsätta sina ansträngningar att utvidga sin närvaro i dessa områden.

Under 2010 fortsatte Konecranes att investera i tillväxtmarknaderna och de utvecklade marknaderna via förvärv och genom att ytterligare förstärka sin närvaro i områdena.

Personal

Konecranes verksamhetsmöjligheter är beroende av att det finns yrkeskunnig personal att tillgå, på medarbetarnas arbetsförmåga och expertis. Förmågan att rekrytera och behålla personal är mycket viktig för Konecranes framgång. Om detta inte lyckas kan det ha ogynnsamma effekter på Konecranes förmåga att genomföra sina strategier. En årlig översikt över medarbetarnas tillfredsställelse ger viktig information om den allmänna arbetstillfredsställelsen, ledarskapet och engagemanget. Resultaten av översikterna används för att främja utvecklingen inom ormåden som kommunikation och ledarskap.

Konecranes styr de personalrelaterade utmaningarna genom ett professionellt HR team, som vid behov använder externa resurser. Utvecklingen och implementeringen av globalt harmoniserade personalprocesser fortgick 2010.

Konecranes fortsatte att investera i utbildning. Tillgången på utbildning ansågs god i personalundersökningen 2010. Den fortsatta pensioneringen av kunnig personal utmanade Konecranes till att utöka överföringen av kunskap och färdigheter till yngre anställda. Utvecklingssamtal med överordnade, möjligheter att påverka det egna arbetet, arbetsrotation och möjligheter att inleda nya karriärmöjligheter, både lokalt och globalt betonades särskilt.

Förvärv

Misslyckade företagsköp och misslyckad integration av förvärvade bolag kan resultera i sänkt lönsamhet eller hämma genomförandet av företagets strategi. Konecranes minskar riskerna relaterade till företagsförvärv genom att noggrant analysera bolaget före köpet, vid behov anlitas externa rådgivare.

Under 2010 fortsatte Konecranes att utveckla förvärvsprocessen.

Produktionsrisker

Konecranes strategi är att behålla egen produktion av vissa huvudkomponenter som tillför mervärde och/eller konkurrensfördelar. Det finns olika risker involverade i de olika aspekterna inom produktionen – exempelvis styrningen av produktionskapacitet, operativ effektivitet, kontinuitet och kvalitet.

Åtgärderna att öka den distribuerade produktionen av vissa huvudkomponenter som traditionellt har producerats endast på en ort fortsatte. Arbetet med att förbättra säkerheten och funktionaliteten hos de större enheterna fortsatte under 2010.

Materialhantering och inköpsrisker

Materialhantering och inköpsverksamhet kräver proaktivitet och utveckling för att undvika olika risker som till exempel kan relateras till prissättning, kvalitet, kapacitet, tillgänglighet och lagervärden. Ineffektivitet på dessa områden kan ha en ogynnsam effekt på Konecranes lönsamhet. Konecranes styr inköp och logistik centralt för de material och komponenter som är viktiga för verksamheten. Avtal med huvudleverantörer syftar till att optimera dessa inköp globalt.

Under 2010 fortsatte Konecranes att standardisera inköpsprocesserna och inköpsavtalen på global basis. Inköpsorganisationen förstärktes ytterligare och utvecklingen av relaterade system fortgick. Konecranes inledde regelbundna ledningsmöten med utvalda nyckelleverantörer för att förbättra det operativa resultatet. För att garantera materialtillgången för Konecranes fortsatte vi även att förbättra efterfrågans visibilitet för leverantörsbasen.

Kvalitetsrisker

Hög kvalitet på produkter, affärsmetoder, processer och tjänster ses som huvudelement för att minska riskerna för Konecranes verksamhet. De flesta koncernbolagen och alla större koncern-verksamheter använder sig av certifierade kvalitetsmetoder. Ett flertal nya kvalitetscertifikat tillämpades och erhölls under året och certifieringsarbetet fortsätter. Konecranes fortsatte att ägna sig åt att förstärka kvaliteten genom att utvidga tidigare utvecklingar mot global kvalitetssamordning och utveckling med avancerad kvalitetsutbildning och en global kvalitetsorganisation.

Leverantörsrisker

Konecranes inser att vissa nyckelleverantörer representerar pris- och kontinuitetsrisker eftersom de vore svåra att ersätta. Vid större produktionsstörningar är det möjligt att dessa kunde hämma Konecranes leveranskapacitet. Kvalitetsrisker och defekter i levererade komponenter är i sak kvalitetsrisker för Konecranes.

För att minska leverantörsriskerna söker Konecranes konstant konkurrenskraftiga, alternativa underleverantörer, samtidigt som man förbättrar samarbetet med existerande leverantörer. Alternativa försäljare, då de finns tillgängliga, höjer priskonkurrensen, ökar produktionskapaciteten och minskar risken för Konecranes att vara beroende av en säljare.

Under 2010 fortsatte Konecranes att koncentrera inköpen till nyckelleverantörer och utvidgade leverantörsbasen som man bedriver aktivt samarbete med när det gäller att utveckla affärsprocesserna. Med utvalda nyckelleverantörer inledde vi samarbete i fråga om riskhanteringsrutiner och planeringen av det fortsatta samarbetet.

Informationsteknologiska risker

Konecranes IT ansvarar för alla IT-tjänster, applikationer och tillgångar som används i alla Konecranes bolag. Konecranes verksamhet är beroende av tillgång, tillförlitlighet och kvalitet i information och av dess säkerhet och integritet. Alla problem och incidenter relaterade till informationssäkerheten kan ha en negativ effekt på företagets verksamhet.

Konecranes använder sig av tillförlitliga informationsteknologiska lösningar och använder effektiv styrning av informationssäkerhet för att undvika dataförluster och förhindra att datainformationens säkerhet, tillgänglighet och integritet äventyras. Både interna och externa IT tjänster används för att säkra hög tillgänglighet, flexibilitet, kontinuerliga tjänster och snabb återhämtning vid eventuella tillfälliga avbrott i huvudtjänsterna.

Konecranes IT slutförde framgångsrikt harmoniseringen av IT tjänster för slutanvändarenheter, affärsapplikationer och datacentraler under 2010. Detta har gjort det möjligt för Konecranes att fokusera IT-utvecklingen på områden med högre mervärde och på en förstärkt fokusering på verksamheten.

Under 2010 allokerade Konecranes IT ansenliga resurser på att utveckla affärsapplikationerna. Som en del av projektet med att harmonisera Konecranes verksamhetsprocess återspeglar detta den allmänna utvecklingen av Konecranes IT. Under 2010 omorganiserades Konecranes IT till en stödtjänstfunktion som inte längre är en integrerad del av huvudkontorets verksamhet som tidigare.

Avtalsmässiga rättstvister och produktansvar

Konecranes kan uppträda som part i olika typer av rättegångar och tvister i olika länder. Dessa rättegångar, anspråk och andra tvister är typiska för vår industri och i enlighet med en världsomfattande verksamhet som innefattar ett brett sortiment av produkter och tjänster. Frågorna kan gälla avtalsmässiga rättstvister, garantifordran, produktansvar (inklusive konstruktionsfel, produktfel, misslyckande att varna och asbestansvar), anställningar, fordonstvister och andra generella skadeståndsanspråk. Dessa risker kontrolleras genom en kontinuerlig övervakning av våra verksamheter, förbättrad produktsäkerhet, kundutbildning och detaljerade försäljningsvillkor. Vi ger även ut skriftliga regler för olika sakfrågor för att säkra efterföljelse av lagar, regler och Konecranes egna principer inom hela koncernen. Stor vikt läggs vid utbildning för att säkra att anställda är medvetna om och efterföljer gällande lagar, regelverk och principer som kan relateras till deras arbete. När så behövs tar vår juridiska avdelning hjälp av externa experter.

Illegala aktiviteter

Konecranes eftersträvar att följa alla lagar och regler, men överträdelser mot Konecranes riktlinjer som resulterar i olagliga aktiviteter kan skapa olika hot mot företaget. Konecranes anser att de potentiella riskerna är begränsade, även om man tar med i beräkningen att olagliga aktiviteter, även i liten skala, kan skada företagets anseende och negativt påverka dess finansiella situation och resultat. Interna processer, översyn, revisioner och praktiska verktyg minskar exponeringen för risker.

Under 2010 fortsatte Konecranes att ordna utbildning i goda lednings- och styrningsmetoder, och poängterade sin inställning till illegala aktiviteter. Code of Conduct reviderades 2010 och utbildning inleddes.

Skaderisker

Skaderiskerna inkluderar risker för avbrott i verksamheten, hälso- och säkerhetsrelaterade risker, miljörisker, bränder och andra katastrofer, naturkatastrofer och risker relaterade till säkerhet i fastigheter. Konecranes identifierar och utvärderar dessa risker kontinuerligt som en del av verksamhetsprocesserna. Konecranes har vidtagit försiktighetsåtgärder mot skaderisker genom att tillämpa olika säkerhets- och hälsoriktlinjer, certifieringsprinciper, räddningsplanering samt säkerhetsinstruktioner i fastigheter. Konecranes har även försökt att förbereda sig inför förverkligandet av risker genom olika försäkringsprogram och kontinuerligt förbättrat beredskapen för olika potentiella krissituationer.

Under 2010 fortsatte Konecranes kraftiga investeringar i att förstärka det viktigaste resultatindexet: de anställdas säkerhet. Ökad global resursering, tävling i säkerhetsinnovationer, fokuserade säkerhetsprojekt internt och med underleverantörer och kunder är exempel på pågående säkerhetsåtgärder.

Finansiella risker

Koncernen tillämpar ett förhållningssätt där hanteringen av de finansiella riskerna i huvudsak är koncentrerad inom Konecranes finansavdelning. Finansavdelningen verkar inom Konecranes Finance Oy som koncernens finansiella förmedlare vid huvudkontoret. Konecranes Finance Oy är inte en resultatenhet i den bemärkelse att enheten ska maximera sin vinst. Företaget har som mål att betjäna koncernens operativa företag genom att reducera deras finansiella risker. Koncernens globala verksamhet involverar finansiella risker i form av marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Den viktigaste marknadsrisken relateras till transaktioner i utländsk valuta.

Ansvaret för identifiering, utvärdering och kontroll av de finansiella riskerna från koncernens globala affärsverksamhet är uppdelat mellan affärsenheterna och Konecranes Finance Oy.

Enheterna skyddar sina risker internt med finansavdelningen. Majoriteten av koncernens financiella risker kanaliseras via Konecranes Finance Oy, där de effektivt kan utvärderas och kontrolleras.

Nästan all finansiering, penninghantering och valutahantering med banker och andra externa motparter hanteras centralt av Konecranes Finance Oy i enlighet med koncernens treasury-principer. Endast i enstaka fall, där lokala centralbanksbestämmelser förhindrar anlitandet av koncerntjänster för valutasäkring, måste detta göras direkt mellan ett operativt bolag och en bank, under kontroll av finansavdelningen.

Konecranes Finance Oy använder sig av ett treasurysystem som möjliggör att transaktioner kan utföras i realtid och ger detaljerad dokumentation över aktiviteter och lönsamhet. Standardrapportering görs varje vecka och täcker kommersiella och finansiella kassaflöden på gruppnivå, exponering för transaktioner i utländsk valuta, skuldsättning, derivatportfölj samt motpartskreditrisk för finansiella transaktioner. Dessutom deltar alla koncernens företag i den månatliga interna och externa finansiella rapporteringen.

Se anteckning 3 i den finansiella rapporten och i styrelsens verksamhetsberättelse för en detaljerad översikt av den finansiella riskhanteringen.

Försäkringar

Som en del av den övergripande riskhanteringen granskar koncernen kontinuerligt sina försäkringsvillkor. Försäkringsavtal används för att tillräckligt täcka alla risker som är ekonomiskt eller förnuftigt försäkringsmässiga.

Intern revision

Den interna revisionsfunktionen inom Konecranes är en självständig, objektiv försäkrings- och konsultenhet som hjälper organisationen att uppnå sina mål. Enheten utvärderar effektiviteten i riskhantering, kontroll och styrprocesser och utreder alla anmälningar om misstänkta incidenter som kan lämnas personligen eller via en ny, tillförlitlig rapporteringskanal via e-post.

Den interna revisionen verkar i enlighet med en revisionsplan som har godkänts av styrelsens revisionskommitté. Enhetens arbetsmetoder baseras på de professionella standarder som har satts upp av IIA, Institute of Internal Auditors. Den interna revisionsfunktionens funktioner har utvecklats till processorienterade revisioner istället för revisioner av enstaka enheter.

Administrativt rapporterar den interna revisionsenheten till koncernens finansdirektör, men interna revisionsaktiviteter rapporteras även regelbundet till styrelsens revisionskommitté.

Intern kontroll och riskhantering

av den finansiella rapporteringen Den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen är

avsedd att ge rimlig säkerhet i fråga om den finansiella rapporteringens pålitlighet och för beredningen av finansiella utlåtande för externa ändamål i enlighet med allmänt antagna redovisningsprinciper, tillämpliga lagar och bestämmelser och andra krav som ställs på noterade bolag. Riskhanteringen betraktas som en integrerad del av den löpande affärsverksamheten. Koncernens riskhanteringsprinciper utgör en bas för riskhantering inom Konecranes, medan varje bolag eller enhet inom koncernen är ansvarig för sin egen riskhantering. Den här principen gäller också riskhanteringen i anslutning till den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Koncernen är verksam i en matrisorganisation där en dimension utgörs av två affärsområden, Service och Utrustning. Båda affärsområdena är därutöver indelade i flera affärsenheter, leveransenheter och olika stödfunktioner. Affärsområdena ansvarar för exempelvis produkt/serviceutbudet och den globala lönsamheten.

Den andra dimensionen inom matrisorganisationen är Market Operations. Fyra regioner leder och kontrollerar dessa frontfunktioner: Amerika, APAC, WEMEA (Västeuropa, Mellanöstern och Afrika) och NEI (Norden, Östeuropa och Indien). Market Operations ansvarar till exempel för kundgränssnittet som omfattar försäljning och service.

Finansiella mål ställs upp och planeringen/uppföljningen genomförs inom bägge dimensioner i matrisorganisationen i enlighet med Konecranes-koncernens allmänna affärsmål. Affärsområdet Service följs normalt upp utifrån lönsamhetsansvariga servicebranscher och affärsenheter medan affärsområdet Utrustning i huvudsak kontrolleras av affärsenheter indelade i affärslinjer.

Förvaltningen och affärsledningen inom Konecranes baserar sig på våra företagsvärden: vår tillit till människor, total satsning på service och varaktig lönsamhet. Kontrollmiljön är grunden för alla andra element inom den interna kontrollen och för främjandet av de anställdas medvetenhet om nyckelfrågor. Den stödjer genomförandet av strategin och säkerställer att regelverk iakttas. Styrelsen och koncernledningen definierar Konecranes-koncernens kontrollmiljö utifrån koncernens principer, anvisningar och ramar i samband med finansiell rapportering. I dessa ingår till exempel Code of Conduct och Konecranes finansrapporteringsmanual Controller's Manual, som utgör de huvudsakliga arbets-

Kontrollmiljö

Huvudprinciperna av kontrollprocessen för finansrapporteringen.

redskapen för redovisning och principerna för finansiell rapportering när det gäller att tillhandahålla information, riktlinjer och anvisningar. Tolkningen och tillämpningen av redovisningsstandarderna koncentreras till koncernens finansfunktion. Riktlinjerna och anvisningarna för rapportering uppdateras vid behov och ses över minst en gång om året.

Kontrollåtgärder

Koncernledningen bär det operativa ansvaret för de interna kontrollerna. Finanskontrollåtgärderna har byggts in i koncernens affärsprocesser och i ledningens tillsyn över verksamheten. Koncernen har identifierat och dokumenterat viktiga interna kontroller som direkt ingår i den finansiella processen eller via en annan process. Det sammanlagda antalet identifierade finansiella internkontroller uppgår till ca 100. Alla lagliga enheter och affärsenheter har sina egna fastställda controller-funktioner. Representanter från controllerfunktionerna deltar både i planeringen och i utvärderingen av varje enhets verksamhet. De säkerställer att den månatliga finansiella rapporteringen och kvartalsrapporteringen följer koncernens principer och anvisningar och att all finansiell rapportering görs i enlighet med den tidtabell som koncernen har fastslagit. Ledningen följs upp med hjälp av månatliga rapporteringsrutiner och resultatöversiktsmöten.

Övervakning

Koncernen utför årligen självutvärderingar som går ut på att de ansvariga controllers bedömer hur effektiva de utvalda interna kontrollerna är. I koncernen ingår även en Intern revision. Den interna revisionen ansvarar främst för övervakningen och utvärderingen av effektiviteten hos bolagets riskhanteringssystem och systemet för den interna kontrollen. Den interna revisionen planerar verksamheten i samarbete med revisionskommittén som godkänner en årlig revisionsplan. Revisionskommittén får direkta rapporter av externa revisorer och diskuterar och följer upp revisorernas synpunkter. De externa revisorerna deltar även i revisionskommitténs möten. Koncernens finansiella resultat granskas i samband med varje styrelsemöte. Styrelsen och revisionskommittén granskar alla externa finansiella rapporter före de offentliggörs.

Kommunikation

Controller's Manual och rapporteringsinstruktioner och anvisningar läggs ut på Konecranes intranät och är tillgängliga för personalen. Dessutom ordnar koncernen, affärsområdena och regionerna möten på vilka informationen som gäller den finansiella processen och rutiner delges. Information till koncernens aktieägare läggs regelbundet ut på Konecraneskoncernens webbsida. I syfte att säkerställa att informationen är uttömmande och korrekt har koncernens utarbetat anvisningar för extern kommunikation. Dessa definierar hur, vem och när information ska delges och säkerställer att alla krav på informationen uppfylls, samt förstärker ytterligare den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Konecranes lanserade 2010 ORiGO, ett systemprojekt för att vidare utveckla och implementera harmoniserade processer som definierats i tidigare utvecklingsprogram, höja insynen i verksamheten och sålunda förbättra beslutsfattandet liksom också minska på antalet IT-system. Den interna kontrollmiljön kommer att förbättras tack vare tillämpningen av gemensamma och enhetliga processer och en gemensam systemplattform. Övervakningen av effektiviteten hos de interna kontrollerna kommer likaså att bli transparentare när det nya systemet har tagits i bruk.

Ledningsgruppen

Pekka Lundmark

f. 1963 Verkställande direktör och koncernchef Medlem i ledningsgruppen sedan 2004 Anställd sedan 2004 Dipl.ing. Tidigare arbetslivserfarenhet: KCI Konecranes 2004–2005: vice VD Hackman Abp 2002–2004: koncernchef

Startupfactory 2000–2002: verkställande partner Nokia koncernen 1990–2000: olika chefspositioner

Betydande förtroendeuppdrag: Marimekko Abp: styrelseordförande Teknologiindustrin rf: styrelseordförande Finlands Näringsliv EK: vice styrelseordförande Aktieinnehav: 180 000 (per 31.12.2010) + 83 606 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 194 000 aktier

Teo Ottola

f. 1968 Finansdirektör Medlem i ledningsgruppen sedan 2007 Anställd sedan 2007 Ekon. mag. Tidigare arbetslivserfarenhet: Elcoteq SE 2004–2007: finansdirektör Elcoteq Network Oyj 1999–2004: Senior Vice President

Elcoteq Network Oyj 1998–1999: Group Business Controller Elcoteq Lohja Oy 1996–1998: Business Controller Rautaruukki Oy 1992–1996: Financial Planner Aktieinnehav: - (per 31.12.2010) + 24 385 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 116 000 aktier

Harry Ollila

f. 1950 Vice VD och ansvarig för Market Operations Medlem i ledningsgruppen sedan 1994 Anställd sedan 1991 Dipl. ing. Tidigare arbetslivserfarenhet: KCI Konecranes/Konecranes 2005–2009: regionschef, Nordostasien KCI Konecranes 2001–2005: vice VD, Koncernutveckling KCI Konecranes 1997–2001: landschef, Europa KCI Konecranes 1994–1997: teknisk ledare A. Ahlström Oy 1972–1991: olika positioner bl.a. för Ahlström Pyropower 1986–1991: teknisk direktör; Projects and Engineering, Pyropower, USA 1981–1986: direktör Aktieinnehav: 128 888 (per 31.12.2010) + 24 385 (registrerad 13.1.2011)

Optioner omfattande: 107 000 aktier

Mikko Uhari

f. 1957 Vice VD och ansvarig för affärsområdet Utrustning Medlem i ledningsgruppen sedan 1997 Anställd sedan 1997 Tekn. lic. Tidigare arbetslivserfarenhet: KCI Konecranes/Konecranes 2005–2009: VD, affärsområdet Nya Produkter KCI Konecranes 2004–2005: VD, Specialkranar (Tunga Lyftdon) KCI Konecranes 1997–2003: VD, Hamn- och varvskranar. KONE-koncernen 1982–1997: olika chefspositioner inom Wood Handling–divisionen, (Andritz sedan 1996–), bl.a. 1996–1997: vice VD, Marknadsföring, 1992–1996: vice VD, affärsområdet Projekt, 1990–1992: direktör, Wood

Aktieinnehav: 74 750 (per 31.12.2010) + 24 385 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 126 000 aktier

Handling, Finland.

Hannu Rusanen f. 1957

Vice VD och ansvarig för affärsområdet Service Medlem i ledningsgruppen sedan 2004 Anställd sedan 2003 Dipl. ing. Tidigare arbetslivserfarenhet:

KCI Konecranes/Konecranes

2003–2006: regionschef, Norden

ABB Finland 1995–2002: vice VD, Service Tampella Oy 1982–1995: olika chefspositioner i Finland och i USA Aktieinnehav: 20 000 (per

31.12.2010) + 24 385 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 126 000 aktier

Ari Kiviniitty

f. 1957 Teknologidirektör Medlem i ledningsgruppen sedan 2005 Anställd sedan 1983 Dipl. ing.

Tidigare arbetslivserfarenhet:

KCI Konecranes 2004–2005: vice VD, Standardlyft KCI Konecranes 2002–2004: chef för telferfabriken KCI Konecranes 1999–2001: chef för produktutveckling KCI Konecranes 1996–1998: teknisk chef, Komponenter, Singapore

Betydande förtroendeuppdrag:

Medlem i FEM (The European Federation of Materials Handling Equipment Manufacturers); medlem i Teknologiindustrins arbetsgrupp för affärs- och teknologiutveckling Aktieinnehav: 3 700 (per 31.12.2010) + 13 934 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 68 000 aktier

Pekka Lettijeff

f. 1961 Inköpsdirektör Medlem i ledningsgruppen sedan 2008 Anställd sedan 2008 Examen inom företagsekonomi, Växjö Universitet, Sverige Tidigare arbetslivserfarenhet: Nokia Siemens Networks 2007–2008:

chef för globala inköp Nokia Networks 2001–2006: direktör för global materialanskaffning och inköp Astra Zeneca 2000–2001: direktör för global materialanskaffning och inköp General Motors 1994–1999: flera olika ledarpositioner inom globala inköpsverksamhet i USA och Tyskland

Saab Automobile 1986–1994: flera olika ledarpositioner inom globala inköpsverksamhet i Sverige och Tyskland Aktieinnehav: - (per 31.12.2010) + 13 934 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 30 000 aktier

Den utvidgade ledningsgruppen

Förutom ledningsgruppsmedlemmarna består den utvidgade ledningsgruppen av:

Pierre Boyer

f. 1959 Direktör, regionen WEMEA (Västeuropa, Mellanöstern och Afrika) Medlem i ledningsgruppen 2006–2009 Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 2006 HEC Paris

Tidigare arbetslivserfarenhet:

Carrier Corporation 2005–2006: direktör, Commercial Refrigeration, EMEA Carrier-ERD Distribution, Nederländerna och Frankrike 2004–2005: VD Carrier-Fincoil Oy, Finland 2001–2003: VD Carrier Refrigeration Operations, USA 1999–2001: direktör, Marknadsföring och Produktplanering Carrier Transicold Europe, Ranska 1995–1999: direktör, Försäljning och Marknadsföring Före Carrier, arbetade Boyer på Groupe Legris Industries division för mobila kranar, PPM. Aktieinnehav: - (per 31.12.2010) + 18 579 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 106 000 aktier

Aku Lehtinen

f. 1969

Direktör, regionen NEI (Norden, Östeuropa och Indien)

Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2010 Anställd sedan 1994 Dipl.ing.

Tidigare arbetslivserfarenhet:

Konecranes 2008–2010: direktör, Sydosteuropa Konecranes 2006–2008: direktör, RTG-kranar KCI Konecranes 2005–2006: försäljningsdirektör, Yard Cranes KCI Konecranes 2001–2004: försäljningschef, hamnkranar KCI Konecranes 2000–2001: produktchef KCI Konecranes 1994–2000: Olika ansvarspositioner inom projekt- och produktstyrning i Thailand, Israel och Finland. Aktier: -

Optioner omfattande: 37 000 aktier

Tom Sothard f. 1957

Direktör, regionen Amerika Medlem i ledningsgruppen 1995–2009 Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 1983 B.Sc. (marknadsföring) Tidigare arbetslivserfarenhet:

KCI Konecranes 2001–2006: VD, affärsområdet Underhållstjänster KCI Konecranes 1995–2002: vice VD i koncernen, Nordamerika

KONE Corporation/KCI Konecranes 1989–2001: VD för affärsområdet Underhållstjänster, Nordamerika KONE Corporation 1984–1988: vice VD för affärsområdet Underhållstjänster, Nordamerika Robbins and Myers 1980–1984: distriktschef Aktieinnehav: 5 200 (per 31.12.2010) + 18 579 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 66 000 aktier

Ryan Flynn

f. 1971 Direktör, regionen APAC (Asien och Stillahavsomådet) Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 2005 MBA, BCom

Tidigare arbetslivserfarenhet:

Konecranes Abp, Kina 2005–2009: Direktör, Hamnar & Truckar NFS Industrial Machinery, Sydafrika 2003–2005: Direktör Afinta Motor Corporation, Sydafrika 1996–2000: Direktör Standard Bank, Sydafrika 1990–1996: Affärsdirektör Aktieinnehav: - Optioner omfattande:

34 000 aktier

Sirpa Poitsalo f. 1963

Direktör, lagärenden

Medlem i ledningsgruppen 1999–2009 Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 1988 Jur. kand.

Tidigare arbetslivserfarenhet:

KCI Konecranes 1997–1998: assisterande chefsjurist KCI Konecranes/KONE Corporation 1988–1997: jurist Aktieinnehav: 23 400 (per 31.12.2010) + 6 967 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 58 000 aktier

Jaana Rinne

f. 1962 HR direktör Medlem i ledningsgruppen 2007–2009 Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 1986 Ekon. mag.

Tidigare arbetslivserfarenhet:

KCI Konecranes/Konecranes 2004–2006: personaldirektör för Service; KCI Konecranes 1997–2004: olika positioner inom personaladministration för Standardlyft KONE Corporation/ KCI Konecranes 1986–1997: olika positioner inom ekonomiförvaltningen Aktieinnehav: - (per 31.12.2010) + 6 967 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 20 000 aktier

Mikael Wegmüller

f. 1966

Direktör, marknadsföring och kommunikation Medlem i ledningsgruppen 2006–2009 Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 2006 Ekon. mag.

Tidigare arbetslivserfarenhet: Publicis Helsinki 2003–2006: operativ direktör SEK & GREY 2000–2003: direktör

Publicis Törmä 1997–2000: planeringsdirektör Finelor (numera L'Oreal Finland) 1993–1997: försäljnings- och marknadsföringschef Chips Abp 1991–1993: produktgruppschef Aktieinnehav: - (per 31.12.2010) + 6 967 (registrerad 13.1.2011) Optioner omfattande: 48 000 aktier

Antti Koskelin

f. 1970 Direktör, informationsteknologi Medlem i den utvidgade ledningsgruppen sedan 2009 Anställd sedan 2009 Ingenjör, informationsteknologi Tidigare arbetslivserfarenhet: Nokia-koncernen 1994–2008: olika globala ledarpositioner i USA och i Finland Aktieinnehav: 280 Optioner omfattande: 15 000 aktier

STYRELSE

Stig Gustavson

f. 1945 Styrelseordförande sedan 2005. Styrelsemedlem sedan 1994 och medlem i nominerings- och kompensationskommittén sedan 2006. Dipl.ing., tekn.dr. (h.c.), Bergsråd Huvudsyssla: styrelsemedlemskap Tidigare arbetslivserfarenhet KCI Konecranes Abp 1994 – 2005: VD och koncernchef KONE Cranes 1988 – 1994: VD KONE Corporation 1982 – 1988, Sponsor Oy 1978 – 1982, RAY (Raha-Automaattiyhdistys) 1976 – 1978 och Wärtsilä Oy Ab 1970 – 1976: olika chefsbefattningar

Betydande aktuella förtroendeuppdrag

Handelsbanken i Finland: styrelseordförande Dynea Oy: styrelseordförande Stiftelsen Arcada: styrelseordförande Cramo Oyj: styrelseordförande Oy Mercantile Ab: vice styrelseordförande Vaisala-koncernen: styrelsemedlem IK Investment Partners: Senior Industrial Advisor Aktier: 2 038 490

Svante Adde

f. 1956 Styrelsemedlem sedan 2004 och medlem i revisionskommittén sedan 2004, ordförande för

revisionskommittén sedan 2008. Civ.ekon. DHS Huvudsyssla: verkställande direktör, Pöyry Capital, London Tidigare arbetslivserfarenhet Compass Advisers, London 2005 – 2007: verkställande direktör Ahlstrom Corporation 2003 – 2005: nansdirektör Lazard London och Stockholm 2000 – 2003: verkställande direktör Lazard London 1989 – 2000:

direktör Citibank 1979 – 1989: direktör Betydande aktuella förtroendeuppdrag Meetoo AB: styrelsemedlem Aktier: 4 395

Tomas Billing

f. 1963 styrelsemedlem sedan 2009 och medlem i nominerings- och kompensationskommittén sedan 2009. Examen i affärsadministration från Handelshögskolan i Stockholm Huvudsyssla: VD, Nordstjernan AB Tidigare arbetslivserfarenhet Hufvudstaden AB 1997 – 1999:

VD AB Custos 1996 – 1997: direktör Monark Bodyguard 1994 – 1996: VD Proventus AB 1989 – 1994: investeringschef Salomon Brothers International Ltd 1987 – 1989: Fixed Income Salesman

Betydande aktuella förtroendeuppdrag:

NCC AB: styrelseordförande Nordstjernan Industriutveckling AB: styrelseordförande Välinge Flooring Technology AB: styrelseordförande Aktier: 11 648

Kim Gran

f. 1954 Styrelsemedlem sedan 2007 och medlem av revisionskommittén sedan 2007. Dipl.ekon. Huvudsyssla: VD och koncernchef, Nokian Renkaat Oyj Tidigare arbetslivserfarenhet Nokian Renkaat, personbilsdäck 1995 – 2000: vice VD Betydande aktuella förtroendeuppdrag Gummiindustrin rf:

styrelseordförande Kemiindustrin rf: vice styrelseordförande YIT Oyj: styrelsemedlem Nokian Renkaat Oyj: styrelsemedlem Aktier: 3 627

Tapani Järvinen

f. 1946 Styrelsemedlem sedan 2009 och medlem i revisionskommittén sedan 2009. Dipl.ing. tekn. lic.

Huvudsyssla: styrelsemedlemskap Tidigare arbetslivserfarenhet Outotec Oyj 2006 – 2009: VD och koncernchef

Outokumpu Technology, Finland 2003 – 2006: VD och koncernchef

Outokumpu Abp, Finland 2000 – 2005: vice VD och ledningsgruppsmedlem Compañía Minera Zaldívar, Chile 1994 – 2000: VD

Betydande aktuella förtroendeuppdrag

Okmetic Oyj: styrelsemedlem Outotec Oyj: styrelsemedlem Normet Oy: styrelsemedlem Talvivaara Mining Company Plc: styrelsemedlem Aktier: 1 888

Matti Kavetvuo

f. 1944 Styrelsemedlem sedan 2001 och ordförande för nomineringsoch kompensationskommittén sedan 2009. Medlem i revisionskommittén 2004 – 2008. Dipl.ing., ekon.mag. Huvudsyssla: styrelsemedlemskap Tidigare arbetslivserfarenhet Pohjola-Gruppen 2000 – 2001: verkställande direktör Valio 1992 – 1999: verkställande direktör Orion Yhtymä 1985 – 1991: verkställande direktör Instrumentarium 1979 – 1984: verkställande direktör Betydande aktuella förtroendeuppdrag Lassila & Tikanoja Abp: styrelseordförande Orion Oyj: vicestyrelseordförande Aktier: 4 543

Malin Persson

f. 1968

Styrelsemedlem sedan 2005 och medlem av nomineringsoch kompensationskommittén sedan 2005. Civ.Ing.

Huvudsyssla: verkställande direktör, Volvo Technology Corporation

Tidigare arbetslivserfarenhet Volvo Group: Innehavare av olika chefspositioner inkl.

AB Volvo: vice VD, koncernstrategi och affärsutveckling Volvo Logistics Corp: vice VD, affärs- och logistikutveckling Betydande aktuella förtroendeuppdrag Hexpol AB: styrelsemedlem Volvo Trucks AB: styrelsemedlem Aktier: 2 856

Mikael Silvennoinen

f. 1956 Styrelsemedlem sedan 2008 och medlem av revisionskommittén sedan 2008. Ekon.mag. Huvudsyssla: VD och koncernchef, Pohjola Bank Plc Tidigare arbetslivserfarenhet Pohjola koncernen 1989 – 1997: Olika chefsbefattningar

Wärtsilä koncernen 1986 – 1989: Group Treasurer Betydande aktuella förtroendeuppdrag Pohjola Insurance Group Plc: styrelseordförande Unico Banking Group: Steering Committee ledamot Aktier: 2 327

Bokslut

Innehåll

58	Styrelsens verksamhetsberättelse
69	Koncernens resultaträkning – IFRS
70	Koncernens balansräkning – IFRS
72	Förändringar i koncernens eget kapital – IFRS
73	Koncernens finansieringsanalys – IFRS
74	Noter till koncernbokslutet
107	Konecranes koncernen 2006–2010
108	Definitioner av nyckeltalen
109	Förteckning över aktier och andelar

58	Styrelsens verksamhetsberättelse
69	Koncernens resultaträkning – IFRS
70	Koncernens balansräkning – IFRS
72	Förändringar i koncernens eget kapital – IFRS
73	Koncernens finansieringsanalys – IFRS
74	Noter till koncernbokslutet
107	Konecranes koncernen 2006–2010
108	Definitioner av nyckeltalen

112	Moderbolagets resultaträkning – FAS
113	Moderbolagets finansieringsanalys – FAS
114	Moderbolagets balansräkning – FAS
116	Bokslutets noter, moderbolaget
120	Styrelsens förslag till bolagsstämman
121	Revisionsberättelse
122	Information till investerare
125	Aktier och aktieägäre

Styrelsens verksamhetsberättelse

Ändringar i rapporteringsmetoden

Konecranes förändrade sin struktur från början av 2010 så att affärsområdena Standardlyft och Tunga Lyftdon slogs ihop till ett affärsområde: Utrustning. Den externa segmentrapporteringen ändrades också för att motsvara koncernens operativa struktur. Från början av 2010 rapporterar Konecranes två segment: Service och Utrustning. Fastän antalet segment minskades från tre till två ökar Konecranes segmentrapporteringen med mer information än tidigare på kvartalsbasis. Den nya informationen omfattar EBITDA (rörelseresultat före räntor, skatt, avskrivningar och nedskrivningar), avskrivningar och nedskrivningar, sysselsatt kapital, avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) och investeringar.

För att ytterligare förbättra transparensen i segmentens lönsamhet har allokeringen av koncernkostnaderna till affärsområdena omdefinierats. Tidigare rapporterades de centrala kostnaderna för Market Operations, inköpsfunktioner, FoU och IT som icke allokerade koncernkostnader. Från och med 2010 kommer dessa kostnader att allokeras till affärsområdena. Rapporteringen av centrala kostnader för juridiska ärenden, marknadsföring och kommunikation, finansiering, HR och allmän administration förblir oförändrad. Dessa kommer fortsättningsvis att rapporteras som icke allokerade koncernkostnader. Dessutom har rapporteringen om eliminering av intern marginal (konsolideringsposter) gällande inventarier ändrats som ett resultat av färre segment och p.g.a. att interna marginaler inom affärsområdena ingår i rörelsevinsten för respektive affärsområde.

Konecranes publicerade jämförelsesiffrorna för 2009 gällande ändringen av segmentrapporteringen i ett börsmeddelande den 24 februari 2010.

Vidare har orealiserade valutakursskillnader som uppstår vid säkring av handelsfordringar och skulder och som inte omfattas av IFRS säkringsredovisning rapporterats som del av omsättning och kostnader för sålda varor före rörelsevinsten för 2010. Tidigare rapporterades dessa poster som finansiella intäkter och kostnader. Det är inte möjligt att exakt beräkna effekten av denna förändring på siffrorna för 2009 och följaktligen har inte siffrorna för 2009 omdefinierats. Uppskattningsvis torde dock förändringen ha endast en mindre inverkan på segmentens rörelsevinst 2009. Vinsten före skatt 2009 påverkas inte.

Från och med utgången av 2010 består orderstocken för affärsområdena Service och Utrustning endast av externa beställningar. Den här ändringen i rapporteringen avslutar behovet av att eliminera den interna orderstocken. De historiska siffrorna har inte omräknats. Elimineringen av den interna orderstocken har historiskt sett varit mindre än 20 MEUR. Den här ändringen i rapporteringsmetoden påverkar inte koncernens orderstock.

Marknadsöversikt

Återhämtningen i världsekonomin som började under hösten 2009 fortsatte under 2010. Driven av en fördelaktig penningpolitik och låga räntesatser förbättrades de globala makroindikatorerna på bred basis och kom i många fall t.o.m. att överskrida förväntningarna. Tillväxtmarknaderna fortsatte att växa betydligt snabbare än de utvecklade länderna.

Det ekonomiska nyhetsflödet i Europa dominerades av oron för ett flertal europeiska länders ekonomier och flera länder tillkännagav åtstramningsåtgärder för att reducera sina budgetsunderskott. Trots ökad turbulens på finansmarknaden förblev ändå de makroekonomiska indikatorerna generellt positiva. Exportstyrda ekonomier, liksom Tyskland och Sverige, uppvisade den kraftigaste återhämtningen.

Det ekonomiska nyhetsflödet i USA dominerades av oron för en ny recession på grund av den dämpade aktiviteten inom byggnadssektorn, den höga arbetslösheten och allmän skuldreducering. Makroekonomiska indikatorer visade en långsam återhämtning i den allmänna ekonomin.

Liksom åren innan drev den kinesiska ekonomin den globala tillväxten. Den indiska ekonomin fortsatte att vinna betydelse globalt.

Den industriella beläggningsgraden förbättrades både i Europa och i USA, men var historiskt sett ändå låg. Inköpschefsindexen pekade uppåt runt om i världen och mot en expansion inom den ekonomiska aktiviteten, som trots allt började mattas av mot slutet av året.

Efterfrågan på ny utrustning fortsatte generellt att lida av överkapacitet inom kundsegmenten, speciellt under första hälften av året. Efterfrågan på industrikranar påverkades av bristen på större investeringar inom industrin medan efterfrågan på komponenter främjades av bredare användarbas och ersättning av gammal utrustning. Antalet nya förfrågningar inom segmenten energi, sophantering, papper och massa ökade medan antalet förfrågningar inom verkstadsindustrin och stålindustrin förblev oförändrad.

Återhämtningen i världsekonomin som var kraftigare än förväntat var särskilt synlig inom containertrafiken. De världsomspännande containervolymerna ökade med 13 procent och nådde upp till den förra toppnivån 2008. Det här återspeglade sig i en större efterfrågan på lyfttruckar och reachstackers. Efter en lugn start på året ledde de högre transportvolymerna till ökad projektaktivitet med containerhamnarna mot slutet av året.

Den intensiva priskonkurrensen fortgick på grund av överkapaciteten inom krantillverkningsindustrin.

Efterfrågan på tjänster i anslutning till lyftutrustning ökade tack vare en förbättring av beläggningsgraden

	10–12/2010	10–12/2009	Förändr. %	1–12/2010	1–12/2009	Förändr. %	Förändr. % i jämförbara valutakurser
EMEA	258,3	244,2	5,8	823,2	928,0	-11,3	-13,4
AME	135,8	113,7	19,5	468,2	479,5	-2,4	-8,1
APAC	75,3	71,1	6,0	254,8	263,8	-3,4	-11,6
Totalt	469,4	428,9	9,5	1 546,3	1 671,3	-7,5	-11,5

Omsättning per region, MEUR

hos kunderna. Kunderna har också fortsatt att visa ökat intresse för köp av utlokaliserade underhållstjänster. Nya slag av tjänster som utnyttjar de senaste IT- och mätningsteknologierna har visat sig vinna alltmer popularitet.

Priserna för stål- och sjöfrakt steg under årets första hälft men jämnades ut under det tredje kvartalet. Kopparpriset var högt och steg ytterligare mot slutet av året. Värdet på US-dollarn steg mot euron under första halvåret. Under det tredje kvartalet var utvecklingen den motsatta, men under det fjärde kvartalet stärktes dollarn igen mot euron.

Observera: Om inget annat anges avser siffrorna inom parentes samma period föregående år.

Orderingång

Orderingången för 2010 steg med 13,9 procent till 1 536,0 MEUR (1 348,9). Inom Service steg orderingången med 21,5 procent och inom Utrustning med 7,5 procent. Orderingången steg i Amerika och Asien och Stillahavsområdet, men sjönk i Europa, Mellanöstern och Afrika på grund av färre beställningar inom Utrustning.

Under januari–december stod beställningar från tillväxtmarknaderna för ungefär 40 procent av det totala antalet beställningar, jämfört med över 30 procent år 2009. Företagsförvärv bidrog med cirka 3 procent till orderingången under januari-december.

Orderingången för fjärde kvartalet steg med 32,3 procent från året innan och med 27,9 procent från tredje kvartalet till 477,7 MEUR (361,1). Orderingången inom Service ökade med 26,7 procent och inom Utrustning med 33,2 procent. Orderingången steg i alla geografiska regioner. Orderingången växte kraftigast i Asien och Stillahavsområdet följt av Amerika.

Orderstock

Värdet på orderstocken var vid utgången av 2010 totalt 756,2 MEUR (607,0), vilket är 24,6 procent högre än i slutet av 2009. Orderstocken ökade med 11,3 procent från tredje kvartalet då den låg vid 679,7 MEUR. Service stod för 103,3 MEUR (14 procent) och Utrustning för 652,9 MEUR (86 procent) av den sammanlagda orderstocken vid utgången av december.

Omsättning

Koncernens omsättning för hela året 2010 sjönk med 7,5 procent och uppgick till totalt 1 546,3 MEUR (1 671,3). Omsättningen inom Service ökade med 6,1 procent men sjönk med 14,9 procent inom Utrustning som en följd av den tunnare orderstocken vid början av året. Företagsförvärv bidrog med cirka 2 procent till omsättningen för januari–december.

Fjärde kvartalets omsättning steg med 9,5 procent från motsvarande period 2009 och uppgick till 469,4 MEUR (428,9). Omsättningen inom Service ökade med 24,0 procent och inom Utrustning med 1,6 procent.

År 2010 var den regionala fördelningen enligt följande: EMEA 53 (56), Amerika 30 (29) och APAC 16 (16) procent.

Valutakurseffekt

I jämförelse med motsvarande period i fjol påverkade valutakurseffekten beställningarna och omsättningen positivt under perioden januari-december. Den rapporterade orderingången steg med 13,9 procent och med 9,1 procent i jämförbara valutakurser. Den rapporterade omsättningen sjönk med 7,5 procent och med 11,5 procent i jämförbara valutakurser. Under fjärde kvartalet ökade den rapporterade orderingången med 32,3 procent medan ökningen i jämförbara valutakurser var 25,5 procent. Den rapporterade omsättningen ökade med 9,5 procent och med 3,3 procent i jämförbara valutakurser.

Inom Service överträffade den ökade rapporterade orderingången januari-december på 21,5 procent ökningen på 15,1 procent i jämförbara valutakurser. Inom Utrustning steg den rapporterade orderingången med 7,5 procent och med 3,8 procent i jämförbara valutakurser. Under fjärde kvartalet ökade de rapporterade beställningarna inom Service med 26,8 procent och med 18,5 procent i jämförbara valutakurser. Inom Utrustning var motsvarande siffror 33,2 procent och 27,4 procent.

Under 2010 och under det fjärde kvartalet hade valutakurserna en obetydlig inverkan på koncernens rörelsemarginal jämfört med samma period ett år tidigare.

Finansiellt resultat

Den konsoliderade rörelsevinsten under hela året 2010 uppgick till 112,4 MEUR (97,9), vilket innebär en sammanlagd höjning på 14,5 MEUR. Rörelsevinsten innefattar omstruktureringskostnader på 2,7 MEUR (20,9) som bokfördes under andra kvartalet på grund av den rapporterade nedläggningen av monteringsfabriken i Windsor, WI, USA. Den konsoliderade rörelsemarginalen steg till 7,3 procent (5,9). Rörelsemarginalen inom Service förbättrades och uppgick till 8,8 procent (8,7) och inom Utrustning till 6,8 procent (5.2). Besparingar i inköpskostnader och justeringar i produktionskapacitet mer än kompenserade pristrycket på produkter.

Den konsoliderade rörelsevinsten under fjärde kvartalet uppgick till totalt 45,8 MEUR (22,2). Jämförelseperioden innefattade omstruktureringskostnader på 5,1 MEUR. Den konsoliderade rörelsemarginalen under fjärde kvartalet steg till 9,8 procent (5,2). Rörelsemarginalen inom Service förbättrades och var 10,5 procent (8,4) och inom Utrustning 9,5 procent (4,1). Lönsamheten förbättrades till följd av högre volym, framgångsrikt utförande och besparingar i inköpskostnaderna.

Under 2010 uppgick avskrivningar och nedskrivningar till 31,1 MEUR (32,5).

Under 2010 var intressebolagens och joint venturebolagens andel av resultatet 2,5 MEUR (-2,2).

Nettofinansieringskostnaderna uppgick under januari– december till 3,6 MEUR (7,1). Nettoränteutgifterna var 1,3 MEUR (2,2) av detta.

Vinsten före skatter för januari-december var 111,3 MEUR (88,6).

Inkomstskatten för januari-december var 33,1 MEUR (26,1). Koncernens effektiva skattesats var 29,8 procent (29,5).

Räkenskapsperiodens vinst var 78,2 MEUR (62,5).

Resultat per aktie före utspädning var under 2010 1,35 (1,08) EUR och efter utspädning 1,34 EUR (1,08).

Avkastningen på sysselsatt kapital var under 2010 24,2 procent (19,3) och avkastningen på eget kapital var 18,1 procent (15,5).

Balansräkning

Den konsoliderade balansräkningen vid årets slut 2010 uppgick till 1 175,5 MEUR (1 060,4). Totalt eget kapital i slutet av rapporteringsperioden var 456,2 MEUR (407,1). Totalt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare var i slutet av 2010 450,5 MEUR (402,5) eller 7,64 EUR per aktie (6,84).

Vid slutet av 2010 uppgick nettorörelsekapitalet till 191,6 MEUR, vilket är 8,2 MEUR mer än vid utgången av det tredje kvartalet och 52,8 MEUR mer än vid slutet av 2009. De erhållna förskottsbetalningarna förblev på samma nivå som året innan medan pågående arbete och fordringarna ökade.

Kassaflöde och finansiering

Nettokassaflödet från den operativa verksamheten under hela året 2010 var 57,4 MEUR (223,0), vilket motsvarar 0,97 EUR per aktie (3,79). Nettokassaflödet från den operativa verksamheten för det fjärde kvartalet låg på 31,2 MEUR (89,9). Kassaflödet före finansiella aktiviteter var -7,5 MEUR (181,8). Kassaflödet före finansiella aktiviteter under fjärde kvartalet var 21,0 MEUR (71,5).

Den räntebärande nettoskulden uppgick till -17,4 MEUR (-77,7) i slutet av 2010. Soliditeten var 44,7 procent (45,1) och skuldsättningsgraden (gearing) -3,8 procent (-19,1).

Koncernens likviditet var fortsatt god. I slutet av det fjärde kvartalet uppgick kassa och bank till 98,5 MEUR (137,5).

I december undertecknade Konecranes en ny kreditfacilitet på 200 MEUR med sina samarbetsbanker. Kreditfaciliteten löper på fem år och är ämnad för att täcka koncernens allmänna finansieringsbehov. Den ersätter den treåriga faciliteten på 200 miljoner euro som tecknades i april 2009. Tidig refinansiering gör det möjligt att dra nytta av rådande marknadsförhållanden och förlängning av löptiden. Vid utgången av perioden var koncernens beredskapskredit på 200 MEUR outnyttjad.

Konecranes betalade i april 2010 sina aktieägare dividender för totalt 53,0 MEUR eller 0,90 EUR per aktie.

Investeringar

Under 2010 uppgick investeringarna exklusive förvärv och investeringar i intressebolagen till 22,3 MEUR (25,7). Detta belopp bestod i huvudsak av ersättningsinvesteringar eller investeringar i ny kapacitet inom maskiner, utrustning och informationsteknologi. Investeringarna inklusive förvärv var 68,8 MEUR (55,8).

Fjärde kvartalets investeringar exklusive förvärv var 11,0 MEUR (11,8) och inklusive förvärv 22,4 MEUR (30,7).

Förvärv

Investeringarna i förvärv och investeringarna i intresseföretag uppgick 2010 till 46,5 MEUR (30,1). Under perioden januari–december slutförde Konecranes nio mindre förvärv varav sex inom verktygsmaskinservice (MTS) i Danmark, Storbritannien och USA. Konecranes förvärvade också serviceföretag i Marocko och i Frankrike. Nettotillgångarna i de förvärvade företagen uppgick till 9,9 MEUR och ett goodwillvärde på 9,6 MEUR bokfördes från förvärven.

Konecranes och det japanska bolaget Kito Corporation ("Kito") som tillverkar telfrar, kranar och materialhanteringsutrustning ingick en strategisk allians. Avtalet undertecknades av de två bolagens representanter den 23 mars 2010. För att till fullo utnyttja den globala marknadspotentialen och ömsesidigt komplettera varandra, kommer Konecranes att sälja Kitos manuella produkter medan Kito kommer att sälja lintelfrar tillverkade av Konecranes.

För att förstärka den strategiska alliansen köpte Konecranes 29 750 aktier (22,0 procent av aktiekapitalet och rösträtterna) i Kito den 24 mars 2010. Det totala värdet på de köpta aktierna uppgick till cirka 3,3 miljarder JPY (27 MEUR). Dessutom återköpte Kito egna aktier motsvarande 10,0 procent av aktiekapitalet den 24 mars 2010. Efter Konecranes aktieköp och Kitos återköp av aktier har Konecranes cirka 24,4 procent av rösträtterna i Kito.

Aktieinnehavet har inkluderats i investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden den 31 mars. Kito har upptagits i Konecranes resultaträkning som ett intressebolag under tredje kvartalet.

Som en del av den strategiska alliansen sålde Konecranes tillgångarna i anslutning till telferdistributionsverksamheten i sitt japanska dotterbolag MHS Konecranes till Kito 1.11.2010.

Den 11 oktober 2010 meddelade Konecranes att man hade ingått ett avtal att förvärva det indiska kranföretaget WMI Cranes Ltd. (WMI). Företaget är en av de ledande tillverkarna av tunga kranar i Indien. För bokslutsåret som slutade den 31 mars 2010 uppgick WMI:s omsättning till cirka 30 MEUR. Företaget har en orderstock på mer än 50 MEUR och utsikterna för framtida orderingång är goda. WMI har cirka 350 anställda och dessutom en kontrakterad arbetsstyrka på cirka 600 personer.

Konecranes kommer att köpa WMI:s aktier i två faser. I den första fasen kommer Konecranes att köpa 51 procent av aktierna för 1 690 miljoner INR (28 MEUR). I den andra fasen, uppskattningsvis senare under 2011, kommer Konecranes att köpa de resterande 49 procent av aktierna. Säljarna är berättigade till en resultatrelaterad del av köpesumman. Det totala maximipriset för 100 procent av WMI:s aktier kan uppgå till cirka 3 600 miljoner INR (60 MEUR). Förvärvet är oåterkalleligt. Köpet finansieras med existerande kassareserver.

WMI konsolideras i Konecranes finansiella rapportering när regelmässiga godkännanden erhållits. Godkännandena väntas vara klara under det första kvartalet 2011.

Personal

Under januari-december sysselsatte koncernen i genomsnitt 9 739 personer (9 811). Den 31.12.2010 var antalet anställda 10 042 (9 782). Vid utgången av 2010 var antalet anställda per affärsområde enligt följande: Service 5 397 anställda (4 991), Utrustning 4 600 anställda (4 742) och koncernstaben 45 (49). Koncernen hade 5 751 (5 533) anställda i EMEA, 2 259 (2 236) i Amerika och 2 032 (2 013) i APAC.

Den 3 juni 2010 tillkännagav Konecranes att bolaget senast i slutet av oktober 2010 kommer att stänga sin monteringsenhet i Windsor, WI, USA. Av de 47 anställda i Windsor fick 27 arbete i Konecranes andra enheter och 20 tjänster försvann.

Under 2010 fortsatte vi att understryka hur viktiga våra medarbetare är. Vi definierade vår personalstrategi Lifting People som fokuserar på god företagskultur, genuint ledarskap, prestationsstyrning och säkerställande av kompetenta resurser. Vår globala undersökning om arbetstillfredsställelsen som för oss är ett viktigt verktyg och en indikator genomfördes globalt för fjärde gången. Prestationsstyrning som omfattar årliga utvecklingssamtal med varje anställd är en kontinuerlig process hos Konecranes.

Kompetensutvecklingen har hög prioritet för Konecranes och vi har fortsatt att investera i våra medarbetare. Ett viktigt utvecklingsområde är ledarskapsfärdigheterna som kontinuerligt utvecklas. Dessutom fokuserar vi på resursplanering och målinriktad utbildning i syfte att tillgodose behovet på kompetens nu men även i framtiden.

Under 2010 uppgick koncernens personalkostnader till sammanlagt 468,7 MEUR (452,4).

Affärsområden

Service

Orderingången under 2010 uppgick till 605,7 MEUR (498,4), vilket betyder en ökning med 21,5 procent. Efterfrågan på underhållstjänster steg i alla regioner. Orderingången ökade inom alla affärsenheter med särskild betoning på Moderniseringar. Också efterfrågan på reservdelar var kraftig. Orderstocken steg till 103,3 MEUR (75,9) vid årets slut, vilket innebär en ökning på 36,0 procent. Omsättningen steg med 6,1 procent till 707,9 MEUR (667,2). Omsättningstillväxten kan i huvudsak tillskrivas gynnsamma valutaväxlingar. Rörelsevinsten var 62,5 MEUR (58,3) och rörelsemarginalen 8,8 procent (8,7). Lönsamheten dämpades av bristen på organisk försäljningstillväxt i samband med konstanta valutor och högre affärsutvecklingskostnader inklusive investeringar i IT och nya tjänster. Rörelsevinsten för januari-december 2009 inkluderade omstruktureringskostnader på 2,7 MEUR.

Orderingången under fjärde kvartalet ökade med 26,7 procent jämfört med i fjol och uppgick totalt till 154,4 MEUR (121,8). Liksom under hela året 2010 var orderingången högre än året innan i alla regioner och affärsenheter som resultat av en högre beläggningsgrad i kundindustrierna. Jämfört med de tidigare kvartalen under 2010 utvecklades efterfrågan i EMEA positivt. Beställningarna på modernisering var färre än under de tidigare kvartalen under 2010. Omsättningen under det fjärde kvartalet uppgick till 211,3 MEUR (170,5) vilket innebär en ökning på 24,0 från fjolåret. Fjärde kvartalets rörelsevinst var 22,1 MEUR (14,3), och rörelsemarginalen var 10,5 procent (8,4). Rörelsevinsten för fjärde kvartalet 2009 inkluderade omstruktureringskostnader på 1,5 MEUR. Rörelsevinsten ökade till följd av högre volym.

Avtalsbasens årliga värde steg till 145,7 MEUR (122,3) i slutet av år 2010. Två tredjedelar av avtalsbasens värdeökning var organisk medan resten hänför sig till valutakursförändringar. Vid utgången av 2010 var det totala antalet enheter i underhållsavtalsbasen 375 514 (362 996).

Vid utgången av 2010 var antalet servicetekniker 3 466, vilket innebär 244 eller 7,6 procent fler än i slutet av 2009.

Service	10–12/2010	10–12/2009	Förändr. %	1–12/2010	1–12/2009	Förändr. %
Orderingång, MEUR	154,4	121,8	26,7	605,7	498,4	21,5
Orderstock, MEUR	103,3	75,9	36,0	103,3	75,9	36,0
Underhållsavtalsbasens värde, MEUR	145,7	122,3	19,1	145,7	122,3	19,1
Omsättning, MEUR	211,3	170,5	24,0	707,8	667,2	6,1
EBITDA, MEUR	24,7	17,3	42,6	73,2	68,6	6,7
EBITDA, %	11,7 %	10,2 %		10,3 %	10,3 %
Avskrivningar och nedskrivningar, MEUR	-2,6	-3,1	-14,6	-10,7	-10,3	4,0
Rörelsevinst (EBIT), MEUR	22,1	14,3	54,9	62,5	58,3	7,2
Rörelsevinst (EBIT) %	10,5 %	8,4 %		8,8 %	8,7 %
Omstrukturerings kostnader, MEUR	0,0	-1,5		0,0	-2,7
Rörelsevinst (EBIT) exklusive omstrukturerings kostnader, MEUR	22,1	15,8	40,0	62,5	61,0	2,5
Rörelsevinst (EBIT) exklusive omstrukturerings kostnader, %	10,5 %	9,3 %		8,8 %	9,1 %
Sysselsatt kapital, MEUR	163,3	130,7	25,0	163,3	130,7	25,0
Avkastning på sysselsatt kapital, %				42,5 %	43,8 %
Investeringar, MEUR	5,5	2,8	96,2	11,3	7,7	46,5
Personal i slutet av perioden	5 397	4 991	8,1	5 397	4 991	8,1

Utrustning

Orderingången under 2010 uppgick till 1 004,9 MEUR (934,6), vilket betyder en ökning med 7,5 procent. Orderingången steg i APAC och Amerika men sjönk i EMEA. Orderingången på Industrikranar stod för ungefär 45 procent av mottagna beställningar och låg över fjolårets nivå. Komponenter stod för ungefär 25 procent av de nya beställningarna och låg över fjolårets nivå. De övriga affärsenheternas (Kranar för kärnkraftverk, Hamnkranar och Lyfttruckar) sammanslagna beställningar var ungefär 30 procent av orderingången och var högre i förhållande till jämförelseperioden.

Orderstocken steg med 19,2 procent från året innan till 652,9 MEUR (547,8). Omsättningen sjönk med 14,9 procent till 948,6 MEUR (1 115,1). Rörelsevinsten före omstruktureringskostnader på 2,7 MEUR (18,2) uppgick till 67,4 MEUR (76,7) och rörelsemarginalen till 7,1 procent (6,9). Rörelsevinsten efter omstruktureringskostnader var 64,7 MEUR (58,5) och 6,8 procent av omsättningen (5,2). Underabsorberingen av fasta kostnader uppvägdes av en förbättrad produktmix och besparingar i inköpskostnader.

Orderingången under fjärde kvartalet ökade med 33,2 procent och uppgick totalt till 349,2 MEUR (262,2). Orderingången under fjärde kvartalet steg i alla regioner. Jämfört med tredje kvartalet var orderingången kraftigast i EMEA. De nya beställningarnas värde inom Utrustning var högre än året innan inom alla affärsenheter med undantag av Lyfttruckar som fick uppleva en kraftig efterfrågan redan under jämförelseperioden. Orderingången under det fjärde kvartalet omfattade betydande avtal om hamnkranar både 2010 och 2009. Fjärde kvartalets omsättning uppgick totalt till 288,5 MEUR (284,0) och var 1,6 procent högre än året innan. Fjärde kvartalets rörelsevinst var 27,4 MEUR (11,8) och rörelsemarginal 9,5 procent (4,1). Rörelsevinsten steg jämfört med fjolåret till följd av kostnadsinbesparingar och en gynnsammare produktmix. Rörelsevinsten för det fjärde kvartalet 2009 omfattade omstruktureringskostnader på 3,6 MEUR.

Utrustning	10–12/2010	10–12/2009	Förändr. %	1–12/2010	1–12/2009	Förändr. %
Orderingång, MEUR	349,2	262,2	33,2	1 004,9	934,6	7,5
Orderstock, MEUR	652,9	547,8	19,2	652,9	547,8	19,2
Omsättning, MEUR	288,5	284,0	1,6	948,6	1 115,1	-14,9
EBITDA, MEUR	32,8	20,2	62,0	84,7	79,5	6,6
EBITDA, %	11,4 %	7,1 %		8,9 %	7,1 %
Avskrivningar och nedskrivningar, MEUR	-5,3	-8,4	-36,8	-20,0	-21,0	-4,5
Rörelsevinst (EBIT), MEUR	27,4	11,8	132,8	64,7	58,5	10,6
Rörelsevinst (EBIT) %	9,5 %	4,1 %		6,8 %	5,2 %
Omstrukturerings kostnader, MEUR	0,0	-3,6		-2,7	-18,2
Rörelsevinst (EBIT) exklusive omstrukturerings kostnader, MEUR	27,4	15,4	78,2	67,4	76,7	-12,2
Rörelsevinst (EBIT) exklusive omstrukturerings kostnader, %	9,5 %	5,4 %		7,1 %	6,9 %
Sysselsatt kapital, MEUR	243,1	208,7	16,5	243,1	208,7	16,5
Avkastning på sysselsatt kapital, %				28,6 %	22,9 %
Investeringar, MEUR	5,5	8,9	-38,1	11,0	17,0	-35,1
Personal i slutet av perioden	4 600	4 742	-3,0	4 600	4 742	-3,0

Koncernkostnader

Koncernens icke allokerade omkostnader under 2010 uppgick till 14,8 MEUR (18,9), vilket utgör 1,0 procent av omsättningen (1,1).

Administration

Konecranes ordinarie bolagsstämma hölls den 25 mars 2010. Bolagsstämman godkände bolagets bokslut för räkenskapsåret 2009 och beviljade styrelsens medlemmar och verkställande direktören ansvarsfrihet. Bolagsstämman godkände styrelsens förslag om utbetalning av en dividend på 0,90 EUR per aktie ur moderbolagets fria kapital. Bolagsstämman fastställde även styrelsens årsarvoden och beslutade att ändra paragraf 9 i bolagsordningen.

Bolagsstämman godkände nominerings- och kompensationskommitténs förslag att välja åtta (8) styrelsemedlemmar. Styrelsemedlemmarna Svante Adde, Tomas Billing, Kim Gran, Stig Gustavson, Tapani Järvinen, Matti Kavetvuo, Malin Persson och Mikael Silvennoinen omvaldes.

Bolagsstämman bekräftade att Ernst & Young fortsätter som bolagets externa revisionsbyrå. Bolagsstämman beslutade att bevilja en gåva till ett eller flera finländska universitet på 1 250 000 EUR för att således främja utbildning och forskning inom teknik, ekonomi eller konst. Till följd av gåvan minskade det egna kapitalet under det tredje kvartalet med 0,9 MEUR.

Bolagsstämman bemyndigade styrelsen att besluta om aktieemission samt om emission av särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Antalet aktier som kan emitteras med stöd av detta bemyndigande kan uppgå till högst 9 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 14,5 procent av samtliga aktier i bolaget. Denna fullmakt är i kraft till slutet av följande ordinarie bolagsstämma, dock i varje fall inte längre än till 24.9.2011.

Konecranes meddelade den 14.12.2010 att bolaget förvärvat samtliga aktier i KCR Management Oy av koncernledningen genom aktiebyte. Till följd av aktiebytet registrerades sammanlagt 281 007 nya aktier i samband med Konecranes Abp:s aktieemission riktad till KCR Managements Oy:s aktieinnehavare. De nya aktierna registrerades i det finska handelsregistret den 13.1.2011.

Bolagsstämman bemyndigade styrelsen att besluta om återköp av bolagets egna aktier och/eller om mottagande av bolagets egna aktier som pant. Antalet egna aktier som kan förvärvas och/eller mottas som pant kan uppgå till totalt högst 6 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 9,7 procent av samtliga aktier i bolaget. Denna fullmakt är i kraft till följande ordinarie bolagsstämma, dock i varje fall inte längre än till 24.9.2011. Genom förvärvet av KCR Management Oy som delgavs 14.12.2010 erhöll Konecranes Abp 517 696 egna aktier.

Bolagsstämman bemyndigade styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets egna aktier. Högst 6 000 000 aktier omfattas av bemyndigandet, vilket motsvarar ungefär 9,7 procent av samtliga aktier i bolaget. Denna fullmakt är i kraft till följande ordinarie bolagsstämma, dock i varje fall inte längre än till 24.9.2011. Konecranes överlät 12 000 egna aktier den 29.4.2010 som försäljning mot apportegendom. Dessutom, överlät Konecranes den 26.8.2010 5 840 egna aktier som betalning av styrelsearvoden.

Mera detaljerade uppgifter om besluten finns i meddelandet om bolagsstämmans beslut. Meddelandet finns tillgängligt på bolagets webbsida, www.konecranes.com.

På sitt första konstituerande möte efter bolagsstämman valde styrelsen Stig Gustavson att fortsätta som ordförande. Svante Adde valdes till ordförande för revisionskommittén och Kim Gran, Tapani Järvinen och Mikael Silvennoinen till kommittémedlemmar. Matti Kavetvuo valdes till ordförande för nominerings- och kompensationskommittén, och Tomas Billing, Stig Gustavson och Malin Persson till kommittémedlemmar.

Alla styrelsemedlemmar förutom Stig Gustavson anses vara oberoende av Bolaget enligt de finska börsbolagens förvaltningskod. Alla styrelsemedlemmar är oberoende av bolagets betydande aktieägare.

I slutet av år 2010, hade Konecranes en lånefordring på 211 736 EUR med en räntesats på 2,544 procent från verkställande direktör Pekka Lundmark. Lånet hänför sig till beskattningen av ett incitamentsprogram riktat till verkställande direktören Pekka Lundmark år 2006. Skatten har överklagats och lånet förfaller till betalning när ärendet slutbehandlats.

Konecranes följer de finska börsbolagens förvaltningskod 2010 som Värdepappersmarknadsföreningens styrelse har godkänt. Utgående från 54:e rekommendationen i förvaltningskoden har Konecranes gett ett förvaltningsutlåtande som finns tillgängligt på www.konecranes.com.

Aktiekapital och aktier

Bolagets registrerade aktiekapital uppgick 31.12.2010 till sammanlagt 30,1 MEUR. Den 31 december 2010 var antalet aktier inklusive egna aktier totalt 62 002 120. Den 31 december 2010 innehade Konecranes totalt 2 524 760 egna aktier direkt och 517 696 egna aktier indirekt genom KCR Management Oy, vilket motsvarar 4,9 procent av det totala antalet aktier och som vid den tidpunkten hade ett marknadsvärde på 94,0 MEUR.

Konecranes överlät 12 000 egna aktier den 29 april 2010 som försäljning mot apportegendom. Dessutom över

lät Konecranes den 26 augusti 2010 5 840 egna aktier som betalning av styrelsearvoden enligt bolagsstämmans beslut den 25 mars 2010.

Konecranes tillkännagav 14 december 2010 att bolaget förvärvar samtliga aktier i KCR Management Oy av koncernledningen genom aktiebyte. Genom förvärvet av KCR Management Oy erhöll Konecranes Abp 517 696 egna aktier.

Konecranes var den 31 december 2010 skyldig att utge 281 007 nya aktier till dem som sålde KCR Managment Oy. De nya aktierna infördes i handelsregistret 13 januari 2011, vilket medförde att antalet aktier i Konecranes Abp, inklusive egna aktier, steg till 62 283 127 aktier.

Aktier som tecknats under aktieoptionsrättigheter

Enligt Konecranes optionsprogram tecknades 129 200 nya aktier som registrerades i det finska handelsregistret under januari-december. Till följd av detta ökade antalet aktier i Konecranes Abp, inklusive egna aktier, till 62 002 120.

Aktieoptionerna enligt Konecranes Abp:s pågående optionsprogram (2007 och 2009) berättigar innehavarna att i slutet av december 2010 teckna totalt 3 370 000 aktier, vilket skulle öka det totala antalet Konecranes-aktier, inklusive egna aktier, till 65 372 120. Optionsprogrammen omfattar ungefär 200 nyckelpersoner.

Alla aktier berättigar till en röst per aktie och lika rättigheter till utdelning.

Regler och villkor för optionsprogrammen finns tillgängliga på bolagets webbsida www.konecranes.com.

Marknadsvärde och handelsvolym

Slutkursen för Konecranes Abp:s aktie på NASDAQ OMX Helsinki den 31 december 2010 var 30,89 EUR. Det volymvägda genomsnittliga aktiepriset under januari–december var 23,84 EUR, det högsta priset var 32,04 EUR i december och det lägsta 19,08 EUR i januari. Under januari–december omfattade handelsvolymen på NASDAQ OMX Helsinki totalt cirka 88,0 miljoner Konecranes aktier, vilket motsvarar en omsättning på ungefär 2 098 MEUR. Den dagliga genomsnittliga handelsvolymen var 349 257 aktier, vilket motsvarar en daglig genomsnittlig omsättning på 8,3 MEUR.

Den 31 december 2010 var det totala marknadsvärdet för Konecranes Abp:s aktier 1 915 MEUR, inklusive bolagets egna aktier. Marknadsvärdet var 1 821 MEUR exklusive bolagets egna aktier.

Flaggningar

HTT 2 Holding Oy Ab informerade Konecranes den 24.2.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överstigit 5 procent. HTT 2 Holding Oy Ab innehade 3 129 500 aktier, vilket den 23.2.2010 utgjorde 5,06 procent av Konecranes aktier och röster.

BlackRock Inc. informerade Konecranes den 9.4.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. BlackRock Inc. innehade 6 228 000 aktier, vilket den 7.4.2010 utgjorde 10,05 procent av Konecranes aktier och röster.

BlackRock Inc. informerade Konecranes den 3.6.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade sjunkit under 10 procent. BlackRock, Inc. innehade 6 181 787 aktier, vilket den 2.6.2010 utgjorde 9,97 procent av Konecranes aktier och röster.

Konecranes tog den 23.6.2010 emot ett meddelande enligt vilket HHT 2 Holding Oy Ab:s, K. Hartwall Invest Oy Ab:s, Fyrklöver-Invest Oy Ab:s och Rönnäs Invest AG:s sammanlagda aktieinnehav hade överskridit 10 procent. Aktieinnehavarna som anges i meddelandet ägde den 23.6.2010 tillsammans 6 207 968 aktier, vilket utgör 10,01 procent av Konecranes aktier och röster. Aktieinnehavarna som anges i meddelandet kommer i praktiken att samarbeta i frågor som gäller deras ägande i Konecranes. HTT 2 Holding Oy Ab är ett dotterbolag till Hartwall Capital Oy Ab.

HTT 2 Holding Oy Ab informerade Konecranes den 2.7.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. HTT 2 Holding Oy Ab innehade 6 215 568 aktier, vilket den 2.7.2010 utgjorde 10,02 procent av Konecranes aktier och röster. K. Hartwall Invest Oy Ab, Fyrklöver-Invest Oy Ab och Rönnäs Invest AG, som i praktiken kommer att samarbeta med HTT 2 Holding Oy Ab i frågor som gäller deras ägande i Konecranes Abp, innehade den 2.7.2010 6 357 968 aktier, vilket motsvarar 10,25 procent av Konecranes aktier och röster.

BlackRock Inc. informerade Konecranes den 20.8.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. BlackRock innehade 6 200 223 aktier, vilket den 19.8.2010 utgjorde 10,00 procent av Konecranes aktier och röster.

Den 30.8.2010 tog Konecranes emot en redovisning enligt vilken BlackRock Inc.:s aktieinnehav i Konecranes hade minskat till under 10 procent. BlackRock Inc. innehade 6 192 571 aktier den 24.8.2010, vilket utgör 9,99 procent av Konecranes aktier och röster.

BlackRock Inc. informerade Konecranes den 8.9.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. BlackRock innehade 6 271 713 aktier den 7.9.2010, vilket utgör 10,12 procent av Konecranes aktier och röster.

Den 29.11.2010 tog Konecranes emot en redovisning enligt vilken BlackRock Inc.:s aktieinnehav i Konecranes hade minskat till under 10 procent. BlackRock Inc. inne

hade 6 168 494 aktier i Konecranes den 26.11.2010. Aktieinnehavet motsvarar 9,96 procent av Konecranes aktier och röster.

BlackRock Inc. informerade Konecranes den 20.12.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. BlackRock Inc. innehade 6 239 140 Konecranes aktier den 17.12.2010. Aktieinnehavet motsvarar 10,06 procent av Konecranes aktier och röster.

Den 21.12.2010 tog Konecranes emot en redovisning enligt vilken BlackRock Inc:s aktieinnehav i Konecranes hade minskat till under 10 procent. BlackRock Inc. innehade 6 099 149 aktier i Konecranes den 20.12.2010. Aktieinnehavet motsvarar 9,84 procent av Konecranes aktier och röster.

Inga andra redovisningar av ändringar i innehav togs emot 2010.

Forskning och utveckling

Under 2010 var de totala utgifterna för Konecranes forskning och produktutveckling (FoU) 21,5 MEUR (22,0), vilket motsvarar 1,4 procent (1,3) av omsättningen. Kostnaderna för FoU inkluderar produktutvecklingsprojekt vars mål varit att höja kvaliteten och kostnadseffektiviteten för både produkter och tjänster.

Konecranes fortsatte att fullborda alternativen och egenskaperna för SMARTON®-kranen. SMARTON är en banbrytande industrikran. SMARTON kan användas inom industrisegment såsom stålhantering och lagerhållning, bilindustrin, verkstadsindustri, energiindustrin, verkstäder, automatiska lagersystem och gruvindustrin. Beroende på specifikationerna kan SMARTON lyfta gods från 30 ton till över 500 ton. Kranen övervakar sig själv och ger rekommendationer över när och vilka slags inspektioner och hurdant förebyggande underhåll borde göras. Kranen kan lätt uppdateras med smarta lösningar. SMARTON är kompakt. Detta gör t.ex. att storleken på industrihallar kan vara mindre än tidigare. Funktionen om återmatning av energi vid bromsning till elnätet minskar elförbrukningen och energikostnader med upp till en tredjedel.

Avancerade funktioner i CXT-kranar, t.ex. chocklast-eliminator (för smidigare lasthantering) och ett krokblock med minimalt linvinkelfel togs i bruk.

En ny familj av elektriska kättingtelfrar utvecklades för utvecklingsmarknaderna.

Funktioner som höjer säkerheten är viktiga i materialhanteringsutrustning. Ett bra exempel är det nya RFID-baserade NearGuard-systemet för tunga lyfttruckar och reachstackers som varnar föraren vid risk för kollision med identifierade hinder. NearGuard-systemet vann IMHX Design 4 Safety Award-priset i Storbritannien.

Världens kompaktaste polarkran och transportör av tunnor för använt bränsle utvecklades för kärnkraftverk.

För att komplettera utbudet av komponenter för de fristående varumärkenas produkter utvecklades ett nytt krankomponentpaket för tyngre laster (upp till 160 ton).

Konecranes grundade en utvecklingsenhet för automation och programvaror för att ännu bättre kunna utnyttja skalfördelar och vidareutveckla mjukvaruprodukter för alla affärslinjer.

Konecranes fortsatte sina långsiktiga ansträngningar för att öka effektiviteten och kvaliteten i den tekniska verksamheten nära kunden. Egna programvaror ger teknikerna unika möjligheter i det dagliga tekniska arbetet. Programvaror har också integrerats i de viktigaste försäljningsverktygen, vilket ger försäljarna utmärkta möjligheter att tillgodose kundernas behov.

Konsekvent "look and feel" blir allt viktigare också i industriella produkter. En fullständigt ny kabinkonstruktion med förbättrad användarupplevelse och ergonomi utvecklades 2010 och kommer att lanseras i hamnkranar och tunga industrikranar under 2011.

Utvecklingen fortsatte inom fjärrövervakningstjänster för att till fullo stödja Konecranes avancerade underhållskoncept globalt. Genom att utnyttja information om användningen av utrustningen i realtid kan vi optimera och förutsäga underhållsbehovet och ge våra kunder det expertstöd som behövs från tre fjärrövervakningscenter i Shanghai (Kina), Springfield (USA) och Hyvinge (Finland).

Företagsansvar

Under våren 2010 anslöt sig koncernen till Förenta Nationernas Global Compact hållbarhetsinitiativ som uttryck för bolagets engagemang för ansvar och stöd för initiativet. Under året skärpte också koncernen sin allmänna inställning till företagsansvar och definierade utgående från samtal med intressenter fem fokusområden för företagsansvar. Dessa fokusområden är säkerhet, människor, miljö, rent spel och smartare utbud. Även om man har arbetat inom alla dessa områden redan tidigare kan koncernen nu bättre kommunicera framsteg och initiativ, tack vare en klar inställning och fastställda fokusområden med definierade mål.

Under 2010 fortsatte utvecklingen av t.ex. säkerhet och miljönätverk samt främjandet av "best practise" rutinerna. Rapporteringen och nyckeltalen för verksamheten (KPI) i anslutning till företagsansvar och särskilt säkerhet och miljö förbättrades ytterligare under året.

Övriga viktiga ärenden

Den 8 oktober 2010 bekräftade Konecranes att bolaget den 8 september 2010 kontaktat Demag Cranes AG ("Demag Cranes") för att diskutera en potentiell samgång. Demag Cranes ledning har svarat att Demag Cranes helt saknar intresse för att diskutera en potentiell samgång. Under dessa förhållanden kommer vi inte att driva saken vidare.

Händelser efter rapporteringsperioden

BlackRock Inc. informerade Konecranes 5.1.2011 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. BlackRock Inc. innehade 6 441 109 aktier i Konecranes den 4.1.2011. Aktieinnehavet motsvarar 10,39 procent av Konecranes Abp:s aktier och röster.

Till följd av aktiebytet som meddelades 14.12.2010 registrerades sammanlagt 281 007 nya aktier i samband med Konecranes aktieemission riktad till KCR Managements Oy:s aktieinnehavare. Aktierna infördes i handelsregistret 13.1.2011. Efter registreringen i handelsregistret uppgår företagets aktier till 62 283 127.

HTT 2 Holding Oy Ab informerade Konecranes den 13.1.2011 om att bolagets andel av Konecranes hade sjunkit under 10 procent. HTT 2 Holding Oy Ab innehade 6 215 568 aktier i Konecranes den 13.1.2011, vilket utgör 9,98 procent av Konecranes aktiekapital och röster. K. Hartwall Invest Oy Ab, Fyrklöver-Invest Oy Ab och Ronnas Invest AG, som i praktiken kommer att samarbeta med HTT 2 Holding Oy Ab i frågor som gäller deras ägande i Konecranes Abp, innehade den 13.1.2011 6 347 968 aktier, vilket motsvarar 10,19 procent av Konecranes aktier och röster.

HTT 2 Holding Oy Ab informerade Konecranes den 14.1.2011 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. HTT 2 Holding Oy Ab innehade 6 230 568 aktier i Konecranes den 14.1.2011, vilket utgör 10,00 procent av Konecranes aktier och röster. K. Hartwall Invest Oy Ab, Fyrklöver-Invest Oy Ab och Ronnas Invest AG, som i praktiken kommer att samarbeta med HTT 2 Holding Oy Ab i frågor som gäller deras ägande i Konecranes Abp, innehade den 14.1.2011 6 362 968 aktier, vilket motsvarar 10,22 procent av Konecranes aktier och röster.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Koncernens huvudsakliga kortsiktiga risker och osäkerhetsfaktorer förorsakas av en eventuell förnyad nedgång i världsekonomin på grund av till exempel statliga kreditkriser eller andra oförutsedda händelser. En minskad efterfrågan på Konecranes produkter och tjänster kan ha en negativ effekt på koncernens prissättningskraft och resultera i minskade vinster, en möjlig nedskrivning av goodwill och andra tillgångar eller inkuranta varor i lager.

En förnyad brist på kredit kan orsaka svårigheter för Konecranes kunder, leverantörer samt finansiella och andra motparter. Risken kan förverkligas som brist på varor eller uteblivna betalningar.

Leverantörskedjan har skurits ner som en följd av den svaga efterfrågan på produkter och det är möjligt att Konecranes och dess leverantörer inte kan reagera omedelbart när efterfrågan tar vid igen, vilket kan leda till fördröjda leveranser och ökade kostnader. Förutom Konecranes egna monteringsverksamhet kan bristen på råmaterial och komponenter ge upphov till flaskhalsar.

Den ekonomiska tillväxten, särskilt i Kina, har haft en inflationseffekt på råvarupriserna, vilket kan påverka Konecranes vinst om produkternas försäljningspriser inte kan anpassas på motsvarande sätt till exempel pga. intensiv konkurrens. Å andra sidan betjänar Konecranes ett stort antal tillverkare vars benägenhet att investera kan öka tack vare den förbättrade lönsamheten i samband med högre råvarupriser.

Utmaningar i finansiering kan tvinga kunderna att skjuta upp projekt eller t.o.m. att avboka existerande beställningar. En förnyad nedgång i världsekonomin skulle öka uppskjutningar av leveranser och avbokningar av beställningar. Förskottsbetalningar utgör en viktig del av Konecranes projektverksamhet och har spelat en avgörande roll när det gäller att lindra de negativa effekterna som uppskjutningar av vissa leveranser och mindre avbeställningar medför. Konecranes har för avsikt att undvika att kostnaderna för pågående större projekt överskrider de erhållna förskottsbetalningarna. Konecranes kommer att fortsätta tillämpa en strikt policy i detta hänseende.

Fluktuationer i valutakurserna har ökat och kan märkbart påverka företagets resultat. Växelkursen USD/EUR inverkar mest på det finansiella resultatet genom en kombination av omräkningseffekten och transaktionsexponeringen.

Rättstvister

Konecranes är part i olika typer av rättegångar, anspråk och tvister i olika länder. Dessa rättegångar, anspråk och andra tvister är typiska för vår industri och i enlighet med en världsomfattande verksamhet som innefattar ett brett sortiment av produkter och tjänster. Frågorna kan gälla avtalsmässiga rättstvister, garantifordran, produktansvar (inklusive konstruktionsfel, produktionsfel, försummande av varningsplikt och asbestansvar), anställningar, fordonstvister och andra generella skadeståndsanspråk.

Även om den slutliga utgången i dessa frågor inte kan förutsägas med säkerhet är Konecranes av åsikten, baserad på den information som finns tillgänglig i dag och med tanke på de grunder som presenteras för dessa anspråk, tillgänglig försäkringstäckning och de reserver som gjorts, att utgången för sådana rättegångar, anspråk och tvister inte skulle ha någon materiell negativ inverkan på koncernens finansiella situation.

Marknadsutsikter

Efterfrågan på underhållstjänster förväntas ligga över fjolårets nivå till följd av högre beläggning inom kundindustrierna. Efterfrågan på ny utrustning förväntas fortsätta växa i Asien och Stillahavsområdet och på tillväxtmarknader generellt. Också kunderna i Västeuropa och Nordamerika håller gradvis på att vinna förtroende i ökade investeringar i ny utrustning.

Finansiell styrning

Vi förutser att omsättningen och rörelsevinsten för 2011 kommer att vara högre än 2010.

Styrelsens förslag till disposition av utdelningsbara vinstmedel

Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 190 712 992,28 EUR varav räkenskapsperiodens vinst utgör 56 371 908,44 EUR. Koncernens fria egna kapital uppgår till 380 422 000 EUR.

Enligt lagen om aktiebolag i Finland beräknas de utdelningsbara medlen på basen av moderbolagets fria egna kapital. För fastställandet av dividendbeloppet har styrelsen gjort en bedömning av moderbolagets betalningsförmåga och de ekonomiska omständigheterna efter räkenskapsårets utgång.

Baserat på dessa bedömningar föreslår styrelsen till bolagsstämman att i dividend utdelas 1,00 EUR per aktie och att det återstående fria egna kapitalet kvarlämnas i det egna kapitalet.

I Helsingfors den 3 februari 2011 Konecranes Abp Styrelsen

Koncernens resultaträkning – IFRS

(1 000 EUR)		1.1–31.12.2010	1.1–31.12.2009
Not:
4, 6, 7	Omsättning	1 546 314	1 671 264
8	Övriga rörelseintäkter	3 564	2 924
10	Avskrivningar och nedskrivningar	-31 144	-32 503
11–13	Övriga rörelsekostnader	-1 406 328	-1 543 763
	Rörelsevinst	112 406	97 922
20	Resultatandel i intresseföretag och joint ventures	2 526	-2 239
14	Finansiella intäkter och kostnader	-3 593	-7 104
	Vinst före skatter	111 339	88 579
15	Skatter	-33 138	-26 088
	Räkenskapsperiodens vinst	78 201	62 491
	Räkenskapsperiodens vinst uppdelat på
	Moderbolagets aktieägare	79 412	63 634
	Icke-kontrollerande intressen	-1 211	-1 143
16	Resultat per aktie, före utspädning (EUR)	1,35	1,08
16	Resultat per aktie, efter utspädning (EUR)	1,34	1,08

Koncernens totalresultat

(1 000 EUR)	1.1–31.12.2010	1.1–31.12.2009
Räkenskapsperiodens vinst	78 201	62 491
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt
Omräkningsdifferens	19 395	-1 129
Kassaflödessäkring	-2 399	1 896
Inkomstskatt beräknat på övrigt totalresultat för perioden	624	-493
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	17 620	274
Totalresultat för perioden	95 821	62 765
Totalresultat för perioden uppdelat på:
Moderbolagets aktieägare	96 590	63 983
Icke-kontrollerande intressen	-769	-1 218

Koncernens balansräkning – IFRS

(1 000 EUR)	AKTIVA	31.12.2010	31.12.2009
Not:
	Bestående aktiva
17	Goodwill	84 367	71 530
18	Övriga immateriella tillgångar	68 331	65 770
19	Fastigheter, maskiner och inventarier	99 148	91 320
	Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar	19 040	11 807
20	Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden	31 927	4 547
21	Investeringar tillgängliga för försäljning	1 382	1 785
	Långfristiga lånefordringar	255	2 708
32	Latenta skattefordringar	40 725	37 252
	Bestående aktiva totalt	345 175	286 719
	Rörliga aktiva
22	Omsättningstillgångar	269 897	248 206
24	Kundfordringar	315 771	265 427
	Lånefordringar	1 804	2 928
25	Övriga fordringar	28 774	23 494
26	Aktiva resultatregleringar	115 587	96 087
27	Kassa och bank	98 453	137 540
	Rörliga aktiva totalt	830 286	773 682
	AKTIVA TOTALT	1 175 461	1 060 401

Koncernens balansräkning – IFRS

(1 000 EUR)	PASSIVA	31.12.2010	31.12.2009
Not:
	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
	Aktiekapital	30 073	30 073
	Överkursfond	39 307	39 307
	Aktieemission	8 739	0
38	Fond för verkligt värde	542	2 317
	Omräkningsdifferens	516	-18 437
	Fond för inbetalt fritt eget kapital	10 473	9 039
	Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder	281 431	276 613
	Räkenskapsperiodens vinst	79 412	63 634
28	Totalt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	450 493	402 546
	Icke-kontrollerande intressen	5 722	4 569
	Totalt eget kapital	456 215	407 115
	Främmande kapital
	Långfristigt
30, 35	Räntebärande skulder	32 874	38 561
31	Övriga långfristiga skulder	56 958	56 131
32	Latent skatteskuld	18 089	18 642
	Långfristigt kapital totalt	107 921	113 334
33	Avsättningar	50 117	61 056
	Kortfristigt
30, 35	Räntebärande skulder	50 212	26 915
7	Erhållna förskott	154 018	156 731
	Periodiserade intäkter enligt färdigställandegrad	24 945	18 939
	Skulder till leverantörer	117 174	83 738
34	Övriga kortfristiga skulder (ej räntebärande)	23 166	13 837
34	Passiva resultatregleringar	191 693	178 736
	Kortfristigt kapital totalt	561 208	478 896
	Främmande kapital totalt	719 246	653 286
	PASSIVA TOTALT	1 175 461	1 060 401

Förändringar i koncernens eget kapital – IFRS

(1 000 EUR)					Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
	Aktie kapital	Överkurs fond	Aktie emis sion	Kassa flödes säkring	Omräknings - differens	Fond för inbetalt fritt eget kapital	Balanse rade vinst medel	Totalt	Icke kontrol lerande intressen	Totalt eget kapital
Eget kapital 1.1.2010 (IFRS)	30 073	39 307	0	2 317	-18 437	9 039		340 247 402 546		4 569 407 115
Aktieteckningar med optioner						1 434		1 434		1 434
Aktieemission			149					149		149
Dividendutdelning till moderbolagets aktieägare							-53 018	-53 018		-53 018
Aktierelaterade ersättningar							3 565	3 565		3 565
Kompensations arrangemang för koncernledningen*			8 590				-7 800	790	-871	-81
Företagsförvärv							-638	-638	2 793	2 155
Gåvor***							-925	-925		-925
Totalresultat för perioden				-1 775	18 953		79 412	96 590	-769	95 821
Eget kapital 31.12.2010 (IFRS)	30 073	39 307	8 739	542	516	10 473		360 843 450 493		5 722 456 215

Eget kapital 1.1.2009 (IFRS)	30 073	39 307	131	914	-17 383	7 258	338 503 398 803			1 893 400 696
Aktieteckningar med optioner						1 781		1 781		1 781
Aktieemission			-131					-131		-131
Dividendutdelning till moderbolagets aktieägare							-53 277	-53 277		-53 277
Aktierelaterade ersättningar							3 530	3 530		3 530
Kompensations arrangemang för koncernledningen*							-8 403	-8 403	1 290	-7 113
Förändring av inflytande på intresseföretag**							-3 740	-3 740		-3 740
Företagsförvärv								0	2 604	2 604
Totalresultat för perioden				1 403	-1 054		63 634	63 983	-1 218	62 765
Eget kapital 31.12.2009 (IFRS)	30 073	39 307	0	2 317	-18 437	9 039	340 247 402 546			4 569 407 115

* Konsolidering av KCR Management Oy (Konecranes incentivarrangemang för koncernledningen)

** Ökning av Konecranes inflytande på styrningen av intresseföretaget ZAO Zaporozhje Kran i Ukraina

*** Gåvor (efter skatt) till finländska universitet i enlighet med bolagsstämmans beslut

Koncernens finansieringsanalys – IFRS

(1 000 EUR)		1.1–31.12. 2010	1.1–31.12. 2009
Not:
	Kassaflöde från affärsverksamheten
	Räkenskapsperiodens vinst	78 201	62 491
	Justeringar i räkenskapsperiodens vinst
	Skatter	33 138	26 088
	Finansiella intäkter och kostnader	3 794	7 488
	Resultatandel i intresseföretag och joint ventures	-2 526	2 239
	Dividendintäkter	-201	-384
	Avskrivningar och nedskrivningar	31 144	32 503
	Vinst / förlust vid försäljning av anläggningstillgångar	-646	645
	Övriga justeringar	563	1 793
	Rörelseresultat före förändring i rörelsekapital	143 467	132 863
	Förändring av räntefria kortfristiga fordringar	-49 673	171 776
	Förändring av omsättningstillgångar	-7 198	94 949
	Förändring av räntefria kortfristiga skulder	10 809	-111 923
	Förändring i rörelsekapital	-46 062	154 802
	Operativt kassaflöde före finansnetto och betald inkomstskatt	97 405	287 665
14	Erhållen ränta	2 094	1 151
14	Betald ränta	-5 774	-4 564
14	Övriga finansiella intäkter och kostnader	-5 029	-1 605
15	Inkomstskatt	-31 250	-59 623
	Finansnetto och betald inkomstskatt	-39 959	-64 641
	NETTOKASSAFLÖDE FRÅN AFFÄRSVERKSAMHETEN	57 446	223 024
	Nettokassaflöde i investeringsverksamhet
5	Nettokassaflöde från förvärv av koncernbolag	-11 481	-12 271
5	Nettokassaflöde från avyttring av koncernbolag	920	-367
20	Förvärv av intressebolag	-26 969	0
	Förvärv av övriga aktier och andelar	0	-188
	Investeringar	-29 246	-29 714
	Försäljning av anläggningstillgångar	1 582	942
15	Erhållna dividender NETTOKASSAFLÖDE I INVESTERINGSVERKSAMHET	201 -64 993	384 -41 214
	Kassaflöde före finansieringsverksamhet	-7 547	181 810
	Nettokassaflöde i finansieringsverksamhet
28.1	Utnyttjade optioner och aktieemission	1 247	1 650
28.3	Förvärv av egna aktier	0	0
	Närståendes nettoinvestering i Konecranes Abps aktier	0	-7 113
	Långfristiga skulder, ökning	316	132 574
	Långfristiga skulder, minskning	-8 414	-207 175
	Kortfristiga skulder, ökning (+), minskning (-)	17 661	-8 413
	Förändring i långfristiga fordringar	1 431	-865
	Förändring i kortfristiga fordringar	-45	-2 575
	Utbetalda dividender till moderbolagets aktieägare	-53 018	-53 277
	NETTOKASSAFLÖDE I FINANSIERINGSVERKSAMHET	-40 822	-145 194
	Omräkningsdifferens på kassa och banktillgodohavanden	9 282	14
	NETTOFÖRÄNDRING AV KASSA, BANK OCH KORTA PLACERINGAR	-39 087	36 630
	Kassa och bank i början av perioden	137 540	100 910
27	Kassa och bank i slutet av perioden	98 453	137 540
	NETTOFÖRÄNDRING AV KASSA, BANK OCH KORTA PLACERINGAR	-39 087	36 630

Inverkan av valutakursförändringarna har eliminerats genom att omräkna den ingående balansen med de valutakurser som var gällande den sista dagen under året.

Noter till koncernbokslutet

1. FÖRETAGSINFORMATION

Konecranes Abp ("Konecranes koncernen" eller "Koncernen"), är ett publikt finländskt aktiebolag organiserat enligt finsk lagstiftning vars hemort är Hyvinge. Företaget är noterat på NASDAQ OMX Helsinki.

2. BOKSLUTSPRINCIPER

2.1. Grund för upprättande

Koncernbokslutet för Konecranes Abp har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) antagna av EU.

Koncernbokslutet har uppgjorts på basen av historisk anskaffningsutgift med undantag av derivativinstrument och finansiella tillgångar tillgängliga för försäljning, vilka har värderats till gängse värde. Bokföringsvärdena på tillgångar och skulder föremål för marknadsvärdesäkring justeras med förändringarna i deras gängse värden.

Koncernbokslutet presenteras i tusen euro, noterna till bokslutet i miljoner euro och alla siffror är avrundade till närmaste tusen euro, om inte annat anges.

Redovisningsprinciper för koncernbokslutet

Koncernbokslutet omfattar förutom moderbolaget Konecranes Abp även de företag, i vilka moderbolaget vid räkenskapsperiodens slut direkt eller indirekt innehade över 50 procent av aktiernas sammanlagda röstetal.

Med intressebolag avses företag, i vilka koncernen innehar 20–50 procent av aktiernas sammanlagda röstetal och äger minst 20 procent av aktierna. Ett joint venture är ett företag där koncernen tillsammans med annan part har ett gemensamt bestämmande inflytande över företaget.

Förvärvade dotterbolag redovisas i enlighet med förvärvsmetoden. Enligt förvärvsmetoden värderas det förvärvade bolagets identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser till deras gängse värde vid förvärvstidpunkten. När anskaffningsutgiften är högre än det gängse värdet på den förvärvade andelen av de identifierbara tillgångarna, skulderna och ansvarsförbindelserna, redovisas det överskjutande beloppet som goodwill.

Investeringar i intressebolagen och joint ventures redovisas i koncernbokslutet i enlighet med kapitalandelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden värderas investeringarna till anskaffningsutgift justerad med koncernens andel av förändringen i bolagens nettotillgångar efter förvärvstidpunkten. Goodwill, som uppstår i samband med förvärvet, inkluderas i investeringens bokföringsvärde. Goodwill avskrivs inte utan prövas för nedskrivningsbehov som en del av investeringen. Koncernens andel av resultaten i intressebolag och joint ventures redovisas i koncernens resultaträkning som en separat post.

Icke-kontrollerande intressen redovisas som en skild post bland eget kapital i balansräkningen.

Koncernbolagens interna mellanhavanden och internvinst i omsättningstillgångarna elimineras vid upprättandet av koncernbokslutet.

2.2. Användning av bedömningar

Upprättandet av bokslut enligt IFRS förutsätter att företagsledningen gör bedömningar och antaganden som påverkar värderingen av tillgångar och skulder samt annan information såsom ansvarsförbindelser och redovisningen av intäkter och kostnader i resultaträkningen. Även om bedömningarna och antagandena bygger på företagsledningens bästa kännedom om aktuella händelser och förhållanden, kan det faktiska utfallet avvika från dessa bedömningar.

2.3. Sammanfattning av betydande bokslutsprinciper

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta har värderats till bokslutsdagens kurs. Realiserade valutakursdifferenser liksom även kursvinster eller –förluster, som uppstått vid värdering av fordringar och skulder, har redovisats i resultaträkningen. Orealiserade valutakursdifferenser som hänför sig till säkring av framtida kassaflöden för vilka säkringsredovisning tillämpas, redovisas i eget kapital. Vid konsolidering omräknas de utländska enheternas resultaträkningar till euro enligt räkenskapsperiodens medelkurs. De utländska enheternas balansräkningar omräknas enligt bokslutsdagens kurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i eget kapital.

Finansiella derivativinstrument och säkringsredovisning Den globala verksamheten utsätter koncernen för valutakursrisker och för mindre betydande ränterisker.

Koncernen tillämpar finansiella derivativinstrument (huvudsakligen terminsavtal) för att säkra riskerna som hänför sig till valutakursförändringar i anslutning till vissa förpliktelser och prognostiserade transaktioner.

Finansiella derivativinstrument används för säkringsändamål i enlighet med koncernens säkringspolitik och inte i spekulationssyfte. Dessa instrument värderas ursprungligen till gängse värde på kontraktsdagen och värderas därefter till gängse värde, som baserar sig på noterat marknadsvärde vid respektive efterföljande rapporteringsdag.

För vissa stora kranprojekt har koncernen tillämpat säkringsredovisning i enlighet med IAS 39. Förändringen i gängse värde för finansiella derivatinstrument, som är kategoriserade att effektivt säkra kommande kassaflöden, redovisas direkt i totalresultats kassaflödessäkring. Den ineffektiva delen redovisas i resultaträkningen. Koncernen har som princip att säkra utländska valutarisker hänförbara till en fast förpliktelse och en sannolik prognostiserad transaktion genom kassaflödessäkring. Om kassaflödessäkringen resulterar i en realisering av en tillgång eller skuld, redovisas derivatinstrumentets motsvarande vinst eller förlust, som tidigare uppvisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Säkringsredovisning avslutas när säkringsinstrumenten löper ut eller säljs, återkallas utnyttjas eller inte längre uppfyller kraven för säkringsredovisning. Eventuella kumulativa vinster eller förluster på säkringsinstrumentet redovisas i eget kapital tills den prognostiserade transaktionen inträffar. Om en säkrad transaktion inte längre förväntas inträffa, redovisas den i eget kapital uppvisade kumulativa vinsten eller förlusten som vinst eller förlust i resultaträkningen.

Förändringar i det gängse värdet på finansiella derivatinstrument, som inte uppfyller kravet på säkringsredovisning, redovisas i resultaträkningen.

Redovisning av intäkter

Intäkter från försäljning av varor intäktsförs när risker och förmåner som är förknippade med varornas ägande har överlåtits till kunden. Normalt intäktsförs försäljningen när varorna har överlåtits till kunden enligt gällande avtal.

Intäkter från tjänster intäktsförs när tjänsterna har utförts.

Intäktsföring av stora kranbyggnadsprojekt sker enligt färdigställandegraden (Percentage of Completion Method). Dylika projekt förekommer huvudsakligen inom affärsområdet hamn- och varvskranar. Färdigställandegraden för ett projekt bestäms på basen av upplupna kostnader i förhållande till totala uppskattade projektkostnader.

Utgifter för forskning och utveckling

Utgifter för forskning och utveckling redovisas som årskostnader eftersom den möjliga framtida ekonomiska nyttan av nya produkter kan påvisas först efter introduktion på marknaden.

Statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas då det föreligger rimlig säkerhet att bidraget erhålls och att alla sammanhängande villkor kommer att uppfyllas. Då bidraget hänför sig till en kostnad, intäktsförs det systematiskt över den tidsperiod, som kostnaden redovisas. Då bidraget hänför sig till en tillgång avdras det från tillgångens anskaffningsutgift.

Ersättningar till anställda (pensioner)

Bolagen tillhörande Konecranes koncernen har olika pensionsplaner i enlighet med lokala villkor och gällande praxis. Pensionsskyddet i koncernbolagen administreras i vanliga fall av utomstående pensionsförsäkringsbolag eller genom motsvarande externa arrangemang.

I en avgiftsbestämd plan redovisas kostnaden under den period till vilken den härrör sig. I de finska koncernbolagen är pensionsåtagandena inom ramen för arbetspensionslagen (ArPL) försäkrade i pensionsförsäkringsbolag. I Konecranes koncernen redovisas pensionsförsäkringarna som avgiftsbestämda planer.

I en förmånsbestämd plan redovisas i balansräkningen en skuld, som är nettot av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen, nuvärdet på balansdagen för planens förvaltningstillgångar, justering för oredovisade försäkringstekniska vinster eller förluster och oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder. Koncernen har tillämpat korridormetoden i enlighet med IAS 19 för redovisningen av aktuariella vinster och förluster. Aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen om de överstiger med 10 procent det högre värdet av det verkliga värdet av förvaltningstillgångarna eller av nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen. Dessa periodiseras över den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden för de anställda som omfattas av planen. I de fall de planerade förmånsbestämda pensionsplanerna avslutas, kommer de oredovisade försäkringstekniska vinsterna och förlusterna, som överstiger korridoren, att redovisas i resultaträkningen.

Leasing

Leasingavtal varvid koncernen i allt väsentligt övertagit de ekonomiska riskerna och fördelarna som förknippas med ägandet klassificeras som finansiell leasing. Tillgångar hyrda genom finansiella leasingavtal redovisas som anläggningstillgångar med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Motsvarande minimileaseavgifter redovisas som räntebärande främmande kapital.

Övriga leasingavtal klassificeras som operationell leasing och leasingbetalningarna i samband med dessa redovisas som hyreskostnader i resultaträkningen.

Värdering av omsättningstillgångar

Material och förnödenheter värderas till det lägre av anskaffningsutgift eller sannolikt överlåtelsepris. Halvfabrikat värderas till rörliga tillverkningsutgifter inklusive allokerade rörliga och fasta kostnader. Produkter i arbete inkluderar direkt lön och materialkostnader samt allokerade fasta tillverknings- och installationskostnader.

Goodwill och övriga immateriella tillgångar

Vid förvärv redovisas skillnaden mellan anskaffningsutgiften och de förvärvade identifierbara nettotillgångarnas gängse värde vid förvärvstidpunkten som goodwill. Goodwill avskrivs inte, men är årligen föremål för regelbunden prövning av ett eventuellt nedskrivningsbehov.

Övriga immateriella tillgångar inkluderar servicekontrakt, patent och varumärken samt programvarulicenser. Dessa värderas till anskaffningsutgift och de avskrivs lineärt under deras uppskattade ekonomiska livslängd, vilken kan variera från 4 till 20 år.

Immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod avskrivs inte utan prövas årligen för eventuell värdeminskning.

Prövning av nedskrivningsbehov av goodwill

Goodwill som uppkommer i samband med förvärv prövas för eventuell värdeminskning årligen eller när händelser eller förändrade omständigheter tyder på att bokföringsvärdet inte går att återvinna. För prövning av nedskrivningsbehovet fördelas goodwill på kassagenererande enheter, som baseras på koncernledningens rapporteringsstruktur. Om bokföringsvärdet för en kassagenererande enhet överstiger dess återvinningsvärde redovisas skillnaden som en nedskrivning.

Byggnader, maskiner och inventarier

Byggnader, maskiner och inventarier, redovisas till anskaffningsutgift med avdrag för ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. De planmässiga lineära avskrivningstiderna, som baserar sig på beräknad ekonomisk livslängd, är följande:

• Byggnader och konstruktioner	5–40 år
• Maskiner och inventarier	4–10 år
Markområden avskrivs inte.

Prövning av nedskrivningsbehov av materiella och immateriella tillgångar

Nedskrivningsbehovet av avskrivning underkastade immateriella tillgångar samt byggnader, maskiner och inventarier bedöms vid varje tidpunkt, när händelser eller förändringar i omständigheter indikerar att bokföringsvärdet inte kan återvinnas. Om sådana indikationer identifieras, uppskattas tillgångens återvinningsvärde. En nedskrivning redovisas i resultaträkningen då tillgångens återvinningsvärde är lägre än dess bokföringsvärde.

Kundfordringar och andra fordringar

Kundfordringar och andra fordringar redovisas initialt till ursprungligt värde. En avsättning görs för osäkra fordringar baserat på enskilda bedömningar av potentiell risk och redovisas i resultaträkningen.

Likvida medel

Likvida medel utgörs av banktillgodohavanden och övriga likvida placeringar med en löptid under tre månader. Checkkrediter innefattas i kortfristiga räntebärande lån under kortfristiga skulder.

Aktierelaterade ersättningar

Konecranes koncernen har emitterat aktieoptioner till ledande befattningshavare. Optionerna berättigar innehavarna att teckna Konecranes Abp:s aktier enligt optionsprogrammets villkor. Optionernas gängse värde fastställs vid tilldelningstidpunkten och värdet kostnadsförs i resultaträkningen under intjänandeperioden i enlighet med IFRS 2. Optionernas värdering är baserad på Black & Scholes modellen. När optionerna utnyttjas ökar det egna kapitalet med det erhållna teckningsbeloppet.

Avsättningar

Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse och det är sannolikt att förpliktelsen realiseras. Avsättningar uppstår från planer för omstruktureringar, förlustkontrakt, garantiåtaganden och ersättningsarbeten. Förpliktelser som har uppstått från planer för omstruktureringar redovisas när de detaljerade och formella planerna för omstruktureringsåtgärderna har upprättats, personalen i fråga har informerats och när det finns en giltig förväntan om att planerna kommer att förverkligas.

Inkomstskatter

Skatter som redovisas i koncernresultaträkningen inkluderar inkomstskatter beräknade på räkenskapsperiodens skattepliktiga resultat enligt lokala skattelagar, skattejusteringar från tidigare år samt förändringar i de latenta skattefordringarna och skatteskulderna.

Latenta skattefordringar och skatteskulder beräknas på alla temporära differenser mellan skattebasen och bokföringsvärdet för tillgångar och skulder. De främsta temporära skillnaderna uppstår till följd av fastställda förluster, avskrivningsdifferenser, avsättningar, förmånsbestämda pensionsplaner, internvinster i lager och värderingen av finansiella derivatinstrument. I samband med förvärv gör koncernen avsättning för latenta skatter på differenserna mellan den förvärvade nettoförmögenhetens gängse värde och dess skattebas. En latent skattefordran redovisas till den del den sannolikt kan utnyttjas.

2.4. Tillämpning av nya och ändrade IFRS standarder och IFRIC tolkningar

Följande publicerade standarder och tolkningar trädde i kraft under år 2010:

• • IFRS 3, Business Combinations (Revised)
• • IAS 27, Consolidated and Separate Financial Statements (Amendment)
• • IAS 39, Financial instruments: Recognition and Measurement – Eligible hedged items (Amendment)
• • IFRIC 17, Distributions of Non-cash Assets to Owners Enligt ändringen till IFRS 3 redovisas transaktionskostnaderna i resultaträkningen vid tidpunkten då tjänsterna

erhålls. Detta medför en väsentlig förändring från den tidigare redovisningsprincipen, där transaktionskostnaderna inkluderades i anskaffningsvärdet och därmed i uträkningen av goodwill.

Övriga standarder som träder i kraft 2010 har ingen väsentlig inverkan på kommande bokslut.

Följande standarder och tolkningar träder i kraft under år 2011:

• • IFRS 1, First-time Adoption of International Financial Reporting Standards – Limited Exemption from Comparative IFRS 7 Disclosures for First-time Adopters
• • IAS 24, Related Party Disclosures (Revised)
• • IAS 32, Financial Instruments: Presentation Classification of Right Issues (Amendment)
• • IFRIC 14, Prepayments of a Minimum Funding Requirement (Amendment)
• • IFRIC 19, Extinguishing Financial Liabilities with Equity Instruments

Standarder som träder i kraft 2011 har ingen väsentlig inverkan på kommande bokslut.

3. Hantering av finansiella risker

Koncernen tillämpar ett koncept, där hanteringen av de finansiella riskerna huvudsakligen är centraliserad till Konecranes treasury-funktion. Konecranes Finance Oy verkar som Koncernens Treasury i samband med koncernledningen. Med centralisering och nettering av interna kassaflöden i utländska valutor kan behovet av extern valutasäkring minimeras.

Konecranes Finance Oy är inte en resultatenhet i det avseendet, att enheten skulle sträva till en vinstmaximering. Bolaget har som mål att betjäna de operativa koncernbolagen med att reducera deras finansiella risker.

Koncernens globala affärsverksamhet medför finansiella risker i form av marknads-, kredit- och likviditetsrisker. Koncernens mål är att öka den kortfristiga stabiliteten i den finansiella miljön för affärsverksamheten genom att minska de negativa effekterna orsakade av prisfluktuationer och andra osäkerhetsfaktorer på de finansiella marknaderna.

Ansvaret för att identifiera, bedöma och kontrollera de finansiella riskerna som uppstår i Koncernens globala affärsverksamhet delas mellan affärsenheterna och Konecranes Finance Oy.

Treasury-funktionen säkrar internt affärsenheternas risker. Som ett resultat av detta kommer huvuddelen av Koncernens finansiella risker att koncentreras till ett företag, Konecranes Finance Oy, och kan därmed bedömas och kontrolleras på ett effektivt sätt.

Nästan all finansiering, cash management och valutahantering med banker och andra externa motparter handhas centralt av Konecranes Finance Oy i enlighet med Koncernens treasury-politik. Endast i ett fåtal speciella fall, där lokala centralbanksbestämmelser förbjuder användandet av koncerntjänster för valutasäkring, måste detta göras direkt mellan ett operativt företag och en bank under överinseende av treasury-funktionen.

Konecranes Finance Oy använder ett treasury-system som i praktiken möjliggör en redovisning i realtid av transaktioner samt detaljerade register över aktiviteter och utfall. Standardrapportering sker veckovis och täcker Koncernens kommersiella och finansiella kassaflöden, exponering för transaktioner i utländsk valuta, skuldsättning, derivatportfölj och motpartskreditrisk för finansiella transaktioner. Utöver detta ingår alla koncernföretag i den månatliga interna och externa finansiella rapporteringen.

Marknadsrisker – Valutarisk

Koncernens globala affärsverksamhet ger upphov till valutakursrisker. De flesta affärsenheterna har dock endast transaktioner i sin lokala valuta dvs. dessa enheter har sin försäljning, sina kostnader och sin interna finansiering från Konecranes Finance Oy i sin lokala valuta. Endast cirka 15 av runt 100 koncernföretag opererar regelbundet i en främmande valuta. Dessa företag säkrar sina valutarisker med Konecranes Finance Oy. Beroende på affärsområde och kassaflödenas sannolikhet, täcker valutasäkringen det operativa kassaflödet för de kommande 1–24 månaderna med användning av interna valutaterminer. På detta sätt kan hela Koncernens valutarisk hanteras av Konecranes Finance Oy. Finansieringen i utländsk valuta av de övriga koncernföretagen och eventuell extern finansiering i utländsk valuta kan nettera några av dessa utländska valutapositioner. Den återstående nettoexponeringen kan säkras genom valutaterminer med olika affärsbanker. Poster, som är föremål för säkringsredovisning, kan inte netteras mot andra interna poster. Derivatinstrument används när valutasäkring inte kan verkställas genom intern nettering och matchning av interna kassaflöden.

Affärsenheternas offerter i utländsk valuta kan säkras genom användning av valutaoptioner, men i allmänhet säkras risken med tillämpning av valutaklausuler.

För vissa stora kranprojekt tillämpar Koncernen säkringsredovisning i enlighet med bestämmelserna i IAS 39. Valutasäkringar görs genom att använda valutaterminer. Endast projekt i USD ingår för tillfället i säkringsredovisningen. I slutet av 2010 uppgick de totala valutasäkrade kassaflödena till 153 miljoner USD (88 miljoner USD 2009).

För att valutasäkra transaktionsriskerna använder Koncernen valutaterminer i AUD, CAD, CHF, GBP, INR, JPY, NOK, SEK, SGD, THB och USD.

Följande tabell visar Konecranes Finance Oy:s transaktionsexponering per den 31.12.2010 och 31.12.2009 (i miljoner EUR):

	31.12.10	31.12.09
AUD	2	2
CAD	1	2
CHF	7	1
GBP	-13	-12
INR	2	1
JPY	1	0
NOK	1	1
SEK	-42	-19
SGD	-2	2
THB	1	0
USD	84	74

För tillfället är inga av Koncernens nettoinvesteringar i utländska dotterbolag (dvs. omräkningsrisken) valutasäkrade.

Följande tabell visar Koncernens valutaexponering per den 31.12.2010 och 31.12.2009 (i miljoner EUR):

4	3
6	4
24	19
1	1
3	2
69	41
0	1
8	4
1	1
0	1
3	3
3	2
1	0
1	1
3	3
19	7
4	3
101	78
1	1

31.12.10 31.12.09

Se Not 37 till koncernredovisningen för de nominella värdena och marknadsvärdena för finansiella derivatinstrument.

Förändringar i valutakurser kan påverka Koncernens lönsamhet och egna kapital. US-dollarn har utan tvivel störst påverkan, eftersom många av stora kranprojekten är i USD och Koncernen har omfattande lokal affärsverksamhet i Förenta Staterna. En värdenedgång av USD har en negativ påverkan.

Följande tabell visar hur stor effekt förändringar i valutakursen EUR/USD skulle ha på Koncernens årliga rörelseresultat (EBIT) och egna kapital (i miljoner EUR, USD inverkan simulerad):

Förändring i
EUR/USD	31.12.10	31.12.10	31.12.09	31.12.09
kurs	EBIT	Eget kapital	EBIT	Eget kapital
+10 %	-9,7	-10,3	-11,4	-10,7
-10 %	+10,2	+10,8	+12,3	+14,1

Transaktionsexponeringen har uppskattats för rapporteringsåret och baserar sig på antagandet att transaktionerna i utländsk valuta inte är säkrade. Lönsamheten påverkas av andelen av Koncernens EBIT som genereras i USD (omräkningseffekt) och av affärer i USD gjorda av koncernföretag med euro som lokal valuta och EBIT genererad i euro (transaktionseffekt). Det egna kapitalet påverkas av förändringen av EBIT och andelen av Koncernens egna kapital i USD.

Marknadsrisker – Ränterisk

Koncernens ränterisk hänför sig huvudsakligen till finansiering. Kapitalintensiteten i Koncernens affärsverksamhet är i normala fall relativt låg. Eftersom även skuldsättningsgraden i normala fall är förhållandevis låg, så är ränterisken generellt sett låg jämfört med valutarisken.

Ungefär 93 % av Koncernens räntebärande skulder är i euro (88 % 2008). Se Not 30.3 till koncernredovisningen för valutafördelningen för utestående skuld.

Koncernens finansiering har vanligen kort maturitet (rörlig ränta). För räntesäkring kan ränteswapar, ränteterminer, FRA och ränteoptioner användas.

En ökning på en procentenhet av räntan vid slutet av 2010 skulle ha sänkt marknadsvärdet på den långfristiga låneportföljen med 0,3 miljoner EUR (0,4 miljoner EUR 2009). Andelen lån till bunden ränta i låneportföljen kan ökas genom räntederivat. Som en följd av denna treasurypolitik kan Koncernens allmänna räntenivå vara högre än marknadsnivån för kortfristiga räntor när det är låga räntor och, å andra sidan, lägre än marknadsnivån när det är höga räntor. Se Not 30.3 till koncernredovisningen för en känslighetsanalys av Koncernens ränterisk.

Marknadsrisker – Energiprisrisk

Genom att använda elektricitetsderivat strävar Koncernen till att reducera de negativa effekter som orsakas av fluktuationer i energipriserna. Den totala vikten av energiprisrisken är liten jämfört med valutarisken och kan därmed inte anses betydande.

Se Not 37 till koncernredovisningen för nominella värden och marknadsvärden för finansiella derivatinstrument (inklusive elektricitetsterminer).

Marknadsrisker – Stålprisrisk

Stålpriser sätts som en normal del av upphandlingsprocessen. Prisförändringar påverkar naturligtvis framtida upp handlingar, men hänsyn kan tas till dessa förändringar i prisangivelserna till slutkunderna.

I stora kranprojekt läggs stålstrukturerna ut på underentreprenad och som en normal del av underentreprenadsprocessen inkluderas stålpriset i priset för underentreprenaden (dvs. priset slås fast underleverantören).

Koncernen anskaffar stål och komponenter av stål och har följdaktligen ett lager av dessa. Fluktueringar i stålets marknadspris kan inverka på lönsamheten av kundprojekt och orsaka inkurans i lagret.

Kredit- och motpartsrisker

Kreditrisk uppstår ur den potentiella risken för att en motpart inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser. Motpartsrisk uppstår ur den potentiella risken för att en finansiell institution inte kan uppfylla sina betalningsförpliktelser beträffande säkringsinstrument.

Affärsenheterna hanterar alla kreditrisker för deras egna affärsflöden. Det finns för tillfället ingen koncentration av kreditrisk för affärsaktiviteterna, eftersom antalet kunder är mycket högt och deras geografiska spridning är mycket stor. Till koncernens politik hör att inte finansiera sina kunder utöver vanliga betalningsvillkor. Se Not 24 i koncernredovisningen för en tabell med åldersanalys av kundfordringar. Det totala beloppet representerar den teoretiska maximala kreditrisken. I praktiken är dock de enskilda kundfordringarna små. Det finns också ytterligare fordringar som hänför sig till den successiva vinstavräkningsmetod som används i långsiktiga projekt, men dessa täcks för det mesta av förskottsbetalningar. Se Not 7 i koncernredovisningen för detaljer.

Alla kreditrisker, som är hänförliga till andra finansiella instrument än vanliga kundfordringar, hanteras av Konecranes Treasury. Det finns ingen koncentration av kreditrisk för de finansiella instrumenten, eftersom investeringar är sällsynta och säkringsinstrument görs med ett flertal banker. Motparterna är begränsade till Koncernens huvudbanker. Dessa är samtliga större banker med god kreditvärdighet. Majoriteten av alla finansiella instrument är av kortfristig natur, med en maturitet på mindre än ett år. Det finns inga väsentliga depositioner eller beviljade lån med externa motparter, utom ett fåtal små lån till bolag där Koncernen har ett minoritetsintresse. Dessa lån uppgick totalt till 2,1 miljoner EUR i slutet av 2010 (5,6 miljoner EUR 2009).

Likviditetsrisker

Likviditetsrisker berör tillgången på likvida tillgångar eller finansiering. Brist på finansiering kan äventyra den normala affärsverksamheten och kan till slut påverka förmågan att fullgöra de dagliga betalningsförpliktelserna.

För att hantera likviditetsriskerna har Koncernen avtalat om en internationellt syndikerad revolverande kreditfacilitet på 200 miljoner EUR (2010–2015). För att täcka kortsiktig finansiering kan Konecranes Finance Oy låna totalt 480 miljoner EUR från institutionella investerare genom sex inhemska certifikatprogram. Utöver detta har affärsenheter över hela världen checkräkningslimiter på totalt 29 miljoner EUR för att täcka de dagliga finansieringsbehoven.

Under normala förhållanden hör det till Koncernens politik att hålla minimalt med kassamedel i balansräkningen som depositioner eller andra likvida tillgångar för att maximera avkastningen på investerat kapital. Kassa och bank uppgick totalt till 98,5 miljoner EUR i slutet av 2010 (137,5 miljoner EUR 2009).

Se Not 30.3 till koncernredovisningen för maturitetsfördelningen av Koncernens finansiella skulder.

Kapitalhantering

Det primära målet med Koncernens kapitalhantering är att försäkra sig om att den upprätthåller en god kreditriskstatus och en sund kapitalstruktur för att stödja dess affärsverksamhet. Samtidigt har Koncernen som mål att maximera aktieägarvärdet genom effektiv kapitalanvändning.

Koncernen hanterar sin kapitalstruktur och finjusterar den för att anpassa sig till troliga förändringar i de ekonomiska konjunkturerna. Dessa åtgärder kan inkludera en justering av dividendutdelningen till aktieägare, köp av egna aktier eller nyemission av aktier.

Koncernen följer upp sin kapitalstruktur på basen av skuldsättningsgraden. Denna beräknas som förhållandet mellan räntebärande skulder minskat med likvida tillgångar och lånefordringar och det totala egna kapitalet. I slutet av 2010 var skuldsättningsgraden -3,8 % (-19,1 % 2009).

Koncernen har inga kvantitativa mål för kapitalstrukturen, men den optimala långsiktiga skuldsättningsgraden är i intervallet 50–80 %. På kort sikt kan dock skuldsättningsgraden vara betydligt högre eller lägre än detta intervall.

Koncernen beslutar om fördelningen mellan långfristiga och kortfristiga skulder i förhållande till skuldsättningsgraden. Nedanstående tabell visar grova riktlinjer för andelen långfristiga skulder av total skuld vid olika skuldsättningsgrader.

Skuldsättningsgrad	Andel långfristig av total skuld
Under 50 %	Under 1/3
Mellan 50–80 %	Mellan 1/3 och 2/3
Över 80 %	Över 2/3

Koncernen följer upp skuldsättningsgraden veckovis. Vare sig under 2010 eller 2009 har några ändringar gjorts i politik, målsättningar eller processer. Målsättningarna för Koncernens kapitalhantering har uppnåtts under de senaste åren.

4. Segmentinformation

Konecranes ändrade sin struktur från början av 2010, så att affärsområdena Standardlyft och Tunga Lyftdon slogs ihop till ett affärsområde: Utrustning. Den externa segmentrapporteringen ändrades också för att motsvara koncernens operativa struktur. Från början av 2010 rapporterar Konecranes två affärsområden som primära affärssegment: Service och Utrustning. Affärsområdena är indelade på basen av koncernledningens rapporterings- och organisationsstruktur. Bolaget rapporterar mer information än tidigare för varje segment och allokeringen av koncernkonstnader till olika segment har omdefinierats för att förbättra transparensen.

Affärsområdenas tillgångar och skulder består endast av poster som direkt är hänförliga till affärsverksamheten och

Alla belopp i miljoner euro om inte annat anges. även goodwill som hänför sig till dem. De icke-allokerade posterna, som inbegriper koncernens huvudkontor, inkluderar skatter och finansieringsintäkter och kostnader som styrs på koncernnivå samt poster som inte kan allokeras till affärsområdena.

Jämförelsesifrorna för år 2009 har ändrats i enligt därmed.

Som sekundära segment rapporterar Konecranes koncernen tre geografiska områden, som är de viktigaste marknadsområdena: EMEA (Europe, Mellanöstern och Afrika), AME (Amerika) och APAC (Asien och Stillahavsområdet). Försäljningen rapporteras på basen av kundernas geografiska läge och tillgångarna och investeringarna på basen av i vilket land tillgångarna finns.

Koncerninterna inköps-/försäljningspriser baserar sig i första hand på marknadspriser.

4.1. Affärssegment

			Icke alloke
2010	Service	Utrustning	rade poster	Eliminering	Totalt
Orderingång	605,7	1 004,9		-74,6	1 536,0
Orderstock	103,3	652,9			756,2
Extern försäljning	668,0	878,3			1 546,3
Intern försäljning	39,8	70,3		-110,1	0,0
Omsättning totalt	707,8	948,6		-110,1	1 546,3
EBITDA	73,2	84,7	-14,1	-0,3	143,6
EBITDA, %	10,3 %	8,9 %			9,3 %
Avskrivningar	10,6	19,4	0,4		30,4
Nedskrivningar	0,1	0,6			0,8
Rörelsevinst exklusive omstruktureringskostnader	62,5	67,4	-14,5	-0,3	115,1
% av omsättning	8,8 %	7,1 %			7,4 %
Rörelsevinst	62,5	64,7	-14,5	-0,3	112,4
% av omsättning	8,8 %	6,8 %			7,3 %
Tillgångar	310,2	647,0	218,3		1 175,5
Skulder	146,9	403,9	168,4		719,2
Avkastning på sysselsatt kapital, %	42,5 %	28,6 %			24,2 %
Investeringar	11,3	11,0			22,3
Andel av intresseföretags resultat	0,0	2,5			2,5
Investeringar i intresseföretag	0,0	31,9			31,9
Personal	5 397	4 600	45		10 042

			Icke alloke
2009	Service	Utrustning	rade poster	Eliminering	Totalt
Orderingång	498,4	934,6		-84,1	1 348,9
Orderstock	75,9	547,8		-16,8	607,0
Extern försäljning	631,9	1 039,4			1 671,3
Intern försäljning	35,3	75,8		-111,1	0,0
Omsättning totalt	667,2	1 115,2		-111,1	1 671,3
EBITDA	68,6	79,5	-17,4	-0,2	130,4
EBITDA, %	10,3 %	7,1 %			7,8 %
Avskrivningar	9,7	17,4	1,3		28,3
Nedskrivningar	0,6	3,6			4,2
Rörelsevinst exklusive omstruktureringskostnader	61,0	76,7	-18,7	-0,2	118,8
% av omsättning	9,1 %	6,9 %			7,1 %
Rörelsevinst	58,3	58,5	-18,7	-0,2	97,9
% av omsättning	8,7 %	5,2 %			5,9 %
Tillgångar	240,7	598,1	221,6		1 060,4
Skulder	110,0	389,4	153,9		653,3
Avkastning på sysselsatt kapital, %	43,8 %	22,9 %			19,3 %
Investeringar	7,7	17,0	1,0		25,7
Andel av intresseföretags resultat	0,0	-2,2			-2,2
Investeringar i intresseföretag	0,0	4,5			4,5
Personal	4 991	4 742	49		9 782

4.2. Geografiska segment

2010	EMEA	AME	APAC	Totalt
Extern försäljning	823,2	468,2	254,8	1 546,3
Tillgångar	640,4	306,8	228,2	1 175,5
Investeringar	13,4	2,2	6,7	22,3
Personal	5 751	2 259	2 032	10 042

2009	EMEA	AME	APAC	Totalt
Extern försäljning	928,0	479,5	263,8	1 671,3
Tillgångar	657,4	220,7	182,3	1 060,4
Investeringar	18,9	5,0	1,7	25,7
Personal	5 533	2 236	2 013	9 782

5. Företagsförvärv

Företagsförvärv under 2010

Under perioden januari–december gjorde Konecranes sammanlagt nio företagsförvärv. Sex av dem var mindre företagsförvärv som hänför sig till verktygsmaskinserviceverksamheten (MTS) i Danmark, Storbritannien och USA.

Konecranes köpte i juli 2010 servicebolaget Bouyer Manutention (BM) i Tours, Frankrike. BM har 38 anställda och en omsättning på cirka 5 MEUR (2009).

I oktober 2010 expanderade Konecranes i Afrika genom förvärv av 100 procent av aktierna i kranservice- och moderniseringsbolaget Techniplus S.A.R.L. i Marocko. Detta är Konecranes första företagsförvärv i Nordafrika.Techniplus har 120 anställda och en omsättning på 7 MEUR (2009).

Under oktober och november ökade Konecranes sitt innehav i Suomen Teollisuusosa Oy från 16 procent till 93 procent. Företaget utvecklar materialhanteringslösningar och har 22 anställda.

Beräknat från förvärvstidpunkten har företagsförvärven inverkat på omsättningen med 8,1 MEUR och på rörelseresultatet med 0,2 MEUR. Ifall förvärven hade skett vid ingången av år 2010, hade Konecranes koncernens omsättning varit 1 556,8 MEUR och rörelsevinsten 112,6 MEUR.

De gängse värdena för identifierbara tillgångarna och skulderna vid tidpunkten av förvärvet är presenterade i nedanstående tabell.

	2010	2010	2010
	Netto gängse värde	Justering för gängse värde	Netto tillgångar före rörelseförvärv
Immateriella tillgångar
Kundrelationer	6,2	6,2	0,0
Teknologi	3,3	-2,4	5,7
Övriga immateriella tillgångar	0,3	0,2	0,1
Materiella tillgångar	1,1	0,2	0,9
Omsättningstillgångar	0,8	0,2	0,6
Fordringar och övriga tillgångar	4,6	0,0	4,5
Kassa och bank	2,4	0,0	2,4
Totala tillgångar	18,7	4,5	14,2
Latent skatteskuld	0,9	0,9	0,0
Lång-och kortfristiga räntabärande skulder	1,8	0,0	1,8
Skulder till leverantörer	3,4	0,0	3,4
Övriga skulder	2,7	0,0	2,7
Icke-kontrollerande intressen	0,1	0,1	0,0
Totala skulder	8,8	1,0	7,9
Nettotillgångar	9,9	3,5	6,4
Anskaffningsutgift	19,5
Goodwill	9,6

Förvärvets kassaflöde

Köpeskilling erlagd i pengar	13,2
Direkta kostnader relaterade till förvärvet*	0,4
Förvärvade bolagets kassa och övriga likvida medel	-2,4
Netto kassaflöde av förvärvet	11,3
Anskaffningsutgift:
Köpeskilling erlagd i pengar	13,2
Mottagna skulder	3,3
Villkorlig köpeskilling	3,0
Totalt anskaffningsutgift:	19,5

*Direkta kostnader relaterade till förvärvet om 0,4 MEUR har kostnadsförts och inkluderas i övriga rörelsekostnader.

Förvärv av intresseföretag:

Den 23 mars 2010 köpte Konecranes 29 750 aktier (22,0 procent av aktiekapitalet och rösträtterna) i det japanska bolaget Kito Corporation ("Kito"), som tillverkar telfrar, kranar och materialhanteringsutrustning. Priset för aktierna i Kito var 111 800 JPY per aktie. Det totala värdet för de köpta aktierna uppgick till cirka 3,3 miljarder JPY (27 MEUR). Köpet finansierades med existerande kassareserver.

Kito återköpte härtill egna aktier motsvarande 10,0 procent av aktiekapitalet den 24 mars 2010. Efter Konecranes aktieköp och Kitos återköp av aktier äger Konecranes cirka 24,4 procent av rösträtterna i Kito.

Ökning i aktieinnehav i dotterbolag:

Den 4 juni slutförde Konecranes avtalet om att öka sitt aktieinnehav i japanska MHS Konecranes Co.,Ltd. till 100 procent genom att köpa resterande 35 procent av aktierna av Meidensha Corporation. Priset har redovisats som minskning i icke-kontrollerande intressen och balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder.

Avyttring av affärsverksamheter under 2010

Under fjärde kvartalet 2010 sålde Konecranes det japanska dotterbolaget MHS Konecranes Co.,Ltd. telferdistributionsverksamhet till Kito Corporation.

Företagsförvärv under 2009

Under perioden januari-december gjorde Konecranes tio företagsförvärv och sålde en mindre verksamhet i Österrike. I juli 2009 utvidgade Konecranes sin affärsverksamhet till ett nytt affärssegment genom att slutföra två företagsförvärv inom lyftlösningar på aluminiumskenor och manipulatorer. Konecranes ökade sin ägoandel i österrikiska Konecranes Lifting Systems GmbH (före detta ACS Technologies GmbH) från 49,9 procent till 80 procent och köpte tillgångarna i det tyska bolaget Knight Europe GmbH & Co. KG. De två förvärvade företagens kombinerade omsättning uppgick 2008 till ungefär 15 MEUR och de sysselsatte omkring 100 personer.

Under det sista kvartalet av år 2009 slutfördes köpet av aktiemajoriteten (65 %) i Jiangsu Three Horses Crane Manufacture Co. Ltd. (SANMA),baserat i Jingjiang, Kina. Företaget är leverantör av lintelfrar i hela Kina, samt leverantör av kranar i Jiangsu och de närliggande provinserna. Avsiktsförklaringen undertecknades i november 2008 och avtalet i april 2009. Bolagets omsättning uppgick 2008 till ungefär 18 MEUR och företaget har mer än 500 anställda.

Under år 2009 köpte Konecranes även de resterande 80,5 % av aktiekapitalet i Dynamic Crane Systems Ltd, det ledande kran- och servicebolaget i Sydafrika. DCS hade år 2008 en omsättning på ungefär 8 MEUR och ungefär 70 anställda.

Fyra av förvärven hänför sig till verktygsmaskinservice (MTS) verksamheten i Skandinavien och Förenta Staterna. Det största av de förvärvade företagen är det amerikanska företaget Machine Tool Solutions Unlimited i Cincinnati, Ohio. År 2008 hade Machine Tool Solutions Unlimited en omsättning på cirka 3,5 MEUR. Bolaget har 18 anställda.

Förvärven bidrog med ungefär 1 procentenhet till ökningen av omsättningen för hela året.

De gängse värdena för identifierbara tillgångarna och skulderna vid tidpunkten av förvärvet är presenterade i nedanstående tabell.

	2009	2009
	Netto gängse värde	Netto till gångar före rörelseförvärv
Immateriella tillgångar	14,1	1,9
Materiella tillgångar	10,6	10,6
Latent skattefordran	0,9	0,9
Omsättningstillgångar	7,3	5,9
Fordringar	15,0	11,6
Kassa och bank	3,7	3,7
Totala tillgångar	51,6	34,5
Latent skatteskuld	2,2	0,7
Långfristiga och kortfristiga räntebärande skulder	15,5	15,5
Skulder till leverantörer	8,2	8,2
Övriga skulder	7,2	7,2
Icke-kontrollerande intressen	5,0	2,7
Totala skulder	38,2	34,3
Nettotillgångar	13,4	0,2
Anskaffningsutgift	30,1
Goodwill	16,7

Den sammanlagda anskaffningsutgiften var 30,1 MEUR och bestod av 18,3 MEUR i kontanter för vilka kassaflöde från tidigare ägände var 3,8 MEUR, 10,4 MEUR i mottagna skulder och 1,4 MEUR i kostnader direkt anslutna till förvärvet.

Förvärvets kassaflöde

Netto kassaflöde av förvärvet	12,2
Förvärvade bolagets kassa och övriga likvida medel	-3,7
Anskaffningsutgift, kontantbetalning	15,9
Mottagna skulder	-10,4
Kassaflöde från tidigare ägande i företagsförvärvet	-3,8
Anskaffningsutgift	30,1

Avyttring av affärsverksamheter under 2009

Under andra kvartalet 2009 sålde Konecranes ett litet österrikiskt dotterbolag STAHL CraneSystems Ges.m.b.H.

6. Omsättningsfördelning

	2010	2009
Varor	1 017,9	1 146,7
Service	528,2	524,1
Royalty	0,3	0,4
Totalt	1 546,3	1 671,3

7. Intäktsföring enligt färdigställandegraden och erhållna förskott

7.1. Intäktsföring enligt färdigställandegraden	2010	2009
Ackumulerade intäkter från icke levererade projekt	145,9	205,0
Erhållna förskott hänförbara till intäktsredovisning enligt färdigställandegrad	133,7	203,3
Fordringar hänförbara till intäkts redovisning enligt färdigställandegrad med avdrag för erhållna förskott	87,9	156,6
7.2. Erhållna förskott	2010	2009
Erhållna förskott hänförliga till intäktsföring enligt
färdigställandegraden (netto)	45,7	46,7
Övriga erhållna förskott från kunder	108,3	110,0
Totalt	154,0	156,7

8. Övriga rörelseintäkter

	2010	2009
Vinst från försäljning av anläggningstillgångar	0,6	0,5
Hyresinkomster	0,9	0,9
Försäkringsersättning	0,9	0,2
Övriga	1,1	1,4
Totalt	3,6	2,9

9. Statliga bidrag

	2010	2009
Bidrag för investeringar i jordområden, byggnader och inventarier	0,2	0,2
Bidrag för forskning och utveckling	0,4	0,7
Totalt	0,5	0,9

10. Avskrivningar och nedskrivningar

10.1. Avskrivningar	2010	2009
Immateriella rättigheter	13,4	11,9
Byggnader och konstruktioner	2,1	1,5
Maskiner och inventarier	14,9	15,0
Totalt	30,4	28,3

10.2. Nedskrivningar	2010	2009
Maskiner och inventarier	0,6	0,1
Immateriella rättigheter	0,1	0,3
Goodwill	0,0	3,7
Totalt	0,8	4,2

11. Övriga rörelsekostnader

	2010	2009
Förändring av varor under tillverkning	-18,4	57,9
Tillverkning för eget bruk	-0,5	-0,8
Materialförbrukning	578,1	632,7
Köpta tjänster	120,2	155,9
Löner och arvoden	371,3	351,2
Pensionskostnader	31,2	31,2
Övriga lönebikostnader	66,2	70,1
Övriga rörelsekostnader	258,2	245,7
Totalt	1 406,3	1 543,8

12. Personalkostnader och antalet anställda

12.1. Personalkostnader	2010	2009
Löner och arvoden	371,3	351,2
Pensionskostnader: Förmånsbestämd plan	5,3	4,6
Pensionskostnader: Avgiftsbestämd plan	25,8	26,6
Övriga lönebikostnader	66,2	70,1
Totalt	468,7	452,4

12.2. Det genomsnittliga

antalet anställda	2010	2009
Det genomsnittliga antalet anställda	9 739	9 811
Antal anställda 31.12,	10 042	9 782
varav i Finland	1 800	1 746

12.3. Anställda enligt affärsområde	2010	2009
Service	5 397	4 991
Utrustning	4 600	4 742
Koncernens personal	45	49
Totalt	10 042	9 782

13. Ersättning till företagets ledning

Styrelse

Styrelsearvodena fastställs av bolagsstämman utgående från nominerings- och kompensationskommitténs rekommendationer. Bolagsstämman fastställde styrelsearvodet för år 2010 till 100 000 EUR för styrelsens ordförande (2009: 100 000 EUR), 64 000 EUR för styrelsens vice ordförande (2009: 64 000 EUR) och 40 000 EUR för övriga styrelseledamöter (2009: 40 000 EUR). Ytterligare fastställdes ett separat mötesarvode på 1 500 EUR för deltagande i varje kommittémöte (2009: 1 500 EUR).

Cirka 40 procent av årsarvodena används till att för styrelsemedlemmarnas räkning förvärva aktier i bolaget. Arvodet kan utbetalas också genom att, med stöd av bolagsstämmans bemyndigande av styrelsen, överlåta egna aktier som innehas av bolaget. Skulle sådant förvärv av aktier inte vara möjligt på grund av en av bolaget eller styrelsemedlem beroende orsak betalas hela arvodet kontant.

	2010	2010	2009	2009
Sammanlagd kompensation till styrelsen	Sammanlagd kompensation, EUR	Kompensation i aktier, stycken	Sammanlagd kompensation, EUR	Kompensation i aktier, stycken
Styrelseordförande	104 500	1 718	116 600	2 402
Vice Styrelseordförande*	0	0	9 600	0
Ordinarie ledamöter	316 000	4 122	338 700	3 844
Totalt	420 500	5 840	464 900	6 246

*Vice Styrelseordförande fram till 12.3.2009

Verkställande direktören

Nominerings- och kompensationskommitteén utvärderar verkställande direktörens insatser och utgående från utvärderingen och övrig relevant information besluter styrelsen om hans lön och övriga förmåner.

	2010	2009
Lön och förmåner, EUR	402 022	382 938
Bonus, EUR	176 880	198 000
Kompensation totalt, EUR	578 902	580 938
Aktieinnehav i Konecranes Abp (antal aktier)	180 000	180 000
Aktieinnehav i Konecranes Abp genom KCR Management Ab (antal aktier)*	0	144 437
Aktieinnehav i Konecranes Abp genom aktiebyte (antal aktier)*	83 606	0
Aktieinnehav i Konecranes Abp totalt (antal aktier)	263 606	324 437
Innehav av optionsrätter (antal optioner)	194 000	154 000
Kostnad för aktierelaterade ersätt ningar (optioner), EUR	424 136	390 202
Pensionsålder	60 år	60 år
Pensionsmål	60 %	60 %
Uppsägningstid	6 månader
Avgångsvederlag	lön och förmåner för 18 månader

I slutet av år 2010, hade Konecranes en lånefordring på 211 736 EUR med en räntesats på 2,544 procent från verkställande direktör Pekka Lundmark. Lånet hänför sig till beskattningen av ett incitamentsprogram riktat till verkställande direktören Pekka Lundmark år 2006. Skatten har överklagats och lånet förfaller till betalning när ärendet slutbehandlats.

Koncernledningen och den utvidgade ledningsgruppen Konecranes har en tudelad ledningsstruktur bestående av ledningsgruppen och en utvidgad ledningsgrupp. Konecranes ledningsgrupp består av följande: vd, koncernchef och ledningsgruppens ordförande; Vice vd och ansvarig för Konecranes verksamhet inom affärsområdet Service; Vice vd och ansvarig för Konecranes verksamhet inom affärsområdet Utrustning; Vice vd och ansvarig för Konecranes verksamhet inom funktionen Market Operations; finansdirektör; inköpsdirektör och teknologidirektör.

Den utvidgade ledningsgruppen består av ledningsgruppsmedlemmarna, samt av direktörerna för de olika regionorganisationerna (4 personer); direktören för lagärenden; HR direktören; direktören för marknadsföring och kommunikation, samt direktören för informationsteknologi.

Vid slutet av 2010 innefattade den utvidgade ledningsgruppen totalt 15 personer (vid slutet av 2009 16 personer). Nominerings- och kompensationskommittén övervakar koncernens kompensationsarrangemang och utfärdar direktiv i anslutning till dessa. Nominerings- och kompensationskommittén bekräftar kompensationsarrangemang till de medlemmar av den utvidgade ledningsgruppen som rapporterar direkt till verkställande direktören. Verkställande direktören bekräftar kompensationen för de övriga medlemmarna av den utvidgade ledningsgruppen.

Den utvidgade ledningsgruppen

exklusive vd:n	2010	2009
Lön och förmåner, EUR	2 986 504	2 557 089
Bonus, EUR	396 534	649 355
Kompensation totalt, EUR	3 383 038	3 206 444
Aktieinnehav i Konecranes Abp (antal aktier)	256 218	276 018
Aktieinnehav i Konecranes Abp genom KCR Management Ab (antal aktier)*	0	373 259
Aktieinnehav i Konecranes Abp genom aktiebyte (antal aktier)*	183 467	0
Aktieinnehav i Konecranes Abp totalt (antal aktier)	439 685	649 277
Innehav av optionsrätter (antal optioner)	957 000	964 200
Kostnad för aktierelaterade ersättningar, EUR	1 210 648	1 147 120

*Konecranes-koncernens ledning grundade i maj 2009 ett bolag med firmanamnet KCR Management Oy som på marknaden förvärvade 517 696 aktier i Konecranes Abp. KCR Management Oy finansierade förvärvet med kapitalinsatser av ledningen till ett belopp av totalt ca 1,3 miljoner euro samt med ett lån från Konecranes Abp på ca 7,1 miljoner euro. De personer som vid grundandet av KCR Management Oy ingick i koncernens utvidgade ledningsgrupp äger KCR Management Oy.

Enligt de avtal som gäller KCR Management Oy är KCR Management Oy skyldigt att i förtid återbetala det lån som Konecranes Abp beviljat om Konecranes Abp:s aktiekurs annat än tillfälligt överskrider en viss i avtalen fastställd gräns. Detta villkor uppfylldes i december 2010. Konecranes Abp:s styrelse beslöt att lånet återbetalas genom ett aktiebyte i vilket Konecranes Abp förvärvar samtliga aktier i KCR Management Oy. För att verkställa aktiebytet beslöt Konecranes Abp:s styrelse om en riktad aktieemission i vilken bolaget erbjuder aktieägarna i KCR Management Oy sammanlagt 281 007 nya aktier i bolaget med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt (Aktiebyte). I Aktiebytet avstod aktieägarna i KCR Management Oy från sina aktier i KCR Management Oy och erhöll i utbyte nya aktier i Konecranes Abp. Dessa nya aktier omfattas av den överlåtelsebegränsning om vilken styrelsen beslöt i maj 2009 och som upphör 1.11.2012.

De nya aktierna har registrerats på mottagarens värdeandelskonto och införts i handelsregistret den 13.11.2011 och har upptagits till offentlig handel på NASDAQ OMX Helsinki den 14.1.2011.

Den utvidgade ledningsgruppen exklusive vd:n hade inga lån av bolaget vid slutet av år 2010 och 2009.

Inga garantier har beviljats till förmån för koncernledningen 2010 och 2009.

14.1. Finansiella intäkter	2010	2009
Dividendintäkter från investeringar tillgängliga för försäljning	0,2	0,4
Ränteintäkter på bankdepositioner och lånefordringar	3,6	1,8
Värderingsvinster på finansiella derivativinstrument	1,4	0,0
Kursvinster på räntebärande fordringar och skulder	5,2	1,8
Övriga finansiella intäkter	0,1	0,1
Totalt	10,5	4,1
14.2. Finansiella kostnader	2010	2009
Räntekostnader på skulder	6,1	4,0
Värderingsförluster på finansiella derivativinstrument	2,5	0,7
Kursförluster på räntebärande fordringar och skulder	0,7	3,8
Övriga finansiella kostnader	4,8	2,7
Totalt	14,1	11,2

Koncernen tillämpar säkringsredovisning på vissa derivativinstrument som använts för att säkra kassaflöden på vissa stora kranprojekt. Säkringen av uppskattade framtida kassaflöden har bedömts vara mycket effektiv. Säkringsinstrumentens orealiserade nettoeffekt om -2,4 MEUR (2009: 1,9 MEUR) med avdrag för latenta skatter om 0,6 MEUR (2009: -0,5 MEUR) redovisas i det egna kapitalet. De säkrade operativa kassaflödena förväntas uppstå inom de närmaste 3–18 månaderna.

14. Finansiella intäkter och kostnader

15. Skatter

15.1. Skatter i resultaträkningen	2010	2009
Skatter beräknade enligt lokala skatteregler	37,5	31,8
Skatter för tidigare räkenskapsperioder	-1,2	0,3
Förändring i latenta skattefordringar och skulder	-3,1	-6,1
Totalt	33,1	26,1

15.2. Avstämning av vinst före skatt med de sammanlagda inkomstskat-

terna	2010	2009
Vinst före skatter	111,3	88,6
Skatt uträknad med den inhemska bolagsskattesatsen 26 % (2009: 26 %)	28,9	23,0
Effekten av olika skattesatser i utländska dotterbolag	2,9	-0,3
Skatter för tidigare räkenskapsperioder	-1,2	0,3
Skatteeffekten av icke-avdragbara utgifter och icke-skattepliktiga inkomster	1,2	2,9
Skatteeffekten av förluster för räkenskapsperioden för vilka latent skatt inte redovisas	4,5	4,7
Skatteeffekten av fastställda förluster för vilka latent skatt inte tidigare redovisats	-0,4	-4,3
Skatteeffekten av utnyttjade fast ställda förluster för vilka latent skattefordran inte tidigare redovisats	-1,9	-0,3
Skatteeffekt av förändring i skattesats	-0,2	0,0
Övriga	-0,7	0,0
Totalt	33,1	26,1
Effektiv skattesats %	29,8 %	29,5 %

16. Vinst per aktie

Vinst per aktie före utspädning beräknas genom att dividera räkenskapsperiodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare med det vägda genomsnittliga antalet utestående aktier under året. Vinst per aktie efter utspädning beräknas genom att justera det vägda genomsnittliga antalet aktier med utestående aktieoptioner den 31 december.

	2010	2009
Räkenskapsperiodens vinst hänförligt till moderbolagets aktieägare	79,4	63,6
Vägt medeltal av utestående aktier (1 000 st.)	58 922	58 922
Effekt av beviljade aktieoptioner (1 000 st.)	352	164
Vägt medeltal av antalet utestående aktier efter utspädning (1 000 st.)	59 274	59 086
Resultat per aktie, före utspädning (EUR)	1,35	1,08
Resultat per aktie, efter utspädning (EUR)	1,34	1,08

17. Goodwill och goodwill nedskrivningsprövning

Generalla principer

Goodwill allokeras till kassagenerarande enheter (KE) i enlighet med koncernens rapporteringsstruktur. Återvinningsvärdet av enskilda KE bestäms på basen av deras nyttjandevärden förutom för AH Maskinservice, Axis Machine tool, Bouyer Manutention S.A., Techiplus S.A.R.L och Suomen Teollisuusosa Oy, vilka förvärvats under år 2010. För dessa baseras återvinningsvärdet på gängse värde med avdrag för kostnader för försäljning utgående från det inköpspris som betalats för dessa enheter. Ledningen för varje KE prognostiserar dess framtida betalningströmmar för en femårsperiod. Prognoserna görs på basen av koncernens historiska finansiella information, vilken vid behov revideras av koncernledningen. Prognoserna baseras på allmän marknadsmässig och branschspecifik information om framtida tillväxtutsikter. Kassaflödena efter femårsperioden beräknas med nolltillväxt för omsättningen och rörelsemarginalen. Beräkningarna görs under årets fjärde kvartal.

De prognostiserade kassaflödena diskonteras till nuvärde med det vägda medelvärde av kostnaden för eget och främmande kapital (före skatt). Räntan baserar sig på den riskfria räntan för statsobligationer med lång löptid, aktiemarknadens allmänna riskpremie och branschspecifika riskpremier. Riskpremierna bedöms på basen av företag som verkar inom samma branscher och geografiska områden som KE:na. Diskonteringsräntan som användes i år 2010 var huvudsakligen mellan 11 och 14 procent. Under år 2009 var diskonteringsräntan mellan 12 och 14 procent. Geografiska risken och verksamhetsrisken för de prövade KE ingår i diskonteringsräntan vid fastställande av den vägda medelkostnaden för kapitalet.

Goodwill allokering till viktigaste KE:s och affärsområdena:

Koncernens totala goodwill är allokerad till affärsområdena enligt följande. I tabellen finns också goodwill allokeringar av individuella KE:s, som kan anses betydande i jämförelse med koncernens sammanlagda bokföringsvärde på goodwill.

	2010	2009
Konecranes GmbH, Tyskland	1,5	1,5
Konecranes Lifttrucks AB, Sverige	13,0	11,4
STAHL Konecranes GmbH, Tyskland	20,4	20,4
Goodwill allokering till övriga bolag inom affärsområdet Utrustning	21,8	19,2
Goodwill inom affärsområdet Utrustning totalt	56,7	52,5
Konecranes GmbH, Tyskland	12,6	12,6
Goodwill allokering till övriga bolag inom affärsområdet Service	15,0	6,4
Goodwill inom affärsområdet Service totalt	27,7	19,0
Goodwill inom affärsområdena totalt 31.12.	84,4	71,5

I koncernens tillgångar ingår också 10,4 MEUR i immaterialla tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod, som tillkom genom förvärvet av R. Stahl AG:s materialhanteringsdivision. Denna tillgång består av varumärket 'Stahl'. Värdet på denna tillgång prövas årligen genom bedömning av ett eventuellt nedskrivningsbehov på samma sätt som för goodwill.

Återvinningsvärdena för samtliga KE:n bestäms på basen av de ovannämnda generella principerna. De viktigaste variablerna i beräkningarna av nyttjandevärde är omsättningens tillväxt samt rörelsemarginalen. Den genomsnittliga omsättningstillväxten som används i beräkningarna för femårsperioden varierar mellan 4 och 15 procent (år 2009: mellan -5 och 15 procent). Den genomsnittliga omsättningstillväxten av alla KE:n i beräkningarna var mer än 8 procent (i år 2009: nästan 7 procent). Tillväxthastigheten som använts i beräkningarna baserar sig på företagsledningens uppskattning av varje enskilt företags tillväxtmöjligheter med beaktande av företagens historiska finansiella information samt företags- och branschspecifika variabler om framtida tillväxtutsikter. Rörelsemarginalerna baserar sig på verkligt utfall från tidigare år eller på ledningens syn på verksamhetens utfall i framtiden. Beräkningarna av nyttjandevärde resulterar inte i nedskrivningsbehov.

Beräkningarna har också gjorts genom att utföra känslighetsanalyser med lägre omsättning och rörelsemarginaler. Känslighetsanalyserna har för nästan alla KE:n gjorts på basen av de senaste prognoserna för 2010. För år 2011 har försäljningen och de rörliga kostnaderna (volymerna) sänkts med 10 % jämfört med prognosen för 2010 medan de fasta kostnaderna har hållits på samma nivå som år 2010. År 2012 har volymerna och de fasta kostnaderna hållits på samma nivå som år 2011. År 2013 har volymerna ökats med 10 %, år 2014 med 20 % och år 2014 med 30 % i jämförelse med år 2010. De fasta kostnaderan har hållits på samma nivå med prognosen för 2010. De fasta kostnaderna har tagits från kalkylerna för nyttjandevärde och var sålunda högre än i prognosen för 2010. Då känslighetsanalysen som beskrivs ovan inte är lämplig för alla KE:n, görs känslighetsanalyserna på alternativa sätt för vissa enheter. På based av dessa alternativa beräkningar finns vissa enheter vilkas framtida förmåga att generera kassaströmmar kräver en oftare återkommande bedömning än en gång om året.

På basen av den årliga regelbundna bedömingen av återvinningsvärdet för år 2010, gjordes ingen nedskrivning av goodwill.

På basen av det årliga impairment testet hade en nedskrivning om 1,1 MEUR gjorts år 2009 av goodwillen i Morris Material Handling Ltd. Produktionen och försäljningen under Morris brandet avvecklades på grund av omstrukturering och fusion av den legala enheten med andra Konecranes enheter i Storbritannien. Goodwillen i Konecranes Lifting System GmbH i Österrike skrevs ner med 2,5 MEUR. Kassaflödesestimaten för de påföljande åren har sänkts som en följd av att det dröjer längre än förväntat att integrera bolagets produkter I koncernens distributionsnätverk. Vidare har vissa projekt senarelagts. Både Morris Material Handling och Konecranes Lifting Systems hör till affärsområdet Standardlyft. Därtill har flera mindre goodwillposter, uppgående till totalt 0,1 MEUR, nedskrivits.

Goodwill	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	71,5	57,8
Ökningar	10,0	16,7
Minskningar	0,0	-0,9
Omräkningsdifferens	2,9	1,6
Nedskrivningar	0,0	-3,7
Anskaffningsutgift 31.12	84,4	71,5

18. Övriga immateriella tillgångar

18.1. Patent och varumärken	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	27,1	27,0
Förvärv av koncernbolag	0,3	0,8
Överföring mellan poster	0,5	0,0
Omräkningsdifferens	0,8	-0,7
Anskaffningsutgift 31.12	28,8	27,1
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-8,7	-7,4
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-1,5	-1,3
Bokföringsvärde 31.12	18,6	18,4

18.2. Övrigt (inkluderar service-

kontrakt och programvara)	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	97,8	83,3
Ökningar	3,9	1,3
Minskningar	-1,8	-0,6
Förvärv av koncernbolag	12,9	11,2
Överföring mellan poster	0,2	0,6
Nedskrivningar	-0,1	0,0
Omräkningsdifferens	-1,1	2,0
Anskaffningsutgift 31.12	111,8	97,8
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-51,0	-40,4
Ackumulerade avskrivningar som hänför sig till försäljningar	0,8	0,6
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-11,9	-10,6
Bokföringsvärde 31.12	49,7	47,4

18.3. Övriga immateriella tillgångar

totalt	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	124,9	110,3
Ökningar	3,9	1,3
Minskningar	-1,8	-0,6
Förvärv av koncernbolag	13,3	12,0
Överföring mellan poster	0,7	0,6
Nedskrivningar	-0,1	0,0
Omräkningsdifferens	-0,3	1,3
Anskaffningsutgift 31.12	140,6	124,8
Ackumulerade avskrivningar 1.1	-59,7	-47,8
Ackumulerade avskrivningar som hänför sig till försäljningar	0,8	0,6
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-13,4	-11,9
Bokföringsvärde 31.12	68,3	65,8

Övriga immateriella tillgångar innefattar servicekontrakt, patenter och varumärken samt programvarulicenser. Dessa värderas till anskaffningsutgift och avskrivs lineärt över deras ekonomiska livslängd, vanligtvis 4–20 år. Immaterialla tillgångar med obegränsad ekonomisk användningstid är föremål för årliga prövningar av ett eventuellt nedskrivningsbehov. Per 31.12.2010 innefattade de immateriella tillgångarna med obegränsad ekonomisk användningstid varumärket Stahl till värdet 10,4 MEUR. Mot bakgrunden av att tillgången kommer att generera positiva kassaflöden för enheten under en icke överskådlig framtid klassas den som en immateriell tillgång med obegränsad ekonomisk användningstid.

19. Fastigheter, maskiner och inventarier

19.1. Jordområden	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	2,5	3,2
Minskningar	0,0	-0,7
Omräkningsdifferens	0,1	0,0
Bokföringsvärde 31.12	2,6	2,5

19.2. Byggnader och konstruktioner	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	29,6	13,4
Ökningar	4,3	6,4
Minskningar	-0,8	0,0
Förvärv av koncernbolag	0,0	9,9
Omräkningsdifferens	1,8	-0,2
Anskaffningsutgift 31.12	35,0	29,6
Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1.1	-3,0	-1,5
Ackumulerade avskrivningar som hänför sig till avyttringar	0,3	0,0
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-2,1	-1,5
Bokföringsvärde 31.12	30,2	26,6

Bokföringsvärdet 31.12.2010 för byggnader och konstruktioner under finansiell leasing uppgår totalt till 0,0 MEUR (0,6 MEUR år 2009).

19.3. Maskiner och inventarier	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	181,5	168,1
Ökningar	18,3	19,4
Minskningar	-19,2	-11,2
Förvärv av koncernbolag	1,3	5,4
Överföring mellan poster	-0,1	0,3
Nedskrivningar	-0,7	-0,1
Omräkningsdifferens	12,0	-0,4
Anskaffningsutgift 31.12	193,1	181,5
Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1.1	-128,6	-113,7
Ackumulerade avskrivningar som hänför sig till avyttringar	16,8	9,3
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-15,1	-14,9
Bokföringsvärde 31.12	66,3	62,2

Bokföringsvärdet 31.12.2010 för maskiner och inventarier under finansiell leasing uppgår totalt till 8,6 MEUR (7,6 MEUR år 2009).

19.4. Fastigheter, maskiner och

inventarier totalt	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	213,6	184,8
Ökningar	22,7	25,9
Minskningar	-20,0	-11,9
Förvärv av koncernbolag	1,3	15,3
Överföring mellan poster	-0,1	0,3
Nedskrivningar	-0,7	-0,1
Omräkningsdifferens	13,9	-0,6
Anskaffningsutgift 31.12	230,7	213,6
Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1.1	-131,6	-115,2
Ackumulerade avskrivningar som hänför sig till avyttringar	17,2	9,3
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-17,2	-16,4
Bokföringsvärde 31.12	99,1	91,3

20. Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden

	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	4,5	7,4
Andel av intresseföretags resultat efter skatt	1,4	-2,2
Erhållna dividender	-2,1	-0,9
Förvärv av intresseföretag	27,0	0,0
Omräkningsdifferens	0,0	0,0
Minskad allokering av anskaffningsutgifter	1,1	0,0
Överföring till aktier i dotterbolag	0,0	0,2
Bokföringsvärde 31.12	31,9	4,5

20.1. Investeringar redovisade enligt kapitalandelsmetoden per företag

	Bokförings	Tillgångar	Skulder
2010	värde	totalt 1)	totalt 1)	Omsättning 1)	Resultat 1)
Guangzhou Technocranes Company Ltd.	0,5	2,0	1,4	1,0	0,0
Jiangyin Dingli Shengsai High Tech Industrial Crane
Company Ltd.	0,3	1,1	0,7	0,9	0,0
Shanghai High Tech Industrial Company, Ltd.	1,0	3,2	2,4	4,4	0,4
Boutonnier Adt Levage S.A.	0,3	0,4	0,1	0,7	0,0
Levelec S.A.	0,2	0,3	0,1	0,6	0,0
Manelec S.a.r.l.	0,1	0,1	0,1	0,3	0,0
Manulec S.A.	0,3	0,5	0,2	0,8	0,0
Sere Maintenance S.A.	0,0	0,3	0,2	0,7	0,0
Eastern Morris Cranes Limited	0,8	3,5	2,1	4,2	0,5
Morris Material Handling (Thailand) Ltd.	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Morris Thailand Co. Ltd.	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Kito Corporation	27,6	57,7	22,3	53,0	0,1
Crane Industrial Services LLC	0,9	1,4	0,6	2,8	0,4
Omräkningsdifferens	-0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	31,9	70,5	30,2	69,5	1,4

	Bokförings	Tillgångar	Skulder
2009	värde	totalt 1)	totalt 1)	Omsättning 1)	Resultat 1)
ACS Technologies GmbH 2)	0,0	0,0	0,0	0,7	-1,6
Guangzhou Technocranes Company Ltd.	0,5	1,5	1,1	1,3	0,0
Jiangyin Dingli Shengsai High Tech Industrial Crane Company Ltd.	0,3	1,1	0,9	1,4	0,0
Shanghai High Tech Industrial Company, Ltd.	0,7	2,9	2,2	3,4	0,2
Boutonnier Adt Levage S.A.	0,3	0,5	0,3	0,9	0,0
Levelec S.A.	0,2	0,4	0,2	0,7	0,0
Manelec S.a.r.l.	0,1	0,2	0,1	0,4	0,0
Manulec S.A.	0,3	0,5	0,2	0,9	0,0
Sere Maintenance S.A.	0,1	0,4	0,3	0,9	0,0
Eastern Morris Cranes Limited	0,8	2,8	1,5	6,2	0,7
Morris Material Handling (Thailand) Ltd.	0,4	0,0	0,0	0,0	0,0
Morris Thailand Co. Ltd.	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
ZAO Zaporozhje Kran Holding 2)	0,0	0,0	0,0	1,8	-2,2
Crane Industrial Services LLC	1,1	1,3	0,4	2,8	0,6
Omräkningsdifferens	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	4,5	11,8	7,2	21,3	-2,2

Värdet på aktierna i intresseföretagen innefattar koncernens andel av intresseföretaget vid förvärvstidpunkten justerat för ändringar i eget kapital efter förvärvet. Se även Bolagslistan för en detaljerad lista över intresseföretag och joint ventures.

1) Tillgångarna, skulder, omsättning och resultat representerar koncernens andel av dessa investeringar enligt den senaste publicerade informationen.

2) ACS Technologies GmbH och ZAO Zaporozhje Kran Holding har konsoliderats som dotterbolag från 1.7.2009.

21. Investeringar tillgängliga för försäljning

	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	1,8	1,9
Överföring till aktier i dotterbolag och intresseföretag	-0,2	-0,3
Överföring mellan poster	-0,2	0.0
Ökningar	0,0	0,2
Bokföringsvärde 31.12	1,4	1,8

Investeringar tillgängliga för försäljning består av aktier i icke-börsnoterade bolag och värderas enligt anskaffningsutgift på grund av att estimaten av gängse värde varierar väsentligt och sannolikheterna för dessa estimat inte kan uppskattas på ett ändamålsenligt sätt.

Se även Bolagslistan för en detaljerad lista över investeringar tillgängliga för försäljning.

22. Omsättningstillgångar

	2010	2009
Råvaror och halvfabrikat	105,5	108,3
Produkter i arbete	139,0	114,3
Färdiga varor	15,0	16,7
Förskottsbetalningar	10,3	8,9
Totalt	269,9	248,2

23. Reserveringar

2010	Ingående balans	Omräk nings differens	Utnyttjat under perioden	Återförda reserve ringar	Periodens ökning	Utgående balans
Avsättning för osäkra fordringar	20,3	1,2	4,7	6,3	5,4	15,8
Reserveringar för inkurans i omsättningstillgångar	14,4	0,7	2,5	0,1	6,9	19,4

2009	Ingående balans	Omräk nings differens	Utnyttjat under perioden	Återförda reserve ringar	Periodens ökning	Utgående balans
Avsättning för osäkra fordringar	16,4	0,1	3,5	2,0	9,3	20,3
Reserveringar för inkurans i omsättningstillgångar	9,8	0,8	1,6	0,2	5,5	14,4

24. Åldersanalys av kundfordingar

	2010	2009
Kundfordringar, inte förfallna	207,3	185,2
Kundfordringar, förfallna 1–30 dagar	51,9	44,7
Kundfordringar, förfallna 31–60 dagar	21,2	18,4
Kundfordringar, förfallna 61–90 dagar	15,9	8,9
Kundfordringar, förfallna mer än 91 dagar	19,4	8,2
Totalt	315,8	265,4

Försäljningsfordringar värderas initialt till ursprungligt värde (redovisade värden är lika med gängse värden). Kundfordringarna är föremål för en låg koncentrering av kreditrisk i och med koncernens höga kundantal. Kreditförlusterna för år 2010 uppgick till 4,8 MEUR (2009: 5,3 MEUR).

25. Övriga fordringar

	2010	2009
Växelfordringar	10,4	3,7
Mervärdesskatter	18,3	19,7
Totalt	28,8	23,5

26. Aktiva resultatregleringar

	2010	2009
Bolagsskatter	10,6	11,5
Räntor	2,1	0,9
Fordringar från intäktsföring enligt färdigställandegrad	55,3	45,5
På förhand betalda kostnader	9,8	11,1
Övriga resultatregleringar	37,8	27,1
Totalt	115,6	96,1

27. Likvida medel

	2010	2009
Kassa och banktillgodohavanden	23,0	19,0
Kortfristiga depositioner	75,4	118,5
Totalt	98,5	137,5

Kortfristiga depositioner innefattar depositioner vilkas löptid är under tre månader. Likvida medel redovisas till deras nominella värde vilket motsvarar deras gängse värde.

28. Eget kapital

28.1. Eget kapital	Antal aktier	Aktiekapital	Överkursfond	Fond för inbetaltfritt eget kapital
1 januari 2009	59 069 720	30,1	39,3	7,3
Aktieteckningar med optioner	260 600	0,0	0,0	1,8
Konecranes incentivarrangemang för koncernledningen (KCR Management Oy)	-517 696	0,0	0,0	0,0
31 december 2009	58 812 624	30,1	39,3	9,0
Aktieteckningar med optioner och överlåtelse av egna aktier	147 040	0,0	0,0	1,4
31 december 2010	58 959 664	30,1	39,3	10,5

Det totala egna kapitalet består av aktiekapital, överkursfond, aktieemission, fond för verkligt värde, fond för inbetalt fritt eget kapital, omräkningsdifferenser och ackumulerad vinst från tidigare räkenskapsperioder. Konecranes aktie har inget nominellt värde. Bolaget har en aktieserie. Alla emitterade aktier är fullt betalda. I överkursfonden ingår den del av aktiernas teckningsbelopp, som överstiger deras bokföringsmässiga motvärde till den delen aktieemissionen verkställts före 1 september 2006. Fonden för verkligt värde inkluderar förändringarna i det gängse värdet på derivatinstrument kategoriserade som kassaflödessäkring. Omräkningsdifferensen består av differenser som uppkommer från eliminering av nettoinvesteringar i utländska dotterbolag i annan valuta än i euro. Fonden för inbetalt fritt eget kapital inkluderar den del av aktiernas teckningsbelopp, som inte redovisas som aktiekapital eller enligt IFRS som främmande kapital. Fonden inkluderar även andra inbetalningar, som inte redovisas i andra fonder inom eget kapital. I fonden ingår dessutom eventuella nedsättningar av aktiekapital, som inte redovisas som en täckning av ackumulerade förluster eller utdelas till aktieägarna.

28.2. Utdelningsbara medel

Se sidan 120 / Styrelsens förslag till bolagsstämman,

	2010	2009
28.3. Egna aktier	Antal aktier	Antal aktier
1 januari	3 060 296	2 542 600
Minskningar	-17 840	0
Konecranes incentivarrangemang för koncernledningen
(KCR Management Oy)	0	517 696
Totalt 31 december	3 042 456	3 060 296

Styrelsens förslag till bemyndigande av styrelsen att besluta om förvärv och/eller om mottagande som pant av bolagets egna aktier:

Bolagstämman 25.3.2010 befullmäktigade styrelsen att besluta om förvärv och/eller om mottagande av bolagets egna aktier som pant på följande villkor:

Antalet egna aktier som kan förvärvas och/eller mottas som pant kan uppgå till totalt högst 6 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 9,7 % av samtliga aktier i bolaget. Det sammanlagda antalet egna aktier som innehas och/eller has som pant av bolaget och dess dottersammanslutningar kan dock vid varje tidpunkt uppgå till högst 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Egna aktier kan med stöd av bemyndigandet förvärvas endast med fritt eget kapital.

Egna aktier kan förvärvas till det pris som fastställs i offentlig handel på dagen för förvärvet, eller i övrigt till ett pris som fastställs på marknaden.

Styrelsen fattar beslut om hur egna aktier förvärvas och/ eller mottas som pant. Vid förvärv kan bland annat derivatinstrument användas. Egna aktier kan förvärvas i annat förhållande än aktieägarnas aktieinnehav (riktat förvärv).

Egna aktier kan förvärvas i syfte att begränsa utspädning av aktieägarnas aktieinnehav vid aktieemissioner i samband med eventuella företagsköp, för att utveckla bolagets kapitalstruktur, för att överlåtas i samband med eventuella företagsköp, för att betala styrelsearvoden eller för att makuleras, förutsatt att förvärvet ligger i bolagets och dess aktieägares intresse.

Bemyndigandet är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till den 24.9.2011.

Styrelsens förslag till bemyndigande av styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets egna aktier:

Den extraordinarie bolagsstämman befullmäktigade styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets egna aktier med följande villkor:

Högst 6 000 000 aktier omfattas av bemyndigandet, vilket motsvarar ungefär 9,7 % av samtliga aktier i bolaget.

Styrelsen beslutar om villkoren för avyttring av bolagets egna aktier. Avyttringen kan ske med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till aktier (riktad emission). Styrelsen kan även använda bemyndigandet för att emittera i aktiebolagslagen 10 kap avsedda särskilda rättigheter gällande egna aktier. Bemyndigandet kan dock inte användas för incentivprogram.

Bemyndigandet är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till den 24.9.2011.

29. Optioner och övriga aktierelaterade ersättningar

Bolagsstämman fastställde enligt styrelsens förslag den 6 mars 2007 att till nyckelpersoner i Konecranes koncern emitteras högst 3 miljoner optionsrätter. Optionsrätterna berättigar till högst 3 miljoner aktier i bolaget.

Optionsrätterna fördelas på tre serier (2007A, 2007B och 2007C), vilkas teckningstider fördelats på så sätt att teckningstiden för optionsrätter som baserar sig på den första serien inleds 2.5.2009 och för optionsrätter som baserar på den sista serien utgår 30.4.2013.

Teckningspriset för alla 2007 serier är 25,72 EUR, grundar sig på Konecranes aktiens enligt handelsvolymen vägda medelkurs på Helsingfors Börsen mellan 1 april och 30 april 2007. Styrelsen kan dock fatta beslut om att öka teckningspriset för aktien vad gäller ovannämnda optionsrätter 2007B ja 2007C före nämnda optionsrätter har utdelats till optionsinnehavarna. Teckningspriset på serie 2007B var detsamma 25,72 EUR, när serie 2007B utdelades till nyckelpersoner. Serie 2007C har inte utdelas under år 2009 och teckningsperioden förföll 31.12.2009. Vid slutet av 2010 hade inga aktier tecknats med stöd av optionrätter 2007A och 2007B.

Konecranes Abp:s ordinarie bolagsstämma har den 12.3.2009 fattat beslut om att emission av optionsrätter till nyckelpersoner vid bolaget och dess dotterbolag. Det totala antalet optionsrätter som emitteras är högst 2 250 000 stycken, vilka berättigar till att teckna sammanlagt högst 2 250 000 nya aktier i bolaget eller av bolaget innehavda aktier (aktie). Styrelsen fattar beslut om huruvida tecknaren skall tilldelas nya eller av bolaget innehavda aktier. Av optionsrätterna skall 750 000 stycken märkas med beteckningen 2009A, 750 000 stycken med beteckningen 2009B och 750 000 stycken med beteckningen 2009C. Teckningstiden för optionsrätter som baserar sig på den första serien inleds 1.4.2012 och för optionsrätter som baserar på den sista serien utgår 30.4.2016.

Teckningspriset grundar sig på Konecranes Abp:s marknadspris på NASDAQ OMX Helsinki i april 2009, april 2010 och april 2011.

Skulle bolaget betala ut dividend, sänks teckningspriset för den aktie som tecknas på basis av optionsrätten, med beloppet av den dividend, som bestäms efter början av teckningsprisets bestämningsperiod och före aktieteckningen, på avstämningsdagen för dividendutbetalningen. Teckningspriset på serie 2009A var 14,55 EUR (efter 2009 dividendutbetaldningen 13,65 EUR) och på serie 2009B 23,79 EUR.

29.1. Konecranes pågående optionsprogram

Aktieoption	Högsta antalet aktier som kunde tecknas	Teckningspris/aktie (EUR)	Högsta antalet aktier som ännu kan tecknas	Teckningstiden
2007A	1 000 000	25,72	958 000	2.5.2009–30.4.2011
2007B	1 000 000	25,72	941 000	2.5.2010–30.4.2012
2009A	750 000	13,65*	739 000	1.4.2012–30.4.2014
2009B	750 000	23,79	732 000	1.4.2013–30.4.2015
Totalt	3 500 000		3 370 000

*Det ursprungliga teckningspriset var 14,55 EUR

29.2. Förändringar i antalet utestående optionsrätter	2010	2009
Antalet utfärdade optionsrätter 1 januari	2 773 400	2 368 200
Tilldelade under året	776 000	735 000
Förverkade under året	-47 000	-69 200
Inlösta under året	-129 200	-260 600
Förfallna under året	-3 200	0
Totalt antal optionsrätter utestående per 31 december	3 370 000	2 773 400

De totala kostnaderna för optionsprogrammen för 2010 års räkenskapsperiod var 3,6 MEUR (2009: 3,5 MEUR). Kostnaderna för optionsprogrammen är inkluderade i personalkostnaderna och krediteras mot det egna kapitalet.

29.3. Antaganden vid värdering av aktieoptioners gängse värde

Optionernas gängse värde har fastställts enligt Black & Scholes värderingsmodellen. Gängse värdet för aktieoptionerna har faställts på basen av följande antaganden:

	2007A	2007B	2009A	2009B	Pekka Lundmarks incentivpro gram 2006	Pekka Lundmarks incentivpro gram 2007
Aktiens teckningpris, EUR	25,72	25,72	13,65*	23,79	12,00	12,00
Aktiens gängse värde, EUR	25,55	26,47	17,65	24,22	21,16	24,74
Förväntad volatilitet, %	18 %	18 %	25 %	23 %	18 %	18 %
Riskfri ränta, %	4,2 %	4,7 %	3,3 %	2,2 %	3,7 %	4,0 %
Förväntade längden på avtalet, år	0,3	1,3	3,3	4,3	1,0	1,1
Optionernas gängse värde vid tilldelningstidpunkten, EUR	2,80	3,63	6,52	6,19	9,36	11,31

Ovanstående beräkningar är baserade på Konecranes aktiens implicita volatilitet för 4–6 år beräknat av en marknadspart som aktivt handlar med aktieoptioner.

* Det ursprungliga teckningspriset var 14,55 EUR

30. Räntebärande främmande kapital

	2010	2010	2009	2009
30.1. Långfristigt	Bokförings värde	Gängse värde	Bokförings värde	Gängse värde
Lån från penninginrättningar	7,5	7,5	7,3	7,3
Pensionslån	18,9	18,9	25,3	25,3
Finansiell leasingskuld	5,3	5,3	5,4	5,4
Övriga långfristiga skulder	1,2	1,2	0,5	0,5
Totalt	32,9	32,9	38,6	38,6

	2010	2010	2009	2009
30.2. Kortfristigt	Bokförings värde	Gängse värde	Bokförings värde	Gängse värde
Lån från penninginrättningar	0,0	0,0	6,0	6,0
Pensionslån	3,8	3,8	1,2	1,2
Finansiell leasingskuld	3,3	3,3	2,5	2,5
Företagscertifikat	26,0	26,0	0,0	0,0
Övriga kortfristiga skulder	0,7	0,7	0,5	0,5
Checkräkningskredit	16,4	16,4	16,7	16,7
Totalt	50,2	50,2	26,9	26,9

Den genomsnittliga räntan på portföljen med långfristiga skulder per den 31 december 2010 var 3,81 % (2009: 3,51 %) och för korfristiga skulder 3,19 % (2009: 3,62 %). Den effektiva räntan på EUR-skulder varierar mellan 1,14 % och 6,95 % (2009: mellan 2,61 och 3,70 %).

30.3. Valutafördelning och ränteschema för skulder inklusive säkringar

2010					Ränteförändring på skulder inklusive säkringar
Valutakurs	Värde MEUR	Genom snittlig duration	Genom snitts ränta %	Ränte känslighet1)	2011	2012	2013	2014	2015-
EUR	72,0	2,1 år	3,34	0,7	46,5	9,0	4,5	4,2	7,9
CLP	0,4	1,0 år	6,17	0,0	0,4	0,0	0,0	0,0	0,0
CNY	0,2	0,3 år	5,35	0,0	0,2	0,0	0,0	0,0	0,0
USD	10,3	1,1 år	4,67	0,1	3,0	1,5	0,8	1,2	3,9
GBP	0,1	2,0 år	2,68	0,0	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
PLN	0,1	1,0 år	5,19	0,0	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0
SGD	0,0	1,5 år	1,78	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
ZAR	0,0	1,5 år	7,42	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	83,1		3,53	0,8	50,2	10,6	5,2	5,4	11,8

2009 Ränteförändring på skulder inklusive säkringar

Valutakurs	Värde MEUR	Genom snittlig duration	Genom snitts ränta %	Ränte känslighet1)	2010	2011	2012	2013	2014-
EUR	57,7	1,9 år	3,51	0,6	20,7	7,7	5,0	5,4	18,9
CNY	5,9	0,3 år	4,37	0,1	5,4	0,5	0,0	0,0	0,0
USD	1,0	1,0 år	3,19	0,0	0,0	1,0	0,0	0,0	0,0
JPY	0,5	0,5 år	1,40	0,0	0,5	0,0	0,0	0,0	0,0
GBP	0,3	0,8 år	2,11	0,0	0,3	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	65,5		3,56	0,7	26,9	9,3	5,0	5,4	18,9

1) Effekten på koncernens nettoräntekostnader under de påföljande 12 månaderna om marknadsräntan skulle öka med en procentenhet. En förändring skulle inte påverka det egna kapitalet i och med att inga räntederivativer var öppna vid slutet av år 2010 (och 2009). Alla andra variabler förväntas vara konstanta.

30.4. Skuldstruktur

2010	Maturitet på lån/kreditlimiter
Typ av skuld	Totalt	2011	2012	2013	2014	2015	Senare
Revolverande kreditfacilitet	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Lån från penninginrättningar	7,5	0,0	1,7	0,8	1,2	1,2	2,7
Finansiell leasingskuld	8,5	3,3	4,7	0,3	0,2	0,0	0,0
Företagscertifikat	26,0	26,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Pensionslån	22,8	3,8	3,8	3,9	3,8	3,8	3,8
Övriga långfristiga skulder	1,8	0,7	0,5	0,2	0,2	0,2	0,1
Checkräkningskredit	16,4	16,4	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	83,1	50,2	10,6	5,2	5,4	5,2	6,6

2009	Maturitet på lån/kreditlimiter
Typ av skuld	Totalt	2010	2011	2012	2013	2014	Senare
Revolverande kreditfacilitet	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Lån från penninginrättningar	13,2	6,0	3,9	0,1	0,5	2,8	0,0
Finansiell leasingskuld	7,9	2,5	1,1	1,1	1,1	1,1	1,1
Företagscertifikat	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Pensionslån	26,5	1,2	3,8	3,8	3,8	3,8	10,1
Övriga långfristiga skulder	1,1	0,5	0,5	0,0	0,0	0,0	0,0
Checkräkningskredit	16,7	16,7	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	65,5	26,9	9,3	5,0	5,4	7,7	11,2

30.5. Bokföringsvärdet på finansieringstillgångar och skulder klassificerade enligt IAS 39

2010				Finansierings
			Finansie	tillgångar/
	Finansieringstill		ringstill	skulder enligt
Finansierings	gångar/skulder till gängse värde via	Lån och	gångar som kan	upplupet anskaffnings	Bokförings	Gängse
tillgångar	resultaträkningen	fordringar	säljas	värde	värde	värde	Not:
Långfristiga finansieringstillgångar
Långfristiga räntebärande
lånefordringar		0,3			0,3	0,3
Finansiella derivativinstrument	0,5						37.2
Övriga finansieringstillgångar			1,4		1,4	1,4	21
Kortfristiga finansieringstillgångar
Kortfristiga räntebara fordringar		1,8			1,8	1,8
Kundfordringar och övriga fordringar		344,5			344,5	344,5	24, 25
Finansiella derivativinstrument	8,6				8,6	8,6	37.2
Kassa och bank		98,5			98,5	98,5	27
Totalt	9,2	445,1	1,4		455,1	455,1
Finansieringsskulder
Långfristiga finansieringsskulder
Räntebärande skulder				32,9	32,9	32,9	30.1
Finansiella derivativinstrument	0,5						37.2
Kortfristiga finansieringsskulder
Räntebärande skulder				50,2	50,2	50,2	30.2
Finansiella derivativinstrument	6,2				6,2	6,2	37.2
Leverantörsskulder och andra skulder				140,3	140,3	140,3	34.2
Totalt	6,7			223,4	229,6	229,6
2009			Finansie	Finansierings tillgångar/
	Finansieringstill		ringstill	skulder enligt
	gångar/skulder till		gångar	upplupet
Finansierings	gängse värde via	Lån och	som kan	anskaffnings	Bokförings	Gängse
tillgångar	resultaträkningen	fordringar	säljas	värde	värde	värde	Not:
Långfristiga finansieringstillgångar
Långfristiga räntebärande
lånefordringar		2,7			2,7	2,7
Finansiella derivativinstrument							37.2
Övriga finansieringstillgångar			1,8		1,8	1,8	21
Kortfristiga finansieringstillgångar

Totalt 4,0	432,1	1,8	437,9	437,9
Kassa och bank	137,5		137,5	137,5	27
Finansiella derivativinstrument 4,0			4,0	4,0	37.2
Kundfordringar och övriga fordringar	288,9		288,9	288,9	24, 25
Kortfristiga räntebara fordringar	2,9		2,9	2,9

Finansieringsskulder

Långfristiga finansieringsskulder
Räntebärande skulder			38,6	38,6	38,6	30.1
Finansiella derivativinstrument						37.2
Kortfristiga finansieringsskulder
Räntebärande skulder			26,9	26,9	26,9	30.2
Finansiella derivativinstrument	0,9			0,9	0,9	37.2
Leverantörsskulder och andra skulder			97,6	97,6	97,6	34.2
Totalt	0,9		163,1	164,0	164,0

31. Ersättningar till anställda

Koncernbolagen tillhörande Konecranes koncernen har olika pensionsplaner i enlighet med lokala villkor och praxis. Pensionsplanerna klassificeras antingen som avgiftsbestämda planer eller förmånsbestämda planer. Koncernen har väsentliga förmånsbestämna planer i Storbritannien och Tyskland. Konecranes koncernen redovisar det finska ArPL-systemet som en avgiftsbestämd plan.

31.1. I balansräkningen
upptagna belopp	2010	2009
Nuvärde på ofonderade förpliktelser	58,5	47,6
Nuvärde på helt eller delvis fonderade förpliktelser	43,2	40,7
Förmånsbestämda pension förpliktelser totalt	101,7	88,3
Gängse värde på plantillgångar	-39,1	-33,9
Pensionplanens underskott (+) / överskott (-)	62,6	54,4
Oredovisade aktuariella vinster (+) och förluster (-)	-5,6	1,8
Totalt	57,0	56,1

31.2. Komponenter av förmånsbestämda planer redovisade

i resultaträkningen	2010	2009
Årets rörelsekostnad	1,9	2,2
Räntekostnader	5,0	4,4
Förväntad avkastning på plantillgångar	-2,2	-1,9
Kostnader avseende tidigare tjänste göring	0,4	0,0
Effekten av reduceringar	-0,4	0,0
Aktuariella vinster (-) och förluster (+) som redovisats under året	0,7	-0,1
Totalt	5,3	4,6

31.3. Förändringar i nuvärdet av för-

månsbestämda pensionsförplikterser	2010	2009
Nuvärde på förpliktelser, 1.1	88,3	77,2
Omräkningsdifferens	1,7	2,3
Omklassifiering av pensionsskuld	0,8	0,0
Kostnader avseende tidigare tjänstegöring	0,4	0,0
Effekten av reduceringar	-0,9	0,0
Årets rörelsekostnad	1,9	2,2
Räntekostnader	5,0	4,4
Aktuarella vinster (-) / förluster (+)	9,6	7,2
Betalda förmåner	-5,0	-5,1
Nuvärde på förpliktelser, 31.12.	101,7	88,3

31.4. Förändringar av gängse

värde på plantillgångar	2010	2009
Gängse värde på plantillgångar, 1.1.	33,9	27,9
Omräkningsdifferens	1,1	2,0
Förväntad avkastning på plantillgångar	2,2	1,9
Tillsjuktna medel från arbetsgivaren	2,6	2,0
Effekten av reduceringar	-0,5	0,0
Aktuarella vinster (+) / förluster (-)	2,0	2,8
Betalda förmåner	-2,1	-2,5
Gängse värde på plantillgångar, 31.12.	39,1	33,9

31.5. Förmånsbestämda

aktuariella antagandena	2010	2009
Diskonteringsränta %	3,10–8,25	2,30–6,00
Förväntad avkastning på plantillgångarna %	6,30–8,00	2,30–3,50
Förväntad årlig löneökning %	2,50–6,00	2,50–3,50
Framtida pensionshöjningar %	1,50–3,50	1,50–3,50

32. Latenta skattefordringar och skatteskulder

32.1. Latenta skattefordringar	2010	2009
Ersättningar till anställda	8,5	8,1
Avsättningar	12,7	12,1
Outnyttjade skattemässiga förluster	12,5	12,5
Övriga temporära differenser	7,0	4,6
Totalt	40,7	37,2
32.2. Latenta skatteskulder	2010	2009
Immaterialla och materialla tillgångar	16,0	16,2
Övriga temporära differenser	2,1	2,5
Totalt	18,1	18,6

32.3. Fastställda förluster

Per 31.12.2010 har Konecranes bokat en latent skattefordran om 12,5 MEUR (12,5 MEUR år 2009) på fastställda förluster som totalt uppgår till 121,1 MEUR (101,5 MEUR år 2009). De fastställda förluster för vilka ingen latent skattefordran bokats på grund av att det är osäkert om man kan använda dem uppgick till 83,7 MEUR år 2010 (66,3 MEUR år 2009).

Största delen av de fastställda förlusterna hänför sig till Morris Material Handling Inc, USA som förvärvades under år 2006. Totalt uppgick de fastställda förlusterna för Morris Material Handling Inc till 62,9 MEUR per 31.12.2010 (62,8 MEUR per 31.12.2009). Bolaget har bokat en latent skattefordran om 9,7 MEUR (9,6 MEUR år 2009) baserat på en bedömning att fastställda förluster om 26,0 MEUR förväntas kunna användas under åren 2011–2013. För de fastställda förluster om 36,9 MEUR som kan användas under perioden 2014–2031 har ingen latent skattefordran bokats på grund av att det är osäkert om man kan utnyttja dem samt att det belopp som årligen kan användas är begränsat.

Fastställda förluster och latenta skattefordringar per 31.12 per land:

		Potentiella	Icke-redovisade
	Fastställda	latenta skatte	latenta skatte	Latenta skatte
2010	förluster	fordringar	fordringar	fordringar
USA	62,9	23,9	14,0	9,7
Tyskland	8,9	2,3	2,3	0,0
Nederländerna	9,0	2,3	0,7	1,6
Österrike	14,0	3,5	2,5	1,0
Spanien	8,2	2,5	2,5	0,0
Italien	3,4	1,2	1,2	0,0
Finland	1,7	0,5	0,5	0,0
Övriga	13,0	4,5	4,3	0,2
Totalt	121,1	40,7	28,0	12,5

		Potentiella	Icke-redovisade
	Fastställda	latenta skatte	latenta skatte	Latenta skatte
2009	förluster	fordringar	fordringar	fordringar
USA	62,8	25,1	15,5	9,6
Tyskland	5,7	1,3	1,3	0,0
Nederländerna	7,1	1,8	0,2	1,6
Österrike	11,6	2,9	1,9	1,0
Spanien	5,9	1,8	1,8	0,0
Italien	2,4	0,8	0,8	0,0
Övriga	6,0	2,3	2,0	0,3
Totalt	101,5	36,0	23,5	12,5

33. Avsättningar

		Omstruktu	Pensions
2010	Garanti	rering	ansvar	Övriga	Totalt
Totala avsättningar 1.1	26,1	16,7	3,9	14,4	61,1
Omräkningsdifferens	0,6	0,1	0,3	0,7	1,7
Förvärv av koncernbolag	0,1	0,0	0,0	0,0	0,1
Ökningar	9,4	3,4	0,7	5,6	19,0
Använda avsättningar	8,0	11,6	0,4	5,1	25,2
Återförda avsättningar	3,5	1,1	0,0	2,0	6,6
Bokföringsvärde 31.12	24,7	7,4	4,4	13,6	50,1

		Omstruktu	Pensions
2009	Garanti	rering	ansvar	Övriga	Totalt
Totala avsättningar 1.1	23,5	2,1	3,1	18,2	46,8
Omräkningsdifferens	-0,4	-0,2	-0,1	0,4	-0,3
Förvärv av koncernbolag	0,0	0,0	0,0	1,4	1,4
Ökningar	12,6	16,6	1,0	8,1	38,3
Använda avsättningar	6,7	1,7	0,0	4,9	13,3
Återförda avsättningar	2,9	0,1	0,0	8,8	11,8
Bokföringsvärde 31.12	26,1	16,7	3,9	14,4	61,1

Avsättningar för garantier täcker kostnader för reparation eller ersättande av produkt under garantiperioden. Garantiavsättningen för leverans av standardprodukter och service baserar sig på historiska uppgifter om förverkligade garantikostnader. Den vanliga garantiperioden är 12 månader. Gällande mer komplexa avtal, till största delen långa projekt, fastställs garantiavsättningen avtalsvis och garantiperioden kan vara upp till två år. Omstruktureringsavsättningar redovisas då koncernen uppgjort detaljerade planer och påbörjat dessa eller kommunicerat planerna. Pensionsförpliktelserna innehåller avsättningar för lokala pensionsplaner.

Övriga avsättningar inbegriper avsättningar för reklamationer, rättsprocesser och förlustavtal.

34. Kortfristiga skulder

34.1. Passiva resultatregleringar:	2010	2009
Bolagsskatter	14,1	9,9
Löner och lönebikostnader	46,8	52,7
Pensionskostnader	3,8	3,2
Räntor	1,0	0,5
Reservering för inköpskostnader	83,9	80,2
Övriga	42,1	32,2
Totalt	191,7	178,7

34.2. Övriga kortfristiga

skulder (räntefria)	2010	2009
Växelskulder	1,0	0,7
Mervärdesskatter	11,7	8,5
Övriga kortfristiga skulder	10,5	4,6
Totalt	23,2	13,8

35. Leasingansvar

35.1. Ansvar på grund av finansiell leasing	2010	2009
Minimileaseavgifter
inom 1 år	2,9	2,6
1–5 år	5,9	7,7
över 5 år	0,0	0,2
Totalt	8,8	10,5

Nuvärdet av minimileaseavgifter

inom 1 år	2,8	2,7
1–5 år	5,3	5,5
över 5 år	0,0	0,2
Totalt	8,1	8,3

Konecranes koncernens finansiella leasingkontrakt gäller främst fordon med en genomsnittlig leasingperiod på fyra år.

35.2. Ansvar på grund av

operativ leasing	2010	2009
Minimileaseavgifter
inom 1 år	30,3	27,7
1–5 år	56,8	55,4
över 5 år	12,9	15,9
Totalt	100,0	99,0
Kostnader för operativ leasing	29,2	23,0

Konecranes koncernens viktigaste operativa leasingkontrakt hänför sig till fabriks- och kontorsbyggnader i Hyvinge och Tavastehus i Finland. Leasingkontraktet är i kraft 10–12 år om inte Konecranes förlänger leasingperioden med fem år. Konecranes är berättigad att förlänga leasingperioden för tre på varandra följande 5 års perioder. Konecranes koncernen har en del andra operativa leasingkontrakt som hänför sig till kontorsmaskiner, fordon samt utrymmen med rätt att förlänga avtalet.

	2010	2009
För egna kommersiella förbindelser
Garantier	347,2	212,0
Leasingansvar	100,0	99,0
Övriga ansvar	0,1	0,1
Totalt	447,3	311,1

36. Ansvarsförbindelser och säkerheter

Leasingavtalen följer gängse praxis i respektive land.

Ansvarsförbindelser som hänför sig till rättstvister

Konecranes uppträder som part i olika typer av rättegångar, anspråk och tvister i olika länder. Dessa rättegångar, anspråk och andra tvister är typiska för den här industrin och i enlighet med världsomfattande verksamhet som innefattar ett brett sortiment av produkter och tjänster. Dessa involverar kontraktuella rättstvister, garantifordran, produktansvar (inklusive konstruktionsfel, produktionsfel, försummande av varningsplikt och asbestansvar), anställningstvister, fordonsskadetvister och andra generella skadeståndsanspråk.

Medan resultaten av dessa tvister inte kan förutspås med säkerhet, är Konecranes av den åsikten, på basen av den information som finns att tillgå idag och med beaktande av grunderna enligt vilka rättsanspråken väckts och tillgängligt försäkringsskydd och gjorda reserver, att resultatet av dessa rättegångar, anspråk och andra tvister, även ifall ogynnsamt, inte kommer att ha någon påtaglig inverkan på koncernens finansiella position.

	2010 Nominellt värde	2010 Gängse värde	2009 Nominellt värde	2009 Gängse värde
Valutaterminsavtal	397,2	2,1	129,5	2,6
Derivat för elektricitet	2,4	0,4	2,1	-0,2
Totalt	399,6	2,5	131,6	2,5

37. Nominellt värde och gängse värde av finansiella derivativinstrument

Derivativinstrument används för säkring av valuta- och ränterisker och prisfluktuationer i elektricitet. Bolaget tillämpar säkringsredovisning för derivativinstrument, som används för kassaflödessäkring inom vissa stora kranprojekt.

Enligt IFRS 7 skall finansiella instrument värderade till gängse värde klassificeras baserat på hur det gängse värdet är härlett. Klassificeringen använder en värderingshierarki i tre nivåer:

• Nivå 1 – baseras på noterade priser på en aktiv marknad för ett identiskt finansiellt instrument

• • Nivå 2 baseras inte direkt på ett noterat pris på en aktiv marknad, men vid värderingen används parametrar, som antingen direkt (noterade priser) eller indirekt (härledda från noterade priser) baseras på instrument i nivå 1
• • Nivå 3 värderingen baseras på parametrar, som inte kan härledas från publik marknadsinformation

Klassificering av finansiella instrument enligt IFRS 7 värderingshierarki: nivå 2 för alla värden 31.12.2010.

37.1. Nominellt värde av finansiella derivativinstrument

	Återstående maturitet 2010			Återstående maturitet 2009
Derivativinstrument som använts i säkringsyfte	< 1 år	1–6 år	Totalt	< 1 år	1–6 år	Totalt
Valutaterminsavtal	79,4	60,9	140,3	64,7	0,0	64,7
Derivat för elektricitet	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	79,4	60,9	140,3	64,7	0,0	64,7

	Återstående maturitet 2010			Återstående maturitet 2009
Derivativinstrument som inte använts i säkringsyfte	< 1 år	1–6 år	Totalt	< 1 år	1–6 år	Totalt
Valutaterminsavtal	254,4	2,5	256,9	64,7	0,0	64,7
Derivat för elektricitet	1,2	1,3	2,4	1,4	0,7	2,1
Totalt	255,6	3,7	259,3	66,1	0,7	66,8

	Återstående maturitet 2010			Återstående maturitet 2009
Derivativinstrument totalt	< 1 år	1–6 år	Totalt	< 1 år	1–6 år	Totalt
Valutaterminsavtal	333,9	63,3	397,2	129,5	0,0	129,5
Derivat för elektricitet	1,2	1,3	2,4	1,4	0,7	2,1
Totalt	335,0	64,6	399,6	130,9	0,7	131,6

37.2. Gängse värde av finansiella derivativinstrument

2010

Derivativinstrument som använts i säkringsyfte	< 1 år	Positivt gängse värde 1–6 år	Negativt gängse värde < 1 år	Netto gängse värde
Valutaterminsavtal	0,9	0,3	-0,3	1–6 år -0,1	0,9
Derivat för elektricitet	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	0,9	0,3	-0,3	-0,1	0,9

		Positivt gängse värde		Negativt gängse värde	Netto
Derivativinstrument som inte använts i säkringsyfte	< 1 år	1–6 år	< 1 år	1–6 år	gängse värde
Valutaterminsavtal	7,0	0,0	-5,3	-0,4	1,2
Derivat för elektricitet	0,7	0,2	-0,5	0,0	0,4
Totalt	7,7	0,2	-5,9	-0,5	1,6

	Positivt gängse värde		Negativt gängse värde		Netto
Derivativinstrument totalt	< 1 år	1–6 år	< 1 år	1–6 år	gängse värde
Valutaterminsavtal	7,9	0,3	-5,6	-0,5	2,1
Derivat för elektricitet	0,7	0,2	-0,5	0,0	0,4
Totalt	8,6	0,5	-6,2	-0,5	2,5

2009

	Positivt gängse värde		Negativt gängse värde		Netto
Derivativinstrument som använts i säkringsyfte	< 1 år	1–6 år	< 1 år	1–6 år	gängse värde
Valutaterminsavtal	3,6	0,0	-0,2	0,0	3,5
Derivat för elektricitet	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Totalt	3,6	0,0	-0,2	0,0	3,5

	Positivt gängse värde		Negativt gängse värde		Netto
Derivativinstrument som inte använts i säkringsyfte	< 1 år	1–6 år	< 1 år	1–6 år	gängse värde
Valutaterminsavtal	0,4	0,0	-1,2	0,0	-0,8
Derivat för elektricitet	0,0	0,0	-0,1	-0,1	-0,2
Totalt	0,4	0,0	-1,3	-0,1	-1,0

		Positivt gängse värde		Negativt gängse värde	Netto
Derivativinstrument totalt	< 1 år	1–6 år	< 1 år	1–6 år	gängse värde
Valutaterminsavtal	4,0	0,0	-1,4	0,0	2,6
Derivat för elektricitet	0,0	0,0	-0,1	-0,1	-0,2
Totalt	4,0	0,0	-1,5	-0,1	2,5

38. Reserv för säkring av kassaflöde

	2010	2009
Saldo 1.1	2,3	0,9
Vinster och förluster redovisade i eget kapital (fonden för verkligt värde)	-2,4	1,9
Latenta skatter	0,6	-0,5
Sammanlagt 31.12	0,5	2,3

Koncernen tillämpar säkringsredovisning för vissa stora kranprojekt vars förutsedda kassaflöden är mycket sannolika.

39. Transaktioner med närstående

Konecranes närstående innefattar intresseföretag, samföretag (joint ventures), styrelsen, vd:n samt ledningsgruppen.

Transaktioner med intresse-

och samföretag	2010	2009
Försäljning av varor och tjänster	8,5	8,3
Fordingar från intresse- och samföretag	5,6	7,1
Inköp av varor och tjänster	0,9	8,5
Skulder till intresse- och samföretag	0,0	1,3

Försäljning till och inköp från närstående görs till normalt marknadspris.

Kompensation till ledningen

Styrelsen, vd:n och den utvidgade ledningsgruppen Se not 13 till koncernbokslutet.

Konecranes koncernen 2006–2010

Affärsutveckling		2010	2009	2008	2007	2006
Orderingång	MEUR	1 536,0	1 348,9	2 067,1	1 872,0	1 472,8
Orderstock	MEUR	756,2	607,0	836,3	757,9	571,6
Omsättning	MEUR	1 546,3	1 671,3	2 102,5	1 749,7	1 482,5
utanför Finland	MEUR	1 457,4	1 575,1	1 979,6	1 652,2	1 396,0
Export från Finland	MEUR	427,2	488,4	700,1	579,8	519,6
Medelantal anställda		9 739	9 811	9 222	8 005	6 859
Anställda vid årets slut		10 042	9 782	9 904	8 404	7 549
Investeringar	MEUR	22,3	25,7	22,3	25,2	16,3
procent av omsättningen	%	1,4 %	1,5 %	1,1 %	1,4 %	1,1 %
Forsknings- och utvecklingskostnader	MEUR	21,5	22,0	19,0	16,2	12,5
procent av omsättningen	%	1,4 %	1,3 %	0,9 %	0,9 %	0,8 %
Lönsamhet
Omsättning	MEUR	1 546,3	1 671,3	2 102,5	1 749,7	1 482,5
Rörelsevinst
(inklusive omstruktureringskostnader)	MEUR	112,4	97,9	248,7	192,3	105,5
procent av omsättningen	%	7,3 %	5,9 %	11,8 %	11,0 %	7,1 %
Vinst före skatter	MEUR	111,3	88,6	236,2	178,8	95,1
procent av omsättningen	%	7,2 %	5,3 %	11,2 %	10,2 %	6,4 %
Räkenskapsperiodens vinst
(ink. minoritets andel)	MEUR	78,2	62,5	166,6	129,2	68,6
procent av omsättningen	%	5,1 %	3,7 %	7,9 %	7,4 %	4,6 %
Balansräkning och nyckeltal
Eget kapital (ink. minoritets andel)	MEUR	456,2	407,1	400,7	280,8	223,7
Balansomslutning	MEUR	1 175,5	1 060,4	1 205,4	956,9	919,0
Avkastning på eget kapital	%	18,1	15,5	48,9	51,2	36,5
Avkastning på sysselsatt kapital	%	24,2	19,3	56,3	50,4	29,5
Current Ratio		1,4	1,4	1,5	1,3	1,4
Soliditet	%	44,7	45,1	39,9	36,1	28,3
Gearing	%	-3,8	-19,1	2,8	7,0	57,3
Uppgifter om aktierna
Resultat / aktie, före utspädning	EUR	1,35	1,08	2,83	2,17	1,17
Resultat / aktie, efter utspädning	EUR	1,34	1,08	2,82	2,13	1,15
Eget kapital / aktie	EUR	7,64	6,84	6,75	4,80	3,77
Kassaflöde / aktie	EUR	0,97	3,79	1,82	3,08	1,39
Dividend / aktie	EUR	1,00*	0,90	0,90	0,80	0,45
Dividend / resultat	%	74,1	83,3	31,8	36,9	38,5
Effektiv dividendavkastning	%	3,2	4,7	7,5	3,4	2,0
P/E -tal		22,9	17,7	4,3	10,9	19,1
Börskurser lägsta/högsta	EUR	19,08/32,04 10,61/22,04			9,90/32,50 20,68/34,90 10,23/22,33
Börskursens medelvärde	EUR	23,84	16,66	21,05	27,41	15,04
Börskursen vid årets slut	EUR	30,89	19,08	12,08	23,58	22,30
Aktiestockens marknadsvärde	MEUR	1 821,3	1 122,1	713,6	1 379,6	1 322,0
Antal omsatta	(1 000)	88 013	113 270	171 519	128 266	114 023
Aktiernas omsättning	%	149,3	192,6	290,4	219,2	192,3
Genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning	(1 000)	58 922	58 922	58 726	59 609	58 383
Genomsnittligt antal utestående aktier,
efter utspädning	(1 000)	59 274	59 086	58 987	60 507	59 736
Antal utestående aktier i slutet av perioden	(1 000)	58 960	58 813	59 070	58 506	59 285

* Styrelsens förslag till bolagsstämman

Definitioner av nyckeltalen

	Räkenskapsperiodens vinst
Avkastning på eget kapital (%):	Eget kapital ( i genomsnitt under året)	X 100
Avkastning på sysselsatt kapital (%):	Vinst före skatter + räntor och andra finansiella kostnader Balansräkningens slutsumma - räntefria skulder (i genomsnitt under året)	X 100
Current Ratio:	Rörliga aktiva Kortfristigt främmande kapital
Soliditet (%):	Eget kapital Balansräkningens slutsumma - erhållna förskott	X 100
Gearing (%):	Räntebärande skulder - likvida medel - lånefordringar Eget kapital	X 100
Resultat / aktie, före utspädning:	Räkenskapsperiodens vinst som hänför sig till moderbolagets aktieägare Antal utestående aktier, före utspädning (i genomsnitt under året)
Resultat / aktie, efter utspädning:	Räkenskapsperiodens vinst som hänför sig till moderbolagets aktieägare Antal utestående aktier, efter utspädning (i genomsnitt under året)
Eget kapital / aktie:	Eget kapital som hänför sig till moderbolagets aktieägare Antal utestående aktier
Kassaflöde / aktie:	Nettokassaflöde från affärsverksamheten Antal utestående aktier (i genomsnitt under året)
Effektiv dividendavkastning (%):	Dividend / aktie Börskurs vid räkenskapsperiodens slut	X 100
P/E -tal:	Börskurs vid räkenskapsperiodens slut Resultat / aktie
Aktiestockens marknadsvärde:	Antal aktier (exklusive egna aktier) vid räkenskapsperiodens slut multiplicerat med börskursen vid räkenskapsperiodens slut
Medelantal anställda:	Uträknat som medeltal av kvartalantalen
Antal utestående aktier:	Total antal aktier - egna aktier - aktier som ägs av KCR Management Oy

Förteckning över aktier och andelar

Moderbolagets aktier i dotterbolag

	Bokföringsvärde	Moderbolagets	Koncernens
		ägarandel, %	ägarandel, %
			100
			100
Konecranes Finland Oy	14 628	28	100
	KCR Management Oy Konecranes Finance Oy	av aktier 8 671 46 448	100 100

Koncernens aktier i dotterbolag

		Bokföringsvärde
		av aktier	ägarandel, %
Australien:	Konecranes Pty Ltd.	165	100
Belgien:	S.A. Konecranes N.V.	0	100
Brazil:	Konecranes Talhas, Pontes Rolantes e Serviços Ltda.	1	100
Caymanöarna:	Morris Middle East Ltd.	0	100
Chile:	Konecranes Chile SpA	0	100
	Morris Material Handling Chile S.A.	0	100
Danmark:	Aarhus Maskinfabrik A/S	1 744	100
	Konecranes A/S	75	100
Estland:	Konecranes Oü	0	100
Finland:	Konecranes Service Oy	2 615	100
	Konecranes Software Products Oy	1 014	100
	Konecranes Yard IT	4 935	100
	Nosturiexpertit Oy	10	100
	Permeco Oy	113	100
	Suomen Teollisuusosa Oy	3 665	93
Frankrike:	Bouyer GCP S.A.S.	3 261	100
	Bouyer Manutention S.A.	1 516	100
	CGP-Konecranes S.A.	1 212	100
	KCI Holding France S.A.	461	100
	Konecranes (France) S.A.	0	100
	Stahl CraneSystems S.A.S.	239	100
	Verlinde S.A.	2 782	99,6
Förenade
Arabemiraten:	Stahl CraneSystems FZE	221	100
	Konecranes Middle East FZE	1 774	100
Indien:	Konecranes India Private Ltd.	435	100
	Stahl CraneSystems (India) Pvt. Ltd.	0	100
Indonesien:	Pt. Konecranes	139	100
Italien:	Konecranes S.r.l.	4 390	100
	Stahl CraneSystems S.r.l.	110	100
Japan:	Konecranes Company Ltd.	5 141	100
Kanada:	3016117 Nova Scotia ULC	0	100
	Hydramach ULC	0	100
	Kaverit Cranes and Service ULC	0	100
	Konecranes Canada Inc.	893	100
	MHE Canada ULC	0	100
	Overhead Crane Ltd.	0	100
Kina:	Dalian Konecranes Company Ltd.	1 802	100
	Jiangsu Three Horses Crane Manufacture Co. Ltd.	16 793	65
	Konecranes Port Machinery (Shanghai) Co Ltd	1 834	100
	Konecranes (Shanghai) Co. Ltd.	0	100
	Konecranes (Shanghai) Company Ltd.	3 754	100
	Stahl CraneSystems Trading (Shanghai) Co. Ltd.	179	100
	SWF Hoist (Shanghai) Company Ltd.	591	100
Lettland:	SIA Konecranes Latvija	2	100
Litauen:	UAB Konecranes	52	100

		Bokföringsvärde	Koncernens
		av aktier	ägarandel, %
Luxemburg:	Materials Handling International S.A.	300	100
Malaysia:	Konecranes Sdn. Bhd.	701	100
Nederländerna:	Konecranes BV	18	100
	Konecranes Holding BV	13 851	100
Marocko:	Techniplus S.A.	2 850	99,9
Mexiko:	Konecranes Mexico SA de CV	2 185	100
Norge:	EM Automation AS	1 943	100
	Konecranes A/S	8 534	100
	Konecranes Norway Holding A/S	3 588	100
Polen:	Konecranes Sp.z.o.o.	810	100
Portugal:	Ferrometal Lda	1 556	100
Rumänien:	Konecranes S.A.	98	100
Ryssland:	ZAO Konecranes	7	100
Singapore:	KCI Cranes Holding (Singapore) Pte Ltd	49 117	100
	Konecranes Pte Ltd	1 811	100
	Morris Material Handling Pte Ltd.	252	100
	Stahl CraneSystems Pte. Ltd.	2	100
Slovakien	Konecranes Slovakia s.r.o.	200	100
Slovenien	Konecranes, d.o.o.	200	100
Spanien:	Konecranes Ausió S.L.	16 299	100
	Stahl CraneSystems S.L.	0	100
Schweiz:	Stahl CraneSystems AG	404	100
Storbritannien:	Axis Machine Tool Engineering Limited	0	100
	Bond Engineering (Maintenance) Ltd.	0	100
	Electron Services Ltd.	0	100
	Konecranes Machine Tool Service Ltd.	2 836	100
	K&B Machine Tool Services Ltd.	0	100
	KCI Holding UK Ltd.	6 821	100
	Konecranes (U.K.) Ltd.	7 749	100
	Lloyds Konecranes Pension Trustees Ltd.	0	100
	Morris Material Handling Ltd.	6 229	100
	Stahl CraneSystems Ltd.	0	100
Sverige:	Konecranes AB	1 525	100
	Konecranes Lifttrucks AB	25 917	100
	Konecranes Sweden Holding AB	1 682	100
Sydafrika:	Konecranes Pty Ltd	3 355	100
Thailand:	Konecranes (Thailand) Ltd.	99	49
Tjeckiska republiken:	Konecranes CZ s.r.o.	55	100
Turkiet:	Konecranes Ticaret ve Servis Limited Sirketi	53	100
Tyskland:	Eurofactory GmbH	1 239	100
	Konecranes Holding GmbH	15 262	100
	Konecranes Lifting Systems GmbH	804	100
	Stahl CraneSystems GmbH	30 776	100
	Konecranes GmbH	4 300	100
	Konecranes Heavy Lifting GmbH	2 696	100
	SWF Krantechnik GmbH	15 500	100
Ukraina:	LLC "Firm Kranservice"	3	100
	JSC "Craneservice Ukraine"	2 183	100
	Konecranes Ukraine JSC	2 048	100
	ZAO Zaporozhje Kran Holding	1 042	49
	ZAO Zaporozhkij Zavod Tjazhelogo Kranostorenia	459	43,05
Ungern:	Konecranes Kft.	792	100
USA:	KCI Holding USA, Inc.	53 901	100
	Konecranes, Inc.	39 882	100

		Bokföringsvärde av aktier	Koncernens ägarandel, %
	Konecranes Nuclear Equipment & Services, LLC	0	100
	KPAC, Inc.	1	100
	Merwin, LLC	0	100
	MMH Americas, Inc.	0	100
	MMH Holdings, Inc.	0	100
	Morris Material Handling, Inc.	53 464	100
	PHMH Holding Company	0	100
	R&M Materials Handling, Inc.	6 137	100
	Stahl CraneSystems Inc.	0	100
Österrike:	Konecranes Ges.m.b.H	218	100
	Konecranes Lifting Systems GmbH	16 833	100

Intresse- och samföretag

		Balans	Koncernens
		värde	ägarandel, %
Frankrike:	Boutonnier Adt Levage S.A.	296	25
	Levelec S.A.	172	20
	Manulec S.A.	302	25
	Manelec S.a.r.l.	71	25
	Sere Maintenance S.A.	49	25
Förenade
Arabemiraten:	Crane Industrial Services LLC	888	49
Japan:	KITO Corporation	27 630	24,4
Kina:	Guangzhou Technocranes Company Ltd	502	25
	Jiangyin Dingli Shengshai High Tech
	Industrial Crane Company Ltd.	313	30
	Shanghai High Tech Industrial Company, Ltd.	1 047	28
Saudiarabien:	Eastern Morris Cranes Limited	758	49
Thailand:	Morris Material Handling (Thailand) Ltd.	0	49
	Morris Thailand Co. Ltd.	0	49

Övriga aktier och andelar

		Bokföringsvärde	Koncernens
		av aktier	ägarandel, %
Estland:	AS Konesko	498	19
Finland:	East Office of Finnish Industries Oy	50	5,26
	Fimecc Oy	120	5,69
	Levator Oy	34	19
	Vierumäen Kuntorinne Oy	345	3,3
Frankrike:	Societe d'entretrien et de transformation
	d'engins mecaniques	0	19
	Heripret Holding SAS	53	19
Indonesien:	Pt Technocranes International Ltd.	3	15
Malesien:	Kone Products & Engineering Sdn. Bhd.	10	10
Venezuela:	Gruas Konecranes CA	4	10
Övriga :		265
Totalt		1 382

Moderbolaget resultaträkning – FAS

(1 000 EUR)		1.1–31.12.2010	1.1–31.12.2009
Not:
4	Omsättning	55 951	47 934
5	Avskrivningar och nedskrivningar	-1 872	-2 259
6	Övriga rörelsekostnader	-57 754	-42 899
	Rörelsevinst	-3 676	2 776
7	Finansiella intäkter och kostnader	25 974	2 341
	Vinst före extraordinära poster	22 299	5 117
8	Extraordinära poster	44 130	47 980
	Vinst före bokslutsdispositioner och skatter	66 429	53 097
9	Inkomstskatt	-10 057	-14 365
	Räkenskapsperiodens vinst	56 372	38 732

Moderbolaget finansieringsanalys – FAS

(1 000 EUR)	1.1–31.12.2010	1.1–31.12.2009
Kassaflöde från affärsverksamheten
Rörelseresultat	-3 676	2 776
Justeringar i rörelseresultat
Avskrivningar och nedskrivningar	1 872	2 259
Extraordinära poster	47 980	116 295
Övriga justeringar	136	0
Rörelseresultat före förändring i rörerelsekapital	46 312	121 330
Räntefria kortfristiga fordringar	-11 684	-143 659
Räntefria kortfristiga skulder	8 039	-725
Förändring i rörelsekapital	-3 645	-144 384
Operativt kassaöverskott före finansnetto och betald inkomstskatt	42 667	-23 054
Erhållen ränta	1 539	2 456
Betald ränta	-230	-100
Övriga finansiella intäkter och kostnader	-96	29
Inkomstskatt	-8 087	-22 022
Finansnetto och betald inkomstskatt	-6 874	-19 637
NETTOKASSAFLÖDE FRÅN AFFÄRSVERKSAMHETEN	35 793	-42 691
Nettokassaflöde i investeringsverksamhet
Förvärv av övriga aktier och andelar	-81	0
Investeringar i anläggningstillgångar	-206	-279
Investeringar och förskottsbetalningar i immateriella rättigheter	-7 543	-433
Försäljning av anläggningstillgångar	0	25
Erhållna dividender	24 300	100 498
NETTOKASSAFLÖDE I INVESTERINGSVERKSAMHET	16 470	99 811
Kassaflöde före finansieringsverksamhet	52 263	57 120
Nettokassaflöde i finansieringsverksamhet
Utnyttjade optioner och aktieemission	1 247	1 650
Långfristiga skulder, minskning	0	-5 494
Utbetalda dividender	-53 484	-53 277
NETTOKASSAFLÖDE I FINANSIERINGSVERKSAMHET	-52 237	-57 121
NETTOFÖRANDRING AV KASSA, BANK OCH KORTA PLACERINGAR	26	-1
Kassa och bank i början av perioden	1	2
Kassa och bank i slutet av perioden	27	1
NETTOFÖRANDRING AV KASSA, BANK OCH KORTA PLACERINGAR	26	-1

Moderbolaget balansräkning – FAS

(1 000 EUR)	AKTIVA	31.12.2010	31.12.2009
Not:
	BESTÅENDE AKTIVA
	Immateriella tillgångar
10	Immateriella rättigheter	3 670	3 256
	Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar	5 864	0
		9 534	3 256
	Materiella tillgångar
11	Maskiner och inventarier	795	1 196
		795	1 196
12	Placeringar
	Andelar i företag inom samma koncern	50 731	50 449
	Övriga aktier och andelar	515	515
		51 246	55 417
	Bestående aktiva totalt	61 575	55 488
	RÖRLIGA AKTIVA
	Långfristiga fordringar
	Lånefordringar	0	7 130
	Lånefordringar hos företag inom samma koncern	152 646	135 095
		152 646	142 225
	Kortfristiga fordringar
	Kundfordringar	1 981	107
	Fordringar hos företag inom samma koncern
	Kundfordringar	15 765	18 055
	Betalda förskott	160	0
	Övriga fordringar	4	2
14	Aktiva resultatregleringar	44 530	48 129
	Övriga fordringar	1 435	485
14	Aktiva resultatregleringar	3 529 67 403	3 138 69 917
	Kassa och bank	27	1
	Rörliga aktiva totalt	220 077	212 143
	AKTIVA TOTALT	281 651	267 560

(1 000 EUR)	PASSIVA	31.12.2010	31.12.2009
Note:
15	EGET KAPITAL
	Aktiekapital	30 073	30 073
	Överkursfond	39 307	39 307
	Aktieemission	149	0
	Fond för inbetalt fritt eget kapital	10 473	9 039
	Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder	123 868	138 620
	Räkenskapsperiodens vinst	56 372	38 732
		260 242	255 770
	FRÄMMANDE KAPITAL
	Kortfristigt
	Skulder till leverantörer	4 521	2 974
	Skulder till företag inom samma koncern
	Skulder till leverantörer	3 365	823
16	Passiva resultatregleringar	191	307
	Övriga skulder	414	374
16	Passiva resultatregleringar	12 919	7 312
		21 410	11 790
	Främmande kapital totalt	21 410	11 790
	PASSIVA TOTALT	281 651	267 560

Bokslutets noter, moderbolaget

1. Bokslutsprinciper

Bokslutet för moderbolaget har uppgjorts i euro enligt finländsk bokföringslagstiftning samt övriga ikraftvarande bestämmelser och bokslutspraxis i Finland.

2. Extraordinära poster

Erhållet koncernbidrag upptas i bokslutet under extraordinära poster.

3. Utgifter för forskning och utveckling

Utgifter för forskning och utveckling redovisas som årskostnader.

RESULTATRÄKNING

4. Omsättning

Moderbolagets försäljning till dotterbolag uppgick till 56,0 MEUR (47,9 MEUR i 2009), vilket motsvarar 100 % (100 % år 2009) av omsättningen.

5. Avskrivningar och nedskrivningar

	2010	2009
Immateriella rättigheter	1,3	1,5
Maskiner och inventarier	0,6	0,7
Totalt	1,9	2,3

6. Övriga rörelsekostnader och personal

Resultaträkningens kostnader

fördelades på följande sätt:	2010	2009
Löner och arvoden	14,0	11,7
Pensionskostnader	2,5	2,3
Övriga personalkostnader	0,7	1,0
Övriga rörelsekostnader	40,6	27,9
Totalt	57,8	42,9

Löner och ersättningar i enlighet

med resultaträkningen

Ersättning till styrelse	0,4	0,5
Övriga löner	13,6	11,2
Totalt	14,0	11,7
Det genomsnittliga antalet anställda	190	169

Revisorns arvoden

Revision	0,1	0,1
Andra tjänster	0,3	0,2
Totalt	0,4	0,3

7. Finansiella intäkter och kostnader

	2010	2009
Intäkter från långfristiga placeringar:
Dividendintäkter från koncernföretag	24,3	0,0
Dividendintäkter totalt	24,3	0,0
Ränteintäkter från långfristiga placeringar:
Från koncernföretag	1,6	2,6
Övriga ränteintäkter	0,0	0,2
Ränteintäkter från långfristiga placeringar totalt	1,6	2,8
Intäkter från långfristiga placeringar totalt	25,9	2,8
Övriga ränte- och finansiella intäkter	0,2	0,1
Övriga ränte- och finansiella intäkter totalt	0,2	0,1
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader:
Övriga finansieringskostnader	0,1	0,5
Räntekostnader och övriga finansiella kostnader totalt	0,1	0,5
Finansiella intäkter och kostnader totalt	26,0	2,3

8. Extraordinära poster

	2010	2009
Erhållna koncernbidrag	44,1	48,0
Totalt	44,1	48,0

9. Inkomstskatt

	2010	2009
Inkomstskatt på extraordinära poster	11,5	12,5
Inkomstskatt på den egentliga verksamheten	-0,4	1,4
Inkomstskatt från tidigare räkenskapsperioder	-1,0	0,5
Totalt	10,1	14,4

BALANSRÄKNING

10. Immateriella rättigheter

	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	11,4	11,0
Ökningar	1,7	0,4
Minskningar	-0,5	0,0
Anskaffningsutgift 31.12	12,6	11,4
Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1.1	-8,2	-6,7
Ackumulerade avskrivningar på sålda tillgångar	0,5	0,0
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-1,3	-1,5
Bokföringsvärde 31.12	3,7	3,3

11. Maskiner och inventarier

	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	4,8	5,4
Ökningar	0,2	0,3
Minskningar	-0,1	-0,9
Anskaffningsutgift 31.12	4,8	4,8
Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1.1	-3,6	-3,7
Ackumulerade avskrivningar på sålda tillgångar	0,1	0,9
Räkenskapsperiodens avskrivningar	-0,6	-0,7
Bokföringsvärde 31.12	0,8	1,2

12. Placeringar

	2010	2009
Anskaffningsutgift 1.1	51,0	51,0
Ökningar	0,3	0,0
Bokföringsvärde 31.12	51,2	51,0

		2010	2009
Andelar i företag inom samma koncern	Hemort	Bokförings värde	Bokförings värde
Konecranes Finance Oy	Hyvinge	46,4	46,2
Konecranes Finland Oy	Hyvinge	4,2	4,2
KCR Management Oy	Hyvinge	0,1	0,0
Totalt		50,7	50,4

Övriga aktier och andelar	2010	2009
Vierumäen Kuntorinne Oy	0,3	0,3
Pärjä Oy	0,0	0,0
East Office of Finnish Industries Oy	0,1	0,1
Fimecc Oy	0,1	0,1
Totalt	0,5	0,5

13. Egna aktier

	2010	2009
Antal aktier 1.1	2 542 600	2 542 600
Minskningar	-17 840	0
Antal aktier 31.12	2 524 760	2 542 600

Styrelsens förslag till bemyndigande av styrelsen att besluta om förvärv och/eller om mottagande som pant av bolagets egna aktier:

Bolagstämman 25.3.2010 befullmäktigade styrelsen att besluta om förvärv och/eller om mottagande av bolagets egna aktier som pant på följande villkor:

Antalet egna aktier som kan förvärvas och/eller mottas som pant kan uppgå till totalt högst 6 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 9,7 % av samtliga aktier i bolaget. Det sammanlagda antalet egna aktier som innehas och/eller has som pant av bolaget och dess dottersammanslutningar kan dock vid varje tidpunkt uppgå till högst 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Egna aktier kan med stöd av bemyndigandet förvärvas endast med fritt eget kapital.

Egna aktier kan förvärvas till det pris som fastställs i offentlig handel på dagen för förvärvet, eller i övrigt till ett pris som fastställs på marknaden.

Styrelsen fattar beslut om hur egna aktier förvärvas och/ eller mottas som pant. Vid förvärv kan bland annat derivatinstrument användas. Egna aktier kan förvärvas i annat förhållande än aktieägarnas aktieinnehav (riktat förvärv).

Egna aktier kan förvärvas i syfte att begränsa utspädning av aktieägarnas aktieinnehav vid aktieemissioner i samband med eventuella företagsköp, för att utveckla bolagets kapitalstruktur, för att överlåtas i samband med eventuella företagsköp, för att betala styrelsearvoden eller för att makuleras, förutsatt att förvärvet ligger i bolagets och dess aktieägares intresse.

Bemyndigandet är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till den 24.9.2011.

Styrelsens förslag till bemyndigande av styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets egna aktier:

Den extraordinarie bolagsstämman befullmäktigade styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets egna aktier med följande villkor:

Högst 6 000 000 aktier omfattas av bemyndigandet, vilket motsvarar ungefär 9,7 % av samtliga aktier i bolaget.

Styrelsen beslutar om villkoren för avyttring av bolagets egna aktier. Avyttringen kan ske med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till aktier (riktad emission). Styrelsen kan även använda bemyndigandet för att emittera i aktiebolagslagen 10 kap avsedda särskilda rättigheter gällande egna aktier. Bemyndigandet kan dock inte användas för incentivprogram.

Bemyndigandet är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till den 24.9.2011.

14. Aktiva resultatregleringar

	2010	2009
Koncernbidrag	44,1	48,0
Betalningar som realiseras under följande räkenskapsperiod	3,5	2,9
Pensionskostnader	0,1	0,0
Räntor	0,4	0,3
Totalt	48,1	51,3

15. Eget kapital

	2010	2009
Aktiekapital 1.1	30,1	30,1
Nyemission	0,0	0,0
Aktiekapital 31.12	30,1	30,1
Överkursfond 1.1	39,3	39,3
Nyemission	0,0	0,0
Överkursfond 31.12	39,3	39,3
Aktieemission 1.1	0,0	0,1
Ökningar	1,2	1,6
Minskningar	-1,1	-1,8
Aktieemission 31.12	0,1	0,0
Fond för inbetalt fritt eget kapital 1.1	9,0	7,3
Ökningar	1,4	1,8
Minskningar	0,0	0,0
Fond för inbetalt fritt eget kapital
31.12	10,5	9,0
Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 1.1	177,4	191,9
Utdelning	-53,5	-53,3
Balanserad vinst från tidigare
räkenskapsperioder 31.12	123,9	138,6
Räkenskapsperiodens vinst	56,4	38,7
Totalt	260,2	255,8
Utdelningsbara medel

Fond för inbetalt fritt eget kapital 31.12 10,5 9,0 Balanserad vinst från tidigare räkenskapsperioder 31.12 123,9 138,6 Räkenskapsperiodens vinst 56,4 38,7 Totalt 190,7 186,4

16. Passiva resultatregleringar

	2010	2009
Direkta skatter	3,9	2,4
Löner och lönebikostnader	5,0	3,7
Räntor	0,0	0,2
Övriga	4,2	1,3
Totalt	13,1	7,6

17. Säkerheter, ansvarsförbindelser och övriga ansvar

	2010	2009
Säkerheter
För koncernbolagens förbindelser
Koncerngarantier	81,4	97,4
Ansvarsförbindelser och övriga ekonomiska ansvar
Leasingansvar
Förfaller till betalning under nästa räkenskapsperiod	1,3	1,2
Förfaller till betalning senare	1,0	1,4

Leasingavtalen har huvudsakligen tre års uppsägningstid och har inga inlösningsvillkor.

Övriga ansvar	0,1	0,1
Totalt per kategori
Garantier	81,4	97,4
Övriga ansvar	2,4	2,7
Totalt	83,7	100,1

18. Nominellt värde och marknadsvärde av finansiella derivativinstrument

	2010	2010	2009	2009
	Marknadsvärde	Nominellt värde	Marknadsvärde	Nominellt värde
Terminsavtal	0,0	14,2	-0,2	10,0

Derivat används enbart som skydd mot valutarisker.

Styrelsens förslag till bolagsstämman

Moderbolagets fria egna kapital uppgår till 190 712 992,28 euro varav räkenskapsperiodens vinst utgör 56 371 908,44 euro.

Koncernens fria egna kapital uppgår till 380 422 000 euro.

Enligt Lag om aktiebolag i Finland beräknas de utdelningsbara medlen på basen av moderbolagets fria egna kapital. För fastställandet av dividendbeloppet har styrelsen gjort en bedömning av moderbolagets betalningsberedskap och de ekonomiska omständigheterna efter räkenskapsårets utgång.

Baserat på dessa bedömningar föreslår styrelsen till bolagsstämman att i dividend utdelas 1,00 euro per aktie och att det återstående fria egna kapitalet kvarlämnas i det egna kapitalet.

Helsingfors den 3 februari 2011

Stig Gustavson Styrelseordförande Svante Adde Ledamot

Kim Gran Ledamot

Malin Persson Ledamot

Tapani Järvinen Ledamot

Mikael Silvennoinen Ledamot

Tomas Billing Ledamot

Matti Kavetvuo Ledamot

Pekka Lundmark Verkställande direktör

Revisionsberättelse

Till Konecranes Abp:s bolagsstämma

Vi har reviderat Konecranes Abp:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden 1.1–31.12.2010. Bokslutet omfattar koncernens balansräkning, resultaträkning, rapport över totalresultat, kalkyl över förändringar i eget kapital, finansieringsanalys och noter till bokslutet samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att koncernbokslutet ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU och för att bokslutet och verksamhetsberättelsen ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt.

Revisorns skyldigheter

Vår skyldighet är att ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen på grundval av vår revision. Revisionslagen förutsätter att vi iakttar yrkesetiska principer. Vi har utfört revisionen i enlighet med god revisionssed i Finland. God revisionssed förutsätter att vi planerar och genomför revisionen för att få en rimlig säkerhet om huruvida bokslutet och verksamhetsberättelsen innehåller väsentliga felaktigheter och om huruvida medlemmarna i moderbolagets styrelse eller verkställande direktören har gjort sig skyldiga till handlingar eller försummelse som kan leda till skadeståndsskyldighet gentemot bolaget, eller brutit mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen. Valet av granskningsåtgärder baserar sig på revisorns omdöme och innefattar en bedömning av risken för en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn den interna kontrollen som har en betydande inverkan för bolaget vid upprättandet av ett bokslut och verksamhetsberättelse som ger riktiga och tillräckliga uppgifter. Revisorn bedömer den interna kontrollen för att kunna planera relevanta granskningsåtgärder, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i företagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i företagsledningens bokföringsmässiga uppskattningar, liksom en bedömning av den övergripande presentationen av bokslutet och verksamhetsberättelsen

Enligt vår mening har vi inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis som grund för vårt utlåtande.

Utlåtande om koncernbokslutet

Enligt vår mening ger koncernbokslutet riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet och kassaflöden i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS) sådana de antagits av EU.

Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen

Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen och bokslutet är konfliktfria.

Utlåtanden som avges på basen av uppdrag av Revisionskommittén

Vi förordar fastställande av bokslutet. Styrelsens förslag till disposition av de utdelningsbara medel som balansräkningen för moderbolaget utvisar beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Vi förordar beviljandet av ansvarsfrihet för moderbolagets styrelseledamöter samt för verkställande direktören för den av oss granskade räkenskapsperioden.

Helsingfors den 3 februari 2011

Ernst & Young Ab CGR-samfund

Roger Rejström CGR

Information till investerare

Aktier och aktieägare

Aktier och aktiekapital

Konecranes Abp:s registrerade aktiekapital uppgick 31.12.2010 totalt till 30 072 660 EUR, antalet aktier var 62 002 120. Konecranes har en aktieserie och varje aktie har en röst i bolagsstämman och lika rätt till dividend. Konecranes aktier är registrerade i Finska värdeandelssystemet.

Bolagets egna aktier

Vid utgången av 2010 innehade Konecranes totalt 2 524 760 egna aktier direkt (2 542 600 i 2009) och 517 696 egna aktier indirekt genom KCR Management Oy, vilket motsvarar 4,9 procent av det totala antalet aktier och som vid den tidpunkten hade ett marknadsvärde på 94,0 MEUR .

Konecranes överlät 12 000 egna aktier den 29.4.2010 som försäljning mot apportegendom. Den 26.8.2010 överlät Konecranes 5 840 egna aktier som betalning av styrelsearvoden enligt bolagsstämmans beslut den 25.3.2010.

Konecranes tillkännagav 14.12.2010 att bolaget förvärvar samtliga aktier i KCR Management Oy av koncernledningen genom aktiebyte. Genom förvärvet av KCR Management Oy erhöll Konecranes Abp 517 696 egna aktier.

Marknadsvärde och aktiehandel

Vid utgången av 2010 var den totala marknadskapitaliseringen av aktier i Konecranes Abp 1 821 MEUR, exklusive egna aktier i företagets (1 122 MEUR vid utgången av 2009).

Handelsvolymen för Konecranes aktie var totalt 88,0 miljoner aktier, vilket motsvarar 149 percent av företagets totala antal utestående aktier vid slutet av 2010. Handelsvolymen uppgick till 2 098 MEUR. Den dagliga genomsnittliga handelsvolymen var 349 257 aktier, vilket motsvarar en daglig genomsnittlig omsättning på 8,3 MEUR.

Vid utgången av 2010 låg aktierna på 30,89 EUR (19,08 EUR vid utgången av 2009). Det genomsnittliga priset för året var 23,84 EUR. Årshögsta notering för Konecranes aktie var 32,04 EUR i december, årslägsta noteringen var 19,08 EUR i januari.

Styrelsens fullmakter

Bolagsstämman den 25.3.2010 bemyndigade styrelsen att besluta om aktieemission och om emission av särskilda rättigheter som berättigar till aktier. Antalet aktier som kan emitteras med stöd av detta bemyndigande kan uppgå till högst 9 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 14,5 procent av samtliga aktier i bolaget. Bemyndigandet är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till och med den 24.9.2011.

Bolagsstämman gav styrelsen mandat att besluta om förvärv och/eller om mottagande som pant av bolagets egna aktier. Antalet egna aktier som kan förvärvas och/ eller mottas som pant kan uppgå till totalt högst 6 000 000 aktier, vilket motsvarar ungefär 9,7 procent av samtliga aktier i bolaget. Det sammanlagda antalet egna aktier som innehas och/eller has som pant av bolaget och dess dottersammanslutningar kan dock vid varje tidpunkt uppgå till högst 10 procent av samtliga aktier bolaget. Bemyndigandet

Kursutveckling och aktieomsättning per månad på NASDAQ OMX Helsinki 2006–2010

Konecranes OMX Helsinki Industrivaror och Industritjänster Index OMX Helsinki Cap Index Månatlig handelsvolym

Ändringar av aktiekapitalet och antalet aktier		Ändringar av antalet aktier	Antalet aktier	Ändring av aktiekapital	Aktiekapital (EUR)
1999	11.3.1999: Omräkning av aktiekapitalet till euro		15 000 000		30 000 000
2002	20.12.2002: Makulering av bolagets egna aktier och nedsättning av bolagets aktiekapital	-691 370	14 308 630	-1 382 740	28 617 260
2004	Registrering av nya aktier som tecknats med stöd av Konecranes optionsprogram för år 1997	1 400	14 310 030	2 800	28 620 060
2005	Registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 1997, 1999A, 1999B, 2001A och 2003A optioner	176 000	14 486 030	352 000	28 972 060
2006	Registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 1997, 1999B, 2001A och 2003A optioner före aktiesplit	286 700	14 772 730	573 400	29 545 460
2006	17.3.2006: Fyrdubbling av antalet aktier utan ändring i aktiekapitalet	44 318 190	59 090 920	0	29 545 460
2006	Registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 1997, 1999B, 2001A, 2003A och 2003B optioner efter aktiesplit	986 800	60 077 720	493 400	30 038 860
2007	Februari, registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 2003B optioner	67 600	60 145 320	33 800	30 072 660
2007	Mars–december, registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 1997, 1999B, 2001A, 2001B, 2003B och 2003C optioner	833 460	60 978 780	0	30 072 660
2008	Februari–december, registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 1997, 1999B, 2001B, 2003B och 2003C optioner	633 540	61 612 320	0	30 072 660
2009	Februari–december, registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 2001B och 2003C optioner	260 600	61 872 920	0	30 072 660
2010	Februari–maj, registrering av nya aktier som tecknats med stöd av 2001B optioner	129 200	62 002 120	0	30 072 660

är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till och med den 24.9.2011.

Bolagsstämman befullmäktigade styrelsen att besluta om överlåtelse av bolagets egna aktier. Högst 6 000 000 aktier omfattas av bemyndigandet, vilket motsvarar ungefär 9,7 procent av samtliga aktier i bolaget. Bemyndigandet är i kraft till och med utgången av följande ordinarie bolagsstämma, dock inte längre än till och med den 24.9.2011.

Mera detaljerade uppgifter om fullmakterna finns i meddelandet om bolagsstämmans beslut 2010. Detta finns tillgängligt på www.konecranes.com > Investors > Corporate governance > General meeting > Materials and information on general meetings > 2010.

Flaggningar

HTT 2 Holding Oy Ab informerade Konecranes den 24.2.2010 om att bolagets andel av Konecranes Abp hade överskridit 5 procent. HTT 2 Holding Oy Ab:s totala antal aktier den 23.2.2010 var 3 129 500, vilket motsvarar 5,06 procent av aktiekapitalet och rösträtterna i Konecranes.

BlackRock Inc informerade Konecranes den 9.4.2010 om att bolagets andel av Konecranes Abp hade överskridit 10 procent. BlackRock Inc:s totala antal aktier den 7.4.2010 var 6 228 000, vilket motsvarar 10,05 procent av aktiekapitalet och rösträtterna i Konecranes.

BlackRock Inc informerade Konecranes den 3.6.2010 om att bolagets andel av Konecranes Abp hade sjunkit under 10 procent. BlackRock Inc:s totala antal aktier den 2.6.2010 var 6 181 787, vilket motsvarar 9,97 procent av aktiekapitalet och rösträtterna i Konecranes.

Den 23.6.2010 mottog Konecranes ett meddelande enligt vilket HHT 2 Holding Oy Ab:s, K. Hartwall Invest Oy Ab:s, Fyrklöver-Invest Oy Ab:s och Rönnäs Invest AG:s sammanlagda aktieinnehav hade överskridit 10 procent. Aktieinnehavarna som anges i meddelandet ägde den 23.6.2010 tillsammans 6 207 968 aktier, vilket utgör 10,01 procent av aktiekapitalet och rösterna i Konecranes. Aktieinnehavarna som anges i redovisningen kommer i praktiken att samarbeta i frågor som gäller deras ägarskap av Konecranes. HTT 2 Holding Oy Ab är ett dotterbolag till Hartwall Capital Oy Ab.

HTT 2 Holding Oy Ab informerade Konecranes den 2.7.2010 om att bolagets innehav hade överskridit 10 procent. HTT 2 Holding Oy Ab:s totala antal aktier den 2.7.2010 var 6 215 568, vilket motsvarar 10,02 procent av aktiekapitalet och rösterna i Konecranes. Hartwall Invest Oy Ab, Fyrklöver-Invest Oy Ab och Rönnäs Invest AG som i praktiken kommer att samarbeta med HTT 2 Holding Oy Ab i frågor som berör deras ägarskap av Konecranes Abp innehade den 2.7.2010 6 357 968 aktier, vilket är 10,25 procent av aktierna och rösterna i Konecranes Abp.

BlackRock Inc informerade Konecranes den 20.8.2010 om att bolagets andel av Konecranes hade överskridit 10 procent. BlackRock innehade 6 200 223 aktier i Konecranes Abp den 19.8.2010, vilket är 10,00 procent av aktierna och rösterna i Konecranes Abp.

Den 30.8.2010 meddelade BlackRock att deras aktieinnehav i Konecranes Abp hade minskat till under 10 procent. BlackRock innehade 6 192 571 aktier i Konecranes Abp den 24.8.2010, vilket är 9,99 procent av aktierna och rösterna i Konecranes Abp.

BlackRock Inc informerade Konecranes den 8.9.2010 om att bolagets andel av Konecranes Abp hade överskridit 10 procent. BlackRock innehade 6 271 713 aktier i Konecranes Abp den 7.9.2010, vilket är 10,12 procent av aktierna och rösterna i Konecranes Abp.

Den 29.11.2010 meddelade BlackRock att deras aktieinnehav i Konecranes Abp hade minskat till under 10 procent. BlackRock innehade 6 168 494 aktier i Konecranes Abp den 26.11.2010, vilket är 9,95 procent av aktierna och rösterna i Konecranes Abp.

BlackRock Inc. informerade Konecranes den 20.12.2010 om att bolagets andel av Konecranes Abp hade överskridit 10 procent. BlackRock Inc. innehade 6 239 140 Konecranes Abp aktier den 17.12.2010. Aktieinnehavet motsvarar 10,06 procent av Konecranes Abp:s aktier och röster.

Den 21.12.2010 tog Konecranes emot en redovisning enligt vilken BlackRock Inc:s aktieinnehav i Konecranes Abp hade minskat till under 10 procent. BlackRock Inc. Innehade 6 099 149 aktier i Konecranes Abp den 20.12.2010. Aktieinnehavet motsvarar 9,84 procent av Konecranes Abp:s aktier och röster.

Optionsprogram

Konecranes har två pågående optionsprogram (2007 och 2009) för anställda i nyckelposition, inklusive högsta ledningen och mellanledningen och anställda på vissa expertposter. Enligt Konecranes optionsprogram tecknades 129 200 nya aktier som registrerades i det finska handelsregistret under 2010.

Aktieoptionerna enligt Konecranes Abp:s pågående optionsprogram berättigar innehavarna att i slutet av 2010 teckna totalt 3 370 000 aktier. Optionsprogrammen omfattar uppskattningsvis 200 anställda i nyckelposition.

För en mer detaljerad beskrivning av optionsplanerna, se not 29 på sidan 95 i bokslutet. Regler och villkor för optionsprogrammen finns även på Konecranes webbsida www.konecranes.com > Investors > Share information > Stock option plans.

Aktieägare

Den 31.12.2010 hade Konecranes 12 264 aktieägare (12 038 vid utgången av 2009). Antalet förvaltarregistrerade aktier vid årsslutet 2010 låg vid 44,8 procent (49,1 vid utgången av 2009).

Mer information om sammanställningen av aktieägande och styrelse och ledningsposter finns tillgänglig i avsnittet Aktier och aktieägare på s. 125 i bokslutet.

Handelsinformation

Datum för listning på NASDAQ OMX Helsinki: 27.3.1996 Sektor: Industri Lista: Large Cap GICS: 20106020 ISIN kod: FI0009005870 Handelskod: KCR1V Reuters ticker: KCR1V.HE Bloomberg ticker: KCR1V FH

AKTIER OCH AKTIEÄGARE

Enligt Euroclear Finland Ab:s register hade Konecranes Abp 12 264 aktieägare vid utgången av år 2010 (12 038 vid utgången av år 2009).

		Antal aktier	% av aktiekapital
Största aktieägare 31.12.2010		och röster	och röster
1	HTT 2 Holding Oy Ab	6 215 568	10,0 %
2	Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen	2 074 522	3,4 %
3	Gustavson Stig, Konecranes styrelseordförande	2 038 490	3,3 %
4	Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma	2 005 275	3,2 %
5	Nordstjernan Ab	1 380 024	2,2 %
6	Nordea Fonder	893 213	1,4 %
7	Sigrid Juselius Stiftelse	638 500	1,0 %
8	SEB Gyllenberg Fonder	604 317	1,0 %
9	Handelsbanken Fonder	548 310	0,9 %
10	Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland rf	535 600	0,9 %
	De 10 största aktieägarnas innehav totalt	16 933 819	27,3 %
	Förvaltarregistrerade aktier	27 783 495	44,8 %
	Övriga aktieägare	14 242 350	23,0 %
	Konecranes Abp:s innehav av egna aktier *	3 042 456	4,9 %
	Totalt	62 002 120	100,0 %

* Konecranes Abp innehar direkt 2 524 760 egna aktier och indirekt genom KCR Management Oy 517 696 egna aktier.

Styrelsemedlemmars och den utvidgade ledningsgruppens ägande 31.12.2010	Ändring i aktieägande under 2010	Aktieägande*	% av aktie kapital och rösträtter	Ändring i options innehav under 2010**	Optioninnehav 31.12.2010**	% av aktie kapital och rösträtter
Styrelsen	5 153	2 069 774	3,3 %	0	0	0,0 %
Den utvidgade ledningsgruppen	-270 423	703 291	1,1 %	32 800	1 151 000	1,9 %
Totalt	-265 270	2 773 065	4,5 %	32 800	1 151 000	1,9 %

* Inklusive den utvidgade ledningsgruppens aktieinnehav i Konecranes Abp efter aktiebytet. De nya aktierna har införts i handelsregistret den 13.1.2011.

** Optionsinnehav anges enligt antalet aktier som de berättigar till att teckna.

Fördelning av ägandet enligt ägartyp 31.12.2010

% av aktiekapital och röster
Finska bolag	17,9
Finska finansinstitut	4,4
Finska offentliga samfund	9,2
Finska icke vinstbringande samfund	6,0
Finska hushåll och privatpersoner	13,2
Förvaltarregistrerade aktier	44,8
Utländska hushåll och privatägare	4,4
Totalt	100,0

Fördelning av ägandet enligt antal ägda aktier 31.12.2010

Aktier	Antal aktieägare	% andel av ägare	Antal aktier och röster	% andel av aktiekapital och röster
1–100	4 558	37,2 %	276 503	0,4 %
101–1 000	6 321	51,5 %	2 424 406	3,9 %
1 001–10 000	1 191	9,7 %	3 380 401	5,5 %
10 001–100 000	151	1,2 %	4 029 703	6,5 %
100 001–1 000 000	34	0,3 %	8 218 209	13,3 %
Över 1 000 001	9	0,1 %	43 672 898	70,4 %
Totalt	12 264	100 %	62 002 120	100,0 %

Källa: Euroclear Finland Ab, 31.12.2010

Investerarrelationer

Principer för investerarrelationer

Den främsta målsättningen för Konecranes avdelning för investerarrelationer är att vara behjälplig för en rätt värdering av Konecranes aktie, genom att förse kapitalmarknaderna med information som berör Konecranes verksamhet och finansiella läge. Konecranes eftersträvar en öppen, tillförlitlig och aktuell redovisning. Vårt mål är att regelbundet och samtidigt förse alla marknadens parter med korrekt och konsekvent information.

Konecranes avdelning för investerarrelationer ansvarar för investerarkommunikationen och dagliga kontakter. Verkställande direktören och finansdirektören deltar i dessa aktiviteter och finns regelbundet tillgängliga för möten med representanter för kapitalmarknaden.

Tyst period

Konecranes iakttar en tyst period innan bokslut och delårsrapporter publiceras. Perioden börjar vid slutet av det aktuella kvartalet. Under denna period kommenterar Konecranes representanter inte Bolagets finansiella läge.

Investerarrelationer 2010

Under 2010 deltog Konecranes i 6 investerarseminarier, utförde 14 roadshow-dagar och deltog i mer än 150 investerarmöten i Amsterdam, Dublin, Frankfurt, Helsingfors, London, New York, Oslo, Paris, Stockholm, Toronto och Zürich.

Konecranes ordnade en kapitalmarknadsdag i Hyvinge, Finland, den 23.11.2010. Sextio analytiker och institutionella investerare deltog i evenemanget.

Investerarkontakter

Miikka Kinnunen, direktör för investerarrelationer Tfn +358 20 427 2050 E-post: miikka.kinnunen@konecranes.com

Anna-Mari Kautto, IR assistent Tfn +358 20 427 2960 E-post: anna-mari.kautto@konecranes.com

Aktieanalys

Följande banker, investeringsbanker och producenter av aktieanalyser följer Konecranes:

ABG Sundal Collier CA Cheuvreux Carnegie Investment Bank Danske Markets Deutsche Bank Evli Bank E. Öhman J:or Securities FIM Goldman Sachs Handelsbanken Capital Markets Inderes Nordea Bank Pohjola Bank SEB Enskilda UBS Ålandsbanken

Konecranes frånsäger sig allt ansvar för de åsikter som analytikerna framför. Mer detaljerad information finns tillgänglig på www.konecranes.com > Investors

Ordinarie bolagsstämma

Konecranes ordinarie bolagsstämma kommer att hållas torsdagen den 31.3.2011 klockan 10.00 i Hyvingesalen, Jussinkuja 1, 05830 Hyvinge, Finland.

Rätt att delta i bolagsstämman har aktieägare som på bolagsstämmans avstämningsdag 21.3.2011 har antecknats som aktieägare i bolagets aktieägarförteckning som förs av Euroclear Finland Ab.

Förvaltarregistrerade aktiers ägare som ämnar delta i bolagsstämman uppmanas i god tid informera sin egendomsförvaltare och följa de instruktioner som egendomsförvaltaren ger.

Aktieägare som vill delta i bolagsstämman ska anmäla sig till Laura Kiiski senast 28.3.2011:

Internet: www.konecranes.com/agm2011 E-post: agm2011@konecranes.com Telefax: +358 20 427 2105 (från utlandet) eller 020 427 2105 (Finland) Telefon: +358 20 427 2017 (från utlandet) eller 020 427 2017 (Finland) Per post till adressen: Konecranes Abp, Laura Kiiski, PB 661, FI-05801 Hyvinge, Finland

I de fall där deltagandet sker med stöd av fullmakt ombedes att detta uppges i samband med registreringen. Ett exempel på hur en fullmakt kan utformas finns på den ovannämnda webbadressen.

Dividendutdelning

Styrelsen föreslår för bolagsstämman att av moderbolagets utdelningsbara medel utbetalas 1,00 EUR i dividend per aktie. Dividenden utbetalas till aktieägare som på dividendutbetalningens avstämningsdag är antecknade i bolagets aktieägarförteckning som upprätthålls av Euroclear Finland Ab.

Avstämningsdag:	5.4.2011
Dividendutbetalningsdag:	13.4.2011

Finansiella rapporter 2011

Bokslutskommuniké 2010:	3.2.2011
Delårsrapport januari–mars:	28.4.2011
Delårsrapport januari–juni:	21.7.2011
Delårsrapport januari–september:	20.10.2011

Konecranes årsredovisning och delårsrapporter publiceras på engelska, finska och svenska. Årsredovisningen finns i pdf-format på bolagets webbplats, men även i tryckt format och skickas på begäran per post till aktieägare och andra intressenter (kan beställas på företagets webbplats).

Alla press- och börsmeddelanden publiceras på bolagets webbplats www.konecranes.com. De kan även erhållas per e-post genom registrering på vår webbplats www.konecranes.com > Investors > Releases > Order releases. Årsredovisningen kan även beställas från:

Konecranes Abp Investerarrelationer PB 661 FI-05801 Hyvinge, Finland Telefon: +358 20 427 2960 Telefax: +358 20 427 2089 Webb: www.konecranes.com > Investors > Reports and result presentations > Order annual report

Aktieägarregister

Bolagets aktier hör till värdeandelssystemet. Aktieägare ska underrätta den penninginrättning som för aktieägarens värdeandelskonto om ändringar av adress eller kontonummer för utbetalning av dividender och andra frågor som kan relateras till deras innehav av dessa aktier.

Viktiga datum

Bolagsstämmans anmälningstid börjar:	16.2.2011
Bolagsstämmans avstämningsdag:	21.3.2011
Bolagsstämmans anmälningstid upphör:	28.3.2011
Bolagsstämma:	31.3.2011
Ex dividend:	1.4.2011
Dividendens avstämningsdag:	5.4.2011
Dividendens betalningsdag:	13.4.2011

Kontaktuppgifter

Konecranes är en världsledande koncern av lyftverksamheter, med ett brett kundregister som innefattar verkstads- och processindustrier, skeppsvarv, hamnar och terminaler. Konecranes levererar produktivitetshöjande lösningar och service för lyftutrustning och verktygsmaskiner av alla fabrikat. År 2010 omsatte koncernen 1 546 miljoner euro. Koncernen har 10 000 anställda på 578 orter i 46 länder. Konecranes är noterat på NASDAQ OMX Helsinki (symbol: KCR1V).

Koncernens huvudkontor

Konecranes Abp PB 661 (Koneenkatu 8) Fi-05801 Hyvinge, Finland Tel +358 20 427 11 Fax +358 20 427 2099

globala affärsområdenas huvudkontor

Service

Konecranes service oy PB 135 (Koneenkatu 8) Fi-05801 Hyvinge, Finland Tel +358 20 427 11 Fax +358 20 427 4099

regionala huvudkontor

Amerika

Konecranes, inc. 4401 gateway Blvd. springfield, oH 45502, UsA Tel +1 937 525 5533 Fax +1 937 325 8945

Västeuropa, Mellanöstern och Afrika

Konecranes WeMeA PB 662 (Koneenkatu 8) Fi-05801 Hyvinge, Finland Tel +358 20 427 11 Fax +358 20 427 2299

Utrustning

Konecranes Finland oy PB 662 (Koneenkatu 8) Fi-05801 Hyvinge, Finland Tel +358 20 427 11 Fax +358 20 427 3009

Norden, Östeuropa och Indien

Konecranes nei PB 662 (Koneenkatu 8) Fi-05801 Hyvinge, Finland Tel +358 20 427 11 Fax +358 20 427 3009

Asien och Stillahavsområdet

Konecranes (shanghai) Co., Ltd. no. 789 suide road Putuo district shanghai, 200331, Kina Tel +86 21 6662 9999 Fax +86 21 6363 6145

Företagsansvar

Ärenden kring företagsansvar, vänligen kontakta corporate-responsibility@konecranes.com

denna publikation är endast avsedd för allmänna informationssyften. Konecranes förbehåller sig rätten att när som helst ändra eller lägga ner produkter och/eller specifikationer som här hänvisas till. denna publikation utgör ingen garanti för Konecranes del, uttalad eller antydd, omfattande men inte begränsad till någon garanti eller säljbarhet eller lämplighet för ett särskilt syfte.

© 2011 Konecranes. vi förbehåller oss alla rättigheter.

www.konecranes.com