Innehåll

Kort om 2010

Det här är Intrum Justitia år 2010. Här får du året komprimerat och dessutom ledtrådar till var du kan läsa mer. Välkommen att fördjupa dig i det du tycker är speciellt intressant.

I slutet av 2010 förvärvades Aktiv Kapitals nordiska kredithanteringsverksamhet, vilket stärker Intrum Justitias position, framförallt i Norge.

Investeringar i fordringar uppgick till 1 050 MSEK (871). Avkastningen på köpta fordringar blev 16,3 procent (15,6).

Koncernens nettoomsättning för räkenskapsåret 2010 uppgick till 3 766 MSEK (4 128). Den organiska tillväxten uppgick till -0,8 procent.

Kort om 2010	2
VD-ord	4
Intrum Justitia i korthet	8
Affärsidé, mission, vision, värderingar, strategier och mål	10
Våra tjänster	13
Utfall av investeringar i förfallna fordringar	20
Corporate Social Responsibility (CSR)	24
Medarbetare	25
Marknad och kunder	26
Fördelar med kredithantering	27
European Payment Index 2010	28
Regioner	29
Aktien	30
Finansiell översikt	33
Förvaltningsberättelse	34
Resultaträkning – Koncernen	42
Balansräkning – Koncernen	43
Kassaflödesanalys – Koncernen	45
Sammandrag. Förändringar i eget kapital – Koncernen	46
Resultaträkning – Moderbolaget	47
Balansräkning – Moderbolaget	48
Kassaflödesanalys – Moderbolaget	50
Sammandrag. Förändringar i eget kapital – Moderbolaget	51
Noter	52
Revisionsberättelse	77
Styrelse	78
Koncernledning	80
Bolagsstyrningsrapport	82
Definitioner	88
Information till aktieägarna	89
Adresser	90

Nettoresultatet uppgick till 452 MSEK (441) och resultatet per aktie före utspädning till 5,67 SEK (5,53).

Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick till 1 630 MSEK vilket är en ökning med 14 procent från föregående år.

Rörelseresultatet (EBIT) uppgick till 731 MSEK (668). I omsättningen och rörelseresultatet ingår upp- och nedvärderingar av köpta fordringar samt kostnader relaterade till förvärv och regional omstrukturering om -25 MSEK (-106). Exklusive dessa poster var rörelseresultatet (EBIT) 756 MSEK (774), motsvarande en rörelsemarginal om 20 procent (19).

Styrelsen föreslår en utdelning om 4,10 SEK per aktie (3,75).

Intrum Justitia har stärkt positionen i flera sektorer under året. Bland annat telekom och finans genom nya avtal med Swedbank, Nordea, Sunrise m fl.

NYCKELTAL	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	3 766		4 128 3 678 3 225 2 940
Organisk tillväxt, %	–0,8	3,9	9,3	10,4	4,3
Rörelseresultat, MSEK	730,6	668,2	697,3	667,8	586,7
Rörelsemarginal, %	19,4	16,2	19,0	20,7	20,0
Kassaflöde från rörelsen, MSEK	1 630	1 433	1 261	1 013	874
Avkastning på operativt kapital, %	15,7	14,3	17,2	21,1	21,5
Avkastning på eget kapital, %	17,6	17,8	20,8	27,8	28,9
Avkastning på köpta fordringar, %	16,3	15,6	16,6	17,0	14,4
Nettoskuld/eget kapital, %	85,1	81,2	98,0	82,9	98,1
Soliditet, %	36,2	37,5	35,5	34,2	33,5
Räntetäckningsgrad, ggr	7,2	7,6	4,6	7,5	8,1
Total inkassofordran, miljarder SEK	123,3		128,7 126,3	99,1	89,4
Medelantal anställda	3 099		3 372 3 318 3 093 2 954
Resultat per aktie före utspädning, SEK	5,67	5,53	5,58	5,86	5,09

Omsättning och

Räntetäckning och nettoskuldsättning

Rörelseresultat (EBIT) Nettoomsättning

Resultat per aktie efter utspädningar Avkastning på eget kapital, %

Räntetäckningsgrad, ggr Nettoskuld, eget kapital, %

Avkastning OCH vinst per aktie

Omsättning per verksamhetsområde, %

Kredithanteringstjänster 78% Finansiella tjänster 22%

OMSÄTTNING PER region, %

Norra Europa 39% Centrala Europa 24% Västra Europa 37%

2010slutförde vi ett omfattande organisatoriskt förändringsarbete där vi gick från sju regioner till tre.

Färre men större regioner gör bland annat att vi lättare och därmed snabbare kan lansera nya tjänster för våra kunder.

Inom vår investeringsverksamhet av köpta fordringar ökade vi det valutajusterade rörelseresultatet med 7 procent och inom kredithanteringsverksamheten ökade vi det valutajusterade rörelseresultatet med 26 procent. Totalt sett ökade vårt rörelseresultat med 7 procent till 731 MSEK justerat för valuta samt kostnader för förvärv och regional omstrukturering.

2011 tror vi på en god tillväxt i våra regioner i Norra och Centrala Europa medan tillväxten i Västra Europa förväntas bli något svagare. Vi har goda möjligheter att öka våra kunders outsourcing av kredithanteringstjänster och vi förväntar oss att marknaden för avskrivna fordringar fortsätter att återhämta sig.

2011 kommer vi, cirka 3 100 medarbetare på Intrum Justitia, fortsätta att leverera tjänster till drygt 90 000 företag i Europa och samtidigt hjälpa hundratusentals människor att bli skuldfria och få en ordnad privatekonomi.

Vi arbetar för ett sunt betalningsbeteende i hela Europa

I ntrum Justitia har haft ett bra år och jag vill börja med att tacka alla kun der, kundernas kunder och medarbe tare för ett bra samarbete, ett starkt engagemang och därmed framgångs rik måluppfyllelse under 2010!

Vilka värden skapar Intrum Justitia?

En sund ekonomi, med växande välstånd och arbetstillfällen bygger på en god finansiering av företag och industrier. Möjligheten att kunna betala på kredit eller ge olika former av krediter när du säljer en vara eller en tjänst är en förutsättning för att ett samhälle skall kunna växa och skapa välfärd för medborgarna. Kreditgivning är en viktig del i en bra finansiering, däremot kan alltför vidlyftig kreditexpansion skapa instabilitet och utvecklas till en katastrof för enskilda individer och företag.

God kredithantering är därför en vital del i utvecklingen av en sund ekonomi – grunden i Intrum Justitias verksamhet handlar om att vi vill vara med och skapa en fungerande kreditmarknad i Europa. Intrum Justitia ska vara en katalysator för en sund ekonomi. Det innebär att vi som specialister inom kredithantering stödjer våra kunders strävan att förbättra sitt kassaflöde och reducera risknivån.

Intrum Justitias mål är att bli det största företaget i Europa som erbjuder kredithanteringstjänster, riskminimering och finansiella tjänster med en stark inkassoverksamhet som bas. Genom vår mångåriga erfarenhet av inkasso kan vi erbjuda våra kunder mervärde i form av tjänster som hjälper dem till en korrekt marknadssegmentering, effektiv hantering av betalningsflöden och därmed mer stabila och förutsägbara kassaflöden.

Under 2010 har vi kunnat lansera flera nya, intressanta tjänster som väsentligt hjäl-

"Grunden i Intrum Justitias verksamhet handlar om att vi vill vara med och skapa en fungerande kreditmarknad i Europa."

"Det är genom att stödja gäldenärer bort från en trasslig till en sund ekonomi som vår kund får betalt i slutändan. Och det är då Intrum Justitia får en intäkt."

per våra kunder att skapa en bättre finansiell situation. Vi har fattat miljontals kreditbeslut bara i år och genererat närmare 20 miljarder kronor i kassaflöde till våra kunder. Vi åstadkommer detta genom en respektfull relation med våra kunders kunder, byggd på insikter om människors betalningssituation och beteende.

Det är genom att stödja gäldenärer bort från en trasslig till en sund ekonomi som vår kund får betalt i slutändan. Och det är då Intrum Justitia får en intäkt. Förebyggande åtgärder är exempelvis att stödja kundernas utvärdering av kredittagarna – att hjälpa dem ge rätt mängd kredit genom kloka, insiktsfulla kreditbeslut och proaktiva påminnelser. Om betalningsproblem trots allt uppstår för"Genom att ha färre regioner kan vi bättre utnyttja de skalfördelar som finns mellan landsorganisationerna och därmed bli mer kostnadseffektiva."

söker vi åtgärda det med både avbetalningsplaner och skuldsanering.

Att vi skapar dessa värden för våra kunder och deras kunder, har medfört att Intrum Justitia är Europas ledande företag inom kredithantering. Vårt rörelseresultat under 2010 blev 731 Mkr. Justerat för kostnader uppkomna vid förvärv och omstrukturering samt valutaeffekter ökade rörelseresultatet med 7 procent i år. Kassaflödet från rörelsen uppgick till 1,6 miljarder kronor, motsvarande belopp var 1,4 miljarder kronor under 2009.

Hur har verksamheten utvecklats 2010?

Under 2009 påbörjades ett omfattande organisatoriskt förändringsarbete som slutfördes i slutet av 2010, då vi gick från sju regioner till tre. En förändring som utgör en viktig parameter för att vi ska kunna skapa den dynamiska och kundorienterade organisation som vi strävar efter. Genom att ha färre regioner kan vi bättre utnyttja de skalfördelar som finns mellan landsorganisationerna och därmed bli mer kostnadseffektiva. Vi kommer också snabbare kunna lansera nya tjänster i en organisation med färre, men större regioner.

Kredithantering är en fragmenterad industri. Detta medför goda möjligheter att komplettera vår organiska utveckling med förvärv. Exempel på detta är de två förvärv som genomfördes under året, med en total köpeskilling på 750 MSEK.

I november tecknade vi avtal om förvärv av en del av Aktiv Kapitals nordiska verksamhet. En affär som innebär att vi väsentligt stärker vår marknadsposition i Norden, framförallt i Norge där vi nu är en av de tre största aktörerna på marknaden.

I december förvärvade vi Nice Invest Nordic, ett företag som fokuserar på att investera i förfallna fordringar från kunder inom postorder och e-handel samt därtill uppkomna finansiella fordringar. Förvärvet innehåller en befintlig portfölj, samt exklusiva avtal om "forward flow"-kontrakt de kommande fem åren.

Finansiella tjänster – fortsatt stabilt med god avkastning

Inom vår investeringsverksamhet av köpta fordringar har året inte inneburit några större nyheter. Det innebär ytterligare ett stabilt år med god avkastning till låg risknivå. Vi ökade investeringsnivån till 1 050 MSEK, en ökning med 21 procent. Avkastningen på våra investeringar blev 16,3 procent för helåret. Rörelseresultatet inom detta verksamhetsområde ökade med 7 procent justerat för valutaeffekter. Våra investeringar har även under 2010 haft en god riskspridning, både geografiskt och branschmässigt.

Rörelseresultatet inom köpta fordringar ökade med 7 procent justerat för valutaeffekter.

Rörelseresultatet inom kredithantering ökade med 26 procent, justerat för valutaeffekter.

Förbättrad kredithantering

Vår kredithanteringsverksamhet har förbättrats rejält under året. Kraftig omstrukturering i exempelvis Spanien, Storbritannien och Ungern har medfört minskad omsättning men också ökat rörelseresultat för koncernen. Vidare ger kontinuerligt effektiviseringsarbete och intensifierade säljinsatser önskade resultat. Däremot är den makroekonomiska situationen fortfarande problematisk i betydande delar av Europa. Detta medför ökade kostnader för oss att lösa gäldenärers problem. Rörelseresultatet inom kredithantering ökade med 26 procent justerat för valuta och marginalen blev 14,4 (11,2) procent.

Intrum Justitia är välkapitaliserat med en skuldsättningsgrad på 85,1 procent vid årets slut. Det innebär att det finns finansiellt utrymme för fortsatt expansion inom såväl kredithanteringstjänster som finansiella tjänster.

Vad händer 2011?

Jag ser med tillförsikt på det år vi just inlett. Mycket talar för att vi fortsätter se en långsam makroekonomisk återhämtning i de södra delarna av Europa. I takt med att arbetslösheten minskar kommer också betalningsförmågan i dessa länder att förbätt-

ras. Intrum Justitia har en solid grund att stå på med en mycket stark finansiell ställning som ger oss möjligheter att fortsätta växa och utveckla vårt företag till Europas ledande företag för kredithantering och finansiella tjänster.

Sett till den makroekonomiska situationen och den marknadsutveckling vi ser inom vår bransch förväntar vi oss en god resultattillväxt i våra regioner Norra och Centrala Europa, medan tillväxten i region Västra Europa (med länder som Spanien, Portugal, Italien, Irland och Storbritannien) förväntas bli något svagare.

Möjligheten att över tid öka våra kunders outsourcing av kredithanteringstjänster är god och vi förväntar oss att marknaden för att köpa portföljer med förfallna fordringar fortsätter att återhämta sig. Framförallt ser vi en ökad efterfrågan på tjänster där kredithantering kombineras med köp av fordringar till en mer integrerad relation mellan Intrum Justitia och våra kunder. Vidare tillkommer goda möjligheter till kompletterande förvärv.

"Vi har goda möjligheter att fortsätta växa och utveckla Intrum Justitia till Europas ledande företag för kredithantering och finansiella tjänster."

Under 2011 kommer vi att arbeta vidare med att genomföra vår strategi, Intrum Way. Den omfattar fyra huvudsakliga fokusområden:

• Stärka Intrum Justitias

marknadsposition på varje lokal marknad

Under 2010 förbättrade vi vår position i Norge från att vara den sjunde till att vara den tredje största aktören på marknaden, i Sverige stärkte vi vår position i banksegmentet genom nya avtal med Nordea, Swedbank och Enter Card, vi har också väsentligt stärkt positionen i telekomsegmentet i Schweiz genom ett nytt avtal med telekomoperatören Sunrise. I södra Europa har ett antal aktörer dragit sig tillbaka och vår andel på marknaden ökar.

• Vidareutveckla vårt tjänsteerbjudande

Vi fortsätter att vidareutveckla våra tjänster. Ett bra exempel på detta under 2010 är det strategiska samarbetet med Swiss Post, som vi offentliggjorde under hösten. Genom att kombinera vår mycket detaljerade kunskap om den schweiziska marknaden med vår mångåriga erfarenhet av inkasso samt etablerade metoder för att värdera risker i portföljer med fordringar kan Intrum Justitia och Swiss Post erbjuda schweiziska företag en komplett tjänst med kreditinformationstjänster, hantering av kundreskontra och betalningsgaranti.

• Intern effektivitet och professionalism

Vårt arbete att leverera lite mer kundvärde och bli lite mer effektiva varje månad fortsätter. Marginalförbättringen inom Kredithantering under 2010 är ett bra exempel på de effekter vårt arbete inom detta område bidrar med.

• Bidra till en utveckling av ett sunt betalningsbeteende

Vårt analysarbete utvecklas, vi fortsätter arbetet med att påverka EU och lokala beslutsfattare så att de skapar regler och etablerar beteenden som gynnar en sund ekonomisk utveckling.

För att lyckas med ambitionen att vara ett modernt och framgångsrikt kredithanteringsföretag är dessa fyra hörnstenar nyckelfaktorer för oss.

Tack alla anställda

En förutsättning för att lyckas i en bransch som vår är att ha rätt personer på plats i organisationen, och det har vi. Intrum Justitia har funnits på marknaden för kredithanteringstjänster i många år och vi fortsätter att leverera tjänster med hög kvalitet till dryga 90 000 företag i Europa. Därtill hjälper vi hundratusentals människor att bli skuldfria och få en bättre ordnad privatekonomi. Jag är stolt över det arbete som alla våra medarbetare genomför varje dag för att fortsätta utveckla vårt företag till att vara det mest framstående i vår bransch. Jag vill rikta ett stort tack till alla anställda för sitt engagemang och hårda arbete under 2010.

Lars Wollung VD och koncernchef Stockholm i februari 2011

Intrum Justitia i korthet

Intrum Justitia är det marknadsledande kredithanteringsföretaget i Europa och vi erbjuder våra kunder riskreducering och finansiella tjänster med en stark inkassoverksamhet som bas. Koncernen grundades 1923 och har ca 3 100 medarbetare i 22 länder.

Vi erbjuder tjänster utmed hela kredithanteringskedjan. Från prospektering och segmentering till betalningshantering, inkasso och finansiella tjänster. Kärnan i verksamheten är att skapa affärs- och samhällsnytta genom att vi förstår människor och deras behov. Såväl våra kunder och deras kunder som våra medarbetare ska känna att vi levererar lösningar som alla parter är nöjda med och tjänar på.

Förutom att vi finns i 22 europeiska länder har vi ett nätverk av agenter på 170 marknader utanför Europa. Det innebär att vi kan hjälpa våra kunder på i stort sett alla världens marknader.

Bara cirka 10 procent av företagen i Europa anlitar kredithanteringsföretag. Det finns med andra ord stor utvecklingspotential för oss i hela Europa.

Vi effektiviserar kredithanteringen för våra kunder och ser till att den blir en intäktskälla istället för en administrativ kostnad.

När människor kommer i kontakt med oss möter de inte ett företag utan en person som förstår deras behov och gör allt för att hitta lösningar.

Vår professionella kredithantering underlättar affärsverksamheter och bidrar till en sund samhällsekonomi genom tjänster som gör affärer enkla, säkra och rättvisa.

Intrum Justitia har fler än 90 000 kunder i Europa. De största branscherna är telekom, energi & vatten samt bank och finans. Exempel på kunder är EnterCard, Fortum, Nordea, Provident Financial, Sunrise och Swedbank.

Topp 5 Topp 10

Marknadsledare

namn på kapitel här 9

Vi är en katalysator för en sund ekonomi

Intrum Justitia arbetar med att skapa förutsättningar för ökad försäljning, bättre lönsamhet, förbättrat kassaflöde och reducerad finansiell risk för våra kunder. Detta ger våra kunder ökad konkurrenskraft, vilket skapar arbetstillfällen som i sin tur ger samhället fart framåt. Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi.

Vi är det marknadsledande kredithanteringsföretaget i Europa och erbjuder våra kunder riskreducering och finansiella tjänster med en stark inkassoverksamhet som bas.

Här berättar vi varför vi finns till, vart vill vi komma, hur känslan är bland medarbetarna på Intrum Justitia och hur vi jobbar. Vi berättar om den mänskliga sidan, hur vi hjälper näringslivet att fungera bättre och mer om vad vi menar med att vi är en katalysator för en sund ekonomi.

Affärsidé

Intrum Justitia är en ledande aktör i Europa inom kredithantering och finansiella tjänster, med ett attraktivt tjänsteerbjudande riktat till företag och myndigheter. Kunderna erbjuds ett unikt koncept där paneuropeisk närvaro kombineras med lokal expertis. Intrum Justitia bidrar därmed till att skapa förutsättningar för ökad försäljning, bättre lönsamhet, förbättrat kassaflöde samt reducerad finansiell risk för sina kunder.

Mission

Intrum Justitia är en katalysator för en sund ekonomi. Vi underlättar affärsverksamhet och bidrar till att skapa en sund ekonomi genom tjänster som gör affärer smidiga, säkra och rättvisa. Vår mission i samhället är att hjälpa till så att betalningsflöden fungerar som de ska.

Alla vet vi hur näringslivet fungerar, principen är enkel. Företag producerar varor och tjänster. Konsumenter och företag köper dessa – ibland på kredit. För att hantera betalningsflödet (fakturering, kreditbedömningar, inkasso och betalningsbevakning) finns Intrum Justitia. Vi ser till att betalningsflödet fungerar i samhället. När företagen får betalt för sina varor blir de lönsamma, kan bygga starka affärsrelationer, växa och anställa mer personal. Folk mår bra och konsumerar mer. I en sund ekonomi mår såväl företag som konsumenter bra.

Vision

Vi ska vara ett genuint mänskligt företag som erbjuder kredithantering och finansiella tjänster med högt mervärde.

Värderingar

Våra värderingar styr vem vi är och hur vi agerar, de är den mentala grund vi arbetar utifrån för att erbjuda våra kunder effektiva kredithanteringstjänster.

Vi förstår människor

Hos Intrum Justitia finns det en människa bakom varje beslut, som sätter sig in i varje individuell situation, förstår behov och vill finna en lösning. Bara genom att verkligen förstå människor kan vi vända en svår situation till något positivt för alla inblandade. Kärnan i vårt arbete är att skapa affärs- och samhällsnytta genom att vi förstår människor – såväl kunder, deras kunder som medarbetare.

Vi söker insikt som möjliggör innovation

Vi letar alltid efter ny kunskap, samlar affärs- och kreditinformation om individer och företag på alla Europas marknader, får nya erfarenheter som lagras i våra system och vi delar med oss av dem inom hela koncernen. Insikt om affärer och trender är en förutsättning för att kunna leverera innovativa lösningar till våra kunder. Insikt är innovationens moder.

Vi gör skillnad

Vi letar inte fel, vi hittar lösningar. Vi hjälper våra kunder med kredithanteringstjänster som förbättrar deras konkurrenskraft. Underbyggda kreditbeslut, snabbare betalningar och smidigare inkassering förbättrar marginaler och kassaflöde. Intrum Justitia gör skillnad, inte bara för kunder, medarbetare och aktieägare, utan för samhället i stort. Lönsammare företag skapar arbetstillfällen och ger samhället fart framåt.

Vi antar utmaningar

Vi är ofta delaktiga i känsliga situationer. Ibland är människor stressade för att deras ekonomi står på spel, eller så hanterar vi stora summor som är avgörande för ett företags framtid. Vi påverkar även samhällsekonomin eftersom vår verksamhet är en katalysator för en sund ekonomi inte bara för enskilda företag utan för hela samhället. Vi välkomnar utmaningar. Utmaningar är vår vardag.

Strategier

Marknadsledare på varje lokal marknad

I kredithanteringsbranschen är kunskap om marknaden och dess invånare avgörande för att kunna erbjuda effektiv kredithantering. En av nycklarna till framgång är därför storlek, eftersom vi då har skaffat oss ett omfattande kundregister med tillgång till affärs- och kreditinformation om många fler individer och företag än mindre kredithanteringsföretag har. Med hjälp av en god bild av betalningsbeteendet på varje lokal marknad kan vi hjälpa våra kunder att förstå sina kunder bättre. För att nå en marknadsledande position på alla lokala marknader utvärderar Intrum Justitia kontinuerligt förvärvsmöjligheter.

Heltäckande kredithanteringstjänster som gynnar våra kunders relation till sina kunder

Ett heltäckande utbud av kredithanteringstjänster gynnar våra kunder i sin relation till sina egna kunder. Detta genom stärkta kundrelationer och ökade möjligheter till merförsäljning genom att de kan dra nytta av vår kunskap om exempelvis betalningsmönster och kreditutnyttjande.

Intrum Justitia verkar under samma varumärke på alla lokala marknader. Genom vår lokala närvaro kan vi erbjuda kunder och betalningsskyldiga tjänster som är väl anpassade till den lokala marknadens mognadsgrad, regelverk och praxis. Samtidigt erbjuder vi ett Europeiskt varumärke med starkt internationellt nätverk. Vi har väl utvecklade system och processer för effektiv kredithantering över landsgränser inom Europa. Och genom ett globalt nätverk bistår vi våra kunder med kredithanteringstjänster i 170 länder utanför Europa.

Ökad kundnytta genom förbättrade processer och arbetsmetoder

Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra kvaliteten i tjänsterna vi levererar till våra kunder. Vi effektiviserar kredithanteringsprocesser och arbetar med att utnyttja gemensamma IT-system för att uppnå produktivitetsförbättringar. Inom koncernen har vi också ett flertal forum för kompetensutbyte mellan länderna, som arbetar med att förbättra arbetsmetoder och tjänster gentemot våra kunder. Intrum Justitia har också egenutvecklade analysmetoder för att optimera hanteringen inom inkassoverksamheten.

Ett hälsosamt betalningsbeteende i samhället

Intrum Justitia har en viktig samhällsfunktion eftersom vi hjälper företag och konsumenter att tillsammans inse kopplingen mellan en sund syn på betalningar och ett väl fungerande näringsliv.

Få känner till att ca 25 procent av alla konkurser i Europa beror på att företag inte får betalt i tid, eller inte får betalt alls. Det resulterar i minskad affärsverksamhet, färre arbetstillfällen och högre priser för konsumenter.

Våra anställda är avgörande när det gäller att ta hand om och leverera hög kvalitet i våra tjänster till företag och konsumenter. Därför är personlig utveckling, vetskapen om att vi har ett viktigt jobb och stoltheten över att bidra till en förbättrad kredit- och

betalningsmiljö i samhället viktigt. Genom de tjänster Intrum Justitia erbjuder ser vi till att det blir färre konkurser, ökad tillväxt i näringslivet och fler arbetstillfällen.

Mål

Verksamhetsmål

Intrum Justitias mål är att främja affärer och bidra till att skapa sunda ekonomier genom att göra handel enklare, säkrare och rättvisare. Vi är en ledande aktör i Europa inom kredithantering och finansiella tjänster och vårt mål är att vara bland de tre största på varje lokal marknad.

Finansiella mål

Intrum Justitias långsiktiga finansiella mål är att ha en organisk omsättningstillväxt på 10 procent per år och att öka resultatet före skatt minst i linje med den organiska tillväxten.

Under 2010 uppgick den organiska tillväxten till -0,8 procent och resultatet före skatt ökade med 8,7 procent. Sedan 2005 har den genomsnittliga årliga organiska tillväxten varit 5,3 procent samtidigt som resultatet före skatt ökat med 8,7 procent.

Därtill kommer målet om att uppnå en årlig avkastning inom köp av fordringar på minst 15 procent och att långsiktigt ha en nettoskuld/eget kapital på mindre än 150 procent. Under 2010 uppgick avkastningen på köpta fordringar till 16,3 procent och nettoskuld/eget kapital till 85,1 procent.

Utdelningsmål

Intrum Justitias styrelse avser att årligen föreslå en utdelning eller annan motsvarande form av utskiftning till aktieägarna som i genomsnitt över tiden motsvarar minst hälften av årets nettovinst efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer företagets framtida intäkter, finansiella ställning, kapitalbehov samt ställning i övrigt att beaktas.

För 2010 föreslår styrelsen en utdelning på totalt 327 MSEK (4,10 SEK/aktie), vilket motsvarar ca 72 procent av årets nettovinst.

Respektfull kredithantering

med kompletterande finansiella tjänster

När företag ska sälja en vara eller en tjänst behöver de utvärdera sina nuvarande och potentiella kunder och få information om dem för att rikta rätt erbjudande till var och en. Det kan handla om att exempelvis sälja telefon- eller elabonnemang, varor som betalas över Internet eller med kreditkort. Våra kunder behöver också ha möjlighet att kontrollera om risknivån förändras, t ex om deras kunders kreditstatus förändras. När vår kund sålt sin vara eller tjänst startar betalningsadministrationsprocessen, dvs fakturering och kundreskontra. När faktu-

rorna förfaller till betalning behövs en effektiv inkasseringsprocess

för att säkerställa full betalning av varan eller tjänsten. Intrum Justitia erbjuder tjänster inom hela den här kedjan, ofta anpassat efter kundens egna behov. Innebörden av helhetserbjudandet är inte bara att kunden kan tillgodose alla sina behov av kredithanteringstjänster hos en och samma leverantör, vi knyter dessutom ihop och tolkar information från egna databaser, från kunder och från externa källor. Genom att samla all denna information skapar Intrum Justitia beslutsunderlag som ger kunderna möjlighet att öka försäljning och kassaflöde, minska kreditförlusterna och förbättra sina kundrelationer.

Vårt erbjudande inom kredithantering

Kreditinformation, betalningstjänster & inkassotjänster

Kreditinformationstjänster

Kreditinformation ger vägledning i kreditbeslut och är en viktig komponent i företagens sälj- och marknadsföringsarbete. Med våra kreditinformationstjänster hjälper vi våra kunder att besluta vem de ska sälja till och på vilka villkor. Framgångsrik kredithantering bygger på en kombination av kunskap, information och förståelse. Genom att sätta människan i centrum kan Intrum Justitia erbjuda kredithantering som fungerar.

Grunden för framgångsrik kredithantering läggs långt innan den första fakturan skickats. Ofta har kunden själv god information om sina kunder. Men med stöd av information från olika källor och Intrum Justitias egenutvecklade analysmodeller blir våra kunders riskbedömning enklare och kreditgivningen säkrare till deras nya och existerande kunder. Det säljande företaget kan fatta rätt kreditbeslut med rätt kreditnivå. Om säljaren är för restriktiv går han miste om en kund, och om kreditgivningen är för generös kan det sluta med en kreditförlust.

Genom vår mångåriga erfarenhet av de europeiska kreditmarknaderna har vi ett omfattande register över konsumenters betalningsmönster, en nyckel till goda kreditbeslut.

Scoring för rätt rekommendation

Intrum Justitia kan hjälpa företag att identifiera och ta sig in på nya marknader och samtidigt se till att de inte slösar bort tid och pengar på att sälja till kunder som inte är kreditvärdiga. Intrum Justitia använder så kalllad scoring för att bättre kunna bedöma en viss grupp människors kreditvärdighet och förutsäga konsumenternas betalningsvanor och beteende. Genom effektiv scoring kan kunden få hjälp att bedöma olika grupper av konsumenter utifrån historiska och statistiska data. Genom att redan före försäljning ha kännedom om betalningsmönster kan resurser sparas och risker minskas. Tekniken förutsätter inte bara avancerade statistiska verktyg och betydande IT-kapacitet utan också kunskaper i psykologi och gott affärssinne.

Vi ger kunderna utförliga rekommendationer om en kredit bör beviljas eller avslås. Även riskkunder kan accepteras och bidra till företagets intäkter, men med andra betalningsvillkor. Tolkningen sker utifrån respektive kundföretags förutsättningar. I en del marknadssegment hanterar Intrum Justitia kreditbeslut för kundernas räkning och garanterar betalning utifrån kreditinformationen.

Vi har helheten

Intrum Justitias helhetserbjudande bygger på att vi kan erbjuda information som förebygger betalningssvårigheter genom bättre kreditbeslut. Därför vill vi förse våra kunder med egen kreditinformation på alla marknader. Kunder som exempelvis vill kombi-

Färre kreditförluster hos Nokian Tyres

Nokian Tyres Plc är Nordens största däcktillverkare. Intrum Justitia hjälper Nokian Tyres med att kontinuerligt bevaka förändringar i likviditeten hos företagets kunder, för att på så sätt undvika kreditförluster.

Bevakningsservicen är en del av Intrum Justitias övergripande Kreditbeslutsservice och bygger på den marknadsinformation som finns samlad hos oss.

nera information från sin kundreskontra med extern kreditinformation ska kunna vända sig till bara Intrum Justitia istället för två leverantörer. Just nu har Intrum Justitia tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet i Sverige, Schweiz och Finland. På övriga marknader tillgodoser vi än så länge våra kunders behov av externa kreditupplysningar med information från tredje part.

nsikt möjliggör innovation

Vi letar alltid efter ny kunskap, samlar affärs- och kreditinformation om individer och företag på alla Europas marknader, får nya erfarenheter, som lagras i våra system och vi delar med oss av dem inom hela koncernen. Insikt om affärer och trender är en förutsättning för att kunna leverera innovativa lösningar till våra kunder. Insikt är innovationens moder. I

Förstår människor

16 namn på kapitel här

Betalningstjänster

Information är viktig även när fakturan är skickad. Likaså är själva faktureringen tidskritisk för de flesta företag. Genom att utkontraktera faktureringen och kundreskontran till Intrum Justitia kan våra kunder professionalisera hanteringen av betalningsadministration och påminnelser.

Kortare betalningstider

Vi hjälper kunden att förkorta betalningstider och undvika inkassokrav genom att se till att betalningspåminnelser sker konsekvent och i tid. Intrum Justitias analyser av kunders betalningsmönster ger exempelvis underlag för individuellt anpassade påminnelser till kunder som ligger efter med betalningar, vilket skyddar kundrelationen och slår vakt om framtida affärsmöjligheter.

Välskött betalningsadministration förbättrar kundrelationer

Denna del av kredithanteringsprocessen är viktig för att företag ska få betalt i tid och fullt ut. Betalningsadministrationen ska vara aktiv och måste därför vara väl organiserad och uppdaterad. Intrum Justitia kan med hjälp av sina kunskaper om människors beteendemönster och betalningstrender anpassa bemötandet av varje enskild kund. Exempelvis kan form och frekvens för betalningspåminnelser anpassas efter kundens ekonomiska förhållanden.

En välskött betalningsadministration hjälper våra kunder att förbättra relationerna till sina kunder. Vår faktura- och aviseringsservice frigör resurser hos kunderna. Elektroniska fakturor och pappersfakturor skickas ut automatiskt med kvalitetssäkrade rutiner.

Intrum Justitia hanterar alla kontakter med kundernas kunder kring fakturor och krav på ett kundorienterat och smidigt sätt enligt serviceavtal med kunden.

Intrum Justitia erbjuder exempelvis betlaningstjänster till e-handelsföretag, där behovet av väl fungerande kreditgivnings- och betalningsprocesser är affärskritiskt.

Outsourcad kredithantering hos AZ Jan PortaeLS

Med 435 sängar, 100 läkare och 750 anställda är AZ Jan Portaels i Belgien ett dynamiskt sjukhus under ständig utveckling. Sjukhusteamet ansvarar årligen för mer än 11 000 patienter och därtill närmare 62 000 samråd med ambulansvårdarna samt dryga 20 000 klinikbesök. AZ Jan Portaels har outsourcat det mesta av sin kredithantering till Intrum Justitia, bland annat påminnelsetjänster. I vårdsektorn är det extra viktigt att beakta den mänskliga aspekten också i kredithanteringen och genom att ha kontinuerlig kontakt med gäldenären även före inkassohanteringen, kan Intrum Justitia hjälpa AZ Jan Portaels att behålla goda kontakter med sina patienter.

Inkassotjänster

Om den betalningsskyldige inte betalat trots påminnelser inleds ofta ett inkassoförfarande. Vi har med våra stora databaser och analysverktyg goda insikter om gäldenärers betalningsvanor och kan bedriva inkassoarbetet effektivare och mer ändamålsenligt än företag med mindre god tillgång till information. Vi kan till exempel se skillnad på konsumenter med tillfälliga finansiella problem, och betalningsskyldiga som befinner sig i en svårare situation.

Vi minskar mängden konkurser

Försenade betalningar leder inte bara till en ansträngd likviditet för den som sålt varan eller tjänsten. Ju längre man väntar med åtgärder, desto mindre är sannolikheten för full betalning – privatpersoner kan flytta för att undvika fordringsägare och företag kan gå i konkurs.

Uppskattningsvis orsakas cirka 25 procent av alla företagskonkurser i Europa av försenade betalningar. För företagen betyder förluster på grund av osäkra fordringar att de måste arbeta ännu hårdare för att kompensera för förlusten, att de kanske måste höja priserna eller minska kostnaderna.

Intrum Justitias erfarenhet, beprövade processer och analysmetoder ger en hög effektivitet i arbetet med att få betalt, även från betalningsskyldiga som är avsevärt försenade med sina betalningar.

Tack vare gedigna kunskaper kan Intrum Justitia effektivt hantera komplexa fordringar mellan företag och stora volymer konsumentkrediter.

Om inkassoförfarandet ändå inte ger resultat, trots att vår kunds kund har informerats om sina skulder, fått god hjälp av oss och möjlighet att betala men ändå inte gör det, kan vi skicka ärendet vidare till våra juridiska ombud och få ett beslut.

I många länder har vi en gemensam juridisk avdelning med våra ombud som arbetar med att få in sena betalningar. Vi har dessutom ett nätverk av inkassoombud runt om i världen.

VÄL HANTE RADE FORDRING AR HOS FORTUM

Nordiska energibolaget Fortum och Intrum Justitia har haft ett samarbete kring inkassotjänster i mer än 10 år. Intrum hjälper Fortum att hantera förfallna fordringar genom hela inkassoprocessen samt bistår med juridisk kompetens vid tvister. En omfattande verksamhet som tack vare ett gott samarbete hjälper Fortum att fatta kloka kreditbeslut som förbättrar kassaflödet och samtidigt bibehåller goda relationer med slutkunden.

Vi täcker fler än 170 länder

Intrum Justitia underlättar för företag att få betalt även utanför sin egen hemmamarknad. Närvaron och kvalificerade samarbetspartners på ett stort antal marknader är en viktig förklaring till Intrum Justitias framgång. Vi täcker mer än 170 länder världen över.

Vårt erbjudande inom finansiella tjänster

Finansieringstjänster, betalningsgaranti & köp av fordringar

ntrum Justitias finansiella tjänster hjälper våra kunder att stärka sina kassaflöden och minska den finansiella risken. Kredithantering och Finansiella tjänster samverkar och stödjer varandra i den dagliga verksamheten eftersom kredithanteringstjänsterna kan förfinas genom att de köpta portföljerna med fordringar genererar en stor mängd information om konsumenter, vilket ytterligare förbättrar våra databaser. Tack vare denna information kan vi erbjuda våra kunder effektiva inkassometoder. På samma sätt skapar våra samarbeten med företag inom kredithantering ett viktigt underlag för att göra en god bedömning av framtida investeringar av utestående fordringar. I

Finansieringstjänster Betalningsgaranti Köp av

fordringar

Finansieringstjänster

Företag kan av olika anledningar ibland ha behov av att snabbt öka likviditeten, exempelvis för att möjliggöra investeringar eller täcka ett kapitalbehov genom att inte binda upp kapital i kundfordringar. En annan anledning kan vara att man vill minska sin kreditrisk. För att bistå sina kunder i dessa situationer erbjuder Intrum Justitia olika finansieringstjänster, exempelvis genom fakturabelåning – så kallad factoring.

Factoring utan regress innebär att företaget väljer att överlåta rättigheten till sina fakturor innan de förfaller för att på så sätt snabbt kunna öka kassaflödet i rörelsen. Idag erbjuder Intrum Justitia factoringtjänster via partners och inte i egen regi. Möjligheten att i framtiden inkludera factoring i koncernens sammantagna tjänsteerbjudande övervägs emellertid.

Betalningsgaranti

Köp av fordringar

Många av våra kunder bedriver verksamhet som innebär att stora krediter lämnas till slutkunden. Då uppstår ibland stora finansiella risker.

Det kan till exempel handla om företag som erbjuder betalning per faktura via sin webshop. För att säkerställa betalning erbjuder vi tjänster som ger betalningsgaranti baserat på kreditbeslut och kreditbevakning.

Genom att använda sig av Intrum Justitias lagrade information kan företaget redan vid försäljningstillfället säkerställa om deras kund är kreditvärdig och erbjuda skräddarsydda betalningsalternativ. För de kunder som väljer att betala på kredit garanterar Intrum Justitia att företaget kommer att erhålla det fulla försäljningsbeloppet. De fakturor som förfaller utan betalning tar vi över och behandlar som ett vanligt inkassoärende.

Bättre kassaflöde och minskad administration

Genom att våra kunder garanterats betalning när obetalda fakturor förfaller slipper de riskera sitt kassaflöde och ägna resurser åt administration med betalningspåminnelser och inkassoärenden.

Allt fler av våra kunder använder möjligheten att sälja portföljer med utestående fordringar. Genom att Intrum Justitia köper fordringarna frigörs resurser för våra kunder och kassaflöden tidigareläggs.

Att köpa portföljer med förfallna fordringar är en logisk fortsättning på hanteringen av fordringar som trots inkasso och andra åtgärder inte betalats och därför blivit en kreditrisk hos kunden. Det kan exempelvis gälla kundfordringar och lån utan säkerhet, mellan företag och privatpersoner eller mellan olika företag. Kundens kund är fortfarande skyldig att betala men kostnaden för att få betalt har bedömts som så oförutsägbar att fordringsägaren kommer att tvingas skriva av hela eller delar av fordran. Men fordran har fortfarande ett ekonomiskt värde och kan säljas till en tredje part som fortsätter försöken att få betalt.

Förbättrad likviditet

Fördelen för våra kunder är förbättrad likviditet genom att de får betalt för en del av fordringen direkt och därmed undviker risken att betalningar helt uteblir. Fördelen för oss är att vi kan fortsätta med mer långsiktiga inkassoåtgärder för egen räkning och för kundernas kunder blir det lättare att bli skuldfri eftersom vi på olika sätt kan hjälpa till att gradvis minska skulden, exempelvis genom avbetalningsplaner.

Intrum Justitia köper portföljer efter en bedömning av när och hur mycket av skulderna i de olika ärendena som kommer att betalas. Den prognosen ligger till grund för det pris som vi betalar för portföljen. Beroende på portföljens ålder och kvalitet kan detta ett belopp ligga rejält under det nominella fordransbeloppet. Typiskt sett kan priset vara mellan fem och femtio procent av fordringarnas nominella värde.

Efter ett köp görs en individuell så kalllad "scoring", vilket säkerställer att de olika ärendena hanteras och får en utvald åtgärdskedja som optimerar utfallet. Denna kedja bestämmer vilka som får ett brev eller telefonsamtal, uppläggning av betalningsplan och vilka ärenden som ska lämnas utan åtgärd för tillfället. Genom att vi bevakar preskriptionstiderna, håller en frekvent kontakt med den betalningsskyldige och finner de bästa lösningarna för alla parter kan även gamla skulder betalas.

OMFATTANDE TJÄNSTEP AKET FÖR BET ALNINGSG ARANTI v

I Schweiz erbjuder Intrum Justitia och Debtors Service Ltd. (ett dotterbolag till Swiss Post) sina kunder en helhetslösning inom betalningsgaranti. Tjänsten som heter Factoring Plus inkluderar hantering av kundreskontran, förhandsfinansiering och betalningsgaranti. I tjänsten för hantering av kundreskontran ingår även kreditvärdighetskontroller, redovisning och påminnelser. Intrum Justitia ansvarar för leverans av kreditvärdighetskontroll och betalningsgaranti. Factoring Plus lämpar sig väl för e-handelsföretag och företag som erbjuder faktureringstjänster och snabbt behöver tillgång till likvida medel.

Ökade intäkter från köp av fordringar

U nder de senaste fem åren har Intrum Justitia ökat ak tiviteten inom köp av fordringar, dels för att fler kunder vill sälja sina portföljer, dels för att vi stärkt kompetensen inom analys och köp av portföljer med denna typ av fordringar. Sedan 2002 har intäkterna ökat från 163 miljoner kronor till 861 miljoner kronor under 2010. Under 2010 har Intrum Justitia förvärvat ca 240 portföljer till ett värde av 1 050 MSEK. Köp av portföljer fördelas geografiskt och från olika branscher och inget enskilt land svarade vid utgången av 2010 för mer än 22 procent av vår totala portfölj.

Under 2010 introducerades ett nytt produktionssystem för verksamhetsområdet finansiella tjänster, vilket integrerar hantering av arbetsflöden och värderingsverktyg. Det nya systemet industrialiserar våra rutiner och ökar effektiviteten i värderingsprocessen ytterligare.

En aktör på den globala marknaden

Marknaden för att köpa förfallna fordringar är global, omsätter miljardbelopp och omfattar alla typer av kreditportföljer. De som säljer sina fordringar är företag som lämnar krediter, vare sig krediten är den huvudsakliga tjänsten eller ett led i deras affärsverksamhet.

älkomnar utmaningar

namn på kapitel här 21

Vi är ofta delaktiga i känsliga situationer. Ibland är människor stressade för att deras ekonomi står på spel, eller så hanterar vi stora summor som är avgörande för ett företags framtid. Vi påverkar även makroekonomin eftersom vår verksamhet är en katalysator för en sund ekonomi inte bara för enskilda företag utan för hela samhället. Vi V välkomnar utmaningar. Utmaningar är vår vardag.

G ör skillnad

22 namn på kapitel här Utfall av investeringar i avskrivna fordringar

FÖRDELAD PÅ BRANSCHER

Bland köparna av portföljer med förfallna fordringar finns både industriella företag som Intrum Justitia, och finansiella som internationella investmentbanker. Ungefär en tredjedel av Intrum Justitias portfölj med köpta fordringar kommer från bolagets kunder inom kredithantering. Återstoden köper Intrum Justitia av externa parter. Vid stora portföljinvesteringar samarbetar Intrum Justitia ofta med finansiella partners som Crédit Agricole eller Goldman Sachs. Andra partnerskap utvärderas kontinuerligt och under 2010 offentliggjordes ett samarbete med East Capital och European Bank of Reconstruction and Development (EBRD) angående gemensamma investeringar på den ryska marknaden. För att utveckla den ryska marknaden.

Specialister på konsumentfordringar

Huvuddelen av marknaden för avskrivna fordringar består av fordringar som har en säkerhet, exempelvis i en fastighet. Vi har däremot valt att koncentrera oss på små och medelstora konsumentfordringar utan säkerhet, eftersom det är ett område där vi har omfattande inkassohistorik och välutvecklade analys- och värderingsmetoder. Till största delen består de portföljer Intrum Justitia köper av banklån och kreditkortsskulder utan säkerhet som lämnats till privatpersoner. Därefter kommer fordringar med ursprung i telekom, postorder och infrastruktur samt fordringar från exempelvis kommunala företag. Detta innebär att de flesta portföljer har ett genomsnittsbelopp om ca 7 100 SEK per fordran.

TYDLIG REDOVISNING

I resultaträkningen redovisas intäkter på fordringar som inkasserade belopp minskat med en amortering. De senaste åren har amorteringen uppgått till omkring 50 procent av det inkasserade beloppet. Amorteringen av respektive portföljs redovisade värde baseras på förändringen mellan två perioder av det diskonterade nuvärdet av framtida kassaflöden enligt portföljens initiala effektivränta. Amorteringen är en relativt stabil andel av de beräknade inkasseringarna under portföljens kvarvarande livscykel. Avkastningen på köpta fordringar har uppgått till mellan 14,4 och 17,0 procent de senaste fem åren. Målet är att uppnå en årlig avkastning om minst 15 procent.

I balansräkningen redovisas värdet av varje portfölj till nuvärdet av alla förväntade framtida kassaflöden. Kvartalsvis görs en översyn av gällande kassaflödesprognoser, där omvärderingar kan ske baserat på bland annat uppnått inkasseringsresultat, överenskommelser med gäldenärer om avbetalningsplaner samt makroekonomisk information.

PORTFÖLJEN

Banklån 35% (39)

Kreditkort 14% (15) Telekom 25% (23)
Finans 14% (15)
Postorder 1% (1)
Energi & Vatten 11% (7)

Avkastning

Avkastningen på investeringar i Köpta förfallna fordringar uppgick till 16,3% under 2010.

Våra tankar kring socialt ansvarstagande

P å Intrum Justitia har vi insett att det lönar sig att vara långsiktig och att ta ett samhällsansvar – för oss är socialt ansvarstagande inte floskler, vi menar det på riktigt. För oss handlar "Corporate Social responsibility" (CSR) om att vårt företag kan tjäna mer pengar, ge större utdelning till våra aktieägare och få fler och nöjdare kunder och medarbetare genom att vi tillför något till samhället genom våra tjänster.

En sund ekonomi

Vår ambition att vara en "katalysator för en sund ekonomi" betyder just det – att vi tar ett ansvar i samhället och hjälper företag och konsumenter att bedriva sunda och säkra affärer. Vår ambition är att sätta in rätt aktivitet vid rätt tidpunkt inom kreditgivning, fakturering och kravhantering. Vi hjälper våra uppdragsgivare att ge bra krediter med rimlig risk för både dem och för den som får krediten. Vi erbjuder även olika sätt att hantera fakturor, betalningar och krav. Allt utifrån kundens betalningsförmåga för att stödja båda parter till att göra bra affärer med varandra.

Vi hittar lösningar

Genom vårt resonemang kring socialt ansvarstagande minskar risken för en kredittagare, dvs en konsument eller ett företag, att konsumera mer än vad de klarar av att betala för. Om det trots allt går fel ger vi dem stöd och hjälp att komma ur en svår situation.

Vår dagliga verksamhet går inte ut på att söka fel, vi vill hitta lösningar. Vi behandlar gäldenärer med den respekt de förtjänar och som en värdefull målgrupp. Vår unika kombination av konsument- och marknadsinformation betyder att vi är bäst på att lösa kassaflödesproblem på ett sätt som gynnar alla.

Det innebär också att våra kunder kan skapa förbättrade kundrelationer och betydande resultatförbättringar genom att vi hjälper dem med prospektering och segmentering av sin marknad, genom minskade kreditförluster och färre tappade kunder.

Privatekonomisk utbildning för unga

Ett annat sätt för oss att bidra till en sundare ekonomi är att arbeta med utbildning. En tydlig trend i många länder i Europa de senaste åren är att allt fler och allt yngre människor hamnar i ekonomiska svårigheter med alltför hög skuldsättning. Att arbeta med att utbilda unga i att hantera sin privatekonomi och lära sig ett sunt betalningsbeteende är därför en prioriterad aktivitet hos Intrum Justitia.

Några exempel:

• I Finland närvarar Intrum Justitia varje sommar med informationstält centralt i Helsingfors och Tammerfors med målet att utbilda finska konsumenter när det gäller konsekvenser av sena betalningar.

• I Schweiz har Intrum Justitia i flera år arrangerat Swiss School Award, en tävling för skolungdomar och skolklasser på temat hantering av pengar. Såväl elever som lärare och företag i hela Schweiz engageras i projektet.

• Under 2010 har Intrum Justitia inlett ett högskolesamarbetei Belgienmed syftet att öka förståelsen och intresset för kredithantering.

I flera länder arbetar Intrum Justitia även aktivt med att besöka skolor och informera om hur man på ett bra sätt tar hand om sin privatekonomi och undviker skuldfällor.

Minskade sociala problem

För samhället i stort bidrar vi till minskade sociala problem då färre privatpersoner hamnar i ekonomiska svårigheter och färre företag hamnar i konkurs.

Här är ett exempel på en numera skuldfri konsument:

Hej!

Jag har spenderat fyra år i en tur nedåt på skalan, både ekonomiskt och känslomässigt. Jag förlorade mitt jobb och mycket som var mig kärt. I alla mellanhavanden i denna ekonomiska ruin blir man bemött med förakt och krav som man inte klarar.

" Som tur är har jag bra vänner och där är jag nästan beredd att räkna in er på Intrum. Ni lyckas få det att bli positivt att betala, inga slag eller sparkar. Jag känner att ni arbetar med respekt för människor, inga pekpinnar, utan en glad och positiv ton i era brev. För detta ska ni ha all heder i utövandet av ett yrke som jag förstår inte alltid är så lätt.

Så förmedla detta till alla era medarbetare, det är ni väl värda!"

Mvh Mikael

För mer information om Intrum Justitias arbete när det gäller samhällsansvar och miljö, se sid 39.

Vårt mål är att bli förstahandsvalet

för dem som vill arbeta i vår bransch

A mbitionen på medarbetarområ det inom Intrum Justitia är hög och siktet är inställt på att attra hera, utveckla och behålla de bästa människorna på marknaden – en nödvändighet för att vi ska kunna nå vår vision om att vara ett genuint mänskligt företag som erbjuder kredithantering och finansiella tjänster med högt mervärde.

Skickliga och motiverade

Vi är cirka 3 100 medarbetare på en arbetsplats med mångfald och lika möjligheter där alla behandlas med respekt. På Intrum Justitia arbetar fler än 75 olika nationaliteter. Att vi mår bra och utvecklas är en förutsättning för att vi ska nå framgång och växa, precis som skickliga och motiverade medarbetare bidrar till hållbart och affärsmässigt framgångsrikt företagande.

Intrum Justitias medarbetare är specialister inom olika områden som är kopplade till kredithantering. Vi arbetar målmedvetet varje dag för att utveckla vårt företag. Det kan handla om att ta hand om inkommande samtal från gäldenärer eller att träffa våra kunder i strävan efter att träffa nya avtal med olika företag. Det handlar också om att handlägga inkassoärenden eller analysera investeringar av portföljer med köpta fordringar.

Investering i medarbetarnas utveckling

Vårt mål är att bli förstahandsvalet för dem som vill arbeta i vår bransch. I samtliga länder där vi finns arbetar vi med att utveckla rutiner för ledningsplanering, chefsförsörjning, internrekrytering och medarbetarutveckling. Vår personalstrategi lägger stor vikt vid rekrytering, kompetensutveckling och resultatförbättring. Under 2010 investerade vi vidare i medarbetarnas utveckling exempelvis genom att satsa på utbildning. Även förbättrade verktyg för kompetens och ledarskap för alla medarbetare, från den lägsta nivån i företaget till ledande befattningshavare, har hög prioritet.

Medarbetarundersökning i hela koncernen

Kommunikation och samråd med medarbetarna, antingen direkt eller via personalråd, är ett viktigt område. Attitydundersökningen "Inject" genomförs vartannat år i hela koncernen och ger värdefull kunskap om medarbetarnas uppfattningar om hur vi kan fortsätta utveckla Intrum Justitia till att bli marknadens mest attraktiva arbetsgivare. Den senaste undersökningen genomfördes under hösten 2010 och ger ett viktigt underlag i vårt fortsatta arbete under 2011. Cheferna får tillgång till ett detaljerat resultat som de sedan diskuterar med sina medarbetare.

I vårt intranät, IntrumNet, hämtar alla medarbetare information om verksamheten, landspecifika rutiner och nyheter.

	2010	2009	2008	2007	2006
Omsättning per anställd, MSEK	1,22	1,22	1,11	1,04	0,99
Rörelseresultat per anställd, KSEK	236	199	210	215	198
Genomsnittligt antal anställda	3 099	3 372	3 318	3 093	2 954
Andel kvinnor, %	62,6	62,5	62,6	62,4	63,1
Sjukfrånvaro, %	3,9	4,8	3,7	4,4	4,8

2010 var bara cirka 10 procent av marknaden för kredithanteringstjänster utkontrakterad. Det finns med andra ord stor potential att utöka den andelen.

90000 kunder i 22 länder

– plus tillväxtpotential

Marknaden för professionella kredithanteringstjänster växer. Det finns många or saker till detta, men gene rellt sett växer marknaden beroende på att allt fler upptäcker skillnaden mellan att sköta hela kredithanteringen själva och att utkontraktera kredithanteringen till en specialist.

Trots trenden, att kredithantering som traditionellt hanterats internt i företagen oftare läggs ut på specialiserade företag som Intrum Justitia, är bara cirka 10 procent av marknaden för kredithanteringstjänster utkontrakterad. Det finns med andra ord stor potential att öka den andelen.

Varför växer marknaden för professionella kredithanteringstjänster?

• Variationer i verksamhetens omfattning gör det olönsamt att anpassa antalet fast anställda till perioder av toppar.

• Specialiserade och slimmade organisationer ser lönsamheten i att koncentrera sig på kärnverksamheten.

• Mindre företag har inte råd att ha intern kredithanteringsexpertis, men har ändå stort behov av sådan.

• Nya företag som fortfarande känner sig för behöver den kunskap och effektivitet de kan få genom att ta hjälp av någon med specialistkunskaper.

• Bevakning av sena betalningar kostar europeiska företag och statliga organ uppskattningsvis 25 miljarder euro per år.

• Flera branscher håller på att avregleras – bland annat finanstjänster, telekommunikation, energi och hälsovård. Avregleringen ökar konkurrensen och fakturavolymen, vilket innebär att företagen måste ha de verktyg och den kunskap som krävs för att kunna ta större risker och fatta snabbare kreditbeslut.

Kunder

Intrum Justitia har ca 90 000 kunder i 22 europeiska länder. De största branscherna är telekom, energi och vatten samt bank och finans. Under 2010 har Intrum Justitia även sett en god tillväxt inom branscher som telekom, energi och e-handel. De 150 största kunderna står för ca 40 procent av företagets intäkter. Ingen enskild kund står för mer än 2 procent av intäkterna.

Exempel på kunder är de nordiska bankerna Swedbank och Nordea, österrikiska banken BAWAG, svenska kreditkortsföretaget EnterCard och ungerska Provident Financial i finanssektorn. Inom vårdsegmentet finns exempelvis schweziska Ärztekasse som administrerar medicinska kliniker samt belgiska AZ Jan Portaels. I telekomsektorn har vi goda samarbeten med bl a Sunrise i Schweiz, ungerska Vodafone och Slovak Telekom. I energisektorn är det nordiska energiföretaget Fortum ett bra exempel.

Konkurrenter

Intrum Justitia har konkurrenter på alla geografiska marknader och i samtliga led i kredithanteringskedjan. Men kredithanteringsbranschen är än så länge mycket fragmenterad, vilket innebär att det finns få konkurrenter som har ett lika brett erbjudande och samma geografiska räckvidd som Intrum Justitia.

Exempel på konkurrenter som verkar på flera av Intrum Justitias marknader är Arvato Infoscore, Cetelem-Effico, Coface, EOS och Lindorff. Inom finansiella tjänster finns konkurrenter som exempelvis Aktiv Kapital vars verksamhet i huvudsak inriktar sig mot att investera i portföljer med fordringar.

På enskilda geografiska marknader finns flera mindre företag som inriktar sig på delar av kredithanteringskedjan, exempelvis lokala inkassoföretag, advokatbyråer och redovisningsbyråer.

Sunda affärer och gynnsammare samhällsekonomi

I ngen dynamisk ekonomi är tänk bar utan kredit. Kredit är en förut sättning för ekonomisk tillväxt och med vår rådgivning och våra tjänster medverkar vi till att kunderna fattar sunda kreditbeslut och att de hanterar sina kreditportföljer professionellt. Resultatet blir bättre affärer för våra kunder – till exempel ökad försäljning och bättre kassaflöde, minskade kreditförluster och förbättrade kundrelationer – samt en gynnsammare samhällsekonomi.

Långsam återhämtning

Vi ser idag en långsam makroekonomisk återhämtning i Europa, dock med betydande skillnader mellan de olika regionerna där Intrum Justitia finns representerat. Möjligheterna att lösa konsumenternas ekonomiska problem är bättre jämfört med situationen vid den finansiella världskrisens kulmen under 2009. Den globala finanskrisen präglar fortfarande delar av Europa och påverkar därmed Intrum Justitias verksamhet.

Tydligt behov av bättre kredithantering och riskbedömning

Ohållbart stora skulder hos hushållen utlöste den globala finanskrisen i USA och Europa. När krisen spreds till den reala ekonomin drabbades företagen inte bara av en kraftigt minskad efterfrågan, utan också av längre betalningstider och press på kassaflödet. Det finns idag ett tydligt behov av bättre kredithantering och riskbedömning hos många företag. Det innebär också att företagen blir allt mer medvetna om att kredithantering inte är deras kärnverksamhet och att en professionell aktör bättre kan ta hand om hela processen – från kundprospektering och kreditbeslut till inkasso. Professionell kredithantering innebär bland annat snabbare betalning, lägre kostnader, bättre kassaflöde och bättre kontroll av fordringar.

Andra fördelar är att våra kunder får tillgång till den senaste kunskapen om hur de kan skapa kundlojalitet samt identifiera och arbeta sig in på nya marknader. Med professionell kredithantering behöver inte företag lägga tid och pengar på marknadsföring till kunder som inte är kreditvärdiga. Vi erbjuder våra kunder en meny av olika kredithanteringslösningar, från en enstaka kredithanteringstjänst till komplett utkontraktering av kredithanteringen.

Betalning i tid – en överlevnadsfråga

I denna tid av långsam återhämtning är det extra viktigt med god kredithantering eftersom kreditmiljöerna är försämrade eller riskabla på flera marknader. Det gäller alla led i kreditcykeln – från prospektering till inkasso.

Betalning i tid är en överlevnadsfråga för många små och medelstora företag. För företag som ger konsumentkrediter är kunskap om kundernas kreditvärdighet och deras betalningsvanor en faktor som minskar deras risk och stimulerar till ökad försäljning.

Intrum Justitia spelar en aktiv roll på marknaden och bidrar med sina kunskaper och tjänster till såväl internationella företag som små företag. Detta ger våra kunder en bättre verksamhet och sundare ekonomi.

European Payment Index 2010 – på rätt väg

Sedan 1998 undersöker Intrum Justitia årligen hur betalningsbeteendet förändras i Europa. Resultatet används till att öka förståelsen för hur europeiska företag ser på betalningsbeteendet i sina respektive länder och hur hela länders ekonomier påverkas negativt av sena betalningar.

Å rets undersökning visade att många av de cirka 3 900 små och medelstora företagen som ingick i studien fortfarande har finansiella problem, trots politiska ut fästelser om återhämtning. Europeiska banker är fort farande återhållsamma med kreditgivningen, vilket i första hand drabbar de mindre företagen.

Den ökande andelen konkurser under 2009 i Europa gav upphov till ökande nedskrivningar. Under 2009 ansökte 169 000 europeiska företag om konkurs. Enligt EU-kommissionens avdelning för små och medelstora företag kommer den siffran att växa till 200 000 företag under 2010, vilket motsvarar en ökning på 18 procent. Bankernas ovilja att öka kreditgivningen till mindre och medelstora företag driver sannolikt på denna utveckling.

Långsam återhämtning

Trots att tillväxten i Europa är måttlig syns idag tecken på en långsam återhämtning i flera Europeiska länder. Slutsatsen från European Payment Index är att situationen med sena betalningar har stabiliserats sedan 2009, men att framtiden för Europeiska företag är fortsatt osäker. I de länder som drabbats hårdast av den finansiella krisen under 2008 och 2009 syns ännu få tecken på förbättring när det gäller att få betalt för varor och tjänster i tid. Pessimismen är högst bland företag i de länder som drabbats hårdast av den finansiella krisen.

Kortare förseningstid men ökad andel avskrivna fordringar

En god nyhet från 2010 års EPI är att den genomsnittliga förseningstiden när det gäller betalningar i Europa, dvs tiden efter det att fakturan förfallit till betalning, har minskat med en dag från 19 dagar 2009 till 18 dagar 2010. Det betyder alltså att företagen får vänta något kortare tid på betalning jämfört med för drygt

Den goda nyheten motverkas av att den genomsnittliga andelen fordringar som skrivs av har ökat till 2,6 procent från 2,4 procent året innan, en siffra som var 1,9 procent 2007. Andelen fakturor som aldrig betalas och slutligen skrivs av har alltså ökat varje år sedan 2007.

Företag tenderar, något förvånande, att reagera långsamt när det gäller att hantera sena betalningar. Trots den uppenbara nackdelen med att få betalt för sent eller inte alls väntar närmare 65 procent av företagen i genomsnitt 85 dagar innan ärendet skickas vidare till ett kredithanteringsföretag.

Bättre lagstiftning efterfrågas

Utanför de nordiska länderna efterfrågar flertalet respondenter förbättrad lagstiftning för att kunna ta ut påminnelseavgifter och dröjsmålsränta, då detta är en svårighet när det inte är en norm i deras länder. I Norden finns redan ett stöd i det lokala regelverket och här är betalningsmönstret mycket sundare jämfört med länder i exempelvis södra Europa.

En tydlig konsekvens av sena betalningar är minskade intäkter och försämrad likviditet för företag. Detta kombinerat med ett begränsat förtroende från bankerna när det gäller att få finansiell support för att skapa tillväxt i företaget, gör att situationen för många små och medelstora företag idag är utmanande. Resultaten i European Payment Index understryker behovet av förbättrad kredithantering hos många europeiska företag. Att analysera presumtiva kunders kreditvärdighet och därigenom erbjuda flera alternativa betalningsmöjligheter är ett steg i rätt riktning.

Regioner

Intrum Justitia har verksamhet i 22 länder organiserade i tre regioner.

Norra Europa	Etableringsår	Marknads position	Andel av oms.	Andel av res.	Andel av anst.	Norra Europa	2010	2009	%	fx %*
Sverige	1923	Marknadsledare
Finland	1910	Marknadsledare
Danmark	1977	Topp 5
Norge	1982	Topp 5				Omsättning	1 434	1 432	0,1	5,9
Estland	1996	Marknadsledare				Rörelseresultat	322	354	–9,2	–3,3
Lettland	2002	Topp 5	39%	44%	39%	Rörelse marginal (%)	22,4	24,7	–2,3 ppt
Litauen	2000	Marknadsledare
Polen	1998	Topp 5
Centrala Europa	Etableringsår	Marknads position	Andel av oms.	Andel av res.	Andel av anst.	Centrala Europa	2010	2009	%	fx %*

Schweiz	1971	Marknadsledare
Tyskland	1978	Topp 10				Omsättning	926	1 039	–10,9	–5,5
Österrike	1995	Topp 5				Rörelseresultat	198	207	–4,4	–0,2
Tjeckien	1996	Topp 5				Rörelse
Slovakien	2005	Marknadsledare	24%	27%	17%	marginal (%)	21,4	20,0	1,4 ppt
Ungern	1993	Marknadsledare
Västra Europa	Etableringsår	Marknads position	Andel av oms.	Andel av res.	Andel av anst.	Västra Europa	2010	2009	%	fx %*
Storbritannien	1989	Topp 10
Irland	1999	Marknadsledare
Nederländerna	1983	Marknadsledare				Omsättning	1 403	1 692	–17,1	–7,9
Belgien	1988	Marknadsledare				Rörelseresultat	209	196	6,3	18,2
Frankrike	1987	Marknadsledare				Rörelse
Spanien	1994	Marknadsledare	37%	29%	44%	marginal (%)	14,9	11,6	3,3 ppt
Portugal	1997	Marknadsledare
Italien	1985	Topp 10				Rörelseresultatet 2009 är justerat för kostnader i UK

Koncernens omsättning är exklusive omvärdering av köpta fordringar. Med koncernens resultat avses rörelseresultat (EBIT) exklusive omvärdering av köpta fordringar.

* Förändring justerad för valutaeffekter 2010.

om –54,1 MSEK

namn på kapitel här 29

Intrum Justitias aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm sedan juni 2002. En handelspost omfattar 100 aktier. Sedan juni 2006 ingår aktien i NASDAQ OMX Stockholms Mid Caplista, med bolag som har ett börsvärde mellan 150 miljoner euro och en miljard euro.

Omsatt antal aktier OMX Stockholm (OMXS) Commercial & Professional Services

Aktiekapital

Aktiekapitalet i Intrum Justitia AB uppgick den 31 december 2010 till 1 599 893 SEK fördelat på 79 994 651 aktier, vilket ger ett kvotvärde om 0,02. Varje aktie berättigar till en röst, och alla aktier ger samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst.

Aktierelaterade ersättningar till anställda

Prestationsbaserat aktieprogram

Vid årsstämman 2008 beslutades om antagande av ett prestationsbaserat aktieprogram för 2008 omfattande högst 300 000 prestationsaktier riktade till högst 70 personer (verkställande direktören, andra ledande befattningshavare och övriga nyckelpersoner). En prestationsaktie under programmet gav rätt att vid en framtida tidpunkt köpa en aktie i Intrum Justitia för 10 kronor. Programmet var uppdelat i två delar varav den enda delen motsvarande 50 procent av prestationsaktierna hade en prestationsperiod som löpte under perioden 1 januari 2008–31 december 2009 och förföll utan värde. Den andra delen motsvarande 50 procent av prestationsaktierna hade en prestationsperiod som löpte under perioden 1 januari 2008– 31 december 2010. I likhet med den första delen har prestationsvillkoren gällande bl a tillväxt i vinsten per aktie inte uppnåtts och även denna del av programmet förföll utan värde. Se även Not 32, sidan 71. Inget motsvarande aktiebaserat program har beslutats under 2010.

Börsvärde, kursutveckling och omsättning

Kursen på Intrum Justitias aktie har under 2010 ökat från 89,75 kronor till 103,50, en uppgång med 15,3 procent. Under samma period ökade NASDAQ OMX Stockholm index med 21,2 procent. Den lägsta betalkursen för aktien under året noterades den 25 maj till 74,50 kronor, och den högsta var 103,50 den 30 december. Kursen vid årets utgång motsvarade ett börsvärde på Intrum Justitia om 8 254 MSEK (7 157). Avslut i aktien skedde under samtliga börsdagar. I genomsnitt omsattes 278 314 aktier per börsdag (402 383). Omsättningshastigheten, aktiens likviditet, uppgick till 0,85 gånger (0,92), att jämföra med 0,87 (1,07) för hela NASDAQ OMX Stockholm.

Ägare

Vid utgången av 2010 hade Intrum Justitia 7 168 ägare, att jämföra med 7 154 året innan. De sju medlemmarna i ledningsgruppen hade vid årsskiftet ett sammanlagt innehav i Intrum Justitia om 325 500 aktier. Därutöver har den verkställande direktören 260 000 köpoptioner utställda av en tidigare aktieägare. Intrum Justitias styrelseledamöter ägde vid årsskiftet 46 500 aktier. Intrum Justitia AB ägde vid utgången av 2010 250 000 st egna aktier.

Utdelningspolicy

Intrum Justitias styrelse avser att årligen föreslå en utdelning eller annan motsvarande form av utskiftning till aktieägarna som i genomsnitt över tiden motsvarar minst hälften av årets nettovinst efter skatt. Vid beslut om förslag till utdelning kommer bolagets framtida intäkter, finansiella ställning, kapitalbehov samt ställning i övrigt att beaktas.

För räkenskapsåret 2010 föreslår styrelsen att utdelning lämnas om 4,10 kronor per aktie, motsvarande cirka 72 procent av nettovinsten efter skatt. Avstämningsdag för utdelning föreslås vara den 5 april 2011.

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

	Transaktion	Förändring av aktiekapitalet	Totalt aktiekapital	Totalt antal aktier	Kvotvärde per aktie
2001	Bolaget bildas	100 000	100 000	1 000	100
2001	Split 5000:1	0	100 000	5 000 000	0,02
2001	Nyemission1)	778 729,4	878 729,4	43 936 470	0,02
2002	Nyemission2)	208 216,72	1 086 946,12	54 347 306	0,02
2002	Nyemission3)	612 765,96	1 699 712,08	84 985 604	0,02
2005	Inlösen4)	–140 587,06	1 559 125,02	77 956 251	0,02
2007	Utnyttjande av personaloptioner5)	22 672	1 581 797,02	79 089 851	0,02
2008	Utnyttjande av personaloptioner6)	10 046,40	1 591 843,42	79 592 171	0,02
2009	Utnyttjande av personaloptioner7)	8 049,60	1 599 893,02	79 994 651	0,02

1) Riktad till Industri Kapital 1997-fonden och Synergy till teckningskurs 0,02 SEK per aktie som ett led i en legal omstrukturering av Intrum Justitiakoncernen.

2) 1 402 228 aktier vardera till Industri Kapital 1997-fonden och Synergy till teckningskurs 4,432 SEK per aktie och 3 803 190 aktier vardera till Industri Kapital 1997-fonden och Synergy till teckningskurs 0,02 per aktie.

3) 30 638 298 aktier till allmänheten och institutionella placerare till teckningskurs 47 SEK per aktie.

4) Inlösen av 7 029 353 aktier mot kontant ersättning om 84 SEK per aktie. Förfarandet innebar att totalt 590 325 064,94 SEK utbetalades till bolagets aktieägare varvid bolagets aktiekapital nedsattes med 140 587,06 SEK samtidigt som överkursfonden nedsattes med 590 325 064,94 SEK.

AKTIEFÖRDELNING I STO RLEKSKLASSER

Innehav antal aktier	Antal ägare	Antal aktier totalt	Kapital och röster, %
1 – 1 000	5 904	1 892 984	2,4
1 001 – 10 000	920	2 915 592	3,6
10 001 – 50 000	157	3 651 248	4,6
50 001 – 100 000	58	4 164 087	5,2
100 001 – 500 000	93	21 278 468	26,6
500 001 – 1 000 000	22	14 974 441	18,7
1 000 001 – 5 000 000	14	31 117 831	38,9
Totalt	7 168	79 994 651	100

Antal aktieägare som äger en handelspost (100 aktier) eller mindre: 2 109

DATA PER AKTIE

5) Under perioden 1 juli – 31 december 2007 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 559 152,02 SEK till 1 581 797,02 SEK, motsvarande 1 133 600 nya aktier samt lika många röster, genom att nya aktier tecknades genom utnyttjande av personaloptioner.

6) Under perioden 1 januari – 31 december 2008 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 581 797,02 SEK till 1 591 843,42 SEK, motsvarande 502 320 nya aktier samt lika många röster, genom att nya aktier tecknades genom utnyttjande av personaloptioner.

7) Under perioden 1 januari – 31 december 2009 ökade Intrum Justitias aktiekapital från 1 591 843,42 SEK till 1 599 893,02 SEK, motsvarande 402 480 nya aktier samt lika många röster, genom att nya aktier tecknades genom utnyttjande av personaloptioner.

ÄG ARST RUKTUR PER DEN 31 DECEMBE R

Totalt antal aktier 79 994 651	Antal aktier	Kapital och röster, %
Carnegie fonder	5 108 000	6,4
Swedbank Robur fonder	3 509 419	4,4
CapMan Oy	3 407 550	4,3
SEB fonder	3 097 341	3,9
Lannebo fonder	2 938 972	3,7
Fjärde AP-fonden	2 394 270	3,0
Öresund Investment AB	2 388 000	3,0
Länsförsäkringar fondförvaltning	2 342 175	2,9
Första AP-fonden	2 198 962	2,7
SHB fonder	2 171 056	2,7
Totalt	29 555 745	33,0

	2010	2009	2008	2007	2006
Resultat före utspädning, SEK	5,67	5,53	5,58	5,86	5,09
Resultat efter utspädning, SEK	5,67	5,53	5,56	5,83	5,04
Operativt kassaflöde, SEK	20,37	19,12	15,88	12,85	11,09
Eget kapital före utspädning, SEK	32,21	31,96	30,19	23,30	18,73
Eget kapital efter utspädning, SEK	32,21	31,96	30,28	23,46	20,46
Utdelning / föreslagen utdelning, SEK	4,10	3,75	3,50	3,25	2,75
Utdelningsandel, %	72,3	67,9	63,2	55,5	54,0
Aktiekurs vid årets slut, SEK	103,50	89,75	78,50	115,0	88,75
Direktavkastning, %	4,0	4,2	4,5	2,8	3,1
P/S-tal, ggr	2,2	1,7	1,7	2,8	2,4
P/E-tal, ggr	18,3	16,3	14,2	19,6	17,4
Betavärde	0,7	0,7	0,8	0,7	0,8
Antal aktier vid årets slut, st.	79 744 651	79 744 651	79 342 171	79 089 851	77 956 251
Antal aktier vid årets slut efter utspädning, st.	79 744 651	79 744 651	79 640 093	79 513 063	78 794 959
Genomsnittligt antal aktier, st.	79 774 651	79 658 944	79 148 161	78 436 068	77 956 251
Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, st.	79 774 651	79 681 973	79 446 083	78 859 280	78 794 959

Finansiell översikt

Resultaträkning, MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning	3 766,0	4 127,8	3 677,7	3 225,6	2 939,6
Kostnad sålda tjänster	–2 322,6	–2 599,2	–2 195,3	–1 868,9	–1 705,9
Bruttoresultat	1 443,4	1 528,6	1 482,4	1 356,3	1 233,7
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	–303,8	–338,2	–307,3	–285,4	–261,9
Administrationskostnader	–410,7	–506,5	–426,8	–403,9	–385,5
Avyttring av verksamhet /Goodwillnedskrivning	0,0	–16,0	–51,8	–	–
Resultatandelar i intresseföretag	1,7	0,3	0,8	0,8	0,4
Rörelseresultat (EBIT)	730,6	668,2	697,3	667,8	586,7

Finansnetto	–91,3	–79,8	–127,6	–72,1	–59,6
Resultat före skatt	639,3	588,4	569,7	595,7	527,1
Skatt	–187,3	–147,8	–128,0	–133,7	–119,6
Årets resultat	452,0	440,6	441,7	462,0	407,5

Därav hänförligt till Moderbolagets aktieägare	452,0	440,5	441,7	459,6	397,0
Innehav utan bestämmande-inflytande	0,0	0,1	0,0	2,4	10,5
Årets resultat	452,0	440,6	441,7	462,0	407,5

Balansräkning, MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Tillgångar
Summa anläggningstillgångar	5 243,3	4 862,1	4 978,3	3 880,1	3 118,3
varav avskrivna fordringar	2 373,4	2 311,9	2 330,3	1 882,2	1 317,9
Summa omsättningstillgångar	1 871,7	1 936,8	1 762,7	1 513,3	1 343,2
Summa tillgångar	7 115,0	6 798,9	6 741,0	5 393,4	4 461,5


Eget kapital och skulder
Summa eget kapital	2 576,6	2 548,9	2 395,3	1 842,5	1 492,6
Summa skulder	4 538,4	4 250,0	4 345,7	3 550,9	2 968,9
Summa eget kapital och skulder	7 115,0	6 798,9	6 741,0	5 393,4	4 461,5


Nyckeltal	2010	2009	2008	2007	2006
Nettoomsättning, MSEK	3 766,0	4 127,8	3 677,7	3 225,2	2 939,6
Nettoomsättning exkl omvärderingar, MSEK	3 762,8	4 163,5	3 675,5	3 213,7	2 932,4
Organisk tillväxt, %	–0,8	3,9	9,3	10,4	4,3
Rörelseresultat, MSEK	730,6	668,2	697,3	667,8	586,7
Rörelseresultat exkl omvärderingar, MSEK	727,4	703,9	695,1	656,3	579,5
Rörelsemarginal exkl omvärderingar, %	19,3	16,9	18,9	20,4	19,8
Räntetäckningsgrad, ggr	7,2	7,6	4,6	7,5	8,1
Avkastning på totalt kapital, %	10,7	10,0	12,0	13,9	14,0
Avkastning på sysselsatt kapital, %	14,4	13,4	16,8	20,2	20,5
Avkastning på operativt kapital, %	15,7	14,3	17,2	21,1	21,5
Avkastning på eget kapital, %	17,6	17,8	20,8	27,8	28,9
Avkastning på köpta fordringar, %	16,3	15,6	16,6	17,0	14,4
Soliditet, %	36,2	37,5	35,5	34,2	33,5
Genomsnittligt antal anställda	3 099	3 372	3 318	3 093	2 954

Förvaltningsberättelse

S tyrelsen och verkställande direktören i Intrum Justitia AB (publ) avger härmed årsredovisning och kon cernredovisning för räkenskapsåret 2010. Bolaget har säte i Stockholm och organisationsnummer 556607-7581.

Intrum Justitia-koncernen

Intrum Justitia är Europas ledande företag inom kredithantering, Credit Management Services (CMS), och erbjuder heltäckande kredithanteringstjänster som ska bidra till att förbättra kassaflöde och lönsamhet för företagets kunder. Intrum Justitia grundades 1923. I dag har koncernen drygt 90 000 kunder och 3 100 anställda genom dotterföretag i 22 länder samt ett intresseföretag på Island. Aktien är noterad vid Nasdaq OMX Stockholm sedan 2002.

Väsentliga händelser under året

• I januari tillkännagav Intrum Justitia, East Capital Explorer och East Capital Financials Fund planerna på att gemensamt investera i ett joint venture som ska förvärva portföljer med förfallna krediter utan säkerhet, främst på den ryska marknaden. Portföljerna som joint venture-företaget förvärvar sköts av utvalda lokala inkassoföretag.

• Vid årsstämman i mars omvaldes Matts Ekman, Helen Fasth-Gillstedt, Lars Förberg, Charlotte Strömberg, Fredrik Trägårdh och Lars Lundquist som styrelseledamöter. Joakim Rubin valdes till ny styrelseledamot. Lars Lundquist omvaldes som styrelsens ordförande. Bo Ingemarson hade avböjt omval. Årsstämman godkände också styrelsens förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen.

• Under året justerades koncernens organisationsstruktur och de tidigare sju geografiska regionerna ersattes med tre: Norra Europa (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige), Centrala Europa (Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) och Västra Europa (Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien). Syftet var att snabbare kunna lansera nya tjänster och dra nytta av skalfördelar inom Intrum Justitia-koncernen.

• I november offentliggjordes Intrum Justitias förvärv av Aktiv Kapitals nordiska verksamhet som fokuserar på kredithanteringstjänster för externa klienter. Förvärvet slutfördes per den 16 december. Den förvärvade verksamheten har ca 150 anställda i Norge, Sverige och Finland och omsatte 234,6 MNOK under 2010. Genom förvärvet stärker Intrum Justitia sin marknadsposition framförallt på den norska marknaden. I Finland och Sverige förstärks marknadsledarskapet ytterligare.

• I december offentliggjordes förvärvet av Nice Invest Nordic AB, ett bolag som fokuserar på att investera i förfallna fordringar från kunder inom postorder och e-handel och därtill uppkomna finansiella fordringar. Genom förvärvet stärkte Intrum Justitia marknadspositionen i Sverige ytterligare. Förvärvet slutfördes per den 28 december. Förvärvet innehåller en befintlig portfölj samt avtal om så kallade "forward-flow"- kontrakt.

• I december bildades ett nytt joint venture mellan European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) och det joint venture-företag som samägs av East Capital Explorer, East Capital Financials Fund och Intrum Justitia. Syftet med bolaget är att förvärva avskrivna konsumentlån från ryska finansiella institutioner. Åtagandet från Intrum Justitia, East Capital Explorer och East Capital Financials Fund är oförändrat; investeringskapaciteten kan emellertid komma att öka de kommande tre åren.

Omsättning och resultat

Koncernens nettoomsättning för året uppgick till 3 766,0 MSEK (4 127,8). Omsättningsutvecklingen uppgick till –8,8 procent, vilket inkluderar en organisk tillväxt om –0,8 procentenheter, valutaeffekter om –7,1 procentenheter, effekten av omvärderingar av köpta fordringar om 0,9 procentenheter, förvärvseffekt –0,2 procent samt effekten av ändrad redovisning i Nederländerna –1,6 procentenheter. Rörelseresultatet uppgick till 730,6 MSEK (668,2). I omsättningen och rörelseresultatet ingår upp- och nedvärderingar av köpta fordringar om netto 3,2 MSEK (–35,7).

Rörelseresultatet för året har belastats med kostnader för integration och omstrukturering om –24,8 MSEK (kostnader för förvärv och integration –15,3 MSEK samt kostnader för regional omstrukturering –9,4 MSEK).

Rörelseresultatet för föregående år belastades med engångsposter om –70,1 MSEK (resultat vid avyttring av verksamheten i Skottland –16,0 MSEK, engångskostnader vid effektivisering av verksamheten i England –43,8 MSEK samt avsättning för förväntade förluster avseende garantier i samband med uthyrning av bolagets tidigare lokaler –10,3 MSEK).

Rörelseresultatet exklusive omvärderingar

var 727,4 MSEK (703,9), motsvarande en rörelsemarginal om 19,3 procent (16,9). Resultatet före skatt för året uppgick till 639,3 MSEK (588,4) och nettoresultatet var 452,0 MSEK (440,6).

GEOGRAFISKA REGIONE R

Norra Europa

Regionen består av Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige.

Det finns flera intressanta affärsmöjligheter i regionen, främst inom banksektorn.

Särskilt i Danmark har resultatet förbättrats i samband med ett förstärkt kundsamarbete inom hantering av icke förfallna banklån. Resultatet har stärkts mot slutet av året även i Sverige som en konsekvens av att det interna arbetet med effektivitet har gett önskad effekt. Samtidigt har säljinsatserna intensifierats under 2010 och ett antal nya avtal har tecknats, vilket nu ger resultat i form av ökad omsättning. Även den norska verksamheten präglas fortsatt av kostnadskontroll och säljinriktade aktiviteter. I Finland har Intrum Justitia gjort en viktig inbrytning i energisektorn. Resultatet i Polen tyngs fortsatt av ökade investeringar i rättsliga åtgärder.

Regionens marginal påverkades negativt av en högre amorteringstakt av köpta portföljer jämfört med tidigare år. Detta delvis till följd av att andelen färska fordringar ökat. Detta är en typ av ärenden som kännetecknas av mindre belopp per fordran och snabbare återbetalningstakt, främst genom köp från kunder inom telekomsektorn. Detta minskar risknivån men påverkar marginalen negativt.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 1 434,1 MSEK (1 432,2). Omsättningen ökade i lokala valutor med 5,9 procent. Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 321,6 MSEK (354,2), motsvarande en marginal om 22,4 procent (24,7). Rörelseresultatet försämrades i lokala valutor med –3,3 procent.

Centrala Europa

Regionen består av Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Den nya ledningsgruppen för den gamla regionen Schweiz, Österrike och Tyskland genomförde ett omfattande förbättringsprogram i början av året riktat både mot såväl ökad försäljning som kostnadseffektivitet. Detta gav resultat under andra halvåret 2010 och väntas ge full effekt under 2011. Aktiviteten på marknaden för köpta förfallna fordringar är fortsatt låg, och som en följd har Intrum Justitia haft en låg investeringsnivå under en längre tid.

Vad gäller Tjeckien, Slovakien och Ungern har årets resultat belastats med stora kostnadsförda utgifter för domstolskostnader. I Ungern genomfördes dock ett besparingsprogram där antalet anställda minskade med ungefär en fjärdedel. Vändningen av den negativa utvecklingen i Ungern, Tjeckien och Slovakien har lyckats väl, med lönsamhet i slutet av året.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 926,2 MSEK (1 039,2). Omsättningen minskade i lokala valutor med –5,5 procent.

NETTOOMSÄTTNING EXKLUSIVE
OMVÄRDERINGAR, MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Norra Europa	1 434,1	1 432,2	1 323,5	1 189,7	1 092,0
Centrala Europa	926,2	1 039,2	922,6	759,6	654,7
Västra Europa	1 402,5	1 692,1	1 429,4	1 264,4	1 185,7
Summa	3 762.8	4 163,5	3 675,5	3 213,7	2 932,4

RÖRELSERESULTAT EXKLUSIVE
OMVÄRDERINGAR, MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Norra Europa	321,6	354,2	369,5	329,0	297,5
Centrala Europa	198,2	207,4	259,4	209,3	152,0
Västra Europa	208,5	142,0	65,4	117,2	129,6
Resultatandelar i intresseföretag	–0,9	0,3	0,8	0,8	0,4
Summa	727,4	703,9	695,1	656,3	579,5



NETTOOMSÄTTNING PER VERKSAMHETSOMRÅDE, MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Kredithantering	3 274,3	3 548,3	3 217,9	2 852,1	2 706,6
Köp av fordringar	860,5	924,1	783,6	573,7	402,3
Eliminering av interntransaktioner	–368,8	–344,6	–323,8	–200,6	–169,3
Summa	3766,0	4 127,8	3 677,7	3 225,2	2 939,6


RÖRELSERESULTAT (EBIT) PER VERKSAMHETSOMRÅDE, MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Kredithantering	471,9	398,3	501,0	494,8	508,0
Köp av fordringar	382,6	361,9	349,3	271,8	161,8
Avyttring av verksamhet/ Goodwillnedskrivning	–	–16,0	–51,8	–	–
Resultatandelar i intresseföretag	-0,9	0,3	0,8	0,8	0,4
Centrala kostnader	–123,0	–76,3	–102,0	–99,6	–83,5

Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 198,2 MSEK (207,4), motsvarande en marginal om 21,4 procent (20,0). Rörelseresultatet försämrades i lokala valutor med –0,2 procent.

Västra Europa

Regionen består av Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien.

Mot bakgrund av den makroekonomiska utvecklingen i södra Europa har utvecklingen i regionen varit god under året. Till följd av kostnadskontroll och god utveckling inom Köpta fordringar har marginalen stärkts. Intrum Justitias marknadsandelar har ökat, och samarbetet med Coface, som inleddes i slutet av 2009, har haft en framgångsrik start. Samarbetet avser konsumentinkasso på den franska marknaden. Som en del i arbetet med att stärka regionens lönsamhet har antalet anställda i Spanien reducerats.

Även i Belgien syntes en stark utveckling av Intrum Justitias verksamhet, med nya kunder inom såväl Kredithanteringstjänster som Köp av fordringar. Regionen påverkas emellertid av en svag utveckling i Nederländerna, vars resultat påverkas av omstruktureringskostnader och en svag utveckling. Anpassning av kostnadsbasen samt intensifiering av säljaktiviteter är viktiga prioriteringar för 2011.

Omstruktureringen av Storbritannien och Irland har utfallit relativt väl. Verksamheten inom Köp av avskrivna fordringar är lönsam med fortsatt ambition att investera i ytterligare portföljer på den brittiska marknaden.

Regionens omsättning, exklusive omvärderingar av köpta fordringar, uppgick under året till 1 402,5 MSEK (1 692,1). Omsättningen minskade i lokala valutor med –7,9 procent. Rörelseresultatet exklusive omvärderingar uppgick till 208,5 MSEK (142,0), motsvarande en marginal om 14,9 procent (8,4).

Rörelseresultatet förbättrades i lokala valutor med 18,2 procent.

En anpassning av redovisningsprinciper i denna region påverkade omsättningen negativt med 64,4 MSEK; förändringen hade dock ingen påverkan på rörelseresultatet.

Kredithanteringstjänster 78%
Finansiella tjänster 22%

VERKSAMHETSOMRÅDEN Andel av koncernens omsättning, %

Verksamhetsområden

Intrum Justitias tjänsteutbud indelas i två verksamhetsområden:

• Kredithantering. Kreditinformationstjänster, betalningstjänster och inkassotjänster.

• Finansiella tjänster. Finansieringstjänster, betalningsgaranti och köp av fordringar – köp av portföljer med konsumentfordringar till lägre belopp än portföljernas nominella värden, varefter Intrum Justitia inkasserar fordringarna för egen räkning. Verksamhetsområdet innefattar även garantiåtaganden avseende betalkortsfordringar.

Kredithantering

Verksamhetsområdets omsättning uppgick under året till 3 274,3 MSEK (3 548,3). Omsättningen minskade i lokala valutor med –0,5 procent. Rörelseresultatet uppgick till 471,9 MSEK (398,3), motsvarande en marginal om 14,4 procent (11,2). Rörelseresultatet förbättrades i lokala valutor med 26,0 procent.

Köp av fordringar

Omsättningen i verksamhetsområdet uppgick under året till 860,5 MSEK (924,1). I lokala valutor var omsättningen i stort sett oförändrad, trots en negativ påverkan hänförlig till ändrad redovisning i Nederländerna; se nedan. Rörelseresultatet ökade till 382,6 MSEK (361,9).

Betalningar för investeringar i fordringar uppgick under året till 1 049,6 MSEK (870,6) inklusive 178,4 MSEK i samband med förvärv av Nice Invest Nordic AB. Avkastningen på köpta fordringar uppgick till 16,3 procent (15,6) för helåret. Koncernen hade vid årets slut ett redovisat värde av köpta fordringar om 2 373,4 MSEK (2 311,9).

Redovisat värde för köpta fordringar

Vid årets slut förvärvades Nice Invest Nordic AB som fokuserar på att investera i förfallna fordringar från kunder inom postorder och e-handel och därtill uppkomna finansiella fordringar. Förvärvet innebär en investering på 178,4 MSEK i befintliga portföljer med fordringar, samt avtal om så kallade "forwardflow"-kontrakt till ett sammanlagt nominellt värde om 915 MSEK de kommande fem åren.

Aktiviteten inom Köp av fordringar har varit mycket god, framför allt mot slutet av året, och förutsättningarna för ett bra investeringsår även 2011 är goda.

I enlighet med IFRS tillämpar Intrum Justitia en redovisningsmodell (effektivräntemetoden) där det redovisade värdet för respektive portfölj med köpta fordringar, och därmed kvartalets resultat, baseras på en diskontering av framtida kassaflöden som uppdateras kvartalsvis.

Den diskonteringsränta som används varierar mellan olika portföljer på basis av uppskattad effektivränta vid förvärvstillfället. Vid ändringar i uppskattningarna om framtida kassaflöden kan effektivräntan justeras inom intervallet 8–25 procent, med syfte att det redovisade värdet inte ska påverkas av ändringar i kassaflödesprognoserna så länge effektivräntan ryms inom det angivna spannet.

En portfölj redovisas aldrig högre än till sitt anskaffningsvärde. Det är alltså inte fråga om en marknadsvärdering av portföljerna. Under året har det redovisade värdet av köpta avskrivna fordringar justerats till följd av förändringar i uppskattningar av framtida kassaflöden med netto 3,2 MSEK (–35,7), enligt nedan. Justeringarna redovisas som en del av amorteringen, vilket får som effekt att omsättning och rörelseresultat påverkas med samma belopp. Detta eftersom omsättningen inom Köp av fordringar redovisas som netto av inkasserade belopp minus amorteringar.

Kostnader

Bruttovinstmarginalen har förbättrats jämfört med föregående år, bland annat som en effekt av effektiviseringsprogram i flera länder, och att olönsamma kundkontrakt i England avslu-

KONCERNEN MSEK 2010 2009 Omvärderingar av köpta fordringar per region Norra Europa 11,0 3,3 Centrala Europa -1,9 -6,8 Västra Europa -5,9 -32,2 Summa 3,2 -35,7

tats. Administrationskostnader föregående år inkluderar med engångskostnader hänförliga till omstruktureringen i England. Centrala kostnader 2010 inkluderar kostnader för förvärv och integration av köpta verksamheter i regionen Norra Europa med –15,3 MSEK samt kostnader för omstrukturering i samband med övergången till tre geografiska regioner om –9,4 MSEK.

Avskrivningar

Årets rörelseresultat belastas med avskrivningar om 171,4 MSEK (164,9). Därmed uppgår rörelseresultatet före avskrivningar till 902,0 MSEK (833,1). Värdet av kundrelationer som redovisas i balansräkningen och är hänförbara till omvärderingar till verkligt värde i samband med förvärv uppgår till 156,0 MSEK (78,3) inklusive 101,4 MSEK hänförligt till Nice Invest Nordic AB. Kundrelationer har under året skrivits av med 14,5 MSEK (21,8).

Aktierelaterade ersättningsprogram

Under 2008 infördes ett prestationsbaserat aktieprogram i enlighet med årsstämmans beslut, som var indelat i två delar med prestationsperiod 2008–2009 respektive 2008– 2010. Prestationsvillkoret i form av tillväxt i resultat per aktie uppnåddes inte för någon del av programmet, och de prestationsaktier som kunde ha utnyttjats för att förvärva aktier under 2010–2012 respektive 2011–2013 har förfallit utan värde.

Det aktierelaterade ersättningsprogrammet redovisas i enlighet med IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar samt uttalandet UFR 7 från Rådet för finansiell rapportering. I enlighet härmed har kostnaden varierat över tid beroende på bland annat aktiekursen och optionsvärdet.

Årets resultateffekt av koncernens aktierelaterade ersättningsprogram avser den del av programmet som har prestationsperiod 2008– 2010 och uppgick till en kostnadsminskning på 2,6 MSEK jämfört med en kostnad på 0,4 MSEK under förra året.

För mer information om personaloptionsprogrammen, se även Not 32.

Finansnetto

Finansnettot uppgick till –91,3 MSEK (–79,8), inklusive kursdifferenser om –8,6 MSEK (4,8). Räntenettot har påverkats av högre marknadsräntor.

Skatt

Koncernen förlorade under året en skattetvist i Finland, och har erlagt och kostnadsfört tillkommande skatt för 1999–2002 på 41,8 MSEK inklusive skattetillägg på 21,5 MSEK. Bolaget har överklagat skattetillägget.

Under året fick koncernens svenska dotterföretag också tillbaka 14,0 MSEK i skatt som kostnadsförts under 2009.

Årets skattekostnad exklusive engångsposter uppgick till 24,9 procent (25,1).

Koncernens skattekostnad är bl a beroende av resultatets fördelning mellan dotterföretag med verksamhet i olika länder och därmed olika skattesatser. Sammantaget kvarstår bedömningen framöver att skattekostnaden kommer att uppgå till omkring 25 procent av resultatet före skatt.

Den genomsnittliga skattekostnaden är bl a avhängig koncernens förmåga att uppnå positiva resultat i de länder där resultatet före skatt är negativt. I några fall finns förlustavdrag från tidigare år som kan utnyttjas mot framtida vinster. Vid utgången av 2010 uppgick sådana förlustavdrag totalt till 2 289,2 MSEK (1 962,6), därav ligger 129,5 MSEK (287,7) MSEK till grund för uppskjutna skattefordringar som redovisas i balansräkningen eftersom förlustavdragen bedöms kunna utnyttjas mot skattepliktiga vinster under de närmaste åren.

För mer information om koncernens skatter, se även Not 8.

OMKLASSIFICERING I REDOVISNINGEN

Under året har en korrigering gjorts av redovisningen av klientmedel i koncernens bolag i Nederländerna. Bolaget hade sedan första kvartalet 2009 baserat klassificeringarna i balansräkningen på delvis felaktig information vilket korrigerades under 2010. Effekten var en omklassificering i balansräkningen som berör raderna övriga kortfristiga fordringar, klientmedel och kortfristiga skulder till kreditinstitut. Jämförelsetalen från 2009 har omräknats i enlighet med korrigeringen och effekten på balansräkningen per 31 december 2009 är att klientmedel på tillgångssidan och skuldsidan vardera ökar med 87,4 MSEK samt att övriga kortfristiga fordringar och kortfristiga skulder till kreditinstitut också vardera ökar med 87,4 MSEK.

Samtidigt korrigeras en bruttoredovisning i resultaträkningen gällande återbetalningar av utlägg i Nederländerna. Korrigeringen har ingen effekt på rörelseresultatet. Om den nya principen tillämpats under 2009 så hade omsättningen för året varit 64,4 MSEK lägre än rapporterat.

Kassaflöde och investeringar

Kassaflödet från den löpande verksamheten under året förbättrades till 1 629,8 MSEK (1 433,4). Betalningar under året för investeringar i köpta fordringar uppgick till 1 049,6 MSEK (870,6). Under året investerades 145,5 MSEK (235,9) i materiella och immateriella anläggningstillgångar.

Kassaflöde från den löpande verksamheten

Forskning och utveckling

Koncernen bedriver ingen forskning och utveckling utöver den utveckling som sker av koncernens IT-system. Årets investeringar avser i huvudsak hårdvara och mjukvara till IT-system främst för produktionen. Teknikutvecklingen är snabb och rätt använda kan nya tekniska lösningar effektivisera hanteringen av kundfordringar och användandet av koncernens databaser. I takt med att kraven på kundanpassade IT-lösningar ökar är det av strategisk betydelse för Intrum Justitia att kontinuerligt kunna svara upp mot förändringar i kravbilden. Under 2009 uppgraderades det produktionssystem för inkasso som används i Schweiz och Österrike, och implementerades under 2010 framgångsrikt även i Tyskland, för att uppnå effektivitetsförbättringar.

Finansiering

Nettoskulden uppgick per den 31 december 2010 till 2 193,3 MSEK, att jämföra med 2069,0 MSEK per den 31 december 2009. Nettoskulden per 31 december 2009 är omräknad från tidigare rapporterade 1 981,6 MSEK i samband med den ovan beskrivna omklassificeringen i redovisningen, varigenom nettoskuldsättningsgraden per utgången av 2009 ändrades från 77,7 procent till 81,2 procent.

Eget kapital inklusive innehav utan bestämmande inflytande uppgick till 2 576,6 MSEK, jämfört med 2 548,9 MSEK vid det förra årsskiftet.

Per den 31 december 2010 hade koncernen likvida medel om 507,1 MSEK, jämfört med 491,4 MSEK förra året. Outnyttjade kreditlöften uppgick till 233,7 MSEK, jämfört med 849,7 MSEK föregående år.

Koncernens syndikerade lån om 310 MEUR med löptid till februari 2010 inlöstes i januari 2010 och ersattes med ett nytt syndikerat lån om samma belopp med löptid till mars 2013.

Huvuddelen av moderbolagets och koncernens externa upplåning sker sedan februari 2009 i utländsk valuta som en säkring för koncernens nettoexponering i utländska dotterföretag.

Risker och riskhantering

Intrum Justitia definierar risk som alla faktorer vilka skulle kunna ha en negativ inverkan på möjligheten att uppnå koncernens mål med affärsverksamheten.

All ekonomisk verksamhet förutsätter risktagande. En förutsättning för att kunna hantera riskerna på ett väl avvägt sätt är att de är identifierade och kartlagda. Intrum Justitia bedriver ett riskhanteringsarbete på såväl koncern- som bolagsnivå, där riskerna kartläggs på ett systematiskt sätt.

Intrum Justitias riskhantering omfattar risker som kan indelas i strategiska risker, operativa risker, risker relaterade till regelverk och finansiella risker.

Nedanstående redogörelse gör inga anspråk på att vara heltäckande, men omfattar exempel på riskfaktorer som bedöms vara av särskild betydelse för Intrum Justitias framtida utveckling.

Strategiska risker

Konjunktursvängningar

Kredithanteringsbranschen är på intet sätt opåverkad av konjunkturen, men Intrum Justitias bedömning är att den historiskt har påverkats mindre av konjunktursvängningar än många andra branscher. Detta då det finns stabiliserande krafter under såväl bättre som sämre tider. För Intrum Justitias del reduceras dessutom effekterna av konjunkturläget på enskilda marknader genom koncernens geografiska spridning.

Under tider av högkonjunktur ökar antalet affärstransaktioner, liksom kreditgivningen generellt, och därmed antalet fakturor i omlopp. Även betalningsförmågan ökar, vilket gör att andelen fakturor som resulterar i förfallna fordringar och inkassoärenden minskar. I absoluta tal ökar dock vanligen också antalet förfallna fordringar och inkassoärenden, samtidigt som den ökade betalningsförmågan leder till förbättrade möjligheter att inkassera.

I det motsatta fallet, under lågkonjunktur, blir affärstransaktionerna färre och antalet utställda fakturor minskar. Samtidigt försämras betalningsförmågan, vilket leder till att en större andel av fakturorna resulterar i förfallna fordringar och inkassoärenden. Effekten är att antalet nya ärenden minskar, antalet ärenden till inkassobevakning ökar och möjligheten att inkassera försämras.

Företagsförvärv

Möjligheterna att framgångsrikt genomföra företagsförvärv är beroende av Intrum Justitias förmåga att såväl identifiera och värdera förvärvsobjekt, som att på ett effektivt sätt integrera dessa i den befintliga verksamheten. Ett potentiellt förvärv kan vidare vara beroende av godkännande från myndighet eller annan tredje part.

Operativa risker

Risk för fel och misstag i verksamheten

Felaktigheter i IT-system, misstag begångna av anställda, andra brister i den interna kontrollen samt brottsliga handlingar kan tyvärr i enstaka fall leda till felaktigheter som drabbar Intrum Justitia, koncernens kunder eller deras kunder. Intrum Justitia har försäkringsskydd som ger koncernen samt styrelse och anställda skydd mot sådana risker, till exempel om det ställs skadeståndsanspråk på grund av begångna fel och misstag.

Verksamhet i flera olika länder

Den internationella omfattningen av verksamheten medför risker, främst beroende på olikheter i lagar och förordningar i de 22 länder där koncernen är verksam. Olika regelverk och valutaproblematik ska hanteras samtidigt som Intrum Justitia måste rekrytera och behålla personal med rätt kompetens och integritet.

Skillnaderna i regelverk, kultur, praxis och marknadsstorlek är stora mellan länderna. För att framgångsrikt bedriva kredithanteringsverksamhet i hela Europa krävs lokal närvaro och kännedom. Ansvaret för att driva och utveckla verksamheten ligger i hög grad på koncernens regioner och de nationella dotterbolagen. Koncernens utveckling är därmed beroende av den lokala och regionala ledningens kunskap, erfarenhet, integritet och engagemang samt av koncernledningens förmåga att styra och kontrollera en decentraliserad organisation.

Risker relaterade till regelverk Förändringar i regelverken

Kredithanteringsbranschen regleras av en rad nationella lagar och föreskrifter, vilka även kan påverkas av EU-direktiv och -förordningar. Förändringar i dessa regelverk kan komma att innebära begränsningar i Intrum Justitias verksamhet, eller öka kostnaderna för att följa regelverken. Med hänsyn till dessa risker följer Intrum Justitia fortlöpande EU:s regelarbete för att kunna påtala potentiellt negativa effekter för europeiska kredithanteringsföretag och arbeta för gynnsamma regelförändringar.

Finansiella risker

Se även Not 38.

Marknadsrisk

Utgörs av risker relaterade till förändringar i valutakurser och räntenivåer.

De utländska dotterföretagens resultat och ställning rapporteras i respektive lands valuta och omräknas till svenska kronor för att inkluderas i koncernredovisningen. Därmed påverkar fluktuationer i växelkursen koncernens resultat och eget kapital.

I varje land är investeringar, intäkter och flertalet rörelsekostnader i den lokala valutan, varför valutafluktuationer har liten effekt på rörelseresultatet i lokal valuta. Intäkter och kostnader matchas på ett naturligt sätt, vilket begränsar transaktionsexponeringen.

När balansräkningar för utländska dotterföretag räknas om till svenska kronor uppstår en omräkningsexponering som påverkar koncernens eget kapital. Denna omräkningsexponering säkras sedan februari 2009 genom upptagande av lån i utländsk valuta.

Ränterisker är främst relaterade till koncernens räntebärande nettoskuld som vid årsskiftet uppgick 2 193,3 MSEK (2 069,0). Låneräntan är knuten till marknadsräntan. Bindningstiderna är korta, i allmänhet tre månader. Därigenom får förändringar i marknadsräntan ett snabbt genomslag på koncernens finansnetto.

Likviditetsrisk

Utgörs av risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att på kort och lång sikt säkerställa koncernens möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden mot utomstående. Koncernens centrala treasury-avdelning upprättar veckovis likviditetsprognoser, med syfte att optimera balansen mellan lån och likvida medel så att nettoräntekostnaden minimeras utan att för den skull riskera svårigheter att fullgöra externa åtaganden.

Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom säkerställande av bekräftade lånefaciliteter.

Kreditrisk

Utgörs av risken att Intrum Justitias motparter inte förmår fullgöra sina åtaganden gentemot koncernen. Finansiella tillgångar som eventuellt kan utsätta koncernen för kreditrisker består av likvida medel, kundfordringar, köpta fordringar, utlägg för kunders räkning, derivatkontrakt och garantier.

Risker med köp av fordringar

Som en del av verksamheten förvärvar Intrum Justitia portföljer med konsumentfordringar och arbetar för att inkassera dessa. Till skillnad från den vanliga inkassoverksamheten, då Intrum Justitia arbetar på uppdrag mot ersättning i form av provisioner och avgifter, övertas här alla rättigheter och risker i fordringarna. Portföljerna förvärvas vanligen till priser som väsentligt understiger fordringarnas nominella värde och Intrum Justitia erhåller hela det belopp som sedan inkasseras, inklusive ränta och avgifter.

För att minimera riskerna inom denna verksamhet iakttas försiktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger på mindre och medelstora portföljer med relativt låga snittbelopp, vilket bidrar till riskspridning. Förvärven görs vanligen från kunder som koncernen haft långa relationer med, varför kunskapen om fordringarna är god.

Intrum Justitia ställer höga avkastningskrav på förvärvade portföljer. Inför ett förvärv görs en noggrann värdering, baserad på en prognos över det framtida kassaflödet (inkasserade belopp) från portföljen. I dessa beräkningar har Intrum Justitia stöd i sin långa erfarenhet av inkassohantering och i koncernens scoringmetoder. Intrum Justitia anser sig därför ha en god förmåga att värdera denna typ av fordringar.

I syfte att möjliggöra förvärv av större portföljer till en attraktiv risknivå samarbetar Intrum Justitia med andra bolag och delar på kapitalinsats och vinster. Sådana samarbeten bedrivs med Crédit Agricole sedan 2002, med Goldman Sachs sedan 2003 och med East Capital sedan 2010.

Garantier i samband med granskning av betalkortsansökningar i Schweiz

Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser vid utfärdandet av nya betalkort samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 15,4 MSEK (14,0) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Goodwill

Koncernens goodwill uppgick till 2 152,5 MSEK, jämfört med 1 825,3 MSEK per den 31 december 2009.

Förändringen var hänförlig till förvärv av Aktiv Kapitals nordiska kredithanteringsverksamhet med 429,2 MSEK och Nice Invest Nordic med 39,0 MSEK, samt valutakursdifferenser om –141,0 MSEK.

Icke-finansiella resultatindikatorer Medarbetare

Medeltalet anställda under året uppgick till 3 099 (3 372). Antalet anställda har minskat framför allt i Storbritannien, Spanien och Ungern. Personalomsättningen under året uppgick till 24 procent (25). Av de anställda under året var 63 procent kvinnor (63). Andelen anställda med examen från universitet eller högskola uppgick till 30 procent (28).

För mer information om medarbetarna samt löner och ersättningar, se även Not 28- 32 samt sid 25 i årsredovisningen.

Andel medarbetare per geografisk region, %

Samhällsansvar och miljö

Koncernen fortsätter sitt arbete inom Corporate Social Responsibility (CSR). Se sid 24 i årsredovisningen.

Syftet med företagande är att ge aktieägarna avkastning på investerat kapital. Strävan efter lönsamhet ger förutsättningar för företagets långsiktiga överlevnad. Utöver detta har Intrum Justitia en viktig uppgift som katalysator för en sund ekonomi där företag kan få och lämna krediter. Med sina kredithanteringstjänster medverkar bolaget till ett enkelt, rättvist och säkert affärsliv och därmed till en hållbar samhällsekonomi. På ett övergripande plan sammanfaller alltså Intrum Justitias affärsmål och samhällets hållbarhetsmål. Bolagets affärsverksamhet och hållbarhetsarbete är sedda i detta perspektiv identiska.

Intrum Justitia följer OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

Affärsetik

Intrum Justitia arbetar efter en strikt etisk kod som är unik inom kredithanteringsbranschen. Med denna etiska kod vill Intrum Justitia uppnå ett respektfullt förhållande till både kreditgivare och kredittagare och en rättvis betalning mellan Intrum Justitias kund och dennes kund. Intrum Justitias etiska kod gör till självklara normer att noga iaktta vad gällande lagar föreskriver, att respektera den betalningsskyldiges integritet i alla lägen och säkerställa god informationssäkerhet för alla inblandade parter samt att bedriva allt arbete med kredithantering och kundfordringar på ett professionellt sätt, det vill säga snabbt, effektivt och korrekt.

Arbetsförhållanden

Skickliga och motiverade medarbetare bidrar till hållbart och affärsmässigt framgångsrikt företagande. Ambitionen på medarbetarområdet inom koncernen är hög och siktet är inställt på att attrahera, utveckla och behålla de bästa människorna på marknaden. En del av Intrum Justitias vision är att vara ett genuint mänskligt företag. De anställda har rätt till säkra och hälsosamma arbetsplatser samt marknadsmässiga anställningsvillkor. Män och kvinnor ges likvärdiga förutsättningar och vid chefsrekryteringar är målsättningen att hitta den mest kompetenta och meriterade kandidaten oavsett kön. Ingen medarbetare får utsättas för diskriminering och inte heller tolereras någon form av sexuella trakasserier. Alla anställda har rätt att organisera sig och ansluta sig till fackliga organisationer samt att förhandla kollektivt om de så önskar, men har också rätt att avstå från fackligt medlemskap.

Miljö

Miljöfrågan är ständigt aktuell men samtidigt komplicerad i och med att olika miljörisker och intressen ställs emot varandra. Intrum Justitia vill medverka till en bättre miljö men gör inte anspråk på att ha svaren på alla svåra prioriteringsfrågor inom miljöområdet.

Intrum Justitia bedriver ingen verksamhet som i Sverige är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt Miljöbalken. Koncernen är verksam inom tjänstesektorn och därför bedöms verksamheten ha begränsade konsekvenser för miljön. I varje land tillämpas miljökrav på verksamheten som minst motsvarar lokal miljölagstiftning i den mån den är tillämplig på koncernens verksamhet.

Intrum Justitia effektiviserar systematiskt energianvändningen och resandet och minskar därigenom sin miljöpåverkan. Koncernens gemensamma policy är bland annat att styra val av transporter och resor till alternativ, exempelvis telefon-, video- och webbkonferenser. Regionaliseringsarbetet har också bidragit till att minska behovet av resor inom koncernen. Genom miljöanpassad upphandling, förbättrad återvinning och minskade avfallsmängder minskar Intrum Justitia sin miljöpåverkan och sina kostnader.

Marknads- och framtidsutsikter

Vi ser en långsam makroekonomisk återhämtning i Europa, med betydande skillnader mellan olika regioner. Möjligheterna att lösa Intrum Justitias kunders (gäldenärers) ekonomiska problem är bättre jämfört med situationen vid den finansiella världskrisens kulmen. Inkasserbarheten är emellertid inte tillbaka på nivåerna före den finansiella krisen. Däremot har situationen stabiliserats.

Vi ser en ökad efterfrågan på integrerade kredithanterings- och finansiella tjänster. Klienternas behov av att skapa ett starkare och mer förutsägbart kassaflöde ökar. Vidare ökar behovet av att skapa fler alternativ till att finansiera rörelsekapitalet.

Vår bedömning är att Intrum Justitias strategiska inriktning med en breddning av kredithanteringstjänster och en sammankoppling med riskreducerande och finansierande tjänster byggd på en stark, marknadsledande inkassoverksamhet, är väl anpassad till marknadens utveckling. Vi förväntar oss en god efterfrågan på den här typen av tjänster de kommande åren.

Koncernens förvärv av små och medelstora portföljer med fordringar förväntas långsiktigt uppgå till ca 800 MSEK per år. Till detta kommer enskilda köp av större portföljer. Intrum Justitia har en långsiktig investeringsstrategi med låg riskprofil, vars stabilitet demonstrerats under den finansiella krisen.

Finansiella mål

Intrum Justitias finansiella mål är att uppnå en organisk tillväxt om tio procent per år samt uppnå en resultattillväxt före skatt som är lägst i nivå med den årliga organiska omsättningstillväxten. Vidare ska koncernen uppnå en årlig avkastning på investeringar inom Köp av fordringar om minst 15 procent. Nettoskuldsättningsgraden (räntebärande nettoskuld som en procentandel av eget kapital och minoritetsintressen) ska långsiktigt inte överstiga 150 procent. Intrum Justitia ska även aktivt söka efter tillfällen att växa genom selektiva förvärv.

Under 2010 var den organiska tillväxten –0,8 procent och resultatet före skatt ökade med 8,7 procent jämfört med föregående år. Avkastningen på investerat kapital inom Köp av fordringar uppgick till 16,3 procent. Nettoskuldsättningsgraden uppgick vid årets slut till 85,1 procent. Under året förvärvades Aktiv Kapitals nordiska kredithanteringsverksamhet samt Nice Invest Nordic AB, ett bolag som förvärvar förfallna fordringar bl a från svenska postorderföretag.

Moderbolaget

Det börsnoterade moderbolaget Intrum Justitia AB (publ):s verksamhet omfattar ägande av dotterbolagen, huvudkontorsfunktioner inom koncernen, visst koncerngemensamt utvecklingsarbete samt service och marknadsföring.

Moderbolaget redovisar en nettoomsättning för året om 61,9 MSEK (57,7) och ett resultat före skatt om –339,8 MSEK (1 116,7).

Resultatet inkluderar aktieutdelningar från koncernföretag om 211,3 MSEK (83,5), samt nedskrivning av aktier i dotterföretag om –462,1 MSEK (–25,7).

Moderbolaget investerade 0,9 MSEK (0,5) i anläggningstillgångar under året och hade vid dess utgång 138,3 MSEK (159,8) i likvida medel. Medelantalet anställda uppgick till 25 (25).

AKTIEN OCH AKTIEÄG ARNA

Vid årets slut fanns 79 994 651 utestående aktier i bolaget, varav 250 000 återköpts och innehades av bolaget självt. Det egna innehavet om 250 000 aktier motsvarar 0,3 procent av det totala antalet utestående aktier vid utgången av året, eller 5 000 SEK av kvotvärdet. Aktierna anskaffades under 2008 för 25,7 MSEK. Alla aktier berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar och resultat.

Bolagets största aktieägare var vid årets slut Carnegie Fonder (6,4 procent av aktiekapitalet), Swedbank Robur Fonder (4,4), CapMan Oyi (4,3) och SEB Fonder (3,4). Se även tabell på sidan 32.

Bolagsordningen innehåller inga hembudsförbehåll eller andra begränsningar i aktiernas överlåtbarhet, och det finns inga andra omständigheter av de slag som bolaget är skyldigt att upplysa om enligt bestämmelserna i Årsredovisningslagen 6 kap 2a § p 3-11.

Styrelsens arbete

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter. Samtliga ledamöter väljs av årsstämman.

Styrelsen har under 2010 avhållit 11 sammanträden (12 föregående år).

För en beskrivning av styrelsens arbete hänvisas till Bolagsstyrningsrapporten, se sid 82–87. Bolagsstyrningsrapporten finns även tillgänglig på koncernens webbplats www. intrum.com.

Förslag till principer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befa ttningshavare

Årsstämman 2010 beslutade om principer för ersättning till ledande befattningshavare. Dessa återges i sammanfattning i Not 31. Inför årsstämman 2011 föreslår styrelsen följande riktlinjer:

Styrelsen föreslår att riktlinjerna godkänns av stämman att gälla för tiden intill årsstämman 2012.

Riktlinjerna gäller den verkställande direktören samt medlemmarna i Intrum Justitias koncernledning. Förslaget har beretts av styrelsen och av styrelsens ersättningsutskott.

Intrum Justitias framgång är avhängig medarbetarnas engagemang och kompetens. Den totala ersättningen ska vara konkurrenskraftig på varje marknad där Intrum Justitia verkar så att kompetenta och skickliga medarbetare kan attraheras, motiveras och behållas. Individuella ersättningsnivåer baseras på erfarenhet, kompetens, ansvar och prestation.

Den totala ersättningen kan bestå av fyra huvuddelar: fast lön, kort- och långsiktiga rörliga löneprogram samt pensionsförmåner. Till detta kan komma andra förmåner av begränsat värde, t.ex. bilförmån.

Den fasta lönen baseras på tjänstens komplexitet och befattningshavarens prestationer, erfarenhet och kompetens. Rörliga ersättningar ska vara försedda med tak. Vidare ska balansen mellan kort- och långsiktiga rörliga ersättningar vara sådan att den maximala kortsiktiga delen inte utgör mer än hälften av det totala maximala utfallet i ett års samtliga rörliga löneprogram. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal äldre anställningsavtal.

Kortsiktig rörlig lön

Kortsiktig rörlig lön fastställs för ett år i taget och ska vara villkorad av att förutbestämda och mätbara mål uppfylls. Sådana mål kan vara både gemensamma och individuella och både kvalitativa och kvantitativa. Mål ska vara skriftligen överenskomna. Exempel på använda mål är lönsamhetsrelaterade mål och diskretionära mål som är relaterade till den pågående strategiomvandlingen.

Den ettåriga rörliga lönekomponenten bi-

drar till att minska andelen fasta kostnader och till att fokusera ansträngningarna till verksamhetsområden som styrelsen vill prioritera.

Kortsiktig rörlig lön ska vara maximerad till 50 procent av den fasta årslönen. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal äldre anställningsavtal.

Kostnaden för kortsiktiga rörliga löneprogram till den verkställande direktören och övriga koncernledningen för 2011 beräknas komma att uppgå till högst 13 miljoner kronor, exklusive sociala avgifter.

Långsiktig rörlig lön

Målet med Intrum Justitias långsiktiga rörliga löneprogram är att deltagarna – vilkas insatser bedöms direkt kunna påverka koncernens resultat, lönsamhet och värdetillväxt – ska stimuleras att göra ytterligare insatser genom att deras långsiktiga intressen och perspektiv likställs med aktieägarnas. Programmen syftar vidare till att skapa ett långsiktigt engagemang i Intrum Justitia, att stärka helhetssynen på Intrum Justitia och att ge deltagarna möjlighet att ta del av Intrum Justitias långsiktiga framgång och värdeskapande. Ett annat mål är att minska andelen fasta kostnader.

Långsiktiga rörliga löneprogram ska vara prestationsbaserade. Det beräknade maximala årliga värdet vid tidpunkten för programmens införande ska vara begränsat till viss del av deltagarens aktuella fasta årslön, 150 procent för den verkställande direktören och 50 procent för övriga medlemmar av koncernledningen.

Övrigt

Nya pensionsplaner ska vara premiebaserade och tak ska finnas för pensionsgrundande lön.

Vid uppsägning från Intrum Justitias sida ska avgångsvederlag utgå med högst 12 månaders lön. Avvikelser från detta förekommer i ett fåtal befintliga anställningsavtal.

Styrelsen ska ha rätt att frångå de fastställda principerna om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det.

Förslag till disposition av resultatet

Till bolagsstämmans förfogande står fritt eget kapital i moderbolaget enligt följande:

SEK
Överkursfond	111 255 876
Fond för verkligt värde	–702 170 810
Balanserat resultat	5 816 113 079
Årets resultat	–323 780 344
Summa	4 901 417 801

Balanserat resultat från föregående år har ökats med årets erhållna koncernbidrag, som netto efter skatt uppgår till 44 957 000 SEK.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatet disponeras enligt följande:

SEK
Utdelning
79 744 651 aktier x 4,10 SEK	326 953 069
Balanseras i ny räkning	4 574 464 732
Summa	4 901 417 801

Styrelsens motiverade yttrande avseende till årsstämman 2011 föreslagen vinstutdelning för räkenskapsåret 2010 presenteras i ett separat dokument inför årsstämman. Där framgår bl a att den föreslagna utdelningen är i linje med bolagets utdelningspolicy och att styrelsen, baserat på överväganden gällande verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt, finner att inget framkommit som gör den föreslagna utdelningen oförsvarlig.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 7 mars 2011 och föreslås fastställas på årsstämman den 31 mars 2011.

För ytterligare information om moderbolagets och koncernens resultat och ställning hänvisas till resultat- och balansräkningarna, sammanställningen över förändringar i eget kapital, kassaflödesanalyserna och noterna.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 7 mars 2011

Lars Wollung verkställande direktör och koncernchef

Lars Lundquist Matts Ekman styrelseordförande styrelseledamot

Helen Fasth-Gillstedt Lars Förberg Joakim Rubin styrelseledamot styrelseledamot styrelseledamot

Charlotte Strömberg Fredrik Trägårdh styrelseledamot styrelseledamot

Resultaträkning–Koncernen

MSEK	NOT	2010	2009

Nettoomsättning	2, 3	3 766,0	4 127,8
Kostnad sålda tjänster		–2 322,6	–2 599,2
Bruttoresultat		1 443,4	1 528,6
Försäljnings- och marknadsföringskostnader		–303,8	–338,2
Administrationskostnader		–410,7	–506,5
Avyttring av verksamhet		0,0	–16,0
Resultatandelar i intresseföretag	5	1,7	0,3
Rörelseresultat (EBIT)	2, 4	730,6	668,2
Finansiella intäkter	6	11,1	9,5
Finansiella kostnader	7	–102,4	–89,3
Finansnetto		–91,3	–79,8
Resultat före skatt		639,3	588,4
Skatt	8	–187,3	–147,8
Årets resultat		452,0	440,6

Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		452,0	440,5
Innehav utan bestämmande-inflytande		0,0	0,1
Årets resultat		452,0	440,6
Rapport över årets totalresultat
Årets resultat		452,0	440,6
Övrigt totalresultat:
Förändring av omräkningsreserv		–122,7	–29,5
Årets totalresultat		329,3	411,1
Därav hänförligt till
Moderbolagets aktieägare		329,3	411,0
Innehav utan bestämmande-inflytande		0,0	0,1
Årets totalresultat		329,3	411,1
Data per aktie, SEK	9
Börskurs vid slutet av perioden		103,50	89,75
Resultat per aktie, före och efter utspädning		5,67	5,53
Genomsnittligt antal aktier före och efter utspädning, tusental		79 745	79 659
Antal utestående aktier vid periodens slut, tusental*		79 995	79 995

För definitioner, se sid 88 * inklusive eget innehav 250 000 aktier.

Balansräkning–Koncernen

MSEK	NOT	31 DEC 2010	31 DEC 2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	10
Aktiverade kostnader för IT–utveckling		314,5	327,3
Kundrelationer		156,0	78,3
Andra immateriella anläggningstillgångar		17,5	30,2
Goodwill		2 152,5	1 825,3
Summa immateriella anläggningstillgångar		2 640,5	2 261,1
Materiella anläggningstillgångar	11
Datorutrustning		37,6	42,7
Andra materiella anläggningstillgångar		46,3	51,6
Summa materiella anläggningstillgångar		83,9	94,3
Övriga anläggningstillgångar
Aktier och andelar i intresseföretag	14	20,3	11,1
Andra aktier och andelar	15	0,9	0,2
Köp av fordringar	16	2 373,4	2 311,9
Uppskjutna skattefordringar	8	75,9	117,2
Andra långfristiga fordringar	17	48,4	66,3
Summa övriga anläggningstillgångar		2 518,9	2 506,7
Summa anläggningstillgångar		5 243,3	4 862,1

Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	18	268,3	281,0
Klientmedel		599,4	614,3
Skattefordringar		33,1	32,1
Övriga fordringar	19	325,1	404,3
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20	138,7	113,7
Summa kortfristiga fordringar		1 364,6	1 445,4
Likvida medel	21	507,1	491,4
Summa omsättningstillgångar		1 871,7	1 936,8
SUMMA TILLGÅNGAR		7 115,0	6 798,9

Balansräkning–Koncernen

MSEK	NOT	31 DEC 2010	31 DEC 2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Aktiekapital		1,6	1,6
Övrigt tillskjutet kapital		906,2	908,8
Reserver		279,4	402,2
Balanserade vinstmedel		1 389,2	1 236,1
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		2 576,4	2 548,7
Eget kapital hänförligt till innehav utan bestämmande-inflytande		0,2	0,2
Summa eget kapital		2 576,6	2 548,9

Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	2 588,6	0,1
Övriga långfristiga skulder		78,9	3,1
Avsättningar till pensioner	23	32,1	39,4
Övriga långfristiga avsättningar	24	15,1	15,4
Uppskjutna skatteskulder	8	79,3	35,0
Summa långfristiga skulder		2 794,0	93,0
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	0,4	2 519,4
Klientmedelsskuld		599,4	614,3
Leverantörsskulder		141,4	143,0
Skatteskulder		201,6	155,9
Förskott från kunder		27,2	33,2
Övriga kortfristiga skulder		260,5	208,5
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	502,6	458,4
Övriga kortfristiga avsättningar	24	11,3	24,3
Summa kortfristiga skulder		1 744,4	4 157,0
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		7 115,0	6 798,9

För information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se Not 27.

Kassaflödesanalys –Koncernen

MSEK	NOT	2010	2009
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat	2	730,6	668,2
Avskrivningar	4, 10, 11	171,4	164,9
Amortering av köpta fordringar	16	800,1	816,5
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster	2	–14,3	38,0
Erhållen ränta		11,1	9,6
Erlagd ränta och finansiella kostnader		–68,4	–112,8
Betald inkomstskatt		–105,0	–124,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten före		1 525,5	1 459,9
förändringar av rörelsekapitalet

Förändringar i rörelsekapitalet		104,3	–26,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		1 629,8	1 433,4

Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	10	–119,0	–192,0
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	11	–26,5	–43,9
Köp av fordringar*	16	–1 049,6	–870,6
Förvärv av dotterföretag och intresseföretag*	39	–460,9	0,0
Avyttring av verksamhet		0,0	7,6
Annat kassaflöde från investeringsverksamheten		10,5	22,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–1 645,5	–1 076,6

Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		874,3	723,5
Amortering av lån		–536,8	–603,7
Erhållen teckningslikvid vid utnyttjande
av personaloptioner		0,0	22,0
Aktieutdelning till moderbolagets ägare		–299,0	–278,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		38,5	–136,6

Förändring av likvida medel		22,8	220,2

Likvida medel vid årets början		491,4	294,3
Kursdifferens i likvida medel		–7,1	–23,1
Likvida medel vid årets slut	21	507,1	491,4

Outnyttjade kreditlöften	25	233,7	849,7
Tillgänglig likviditet		740,8	1 341,1

* Vid förvärvet av Nice Invest Nordic AB ingick köp av fordringar med 178,4 MSEK. De redovisas på raden Köp av fordringar.

Sammandrag avseende förändringar i eget kapital –Koncernen

Se även not 22					Balanserade		Innehav utan
MSEK	Antal utestående aktier	Aktie– kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Reserver	vinstmedel inkl. årets resultat	Summa	bestäm mande inflytande	Totalt eget kapital
Ingående balans den 1 januari 2009	79 342 171	1,6	888,0	431,6	1 074,0	2 395,2	0,1	2 395,3
Årets totalresultat 2009				–29,5	440,6	411,1	0,1	411,2
Effekt av personaloptionsprogram			–1,2			–1,2		–1,2
Aktiekapitalökning genom utnyttjande av personaloptioner	402 480		22,0			22,0		22,0
Aktieutdelning					–278,4	–278,4		–278,4
Utgående balans den 31 december 2009	79 744 651	1,6	908,8	402,1	1 236,2	2 548,7	0,2	2 548,9
Årets totalresultat 2010				–122,7	452,0	329,3		329,3
Effekt av personaloptionsprogram			–2,6			–2,6		–2,6
Aktieutdelning					–299,0	–299,0		–299,0
Utgående balans den 31 december 2010	79 744 651	1,6	906,2	279,4	1 389,2	2 576,4	0,2	2 576,6

Ackumulerade omräkningsdifferenser sedan övergången till IFRS uppgick vid slutet av 2010 till 279,4 MSEK (402,1).

Resultaträkning–Moderbolaget

MSEK	NOT	2010	2009
Nettoomsättning	3	61,9	57,7
Bruttoresultat		61,9	57,7

Försäljnings– och marknadsföringskostnader		–13,4	–21,0
Administrationskostnader		–106,3	–85,7
Rörelseresultat	4	–57,8	–49,0

Resultat från andelar i koncernföretag	6	211,3	83,5
Resultat vid koncernintern aktietransaktion	6	0,0	1 150,8
Ränteintäkter och liknande intäkter	6	77,1	155,5
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	7	–462,1	–25,7
Räntekostnader och liknande kostnader	7	–108,3	–198,4
Finansnetto		–282,0	1 165,7

Resultat före skatt		–339,8	1 116,7

Skatt på årets resultat	8	16,0	74,8
Årets resultat		–323,8	1 191,5

Rapport över årets totalresultat
Årets resultat		–323,8	1 191,5
Övrigt totalresultat:
Förändring av omräkningsreserv		250,6	–198,0
(fond för verkligt värde)
Årets totalresultat		–73,2	993,5

Balansräkning–Moderbolaget

MSEK	NOT	31 DEC 2010	31 DEC 2009
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	10
Aktiverade kostnader för IT–utveckling		0,9	0,5
Summa immateriella anläggningstillgångar		0,9	0,5
Materiella anläggningstillgångar	11
Datorutrustning		0,1	0,1
Andra materiella anläggningstillgångar		0,3	0,1
Summa materiella anläggningstillgångar		0,4	0,2
Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	12	6 748,6	7 204,7
Fordringar hos koncernföretag		725,0	372,8
Andra långfristiga fordringar	17	5,0	0,5
Summa finansiella anläggningstillgångar		7 478,6	7 578,0
Summa anläggningstillgångar		7 479,9	7 578,7
Omsättningstillgångar
Kortfristiga fordringar
Skattefordringar		1,8	2,0
Fordringar hos koncernföretag		1 845,9	1 834,3
Övriga fordringar	19	4,8	5,1
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	20	10,8	10,1
Summa kortfristiga fordringar		1 863,3	1 851,5
Likvida medel	21
Kassa och bank		88,3	151,7
Kortfristiga placeringar		50,0	8,1
Summa likvida medel		138,3	159,8
Summa omsättningstillgångar		2 001,6	2 011,3
SUMMA TILLGÅNGAR		9 481,5	9 590,0

Balansräkning–Moderbolaget

MSEK	NOT	31 DEC 2010	31 DEC 2009
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	22
Bundet eget kapital
Aktiekapital		1,6	1,6
Reservfond		282,5	282,5
Summa bundet eget kapital		284,1	284,1
Fritt eget kapital
Överkursfond		111,3	111,3
Fond för verkligt värde		–702,2	–952,8
Balanserat resultat		5 816,1	4 881,3
Årets resultat		–323,8	1 191,5
Summa fritt eget kapital		4 901,4	5 231,3
Summa eget kapital		5 185,5	5 515,4

Avsättningar
Avsättningar för pensioner	23	5,0	2,3
Summa avsättningar		5,0	2,3

Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	2 588,6	0,0
Skulder till koncernföretag		1 032,0	1 230,2
Summa långfristiga skulder		3 620,6	1 230,2

Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	25	0,0	2 349,7
Leverantörsskulder		6,7	4,1
Skulder till koncernföretag		627,5	472,9
Övriga kortfristiga skulder		1,6	1,4
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	26	34,6	14,0
Summa kortfristiga skulder		670,4	2 842,1

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		9 481,5	9 590,0

Ställda säkerheter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga

Kassaflödesanalys –Moderbolaget

MSEK	NOT	2010	2009
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat		–57,8	–49,0
Avskrivningar	4	0,3	0,4
Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster		–2,7	–1,8
Erhållen ränta		77,1	155,5
Erlagd ränta och finansiella kostnader		–85,8	–220,2
Betald inkomstskatt		0,2	15,8
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapitalet		–68,7	–99,3
Förändringar i rörelsekapitalet		–0,9	1,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten		–69,6	–98,0
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	10	–0,6	–0,4
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	11	–0,3	–0,1
Annat kassaflöde från investeringsverksamheten		0,0	0,3
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–0,9	–0,2
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån		874,3	633,6
Amortering av lån		–395,7	–592,9
Nettoutlåning till dotterföretag		–339,6	374,2
Erhållen teckningslikvid vid utnyttjande av personaloptioner		0,0	22,0
Aktieutdelning från dotterföretag		209,0	83,5
Aktieutdelning till moderbolagets ägare		–299,0	–278,4
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		49,0	242,0
Förändring av likvida medel		–21,5	143,8
Likvida medel vid årets början		159,8	16,0
Likvida medel vid årets slut	21	138,3	159,8

Sammandrag avseende förändringar i eget kapital –Moderbolaget

Se även not 22

MSEK	Antal utestående aktier	Aktie– kapital	Reserv fond	Överkurs fond	Fond för verkligt värde	Balanserat resultat	Årets resultat	Totalt eget kapital
Ingående balans den 1 januari 2009	79 342 171	1,6	282,4	89,3	–754,8	339,8	4 419,4	4 377,7
Disposition av föregående års resultat						4 419,4	–4 419,4	0,0
Effekt av personaloptionsprogram						–1,2		–1,2
Nyemissioner i samband med utnyttjande av personaloptioner	402 480		0,1	22,0				22,1
Aktieutdelning						–278,4		–278,4
Erhållet koncernbidrag från
Intrum Justitia International AB						445,0		445,0
Erhållet koncernbidrag från
Intrum Justitia Sverige AB						100,0		100,0
Skatteeffekt av koncernbidragen						–143,3		–143,3
Årets totalresultat					–198,0		1 191,5	993,5
Utgående balans den 31 december 2009	79 744 651	1,6	282,5	111,3	–952,8	4 881,3	1 191,5	5 515,4
Disposition av föregående års resultat						1 191,5	–1 191,5	0,0
Effekt av personaloptionsprogram						–2,6		–2,6
Aktieutdelning						–299,0		–299,0
Erhållet koncernbidrag från
Intrum Justitia Sverige AB						61,0		61,0
Skatteeffekt av koncernbidragen						–16,1		–16,1
Årets totalresultat					250,6		–323,8	–73,2
Utgående balans den 31 december 2010	79 744 651	1,6	282,5	111,3	–702,2	5 816,1	–323,8	5 185,5

Aktiekapital och reservfond är bundet eget kapital. Övriga poster är fritt eget kapital.

Noter

1 Väsentliga redovisnings– och värderingsprinciper 53
2 Rörelsesegment 58
3 Intäkternas fördelning	59
4 Avskrivningar	60
5 Resultatandelar i intresseföretag	60
6 Finansiella intäkter	60
7 Finansiella kostnader	60
8 Skatt 60
9 Resultat per aktie	61
10 Immateriella anläggningstillgångar	62
11 Materiella anläggningstillgångar	63
12 Koncernföretag	63
13 Joint ventures	65
14 Intresseföretag	65
15 Andra aktier och andelar 65
16 Köp av fordringar	65
17 Andra långfristiga fordringar	66
18 Kundfordringar	66
19 Övriga fordringar	66
20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	66
21 Likvida medel	67

	SID		SID
1 Väsentliga redovisnings– och värderingsprinciper 53		22 Eget kapital	67
2 Rörelsesegment 58		23 Pensioner	67
3 Intäkternas fördelning	59	24 Övriga avsättningar	68
4 Avskrivningar	60	25 Skulder till kreditinstitut	68
5 Resultatandelar i intresseföretag	60	26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	69
6 Finansiella intäkter	60	27 Ställda säkerheter, eventualtillgångar och
7 Finansiella kostnader	60	eventualförpliktelser	69
8 Skatt 60		28 Medelantal anställda	69
9 Resultat per aktie	61	29 Sjukfrånvaro 70
10 Immateriella anläggningstillgångar	62	30 Löner och ersättningar	70
11 Materiella anläggningstillgångar	63	31 Anställningsvillkor för ledande befattningshavare 70
12 Koncernföretag	63	32 Aktierelaterade ersättningar till anställda	71
13 Joint ventures	65	33 Revisionsarvoden	72
14 Intresseföretag	65	34 Operationell leasing	72
15 Andra aktier och andelar 65		35 Finansiell leasing	72
16 Köp av fordringar	65	36 Investeringsåtaganden	72
17 Andra långfristiga fordringar	66	37 Finansiella instrument	72
18 Kundfordringar	66	38 Finansiella risker och finanspolicies	73
19 Övriga fordringar	66	39 Förvärv av rörelse	75
20 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	66	40 Kritiska uppskattningar och bedömningar	76
21 Likvida medel	67	41 Närstående	76

Väsentliga Redovisnin gs– och värderingsprinciper

Tillämpade redovisningsrekommendationer

Årsredovisningen för Intrum Justitia AB (publ) är vad avser koncernredovisningen upprättad i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningsuttalanden från International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC), såsom de har godkänts av EU. Vidare har rekommendationen RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner från Rådet för finansiell rapportering tillämpats

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som anges nedan under avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper.

De finansiella rapporterna godkändes för utfärdande av moderbolagets styrelse den 7 mars 2011.

Förutsättningar

Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor, som även utgör rapporteringsvaluta för moderbolaget och koncernen. De finansiella rapporterna presenteras därför i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till miljoner kr, med en decimal. Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde.

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att styrelsen och företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.

Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att fastställa de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda av bolaget som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som skulle kunna medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i Not 40.

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga

perioder i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Redovisningen baseras på en öppningsbalansräkning för koncernen enligt IFRS per den 1 januari 2004 som finns intagen i 2005 års årsredovisning. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag, intresseföretag och joint venture-företag.

Ändrade redovisningsprinciper

Ändringar som trädde i kraft 2010

Från och med 2010 gäller omarbetade versioner av IFRS 3 Rörelseförvärv och IAS 27 Koncernredovisning och separata finansiella rapporter som bland annat medför att definitionen av rörelse ändrats, att transaktionsutgifter vid rörelseförvärv ska kostnadsföras, att villkorade köpeskillingar ska fastställas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten och att effekter av omvärdering av skulder relaterade till villkorade köpeskillingar ska redovisas som en intäkt eller kostnad i årets resultat. Det finns också nyheter som berör redovisningen av förvärv av bolag med innehav utan bestämmande inflytande, och redovisningen vid förvärv från ägare utan bestämmande inflytande. Ändringarna tillämpas endast framåtriktat på förvärv från och med 2010.

Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2010 har inte haft någon väsentlig inverkan på koncernens redovisning.

Moderbolaget tillämpar från och med 2010 de nya regler i RFR 2 Redovisning för juridiska personer som innebär att reglerna i IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, inklusive rapporten över totalresultatet, i tillämpliga delar ska användas även för moderbolaget.

Ändringar som träder i kraft 2011 eller senare

Koncernen har inte förtidstillämpat någon ny eller ändrad redovisningsrekommendation eller tolkningsuttalande som träder i kraft 2011 eller senare.

Från och med 2013 gäller IFRS 9 Finansiella tillgångar som avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat den första av minst tre delar som tillsammans kommer att utgöra IFRS 9. Denna första del behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. IFRS 9 innehåller även nya regler för hur förändringar i verkligt värde på egna skulder ska redovisas. Intrum Justitia har ännu inte beslutat om de nya principerna ska förtidstillämpas när de godkänts av EU eller tillämpas från och med 2013.

Klassificeringsfrågor

Anläggningstillgångar och långfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar och kortfristiga skulder i moderbolaget och koncernen består av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

Konsolidering

Dotterföretag

Koncernen tillämpar IFRS 3 Företagsförvärv. I koncernredovisningen ingår boksluten för samtliga dotterföretag, d v s bolag där moderbolaget direkt eller indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna eller på annat sätt kan utöva ett bestämmande inflytande över rörelsen. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar.

Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att förvärv av ett dotterföretag betraktas som en transaktion där koncernen indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder och eventualförpliktelser. I koncernens eget kapital ingår därmed endast den del av dotterföretagens eget kapital som tillkommit efter förvärvet. Det koncernmässiga anskaffningsvärdet fastställs genom en förvärvsanalys i anslutning till förvärvet. I analysen fastställs dels anskaffningsvärdet för andelarna eller rörelsen, dels det verkliga värdet på förvärvsdagen av förvärvade identifierbara tillgångar samt övertagna skulder och eventualförpliktelser. Anskaffningsvärdet för dotterföretagsaktierna respektive rörelsen utgörs av vederlagets verkliga värden per överlåtelsedagen. Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden överstiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden som goodwill. När skillnaden är negativ redovisas denna direkt i resultaträkningen.

Transaktionsutgifter vid bolagsförvärv kostnadsförs när de uppkommer, utom för förvärv före 1 januari 2010 där sådana utgifter inkluderats i anskaffningskostnaden för aktierna.

I de fall förvärvet inte avser hela dotterföretaget uppkommer innehav utan bestämmande inflytande. Det finns två alternativ att redovisa innehav utan bestämmande inflytande. Dessa två alternativ är att redovisa innehav utan bestämmande inflytandes andel av proportionella nettotillgångar alternativt att innehav utan bestämmande inflytande redovisas till verkligt värde, vilket innebär att innehav utan bestämmande inflytande har andel i goodwill. Valet mellan de olika alternativen att redovisa innehav utan bestämmande inflytande kan göras förvärv för förvärv.

Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvstidpunkten till det datum då det bestämmande inflytandet upphör.

Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader samt orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från koncerninterna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i koncernredovisningen.

Orealiserade vinster från transaktioner med intresseföretag och joint ventureföretag elimineras i den utsträckning som motsvarar koncernens ägarandel i företaget. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, i den utsträckning det inte finns någon indikation på nedskrivningsbehov.

Intresseföretag

Koncernen tillämpar IAS 28 Innehav i intresse– företag.

Som intresseföretag betraktas de företag som inte är dotterföretag, men där koncernen direkt eller indirekt innehar minst 20 procent av rösterna eller på annan grund utövar betydande inflytande utan att ha bestämmande inflytande över det delägda företaget.

Andelar i intresseföretag redovisas i koncernredovisningen enligt kapitalandelsmetoden, vilket innebär att andelen i intresseföretaget redovisas till anskaffningsvärdet och därefter justeras med koncernens andel av förändringen i intresseföretagets nettotillgångar. Andelarnas värde inkluderar goodwill från förvärvet. I koncernens resultaträkning ingår koncernens andel av intresseföretagets resultat minskat med eventuell nedskrivning på goodwill. Beloppet redovisas på raden Resultatandelar i intresseföretag. Erhållna utdelningar från intresseföretaget redovisas inte i resultaträkningen utan minskar investeringens redovisade värde.

Eventuell skillnad vid förvärvet mellan anskaffningsvärdet för innehavet och ägarföretagets andel av det verkliga värdet netto av intresseföretagets identifierbara tillgångar, skulder och eventualförpliktelser redovisas i enlighet med IFRS 3.

Kapitalandelsmetoden tillämpas från och med den tidpunkt då betydande inflytande uppstår fram till den tidpunkt när det upphör eller intresseföretaget blir dotterföretag.

Skulle koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget överstiga andelarnas redovisade värde så reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker i så fall även mot fordringar utan säkerhet som koncernen har på intresseföretaget om dessa till sin ekonomiska innebörd utgör del av nettoinvesteringen. Fortsatta förluster skulle alltså inte redovisas såvida inte koncernen lämnat förlusttäckningsgarantier.

Joint ventures

Koncernen tillämpar IAS 31 Andelar i joint ventures. Med joint ventures avses företag där Intrum Justitia och annan eller andra delägare enligt aktieägaravtal driver verksamheten i det samägda företaget gemensamt. Koncernen är endast engagerad i joint ventures som utgör en egen juridisk enhet och dessa redovisas i koncern– redovisningen enligt klyvningsmetoden. Det innebär att Intrum Justitias ägarandel i procent av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader i det gemensamt ägda företaget slås ihop post för post med motsvarande poster i koncernens resultat- och balansräkning.

Endast eget kapital som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital. Klyvningsmetoden tillämpas från den tidpunkt då det gemensamma bestämmande inflytandet erhålls och fram till den tidpunkt då det upphör.

Utländsk valuta

Koncernen tillämpar IAS 21 Effekterna av ändrade valutakurser.

Transaktioner i utländsk valuta

Koncernföretagen upprättar sin lokala redovisning i den funktionella valutan i det land där de har sin verksamhet. Transaktioner i annan valuta redovisas enligt gällande växelkurs på transaktionsdagen. Vid reglering eller avräkning av sådana transaktioner kan växelkursen avvika från den som gällde på transaktionsdagen varvid en (realiserad) kursdifferens uppkommer. Vidare omvärderas monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs vid respektive bokslutstillfälle varvid (orealiserade) kursdifferenser uppkommer. Såväl realiserade

som orealiserade kursdifferenser av dessa slag redovisas i resultaträkningen i rörelseresultatet om de avser exempelvis kundfordringar eller leverantörsskulder men i finansnettot om de avser finansiella placeringar och upplåning i utländsk valuta.

För att undvika kursdifferenser säkras ibland fordringar och skulder i utländsk valuta genom användande av valutaterminer. Koncernens innehav av valutaterminer marknadsvärderas vid varje bokslutstillfälle, och förändringar i det verkliga värdet redovisas i resultaträkningen.

Omräkning av utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga över- och undervärden, omräknas från den funktionella valutan till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till balansdagens valutakurs. Intäkter och kostnader omräknas till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser uppstår vid omräkningen av dotterföretagens bokslut dels eftersom balansdagens kurs ändras mellan bokslutstillfällena, dels eftersom den genomsnittliga kursen avviker från balansdagens kurs. Omräkningsdifferenserna redovisas i övrigt totalresultat som årets förändring av omräkningsreserven.

Långfristiga fordringar och skulder mellan moderbolag och dotterföretag kan ses som en ökning eller minskning av nettoinvesteringen i respektive bolag. Därför redovisas kursdifferenser på dem i koncernredovisningen i övrigt totalresultat.

Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna.

Bolaget har valt att fastställa de ackumulerade omräkningsdifferenserna hänförliga till tidpunkten före den 1 januari 2004, tidpunkten för övergång till IFRS, till noll.

Koncernen har under året inte säkrat någon övrig flödesexponering gällande förväntade inbetalningar eller utbetalningar i utländsk valuta.

Finansiella tillgångar och skulder

Koncernen tillämpar IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering.

Ett finansiellt instrument definieras som varje form av avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller eget kapitalinstrument hos motparten.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan likvida medel, kundfordringar, aktier och andra eget kapitalinstrument, lånefordringar, köpta fordringar samt derivat. Klientmedel redovisas på egen rad i balansräkningen och ingår därmed inte i koncernens redovisade likvida medel. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, klientmedelsskuld, utgivna skuld- och eget kapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde, motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader. Undantag utgör finansiella instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång vilka redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Dessa redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Redovisning sker därefter beroende av hur de har klassificerats enligt nedan.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. Kundfordringar tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. Leverantörsskulder redovisas när faktura mottagits. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.

Verkligt värde på noterade finansiella tillgångar motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen. Verkligt värde på onoterade finansiella tillgångar fastställs genom att använda värderingstekniker, till exempel nyligen genomförda transaktioner, pris på liknande instrument och diskonterade kassaflöden. För ytterligare information se Not 37.

Långfristiga fordringar och övriga fordringar

Långfristiga fordringar och övriga kortfristiga fordringar är fordringar som uppkommer då företaget tillhandahåller pengar utan avsikt att idka handel med fordringsrätten. Om den förväntade innehavstiden är längre än ett år utgör de långfristiga fordringar och om den är kortare övriga fordringar. Dessa fordringar tillhör kategorin Lånefordringar och kundfordringar.

Kundfordringar

Kundfordringar klassificeras i kategorin lånefordringar och kundfordringar. Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas inflyta, efter avdrag för osäkra fordringar som bedömts individuellt eller enligt statistiska metoder baserat på historiska erfarenheter i respektive land. Reservering för osäkra kundfordringar redovisas som försäljningskostnader. Kundfordringarnas förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp utan diskontering.

Utlägg för rättsliga åtgärder

Koncernen gör externa utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, vilka kan vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I vissa fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar

Klientmedel

Klientmedel, vilka redovisas som tillgångar och skulder i balansräkningen, innefattar erhållen betalning för en specifik fordran för en klients räkning och ska utbetalas till klienten inom en viss period. Klientmedel är likvida medel med begränsad dispositionsrätt. Samma belopp redovisas som skuld.

Likvida medel

Likvida medel inkluderar kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodohavanden hos banker och motsvarande institut. Kortfristiga placeringar utgörs av investeringar med obetydlig risk för värdefluktuationer, vilka lätt kan omvandlas till kassamedel och har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten.

Skulder

Skulder klassificeras som andra finansiella skulder vilket innebär att de initialt redovisas till erhållet belopp efter avdrag för transaktionskostnader. Efter anskaffningstidpunkten värderas lånen till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. Långfristiga skulder har en förväntad löptid längre än ett år medan kortfristiga har en löptid kortare än ett år. Koncernens långfristiga lån har i allmänhet korta räntebindningstider vilket innebär att det nominella lånebeloppet med tillägg för upplupen ränta är en god approximation för skulden beräknad enligt effektivräntemetoden.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder klassificeras i kategorin andra finansiella skulder. Leverantörsskulder har kort förväntad löptid och värderas utan diskontering till nominellt belopp.

Derivatinstrument

Derivatinstrument utgörs av terminskontrakt som utnyttjas för att reducera valutarisker hänförliga till tillgångar och skulder i utländsk valuta. Derivat är också avtalsvillkor som är inbäddade i andra avtal. Inbäddade derivat särredovisas om de inte är nära relaterade till värdkontrakten.

För valutaterminerna behövs ingen säkringsredovisning då både den säkrade posten och säkringsinstrumentet värderas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen som valutakursdifferenser. Valutakursdifferenser avseende rörelserelaterade fordringar och skulder redovisas i rörelseresultatet medan valutakursdifferenser avseende finansiella fordringar och skulder redovisas i finansnettot.

Säkringsredovisning avseende valutakursrisk i nettoinvesteringen i utländska dotterföretag

Investeringar i utländska dotterföretag (nettotillgångar inklusive goodwill) har sedan februari 2009 i viss utsträckning säkrats genom upptagande av valutalån eller terminskontrakt som på balansdagen omräknas till balansdagens kurs. Periodens omräkningsdifferenser på finansiella instrument som används som säkringsinstrument i en säkring av nettoinvestering i ett koncernföretag redovisas, i den mån säkringen är effektiv, i övrigt totalresultat och de ackumulerade förändringarna i eget kapital (omräkningsreserven). Effekten blir att de omräkningsdifferenser som uppkommer när koncernföretagen konsolideras blir neutraliserade.

Immateriella anläggningstillgångar Aktiverade kostnader för IT-utveckling

Koncernen tillämpar IAS 38 Immateriella tillgångar. Utgifter för löpande IT-utveckling och underhåll kostnadsförs vanligen löpande när de uppkommer. Om utgifterna för utveckling av

datorprogram kan hänföras till identifierbara tillgångar under koncernens kontroll och med förväntade framtida ekonomiska fördelar, aktiveras kostnaderna och redovisas som immateriella tillgångar. Dessa aktiverade kostnader innefattar såväl personalkostnader för den personal som arbetat med utvecklingen som andra direkta och indirekta kostnader. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet för kvalificerade anläggningstillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009.

Tillkommande utgifter för tidigare utvecklad programvara och liknande redovisas som tillgång i balansräkningen om de ökar de framtida ekonomiska fördelarna av den specifika tillgången till vilka de hänför sig, exempelvis genom att förbättra eller förlänga ett datorprograms funktionalitet utöver den ursprungliga användningen och bedömda nyttjandeperioden. Kostnader för IT-utveckling som redovisas som immateriella tillgångar skrivs av linjärt under nyttjandeperioden (3–5 år). Tillgången redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Underhållskostnader för existerande datorprogram kostnadsförs i takt med att de uppkommer.

Kundrelationer

Kundrelationer som redovisas som anläggningstillgångar avser omvärdering till verkligt värde redovisad vid förvärv i enlighet med IFRS 3. De skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden (5–10 år).

Andra immateriella anläggningstillgångar

Avser andra förvärvade rättigheter, och skrivs av linjärt över den bedömda nyttjandeperioden (3–5 år).

Goodwill

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för förvärvade aktier i dotterföretag överstiger det verkliga värdet av dotterföretagets nettotillgångar enligt förvärvsanalysen, redovisas skillnaden som koncernmässig goodwill. Den inkråmsgoodwill som kan uppkomma vid förvärv av rörelse på annat sätt än genom köp av aktier redovisas på samma sätt.

Vid rörelseförvärv där anskaffningskostnaden understiger nettovärdet av förvärvade tillgångar och övertagna skulder samt eventualförpliktelser, redovisas skillnaden direkt i resultaträkningen. Goodwill redovisas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Det verkliga värdet på goodwill bedöms för varje kassagenererande enhet årligen i förhållande till verksamhetens prestation och förväntade framtida kassaflöde. Om det bedöms nödvändigt görs nedskrivning av goodwill på basis av denna bedömning.

Goodwill som uppstår vid förvärv av ett bolag i utlandet klassificeras som en tillgång i lokal valuta, och omräknas därmed i varje bokslut till balansdagens kurs.

Vid förvärv som ägt rum före den 1 januari 2004 har goodwill, efter nedskrivningsprövning, redovisats till ett anskaffningsvärde som motsvarar redovisat värde enligt tidigare tillämpade

redovisningsprinciper. Klassificeringen och den redovisningsmässiga hanteringen av rörelseförvärv som inträffade före den 1 januari 2004 omprövades inte enligt IFRS 3 vid upprättandet av koncernens öppningsbalans enligt IFRS per den 1 januari 2004.

Materiella anläggningstillgångar

Koncernen tillämpar IAS 16 Materiella anläggningstillgångar.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, konsulttjänster och juristtjänster. Lånekostnader ingår i anskaffningsvärdet för kvalificerade anläggningstillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009. Avskrivningarna görs linjärt över tillgångens förväntade nyttjandeperiod (3–5 år).

Det redovisade värdet av en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga ekonomiska fördelar förväntas från användning eller avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas i rörelseresultatet.

Bedömning av en tillgångs restvärde och nyttjandeperiod görs årligen. Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Leasing

Koncernen tillämpar IAS 17 Leasingavtal. Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing.

När ett leasingavtal innebär att koncernen i egenskap av leasetagare i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska fördelarna och bär de ekonomiska riskerna hänförliga till leasingobjektet, klassificeras leasingavtalet som finansiell leasing.

Då redovisas leasingobjektet i balansräkningen som en anläggningstillgång, medan det beräknade nuvärdet av de framtida leasingbetalningarna redovisas som en skuld. Den del av leasingavgiften som förfaller till betalning inom ett år redovisas som kortfristig skuld, medan resterande del redovisas som långfristig skuld. Minimileaseavgifterna för finansiella leasar fördelas mellan räntekostnad och amortering på den utestående skulden. Räntekostnaden fördelas över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer.

Vid operationell leasing kostnadsförs hyresbetalningarna löpande under leasingperioden. Betalningar redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Förmåner erhållna i samband med tecknandet av ett operationellt leasingavtal redovisas som en del av den totala leasingkostnaden i resultaträkningen.

Skatter

Koncernen tillämpar IAS 12 Inkomstskatter.

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som gäller per balansdagen; hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte: temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat, vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast om det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas under överskådlig tid. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Eget kapital

Återköp och inlösen av egna aktier jämte transaktionskostnader redovisas direkt mot eget kapital. Utdelningar redovisas som skuld efter det att bolagsstämman godkänt utdelningen.

Avsättningar

Koncernen tillämpar IAS 37 Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar.

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

En avsättning för omstrukturering redovisas när det finns en fastställd utförlig och formell omstruktureringsplan, och omstruktureringen antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven. Ingen avsättning görs för framtida rörelsekostnader.

En avsättning för uppsägningskostnader för personal redovisas endast om berörda personer har känt till eller antas ha förväntat sig, senast på balansdagen, att de kommer att bli uppsagda. En avsättning för förlustkontrakt redovisas när de förväntade fördelarna som koncernen väntas erhålla från ett kontrakt är lägre än de oundvikliga kostnaderna för att uppfylla förpliktelserna enligt kontraktet. En avsättning för återställningskontrakt avseende förhyrda lokaler redovisas om det finns en avtalsenlig förpliktelse gentemot hyresvärden att inom överskådlig tid, vid kontraktstidens slut, återställa lokalen i visst skick.

Oidentifierade inbetalningar och överbetalningar

Koncernen tar emot stora volymer inbetalningar från gäldenärer för egen och kunders räkning. Det förekommer att avsändarens referensinformation saknas eller är felaktig vilket försvårar arbetet med att allokera betalningen till rätt ärende. Det förekommer också att inbetalningar görs på redan avslutade ärenden. I sådana fall görs rimliga efterforskningar och försök att kontakta betalningsavsändaren men om detta misslyckas intäktsförs betalningen efter viss tid. I balansräkningen redovisas en avsättning motsvarande förväntade återbetalningar av felaktigt mottagna inbetalningar baserat på en sannolikhetsbedömning.

Eventualförpliktelser

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

Nedskrivningar

Koncernen tillämpar IAS 36 Nedskrivningar.

De redovisade värdena för koncernens tillgångar prövas, med vissa undantag, vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. IAS 36 tillämpas vid prövning av nedskrivningsbehov för alla tillgångar utom finansiella tillgångar vilka värderas enligt IAS 39, förvaltningstillgångar för pensionsskulder vilka värderas enligt IAS 19 Ersättningar till anställda och skattefordringar vilka värderas enligt IAS 12.

Om någon indikation på nedskrivning finns beräknas tillgångens återvinningsvärde. För goodwill och andra immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod samt immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden för en enskild tillgång ska vid prövning av nedskrivningsbehov tillgångarna grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden, en kassagenererande enhet. Intrum Justitias verksamhet i respektive land eller grupp av länder anses i detta sammanhang utgöra koncernens kassagenererande enheter. En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets redovisade värde överstiger återvinningsvärdet. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten.

Återvinningsvärdet på kassagenererande enheter är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärdet. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar av andra tillgångar återförs om det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En nedskrivning återförs endast i den utsträckning tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som tillgången skulle ha haft om någon nedskrivning inte hade gjorts.

Ersättningar till anställda

Koncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda och IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar samt uttalandet UFR 7 IFRS 2 och sociala avgifter för noterade företag från Rådet för finansiell rapportering.

Pensionsåtaganden

Koncernens pensionsåtaganden är till största delen säkrade genom allmänna pensionsåtaganden eller försäkringslösningar. Pensionsåtagandena varierar mellan olika länder på grund av lagstiftning och olika pensionssystem. Se även Not 23 för en närmare beskrivning.

Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter som det åtagit sig att betala. För dessa beror storleken på den anställdes pension dels på de avgifter som företaget betalar till ett försäkringsbolag, dels på kapitalavkastningen och aktuariella faktorer. Följaktligen är det den anställde som bär investeringsrisk och aktuariell risk. Företagets förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt som de intjänas genom att anställda utför tjänster åt företaget.

För förmånsbestämda pensionsplaner upphör inte pensionsförpliktelsen förrän de överenskomna pensionerna har utbetalats. Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder; denna ersättning diskonteras till ett nuvärde. Beräkningen utförs av aktuarie med användande av den så kallade Projected Unit Credit Method. Vidare beräknas det verkliga värdet av Intrum Justitias andel av eventuella förvaltningstillgångar per balansdagen. Vid fastställandet av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångar kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden, eller genom att antagandena ändras. Intrum Justitia tillämpar en korridorregel som innebär att den del av de ackumulerade aktuariella vinsterna och förlusterna som överstiger tio procent av det största av förpliktelsernas nuvärde och för-

I balansräkningen redovisat värde för pensioner och liknande förpliktelser motsvarar förpliktelsernas nuvärde vid bokslutstidpunkten, med avdrag för det verkliga värdet av förvaltningstillgångar, oredovisade aktuariella vinster eller förluster samt oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder.

Samtliga de komponenter som ingår i periodens kostnad för en förmånsbestämd plan redovisas i rörelseresultatet.

Pensionsåtaganden i Sverige som lösts genom pensionsförsäkringspremier till Alecta inom den sk ITP-planen redovisas som avgiftsbestämda pensionslösningar.

Aktierelaterade ersättningar

Koncernen har utgivit personaloptioner, inklusive så kallade prestationsaktier, till ledande befattningshavare, som reglerats genom utgivande av aktier i Intrum Justitia AB.

Ett optionsprogram möjliggör för de anställda att förvärva aktier i företaget. Det verkliga värdet på tilldelade optioner redovisas som en personalkostnad med en motsvarande ökning av eget kapital. Det verkliga värdet beräknas vid tilldelningstidpunkten och fördelas över intjänandeperioden. Det verkliga värdet på de tilldelade optionerna beräknas enligt Black-Scholes-modellen och hänsyn tas till de tilldelade optionernas villkor och förutsättningar. Den kostnad som redovisas motsvarar verkliga värdet av en uppskattning av det antal optioner som intjänas. Denna kostnad justeras i efterföljande perioder för att återspegla det verkliga antalet intjänade optioner.

Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade instrument till anställda som ersättning för köpta tjänster kostnadsförs fördelat på de perioder under vilka tjänsterna utförs. Avsättningen för sociala avgifter baseras på optionernas verkliga värde vid rapporttillfället. Verkligt värde beräknas med samma värderingsmodell som användes när optionerna ställdes ut.

Låneuppläggningskostnader

Koncernen tillämpar IAS 23 Lånekostnader.

Kostnader för att säkerställa bankfinansiering periodiseras som finansiella kostnader i koncernresultaträkningen under lånets löptid. Beloppet redovisas i balansräkningen som en avdragspost på låneskulden.

Koncernen aktiverar låneutgifter i anskaffningsvärdet för kvalificerade tillgångar med påbörjandedatum från och med 1 januari 2009. Kvalificerade tillgångar är beloppsmässigt väsentliga anläggningstillgångar med lång färdigställandetid. Inga sådana investeringar har påbörjats under 2010.

Intäktsredovisning

Koncernen tillämpar IAS 18 Intäkter.

Intäkter bestående av provisioner och inkassoavgifter redovisas i samband med inkasserandet av fordran. Abonnemangsintäkter redovisas proportionellt under kontraktets löptid, som oftast uppgår till ett år.

Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter på bankmedel och fordringar och räntebärande värdepapper, bankavgifter, räntekostnader på lån, utdelningsintäkter, valutakursdifferenser, orealiserade och realiserade vinster på finansiella placeringar samt derivatinstrument som används inom den finansiella verksamheten.

Köpta fordringar

Köpta fordringar består av portföljer av förfallna konsumentfordringar som köpts till ett pris som avsevärt understiger det nominella fordransbeloppet. De redovisas enligt reglerna för lånefordringar och kundfordringar i IAS 39, dvs till upplupen anskaffningskostnad med tillämpning av effektivräntemetoden.

I resultaträkningen redovisas intäkter på fordringarna som inkasserade belopp minskade med en amortering. Inkasseringen utförs av samma personal som sysslar med inkasso och inkassobevakning för externa kunders räkning inom verksamhetsområdet Kredithantering. Kostnaden för inkasseringen interndebiteras till marknadspris och belastar resultaträkningen för verksamhetsområdet Köpta fordringar som en kostnad för sålda tjänster.

Redovisningen följer en effektivräntemodell, där det redovisade värdet av varje portfölj motsvaras av nuvärdet av alla förväntade framtida kassaflöden, diskonterade med den initiala effektivränta som fastställts vid förvärvet av portföljen, baserat på relationen mellan anskaffningskostnad och de vid förvärvstillfället förväntade framtida kassaflödena. Förändringar i det redovisade värdet på portföljerna utgör periodens amortering och redovisas i resultaträkningen inkluderat i nettoomsättningen.

I samband med köp av respektive portfölj med fordringar görs en prognos gällande portföljens framtida kassaflöden. Kassaflödena inkluderar kapitalbelopp, påminnelseavgifter, inkassoavgifter och dröjsmålsräntor som baserat på en sannolikhetsbedömning förväntas erläggas av gäldenärerna, minskade med förväntade framtida inkasseringskostnader. Med denna prognos samt förvärvspris inklusive transaktionskostnader som grund fastställs för varje portfölj en initial effektivränta som sedan används för diskontering av kassaflöden under portföljens hela livslängd. Löpande under året görs en översyn av gällande kassaflödesprognoser, där uppdateringar kan ske baserat bland annat på uppnått inkasseringsresultat, träffade överenskommelser med gäldenärer om avbetalningsplaner samt makroekonomisk information. Kassaflödesprognoserna görs på portföljnivå eftersom varje portfölj av fordringar anses bestå av ett antal mindre, homogena, fordringsbelopp. På basis av de uppdaterade kassaflödesprognoserna och den ursprungligt fastställda effektivräntan beräknas i bokslutet ett nytt redovisat värde för portföljen. Koncernen tillämpar interna tillämpningsregler som innebär att den initiala effektivräntan i vissa fall kan justeras varvid ingen förändring sker av portföljens redovisade värde för mindre prognosjusteringar inom ett på förhand fastställt intervall. Förändringar över tiden i det redovisade värdet kan uppdelas i en tids- och räntekomponent samt av en komponent relaterad till förändringar i uppskattningar om framtida kassaflöden. Ändringar i kassaflödesprognoserna behandlas symmetriskt, d v s både ökningar och minskningar av framtida kassaflöden påverkar portföljernas redovisade värde och därmed resultatet. Portföljerna redovisas dock aldrig till ett högre värde än anskaffningskostnaden.

Kassaflödesanalys

Koncernen tillämpar IAS 7 Kassaflödesanalyser.

I kassaflödesanalysen redovisas förändringar i behållningen av likvida medel. Koncernens likvida medel består av kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar. Kassaflödet indelas i kassaflöden från den löpande verksamheten, investeringsverksamheten och finansieringsverksamheten.

Kassaflöden från investeringsverksamheten inkluderar endast årets faktiska utbetalningar för investeringar.

Utländska dotterföretags transaktioner omräknas i kassaflödesanalysen till periodens genomsnittskurs. Förvärvade och avyttrade dotterföretag rapporteras som kassaflöde från investeringsverksamheten netto efter avdrag för likvida medel i det förvärvade eller avyttrade bolaget.

Resultat per aktie

Koncernen tillämpar IAS 33 Resultat per aktie.

Resultatet per aktie utgörs av årets nettoresultat (hänförligt till moderbolagets aktieägare) dividerat med ett vägt genomsnitt av antalet aktier under året. Under året nyemitterade respektive återköpta aktier inkluderas i beräkningen från det datum då likviden för transaktionen betalades till eller från Intrum Justitia. Koncernen har haft ett personaloptionsprogram där moderbolaget ställt ut optioner till ledande befattningshavare i koncernen att teckna aktier till en förutbestämd aktiekurs under perioden 1 juli 2007–30 maj 2009. Personaloptionsprogrammet gav under 2009 upphov till en utspädningseffekt av resultatet per aktie motsvarande ännu ej utnyttjade optioner, som beräknas enligt IAS 33. Utspädningseffekten utgör skillnaden mellan antalet ej utnyttjade optioner och det antal aktier till marknadsvärde som motsvaras av teckningslikviden. Det finns även ett prestationsbaserat aktieprogram som infördes under 2008 men som inte medför någon utspädning eftersom prestationsvillkoren gällande bl a tillväxt i resultat per aktie ännu inte är uppfyllda.

Segment

Koncernen tillämpar IFRS 8 Rörelsesegment.

Ett rörelsesegment är en del av koncernen som bedriver verksamhet från vilken den kan generera intäkter och ådra sig kostnader och för vilken det finns fristående finansiell information tillgänglig. Ett rörelsesegments resultat följs vidare upp av företagets högste verkställande beslutsfattare för att utvärdera resultatet samt för att allokera resurser till rörelsesegmentet.

Intrum Justitias rörelsesegment är de geografiska regionerna Norra Europa (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige), Centrala Europa (Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) och Västra Europa (Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien). Under 2009 redovisades sju geografiska regioner som sammanslagits till tre regioner 2010. Jämförelsesiffrorna för 2009 pre-

Not 1 – forts.

senteras enligt den nya indelningen. Centrala och gemensamma kostnader fördelas på de geografiska regionerna i proportion till deras köpkraftsjusterade omsättning. Indelningen i geografiska regioner används även för intern uppföljning i koncernen.

Moderbolagets redovisningsprinciper

Moderbolaget har upprättat årsredovisningen enligt Årsredovisningslagen (1995:1554) och redovisningsrekommendationen RFR 2 Redovisning för juridiska personer från Rådet för finansiell rapportering. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationen anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS.

Skillnader mellan koncernens

och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.

Dotterföretag, intresseföretag och joint ventures

Andelar i dotterföretag, intresseföretag och joint ventures redovisas i moderbolaget till anskaffningsvärde inklusive transaktionsutgifter. Som intäkt redovisas erhållna utdelningar och återbetalning av aktieägartillskott.

Koncernbidrag och

aktieägartillskott för juridiska personer

Företaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet UFR 2 från Rådet för finansiell rapportering.

Koncernbidrag redovisas enligt ekonomisk innebörd, d v s koncernbidrag som lämnats eller erhållits med syfte att minimera koncernens totala skatt redovisas direkt mot balanserade vinstmedel efter avdrag för den aktuella skatteeffekten. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras.

I enlighet med IFRS 2 redovisar moderbolaget kostnaden för personaloptioner och prestationsaktier utställda till förmån för anställda i dotterföretag som aktieägartillskott till respektive dotterföretag periodiserat över intjänandeperioden.

Övrigt

Moderbolaget har inga leasingavtal som klassificeras som finansiell leasing vare sig i moderbolagets egen redovisning eller i koncernredovisningen.

Värdering till verkligt värde av finansiella instrument sker i moderbolaget endast om det är tillåtet enligt Årsredovisningslagen.

Finansiella garantiavtal till förmån för dotterföretag redovisas endast som avsättning i moderbolagets balansräkning om betalning sannolikt kommer att erfordras.

Not 2

RÖRELSESEG MENT
KONCERNEN	2010	2009
MSEK
Nettoomsättning från externa kunder per geografisk region
Norra Europa	1 445,1	1 435,5
Centrala Europa	924,3	1 032,4
Västra Europa	1 396,6	1 659,9
Summa	3 766,0	4 127,8
Nettoomsättning från externa kunder per land
Sverige	585,4	545,2
Finland	591,7	639,3
Schweiz	376,2	499,1
Nederländerna	484,4	471,9
Frankrike	429,7	460,3
Övriga länder	1 298,6	1 512,0
Summa	3 766,0	4 127,8
Koncernintern nettoomsättning per geografisk region
Norra Europa	93,2	90,7
Centrala Europa	173,4	182,3
Västra Europa	98,2	115,6
Eliminering	–364,8	–388,6
Summa	0,0	0,0

Rörelseresultat per geografisk region
Norra Europa	332,6	357,5
Centrala Europa	196,3	200,6
Västra Europa	202,6	109,8
Centrala kostnader	–0,9	0,3
Summa rörelseresultat	730,6	668,2
Finansnetto	–91,3	–79,8
Resultat före skatt	639,3	588,4
Rörelsemarginal, procent
Norra Europa	23,0	24,9
Centrala Europa	21,2	19,4
Västra Europa	14,5	6,6
Koncernen totalt	19,4	16,2
Tillgångar
Norra Europa	2 643,6	2 099,8
Centrala Europa	1 670,0	1 874,9
Västra Europa	2 449,7	2 865,6

Koncerngemensamt/elimineringar 351,7 –41,4 Summa 7 115,0 6 798,9

KONCERNEN	2010	2009
Materiella och immateriella anläggningstillgångar per land
Sverige	602,7	447,0
Finland	545,4	211,9
Schweiz	229,3	275,1
Nederländerna	128,1	142,1
Frankrike	173,1	205,2
Övriga länder	1 045,9	1 074,1
Summa	2 724,5	2 355,4

Skulder och avsättningar
Norra Europa	1 371,4	807,4
Centrala Europa	545,2	727,3
Västra Europa	1 082,0	1 338,5
Koncerngemensamt/elimineringar	1 539,8	1 376,8
Summa	4 538,4	4 250,0

Investeringar i materiella och immateriella anläggningstillgångar
Norra Europa	64,2	82,9
Centrala Europa	20,9	69,5
Västra Europa	39,8	33,5
Koncerngemensamt/elimineringar	13,3	39,9
Summa	138,2	225,8

Avskrivningar
Norra Europa	–21,0	–21,5
Centrala Europa	–22,5	–30,8
Västra Europa	–43,4	–53,8
Koncerngemensamt/elimineringar	–84,5	–58,8
Summa	–171,4	–164,9

Justeringar för andra ej kassaflödespåverkande poster
Norra Europa	–3,2	0,6
Centrala Europa	1,7	–14,0
Västra Europa	–14,1	53,0
Koncerngemensamt/elimineringar	1,3	–1,6
Summa	–14,3	38,0

Resultatandelar i intresseföretag
Västra Europa	3,4	–
Koncerngemensamt/elimineringar	–1,7	0,3
Summa	1,7	0,3

Nettoomsättning per verksamhetsområde

Summa	3 766,0	4 127,8
Eliminering av interntransaktioner	–368,8	–344,6
Köp av fordringar	860,5	924,1
Kredithantering	3 274,3	3 548,3

Rörelseresultat per verksamhetsområde	2010	2009
Kredithantering	471,9	398,3
Köp av fordringar	382,6	361,9
Nedskrivning av goodwill	–	–16,0
Resultatandelar i intresseföretag	–0,9	0,3
Centrala kostnader	–123,0	–76,3

Summa	730,6	668,2
Rörelsemarginal, procent
Kredithantering	14,4	11,2
Köp av fordringar	44,5	39,2

Ingen enskild kund motsvarar mer än två procent av koncernens sammanlagda omsättning.

Indelningen i geografiska regioner vad avser omsättning och resultat sker utifrån var kunderna är lokaliserade.

De geografiska regionerna är Norra Europa (Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Sverige), Centrala Europa (Schweiz, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike) och Västra Europa (Belgien, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien).

Centrala och gemensamma kostnader fördelas på de geografiska regionerna i proportion till deras köpkraftsjusterade omsättning. Indelningen i geografiska regioner används även för intern uppföljning i koncernen.

Koncernintern försäljning mellan regionerna sker till marknadspris.

Interntransaktioner mellan verksamhetsområdena Finansiella tjänster och Kredithantering avser ersättning till marknadspris för det arbete som utförs inom Kredithantering med hantering och inkassering på koncernens köpta fordringar. Ersättningen erläggs i form av en provision som redovisas som kostnad inom Köp av fordringar, men som elimineras i koncernresultaträkningen.

Not 3

INTÄKTERNAS FÖRDELNING

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Inkassoavgifter, provisioner och gäldenärsarvoden	2 439,8	2 728,8	–	–
Abonnemangsintäkter	91,7	99,6	–	–
Inkasserade belopp på köpta fordringar	1 614,9	1 699,4	–	–
Amortering köpta fordringar	–803,3	–780,8	–	–
Omvärdering köpta fordringar	3,2	–35,7	–	–
Provisionsintäkter från kontokortsgarantier	45,7	41,2	–	–
Intäkter från koncernföretag	–	–	61,9	57,7
Övriga intäkter	374,0	375,3	–	–
Summa	3 766,0	4 127,8	61,9	57,7

Intäkterna från köpta fordringar utgörs av inkasserade belopp minskade med amorteringen, dvs periodens minskning av portföljens redovisade värde. Se även not 16.

Jämfört med 2009 har en korrigering gjorts från och med 2010 gällande en bruttoredovisning av återbetalda utlägg i Nederländerna. Korrigeringen har ingen effekt på resultatet. Hade den tillämpats under 2009 så hade redovisade intäkter varit 64,4 MSEK lägre.

AVSKRIVNINGAR

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Aktiverade kostnader för IT–utveckling	–104,6	–84,7	–0,2	–0,3
Kundrelationer	–14,5	–21,8	–	–
Andra immateriella anläggningstillgångar	–11,0	–9,8	–	–
Datorutrustning	–25,3	–29,7	–0,1	0,0
Andra materiella anläggningstillgångar	–16,0	–18,9	0,0	–0,1
Summa	–171,4	–164,9	–0,3	–0,4

Avskrivningarna har belastat respektive funktion som rörelsekostnader enligt följande:

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kostnad sålda tjänster	–152,8	–147,8	–	–
Försäljnings- och marknads föringskostnader	–4,9	–5,2	–	–
Administrationskostnader	–13,7	–11,9	–0,3	–0,4
Summa	–171,4	–164,9	–0,3	–0,4

Not 5

Not 6

Resultatandelar i intress eför etag

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Motus ehf (f d Intrum á Íslandi), Reykjavik (Island)	–1,7	0,3
IJCOF SAS, Lyon (Frankrike)	3,4	–
Summa	1,7	0,3

Finansiella intäkter

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ränteintäkter från koncernföretag	–	–	74,0	153,9
Övriga ränteintäkter	8,2	9,5	3,1	1,6
Aktieutdelning från koncernföretag	–	–	211,3	83,5
Mottagen utskiftning på övriga aktier	2,9	–	–	–
Resultat vid koncernintern aktietransaktion	–	–	–	1 150,8
Summa	11,1	9,5	288,4	1 389,8

Moderbolagets resultat vid koncernintern aktietransaktion under 2009 avser resultatet vid försäljning till koncernföretaget Fair Pay Please AB av aktierna i Intrum NV, Belgien. Försäljningen skedde till ett bedömt marknadsvärde.

Mottagen utskiftning på övriga aktier avser erhållen utbetalning i samband med likvidation av Netgiro International AB.

Ränteintäkter hänförliga till köpta avskrivna fordringar ingår i rörelseresultatet med 811,6 MSEK (918,6), definierade som skillnaden mellan årets inkasserade belopp och årets amortering. Amorteringen är den del av portföljernas anskaffningsvärde som vid en periodisering med effektivräntemetoden belöper sig på det aktuella året.

Not 7

Finansiella kostn ader

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Räntekostnader till koncernföretag	–	–	–16,9	–131,6
Räntekostnader	–70,7	–72,2	–68,6	–68,3
Kursdifferenser	–8,6	4,8	–0,7	5,3
Amortering av aktiverade låneuppläggningskostnader	–14,0	–1,7	–14,0	–1,7
Nedskrivning av aktier i dotterföretag	–	–	–462,1	–25,7
Övriga finansiella kostnader	–9,1	–20,2	–8,1	–2,1
Summa	–102,4	–89,3	–570,4	–224,1

Kursdifferenser avseende kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i rörelseresultatet. Dessa uppgår till obetydliga belopp.

Not 8

Skatt

Resultat före skatt respektive årets skattekostnad, från svenska respektive utländska verksamheter, fördelar sig enligt följande:

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Resultat före skatt
Sverige	18,8	–81,0
Övriga länder	620,5	669,4
Summa	639,3	588,4
Aktuell skattekostnad
Sverige	1,9	–18,8
Övriga länder	–163,3	–144,7
Uppskjuten skattekostnad
Sverige	–33,3	–47,8
Övriga länder	7,4	63,5
Summa skattekostnad	–187,3	–147,8

Årets skattekostnad inkluderar två större poster som är hänförliga till tidigare år. Den skattetvist i Finland som beskrivits i bolagets tidigare årsredovisningar, avgjordes under 2010 genom att Högsta förvaltningsdomstolen i Finland inte gav prövningstillstånd enligt bolagets överklagande. Därmed kvarstod den dom från lägre instans som var till bolagets nackdel. Tvisten gällde bland annat avdragsrätten för räntekostnader i ett holdingbolag efter en omstrukturering av koncernen i samband med ändrad lånefinansiering efter utköpet från Londonbörsen 1998. Som en följd av avgörandet har bolaget erlagt och kostnadsfört tillkommande skatt för 1999–2002 på 41,8 MSEK inklusive skattetillägg på 21,5 MSEK. Bolaget har överklagat skattetillägget.

Under året har koncernens svenska dotterföretag fått tillbaka 14,0 MSEK i skatt som kostnadsfördes under 2009. Bakgrund till transaktionen är de koncernbidrag som under 2006 och 2007 lämnades till koncernens italienska bolag med stöd av ett förhandsbesked baserat på EG-domstolens Marks & Spencer-mål. Enligt Regeringsrättens beslut 2009 var överföringen till Italien inte avdragsgill, men skatteverket har under 2010 på bolagets begäran gjort en omprövning av taxeringen varmed beloppet omklassificerats till koncernbidrag till moderbolaget, där det delvis kan kvittas mot underskottsavdrag för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats.

Intrum Justitia AB har säte i Sverige, där den nominella bolagsskattesatsen är 26,3 procent. Koncernen har verksamhet i 22 länder i Europa, med varierande skattesatser. Följande avstämning förklarar avvikelsen mellan koncernens faktiska skattekostnad och förväntad skattekostnad givet en bolagsskattesats på 26,3 procent:

			KONCERNEN
		2010		2009
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat före skatt Inkomstskatt beräknad med	639,3		588,4
normal skattesats i Sverige, 26,3 procent	–168,1	26,3	–154,8	26,3
Effekt av andra skattesatser i andra länder	62,1	–9,7	70,1	–11,9
Skatteeffekt av skattefria intäkter och ej avdragsgilla kostnader	–10,5	1,6	–28,1	4,8
Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag	–56,1	8,8	–99,3	16,9
Utnyttjande av tidigare ej redo visade skattefordringar avseende förlustavdrag	5,9	–0,9	2,6	–0,4
Justeringar tidigare år och övrigt	–20,6	3,2	61,7	–10,6
Summa skatt på årets resultat	–187,3	29,3	–147,8	25,1

Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag avser den positiva skatteeffekt under året som uppkommer genom utnyttjande av förlustavdrag som tidigare aldrig redovisats som uppskjuten skattefordran, och den negativa skatteeffekt under året som beror på förluster i länder där någon uppskjuten skattefordran inte redovisas eftersom det inte är tillräckligt sannolikt att tillräckliga skattepliktiga överskott kommer att uppstå under överskådlig tid. Justeringar tidigare år och övrigt inkluderar bland annat de två ovannämnda engångsposterna.

Motsvarande avstämning för moderbolaget:

	MODERBOLAGET
		2010		2009
Avstämning	MSEK	%	MSEK	%
Resultat efter finansiella poster Inkomstskatt beräknad med	–339,8		1 116,7
normal skattesats i Sverige, 26,3 procent	89,4	26,3	–293,7	26,3
Skatteeffekt av skattefria intäkter och ej avdragsgilla kostnader	–66,0	–19,4	–294,6	26,4
Ej redovisade skattefordringar avseende förlustavdrag	–7,4	2,2	663,1	–59,4
Summa skatt på årets resultat	16,0	4,7	74,8	–6,7

Skattefria intäkter och ej avdragsgilla kostnader i moderbolaget utgörs till största del av aktieutdelningar och liknande överföringar från dotterföretag, resultat vid koncernintern försäljning av aktier samt nedskrivning av aktier i dotterföretag. Som en följd både av resultatposter och orealiserade kursdifferenser som redovisats i övrigt totalresultat har moderbolaget vid utgången av året ackumulerade underskottsavdrag på 1 100,0 MSEK (715,6). Någon uppskjuten skattefordran redovisas ej för dessa underskottsavdrag.

Vid skillnader mellan det skattemässiga värdet och det redovisade värdet på tillgångar och skulder redovisas en uppskjuten skattefordran eller skatteskuld. Temporära sådana skillnader uppstår framför allt för avsättningar för pensioner och anläggningstillgångar. Uppskjuten skattefordran inkluderar värdet av skattemässiga förlustavdrag i de fall då det bedöms sannolikt att de kommer att användas mot skattepliktiga överskott under överskådlig tid.

	KONCERNEN
		2010		2009
	Tillgång/ skuld	Intäkt/ kostnad	Tillgång/ skuld	Intäkt/ kostnad
Legala utlägg	14,2	–1,6	15,8	1,5
Köpta fordringar	–12,8	1,5	16,0	22,8
Immateriella tillgångar	–27,9	–0,1	–22,9	5,7
Förlustavdrag	39,1	–42,9	82,0	–15,7
Avsättningar för pensioner	4,8	–0,5	5,3	–0,4
Övrigt	–20,8	17,7	–14,0	1,8
Summa	–3,4	–25,9	82,2	15,7

Uppskjutna skattefordringar	75,9	–43,1	117,2	–12,3
Uppskjutna skatteskulder	–79,3	17,2	–35,0	28,0
Summa	–3,4	–25,9	82,2	15,7

De uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna beräknas förfalla till betalning om mer än ett år.

Koncernen har förlustavdrag som kan utnyttjas mot framtida vinster med totalt 2 289,2 MSEK (1 962,6). Därav ligger 129,5 MSEK (287,7) till grund för uppskjutna skattefordringar om 39,1 MSEK (82,0) som redovisas i balansräkningen eftersom förlustavdragen bedöms kunna utnyttjas mot skattepliktiga vinster under de närmaste åren. Uppskjuten skattefordran redovisas för bolag i Tyskland, Belgien, Danmark, Norge och Slovakien. Redovisningen baseras på en bedömning av möjligheterna att uppnå positiva skattepliktiga resultat igen under de närmaste åren.

Förlustavdrag för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisas avser bland andra länder Storbritannien med 326,7 MSEK (359,2).

Skatteposter som redovisats

i övrigt totalresultat

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Aktuell skatt hänförlig till erhållna koncernbidrag	–	–	–16,1	–143,3
Summa	0,0	0,0	–16,1	–143,3

Not 9

resultat per aktie

		KONCERNEN
	2010	2009
Årets resultat hänförligt till moderbolag ets aktieägare (MSEK)	452,0	440,5
Antal aktier vid årets början	79 744 651	79 342 171
Aktiekapitalökning genom utnyttjande av personaloptioner	–	402 480
Antal utestående aktier vid årets slut	79 744 651	79 342 171
Vägt genomsnittligt antal aktier under året före utspädning	79 744 651	79 658 944
Utspädningseffekt hänförlig till personaloptionsprogram	–	23 029
Vägt genomsnittligt antal aktier under året efter utspädning	79 744 651	79 681 973
Resultat per aktie före utspädning (SEK)	5,67	5,53
Resultat per aktie efter utspädning (SEK)	5,67	5,53

Koncernens Personaloptionsprogram 2003/2009 gav under 2009 upphov till nyemissioner genom att optionsinnehavare utnyttjade optioner. De sista optionerna utnyttjades i maj 2009 och programmet är därmed avslutat.

Utspädningseffekten har beräknats enligt reglerna i IAS 33 Resultat per aktie och utgörs av skillnaden mellan antalet tillkommande aktier som omfattas av optionsprogrammet och det antal aktier till marknadsvärde som motsvaras teckningslikviden.

Koncernen har även haft ett prestationsbaserat aktieprogram som införts under 2008, där upp till 136 710 aktier skulle ha kunnat köpas av anställda i koncernen under perioderna 15 maj 2010–15 maj 2012 respektive 15 maj 2011–15 maj 2013. Aktierna hade kunnat köpas av de anställda förutsatt att vissa prestationsvillkor var uppfyllda, gällande bl a tillväxt i resultat per aktie. Prestationsvillkoren uppfylldes inte för någon del av programmet och rättigheterna förfaller utan värde. De gav inte upphov till någon utspädning för 2009 eller 2010.

Immateriella anläggningsti llgångar

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Aktiverade kostnader för IT–utveckling
Ingående anskaffningsvärden	882,0	779,8	4,8	4,4
Årets aktiverade utgifter	110,2	166,7	0,6	0,4
Utrangeringar	–9,1	–31,0	–	–
Omklassificering	1,4	–	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	25,0	–	–	–
Kursdifferenser	–78,6	–33,5	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	930,9	882,0	5,4	4,8
Ingående ackumulerade avskrivningar	–429,1	–383,2	–4,3	–4,0
Utrangeringar	7,9	29,9	–	–
Omklassificering	–0,3	–	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–5,3	–	–	–
Årets avskrivningar	–104,6	–84,7	–0,2	–0,3
Kursdifferenser	40,6	8,9	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–490,8	–429,1	–4,5	–4,3

Ingående nedskrivningar	–125,6	–133,4	–	–
Kursdifferenser Utgående ackumulerade nedskrivningar	– –125,6	7,8 –125,6	– 0,0	– 0,0
Redovisade värden	314,5	327,3	0,9	0,5
Kundrelationer
Ingående anskaffningsvärden	129,6	138,8	–	–
Årets aktiverade utgifter vid förvärv av rörelse	101,4	–	–	–
Kursdifferenser	–16,7	–9,2	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	214,3	129,6	0,0	0,0
Ingående ackumulerade avskrivningar	–51,3	–33,1	–	–
Årets avskrivningar	–14,5	–21,8	–	–
Kursdifferenser	7,5	3,6	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–58,3	–51,3	0,0	0,0
Redovisade värden	156,0	78,3	0,0	0,0
Andra immateriella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden	42,9	32,8	–	–
Årets aktiverade utgifter	1,4	15,1	–	–
Kursdifferenser	–5,9	–5,0	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	38,4	42,9	0,0	0,0
Ingående ackumulerade avskrivningar	–12,7	–6,1	–	–
Årets avskrivningar	–11,0	–9,8	–	–
Kursdifferenser	2,8	3,2	–	–
Utgående ackumulerade

avskrivningar –20,9 –12,7 0,0 0,0

Redovisade värden 17,5 30,2 0,0 0,0

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Goodwill
Ingående anskaffningsvärden	1 825,3	1 956,6	–	–
Årets förvärv	468,2	–	–	–
Årets försäljning	–	–76,6	–	–
Kursdifferenser	–141,0	–54,7	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	2 152,5	1 825,3	–	–
Ingående nedskrivningar	–	–60,7	–	–
Årets försäljning	–	60,7	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–	–	0,0	0,0
Redovisade värden	2 152,5	1 825,3	0,0	0,0

Aktiverade kostnader för IT-utveckling är huvudsakligen utvecklade internt med egen personal och/eller inhyrda konsulter. Kundrelationer och goodwill är förvärvade i samband med förvärv av rörelse. Andra immateriella anläggningstillgångar är huvudsakligen externt förvärvade.

Betalningar under året avseende investeringar i immateriella anläggningstillgångar uppgick för koncernen till 119,0 MSEK (192,0).

Nedskrivningsprövningar för kassa-

genererande enheter innehållande goodwill Från och med 2010 betraktas följande grupper av länder som kassagenereran-

de enheter i den betydelse som avses i IAS 36 Nedskrivningar. Tidigare år har varje land betraktats som en kassagenererande enhet i samband med nedskrivningsprövning, men verksamheterna i varje grupp av länder anses numera vara så integrerad att de utgör samlade kassagenererande enheter. Redovisat värde av goodwill fördelar sig på respektive grupp av länder enligt följande:

MSEK	2010	2009
Sverige, Norge, Danmark, Finland och Baltikum	1059,8	620,6
Nederländerna, Belgien, Storbritannien och Irland	518,2	584,3
Tyskland, Schweiz och Österrike	292,1	296,2
Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien	63,4	72,7
Spanien och Portugal	22,2	25,5
Frankrike	137,7	158,1
Italien	59,1	67,9
Summa	2 152,5	1 825,3

Nedskrivningsprövning avseende goodwill för respektive kassagenererande enhet har skett inför årsbokslutet. Återvinningsvärdet har fastställts genom en beräkning av nyttjandevärdet för respektive tillgång. För varje kassagenererande enhet har företagsledningen sammanställt en prognos över årliga framtida kassaflöden, baserat på historiska erfarenheter och bolagets egna planer och bedömningar om framtiden. Beräkningen bygger på en detaljerad prognos för åren 2011–2013 och därefter en årlig ökning om tre procent. Kassaflödena har diskonterats till ett nuvärde med tillämpning av koncernens vägda genomsnittliga kapitalkostnad, vilken beräknats uppgå till 7,87 procent (7,93) per år före skatt. Återvinningsvärdet har för respektive kassagenererande enhet jämförts med det koncernmässiga redovisade värdet netto av enhetens tillgångar och skulder. Nedskrivningsprövningen ger vid handen att inget nedskrivningsbehov föreligger.

materiella anläggningsti llgångar

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Datorutrustning
Ingående anskaffningsvärden	203,3	228,2	1,0	1,0
Årets investeringar	13,0	23,0	0,1	–
Försäljningar och utrangeringar	–6,4	–33,6	–	–
Omklassificering	0,9	4,1	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	38,8	–	–	–
Avyttrat via rörelseförsäljning	–	–8,5	–	–
Kursdifferenser	–19,5	–9,9	–	–
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	230,1	203,3	1,1	1,0
Ingående ackumulerade avskrivningar	–160,6	–176,8	–0,9	–0,9
Försäljningar och utrangeringar	5,7	33,1	–	–
Omklassificering	–0,9	–1,4	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	–26,0	–	–	–
Avyttrat via rörelseförsäljning	–	7,1	–	–
Årets avskrivningar	–25,3	–29,7	–0,1	–
Kursdifferenser	14,6	7,1	–	–
Utgående ackumulerade avskrivningar	–192,5	–160,6	–1,0	–0,9
Redovisade värden	37,6	42,7	0,1	0,1
Andra materiella anläggningstillgångar
Ingående anskaffningsvärden	224,3	240,9	1,7	1,7
Årets investeringar	13,5	21,0	0,2	–
Försäljningar och utrangeringar	–11,9	–23,2	–	–
Omklassificering	2,3	–0,7	–	–
Förvärvat via rörelseförvärv	10,2	–	–	–

Avyttrat via rörelseförsäljning 0,0 –3,6 – – Kursdifferenser –18,6 –10,1 – – Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 219,8 224,3 1,9 1,7 Ingående ackumulerade avskrivningar –172,7 –186,2 –1,6 –1,5 Försäljningar och utrangeringar 10,5 21,6 – – Omklassificering –1,6 0,0 – – Förvärvat via rörelseförvärv –6,9 – – – Avyttrat via rörelseförsäljning – 3,0 – – Årets avskrivningar –16,0 –18,9 – –0,1 Kursdifferenser 13,2 7,8 – –

Betalningar under året avseende investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick för koncernen till 26,5 (43,9) MSEK.

avskrivningar –173,5 –172,7 –1,6 –1,6

Redovisade värden 46,3 51,6 0,3 0,1

Utgående ackumulerade

Not 12

Koncernför etag

MSEK	2010	2009
Intrum Justitia A/S, Danmark	188,4	188,4
Intrum Justitia AS, Estland	0,7	0,7
Intrum Justitia Oy, Finland	1 649,0	1 649,0
Intrum Justitia SAS, Frankrike	345,0	345,0
Intrum Justitia SpA, Italien	50,1	50,1
Intrum Justitia Sia, Lettland	0,0	0,0
UAB Intrum Justitia, Litauen	0,0	0,0
Intrum Justitia BV, Nederländerna	376,6	376,6
Fair Pay Please AS, Norge	263,9	263,9
Intrum Justitia Portugal Unipessoal Lda, Portugal	70,7	70,7
Intrum Justitia AG, Schweiz	942,3	942,3
Intrum Justitia Ibérica S.A.U, Spanien	197,9	197,9
Collector Services Ltd, Storbritannien	0,0	456,2
Intrum Justitia Sverige AB, Sverige	1 649,0	1 649,0
Intrum Justitia International AB, Sverige	600,9	600,9
Intrum Justitia Holding GmbH, Tyskland	376,9	376,9
Intrum Justitia Inkasso GmbH, Österrike	37,2	37,2
Summa redovisat värde	6 748,6	7 204,7
MSEK	2010	2009
Ingående balans	7 204,7	12 135,2
Lämnade kapitaltillskott	6,0	0,8
Nedskrivning andelar i dotterföretag	–462,1	–25,7
Koncernintern försäljning av aktier i dotterföretag	–	–4 905,6
Utgående balans	6 748,6	7 204,7

Koncernens moderbolag är Intrum Justitia AB (publ) med organisationsnummer 556607–7581 och säte i Stockholm. Dotterföretag i koncernen framgår nedan.

Aktier ägda av moderbolaget	Org nr	Säte	Kapital andel
DANMARK
Intrum Justitia A/S	DK 10613779	Köpenhamn	100%
ESTLAND
Intrum Justitia AS	10036074	Tallinn	100%
FINLAND
Intrum Justitia Oy	FI14702468	Helsingfors	100%
Intrum Justitia Finland Oy	FI06165666	Helsingfors	100%
FRANKRIKE
Intrum Justitia SAS	B322 760 497	Lyon	100%
Socogestion SAS	B414 613 539	Lyon	100%
ITALIEN
Intrum Justitia SpA	03776980488	Milano	100%
LETTLAND
Intrum Justitia SIA	40003574557	Riga	100%
Intrum Justitia SDC SIA	40103314641	Riga	100%
LITAUEN
UAB Intrum Justitia	124235171	Vilnius	100%
NEDERLÄNDERNA
Intrum Justitia BV	33.273.472	Amsterdam	100%

Aktier ägda av moderbolaget	Org nr	Säte	Kapital andel
NORGE
Fair Pay Please AS	979 683 529	Oslo	100%
Intrum Justitia AS	848 579 122	Oslo	100%
Intrum Justitia 3PDC AS	892 007 802	Oslo	100%
Intrum Justitia Norge AS	950 104 368	Oslo	100%
PORTUGAL
Intrum Justitia Portugal Unipessoal Lda.	503 933 180	Lissabon	100%
SCHWEIZ
Intrum Justitia AG	CH–020.3.020.656–9	Zürich	100%
Inkasso Med AG	CH–020.3.913.313–8	Zürich	70%
Schimmelpfeng Auskunftei AG	CH–020.3.921.420–2	Zürich	100%
Intrum Justitia Finance Service AG	CH–020.3.912.665–1	Zürich	100%
SPANIEN
Intrum Justitia Ibérica S.A.U.	A28923712	Madrid	100%
Intrum International S.A.	A79927423	Madrid	100%
STORBRITANNIEN
Collector Services Ltd	3515447	Liverpool	100%
Intrum Justitia (Holdings) Ltd	1356148	Liverpool	100%
Intrum Justitia Ltd	1918920	Liverpool	100%
Outstanding Services (Credit Control) Ltd	1014132	Liverpool	100%
Credit Ancillary Services (Scot land) Ltd	SC70627	Glasgow	51%
Debt Investigations (UK) Ltd	4164669	Liverpool	100%
Intrum Justitia (Scotland) Ltd	SC320518	Glasgow	100%
SVERIGE
Intrum Justitia Sverige AB	556134–1248	Stockholm	100%
Intrum Justitia 3PDC AB	556442–5816	Uppsala	100%
Intrum Justitia International AB	556570–1181	Stockholm	100%
TYSKLAND
Intrum Justitia Holding GmbH	HRB 4709	Darmstadt	100%
Intrum Justitia GmbH	HRB 4622	Darmstadt	100%
Schimmelpfeng Forderungs management GmbH	HRB 8997	Darmstadt	100%
Intrum Data Systems (Deutschland) GmbH	HRB 5345	Darmstadt	100%
Schimmelpfeng Creditmanagement GmbH	HRB 85778	Darmstadt	100%
ÖSTERRIKE
Intrum Justitia GmbH	FN 48800s	Salzburg	100%
Schimmelpfeng Auskunftei GmbH	FN 105105t	Salzburg	100%

Dotterföretag till Intrum Justitia International AB	Org nr		Säte Kapitalandel
POLEN
Intrum Justitia Towarzystwo Funduszy Inwestycyjnych S.A	1080001076	Warszawa	100%
Intrum Justitia Debt Fund 1 Fundusz Inwestycyjny Zam kniety Niestandaryzowany Fundusz Sekurytyzacyjny			100%
SCHWEIZ
Intrum Justitia Debt Finance AG	CH–020.3.020.910–7	Zug	100%
Intrum Justitia Debt Finance Domestic AG	CH–170.3.026.065–5	Zug	100%
Intrum Justitia Licensing AG	CH–020.3.926.747–8	Zug	100%
SVERIGE
Fair Pay Management AB	556239–1655	Stockholm	100%
Nice Invest Nordic AB	556786–4854	Varberg	100%
Fair Pay Please AB	556259–8606	Stockholm	100%
Dotterföretag till Fair Pay Please AB	Org nr		Säte Kapitalandel
BELGIEN
Intrum N.V	BE 0426237301	Gent	100%
Outsourcing Partners N.V	BE 0466643442	Gent	100%
Solutius Belgium N.V	BE 0439189571	Bryssel	100%
Dotterföretag till Intrum Justitia BV	Org nr		Säte Kapitalandel
IRLAND
Intrum Justitia Ireland Ltd	175808	Dublin	100%
Default Investigation (Ireland) Limited	358355	Dublin	100%
NEDERLÄNDERNA
Intrum Justitia Nederland BV	27.134.582	Haag	100%
Intrum Justitia Central
Europe BV		33.241.142 Amsterdam	100%
Intrum Justitia Data Centre BV		27.306.188 Amsterdam	100%
POLEN
Intrum Justitia Debt Finance Poland Sp.zo.o	521–31–83–398	Warszawa	100%
Intrum Justitia Debt Surveillance Sp.zo.o	783–15–41–469	Warszawa	100%
UNGERN
Intrum Justitia Követeléskezeló Zrt.	01–10–044857	Budapest	100%
Dotterföretag till Intrum Justitia Central Europe BV	Org nr		Säte Kapitalandel
POLEN
Intrum Justitia Sp.zo.o.o	521–28–85–709	Warszawa	100%
Intrum Justitia Kancelaria Radcy Prawnego Macieja Czasaka SK	521–33–33–283	Warszawa	70%
SLOVAKIEN
Intrum Justitia Slovakia s. r. o.	35 831 154	Bratislava	100%
TJECKIEN
Intrum Justitia s.r.o.	25083236	Prag	100%
UNGERN
Intrum Justitia Hitel Ügyintézó Szolgáltatás Kft	01–09–268230	Budapest	100 %

Joint ventures

Intrum Justitia är delägare i företag vilka baserat på aktieägaravtal mellan delägarna är att betrakta som joint ventures som kan redovisas enligt klyvningsmetoden. Detta innebär att respektive rad i Intrum Justitias koncernresultat- och koncernbalansräkning inkluderar belopp motsvarande koncernens ägarandel av respektive rad i de samägda bolagens resultat- och balansräkningar. Samtliga dessa företag har som verksamhet att investera i portföljer med avskrivna fordringar. Inget av bolagen har några anställda.

De företag som redovisas enligt klyvningsmetoden är:

LDF 65 sarl

Bolaget har säte i Luxemburg, och organisationsnummer B 134749. Det finns 231 utestående aktier varav Intrum Justitia äger 35 procent. Övriga aktier ägs av DGAD International, ett bolag ägt av Crédit Agricole SA. Bolagets verksamhet startade under 2007 och omfattar ägande av avskrivna fordringar i Österrike.

Inca sarl

Bolaget har säte i Luxemburg, och organisationsnummer B 139513. Det finns 12 500 utestående aktier varav Intrum Justitia äger 35 procent. Övriga aktier ägs av DGAD International, ett bolag ägt av Crédit Agricole SA. Bolagets verksamhet startade under 2007 och omfattar finansiering av LDF 65 sarl.

EE–DF AG

Bolaget har säte i Zug, Schweiz, och organisationsnummer CH–170. 3.034.475–1. Det finns 10 000 utestående aktier varav Intrum Justitia äger 50 procent. Övriga aktier ägs av East Capital Explorer AB och East Capital Financials Fund AB. Bolagets verksamhet startade under 2010 och omfattar ägande av avskrivna fordringar i Ryssland.

RDF–I AG

Bolaget har säte i Zug, Schweiz, och organisationsnummer CH–170.3. 035.250–2. Det finns 10 000 utestående aktier varav EE–DF AG äger 100 procent. Avsikten är att 30 procent av aktierna i bolaget ska ägas av European Bank for Reconstruction and Development (EBRD). Bolagets verksamhet startar under 2011 och kommer att omfatta ägande av avskrivna fordringar i Ryssland.

Intrum Justitias sammanlagda andel av resultat- och balansräkningarna för de delägda bolagen, efter justering till koncernens redovisningsprinciper, uppgår till följande belopp.

Resultaträkning (MSEK)	2010	2009
Nettoomsättning	59,7	78,6
Rörelsens kostnader	–26,2	–35,3
Rörelseresultat	33,5	43,3
Finansnetto	–0,2	–16,9
Resultat efter finansiella poster	33,3	26,4
Aktuell och uppskjuten skatt	–1,4	–0,8
Årets nettoresultat	31,9	25,6
Balansräkning (MSEK)	2010	2009
Finansiella anläggningstillgångar	152,8	379,7
Omsättningstillgångar	9,8	9,0
Kassa och bank	18,3	22,3
Summa tillgångar	180,9	411,0
Eget kapital	167,8	238,0
Långfristiga skulder	0,0	166,0
Kortfristiga skulder	13,1	7,0
Summa eget kapital och skulder	180,9	411,0

Not 14

Intress eför etag

				KONCERNEN
MSEK	Org nr	Kapitalandel	2010	2009
Motus ehf (f d Intrum á Íslandi), Reykjavik (Island)	701195–3109	33,3%	8,1	11,1
IJCOF SAS, Lyon (Frankrike)	514528435	21,4%	12,2	–
Redovisat värde			20,3	11,1
Ingående balanser			11,1	23,2
Resultatandelar			1,7	0,3
Förvärvat			10,3	–
Valutakursdifferens			–2,8	–12,4
Utgående balans			20,3	11,1

Koncernens andel i intresseföretagen motsvarar en omsättning på 39,1 MSEK (25,6), ett nettoresultat på 1,7 MSEK (0,3), tillgångar på 28,0 MSEK (12,5) och skulder på 12,1 MSEK (5,6).

Not 15

Andra aktier och andelar

				KONCERNEN
MSEK	Org nr	Kapitalandel	2010	2009
NetGiro International AB, Stockholm (Sverige) (i likvidation)	556564–9190	4 %	0,0	0,0
Övriga aktier			0,9	0,2
Redovisat värde			0,9	0,2
Ingående balans			0,2	0,1
Förvärvat			0,7	–
Valutakursdifferens			0,0	0,1
Utgående balans			0,9	0,2

Övriga aktier avser huvudsakligen några små aktieposter av mindre värde. Det finns ingen väsentlig skillnad mellan verkligt värde och redovisat värde på dessa aktieinnehav.

Aktierna i NetGiro International AB är inte noterade och det är inte möjligt att på ett tillförlitligt sätt fastställa innehavets verkliga värde. Efter avyttring av de rörelsedrivande NetGiro-företagen till Digital River Inc som genomförts under 2007 har likvidation av NetGiro International AB inletts.

Not 16

Köp av fordrin gar

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Ingående anskaffningsvärden	5 801,7	5 206,6
Köp av fordringar	915,5	911,9
Förvärvat via rörelseförvärv	205,9	–
Kursdifferenser	–779,8	–316,8
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden	6 143,3	5 801,7
Ingående amorteringar	–3 489,8	–2 876,3
Årets amorteringar	–800,1	–816,5
Förvärvat via rörelseförvärv	–27,5	–
Kursdifferenser	547,5	203,0
Utgående ackumulerade amorteringar	–3 769,9	–3 489,8
Redovisade värden	2 373,4	2 311,9

		KONCERNEN
Årets amorteringar MSEK	2010	2009
Tids- och räntekomponent	–803,3	–780,8
Uppskrivning i samband med ändringar i förväntningar i prognoser om framtida kassaflöden	65,6	68,2
Nedskrivning i samband med ändringar i förväntningar i prognoser om framtida kassaflöden	–62,4	–103,9
Summa årets amorteringar	–800,1	–816,5

Betalningar under året avseende investeringar i köpta fordringar uppgick till 1 049,6 MSEK (870,6).

För en beskrivning av Intrum Justitias redovisningsprincip för köpta fordringar, se Not 1, sid 57.

Not 17

Andr a långfristi ga fordrin gar
		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Deposition hos lokalhyresvärd	1,8	5,3	–	–
Deposition hos kunder	0,3	0,3	–	–
Utlåning till juristbyråer	0,3	0,3	–	–
Långfristig mervärdes– skattefordran	41,0	59,9	–	–
Kapitalförsäkring	5,0	0,5	5,0	0,5
Summa	48,4	66,3	5,0	0,5

Ingående balanser	67,4	95,4	0,5	0,8
Omklassificerat från kortfristig fordran	–	–	–	–
Utlånat	0,1	75,3	–	–
Inbetalda kapitalförsäkrings– premier	4,5	0,0	4,5	–
Återbetalat	–15,1	–98,6	–	–0,3
Valutakursdifferens	–7,4	–4,7	–	–
Utgående balans	49,5	67,4	5,0	0,5

Ingående ackumulerade nedskrivningar	–1,1	–1,1	–	–
Utgående ackumulerade nedskrivningar	–1,1	–1,1	0,0	0,0
Redovisade värden	48,4	66,3	5,0	0,5

En långfristig mervärdesskattefordran uppkommer i Nederländerna vid köp av förfallna fordringar. Mervärdesskattedelen av fordran kan återvinnas från skattemyndigheten om den inte inkasseras från gäldenären och redovisas därför separat som fordran.

Not 18

Kundfordrin gar
		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ej förfallna fordringar	181,5	166,3	0,0	0,0
Kundfordringar förfallna < 30 dagar	38,3	49,6	–	–
Kundfordringar förfallna 31–60 dagar	22,2	25,4	–	–
Kundfordringar förfallna 61–90 dagar	9,7	16,0	–	–
Kundfordringar förfallna > 91 dagar	51,3	63,4	–	–
Summa kundfordringar	303,0	320,7	0,0	0,0

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ingående ackumulerad reserv för osäkra fordringar	–39,7	–39,3	0,0	0,0
Årets reserv för osäkra fordringar	–10,2	–16,3	–	–
Årets realiserade kundförluster	2,5	5,6	–	–
Årets upplösning av reserv för osäkra kundfordringar	8,0	8,5	–	–
Omräkningsdifferens	4,7	1,8	–	–
Utgående ackumulerad re serv för osäkra fordringar	–34,7	–39,7	0,0	0,0
Redovisade värden	268,3	281,0	0,0	0,0

Not 19

Övri ga fordrin gar
		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Utlägg för kunders räkning	285,8	503,4	–	–
Avgår: reserv för osäkerhet i utlägg för kunders räkning	–94,5	–141,4	–	–
Summa	191,3	362,0	–	–

Kapitalförsäkning för ledande befattningshavare	0,3	2,1	0,3	2,1
Övertagna momsfordringar på köpta fordringar	27,3	0,0	–	–
Att återvinna från kronofogdar i Nederländerna	51,9	0,0	–	–
Övrigt	54,3	40,2	4,5	3,0
Summa	133,8	42,3	4,8	5,1

Redovisade värden	325,1	404,3	4,8	5,1

En mervärdesskattefordran uppkommer i Nederländerna vid köp av förfallna fordringar. Mervärdesskattedelen av fordran kan återvinnas från skattemyndigheten om den inte inkasseras från gäldenären och redovisas därför separat som en fordran. Den del som förväntas återvinnas inom tolv månader redovisas som kortfristig.

Utlägg som erlagts till kronofogdar i Nederländerna på inkassoärenden kan i vissa fall återvinnas från kronofogdarna om inkassoåtgärderna misslyckas. När det konstaterats att Intrum Justitia har rätt att begära tillbaka beloppet från kronofogdarna flyttas beloppet från Utlägg för kunders räkning till posten Att återvinna från kronofogdar.

Not 20

Förutbetalda kostn ader och upplupna intäkter

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förutbetalda hyreskostnader	11,9	18,2	0,6	0,4
Förutbetalda försäkringspremier	8,0	6,8	1,5	1,6
Förskott avseende köpta fordringar	20,0	2,5	–	–
Upplupna intäkter	66,0	41,0	–	–
Derivattillgångar (valutaterminer)	8,2	7,5	8,2	7,5
Övrigt	24,6	37,7	0,5	0,6
Redovisade värden	138,7	113,7	10,8	10,1

Likvid a medel
		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Kassa och bank	428,1	434,9	88,3	151,7
Spärrade bankkonton	28,6	48,4	0,0	0,0
Kortfristiga placeringar	50,4	8,1	50,0	8,1
Summa	507,1	491,4	138,3	159,8

Som kortfristiga placeringar klassificeras investeringar med obetydlig risk för värdefluktuationer, vilka lätt kan omvandlas till kassamedel och har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. Kortfristiga placeringar vid utgången av respektive år utgjordes av s. k. over night-placeringar hos bank vilka var tillgängliga från första bankdagen efter årsskiftet.

Not 22

Eget kapital

Aktiekapital

Enligt bolagsordningen för Intrum Justitia AB (publ) ska bolagets aktiekapital uppgå till lägst 1 500 000 kr och högst 6 000 000 kr. Samtliga aktier är fullt betalda samt berättigar till lika röstvärde och lika andel i bolagets tillgångar och resultat. Inga aktier är reserverade för överlåtelse.

		2010		2009
Aktiekapitalets utveckling	Antal aktier	Aktiekapital (SEK)	Antal aktier	Aktiekapital (SEK)
Ingående balans	79 994 651	1 599 893,02		79 592 171 1 591 843,42
Nyemissioner vid utnyttjande av personaloptioner	–	–	402 480	8 049,60
Utgående balans	79 994 651	1 599 893,02		79 994 651 1 599 893,02
Eget innehav	–250 000	–5 000,00	–250 000	–5 000,00
Netto	79 744 651	1 594 893,02		79 744 651 1 594 893,02

Aktieåterköp

Av aktiekapitalet återköptes 250 000 aktier under 2008 av de nu totalt utestående 79 994 651 aktierna för 25,7 MSEK som en säkringsåtgärd mot framtida betalningskonsekvenser i samband med infriande av koncernens prestationsbaserade aktieprogram. Beloppet redovisas som en reduktion av balanserade vinstmedel.

Övrigt eget kapital i koncernen

Övrigt tillskjutet kapital

Avser eget kapital, utöver aktiekapital, som tillskjutits av aktieägarna eller uppkommit som en effekt av koncernens personaloptionsprogram. Här ingår överkurser som betalats vid nyemissioner.

Reserver

Avser uteslutande omräkningsreserven, vilken innefattar alla valutakursdifferenser som uppstått sedan 1 januari 2004 vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter samt långfristiga koncerninterna skulder och fordringar som utgör en utökning eller minskning av koncernens nettoinvestering i utlandsverksamheterna. Beloppet innefattar även valutakursdifferenser som uppstått sedan 1 januari 2009 på moderbolagets externa lån i utländsk valuta vilka är avsedda som en säkring mot koncernens omräkningsexponering hänförlig till nettotillgångar i utländska dotterföretag.

Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat

Avser intjänade vinstmedel i moderbolaget och dotterföretagen, joint ventures och intresseföretag. Tidigare avsättningar till reservfond, exklusive överförda överkursfonder, ingår i denna post. Beloppet minskas med lämnade aktieutdelningar och med återköp av egna aktier.

Efter balansdagen har styrelsen föreslagit en aktieutdelning om 4,10 kr per aktie (3,75) motsvarande ett totalt utdelat belopp om 327,0 MSEK (299,0).

Övrigt eget kapital i moderbolaget

Reservfond

Avser avsättningar till reservfond och överkursfond som gjorts före 2006. Reservfonden är bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning.

Överkursfond

När aktier emitteras till överkurs, dvs för aktierna betalas mer än deras kvotvärde, ska överskjutande belopp föras till överkursfonden. Avsättningar till överkursfond från och med 2006 är fritt eget kapital.

Fond för verkligt värde

Avser orealiserade kursvinster eller kursförluster på långfristiga monetära mellanhavanden med dotterföretag samt på externa lån i utländsk valuta vilka är avsedda om en säkring mot koncernens omräkningsexponering hänförlig till nettotillgångar i utländska dotterföretag. Fond för verkligt värde är fritt eget kapital.

Balanserat resultat

Avser balanserat resultat från föregående år minskat med lämnad aktieutdelning och med återköp av egna aktier. Balanserat resultat är fritt eget kapital.

Kapitalhantering

Företagets definition av kapital motsvarar eget kapital i koncernen inklusive minoritetens andel, vilket vid årsskiftet sammanlagt uppgick till 2 576,6 MSEK (2 548,9).

Det mått på företagets kapitalstruktur som används för styrning är skuldsättningsgraden, definierad som summan av räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar, dividerad med eget kapital inklusive minoritetens andel. Styrelsen har fastställt finansiella mål för koncernen där en restriktion är att skuldsättningsgraden långsiktigt inte ska överstiga 150 procent. Det finns även ett externt krav i form av villkoren för koncernens huvudsakliga lånefacilitet, som föreskriver att skuldsättningsgraden inte får överstiga 175 procent.

Skuldsättningsgraden uppgick vid årsskiftet till 85,1 procent (81,2).

Not 23

Pensioner

Intrum Justitias personal i de olika bolagen omfattas av olika pensionsförmåner. En del pensionsplaner är förmånsbestämda och helt finansierade genom förvaltningstillgångar som förvaltas av fondförvaltare.

Koncernen tillämpar IAS 19 Ersättningar till anställda, som bland annat innehåller enhetliga bestämmelser om aktuariell beräkning av avsättningar för pensioner enligt förmånsbestämda pensionsplaner. Förmånsbestämda pensionsplaner finns i koncernens bolag i Belgien, Frankrike, Italien, Norge och Tyskland. Personalen i dessa länder utgör sammanlagt 26 (25) procent av hela koncernens personal. Pensionsplanen i Norge är en fonderad förpliktelse som är försäkrad i det norska försäkringsbolaget Storebrand. Övriga pensionsplaner är ej fonderade.

Avsättningar för pensioner vid slutet av vart och ett av de senaste fem åren kan delas upp i följande komponenter:

	KONCERNEN
MSEK	2010	2009	2008	2007	2006
Nuvärdet av helt eller delvis fonderade förpliktelser	73,9	38,9	36,8	40,3	32,0
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–66,9	–39,5	–37,2	–34,0	–28,7
Överskott /underskott i planen	7,0	–0,6	–0,4	6,3	3,3
Nuvärdet av ofonderade förpliktelser	26,6	32,6	32,9	29,5	27,7
Nuvärdet av netto– förpliktelsen	33,6	32,0	32,5	35,8	31,0
Oredovisade aktuariella vinster/ förluster	–1,5	7,4	6,9	–0,8	3,3
Avsättningar för pensioner	32,1	39,4	39,4	35,0	34,3

Avstämning av verkligt värde på förvaltningstillgångar:

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Ingående balans	39,5	37,2
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	1,8	2,2
Aktuariella vinster och förluster	–2,2	–7,7
Inbetalda avgifter	3,0	3,3
Utbetalda pensioner, fonderade förpliktelser	–0,8	0,0
Förvaltningstillgångar i förvärvat bolag	28,9	–
Valutakursdifferenser	–3,3	4,5
Utgående balans	66,9	39,5

Förändringen i balansräkningsposten Avsättningar för pensioner kan beskrivas enligt följande:

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Ingående balans	39,4	39,4
Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	1,8	5,9
Inbetalda avgifter	–3,8	–4,9
Utbetalda pensioner	–0,9	–0,2
Pensionsavsättningar i förvärvat bolag	0,0	–
Valutakursdifferenser	–4,4	–0,8
Utgående balans	32,1	39,4

Koncernen redovisar aktuariella vinster och förluster i resultaträkningen enligt så kallad korridormetod. Pensionskostnad redovisad i resultaträkningen kan specificeras enligt följande:

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Kostnader för tjänstgöring innevarande period	1,9	4,3
Räntekostnad på förpliktelsen	2,7	2,8
Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar	–2,8	–2,2
Redovisade aktuariella vinster och förluster	0,0	1,0
Summa pensionskostnad redovisad i resultaträkningen	1,8	5,9

Vid beräkning av Avsättningar för pensioner har följande

KONCERNEN
2009
2,0–5,5%
2,0–4,3%
5,0–6,0%
1,3–3,0%
3,5–4,0%

Koncernen finansierar också ett antal avgiftsbestämda pensionsplaner. Koncernens kostnader för dessa uppgick till 79,2 MSEK (68,3).

För koncernens anställda i Norge finns åtaganden om ålderspension och familjepension som tryggas genom försäkringar i försäkringsbolaget Storebrand Livforsikring, s k OTP-pension. Fonderingen av pensionsåtagandet motsvarar en andel i Storebrands totala placeringstillgångar, som utgörs av obligationer (64 procent), aktier (16 procent), fastigheter (15 procent) och övrigt (5 procent). Under året har Intrum Justitia betalat 3,0 MSEK (3,7) till planen, och utbetalningar till pensionärer har uppgått till 0,8 MSEK (0,0). Under 2011 beräknas inbetalningarna till planen uppgå till 2,8 MSEK, och utbetalningar till pensionärer till 0,8 MSEK.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för koncernens anställda i Sverige tryggas genom försäkringar i Alecta AB, enligt den s k ITP-planen. Enligt uttalandet UFR 3 från från Rådet för finansiell rapportering är ITPplanen en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret har Alectas kunder inte haft tillgång till sådan information som gör det möjligt att redovisa denna plan som en förmånsbestämd plan. Det finns heller ingen avtalsmässig överenskommelse om hur över- och underskott i planen skall fördelas mellan plandeltagarna. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom försäkringar i Alecta redovisas därför av Intrum Justitia som en avgiftsbestämd plan. Vid utgången av året uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 146 procent (141). Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Pensionsavsättning i moderbolaget avser åtaganden enligt kapitalförsäkringar tecknade till förmån för nuvarande och tidigare ledande befattningshavare. Bolaget redovisar försäkringarna som tillgång.

Not 24

Övriga avsättningar

		KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Ingående balanser	39,7	20,8
Årets avsättningar	4,6	36,7
Årets upplösningar	–14,9	–15,6
Kursdifferenser	–3,0	–2,2
Utgående balanser	26,4	39,7
Därav långfristiga avsättningar	15,1	15,4
Därav kortfristiga avsättningar	11,3	24,3
Summa avsättningar	26,4	39,7
Därav hänförligt till Storbritannien	22,8	34,1
Därav hänförligt till Belgien	3,6	5,6
Summa avsättningar	26,4	39,7
Avsättningar för återställningskostnader avseende förhyrda lokaler	22,8	29,3
Avsättningar för uppsägning av personal och andra kostnader vid omstrukturering av verksamhet	3,6	10,4
Summa	26,4	39,7

Kortfristiga avsättningar förväntas regleras under 2011. Långfristiga avsättningar förväntas regleras senare.

Avsättningar relaterade till hyreskontrakt för förhyrda lokaler gäller det engelska bolagets tidigare lokaler i Stratford samt de nuvarande lokalerna i Liverpool. Avsättningar för uppsägning av personal och andra kostnader vid omstrukturering av verksamhet avser omstrukturering i det belgiska bolaget Solutius, som var beslutad före Intrum Justitias förvärv av bolaget under 2008, samt kostnader i samband med effektivisering av verksamheten i Storbritannien.

Not 25

Sku lder till kreditinstitut

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Långfristiga lån
Banklån	2 588,6	0,1	2 588,6	0,0
Kortfristiga skulder
Checkräkningskredit	0,4	169,7	0,0	0,0
Banklån	0,0	2 349,7	0,0	2 349,7
Summa	2 589,0	2 519,5	2 588,6	2 349,7

Intrum Justitia AB undertecknade en treårig syndikerad lånefacilitet om sammanlagt 310 MEUR med Nordea Bank AB och Swedbank den 23 december 2009 för att ersätta den tidigare från 2005. Den nya lånefaciliteten trädde i kraft den 14 januari 2010. Låneramen om 310 MEUR kan utnyttjas för upplåning i ett antal olika valutor.

Per den 31 december 2010 hade låneramen utnyttjats till lån i svenska kronor om totalt 220,0 MSEK (100,0), schweizerfrancs om totalt 84,7 MCHF (0,0) och i euro om totalt 198,9 MEUR (218,0). Den outnyttjade delen av faciliteten uppgick till 168,7 MSEK (849,7). Lånen löper med rörlig ränta, som utgörs av interbankräntan i respektive valuta med ett marginaltillägg. För lånefaciliteten finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal. Alla sådana villkor var uppfyllda per den 31 december 2010. Vidare innehåller kreditavtalet villkor som kan inskränka, villkora eller förbjuda koncernen att ådra sig ytterligare skulder, göra förvärv, avyttra tillgångar, ådra sig kapital- eller finansiella leasingkostnader, ställa säkerhet, förändra koncernens rörelse eller besluta om fusion.

Per den 31 december 2010 hade Intrum Justitia genom förvärvet av Nice Invest Nordic AB även tillgång till en 364-dagars facilitet hos Nordea om totalt 65 MSEK. Låneramen hade per samma datum utnyttjats till lån i svenska kronor om totalt 0,0 MSEK (–).

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Förfallotidpunkter för långfristiga lån
Mellan 1 och 2 år	–	0,1	–	0,0
Mellan 2 och 3 år	2 588,6	–	2588,6	–
Mellan 3 och 4 år	–	–	–	–
Mellan 4 och 5 år	–	–	–	–
Summa	2 588,6	0,1	2 588,6	0,0

		KONCERNEN	MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Outnyttjade kreditlöften exklusive garantifacilitet
Löper ut inom ett år	65,0	849,7	65,0	849,7
Löper ut efter ett år	168,7	–	168,7	–
Summa	233,7	849,7	233,7	849,7

Not 26

Upplupna kostn ader och förutb etalda intäkter

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Upplupna sociala avgifter	35,4	33,8	4,0	1,9
Semesterlöneskuld	85,3	79,3	4,6	4,1
Upplupen bonuskostnad	68,8	57,5	8,0	1,3
Förutbetalda abonnemangsintäkter	36,7	49,7	–	–
Avsättningar för förluster vid betalkortsgarantier	15,4	14,0	–	–
Upplupna räntor	7,9	0,1	7,8	0,1
Övriga upplupna kostnader	253,1	224,0	10,2	6,6
Summa	502,6	458,4	34,6	14,0

Not 27

Ställda säkerheter, eventualtillgångar och eventualför pliktelser

		KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Ställda säkerheter
Depositioner	2,1	5,6	–	–
Spärrade bankkonton	28,6	48,4	–	–
Summa	30,7	54,0	–	–

Eventualtillgångar	Inga	Inga	Inga	Inga
Eventualförpliktelser
Betalkortsgarantier	1 371,2	1 270,9	–	–
Lyckandegarantier i inkassoverksamheten	0,1	2,8	–	–
Borgensåtaganden	7,1	–	–	–
Skattetvist Finland	–	51,6	–	–
Summa	1 378,4	1 325,3	–	–

Ställda säkerheter

Avser depositioner och spärrade bankmedel som kan tas i anspråk av kunder, leverantörer eller myndigheter om Intrum Justitia inte skulle fullgöra sina kontraktsenliga åtaganden.

Betalkortsgarantier

Som en del av tjänsteutbudet i Schweiz granskar Intrum Justitia betalkortsansökningar för kortutgivare och garanterar, mot betalning, utgivarna full ersättning av fordrans värde i händelse av utebliven betalning från kortinnehavaren. Det totala garantibeloppet uppgick vid årets slut till 1 371,2 MSEK (1 270,9), varav fordringar förfallna mer än 30 dagar uppgick till 5,5 MSEK (0,8). Intrum Justitias risk inom denna verksamhet hanteras genom strikta kreditgränser vid utfärdandet av nya betalkort samt genom analys av kortinnehavarens kreditstatus. Per årets slut har Intrum Justitia avsatt 15,4 MSEK (14,0) i balansräkningen för att täcka kostnader som kan komma att uppstå på grund av garantin.

Lyckandegarantier i inkassoverksamheten

I enstaka fall garanterar Intrum Justitia kunder att uppnå viss lyckandegrad inom inkassoverksamheten eller för andra tjänster. För dessa garantier redovisas upplupna kostnader motsvarande vad som anses vara den förväntade förlusten enligt beräkningar baserade på historisk erfarenhet och framtida förväntningar.

Skattetvist

Bolaget har varit involverat i en skattetvist i Finland efter taxeringsrevision under 2002–2003, som avgjordes under året genom att Högsta förvaltningsdomstolen i Finland inte gav prövningstillstånd enligt bolagets överklagande. Därmed kvarstår domen från lägre instans som var till bolagets nackdel. Tvisten gällde bland annat avdragsrätten för räntekostnader i ett holdingbolag efter en omstrukturering av koncernen i samband med ändrad lånefinansiering efter utköpet från Londonbörsen 1998. Som en följd av avgörandet har bolaget under 2010 erlagt tillkommande skatt för 1999–2002 på 41,8 MSEK inklusive skattetillägg på 21,5 MSEK. Bolaget har överklagat skattetillägget. För upplysningar om koncernens skattesituation i övrigt, se även Not 8.

Övrigt

Koncernen är även i övrigt inblandad i juridiska tvister, vilket är en naturlig del i verksamheten. Styrelsens bedömning är att utfallet av sådana tvister inte kommer att leda till någon väsentlig kostnad.

Not 28

Medelantal anst ällda

			KONCERNEN		VARAV MODERBOLAGET
		2010		2009		2010		2009
	män	kvinnor	män	kvinnor		män kvinnor män kvinnor
Belgien	35	73	39	56
Danmark	20	41	21	40
Estland	8	27	8	31
Finland	104	270	88	253
Frankrike	109	281	117	272
Irland	21	34	12	26
Italien	20	58	27	85
Lettland	15	14	6	10
Litauen	2	12	1	12
Nederländerna	189	141	204	146
Norge	27	35	33	37
Poland	111	129	98	127
Portugal	17	61	17	55
Schweiz	120	76	121	88
Slovakien	19	35	21	34
Spanien	62	202	82	240
Storbritannien	19	15	129	95
Sverige	147	229	122	238	13	12	12	13
Tjeckien	21	21	21	29
Tyskland	56	104	60	117
Ungern	26	57	30	81
Österrike	11	25	6	37
Summa	1 159	1 940	1 263	2 109	13	12	12	13
		3 099		3 372		25		25

Av de anställda i koncernen är 37 procent yngre än 30 år gamla, 32 procent är 30–39 år, 21 procent är 40–49 år gamla och 10 procent är 50 år eller äldre.

	KONCERNEN
	2010		2009
	män	kvinnor	män	kvinnor
Könsfördelning bland personer i ledande ställning
Styrelsen	5	2	5	2
Koncernens ledningsgrupp	8	–	10	1
Landchefer	13	4	15	3
Styrelseledamöter i dotterföretagen (procent)	97	3	73	27

Fyra av medlemmarna i koncernens ledningsgrupp är anställda i moderbolaget. Det finns ingen särskild ledningsgrupp för moderbolaget.

Not 29

SJUKFRÅNVARO

Sjukfrånvaro bland de anställda i koncernens svenska bolag, uttryckt i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

	2010	KONCERNEN 2009	MODERBOLAGET 2010	2009
Män	2,5	3,0	0,5	4,7
Kvinnor	4,9	5,8	8,8	7,4
Anställda som är 29 år eller yngre	6,3	7,5	*	*
Anställda som är 30–49 år	3,0	3,5	3,9	6,7
Anställda som är 50 år och äldre	4,6	6,2	*	*
Totalt	3,9	4,8	3,9	6,2
Därav långtidsfrånvaro (60 dagar eller mer)	32	31	75	82

*Redovisas ej eftersom antalet anställda i kategorin inte överstiger 10 personer.

Sjukfrånvaron i koncernen totalt, inklusive utländska dotterföretag, uppgick till 3,9 procent (4,8) av de anställdas sammanlagda arbetstid.

Not 30

Lön er och ersättnin gar
		KONCERNEN	MODERBOLAGET
	2010	2009	2010	2009
Löner och andra ersättningar till styrelse, verkställande direktörer och vice verkställande direktörer	53,7	84,6	9,6	7,9
Löner och ersättningar till övriga anställda
Norra Europa	410,0	401,3	–	–
Centrala Europa	225,8	243,3	–	–
Västra Europa	410,0	477,3	–	–
Huvudkontor och centrala verksamheter	53,7	52,6	33,3	24,4
Totalt löner och andra ersättningar i koncernen	1 153,2	1 259,1	42,9	32,3
Sociala kostnader	305,3	304,5	22,5	17,3
Varav pensionskostnader	81,0	74,2	9,2	7,4
Kostnader för personaloptions– program inklusive sociala avgifter	–2,6	–1,2	–2,6	–1,8
Summa	1 455,9	1 562,4	62,8	47,8

Löner och ersättningar i koncernen inkluderar även ersättningar i annan form än kontant betalning, det vill säga förmåner som till exempel fri eller subventionerad bil, bostad och måltider. Uppgifterna för moderbolaget avser dock endast kontanta ersättningar. Beträffande ersättningar till koncernens ledande befattningshavare, se Not 31.

Not 31

Anställningsvi llkor för ledande befattningshavare

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut, vilket även innefattar särskilt arvode för revisionsutskottsarbete. Bolaget ersätter också styrelsen för resekostnader förenade med uppdraget.

Årsstämman 2010 beslutade om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare enligt följande.

Enligt dessa principer ska Intrum Justitia erbjuda marknadsmässiga villkor som gör att koncernen kan rekrytera och behålla ledande befattningshavare med god kompetens och kapacitet att nå uppställda mål. Ersättningsstrukturerna ska så långt som möjligt vara förutsägbara, såväl avseende kostnaden för företaget, som förmånen för den anställde, och vara baserade på faktorer som befattning, kompetens, erfarenhet och prestation. Principerna för ersättningen ska kunna variera inom koncernen beroende på lokala förhållanden.

Förhållandet mellan fast och rörlig ersättning samt sambandet mellan prestation och ersättning

Ersättningen ska utgöras av fast lön och rörlig ersättning, varvid den sistnämnda ska utgå för att belöna tydligt målrelaterade prestationer i enkla och transparenta konstruktioner. Principen för bolagsledningens rörliga ersättning ska generellt innebära att den rörliga ersättningen inte överstiger den årliga fasta lönen. Bolagsledningens rörliga ersättning ska bero av i vilken utsträckning i förväg uppställda mål uppfyllts. Under 2010 startades ett långsiktigt incitamentsprogram där ledande befattningshavare och nyckelpersoner kan tjäna del av sin årslön i form av ytterligare kontant ersättning. Prestationen mäts under en treårsperiod och fortsatt anställning är ett krav för att få utdelning.

Icke-monetära förmåner, pension, uppsägning och avgångsvederlag

Bolagsledningens icke-monetära förmåner ska underlätta ledningsmedlemmarnas arbetsutförande och motsvara vad som kan anses rimligt i förhållande till praxis på marknaden. Bolagsledningens pensionsvillkor ska vara marknadsmässiga i förhållande till vad som generellt gäller för motsvarande befattningshavare på marknaden och ska baseras på avgiftsbestämda pensionslösningar. Uppsägningslön och avgångsvederlag för en medlem av bolagsledningen ska sammantaget inte överstiga 24 månadslöner.

Ersättningar och förmåner under året

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension.

Andra ledande befattningshavare har ändrats under året och avser i tabellen nedan Per Christofferson, Marcel van Es (tom sep -10), Thomas Feodoroff (tom juli -10), Thomas Hutter, Kari Kyllönen, Pascal Labrue, Bengt Lejdström, Bogusław Skuza (tom sep -10), Gijsbert Wassink och Rickard Westlund. Belopp som anges motsvarar den fulla ersättningen för helåret 2010, inklusive intjänad, men ännu ej utbetald, rörlig ersättning för 2010.

Pensionsförmåner och ersättningar i form av finansiella instrument mm samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare ingår som del av den totala ersättningen.

					Aktie
	Grundlön /	Rörlig	Övriga för	Pensions	relaterade	Övriga
SEK	arvode	ersättning	måner	kostnader	ersättningar	ersättningar	Summa
Styrelsen
Lars Lundquist, ordförande	830 000 (1)	–	–	–	–	–	830 000
Joakim Rubin	406 250 (1)	–	–	–	–	–	406 250
Matts Ekman	407 500 (1)	–	–	–	–	–	407 500
Lars Förberg	300 000 (1)	–	–	–	–	–	300 000
Helen Fasth Gillstedt	431 250 (1)	–	–	–	–	–	431 250
Charlotte Strömberg	340 000 (1)						340 000
Fredrik Trädgårdh	375 000 (1)						375 000
Ledande befattningshavare
Lars Wollung	3 990 735	1 203 300	108 730	1 883 000	–	–	7 185 765
Övriga ledande befattnings innehavare, 10 personer	22 668 554	7 920 296	1 296 125	2 937 772	–	–	34 822 748
Summa	29 749 289	9 123 596	1 404 855	4 820 772	–		45 098 513

1) Avser perioden 1 april 2010 – 31 mars 2011

Ersättningar till övriga ledande befattningshavare avser hela årets ersättning för personer som var ledande befattningshavare vid årets slut samt de personer som varit ledande befattningshavare under del av 2010.

Styrelsen

I enlighet med bolagsstämmans beslut uppgår styrelsens totala arvode för året, inklusive arvode för utskottsarbete, till 3 090 kSEK. Fördelning av styrelsearvode mellan ledamöterna beslutas av årsstämman enligt valberedningens förslag. Styrelsen har inga pensionsförmåner eller avtal om avgångsvederlag.

Verkställande direktören

Enligt det anställningsavtal som nu föreligger med Lars Wollung, koncernchef och verkställande direktör from 1 februari 2009, uppgår hans fasta årslön till 4 200 kSEK. Utöver fast lön har han möjlighet till en rörlig ersättning upp till 100 procent av årslönen, varav hälften inom ramen för det årliga ersättningsprogrammet och hälften inom ramen för det långsiktiga incitamentsprogrammet.

Utöver fast lön och rörlig lön har Lars Wollung förmånsbil i enlighet med koncernens bilpolicy. Bolaget erlägger pensionsförsäkringspremier om 35 procent av den fasta årslönen. Lars Wollungs avgångsvederlag uppgår till en årslön.

Andra ledande befattningsinnehavare

Alla ledande befattningsinnehavare har en fast årslön och en rörlig ersättning. Den rörliga ersättningen baseras på det egna ansvarsområdets utfall och koncernens rörelseresultat samt på uppsatta mål för individuell prestation.

Som nämnts ovan baseras bolagsledningens rörliga ersättning för närvarande på två incitamentsprogram med kort respektive lång löptid, s k Short Term- respektive Long Term Incentive Plan. Det förstnämnda programmet innebär en årlig bonusmöjlighet för ledande befattningshavare att kunna erhålla maximalt mellan 50 procent – 80 procent av en årslön i rörlig ersättning. Long Term Incentive Plan innebär att ledande befattningshavare kan erhålla maximalt 50 procent av en årslön i form av kontant ersättning. Båda rörliga ersättningarna beror på i vilken utsträckning i förväg uppställda mål uppfyllts. Målen är högt ställda för båda incitamentsprogrammen och har varit särskilt kvalificerade för programmet med den längre löptiden. Regioncheferna har i regel mål där 80 procent av den rörliga kortfristiga delen baseras på regionens rörelseresultat och 20 procent baseras på koncernens rörelseresultat.

Det långfristiga incitamentsprogrammet, Long Term Incentive program, startade under 2008. Programmet baseras på en genomsnittlig tillväxt för resultat per aktie (EPS) under tre på varandra följande kalenderår.

Uppsägningstiderna för befattningshavarna i koncernledningen varierar från två till tolv månader, såväl vid uppsägning från den anställdes sida som vid uppsägning från företagets sida.

Pensionsförmånerna varierar från individ till individ och från land till land. I några fall är de inkluderade i månadslönen. Huvuddelen av de ledande befattningshavarna har pensionsålder 65 år. Samtliga pensionsförmåner är avgiftsbestämda.

Incitamentsprogram

Angående aktierelaterade ersättningar, se vidare Not 32.

Process för beslutsfattande

Styrelsen har tillsatt ett ersättningsutskott vars uppgift är att behandla koncernens löne- och ersättningsfrågor, i första hand avseende verkställande direktören och koncernledningen. Ersättningskommittén består av tre styrelseledamöter, vilka under året varit Lars Lundquist (ordförande) och Matts Ekman samt Joakim Rubin from januari 2011. Till kommitténs sammanträden adjungeras den verkställande direktören och bolagets finansdirektör samt bolagets finansdirektör, dock inte när deras egna löner behandlas i utskottet.

Not 32

Aktierelaterade ersättningar till anst ällda

Koncernen har haft ett personaloptionsprogram 2003/2009 och ett prestationsbaserat aktieprogram som beslutades av årsstämman 2008.

Personaloptionsprogram 2003/2009

Vid ordinarie bolagsstämma 2003 antogs Personaloptionsprogram 2003/2009 avseende rätt att förvärva högst 2 525 000 aktier i Intrum Justitia AB (publ) till ett pris av 57 kronor per aktie under perioden 1 juli 2007–30 maj 2009. Tilldelning av personaloptionerna skedde i maj 2004. Totalt fick 20 anställda optioner avseende nyteckning av sammanlagt 2 450 000 aktier. Personaloptionerna utfärdades vederlagsfritt. Intrum Justitia svarade för erläggande av sociala kostnader.

För att säkerställa bolagets åtaganden utgavs sammanlagt 3 358 250 optionsrätter till nyteckning av aktier. Av detta antal avsåg 2 525 000 optioner som kunde utställas till personal och 833 250 optioner som kunde avyttras för att täcka likviditetseffekten av eventuella sociala kostnader. Som en följd av inlösen av aktier under 2005 ändrades optionernas lösenpris från 57,00 kr per aktie till 54,60 kr per aktie. Samtidigt ökade antalet aktier som optionerna avser med fyra procent.

Ursprungligen fördelades alltså optioner med möjlighet för anställda att teckna upp till 2 450 000 aktier. Antalet aktier ökade med fyra procent vid aktieinlösen under 2005, men begränsades till 80 procent som en följd av villkoren gällande högsta tillåten utnyttjandegrad baserat på tillväxt i resultat per aktie. Sammanlagt tecknades 2 038 400 nya aktier under perioden 1 juli 2007–30 maj 2009, varav de sista 402 480 st aktierna under 2009. Möjligheten att avyttra extra optioner för att täcka likviditetseffekten av sociala kostnader utnyttjades inte, vilket fick till effekt att den reservering för sociala kostnader som under optionernas intjäningsperiod redovisades direkt mot eget kapital återfördes.

Den redovisade kostnaden för programmet motsvarade under 2009 en kostnadsminskning på 0,3 MSEK. Resultateffekten beräknades enligt IFRS 2 Aktierelaterade ersättningar och med tillämpning av uttalandet UFR 7 från Rådet för finansiell rapportering.

Prestationsbaserat aktieprogram från 2008

Under 2008 infördes ett nytt prestationsbaserat aktieprogram i enlighet med årsstämmans beslut, som hade kunnat ge 43 anställda möjlighet att förvärva sammanlagt högst 144 473 aktier till ett lösenpris om 10,00 SEK per aktie, varav hälften vardera under perioderna 15 maj 2010–15 maj 2012 respektive 15 maj 2011–15 maj 2013. Detta prestationsbaserade aktieprogram omfattade inte verkställande direktören Lars Wollung.

Antalet aktier justerades uppåt med hänsyn till bland annat aktieutdelningar under 2009 och 2010. Dock förutsatte programmet en viss förutbestämd tillväxt i koncernens resultat per aktie, som inte uppnåddes, varför prestationsaktierna har förfallit utan värde.

Den redovisade kostnaden för programmet uppgår under 2010 en kostnadsminskning på 2,6 MSEK (jämfört med en kostnad på 0,7 MSEK under 2009), beräknat enligt IFRS 2 och UFR 7.

Det prestationsbaserade aktieprogrammet från 2008 gav inte upphov till någon utspädningseffekt eftersom prestationsvillkoren inte uppfylldes.

Not 33

Revisionsarvod en

Med uppdrag avseende extern revision avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning och annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag.

	KONCERNEN 2010	2009	MODERBOLAGET 2010	2009
Uppdrag avseende extern revision
KPMG	7,9	10,1	0,7	0,7
Övriga uppdrag
KPMG Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget	0,0	0,0	0,0	0,0
KPMG Skatterådgivning	1,7	2,9	0,6	1,9
KPMG Övriga uppdrag	1,7	1,2	0,3	0,0
Revision och andra uppdrag, andra revisorer	0,8	1,1	0,0	0,0
Summa	12,1	15,3	1,6	2,6

Not 34

Operation ell leasin g
	KONCERNEN 2010	2009	MODERBOLAGET 2010	2009
Åtaganden om hyresbetalningar avseende ej annullerbara hyreskontrakt
År 1	115,8	140,1	2,1	2,3
År 2–4	230,8	241,8	1,6	3,3
År 5 och senare	40,8	69,8	0,0	0,0
Summa	387,4	451,7	3,7	5,6

Leasingkostnader avseende operationell leasing uppgår för året till 130,0 MSEK (139,5), varav i moderbolaget 2,5 MSEK (2,7).

Operationell leasing avser huvudsakligen hyra av kontorslokaler för koncernens verksamhet i länderna. Inget enskilt hyresavtal är beloppsmässigt av väsentlig betydelse för koncernen.

Not 35

Finansi ell leasin g
		KONCERNEN
	2010	2009
Minimiavgifter och deras nuvärden
Inom ett år	1,6	0,7
Senare än ett år men inom fem år	2,7	0,6
Senare än fem år	0,1	0,1
Summa	4,4	1,4

Nuvärdet av framtida leasingbetalningar enligt finansiella leasingavtal redovisas i balansräkningen inkluderat i posten Övriga skulder.

Not 36

Invest eringsåtaganden

Åtaganden att förvärva anläggningstillgångar uppgick per årsskiftet till 0,1 MSEK (0,0).

Not 37

Finansiella instrum ent

Redovisat värde och verkligt värde för finansiella instrument Finansiella instrument redovisas i balansräkningen enligt följande.

2010 KONCERNEN MSEK	Värderade till verkligt värde via resultat räkningen, innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Köp av fordringar		2 373,4		2 373,4	2 373,4
Kundfordringar		268,3		268,3	268,3
Övriga fordringar	8,2	964,7		972,9	972,9
Likvida medel		507,1		507,1	507,1
Summa	8,2	4 113,5	0,0	4 121,7	4 121,7
Skulder till kreditinstitut			2 589,0	2 589,0	2 589,0
Leverantörsskulder			141,4	141,4	141,4
Övriga skulder	0,8		997,3	998,1	998,1
Summa	0,8	0,0	3 727,7	3 728,5	3 728,5

2009 KONCERNEN MSEK	Värderade till verkligt värde via resultat räkningen, innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Köp av fordringar		2 311,9		2 311,9	2 311,9
Kundfordringar		281,0		281,0	281,0
Övriga fordringar	7,5	1 077,4		1 084,9	1 084,9
Likvida medel		491,4		491,4	491,4
Summa	7,5	4 161,7	0,0	4 169,2	4 169,2
Skulder till kreditinstitut			2 519,5	2 519,5	2 519,5
Leverantörsskulder			143,0	143,0	143,0
Övriga skulder	1,3		897,2	898,5	898,5
Summa	1,3	0,0	3 559,7	3 561,0	3 561,0

2010 MODERBOLAGET MSEK	Värderade till verkligt värde via resultat räkningen, innehas för handel	Låne fordringar och kund fordringar	Övriga skulder	Summa redovisat värde	Verkligt värde
Fordringar på koncernföretag		2 570,9		2 570,9	2 570,9
Övriga fordringar	8,2	1,6		9,8	9,8
Likvida medel		138,3		138,3	138,3
Summa	8,2	2 710,8	0,0	2 719,0	2 719,0
Skulder till kreditinstitut			2 588,6	2 588,6	2 588,6
Leverantörsskulder			6,7	6,7	6,7
Skulder till koncern företag			1 659,5	1 659,5	1 659,5
Övriga skulder	0,8		5,8	6,6	6,6
Summa	0,8	0,0	4 260,6	4 261,4	4 261,4

2009
MODERBOLAGET
MSEK

Summa	1,3	0,0	4 059,3	4 060,6	4 060,6
Övriga skulder	1,3		2,4	3,7	3,7
Skulder till koncern företag			1 703,1	1 703,1	1 703,1
Leverantörsskulder			4,1	4,1	4,1
Skulder till kreditinstitut			2 349,7	2 349,7	2 349,7
Summa	7,5	2 367,0	0,0	2 374,5	2 374,5
Likvida medel		159,8		159,8	159,8
Övriga fordringar	7,5	0,1		7,6	7,6
Fordringar på koncern företag		2 207,1		2 207,1	2 207,1

De enda finansiella instrumenten som regelmässigt omvärderas till verkligt värde är derivatinstrument (valutaterminer). De värderas utifrån en värderingsteknik som bygger på observerbar marknadsdata och hänförs alltså till Nivå 2 enligt värderingshierarkin i IFRS 7.

Köp av fordringar

Köp av fordringar redovisas till upplupen anskaffningskostnad enligt en effektivräntemodell. Koncernen räknar om det redovisade värdet genom att beräkna nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden till fordringarnas ursprungliga effektiva ränta. Justeringarna redovisas i resultaträkningen. Enligt bolagets uppfattning har avkastningskraven på marknaden i form av effektivräntor på nya portföljer varit relativt konstant trots turbulensen på världens finansmarknader under de senaste åren. Värderingsmetoden innebär därför att det redovisade värdet enligt bolagets uppfattning är en god uppskattning på verkligt värde för fordransportföljerna.

Övriga fordringar

Övriga fordringar har korta löptider. Fordringar i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Likvida medel

Likvida medel utgörs i allt väsentligt av bankmedel. Likvida medel i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Skulder till kreditinstitut

Moderbolagets och koncernens låneskulder löper med marknadsmässig ränta, med korta räntebindningstider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder har korta löptider enligt nedanstående tabell. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
MSEK	2010	2009	2010	2009
Leverantörsskulder med förfallodag < 30 dagar	129,7	135,4	6,6	4,1
Leverantörsskulder med förfallodag 31–90 dagar	10,6	7,1	–	–
Leverantörsskulder med förfallodag > 91 dagar	1,1	0,5	0,1	0,0
Summa leverantörsskulder	141,4	143,0	6,7	4,1

Övriga skulder

Moderbolagets och koncernens övriga skulder har korta löptider. Skulder i utländsk valuta omräknas i redovisningen till balansdagens kurs. Därmed motsvarar redovisat värde det verkliga värdet.

Derivatinstrument

Moderbolaget och koncernen innehar valutaterminer i begränsad omfattning. Terminsavtalen har korta löptider, typiskt sett någon eller några månader. Alla utestående terminer omvärderas till verkligt värde i bokslutet, varvid justeringen redovisas i resultaträkningen.

Utestående valutaterminer per årets slut i moderbolaget och koncernen omfattade följande valutor:

Lokal valuta	Valutasäkrat belopp, köp	Valutasäkrat belopp, sälj
CHF	–	1 471 799
CZK	4 441 819	138 114 747
DKK	–	54 360 258
EUR	18 055 977	22 841 309
GBP	–	21 852 477
HUF	–	2 335 379 615
LTL	–	914 336
LVL	–	322 739
NOK	39 131 771	–
PLN	9 170	1 848 170
RUB	–	25 800 000

Valutaterminerna klassificeras som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen (innehas för handel). Det redovisade värdet per årsskiftet motsvarar det verkliga värdet, netto 7,4 MSEK (6,2). Under året har värdeförändringar på valutaterminer redovisats i resultaträkningen till ett belopp av 81,8 MSEK (65,6). Syftet med dessa valutaterminer har varit att minimera kursdifferenser i moderbolaget hänförliga till fordringar och skulder i utländsk valuta. Dessa kursdifferenser uppgår under året till –82,5 MSEK (–60,3). Nettoeffekten i resultaträkningen av kursdifferenser hänförliga till fordringar och skulder samt valutaterminer är –0,7 MSEK (5,3).

Not 38

Finansiella risker och finanspolicies

Principer för finansiering och finansiell riskhantering

De finansiella risker som uppstår i Intrum Justitias operativa verksamhet är begränsade. Ett starkt kassaflöde kombinerat med ett lågt behov av anläggningsoch rörelsekapital medför att det externa kapitalbehovet i verksamhetsområdet kredithantering är lågt.

Intrum Justitias finansiering och finansiella risker hanteras inom koncernen i enlighet med den treasury-policy som är beslutad av Intrum Justitias styrelse. Treasury-policyn innehåller regler för hur de finansiella aktiviteterna ska skötas, hur ansvarsfördelningen ser ut, hur finansiella risker ska mätas och identifieras, samt hur dessa risker ska begränsas.

Den interna och externa finansverksamheten är koncentrerad till koncernens finansfunktion (Group Treasury) i Stockholm och därmed uppnås stordriftsfördelar beträffande prissättning avseende finansiella transaktioner. Genom att finansfunktionen kan utnyttja tillfälliga över- och underskott i koncernens olika verksamhetsländer kan koncernens totala räntekostnad minimeras.

Marknadsrisk

Utgörs av risker relaterade till förändringar i valutakurser och räntenivåer.

Valutarisker

Valutarisk utgör risken för att valutakursförändringar negativt påverkar koncernens resultaträkning, balansräkning och/eller kassaflöden. De viktigaste valutorna för Intrum Justitia-koncernen, utöver svenska kronor (SEK), är Euro (EUR), schweiziska francs (CHF), brittiska pund (GBP) och norska kronor (NOK).

Följande valutakurser har använts vid omräkning av transaktioner i utländsk valuta i boksluten:

			Genomsnitt	Genomsnitt
Lokal valuta	31 dec 2010	31 dec 2009	2010	2009
EUR	8,99	10,32	9,54	10,62
CHF	7,21	6,94	6,91	7,03
GBP	10,54	11,44	11,13	11,93
NOK	1,15	1,24	1,19	1,22

Valutarisk kan indelas i transaktionsexponering och omräkningsexponering. Transaktionsexponering utgör nettot av operativa och finansiella in- och utflöden i valutor. Omräkningsexponering utgörs av effekter vid omräkning av utländska dotter- och intresseföretags finansiella rapporter till svenska kronor.

Transaktionsexponering

I varje land är alla intäkter och de flesta rörelsekostnader i den lokala valutan, varför valutafluktuationer endast har en begränsad effekt på företagets rörelseresultat i lokal valuta. De nationella verksamheterna har sällan fordringar eller skulder i främmande valuta. Intäkter och kostnader i nationell valuta säkras därmed på ett naturligt sätt, vilket begränsar transaktionsexponeringen. Den valutaexponering som finns i den operativa verksamheten är begränsad till den del som avser internationell inkassoverksamhet. Alla större valutaflöden som är kända kurssäkras löpande i koncernen och moderbolaget genom användande av valutaterminer. Däremot sker för närvarande ingen säkring av dotterföretagens förväntade flödesexponering.

Omräkningsexponering

Intrum Justitia bedriver verksamhet i 22 länder. Dotterföretagens resultat och finansiella ställning rapporteras i respektive lands valuta och omräknas därefter till svenska kronor för att inkluderas i koncernredovisningen. Följaktligen kommer fluktuationer i växelkursen för den svenska kronan att påverka koncernens intäkter och rörelseresultat, liksom eget kapital och andra poster i räkenskaperna.

Koncernens omsättning och resultat i SEK påverkas av valutakurssvängningar i och med att dotterbolagens resultat omräknas från lokal valuta till SEK. Koncernens omsättning fördelar sig per valuta enligt följande:

MSEK	2010	2009
SEK	585,4	545,6
EUR	2 298,7	2 620,7
CHF	484,4	499,1
GBP	57,3	130,3
NOK	96,4	95,6
Övriga valutor	243,8	236,5
Summa	3 766,0	4 127,8

Tio procentenheters förstärkning av den svenska kronan i genomsnitt under 2010 mot EUR skulle alltså ha påverkat omsättningen med –229,9 MSEK, mot CHF med –48,4 MSEK, mot GBP med –5,7 MSEK och mot NOK med –9,6 MSEK.

Eget kapital i koncernen, exklusive minoritetens andel, fördelar sig med nettotillgångar per valuta enligt följande:

MSEK	2010	2009
SEK	1 220,2	1 241,7
EUR	2 719,5	2 857,4
– avgår EUR säkrat genom valutalån	–1 343,4	–2 250,3
CHF	381,4	481,1
– avgår CHF säkrat genom valutalån	–791,9	–
GBP	45,3	59,1
NOK	241,0	156,8
Övriga valutor	104,3	2,9
Summa	2 576,4	2 548,7

Exponeringen i CHF var tillfälligt dubbelsäkrad över årsskiftet.

Tio procentenheters förstärkning av den svenska kronan per 31 december 2010 mot EUR skulle alltså ha påverkat eget kapital i koncernen med –137,6 MSEK, mot CHF med +41,0 MSEK, mot GBP med –4,5 MSEK och mot NOK med –24,1 MSEK.

Ränterisker

Intrum Justitia har ett starkt kassaflöde vilket ger koncernen möjlighet att välja mellan att amortera på lån eller investera i köpta fordringar. Koncernens lån har kort räntebindningstid, vanligen 3–6 månader.

En enprocentig ökning av marknadsräntorna skulle under året ha försämrat finansnettot med ca 21,3 MSEK. En femprocentig ökning skulle ha försämrat finansnettot med 106,5 MSEK.

Inga derivatinstrument har använts i moderbolaget eller något av dotterföretagen för att säkra ränterisker under 2009–2010.

Likviditetsrisk

Utgörs av risken för förlust eller högre än beräknade kostnader för att på kort och lång sikt säkerställa koncernens möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden mot utomstående.

Koncernens långsiktiga finansieringsrisk minimeras genom säkerställandet av långfristig finansiering i form av bekräftade lånefaciliteter. Det är koncernens målsättning att minst 35 procent av den totala volymen bekräftade lån ska ha en återstående löptid om minst tre år och att inte mer än 35 procent av den totala volymen ska ha en återstående löptid om mindre än 12 månader.

Koncernen har sedan januari 2010 ett syndikerat lån om 310 MEUR med löptid till mars 2013 där långivare är Nordea och Swedbank.

Under pågående löptid för faciliteten utnyttjas den genom att moderbolaget påkallar uttag av enskilda lånebelopp i olika valutor, med korta löptider, vanligen svenska kronor, euro eller schweiziska francs och vanligen med en löptid på tre eller sex månader. Lånen löper delvis i utländska valutor för att säkra koncernen mot omräkningsexponering avseende nettotillgångar i utlandet.

För koncernens lånefacilitet finns ett antal rörelseknutna och finansiella villkor, däribland gränsvärden på vissa finansiella nyckeltal såsom skuldsättningen dividerad med eget kapital respektive skuldsättningen dividerad med rörelseresultatet före avskrivningar. Koncernledningen bevakar dessa nyckeltal noggrant i syfte att kunna vidta åtgärder tidigt om det finns risk att utfallet skulle överskrida ett gränsvärde. Överskrids gränsvärdena så förfaller lånen till betalning.

Det är koncernens målsättning att likviditetsreserven, vilken består i kassa, bankmedel, kortfristiga likvida placeringar, samt outnyttjad del av bekräftade lånefaciliteter, ska uppgå till minst tio procent av koncernens årsomsättning.

Kreditrisker

Likvida medel

Koncernens likvida medel består huvudsakligen av banktillgodohavanden och andra kortfristiga finansiella tillgångar med en återstående löptid kortare än tre månader. Koncernen har placerat sina likvida medel hos etablerade finansinstitut där risken för förluster bedöms som liten.

Kundfordringar

Koncernens kundfordringar är hänförliga till kunder och betalningsskyldiga som verkar inom olika branscher, och är inte koncentrerade till någon särskild geografisk region. Koncernens största kund står för mindre än två procent av omsättningen. Under året har 10,2 MSEK (16,3) reserverats för osäkra kundfordringar.

Köpta fordringar

Som en del av verksamheten förvärvar Intrum Justitia portföljer med konsumentfordringar och arbetar för att inkassera dessa. Till skillnad mot den vanliga inkassoverksamheten, då Intrum Justitia arbetar på uppdrag mot ersättning i form av provisioner och avgifter, övertas här alla rättigheter och risker i fordringarna. Portföljerna förvärvas vanligen till priser som väsentligt understiger fordringarnas nominella värde och Intrum Justitia erhåller hela det belopp som sedan inkasseras, inklusive ränta och avgifter.

De förvärvade fordringarna är förfallna till betalning och avser ofta gäldenärer som har betalningssvårigheter. Det ligger därför i sakens natur att hela det nominella fordransbeloppet inte kommer att kunna inkasseras. Å andra sidan förvärvas fordringarna till priser som väsentligt understiger de nominella värdena. Risken i denna verksamhet är förstås att Intrum Justitia vid förvärvstillfället skulle överskatta möjligheterna att inkassera beloppen eller underskatta kostnaderna för inkasseringen. Den maximala teoretiska risken är att hela det redovisade värdet på 2 373,4 MSEK (2 311,9) skulle vara värdelöst och behöva skrivas bort.

För att minimera riskerna inom denna verksamhet iakttas försiktighet vid beslut om förvärv. Inriktningen ligger på mindre och medelstora portföljer med relativt låga snittbelopp, vilket bidrar till riskspridning. Genomsnittligt nominellt värde per ärende uppgår till ca 7 100 SEK. Förvärven görs vanligen från kunder som koncernen haft långa relationer med, varför kunskapen om fordringarna är god. Förvärven avser i allt väsentligt blanco-krediter, vilket minskar kapitalbehovet och medför en betydande förenkling av administrationen jämfört med om fordringar med ställda säkerheter skulle förvärvas. Intrum Justitia ställer höga avkastningskrav på förvärvade portföljer. Inför ett förvärv görs en noggrann värdering, baserad på en prognos över det framtida kassaflödet (inkasserade belopp) från portföljen. I dessa beräkningar har Intrum Justitia stöd i sin långa erfarenhet av inkassohantering och i koncernens scoringmetoder. Intrum Justitia anser sig därför ha en god förmåga att värdera denna typ av fordringar. I syfte att möjliggöra förvärv av större portföljer till en attraktiv risknivå samarbetar Intrum Justitia med andra bolag och delar på kapitalinsats och vinster. Sådana samarbeten bedrivs med Crédit Agricole SA sedan 2002, med Goldman Sachs sedan 2003 och med East Capital sedan 2010.

Riskspridning uppnås bland annat genom att fordringar förvärvas från kunder i olika branscher och olika länder. Koncernens portfölj av köpta fordringar avser gäldenärer i 21 länder, varav de största är Sverige (22 procent av koncernens totala redovisade värde på köpta fordringar), Nederländerna (11 procent), Finland (10 procent), Tyskland (9 procent) och Österrike (8 procent).

Av fordringsbeloppet är 35 procent köpt från säljare inom banksektorn, 25 procent telekommunikationer, 14 procent kontokortsfordringar, 14 procent annan finansverksamhet och 12 procent övriga branscher.

Av det totala redovisade värdet per årsskiftet motsvarar 26 procent portföljer som förvärvats under 2010, 19 procent förvärv under 2009, och 18 procent förvärv under 2008. Resterande 37 procent avser alltså fordringar som förvärvats under 2007 eller tidigare, och därmed varit förfallna till betalning i över tre år. För en stor del av de äldsta fordringarna har Intrum Justitia kommit överens med gäldenärerna om avbetalningsplaner.

Utlägg för kunders räkning

Som ett led i verksamheten gör koncernen externa utlägg för kostnader hos domstolar, juridiska ombud, kronofogdemyndigheter och liknande, vilka kan vidaredebiteras och inkasseras från gäldenärerna. I många fall finns avtal med Intrum Justitias kunder som innebär att utlägg som inte kunnat inkasseras från gäldenärerna i stället återvinns från kunderna. Belopp som bedöms kunna återvinnas från en solvent motpart redovisas som tillgång i balansräkningen på raden Övriga fordringar.

Derivatkontrakt

Kreditrisken från koncernens avtal om valutaterminer är beroende av motparten som i regel är en större bank eller finansinstitut. Bolaget förväntar sig inte att någon av dessa motparter ska komma på obestånd.

Betalkortsgarantier

Not 39

Förvärv av rör else

Aktiv Kapitals nordiska CMS-verksamhet

Den 16 december 2010 slutförde Intrum Justitia förvärvet av Aktiv Kapitals nordiska verksamhet som fokuserar på kredithanteringstjänster för externa klienter. Den förvärvade verksamheten omfattar samtliga aktier i tre bolag som tillsammans har ca 150 anställda i Norge, Sverige och Finland och omsatte 234,6 MSEK under 2010. Genom förvärvet stärker Intrum Justitia sin marknadsposition framförallt på den norska marknaden. I Finland och Sverige förstärks marknadsledarskapet ytterligare.

Förvärvskostnader som har belastat rörelseresultatet uppgick till –6,0 MSEK. Resultatet belastas också med kostnader för omstrukturering av den förvärvade verksamheten med –5,6 MSEK.

Förvärvet redovisas preliminärt enligt följande.

MSEK	Redovisat värde före förvärvet	Justering till verkligt värde	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	0,4	19,3	19,7
Materiella anläggningstillgångar	14,3	–	14,3
Omsättningstillgångar	26,0	–	26,0
Likvida medel	120,8	–	120,8
Uppskjuten skatteskuld/ fordran	–4,2	–4,9	–9,1
Kortfristiga skulder	–41,1	–	–41,1
Nettotillgångar			130,6
Koncerngoodwill			429,2
Erlagd överförd ersättning			–559,8
Likvida medel (förvärvad)			120,8
Nettoeffekt på likvida medel			–439,0

De förvärvade verksamheterna konsolideras från och med 16 december 2010 och bidrar till koncernens omsättning med 10,6 MSEK samt till rörelseresultatet med –3,8 MSEK. Om förvärvet skett per 1 januari 2010 hade det bidragit till koncernens omsättning med 234,6 MSEK och till rörelseresultatet med 46,6 MSEK. Redovisad goodwill är hänförlig till synergier och ökad marknadsandel.

Nice Invest Nordic AB

Intrum Justitia stärkte marknadspositionen i Sverige ytterligare genom att per den 28 december 2010 förvärva samtliga aktier i Nice Invest Nordic AB, som fokuserar på att investera i förfallna fordringar från kunder inom postorder och e-handel och därtill uppkomna finansiella fordringar. Förvärvet innehåller en befintlig portfölj, samt avtal om så kallade "forward-flow"- kontrakt.

Förvärvet redovisas preliminärt enligt följande. I kassaflödesanalysen redovisas 178,4 MSEK från förvärvet på raden Köp av fordringar.

Nice Invest Nordic AB:s nettotillgångar vid förvärvstidpunkten:

MSEK	Redovisat värde före förvärvet	Justering till verkligt värde	Verkligt värde redovisat i koncernen
Immateriella anläggningstillgångar	–	101,4	101,4
Materiella anläggningstillgångar	1,8	–	1,8
Köp av fordringar	102,8	75,6	178,4
Räntebärande skulder	–99,6	–	–99,6
Uppskjuten skatteskuld/fordran	–	–30,0	–30,0
Kortfristiga skulder	–1,0	–	–1,0
Nettotillgångar	4,0	147,0	151,0
Koncerngoodwill			39,0
Erlagd överförd ersättning			–190,0
Nettoeffekt på likvida medel			–190,0

Förvärvskostnader som har belastat rörelseresultatet under året uppgick till 3,7 MSEK.

Det förvärvade bolaget konsolideras från och med 28 december 2010. Det har inte bidragit till koncernens omsättning eller resultat under 2010.

Om förvärvet skett per 1 januari 2010 hade det bidragit till koncernens omsättning med 15,9 MSEK och till rörelseresultatet med 7,3 MSEK. Redovisad goodwill är hänförlig till ökad marknadsandel på marknaden för postorder och e-handel.

Övrigt

I oktober 2004 annonserades förvärvet av det irländska inkassoföretaget Legal & Trade (Ireland) Ltd.

I november 2004 beslutade Intrum Justitia dock att inte fullfölja förvärvet eftersom den finansiella grund på vilken Intrum Justitia baserade beslutet om förvärv ej längre förelåg, till följd av ny information tillhandahållen av säljaren Legal & Trade Financial Services Ltd. Enligt en dom i juni 2005 i första instans i irländsk domstol kunde inte förvärvet återgå, men Intrum Justitia erhöll en återbetalning av en del av köpeskillingen om ca 3,0 MSEK under 2005.

Intrum Justitia överklagade domen och vann delvis vid Högsta domstolen i Irland, vilket innebär att Intrum Justitia kommer att få tillgodoräkna sig ett belopp om ytterligare ca 2,1 MSEK.

Efter förvärvet 2008 av de franska bolagen Cronos-gruppen och SSE fördes under 2009 diskussioner gällande de förvärvade bolagens skuldsättning. Slutlig uppgörelse har per 2010 ännu inte ägt rum, varmed skulden till säljarna om 5,7 MSEK kvarstår per den 31 december 2010.

Not 40

Kritiska uppskattningar och bedömnin gar

Företagsledningen har tillsammans med revisionsutskottet diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende koncernens kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar.

Vissa kritiska redovisningsmässiga uppskattningar som gjorts vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill

Som framgår av Not 10 har en nedskrivningsprövning av goodwill vidtagits inför årsbokslutet. Under tidigare år har respektive land ansetts vara en kassagenererande enhet i samband med nedskrivningsprövningen, men företaget gör bedömningen att flera grupper av länder numera uppnått en så hög grad av integration att de utgör samlade kassagenererande enheter. För den kassagenererande enheten Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern bygger nedskrivningsprövningen på ett antagande om en inte oväsentlig förbättring av rörelsemarginalerna under kommande år i förhållande till utfallet för det gångna året.

Kassaflödet under 2010 för länderna i fråga har belastats med ovanligt stora utlägg för domstolskostnader i inkassoverksamheten i samband med att rättsliga åtgärder börjat användas i större utsträckning. Bolagets erfarenhet är att sådana utlägg genererar positiva kassaflöden med något eller några års eftersläpning.

Köpta avskrivna fordringar

Som framgår av Not 16 baseras redovisningen av köpta fordringar på bolagets egen prognos om framtida kassaflöden från de förvärvade portföljerna. Bolaget har historiskt sett haft god prognossäkerhet vad gäller kassaflödena men framtida avvikelser kan inte uteslutas.

Koncernen tillämpar interna regler och en formaliserad beslutsprocess vid justeringar av tidigare fastställda kassaflödesprognoser. Dessa innebär bl a att kassaflödesprognosen endast i undantagsfall justeras under det första året som en portfölj ägs. Vidare förutsätter en förändring i en kassaflödesprognos normalt sett att den lokala företagsledningen i det aktuella landet är överens med ledningen för verksamhetsområdet Köpta fordringar. Alla förändringar i kassaflödesprognoser är slutligen föremål för beslut i en för koncernen central investeringskommitté.

Redovisning av polsk investeringsfond

Sedan 2006 bedriver koncernen verksamhet i Polen genom en investeringsfond som har till uppgift att förvärva och äga portföljer med fordringar. Intrum Justitia är fondens enda andelsägare, och ur koncernens synvinkel fungerar den i praktiken som ett dotterföretag. Mot denna bakgrund har Intrum Justitia valt att konsolidera investeringsfonden i koncernredovisningen som ett dotterföretag.

Företagets fortlevnad

Styrelsen har i samband med bokslutet formellt tagit ställning i fråga om företagets fortlevnad, "going concern", särskilt mot bakgrund av den begränsade globala tillgången på långfristiga krediter. Det kan konstateras att koncernen har haft positiva kassaflöden under en följd av år, och att lånefinansiering till i mars 2013 är säkrad i form av ett syndikerat lån enligt ett låneavtal som undertecknades i december 2009. Mot denna bakgrund anser styrelsen att bokslutet kan upprättas på basis av ett antagande om att företaget fortlever.

Not 41

Närst ående

Sammanställning över närståendetransaktioner

	KONCERNEN
MSEK	2010	2009
Köp av tjänster
Benno Oertig ordförande i Stade de Suisse (sponsring och konferens)	2,2	1,6
Intrum Island á Íslandi ehf, Reykjavik (Island) (köp av inkassotjänster)	0,4	0,9
Summa	2,6	2,5

Som närstående betraktas förutom intresseföretag och joint ventures även styrelsen och ledande befattningshavare enligt Not 31, samt nära familjemedlemmar till dessa befattningshavare, liksom företag utöver vilka dessa kan utöva ett betydande inflytande.

Benno Oertig, förutvarande regionchef inom Intrum Justitia, är styrelseordförande i Stade De Suisse Wankdorf Nationalstadion AG, Bern, som äger fotbollslaget BSC Young Boys Betrieb AG, vilket Intrum Justitia AG sponsrar. Vidare arrangerar bolaget konferenser och kundevenemang för Intrum Justitias räkning.

Intrum á Íslandi ehf, Reykjavik (Island), som under 2011 namnändrats till Motus ehf, hanterar internationella inkassoärenden för Intrum Justitias räkning och fakurerar arvode för denna hantering.

Alla transaktioner med närstående personer och företag genomfördes till marknadsmässiga villkor, på armslängds avstånd.

Moderbolaget har även en närståenderelation med dotterföretagen, se Not 12, men inga transaktioner med andra närstående.

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Intrum Justiti a AB (publ), organisationsnummer 556607-7581

V i har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bok föringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvalt ning i Intrum Justitia AB för räkenskapsåret 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 34-76. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlig-

het med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, behandlar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 7 mars 2011

KPMG AB Carl Lindgren Auktoriserad revisor

Styrelse LARS LundqUist

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter.

Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Vid årsstämman den 25 mars 2010 antogs valberedningens förslag att styrelsen ska bestå av sju styrelseledamöter utan styrelsesuppleanter. Fredrik Trägårdh, Charlotte Strömberg, Matts Ekman, Helen Fasth-Gillstedt, Lars Förberg och Lars Lundquist omvaldes till styrelseledamöter. Till ny styrelseledamot valdes Joakim Rubin. Lars Lundquist omvaldes till ordförande.

63 år, Ordförande Ledamot och ordförande sedan april 2006. Lundquist är ordförande i styrelsen och ersättningsutskottet i JM AB och Vasakronan AB, ordförande i Försäkrings AB Erika samt styrelseledamot och skattmästare i Hjärt- och Lungfonden. Lundquist är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm samt innehar en MBA-examen från University of Wisconsin. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 25 000. Antal köpoptioner: 0.

Lars LUNDQUIST

JOAKIM RUBIN

Joakim Rubin 49 år

Ledamot sedan 2010. Joakim Rubin är Senior Partner på CapMan Public Market Fund och del av Cap Man Plcs ledningsgrupp, samt styreseledamot i Proffice AB. Rubin innehade mellan 1995 och 2008 flera olika befattningar på Handelsbanken Capital Markets såsom bland annat Head of Corporate Finance and Debt Capital Markets. Rubin har en magisterexamen från Tekniska Högskolan vid Linköpings Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

Styrelseledamöt ers ob eroende

Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen och de större aktieägarna.

Helen Fasth-Gillstedt

Charlotte Strömberg 51 år

Ledamot sedan 2009. Charlotte Strömberg är verkställande direktör för Jones Lang LaSalle Holding AB med ansvar för Sverige och övriga Norden. Hon är även styrelseledamot i Gant Company AB, i Fjärde AP-fonden samt i Skanska AB. Charlotte Strömberg har tidigare varit Head of Investment Banking Sverige respektive Head of Equity Capital Markets på Carnegie Investment Bank AB samt kund- och projektansvarig inom Corporate Finance på Alfred Berg, ABN Amro. Charlotte Strömberg är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 3 000. Antal köpoptioner: 0.

Antal köpoptioner: 0.

LARS FÖRBERG

45 år

Ledamot sedan 2004. Förberg är managing partner och delägare i Cevian Capital. Han har tidigare varit Chief Investment Officer vid Custos samt investment manager vid Nordic Capital. Förberg är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

CHARLOTTE STRÖMBERG

MATTS EKMAN

Lars FÖRBERG

Matts Ekman

64 år

Ledamot sedan 2007. Tidigare vice VD och finansdirektör i Vattenfallkoncernen. Tidigare har han varit finansdirektör i Electroluxkoncernen. Ekman är ordförande i Handelshuset Ekman & Co samt styrelseledamot i Carnegie Fonder AB, HQ AB, Investment AB Öresund, Profoto AB, EMANI (Belgien) samt Spendrup Invest. Ekman är civilekonom från Lunds universitet och innehar en MBAexamen från University of California, Berkeley. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 14 500. Antal köpoptioner: 0.

HELEN FASTH-GILLSTEDT

FREDRIK TRÄGÅRDH

Fredrik Trägårdh 54 år

Ledamot sedan 2009. Fredrik Trägårdh är VD i Net Insight AB där han tidigare hade befattningen som finansdirektör. Han har tidigare varit finanschef i DaimlerChrysler Rail Systems GmbH, Berlin och innan dess innehade han olika ledande befattningar inom ABB Financial Services i Sverige och Schweiz. Fredrik Trägårdh har examen i företagsoch internationell ekonomi från Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0.

Antal köpoptioner: 0.

REVISOR

Carl Lindgren 52 år

Huvudansvarig revisor sedan 2004. Lindgren är auktoriserad revisor i KPMG och styrelseledamot i KPMG Sweden sedan 2000. Andra revisionsuppdrag: Arla, Brummer & Partners, Castellum, KF och Nordea.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

Koncernledning

Koncernens ledningsgrupp består av moderbolagets verkställande direktör och koncernchef, ekonomi- och finansdirektören, regioncheferna samt direktörerna för verksamhetsområdena Finansiella tjänster och Kredithantering.

Lars Wollung

49 år, verkställande direktör och koncernchef Wollung tillträdde den 1 februari 2009. Han var tidigare VD och koncernchef för managementoch IT-konsultföretaget Acando. Han var med och startade Acando 1999 som vice VD och blev sedan VD från 2001. Under nio år arbetade han som managementkonsult på McKinsey & Company med internationella uppdrag inom områden som företagsstrategi, organisationsförändringar och operativa förbättringsprogram. Han är styrelseledamot i Sigma AB. Wollung är civilekonom med examen från Handelshögskolan i Stockholm och civilingenjör från Kungl. Tekniska högskolan i Stockholm.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 20 000. Antal köpoptioner: 260 000.

Gijsbert Wassink

45 år, direktör för Finansiella tjänster

Wassink anställdes 1992 och är sedan augusti 2009 direktör för Finansiella tjänster. Han har haft flera ledande positioner inom Intrum Justitia. Sedan 2007 har han varit VD för koncernens verksamhet inom Köp av avskrivna fordringar. Innan han började arbeta för Intrum Justitia var han revisor på Coopers & Lybrand. Wassink har en ekonomiexamen från VU-universitetet i Amsterdam.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

Bengt Lejdström

48 år, ekonomi- och finansdirektör

Lejdström tillträdde som ekonomi- och finansdirektör i november 2009. Lejdström var tidigare ekonomi- och finansdirektör och tillförordnad VD för management- och IT-konsultföretaget Acando AB där han anställdes 2008. Lejdström har tidigare arbetat för NASDAQ OMX Stockholm, Europeiska Centralbanken samt som managementkonsult eller linjechef för flera olika bolag inom finansbranschen, både inom Norden och EMEA-regionen. Lejdström är civilekonom med examen från Handelshögskolan i Stockholm och har gått ett flertal olika managementkurser vid Institutet för Företagsledning vid Handelshögskolan, IBM och Rational Management.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 5 000. Antal köpoptioner: 0.

Lars WOLLUNG BENGT LEJDSTRÖM

GIJSBERT WASSINK

Per Christofferson

42 år, direktör för Kredithantering

Christofferson tillträdde i september 2009. Han kommer närmast från IT konsultföretaget Acando där han var vice VD och affärsområdeschef. Christofferson har också agerat rådgivare för ett stort antal CIO-er och andra verksamhetsansvariga hos multinationella kunder. Han har en magisterexamen från CWRU (Case Western Reserve University) Cleveland Ohio och en civilingenjörsexamen från Linköpings Tekniska Högskola. Antal aktier i Intrum Justitia: 3 000. Antal köpoptioner: 0.

PER CHRISTOFFERSON

Rickard Westlund 44 år, regionchef

Westlund tillträde som verkställande direktör för Intrum Justitia Sverige AB 2009 och tog över som regionchef med ledningsansvar för Skandinavien och sedermera Norra Europa 2010. Westlund innehade flera olika befattningar på Lindorff mellan 2006 och 2009, bland annat Director of Capital Collection, VD för Lindorff Capital AS och Head of Capital Scandinavia. Före Lindorff var Westlund VD för Aktiv Kapital Sweden och han har även arbetat på Swedbank i elva år där han mellan 2000 och 2003 var Head of Loan Process. Westlund är civilekonom med examen från Örebro Universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 0. Antal köpoptioner: 0.

KARI KYLLÖNEN

thomas hutter

RICKARD WESTLUND PASCAL LABRUE

Kari Kyllönen

64 år, vice verkställande direktör

Kyllönen är vice verkställande direktör i koncernen. Dessutom är han verksam inom Operational Excellence inom Intrum Justitia-koncernens verksamhetsutveckling. Kyllönen är anställd sedan 1996, efter förvärvet av Tietoperintä Oy i Finland där han var VD sedan 1987. Innan dess var Kyllönen bankdirektör i Föreningsbanken i Finland AB. Kari Kyllönen har varit ansvarig för verksamhetsområdet Köp av avskrivna fordringar mellan 1999-2009. Han har Master of Science-examen från Tammerfors universitet. Antal aktier i Intrum Justitia AB: 132 718. Antal köpoptioner: 0.

Thomas Hutter 43 år, regionchef

Hutter anställdes 1994 och är sedan oktober 2010 regionchef med ledningsansvar för region Centrala Europa. Före det var han regionchef för Tyskland, Schweiz och Österrike. Hutter har innehaft olika ledande befattningar sedan han anställdes. Han har varit VD i Schweiz sedan 2003 och sedan 2007 har han även varit VD i Österrike. Innan han började arbeta för Intrum Justitia har han innehaft olika ledande befattningar inom försäljning. Hutter har varit medlem i styrelsen för den schweiziska branschorganisationen Verband Schweizerischer Inkassotreuhandinstitute (VSI) sedan 1999 och valdes till ordförande i april 2009. Antal aktier i Intrum Justitia: 1 485. Antal köpoptioner: 0.

Pascal Labrue 43 år, regionchef

Labrue är anställd sedan 2000 och är sedan oktober 2010 regionchef med ledningsansvar för region Västra Europa. Dessförinnan var han regionschef för Italien, Frankrike, Portugal och Spanien. Han har tidigare varit direktör inom kredithanteringsföretaget B.I.L, ett ledande kredithanteringsföretag i Frankrike. Labrue har examen från handelshögskolan ESC Bordeaux.

Antal aktier i Intrum Justitia AB: 164 042. Antal köpoptioner: 0.

Bolagsstyrningsrapport

ntrum Justitia AB (publ) är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Bolagets aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm.

Denna bolagsstyrningsrapport har upprättats i enlighet med reglerna i årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) i syfte att beskriva Intrum Justitias bolagsstyrning under 2010. Bolagsstyrning inom Intrum Justitia omfattar strukturerna och processerna för verksamhetens styrning, ledning och kontroll och syftar till att skapa värde för bolagets ägare och andra intressenter. Intrum Justitia tillämpar Koden sedan den 1 juli 2005. Vidare följer Intrum Justitias bolagsstyrning tillämpliga regler i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, NASDAQ OMX Stockholms regelverk för emittenter, Aktiemarknadsnämndens avgöranden samt bolagsordningen. I

Bolaget har inte avvikit från Kodens bestämmelser under den period som årsredovisningen avser.

BOLAG SSTÄMMA

Bolagsstämman är Intrum Justitias högsta beslutande organ där aktieägarna utövar sin rätt att besluta i bolagets angelägenheter. Varje aktie motsvarar en röst.

Årsstämman hölls den 25 mars 2010 och fattade bland annat följande beslut:

• att fastställa resultat- och balansräkningarna för bolaget och koncernen,

• att i enlighet med styrelsens förslag lämna utdelning med 3,75 kr per aktie,

• att bevilja styrelsen och den verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2009,

• att välja styrelse och styrelseordförande,

• att fastställa ersättning till styrelsen och revisorn, • att fastställa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare samt

• att bemyndiga styrelsen att återköpa och sälja egna aktier över börsen i syfte att säkra leverans i 2008 års prestationsbaserade aktieprogram.

Vid stämman var 31,14 procent av aktierna representerade. Den verkställande direktören, revisorn och samtliga styrelseledamöter som var föreslagna för ny- eller omval, med undantag för Charlotte Strömberg, var närvarande.

VALBEREDNING

Valberedningens uppgift är bland annat att nominera styrelseledamöter för val vid nästkommande årsstämma. Vid årsstämman 2010 gavs styrelsens ordförande i uppdrag att sammankalla de fem största aktieägarna i bolaget baserat på de vid utgången av augusti kända röstetalen i syfte att dessa skulle utse varsin representant till en valberedning.

Sammansättningen av valberedningen inför årsstämman 2011 offentliggjordes den 27 september 2010: Conny Karlsson, valberedningens ordförande (utsedd av CapMan Public Market Fund), Hans Hedström (Carnegie fonder), KG Lindvall (Swedbank Robur fonder), Philip Wendt (Länsförsäkringar fonder) och Mats Gustafsson (Lannebo fonder). Styrelsens ordförande Lars Lundquist har adjungerats till valberedningen. En av bolagets jurister har varit valberedningens sekreterare.

Den 31 december 2010 representerade valberedningen cirka 22 procent av aktiekapitalet i Intrum Justitia.

Valberedningen skall – utöver att nominera styrelseledamöter och styrelseordförande – bland annat utvärdera styrelsen och dess arbete, föreslå ordförande vid årsstämman, lämna förslag till arvodering av styrelsens ledamöter och för utskottsarbete samt, i förekommande fall, lämna förslag till val av revisorer samt arvodering av dessa.

Styrelsens ordförande har redovisat resultatet av den genomförda styrelseutvärderingen till valberedningen. Vidare har vissa av valberedningens ledamöter haft individuella möten med nuvarande styrelseledamöter, liksom med potentiella nya ledamöter. Resultatet av dessa möten har sedan redovisats för hela valberedningen.

Valberedningens förslag inför årsstämman 2011 offentliggjordes den 1 februari 2011 och presenteras även i kallelsen till års-

stämman. Aktieägarna har beretts möjlighet att lämna förslag till valberedningen. Inga sådana förslag hade inkommit inom den utsatta tiden. Valberedningen har sammanträtt fem gånger. Ingen ersättning har utgått till valberedningens ledamöter.

STYRELSENS SAMMANSÄTTNING

Enligt Intrum Justitias bolagsordning ska bolagets styrelse bestå av minst fem och högst nio ordinarie ledamöter med högst fyra suppleanter. Samtliga ledamöter väljs av årsstämman. Vid årsstämman 2010 utsågs sju ordinarie styrelseledamöter utan suppleanter. Lars Lundquist utsågs till styrelsens ordförande. Ytterligare information om styrelsens ledamöter, inklusive aktieinnehav, finns på sidorna 78-79.

Styrelsen är sammansatt för att effektivt kunna stödja och kontrollera bolagsledningens arbete. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt i förhållande till större aktieägare. Styrelsens sammansättning uppfyller härmed Kodens krav i detta avseende.

Bolagets verkställande direktör ingår inte i styrelsen men deltar vid styrelsens möten förutom när styrelsen avhandlar frågor som rör utvärdering av styrelsens arbete eller utvärdering av den verkställande direktören. Koncernens chefsjurist är styrelsens sekreterare.

Styrelsen har inrättat ett revisionsutskott, ett ersättningsutskott samt ett investeringsutskott för verksamheten Köp av fordringar. Utskotten har huvudsakligen en beredande roll och fråntar inte styrelseledamöterna deras skyldigheter och ansvar. Utskotten presenteras närmare nedan.

STYRELSENS ARBETSORDNING

Styrelsen omprövar och fastställer varje år en arbetsordning, normalt vid det första ordinarie mötet efter det konstituerande styrelsemötet. Arbetsordningen innehåller instruktioner dels för ansvars- och arbetsfördelningen mellan styrelsen, verkställande direktören respektive styrelseutskotten, dels avseende formerna för bolagets löpande ekonomiska

Närvaro vid st yrelsemöt en under 2010

	Matts Ekman	Lars Förberg	Joakim Rubin	Lars Lundquist	Charlotte Strömberg	Fredrik Trägårdh
2 februari			–			–
15 februari			–	–		–
25 februari		–	–			–
25 mars					–
21 april
26 maj
18 juli
17 september	–					–
23-24 september
25 oktober
20 december						–

Deltagit – Ej deltagit

rapportering. Styrelsens arbetsordning bygger på aktiebolagslagens övergripande regler för ansvar för styrelse respektive verkställande direktör och i övrigt på av styrelsen godkänd beslutsordning. Arbetsordningen reglerar även andra frågor, t.ex.

antal styrelsemöten och vilka frågor som skall avhandlas på dessa
ordförandens, VD:s, ersättnings-, investerings- och revisionsutskottens uppgifter och vilka beslutsbefogenheter de har samt en tydlig reglering av vilka frågor som kräver styrelsebeslut
utvärdering av styrelsen och styrelsens arbete samt utvärdering av den verkställande direktören
formerna för styrelsens möten och protokoll

STYRELSENS SAMMANTRÄDEN

Styrelsen sammanträder regelbundet efter det i arbetsordningen fastställda programmet. Varje styrelsemöte följer en i förväg upprättad dagordning. Dagordningen samt underlag för varje informations- eller beslutspunkt utsänds i god tid före varje sammanträde till samtliga styrelseledamöter. Besluten i styrelsen fattas efter en öppen diskussion som leds av ordföranden. Styrelsen har under 2010 hållit elva sammanträden (tolv föregående år).

Styrelsen har under året ägnat särskild uppmärksamhet åt följande frågor:

koncernens resultat och finansiella ställning
delårsrapportering
revisionsgenomgångar (extern och intern revision)
riskhantering och intern kontroll av bland annat den finansiella rapporteringen
compliance
bolagsförvärv samt förvärv av större portföljer med fordringar
genomgång av bolagets strategiska inriktning
särskilda åtgärdsprogram för länder, regioner eller verksamheter med otillfredsställande lönsamhet
•utvärdering av styrelsearbetet samt utvärdering av verkställande direktören

Bolagets revisor har deltagit vid styrelsemöten under året.

UTVÄRDERING AV STYRELSEN OCH VD

Styrelsen genomför årligen en utvärdering av styrelsens sammansättning och arbete i syfte att belysa fågor kring bland annat kompetenssammansättning, styrelsens fokusområden, styrelsematerial och mötesklimat samt att identifiera förbättringsförslag. Ordföranden redovisar resultatet av utvärderingen för både valberedningen och för hela styrelsen. Utvärderingen 2010 har genomförts med hjälp av en extern konsult. Styrelsen utvärderar fortlöpande den verkställande direktören och avhandlar frågan på minst ett styrelsemöte varje år i dennes utevaro.

STYRELSENS ERSÄTTNING

Enligt beslut på årsstämman 2010 utgår arvode till styrelsen med 2 550 000 SEK, varav 750 000 SEK till styrelsens ordförande och 300 000 SEK till var och en av övriga styrelseledamöter samt ytterligare 540 000 SEK som ersättning för utskottsarbete utöver det ordinarie styrelsearbete, totalt 3 090 000 SEK. Ersättningen för utskottsarbete fördelas med 150 000 SEK till revisionsutskottets ordförande och 75 000 SEK till de två övriga ledamöterna i utskottet samt resterande 240 000 SEK att fördelas lika mellan de sammanlagt sex ledamöterna i ersättningsoch investeringsutskotten.

REVISIONSUTSKOTTET

Revisionsutskottet bestod från årsstämman fram till december 2010 av Helen Fasth-Gillstedt (ordförande), Fredrik Trägårdh samt Joakim Rubin. Från december 2010 består utskottet av Matts Ekman (ordförande), Helen Fasth-Gillstedt och Fredrik Trägårdh. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen samt i förhållande till de större ägarna. Bolagets ekonomidirektör, revisorn samt koncernredovisningschefen deltar vid utskottets sammanträden. Den sistnämnde fungerar även som utskottets sekreterare.

I revisionsutskottets uppgifter ingår bl.a. att övervaka bolagets finansiella rapportering och att övervaka effektiviteten i bolagets internkontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen. Utskottet skall även hålla sig informerat om revisionen, granska revisorns opartiskhet och självständighet samt, i förekommande fall, biträda valberedningen i samband med revisorsval. Utskottet har fastställt riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionen som bolaget får upphandla från revisorn.

Revisionsutskottet har en beredande roll och rapporterar sitt arbete till styrelsen.

Revisionsutskottet har under 2010 sammanträtt tio gånger (fem gånger under 2009). Revisorn har deltagit vid sju av dessa sammanträden. Samtliga utskottsledamöter har närvarat vid samtliga möten.

De frågor som varit föremål för utskottets behandling under det gångna året har bland annat rört delårsrapportering, riskhantering och internkontrollfrågor med särskild fokus på internkontrollarbetets organisation, samt frågor kring redovisningen av utlägg och klientmedel i Nederländerna. Därtill har utskottet behandlat årsbokslutet och revisionsarbetet för koncernen, investeringsförslag, skattefrågor och finansieringsfrågor samt svarat för beredningen av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets finansiella rapportering, i synnerhet vad gäller redovisningen av köpta avskrivna fordringar och goodwill.

INVESTERINGSUTSKOTTET

Investeringsutskottet bestod från årsstämman fram till december 2010 av Lars Lundquist (ordförande), Matts Ekman, Charlotte Strömberg samt Joakim Rubin och därefter av Joakim Rubin (ordförande), Lars Lundquist och Charlotte Strömberg. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt i förhållande till större aktieägare.

Investeringsutskottet arbetar framförallt med verksamheten Finansiella tjänster. Utskottet får, med stöd av delegation i styrelsens arbetsordning besluta om förvärv av skuldportföljer på upp till 20 MEUR. Detta säkerställer att den verksamheten kan bedrivas snabbt, effektivt och med spets-

kompetens. Investeringar som överstiger 20 MEUR beslutas av styrelsen. Utskottet förbereder även ärenden rörande företagsförvärv vilka sedan beslutas av styrelsen.

Investeringsutskottet har sammanträtt sju gånger under året (fyra gånger 2009). Charlotte Strömberg har varit frånvarande vid två möten. I övrigt har samtliga ledamöter deltagit vid samtliga möten.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

Ersättningsutskottet har fram till december 2010 bestått av Lars Lundquist (ordförande) samt Matts Ekman och därefter av Lars Lundquist (ordförande), Matts Ekman och Joakim Rubin. Samtliga ledamöter är oberoende i förhållande till bolaget, bolagsledningen samt större aktieägare.

I ersättningsutskottets uppgifter ingår bland annat att bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, att följa och utvärdera program för rörliga ersättningar till bolagsledningen samt att följa och utvärdera generella ersättningsstrukturer och ersättningsnivåer inom koncernen. Utskottet bistår vidare styrelsen med att utforma det förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som styrelsen presenterar för årsstämman samt att följa och utvärdera tillämpningen av dessa riktlinjer.

Till utskottets sammanträden adjungeras bolagets personaldirektör (under 2010 bolagets finansdirektör) samt vid behov även den verkställande direktören.

Under 2010 har utskottet sammanträtt två gånger (nio föregående år). Samtliga ledamöter deltog vid båda mötena.

Frågor kring ramar avseende lönerevision för ledande befattningshavare, principerna för rörliga lönedelar, det vill säga nivåer, mål och utfall, pensioner samt övriga ovan nämnda frågor inom ramen för utskottets kompetens och uppgifter har behandlats under året.

RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2010 fastställde styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning och andra anställningsvillkor för ledande befattningshavare. Riktlinjerna reglerar bland annat förhållandet mellan fast och rörlig ersättning, mellan ersättning och prestation, icke monetära förmåner, frågor kring pension, uppsägning och avgångsvederlag samt hur dessa frågor bereds av styrelsen.

2010 års riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare redovisas i Not 31, sid 70. Styrelsens förslag till riktlinjer för 2011 finns redovisade i sin helhet i Förvaltningsberättelsen på sidan 40.

För en närmare redogörelse för löner och ersättningar till ledande befattningshavare, se Not 31 på sidan 70.

KONCERNLEDNING

Bolagets ledningsgrupp består av moderbolagets verkställande direktör, finansdirektören, ordföranden samt direktörerna för de två verksamhetsområdena Finansiella tjänster och Kredithanteringstjänster samt cheferna för de tre regionerna.

Koncernledningen sammanträder regelbundet och diskuterar ekonomiska och finansiella mål och utfall, strategifrågor och koncerngemensamma riktlinjer. Dessa diskussioner, beslut och riktlinjer är också en del i kontrollen av den finansiella rapporteringen.

Ytterligare information om koncernledningen finns på sidorna 80-81.

REVISOR

Vid årsstämman 2008 valdes revisionsbolaget KPMG AB till revisor i Intrum Justitia AB (publ) med auktoriserade revisorn Carl Lindgren som huvudansvarig revisor. Revisionsbolaget valdes för tiden intill slutet av årsstämman år 2012. Revisorn är oberoende. Intrum Justitia har enligt beslut av revisionsutskottet utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG inom skatteområdet och i redovisningsfrågor. Storleken av till KPMG betalda ersättningar framgår av Not 33, sidan 72. KPMG är skyldigt att som revisor i Intrum Justitia pröva sitt oberoende inför varje beslut att vid sidan av sitt revisionsuppdrag även genomföra fristående rådgivning till Intrum Justitia.

Koden finns tillgänglig på Kollegiet för svensk bolagsstyrnings hemsida, www.bolagsstyrningskollegiet.se

Styrelsens rapport om intern kontroll

porteringen. Styrelsen har fastställt en arbetsordning som tydliggör ansvars- och arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens utskott och den verkställande direktören samt en instruktion för den verkställande direktören. Styrelsen och revisionsutskottet övervakar att fastställda riktlinjer för finansiell rapportering och intern kontroll följs och har löpande kontakt med bolagets revisor.

Målsättningen är att säkerställa att tilllämpliga lagar och regler efterlevs, att den finansiella rapporteringen följer Intrum Justitias redovisningsprinciper enligt IFRS samt att verksamheten bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

De interna styrinstrumenten för den finansiella rapporteringen, bland annat rapporteringsinstruktioner och attestbehörigheter, finns samlade i en handbok, tillgänglig för alla anställda på bolagets intranät. Handboken klargör de regionala och de lokala chefernas ansvar för den interna kontrollen i dotterbolagen. I handboken finns även informations- och kommunikationspolicy, insiderregler, redovisningsregler samt finanspolicy som reglerar hanteringen av finansiella risker såsom ränte-, finansierings-, likviditets- och kreditrisker. Handboken uppdateras löpande.

Under 2010 har styrelsen och revisionsutskottet lagt fokus vid att stärka den interna kontrollen, särskilt i dotterbolagen. Detta ska ske bland annat genom att varje marknad ska utse en lokal Compliance Officer, med tydligt ansvar för att leda och samordna det lokala arbetet med riskhantering, intern kontroll och regelefterlevnad. Det lokala arbetet ska avrapporteras till den centrala internkontrollfunktionen, som tillsammans med andra funktioner vid huvudkontoret samordnar, sammanställer och avrapporterar

till ledningen, revisionsutskottet och styrelsen, allt efter behov.

Internrevisionen har från årsskiftet 2010/2011 skiljts från internkontrollfunktionen och rapporterar numera direkt till revisionsutskottet. Internkontrollfunktionen kommer att arbeta mer specifikt med kvalitet och analys av den finansiella rapporteringen samt samordning, analys och rapportering av den självutvärderingen dotterbolagen genomför årligen. Internkontrollfunktionen kommer att samarbeta nära Group Legal Compliance och kommande Risk Manager.

Styrelsen och revisionsutskottet har vidare beslutat att förstärka koncernens riskarbete genom att tillsätta en central Risk Manager med ansvar för den koncernövergripande riskhanteringen, med primärt fokus på de finansiella riskerna.

Group Legal Compliance leds av koncernens chefsjurist och ansvarar för uppföljningen av den lokala efterlevnaden av verksamhetskritiska lagar och regler, t.ex. tillstånds och personuppgiftsbehandling samt koncerngemensamma försäkringsfrågor. Internkontrollfunktionen, Group Legal Compliance samt kommande Risk Manager rapporterar till koncernens finansdirektör.

Riskbedömnin g

Koncernens risker hanteras i ett samspel mellan styrelsen, koncernledningen och de lokala verksamheterna. Styrelsen och ledningen arbetar löpande med att identifiera och hantera övergripande risker, medan ledningen för respektive lokal verksamhet har ansvaret för att i enlighet med det interna regelverket identifiera, utvärdera och hantera de risker som främst rör den lokala verksamheten. Varje lokal ledning har ansvaret för att säker-

ntrum Justitias arbete med intern kontroll följer COSO-modellen* och syftar till att ge en rimlig säkerhet avseende den finansiella rapporteringens tillförlitlighet och efterlevnaden av tillämpliga lagar och föreskrifter. I

Grunden för en god intern kontroll är kontrollmiljön, som skapar disciplin och struktur för de fyra övriga delkomponenterna i arbetet: riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Kontrollmiljö

I kontrollmiljön ingår de värderingar och den etik som styrelsen och ledningen agerar utifrån, men också koncernens organisation, ledarskap, beslutsvägar, befogenheter och ansvar samt medarbetarnas kunskaper. I Intrum Justitias värderingar ingår "att arbeta för en sund ekonomi", vilket tillsammans med koncernens affärsidéer, mål och strategier styr det dagliga arbetet. Koncernen har även en Business Code of Ethics och en Code of Conduct. Till detta kommer externa och interna styrinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för den interna kontrollen av den finansiella rapställa att det finns en väl fungerande process som skapar riskmedvetenhet, tidigt identifierar nya risker och på ett kostnadseffektivt sätt hanterar kända risker.

Den koncerngemensamma riskhanteringsprocessen avseende den finansiella rapporteringen innefattar att identifiera och värdera de mest betydelsefulla riskerna inom koncernbolagens affärsområden och processer. Riskhantering innebär att riskerna accepteras, reduceras eller elimineras och att krav ställs på kontroller och kontrollnivåer.

Dotterbolagens ledningar rapporterar årligen en riskbedömning till den centrala internkontrollfunktionen. Dessa bedömningar sammanställs och redovisas för revisionsutskottet.

Kontro llaktivit eter

Riskbedömningen styr kontrollaktiviteterna. Kontroller utformas för att hantera de risker som har identifierats i det ovan beskrivna arbetet. Kontrollstrukturerna grundar sig på koncernens minimikrav för intern kontroll av den finansiella rapporteringen och består av både bolagsövergripande kontroller, kontroller på transaktionsnivå och generella ITkontroller.

Kontrollaktiviteter omfattar samtliga dotterbolag inom koncernen och inkluderar metoder och aktiviteter för att säkra tillgångar, kontrollera riktigheten och tillförlitligheten i interna och externa finansiella rapporter samt för att säkerställa efterlevnad av lagar och fastställda interna riktlinjer. Följande kontrollaktiviteter genomförs:

Självutvärdering

Varje dotterbolag utför årligen en självutvärdering avseende hur koncernens regelverk följs. Ett omfattande frågeformulär används för att mäta i vilken utsträckning definierade krav har uppfyllts. Självutvärderingen rapporteras via koncernens intranät under ledning av den lokale verkställande direktören. Som ett led i processen utför internkontrollfunktionen en validering av svaren i frågeformuläret för de områden som bedöms vara särskilt relevanta. Vid väsentliga avvikelser ska ett förslag till åtgärder för att komma till rätta med avvikelserna redovisas, tillsammans med en tidsplan. Utvärderingen sammanställs och redovisas till koncernledningen och revisionsutskottet.

Internrevision

Interna revisioner har tidigare genomförts av internkontrollfunktionen, baserat på en revisionsplan som godkänts av revisionsutskottet. Planen baseras på den årliga riskbedömningen och fastställs under slutet av varje kalenderår. Den genomförda revisionen sammanställs i en revisionsrapport med observationer och rekommendationer samt den lokala ledningens förslag till åtgärder som kommer att vidtas för att komma till rätta med eventuella avvikelserna.

Internkontrollfunktionen har från årsskiftet 2010/2011 avskiljts till en separat enhet som rapporterar direkt till revisionsutskottet.

Finansiell rapportering

Det lokala arbetet med den finansiella rapporteringen leds av den lokale ekonomichefen. Han/hon har en nyckelroll för att skapa den miljö som krävs för att åstadkomma transparent, relevant och aktuell finansiell information. Den lokale ekonomichefen ansvarar för att interna riktlinjer följs och för att erforderliga rutiner finns och fungerar.

I samband med den kvartalsvisa bokslutsrapporteringen till huvudkontoret avger den lokale VD:n och ekonomichefen ett s.k. letter of representation, i vilket de avrapporterar en rad frågor och redogör för

sin uppfattning om huruvida den interna kontrollen fungerar tillfredsställande.

Rutiner för förvärv

Koncernen har specifika rutiner för att säkerställa att förvärv av bolag eller rörelser är vederbörligt godkända och noggrant analyserade med avseende på de finansiella och operationella konsekvenserna. Koncernen genomför även regelbundna utvärderingar av tidigare genomförda förvärv.

Värdering av köpta fordringar

Bolaget har inrättat en investeringskommitté (vilket inte ska förväxlas med styrelsens investeringsutskott) bestående av delar av koncernledningen. Kommittén sammanträder kvartalsvis för att analysera och säkerställa en korrekt värdering av koncernens portföljer med köpta fordringar så att dessa följer koncernens omvärderingsprinciper.

Risker och riskhantering som omfattar riskfaktorer som bedöms vara av särskild betydelse för koncernens framtida utveckling behandlas i Förvaltningsberättelsen, sid 37-38.

Information och kommunik ation

Bolaget arbetar kontinuerligt med att skapa en medvetenhet hos medarbetarna om tilllämpliga styrinstrument som gäller för den finansiella rapporteringen, både externa och interna. Ansvar och befogenheter kommuniceras inom koncernen för att möjliggöra rapportering och återkoppling från verksamheten till internkontrollfunktionen, koncernledningen och styrelsens revisionsutskott. Alla interna riktlinjer finns tillgängliga på intranätet och utbildning av medarbetare sker löpande.

De lokala ekonomicheferna ingår i ett nätverk som träffas regelbundet för att att sprida kunskap och dela erfarenheter, informera om nya regler och förändringar i koncernens gemensamma redovisningsprinciper och diskutera de krav som ställs på den interna kontrollen. Nätverket arbetar löpande med att öka samordningen och möjligheten till jämförelse av analysmodeller och uppföljning av framför allt redovisnings- och affärssystem, utveckling av olika nyckeltal och lönsamhet per kund.

Uppfö ljning

Koncernen är organiserad i matrisform där den finansiella uppföljningen i första hand följer de geografiska regionerna, tre till antalet, och i andra hand verksamhetsområdena. Inom de geografiska regionerna har respektive region- och landschef ett stort ansvar. Koncernledningen utövar kontroll både genom representation i de lokala bolagens styrelser och genom att koncernens finansavdelning följer upp dotterföretagens finansiella rapportering ur olika perspektiv.

Varje månad rapporterar dotterbolagen in månadsbokslut som omfattar resultaträkning uppdelad per verksamhetsområde, balansräkning och volymuppgifter i koncernens rapporteringssystem. Boksluten konsolideras till ett koncernbokslut som ingår i en månadsrapport till koncernledningen och styrelsen. En koncernredovisning upprättas varje månad för intern uppföljning och analys. Dotterbolagen får återkoppling från koncernen på rapporteringen. Den lokala ledningen kommenterar skriftligen väsentliga avvikelser mot föregående års utfall och budget samt viktiga händelser i verksamheten. Vid sidan av omsättnings- och resultatsiffror finns nyckeltal för ärendeingång, värde på stocken och inkasserade belopp.

Internkontrollfunktionen följer årligen upp självutvärderingen som dotterbolagen rapporterat och de åtgärder som vidtagits för att säkerställa en tillfredsställande nivå på den interna kontrollen lokalt. När dotterbolagen rapporterat sina svar genomför internkontrollfunktionen en översiktlig uppföljning svaren. I vissa fall genomförs även lokala besök. De rekommendationer som internrevisionen lämnat följs upp årligen. Status i arbetet med åtgärdsplaner avrapporteras till koncernledningen och revisionsutskottet.

Stockholm den 7 mars 2011

Styrelsen i Intrum Justitia AB (publ)

Revisors yttrande om Bolagsstyrningsrapporten

Till årsstämman i Intrum Justitia AB (publ), org.nr 556607-7581. Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten

och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Som underlag för vårt yttrande om bolagsstyrningsrapporten har upprättats och är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen, har vi läst bolagsstyrningsrapporten och bedömt dess lagstadgade innehåll baserat på vår kunskap om bolaget.

Vi anser att en bolagsstyrningsrapport har upprättats, och att dess lagstadgade information är förenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen.

Stockholm den 7 mars 2011 KPMG AB Carl Lindgren Auktoriserad revisor

Definitioner

Antal inneliggande inkassoärenden: Totala antalet inkassoärenden inom verksamhetsområdet Kredithantering i slutet av året.

Avkastning på eget kapital: Årets nettoresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare som en procentandel av genomsnittligt eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Avkastning på operativt kapital: Rörelseresultat dividerat med genomsnittligt operativt kapital.

Betavärde: Mått på aktiens kursförändringar/svängningar i förhållande till hela marknaden, i form av OMX Stockholm index. Förändringar som exakt följer index ger betavärdet 1,0. Ett värde under 1,0 innebär att förändringarna i aktien har varit mindre än förändringarna i index.

Direktavkastning: Utdelningen per aktie dividerat med aktiekursen vid årets slut.

Medelantal anställda: Genomsnittligt antal anställda under året omräknat till heltidstjänster.

Nettoomsättning: Summan av rörliga inkassoprovisioner, fasta inkassoavgifter, gäldenärsarvoden, garantiprovisioner, abonnemangsintäkter och intäkter i verksamheten med Köp av avskrivna fordringar.

Nettoskuld: Räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar.

Operativt kapital: Summan av eget kapital inklusive minoritetsintressen, räntebärande skulder och pensionsavsättningar minus likvida medel och räntebärande fordringar.

Operativt kassaflöde per aktie: Kassaflöde från den löpande verksamheten dividerat med antal aktier vid årets slut.

P/E-tal: Aktiekurs vid årets slut dividerad med nettoresultat per aktie före utspädning (Price Earnings ratio).

P/S-tal: Aktiekurs vid årets slut dividerad med nettoomsättning per aktie (Price Sales ratio).

Resultat per aktie: Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare, dividerat med genomsnittligt antal aktier under året.

Räntetäckningsgrad: Resultat efter finansnetto plus finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.

Rörelsemarginal: Rörelseresultatet som en procentandel av nettoomsättningen.

Rörelseresultat: Verksamhetens resultat före finansiella poster och bolagsskatt.

Soliditet: Eget kapital inklusive minoritetsintresse som en procentandel av balansomslutningen.

Totalt inkassovärde: Totalt utestående belopp att inkassera för kunds räkning på förfallodagen, inklusive upplupen ränta fram till förfallodagen. Inkluderar förvärvade avskrivna fordringar men inte dröjsmålsränta eller avgifter.

Utdelningsandel: Utdelningens andel av årets nettoresultat.

Utspädning: Teoretiskt beräknad effekt på antalet aktier och på eget kapital av framtida utnyttjande av utestående personaloptioner.

Information till aktieägarna till aktieägare

Årsstämma

Årsstämma i Intrum Justitia AB hålls torsdagen den 31 mars 2010, kl 16.00 i Berns salonger i Kammarsalen, Berzelii Park, Stockholm. Kallelse sker genom annonsering i Svenska Dagbladet och Post- och Inrikes Tidningar. Kallelsen samt övrig information inför årsstämman finns även på www.intrum.com

Utdelning

För räkenskapsåret 2010 föreslår styrelsen och verkställande direktören årsstämman att utdelning lämnas om 4,10 SEK (3,75) per aktie.

Finansiell information 2011

Årsstämma 2011, 31 mars Delårsrapport januari–mars, 3 maj Delårsrapport januari–juni, 18 juli Delårsrapport januari–september, 26 oktober

Ytterligare information från Intrum Justitia

Finansiella rapporter publiceras på svenska och engelska och kan beställas från Intrum Justitia AB, Informationsavdelningen, 105 24 Stockholm. Rapporterna samt övrig information från bolaget publiceras löpande på koncernens webbplats www.intrum.com.

Kommunikation med ägare analytiker och medier är ett prioriterat område. Presentation av Intrum Justitias resultat och verksamhet görs efter varje delårsrapport för analytiker och investerare i Stockholm och London. Utöver dessa kontakter träffar representanter från bolaget befintliga och potentiella aktieägare vid andra tillfällen, exempelvis i enskilda möten och aktiesparträffar.

Besök gärna vår webbplats, www.intrum. com, som förutom en bred presentation av koncernen erbjuder en fördjupad IR-del med analysverktyg, insynsregister med mera. Koncernen ger även ut intressenttidningen Intrum Magazine som löpande belyser utvecklingen inom kredithanteringsbranschen och Intrum Justitia. Tidningen kan beställas från informationsavdelningen.

Aktieägarkontakt

Annika Billberg Tel. +46 8-546 10 203 E-post: [email protected] Denna årsredovisning kan beställas i tryckt format via [email protected] eller laddas ner som pdf via www.intrum.com.

Adresser

Intrum Justitia AB

Marcusplatsen 1A, Nacka 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 546 10 200 Fax +46 8 546 10 211 www.intrum.com [email protected]

Financial Services

Intrum Justitia Debt Finance AG Alpenstrasse 2 CH-6300 Zug, Schweiz Tel +41 41 727 86 86 Fax +41 41 727 86 87

Belgien

Intrum NV Martelaarslaan 53 B-9000 Gent, Belgien Tel +32 9 218 90 94 Fax +32 9 218 90 51 www.intrum.be

Danmark

Intrum Justitia A/S Lyngbyvej 20, 2 Etage DK-2100 Köpenhamn Ø, Danmark Tel +45 33 69 70 00 Fax +45 33 69 70 29 www.intrum.dk

Estland

Intrum Justitia AS Rotermanni 8 EE-Tallinn 10111, Estland Tel +372 6060 990 Fax +372 6060 991 www.intrum.ee

Finland

Intrum Justitia Oy Box 47 FI-00811 Helsingfors, Finland Tel +358 9 229 111 Fax +358 9 2291 1911 www.intrum.fi

Frankrike

Intrum Justitia SAS 97 Allée Alexandre Borodine CS-80008 FR-69795 Siant Priest Cedex Frankrike Tel +33 4 7280 1414 Fax +33 4 7280 14 15 www.intrum.fr

Irland

Intrum Justitia Ireland Ltd 1st Floor, Block C Ashtown Gate, Navan Road, IE- Dublin 15 Tel +353 1 869 22 22 Fax +353 1 869 22 44 www.intrum.ie

Italien

Intrum Justitia S.p.A. Viale E. Jenner 53 IT-20159 Milano, Italien Tel +39 02 288 701 Fax +39 02 288 70 411 www.intrum.it

Lettland

SIA Intrum Justitia K. Ulmana gatve 2 LV-1004 Riga, Lettland Tel +371 6 733 28 77 Fax +371 6 733 11 55 www.intrum.lv

Litauen

Intrum Justitia UAB A.Gostauto 40A LT-Vilnius 01112, Litauen Tel +370 5 249 0969 Fax +370 5 249 6633 www.intrum.lt

Nederländerna

Intrum Justitia Nederland B.V. Box 84096 NL-2508 AB Den Haag, Nederländerna Tel +31 70 452 70 00 Fax +31 70 452 89 80 www.intrum.nl

Norge

Intrum Justitia AS Box 6354 Etterstad NO-0604 Oslo 6, Norge Tel +47 23 17 10 00 Fax +47 23 17 10 20 www.intrum.no

Polen

Intrum Justitia Sp. z o.o. Ul. Domaniewska 41 PL-02-672 Warszawa, Polen Tel +48 22 576 66 66 Fax +48 22 576 66 68 www.intrum.pl

Portugal

Intrum Justitia Portugal Lda Av. Duque D'Avila N° 185 4° D PT-1050-082 Lissabon, Portugal Tel +351 21 317 2200 Fax +351 21 317 2209 www.intrum.pt

Schweiz

Intrum Justitia AG Eschenstrasse 12 CH-8603 Schwerzenbach, Schweiz Tel +41 44 806 5656 Fax +41 44 806 5660 www.intrum.ch

Slovakien

Intrum Justitia Slovakia s.r.o. P.O. Box 50 Karadzicova 8 SK-821 08 Bratislava, Slovakien Tel +421 2 32 16 32 16 Fax +421 2 32 16 32 80 www.intrum.sk

Spanien

Intrum Justitia Ibérica S.A.U. Juan Esplandiú 11–13, ES-28007 Madrid, Spanien Tel +34 91 423 4600 Fax +34 902 876 692 www.intrum.es

Storbritannien

Intrum Justitia Ltd The Plaza 100 Old Hall Street Liverpool Merseyside L3 9QJ, Storbritannien Tel +44 1514 727 155 Fax +44 8445 765 701 www.intrum.co.uk

Sverige

Intrum Justitia Sverige AB 105 24 Stockholm, Sverige Tel +46 8 616 77 00 Fax +46 8 640 94 02 www.intrum.se

Tjeckien

Intrum Justitia s.r.o. Prosek Point, Building A Prosecka 851/64 19000 Prag 9 Prosek, Tjeckien Tel +420 277 003 730 Fax +420 283 880 902 www.intrum.cz

Tyskland

Intrum Justitia GmbH Pallaswiesenstr. 180–182 DE-64293 Darmstadt, Tyskland Tel +49 6151 816 0 Fax +49 6151 816 155 www.intrum.de

Ungern

Intrum Justitia Kft Pap Károly u. 4–6 HU-1139 Budapest, Ungern Tel +36 1 459 9400 Fax +36 1 459 9574 www.intrum.hu

Österrike

Intrum Justitia GmbH Andromeda Tower Donau-City-Strasse 6, st 7 AT-1220, Wien, Österrike Tel +43 1 260 88 78 00 Fax +43 1 585 52 26 www.intrum.at

Intrum Justitias årsredovisning 2010 har producerats i samarbete med Passion. Foto Lena Larsson. Tryck Brommatryck & Brolins. Intrum Justitia AB, org nr 556607-7581.

ÅRSREDOVISNING 2010 INTRUM JUSTITIA

AI assistant

Intrum — Annual Report 2010

2930_10-k_2011-03-11_a4f2428c-cad0-4b52-9a45-3751d9077155.pdf

Innehåll

Kort om 2010

Räntetäckning och nettoskuldsättning

OMSÄTTNING PER region, %

Vi arbetar för ett sunt betalningsbeteende i hela Europa

Vilka värden skapar Intrum Justitia?

Hur har verksamheten utvecklats 2010?

Finansiella tjänster – fortsatt stabilt med god avkastning

Förbättrad kredithantering

Vad händer 2011?

• Stärka Intrum Justitias

marknadsposition på varje lokal marknad

• Vidareutveckla vårt tjänsteerbjudande

• Intern effektivitet och professionalism

• Bidra till en utveckling av ett sunt betalningsbeteende

Tack alla anställda

Intrum Justitia i korthet

Vi är en katalysator för en sund ekonomi

Affärsidé

Mission

Vision

Värderingar

Vi förstår människor

Vi söker insikt som möjliggör innovation

Vi gör skillnad

Vi antar utmaningar

Strategier

Marknadsledare på varje lokal marknad

Heltäckande kredithanteringstjänster som gynnar våra kunders relation till sina kunder

Ökad kundnytta genom förbättrade processer och arbetsmetoder

Ett hälsosamt betalningsbeteende i samhället

Mål

Verksamhetsmål

Finansiella mål

Utdelningsmål

Respektfull kredithantering

Vårt erbjudande inom kredithantering

Kreditinformationstjänster

Scoring för rätt rekommendation

Vi har helheten

Färre kreditförluster hos Nokian Tyres

nsikt möjliggör innovation

Förstår människor

Betalningstjänster

Kortare betalningstider

Välskött betalningsadministration förbättrar kundrelationer

Outsourcad kredithantering hos AZ Jan PortaeLS

Inkassotjänster

Vi minskar mängden konkurser

VÄL HANTE RADE FORDRING AR HOS FORTUM

Vi täcker fler än 170 länder

Vårt erbjudande inom finansiella tjänster

Finansieringstjänster, betalningsgaranti & köp av fordringar

Finansieringstjänster

Betalningsgaranti

Köp av fordringar

Förbättrad likviditet

OMFATTANDE TJÄNSTEP AKET FÖR BET ALNINGSG ARANTI v

Ökade intäkter från köp av fordringar

En aktör på den globala marknaden

älkomnar utmaningar

G ör skillnad

Specialister på konsumentfordringar

TYDLIG REDOVISNING

Avkastning

Våra tankar kring socialt ansvarstagande

En sund ekonomi

Vi hittar lösningar

Privatekonomisk utbildning för unga

Några exempel:

Minskade sociala problem

Hej!

Vårt mål är att bli förstahandsvalet

Skickliga och motiverade

Investering i medarbetarnas utveckling

Medarbetarundersökning i hela koncernen

90000 kunder i 22 länder

Intrum Annual Report 2010