AI assistant
I.A.R Systems Group — Annual Report 2010
Apr 5, 2011
3060_10-k_2011-04-05_da00b1a7-3240-4556-93a9-c966a05e9cb2.pdf
Annual Report
Open in viewerOpens in your device viewer
INTOI FOKUSERAR PÅ IAR SYSTEMS OCH BYTER NAMN TILL IAR
INTOI ÅRSREDOVISNING 2010
INNEHÅLL
- 2 2010 i korthet
- 4 VD – ord
- 8 Förvaltningsberättelse
- 12 Intois aktie och ägare
- 14 Verksamhetens risker
- 15 Bolagsstyrning
- 19 Övriga upplysningar
- 22 Koncernens resultaträkning
- 24 Koncernens balansräkning
- 25 Koncernens förändring av eget kapital
- 26 Koncernens rapport över kassaflöden
- 27 Moderbolagets resultaträkning
- 28 Moderbolagets balansräkning
- 29 Moderbolagets förändring av eget kapital
- 30 Moderbolagets kassaflödesanalys
- 31 Femårsöversikt
- 33 Definitioner
- 34 Noter
- 57 Revisionsberättelse
- 58 Styrelse, ledning och revisorer
- 60 Årsstämma
INTOI FOKUSERAR PÅ IAR SYSTEMS SOM HAR STOR POTENTIAL MED VÄRLDSLEDANDE
EGENUTVECKLAD MJUKVARA FÖR PROGRAMMERING AV INBYGGDA SYSTEM. DESSUTOM ÄGER
INTOI NORTHERN SOM ERBJUDER MJUKVARA FÖR LAGRINGSHANTERING AV DIGITALA FILER.
DELTACO SOM ÄR NORDENS LEDANDE DISTRIBUTÖR AV IT-PRODUKTER DELAS UT.
FÖR ATT SPEGLA BOLAGETS NYA FOKUS BYTER INTOI NAMN TILL IAR VID ÅRSSTÄMMAN
DEN 3 MAJ 2011.
2010 i korthet
- n Intoi fokuserar på IAR Systems, äger Northern och delar ut Deltaco till aktieägarna. Deltaco rapporteras därför som utdelad verksamhet under 2010. Nödvändiga beslut för detta fattades av extra stämma i Intoi den 14 januari 2011.
- n Den nya strukturen syftar till att skapa renodlade och fokuserade bolag med högre synlighet. Dessutom bedöms den nya strukturen synliggöra värden som skapats i innehaven. För att spegla den nya inriktningen avser Intoi byta namn till IAR på stämma den 3 maj 2011.
- n Under 2010 uppnådde Intois två största innehav nya rekordnivåer för omsättningen. Innehavens totala omsättning ökade med 3 procent för helåret till 623,4 MSEK och resultat från innehav totalt ökade till 55,2 MSEK.
-
n För koncernen totalt ökade rörelseresultat från 5,5 MSEK till 25,0 MSEK och vinsten per aktie från 17 öre till 1,88 kr för året. Detta trots att det uppstod engångskostnader för en ny koncernstruktur om 8,3 MSEK under fjärde kvartalet och att den starka svenska kronan påverkade rörelseresultatet negativt med 8,8 MSEK under 2010.
-
n Intois finansiella ställning är fortsatt stark med en kassa på 25,1 MSEK och en soliditet på 80 procent vid slutet av 2010. Eget kapital per aktie uppgick till 54,16 (53,57) SEK. Styrelsen föreslår inte någon kontant utdelning utöver utdelningen av Deltaco.
- n IAR Systems uppnådde ny rekordnivå på omsättning med 177,9 MSEK. I lokal valuta ökade omsättningen med 19 procent i USA, 20 procent i Europa och med 28 procent i Japan för helåret. Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 22,5 MSEK och rörelsemarginalen ökade till 13 procent.
- n Northerns omsättning uppgick till 65,8 MSEK för året. Trots att omsättningen minskade uppnådde bolaget en mindre vinst. I januari 2011 tillträdde Jonas Areskoug som ny VD med ökat säljfokus.
- n Deltaco nådde rekordnivå på omsättningen och rörelseresultatet. Omsättningen ökade med 8 procent till 379,7 MSEK för året. Rörelseresultat uppgick till 32,3 MSEK. Processen inleddes för att lista bolaget på First North under det andra kvartalet 2011.
-
n Intois B-aktie (INTO B) är noterad på NASDAQ OMX Stockholm Small Cap. Kursen den 31 december 2010 var 33,90 (24,40) SEK och börsvärdet uppgick till 375 (270) MSEK.
-
n Fokuserar på IAR Systems som erbjuder mjukvara för programmering av chip.
- n Dessutom äger Intoi Northern som erbjuder mjukvara för hantering av digitala filer.
- n Delar ut Deltaco som är Nordens ledande distributör av IT-produkter.
- n Byter namn från Intoi till IAR.
FOKUS PÅ IAR SYSTEMS
2010 blev ett framgångsrikt år och våra största innehav flyttade fram sina positioner. IAR Systems omsättning ökade till 177,9 MSEK vilket är nytt rekord. I lokal valuta växte bolaget med 20 procent i Europa, 19 procent i USA och 28 procent i Japan. Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 22,5 MSEK. Deltaco ökade omsättningen med 8 procent till rekordnivån 379,7 MSEK och rörelseresultatet ökade till 32,3 MSEK. Northern som är vårt minsta innehav rapporterade 65,8 MSEK i omsättningen och uppnådde en mindre vinst.
Sedan 2008 har Intois kärnverksamhet varit att aktivt driva utveckling av IT-bolag. Hela vårt fokus har varit på att utveckla de innehaven vi äger, och vi har haft begränsad utväxling på strategin att köpa och sälja bolag. Vår modell med aktivt ägande innebär att vi är operativa och att vi arbetar med att utveckla teknologier och långsiktiga kundrelationer. Detta kräver mycket resurser för varje bolag. Dessutom kräver det tid.
De värden vi skapat i våra innehav har inte fullt ut speglats i värderingen för hela gruppen. Därför la vi en ny strategi i slutet av 2010 som fastställdes av extra bolagsstämma den 14 januari 2011. Vi beslöt att fokusera på IAR Systems och dela ut Deltaco till aktieägarna. Detta är en fortsättning på vår ambition sedan många år att steg för steg renodla mot egenutvecklad programvara.
Vi har lyckats med att skala upp försäljningen åt bolag med en stark teknikbas. Det ska vi fortsätta med, men med fullt fokus på IAR Systems. Renodlingen stärker oss att dra full nytta av vår världsledande teknologi och starka kundrelationer.
Namnbytet till IAR speglar den nya inriktning och gör oss tydligare mot aktiemarknaden.
Fokus på IAR Systems
IAR Systems är världens ledande leverantör av mjukvaruverktyg för programmering av chip i inbyggda system. IAR Systems mjukvara används för att programmera chip som styr produkter inom till exempel industriautomation, medicinteknik, konsumentelektronik och fordonsindustrin. Under 2010 har bolaget flyttat fram sina positioner bland annat genom ny teknologi för energismart programmering.
Vi äger också Northern som erbjuder programvara för storage resource management. Mjukvaran sparar diskutrymme, tid och resurser åt cirka 1000 kunder i fler än 35 länder, inklusive IKEA, US Navy, Boeing och Nike.
Sammanlagt har vi cirka 170 medarbetare med huvudkontor och produktutveckling i Sverige och global räckvidd genom säljkontor i Sverige, USA, Storbritannien, Finland, Frankrike, Kina, Tyskland, Japan och Italien.
Stark Position
Vi har världsledande teknologi i definierade nischer, starka relationer med industrins mest framstående bolag och hög innovationstakt. Det nya IAR har en stark plattform för fortsatt tillväxt och vår licensbaserade affärsmodell ska hjälpa oss att driva lönsamhet. Vi har också finansiella resurser att genomföra eventuella tilläggsförvärv.
Jag vill tacka alla aktieägare för ert förtroende. Den nya strukturen har två syften. Vi ska fokusera bolagen och synliggöra deras värden.
Kista, 30 mars 2011
Stefan Skarin Verkställande direktör och koncernchef Intoi AB (publ) och verkställande direktör IAR Systems AB
Stefan Skarin, VD
"Intoi har renodlat steg för steg mot egenutvecklad programvara. Nu fokuserar vi på IAR Systems vars mjukvara används för att programmera chip i inbyggda system. Renodlingen stärker oss att dra full nytta av vår världsledande teknologi, marknadens största kundbas och licensbaserade affärsmodell. Namnbytet till IAR gör oss också tydligare mot aktiemarknaden."
IAR Systems erbjuder mjukvara för att programmera kod i chip som styr mängder av produkter.
IAR Systems har marknadens största kundbas med över 50 000 användare hos 14 000 kunder.
IAR Systems mjukvara skapar kod som är snabb, effektiv, pålitlig och energismart.
IAR Systems mjukvara används av företag som Miele, Philips, Siemens, Bosch, med flera.
Årsredovisning 2010
Styrelsen och verkställande direktören för Intoi AB (publ), med säte i Stockholm och med organisationsnummer 556400-7200, får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för verksamhetsåret 2010 för moderbolaget och koncernen. Årsredovisningen inklusive revisionsberättelsen omfattar sidorna 8–59. resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår av verksamhetsbeskrivningen samT resultatoch balansräkningar jämte noter.
Världsledande mjukvara
IAR Systems
IAR Systems är en av de ledande leverantörerna i världen av mjukvara för programmering av chip i inbyggda system. Mjukvaran används för att programmera chip som styr produkter inom till exempel industriautomation, medicinteknik, konsumentelektronik och fordonsindustrin. En av IAR Systems största styrkor är att mjukvaran kan användas för att programmera chip i flera olika arkitekturer från alla de stora leverantörerna, som till exempel Texas Instruments, ST, NXP, Renesas, Freescale, Toshiba, Fujitsu och Atmel.
IAR Systems omsättning ökade till 177,9 MSEK vilket är nytt rekord. I lokal valuta växte bolaget med 20 procent i Europa, 19 procent i USA och 28 procent i Japan. Rörelseresultatet ökade med 26 procent till 22,5 MSEK. Samtidigt ökar licens- och underhållsintäkterna till 84 procent av totala intäkter. Ökningen är störst inom 32-bitars arkitektur som nu står för cirka hälften av omsättningen.
OMSÄTTN ING 150 200 MSEK RÖRELSERESULTAT 20 25 MSEK
0 50 100
2008 2009 2010
2008 2009 2010
0
IAR Systems AB
Grundat 1983, ägt av Intoi sedan 2005 Omsättning 2010: 177,9 (168,6) MSEK Rörelseresultat 2010: 22,5 (17,9) MSEK Rörelsemarginal 2010: 13 (11) procent Antal anställda: 129 Verkställande direktör: Stefan Skarin Kontor: Huvudkontor i Uppsala. Försäljningskontor i Sverige, USA, Kina, Japan, Storbritannien och Tyskland. Distributörer i ytterligare över 25 länder
Strategi
- n Erbjuda mjukvara för programmering av chip i de mest avancerade inbyggda systemen
- n Expandera kundbasen i hela världen med fokus på licensförsäljning
- n Vidareutveckla mjukvaran för programmering av effektivare, snabbare, energisnålare och smartare kod
Uppnått 2010
- n Rekord i omsättning och ökad marginal
- n Kraftig omsättningsökning för de mest avancerade systemen
- n Lansering av ny teknologi för energismart programmering som redan vunnit flera priser
Fokus 2011
- n Lansera nya funktioner för förbättring och analys av kodens och chipets prestanda
- n Satsa på de mer avancerade systemen baserade på 32-bitars arkitektur (främst ARM)
- n Vidga samarbetet med 50 000 användare hos 14 000 kunder och erbjuda helhetslösningar
Northern
Northern erbjuder programvara för lagringshantering och storage resource management. Northerns egenutvecklade mjukvara sparar diskutrymme, tid och resurser åt några av världens mest krävande organisationer, som till exempel Airbus, EU, IKEA, US Navy, Boeing och Nike. Bolaget har över 1000 kunder i fler än 35 länder. Under 2010 stärktes Northern med säljresurser från Nocom Software. Nocom Software har betydande kompetens inom försäljning av programvara med långa relationer med några av Nordens största företag.
Under 2010 rapporterade Northern 65,8 MSEK i omsättning och uppnådde en mindre vinst. Bolaget har utvecklat sin position genom den avancerade mjukvaran, strategiska partners och förmåga att vinna kontrakt från multinationella företag.
RÖRELSERESULTAT
Northern Parklife AB
Grundat 1995, ingår i Intoi sedan april 2006 Omsättning 2010: 65,8 (82,7) MSEK Rörelseresultat 2010: 0,4 (2,2) MSEK Antal anställda: 37 Verkställande direktör: Jonas Areskoug Kontor: Huvudkontor i Stockholm, dotterbolag i USA, Finland, Norge och Frankrike samt försäljningskontor i Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Italien
Strategi
- n Erbjuda mjukvara för hantering av digital information
- n Expandera kundbasen genom försäljning över hela världen
- n Utnyttja skalbarheten i affärsmodellen genom ökad licensförsäljning
Uppnått 2010
- n Lansering av ny version av mjukvaran och utsedd till Industry Challenger av Gartner
- n Nytt säljkontor i Boston för fördjupat samarbete med EMC och ökad närvaro i nordöstra USA
- n Nya säljresurser i Norden genom samgåendet med Nocom Software
Fokus 2011
- n Lansera nya funktioner i mjukvaran
- n Utvidga erbjudandet till bolagets cirka 1 000 kunder i över 35 länder
- n Effektivisera försäljningen och få full hävstång på partnersamarbeten, i första hand EMC Select
Deltaco AB
– delas ut till aktieägarna
Extrastämma i Intoi AB den 14 januari 2011 beslutade att Deltaco ska delas ut till aktieägarna. Ambitionen är att Deltacos aktie ska upptas till handel på First North under andra kvartalet 2011. Styrelsens bedömning är att Deltaco blir ett attraktivt investeringsalternativ på First North.
Deltaco är Nordens ledande leverantör och distributör av ITprodukter. Deltacos affärsidé är att med korta leveranstider och konkurrenskraftiga priser erbjuda ett attraktivt sortiment av ITprodukter, inklusive datortillbehör, kablage, nätverksprodukter och multimedieprodukter.
Kundkretsen omfattar distributörer, datorbutiker, industrikunder, installatörer, PC-byggare, postorderföretag och återförsäljare. Deltaco utvecklar kontinuerligt sitt utbud av över 6 000 produkter varav cirka en tredjedel förnyas årligen. Flera av produkterna säljs under starka internationella varumärken och i ökande grad under Deltacos eget varumärke.
Under 2010 ökade Deltaco omsättningen med 8 procent till rekordnivån 379,7 MSEK och rörelseresultatet till 32,3 MSEK. Deltaco har en stark plattform för tillväxt genom effektiva inköp i lågkostnadsländer i Asien, ett modernt logistikcenter och bred distribution till de flesta stora nordiska återförsäljarna.
Deltaco AB
Omsättning 2010: 379,7 (351,7) MSEK Rörelseresultat 2010: 32,3 (31,9) MSEK Rörelsemarginal 2009: 9 (9,1) procent Antal anställda: 70 Verkställande direktör: Siamak Alian Kontor: Huvudkontor i Stockholm, dotterbolag i Finland och Danmark och samarbetspartners i Norge, Estland och Holland
OMSÄTTN ING
RÖRELSERESULTAT
!
Intois aktie och ägare
Intois aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap. Aktiekursen den 31 december 2010 var 33,90 (24,40) SEK och börsvärdet uppgick till 375 (270) MSEK.
AKTIEFAKTA
Intois aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm, Small Cap, och en börspost består av 1 (en) aktie. Aktiekursen, senast betalt, har under året varierat mellan 23,70 (14,40) SEK som lägst och 34,20 (28,70) SEK som högst. Kursen den 31 december 2010 var 33,90 (24,40) SEK. Intois börsvärde uppgick den 31 december 2010 till 375 (270) MSEK. Vid beräkning av börsvärdet och övrig aktieinformation har de aktier som Intoi återköpt ej medräknats.
Antalet aktieägare i Intoi uppgick den 31 december 2010 till 10 054 (11 173). Av dessa hade 586 (648) fler än 1 000 aktier vardera. Utländska ägares innehav uppgick till cirka 25 (19) procent av aktiekapitalet och 31 (25) procent av rösterna.
Intois aktiekapital uppgick den 31 december 2010 till 11 688 561 SEK, fördelat på 11 688 561 aktier, varav 100 000 av serie A och 11 588 561 av serie B. Av dessa ägs 634 600 B-aktier av Intoi, sedan 2007 och 2008 års återköp. Det innebär att antalet B-aktier på marknaden uppgick till 10 953 961 den 31 december 2010.
ÅTERKÖP
Under året har inte några aktier återköpts. Totalt har 634 600 aktier, till ett totalt värde av 30,1 MSEK, återköpts sedan år 2007 och 2008. Dessa aktier som nu ägs av Intoi ingår inte i aktieinformationen för den 31 december 2010.
UTDELNING
På extra bolagsstämma den 14 januari 2011 beslutades att verksamheten i Deltaco skall delas ut till aktieägarna. Styrelsen har inte för avsikt att föreslå någon ytterligare utdelning.
UTDELNINGSPOLICY
Styrelsen avser att årligen föreslå en utdelning, eller annan motsvarande värdeöverföring, som skall uppgå till 30–50 procent av vinsten efter skatt. Härutöver kan styrelsen komma att föreslå en ytterligare återföring av kapital till aktieägarna förutsatt att styrelsen bedömer detta som motiverat med hänsyn till förväntat framtida kassaflöde och bolagets investeringsplaner.
BEMYNDIGANDEN
Årsstämman 2010 beslutade enhälligt att bemyndiga styrelsen att under tiden fram till nästa årsstämma, vid ett eller flera tillfällen, fatta beslut om att förvärva sammanlagt så många aktier av serie B att bolagets innehav vid var tid inte överstiger 10 procent av samtliga aktier i bolaget. Förvärv skall ske på NASDAQ OMX Stockholm. Bemyndigandet syftar till att ge styrelsen ökat handlingsutrymme i arbetet med bolagets kapitalstruktur.
Vidare bemyndigades styrelsen att fatta beslut om avyttring av bolagets egna aktier som likvid vid förvärv av företag eller verksamhet.
| Innehav | Aktieägare | Antal A-aktier | Antal B-aktier | Andel kapital, % | Andel röster, % |
|---|---|---|---|---|---|
| 1-100 | 7 056 | – | 205 389 | 1,9 | 1,7 |
| 101-1 000 | 2 412 | – | 877 101 | 7,9 | 7,3 |
| 1 001-5 000 | 428 | – | 987 758 | 8,9 | 8,3 |
| 5 001-10 000 | 68 | – | 507 909 | 4,6 | 4,3 |
| 10 001- | 90 | 100 000 | 8 375 804 | 76,7 | 78,4 |
| 10 054 | 100 000 | 10 953 961 | 100,0 | 100,0 |
Aktiefördelning den 31 december 2010 1)
1) Exklusive de 634 600 B-aktier som innehas av Intoi efter återköp.
| Antal A-aktier | Antal B-aktier | Totalt antal aktier | Andel kapital, % | Andel röster, % | |
|---|---|---|---|---|---|
| Pictet & Cie | - | 1 120 025 | 1 120 025 | 10,1 | 9,4 |
| Catella Fondförvaltning | - | 682 868 | 682 868 | 6,2 | 5,7 |
| Danske Bank International S.A. | - | 655 365 | 655 365 | 5,9 | 5,5 |
| Försäkringsaktiebolaget Avanza Pension | - | 515 516 | 515 516 | 4,7 | 4,3 |
| Originat AB | - | 514 276 | 514 276 | 4,6 | 4,3 |
| Länsförsäkringar Fondförvaltning AB | - | 507 181 | 507 181 | 4,6 | 4,2 |
| Ribbskottet AB | - | 500 000 | 500 000 | 4,5 | 4,2 |
| Boda Invest AS | 100 000 | 250 000 | 350 000 | 3,2 | 10,5 |
| Tamt AB | - | 350 000 | 350 000 | 3,2 | 2,9 |
| Bliwa Livförsäkring | - | 182 658 | 182 658 | 1,6 | 1,5 |
| Nordnet Pensionsförsäkring AB | - | 161 088 | 161 088 | 1,5 | 1,3 |
| Marianne Rapp | - | 152 000 | 152 000 | 1,4 | 1,3 |
| Anna Jeansson | - | 150 000 | 150 000 | 1,4 | 1,3 |
| Theodor Jeansson | - | 145 011 | 145 011 | 1,3 | 1,2 |
| Peter Larsson | - | 100 000 | 100 000 | 0,9 | 0,8 |
| Summa 15 största aktieägarna | 100 000 | 5 985 988 | 6 085 988 | 55,1 | 58,4 |
| Övriga | - | 4 967 973 | 4 967 973 | 44,9 | 41,6 |
| Totalt | 100 000 | 10 953 961 | 11 053 961 | 100,0 | 100,0 |
Största aktieägarna den 31 december 2010 1)
1) Direkt- och förvaltarägda. Därtill tillkommer 634 600 B-aktier som innehas av Intoi efter återköp.
Intois aktiekursutveckling 2010
Intois aktiekursutveckling 2006 – 2010
Verksamhetens risker
Förändringar i IT-branschen sker ofta snabbt och det finns osäkerheter och risker i den framtida utvecklingen. Intoi strävar efter att begränsa riskerna som främst beror på innehavens verksamheter.
RÖRELSERELATERADE RISKER
Kunder
Intoi strävar efter att bygga långsiktiga relationer med sina kunder. Koncernen har god spridning bland kunderna som finns i olika kategorier, branscher och geografiska marknader. Ingen enskild kund har en större del av koncernens omsättning. Trots detta kan en förlust av en eller flera större kunder negativt påverka innehavens verksamhet och resultat.
Medarbetare
Medarbetarnas kunskap om produkterna och deras relationer med kunderna är viktiga konkurrensfördelar. Det finns en risk att nyckelarbetare lämnar Intoi, men genom utbildning och erfarenhetsutbyte stärks kompetensen och lojaliteten inom de olika bolagen. Intoi har låg personalomsättning, god arbetsmiljö och strävar efter att vara en lärande organisation.
Teknik
Inom IT-sektorn är det av största vikt att erbjuda produkter och tjänster med avancerad teknik. Intois dotterbolag med egenutvecklad programvara ligger tekniskt sett långt framme. Det kan dock inte uteslutas att enskilda dotterbolag kan påverkas negativt av framtida teknikskiften.
Konkurrenter
Intois dotterbolag konkurrerar med internationella och nationella företag. Innehaven stärker sin konkurrenskraft genom att utveckla kunskap, satsa på teknologi och fördjupa sina kundrelationer.
Konjunkturen
Konjunkturutvecklingen är svårbedömd och har betydelse för koncernens försäljnings- och resultatutveckling. Ledningen följer noga konjunkturens utveckling. Koncernens kunder finns inom flera områden, vilket minskar konjunkturkänsligheten.
FINANSIELLA RISKER
Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika finansiella risker. Med finansiella risker avses risken för fluktuationer i koncernens resultat och kassaflöde till följd av förändringar i valutakurser, räntenivåer samt finansierings- och kreditrisker.
Valutarisk
Med valutarisk menas risken att värdet på finansiella instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Koncernens åtgärder för att hantera den transaktionsmässiga valutarisken fastslås i koncernens finanspolicy. Syftet är att minimera den kortsiktiga resultatpåverkan av valutaförändringen och samtidigt skapa långsiktigt handlingsutrymme.
En valutarisk föreligger omräkningsmässigt beträffande kundfordringar och leverantörsskulder i utländsk valuta, främst USD och EUR. Koncernens omsättning i utländsk valuta, främst USD och EUR, utgör cirka 82 procent av den totala omsättningen. Av kostnad för handelsvaror motsvarar cirka 72 procent inköp i utländsk valuta, också främst i USD och EUR. Koncernens omräkningsexponering, det vill säga risken för förändringar av dotterbolagens koncernmässiga nettotillgångsvärden till följd av valutafluktuationer, är begränsad och inga åtgärder vidtas för närvarande för att ytterligare skydda omräkningsexponering i utländsk valuta.
Finansierings- och likviditetsrisk
Koncernens finansiella ställning är stark. Under 2010 har utdelning lämnats till aktieägarna med 13,8 (6,6) MSEK. Inga återköp av egna aktier har skett. Soliditeten uppgick vid årsskiftet till 80 (80) procent.
Vid årsskiftet fanns tillgodohavanden avseende likvida medel om 25,1 (28,8) MSEK samt outnyttjade kreditlimiter om 40,4 (50,0) MSEK. De räntebärande skulderna uppgick samtidigt till 12,3 (1,4) MSEK.
Kreditrisk
Koncernens kreditrisk utgörs i huvudsak av betalningsförmågan hos dotterbolagens kunder. Kreditbedömning av kunder sker standardmässigt i dotterbolagen enligt fastlagda rutiner. Kreditförlusterna har historiskt varit låga.
Ränterisk
Ränterisken utgörs av att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Koncernens krediter löper med rörliga räntor. Ingen investering sker för närvarande i kapitalinstrument.
Bolagsstyrning
Intoi är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Under 2010 bedrev koncernen verksamhet i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Tyskland, England, Frankrike, USA, Japan och Kina. Intois aktie är noterad på OMX nordiska lista, SmallCap.
PRINCIPER FÖR BOLAGSSTYRNING
Till grund för styrning av bolaget och koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen och Stockholmsbörsens regelverk, vilket för Intois del inkluderar Svensk Kod för Bolagsstyrning ("Koden"). Under 2010 har bolaget tillämpat Koden med en avvikelse vilken är:
Punkt 2.3 rörande valberedningens sammansättning. Enligt Koden skall verkställande direktören inte vara ledamot i valberedningen. Bolagets verkställande direktör Stefan Skarin har under året varit medlem i valberedningen. Orsaken till detta Stefan Skarins position som röststark ägare.
SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL OCH RISKHANTE-RING I DEN FINANSIELLA RAPPORTERINGEN
Enligt den svenska aktiebolagslagen och den svenska koden för bolagsstyrning är styrelsen skyldig att se till att bolaget har tillfredsställande interna kontroller, hålla sig informerad om bolagets interna kontrollsystem och bedöma hur väl systemet fungerar.
Kontrollmiljö
Intern kontroll inom Intoi baseras på en kontrollmiljö innefattande organisation, beslutsvägar, befogenheter och ansvar. Detta dokumenteras och kommuniceras i styrande dokument såsom interna policyer, riktlinjer och instruktioner. Exempelvis gäller detta arbetsfördelningen mellan styrelsen och den verkställande direktören och instruktioner för attesträtt, redovisning och rapportering.
Riskbedömning
Det är styrelsen som har det yttersta ansvaret för riskhanteringen. Genom en tydlig organisation och beslutsordning innefattande stor medvetenhet om risker hos medarbetarna med gemensamma definitioner och principer inom fastställda ramar uppnås ett kontrollerat risktagande. Riskområden är framförallt bokslutsprocessen kopplad till den finansiella rapporteringen, operationella risker och legal risk.
Kontrollaktiviteter
I koncernens affärsprocesser ingår finansiella kontroller avseende godkännande och redovisning av affärstransaktioner. I bokslutsoch rapporteringsprocessen finns kontroller, bland annat vad gäller redovisning, värdering och upplysningskrav samt beträffande tilllämpningen av väsentliga redovisningsprinciper och uppskattningar såväl i enskilda dotterbolag som på koncernnivå.
Alla dotterbolag inom Intoi har egna ekonomiansvariga som deltar i planeringen och utvärderingen av sina enheters resultat. Den regelbundna analysen av deras respektive enheters finansiella rapportering omfattar betydande poster som tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsammans med den analys som görs på koncernnivå bidrar denna viktiga del av den interna kontrollen till att se till att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.
Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen säkerställs genom en rad åtgärder och rutiner. Förutom noggrann revision av årsbokslut gör även revisorn en översiktlig granskning av rapporten för det andra kvartalet. Samtliga rapporter och pressmeddelanden publiceras samtidigt med offentliggörandet på Intois hemsida.
Information
Koncernen har informations- och kommunikationsvägar som syftar till att främja fullständig och riktig finansiell rapportering. Interna anvisningar och riktlinjer beträffande redovisning och finansiell rapportering, liksom regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapportering och krav på informationsgivning, görs tillgängliga och kända för berörd personal. Dotterbolagen lämnar regelbundet finansiella rapporter och rapporter om sin förvaltning till koncernledningen, med analyser och kommentarer till finansiella resultat och risker.
Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen.
Uppföljning
Vid varje styrelsesammanträde behandlas koncernens ekonomiska situation. Styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningen före publicering. Styrelsen får även regelbundna rapporter från revisorerna. Styrelsen följer upp alla åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna.
Koncernens process för finansiell rapportering granskas årligen av koncernledningen och utgör en grund för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrande dokumenten för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden som rör den finansiella rapporteringen.
DIREKTA ELLER INDIREKTA AKTIEINNEHAV
Som framgår av tabellen "Största aktieägarna den 31 december 2010" på sidan 13 är det endast Stefan Skarin som, genom det helägda bolaget Boda Invest AS innehar mer än 10 procent av rösterna i bolaget.
RÖSTRÄTTSBEGRÄNSNINGAR
Bolagets bolagsordning innehåller inga begränsningar i hur många röster varje aktieägare kan avge vid en bolagsstämma.
VISSA BOLAGSORDNINGSBESTÄMMELSER
Bolagets bolagsordning saknar särskilda bestämmelser om tillsättande och entledigande av styrelseledamöter eller om ändring av bolagsordningen.
AV BOLAGSSTÄMMAN LÄMNADE BEMYNDIGANDEN
Som framgår av sidan 12 lämnade årsstämman den 4 maj 2010 ett bemyndigande till styrelsen avseende att emittera aktier eller optioner. Bemyndigandet har inte utnyttjats.
STYRELSENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSSÄTT
Styrelsens sammansättning
Enligt bolagets bolagsordning skall styrelsen bestå av minst tre och högst tio ledamöter med högst två suppleanter. Bolagets styrelse består av fem ledamöter vilka samtliga valdes på årsstämman den 4 maj 2010. Styrelseledamoten Stefan Skarin har en beroendeställning gentemot bolaget medan styrelsens ordförande Peter Larsson och de tre övriga ledamöterna Björn Abild, Karin Moberg och Jonas Mårtensson har en oberoende ställning i styrelsen.
Bolagsstämmovalda ledamöter
För information om de bolagsstämmovalda ledamöterna, se sidan 58.
Styrelsens arbete
Styrelsens ansvar
Styrelsen i Intoi har fastställt en arbetsordning med instruktioner avseende arbetsfördelning mellan styrelse och verkställande direktören samt instruktioner för ekonomisk rapportering. Styrelsen ansvarar för att Intois organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och övriga ekonomiska förhållanden kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation. Styrelsens ordförande ska i samråd med verkställande direktören före utsändande av kallelse utarbeta dagordning för respektive sammanträde och bestämma nödvändigt beslutsunderlag och dokumentation till aktuella ärenden. Styrelsen kallas till ett konstituerande möte efter årsstämman, samt minst fem ordinarie sammanträden per år. Fyra av de ordinarie sammanträdena sammanfaller med tidpunkterna för den externa ekonomiska rapporteringen. Det femte ordinarie sammanträdet hålls i december med genomgång av budget och affärsplan. Vid styrelsemötet där årsbokslutet presenteras deltar revisorerna för att meddela iakttagelser från revisionen. Utöver de ordinarie mötena kallas styrelsen till ytterligare sammanträden när situationen så påkallar.
Styrelsen övervakar verkställande direktörens arbete och ansvarar för att organisationen är ändamålsenlig. Styrelsen fastställer budget och årsbokslut för bolaget och koncernen samt följer utvecklingen löpande under året.
Ordförande
Styrelseordföranden leder styrelsens arbete och ansvarar för att övriga ledamöter löpande får den information som är nödvändig för styrelsearbetets kvalitet upprätthålls och utövas enligt aktiebolagslagen. Ordföranden företräder bolaget i ägarfrågor.
Styrelsens ledamöter
| Namn | Invald | Beroende- ställning |
Ersättnings- utskott |
Revisions utskott |
Aktieinnehav 1) |
|---|---|---|---|---|---|
| Peter Larsson, ordförande | 2010 | Nej | Ordförande | Ordförande | 100 000 B-aktier |
| Björn Abild | 2008 | Nej | Ledamot | Ledamot | 0 aktier |
| Karin Moberg | 2010 | Nej | Ledamot | Ledamot | 0 aktier |
| Jonas Mårtensson | 2010 | Nej | Ledamot | Ledamot | 100 000 B-aktier |
| Stefan Skarin | 2002 | Ja | 100 000 A-aktier och 250 000 B-aktier (via bolag) |
1) Aktieinnehav per 31 december 2010.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet hanterar och beslutar i frågor om löner, övriga anställningsvillkor, pensionsförmåner och bonussystem för verkställande direktören. Utskottet beslutar även i motsvarande frågor för övriga ledande befattningshavare samt svarar för framtagandet av generella lönesättningsprinciper.
Revisionsutskott
Utskottets huvudsakliga uppgifter är att övervaka den interna kontrollen, rutinerna för finansiell rapportering, efterlevnad av därmed sammanhängande lagar och bestämmelser samt revisionen i koncernen. Revisionsutskottet tar del av kontinuerlig information och beslutsunderlag från bland annat vd och bolagets externa revisorer.
Verkställande direktören
Verkställande direktören leder verksamheten inom de ramar som styrelsen lagt fast. Denne tar fram nödvändigt informations- och beslutsunderlag inför styrelsemöten, är föredragande samt avger motiverade förslag till beslut. Verkställande direktören tillställer styrelsens ledamöter varje månad den information som krävs för att följa bolagets och koncernens ställning, verksamhet och utveckling samt håller styrelsen ordförande löpande informerad om verksamheten. Den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bokföringen ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt. För den närmare ansvarsfördelningen mellan styrelsens och den verkställande direktörens uppgifter finns en skriftlig vd-instruktion, som kontinuerligt uppdateras.
Revisorer
Externa revisorer utses av årsstämman. Öhrlings Pricewaterhouse-Coopers AB, genom huvudansvarig revisor Lars Kylberg, har revisionsuppdraget fram till årsstämman 2012.
ARBETET UNDER ÅRET
Årsstämman 2010
Årsstämman för Intoi ägde rum den 4 maj 2010. Årsstämman beslöt bland annat:
- att lämna utdelning för 2009 med 1,25 kronor per aktie
- att välja styrelseordförande, Peter Larsson (nyval)
- att därutöver välja Björn Abild (omval), Karin Moberg (nyval), Jonas Mårtensson (nyval) och Stefan Skarin (omval) till ledamöter
Valberedningen
Årsstämman 4 maj 2010 beslutade inrätta en valberedning enligt följande principer. Styrelsens ordförande ska senast den 30 september 2010 sammankalla de tre röstmässigt största aktieägarna i bolaget, vilka sedan utser en ledamot var till valberedningen. Därutöver kan styrelsens ordförande utses att ingå i valberedningen.
Valberedningens sammansättning ska offentliggöras senast sex månader före årsstämman 2011.
Valberedningen har till uppgift att föreslå årsstämman val av styrelseledamöter och arvoden till dessa samt förslag till revisorer och arvode till dessa.
I enlighet med detta beslut så har bolagets största ägare utsett valberedning. Denna består av Ulf Strömsten (omval), Tedde Jeansson Jr (omval) samt Stefan Skarin (nyval).
Valberedningen har under 2010 haft 3 protokollförda sammanträden.
Valberedning inför årsstämman 2011 Ledamöter Ulf Strömsten, Catella, ordförande Tedde Jeansson Jr, Tamt AB Stefan Skarin, Boda Invest AS
Styrelsen
Trygve Angell har varit styrelseordförande fram till årsstämman den 4 maj 2010. På årsstämman valdes Peter Larsson till ny styrelseordförande.
Styrelsen höll sitt konstituerande möte den 4 maj 2010, varvid sedvanligt beslut om val av firmatecknare fattades. Firman tecknas – förutom av styrelsen – av två i förening av styrelsens ledamöter eller av en styrelseledamot i förening med verkställande direktören eller den operative chefen. Därutöver har verkställande direktör firmateckningsrätt i löpande angelägenheter.
Styrelsen hade under 2010 fem ordinarie, ett konstituerande samt fem extra sammanträden, totalt elva (sex) sammanträden. Under året har även den operative chefen Stefan Ström deltagit i samtliga styrelsesammanträden som föredragande.
Närvaro, styrelsen 2010
| Namn | Styrelse- möten |
Ersättnings- utskott |
Revsions utskott |
|---|---|---|---|
| Trygve Angell, ordförande | 2/2 | 1/1 | 1/1 |
| Peter Larsson, ordförande | 9/9 | 1/1 | 1/1 |
| Björn Abild | 8/11 | 2/2 | 2/2 |
| Lisbeth Gustafsson | 1/2 | 1/1 | 1/1 |
| Karin Moberg | 9/9 | 1/1 | 1/1 |
| Jonas Mårtensson | 9/9 | 1/1 | 1/1 |
| Stefan Skarin | 11/11 |
Styrelsen har i sitt arbete ägnat tid åt uppföljning av verksamheten mot budget, prognos och strategisk plan. Viktiga uppgifter för styrelsen har under året varit analys av och utvärdering av potentiella företagsaffärer samt utdelningen av verksamheten i Deltaco till aktieägarna.
Ersättningsutskott
Ersättningsutskottet utgörs av Peter Larsson, Björn Abild, Karin Moberg och Jonas Mårtensson. Utskottet har berett frågor som rör löner och övriga anställningsvillkor för vd och övriga medlemmar i koncernledningen. Ersättningsutskottet har under 2010 haft 2 protokollförda sammanträden för arbetet med förslag till styrelsen och revisorer.
Revisionsutskott
Revisionsutskottet utgörs av Peter Larsson, Björn Abild, Karin Moberg och Jonas Mårtensson. Under 2010 sammanträdde utskottet 2 gånger. Vid dessa tillfällen behandlades revisorernas rapportering beträffande granskningen av sexmånadersrapporten och årsbokslutet, bolagets förhållande till Svensk Kod för Bolagsstyrning samt internkontrollfrågor i dotterbolagen.
Verkställande direktör och koncernledning
Koncernledningen bestod 2010 av verkställande direktören Stefan Skarin och operative chefen Stefan Ström.
ERSÄTTNINGAR
Ersättning till styrelsen
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Till ledamöter som uppbär lön från bolag i Intoikoncernen utgår inget styrelsearvode. Under 2010 omfattade denna regel Stefan Skarin.
Ersättning till styrelse
| TSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Trygve Angell, ordförande | 50 1) | 150 |
| Peter Larsson, ordförande | 200 2) | – |
| Björn Abild | 116 | 100 |
| Lisbeth Gustafsson | 33 1) | 100 |
| Karin Moberg | 83 2) | – |
| Jonas Mårtensson | 83 2) | – |
| Stefan Skarin | – | – |
1) För perioden 1 januari – 4 maj 2010.
2) För perioden 5 maj – 31 december 2010.
Se även not 10.
Ersättning till verkställande direktören och operative chefen
Verkställande direktörens och operative chefens ersättningar utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner och pension. För verkställande direktören och operative chefen är den rörliga ersättningen maximerad till 50 procent av grundlönen. Pensionsförmåner och övriga förmåner utgår som en del av den totala ersättningen. Se även not 10.
Uppsägningstiden från bolagets sida gentemot verkställande direktören och operative chefen är tolv månader med fuil lön samt därtill maximalt sex månaders avgångsvederlag.
Ersättning till revisorerna
Under 2010 har totalt 2,0 (2,1) MSEK utgått i ersättningar för revision och konsultationer.
Ersättning till koncernledning
| TSEK | Fast ersättning | Rörlig ersättning | Förmåner | Pensionskostnader | Totalt | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Stefan Skarin, vd | 2010 | 3 072 | 1 000 | 115 | 1 006 | 5 193 |
| 2009 | 2 512 | 500 | 110 | 820 | 3 942 | |
| Stefan Ström, operativ chef | 2010 | 1 870 | 500 | 101 | 997 | 3 468 |
| 2009 | 1 967 | – | 95 | 876 | 2 938 |
Övriga upplysningar
ORGANISATION
Intoi har en liten organisation med få anställda i moderbolaget. Verksamheten drivs i självständiga dotterbolag som verkar under egna affärsidéer och varumärken. Varje dotterbolag rapporterar direkt till koncernledningen och har en stark ledning som styr och utvecklar verksamheten .
Verksamheten i moderbolaget omfattar koncernledning och ekonomi samt investerar- och medierelationer. Moderbolaget stödjer dotterbolagen med kompetens inom strategisk analys, marknad och försäljning, ledarskap, ekonomi, finansiering och företagsförvärv.
SOCIALT ANSVARSTAGANDE
Intois policy för socialt ansvarstagande är att göra affärer i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar. Integritet, ärlighet, rättframhet och hederlighet är av största vikt i alla affärs- och samhällsrelationer. Koncernen förväntar sig att alla anställda är ärliga i sina kontakter med företagets kunder, leverantörer och konkurrenter och att de utför sina arbetsuppgifter på ett sätt som upprätthåller företagets goda namn och rykte.
Intoi uppmuntrar sina dotterbolag att analysera verksamheterna med hänsyn till socialt ansvarstagande och skapa riktlinjer för hur företaget ska agera på ett ansvarsfullt och etiskt korrekt sätt. För att göra detta måste dotterbolagen skaffa sig information om och följa relevanta lagar, förordningar och internationella konventioner.
Moderbolaget ska dessutom sträva efter att ständigt förbättra dotterbolagens påverkan på miljön samt deras agerande på det sociala området och i fråga om mänskliga rättigheter. Koncernen ska även uppmuntra alla leverantörer att arbeta med liknande mål för socialt ansvarstagande.
MEDARBETARE
Intois konkurrenskraft är beroende av dotterbolagens förmåga att rekrytera, behålla och utveckla kvalificerade medarbetare. Bolagens framgångar är kopplade till hur väl de utvecklar ledarskapet och engagerar medarbetarna. De olika dotterbolagens skilda verksamhetsinriktningar kräver olika företagskulturer för att nå framgång. Alla företagskulturer kännetecknas av öppenhet, socialt ansvarstagande och affärsmässighet.
Koncernen strävar efter en personalpolitik och ett arbetsklimat som gör att medarbetarna gärna vidareutvecklas i sin yrkesroll.
Kraven på erfarenhet, utbildning och typ av kompetens varierar mellan de olika dotterbolagen. Varje enskilt bolag ansvarar därmed för sin egen personalpolicy. Hög teknisk kompetens och lång branscherfarenhet kännetecknar koncernens medarbetare. Utbildningsnivåerna varierar dock mellan de olika dotterbolagen. Framförallt har dotterbolag som utvecklar programvaror en stor andel medarbetare med hög akademisk utbildning. Inom de bolag som är leverantörer och distributörer är framförallt lång branschoch försäljningserfarenhet samt bred teknisk kompetens viktiga faktorer.
Inom Intoi som helhet har 88 procent av medarbetarna högre, eftergymnasial utbildning och 12 procent har gymnasial utbildning. Medelåldern för koncernens medarbetare är 41 år. Koncernen har i likhet med många andra bolag inom IT-sektorn en ojämn fördelning mellan män och kvinnor. Vid utgången av 2010 var fördelningen 22 procent kvinnor och 78 procent män.
Under 2010 har antalet medarbetare varit 169 (173) i kvarvarande verksamheter.
INVESTERINGAR OCH FINANSIERING
Investeringar i materiella anläggningstillgångar under året uppgick netto till 3,0 (0,0) MSEK. Investeringar i immateriella tillgångar under året uppgick till 12,2 (6,7) MSEK. Soliditeten uppgick till 80 (80) procent den 31 december 2010. Ställda säkerheter har ökat under året och uppgick till 4,1 (2,9) MSEK den 31 december 2010. Inga förändringar har skett i redovisade ansvarsförbindelser.
KASSAFLÖDE OCH LIKVIDA MEDEL
Den 31 december 2010 uppgick nettokassan till 12,8 (27,4) MSEK. Därutöver innehas 634 600 egna aktier.
Kassaflödet från den löpande verksamheten under året uppgick till 13,9 (18,8) MSEK. Kassaflödet från investeringsverksamheten under året uppgick till –14,7 (–4,5) MSEK. Investeringarna avser satsningar inom IAR Systems.
Kassaflödet från finansieringsverksamheten uppgick under året till –2,9 (–5,9) MSEK. Utdelning till aktieägarna skedde under andra kvartalet med 1,25 (0,6) SEK per aktie, totalt 13,8 (6,6) MSEK.
Vid årets utgång uppgick likvida medel till 25,1 (28,8) MSEK, samt outnyttjade kreditlimiter till 40,4 (50,0) MSEK. Totalt uppgick därmed koncernens disponibla likvida medel till 65,6 (78,8) MSEK.
GOODWILL
Värdet av goodwill är hänförligt till de förvärvade verksamheternas lönsamhet. Förvärven omfattar IAR Systems 2005, Northern 2006 och Copernet 2007. Förvärvsanalyserna baseras på bedömningar vid respektive förvärvstidpunkt. En nedskrivning av samtliga immateriella anläggningstillgångar i Nocom Software har skett vid årsskiftet 2009/2010. Nedskrivningen belastar fjolårets resultat med 18,7 MSEK. Goodwill uppgick per den 31 december 2010 till 132,1 (132,4) MSEK för kvarvarande verksamhet.
UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN
Uppskjuten skattefordran hänförlig till underskottsavdrag redovisas som tillgång i den utsträckning det är sannolikt att underskottsavdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
Den 31 december 2010 uppgick koncernens ansamlade underskottsavdrag till cirka 284 MSEK. I balansräkningen redovisas det för närvarande bedömda värdet av dessa underskott till 71,2 (62,4) MSEK. Denna post består av bedömt värde av aktiverade underskottsavdrag.
UTDELNINGSPOLICY
Styrelsen avser att årligen föreslå en utdelning, eller annan motsvarande värdeöverföring, som skall uppgå till 30–50 procent av vinsten efter skatt. Härutöver kan styrelsen komma att föreslå en ytterligare återföring av kapital till aktieägarna förutsatt att styrelsen bedömer detta som motiverat med hänsyn till förväntat framtida kassaflöde och bolagets investeringsplaner.
På extra bolagsstämma den 14 januari 2011 beslutades att verksamheten i Deltaco skall delas ut till aktieägarna. Styrelsen har inte för avsikt att föreslå någon ytterligare utdelning. Under 2010 lämnades en utdelning på 1,25 SEK per aktie.
RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING OCH ANDRA ANSTÄLL-NINGSVILLKOR FÖR LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE
Styrelsen föreslår årsstämman 2011 att de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som antogs på årsstämman 2010 ska fortsätta att tillämpas.
Årsstämman 2010 fastställde styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befattningshavare enligt nedanstående. Styrelsens förslag överensstämmer i huvudsak med tidigare tillämpade riktlinjer för ersättning till bolagets ledande befattningshavare. Principerna gäller för anställningsavtal som ingås efter årsstämmans beslut samt för det fall ändringar görs i existerande villkor efter denna tidpunkt. Med ledande befattningshavare avses verkställande direktören och den operative chefen. Styrelsen har också valt att i dessa riktlinjer inkludera verkställande direktörerna i dotterbolagen. Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott för beredning av frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen. För 2011 föreslås inga ändringar.
Motiv
Intoi eftersträvar ett belöningssystem för den verkställande direktören, ledande befattningshavare och övriga medarbetare som är marknadsmässigt och konkurrenskraftigt. Ersättningen till bolagsledningen ska bestå av fast lön, rörlig ersättning, ett långsiktigt incitamentsprogram, pension och andra sedvanliga förmåner.
Fast lön
Den fasta lönen ska vara marknadsmässig och fastställs individuellt och baseras på varje individs roll, prestation, resultat och ansvar. Den omprövas som huvudregel en gång per år. Den del av den fasta lönen som utgörs av sjuk– och friskvård, bil, lunch med mera åsätts ett värde i kronor och utgör del av den fasta lönen. För 2011 föreslås inga ändringar.
Rörlig ersättning
Den rörliga ersättningen ska beakta individens ansvarsnivå och grad av inflytande. Den rörliga ersättningen baseras på måluppfyllelse inom områdena resultat, omsättning och mjuka individuella mål. Storleken på den rörliga ersättningen baseras på de antal uppställda mål som individen uppfyllt. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål. Den rörliga ersättningen ska uppgå till maximalt 50 procent av fast lön för verkställande direktören och operative chefen, samt till maximalt 30 procent av fast lön för dotterbolagschefer. Styrelsens ordförande erhåller ingen rörlig ersättning. Styrelsen ska därutöver ha möjlighet att diskretionärt tilldela ledande befattningshavare eller verkställande direktörer i dotterbolag rörlig ersättning utöver ovan beskrivna när styrelsen finner det lämpligt. Sådan ersättning får inte överstiga 50 procent av fast lön. För 2011 föreslås inga ändringar.
Optionsprogram
Styrelsen ska årligen utvärdera huruvida ytterligare aktierelaterat eller aktiekursrelaterat långsiktigt incitamentsprogram bör föreslås årsstämman. Styrelsen har för avsikt att föreslå ett optionsprogram inför årsstämman.
Pension
Verkställande direktören och den operative chefen omfattas av en pensionsplan som motsvarar kostnaden för ITP–planen, dock med en pensionsålder om 60 år som gör premien högre än vid en pensionsålder om 65 år. Övriga anställda omfattas av en pensionsplan motsvarande kostnaden för ITP–planen. För 2011 föreslås inga ändringar.
Övriga anställningsvillkor
Anställningsavtal kan sägas upp med mellan tre och sex månaders uppsägningstid. Månadslön ska utgå under hela uppsägningstiden. Vid den verkställande direktörens eller den operative chefens uppsägning gäller vid uppsägning från bolagets sida tolv månaders uppsägningstid och maximalt sex månaders avgångsvederlag. Vid uppsägning från den verkställande direktören eller den operative chefen gäller sex månaders uppsägningstid.
Härutöver finns det inte några överenskommelser om ytterligare avgångsvederlag för de ledande befattningshavarna. För 2011 föreslås inga ändringar.
Konsultarvode till styrelseledamöter
I de fall styrelseledamöter utför arbete utöver sedvanligt styrelsearbete så kan styrelsen under särskilda omständigheter besluta om ytterligare ersättning i form av konsultarvode. Under 2010 har ingen sådan ersättning betalats.
Avvikelse från riktlinjerna
Styrelsen har rätt att frångå ovanstående riktlinjer om styrelsen bedömer att det i ett enskilt fall finns särskilda skäl som motiverar det. 2010 har inget avsteg skett från de av årsstämman fastställda riktlinjerna.
FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION
Till årsstämmans förfogande står följande:
| Totalt | 96 156 466 |
|---|---|
| Årets resultat | –4 889 620 |
| Balanserat resultat | 101 046 086 |
Styrelsen och den verkställande direktören föreslår att vinstmedlen disponeras så:
| i ny räkning överföres | 96 156 466 |
|---|---|
| Totalt | 96 156 466 |
VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER PERIODENS UTGÅNG
På extra bolagsstämma den 14 januari 2011 beslutades att verksamheten i Deltaco skall delas ut till aktieägarna. Bolaget bedöms bli ett attraktivt investeringsalternativ och ambitionen är att aktien ska upptas till handel på First North som drivs av NASDAQ OMX.
Intoi satsar på utveckling och licensförsäljning av mjukvara genom innehaven IAR Systems och Northern. Intois avsikt är att byta namn till IAR i samband med ordinarie stämman den 3:e maj, 2011.
KoNCERNENS Resultaträkning
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter | 1, 2, 3 | ||
| Nettoomsättning | 4 | 243,7 | 251,3 |
| Summa rörelsens intäkter från kvarvarande verksamheter | 243,7 | 251,3 | |
| Handelsvaror | 5 | –47,8 | –47,3 |
| Övriga externa kostnader | 6, 7, 8 | –50,5 | –55,1 |
| Personalkostnader | 9, 10 | –131,5 | –139,2 |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 19, 20 | –1,8 | –1,9 |
| Avskrivningar av immateriella tillgångar | 15, 16, 17, 18 | –4,2 | –4,4 |
| Nedskrivningar av immateriella tillgångar | 15, 16, 18 | – | –18,7 |
| Övriga rörelsekostnader | – | – | |
| Rörelseresultat från kvarvarande verksamheter | 7,9 | –15,3 | |
| Finansiella investeringar från kvarvarande verksamheter | |||
| Finansiella intäkter | 12 | 0,0 | 0,1 |
| Finansiella kostnader | 12 | –0,7 | –1,1 |
| Resultat från finansiella investeringar från kvarvarande verksamheter | –0,7 | –1,0 | |
| Resultat efter finansiella poster från kvarvarande verksamheter | 7,2 | –16,3 | |
| Verksamhet som skall utdelas | |||
| Nettoomsättning | 1, 2, 3 | 379,7 | 351,7 |
| Summa rörelsens intäkter från verksamhet som skall utdelas | 379,7 | 351,7 | |
| Handelsvaror | –281,9 | –249,9 | |
| Övriga externa kostnader | –29,8 | –29,0 | |
| Personalkostnader | –39,3 | –42,8 | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | –2,2 | –2,9 | |
| Avskrivningar av immateriella tillgångar | –1,1 | –1,1 | |
| Övriga rörelsekostnader | 11 | –8,3 | –5,2 |
| Rörelseresultat från verksamhet som skall utdelas | 17,1 | 20,8 | |
| Finansiella investeringar från verksamhet som skall utdelas | |||
| Finansiella intäkter | 0,0 | 0,1 | |
| Finansiella kostnader | –3,5 | –2,7 | |
| Resultat från finansiella investeringar från verksamhet som skall utdelas | –3,5 | –2,6 | |
| Resultat efter finansiella poster från verksamhet som skall utdelas | 13,6 | 18,2 | |
| Resultat efter finansiella poster | 20,8 | 1,9 | |
| Inkomstskatt | 13, 22 | 0,0 | 0,0 |
| ÅRETS RESULTAT | 20,8 | 1,9 |
Årets resultat hänförligt till MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Moderbolagets aktieägare | 20,8 | 1,9 | |
| Resultat per aktie, räknat på resultat från kvarvarande verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under perioden, SEK |
|||
| – före utspädning | 14 | 0,65 | –1,48 |
| – efter utspädning | 14 | 0,65 | –1,48 |
| Resultat per aktie, räknat på resultat från utdelade/avyttrade verksamheter hänförligt till moderbolagets aktieägare under perioden, SEK |
|||
| – före utspädning | 14 | 1,23 | 1,65 |
| – efter utspädning | 14 | 1,23 | 1,65 |
| Resultat per aktie, räknat på totalt resultathänförligt till moderbolagets | |||
| aktieägare under perioden, SEK | |||
| – före utspädning | 14 | 1,88 | 0,17 |
| – efter utspädning | 14 | 1,88 | 0,17 |
KoNCERNENS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | 20,8 | 1,9 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Valutakursdifferenser | –0,4 | –0,1 | |
| Övrigt totalresultat för året | –0,4 | –0,1 | |
| SUMMA TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | 20,4 | 1,8 | |
| Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare | 20,4 | 1,8 |
KoNCERNENS Balansräkning PER 31 DEC
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | Proforma 2009 1) |
|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 2, 3 | |||
| Anläggningstillgångar | ||||
| Immateriella tillgångar | ||||
| Goodwill | 15 | 132,1 | 288,7 | 132,4 |
| Varumärken | 16 | 7,8 | 20,3 | 8,7 |
| Programvaror | 17 | 18,8 | 9,4 | 9,4 |
| Kundavtal | 18 | 0,1 | 0,6 | 0,6 |
| Summa immateriella tillgångar | 158,8 | 319,0 | 151,1 | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet 19 | 0,1 | 0,2 | 0,2 | |
| Byggnader | 39 | – | 45,2 | – |
| Inventarier | 20 | 5,8 | 8,9 | 4,5 |
| Summa materiella anläggningstillgångar | 5,9 | 54,3 | 4,7 | |
| Finansiella tillgångar | ||||
| Andra långfristiga | ||||
| värdepappersinnehav | – | 0,1 | – | |
| Andra långfristiga fordringar | 21, 29 | 9,5 | 17,5 | 10,7 |
| Uppskjuten skattefordran | 22 | 71,2 | 89,7 | 62,4 |
| Summa finansiella tillgångar | 80,7 | 107,3 | 73,1 | |
| Summa anläggningstillgångar | 245,4 | 480,6 | 228,9 | |
| Omsättningstillgångar | ||||
| Varulager | 23 | 1,9 | 73,5 | 2,7 |
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 24 | 33,8 | 90,5 | 42,6 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 25 | 3,7 | 12,6 | 12,4 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter |
26 | 11,9 | 20,6 | 20,1 |
| 51,3 | 197,2 | 77,8 | ||
| Likvida medel | 27 | 25,1 | 60,6 | 28,8 |
| Summa omsättningstillgångar | 76,4 | 257,8 | 106,6 | |
| Tillgångar i avyttringsgrupp som innehas för utdelning |
28 | 422,4 | – | 402,9 |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 744,2 | 738,4 | 738,4 |
| Proforma | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | 2009 1) | |
| EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Eget kapital | 30 | ||||
| Aktiekapital | 116,9 | 116,9 | 116,9 | ||
| Övrigt tillskjutet kapital | 289,2 | 289,2 | 289,2 | ||
| Reserver | –0,3 | 0,1 | 0,1 | ||
| Balanserat resultat | |||||
| inklusive årets resultat | 192,7 | 185,7 | 185,7 | ||
| Summa eget kapital hänförligt | |||||
| till moderbolagets aktieägare | 598,5 | 591,9 | 591,9 | ||
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 8, 31 | 2,0 | 27,4 | 0,7 | |
| Uppskjuten skattskuld | 4,8 | 7,6 | 4,6 | ||
| Summa långfristiga skulder | 6,8 | 35,0 | 5,3 | ||
| Kortfristiga skulder | |||||
| Leverantörsskulder | 14,1 | 35,9 | 14,0 | ||
| Upplåning | 8, 31 | 10,3 | 5,0 | 0,7 | |
| Skatteskuld | 22 | 2,1 | – | – | |
| Övriga skulder | 32 | 6,9 | 25,1 | 18,0 | |
| Upplupna kostnader och | |||||
| förutbetalda intäkter | 33 | 37,8 | 45,5 | 37,3 | |
| Summa kortfristiga skulder | 71,2 | 111,5 | 70,0 | ||
| Skulder i avyttringsgrupp som innehas för utdelning |
28 | 67,7 | – | 71,2 | |
| SUMMA EGET KAPITAL | |||||
| OCH SKULDER | 744,2 | 738,4 | 738,4 |
1) Proforma 2009 avser att återspegla balansposter 2009-12-31 med uppdelning på kvarvarande verksamheter samt verksamheter som skall utdelas.
KoNCERNENS förändring av EGET KAPITAL
| Övrigt | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | Not | Aktiekapital | tillskjutet kapital |
Reserver | Balanserat resultat |
Summa eget kapital |
| Ingående balans 1 januari 2009 | 30 | 116,9 | 289,2 | 0,2 | 190,4 | 596,7 |
| Årets resultat | 1,9 | 1,9 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omräkningsdifferens | –0,1 | –0,1 | ||||
| Summa totalresultat | –0,1 | 1,9 | 1,8 | |||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Återköp av egna aktier | – | – | ||||
| Utdelning | –6,6 | –6,6 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –6,6 | –6,6 | ||||
| Ingående balans 1 januari 2010 | 116,9 | 289,2 | 0,1 | 185,7 | 591,9 | |
| Årets resultat | 20,8 | 20,8 | ||||
| Övrigt totalresultat | ||||||
| Omräkningsdifferens | –0,4 | –0,4 | ||||
| Summa totalresultat | –0,4 | 20,8 | 20,4 | |||
| Transaktioner med aktieägare | ||||||
| Återköp av egna aktier | – | – | ||||
| Utdelning | –13,8 | –13,8 | ||||
| Summa transaktioner med aktieägare | –13,8 | –13,8 | ||||
| UTGÅENDE BALANS 31 DECEMBER 2010 | 116,9 | 289,2 | –0,3 | 192,7 | 598,5 |
Kommentarer till förändringar i eget kapital:
Under året har totalt 1,25 SEK per aktie delats ut till aktieägarna i enlighet med årsstämmans beslut i maj 2010. Aktiekapitalet uppgick den 31 december 2010 till 116 885 610 SEK fördelat på 100 000 A–aktier och 11 588 561 B–aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 10 SEK.
KoNCERNENS RAPPORT ÖVER KASSAflödEN
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Inbetalningar från kunder | 262,3 | 232,0 | |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | –246,1 | –210,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter | 16,2 | 21,1 | |
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,1 | |
| Erlagd ränta | –0,5 | –1,1 | |
| Betald inkomstskatt | –1,8 | –1,3 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten för kvarvarande verksamhet | 13,9 | 18,8 | |
| Kassaflöde från den löpande,verksamheten för verksamhet som skall utdelas | 5,9 | 32,9 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | 19,8 | 51,7 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 19, 20 | –3,0 | 2,3 |
| Investeringar i immateriella tillgångar | 15, 16, 17, 18 | –11,7 | –5,8 |
| Betalning av tilläggsköpeskilling | – | –1,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten för kvarvarande verksamhet | –14,7 | –4,5 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten för verksamhet som skall utdelas | –6,5 | 26,0 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | –21,2 | 21,5 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Återköp av egna aktier | – | – | |
| Utdelning till moderbolagets aktieägare | –13,8 | –6,6 | |
| Nyupptagna lån | 10,9 | 0,7 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten för kvarvarande verksamhet | –2,9 | –5,9 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten för verksamhet som skall utdelas | –4,3 | –39,0 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –7,2 | –44,9 | |
| Årets kassaflöde | –8,6 | 28,3 | |
| Likvida medel vid årets början | 60,6 | 32,3 | |
| Likvida medel vid årets slut | 27 | 52,0 | 60,6 |
| Likvida medel vid årets slut fördelar sig enligt följande | |||
| Likvida medel vid årets slut | 52,0 | 60,6 | |
| Likvida medel som ingår i posten tillgångar som innehas för utdelning | 26,9 | 31,8 | |
| SUMMA LIKVIDA MEDEL FÖR KVARVARANDE VERKSAMHETER | 25,1 | 28,8 |
Moderbolagets resultaträkning
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| 1, 2, 3 | |||
| Nettoomsättning | 4 | 14,2 | 12,8 |
| Summa rörelsens intäkter | 14,2 | 12,8 | |
| Övriga externa kostnader | 6, 7 | –4,8 | –9,9 |
| Personalkostnader | 9, 10 | –12,6 | –9,7 |
| Övriga rörelsekostnader | –8,1 | – | |
| Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 19, 20 | –0,2 | –0,2 |
| Rörelseresultat | –11,5 | –7,0 | |
| Resultat från finansiella investeringar | |||
| Resultat från andelar i koncernföretag | 36 | – | –1,1 |
| Övriga ränteintäkter och liknande intäkter | 12 | 0,3 | 0,2 |
| Räntekostnader och liknande kostnader | 12 | –1,8 | –0,9 |
| Summa resultat efter finansiella investeringar | –1,5 | –1,8 | |
| Resultat före skatt | –13,0 | –8,8 | |
| Skatt på årets resultat | 13, 22 | 8,1 | 13,9 |
| ÅRETS RESULTAT | –4,9 | 5,1 |
MODERBOLAGETS RAPPORT ÖVER TOTALRESULTATET
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Årets resultat | –4,9 | 5,1 | |
| Övrigt totalresultat: | |||
| Koncernbidrag, netto | 1,6 | 1,8 | |
| Övrigt totalresultat för året | 1,6 | 1,8 | |
| SUMMA TOTALRESULTAT FÖR ÅRET | –3,3 | 6,9 |
Moderbolagets Balansräkning PER 31 DEC
| MSEK | Not | 2010 | 2009 | MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | 1, 2, 3 | EGET KAPITAL OCH SKULDER | |||||
| Anläggningstillgångar | Eget kapital | 30 | |||||
| Materiella anläggningstillgångar | Bundet eget kapital | ||||||
| Inventarier | 20 | 0,4 | 0,5 | Aktiekapital | 116,9 | 116,9 | |
| Summa materiella | Reservfond | 270,2 | 270,2 | ||||
| anläggningstillgångar | 0,4 | 0,5 | 387,1 | 387,1 | |||
| Fritt eget kapital | |||||||
| Finansiella tillgångar | Överkursfond | 74,2 | 74,2 | ||||
| Andelar i koncernföretag | 37 | 414,3 | 414,3 | Balanserad vinst | 26,8 | 33,9 | |
| Andra långfristiga fordringar | 21 | 9,0 | 10,4 | Årets resultat | –4,9 | 5,1 | |
| Upppskjuten skattefordran | 22 | 67,5 | 60,0 | 96,1 | 113,2 | ||
| Summa finansiella tillgångar | 490,8 | 484,7 | |||||
| Summa eget kapital | 483,2 | 500,3 | |||||
| Summa anläggningstillgångar | 491,2 | 485,2 | |||||
| Kortfristiga skulder | |||||||
| Omsättningstillgångar | Leverantörsskulder | 3,8 | 1,0 | ||||
| Kortfristiga fordringar | Upplåning | 31 | 9,6 | – | |||
| Fordringar hos dotterbolag | 6,0 | 4,7 | Övriga skulder | 32 | 0,2 | 0,6 | |
| Skattefordran | 0,4 | 0,4 | Upplupna kostnader | ||||
| Övriga kortfristiga fordringar | 25 | 0,0 | 1,0 | och förutbetalda intäkter | 33 | 4,1 | 1,3 |
| Förutbetalda kostnader | Summa kortfristiga skulder | 17,7 | 2,9 | ||||
| och upplupna intäkter | 26 | 3,0 | 6,7 | ||||
| 9,4 | 12,8 | SUMMA EGET KAPITAL | |||||
| OCH SKULDER | 500,9 | 503,2 | |||||
| Kassa och Bank | 27 | 0,3 | 5,2 | ||||
| Summa omsättningstillgångar | 9,7 | 18,0 | Ställda säkerheter | 34 | 1,4 | 1,4 | |
| Ansvarsförbindelser | 35 | – | – | ||||
| SUMMA TILLGÅNGAR | 500,9 | 503,2 |
Moderbolagets förändring av eget kapital
| MSEK | Not | Aktiekapital | Reservfond | Överkursfond | Balanserat resultat |
Summa eget kapital |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Ingående balans 1 januari 2009 | 30 | 116,9 | 270,2 | 74,2 | 38,7 | 500,0 |
| Återköp av egna aktier | – | – | ||||
| Lämnad utdelning | –6,6 | –6,6 | ||||
| Koncernbidrag netto | 1,8 | 1,8 | ||||
| Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen |
–4,8 | –4,8 | ||||
| Årets resultat | 5,1 | 5,1 | ||||
| Utgående balans 31 december 2009 | 116,9 | 270,2 | 74,2 | 39,0 | 500,3 | |
| Lämnad utdelning | –13,8 | –13,8 | ||||
| Koncernbidrag netto | 1,6 | 1,6 | ||||
| Summa förändringar i eget kapital som inte redovisas i resultaträkningen |
–12,2 | –12,2 | ||||
| Årets resultat | –4,9 | –4,9 | ||||
| Utgående balans 31 december 2010 | 116,9 | 270,2 | 74,2 | 21,9 | 483,2 |
Kommentarer till förändringar i eget kapital:
Under året har totalt 1,25 SEK per aktie delats ut till aktieägarna i enlighet med årsstämmans beslut i maj 2010. Aktiekapitalet uppgick den 31 december 2010 till 116 885 610 SEK fördelat på 100 000 A–aktier och 11 588 561 B–aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde om 10 SEK.
Moderbolagets Kassaflödesanalys
| MSEK | Not | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|
| Den löpande verksamheten | |||
| Inbetalningar från kunder | 13,9 | 12,8 | |
| Utbetalningar till leverantörer och anställda | –17,9 | –15,1 | |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten före betalda räntor och inkomstskatter | –4,0 | –2,3 | |
| Erhållen ränta | 0,3 | 0,2 | |
| Erlagd ränta | –0,4 | –0,9 | |
| Erhållen utdelning | – | ||
| Kassaflöde från den löpande verksamheten | –4,1 | –3,0 | |
| Investeringsverksamheten | |||
| Investeringar i dotterbolag | – | –1,0 | |
| Investeringar i materiella anläggningstillgångar | 19, 20 | –0,1 | 1,1 |
| Minskning lån till dotterbolag | 1,3 | 33,3 | |
| Kassaflöde från investeringsverksamheten | 1,2 | 33,4 | |
| Finansieringsverksamheten | |||
| Upptagna lån | 9,6 | –20,9 | |
| Lämnad utdelning | –13,8 | –6,6 | |
| Återköp av egna aktier | – | – | |
| Koncernbidrag | 2,2 | 2,3 | |
| Kassaflöde från finansieringsverksamheten | –2,0 | –25,2 | |
| Årets kassaflöde | –4,9 | 5,2 | |
| Likvida medel vid årets början | 5,2 | 0,0 | |
| Likvida medel vid årets slut | 27 | 0,3 | 5,2 |
Femårsöversikt
RESULTATRÄKNINGAR 1)
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kvarvarande verksamheter 1) | |||||
| Omsättning | 243,7 | 251,3 | 579,3 | 693,8 | 788,3 |
| Rörelsens kostnader | –219,0 | –229,3 | –519,5 –630,4 –715,6 | ||
| Avskrivning materiella | |||||
| anläggningstillgångar | –1,8 | –1,9 | –5,1 | –5,9 | –7,5 |
| Resultat från kvarvarande innehav | 22,9 | 20,1 | 54,7 | 57,5 | 65,2 |
| Resultat från utdelad verksamhet | 32,3 | 31,9 | – | – | – |
| Resultat från innehav totalt | 55,2 | 52,0 | 54,7 | 57,5 | 65,2 |
| Centralt, netto | –16,6 | –17,1 | –17,9 | –12,6 | –12,7 |
| Övriga intäkter | – | – | – | – | 3,0 |
| Avskrivning immateriella tillgångar –5,3 | –5,5 | –5,1 | –4,4 | –4,4 | |
| Nedskrivning immateriella tillgångar | – | –18,7 | – | – | – |
| Övriga rörelsekostnader | –8,3 | –5,2 | – | – | – |
| Rörelseresultat, totalt | 25,0 | 5,5 | 31,7 | 40,5 | 51,1 |
| Resultat från finansiella investeringar –4,2 | –3,6 | –2,2 | 0,9 | –1,1 | |
| Resultat före skatt | 20,8 | 1,9 | 29,5 | 41,4 | 50,0 |
| Skatt | 0,0 | 0,0 | 2,1 | 17,9 | 3,4 |
| ÅRETS RESULTAT | 20,8 | 1,9 | 31,6 | 59,3 | 53,4 |
BALANSRÄKNINGAR 1)
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
|---|---|---|---|---|---|
| TILLGÅNGAR | |||||
| Anläggningstillgångar | |||||
| Goodwill | 132,1 | 132,4 | 304,5 | 313,7 | 302,8 |
| Övriga immateriella tillgångar | 26,7 | 18,7 | 32,9 | 36,2 | 37,9 |
| Materiella anläggningstillgångar | 5,9 | 4,7 | 83,0 | 36,8 | 43,6 |
| Finansiella tillgångar | 80,7 | 73,1 | 115,1 | 111,6 | 74,3 |
| Summa anläggningstillgångar | 245,4 | 228,9 | 535,5 | 498,3 | 458,6 |
| Omsättningstillgångar | |||||
| Varulager | 1,9 | 2,7 | 66,5 | 76,5 | 72,2 |
| Övriga omsättningstillgångar | 15,6 | 32,5 | 39,8 | 26,7 | 31,7 |
| Kundfordringar | 33,8 | 42,6 | 83,4 | 76,1 | 137,1 |
| Likvida medel | 25,1 | 28,8 | 32,3 | 39,2 | 108,1 |
| Summa omsättningstillgångar | 76,4 | 106,6 | 222,0 | 218,5 | 349,1 |
| Tillgångar för utdelning | 422,4 | 402,9 | – | – | – |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 744,2 | 738,4 | 757,5 | 716,8 | 807,7 |
| EGET KAPITAL, | |||||
| AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER | |||||
| Summa eget kapital | 598,5 | 591,9 | 596,7 | 592,7 | 592,3 |
| Långfristiga skulder | |||||
| Upplåning | 2,0 | 0,7 | 41,2 | 12,5 | 16,8 |
| Avsättningar | 4,8 | 4,6 | 8,6 | 10,5 | 12,6 |
| Summa långfristiga skulder | 6,8 | 5,3 | 49,8 | 23,0 | 29,4 |
| Kortfristiga skulder | |||||
| Leverantörsskulder | 14,1 | 14,0 | 17,0 | 36,8 | 84,9 |
| Upplåning | 10,3 | 0,7 | 29,5 | 6,3 | 2,1 |
| Avsättningar | – | – | 1,0 | 3,8 | 5,4 |
| Övriga kortfristiga skulder | 46,8 | 55,3 | 63,5 | 54,2 | 93,6 |
| Summa kortfristiga skulder | 71,2 | 70,0 | 111,0 101,1 | 186,0 | |
| Skulder för utdelning | 67,7 | 71,2 | – | – | – |
| SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH |
|||||
| SKULDER | 744,2 | 738,4 | 757,5 716,8 | 807,7 |
1) För åren 2006–2008 har ingen uppdelning på kvarvarande respektive utdelade verksamheter skett.
| KASSAFLÖDEN 1) | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 |
| Inbetalningar från kunder | 262,3 | 232,0 | 576,0 | 754,8 | 808,5 |
| Utbetalningar till leverantörer | |||||
| och anställda | –246,1 | –210,9 | –553,6 –731,6 –767,4 | ||
| Erhållen ränta | 0,0 | 0,1 | 1,2 | 1,8 | 1,8 |
| Erlagd ränta | –0,5 | –1,1 | –3,5 | –0,5 | –2,5 |
| Betald inkomstskatt | –1,8 | –1,3 | 2,4 | –7,3 | 4,0 |
| Kassaflöde från den | |||||
| löpande verksamheten | 13,9 | 18,8 | 22,5 | 17,2 | 44,4 |
| Kassaflöde från | |||||
| investeringsverksamheten | –14,7 | –4,5 | –52,9 | –28,4 | –26,9 |
| Kassaflöde från | |||||
| finansieringsverksamheten | –2,9 | –5,9 | 23,5 | –57,7 | 1,1 |
| Årets kassaflöde | –3,7 | 8,4 | –6,9 | –68,9 | 18,6 |
| Kassaflöde från | |||||
| utdelade verksamheter | –4,9 | 19,9 | – | – | – |
| NYCKELTAL 1) | ||
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Bruttomarginal, % | 6,5 | 3,9 | 7,2 | 7,3 | 8,0 |
| Rörelsemarginal, % | 3,2 | –6,1 | 5,5 | 5,8 | 6,5 |
| Vinstmarginal, % | 3,0 | –6,5 | 5,1 | 6,0 | 6,3 |
| Kassaflöde, % | 5,7 | 7,5 | 3,9 | 2,5 | 5,6 |
| Soliditet, % | 80,4 | 80,2 | 78,8 | 82,7 | 73,3 |
| Räntabilitet på eget kapital, % | 3,5 | 0,3 | 5,3 | 10,0 | 10,3 |
| Räntabilitet på sysselsatt kapital, % | 4,2 | 1,0 | 5,2 | 7,0 | 9,5 |
| Räntetäckningsgrad, ggr | 6,0 | 1,5 | 9,4 | 38,0 | 21,0 |
| Sysselsatt kapital, MSEK | 610,8 | 593,3 | 667,4 | 611,5 | 611,2 |
| Netto räntebärande skulder, MSEK –12,8 | –27,4 | 38,4 | –20,4 | –89,2 | |
| Nettoskuldsättningsgrad, ggr | –0,02 | –0,05 | 0,06 | –0,03 | –0,15 |
| Antalet anställda vid | |||||
| periodens utgång, st | 172 | 173 | 242 | 219 | 261 |
| Antalet anställda medeltal, st | 169 | 173 | 233 | 256 | 273 |
| Omsättning per anställd, MSEK | 1,4 | 1,5 | 2,5 | 2,7 | 2,9 |
DATA PER AKTIE 1)
| 2010 | 2009 | 2008 | 2007 | 2006 | |
|---|---|---|---|---|---|
| Eget kapital per aktie, kr | 54,16 | 53,57 | 53,98 | 52,90 | 50,70 |
| Antal aktier vid periodens slut, miljoner |
11,05 | 11,05 | 11,05 | 11,21 | 11,69 |
| Genomsnittligt antal aktier, miljoner |
11,05 | 11,05 | 11,08 | 11,60 | 10,34 |
| Kassaflöde från den löpande verksamheten/aktie, SEK |
1,26 | 1,70 | 2,03 | 1,50 | 3,80 |
| Resultat per aktie, SEK | 1,88 | 0,17 | 2,85 | 5,10 | 5,16 |
| Utdelning per aktie, SEK | 1,25 | 0,60 | 2,00 | 3,00 | – |
| Sista betalkurs 31 december eller motsvarande, SEK |
33,90 | 24,40 | 13,35 | 38,20 | 79,00 |
1) För åren 2006–2008 har ingen uppdelning på kvarvarande respektive utdelade verksamheter skett.
Definitioner
Bruttomarginal Rörelseresultat före avskrivningar i procent av omsättningen.
Eget kapital Redovisat eget kapital inklusive 73,7 procent av obeskattade reserver.
Eget kapital per aktie Eget kapital dividerat med antal aktier vid periodens slut.
Kassaflöde Kassaflöde från löpande verksamheten i procent av omsättningen.
Netto räntebärande skulder Räntebärande skulder minskat med räntebärande tillgångar.
Nettoskuldsättningsgrad
Netto räntebärande skulder dividerat med eget kapital.
Resultat per aktie
Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier under perioden.
Resultat per aktie efter utspädning
Resultat per aktie efter utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden inklusive utestående optioner. Se även not 14, sidan 46.
Räntabilitet på eget kapital
Resultat efter finansiella poster minskat med full skatt i procent av genomsnittligt eget kapital.
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Resultat efter finansiella poster plus finansiella kostnader i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.
Räntetäckningsgrad
Resultat efter finansiella poster ökat med finansiella kostnader dividerat med finansiella kostnader.
Rörelsemarginal Rörelseresultat i procent av omsättningen.
Soliditet Eget kapital i procent av balansomslutningen.
Sysselsatt kapital Balansomslutningen minskad med icke räntebärande skulder.
Vinstmarginal
Resultat efter finansiella poster i procent av omsättningen.
Noter
NOT 1
SAMMANFATTNING AV VIKTIGA REDOVISNINGSPRINCIPER
ALLMÄNT
Intoi AB (publ), med organisationsnummer 556400–7200, är ett registrerat aktiebolag med säte i Stockholm i Sverige. Adressen till företagets huvudkontor är Kista Science Tower, 164 51 Kista. Intoi är en IT–koncern som grundades 1985 och börsnoterades 1999. Affärsidén är förvärv, aktivt ägande och avyttring av IT–företag. Verksamheten bedrivs i dotterbolag som arbetar under egna namn och affärsidéer – IAR Systems och Northern.
Moderföretaget är noterad på OMX nordiska lista, Small Cap.
Denna koncernredovisning har den 30 mars 2011 godkänts av styrelsen för offentliggörande.
Koncernen
1.1 Grund för rapporternas upprättande
Intoi AB:s koncernredovisning är upprättad i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner och International Financial Reporting Standards, IFRS, och IFRIC–tolkningar sådana de antagits av EU.
Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor (SEK) som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste hundratusental. Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden.
Att upprätta de finansiella rapporterna i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga redovisningsmässiga uppskattningar. Vidare krävs att företagsledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av företagets redovisningsprinciper. Uppskattningar och antaganden är baserade på historiska erfarenheter och ett antal faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkligt utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplex eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen, anges i not 3.
Nya och ändrade standarder som tillämpas av koncernen från 1 januari 2010
IFRS 3 (omarbetad) "Rörelseförvärv". Den omarbetade standarden fortsätter att föreskriva att förvärvsmetoden tillämpas för rörelseförvärv men med några väsentliga ändringar. Tillämpningen har inneburit en förändring av hur förvärv redovisas, bl a vad avser redovisning av transaktionskostnader, eventuella villkorade köpeskillingar och successiva förvärv. Ändringen tillämpas framåtriktat från räkenskapsåret 2010 och har inte inneburit någon effekt på tidigare gjorda förvärv.
IAS 27 (omarbetad) "Koncernredovisning och separata finansiella rapporter". Den ändrade standarden kräver bl a att effekterna av alla transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande redovisas i eget kapital om de inte medför någon ändring i det bestämmande inflytandet. Dessa transaktioner ger inte längre upphov till goodwill eller vinster och förluster. Standarden tillämpas framåtriktat för transaktioner från den 1 januari 2010. IAS 27 (omarbetad) har inte haft någon påverkan på innevarande period då det inte har förekommit några transaktioner där företaget förlorat det bestämmande inflytandet men har kvar en andel och det har heller inte förekommit några transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande.
IFRS 5 (ändring), "Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter". Ändringen klargör att IFRS 5 specificerar de upplysningskrav som finns för anläggningstillgångar (eller avyttringsgrupper) som klassificerats som anläggningstillgångar som innehas för försäljning eller avvecklade verksamheter. Den klargör också att det allmänna kravet i IAS 1 fortfarande gäller, särskilt punkt 15 (att ge en rättvisande bild) och punkt 125 (källor till osäkerhet i uppskattningar) i IAS 1.
Nya och ändrade standarder som ska tillämpas för första gången för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 men som för närvarande inte är relevanta för koncernen men som kan påverka redovisningen av framtida transaktioner och affärshändelser
IAS 36 (ändring), "Nedskrivningar" gäller för räkenskapsår som börjar 1 januari 2010 eller senare. Ändringen klargör att den största kassagenererande enhet (eller grupp av enheter) på vilken goodwill ska fördelas i syfte att pröva nedskrivningsbehov, är ett rörelsesegment enligt definitionen i punkt 5 i IFRS 8, "Rörelsesegment" (dvs. före sammanslagning av segment med likartade ekonomiska egenskaper).
IAS 38 (ändring) "Immateriella tillgångar". Ändringen ger vägledning i att fastställa verkligt värde på en immateriell tillgång som förvärvats i ett rörelseförvärv och tillåter redovisningen av tillgångar som en enda tillgång om de enskilda tillgångarna har liknande nyttjandeperioder.
Standarder, ändringar och tolkningar av befintliga standarder där ändringen ännu inte har trätt i kraft och inte har tillämpats i förtid av koncernen Vid upprättandet av koncernredovisningen per 31 december 2010 har ett flertal standarder och tolkningar publicerats som är obligatoriska för koncernens redovisning och som tillämpas från 1 januari 2011, eller senare. Intoi tillämpar under 2010 inga standarder och tolkningar i förtid. De standarder som kan påverka de finansiella rapporterna vid införandet är:
IFRS 9 "Financial instruments". Denna standard är det första steget i processen att ersätta IAS 39 "Finansiella instrument: värdering och klassificering. IFRS 9 introducerar två nya krav för värdering och klassificering av finansiella tillgångar och kommer sannolikt att påverka koncernens redovisning av finansiella tillgångar. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som börjar 1 januari 2013 men är tillgänglig för förtida tillämpning. Den är dock ännu ej antagen av EU.
IAS 24 (omarbetad) "Upplysningar om närstående". IAS 24 (omarbetad) ska tillämpas för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2011 eller senare. Förtida tillämpning för hela eller delar av standarden är tillåten. Den omarbetade standarden förtydligar och förenklar definitionen av en närstående part. Koncernen kommer att tillämpa den omarbetade standarden från 1 januari 2011.
Övriga standarder och tolkningar bedöms preliminärt inte få någon redovisningsmässig effekt eller medföra behov av ytterligare upplysningar.
1.2 Koncernredovisning
Dotterbolag är alla de företag (inklusive företag för särskilt ändamål) där koncernen har rätten att utforma finansiella och operativa strategier på ett sätt som vanligen följer med ett aktieinnehav uppgående till mer än hälften av rösträtterna. Förekomsten och effekten av potentiella rösträtter som för närvarande är möjliga att utnyttja eller konvertera, beaktas vid bedömningen av huruvida koncernen utövar bestämmande inflytande över ett annat företag. Dotterbolag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör.
Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens förvärv av dotterbolag. Anskaffningskostnaden för ett förvärv utgörs av verkligt värde på tillgångar som lämnats som ersättning, emitterade eget kapitalinstrument och uppkomna eller övertagna skulder per överlåtelsedagen, plus kostnader som är direkt hänförbara till förvärvet. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder och eventualförpliktelser i ett företagsförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen, oavsett omfattning på eventuellt minoritetsintresse. Det överskott som utgörs av skillnaden mellan anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på koncernens andel av identifierbara förvärvade nettotillgångar redovisas som goodwill. Om anskaffningskostnaden understiger verkligt värde för det förvärvade dotterbolagets nettotillgångar, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Även orealiserade förluster elimineras, om inte transaktionen utgör ett bevis på att ett nedskrivningsbehov föreligger för den överlåtna tillgången. Redovisningsprinciperna för dotterbolag har i förekommande fall ändrats för att garantera en konsekvent tillämpning av koncernens principer.
1.3 Rapportering för segment
Segment rapporteras på ett sätt som överensstämmer med den interna rapportering som lämnas till den högste verkställande beslutsfattaren. Den högste verkställande beslutsfattaren är den funktion som ansvarar för tilldelning av resurser och bedömning av segmentens resultat. I koncernen har denna funktion identifierats som de ledande befattningshavarna vilka är de som fattar strategiska beslut. Koncernen har två segment: IAR Systems och Northern.
Intäkter, kostnader samt resultat för de olika segmenten har påverkats av internleverenser. Internleveranserna elimineras vid upprättande av koncernredovisningen.
Försäljning mellan segment sker på marknadsmässiga villkor och till marknadspriser.
1.4 Omräkning av utländsk valuta
(a) Funktionell valuta och rapportvaluta
Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor, som är moderföretagets funktionella valuta och rapportvaluta.
(b) Transaktioner och balansposter
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och –förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen.
(c) Koncernföretag
Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande:
- tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagskurs,
- intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs (såvida inte denna genomsnittliga kurs inte är en rimlig approximation av den ackumulerade effekten av de kurser som gäller på transaktionsdagen, varvid intäkter och kostnader omräknas per transaktionsdagen), och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av eget kapital.
Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser, som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter till eget kapital och redovisas som en post i totalresultatet. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/–förlusten.
Följande omräkningskurser har använts:
| Land | Valuta | Balansdagskurs | Genomsnittskurs |
|---|---|---|---|
| USA | USD | 6,8025 (7,2125) |
7.2049 (7,6457) |
| Finland, Frankrike, Tyskland | EUR | 9,002 (10,3530) | 9,5413 (10,6213) |
| Storbritannien | GBP | 10,5475 (11,4850) | 11.1256 (11,9260) |
| Japan | JPY | 0,0834 (0,0784) |
0,0822 (0,0818) |
| Danmark | DKK | 1,2075 (1,3915) |
1,2813 (1,4264) |
| Norge | NOK | 1,1520 (1,2430) |
1.1916 (1,2162) |
| Kina | CNY | 1,0300 (1,0600) |
1.0643 (1,1192) |
1.5 Materiella anläggningstillgångar
Alla materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Tillgångarnas restvärde och nyttjandeperiod prövas vid varje balansdag och justeras vid behov. En tillgångs redovisade värde skrivs genast ner till dess återvinningsvärde om tillgångens redovisade värde överstiger dess bedömda återvinningsvärde. Vid avyttring av tillgången redovisas vinst under övriga intäkter och förlust under övriga rörelsekostnader. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Linjär avskrivningstid används och härvid tillämpas följande avskrivningstider:
| Datorer | 3 år |
|---|---|
| Övriga inventarier | 5 år |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet: | |
| Resterande hyresperiod | 1–5 år |
1.6 Immateriella anläggningstillgångar
a) Goodwill
Goodwill utgörs av det belopp varmed anskaffningsvärdet överstiger det verkliga värdet på koncernens andel av det förvärvade dotterbolagets identifierbara nettotillgångar vid förvärvstillfället. Goodwill på förvärv av dotterbolag redovisas som immateriella tillgångar. Goodwill testas årligen för att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov och redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Vinst eller förlust vid avyttring av en enhet inkluderar kvarvarande redovisat värde på den goodwill som avser den avyttrade enheten.
Goodwill fördelas på kassagenererande enheter vid prövning av eventuellt nedskrivningsbehov. Lägsta kassagenerande enheter som används är de två segmenten.
Fördelningen görs på de kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av det rörelseförvärv som gett upphov till goodwillposten.
b) Varumärken
Varumärken redovisas vid förvärv till verkligt värde. Varumärken har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till verkligt värde minskat med ackumulerade avskrivningar. Varumärken skrivs av över deras bedömda nyttjandeperiod på 5–15 år.
c) Programvara
Programvaror redovisas vid förvärv till verkligt värde och vid egentillverkning initialt till anskaffningsvärde. Programvaror har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till verkligt värde/anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för programvaror över deras bedömda nyttjandeperiod på tre till tolv år.
Inom koncernen är det endast IAR Systems och Northern som bedriver viss utvecklingsverksamhet. I koncernen redovisas utgifter för utveckling som immateriell tillgång under förutsättning att det bland annat är tekniskt och finansiellt möjligt att färdigställa tillgången samt att värdet av tillgången kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.
Koncernens utgifter för tekniska plattformskomponenter kostnadsförs i den period de uppkommer. Utgifter för utveckling av tekniska plattformskomponenter kostnadsförs med hänsyn till att det vid tidpunkten för utvecklingsarbetets färdigställande inte med tillräcklig säkerhet går att bedöma vinstgenereringsförmågan i framtida slutprodukter, det vill säga den programvara som baseras på plattformskomponenter och tillkommande utvecklingsarbete. I det fall plattformskomponenterna anpassas för försäljning på lokal marknad, tex Japan, aktiveras kostnaderna för detta som en tillgång. Denna tillgång avskrivs på tre år.
För utgifter för webbplats tillämpar koncernen tolkningen SIC 32 innebärande att utgifter för att skapa en webbplats aktiveras som en tillgång om samtliga villkor i IAS 38 är uppfyllda.
d) Kundavtal
Kundavtal redovisas vid förvärv till verkligt värde. Kundavtal har en begränsad nyttjandeperiod och redovisas till verkligt värde minskat med ackumulerade avskrivningar. Avskrivningar görs linjärt för att fördela kostnaden för kundavtal över deras nyttjandeperiod som bedöms till fem år.
1.7 Nedskrivningar
Tillgångar som har en obestämd nyttjandeperiod skrivs inte av utan värdet prövas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Tillgångar som skrivs av bedöms med avseende på värdeminskning närhelst händelser eller förändringar i förhållanden indikerar att det redovisade värdet kanske inte är återvinningsbart. En nedskrivning görs med det belopp med vilket tillgångens redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde. Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde minskat med försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Vid bedömning av nedskrivningsbehov grupperas tillgångar på de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden (kassagenererande enheter). För tillgångar, andra än finansiella tillgångar och goodwill, som tidigare har skrivits ned görs per varje balansdag en prövning av om återföring bör göras.
1.8 Varulager
Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Anskaffningsvärdet fastställs med användning av först in, först ut–metoden (FIFU).
Anskaffningsvärdet för färdiga varor och produkter i arbete består av formgivningskostnader, råmaterial, direkt lön, andra direkta kostnader och hänförbara indirekta tillverkningskostnader (baserade på normal tillverkningskapacitet). Lånekostnader ingår inte. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, med avdrag för tillämpliga rörliga försäljningskostnader.
1.9 Finansiella tillgångar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. De ingår i omsättningstillgångar med undantag för poster med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen, vilka klassificeras som anläggningstillgångar. Koncernens lånefordringar och kundfordringar utgörs av Kundfordringar och andra fordringar samt likvida medel i balansräkningen.
Redovisning och värdering av finansiella tillgångar
Lånefordringar och kundfordringar redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde minskat med eventuell reservering för värdeminskning.
Koncernen bedömer per varje balansdag om det finns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov föreligger för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar.
1.10 Kundfordringar
Kundfordringar är belopp som ska betalas av kunder för sålda varor eller utförda tjänster i den löpande verksamheten. Om betalning förväntas inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre), klassificeras de som omsättningstillgångar. Om inte, tas de upp som anläggningstillgångar. Kundfordringar redovisas inledningsvis till anskaffningsvärde, minskat med eventuell reservering för värdeminskning. Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra kundfordringar ingår i posten Övriga externa kostnader i resultaträkningen.
1.11 Likvida medel
I likvida medel ingår kassa, banktillgodohavanden och övriga kortfristiga placeringar med förfallodag inom tre månader från anskaffningstidpunkten.
1.12 Upplåning
Upplåning redovisas inledningsvis till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Upplåning redovisas därefter till upplupet anskaffningsvärde och eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskostnader) och återbetalningsbeloppet redovisas i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder om inte koncernen har en ovillkorlig rätt att skjuta upp betalning av skulden i åtminstone 12 månader efter balansdagen. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen fullgörs eller på annat sätt utsläcks.
1.13 Leverantörsskulder
Leverantörsskulder är förpliktelser att betala för varor eller tjänster som har förvärvats i den löpande verksamheten från leverantörer. Leverantörsskulder klassificeras som kortfristiga skulder om de förefaller inom ett år eller tidigare (eller under normal verksamhetscykel om denna är längre). Om inte, tas de upp som långfristiga skulder.
1.14 Aktuell och uppskjuten skatt
Periodens skattekostnad omfattar aktuell och uppskjuten skatt. Skatt redovisas i resultaträkningen, utom när skatten avser poster som redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. I sådana fall redovisas även skatten i övrigt totalresultat respektive eget kapital.
Den aktuella skattekostnaden beräknas på basis av de skatteregler som på balansdagen är beslutade eller i praktiken beslutade i de länder där moderföretagets och dess dotterföretag och intresseföretag är verksamma och genererar skattepliktiga intäkter. Ledningen utvärderar regelbundet de yrkanden som gjorts i självdeklarationer avseende situationer där tillämpliga skatteregler är föremål för tolkning och gör, när så bedöms lämpligt, avsättningar för belopp som troligen ska betalas till skatteverket.
Redovisade inkomstskatter innefattar skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, justeringar avseende tidigare års aktuella skatt och förändringar i uppskjuten skatt. Värdering av samtliga skatteskulder/–fordringar sker till nominella belopp och görs enligt de skatteregler och skattesatser som är beslutade eller som är aviserade och med stor säkerhet kommer att fastställas. För poster som redovisas i resultaträkningen, redovisas även därmed sammanhängande skatteeffekter i resultaträkningen.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden på alla temporära skillnader som uppkommer mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.
Temporära skillnader beaktas ej för koncernmässig goodwill eller för andelar dotterbolag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. Uppskjuten skattefordran avseende underskottsavdrag eller andra framtida skattemässiga avdrag redovisas i den utsträckning det är sannolikt att avdraget kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning.
Uppskjuten skatt redovisas, enligt balansräkningsmetoden, på alla temporära skillnader som uppkommer mellan det skattemässiga värdet på tillgångar och skulder och dessas redovisade värden i koncernredovisningen. Den uppskjutna skatten redovisas emellertid inte om den uppstår till följd av en transaktion som utgör den första redovisningen av en tillgång eller skuld som, vid tidpunkten för transaktionen, varken påverkar redovisat eller skattemässigt resultat. Uppskjuten inkomstskatt beräknas med tillämpning av skattesatser (och –lagar) som har beslutats eller aviserats per balansdagen och som förväntas gälla när den berörda uppskjutna skattefordran realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.
1.15 Avsättningar
Avsättningar för rättsliga krav redovisas när koncernen har en legal eller informell förpliktelse till följd av tidigare händelser. Dessutom att det är mer sannolikt att ett utflöde av resurser krävs för att reglera åtagandet än att så inte sker, och beloppet har beräknats på ett tillförlitligt sätt.
1.16 Ersättningar till anställda
a) Pensionsförpliktelser
Koncernen har avgiftsbestämda pensionsplaner vilket innebär att respektive bolag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon förpliktelse att i framtiden betala ytterligare avgifter. Avgifterna redovisas som personalkostnader när de förfaller till betalning. Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den utsträckning som kontant återbetalning eller minskning av framtida betalningar kan komma koncernen tillgodo.
b) Ersättningar vid uppsägning
Ersättningar vid uppsägning utgår när en anställds anställning sagts upp av koncernen före normal pensionstidpunkt eller då en anställd accepterar frivillig avgång i utbyte mot sådana ersättningar. Koncernen redovisar avgångsvederlag när den bevisligen är förpliktad endera att säga upp anställda enligt en detaljerad formell plan utan möjlighet till återkallande; eller att lämna ersättningar vid uppsägning som resultat av ett erbjudande som gjorts för att uppmuntra till frivillig avgång. Förmåner som förfaller mer än 12 månader efter balansdagen diskonteras till nuvärde.
c) Bonusplaner
När det finns en legal förpliktelse redovisar koncernen en skuld och en kostnad för bonus, i enlighet med bolagets bonusmodeller, baserat på försäljning och/eller vinst.
1.17 Intäktsredovisning
Intäkter innefattar det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas för sålda varor och tjänster exklusive mervärdesskatt och rabatter samt efter eliminering av koncernintern försäljning. Koncernens försäljningsavtal innehåller i vissa fall leverans av vissa delkomponenter, så kallade multiple elements, och i dessa fall har koncernen gjort en uppdelning baserad på bedömda verkliga värden för respektive delkomponenter för att möjliggöra en korrekt intäktsredovisning. Ränteintäkter intäktsredovisas fördelat över löptiden med tillämpning av effektivräntemetoden.
Intäkter inom de olika verksamheterna redovisas enligt följande:
IAR Systems
Nettoomsättning avser intäkter från försäljning av programmeringsverktyg för inbyggda system, konsult– och utbildningsintäkter, kontraktsarbeten samt underhållsavtal.
Licensavgifter för programvaror intäktsförs vid fullgjord leverans. Leverans anses inte ha skett förrän tillgångskoden för licensen alternativt CD skivan med programvaran har tillgängliggjorts för kunden.
Konsult– och utbildningstjänster resultatavräknas successivt i takt med leverans. Kontraktsarbeten utgörs av två slag, nyutvecklingskontrakt och underhållsavtal, båda sker till fast pris. Nyutvecklingskontrakt vinstavräknas i takt med bedömt verkligt värde av det som levererats till kunden, vilket till största delen baseras på den takt som arbetet utförts. Intäkterna från underhållsavtal och support periodiseras linjärt under avtalsperioden. Intäktsredovisning sker endast med belopp som motsvarar de uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren.
Northern Parklife
Nettoomsättning avser intäkter från dels försäljning av programvaror för effektiv lagringshantering samt underhållsavtal dels försäljning av licenser för programvaror för infrastruktur samt av supportavtal, programserviceavtal, expertstöd och utbildning .
Licensavgifter för programvaror intäktsförs vid fullgjord leverans. Leverans anses inte ha skett förrän tillgångskoden för licensen har tillgängliggjorts för kunden.
Licensavgifter för programvaror och programserviceavtal, där Northern inte har något åtagande gentemot kunden, intäktsförs vid leveranstillfället. Leverans anses inte ha skett förrän tillgångskoden för licensen alternativt CD skivan med programvaran har tillgängliggjorts för kunden.
Intäkterna från supportavtal samt från serviceavtal där Northern har ett åtagande gentemot kunden periodiseras linjärt under avtalsperioden.
Expertstöd och utbildning utförs på löpande räkning varvid intäkten redovisas i den takt arbetet utförs.
I de fall licensförsäljningen bygger på att programvaran levereras och därefter anpassas enligt kundens önskemål redovisas intäkten i den takt arbetet utförs.
Intäktsredovisning sker endast med belopp som motsvarar de uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren.
1.18 Kursvinster och kursförluster
Realiserade kursdifferenser hänförliga till inköp i verksamheten redovisas som kostnad för handelsvaror. Kursdifferenser som uppstått vid omvärdering av lån och finansiella fordringar i utländsk valuta redovisas som finansiell intäkt eller kostnad.
1.19 Leasingavtal
Leasing där en väsentlig del av riskerna och fördelarna med ägande behålls av leasegivaren klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs under leasingtiden (efter avdrag för eventuella incitament från leasegivaren) kostnadsförs i resultaträkningen linjärt över leasingperioden.
Koncernen leasar vissa materiella anläggningstillgångar. Leasingavtal av anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt innehar de ekonomiska risker och fördelar som förknippas med ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Vid leasingperiodens början redovisas finansiell leasing i
balansräkningen till det lägre av leasingobjektets verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna.
Varje leasingbetalning fördelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader för att uppnå en fast räntesats för den redovisade skulden. Motsvarande betalningsförpliktelser, efter avdrag för finansiella kostnader, ingår i balansräkningens poster Långfristig upplåning och Kortfristig upplåning.
Räntedelen i de finansiella kostnaderna redovisas i resultaträkningen fördelat över leasingperioden så att varje redovisningsperiod belastas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för den under respektive period redovisade skulden. Anläggningstillgångar som innehas enligt finansiella leasingavtal skrivs av under den kortare perioden av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden.
1.20 Lånekostnader
Koncernen har inga lånekostnader som är direkt hänförliga till inköp, konstruktion eller produktion av en tillgång som det tar betydande tid i anspråk att färdigställa. Mot bakgrund av detta belastar lånekostnader resultatet i den period till vilken de hänförs.
1.21 Kassaflödesanalys
Kassaflödesanalysen upprättas enligt direkt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in– eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa– och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatt för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.
1.22 Avyttrad och utdelad verksamhet
Mot bakgrund av den extra bolagsstämmans beslut den 14 januari 2011 att dela ut samtliga aktier i TurnIt AB redovisar koncernen denna verksamhet som tillgångar som innehas för utdelning i balansräkningen. Detta innebär vidare att koncernens resultaträkningar och kassaflödesanalyser för 2010 och 2009 har omräknats. Kvarvarande verksamhet omfattar IAR Systems och Northern Parklife. Den utdelade verksamheten omfattar SweDeltaco, vilken är den verksamhet TurnIt äger vid tillfället för utdelningens verkställande.
Moderbolaget
1.23 Moderbolagets redovisningsprinciper
Moderbolaget har upprättat sin årsredovisning enligt årsredovisningslagen (1995:1554) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridisk person. RFR 2 innebär att moderbolaget i årsredovisningen för den juridiska personen ska tillämpa samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för Årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationerna anger vilka undantag och tillägg som ska göras från IFRS. Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i moderbolagets finansiella rapporter.
1.24 Koncernbidrag och aktieägartillskott
Bolaget redovisar koncernbidrag och aktieägartillskott i enlighet med uttalandet från Redovisningsrådets Akutgrupp innebärande att aktieägartillskott redovisas direkt mot eget kapital hos mottagaren och som en ökning av anskaffningskostnaden hos givaren. Koncernbidrag redovisas enligt dess ekonomiska innebörd innebärande att koncernbidrag som lämnats i syfte att minimera koncernens skattekostnad redovisas direkt mot eget kapital efter avdrag för koncernbidragets skatteeffekt.
1.25 Finansiella leasingavtal
I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, som operationella leasingavtal.
1.26 Utdelning
Moderbolaget redovisar utdelning från dotterbolag som intäkt när rätten att erhålla utdelning bedöms som säker.
1.27 Andelar i koncernföretag
I moderbolagets bokslut redovisas andelar i dotterbolag till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar.
Not 2 – Finansiell riskhantering
Rörelserelaterade risker
Kunder
Intois strävar efter att bygga långsiktiga relationer med sina kunder. Koncernen har god spridning bland kunderna som finns i olika kategorier, branscher och geografiska marknader. Ingen enskild kund har en större del av koncernens omsättning. Trots detta kan en förlust av en eller flera större kunder negativt påverka innehavens verksamhet och resultat.
Medarbetare
Medarbetarnas kunskap om produkterna och deras relationer med kunderna är viktiga konkurrensfördelar. Det finns en risk att nyckelarbetare lämnar Intoi, men genom utbildning och erfarenhetsutbyte stärks kompetensen och lojaliteten inom de olika bolagen. Intoi har låg personalomsättning, god arbetsmiljö och strävar efter att vara en lärande organisation.
Teknik
Inom IT–sektorn är det av största vikt att erbjuda produkter och tjänster med avancerad teknik. Intois dotterbolag med egenutvecklad programvara ligger tekniskt sett långt framme. Det kan dock inte uteslutas att enskilda dotterbolag kan påverkas negativt av framtida teknikskiften.
Konkurrenter
Intois dotterbolag konkurrerar med internationella och nationella företag. Innehaven stärker sin konkurrenskraft genom att utveckla kunskap, satsa på teknologi och fördjupa sina kundrelationer.
Konjunkturen
Konjunkturutvecklingen är svårbedömd och har betydelse för koncernens försäljnings– och resultatutveckling. Ledningen följer noga konjunkturens utveckling. Koncernens kunder finns inom flera områden, vilket minskar konjunkturkänsligheten.
Finansiella riskfaktorer
Koncernen utsätts genom sin verksamhet för en mängd olika finansiella risker: marknadsrisk (valutarisk, ränterisk och prisrisk), kreditrisk och likviditetsrisk. Koncernens övergripande riskhanteringspolicy fokuserar på oförutsägbarheten på de finansiella marknaderna och eftersträvar att minimera potentiella ogynnsamma effekter på koncernens finansiella resultat. Riskhanteringen sköts centralt enligt policies som fastställts av styrelsen. Koncernledningen identifierar, utvärderar och säkrar finansiella risker i nära samarbete med koncernens operativa enheter.
(a) Marknadsrisk
(i) Valutarisk
Koncernen verkar internationellt och utsätts för valutarisker som uppstår från olika valutaexponeringar, framför allt avseende US–dollar (USD) och Euro. Valutarisk uppstår genom framtida affärstransaktioner, redovisade tillgångar och skulder samt nettoinvesteringar i utlandsverksamheter. Valutarisker uppstår när framtida affärstransaktioner eller redovisade tillgångar eller skulder uttrycks i en valuta som inte är enhetens funktionella valuta.
Koncernen har beslutat att inte säkra förväntade kassaflöden då bedömningen är att det till viss del finns en naturlig säkring i koncernen då både försäljning och inköp sker i utländsk valuta med liknande belopp.
Koncernens omsättning i utländsk valuta, främst USD och EUR, utgör cirka 82 procent av den totala omsättningen. Av kostnad för handelsvaror motsvarar cirka 72 procent inköp i utländsk valuta, också främst i USD och EUR.
| Miljoner | Totalt | SEK | USD | EUR | Övriga valutor |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 243,7 | 44,0 | 92,5 | 56,0 | 51,2 |
| Kostnad för handelsvaror | 47,8 | 13,2 | 12,3 | 17,6 | 4,7 |
(ii) Prisrisk
Koncernen bedöms inte vara utsatt för någon prisrisk som skulle ha en väsentlig påverkan på koncernens resultat och ställning.
(iii) Ränterisk avseende kassaflöden och verkliga värden
Koncernen har en positiv nettokassa varför ränterisken bedöms som liten.
(b) Kreditrisk
Kreditrisk hanteras på koncernnivå. Kreditrisk uppstår genom likvida medel och tillgodohavanden hos banker samt kreditexponeringar gentemot kunder, inklusive utestående fordringar och avtalade transaktioner. Endast banker som av oberoende värderare fått lägst kreditrating "A" accepteras. Individuella risklimiter för kunder fastställs baserat på interna kreditbedömningar med externt stöd i enlighet med de gränser som satts av företagsledningen, i samråd med respektive dotterbolags ledning.
Användningen av kreditgränser följs upp regelbundet. Inga kreditgränser överskreds under rapporteringsperioden och ledningen förväntar sig inte några förluster till följd av utebliven betalning utöver det som reserverats.
Kreditrisker i kundfordringar
Koncernens försäljning sker till ett stort antal kunder. Övervägande del av koncernens försäljning sker till kunder utanför Sverige och där USA utgör en viktig och stor marknad.
För försäljningen gäller normala leverans– och betalningsvillkor. I koncernens kreditgivningspolicy finns regler som ska säkerställa att hanteringen av kundkrediter omfattar kreditvärdering, kreditlimiter, beslutsnivåer och hanteringen av osäkra fordringar. Ingen specifik kund eller grupp av kunder står för en betydande andel av kundfordringarna vid årsskiftet. Historiskt sett har kundförluster inte uppgått till materiella belopp.
(c) Likviditetsrisk
Likviditetsrisk hanteras genom att koncernen innehar tillräckligt med likvida medel och kortfristiga placeringar med en likvid marknad, tillgänglig finansiering genom avtalade kreditfaciliteter. På grund av verksamhetens dynamiska karaktär bibehåller koncernledningen flexibiliteten i finansieringen genom att upprätthålla avtal om lyftningsbara krediter. Ledningen följer också noga rullande prognoser för koncernens likviditetsreserv, som består av outnyttjade lånelöften och likvida medel, på basis av förväntade kassaflöden.
Nedanstående tabell analyserar koncernens finansiella skulder uppdelade efter den tid som återstår fram till den avtalsenliga förfallodagen. De belopp som anges i tabellen är de avtalsenliga, odiskonterade kassaflödena.
| Per 31 december 2010 | Mindre | Mellan än 1 år 1 0ch 2 år 2 och 5 år |
Mellan | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Banklån | – | – | – | – |
| Finansiell leasing | 0,7 | 2,0 | – | – |
| Checkräkningskredit | 9,6 | – | – | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder1) 36,7 | – | – | – |
| Per 31 december 2009 | Mindre | Mellan än 1 år 1 0ch 2 år 2 och 5 år |
Mellan | Mer än 5 år |
|---|---|---|---|---|
| Banklån | 5,9 | 11,2 | 14,9 | 5,5 |
| Finansiell leasing | 0,7 | 0,7 | – | – |
| Checkräkningskredit | – | – | – | – |
| Leverantörsskulder och andra skulder1) 83,2 | – | – | – |
1) Förfallodagsanalysen avser endast finansiella instrument varför t ex upplupna sociala avgifter inte ingår
Känslighetsanalys
De risker som beskrivs här och i förvaltningsberättelsen kan resultera i antingen lägre intäkter eller högre kostnader för koncernen. I nedanstående tabell har en beräkning gjorts av hur koncernens resultat efter skatt påverkas av förändringar av ett antal poster i resultaträkningen. Det egna kapitalet bedöms inte påverkas av nedanstående förändringar på annat sätt än via resultaträkningen.
Per 31 december 2010
| Känslighetsanalys | Förändring | Resultateffekt |
|---|---|---|
| Varukostnader | +/– 2% | +/– 1,0 MSEK |
| Lönekostnader | +/– 5% | +/– 7,1 MSEK |
| Valuta – EUR | +/– 5% | +/– 1,6 MSEK |
| Valuta – USD | +/– 5% | +/– 2,1 MSEK |
| Rörlig ränta | +/–1%-enhet | +/– 0,1 MSEK |
Per 31 december 2009
| Känslighetsanalys | Förändring | Resultateffekt |
|---|---|---|
| Varukostnader | +/– 2% | +/– 1,0 MSEK |
| Lönekostnader | +/– 5% | +/– 7,1 MSEK |
| Valuta – EUR | +/– 5% | +/– 1,6 MSEK |
| Valuta – USD | +/– 5% | +/– 1,6 MSEK |
| Rörlig ränta | +/–1%-enhet | +/– 0,0 MSEK |
Hantering av kapitalrisk
Koncernens mål avseende kapitalstrukturen är att trygga koncernens förmåga att fortsätta sin verksamhet, så att den kan fortsätta att generera avkastning till aktieägarna och nytta för andra intressenter och att upprätthålla en optimal kapitalstruktur för att hålla kostnaderna för kapitalet nere. För att upprätthålla eller justera kapitalstrukturen, kan koncernen förändra den utdelning som betalas till aktieägarna, återbetala kapital till aktieägarna, utfärda nya aktier eller sälja tillgångar för att minska skulderna.
På samma sätt som andra företag bedömer koncernen kapitalet på basis av nettoskuldsättningsgraden. Detta nyckeltal beräknas som nettoskuld dividerad med totalt kapital. Nettoskuld beräknas som total upplåning (omfattande posterna Kortfristig upplåning och Långfristig upplåning i koncernens balansräkning) med avdrag för likvida medel. Totalt kapital beräknas som Eget kapital i koncernens balansräkning plus nettoskulden.
Koncernens målsättning är en nettoskuldsättningsgrad på mellan 0 procent och –10 procent.
Nettoskuldsättningsgraden per 31 december 2010 respektive 2009 var som följer:
| 2010 | 2009 | |
|---|---|---|
| Total upplåning (not 32) | 12,3 | 32,4 |
| Avgår likvida medel (not 29) | –25,1 | –60,6 |
| Nettoskuld | –12,8 | –28,2 |
| Totalt eget kapital | 597,8 | 591,9 |
| Summa kapital | 585,0 | 563,7 |
| Nettoskuldsättningsgrad | –2% | –5% |
NOT 3 – VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL
Uppskattningar och bedömningar utvärderas löpande och baseras på historisk erfarenhet och andra faktorer, inklusive förväntningar på framtida händelser som anses rimliga under rådande förhållanden. Koncernen gör uppskattningar och antaganden om framtiden. De uppskattningar för redovisningsändamål som blir följden av dessa kommer, definitionsmässigt, sällan att motsvara det verkliga resultatet. De uppskattningar och antaganden som innebär en betydande risk för väsentliga justeringar i redovisade värden för tillgångar och skulder under nästkommande räkenskapsår redovisas nedan.
(a) Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill
Koncernen undersöker varje år om något nedskrivningsbehov föreligger för goodwill, i enlighet med den redovisningsprincip som beskrivs i punkt 1.7. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. För dessa beräkningar måste vissa uppskattningar göras (not 15).
Nyttjandevärden har beräknats utifrån bedömda framtida kassaflöden. Den tillväxttakt som använts baseras på tidigare uppnådd tillväxt samt ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. Den bedömda rörelsemarginalen som används vid beräkningen av nyttjandevärdet baseras på tidigare resultat och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och bedöms återspegla specifika risker som gäller för de olika verksamhetsområdena.
(b) Inkomstskatter
Koncernen är skyldig att betala skatt i flera länder. Omfattande bedömningar krävs för att fastställa avsättningen för inkomstskatter i koncernredovisningen. Det finns många transaktioner och beräkningar där den slutliga skatten är osäker vid den tidpunkt då transaktionerna och beräkningarna genomförs. Koncernen har betydande ackumulerade underskottsavdrag.
På balansdagen uppgick underskottsavdragen till cirka 284 MSEK. Samtliga underskottsavdrag återfinns i Sverige och ingen begränsning i tiden finns vad gäller nyttjanderätten.
I koncernbalansräkningen redovisas per 31 december 2010 en uppskjuten skattefordran på totalt 71,2 MSEK. Värdet av underskottsavdragen redovisas som tillgång i den utsträckning det är sannolikt att underskottsavdragen kan avräknas mot överskott vid framtida beskattning. Det bedömda värdet baseras på tidigare års resultat och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen.
(c) Intäktsredovisning
Koncernen redovisar intäkterna i enlighet med IAS 18, vilket är IFRS standard för intäktsredovisning. Enligt denna standard ska en intäkt redovisas när det är sannolikt att ekonomiska fördelar kommer att tillfalla säljaren och dessa kan beräknas tillförlitligt. Intäkterna bokförs enligt de principer som framgår av not 1.17 ovan.
Bolaget bedömer sannolikheten för att de ekonomiska fördelarna ska tillfalla koncernen utifrån en rad faktorer, till exempel kundernas betalningshistorik och kreditvärdighet. Vid vissa tillfällen begär koncernen en deposition från kunderna. Om bolaget bedömer en fordran som osäker görs en avsättning härför tills det går att avgöra om koncernen kommer att erhålla betalning eller inte. Förskottsbetalningar redovisas som kortfristiga skulder tills de är intjänade. Koncernens försäljningsavtal innehåller i vissa fall leverans av olika delkomponenter, så kallade multiple elements och i dessa fall har koncernen gjort en uppdelning baserad på bedömda verkliga värden för respektive delkomponent för att möjliggöra en korrekt intäktsredovisning.
(d) Avyttrad verksamhet, viktiga bedömningar av styrelse och företagsledningen Tilläggsköpeskilling
I samband med avyttringen av Nocom Security år 2007 har det, som en del av försäljningspriset, avtalats om en resultatbaserad tilläggsköpeskilling. Bedömt utfall av resultatbaserad tilläggsköpeskilling, 9,0 MSEK, vilket utgör maximal tilläggsköpeskilling har beaktats vid beräkning av resultat från avyttrad verksamhet. Verkligt utfall kan komma att avvika från denna bedömning.
NOT 4 – RAPPORTERING FÖR SEGMENT
Koncernens segment utgörs av de olika dotterbolagen. Denna rapportering motsvarar koncernens interna rapportering till ledning och styrelse. Intäkter, kostnader, tillgångar och skulder redovisas på segment när de är direkt hänförliga till respektive segment eller när en fördelning kan ske på ett tillförlitligt sätt. I de fall de är gemensamma och det inte finns en rimlig grund för fördelning på segment har de inte fördelats.
Per 31 december 2010 är koncernen organiserad i två huvudsakliga segment: IAR Systems och Northern samt Centralt. Verksamheten i Deltaco redovisas som tillgångar som innehas för utdelning.
| segment | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Räkenskapsåret 2010 | |||||
| MSEK | IAR Systems | Northern | Centralt Eliminering | Koncern | |
| Intäkter | |||||
| Extern försäljning | 177,9 | 65,8 | 243,7 | ||
| Intern försäljning | 0,0 | – | 14,2 | –14,2 | 0,0 |
| Summa intäkter | 177,9 | 65,8 | 14,2 | –14,2 | 243,7 |
| Resultat | |||||
| Rörelseresultat per segment | 22,5 | 0,4 | –10,8 | –4,2 | 7,9 |
| Ränteintäkter | 0,0 | ||||
| Räntekostnader och övriga kostnader från finansiella investeringar | –0,7 | ||||
| Skatt | 0,0 | ||||
| Årets nettoresultat kvarvarande verksamheter | 7,2 | ||||
| Resultat från verksamhet för utdelning | 13,6 | ||||
| Årets nettoresultat | 20,8 | ||||
| Övriga upplysningar | |||||
| Summa tillgångar | 205,6 | 62,0 | 82,9 | 393,7 | 744,2 |
| Summa skulder | 42,7 | 32,8 | 17,7 | 52,5 | 145,7 |
| Investeringar materiella anläggningstillgångar | 2,0 | 0,9 | 0,1 | – | 3,0 |
| Investeringar immateriella anläggningstillgångar | 10,0 | 2,2 | – | – | 12,2 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –1,2 | –0,4 | –0,2 | – | –1,8 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | –4,2 | –4,2 |
| Räkenskapsåret 2009 | |||||
| MSEK | IAR Systems | Northern | Centralt Eliminering | Koncern | |
| Intäkter | |||||
|---|---|---|---|---|---|
| Extern försäljning | 168,6 | 82,7 | 251,3 | ||
| Intern försäljning | 0,0 | – | 12,8 | –12,8 | 0,0 |
| Summa intäkter | 168,6 | 82,7 | 12,8 | –12,8 | 251,3 |
| Resultat | |||||
| Rörelseresultat per segment | 17,9 | 2,2 | –12,3 | –23,1 | –15,3 |
| Ränteintäkter | 0,1 | ||||
| Räntekostnader och övriga kostnader från finansiella investeringar | –1,1 | ||||
| Skatt | 0,0 | ||||
| Årets nettoresultat kvarvarande verksamheter | –16,3 | ||||
| Resultat från verksamhet för utdelning | 18,2 | ||||
| Årets nettoresultat | 1,9 |
| MSEK | IAR Systems | Northern | Centralt Eliminering | Koncern | |
|---|---|---|---|---|---|
| Övriga upplysningar | |||||
| Summa tillgångar | 185,2 | 74,8 | 214,7 | 263,7 | 738,4 |
| Summa skulder | 36,9 | 42,4 | 22,9 | 44,3 | 146,5 |
| Investeringar materiella anläggningstillgångar | 0,6 | 0,2 | 0,0 | – | 0,8 |
| Investeringar immateriella anläggningstillgångar | 5,0 | 0,8 | – | – | 5,8 |
| Avskrivningar materiella anläggningstillgångar | –1,0 | –0,5 | –0,4 | – | –1,9 |
| Avskrivningar immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | –4,4 | –4,4 |
| Nedskrivningar immateriella anläggningstillgångar | – | – | – | –18,7 | –18,7 |
geografiska områden:
| Försäljning | Tillgångar | Investeringar | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Sverige | 36,2 | 45,2 | 269,1 | 285,3 | 15,1 | 6,6 | |
| Danmark | 3,3 | 5,7 | – | – | – | – | |
| Norge | 6,4 | 7,2 | 1,6 | 3,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Finland | 9,6 | 5,8 | 3,8 | 1,1 | 0,0 | 0,0 | |
| Baltikum | 0,1 | 0,7 | – | – | – | – | |
| Europa exkl Norden och Baltikum | 59,8 | 70,0 | 12,3 | 17,4 | 0,0 | 0,0 | |
| Nordamerika | 85,6 | 76,8 | 27,3 | 23,3 | 0,1 | 0,0 | |
| Asien | 41,5 | 37,7 | 7,7 | 5,3 | 0,0 | 0,0 | |
| Sydamerika | 0,6 | 1,9 | – | – | – | – | |
| Afrika | 0,6 | 0,3 | – | – | – | – | |
| Verksamhet för utdelning | – | – | 422,4 | 402,9 | – | – | |
| Summa | 243,7 | 251,3 | 744,2 | 738,4 | 15,2 | 6,6 |
NOT 5 – VALUTAKURSDIFFERENSER
I koncernens rörelseresultat ingår i posten handelsvaror valutakursdifferenser avseende rörelsefordringar och rörelseskulder med –2,4 (–1,4) MSEK.
I moderbolaget ingår valutakursdifferenser i rörelseresultatet med 0,0 (0,0) MSEK.
NOT 6 – ERSÄTTNING TILL REVISORERNA
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| PwC | |||||
| – Revisionsuppdraget | 0,7 | 1,1 | 0,5 | 0,6 | |
| – Revisionsverksamhet | |||||
| utöver revisionsuppdraget | 0,3 | 0,4 | 0,1 | 0,2 | |
| – Skatterådgivning | 0,2 | 0,2 | 0,2 | 0,2 | |
| – Övriga tjänster | 0,7 | 0,2 | 0,5 | 0,0 | |
| Summa | 1,9 | 1,9 | 1,3 | 0,8 | |
| Övriga | |||||
| – Revisionsuppdraget | 0,1 | 0,2 | – | – | |
| – Revisionsverksamhet | |||||
| utöver revisionsuppdraget | – | – | – | – | |
| – Skatterådgivning | – | – | – | – | |
| – Övriga tjänster | – | – | – | – | |
| Summa | 0,1 | 0,2 | – | – | |
| Koncernen totalt | 2,0 | 2,1 | 1,3 | 0,8 |
NOT 7 – OPERATIONELLA LEASINGAVTAL
Under året betalda leasingavgifter avseende operationella leasingavtal uppgår i koncernen 13,6 (13,4) MSEK. Merparten av de operationella leasingavtalen avser hyresavtal för lokaler. I moderbolaget redovisas samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, som operationella leasingavtal.
Det sammanlagda beloppet per balansdagen av framtida minimileaseavgifter avseende icke–uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelade på förfallotidpunkter är enligt följande:
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Förfaller till betalning inom 1 år | 11,2 | 10,8 | 0,6 | 0,6 |
| Förfaller till betalning inom 2 år | 9,8 | 8,1 | 0,4 | 0,0 |
| Förfaller till betalning inom 3 år | 4,4 | 6,7 | 0,0 | 0,0 |
| Förfaller till betalning inom 4 år | 2,9 | 3,3 | – | – |
| Förfaller till betalning om 5 år eller senare 2,5 | 2,8 | – | – |
NOT 8 – FINANSIELLA LEASINGAVTAL
Merparten av de finansiella leasingavtalen avser tjänstebilar. Ackumulerat anskaffningsvärde för finansiella leasingavtal uppgår per 31 december 2010 till 3,8 (2,2) MSEK. Ackumulerade avskrivningar vid årsskiftet uppgår till 1,1 (0,7) MSEK. Dessa åtaganden redovisas som inventarier i balansräkningen. Se även not 20.
Leasingavtalen för tjänstebilar påverkas av ränteläget och är därmed variabla. Totalt har leasingavgifter erlagts med 0,4 (0,5) MSEK under året.
Nuvärdet av de framtida betalningsåtagandena till följd av de finansiella leasingavtalen redovisas som skuld till kreditinstitut dels som kortfristig skuld, dels som långfristig skuld, enligt följande:
| Koncern, MSEK | 2010 | 2009 |
|---|---|---|
| Kortfristig del (förfaller till betalning inom 1 år) | 0,7 | 0,7 |
| Långfristig del (förfaller till betalning inom 5 år) | 2,0 | 0,7 |
| Långfristig del (förfaller till betalning efter 5 år) | – | – |
| Totalt | 2,7 | 1,4 |
NOT 9 – PERSONAL
Antal årsanställda
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Antal | Varav | Antal | Varav | ||
| anställda | män, % anställda | män, % | |||
| Moderbolag | |||||
| Stockholm | 4 | 75 | 3 | 67 | |
| Dotterbolag i Sverige | |||||
| Uppsala | 92 | 76 | 91 | 76 | |
| Stockholm | 18 | 89 | 22 | 82 | |
| Dotterbolag utomlands | |||||
| Danmark | 1 | 100 | 1 | 100 | |
| Finland | 1 | 100 | 1 | 100 | |
| Norge | – | – | 1 | 100 | |
| Storbritannien | 3 | 100 | 3 | 67 | |
| Tyskland | 6 | 83 | 5 | 80 | |
| Frankrike | 2 | 100 | 3 | 67 | |
| USA | 29 | 72 | 27 | 78 | |
| Kina | 5 | 40 | 5 | 40 | |
| Japan | 8 | 88 | 9 | 78 | |
| Totalt i dotterbolag | 165 | 78 | 168 | 77 | |
| Koncern totalt | 169 | 78 | 171 | 77 |
Styrelseledamöter och ledande befattningshavare
| 2010 | 2009 | |||
|---|---|---|---|---|
| Antal | Varav | Antal | Varav | |
| anställda | män, % | anställda | män, % | |
| Koncernen (inkl dotterbolag) | ||||
| Styrelseledamöter | 5 | 80 | 4 | 75 |
| Verkställande direktörer och andra | ||||
| ledande befattningshavare | 2 | 100 | 2 | 100 |
| Verkställande direktörer i dottterbolag 2 | 100 | 2 | 100 | |
| Moderbolag | ||||
| Styrelseledamöter | 5 | 80 | 4 | 75 |
| Verkställande direktör och annan | ||||
| ledande befattningshavare | 2 | 100 | 2 | 100 |
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Löner | Sociala kostnader (varav |
Löner | Sociala kostnader (varav |
||
| och andra ersättningar |
pensions– | och andra kostnader) ersättningar |
pensions– kostnader) |
||
| Moderbolag | 7,5 | 4,5 (2,0) |
5,8 | 3,7 (1,8) |
|
| Dotterbolag | 94,2 | 36,4 (10,4) |
96,3 | 35,9 (10,3) |
|
| Koncern totalt | 101,7 | 40,9 (12,4) |
102,1 | 39,6 (12,1) |
Av koncernens pensionskostnader avser 2,5 (2,8) MSEK styrelsen, verkställande direktörerna samt moderbolagets operativa chef. Av moderbolagets pensionskostnader avser 2,0 (1,7) MSEK styrelsen, verkställande direktören samt den operativa chefen.
Löner och andra ersättningar fördelade per land
| 2010 | 2009 | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Styrelse, vd och andra ledande befattnings– havare |
anställda | Styrelse, vd och andra ledande Övriga befattnings- havare |
Övriga anställda |
||
| Moderbolag | 7,0 | 0,4 | 5,1 | 0,7 | |
| Dotterbolag i Sverige | 2,0 | 55,1 | 2,5 | 55,5 | |
| Dotterbolag utomlands | |||||
| Danmark | – | 0,7 | – | 0,8 | |
| Finland | – | 0,7 | – | 0,7 | |
| Norge | – | 0,5 | – | ¨0,8 | |
| Storbritannien | – | 1,2 | – | 1,1 | |
| Tyskland | – | 5,1 | – | 5,5 | |
| Frankrike | – | 1,1 | – | 2,1 | |
| USA | – | 20,5 | – | 20,3 | |
| Kina | – | 1,3 | – | 1,2 | |
| Japan | – | 6,1 | – | 5,8 | |
| Totalt i dotterbolag | 2,0 | 92,3 | 2,5 | 93,8 | |
| Koncern totalt | 9,0 | 92,7 | 7,6 | 94,5 |
NOT 10 – ERSÄTTNINGAR TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Principer
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår arvode enligt årsstämmans beslut. Något särskilt arvode utgår ej för kommittéarbete. Till ledamöter som uppbär lön från bolag i Intoikoncernen utgår inget styrelsearvode.
Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner, pension samt finansiella instrument. Med annan ledande befattningshavare avses en person som tillsammans med verkställande direktören utgör koncernledningen. Årsstämman har valt att inkludera samtliga verkställande direktörer, trots att de inte är annan ledande befattningshavare i koncernen, i sammanställningen över ersättningar under året. För koncernledningens sammansättning under 2010, se sidan 58.
Den rörliga ersättningen för den verkställande direktören och annan ledande befattningshavare bestäms av bolagets styrelse tid efter annan. Den rörliga ersättningen baseras på utfallet i förhållande till individuellt uppsatta mål.
Pensionsförmåner och ersättningar i form av finansiella instrument samt övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som del av den totala ersättningen.
Ersättningar och övriga förmåner under året
Ersättning till styrelse, vd och andra ledande befattningshavare år 2010
| MSEK | Grundlön/ styrelsearvode |
Rörlig ersättning |
Övriga förmåner |
Pensions– kostnad |
Övrig ersättning |
Summa |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Styrelsens ordförande Trygve Angell 1/1 – 4/5 | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Styrelsens ordförande Peter Larsson 5/5 – 31/12 | 0,2 | – | – | – | – | 0,2 |
| Styrelseledamot Björn Abild 1/1 – 31/12 | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Styrelseledamot Karin Moberg 5/5 – 31/12 | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Styrelseledamot Jonas Mårtensson 5/5 – 31/12 | 0,1 | – | – | – | – | 0,1 |
| Styrelseledamot Lisbeth Gustafsson 1/1 –4/5 | 0,0 | – | – | – | – | 0,0 |
| Verkställande direktören Stefan Skarin 1/1 – 31/12 | 3,1 | 1,0 | 0,1 | 1,0 | – | 5,2 |
| Operative chefen Stefan Ström 1/1 – 31/12 | 1,8 | 0,5 | 0,1 | 1,0 | – | 3,4 |
| Verkställande och vice verkställande direktörer i dotterbolag (2 st) | 2,0 | 0,0 | 0,0 | 0,5 | – | 2,5 |
| Summa | 7,5 | 1,5 | 0,2 | 2,5 | – | 11,7 |
Rörlig ersättning
För verkställande direktören baserades rörlig ersättning för år 2010 på koncernens omsättning, rörelseresultat samt individuella mål. Bonusbeloppet för 2010 motsvarade 32 (20) procent av grundlönen. För annan ledande befattningshavare baserades bonus för 2010 på koncernens omsättning, rörelseresultat samt individuella mål. Bonusbeloppet för annan ledande befattningshavare för 2010 motsvarade 28 (0) procent av grundlönen.
Aktierelaterade incitamentsprogram
Några aktierelaterade incitamentsprogram har ej förekommit.
Pensionsavtal
Verkställande direktören och den operative chefen omfattas av pensionsförsäkring motsvarande ITP–planen, dock med pensionsålder 60 år. Samtliga andra ledande befattningshavare omfattas av pensionsförsäkring motsvarande ITP–planen. Koncernens pensionsplaner är avgiftsbestämda.
Avgångsvederlag
Uppsägningstiden från bolagets sida gentemot verkställande direktören och den operative chefen är tolv månader med full lön samt därtill maximalt sex månaders avgångsvederlag.
För samtliga ledande befattningshavare gäller att lön och övriga avtalade förmåner utgår under uppsägningstiden. Verkställande direktörer i dotterbolag har anställningsavtal innebärande tre till sex månaders ömsesidig uppsägningstid samt avgångsvederlag om tre till sex månadslöner.
NOT 11 – ÖVRIGA RÖRELSEKOSTNADER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Kostnader för ny koncernstruktur | –8,3 | – | –8,1 | – |
| Förlust vid avyttring av fastighet | – | –5,2 | – | – |
| Övriga rörelsekostnader totalt | –8,3 | –5,2 | –8,1 | – |
NOT 12 – FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ränteintäkter | 0,0 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| Finansiella intäkter totalt | 0,0 | 0,1 | 0,3 | 0,2 |
| Räntekostnader | –0,3 | –0,5 | –0,3 | –0,3 |
| Valutakursdifferens | –0,3 | –0,5 | –1,5 | –0,6 |
| Finansiell leasing | –0,1 | –0,1 | – | – |
| Finansiella kostnader totalt | –0,7 | –1,1 | –1,8 | –0,9 |
| Finansiella poster – netto | –0,7 | –1,0 | –1,5 | –0,7 |
NOT 13 – INKOMSTSKATT
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Aktuell skatt på årets resultat | –3,3 | –2,7 | 0,6 | 0,7 |
| Uppskjuten skatt | 3,3 | 2,7 | 7,5 | 13,2 |
| Skatt på årets resultat totalt | 0,0 | 0,0 | 8,1 | 13,9 |
NOT 14 – RESULTAT PER AKTIE (FÖRE OCH EFTER UTSPÄDNING)
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Kvarvarande verksamheter | ||
| Redovisat resultat före utspädning | 7,2 | –16,3 |
| Redovisat resultat efter utspädning | 7,2 | –16,3 |
| Resultat per aktie före utspädning | 0,65 | –1,48 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 0,65 | –1,48 |
| Utdelad verksamhet | ||
| Redovisat resultat före utspädning | 13,6 | 18,2 |
| Redovisat resultat efter utspädning | 13,6 | 18,2 |
| Resultat per aktie före utspädning | 1,23 | 1,65 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 1,23 | 1,65 |
| Totalt | ||
| Redovisat resultat före utspädning | 20,8 | 1,9 |
| Redovisat resultat efter utspädning | 20,8 | 1,9 |
| Resultat per aktie före utspädning | 1,88 | 0,17 |
| Resultat per aktie efter utspädning | 1,88 | 0,17 |
| Antal aktier | ||
| Genomsnittligt antal aktier före utspädning, miljoner | 11,05 | 11,05 |
| Genomsnittligt antal aktier efter utspädning, miljoner | 11,05 | 11,05 |
Före utspädning
Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att det resultat som är hänförligt till Moderföretagets aktieägare divideras med ett vägt genomsnittligt antal utestående aktier under perioden.
Efter utspädning
Årets resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning under året. Beräkningen av utspädningen från optioner baseras på följande antaganden: (1) alla optioner med ett teckningspris som är lägre än marknadsvärdet per aktie vid utgången av respektive period utnyttjas och nya aktier emitteras, (2) nettolikviden som erhålls från utnyttjandet av optionerna är lika med antalet utnyttjade optioner multiplicerat med värdet av teckningspriset, (3) nettolikviden används för att återköpa aktier till ett pris motsvarande marknadspriset per aktie enligt beräkningen i (1) ovan. Ökningen av antalet aktier i Bolaget är således lika med det antal aktier som emitteras från de optioner som utnyttjas minskat med de aktier som återköps med den nettolikvid som erhålles.
NOT 15 – GOODWILL
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 303,4 | 303,4 | 0,4 | 0,4 |
| Omklassificering | –156,3 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 147,1 | 303,4 | 0,4 | 0,4 |
| Ingående avskrivningar | – | – | –0,4 | –0,4 |
| Årets avskrivningar | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | 0,0 | 0,0 | –0,4 | –0,4 |
| Ingående nedskrivningar | –15,8 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | –15,8 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –15,8 | –15,8 | – | – |
| Ingående omräkningsdifferens | 1,1 | 1,1 | – | – |
| Årets omräkningsdifferens | –0,3 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| omräkningsdifferenser | 0,8 | 1,1 | – | – |
| Utgående restvärde | 132,1 | 288,7 | 0,0 | 0,0 |
Goodwill fördelas på koncernens kassagenererande enheter identifierade per verksamhetsområde
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | |
| IAR Systems | 97,4 | 97,4 | |
| Northern | 34,7 | 35,0 | |
| Summa | 132,1 | 132,4 | |
| Tillgångar som innehas för utdelning | 156,2 | 156,3 | |
| 288,3 | 288,7 |
Prövning av nedskrivningsbehov för goodwill sker årligen samt då indikationer på att nedskrivningsbehov föreligger. Återvinningsbart belopp för kassagenererande enheter fastställs baserat på beräkningar av nyttjandevärden.Vad gäller nedskrivningstest har detta gjorts på den lägsta nivå där separerbara kassaflöden identifierats. Nyttjandevärden har beräknats utifrån bedömda framtida kassaflöden.
Den tillväxttakt som använts baseras på tidigare uppnådd tillväxt samt ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen.
Antaganden som använts för beräkning av nyttjandevärden
| IAR Systems | Northern | |
|---|---|---|
| Tillväxttakt, % | 7,0 (7,0) | 10,0 (10,0) |
| Diskonteringsränta, % | 11,0 (11,0) | 12,0 (12,0) |
Den bedömda rörelsemarginalen som används vid beräkningen av nyttjandevärdet baseras på tidigare resultat och ledningens förväntningar på marknadsutvecklingen.
De vägda genomsnittliga tillväxttakter som används överensstämmer med de prognoser som finns i branschrapporter. De diskonteringsräntor som används anges före skatt och bedöms återspegla specifika risker som gäller för de olika verksamhetsområdena. Beräknat nyttjandevärde överstiger goodwillvärdet betydligt.
NOT – 16 VARUMÄRKEN
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 33,2 | 33,2 | – | – |
| Omklassificering | –16,9 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 16,3 | 33,2 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –11,2 | –8,8 | – | – |
| Omklassificering | 5,3 | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –0,9 | –2,4 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –6,8 | –11,2 | – | – |
| Ingående nedskrivningar | –1,7 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | –1,7 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| nedskrivningar | –1,7 | –1,7 | – | – |
| Utgående restvärde | 7,8 | 20,3 | – | – |
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
|---|---|---|---|---|
| Ingående anskaffningsvärde | 14,0 | 9,0 | – | – |
| Egen programutveckling | 12,2 | 5,0 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 26,2 | 14,0 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –4,6 | –2,8 | – | – |
| Årets avskrivningar | –2,8 | –1,8 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –7,4 | –4,6 | – | – |
| Utgående restvärde | 18,8 | 9,4 | – | – |
Koncern Moderbolag
Produktutveckling fördelade på verksamhetsområde
| MSEK | Koncern | |||
|---|---|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |||
| IAR Systems | 16,4 | 7,8 | ||
| Northern | 2,4 | 1,6 | ||
| Summa | 18,8 | 9,4 |
Varumärken fördelade på verksamhetsområde
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| IAR Systems | 7,2 | 8,0 |
| Northern | 0,6 | 0,7 |
| Summa | 7,8 | 8,7 |
| Tillgångar som innehas för utdelning | 10,4 | 11,6 |
| 18,2 | 20,3 |
NOT 17 – PROGRAMVAROR
NOT 18 – KUNDAVTAL
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 7,5 | 6,7 | – | – |
| Inköp | 0,0 | 0,8 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 7,5 | 7,5 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –5,7 | –4,4 | – | – |
| Årets avskrivningar | –0,5 | –1,3 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –6,2 | –5,7 | – | – |
| Ingående nedskrivningar | –1,2 | – | – | – |
| Årets nedskrivningar | – | –1,2 | – | – |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –1,2 | –1,2 | – | – |
| Utgående restvärde | 0,1 | 0,6 | – | – |
NOT 20 – INVENTARIER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 31,4 | 30,3 | 2,0 | 5,4 |
| Omklassificering | –16,6 | – | – | – |
| Inköp | 1,4 | 3,7 | 0,1 | 0,0 |
| Inköp genom finansiell leasing | 1,6 | 0,5 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | –0,7 | –3,1 | 0,0 | –3,4 |
| Utgående ackumulerade | ||||
| anskaffningsvärden | 17,1 | 31,4 | 2,1 | 2,0 |
| Ingående avskrivningar | –22,5 | –17,8 | –1,5 | –3,6 |
| Omklassificering | 12,2 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar Årets avskrivningar |
0,7 | –1,0 | 0,0 | 2,3 |
| avseende finansiell leasing | –0,4 | –0,4 | – | – |
| Årets avskrivningar | –1,3 | –3,3 | –0,2 | –0,2 |
| Utgående ackumulerade | ||||
| avskrivningar | –11,3 | –22,5 | –1,7 | –1,5 |
| Utgående restvärde | 5,8 | 8,9 | 0,4 | 0,5 |
Kundavtal fördelade på verksamhetsområde
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | ||
| IAR Systems | 0,0 | 0,2 | ||
| Northern | 0,1 | 0,4 | ||
| Summa | 0,1 | 0,6 |
NOT 21 – ANDRA LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Fordran tilläggsköpeskilling avyttring Nocom Security Fordran tilläggsköpeskilling |
9,0 | 10,4 | 9,0 | 10,4 |
| avyttring Nocom Drift | – | 6,7 | – | – |
| Övrigt | 0,5 | 0,4 | – | – |
| 9,5 | 17,5 | 9,0 | 10,4 |
NOT 19 – FÖRBÄTTRINGSUTGIFTER PÅ ANNANS FASTIGHET
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 0,3 | 0,3 | – | – |
| Inköp | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | 0,0 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden |
0,3 | 0,3 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –0,1 | –0,1 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | – | – | – |
| Årets avskrivningar | –0,1 | 0,0 | – | – |
| Utgående ackumulerade avskrivningar |
–0,2 | –0,1 | – | – |
| Utgående restvärde | 0,1 | 0,2 | – | – |
NOT 22 – UPPSKJUTEN SKATT
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Årets uppskjutna skattekostnad/–intäkt | ||||
| Uppskjuten skattekostnad avseende | ||||
| – temporära skillnader | –0,2 | –1,0 | – | – |
| – koncernbidrag | – | – | – | – |
| Uppskjuten skatteintäkt avseende | ||||
| – koncernbidrag | – | – | – | – |
| – temporära skillnader | 3,5 | 3,7 | 7,5 | 13,2 |
| Uppskjuten skatt i | ||||
| resultaträkningen totalt | 3,3 | 2,7 | 7,5 | 13,2 |
| Skillnad mellan skattekostnad och skattekostnad baserad på gällande skattesats |
||||
| Redovisat resultat före skatt | 20,8 | 1,9 | –13,0 | –8,8 |
| Skatt enligt gällande skattesats | –5,5 | –0,5 | 3,4 | 2,3 |
| Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader |
–1,4 | –6,4 | –0,0 | –0,0 |
| Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter |
–0,0 | 0,1 | –0,0 | –0,0 |
| Återbetalning av betald skatt efter omprövning av tidigare taxering |
– | – | – | – |
| Effekt av förändrad skattesats | – | – | – | – |
| Utnyttjande av tidigare ej aktiverade underskottsavdrag |
3,6 | 4,1 | –3,4 | –2,3 |
| Skatteeffekt av lämnat och erhållet koncernbidrag |
– | – | 0,6 | 0,7 |
| Skatt på årets resultat enligt resultaträkningen |
–3,3 | –2,7 | 0,6 | 0,7 |
Skattesats
Den gällande skattesatsen, 26,3 (26,3) procent, är skattesatsen för inkomstskatt i koncernen.
Temporära skillnader
Temporära skillnader föreligger i de fall tillgångars eller skulders redovisade respektive skattemässiga värden är olika. Temporära skillnader avseende följande poster har resulterat i uppskjutna skatteskulder och uppskjutna skattefordringar. Temporära skillnader avseende programvaror, varumärken och kundavtal har resulterat i uppskjutna skatteskulder samt temporära skillnader avseende underskottsavdrag har resulterat i uppskjutna skattefordringar.
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående uppskjutna skatteskulder Uppskjuten skatteskuld hänförligt |
–7,6 | –8,6 | – | – |
| till förvärvade immateriella tillgångar Uppskjuten skatteskuld hänförligt |
– | – | – | – |
| till avyttrade immateriella tillgångar | – | – | – | – |
| Årets upplösning av uppskjuten skatteskuld |
0,1 | 1,0 | – | – |
| Utgående uppskjutna | ||||
| skatteskulder totalt | –7,5 | –7,6 | – | – |
| Ingående uppskjutna skattefordringar 89,7 | 87,2 | 60,0 | 46,8 | |
| Förvärvad uppskjuten skattefordran Uppskjuten skattefordran |
– | – | – | – |
| avseende avyttrade tillgångar Uppskjuten skattefordran |
–0,5 | –1,2 | – | – |
| hänförlig till underskottsavdrag | 3,5 | 3,7 | 7,5 | 13,2 |
| Uppskjutna skattefordringar totalt 92,7 | 89,7 | 67,5 | 60,0 | |
| Uppskjutna skattefordringar | ||||
| netto, totalt | 85,2 | 82,1 | 67,5 | 60,0 |
| Koncernen | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder vid årets slut fördelar sig enligt följande | ||
| Utgående uppskjutna skatteskulder | –7,5 | –7,6 |
| Utgående uppskjutna skatteskulder som ingår i posten skulder avsedda för utdelning | 2,7 | – |
| Utgående uppskjutna skatteskulder för kvarvarande verksamheter | –4,8 | –7,6 |
| Utgående uppskjutna skattefodringar vid årets slut fördelar sig enligt följande | ||
| Utgående uppskjutna skattefordringar | 92,7 | 89,7 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar som ingår i posten skulder avsedda för utdelning | –21,5 | – |
| Utgående uppskjutna skattefordringar för kvarvarande verksamheter | 71,2 | 89,7 |
| Utgående uppskjutna skattefodringar netto vid årets slut fördelar sig enligt följande | ||
| Utgående uppskjutna skattefordringar, netto | 85,2 | 82,1 |
| Utgående uppskjutna skattefordringar netto som ingår i posten skulder avsedda för utdelning | –18,8 | – |
| Utgående uppskjutna skattefordringar netto för kvarvarande verksamheter | 66,4 | 82,1 |
De samlade underskottsavdragen för kvarvarande verksamheter uppgick per den 31 december 2010 för koncernen till cirka 284 MSEK (276 MSEK).
NOT 23 – VARULAGER
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Programvaror | 1,9 | 2,3 | – | – | |
| Datatillbehör | – | 70,8 | – | – | |
| Övrigt | 0,0 | 0,4 | – | – | |
| Varulager totalt | 1,9 | 73,5 | – | – |
Varulagret har värderats till anskaffningsvärdet.
NOT 24 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Kundfordringar | 35,5 | 93,7 |
| Avsättningar för osäkra kundfordringar | –1,7 | –3,2 |
| Kundfordringar, netto | 33,8 | 90,5 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 11,9 | 20,6 |
| Övriga fordringar | 3,7 | 12,6 |
| 49,4 | 123,7 |
Det verkliga värdet på kundfordringarna bedöms överensstämma med det bokförda värdet. Ingen diskontering har skett av bedömt verkligt värde då bedömningen är att detta inte skulle ha någon väsentlig påverkan på det verkliga värdet. Per den 31 december 2010 var kundfordringar uppgående till 12,6 MSEK förfallna utan att något nedskrivningsbehov ansågs föreligga. Dessa gäller ett antal oberoende kunder vilka tidigare inte haft några betalningssvårigheter. Åldersanalysen av dessa kundfordringar framgår på nästa sida.
Tidsanalys av förfallna kundfordringar
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Mindre än tre månader | 9,1 | 7,0 |
| 3–6 månader | 2,0 | 5,9 |
| Mer än 6 månader | 1,5 | – |
| 12,6 | 12,9 |
Redovisade belopp, per valuta,
för koncernens kundfordringar är följande
| Valuta | Koncern | |
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| SEK | 19,2 | 52,1 |
| EUR | 9,7 | 15,9 |
| USD | 14,9 | 15,6 |
| Andra valutor | 5,6 | 6,9 |
| 49,4 | 90,5 |
Förändringar i reserven för osäkra kundfordringar
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Avsättningar 1 januari | 3,2 | 0,2 |
| Omklassificering | –2,7 | – |
| Reservering för osäkra fordringar under året | 1,4 | 3,1 |
| Fordringar som skrivits bort under året som ej indrivningsbara | – | 0,1 |
| Återförda outnyttjade belopp | –0,2 | –0,2 |
| Avsättningar 31 december | 1,7 | 3,2 |
Kreditkvalitet
| MSEK | Koncern | |
|---|---|---|
| 2010 | 2009 | |
| Grupp 1 | 3,1 | 5,3 |
| Grupp 2 | 21,8 | 35,9 |
| Grupp 3 | 8,9 | 49,3 |
| Totalt | 33,8 | 90,5 |
Grupp 1 –nya kunder senaste 6 mån
- Grupp 2 –befintliga kunder (kund i mer än 6 mån), utan tidigare betalningsförsummelser
- Grupp 3 –befintliga kunder (kund i mer än 6 mån), med vissa tidigare uteblivna betalningar
Avsättningar till respektive återföringar av reserver för osäkra fordringar i kundfordringar ingår i posten Övriga externa kostnader i resultaträkningen. I övriga kategorier inom kundfordringar och andra fordringar ingår inte några tillgångar för vilka nedskrivningsbehov föreligger. Den maximala exponeringen för kreditrisk per rapporteringsdagen är verkligt värde för varje kategori fordringar som nämns ovan. Koncernen har ingen pant som säkerhet.
NOT 25 – ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Pågående tjänsteuppdrag | 0,3 | 9,0 | – | – |
| Hyresgaranti | 0,3 | 0,2 | – | – |
| Övrigt | 3,1 | 3,4 | 0,0 | 1,0 |
| Övriga kortfristiga fordringar totalt | 3,7 | 12,6 | 0,0 | 1,0 |
NOT 26 – FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Upplupna intäkter | 3,0 | 6,2 | – | – |
| Förutbetalda hyror | 1,7 | 1,5 | 0,1 | 0,1 |
| Förutbetalda försäkringar | 0,8 | 1,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 6,4 | 11,9 | 2,9 | 6,6 |
| Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter totalt |
11,9 | 20,6 | 3,0 | 6,7 |
NOT 27 – LIKVIDA MEDEL
| Koncern | Moderbolag | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 | |
| Kassa och bank | 25,1 | 60,6 | 0,3 | 5,2 | |
| Likvida medel vid årets slut | 25,1 | 60,6 | 0,3 | 5,2 | |
| Outnyttjade kreditlöften | 40,4 | 60,0 | 40,4 | 50,0 | |
| Summa disponibla likvida medel | 65,5 | 120,6 | 40,7 | 55,2 |
NOT 28 – TILLGÅNGAR OCH SKULDER SOM INNEHAS FÖR UTDELNING
| Koncern | |||
|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | |
| Tillgångar som innehas för utdelning | |||
| Goodwill | 156,2 | – | |
| Varumärke | 10,4 | – | |
| Materiella anläggningstillgångar | 53,9 | – | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 27,8 | – | |
| Varulager | 94,2 | – | |
| Kundfordringar | 51,5 | – | |
| Övriga omsättningstillgångar | 1,5 | – | |
| Likvida medel | 26,9 | – | |
| Tillgångar som innehas för utdelning totalt | 422,4 | – |
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Skulder som innehas för utdelning | ||
| Avsättningar | 2,7 | – |
| Upplåning, långfristig | 22,5 | – |
| Upplåning, kortfristig | 4,2 | – |
| Leverantörskulder | 22,6 | – |
| Övriga kortfristiga skulder | 15,7 | – |
| Skulder som innehas för utdelning totalt | 67,7 | – |
NOT 29 – FINANSIELLA INSTRUMENT
| 31 december 2010 Långfristiga finansiella fordringar Övriga finansiella fordringar 9,5 9,5 Kortfristiga finansiella fordringar Kundfordringar och andra fordringar exklusive förutbetalda kostnader 40,5 40,5 Likvida medel Likvida medel 25,1 25,1 Summa 75,1 0,0 75,1 Långfristiga skulder Upplåning (exklusive skulder avseende finansiell leasing) – – Skulder avseende finansiell leasing 2,0 2,0 Kortfristiga skulder Upplåning (exklusive skulder avseende finansiell leasing) 9,6 9,6 Skulder avseende finansiell leasing 0,7 0,7 Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder 36,7 36,7 Summa 49,0 49,0 31 december 2009 Långfristiga finansiella fordringar Övriga finansiella fordringar 17,6 17,6 Kortfristiga finansiella fordringar Kundfordringar och andra fordringar exklusive förutbetalda kostnader 109,3 109,3 Likvida medel Likvida medel 60,6 60,6 Summa 187,5 0,0 187,5 Långfristiga skulder Upplåning (exklusive skulder avseende finansiell leasing) 26,7 26,7 Skulder avseende finansiell leasing 0,7 0,7 Kortfristiga skulder Upplåning (exklusive skulder avseende finansiell leasing) 4,3 4,3 Skulder avseende finansiell leasing 0,7 0,7 Leverantörsskulder och andra skulder exklusive icke finansiella skulder 83,2 83,2 Summa 115,6 115,6 |
Låne- och kundfordringar |
Övriga skulder |
Summa |
|---|---|---|---|
FORTS. NOT 29
Likvida medel
Likvida medel består av kontanta medel och övriga kortfristiga placeringar med hög likviditet. Av nedanstående tabell framgår nyckeltal avseende likvida medel. Det bokförda värdet av likvida medel motsvarar ungefärligt verkligt värde.
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | ||
| Kassa och Bank | 25,1 | 60,4 | ||
| Kortfristiga bankplaceringar | – | 0,2 | ||
| Likvida medel | 25,1 | 60,6 |
Kundfordringar och andra fordringar
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Kundfordringar | 33,8 | 90,5 |
| Upplupna intäkter | 3,0 | 6,2 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 3,7 | 12,6 |
| Kundfordringar och andra fordringar | 40,5 | 109,3 |
Nettoupplåning
Vid årets slut 2010 uppgick koncernens nettoupplåning till –12,8 (–28,2) MSEK. Tabellen nedan visar hur koncernen beräknar nettoupplåning samt vad den innehåller.
| Koncern | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Kortfristiga lån | 9,6 | – |
| Kortfristig del av långfristiga lån | – | 4,3 |
| Kortfristig del av finansiella leasingåtaganden | 0,7 | 0,7 |
| Kortfristiga lån totalt | 10,3 | 5,0 |
| Långfristiga lån | – | 26,7 |
| Långfristig del av finansiella leasingåtaganden | 2,0 | 0,7 |
| Långfristiga lån totalt | 2,0 | 27,4 |
| Total upplåning | 12,3 | 32,4 |
| Likvida medel | 25,1 | 60,6 |
| Nettoupplåning | –12,8 | –28,2 |
| Kreditfacilitet | 40,4 | 60,0 |
Kreditfaciliteten är inte inkluderad i nettoupplåning. Kreditfaciliteten kan dock användas för kort och lång upplåning.
Räntebärande skulder
Per den 31 december 2010 uppgick koncernens totala räntebärande skulder till 12,3 (32,4) MSEK, varav 2,0 (27,4) MSEK avser långfristig upplåning exklusive förfall de kommande 12 månaderna. Långfristig upplåning med förfall inom ett år uppgår till 10,3 (5,0) MSEK. Av följande tabell framgår de bokförda värdena av koncernens räntebärande skulder.
| Upplåning | Koncern | |||
|---|---|---|---|---|
| Typ av lån | Räntesats | Valuta | 2010 | 2009 |
| Övriga långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga banklån i Sverige | Rörlig | SEK | – | 26,7 |
| Finansiella leasingåtaganden | Rörlig | SEK | 2,0 | 0,7 |
| Kortfristig del av långfristiga skulder | ||||
| Långfristiga banklån i Sverige | Rörlig | SEK | – | 4,3 |
| Finansiella leasingåtaganden | Rörlig | SEK | 0,7 | 0,7 |
| Checkräkningskredit | Rörlig | SEK | 9,6 | – |
| 12,3 | 32,4 |
NOT 30 – AKTIEKAPITAL
Specifikation över förändringar i eget kapital återfinns i rapporten Förändringar av eget kapital.
Antal aktier
| Moderbolag | A–aktier | B–aktier Totalt antal | |
|---|---|---|---|
| Antal 2009-01-01 | 100 000 | 11 588 561 | 11 688 561 |
| Eget innehav per 2009–01–01 | –634 600 | ||
| Återköp under 2009 | – | ||
| Antal 2009-12-31, exklusive eget innehav | 100 000 | 10 953 961 | 11 053 961 |
| Antal 2010-01-01 | 100 000 | 11 588 561 | 11 688 561 |
| Eget innehav per 2010-01-01 | –634 600 | ||
| Återköp under 2010 | – | ||
| Antal 2010-12-31, exklusive eget innehav | 100 000 | 10 953 961 | 11 053 961 |
| Totalt antal aktier 2010-12-31 | 100 000 | 11 588 561 | 11 688 561 |
Aktiekapitalet är fördelat på 11.688.561 aktier, varav 100.000 A–aktier och 11.588.614 B–aktier. Samtliga aktier har ett kvotvärde på 10 SEK och äger lika rätt i bolagets tillgångar och vinst. Aktie av serie A berättigar till tio röster och aktier av serie B berättigar till en röst. Vid bolagsstämmor får varje röstberättigad rösta för fulla antalet av denne ägda och företrädda aktier utan begränsning i röstetalet.
NOT 31 – UPPLÅNING
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Långfristig | ||||
| Banklån | 0,0 | 26,7 | – | – |
| Finansiell leasing | 2,0 | 0,7 | – | – |
| Summa långfristig upplåning | 2,0 | 27,4 | – | – |
| Kortfristig | ||||
| Checkräkningskrediter | 9,6 | 0,0 | 9,6 | – |
| Finansiell leasing | 0,7 | 0,7 | – | – |
| Banklån | 0,0 | 4,3 | – | – |
| Summa kortfristig upplåning | 10,3 | 5,0 | 9,6 | – |
| Summa upplåning | 12,3 | 32,4 | 9,6 | – |
Förfallodagar för långfristig upplåning
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Mellan 1 och 2 år | 0,3 | 4,3 | – | – |
| Mellan 2 och 5 år | 1,7 | 22,1 | – | – |
| Mer än 5 år | 0,0 | 1,0 | – | – |
| Summa långfristig upplåning | 2,0 | 27,4 | – | – |
All upplåning är i svenska kronor.
NOT 32 – ÖVRIGA SKULDER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Momsskulder | 2,8 | 8,7 | – | – |
| Personalskatt | 3,1 | 4,5 | 0,2 | 0,6 |
| Pågående tjänsteuppdrag | 0,0 | 9,6 | – | – |
| Skulder till personal | 0,0 | 0,0 | 0,0 | 0,0 |
| Övrigt | 1,0 | 2,3 | 0,0 | 0,0 |
| Övriga kortfristiga skulder totalt | 6,9 | 25,1 | 0,2 | 0,6 |
NOT 33 – UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Upplupna löner och sociala avgifter | 10,9 | 15,5 | 3,7 | 0,8 |
| Upplupna leverantörsskulder | 1,8 | 3,8 | 0,3 | – |
| Förutbetalda intäkter | 21,5 | 22,2 | – | – |
| Övriga poster | 3,6 | 4,0 | 0,1 | 0,5 |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter totalt |
37,8 | 45,5 | 4,1 | 1,3 |
NOT 34 – STÄLLDA SÄKERHETER
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| För egna skulder | ||||
| Avseende pensioner och liknande förpliktelser |
||||
| Direktpensionsutfästelse | 1,4 | 1,4 | 1,4 | 1,4 |
| Avseende skuld till kreditinstitut: | ||||
| Företagsinteckningar | – | 40,0 | – | – |
| Fastighetsinteckningar | – | 60,0 | – | – |
| Maskiner som brukas enligt | ||||
| – finansiella leasingavtal | 2,7 | 1,5 | – | – |
| Summa avseende egna skulder | 4,1 | 102,9 | 1,4 | 1,4 |
| För övriga engagemang | ||||
| Garantier | – | 0,3 | – | – |
| Ställda säkerheter totalt | 4,1 | 103,2 | 1,4 | 1,4 |
NOT 35 – Ansvarsförbindelser
Moderbolaget har ställt bankborgen för vissa av dotterbolagen samt en kapitaltäckningsgaranti för Northern Parklife AB.
NOT 36 – RESULTAT FRÅN ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
| Koncern | Moderbolag | |||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Avveckling dotterbolag | – | – | – | –1,1 |
| Resultat från andelar i koncernföretag totalt |
– | – | – | –1,1 |
NOT 37 – ANDELAR I KONCERNFÖRETAG
| Moderbolag | ||
|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 571,4 | 571,5 |
| Avyttrade dotterbolag | – | –0,1 |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 571,4 | 571,4 |
| Ingående nedskrivningar | –157,1 | –157,1 |
| Årets nedskrivning | – | – |
| Utgående ackumulerade andelar | ||
| i intresseföretags resultat | –157,1 | –157,1 |
| Utgående bokfört värde | 414,3 | 414,3 |
Moderbolagets innehav
| MSEK | Organisationsnummer | Säte | Kapital- andel, % |
Rösträtts- andel, % |
Antel | Bokfört aktier värde 2010 |
Bokfört värde 2009 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Direkt innehav: | |||||||
| Nocom Software AB | 556579-0432 | Uppsala | 100,0 | 100,0 | 3 333 | 2,2 | 2,2 |
| Deltaco AB (fd Turnit AB) | 556116-4384 | Stockholm | 100,0 | 100,0 | 245 318 248 | 412,1 | 412,1 |
| Indirekt innehav genom dotterbolag | |||||||
| Nocom Software AS | 989 806 912 | Oslo, Norge | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| Nocom Software OY | 1702558-9 | Helsingfors, Finland | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| SweDeltaco AB | 556509-3951 | Stockholm | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| DanDeltaco AS | 21729183 | Köpenhamn, Danmark | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| FinDeltaco Oy | 1027613-1 | Helsingfors, Finland | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| Deltaco Fastigheter AB | 556161-5864 | Stockholm | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| Fastighets AB Genetikern 2 | 556715-7770 | Stockholm | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| Northern Parklife AB | 556522-8540 | Stockholm | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| Northern Parklife INC | p99000080060 | Florida, USA | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| Northern Parklife France | R.C.S. Bayonne 499 186 781 | ||||||
| – No de Gestion 2007 B 644 | Bidart, Frankrike | 100,0 | 100,0 | – | – | – | |
| IAR Systems AB | 556230-7107 | Uppsala | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| IAR Systems Software Inc | 1830665 | Foster City, USA | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| IAR Systems Ltd | 2190612 | Northampton, England | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| IAR Systems AG | HRB 128716 | München, Tyskland | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| IAR Systems KK | 0111-01-034174 | Tokyo, Japan | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
| IAR Software Technology Consulting (SH) Co. Ltd 660701822 | Shanghai, Kina | 100,0 | 100,0 | – | – | – |
Utöver ovanstående dotterbolag finns även ett flertal vilande dotterbolag. En fullständig förteckning över samtliga koncernbolag förvaras hos moderbolaget.
Utgående bokfört värde 414,3 414,3
NOT 38 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE
Av moderbolagets totala omkostnader om 12,9 (9,9) MSEK avser 0 (0) procent inköp från andra bolag inom koncernen. Av moderbolagets totala försäljningsintäkter avser 100 (100) procent koncernintern försäljning. Av årets totala inköpskostnader och försäljningsintäkter hos dotterbolagen avser 0 (0) procent inköp från moderbolaget och 0 (0) procent försäljning till moderbolaget.
Transaktioner med övriga närstående
Det har inte förekommit några transaktioner med närstående utöver de som redovisas i noterna 9 och 10.
NOT 39 – BYGGNADER
| Koncern | ||||
|---|---|---|---|---|
| MSEK | 2010 | 2009 | 2010 | 2009 |
| Ingående anskaffningsvärde | 45,9 | 75,3 | – | – |
| Omklassificering | –45,9 | – | – | – |
| Inköp | – | 0,1 | – | – |
| Inköp genom förvärv av dotterbolag | – | 0,0 | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | –29,5 | – | – |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | – | 45,9 | – | – |
| Ingående avskrivningar | –0,7 | –5,0 | – | – |
| Omklassificering | 0,7 | – | – | – |
| Försäljningar och utrangeringar | – | 5,4 | – | – |
| Årets avskrivningar | –1,1 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | – | –0,7 | – | – |
| Utgående restvärde | – | 45,2 | – | – |
| Taxeringsvärden | ||||
| Avser fastighet i Huddinge, Genetikern 2 | – | 31,0 | ||
| – | 31,0 |
Not 40 – HÄNDELSER EFTER RÄKENSKAPSÅRETS UTGÅNG
På extra bolagsstämma den 14 januari 2011 fattades beslut om att minska reservfonden i Intoi AB med 270 200 041 kronor för återbetalning till aktieägarna genom sakutdelning av samtliga aktier i dotterbolaget Deltaco AB (under namnändring från TurnIT AB) samt avsättning till fri fond att användas enligt beslut av bolagsstämman.
Bolagsstämman bemyndigade styrelsen att fastställa avstämningsdagen för sakutdelningen så snart tillstånd till verkställande av beslutet att minska reservfonden erhållits.
Utdelningen av aktierna i Deltaco omfattas av den så kallade Lex ASEA, vilket innebär att utdelningen är skattefri i Sverige. Utdelningen innebär att varje aktie oavsett serie i Intoi AB (publ) ger rätt till en aktie i Deltaco.
Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och ger en rättvisande bild av koncernens ställning och resultat. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och ger en rättvisande bild av moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och moderbolaget ger en rättvisande översikt över utvecklingen av koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.
Årsredovisningen kommer att föreläggas årsstämman den 3 maj 2011 för fastställelse.
Stockholm den 30 mars 2011
Stefan Skarin Verkställande direktör Styrelseledamot
Peter Larsson Styrelseordförande
Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot
Björn Abild Karin Moberg Jonas Mårtensson
Vår revisionsberättelse har avgivits den 30 mars 2011
Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Lars Kylberg
Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Revisionsberättelse
Till årsstämman i Intoi AB (publ), org. nr. 556400-7200
Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Intoi AB (publ) för år 2010. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 8–59. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt för att internationella redovisningsstandarder IFRS sådana de antagits av EU och årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen, koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.
Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.
Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS, sådana de antagits av EU, och årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av koncernens resultat och ställning. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.
Vi tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Uppsala den 30 mars 2011
Lars Kylberg Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB
Styrelse, Ledning och revisor
Styrelse
Peter Larsson
Styrelseordförande. Född: 1964. Styrelseordförande sedan 2010. Befattning: -
Utbildning: Fil kand i dator- och systemvetenskap, Stockholms Universitet.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i EPiServer AB och Pricer AB, ledamot Q-Matic AB och Common Agenda Venture Management AB.
Erfarenhet: Mer än 20 års erfarenhet från programvaruindustrin som bland annat VD i EPiServer AB, Protect Data AB och Pointsec Mobile Technologies AB.
Aktieinnehav: 100 000 B-aktier.
Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Björn Abild
Ordinarie Ledamot.
Född: 1955.
Ledamot sedan 2008.
Befattning: VD i ICA Non Food AB och medlem av koncernledningen i ICA AB.
Utbildning: Civilekonom.
Övriga styrelseuppdrag: -
Erfarenhet: 20 års erfarenhet från detaljhandeln bland annat som VD i Expert, Team Sportia, Dagab Närlivs. Sälj- och marknadsansvarig i Sardus.
Aktieinnehav: 0 aktier.
Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Karin Moberg
Ordinarie Ledamot. Född: 1963.
Ledamot sedan 2010.
Befattning: Grundare och VD i FriendsOfAdam.
Utbildning: Civilekonom.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseledamot i 7:e AP-fonden, Caretech AB och Doro AB.
Erfarenhet: 14 års erfarenhet som ledande befattningshavare inom TeliaSonera bland annat som VD i Telia e-bolaget, marknadsdirektör och tf kommunikationsdirektör. Även erfarenhet som managementkonsult och säljare i Hong Kong.
Aktieinnehav: 0 aktier.
Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Jonas Mårtensson
Ordinarie Ledamot.
Född: 1963.
Ledamot sedan 2010.
Befattning: Delägare och styrelseledamot i Alted AB.
Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan i Stockholm.
Övriga styrelseuppdrag: Styrelseordförande i Ownpower Projects Europe AB och Transticket AB, ledamot i Doro AB och PanVision Holding AB.
Erfarenhet: 17 års erfarenhet inom corporate finance på SEB Enskilda, Maizels, Westerberg & Co och Nordea.
Aktieinnehav: 100 000 B-aktier.
Oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Stefan Skarin
Ordinarie Ledamot. Född: 1962.
Ledamot sedan 2002.
Befattning: VD i Intoi AB och IAR Systems.
Utbildning: IHM Business School och ekonomistudier vid Stockholms Universitet.
Övriga styrelseuppdrag: -
Erfarenhet: Försäljningschef Adobe Norden, VD Interleaf Norden samt flera internationella befattningar inom Oracle Corporation.
Aktieinnehav: 100 000 A-aktier (via bolag) och 250 000 B-aktier (via bolag).
Beroende i förhållande till bolaget och bolagsledningen. Beroende i förhållande till bolagets större aktieägare.
Ledning
Stefan SKARIN
Befattning: Verkställande direktör och koncernchef.
Anställd sedan: 1999.
Se styrelse ovan.
Stefan STRÖM
Befattning: Operativ chef (COO). Född: 1958.
Anställd sedan: 1997.
Utbildning: Civilekonom, Lunds Universitet.
Erfarenhet: VD i Intoi 2006 – februari 2008.
Aktieinnehav: 10 355 B-aktier (eget innehav) samt 100 B-aktier (genom familj).
Revisor
Lars Kylberg
Född: 1969. Auktoriserad revisor. Revisor i Intoi sedan 2004. Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.
Peter Larsson Styrelseordförande
Björn Abild Styrelseledamot
Karin Moberg Styrelseledamot
Stefan Skarin Styrelseledamot Verkställande direktör Koncernchef
Jonas Mårtensson Styrelseledamot
Stefan ström Operativ chef
Årsstämma
Årsstämma i Intoi AB (publ) hålls tisdagen den 3 maj 2011 klockan 18:00 på IVA, Grev Turegatan 16, Stockholm. Intois fullständiga årsredovisning kommer att hållas tillgänglig från mitten av april på Intois webbplats och i bolagets lokaler i Kista Science Tower, Kista.
Anmälan
Aktieägare som önskar delta i bolagsstämman ska
- dels vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 27 april 2011
- dels anmäla sin avsikt att delta i bolagsstämman senast onsdagen den 27 april 2011, under adress Intoi AB (publ), Kista Science Tower, 164 61 Kista eller per telefon 08-410 920 00 eller telefax 08-410 920 01 eller via internet på www.intoi.se
Vid anmälan bör uppges namn, adress, telefonnummer, personeller organisationsnummer samt aktieinnehav.
Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier bör i god tid före den 27 april 2011 genom förvaltarens bolag tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att ha rätt att delta vid stämman. Behörighetshandlingar, såsom fullmakter och registreringsbevis, bör i förekommande fall insändas före bolagsstämman. Aktieägare som önskar medföra ett eller två biträden ska göra anmälan härom inom den tid och på det sätt som gäller för aktieägare.
Utdelning
Syrelsens kommer inte föreslå någon utdelning för verksamhetsåret 2010.
Kommande rapporttillfällen
| Delårsrapport | januari – mars 2011 | 3 maj 2011 |
|---|---|---|
| Halvårsrapport | januari – juni 2011 | 24 augusti 2011 |
| Delårsrapport | januari – september 2011 | 26 oktober 2011 |
61 Form och produktion: Wildeco, Soformia och Niclas Lilja/Lilja Communication. Foto: Paulina Westerlind Fotografi. Tryck: Åtta45, 2011.
Intoi AB (publ)
Kista Science Tower 164 51 Kista Telefon: 08-410 920 00 Fax: 08-410 920 01 Org.nr: 556400-7200 www.intoi.se
IAR Systems AB
Strandbodgatan 1 Box 23051 750 23 Uppsala Telefon: 018-16 78 00 Fax: 018-16 78 38 www.iar.com
Northern Parklife AB
Gävlegatan 18 B 113 30 Stockholm Telefon: 08-457 50 00 Fax: 08-457 50 50 www.northern.net