Holmen

Annual Report • Mar 17, 2014

2013 ÅRSREDOVISNING MED HÅLLBARHETSREDOVISNING

Innehåll

Styrelsen och verkställande direktören i Holmen Aktiebolag (publ), organisationsnummer 556001-3301, får härmed avge årsredovisning för verksamhetsåret 2013 för moderbolaget och koncernen. Årsredovisningen omfattar sidorna 4–92. Resultatet av årets verksamhet samt moderbolagets och koncernens ställning framgår av förvaltningsberättelsen, sidorna 4–57, och av de finansiella rapporterna jämte noter och kommentarer. Koncernens resultat- och balansräkning jämte moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman.

VD-ord 2

Affärsverksamhet

Året i korthet	4
Holmen i korthet	6
Strategi	7
Tryckpapper	12
Kartong	16
Sågade trävaror	20
Skog	24
Energi	28
Riskhantering	32

Bolagsstyrning

Bolagsstyrningsrapport	48
Styrelse	52
Koncernledning	54
Aktien och ägarna	55

Finansiella rapporter

Resultaträkning	60
Rapport över totalresultat	61
Balansräkning	62
Förändringar i eget kapital	63
Kassaflödesanalys	64
Moderbolaget	66

Hållbarhetsredovisning

Drivkrafter och prioriteringar	36
Hållbara produkter	39
Medarbetare i Holmen	40
Värderingsbaserat ledarskap	41
Arbetsmiljö i fokus	42
Miljöansvar	43
Holmens kolspår	46
Dialog med viktiga intressenter	47

Förslag till vinstdisposition	92
Revisionsberättelse	93
Bestyrkanderapport	93
Årsstämma	94
Femårsöversikt hållbarhet	95
Ekonomisk tioårsöversikt	98
Definitioner och ordlista	100
Fakta om bruk och sågverk

Noter

1. Redovisningsprinciper	68
2. Rapportering per rörelsesegment	72
3. Övriga rörelseintäkter	74
4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar	74
5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer	75
6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument	76
7. Skatt	76
8. Resultat per aktie	79
9. Immateriella anläggningstillgångar	79
10. Materiella anläggningstillgångar	80
11. Biologiska tillgångar	81
12. Andelar i intresseföretag, joint ventures samt övriga aktier och andelar	82
13. Finansiella instrument	83
14. Varulager	86
15. Rörelsefordringar	86
16. Eget kapital moderbolaget	86
17. Avsättningar för pensioner	87
18. Övriga avsättningar	88
19. Rörelseskulder	88
20. Operationell leasing	88
21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	89
22. Närstående	89
23. Andelar i koncernföretag	90
24. Obeskattade reserver	91
25. Kassaflödesanalys	91
26. Viktiga bedömningar och uppskattningar	91

Bäste aktieägare

Holmen har en tuff tid bakom sig. 2013 var det sista året i en längre fas av stora omställningar och tunga investeringar. Detta avspeglas delvis i årets resultat men liksom för övrig exportindustri har den starka kronan också haft en negativ påverkan. Lägre försäljningspriser för tryckpapper är ytterligare en negativ faktor som pappersindustrin har fått leva med under det gångna året. För Holmens del har därutöver produktionsstörningar inom Iggesund Paperboard tyngt resultatet.

Mot bakgrund av årets svaga resultat har styrelsen beslutat att föreslå en utdelning om (9) 9 kr per aktie.

Marknadsläget för kartong har varit gott under året. Iggesunds bruk producerade på en hög nivå efter att vårens störningar åtgärdats. Uppstarten av den nya biobränslepannan vid bruket i Workington gick enligt plan och pannan har bidragit positivt till årets resultat trots vissa produktionsproblem under slutet av året. Därmed är båda de stora investeringarna i Iggesund Paperboard på plats och har börjat leverera. Detta skapar goda förutsättningar att fortsätta utveckla den marknadsledande position som Holmen har inom segmentet premiumkartong. Båda våra bruk är ytterst kostnadseffektiva och har genom investeringarna även en mycket god miljöprofil där biobränslen dominerar energiförsörjningen. Genom sin höga specialisering och starka marknadsposition ska Iggesund Paperboard vara kartongmarknadens lönsammaste aktör. Förutom de stora investeringarna som nu genomförts ser vi över både organisation och anläggningseffektivitet.

Efterfrågan på tryckpapper fortsatte att minska under året, men marknadsbalansen för tidningspapper förbättrades ändå som en följd av omfattande nedläggningar. Holmen stängde en tidningspappersmaskin i Braviken i september och i oktober stängdes ytterligare en pappersmaskin för SC-papper i Hallsta. Vi har nu en kapacitet där mer än hälften av produktionen består av specialpapper. Strategin är att erbjuda kunderna en produkt som är likvärdig den de använder idag men till en lägre kostnad och med i princip samma produktegenskaper. Vi strävar efter att ha flera olika produkter för att kunna anpassa oss till just det marknadssegment som kunden är i. Under året har Holmens leveranser av de strategiska produkterna MF Magasin och bokpapper ökat med 10 procent. Målet är fortsatt ökad försäljning inom dessa områden där vi möter stort intresse från våra kunder. Lönsamheten inom tryckpapperssektorn är otillfredsställande men en liten ljusglimt var de mindre prishöjningar på tidningspapper som genomfördes vid årsskiftet. Målet med en ökad andel specialprodukter är att höja förädlingsgraden och därmed lönsamheten.

Marknaden för sågade trävaror förbättrades något under året men var som helhet fortsatt svag. För Holmens del ser vi positiv utveckling i båda sågverken som levererade rekordvolymer under året. Inte minst Bravikens sågverk förväntas öka produktionen betydligt men hålls fortfarande tillbaka av en pressad råvaruförsörjning med höga priser. När byggmarknaden i Europa väl vänder har vi två topptrimmade sågverk som kan leverera till en växande marknad.

Det finns de som tror att vi framöver kommer att se en minskad efterfrågan på skogsråvaran eftersom tryckpappersdelen av skogsindustrin krymper. För egen del hör jag inte till dem. Jag tror tvärtom att förbrukningen kommer att öka. Andra skogsindustrisektorer som trävaror, massa för olika ändamål, liner och kartong har utomordentligt goda möjligheter att expandera genom att fiberströmmar nu frigörs. Flera användningsområden utforskas och nya produkter kommer att se dagens ljus. Det finns många exempel på hur industrin mobiliserar för att utveckla framtidens produkter. Holmen inrättade under året en ny enhet, New Business Development, med uppdrag att utveckla träfiberbaserade affärskoncept som ligger utanför våra traditionella områden. Ett antal innovativa projekt bedrivs redan inom ramen för denna gruppering. Jag är övertygad om att skogsindustrin har en spännande tid framför sig.

Holmens skogsinnehav ger koncernen en bra bas genom en stabil avkastning med löpande goda kassaflöden. Värdet på skogen avgörs i slutänden av försäljningspriset tillsammans med graden av kvalitet och kostnadseffektivitet i skogsbruket. Storleken på Holmens innehav gör det möjligt att med hög kvalitet bedriva ett mycket effektivt skogsbruk, hela

vägen från frö till avverkningsmoget virke. I syfte att förbättra tillgångarnas avkastning sker metodutveckling kontinuerligt, liksom forskning kring förädling av frö- och plantmaterial. Vi jobbar också målmedvetet med effektiviseringar i avverkning och transport, något som är nödvändigt för att bevara den långsiktiga konkurrenskraften och värdet i skogen.

Holmens energiproduktion kommer till största delen från vattenkraft. Under året sattes spaden i marken för Holmens första egna vindkraftspark i Hallstavik utanför Norrtälje. Satsningen på 17 vindkraftverk görs i ett samägt bolag tillsammans med den franska investeringsfonden Eurofideme 2. Miljötillstånd har erhållits för ytterligare cirka 70 vindkraftverk på Holmens marker och vindmätningar pågår på ett antal platser. För att dessa ska realiseras i konkreta projekt krävs gynnsamma förutsättningar med goda vindförhållanden och låga investeringar per GWh i årsproduktion. Möjligheterna att bygga vindkraft ökar värdet på Holmens mark genom arrendeintäkter och ger oss också tillfälle att öka elproduktionen där vi ser lönsamhet.

De omfattande investeringar som genomförts under senare år i syfte att förbättra energihushållningen i anläggningarna har varit av stor betydelse också vad gäller miljö och klimat. De har bland annat kraftfullt bidragit till att förverkliga koncernens hållbarhetsmål, sedan 2005 har användningen av fossila bränslen mer än halverats.

Holmen är anslutet till FN:s Global Compact och ser det som naturligt att stödja dess tio principer. Genom detta tar Holmen tydligt ställning i frågor om mänskliga rättigheter, socialt ansvar, miljöansvar och rätten att bilda fackföreningar. Under året lanserade Global Compact ett nytt globalt aktieindex med företag som bedöms vara bäst i världen på att skapa god avkastning genom ansvarsfulla affärsmetoder. Holmen är ett av de 100 företag som listats. Det synliggör vårt arbete och ökar attraktionen bland kunder och investerare som eftersträvar relationer med hållbara företag.

Med stor tillfredställelse kan jag också kon-

statera att antalet arbetsolyckor visar på en sjunkande trend. Holmen ska vara ett skadefritt företag och engagemanget för att nå dit är stort.

Holmen har under de senaste fem åren genomgått en stor omställning. Inom tryckpappersverksamheten har vi stängt fem av tio pappersmaskiner, dragit ned produktionskapaciteten med över 30 procent, mer än halverat antalet anställda och samtidigt ställt om produktmixen mot mer specialprodukter. För vår del är nu många nödvändiga förändringar genomförda och vi ser inte heller omedelbart behov av nya stora investeringar. Vi har därmed skapat en bra plattform att utveckla företaget vidare från, och vi känner oss väl förberedda att möta morgondagens marknader.

Många medarbetare har varit hårt engagerade i omställningen att få Holmen dit vi är idag. Det är delvis ett nytt Holmen som arbetar från nya förutsättningar. Jag känner en stor tillförsikt inför denna "omstart" som gör att vi kan förverkliga visionen att växa vidare.

Stockholm den 19 februari 2014

Magnus Hall VD och koncernchef

Året i korthet

Rörelsemarginal,

exkl. jämförelsestörande poster

RÖRELSERESULTAT

FAKTA	2013	2012
Nettoomsättning, Mkr	16 231	17 852
Rörelseresultat, Mkr	1 069	1 520
Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster, Mkr	1 209	1 713
Årets resultat, Mkr	711	1 853
Resultat per aktie, kr	8,5	22,1
Utdelning per aktie, kr	9*	9
Avkastning på sysselsatt kapital, %**	4,5	6,5
Avkastning på eget kapital, %	3,4	9,3
Skuldsättningsgrad, ggr	0,29	0,32
Investeringar, Mkr	869	1 920
Medelantal årsanställda	3 718	3 945

* Styrelsens förslag. ** Exkl. jämföreslestörande poster.

KONCERNENS RÖRELSERESULTAT exklusive jämförelsestörande poster för 2013 blev 1 209 Mkr, vilket motsvarar en avkastning på sysselsatt kapital om 4,5 procent. Resultatet försvagades till följd av en starkare svensk krona, lägre försäljningspriser för tryckpapper och produktionsstörningar inom Iggesund Paperboard. Investeringarna minskade till 869 Mkr, varav cirka hälften utgjordes av betalningar för ny sodapanna vid Iggesunds bruk och ny biobränslepanna i Workington. Kassaflödet efter investeringar blev 1 142 Mkr och utbetald utdelning uppgick till 756 Mkr. Den finansiella nettoskulden minskade med 474 Mkr till 6 116 Mkr, vilket motsvarar en skuldsättningsgrad om 0,29. Styrelsen föreslår en utdelning om 9 kr per aktie.

MARKNADEN för tryckpapper fortsatte att försvagas under året och efterfrågan i Europa minskade med 5 procent med lägre försäljningspriser som följd. Den europeiska efterfrågan av kartong ökade med 4 procent, medan marknaden för sågade trävaror var svag. Efterfrågan för massaved var normal medan den ökade något för timmer. Tillrinningen till Holmens vattenmagasin var svag under året och produktionen var 10 procent lägre än normalt.

UTSIKTER. Marknaden för tryckpapper är utmanande med strukturellt minskande efterfrågan. För tidningspapper var dock marknadsbalansen god vid årets slut och prishöjningar har kunnat genomföras. Holmen Paper fortsätter sin omställning mot specialpapper samtidigt som kostnaderna minskas. Marknadsläget för kartong är bra. Iggesund Paperboard har efter intrimningen av sina två stora panninvesteringar nått en bra produktions- och kostnadsnivå. Marknaden för trävaror förbättrades något under året men är som helhet fortsatt svag. Holmen Timber fortsätter att öka produktionstakten men begränsas av höga råvarukostnader i södra Sverige. Avverkningen i koncernens skogar följer gällande avverkningsplaner men omhändertagande av stormfällt virke kommer att medföra tillfälligt ökade kostnader. Holmen Energi påverkas negativt av att lägre marknadspriser successivt får genomslag.

Q1

BESLUT FATTAS OM att investera 200 miljoner konor för att omstrukturera energiförsörjningen vid Hallsta pappersbruk. Investeringen är den enskilt största i bruket sedan pappersmaskinen PM 11 byggdes 2002.

HOLMEN SAMLAR SINA RESURSER för affärsutveckling genom att inrätta en stabsenhet, New Business Development. Ola Schultz-Eklund, tidigare brukschef för Holmens kartongbruk i Workington, utses att leda den nya staben.

BIOBRÄNSLEPANNAN i Workington tas i drift. Den nya pannan täcker brukets energibehov och investeringen innebär också att bruket i det närmaste blir oberoende av fossila bränslen.

Q2

PRODUKTIONSPROBLEM vid Iggesunds bruk åtgärdas framgångsrikt i samband med ett större underhållsstopp och därefter uppnås produktionsrekord i massabruket.

HOLMENS STYRELSE fattar beslut om att, i ett samägt bolag tillsammans med investeringsfonden Eurofideme 2, uppföra en vindkraftspark på Holmens marker i Norrtälje kommun. Årsproduktionen beräknas till 165 GWh och driftstart planeras till hösten 2014.

PREMIUMKARTONGEN INVERCOTE som tillverkas vid Iggesunds bruk firar 50-årsjubileum.

Q3

INCADA, FALSKARTONGEN som tillverkas vid bruket i Workington, lanseras i en uppgraderad version.

ANNICA BRESKY TILLTRÄDER som ny VD för affärsområdet Iggesund Paperboard.

PRODUKTIONEN PÅ PM 51 vid Bravikens pappersbruk upphör. Personalstyrkan minskas med 125 personer och utbudet av tidningspapper går ned med 200 000 årston.

Q4 ALLT SPECIALPAPPER från bruken i

Braviken och Hallsta samt tidningspapper från bruket i Madrid godkänns för EU:s miljömärkning EU Ecolabel.

HOLMEN UTSES av FN:s Global Compact som ett av de 100 företag i världen som bedöms bäst på att skapa god avkastning genom ansvarsfulla affärsmetoder.

HALLSTA PAPPERSBRUKS PM 3, brukets äldsta maskin, stängs ned. Därmed reduceras utbudet av SCpapper med 140 000 årston. Tillsammans med en omstrukturerad energiförsörjning innebär detta att personalstyrkan minskas med 230 personer, fullt genomfört i andra kvartalet 2014.

STORMARNA HILDE OCH SVEN slår till i slutet av året. De drabbar främst de norra delarna av Sverige. Drygt 1 miljon m3 fub faller på Holmens marker, vilket ryms inom normal avverkningsplan.

IGGESUNDS OCH BRAVIKENS SÅGVERK slår båda produktionsrekord. För Iggesunds sågverk är det tredje året i rad.

MAGASINPAPPERET HOLMEN VIEW är i sin nya och ljusare version en verklig framgång och når vid årsskiftet milstolpen 100 000 sålda ton.

Holmen Paper	4 810 Mkr
Iggesund Paperboard	6 863 Mkr
Holmen Timber	1 361 Mkr
Holmen Skog	16 813 Mkr
Holmen Energi	3 357 Mkr

Sverige*	24 %
Tyskland	13 %
Storbritannien	12 %
Spanien	6 %
Italien	5 %
Nederländerna	5 %
Frankrike	5 %
Övriga Europa	18 %
Övriga världen	12 %

* Varav skog och energi 20 %.

Holmen i korthet

AFFÄRSOMRÅDEN: PRODUKTER

HOLMEN PAPER

Produkter: Tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker och dagstidningar. Kunder: Magasin-, bok- och dagspressförlag, detaljister, tryckerier och katalogutgivare. Huvudmarknad: Europa. Produktionsanläggningar: Bravikens pappersbruk, Hallsta pappersbruk och Holmen Paper Madrid. Varumärken: Holmen VIEW, Holmen TRND, Holmen XLNT, Holmen BOOK, Holmen PLUS, Holmen NEWS och Holmen GUIDE.

Produktionskapacitet/år: 1 480 000 ton

IGGESUND PAPERBOARD

Produkter: SBB- och FBB-kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål. Kunder: Konverterare av kartong till förpackningar samt tryckerier och grossister. Huvudmarknad: Europa. Produktionsanläggningar: Iggesunds bruk och Workingtons bruk. Varumärken: Invercote och Incada.

Produktionskapacitet/år: 540 000 ton

HOLMEN TIMBER

Produkter: Snickerivirke i furu och konstruktionsvirke i gran. Kunder: Snickeri- och möbelindustri, hyvlerier, byggvaruhandel, husfabriker med flera. Huvudmarknad: Europa, Nordafrika och Mellanöstern. Produktionsanläggningar: Bravikens sågverk och Iggesunds sågverk.

Produktionskapacitet/år: 900 000 kubikmeter

AFFÄRSOMRÅDEN: RÅVAROR

HOLMEN SKOG

Produkter: Virke och biobränsle. Verksamhet: Ansvar för Holmens skogar och virkesförsörjning till koncernens svenska enheter. Kunder: Massa- och pappersindustri, sågverk och värmeverk. Innehav: Total landareal 1 266 000 hektar, varav 1 034 000 hektar produktiv skogsmark med 120 miljoner m3 sk virkesförråd.

Årlig avverkning: 3,2 miljoner m3 fub Årlig tillväxt: 3,8 miljoner m3 fub

HOLMEN ENERGI

Produkter: Vattenkraft, vindkraft och torv. Verksamhet: Ansvar för koncernens vatten- och vindkraftanläggningar samt elförsörjning till koncernens svenska enheter. Produktionsanläggningar (hel- och delägda): 21 vattenkraftverk och 3 vindkraftsparker.

Produktionskapacitet/år: 1 100 GWh från vattenkraft

Strategi

Holmen ska växa och vara kundens förstahandsval för deras behov av högpresterande konsumentkartong, innovativa tryckpappersprodukter och högkvalitativa basprodukter för träbyggnation. Produktionen ska baseras på virke från hållbart brukade skogar som en integrerad del av Holmens verksamhet och en betydande andel energi från interna förnybara källor.

Värdet på Holmens skogsinnehav ska öka genom tillväxtfrämjande åtgärder samt genom att mark nyttjas för affärsmöjligheter inom vindkraft.

Holmen ska utveckla nya produktområden baserade på träfibern.

Holmens affärsmodell startar utifrån ett stort eget innehav av skogs- och krafttillgångar vilka bidrar till en jämn och hög intjäning och utgör viktiga resurser vid råvaruanskaffningen till de produktinriktade affärsområdena. Virkesråvaran förädlas genom effektiva och storskaliga produktionsprocesser till högkvalitativa tryckpapper, kartongprodukter och sågade trävaror som erbjuder stor kundnytta. Med en stark finansiell ställning och god lönsamhet skapas värde till aktieägare och finansiärer såväl som förutsättningar att fortsatt utveckla företaget.

De senaste åren har präglats av tuffa omställningsprogram och neddragningar, samtidigt som flera stora framtidsinvesteringar genomförts. Produktionen har ställts om för att möta en förändrad marknad. Det är delvis ett nytt Holmen som under kommande år har en potential att växa och kapacitet att utveckla nya produktområden baserade på träfiber. Utmaningen blir att kombinera en storskalig och kostnadseffektiv tillverkning med satsning på flera olika specialprodukter. Produktutvecklingen får ett tyngre fokus.

BIOBRÄNSLE BIOBRÄNSLE Tryckpapper Kartong Sågade trävaror Returpapper Virkesråvara från egna skogar Energi från egen vattenoch vindkraft Överskottsenergi/ biprodukter för energiproduktion Egenproducerad och återvunnen energi

LÖNSAMHET FRÅN NATURLIGA RÅVAROR

STRATEGISK INRIKTNING: PRODUKTER

TRYCKPAPPER Specialisering med fokus på kassaflöde.	Den strategiska inriktningen för Holmen Paper är att bli en specialpappersproducent som utnyttjar den färska fiberns egenskaper för att leverera produkter för användningsområden där avvägning mellan pris och kvalitet är av särskild betydelse för kunden. Samtidigt är högkvalitativa standardprodukter, helt eller delvis baserade på returfibrer, fortsatt en stor och viktig affär. Den strukturella nedgången i efterfrågan för tryckpapper gör att upprätthållande av starkt kassaflöde fortsatt är i fokus. De omställningar som gjorts under år 2013 ger en bra utgångspunkt att fortsätta utveckla specialpappersaffären.
KARTONG Befästa marknads ledande varumärken utifrån en kostnads effektiv bas.	Iggesund Paperboard är marknadsledande inom de högsta kvalitetssegmenten för konsumentförpackningar och kvalificerade grafiska ändamål inom Europa. Denna position ska befästas genom att kontinuerligt förbättra och utveckla produkterna och deras tillgänglighet, vilket till stor del sker genom kundnära samarbeten. Konkurrenskraften stöds av en kostnadseffektiv bas, som förstärkts genom nyligen genomförda investeringar i energiförsörjningen.
SÅGADE TRÄVAROR Storskalig, integrerad produktion.	Holmen Timbers produktion av sågade trävaror i furu och gran sker vid två stora sågverk som är samlokaliserade med koncernens pappers- och kartongbruk. Detta ger synergieffekter som är en betydelsefull konkurrensfördel på en pressad trävarumarknad. Målet är att vara Skandinaviens mest kostnadseffektiva producent av trävaror.
SKOG Aktiv skogskötsel.	Holmen Skog ansvarar för en aktiv och hållbar skogsskötsel av koncernens skogar om drygt en miljon hektar mark, med målsättningen att utveckla dem till att bli en ännu mer produktiv tillgång med högre biodiversitet i framtiden. Skogens värde ska öka genom ett effektivt och uthålligt skogsbruk som ökar tillväxten. Holmen har, i sin egenskap av skogsägare med ett stort innehav, möjlighet att effektivisera och bedriva verksamheten kostnadseffektivt.
ENERGI Utveckla förnybar energi.	Holmen Energi utvecklar och förvaltar koncernens befintliga vatten- och vindkrafttillgångar som idag bidrar med drygt 1 TWh, samt ansvarar för att genomföra investeringar i lönsam förnybar energiproduktion på koncernens mark. Fokus ligger på att ta fram projekt där finansiella investerare via delägande erbjuds lösningar att investera i vindkraft på kon cernens marker, och där Holmen Energi tar stort ansvar fram till färdigt projekt samt även svarar för drift och underhåll.

SJÄLVFÖRSÖRJNING VIRKE SJÄLVFÖRSÖRJNING EL

STRATEGISK INRIKTNING: PROCESSER

RÅVARU ANSKAFFNING Hög självförsörjnings grad för virke och el.	Fiber i form av virke, returpapper och massa samt energi i form av el och värme utgör huvudsakliga råvaror i processen för att producera tryckpapper, kartong och trävaror. Genom en väl integrerad process är Holmen i stort självförsör jande på massa och värmeenergi. Eget skogsinnehav och en betydande andel el producerad i egen regi bidrar till en långsiktigt stabil råvaruförsörjning. För virke är självförsörjningsgraden drygt 60 procent. Produktionen av egen elkraft motsvarar drygt 40 procent av koncernens elenergibehov. Inom koncernen finns även hel- och delägda insamlingsbolag för anskaffning av returpapper.
PRODUKTIONS PROCESSER Storskalig produktion med stort kostnads fokus.	Storskaliga produktionsanläggningar med hög miljöstatus och kompetenta medarbetare ger ett effektivt utnyttjande av insatsvaror och kapital. Som tillverkare av specialprodukter är utmaningen att kombinera ökande försäljning av många olika produkter med storskalig och effektiv tillverkning. Att uppnå fullt kapacitetsutnyttjande är en förutsättning för kostnadseffektivitet.
MARKNAD Europa är huvudmarknad.	Holmen är verksamt på stora och väletablerade marknader. Cirka 85 procent av försäljningen av tryckpapper, kartong och trävaror sker i Europa. Genom en decentraliserad säljorganisation i form av egna försäljningsbolag uppnås en geografisk närhet till kunden. Den snabba utvecklingen inom informationstekniken påverkar tryckpappersverksamheten på ett ytterst kraftfullt sätt och globaliseringen, med tillväxt i andra geografier än Holmens traditionella, gör att affärs möjligheterna ökar utanför huvudmarknaden i Europa. Det skapar nya viktiga förutsättningar för tillväxt.
PRODUKT- OCH AFFÄRSUTVECKLING Skapa nya affärs möjligheter och produktområden.	Tillväxt sker i huvudsak organiskt genom ett kontinuerligt arbete med att förfina och utveckla befintliga produkter. En stor del av produktutvecklingen sker affärsområdesvis där den största kompetensen och erfarenheten finns. Under året har en ny, koncerngemensam enhet inrättats, New Business Development. Härigenom samlas och förstärks resurserna för att kunna utveckla nya produkter och lönsamma affärsmöjligheter med vedråvaran som bas, där visionen är att skapa ett nytt produktområde.
HÅLLBARHET Drivkraft för långsiktigt affärsvärde.	Holmen ser ett aktivt hållbarhetsarbete som en viktig del i verksamheten och som drivkraft för långsiktigt affärsvärde. Med syftet att minimera resursförbrukningen och skapa nya intäkter identifieras och utvecklas nya affärsidéer och produkter med skogsråvara och biprodukter som bas. Holmen har satt upp ambitiösa mål för energi och klimat. Den egna energiförsörjningen växer kontinuerligt när den befintliga vattenkraften kompletteras med andra förnybara energi källor. Koncernens mål att öka tillväxten i de egna skogarna gör att dessa kommer att binda allt mer koldioxid under överskådlig framtid. Holmen bidrar därigenom till den viktiga omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. Det innebär en övergång från en ekonomi som till stor del baseras på fossila råvaror till en resurseffektiv ekonomi grundad på förnybara råvaror och produkter.
MEDARBETARE OCH ORGANISATION Värderingsbaserat ledar skap och engagerade medarbetare.	Holmens personalpolitik är inriktad på att utveckla såväl medarbetarskap som ledarskap och organisation. Att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är avgörande för att Holmen framgångsrikt ska kunna bedriva sin verksamhet. Ett omfattande chefsutvecklingsprogram har till syfte att skapa ett engagerat och värderingsbaserat ledar skap där chefer motiverar sina medarbetare genom att visa mod, skapa engagemang och delegera ansvar. Ett sådant arbetssätt leder till ökad delaktighet och dynamik, och resulterar i en mer förändringsorienterad organisation. Holmen eftersträvar ett arbetsklimat där kompetenta medarbetare får utvecklas och ta ansvar i takt med att deras mandat växer. Ett kontinuerligt arbete kring de grundläggande värderingarna ger stöd såväl i den dagliga verksamheten som i tider med omställnings- och förändringsprocesser. Ytterst ska värderingarna bidra till ökad konkurrenskraft som stärks med hjälp av värderingsbaserat ledarskap och medarbetarskap.

LÖNSAMHET

avkastning på sysselsatt kapital, %

KAPITALSTRUKTUR

skuldsättningsgrad, ggr

Utdelning i procent av eget kapital

FINANSIELLA MÅL

	UTFALL 2013	KOMMENTAR
Lönsamhet Holmens målsättning är att avkastningen uthålligt ska överstiga marknadsmässig kapitalkostnad. I koncernen används nyckeltalet Value Added för att beräkna lönsamheten utifrån rörelseresultatet med avdrag för kapitalkostnad och skatt. Det ger ett enkelt och tillräckligt rättvisande mått som kontinuerligt följs upp för koncernen, affärsområden och produktionsenheter.	Avkastningen på sysselsatt kapital var 4,5 procent.	Avkastningen från skog och energi var bra medan industriverksamheten inte nådde målsatta nivåer. Tryckpap per och sågade trävaror, som svarar för cirka 20 procent av koncernens kapital, hade negativt resultat.
Kapitalstruktur Holmen ska ha en stark finansiell ställning som ger finansiell stabilitet och möjlighet att fatta korrekta och långsiktiga affärsbeslut som inte enbart är beroende av konjunktur och externa finansierings möjligheter. Målet för skuldsättningsgraden har justerats till att den inte ska överstiga 0,5. Tidigare mål var att skuldsättningsgraden skulle vara inom intervallet 0,3-0,8.	Skuldsättningsgraden uppgick till 0,29.	Skuldsättningsgraden har varit omkring 0,3 de senaste åren.
Aktieutdelning Beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhets situation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.	Styrelsen har till årsstämman 2014 föreslagit en utdelning om 9 kronor per aktie.	Den föreslagna utdelningen motsvarar 3,6 procent av eget kapital. Under de senaste tio åren har utdelningen i genomsnitt uppgått till 5 procent av eget kapital. Det har inneburit att 70 procent av resultatet per aktie per år har delats ut.

HÅLLBARHETSMÅL

	UTFALL 2013	KOMMENTAR
Tillväxt i Holmens skogar Strävan är att öka produktionen och användningen av produkter tillverkade av förnybar råvara från de egna skogarna. Från ett såväl produktions- som klimatperspektiv är därför målet om 25 procents ökad tillväxt i Holmens skogar till år 2050 utom ordentligt viktigt.	Åtgärder, som ska ge den ökade tillväxten, har identifierats och igångsatts. Mätning görs vid nästa avverknings beräkning 2021.	Basår 2007: 4,4 miljoner m3 sk virke, vilket motsvarar cirka 3,6 miljoner m3 fub virke.
Användningen av fossila bränslen Koncernen arbetar med ett mål för att minska användningen av fossila bränslen vid bruken. Målet för 2020 är en minskning med 75 procent jämfört med 2005.	52 procent.	Basår 2005.
Produktion av förnyelsebar el Andelen egentillverkad förnybar elenergi ska öka i förhållande till Holmens totala användning av el. I jämförelse med basåret 2005 är målet att andelen ska mer än fördubblas till 2020 till 67 procent.	36 procent.	Basår 2005: 31 procent.

AFFÄRSVERKSAMHET / TRYCKPAPPER

Tryckpapper

NI SKA ÅSTADKOMMA LÖNSAMHET PÅ EN VIKANDE MARKNAD. HUR LYDER STRATEGIN?

Vi effektiviserar och ställer samtidigt om till specialprodukter baserade på färska fibrer som kostnadseffektiviserar våra kunders produktion. I Spanien gör vi tidningspapper till lägre kostnad än våra konkurrenter.

VILKA KONKURRENSFÖRDELAR GER DEN FÄRSKA FIBERN?

Den ger kunderna ett "rent" pappersark med hög ljushet men framför allt möjlighet att välja en lägre ytvikt och därigenom sänka sina kostnader.

ÄR DET INTE MER FÖRDELAKTIGT, TILL EXEMPEL UR MILJÖSYNPUNKT, ATT ANVÄNDA RETURFIBRER?

Självklart ska fibrerna återanvändas men systemet måste fyllas på med färska fibrer för att fungera. Vi hämtar fibrerna från ansvarsfullt skötta skogar, där tillväxten är högre än skörden. De färska fibrerna ger dessutom papperet egenskaper som inte går att få med returfibrer.

HUR SER DU PÅ ERT SÄTT ATT AGERA FÖR ATT MÖTA BRANSCHENS NEDGÅNG?

Vi har vågat vara proaktiva och tagit smärtsamma, men nödvändiga beslut. Parallellt har vi lyckats utveckla, och fortsätter att utveckla, en unik produktportfölj som utmanar konkurrenternas traditionella standardprodukter. Det gör att vi tror på framtiden.

"PEOPLE COMMITTED TO PAPER" ÄR ERT VARUMÄRKESLÖFTE. VAD MENAR NI MED DET?

Vi är övertygade om att papper har en viktig och självklar plats även i framtidens mediemix. Vi delar den övertygelsen med våra kunder. Tillsammans är vi "People committed to paper".

FAKTA	2013	2012
Nettoomsättning, Mkr	7 148	8 144
Resultat före avskrivningar, Mkr	429	862
Rörelseresultat exkl. jämförelse störande poster*, Mkr	-309	94
Rörelseresultat, Mkr	-449	-99
Investeringar, Mkr	85	174
Operativt kapital, Mkr	4 810	5 608
Medelantal årsanställda	1 501	1 647
Andel försäljning i Europa, %	89	88
Leveranser, 1 000 ton	1 574	1 651

* Nedskrivning och omstruktureringskostnader -140 (-193) Mkr.

Rörelseresultat, exkl. jämförelsestörande poster

Avkastning på operativt kapital, exkl. jämförelsestörande poster

Investeringar Resultat före avskrivningar, exkl. jämförelsestörande poster

VERKSAMHETEN 2013

Holmen Papers leveranser minskade med 5 procent till 1 574 000 ton till följd av produktionsbegränsningar och nedläggning av kapacitet under hösten. För de strategiska produkterna MF Magasin och bokpapper, som nu utgör hälften av försäljningen, ökade leveranserna med 10 procent.

Årets rörelseresultat blev -309 (94) Mkr, exklusive jämförelsestörande poster. Resultatnedgången beror på lägre försäljningspriser, en starkare svensk krona och lägre volymer till följd av produktionsbegränsningar. Kostnaderna har minskats under året genom rationaliseringar och sänkta vedpriser.

Marknad

Europamarknaden för trähaltigt tryckpapper uppgick till 19,0 (19,9) miljoner ton 2013, vilket var en minskning med cirka 5 procent jämfört med föregående år. Sammantaget sedan 2007 har efterfrågan minskat med drygt 25 procent. Lönsamheten i branschen är fortsatt mycket pressad.

MAGASINPAPPER. Efterfrågan på magasinpapper minskade under året med 4 procent till 10,6 (11,0) miljoner ton på en marknad som karaktäriserades av överkapacitet. Segmentet MF Magasin fortsatte dock att gå mot strömmen och leveranserna i Europa inom segmentet ökade till 1,5 (1,4) miljoner ton.

BOKPAPPER. Marknaden växte något under året, och efterfrågan på trähaltigt bokpapper uppgick till cirka 0,5 (0,4) miljoner ton. Ökningen beror på att inbundna böcker i allt högre grad trycks på trähaltigt bokpapper.

TIDNINGSPAPPER. Efterfrågenedgången fortsatte under året om än i något lägre takt. Sammantaget minskade efterfrågan med 6 procent till 7,8 (8,3) miljoner ton. Till följd av nedläggningar i branschen var marknadsbalansen god och kapacitetsutnyttjandet högt i slutet av året. Priserna för returpapper stabiliserades och låg på en jämn nivå året ut.

MARKNADSAKTIVITETER. Holmen Paper genomförde under året en omfattande marknadsundersökning. Resultatet visar att pappersvalet blir allt viktigare för kunderna och att direktreklam på papper fortfarande är den reklamkanal som fungerar bäst för att få människor till butik. Undersökningen presenterades under hösten i en direktsändning på webben och ligger till grund för fortsatt produktutveckling.

Produkter

Holmen Paper utvecklar och säljer färskfiberbaserade specialpapper som ger detaljister, tryckerier och förlag världen över kostnadseffektiva alternativ till traditionella pappersval. Utöver specialpapper utgör tidningspapper fortsatt en betydande del av produktmixen.

PRODUKTIONEN äger rum vid två pappersbruk i Sverige samt ett i Spanien. Det spanska bruket tillverkar nästan uteslutande tidningspapper. Produktionen är helt baserad på returpapper. I Sverige används färska fibrer för tillverkningen av olika specialpapper, medan tidningspappersproduktionen baseras på en mix av färska fibrer och returfibrer.

OMSTÄLLNING. Dagens och morgondagens kunder söker kostnadsbesparingar och utvecklingen går mot lägre ytvikter och konkurrenskraftiga kvaliteter. Holmen Papers strategiska omställning till produktion av specialpapper ligger därmed rätt i tiden. Under 2013 ökade andelen MF Magasin och bokpapper och uppgår nu till drygt hälften av Holmen Papers beräknade leveranser av tryckpapper. Kunderna till dessa produkter finns huvudsakligen bland magasin- och bokförlag, detaljhandelsföretag och tryckerier. För att stärka konkurrenskraften, och påskynda omställning mot prioriterade produktområden, stängdes under 2013 två maskiner i

MF Magasin/Bok	54 %
Tidningspapper	46 %

Produktionen upphörde under 2013.

Sverige inriktade mot SC-papper och tidningspapper, samtidigt som betydande effektiviseringar genomfördes.

MAGASINPAPPER. Under året befäste Holmen Paper sin position på magasinpappersmarknaden med en leveransökning på 7 procent. Produktvarumärkena Holmen VIEW, Holmen XLNT och Holmen TRND erbjuder alla en kombination av kvalitet och pris som utmanar traditionella pappersval och tar marknadsandelar inom områden där dyrare papperskvaliteter dominerat. Nytänkande i produktutvecklingen och den färska fiberns egenskaper möjliggör papper som förenar hög volym och utmärkt känsla vilket ger möjlighet att välja lägre ytvikter som sänker kostnader i kundens produktion och distribution. Användningsområdena är främst magasin, produktkataloger, bilagor och direktreklam.

BOKPAPPER. Med Holmen BOOK är Holmen Paper marknadsledande i Europa inom papper för pocketböcker och enklare inbundna böcker med en marknadsandel på cirka 35 procent. Den jämna och ljusa ytan tillsammans med hög stabilitet ger en utmärkt läsupplevelse. Produktionseffektiviteten är hög och under året utökades bokkapaciteten ytterligare när Bravikens pappersbruk tog upp produktionen av bokpapper. Med ökad ljushet utmanar Holmen Paper nu också traditionella pappersval för inbundna böcker.

TIDNINGSPAPPER. På hemmamarknaderna Skandinavien och Iberiska halvön är Holmen Paper en betydande leverantör av tidningspapper för dagspress. Holmen NEWS uppfyller högt ställda krav på kvalitet, produktionsekonomi och tryckresultat. Papperet tillverkas i flera nyanser och används även till bilagor och direktreklam.

Utveckling

INNOVATIVA PRODUKTER. Strategin att ställa om till en högre andel specialpapper vid de svenska bruken har visat sig framgångsrik. Specialprodukterna har tagit nya positioner på marknaden och Holmen Paper fortsätter att driva utvecklingen av innovativa tryckpappersprodukter för områden där avvägningen mellan kvalitet och pris är av särskild betydelse. Som ett resultat av omställningen minskar också exponeringen mot svängningarna på returpappersmarknaden. Säljprocesserna har också utvecklats i syfte att stödja de nya papperskvaliteterna, och det ingår i strategin att öka försäljningen av specialprodukter även utanför Europa.

PRODUKTUTVECKLING. Holmen Papers centrala utvecklingsenhet Paper Product Development fokuserade under året sin verksamhet mot produkt- och processutveckling med relativt kort tidshorisont i syfte att ytterligare komplettera produktpaletten för framtiden.

OMSTRUKTURERING. Under året stängdes två pappersmaskiner vid de svenska bruken. Kapaciteten minskades därmed permanent med 140 000 årston SC-papper och 200 000 årston tidningspapper. Totalt reduceras personalstyrkan vid de båda bruken med 350 personer. I samband med stängningen

Exklusive leveranser av SC-papper.

AFFÄRSVERKSAMHET/ TRYCKPAPPER

investeras i energieffektivisering vid Hallsta pappersbruk vilket möjliggör utfasning av åldersstigna fastbränslepannor.

Efter omstruktureringarna har de svenska enheterna kapacitet att producera 1 150 000 ton tryckpapper, varav andelen specialpapper utgör cirka 75 procent. Specialpappersprodukterna baseras på färska fibrer medan returpapperet fortsatt har en viktig roll vid produktion av tidningspapper.

Vid pappersbruket i Madrid produceras drygt 300 000 ton tidningspapper baserat på returpapper och återvunnet vatten.

Den samlade personalstyrkan inom Holmen Paper uppgår efter förändringarna till drygt 1 100 personer exklusive personal i returpappersverksamheten.

EFFEKTIVITET. Holmen Paper genomför kontinuerliga satsningar på energieffektivitet, stärkt produktivitet och ökade verkningsgrader. Fabriken i Madrid är ett av världens mest effektiva pappersbruk och dessutom världsledande bland jämförbara bruk när det gäller effektiv vattenanvändning. I Madrid pågår arbete med att ytterligare effektivisera och säkra returpappersflödena genom det helägda bolaget Carpa.

KRETSLOPP. Basen för specialprodukterna från Holmen Paper är den färska fibern från gran som kommer från hållbart brukade skogar i Sverige.

Tack vare råvarans unika egenskaper kan Holmen Paper utveckla papper med hög bulk och styvhet som möjliggör för kunderna att välja lägre och mer kostnadseffektiva ytvikter. Dessutom medför tillverkningen av specialprodukter att färsk fiber kontinuerligt tillförs returpappersåtervinningen i Europa, vilket är nödvändigt för att systemet ska fortleva.

Produktionen av papper vid bruken bygger på att virkesråvarans alla delar tas till vara, dels för massatillverkning, dels som biobränsle. Vid Bravikens pappersbruk samordnas energi- och värmeproduktionen med Bravikens sågverk i ett energieffektivt kombinat. Sågverkets biprodukt flis utgör dessutom en viktig råvara för pappersbruket. I Hallsta innebär satsningen på energieffektivisering, främst genom utökad värmeåtervinning, att barken som tidigare användes som bränsle på bruket nu blir en intäktskälla när den säljs till externa energiproducenter. Sammantaget innebär åtgärderna i Hallsta och Braviken att behovet av fossila bränslen minskar i de egna bruken samtidigt som Holmen Paper bidrar till biobaserad värmeproduktion hos externa energiproducenter.

Pappersbruket i Madrid har under året lyckats uppnå 100 procent återvunnet vatten i produktionen. Ett resultat av många års målinriktat arbete för att åstadkomma en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.

EUROPEISKA TRYCK-PAPPERSMARKNADEN 2013

MF Magasin/Bok Magasin, bilagor, kataloger, direktreklam och böcker. 2

Tidningspapper Dagstidningar och direktreklam.

8

AFFÄRSVERKSAMHET / KARTONG

VILKA ÄR ERA KONKURRENSFÖRDELAR?

Vi har två av marknadens starkaste produktvarumärken, en organisation med tydligt kvalitets- och servicefokus samt kostnadseffektiva produktionsanläggningar med hög teknisk status. Vi erbjuder förnybara kartongprodukter baserade på råvara från hållbart brukade skogar.

HUR KAN NI STÄRKA ER POSITION YTTERLIGARE?

Invercote och Incada är högpresterande kartongprodukter som möjliggör kreativa, attraktiva och säljande förpackningslösningar. Genom fortsatt produktutveckling och nya servicekoncept skapar vi värde för våra kunder.

VILKA TRENDER SER DU I OMVÄRLDEN?

Globalt ökar behovet av förpackningar när ekonomier växer och konsumtionsmönster förändras. Konsolideringen av varumärkesägare gör att konkurrensen hårdnar och kraven från kunderna ökar.

VILKA EFFEKTER GER ENERGIINVESTERINGARNA?

Investeringarna ger oss en god produktionsekonomi och betydande miljöfördelar. I samma takt som kunderna lever upp till utfästelser om att bidra till hållbar utveckling, så ökar vår relativa konkurrenskraft.

HUR SER AGENDAN UT?

Iggesund Paperboard har medarbetare med stort engagemang och produkter med stark marknadsposition. Vi kommer att accelerera vårt arbete för att säkerställa en förbättrad konkurrenskraft och organisationseffektivitet, samt växa organiskt inom prioriterade produktsegment.

FAKTA	2013	2012
Nettoomsättning, Mkr	4 618	4 967
Rörelseresultat, Mkr	433	596
Investeringar, Mkr	660	1 523
Operativt kapital, Mkr	6 863	6 177
Medelantal årsanställda	1 473	1 541
Andel försäljning i Europa, %	79	79
Leveranser, 1 000 ton	469	485

VERKSAMHETEN 2013

Iggesund Paperboards leveranser uppgick under året till 469 000 ton, vilket var 16 000 ton lägre än 2012. Nedgången förklaras främst av produktionsbortfall vid underhållsstopp.

Årets rörelseresultat blev 433 (596) Mkr. Nedgången beror på en starkare svensk krona, omfattande underhållsstopp samt produktionsstörningar. Uppstarten av den nya biobränslepannan i Workington, som togs i drift i slutet av första kvartalet, har bidragit positivt till resultatet.

Marknad

Välståndsutvecklingen i Asien i kombination med urbaniseringen har över tid skapat allt större behov av förpackningslösningar. Asien är den största globala marknaden för kartong, följd av Nordamerika.

I Europa ökade kartongmarknaden för konsumentförpackningar med cirka 5 procent under året till 8,6 miljoner ton. För de produkter som Iggesund Paperboard tillverkar, solid bleached board (SBB) och folding box board (FBB), ökade marknaden med 4 procent till 2,7 miljoner ton. De största marknaderna i Europa var Tyskland med 23 procent och Storbritannien med 11 procent av konsumtionen. I oktober aviserades prishöjningar inom både SBB och FBB.

På den europeiska förpackningsmarknaden står kartong för den största andelen, cirka en fjärdedel. Närmast efter kommer flexibla förpackningar (plast, film och papper) respektive hårdplast med cirka en femtedel vardera av marknaden.

Produkter

MARKNADSPOSITION. Iggesund Paperboard tillhör marknadsledarna i världen när det gäller högpresterande kartong för konsumentförpackningar och grafisk produktion. I Europa uppgår Iggesund Paperboards totala marknadsandel för SBB och FBB till 15 procent. De huvudsakliga kunderna är konverterare som tillverkar förpackningar samt grossister och tryckerier som köper kartong för grafiska tillämpningar.

VARUMÄRKEN. Iggesund Paperboard tillverkar och marknadsför kartongprodukter under två varumärken: Invercote (SBB) som tillverkas vid Iggesunds bruk respektive Incada (FBB) som framställs vid bruket i Workington. Båda varumärkena tillhör de absolut starkaste inom sina segment.

Invercote uppmärksammades på flera sätt under 2013 då det firade sitt 50-årsjubileum samtidigt som The Black Box Project belönades med guld i prestigefyllda Best of Business-to-Business Communication Award. The Black Box Project bjuder in designers och kreatörer att låta sig utmanas av Invercote och arrangemanget har rönt stor uppmärksamhet i designvärlden. Sedan starten 2011 har projektet bidragit till att stärka varumärket Invercote internationellt genom de event som genomförts i sju städer i Europa och USA.

FÖRPACKNINGSKARTONG. Invercote och Incada används främst till förpackningar för konfektyr, parfym, vin, sprit, läkemedel, livsmedel, kosmetika och tobak. Tack vare en av marknadens mest kompletta produktpaletter, tillsammans med vidareförädlingsmöjligheterna vid lamineringsanläggningen i Strömsbruk, kan Iggesund Paperboard erbjuda kundanpassade produkter som uppfyller de allra högsta kraven. Det gäller hela vägen från kundens industriella processer till konsumentupplevelsen och återvinningen.

GRAFISK KARTONG. Både Invercote och Incada lämpar sig utmärkt för ändamål som reklamtryck, kort och omslag. Den höga och jämna kvaliteten, tillsammans med formbarheten och möjligheten att tillämpa avancerade grafiska tekniker, bidrar till

hög status bland såväl designers som producenter inom den grafiska branschen. Sortimentet inom grafisk kartong marknadsanpassas kontinuerligt, bland annat för att möta den gradvis ökande efterfrågan på specialformat för digital tryckproduktion.

Utveckling

FRAMTIDENS FÖRPACKNINGAR. Iggesund Paperboard är en av Europas största tillverkare av färskfiberbaserad kartong och företaget märker tydligt att marknaden blir alltmer hållbarhetsorienterad. All råvara som köps in till Iggesund Paperboards bruk kommer från hållbart brukade skogar och resultatet blir högpresterande, förnybar konsumentkartong. Förutom att färska fibrer bidrar till unika produktegenskaper, utgör de ett nödvändigt tillskott till returfiberkretsloppet i samhället. När fibern till sist inte går att återvinna för fortsatt kartongproduktion gör den nytta som biobränsle och ger energi.

PRODUKTUTVECKLING. Iggesund Paperboard presenterade under hösten en omfattande uppgradering av falskartongen Incada. Utvecklingssteget är det största sedan Incada introducerades 2001, och märks bland annat genom att den nya generationen är vitare, ljusare och styvare. Tack vare den ökade styvheten kan kunderna välja lägre ytvikter samtidigt som de skyddande egenskaperna bibehålls. De redan goda egenskaperna att hantera lukt och smak har förbättrats ytterligare liksom körbarheten i kundernas processer. Uppgraderingen av Incada kommer att befästa och stärka varumärkets position på marknaden.

ENERGIFÖRSÖRJNING. Den 28 maj invigdes biobränslepannan vid bruket i Workington. Investeringen som uppgår till 1,1 miljarder kronor innebär att bruket i det närmaste blir oberoende av fossila bränslen och gör det till ett föredöme inom industrin. Att satsningen fått positiv uppmärksamhet bekräftades i november då Iggesund Paperboard vann titeln "Investment Project of the Year" vid UK Packaging Awards 2013.

Anläggningen beräknas producera 325 GWh elenergi och 420 GWh värmeenergi per år vilket täcker brukets energibehov med råge. Överskottet i den egna elproduktionen, cirka 30 procent, säljs till det nationella elnätet.

Biobränslepannan eldas främst med flis och rundved, men också med bark. Parallellt med uppförandet av biobränslepannan har bruket initierat konceptet "Grow your income" som ska stimulera lokala lantbrukare att odla energiskog som på sikt kan bli en kompletterande bränslekälla.

Investeringen i energisatsningarna vid Iggesunds bruk i Sverige har också gett påtagliga resultat. Den nya sodapannan och turbinen som sattes i drift 2012 ersätter nästan helt behovet av externt inköpt el. Jämfört med den tidigare pannan är utsläppen av svavel och stoft i stort sett halverade och det höga ångtrycket ökar den totala energieffektiviteten i fabriken.

Den nya sodapannan innebär att produktionskapaciteten för helblekt sulfatmassa har ökat till 370 000 ton årligen, med möjlighet att uppgradera upp till 420 000 ton i framtiden.

VATTENMILJÖ. Iggesunds bruk har i flera steg vidtagit åtgärder för att minska sina utsläpp. Det tredje stora steget, kemisk rening av vattnet, togs i bruk 2009 och nu märks de positiva effekterna tydligt – brukets produktion och utsläpp är renare än någonsin. Syreförbrukande substanser har reducerats kraftigt, och halten av närsalter som fosfor och kväve har

nästan halverats. Idag går det inte att påvisa någon skillnad mellan fisk som fångas nära bruket och fisk från opåverkade referensområden.

EFFEKTIVISERING. Under 2013 fortsatte arbetet med att effektivisera organisationen. Det innebär bland annat att personalstyrkan minskas på båda bruken.

EUROPEISKA KARTONGMARKNADEN 2013

SBB Prestigeprodukter, grafiska produkter, parfym, konfektyr och cigaretter.	0,5
FBB Konfektyr, läkemedel, cigaretter, frysta varor, hudvård och sanitetsartiklar.	2,2
SUB/LPB (oblekt solid kartong och vätskekartong) Dryckesvaror, mejeriprodukter och torrvaror.	2,4
WLC (returfiberkartong) Torrvaror och hushållsprodukter.	3,5

AFFÄRSVERKSAMHET / SÅGADE TRÄVAROR

HUR SER STRATEGIN FRAMÅT UT?

Vi känner oss trygga i strategin att leverera basprodukter av hög kvalitet för snickeri och konstruktion, producerade vid två storskaliga sågverksanläggningar integrerade med pappers- respektive kartongbruk. Det gör oss väl förberedda när konjunkturen vänder.

VAR LIGGER DE STÖRSTA UTMANINGARNA?

Utmaningen är att förbättra lönsamheten samtidigt som vi fortfarande är inne i en expansionsfas efter investeringen i Bravikens sågverk.

HUR SER DU PÅ TRÄBYGGANDET GLOBALT?

I Europa byggs allt fler bostadshus av trä. I USA, som uppför flest trähus i världen, återhämtar sig marknaden från en låg nivå. Japan har gått starkt under 2013. I Kina används än så länge nordiska trävaror främst till möbler och snickerier, men potentialen är enorm. Exporten från Sverige ökar snabbt, men från låga nivåer.

VAD BETYDER INVESTERINGEN I BRAVIKENS SÅGVERK?

Investeringen har breddat vår produktportfölj och gjort det möjligt att ta marknadsandelar i ett för oss nytt segment, konstruktionsvirke av gran. Detta tack vare att det nya sågverket ger möjlighet att framställa högkvalitativa basprodukter väl anpassade för nästa vidareförädlingssteg.

HUR SKA OMVÄRLDEN FÅ UPP ÖGONEN FÖR TRÄETS ALLA FÖRDELAR?

Genom branschorganisationen Svenskt Trä sker marknadsföring i Sverige och på alla större marknader i Europa. I Asien har arbetet intensifierats för att skapa bättre förutsättningar för svenska träprodukter i snickerier och konstruktion.

FAKTA	2013	2012
Nettoomsättning, Mkr	1 175	1 129
Resultat före avskrivningar, Mkr	45	-10
Rörelseresultat, Mkr	-75	-130
Investeringar, Mkr	21	9
Operativt kapital, Mkr	1 361	1 416
Medelantal årsanställda	203	207
Andel försäljning i Europa, %	79	74
Leveranser, 1 000 m3	686	660

NETTOOMSÄTTNING

Mkr

Resultat före avskrivningar

VERKSAMHETEN 2013

Holmen Timber levererade 686 000 kubikmeter under året, vilket var 4 procent mer än under 2012. Årets rörelseresultat uppgick till -75 (-130) Mkr. Produktionen ökade och råvarukostnaden minskade, vilket tillsammans med något högre försäljningspriser förbättrade resultatet, medan den starkare svenska kronan påverkade negativt.

Marknad

EUROPAMARKNADEN brottades med fortsatt svag byggkonjunktur under 2013. Till de positiva undantagen hörde främst Tyskland, men också England som överraskade med snabbt accelererande småhusbyggande under året. I Skandinavien och övriga Europa var dock aktiviteten fortsatt svag men med viss ökning efter sommaren. Sammantaget låg efterfrågan i Europa på ungefär samma nivå som föregående år, 80 miljoner kubikmeter.

Råvarupriserna var fortsatt på historiskt hög nivå vilket pressade lönsamheten.

NORDAFRIKA OCH MELLANÖSTERN visade under 2013 en lägre efterfrågan än föregående år och den svenska exporten sjönk med 15 procent till cirka 2,5 miljoner kubikmeter. Det politiska läget i regionen påverkade marknaden. I Mellanöstern har byggandet gått ner och det startas inte lika många projekt som tidigare. Nedgången bedöms dock som övergående eftersom demografin, med låg medelålder och växande ekonomi, är ett incitament för efterfrågeökningar på längre sikt.

Nordafrika och Mellanöstern stod under 2013 för en fjärdedel av den svenska trävaruexporten. Produkterna från Sverige består av snickerivirke i furu för till exempel dörrar, fönster och möbler.

USA visade fortsatt positiva tendenser under 2013. Produktionen av såväl privatbostäder som kommersiella fastigheter ökade, om än från en låg nivå. Prissituationen på USA-marknaden skapar förutsättningar för ökad export från Europa av främst konstruktionsvirke av gran.

ASIEN. Japan är av tradition ett träbyggnadsland och har länge varit en viktig importör av trävaror för husbyggande. Den stora potentialen finns emellertid i Kina där efterfrågan ökar. Här är det virke för möbler och snickerier som dominerar. Ryssland och Kanada leder trävaruexporten till Kina och står för cirka 80 procent, men exporten från Europa och Skandinavien förväntas växa.

Produkterna

MARKNADSPOSITION. Holmen Timber har under lågkonjunkturen skapat ett starkt utgångsläge inför en uppgång. Starten av Bravikens sågverk 2011 innebar att Holmen tog marknadsandelar inom ett helt nytt produktområde – konstruktionsvirke av gran. Holmen Timber kan därmed tillhandahålla ett ändamålsenligt utbud av högkvalitativa basprodukter för konstruktions-, snickeri- och emballageändamål. Med två moderna anläggningar erbjuder Holmen Timber en produktionskapacitet som i dagsläget uppgår till 900 000 kubikmeter trävaror av furu och gran.

BYGGA MED TRÄ är Holmen Timbers produktkategori för konstruktionsvirke av gran. Produktionen sker vid Bravikens sågverk och kunderna finns främst inom bygghandel och hyvlerier samt bland hus- och takstolstillverkare. De viktigaste befintliga marknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna.

Konstruktionsvirke	55 %
Snickerivirke	25 %
Emballagevirke	20 %

LEVA MED TRÄ är Holmen Timbers produktkategori för snickerivirke som används för bland annat fönster, dörrar, trappor, golv och möbler. Råvaran är furu och produkterna tillverkas vid Iggesunds sågverk. Kunderna finns inom snickeri- och möbelindustri, byggvaruhandeln, samt bland fönster- och golvtillverkare. Huvudmarknaderna är Skandinavien, Storbritannien, Algeriet, Saudiarabien och Egypten.

Utveckling

HOLMEN TIMBER har som målsättning att vara Skandinaviens mest kostnadseffektiva producent av basprodukter inom sågade trävaror med fokus på kvalitet och kundnöjdhet. Satsningen på moderna, effektiva sågverk med trygg virkesförsörjning och hög produktivitet möjliggör storskalig och kostnadseffektiv produktion. Flexibilitet och hög teknisk nivå i processerna säkerställer högkvalitativa produkter med rätt egenskaper för vidareförädling inom industrin. Holmen Timbers kundnära arbetssätt, och en i varje avseende hållbar produktion, lägger grunden till långsiktiga och lönsamma kundrelationer.

PRODUKTUTVECKLINGEN handlar huvudsakligen om att optimera produktportföljen avseende längder, dimensioner och kvalitet. Syftet är att tillgodose höga kundkrav och samtidigt utveckla produktionseffektiviteten, minimera spillet och maximera uttaget ur varje stock. Att hantera de olika behoven ställer krav på rationell produktion och lagerhantering samt noggrann last- och logistikplanering.

BRAVIKENS SÅGVERK är ett av Skandinaviens största och modernaste sågverk, utformat för effektiv och storskalig tillverkning av konstruktionsvirke i gran. Råvaran köps in från skogsbolag och privata skogsägare i närområdena och förädlas till högkvalitativa produkter i den rationella tillverkningen. Sågverket invigdes i början av 2011 och är det mest produktiva i Skandinavien med en kapacitet om 550 000 kubikmeter.

IGGESUNDS SÅGVERK tillverkar snickerivirke i furu som kundanpassas på ett mycket tidigt stadium genom automatiserade processer där virkesråvaran sorteras för att exakt möta de egenskaper som kunden efterfrågar. Omfattande teknikinvesteringar under senare år bidrar till hög produktivitet, minimalt spill och produkter med högre anpassningsgrad till nästa förädlingssteg. Här sågas centerfria produkter direkt i såglinjen utan efterföljande sönderdelningssteg. Det ger stora torkningsfördelar vilket bidrar till sågverkets höga produktivitet. Den årliga produktionskapaciteten uppgår till 350 000 kubikmeter.

ENERGIEFFEKTIVITET. Hela trädet tas om hand i Holmens biokombinat i Iggesund respektive Braviken. Flis från sågverksproduktionen fungerar som råvara i massaproduktionen vid pappers- och kartongbruken. Biprodukter som bark och sågspån blir biobränsle och omvandlas till energi och fjärrvärme. Cirkeln sluts när överskottsvärmen från bruken tas till vara vid torkningsprocesserna på sågverken.

Trä bygger framtiden

HÅLLBART. Det finns flera skäl till att skogen och dess produkter spelar en viktig roll för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart byggande. Först och främst är produkter i trä förnybara och en del av jordens naturliga kretslopp. För det andra bidrar trä till klimatnytta genom att det binder koldioxid. För det tredje kräver träprodukter relativt lite energi vid tillverkningen, och dessutom kan biprodukterna användas som biobränsle. För det fjärde är skogen en förnybar resurs när den sköts utifrån ett långsiktigt perspektiv. Miljöklassificerat virke enligt FSC® och PEFC är redan etablerad standard på flera marknader i Europa, och blir alltmer efterfrågat även i andra delar av världen.

EFFEKTIVT. Det moderna trähusbyggandet erbjuder möjligheter att bygga snabbare och mer effektivt än med traditionella metoder och material. Vägen från beslut till byggnation förkortas, liksom tiden för genomförandet. Kompletta konstruktionsdelar kan förtillverkas i fabriker för att sedan levereras som byggsats, färdiga för montering. Tack vare den kontrollerade och skyddade tillverkningsprocessen blir förutsättningarna för hög och jämn kvalitet de bästa tänkbara.

HUR SER ER STRATEGI UT?

Genom ett effektivt och uthålligt skogsbruk ska tillväxten, och därmed skogens värde, öka. Vår storlek gör det möjligt att bedriva arbetet kostnadseffektivt.

PÅ VILKA SÄTT KAN MAN ÖKA TILLVÄXTEN I SKOGEN?

God skötsel ökar tillväxten. Viktigast är att etablera en föryngring med bra kvalitet. Därefter är alla delar i kedjan viktiga; röjning, gallring och för att ytterligare öka tillväxten kan lämpliga bestånd gödslas. Det gäller också att värna skogen mot exempelvis snytbagge och älg som sänker tillväxten.

VILKA FAKTORER I OMVÄRLDEN PÅVERKAR ER MEST?

Förutom marknadsmässiga faktorer påverkas vi av nationella och internationella politiska utredningar och beslut, exempelvis Miljömålsberedningens utredning om hållbar markanvändning. Vi för kontinuerligt dialoger med olika intressenter, till exempel rennäringen och natur- och friluftslivsintresserade.

HUR BEDÖMER DU DEN FRAMTIDA EFTERFRÅGAN PÅ VIRKE?

Skogsråvaran ger stora klimat- och miljömässiga fördelar. Ökad befolkning medför större efterfrågan på förnybara resurser. Efterfrågan på timmer kommer fortsatt vara stark. Även om mycket papper återvinns krävs ständig påfyllnad av färska fiber.

NI HAR SOM MÅL ATT ÖKA PRODUKTIVITETEN. HUR?

Dels genom ständig utveckling av metoder, teknik och kompetens, dels genom långsiktiga satsningar på forskning. Holmen samarbetar till exempel med Skogforsk och stöttar innovatörer för att vidareutveckla skogstekniska idéer till färdiga prototyper.

FAKTA	2013	2012
Operativt resultat, Mkr	660	581
Rörelseresultat inkl. värdeförändring skog, Mkr	924	931
Investeringar, Mkr	54	169
Operativt kapital, Mkr	16 813	16 663
Medelantal årsanställda	422	440
Avverkning i egen skog, 1 000 m3 fub	3 465	3 211
Produktiv skogsmark, 1 000 hektar	1 034	1 033
Virkesförråd, milj m3 sk	120	119

Rörelseresultat,

exkl. jämförelsestörande poster Avkastning på operativt kapital, exkl. jämförelsestörande poster

VERKSAMHETEN 2013

Holmen Skogs operativa resultat för 2013 blev 660 (581) Mkr. Avverkningen var hög och kostnaderna minskade, vilket delvis motverkades av i snitt 6 procent lägre försäljningspriser. Rörelseresultatet, som inkluderar värdeförändring om 264 Mkr, uppgick till 924 (931) Mkr. Värdeförändringen var knappt 100 Mkr lägre än 2012 till följd av högre avverkning.

Holmen Skog anskaffade totalt 11,3 (11,4) miljoner m3 fub virke, varav 5,9 (6,1) miljoner m3 fub såldes externt. Skörden i de egna skogarna uppgick till 3,5 (3,2) miljoner m3 fub virke inklusive 0,1 (0,1) miljon m3 fub skogsbränsle. Holmens svenska produktionsenheter förbrukade netto 5,0 (4,9) miljoner m3 fub virke.

Under fjärde kvartalet föll drygt 1 miljon m3 fub virke på Holmens marker i samband med stormar. Volymen ryms inom normal avverkningsplan, men medför ökade kostnader vid omhändertagandet.

Marknad

VIRKESFÖRRÅDET i Sverige har ökat med cirka 80 procent sedan 1920-talet. I landet finns 28 miljoner hektar skogsmark och virkesförrådet uppgår sammanlagt till 3 100 miljoner m3 sk. Knappt 70 miljoner m3 fub skördas per år, vilket motsvarar cirka 70 procent av den årliga tillväxten. Massaved respektive timmer utgör vardera cirka 45 procent av skörden. Resterande 10 procent utgörs av virke för energiproduktion. Svensk skogsindustri förbrukar cirka 80 miljoner m3 fub virke årligen. Cirka 8 miljoner m3 fub importeras, främst från Baltikum. Massa- och pappersindustrin förbrukar knappt 60 procent och sågverksindustrin cirka 40 procent.

MARKNADSUTVECKLING. Under 2013 låg efterfrågan och utbud av massaved på normala nivåer. Efterfrågan på timmer var också normal men utbudet begränsat, särskilt i södra Sverige där priserna steg till betydligt högre nivåer än i övriga regioner. För skogsbränsle har tillgången varit högre än förbrukningen.

Skogens värde

TILLVÄXT. Skogens tillväxt och värde är till stor del beroende av hur den sköts och brukas. Tillväxten i Holmens skogar sker till stor del i unga och medelålders bestånd som ännu inte är mogna att skörda. Holmens mål är att öka tillväxten i de egna skogarna med 25 procent till 2050 (basår 2007: 4,4 miljoner m3 sk/år).

SKOGSINNEHAV. Holmen äger totalt 1 266 000 hektar mark. Enligt den internationella definitionen av skogsmark uppgår skogsmarksarealen till 1 153 000 hektar, varav 218 000 hektar eller 19 procent är formellt eller frivilligt skyddad. Av skogsmarken beräknas 1 034 000 hektar vara produktiv skogsmark. Virkesförrådet uppgår till 120 miljoner m3 sk, vilket motsvarar 118 m3 sk per hektar produktiv skogsmark.

SKÖRD. Den årliga skörden styrs av en långsiktig plan som baseras på skogsinventeringar som görs vart tionde år. Den senaste planen är från 2011. Fram till år 2021 planeras den genomsnittliga skörden uppgå till 3,2 miljoner m3 fub årligen, varav cirka 0,2 miljoner m3 fub avser GROT för biobränsleändamål. Under den närmaste hundraårsperioden beräknas skördad volym successivt öka till cirka 4 miljoner m3 fub per år.

EKONOMISKT VÄRDE. Holmens skogsinnehav värderas och redovisas löpande till verkligt värde. Värderingen görs genom att beräkna nuvärdet av förväntade kassaflöden för de kommande 100 åren från den växande skogen. Kassaflödet utgörs av nettot mellan försäljningsintäkterna och kostnader för skörd, skogsvård och administration.

Värderingen baseras på ett långsiktigt trendpris som är i nivå med det genomsnittliga priset de senaste tio åren. Detta pris räknas upp med 2 procent per år. Kostnadsprognosen utgår från aktuell kostnadsnivå och räknas upp med drygt 2 procent per år. Kassaflödena diskonteras med en ränta om 5,5 procent.

Det redovisade värdet uppgick per den 31 december 2013 till 16 517 Mkr. En uppskjuten skatteskuld om 3 654 Mkr redovisas relaterat till detta

Tall	49 %
Gran	32 %
Löv	13 %
Contorta	6 %

0–30 år	38 %
31–60 år	28 %
61–90 år	14 %
91– år	20 %

Skogsvård	18 %
Avverkning	67 %
Fasta kostnader	15 %

vilket innebär att den växande skogens värde netto efter skatt redovisas till 12 863 Mkr. För ytterligare detaljer se not 11, sid 81.

Tillväxt och utveckling

SKOGSVÅRD OCH ÅTERVÄXT. De årliga kostnaderna för skogsvård uppgår till cirka 160 Mkr. Det innefattar åtgärder enligt Holmens skogsskötselprogram som syftar till att öka tillväxten i den egna skogen. Utöver återväxtåtgärder handlar det bland annat om röjning, gödsling, dikning och rotrötebehandling.

Holmens kvalitetssäkring av återväxt i skogen omfattar hela kedjan från forskning och utveckling till nyplantering. Skogsplantskolan i Friggesund har successivt byggts ut under fyra år. Produktionskapaciteten ökar till 16 miljoner plantor per år vilket räcker till plantering av närmare 7 000 hektar skog.

Snytbaggen är en skadegörare som angriper nyplanterad skog. Holmen minskar nu användningen av insekticider samt testar och utvärderar nya lösningar.

Under året har försök genomförts med plantor som producerats efter en teknik som innebär att man väljer ut ett frö med goda egenskaper och sedan massförökar detta. Nästa steg är att göra tekniken kostnadseffektiv och storskalig.

ÄLGBETESSKADOR är ett betydande problem som beror på obalans mellan viltstammen och tillgången på foder. Holmen förlorar uppskattningsvis cirka 400 000 m3 sk per år på grund av älgbete. Den nationella älgförvaltningen, som infördes 2012 utgör grunden för arbetet framåt och bygger på samverkan mellan intressenterna. Holmen har en kontinuerlig dialog med jägarna och arbetar aktivt för att nå avskjutningsmålen.

ÖKAD PRODUKTIVITET. Samarbeten inom forskning, innovation och produktutveckling pågår ständigt för att främja hållbarhet och effektivitet i skogsbruket. Under hösten 2013 påbörjades produktionen av en ny, längre timmerbil med större lastkapacitet. Den är en del av projektet "En trave till" vars syfte är att minska antalet transporter, sänka den totala dieselförbrukningen och därmed minska utsläppen av fossil koldioxid.

Skogsbruk

AKTIVT OCH UTHÅLLIGT. Holmen bedriver ett hållbart skogsbruk med fokus på hög tillväxt. Virkesförrådet byggs upp under cirka 70–90 år och efter skörd påbörjas en ny tillväxtcykel. De närmaste åren efter skörd utförs de viktigaste skogsvårdsåtgärderna. Marken bereds och återbeskogas genom plantering eller sådd. Röjning och gallring sker för att välja ut träden med bäst förutsättningar att växa vidare. Ungefär 10–30 år innan ny skörd kan skogen gödslas för att öka tillväxten ytterligare. Holmen gödslar cirka 8 000 hektar per år. Holmens Riktlinjer för uthålligt skogsbruk är en komplett vägledning för det egna skogsbruket och även för privata skogsägare som levererar virke till Holmen.

VIRKESFÖRRÅDET VÄXER. I Holmens skogar skördas under nuvarande avverkningsplan cirka 80 procent av den årliga tillväxten. Detta, i kombination med ökad tillväxt genom förbättrade skogsbruksmetoder, innebär att virkesförrådet successivt ökar.

SKOGENS SOCIALA VÄRDEN. Att utveckla skogens sociala värden är en naturlig del i ett framtidsinriktat skogsbruk. Holmen Skogs definition av begreppet lyder "Värden i skogen som påverkar människors livskvalitet". En utgångspunkt för arbetet är att sociala värden finns i all typ av skogsmark. Även i skogar som brukas aktivt ska människor kunna vandra, motionera, koppla av och bedriva fritidsintressen. Därför gör Holmen skogen mer tillgänglig för allmänheten genom att exempelvis öppna fler skogsbilvägar som används i skogsbruket. Holmen arbetar också aktivt med att sätta upp kartor samt anordna rastplatser och vindskydd. En närliggande insats handlar om att sprida kunskap om allemansrätten och var och ens ansvar att inte förstöra eller skräpa ned.

BIOLOGISK MÅNGFALD. Holmens mål är att bruka skogen så att alla arter i det svenska skogslandskapet kan fortleva. Holmens natur- och kulturhänsyn beskrivs i så kallade Hänsynsplaner. De naturvårdsåtgärder Holmen utför inkluderar allt från naturhänsyn i samband med skörd och skogsvård till aktiva insatser i naturvårdsområden.

Ett exempel på det sistnämnda är naturvårdsbränning. I skogen tillhör bränder naturens ordning. I vår tid av effektiv brandbekämpning är de dock sällsynta, liksom de arter av växter och djur som trivs i brandpåverkad skog. Naturvårdsbränning är därför en metod som främjar biologisk mångfald. Naturvårdsbränningen är en del av

Holmens frivilliga åtagande enligt de skogliga certifieringarna.

MARKSKADOR vid skörd är en av skogsbrukets största utmaningar. Spårlös drivning är Holmens metod för ett mer strukturerat drivningsarbete som minimerar markskadorna. Metoden bygger på noggrann planering av körvägarna och utgår från att basvägar läggs där marken har bäst bärighet. Vid behov ska i första hand naturligt material som ris och virke användas för att förstärka bärigheten. Metoden började införas i verksamheten under 2013.

HOLMENS SKOGAR 2013
Total landareal	1 266 000 ha
Total skogsmarksareal*	1 153 000 ha
- varav naturvårdsareal	218 000 ha
Produktiv skogsmark**	1 034 000 ha
Totalt virkesförråd på produktiv skogsmark	120 000 000 m3 sk

* Analys utförd av Riksskogstaxeringen enligt internationella definitionen av skogsmark: Landareal >0,5 hektar med träd där krontäckningen är större än 10 procent för skog som är minst 5 meter hög vid mogen ålder.

** Skogsmark som kan producera minst 1 m3 sk per hektar och år (i genomsnitt under beståndets växttid).

VIRKESFÖRRÅD

m³sk per ha produktiv skogsmark

Taxering
Prognos

EKOSYSTEMTJÄNSTER

Att synliggöra naturens värde för människor är grundtanken för ekosystemtjänster. Skogen tillhandahåller många ekosystemtjänster. Produktion av fiberråvara är ett exempel som redan i dag har ett marknadsvärde. Skogens förmåga att binda koldioxid, utveckla biologisk mångfald och erbjuda sociala värden är exempel på områden där det kan finnas affärsmöjligheter. Flera processer pågår i Sverige och internationellt för att kartlägga, utveckla och värdera ekosystemtjänster. Under 2013 inledde Holmen Skog en kartläggning av de ekosystemtjänster som det egna skogsinnehavet kan erbjuda.

PRISER

kr/m³fub

Energi

HUR LYDER STRATEGIN FRAMÅT FÖR HOLMEN ENERGI?

Vi ska optimera produktionen i våra vattenkraftsanläggningar samt utveckla vindkraft på koncernens marker.

VILKA OMVÄRLDSFAKTORER PÅVERKAR ER MEST?

Den enskilt viktigaste faktorn är elpriset som utöver balansen mellan tillgång och efterfrågan påverkas av vattentillgången, kärnkraftens tillgänglighet och kostnaden för energiråvara och utsläppsrätter. Utbyggnaden av vindkraft är utöver elpriset beroende av regelsystemet.

HOLMENS VINDKRAFT VÄXER, HUR SER DU PÅ UTVECKLINGEN?

Vi ser vindkraft som ett mycket bra komplement till vattenkraften och fortsätter våra satsningar inom området. Man ska dock vara medveten om att myndigheternas tillstånds- och handläggningsprocesser tar tid och påverkar tempot i utbyggnaden.

KOMMER VI ATT FÅ SE FLER VINDKRAFTSSATSNINGAR MOTSVARANDE DEN I VARSVIK?

Vi kommer fortsätta arbetet med att utveckla vindkraftsprojekt på koncernens marker som vi kan uppföra tillsammans med partners på motsvarande sätt som i Varsvik.

VILKA ENSKILDA PROJEKT SER DU SOM VIKTIGAST INFÖR 2014 OCH FRAMÅT?

I planerna finns bland annat två vindkraftsprojekt på egen mark – ett i Västernorrland och ett i Västerbotten. I det ena fallet är miljötillståndet redan klart.

FAKTA	2013	2012
Rörelseresultat, Mkr	371	355
Investeringar, Mkr	46	26
Operativt kapital, Mkr	3 357	3 261
Medelantal årsanställda	11	17
Produktion egen vattenkraft, GWh	1 008	1 343

RÖRELSERESULTAT

Avkastning på operativt kapital

VERKSAMHETEN 2013

Årets rörelseresultat blev 371 (355) Mkr. I resultatet ingår +102 Mkr hänförligt till bildandet av ett samägt vindkraftsbolag under andra kvartalet. Vattenkraftsproduktionen var 10 procent lägre än normalt och 25 procent lägre än den mycket höga nivån föregående år. Detta uppvägdes i viss utsträckning av högre försäljningspriser på el. Högre fastighetsskatt påverkade resultatet med -32 Mkr.

Marknad

De låga nederbördsmängderna under 2013 bidrog till lägre produktion än under ett normalår vid de svenska vattenkraftverken. Efterfrågan i landet på energi sjönk något överlag, såväl bland hushållen som inom den elintensiva industrin. Spotpriserna var i genomsnitt något högre än föregående år, medan terminspriserna sjönk ytterligare.

Sveriges totala elproduktion uppgick under 2013 till 148 (160) TWh, varav vattenkraftproduktionen utgjorde 61 (77) TWh. Kärnkraften producerade 64 (61) TWh och vindkraftsproduktionen uppgick till 10 (7) TWh. Resterande 14 (15) TWh utgjordes av värmekraft.

Det genomsnittliga spotpriset (systempris) under 2013 låg på 329 (272) kr/MWh, vilket var 21 procent högre än föregående år. Förväntningarna på framtida elpriser i Norden är i nivå med dagens pris. Terminspriserna på el för kommande år sjönk med cirka 10 procent till cirka 300 kr/MWh.

Egna energitillgångar

Holmen Energi har ansvaret för koncernens vattenoch vindkraftsanläggningar. Elproduktionen vid de 21 hel- och delägda vattenkraftverken, tillsammans med elproduktionen vid de större bruken, svarar för cirka 40 procent av koncernens elförbrukning. Resterande del täcks av el som köps in externt, vilket gör Holmen till en av Sveriges största köpare av elenergi. Holmens elförbrukning vid de svenska enheterna uppgick till 3 909 (4 095) GWh under 2013.

Utveckling

VINDKRAFT. Holmen har som ambition att utveckla vindkraftsprojekt på koncernens mark som kan uppföras tillsammans med partners. Målsättningen är att skapa bästa möjliga förutsättningar för lön-

ELSPOTPRIS,

elområde Stockholm (SE3)

Kr/MWh

samma investeringar. Strategin bygger på att genomföra vindmätningar på flera platser och att säkerställa produktionstillstånd för de bäst lämpade lokaliseringarna.

Under 2013 beslutade Holmen att uppföra och driva en vindkraftspark på Holmens mark i Varsvik, Norrtälje kommun. Vindkraftsparken ägs genom ett samägt bolag, Varsvik AB, där Holmen och Eurofideme 2 innehar 50 procent vardera av aktierna. Eurofideme 2 är en del av Mirova, som förvaltar hållbara investeringar inom Natixis Asset Management, en av världens största kapitalförvaltare. Vindkraftsparken kommer att bestå av 17 vindkraftverk med en total installerad effekt på 51 MW och en förväntad årsproduktion uppgående till 165 GWh. Anläggningsarbeten inleddes under hösten 2013 och verken beräknas tas i drift successivt under hösten 2014.

Vindmätningar pågår på flera platser i Sverige (se karta).

Tillståndsansökningar har lämnats för uppförande av vindkraftverk på Holmens mark i Skellefteå kommun. Tillsammans med Statkraft genomförs mätningar i Östergötlands län.

Sedan 2012 finns miljötillstånd att uppföra totalt cirka 70 vindkraftverk på Holmens egen mark i Örnsköldsviks kommun, vid Blodrotberget och Blackfjället. Efter ett överklagande vann miljötillståndet laga kraft i oktober 2013.

Tillståndsprocessen pågår för vindkraft vid bruket i Workington i England.

Tillsammans med E.ON har Holmen ansökt om tillstånd för byggnation av sammanlagt 70 vindkraftverk fördelade på ytterligare tre områden i Örnsköldsviks kommun, i huvudsak på Holmens marker. Miljötillstånd finns för två av områdena, medan tillståndsprocessen för det tredje pågick under 2013.

Vindkraftsbolaget VindIn AB ägs av ett antal elintensiva företag i Sverige, däribland Holmen. VindIn bedriver energiproduktion med fem vindkraftverk i Skutskär samt 30 enheter i Örnsköldsvik. Under 2013 uppgick produktionen till 190 GWh, varav Holmens andel uppgick till 33 GWh.

TORVTÄKT. För Holmen är torv ett intressant komplement till biobränsle. Torv räknas som en långsamt förnybar resurs som gör det möjligt att förädla vissa av de marktillgångar inom Holmen som inte utgörs av produktiv skogsmark. Det finns mycket gott om torv i Sverige och en avslutad torvtäkt kan återställas som våtmark eller planteras med skog. 2009 öppnade Holmen sin första torvtäkt utanför Örnsköldsvik, och tack vare en torr och varm sommar kunde 84 (45) GWh torv skördas under 2013. Under året inleddes en förstudie för en ny torvtäkt i Västerbottens län som har potential att leverera bränsle motsvarande 144 GWh årligen under täktens beräknade livslängd om 25 år. Blir resultatet av förstudien positivt kan en ansökan om miljötillstånd lämnas till länsstyrelsen i Västerbotten i början av 2014.

TERMINSPRISER

Kr/MWh

Tillståndsprocessen pågår för vindkraft vid bruket i Workington i England.

Vattenkraftverk Vindkraftsparker

Vindmätningsplatser

VATTENDRAG OCH KRAFTVERK

		HOLMENS PRODUKTIONSANDEL % GWH		ÅR FÖR BYGGNATION
Umeälven	Harrsele	49,4	470	1957–58
	Tuggen	21,5	97	1962
Gideälven	Stennäs	9,9	3	1985–96
	Gammelbyforsen	9,9	1	–"–
	Björna	9,9	8	–"–
	Gideå	9,9	9	–"–
	Gidböle	9,9	7	–"–
	Gideåbacka	9,9	7	–"–
Faxälven	Linnvasselv	7,2	14	1961–74
	Junsterforsen	100	115	–"–
	Gäddede	30	23	–"–
	Bågede	100	70	–"–
Iggesundsån	Pappersfallet	100	7	1915
	Iggesunds kraftstation	100	22	2009
Ljusnan	Sveg	20	30	1949–75
	Byarforsen	20	17	–"–
	Krokströmmen	8,7	45	–"–
	Långströmmen	11	29	–"–
	Ljusne Strömmar	7,4	17	–"–
Motala Ström	Holmen	100	112	1990
	Bergsbron-Havet	100	10	1927

Riskhantering

Affärsområdena ansvarar för affärsverksamheten samt hanterar affärsmässiga risker såsom kreditrisker gentemot koncernens kunder och fattar beslut gällande volym och prissättning med målsättning att uthålligt ge en bra avkastning på investerat kapital. Koncernstab Ekonomi och Finans hanterar koncernens finansiering och finansiella risker utifrån en av styrelsen fastställd finanspolicy som präglas av låg risknivå. Syftet är att minimera koncernens kapitalkostnad genom ändamålsenlig finansiering samt effektiv hantering och kontroll av koncernens finansiella risker.

PRIS & MARKNAD

RESULTATKÄNSLIGHET En procentenhets förändring MKR	LEVERANSER PRIS
PRODUKTER
Tryckpapper	20	70
Kartong	23	45
Trävaror	3	12
EGNA RÅVAROR
Virke egen skog*	9	14
El egen*	4	4

RESULTATKÄNSLIGHET En procentenhets förändring MKR KOSTNADER Virke* 26 Returpapper 6 Massa 1 El* 14 Övrig energi 3 Kemikalier 11 Leveranskostnader 13 Övriga rörliga kostnader 6 Personal 23 Övriga fasta kostnader 14

* För virke och el är priskänsligheten för koncernens nettoinköp, med hänsyn tagen till egen råvaruproduktion,12 Mkr respektive 10 Mkr. För el är koncernens nettoförbrukning, inklusive utlandsenheter, prissäkrad till cirka 90 procent för kommande år.

Koncernen är exponerad mot prisförändringar på dess produkter och väsentliga insatsvaror. Leveranserna påverkas av förändringar i efterfrågan.

Holmens intäkter från de produktinriktade affärsområdena kommer från försäljning av tryckpapper, kartong och trävaror. Förändringar i priser och leveranser beror till stor del på utvecklingen av marknaden i Europa. Den påverkas i sin tur av flera faktorer, såsom efterfrågan, produktionen bland europeiska producenter, förändringar av import till, samt möjligheterna att med lönsamhet exportera från, Europa. Holmen har begränsade möjligheter att snabbt göra större förändringar i produktutbud men anpassar sin produktinriktning mot de produkter och marknader som bedöms ha bäst långsiktig potential. Som grund för detta används treåriga verksamhetsplaner som uppdateras årligen i samarbete mellan affärsområden och koncernen samt är föremål för grundlig genomgång med styrelsen.

Holmen eftersträvar en bred kundbas och ett utbud som sträcker sig över flera olika produktområden. Denna strävan, i kombination med långvariga kundrelationer, minskar sårbarheten vid förändringar i marknaden.

Intäkterna från de råvaruinriktade affärsområdena kommer från försäljning av virke och elkraft i Sverige. Leveranserna kan variera mellan åren men är på sikt förutsägbara. Prisutvecklingen är beroende av marknadsbalansen i Sverige för virke respektive el. På längre sikt bedöms de följa utvecklingen i Europa. Virke och el är samtidigt de två största råvarukostnaderna för de produktinriktade affärsområdena vilket gör att koncernen netto är en köpare av både virke och el.

Därutöver utgör returpapper, massa och värmeenergi betydande insatsvaror vid produktion av tryckpapper och kartong. Genom en väl integrerad produktionsprocess produceras drygt 95 procent av massan och så gott som all värmeenergi vid de egna bruken. Anskaffningen av råvaror är förstärkt genom integration bakåt i förädlingskedjan via ägande av

skog och vattenkraftproduktion. Betydande returpappersvolymer köps via hel- och delägda returpappersbolag. För övriga varor är inköpen till koncernens enheter samordnade centralt och inköpsarbetet är organiserat i varugrupper med ett antal utvalda leverantörer per grupp.

För att minska exponeringen mot förändringar i elpriset används till övervägande del fysiska leveransavtal med fast pris vilka kompletteras med finansiella säkringar. Nettoinköpen av el uppgick under 2013 till 2 610 GWh varav i Sverige 2 543 GWh. Den bedömda nettoförbrukningen av el i Sverige är fullt säkrad för 2014–2015, för 2016–2018 är 60 procent säkrat och för 2019–2021 40 procent. Resultatet av de finansiella elsäkringarna redovisas i resultaträkningen i takt med att de förfaller och uppgick för 2013 till -5 (1) Mkr. Marknadsvärdet på utestående finansiella säkringar uppgick per 2013-12-31 till -90 (-11) Mkr, som redovisats i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Det egna kapitalet skulle med rådande säkringar påverkas med 4 Mkr vid en procentenhets ökning av elpriset.

För vissa pappers- och massaprodukter finns en OTC-handel i finansiella kontrakt. Holmen har under året inte handlat med några sådana kontrakt. För övriga insatsvaror är möjligheterna att prissäkra begränsade.

Resultatkänslighet

En procentenhets förändring i leveranser, pris och kostnader bedöms påverka rörelseresultatet enligt tabellen till vänster. Tabellen baseras på 2013 års intäkter och kostnader.

Intjäningen under året är relativt jämn. De tydligaste säsongseffekterna är lägre personal- och underhållskostnader under tredje kvartalet, högre underhållskostnader under fjärde kvartalet samt att elpriser och elproduktionen vid vattenkraftverken normalt är högre under första och fjärde kvartalet.

VALUTA

Transaktionsexponering. En väsentlig del av försäljningsintäkterna är i andra valutor än kostnaderna. För att minska resultatpåverkan av förändrade valutakurser säkras nettoflödet med valutaterminer.

Nettoflödet i euro, dollar och pund för de närmaste fyra månaderna säkras alltid. Det motsvarar normalt kundfordringar och utestående order. Styrelsen kan besluta att säkra flöden för en längre period om det bedöms lämpligt med hänsyn till produkternas lönsamhet, konkurrenskraft och valutasituationen.

Vid ingången av 2013 var flödena i euro, dollar och pund delvis säkrade för 2013. Resultatet av valutasäkringar redovisas i rörelseresultatet i takt med att den säkrade posten redovisas och uppgick för 2013 till 1 (221) Mkr. Säkring av bedömda nettoflöden framgår av tabellen nedan.

Resultatkänslighet

Beräknat utifrån befintliga säkringar och valutakurserna vid årsskiftet 2013/14 (euro 8,9 och dollar 6,5 samt pund 10,7) bedöms valutan påverka koncernens rörelseresultat 2014 positivt med cirka 100 Mkr jämfört med 2013. En procentenhets försvagning av kronan jämfört med årsskiftesnivån skulle påverka rörelseresultatet 2014 positivt med 40 Mkr jämfört med 2013.

Utan hänsyn tagen till valutasäkringar skulle en procentenhets försvagning av kronan gentemot valutor få effekt på rörelseresultatet som framgår av tabellen till höger.

Valutaexponering som uppstår när investeringar betalas i utländsk valuta separeras från övrig transaktionsexponering. Normalt säkras 90–100 procent av valutaexponeringen för större investeringar.

TRANSAKTIONSEXPONERING PER 2013-12-31, MKR*	12 MÅNADERS BEDÖMDA NETTOFLÖDEN	2014 SÄKRINGAR MKR	KURS**	%
EUR/SEK	3 360	1 290	8,87	40
USD/SEK	1 110	300	6,50	30
GBP/SEK	1 370	360	10,50	30
Övriga/SEK	400	-
EUR/GBP	750	470	0,86	60

* Siffrorna i tabellen är avrundade. ** Kurs avser genomsnittlig säkringskurs.

Marknadsvärdet på utestående transaktionssäkringar uppgick per 2013-12-31 till 1 (55) Mkr. -12 (6) Mkr har redovisats i resultaträkningen 2013 och resterande del i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas, varav allt avser 2014. Marknadsvärdet på säkringar av investeringsköp redovisas i övrigt totalresultat fram till förfall då resultatet läggs till anskaffningsvärdet på den anläggningstillgång som har säkrats. Marknadsvärdet för utestående säkringar av investeringsköp uppgick per 2013-12-31 till -1 Mkr. Under perioden har anskaffningsvärden för säkrade poster ökat med 1 Mkr.

Omräkningsexponering. Det redovisade resultatet påverkas av valutakursförändringar när de utländska dotterbolagens resultat räknas om till svenska kronor. Det egna kapitalet påverkas av valutakursförändringar när de utländska dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor.

Exponeringen som uppstår då utländska dotterbolags resultat omräknas till svenska kronor säkras normalt inte. Säkring av exponeringen som uppstår när dotterbolagens tillgångar och skulder omräknas till svenska kronor (så kallad equity-hedge) bedöms från fall till fall och görs med utgångspunkt från koncernmässigt värde av nettotillgångarna. Säkring sker med lån i utländsk valuta eller valutaterminer.

RESULTATKÄNSLIGHET En procentenhets förändring
MKR	NETTO
SEK mot EUR	34
SEK mot USD	14
SEK mot GBP	11
SEK mot övriga valutor	4

2013-12-31 MKR	NETTOTILL GÅNGAR	EQUITY HEDGE
EUR	1 970	1 218
GBP	1 756	186
Övriga	22	-

Resultatet från equity-hedge uppgick till -39 (88) Mkr under 2013 och redovisas i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. I moderbolaget redovisas detta resultat i resultaträkningen. Omräkningen av utländska nettotillgångar påverkade koncernens egna kapital med -121 (134) Mkr. Marknadsvärdet av utestående equityhedge uppgick per 2013-12-31 till 6 (43) Mkr, varav 9 Mkr avser lån och -3 Mkr avser finansiella derivat. Vid en procentenhets försvagning av den svenska kronan skulle eget kapital öka med 23 Mkr, inklusive omräkning av utländska dotterbolag och hänsyn tagen till valutasäkringar.

RÄNTA

Förändringar i marknadsräntan påverkar finansieringskostnaden.

Räntebindningen på koncernens finansiella tillgångar och skulder är normalt kort. Styrelsen kan välja att förlänga räntebindningen i syfte att begränsa effekten av en ränteuppgång. Derivatinstrument i form av ränteswappar används för att styra räntebindningen utan att underliggande lån förändras. Nettoskuldens räntebindning och valutafördelning framgår av tabellen där hänsyn tagits till derivat som påverkar skuldernas valutafördelning och räntebindning.

Koncernens genomsnittliga upplåningsränta uppgick under 2013 till 3,1 procent. Vid årsskiftet 2013/14 uppgick den genomsnittliga upplåningskostnaden till 2,5 procent, baserat på aktuella marknadsräntor och befintlig räntebindning. En procentenhets ökning av den genomsnittliga marknadsräntan från nivån vid årsskiftet skulle påverka resultatet 2014 negativt med cirka -25 Mkr. I takt med att lån med bunden ränta förfaller ökar exponeringen mot förändringar i marknadsräntor. Utan hänsyn till räntebindning uppgår exponeringen mot en procentenhets förändring i marknadsräntan till 61 Mkr beräknat utifrån skuldens storlek per 2013-12-31. Marknadsvärdet för de derivat som används för att styra räntebindningen uppgick per 2013-12-31 till -29 (-78) Mkr vilket har redovisats

RÄNTEBINDNING FINANSIELL NETTOSKULD 2013-12-31, MKR TOTALT –1 ÅR 1–3 ÅR 3–5 ÅR >5 ÅR ÖVRIGT SEK -4 624 -3 050 -500 -400 -607 -67 EUR -909 -189 -713 - - -8 GBP -652 -489 - - - -164 Övriga valutor 69 69 - - - 0 Finansiell nettoskuld -6 116 -3 657 -1 213 -400 -607 -238

Kolumnen Övrigt avser avsättningar för pensioner, se not 17 sid. 87.

i övrigt totalresultat då säkringsredovisning tillämpas. Detta värde förväntas redovisas i resultaträkningen under 2014 och senare. Med rådande räntesäkringar skulle det egna kapitalet påverkas med 49 Mkr av en procentenhets ökning av marknadsräntorna.

FINANSIERING

Koncernens exponering mot att inte kunna tillgodose behovet av framtida kapitalanskaffning och refinansiera förfallande lån.

Holmens strategi anger att bolaget ska ha en stark finansiell ställning som ger finansiell stabilitet och möjlighet att fatta korrekta och långsiktiga affärsbeslut som är relativt oberoende av konjunktur och externa finansieringsmöjligheter. Målet för skuldsättningsgraden har justerats till att den inte ska överstiga 0,5. Tidigare mål var att skuldsättningsgraden skulle vara inom intervallet 0,3-0,8. Holmens finansiering består i huvudsak av banklån, obligationslån och företagscertifikat. Risken att framtida kapitalanskaffning blir svår eller dyr reduceras genom användande av långsiktiga kontrakterade kreditlöften och en god spridning på skuldernas förfall. Finansieringsplaneringen hanteras genom prognoser över behovet för kommande år baserat på koncernens fleråriga verksamhetsplan, budget och resultatprognoser som uppdateras regelbundet.

Den finansiella nettoskulden minskade under året med 474 Mkr och uppgick per 2013-12-31 till 6 116 Mkr, fördelat på finansiella skulder och räntebärande pensionsavsättningar 6 443 Mkr, likvida medel 275 Mkr samt finansiella fordringar 52 Mkr. Under året har tre obligationslån emitterats om sammanlagt 1 700 Mkr. Vidare har två obligationslån och tre banklån om sammanlagt 2 000 Mkr återbetalats. Per 2013-12-31 uppgick den kortfristiga upplåningen till 3 470 Mkr. Koncernen har ett kontrakterat kreditlöfte om 400 MEUR

(3 564 Mkr) med ett syndikat av tio banker. Utöver detta finns ett bilateralt kreditlöfte om 1 300 Mkr som löper till 2016 samt ytterligare ett om 570 Mkr som löper till 2017. Samtliga kreditlöften var vid årsskiftet outnyttjade och är tillgängliga att utnyttja under förutsättning att koncernens skuldsättningsgrad understiger 1,25. Vid årsskiftet var skuldsättningsgraden 0,29. Standard & Poor's långsiktiga kreditrating av Holmen är BBB och den kortsiktiga ratingen är A-2. Hösten 2013 reviderades utsikterna från stabila till negativa. Holmens svenska certifikatprogram har ett rambelopp på 6 000 Mkr. Certifikat med löptider upp till ett år kan utges i både kronor och euro. Holmens så kallade Medium Term Note Program, där obligationer kan utges, har ett rambelopp på 6000 Mkr. Obligationer med löptider mellan ett och femton år kan utges i både kronor och euro. Vid årsskiftet var 3 397 Mkr certifikat och 1 512 Mkr obligationer utestående.

FINANSIELLA SKULDER Mkr

Förfallostruktur över finansiella skulder och tillgångar med odiskonterade belopp återfinns i not 13 sid. 83–85.

KREDITER

Kunder som inte kan fullgöra sina betalningsförpliktelser ger upphov till kreditrisk.

Risken att koncernens kunder inte kommer att fullgöra sina betalningsförpliktelser begränsas genom kreditkontroll, interna kreditlimiter per kund och genom att i vissa fall försäkra kundfordringar mot kreditförluster. Kreditlimiter följs upp löpande.

Per 2013-12-31 uppgick koncernens kundfordringar till 2 103 Mkr, varav 42 (49) procent var försäkrade mot kreditförluster. Exponeringen mot enskilda kunder är begränsad. Försäljningen till de fem största kunderna utgjorde under 2013 sammanlagt 10 procent av koncernens totala omsättning. Under året har kreditförluster på kundfordringar i form av avsättningar och nedskrivningar påverkat resultatet med -20 (-15) Mkr. Totalt var per 2013-12-31 kundfordringar om 39 (62) Mkr förfallna till betalning mer än 30 dagar. Efter en individuell bedömning av samtliga kundfordringar har avsättning för befarad kreditförlust om 47 Mkr gjorts. Kreditkvaliteten på de finansiella tillgångar som varken har förfallit eller är nedskrivningsbara bedöms vara god.

Finansiella transaktioner ger upphov till kreditrisker gentemot finansiella motparter.

För varje finansiell motpart fastställs en maximal kredit- och settlementrisk som följs upp löpande.

Per 2013-12-31 hade koncernen utestående derivatkontrakt med ett nominellt belopp om cirka 7 miljarder kronor och ett marknadsvärde om netto -125 Mkr. Kreditrisken i derivataffärer beräknas utifrån riskfaktorer baserat på historisk volatilitet och affärens löptid. Beräknat utifrån de riskfaktorer och med den metod som används i Finansinspektionens föreskrifter för finansiella institut (FFFS 2007:1) uppgick Holmens sammanlagda motpartsrisk i derivatkontrakt till 540 Mkr per 2013-12-31. För övriga finansiella tillgångar bedöms den maximala kreditrisken motsvaras av nominellt belopp.

ANLÄGGNINGAR

Plötsliga och oförutsedda skadehändelser såsom bränder och maskinhaverier kan skada anläggningar samt orsaka skador på varor under transport.

Anläggningsrisker hanteras enligt en koncerngemensam policy där arbete med förebyggande skydd och köp av försäkring inom varje område har stor betydelse.

Målsättningen är att på ett bra och kostnadseffektivt sätt skydda anställda, miljö, tillgångar och verksamheter, men också att skapa en ständigt ökad delaktighet i det förebyggande arbetet. Genom skadeförebyggande åtgärder, gott underhåll, utbildning, framförhållning i förny-

MILJÖ

Miljöpåverkan sker huvudsakligen genom utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall. Risk föreligger för incidenter och överskridanden av de av miljömyndigheterna meddelade villkoren för verksamheterna. Deponier och nedlagda verksamheter kan medföra kostnader för återställande av miljön.

Holmens miljö- och energipolicy anger hur miljöarbetet ska organiseras och bedrivas. Vid störningar ska miljö prioriteras framför produktion. Vid såväl pågående som avslutade verksamheter ska miljöpåverkan vara acceptabel för människor och miljö. Vid produktutveckling och investeringar tas möjligheterna att kombinera effektiv produktion med miljöoch energihänsyn tillvara.

Skogsbruket ska skötas under iakttagande av största möjliga miljöhänsyn. Skogarna ska brukas så att växter och djur långsiktigt kan fortleva i skogslandskapet.

Följande punkter är exempel på hur Holmen löpande arbetar för att förebygga och hantera miljörelaterade risker:

• Egenkontroll av att de utsläppsvillkor som utfärdats av miljömyndigheter följs
• Kontroll av vattenområden utanför bruken
• Kontroller av kemikalie- och avfallshanteringen
• Miljöriskanalyser
• Myndighetskontroll och besiktningar
• Rapportering till myndigheter
• Koncernövergripande klimat- och energimål
• Certifierade miljö- och energiledningssystem med miljö- och energimål

else av anläggningar och goda administrativa rutiner minimeras riskerna. Riskbedömningar görs av riskingenjörer med anknytning till försäkringsbolag, fristående konsulter och som egenkontroll.

Holmen försäkrar sina anläggningar till återanskaffningsvärde mot egendoms- och avbrottsskador. Den egna risken varierar mellan olika anläggningar men uppgår som mest till cirka 30 Mkr för en enskild skada.

Koncernens skogsinnehav försäkras inte. Arealerna är spridda över stora delar av landet och risken för omfattande samtidiga skador har inte bedömts motivera den kostnad det skulle innebära att försäkra skogsinnehavet.

• Miljöcertifiering och spårbarhetscertifiering enligt kriterier utfärdade av FSC® respektive PEFC
• Aktivt arbete för att motverka skador på skogen orsakade av storm och snöbrott samt av insekter, svampar och älgar
• De certifierade systemen kontrolleras regelbundet av externa, certifierade revisorer
• Granskning av leverantörer (varor och tjänster) med avseende på hållbarhetsaspekter utgående från en uppförandekod
• Egenkontroll av att kraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet följs
• Vid nedlagda industrier utförs undersökningar och efterbehandlingsåtgärder. Arbetet utförs i samråd med miljömyndigheterna.

Hållbarhetsredovisning

DRIVKRAFTER OCH PRIORITERINGAR

Hållbarhet är en av hörnpelarna i Holmens strategi. I alla delar av verksamheten står hållbarhet tillsammans med långsiktig lönsamhet överst på agendan för arbetet – hela vägen från plantförädling och skogsvård till forskningen kring framtidens nya produkter med skogsråvara som bas.

HOLMEN I SAMHÄLLET. De naturliga och förnybara råvarorna från skogen är utgångspunkten för Holmens verksamhet. Strategin handlar om att på ett hållbart sätt förädla dessa råvaror till produkter och energi som fyller viktiga funktioner i samhället och genererar värden för kunder, aktieägare och andra intressenter.

Holmen ser ett aktivt hållbarhetsarbete som en betydelsefull del i verksamheten och som drivkraft för långsiktigt värdeskapande. Genom sin verksamhet bidrar Holmen till den viktiga omställningen till en biobaserad samhällsekonomi. Det innebär en övergång från en ekonomi byggd på fossila råvaror till en resurseffektiv ekonomi med förnybara råvaror som baseras på hållbart nyttjande av ekosystemtjänster från mark och vatten. Med ekosystemtjänster avses alla de nyttigheter som ekosystemen tillhandahåller och som samhället har nytta av. De viktigaste tjänsterna i Holmens skogar är produktionen av förnybar råvara, samt förmågan att binda koldioxid och att rena vatten i ett naturligt kretslopp. Att skogen dessutom erbjuder sociala värden i form av rekreation och aktivt friluftsliv blir alltmer betydelsefullt i dagens moderna samhälle.

Holmens nybildade stab New Business Development har till uppgift att identifiera framtida affärsmöjligheter med vedråvaran som bas. Det innebär att produkter som har en negativ inverkan på vår miljö kommer att kunna ersättas med mer hållbara alternativ.

Utöver kärnverksamheten bidrar Holmen till ekonomisk utveckling genom investeringar, forskning och utveckling samt genom samarbeten med företag och organisationer på flera av de platser där koncernen är verksam. Samhällsekonomin gynnas också av att företagets verksamhet bidrar till ytterligare arbetstillfällen hos entreprenörer, leverantörer och i olika samhällsfunktioner.

ANSVAR MOT OMVÄRLDEN. Kundernas och omvärldens krav och förväntningar är viktiga incitament för hållbarhetsarbetet i koncernens alla verksamheter. Medarbetarnas trygghet och säkerhet tillsammans

HOLMEN TAR PLATS PÅ GLOBAL COMPACT 100

Hösten 2013 presenterades FN:s Global Compact 100 – ett nytt globalt aktieindex som väger samman hållbart företagande och finansiella resultat. Här listas de 100 företag i världen som bedöms bäst på att skapa god avkastning genom ansvarsfulla affärsmetoder. Holmen är ett av fem svenska företag på listan och det enda Sverige-baserade skogsindustriföretaget.

med miljöanpassningen av produktionsprocesser och produkter utgör de centrala beståndsdelarna i detta arbete. Ett ambitiöst hållbarhetsarbete är därför en självklar drivkraft för att långsiktigt stärka koncernens lönsamhet.

Tydlig kommunikation om Holmens hållbarhetsarbete är en nyckel till förtroende och på Holmens webbplats www.holmen.com finns omfattande information om detta arbete.

GLOBAL COMPACT. Holmen är anslutet till FN:s Global Compact sedan 2007 och även till dess motsvarande nordiska nätverk. Koncernen har därmed åtagit sig att aktivt bidra till förverkligandet av de tio principerna i Global Compact, det vill säga frågor som rör mänskliga rättigheter, sociala förhållanden, rätten att bilda fackföreningar, miljöansvar och antikorruption.

Under 2013 intensifierades arbetet med att kartlägga risker i relation till Holmens leverantörsled. Inköpspolicyn reviderades och en uppförandekod för leverantörer togs fram. I början av 2014 utbildas inköpsorganisationen i det nya arbetssättet med att utvärdera leverantörer. Sammantaget innebär detta att leverantörer fortsättningsvis ska följa Holmens uppförandekod.

Holmens produktion sker inom Europa och för 2013 baserades koncernens omsättning till närmare 90 procent på försäljning inom detta område. Vissa volymer säljs till USA och länder i Afrika och Asien. Holmens antikorruptionspolicy ger tydlig vägledning till medarbetarna för att dessa ska kunna upprätthålla en god affärssed i relationen med externa kontakter.

På Holmens webbplats kommenteras hur koncernen uppfyller och arbetar enligt Global Compacts principer. Utfört hållbarhetsarbete redovisas årligen till Global Compact i form av hållbarhetsredovisningen.

UTGÅNGSPUNKTER. Sedan länge bedriver Holmen sitt hållbarhetsarbete på ett systematiskt sätt där policyer, certifierade ledningssystem, mål och uppföljning ska säkerställa att:

HÅLLBARHETSINDEX

• • Holmen tillverkar produkter på ett resurseffektivt sätt
• • Holmens produkter är kretsloppsanpassade och återvinningsbara
• • Holmens påverkan på miljö och omgivning ständigt beaktas
• • Holmen erbjuder en trygg arbetsmiljö där medarbetare kan utvecklas

MILJÖ. Holmens produktionsanläggningar är tillståndspliktiga. Miljövillkor och regler tillsammans med Holmens miljö- och energipolicy lägger grunden för koncernens miljöarbete. Fokus ligger på energioch klimatfrågornas betydelse för verksamheten och omvärlden. Holmens verksamheter har certifierade ledningssystem för miljö, energi och kvalitet. Koncernen har gemensamma riktlinjer för hållbart skogsbruk och skogsbruket är certifierat enligt miljöledningssystem samt enligt kriterier utfärdade av PEFC respektive FSC®.

MEDARBETARE. Hälsa och säkerhet för medarbetaren är centralt inom Holmen. Holmens vision är att vara ett skadefritt företag. Personalpolicyn och policyn för jämställdhet och mångfald uttrycker koncernens syn på god personalpolitik, på alla människors lika värde och strävan efter en jämnare könsfördelning. Kompetensförsörjning är en kritisk fråga för Holmen och till stöd finns riktlinjer för intern arbetsmarknad. Genom ett tydligt och värderingsbaserat ledarskap ökar möjligheterna att attrahera, utveckla och behålla medarbetare, vilket är en av nycklarna för en fortsatt lönsam tillväxt.

MÅLSTYRT ARBETE. Holmen arbetar med mål för hållbar utveckling vilka behandlar miljö och energi. Mål finns också för organisation och medarbetare.

Målen på miljö- och energiområdet är av långsiktig karaktär och handlar om ökad tillväxt av den förnybara skogsråvaran, minskad användning av fossila bränslen samt ökad andel av egen producerad förnybar elenergi. Sammantaget syftar målen till en säkrad råvarubas samt minskade kostnader för energi. Målen är också viktiga i ett samhällsperspektiv eftersom de har en positiv inverkan på klimatet.

Målen för organisation och medarbetare är av såväl kort- som långsiktig karaktär. Holmens medarbetarundersökning Holmen Inblick utförs regelbundet och utgör ett viktigt verktyg för att utvärdera såväl ledarskapet som arbetsförutsättningar. Inblickindex utgör det sammanvägda resultatet av undersökningen och mål sätts kontinuerligt för att förbättra index.

Hälsa och säkerhet är en prioriterad fråga för Holmen och det långsiktiga målet är att företaget ska bli skadefritt. På vägen dit sätts kortsiktiga mål för att minska antalet arbetsolyckor. Ett kvalitativt mål är att samtliga verksamheter ska införa certifierade ledningssystem för arbetsmiljöarbetet före utgången av 2015.

INTERN ANSVARSFÖRDELNING. Styrelsen och koncernledningen behandlar regelbundet aktuella hållbarhetsfrågor. Det övergripande ansvaret vilar på VD och affärsområdescheferna. Det operativa ansvaret för miljö ligger på plats- och skogschefer. Holmens miljö- och hållbarhetschef samordnar arbetet,

inklusive uppföljning av mål och utfall. Den årliga externa rapporteringen av hållbarhetsarbetet och utfall enligt GRI är ett viktigt komplement till den interna rapporteringen och uppföljningen.

VÄSENTLIGHETSANALYS. Under året genomförde Holmen en kartläggning av vad interna beslutsfattare anser vara de mest väsentliga hållbarhetsaspekterna för koncernen. Frågorna som ställdes utgick från FN Global Compacts tio principer. Resultatet ska fungera som utgångspunkt för fortsatt fokusering av hållbarhetsarbetet och kommunikationen av detsamma. Kartläggningen ska kompletteras med delaktighet av externa intressenter.

Väsentlighetsanalysen är en viktig komponent i förankringen av Holmens hållbarhetsarbete och dess betydelse för företagets affär och långsiktiga lönsamhet, bland såväl interna som externa intressenter. 2013 års kartläggning var också ett första steg mot framtida redovisning enligt GRI G4. Sammantaget visar analysen på samstämmighet rörande potentialen i Holmens affär; att ett erbjudande som baseras på förnybara råvaror tillför värde och har en viktig plats i en framtida biobaserad samhällsekonomi.

Majoriteten av de tillfrågade menar att Holmen presterar väl, men att bolaget behöver fortsätta arbeta aktivt för att behålla och stärka sin position. Väsentlighetsanalysen bekräftade i stor utsträckning att de områden som Holmen arbetar med idag är de mest relevanta.

EXTERNA BEDÖMNINGAR. Holmen utvärderas kontinuerligt av hållbarhetsanalytiker om företagets risker och möjligheter vad gäller miljö, socialt ansvar och ansvarsfull bolagsstyrning. Kontakterna utgör en viktig del i den intressentdialog som bedrivs och ger värdefulla insikter om hur arbetet kan utvecklas.

Som ett resultat av det systematiska hållbarhetsarbetet har Holmen inkluderats i flera hållbarhetsindex under en följd av år. Att bli upptagen i olika hållbarhetsindex är en kvalitetsstämpel som visar att företaget kan hantera såväl risker som möjligheter. Båda är viktiga parametrar för investerare att ta ställning till. På sidan 36 nämns om FN:s Global Compact 100. Till höger följer ett urval av andra företagsindex där Holmen är upptaget.

FTSE4GOOD INDEX SERIES www.ftse.com/ftse4good

STOXX® GLOBAL ESG LEADERS INDICES www.stoxx.com

www.vigeo.com

www.indexes.nasdaqomx.com

CARBON DISCLOSURE PROJECT (CDP)

CDP är en internationell sammanslutning som 2013 representerade cirka 700 institutionella investerare. CDP genomför årligen väldens största kartläggning av hur företag redovisar koldioxidutsläpp samt vilken strategi och förmåga de har att hantera utsläppen och klimatförändringar. Holmen har deltagit i denna utvärdering sedan 2007.

780 företag i världen tillfrågades 2013 om att svara på CDP:s enkät om risker och möjligheter med skogsskötsel sett i ett klimatperspektiv (CDP's forests program). Holmen var ett av de knappt 20 procent av företagen som svarade på enkäten. www.cdproject.net

HOLMEN VAR DET ENDA SVENSKA SKOGSFÖRETAGET PÅ FN:S NYA GLOBAL COMPACT 100-LISTA. HUR LYCKAS MAN MED DETTA?

I grunden handlar det om många års målmedvetet arbete med miljö- och medarbetarfrågor. Att Holmen blir exponerat som ett ansvarsfullt företag är en mycket positiv signal till alla intressenter.

VILKEN VAR ÅRETS MILSTOLPE UR HÅLLBARHETSPERSPEKTIV?

Holmens ambitioner på energi- och klimatområdet är högt ställda. Starten av den nya biobränslepannan i Workington var därför särskilt viktig. Investeringen gör att behovet av fossila bränslen i stort sett eliminerats vid bruket.

HOLMEN HAR TAGIT FRAM EN UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER. VARFÖR?

Nu kan vi ställa tydligare hållbarhetskrav på våra leverantörer. Genom att följa uppförandekoden kommer våra leverantörer att i större utsträckning bidra till en hållbar utveckling.

HAR INTRESSET FÖR HÅLLBARHETSFRÅGOR FÖRÄNDRATS?

Kunder och finansiella investerare har på senare år blivit alltmer intresserade av företagens hållbarhetsarbete. Vi välkomnar frågor och utvärderingar eftersom de kan ge oss nyttiga insikter som kan hjälpa Holmen att utveckla sättet att arbeta.

VILKA ÄR PRIORITERINGARNA FÖR FRAMTIDEN?

Fokus ligger på att nå koncernens mål för hållbar utveckling. De råvaru- och energirelaterade målen har bäring på miljö och klimat och för organisationen/medarbetarna prioriteras målet om att minska antalet arbetsplatsolyckor.

INFORMATION OM HÅLLBARHETSARBETET

Hållbarhetsinformationen i avsnittet om affärsverksamheten på sidorna 4–35 och redovisningen av ekonomi, miljöansvar, medarbetare och övriga intressenter på sidorna 36–47 samt på sidorna 95–97 och Holmens GRI-register (Global Reporting Initiative) med länkar på Holmens webbplats utgör Holmens hållbarhetsredovisning. På Holmens webbplats återfinns kompletterande utförlig information av Holmens arbete på hållbarhetsområdet. Där finns bland annat beskrivningar av miljöarbetet vid de olika affärsområdena och tabellverk. Holmen har valt att redovisa enligt GRIs version 3.1.

På Holmens webbplats finns också revisorernas bestyrkanderapport.

RAPPORTERING PÅ NIVÅN GRI A+

Koncernen rapporterar på tillämpningsnivå A+. KPMG har på Holmens uppdrag genomfört en översiktlig granskning av innehållet i koncernens hållbarhetsredovisning och delar Holmens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer.

Lars Strömberg, miljö- och hållbarhetschef

HÅLLBARA PRODUKTER

Holmens tryckpapper, kartong och trävaror utgör basvaror i människors vardag. Produkterna framställs av den förnybara råvara som skogarna ger. Verksamheten utgör därmed en viktig del av den framtida bioekonomin.

FÖRNYBAR RÅVARA. En förutsättning för en hållbar samhällsutveckling är att kunna välja produkter som har god klimat- och miljöprestanda. EU-kommissionen vill främja användningen av biobaserade produkter i Europa och standarder tas nu fram för att stödja en sådan utveckling. Skogsbaserade produkter av den typ Holmen producerar, passar väl in i detta initiativ.

Holmens tillgångar i form av den naturliga och förnybara råvaran virke är en styrkefaktor. Materialväxling, då förnybara produkter från skogen ersätter fossila material eller då biobränslen från skogen ersätter fossila bränslen, är positivt för klimatet. Papper och kartong kan efter användning dessutom återvinnas antingen som material och/eller bioenergi. När produkterna återvinns fyller de en viktig funktion genom att förse den europeiska returpappersmarknaden med ny fiber.

KLIMATSMARTA PRODUKTER. Holmen kan på många olika sätt, och i samverkan med samhället, öka sitt bidrag till lösningen på frågorna om klimat och resurshushållning. Förnybar råvara, resurseffektiva processer och produkter som fyller viktiga behov är fantastiska utgångspunkter. Holmens verksamhet har positiva klimateffekter vilket framgår av beräkningar av koncernens kolspår. Holmens hållbarhetsarbete utgör en viktig del i den motor som kommer att driva skogsindustrin i den framtida biobaserade samhällsekonomin.

FOU OCH INNOVATION. Forskning och utveckling, FoU, bedrivs internt inom Holmen och externt. En ny enhet, New Business Development, NBD, har inrättats. Därmed samlas och fokuseras Holmens resurser för affärsutveckling. I och med den nya organisationen betonas att affärsområdena ansvarar för utveckling inom sina respektive kärnverksamheter medan all annan utveckling har förts över till NBD. Affärsområdenas FoU-arbete är inriktat på funktionella produkter samt energi- och resurssnåla processer. Inom NBD bygger man upp kunskap, identifierar och initierar framtida affärsmöjligheter baserade på hållbarhetsdriven forskning, innovation och produktutveckling. Den övergripande målsättningen är att vedbaserade alternativ på sikt ska kunna ersätta många traditionella produkter, inom områden som bränsle, textil och byggmaterial.

För att nå den svenska riksdagens mål om ett Sverige utan klimatutsläpp 2050 måste användningen av dagens förnybara produkter öka. Helt nya material och produkter tillverkade av förnybar råvara måste utvecklas och ersätta de fossilbaserade. Holmen är en viktig aktör i detta arbete, men om verkliga genombrott ska åstadkommas måste

det ske i samverkan med andra intressenter. Därför bedrivs det externa FoU-arbetet ofta branschgemensamt och i samarbeten med universitet och högskolor samt forskningsinstitut.

Holmen är sedan 2012 delägare i ett utvecklingsbolag i Israel för produktion av nanokristallin cellulosa (NCC) ur vedråvara. NCC är tänkt att kunna användas i produkter såsom papper och kartong, vilka då kan ges helt nya egenskaper. NCC kommer också att bli en viktig beståndsdel i nya produkter.

Koncernens totala investeringar i FoU uppgick 2013 till cirka 110 Mkr, varav ungefär en fjärdedel utgjordes av externa kostnader.

PRIORITERAD UTVECKLING

TRYCKPAPPER

• • Lägre energiförbrukning
• • Ökad produktionseffektivitet
• • Resurseffektiva produktlösningar
• • Fossilfria svenska enheter

KARTONG

• • Kartong som informationsbärare
• • Koppling kartong-förpackning
• • Konverteringsprocesser hos kund
• • Optimerat fiberutnyttjande
• • Bättre förhållande ytvikt/styvhet
• • Biobaserade barriärmaterial
• • Högre energieffektivitet

TRÄVAROR

• Stockröntgen för skräddarsydd kvalitet för olika ändamål

• • Minskad energianvändning vid torkning
• • Utveckla torkningsprocessen för bättre produktegenskaper

ENERGI

• • Uppgradering vattenkraft
• • Vindkraft

VIRKE

• • Högre tillväxt
• • Effektivare skörd och transporter
• • Minskade markskador
• • Förbättrad återväxt

NEW BUSINESS DEVELOPMENT

• • Nya produkter från vedråvaran
• • Nyttjande av industrins biprodukter/ avfall

MEDARBETARE I HOLMEN

Att attrahera, utveckla och behålla medarbetare som är modiga, engagerade och ansvarstagande skapar förutsättningar för ett fortsatt framgångsrikt Holmen. Medarbetarnas samlade kraft bidrar till fortsatt lönsam tillväxt. Fundamentet utgörs av Holmens värderingar.

VÄRDERINGSARBETE. I strävan att bli ett starkare Holmen behövs någonting som förenar företaget och dess medarbetare, som ger kraft och energi, och som förenklar skapandet av gemensamma målbilder som alla förstår och agerar efter.

I slutet av 2012 initierade koncernledningen ett värderingsarbete. Efter en inledande process, som involverade alla delar av företaget, formulerades Holmens värderingar: Mod, Engagemang och Ansvar.

Fördelarna med tydliga värderingar är flera. De stärker banden över affärsområdes- och nationsgränser och stärker samverkan inom och mellan grupper. De underlättar beslutsfattandet och ger stöd i förändringsprocesser. De förmedlar vad Holmen står för och bidrar på så sätt till långsiktiga affärsrelationer och framgångsrik rekrytering. Sist men inte minst är värderingarna en ledstjärna och måttstock i en bransch som över hela världen präglas av omvälvande förändring och stora omställningar. Ytterst ska värderingarna bidra till ökad konkurrenskraft som stärks med hjälp av värderingsbaserat ledarskap och medarbetarskap.

STARKT ARBETSGIVARVARUMÄRKE. Koncernen bedriver ett långsiktigt och strategiskt arbete för att profilera Holmen som arbetsgivare. Holmen har ett omfattande och ambitiöst samarbete med skolor och lokalt näringsliv för att bidra till utvecklingen av såväl bygden som företaget. Det kan till exempel handla om studiebesök från skolor, praktikplatser för att orientera sig efter gymnasiet eller medverkan i det så kallade Tekniksprånget. Dessutom finns ett nära samarbete med flera universitet och högskolor där studiebesök, mentorprogram, sommarjobb och möjligheter till praktikplatser och examensjobb erbjuds.

TRAINEEPROGRAM. I februari 2014 öppnade Holmen återigen för ansökningar till det uppskattade traineeprogrammet. Varje program skräddarsys utifrån deltagarnas bakgrund och erfarenheter. En trainee på Holmen får konkreta arbetsuppgifter inom något av affärsområdena och dessutom ingår utbildningselement i programmet som är gemensamma för alla deltagare.

HOLMEN INDUCTION PROGRAMME. Holmen erbjuder ett fördjupat introduktionsprogram för akademiker, specialister och chefer. Här möter deltagarna affärsområdeschefer och specialister från hela koncernen. Syftet är att öka kunskapen om företaget som helhet och att underlätta för deltagarna att skapa nätverk.

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER. Inom Holmen är kompetensutveckling en given del av arbetet. Det sker på flera olika sätt, till exempel genom utbildningar och kurser eller genom förändrade arbetsuppgifter, nya roller eller deltagande i projekt. Intern rörlighet uppmuntras och många anställda har haft olika befattningar inom företaget. Därtill genomförs regelbundet ett mycket uppskattat internt mentorprogram som bidrar till yrkesmässig och personlig utveckling.

FÖRÄNDRINGAR. Holmen arbetar fortlöpande med effektivisering av organisationen och strävar efter ett optimalt arbetssätt. I samband med förändringar i organisationen som påverkar antalet anställda eftersträvar Holmen att underlätta för dem som berörs. Företaget förhandlar med de fackliga organisationerna och erfarenheterna är att parterna tillsammans har kunnat finna goda lösningar för de involverade.

Holmen Paper	1 501
Iggesund Paperboard	1 473
Holmen Timber	203
Holmen Skog	422
Holmen Energi	11
Koncerngemensamt	108

VÄRDERINGSBASERAT LEDARSKAP

Holmen arbetar aktivt med att främja det värderingsbaserade ledarskapet där chefer motiverar sina medarbetare genom att visa mod, skapa engagemang och delegera ansvar. Ett sådant arbetssätt leder till ökad delaktighet och dynamik, och resulterar i en mer förändringsorienterad organisation.

LEDARUTBILDNING. Koncernens chefer utbildas kontinuerligt. Helt nya chefer får en kortare ledarutbildning och en lokal handledare för att säkerställa en bra början på det nya jobbet. Inom ett år genomgår man sedan Holmens grundläggande ledarutbildning i syfte att vidareutveckla det värderingsbaserade ledarskapet.

Ny som chef är en kort utbildning som genomförs efter utnämningen till chef. Här ges de nya cheferna en gemensam syn på ledarskapet som gör det lättare att snabbt komma in i sin roll.

Chef i Holmen är ett utvecklingsprogram som också fungerar som riktlinjer för vad som förväntas av cheferna. Chef i Holmen används även som stöd vid tillsättning och introduktion av chefer, vid utvecklingssamtal samt vid utvärdering och uppföljning. Som komplement finns metoder, verktyg och utbildningar som hjälper cheferna att utveckla sitt ledarskap.

Holmen International Management Program är ett internationellt chefsprogram med syfte att utveckla duktiga chefer inom koncernen och skapa ett gemensamt synsätt i strategiska frågor. För arbetsledare utan personalansvar genomförs utbildningen Att leda utan att vara chef.

MENTORPROGRAM. Starka chefer är viktiga som förebilder i organisationen och de engageras även till Holmens mentorprogram. Holmen har många starka ledare och företaget arbetar kontinuerligt med att identifiera chefer som kan ta sig an större ansvar och utmaningar. I arbetet ligger också att synliggöra interna karriärvägar för dessa personer.

TALENT REVIEW. Varje år identifieras och utvärderas chefer, nyckelpersoner och medarbetare med stor potential. I samband med detta genomförs en omfattande ersättarplanering och alltsammans sker i en systematiskt uppbyggd process. Holmen strävar efter att en stor del av alla lediga chefstjänster ska tillsättas genom intern rekrytering, för att ge de anställda synliga karriärvägar och möjlighet att växa inom den interna organisationen.

MEDARBETARUNDERSÖKNING. Holmen Inblick är namnet på Holmens medarbetarundersökning. I denna utvärderas bland annat cheferna i Holmen. Undersökningen genomfördes första gången 2003 och utförs sedan dess regelbundet vid samtliga enheter. Den är ett av företagets viktigaste verktyg och resultatet mynnar ut i ett utvecklingsarbete som får konsekvenser i verksamheten. I slutet av året går koncernledningen igenom resultatet av det förbättringsarbete som genomförts och analyserar effekterna. Undersökningen visar att såväl ledarskapet som arbetsförutsättningarna har blivit allt bättre under årens lopp.

Inblickindex är det sammanvägda resultatet för undersökningen som helhet. 2013 låg Inblickindex på 655 enheter att jämföra med tidigare mätning 642, vilket innebär att resultatet kontinuerligt förbättras trots tider av ekonomisk oro och omstruktureringar av verksamheten.

ARBETSMILJÖ I FOKUS

HÄLSA OCH SÄKERHET är en prioriterad fråga för Holmen. Koncernens arbetsmiljöpolicy reviderades under 2013. Arbetet i företagets arbetsmiljönätverk är intensivt och extra resurser har tillsatts för att genomföra benchmark inom bolaget med fokus på internt lärande, mer samverkan och transparens inom bolaget. En viktig del av de senaste årens aktiviteter har handlat om att förbättra säkerhetskulturen, det vill säga ändra beteenden i sättet att arbeta. Rapportering av olycksfall, tillbud och riskobservationer har förbättrats vilket lett till att antalet tillbud och riskobservationer ökat. Det utgör en viktig del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Vid bruket i Workington och vid Hallsta pappersbruk finns certifierade ledningssystem (OHSAS 18000) införda för arbetsmiljöarbetet. Koncernledningen beslutade under året att till utgången av 2015 ska samtliga verksamheter inom Holmen vara certifierade enligt OHSAS 18000.

Under de senaste åren har det varit en positiv trend beträffande antalet arbetsolycksfall. Arbetet går nu vidare med syftet och visionen att Holmen ska bli ett skadefritt företag.

SJUKFRÅNVARON var under 2013 3,6 (3,4) procent. Långtidsfrånvaron (över 60 dagar) ligger kvar på en låg nivå, 1,3 (1,1). Friskhetsindex är ett mått på andel av medarbetarna som inte haft någon sjukdag under året. Index ligger för 2013 på 47 procent, det vill säga på samma nivå som de senaste fem åren. Sjukfrånvaron i Holmen ligger i nivå med branschen i övrigt.

JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD. Koncernen har en syn på människans lika värde som genomsyrar alla delar av verksamheten. Holmen ska vara ett företag där alla möts av respekt och aldrig trakasseras eller nedvärderas – ingen form av diskriminering accepteras. Att öka andelen kvinnor i organisationen, på alla nivåer, är ett viktigt arbete som ständigt pågår. Blandade grupper presterar överlag bättre och stärker Holmen som företag. Under de senaste åren har andelen kvinnliga chefer ökat och numera är var femte chef kvinna inom företaget. Av totalt antal nyrekryterade medarbetare under 2013 var 37 procent kvinnor.

FACKLIG SAMVERKAN är en grundförutsättning för Holmens utveckling och bygger på nära och förtroendefullt samarbete med de fackliga organisationerna. I koncernens styrelse representeras företagets anställda av tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Facklig samverkan sker i Holmen European Works Council samt i samrådsgrupper inom respektive enhet, på affärsområdes- och lokal nivå. Fackliga representanter deltar i projekt och arbetsgrupper.

ARBETSOLYCKSFALL

med mer än 8 timmars frånvaro, antal per miljon arbetade timmar

MÅL

ARBETSPLATSOLYCKOR Skadefri verksamhet. Delmål att vid utgången av 2014 nå ned till 6,0 arbetsolycksfall per 1 miljon arbetade timmar. Basår 2012: 11,6 arbetsolycksfall.

INBLICKINDEX Efter genomförandet av Holmens medarbetarundersökning 2013 fokuseras arbetet på tre områden där förbättringsmål sätts.

• Individ: ansvar och initiativ hos de anställda
• Organisation: organisatorisk effektivitet, samarbete och process, förnyelseklimat
• Ledning och styrning: utveckling av ledarskapet Det sammanvägda resultatet av de tre områdena utgör Inblickindex. Nytt mål för Inblickindex kommer att sättas inför nästa medarbetarundersökning.

VERKTYG I PERSONALARBETET

Personalarbetet styrs av lagar, avtal och policyer och ingår som en naturlig del i affärsområdenas verksamhetsplaner. Arbetet samordnas i en ledningsgrupp som består av affärsområdenas personalchefer och leds av koncernens personaldirektör.

PERSONALPOLICYN uttrycker koncernens syn på god personalpolitik. Den poängterar chefernas och medarbetarnas gemensamma ansvar för bra arbets- och utvecklingsklimat.

POLICYN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD uttrycker koncernens syn på alla människors lika värde och strävan mot en jämnare könsfördelning och större mångfald.

ARBETSMILJÖPOLICYN. Policyn, som reviderades 2013, innehåller principerna för hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i koncernen.

ANTIKORRUPTIONSPOLICYN. Policyn klargör att anställda i kontakter med kunder och leverantörer, där någon form av förmån erbjuds, noga måste överväga dess innebörd och syfte.

RIKTLINJER FÖR INTERN ARBETSMARKNAD

klargör att alla medarbetare inom Holmen ska se hela företaget som sin arbetsmarknad och att intern rörlighet är ett naturligt verktyg i den ständigt pågående kompetensutvecklingen.

MILJÖANSVAR

Holmen har under årens lopp i allt högre grad integrerat miljö- och energihänsyn vid planering av produktion och investeringar. Detta som en följd av Holmens ambitioner på miljöområdet tillsammans med miljölagstiftningen och miljömyndigheternas krav. Att regler och villkor inom miljöområdet efterlevs säkerställs genom det pågående förbättringsarbetet inom ramen för anläggningarnas miljö- och energiledningssystem och lagstadgade myndighetstillsyn.

Utsläpp till luft och vatten samt uppkomst av buller och avfall utgör den huvudsakliga miljöpåverkan som uppstår vid anläggningarna. För att kontrollera att de av miljömyndigheterna givna utsläppsvillkoren följs görs dagligen mätningar av utsläpp till vatten och luft. I tabell på sid. 96 redovisas information om såväl produktion som för prioriterade miljöparametrar.

Holmens verksamhet kännetecknas av resurseffektivt nyttjande av förnybar råvara och energi. Återvinning av energi, kemikalier och fibrer är centrala delar i arbetet för att så långt som möjligt minimera miljöpåverkan från produktionsprocesserna. Råvaror från skogarna och produkter binder koldioxid och agerar substitut för klimatpåverkande material. Detta sammantaget ger Holmen ett bra utgångsläge i arbetet med att vara en viktig aktör i arbetet med att utveckla en biobaserad hållbar samhällsekonomi. Holmen arbetar förebyggande för att kunna hantera de miljörelaterade risker som kan uppstå, se avsnittet Riskhantering sid. 32–35.

UTBLICK. I september 2013 publicerades en ny rapport från den internationella klimatpanelen IPCC. Av rapporten framgår att det är allt mer säkert att det är mänskliga aktiviteter som är orsak till den globala uppvärmningen. Åtgärder för att komma till rätta med detta är angelägna.

En viktig prioritering i EU:s så kallade 2020-strategi handlar om hållbar tillväxt i Europa. Det innebär bland annat att åtgärder för ett resurseffektivare och mer konkurrenskraftigt Europa ska främjas. På energiområdet finns en plan för minskade utsläpp och effektiviserad energianvändning. För den företagssektor där Holmen är verksamt framhålls att utsläppen av koldioxid till 2020 ska minska med drygt 20 procent jämfört med 2005. Vidare ska den förnybara energins andel av energikonsumtionen till 2020 öka med 20 procent jämfört med 2005.

Holmen ser positivt på EU:s mål och åtgärdsprogram. Koncernens ambitioner på klimat- och energiområdet går dock längre.

MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Holmen har under flera år arbetat med koncernövergripande mål för hållbar utveckling. Strävan är att öka

MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

	MÅL	UTFALL 2013	KOMMENTAR
Ökad tillväxt i Holmens skogar	2050: ökning med 25 %	–1)	Basår 2007: 4,4 milj m3 sk virke
Minska användningen av fossila bränslen inom koncernen	2020: minskning med 75 %	52 %2)	Basår 2005
Ökad produktion av förnybar el relativt Holmens elanvändning	2020: 67 %	36 %	Basår 2005: 31 %

1) Åtgärder för ökad tillväxt har identifierats och igångsatts. Mätning görs vid nästa avverkningsberäkning 2021.

2) Beräkningen baserad på använd mängd fossila bränslen vid bruken samt vid den kraftvärmeanläggning som ligger i anslutning till Holmen Paper Madrid och den som låg i anslutning till bruket i Workington.

produktionen och användningen av produkter tillverkade av förnybar råvara från de egna skogarna. Från ett såväl produktions- som klimatperspektiv är därför målet om 25 procents ökad tillväxt i Holmens skogar inom 40 år utomordentligt viktigt.

Koncernen arbetar med ett mål för att minska användningen av fossila bränslen vid bruken.

Målet för 2020 är en minskning med 75 procent jämfört med 2005. Fram till och med 2013 har användningen av fossila bränslen i koncernen minskat med 52 procent jämfört med 2005.

Det tredje klimatrelaterade hållbarhetsmålet innebär att andelen egentillverkad förnybar elenergi ska öka i förhållande till Holmens totala

MILJÖTILLSTÅND FÖR KONCERNENS PRODUKTIONS-ANLÄGGNINGAR

Hallsta pappersbruk1)	2000
Bravikens pappersbruk2)	2002
Holmen Paper Madrid3)	2006
Iggesunds bruk4)	2013
Workingtons bruk3)	2002
Iggesunds sågverk5)	1994
Bravikens sågverk2)	2010

1) Miljöskyddslagen. 2) Miljöbalken. 3) Tillstånd enligt IPPC. 4) Nytt miljötillstånd enligt Miljöbalken erhölls i början av 2013. Utöver detta bedrivs anmälningspliktig verksamhet vid produktionsenheten i Strömsbruk. Hamnverksamheten (Skärnäs terminal) i anslutning till Iggesunds bruk har sedan 1999 miljötillstånd enligt Miljöbalken. 5) Ansökan om nytt miljötillstånd enligt Miljöbalken inlämnades till länsstyrelsens Miljöprövningsdelegation under 2013.

användning av el. I jämförelse med basåret 2005, då andelen var 31 procent, är målet att andelen ska mer än fördubblas till 2020 till 67 procent. För 2013 utgör andelen 36 procent av Holmens elanvändning.

I och med de energiinvesteringar som genomförts vid Iggesunds bruk och vid bruket i Workington har användningen av fossila bränslen minskat i betydande grad. Vid Hallsta pappersbruk och Bravikens pappersbruk pågår också projekt för energieffektivisering. Åtgärderna bidrar också till att andelen producerad förnybar elenergi ökat. De satsningar som pågår och planeras inom affärsområdet Holmen Energi vad gäller vindkraft bidrar också till denna utveckling.

MILJÖARBETE 2013. Under det gångna året genomfördes flera miljörelaterade projekt, utredningar och åtgärder. Här redovisas ett axplock.

SKOGSBRUK. En metodbeskrivning med benämningen Spårlös drivning har tagits fram under året. Syftet med metodbeskrivningen är att minska antalet markskador orsakade av arbetsfordon i skogen. Utbildningar har genomförts i metodiken för såväl egen personal som för entreprenörer.

Arbetet påbörjades med att uppdatera Holmens Skogs hänsynsplaner. En modell för uppdatering och utvärdering av de frivilliga avsättningarna har utarbetats med ett tillhörande GIS-verktyg. Modellen baseras på en nationell strategi för naturvårdsavsättningar, beståndets naturvärden och att maximera naturvårdsnyttan.

Holmen Skog inledde en kartläggning av de ekosystemtjänster som det egna skogsinnehavet kan erbjuda. Produktionen av fiberråvara är ett exempel på en sådan tjänst som kan åsättas ett marknadsvärde. Kartläggningen ska visa om det finns fler affärsmöjligheter.

CERTIFIERINGAR FÖR LEDNINGSSYSTEM

CERTIFIERINGAR1,2,3)	MILJÖ	ENERGI	KVALITET
Hallsta pappersbruk	2001	2005	1993
Bravikens pappersbruk	1999	2006	1996
Holmen Paper Madrid	2002	2009	2000
Iggesunds bruk4)	2001	2005	1990
Workingtons bruk	2003	20085)	1990
Iggesunds sågverk6)	1999	2006	1997
Bravikens sågverk6)	2011	2011	2011
Holmen Skog7)	1998	–	–

1) Certifikat finns på Holmens webbplats – www.holmen.com/certifikat . 2) Miljö/ISO 14001:2004, Energi/ISO 50001:2011, Kvalitet/ISO 9001:2008. Årtalen anger det år då certifikatet första gången utfärdades. 3) Vid Workingtons bruk finns sedan 2005 ett certifierat ledningssystem (OHSAS 18001:2007) för arbetsmiljöarbetet. 2012 erhöll Hallsta pappersbruk certifiering för OHSAS 18001:2007. 4) Certifieringarna inkluderar produktionsenheten i Strömsbruk och Skärnäs terminal. 5) Energiledningssystem infört. Certifiering mot internationell standard återstår. 6) Bravikens sågverk startade produktionen 2011. Certifikaten är gemensamma för de båda sågverken från och med 2011.7) Verksamheten inom Holmen Skog är certifierad enligt kriterier utfärdade av PEFC respektive FSC® .

ENERGI OCH KLIMAT. Sodapannan och turbinen vid Iggesunds bruk, som driftsattes 2012, är ett viktigt steg i strävan att driva verksamheten vid bruket utan användning av fossila bränslen eller inköpt elenergi. Under 2013 invigde Iggesund Paperboard den nya biobränslepannan med turbin i Workington. Anläggningen driftsattes i mars och innebar att bruket i ett slag ställde om till fossilfri energi och blev självförsörjande på el.

Vid Hallsta pappersbruk inleddes under 2013 en satsning i syfte att effektivisera energiförsörjningen. Detta görs genom förbättrad värmeåtervinning från pappersmaskiner och massatillverkning.

Vid Bravikens pappersbruk samordnas energi- och värmeproduktionen med Bravikens sågverk i ett energieffektivt kombinat.

VATTENANVÄNDNING. Efter omfattande studier, försök och konstruktionsarbeten lyckades Holmen Paper Madrid under 2013 med att ersätta allt vatten till produktionen med renat avloppsvatten. Det handlar om avloppsvatten som renats i ett kommunalt vattenreningsverk enligt mycket högt ställda krav.

RENINGSANLÄGGNINGAR. Vid Iggesunds bruk togs under 2013 en anläggning i bruk för destruktion av så kallade svaggaser.

SÄKRARE PRODUKTION. Vid Iggesunds bruk uppgraderades utrustningen för tillverkning av klordioxid under 2013. Användningen av flytande svaveldioxid upphörde och därmed eliminerades också riskerna för olyckor med utsläpp av svaveldioxid till omgivningen.

TRANSPORTER. Under 2013 fortsatte i Sverige användningen av en tågbaserad transportlösning för färdiga produkter. Arbete pågår för att optimera transportarbetet med syftet att sänka kostnader samtidigt som tågtransporterna

innebär minskade utsläpp till luft.

I slutet av året levererades den första testversionen av en ny, längre timmerbil med större lastkapacitet. Projektet, som kallas En trave till, syftar till att minska antalet transporter, sänka dieselförbrukningen och minska utsläppen av fossil koldioxid.

BIPRODUKTER OCH AVFALL. Av den mängd biprodukter och avfall som uppstod i verksamheterna omhändertogs så mycket som 99 procent och användes för olika ändamål. Bark och trädrester utgjorde cirka 70 procent av de biprodukter som uppstod och användes för energiproduktion i de egna anläggningarna eller avyttrades för extern energiproduktion. Knappt 30 procent nyttjades för andra ändamål. Resterande mängd deponerades. Under 2013 fortsatte arbetet med att finna lönsamma och miljömässigt bra åtgärder för att avsluta deponier vid Iggesunds bruk och Hallsta pappersbruk.

AVSLUTADE VERKSAMHETER. I samråd med miljömyndigheterna gjordes utredningar av förorenade nedlagda industriplatser där Holmen varit verksamt. Under 2013 pågick utredningar i olika stadier gällande sågverken i Stocka, Håstaholmen och Lännaholm, sulfitfabrikerna i Strömsbruk, Domsjö och Loddby, träsliperiet i Bureå samt två avfallsupplag i Hälsingland. Under 2013 påbörjades undersökningar vid en nedlagd anläggning för ytbehandling i Iggesund.

Vid Wargöns Bruk, som lades ner 2008, efterbehandlades området under 2011. Under 2012 pågick ett kontrollprogram för Göta Älv som visade att utförda åtgärder på det före detta fabriksområdet givit önskad effekt. Under 2013 meddelade miljömyndigheten att området kan lämnas utan ytterligare åtgärd.

MILJÖMÄRKNING. Under 2013 blev Holmen Paper licensierat med EU Ecolabel för sina produkter inom kategorin grafiska papper från

HÅLLBARHET / MILJÖANSVAR

bruken i Braviken och Hallsta och tidningspapper från bruket i Madrid. För att erhålla denna miljömärkning måste produkterna klara strikta krav vad gäller användningen av fiberråvara, kemikalier och energi.

TILLSTÅND. Holmen bedrev vid årsskiftet 2013/2014 produktionsverksamhet vid sju anläggningar som kräver miljötillstånd. Tillstånden anger bland annat villkor för tillåten produktionsvolym samt tillåtna utsläpp till luft och vatten.

Fem av anläggningarna är belägna i Sverige med en försäljning motsvarande 61 (62) procent av koncernens nettoomsättning. De två återstående anläggningarna är bruken i Workington i England och Madrid i Spanien, vars andel av koncernens försäljning var 17 (16) procent under 2013.

Under 2013 började nya regler för industriutsläpp att gälla i EUs medlemsländer. Detta i och med att EUs industriutsläppsdirektiv (IED, Industrial Emissions Directive) började gälla. Den nya lagstiftningen innebär skärpningar i kraven att använda bästa tillgängliga teknik. Holmen påbörjade under året arbete för anpassa verksamheten vid massaoch pappersbruken enligt den nya lagstiftningen och de skärpta utsläppsvillkor som väntas.

I början av 2013 erhöll Iggesunds bruk nytt miljötillstånd enligt Miljöbalken. Tillståndet, vilket innehåller miljövillkor, ger bruket möjligheter till utökad produktion.

Under våren 2013 lämnade Holmen Timber in ansökan om miljötillstånd för utökad produktion vid sågverket i Iggesund.

Produktionen av elkraft vid Holmens hel- och delägda vattenkraftverk har tillstånd för vattenverksamhet, där miljövillkor ingår. Länsstyrelserna kan begära omrövning av tillståndet med stöd av Miljöbalken.

Miljötillstånd gavs redan 2012 för vindkraftverk vid Varsvik i Norrtälje kommun. Uppförande av

17 verk pågår i ett hälftenägt bolag och driftstart planeras till hösten 2014.

Miljötillstånd meddelades under 2013 för vindkraftverk vid Blodrotberget och Blackfjället i Örnsköldsviks kommun. Under 2013 lämnades en tillståndsansökan in till Mark- och miljödomstolen för vindkraftverk vid Blåbergsliden i Skellefteå kommun.

Tillståndsprocessen pågår för vindkraft vid bruket i Workington.

UTSLÄPPSRÄTTER OCH ELCERTIFIKAT. Koncernens bruk deltar sedan 2005 i EU:s handel med utsläppsrätter för koldioxid. Koncernens åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen och därmed utsläppen av koldioxid har gjort det möjligt att sälja utsläppsrätter. Koncernens bruk har tilldelats utsläppsrätter för handelsperioden 2013-2020. Holmen har under flera år producerat förnybar el. Genom deltagande i handeln med elcertifikat har detta lett till intäkter. Holmen deltar i Sverige och i England i frivilliga program för energieffektivisering och minskad klimatpåverkan. Programmen ger de energiintensiva industrierna ett alternativ till energiskatter.

ÖVERSKRIDANDEN OCH KLAGOMÅL. Under året förekom ett antal överskridanden av villkorsvärden samt klagomål och incidenter i de industriella och skogliga verksamheterna. Avvikelserna var inte av väsentligt slag eller resultatpåverkande och omhändertogs med hjälp av korrigerande åtgärder inom verksamheternas ledningssystem. Incidenterna rapporterades till tillsynsmyndigheterna.

VERKTYG FÖR MILJÖARBETET

Holmens verksamhet regleras miljömässigt av lagar och tillstånd inom varje land. Koncernens miljö- och energipolicy är utgångspunkten för hur miljöansvaret fördelas och hur miljöarbetet organiseras och bedrivs. Vid tillverkningsplatserna integreras olika typer av regler som en viktig del vid planering av produktion och investeringar.

VD samt cheferna för affärsområdena har det övergripande ansvaret. Det operativa miljöansvaret ligger hos plats- och skogschefer. Holmens miljö- och hållbarhetschef följer arbetet med koncernens mål för hållbar utveckling samt driver samverkansgrupper.

CERTIFIERINGAR. Verksamheterna i koncernens pappers- och kartongbruk samt sågverk var vid årsskiftet 2013/2014 certifierade enligt kvalitets-, miljö- och energiledningssystem. Det innebär att det finns rutiner för planering, genomförande, uppföljning samt åtgärder för att ständigt kunna förbättra miljöarbetet. Förutom dessa certifieringar hade samtliga anläggningar, där vedråvara används, spårbarhetscertifikat för använd vedråvara.

Skogsbruket är certifierat enligt miljöledningssystem och är dessutom certifierat enligt kriterier utfärdade av PEFC respektive FSC®. Andelen certifierat virke till koncernens egna industrier varierar med tillgången i området. Holmen Skogs spårbarhetscertifiering (FSC® Controlled Wood) innebär en försäkran om att

även det ej certifierade virket kommer från kontrollerade källor.

Certifikat för samtliga certifieringar finns tillgängliga på Holmens webbplats.

MILJÖ- OCH ENERGIPOLICYN innehåller övergripande principer för arbetet med de miljöaspekter som Holmen och dess intressenter prioriterar. Fokus är på energi- och klimatfrågornas betydelse för verksamheten.

HOLMENS RIKTLINJER FÖR UTHÅLLIGT SKOGS-

BRUK anger hur koncernens skogar ska skötas ur såväl produktions- som miljöperspektiv. Kriterierna utfärdade av PEFC och FSC® är inbyggda i de drygt 60 riktlinjerna.

HOLMENS KOLSPÅR

Beräkning av en produkts Carbon Footprint (kolspår) syftar till att ge besked om vilken mängd växthusgaser produkten genererar under sin livscykel. Kolspåret kan sägas vara ett mått på produktens klimatpåverkan.

Holmen beräknar kolspår för de utsläpp av fossil koldioxid som koncernens produkter genererar i samband med tillverkning av produkterna. Det är svårare att per produkt beräkna de positiva effekterna på klimatet som Holmens verksamhet bidrar till, till exempel vad gäller bindning av koldioxid i de egna skogarna och den minskning av koldioxidutsläpp som uppstår då byggnadsmaterial och fossila bränslen ersätts med sågade trävaror och biobränslen från Holmen. Såväl utsläppen från produktionen som de positiva klimateffekterna måste tas i beaktande för att kunna beskriva verksamhetens påverkan på klimatet.

Det är viktigt att göra en distinktion mellan fossil och biogen koldioxid. Den biogena koldioxiden är en naturlig del av kolets kretslopp och kan således betraktas som klimatneutral. Fossil koldioxid frigörs när olja och kol förbränns. Dessa material ingår inte i kolets naturliga kretslopp då de legat bundna i jordskorpan i miljoner år. När dessa material förbränns tillför de ny koldioxid till atmosfären.

SKOGEN. För 2013 har beräknats att Holmens skogar nyttjade cirka 4 350 000 ton koldioxid för tillväxten. Av denna tillväxt skördas enligt nuvarande avverkningsplan (2011–2021) cirka 80 procent och används till produkter. Sett till tillväxtdata för de fem senaste åren har beräknats att cirka 610 000 ton koldioxid per år binds in i den årliga lagerökningen. Koncernens mål att öka tillväxten i de egna skogarna gör att dessa kommer att binda allt mer koldioxid under överskådlig framtid. I skogen förekommer även avgång av växthusgaser från tidigare dikade torvmarker om cirka 300 000 ton/år. Resultatet blir att Holmens verksamhet årligen bidrar positivt till klimatet genom att öka mängden bunden koldioxid i skogarna med cirka 310 000 ton.

UTSLÄPP. Baserat på beräkningar som gjorts för koncernens produkter har kolspåret för Holmen beräknats. Räknat på de mest betydande utsläppen av fossil koldioxid uppgick dessa för 2013 till 640 000 ton. Detta ska ses som den negativa klimateffekten av Holmens verksamhet. 2012 togs en ny återvinnings- och energianläggning i drift vid Iggesunds bruk. Under 2013 togs dessutom en ny biobränsleeldad energipanna i drift vid bruket i Workington. Investeringarna har gjort att användningen av fossila bränslen minskat och kommer att minska ytterligare följande år då investeringarna ger full effekt.

SUBSTITUTIONSEFFEKTER. Under sin livstid lagrar Holmens produkter koldioxid som, när de nått slutet av sin livscykel, frigörs som biogen koldioxid när de förbränns för energiåtervinning. Produktionen 2013 av sågade trävaror motsvarar 590 000 ton koldioxid bundet i produkter som har en livslängd på mer än 50 år. Koldioxid finns också bundet i producerade pappersoch kartongprodukter. Livslängden för dessa produkter är dock för kort för att det i ett klimatperspektiv ska vara meningsfullt att beräkna upplagring av koldioxid.

Holmens trävaror har också en substituerande effekt i de fall de ersätter klimatpåverkande byggnadsmaterial. Substitutionseffekten räknad på koncernens produktion av sågade trävaror 2013 kan uppgå till cirka 620 000 ton koldioxid.

Biobränsle från Holmens skogar och biprodukter från produktionen används för energiproduktion. För 2013 motsvarar energiinnehållet i biobränslet knappt 1 100 GWh. De efter många gånger återvunna pappersprodukterna samt uttjänta trävaror utgör också utmärkta biobränslen med högt energiinnehåll. I de fall fossila bränslen ersätts med Holmens uttjänta produkter, biobränslen eller biprodukter undviks utsläpp av fossil koldioxid.

Eftersom substitutionseffekterna ligger utanför Holmens verksamhet är det svårt att göra beräkningar på hur stor mängd fossil koldioxid som undviks. Det gäller främst när uttjänta pappers- och kartongprodukter och uttjänta trävaror förbränns. Holmen möjliggör genom sin verksamhet minskad användning av fossila bränslen för samhället i stort genom att tillhandahålla förnyelsebara bränslen.

Inom koncernen pågår nu en satsning inom innovation för att finna nya lönsamma affärer med produkter som ska kunna ersätta alternativ som nu görs med olja som råvara. Dessa produkter kommer också att kunna tillskrivas en substitutionseffekt.

SAMMANVÄGD BEDÖMNING. Beräkningen av Holmens kolspår visar att koncernens verksamhet bidrar positivt till klimatet genom att koldioxid binds i skogar och produkter. Vidare erbjuder biobränslen, biprodukter och uttjänta produkter utmärkta bränslen som kan ersätta fossila bränslen och således minska utsläppen av fossil koldioxid i samhället i stort.

Koncernens satsning på förnyelsebar energi medför att de positiva klimateffekterna kommer att öka då allt större del av energin kommer från biobaserade material. Ett viktigt bidrag till detta är också koncernens satsningar på egenproducerad vindkraft. Sammantaget gör detta att såväl kolspåren för produkterna som för koncernen som helhet minskar.

HOLMENS KOLSPÅR 2013

	MÄNGD CO2 , KTON
Utsläpp av fossil koldioxid från produktionen av produkterna – negativ klimateffekt	6401)
Bindning av kol i det ökande virkesförrådet – positiv klimateffekt	3102)
Bindning av kol i sågade trävaror – positiv klimateffekt	590
Utsläpp som kan förhindras genom substitution av klimatpåverkande material med Holmens sågade trävaror – positiv klimateffekt	620

1) Inkluderar utsläpp vid plantskolor och skogsbruk (4 procent), produktion (40 procent), returpappershantering (2 procent), transporter (31 procent) samt tillverkning av inköpta insatsvaror (17 procent) och inköpt energi (6 procent). Fördelning av 640 kton fossil koldioxid anges inom parantes. Data för inköpta insatsvaror är baserade på uppgifter från 2012.

2) Avgång av växthusgaser från Holmens tidigare dikade torvmarker, ca 300 000 ton/år, har räknats av.

DIALOG MED VIKTIGA INTRESSENTER

Holmen har identifierat sina intressenter utifrån den verksamhet som bedrivs, hur den påverkar omvärlden, samt vilka aktörer som påverkar Holmen. Vissa av intressenterna, såsom medarbetare, kunder, leverantörer, närboende, finansiärer och myndigheter är kopplade till den dagliga driften. Andra, såsom framtida anställda och kunder, ägare, analytiker, beslutsfattare och media, är viktiga för den långsiktiga utvecklingen. Här presenteras Holmens relation med några av de viktigaste intressenterna.

MEDARBETARE. Medarbetarnas kompetens och engagemang skapar och säljer Holmens produkter. Att värna om medarbetarnas välbefinnande, att möta deras önskan om utveckling och att respektera deras åsikter är utomordentligt viktigt för att Holmen ska bli ett långsiktigt hållbart företag. Holmen arbetar systematiskt med att fånga upp och möta medarbetarnas behov. Medarbetarna påverkar och utvecklar Holmen genom löpande dialog mellan chef och medarbetare, genom en medarbetarundersökning, genom olika kommittéer samt via arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Prioriterade frågor är hälsa och säkerhet, ledarskap, jämställdhet och kompetensförsörjning.

En whistle blower-funktion finns tillgänglig för att anställda och andra intressenter ska kunna anmäla misstanke om felaktigt beteende. Ett fall anmäldes under 2013 gällande missförhållanden hos en av Holmen Skog anlitad entreprenör. Nya kontroller och rutiner vid avtalsupphandling har tagits fram.

KUNDER OCH AFFÄRSPARTNERS. Holmens kunder ställer höga krav på produkter och tjänster, på god affärssed och god hantering av relevanta hållbarhetsfrågor. Spårbarhet i virkesförsörjningen är ett exempel på en sådan viktig hållbarhetsfråga. Efterfrågan på produkter med klimat-och miljöprestanda har ökat med åren, en trend som Holmen ser positivt på. Den dagliga kundrelationen kompletteras med undersökningar om kundnöjdhet. Under åren 2012 och 2013 uttalade sig cirka 1 500 intressenter om Holmen.

LEVERANTÖRER OCH INKÖP. Inköp av varor och tjänster samordnas i syfte att öka kontrollen och sänka kostnaderna. Sedan ett par år pågår ett arbete inom Holmen för att utveckla relationen med leverantörerna för att säkerställa en god lägstanivå inom relevanta hållbarhetsfrågor. Under 2013 reviderades inköpspolicyn för att i större utsträckning inkludera hållbarhetsaspekter hos leverantörer och entreprenörer. En uppförandekod för Holmens leverantörer har tagits fram som en viktig del av inköpsarbetet.

MYNDIGHETER. Flertalet av Holmens verksamheter kräver miljötillstånd. Det är viktigt att myndigheterna har insyn och känner förtroende för Holmens agerande. Under 2013 pågick arbete med ett nytt miljöstånd för sågverket i Iggesund samt för flera vindkraftverk. I samband med tillståndsärenden ges närboende möjligheter att komma till tals. Bruken har också kontakt med de närboende i den dagliga verksamheten.

AKTIEÄGARE, INVESTERARE OCH ANALYTIKER. Holmens hantering av relevanta hållbarhetsaspekter får allt större betydelse för synen på företagets långsiktiga förmåga att skapa värde. Holmens deltagande i FN:s Global Compact, Carbon Disclosure Project (CDP), löpande utvärderingar av hållbarhetsarbetet samt redovisning enligt GRI är ett effektivt sätt att ge relevant underlag för analys av Holmen. Under senare år har hållbarhetsfrågor fått en allt större plats i de utvärderingar som görs av investerare och analytiker vilka eftersträvar relationer med hållbara företag.

INTRESSENTER UTIFRÅN VERKSAMHET

Holmen

Intressenter som är en del i den dagliga driften

Intressenter som är viktiga i ett långsiktigt perspektiv

HOLMENS VERKSAMHET 2013

fördelad på intressenter baserat på koncernens resultaträkning

		Mkr
Kunder	Försäljning av papper, kartong, trävaror, virke och el	17 216
Leverantörer	Inköp av varor och tjänster samt avskrivningar mm	-13 797
Anställda	Löner och sociala kostnader	-2 350
Långivare	Räntor	-198
Staten	Skatter	-160
Aktieägare	Nettoresultat	711
	Styrelsens förslag till utdelning	756

Bolagsstyrningsrapport

Holmen AB är ett publikt svenskt aktiebolag som sedan 1936 är noterat på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Nordic. Att upprätta bolagsstyrningsrapport är ett krav enligt Årsredovisningslagen. Denna bolagsstyrningsrapport följer de regler och anvisningar som fastslås i Svensk kod för bolagsstyrning.

Aktieägarna

HOLMEN AB hade 27 692 aktieägare vid årsskiftet. Privatpersoner med svenskt medborgarskap utgjorde den största ägarkategorin med 25 801 ägare, vilket motsvarar 93 procent av det totala antalet ägare. Den största ägaren, med 61,6 procent av rösterna och 32,9 procent av kapitalet, var vid årsskiftet L E Lundbergföretagen, vilket innebär att ett koncernförhållande råder mellan LE Lundbergföretagen AB (org nr 556056-8817), med säte i Stockholm, och Holmen. Kempestiftelsernas innehav av Holmenaktier uppgick vid samma tidpunkt till 16,9 procent av rösterna och 7,0 procent av kapitalet. Övriga enskilda aktieägares innehav understeg 10 procent av rösterna. Personalen har inget innehav av Holmenaktier via pensionsstiftelse eller liknande. Någon begränsning av hur många röster varje aktieägare kan avge vid årsstämman finns inte. Mer information om aktien och ägarstrukturen finns på sid. 55–57.

Bolagsstämma

KALLELSE TILL ÅRSSTÄMMA utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före beslutat datum. Kallelsen innehåller: a) information om anmälan och om rätten att rösta och delta på stämman, b) numrerad dagordning med de ärenden som ska behandlas, c) information om föreslagen utdelning och det huvudsakliga innehållet i övriga förslag. Aktieägare

VIKTIGA REGELVERK

Externa regler

• Svensk aktiebolagslag
• Svensk kod för bolagsstyrning (Koden)
• Börsens regler (Nasdaq OMX)

Interna regler

• Bolagsordning
• Styrelsens arbetsordning
• Interna policyer och riktlinjer, rapportmanualer osv.

ÅRSSTÄMMA 2013

Årsstämman 2013 hölls på svenska och det material som presenterades var på svenska. Kallelse, föredragninglista, verkställande direktörens anförande samt protokoll finns tillgängliga på bolagets webbplats. Vid årsstämman var samtliga av stämman valda styrelseledamöter, hela koncernledningen och bolagets revisor närvarande. Under stämman gavs aktieägarna möjlighet att ställa och få svar på frågor. De ämnen som berördes var bland annat bolagets syn på framtida användning av trä som råvara, vilka krav som ställs på leverantörer och hur uppföljning sker av dessa, sågverksrörelsens lönsamhetsutveckling samt frågor med anknytning till pågående förhandlingar om personalnedragningar. Stämman fastställde resultat- och balansräkning, beslutade om vinstdisposition samt beviljade den avgående styrelsen ansvarsfrihet. Justerare vid stämman var Leif Törnvall, Alecta och Richard Torgerson, Folksam.

Det var inte möjligt att följa eller delta i stämman från annan ort med hjälp av kommunikationsteknik. Någon förändring i det avseendet är inte planerad för årsstämman 2014.

eller ombud kan rösta för fulla antalet ägda eller företrädda aktier. Anmälan till stämman kan göras via brev, telefon, e-post och bolagets webbplats. Kallelse till extra bolagsstämma där frågan om ändring av bolagsordningen ska behandlas, ska utfärdas tidigast sex och senast fyra veckor före stämman.

FÖRSLAG TILL STÄMMAN bör adresseras till styrelsen och insändas i god tid innan kallelsen utfärdas. På bolagets webbplats finns information om aktieägares rätt att få ärende behandlat.

ÅRSSTÄMMA 2014 kommer att äga rum i Stockholm den 8 april 2014, vilket offentliggjordes den 11 april 2013.

Valberedning

SAMMANSÄTTNING OCH UPPDRAG. Årsstämman har beslutat att inrätta en valberedning som ska bestå av styrelsens ordförande samt en representant för var och en av bolagets röstmässigt tre största aktieägare per den 31 augusti varje år. Valberedningens sammansättning inför årsstämmorna 2013 och 2014 redovisas i tabell. Valberedningen har som uppgift att lämna förslag avseende val av styrelseledamöter, styrelsens ordförande, styrelsearvode och revisionsarvoden samt, i förekommande fall, val av revisor. Förslagen presenteras i kallelsen till årsstämman.

FÖRSLAG TILL STYRELSE. Inför årsstämman 2014 föreslår valberedningen att styrelsen ska bestå av åtta, av stämman valda, ledamöter. Valberedningen föreslår omval av nuvarande styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, som även föreslås till omval som ordförande i styrelsen, Carl Bennet, Carl Kempe, Lars G Josefsson, Louise Lindh, Ulf Lundahl och Göran Lundin samt nyval av Henrik Sjölund, som tillträder som VD och koncernchef den 9 april 2014. Magnus Hall har avböjt omval.

Styrelsens sammansättning

ÅRLIGA VAL. Styrelsens ledamöter väljs årligen av årsstämman för tiden intill dess nästa årsstämma hållits. Enligt bolagsordningen ska styrelsen bestå av

STYRELSENS SAMMANTRÄDEN 2013

Styrelsen höll tio sammanträden under 2013, varav fyra hölls i anslutning till att bolaget lämnade kvartalsrapporter. Ett tvådagarsmöte har ägnats åt strategisk verksamhetsplanering. Ett möte hölls i anslutning till invigningen av den nya biobränsleanläggningen vid kartongbruket i Workington. Ett möte ägnades åt koncernens budget för 2014. Två möten genomfördes i anslutning till årsstämman. Styrelsen har därutöver ägnat särskild uppmärksamhet åt strategiska, finansiella och redovisningsmässiga frågor, uppföljning av verksamheten samt större investeringsärenden. Bolagets revisorer har vid två tillfällen direkt till styrelsen rapporterat sina iakttagelser från granskningen av bokslut och intern kontroll. Alla av stämman valda styrelseledamöter var med på samtliga möten.

STYRELSELEDAMÖTER FRÅN OCH MED ÅRSSTÄMMAN 2013

					OBEROENDE I FÖRHÅLLANDE TILL:
LEDAMÖTER	FUNKTION	INVALD	NÄRVARO	ARVODE	BOLAGET	STÖRRE ÄGARE
Fredrik Lundberg*	Ordförande	1988	10 / 10	600 000 kr	Ja	Nej
Carl Kempe	Vice Ordförande	1983	10 / 10	300 000 kr	Ja	Nej
Carl Bennet*	Ledamot	2009	10 / 10	300 000 kr	Ja	Nej
Lars G Josefsson	Ledamot	2011	10 / 10	300 000 kr	Ja	Ja
Louise Lindh	Ledamot	2010	10 / 10	300 000 kr	Ja	Nej
Ulf Lundahl	Ledamot	2004	10 / 10	300 000 kr	Ja	Nej
Göran Lundin	Ledamot	2001	10 / 10	300 000 kr	Ja	Ja
Magnus Hall	Ledamot, koncernchef och VD	2004	10 / 10	–	Nej	Ja
Totalt					7 / 8	3 / 8

* Representanter i ersättningsutskottet

ARBETSTAGARREPRESENTANTER

Steewe Björklundh, ledamot, invald 1998 Martin Nyman, suppleant, invald 2010 Kenneth Johansson, ledamot, invald 2004 Daniel Stridsman, suppleant, invald 2010 Karin Norin, ledamot, invald 1999 Tommy Åsenbrygg, suppleant, invald 2009

INTERNA STYRPROCESSER

Affärsidé, strategi och mål

Styrningen inom Holmen utgår från affärsidéer, strategier och mål i koncernen och affärsområden. Under styrelse, koncernchef och koncernledning har ansvaret för den operativa verksamheten decentraliserats till fem affärsområden. Ansvaret för samordning av vissa funktioner, såsom ekonomi och finans, affärsutveckling, personal, juridik, teknik och kommunikation, ligger hos koncernstaberna.

Verksamhetsplan, budget, prognoser och handlingsplan

Koncernen arbetar med årliga, rulllande, treåriga verksamhetsplaner för att bryta ner mål och strategier i handlingsplaner och aktiviteter som är möjliga att mäta och utvärdera. Dessa verksamhetsplaner är viktiga för den strategiska styrningen på längre sikt. Årliga budgetar, prognoser och handlingsplaner används för den löpande verksamhetsstyrningen.

Affärsprocesser

Olika affärsprocesser som försäljning, inköp och produktion styr den operativa verksamheten i affärsområdena mot att genomföra de verksamhetsmål och handlingsplaner som fastställs.

Resultat, rapportering, uppföljning

Resultat följs upp genom en löpande finansiell rapportering och beslutade åtgärder följs upp genom kompletterande uppföljningar.

VALBEREDNINGENS SAMMANSÄTTNING

		INFÖR ÅRSSTÄMMA:			OBEROENDE I FÖRHÅLLANDE TILL:
NAMN	REPRESENTERAR	2013	2014	BOLAGET	RÖSTMÄSSIGT STÖRSTA ÄGAREN
Mats Guldbrand	L E Lundbergföretagen*	x (ordf)	x (ordf)	Ja	Nej
Fredrik Lundberg	Styrelsens ordförande	x	x	Ja	Nej
Alice Kempe	Kempestiftelserna*	x	x	Ja	Ja
Hans Hedström	Carnegie fonder*	x	x	Ja	Ja

* Per 31 augusti 2013 uppgick det röstmässiga ägandet för L E Lundbergföretagen till 61,1 procent, Kempestiftelserna till 16,9 procent och Carnegie fonder (Sverige) till 1,8 procent.

sju till elva ledamöter, och val av styrelseledamöter ska ske på årsstämma. Bolagsordningen innehåller inga bestämmelser i övrigt om tillsättande eller entledigande av styrelseledamöter, ändringar i bolagsordningen eller begränsningar om hur lång tid en ledamot kan ingå i styrelsen.

ÅRSSTÄMMAN 2013 omvalde styrelseledamöterna Fredrik Lundberg, Carl Bennet, Magnus Hall, Lars G Josefsson, Carl Kempe, Louise Lindh, Ulf Lundahl och Göran Lundin. Fredrik Lundberg omvaldes till styrelsens ordförande. Hans Larsson hade avböjt omval. Vid det konstituerande sammanträdet 2013 valdes Carl Kempe till vice ordförande och bolagets chefsjurist Lars Ericson utsågs till styrelsens sekreterare.

Utöver de åtta ledamöterna som valdes av årsstämman har de lokala arbetstagarorganisationerna rätt att utse tre ledamöter och tre suppleanter.

Av de åtta stämmovalda ledamöterna bedöms sju som oberoende i förhållande till bolaget enligt Kodens definition. VD är den enda styrelseledamot som arbetar operativt i bolaget. Mer information om styrelsens ledamöter finns på sid. 52–53.

Styrelsens arbete

INFORMATION OCH ARBETSORDNING. Arbetet i styrelsen följer en plan som bland annat ska säkerställa att styrelsen får all erforderlig information. Styrelsen beslutar årligen om en skriftlig arbetsordning och utfärdar skriftliga instruktioner. Sistnämnda avser dels arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD, dels den information som styrelsen löpande ska erhålla gällande ekonomisk utveckling och andra viktiga händelser. Tjänstemän i bolaget deltar som föredragande vid styrelsens sammanträden.

UTVÄRDERING. Styrelsen genomför en utvärdering av styrelsearbetet varje år och valberedningen har informerats om innehållet i 2013 års utvärdering. Den utgör underlag för planering av styrelsearbetet kommande år.

Ersättningar

BEREDNING. Styrelsen har utsett ett ersättningsutskott som består av Fredrik Lundberg och Carl Bennet. Utskottet har under året berett frågor om ersättning och andra anställningsvillkor för VD.

Ersättning och övriga anställningsvillkor för befattningshavare direkt underställda VD beslutas av denne i enlighet med en lönepolicy fastlagd av ersättningsutskottet. Ersättningsutskottet har utvärderat tillämpningen av såväl policyn som de riktlinjer som årsstämman fastställde för ersättning till ledande befattningshavare.

Inom koncernen tillämpas principen att chefens chef ska godkänna beslut i ersättningsfrågor i samråd med respektive personalchef.

VID ÅRSSTÄMMAN 2013 framlades styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till VD och övriga ledande befattningshavare. Årsstämman fastställde riktlinjerna i enlighet med styrelsens förslag.Till årsstämman 2014 föreslår styrelsen oförändrade riktlinjer.

Riktlinjerna samt information om ersättningar återfinns i not 4 på sid. 74.

Årsstämman 2013 fastställde styrelsearvode och beslöt att arvodet till revisorerna ska utgå enligt räkning.

OPTIONSPROGRAM. År 2008 erbjöds koncernens anställda att till marknadsmässigt pris förvärva köpoptioner avseende aktier av serie B i Holmen. Under 2013 löpte lösenperioden för utställda köpoptioner ut utan att lösen påkallats.

Koncernledning

ANSVAR OCH SAMMANSÄTTNING. Styrelsen har delegerat det operativa ansvaret för bolagets och koncernens förvaltning till bolagets VD. En instruktion avseende arbetsfördelningen mellan styrelse och VD fastställs årligen av styrelsen.

Holmens koncernledning utgörs av tolv personer: bolagets VD, cheferna för de fem affärsområdena samt cheferna för de sex koncernstaberna.

SAMMANTRÄDEN 2013. Koncernledningen sammanträdde vid åtta tillfällen under året. Mötena behandlade bland annat resultatutveckling och rapporter inför och efter styrelsens sammanträden, verksamhetsplanering, budget, investeringar, intern kontroll, policyer samt genomgångar av marknadsläge, konjunkturutveckling och andra omvärldsfaktorer som påverkar verksamheten. Vidare diskuterades och beslutades om affärsområdes- och stabsrelaterade projekt. De koncerngemensamma värderingarna som utarbetats under året har behandlats vid sammanträden, men också i separata workshops.

Information om VD och övrig koncernledning finns på sid. 54.

Revision

REVISIONSBOLAGET KPMG, som varit Holmens revisor sedan 1995, omvaldes av årsstämman 2013 till revisor för ett år. Till huvudansvarig för revisionen utsågs den auktoriserade revisorn George Pettersson. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.

REVISIONSPROCESSEN. Revision av interna rutiner och kontrollsystem påbörjas under andra kvartalet och fortsätter sedan löpande fram till årsskiftet. Delårsrapport för januari–september är föremål för revisorernas översiktliga granskning. Granskning och revision av årsbokslut och årsredovisning görs under januari–februari.

STYRELSENS UPPGIFTER. Holmen har valt att låta styrelsen fullgöra de uppgifter som annars skulle utföras av ett revisionsutskott. I styrelsens rapporteringsinstruktion finns krav på att styrelsens ledamöter årligen ska få en redogörelse av revisorerna, som styrker att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt, kan kontrolleras på ett betryggande sätt. Revisorerna har under 2013 rapporterat till hela styrelsen vid två sammanträden. Därutöver har de rapporterat till styrelsens ordförande och VD vid två tillfällen, och till VD vid ytterligare ett tillfälle.

Holmen har utöver revisionsuppdraget konsulterat KPMG inom skatteområdet, i redovisningsfrågor samt för olika utredningar. Storleken av betalda ersättningar till KPMG för 2013 framgår av not 5 på sid. 75. KPMG är skyldiga att pröva sitt oberoende inför beslut att genomföra fristående rådgivning åt Holmen vid sidan av sitt revisionsuppdrag.

Intern kontroll

Styrelsen har bedömt att det inte finns några särskilda omständigheter i verksamheten eller andra förhållanden som motiverar en så kallad särskild granskningsfunktion (intern revison). Koncernens arbete med intern kontroll, tillsammans med det arbete som de externa revisorerna utför, bedöms tillräckligt.

SYFTE OCH STRUKTUR. Arbetet med intern kontroll i Holmen har två syften: att säkerställa att koncernen lever upp till sina mål för den finansiella rapporteringen (se ruta), samt att minimera de risker för bedrägeri som koncernen kan ställas inför.

Strukturen för arbetet följer COSO:s ramverk för intern kontroll i den finansiella rapporteringen. Detta ramverk består av 17 principer fördelade på fem komponenter: kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, uppföljning och utvärdering, samt information och kommunikation. Anpassningar har gjorts utifrån bedömt behov i Holmens olika verksamheter. Koncernstab Ekonomi och Finans bevakar att den interna kontrollen upprätthålls, och genomför kontroller av efterlevnad.

Under 2013 har ramverket för intern kontroll utvärderats och utvecklats. De självutvärderingar som årligen ska fyllas i av samtliga enheter inom koncernen har setts över. Utbildningsinsatser och workshops har genomförts på flera av koncernens enheter.

KONTROLLMILJÖ. Grunden för Holmens ramverk för intern kontroll är kontrollmiljön som definieras genom policyer, rutiner, manualer och instruktioner. Kontrollmiljön upprätthålls med hjälp av en organisationsstruktur med tydligt definierade roller och ansvarsområden, samt den enskilde individens medvetenhet om sin roll i upprätthållandet av god intern kontroll. Enligt aktiebolagslagen är det styrelsen som har det yttersta ansvaret för den interna kontrollen. Det löpande ansvaret för dessa frågor har delegerats till VD. Holmens finansiella rapportering följer de lagar och regler som gäller för bolag noterat på Stockholmsbörsen, samt lokala regler i varje land där verksamhet bedrivs. Förutom externa regler och rekommendationer finns interna instruktioner, anvisningar och system för den finansiella rapporteringen.

RISKBEDÖMNING. Arbetet med riskbedömning utgår från att identifiera och utvärdera de risker som kan medföra att koncernens mål för den finansiella rapporteringen inte uppfylls. Resultatet av riskarbetet sammanställs och utvecklas under ledning av koncernstab Ekonomi och Finans.

Holmens största risker avseende den finansiella rapporteringen kopplas till värderingen av biologiska och materiella anläggningstillgångar samt till finansiella transaktioner (se Riskhantering sid. 32–35).

Där risker identifieras utformas kontrollkrav som i sin tur måste uppfyllas.

KONTROLLAKTIVITETER. För att säkerställa att Holmens mål för den finansiella rapporteringen uppfylls finns det kontrollkrav inbyggda i de processer som bedöms relevanta för Holmens verksamhet: försäljning, inköp, investeringar, personal, bokslut, betalningar samt IT. Kontrollaktiviteterna syftar till att förebygga, upptäcka och korrigera fel och avvikelser.

Koncernens samtliga enheter genomför självutvärderingar där det framgår vilka kontrollkrav som gäller för respektive process. I utvärderingarna ska det anges om respektive kontrollkrav uppfylls samt vilka kontrollbevis som finns. Eftersom Holmens olika enheter

MÅL HOLMENS FINANSIELLA RAPPORTERING

Den externa finansiella rapporteringen ska:

• vara korrekt och fullständig samt följa tillämpliga lagar, regler och rekommendationer
• ge en rättvisande beskrivning av företagets verksamhet
• stödja en rationell och initierad värdering av verksamheten.

Intern finansiell rapportering ska utöver dessa tre mål ge stöd till korrekta affärsbeslut på alla nivåer i koncernen.

skiljer sig åt väsentligt, har självutvärderingarna verksamhetsanpassats.

UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING. Uppföljning och tester av kontrollaktiviteter utförs kontinuerligt för att säkerställa att risker har beaktats och behandlats på ett tillfredställande sätt. I självutvärderingarna finns åtgärdsplaner integrerade för de kontrollkrav som inte uppfylls. Självutvärderingarna följs upp löpande och avvikelser rapporteras kvartalsvis till styrgruppen för intern kontroll. Rapportering till koncernledningen sker en gång per år. Uppföljningen är ett viktigt verktyg för att förstå vilka brister som kan finnas i koncernen, och hur de kan minimeras genom utformningen av nya kontroller.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION. Den finansiella informationsgivningen som sker till Holmens aktieägare och intressenter ska vara korrekt och fullständig samt transparent, konsekvent och ske på lika villkor. Informationsgivningen i Holmen följer en av styrelsen fastställd informationspolicy. Händelser som bedöms som kurspåverkande offentliggörs genom pressmeddelanden. Information till externa intressenter ges via årsredovisningen, boksluts- och delårsrapporter, pressmeddelanden samt webbsända presentationer i anslutning till kvartalsrapportering. Samtliga material finns tillgängliga på bolagets webbplats. Där finns dessutom presentationsmaterial för de senaste åren samt information om bolagsstyrning.

Riktlinjer för den finansiella rapporteringen kommuniceras till de anställda genom manualer, policyer och koder som publiceras på bolagets intranät. En whistle blower-funktion finns tillgänglig för att anställda och övriga intressenter ska kunna framföra påpekanden om eventuella brister i Holmens finansiella rapportering eller missförhållanden hos företaget.

Styrelse

Från vänster: Tommy Åsenbrygg, Kenneth Johansson, Daniel Stridsman, Martin Nyman, Carl Bennet, Carl Kempe, Louise Lindh

Tommy Åsenbrygg Hallstavik. Född 1968. Suppleant sedan 2009. Arbetstagarrepresentant PTK. Vice ordförande i Ledarna, Hallsta pappersbruk. Aktieinnehav: 100 aktier.

Kenneth Johansson Söderköping. Född 1958. Ledamot sedan 2004. Arbetstagarrepresentant LO. Sektionsordförande i Pappers avd 53, Holmen Paper Braviken.

Daniel Stridsman Norrköping. Född 1979. Suppleant sedan 2010. Jägmästare. Distriktschef Holmen Skog, region Norrköping. Arbetstagarrepresentant PTK. Suppleant i Akademikerföreningen Holmen Skog.

Martin Nyman Iggesund. Född 1978. Suppleant sedan 2010. Arbetstagarrepresentant LO. Ordförande i Pappers avd. 15, Iggesund.

Carl Bennet Göteborg. Född 1951.

Ledamot sedan 2009. Civilekonom. Ekon. dr. h.c. VD Carl Bennet AB. Tidigare VD och koncernchef i Getinge AB. Styrelseordförande i Getinge AB, Elanders AB och Lifco AB. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.

Carl Kempe Vice ordförande. Örnsköldsvik. Född 1939. Ledamot sedan 1983. Teknologie licentiat. Dr h.c. mult. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Kempestiftelserna, MoRe Research AB, UPSC Berzelii Center för Skogsbioteknik och Elforest AB. Eget och närståendes aktieinnehav: 386 000 aktier.

Louise Lindh Stockholm. Född 1979. Ledamot sedan 2010. Civilekonom. Vice VD i Fastighets AB L E Lundberg. Övriga väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i Hufvudstaden AB och L E Lundbergföretagen AB. Aktieinnehav: 100 000 aktier.

Fredrik Lundberg, Magnus Hall, Ulf Lundahl, Lars G Josefsson, Göran Lundin, Karin Norin och Steewe Björklundh.

Fredrik Lundberg Ordförande. Djursholm. Född 1951. Ledamot sedan 1988. Civilingenjör och civilekonom. Tekn. dr. h.c. och Ekon. dr. h.c. och VD och koncernchef i L E Lundbergföretagen AB.

Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Hufvudstaden AB och Indutrade AB. Vice ordförande i Svenska Handelsbanken AB. Styrelseledamot i L E Lundbergföretagen AB, AB Industrivärden, Skanska AB och Sandvik AB. Eget och närståendes aktieinnehav: 834 724 aktier. L E Lundbergsföretagens aktieinnehav: 27 622 000 aktier.

Magnus Hall Stockholm. Född 1959.

Ledamot sedan 2004. Civilingenjör i industriell ekonomi. VD och koncernchef.

Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Innventia AB, BasEl i Sverige AB, Industrikraft i Sverige AB och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Vice ordförande i Linköpings Universitet, Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna. Ledamot i styrelsen för Svenskt Näringsliv. Ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

Ulf Lundahl Lidingö. Född 1952.

Ledamot sedan 2004. Juris kandidat och civilekonom. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Fidelio Capital. Styrelseledamot i Husqvarna AB, Indutrade AB och SHB Regionbank Stockholm. Aktieinnehav: 4 000 aktier.

Lars G Josefsson Stockholm. Född 1950.

Ledamot sedan 2011. Civilingenjör. Tidigare VD och koncernchef i Vattenfall.

Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Burntisland Fabrication Ltd och Green Circle Bio Energy Inc. Styrelseledamot i Robert Bosch GmbH, Robert Bosch Industrietreuhand KG och Brookfield Renewable Energy. Styrelsemedlem i Hand in Hand International och ledamot av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA. Aktieinnehav: 5 000 aktier.

Göran Lundin Norrköping. Född 1940. Ledamot sedan 2004. Ingenjör. Tekn. dr. h.c. Övriga väsentliga uppdrag: Ordförande i Norrköpings Tidningar AB och Printed Electronics Arena vid Linköpings Universitet. Styrelseledamot i Fastighets AB L E Lundberg.

Aktieinnehav: 1 000 aktier.

Karin Norin Forsa. Född 1950. Ledamot sedan 2009. Arbetstagarrepresentant PTK. Ordförande för Unionen Holmen-Iggesund.

Steewe Björklundh Hudiksvall. Född 1958. Ledamot sedan 1998. Arbetstagarrepresentant LO. Ordförande för GS Facket vid Iggesunds sågverk.

Revisorer: KPMG AB Huvudansvarig: George Pettersson Auktoriserad revisor

Koncernledning

Stående från vänster: Ola Schultz-Eklund, Anders Jernhall, Staffan Jonsson, Annica Bresky, Magnus Hall, Ingegerd Engquist, Sören Petersson, Ingela Carlsson och Lars Ericson. Sittande från vänster: Håkan Lindh, Arne Wallin och Henrik Sjölund

Magnus Hall VD och koncernchef. Född 1959. Anställd 1985. Eget och närståendes aktieinnehav: 28 698 aktier. Magnus Hall har inga väsentliga aktieinnehav eller delägarskap i företag som bolaget har betydande affärsförbindelser med. Ytterligare information om VD lämnas på sid.53.

Ola Schultz-Eklund Direktör Affärsutveckling och innovation. Född 1961. Anställd 1994.

Anders Jernhall Vice VD. Ekonomi- och finansdirektör. Född 1970. Anställd 1997. Aktieinnehav: 3 500 aktier.

Staffan Jonsson Teknisk direktör. Född 1958. Anställd 1997. Aktieinnehav: 275 aktier.

Henrik Sjölund VD Holmen Paper. Född 1966. Anställd 1993.

Annica Bresky VD Iggesund Paperboard. Född 1975. Anställd 2013.

Arne Wallin VD Holmen Energi. Född 1954. Anställd 1988.

Håkan Lindh VD Holmen Timber. Född 1964. Anställd 1994.

Johan Padel tillträdde som VD för Holmen Timber den 1 februari 2014. Ingegerd Engquist HR-direktör. Född 1968. Anställd 2006. Eget och närståendes aktieinnehav: 100 aktier.

Ingela Carlsson Kommunikationsdirektör. Född 1962. Anställd 2008.

Lars Ericson Chefsjurist. Styrelsens sekreterare. Född 1959. Anställd 1988.

Sören Petersson VD Holmen Skog. Född 1969. Anställd 1994. Aktieinnehav: 3 000 aktier.

Magnus Hall lämnar posten som VD och koncernchef i samband med årsstämman i april 2014 och efterträds av Henrik Sjölund.

Aktien och ägarna

Under 2013 steg kursen för Holmen B med 42 kronor eller 22 procent. Resultat per aktie var 8,5 kronor och utdelningen föreslås bli 9 kronor.

Handel på börsen

Holmen noterades på Stockholmsbörsen 1936, men hette då Mo och Domsjö AB. Holmens två aktieserier är idag noterade på Nasdaq OMX Nordic, Large Cap. Kursen för Holmen B steg under året med 42 kronor eller 22 procent till 233,9 kronor samtidigt som Stockholmsbörsen ökade med 23 procent. Holmens börsvärde på 19,7 (16,2) miljarder kronor utgör cirka 0,4 procent av Stockholmsbörsens totala värde. Årets högsta slutkurs för Holmen B var 235,3 kronor från den 27 december. Den lägsta slutkursen på 172,8 kronor noterades den 24 juni. Det genomsnittliga antalet omsatta B-aktier uppgick till 247 000 per dag, vilket motsvarar ett värde på 48 Mkr. Genomsnittligt antal omsatta A-aktier var 500 per dag. Cirka 70 procent av handeln skedde på Nasdaq OMX Nordic. Därutöver sker handel i Holmen-aktien även på andra handelsplatser såsom BATS Europe, Burgundy, Chi-X och Turquoise.

Resultat per aktie

Resultatet per aktie efter utspädning uppgick till 8,5 (22,1) kronor. Holmens resultat per aktie efter utspädning har i genomsnitt varit 17,1 kronor under de senaste tio åren.

Utdelning

Beslut om aktieutdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Styrelsen föreslår att årsstämman den 8 april 2014 beslutar om en utdelning om 9 (9) kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen motsvarar 3,6 procent av eget kapital. Under de senaste tio åren har utdelningen i genomsnitt uppgått till 5 procent av eget kapital. Det har inneburit att 70 procent av resultatet per aktie per år har delats ut.

• Sista dag för handel i Holmen-aktier inklusive rätt till utdelning: 8 april 2014.

• Avstämningsdag för utdelning: 11 april 2014.
• Utbetalningsdag för utdelning: 16 april 2014.

Aktiestruktur

Holmen har 83 996 162 utestående aktier fördelade på 22 623 234 A-aktier och 61 372 928 B-aktier. Därutöver finns 760 000 återköpta B-aktier i eget

Sverige	79 %
USA	8 %
Luxemburg	4 %
Storbritannien	3 %
Norge	3 %
Övriga länder	4 %

förvar. A-aktien har tio röster och B-aktien en röst. I övrigt har aktierna samma rätt. Det finns inga begränsningar i aktiernas överlåtbarhet på grund av bestämmelse i lag eller bolagsordning.

Ägarstruktur

Totalt hade Holmen 27 692 aktieägare vid utgången av 2013. Sett till antalet utgör svenska privatpersoner den största ägarkategorin med 25 801 ägare, vilket motsvarar 93 procent av totala antalet ägare. Aktiekapitalet ägs till 79 (81) procent av svenskregistrerade ägare. Den största andelen aktier bland utländska ägare finns i USA och Luxemburg, med 8 procent respektive 4 procent av kapitalet. Största ägare, med 61,6 procent av rösterna och 32,9 procent av kapitalet, var vid årsskiftet 2013/2014 L E Lundbergföretagen AB.

Aktieåterköp

Något uttryckligt mål för aktieåterköp finns inte. Ett mandat att återköpa upp till 10 procent av bolagets samtliga aktier finns och eventuella återköp ses som ett komplement till utdelningarna för att justera kapitalstrukturen när omständigheterna bedömts gynnsamma. Vid årsstämman 2013 förnyades bemyndigandet för styrelsen att fatta beslut att förvärva upp till 10 procent av bolagets aktier, genom förvärv av B-aktier. Återköp av aktier motsvarande 0,9 procent av det totala antalet aktier genomfördes 2008 för att säkerställa bolagets åtaganden i optionsprogram (se nedan). Styrelsen föreslår att också årsstämman 2014 bemyndigar styrelsen att återköpa och överlåta upp till 10 procent av bolagets aktier, genom förvärv av B-aktier.

Optionsprogram

År 2008 erbjöds koncernens anställda att till marknadsmässigt pris förvärva köpoptioner avseende Holmen B och i juni 2013 löpte programmet ut utan att lösen påkallades.

Aktieägarkommunikation

Holmen lämnar regelbundet information till aktiemarknaden i form av presskonferenser i samband med publicering av kvartalsrapporter och i samband med årsstämma. Därutöver lämnas information som är väsentlig för aktiemarknaden genom

DATA PER AKTIE
	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004
Resultat efter utspädning, kr1)	8,5	22,1	47,1	8,4	12,0	7,6	17,8	17,2	14,8	15,1
Utdelning, kr	95)	9	8	7	7	9	12	12	11	10
Utdelning i % av:
Eget kapital	4	4	3	3	4	5	6	6	6	5
Börskurs vid årets slut	4	5	4	3	4	5	5	4	4	4
Årets resultat	106	41	17	83	58	118	67	70	74	66
Avkastning, eget kapital, %1)	3	9	23	4	6	4	9	9	8	8
Avkastning, sysselsatt kapital, %6)	5	7	9	6	7	6	10	10	9	10
Eget kapital per aktie, kr	248	248	235	201	196	186	200	196	189	184
Börskurs, B, vid årets slut, kr	234	192	198	221	183	194	240	298	263	230
Genomsnittskurs under året, B, kr	198	186	201	195	180	203	277	302	227	228
Årshögsta börskurs, B, kr	235	204	251	226	206	242	316	336	266	264
Årslägsta börskurs, B, kr	173	169	156	173	135	170	228	255	190	210
Totalt börsvärde vid årets slut, 1 000 Mkr	19,7	16,2	16,6	18,5	15,4	16,2	20,6	25,3	22,6	19,5
P/E-tal2)	28	9	4	26	15	25	13	17	18	15
EV/Resultat före avskrivningar3) 6)	11	9	7	10	7	9	8	9	10	8
Betavärde (48 mån), B, vid årets slut4)	0,7	0,9	0,8	0,8	0,7	0,5	0,9	1,0	0,7	0,6
Antal aktieägare vid årets slut	27 692	28 440	28 899	28 339	30 425	29 745	30 499	32 189	33 320	36 899

1) Se sidan 100: Definitioner och ordlista. 2) Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 3) Börsvärde plus finansiell nettoskuld vid årets slut (EV) dividerat med resultat före avskrivningar. 4) Mäter hur känslig B-aktiens avkastning har varit relativt avkastningen på Affärsvärldens Generalindex under 48 månader. 5) Styrelsens förslag. 6) Exkl. jämförelsestörande poster.

AKTIEKAPITALETS SAMMANSÄTTNING
Aktier	Röster	Antal aktier	Antal röster	Kvotvärde	Mkr
A	10	22 623 234	226 232 340	50	1 131
B	1	62 132 928	62 132 928	50	3 107
Totalt antal aktier		84 756 162	288 365 268		4 238
Innehav av återköpta B-aktier		-760 000	-760 000
Totalt antal utestående aktier		83 996 162	287 605 268

publicering av pressmeddelanden. På Holmens webbplats www.holmen.com finns finansiell information i form av rapporter, presentationer och finansiella data samlat. På webbplatsen finns även en inspelning av den senaste presskonferensen liksom information om aktien, ägare, insynshandel med mera.

Analytiker

Analytiker vid fjorton mäklarhus och banker följer Holmens utveckling. Det innebär bland annat att de löpande publicerar analyser avseende Holmen. En lista över dessa analytiker återfinns på Holmens webbplats.

100 200 300 400 500 09 10 11 12 13 0 4 000 8 000 12 000 16 000 Aktiekursutveckling Holmen A, Holmen B samt Generalindex Kr Antal aktier (tusental) Holmen A Holmen B Affärsvärldens Generalindex Totalt antal omsatta B-aktier (tusental)

Totalavkastning Holmen B och Generalindex

Inkl. reinvesterad utdelning utan hänsyn till skatt

Källa: Macrobond

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING 2000-2013
	Förändring av antal aktier	Totalt antal aktier	Förändring av aktiekapital, Mkr	Totalt aktie kapital, Mkr
2001 Indragning av återköpta aktier	-8 885 827	79 972 451	-444	3 999
2004 Konvertering och teckning	4 783 711	84 756 162	239	4 238

% av röster	% av kapital	ÄGARSTRUKTUR PER 2013-12-31
61,6	32,9	L E Lundbergföretagen
16,9	7,0	Kempestiftelserna
1,5	5,3	Carnegie fonder (Sverige)
1,1	3,9	Lannebo fonder
1,0	3,6	Alecta
0,8	2,8	Norges Bank Investment Management
0,6	2,1	DFA fonder (USA)
0,4	1,4	SHB fonder
0,3	1,1	SEB fonder
0,9	1,0	Fredrik Lundberg
85,3	61,1	Summa
14,7	38,9	Övriga
100,0	100,0	Summa*
6,4	21,2	* Varav utländskt ägande.
		De tio kapitalmässigt största identifierade aktieägarna.

Enskilt större aktieägare kan finnas förvaltningsregistrerade och ingå bland övriga aktieägare.

AKTIEÄGARSTATISTIK
Innehavsklasser, antal aktier	Antal aktieägare	Andel av aktier, %
1–1 000	25 514	6
1 101–100 000	2 104	16
100 001–	74	78
Totalt	27 692	100

Finansiella rapporter

Resultaträkning	60
Rapport över totalresultat	61
Balansräkning	62
Förändringar i eget kapital	63
Kassaflödesanalys	64
Moderbolaget	66

Noter	68
1. Redovisningsprinciper	68
2. Rapportering per rörelsesegment	72
3. Övriga rörelseintäkter	74
4. Anställda, personalkostnader och ledande befattningshavares ersättningar	74
5. Arvode och kostnadsersättning till revisorer	75
6. Finansnetto och resultat från finansiella instrument	76
7. Skatt	76
8. Resultat per aktie	79
9. Immateriella anläggningstillgångar	79
10. Materiella anläggningstillgångar	80
11. Biologiska tillgångar	81
12. Andelar i intresseföretag, joint ventures samt övriga aktier och andelar	82
13. Finansiella instrument	83
14. Varulager	86
15. Rörelsefordringar	86
16. Eget kapital moderbolaget	86
17. Avsättningar för pensioner	87
18. Övriga avsättningar	88
19. Rörelseskulder	88
20. Operationell leasing	88
21. Ställda säkerheter och eventualförpliktelser	89
22. Närstående	89
23. Andelar i koncernföretag	90
24. Obeskattade reserver	91
25. Kassaflödesanalys	91
26. Viktiga bedömningar och uppskattningar	91
Förslag till vinstdisposition	92
Revisionsberättelse	93

RESULTATRÄKNING

KONCERNEN, MKR	NOT	2013	2012
Nettoomsättning	2	16 231	17 852
Övriga rörelseintäkter	3	984	621
Förändring varulager		54	-34
Råvaror och förnödenheter		-9 150	-9 802
Personalkostnader	4	-2 350	-2 499
Övriga rörelsekostnader	5, 20	-3 512	-3 550
Avskrivningar enligt plan	9, 10	-1 370	-1 313
Nedskrivningar	9, 10	-86	-153
Värdeförändring i biologiska tillgångar	11	264	350
Resultat från andelar i intressebolag och joint ventures	12	3	47
Rörelseresultat		1 069	1 520
Finansiella intäkter	6	8	7
Finansiella kostnader	6	-205	-234
Resultat före skatt		871	1 294
Skatt	7	-160	559
Årets resultat		711	1 853
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		711	1 853
Resultat per aktie (kr)	8
före utspädning		8,5	22,1
efter utspädning		8,5	22,1
Genomsnittligt antal aktier (milj)	8
före utspädning		84,0	84,0
efter utspädning		84,0	84,0

Rörelseresultatet uppgick till 1 069 (1 520) Mkr. I rörelseresultatet ingår nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader inom Holmen Paper (-140 Mkr). I 2012 års rörelseresultat ingick nedskrivning och återföring av nedskrivning av anläggningstillgångar (-153 Mkr) samt avsättning för omstruktureringar inom Holmen Paper (-40 Mkr).

Rörelseresultatet, exklusive ovan nämnda poster, försämrades med 504 Mkr till 1 209 Mkr. Nedgången beror på en starkare svensk krona, lägre försäljningspriser för tryckpapper samt produktionsstörningar inom Iggesund Paperboard.

Finansnettot för 2013 uppgick till -198 (-227) Mkr. Under året har räntekostnader om 8 (51) Mkr aktiverats i samband med större investeringsprojekt och därmed minskat redovisad räntekostnad.

Den genomsnittliga upplåningskostnaden minskade till 3,1 (4,1) procent och nettoskulden har i genomsnitt varit lägre än under föregående år.

Redovisad skatt uppgick under 2013 till -160 (559) Mkr, vilket motsvarar 18 procent av resultatet före skatt. Den låga skatten beror på att resultatet från bildandet av ett samägt vindkraftsbolag inte föranleder beskattning. I redovisad skatt för 2012 ingår en uppskjuten skatteintäkt om 911 Mkr på grund av sänkt bolagsskatt i Sverige samt minskning av uppbokade skattemässiga värden av förlustavdrag.

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

KONCERNEN, MKR	NOT	2013	2012
Årets resultat		711	1 853
ÖVRIGT TOTALRESULTAT
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	17	72	-16
Skatt hänförlig till poster som inte återförs till årets resultat	7	-15	-2
Summa poster som inte återförs till årets resultat		58	-18
Kassaflödessäkringar
Omvärdering		-69	62
Överfört från eget kapital till resultaträkningen		5	-198
Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar		0	59
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet		109	-129
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet		-39	88
Skatt hänförlig till poster som återförs till årets resultat	7	23	-5
Summa poster som återförs till årets resultat		28	-123
Summa övrigt totalresultat		86	-141
Summa totalresultat		797	1 711
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		797	1 711

BALANSRÄKNING

KONCERNEN PER 31 DECEMBER, MKR	NOT	2013	2012
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Biologiska tillgångar	9 10 11	59 12 104 16 517	57 12 543 16 227
Andelar i intresseföretag och joint ventures Övriga aktier och andelar	12 12	1 961 9	1 821 13
Långfristiga finansiella fordringar Uppskjutna skattefordringar	13 7	28 2	39 2
Summa anläggningstillgångar		30 680	30 702
OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Varulager Kundfordringar	14 15	3 140 2 103	3 221 2 290
Aktuell skattefordran Övriga rörelsefordringar	7 15	106 425	75 419
Kortfristiga finansiella fordringar Likvida medel	13 13	24 275	31 308
Summa omsättningstillgångar		6 074	6 343
Summa tillgångar		36 753	37 046
EGET KAPITAL	16
Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital		4 238 281	4 238 281
Reserver Balanserade vinstmedel inklusive årets resultat		-309 16 645	-338 16 632
Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		20 854	20 813
LÅNGFRISTIGA SKULDER
Långfristiga finansiella skulder Avsättningar för pensioner	13 17	2 734 238	1 746 355
Övriga avsättningar Uppskjutna skatteskulder	7, 18 7	552 5 804	497 5 504
Summa långfristiga skulder		9 328	8 102
KORTFRISTIGA SKULDER
Kortfristiga finansiella skulder Leverantörsskulder	13 19	3 470 2 007	4 866 2 245
Aktuell skatteskuld Avsättningar Övriga rörelseskulder	7 18 19	28 64 1 002	3 68 950
Summa kortfristiga skulder		6 571	8 131
Summa skulder		15 899	16 233
Summa eget kapital och skulder		36 753	37 046

Information om koncernens ställda säkerheter och eventualförpliktelser, se not 21.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

KONCERNEN, MKR

	RESERVER
	AKTIEKAPITAL	ÖVRIGT TILLSKJUTET KAPITAL	OMRÄKNINGS RESERV	SÄKRINGS RESERV	BALANSERADE VINSTMEDEL INKL ÅRETS RESULTAT	TOTALT EGET KAPITAL
Ingående eget kapital 2012-01-01	4 238	281	-238	24	15 469	19 773
Årets resultat	-	-	-	-	1 853	1 853
Övrigt totalresultat	-	-	-65	-59	-18	-141
Summa totalresultat	-	-	-65	-59	1 835	1 711
Lämnad utdelning	-	-	-	-	-672	-672
Utgående eget kapital 2012-12-31	4 238	281	-303	-35	16 632	20 813
Årets resultat	-	-	-	-	711	711
Övrigt totalresultat	-	-	78	-50	57	86
Summa totalresultat	-	-	78	-50	769	797
Lämnad utdelning	-	-	-	-	-756	-756
Utgående eget kapital 2013-12-31	4 238	281	-224	-85	16 645	20 854

KASSAFLÖDESANALYS

KONCERNEN, MKR NOT	2013	2012
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat före skatt 25	871	1 294
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Avskrivningar enligt plan	1 370	1 313
Nedskrivningar	86	153
Värdeförändring i biologiska tillgångar	-264	-350
Förändring av avsättningar	-16	-83
Övrigt *	-119	24
Betalda inkomstskatter	210	-434
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital	2 138	1 916
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I RÖRELSEKAPITAL
Förändring av varulager	93	314
Förändring av kundfordringar och övriga rörelsefordringar	173	241
Förändring av leverantörsskulder och övriga rörelseskulder	-394	-217
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 011	2 254
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-983	-1 824
Avyttring av materiella anläggningstillgångar	137	14
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	-7	-29
Förvärv av biologiska tillgångar	-26	-110
Avyttring av biologiska tillgångar		3 4
Ökning av långfristiga finansiella fordringar		0 -1
Återbetalning av långfristiga finansiella fordringar		3 38
Förvärv av aktier och andelar	-83	-12
Avyttring av aktier och andelar	86	0
Kassaflöde från investeringsverksamheten	869	-1 920
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna långfristiga lån	1 700	400
Amortering av långfristiga lån	-2 092	-924
Förändring kortfristiga finansiella skulder 25	-36	1 059
Förändring kortfristiga finansiella fordringar Utbetald utdelning till moderbolagets aktieägare	-756	9 1 -672
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-1 175	-135
	-33	199
ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets början	308	112
Valutakursdifferens i likvida medel		1 -3
Likvida medel vid årets slut	275	308

* Övriga justeringar utgörs främst av valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument, resultat från intresseföretag samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.

Koncernens kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 2 011 Mkr. Årets investeringar i anläggningstillgångar avser bland annat ny sodapanna och turbin vid Iggesunds bruk samt ny biobränslepanna vid bruket i Workington.

Under året har tre obligationslån emitterats om sammanlagt 1 700 Mkr. Två MTN-lån har förfallit och tre banklån har förtidslösts eller förfallit. Utdelning om 756 Mkr har under året utbetalats till aktieägarna.

	2013	2012
FÖRÄNDRING FINANSIELL NETTOSKULD
Ingående finansiell nettoskuld	-6 590	-6 259
Kassaflöde
Löpande verksamhet	2 011	2 254
Investeringsverksamhet (exkl. långfristiga finansiella fordringar)	-872	-1 956
Utbetald utdelning	-756	-672
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	70	-16
Valutaeffekter och marknadsvärdeförändringar	21	59
Utgående finansiell nettoskuld	-6 116	-6 590

MODERBOLAGET

RESULTATRÄKNING, MKR	NOT	2013	2012
Nettoomsättning	2	14 443	15 895
Övriga rörelseintäkter	3	720	525
Förändring varulager		32	-44
Råvaror och förnödenheter		-8 703	-9 472
Personalkostnader	4	-1 893	-1 995
Övriga externa kostnader	5, 20	-4 148	-3 871
Avskrivningar enligt plan	9, 10	-35	-34
Rörelseresultat		417	1 004
Resultat från andelar i koncernföretag	6, 23	15	-1 111
Resultat från andelar i intresseföretag	6	0	0
Ränteintäkter och liknande intäkter	6	15	5
Nedskrivning av aktier och andelar	6	-5	-
Räntekostnader och liknande kostnader	6	-238	-189
Resultat efter finansiella poster		204	-291
Bokslutsdispositioner	24	824	-798
Resultat före skatt		1 028	-1 089
Skatt	7	-201	95
Årets resultat		828	-994

RAPPORT ÖVER TOTAL RESULTAT, MKR	NOT	2013	2012
Årets resultat Övrigt totalresultat		828	-994
Kassaflödessäkringar Omvärdering Överfört från eget kapital till		-32	22
resultaträkningen Överfört från eget kapital till anläggningstillgångar		9 0	-151 59
Skatt hänförlig till övrigt totalresultat 7		5	12
Summa poster som återförs till årets resultat		-18	-58
Summa totalresultat		810	-1 053

I moderbolaget ingår Holmens svenska verksamheter med undantag för merparten av anläggningstillgångarna, som redovisas i Holmens Bruk AB.

I posten Bokslutsdispositioner ingår koncernbidrag om 530 Mkr. I posten Räntekostnader och liknande kostnader i resultaträkningen ingår resultat från säkring av eget kapital i utländska dotterbolag om -39 Mkr.

KASSAFLÖDESANALYS, MKR NOT	2013	2012
DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN
Resultat efter finansiella poster 25	204	-291
Justering för poster som inte
ingår i kassaflödet Avskrivningar enligt plan	35	34
Förändring av avsättningar	-10	-34
Övrigt *	591	1 327
Betalda inkomstskatter	221	-402
Kassaflöde från den löpande verksam heten före förändringar av rörelsekapital	1 041	633
KASSAFLÖDE FRÅN FÖRÄNDRINGAR I
RÖRELSEKAPITAL
Förändring av varulager	148	332
Förändring av rörelsefordringar	273	259
Förändring av rörelseskulder Kassaflöde från den	-341	-295
löpande verksamheten	1 122	929
INVESTERINGSVERKSAMHETEN
Lämnade aktieägartillskott	-37	-12
Förvärv av materiella anläggningstillgångar	-11	-53
Avyttring av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar	7 -3	7 -
Ökning av externa långfristiga finansiella
fordringar	0	0
Återbetalning av externa långfristiga
finansiella fordringar Förvärv av aktier och andelar	0 -56	0 0
Avyttring av aktier och andelar	86	0
Kassaflöde från investerings
verksamheten	-16	-58
FINANSIERINGSVERKSAMHETEN
Upptagna externa långfristiga lån	1 700	-
Amortering av externa långfristiga lån	-2 091	-523
Förändring övriga finansiella skulder 25 Förändring övriga finansiella fordringar	-10 -480	1 094 720
Utbetald utdelning till moderbolagets
aktieägare	-756	-672
Erhållna koncernbidrag	531	7
Lämnade koncernbidrag	-1	-1 300
Kassaflöde från finansierings verksamheten	-1 105	-675
ÅRETS KASSAFLÖDE	1	197
Likvida medel vid årets början	213	16
Likvida medel vid årets slut	213	213

* Övriga justeringar utgörs främst av nedskrivning av aktier i koncernföretag, valutaeffekter och marknadsomvärderingar av finansiella instrument samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar. Från och med 2013 redovisas koncernbidrag som bokslutsdisposition. Jämförelsesifforrna har räknats om.

BALANSRÄKNING Per den 31 december, Mkr	NOT	2013	2012
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	9	10	10
Materiella anläggningstillgångar	10	2 589	2 612
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar	12, 23	12 499	13 082
Långfristiga finansiella fordringar	13	2 715	2 325
Summa anläggningstillgångar		17 814	18 029
Omsättningstillgångar
Varulager	14	2 477	2 630
Rörelsefordringar	15	2 050	2 346
Aktuell skattefordran	7	-	405
Kortfristiga placeringar	13	24	31
Likvida medel	13	213	213
Summa omsättningstillgångar		4 764	5 624
Summa tillgångar		22 578	23 653

BALANSRÄKNING Per den 31 december, Mkr	NOT	2013	2012
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	16
Bundet eget kapital
Aktiekapital		4 238	4 238
Reservfond		1 577	1 577
Uppskrivningsfond		100	100
Fritt eget kapital
Balanserade vinstmedel inkl. säkrings
reserv		2 740	4 508
Årets resultat		828	-994
Summa eget kapital		9 483	9 428
Obeskattade reserver	24	1 771	2 064
Avsättningar
Avsättningar för pensioner	17	39	60
Avsättningar för skatter	7, 18	45	45
Övriga avsättningar	18	651	626
Uppskjuten skatteskuld	7	538	531
Summa avsättningar		1 274	1 262
Skulder
Långfristiga finansiella skulder	13	3 948	3 107
Kortfristiga finansiella skulder	13	3 464	4 860
Aktuell skatteskuld	7	4	-
Rörelseskulder	19	2 635	2 931
Summa skulder		10 051	10 898
Summa eget kapital och skulder		22 578	23 653
STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARS FÖRBINDELSER
Ställda säkerheter	21	142	6
Ansvarsförbindelser	21	93	77

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL, MKR

		BUNDET EGET KAPITAL				FRITT EGET KAPITAL
	AKTIEKAPITAL	RESERV FOND	UPPSKRIV NINGSFOND	SÄKRINGS RESERV	BALANSERADE VINSTMEDEL	ÅRETS RESULTAT	TOTALT EGET KAPITAL
Ingående eget kapital 2012-01-01	4 238	1 577	100	-66	4 116	1 189	11 153
Vinstdisposition	-	-	-	-	1 189	-1 189	-
Årets resultat	-	-	-	-	-	-994	-994
Övrigt totalresultat	-	-	-	-58	-	-	-58
Summa totalresultat	-	-	-	-58	1 189	-2 183	-1 053
Lämnad utdelning	-	-	-	-	-672	-	-672
Utgående eget kapital 2012-12-31	4 238	1 577	100	-125	4 633	-994	9 428
Vinstdisposition	-	-	-	-	-994	994	-
Årets resultat	-	-	-	-	-	828	828
Övrigt totalresultat	-	-	-	-18	-	-	-18
Summa totalresultat	-	-	-	-18	-994	1 822	810
Lämnad utdelning	-	-	-	-	-756	-	-756
Utgående eget kapital 2013-12-31	4 238	1 577	100	-143	2 883	828	9 483

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Belopp avser miljoner kronor (Mkr) där inte annat framgår.

NOT 1. REDOVISNINGSPRINCIPER

De nedan angivna redovisningsprinciperna för koncernen har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i koncernens finansiella rapporter, om inte annat framgår nedan. Koncernens redovisningsprinciper har tillämpats konsekvent på rapportering och konsolidering av moderbolag, dotterföretag samt intresseföretag och joint ventures.

ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB), såsom de antagits av EU. Vidare har Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner tillämpats.

Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen utom i de fall som kommenteras separat under respektive avsnitt. Moderbolagets redovisning är upprättad i enlighet med RFR 2 Redovisning för noterade juridiska personer. De avvikelser som förekommer mellan moderbolagets och koncernens principer föranleds av begränsningar i möjligheterna att tillämpa IFRS i moderbolaget till följd av Årsredovisningslagen (ÅRL) och Tryggandelagen samt i vissa fall av skatteskäl.

VÄRDERINGSGRUNDER TILLÄMPADE VID UPPRÄTTANDE AV MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS FINANSIELLA RAPPORTER

Tillgångar och skulder är redovisade till anskaffningsvärden, förutom biologiska tillgångar och vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde. I moderbolaget har biologiska tillgångar ej värderats till verkligt värde.

FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA

Funktionell valuta är valutan i de primära ekonomiska miljöer som bolagen bedriver sin verksamhet. Moderbolagets funktionella valuta är svenska kronor som även utgör rapporteringsvalutan för moderbolaget och för koncernen. Det innebär att de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA

Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med IFRS kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Verkliga utfallet kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningarna och antagandena ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Se även not 26 Viktiga bedömningar och uppskattningar.

ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER

Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som koncernen tillämpar från och med 1 januari 2013.

Övrigt totalresultat

Uppställningen för rapporten över totalresultat har ändrats så att den följer den ändrade IAS1 Utformning av finansiella rapporter. Posterna inom övrigt totalresultat delas numera upp i två kategorier; dels poster som kan omföras till exempel omräkningsdifferenser, vinster/förluster på kassaflödessäkringar och säkring av valutarisk i utlandsverksamhet och dels poster som inte kan omföras till exempel omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.

Finansiella instrument och verkligt värde

Ändringar i IFRS7 och IFRS13 har inte lett till någon påverkan på belopp, men innebär ökade upplysningar i årsredovisningen, främst i not 13 Finansiella instrument, men även not 11 Biologiska tillgångar påverkas.

Pensioner

Den reviderade IAS19 har inte lett till någon påverkan på belopp, men innebär ökade upplysningar i årsredovisningen, se not 17. Avkastning som beräknas på förvaltningstillgångar baseras på diskonteringsräntan som används vid beräkning av pensionsförpliktelsen. Detta innebär att räntan på pensionsskulden numera utgörs av räntekostnad på pensionsskulden och ränteintäkt på förvaltningstillgångarna. Skillnad mellan faktisk avkastning och den summa som inkluderas i räntenettot avseende förvaltningstillgångar redovisas i övrigt totalresultat.

Moderbolaget

Ändringar i UFR 9 tillämpas men har inte lett till någon påverkan på belopp eller upplysningar i denna årsredovisning.

För moderbolaget tillämpas from 1 januari 2013, med retroaktiv tillämpning för jämförelseåret 2012, den ändrade RFR 2 och dess alternativregel, vilken innebär att koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition.

Nya och ändrade redovisningsprinciper som blir tillämpliga från 2014

Ett antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och Holmen har valt att inte tillämpa några av dessa standarder i förtid. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga från och med räkenskapsår efter 2014 planeras inte heller att tillämpas i förtid. Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 2014 och 2015, till exempel ändringar i IFRS10-12, bedöms inte ha någon väsentlig påverkan på resultat- och balansräkning, men kommer att leda till utökade upplysningskrav.

SEGMENTRAPPORTERING

Koncernens verksamhet delas upp i rörelsesegment baserat på vilka delar av verksamheten företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp, så kallad "management approach" eller företagsledningsperspektiv. Indelningsgrunden för segment baseras på koncernens affärsområden. Detta överensstämmer med koncernens operativa struktur och den interna rapporteringen till VD och styrelse. Posterna i rörelsesegmentets resultat, tillgångar och skulder är redovisade i enlighet med det resultat (rörelseresultat), tillgångar och skulder som företagets högsta verkställande beslutsfattare följer upp. Se not 2 för ytterligare beskrivning av indelningen och presentationen av rörelsesegment.

KLASSIFICERING

Anläggningstillgångar, långfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt enbart av belopp som förväntas återvinnas eller betalas efter mer än tolv månader räknat från balansdagen. Omsättningstillgångar, kortfristiga skulder och avsättningar består i allt väsentligt av belopp som förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen.

KONSOLIDERINGSPRINCIPER

Dotterföretag

Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget, Holmen AB. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigande aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras.

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Förvärvsmetoden innebär att moderföretaget indirekt förvärvar dotterföretagets tillgångar och övertar dess skulder, värderade till verkligt värde. Skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna och det verkliga värdet av förvärvade identifierbara nettotillgångar utgör goodwill. Dotterföretagens intäkter och kostnader respektive tillgångar och skulder ingår i koncernredovisningen från den dag bestämmande inflytandet uppkommer (förvärvstidpunkten) och till den dag det upphör. Koncerninterna fordringar och skulder samt transaktioner mellan företag i koncernen liksom därmed sammanhängande orealiserade vinster elimineras i sin helhet.

Innehav redovisade enligt kapitalandelsmetoden

Intresseföretag

Aktieinnehav i intresseföretag, i vilka koncernen har lägst 20 procent och högst 50 procent av rösterna eller på annat sätt har ett betydande inflytande, redovisas i koncernen enligt kapitalandelsmetoden.

Gemensamt ägda företag/joint ventures

Som gemensamt ägda företag räknas företag där innehavet uppgår till 50 procent av rösterna. Beroende på förutsättningarna kring ägandet och beslutsfattande redovisas ägandet som ett joint venture enligt klyvningsmetoden eller kapitalandelsmetoden. Förutsättningarna i det av Holmen gemensamt ägda företaget är sådana att innehavet redovisas enligt kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden

Kapitalandelsmetoden innebär att det i koncernen redovisade värdet på aktierna i intresseföretagen och joint ventures motsvaras av koncernens andel i intresseföretagens och joint ventures egna kapital samt koncernmässiga över- och undervärden. I koncernens resultaträkning redovisas som "Andelar i intresseföretags och joint ventures resultat" koncernens andel i intresseföretagens och joint ventures nettoresultat efter skatt hänförligt till moderbolagsägarna justerat för eventuella avskrivningar på eller upplösningar av förvärvade över- respektive undervärden. Erhållna utdelningar från intresseföretaget eller joint venture minskar investeringens redovisade värde. Orealiserade vinster uppkomna från transaktioner med intresseföretag och joint ventures elimineras i relation till ägd kapitalandel.

När koncernens andel av redovisade förluster i intresseföretaget och joint venture överstiger det redovisade värdet på andelarna i koncernen reduceras andelarnas värde till noll. Avräkning för förluster sker även mot långfristiga finansiella mellanhavanden utan säkerhet, vilka till sin ekonomiska innebörd utgör del av ägarföretagets nettoinvestering i intresseföretaget och joint venture. Fortsatta förluster redovisas inte såvida inte koncernen har lämnat garantier för att täcka förluster uppkomna i intresseföretaget eller joint venture. Kapitalandelsmetoden tillämpas fram till den tidpunkt när det betydande inflytandet upphör respektive det gemensamt ägda företaget upphör att vara gemensamt ägt.

UTLÄNDSK VALUTA

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället.

Utländska verksamheters finansiella rapporter

Tillgångar och skulder i utlandsverksamheter, inklusive goodwill och andra koncernmässiga överoch undervärden, omräknas i koncernredovisningen från utlandsverksamhetens funktionella valuta till koncernens rapporteringsvaluta, svenska kronor, till den valutakurs som råder på balansdagen. Intäkter och kostnader i en utlandsverksamhet omräknas till svenska kronor till en genomsnittskurs som utgör en approximation av kurserna vid respektive transaktionstidpunkt. Omräkningsdifferenser som uppstår vid valutaomräkning av utlandsverksamheter samt vidhängande effekter av säkringar av nettoinvesteringarna redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i en separat komponent i eget kapital, benämnd omräkningsreserv. Vid avyttring av en utlandsverksamhet realiseras de till verksamheten hänförliga ackumulerade omräkningsdifferenserna efter avdrag för eventuell valutasäkring i koncernens resultaträkning. Ackumulerade omräkningsdifferenser hänförliga till utlandsverksamheter har bolaget valt att ange till noll vid tidpunkten för övergång till IFRS.

KOMMISSIONÄRSBOLAGSFÖRHÅLLANDEN

Moderbolagets verksamhet bedrivs huvudsakligen genom kommissionärsbolagen Holmen Paper AB, Iggesund Paperboard AB, Holmen Timber AB, Holmen Skog AB och Holmen Energi AB. Moderbolaget svarar för alla förpliktelser som dessa kommissionärsbolag ikläder sig. Samtliga intäkter, kostnader, tillgångar och skulder som uppkommer i de av kommissionärsbolagen bedrivna verksamheterna redovisas i Holmen AB med undantag för merparten av gjorda investeringar samt viss försäljning av skogsfastigheter som istället redovisas i några av koncernens dotterbolag.

INTÄKTER

Nettoomsättning

Som nettoomsättning redovisas fakturerad försäljning exklusive moms av produkter, virke och energi. Redovisat belopp är minskat med lämnade varurabatter och liknande intäktsreduktioner samt inkluderar valutakursdifferenser kopplade till försäljningen. Försäljning redovisas efter att de avgörande riskerna och nyttan som sammanhänger med äganderätten till försålda varor överförts till köparen och ingen dispositionsrätt eller möjlighet till faktisk kontroll över godset kvarstår.

Övriga rörelseintäkter

Som övriga rörelseintäkter redovisas intäkter från aktiviteter utanför bolagets huvudsakliga verksamhet. I posten ingår huvudsakligen försäljning av biprodukter, hyres- och arrendeintäkter, intäkter från tilldelade elcertifikat, resultat avseende utsläppsrätter samt resultat vid försäljning av anläggningstillgångar.

Statliga bidrag redovisas i balansräkningen som upplupen intäkt när det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som är förknippade med bidraget. Bidrag periodiseras systematiskt i resultaträkningen på samma sätt och över samma perioder som de kostnader bidragen är avsedda att kompensera för. Statliga bidrag relaterade till tillgångar redovisas i balansräkningen som en reduktion av tillgångens redovisade värde.

FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Finansiella intäkter och kostnader består av ränteintäkter och räntekostnader, utdelningsintäkter, omvärderingar avseende finansiella instrument värderade till verkligt värde samt orealiserade och realiserade kursförluster och vinster.

Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas med tillämpning av effektivräntemetoden. Räntekostnader inkluderar transaktionskostnader för lån vilka har periodiserats över lånets löptid vilket även gäller eventuell skillnad mellan mottagna medel och återbetalningsbelopp. Utdelningsintäkt redovisas när utdelning fastställts och rätten att erhålla betalning bedöms som säker.

Räntekostnader belastar normalt resultatet i den period till vilken de hänför sig. Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.

SKATTER

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktioner redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller direkt i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder, med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller aviserade per balansdagen. Temporära skillnader beaktas inte avseende koncernmässig goodwill och inte heller i temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli beskattade inom överskådlig framtid. I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatteskuld.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas och medföra lägre skatteutbetalningar i framtiden. Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder i samma land nettoredovisas i den mån kvittningsrätt föreligger.

RESULTAT PER AKTIE

Beräkningen av resultat per aktie baseras på årets resultat i koncernen hänförligt till moderbolagets aktieägare och på det vägda genomsnittliga antalet aktier utestående under året.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med IAS 39.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen

En finansiell tillgång eller skuld tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiserats, förfaller eller bolaget inte längre har kontrollen över den. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Avistaaffärer redovisas i enlighet med affärsdagsprincipen. Kundfordran tas upp i balansräkningen när faktura har skickats. Skuld tas upp när motparten har presterat och avtalsenlig skyldighet föreligger att betala, även om faktura ännu inte mottagits. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Finansiella tillgångar, exklusive aktier, och finansiella skulder har klassificerats som kortfristiga om beloppen förväntas återvinnas eller betalas inom tolv månader räknat från balansdagen. Aktier har klassificerats som långfristiga om de är avsedda att stadigvarande innehas i verksamheten.

Värdering av finansiella instrument

med innehavet.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultatet. Denna kategori består av finansiella tillgångar som innehas för handel. Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultatet.

Lånefordringar och kundfordringar. Banktillgodohavanden, låne- och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Nedskrivningsprövning görs löpande utifrån objektiva kriterier för dessa tillgångar. Vid en konstaterad förlust bokas fordran bort. En avsättning för osäkra kundfordringar görs dock då förlusten är befarad.

Finansiella tillgångar som kan säljas. I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Tillgångarna värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej sådana värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se nedan), ej heller ränta på fordringsinstrument och utdelningsintäkter samt valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i årets resultat. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i årets resultat. Aktier och andelar som ej avser koncern- och intresseföretag har värderats till anskaffningsvärde. Värdering till verkligt värde har inte kunnat tillämpas, då tillförlitligt marknadsvärde ej har kunnat fastställas.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet. Finansiella skulder värderas initialt till mottagna medel med avdrag för eventuella transaktionskostnader. Löpande värderas normalt skulderna till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden. I de fall mottagna medel understiger återbetalningsbeloppet periodiseras denna skillnad över lånets löptid med tillämpning av effektivräntemetoden. Resultatet från finansiella instrument redovisas i finansnettot alternativt rörelseresultatet beroende på syftet med innehavet.

Andra finansiella skulder. Dessa skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Leverantörsskulder och låneskulder redovisas i denna kategori. Lån som säkrats mot värdeförändringar redovisas initialt inklusive eventuella transaktionskostnader och löpande till marknadsvärde. Derivat och säkringsredovisning. Samtliga derivat värderas till verkligt värde och redovisas i balansräkningen. I stort sett samtliga derivat innehas i säkringssyfte. I de fall säkringsredovisning tilläm-

pas redovisas värdeförändringarna enligt nedan. För derivat som inte uppfyller kraven för säkringsredovisning redovisas värdeförändringarna i rörelseresultatet eller finansnettot beroende på syftet

Kassaflödessäkringar. Den effektiva delen av värdeförändringar redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital fram tills det säkrade flödet träffar resultaträkningen då de ackumulerade värdeförändringarna flyttas från eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen för att möta och matcha den säkrade transaktionen. För säkringar av investeringar justeras istället anskaffningsvärdet på den säkrade posten när den inträffar. Säkringars ineffektiva del redovisas direkt i resultaträkningen. Valutaterminer och valutaswappar används som kassaflödessäkringar som säkring mot ändringar i valutakurser. För ändringar i räntor används ränteswappar som kassaflödessäkring.

Nettoinvesteringar. Värdeförändringar för säkringar avseende nettoinvesteringar i utländsk verksamhet redovisas för koncernen i övrigt totalresultat. Ackumulerad värdeförändring redovisas som en komponent i koncernens egna kapital fram tills dess att verksamheten avyttras då de ackumulerade värdeförändringarna redovisas i resultaträkningen. I moderbolaget redovisas värdeförändringar i resultaträkningen då säkringsredovisning ej tillämpas.

Beräkning av verkligt värde. Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser och tillhör värderingsnivå ett enligt IFRS 7. I de fall noterade marknadspriser saknas har verkligt värde beräknats genom diskonterade kassaflöden. När beräkningar av diskonterade kassaflöden gjorts har samtliga variabler såsom diskonteringsräntor och valutakurser för beräkningar hämtats från marknadsnoteringar, där så varit möjligt. Vid beräkningar av diskonterade kassaflöden används medelkurs för valutakurser och diskonteringsräntor. Dessa värderingar tillhör värderingsnivå två. Övriga värderingar, för vilka någon variabel baseras på egna bedömningar, tillhör värderingsnivå tre. Holmens värdering av finansiella instrument tillhör uteslutande värderingsnivå två. Värdering av valutaoptioner görs med tillämpning av Black & Scholes formel när det är aktuellt.

IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Goodwill representerar skillnaden mellan anskaffningsvärdet för rörelseförvärv och det verkliga värdet av förvärvade tillgångar, övertagna skulder samt eventualförpliktelser. Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag.

Utgifter för forskning kostnadsförs då de inträffar. Utgifter för utveckling aktiveras enbart vid större projekt om en säker bedömning av de framtida ekonomiska fördelarna kan göras. Det redovisade värdet inkluderar samtliga direkt hänförbara utgifter till exempel för material och tjänster, ersättningar till anställda, registrering av en juridisk rättighet, avskrivningar på patent och licenser och låneutgifter i enlighet med IAS 23. Övriga utgifter för utveckling redovisas i resultaträkningen som kostnad när de uppkommer. I balansräkningen redovisade utvecklingskostnader är upptagna till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar.

Till immateriella anläggningstillgångar hör också patent, licenser samt IT-system vilka redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Immateriella anläggningstillgångar i koncernen skrivs av under 5–20 år förutom goodwill. Eventuell goodwill fördelas till kassagenererande enheter. Såväl goodwill som övriga immateriella anläggningstillgångar testas årligen för nedskrivningsbehov. Eventuella nedskrivningar kan återföras med undantag från goodwill. Koncernen redovisar för närvarande ingen goodwill. Immateriella anläggningstillgångar i moderbolaget skrivs av under 5 år.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärden efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar som består av delar med olika nyttjandeperioder behandlas som separata komponenter av materiella anläggningstillgångar. Tillkommande utgifter aktiveras endast om de bedöms generera ekonomiska fördelar för företaget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift aktiveras är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats aktiveras utgiften. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan ett eventuellt försäljningspris och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden med beaktande av gjorda nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Mark är inte föremål för avskrivning.

Följande nyttjandeperioder (år) används:

Maskiner för vattenkraftproduktion	20–40
Förvaltnings- och lagerbyggnader, bostäder	20–33
Driftsbyggnader, markanläggningar samt maskiner för massa-, pappers- och kartongtillverkning	20
Maskiner för sågverk	12
Övriga maskiner	10
Skogsbilvägar	10
Inventarier	4

Finns det indikation på att det bokförda värdet är för högt görs en analys där enskilda eller naturligt sammanhängande tillgångars återvinningsvärde fastställs som det högsta av nettoförsäljningsvärdet och nyttjandevärdet. Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset efter avdrag för uppskattade kostnader för försäljning av tillgången. Nyttjandevärdet mäts som förväntat framtida diskonterat kassaflöde. Den tillämpade diskonteringsräntan beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med tillgången. En nedskrivning utgörs av det belopp som återvinningsvärdet understiger bokfört värde. En nedskrivning återförs om det har skett en positiv förändring av förutsättningarna som används för att bestämma återvinningsvärdet. En återföring görs som mest upp till det bokförda värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning, om nedskrivningen inte skulle ha gjorts.

Låneutgifter hänförliga till inköp eller uppförande av så kallade kvalificerade tillgångar ska aktiveras i koncernredovisningen som en del av tillgångens anskaffningsvärde. En kvalificerad tillgång är en tillgång som tar en betydande tid i anspråk att färdigställa och är för koncernen aktuellt vid betydande investeringsprojekt.

LEASING

Leasing klassificeras i koncernredovisningen antingen som finansiell eller operationell leasing. Leasade anläggningstillgångar där koncernen i allt väsentligt står för samma risker och förmåner som vid direkt ägande klassificeras som finansiell leasing. Leasing av tillgångar där uthyraren i allt väsentligt kvarstår som ägare till tillgången klassificeras som operationell leasing. Kostnader avseende operationella leasingavtal redovisas i årets resultat linjärt över leasingavtalets löptid. Variabla avgifter kostnadsförs i de perioder de uppkommer. Koncernens leasingavtal är samtliga klassificerade som operationella.

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Koncernen redovisar sina skogstillgångar uppdelat på växande skog, vilken redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, vilken redovisas till anskaffningskostnad. Förändringar i verkligt värde för den växande skogen redovisas i resultaträkningen. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden (efter avdrag för försäljningskostnader) från den växande skogen. Se även not 11.

I moderbolaget redovisas biologiska tillgångar enligt RFR 2. Det innebär att biologiska tillgångar klassificerade som anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde justerat för uppskrivningar med beaktande av eventuellt nedskrivningsbehov.

Avverkningsrätter redovisas som varulager. Dessa förvärvas med syfte att genom avverkning säkerställa Holmens behov av råvara. Någon mätbar biologisk omvandling sker inte från förvärvstidpunkt till avverkningstillfälle.

VARULAGER

Varulager värderas till den lägsta av anskaffnings- och tillverkningskostnad, efter avdrag för erforderlig inkurans, eller nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet för varulager beräknas genom tilllämpning av först in, först ut-metoden (FIFU). Nettoförsäljningsvärdet är det uppskattade försäljningspriset i den löpande verksamheten, efter avdrag för uppskattade kostnader för färdigställande och för att åstadkomma en försäljning. För egentillverkade färdigvaror består anskaffningsvärdet av direkta tillverkningskostnader och skälig andel av indirekta kostnader.

Erhållna utsläppsrätter redovisas initialt till marknadspris vid tilldelning som varulager och förutbetald intäkt. Under året intäktsförs tilldelningen samtidigt som en interimsskuld, motsvarande gjorda utsläpp, kostnadsförs.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA

Pensionskostnader och pensionsåtaganden

Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de intjänas.

Koncernens nettoförpliktelse avseende förmånsbestämda planer beräknas separat för varje plan genom en uppskattning av den framtida ersättning som de anställda intjänat genom sin anställning i både innevarande och tidigare perioder. Denna ersättning diskonteras till ett nuvärde och oredovisade kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder och det verkliga värdet på eventuella förvaltningstillgångar dras av. Diskonteringsräntan är räntan på balansdagen på en förstklassig företagsobligation med en löptid som motsvarar koncernens pensionsförpliktelser. När det inte finns en aktiv marknad för sådana företagsobligationer används istället marknadsräntan på statsobligationer med en motsvarande löptid. Beräkningen görs genom den så kallade "projected unit credit method" och utförs av en kvalificerad aktuarie för den del av pensionsåtagandena som är förmånsbestämd.

Vid fastställande av förpliktelsens nuvärde och verkligt värde på förvaltningstillgångarna kan det uppstå aktuariella vinster och förluster. Dessa uppkommer antingen genom att det verkliga utfallet avviker från tidigare gjorda antaganden eller genom att antagandena ändras. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totaltresultat.

Om förmånerna i en plan förbättras, redovisas den andel av den ökade förmånen som hänför sig till de anställdas tjänstgöring under tidigare perioder som en kostnad i resultaträkningen linjärt fördelad över den genomsnittliga perioden tills förmånerna helt är intjänade. Om förmånen är fullt ut intjänad redovisas en kostnad i resultaträkningen direkt. Om det sker förändringar i en förmånsbestämd plan redovisas dessa när ändringen i planen inträffar. Om förändringen sker i samband med en omstrukturering redovisas dessa när företaget redovisar de relaterade omstruktureringskostnaderna. Ändringarna redovisas direkt i årets resultat.

Räntekostnaden på förmånsbestämda förpliktelser redovisas i årets resultat under finansnettot. Kostnaden beräknas som nettot av ränteuppräkning av pensionsåtagandet och förväntad intäkt på förvaltningstillgångar beräknat med samma räntefaktor (diskonteringsräntan). Övriga komponenter redovisas i rörelseresultatet. Omvärderingseffekter utgörs av aktuariella vinster och förluster samt skillnad mellan faktisk avkastning på förvaltningstillgångar och den summa som inkluderas i räntenettot. Omvärderingseffekterna redovisas i övrigt totalresultat.

Den särskilda löneskatten utgör en del av de aktuariella antagandena och redovisas därför som en del av nettoförpliktelsen.

Avkastningsskatt redovisas löpande i resultatet för den period skatten avser och ingår därmed inte i skuldberäkningen. Vid fonderade planer belastar skatten avkastningen på förvaltningstillgångar och redovisas i övrigt totalresultat. Vid ofonderade eller delvis ofonderade planer, belastar skatten årets resultat

I moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än de som anges i IAS 19. Moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens föreskrifter eftersom detta är en förutsättning för skattemässig avdragsrätt. De väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i IAS 19 är hur diskonteringsräntan fastställs, att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar, och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen då de uppstår.

När det finns en skillnad mellan hur pensionskostnaden fastställs i juridisk person och koncern, redovisas en avsättning eller fordran avseende särskild löneskatt i koncernen baserat på denna skillnad. Avsättningen eller fordran nuvärdesberäknas ej.

Ersättningar vid uppsägning

En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas när koncernen är förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas.

Kortfristiga ersättningar

Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls.

EGET KAPITAL

Koncernens eget kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, omräknings- och säkringsreserv samt balanserade vinstmedel inklusive årets resultat. Med övrigt tillskjutet kapital avses överkurser som betalats i samband med emissioner. Omräkningsreserven innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter som har upprättats i en annan valuta än svenska kronor. Vidare består omräkningsreserven av valutakursdifferenser som uppstår vid omvärdering av skulder och derivat som klassificerats som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet, inklusive skatt. Säkringsreserven innefattar den effektiva andelen av den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på ett kassaflödessäkringsinstrument hänförbart till underliggande transaktioner som ännu inte har inträffat, inklusive skatt. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital inklusive årets resultat.

Innehav av återköpta aktier redovisas som en minskning av balanserade vinstmedel. Förvärv av egna aktier redovisas som en avdragspost och likvid från avyttring av egna aktier redovisas som en ökning. Transaktionskostnader redovisas direkt mot balanserade vinstmedel.

Moderbolagets eget kapital består av aktiekapital, reservfond, uppskrivningsfond samt balanserade vinstmedel och årets resultat. Reservfonden i moderbolaget avser tidigare obligatoriska avsättningar till reservfond samt belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden. Uppskrivningsfonden i moderbolaget innehåller belopp avsatta i samband med uppskrivningar av materiella eller finansiella anläggningstillgångar. Balanserade vinstmedel innefattar samtliga övriga delar av eget kapital såsom säkringsreserv samt transaktioner till följd av återköp av egna aktier. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsregler som koncernen avseende dessa poster, se ovan.

AVSÄTTNINGAR

En avsättning redovisas i balansräkningen när koncernen har en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. En avsättning för omstrukturering redovisas när koncernen har fastställt en utförlig och formell omstruktureringsplan och omstruktureringen har antingen påbörjats eller blivit offentligt tillkännagiven.

Avsättningar görs för miljöinsatser som sammanhänger med tidigare verksamhet när föroreningar uppkommer eller upptäcks, och det är troligt att betalningsansvar uppkommer och beloppet kan uppskattas med tillförlitlighet.

Reserver för framtida skogsvårdsutgifter beräknas utifrån tolkningar av gällande skogsvårdslag-

stiftning och -regleringar, närhelst det är sannolikt att betalningsansvar uppkommer och när beloppet i rimlig utsträckning kan uppskattas.

EVENTUALFÖRPLIKTELSER

En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

KONCERNBIDRAG OCH AKTIEÄGARTILLSKOTT FÖR JURIDISKA PERSONER

Koncernbidrag redovisas i moderbolaget från och med 2013 med retroaktiv tillämpning för jämförelseåret 2012 i enlighet med RFR 2s alternativregel, det vill säga koncernbidrag som lämnats eller erhållits redovisas som bokslutsdisposition.

Lämnade aktieägartillskott redovisas som en ökning av posten Andelar i koncernföretag. Samtidigt prövas om en nedskrivning av aktiernas värde är erforderlig. Denna prövning följer normala regler för värdering av tillgångsposten. Erhållna aktieägartillskott redovisas direkt mot fritt eget kapital.

ÖVRIGT

De siffror som presenteras har avrundats till närmaste heltal eller motsvarande. Saknas värde anges ett streck (-).

NOT 2. RAPPORTERING PER RÖRELSESEGMENT

2013	HOLMEN PAPER	IGGESUND PAPERBOARD	HOLMEN TIMBER	HOLMEN SKOG	HOLMEN ENERGI	KONCERN GEMENSAMT OCH ÖVRIGT	ELIMI NERINGAR	TOTALT KONCERNEN
Nettoomsättning
Extern	7 148	4 618	1 175	2 901	382	7	-	16 231
Intern	-	-	-	2 793	1 265	-	-4 059	-
Övriga rörelseintäkter	156	581	268	149	123	145	-438	984
Rörelsens kostnader	-6 931	-4 321	-1 401	-5 149	-1 380	-272	4 497	-14 958
Avskrivningar enligt plan	-738	-445	-119	-34	-20	-15	-	-1 370
Nedskrivningar	-86	-	-	-	-	-	-	-86
Värdeförändring biologiska tillgångar	-	-	-	264	-	-	-	264
Andelar i intresseföretags resultat	1	-	3	-	1	-2	-	3
Rörelseresultat	-449	433	-75	924	371	-136	-	1 069
Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster*	-309	433	-75	924	371	-136	-	1 209
Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande
poster, %	-4	9	-6	16	23			7
Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelse störande poster, %	-6	7	-5	6	11			4
Operativa tillgångar	5 838	7 639	1 486	18 055	3 507	259	-360	36 424
Operativa skulder	1 028	776	125	1 243	150	692	-360	3 653
Operativt kapital	4 810	6 863	1 361	16 813	3 357	-433	-	32 772
Investeringar	85**	660	21	54	46	8	-	874

* Jämförelsestörande poster avser nedskrivning och omstruktureringskostnader inom Holmen Paper.

** Inklusive inbetalningar från försäljning av den stängda pappersmaskinen PM61 i Spanien.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR PER LAND	2013	2012	2013	2012
Sverige	27 336	27 445	15 098	15 698
Storbritannien	1 835	1 523	-	-
Spanien	1 464	1 654	-	-
Övrigt	6	28	-	-
Summa	30 641	30 649	15 098	15 698

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
NETTOOMSÄTTNING PER PRODUKTOMRÅDE	2013	2012	2013	2012
Tryckpapper	6 952	7 849	6 914	7 855
Kartong	4 521	4 819	2 959	3 198
Massa	87	88	182	177
Trävaror	1 175	1 125	1 175	1 125
Virke	2 901	3 211	2 831	3 133
Energi	382	407	382	407
Övrigt	213	354	0	0
Summa	16 231	17 852	14 443	15 895

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
NETTOOMSÄTTNING
PER MARKNAD	2013	2012	2013	2012
Sverige	3 873	4 129	3 854	4 110
Tyskland	2 168	2 474	1 866	2 173
Storbritannien	1 996	2 329	1 488	1 734
Spanien	1 042	1 096	836	850
Italien	786	770	752	737
Nederländerna	755	802	694	749
Frankrike	746	772	676	713
Övriga Europa	2 949	3 341	2 497	2 850
Övriga världen	1 917	2 139	1 780	1 978
Summa	16 231	17 852	14 443	15 895

2012	HOLMEN PAPER	IGGESUND PAPERBOARD	HOLMEN TIMBER	HOLMEN SKOG	HOLMEN ENERGI	KONCERN GEMENSAMT OCH ÖVRIGT	ELIMI NERINGAR	TOTALT KONCERNEN
Nettoomsättning
Extern	8 144	4 967	1 129	3 211	407	-6	-	17 852
Intern	-	-	-	2 851	1 321	-	-4 172	-
Övriga rörelseintäkter	182	322	279	140	19	115	-436	621
Rörelsens kostnader	-7 550	-4 331	-1 421	-5 588	-1 371	-233	4 607	-15 885
Avskrivningar enligt plan	-768	-363	-120	-33	-19	-9	-	-1 313
Nedskrivningar	-153	-	-	-	-	-	-	-153
Värdeförändring biologiska tillgångar	-	-	-	350	-	-	-	350
Andelar i intresseföretags resultat	46	-	2	-	-1	-	-	47
Rörelseresultat	-99	596	-130	931	355	-132	-	1 520
Rörelseresultat exkl. jämförelsestörande poster*	94	596	-130	931	355	-132	-	1 713
Rörelsemarginal exkl. jämförelsestörande
poster, %	1	12	-12	15	21			10
Avkastning på operativt kapital exkl. jämförelse störande poster, %	2	10	-9	6	11			5
Operativa tillgångar	6 899	6 966	1 522	17 994	3 406	295	-414	36 667
Operativa skulder	1 291	789	107	1 331	145	514	-414	3 762
Operativt kapital	5 608	6 177	1 416	16 663	3 261	-220	0	32 905
Investeringar	174	1 523	9	169	26	55	0	1 957

* Jämförelsestörande poster avser nedskrivning och omstruktureringskostnader inom Holmen Paper.

Affärsområdet Holmen Paper tillverkar tryckpapper för magasin, produktkataloger, direktreklam, böcker och dagstidningar vid två svenska och ett spanskt bruk. Iggesund Paperboard producerar kartong för konsumentförpackningar och grafiska ändamål vid ett svenskt och ett engelskt bruk. Holmen Timber tillverkar trävaror vid två svenska sågverk. Årlig produktionskapacitet är 1 480 000 ton tryckpapper, 540 000 ton kartong och 900 000 kubikmeter trävaror. Holmen Skog ansvarar för koncernens skogar på drygt en miljon hektar. Den årliga avverkningen i egen skog är normalt cirka 3,2 miljoner m3 fub. Holmen Energi ansvarar för koncernens vatten- och vindkrafttillgångar och för att utveckla koncernens verksamhet inom energiområdet. Produktionen uppgår ett normalår till cirka 1 100 GWh el vid hel- och delägda vattenkraftverk i Sverige. Holmen Skog och Holmen Energi ansvarar även för koncernens virkes- respektive elförsörjning i Sverige, vilka är viktiga råvaror för industriverksamheten.

I Holmen-koncernen ansvarar affärsområdena för förvaltningen av de operativa tillgångarna och skulderna. Koncernledningen följer upp verksamheten på rörelseresultatnivå och hur avkastningen förhåller sig till operativt kapital. Det operativa kapitalet i respektive segment inkluderar alla tillgångar och skulder som nyttjas av affärsområdet såsom anläggningstillgångar, varulager och rörelsefordringar och rörelseskulder. Finansiering och skattefrågor hanteras på koncernnivå. Följaktligen fördelas inte finansiella tillgångar och skulder, inklusive pensionsskuld, samt aktuella och uppskjutna skattefordringar och skatteskulder på affärsområdena.

Den koncerninterna försäljningen mellan segmenten baseras på ett marknadsmässigt internpris. Segmentet "Koncerngemensamt och övrigt" omfattar koncernstaber och koncerngemensamma funktioner som inte fördelas på övriga segment. Inga resultatposter efter rörelseresultatet allokeras till respektive affärsområde.

Intäkter från externa kunder har hänförts till enskilda länder efter det land kunden har sin hemvist.

NOT 3. ÖVRIGA RÖRELSEINTÄKTER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2013	2012	2013	2012
Försäljning biprodukter	324	300	226	230
Certifikat, förnyelsebar energi	285	54	129	74
Utsläppsrätter	32	20	28	10
Försäljning anläggningstillgångar	9	14	5	7
Hyres- och arrendeintäkter	24	18	21	17
Skogsvårdsuppdrag	70	72	70	72
Övrigt	241	142	241	116
Totalt	984	621	720	525

Av försäljning biprodukter i koncernen avser 111 (128) Mkr utskott från produktion, 88 (86) Mkr spån, bark och flis med mera samt 126 (86) Mkr extern försäljning av energi.

Intäkter från certifikat för förnyelsebar energi som erhållits från produktion av förnybar energi vid koncernens anläggningar uppgick till 285 (54) Mkr. Ökningen beror på en biobränslepanna som togs i drift i Workington under första kvartalet 2013.

Koncernen har tilldelats utsläppsrätter, vilka till största delen använts i den egna produktionen. Överskottet har medfört ett redovisat resultat på 32 (20) Mkr.

NOT 4. ANSTÄLLDA, PERSONALKOSTNADER OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARES ERSÄTTNINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
LÖNEKOSTNADER OCH SOCIALA AVGIFTER	2013	2012	2013	2012
Löner och ersättningar	1 642	1 743	1 287	1 356
Sociala kostnader	635	684	554	586

ÅRSSTÄMMANS RIKTLINJER FÖR BESTÄMMANDE AV LÖN OCH ANNAN ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Årsstämman 2013 fattade beslut om följande riktlinjer för bestämmande av lön och annan ersättning till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare, det vill säga de affärsområdes- och stabschefer som rapporterar direkt till verkställande direktören.

Lön och övriga förmåner

Ersättningen till verkställande direktören och övriga ledande befattningshavare ska utgöras av en fast, marknadsmässig lön. Övriga förmåner, i huvudsak bil- och bostadsförmån, ska där de förekommer utgöra en begränsad del av ersättningarna. Någon rörlig ersättning ska inte förekomma.

Pension

Ordinarie pensionsålder ska vara 65 år. Bolaget eller befattningshavaren ska äga ömsesidig rätt att begära pensionsuttag tidigast från 60 år. Pension före 65 år ska vara förmånsbestämd eller avgiftsbestämd. Pension från 65 år ska följa ITP-planen. Därutöver ska befattningshavaren kunna erhålla en kompletterande ålderspension. För sådan kompletterande pension ska en successiv övergång ske från den tidigare tillämpade ordningen med en förmånsbestämd pension till en ordning där pensionen är avgiftsbestämd.

Uppsägningstid och avgångsvederlag

Uppsägningstiden bör normalt vara ett år, om uppsägningen sker på initiativ av bolaget, och sex månader, om uppsägningen sker på initiativ av befattningshavaren. Vid uppsägning från bolagets sida ska avgångsvederlag kunna utgå med belopp motsvarande högst 24 månadslöner. För nya avtal ska gälla att lön under uppsägningstid och avgångsvederlag sammanlagt inte ska överstiga ett belopp motsvarande lönen för två år.

Incitamentsprogram

Beslut om aktie- och aktiekursrelaterade incitamentsprogram riktade till ledande befattningshavare ska fattas av bolagsstämman.

Ersättningsutskott

Ett inom styrelsen utsett ersättningsutskott ska bereda frågor om lön och övriga anställningsvillkor för verkställande direktören och förelägga styrelsen förslag till beslut i sådana frågor. De närmare principerna för lönesättning, pensioner och andra förmåner avseende övriga ledande befattningshavare ska återfinnas i av ersättningsutskottet fastlagd lönepolicy.

Avvikelse i enskilt fall

Styrelsen ska ha rätt att frångå dessa riktlinjer om det i ett enskilt fall finns särskilda skäl för det. Om sådan avvikelse sker ska information om detta, och skälet till avvikelsen, redovisas vid närmast följande årsstämma.

OPTIONSPROGRAM

Årsstämman 2008 godkände styrelsens förslag om att införa ett optionsprogram för Holmenkoncernens anställda, vilket innebar att företaget erbjöd de anställda att köpa köpoptioner till marknadspris. Köpoptionerna löpte ut i juni 2013 utan att lösen påkallades. Programmet har inte ersatts av något nytt program.

ERSÄTTNINGAR TILL STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsen

Till den av årsstämman valda styrelsen utgår fast styrelsearvode. VD erhåller dock inget arvode. För 2013 uppgick arvodet till 2 400 000 (2 700 000) kronor. Arvodet till styrelsens ordförande var 600 000 (600 000) kronor och till övriga sex (sju) ledamöter (exklusive VD) 300 000 (300 000) kronor vardera.

Ledande befattningshavare

Lön och övriga förmåner till VD under 2013 uppgick till 7 874 220 (7 879 492) kronor. Den totala pensionskostnaden för VD (ITP-kostnad samt kostnaden för förmåner utöver ITP), beräknad enligt IAS 19, uppgick under 2013 till 4 246 531 (4 059 786) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.

För övriga ledande befattningshavare, det vill säga de fem affärsområdeschefer och sex (fem) stabschefer som rapporterar direkt till VD, uppgick löner och övriga förmåner under 2013 till sammanlagt 22 224 504 (20 529 489) kronor. Den totala pensionskostnaden (ITP-kostnad samt kostnaden för förmåner utöver ITP) beräknad enligt IAS 19 för denna grupp uppgick under 2013 till 10 995 369 (9 347 752) kronor. Inga rörliga ersättningar har utgått.

För ledande befattningshavare är uppsägningstiden 12 månader från bolagets sida och 6 månader från den anställdes sida. Vid uppsägning från bolagets sida utgår avgångsvederlag med motsvarande en till två årslöner beroende på befattningshavarens ålder. För nya avtal tecknade från och med 2011 gäller att lön under uppsägningstid och avgångsvederlag inte överstiger motsvarande två årslöner. För VD utgår avgångsvederlag med två årslöner.

Samtliga ledande befattningshavare är anställda av moderbolaget.

Pensionsförpliktelser för styrelse och ledande befattningshavare

Holmens pensionsåtagande utöver ITP-planen avseende VD uppgick per 2013-12-31 till 23 (22) Mkr och avseende övriga ledande befattningshavare till 37 (53) Mkr, beräknat enligt IAS 19. Koncernen har även åtagande avseende en medlem av styrelsen som tidigare varit bolagets VD; Göran Lundin 7 (7) Mkr. Pensionsåtagandena tryggas av förvaltningstillgångar i fristående pensionsstiftelse.

	MEDEL		MEDEL
	ANTAL ÅRS	VARAV	ANTAL ÅRS	VARAV
	ANSTÄLLDA	KVINNOR	ANSTÄLLDA	KVINNOR
	2013		2012
Moderbolaget
Sverige	2 770	536	2 930	563
Spanien	12	7	9	5
Koncernföretag
Estland	14	4	17	5
Frankrike	17	7	30	7
Hongkong	5	1	5	1
Italien	7	3	8	4
Nederländerna	96	33	100	35
Polen	7	4	6	3
Portugal	1	-	1	-
Schweiz	5	1	4	1
Singapore	5	3	5	3
Spanien	310	64	353	80
Storbritannien	440	44	446	44
Tyskland	22	8	25	7
USA	7	3	7	3
Totalt koncernföretag	936	173	1 006	192
Totalt koncernen	3 718	716	3 945	760

Årets minskning av antalet anställda förklaras främst av utförda omstruktureringar.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
ANDEL KVINNOR, %	2013	2012	2013	2012
Styrelse (exkl. suppleanter)	18	17	18	17
Ledande befattningshavare	25	18	25	18
Totalt	19	19	20	19

NOT 5. ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER

Revisionsbolaget KPMG valdes av årsstämman 2013 till revisorer för en tid av ett år. KPMG genomför revisionen i Holmen AB samt i nästan samtliga dotterbolag.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
ERSÄTTNINGAR TILL KPMG	2013	2012	2013	2012
Revisionsuppdrag	6	6	4	4
Skatterådgivning	3	2	1	1
Övriga tjänster	0	1	-	0
Summa	9	9	5	6
Övriga revisorer	0	0	-	-
Totalt	9	10	5	6

Med revisionsuppdrag avses lagstadgad revision av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning samt revision utförd i enlighet med överenskommelse eller avtal. Detta inkluderar övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Skatterådgivning avser samtliga konsultationer inom skatteområdet. Med övriga tjänster avses rådgivning avseende redovisningsfrågor, rådgivning vid avyttring och förvärv av verksamheter samt rådgivning kring processer och intern kontroll.

NOT 6. FINANSNETTO OCH RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INSTRUMENT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
FINANSIELLA INTÄKTER	2013	2012	2013	2012
Utdelning från koncernföretag	-	-	671	261
Nettovinst/förlust
Tillgångar och skulder värderade
till verkligt värde via årets resultat - Innehas för hantering av finansiella
risker*	-11	-4	-11	-4
Likvida medel	-5	5	-5	5
Övriga finansiella fordringar	21	3	20	3
Ränteintäkter	4	4	12	3
Summa finansiella intäkter	8	7	686	267
FINANSIELLA KOSTNADER
Nedskrivning av aktier i koncernföretag	-	-	-656	-1 373
Nedskrivning av övriga aktier och andelar	-5		-5	-
Nettovinst/förlust
Tillgångar och skulder värderade till verkligt
värde via årets resultat - Innehas för hantering av finansiella
risker*	-	-3	-12	47
Övriga finansiella skulder	-	1	-27	39
Summa nettovinst/förlust	-5	-2	-700	-1 287
Räntekostnader**	-200	-232	-199	-275
Finansiella kostnader	-205	-234	-899	-1 562
Finansnetto	-197	-227	-213	-1 294

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2013	2012	2013	2012
Valutakursvinst/förlust på kund fordringar och leverantörsskulder Nettovinst/förlust avseende derivat	6	-126	6	-126
som redovisas i rörelsekapitalet	-5	218	-8	198
Ränteintäkter avseende kundfordringar	1	3	1	3
Räntekostnader avseende leverantörsskulder	-10	-17	-10	-17

De derivat som redovisas i rörelseresultatet avser säkringar av kundfordringar och leverantörsskulder samt finansiella elderivat.

NOT 7. SKATT

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
SKATT I RESULTATRÄKNINGEN	2013	2012	2013	2012
Aktuell skatt	134	-362	-188	-3
Uppskjuten skatt	-294	921	-13	98
Totalt	-160	559	-201	95

Redovisad skatt uppgick till -160 Mkr vilket motsvarar 18 procent av resultatet före skatt. Den låga skatten beror på att resultatet från bildandet av ett samägt vindkraftsbolag inte föranleder beskattning.

* Tillhör kategorin "Innehas för handel" enligt IAS 39.

** -27 (-38) Mkr i koncernen avser räntekostnader på derivat som är värderade till verkligt värde via årets resultat. För moderbolaget uppgår motsvarande belopp till -27 (-38) Mkr. Övriga ränteintäkter och räntekostnader hänför sig till finansiella poster som inte värderas till verkligt värde.

De nettovinster och förluster som redovisas i finansnettot avser främst valutaomvärdering avseende intern utlåning, säkring av intern utlåning samt valutaomvärdering av likvida medel och säkring av likvida medel. Vidare ingår omvärdering av ränteswappar som säkrar lån med fast ränta. I moderbolagets finansnetto ingår dessutom valutaomvärdering av externa lån och terminer som säkrar nettoinvestering i utlandsverksamhet. Dessa poster redovisas i koncernen i övrigt totalresultat. Marknadsvärdet på räntekomponenten i valutaterminer samt värdeförändringar i upplupen ränta och realiserad ränta i fastränteswappar redovisas löpande i räntenettot.

I moderbolaget ingår inga värdeförändringar gällande lån.

Upplysningar avseende finansiella risker återfinns i förvaltningsberättelsen på sid. 32–35. Resultat från finansiella instrument som redovisas i rörelseresultatet framgår av följande tabell:

NOT 7. SKATT, FORTS.

		KONCERNEN				MODERBOLAGET
	2013		2012		2013		2012
	MKR	%	MKR	%	MKR	%	MKR	%
Redovisat resultat före skatt	871		1 294		1 028		-1 089
Skatt enligt gällande skattesats	-192	22,0	-340	26,3	-226	22,0	286	26,3
Skillnad i skattesats i utländsk verksamhet	-3	0,4	1	-0,1	0	0,0	0	0,0
Ej skattepliktiga intäkter och ej avdragsgilla kostnader	8	-0,9	-3	0,2	28	-2,7	-283	-26,1
Schablonränta på periodiseringsfond	-5	0,6	-8	0,6	-5	0,5	-8	-0,7
Effekt av ej uppbokade underskottsavdrag och temporära skillnader	14	-1,6	0	0,0	0	0,0	0	0,0
Skatt hänförlig till tidigare perioder	2	-0,2	-3	0,2	1	-0,1	0	0,0
Ändrad skattesats på uppskjuten skattefordran/skatteskuld	16	-1,8	911	-70,4	0	0,0	100	9,2
Övrigt	1	-0,1	2	-0,1	1	-0,1	0	0,0
Effektiv skatt	-160	18,4	559	-43,2	-201	19,5	95	8,7

SKATT HÄNFÖRLIG TILL ÖVRIGT TOTALRESULTAT

			KONCERNEN						MODERBOLAGET
	FÖRE		EFTER	FÖRE		EFTER	FÖRE		EFTER	FÖRE		EFTER
	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT	SKATT
		2013			2012			2013			2012
Kassaflödessäkringar	-64	14	-50	-77	18	-59	-23	5	-18	-70	12	-58
Omräkningsdifferens på utländsk verksamhet	109	-	109	-129	-	-129	-	-	-	-	-	-
Säkring av valutarisk i utlandsverksamhet	-39	9	-30	88	-23	65	-	-	-	-	-	-
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	72	-15	58	-16	-2	-18	-	-	-	-	-	-
Övrigt totalresultat	78	8	86	-135	-6	-141	-23	5	-18	-70	12	-58

SKATTER I BALANSRÄKNINGEN

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2013	2012	2013	2012
Uppskjuten skattefordran	2	2	-	-
Aktuell skattefordran	106	75	-	405
Summa skattefordringar	108	77	-	405

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
UPPSKJUTNA SKATTESKULDER	2013	2012	2013	2012
Anläggningstillgångar
Biologiska tillgångar*	3 654	3 587	542	542
Materiella anläggningstillgångar	1 760	1 397	-2	-2
Periodiseringsfond	389	552	-	-
Säkringsredovisade transaktioner	-24	-10	-40	-35
Övrigt, inkl. uppskjutna skattefordringar net
toredovisade bland uppskjutna skatteskulder	24	-23	39	27
Totalt uppskjutna skatteskulder	5 804	5 504	538	531
Avsättningar för skatter	155	86	45	45
Aktuell skatteskuld	28	3	4	-
Summa skatteskulder	5 987	5 593	587	576

* För moderbolaget avses skogsmark.

NOT 7. SKATT, FORTS.

FÖRÄNDRING I NETTOT AV UPPSKJUTEN SKATTEFORDRAN OCH UPPSKJUTEN SKATTESKULD

		KONCERNEN					MODERBOLAGET
			REDOVISAT					REDOVISAT I
		REDOVISAT I	I ÖVRIGT	OMRÄKNINGS			REDOVISAT I	ÖVRIGT
	INGÅENDE	RESULTAT	TOTAL	DIFFERENSER	UTGÅENDE	INGÅENDE	RESULTAT	TOTAL	UTGÅENDE
2013	BALANS	RÄKNINGEN	RESULTAT	OCH ÖVRIGT	BALANS	BALANS	RÄKNINGEN	RESULTAT	BALANS
Biologiska tillgångar*	-3 587	-67	-	-	-3 654	-542	0	-	-542
Materiella anläggningstillgångar	-1 397	-358	-	-5	-1 760	2	0	-	2
Avsättningar för pensioner	68	-14	-15	0	40	-	-	-	-
Periodiseringsfond	-552	163	-	-	-389	-	-	-	-
Övrigt	-34	-18	14	0	-38	8	-12	5	1
Uppskjuten nettoskatteskuld	-5 502	-294	-1	-5	-5 802	-531	-13	5	-538

			KONCERNEN				MODERBOLAGET
			REDOVISAT					REDOVISAT I
		REDOVISAT I	I ÖVRIGT	OMRÄKNINGS			REDOVISAT I	ÖVRIGT
	INGÅENDE	RESULTAT	TOTAL	DIFFERENSER	UTGÅENDE	INGÅENDE	RESULTAT	TOTAL	UTGÅENDE
2012	BALANS	RÄKNINGEN	RESULTAT	OCH ÖVRIGT	BALANS	BALANS	RÄKNINGEN	RESULTAT	BALANS
Biologiska tillgångar*	-4 194	607	-	-	-3 587	-647	106	-	-542
Materiella anläggningstillgångar	-1 784	384	-	2	-1 397	3	-1	-	2
Avsättningar för pensioner	78	-7	-2	-1	68	-	-	-	-
Underskottsavdrag	184	-180	-	-4	0	-	-	-	-
Periodiseringsfond	-671	118	-	-	-552	-	-	-	-
Övrigt	-50	-2	18	-	-34	4	-7	12	8
Uppskjuten nettoskatteskuld	-6 436	921	17	-3	-5 502	-640	98	12	-531

* För moderbolaget avses skogsmark.

För information avseende biologiska tillgångar se not 11. Uppskjuten skatteskuld avseende materiella anläggningstillgångar är framförallt hänförbar till avskrivningar över plan.

För information avseende avsättningar för skatter, se not 26.

Den uppskjutna skattekostnad som redovisas i koncernens resultaträkning avser främst förändring av temporära skillnader. Redovisat i övrigt totalresultat inkluderar uppskjuten skatt avseende förändring i säkringsreserv 14 (18) Mkr och omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner -15 (-2) Mkr.

Vid årsskiftet fanns skattemässiga underskottsavdrag och temporära skillnader motsvarande cirka 800 Mkr i skatt för vilka uppskjutna skattefordringar inte har redovisats i resultat- och balansräkningen. Av dessa avser 540 Mkr underskottsavdrag varav cirka 420 Mkr förfaller 2024–2030. Avgörande för om en uppskjuten skattefordran redovisas eller ej är en bedömning av hur sannolikt det är att koncernen kommer att kunna utnyttja den för avräkning mot framtida beskattningsbara vinster.

I december meddelade Högsta förvaltningsdomstolen att man inte lämnar prövningstillstånd avseende de värdeminskningsavdrag som Holmens dotterbolag Modo Capital nekats. Holmen betalade 2010 in det tvistiga beloppet och beslutet påverkar därmed inte resultat eller kassaflöde.

NOT 8. RESULTAT PER AKTIE

	KONCERNEN
	2013	2012
Totalt antal utestående aktier 1 januari	83 996 162	83 996 162
Återköp av egna aktier under året	-	-
Totalt antal utestående aktier 31 december	83 996 162	83 996 162
Aktieägarnas andel av årets resultat, Mkr	711	1 853
Genomsnittligt antal aktier	83 996 162	83 996 162
Årets resultat per aktie, kr	8,5	22,1

NOT 9. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN	2013	2012	2013	2012
Vid årets början	140	111	23	23
Investeringar	10	29	3	-
Avyttringar och utrangeringar	0	0	-	-
Omräkningsdifferenser	1	-1	-	-
Summa	151	140	26	23
ACKUMULERADE AV- OCH NEDSKRIVNINGAR
Vid årets början	82	85	13	9
Årets avskrivningar	8	8	3	4
Årets nedskrivningar	-	-10	-	-
Omräkningsdifferenser	1	-1	-	-
Summa	92	82	16	13
Planenligt restvärde vid årets slut	59	57	10	10

Immateriella anläggningstillgångar består huvudsakligen av IT-system 39 (43) Mkr. Tillgångarna är i huvudsak externt förvärvade. De har en bestämbar nyttjandeperiod och skrivs av under 5–20 år. Ingen goodwill finns i koncernen.

Återköp av aktier genomfördes under 2008 för att säkerställa bolagets åtaganden i det optionsprogram för Holmen-koncernens anställda som årsstämman 2008 fattade beslut om. Totalt har 760 000 aktier av serie B återköpts, vilket motsvarar cirka 0,9 procent av det totala antalet utestående aktier och cirka 0,3 procent av det totala antalet röster. Snittpriset för de återköpta aktierna är 201,70 kronor.

Sammanlagt har 758 300 köpoptioner utfärdats. Optionspriset var 20 kronor per option och optionernas lösenpris uppgick till 224,50 kronor per aktie. Under 2013 har lösenperioden för köpoptioner löpt ut utan att lösen har påkallats.

NOT 10. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

	SKOGSMARK			BYGGNADER, ÖVRIG MARK OCH MASKINER OCH MARKANLÄGGNINGAR INVENTARIER			PÅGÅENDE ARBETEN OCH FÖRSKOTT TILL LEVERANTÖRER		TOTALT
KONCERNEN	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	117	100	6 455	6 108	28 181	28 367	1 075	538	35 828	35 112
Investeringar	17	17	95	416	952	544	27	632	1 091	1 609
Omklassificeringar	3	0	161	15	835	21	-999	-36	-	-
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-11	-29	-239	-566	-11	-37	-261	-631
Omräkningsdifferenser	1	0	58	-55	189	-185	16	-22	264	-262
Summa	137	117	6 758	6 455	29 918	28 181	108	1 075	36 922	35 828
Ackumulerade av- och nedskrivningar
Vid årets början	-	-	3 286	3 117	19 999	19 480	-	-	23 285	22 596
Årets avskrivningar enligt plan	-	-	142	136	1 219	1 169	-	-	1 362	1 305
Årets nedskrivningar	-	-	1	91	85	72	-	-	86	163
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-7	-30	-86	-582	-	-	-94	-612
Omräkningsdifferenser	-	-	31	-28	148	-139	-	-	179	-167
Summa	-	-	3 454	3 286	21 363	19 999	-	-	24 817	23 285
Planenligt restvärde vid årets slut	137	117	3 304	3 169	8 555	8 182	108	1 075	12 104	12 543

			BYGGNADER,
			ÖVRIG MARK OCH		MASKINER OCH
	SKOGSMARK			MARKANLÄGGNINGAR		INVENTARIER	TOTALT
MODERBOLAGET	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början	90	89	141	138	262	250	493	477
Investeringar	0	1	0	-	11	52	11	53
Omklassificeringar	-	-	-	3	-	-3	-	-
Avyttringar och utrangeringar	0	0	-1	0	-28	-38	-29	-38
Summa	90	90	140	141	245	262	475	493
Ackumulerade avskrivningar enligt plan
Vid årets början	-	-	128	127	170	166	297	293
Årets avskrivningar enligt plan	-	-	1	1	30	30	31	31
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-1	-	-25	-26	-26	-26
Summa	-	-	127	128	175	170	302	297
Ackumulerade uppskrivningar
Vid årets början	2 415	2 415	1	1	-	-	2 416	2 416
Avyttringar och utrangeringar	0	0	0	0	-	-	0	0
Summa	2 415	2 415	1	1	-	-	2 416	2 416
Planenligt restvärde vid årets slut	2 506	2 506	13	14	70	92	2 589	2 612

Koncernens nedskrivningar samt återföring av nedskrivningar av materiella anläggningstillgångar redovisas i resultaträkningen på raden Nedskrivningar. Under året har en nedskrivning av materiella anläggningstillgångar om -86 Mkr gjorts inom affärsområdet Holmen Paper till följd av stängning av kapacitet. Under 2012 gjordes nedskrivning av materiella anläggningstillgångar med -290 Mkr till följd av att det beräknade återvinningsvärdet för koncernens spanska verksamhet minskade på grund av försämrade marknadsförhållanden. Samtidigt återfördes en nedskrivning som gjordes 2010, vilket ökade värdet på de materiella anläggningstillgångarna med 127 Mkr. Återföringen berodde på att den pappersmaskin som stängdes 2010 såldes under 2012.

Under 2013 har 50 procent av innehavet i Varsvik AB, som tidigare redovisats som ett dotterföretag, avyttrats. Det resterande innehavet redovisas som ett joint venture. En avyttring har även skett av delar av den franska verksamheten. Dessa avyttringar har i tabellen redovisats på raden Avyttringar och utrangeringar.

Koncernens investeringsåtaganden avseende beslutade och pågående projekt uppgick per 2013-12-31 till 670 (856) Mkr. Bolagets aktiverade låneutgifter uppgick under 2013 till 8 (51) Mkr. För att fastställa beloppet har en räntesats på 3,5 (4,0) procent använts.

NOT 11. BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

I koncernen redovisas skogstillgångar uppdelat på växande skog, som redovisas som biologisk tillgång till verkligt värde, och mark, som redovisas till anskaffningskostnad. Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. Värdering till verkligt värde görs utifrån värderingsnivå tre. Beräkning av kassaflöden görs för kommande 100 år, vilket bedöms vara skogens avverkningscykel. Kassaflödena beräknas utifrån avverkningsvolymer enligt Holmens aktuella avverkningsplan samt bedömningar om framtida pris- och kostnadsutveckling. Kostnader för återplantering har beaktats då återplantering efter avverkning är en skyldighet enligt lag. Kassaflödena diskonteras med en ränta om 5,5 procent.

Totalt innehar Holmen 1 034 000 hektar produktiv skogsmark med en volym stående skog om 120 miljoner m3 sk. Enligt gällande avverkningsplan, som är från 2011, kommer avverkningen att uppgå till 3,2 miljoner m3 fub per år, varav 0,2 miljoner m3 fub biobränsle i form av grenar och toppar. Denna nivå bedöms vara i stort oförändrad till 2030. Därefter beräknas den successivt kunna ökas till drygt 4 miljoner m3 fub år 2110. Cirka 40 procent av avverkningen utgörs av massaved som säljs till massa- och pappersindustrin, 50 procent utgörs av timmer som säljs till sågverk och resterande andel utgörs av grot, vilket primärt används som bränsleved.

Värderingen baseras på ett långsiktigt trendpris som är i nivå med genomsnittligt pris de senaste tio åren men något högre än aktuella marknadspriser. Trendpriset räknas årligen upp med 2 procents inflation. Kostnadsprognosen utgår ifrån aktuell kostnadsnivå och räknas upp med drygt 2 procent per år.

Holmens skogsinnehav är redovisat till 16 517 Mkr före skatt. En uppskjuten skatteskuld om 3 654 Mkr redovisas relaterat till detta, vilket motsvarar den skattekostnad som uppstår vid den framtida avverkningen. Detta innebär att den växande skogen netto efter skatt redovisas till 12 863 Mkr.

SKÖRD

1 000 m³fub/år

Förändringen av värdet på den växande skogen kan delas upp på:

KONCERNEN	2013	2012
Ingående balans	16 227	15 771
Köp av växande skog	25	107
Försäljning av växande skog	0	0
Förändring till följd av avverkning	-601	-574
Förändring av verkligt värde	865	924
Bokfört värde vid årets slut	16 517	16 227

Nettot av förändring av verkligt värde och förändring till följd av avverkning redovisas i resultaträkningen som värdeförändring i biologiska tillgångar. För 2013 uppgick den till 264 (350) Mkr. Nedan visas hur värdet på skogstillgångarna skulle påverkas av förändringar i de mest väsentliga värderingsantagandena.

Värdeförändring (Mkr)

KONCERNEN	FÖRE SKATT	EFTER SKATT
Årlig förändring, +0,1% per år
Avverkningstakt	720	560
Prisinflation	1 100	860
Kostnadsinflation	-630	-490
Nivåförändring, +1%
Avverkning	240	190
Priser	370	290
Kostnader	-240	-190
Diskonteringsränta, +0,1%	-440	-340

Med årlig förändring avses den årliga förändringstakten som används i värderingen för respektive parameter. Exempelvis innebär en ökning med 0,1 procent att den årliga prisinflationen ökas från 2,0 procent till 2,1 procent i beräkningarna. Med nivåförändring avses att den nivå som ligger för respektive parameter och år förändras. Exempelvis innebär 1 procent prisökning att de virkespriser som ligger i beräkningarna höjs med 1 procent för samtliga år (ett nivåskift).

Prisserien Nominellt visar genomsnittligt försäljningspris för Holmen. Realt är nominella priser omräknade till 2013 års penningvärde med användning av historisk svensk KPI.

NOT 12. ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG, JOINT VENTURES SAMT ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
INTRESSEFÖRETAG	2013	2012	2013	2012
Redovisat värde vid årets ingång	1 821	1 815	125	123
Investeringar	-	12	-	2
Andel i intresseföretags resultat	5	47	-	-
Erhållen utdelning	-	-47	-	-
Omräkningsdifferens	6	-6	-	-
Nedskrivningar	-7	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång	1 825	1 821	125	125

I moderbolagets ingående balans ingår ackumulerade nedskrivningar om 34 Mkr.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
JOINT VENTURES	2013	2012	2013	2012
Redovisat värde vid årets ingång	-	-	-	-
Investering och omvärdering	139	-	82	-
Andel i joint ventures resultat	-2	-	-	-
Erhållna räntor	-1	-	-	-
Redovisat värde vid årets utgång	136	-	82	-

Under året avyttrades 50 procent av innehavet Varsvik AB, som fram till avyttringen redovisats som dotterföretag. Det resterande innehavet, som uppgår till 50 procent, redovisas från och med 2013 som joint venture.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
ÖVRIGA AKTIER OCH ANDELAR	2013	2012	2013	2012
Redovisat värde vid årets ingång	13	13	6	6
Investeringar	1	-	-	-
Avyttringar	-	0	-	0
Omräkningsdifferens	0	0	-	-
Nedskrivningar	-5	-	-5	-
Redovisat värde vid årets utgång	9	13	1	6

MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS INNEHAV AV AKTIER OCH ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG OCH JOINT VENTURES

					BOKFÖRT	ANDELENS VÄRDE		BOKFÖRT	ANDELENS VÄRDE
					VÄRDE HOS	I KONCERN		VÄRDE HOS	I KONCERN
			ANTAL	ANDEL	MODER	REDOVISNING,	ANDEL	MODER	REDOVISNING,
	ORG NR	SÄTE	ANDELAR	% *	BOLAGET, TKR	TKR	% *	BOLAGET, TKR	TKR
					2013			2012
INTRESSEFÖRETAG
Brännälvens Kraft AB	556017-6678	Arbrå	5 556	13,9	-	36 400	13,9	-	36 400
Gidekraft AB	556016-0953	Örnsköldsvik	990	9,9	99	99	9,9	99	99
Harrsele AB	556036-9398	Vännäs	9 886	49,4	-	1 472 724	49,4	-	1 472 724
Uni4 Marketing AB	556594-6984	Stockholm	1 800	36,0	1 856	20 993	36,0	1 856	18 475
Industriskog AB	556193-9470	Falun	25 000	33,3	37	37	33,3	37	37
Pressretur AB	556188-2712	Stockholm	334	33,4	-	0	33,4	-	0
PÅAB, Pappersåtervinning AB	556142-5116	Norrköping	500	50,0	109	109	50,0	109	109
Vattenfall Tuggen AB	556504-2826	Lycksele	683	6,83	74 755	74 755	6,83	74 755	74 755
VindIn AB	556713-5172	Stockholm	200	17,7	46 260	52 322	17,7	46 260	49 558
ScandFibre Logistics AB	556253-1474	Stockholm	2 000	20,0	2 115	2 115	20,0	2 115	2 115
Melodea Ltd, Israel		Tel Aviv	119	21,1	-	345	21,1	-	9 347
Baluarte Sociedade de Recolha e Recuperação de Desperdicios,
Lda, Portugal		Alcochete	2	50,0	-	37 939	50,0	-	35 710
SAS Saica Natur sud, Frankrike		Lorp-Sentaraille	678	24,0	-	17 669	24,0	-	20 017
Peninsular Cogeneración S.A., Spanien		Madrid	4 500	50,0	-	109 629	50,0	-	101 990
					125 232	1 825 137		125 232	1 821 337
JOINT VENTURE
Varsvik AB	556914-9833	Stockholm	250	50,0	82 470	135 807	-	-	-
Totalt					207 702	1 960 944		125 232	1 821 337

* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.

MODERBOLAGETS OCH KONCERNENS INNEHAV AV AKTIER OCH ANDELAR I ÖVRIGA FÖRETAG

						ANDELENS			ANDELENS
					BOKFÖRT	VÄRDE		BOKFÖRT	VÄRDE
					VÄRDE HOS	I KONCERN		VÄRDE HOS	I KONCERN
			ANTAL	ANDEL	MODER	REDOVISNING,	ANDEL	MODER	REDOVISNING,
	ORG NR	SÄTE	ANDELAR	% *	BOLAGET, TKR	TKR	% *	BOLAGET, TKR	TKR
Moderbolaget					2013			2012
Industrikraft i Sverige AB	556761-5371	Stockholm	100 000	20,0	107	107	20,0	5 000	5 000
Diverse aktier ägda av
moderbolaget					647	647		645	645
Totalt					754	754		5 645	5 645
Koncernen
SweTree Technologies AB	556573-9587	Umeå	79 391	2,8	-	7 627	2,6	-	6 920
Diverse aktier						340			340
Totalt					754	8 720		5 645	12 904

* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier.

Ägandet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Harrsele AB samt Vattenfall Tuggen AB avser vattenkrafttillgångar och ägandet i VindIn AB avser vindkrafttillgångar. Ägarandelen ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Holmen Energi.

Innehavet i Brännälvens Kraft AB, Gidekraft AB, Vattenfall Tuggen AB och VindIn AB klassificeras som intresseföretag trots att ägarandelen understiger 20 procent på grund av att aktieägaravtal ger ett betydande inflytande över bolagets verksamhet.

Till höger specificeras finansiell information i sammandrag avseende intresseföretag och joint venture som ägs av koncernen respektive ägs av moderbolaget. Tabellen visar ägd andel av intresseföretagen och joint venture.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
INTRESSEFÖRETAG	2013	2012	2013	2012
Intäkter	1 118	1 179	711	738
Resultat	4	18	1	-28
Tillgångar	851	828	439	413
Skulder	530	502	343	303
Eget kapital	321	341	96	125
	KONCERNEN		MODERBOLAGET
JOINT VENTURE	2013	2012	2013	2012
Intäkter	0	-	0	-
Resultat	-3	-	-3	-
Tillgångar	99	-	99	-
Skulder	71	-	71	-

NOT 13. FINANSIELLA INSTRUMENT

Långfristiga finansiella fordringar består av räntebärande långa depositioner hos kreditinstitut, finansiella fordringar på andra företag som i allt väsentligt är räntebärande samt förutbetalda kostnader för lånelöften. Därutöver ingår marknadsvärden på långfristiga derivat. Moderbolagets fordringar hos koncernföretag innehåller en betydande del räntefria fordringar mellan svenska helägda koncernföretag.

Som kortfristiga finansiella fordringar redovisas räntebärande placeringar och utlåning med löptid upp till ett år, upplupna ränteintäkter och orealiserade kursvinster. Kortfristiga finansiella fordringar har i allt väsentligt en räntebindning understigande tre månader och bär därmed mycket begränsad ränterisk.

Likvida medel består av banktillgodohavanden och placeringar som lätt kan omvandlas till kassamedel till ett känt belopp och med en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten, vilket även innebär att ränterisken är obetydlig. Likviditet är placerad på bankkonto eller som korta depositioner hos banker.

Som finansiella skulder redovisas låneskulder, upplupna räntekostnader, orealiserade kursförluster och marknadsvärden på derivat.

Finansiella skulder är i allt väsenligt räntebärande. Moderbolagets skulder till koncernföretag innehåller en betydande del räntefria skulder mellan svenska helägda koncernföretag.

Förfallostruktur och snittränta för koncernens skulder framgår av förvaltningsberättelsen sid. 34. Av moderbolagets skulder förfaller 3 507 Mkr inom ett år. Utöver ovan identifierade finansiella tillgångar och skulder ingår även pensionsskulden (se not 17) i den finansiella nettoskulden.

Koncernens samtliga derivat omfattas av ISDA eller FEMA-avtal, vilket innebär att Holmen har kvittningsrätt för tillgångar och skulder mot samma motpart vid en kredithändelse. Kvittning av tillgångar och skulder tillämpas ej i redovisningen. Redovisade derivat på tillgångssidan uppgick till 32 (71) Mkr och på skuldsidan till -156 (-106) Mkr.

Poster värderade till verkligt värde tillhör värderingsnivå två enligt IFRS 7. Verkligt värde i tabellerna beräknas genom diskonterade kassaflöden och samtliga variabler, såsom diskonteringsräntor och valutakurser, hämtas från marknadsnoteringar för beräkningar. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde beror på att vissa skulder inte marknadsvärderas i balansräkningen utan redovisas till upplupet anskaffningsvärde. För de lån som redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas verkligt värde genom diskonterade kassaflöden och tillhör värderingsnivå två. Samtliga variabler hämtas från marknadsnoteringar för beräkningar. Koncernen har inga lån som redovisas till verkligt värde via resultatet. För kundfordringar, leverantörsskulder samt övriga poster som ej berörs ovan har som verkligt värde angetts det redovisade värdet vilket bedöms återspegla det verkliga värdet väl. Då något tillförlitligt marknadsvärde avseende aktier och andelar ej har kunnat fastställas har dessa utelämnats i tabellerna. För vidare information om finansiering se riskavsnittet sid. 34.

FÖRFALLOSTRUKTUR, ODISKONTERADE BELOPP*

	2014	2015	2016	2017	2018-
FINANSIELLA SKULDER
Derivat	-17	-9	-	-	-29
Övriga finansiella skulder	-3 512	-778	-554	-1 043	-533
FINANSIELLA FORDRINGAR
Derivat	6	-	-	-	2
Övriga finansiella fordringar	281	9	1	-	3

* Avser finansiella instrument som ingår i den finansiella nettoskulden ovan, exklusive avsättningar för pensioner.

NOT 13. FINANSIELLA INSTRUMENT, FORTS.

	POSTER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA RESULTATET		DERIVAT SOM SÄKRINGS		KUND- OCH LÅNE		TILLGÅNGAR SOM KAN		ÖVRIGA		SUMMA REDOVISAT		VERKLIGT
Koncernen	DERIVAT		REDOVISAS		FORDRINGAR		SÄLJAS		SKULDER		VÄRDE		VÄRDE
FINANSIELLA INSTRUMENT SOM INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR
Derivat Övriga finansiella fordringar	- -	- -	5 -	- -	- 23	- 39	- -	- -	- -	- -	5 23	- 39	5 23	- 39
KORTFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR	-	-	5	-	23	39	-	-	-	-	28	39	28	39
Upplupen ränta	-	-	-	-	1	2	-	-	-	-	1	2	1	2
Derivat Övriga finansiella fordringar	5 -	5 -	1 -	4 -	- 17	- 20	- -	- -	- -	- -	6 17	9 20	6 17	9 20
	5	5	1	4	18	22	-	-	-	-	24	31	24	31
LIKVIDA MEDEL Kortfristig likviddeposition	-	-	-	-	12	87	-	-	-	-	12	87	12	87
Banktillgodohavanden	-	-	-	-	263	221	-	-	-	-	263	221	263	221
LÅNGFRISTIGA SKULDER MTN-lån	- -	- -	- -	- -	275 -	308 -	- -	- -	- -1 512	- -300	275 -1 512	308 -300	275 -1 529	308 -327
Lån från banker och övriga kreditinstitut	-	-	-	-	-	-	-	-	-1 203	-1 389	-1 203	-1 389	-1 221	-1 412
Derivat	-	-	-19	-57	-	-	-	-	-	-	-19	-57	-19	-57
KORTFRISTIGA SKULDER Certifikatsprogram	- -	- -	-19 -	-57 -	- -	- -	- -	- -	-2 715 -3 383	-1 689 -3 381	-2 734 -3 383	-1 746 -3 381	-2 769 -3 383	-1 796 -3 381
Bankkontoskulder	-	-	-	-	-	-	-	-	-26	-10	-26	-10	-26	-10
Kort del av långa lån Derivat	- -6	- -7	- -18	- -21	- -	- -	- -	- -	- -	- -	- -25	- -28	- -25	- -28
Upplupen ränta	-	-	-	-	-	-	-	-	-25	-46	-25	-46	-25	-46
MTN-lån Övriga kortfristiga skulder	- -	- -	- -	- -	- -	- -	- -	- -	- -11	-1 343 -58	- -11	-1 343 -58	- -11	-1 370 -59
	-6	-7	-18	-21	-	-	-	-	-3 445	-4 838	-3 470	-4 866	-3 470	-4 894
FINANSIELLA INSTRUMENT SOM EJ INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN
Övriga aktier och andelar	-	-	-	-	-	-	9	13	-	-	9	13	-	-
Kundfordringar	-	-	-	-	2 103	2 290	-	-	-	-	2 103	2 290	2 103	2 290
Derivat (redovisade bland rörelsefordringar)	2	9	19	52	-	-	-	-	-	-	21	61	21	61
Leverantörsskulder Derivat (redovisade bland rörelse	-	-	-	-	-	-	-	-	-2 007	-2 245	-2 007	-2 245	-2 007	-2 245
skulder)	-15	-3	-98	-18	-	-	-	-	-	-	-112	-21	-112	-21
Finansiella instrument totalt	-14	4	-111	-40	2 420	2 659	9	13	-8 167	-8 772	-5 863	-6 136	-5 907	-6 227

	POSTER REDOVISADE TILL VERKLIGT VÄRDE VIA
	RESULTATET		DERIVAT SOM SÄKRINGS		KUND- OCH LÅNE		TILLGÅNGAR SOM KAN		ÖVRIGA		SUMMA REDOVISAT		VERKLIGT
Moderbolaget	DERIVAT		REDOVISAS		FORDRINGAR		SÄLJAS		SKULDER		VÄRDE		VÄRDE
FINANSIELLA INSTRUMENT SOM INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
LÅNGFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR
Derivat Fordringar på koncernföretag	- -	- -	5 -	- -	- 2 632	- 2 299	- -	- -	- -	- -	5 2 632	- 2 299	5 2 632	- 2 299
Övriga finansiella fordringar	-	-	-	-	79	26	-	-	-	-	79	26	79	26
	-	-	5	-	2 711	2 325	-	-	-	-	2 715	2 325	2 715	2 325
KORTFRISTIGA FINANSIELLA FORDRINGAR Upplupen ränta	-	-	-	-	1	2	-	-	-	-	1	2	1	2
Derivat	5	5	1	4	-	-	-	-	-	-	6	9	6	9
Fordringar på koncernföretag	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Övriga finansiella fordringar	- 5	- 5	- 1	- 4	17 18	19 21	- -	- -	- -	- -	17 24	19 31	17 24	19 31
LIKVIDA MEDEL Kortfristig likviddeposition	-	-	-	-	-	74	-	-	-	-	-	74	-	74
Banktillgodohavanden	-	-	-	-	213	139	-	-	-	-	213	139	213	139
LÅNGFRISTIGA SKULDER	-	-	-	-	213	213	-	-	-	-	213	213	213	213
MTN-lån Lån från banker och övriga	-	-	-	-	-	-	-	-	-1 512	-300	-1 512	-300	-1 529	-327
kreditinstitut Skulder till koncernföretag	- -	- -	- -	- -	- -	- -	- -	- -	-1 201 -1 215	-1 387 -1 363	-1 201 -1 215	-1 387 -1 363	-1 218 -1 215	-1 409 -1 363
Derivat	-	-	-19	-57	-	-	-	-	-	-	-19	-57	-19	-57
	-	-	-19	-57	-	-	-	-	-3 928	-3 050	-3 948	-3 107	-3 982	-3 156
KORTFRISTIGA SKULDER Certifikatsprogram	-	-	-	-	-	-	-	-	-3 383	-3 381	-3 383	-3 381	-3 383	-3 381
Bankkontoskulder	-	-	-	-	-	-	-	-	-25	-10	-25	-10	-25	-10
Kort del av långa lån	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Derivat Upplupen ränta	-6 -	-7 -	-18 -	-21 -	- -	- -	- -	- -	- -25	- -46	-25 -25	-28 -46	-25 -25	-28 -46
Skulder till koncernföretag	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
MTN-lån	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-1 343	-	-1 343	-	-1 370
Övriga kortfristiga skulder	- -6	- -7	- -18	- -21	- -	- -	- -	- -	-6 -3 440	-52 -4 832	-6 -3 464	-52 -4 860	-6 -3 464	-53 -4 888
FINANSIELLA INSTRUMENT SOM EJ INGÅR I DEN FINANSIELLA NETTOSKULDEN
Övriga aktier och andelar	-	-	-	-	-	-	1	6	-	-	1	6	-	-
Kundfordringar	-	-	-	-	1 790	2 035	-	-	-	-	1 790	2 035	1 790	2 035
Derivat (redovisade bland rörelsefordringar)	3	9	21	53	-	-	-	-	-	-	23	62	23	62
Leverantörsskulder	-	-	-	-	-	-	-	-	-1 738	-2 119	-1 738	-2 119	-1 738	-2 119
Derivat (redovisade bland rörelse skulder)	-16	-7	-174	-134	-	-	-	-	-	-	-190	-141	-190	-141
Finansiella instrument totalt	-15	-	-185	-155	4 733	4 594	1	6		-9 106 -10 001	-4 573	-5 556	-4 608	-4 633

NOT 14. VARULAGER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2013	2012	2013	2012
Råvaror och förnödenheter	966	922	644	653
Timmer och massaved	277	325	260	303
Färdiga varor och produkter i arbete	1 295	1 227	996	982
Avverkningsrätter	448	590	434	546
Elcertifikat och utsläppsrätter	155	157	144	146
Totalt	3 140	3 221	2 477	2 630

Under året har nedskrivningar av varulager påverkat resultatet positivt till följd av återföring av tidigare års nedskrivningar och uppgår för koncernen till 60 (-79) Mkr och för moderbolaget till 50 (-84) Mkr.

NOT 15. RÖRELSEFORDRINGAR

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
	2013	2012	2013	2012
Kundfordringar
Koncernföretag	-	-	59	91
Intresseföretag	43	36	39	33
Övriga	2 060	2 253	1 692	1 911
Summa kundfordringar	2 103	2 290	1 790	2 035
Kortfristiga fordringar
Koncernföretag	-	-	-	-
Intresseföretag	16	35	7	5
Övriga	168	199	124	141
Derivat	21	61	23	62
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	219	124	105	102
Summa övriga rörelsefordringar	425	419	259	311
Totala rörelsefordringar	2 528	2 709	2 050	2 346

Kundfordringar redovisas till det belopp som förväntas bli inbetalt utifrån en individuell bedömning av respektive kund. Koncernens kundfordringar är främst mot europeiska kunder. Kundfordringarna i utländsk valuta har värderats till balansdagskurs. Avsättning för befarade kreditförluster på kundfordringar uppgick per 2013-12-31 till 47 (34) Mkr och har nettoredovisats med kundfordringar. Avsättningen har under året förändrats -1 (-2) Mkr till följd av konstaterade kreditförluster samt 15 (11) Mkr till följd av förändring av avsättning för befarade kreditförluster.

Marknadsvärden på derivat avser säkringar av framtida kassaflöden.

Kundkreditrisk gentemot koncernens kunder hanteras av respektive affärsområde och beskrivs i förvaltningsberättelsen sid. 35.

NOT 16. EGET KAPITAL MODERBOLAGET

	2013-12-31
AKTIEKAPITAL	ANTAL	KVOTVÄRDE	MKR
Registrerat aktiekapital
Serie A	22 623 234	50	1 131,2
Serie B	62 132 928	50	3 106,6
Totalt antal aktier	84 756 162		4 237,8
Återköpta B-aktier	-760 000
Totalt antal utestående aktier	83 996 162

	2012-12-31
AKTIEKAPITAL	ANTAL	KVOTVÄRDE	MKR
Registrerat aktiekapital
Serie A	22 623 234	50	1 131,2
Serie B	62 132 928	50	3 106,6
Totalt antal aktier	84 756 162		4 237,8
Återköpta B-aktier	-760 000
Totalt antal utestående aktier	83 996 162
Utfärdade köpoptioner, B-aktier	758 300

Bolagets aktiekapital utgörs av aktier utgivna i två serier, serie A med 10 röster per aktie och serie B med 1 röst per aktie. I övrigt finns inga restriktioner mellan aktieslagen.

Per den 31 december 2013, uppgick koncernens innehav av egna aktier till 760 000 (760 000). Inga avyttringar av egna aktier har skett under året.

Under 2013 löpte lösenperioden för utställda köpoptioner ut utan att lösen påkallats.

Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt ÅRL 4 kap 14a§ har påverkat moderbolagets egna kapital med -200 (-155) Mkr. I koncernen har värdering av derivat och andra finansiella instrument påverkat det egna kapitalet med -125 (-36) Mkr.

Holmens lönsamhetsmål är att avkastningen uthålligt ska överstiga marknadsmässig kapitalkostnad. Utdelning grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning. Målet är att ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad för koncernen som inte överstiger 0,5.

Styrelsen föreslår årsstämman den 8 april 2014 att besluta om utdelning om 9 kronor per aktie. Den föreslagna utdelningen uppgår till sammanlagt 756 Mkr.

Föregående år lämnades en utdelning om 9 kronor per aktie (756 Mkr).

Skuldsättningsgraden uppgick till 0,29 (0,32).

Varken moderbolaget eller något av dotterbolagen står under externa kapitalkrav, med undantag från Holmen Försäkring AB som följer Finansinspektionens föreskrifter med krav på förhållande mellan eget kapital och risk. För ytterligare redogörelse över koncernens kapital- och riskhantering, se förvaltningsberättelsen sid. 32–35.

NOT 17. AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER

Holmen har förmånsbaserade tjänstepensionsplaner för tjänstemän i Sverige (ITP-plan) och för merparten av de anställda i England. Dessa planer tillhandahåller förmåner beräknade utifrån slutlön och tjänstetid. Planen i England är sedan 2004 stängd för nyinträde. Nyanställda erbjuds från och med denna tidpunkt en premiebestämd pensionsplan. Tjänstepension för arbetare i Sverige är avgiftsbestämd. Förmånsbestämda åtaganden utöver ITP-planen för koncernledningen i Sverige tryggas via stiftelse. Dessa åtaganden redovisas i koncernen som förmånsbestämda planer enligt IAS 19. Merparten av de förmånsbestämda pensionsåtagandena för tjänstemän i Sverige tryggas genom försäkring i Alecta. Då Alecta inte kan tillhandahålla tillräckliga uppgifter för att redovisa ITP-planen som förmånsbestämd redovisas den i enlighet med UFR 6 som avgiftsbestämd.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
KOSTNAD REDOVISAD I ÅRETS RESULTAT	2013	2012	2013	2012
Förmånsbestämda planer
Personalkostnad	-27	-21	-15	-1
Finansiella intäkter	-	-	-	-
Finansiella kostnader	-13	-15	-2	0
Summa förmånsbestämda planer i årets resultat	-39	-36	-16	-1
Avgiftsbestämda planer
Personalkostnad	-124	-150	-115	-139
Summa redovisat i årets resultat	-163	-185	-131	-141

KOSTNAD REDOVISAD I ÖVRIGT TOTALRESULTAT	2013, 31 dec	2012, 31 dec
Avkastning på förvaltningstilgångar exkl ränteintäkt	68	91
Aktuariella vinster och förluster från ändringar i demografiska antaganden	-	19
Aktuariella vinster och förluster från ändringar i finansiella antaganden	2	-125
Särskild löneskatt Summa redovisat i övrigt totalresultat	2 72	-1 -16

I sammanställningarna nedan specificeras förändringen av den förmånsbestämda förpliktelsen samt förändringen av förvaltningstillgångarna. Drygt 90 procent av åtagandena avser pensionsplanerna i England. Åtagandena från pensionsplanerna i England ligger i så kallade "trusts". Dessa styrs av en styrelse bestående av representanter från Holmen och förmånstagarna. Holmens engelska dotterbolag har åtagande att täcka upp det underskott som finns under en tidsperiod som överenskoms mellan trusten och bolaget i samråd med dess aktuarie. För närvarande är denna period cirka 8 år och är föremål för översyn vart tredje år.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
FÖRPLIKTELSE	2013	2012	2013	2012
Förpliktelse per den 1 januari	-1 963	-1 843	-193	-181
Kostnad för tjänstgöring aktuell period	-27	-21	-26	-11
Särskild löneskatt	-5	-	-	-
Räntekostnader	-78	-82	-2	0
Aktuariella vinster och förluster	2	-107	-	-
Inbetalningar från anställda	-5	-5	-	-
Utbetalda pensioner	95	100	41	37
Överfört från avsättningar	-4	-38	-4	-38
Regleringar	0	0	-	-
Valutakursdifferenser	-32	32	-	-
Förpliktelse per den 31 december	-2 016	-1 963	-183	-193

Av koncernens totala förpliktelser avser 42 (68) Mkr sådana som ej är fonderade medan resten är helt eller delvis fonderade förpliktelser. Av moderbolagets förpliktelser var 39 (60) Mkr tryggade enligt tryggandelagen.

Den viktade genomsnittliga durationen uppgår till 18 år.

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR	2013	2012	2013	2012
Tillgångarnas verkliga värde den 1 januari	1 608	1 485	133	131
Redovisade ränteintäkter	66	67	-	-
Avkastning exkl. ränteintäkter	68	91	-	-
Verklig avkastning (moderbolaget)	-	-	11	9
Inbetalningar från arbetsgivaren	53	59	-	-
Inbetalningar från anställda	5	5	-	-
Utbetalda pensioner	-53	-72	-	-7
Valutakursdifferenser	31	-28	-	-
Tillgångarnas verkliga värde
den 31 december	1 777	1 608	144	133
Avsättning för pensioner, netto	-238	-355	-39	-60

Förvaltningstillgångarna fördelar sig enligt nedan:

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR	2013	2012	2013	2012
Aktier	903	786	50	53
Obligationer	856	806	94	80
Korta räntebärande placeringar	19	16	0	0
	1 777	1 608	144	133

I förvaltningstillgångarna ingår inga finansiella instrument utgivna av koncernbolag och inga tillgångar som används av koncernen. Av aktier avser 54 procent England, 42 procent övriga Europa och USA samt 4 procent övriga världen. Av obligationer avser 40 procent statsobligationer och 60 procent företagsobligationer.

VÄSENTLIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN,
KONCERNEN (VIKTADE GENOMSNITT), %	2013, 31 dec	2012, 31 dec

Diskonteringsränta	4,5	4,2
Framtida löneökning	4,0	3,6
Framtida inflation	3,2	2,8

Diskonteringsräntan för pensionsförpliktelserna har fastställts utifrån förstklassiga företagsobligationer. Vid beräkning av pensionsåtagandets storlek för moderbolaget har diskonteringsränta om 2,6 (3,5) procent och lönenivån per balansdagen använts.

Nedan tabell visar hur förpliktelsen skulle påverkas vid en förändring av väsentliga aktuariella antaganden (- minskar skulden, + ökar skulden).

KÄNSLIGHETSANALYS	2013, 31 dec
Diskonteringsränta (+ 0,5%)	-160
Framtida löneökning (+ 0,5%)	33
Framtida inflation (+ 0,5%)	136
Mortalitet (+1 år i förväntad livslängd)	55

Under 2014 förväntas koncernens inbetalningar till de fonderade förmånsbestämda planerna uppgå till 53 Mkr.

Planer som omfattar flera arbetsgivare

Årets avgifter för pensionsförsäkringar som är tecknade i Alecta uppgick till 31 (35) Mkr och ingår i resultatposten personalkostnader. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade. Vid utgången av 2013 uppgick Alectas kollektiva konsolideringsnivå till 148 (129) procent.

NOT 18. ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

	AVSÄTTNING FÖR SKATTER			ANDRA AVSÄTTNINGAR		TOTALT
KONCERNEN	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Redovisat värde vid periodens ingång	86	65	479	564	566	629
Avsättningar som gjorts under perioden	70	21	82	75	152	97
Belopp som tagits i anspråk under perioden	-1	0	-101	-159	-102	-159
Omräkningsdifferenser	0	0	0	-1	0	-1
Redovisat värde vid periodens utgång	155	86	461	479	616	566
Varav total långfristig del av avsättningarna	155	86	397	411	552	497
Varav total kortfristig del av avsättningarna	0	0	64	68	64	68
MODERBOLAGET
Redovisat värde vid periodens ingång	45	45	626	653	671	698
Avsättningar som gjorts under perioden	0	0	214	178	214	178
Belopp som tagits i anspråk under perioden	0	0	-189	-205	-189	-205
Redovisat värde vid periodens utgång	45	45	651	626	696	671
Varav total långfristig del av avsättningarna	45	45	470	457	515	502
Varav total kortfristig del av avsättningarna	0	0	181	170	181	170

Andra avsättningar avser främst förpliktelser att återställa miljö samt personal- och omstruktureringskostnader. I moderbolaget ingår även avsättning för framtida åtgärder för återbeskogning efter gjorda slutavverkningar, 219 Mkr, vilket normalt utförs inom tre år efter avverkning.

Under 2013 har nya avsättningar framförallt gjorts för omstruktureringar inom Holmen Paper. Vid utgången av 2013 fanns cirka 49 Mkr i avsättningar för att täcka kostnader för omstruktureringar. Dessa förväntas i huvudsak att utbetalas under 2014.

NOT 19. RÖRELSESKULDER

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
Leverantörsskulder	2013	2012	2013	2012
Koncernföretag	-	-	135	330
Intresseföretag	17	68	-	-
Övriga	1 990	2 177	1 603	1 790
Summa leverantörsskulder	2 007	2 245	1 738	2 119
Kortfristiga skulder
Koncernföretag	-	-	0	0
Intresseföretag	14	24	14	23
Övriga	172	172	139	144
Derivat	112	21	190	141
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	704	732	554	504
Summa övriga rörelseskulder	1 002	950	897	812
Totala rörelseskulder	3 009	3 194	2 635	2 931

Samtliga leverantörsskulder förfaller inom ett år.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter i moderbolaget består främst av personalkostnader 195 (217) Mkr, inlevererat men ej fakturerat 171 (87) Mkr samt rabatter 40 (46) Mkr. Därav avser 14 Mkr intresseföretag.

Marknadsvärden på derivat avser i allt väsenligt säkringar av framtida kassaflöden. Se not 13.

NOT 20. OPERATIONELL LEASING

Leasingavgifterna uppgick under 2013 till 23 (26) Mkr för koncernen och till 8 (8) Mkr för moderbolaget. Koncernens leasingavtal avser främst truckar och bilar. Under räkenskapsåret 2013 ingicks inte några leasingavtal av betydelse för verksamheten. Ingen vidareuthyrning har skett. Framtida leasingavgifter fördelar sig enligt följande:

	KONCERNEN			MODERBOLAGET
	2014	2015 –2019	2020–	2014	2015 –2019	2020–
Framtida leasingavgifter Nuvärdet av framtida	19	21	0	6	3	0
leasingavgifter	19	20	0	6	3	0

Avtalen har en återstående löptid mellan 1 och 6 år. Koncernens framtida leasingavgifter för befintliga leasingavtal uppgick vid utgången av föregående år till 44 Mkr. För moderbolaget var motsvarande belopp 12 Mkr.

Utöver leasingavtal har Holmen tidsbefraktningsavtal avseende fartyg, vilka används för transport av företagets produkter. För ett fartyg ingicks avtal under 2010 viket avslutades per årsskiftet 2013. För två andra ingicks avtal den 1 januari 2014 och dessa avtal har en återstående löptid om 2 år.

NOT 21. STÄLLDA SÄKERHETER OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

	FASTIGHETS INTECK NINGAR	ÖVRIGA SÄKERHETER	TOTALT STÄLLD SÄKERHET	TOTALT STÄLLD SÄKERHET
KONCERNEN			2013	2012
För egna skulder
Finansiella skulder	6	136	142	6
Summa	6	136	142	6
MODERBOLAGET
För egna skulder
Finansiella skulder	6	136	142	6
Summa	6	136	142	6

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
EVENTUALFÖRPLIKTELSER	2013	2012	2013	2012
Borgen till förmån för koncernföretag	-	-	32	32
Övriga eventualförpliktelser	113	100	61	45
Summa	113	100	93	77

Med stöd av Miljöbalkens bestämmelser aktualiserar de svenska miljömyndigheterna frågor om markundersökningar och efterbehandling vid nedlagda verksamheter. Ansvaret för efterbehandling avgörs i det enskilda fallet ofta med hjälp av skälighetsbedömning. Holmen har miljörelaterade eventualförpliktelser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader.

Ägandet i ett samägt bolag, Varsvik AB, har pantsatts under året och uppgick vid årsskiftet till 136 Mkr.

NOT 22. NÄRSTÅENDE

Av moderbolagets nettoomsättning 14 443 (15 895) Mkr avser 0,7 (0,6) procent leveranser till koncernföretag. Moderbolagets inköp från koncernföretag uppgick till 1 488 (1 692) Mkr.

Mellan moderbolaget och svenska dotterföretag finns betydande finansiella skulder och fordringar som löper utan ränta.

Moderbolaget har en närståenderelation med sina dotterföretag, se not 23.

Enligt avtal har Holmen Paper AB förbundit sig att löpande köpa produkter från Holmen Paper Madrid SL till ett pris baserat på produktionskostnad och kapitalbindning för vidare försäljning till slutkund. Syftet är att optimera verksamheten inom tidningspapper. Holmen Paper AB:s köp från Holmen Paper Madrid SL uppgick under 2013 till 1 353 (1 471) Mkr. Då Holmen Paper AB agerar i kommission för Holmen AB redovisas dessa affärer i Holmen AB.

L E Lundbergföretagen AB är en stor aktieägare i Holmen (se sid. 57). Holmen hyr kontorslokaler för 7 (10) Mkr av Fastighets AB L E Lundberg, som är ett koncernföretag till L E Lundbergföretagen AB. Fredrik Lundberg, som är VD och huvudägare i L E Lundbergföretagen, erhöll 2013 ett arvode som styrelseordförande i Holmen om 600 000 kronor.

Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Ägarandel i intresseföretag som producerar vatten- och vindkraft ger koncernen rätt att köpa producerad elkraft till självkostnad i förhållande till ägardel, vilket innebär att endast ett begränsat resultat uppstår i intresseföretaget. Inköpt elkraft säljs externt till marknadspris och resultatet redovisas i koncernen inom affärsområdet Holmen Energi.

I Spanien köps energi och returpapper från intresseföretag.

Transaktioner med närstående

	FÖRSÄLJNING AV VAROR TILL NÄRSTÅENDE		INKÖP AV VAROR FRÅN NÄRSTÅENDE		ÖVRIGT (T EX RÄNTA, UTDELNING)		SKULD TILL NÄRSTÅENDE		FORDRAN PÅ NÄRSTÅENDE
KONCERNEN	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012	2013	2012
Intresseföretag	242	250	272	332	0	1	70	87	93	115
Joint venture	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
MODERBOLAGET
Dotterföretag	95	89	1 488	1 692	676	255	1 519	1 827	2 691	2 393
Intresseföretag	242	250	153	212	1	1	53	18	80	71
Joint venture	-	-	-	-	1	-	-	-	57	-

För ersättningar till styrelseledamöter, se not 4.

NOT 23. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

	MODERBOLAGET
ACKUMULERADE ANSKAFFNINGSVÄRDEN	2013	2012
Redovisat värde vid årets ingång	16 682	16 672
Inköp	0	0
Ägartillskott	11	10
Försäljningar	-10	-1
Överfört till Intresseföretag och Joint ventures	-5	-
Omföringar	466	-
Utgående balans 31 december	17 144	16 682
ACKUMULERADE UPPSKRIVNINGAR
Redovisat värde vid årets ingång	2 299	2 299
Omföringar	-2 299	-
Utgående balans 31 december	-	2 299

	MODERBOLAGET
ACKUMULERADE NEDSKRIVNINGAR	2013	2012
Redovisat värde vid årets ingång	6 030	4 658
Årets nedskrivning	656	1 373
Omföringar	-1 833	-
Utgående balans 31 december	4 853	6 030
Redovisat värde vid årets utgång	12 291	12 951

Moderbolagets nedskrivningar av andelar i koncernföretag redovisas i resultaträkningen på raden Resultat från andelar i koncernföretag och avser för 2013 huvudsakligen innehav i de spanska och holländska verksamheterna. Under året har en arkningsstation i Frankrike samt 50 procent av innehavet i dotterföretaget Varsvik AB avyttrats. Det resterande innehavet i Varsvik AB uppgående till 50 procent klassificeras från och med 2013 som ett joint venture. Omföringar mellan anskaffningsvärde, upp- och nedskrivningar har gjorts då förändringar på grund av fusioner och likvidationer tidigare år nettoredovisats inom anskaffningsvärdet. Effekten av dessa omföringar är noll.

Moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag

					BOKFÖRT VÄRDE HOS		BOKFÖRT VÄRDE HOS
			ANTAL		MODERBOLAGET,		MODERBOLAGET,
	ORG NR	SÄTE	ANDELAR	ANDEL % *	TKR	ANDEL % *	TKR
				2013		2012
Holmen Paper AB	556005-6383	Norrköping	100	100	100	100	100
Iggesund Paperboard AB	556088-5294	Hudiksvall	1 000	100	100	100	100
Holmen Timber AB	556099-0672	Hudiksvall	1 000	100	100	100	100
Holmen Skog AB	556220-0658	Örnsköldsvik	1 000	100	83	100	83
Holmen Energi AB	556524-8456	Örnsköldsvik	1 000	100	100	100	100
Holmens Bruk AB	556537-4286	Stockholm	1 000	100	8 867 852	100	8 867 852
Holmen Försäkring AB	516406-0062	Stockholm	10 000	100	45 304	100	45 304
MoDo Capital AB	556499-1668	Stockholm	1 000	100	71 552	100	71 552
Holmen Energi Elnät AB	556878-3905	Örnsköldsvik	500	100	50	100	50
Varsvik AB	556914-9833	Umeå	-	-	-	100	10 050
Stavro Vind AB	556953-6153	Stockholm	500	100	7 050	-	-
Övriga svenska koncernföretag					874		874
Totalt svenska innehav					8 993 165		8 996 165
Holmen S.A.S., Frankrike		Paris	-	-	-	100	5 192
Holmen France S.A.S., Frankrike		Paris	10 000	100	3 593	-	-
Holmen UK Ltd, Storbritannien		Workington	1 197 100	100	1 518 959	100	1 518 959
Holmen Paper UK Ltd**		London	-	100	-	100	-
Iggesund Paperboard (Workington) Ltd**		Workington	-	100	-	100	-
Holmen GmbH, Tyskland		Hamburg	-	100	655	100	655
Holmen Suecia Holding S.L., Spanien		Madrid	9 448 557	100	1 732 340	100	2 377 265
Holmen Paper Madrid S.L.**		Madrid	-	100	-	100	-
Cartón y Papel Reciclado S.A. (Carpa), Spanien**		Madrid	-	100	-	100	-
Iggesund Paperboard Asia Pte Ltd, Singapore		Singapore	800 000	100	4 273	100	4 273
Holmen B.V., Holland		Amsterdam	35	100	24 498	100	35 214
AS Holmen Mets, Estland		Tallinn	500	100	-	100	-
Iggesund Paperboard Inc, USA		Lyndhurst	1 000	100	6 899	100	6 899
Iggesund Paperboard Asia (HK) Ltd, Kina		Hong Kong	4 000 000	100	4 812	100	4 812
Övriga utländska koncernföretag					1 433		1 433
Totalt utländska innehav					3 297 462		3 954 703
Totalt					12 290 627		12 950 867

* Ägarandel överensstämmer med andel av rösterna för totalt antal aktier. ** Indirekta innehav.

NOT 24. OBESKATTADE RESERVER

	MODERBOLAGET
ACKUMULERADE AVSKRIVNINGAR		BOKSLUTS
UTÖVER PLAN	2013-12-31	DISP	2012-12-31
Immateriella anläggningstillgångar	1	-2	3
Materiella anläggningstillgångar	0	-1	1
Totalt	1	-3	5
PERIODISERINGSFONDER
Taxering 2008	-	-570	570
Taxering 2009	53		53
Taxering 2010	707		707
Taxering 2011	170		170
Taxering 2012	560		560
Taxering 2013	0		0
Taxering 2014	280	280	0
	1 770	-290	2 060
Totalt	1 771	-293	2 064

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition från och med 2013 och med retroaktiv tillämpning för jämförelseåret 2012. Erhålla koncernbidrag uppgick till 531 (7) Mkr och lämnade koncernbidrag uppgick till -1 (-1 300) Mkr. Totala bokslutsdispositioner i resultatet uppgick till 824 Mkr.

NOT 25. KASSAFLÖDESANALYS

	KONCERNEN		MODERBOLAGET
BETALDA RÄNTOR OCH ERHÅLLEN UTDELNING	2013	2012	2013	2012
Erhållen utdelning	-	-	671	261
Erhållen ränta	4	4	5	3
Betald ränta	-201	-228	-195	-221
Totalt	-197	-224	481	43

FÖRÄNDRING AV KORTFRISTIGA SKULDER

Förändring av kortfristiga skulder avser till största delen upplåning under koncernens certifikatsprogram. Under koncernens certifikatprogram lånades det 2013 kortfristigt sammanlagt 8 121 (7 729) Mkr uppdelat på flera olika lån, och återbetalades 8 120 (6 623) Mkr. För sammansättning av likvida medel, se not 13.

NOT 26. VIKTIGA BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR

Upprättande av finansiella rapporter kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar som påverkar de redovisade beloppen. De bedömningar och uppskattningar som enligt företagsledningen är väsentliga för redovisade belopp i årsredovisningen, och där det finns en betydande risk att framtida händelser och ny information kan förändra dessa bedömningar och uppskattningar, inkluderar främst:

BIOLOGISKA TILLGÅNGAR

Holmens bedömning är att det saknas relevanta marknadspriser som kan användas för att värdera skogsinnehav av Holmens storlek. Värderingen görs därför genom att beräkna nuvärdet av framtida förväntade kassaflöden från den växande skogen. De mest väsentliga uppskattningar som görs vid värderingen är hur mycket avverkningen kan ökas i framtiden, hur priserna på massaved och timmer kommer att utvecklas, hur stor kostnadsinflationen kommer att bli samt vilken diskonteringsränta som används. I not 11 redogörs för känsligheten i värdering av förändringar av dessa uppskattningar. Per 2013-12-31 uppgick det redovisade värdet av biologiska tillgångar till 16 517 Mkr och den tillhörande uppskjutna skatteskulden till 3 654 Mkr, netto 12 863 Mkr.

SKATT

Vid årsskiftet fanns skattemässiga underskottsavdrag och temporära skillnader motsvarande cirka 800 Mkr i skatt som inte redovisats i koncernen utifrån bedömningsgrunden att utnyttjandet måste vara troligt. Se not 7.

PENSIONER

Koncernens avsättning för pensioner uppgår till 238 Mkr baserat på förmånsbaserade pensionsförpliktelser värderade till 2 016 Mkr och förvaltningstillgångar avsatta för att täcka dessa om 1 777 Mkr. Värdet av pensionsförpliktelser beräknas utifrån antaganden om diskonteringsränta, inflation, framtida löneökningar och demografiska faktorer. Dessa antaganden uppdateras normalt årsvis vilket påverkar den redovisade pensionsskuldens storlek och eget kapital. Tillsammans med antagande om förväntad avkastning på förvaltningstillgångar påverkar dessa antaganden det kommande årets redovisade pensionskostnad. Se not 17.

MILJÖ

Avsättningar för kostnader för miljörelaterade insatser som sammanhänger med tidigare verksamhet har gjorts utifrån bedömningar över framtida återställandekostnad. Därutöver bedöms det finnas ett ansvar för miljörelaterade insatser som idag inte kan kvantifieras men som i framtiden kan komma att innebära kostnader. Se not 21.

NEDSKRIVNINGSPRÖVNING

Nedskrivningsprövningar utförs årligen och baseras på beräkningar av återvinningsvärdet uifrån antaganden om framtida utveckling för pris, volym och kostnader samt beräknad marknadsmässig kapitalkostnad. Förändringar av förutsättningarna kan komma att påverka det beräknade återvinningsvärdet vid kommande nedskrivningsprövningar.

Under 2013 har nedskrivningar av anläggningstillgångar gjorts om 86 Mkr inom affärsområdet Holmen Paper på grund av stängning av kapacitet.

FÖRSLAG TILL VINSTDISPOSITION

	Kronor
Till årsstämmans förfogande står hos moderbolaget följande vinstmedel:
Nettoresultat för räkenskapsåret 2013	827 750 806
Balanserade vinstmedel	2 740 097 907
	3 567 848 713
Styrelsen föreslår att till aktieägarna utdelas 9 kronor per aktie (83 996 162 aktier)	755 965 458
samt att återstående belopp balanseras	2 811 883 255

Styrelsen för Holmen AB har föreslagit att årsstämman 2014 beslutar om en utdelning om 9 kronor per aktie, totalt 756 Mkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Förslaget följer styrelsens policy som innebär att beslut om aktieutdelning ska grundas på en sammanvägning av koncernens lönsamhetssituation, framtida investeringsplaner och finansiella ställning.

Den föreslagna utdelningen motsvarar 106 procent av 2013 års resultat för koncernen och innebär att 3,6 procent av det egna kapitalet i koncernen per 2013-12-31 delas ut.

Styrelsen har fastställt att koncernen ska ha en stark finansiell ställning med en skuldsättningsgrad, beräknad som den finansiella nettoskulden i relation till det egna kapitalet, som inte skall överstiga 0,5. Skuldsättningsgraden uppgick per 2013-12-31 till 0,29. Den föreslagna utdelningen skulle öka skuldsättningsgraden med cirka 0,05.

Det egna kapitalet i Holmen AB uppgick per 2013-12-31 till 9 483 Mkr, varav fritt eget kapital 3 568 Mkr. Tillgångar och skulder värderade till verkligt värde enligt 4 kap 14a § årsredovisningslagen har påverkat det egna kapitalet med -200 Mkr. Koncernens egna kapital uppgick per 2013-12-31 till 20 854 Mkr. I enlighet med IFRS finns ingen uppdelning av koncernens egna kapital i bundet respektive fritt.

Styrelsen bedömer att utdelning till aktieägarna med föreslaget belopp är försvarlig med hänsyn till de krav på både bolag och koncern som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på

storleken av eget kapital och med hänsyn också till konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Den finansiella ställningen förblir fortsatt stark efter den föreslagna utdelningen och bedöms vara fullt tillräcklig för att bolaget ska ha förmåga att fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt, och möjlighet att göra eventuella nödvändiga investeringar.

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder. Årsredovisningen respektive koncernredovisningen ger en rättvisande bild av moderbolagets och koncernens ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för moderbolaget respektive koncernen ger en rättvisande översikt över utvecklingen av moderbolagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Årsredovisningen och koncernredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari 2014. Koncernens resultat- och balansräkning och moderbolagets resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 8 april 2014.

Stockholm den 21 februari 2014

Fredrik Lundberg Ordförande

Carl Bennet Styrelseledamot

Steewe Björklundh Styrelseledamot

Kenneth Johansson Styrelseledamot

Lars G Josefsson Styrelseledamot

Carl Kempe Vice ordförande

Louise Lindh Styrelseledamot

Ulf Lundahl Styrelseledamot

Göran Lundin Styrelseledamot

Karin Norin Styrelseledamot

Magnus Hall Styrelseledamot och Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har lämnats den 24 februari 2014. KPMG AB

George Pettersson

Auktoriserad revisor

REVISIONSBERÄTTELSE

Till årsstämman i Holmen Aktiebolag (publ), org. nr 556001-3301

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Holmen Aktiebolag (publ) för år 2013. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 4–92.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2013 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Förvaltningsberättelsen och bolagsstyrningsrapporten är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Holmen Aktiebolag (publ) för år 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 24 februari 2014

KPMG AB

George Pettersson

Auktoriserad revisor

BESTYRKANDERAPPORT

Holmens hållbarhetsredovisning, som den avges på sidorna 36–47 och 95–97 i Holmen Årsredovisning med hållbarhetsredovisning 2013 samt Holmens GRI-register på Holmens webbplats, har varit föremål för separat översiktlig granskning enligt RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av FAR.

För fullständig bestyrkanderapport för hållbarhetsredovisningen hänvisas till Holmens

webbplats. Där framgår att KPMG delar Holmens uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer. Vidare framgår följande slutsats:

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de där angivna kriterierna.

Stockholm den 24 februari 2014

KPMG AB

Åse Bäckström Specialistmedlem i FAR

George Pettersson Auktoriserad revisor

HOLMEN ÅRSREDOVISNING 2013 93

ÅRSSTÄMMA

Holmen AB:s årsstämma 2014 hålls tisdagen den 8 april kl.15.00 i Vinterträdgården, Grand Hôtel (ingång Royal), Stockholm.

INFORMATION

I samband med delårs- och bokslutsrapporterna anordnas press- och telefonkonferens på engelska. Konferensen kan även följas i direktsändning på Holmens webbplats.

Årsredovisning samt boksluts- och delårsrapporter publiceras på svenska och engelska och sänds automatiskt till de aktieägare som anmält att de så önskar. De finns även tillgängliga på Holmens webbplats www.holmen.com

Beställning av tryckt information kan ske via

• • www.holmen.com
• • Holmen AB, Koncernstab Kommunikation, Box 5407, 114 84 Stockholm
• • epost info@holmen.com
• • telefon 08-666 21 00

23/10 Delår januari–juni Delår januari–september 2015 13/8

Bokslut

9/2

Deltagande i stämman

Aktieägare som önskar delta i årsstämman ska:

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken senast onsdagen den 2 april 2014,
• anmäla sitt deltagande senast onsdagen den 2 april 2014.

Anmälan om deltagande kan göras på följande sätt:

• brev till Holmen AB, Koncernstab Juridik, Box 5407, 114 84 Stockholm
• epost till info@holmen.com
• Holmens webbplats www.holmen.com
• telefon 08-666 21 11

För att få delta i stämman måste aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier tillfälligt inregistrera dessa i eget namn hos Euroclear Sweden. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast onsdagen den 2 april 2014.

Utdelning

Styrelsen har föreslagit att till aktieägarna ska utdelas 9 (9) kronor per aktie. Som avstämningsdag för erhållande av utdelning har styrelsen föreslagit fredagen den 11 april 2014. Om årsstämman beslutar enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsändas av Euroclear Sweden onsdagen den 16 april 2014. Aktieägare ombeds underrätta sitt kontoförande institut om ändringar av namn och adress.

FEMÅRSÖVERSIKT HÅLLBARHET

Data från alla delar av koncernen samlas in, sammanställs, kvalitetssäkras och utvärderas. För såväl personal- som miljödata är nyckeltalen gängse inom industrin. Jämfört med föregående år har inga väsentliga förändringar gjorts i principerna för redovisningen.

Under 2013 invigdes den nya biobränslepannan i Workington. Anläggningen driftsattes i mars och innebar att bruket ställde om till biobaserad energi och blev självförsörjande på el. Som ett resultat av detta minskade utsläppen av fossil koldioxid såväl från bruket som från inköpt energi i väsentlig grad jämfört med situationen 2012.

En del av datauppgifterna i denna redovisning tas fram redan i slutet av det år de beskriver och kan därför avvika något från de slutliga som rapporteras till myndigheterna. Några av de miljödata som redovisas för 2012 har justerats.

Tillståndsmyndigheternas villkor för utsläpp till luft och vatten kräver kontinuerliga provtagningar enligt specificerade regler.

Holmen rapporterar miljödata till tillsynsmyndigheterna månads- och årsvis. All rapportering till de svenska myndigheterna är allmänt tillgänglig genom den så kallade offentlighetsprincipen. Data från samtliga bruk rapporteras årligen till EU.

Holmen redovisar miljöskyddskostnader i enlighet med Statistiska Centralbyråns (SCB) riktlinjer.

MEDARBETARE	2013	2012	2011	2010	2009
ANSTÄLLDA
Medelantal	3 718	3 945	4 041	4 241	4 577
varav kvinnor, %	19,3	19,3	19,2	19,0	18,6
varav tillfälligt anställda, %	7,7	6,9	6,6	6,7	6,6
Medelålder*	46,8	45,9	46,1	45,8	46,3
SJUKFRÅNVARO, %
Totalt	3,6	3,4	3,5	3,5	3,7
varav frånvaro längre än 60 dagar	1,3	1,1	1,2	1,1	1,4
Friskhetsindex (andel medarbetare utan någon sjukdag under året)	47	48	48	47	47
JÄMSTÄLLDHET*, %
Kvinnliga chefer av totalt antal chefer	25,0	20,3	19,1	16,5	15,8
Rekryterade kvinnor av totalt antal rekryterade	37	24	26	18	27
UTBILDNING*, %
Grundskola	18	17	18	19	19
Gymnasium	58	60	60	60	61
Högskola, minst två år	25	23	22	21	20
Rekryterade med högskoleutbildning, andel av alla nyanställda	26	26	19	15	29
Rekryterade med högskoleutbildning, andel kvinnor	53	67	68	68	38
PERSONALOMSÄTTNING*, %
Personalomsättning	11,5	8,5	8,9	9,3	10,7
varav uppsagda	6,2	2,7	3,5	3,7	6,5
varav pensionering	1,7	2,6	1,9	3,9	2,5
varav eget val	3,6	2,9	3,5	1,7	1,6
Rekrytering	3,4	3,6	4,4	3,3	3,5
ARBETSOLYCKOR, ANTAL
Arbetsolyckor med mer än 8 timmars frånvaro, per miljon arbetade timmar	8,4	11,6	11,3	14,6	14,7
FACKLIG SAMVERKAN, %
Andel anställda som omfattas av kollektivavtal	98	95	96	97	97
Facklig anslutningsgrad	72	72	71	70	75
MEDARBETARUNDERSÖKNING
Inblickindex	655	-	642	-	623
Ledarskapsindex	60	-	55	-	58

* Avser tillsvidareanställda

PRODUKTION OCH MILJÖ	2013	2012	2011	2010	2009
INTERN RÅVARUANSKAFFNING
Avverkning i egen skog, 1 000 m 3 fub Elproduktion, vatten- och vindkraft, GWh	3 465 1 041	3 211 1 353	2 988 1 235	2 999 1 149	2 897 1 091
PRODUKTION, 1 000 TON
Tryckpapper Kartong Marknadsmassa Trävaror, 1 000 m 3	1 545 478 50 710	1 658 492 35 651	1 673 480 42 560	1 713 474 40 285	1 715 471 48 291
RÅVAROR, 1 000 TON
Virke, milj m 3 fub1) Returfiber	5,25 543	5,19 630	4,94 683	4,44 790	4,49 813
Inköpt massa Värmeenergi, GWh Elenergi, GWh Vattenanvändning, milj m 3 Processavloppsvatten, kyl- och tätningsvatten3), milj m 3 Plastgranulat/folieringsmaterial Kemikalier4)	99 6 451 4 420 77 75 2,6 146	108 5 8332) 4 603 77 74 2,3 145	118 5 602 4 588 82 80 2,1 140	118 5 839 4 625 82 55 2,3 153	128 5 634 4 681 84 57 2,4 125
Fyllmedel, pigment4)	178	175	177	204	195
VÄRMEENERGI, GWh Produktion vid bruk från returlutar, bark och vedrester5) Återvunnet i TMP-processen6) Naturgas, olja, inköpt7)	4 156 1 117 1 178	2 8802) 1 171 1 783	2 874 1 201 1 527	2 942 1 152 1 744	2 916 1 093 1 625
ELENERGI, GWh
Egen vattenkraft Egen vindkraft Produktion vid bruk Inköpt7,8)	1 008 33 769 2 610	1 343 10 563 2 687	1 230 5 440 2 913	1 145 4 481 2 995	1 090 1 384 3 207
UTSLÄPP TILL LUFT, TON
Svaveldioxid (räknat som svavel, S) Kväveoxider Stoft Koldioxid, 1 000 ton -Fossil -Biogen	91 1 557 52 254 1 449	116 1 664 84 330 1 064	132 1 468 120 259 1 073	176 1 465 98 302 1 082	199 1 608 91 251 988
UTSLÄPP TILL VATTEN, TON
COD (organisk substans), 1 000 ton Suspenderande ämnen, 1 000 ton AOX (klorerad organisk substans) Kväve Fosfor	20,4 4,3 46,5 215 15,0	18,9 3,2 47,7 242 15,7	19,8 3,7 54,3 250 15,7	19,2 3,5 53,6 243 14,7	19,9 3,7 54,3 269 19,4
BIPRODUKTER, 1 000 TON
Till energiproduktion, internt/externt	885	865	747	553	513
AVFALL, 1 000 TON Nyttiggjorda eller till återvinning9) Farligt10) Deponerat (vått)	367 2,4 12	380 2,4 16	398 2,0 18	432 2,1 24	435 2,7 23
LEVERANSER
Värmeenergi, GWh11) Tallolja, 1 000 ton12)	199 13,0	202 12,3	182 8,4	123 4,4	115 4,0

Inköpt	59 %
Egen vattenkraft, vindkraft	24 %
Elproduktion vid bruk	17 %

Biobränsle	64 %
Återvunnen värmeenergi	17 %
Naturgas	12 %
Olja, gasol	6 %
Inköpt värmeenergi	<1 %

ELENERGI	2013	2012	2011	2010	2009
ANDEL AV HOLMENS PRODUKTION/ANVÄNDNING, % Egen vattenkraft/vindkraft Elproduktion vid bruk Inköpt elenergi	24 17 59	30 12 58	27 10 63	25 10 65	23 8 69
VÄRMEENERGI	2013	2012	2011	2010	2009
ANDEL AV HOLMENS PRODUKTION/ANVÄNDNING, % Biobränsle Återvunnen värmeenergi Naturgas Olja, gasol Inköpt värmeenergi	64 17 12 6 <1	49 20 18 9 4	51 21 12 8 8	50 20 15 8 7	52 19 13 6 10
MILJÖSKYDD	2013	2012	2011	2010	2009
KOSTNADER/INTÄKTER, MKR Investeringar (behandlande och förebyggande) El- och värmebesparande investeringar Miljöskatter och avgifter3) Interna och externa miljökostnader4) Skogsbrukets miljökostnader5) Utsläppsrätter – intäkter6)	1221) 3002) 14 178 84 32	60 576 22 196 93 20	91 211 23 202 90 40	50 52 35 188 70 26	129 34 35 197 60 24
Certifikat, förnyelsebar energi – intäkter7)	285	54	31	56	71

1) Kostnader för reningsutrustning för svaggaser vid Iggesunds bruk utgör en betydande del av angivet belopp. Detsamma gäller för ombyggnaden av sileriet vid samma bruk. Kostnader för installation av ny utrustning för slamhantering vid Hallsta pappersbruk utgör en annan betydande del av angivet belopp.

2) Huvuddelen av angivet belopp utgörs av miljörelaterade delar för den nya biobränslepannan vid bruket i Workington. En annan betydande del av angivet belopp utgörs av miljörelaterade kostnader för uppförandet av vindkraftverk i Varsvik, Norrtälje kommun. I beloppet finns också kostnader för åtgärder för förbättrad värmeåtervinning vid Hallsta pappersbruk, vilket leder till minskad elanvändning i ångpannorna.

3) I angivet belopp ingår kostnader för avfallshantering, energiskatt som finns i Sverige på användningen av fossila bränslen, kväveoxidavgift och tillsynsavgifter.

4) Här inkluderas kostnader för miljöpersonal, drift av reningsutrustning, avfallshantering, ledningssystem, miljöutbildning, tillståndsansökningar, miljökonsulter samt kostnader för utredningar och åtgärder vid avslutade verksamheter.

5) Skogsbrukets miljökostnader beräknas som värdet på det virke som av miljöskäl inte avverkas. Miljöåtgärderna i Holmens skogsbruk innebär att 10 procent av den produktiva skogsmarksarealen undantas brukande och att således cirka 10 procent av den möjliga volymen inte tas ut. Det årliga bortfallet av intäkter värderas till 84 Mkr.

6) Koncernen har tilldelats utsläppsrätter, vilka till största delen använts i den egna produktionen. Överskottet har sålts.

7) Intäkter från certifikat som erhållits genom produktion av förnybar energi vid koncernens anläggningar. Ökningen jämfört med tidigare år beror på den biobränslepanna som togs i drift vid bruket i Workington under första kvartalet 2013.

Kommentarer till tabellen på sidan 96

1) För koncernen är virkesförbrukningen beräknad netto med hänsyn till interna leveranser av flis från sågverken till de närliggande bruken.

• 2) Korrigerad uppgift sedan 2012.
• 3) Processavloppsvatten 56 miljoner m3 . Kyl- och tätningsvatten 19 miljoner m3 .
• 4) 100 procent aktiv substans. Total mängd handelsvara var för kemikalier 226 000 ton och för fyllmedel och pigment 245 000 ton.
• 5) Vid halvårsskiftet 2012 övertog bruket i Workington den energianläggning som man tidigare köpt energi ifrån. Producerad energi var då baserad på fossilt bränsle, naturgas. Från och med början av 2013 ersattes denna anläggning av en energipanna för biobränsle. Den nya anläggningen står nu för fabrikens totala energibehov i form av värme- och elenergi. Försörjningen av energi har helt förändrats och uppgifterna för 2013 är således inte jämförbara med de uppgifter som redovisas för tidigare år.
• 6) Av använd el vid TMP-tillverkningen vid Bravikens pappersbruk och Hallsta pappersbruk bildas värmeenergi som återvinns och används i produktionen.
• 7) Redovisningen inkluderar data för gasförbrukningen och tillhörande utsläpp kopplade till Holmens andel av det hälftenägda gaskombikraftverket (COGEN) vid Holmen Paper Madrid. Uppgiften inkluderar också naturgas och olja som använts vid bruken.
• 8) Utsläppen av fossil koldioxid från produktion av inköpt elenergi uppgick för 2013 till cirka 35 000 ton.
• 9) Biprodukter nyttjade bland annat som anläggningsmaterial, konstruktionsmaterial eller för tillverkning av jordprodukter.
• 10) Farligt avfall tas om hand av auktoriserade återvinningsföretag. Vissa fraktioner av avfallet återvinns. I hamnar vid tre av Holmens bruk omhändertas oljehaltigt avfall från båtar som angör hamnarna. I uppgiften för farligt avfall finns sådant avfall inkluderat. För 2013 uppgick mängden av detta avfall till 1 118 ton.
• 11) Värmeenergi, 182 GWh, från Iggesunds bruk och Bravikens pappersbruk till Iggesunds sågverk respektive Bravikens sågverk. 17 GWh värmeenergi från Hallsta pappersbruk och Iggesunds bruk till närliggande samhällens fjärrvärmenät.
• 12) För leverans till kemikalieindustrin.

EKONOMISK TIOÅRSÖVERSIKT

MKR	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004
RESULTATRÄKNING
Nettoomsättning	16 231	17 852	18 656	17 581	18 071	19 334	19 159	18 592	16 319	15 653
Rörelsens kostnader	-13 919	-15 224	-15 501	-15 077	-15 191	-16 614	-15 637	-15 069	-13 287	-12 631
Resultat från andelar i intresseföretag och joint ventures	3	47	84	28	45	50	12	11	20	25
Avskrivningar enligt plan	-1 370	-1 313	-1 260	-1 251	-1 320	-1 343	-1 337	-1 346	-1 167	-1 156
Värdeförändring skog	264	350	-	52	16	-16	89	115	82	61
Jämförelsestörande poster*	-140	-193	3 593	264	-	-361	557	-	-	-
Rörelseresultat	1 069	1 520	5 573	1 596	1 620	1 051	2 843	2 303	1 967	1 952
Finansnetto	-198	-227	-244	-208	-255	-311	-261	-247	-233	-206
Resultat före skatt	871	1 294	5 328	1 388	1 366	740	2 582	2 056	1 734	1 746
Skatt	-160	559	-1 374	-684	-360	-98	-1 077	-597	-478	-471
Årets resultat	711	1 853	3 955	704	1 006	642	1 505	1 459	1 256	1 275
Resultat per aktie, efter utspädning, kr	8,5	22,1	47,1	8,4	12,0	7,6	17,8	17,2	14,8	15,1
NETTOOMSÄTTNING
Holmen Paper	7 148	8 144	8 631	8 142	9 303	10 443	10 345	10 140	8 442	7 814
Iggesund Paperboard	4 618	4 967	5 109	4 849	5 023	4 860	5 100	5 240	4 860	4 877
Holmen Timber	1 175	1 129	875	586	553	499	589	465	460	492
Holmen Skog	5 694	6 061	6 348	5 585	4 799	5 443	4 775	4 042	3 858	3 780
Holmen Energi	1 648	1 728	1 807	1 932	1 628	1 834	1 590	1 691	1 480	1 258
Eliminering av intern nettoomsättning	-4 051	-4 178	-4 113	-3 513	-3 236	-3 745	-3 239	-2 986	-2 781	-2 568
Koncernen	16 231	17 852	18 656	17 581	18 071	19 334	19 159	18 592	16 319	15 653
RÖRELSERESULTAT
Holmen Paper	-309	94	228	-618	340	280	623	754	631	487
Iggesund Paperboard	433	596	863	817	419	320	599	752	626	809
Holmen Timber	-75	-130	-136	20	21	13	146	80	13	5
Holmen Skog	924	931	739	818	605	632	702	643	537	586
Holmen Energi	371	355	406	495	414	327	272	197	301	178
Koncerngemensamt och elimineringar	-136	-132	-120	-200	-178	-159	-56	-123	-141	-113
	1 209	1 713	1 980	1 332	1 620	1 412	2 286	2 303	1 967	1 952
Jämförelsestörande poster*	-140	-193	3 593	264	-	-361	557	-	-	-
Koncernen	1069	1 520	5 573	1 596	1 620	1 051	2 843	2 303	1 967	1 952
KASSAFLÖDE
Resultat före skatt	871	1 294	5 328	1 388	1 366	740	2 582	2 056	1 734	1 746
Justeringsposter	1 056	1 057	-2 561	811	1 163	1 797	629	1 225	914	1 031
Betalda inkomstskatter	210	-434	-557	-704	-334	-192	-390	-664	-516	-378
Förändringar i rörelsekapital	-127	338	-109	28	678	-686	-345	-259	339	-68
Kassaflöde från den löpande verksamheten	2 011	2 254	2 101	1 523	2 873	1 660	2 476	2 358	2 471	2 331
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-869	-1 920	-1 733	-1 597	-818	-1 124	-1 315	-947	-3 029	-1 195
Kassaflöde efter investeringar	1 142	334	368	-74	2 054	536	1 161	1 411	-558	1 136
Aktieåterköp	-	-	-	-	-	-138	-	-	-	-
Nyemission genom konvertering och teckning	-	-	-	-	-	-	-	-	-	474

* Jämförelsestörande poster:

År 2007: Nedskrivning av goodwill om -569 Mkr och materiella anläggningstillgångar om -1 034 Mkr inom Holmen Paper, återföring av 60 Mkr avseende tidigare nedskrivning av anläggningstillgångar inom Holmen Timber och omvärdering skog om 2 100 Mkr inom Holmen Skog.

År 2008: -298 Mkr för nedläggning av Wargöns Bruk och -115 Mkr för nedläggning av PM 2 vid Hallsta pappersbruk samt 52 Mkr i resultateffekter till följd av branden vid Bravikens pappersbruk.

År 2010: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -555 Mkr, omstruktureringskostnader om -231 Mkr och omvärdering av skog om 1 050 Mkr.

År 2011: Omvärdering av skog om 3 593 Mkr.

År 2012: Nedskrivning av anläggningstillgångar om -153 Mkr och omstruktureringskostnader om -40 Mkr.

År 2013: Nedskrivning av anläggningstillgångar och omstruktureringskostnader om -140 Mkr.

MKR	2013	2012	2011	2010	2009	2008	2007	2006	2005	2004
BALANSRÄKNING
Anläggningstillgångar	28 680	28 828	28 313	24 058	23 610	24 329	24 099	23 258	23 702	21 354
Uppskjuten skattefordran	2	2	194	210	304	342	301	354	352	273
Intresseföretag, joint ventures, aktier och andelar	1 970	1 834	1 828	1 760	1 780	1 836	1 753	1 742	1 739	1 754
Omsättningstillgångar	5 774	6 005	6 642	6 950	6 075	7 268	6 549	6 138	5 709	5 149
Finansiella fordringar	52	69	128	262	225	175	147	165	132	92
Likvida medel	275	308	112	193	182	653	394	484	580	367
Summa tillgångar	36 753	37 046	37 217	33 432	32 176	34 602	33 243	32 141	32 214	28 989
Eget kapital	20 854	20 813	19 773	16 913	16 504	15 641	16 932	16 636	16 007	15 635
Uppskjuten skatteskuld	5 804	5 504	6 630	5 910	5 045	4 819	5 482	5 030	5 143	5 177
Finansiella skulder och räntebärande avsättningar	6 443	6 967	6 499	6 227	6 091	8 332	6 518	6 634	7 351	5 335
Rörelseskulder	3 653	3 762	4 313	4 383	4 536	5 809	4 311	3 841	3 713	2 842
Summa eget kapital och skulder	36 753	37 046	37 217	33 432	32 176	34 602	33 243	32 141	32 214	28 989
OPERATIVT KAPITAL
Holmen Paper	4 810	5 608	6 606	6 954	8 789	10 237	9 971	11 541	11 452	9 659
Iggesund Paperboard	6 863	6 177	5 041	4 313	4 114	4 254	4 180	3 935	3 965	3 871
Holmen Timber	1 361	1 416	1 507	1 192	396	366	345	208	230	231
Holmen Skog	16 813	16 663	16 278	12 597	11 384	11 415	11 264	9 001	8 919	8 842
Holmen Energi	3 357	3 261	3 253	3 235	3 207	3 006	2 960	2 965	2 958	2 930
Koncerngemensamt och övrigt	-433	-220	-217	93	-963	-1 654	-630	-354	-87	-118
Operativt kapital	32 772	32 905	32 469	28 385	26 929	27 623	28 090	27 297	27 437	25 415
Uppskjuten skatteskuld, netto	-5 802	-5 502	-6 436	-5 700	-4 741	-4 477	-5 181	-4 676	-4 791	-4 904
Sysselsatt kapital	26 970	27 403	26 032	22 684	22 188	23 146	22 909	22 621	22 646	20 511
NYCKELTAL
RÖRELSEMARGINAL, %*
Holmen Paper	-4	1	3	-8	4	3	6	7	7	6
Iggesund Paperboard	9	12	17	17	8	7	12	14	13	17
Holmen Timber	-6	-12	-16	4	4	3	24	17	3	1
Koncernen	7	10	11	8	9	7	12	12	12	12
AVKASTNING OPERATIVT KAPITAL, %*
Holmen Paper	neg	2	3	neg	4	3	5	6	6	5
Iggesund Paperboard	7	10	19	20	10	8	15	19	16	20
Holmen Timber	neg	neg	neg	3	6	4	64	38	6	2
Holmen Skog	6	6	6	7	5	6	8	7	6	7
Holmen Energi	11	11	13	15	13	11	9	7	10	6
Koncernen	4	5	7	5	6	5	8	8	7	8
NYCKELTAL
Avkastning på sysselsatt kapital, % *	4	7	9	6	7	6	10	10	9	10
Avkastning på eget kapital, %	3	9	23	4	6	4	9	9	8	8
Skuldsättningsgrad	0,29	0,32	0,32	0,34	0,34	0,48	0,35	0,36	0,41	0,31
LEVERANSER
Tryckpapper, 1 000 ton	1 574	1 651	1 668	1 732	1 745	2 044	2 025	2 021	1 764	1 731
Kartong, 1 000 ton	469	485	474	464	477	494	516	536	492	501
Trävaror, 1 000 m3	686	660	487	285	313	266	262	248	229	195
Avverkning egen skog, 1 000 m3	3 465	3 211	2 988	2 999	2 897	2 649	2 575	2 618	2 334	2 608
Egen vattenkraft, GWh	1 008	1 343	1 230	1 145	1 090	1 128	1 193	934	1 236	1 054

* Exkl. jämförelsestörande poster.

DEFINITIONER OCH ORDLISTA

Avkastning på operativt kapital

Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter) uttryckt i procent av genomsnittligt operativt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster och överlåtna verksamheter) uttryckt i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på eget kapital

Årets resultat uttryckt i procent av genomsnittligt eget kapital beräknat utifrån kvartalsdata.

Biobränsle

Förnybara bränslen, exempelvis ved, returlutar, bark och tallolja. Bränslen som inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.

Bulk

Mått på papperets volym. Papper med samma ytvikt kan ha olika tjocklek beroende av papperets bulk. Hög bulk innebär tjockt, men förhållandevis lätt papper.

Certifiering

Granskning gjord av tredje part. Ett certifikat är ett dokument som visar att villkoren för certifiering är uppfyllda.

COD

Kemiskt syreförbrukande ämnen. Ett mått på den mängd syre som behövs för fullständig nedbrytning av organiskt material i vatten (chemical oxygen demand).

DIP

Massa tillverkad av avsvärtat returpapper (de-inked pulp).

FBB

Flerskiktskartong av mekanisk och kemisk massa (folding box board).

Finansiella tillgångar

Långfristiga och kortfristiga finansiella fordringar samt likvida medel.

Finansiell nettoskuld

Långfristiga och kortfristiga finansiella skulder och avsättningar för pensioner reducerat med finansiella tillgångar.

Fosfor (P)

Ett grundämne som ingår i ved. För stor mängd fosfor i vattnet kan orsaka övergödning (eutrofiering) och syretäring.

Fossila bränslen

Bränslen baserade på kol- och väteföreningar från sediment eller sedimenterad berggrund – främst kol, olja och naturgas.

FSC®

Forest Stewardship Council®. FSC® är en organisation som verkar för att världens skogar brukas på ett sätt som är acceptabelt miljömässigt, socialt och ekonomiskt.

Fyllmedel

Fyllmedel, till exempel mald marmor och kaolinlera, används för att fylla ut papperet och göra det jämnare och ljusare.

GRI

Global Reporting Initiative. Internationellt samarbetsorgan där olika intressegrupper arbetat fram globala riktlinjer för hur företag ska redovisa det som ryms under begreppet hållbar utveckling.

GROT

Spill som uppstår när skördaren apterat trädstockarna, till exempel grenar och toppar.

100 HOLMEN ÅRSREDOVISNING 2013

IPPC

Integrated Pollution Prevention and Control. EU:s miljölagstiftning om integrerad, individuell prövning och tillsyn av större industriföretag.

ISO 9001

En internationell standard gällande ledningssystem för kvalitet. Riktar sig i första hand till företag och organisationer som vill förbättra sin verksamhet utifrån aspekterna nöjdare kunder och minskade kostnader.

ISO 14001

En internationell standard för miljöstyrning. Viktiga principer i ISO 14001 är regelbundna miljörevisioner och gradvis höjning av kraven.

Kassaflöde efter investeringar

Kassaflöde från den löpande verksamheten minskat med kassaflöde från investeringsverksamheten.

Koldioxid (CO2 )

Kol är livets byggsten och ingår i allt levande. Biogen koldioxid frigörs när biologiskt material multnar eller när ved eldas. Fossil koldioxid frigörs när kol, olja eller naturgas eldas.

Kväve (N)

Ett grundämne som ingår i ved. Utsläpp av kväve till vatten kan orsaka övergödning.

Kväveoxider (NOx)

Gaser vilka består av kväve och syre som bildas vid förbränning. I fuktig luft omvandlas kväveoxider till salpetersyra som försurar nederbörden. Kväveoxider har också en gödslande effekt.

LWC

Bestruket trähaltigt papper. Används främst till tidskrifter och kataloger (light weight coated).

MF Magasin

Obestruket trähaltigt papper som används till magasin, kataloger och direktreklam (machine finished).

m3 fub

Kubikmeter fast mått under bark, det vill säga verklig volym (inget tomrum mellan stockarna) av helstam eller stamved exklusive bark och trädtopp. Används vanligen som mått på skördat virke.

m3 sk

Skogskubikmeter. Volymen av trädstammar, inklusive bark, från stubben till toppen. Används vanligen som mått på växande skog.

MWC

Bestruket trähaltigt papper. Används till tidskrifter, kataloger och reklamtryck (medium weight coated).

OHSAS 18000

En internationell serie av standarder för ett ledningssystem för arbetsmiljö. Ledningssystemet innehåller uppföljning, utvärdering och redovisning av arbetsmiljöarbetet.

Operativt kapital

Balansomslutningen reducerad med finansiella fordringar, likvida medel, uppskjuten skattefordran, rörelseskulder, avsättning för skatt samt övriga avsättningar. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.

PEFC

Programme for the Endorsement of Forest Certification är en internationell skogsstandard.

Resultat före avskrivningar

Resultat före finansnetto, skatt, ned- och avskrivningar samt värdeförändring skog, exklusive jämförelsestörande poster.

Resultat per aktie

Årets resultat dividerat med vägt genomsnitt av antalet utestående aktier justerat för eventuellt återköp av aktier under året. Resultat per aktie efter utspädning innebär att eventuell utspädningseffekt från utestående köpoptioner har beaktats.

RMP

Massa framställd genom raffinering av flis med eller utan kemisk eller termisk behandling (refiner mechanical pulp).

Rörelsemarginal

Rörelseresultat (exkl. jämförelsestörande poster) uttryckt i procent av nettoomsättning.

Rörelseresultat

Resultat före finansnetto och skatt.

SBB

Flerskiktskartong av blekt kemisk massa (solid bleached board).

SC-papper

Superkalandrerat papper. Obestruket, glättat journalpapper (super calender).

Skuldsättningsgrad

Finansiell nettoskuld dividerad med summan av eget kapital och eventuella minoritetsintressen.

Slipmassa

Mekanisk massa framställd genom slipning av ved mot slipsten.

Soliditet

Eget kapital uttryckt i procent av balansomslutningen.

Stoft

Askpartiklar som bildas vid förbränning av exempelvis bark eller lut.

Suspenderande ämnen (SÄ)

Vattenburna ämnen som består av fibrer och partiklar som till stor del kan avlägsnas med ett finmaskigt filter.

Sulfatmassa

Kemisk massa som tillverkas genom att ved kokas under högt tryck och vid hög temperatur med så kallad vitlut (natriumhydroxid och natriumsulfid).

Svaveldioxid (SO2 )

En gas bestående av svavel och syre som bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen, till exempel olja. I kontakt med fuktig luft omvandlas svaveldioxid till svavelsyra som försurar nederbörden.

Sysselsatt kapital

Operativt kapital reducerat med netto av uppskjuten skattefordran och uppskjuten skatteskuld. Genomsnittsvärden beräknas utifrån kvartalsdata.

Tallolja

Biprodukt från sulfatmassaprocessen som används för tillverkning av bland annat såpa, färger och biodiesel.

TMP

Termomekanisk massa. Erhålls genom att granflis värms och därefter mals i raffinörer (thermo mechanical pulp).

100 % EGENPRODUCERAT PAPPER

Denna årsredovisning är rakt igenom producerad på Holmens produkter.

Omslaget är tryckt på Invercote Creato, tillverkad vid Iggesunds bruk. Det är en kartong med hög vithet och slät, matt yta. Båda sidor är fullbestrukna. Kartongen är uppbyggd av flera skikt vilket gör den idealisk för grafiska produkter där man vill designa och prägla ytan med ett förstklassigt resultat.

Inlagan är tryckt på Holmen TRND, som produceras vid Hallsta pappersbruk. Det är ett obestruket, matt magasinpapper med flera valmöjligheter vad gäller såväl bulk, ytvikt och nyans. Holmen TRND är tillverkat av färska fibrer.

BRAVIKENS PAPPERSBRUK

Råvara: Granmassaved, returpapper. Process: TMP- och DIP-massa. Produkter: MF Magasin, bokpapper, tidningspapper och katalogpapper. Produktionskapacitet: 600 000 ton/år. Medelantal anställda: 492.

BRAVIKENS SÅGVERK Råvara: Grantimmer. Process: Sågverk. Produkter: Granträvaror. Produktionskapacitet: 550 000 kubikmeter/år. Medelantal anställda: 87.

HALLSTA PAPPERSBRUK

Råvara: Granmassaved. Process: TMP-massa. Produkter: MF Magasin och bokpapper. Produktionskapacitet: 550 000 ton/år. Medelantal anställda: 574.

IGGESUNDS BRUK

Råvara: Barr- och lövmassaved. Process: Sulfatmassa. Produkter: SBB-kartong, plastbelagd kartong och sulfatmassa. Produktionskapacitet: 340 000 ton/år (kartong). Medelantal anställda: 865.

IGGESUNDS SÅGVERK Råvara: Talltimmer. Process: Sågverk. Produkter: Furuträvaror. Produktionskapacitet: 350 000 kubikmeter/år. Medelantal anställda: 101.

HOLMEN PAPER MADRID Råvara: Returpapper. Process: DIP-massa. Produkter: Tidningspapper. Produktionskapacitet: 330 000 ton/år. Medelantal anställda: 166.

WORKINGTONS BRUK Råvara: Granmassaved och inköpt sulfatmassa. Process: RMP-massa. Produkter: FBB-kartong. Produktionskapacitet: 200 000 ton/år. Medelantal anställda: 416.

Holmen AB (publ) Box 5407, 114 84 STOCKHOLM Tel 08-666 21 00 • Fax 08-666 21 30 E-post info@holmen.com • www.holmen.com Orgnr 556001-3301 • Säte Stockholm